Näringsutskottets betänkande

2002/03:NU13

Åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ AB

---

Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till åtgärder för att
stärka den finansiella ställningen i SJ AB (prop. 2002/03:86).
Bakgrunden är att SJ har förbrukat mer än hälften av det regi-
strerade aktiekapitalet. I enlighet med bestämmelser i aktie-
bolagslagen måste aktiekapitalet vara återställt senast den 15
september 2003. De föreslagna åtgärderna omfattar bl.a. ett
tillskott om högst 1 855 miljoner kronor och en låneram i
Riksgäldskontoret om 2 000 miljoner kronor under perioden
2004-2007.
Liksom trafikutskottet - som har yttrat sig i ärendet - delar
näringsutskottet regeringens bedömning att åtgärder måste
vidtas för att reda upp den ekonomiska krisen i SJ. Framtids-
utsikterna för järnvägen som sådan får sägas vara goda, och
därmed bör det finnas förutsättningar för att SJ som företag
skall kunna få en gynnsam utveckling, anför utskottet. Med
hänvisning till den s.k. marknadsekonomiska investerarprin-
cipen anser regeringen att de föreslagna åtgärderna inte är att
betrakta som statsstöd i EG-fördragets mening. Utskottet fin-
ner ingen anledning att ifrågasätta denna bedömning. Syftet
med åtgärderna är ju att SJ - när företagets finansiella ställ-
ning har stärkts - skall ge utdelning till staten. Staten agerar
alltså på motsvarande sätt som en privat investerare med en
långsiktig syn på sitt ägande skulle ha agerat. När det gäller
frågan om risken för att de föreslagna åtgärderna leder till
konkurrenssnedvridning understryker utskottet att SJ själv-
fallet inte skall inta någon särställning på de marknader där
andra tågoperatörer är verksamma - SJ och andra transportfö-
retag omfattas av samma strikta konkurrensregler. Avkast-
ningskraven skall upprätthållas.
Det föreslagna kapitaltillskottet är avsett att finansieras ge-
nom den i 2003 års ekonomiska vårproposition (prop.
2002/03:100) föreslagna ramen för kapitalinsatser i av staten
hel- eller delägda aktiebolag. Finansutskottet har i sitt nyligen
justerade betänkande 2002/03:FiU21 tillstyrkt förslaget med
vissa modifieringar. Riksdagen väntas fatta beslut i sistnämn-
da ärende innan det här aktuella betänkandet blir föremål för
beslut i kammaren. Utskottet utgår från att den kapitalstruktur
från vilken tillskottet till SJ skall finansieras är beslutad av
riksdagen när beslut rörande åtgärderna för att stärka den
finansiella ställningen i SJ skall fattas.
I en reservation (m, fp, kd, c) föreslås att propositionen
skall avslås. Det av regeringen presenterade beslutsunderlaget
är, enligt reservanternas mening, otillräckligt som grund för
ett riksdagsbeslut. Problem- och konsekvensanalyser saknas i
princip helt, effekterna för andra aktörer berörs inte, någon
diskussion av alternativa handlingsvägar eller om de före-
slagna åtgärderna kan förväntas innebära en hållbar lösning
på SJ:s problem förs inte heller, och frågan om förenligheten
med EU:s konkurrens- och statsstödsregler behandlas endast
summariskt, sägs det i reservationen. Företrädarna för Mode-
rata samlingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och
Centerpartiet deltar sedan inte i det konkreta beslutet om åt-
gärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ - i sär-
skilda yttranden redovisas hur de anser att den akuta situatio-
nen i SJ borde ha hanterats.
När det gäller frågan om en fortsatt avreglering av järn-
vägsmarknaden, som berörs i motionerna, konstaterar ut-
skottet att denna fråga inte är föremål för något förslag till
riksdagsbeslut i propositionen och att den inte heller tillhör
näringsutskottets (utan trafikutskottets) beredningsområde.
Järnvägsutredningen bedriver för närvarande ett utrednings-
arbete på detta område, varvid utredaren bl.a. - med utgångs-
punkt i konsumentintresset - skall beskriva förutsättningarna
för och analysera effekterna av en fortsatt utveckling av kon-
kurrensen inom den nationella persontrafiken på järnväg.
Utredaren skall analysera olika modeller för en utvecklad
konkurrens samt förorda ett alternativ. Utskottet anser - i
likhet med trafikutskottet - att det är självklart att beslut om
eventuell fortsatt avreglering av järnvägsmarknaden måste
baseras på ett gediget utredningsunderlag. Järnvägsutred-
ningen skall lämna sitt slutbetänkande i november 2003, var-
efter sedvanlig beredning kommer att ske. Att riksdagen
skulle föregripa detta arbete och nu fatta beslut rörande den
framtida utvecklingen på järnvägsmarknaden skulle vara an-
svarslöst, påpekar utskottet. I två reservationer (m, fp, c; kd)
redovisas respektive partiers ståndpunkter i frågan.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Avslag på propositionen
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N13 yrkande 1,
2002/03:N14 yrkande 1, 2002/03:N15 yrkande 1 och
2002/03:N16 yrkande 1.
Reservation 1 (m, fp, kd, c)
2. Åtgärder för att stärka den finansiella
ställningen i SJ AB
Riksdagen bemyndigar regeringen
a) att tilldela SJ AB ett kapitaltillskott om högst
1 855 000 000 kronor,
b) att besluta om att lån inom en ram av 2 000 000 000
kronor får tas upp i Riksgäldskontoret för SJ AB:s räk-
ning för perioden 2004-2007,
c) att vidta de åtgärder som i övrigt behövs för att stärka
den finansiella ställningen i SJ AB i enlighet med vad
som anges i propositionen.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:86 och
avslår motionerna 2002/03:N13 yrkandena 2-4, 7 och 8,
2002/03:N14 yrkandena 2, 3 i denna del och 4,
2002/03:N15 yrkandena 2-4, 6 och 7 och 2002/03:N16
yrkandena 2 och 3, det sistnämnda i denna del.
3. Fortsatt avreglering av järnvägsmarknaden
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:N13 yrkandena 5
och 6, 2002/03: N14 yrkande 3 i denna del, 2002/03:N15
yrkande 5 och 2002/03:N16 yrkande 3 i denna del.
Reservation 2 (m, fp, c)
Reservation 3 (kd)
Stockholm den 3 juni 2003
På näringsutskottets vägnar
Mikael Odenberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Mikael Oden-
berg (m)*, Ingegerd Saarinen (mp), Nils-Göran Holmqvist
(s), Eva Flyborg (fp)*, Sylvia Lindgren (s), Ann-Marie Fa-
gerström (s), Lennart Beijer (v), Karl Gustav Abramsson (s),
Ulla Löfgren (m)*, Carina Adolfsson Elgestam (s), Åsa
Torstensson (c)*, Anne Ludvigsson (s), Lars Johansson (s),
Reynoldh Furustrand (s), Nyamko Sabuni (fp)*, Lars Lindén
(kd)* och Ola Sundell (m)*.
* Har avstått från att delta i beslutet under punkt 2.

2002/03
NU13

Redogörelse för ärendet
I detta betänkande behandlas
dels proposition 2002/03:86 om åtgärder för att stärka den
finansiella ställningen i SJ AB,
dels 4 motioner som väckts med anledning av propositio-
nen.
Trafikutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet
(2002/03:TU7y) återfinns i bilaga 2 i betänkandet.
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen skall bemyndiga reger-
ingen dels att tilldela SJ ett kapitaltillskott om högst 1 855
miljoner kronor, dels att ge SJ en låneram i Riksgäldskontoret
om 2 000 miljoner kronor för perioden 2004-2007 och dels
att vidta de åtgärder som i övrigt behövs för att stärka den
finansiella ställningen i SJ.

Utskottets överväganden

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden
har föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut
som behandlas i avsnittet.
1. Avslag på propositionen (punkt 1)
av Mikael Odenberg (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren
(m), Åsa Torstensson (c), Nyamko Sabuni (fp), Lars Lin-
dén (kd) och Ola Sundell (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande
lydelse:
1. Riksdagen avslår proposition 2002/03:86. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2002/03:N13 yrkande 1, 2002/03:N14
yrkande 1, 2002/03:N15 yrkande 1 och 2002/03:N16 yrkande
1.
Ställningstagande
Vi anser - i likhet med vad som anförs i motionerna
2002/03:N16 (m), 2002/03:N15 (fp), 2002/03:N13 (kd) och
2002/03:N14 (c) - att propositionen bör avslås. Respekten för
den demokratiska beslutsordningen kräver att det underlag
som regeringen presenterar i en proposition är av sådan ka-
raktär att det självständigt kan ligga till grund för ett riks-
dagsbeslut. Brister i underlaget kan inte kompenseras av att
departementet i efterhand ställer sekretessbelagt ärendemate-
rial till förfogande för utskottet. I det här aktuella fallet inne-
bar detta att utskottet först tre dagar före motionstidens ut-
gång fick tillgång till ytterligare underlagsmaterial i ärendet.
Det av regeringen i propositionen presenterade beslutsun-
derlaget är, enligt vår mening, otillräckligt som grund för ett
riksdagsbeslut. Problem- och konsekvensanalyser, som enligt
gällande riktlinjer skall ingå i en proposition, saknas i princip
helt i den här aktuella propositionen. Effekterna för andra
aktörer berörs inte. Någon diskussion om alternativa hand-
lingsvägar eller om de föreslagna åtgärderna kan förväntas
innebära en hållbar lösning på SJ:s problem förs inte heller.
Frågan om förenligheten med EU:s konkurrens- och stats-
stödsregler behandlas summariskt i ett avsnitt i propositionen.
Där konstateras - lakoniskt -att regeringen anser att den s.k.
marknadsekonomiska investerarprincipen gäller och att det
inte är fråga om statsstöd. Någon information om den djupare
innebörden av denna princip eller om hur regeringen avser att
hantera frågan i förhållande till EG-kommissionen redovisas
inte. Regeringen har dock nyligen lämnat in ett underlag till
kommissionen, ett sekretessbelagt underlag som utskottet,
med fortsatt sekretessbeläggning, fått tillgång till.
I detta sammanhang finner vi skäl att beröra Näringsde-
partementets närmast slentrianmässiga sätt att hantera hem-
ligstämpling. I det material som regeringen sände till kom-
missionen förseddes även missivskrivelsen med hemligstäm-
pel - dessutom med hänvisning till fel sekretessparagraf. De-
partementet tycks rutinmässigt ha satt hemligstämpel på varje
papper som har varit aktuellt i ärendet, ett förfarande som inte
står i överensstämmelse med den vilja till öppenhet som när-
ingsminister Leif Pagrotsky gav uttryck för i den tidigare
redovisade interpellationsdebatten om öppenheten i de statli-
ga företagen.
Sammantaget anser vi - i likhet med vad som anförs i en
avvikande mening (m, fp, kd, c) i trafikutskottets yttrande -
att beslutsunderlaget i propositionen är undermåligt och inte
kan ligga till grund för ett riksdagsbeslut. Propositionen bör
därför avslås. Därmed blir de aktuella motionsyrkandena till-
godosedda och tillstyrks.
2. Fortsatt avreglering av järnvägsmarknaden (punkt 3)
av Mikael Odenberg (m), Eva Flyborg (fp), Ulla Löfgren
(m), Åsa Torstensson (c), Nyamko Sabuni (fp) och Ola
Sundell (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följande
lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som anförs i reservation 2. Därmed bifaller riksdagen motio-
nerna 2002/03:N14 yrkande 3 i denna del, 2002/03:N15 yr-
kande 5 och 2002/03:N16 yrkande 3 i denna del och bifaller
delvis motion 2002/03:N13 yrkandena 5 och 6.
Ställningstagande
Vi anser - i likhet med vad som anförs i motionerna
2002/03:N16 (m), 2002/03:N15 (fp) och 2002/03:N14 (c) -
att en fortsatt avreglering av järnvägstrafiken medför stora
fördelar och måste genomföras för att öka järnvägens attrak-
tivitet och konkurrenskraft. Samtidigt bör en tillfredsställande
trafikförsörjning i hela landet säkras. Konkurrens gynnar
kunderna, och på sikt främjas en modernisering av sektorn.
Självfallet måste höga krav på säkerhet och tillförlitlighet
ställas på de operatörer som i framtiden skall trafikera
bannätet. Långsiktiga spelregler för landets tågoperatörer är
avgörande för en rättvis konkurrens och för att järnvägen
skall kunna behålla och utveckla sin roll i transportsystemet.
Det är nödvändigt att regeringen vidtar åtgärder som säker-
ställer att den svenska järnvägsmarknaden får långsiktiga och
rättvisa spelregler. I längden är en situation där statliga bolag
oavsett skötsel får kapitaltillskott ohållbar. Privata företag
som missköts kan inte automatiskt räkna med tillskott från
ägarna utan kan som en konsekvens av bristande affärsman-
naskap eller olönsam affärsidé bjudas ut till försäljning eller
avvecklas på annat sätt. Erfarenheterna hittills av konkurren-
sen vid länstrafikhuvudmännens upphandling är att trafik-
kostnaderna kunnat sänkas avsevärt till nytta för såväl skatte-
betalarna som resenärerna. Nya operatörer har också kunnat
etablera sig, och ett stelt monopolsystem har kunnat ersättas
med flexibilitet och modernare företagsformer. Regeringen
bör redovisa och belysa villkoren och inriktningen för den
framtida svenska järnvägsmarknaden både vad gäller person-
och godstransporter.
SJ:s trafikeringsrätt ger företaget monopol på persontrafik
på alla lönsamma järnvägslinjer. Förutom detta har SJ möj-
lighet att dels bedriva med upphandlad trafik parallell, kon-
kurrerande trafik, dels återta trafikeringsrätten efter att av-
talstiden för upphandlad trafik löpt ut genom att hävda att
trafiken åter kan bedrivas på kommersiella grunder. För när-
varande är endast de olönsamma järnvägslinjerna konkur-
rensutsatta. Därför måste SJ:s monopol på stambanenätet
avskaffas helt och konkurrensutsättningen omfatta även lön-
sam järnvägstrafik. Riksdagen bör därför uttala sig för en
avreglering av all gods- och persontrafik på järnväg. Banver-
ket bör i sin policy sträva efter att främja konkurrens på järn-
vägarna genom att se till att fördelning av tåglägen genom-
förs på ett neutralt sätt. Vårt ställningstagande ligger i linje
med det som gjorts i tre avvikande meningar (m; fp; c) i tra-
fikutskottets yttrande.
Riksdagen bör alltså genom ett tillkännagivande anmoda
regeringen att vidta åtgärder för att åstadkomma en avregle-
ring av järnvägstrafiken i enlighet med vad som här anförs.
Därmed blir de nämnda motionerna helt tillgodosedda i be-
rörda delar och tillstyrks. Övriga här aktuella motionsyrkan-
den blir också i sak tillgodosedda.
3. Fortsatt avreglering av järnvägsmarknaden (punkt 3)
av Lars Lindén (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde ha följan-
de lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som anförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:N13 yrkandena 5 och 6 och bifaller delvis motioner-
na 2002/03:N14 yrkande 3 i denna del, 2002/03:N15 yrkande
5 och 2002/03:N16 yrkande 3 i denna del.
Ställningstagande
Jag anser - i likhet med vad som anförs i motion
2002/03:N13 (kd) - att det bör ske en fortsatt avreglering av
den svenska järnvägsmarknaden. Jag ser fram emot Järn-
vägsutredningens slutbetänkande som skall redovisas i no-
vember 2003 och hoppas att regeringen så snart som möjligt
efter remissbehandlingen lämnar ett förslag till hur en avreg-
lering av den svenska järnvägsmarknaden kan ske under ord-
nade former. En förutsättning för att det skall kunna skapas
en väl fungerande järnvägsmarknad är att staten även i fram-
tiden tar ansvar för säkerheten och den grundläggande infra-
strukturen samt att de gemensamma funktioner där det finns
stordriftsfördelar inte bryts upp. Detta kan ske antingen ge-
nom att funktionerna behålls i statlig ägo eller att de olika
tågoperatörerna åläggs att samarbeta kring exempelvis bil-
jettbokning. Jag tror på en framtida järnvägsmarknad där oli-
ka operatörer konkurrerar om resenärerna på lika villkor, var-
vid en modell med s.k. slottider kan vara en möjlig lösning.
Troligtvis måste en sådan modell kombineras med någon typ
av koncessioner som ger hel eller delvis ensamrätt till en ope-
ratör på sträckor som kan vara företagsekonomiskt lönsamma
men som inte har så stora resandeunderlag att flera operatörer
kan trafikera samma sträcka.
Regeringens förslag till åtgärder riskerar att omöjliggöra en
sund utveckling av järnvägsmarknaden och en fortsatt avreg-
lering, genom att konkurrensen hämmas och att inte några
åtgärder vidtas för att komma till rätta med de strukturpro-
blem som finns på den svenska järnvägsmarknaden, främst
när det gäller fordonsförsörjningen. Eftersom en fortsatt av-
reglering kan antas betyda att tågoperatörerna i framtiden kan
anskaffa fordon genom utländska vagnbolag, riskerar SJ att
bli stående med en gammal, dyr och outnyttjad fordonspark.
Detta faktum kommer att på ett påtagligt sätt försvåra en fort-
satt avreglering, eftersom en sådan avreglering skulle skapa
nya finansiella problem för statens eget operatörsbolag, SJ.
Det alternativ för lösning av SJ:s akuta ekonomiska kris
som har föreslagits i den nyssnämnda motionen skulle där-
emot lägga den erforderliga grunden för en fortsatt avregle-
ring. Av detta skäl anser jag att det är befogat att i detta
sammanhang relativt utförligt redovisa huvuddragen i motio-
nen, trots att flera av de formella förslagen till riksdagsbeslut
inte behandlas i den här aktuella beslutspunkten. Förslagen i
motionen är utformade utifrån att åtgärderna skall uppfylla
följande kriterier: vara konkurrensneutrala, eliminera så
många som möjligt av nuvarande affärsrisker för SJ, skapa
bättre förutsättningar för fordonsförsörjningen, bidra till att
förbättra arbetsförhållandena för de anställda inom järnvägs-
sektorn, skapa goda förutsättningar för en fortsatt avreglering
av järnvägsmarknaden samt vara förenliga med EU:s regler
om statsstöd.
SJ:s kapitalbrist borde avhjälpas genom en eftergift av hela
den hyresskuld som SJ har gentemot staten genom affärsver-
ket Statens järnvägar, bundet till att SJ återlämnar samtliga
hyrda fordon till affärsverket. Härigenom skulle SJ ha getts
en soliditet på nästan 40 %, samtidigt som bolaget skulle be-
frias från den största nuvarande affärsrisken. I och med att
fordonen skulle återlämnas till affärsverket skulle affärsver-
ket komma att framöver ansvara för de affärs- och restvärdes-
risker som är förknippade med fordonen. För affärsverkets
räkning skulle transaktionen innebära att det uppstår ett ne-
gativt eget kapital om drygt 2 000 miljoner kronor. Detta ka-
pital motsvaras av den överbelåning som finns på de hyrda
fordonen och är en kostnad som, oavsett vilken lösning som
väljs för att komma tillrätta med SJ:s nuvarande finansiella
problem, måste betalas antingen via den hyra som debiteras
tågoperatörerna eller via kapitaltillskott till antingen SJ eller
affärsverket.
Den nyssnämnda lösningen skulle vara att föredra framför
regeringens förslag, eftersom den skapar möjligheter att vidta
nödvändiga strukturförändringar och att överväga hur stor del
av kostnaden för överbelåningen som skall finansieras av
staten och hur stor del som staten bör försöka finansiera via
uthyrningsverksamhet. Förslaget skulle även skapa konkur-
rensneutralitet mellan tågoperatörerna och inte ge SJ något
försteg, vilket blir fallet om bolaget ges ett kapitaltillskott för
att amortera av på de skulder som enbart belastar de fordon
SJ använder i egen trafik. Genom att de hyrda fordonen åter-
lämnades till affärsverket skulle SJ:s balansomslutning mins-
ka med 45 % jämfört med den nuvarande nivån och med un-
gefär 30 % jämfört med nivån enligt regeringens förslag.
För att förbättra SJ:s lönsamhet borde bolaget vidare över-
lämna fler än de två olönsamma trafikeringsåtaganden som
regeringen föreslår. Den analys som Kristdemokraterna gjort
av bolagets trafikeringsåtaganden visar att det i princip är två
åtaganden som bär upp hela SJ under affärsplaneperioden.
Undersökningar visar även att det är möjligt att överlämna
trafikeringsåtagandena tidigare än vad regeringen har före-
slagit. Följande olönsamma trafikeringsåtaganden som för
närvarande bedrivs på kommersiella villkor borde överläm-
nas för upphandling så att trafikstart kan ske i och med tidta-
bellsskiftet den 1 januari 2005: Sundsvall-Stockholm, Stock-
holm-Östersund-Duved/Storlien, Stockholm-Borlänge-
Falun, samt nattåget Göteborg/Stock-holm-Östersund-Storli-
en.
I och med att den största delen av de fordon som finns till-
gängliga för persontrafik på den svenska järnvägsmarknaden
enligt förslaget i motionen skulle återlämnas till affärsverket
Statens järnvägar skulle förutsättningar skapas för en lösning
av de nuvarande problemen med fordonsförsörjningen. Alla
bolag skulle - på lika villkor och till samma kostnader - få
tillgång till fordon, samtidigt som SJ inte skulle behöva bära
kostnader för outnyttjade fordon ifall det överskott på fordon
skulle uppstå som regeringen befarar i och med att trafikhu-
vudmännen ges ett investeringsbidrag på 4 500 miljoner kro-
nor. Den ökade restvärdesrisk som statsbidraget skulle kunna
skapa i den befintliga vagnparken skulle i så fall komma att
bäras av staten.
Förslagen i motionen skulle även bidra till att skapa förut-
sättningar för bildandet av ett från tågoperatörerna oberoende
vagnbolag. Regeringen borde i så fall överväga ifall delar av
det kapital som finns i den nuvarande fordonsparken skulle
kunna användas som aportemission vid bildandet av ett så-
dant bolag. För att ytterligare förbättra fordonsförsörjningen
och öka tillgången på nya fordon borde Rikstrafiken ges
möjlighet att - som en av förutsättningarna när trafik skall
upphandlas - ange att vissa på förhand bestämda fordon skall
användas. Rikstrafiken borde även ges möjlighet att ställa ut
garantier till vagnbolag att de fordon som en operatör vill
hyra för ett visst trafikavtal skall nyttjas för ytterligare en
eller flera upphandlingsperioder. En ökande andel nya fordon
är nödvändigt för att öka järnvägens konkurrenskraft och på
så sätt få en tillväxt av antalet resenärer som väljer det säkra
och miljövänliga transportalternativ som järnvägen är.
Rikstrafiken är den statliga myndighet som ansvarar för att
upphandla sådan trafik som inte är företagsekonomiskt lön-
sam men som ändå anses vara samhällsekonomiskt viktig. I
de upphandlingar som gjorts hittills har priset för upphand-
lingen varit den enda avgörande faktorn för vem som vinner
ett anbud. Eftersom förutsättningarna vad gäller turtäthet och
liknande är bestämda från början och alla operatörer i prakti-
ken är hänvisade till att hyra fordon av SJ till av Rikstrafiken
avtalade hyror, finns det endast ett fåtal variabler som opera-
törerna kan påverka för att pressa sina kostnader och på så
sätt vinna ett anbud. Ofta har löntagarna på ett olyckligt sätt
hamnat i kläm vid upphandlingar, eftersom de anställdas lö-
ner och förmåner samt personaltätheten är de stora rörliga
faktorer som kan påverka operatörernas kostnader. För att
öka kvaliteten i upphandlingarna och för att på ett bättre sätt
kunna tillgodose personalens berättigade krav på en bra ar-
betssituation bör Rikstrafiken vid framtida upphandlingar inte
enbart ställa krav på ett lågt pris utan även väga in sådana
faktorer som service, kvalitet, personaldimensionering och
personalens behov av kompetensutveckling. Dessutom bör
Rikstrafiken försäkra sig om att anbuden bygger på i bran-
schen gällande kollektivavtal och att de krav som ställs i det
systematiska arbetsmiljöarbetet får genomslag i upphandling-
arna.
När Rikstrafiken ges ett utökat uppdrag måste även de
ekonomiska förutsättningarna förändras. Detta kan ske an-
tingen genom att det via statsbudgeten anslås mer resurser till
Rikstrafiken eller genom att Rikstrafiken undersöker möjlig-
heten att utfärda koncessioner för trafiken på de nya sträckor
som myndigheten föreslås få ansvar för. Den operatör som
vinner en koncession skulle mot en avgift under en på för-
hand bestämd tidsperiod ges ensamrätt att trafikera en viss
sträcka. Vidare behövs en översyn av anbudstiderna för upp-
handlad trafik, som generellt sett har varit för korta. För att
skapa goda ekonomiska förutsättningar och öka möjligheter-
na för investeringar i fordon bör anbudstiderna vara fem till
sju år med möjlighet till viss förlängning.
Jag anser - med hänvisning till det anförda - att riksdagen
genom ett tillkännagivande bör anmoda regeringen att ome-
delbart vidta åtgärder för att åstadkomma en avreglering av
järnvägstrafiken och ändringar i den framtida upphandlingen
av järnvägstrafik i enlighet med vad som här anförs. Därmed
blir den nämnda motionen helt tillgodosedd i de delar som
här är föremål för riksdagsbeslut och tillstyrks. Övriga här
aktuella motionsyrkanden blir också i sak tillgodosedda.

Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskil-
da yttranden. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i
utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ
AB (punkt 2)
av Mikael Odenberg, Ulla Löfgren och Ola Sundell (alla
m).
Företrädarna i utskottet för Moderata samlingspartiet, Folk-
partiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet har i
en gemensam reservation yrkat avslag på propositionen.
Emellertid finns det en majoritet i utskottet, bestående av
företrädarna för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och
Miljöpartiet, som ställer sig bakom propositionen, varför den
nyssnämnda reservationen kan förväntas bli avslagen av riks-
dagen. Därav följer att vi inte deltar i beslutet under punkt 2
om åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ. I
detta särskilda yttrande redovisar vi kortfattat hur vi anser att
situationen i SJ borde ha hanterats. För en utförligare pre-
sentation hänvisas till motion 2002/03:N16 (m) och till tidi-
gare motionsreferat i betänkandet.
Vi utesluter inte att SJ:s akuta problem kräver ett kapi-
taltillskott från staten, men för att bedöma detta hade det
krävts ett ordentligt beslutsunderlag och regeringen hade fått
återkomma till riksdagen. En lösning av den akuta krisen för
SJ måste dock följas av en strategi för företaget och för tåg-
trafiken. Förslaget om kapitaltillskott till SJ riskerar att ce-
mentera den existerande strukturen. Kapitalavkastningskravet
gör att regeringen kommer att vara ovillig att avveckla SJ:s
nuvarande monopolprivilegier. Oavsett lösningen av SJ:s
akuta kris måste den följas av en plan för dels en avreglering
av tågtrafiken, dels en avveckling av det statliga ägandet i SJ.
2. Åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ
AB (punkt 2)
av Eva Flyborg och Nyamko Sabuni (båda fp).
Företrädarna i utskottet för Moderata samlingspartiet, Folk-
partiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet har i
en gemensam reservation yrkat avslag på propositionen.
Emellertid finns det en majoritet i utskottet, bestående av
företrädarna för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och
Miljöpartiet, som ställer sig bakom propositionen, varför den
nyssnämnda reservationen kan förväntas bli avslagen av riks-
dagen. Därav följer att vi inte deltar i beslutet under punkt 2
om åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ. I
detta särskilda yttrande redovisar vi kortfattat hur vi anser att
situationen i SJ borde ha hanterats. För en utförligare pre-
sentation hänvisas till motion 2002/03:N15 (fp) och till tidi-
gare motionsreferat i betänkandet.
Vi vill inledningsvis erinra om Folkpartiets principiella syn
på statliga bolag. Statens främsta näringspolitiska uppgift är
att ange ramar och regelsystem för näringslivets verksamhet
och bidra till att skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt.
Om staten samtidigt uppträder som ägare, utförare och utfor-
mare av de aktuella reglerna uppstår en rad problem, bland
vilka följande kan nämnas: risk för konkurrenssnedvridning,
risk för inoptimala investeringsbeslut samt svårigheter att
tillföra kapital till företag som behöver kapital för expansion.
Grundprincipen måste, enligt vår mening, vara att konkur-
rensutsatt verksamhet skall bedrivas i privat regi. Aktiebo-
lagsformen lämpar sig dåligt för offentlig verksamhet. Därför
uppstår konflikter mellan å ena sidan behovet av att kunna
agera på en marknad utan att konkurrenterna får kännedom
om affärsstrategi och överväganden i förväg och å andra si-
dan kravet på att tillgodose demokratisk öppenhet och insyn.
Folkpartiets åsikt är att statliga bolag bör privatiseras. För-
säljningen av de statliga företagen skall ske på ett ansvarsfullt
sätt. Det berörda företaget skall bli starkare och mer konkur-
renskraftigt efter slutförd privatisering. En omprövning av det
statliga ägandet kan förväntas medföra effektivitetsvinster
såväl på det samhällsekonomiska planet som för de enskilda
företagen.
SJ:s strukturproblem beror på den oklara situation som ett
statligt ägt f.d. monopolföretag har på en bara delvis avregle-
rad marknad. Tilltron till att ledningen kan öka affärsmässig-
heten utan att företaget helt och hållet är utsatt för konkurrens
är överdriven. En stor riskfaktor i bolaget är enligt regeringen
värderingen av rullande materiel som hyrs ut till SJ, vilken
hittills har varit bristfällig. Det är inte enstaka olycksfall i
arbetet som lett till att SJ träffat olönsamma trafikavtal. Atti-
tyden mot andra aktörer har varit kallsinnig och SJ har - före-
faller det - präglats av en vilja att slå ut konkurrenter - kosta
vad det kosta vill. Det vore illa om det skapas en bild av att
ett statligt bolag som beter sig oansvarigt kan få hjälp att lösa
kriser och frånträda ingångna avtal. Sammanfattningsvis
finns alltså flera omständigheter som föranleder Folkpartiet
att ifrågasätta de föreslagna åtgärdernas tillräcklighet och
lämplighet. Folkpartiets mening är därför att regeringens pro-
position borde avslås. SJ skulle då träda i likvidation senast
den 15 september 2003, och en likvidator skulle ha förordnats
med uppdrag att omstrukturera och sälja verksamheten under
ordnade förhållanden. Det skulle ha funnits gott om tid att
förbereda omstruktureringen.
3. Åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ
AB (punkt 2)
av Lars Lindén (kd).
Företrädarna i utskottet för Moderata samlingspartiet, Folk-
partiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet har i
en gemensam reservation yrkat avslag på propositionen.
Emellertid finns det en majoritet i utskottet, bestående av
företrädarna för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och
Miljöpartiet, som ställer sig bakom propositionen, varför den
nyssnämnda reservationen kan förväntas bli avslagen av riks-
dagen. Därav följer att jag inte deltar i beslutet under punkt 2
om åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ. I
detta särskilda yttrande redovisar jag kortfattat hur jag anser
att situationen i SJ borde ha hanterats. För en utförligare pre-
sentation hänvisas till motion 2002/03:N13 (kd) och till tidi-
gare motionsreferat i betänkandet.
Jag anser alltså att de åtgärder som regeringen föreslår är
otillräckliga för att skapa goda ekonomiska förutsättningar
för SJ både på lång och på kort sikt. Jag anser inte heller att
det är ett hållbart alternativ att låta SJ gå i konkurs. SJ:s ka-
pitalbrist borde i stället ha avhjälpts genom en eftergift av
hela den hyresskuld som SJ har gentemot staten genom af-
färsverket Statens järnvägar. Denna eftergift skulle ha varit
bunden till att SJ återlämnar samtliga inhyrda fordon till af-
färsverket. På detta sätt skulle SJ ha getts en soliditet på näs-
tan 40 % samtidigt som bolaget skulle ha befriats från den
största affärsrisk som det för närvarande tyngs av. Den lös-
ning som Kristdemokraterna har föreslagit vore att föredra
framför det kapitaltillskott på högst 1 855 miljoner kronor
som regeringen föreslagit, eftersom den förstnämnda lösning-
en skulle ha skapat möjligheter att vidta nödvändiga struktur-
förändringar samt överväga hur stor del av kostnaden för
överbelåningen som skall finansieras av staten och hur stor
del som staten bör försöka finansiera via uthyrningsverksam-
het. Kristdemokraternas förslag skulle även skapa konkur-
rensneutralitet mellan tågoperatörerna och inte ge SJ något
försteg, vilket är fallet om bolaget ges ett kapitaltillskott för
att amortera av på de skulder som enbart belastar de fordon
SJ använder i egen trafik.
I och med att den största delen av de fordon som finns till-
gängliga för persontrafik på den svenska järnvägsmarknaden
enligt Kristdemokraternas förslag skulle återlämnas till af-
färsverket Statens järnvägar, skulle förutsättningar skapas för
att lösa de problem som finns med fordonsförsörjningen. För-
slaget skulle även bidra till att skapa förutsättningar för bil-
dandet av ett från tågoperatörerna oberoende vagnbolag. För
att ytterligare förbättra fordonsförsörjningen och öka till-
gången på nya fordon borde Rikstrafiken ges möjlighet att
som en av förutsättningarna när trafik skall upphandlas ange
att vissa på förhand bestämda fordon skall användas. Rikstra-
fiken borde även ges möjlighet att ställa ut garantier till
vagnbolag att de fordon som en operatör vill hyra för ett visst
trafikavtal skall nyttjas för ytterligare en eller flera upphand-
lingsperioder. När Rikstrafiken ges ett utökat uppdrag, vare
sig det är genom regeringens förslag om ansvar för affärs-
och restvärdesriskerna för de fordon som används i upp-
handlad trafik samt för upphandling av trafik på ytterligare
två sträckor eller om det skulle vara genom Kristdemokrater-
nas förslag om upphandling av trafik på ytterligare fyra
sträckor, måste de ekonomiska förutsättningarna förändras.
Detta kan ske antingen genom att det via statsbudgeten anslås
mer resurser till Rikstrafiken eller genom att Rikstrafiken
undersöker möjligheten att utfärda koncessioner för trafiken
på de nya sträckor som myndigheten föreslås få ansvar för.
4. Åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ
AB (punkt 2)
av Åsa Torstensson (c).
Företrädarna i utskottet för Moderata samlingspartiet, Folk-
partiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet har i
en gemensam reservation yrkat avslag på propositionen.
Emellertid finns det en majoritet i utskottet, bestående av
företrädarna för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och
Miljöpartiet, som ställer sig bakom propositionen, varför den
nyssnämnda reservationen kan förväntas bli avslagen av riks-
dagen. Därav följer att jag inte deltar i beslutet under punkt 2
om åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ. I
detta särskilda yttrande redovisar jag kortfattat hur jag anser
att situationen i SJ borde ha hanterats. För en utförligare pre-
sentation hänvisas till motion 2002/03:N14 (c) och till tidiga-
re motionsreferat i betänkandet.
Jag anser att en ny proposition borde läggas fram för riks-
dagen om SJ:s framtid. Skulle det vara så att en ny proposi-
tion och påföljande riksdagsbeslut inte skulle hinna återställa
aktiekapitalet till den 15 september 2003 skulle staten som
ägare, genom garanti, kunna utfästa betalningsansvar för pe-
rioden efter tidsfristens utgång. Därigenom skulle det skapas
utrymme för utredning inför ett nytt riksdagsbeslut i frågan.
Om de prognoser som regeringen räknar med skulle uppfyllas
och ett avkastningskrav om 13 % på eget kapital skulle upp-
nås torde ett ägande i SJ vara attraktivt för fler än den svens-
ka staten. Mot den bakgrunden borde möjligheterna att bred-
da ägandet i SJ ses över. Hade det varit så att SJ hade ett
samhällsansvar att garantera järnvägstrafiken i hela landet
hade läget varit annorlunda. Men då detta inte är fallet är det
ingenting som säger att SJ i sin helhet behöver ägas av svens-
ka staten. Ett breddat ägande skulle kunna vara ett sätt att
säkerställa inflöde av nytt kapital till SJ. Regeringen borde
skyndsamt utreda möjligheterna och problemen med ett bred-
dat ägande i SJ. En försäljning av fraktföretaget Green Cargo
AB borde vidare ha övervägts, varigenom kapital skulle kun-
na ha frigjorts för satsningar i SJ. En annan möjlig väg att gå
för att rädda SJ hade varit att den hyresskuld som SJ har ef-
terskänks.
Det är uppenbart att SJ - både som aktiebolag och tidigare
som statligt affärsverk - har skötts på ett sådant sätt att de
nuvarande problemen uppstått. Regeringen har inte klarat av
att utöva statens ägande på ett klokt och långsiktigt sätt, till
förfång för såväl SJ som företag, resenärerna, skattebetalarna
och de andra företag som konkurrerar på de svenska järn-
vägs- och transportmarknaderna. För att undvika att denna
misskötsel upprepas borde en oberoende granskning av hur
staten har skött sitt ägande i SJ genomföras.

bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2002/03:86
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen
1. att tilldela SJ AB ett kapitaltillskott om högst 1 855 miljo-
ner kronor (avsnitt 5),
2. att ge SJ AB en låneram i Riksgäldskontoret om 2 000
miljoner kronor för perioden 2004-2007 (avsnitt 5),
3. att vidta de åtgärder som i övrigt behövs för att stärka den
finansiella ställningen i SJ AB (avsnitt 5).
Motioner med anledning av propositionen
2002/03:N13 av Maria Larsson m.fl. (kd):
1. Riksdagen avslår regeringens proposition 2002/03:86.
2. Riksdagen begär att regeringen vidtar de åtgärder som an-
ges i motionen för att stärka den finansiella ställningen i SJ
AB.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om fordonsförsörjningen för den svenska
järnvägsmarknaden.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om behovet av att se över Rikstrafikens
medelstilldelning.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om framtida upphandling av järnvägstra-
fik.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om en fortsatt avreglering av järnvägs-
marknaden.
7. Riksdagen begär att regeringen i enlighet med artikel 88.3 i
fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen un-
derrättar Europeiska kommissionen om de beslutade åtgär-
derna för att stärka den finansiella ställningen i SJ AB.
8. Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen
med en redovisning av de genomförda åtgärderna för att för-
bättra den finansiella ställningen i SJ AB i enlighet med vad
som anförs i motionen.

