Näringsutskottets betänkande
2002/03:NU1

Utgiftsområde 24 Näringsliv


Sammanfattning

Utskottet  tillstyrker  i  huvudsak de av regeringen
föreslagna   anslagen  för  budgetåret   2003   inom
utgiftsområde  24  Näringsliv.  Enligt utskottet bör
riksdagen – med bifall till förslag  i en motion (s,
v, mp) – besluta om en överflyttning av medel mellan
två av anslagen. De medel om 10 miljoner  kronor per
år  som  Vinnova  sedan  år 2001 har tilldelats  för
miljöteknikutveckling    under    anslaget    (26:2)
Forskning och utveckling bör  i  stället  satsas  på
miljödriven  affärsutveckling  under  Nuteks  anslag
(38:2)  Näringslivsutveckling  m.m.  För att ta till
vara den kraft som marknaden uppvisar  och styra den
mot hållbarhet bör regeringen tillse att  en  samlad
strategi  tas  fram.  De medel om 10 miljoner kronor
som utskottet föreslår skall tillföras Nuteks anslag
bör sålunda användas för  en  nationell  satsning på
miljödriven   näringslivsutveckling.   Övriga    här
aktuella  förslag till riksdagsbeslut som regeringen
framlägger  under  detta utgiftsområde tillstyrks av
utskottet.

Vidare  föreslår  utskottet  att  riksdagen  skall
avslå    motionsyrkanden     om    näringspolitikens
inriktning.  Utskottet  redogör   för   sin  syn  på
näringspolitikens inriktning, vilken ligger  i linje
med den som redovisas i budgetpropositionen och  med
vad  som  har överenskommits i överläggningar mellan
regeringen,  Vänsterpartiet  och  Miljöpartiet. I en
reservation   (m,  fp,  kd,  c)  presenteras   dessa
partiers gemensamma uppfattning i frågan.
Motioner med förslag om andra anslagsbelopp än vad
regeringen   föreslagit   avstyrks   av   utskottet.
Företrädarna    i     utskottet     för     Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna  och
Centerpartiet  deltar  inte i beslutet om anslag. De
erinrar i särskilda yttranden  om  de  budgetförslag
som framlagts av respektive parti.
Regeringens skrivelse (2002/03:8) med  redogörelse
för   regelförenklingsarbetet   behandlas  också   i
betänkandet. Utskottet föreslår därvid att riksdagen
genom ett tillkännagivande skall  anmoda  regeringen
att   vidta  olika  åtgärder  för  att  intensifiera
regelförenklingsarbetet.  Regeringen bör anlägga ett
bredare   och  mer  systematiskt   angreppssätt   än
tidigare och  presentera  ett handlingsprogram under
år  2003 som inriktas på de  befintliga  regelverken
och som  omfattar åtgärder hos såväl departement som
myndigheter.  Takten i regelförenklingsarbetet måste
öka, och ett instrument  för att åstadkomma detta är
att  det  tas  fram  ett  mått   som  kan  visa  hur
regelbördan  utvecklas. Utskottet anser  vidare  att
det är angeläget  att regeringen under år 2003 inger
anmälan  till  OECD med  begäran  om  granskning  av
regelförenklingsarbetet  i  Sverige.  Regeringen bör
också   göra   en   översyn   av   regelverket   vid
företagsstart i syfte att åstadkomma en minskning av
handläggningstiden  för dessa ärenden. Myndigheterna
måste härutöver i större  utsträckning kunna fungera
som ”lots” i sina kontakter med företagen, sägs det.
I en reservation (m, fp, kd, c, mp) föreslås också
ett     tillkännagivande     av     riksdagen     om
regelförenklingsarbetet.   Regeringen  anmodas   att
under innevarande mandatperiod  göra en genomgång av
hela  det regelverk som berör företagandet,  så  att
onödiga  och  krångliga regler kan tas bort. Det bör
också   sättas  upp   ett   kvantitativt   mål   för
regelförenklingsarbetet,  i  syfte  att  redan under
innevarande mandatperiod påtagligt minska företagens
kostnader för administration av regelverket.  Takten
i  regelförenklingsarbetet måste öka redan under  år
2003,  och  därför  skall  ett mått som kan visa hur
regelbördan  utvecklas  tas fram.  Regeringen  skall
också under år 2003 inge  en  anmälan  till OECD med
begäran  om granskning av regelförenklingsarbetet  i
Sverige.   När    det    gäller    regelverket   vid
företagsstart skall regeringen tillse  att det sätts
upp en bestämd tid, inom vilken berörda  myndigheter
måste   ha   svarat   eller   handlagt  ett  ärende.
Myndigheterna   måste   generellt  sett   i   större
utsträckning  kunna  fungera   som   ”lots”  i  sina
kontakter med företagen, sägs det.
Utskottet uppmärksammar slutligen en fråga som rör
Patent- och registreringsverket (PRV).  Hösten  2001
gjorde   riksdagen,  på  förslag  av  ett  enhälligt
utskott,   ett   tillkännagivande   om   PRV   (bet.
2001/02:NU1).  Riksdagen  anmodade då regeringen att
skyndsamt finna en lösning  så att kravet på PRV att
kungöra i Post- och Inrikes Tidningar vad som införs
i aktiebolagsregistret kan slopas. Enligt utskottets
mening  är  detta publiceringskrav  ineffektivt  och
kostnadskrävande.   Utskottet   konstaterar  nu  att
mycket  litet har skett i frågan under  det  år  som
gått från  det  nämnda  riksdagsbeslutet och framför
kritik mot hur regeringen  har  handlagt  frågan. Ur
principiell    synpunkt    är    det   viktigt   att
utskottsinitiativ    och   tillkännagivanden    från
riksdagen  tas  om  hand  på  ett  adekvat  sätt  av
regeringen, anför utskottet. Det är också väsentligt
att regeringen håller  riksdagen  informerad  om hur
hanteringen  av  en fråga fortlöper. Utskottet anser
därför  att  riksdagen   nu  bör  göra  ett  förnyat
tillkännagivande   till   regeringen    i    frågan.
Regeringen  bör sålunda anmodas att utan ytterligare
dröjsmål lägga  fram  förslag  för  riksdagen så att
erforderliga lagändringar kan träda i  kraft  senast
den  1  januari  2004. Regeringen måste också tillse
att finansieringsfrågan av Svenska Akademiens ordbok
får en lösning, så  att  detta  inte  tillåts utgöra
något hinder för ändringen av kungörelsekravet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut



1. Målen för och inriktningen av
näringspolitiken

Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Fi231
yrkande  10, 2002/03:Sf226 yrkande 2,  2002/03:N2
yrkande 1,  2002/03:N202, 2002/03:N207 yrkande 7,
2002/03:N215,     2002/03:N227     yrkande     1,
2002/03:N263      yrkande     1     2002/03:N287,
2002/03:N291,     2002/03:N304     yrkande     2,
2002/03:N306 yrkande  1,  2002/03:N392 yrkande 1,
2002/03:N395 yrkande 1, 2 och 19 och 2002/03:A314
yrkande 6.
Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2. Bedömning av regeringens
resultatredovisning

Riksdagen godkänner vad utskottet anfört.

3. Regelförenkling m.m.

Riksdagen    lägger    regeringens    skrivelse
2002/03:8 till handlingarna  och tillkännager för
regeringen  som sin mening vad  utskottet  anför.
Därmed bifaller  riksdagen  motionerna 2002/03:N1
yrkandena 1 och 3–5 och 2002/03:N356  yrkande  1,
bifaller  delvis motionerna 2002/03:N1 yrkande 2,
2002/03:N2  yrkandena  5  och  6 och 2002/03:N356
yrkande  2  och av-slår motionerna  2002/03:Kr264
yrkande 4, 2002/03:N2 yrkandena 2–4, 2002/03:N207
yrkande    4,   2002/03:N211    yrkandena    1–3,
2002/03:N226  yrkande  3, 2002/03:N227 yrkande 5,
2002/03:N250,     2002/03:N251,      2002/03:N263
yrkandena  5  och  6,  2002/03:N266  yrkande   3,
2002/03:    N269    yrkande    5,   2002/03:N277,
2002/03:N306    yrkandena   23–27,   2002/03:N343
yrkande 1, 2002/03:N392  yrkande  2, 2002/03:N395
yrkande 7 och 2002/03:N396 yrkandena  26,  28 och
30–32.
Reservation 2 (m, fp, kd, c, mp)

4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv

a) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2003  för  ramanslaget  38:14 Rymdverksamhet ingå
ekonomiska förpliktelser  som, inklusive tidigare
gjorda åtaganden, medför utgifter  på högst 1 400
000   000  kr  efter  år  2003.  Därmed  bifaller
riksdagen  proposition 2002/03:1 utgiftsområde 24
punkt 1.
b) Riksdagen  bemyndigar regeringen att bilda ett
av   staten   helägt    aktiebolag    för    viss
exportkreditgivning   i   syfte  att  ge  svenska
exportföretag likartade förutsättningar som andra
länders   exportföretag  har.   Därmed   bifaller
riksdagen proposition  2002/03:1 utgiftsområde 24
punkt 2.
c) Riksdagen bemyndigar  regeringen  att under år
2003  ikläda  staten betalningsansvar intill  ett
belopp   av   200   000    000    000    kr   för
exportkreditgarantier.  Därmed bifaller riksdagen
proposition 2002/03:1 utgiftsområde 24 punkt 3.
d)  Riksdagen bemyndigar regeringen  att  för  år
2003  ikläda  staten  betalningsansvar intill ett
belopp     av     10 000 000 000      kr      för
investeringsgarantier.  Därmed bifaller riksdagen
proposition 2002/03:1 utgiftsområde 24 punkt 4.
e)  Riksdagen bemyndigar regeringen  att  för  år
2003    besluta   att   Exportkreditnämnden   får
obegränsad  upplåtningsrätt  i  Riksgäldskontoret
för  skadeutbetalning. Därmed bifaller  riksdagen
proposition 2002/03:1 utgiftsområde 24 punkt 5.
f)  Riksdagen  bemyndigar  regeringen  att  ändra
reglerna   för   de   investeringsgarantier   som
Exportkreditnämnden  utfärdar  till  att  omfatta
trepartslån,   merfinansiering,   utfärdande   av
garantier  i  utländsk  valuta  och  täckande  av
kommersiella   risker   vid  trepartslån.  Därmed
bifaller    riksdagen    proposition    2002/03:1
utgiftsområde 24 punkt 6.
g) Riksdagen bemyndigar regeringen  att  under år
2003    för    ramanslaget    26:2   Verket   för
innovationssystem:   Forskning   och   utveckling
besluta om bidrag som, inklusive tidigare  gjorda
åtaganden, medför utgifter på högst 1 900 000 000
kronor  under  åren  2004–2008.  Därmed  bifaller
riksdagen proposition 2002/03:1 utgiftsområde  24
punkt 7.
h) Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagen
under    utgiftsområde   24   Näringsliv   enligt
utskottets  förslag  i  bilaga 3. Därmed bifaller
riksdagen     delvis    proposition     2002/03:1
utgiftsområde 24  punkt  8  samt  bifaller motion
2002/03:Fi230  yrkande  11  och  bifaller  delvis
motion 2002/03: N260.
i)   Riksdagen  avslår  motionerna  2002/03:Fi232
yrkande  20 i denna del, 2002/03:U237 yrkande 17,
2002/03:Kr347,    2002/03:MJ487    yrkande    10,
2002/03:N207     yrkande     5,     2002/03:N216,
2002/03:N221,     2002/03:N226     yrkande     1,
2002/03:N263     yrkande     15,    2002/03:N296,
2002/03:N357    yrkandena   9–14,   2002/03:N360,
2002/03:N391 yrkande  2,  2002/03:N395 yrkande 20
och 2002/03:Bo290 yrkande 4.

5. Patent- och registreringsverket

Riksdagen tillkännager för  regeringen  som sin
mening vad utskottet anför.

Stockholm den 5 december 2002

På näringsutskottets vägnar


Marie Granlund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:  Marie
Granlund   (s),   Mikael   Odenberg  (m)*,  Ingegerd
Saarinen (mp), Nils-Göran Holmqvist (s), Eva Flyborg
(fp)*,  Sylvia  Lindgren (s),  Ann-Marie  Fagerström
(s), Maria Larsson  (kd)*,  Lennart Beijer (v), Karl
Gustav  Abramsson  (s),  Ola  Sundell  (m)*,  Carina
Adolfsson Elgestam (s), Yvonne  Ångström  (fp)*, Åsa
Torstensson (c)*, Anne Ludvigsson (s), Ulla  Löfgren
(m)* och Lars Johansson (s).
*  Har  avstått  från  att  delta i beslutet under
punkt 4.
2002/03

NU1


Redogörelse för ärendet


Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas

dels  proposition  2002/03:1 (budgetpropositionen)
såvitt gäller utgiftsområde 24 Näringsliv,
dels  skrivelse  2002/03:8   med  redogörelse  för
regelförenklingsarbetet med särskild  inriktning  på
små företag,
dels 2 motioner med anledning av skrivelsen,
dels 38 motioner från allmänna motionstiden.
Upplysningar  och  synpunkter  i  ärendet  har inför
utskottet     lämnats     av     företrädare     för
Näringsdepartementet.
Utskottets överväganden


Inledning

Riksdagen  har  nyligen fattat beslut om ramarna för
de olika utgiftsområdena  för  år 2003 och beslut om
en    preliminär    fördelning   av   utgifter    på
utgiftsområden för år  2004  och  därvid  ställt sig
bakom  de ramar för utgiftsområde 24 Näringsliv  som
angivits  i  budgetpropositionen  (prop.  2002/03:1,
bet. 2002/03: FiU1). I reservationer (m; fp;  kd; c)
förordades  avvikelser från dessa ramar. Av följande
tabell framgår  regeringens  och de olika partiernas
förslag. Ramen för utgiftsområde  24  för år 2003 är
ca 3,5 miljarder kronor.

Tabell Utgiftsområde 24 Näringsliv

______________________________________________________________

År      Ram Avvikelser från ramen (miljoner kronor)

____________________________________

m       fp     kd        c

______________________________________________________________

2003 3 543           ( 289    ( 404  – 353    ( 394

2004 3 448           ( 99    ( 204    – 94    ( 200

______________________________________________________________

Efter ett inledande avsnitt om mål och  resultat och
ett avsnitt om regelförenkling, m.m. redovisas i det
följande  regeringens  förslag  avseende  de   olika
verksamheter   som  ingår  i  utgiftsområde  24  och
motsvarande förslag  i aktuella motioner. De förslag
som framlagts i motionerna  (m;  fp; kd; c) har dock
som utgångspunkt en annan ram för  utgiftsområdet än
vad regeringen har föreslagit och vad  riksdagen kan
väntas ställa sig bakom. Beslut om anslag  inom  ett
utgiftsområde skall, enligt budgetprocessens regler,
fattas  genom  ett  beslut.  De olika anslagen skall
alltså fastställas i ett och samma beslut.


Målen för och inriktningen av
näringspolitiken


Utskottets förslag i korthet

Rikdagen   bör   avslå   motionsyrkanden   om
näringspolitikens    inriktning.    Utskottet
redogör  för  sin  syn  på  näringspolitikens
inriktning, vilken ligger i linje med den som
redovisas i budgetpropositionen  och  med vad
som   har   överenskommits  i  överläggningar
mellan   regeringen,    Vänsterpartiet    och
Miljöpartiet.  Jämför  reservation  1 (m, fp,
kd, c).

Propositionen

Näringspolitik

Politikområdet Näringspolitik omfattar  följande sex
verksamhetsområden: kapitalförsörjning; information,
rådgivning    och    kompetensutveckling;    regler,
tillstånd  och  tillsyn;  forskning  och utveckling;
statistik,  uppföljning  och  utvärdering;  regional
näringspolitik.  Det  sistnämnda  verksamhetsområdet
har   fr.o.m.   år   2002   slagits    samman    med
politikområdet Regionalpolitik inom utgiftsområde 19
Regional  utjämning  och  utveckling  och bildat ett
nytt  politikområde  –  Regional utvecklingspolitik.
Regeringens resultatbedömning  i budgetpropositionen
avseende     verksamheten     inom    politikområdet
Näringspolitik      följer     de     sex     nämnda
verksamhetsområdena.

Regeringen avser att  fr.o.m. år 2003 införa en ny
indelning av verksamhetsområden  inom politikområdet
Näringspolitik.   Följande   sex  verksamhetsområden
föreslås:    kapitalförsörjning;    entreprenörskap,
information,  rådgivning   och  kompetensutveckling;
enkla  och  ändamålsenliga  regler,   tillstånd  och
tillsyn;  väl  fungerande  marknader; forskning  och
utveckling;    omvärldsanalys,    utvärdering    och
statistik. Redovisningen  i  budgetpropositionen  av
regeringens  näringspolitik  framöver  följer  denna
indelning.
Målet  för  politikområdet  Näringspolitik  är att
främja  en  hållbar  ekonomisk  tillväxt och en ökad
sysselsättning  genom  fler  och  växande   företag.
Regeringens ambition är att det under åren 2003–2006
skall  startas  minst  150  000  nya företag och att
minst  380  000  personer  skall vara  företagare  i
slutet av perioden (exkl. näringsgrenarna  jordbruk,
skogsbruk  och  fiske). Ökat företagande är av  stor
betydelse   för   den    svenska    tillväxten   och
sysselsättningen. Tyngdpunkten i näringspolitiken är
att  skapa  goda förutsättningar och incitament  för
att starta företag  och för tillväxt och lönsamhet i
etablerade  företag.  Långsiktig   tillväxt   kräver
utvecklingskraft och förnyelse, såväl i näringslivet
som   i   den   offentliga   sektorn.   En  effektiv
kompetensförsörjning är av stor betydelse för en väl
fungerande    arbetsmarknad   som   kan   tillgodose
efterfrågan av  arbetskraft  inom  både  privat  och
offentlig sektor och ge ökad ekonomisk tillväxt.
Regeringen  lägger i sin politik stor vikt vid att
utveckla gynnsamma förutsättningar för företagandet,
både för att öka nyföretagandet och för att få redan
etablerade  företag   att   växa.  En  stor  del  av
tillväxten   förväntas   ske  inom   tjänstesektorn.
Samtidigt är det viktigt att  det råder fortsatt hög
tillväxt genom ökad förädling och  nya  innovationer
inom    andra    näringar   inklusive   traditionell
basindustri. Statens  roll  är att verka för att det
finns  ett väl fungerande ramverk  för  företagande.
Insatser  som  särskilt  kommer att prioriteras inom
näringspolitiken     rör     entreprenörskapsfrågor,
skatter,    kapitalförsörjning,    väl    fungerande
marknader,    enkla/ändamålsenliga    regler     och
utveckling      av      en      innovationsstrategi.
Näringspolitiken  skall bidra till  uppfyllandet  av
den     regionala     utvecklingspolitikens     mål.
Kunskapsutveckling  och   innovativ   verksamhet   i
kombination  med  entreprenörskap  är  av  avgörande
betydelse  i  ansträngningarna  att  säkra  Sveriges
framtida konkurrenskraft. Staten har en viktig  roll
när  det  gäller  att  uppmuntra  och befrämja sådan
verksamhet. Regeringen har tagit initiativ  till  en
process  med näringsliv, arbetsmarknadens parter och
universitet/högskola för att diskutera och formulera
en offensiv  innovationsstrategi,  med  huvudsakligt
syfte att ny kunskap från universitet och högskolor,
näringsliv    samt    offentlig   sektor   i   högre
utsträckning  omsätts i  nyföretagande  och  hållbar
tillväxt och därigenom  social  välfärd. Regeringens
ambition  är  att andelen kunskapsintensiva  företag
och företag som  är  baserade på immaterialrättsliga
tillgångar,  främst  patent,   ökar  under  perioden
2003–2006.
I   propositionen   redovisas  –  under   rubriken
Resultatbedömning – analyser  och  slutsatser för de
sex aktuella verksamhetsområdena inom politikområdet
Näringspolitik.  När  det  gäller kapitalförsörjning
sägs  att  Institutet för tillväxtpolitiska  studier
(ITPS),  på  uppdrag  av  regeringen,  år  2001  har
utvärderat    tillväxteffekterna    av    och    den
samhällsekonomiska          lönsamheten          hos
finansieringsverksamheten  hos  Almi Företagspartner
AB   (Almi).   Utvärderingen,  som  genomfördes   av
Handelns  utredningsinstitut   och  gällde  perioden
1996–2000, visade bl.a. att etablerade  företag  som
sedan ett par år har en fungerande verksamhet när de
får  ett  Almi-lån  inte har en bättre utveckling än
kontrollgruppen  under  perioden  efter  insatsåret.
Däremot hade nystartade  företag  eller  företag som
startats   något   år   före  insatsåret  en  bättre
utveckling  än  motsvarande   kontrollgruppsföretag.
Utvärderarna konstaterar således  att Almis insatser
ger    vissa    positiva    direkta   effekter    på
sysselsättning och omsättning  i nystartade företag.
Enligt  årliga  uppföljningar  som   Almi   genomför
tillsammans  med Statistiska centralbyrån (SCB)  har
Almis kundföretag ökat sin omsättning med drygt 71 %
och  antalet  anställda   med  66 %  under  perioden
1996–1999.  Motsvarande värden  för  kontrollgruppen
var  26 %  respektive  15 %.  Överlevnadsgraden  hos
Almis kundföretag  som  startade  år 1996 var tre år
senare  75 %, medan andelen hos kontrollgruppen  var
71 %. Almis  och  ITPS:s undersökningar visar delvis
olika resultat, vilket  bl.a.  kan bero på att olika
starttidpunkter för mätningarna tillämpats.
Statens långivning till företag  skall komplettera
marknadens  utbud av lån och riskkapital,  sägs  det
vidare i propositionen.  Ett särskilt viktigt område
är Almis samarbete med Stiftelsen Innovationscentrum
(SIC) och Stiftelsen Industrifonden  rörande företag
i     tidiga     utvecklingsfaser.     Verket    för
näringslivsutveckling    (Nutek)    har    via   sin
såddfinansiering       fångat       upp       tidiga
utvecklingsprojekt och bidragit till förädlingen  av
dessa fram till att andra finansiärer kunnat ta vid.
En  utvärdering  av  SCB  i  mars  2002  visade  att
omsättningen för företag som erhöll såddfinansiering
år 1996 ökade fram till år 2000 med ca 175 % och att
antalet anställda ökade med knappt 150 %. Företagens
överlevnadsgrad   var   90   %   efter  fem  år.  Då
såddfinansiering  oftast går till projekt  i  mycket
tidig  utvecklingsfas   tar   det   några  år  innan
försäljning av produkten kan komma till  stånd  – en
omständighet  som  gör  att  omsättningsutvecklingen
inte   bör   jämföras  med  utvecklingen   i   redan
befintliga  företag   eller   nyetablerade  företag.
Generellt sett har utvecklingen  av  omsättning  och
antal   anställda  varit  god  hos  de  företag  som
erhållit såddfinansiering år 1995 och framåt.
För   delområdet   information,   rådgivning   och
kompetensutveckling   anser  regeringen  beträffande
området företagsutvecklingsinsatser  att  staten bör
tillhandahålla  affärsrådgivande insatser endast  om
motsvarande  insatser  inte  finns  på  den  privata
marknaden.  Avseende   djupgående   rådgivning,  som
syftar   till   affärsutveckling,   kompetens-   och
organisationsutveckling etc., bedömer regeringen att
det redan finns en i huvudsak fungerande marknad och
att  staten  därför  i  minskad  omfattning  behöver
tillhandahålla   eller  finansiera  denna   typ   av
tjänster.   De  regionala   skillnaderna   är   dock
avsevärda      och      utbudet      inom      vissa
affärsutvecklingsområden    kan   vara   begränsade.
Huvudinriktningen  skall vara  att  insatserna  inom
detta  område skall vara  ett  komplement  till  den
privata  marknaden  och  endast  göras när särskilda
skäl  föreligger.  Sådana  skäl  kan vara  brist  på
jämställdhet  och  problem  för  entreprenörer   med
invandrarbakgrund  att  erhålla relevant rådgivning.
Det finns för närvarande en mängd organisationer som
tillhandahåller  information   och  rådgivning  till
företag. För den enskilde företagaren  kan  det vara
komplicerat att finna rätt rådgivare. Almi och Nutek
har  en  viktig  roll  att lotsa företagen till rätt
organisation    och    komplettera     utbudet    av
rådgivningsinsatser.   Det   är  dock  viktigt   att
förbättra samordningen av de insatser som riktar sig
till  företagarna.  Utredningen   om   insatser  för
tillväxt och företagsutveckling på regional nivå har
nyligen lagt fram förslag om den framtida strukturen
på regional nivå i betänkande Företagsutveckling  på
regional nivå (SOU 2002:101).
När det gäller turistnäringen noteras att denna är
en  utpräglad  småföretagsbransch med stor betydelse
för sysselsättningen  i många regioner. Verksamheten
hos  Sveriges  Rese-  och   Turistråd   AB   och   i
Turistdelegationen kännetecknas av att effekterna av
insatserna uppnås först på längre sikt. Utvecklingen
av  turismen  påverkas  inte  bara  av  de  statliga
insatserna  på området utan också av bl.a. väderlek,
prisnivå och  olika  idrotts-  och kultursatsningar.
Turistdelegationen  har genom sitt  arbete  med  det
förslag till åtgärder och nationell strategi för den
svenska turistnäringen  som den s.k. Framtidsgruppen
presenterat bidragit till  att öka den samverkan som
är nödvändig för turismens utveckling.  I  fråga  om
geologisk     undersökningsverksamhet    sägs    att
behovsidentifierad   och  kvalitetssäkrad  geologisk
information   är  nödvändig   för   att   tillgodose
samhällets behov  inom  områdena  miljö  och  hälsa,
fysisk  planering,  hushållning  och försörjning med
naturresurser,    jord-    och    skogsbruk     samt
totalförsvar.  Många små och medelstora företag inom
konsult- och entreprenadverksamhet och prospektering
använder  basinformation   hos  Sveriges  geologiska
undersökning  (SGU)  för  vidare   bearbetning   och
tillämpning.  SGU  arbetar  med  en långtidsplan för
kartering  t.o.m.  år  2008.  SGU  har  uppfyllt  de
återrapporteringskrav       som       ställts      i
regleringsbrevet, och regeringens bedömning  är  att
SGU  i allt väsentligt uppfyllt sitt åtagande för år
2001. När det gäller teknisk informationsförsörjning
säger   regeringen  att  internationaliseringen  och
utvecklingen  av  informationssamhället  innebär att
behoven av terminologiskt arbete kan förväntas öka i
framtiden. Utbudet av nätbaserade tjänster  ökar och
förändras i snabb takt. Även antalet människor som i
sin  yrkesverksamhet  är  beroende  av tillgång till
kvalificerad information ökar. AB Terminologicentrum
(TNC) kommer att spela en viktig roll,  framför allt
när  det gäller utvecklingen av och tillgången  till
fackspråk.  Det  höga antalet deltagare i kurser och
konferenser  anordnade   av   Svensk   förening  för
informationsspecialister      (TLS)     och     goda
utvärderingsresultat   tyder  på  att   verksamheten
fungerar väl och är efterfrågad. Det statliga stödet
till TLS bidrar till att  förstärka  kompetensen hos
en yrkeskår med avgörande betydelse för kvalificerad
hantering    av    information    inom   näringsliv,
universitet,  högskolor,  statliga myndigheter  samt
kommuner och landsting.
För delområdet regler, tillstånd  och tillsyn sägs
i propositionen beträffande förenkling  av regelverk
att   arbetet   med   att  förenkla  regler  ur  ett
småföretagsperspektiv    kommer     att    fortsätta
utvecklas. Regeringen har givit ITPS  i uppdrag att,
tillsammans med näringslivet, utveckla en modell för
att  mäta den administrativa bördan från  regelverk.
Ambitionen  är  att en första mätning skall göras år
2003.  Vad gäller  granskning  av  nya  regler  inom
Regeringskansliet  behöver  samrådet med små företag
ytterligare   förbättras.   På  myndighetsnivå   ser
Verksförordningsutredningen  (dir.   2001:117)  över
kopplingen mellan verksförordningen (1995:1322)  och
SimpLexförordningen  (1998:  1820).  EG-kommissionen
presenterade   i   juni   2002   ett   förslag  till
handlingsplan  för  regelförenkling, i vilken  ingår
bl.a.  införandet  av  konsekvensanalyser   som  ett
obligatorium när kommissionen framlägger förslag  om
direktiv och förordningar samt ett förbättrat samråd
med    näringslivet    innan   förslag   lämnas   av
kommissionen.  Regeringen   avser   att  noga  följa
utvecklingen,  särskilt vad gäller uppmaningen  från
Europeiska  rådet  i  Sevilla  i  juni  2002  om  en
överenskommelse    om    samarbete   mellan   rådet,
Europaparlamentet  och  kommissionen   i  syfte  att
förbättra kvaliteten på gemenskapslagstiftningen och
det  sätt  på  vilket  den  införlivas  i  nationell
lagstiftning.  Regeringen avser att fortsätta  driva
på utvecklingen  mot  enklare och mer ändamålsenliga
regler på EU-nivå.
När  det  gäller  konkurrensområdet   redovisas  i
propositionen att Konkurrensverket för nionde året i
rad    har   genomfört   mätningar   bland   externa
intressenter.  Enligt  mätningarna  är inställningen
till konkurrens överlag mycket positiv,  förtroendet
för Konkurrensverket har ökat och andelen  som anser
att   Konkurrensverket   aktivt  motverkar  skadliga
konkurrensbegränsningar  har   ökat   kraftigt.   Av
mätningarna  framgår  också att verkets arbete anses
avhålla  företag från att  ingå  karteller  och  att
kännedomen  om  konkurrenslagen  (1993:20) är nästan
fullständig.  Verkets resultat när  det  gäller  att
förhindra   missbruk   av   dominerande   ställning,
konkurrensbegränsande  samarbeten  och  förvärv  som
skulle  ha  lett  till att konkurrensen på marknaden
försämrats uppnås dels  genom  de  beslut som verket
fattar, dels genom den vägledning som  ges i samband
med  verkets utredningar och kontakter med  företag.
Cirka 50 % av resurserna för lagtillämpning läggs på
egna  initiativ,   vilket   mer   än  väl  uppfyller
regeringens  uppsatta  mål.  Detta  framgår  av  att
verket   under   året   bedrivit   utredningar   och
domstolsprocesser rörande flera fall av allvarligare
brott mot konkurrensreglerna, vilket  regeringen ser
mycket positivt på. Konkurrensverket har  föreslagit
att en ännu större andel av resurserna skall  läggas
på egna initiativ, vilket är i överensstämmelse  med
regeringens   politik  för  att  i  ökad  omfattning
motverka         de        särskilt         skadliga
konkurrensbegränsningarna,  såsom kartellsamarbeten.
Inom EU pågår för närvarande  ett  omfattande arbete
med      att      reformera     tillämpningen     av
konkurrensreglerna,  vilket  kommer att innebära att
fler   ärenden   skall  handläggas   av   nationella
konkurrensmyndigheter.  Vidare  pågår  en översyn av
koncentrationsförordningen  som  kan  innebära   att
företagsförvärv  som  berör  den  svenska  marknaden
kommer att hänskjutas till verket. Frågan rörande en
eventuell  sammanslagning  av  Konsumentverket   och
Konkurrensverket,      som      aktualiserades     i
regeringsförklaringen år 2001, har  analyserats inom
Regeringskansliet. Slutsatsen är att synergierna för
närvarande  inte  är  så  stora att de motiverar  en
sammanslagning. Däremot bör  det samarbete som redan
existerar mellan myndigheterna  i  frågor  där detta
gynnar        konsumentintresset        förtydligas.
Konkurrensverkets    arbete   har   hittills   varit
effektivt  och  verket  har  uppfyllt  de  krav  som
regeringen   ställt.   Konkurrensverket   bör   även
fortsättningsvis    lägga    särskild    tyngd    på
kartellbekämpning i sitt konkurrensfrämjande arbete,
med hänvisning till att karteller  är  skadliga  för
samhällsekonomin och i synnerhet för konsumenterna.
I fråga om patenträttsliga frågor säger regeringen
att      måluppfyllelsen     vid     Patent-     och
registreringsverkets    (PRV)   bolagsavdelning   är
tillfredsställande när det  gäller  nyregistreringar
och ändringar. Problem kvarstår dock  när det gäller
handläggningstid för registrering av varumärken  vid
varumärkesavdelningen   i   Söderhamn.  Inte  heller
handläggningstiderna  för mönster  når  de  uppsatta
målen   i  regleringsbrevet.   Måluppfyllelsen   för
patentmål  och  övriga  mål, dvs. mål om varumärken,
mönster,   släktnamn   och   utgivningsbevis,    vid
Patentbesvärsrätten      är      tillfredsställande.
Remissmöte   om   utredningsförslaget   om   en   ny
organisation för PRV (SOU 2002:57) hölls i september
2002,   och   ärendet   bereds    nu   vidare   inom
Regeringskansliet.           Utredningen          om
Patentbesvärsrättens   verksamhet   avlämnade   sitt
betänkande Patentprocessen m.m. (SOU 2001:33) i mars
2001.  Remissutfallet  är   mycket   splittrat,  och
beredning  pågår  i  Regeringskansliet.  Ett  arbete
pågår  för närvarande inom Näringsdepartementet  för
att    utveckla     en     samlad    strategi    för
innovationspolitiken.  Syftet   är  att  lyfta  fram
innovationsfrågorna i näringspolitiken  och utveckla
samspelet   mellan   områden   som  entreprenörskap,
kapitalförsörjning,     immaterialrätt,      design,
kompetensutveckling, organisation, tekniköverföring,
regionala  initiativ  m.m.  Centrala frågor är bl.a.
statens   roll   när  det  gäller  immaterialrättens
(patentens) betydelse för kommersialisering av idéer
och Sveriges framtida konkurrenskraft.
När det gäller SGU noterar regeringen att det ännu
är för tidigt att  analysera det miljömålsarbete som
myndigheten   bedriver.    SGU    har    organiserat
miljömålsarbetet verksövergripande, vilket bedöms ge
en  effektiv verksamhet. Oljelagringsanläggningarnas
avveckling  går  enligt plan, och kostnaderna ser ut
att bli lägre än vad  som  ursprungligen  beräknats.
SGU:s  uppdrag att hålla tre anläggningar i  malpåse
har modifierats  till två anläggningar, varav en har
avyttrats.   Finansiering    av   merkostnader   för
förvaltningen  av  dessa  anläggningar   sker   inom
utgiftsområde   6   Totalförsvar   och   den  civila
ekonomiska  planeringsramen. Miljösäkringen  av  det
statliga  gruvfältet   i   Adak  har  nu  avslutats.
Kontrollprogram  för verksamheten  kommer  dock  att
löpa avsevärd tid  framåt.  Handläggningstiderna hos
Bergsstaten  är  föredömligt korta,  och  regeringen
anser att verksamheten fungerar bra.
Verksamheten med elsäkerhet bör under det kommande
budgetåret bedrivas  enligt  den allmänna inriktning
som  gäller  för elsäkerhetsarbetet  för  budgetåret
2002,  anför  regeringen.  Utvecklingen  vad  gäller
elolycksfall och  elbränder  bör noga följas för att
bl.a. möjliggöra analyser av de  statliga insatserna
och elsäkerhetsnivåns utveckling.
Beträffande    tillsynen   av   revisorer    säger
regeringen att det  är  svårt  att  exakt  mäta  och
bedöma  hur Revisorsnämndens verksamhet har bidragit
till att  uppnå  de  övergripande målen. Regeringens
bedömning är dock att  nämndens  verksamhet, framför
allt   tillsynsverksamheten   och   de  disciplinära
åtgärder    som    vidtas    mot    revisorer    och
revisionsbolag,  på  ett  bra sätt har bidragit till
att uppnå målen. Verksamhetsmålen i regleringsbrevet
för år 2001 har i allt väsentligt uppnåtts.
För  delområdet  forskning   och  utveckling  sägs
beträffande rymdverksamheten att  den  är långsiktig
till  sin  karaktär  och  att  effekterna av  gjorda
satsningar  måste  bedömas i ett längre  perspektiv.
Regeringen bedömer att  verksamheten  bedrivs på ett
ändamålsenligt sätt. Beträffande konkurrensforskning
säger regeringen att forskningsprojekten bidrar till
en     ökad     förståelse     för    de    komplexa
konkurrensfrågorna. Konkurrensverket lägger också ut
begränsade         forskningsuppdrag         rörande
frågeställningar   där   verket  har  behov  av  att
tillgodogöra  sig existerande  forskning  eller  att
undersöka  en  avgränsad   fråga.   När  det  gäller
geovetenskaplig forskning sägs att SGU:s forsknings-
och  utvecklingsverksamhet är viktig för  utveckling
av   metoder    och    för    teknikspridning.   Det
geovetenskapliga forskningsanslaget  skall  fokusera
på  för  samhället  viktiga  geologiska  problem och
komplettera   SGU:s   egen  forskning.  Verksamheten
bidrar  till  att  utveckla   SGU:s   samarbete  med
universitet  och  högskolor,  och prioriteringen  av
yngre  forskare  bidrar till kompetensutveckling.  I
fråga  om  upprätthållande  av  nationell  metrologi
noteras att  detta  system  har stärkts genom bättre
samordning,  uppgradering  av utrustning  och  ökade
FoU-insatser. Metrologisk verksamhet  är  långsiktig
och   kräver   långsiktiga  investeringar  och  FoU.
Mätteknik är ett  område  som  är  generellt och har
tillämpningar  inom  breda  sektorer.  Spridning  av
mätteknisk   kunskap  sker  oftast  i  samband   med
kalibreringsuppdrag.  Inom  givna ramar bör Sveriges
deltagande  i  internationellt   FoU-samarbete  öka,
liksom kunskapsspridningen till små  och  medelstora
företag  om  mätteknikens  betydelse. Metrologirådet
skall   vara  rådgivande  för  alla   projekt   inom
metrologisk  FoU,  vilket även inkluderar mätteknisk
FoU. Regeringen anser  att  det  behövs en tydligare
styrning av forskningsområdet experimentell  teknik.
För att uppnå en ökad samordning av statens resurser
ges Verket för innovationssystem (Vinnova) i uppdrag
att  fördela  befintliga medel avsatta för forskning
och utveckling inom experimentell teknik. Regeringen
bedömer  att  detta   kommer   att   leda  till  ett
effektivare  resursutnyttjande. Sveriges  Provnings-
och Forskningsinstitut  (SP)  bör vidare, inom givna
ramar, stärka sin omvärldsorientering  och  fördjupa
samarbetet   med   bl.a.  fler  institut  och  högre
lärosäten.   Regeringens    bedömning    beträffande
standardisering  är  att  denna  i  huvudsak lyckats
uppfylla      det     övergripande     målet     för
standardiseringsarbetet.  Riktlinjebeslutet  för  år
2002  innehåller  en nyordning för statens stöd till
bl.a.    konsumentorganisationers     medverkan    i
standardiseringsarbetet. Hittills vunna erfarenheter
tyder   på   att   dessa  organisationers  medverkan
underlättats. Regeringen  avser att närmare behandla
de  små  och medelstora företagens  möjligheter  att
dels  medverka   i   standardiseringsarbetet,   dels
tillgodogöra sig resultatet av arbetet.
Beträffande  delområdet statistik, uppföljning och
utvärdering     sägs      att     Institutet     för
tillväxtpolitiska studier (ITPS)  under  sitt första
verksamhetsår  har slutfört verksamhet som  inleddes
inom ramen för andra  myndigheter före år 2001. ITPS
har  också  genomfört  eller  påbörjat  uppdrag  och
projekt  av  betydelse  för  tillväxtpolitiken  inom
omvärldsanalys,    utvärdering     och    statistik.
Regeringen   bedömer   att   myndigheten   på    ett
tillfredsställande  sätt  har  uppfyllt  de  mål som
satts upp för verksamheten.
Avslutningsvis    sägs    beträffande   delområdet
regional  näringspolitik att det  finns  ett  starkt
stöd för arbetsformen  med  regionala  tillväxtavtal
bland såväl företrädare från det offentliga  som det
privata. Arbetet med tillväxtavtalen har medfört  en
ökad samordning av befintliga regionala resurser som
främjar  en  hållbar tillväxt och sysselsättning och
en ökad insikt  om  olika  aktörers  verksamhet  och
uppdrag.  Därmed  ökar  möjligheterna för gemensamma
överenskommelser  och  prioriteringar  av  regionala
utvecklingsmedel. Den regionala  mobiliseringen  har
även  medfört  ökade kontakter i tillväxtorienterade
nätverk.  Universitet   och   högskolor,   kommuner,
landsting  och  nationella  myndigheter  har  i ökad
utsträckning    involverats   i   utvecklingsfrågor.
Tillväxtavtalen har medverkat till en ökad systemsyn
i  frågor som berör  regionernas  konkurrensförmåga,
vilket  avspeglas  i  det  ökade  intresset  för att
arbeta   med  utveckling  av  innovationssystem  och
kluster.    Den    nationella    uppföljningen    av
tillväxtavtalen   begränsas   hittills  till  själva
arbetsformen och offentliga aktörers  uppfattning om
denna.    Regionernas    egna    uppföljnings-   och
utvärderingsarbeten    utgör    ett   betydelsefullt
underlag  för  att  få  en hög kvalitet  i  kommande
nationella     utvärderingar.      Att      utveckla
tillväxtarbetet mot en mer hållbar inriktning är ett
långsiktigt arbete. Hittills har insatser för miljö-
och  jämställdhetsperspektiven  gjorts separat.  Den
nationella  uppföljningen  (Ds  2002:34)   visar  på
behovet  av att ta steget till ett helhetsperspektiv
och  att  utarbeta  en  tvärsektoriell  metodik  för
hållbar utveckling. Regeringen bedömer att processen
med  tillväxtavtalen   har  medfört  många  positiva
effekter. Det finns ett  stort  intresse  hos  många
intressenter  att  mobilisera gemensamma krafter för
den egna regionens utveckling.  Uppslutningen  kring
tillväxtfrågorna    och    viljan    att   förstärka
förutsättningarna   för  näringslivet  utifrån   ett
helhetsperspektiv    är     stor.    De    regionala
tillväxtavtalen      och     kommande      regionala
tillväxtprogram är en  viktig  hörnsten  i en samlad
nationell tillväxtpolitik

Utrikeshandel, export- och
investeringsfrämjande

Politikområdet     Utrikeshandel,     export-    och
investeringsfrämjande   består   av  följande   fyra
delområden: inre marknaden; handelspolitik; handels-
och  investeringsfrämjande; näringslivsutveckling  i
Östersjöregionen.

Målet  för  politikområdet  är  en  effektiv  inre
marknad  och  en  öppen  handelspolitik  i  EU,  ett
förstärkt     multilateralt    handelssystem    inom
Världshandelsorganisationen  WTO, ökad svensk export
och ökade utländska direktinvesteringar  i  Sverige.
Politikområdets  verksamhet  syftar  till  att skapa
tillväxt  och utveckling i Sverige genom att  främja
öppen handel  och  avveckla handelshinder i samklang
med  målet om en hållbar  ekonomisk,  ekologisk  och
social   utveckling.   Det   sker   genom   att  öka
rörligheten på EU:s inre marknad, genom öppnare  och
rättvisare  villkor  för  handel och investeringar i
WTO och OECD samt genom att  främja  export,  import
och  utländska investeringar i Sverige, liksom genom
att  främja   ekonomisk   och  miljömässigt  hållbar
utveckling i Östersjöregionen.  Det sker också genom
att stärka profileringen av Sverige  i utlandet till
stöd för svensk export och för att öka  de utländska
investeringarna i Sverige.
Sverige  är en del i den internationella  ekonomin
och är för sitt välstånd och sin framtida utveckling
beroende av  ett  omfattande  ekonomiskt  utbyte med
omvärlden, sägs det i propositionen. Sveriges export
motsvarar   omkring   40   %   av   landets  samlade
produktion. Utrikesdepartementet är en  av aktörerna
inom     regeringens     samlade     näringspolitik.
Verksamheten inom politikområdet bidrar  aktivt till
att     uppfylla     regeringens    tillväxt-    och
sysselsättningsmål,  såväl  genom  arbetet  med  att
utveckla  EU:s  inre  marknad   och   det   allmänna
handelspolitiska    arbetet    som   genom   direkta
främjandeåtgärder,  främst  i form  av  export-  och
investeringsfrämjande.  Sverige   är   en  betydande
handelsnation, även i ett globalt perspektiv och har
en ledande position inom många branscher,  såväl nya
som etablerade. Väl fungerande marknader och ett väl
fungerande   regelverk   för   världshandeln  är  av
avgörande betydelse för den svenska  ekonomin.  Inte
minst  viktigt  för Sverige är att EU:s inre marknad
och  det  multilaterala   handelsregelverket  i  WTO
fungerar   väl,  att  Sverige  är   attraktivt   för
utländska  investeringar   och  att  den  ekonomiska
utvecklingen i närområdet är  gynnsam.  Arbetet  med
att  utveckla  EU:s  gemensamma  handelspolitik  mot
omvärlden  är  centralt  i strävan mot en samstämmig
politik   där   t.ex.   handels-,   jordbruks-   och
utvecklingspolitik  samverkar   till   gagn  för  en
ekonomiskt,    ekologiskt    och   socialt   hållbar
utveckling.    Den   svenska   utrikesförvaltningens
uppgift är att skapa  bästa  möjliga förutsättningar
för  regeringen  att  genomföra  sin   politik  inom
Utrikesdepartementets ansvarsområde. Det  inkluderar
uppdraget  att  aktivt  främja  svenska intressen  i
utlandet, inom alla samhällssektorer,  med  särskild
inriktning   på   handel  med  varor  och  tjänster,
utländska direktinvesteringar och Sverigeprofilering
till  stöd  för export-  och  investeringsfrämjande.
Utrikesdepartementet  har  i  uppdrag att prioritera
arbetet med att främja svenska  ekonomiska intressen
i utlandet. Näringslivsfrämjandet  har  under senare
år    givits    ökad   vikt.   Utrikesdepartementets
organisation har  förstärkts  och  arbetsformerna är
under       utveckling.      Syftet      är      att
utrikesförvaltningens  globala  nätverk  skall  vara
till   nytta  för  svenskt  näringsliv  och  svenska
ekonomiska intressen utomlands.
Regeringen   redovisar   i   propositionen,  under
rubriken Resultatbedömning, analyser  och slutsatser
för  de olika delområdena. När det gäller  den  inre
marknaden  och  handelspolitiken  sägs  att  Sverige
under  år 2001 och första halvåret 2002 har bidragit
till  utvecklingen  av  en  bättre  fungerande  inre
marknad   inom   EU   och   verkat   för   fortsatta
handelsliberaliseringar    såväl    regionalt    som
multilateralt.     Genom    sina    handelspolitiska
utredningar och verksamheter på inre marknadsområdet
har  Kommerskollegium   bidragit  till  att  svenska
intressen har tagits till vara i det internationella
och europeiska arbetet. Regeringen anser således att
kollegiet har uppfyllt sitt uppdrag att verka för en
väl fungerande inre marknad och ett öppet och starkt
multilateralt     handelssystem     och     fortsatt
liberalisering  av  handeln.   Den  inre  marknadens
funktion beror till stor del på  hur  frågor  om fri
varurörlighet   hanteras,   däribland  bedömning  av
överensstämmelse  med  ställda   säkerhetskrav.  Det
svenska systemet som administreras  av Styrelsen för
ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) har rönt
internationell respekt. Regeringen anser  att SWEDAC
också  gör  viktiga  analysinsatser  för  att  bistå
kandidatländerna  med  regeltekniska förutsättningar
att ingå i EU:s inre marknad.  Regeringen gör vidare
bedömningen  att SWEDAC:s verksamhet  även  bidragit
till en förbättrad marknadskontroll.
Beträffande   handels-  och  investeringsfrämjande
säger regeringen  att  utvecklingen  för den svenska
exporten  under  år  2001  innebär  en utmaning  för
exportfrämjandet  och ställer krav på  långsiktighet
och uthållighet. Regeringen  anser  att  Exportrådet
under  år  2001  genomfört  åtgärder  för att främja
svensk  export  på  ett mycket positivt sätt.  Genom
Exportrådets  verksamhet   har  små  och  medelstora
företag     fått    tillgång    till    kvalificerad
exportinformation,      kompetensutveckling      och
rådgivning   av   stor   betydelse   för  företagens
exportansträngningar.    Programmen    Marknadsplats
Europa  och  Informationsteknik, som genomförts  med
statlig finansiering  under  åren  1999–2001, liksom
det särskilda uppdraget Marknadsplats  Östersjön  är
exempel  på  framgångsrika exportsatsningar. Det kan
också konstateras  att  förhållandevis många företag
snabbt  kommit  i  gång  med   affärer   liksom  att
värdefulla   order   tecknats   i   anslutning  till
specifika exportfrämjande aktiviteter. Under år 2000
var  det  statliga  exportfrämjandet genom  Sveriges
exportråd   föremål  för   särskild   utredning.   I
betänkandet Expert  på  export  (SOU  2000:109), som
avlämnades   i  november  2000,  konstaterades   att
exportfrämjandet  är  viktigt  för  att  ta tillvara
potentialen   i   ekonomin   och   att   det   finns
samhällsekonomiska skäl för staten att engagera  sig
på  detta område. Utredningen ansåg att Exportrådets
inriktning och arbetsmetoder i huvudsak var bra, men
att det  var  önskvärt med vissa förändringar, t.ex.
bättre  styrning  av  det  statliga  uppdraget  till
Exportrådet   samt   ett  närmare  samarbete  mellan
Utrikesdepartementet  och  Exportrådet.  Utredningen
föreslog vidare att Exportrådet borde omvandlas till
ett    aktiebolag.   Efter   remissbehandling    har
huvuddelen  av  förslagen  genomförts,  liksom vissa
andra  förändringar.  Samarbetet  mellan Exportrådet
och  utrikesförvaltningen har exempelvis  förstärkts
och vidare  har  styrningen  och avrapporteringen av
det  statliga  uppdraget  förbättrats.   Vad  gäller
förslaget  att  omvandla Exportrådet till aktiebolag
har  de  båda  huvudmännen,   staten   och  Sveriges
Allmänna Exportförening, enats om att en  förändring
för närvarande inte är aktuell.
Satsningarna   på   projektexportfrämjande   genom
Regeringskansliets    projektexportsekretariat    är
främst   insatser   av  strategiskt  värde,  där  de
konkreta resultaten ofta märks först på längre sikt,
sägs det i propositionen.  Svenska  företags andelar
av projekten inom flera multilaterala  organ,  bl.a.
FN   och   EU,   har  dock  ökat.  Verksamheten  med
statsstödda exportkrediter  har  år  2001 och första
halvåret  2002  utgjort ett viktigt bidrag  för  att
stärka     svensk     industris      internationella
konkurrenskraft. Regeringen anser att det är viktigt
att  svenska  företag har tillgång till  statsstödda
exportkrediter  för  att uppnå konkurrensneutralitet
med utländska företag.  Regeringen har sett över hur
det svenska systemet med  statsstödda exportkrediter
kan utformas för att bli mer  konkurrenskraftigt och
har   lämnat   en  proposition  (2001/02:131,   bet.
2001/02:NU15) i  detta  syfte. Exportkreditgivningen
kommer   härigenom   att  ytterligare   öka   svensk
exportindustris     konkurrenskraft.     För     att
tillförsäkra   svenska    exportföretag    likartade
förutsättningar   som  andra  länders  exportföretag
föreslår regeringen  i  budgetpropositionen  att ett
helstatligt bolag för viss exportkreditgivning skall
bildas.   Exportkreditnämnden   (EKN)  har  med  sin
garantigivning    medverkat    till   att    svenska
exportföretag  kan  erbjuda  med  konkurrentländerna
likvärdiga villkor i konkurrensen om exportkontrakt.
Regeringen  anser att EKN på ett framgångsrikt  sätt
har  förenat  målet  om  garantigivning  för  svensk
exportindustri  på  gynnsamma  villkor med målet att
verksamheten  skall  vara  självbärande   på   sikt.
Insatserna med att komma till rätta med problem  med
riskkoncentrationen i garantiportföljen har fungerat
väl.
Främjandet   av  utländska  direktinvesteringar  i
Sverige  är  av  stor  betydelse  för  tillväxt  och
sysselsättning och  Invest  in  Sweden  Agency (ISA)
fyller   här  en  central  funktion  på  ett  mycket
förtjänstfullt  sätt,  sägs  det. Regeringen bedömer
att  inte minst den aktiva bearbetningen  av  medier
och det  intresse  som  detta skapar för Sverige har
positiva         effekter        även        utanför
investeringsfrämjandet.   Regeringen   ser  det  som
angeläget  att  ISA  också  fortsättningsvis  aktivt
samverkar  med  nationella,  regionala   och  lokala
aktörer  för  att  utveckla  investeringsfrämjandet,
bl.a. genom projektverksamhet, utbildningsverksamhet
och   samarbetsavtal.   En  utvärdering   av   ISA:s
verksamhet genomfördes år 2001 i betänkandet Statens
roll för att främja viktiga  utländska investeringar
i  Sverige (SOU 2001:109). Utredningen  bedömde  att
verksamheten  har  haft  positiva samhällsekonomiska
konsekvenser och att ISA:s  verksamhet  på  det hela
taget fungerade väl, men att vissa förändringar  var
önskvärda,  t.ex.  ett ökat samarbete mellan ISA och
Näringsdepartementets  myndigheter liksom mellan ISA
och utrikesförvaltningen.  Utredningens överväganden
och  slutsatser har i allt väsentligt  fått  stöd  i
remissbehandlingen.    Flertalet   av   utredningens
förslag är genomförda eller  genomförs  successivt i
samråd   med   ISA   och   andra   berörda  aktörer.
Erfarenheterna  från fokuserade satsningar  för  att
främja  svenska  högteknologiska   områden  och  nya
branscher    internationellt    är   mycket    goda.
Aktiviteterna har bidragit till att förstärka bilden
av Sverige som ledande högteknologiskt  land och har
tjänat som plattform för affärsinriktade  satsningar
som  givit  nya  kontaktnät för svenska företag  och
regioner. Samordningen  har  stärkts  när det gäller
den  internationella  marknadsföringen av  särskilda
branscher, t.ex. IT och bioteknik.
I     fråga     om     näringslivsutveckling     i
Östersjöregionen konstateras att Östersjöregionen är
en  av världens snabbast växande  regioner.  Sverige
och svenskt  företagande  har  en nyckelroll i denna
dynamiska process. Regeringen ser  Östersjömiljard 2
som ett viktigt instrument för att förstärka svenska
företags  position i Östersjöregionen  och  för  att
förbättra  förutsättningarna  för  svenska  företags
deltagande i  utvecklingen  av regionens näringsliv.
Erfarenheterna  av hittills beslutade  insatser  för
näringslivsutvecklingen i Östersjöregionen har varit
goda. Anslaget avrapporteras årligen till riksdagen.
Det kommer att utvärderas  i sin helhet i anslutning
till att samtliga insatser är genomförda.

Konsumentpolitik

Till      konsumentområdet     hör     myndigheterna
Marknadsdomstolen,                        Konsument-
verket/Konsumentombudsmannen   (inklusive  Konsument
Europa),        Allmänna        reklamationsnämnden,
Fastighetsmäklarnämnden och Resegarantinämnden. Till
konsumentområdet hör även frågor  som  rör stöd till
konsumentorganisationer och konsumentforskning  samt
bidrag     till    miljömärkning    av    produkter.
Konsumentpolitiken   består   därutöver  av  en  rad
insatser inom andra politikområden.

De  övergripande  målen för konsumentpolitiken  är
enligt   riksdagens  beslut   hösten   2001   (prop.
2000/01:135, bet. 2001/02:LU2) följande:
–  Konsumenternas   ställning  och  inflytande  på
marknaden skall stärkas, inflytandemålet.
– Hushållen skall ha goda möjligheter att utnyttja
sina  ekonomiska  och  andra   resurser   effektivt,
hushållningsmålet.
– Konsumenternas hälsa och säkerhet skall skyddas,
säkerhetsmålet.
– Sådana konsumtions- och produktionsmönster skall
utvecklas som minskar påfrestningarna på miljön  och
bidrar   till  en  långsiktigt  hållbar  utveckling,
miljömålet.
–  Konsumenterna   skall   ha  tillgång  till  god
vägledning,      information     och     utbildning,
kunskapsmålet.

Målen skall vara styrande  för  såväl det nationella
konsumentpolitiska arbetet som Sveriges  arbete i EU
och   andra   internationella   forum.  De  mål  för
konsumentpolitiken som resultatbedömningen bygger på
fastställdes    av   riksdagen   år   1995    (prop.
1994/95:140, bet.  1994/95:LU32). Dessa mål som även
utgjorde politikområdets fyra verksamhetsområden, är
följande:

– Att ge hushållen  goda  möjligheter att utnyttja
sina   ekonomiska  och  andra  resurser   effektivt,
hushållningsmålet.
– Att  ge  konsumenterna  en  stark  ställning  på
marknaden, marknadsmålet.
–  Att  skydda  konsumenternas hälsa och säkerhet,
säkerhetsmålet.
– Att medverka till  att  sådana  produktions- och
konsumtionsmönster     utvecklas     som     minskar
påfrestningarna   på   miljön  och  bidrar  till  en
långsiktigt hållbar utveckling, miljömålet.

Konsumentpolitiken, vars  övergripande inriktning är
att    konsumenterna   skall   vara    starka    och
välinformerade,  är  en  viktig förutsättning för en
fungerande    marknadsekonomi,     sägs     det    i
propositionen.    Marknadsmekanismerna   utgör   ett
signalsystem för producenter  och  konsumenter  samt
gör  det  möjligt  för nya företag att växa fram som
svar på konsumenternas  efterfrågan. Statens uppgift
är   att   skapa   stabila   spelregler    och   att
tillhandahålla de marknadsoberoende organ som behövs
för      att      upprätthålla     marknadsekonomin.
Konsumentpolitiken    är    också    en    del    av
välfärdspolitiken    och   skall   stödja   enskilda
människor i deras egenskap av konsumenter för att ge
dem ett större inflytande  och  för  att  få dem att
känna  sig  trygga  på  marknaden.  Samtidigt spelar
konsumenterna   en  viktig  roll  i  miljöpolitiken.
Välinformerade  konsumenter   kan   bidra   till  en
förbättrad  miljö och hållbar utveckling genom  eget
agerande vid  inköp  och användning av produkter och
tjänster. Den svenska  konsumentpolitiken  är en del
av  den  europeiska konsumentpolitiken. Godkännandet
av Amsterdamfördraget  innebar  en  förstärkning  av
grunden     för    konsumentpolitiken    inom    EU.
Konsumentfrågorna  är  prioriterade  i  Sveriges EU-
arbete.   I   mars  2002  avlämnade  regeringen   en
skrivelse om mål  och  inriktning  för  det  svenska
arbetet med konsumentfrågor i EU (skr. 2001/02:148).
Skrivelsen  rör regeringens arbete under de kommande
fem åren och  behandlar övergripande frågor om bl.a.
harmonisering av  konsumentskyddet, marknadskontroll
och konsumentinflytande.  Riksdagen  har  inte  haft
några  invändningar  mot regeringens skrivelse (bet.
2001/02:LU28).

Regeringen  redovisar   i   propositionen,   under
rubriken  Resultatbedömning,  analys  och slutsatser
för         politikområdet         Konsumentpolitik.
Konsumentområdet fortsätter att utgöra  ett  viktigt
politikområde  som berör alla medborgare, sägs  det.
Genom  den  tidigare   nämnda   handlingsplanen  för
konsumentpolitiken 2001–2005, som  riksdagen  hösten
2001  fattade  beslut om, har konsumentfrågorna fått
en    starkare   roll    i    regeringens    arbete.
Handlingsplanen  har  bl.a. inneburit att ett vidare
grepp tas om konsumentfrågorna,  som nu även uttalat
omfattar   frågor  som  rör  finansiella   tjänster,
boende, nyligen  konkurrensutsatta  marknader,  m.m.
Handlingsplanen       har       tillsammans      med
budgetpropositionen  för år 2002 inneburit  att  nya
satsningar gjorts på området.  Bland  annat  har  de
konsumentpolitiska  myndigheternas anslag nivåhöjts,
och  en satsning på konsumentvägledning  genomförts.
Många   aktiviteter   har   genomförts,  främst  via
Konsumentverket   (KOV),   som   är   den   centrala
myndigheten  inom  politikområdet.  KOV  har  kommit
långt  i  utvecklandet  av  sin webbplats,  som  för
närvarande  innehåller information  inom  ramen  för
alla de fem konsumentpolitiska  målen  och  utgör en
god   informationskälla.   Det  omvittnar  den  höga
rankingen  på  tidningen  Internetworlds  lista  och
nomineringen  till  Guldlänken   2002.  Webbplatsens
tillgänglighet har dessutom ökat, genom att delar av
informationen  finns  på 14 olika språk.  KOV:s  och
Konsumentombudsmannens  tillsynsarbete  bedöms också
som  värdefullt. Arbetet med marknadskontroller  har
utökats      något      och      tillsammans     med
standardiseringsarbetet utgör det  en  viktig del av
verkets    arbete.    Frågan    om    en   eventuell
sammanslagning  av  KOV  och  Konkurrensverket,  som
aktualiserades i regeringsförklaringen år 2001, har,
som     tidigare     nämnts,    analyserats     inom
Regeringskansliet. Slutsatsen är att synergierna för
närvarande inte är så  stora  att  de  motiverar  en
sammanslagning  av  myndigheterna.  Däremot  bör det
samarbete som finns mellan myndigheterna förtydligas
i de fall det gynnar konsumenterna.
De  andra  myndigheterna  inom  politikområdet har
också satsat mer på sina webbplatser.  På  grund  av
ekonomiska       svårigheter       har      Allmänna
reklamationsnämnden (ARN) haft svårt  att  klara  de
uppsatta    målen    och    svårt    att    förkorta
handläggningstiderna.  Förra årets ökade anslag  kan
dock på sikt ge resultat.  Den  höga följsamheten av
ARN:s    beslut   är   mycket   positiv.   De    nya
utbildningskrav  för fastighetsmäklare, som infördes
år  1998,  bedöms  ha   en   positiv   inverkan   på
Fastighetsmäklarnämndens    verksamhet   genom   att
registreringsförfarandet nu kan göras mer effektivt.
Verksamheten   vid   det   nya   rådgivningskontoret
Konsument Europa bedöms som relevant med avseende på
de många konsumentkontakter kontoret haft under sitt
första verksamhetsår. SIS Miljömärkning  AB:s arbete
är positivt. Miljömärkningssystemet Svanen är enligt
undersökningar känt av 91 % av befolkningen. Arbetet
med  att göra EU:s miljömärkningssystem Blomman  mer
känt bör  nu  tydligare  prioriteras.  Satsningen på
kommunal konsumentvägledning har varit lyckosam  och
bidragit  till  att  denna fråga har aktualiserats i
kommunerna.  Totalt  deltar   80  kommuner  i  något
projekt  och flera kommuner samarbetar,  vilket  ses
som särskilt positivt.

Revisionens iakttagelser


Under  rubriken   Revisionens  iakttagelser  redogör
regeringen  för huruvida  Riksrevisionsverket  (RRV)
har haft några invändningar i revisionsberättelserna
för  år  2001 avseende  myndigheter  inom  de  olika
politikområdena.

Beträffande  politikområde  Näringspolitik har RRV
avgivit revisionsberättelse med invändning för ITPS.
Invändningen avsåg ITPS:s anslagsredovisning. Enligt
revisionsberättelsen  är utgående  överföringsbelopp
på ITPS:s förvaltningsanslag 1,9 miljoner kronor för
lågt  på  grund  av  en  felbokföring.   Enligt  den
vidhängande    revisionsrapporten    har    anslaget
belastats med lönekostnader som egentligen skulle ha
finansierats       av      bidragsmedel,      varvid
anslagssparandet blev  för  lågt. RRV anser att ITPS
bör   se   över  sina  rutiner  för   hantering   av
bidragsmedel  och  införa  en  kvalitetskontroll som
säkerställer    att   lönekostnader   påförs    rätt
finansieringskälla.  I övrigt anses årsredovisningen
vara  upprättad  i  enlighet   med  gängse  krav.  I
Ekonomistyrningsverkets  s.k.  EA-värdering  för  år
2001  erhöll  ITPS  omdömet tillfredsställande.  Med
anledning  av revisionsinvändningen  har  ITPS  till
regeringen   inkommit   med   dels   en   korrigerad
anslagsredovisning,  dels en åtgärdsplan. Regeringen
anser att ytterligare  åtgärder  inte  är nödvändiga
med anledning av revisionens iakttagelser.  RRV  har
inte  haft  någon  invändning i revisionsberättelsen
för övriga myndigheter inom politikområdet.
För  politikområde   Utrikeshandel,   export-  och
investeringsfrämjande   har   RRV  inte  haft  några
invändningar i revisionsberättelserna  för  år  2001
avseende myndigheterna inom politikområdet.
När det gäller politikområde Konsumentpolitik sägs
att  RRV  i revisionsberättelsen för Konsumentverket
har uppmärksammat  att  verket  i sin årsredovisning
inte redovisat sina kostnader och intäkter fördelade
på      verksamhetsgren,      i     enlighet     med
Ekonomistyrningsverkets föreskrifter.  Utöver  detta
bedömer    RRV    att   revisionsberättelserna   för
politikområdets  myndigheter  för  år  2001  i  allt
väsentligt är rättvisande.

Motionerna


I  motion 2002/03:N2  (m,  fp,  kd,  c)  begärs  ett
tillkännagivande    om    ett   förbättrat   svenskt
näringsklimat. Det nationella  näringsklimatet måste
formas så att Sverige klarar av  att  tävla  med  de
mest  konkurrenskraftiga  delarna av världen i fråga
om goda villkor för företagande  och  investeringar,
säger  motionärerna. De anser att omvärldsförståelse
och  förändringsbenägenhet   i   politiken  är  helt
avgörande för Sveriges framtida position och att det
i detta perspektiv är förödande att  klamra sig fast
vid stela modeller, rigida arbetsmarknadsregler  och
världens    högsta   skattetryck.   De   menar   att
tillkomsten av  jobb  bygger på en tillväxt bland de
små  och  medelstora företagen.  Negativa  attityder
till småföretagande  har, enligt motionärerna, under
lång tid påverkat företagsstrukturen  och  villkoren
för    företagande    har    helt   anpassats   till
storföretagen, vilket i förlängningen  lett  till en
bristande  mångfald  av  medelstora växande företag,
något som finns i många andra  länder.  Av  Sveriges
cirka  en  halv miljon företag är den överväldigande
majoriteten  enmansföretag  och bara 3 % har fler än
20 anställda. Framväxt av nya  företag inom tjänste-
och servicesektorn har hindrats genom den offentliga
sektorns   kraftiga  utbyggnad  och   monopol,   och
världens  största   offentliga   sektor   har  krävt
världens  högsta  skatter,  vilket  ytterligare  har
bromsat  tillkomst  av  företag och tillväxt,  anser
motionärerna. De påpekar  att  den  arbetsintensiva,
privata     tjänstesektorn    som    fungerat    som
sysselsättningsmotor  i  t.ex.  Förenta staterna har
utvecklats betydligt långsammare  i Sverige. Sverige
behöver en annan företagarpolitik,  vilket  omfattar
en   mängd   förändringar   inom  områdena  skatter,
arbetsmarknad,   konkurrens,   regelförenkling   och
Europaengagemang, anför motionärerna.  De  anser att
det    grundläggande   är   att   attityderna   till
företagande och entreprenörskap förändras. Det måste
i Sverige  skapas  ett  gott  företagarklimat så att
fler kvinnor och män vill och vågar starta och driva
företag och anställa medarbetare.  För  att  Sverige
skall    få    en    växande   företagsamhet   måste
entreprenörskap och företagande  löna  sig bättre än
det gör för närvarande, sägs det.

Ett tillkännagivande av riksdagen om en avveckling
av  etableringshinder  för  småföretagare  begärs  i
motion  2002/03:N227 (m). Välstånd för ett land  och
dess invånare  kan bara skapas om det ges ordentligt
svängrum för alla  de människor som vill förverkliga
nya   idéer,   planer   och    livsdrömmar,    säger
motionärerna.  De  påpekar  att  under de senaste 30
åren  har  Sverige  fallit  ned  i välfärdsligan.  I
regering,  riksdag  och offentlig sektor  finns  det
inte  någon  genuin  förståelse   för  företagandets
villkor  och  drivkrafter,  anser  motionärerna.  De
menar   att   statsmakterna  har  utgått  från   den
industristruktur  som etablerades i industrialismens
barndom och att regelsystemen  har anpassats till de
stora    industriföretagen.    Småföretagarna    har
placerats  i en strykklass och har  inte  setts  som
ryggraden  i  välfärdsbygget,  utan  som  presumtiva
skattesmitare,  hävdar  motionärerna.  De  anser att
statsmakterna nu måste återskapa det företagarklimat
som  har  gått  förlorat. Sverige förlorar mark  för
närvarande  till  andra   länder  –  i  företagande,
sparande och kunskap – säger  motionärerna och pekar
på följande omständigheter: svenska företag köps upp
av  utländska  aktörer;  svenska  företag  förlägger
nyskapande investeringar utomlands;  en  allt större
del av huvudkontoren för svenska företag flyttas ut;
alltfler  högutbildade  i Sverige väljer att  arbeta
utomlands.  Under  1990-talet  har  svenska  folkets
direkta ägande av företag genom aktieinnehav minskat
från  75  till  15 % av  börsvärdet,  samtidigt  som
utländska investerare  har  ökat  sina  aktieinnehav
från  10  till  40 % av börsvärdet, och mer  än  var
femte privatanställd  jobbar  för  närvarande  i ett
utlandsägt företag, säger motionärerna. De anser att
det i grunden är positivt att företag köps och säljs
över nationsgränser, men att det är oroväckande  att
utflödet   från  Sverige  är  så  mycket  större  än
inflödet.
Därtill kommer  att  det svenska nyföretagandet är
mycket lågt, säger motionärerna.  De konstaterar att
enligt Europeiska patentkontoret (EPO) är svenskarna
bland  de  mest  innovativa i Europa,  räknat  efter
antalet ansökningar  om  nya  patent i relation till
befolkningsstorleken.  I  Sverige  leder  idéer  och
patentansökningar  dock i mindre  utsträckning  till
att företag startas.  Antalet nyregistrerade företag
minskar,  påpekar  motionärerna.   Under   år   2001
registrerades 48 932 företag, vilket är 16,2 % färre
än   år   2000,   och   siffrorna  är  de  lägsta  i
mätningarnas historia. Samtliga svenska län uppvisar
minskningar   och  fallet  är   djupare   än   under
lågkonjunkturen  i  början  av 1990-talet. Enligt en
internationell  studie  av  nyföretagande   år  2001
(Global Entrepreneurship Monitor) kommer Sverige  på
24:e  plats  av 29 undersökta länder vad avser andel
av befolkningen som är engagerade i entreprenöriella
aktiviteter,  säger   motionärerna   –   6,7   %  av
befolkningen  i  Sverige  håller  på att starta eget
eller   har   nyligen   gjort   det,   jämfört   med
genomsnittet för de undersökta länderna  på 10 %. En
politik  för  nyföretagande  och expansion måste  ge
varje individ långt bättre möjligheter att utvecklas
än  för  närvarande,  och  för detta  behövs  en  ny
politik för kreativitet och  företagsamhet  som  kan
lösgöra   enskilda   människors  skaparkraft,  anför
motionärerna.
I   motion   2002/03:Fi231    (m)    begärs    ett
tillkännagivande   om   att  företagsklimatet  måste
förbättras genom minskat  krångel, skärpt konkurrens
och       minskad      beskattning.      Regeringens
budgetproposition  kommer  inte  att  förbättra  det
svenska  företagsklimatet,  anser  motionärerna. För
att Sverige skall få ett bättre företagsklimat måste
konkurrenssituationen          bli          sundare,
avregleringsarbetet prioriteras, arbetsmarknads- och
företagslagarna   ändras,   skatterna   sänkas   och
utbildningssituationen förbättras, sägs det.
Riksdagen bör göra ett tillkännagivande om behovet
av generella insatser för ett bättre företagsklimat,
anförs  det i motion 2002/03:N304 (m). För att bryta
stagnationen  är  det  nödvändigt  att  ett nytt och
bättre  företagsklimat  skapas i de delar av  landet
där entreprenörsandan under  lång tid har varit satt
på  undantag,  säger  motionärerna.   De  menar  att
politikens uppgift är att skapa förutsättningar  för
alla   regioners  och  människors  möjligheter  till
utveckling och att långsiktig tillväxt måste betonas
mer     än    temporära     sysselsättningsökningar.
Entreprenörskap  är  grunden  för  välstånd  och den
kraft   som   skapar  nya  produkter,  tjänster  och
arbetstillfällen,  anför  motionärerna.  I  motionen
hänvisas till den nyssnämnda partimotionen 2002:N227
(m), i vilken framläggs förslag som syftar till  att
förbättra näringsklimatet i alla delar av landet.
Det  behövs  en  mer aktiv företagspolitik, anförs
det i motion 2002/03:N202  (m).  Utan  tillväxt  kan
Sverige  inte  öka  sitt välstånd, säger motionären.
Han menar att det nu  gäller  att skapa det underlag
som  gynnar  företagandet  och  därmed   nya   jobb.
Motionären  anser  att  det  inte  är  nya och stora
utredningar som behövs för att få fart på tillväxten
och    påpekar   att   sedan   år   1994   har   den
socialdemokratiska     regeringen    tillsatt    993
utredningar.
Riksdagen   bör  göra  ett   tillkännagivande   om
sambandet   mellan    de   nationella   och   lokala
förutsättningarna  för  företagande,  anförs  det  i
motion 2002/03:N207 (m). Att den svenska ekonomin är
internationaliserad är inget  problem  i  sig,  utan
problemet     är     att    regeringen    snedvrider
förutsättningarna för jobb och företagande i Sverige
och att företag tvingas  flytta  av  andra  skäl  än
marknadsskäl,  anser  motionären.  Han  förordar att
statsmakterna  skall  främja  företagande,  kunskap,
jobb  och  bättre skattevillkor. Valutans värde  bör
säkras genom medlemskap i EMU, skatteregler bör inte
utformas  så   att  de  driver  på  företagsflykten,
företagens regelbörda  bör  ses  över och skolan bör
förbättras – detta är andra åtgärder  som motionären
förespråkar.
I    motion    2002/03:N215   (m)   föreslås   ett
tillkännagivande   av   riksdagen   om   regeringens
inriktning på fördelning kontra tillväxt. Motionären
tycker sig sakna en  insikt  hos  regeringen  om att
välstånd   skapas   av   arbete.   Det  viktiga  för
regeringen  förefaller  vara  att fördela  resurser,
inte att skapa nya, säger motionären.  Han menar att
resultatet då blir det som kan konstateras, nämligen
att  antalet  företagare  minskar  och  att  antalet
nyregistrerade företag är mycket lågt.
Också   i   motion  2002/03:N287  (m)  efterfrågas
åtgärder för förbättrat  företagarklimat. Det behövs
fler  små  och  framför  allt  fler  nya  företag  i
Sverige, anför motionären.  Hon anser att en politik
för ett gott företagsklimat måste  vara positiv till
företagare som personer och utgå från  att de flesta
företagare  vill  tjäna  pengar  på  sin verksamhet,
vilket måste vara accepterat och inte  beskrivas som
girighet.  De statliga trygghetssystemen  bör  gälla
lika  för alla,  anför  motionären.  Hon  anser  att
regeringen  under  senare  år har tillsatt ambitiösa
utredningar för att förenkla  för företagare och att
ett stort antal förslag har lagts  men  att  få  har
genomförts.  En  politisk  vilja  att skapa positiva
attityder till företagande måste inkludera att skapa
positiva  attityder till företagande  inom  alla  de
verksamheter  som  finansieras  av  det offentliga –
skolor,  daghem,  sjukvård  och  äldrevård  –  säger
motionären.
Det behövs fler och växande företag  och för detta
krävs  en  förändrad  politik som sätter jobben  och
företagen främst, anförs  det  i motion 2002/03:A314
(m).  Det är i Sverige som nya Ikea  och  SKF  skall
startas  och  byggas  upp,  vilket  kräver  en mängd
förändringar, säger motionärerna. Det handlar  bl.a.
om  införande  av  en ny och förenklad företagsform,
borttagande av byråkrati  och regelkrångel i samband
med startande och drivande av företag, avveckling av
etableringshinder,     ökad    rättssäkerhet,     en
företagarvänligare         miljöbalk,         bättre
konkurrensvillkor,     minskad    beskattning     av
företagande   och  investeringar,   en   långsiktigt
tryggad  energiförsörjning   och   en   väl  utbyggd
infrastruktur.
I    motion    2002/03:Sf226   (fp)   begärs   ett
tillkännagivande av  riksdagen  om  åtgärder för nya
jobb genom förbättringar för företagande.  Genom  en
ny   syn   på  företagare  och  enklare  regler  för
företagande,  sänkningar  av arbetsgivaravgifter och
tillväxtfientliga  skatter  kan  många  nya  arbeten
uppstå, anför motionärerna. De  framhåller  särskilt
tjänstesektorns betydelse för nyföretagande och  nya
arbetstillfällen.   När   det   gäller  hushållsnära
tjänster   hindrar   dock   det  höga  skatteuttaget
efterfrågan  och  utbud från att  mötas  på  en  vit
marknad,   säger   motionärerna.    De   anser   att
regelverken  och administrationen kring  företag  är
krångliga  och  illa  anpassade  till  små  företags
verklighet.   Egenföretagare   bör  kunna  lämna  en
förenklad         företagsdeklaration,        liksom
privatpersoner, och  de blanketter som är nödvändiga
bör förenklas för egenföretagare. Dessutom bör enkla
startpaket för företagare  finnas  tillgängliga  för
egenföretagare   för   att   förenkla  för  enskilda
personer att starta företag, föreslår motionärerna.
Folkpartiets förslag till hur företagsklimatet kan
förbättras   i   Sverige   presenteras    i   motion
2002/03:N263  (fp). Företagandet är grunden  för  de
välståndsbildande    krafterna   som   innebär   att
sysselsättning och välfärd  långsiktigt kan tryggas,
säger motionärerna. De anser  att  följande insatser
krävs för att ett bättre företagsklimat  skall kunna
växa  fram:  lägre  skatter;  minskat  krångel   och
enklare  regler  för företagarna; bättre konkurrens;
likabehandling  av   företagare   och   anställda  i
trygghetssystemen; skapande av möjligheter  för fler
kvinnor  och  invandrare  att  kunna bli företagare;
frihandel.   Sammantaget   skulle   den    förordade
politiken leda till att den grundläggande strukturen
i  Sverige  skulle  förändras  så att många företag,
speciellt  små  företag,  som  vill   och  kan  växa
etableras,   anför  motionärerna.  De  påpekar   att
Sverige  har  västvärldens  mest  konjunkturkänsliga
offentliga  finanser,   vilket   i  kombination  med
storföretagsberoendet gör Sverige  mycket utsatt för
konjunktursvängningar. Detta drabbar i slutändan den
gemensamma  välfärden.  Den  senaste högkonjunkturen
för framför allt IT-sektorn borde  ha  inneburit  en
behövlig  injektion för Sveriges företagspolitik och
gjort att de  långsiktiga  strukturproblemen  i  den
svenska  ekonomin  försvann, menar motionärerna, men
konstaterar  att  så  inte   blev   fallet.  Andelen
företagare i Sverige är fortfarande låg i jämförelse
med  många  andra  länder,  och  nyföretagandet  har
sjunkit  kraftigt under en följd av  år,  sägs  det.
Folkpartiet  anser  att  företagspolitiken i Sverige
måste läggas om i en sådan  riktning  att  det  blir
avsevärt  lättare  att  starta  och  driva  företag.
Regeringen  har  kapitulerat när det gäller åtgärder
för att förbättra företagsklimatet i Sverige, hävdar
motionärerna och påpekar  att  varken valresultatet,
regeringsförklaringen  eller  budgeten  inger  något
hopp   om  förbättring.  Det  svenska   näringslivet
ändras,  utvecklas  och  omstruktureras  hela tiden,
varvid  branscher  som  turism  och  IT får en  allt
större    betydelse,   samtidigt   som   det   finns
betydelsefulla   företag   inom   de   traditionella
branscherna, säger motionärerna. De anser därför att
företagspolitiken  bör  utformas på ett sådant  sätt
att skattesystem, regelverk,  m.m.  uppmuntrar  alla
former av företagsamhet.
I      motion     2002/03:N395     (kd)     begärs
tillkännagivanden   i  följande  tre  avseenden:  om
statens   roll   i  näringspolitiken;   om   etikens
betydelse    för   en   fungerande    marknad;    om
näringspolitikens       mål.      Kristdemokraternas
näringslivspolitik bygger  på  grundtanken  att  det
goda  samhället  och  en bra välfärd förutsätter ett
konkurrenskraftigt  och  differentierat  näringsliv,
sägs det. Det är de små och medelstora företagen som
skall   stå   i   centrum   för    utformningen   av
näringslivspolitiken,       anför      motionärerna.
Kristdemokraterna   förespråkar    en   social   och
ekologisk  marknadsekonomi  som förenar  frihet  och
solidaritet.  Statens  roll  skall  vara  att  sätta
ramarna  för en sund marknadsfunktion,  ta  särskild
hänsyn  till   mindre   verksamheter,  säkra  social
trygghet  och  se till att  miljöhänsyn  tas,  anför
motionärerna. De  hävdar  att  företagare under lång
tid har betraktats enbart som skatteobjekt  och  att
attityden  har  varit  att  de  flesta företagare är
potentiella skattesmitare som behöver  hållas  efter
genom  fler  och  hårdare  regler.  Om Sverige skall
klara den framtida välfärden krävs det  fler och nya
företag  som  vågar  anställa  och  vidareutvecklas,
säger  motionärerna  och  menar  att attityden  från
politiskt  håll  måste  förändras så  att  det  blir
högsta prioritet att förenkla och utforma regler som
rör företagare på ett bättre sätt än för närvarande.
Kristdemokraterna vill lyfta  fram etikens betydelse
för en fungerande marknad, sägs det i motionen. Etik
fungerar som ett fundament för rätt och lagstiftning
och  en  väl förankrad etik minskar  behovet  av  en
omfattande   lagstiftning   och   av  kostsamma  och
komplicerade affärskontrakt, anför  motionärerna. De
påpekar att det svenska samhället har  byggts upp av
den etik som inspireras och förvaltas av den kristna
traditionen,  vilken  bl.a.  handlar om hederlighet,
rättvisa, personligt ansvarstagande, solidaritet med
medmänniskor och respekt för andras egendom. Statens
roll i samhällsekonomin skall  vara  att sätta ramar
för och övervaka spelreglerna på marknaden,  ansvara
för  samhällsplanering  och  infrastruktur  samt att
skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt, säger
motionärerna.  De menar att när staten agerar  såväl
domare som spelare  på  marknaden är risken stor att
konkurrensen snedvrids och  att  investeringar  inte
görs  på  ett  optimalt sätt i de företag som har de
bästa förutsättningarna.
Regeringen  föreslår   i  budgetpropositionen  att
särskilda    mål    formuleras    för     respektive
politikområde,  konstaterar motionärerna vidare.  De
föreslår  i stället  följande  mål:  Att  främja  en
hållbar ekonomisk  tillväxt  och ökad sysselsättning
genom fler och växande företag.  Politikens  roll är
att  skapa  en  god  jordmån  för företagande, säger
motionärerna. De påpekar att arbete  och  välfärd åt
alla  uppnås  genom  att  ansvarstagande  individer,
familjer  och  företag tillsammans tillåts växa  med
goda  och stabila  regler.  Motionärerna  anser  att
näringspolitiken  huvudsakligen  skall  bedrivas med
generella  medel  och  hänvisar  till  att historien
visar att statligt stöd och detaljstyrning är mindre
effektivt än att inrikta insatserna på att undanröja
hinder och att skapa ett allmänt gott näringsklimat.
Kristdemokraternas  näringspolitik  innebär  att  en
lång  rad,  framför allt för småföretagen,  skadliga
skatter skall  reduceras eller slopas, vilket skapar
förutsättningar för att minska statens kostnader för
olika former av  stöd  till näringslivet, sägs det i
motionen.
Ett tillkännagivande om attityder till företagande
begärs i motion 2002/03:  N392  (kd). Företagsamhet,
vilken   är   helt   avgörande  för  ett   samhälles
fortlevnad,  springer  ur   människors   önskan  att
utveckla  och  förändra  den  omgivande världen  och
utgår   från   det  personliga  initiativet,   säger
motionärerna. De  anser  därför  att ett gott klimat
där människors idéer och kreativitet  får  möjlighet
att  blomma ut är av största vikt. Kristdemokraterna
vill  särskilt   arbeta   för   de   små  företagens
möjligheter  att  utvecklas, säger motionärerna.  De
framhåller att ett gott småföretagarklimat inte bara
är av värde för de direkt berörda, utan att nya jobb
skapas  och  att  skattemedel   genereras  till  den
gemensamt  finansierade  välfärden.  Regeringen  har
varit  allt  annat  än  aktiv   i  arbetet  med  att
förbättra för småföretagen under  de  senaste  åren,
utan   i  stället  har  det  skett  en  tillväxt  av
regelverk och kontrollsystem, säger motionärerna. De
påpekar  att  i  Sverige finns bara hälften så många
företagare som i flera  andra  länder  på  jämförbar
utvecklingsnivå.
Det krävs en handlingsplan från regeringen för att
bryta den negativa trenden för nyföretagande, anförs
det i motion 2002/03:N291 (kd). Sverige behöver  nya
företag  om  ekonomin skall kunna växa och för detta
behövs ett flertal  åtgärder,  menar motionären. Han
nämner följande: attityderna till  företagande måste
förbättras;  onödigt  krångel  och  byråkrati  måste
minskas; arbetsgivaravgiften bör sänkas;  under hela
skoltiden behöver det uppmuntras till företagande.
Det är viktigt att det finns ett tydligt  mål  för
arbetet  med  att  skapa  förutsättningar  för  fler
företagare,  och  detta  mål  bör  vara  att antalet
nystartade företag skall öka med 20 % fram  till  år
2006,   anförs  det  i  motion  2002/03:  N306  (c).
Centerpartiet   vill  att  Sverige  skall  vara  ett
välfärdsland i världstopp,  varför  politiken  måste
utgå  från  det som är grunden för välfärden – många
fler företag  som  ger  nya jobb, tillväxt och ökade
skatteintäkter, sägs det  i  motionen.  Detta  är en
stor  utmaning,  som  handlar  om att åstadkomma ett
företagsklimat i världsklass och en samhällsanda där
entreprenörer tillåts bli framgångsrika  och belönas
för  att  de  bidrar  till den gemensamma välfärden,
anför motionärerna. De  menar att samhällets uppgift
är att skapa en miljö där  entreprenörer  vågar  och
kan  kommersialisera  sina  idéer och där människors
idéer och kreativitet får möjlighet  att växa både i
det  egna  företaget  och  i  egenskap av anställda.
Växtkraft  kommer  bäst  underifrån,  från  små  och
medelstora företag, säger motionärerna. De anser att
den  socialdemokratiska  näringspolitiken  har  lett
till  en  företagsstruktur där  de  stora  företagen
värnas, men där de mindre har svårt att växa. System
och  regler   sägs   ha  utformats  efter  de  stora
företagen utan hänsyn  till  de  små.  Centerpartiet
vill skapa 300 000 nya jobb i småföretag  eller  hos
nya  entreprenörer,  och  för  att  detta  skall bli
möjligt  vill  partiet  genomföra ett antal reformer
som  lägger grunden till ett  företagsamt  samhälle,
anförs  det.  Enligt  det  europeiska patentkontoret
(EPO) är svenskarna bland de  mest  uppfinningsrika,
om  man  räknar  antalet  patent i förhållande  till
folkmängden, konstaterar motionärerna. De framhåller
att nya idéer och patent skulle  kunna leda till att
fler företag startades, men så är inte fallet. Detta
tyder på att det tillstöter hinder och problem eller
att den potentielle företagaren inte  tycker att det
är  värt  att  försöka  realisera sitt patent  i  en
produkt, anför motionärerna. De anser därför att det
är nödvändigt att eventuella  hinder  tas  bort, men
också  att  attityder  om  att  det  är positivt med
entreprenörskap sprids. Det offentliga  skall ha som
uppgift  att  så  långt  möjligt underlätta för  och
hjälpa  människor  som har företag  eller  som  vill
starta företag, sägs det.