2002/03:N14 av Åsa Torstensson m.fl. (c):
1. Riksdagen avslår regeringens proposition 2002/03:86.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att regeringen bör återkomma med en
ny proposition om SJ AB:s behov av förstärkt ägarkapital
samt långsiktiga finansiering.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att regeringen i samband med en ny
proposition om SJ AB:s framtid redovisar och belyser vill-
koren för och inriktningen av den framtida svenska järn-
vägsmarknaden både vad gäller person- och godstranspor-
ter.
4. Riksdagen beslutar att en oberoende granskning av hur
staten skött sitt ägande i SJ AB tillsätts.
2002/03:N15 av Eva Flyborg m.fl. (fp):
1. Riksdagen avslår regeringens proposition 2002/03:86.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om felaktigheter i den modell för
hantering av kapitaltillskottet regeringen föreslår.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om vikten av att inte etablera nor-
men att statliga bolag som beter sig oansvarigt kan få hjälp
att frånträda ingångna avtal.
4. Riksdagen beslutar att SJ AB skall träda i likvidation när
respittiden löper ut.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om avreglering av tågtrafiken.
6. Riksdagen begär att regeringen återkommer med en strate-
gi för rekonstruktion och försäljning av SJ AB.
7. Riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag
om att se över Rikstrafikens uppdrag och överflyttning av
uppgifter från SJ AB till Rikstrafiken i enlighet med vad
som i motionen anförs.
2002/03:N16 av Mikael Odenberg m.fl. (m):
1. Riksdagen avslår proposition 2002/03:86.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om kapitaltillskott till SJ AB.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs om avreglering av tågtrafiken och
avveckling av det statliga ägandet i SJ AB.

Propositionen
Inledning
Styrelsen i SJ AB upprättade i december 2002, i enlighet med
13 kap. 12 § aktiebolagslagen (1975:1385), en kontrollba-
lansräkning som visar att det egna kapitalet understiger hälf-
ten av det registrerade aktiekapitalet. Vid en extra bolags-
stämma i januari 2003 beslöt ägaren att nyttja en stipulerad
frist om åtta månader för att pröva möjligheterna att återställa
kapitalet i SJ i syfte att undvika en likvidation.
I omedelbar anslutning till upprättandet av kontrollbalans-
räkningen i SJ påbörjade regeringen ett arbete med att analy-
sera bolagets ekonomiska förutsättningar. I arbetet har ingått
ett antal frågor bl.a. avseende möjligheterna för SJ att efter ett
kapitaltillskott realisera ägarens uppdrag inklusive att uppnå
kraven på en rimlig avkastning av satsade medel. SJ:s affärs-
planer och identifierade risker har därvid analyserats, liksom
de legala förutsättningarna för ett ägaringripande med hänsyn
till EU:s konkurrens- och statsstödsregler. Form, omfattning
och tidpunkt för ett tillskott av kapital har även behandlats
inom ramen för den genomförda analysen. Arbetet har bedri-
vits i nära samarbete med styrelse och koncernledning i SJ. I
utredningsarbetet har regeringen anlitat extern ekonomisk
och juridisk expertis. Frågorna om kapitaltillskott m.m. är av
sådan karaktär att regeringen inte ansett att det förelegat be-
hov av att inhämta yttranden och upplysningar från myndig-
heter, sammanslutningar eller enskilda. Förslagen har utfor-
mats i samarbete med Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Beskrivning av SJ
SJ är den största operatören av interregional persontrafik på
järnväg i Sverige. Bolaget är helägt av svenska staten och
bildades år 2001 när affärsverket Statens järnvägar bolagise-
rades. SJ utvecklar, producerar och säljer resor i egen regi
samt i samarbete med olika parter. Tjänsteutbudet omfattar
interregional, regional och lokal trafik samt dag- och nattrafik
enligt olika servicekoncept. I samband med bolagiseringen
överfördes verksamheten i Statens järnvägar den 31 decem-
ber 2000 till tre separata, statligt ägda bolagsgrupper - SJ
som har persontrafik som kärnverksamhet, Green Cargo AB
som har godstrafik som kärnverksamhet och holdingbolaget
AB Swedcarrier som svarar för underhållstjänster och sta-
tionsbyggnader. Efter bolagiseringen kvarstår Statens järnvä-
gar som ett affärsverk, skilt från bolagen. Affärsverket för-
valtar den egendom och ansvarar för den verksamhet som
före utgången av år 2000 ingick i Statens järnvägars verk-
samhet men som inte fördes över till aktiebolag vid årsskiftet
2000/01 eller som därefter avvecklats eller förts över till
myndigheter eller aktiebolag. Verksamheten skall inriktas på
att avveckling av åtaganden skall ske på ett affärsmässigt och
effektivt sätt under beaktande av gällande reglering på re-
spektive område. Statens järnvägar ansvarar för vissa till-
gångar, såsom leasingavtal avseende rullande materiel, som i
sin tur SJ och Green Cargo hyr.
I propositionen om ändrad verksamhetsform för Statens
järnvägar (prop. 1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11) anför-
de regeringen att de svenska, nordiska och europeiska mark-
naderna för järnvägstrafik var föremål för avsevärda struktu-
rella förändringar, vilka ledde till ökad konkurrens. Det an-
sågs viktigt att Statens järnvägar kunde anpassa såväl organi-
sation som arbetsmetoder till den förändrade situationen;
Statens järnvägars blandning av affärsverk och bolag fram-
stod som mindre ändamålsenlig. En uppdelning av Statens
järnvägar i ett antal bolag skulle göra det möjligt att skapa
enheter och verksamheter som, genom att verka under samma
förutsättningar som övriga konkurrenter på marknaden, bättre
skulle kunna tillgodose kundernas krav på service. Bolagise-
ringen skulle vidare underlätta effektivisering och rationali-
sering av verksamheten och innebära en anpassning till den
fortgående internationaliseringen av transportmarknaderna.
Ett av huvudmålen med bolagiseringen var att skapa förut-
sättningar för affärsgrenarna persontrafik och godstrafik att
konkurrera mer effektivt på respektive marknad. Bolagise-
ringen syftade även till att nå ökad transparens i den finansi-
ella ställningen och resultatutvecklingen för de olika affärs-
grenarna.
Persontrafik på järnväg i Sverige kan delas in i två mark-
nader, nämligen en där SJ har exklusiv trafikeringsrätt och en
där SJ möter konkurrens från andra tågoperatörer. Marknaden
där SJ har exklusiv trafikeringsrätt består av interregional
persontrafik på stomnätet. På denna marknad möter SJ ingen
konkurrens från andra tågoperatörer och kontrollerar följakt-
ligen 100 % av marknaden. Om SJ avsäger sig sin exklusiva
trafikeringsrätt kan dessa tjänster komma att tilldelas en an-
nan tågoperatör genom konkurrensutsatta upphandlingsförfa-
randen. Cirka 80 % av SJ:s persontrafik, mätt i passagerarki-
lometer, hänför sig till tjänster tillhandahållna på det interre-
gionala nätet. År 2001 ingick SJ ett avtal med Rikstrafiken
som bl.a. preciserar SJ:s exklusiva trafikeringsåtagande på
det interregionala nätet. Den konkurrensutsatta marknaden
avser upphandlad persontrafik och består dels av trafiktjäns-
ter på det interregionala nätet som SJ har avsagt sig sin ex-
klusiva trafikeringsrätt till, dels av persontrafik på de regio-
nala näten. På denna marknad upphandlas tågtrafik i konkur-
rensutsatta upphandlingsförfaranden. SJ har för närvarande
en marknadsandel om ca 35 %, mätt i passagerarkilometer.
SJ:s nuvarande situation
Som tidigare nämnts har mer än hälften av SJ:s aktiekapital
förbrukats. Däremot har SJ inte något akut behov av likvida
medel. I enlighet med bestämmelserna i aktiebolagslagen
måste aktiekapitalet vara återställt senast den 15 september
2003 för att bolaget skall undvika likvidation. SJ:s ekonomis-
ka ställning är emellertid sådan att endast ett återställande av
aktiekapitalet inte är tillräckligt. Framtida åtaganden och ris-
ker kräver ett kapitaltillskott i förening med genomförande av
ett omstruktureringsprogram.
Under förberedelsen av bolagiseringen genomfördes en
analys av SJ:s finansieringsbehov för de kommande åren,
baserad på då sannolika affärsutsikter och en värdering av
relevanta tillgångar etc. Mot denna bakgrund försågs SJ med
en soliditet om 17-18 %, vilket vid den aktuella tidpunkten
ansågs vara tillräckligt. Efter bolagiseringen gjordes en ny
analys av bolagets tillgångar och affärsutsikter som resultera-
de i nedskrivningar av tillgångar, reserver för framtida för-
luster, etc. som sänkte soliditeten. Vid utgången av år 2001
uppgick soliditeten till 9 %. SJ:s ekonomiska problem hänför
sig främst till förlustbringande kontrakt, värdering av rullan-
de materiel, ineffektiv drift och bristfälligt underhåll av rul-
lande materiel. Större delen av det rullande materiel som SJ
använder hyrs från affärsverket Statens järnvägar, som i sin
tur har hyrt materielen genom finansiell leasing på den inter-
nationella marknaden. SJ bär restvärdesrisken för materielen.
Bristfälligt förebyggande underhåll och kvalitetsproblem har
inneburit höjda underhållskostnader, ineffektiv drift och för-
lorade intäkter. Kvalitetsproblem nödvändiggjorde en ned-
skrivning av tillgångar under år 2002. Vidare har bristen på
kontinuitet i ledningen försvårat SJ:s utveckling efter bolagi-
seringen.
I arbetet med att belysa kapitalbehovet i SJ har ingått ana-
lyser av affärsplan, risker och möjligheter i bolaget, EU-krav,
branschkrav och kapitalmarknadskrav. Ledningens planer
och utredningsprocessen har visat på betydande möjligheter
att förbättra SJ:s lönsamhet och finansiella flexibilitet. Bola-
gets nya ledning har under år 2002 utarbetat en strategi och
lanserat ett antal resultatförbättringsåtgärder. Strategiarbetet
har bl.a. utmynnat i en omarbetad affärsplan för perioden
2003-2007 och en ny organisation. Både kraftig tillväxt och
förbättrade marginaler skall uppnås under affärsplaneperio-
den, samtidigt som ett omfattande kulturförändringsarbete
bedrivs för att SJ skall bli mer marknadsmässigt. Rörelse-
marginalen förväntas öka från 0,6 till 9,4 %, och omsättning-
en väntas öka från ca 5 700 till ca 7 350 miljoner kronor.
Den persontrafik som upphandlas av Rikstrafiken och tra-
fikhuvudmännen omsätter för närvarande 4 000-5 000 miljo-
ner kronor i Sverige. SJ:s avtalsportfölj omfattar 17 trafikav-
tal med en omsättning på knappt 2 100 miljoner kronor. För-
lusterna är stora i flera av avtalen - vid bokslutet år 2002
uppgick förlustreserverna till 1 125 miljoner kronor. SJ arbe-
tar för närvarande med ett åtgärdsprogram för att om möjligt
minska förlusterna och förbättra villkoren i trafikavtalen.
Under de senaste åren har SJ förlorat ett antal upphandlingar
av trafikavtal till konkurrerande operatörer. Merparten av
SJ:s trafikavtal löper ut och kommer att upphandlas under
affärsplaneperioden. SJ:s omsättning för interregional per-
sontrafik uppgick år 2002 till ca 2 900 miljoner kronor, mot-
svarande ca 50 % av SJ:s totala omsättning. SJ är med nuva-
rande räntebindning känsligt för förändringar i räntan. En
förbättrad räntebindning till rimliga kostnader förutsätter bl.a.
en bättre kreditvärdighet. SJ har för närvarande en låneram
om 1 000 miljoner kronor i Riksgäldskontoret till utgången
av år 2003. För upplåning på den externa kreditmarknaden
krävs en övergångsperiod där såväl kompetens som rutiner
förbereds för detta.
Det bokförda värdet på SJ:s fordonspark uppgick per den
31 december 2002 till ca 5 200 miljoner kronor, vilket mot-
svarar ca 60 % av balansomslutningen. Fordons- och under-
hållskostnader utgör ca 40 % av bolagets totala kostnader. SJ
förfogar över ca 1 200 fordon. SJ är enligt avtal skyldigt att
tillhandahålla Rikstrafiken fordon, och åtagandet omfattar
100-talet fordon till ett marknadsvärde om ca 360 miljoner
kronor. För att tillhandahålla dessa fordon erhåller SJ en hyra
på ca 50 miljoner kronor per år. SJ bär både restvärdes- och
affärsrisk för fordonen. SJ:s finansiella situation aktualiserar
frågan om SJ bör vara ett fordonsuthyrningsbolag. SJ:s åta-
gande att förse Rikstrafiken med fordon bör tas bort och den
vagnpark som Rikstrafikens operatörer nyttjar bör lyftas över
från SJ till affärsverket Statens järnvägar. Rikstrafiken bör
överta de ekonomiska risker som är förknippade med att vissa
av fordonen kanske inte kommer att användas av Rikstrafi-
kens operatörer. Härigenom renodlas rollerna på marknaden
och framtida restvärdesrisker avseende Rikstrafikens verk-
samhet lyfts av från SJ. Genom avtal mellan Rikstrafiken och
de operatörer som Rikstrafiken upphandlar kan såväl affärs-
som restvärdesrisker minimeras. SJ har att under affärsplane-
perioden hantera fyra stora fordonsfrågor, nämligen upprust-
ning av befintliga fordon, utfasning av sittvagnar från 1960-
talet, ökad tillgänglighet och tillförlitlighet avseende X 2000-
fordonen samt beslut om finansiering av nya fordon för Mä-
lardalstrafiken, dvs. förvärv i egen balansräkning eller för-
hyrning genom s.k. operationell leasing.
I proposition 2001/02:20 om infrastruktur för ett långsik-
tigt hållbart transportsystem utlovades investeringsbidrag till
trafikhuvudmännen om 4 500 miljoner kronor. Konsekven-
serna av bidraget på fordonsmarknaden har analyserats i ar-
betet med att fastställa kapitalbehovet för SJ. Slutsatsen är att
bidraget kan resultera i ett överskott av fordonskapacitet med
åtföljande betydande restvärdesrisker för samtliga vagn-
parksägare, inklusive SJ. Statsbidraget ger även trafikhuvud-
männen en kapitalkostnadsfördel som kan försämra SJ:s
möjligheter att hyra ut sina fordon framöver utan betydande
förluster eller nedskrivningsbehov. SJ måste mot denna bak-
grund minska de egna finansiella riskerna för att uppnå en
bättre balans mot de totala affärsriskerna.
När det gäller bedömning av bolagets risker och möjlighe-
ter har analysarbetet utgått från den nuvarande konkurrenssi-
tuationen. För att SJ skall bli ett modernt reseföretag behövs
enligt regeringen ett stort kulturförändringsarbete, ny kom-
petens, omvärdering av strategier och synsätt etc. Bolaget
behöver under år 2003 genomföra ett omfattande besparings-
program för att snabbt anpassa kostnaderna till en konkur-
renskraftig nivå. Den genomförda analysen visar att det finns
betydande risker inom bolagets verksamhet under affärspla-
neperioden. De största riskområdena är fordonsparken och
möjligheterna att generera tillväxt och lönsamhet inom fjärr-
trafiken och Mälardalstrafiken. Riskerna kan delvis kompen-
seras genom möjligheter till kostnadsbesparingar och förbätt-
ringar i förlustbringande avtalsaffärer. För att ytterligare
ägartillskott skall kunna undvikas även vid relativt stora
riskutfall bör merparten av riskerna täckas av ett kapitaltill-
skott.
Som redovisats är mer än hälften av det egna kapitalet i SJ
förbrukat, men analysen visar att SJ inte har något akut behov
av likvida medel. Bolaget behöver dock framöver finna lös-
ningar för bl.a. finansiering av fordon för Mälardalstrafiken.
Dessa fordon kommer i huvudsak att levereras under åren
2004 och 2005. Bolaget bör arbeta mot att uppnå en sådan
finansiell struktur under affärsplaneperioden att det blir möj-
ligt att ta upp lån på den öppna kreditmarknaden till rimliga
villkor. I mellanperioden bör SJ:s upplåningsbehov täckas av
en låneram hos Riksgäldskontoret. Kapitalbehovsanalysen
visar också att SJ snabbt behöver öka lönsamheten, samtidigt
som en omformulerad finansiell strategi behövs för att balan-
sera bolagets affärsrisker. Av analyserna framgår att SJ bör
nå en soliditetsnivå om cirka 30 % under affärsplaneperioden,
bl.a. för att kunna möta framtida affärsrisker samt för att
kunna ordna finansiering på den öppna kreditmarknaden.
Bolaget bör jämföras med internationella resetransportföretag
som sannolikt kommer att konkurrera med SJ i kommande
upphandlingar, t.ex. företagen Arriva, Stagecoach/Virgin,
National Express, Connex och DSB.
Behovet av kapitaltillskott m.m.
Regeringen föreslår, som tidigare redovisats, att riksdagen
skall bemyndiga regeringen att tilldela SJ ett kapitaltillskott
om högst 1 855 miljoner kronor, att ge SJ en låneram i Riks-
gäldskontoret om 2 000 miljoner kronor för perioden 2004-
2007 samt att vidta de åtgärder som i övrigt behövs för att
stärka den finansiella ställningen i SJ.
Lösningen på den ekonomiska kris som SJ befinner sig i
måste göra bolaget ekonomiskt och affärsmässigt stabilt i ett
längre perspektiv och leda till att SJ kan konkurrera effektivt
och på lika villkor på marknaden, påpekas det i propositio-
nen. Bolaget måste även uppfylla sina ekonomiska mål ge-
nom att öka sina intäkter, vid behov låna medel på kredit-
marknaden på egna meriter och förse sin ägare, svenska sta-
ten, med marknadsmässig avkastning på investerat kapital.
Regeringens vision och målsättning för SJ är att bolaget skall
vara ett modernt reseföretag som i alla avseenden och uthål-
ligt agerar affärsmässigt och kommersiellt. Inom ramen för
denna målsättning är uppdraget till SJ att fullfölja den tidiga-
re påbörjade renodlingen av företaget till kärnverksamheten.
Särskild vikt bör ägnas åt kostnads- och organisationsstruk-
tur, tillskapande av styrmodell som kan hantera en alltmer
krävande och komplex affärssituation samt utveckling till ett
uthålligt och konkurrenskraftigt reseföretag. Vidare bör SJ
utveckla en uthållig finansiell strategi, bl.a. för att möjliggöra
upplåning på den externa kreditmarknaden, samt fastlägga en
finansieringsmodell för framtida investeringsåtaganden. Där-
utöver bör SJ förbereda för leasingportföljens långsiktiga
upplösning genom att kartlägga och planera för de framtida
åtaganden som följer av leasingavtalen. Slutligen bör SJ ska-
pa handlingsberedskap för att hantera eventuellt kommande
avregleringseffekter och konjunktursvängningar. SJ bör nå en
soliditet på 30 % och en avkastning på eget kapital om 13 %.
Detta är i linje med de krav ägaren ställt i samband med bo-
lagiseringen och kan fortfarande anses vara marknadsmässiga
nivåer i jämförelse med befintliga och blivande konkurrenter.
SJ har för de kommande åren lagt fast en affärsplan med
kraftig tillväxt och förbättrade resultatmarginaler. För att nå
dessa mål är det väsentligt att SJ har en hög tillförlitlighet i
de trafiktjänster som bolaget erbjuder sina kunder. Regering-
en kommer under hösten 2003 att fastställa Banverkets fram-
tidsplaner, varvid ställning kommer att tas till prioriteringar
av infrastrukturåtgärder inom järnvägsområdet. Regeringen
anser att det är viktigt att det finns en stabil, långsiktig aktör
på marknaden för persontrafik på järnväg i Sverige och be-
dömer att det vore till avsevärd nackdel för hela persontrans-
portsystemet om SJ skulle träda i likvidation. En likvidation
skulle även innebära en förlust av tidigare genomförda inve-
steringar, och regeringen bedömer därför att detta inte är ett
alternativ. Den fortsatta utvecklingen av persontrafiken på
järnväg bör ske successivt och under kontrollerade former.
Regeringen anser att ägandet i SJ är långsiktigt och därför bör
SJ ges ett kapitaltillskott för att företaget skall vara livskraf-
tigt och kunna utföra sin uppgift. Regeringen förordar att den
finansiella ställningen i SJ stärks genom följande åtgärder:
1. SJ tilldelas ett kapitaltillskott på 1 555 miljoner kronor,
som i sin helhet används för amortering av skulder till affärs-
verket Statens järnvägar. SJ utreder för närvarande möjlig-
heterna att finansiera fordonen för Mälardalstrafiken via an-
tingen förvärv i egen balansräkning eller genom s.k. opera-
tionell leasing. Regeringen har i sin bedömning av kapitaltill-
skott tagit hänsyn till att beslut om val av finansieringsform
inte är fattat. Som tidigare redovisats behöver SJ vid förvärv
av fordonen ett kapitaltillskott om ytterligare 300 miljoner
kronor. Regeringen avser att hålla inne detta belopp till dess
att bolaget utrett och redovisat sina ansträngningar att uppnå
en operationell leasing i stället för förvärv. Finansiering av
kapitaltillskottet föreslås ske genom den i 2003 års ekono-
miska vårproposition (prop. 2002/03:100) föreslagna ramen
för kapitalinsatser i av staten hel- eller delägda aktiebolag.
2. Fordringar och vissa skulder med affärsverket Statens
järnvägar kvittas.
3. SJ ges möjlighet att i samband med tidtabellskiftet den 1
januari 2006 överlämna två olönsamma trafikeringsåtaganden
som för närvarande bedrivs på kommersiella grunder till sta-
ten för bedömning om eventuell upphandling. För att dessa
nya trafikeringsåtaganden skall rymmas inom Rikstrafikens
anslagsram krävs att myndigheten gör en prioritering mellan
olika upphandlingar. Dessa nya trafikeringsåtaganden måste
prövas mot annan redan upphandlad transportpolitiskt moti-
verad trafik och med beaktande av Rikstrafikens finansiella
situation. Efter en sådan prövning kommer den transportpoli-
tiskt mest angelägna trafiken att prioriteras vid statens kom-
mande upphandling av olönsam trafik, varvid SJ förutsätts ta
initiativ till överläggningar med berörda parter. Regeringen
gör bedömningen att trafikstart för en eventuell kommande
upphandling kan ske tidigast den 1 januari 2006. Den före-
slagna lösningen innebär att SJ avsäger sig sin ensamrätt till
att tillhandahålla tjänster på de aktuella linjerna. SJ kan inte
återta trafikeringsrätten med hänvisning till att tjänsten blivit
lönsam igen, eller kan förväntas bli lönsam i framtiden.
4. SJ:s åtagande att förse Rikstrafiken med fordon tas bort,
på så sätt att fordon som används i av staten upphandlad tra-
fik överlämnas till marknadsvärde till affärsverket Statens
järnvägar, vilket därefter kvittas mot motsvarande skuld till
affärsverket. Rikstrafiken övertar de ekonomiska risker som
är förknippade med att vissa av fordonen kanske inte kommer
att användas av Rikstrafikens operatörer. Dessa eventuella
risker ryms inom Rikstrafikens nuvarande anslagsram. Ge-
nom avtal mellan Rikstrafiken och de operatörer som Rikstra-
fiken upphandlar kan såväl affärsrisker som restvärdesrisker
minimeras. Kapitaltillskottet enligt punkt 1 inkluderar även
ersättning för icke hyrda fordon.
5. SJ ges en låneram i Riksgäldskontoret till marknadsmäs-
siga villkor om 2 000 miljoner kronor för perioden 2004-
2007, dvs. en utökning med 1 000 miljoner kronor.
För att hantera kapitaltillskottet och relaterade åtgärder behö-
ver ett antal åtgärder vidtas, bl.a. kvittning av fordringar och
vissa skulder mellan affärsverket Statens järnvägar och SJ
samt tecknande av avtal. Regeringen föreslår att riksdagen
bemyndigar regeringen att vidta sådana åtgärder.
I förhållande till EG-fördragets regler om statligt stöd kan,
framhålls det i propositionen, ett kapitaltillskott ges om staten
agerar på ett sätt som skulle accepteras av en privat investera-
re som arbetar på normala marknadsmässiga villkor, den s.k.
marknadsekonomiska investerarprincipen. Denna innebär att
staten skall jämföras med hur en privat investerare som har
en långsiktig syn på lönsamhet skulle agera. Det är, menar
regeringen, troligt att en sådan investerare i motsvarande si-
tuation skulle satsa kapital för att säkra överlevnaden för ett
företag som drabbas av tillfälliga svårigheter men som beräk-
nas bli lönsamt igen. I propositionen hänvisas till bl.a. EG-
domstolens mål C-303/88 Italien mot kommissionen (år
1991), C-305/89 Italien mot kommissionen (år 1991), C-
42/93 Spanien mot kommissionen (år 1994) och de förenade
målen C-278/92, C-279/92 och C-280/92 Spanien mot kom-
missionen (år 1994). SJ kommer, när dess finansiella ställ-
ning har stärkts, att ge utdelning till staten, påpekar regering-
en och hävdar att det föreslagna kapitaltillskottet inte utgör
statsstöd i EG-fördragets mening. Låneramen i Riksgälds-
kontoret tillhandahålls på marknadsmässiga villkor och utgör
inte heller den statsstöd.