Vissa kompletterande uppgifter


Frågan  om mål och riktlinjer  för  näringspolitiken
har under  föregående  riksmöte  behandlats  vid två
tillfällen,  dels  hösten  2001  i anslagsbetänkande
2001/02:NU1, dels våren 2002 i det  näringspolitiska
motionsbetänkandet     2001/02:NU12.    Vid     båda
tillfällena  ställde  sig  utskottet  bakom  den  av
regeringen  i  budgetpropositionen   för   år   2002
redovisade  synen  på  näringspolitikens inriktning,
vilken  hade  föregåtts  av   överläggningar  mellan
regeringen,  Vänsterpartiet  och   Miljöpartiet.   I
reservationer  (m,  kd,  c,  fp)  redovisades  dessa
partiers   gemensamma   syn   på   näringspolitikens
inriktning. Riksdagen följde utskottet.

Olika  utrednings-  och  analysinsatser   när  det
gäller  företagsutveckling  har  nyligen genomförts.
Utredningen   om  statens  regionala  insatser   för
företagsutveckling,  som  har  haft  i  uppdrag att,
efter samråd med berörda aktörer, lämna förslag till
inriktning,  effektivisering  och  organisering   av
statens  insatser för företagsutveckling på regional
nivå, avlämnade  i  början  av  november  2002  sitt
betänkande  Företagsutveckling på regional nivå (SOU
2002:101).    En     viktig     utgångspunkt     för
utredningsarbetet     (särskild    utredare:    f.d.
landshövding Ulf Lönnqvist)  har varit att förslagen
skall   leda  till  ekonomisk  tillväxt,   ge   fler
arbetstillfällen  samt  skapa  så  enkla och tydliga
förutsättningar   som   möjligt   för  företag   och
företagare,  sägs det i betänkandet.  I  betänkandet
föreslås bl.a.  följande:  för finansiering i tidiga
skeden   av   innovations-   och  företagsutveckling
avsätts 1 miljard kronor för en  5-års  period; till
IUC-bolagens  s.k.  UPA-uppdrag  avsätts  1  miljard
kronor  för  en  5-års  period  för  att få fram och
utveckla idéer till produktion; starta-eget-bidraget
ges  försöksvis  också  till  icke  arbetslösa   för
vidareutveckling av innovationer till produktion och
företagande  och  även  det s.k. friåret skall kunna
användas; det görs enklare  för de små företagen att
få     del     av     samhällets    åtgärder     för
företagsutveckling.
Gruppen Framtid för svensk  industri,  som  är ett
projekt  mellan  fackliga organisationer och företag
under   ledning   av  direktör   Carl   Bennet   och
förbundsordförande   Göran   Johnsson,  presenterade
våren 2002 ett antal förslag för att främja Sveriges
industriella utveckling. I budgetpropositionen  sägs
nu  i  finansplanen att regeringen vill bygga vidare
på den positiva anda som företagsledare och fackliga
företrädare bl.a. har utvecklat. Samverkanslösningar
baseras  på  ett givande och ett tagande, och det är
bara  i  samverkan   som   de   nya  innovationerna,
uppfinningarna och entreprenörerna  kan  växa  fram,
sägs   det.  Regeringen  förklarar  sig  beredd  att
föreslå  nya  medel  för att förverkliga förslag som
har presenterats av bl.a.  den  nyssnämnda  gruppen,
med den förutsättningen att andra aktörer är beredda
att tillskjuta lika mycket.
Nutek  har  vidare  nyligen  i  en  skrivelse till
Näringsdepartementet föreslagit att regeringen skall
inrätta ett program för att stärka småföretags-  och
entreprenörskapspolitiken.  Programmet  omfattar  en
kortsiktig  del med fyra initiativ och en långsiktig
del med två initiativ. Nutek är, med hänvisning till
sitt  uppdrag   att   som   central  näringspolitisk
myndighet      vara     ett     expertorgan      för
företagsutveckling,                 entreprenörskap,
företagsfinansiering           och          regional
näringslivsutveckling,   berett   att    driva   det
föreslagna programmet.
Vinnova    har   också   inom   ramen   för   sitt
verksamhetsuppdrag presenterat olika förslag för att
främja Sveriges  konkurrenskraft. Det gäller förslag
beträffande    innovationspolitiken    i    skriften
Betydelsen  av  innovationssystem:   Utmaningar  för
samhället  och  för  politiken  och  förslag  om  en
offensiv IT/telekom-satsning.
Frågan  om hanteringen av de redovisade  förslagen
övervägs nu inom Regeringskansliet.

Utskottets ställningstagande


Inledning

Utskottet behandlar  först  frågan  om målen för och
inriktningen   av  näringspolitiken  och   redovisar
därefter     sin    bedömning     av     regeringens
resultatredovisning.

Målen för och inriktningen av näringspolitiken

Utskottets  syn   på   näringspolitikens  inriktning
ligger   i   linje   med   den   som   redovisas   i
budgetpropositionen    och    med   vad   som    har
överenskommits i överläggningar  mellan  regeringen,
Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Utskottet    anser    att   vägledande   för   den
näringspolitik som bör bedrivas  är  att  den  skall
bidra  till  att skapa förutsättningar för tillväxt,
sysselsättning  och  välfärd  i hela Sverige. Det är
viktigt  att understryka att tillväxten  skall  vara
ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar.
Ökat företagande  är  av  stor  betydelse  för den
svenska     tillväxten     och     sysselsättningen.
Tyngdpunkten i näringspolitiken bör  därför vara att
skapa  goda förutsättningar och incitament  för  att
starta företag  och  för  tillväxt  och  lönsamhet i
befintliga   företag.   Långsiktig  tillväxt  kräver
utvecklingskraft och förnyelse, såväl i näringslivet
som i den offentliga sektorn.  Näringspolitiken  bör
utformas    så    att    det   utvecklas   gynnsamma
förutsättningar för företagandet,  både  för att öka
nyföretagandet  och  för  att  få  redan  etablerade
företag  att  växa.  En  stor del av tillväxten  kan
förväntas ske inom tjänstesektorn. Det är emellertid
viktigt att det också sker en ökad förädling och att
det  tillkommer innovationer  inom  andra  näringar,
inklusive traditionell basindustri.
Statens  roll  inom  näringspolitiken är att verka
för  att det finns ett väl  fungerande  ramverk  för
företagande.   Inom  näringspolitiken  bör  insatser
särskilt   prioriteras    på    följande    områden:
entreprenörskapsfrågor; skatter; kapitalförsörjning;
väl  fungerande  marknader; enkla och ändamålsenliga
regler;  utveckling   av   en   innovationsstrategi.
Näringspolitiken skall också bidra till uppfyllandet
av   den   regionala   utvecklingspolitikens    mål.
Kunskapsutveckling   och   innovativ   verksamhet  i
kombination  med  entreprenörskap  är  av  avgörande
betydelse  i  ansträngningarna  att  säkra  Sveriges
framtida konkurrenskraft. Staten har en viktig  roll
när  det  gäller  att  uppmuntra  och  främja  sådan
verksamhet.
Regeringen  har,  som  redovisas  i propositionen,
tagit  initiativ  till  en  process  med näringsliv,
arbetsmarknadens parter och universitet/högskola för
att    diskutera    och    formulera   en   offensiv
innovationsstrategi. Det huvudsakliga  syftet med en
sådan  strategi  är  att ny kunskap från universitet
och högskola, näringsliv  samt  offentlig  sektor  i
högre   utsträckning  omsätts  i  nyföretagande  och
hållbar tillväxt  och  därigenom social välfärd. Som
tidigare beskrivits har  nyligen  olika  utrednings-
och analysinsatser när det gäller företagsutveckling
genomförts.  Beredning  pågår  för  närvarande  inom
Regeringskansliet.
I  några  motioner sägs att Sverige ligger  dåligt
till i förhållande  till andra länder när det gäller
villkor  för  företagande  o.d.  Enligt  en  aktuell
sammanställning  (av  World  Economic Forum) rörande
den globala konkurrenskraftsrankingen  har  dock den
svenska   konkurrenskraften  förbättrats  i  år.  80
länder har  ingått  i  rankingen,  och  Sverige  har
avancerat  från  nionde  till  femte  plats. Förenta
staterna  intar  första  plats  i år, i stället  för
Finland, som hade förstaplatsen år 2001.
Enligt utskottets mening har Sverige  totalt  sett
ett modernt och bra företagsklimat, som dock kan bli
bättre,  speciellt  för  de  små  företagen. Sverige
skall   inte   konkurrera   med   låga   löner   och
okvalificerade arbeten utan med kunnande,  kompetens
och  ett  högt  tekniskt  innehåll  i  tjänste-  och
varuproduktionen. I den näringspolitik som krävs för
framtiden ingår olika delar som berörs i vissa av de
här  aktuella  motionerna.  Ett  område  avser olika
åtgärder  för  att främja förnyelse av näringslivet.
Det rör sig om teknikspridning,  kompetensutveckling
och  innovationsfrämjande  åtgärder.   Vidare  måste
lönsamheten för investeringar i företag  ligga på en
rimlig  nivå  och  hinder  för en tillfredsställande
kapitalförsörjning till framför  allt  små,  växande
företag undanröjas. En effektiv konkurrens är  också
av  stor  betydelse,  såväl för de små företagen som
för konsumenterna. Till  frågan  om förenklingar för
småföretagen   återkommer   utskottet   i   följande
avsnitt.
Med det anförda avstyrker utskottet  samtliga  här
aktuella motioner i berörda delar.

Bedömning av regeringens resultatredovisning

Utskottet vill framhålla den stora vikt som mål- och
resultatredovisningen  i budgetpropositionen har för
riksdagens  styrningsmöjligheter.  Generellt  gäller
att  regeringens  redovisning  måste  vara  konkret.
Avgörande är härvid att verksamhetsmål formuleras på
ett sådant  sätt  att de blir möjliga att följa upp.
Detta innebär bl.a.  att ändamålsenliga delmål måste
formuleras utifrån de  övergripande målen. Utskottet
vill vidare, i likhet med  tidigare  år, understryka
betydelsen  av utformningen av regleringsbreven  och
målformuleringarna    i   dessa.   Det   bör   också
eftersträvas    en    bättre     koppling     mellan
regleringsbreven  och  redovisningen till riksdagen.
Utskottet har intrycket  att  det i regleringsbreven
finns uppdrag och rapporteringskrav, vars resultat i
större   omfattning   borde  kunna  återföras   till
riksdagen.

Slutligen noterar utskottet  att Riksrevisionsverket
har  avgivit  revisionsberättelse   med   invändning
beträffande    ITPS,   varvid   invändningen   avsåg
myndighetens anslagsredovisning.  ITPS  har  nu, som
tidigare redovisats, vidtagit åtgärder med anledning
av  revisionen.  Vidare  har  RRV  gjort  påpekanden
rörande   Konsumentverkets   årsredovisning.  Utöver
detta  har  RRV  inte  haft  några   invändningar  i
revisionsberättelserna    för   år   2001   avseende
myndigheterna inom utgiftsområde 24.


Regelförenkling m.m.


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör  genom  ett  tillkännagivande
anmoda    regeringen     att     intensifiera
regelförenklingsarbetet.    Regeringen    bör
presentera ett handlingsprogram under år 2003
som inriktas på de befintliga regelverken och
som  omfattar åtgärder hos såväl  departement
som myndigheter.  Det är vidare angeläget att
regeringen under år  2003  inger  en  anmälan
till  OECD  med  begäran om en granskning  av
regelförenklingsarbetet i Sverige. Regeringen
bör också göra en  översyn av regelverket vid
företagsstart  i  syfte   att  åstadkomma  en
minskning  av  handläggningstiden  för  dessa
ärenden. Jämför  reservation 2 (m, fp, kd, c,
mp).

Skrivelsen

Inledning

I   regeringens  skrivelse   2002/03:8   lämnas   en
redogörelse  för regeringens regelförenklingsarbete.
I    skrivelsen   beskrivs    även    myndigheternas
tillämpning    under   år   2001   av   förordningen
(1998:1820) om särskild  konsekvensanalys av reglers
effekter för små företags villkor.

Regeringen har infört ett  system  för effektivare
konsekvensanalyser  av  reglers  effekter   för  små
företags  villkor.  Systemet  har  införlivats genom
nyssnämnda     förordning     och     en    särskild
kommittéförordning          (1998:1474).          En
statssekreterargrupp   med   särskilt   ansvar   för
regelförenkling  har  bildats.  Regeringen har också
beslutat  att Näringsdepartementet  skall  samordna,
understödja  och  följa upp regelförenkling med stöd
av en i departementet inrättad regelförenklingsgrupp
– SimpLex.

Regeringens prioriteringar

Arbetet  med  att identifiera  befintliga  regler  i
behov  av  förenkling   prioriteras   och  utvecklas
vidare,   säger   regeringen.   Exempelvis   används
utredningar   för   detta  ändamål,  liksom  interna
arbetsgrupper inom Regeringskansliet  som  bearbetar
inkomna  förslag  från näringslivet. Regeringen  har
vidare lagt ut uppdrag på myndigheter att, inom sina
sakområden och tillsammans  med  representanter  för
små  företag, inkomma med förslag på enklare regler.
Metoder   för   att   utveckla   myndighetsuppdragen
diskuteras för närvarande med näringslivet.

Användning av konsekvensanalyser  syftar  till att
de  nya  eller ändrade regler som införs skall  vara
enkla och ändamålsenliga. Vad gäller användningen av
konsekvensanalyser på myndighetsnivå konstateras att
kvaliteten  varierar mellan myndigheter. I syfte att
uppnå en så hög kvalitet som möjligt kommer dialogen
mellan  Regeringskansliet   och   myndigheterna  att
fortsätta.     Verksförordningsutredningen     (dir.
2001:117)  förväntas   föreslå   hur  myndigheternas
ansvar   i  enlighet  med  SimpLexförordningen   bör
utvecklas.       Utbildningsinsatserna      gentemot
Regeringskansliet,         myndigheterna         och
kommittéväsendet  kommer  att  fortsätta.  Gensvaret
från    de   deltagande   tjänstemännen   och   från
näringslivets   representanter   har   varit  mycket
positivt, och utbildningsprogrammet har lett till en
förbättrad  dialog  och  ökad  förståelse  för   små
företags villkor.
ITPS  har  av  regeringen  givits  i  uppdrag  att
utveckla   en   metod   som   gör  det  möjligt  att
kvantitativt mäta och samla in  statistik  över  den
administrativa  börda  som  uppstår i företagen till
följd av olika regelverk. Mätmetoden  kommer att tas
fram i samarbete med näringslivet. Regeringen  avser
att  redovisa  mål  och  mätmetoder  under  år 2003.
Samtidigt kommer ett handlingsprogram att tas  fram,
med sikte på att nå det uppsatta målet.

Mål och mått för regelförenklingsarbetet

I  regeringens  motsvarande skrivelse till riksdagen
våren   2000   (skr.    1999/2000:148)    redovisade
regeringen  ett  delmål  för regelförenklingsarbetet
med särskild inriktning på  småföretag. Målet är att
den  administrativa börda som  regelmängden  innebär
för  småföretagen   tydligt  skall  minska  inom  en
treårsperiod. Problemet  är  att  det för närvarande
saknas    en    tillräckligt    sofistikerad     och
tillförlitlig   metod  för  att  mäta  administrativ
börda.  En  mätmetod  som  är  accepterad  av  såväl
regering  som   näringsliv  kommer  att  utgöra  ett
viktigt  instrument   för   att   uppnå   en  bättre
uppföljning, en tydligare målformulering och  därmed
ett  effektivare  regelförenklingsarbete.  Under det
gångna    året    har    det    presenterats   olika
undersökningar som kan ge vissa indikationer  på hur
regelbördan för småföretag har utvecklats de senaste
åren.  Det  har  bl.a. gjorts en uppföljning av 1999
års kundundersökning,  som  är  en enkätundersökning
riktad  till  företag  som Statistiska  centralbyrån
(SCB) genomför på uppdrag  av  Näringsdepartementet,
och  där  en  av  frågorna  rör  den belastning  som
regelmängden utgör. Av 1999 års undersökning framgår
att  58  %  av  företagen  ansåg att regelverket  är
betungande  –  en  andel  som  var   i   stort  sett
oförändrad år 2001.

Under år 2001 genomförde vidare Nutek, i samverkan
med  SCB, en enkätundersökning – Företagens  villkor
och  verklighet   2001.   Enkäten   sändes  till  ca
20 000 småföretag med 0–49 anställda.  Som  svar  på
frågan  hur  många timmar i genomsnitt som företaget
lägger ned på  uppgiftslämnande  och  kontakter  med
myndigheter  uppgav  64 % av företagen 0–1 timme per
vecka, 21 %      2–3 timmar, 3 % 4–5 timmar och 12 %
över 5 timmar per vecka.  En  annan  fråga avsåg hur
företagen     upplever     att    omfattningen    av
uppgiftslämnandet  och kontakterna  med  myndigheter
har förändrats de senaste tre åren. Här ansåg 3 % av
företagen  att det hade  skett  en  minskning,  41 %
ansåg att det var oförändrat, 27 % att det hade ökat
och 29 % hade  ingen  uppfattning.  I undersökningen
ställdes  också  en  fråga  om  vilka  faktorer  som
företagarna   anser   hindrar  företagets  tillväxt,
varvid det fanns möjlighet  att  ange  fler  än  ett
alternativ.  Det alternativ som flest företagare, 60
%, angav var brist  på  egen  tid. Myndighetsregler,
tillståndskrav  och dylikt markerades  av  35  %  av
företagen.
En  tredje  undersökning   avseende  småföretagens
regelbörda  är  en rapport som OECD  publicerade  år
2001 (Businesse´s  Views  on  Red  Tape),  i  vilken
företagens    administrativa   kostnader   för   att
efterleva  bestämmelserna   inom  områdena  skatter,
sysselsättning   och   miljöskydd    redovisas.   Av
rapporten  framgår  att  Sverige ligger strax  under
genomsnittet vad gäller företagens  regelkostnad per
sysselsatt.  Sverige hamnar även under  genomsnittet
när den totala regelkostnaden för företagen ställs i
förhållande till  BNP.  Uppgifterna  baseras  på  en
enkätundersökning från år 1998, där företagen själva
fick  göra  kostnadsuppskattningar.  Svarsfrekvensen
var  genomgående  låg, med ett genomsnitt  på  37 %,
varför  resultatet  bör   tolkas  med  försiktighet.
Vidare genomförde EG-kommissionen  under  år 2001 en
jämförande    undersökning    av   administrationens
omfattning  vid start av företag  (Benchmarking  the
Administration  of  Start-ups).  Enligt denna uppgav
7 %   av  de  tillfrågade  svenska  företagen   (360
stycken)   att  den  administrativa  bördan  är  det
huvudsakliga  hindret  för företagandet, jämfört med
10  %  för  EU-genomsnittet.   Vid   en  motsvarande
undersökning  år 1999 låg andelen på ca   10  %  för
företagen i ett  stort  antal  länder,  däribland de
svenska.
Regeringen   anser  att  ingen  av  de  nyssnämnda
undersökningarna är tillräcklig för att kunna utgöra
underlag      för      en       uppföljning       av
regelförenklingsarbetet.  Regeringen har därför fört
diskussioner  om  mätmetoder   med  företrädare  för
näringslivet, vilket har resulterat  i  det tidigare
nämnda  uppdraget  till  ITPS  att dels utveckla  en
modell  för  att mäta den administrativa  börda  som
regler innebär  för företag, dels ta fram en konkret
definition   av   begreppet   administrativ   börda.
Regeringen anvisade  i juni 2002 1 miljon kronor för
ändamålet.  Arbetet bedrivs  i  nära  samarbete  med
näringslivet,   och  ambitionen  är  att  en  första
mätning skall kunna ske under år 2003.

Praktiska erfarenheter och resultat

Arbetet med regelförenkling  är främst av långsiktig
karaktär,  framhålls det i skrivelsen.  Det  handlar
till stor del om perspektiv- och attitydförändringar
vid  såväl  framtagandet   av  nya  regler  som  vid
omprövning av de befintliga  regelverken.  Under  år
2001 prioriterades en systematisk granskning av alla
förslag   till   nya   och   ändrade   regler   inom
Regeringskansliet.   Därefter   har   prioriteringen
avsett   en   intensifiering   av   samarbetet   med
myndigheter och kommittéväsendet samt  en omprövning
av de befintliga reglerna.

Beträffande  insatserna  i Regeringskansliet  sägs
att uppgiften för SimpLex är  att  granska  alla nya
förslag    till    regler    som   tas   fram   inom
Regeringskansliet, att ge stöd och råd i arbetet med
att ta fram konsekvensanalyser  av  regelförslag och
att identifiera befintliga regler som  är i behov av
förenkling. Förenklingar av befintliga regler är den
stora utmaningen, anförs det vidare. I varje enskilt
fall  måste  en  avvägning  göras mellan syftet  med
regeln och nyttan med en förenkling.  I detta arbete
krävs   en   samverkan   mellan   Regeringskansliet,
myndigheter  och  representanter  för  små  företag.
Sedan   maj   2000   har  ett  antal  personer   med
småföretagsbakgrund     biträtt     regeringen     i
regelförenklingsarbetet genom  en  referensgrupp.  I
februari 2002 utökades gruppen till att även omfatta
företrädare  för  vissa  näringslivsorganisationer –
Företagarnas     Riksorganisation,     Lantbrukarnas
Riksförbund, Svensk  Handel  och  Föreningen Svenskt
Näringsliv. Gruppen har fungerat dels  som  stöd vid
utveckling     av     arbetsmetoder,     dels    som
initiativtagare  till  förslag till förenklingar  av
befintliga regler, främst  inom skatteområdet. Dessa
förslag  bereds  vidare inom Regeringskansliet.  Ett
förslag  rör uppskov  med  betalning  av  preliminär
skatt för  nystartade  företag,  där  ett lagförslag
beräknas komma att överlämnas till riksdagen  hösten
2002.  Ett annat förslag gäller tilldelningen av  F-
skattsedel,   där   en  dom  i  Regeringsrätten  har
klargjort vissa frågor  och  där  regeringen  följer
utvecklingen  för  att  se  om de aktuella problemen
därmed kan anses vara lösta.
Under  år  2001  gav  regeringen  i  uppdrag  till
Arbetsmiljöverket,                  Jordbruksverket,
Kemikalieinspektionen,             Naturvårdsverket,
Riksskatteverket   och  Statens  räddningsverk   att
inkomma  med  förslag  till  regelförenklingar  inom
myndigheternas    respektive    områden.    Samtliga
myndigheter  har  redovisat  sina  uppdrag under  år
2002,  och  förslagen  bereds  för  närvarande  inom
Regeringskansliet. SimpLex genomförde under år 2001,
tillsammans   med   Företagarnas   Riksorganisation,
studiebesök  hos olika småföretag, varvid  företagen
fick  möjlighet   att   framföra   vad  de  såg  som
svårigheter  med  att  driva  företag. I  skrivelsen
lämnas exempel på genomförda regelförenklingar  inom
olika områden. Det rör sig om utveckling av s.k.  e-
förvaltning,  ändring av alkohollagen, upphävande av
stödförordningar  på Jordbruksdepartementets område,
förenklingar   av   regelverk    för    miljöfarliga
verksamheter,   ändring   i  bilregisterkungörelsen,
avskaffande  av  anmälnings-  och  avgiftsplikt  för
murbruk    och   betong    samt    avskaffande    av
dubbelregleringar  i fråga om använt kärnbränsle och
kärnavfall.
När  det gäller s.k.  e-förvaltning  sägs  att  en
effektiv  och  serviceinriktad offentlig förvaltning
bidrar till att  skapa  goda  tillväxtbetingelser  i
samhället,    och    informationstekniken   är   ett
kraftfullt   redskap   för    ökad   tillgänglighet,
öppenhet, insyn och effektivitet.  Regeringen driver
här    på    utvecklingen    av    den    s.k.   24-
timmarsmyndigheten, som bl.a. innebär att tillgången
till tjänster skall vara oberoende av tid och plats,
att  kontakterna med myndigheterna skall vara  enkla
och av  hög  kvalitet. För att skapa förutsättningar
för en ökad och  säker elektronisk kommunikation har
regeringen också tagit  initiativ  till  översyn  av
lagstiftningen  inom  olika  områden för att onödiga
formkrav som förhindrar användningen av elektroniska
signaturer skall kunna tas bort.  Regeringen  beslöt
sålunda   i   oktober   2002   om   en   ändring  av
handelsregisterförordningen   (1974:188)   så    att
registrering  av  enskild firma kan ske elektroniskt
och signeras med en elektronisk signatur.
Beträffande granskning  av  förslag  om  nya eller
ändrade  regler noteras i skrivelsen att fr.o.m.  år
2001    och   fram    till    augusti    2002    har
78 konsekvensanalyser  genomförts,  vilket lett till
att    ett    tjugotal   förslag   omprövats   eller
modifierats. Samtliga kommittédirektiv skall beredas
gemensamt   med   SimpLex.   Vid   granskningen   av
kommittédirektiv    identifierar    SimpLex    vilka
utredningar    som    bör    göra     en    särskild
konsekvensanalys.  För  dessa  utredningar  anges  i
direktiven  att analysen skall göras  i  samråd  med
Näringslivets nämnd för regelgranskning (NNR). Under
år  2001 har detta  angetts  i  15 kommittédirektiv.
Fram  till augusti 2002 har 32 utredningar i uppdrag
att samråda  med  NNR.  SimpLex  tar  ställning till
departementspromemorior   från   övriga  departement
utifrån  ett  regelförenklingsperspektiv.  Under  år
2001 granskade  SimpLex  24 departementspromemorior,
varvid det hade genomförts  en  konsekvensanalys i 5
stycken.
I uppgifterna för SimpLex ingår  att  ge  stöd och
råd    till   Regeringskansliet,   myndigheter   och
kommittéer  i  arbetet med konsekvensanalyser. Under
år  2001 genomförde  SimpLex  utbildningar  vid  sju
myndigheter   samt  för  Regeringskansliet  och  för
kommittéväsendet.    Vid   utbildningarna   har   en
representant        från       NNR        medverkat.
Utbildningsinsatserna   berörde  under  år  2001  ca
150 tjänstemän  som arbetar  med  regler.  Under  år
2002,  fram  till  augusti,   har   24  utbildningar
genomförts där 300 tjänstemän deltagit.
Beträffande  myndigheternas  rapportering   enligt
SimpLexförordningen  anges att totalt 46 myndigheter
har lämnat en sådan rapportering.  I samband med den
nu  aktuella redovisningen uppmanades  myndigheterna
att ange de tre viktigaste åtgärder som de genomfört
under  år  2001  och  som  har  medfört  en  minskad
administrativ börda för små företag. Varje myndighet
skulle även redovisa om dessa åtgärder lett till  en
minskad  administration  hos  den  egna myndigheten.
Gemensamt  för flera myndigheter är att  de  arbetar
aktivt med IT-lösningar i syfte att få företagen att
i första hand vända sig till aktuell hemsida för råd
och  stöd. De  flesta  myndigheter  lägger  ut  sina
förslag  till  föreskriftsändringar  på  sin hemsida
under  remisstiden.  I  skrivelsen  redovisas  några
exempel på olika myndigheters syn på  nyttan  av att
utarbeta   konsekvensanalyser.  Ett  exempel  på  en
myndighet som  kommit långt med att använda tekniska
lösningar som en  del  av regelförenklingsarbetet är
SCB.  Genom  att utnyttja  registerdata  från  andra
myndigheter, att upprätta s.k. integrerade register,
att   göra  urvalsundersökningar   i   stället   för
totalundersökningar   och  att  samordna  gemensamma
uppgiftsinsamlingar underlättas  den  administrativa
bördan  för  företagen. Arbetsmarknadsstyrelsen  har
infört en möjlighet  för  företag  att anmäla lediga
platser  direkt  på  hemsidan,  vilket  innebär   en
rationalisering      hos      arbetsgivarna      och
kostnadsbesparingar     i     verkets    verksamhet.
Jordbruksverket har via ett interaktivt  system  för
anmälan   av   flytt   av  nötkreatur  mellan  olika
djurhållare sänkt kostnaderna  för  denna  hantering
med 30 %. På uppdrag av regeringen arbetar Nutek med
en  informationstjänst på nätet för företagare,  med
syfte   att  underlätta  för  företagare  att  hitta
information, blanketter och andra myndighetstjänster
på tider  som  företagaren själv väljer. Patent- och
registreringsverket och Riksskatteverket (RSV) har i
samråd med företagare skapat en webbaserad kanal för
snabb, dubbelriktad  information  –  Kontakt-N – som
kommer att innebära en förenkling vid företagsstart,
då   nya   företag   även  skall  kunna  registreras
elektroniskt. RSV har  också  infört möjligheter att
redovisa olika skatter via program  på RSV:s hemsida
och   att   lämna  uppgifter  via  Internet.   Andra
myndigheter som  arbetar  aktivt  med att minska den
administrativa     bördan    för    företagen     är
Naturvårdsverket,                 Bokföringsnämnden,
Datainspektionen och Finansinspektionen.
Flertalet   myndigheter  anser  att  arbetet   med
konsekvensanalyser  ger  dem bra fokus på företagens
situation. Den kritik av konsekvensanalysarbetet som
framförs  är  inriktad på nationell  lagstiftning  i
förhållande till  EG-rätten.  I vissa fall bygger en
myndighets  föreskriftsrätt  på EG-direktiv,  vilket
ger ett begränsat utrymme vid framtagande av regler.
Av de 46 myndigheter som avgett en årsrapport uppger
27     att     samråd     med    företrädare     för
branschorganisationer     och    näringsliv     sker
kontinuerligt i samband med förslag till nya regler.
Av dessa uppger 10 myndigheter  att  de  har samrått
med Näringslivets nämnd för regelgranskning.
Av  de  46  myndigheter  som har rapporterat  till
regeringen  uppger  17  att de  varken  har  infört,
ändrat eller upphävt några föreskrifter och allmänna
råd. Resterande 29 myndigheter  har  under  år  2001
sammantaget  infört eller ändrat i 377 föreskrifter.
Myndigheterna   har  upphävt  136  föreskrifter  och
allmänna råd. Inför rapporten för år 2001 uppmanades
myndigheterna   att    endast    uppge   det   antal
föreskrifter  och allmänna råd vilka  har  betydelse
för små företag.  I föregående års redovisning angav
myndigheterna det totala  antalet,  dvs.  oavsett om
reglerna  hade  bäring  på  små  företag eller inte.
Siffrorna är därför inte jämförbara mellan åren.
Beträffande   kommittéerna   sägs   att   vid   en
översiktlig granskning av relevanta betänkanden  som
överlämnats   till  regeringen  under  år  2001  har
framkommit att  ett  antal uppvisat brister avseende
redovisning av förslagens  effekter för små företags
villkor. I vissa fall har betänkandet  vid en första
granskning     ansetts     vara     intressant    ur
småföretagssynpunkt,  men vid en närmare  granskning
har den aktuella kommittén inte lämnat några förslag
till  lagändringar  och  följaktligen   inte  behövt
genomföra  någon konsekvensanalys. Arbetet  med  att
förbättra  kvaliteten  på  konsekvensanalyserna  går
vidare  –  dels   erbjuds  samtliga  utredningar  en
halvdagsutbildning,   dels   skall  en  utredning  i
berörda  fall  samråda  med  NNR  om   innehållet  i
konsekvensanalysen.  Regeringen  bedömer  att  dessa
åtgärder    kommer    att    ge    resultat   i   de
utredningsbetänkanden   som   redovisas   framdeles.
Stadsrådsberedningen har också  i  en  ny upplaga av
skriften Hur kommittédirektiv utformas (PM  1994:3),
som publicerades våren 2002, skärpt riktlinjerna  om
krav på konsekvensanalyser i kommittédirektiv.