Motionerna
I samtliga fyra motioner som väckts med anledning av propo-
sitionen yrkas avslag på propositionen. Motiveringarna för
avslagsyrkandena är likartade: beslutsunderlaget i propositio-
nen anses vara så bristfälligt att de olika partierna inte har
ansett att det går att ta ställning till regeringens förslag. I mo-
tionerna redovisas också likartade synpunkter på behovet av
en avreglering av järnvägsmarknaden. När det gäller hur den
akuta situationen för SJ skall hanteras intar dock partierna
olika ståndpunkter.
I motion 2002/03:N16 (m) föreslås att riksdagen - förutom
att avslå propositionen - skall göra två tillkännagivanden,
nämligen om kapitaltillskott till SJ samt om avreglering av
tågtrafiken och avveckling av det statliga ägandet i SJ. Re-
geringens redogörelse för bakgrunden till SJ:s problem är
bristfällig, menar motionärerna. De anser att grunden till de
nuvarande problemen är att den gamla monopolkulturen levt
kvar inom affärsverket Statens järnvägar och efter bolagise-
ringen även i SJ. Bolagiseringen av SJ anses dessutom ha
skett på ett sätt som ytterligare förstärkte SJ:s problem. Mo-
tionärerna erinrar om att Moderata samlingspartiet i motion
2002/03:Fi18 med anledning av tilläggsbudgeten i den eko-
nomiska vårpropositionen avvisat regeringens förslag om
ändrad kapitalstruktur för de statliga företagen, genom vilken
det här aktuella kapitaltillskottet skall finansieras. Motionä-
rerna ifrågasätter också om det föreslagna stödet till SJ är
konkurrensneutralt. Regeringen saknar strategi för att komma
till rätta med det grundläggande problemet att en stor del av
tågtrafiken i landet inte är lönsam, hävdar motionärerna. De
påstår att SJ:s monopol på lönsamma sträckor innebär att
priset för resenärer på dessa sträckor är högre än det skulle ha
varit om trafiken bedrivits under konkurrens. Genom påstådd
underprissättning på konkurrensupphandlade sträckor sägs SJ
subventionera resenärerna eller trafikhuvudmännen på dessa
sträckor, samtidigt som konkurrerande företag riskerar att
slås ut. Regeringens förslag om kapitaltillskott till SJ löser
inga av dessa grundläggande problem, utan effekten blir sna-
rare att kostnader flyttas från SJ till t.ex. Rikstrafiken eller
affärsverket Statens järnvägar, sägs det i motionen.
Bortsett från de nämnda invändningarna mot regeringens
förslag kritiserar motionärerna beslutsunderlaget och beteck-
nar det som undermåligt. I motionen ifrågasätts om bered-
ningskravet i regeringsformen (7 kap.) är uppfyllt. Motionä-
rerna menar att det presenterade underlaget ger uttryck för en
bristande respekt gentemot riksdagen och att propositionen
inte kan läggas till grund för ett riksdagsbeslut. Kritiken mot
underlaget i propositionen sammanfattas enligt följande:
- Analysen av SJ:s kapitalbehov anses bristfällig - det
ifrågasätts om de förlustreservationer som gjorts i SJ:s ba-
lansräkning är rimliga och det konstateras att någon resultat-
prognos för det kommande året inte presenteras för företaget.
- De antaganden som affärsplanen baseras på ifrågasätts
inte, varför det anses vara omöjligt för riksdagen att bedöma
om kapitaltillskottet till SJ verkligen sker på marknadsmässi-
ga grunder.
- Konkurrensaspekterna är inte utredda eller åtminstone
inte redovisade.
- Inga alternativ redovisas i propositionen. Motionärerna
nämner två alternativ, nämligen dels att det inte görs något
kapitaltillskott till SJ, vilket skulle resultera i en likvidation,
dels att det genomförs en breddning av ägandet i SJ.
Motionärerna anser vidare att det finns anledning att ifråga-
sätta regeringens bedömning att de föreslagna åtgärderna inte
är statsstöd i EG-fördragets mening. De menar också att det
hade varit önskvärt om regeringen i propositionen hade redo-
visat grunden för sin bedömning.
I motionen utesluts inte att SJ:s akuta problem kräver ett
kapitaltillskott från staten, men för att bedöma detta kräver
motionärerna ett ordentligt beslutsunderlag. I så fall får re-
geringen återkomma till riksdagen. En lösning av den akuta
krisen för SJ måste dock följas av en strategi för företaget och
för tågtrafiken, säger motionärerna. De menar att en avregle-
ring av persontrafiken på järnväg måste genomföras för att
öka järnvägens attraktivitet och konkurrenskraft. Självfallet
måste höga krav på säkerhet och tillförlitlighet ställas på de
operatörer som skall trafikera bannätet. För närvarande är
endast de olönsamma järnvägslinjerna konkurrensutsatta,
varför SJ:s monopol på stambanenätet måste avskaffas helt
och konkurrensutsättningen omfatta även lönsam järnvägstra-
fik, anser motionärerna. De befarar att förslaget om kapi-
taltillskott till SJ kan komma att cementera den existerande
strukturen. Oavsett lösningen av SJ:s akuta kris måste den
följas av en plan för dels en avreglering av tågtrafiken, dels
en avveckling av det statliga ägandet i SJ, anförs det avslut-
ningsvis i motionen.
Vid sidan av yrkandet om avslag på propositionen innehåller
motion 2002/03: N15 (fp) yrkanden om tillkännagivanden i
tre avseenden, nämligen om felaktigheter i den modell för
hantering av kapitaltillskottet som regeringen föreslår, om
vikten av att inte etablera normen att statliga bolag som beter
sig oansvarigt kan få hjälp att frånträda ingångna avtal och
om avreglering av tågtrafiken. I motionen föreslås också att
riksdagen skall besluta att SJ skall träda i likvidation när
respittiden löper ut och att riksdagen skall begära att reger-
ingen återkommer med en strategi för rekonstruktion och
försäljning av SJ. Slutligen föreslås att riksdagen skall begära
att regeringen återkommer med förslag om att se över Riks-
trafikens uppdrag och överflyttning av uppgifter från SJ till
Rikstrafiken.
Propositionens beslutsunderlag ger inte stöd för slutsatsen
att de föreslagna åtgärderna är tillräckliga för att lösa SJ:s
strukturella och finansiella problem, anser motionärerna. De
menar att regeringens metod att hantera kapitaltillskottet har
flera svagheter. För det första minskar riksdagens inflytande
över de statsägda bolagen när regeringen ges frihet att agera
utan riksdagens uppdrag. För det andra är motionärerna helt
avvisande till konstruktionen som innebär att medlen fonde-
ras utanför statsbudgeten, vilket öppnar för att kringgå ut-
giftstaket och budgetlagen. Regeringens resonemang om att
kapitaltillskottet är förenligt med EG-fördragets regler om
statligt stöd är inte heller övertygande, sägs det i motionen.
SJ:s strukturproblem beror på den oklara situation som ett
statligt ägt, före detta monopolföretag har på en bara delvis
avreglerad marknad, anför motionärerna. De hävdar att det
inte är enstaka omständigheter som lett till att SJ träffat olön-
samma trafikavtal utan SJ sägs ha präglats av en vilja att slå
ut konkurrenter oberoende av kostnaderna. Motionärerna
framhåller att det inte får skapas en bild av att ett statligt bo-
lag som beter sig oansvarigt kan få hjälp att lösa kriser och
frånträda ingångna avtal. Folkpartiet ifrågasätter alltså de
föreslagna åtgärdernas tillräcklighet och lämplighet och me-
nar att propositionen bör avslås. SJ träder då i likvidation
senast den 15 september 2003, och en likvidator förordnas
med uppdrag att omstrukturera och sälja verksamheten under
ordnade förhållanden, konstaterar motionärerna.
Folkpartiet anser att en fortsatt avreglering av järnvägstra-
fiken medför stora fördelar - konkurrens gynnar kunder och
på sikt sektorns modernisering. Erfarenheterna hittills av
konkurrensen vid länstrafikhuvudmännens upphandling är att
trafikkostnaderna kunnat sänkas avsevärt till nytta för såväl
skattebetalarna som resenärerna, säger motionärerna. De an-
ser att samtliga järnvägssträckor skall konkurrensutsättas och
att riksdagen skall uttala sig för en omedelbar avreglering av
all gods- och persontrafik på järnväg. Banverket bör i sin
policy sträva efter att främja konkurrens på järnvägarna ge-
nom att se till att fördelning av tåglägen genomförs på ett
neutralt sätt, anför motionärerna.
Regeringen bör alltså återkomma till riksdagen med ett för-
slag till en strategi för rekonstruktion och försäljning av SJ,
anför motionärerna. De anser att försäljningen bör genomfö-
ras så att konkurrensen inom järnvägstrafiken gynnas, med
hänsyn till statens intäkter. Ett flertal av de åtgärder som be-
rörs i propositionen, t.ex. kvittning av fordringar och skulder
mellan SJ och affärsverket Statens järnvägar samt lösande av
åtagandet att förse Rikstrafiken med fordon i upphandlad
trafik kan behöva genomföras i samband med rekonstruktio-
nen, säger motionärerna. De anser att personalens övergång
till andra arbetsgivare måste underlättas och att frågor om hur
ägandet av fordon och underhållsverksamheten m.m. skall
hanteras i samband med försäljningen måste lösas. Funktio-
ner inom SJ som kan anses hänga samman med det nationella
trafikförsörjningsansvaret för järnvägstrafiken bör överföras
till Rikstrafiken, som i framtiden bör ges ett utsträckt ansvar
för att upphandla tågtrafik och ansvara för trafikförsörjningen
på det interregionala spårnätet, föreslår motionärerna. De
förordar att all tågtrafik skall upphandlas i konkurrens och att
regeringen skall återkomma med eventuellt erforderliga för-
slag till lagändringar. Som en konsekvens av att Rikstrafiken
enligt motionärernas bedömning bör överta de uppgifter inom
SJ som privata operatörer inte bör sköta bör Rikstrafikens
uppdrag ses över och riktlinjerna förtydligas, så att konkur-
rensneutralitet och affärsmässighet förstärks i upphandlingen
av trafiktjänster i samtliga trafikslag under Rikstrafikens an-
svar, anför motionärerna avslutningsvis.
I motion 2002/03:N13 (kd) yrkas - utöver avslag på proposi-
tionen - att regeringen vidtar de åtgärder som anges i motio-
nen för att stärka den finansiella ställningen i SJ. Fyra till-
kännagivanden föreslås i motionen, nämligen om fordonsför-
sörjningen för den svenska järnvägsmarknaden, om behovet
av att se över Rikstrafikens medelstilldelning, om framtida
upphandling av järnvägstrafik samt om en fortsatt avreglering
av järnvägsmarknaden. Slutligen begärs att regeringen, i en-
lighet med artikel 88.3 i fördraget om upprättandet av Euro-
peiska gemenskapen, underrättar EG-kommissionen om de
beslutade åtgärderna för att stärka den finansiella ställningen
i SJ och att regeringen skall återkomma till riksdagen med en
redovisning av de genomförda åtgärderna för att förbättra den
finansiella ställningen i SJ i enlighet med vad som anförs i
motionen.
Motionärerna yrkar avslag på propositionen av följande
fem skäl:
- Propositionen anses undermålig och otillräcklig som be-
slutsunderlag för riksdagen. Den saknar, enligt motionärerna,
i princip helt konsekvensanalyser, som enligt propositions-
handboken (Ds 1997:1) skall klargöra vilka alternativ som
sammantaget ger de lägsta kostnaderna för berörda och sam-
tidigt i minsta möjliga utsträckning belastar samhällsekono-
min och statsfinanserna.
- Förslagen kan strida mot EU:s regler om statsstöd. Det
finns anledning att anta att flera av de av regeringen föreslag-
na åtgärderna kan strida mot EU:s bestämmelser om stats-
stöd, anser motionärerna. De menar att oavsett det föreslagna
omstruktureringsprogrammet skall antagandet göras att kapi-
taltillskottet kan innebära statligt stöd på grund av SJ:s lång-
variga resultatproblem och att regeringen därför borde ha
underrättat EG-kommissionen.
- Förslagen sägs snedvrida konkurrensen, genom att SJ
med hjälp av statliga medel ges ett försprång framför sina
konkurrenter och att SJ ges möjlighet till lån som andra ope-
ratörer inte kan få.
- Förslagen anses otillräckliga och kortsiktiga, genom att
förbise flera av de strukturella problem som finns på den
svenska järnvägsmarknaden och som kommer att fortsätta att
skapa problem för SJ och andra operatörer.
- Förslagen sägs förhindra en sund utveckling av järn-
vägsmarknaden. Genom att hämma konkurrensen och inte ta
tag i strukturproblem på den svenska järnvägsmarknaden,
främst när det gäller fordonsförsörjningen, skapar regeringens
förslag ett status quo och omöjliggör en sund utveckling av
järnvägsmarknaden och en fortsatt avreglering, anför motio-
närerna.
Motionärerna anser inte heller att det är ett hållbart alternativ
att låta SJ gå i konkurs utan föreslår ett paket av åtgärder för
att komma till rätta med den ekonomiska krisen i SJ. SJ:s
kapitalbrist bör avhjälpas genom en eftergift av hela den lea-
singskuld som SJ har gentemot staten genom affärsverket
Statens järnvägar - en eftergift som skall vara bunden till att
SJ återlämnar samtliga leasade fordon till affärsverket, anför
motionärerna. Härigenom ges SJ en soliditet på nästan 40 %
samtidigt som bolaget befrias från den största affärsrisk som
det för närvarande tyngs av och för affärsverket uppstår ett
negativt eget kapital om drygt 2 000 miljoner kronor. Den
lösning som Kristdemokraterna föreslår är att föredra framför
det kapitaltillskott på högst 1 855 miljoner kronor som re-
geringen föreslagit, eftersom den skapar möjligheter att vidta
nödvändiga strukturförändringar samt överväga hur stor del
av kostnaden för överbelåningen som skall finansieras av
staten och hur stor del som staten bör försöka finansiera via
uthyrningsverksamhet, anser motionärerna. De framhåller att
deras förslag även skapar konkurrensneutralitet mellan tåg-
operatörerna. I motionen föreslås också att fyra olönsamma
trafikeringsåtaganden som för närvarande bedrivs på kom-
mersiella villkor skall överlämnas för upphandling så att tra-
fikstart kan ske i och med tidtabellsskiftet den 1 januari 2005.
I och med att den största delen av de fordon som finns till-
gängliga för persontrafik på den svenska järnvägsmarknaden
föreslås bli återlämnade till affärsverket Statens järnvägar
skapas förutsättningar för att lösa de problem som finns med
fordonsförsörjningen, genom att alla bolag på lika villkor får
tillgång till fordon samtidigt som SJ inte behöver bära kost-
nader för outnyttjade fordon, anför motionärerna. De påpekar
att förslaget även bidrar till att skapa förutsättningar för bil-
dandet av ett från tågoperatörerna oberoende vagnbolag. För
att ytterligare förbättra fordonsförsörjningen föreslås Rikstra-
fiken ges möjlighet att som en av förutsättningarna när trafik
skall upphandlas ange att vissa på förhand bestämda fordon
skall användas. För att öka kvaliteten i upphandlingarna bör
Rikstrafiken vid framtida upphandlingar inte enbart ställa
krav på ett lågt pris utan även väga in sådana faktorer som
service, kvalitet, personaldimensionering samt personalens
kompetensutveckling och försäkra sig om att anbuden bygger
på gällande kollektivavtal och beaktar krav som ställs i ar-
betsmiljöarbetet, anför motionärerna. De menar att om Riks-
trafiken ges ett utökat uppdrag måste de ekonomiska förut-
sättningarna förändras, antingen genom att via statsbudgeten
anslå mer resurser till Rikstrafiken eller genom att Rikstrafi-
ken undersöker möjligheten att utfärda koncessioner.
Motionärerna vill se en fortsatt avreglering av den svenska
järnvägsmarknaden. De ser fram emot Järnvägsutredningens
slutbetänkande som skall avlämnas i november 2003 och
hoppas att regeringen så snart som möjligt efter remissbe-
handlingen lämnar ett förslag till en avreglering av den
svenska järnvägsmarknaden. En förutsättning för att skapa en
väl fungerande järnvägsmarknad är att staten även i framtiden
tar ansvar för säkerheten och den grundläggande infrastruktu-
ren, anför motionärerna. De tror på en framtida järnvägs-
marknad där olika operatörer konkurrerar om resenärerna på
lika villkor, varvid en modell med s.k. slottider kan vara en
möjlig lösning, sannolikt kombinerad med någon typ av kon-
cessioner.
Både de åtgärder som regeringen föreslår och de som före-
slås i motionen kan utgöra statsstöd enligt EU:s regler, säger
motionärerna. De anser därför att regeringen bör underrätta
EG-kommissionen om de åtgärder riksdagen beslutar om.
Regeringen bör vidare, senast den 3 maj 2004, i en skrivelse
till riksdagen redovisa de åtgärder som regeringen vidtagit för
att stärka den finansiella ställningen för SJ och vilka konse-
kvenser dessa fått för bolaget och bolagets anställda samt
vilka återverkningar åtgärderna haft på järnvägsmarknaden i
stort, inbegripet de konkurrerande tågoperatörerna, fordons-
försörjningen, Rikstrafikens och affärsverkets ekonomi och
organisation samt för resenärerna, anför motionärerna avslut-
ningsvis.
Av den tidigare redovisningen framgår att det också i den
fjärde och sista motionen - motion 2002/03:N14 (c) - yrkas
avslag på propositionen. Vidare begärs två tillkännagivanden,
nämligen om att regeringen bör återkomma med en ny propo-
sition om SJ:s behov av förstärkt ägarkapital och långsiktiga
finansiering samt om att regeringen i samband med en sådan
proposition skall redovisa och belysa villkoren för och inrikt-
ningen av den framtida svenska järnvägsmarknaden både vad
gäller person- och godstransporter. Slutligen begärs att riks-
dagen skall besluta att en oberoende granskning av hur staten
skött sitt ägande i SJ skall tillsättas.
Propositionen belyser dåligt de konsekvenser för järnvägs-
och transportmarknaderna och för SJ:s konkurrenter och
samarbetspartner som förslagen ger upphov till, anför motio-
närerna. De menar att privata företag som är aktiva på de
svenska järnvägs- och transportmarknaderna kommer att
missgynnas om kapitaltillskottet genomförs utan marknads-
mässiga krav på avkastning och återbetalning och på det sätt
regeringen föreslår. Motionärerna anser att det bör finnas
flera långsiktigt stabila aktörer på järnvägsmarknaden för
persontrafik och att SJ skall vara en av dem. Regeringen har
inte redovisat sin syn på den framtida järnvägsmarknaden i
Sverige, konstaterar motionärerna och befarar att avsaknaden
av detta kan innebära att regeringen, Vänsterpartiet och Mil-
jöpartiet tar ställning för att den nuvarande strukturen på
järnvägsmarknaden skall konserveras. Regeringen förklarar
inte heller sina framtida intentioner för SJ som företag, säger
motionärerna och undrar vilka garantier det finns för att SJ
inte återkommer med önskemål om ytterligare medel. Det är
angeläget att de framtida riskerna blir tydligare beskrivna,
anför motionärerna. De anser att riksdagen inte kan fatta be-
slut baserat på det underlag som föreligger utan att det krävs
ett bättre beslutsunderlag.
I propositionen saknas en redovisning av regeringens syn
på framtidens svenska järnvägsmarknad och av regeringens
långsiktiga planer för SJ som företag, säger motionärerna. De
anser att en ny proposition därför bör läggas fram för riksda-
gen om SJ:s framtid samt villkoren och inriktningen för den
framtida svenska järnvägsmarknaden. Detta kan komma att
innebära att SJ:s aktiekapital inte återställs till den 15 sep-
tember 2003. Skulle så vara fallet kan dock staten genom
garanti utfästa betalningsansvar för perioden efter tidsfristens
utgång, vilket skulle skapa utrymme för framtagande av un-
derlag för ett långsiktigt hållbart riksdagsbeslut, anför motio-
närerna.
Om de prognoser som regeringen räknar med uppfylls,
bl.a. avseende en avkastning om 13 % på eget kapital, torde
ett ägande i SJ vara attraktivt för fler än den svenska staten,
säger motionärerna. De anser därför att möjligheterna att
bredda ägandet i SJ bör ses över. Motionärerna förespråkar
att SJ:s ensamrätt på lönsamma sträckor i den interregionala
trafiken skall upphöra till förmån för en stegvis konkurrens-
utsatt trafik. Eftersom SJ inte har ett samhällsansvar att ga-
rantera järnvägstrafiken i hela landet är det ingenting som
säger att SJ i sin helhet behöver ägas av svenska staten, me-
nar motionärerna. Även möjligheterna att sälja ut hela eller
delar av företaget Green Cargo bör belysas, eftersom företa-
get inte har något speciellt samhällsansvar, anser motionärer-
na. De påpekar att en sådan försäljning skulle kunna frigöra
kapital för satsningar i SJ. En annan möjlig väg att gå för att
rädda SJ kan, enligt motionärerna, vara att den leasingskuld
som SJ har efterskänks. Det statliga stödet till SJ måste förses
med villkor, inte minst för att minimera de negativa konse-
kvenserna för SJ:s konkurrenter, anför motionärerna. De an-
ser att ett krav måste vara att de medel som staten tillskjuter
skall återbetalas och att SJ inte bör få behålla ensamrätten på
delar av den lönsamma interregionala trafiken. Motionärerna
föreslår vidare att regeringen skall lägga fram ett förslag till
hur en stegvis övergång till konkurrensutsatt persontrafik på
alla järnvägslinjer skall gå till, samtidigt som en tillfredsstäl-
lande trafikförsörjning i hela landet kan säkras. Regeringen
bör därför i samband med en ny proposition om SJ:s framtid
redovisa och belysa villkoren och inriktningen för den fram-
tida svenska järnvägsmarknaden både vad gäller person- och
godstransporter, anför motionärerna.
Det är uppenbart att SJ - både som aktiebolag och tidigare
som statligt affärsverk - har skötts på ett sådant sätt att de
nuvarande problemen uppstått, säger motionärerna. De anser
att regeringen inte har klarat av att utöva statens ägande på ett
klokt och långsiktigt sätt, till förfång för SJ som företag, re-
senärerna, skattebetalarna och andra företag som konkurrerar
på de svenska järnvägs- och transportmarknaderna. Reger-
ingen har tillsatt en etikkommission för att granska det pri-
vata näringslivet men inte någon kommission för att granska
etiken i de statliga bolagen, konstaterar motionärerna. De
hävdar att det dock har visat sig att statliga bolag i många fall
agerar på ett sämre sätt än det privata näringslivet. För att
undvika detta föreslår motionärerna att en oberoende gransk-
ning av hur staten skött sitt ägande i SJ skall genomföras.
Vissa kompletterande uppgifter
Akten i ärendet
Utskottet begärde under motionstiden in akten rörande propo-
sitionen om SJ från Näringsdepartementet. Materialet i akten,
som är sekretessbelagt hos departementet, inkom till utskottet
tre dagar före motionstidens utgång och har därefter - med
fortsatt sekretess - varit tillgängligt för utskottets ledamöter
och suppleanter. I materialet ingår främst underlag från den
externa ekonomiska och juridiska expertis som departementet
anlitat i utredningsarbetet, nämligen Price Waterhouse Coo-
pers AB och Mannheimer Swartling Advokatbyrå.
Trafikutskottets yttrande
Näringsutskottet har berett trafikutskottet möjlighet att yttra
sig över propositionen och de motioner som väckts med an-
ledning av propositionen. Trafikutskottet redovisar i sitt ytt-
rande (2002/03:TU7y, se bilaga 2) den transportpolitiska
bakgrunden och de olika beslut som riksdagen fattat på det
trafikpolitiska området. När det gäller bolagiseringen av SJ
erinras om att trafikutskottet i ett betänkande våren 2002 (bet.
2001/02:TU14) - med anledning av regeringens redogörelse
för bolagiseringen av affärsverket Statens järnvägar (skr.
2001/02:141) - framhöll att det är viktigt att ett effektivt och
långsiktigt hållbart transportsystem åstadkoms. Detta förut-
sätter bl.a. en konkurrenskraftig järnvägstrafik för både per-
soner och gods. Järnvägens infrastruktur måste utvecklas och
järnvägstrafiken anpassas till kundernas behov och trafiken
måste också vara företagsekonomiskt lönsam för järnvägs-
operatörerna, anförde trafikutskottet vidare.
Trafikutskottet påpekade vidare i betänkandet att målet
med bolagiseringen av SJ var att skapa effektiva och lön-
samma järnvägsföretag som kan konkurrera på lika villkor
med övriga operatörer på marknaden och som kan garantera
kunderna en bra och prisvärd service inom järnvägstransport-
området, samtidigt som de kan ge en affärsmässig avkastning
på det kapital som ägaren tillskjutit. För det första verksam-
hetsåret, år 2001, konstaterade utskottet dock att såväl SJ som