Regelförenkling ur ett internationellt
perspektiv

Vid  Europeiska rådets möte i Lissabon år 2000 uppmanade  rådet
EG-kommissionen  och  medlemsstaterna att inom ramen
för  sina  respektive befogenheter  senast  år  2001
utarbeta  en  strategi  för  ytterligare  samordnade
åtgärder för  att  förenkla bestämmelser. I november
2000 tillsattes en rådgivande  grupp med experter på
regelförenkling  från  samtliga  medlemsstater,  den
s.k. Mandelkerngruppen. Gruppen lade i november 2001
fram  sin  slutrapport  med  en  handlingsplan   för
regelförenkling  för  EU.  Kommissionen,  som inlett
arbetet med moderniseringen av styrelseformerna inom
EU,  länkade ihop regelförenklingen med frågorna  om
unionens  framtid  och  presenterade  i juli 2001 en
vitbok  om nya styrelseformer inom EU. I  juni  2002
presenterade             kommissionen            ett
regelförbättringspaket,   i    vilket    ingår    en
handlingsplan   för   bättre   och  enklare  regler.
Handlingsplanen täcker hela lagstiftningskedjan från
det   förberedande   stadiet  (kommissionen),   till
antagandet   (rådet   och   Europaparlamentet)   och
slutligen     genomförandet      (alla     ansvariga
institutioner i medlemsstaterna).  I  paketet  ingår
också två meddelanden – dels om minimiriktlinjer för
s.k. samrådsförfaranden, dels om konsekvensanalyser.
Målet är att säkra hög kvalitet och rättssäkerhet  i
lagstiftningen, reducera kostnaderna för företag och
förvaltningar   samt   att   förstärka  gemenskapens
trovärdighet i medborgarnas ögon.

EU:s initiativ för förenklad  lagstiftning  på den
inre  marknaden,  det  s.k. SLIM-programmet (Simpler
Legislation in the Internal Market) startade i april
2001  ett  arbete  som  omfattade   transporter   av
radioaktivt  avfall,  restnivåer av bekämpningsmedel
och    kosmetikadirektivet.     Tre    expertgrupper
tillsattes    på   respektive   lagstiftningsområde.
Gruppernas  rekommendationer   kommer   att   utgöra
grunden för nya förslag från kommissionen som syftar
till   att  förenkla  den  aktuella  lagstiftningen.
Tjänstemän  ansvariga för regelförenkling i de olika
EU-länderna   ingår   i   ett   informellt   nätverk
(Directors  for   Better   Regulation),  vars  möten
används  i  första  hand för erfarenhetsutbyten  och
jämförelse av resultat kring regelförenklingsfrågor.
Regelförenkling  har   också  uppmärksammats  inom
OECD, varvid värdet av enklare och bättre regler har
framhållits. OECD:s checklista  från  år  1995 utgör
utgångspunkt  för  den checklista SimpLex tillämpar.
Regeringen  deltar  aktivt   i   OECD:s   arbete  om
regelförenkling.   OECD   granskar  medlemsländernas
regelförenklingsarbete efter  anmälan  från landet i
fråga (OECD Regulatory Reform Review). Hittills  har
19 länder genomgått eller genomgår för närvarande en
sådan   granskning.  Av  de  nordiska  länderna  har
Danmark  genomgått  en  granskning,  och  Norge  och
Finland genomgår  för  närvarande  granskningar  som
avslutas   under   år   2003.  Regeringen  överväger
alltjämt tidpunkten för en granskning av det svenska
regelförenklingsarbetet och  har  löpande  kontakter
med  Norge  och  Finland  för  att  ta  del av deras
erfarenheter  av en OECD-granskning. Regeringen  har
tidigare aviserat  att  den avser att inkomma med en
ansökan   till   OECD  vid  lämplig   tidpunkt.   En
granskning av OECD  ställer  inte obetydliga krav på
att Regeringskansliet avsätter personal och resurser
under ca 18 månader, sägs det.
Länderna inom OECD arbetar på  olika  sätt och med
olika  utgångspunkter med regelförenkling.  I  vissa
länder  är   regelförenkling   en   viktig   del  av
förvaltningspolitiken,  med  det  huvudsakliga målet
att   effektivisera   offentliga   verksamheter    i
medborgarnas  och  företagens tjänst. I andra länder
är regelförenkling en  del  av  näringspolitiken och
syftar  till  att  förbättra  förutsättningarna  för
tillväxt och sysselsättning. Förutom samarbetet inom
EU  och  OECD är bilaterala direktkontakter  viktiga
för erfarenhetsutbyte. SimpLex utbytte under år 2001
erfarenheter      med      bl.a.     Storbritannien,
Nederländerna,  Danmark  och  Norge.   Som   stöd  i
regelförenklingsarbetet  i  Storbritannien finns  en
grupp (Better Regulation Task  Force)  bestående  av
representanter       för      stat,      näringsliv,
arbetsmarknadens parter  och andra samhällssektorer.
De     konsekvensanalyser    som     genomförs     i
regeringsarbetet    kvantifierar    både   reglernas
kostnads-  och  intäktssidor  och  undertecknas   av
ansvarig  minister,  innan  lagförslaget  överlämnas
till underhuset. Nederländerna är det land  som nått
längst  vad  gäller  att  mäta  administrativ börda.
Danmark har lyckats relativt bra med sitt arbete med
testpaneler av företagsrepresentanter, vilka används
för  att bedöma förslagens konsekvenser.  I  Danmark
har regeringen  också,  i  likhet med Nederländerna,
presenterat   ett   handlingsprogram    för    varje
departement  för att de uppsatta kvantifierade målen
med att minska den administrativa bördan skall kunna
uppnås.  Norge   har   under  år  2002  inrättat  en
SimpLexfunktion inom den  norska motsvarigheten till
Näringsdepartementet. Dessutom bedrivs i Norge sedan
flera  år  ett  omfattande projekt  för  att  minska
antalet regler.

Motionerna


Frågan om regelförenkling tas upp i 19 motioner, med
företrädare   för   samtliga   partier.   I   motion
2002/03:N356 (s, v) begärs  ett  tillkännagivande av
riksdagen   om   intensifiering  av  SimpLexarbetet.
Vidare begärs att  regeringen  skall  återkomma i en
skrivelse till riksdagen år 2004 med en  redovisning
i   kvantitativa   termer  om  hur  arbetet  med  en
minskning av regelverket  för  framför  allt  de små
företagen  har  lyckats.  Småföretag  är viktiga för
produktionen  av  varor och tjänster, sägs  det.  Av
totala antalet företag  år  1997,  exklusive företag
inom jord- och skogsbruk samt fiske,  utgjordes 70 %
av enmansföretag; ca 95 % av företagen  har färre än
10   anställda,   och   familjeföretagen  dominerar,
konstaterar motionärerna.  De  framhåller  att det i
princip   åvilar   även   det  lilla  företaget  att
efterleva  lagar och regler  som  också  gäller  det
stora företaget,  med  den  skillnaden att det lilla
företaget  inte  har  motsvarande   resurser   eller
kunskap.  Regler  och  lagar behövs t.ex. för att nå
miljömål och i arbetsrättsliga  frågor,  men  det är
viktigt  att bestämmeler som inte är till nytta  för
vare sig företag  eller  samhälle  tas  bort,  anför
motionärerna.  De anser att det arbete som påbörjats
inom  SimpLex  med   att   ta  ett  helhetsgrepp  om
regelsystemet  är  mycket bra,  men  att  det  måste
intensifieras.   SimpLex    har    utvärderats    av
Näringslivets  nämnd för regelgranskning i juni 2002
i en rapport som  visserligen  visar på framsteg men
framför allt på behovet av fortsatt  förbättring  av
regelförenklingsarbetet,  konstaterar  motionärerna.
De   anser  att  SimpLex:s  arbete  måste  bli   mer
offensivt.   Förutom   att  förhindra  nytt  onödigt
krångel för småföretagen  måste  arbetet  med att se
över   existerande  regelverk  intensifieras,  säger
motionärerna.   De   menar  att  konsekvenserna  för
småföretagen måste värderas  och redovisas redan när
nya  lagar och förslag som berör  företagen  utreds.
För att  förenklingsarbetet  skall bli mer effektivt
måste respektive departement och myndigheter ges ett
ännu  tydligare  ansvar för regelförenklingsarbetet,
anför motionärerna.  De  anser  att  det också är av
stor   vikt  att  det  utvecklas  metoder  för   att
kvantitativt  kunna  mäta  den administrativa bördan
för småföretagen och att det  uppdrag  som  ITPS har
fått genomförs omgående. Ett samlat handlingsprogram
bör  tas  fram  som  visar  hur  målet om ett mindre
byråkratiskt   näringsliv   skall  nås,   sägs   det
avslutningsvis.

I motion 2002/03:N2 (m, fp, kd, c), som väckts med
anledning    av   regeringens   skrivelse,    begärs
tillkännagivanden   i  följande  avseenden:  om  att
Småföretagsdelegationens  förslag  skall genomföras;
om   att   en   oberoende  avregleringsgrupp   skall
tillsättas; om mätbara  mål  för förenklingsarbetet;
om att det bör sättas upp en bestämd tid inom vilken
en  myndighet  måste  ha svarat eller  handlagt  ett
ärende; om serviceattityden hos svenska myndigheter.
Enligt        regeringens        skrivelse        om
regelförenklingsarbetet är det tyvärr inte mycket av
positiv  art som hänt inom området  under  år  2001,
säger  motionärerna   som  dock  inte  finner  detta
förvånande.  Regeringens   politik  när  det  gäller
företagande har präglats av  mycket  prat,  men lite
handling  under  årens lopp, anser motionärerna.  De
menar    att   de   allvarligaste    bristerna    är
regelinflationen    och    att   en   fjärdedel   av
småföretagarna  upplever att  uppgiftslämnandet  och
kontakterna med myndigheter  har  ökat  under senare
år, enligt en undersökning från Nutek och SCB. Brist
på tid och krångliga regler är företagarnas  största
bekymmer,  enligt  samma  undersökning. Av de 80-tal
förslag   som  Småföretagsdelegationen   lade   fram
återstår fortfarande  en  stor  del  att  genomföra,
säger   motionärerna.  De  anser  att  delegationens
förslag snarast måste genomföras fullt ut.
Avregleringsarbetet   har  så  hög  prioritet  att
huvudansvaret      inte      bör      ligga       på
Näringsdepartementet,  anför  motionärerna vidare. I
stället  bör en oberoende avregleringsgrupp  på  hög
politisk nivå  leda avregleringsarbetet. Gruppen bör
föreslå modeller  för  hur  arbetet  skall bedrivas,
bistå med kompetens och lyfta fram goda  exempel  på
avregleringar,   anser   motionärerna.  De  föreslår
vidare att gruppen skall rapportera  om  hur arbetet
fortlöper   och  att  varje  departement  och  varje
myndighet skall  vara  ansvarigt  för rapporteringen
till avregleringsgruppen. Inte ens  när det gäller i
stort  sett  kostnadsfria  regelförenklingar,  såsom
införande    av    ett   enkelt   bokförings-    och
deklarationspaket för  egenföretagare,  rimligare F-
skatteregler,   förenklade   blanketter   eller   en
solnedgångsparagraf för onödiga företagsregler,  har
regeringen  lyckats  åstadkomma  någonting  konkret,
anför  motionärerna.  De uppger att i Kanada kan  en
blivande företagare registrera  sitt företag, anmäla
sig   för   olika  skatter  samt  ordna   eventuella
tillstånd via  Internet.  Hela proceduren skall inte
behöva ta mer än 20 minuter,  anser motionärerna. De
framhåller också att regelsystemet  är  kostsamt och
hänvisar  till  en  beräkning  som  gjorts av  OECD,
enligt   vilken  kostnaden  för  företag  med   1–19
anställda     för    att    administrera    skatte-,
arbetsmarknads-  och  miljöreglerna  är ca 30 000 kr
per  anställd  och  år. Motsvarande siffror  är  för
företag  med  20–49  anställda  ca  21  000  kr  per
anställd och år och för  företag  med  upp  till 500
anställda  ca 6 000 kr per anställd och år. Överförs
dessa  siffror  till  samtliga  företag,  så  ligger
företagens  kostnader  för  att  administrera lagar,
regler och föreskrifter på minst 50 miljarder kronor
per år.
I  Nederländerna  har  parlamentet   beslutat  att
företagens  kostnader  för  att  hantera regelverket
skall  minska med 25 %, varav 10 %  togs  under  den
förra fyraårsperioden, säger motionärerna. De uppger
att den  borgerliga  regeringen under åren 1991–1994
tog initiativ till och  genomförde regelförenklingar
som berörde i stort sett  alla  samhällsområden, men
att  mycket  av  det  arbetet  har  avstannat  eller
bromsats  upp.  De  föreslår att en genomgång  skall
göras under innevarande  mandatperiod  av  hela  det
regelverk  som berör företagande, så att onödiga och
krångliga regler  tas  bort. Målet skall därvid vara
att  företagarnas kostnader  för  administration  av
regelverket  skall  minska med minst en fjärdedel. I
Sverige behöver en blivande  företagare kontakta ett
stort  antal  myndigheter  och  fylla   i  en  mängd
blanketter,  hävdar motionärerna. De anser  att  det
bör  sättas  upp   en   bestämd   tid   inom  vilken
myndigheterna  måste  ha  svarat eller handlagt  ett
ärende – annars skall staten förlora sin talesrätt i
frågan.  Många företagare upplever  administrationen
kring den  egna  verksamheten som alltför omfattande
och påpekar att krångliga regler och ständigt ökande
krav  på  uppgiftslämnande  ställer  stora  krav  på
kunskaper hos  företagaren.  Motionärerna  menar att
det  omfattande  uppgiftslämnandet och redovisningen
också kan uppfattas  som  ett  slags  misstroende  –
myndigheterna   måste   i  stället  övergå  från  en
fogdementalitet   till  en  servicementalitet,   och
myndigheterna  bör  uppträda   som   ”lots”  i  sina
kontakter med företagen.
I    motion    2002/03:N227    (m)    begärs   ett
tillkännagivande     om    regelförenklingar.    Den
sammanlagda volymen myndighetsregler har uppskattats
till  ca  40 000 sidor,  varav  ungefär  hälften  är
företagsregler,  säger  motionärerna.  De uppger att
”regelinflationen”  ligger  på 2 % per år  för  alla
myndighetsregler, att företagsreglerna  ökar ungefär
dubbelt  så  snabbt  som  övriga  regler och att  75
myndigheter samlar in uppgifter från  företag  på  1
150    olika    blanketter.   De   tidigare   nämnda
beräkningarna  från   OECD   återges   i   motionen.
Reglernas    mängd    och    komplexitet    –   samt
myndigheternas  sätt  att  tillämpa  dem – försvårar
möjligheterna att starta företag, utveckla produkter
och    reagera    på   marknadsförändringar,   anför
motionärerna. De anser därför att det är viktigt med
färre, enklare och  stabilare  regler  och att under
den kommande mandatperioden måste hela det regelverk
som  berör  företagandet genomlysas och onödiga  och
krångliga regler tas bort. Målet bör därvid vara att
företagarnas   kostnader   för   administration   av
regelverket  skall  minska  med  minst en fjärdedel.
Motionärerna vill genomföra Småföretagsdelegationens
samtliga  förslag, förbättra serviceandan  hos  alla
myndigheter   och   ställa   upp   mätbara  mål  för
regelavvecklingen.  Moderata  samlingspartiet  anser
att  situationen  nu  är  så  alarmerande   att  ett
totalstopp för nya krav är motiverat intill dess att
det  kan  påvisas  att  förenklingsarbetet har tagit
fart, sägs det.
Ett tillkännagivande av riksdagen om betydelsen av
förenkling och avreglering  av särskilt små företags
regelbörda,  föreslås  i  motion  2002/03:N207  (m).
Regleringen av företagandet försvårar verksamhet och
etableringar i Sverige, anför motionären. Han uppger
att   ett  vanligt  företag  kan   ha   20 000 sidor
regelverk  att  ta  hänsyn till och att det beräknas
kosta  mellan  20 000  och   30 000 kr  per  år  och
anställd  för  företagen  att hantera  det  gällande
regelverket. Andra uppgifter  talar om att kostnaden
för  regler  motsvarar        3–4 %  av  BNP,  säger
motionären.   Han   menar   att   förenklingar   för
företagandet inte är kostsamma, utan  i  huvudsak en
attitydfråga. Likväl står regeringen passiv,  vilket
är  en  bidragande  orsak  till  att  nyföretagandet
minskade  med  16 % år 2001, hävdar motionären.  Han
hänvisar till att  en rad förslag om avreglering har
presenterats av olika  arbetsgrupper de senaste åren
men menar att regeringen  i  stort  har  lämnat  dem
därhän.
Tillkännagivanden  i tre avseenden begärs i motion
2002/03:N250 (m), nämligen om behovet av fortlöpande
utmönstring   av   föråldrade   och/eller   uttjänta
regleringar,     om    en    försöksvis     inrättad
avregleringsdelegation inom Statsrådsberedningen och
om    prövning    av    ett    system    med    s.k.
solnedgångsparagrafer inom  vissa  lagområden.  Lika
viktigt   som  att  stifta  nya  lagar  i  takt  med
samhällets   förändringar  är  det  att  mönstra  ut
föråldrade eller överspelade lagar, förordningar och
bestämmelser,   anför   motionären.  Han  anser  att
SimpLex beklagligtvis inte  har lyckats särskilt väl
i sitt uppdrag, troligen mest  beroende  på  att den
politiska viljan samt kunskapen och förståelsen  för
småföretagandets  villkor  i  hög  grad  saknas  hos
departementsledningen.   I  stället  bör  på  försök
inrättas   en   avregleringsdelegation    som    ett
självständigt   ekonomisk-juridiskt  expertorgan  åt
regeringen  och med  företrädare  för  näringslivet,
knutet      till     Statsrådsberedningen      under
statsministerns       ledning,       med       årlig
rapporteringsskyldighet    också   till   riksdagen,
föreslår  motionären. Han förordar  vidare  att  ett
system med  solnedgångsparagrafer  skall  prövas och
utvärderas        inom        vissa       begränsade
lagstiftningsområden, innebärande  att  en regel som
sällan eller aldrig används inom en tidrymd av tre –
fem år automatiskt skall upphöra att gälla  och  tas
bort.
I  motion  2002/03:N251 (m) föreslås att det skall
tillsättas en  småföretagsinriktad haverikommission,
vars uppgift skall vara att senast i mars 2003 lämna
förslag   som   underlättar   för   småföretag   att
utvecklas. Regeringens  företagspolitik  tar så gott
som  uteslutande  fasta  på  stora företag, när  det
gäller  lagar,  regler,  beskattning,  etc.,  hävdar
motionären.  Han  anser  att   det   däremot  saknas
motsvarande förståelse och engagemang för de riktigt
små företagen och företagarna. SimpLex  har,  enligt
motionären,  inte  lyckats  föreslå förändringar som
påverkat utvecklingen av nyföretagandet. Enligt hans
mening är regeringens ovilja  att  vidta åtgärder på
väg att skapa en haveriliknande situation.
I motion 2002/03:N269 (m), med rubriken  En svensk
skogspolitik,   begärs   ett   tillkännagivande   av
riksdagen   om   förenkling   av   regelverken   för
småföretag.
Ett tillkännagivande av riksdagen om betydelsen av
förändrade lagar för att underlätta för företagande,
föreslås i motion 2002/03:N277 (m). En av framtidens
viktigaste  frågor,  bl.a.  för  välfärden,  är  hur
antalet  företag  och  arbetstillfällen  skall kunna
öka,  anför  motionären.  Han  anser att statistiken
avseende  nybildade  aktiebolag  är   alarmerande  –
första halvåret 2002 startades 8 351 nya aktiebolag,
jämfört  med  10 656  under  första  halvåret  2000,
vilket är en minskning med 22 %. Mot bakgrund av hur
många  företag  blir  behandlade  – av statliga  och
kommunala myndigheter med hänvisning  till lagar och
regler – är det befogat att fråga sig hur  så  många
ändå   kan   fortsätta   sitt   företagande,   säger
motionären. Han menar att fler personer skulle kunna
starta  företag  om  ett  antal  hinder tas bort och
lagar och regler ändras.
Frågan  om  regelförenkling  tas  upp   i   motion
2002/03:Kr264   (m)   utifrån   den   situation  som
konstnärer har som småföretagare. Många  konstnärer,
inte   minst   bildkonstnärer,   är  egenföretagare,
konstaterar  motionärerna.  De  anser   att  det  är
viktigt   att   regler   som  berör  småföretagandet
förenklas eller avskaffas  och  att  det  arbete för
bättre  och  enklare  regler  som  inleddes  av  den
borgerliga  regeringen  under  åren  1991–1994 måste
återupptas.        Vidare        förordas        att
Småföretagsdelegationens  förslag  skall genomföras,
att  arbetet  med  regelförenkling  skall   ges  hög
politisk  prioritet,  att företagarna själva bör  få
påverka arbetet genom samråd,  att  alla nya förslag
från  regeringen  som  påverkar  företagens  villkor
skall  föregås av en noggrann analys  av  effekterna
samt att  myndigheter  som ger ut föreskrifter skall
omfattas av kravet att göra en konsekvensanalys.
I     motion     2002/03:N263      (fp)     begärs
tillkännagivanden  av  riksdagen om minskat  krångel
för  företagande  och  om  ett   mätbart   mål   för
förenklingsarbetet.  Motiveringarna  bakom förslagen
är  likartade  dem  i  den tidigare nämnda  motionen
2002/03:N2 (m, fp, kd, c),  som väckts med anledning
av regeringens skrivelse.
Tillkännagivanden  av  riksdagen  i  följande  tre
avseenden föreslås i motion  2002/03:N211  (fp):  om
minskat  krångel  för företagandet; om att det skall
bli lättare att starta och registrera företag, t.ex.
via  Internet;  om  en  översyn  av  den  offentliga
avgiftspolitiken  gentemot  företagen.  Det  behövs,
enligt motionären,  en åtgärdsplan för att förbättra
företagandets villkor  i  Sverige,  som vid sidan av
allmänna    skattesänkningar   och   åtgärder    som
underlättar   generationsskiften,    bör   innehålla
reformer bl.a. på följande områden: regelmängden bör
minska;   F-skattsedel   bör  gå  att  erhålla   via
Internet; ett startpaket för  företag  som förenklar
och   förkortar   igångsättningsprocessen   gentemot
myndigheter    skall    finnas;    den    offentliga
avgiftspolitiken  måste ses över avseende kontroll-,
tillsyns- och straffavgifter.
En förenklingskommission  bör ges i uppdrag att se
över regelverken med småföretagarna  i  glesbygden i
förgrunden, anförs det i motion  2002/03:N266  (fp).
Folkpartiet   har   ett   flertal  förslag  för  att
förbättra för företagen och  företagsamheten,  bl.a.
måste  det bli mindre krångligt att starta och driva
företag,   säger   motionären.  Hon  framhåller  att
småföretagen ofta har  stor  betydelse  för en bygds
livskraft och att småföretagen också ger upphov till
en  mer differentierad arbetsmarknad än när  en  ort
domineras  av  ett stort företag. Småföretagen tyngs
av skatter, krångel,  byråkrati  och en lagstiftning
som  är  illa anpassad till deras verksamhetsformer,
anser motionären.
I   motion    2002/03:N395    (kd)    begärs   ett
tillkännagivande  av  riksdagen  om genomförande  av
Småföretagsdelegationens   förslag.   Avregleringens
betydelse för den ekonomiska utvecklingen kan aldrig
nog betonas, anför motionärerna.  De  erinrar om att
under    de   borgerliga   regeringsåren   1991–1994
tillkallades  en särskild avregleringsdelegation med
uppgift att driva på avregleringsarbetet och föreslå
förändringar  som   stärker  konkurrensen  och  ökar
utrymmet för nyetableringar. Erfarenheter från andra
länder,  såsom  Storbritannien,   Nederländerna  och
Irland,  visar  att  det krävs ett starkt  politiskt
stöd från högsta nivå,  säger motionärerna. De menar
att statsministern bör leda  och  politiskt  ansvara
för    arbetet.   Småföretagsdelegationens   rapport
innehöll en lång rad förslag som är av sådan art att
de  skulle  underlätta  för  småföretagen  utan  att
statsfinansiella  kostnader  skulle  uppkomma, anför
motionärerna   vidare.   De  påstår  att  samhällets
kostnader för tillväxthämmande  regler  är betydande
och att priset betalas av medborgarna, främst i form
av  sämre  levnadsstandard  och begränsad valfrihet.
Motionärerna     anser    att    de    flesta     av
Småföretagsdelegationens         förslag        till
regelförenklingar  som  ännu  inte  har   genomförts
skyndsamt   bör   genomföras.  Regelverk  som  berör
företagare upplevs,  enligt  motionärerna, som svåra
att  överblicka och begripa – en  svensk  företagare
har över  4 000  regler och ca 20 000 trycksidor att
hålla reda på, och  varje  år  tillkommer  ca  5 000
sidor med omarbetade eller nya regler, sägs det. Den
totala   regelmängden  som  berör  företagare  måste
minska,  anför   motionärerna.   De   anser  att  en
solnedgångsparagraf     bör    införas,    så    att
företagsregler som inte använts  på fem år eller mer
slopas.  Många företagare upplever  att  myndigheter
har dålig  service, och det kan dessutom ta orimligt
lång tid att få ett ärende avgjort hos en myndighet,
säger motionärerna.  De  menar att myndigheterna bör
kunna lämna bindande löften  om hur lång tid det får
ta att avgöra ett ärende och att myndigheterna måste
betrakta  företagarna som sina  kunder  och  anpassa
servicenivån  därefter, bl.a. när det gäller tiderna
för tillgänglighet.  Vidare bör statliga myndigheter
och      kommuner     utse     informationsansvariga
kontaktpersoner  för  företagen  för  att rätt kunna
hänvisa dem som söker information. Myndigheterna bör
i  sina  årsredovisningar redovisa hur service-  och
informationskraven  klarats  gentemot  företagen när
det gäller handläggningstider, väntetider  i telefon
osv., anförs det avslutningsvis.
Ett  tillkännagivande  av riksdagen om behovet  av
enklare regler och sänkta  skatter föreslås i motion
2002/03:N392 (kd). Motiveringen  är likartad med den
i nyssnämnda motion 2002/03:N395 (kd).
I    motion    2002/03:N226   (kd)   begärs    ett
tillkännagivande  av   riksdagen  om  betydelsen  av
enklare företagsregler och  beskattning  av  arbete.
Småföretagsdelegationens  förslag  är väl värda  att
beakta  och  hittills  har  alltför få av  förslagen
verkställts, vilket är ett svek  mot  småföretagarna
som   är  grunden  i  utvecklingen  av  den  svenska
välfärden, anför motionären.
Tillkännagivanden  i följande fem avseenden begärs
i  motion  2002/03:  N306  (c):  om  att  målet  för
regelförenklingsarbetet   skall   vara  att  antalet
regler skall minska med 25 % fram till  år  2006; om
att  ett  av  uppdragen  för regelförenklingsarbetet
skall vara att undersöka reglerna  kring företagande
ur    ett    genusperspektiv;   om   att   genomföra
Småföretagsdelegationens  förslag;  om att införa en
solnedgångsprincip innebärande att regler  som  inte
använts  på  fem år automatiskt upphör att gälla; om
kravet på att  myndigheter  skall  ha samma svarstid
som  företagare. Vissa av de regler som  gäller  för
företag  kommer  från  riksdagsbeslut,  men många av
reglerna  kan  härledas till myndighetsförordnanden,
säger motionärerna.  De  framhåller  vikten  av  att
noggranna  konsekvensanalyser  görs inför att beslut
fattas om regler som berör företagare.  Motionärerna
konstaterar  att  i Nederländerna har, som  tidigare
nämnts,   parlamentet    beslutat   att   företagens
kostnader för att hantera  regelverket  skall minska
med  25 %,  varav  en  minskning  med 10 % uppnåddes
under den förra fyraårsperioden. I många av Sveriges
konkurrentländer  pågår  ett aktivt arbete  för  att
minska företagens regelbörda, säger motionärerna. De
anför  att  SimpLex  hittills   enbart   har  kunnat
koncentrera  sig  på att göra konsekvensanalyser  av
nya regler som föreslås  av  regeringen och att inte
en   enda  befintlig  regel  har  tagits   bort.   I
budgetpropositionen  anges  att  arbetet  endast har
resulterat   i  att  ett  tjugotal  förslag  dragits
tillbaka eller  ändrats,  sägs  det. En majoritet av
landets företagare upplever att det  har blivit fler
och  besvärligare  regler  som  berör  företagandet,
hävdar  motionärerna. De anser att arbetet  med  att
förenkla  reglerna  måste  kompletteras med konkreta
mål,  varvid  målet för den kommande  mandatperioden
bör  vara  att antalet  regler  och  blanketter  för
småföretag skall minska med 25 %.
De till synes  könsneutrala  regler som gäller för
företagande  bör  utredas  ur  ett  genusperspektiv,
anförs det vidare i motionen. Ett sådant uppdrag bör
ges  explicit  till SimpLex, anser motionärerna  som
också     efterlyser     ett     genomförande     av
Småföretagsdelegationens  återstående  förslag.  Att
företagare  har  rättssäkerhet  gentemot myndigheter
borde vara självklart, men ett komplicerat regelverk
leder   till  att  rättssäkerheten  minskar,   säger
motionärerna.  Ett sådant regelverk leder också till
en  växande  administration   och   att  risken  för
missförstånd  ökar,  vilket är kontraproduktivt  och
urholkar reglernas legitimitet. Utöver de nya regler
som tillkommer finns det  också  en mängd befintliga
regler  som  inte  används, påstår motionärerna.  De
föreslår  att en solnedgångsprincip  skall  införas,
där regler som inte utnyttjats på fem år automatiskt
upphör att  gälla  om  de  inte  förlängs  genom ett
aktivt   beslut.  Tiden  då  företagare  sköter  sin
administration  förläggs  allt  mer till kvällar och
helger, då myndigheter som kan svara  på  frågor har
stängt,    säger    motionärerna.    Samtidigt   har
myndigheterna  i  kraft  av  sin  myndighetsutövning
möjlighet att begära in uppgifter med  krav  om svar
inom  t.ex. tio dagar, vilket upplevs som ett starkt
irritationsmoment  för företagaren, som själv kan få
vänta i månader för  att  få  svar på sina frågor av
myndigheten, hävdar motionärerna.  De  anser  att om
motsvarande   krav   ställs   på  myndigheterna  som
myndigheterna ställer på företagaren  kan ett bättre
företagsklimat  åstadkommas.  Detta innebär  att  om
företagaren  är  skyldig  att lämna  uppgifter  inom
t.ex. tio dagar till myndigheten,  skall myndigheten
vara  skyldig  att svara på frågor från  företagaren
inom samma tid.
Det   behövs  enklare   och   färre   regler   för
småföretagen,  anförs det i motion 2002/03:N343 (c).
Många  och komplicerade  regler  för  dem  som  vill
starta nya  företag  avskräcker  många personer från
att starta företag eller att utveckla ett befintligt
litet  företag  genom  att anställa flera  personer,
anför motionärerna.
I motion 2002/03:N1 (mp), som väckts med anledning
av   regeringens   skrivelse,    liksom   i   motion
2002/03:N396   (mp),   begärs  tillkännagivanden   i
följande avseenden: om att  företagens kostnader för
att hantera regelverket skall  minska; om företagets
uppgiftsskyldigheter;   om   en   ny  mätmetod;   om
hastigheten   i  regelförenklingsarbetet;   om   att
regeringen bör göra en anmälan om en oberoende OECD-
granskning. Motiveringarna i de nämnda motionerna är
likartade.  Intresset   för   regelförenkling  är  i
tilltagande  i många länder, säger  motionären.  Hon
anser  att  om  byråkratin  är  för  omfattande  och
regelverket för komplicerat  växer inte småföretagen
i  önskvärd  utsträckning. I motionen  redovisas  de
tidigare   nämnda   beräkningarna   från   OECD   om
kostnaderna för företagens regelhantering. Företagen
har ca 20 000  sidor  företagsregler  att hålla reda
på,  varav 2 500 ändras eller tillkommer  varje  år,
säger  motionären  vidare. Hon konstaterar, i likhet
med  andra  motionärer,   att  i  Nederländerna  har
parlamentet  beslutat att företagens  kostnader  för
att hantera regelverket skall minska med 25 %, varav
en minskning med  10 %  uppnåddes  under  den  förra
fyraårsperioden.  I  Belgien  har  ett  liknande mål
satts  upp,  sägs  det.  På  många  håll  i Sveriges
konkurrentländer  pågår  ett  aktivt arbete för  att
minska företagens regelbörda, anför  motionären. Hon
föreslår att målet för regelförenklingsarbetet skall
vara  att  företagens  kostnader  för  att   hantera
regelverket   skall  minska  redan  under  år  2004,
varefter kostnaderna  bör  minska  ytterligare under
mandatperioden.  Regeringen bör återrapportera  till
riksdagen   om   utvecklingen   i   arbetet,   anför
motionären.
Företagens uppgiftslämnande  måste  minska och bli
enklare,        anför       motionären       vidare.
Grunddatabasutredningens   förslag   i   betänkandet
Grunddata  i  samhällets  tjänst (SOU 1997:146)  bör
därvid   kunna  utgöra  utgångspunkt.   Utredningens
förslag innebär  i  korthet  att en registerbank med
vissa  återkommande  företagsuppgifter,   grunddata,
skall  upprättas  med uppgifter som kan hämtas  från
myndigheter. Vid undersökningar  som riktar sig till
småföretag  bör  urvalsundersökning  tillämpas   och
urvalen  varieras,  så  att  samma  småföretag  inte
behöver störas alltför mycket, anför motionären. Hon
anser att  dessa  förenklingar bör genomföras senast
under år 2004 och att  regeringen  kontinuerligt bör
återrapportera  till  riksdagen  om  utvecklingen  i
arbetet.
Det saknas en tillförlitlig mätmetod  som kan visa
på  hur  regelbördan  utvecklats  under årens  lopp,
säger  motionären.  Hon  föreslår  att   det   skall
utvecklas  en  ny mätmetod, färdig att använda redan
under  år  2003.  SimpLex   har  getts  alltför  små
resurser,   och   arbetet  har  därför   framskridit
alldeles för långsamt, anför motionären. Hon vill se
en ökad takt i regelförenklingsarbetet  redan  under
år  2003,  varvid regeringen bör återrapportera till
riksdagen  om  utvecklingen  i  arbetet.  Regeringen
angav i förra  årets  skrivelse  (skr. 2000/01: 143)
sitt  intresse  av  att  OECD  skall  genomföra   en
oberoende        granskning        av       Sveriges
regelförenklingsarbete,    konstaterar    motionären
avslutningsvis. Hon påpekar  att  i  årets skrivelse
har denna avsiktsförklaring försvunnit,  vilket  hon
finner beklagligt, och hon menar att Sverige snarast
bör  anmäla  sitt  intresse för denna granskning för
att  kunskap  om Sveriges  position  internationellt
skall bli tillgänglig.  Regeringen  bör  lämna in en
sådan anmälan någon gång under riksdagsåret 2002/03,
anser motionären.

Vissa kompletterande uppgifter


Utskottet behandlade hösten 2001 i anslagsbetänkande
2001/02:NU1 en motsvarande skrivelse från regeringen
om regelförenklingsarbetet (skr. 2000/01:  143)  och
ett stort antal motioner om regelförenkling liknande
de här aktuella. Utskottet anförde att det – för att
arbetet   med  regelförenkling  skall  kunna  drivas
framåt – är  nödvändigt  att det finns klara mål att
sträva mot och att det går  att  på  något sätt mäta
hur  långt arbetet har fortskridit. Utskottet  ansåg
att  arbetet  med  målformulering  och  metoder  för
uppföljning  bör  ges hög prioritet och framhöll att
det  viktiga  för  en   småföretagare   är  att  den
administrativa  bördan minskas, snarare än  att  det
åstadkoms en viss  minskning  av antalet lagar eller
regler. Att nedbringa den tid och den kostnad som en
småföretagare behöver lägga på  att  uppfylla  olika
lagar  och  regler  är  sålunda,  enligt  utskottets
mening,  den  helt  överordnade uppgiften. Utskottet
underströk också vikten  av att småföretagarnas egna
synpunkter  på regelförenklingsarbetet  fångas  upp.
Utskottet såg fram mot en redovisning i nästföljande
skrivelse om  vad  arbetet  med  målformulering  och
metoder  för uppföljning har gett för resultat. I en
reservation  (m,  kd, c, fp) efterlystes åtgärder av
regeringen  beträffande   regelförenklingsarbetet  i
syfte att skynda på och effektivisera detta arbete.

Frågan  om  att  kvantitativt   kunna   mäta   den
administrativa bördan för småföretag tas upp i flera
motioner.  Som  nämns  i  skrivelsen  har  ITPS fått
regeringens uppdrag att utveckla en metod för detta.
Enligt  regeringsbeslutet  i  juni  2002  skall ITPS
utveckla   en   metod   som   gör  det  möjligt  att
kvantitativt mäta och samla in  statistik  över  den
administrativa  börda som uppstår för företagen till
följd av olika regelverk  såsom  lagar, förordningar
och myndighetsföreskrifter. I uppdraget ingår att ta
fram    en    konkret    definition   på   begreppet
administrativ börda. ITPS  skall  även  föreslå  hur
genomförandet   av   metoden   bör   organiseras.  I
uppdraget   ingår  också  att  redovisa  alternativa
mätmetoder. För  respektive  metod skall beräkningar
avseende   investerings-  och  genomförandekostnader
framgå samt  för- och nackdelar i övrigt. ITPS skall
i genomförandet  av  uppdraget studera och ta del av
erfarenheter från andra  länder  som  har  utvecklat
liknande metoder.
Eftersom  det  är  av  största  vikt  att  metoden
accepteras   och   stöds   av  både  regeringen  och
näringslivet  skall  ITPS utföra  uppdraget  i  nära
samarbete med Näringsdepartementet och Näringslivets
nämnd för regelgranskning.  ITPS  skall även samråda
med   Statskontoret,   Nutek,   SCB  och  etablerade
forskare inom området. Inriktningen  för  arbetet är
att  metoden  skall  kunna tas i bruk och en mätning
kunna ske under år 2003.  En delrapport innehållande
definition   av   begreppet   administrativ   börda,
erfarenheter från andra länder  och  redovisning  av
alternativa   metoders   kostnader   samt  för-  och
nackdelar  i  övrigt  skall  lämnas den 31  december
2002. Uppdraget skall slutrapporteras  den  31  mars
2003,   då  även  val  av  metod  och  förslag  till
genomförande  skall  redovisas.  Enligt uppgift från
ITPS fortskrider arbetet planenligt.
Näringslivets     nämnd     för    regelgranskning
presenterade, som omnämns i vissa  motioner,  i juni
2002   en   rapport,  Regelindikator  2002,  med  en
uppföljning  av   hur  myndigheter,  kommittéer  och
Regeringskansliet efterlever  de  regler  som  skall
följas  i  samband  med  att  de  föreslår nya eller
förändrade regler som rör företag. Enligt rapporten,
som baseras på en granskning av  150  olika  förslag
till  regler,  är kvaliteten i de konsekvensanalyser
som presenteras  generellt  sett låg och i flertalet
fall  undermålig.  I  rapporten   föreslås  följande
åtgärder  för  att  åstadkomma  ett långsiktigt  och
metodiskt   arbete   för  att  höja  kvaliteten   på
konsekvensanalyserna och  minska  de  administrativa
kostnaderna för företagen: sätt upp mätbara  mål för
arbetet; beräkna företagens totala kostnader för att
administrera regelverket; ge starkt stöd från högsta
politiska   nivå;   genomför   tidiga   samråd   med
företagen; ge en offentlig institution/myndighet det
övergripande  ansvaret för utbildning i och kontroll
av  kvaliteten  avseende  konsekvensanalyser;  inför
sanktionsmöjligheter  för  att  öka efterlevnaden av
gällande  regler.  Regeringskansliet   har,   enligt
uppgift  från SimpLex, haft ett diskussionsmöte  med
nämnden med anledning av rapporten.
Beträffande  Småföretagsdelegationens förslag, som
berörs   i   flera   motioner,   kan   noteras   att
Näringsdepartementet i  en promemoria till utskottet
våren     2000    gjorde    en    avstämning     mot
Småföretagsdelegationens     förslag.    Regeringens
samlade bedömning var, enligt  denna,  att  åtgärder
vidtagits för att undanröja majoriteten av de hinder
som      Småföretagsdelegationen      uppmärksammat.
Regeringen ansåg att ca 75 % av förslagen är viktiga
och  bör  genomföras  i någon form. Drygt  40  %  av
förslagen var helt genomförda  eller befann sig i en
genomförandefas,  och ytterligare  drygt  30  %  var
under utredning eller  beredning. Det framhölls från
Näringsdepartementet att  många  av  förslagen är av
den karaktären att de aldrig kommer att  kunna anses
vara helt slutförda. Det gäller t.ex. myndigheternas
arbete  med  information  och service till företagen
och flera av förenklingsförslagen, såsom lättnader i
uppgiftslämnande  för  företag   och  förenkling  av
tullprocedurer.  Ungefär en fjärdedel  av  förslagen
föranleder i nuläget  inga åtgärder från regeringens
sida; det gäller förslag  på  områden  där det redan
för  närvarande förekommer statliga insatser,  t.ex.
kompetensområdet,  liksom förslag på områden där det
primära  ansvaret inte  ligger  på  staten  utan  på
kommunerna.
I en kommentar  från  Näringsdepartementet sägs nu
att Småföretagsdelegationens  förslag handläggs inom
olika  delar av Regeringskansliet.  Det  konstateras
att  regeringen   har   vidtagit  åtgärder  för  att
undanröja majoriteten av  de hinder för tillväxt som
delegationen identifierade,  vilket  har  redogjorts
för  i  interpellationsdebatter  och frågesvar.  Det
framhålls att karaktär och omfattning  på  förslagen
skiljer  sig  högst  väsentligt  åt sinsemellan  och
därmed även den tid som krävs för  genomförande.  En
större   del   av  förslagen  är  fortfarande  under
utredning  eller   genomförande.  Många  förslag  är
vidare av den karaktären  eller omfattningen satt de
inte går att genomföra omgående.  I vissa fall – när
det   t.ex.   gäller   mer  generella  önskemål   om
förändrade  attityder och  ökad  tillgänglighet  hos
myndighet m.m. – är det dessutom omöjligt att uttala
sig om när ett  förslag  kan  anses  vara genomfört,
utan  det  är  snarare  frågan  om  en  kontinuerlig
utvecklingsprocess. Endast en tredjedel av förslagen
från  Småföretagsdelegationen  kan  anses vara  rena
regelförenklingsförslag,      sägs      det     från
Näringsdepartementet.
Inom Regeringskansliet pågår arbete med översyn av
myndigheternas   service.  Statskontoret  har   fått
regeringens  uppdrag   att   stimulera   och  stödja
utvecklingen  av  24-timmarsmyndigheter  genom   att
tillsammans    med    myndigheterna   utveckla   och
tillhandahålla metoder,  vägledningar och avtal samt
initiera  och  genomföra samverkansprojekt.  Arbetet
skall syfta till  att  stimulera  myndigheterna  att
bedriva   ett   aktivt   utvecklingsarbete  för  att
förbättra sin tillgänglighet  och  service med hjälp
av   informationstekniken,   genom   en  rad   olika
åtgärder.  Arbetet  bedrivs  i  samverkan   med   de
statliga myndigheterna och i kontakt med företrädare
för   kommuner,   landsting  och  andra  aktörer  av
betydelse för denna  utveckling.  Statskontoret  har
redovisat arbetet i lägesrapporter till regeringen i
december  2001  och  i  juni  2002.  En  ytterligare
lägesrapport skall lämnas den 31 december  2002, och
en  slutlig  redovisning  av  uppdraget skall lämnas
senast  den  30  juni 2003. Regeringen  redovisar  i
budgetpropositionen     under     utgiftsområde    2
Samhällsekonomi och finansförvaltning  sin bedömning
i   frågan.  Där  sägs  bl.a.  att  den  långsiktiga
inriktningen  bör  vara att medborgare och företag i
servicehänseende     upplever     den     offentliga
förvaltningen som en enda  24-timmarsmyndighet  utan
besvärande  myndighetsgränser. Det innebär bl.a. att
ett ärende så  långt  möjligt bara bör kräva en enda
myndighetskontakt,  vilket  ställer  stora  krav  på
samverkan mellan myndigheter.  Det  är  dock viktigt
att  myndighetsansvaret  inte blir otydligt  så  att
insyn och ansvarsutkrävande försvåras.
I  några  motioner  efterlyses  åtgärder  för  att
minska företagens uppgiftslämnande.  När  det gäller
SCB:s  olika  statistikgrenar  tillämpar myndigheten
sedan  en  längre tid urvalsundersökningar  när  det
gäller småföretag och ett s.k. rullande panelsystem,
vilket innebär  att  ett  småföretag som ingått i en
undersökning  inte skall tas  ut  i  nästa.  SCB  är
vidare starkt engagerat  i  det  arbete  som bedrivs
inom   EU  på  statistikområdet.  Inom  EU  var  det
tidigare  i  stort  sett  förbjudet att använda s.k.
administrativt material i statistikproduktionen.  En
förändring  håller  nu  på att ske i detta avseende,
och  administrativa   uppgifter  kan  i  vissa  fall
användas. SCB har varit  pådrivande  i  detta arbete
och  kommer  att  fortsätta  att  driva  frågan   om
förenkling  när  det gäller statistikproduktionen. I
regeringens uppdrag  från  juni  2002  till  SCB  om
fördjupad  prövning  av inriktning och omfattning av
officiell statistik inom  SCB:s  ansvarsområde inför
treårspeioden   2004–2006  konstateras   bl.a.   att
uppgiftslämnarnas  kostnader  för  statistiken ökar.
Det    är    därför    angeläget    att   SCB   ökar
ansträngningarna       för       att      underlätta
uppgiftslämnandet, särskilt för företagen, sägs det,
och  SCB  skall  särskilt  redovisa  planer  på  hur
myndigheten   skall   underlätta  uppgiftslämnandet.
Uppdraget  skall redovisas  senast  den  15  januari
2003.
Grunddatabasutredningen  föreslog  i sitt tidigare
nämnda betänkande hösten 1997 beträffande företagens
uppgiftslämnande  bl.a.  att  ett mål bör  vara  att
företagen  endast skall behöva lämna  en  och  samma
uppgift en gång  och  att  formerna för elektroniska
uppgiftslämnanden  borde utvecklas.  En  arbetsgrupp
inom Regeringskansliet  fick  därefter  våren 1999 i
uppdrag  att  inventera  och analysera det allmännas
ansvar för spridning av offentlig  basinformation  i
elektronisk    form.    I   promemorian   Samhällets
grundläggande information  (Ds  2000:34) redovisades
en inventering av många års utredningsarbete  som på
olika  sätt berör det allmännas ansvar för spridning
av samhällets  information  i  elektronisk  form.  I
betänkandet  lämnades  förslag  till en rad konkreta
åtgärder.  Betänkandet  har  remissbehandlats,   och
frågan  bereds  inom Regeringskansliet i ett bredare
sammanhang,  tillsammans   med   arbetet  kring  den
tidigare     nämnda    24-timmarsmyndigheten     och
framtagande   av    ett    nytt    EU-direktiv    om
vidareutnyttjande     och    kommersialisering    av
handlingar från offentliga sektorn.
I     det     tidigare     nämnda      betänkandet
Företagsutveckling  på regional nivå (SOU 2002:101),
som  nyligen  avlämnats,   föreslås  under  rubriken
Enkelhet för företag och företagare  –  i  syfte att
tillmötesgå  företagens  önskan  om  en instans  att
vända sig till – en samordning av arbetet hos de tre
aktörer,   som   handhar   de   viktigaste  statliga
företagsstöden, länsstyrelsen, länsarbetsnämnden och
det  aktuella Almi-bolaget. Utredaren  föreslår  att
det i  varje  län  skall  öppnas  en  ”brevlåda” dit
företagaren   kan   vända   sig   med   ansökningar,
förfrågningar och andra önskemål. Kontakten  kan ske
via post, telefon, e-post, personligt besök, osv. De
tre   nämnda   huvudaktörerna  får  sedan  gemensamt
hantera frågorna.  För  företagaren  skall det räcka
med en kontakt. Länsstyrelsen bör ges  i uppdrag att
tillsammans   med   länsarbetsnämnd  och  Almi-bolag
utarbeta den samarbetslösning  som  passar  det egna
länet      bäst.      I      försökslänen      skall
självstyrelseorganen  erbjudas samordningsuppgiften.
Nutek skall ges i uppdrag att utforma riktlinjer för
verksamheten samt följa upp att den genomförs.
Företagarnas    riksorganisation    har    nyligen
presenterat en rapport  om företagens administrativa
börda  –  Krånglet  ökar.  Företagarna   har   också
tillställt  statsminister Göran Persson en skrivelse
om småföretagens  administrativa  börda.  Målet  bör
enligt   Företagarna   vara  att  under  innevarande
mandatperiod halvera den  tid  som företagaren måste
ägna åt administration på grund  av statliga regler.
Företagarna föreslår att regeringen  skall  utse  en
interdepartemental  arbetsgrupp  som skall genomföra
de åtgärder som krävs för att nå målet.  Företagarna
vill också att alla myndigheter som berörs skall ges
i  uppdrag  att  införa  gemensamma definitioner  på
begrepp  som rör företagande,  t.ex.  anställda  och
inkomster.   Det   förenklingsarbete   som  hittills
bedrivits  i  SimpLexgruppen  måste  utvecklas,  och
gruppen måste få tillräckliga resurser  så  att  den
kan  göra  konsekvensanalyser av både föreslagna och
redan   existerande   regler,   anser   Företagarna.
Näringsdepartementet    har    nyligen    haft   ett
diskussionsmöte med Företagarna.

Utskottets ställningstagande


Utskottet  anser att regelförenklingsarbetet  är  av
största vikt  för  att Sverige skall kunna utvecklas
som   företagarnation.    De    regler   som   berör
företagandet   bör   vara   lätta  att  förstå   och
efterleva.

Samhället har behov av effektiva  regelsystem  för
skydd  av  människors  liv och hälsa, miljöskydd och
säkerhet,  men  detta  får  inte  göra  det  alltför
krångligt att starta och  driva företag. Kostnaderna
för ett svenskt företag med  1-19  anställda för att
administrera     skatte-,    arbetsmarknads-     och
miljöreglerna  uppgår,   som   tidigare  redovisats,
enligt  en  OECD-beräkning  till ca  30 000  kr  per
anställd  och  år.  Motsvarande   kostnader  är  för
företag  med  20-49 anställda ca 21 000 kr  och  för
företag med 50-500 anställda ca 6 000 kr. Appliceras
dessa siffror på  det  totala  beståndet av företag,
kan företagens kostnader för att administrera lagar,
regler   och   föreskrifter  beräknas   till   minst
50 miljarder kronor per år.
I  många av Sveriges  konkurrentländer  pågår  ett
aktivt  arbete med att minska företagens regelbörda.
I  Nederländerna   har   parlamentet   beslutat  att
företagens  kostnader  för  att  hantera regelverket
skulle minskas med 25 % från år 1994  till  år 2002.
Men  trots  att  hela den holländska regeringen  har
varit engagerad och  starkt  prioriterat  frågan har
inte   en   10-procentig  minskning  uppnåtts  under
perioden.  Samtidigt   som   det   illustrerar   hur
komplicerad  frågan  om  regelförenkling  är får det
inte  avskräcka  från  höga  svenska  ambitioner  på
området.  En  genomgång  av  hela det regelverk  som
berör    företagen   skulle   fordra    en    mycket
resurskrävande  satsning som riskerar att gå ut över
handläggningen  av   andra   för  företagen  viktiga
frågor. Regeringen bör dock anlägga  ett bredare och
mer   systematiskt  angreppssätt  än  tidigare   och
presentera  ett  handlingsprogram  under år 2003 som
inriktas  på  de  befintliga  regelverken   och  som
omfattar   åtgärder   hos   såväl   departement  som
myndigheter.
Takten  i regelförenklingsarbetet måste  öka.  Ett
instrument  för  att åstadkomma detta är att det tas
fram  ett  mått  som   kan   visa   hur  regelbördan
utvecklas.   OECD   har   mångårig   erfarenhet   av
regelförenklingsarbetet  i  olika medlemsländer  och
genomför  t.ex.  enkätundersökningar   riktade   mot
företag  för  att  jämföra den administrativa bördan
länder emellan. Dessa  enkäter  ställs  sedan samman
ländervis  och  jämförelser  kan  därmed  göras.   I
Danmark,   Belgien   och   Nederländerna  har  också
mätmetoder tagits fram. Den  danska metoden baseras,
i likhet med OECD-metoden, på enkäter. I Sverige har
ITPS fått i uppdrag att ta fram  förslag  på lämplig
mätmetod.     Eftersom    Danmark,    Belgien    och
Nederländerna har  kommit  längre  än  OECD har ITPS
särskilt  analyserat dessa länders mätmetoder  innan
myndigheten skall lämna sitt förslag till regeringen
om en svensk mätmetod.
När det gäller  de oberoende granskningar som OECD
genomför av olika länders  regelförenklingsarbete är
det angeläget att regeringen under kalenderåret 2003
inger anmälan till OECD med begäran om granskning av
regelförenklingsarbetet i Sverige.  Genom  en  sådan
granskning   kan   värdefull   kunskap  om  Sveriges
position i en internationell jämförelse erhållas.
Ytterligare ett område där utskottet anser att det
krävs  omedelbara  åtgärder  från regeringen  gäller
regelverket  vid  en företagsstart.  Regeringen  bör
göra en översyn av  handläggningstiden i startskedet
och uppdra åt de myndigheter som för närvarande inte
prioriterar    snabb   handläggning    att    minska
handläggningstiden  för dessa ärenden. Myndigheterna
måste  därutöver  förbättra   sin  service  gentemot
företagen och i större utsträckning  kunna agera som
”lots” i sina kontakter med företagen.
Riksdagen  bör  genom ett tillkännagivande  anmoda
regeringen  att  vidta  de  åtgärder  som  utskottet
angivit. Därmed blir  motionerna 2002/03:N356 (s, v)
och   2002/03:N1  (mp)  väsentligen   tillgodosedda.
Motion  2002/03:N2 (m, fp, kd, c) blir också i vissa
delar tillgodosedd. Övriga motionsyrkanden avstyrks.
Riksdagen  bör också lägga regeringens skrivelse med
redogörelse    för    regelförenklingsarbetet   till
handlingarna.

Anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen    bör    anvisa    anslag    under
utgiftsområde  24  Näringsliv  i  huvudsak  i
enlighet    med   vad   som   föreslagits   i
budgetpropositionen.   Enligt  utskottet  bör
riksdagen  –  med bifall till  förslag  i  en
motion   (s,  v,  mp)   –   besluta   om   en
överflyttning   av   medel   mellan   två  av
anslagen. De medel om 10 miljoner kronor  per
år  som  Vinnova sedan år 2001 har tilldelats
för  miljöteknikutveckling   bör   i  stället
satsas på miljödriven affärsutveckling  under
Nuteks anslag för näringslivsutveckling.  För
att  ta  till  vara  den  kraft som marknaden
uppvisar och styra den mot  hållbarhet bör en
nationell     satsning     på     miljödriven
näringslivsutveckling  genomföras. Utskottets
förslag  till anslag under  utgiftsområde  24
Näringsliv  framgår  av  bilaga 3. Övriga här
aktuella  förslag  till  riksdagsbeslut   som
regeringen     framlägger     under     detta
utgiftsområde tillstyrks av utskottet.

Inledning

Utskottet  redogör  i  det  följande  – avseende  de
anslag  som  ingår  i utgiftsområde 24 Näringsliv  –
för regeringens förslag  och  motsvarande  förslag i
motioner (se bilaga 2). Därefter redovisar utskottet
sitt  ställningstagande i ett sammanhang (se  bilaga
3).


Näringspolitik


Verket för innovationssystem:
Förvaltningskostnader (26:1)

Propositionen

Anslaget   finansierar   förvaltningskostnader   vid
Verket för innovationssystem (Vinnova), som bildades
den  1  januari  2001.  Myndighetens  uppgift är att
främja hållbar tillväxt för näringsliv, samhälle och
arbetsliv     genom    utveckling    av    effektiva
innovationssystem      och      finansiering      av
behovsmotiverad     forskning     och    utveckling.
Anslagsnivån  har  justerats  i  enlighet   med  det
generella  besparingskrav  på  0,7  %  som  lagts på
anslag för förvaltnings- och investeringsändamål för
år 2003.

Regeringen  beräknar  anslaget  för  år  2003 till
110,2 miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2002/03:N395 (kd) föreslås en besparing  på
anslaget  med 5 miljoner kronor, med hänvisning till
det ekonomiskt  osäkra  läget och för att finansiera
reformer  som  Kristdemokraterna  föreslår  och  som
syftar till generella förbättringar för företagen.

Anslaget bör minskas med 4 miljoner kronor, anförs
det i motion 2002/03:  N360  (c). Sverige behöver få
världens bästa företagsklimat,  och  det  målet  nås
inte    i   första   hand   genom   att   bygga   ut
Myndighetssverige,  säger motionärerna. De anser att
företagsamhet och tillväxt  kommer  underifrån  från
många   kreativa   entreprenörer.  Centerpartiet  är
restriktivt till ökad  byråkratisering  inom svenska
myndigheter     och     sparar    därför    in    på
förvaltningskostnader, sägs det.

Verket för innovationssystem: Forskning och
utveckling (26:2)


Propositionen

Anslaget finansierar behovsmotiverad forsknings- och
utvecklingsverksamhet     samt     utveckling     av
innovationssystemet. Inriktningen  för  de  närmaste
årens   verksamhet   har  beskrivits  i  proposition
2000/01:3  om  forskning   och   förnyelse   och   i
proposition   2001/02:2   om  FoU  och  samverkan  i
innovationssystemet. För år  2003 föreslås en ökning
av anslaget med 30 miljoner kronor för uppbyggnad av
ett  nationellt  inkubatorprogram.   Därutöver   har
anslagsnivån  justerats i enlighet med det generella
besparingskrav  på  0,7  %  som  lagts på anslag för
förvaltnings- och investeringsändamål för år 2003.

Regeringen beräknar anslaget för  år  2003  till 1
035,5   miljoner  kronor.  Regeringen  begär  vidare
riksdagens bemyndigande att under år 2003 besluta om
bidrag  som   inklusive  tidigare  gjorda  åtaganden
medför utgifter  på  högst      1,9 miljarder kronor
under åren 2004–2008.

Motionerna

I motion 2002/03:Fi230  (s,  v,  mp) föreslås att de
medel om 10 miljoner kronor per år som Vinnova sedan
år  2001 har tilldelats för miljöteknikutveckling  i
stället skall satsas på miljödriven affärsutveckling
genom Nutek.

En neddragning på anslaget med 100 miljoner kronor
förslås   i   motionerna   2002/03:Fi232   (fp)  och
2002/03:N263 (fp).
I  motion  2002/03:N395 (kd) föreslås en besparing
på    anslaget    med     30     miljoner    kronor.
Kristdemokraterna    avvisar   den   av   regeringen
föreslagna satsningen  med  30  miljoner  kronor för
uppbyggnad  av  ett nationellt inkubatorprogram  och
vill  i  stället satsa  motsvarande  summa  för  att
stärka de  industriella  utvecklingscentrumens (IUC)
funktion som inkubatorer, sägs det.

Vissa kompletterande uppgifter

Beträffande förslaget i motion  2002/03:Fi230 (s, v,
mp)  om  en  minskning av anslaget med  10  miljoner
kronor  kan följande  noteras.  I  samband  med  att
Miljöteknikdelegationen  avslutade  sitt  arbete vid
årsskiftet 2000/01 framlade den förslag om  hur  ett
fortsatt  arbete  inom  området skulle kunna ske. De
berörda  medlen på 10 miljoner  kronor  som  Vinnova
fr.o.m.    år     2001     har     disponerat    för
miljöteknikutveckling           har           enligt
Näringsdepartementet  kunnat  ses  som ett led i ett
fortsatt             miljöteknikarbete             i
Miljöteknikdelegationens anda. Vinnova har inte haft
någon  särskild  miljötekniksatsning  utan har låtit
hållbar  utveckling  vara en integrerad del  i  alla
sina program.


Verket för näringslivsutveckling:
Förvaltningskostnader (38:1)


Propositionen

Anslaget täcker förvaltningskostnader för Verket för
näringslivsutveckling      (Nutek)      och     Almi
Företagspartner   AB  (Almi).  Enligt  förslaget   i
budgetpropositionen    skall    anslaget   tillföras
10 miljoner kronor, varvid finansiering  sker  genom
en   överföring   från   utgiftsområde  19  Regional
utjämning och utveckling. Därutöver har anslagsnivån
justerats    i    enlighet    med   det    generella
besparingskrav  på  0,7 % som lagts  på  anslag  för
förvaltnings- och investeringsändamål för år 2003.

Regeringen beräknar  anslaget  för  år  2003  till
207,7 miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2002/03:N395 (kd) föreslås en minskning  av
anslaget med 15 miljoner kronor, med hänvisning till
det  stora  anslagssparande som kan förväntas för år
2002.

Anslaget  bör  minskas  med  41  miljoner  kronor,
anförs det i  motion 2002/03:N360 (c) med hänvisning
till tidigare redovisad motivering.

Vissa kompletterande uppgifter

Enligt   uppgift    från   Näringsdepartementet   är
anledningen till att  Nutek beräknas få ett kraftigt
anslagssparande år 2002  att projektet att bygga upp
ett datasystem för ärendehantering  av  de regionala
stöden  har försenats. Utgifterna för detta  projekt
kommer i stället under år 2003.


Näringslivsutveckling m.m. (38:2)


Propositionen

Anslaget   får  användas  till  näringslivsfrämjande
åtgärder.  Anslaget   tillförs   10 miljoner  kronor
fr.o.m.  år  2003  från  utgiftsområde  19  Regional
utjämning  och  utveckling.  Anslaget  höjs  med  20
miljoner kronor för  att stärka design som ett medel
för näringslivsutveckling.  På  anslaget  finns även
medel  avsatta  avseende  statliga lån och garantier
som    lämnas    till    svensk    industri     från
Riksgäldskontoret.g m.m.

Regeringen  beräknar  anslaget  för  år  2003 till
219,6 miljoner kronor.

Motionerna

I  motion  2002/03:Fi230  (s,  v, mp) föreslås,  som
tidigare nämnts, att de medel om  10 miljoner kronor
per år som Vinnova sedan år 2001 har  tilldelats för
miljöteknikutveckling  i  stället  skall  satsas  på
miljödriven affärsutveckling genom Nutek via det här
aktuella anslaget.

Riksdagen bör göra ett tillkännagivande om  att  –
inom   ramen   för  de  satsningar  som  föreslås  i
budgetpropositionen  för att stärka design som medel
för   näringslivsutveckling    –   hemslöjdens   och
slöjdarnas kunnande bör tas till  vara, anförs det i
motion 2002/03:Kr347 (s). Hemslöjdsrörelsen har haft
och  har  alltjämt en stor kulturell  och  ekonomisk
betydelse,  säger  motionärerna.  De  menar  att den
kunskap  som finns inom Svenska hemslöjdsföreningens
riksförbund  och bland slöjdare och konsthantverkare
runtom i landet är en drivkraft som behövs i arbetet
för en framgångsrik svensk formgivning och design.
I    motion   2002/03:N216    (s)    begärs    ett
tillkännagivande    av    riksdagen   om   regionala
projektmedel för att stimulera  till  användning  av
designkompetens   i   små  och  medelstora  företag.
Marknadskunnande och god  design  spelar allt större
roll   som   konkurrensmedel,   varför  staten   bör
stimulera  användningen  av professionella  designer
hos svenska framför allt små och medelstora företag,
anför  motionärerna.  De noterar  att  regeringen  i
budgetpropositionen ger  design  en  viktig roll för
utvecklingen av svenskt näringsliv och  understryker
värdet   av  att  en  nationell  kraftsamling  kring
designfrågorna  kommer  hela näringslivet och landet
till  del.  Detta  gäller  inte  minst  de  små  och
medelstora  företag  som  ofta  har  stort  tekniskt
kunnande men som känner osäkerhet  inför  samarbetet
med  t.ex.  industridesigner.  Här spelar Stiftelsen
Svensk  Industridesign  med sin regionalt  uppbyggda
organisation en viktig roll,  säger motionärerna och
erinrar om att stiftelsen tidigare  förmedlade  s.k.
designcheckar  med  mycket goda resultat. De kostade
staten 3,3 miljoner kronor om året, men gav mångfalt
igen i form av nya jobb,  anför  motionärerna. Trots
detta avvecklades systemet med designcheckar fr.o.m.
år 2000 efter ett beslut av Almis  styrelse utan att
det kom att prövas politiskt. Motionärerna menar att
det  finns goda skäl att tillse att det  inom  ramen
för en  offensiv  designpolitik  finns  utrymme  för
regionala   projektmedel  med  syfte  att  stimulera
användningen   av  designer  i  små  och  medelstora
företag, varvid  de  nyssnämnda  designcheckarna kan
vara  en  modell,  men  också  andra  modeller   för
projektstöd bör prövas.
Anslaget   bör  minskas  med  44 miljoner  kronor,
anförs det i motion  2002/03:N357  (m). Anslaget får
användas    till    näringslivsfrämjande   åtgärder,
konstaterar  motionärerna   och   anser  att  det  i
praktiken bl.a. innebär subventioner  som snedvrider
konkurrensen    och   förhindrar   nyskapande    och
utveckling. De menar  därför  att budgetutrymmet för
sådana åtgärder måste minska.
I  motion  2002/03:N395  (kd) avvisas  regeringens
aviserade satsning på att utveckla ett designprogram
som skall främja näringslivsutvecklingen  på området
och en besparing med 20 miljoner kronor föreslås  på
anslaget.  Kristdemokraterna  ställer  sig tveksamma
till den sortens kortsiktiga projekt och  menar  att
långsiktiga   strukturella   reformer   av  generell
karaktär är till större nytta för näringslivet.
Anslaget   bör  minskas  med  44 miljoner  kronor,
anförs det i motion  2002/03:N360 (c) med hänvisning
till tidigare redovisad motivering.
Det behövs en nationell  satsning  på  miljödriven
näringslivsutveckling,    anförs    det   i   motion
2002/03:N260   (mp).   Det   finns   ett  behov   av
långsiktiga      strategier,      gränsöverskridande
kompetensutnyttjande     och    tydliggörande     av
möjligheterna med miljödriven näringslivsutveckling.
För detta behövs det formella  samverkansaktörer som
har    i    uppdrag    att    skapa    mötes-    och
utvecklingsplatser    för   olika   aktörer,   säger
motionärerna. De anser att Nutek är en tänkbar sådan
aktör  och  att den samverkansroll  som  verket  har
intagit   i   programskrivningen    för    Nationell
kraftsamling inom området klimateffektiv teknik  bör
kunna  bilda  mönster  för hur en samverkansroll för
kraftsamlingar inom olika  programområden bör se ut.
Motionärerna föreslår därför att Nutek får i uppgift
att  ta  fram  en  samlad strategi  för  miljödriven
näringslivsutveckling  och  att  vara samverkanspart
för   nya  kraftsamlingsprogram.  En  del   av   det
föreslagna  uppdraget skall vara att utforma arbetet
i   ett   nationellt    centrum    för   miljödriven
affärsutveckling och miljöteknikexport.  Anslag  för
den  föreslagna verksamheten skall sedan långsiktigt
säkerställas     i     kommande    budgetar    under
mandatperioden, anför motionärerna.  De föreslår att
Nutek   skall   få   en   ledningsgrupp   med   bred
representation  från  myndigheter,  universitet  och
högskolor, näringsliv samt det politiska området.  I
motionen berörs också Statens institut för ekologisk
hållbarhet,  som tillhör Miljödepartementets område.
Institutets  viktigaste   uppgift   är   att  stödja
kommunerna  i  deras  arbete  med  att utveckla  och
genomföra  lokala  investeringsprogram   genom   att
underlätta   kontakter  mellan  kommuner,  forskare,
näringsliv,  organisationer   och   andra   aktörer.
Motionärerna föreslår att institutet skall få starta
och driva informationsspridning och nätverksbyggande
kring   miljödriven   näringslivsutveckling  i  nära
samarbete  med  nationella  och  regionala  aktörer,
bl.a.    Nutek.   Verksamheten    bör    långsiktigt
säkerställas     i     kommande    budgetar    under
mandatperioden,  anför  motionärerna.   De  föreslår
vidare  att Vinnova och Nutek skall få medverka  och
starta nya programområden.
I motion  2002/03:N296 (mp) föreslås att det skall
skapas  ett  program  med  riskkapital  för  hållbar
utveckling som  del  av  satsningen  på  miljödriven
teknikutveckling.  Teknisk  utveckling  är avgörande
för  att ett tillstånd av hållbar samhällsutveckling
skall  kunna  nås,  anför motionärerna. De anser att
det   föreslagna   programmet    skall   komplettera
eventuella satsningar rörande riskkapital  som bl.a.
Vinnova har föreslagit och som främst är avsedda att
stödja  specifika innovationsmiljöer. Det föreslagna
programmet,  som anses ligga i linje med regeringens
planer för fortsatt  satsning  på  export  av svensk
miljöteknik,  bör  inte  avgränsas  till  att  gälla
enbart    nystartade    företag    eller   särskilda
innovationsmiljöer  utan  bör  vara öppet  för  alla
typer av företag och lösningar inom  området hållbar
utveckling, menar motionärerna. Tonvikten  bör  dock
ligga  på småföretag och nya företag. Programmet bör
administreras av en myndighet med tillgång till bred
kompetens  för  att  kunna bedöma projekt inom olika
områden, säger motionärerna.

Vissa kompletterande uppgifter


När det gäller de insatser  som  Nutek  hittills har
gjort på miljöteknikområdet har följande information
erhållits från Näringsdepartementet: Nutek har sedan
år 1996 drivit programmen Miljöstyrning i småföretag
och  Metodik  för miljöanpassad produktutveckling  i
syfte    att    ge   förutsättningar    att    driva
miljöanpassade företag.  Genomförandet av programmen
har  ökat  kunskapen om vilka  affärsmöjligheter  en
alltmer miljömedveten  marknad erbjuder. Hösten 2001
lanserades    ett    nytt    program,    Miljödriven
affärsutveckling, vars syfte är  att  stärka små och
medelstora  företags  konkurrenskraft och  samtidigt
bidra till en hållbar utveckling.  Programmet  avser
att ta hänsyn till att kunskap, mognad och motiv för
företagens  miljö-  och  utvecklingsarbete varierar,
varför två olika teman har utarbetats. Det ena temat
betonar utveckling av hållbara  produkter,  och  det
andra   är   inriktat   på  miljöledningssystem  och
ständiga   förbättringar.   Programmet   Miljödriven
affärsutveckling     hade    i    september     2001
85 ansökningar från regionala  aktörer i olika delar
av    landet.   Därefter   har   27 förstudieprojekt
beviljats och bedrivits under fyra månader, varav 18
i juni  2002  hade beviljats medel för huvudprojekt.
Totalt har 12,8 miljoner  kronor lämnats i stöd från
Nutek, och den totala projektkostnaden beräknas till
drygt 35 miljoner kronor med  drygt  170  deltagande
företag.    Elva    projekt   bedrivs   inom   temat
miljöanpassade produkter som konkurrensmedel och sju
inom  temat  verksamhetsutveckling   med   fokus  på
ständiga förbättringar.

Regeringens förslag om en satsning med 20 miljoner
kronor för att utveckla ett designprogram som  skall
främja näringslivsutvecklingen på området berörs som
redovisats  i  de  tre motionerna 2002/03:Kr347 (s),
2002/03:  N216  (s) och  2002/03:N395  (kd).  I  den
sistnämnda motionen  avvisas  förslaget, medan det i
de   två   förstnämnda   motionerna  välkomnas   och
synpunkter framförs på hur  medlen  skall  användas.
Regeringen fattade i juni 2002 beslut om att bevilja
Stiftelsen Svensk Industridesign 1 miljon kronor för
att   i   samarbete   med   Föreningen  Svensk  Form
vidareutveckla  en  handlingsplan   och   presentera
idéerna  till  ett  slutligt förslag till nationellt
program  på  temat Sverige  ger  omtanken  form.  De
insatser som föreslås  skall  koordineras  med andra
initiativ  som  verkar  för att stärka näringslivets
konkurrenskraft  och medborgarnas  livskvalitet  och
välstånd. Handlingsplanen  skall  tas  fram i samråd
med  flera aktörer inom området och presenteras  för
Näringsdepartementet  senast den 20 december 2002. I
regeringsförklaringen i oktober 2002 sades att ökade
satsningar skall göras på industriell design och att
ett svenskt designår förbereds äga rum år 2005.

Institutet för tillväxtpolitiska studier:
Förvaltningskostnader (38:3)


Propositionen

Institutet för tillväxtpolitiska  studier (ITPS) har
till uppgift att utföra tvärsektoriella analyser och
utvärderingar  samt omvärldsbevakning  med  relevans
för näringspolitiken  och  innovationspolitiken samt
den  regionala utvecklingspolitiken.  Insatser  inom
dessa  politikområden  skall  analyseras utifrån ett
tillväxt-  och  utvecklingsperspektiv   för  att  ge
kunskapsunderlag  till Regeringskansliet och  övriga
beslutsfattare inom  den statliga förvaltningen samt
regionala  organ  och  andra  avnämare.  Myndigheten
skall  även  ha  en  aktiv  roll  i  internationellt
analysarbete   och   kunskapsutbyte.    ITPS   skall
fortlöpande  verka  för  att metoder och teorier  om
utvärdering utvecklas och  att denna kunskap sprids.
Myndigheten skall också initiera  och  bedriva  viss
utvärderingsverksamhet  samt  på  Regeringskansliets
uppdrag  beställa  utvärderingar av olika  politiska
åtgärder.  Omvärldsbevakning   av   utvecklingen   i
utlandet  inom  de  områden  som  berör myndighetens
verksamhetsområden  är också en viktig  uppgift  för
ITPS. Särskilt viktigt  är  att utveckla metoder och
arbetsformer för att ta vara  på, lära av och sprida
den kunskap som samlas in genom omvärldsbevakningen.
ITPS har även ett statistikansvar  för  delar av den
officiella statistiken och skall förutom detta ha en
viktig  roll i styrningen av den statistik  som  har
koppling till näringslivets och innovationssystemens
utveckling.

ITPS  kan   utföra  uppdrag  inom  ramen  för  den
utlandsbaserade omvärldsbevakningen. Uppdragen skall
via  avgifter  finansieras   av   beställaren.   Den
avgiftsfinansierade  verksamheten  uppgick  år  2001
till  2,4  miljoner  kronor.  År 2001 slutförde ITPS
uppdrag  i  den verksamhet som tidigare  bedrevs  av
Stiftelsen      Sveriges       teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet  (STATT).  ITPS   disponerar  även
bidrag  till  den  utlandsbaserade verksamheten  som
lämnas    av    Vinnova,    Nutek     och    Statens
energimyndighet. ITPS har under år 2001 befunnit sig
i  ett  uppbyggnadsskede.  Det  har  tagit  tid  att
rekrytera  personal  och  att bygga upp verksamheten
samt     även    att    smälta    samman     kontor,
arbetsplatskulturer  och  administrativa system från
tre  myndigheter till en ny  gemensam  organisation.
Kostnaderna  under  det  första  verksamhetsåret har
därför    inte    motsvarat   ett   s.k.   normalår.
Anslagsnivån  har  justerats   i  enlighet  med  det
generella  besparingskrav  på  0,7 %  som  lagts  på
anslag för förvaltnings- och investeringsändamål för
år 2003.
Regeringen  beräknar  anslaget för  år  2003  till
72,5 miljoner kronor.

Motionen


I motion 2002/03:N395 (kd)  görs  bedömningen att en
utgiftsbesparing på 5 miljoner kronor är rimlig, med
hänvisning till det anslagssparande  som  uppstod år
2001 och det av regeringen föreslagna höjda anslaget
för år 2003.


Turistfrämjande (38:4)


Propositionen

Turistdelegationen  är central förvaltningsmyndighet
för  turistfrågor. Verksamheten  inom  turistområdet
bedrivs  dels  i  Turistdelegationen,  dels i det av
staten  och  turistnäringen  gemensamt ägda  bolaget
Sveriges  Rese-  och  Turistråd  AB   (Turistrådet).
Turistrådet  har  ansvar  för  marknadsföringen   av
Sverige som turistland utomlands och har även ansvar
för   varumärket  Sverige  och  för  ”Sverigebilden”
gentemot den inhemska marknaden. Det av riksdagen år
1995 beslutade övergripande målet, att Sverige skall
ha en hög  attraktionskraft  som  turistland  och en
långsiktigt   konkurrenskraftig   turistnäring,  bör
ligga fast. Det samlade förslaget till  åtgärder och
nationell  strategi  för  den svenska turistnäringen
som  den  s.k. Framtidsgruppen  presenterade  i  sin
slutrapport  bör utgöra en grund för arbetet med att
utveckla    den    svenska    turistnäringen.    Den
omstrukturering av sin  verksamhet  som  Turistrådet
har  påbörjat  för  att  få större flexibilitet  och
lägre fasta kostnader bör  fortsätta. Minskade fasta
kostnader och en mer flexibel  organisation genom en
ökad användning av modern informationsteknik gör det
bl.a.   möjligt   att   få   en  bredare   och   mer
kostnadseffektiv representation  utomlands  och  att
medel  frigörs  till  marknadsaktiviteter  och  till
satsningar   på   nya  marknader.  Anslagsnivån  har
justerats    i   enlighet    med    det    generella
besparingskrav  på  0,7  %  som  lagts på anslag för
förvaltnings- och investeringsändamål för år 2003.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till 91,1
miljoner kronor.

Motionerna

I  motion  2002/03:N395  (kd)  föreslås  5  miljoner
kronor utöver regeringens förslag för att finansiera
ökade satsningar på marknadsföringen  av Sverige som
turistland.  Sverige  har  en  stor  potential   att
utvecklas  som turistland, och turistnäringen skapar
betydande värden  i  form  av  arbetstillfällen  och
skatteintäkter,  anför motionärerna. De anser att en
god  marknadsföring   av   Sverige   är  av  största
betydelse för att attrahera fler turister.

Riksdagen bör göra ett tillkännagivande om behovet
av  att  förbättra  marknadsföringen  om  turism   i
Sverige,  anförs  det  i  motion  2002/03:N226 (kd).
Sverige   satsar   inte   stora  resurser   på   att
marknadsföra  sig  –  jämfört   med  Danmark  satsar
Sverige endast hälften så mycket  på  reklam  om det
egna landet till andra länder, säger motionären. Han
anser  att  Sverige  i  stället  bör  satsa  mer  än
grannländerna  med  hänsyn  till  den för närvarande
låga svenska kronkursen. Marknadsföringen av Sverige
i andra länder kan ske genom regionala insatser, men
Turistrådet bör också tilldelas medel för att sprida
information, anförs det.
I   motion   2002/03:N391   (kd)   föreslås    ett
tillkännagivande     om    statens    uppgift    som
marknadsförare   av   Sverige.   Staten   bör   bära
huvudansvaret för marknadsföringen  av  Sverige  som
turistland,  och  insatserna  för detta behöver öka,
anför motionärerna. De redovisar att Sverige jämfört
med andra länder satsar mindre  än  övriga  nordiska
länder och ligger näst sist i Europa när det  gäller
marknadsföring  av  det egna landet. Turismen skulle
öka och föra med sig  en  mängd  positiva  effekter,
t.ex.   ökade   mervärdesskatteintäkter   och   ökad
sysselsättning  med  tillhörande  skatteintäkter, om
staten  satsade  mer  på marknadsföring,  sägs  det.
Näringen    har    ansvaret    för     att     sälja
turistprodukterna  och resorna, men det bör vara  en
uppgift för svenska statliga representationskontor i
utlandet    att    marknadsföra    Sverige,    menar
motionärerna.   De   konstaterar   att   ambassader,
Turistrådet  och  Exportrådet  verkar  i  de  flesta
länder och de anser att dessa, i samarbete med t.ex.
handelskamrar och organisationer, ännu bättre än för
närvarande bör kunna sprida budskapet om Sverige som
turist- och konferensland.  Statliga  insatser  inom
turistsektorn   görs   av   olika   myndigheter  och
organisationer     –    bl.a.    Turistdelegationen,
Turistrådet,  Nutek och  Invest  in  Sweden  Agency,
säger   motionärerna.    Även    från    den    s.k.
Östersjömiljarden   anvisas  medel  för  att  främja
turismen.  Det  behövs   en   översyn   av   statens
engagemang  och en samordning av insatserna, så  att
bästa möjliga  resultat erhålls från de insatser som
görs, anför motionärerna.
Anslaget bör minskas med 8 miljoner kronor, anförs
det i motion 2002/03:  N360  (c) med hänvisning till
tidigare redovisad motivering.