Green Cargo AB visade ekonomiska underskott. Trafikut-
skottet noterade också att företagens skuldsättningsgrader
hade ökat - SJ redovisade t.ex. en soliditet på 8,7 %, vilket
enligt bolagets årsredovisning för år 2001 innebar en hög
finansiell risk. Trafikutskottet framhöll mot denna bakgrund
att fortsatta underskott försämrar företagens utvecklingsmöj-
ligheter och riskerar på sikt även företagens möjligheter att
fortleva utan kapitaltillskott samt underströk att det är ange-
läget med en omsorgsfull uppföljning och utvärdering av de
nya SJ-företagens ekonomiska utveckling.
I sitt yttrande till näringsutskottet framhåller trafikutskottet
inledningsvis att propositionen bör ligga till grund för ett
ställningstagande från riksdagens sida och att näringsutskottet
därmed bör avstyrka motionerna 2002/03:N16 (m), 2002/03:
N15 (fp), 2002/03:N13 (kd) och 2002/03:N14 (c) i de delar
där det yrkas avslag på propositionen. I en avvikande mening
(m, fp, kd, c) anförs att propositionen är undermålig. Reger-
ingens beslutsunderlag anses otillfredsställande med hänsyn
till de föreslagna stödåtgärdernas omfattning och konsekven-
serna för järnvägs- och transportmarknaden som helhet. Pro-
positionen saknar också erforderliga konsekvensanalyser, och
beslutsunderlaget ger inte stöd för slutsatsen att de föreslagna
åtgärderna är tillräckliga för att lösa SJ:s strukturella och fi-
nansiella problem, sägs det. Förslagen anses vidare kunna
strida mot EU:s regler om statsstöd samtidigt som åtgärderna
snedvrider konkurrensen på järnvägsmarknaden. Näringsut-
skottet bör därför avstyrka propositionen i dess helhet, sägs
det i den avvikande meningen.
Enligt trafikutskottets mening har staten ett transportpoli-
tiskt ansvar för att en hållbar transportutveckling byggd på en
väl fungerande järnvägstrafik skall kunna uppnås i landet i
enlighet med det transportpolitiska beslut riksdagen fattade år
1998. Staten har också som ägare ett särskilt ansvar för att SJ
skall kunna fullgöra sina uppgifter mot landets tågresenärer
och kunder. Det vore därför enligt trafikutskottets mening
inte hållbart att försätta SJ i likvidation. Trafikutskottet anser
det viktigt att åtgärder för att stärka den finansiella ställning-
en i SJ görs med utgångspunkt från resenärernas intresse, de
transportpolitiska effekterna samt statsfinansiella och andra
ekonomiska hänsyn. Valet av åtgärder för att rekonstruera SJ
bör vidare stå i samklang med de ställningstaganden som kan
bli följden av den pågående järnvägsutredningen (se vidare i
det följande) som har till uppgift att bl.a. analysera möjliga
utvecklingsvägar för såväl person- som godstrafiken på järn-
väg. I utredarens uppdrag ingår att överväga flera av de frå-
gor som förs fram i motionerna om bl.a. järnvägstrafikens
reglering, fordonsförsörjning och trafikupphandling. Fortsatta
överväganden om järnvägstrafikens framtida utveckling bör,
enligt trafikutskottets mening, grundas på ett omsorgsfullt
utredningsarbete. Trafikutskottet anser därför inte att det är
lämpligt att riksdagen i detta sammanhang tar ställning till de
olika förslag som förts fram om järnvägstrafikens reglering,
fordonsförsörjning, trafikupphandling m.m. I avvaktan på att
det pågående utredningsarbetet slutförs bör därför aktuella
motionsförslag avstyrkas.
Sammanfattningsvis har trafikutskottet ingen erinran mot
regeringens förslag och anser att näringsutskottet bör tillstyr-
ka propositionen och avstyrka motionerna i motsvarande de-
lar.
I fyra avvikande meningar redovisar företrädarna för Mo-
derata samlingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och
Centerpartiet sina respektive ställningstaganden i frågan om
åtgärdsförslag.
Förslag avseende kapitalstruktur i statliga bolag
Som sägs i den här aktuella propositionen föreslås finansie-
ringen av kapitaltillskottet till SJ ske genom den i 2003 års
ekonomiska vårproposition (prop. 2002/03:100) föreslagna
ramen för kapitalinsatser i av staten hel- eller delägda aktie-
bolag. Finansutskottet har i sitt nyligen justerade betänkande
2002/03:FiU21 tillstyrkt förslaget med vissa modifieringar.
Två reservationer (m, fp, c; kd) har avlämnats. Riksdagen
debatterar ärendet den 11 juni 2003 och kommer att fatta be-
slut i frågan innan det här aktuella betänkandet dagen därpå
blir föremål för beslut i kammaren.
Utfrågning om SJ:s ekonomiska situation
Närings-, finans- och trafikutskotten genomförde i december
2002 en gemensam, icke offentlig, utfrågning av näringsmi-
nister Leif Pagrotsky om SJ:s ekonomiska situation. Bak-
grunden var den kontrollbalansräkning som SJ hade upprättat
och som visade att det egna kapitalet understeg hälften av det
registrerade aktiekapitalet. Näringsministern redovisade vid
utfrågningen det arbete som igångsatts inom departementet.
Granskning av upphandlingen av trafiken på
Västkustbanan
Konstitutionsutskottet granskade våren 2001 Näringsdepar-
tementets ansvar kring upphandlingen av trafiken på Väst-
kustbanan. Sedan SJ år 1998 förklarat att trafiken på stom-
järnvägen Göteborg-Malmö inte kunde bedrivas på kommer-
siella grunder uppdrog regeringen åt Delegationen för köp av
viss kollektivtrafiktrafik att överväga om en upphandling var
nödvändig för att säkerställa att den långväga persontågstra-
fiken på Västkustbanan mellan Göteborg och Malmö skulle
kunna upprätthållas på tidigare nivå. Upphandlingen skulle
ske i konkurrens. I december 1998 redovisades resultatet av
uppdraget för regeringen tillsammans med ett preliminärt
avtal med Västkustpendeln, sedermera Sydvästen AB. Avta-
let godkändes av regeringen i februari 1999 och avsåg trafik
under år 2000. SJ kom sedan att återta trafiken i maj 2000.
Enligt konstitutionsutskottets bedömning fick det anses
klarlagt att SJ enligt den då gällande regleringen efter avtals-
tidens utgång kunde återta trafiken, om SJ ansåg den kom-
mersiellt motiverad, och det förelåg således inte något egent-
ligt utrymme för regeringen att pröva SJ:s affärsmässiga be-
dömning. SJ:s inledande beslut om att trafiken inte var kom-
mersiell fattades i förvissningen om att trafiken senare kunde
återtas. Ett förutseende agerande och tydlig information om
regelverk och avsikter skulle dock, menade konstitutionsut-
skottet, ha kunnat förhindra Sydvästens stora problem med
verksamheten på Västkustbanan. Enligt utskottets mening
förtjänade bristerna i detta avseende kritik. Granskningen
föranledde inte något uttalande i övrigt från konstitutionsut-
skottets sida. I en reservation (m, kd, c, fp) ansågs vid en
samlad bedömning att den dåvarande näringsministern Björn
Rosengren inte kunde undgå kritik.
Interpellationsdebatt om öppenheten i de statliga
företagen
Näringsminister Leif Pagrotsky besvarade nyligen en inter-
pellation (ip. 2002/03:278) av Mikael Odenberg (m) om öp-
penheten i de statliga företagen. Interpellanten hade bl.a.
ställt frågan om vilka åtgärder ministern avser att vidta för att
öka riksdagsledamöternas insyn i de statliga bolagen. I inter-
pellationen hänvisades till närings-, trafik- och finansutskot-
tens tidigare nämnda gemensamma utfrågning om situationen
i SJ i december 2002 och den fram till den tidpunkten icke
offentliggjorda kontrollbalansräkning som upprättats av bola-
get. Interpellanten ansåg att ett sådant hemlighetsmakeri för-
svårar för riksdagsledamöter att få tillgång till det underlag
som finns för olika förslag till beslut och att därmed riks-
dagsledamöternas möjligheter att fullgöra sin uppgift som
ombud för ägarna - svenska folket - försvåras.
I sitt svar anförde näringsministern - när det gällde frågan
om riksdagsledamöternas insyn i de statliga bolagen - att
riksdagen och dess utskott kan ta del av alla uppgifter hos
Regeringskansliet rörande statliga bolag, även sådana upp-
gifter som omfattas av sekretess. Regeringskansliet ansvarar
för förvaltningen av aktiebolag som lyder under aktiebolags-
lagen, konstaterade näringsministern. Samtidigt gäller att
flertalet bolag är konkurrensutsatta och därför måste ges
möjlighet att verka på samma villkor som sina konkurrenter.
Därför förekommer det att handlingar som innehåller affärs-
hemligheter hemligstämplas, uppgav näringsministern och
deklarerade att han inte har för avsikt att verka för att denna
ordning skall ändras.
Riksdagens revisorers förstudie av SJ:s ekonomi
Riksdagens revisorer beslöt i februari 2003 - på förslag av
Mikael Odenberg (m) och Elizabeth Nyström (m) - att
genomföra en förstudie av SJ:s ekonomi. Ställning till den
genomförda förstudien kommer att tas av revisorerna i ple-
num den 5 juni 2003.
Järnvägsutredningen
Beträffande förslagen i motionerna om den fortsatta utveck-
lingen av järnvägsmarknaden - som inte är föremål för något
förslag till riksdagsbeslut i propositionen och som tillhör tra-
fikutskottets beredningsområde - kan noteras att regeringen
våren 2001 tillkallade en särskild utredare, f.d. generaldirek-
tören Jan Brandborn, med uppdrag att göra en bred översyn
av organisationen och lagstiftningen inom järnvägssektorn
(dir. 2001:48 och 2002:128). I uppdraget ingår bl.a. att med
utgångspunkt i konsumentintresset beskriva förutsättningarna
för och analysera effekterna av en fortsatt utveckling av kon-
kurrensen inom den nationella persontrafiken på järnväg.
Utredaren skall analysera olika modeller för en utvecklad
konkurrens samt i sin slutliga bedömning förorda ett alterna-
tiv. Analysen kan exempelvis avse en total avreglering eller
olika former av koncessioner. Den rapport som tagits fram av
SJ (Marknadsmodeller för persontrafik på järnväg) och det
förslag till indelning i koncessionsområden som redovisats i
betänkandet Rikstrafiken - en ny myndighet (SOU 1999:57)
kan utgöra utgångspunkter för analysen. Det står dock utreda-
ren fritt att välja de modeller som han anser bör analyseras
närmare. Den förordade modellen bör om möjligt redovisa en
stegvis utveckling av konkurrensen. I denna del av uppdraget
ingår även att se över myndighetsstrukturen inom järnvägs-
sektorn.
Utredaren avlämnade våren 2002 ett delbetänkande, Rätt
på spåret (SOU 2002:48), i vilket redovisas förslag till de
författnings- och organisationsförändringar som är lämpliga
för att genomföra direktiven i det s.k. järnvägspaketet (ett
antal olika EU-direktiv). Slutbetänkande skall avlämnas den
14 november 2003.
EU:s statsstöds- och konkurrensregler
Frågan om förenligheten av regeringens förslag med EU:s
statsstöds- och konkurrensregler berörs i propositionen och i
motionerna. Reglerna om statligt stöd återfinns i EG-
fördragets artiklar 87-89. Enligt artikel 87.1 är - om inte an-
nat föreskrivs i fördraget - stöd som ges av en medlemsstat
eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som
snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att
gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den
gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar
handeln mellan medlemsstaterna. I artikel 88.3 anges att
kommissionen skall underrättas i så god tid att den kan yttra
sig om alla planer på att vidta eller ändra stödåtgärder. Om
den anser att någon sådan plan inte är förenlig med den ge-
mensamma marknaden enligt artikel 87, skall den utan
dröjsmål inleda visst angivet förfarande (enligt artikel 88.2).
Medlemsstaten i fråga får inte genomföra åtgärden förrän
detta förfarande lett till ett slutgiltigt beslut. Det nyssnämnda
förfarandet innebär att om kommissionen, efter att ha gett
berörda parter tillfälle att yttra sig, finner att stöd som lämnas
av en stat eller med statliga medel inte är förenligt med den
gemensamma marknaden enligt artikel 87, eller att sådant
stöd missbrukas, skall den besluta om att staten i fråga skall
upphäva eller ändra dessa stödåtgärder inom den tidsfrist som
kommissionen fastställer.
Med hänvisning till den s.k. marknadsekonomiska investe-
rarprincipen gör regeringen, som redovisas i propositionen,
bedömningen att det föreslagna kapitaltillskottet till SJ och
den föreslagna låneramen i Riksgäldskontoret inte utgör
statsstöd. Den marknadsekonomiska investerarprincipen be-
handlas i kommissionens meddelande (OJ/C/307) från den 13
november 1993. Enligt detta meddelande är det nödvändigt
att i varje enskilt fall fastställa om statliga kapitaltillskott till
stödmottagande företag görs på samma sätt som en privat
aktör skulle göra, eller om statens medverkan tvärtom är mo-
tiverad av offentliga intressen och därmed bör anses som ett
slags statligt ingrepp i form av myndighetsutövning. När all-
männa medel lämnas till ett visst företag måste alltså en be-
dömning göras huruvida en privat investerare skulle ha
handlat på samma sätt. Det investerade kapitalet skall i sådant
fall förväntas ge normal avkastning i form av utdelningar
eller värdeökningar på investeringen.
Näringsdepartementet inlämnade till EG-kommissionen
den 12 maj 2003 ett underlag med information om de före-
slagna åtgärderna. Detta material, som är hemligstämplat,
överlämnade departementet till utskottet med fortsatt hemlig-
stämpling. Hemligstämplingen av Näringsdepartementets
missivskrivelse till kommissionen hävdes senare, den 20 maj
2003, av departementet.
Det kan också nämnas att Företagarnas Riksorganisation i
maj 2003 inlämnade ett klagomål i frågan till kommissionen.
Utskottets ställningstagande
Inledning
Utskottet behandlar först frågan om avslag på propositionen,
därefter frågan om åtgärder för att stärka den finansiella ställ-
ningen i SJ och slutligen frågan om den fortsatta avreglering-
en av järnvägsmarknaden.
Avslag på propositionen
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avvisa motioner med förslag om avslag på
propositionen. Det underlag som presenteras i propositio-
nen är, enligt utskottets mening, tillräckligt som underlag
för ett riksdagsbeslut. Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c).
I de fyra motioner som väckts med anledning av propositio-
nen föreslås att regeringens förslag skall avslås, bl.a. med
hänvisning till att beslutsunderlaget anses bristfälligt. Ut-
skottet delar inte denna ståndpunkt utan anser att propositio-
nen bör ligga till grund för ett riksdagsbeslut. Det underlag
som redovisas i propositionen är, enligt utskottets mening, till
fyllest. Som redovisats har utskottet också haft tillgång till
hela den akt i ärendet som finns hos Näringsdepartementet.
Utskottet behandlar här endast de rena avslagsyrkandena i
motionerna och går därför inte närmare in på de olika om-
ständigheter som det hänvisas till i motionerna, t.ex. frågan
om de föreslagna åtgärdernas förenlighet med EU:s konkur-
rens- och statstödsregler. Till dessa frågor återkommer ut-
skottet i nästföljande avsnitt.
Med det anförda avstyrker näringsutskottet - i likhet med
trafikutskottet - motionerna i berörda delar.
Åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i SJ AB
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör besluta om genomförande av de åtgärder för
att stärka den finansiella ställningen i SJ som föreslås i
propositionen och som omfattar bl.a. ett kapitaltillskott om
högst 1 855 miljoner kronor och en låneram i Riksgälds-
kontoret om 2 000 miljoner kronor under perioden 2004-
2007. Liksom trafikutskottet delar näringsutskottet regering-
ens bedömning att åtgärder måste vidtas för att reda upp
den ekonomiska krisen i SJ.
Som tidigare redovisats upprättade styrelsen i SJ i december
2002 en kontrollbalansräkning som visade att det egna kapi-
talet understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Vid
en extra bolagsstämma den 15 januari 2003 beslöt ägaren,
staten, att ta i anspråk den stipulerade fristen om 8 månader
för att undersöka möjligheterna att återställa kapitalet i SJ.
Aktiekapitalet måste alltså vara återställt senast den 15 sep-
tember 2003.
Staten har ett transportpolitiskt ansvar för att en hållbar
transportutveckling, byggd på en väl fungerande järnvägstra-
fik, skall kunna uppnås i landet i enlighet med det transport-
politiska beslut som riksdagen fattade år 1998, anförs det i
yttrandet från trafikutskottet. Näringsutskottet delar denna
åsikt. Regeringens vision och målsättning för SJ är, som
nämnts, att bolaget skall vara ett modernt reseföretag som i
alla avseenden och uthålligt agerar affärsmässigt och kom-
mersiellt. Inom ramen för denna målsättning är uppdraget till
SJ att fullfölja den tidigare påbörjade renodlingen av företa-
get till kärnverksamheten.
SJ:s nya ledning har under år 2002 utarbetat en strategi och
lanserat ett antal resultatförbättringsåtgärder. Strategiarbetet
har bl.a. utmynnat i en om-arbetad affärsplan för perioden
2003-2007 och en ny organisation. Både kraftig tillväxt och
förbättrade marginaler skall uppnås under affärsplaneperio-
den, samtidigt som ett omfattande kulturförändringsarbete
skall bedrivas för att SJ skall bli mer marknadsmässigt. SJ
presenterade nyligen ett program som syftar till att förbättra
resultatet med 700 miljoner kronor, så att lönsamhetskraven
uppnås senast år 2006.
Utskottet delar regeringens bedömning att åtgärder måste
vidtas för att reda upp den ekonomiska krisen i SJ. Framtids-
utsikterna för järnvägen som sådan får sägas vara goda. Där-
med bör det finnas förutsättningar för att SJ som företag skall
kunna få en gynnsam utveckling. Utskottet kan därför inte se
förslag om en likvidation av SJ eller en omedelbar försäljning
av SJ - som förordas i några motioner - som rimliga alterna-
tiv utan snarare som utslag av oansvarig oppositionspolitik.
Staten bör fortsätta att utöva sitt ägaransvar på ett ansvarsfullt
sätt. Utskottet vill i detta sammanhang något beröra det som
sägs i motionerna om att inga alternativ till de föreslagna
åtgärderna diskuteras, att problem- och konsekvensanalyser
inte redovisas, att kapitaltillskottet inte är förenat med villkor
och att det finns en risk för att en norm etableras med inne-
börden att statliga företag som beter sig oansvarigt kan få
hjälp. I propositionen berörs alternativet att låta SJ gå i likvi-
dation. Regeringen anser dock, som redovisats, att det är vik-
tigt att det finns en stabil, långsiktig aktör på marknaden för
persontrafik på järnväg i Sverige och bedömer att det vore till
avsevärd nackdel för hela persontransportsystemet om SJ
skulle träda i likvidation. En likvidation skulle även innebära
en förlust av tidigare genomförda investeringar, och reger-
ingen bedömer därför att detta inte är ett alternativ. Utskottet
delar helt dessa bedömningar. Kapitaltillskottet kan vidare
inte anses vara villkorslöst - staten ställer som ägare krav på
avkastning och soliditet. Utskottet vill understryka att det här
aktuella kapitaltillskottet inte på något sätt är att se som ett
uttryck för en ändrad inriktning i statens ägarpolicy när det
gäller statliga företag.
Frågan om de föreslagna åtgärdernas förenlighet med EU:s
konkurrens- och statsstödsregler behandlas i propositionen.
Utskottet har i det föregående redogjort för de bestämmelser
och direktiv som är aktuella. Regeringen gör, som redovisats,
bedömningen - enligt den s.k. marknadsekonomiska investe-
rarprincipen - att åtgärderna inte är att anse som statsstöd.
Regeringen har också som nämnts informerat kommissionen
om denna bedömning och lämnat in ett underlag som närmare
redogör för de föreslagna åtgärderna. Utskottet finner ingen
anledning att ifrågasätta den bedömning som regeringen gör.
Syftet med åtgärderna är ju att SJ - när företagets finansiella
ställning har stärkts - skall ge utdelning till staten. Staten
agerar alltså på motsvarande sätt som en privat investerare
med en långsiktig syn på sitt ägande skulle ha agerat.
När det gäller frågan om risken för att de föreslagna åtgär-
derna leder till konkurrenssnedvridning vill utskottet under-
stryka att SJ självfallet inte skall inta någon särställning på de
marknader där andra tågoperatörer är verksamma. SJ och
andra transportföretag omfattas naturligtvis av samma strikta
konkurrensregler. Avkastningskraven skall upprätthållas.
Det föreslagna kapitaltillskottet är, som redovisats, avsett
att finansieras genom den i 2003 års ekonomiska vårproposi-
tion (prop. 2002/03:100) föreslagna ramen för kapitalinsatser
i av staten hel- eller delägda aktiebolag. Finansutskottet har i
sitt nyligen justerade betänkande 2002/03:FiU21 tillstyrkt
förslaget med vissa modifieringar. Riksdagen väntas fatta
beslut om nämnda ärende innan det här aktuella betänkandet
blir föremål för beslut i kammaren. Utskottet utgår från att
den kapitalstruktur från vilken tillskottet till SJ skall finansie-
ras är beslutad av riksdagen när beslut rörande åtgärderna för
att stärka den finansiella ställningen i SJ skall fattas.
I motionerna förs fram olika förslag som rör järnvägs-
marknadens organisering, t.ex. om Rikstrafikens uppdrag och
fordonsförsörjningen. Detta är områden som inte är föremål
för förslag till riksdagsbeslut i propositionen och som inte
heller tillhör näringsutskottets utan trafikutskottets ansvars-
område. Som tidigare redovisats har Järnvägsutredningen i
uppdrag att göra en bred översyn av organisationen och lag-
stiftningen inom järnvägssektorn. I det slutbetänkande som
utredaren skall presentera den 14 november 2003 kan de oli-
ka områden som berörs i motionerna förväntas bli behandla-
de. Att riksdagen med olika beslut och tillkännagivanden
skulle föregripa utredarens förslag och den därefter följande
beredningen kan utskottet inte se någon anledning till. Denna
ståndpunkt intar också trafikutskottet i sitt yttrande. Frågan
om fortsatt avreglering av järnvägsmarknaden behandlas se-
parat i nästföljande avsnitt.
Med det anförda tillstyrker utskottet - i likhet med trafikut-
skottet - propositionen i samtliga delar och avstyrker de här
aktuella motionsyrkandena.
Fortsatt avreglering av järnvägsmarknaden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsyrkanden om en fortsatt av-
reglering av järnvägsmarknaden. Utskottet konstaterar att
denna fråga inte är föremål för något förslag till riksdags-
beslut i propositionen och att den inte heller tillhör när-
ingsutskottets beredningsområde. Järnvägsutredningen be-
driver för närvarande ett utredningsarbete på området och
kommer att avlämna sitt slutbetänkande i november 2003.
Riksdagen bör inte föregripa detta arbete. Jämför reserva-
tionerna 2 (m, fp, c) och 3 (kd).
I alla de fyra motionerna med anledning av propositionen förs
fram olika synpunkter och förslag rörande den framtida ut-
vecklingen av järnvägsmarknaden och frågan om en fortsatt
avreglering. Även detta är frågor som inte är föremål för nå-
got förslag till riksdagsbeslut i propositionen och som inte
tillhör näringsutskottets utan trafikutskottets beredningsom-
råde. Som tidigare påpekats pågår ett utredningsarbete på
detta område inom Järnvägsutredningen. Med utgångspunkt i
konsumentintresset skall utredaren beskriva förutsättningarna
för och analysera effekterna av en fortsatt utveckling av kon-
kurrensen inom den nationella persontrafiken på järnväg.
Utredaren skall analysera olika modeller för en utvecklad
konkurrens samt i sin slutliga bedömning förorda ett alterna-
tiv. Analysen kan exempelvis avse en total avreglering eller
olika former av koncessioner.
Utskottet anser - i likhet med trafikutskottet - att det är
självklart att beslut om eventuell fortsatt avreglering av järn-
vägsmarknaden måste baseras på ett gediget utredningsun-
derlag. Järnvägsutredningen skall, som nämnts, lämna sitt
slutbetänkande den 14 november 2003, varefter sedvanlig
beredning kommer att ske. Att föregripa detta arbete genom
att riksdagen nu skulle fatta något beslut rörande den framtida
utvecklingen på järnvägsmarknaden skulle, anser utskottet,
vara ansvarslöst och innebära en diskreditering av Järnvägs-
utredningen.
Med det anförda avstyrker utskottet - i likhet med trafikut-
skottet - de här aktuella motionsyrkandena.