Vissa kompletterande uppgifter


Anslaget till turistfrämjande höjdes med 10 miljoner
kronor för budgetåret 2002 för  att  bl.a. genomföra
de  åtgärder  som föreslagits av Framtidsgruppen.  I
Framtidsprogrammet   förordas   att   anslaget  till
turismen  bör  öka successivt under de kommande  tre
åren. I propositionen om en politik för tillväxt och
livskraft  i  hela  landet  (prop.  2001/02:4,  bet.
2001/02:NU4) föreslog regeringen följande ekonomiska
satsningar  i  syfte   att  främja  turistföretagens
konkurrenskraft: 33 miljoner  kronor  under perioden
2002–2004  till  ett program för att stimulera  ökad
innovationskraft inom  turistnäringen,  20  miljoner
kronor under perioden 2002–2004 till ett projekt för
att  stärka  varumärket  Fjällvärlden  i  syfte  att
stärka   den   långsiktiga   attraktionskraften  och
lönsamheten i fjällområdet samt  7,5 miljoner kronor
under    perioden    2002–2004    för   att   främja
turismforskning.  Genom  regeringsbeslut  i  januari
2002  gavs Turistrådet i uppdrag  att  utveckla  och
marknadsföra varumärket Fjällvärlden. Regeringen gav
vidare  i  juli 2002 i uppdrag åt Turistdelegationen
att genomföra  ett program för ökad innovationskraft
inom turistnäringen,  varvid  insatser  som  främjar
turismforskningen skall utgöra ett insatsområde inom
programmet.  Ett  särskilt  delprogram  för  hållbar
utveckling  och  miljömärkning skall också finnas  i
programmet.

När  det  gäller jämförelse  med  övriga  nordiska
länder     visar,      enligt      uppgift      från
Näringsdepartementet,   en   sammanställning  av  de
nordiska ländernas kommersiella  gästnätter under de
första     sju     månaderna    2002    utförd    av
Turistdelegationen att  Sverige  är  det enda land i
Norden som uppvisar påtagliga ökningar  av utländska
övernattningar.  Sverige  tar  marknadsandelar  från
övriga  nordiska  länder  och har för  den  aktuella
perioden ökat sin andel till 30 %.

Sveriges geologiska undersökning: Geologisk
undersöknings-verksamhet m.m. (38:5)


Propositionen

Sveriges geologiska undersökning  (SGU)  är  central
förvaltningsmyndighet    för   frågor   om   landets
geologiska  beskaffenhet  och   mineralhantering.  I
detta ingår att vara chefsmyndighet för Bergsstaten,
som utfärdar tillstånd och bedriver  tillsyn  enligt
minerallagen   (1991:45).   SGU  har  uppdraget  att
förvalta  och miljösäkra anläggningar  som  tidigare
använts för  statens civila beredskapslager för olja
och det statliga  gruvfältet  i  Adak.  SGU ansvarar
också för samordning, uppföljning och rapportering i
fråga  om  miljökvalitetsmålet  Grundvatten  av  god
kvalitet.   Anslaget   disponeras   av    SGU    för
myndighetsverksamhet,  Bergsstaten,  förvaltning  av
anläggningar som tidigare använts för statens civila
beredskapslager för olja samt av regeringen.

Anslagssparandet för år 2001 på 28 miljoner kronor
beror   på   sen   tilldelning   under  år  2001  av
miljömålsmedel,  av större intäkter  via  kundtjänst
samt tidigare ej förväntade  FoU-bidrag.  Bidragande
till  det  stora  anslagssparandet har vidare  varit
sent  inkommande  bidrag  för  förvaltning  av  s.k.
malpåseanläggningar  och  att  SGU  har förvaltat de
kvarvarande      oljelagringsanläggningarna      mer
effektivt, dvs. till  lägre  kostnader  än  vad  som
ursprungligen förutsågs. Anslagssparandet kommer att
upparbetas  enligt  plan.  En anslagsminskning med 8
miljoner   kronor  genomförs  inom   oljelagerdelen.
Därutöver har  anslagsnivån justerats i enlighet med
det generella besparingskrav  på  0,7 % som lagts på
anslag för förvaltnings- och investeringsändamål för
år  2003.  I  övrigt  fortsätter  verksamheten   med
oförändrade   ramar   inklusive   den   ökning   med
12,3 miljoner    kronor    till    uppgifter    inom
miljömålsarbetet   som   aviserades  i  förra  årets
budgetproposition.
Regeringen  beräknar anslaget  för  år  2003  till
166,8 miljoner kronor.

Motionerna

En  minskning av  anslaget  med  15 miljoner  kronor
föreslås  i  motion  2002/03: N395 (kd). Antalet nya
undersökningstillstånd   är  på  en  lägre  nivå  än
tidigare  år,  nästan  på  samma   låga   nivå   som
bottennivån  åren  1992–1993, säger motionärerna. De
uppger att ansökningarna om förlängning av befintlig
prospektering visserligen är lika många som tidigare
år, men att förlängning  söks  med  endast  ett år i
stället  för  som  brukligt tre år, vilket sannolikt
beror på konjunkturbedömningar  och  inväntandet  av
förändringar  i  minerallagen.  Med  hänsyn till det
nämnda    och    förekomsten    av   ett   betydande
anslagssparande år 2001 bedömer motionärerna  att en
besparing  på Bergsstatens verksamhet kan göras  med
15 miljoner    kronor,    i    väntan    på   ändrad
minerallagstiftning.

Anslaget  bör  minskas  med  30,8 miljoner kronor,
anförs det i motion 2002/03:N360  (c) med hänvisning
till tidigare redovisad motivering.

Vissa kompletterande uppgifter


Verksamheten    vid   Bergsstaten   är   i   princip
avgiftsfinansierad.   Avgifter  enligt  minerallagen
disponeras dock inte av  Bergsstaten  utan  tillförs
statskassan och redovisas under inkomsttitel. För år
2003       visar      budgetberäkningen,      enligt
Näringsdepartementet,  att  8 miljoner kronor kommer
att    tillföras    inkomsttiteln    Avgifter    vid
Bergsstaten.   Bergsstaten   tilldelas   medel   för
förvaltningskostnader över det här aktuella anslaget
till  SGU. För år 2003 beräknas 8,4 miljoner  kronor
till Bergsstatens  verksamhet.  Anslagssparandet för
år 2001 på anslaget hänför sig till  ingen  del från
Bergsstatens verksamhet utan ligger helt inom  SGU:s
övriga  verksamhetsgrenar.  Anslagssparandet  kommer
att upparbetas enligt plan över kommande år. Det  är
enligt Näringsdepartementet rimligt att en myndighet
med  långsiktiga  mål  som  sträcker  sig  över åren
2000–2008 ges möjlighet att upparbeta sparande  över
flera år.


Sveriges geologiska undersökning:
Geovetenskaplig forskning (38:6)


Propositionen

Anslaget disponeras av SGU för att främja och stödja
riktad    geovetenskaplig    forskning,    tillämpad
forskning  och  kompetensutveckling  med  anknytning
till   geovetenskap,   malmgeologi  och  bergteknik.
Anslagssparandet för år  2001 på 3,6 miljoner kronor
beror  på  sen tilldelning under  år  2001  och  har
därför  inte   kunnat   upparbetats.   Stödet   till
geovetenskaplig     forskning     fortsätter    inom
oförändrade ramar. Detta inkluderar  de insatser för
hållbar  utveckling  och  kompetensutveckling   inom
gruvnäringen  i  Norrbottens  och  Västerbottens län
åren  2001–2003  som  beslutades  om  i förra  årets
budgetproposition.    Därutöver   har   anslagsnivån
justerats    i    enlighet   med    det    generella
besparingskrav på 0,7 %  som  lagts  på  anslag  för
förvaltnings- och investeringsändamål för år 2003.

Regeringen  beräknar anslaget för år 2003 till 9,2
miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 4,1 miljoner kronor, anförs
det i motion 2002/03:  N360  (c) med hänvisning till
tidigare redovisad motivering.


Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring
av oljelagrings-anläggningar m.m. (38:7)


Propositionen

Anslaget disponeras av SGU och  regeringen  för  att
täcka   kostnader   för   efterbehandling  av  tömda
oljelagringsanläggningar och det statliga gruvfältet
i Adak i Malå kommun. Anslagssparandet  för  år 2001
på  43,8  miljoner  kronor beror på resterande medel
för efterbehandling av  det  statliga  gruvfältet  i
Adak  och  på  att  miljösäkring  av vissa oljelager
kunnat anstå med hänsyn till att ny  kunskap vunnits
om  användning  av enklare miljösäkringsåtgärder  än
som  tidigare  planerats.  Anslaget  minskas  med  6
miljoner   kronor.   Anslagssparandet   kommer   att
ianspråktas   enligt  plan.  Miljösäkringen  av  det
statliga gruvfältet  i  Adak  kommer  att  slutföras
under   året.  Därefter  kvarstår  genomförande  och
uppföljning  av  kontrollprogram.  Miljösäkringen av
oljelagringsanläggningarna  beräknas  vara  slutförd
under år 2004 bortsett från de  två anläggningar som
SGU håller i s.k. malpåse för det  civila försvarets
beredskapsbehov.  När  miljösäkringen   är  avslutad
beräknas kontrollprogram att löpa fram till år 2050.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003  till  27
miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.


Patent- och registreringsverket


Propositionen

Patent-  och  registreringsverket  (PRV)  är central
förvaltningsmyndighet   för   ärenden   om   patent,
varumärken, mönster, efternamn och förnamn samt  för
registerärenden  angående  aktiebolag,  filialer och
europeiska  ekonomiska intressegrupperingar.  Verket
är också central  förvaltningsmyndighet för handels-
och föreningsregisterärenden.  PRV för även register
över  konkurser  samt  näringsförbud.   Verksamheten
finansieras genom avgifter. Verksamheten med patent,
varumärken  och  mönster skall ge ett överskott  som
motsvarar   kostnaderna    för   Patenbesvärsrättens
verksamhet.

Inga motioner har väckts på detta område.


Patentbesvärsrätten (38:8)


Propositionen

Enligt lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten skall
rätten  i  egenskap  av  förvaltningsdomstol   pröva
överklaganden  av  beslut  meddelade  av Patent- och
registreringsverket.         Anslaget         täcker
förvaltningskostnader  för  Patentbesvärsrätten  och
motsvaras    av    inbetalningar   från   PRV   till
inkomsttitel på statsbudgeten.  PRV:s verksamhet med
patent,   varumärken  och  mönster  skall   ge   ett
överskott      motsvarande      kostnaderna      för
Patentbesvärsrätten.    Regeringen    bedömer    att
myndighetens    verksamhet    under   det   kommande
budgetåret skall bedrivas med samma  inriktning  som
gällt   för   budgetåret   2002.   Anslagsnivån  har
justerats    i    enlighet    med    det   generella
besparingskrav  på  0,7 %  som  lagts på anslag  för
förvaltnings- och investeringsändamål för år 2003.

Regeringen  beräknar  anslaget för  år  2003  till
14,6 miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 1 miljon kronor, anförs det
i  motion  2002/03:  N360 (c)  med  hänvisning  till
tidigare redovisad motivering.


Patent- och registreringsverket: Finansiering
av viss verksamhet (likvidatorer) (38:9)


Propositionen

Anslaget är avsett för  finansiering  av  verksamhet
vid   Patent-   och   registreringsverket   avseende
kostnader  i  samband  med  likvidation  av företag.
Anslagssparandet för år 2001 på 4,7 miljoner  kronor
har  dragits  in.  Anslaget  minskas  med 2 miljoner
kronor,  och  medlen  överförs  till  anslaget  till
Konkurrensverket.

Regeringen  beräknar anslaget för år 2003  till  8
miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.


Upprätthållande av nationell metrologi m.m.
(38:10)


Propositionen

Anslaget finansierar  bidrag  till  riksmätplatserna
vid  Sveriges  Provnings- och Forskningsinstitut  AB
(SP) och Statens  strålskyddsinstitut  (SSI). Medlen
används  för  drift och underhåll av riksmätplatser,
upprätthållande  av  internationell  spårbarhet  för
mätstorheter, investeringar i metrologisk utrustning
samt  till  metrologisk  forskning  och  utveckling.
Metrologirådet  är  rådgivande  och  granskande   av
riksmätplatsverksamheten,    medan   Styrelsen   för
ackreditering och teknisk kontroll  (SWEDAC)  svarar
för    tillsynen.   Det   övergripande   målet   för
riksmätplatsverksamheten   är  att  riksmätplatserna
skall upprätthålla en hög standard  med  normaler av
tillräcklig omfattning och relevans. Spårbarhet  för
mätnormaler  skall  säkerställas och utvecklas genom
internationella jämförelser  och  FoU-insatser.  För
att         samordna        finansieringen        av
riksmätplatsverksamheten  under  ett anslag föreslås
en överföring av 2,3 miljoner kronor fr.o.m. år 2003
från anslaget till Statens strålskyddsinstitut under
utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till 26,8
miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 6,7 miljoner kronor, anförs
det i motion 2002/03: N360 (c) med  hänvisning  till
tidigare redovisad motivering.


Elsäkerhetsverket (38:11)


Propositionen

Elsäkerhetsverket   är   förvaltningsmyndighet   för
tekniska    säkerhetsfrågor    på    elområdet.   De
övergripande målen för verksamheten är att förebygga
av elektricitet orsakad skada på person  och egendom
samt    störningar    på    radiokommunikation   och
näringsverksamhet   inom  området   elektromagnetisk
kompatibilitet. Elsäkerhetsverket skall därvid svara
för   statliga   insatser   för   att   bygga   upp,
upprätthålla och utveckla  en  god säkerhetsnivå för
elektriska anläggningar och elektrisk  materiel samt
medverka till en tillfredsställande elektromagnetisk
kompatibilitet.   Regeringens   bedömning   är   att
verksamheten inom myndigheten under budgetåret  2003
bör  bedrivas  enligt  den  allmänna  inriktning som
gäller för elsäkerhetsarbetet för budgetåret 2002. I
anslutning  till insatserna skall verket  följa  den
internationella   utvecklingen  och  främja  svenskt
deltagande  i internationellt  samarbete  inom  sitt
verksamhetsområde.    Regeringen   förutsätter   att
Elsäkerhetsverket  noga   följer   utvecklingen  vad
gäller  elolycksfall  och  elbränder för  att  bl.a.
analysera     de     statliga     insatserna     och
elsäkerhetsnivåns     utveckling     med    särskild
uppmärksamhet på elmaterielområdet. Anslagsnivån har
justerats    i    enlighet    med    det   generella
besparingskrav  på  0,7  %  som lagts på anslag  för
förvaltnings- och investeringsändamål för år 2003.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till 40,2
miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 1,2 miljoner kronor, anförs
det i motion 2002/03: N360 (c)  med  hänvisning till
tidigare redovisad motivering.


Bidrag till standardisering och FoU inom
experimentell teknik m.m. (38:12)


Propositionen

Från   anslaget   lämnas  bidrag  till  den  svenska
standardiseringsorganisationen  för  att  verka  för
svensk  standardisering,  nationellt, europeiskt och
globalt.     Det     övergripande     målet      för
standardiseringen   är  att  öppna  marknader,  höja
produktiviteten  och konkurrenskraften  hos  svenskt
näringsliv samt att bidra till att statens specifika
ansvar för medborgarnas  skydd för liv, hälsa, miljö
och egendom tillgodoses. Från  anslaget lämnas också
bidrag   till   forskning   och   utveckling    inom
experimentell        teknik.       För       teknisk
informationsförsörjning   lämnas   bidrag   till  AB
Terminologicentrum   och   Svenska   föreningen  för
informationsspecialister.

Den svenska standardiseringsorganisationen har med
framgång  drivit svenska intressen i det  europeiska
och internationella  standardiseringsarbetet.  Sedan
budgetåret 1999 anslås medel till vissa myndigheters
medverkan i standardiseringen, i syfte att förstärka
dessa  myndigheters  medverkan  i standardiseringen.
Anslagsbeloppen    skall    enligt    regleringsbrev
disponeras    för    uppdrag    till   den   svenska
standardiseringen  för  standardiseringsarbete  inom
dessa    myndigheters   ansvarsområde.    Regeringen
föreslår   att   sammanlagt   4,75 miljoner   kronor
överförs       till       berörda       myndigheters
förvaltningsanslag  fr.o.m.  år 2003 för medverkan i
standardiseringsarbetet enligt  följande fördelning:
utgiftsområde  6  Totalförsvar, anslaget  Samhällets
skydd  mot olyckor:   300 000 kr;  utgiftsområde  14
Arbetsliv,  anslaget Arbetsmiljöverket: 2,5 miljoner
kronor;     utgiftsområde      18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande,  anslaget Boverket:
250 000 kr;  utgiftsområde 23 Jord-  och  skogsbruk,
fiske    med    anslutande     näringar,    anslaget
Livsmedelsverket:   200 000  kr;  utgiftsområde   24
Näringsliv, anslaget  Konsumentverket:  1,5 miljoner
kronor.  Därutöver  har  anslagsnivån  justerats   i
enlighet  med  det generella besparingskrav på 0,7 %
som   lagts   på  anslag   för   förvaltnings-   och
investeringsändamål för år 2003.
Regeringen beräknar  anslaget  för  år  2003  till
70,4 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.


Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader (38:13)


Propositionen

Under      anslaget      anvisas      medel     till
förvaltningskostnader       vid       Rymdstyrelsen.
Anslagsnivån  har  justerats  i  enlighet  med   det
generella  besparingskrav  på  0,7 %  som  lagts  på
anslag för förvaltnings- och investeringsändamål för
år 2003.

Regeringen  beräknar  anslaget  för  år  2003 till
21,3 miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 5,7 miljoner kronor, anförs
det  i motion 2002/03: N360 (c) med hänvisning  till
tidigare redovisad motivering.


Rymdverksamhet (38:14)


Propositionen

Under  anslaget  anvisas  medel  för  rymdforskning,
fjärranalys   och   industriutveckling   samt    för
deltagande  i det europeiska rymdsamarbetet inom det
europeiska rymdorganet  (European Space Agency, ESA)
och   Sveriges  bilaterala  samarbete   främst   med
Frankrike.  Huvuddelen  av  anslaget, ca 80 %, avser
betalningar  till ESA för deltagande  i  långsiktiga
samarbetsprojekt.     Anslaget     disponeras     av
Rymdstyrelsen.      Regeringen      bedömer      att
rymdverksamheten  i allt väsentligt bedrivits på ett
ändamålsenligt sätt och att de resultat som uppnåtts
väl  svarar mot de fastställda  målen.  Anslagsnivån
har  justerats   i   enlighet   med   det  generella
besparingskrav  på  0,7 %  som  lagts på anslag  för
förvaltnings- och investeringsändamål för år 2003.

Regeringen  beräknar  anslaget för  år  2003  till
512,9 miljoner  kronor.  Regeringen   begär   vidare
riksdagens   bemyndigande  att  under  år  2003  för
anslaget     Rymdverksamhet      ingå     ekonomiska
förpliktelser   som   inklusive   tidigare    gjorda
åtaganden  medför  utgifter  på  högst 1,4 miljarder
kronor efter år 2003.

Motionerna

I  motionerna  2002/03:Fi232  (fp) och  2002/03:N263
(fp) föreslås en neddragning på  rymdverkamheten med
100 miljoner kronor.

Även i motion 2002/03:N395 (kd)  föreslås  en viss
neddragning av anslaget – med 10 miljoner kronor.

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien
(38:15)


Propositionen

Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) är ett samfund av
invalda  ledamöter  som  är  verksamma  inom teknik,
vetenskap, industriell produktion och ekonomi. IVA:s
huvuduppgift  är  att  till  samhällets gagn  främja
ingenjörsvetenskap   och  näringsliv.   Verksamheten
inriktas  på  att  följa,   analysera   och   sprida
information om aktuella utvecklingstendenser samt på
att   skapa  och  initiera  samverkan  mellan  olika
aktörer  i  samhället.  Från anslaget lämnas statens
bidrag  till IVA:s grundläggande  verksamhet,  t.ex.
ledningsfunktion,       utrednings-,       utlands-,
informations-  och ekonomiverksamheterna. Regeringen
bedömer att IVA:s  verksamhet bidrar till att stärka
och  utveckla Sveriges  industriella  kompetens  och
konkurrenskraft.

Regeringen  beräknar  anslaget  för  år  2003 till
5,4 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.


Konkurrensverket (38:16)


Propositionen

Konkurrensverket  är  central  förvaltningsmyndighet
för konkurrensfrågor. Under anslaget  anvisas  medel
till   förvaltningskostnader  för  Konkurrensverket.
Verket bedöms få ökade arbetsuppgifter till följd av
de förslag  som  regeringen  våren  2002 lade fram i
proposition     2001/02:167    om    ändringar     i
konkurrenslagen för  effektivare  kartellbekämpning,
m.m.  Anslaget  ökas  därför med 2 miljoner  kronor.
Ökningen finansieras med medel från anslaget Patent-
och  registreringsverket:   Finansiering   av   viss
verksamhet     (likvidatorer).     Därutöver     har
anslagsnivån  justerats i enlighet med det generella
besparingskrav  på  0,7 %  som  lagts  på anslag för
förvaltnings- och investeringsändamål för år 2003.

Regeringen  beräknar  anslaget  för  år 2003  till
79,9 miljoner kronor.

Motionerna

I    motion    2002/03:N357    (m)    föreslås   att
Konkurrensvereket skall anvisas 7,1 miljoner  kronor
utöver  vad  regeringen föreslagit. Konkurrensverket
bedriver ett viktigt  arbete, anför motionärerna och
anser att en del av verkets  resurser  bör  användas
för att påvisa de konkurrenssnedvridningar som är en
följd  av  den  offentliga  sektorns monopol och  av
kommunalt   och  statligt  ägande   av   bolag   som
konkurrerar med privata företag.

Konkurrensverket   och  Konsumentverket  bör  slås
samman till en ny myndighet  med  namnet Kundverket,
anförs   det   i  motion  2002/03:N221  (m).   Såväl
Konkurrensverket   som   Konsumentverket   har  till
uppgift  att  tillvarata  intressen hos de människor
och företag som uppträder som  kunder på en marknad,
och  båda  har också som huvudmål  att  tillvara  de
möjligheter  som  en  fri  och välfungerande marknad
ger, säger motionären. Han hänvisar  till att de två
myndigheternas    egna    beskrivningar    av   sina
verksamheter på respektive hemsidor också visar  hur
nära  dessa  ligger varandra. En myndighet som ägnar
sig   åt   att   bekämpa    kartellbildningar    och
konkurrensbegränsningar   borde   med  fördel  kunna
kombineras  med  en  som  slår  vakt om  behovet  av
information    till   konsumenterna   kring    samma
problemområden,  menar  motionären.  Han  hävdar att
förekomsten  av två myndigheter innebär ett  onödigt
dubbelarbete och  att  en  samordning skulle medföra
vinster.
I motionerna 2002/03:Fi232  (fp)  och 2002/03:N263
(fp) föreslås en ökning av Konkurrensverketes anslag
med 10 miljoner kronor.
Även  i  motion  2002/03:Bo290  (fp) föreslås  att
Konkurrensverket skall ges ökade ekonomiska resurser
för  att skapa bättre konkurrens. Behovet  av  ökade
resurser   motiveras   bl.a.   med  hänvisning  till
byggsektorn. Byggsektorn domineras av några få stora
företag   som   har   ungefär   samma  priser,   och
upphandlingar  anses  gynna  de stora  aktörerna  på
marknaden, säger motionärerna.  De  konstaterar  att
konkurrensen   är   bristfällig  och  att  den  höga
prisnivån  har  aktualiserat  frågan  om  det  finns
anledning att misstänka kartelltendenser. Resultatet
av den bristande  konkurrensen,  inte  minst när det
gäller        byggnadsmaterial,        är       höga
produktionskostnader  vilket  får  till  följd   att
bostadsbyggandet    inte    skjuter    fart,   anför
motionärerna.  De  påpekar  att  de höga kostnaderna
också slår igenom i det högre pris  som  konsumenten
får betala för de nya bostäder som trots allt byggs.
Konkurrensen inom byggsektorn måste skärpas  och med
utökade   resurser   ges   Konkurrensverket   större
förutsättningar   att   skärpa   övervakningen  inom
ytterligare  sektorer,  t.ex.  byggbranschen,  säger
motionärerna.
Konkurrensverkets möjligheter  att  driva  viktiga
konkurrensmål   bör   öka,   anförs   det  i  motion
2002/03:N395  (kd),  och  en ökning av anslaget  med
5 miljoner kronor för ändamålet  föreslås.  Dessutom
föreslår  motionärerna  att  Nämnden  för  offentlig
upphandling  (NOU)  skall göras till en självständig
del av Konkurrensverket,  och  de föreslår därför en
överföring    med    3,7 miljoner    kronor     från
utgiftsområde       2       Samhällsekonomi      och
finansförvaltning,  varifrån  NOU   för   närvarande
finansieras, till anslaget för Konkurrensverket.

Vissa kompletterande uppgifter

Frågan    om    en   eventuell   sammanslagning   av
Konsumentverket och Konkurrensverket, som är föremål
för yrkande i motion  2002/03:N221  (m),  togs upp i
regeringsförklaringen år 2001. I budgetpropositionen
(s. 40) sägs nu, som tidigare redovisats, att frågan
har  analyserats  inom Regeringskansliet. Slutsatsen
är att synergierna  för  närvarande inte är så stora
att de motiverar en sammanslagning.  Däremot bör det
samarbete som redan existerar mellan myndigheterna i
frågor    där    detta   gynnar   konsumentintresset
förtydligas, anser regeringen.

I motion 2002/03:Bo290  (fp) tas konkurrensen inom
byggsektorn  upp. Regeringen  tillsatte  i  februari
2002 en kommission  med uppgift att föreslå åtgärder
som syftar till att främja konkurrensen och motverka
konkurrensbegränsande  beteende, användning av svart
arbetskraft  och  kartellbildning   inom  bygg-  och
anläggningssektorerna  (dir. 2002:24).  Kommissionen
skall vidare föreslå åtgärder  som  syftar  till att
hålla nere byggkostnaderna och höja kvaliteten  inom
bygg-  och  anläggningssektorerna.  Åtgärderna skall
syfta  till  att  bryta strukturer som motverkar  en
effektiv konkurrens  och  pristransparens,  motverka
användningen    av    svart    arbetskraft,   stärka
byggherrekompetensen  samt tydliggöra  ansvaret  för
större entreprenadarbeten. Kommissionen skall arbeta
utifrån ett tydligt konsumentperspektiv,  vari bl.a.
ingår  behovet  av att säkra god kvalitet och  hälsa
och samtidigt nå  sänkta  bygg- och boendekostnader.
Vidare skall kommissionen föreslå hur arbetet mellan
berörda   verk   och  myndigheter   kan   samordnas.
Resultatet av kommissionens  arbete  skall redovisas
senast den 15 december 2002.
Frågan  om  huruvida  NOU skall bibehållas  i  sin
nuvarande    form,    vilket   berörs    i    motion
2002/03:N395(kd),   var   föremål   för   riksdagens
behandling våren 2002 i anslutning  till proposition
2001/02:142  om  ändringar i lagen (1992:  1558)  om
offentlig    upphandling     (LOU),    m.m.    (bet.
2001/02:FiU12).   Riksdagen   gjorde    därvid   ett
tillkännagivande  om att det skall göras en  förnyad
prövning  av  NOU:s  ställning   i  samband  med  en
pågående    översyn   inom   Regeringskansliet    om
myndighetsstrukturen  när  det gäller konsument- och
konkurrensfrågor.  Finansutskottet   ansåg  att  det
måste   finnas   en   effektiv   och   ändamålsenlig
tillsynsorganisation, vars viktigaste uppgift är att
upphandlingslagstiftningen   och   gemenskapsrättens
principer följs. Finansutskottet förordade att det i
samband     med     pågående    överväganden    inom
Regeringskansliet skulle  göras  en förnyad prövning
av NOU:s ställning med inriktning  bl.a.  på  att ta
vara  på de fördelar som kan finnas med en kontroll-
och tillsynsfunktion  via  en  förvaltningsmyndighet
och utvecklingsfunktioner i eventuellt andra former.
I  en  reservation  (m,  kd,  c, fp)  förordades  en
sammanslagning av NOU och Konkurrensverket  till  en
ny myndighet, Konkurrens- och upphandlingsverket.

Konkurrensforskning (38:17)


Propositionen

Konkurrensverket disponerar medel under anslaget för
att  främja  konkurrensrelaterad  forskning  inom  i
första   hand  disciplinerna  ekonomi  och  juridik.
Regeringen     anser     att     inriktningen     av
konkurrensforskningen   skall  behållas  oförändrad.
Anslagsnivån  har  justerats   i  enlighet  med  det
generella  besparingskrav  på  0,7 %  som  lagts  på
anslag för förvaltnings- och investeringsändamål för
år 2003.

Regeringen  beräknar  anslaget för  år  2003  till
6,5 miljoner kronor.

Motionerna

I  motionerna 2002/03:Fi232  (fp)  och  2002/03:N263
(fp)   föreslås   en   ökning   av   anslaget   till
konkurrensforskning med 6 miljoner kronor.

Anslaget  bör  minskas  med  0,2 miljoner  kronor,
anförs  det i motion 2002/03:N360 (c) med hänvisning
till tidigare redovisad motivering.

Täckande av förluster vid viss garantigivning,
m.m. (38:18)


Propositionen

Från anslaget  täcks  kostnader  för  räntestöd m.m.
till  varvsindustrin enligt förordningen  (1989:824)
om statligt  stöd  till fartygsfinansiering (upphävd
genom    1992:1064)    eller    motsvarande    äldre
bestämmelser. Sedan år 1993  fattas  inga nya beslut
om  stöd  enligt några av dessa bestämmelser.  Några
nya åtaganden  som  kan leda till utbetalningar från
anslaget görs således inte längre.

Regeringen beräknar  anslaget  för  år  2003  till
2 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.


Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning
och drift av kanalen (38:19)


Propositionen

Anslaget  disponeras  för  kostnader  i  samband med
upprustning  och drift av kanalen. Riksdagen  beslöt
våren 1992 (prop.  1991/92:134,  bet. 1991/92: NU33)
bl.a. att finansiering av kanalens upprustning skall
tillförsäkras  genom statsmakternas  försorg.  Varje
budgetår   sedan  anslaget   inrättades   budgetåret
1992/93 har riksdagen anvisat 15 miljoner kronor för
upprustning   och  drift  av  kanalen.  De  statliga
insatserna har  bidragit till att kanalens värde som
kulturhistoriskt    byggnadsverk    och   attraktivt
turistmål ökat. Även för år 2003 bedöms  15 miljoner
kronor vara tillräckligt för att klara av  nödvändig
upprustning och drift av kanalen. Denna nivå  bedöms
även vara tillräcklig för år 2004.

Regeringen  beräknar  sålunda anslaget för år 2003
till 15 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.


Kostnader för omstrukturering och genomlysning
av statligt ägda företag m.m. (38:20)


Propositionen

Anslaget     disponeras     för    kostnader     för
omstrukturering av vissa statligt  ägda företag m.m.
De  utgifter  som belastar anslaget är  kostnader  i
samband med förvaltningen  av  företag  med statligt
ägande.   Regeringen  föreslår  att  ändamålet   för
anslaget utvidgas  till  att  även omfatta kostnader
avseende   sådana  åtgärder  som  vidtas   för   att
förbättra genomlysningen  av  statligt ägda företag.
För    framställning   av   kvartalsrapporter    och
verksamhetsberättelse   för   företag  med  statligt
ägande beräknas 4 miljoner kronor användas.

Regeringen  arbetar  med att genomföra  de  beslut
riksdagen  fattat  avseende  det  statliga  ägandet.
Regeringen  fortsätter   arbetet  med  att  utveckla
förvaltningen av det statliga  ägandet  till att bli
mer aktiv och professionell. Samtidigt förbereds och
genomförs  de  beslut riksdagen fattat avseende  ett
antal specifika bolag. Regeringen lämnar varje år en
skrivelse till riksdagen med redogörelse för företag
med statligt ägande – den senaste (skr. 2001/02:120)
lämnades våren 2002.  I syfte att öka genomlysningen
av   företag   med   statligt   ägande   framställer
regeringen årligen en verksamhetsberättelse och fyra
kvartalsrapporter.  Genomlysning   är   ett  viktigt
verktyg i utvärderingen av förvaltningen  av den del
av  statens  tillgångar  som  finns  i  företag  med
statligt  ägande. Verksamhetsberättelsen ingår i sin
helhet i skrivelsen  om företag med statligt ägande.
Belastningen  av  anslaget  beräknas  vara  konstant
utifrån de beräkningar  regeringen tidigare gjort av
anslagets   nivå   de   kommande    åren   inklusive
anslagssparandet.
Regeringen  beräknar  anslaget  för år  2003  till
25 miljoner kronor.

Motionerna

Anslaget   bör   tas  bort,  anförs  det  i   motion
2002/03:N357 (m).  Det är oklart vilka försäljningar
av statligt aktieinnehav  regeringen planerar, säger
motionärerna  och  anser att  det  därför  inte  kan
uteslutas  att  de aktuella  medlen  är  tänkta  att
användas till förvaltning  av  statligt  ägda bolag.
Detta finner motionärerna oacceptabelt. De menar att
bolagen själva skall stå för förvaltningen  och  att
kostnader som uppstår i samband med de försäljningar
som  kan  komma  att ske i framtiden skall täckas av
försäljningsintäkten.

Även   i   motionerna   2002/03:Fi232   (fp)   och
2002/03:N263 (fp)  föreslås  att  anslaget skall tas
bort.
Slutligen  föreslås  också  i motion  2002/03:N395
(kd)  att anslaget skall tas bort.  Företag  som  är
verksamma  på en konkurrensutsatt marknad skall inte
ägas av staten,  anför motionärerna. De anser därför
att statliga företag  bör  avyttras  i  den takt som
marknaden  kan  absorbera och att försäljningen  bör
finansieras inom bolagen.

Avgifter till vissa internationella
organisationer (38:21)


Propositionen

Anslaget disponeras  för  avgifter  och  bidrag  för
Sveriges    deltagande   i   vissa   internationella
näringspolitiska  organ. Utgiftsstyrande faktorer är
medlemsavgifternas  utveckling i aktuell valuta samt
fluktuationer i valutakurser.  Deltagandet bedöms av
regeringen som nödvändigt för att  möjliggöra svensk
påverkan på den internationella utvecklingen och för
ett  aktivt  svenskt  deltagande  i  internationellt
samarbete  samt  för informationsinhämtning  på  för
Sverige viktiga områden.  Av anslagssparandet för år
2001 på 1,9 miljoner kronor  har 1,3 miljoner kronor
dragits in.

Regeringen  beräknar anslaget  för  år  2003  till
6,5 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.


Revisorsnämnden


Propositionen

Revisorsnämndens       verksamhet       är      helt
avgiftsfinansierad. Intäkterna uppgick under år 2001
till  drygt  16  miljoner  kronor, varav årsavgifter
utgjorde  drygt  13,5  miljoner   kronor.   Nämndens
driftskostnader  uppgick  till 15,3 miljoner kronor,
varav  personalkostnader  utgjorde   11,4   miljoner
kronor. Vid utgången av år 2001 hade Revisorsnämnden
ett positivt myndighetskapital om 241 000 kr.  Under
år   2002   beräknas   ett   underskott   om   drygt
2,3 miljoner kronor att uppstå, hänförligt till  den
alltjämt     bristande    kostnadstäckningen    inom
examinationsverksamheten.     Det    prognostiserade
underskottet år 2002 beräknas kunna  vändas till ett
överskott år 2003.

Inga motioner har väckts på detta område.


Regionalt innovations- och
produktutvecklingsstöd


Motionen

I  motion  2002/03:N395  (kd)  föreslås att  ett  nytt  anslag,
Regionalt  innovations-  och produktutvecklingsstöd,
skall inrättas och tas upp  med  30 miljoner  kronor
för år 2003. Medlen skall förmedlas till IUC-bolagen
för    att    ytterligare   stärka   deras,   enligt
motionärerna,    framgångsrika     och    fungerande
verksamhet.   Det   är   viktigt  att  näringslivets
regionalt    förankrade    och    regionalt     ägda
institutioner  tillvaratas  för  förmedling av bl.a.
statliga resurser, anför motionärerna  och anser det
vara av största betydelse att det utgår stöd till de
nätverk  som utgör en grundstomme i utvecklingen  av
svensk industriverksamhet.  Ett  sådant  nätverk  är
IUC-nätverket. IUC fungerar som en utvecklingsresurs
för  de  regionala  företagen  och  fokuserar på att
skapa  industriell  tillväxt  genom  utveckling   av
produkter, teknik och kompetens, säger motionärerna.
De  föreslår  att det s.k. UPA-uppdraget (uppsökande
verksamhet, produktutveckling och avknoppning) skall
utvecklas i enlighet  med  den s.k. Bennet–Johnsson-
gruppens förslag. Motionärerna anser att det bör ske
en renodling av rollfördelningen, så att Almi liksom
tidigare står för rådgivning, men att statliga medel
bör gå direkt till IUC-bolagen.

Vissa kompletterande uppgifter

I uppdraget för den tidigare  nämnda  utredningen om
statens  regionala  insatser  för företagsutveckling
har ingått att lämna förslag om  vilken  roll staten
skall   ha   gentemot   IUC-bolagen   i  ett  längre
perspektiv och hur ett sådant eventuellt  engagemang
i så fall skall finansieras. Utredaren skulle  också
lämna förslag om hur den statliga uppdragsverksamhet
som  för  närvarande utförs av IUC långsiktigt skall
hanteras.  IUC-bolagen   har   en  konstruktion  med
kollektivt  regionalt delägarskap,  där  ägarkretsen
utgörs       av       småföretag,       storföretag,
företagarföreningar  och   övriga,  t.ex.  kommuner,
fackföreningar,  universitet   och   Almibolag.  För
närvarande  finns  det 19 IUC-bolag inom  ett  brett
område från teknik till  musik.  IUC-bolagen  har av
staten  fått  i  uppdrag  att  genomföra  uppsökande
verksamhet,          produktutvecklings-         och
avknoppningsinsatser i  små  och medelstora företag,
det s.k. UPA-uppdraget. För åren  2001  och 2002 har
anvisats 65 miljoner kronor per år för UPA-uppdrag.

I     det     nyligen     avlämnade    betänkandet
Företagsutveckling på regional  nivå  (SOU 2002:101)
lämnar utredaren förslag beträffande IUC-bolagen och
UPA-uppdraget.   IUC-bolagen   bedriver  en   viktig
verksamhet för innovationsutveckling och tillkomsten
av  nya  företag,  för  produktutveckling   och  för
utarbetande av produktionsprocesser och har en stark
förankring   i   det   lokala   näringslivet,  säger
utredaren. Han anser därför att det  är  viktigt att
verksamheten med UPA-uppdraget kan utvidgas till nya
IUC,  liksom  att  tillkomsten  av  andra  likartade
lokala   och   regionala   verksamheter  stimuleras.
Eftersom  verksamheten  i  de nuvarande  IUC-bolagen
skiljer sig kraftigt åt, föreslår  han att Nutek ges
i  uppdrag  att  kvalitetsgranska verksamheten  inom
såväl  befintliga som  tillkommande  IUC  och  andra
likartade  lokala  och  regionala  verksamheter. Han
föreslår att UPA-uppdraget skall ges  en  långsiktig
inriktning och att 1 miljard kronor skall satsas  på
verksamheten   under   en   femårsperiod.  Utredaren
hänvisar till att regeringen  i  finansplanen för år
2003  utlovar nya medel för realisering  av  förslag
från  Bennet–Johnsson-gruppen.   Ett   av   gruppens
förslag gällde IUC och har samma inriktning som  den
utredaren  föreslår,  varför han utgår från att hans
förslag kan finansieras  med  dessa  nya  medel. Som
tidigare  redovisats  övervägs  för närvarande  inom
Näringsdepartementet  hur  utredningens   betänkande
skall hanteras.

Sanering av statlig mark


Motionen

I  motion  2002/03:N360  (c)  föreslås  att Sveriges
geologiska  undersökning  (SGU) skall tilldelas  ett
nytt  anslag  – Sanering av statlig  mark  –  om  15
miljoner kronor.  Medlen  skall  enligt motionärerna
möjliggöra att verksamheten med saneringsåtgärder av
de mest prioriterade områdena (riskklasserna  1  och
2)  kommer  i gång på ett snabbt och effektivt sätt.
Den lämpligaste myndigheten för detta arbete är SGU,
som  bl.a. har  erfarenhet  av  avvecklingen  av  de
statliga  oljelagren,  anför  motionärerna. De anser
att  SGU,  via det föreslagna anslaget,  kommer  att
kunna bygga upp en effektiv organisation och bedriva
utrednings-  och saneringsverksamheten effektivt vad
gäller   förorenade    områden    där   staten   har
verksamhetsansvaret.

Vissa kompletterande uppgifter

Under utgiftsområde 20 Allmän miljö-  och  naturvård
finns  ett  anslag,  Sanering  och återställning  av
förorenade områden (34:4), som bl.a.  disponeras  av
Naturvårdsverket (NVV). För budgetåret 2003 föreslås
i  budgetpropositionen  439,8  miljoner  kronor  för
detta     anslag.     Inom     ramen    för    SGU:s
uppdragsverksamhet  finns  ett  utvecklat  samarbete
mellan  NVV  och  SGU  i  dessa  frågor.  Samarbetet
innebär   att  SGU  enligt  ett  särskilt   ramavtal
biträder   NVV    och    länsstyrelserna   i   deras
saneringsarbete      och     därutöver      genomför
utredningsarbete  för  prioriterade  objekt  (högsta
prioritetsklasserna)     enligt     ett     särskilt
objektavtal. Det nuvarande  objektavtalet löper till
utgången av år 2003 och omfattar 10 miljoner kronor.
Samarbetet    fungerar    enligt    uppgift     till
Näringsdepartementet   väl   och   bygger  på  SGU:s
erfarenhet och kunskap från arbetet  med sanering av
oljelagringsanläggningar.


Utrikeshandel, export- och
investeringsfrämjande


Styrelsen för ackreditering och teknisk
kontroll: Myndighets-verksamhet (39:1)

Propositionen

Styrelsen  för  ackreditering  och teknisk  kontroll
(SWEDAC)   är   central  förvaltningsmyndighet   för
teknisk kontroll  och nationellt ackrediteringsorgan
för laboratorier och  för certifierings-, provnings-
och     besiktningsorgan.     Myndighetsverksamheten
omfattar ansvar för den totala  marknadskontrollen i
Sverige  (ett  tjugotal  myndigheters   tillsyn   på
marknaden  av  att  produkter  uppfyller  väsentliga
säkerhets-,  miljö-  och  hälsokrav). Härutöver  har
SWEDAC ett sektorsansvar för  legal  mätteknik, dvs.
att    varor    håller    mått    och    vikt,   och
ädelmetallkontroll.       Ackrediteringsverksamheten
svarar  för drygt 75 % av SWEDAC:s  omsättning.  Som
ackrediteringsorgan åligger det SWEDAC att i internt
och   externt    arbete    uppfylla   högt   ställda
kvalitetskrav     och     genomgå    internationella
kvalitetsrevisioner.

Under   år   2001   har   SWEDAC:s    tillsyn   av
miljöackrediteringsorgan     varit    föremål    för
Riksrevisionsverkets  effektivitetsrevision.  Såvitt
avser SWEDAC:s verksamhet  var rapporten övervägande
positiv, men slutsatserna lämnade  också utrymme för
effektivisering inom ramen för SWEDAC:s  tillämpning
av  standarden  ISO 14001. SWEDAC kommer att  beakta
rapportens slutsatser i det fortsatta arbetet. Under
år 2001 uppgick intäkterna från uppdragsverksamheten
till 73 miljoner  kronor,  vilket  innebar ett något
sämre   resultat   jämfört   med   föregående    år.
Kostnaderna   översteg  intäkterna  med  270 000 kr,
vilket  sammantaget  innebär  ett  betydligt  bättre
resultat  än föregående år, då verksamheten hade ett
underskott  på  1,6 miljoner  kronor.  Kvaliteten  i
verksamheten är fortsatt hög.
Det  är  angeläget att SWEDAC fortsätter att verka
för att utveckla  svenska  kontrollordningar i öppna
system,  sägs  det  i  propositionen.   I  kraft  av
myndighetens internationella engagemang är det också
angeläget   att   arbetet   med  att  förbättra  och
internationalisera   bedömningskriterier    avseende
överensstämmelse   av  ställda  säkerhetskrav  drivs
vidare.  SWEDAC  har en  viktig  roll  att  spela  i
analysarbetet       avseende       kandidatländernas
förutsättningar  att  ingå   i  EU:s  inre  marknad.
Anslagsnivån  har  justerats  i  enlighet   med  det
generella  besparingskrav  på  0,7 %  som  lagts  på
anslag för förvaltnings- och investeringsändamål för
år 2003.
Regeringen  beräknar  anslaget  för  år  2003 till
19,2 miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 1,5 miljoner kronor, anförs
det  i motion 2002/03: N360 (c) med hänvisning  till
tidigare redovisad motivering.


Kommerskollegium (39:2)


Propositionen

Kommerskollegium  är  central  förvaltningsmyndighet
för utrikeshandel och handelspolitik.  Kollegiet har
tidigare   också   haft   ett  funktionsansvar   för
funktionen Utrikeshandel inom  civilt försvar. Detta
ansvar upphörde den 1 juli 2002  i  samband  med att
den  pågående  översynen  av totalförsvaret medförde
att  den  tidigare beredskapsförordningen  upphörde.
Förändringen  saknar relevans för anslagets storlek.
Det är angeläget att Kommerskollegium fortsätter att
ha     kontinuerlig      beredskap     att     bistå
Regeringskansliet i det löpande  arbetet  och  förse
regeringen  med  kvalificerat  underlag inför beslut
och förhandlingar, sägs det. Detta  gäller  särskilt
arbetet   inom   den   gemensamma  handelspolitiken,
pågående   WTO-förhandlingar,   arbetet   med   EU:s
antidumpningsåtgärder, arbetet för att förbättra den
inre marknadens  funktion  och förhandlingsarbetet i
förhållande till länder utanför  EU. Detsamma gäller
kollegiets   insatser  för  att  öka  kunskapen   om
handelspolitiska  frågor i ett vidare perspektiv hos
allmänheten.  Vidare   är   kollegiets  roller  inom
anmälningsprocedurerna  och  som  samordningscentral
och  kontaktpunkt fortsatt viktiga.  Regeringen  ser
också  positivt på kollegiets fortsatta engagemang i
webbplatserna  Östersjöwebben  och Gränslösa affärer
samt   ser   det   som  angeläget  att  de   lovande
initiativen till s.k.  twinning med kandidatländerna
på   reguljär   basis   införlivas    i   kollegiets
verksamhet.  Anslagsnivån har justerats  i  enlighet
med det generella  besparingskrav på 0,7 % som lagts
på anslag för förvaltnings-  och investeringsändamål
för år 2003.

Regeringen  beräknar anslaget  för  år  2003  till
63,2 miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2002/03:N395  (kd) föreslås en besparing på
anslaget  med  5 miljoner   kronor.   I  regeringens
förslag   har  en  uppräkning  av  anslaget  gjorts,
samtidigt som  funktionsansvaret  för  utrikeshandel
inom   civilt   försvar   har   försvunnit,  påpekar
motionärerna.

Anslaget  bör  minskas  med  1,5 miljoner  kronor,
anförs det i motion 2002/03:N360  (c) med hänvisning
till tidigare redovisad motivering.

Exportfrämjande verksamhet (39:3)


Propositionen

Anslaget  finansierar  det  statliga uppdraget  till
Sveriges  exportråd  (Exportrådet),  exportfrämjande
insatser,         importfrämjande,         särskilda
handelsfrämjande och  handelspolitiska insatser samt
Sverigeprofilering   till    stöd   för   främjande.
Exportrådets  verksamhet inriktas  på  tre  områden,
nämligen  exportinformation,   exportutveckling  och
exportkonsulting. Exportinformationen  finansieras i
huvudsak      med      statliga     medel.     Många
exportutvecklingsprojekt   är   delfinansierade  med
statliga  medel, medan konsultverksamheten  sker  på
marknadsmässiga grunder.

Under  de  närmaste  åren  är  det  angeläget  att
offensiva  satsningar  görs  inom  exportfrämjandet,
anser  regeringen  och föreslår därför  en  särskild
satsning  på exportfrämjande  under  åren  2003  och
2004.  För  år   2003   prioriterar   regeringen  en
förstärkning  av  exportfrämjandet  med  52 miljoner
kronor,  varav 15 miljoner kronor avser finansiering
av   ett   av    staten    helägt   aktiebolag   för
exportkreditgivning.   Detta   sker    utöver    den
förstärkning om 45 miljoner kronor per år under åren
2003  och  2004 som beslutades i budgetpropositionen
för år 2002.  Förstärkningen  i  budgetpropositionen
för  år 2003 inriktas särskilt på exportinformation,
exportfrämjande   program  för  små  och  medelstora
företag  på  strategiska   marknader   och  områden,
exportutvecklingsprogram,             internationell
marknadsföring  av  särskilda branscher och  svenskt
spjutspetskunnande i samarbete mellan offentliga och
privata   aktörer,  förstärkt   svensk   närvaro   i
ekonomiskt  dynamiska regioner, importfrämjande samt
särskilda  handelsfrämjande   och   handelspolitiska
åtgärder. Regeringen fattade i september 2002 beslut
om  bidrag  om  totalt  7 miljoner  kronor   för  en
fortsatt  satsning  på  export av svensk miljöteknik
genom Exportrådets program Svensk miljöteknikexport,
varav 3,5 miljoner kronor  belastar 2003 års anslag.
Regeringen  kommer under år 2003  att  ta  ställning
till etablerandet  av  ett  nationellt  centrum  för
miljöteknikexport.    Regeringen   avsätter   vidare
2 miljoner kronor till  Nämnden för Sverigefrämjande
i utlandet för vardera budgetåren 2003 och 2004 till
stöd för Sverigeprofilering.
Regeringen  beräknar anslaget  för  år  2003  till
234 miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2002/03:N395  (kd) föreslås en besparing på
anslaget med 65 miljoner kronor. Regeringen föreslår
kraftigt  ökade  medel  om  52 miljoner  kronor  för
utökade satsningar på exportfrämjande  åtgärder  och
för tillskapandet av ett av staten helägt nytt bolag
för   exportkreditgivning,  säger  motionärerna.  De
påpekar  att  detta  sker utöver den förstärkning om
45 miljoner kronor för  åren 2003 och 2004 som redan
beslutats.   Motionärerna  avvisar   de   föreslagna
satsningarna och även bildandet av ett nytt statligt
exportkreditinstitut.

Anslaget  bör   minskas  med  15 miljoner  kronor,
anförs det i motion  2002/03:N360 (c) med hänvisning
till tidigare redovisad motivering.

AB Svensk Exportkredits statsstödda
exportkreditgivning (39:4)


Propositionen

AB  Svensk  Exportkredits  (SEK)  verksamhet  syftar
främst  till att  främja  svensk  export  genom  att
tillhandahålla medellång och lång exportfinansiering
till  svenska   företag.   Anslaget  disponeras  för
ersättning till SEK för underskott som huvudsakligen
utgörs av valutakursskillnader  mellan ränteintäkter
och räntekostnader för vissa äldre  krediter.  Dessa
ränteskillnader  avtar i takt med att gamla krediter
förfaller. Villkoren för statsstödda krediter följer
den   överenskommelse    om    statligt   stöd   vid
exportkreditgivning inom ramen för  OECD som Sverige
godkänt. Systemet med statsstödda exportkrediter gav
år  2001 ett överskott på 169 miljoner  kronor.  SEK
budgeterar  ett överskott i det statsstödda systemet
såväl  för  budgetåret   2002  som  för  de  närmast
följande  budgetåren.  Utgifterna   belastar  främst
anslagssparandet.   Anslagsnivån  har  justerats   i
enlighet med det generella  besparingskrav  på 0,7 %
som   lagts   på   anslag   för   förvaltnings-  och
investeringsändamål för år 2003.

Regeringen   begär   i  propositionen   riksdagens
bemyndigande att bilda ett  av staten helt ägt bolag
för viss exportkreditgivning  i syfte att ge svenska
exportföretag likartade förutsättningar  som  gäller
för  andra  länders  exportföretag.  Det  är  enligt
regeringens  bedömning angeläget att ett helstatligt
bolag för viss  exportkreditgivning  bildas  för att
anpassa      det      svenska      systemet     till
konkurrentländernas. Bolaget skall i  nära samverkan
med  SEK lämna sådana exportkrediter där  förmånliga
villkor  i köparlandet kan erhållas om en helstatlig
organisation  är  kreditgivare. Kreditvolymen kommer
att bli begränsad.  Regeringen  bedömer att det egna
kapitalet behöver uppgå till 15 miljoner kronor.
Regeringen  beräknar  anslaget för  år  2003  till
0,1 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.


Investeringsfrämjande (39:5)


Propositionen

Delegationen för utländska  investeringar i Sverige,
Invest  in  Sweden  Agency (ISA),  är  den  centrala
myndigheten  för  investeringsfrämjande  åtgärder  i
Sverige.       Verksamheten        inriktas       på
informationsinsatser,  marknadsföringsprojekt   inom
särskilda   områden   samt  regional  samverkan  och
utbildningsverksamhet. Verksamheten finansieras dels
med anslagsmedel, dels  med  bidrag  från regeringen
avseende  främst  regionalpolitiska medel  och  från
s.k.   partner  i  projektverksamheten.   Under   de
närmaste   åren   är  det  angeläget  med  fortsatta
offensiva  satsningar  inom  investeringsfrämjandet,
anser regeringen  och  föreslår  därför  en särskild
satsning  på  investeringsfrämjande under åren  2003
och  2004. För år  2003  prioriterar  regeringen  en
förstärkning    av    investerings-främjandet    med
13 miljoner   kronor   utöver  den  förstärkning  om
5 miljoner kronor per år  för åren 2003 och 2004 som
beslutades med anledning av  budgetpropositionen för
år  2002.  Därutöver  har anslagsnivån  justerats  i
enlighet med det generella  besparingskrav  på 0,7 %
som   lagts   på   anslag   för   förvaltnings-  och
investeringsändamål för år 2003.

Regeringen  beräknar  anslaget för  år  2003  till
70,7 miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med  15 miljoner kronor, anförs
det i motion 2002/03: N360  (c)  med hänvisning till
tidigare redovisad motivering.


Näringslivsutveckling i Östersjöregionen (39:6)


Propositionen

Anslaget   finansierar   det  tidsbegränsade   (åren
1999–2003)   programmet   Näringslivsutveckling    i
Östersjöregionen  (Östersjömiljard  2). Medlen skall
användas för näringslivssatsningar och  omfatta stöd
till    företagsetableringar,   projektexport    och
marknadssatsningar  samt  till  angelägna miljö- och
energisatsningar    och   andra   främjandeinsatser.
Särskild vikt skall fästas  vid  små  och medelstora
företags deltagande i Östersjöregionens  näringsliv.
Verksamheten  skall  samordnas  med  och komplettera
utvecklingssamarbetet      med     Östersjöländerna.
Riksdagen  har  under  perioden   1999–2002  anvisat
800 miljoner  kronor  till  näringslivsutveckling  i
Östersjöregionen.  Regeringen   föreslår   att   200
miljoner  kronor  anslås  för  budgetåret 2003. Inom
ramen   för  stödet  till  näringslivsutveckling   i
Östersjöregionen  avsattes  i  2000  års  ekonomiska
vårproposition medel för att finansiera utgifter för
integrationsfrämjande  åtgärder  i Öresundsregionen.
De   samlade   utgifterna  för  perioden   2000–2003
beräknas   till   60 miljoner    kronor.    Eftersom
programmet  Näringslivsutveckling i Östersjöregionen
temporärt  ingår   i  Regeringskansliets  verksamhet
belastas  anslaget med  vissa  förvaltningsutgifter,
vilka för år 2002 beräknas till 3,5 miljoner kronor.
För år 2003  avses högst 3,5 miljoner kronor avdelas
för      administrativa      utgifter.      Anslaget
Näringslivsutveckling  i Östersjöregionen upphör den
31 december 2003.

Regeringen  beräknar anslaget  för  år  2003  till
200 miljoner kronor.

Motionerna

I sju motioner  förordas  att  det aktuella anslaget
skall  slopas. Anslaget för näringslivsutveckling  i
Östersjöområdet  är  en  del av stödet till Central-
och Östeuropa, sägs det i  motion  2002/03:N357 (m).
Stödets struktur är inte i överensstämmelse  med  de
behov  som  föreligger, varför anslaget bör upplösas
och medel i stället tillföras det ordinarie anslaget
gällande samarbete med Central- och Östeuropa, anför
motionärerna.

Den s.k. Östersjömiljarden  bör upplösas och medel
tillföras  det  ordinarie  anslaget   Samarbete  med
Central- och Östeuropa, anförs det i motion 2002/03:
U237 (m). Östersjömiljarden hanteras helt  vid sidan
av  det  övriga  östbiståndet  och  är  ett sätt att
ställa  medel  till  statsministerns förfogande  för
internationella  utspel,   hävdar  motionärerna.  De
hänvisar    till    en    intern    utredning     på
Utrikesdepartementet  som  sägs visa att det funnits
stora brister i hanteringen  av  projektmedlen  inom
Östersjömiljarden.   Det   råder   oklarhet  om  den
övergripande målsättningen med Östersjömiljarden och
om vilka kriterier som skall gälla för  att  projekt
skall  beviljas  medel, säger motionärerna. De anser
att verksamheten präglas  av  följande  brister:  de
uppställda  målen  är vagt formulerade och det finns
otydligheter om vilka sorters projekt som förväntas;
det brister i kopplingen  mellan  mål  och medel och
det  finns stora brister i administrationen;  oklara
ansvarsförhållanden   inom   Regeringskansliet   har
präglat  hanteringen;  det  har brustit i kontrollen
och uppföljningen av projekten  såtillvida  att  det
saknas   en  regelbunden  utvärdering  och  enhetlig
rapportering;  det  saknas rutiner för återbetalning
av outnyttjade medel.  Även  om  de  formella  felen
numera   undanröjts,  så  kvarstår  de  principiella
problemen,   säger   motionärerna.   De   anser  att
Östersjömiljarden   är   ett   försök   att  maskera
företagsstöd  som  bistånd  och  att  denna  typ  av
verksamhet knappast kan anses höra hemma inom  ramen
för öststödet.
Även  i  motion 2002/03:N207 (m) framförs kritiska
synpunkter   på  Östersjömiljarden.  Regeringen  har
använt  skattemedel  för  att flytta jobb ur landet,
säger motionären och uppger att Samhall AB lägger ut
produktion    i    låglöneländer.    Den    statliga
Östersjömiljarden  används  vidare  för  att  betala
resor  för  svenska  företagare   till  de  baltiska
länderna, uppger motionären.
I  motionerna 2002/03:Fi232 (fp) och  2002/03:N263
(fp) föreslås  att  anslaget  skall  slopas.  I  den
förstnämnda motionen sägs att motionärerna motsätter
sig  regeringens  s.k.  Östersjösatsning,  och i den
sistnämnda   motionen   anförs   att  den  av  olika
utredningsorgan  kritiserade  Östersjömiljarden  bör
upphöra.
En besparing på anslaget med  200 miljoner  kronor
föreslås  i  motion  2002/03:N395 (kd). Motionärerna
avvisar   regeringens   förslag   till   stöd   till
företagsetableringar utanför Sveriges gränser.
Anslaget  bör  minskas  med  200 miljoner  kronor,
anförs det i motion 2002/03:N360  (c) med hänvisning
till tidigare redovisad motivering.

Vissa kompletterande uppgifter

Som    tidigare    nämnts    och    som    sägs    i
budgetpropositionen      avrapporteras      anslaget
Näringslivsutveckling   i  Östersjöregionen  årligen
till riksdagen. Den senaste redovisningen avlämnades
i juni 2002 och innehåller  en  rapportering  om  de
pågående projekten. Anslaget kommer att utvärderas i
sin  helhet  i anslutning till att samtliga insatser
är genomförda.


Avgifter till internationella
handelsorganisationer (39:7)


Propositionen

Anslaget disponeras  för  avgifter  och  bidrag  för
Sveriges deltagande i vissa internationella närings-
och handelspolitiska organ. Utgiftsstyrande faktorer
är  medlemsavgifternas  utveckling  i aktuell valuta
samt fluktuationer i valutakurser.

Regeringen  beräknar  anslaget  för år  2003  till
15,5 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.


Exportkreditnämnden


Propositionen

Exportkreditnämndens  (EKN) uppgift  är  att  främja
svensk   export  genom  utfärdande   av   garantier.
Garantierna  skyddar  mot  förlustrisk i samband med
export   till   och   investeringar    i   utlandet.
Verksamheten   skall   bedrivas   så   att   den  är
självbärande  över tiden och samtidigt ger ett  stöd
åt   den  svenska   exporten   som   motsvarar   vad
konkurrerande  företag  i  andra länder kan erhålla.
EKN  uppvisade  för år 2001 ett  positivt  resultat,
356 miljoner kronor,  trots  stora  avsättningar för
riskkoncentration.  För  första  halvåret  2002  var
överskottet   220 miljoner   kronor.   Även    detta
överskott  har  åstadkommits  trots  fortsatt  stora
avsättningar för riskkoncentration. Utnyttjandet  av
investeringsgarantier   har   minskat   kraftigt  de
senaste  åren  beroende  till största delen  på  att
externa finansiärer i högre  utsträckning  används i
investeringsverksamheten.

Regeringen  föreslår  att  riksdagen beslutar  att
ramen  för exportkreditgarantier  skall  uppgå  till
200 miljarder    kronor    samt    att   ramen   för
investeringsgarantier under år 2003 skall uppgå till
10 miljarder  kronor  –  för detta begär  regeringen
riksdagens   bemyndigande.   Vidare   föreslås   att
riksdagen skall bemyndiga regeringen att för år 2003
besluta  att  EKN  får obegränsad  upplåningsrätt  i
Riksgäldskontoret för skadeutbetalningar. Regeringen
avser      att      revidera      reglerna       för
investeringsgarantier  för  att  dessa  skall vara i
enlighet  med  förändringarna i investeringsmönstret
och   anpassas   till   Sveriges   konkurrentländers
motsvarande system.  Investeringar  finansieras  för
närvarande  i större utsträckning med lån hos banker
och  andra  kreditinrättningar,   s.k.  trepartslån.
Vidare finansieras investeringar oftast  till  högre
belopp   än  leveransvärdet,  eftersom  även  lokala
kostnader  och  rörelsekapital behöver finansieras –
s.k. merfinansiering.  Ytterligare en förändring som
har  skett  är  att investeringarna  för  närvarande
oftast sker i utländsk  valuta samt att investeraren
behöver     täcka    kommersiella     risker     som
valutadepreciering.  Regeringen  föreslår  mot denna
bakgrund  att  riksdagen  skall bemyndiga regeringen
att  vidga  mandatet för investeringsgarantier  till
att omfatta trepartslån, merfinansiering, utfärdande
av garantier  i  utländsk  valuta samt för att täcka
kommersiella risker vid trepartslån.

Inga motioner har väckts på detta område.


Konsumentpolitik


Marknadsdomstolen (40:1)

Propositionen

Anslagsnivån  har  justerats  i   enlighet  med  det
generella  besparingskrav på   0,7 %  som  lagts  på
anslag för förvaltnings- och investeringsändamål för
år 2003. I budgetpropositionen  för  år  2002 ökades
anslaget  med  1 miljon  kronor  för att säkerställa
verksamhetens kvalitet.

Regeringen  beräknar  anslaget för  år  2003  till
8,5 miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 1,9 miljoner kronor, anförs
det i motion 2002/03: N360  (c)  med hänvisning till
tidigare redovisad motivering.


Konsumentverket (40:2)


Propositionen

Konsumentverket är central förvaltningsmyndighet för
konsumentfrågor. I budgetpropositionen  för  år 2002
tillfördes  anslaget ökade medel för nya aktiviteter
i enlighet med  förslag i proposition 2000/01:135 om
handlingsplan  för   konsumentpolitiken   2001–2005,
bl.a.    för    att    utöka    informationen   till
konsumentvägledare        (bet.        2001/02:LU2).
Konsumentverket   tilldelades   vidare   20 miljoner
kronor  i  budgetpropositionen  för  år 2001 för  en
treårig IT-satsning med syfte att genom nyttjande av
den   nya   tekniken   öka   konsumentinformationens
tillgänglighet  och  effektivitet.  Av  dessa  medel
tilldelades Konsumentverket 8 miljoner kronor för år
2001, 6 miljoner kronor för år 2002, och för år 2003
föreslås 6 miljoner kronor.  Anslaget tillförs också
1,5 miljoner    kronor    avseende    bidrag    till
standardisering,     forskning    och    utveckling.
Konsumentverket har tidigare  disponerat  medel  för
denna  verksamhet  under  utgiftsområde 24, anslaget
Bidrag   till   standardisering    och    FoU   inom
experimentell   teknik   m.m.  För  att  bidra  till
finansieringen av den beslutade  ökade satsningen på
demokratiforskning   (i  enlighet  med   förslag   i
proposition 2001/02:80  om  demokrati  för  det  nya
seklet)  föreslås  att  1 miljon  kronor skall föras
till anslaget Allmänna val i utgiftsområde  1 Rikets
styrelse  fr.o.m.  år  2003.  Vidare föreslås att  1
miljon      kronor      förs      till      anslaget
Fastighetsmäklarnämnden   för   att   finansiera  en
föreslagen anslagsökning fr.o.m. år 2003.  Därutöver
har   anslagsnivån  justerats  i  enlighet  med  det
generella  besparingskrav  på  0,7 %  som  lagts  på
anslag för förvaltnings- och investeringsändamål för
år 2003.

Tidskriften  Råd  &  Röns upplaga uppgick under år
2001  till  drygt 132 000 exemplar,  sägs  det.  Den
prenumererande     genomsnittsupplagan     var    ca
128 000 exemplar,  vilket  innebär en minskning  med
6 000  i  jämförelse  med  föregående   år.  Andelen
prenumeranter som förnyar sin prenumeration är drygt
85 %.  Antalet  besök  på  Råd & Röns webbplats  har
fördubblats under året. I slutet  av  år  2001  hade
hemsidan  ca  100 000  besök  i  månaden.  Enligt en
undersökning  hösten  2001  ger webbesökarna, som  i
genomsnitt är yngre än tidningsprenumeranterna, högt
betyg till webbsidans information.  En  majoritet av
hemsidans   besökare   är   inte  prenumeranter   av
papperstidningen. Konsumentverkets varuprovningar på
uppdrag omfattar framför allt  hushållsapparater. De
största  enskilda produktgrupperna  var  spisar  och
tvättmaskiner.
Regeringen  beräknar  anslaget  för  år  2003 till
107,7 miljoner kronor.

Motionerna

Konsumentverket bör renodla verksamheten och bli mer
avgiftsfinansierat genom att tillhandahålla tjänster
som  överensstämmer  med konsumenternas efterfrågan,
anförs  det  i  motion  2002/03:N357   (m).   Därmed
föreslås  en  minskning  av  anlaget med 20 miljoner
kronor.

En  besparing  på anslaget med  6 miljoner  kronor
föreslås  i  motion  2002/03:N395  (kd).  I  det  av
regeringen föreslagna  anslaget ingår en IT-satsning
på   6 miljoner   kronor   med    syfte    att   öka
konsumentinformationens      tillgänglighet      och
effektivitet, konstaterar motionärerna. De anser att
den  IT-stödda  informationsverksamheten  med fördel
kan skötas – och till stor del redan ombesörjs  – av
andra   aktörer,   varför   de  avvisar  den  nämnda
satsningen.
Anslaget  bör  minskas med 17,8  miljoner  kronor,
anförs det i motion  2002/03:N360 (c) med hänvisning
till tidigare redovisad motivering.
Konsumentorganisationernas  roll måste stärkas och
stödjas   genom   att   de   tilldelas    delar   av
Konsumentverkets   anslag,   anförs   det  i  motion
2002/03:  MJ487  (c). Oroväckande rapporter  påvisar
att många elever avstår skollunchen och i många fall
även  frukosten,  något   som   påverkar   studierna
negativt,   säger   motionärerna.   De   anser   att
inflytande,  ökad  förståelse  och  engagemang kring
sunda   matvanor   måste  prioriteras  bland   olika
målgrupper och att valfriheten  och  konsumentmakten
måste stärkas.

Allmänna reklamationsnämnden (40:3)


Propositionen

Allmänna  reklamationsnämnden har till  uppgift  att
pröva tvister  mellan  konsumenter och näringsidkare
rörande varor, tjänster  och  andra  nyttigheter som
tillhandahållits  huvudsakligen  för  enskilt  bruk,
s.k.  konsumenttvister, samt ge rekommendationer  om
hur tvister  bör lösas. Anslagsnivån har justerats i
enlighet med det  generella  besparingskrav på 0,7 %
som   lagts   på   anslag   för  förvaltnings-   och
investeringsändamål för år 2003. För att säkerställa
verksamhetens  kvalitet  och  omfattning  nivåhöjdes
Allmänna reklamationsnämndens anslag  med 3 miljoner
kronor fr.o.m. budgetåret 2002.

Regeringen  beräknar  anslaget  för  år 2003  till
20,3 miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 4,6 miljoner kronor, anförs
det  i  motion 2002/03:N360 (c) med hänvisning  till
tidigare redovisad motivering.


Fastighetsmäklarnämnden (40:4)


Propositionen

Fastighetsmäklarnämnden ansvarar för registrering av
och   tillsyn    över    fastighetsmäklare    enligt
fastighetsmäklarlagen         (1995:400)         och
fastighetsmäklarförordningen    (1995:1028),    dvs.
prövning    av   att   den   som   registreras   som
fastighetsmäklare   har   relevant   utbildning,  är
lämplig och uppfyller uppställda formella  krav samt
även   i  övrigt  iakttar  god  fastighetsmäklarsed.
Nämnden  skall även föra talan i domstol samt sprida
information  om  god  fastighetsmäklarsed.  För  att
säkerställa  en  kontinuerlig verksamhet föreslås en
nivåhöjning  om 1 miljon  kronor  fr.o.m.  år  2003.
Därutöver har  anslagsnivån justerats i enlighet med
det generella besparingskrav  på  0,7 % som lagts på
anslag för förvaltnings- och investeringsändamål för
år  2003.  Anslaget  tillfördes  även  en  ökning  i
budgetpropositionen    för    år   2002   omfattande
1,2 miljoner kronor. De utbildningskrav som infördes
för fastighetsmäklare år 1998 har  initialt påverkat
antalet   registrerade  mäklare  negativt.   Antalet
ansökningar har dock år 2001 återigen börjat öka och
väntas öka  mer  vartefter  högskolorna utexaminerar
fler      studenter      med     en     sammanhållen
högskoleutbildning för fastighetsmäklare.

Regeringen  beräknar anslaget  för  år  2003  till
9 miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 1,5 miljoner kronor, anförs
det i motion 2002/03:  N360  (c) med hänvisning till
tidigare redovisad motivering.


Ågärder på konsumentområdet (40:5)


Propositionen

De       tidigare       anslagen      Stöd      till
konsumentorganisationer      och      Stöd      till
konsumentforskning slogs samman  fr.o.m.  budgetåret
2001.  Fasta bidrag och projektstöd ges till  lokala
och nationella  projekt som på olika sätt främjar en
god konsumentpolitik.  Statsbidrag  utgår bl.a. till
de   svenska   konsumentorganisationerna    Sveriges
Konsumentråd  och  Sveriges Konsumenter i Samverkan.
För   budgetåret  2002   tillfördes   anslaget   ett
engångsvis   tillskott  om  20 miljoner  kronor  för
projekt för kommunal konsumentvägledning.

Regeringen beräknar  anslaget  för  år  2003  till
16 miljoner kronor.

Motionerna

I    motion    2002/03:N357    (m)    föreslås    en
anslagsminskning      med     3 miljoner     kronor.
Konsumentorganisationerna  bör bedriva en verksamhet
som   i   högre   grad   än   för   närvarande    är
självfinansierad,  anför  motionärerna. De anser att
den mest angelägna delen av  verksamheten,  som inte
får utsättas för besparingar, är den verksamhetsgren
som  är inriktad på att nå de grupper som vanligtvis
inte nås  av konsumentinformation, t.ex. invandrare,
funktionshindrade, barn och ungdomar.

I motionerna  2002/03:Fi232  (fp) och 2002/03:N263
(fp)   föreslås   att   5 miljoner   kronor   utöver
regeringens  förslag  skall  anvisas  till   det  nu
aktuella anslaget.

Bidrag till miljömärkning av produkter (40:6)


Propositionen

Anslaget är ett bidrag ställt till SIS Miljömärkning
AB,  som  av  regeringen  har  fått  i  uppdrag  att
utveckla,     informera    om    och    marknadsföra
miljömärkningskriterier för konsumentvaror.

Regeringen beräknar  anslaget  för  år  2003  till
4,4 miljoner kronor.

Motionen

I  motion  2002/03:N395  (kd)  föreslås en ökning av
anslaget  med  4 miljoner kronor utöver  regeringens
förslag.  Motionärerna   anser   att   detta  är  en
angelägen    uppgift   och   vill   dessutom   utöka
verksamheten till  att också innefatta en utveckling
av    rättvise-    och   jämställdhetsmärkning    av
konsumentprodukter.

Vissa kompletterande uppgifter

Frågan   om   miljömärkning   och   etisk   märkning
behandlades av  riksdagen  hösten 2001 med anledning
av   den  konsumentpolitiska  propositionen   (prop.
2000/01:135,  bet. 2001/02:LU2). Regeringen gjorde i
propositionen  bedömningen   att  miljömärkning  och
etisk   märkning   är   viktiga  verktyg   för   att
konsumenterna skall kunna  göra väl överlagda val på
marknaden. Medel bör avsättas för att organisationer
skall  kunna söka medel för att  utveckla  kriterier
för  olika   former   av   miljömärkning  och  etisk
märkning,  framför  allt  vad  beträffar  livsmedel,
anfördes det. Regeringen redovisade också sin avsikt
att  göra  en uppföljning av en tidigare  skrivelse,
Konsumenterna  och  miljön  (skr.  1997/98:67,  bet.
1997/98:LU21),   och   då   också   återkomma   till
riksdagen.  Frågor  som  handlar om hur det statliga
engagemanget  i miljömärkningsverksamheten  framgent
skall se ut och  hur  miljömärkningen  kan utvecklas
och få en större spridning behandlas mer naturligt i
det sammanhanget, sades det. Etisk märkning  är  ett
viktigt  medel för att konsumenter som vill göra val
utifrån etiska  aspekter också skall kunna göra det,
framhöll regeringen  vidare.  I  budgetpropositionen
aviseras nu beträffande delmålet miljö  att  arbetet
på  området  skall  utgå  från  nya delmål som skall
presenteras i en skrivelse till riksdagen i december
2002.  Denna  skrivelse  kommer  att   behandlas  av
lagutskottet.


Utskottets ställningstagande


Utskottets   syn   på  näringspolitikens  inriktning
ligger, som tidigare  nämnts,  i  linje  med den som
redovisas i budgetpropositionen och med vad  som har
överenskommits  i  överläggningar mellan regeringen,
Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Regeringens förslag
till  anslag  inom utgiftsområde  24  Näringsliv  är
beräknat  med  utgångspunkt   i  den  inriktning  av
näringspolitiken        som       redovisas        i
budgetpropositionen. Utskottet ställer sig bakom den
av regeringen föreslagna  ramen för utgiftsområde 24
Näringsliv och som riksdagen  nyligen  fattat beslut
om.  Utskottet anser emellertid – i likhet  med  vad
som anförs  i  motion 2002/03:Fi230 (s, v, mp) – att
en överflyttning  av  medel  mellan två anslag skall
ske.   I  det  följande  redogörs  för   detta   och
kommenteras   vissa   av   de  övriga  här  aktuella
områdena.  I  den tidigare redovisningen  har  under
berörda  rubriker   lämnats   vissa   kompletterande
uppgifter till vilka utskottet hänvisar.

I  den nyssnämnda motionen föreslås, som  tidigare
redovisats,  att  de medel om 10 miljoner kronor per
år som Vinnova sedan  år  2001  har  tilldelats  för
miljöteknikutveckling    under    anslaget    (26:2)
Forskning  och utveckling i stället skall satsas  på
miljödriven  affärsutveckling  under  Nuteks  anslag
(38:2)   Näringslivsutveckling  m.m.  Med  begreppet
miljödriven affärsutveckling avses ett försök att se
miljösituationen   som   en   utgångspunkt  för  nya
lösningar och affärskoncept, varvid drivkrafterna är
både  miljörelaterade  och kommersiella.  I  Sverige
finns både kompetens och  resurser  på  det aktuella
området,  och  marknaden  får  betecknas som  starkt
expansiv,  såväl  på  hemmamarknaden   som   på  den
internationella marknaden. För att ta till vara  den
kraft  som  marknaden  uppvisar  och  styra  den mot
hållbarhet  bör  regeringen  tillse  att  en  samlad
strategi tas fram.
De  medel  på  10 miljoner  kronor  som  utskottet
föreslår   skall   tillföras   Nuteks   anslag   för
näringslivsutveckling  bör  sålunda  användas för en
nationell        satsning       på       miljödriven
näringslivsutveckling.    Det   behövs   långsiktiga
stategier,           ett          gränsöverskridande
kompetensutnyttjande    och     tydliggörande     av
möjligheterna med miljödriven näringslivsutveckling.
För  detta  bör en samverkansaktör ges i uppdrag att
skapa mötes-  och  utvecklingsplatser  i samspel med
regionernas      arbete     med     de     regionala
tillväxtavtalen/tillväxtprogrammen.  Bland de inslag
som  den föreslagna kraftsamlingen bör  omfatta  kan
följande nämnas:
– fastställande  av  vilka  myndigheter  och andra
aktörer,  både  regionala och nationella, som  skall
ingå i kraftsamlingen,
–  framtagande  av   en  stategi  för  miljödriven
näringslivsutveckling   och    inrättande   av   ett
nationellt centrum för miljödriven  affärsutveckling
och miljöteknikexport,
–  utformande av rollen för en samverkanspart  för
den föreslagna  kraftsamlingen, vilket bör ske efter
mönster   för   hur   Nuteks    program    Nationell
kraftsamling  inom området klimateffektiv teknik  är
uppbyggt,
–  upprättande  av  samverkan  av  den  föreslagna
verksamheten  med  Statens  institut  för  ekologisk
hållbarhet     kring    informationsspridning    och
nätverksbyggande.

Ett  lämpligt  sätt   att   hantera  den  nationella
kraftsamlingen kan vara att regeringen tillsätter en
ledningsgrupp    med   bred   representation    från
myndigheter, universitet och högskolor, näringslivet
och den politiska  sfären.  Ledningsgruppen, som bör
vara  kopplad  till  Nutek,  bör   ansvara  för  den
nationella     kraftsamlingen     på     miljödriven
näringslivsutveckling.