Bilaga 2
Trafikutskottets yttrande 2002/03:TU7y
Till näringsutskottet
Inledning
Näringsutskottet har den 29 april 2003 berett trafikutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 2002/03:86 Åtgärder för
att stärka den finansiella ställningen i SJ AB jämte följdmo-
tioner. Med anledning av propositionen har följande motioner
väckts:
- 2002/03:N13 av Maria Larsson m.fl. (kd),
-
- 2002/03:N14 av Åsa Torstensson m.fl. (c),
-
- 2002/03:N15 av Eva Flyborg m.fl. (fp),
-
- 2002/03:N16 av Mikael Odenberg m.fl. (m).
-
Propositionen
SJ AB är den största operatören av interregional persontrafik
på järnväg i Sverige. Bolaget är helägt av svenska staten och
bildades år 2001 när huvuddelen av verksamheten i affärs-
verket Statens järnvägar bolagiserades.
Av propositionen framgår att SJ AB befinner sig i en eko-
nomisk kris. Mer än hälften av bolagets aktiekapital är för-
brukat. Enligt vad som sägs i propositionen har företaget inte
något akut behov av likvida medel. I enlighet med bestäm-
melserna i aktiebolagslagen måste dock aktiekapitalet vara
återställt senast den 15 september 2003 för att undvika likvi-
dation.
Regeringen anser det är viktigt att det finns en stabil lång-
siktig aktör på marknaden för persontrafik på järnväg i Sveri-
ge och bedömer att det vore till avsevärd nackdel för hela
persontransportsystemet om SJ AB skulle träda i likvidation.
En likvidation av företaget skulle, enligt vad som anförs i
propositionen, innebära en förlust av tidigare genomförda
investeringar och detta bedöms i nuvarande situation inte
vara ett möjligt alternativ.
Enligt regeringens vision och målsättning för SJ AB skall
bolaget vara ett modernt reseföretag som i alla avseenden och
uthålligt agerar affärsmässigt och kommersiellt. Lösningen på
den ekonomiska kris som SJ AB befinner sig i måste göra
bolaget ekonomiskt och affärsmässigt stabilt i ett längre per-
spektiv. En sådan lösning skall, enligt propositionen, leda till
att SJ AB kan konkurrera effektivt och på lika villkor på
marknaden. Bolaget måste även uppfylla sina ekonomiska
mål genom att öka sina intäkter och förse sin ägare, svenska
staten, med marknadsmässig avkastning på investerat kapital.
Regeringen framhåller att statens ägande i SJ AB är långsik-
tigt och att bolaget därför bör ges ett kapitaltillskott för att
företaget skall vara livskraftigt och kunna utföra sin uppgift.
Mot denna bakgrund förordas att den svaga finansiella ställ-
ningen i SJ AB stärks genom följande åtgärder:
1. SJ AB tilldelas ett kapitaltillskott på 1 555 miljoner kro-
nor som i sin helhet används för amortering av skulder till
affärsverket Statens järnvägar. För förvärv av fordonen
för Mälardalstrafiken via egen balansräkning ges ett ka-
pitaltillskott om ytterligare 300 miljoner kronor. Reger-
ingen avser att innehålla det sistnämnda beloppet till dess
att SJ AB utrett och redovisat sina ansträngningar att
uppnå en operationell lease i stället för förvärv. Finansie-
ring av kapitaltillskottet föreslås ske genom den i 2003
års ekonomiska vårproposition föreslagna ramen för ka-
pitalinsatser i av staten hel- och delägda aktiebolag.
2.
3. Fordringar och vissa skulder mellan SJ AB och affärsver-
ket Statens järnvägar kvittas.
4.
5. SJ AB ges möjlighet att i samband med tidtabellskiftet
den 1 januari 2006 överlämna två olönsamma trafikering-
såtaganden, som i dag bedrivs på kommersiella grunder,
till staten för bedömning om eventuell upphandling.
6.
7. SJ AB:s åtagande att förse Rikstrafiken med fordon tas
bort på så sätt att fordon som används i av staten upp-
handlad trafik överlämnas till marknadsvärde till affärs-
verket Statens järnvägar och därefter kvittas gentemot
motsvarande skuld till affärsverket Statens järnvägar.
8.
9. SJ AB ges en låneram i Riksgäldskontoret till marknads-
mässiga villkor om 2 000 miljoner kronor för perioden
2004-2007, vilket innebär en utökning av låneramen med
1 000 miljoner kronor.
10.
Motionsförslag
I motion 2002/03:N16 av Mikael Odenberg m.fl. (m) redovi-
sas Moderaternas syn på bakgrunden till SJ AB:s nuvarande
kris. Grunden till de nuvarande problemen anses vara att den
gamla monopolkulturen levt kvar inom affärsverket SJ och -
efter bolagiseringen - inom SJ AB. Därefter beskrivs den
kritik som riktas mot regeringens nu föreliggande förslag.
Som framhållits i motion 2002/03:Fi med anledning av
tilläggsbudgeten i regeringens ekonomiska vårproposition är
Moderaterna kritiska till regeringens förslag om att en extra
utdelning från de statligt ägda företagen förs till ett särskilt
konto i Riksgäldskontoret.
Propositionen anses vara så knapphändig att Moderaterna
ifrågasätter om beredningskravet i 7 kap. regeringsformen är
uppfyllt. I motionen framhålls att det undermåliga underlaget
ger uttryck för en bristande respekt gentemot riksdagen och
att propositionen inte kan läggas till grund för ett riksdagsbe-
slut. Propositionen lämnar dessutom ett stort antal viktiga
frågor obesvarade. Det gäller inte minst om SJ AB:s affärs-
planer är realistiska och om bedömningen av företagets ka-
pitalbehov är rimlig. Inte heller beskriver regeringen varför
det föreslagna alternativet har valts framför andra möjliga
lösningar. Utan ett sådant underlag är det omöjligt för riksda-
gen att skjuta till mångmiljardbelopp av skattebetalarnas
pengar.
Moderaterna menar att en långsiktig lösning på SJ AB:s
problem kräver en långsiktig strategi för tågtrafiken, och pre-
senterar en vision för tågtrafiken och SJ AB:s roll som bl.a.
innebär en avreglering av tågtrafiken och en avveckling av
det statliga ägandet i SJ AB.
Folkpartiet liberalerna refererar i sin motion 2002/03:N15 av
Eva Flyborg m.fl. (fp) till motion 1999/2000:T11 (fp) som
väcktes i samband med omvandlingen av Statens järnvägar
till aktiebolag där en rad principskäl anfördes mot statliga
bolag, bland annat att staten skall sätta upp spelreglerna, men
inte spela själv. I propositionen framkommer orsaker till SJ
AB:s finansiella problem. Här menar Folkpartiet att riskerna
och svårigheterna med att genomföra processen underskatta-
des och att man inte lyckades anpassa verksamheten till den
nya verklighet i vilken den skulle bedrivas.
Information, som kan vara avgörande för riksdagens be-
dömning av SJ AB:s finansiella ställning på längre sikt, be-
döms vara affärshemligheter inom bolaget och kan därför inte
ingå i det offentliga beslutsunderlaget. Propositionens be-
slutsunderlag ger inte stöd för slutsatsen att de föreslagna
åtgärderna är tillräckliga för att lösa SJ AB:s strukturella och
finansiella problem.
Folkpartiet ifrågasätter därför åtgärderna och deras lämp-
lighet och yrkar att propositionen bör avslås. SJ AB träder då
i likvidation senast den 15 september 2003. I motionen menar
Folkpartiet att det kommer att finnas tid till att förbereda om-
struktureringen och att ingen skall behöva oroa sig för att
tågen slutar gå den 16:e september 2003. Av motionen fram-
går vidare att all tågtrafik bör avregleras och att regeringen
bör återkomma med en strategi för rekonstruktion av försälj-
ning av SJ AB. Regeringen bör vidare, enligt motionen, se
över Rikstrafikens uppdrag och flytta över uppgifter från SJ
AB till Rikstrafiken.
Kristdemokraterna framhåller i motion 2002/03:N13 av Ma-
ria Larsson m.fl. (kd) att formerna för den statliga bolagsför-
valtningen måste förändras på ett sådant sätt att riksdagens
partier kan ges en ökad insyn. Motionärerna kritiserar att
riksdagens ledamöter endast tre dagar innan motionstiden
löpte ut fick bakgrundsmaterial överlämnat, som det ej fun-
nits möjlighet att ta ställning till tidigare. I motionen riktas
vidare kritik mot regeringen för dess förvaltning av statliga
bolag i allmänhet och förvaltningen av SJ AB i synnerhet.
Bristen på ägarstyrning, ledning och kontroll från regeringens
sida har varit omfattande, och inga effektiva insatser har
gjorts från Näringsdepartementets sida för att få styrelsear-
betet att fungera eller för att skapa ett stabilt ledarskap i bola-
get.
I motionen yrkar Kristdemokraterna på avslag på regering-
ens proposition på grund av att de åtgärder regeringen före-
slår är otillräckliga för att göra SJ AB ekonomiskt och af-
färsmässigt stabilt på ett konkurrensneutralt sätt. Dessutom
anges att propositionen har stora brister och att den i princip
helt saknar de konsekvensanalyser som behövs för att riksda-
gen skall kunna bedöma riktigheten i regeringens förslag.
Motionen presenterar ett åtgärdspaket för att komma till rätta
med både SJ AB:s ekonomiska problem och de strukturpro-
blem som finns på den svenska järnvägsmarknaden. I åt-
gärdspaketet ingår bl.a. en eftergift av den leasingfordran
som staten, genom affärsverket Statens järnvägar, har på SJ
AB, fortsatt avreglering av järnvägstrafiken, bildandet av ett
fristående vagnbolag och riktlinjer för framtida trafikupp-
handling.
I motion 2002/03:N14 av Åsa Torstensson m.fl. (c) menar
Centerpartiet att med tanke på omfattningen och inriktningen
på stödet samt på konsekvenserna för järnvägs- och trans-
portmarknaden som helhet har regeringen presenterat ett för
dåligt underlag för riksdagen att fatta beslut utifrån. Likaledes
finns det alltför dåligt beskrivet vad som egentligen är reger-
ingens avsikter med SJ AB och järnvägsmarknaden i det
längre perspektivet. Om riksdagen skall kunna fatta ett väl
övervägt beslut krävs ett bättre beslutsunderlag. Centerpartiet
yrkar därför avslag på propositionen i dess nuvarande ut-
formning och begär i stället att regeringen skall återkomma
med en ny proposition i ärendet.
Centerpartiet föreslår att det i den nya propositionen ges
möjlighet att se över om det går att bredda ägandet i SJ AB
samt att regeringen belyser om det går att sälja delar av eller
hela Green Cargo AB. Motionen lyfter även fram krav på en
stegvis konkurrensutsättning av all persontrafik på den
svenska järnvägsmarknaden samt tydliga direktiv från ägaren
om krav vad gäller affärsmässighet samt förväntningar på SJ
AB:s verksamhet. Därutöver föreslår Centerpartiet att en obe-
roende granskning genomförs av hur staten skött sitt ägande i
SJ AB.

Utskottet
Transportpolitisk bakgrund
Ända från järnvägens början har byggande och drift av järn-
vägar varit en angelägenhet för staten och därmed en politisk
fråga. Som framgår av följande översiktliga sammanställning
har också järnvägstrafikens ekonomiska situation varit före-
mål för återkommande riksdagsbeslut med ekonomiska re-
konstruktioner och införande av olika stödsystem. När det
gäller synen på konkurrensen på järnvägsområdet har ut-
vecklingen gått från ett utgångsläge med viss konkurrens
mellan olika bandelar till en monopolsituation för att under
det senaste decenniet ersättas med ett ökat inslag av konkur-
rens på spåren mellan olika järnvägsoperatörer.
År 1845 fick Adolf Eugène von Rosen kungligt tillstånd
att bygga järnvägar. Hans bristande möjlighet att klara fi-
nansieringen av den nya tidens transportmedel var ett
starkt bidragande skäl till att riksdagen den 18 november
1854 fattade beslut om att staten skulle anlägga fem
stambanor i Sverige. De viktigaste motiven till statsba-
norna var näringspolitiska och samhällsekonomiska. I
riksdagsbeslutet talas om behovet av ett statligt engage-
mang för att "undvika vingleri och planlöshet" i järnvägs-
byggandet. Vad gäller järnvägens samhällsnytta anförde
statsutskottet i sitt utlåtande (nr 273/1854) följande:
För framtida möjligheten häraf, torde jernvägars anlägg-
ning med skäl kunna anses såsom ett nödvändigt villkor,
helst dessa i flera delar af landet utgöra det enda fullt än-
damålsenliga kommunikationsmedel. Dessutom måste
järnvägar äfven för den inre rörelsen, inom ett med så
skiljaktiga produkter begåfvadt rike, der, i vissa orter,
kommunikationerna tidtals äro nästan afbrutna, medföra
högst väsentdliga fördelar, och åstadkommandet deraf
alltså jemväl utgöra ett bland de angelägnaste och verk-
sammaste medlen och villkoren för denna rörelses tiden-
liga utveckling.
Resultatet av järnvägsfrågornas behandling i riksdagen blev
att stambanorna skulle bekostas, ägas och förvaltas av staten
medan ansvaret för byggande av mindre järnvägar och biba-
nor förutsattes ligga på privat företagsamhet. År 1856 stod de
första stambanesträckorna färdiga och Statens jernvägsbygg-
nader, SJ, bildades.
Nästa stora järnvägspolitiska beslut togs av riksdagen år
1939. Det var ett principbeslut om att alla enskilda järnvägar
skulle förstatligas. En huvudanledning var de privata järnvä-
garnas dåliga ekonomi med eftersatta investeringar och där-
med stort behov av underhåll som följd.
År 1953 tillsattes en trafikpolitisk utredning. Utredningens
huvudtes var att varje trafikgren skulle bära sina egna kostna-
der - full kostnadstäckning. Utredningen ledde till att riksda-
gen fattade 1963 års trafikpolitiska beslut, vilket innebar bl.a.
att fristående nedläggningsprövningar skulle göras av varje,
för nedläggning aktuell, bandel. Kostnaderna för SJ att driva
järnvägarna blev allt högre och förlusterna ökade. SJ kom-
penserades emellertid av staten för detta. Allt större protester
mot järnvägsdöden ledde till ett stopp för nedläggningar
1972.
Genom 1979 års trafikpolitiska beslut lanserades principen
om marginalkostnadsprissättning. För järnvägens del innebar
detta att SJ fick en statlig kompensation för att kunna tilläm-
pa en prissättning inom persontrafiken som närmade sig mar-
ginalkostnaden. Kompensationen erhölls i form av minskade
avskrivningskrav. Problemet hur det snabbt växande under-
skottet skulle finansieras löstes dock inte.
Sex år senare kom det s.k. 1985 års järnvägspolitiska be-
slut, vilket bl.a. innebar att bankostnaderna avgränsades från
trafikkostnaderna i SJ:s redovisning. Vidare infördes banav-
gifter internt inom SJ. Dessa skulle täcka alla bankostnader.
Alla dittills gjorda investeringar i banan skrevs ned till noll.
Genom 1988 års trafikpolitiska beslut delades SJ in i ett af-
färsverk, med ansvar för tågtrafiken, och ett banverk, med
ansvar för infrastrukturen. Den s.k. vägtrafikmodellen inför-
des, som innebar att staten genom Banverket övertog ansvaret
för infrastrukturen. SJ skulle betala avgifter för nyttjandet.
Det bestämdes att järnvägens avgifter skulle baseras på sam-
hällsekonomiska marginalkostnader, men med visst tillägg
för att täcka en del av de fasta infrastrukturkostnaderna. Vi-
dare beslutades att staten skulle upphandla viss interregional
trafik som inte var företagsekonomiskt lönsam. SJ skulle re-
konstrueras ekonomiskt och koncentrera sin affärsverksamhet
till järnvägstrafiken. Ett steg mot konkurrens på järnvägsnätet
togs i och med att trafikhuvudmännen i länen fick trafike-
ringsrätten för persontrafik på ett 20-tal sidolinjer av regional
karaktär, vilka kallades för länsbanor.
År 1992 beslutade riksdagen att angelägen interregional
men olönsam persontrafik på stomnätet skulle kunna upp-
handlas i konkurrens.
År 1994 beslutade riksdagen att införa fri konkurrens på
järnvägen fr.o.m. 1995. Detta beslut upphävdes dock efter ett
regeringsskifte innan det trätt i kraft. På hösten 1995 kom ett
reviderat beslut om utökad konkurrens fr.o.m. juli 1996 som
innebar att det statliga bannätet öppnades för konkurrens
inom godstrafiken, dock med viss företrädesrätt för av SJ
tidigare etablerad trafik på vissa sträckor med stora godsflö-
den. Samma år fick trafikhuvudmännen utökade rättigheter
att bedriva persontrafik på stombanor inom sina respektive
län.
Genom 1998 års transportpolitiska beslut sänktes banav-
gifterna för järnvägen till en nivå som mer än tidigare upp-
gavs motsvara marginalkostnaderna. Vidare avreglerades den
långväga busstrafiken samtidigt som en ny myndighet, Riks-
trafiken, inrättades. Rikstrafiken skulle sköta upphandlingen
av den samhällsekonomiskt motiverade interregionala kol-
lektivtrafiken på transportområdet, bl.a. när det gäller järnvä-
gar.
Den senaste stora förändringen för järnvägen kom vid års-
skiftet 2000/01 då huvuddelen av verksamheten i affärsverket
SJ ombildades till tre fristående aktiebolagskoncerner. De tre
moderbolagen i de nya koncernerna är SJ AB, som ansvarar
för persontrafiken, Green Cargo AB, som ansvarar för gods-
trafiken och AB Swedcarrier, ett holdingbolag. Det kvarva-
rande affärsverket SJ förvaltar viss kvarvarande egendom och
åtaganden som gäller bl.a. leasing- och leasehold-åtaganden,
fastigheter, personal, järnvägsmuseum samt åtaganden avse-
ende Citytunneln i Malmö.
Riksdagens ställningstagande i samband med SJ:s
bolagisering
Riksdagen beslutade den 31 maj 2000 att affärsverket Statens
järnvägar skulle ombildas till aktiebolag (prop.
1999/2000:78, bet. 1999/2000:TU11, rskr. 1999/2000:238).
Som motiv för den förändrade verksamhetsformen anförde
regeringen att de svenska, nordiska och europeiska markna-
derna för järnvägstrafik var föremål för avsevärda strukturella
förändringar, vilka ledde till ökad konkurrens. Under rådande
omständigheter var det viktigt att Statens järnvägar kunde
anpassa såväl organisation som arbetsmetoder till den föränd-
rade situationen. Statens järnvägars blandning av affärsverk
och bolag framstod som mindre ändamålsenlig.
Regeringen har därefter i skrivelse 2001/02:141 Redogö-
relse för bolagiseringen av affärsverket Statens järnvägar
lämnat en redovisning av hur riksdagsbeslutet har genomförts
samt viktiga frågeställningar som behandlats i samband där-
med. I skrivelsen anges att syftet med den genomförda om-
bildningen av affärsverket Statens järnvägar till aktiebolag
var att skapa verksamheter som bättre tillgodoser kundernas
krav på service, ge koncernen en enhetlig juridisk struktur,
underlätta effektivisering och rationalisering samt möjliggöra
en anpassning av verksamheten till den fortgående internatio-
naliseringen inom transportmarknaden. Vägledande vid om-
organisationen har varit fyra principer, nämligen konkurrens-
neutralitet, fokusering på kärnverksamheten, insyn i verk-
samheten samt möjligheter till god framtida styrning och
kontroll.
Med anledning av skrivelsen konstaterade trafikutskottet i
sitt betänkande våren 2002 att det är viktigt att ett effektivt
och långsiktigt hållbart transportsystem åstadkoms (bet.
2001/02:TU14) i enlighet med det av riksdagen beslutade
transportpolitiska målet. Detta förutsätter bl.a. en konkur-
renskraftig järnvägstrafik för både personer och gods. Järn-
vägens infrastruktur måste utvecklas och järnvägstrafiken
anpassas till kundernas behov. Trafiken måste också vara
företagsekonomiskt lönsam för järnvägsoperatörerna.
Utskottet erinrade vidare om att målet med bolagiseringen
av SJ var att skapa effektiva och lönsamma järnvägsföretag
som kan konkurrera på samma villkor som övriga operatörer
på marknaden och som kan garantera kunderna en bra och
prisvärd service inom järnvägstransportområdet, samtidigt
som de kan ge en affärsmässig avkastning på det kapital som
ägaren tillskjutit. För det första verksamhetsåret, 2001, kon-
staterade utskottet dock att såväl SJ AB som Green Cargo AB
visade ekonomiska underskott. Utskottet noterade också att
företagens skuldsättningsgrader hade ökat. SJ AB redovisade
exempelvis en soliditet på 8,7 %, vilket enligt bolagets årsre-
dovisning för år 2001 innebar en hög finansiell risk.
Trafikutskottet framhöll mot denna bakgrund att fortsatta
underskott försämrar företagens utvecklingsmöjligheter och
riskerar på sikt även företagens möjligheter att fortleva utan
kapitaltillskott. Med hänsyn till de omfattande investeringar
som för närvarande görs i järnvägssystemet krävs järnvägsfö-
retag med goda möjligheter att investera för framtiden för att
möta en ökad efterfrågan. Utskottet underströk mot denna
bakgrund att det är angeläget med en omsorgsfull uppföljning
och utvärdering av de nya SJ-företagens ekonomiska utveck-
ling.
Pågående utredningsarbete
Regeringen har tillkallat en särskild utredare för att göra en
bred översyn av organisationen och lagstiftningen inom järn-
vägssektorn, Järnvägsutredningen (N 2001:09). Utredningen
har delat sitt arbete i två delar.
I den ena delen ingår att med utgångspunkt i konsumentin-
tresset analysera möjliga utvecklingsvägar för såväl person-
som godstrafiken på järnväg. Utredaren skall analysera olika
modeller för en utvecklad konkurrens samt i sin slutliga be-
dömning förorda ett alternativ. I denna del av uppdraget ingår
även att se över myndighetsstrukturen inom järnvägssektorn.
Utredaren skall mot bakgrund av denna översyn ange förslag
avseende såväl den övergripande organisationen av myndig-
heterna, som ansvarsfördelningen dem emellan.
I den andra delen av uppdraget ingår att i svensk rätt
genomföra de nya regler inom området som på senare tid
antagits inom Europeiska gemenskapen och på internationell
nivå. Detta gäller såväl det s.k. järnvägspaketet och direktivet
om driftskompatibilitet för transeuropeiska konventionella
järnvägar, som den nya konventionen om internationell järn-
vägstrafik (Cotif). I denna del av uppdraget ingår också att
göra en generell översyn av järnvägslagstiftningen för att
modernisera denna och - om så bedöms erforderligt - anpas-
sa den till regeringsformens bestämmelser om normgivning. I
samband därmed skall utredaren även lämna förslag till såda-
na ändringar som är lämpliga med hänsyn till vad som före-
slagits avseende organisationen inom järnvägssektorn eller
mot bakgrund av att ovannämnda regleringar genomförts.
I utredningen Rätt på spåret (SOU 2002:48) har utred-
ningen lämnat en delrapport. Utredningens slutredovisning
skall föreligga senast den 14 november 2003.
Anknytande motionsförslag
Under allmänna motionstiden hösten 2002 har följande mo-
tioner väckts med anknytning till ärendet:
- 2002/03:T204 av Ulla Löfgren och Elizabeth Nyström (m),
-
- 2002/03:T284 av Anders Wiklund m.fl. (v) yrkande 2,
-
- 2002/03:T298 av Lars Leijonborg m.fl. yrkandena 9 och 13,
-
- 2002/03:T301 av Per-Olof Svensson (s),
-
- 2002/03:T321 av Elizabeth Nyström m.fl. (m) yrkandena 7
och 11-13,
-
- 2002/03:T359 av Håkan Larsson m.fl. (c) yrkande 2,
-
- 2002/03:T438 av Erik Ullenhag (fp),
-
- 2002/03:T456 av Per Erik Granström m.fl. (s) yrkande 3,
-
- 2002/03:T462 av Johnny Gylling m.fl. (kd) yrkande 16,
-
- 2002/03:T466 av Sven Bergström m.fl. (c) yrkandena 10
och 12 samt
-
- 2002/03:N302 av Ingegerd Saarinen och Lotta N Hedström
(mp) yrkandena 18-21.
-
I motionerna behandlas frågor om järnvägstrafikens utveck-
lingsförutsättningar, regelsystem och statens ägande. Förslag
framförs bl.a. om en privatisering av SJ, översyn av SJ:s nu-
varande ägardirektiv, fullständig avreglering av SJ:s kvarva-
rande trafikeringsrätt och bildandet av ett särskilt vagnbolag i
syfte att främja en ökad konkurrens på järnvägsmarknaden.
Trafikutskottet avser att behandla dessa motionsförslag i
samband med att regeringen redovisar sina överväganden
med anledning av den pågående järnvägsutredningens förslag
om bl.a. genomförande av EG-direktiv om järnvägstrafikens
reglering. Enligt vad utskottet erfarit förväntas numera den
aktuella propositionen presenteras för riksdagen under andra
halvåret 2003.
Trafikutskottets ställningstagande
Avslag på propositionen
SJ AB befinner sig i en ekonomisk kris. Regeringens propo-
sition om åtgärder för att stärka den finansiella ställningen i
SJ AB bör enligt trafikutskottets mening ligga till grund för
ett ställningstagande från riksdagens sida. Därmed bör när-
ingsutskottet avstyrka motionerna 2002/03:N13 (kd) yrkande
1, 2002/03:N14 (c) yrkande 1 2002/03:N15 (fp) yrkande 1
och 2002/03:N16 (m) yrkande 1 med begäran om att riksda-
gen avslår regeringens proposition.
Åtgärdsförslag
Trafikutskottet anser att väl fungerande järnvägstransporter är
en viktig förutsättning för att ett långsiktigt hållbart transport-
system skall kunna utvecklas. Järnvägstrafiken skall på ett
effektivt och konkurrenskraftigt sätt tillgodose näringslivets
behov av långväga transporter och bidra till en fortsatt ut-
veckling av kollektivtrafiken.
Som framgår av redovisad transportpolitisk översikt har de
institutionella förutsättningarna för järnvägstrafik förändrats i
viktiga hänseenden sedan år 1988. Det innebär bl.a. att viss
trafik har öppnats för konkurrens och att SJ AB numera skall
driva sin verksamhet på strikt företagsekonomiska grunder.
Detta ligger i linje med gällande transportpolitiska riktlinjer
som anger att en effektiv konkurrens skall främjas mellan
olika trafikutövare och transport-alternativ. Ett mål med bo-
lagiseringen av SJ vid årsskiftet 2000/01 var också att skapa
effektiva och lönsamma järnvägsföretag som kan konkurrera
på samma villkor som övriga operatörer på marknaden och
som kan garantera kunderna en bra och prisvärd service inom
järnvägstransportområdet, samtidigt som de kan ge en af-
färsmässig avkastning på det kapital som ägaren tillskjutit.
Trafikutskottet har tidigare i samband med redovisningen
av SJ:s bolagisering uttryckt oro för de nya SJ-företagens
ekonomiska situation och förutsatt ett omsorgsfullt uppfölj-
ningsarbete. Utskottet har därefter vid utfrågningar av före-
trädare för SJ AB och ägaren, företrädd av näringsminister
Leif Pagrotsky, fått ytterligare information om den ekono-
miska situationen för SJ AB. Som framgår av regeringens
proposition har mer än hälften av bolagets aktiekapital för-
brukats. Däremot anges i propositionen att SJ AB inte har
något akut behov av likvida medel. SJ AB:s ekonomiska
ställning är emellertid sådan att endast ett återställande av
aktiekapitalet inte är tillräckligt. Framtida åtaganden och ris-
ker kräver ett kapitaltillskott i förening med genomförande av
ett omstruktureringsprogram.
Enligt trafikutskottets mening har staten ett transportpoli-
tiskt ansvar för att en hållbar transportutveckling byggd på en
väl fungerande järnvägstrafik skall kunna uppnås i landet i
enlighet med det transportpolitiska beslut riksdagen fattade år
1998. Staten har också som ägare ett särskilt ansvar för att SJ
AB skall kunna fullgöra sina uppgifter mot landets tågresenä-
rer och kunder. Det vore därför enligt utskottets mening inte
hållbart att försätta SJ AB i likvidation. Utskottet föreslår
därför att näringsutskottet avstyrker motion 2002/03:N15 (fp)
yrkande 4 om att SJ AB skall träda i likvidation.
Trafikutskottet anser det viktigt att åtgärder för att stärka
den finansiella ställningen i SJ AB görs med utgångspunkt
från resenärernas intresse, de transportpolitiska effekterna
samt statsfinansiella och andra ekonomiska hänsyn. Valet av
åtgärder för att rekonstruera SJ bör vidare stå i samklang med
de ställningstaganden som kan bli följden av den pågående
järnvägsutredningen som har till uppgift att bl.a. analysera
möjliga utvecklingsvägar för såväl person- som godstrafiken
på järnväg. Som redovisats tidigare ingår i utredarens upp-
drag att överväga flera av de frågor som nu förts fram mo-
tionsledes om bl.a. järnvägstrafikens reglering, fordonsför-
sörjning och trafikupphandling.
Enligt utskottets mening bör fortsatta överväganden om
järnvägstrafikens framtida utveckling grundas på ett om-
sorgsfullt utredningsarbete. Utskottet anser därför inte att det
är lämpligt att riksdagen i detta sammanhang tar ställning till
de olika förslag som förts fram om järnvägstrafikens re-
glering, fordonsförsörjning, trafikupphandling m.m. I avvak-
tan på att det pågående utredningsarbetet slutförs bör därför
aktuella motionsförslag avstyrkas.
Trafikutskottet har därmed ingen erinran mot regeringens
förslag om att dels tilldela SJ AB ett kapitaltillskott om högst
1 855 miljoner kronor, dels ge SJ AB en låneram i Riks-
gäldskontoret om 2 000 miljoner kronor för perioden 2004-
2007 samt dels vidta de åtgärder som i övrigt behövs för att
stärka den finansiella ställningen i SJ AB. Därmed bör när-
ingsutskottet, under förutsättning av riksdagens godkännande
av förslaget i 2003 års ekonomiska vårproposition om finan-
siering av vissa kapitaltillskott, tillstyrka regeringens förslag
och avstyrka motionerna 2002/03:N13 (kd) yrkandena 2-8,
2002/03:N14 (c) yrkandena 2-4, 2002/03:N15 (fp) yrkandena
2, 3 och 5-7 samt 2002/03:N16 (m) yrkandena 2 och 3.

Stockholm den 15 maj 2003
På trafikutskottets vägnar
Claes Roxbergh
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Claes Roxbergh
(mp), Carina Moberg (s), Elizabeth Nyström (m), Jarl Lander
(s), Erling Bager (fp), Hans Stenberg (s), Johnny Gylling
(kd), Karin Svensson Smith (v), Claes-Göran Brandin (s),
Sven Bergström (c), Kerstin Engle (s), Jan-Evert Rådhström
(m), Börje Vestlund (s), Carl-Axel Roslund (m) och Lars
Lilja (s).

Avvikande meningar
1. Avslag på propositionen
Elizabeth Nyström (m), Erling Bager (fp), Johnny Gylling
(kd), Sven Bergström (c), Jan-Evert Rådhström (m) och
Carl-Axel Roslund (m).
Vi anser att propositionen är undermålig. Regeringens be-
slutsunderlag är otillfredsställande med hänsyn till de för-
slagna stödåtgärdernas omfattning och konsekvenserna för
järnvägs- och transportmarknaden som helhet. Propositionen
saknar också de konsekvensanalyser som behövs för att riks-
dagen skall kunna bedöma regeringens förslag. Beslutsun-
derlaget ger heller inte stöd för slutsatsen att de föreslagna
åtgärderna är tillräckliga för att lösa SJ AB:s strukturella och
finansiella problem. Förslagen kan vidare strida mot EU:s
regler om statsstöd samtidigt som åtgärderna snedvrider kon-
kurrensen på järnvägsmarknaden och förhindrar en sund ut-
veckling av järnvägsmarknaden. Den normala ärendebered-
ningen med inhämtande av yttranden och upplysningar från
berörda myndigheter, företag och organisationer har ersatts
med -som det heter i propositionen - "samarbete med Väns-
terpartiet och Miljöpartiet". Näringsutskottet bör därför av-
styrka propositionen i dess helhet. Näringsutskottet bör där-
med tillstyrka motionerna 2002/03:N13 (kd) yrkande 1,
2002/03:N14 (c) yrkande 1, 2002/03:N15 (fp) yrkande 1 och
2002/03:N16 (m) yrkande 1.
2. Åtgärdsförslag
Elizabeth Nyström (m), Jan-Evert Rådhström (m) och
Carl-Axel Roslund (m).
Moderata samlingspartiet anser att det åtminstone finns två
alternativa lösningar som bör utredas i rådande situation. En
möjlighet är att inte göra något kapitaltillskott till SJ AB,
vilket skulle resultera i en likvidation. Det är möjligt, kanske
t.o.m. sannolikt, att kostnaderna för skattebetalarna hade bli-
vit betydande, men det är ändå rimligt att regeringen redovi-
sar detta alternativ för riksdagen. En annan möjlighet hade
varit att bredda ägandet i SJ. Eftersom regeringen hävdar att
kapitaltillskottet sker på marknadsmässiga grunder bör det,
förutsatt att regeringens bedömning är riktig, vara fullt möj-
ligt.
Enligt vår mening bör den akuta krisen för SJ AB följas av
en strategi för företaget och för tågtrafiken. Det statliga ägan-
det i SJ bör avvecklas. Persontrafiken på järnvägen bör vidare
avregleras i syfte att öka järnvägens attraktivitet och konkur-
renskraft. Järnvägstrafiken kan då utvecklas på marknads-
mässiga villkor och bli mer kundanpassad och effektiv. Själv-
fallet måste höga krav på säkerhet och tillförlitlighet ställas
på de operatörer som i framtiden trafikerar nätet. Därmed bör
näringsutskottet tillstyrka motion 2002/03:N16 (m) yrkande-
na 2 och 3.
3. Åtgärdsförslag
Erling Bager (fp).
Folkpartiet liberalerna anser att regeringens förslag till åtgär-
der är otillräckliga och olämpliga. SJ bör i stället få träda i
likvidation senast den 15 september 2003 och en likvidator
förordnas med uppdrag att omstrukturera och sälja verksam-
heten under ordnade förhållanden. Det kommer därmed att
finnas gott om tid för att förbereda omstruktureringen så att
ingen behöver oroa sig för att tågen skulle sluta att gå den 16
september 2003.
För att utveckla järnvägstrafiken bör riksdagen besluta om
en omedelbar avreglering av all gods- och persontrafik på
järnväg. Därmed gynnas konkurrensen och kunderna samti-
digt som sektorns modernisering och attraktionskraft på sikt
ökar. Banverket bör vidare i sin policy sträva efter att främja
konkurrensen på järnvägarna genom att se till att fördelning-
en av tåglägen genomförs på ett neutralt sätt.
Regeringen bör vidare återkomma till riksdagen med en
strategi för att rekonstruera och sälja SJ AB. Verksamheter
bör gås igenom och en plan upprättas där utförsäljningen ges
en tydlig tidtabell. Vidare bör Rikstrafikens uppdrag ses över.
Funktioner inom SJ AB som hänger samman med det natio-
nella trafikförsörjningsansvaret för järnvägstrafiken bör över-
föras till Rikstrafiken, som i framtiden bör ges ett utsträckt
ansvar för att upphandla tågtrafik och ansvara för trafikför-
sörjningen på det interregionala nätet. Rikstrafikens uppdrag
bör samtidigt ses över så att konkurrensneutralitet och af-
färsmässighet förstärks i upphandlingen av samtliga trafik-
tjänster. Näringsutskottet bör därmed tillstyrka motion
2002/03:N15 (fp) yrkandena 2-7.
4. Åtgärdsförslag
Johnny Gylling (kd).
Kristdemokraterna anser att åtgärder för skapa goda ekono-
miska förutsättningar för SJ AB måste vara konkurrensneu-
trala samt eliminera så många som möjligt av de affärsrisker
som SJ AB i dag dras med. Kristdemokraterna föreslår att SJ
AB:s kapitalbrist avhjälps genom en eftergift av hela den
leasingskuld som SJ AB har gentemot staten genom affärs-
verket Statens järnvägar. På detta sätt ges SJ AB en soliditet
på nästan 40 % samtidigt som bolaget befrias från den största
affärsrisk som det i dag tyngs av. Det förslag som vi presen-
terar för att komma till rätta med det negativa kapital som
uppstår för affärsverket löser även problemet med konkur-
rensneutraliteten. Vidare vill vi att det skapas bättre förutsätt-
ningar för fordonsförsörjningen genom att den största delen
av de fordon som finns tillgängliga på marknaden återlämnas
till affärsverket Statens järnvägar. Därigenom kan alla bolag
på lika vilkor och till samma kostnader få tillgång till fordon
samtidigt som SJ AB inte behöver bära kostnader för out-
nyttjade fordon. En ökande andel nya fordon är nödvändigt
för att öka järnvägens konkurrenskraft och på så sätt få en
tillväxt av antalet resenärer som väljer det säkra och miljö-
vänliga transportalternativ som järnvägen är. Därutöver måste
åtgärderna som vidtas bidra till att förbättra arbetsförhållan-
dena för de anställda inom järnvägssektorn samt skapa goda
förutsättningar för en fortsatt avreglering av järnvägsmarkna-
den. Därmed bör näringsutskottet tillstyrka motion
2002/03:N13 (kd) yrkandena 2-8.
5. Åtgärdsförslag
Sven Bergström (c).
Centerpartiet anser att det finns alternativa och bättre sätt att
rädda SJ AB än regeringens förslag. Ingenting, såsom den
svenska järnvägspolitiken är utformad, kräver ett helägt stat-
ligt järnvägsbolag. Mot den bakgrunden bör möjligheterna att
bredda ägandet i SJ AB skyndsamt ses över. Därmed skulle
ett inflöde av nytt kapital till SJ AB kunna säkerställas utan
att skattebetalarna, som i regeringens förslag, behöver stå för
kostnaden.
Vidare bör möjligheterna att sälja ut hela eller delar av
Green Cargo AB belysas i syfte att frigöra kapital för sats-
ningar i SJ AB. En annan möjlig väg kan vara att efterskänka
den leasingskuld som SJ AB dragit på sig. Enligt vår mening
måste vidare statens räddningsaktion villkoras. Detta gäller
inte minst för att minimera de negativa konsekvenserna för
andra järnvägsoperatörer. Det första kravet bör vara att till-
skjutna medel återbetalas till ägaren. Likaledes är det inte
rimligt att SJ AB får behålla ensamrätten på delar av den lön-
samma interregionala trafiken.
Centerpartiet anser därför att regeringen bör återkomma
med en ny proposition i ärendet som behandlar SJ AB:s
framtid samt villkoren och inriktningen för den svenska järn-
vägsmarknaden. Om inte en ny proposition och påföljande
riksdagsbeslut hinner återställa aktiekapitalet till den 15 sep-
tember 2003 bör staten som ägare utfästa en kapitaltäck-
ningsgaranti i syfte att skapa nödvändigt rådrum.
Enligt vår mening är det vidare viktigt med långsiktiga och
hållbara spelregler. Privata företag som missköts kan inte
automatiskt räkna med tillskott från ägarna. SJ AB:s ensam-
rätt på lönsamma interregionala sträckor bör därför upphöra
till förmån för en stegvis konkurrensutsatt trafik. Regeringen
bör i samband med en ny proposition redovisa och belysa
villkoren och inriktningen för den framtida svenska järn-
vägsmarknaden både vad gäller person- och godstransporter.
Säkerställandet av järnvägstrafiken på olönsamma sträckor
bör ske via upphandling genom Rikstrafiken.
Enligt vår mening har regeringen inte klarat av att utöva
statens ägande på ett klokt och långsiktigt sätt. Detta är till
förfång för såväl SJ AB som andra företag, resenärer, skatte-
betalare och andra järnvägs- och transportföretag. För att
undvika fortsatt misskötsel bör därför, enligt Centerpartiet, en
oberoende granskning tillsättas av hur staten skött sitt ägande
i SJ AB. Därmed bör näringsutskottet tillstyrka motion
2002/03:N14 (c) yrkandena 2-4.