Med det anförda blir motion 2002/03:Fi230  (s,  v,
mp) helt tillgodosedd i berörd del och tillstyrks av
utskottet. Motion 2002/03:N260 (mp), i vilken begärs
ett  tillkännagivande  om  en  nationell satsning på
miljödriven näringslivsutveckling,  blir  med det av
utskottet föreslagna beslutet i sak tillgodosedd. En
närliggande fråga tas upp i motion 2002/03:N296 (mp)
och   rör   riskkapital   inom  området  miljödriven
teknikutveckling.   Enligt  utskottets   mening   är
teknisk utveckling avgörande  för  att ett tillstånd
av hållbar samhällsutveckling skall  kunna  nås. Det
är    därför    angeläget    att    en   miljödriven
teknikutveckling främjas och att det  finns tillgång
till  riskkapital för ändamålet. I den av  utskottet
nu föreslagna  kraftsamlingen  och  de  medel  om 10
miljoner kronor som föreslås för detta kan dock  ett
program  med  riskkapital  inte inrymmas, varför den
sistnämnda motionen avstyrks av utskottet.
När     det    gäller    Nuteks    anslag     till
näringslivsutveckling  vill  utskottet  vidare något
beröra   det   som  tas  upp  i  de  två  motionerna
2002/03:Kr347 (s)  och  2002/03:N216 (s) och som rör
design. Som tidigare redovisats  föreslår regeringen
i budgetpropositionen att 20 miljoner  kronor  skall
satsas för att utveckla ett designprogram. Detta ser
utskottet,   i  likhet  med  motionärerna  bakom  de
nyssnämnda två  motionerna,  mycket positivt på. Den
designfrämjande verksamheten har  enligt  utskottets
mening  en  självklar  plats  inom näringspolitiken.
Stiftelsen Svensk Industridesign skall, som tidigare
nämnts, i samarbete med Föreningen  Svensk Form inom
kort  presentera  en  handlingsplan som  kommer  att
ligga till grund för regeringens  beslut  om  hur de
föreslagna   medlen   skall  användas.  Ett  svenskt
designår avses äga rum  år  2005.  I  de  två nämnda
motionerna   föreslås   dels   att  hemslöjdens  och
slöjdarnas kunnande skall tas till  vara inom den av
regeringen föreslagna satsningen, dels att regionala
projektmedel skall kunna komma i fråga.  Enligt  vad
utskottet erfarit från Näringsdepartementet är det i
sig  inget  som  hindrar att den typ av insatser som
berörs  i  motionerna   inkluderas   i   den  nämnda
handlingsplanen.  Utskottet  vill  dock gå ett  steg
längre och uttrycka uppfattningen att  det  bör vara
fullt möjligt att ta in denna typ av insatser  i  de
ökade medel avseende design som regeringen föreslår.
Något  särskilt  tillkännagivande  i  saken kan dock
inte anses nödvändigt, varför motionerna avstyrks av
utskottet.
När  det  gäller  turistfrämjande  och förslag  om
ökade  insatser  på  marknadsföring  av Sverige  som
turistland  som  läggs  fram  i några motioner  vill
utskottet erinra om att – som tidigare  redovisats –
anslaget till turistfrämjande höjdes med 10 miljoner
kronor  för budgetåret 2002 för att bl.a.  genomföra
åtgärder  som föreslagits av Framtidsgruppen. Vidare
avsattes genom  den  regionalpolitiska propositionen
hösten 2001 ca 60 miljoner kronor för olika insatser
för att främja turistföretagens konkurrenskraft.
Beträffande  Konkurrensverket,   som  föreslås  få
ökade  medel i tre motioner, noterar  utskottet  att
regeringen i budgetpropositionen föreslår en höjning
av anslaget  för  år  2003 med 2 miljoner kronor mot
bakgrund  av  de  ökade arbetsuppgifter  som  verket
bedöms få till följd  av  de  förslag som regeringen
våren 2002 lade fram i en proposition om ändringar i
konkurrenslagen  för effektivare  kartellbekämpning.
Utskottet  vill  också   erinra   om   att  anslaget
dessförrinnan   nivåhöjdes  med  5 miljoner   kronor
fr.o.m.  år 2001.  Det  bör  vidare  framhållas  att
Konkurrensverkets  möjligheter att ta egna initiativ
för   att   spåra,  utreda   och   bevisa   skadliga
konkurrensbegränsningar  har  ökat. Detta beror till
en del på att verkets resurser  inte  längre  i lika
stor utsträckning som tidigare tas i anspråk för ren
ärendehantering;  konkurrenslagen  har  nu  varit  i
kraft  i  cirka  nio  år  och marknadens aktörer har
därmed bättre kunskap om lagen och inte längre samma
behov som tidigare av att få olika frågor prövade.
I  anslutning  till  Konkurrensverkets  verksamhet
observerar utskottet att  två av de partier som vill
öka  anslaget till Konkurrensverket  samtidigt  vill
minska   anslaget   till   Konsumentverket.   Enligt
utskottets   uppfattning   är  medvetna  och  aktiva
konsumenter en betydelsefull faktor för att uppnå en
mer effektiv och sund konkurrens.  Detta innebär att
den  verksamhet  som  Konsumentverket  bedriver   är
viktig   för   strävandena   att   uppnå   ett  ökat
konkurrenstryck på olika marknader. Det finns  också
en    motion   i   vilken   en   sammanslagning   av
Konkurrensverket  och  Konsumentverket  förespråkas.
Denna  fråga  togs,  som  tidigare  nämnts,  upp   i
regeringsförklaringen år 2001. I budgetpropositionen
(s.  40)  sägs  nu  att  frågan har analyserats inom
Regeringskansliet   och  att   slutsatsen   är   att
synergierna för närvarande  inte  är så stora att de
motiverar   en  sammanslagning.  Däremot   bör   det
samarbete som redan existerar mellan myndigheterna i
frågor   där   detta    gynnar    konsumentintresset
förtydligas,  anser  regeringen;  en ståndpunkt  som
utskottet delar.
I  några  motioner  förordas att anslaget  (38:20)
Kostnader för omstrukturering  och  genomlysning  av
statligt  ägda  företag  skall  slopas.  Anslaget är
avsett bl.a. för att finansiera kostnader  i samband
med  förvaltning  av  företagen.  Enligt  utskottets
mening    är    det    mycket    viktigt   att   den
förmögenhetsmassa  som  de statligt  ägda  företagen
utgör  och  som  ytterst  tillhör   svenska   folket
förvaltas  på ett professionellt och effektivt sätt.
Utskottet anser  också att den vidgning av anslagets
ändamål  till  att även  omfatta  åtgärder  för  att
förbättra genomlysningen  av  statligt  ägda företag
som regeringen föreslår är lämplig.
Ett  nytt anslag avsett för regionalt innovations-
och   produktutvecklingsstöd    genom   industriella
utvecklingscentrum  (IUC)  föreslås   i  en  motion.
Utskottet  har  vid  tidigare  tillfällen då  frågor
rörande IUC har behandlats framfört  sin  åsikt  att
den   typ  av  underifrån  och  regionalt  initierad
verksamhet  som  IUC representerar är ett värdefullt
inslag i näringspolitiken.  Som  tidigare redovisats
har en särskild utredare nyligen i  ett  betänkande,
Företagsutveckling  på regional nivå (SOU 2002:101),
lagt   fram  förslag  beträffande   IUC:s   framtida
verksamhet.  Betänkandet  bereds för närvarande inom
Näringsdepartementet. Med hänvisning  härtill  anser
utskottet   att  riksdagen  inte  nu  bör  ta  något
initiativ. Regeringen  bör  dock  beakta att det kan
uppstå ett glapp i verksamhetsförutsättningarna  för
de  IUC-bolag som har anvisats medel för år 2002 för
genomförande   av   det   s.k.   UPA-uppdraget,   om
beredningen  av  frågan  inte  hinner  avslutas före
årsskiftet 2002/03.
Ett nytt anslag inom utgiftsområdet föreslås  även
i  en  annan  motion. Det gäller sanering av statlig
mark, varvid Sveriges  geologiska undersökning (SGU)
föreslås få ett särskilt  anslag  för ändamålet. Som
tidigare redovisats deltar SGU redan  för närvarande
i det aktuella arbetet, som finansieras  via  anslag
från  utgiftsområde  20 Allmän miljö- och naturvård.
Samarbetet med Naturvårdsverket  fungerar väl enligt
vad utskottet erfarit.
Regeringens     förslag     om     anslag     till
näringslivsutveckling  i Östersjöregionen avvisas  i
sju  motioner.  Denna  verksamhet   präglas,  enligt
utskottets   mening,   såväl   av  solidaritet   med
Östersjöländerna  som  av  ett intresse  att  främja
företagsamhet   och   sysselsättning    i   Sverige.
Utskottet ser verksamheten som en del av  de svenska
insatserna  för  att  stödja  utvecklingen  mot  ett
demokratiskt  system  och  mot marknadsekonomi i  de
berörda länderna. Enligt uppgift har företrädare för
det svenska näringslivet varit  mycket positiva till
insatserna.
Inom  politikområdet  Utrikeshandel,  export-  och
investeringsfrämjande  lägger  regeringen  fram  ett
förslag rörande bemyndigande att bilda ett av staten
helägt bolag för viss exportkreditgivning. Syftet är
att  tillförsäkra  svenska  exportföretag  likartade
förutsättningar  som   gäller   för   andra  länders
exportföretag.       Utskottet       anser       att
konkurrensneutralitet  i  olika  länders  system för
exportkreditgivning  är fundamentalt och tillstyrker
därmed förslaget.
Med  det  anförda  tillstyrker   utskottet  de  av
regeringen  föreslagna anslagen för budgetåret  2003
inom utgiftsområde  24  Näringsliv  med den i motion
2002/03:Fi230 (s, v, mp) föreslagna förändringen (se
bilaga 3). Den nämnda motionen tillstyrks sålunda av
utskottet  i  berörd  del. Motion 2002/03:N260  (mp)
blir  därmed också i sak  tillgodosedd.  Övriga  här
aktuella förslag till riksdagsbeslut som framlagts i
budgetpropositionen    tillstyrks    av   utskottet.
Samtliga behandlade motionsyrkanden – förutom de två
nyssnämnda – avstyrks.

Patent- och registreringsverket


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen     bör     göra     ett    förnyat
tillkännagivande  till  regeringen  i  frågan
rörande     kravet     på     Patent-     och
registreringsverket att kungöra  i  Post- och
Inrikes    Tidningar   vad   som   införs   i
aktiebolagsregistret.  Regeringen bör sålunda
anmodas att utan ytterligare  dröjsmål  lägga
fram    förslag    för   riksdagen   så   att
erforderliga lagändringar  kan  träda i kraft
senast  den 1 januari 2004. Regeringen  måste
också tillse  att frågan om finansieringen av
Svenska Akademiens  ordbok får en lösning, så
att detta inte tillåts  utgöra  något  hinder
för  ändringen av kungörelsekravet. Utskottet
är mycket  kritiskt  till  hur regeringen har
hanterat det riksdagsuttalande  i  frågan som
gjordes hösten 2001. Ur principiell  synpunkt
är  det  viktigt  att  utskottsinitiativ  och
tillkännagivanden  från riksdagen tas om hand
på ett adekvat sätt  av  regeringen.  Det  är
också   väsentligt   att   regeringen  håller
riksdagen informerad om hur hanteringen av en
fråga fortlöper.

Bakgrund

Utskottet uppmärksammar slutligen  en  fråga som rör
Patent-  och registreringsverket (PRV). Hösten  2001
gjorde  riksdagen,   på  förslag  av  ett  enhälligt
utskott,   ett   tillkännagivande   om   PRV   (bet.
2001/02:NU1). Riksdagen  anmodade  då regeringen att
skyndsamt finna en lösning så att kravet  på PRV att
kungöra i Post- och Inrikes Tidningar (PoIT) vad som
införs  i  aktiebolagsregistret  kan  slopas. Enligt
utskottets    mening   är   detta   publiceringskrav
ineffektivt och kostnadskrävande.

Utskottet redovisade i det då aktuella betänkandet
sakförhållandet,   som   innebär   att   det  enligt
aktiebolagslagen  (1975:1385)  krävs  att PRV  skall
kungöra  vad  som  införs  i aktiebolagsregistret  i
Post- och Inrikes Tidningar.  PRV,  som finner detta
krav   kostsamt  och  ineffektivt,  har  i   stället
förordat att uppgifterna skall kungöras elektroniskt
via Internet i en s.k. elektronisk tidning.
Frågan har varit föremål för utredning. Våren 1999
överlämnade  en  särskild  utredare,  regeringsrådet
Marianne  Eliason,  betänkandet  PoIT  –  SAOB   (Ds
1999:17)  till  Justitiedepartementet.  Hon föreslog
där att alla kungörelser som berör de företagsformer
som   PRV   är   registreringsmyndighet   för,  dvs.
aktiebolag,   handelsbolag,  ekonomiska  föreningar,
m.fl., skall tas  in i en tidning som ges ut av PRV.
En   elektronisk  kungörelsetidning   framstod   för
utredaren  som  ett  intressant  alternativ, och hon
ansåg  därför att formerna för kungörandet  hos  PRV
skulle utredas  innan  någon  förändring beträffande
kungörelseannonseringen i PoIT  genomförs. Samtidigt
gäller  att  intäkterna  från  annonsering   i  PoIT
finansierar utgivningen av Svenska Akademiens ordbok
(SAOB).  Intäkterna  från PRV:s annonser svarar  för
cirka  två  tredjedelar  av  PoIT:s  annonsintäkter.
Utredaren föreslog att staten skall överta PoIT från
Svenska   Akademien.    Akademien   skulle,   enligt
utredarens  förslag, kompenseras  genom  att  staten
avsätter  medel   till  en  fond  som  förvaltas  av
Akademien   och   vars   avkastning   används   till
finansiering  av  ordboken.  Det  belopp  som  måste
skjutas till för finansieringen av Akademiens arbete
med SAOB beräknades  till närmare 11 miljoner kronor
per år.
Utskottet konstaterade  att  utredningsbetänkandet
inte  hade  remissbehandlats.  Ett   skäl   är   att
utredaren    inte    lämnat   något   förslag   till
finansiering,  vilket  Finansdepartementet   kräver.
Utskottet  noterade  också  att  frågan  kompliceras
genom  att  den  berör  fyra  departement,  nämligen
Justitiedepartementet      (som     ansvarar     för
utredningen), Näringsdepartementet (som ansvarar för
PRV), Kulturdepartementet (som  ansvarar  för  SAOB)
och   Finansdepartementet   (som   ansvarar  för  de
statsfinansiella effekterna).

Utskottets ställningstagande


I  budgetpropositionen  sägs  nu  (s.  25)   att  en
promemoria  med  förslag  om elektroniskt kungörande
bereds i Regeringskansliet och kommer att remitteras
under  hösten  2002.  Någon  hänvisning  till  eller
erinran  om  riksdagens begäran  görs  dock  inte  i
propositionen,      vilket      utskottet     finner
anmärkningsvärt. Tillkännagivanden är ett instrument
som   riksdagen   förfogar   över  för  att   anmoda
regeringen att vidta åtgärder  i  en  fråga. Det får
inte  uppstå  en  situation  där det kan skapas  ett
intryck  av  att  regeringen  inte  tillmäter  detta
instrument dess rättmätiga betydelse.

Enligt utskottets mening borde  regeringen  vidare
ha hanterat frågan med den skyndsamhet som riksdagen
begärde.  Så  har  inte varit fallet. Den promemoria
som omnämns i propositionen  inkom  till  regeringen
från  PRV  i  september  2002 och innehåller förslag
till ändringar i lagar och  förordningar  som  krävs
för att PRV:s publiceringskrav skall kunna slopas. I
propositionen  sägs  att remiss av promemorian skall
äga rum under hösten 2002, men någon remiss har ännu
inte skickats ut.
Sammantaget är utskottet  alltså  mycket  kritiskt
till   hur   regeringen   har  handlagt  frågan.  Ur
principiell    synpunkt   är   det    viktigt    att
utskottsinitiativ    och    tillkännagivanden   från
riksdagen  tas  om  hand  på  ett  adekvat  sätt  av
regeringen. Det är också väsentligt  att  regeringen
håller riksdagen informerad om hur hanteringen av en
fråga fortlöper.
Med  hänvisning  till  det anförda anser utskottet
att    riksdagen   nu   bör   göra    ett    förnyat
tillkännagivande    till    regeringen   i   frågan.
Regeringen bör sålunda anmodas  att utan ytterligare
dröjsmål  lägga  fram förslag för riksdagen  så  att
erforderliga lagändringar  kan  träda i kraft senast
den  1 januari 2004. Regeringen måste  också  tillse
att frågan  om  finansieringen av Svenska Akademiens
ordbok får en lösning,  så  att  detta  inte tillåts
utgöra     något    hinder    för    ändringen    av
kungörelsekravet.

Reservationer



Utskottets   förslag    till    riksdagsbeslut   och
ställningstaganden     har    föranlett     följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.


1. Målen för och inriktningen av
näringspolitiken (punkt 1)

av Mikael Odenberg (m), Eva Flyborg  (fp),  Maria
Larsson  (kd),  Ola  Sundell (m), Yvonne Ångström
(fp), Åsa Torstensson (c) och Ulla Löfgren (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  som  anförs  i  reservation  1.  Därmed
bifaller riksdagen  motionerna 2002/03:Fi231 yrkande
10, 2002/03:Sf226 yrkande  2,  2002/03:N2 yrkande 1,
2002/03:N202, 2002/03:N207 yrkande  7, 2002/03:N215,
2002/03:N227  yrkande  1, 2002/03: N263  yrkande  1,
2002/03:N287, 2002/03:N291,  2002/03:N304 yrkande 2,
2002/03:N392 yrkande 1, 2002/03:N395  yrkandena 1, 2
och  19  och  2002/03:  A314 yrkande 6 och  bifaller
delvis motion 2002/03:N306 yrkande 1.

Ställningstagande

Vår    syn    på    näringspolitikens     inriktning
överensstämmer  med  den  som  redovisas  i  de  här
aktuella  motionerna  från  företrädare för Moderata
samlingspartiet,      Folkpartiet       liberalerna,
Kristdemokraterna     och     Centerpartiet.     Ett
framgångsrikt  företagande är den absolut viktigaste
förutsättningen  för välstånd. Utan ett livskraftigt
näringsliv  och  ett   gott  företagsklimat  är  det
omöjligt  att  skapa tillräckliga  resurser  för  en
fungerande sjukvård,  en  bra  skola  och  en värdig
äldreomsorg.  Det  måste bli enklare att starta  och
driva  företag.  Globalisering,  liberalisering  och
informationsteknikens   snabba   utveckling   öppnar
enorma möjligheter för dem som förstår att göra  sig
attraktiva   genom  att  skapa  ett  internationellt
konkurrenskraftigt    klimat    för    arbete    och
företagande.  Inte  bara de svenska företagen utan i
högsta grad Sverige som  land  befinner sig därmed i
en knivskarp konkurrenssituation.

Det nationella näringsklimatet måste formas så att
Sverige   klarar   av   att   tävla  med   de   mest
konkurrenskraftiga  delarna av världen  i  fråga  om
goda  villkor  för  företagande  och  investeringar.
Omvärldsförståelse   och   förändringsbenägenhet   i
politiken är helt avgörande  för  Sveriges  framtida
position.  Det  är i detta perspektiv förödande  att
klamra   sig  fast  vid   stela   modeller,   rigida
arbetsmarknadsregler     och     världens     högsta
skattetryck.   Tillkomsten  av  jobb  bygger  på  en
tillväxt bland de små och medelstora företagen.
Statens roll i  näringspolitiken skall främst vara
att sätta ramar för  och  övervaka  spelreglerna  på
marknaden,   ansvara   för   samhällsplanering   och
infrastruktur  samt  att  skapa  förutsättningar för
långsiktig tillväxt. När staten agerar  såväl domare
som   spelare   på  marknaden  är  risken  stor  att
konkurrensen snedvrids  och  att  investeringar inte
görs på ett optimalt sätt i de företag  som  har  de
bästa förutsättningarna.
Negativa  attityder  till småföretagande har under
lång tid påverkat företagsstrukturen.  Villkoren för
företagande  har  helt anpassats till storföretagen,
vilket  i  förlängningen   lett  till  en  bristande
mångfald av medelstora, växande  företag,  något som
finns  i  många  andra länder. Av Sveriges cirka  en
halv   miljon   företag    är   den   överväldigande
majoriteten enmansföretag, och  bara 3 % har fler än
20 anställda.
Framväxt   av   nya  företag  inom  tjänste-   och
servicesektorerna har  effektivt  hindrats genom den
offentliga sektorns kraftiga utbyggnad  och monopol.
Världens   största   offentliga   sektor  har  krävt
världens  högsta  skatter,  vilket  ytterligare  har
bromsat  tillkomst  av  företag  och  tillväxt.  Den
arbetsintensiva privata tjänstesektorn  som fungerat
som   sysselsättningsmotor   i   exempelvis  Förenta
staterna  har  utvecklats  betydligt  långsammare  i
Sverige.
Nyföretagandet  har minskat  under  år  2001,  och
antalet nystartade  företag  ligger nu på den lägsta
nivån   sedan   början  av  1990-talet.   Regeringen
konstaterar   själv    i   budgetpropositionen   att
nedgången mellan åren 2000 och 2001 uppgick till 8 %
(från  38 745  till  35 570  företag)  enligt  ITPS-
rapporten Nyföretagandet  i Sverige 2000 och 2001 (S
2002:008).     Senast    nyföretagandet     minskade
dessförrinnan  var   mellan   åren  1997  och  1998,
konstaterar   regeringen  vidare.   Dessutom   ökade
antalet företagskonkurser  med 10 % mellan åren 2000
och  2001,  uppger  regeringen.   Regeringens   egna
redovisningar   visar   alltså   på   hur  allvarlig
situationen är.
Ytterligare belägg för allvaret i situationen  när
det gäller nyföretagandet har nyligen presenterats i
en  internationell  undersökning,  Global  Entrepre-
neurship  Monitor  2002  (GEM).  I  denna analyseras
internationellt   entreprenörskap  (definierat   som
antalet individer som startat ett företag, vilket är
högst tre och ett halvt år gammalt, eller som håller
på  att  starta  ett  företag)  och  dessa  företags
betydelse för tillväxt  och välstånd. Analyserna har
genomförts sedan år 1998.  Årets  rapport baseras på
officiell   statistik  och  114  000  intervjuer   i
37 länder  med  motsvarande  65  %  av  den  globala
arbetskraften  och  92 %  av global BNP. För Sverige
redovisas bl.a. följande uppgifter:
– Sverige ligger på 31:a  plats  av 37 medverkande
länder när det gäller entreprenörskap,  och  Sverige
tillhör de länder där entreprenörskapet minskat mest
mellan åren 2000 och 2002.
–  Få  företag  (3 %)  startas  i  Sverige  av den
anledningen  att  man ser framtida vinstmöjligheter,
jämfört med t.ex. Förenta  staterna  (10 %),  Israel
(9 %), Irland och Kanada (8 %) samt Norge (7 %).
–  Per hundra invånare startas 2,5 nya företag  av
kvinnor  i  Sverige,  medan  genomsnittet  för de 37
länderna  är  dubbelt så högt och i Förenta staterna
tre gånger så högt.
–  Sverige framstår  som  starkt  när  det  gäller
tillgång   på   venture  capital  (riskkapital  till
onoterade företag),  men  tillhör de svagare när det
gäller   kapital   från   företagsänglar   (förmögna
personer    som    investerar   i   uppbyggnad    av
entreprenörsföretag)  och  andra  informella  källor
(släkt och vänner).
–  Sverige  ligger  näst  sist  i  fråga  om andel
familjeföretag   bland  entreprenörsföretagen  (dock
baserat  på  uppgifter  från  endast  10  av  de  37
länderna).

I rapporten studeras också vilka ekonomisk-politiska
insatser som har  störst inverkan på högteknologiskt
och  nyskapande entreprenörskap,  dvs.  den  typ  av
entreprenöriell   aktivitet  som  är  viktigast  för
tillväxt.  Av  ca  30   olika  typer  av  ekonomisk-
politiska instrument har följande störst inverkan på
entreprenöriella  aktiviteter:   en   av  regeringen
väldefinierad   entreprenörskapspolicy;  regleringar
som   inte   hämmar   entreprenörskap;    fungerande
konkurrens;  universitets-  och  högskoleutbildning;
tillgång  till  och  utnyttjande  av IT;  fungerande
immateriella rättigheter; tillgång  till såddkapital
via   informellt   kapital  (affärsänglar,   familj,
vänner).

I stället för den  nedgång  i  nyföretagandet  som
skett,  måste  nu  en  ökning  komma till stånd. För
detta  krävs  en  annan näringspolitik  än  den  som
regeringen bedriver.
Sverige behöver en  god  företagarpolitik,  vilket
omfattar   en   mängd   förändringar  inom  områdena
skatter, arbetsmarknad, konkurrens,  regelförenkling
och Europaengagemang. Grundläggande är  att  i  hela
samhället  förändra attityderna till företagande och
entreprenörskap.   Det   måste   skapas   ett   gott
företagarklimat  så att fler kvinnor och män vill  –
och vågar – starta  och  driva  företag och anställa
medarbetare.  För att Sverige skall  få  en  växande
företagsamhet måste  entreprenörskap och företagande
löna sig bättre än det gör för närvarande.
Riksdagen bör ställa  sig  bakom  vad  vi  här har
anfört beträffande inriktningen av näringspolitiken.
Därmed  blir  samtliga  här  aktuella motioner i sak
tillgodosedda i berörda delar.

2. Regelförenkling m.m. (punkt 3)

av Mikael Odenberg (m), Ingegerd  Saarinen  (mp),
Eva Flyborg (fp), Maria Larsson (kd), Ola Sundell
(m),  Yvonne  Ångström  (fp), Åsa Torstensson (c)
och Ulla Löfgren (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

3. Riksdagen lägger regeringens skrivelse  2002/03:8
till  handlingarna  och  tillkännager för regeringen
som  sin  mening  vad som anförs  i  reservation  2.
Därmed  bifaller  riksdagen   motionerna  2002/03:N1
yrkandena 1 och 3–5 och 2002/03:N2 yrkandena 4–6 och
bifaller delvis motionerna 2002/03:Kr264  yrkande 4,
2002/03:N1 yrkande 2, 2002/03:N2 yrkandena  2 och 3,
2002/03: N207 yrkande 4, 2002/03:N211 yrkandena 1–3,
2002/03:N226  yrkande  3,  2002/03:N227  yrkande  5,
2002/03:N250, 2002/03:N251, 2002/03:N263 yrkandena 5
och 6, 2002/03:N266 yrkande 3, 2002/03:N269  yrkande
5,  2002/03:N277,  2002/03:  N306  yrkandena  23–27,
2002/03:N343 yrkande 1, 2002/03:N356, 2002/03:  N392
yrkande  2,  2002/03:N395 yrkande 7 och 2002/03:N396
yrkandena 26, 28 och 30–32.

Ställningstagande

Vi anser – i likhet  med  vad  som  anförs  i  bl.a.
motionerna  2002/03:N2 (m, fp, kd, c) och 2002/03:N1
(mp)  – att regelförenklingsarbetet  är  av  största
vikt för  att  Sverige  skall  kunna  utvecklas  som
företagarnation.

Kostnaderna  för  ett  svenskt  företag  med  1–19
anställda     för    att    administrera    skatte-,
arbetsmarknads-  och  miljöreglerna är, som tidigare
redovisats,  enligt en OECD-beräkning  ca  30 000 kr
per anställd och  år.  Motsvarande  kostnader är för
företag  med  20–49 anställda ca 21 000 kr  och  för
företag med 50–500 anställda ca 6 000 kr. Appliceras
dessa siffror på  det  totala  beståndet av företag,
kan företagens kostnader för att administrera lagar,
regler  och  föreskrifter  beräknas  till  minst  50
miljarder kronor per år.
Om det är alltför krångligt  att  starta och driva
företag,  blir  effekten  färre företag.  Småföretag
tillväxer  heller  inte i den  utsträckning  som  är
möjligt  och  önskvärt,   om   byråkratin   är   för
omfattande  och  regelverket  för  krångligt. Om det
föreligger onödiga hinder mot produktutveckling  och
investeringar   är   det  vidare  en  risk  för  att
storföretagen  investerar   på   annat   håll,   där
lagstiftningen  är  enklare  än i Sverige. Samtidigt
bör det betonas att samhället har behov av effektiva
regelsystem för skydd av människors  liv  och hälsa,
miljöskydd och säkerhet.
I  många  av  Sveriges konkurrentländer pågår  ett
aktivt arbete med  att minska företagens regelbörda.
I  Nederländerna  har   sålunda,   som   redovisats,
parlamentet  beslutat  att företagens kostnader  för
att hantera regelverket  skall  minskas  med  25  %,
varav  en  minskning  med  10 %  uppnåddes under den
förra fyraårsperioden.
Vi    föreslår    att    riksdagen    genom    ett
tillkännagivande  skall uttala att under innevarande
mandatperiod skall  en  genomgång  göras av hela det
regelverk som berör företagandet, så att onödiga och
krångliga regler kan tas bort. Det bör  också sättas
upp       ett       kvantitativt       mål       för
regelförenklingsarbetet,  i  syfte  att  redan under
innevarande mandatperiod påtagligt minska företagens
kostnader för administration av regelverket. Med ett
tillkännagivande  av  riksdagen  i enlighet med  det
sagda tillgodoses motionerna 2002/03:N2  (m, fp, kd,
c) och 2002/03:N1 (mp) i berörda delar.
För att det nyssnämnda målet skall kunna uppnås är
det  viktigt  att  takten  i regelförenklingsarbetet
ökar redan under år 2003, jämfört  med  tidigare år.
Ett instrument för att åstadkomma detta är  att  det
tas  fram  ett  mått  som  kan  visa hur regelbördan
utvecklas. Därför bör det tas fram  en  mätmetod som
skall vara färdig att använda redan under  år  2003.
Mätmetoden  skall  vara  utformad i enlighet med den
mätmetod  som  OECD  använder.  När  det  gäller  de
oberoende granskningar  som  OECD  genomför av olika
länders    regelförenklingsarbete   har   regeringen
tidigare sagt  sig  vara  intresserad av en sådan. I
den  nu aktuella skrivelsen  säger  regeringen  dock
endast  i  vaga  ordalag  att den alltjämt överväger
tidpunkten för en granskning.  Vi  finner inte detta
acceptabelt, utan anser det angeläget att regeringen
under kalenderåret 2003 inger anmälan  till OECD med
begäran  om granskning av regelförenklingsarbetet  i
Sverige. Genom  en  sådan  granskning  kan värdefull
kunskap  om  Sveriges  position  i en internationell
jämförelse  erhållas.  Riksdagen  bör   genom   sitt
tillkännagivande    anmoda   regeringen   att   dels
fastställa mätmetoder, dels inge anmälan till OECD i
enlighet  med vad vi här  har  anfört.  Därmed  blir
motion  2002/03:N1   (mp)  tillgodosedd  i  de  båda
aktuella avseendena och tillstyrks.
Ytterligare ett område  där vi anser att det krävs
omedelbara    åtgärder   från   regeringen    gäller
regelverket vid  en företagsstart. I Sverige fordras
att en blivande företagare kontaktar ett stort antal
myndigheter, och ett  stort  antal  blanketter skall
beställas  och  fyllas  i.  I  många  fall   behöver
företagaren  få  förtydliganden av blanketterna  och
måste då försöka få  tag  på rätt person, vilket kan
försvåras genom begränsningar  i  telefontid.  Efter
det  att blanketter sänts in, kan det ibland ta lång
tid innan företagaren får besked. Mot denna bakgrund
är det  inte  förvånande att många personer drar sig
för att starta  företag. Därför anser vi att det bör
sättas upp en bestämd tid, inom vilken myndigheterna
måste ha svarat eller handlagt ett ärende. Generellt
sett  måste  myndigheterna   förbättra  sin  service
gentemot företagen och i större  utsträckning  kunna
fungera  som  ”lots” i sina kontakter med företagen.
Riksdagen  bör genom  sitt  tillkännagivande  anmoda
regeringen att  vidta åtgärder i enlighet med vad vi
nu har anfört. Därmed blir motion 2002/03:N2 (m, fp,
kd,  c)  helt  tillgodosedd   i   de  båda  aktuella
avseendena och tillstyrks.
Med  det anförda tillstyrker vi alltså  motionerna
2002/03:N2  (m,  fp, kd, c) och 2002/03:N1 (mp) i de
delar  som  angivits.   Övriga   yrkanden   i  dessa
motioner,    liksom    de    övriga   här   aktuella
motionsyrkandena,   blir   därmed    också   i   sak
tillgodosedda.    Riksdagen    bör    vidare   lägga
regeringens  redogörelse för regelförenklingsarbetet
till handlingarna.
Särskilda yttranden



Utskottets  beredning   av   ärendet  har  föranlett
följande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom
parentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.


1. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv
(punkt 4)

av Mikael Odenberg, Ola  Sundell och Ulla Löfgren
(alla m).

I  riksdagen  finns  en  majoritet  –  bestående  av
socialdemokrater,        vänsterpartister        och
miljöpartister – för förslagen i budgetpropositionen
för budgetåret 2003 om ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena   samt   beräkningen    av   statens
inkomster avseende år 2003 i den statliga  budgeten.
Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande
beräkningen  av  det  offentliga  utgiftstaket  samt
förslaget om preliminärt utgiftstak för år 2004.

Moderata   samlingspartiet   har   i   parti-  och
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska   politiken   och  budgetpolitiken.   Ett
övergripande  mål för den ekonomiska  politiken  bör
vara en sänkt utgiftskvot.  För detta krävs såväl en
moderniserad  arbetsmarknad  och  avregleringar  som
sänkta skatter och lägre offentliga utgifter.
Våra förslag syftar till att skapa förutsättningar
för ett ekonomiskt, kulturellt  och  socialt växande
Sverige. Vi vill satsa på en utbildning som ger alla
större  möjligheter  till ett rikare liv.  Genom  en
större  enskild  sektor   och  ett  starkare  civilt
samhälle kan både företag och  människor  växa. Ännu
fler  kan komma in på den ordinarie arbetsmarknaden,
och  den  sociala  tryggheten  ökar  också  i  andra
bemärkelser   genom  att  hushållen  får  en  större
ekonomisk självständighet. Friheten att välja bidrar
till mångfald,  en  bättre  kvalitet  och  en större
trygghet.  De  enskilda  människorna  får ett större
inflytande över sina liv.
Vi  har  föreslagit  en  långtgående växling  från
subventioner    och    bidrag    till     omfattande
skattesänkningar   för   alla,   främst   låg-   och
medelinkomsttagare.   Samtidigt   värnar  vi  om  de
människor  som  är  i  störst  behov  av  gemensamma
insatser och som har små eller inga möjligheter  att
påverka  sin  egen situation. Vi slår också fast att
det allmänna skall tillföras resurser för att på ett
tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter
som  måste  vara   gemensamma.   Avsevärda  resurser
tillförs t.ex. för att bryta den ökade sjukfrånvaron
och de ökande förtidspensioneringarna.
Vårt   budgetalternativ   –   med   förslag   till
utgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar
– bör ses som en helhet, där inte någon  eller några
delar kan brytas ut och behandlas isolerat  från  de
andra.  Då riksdagens majoritet har fattat beslut om
en annan  inriktning  av politiken, deltar vi inte i
utskottets beslut avseende  punkt  4  om anslag m.m.
inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I finansutskottets
betänkande   2002/03:FiU1   om   utgiftsramar    och
beräkning  av  statsinkomsterna har företrädarna för
Moderata samlingspartiet  i en reservation lagt fram
förslag till totala utgifter  på  statsbudgeten  och
fördelning på utgiftsområden. När det gäller det här
aktuella  utgiftsområdet  24  Näringsliv innebär den
föreslagna  ramen  en  minskning  med  289  miljoner
kronor  jämfört  med  riksdagens  beslut.   Hur  den
minskade   ramen  borde  fördelas  på  olika  anslag
framgår av motion 2002/03:N357 (m) och av bilaga 2.
Det krävs  en  rad  förändringar  för  att Sverige
skall  bli  ett  land som bättre än andra attraherar
och stimulerar företagande.  Det handlar bl.a. om en
ny    och    förenklad   företagsform,    avvecklade
etableringshinder         för         småföretagare,
regelförenklingar utan dröjsmål, ökad rättssäkerhet,
en företagarvänligare miljöbalk, en öppen och rörlig
arbetsmarknad,   bättre  konkurrensvillkor,   slopad
överbeskattning av  företagande  och  investeringar,
förbättrad    etableringsfrihet   och   upphandling,
trygghet      för     företagare,      avpolitiserad
energiförsörjning och en modern infrastruktur.
De prioriteringar  som  görs i budgetpropositionen
för utgiftsområde 24 Näringsliv  bidrar enligt oss i
mycket   ringa  utsträckning  till  ett   förbättrat
företagsklimat.   Vi   finner   därför  att  en  rad
förändringar är angelägna.
Anslaget  (38:2)  Näringslivsutveckling  m.m.  får
användas  till  s.k. näringslivsfrämjande  åtgärder,
vilket i praktiken  bl.a.  innebär  subventioner som
snedvrider  konkurrensen  och förhindrar  nyskapande
och utveckling. Vi anser därför  att  budgetutrymmet
för  sådana  åtgärder måste minska och att  anslaget
borde ha minskats med 44 miljoner kronor.
Konkurrensverket   bedriver  ett  viktigt  arbete,
varför vi vill satsa ytterligare ekonomiska medel på
detta.  Det  vore lämpligt  om  en  del  av  verkets
resurser    används     för     att     påvisa    de
konkurrenssnedvridningar   som   är   en  följd   av
offentliga  sektorns  monopol  samt  kommunalt   och
statligt ägande av bolag som konkurrerar med privata
företag.   Anslaget   (38:16)  borde  ha  höjts  med
3 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att anslaget (38:20) Kostnader
för  omstrukturering och  genomlysning  av  statligt
ägda företag  m.m.  i  huvudsak  skall användas till
omstrukturering av vissa statligt  ägda företag m.m.
Dock är det oklart vilka försäljningar  av  statligt
aktieinnehav  regeringen  planerar, varför det  inte
kan uteslutas att medlen i  praktiken  är tänkta att
användas  till  förvaltning av statligt ägda  bolag.
Detta   är,   enligt   vår   mening,   oacceptabelt.
Förvaltningen skall  bolagen  själva  stå  för,  och
kostnader som uppstår i samband med de försäljningar
som förhoppningsvis sker i framtiden skall täckas av
försäljningsintäkten.  Därmed skulle anslaget som nu
är upptaget med 25 miljoner kronor kunna tas bort.
Anslaget   (39:6)   för  näringslivsutveckling   i
Östersjöområdet bör ses  som  en  del av stödet till
Central- och Östeuropa. Stödets struktur  är  inte i
överensstämmelse med de behov som föreligger, varför
anslaget som är upptaget med 200 miljoner kronor bör
upplösas och medel i stället tillföras det ordinarie
anslaget   gällande   samarbete   med  Central-  och
Östeuropa   under   utgiftsområde 7  Internationellt
bistånd.
Konsumentverket bör renodla sin verksamhet och bli
mer  avgiftsfinansierat   genom  att  tillhandahålla
tjänster  som  överensstämmer   med   konsumenternas
efterfrågan. Därmed kan anslaget (40:2)  minskas med
20 miljoner  kronor.  Konsumentorganisationerna  bör
vidare bedriva en verksamhet som i högre grad än för
närvarande  är  självfinansierad.   Därmed   kan  en
besparing  på  det  sistnämnda  anslaget  (40:5) med
3 miljoner kronor göras. Den mest angelägna delen av
verksamheten, som inte får utsättas för besparingar,
är den verksamhetsgren som är inriktad på att  nå de
grupper     som     vanligtvis     inte    nås    av
konsumentinformation,        t.ex.       invandrare,
funktionshindrade, barn och ungdomar.

2. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv
(punkt 4)

av Eva Flyborg och Yvonne Ångström (båda fp).

I  riksdagen  finns  en  majoritet  –  bestående  av
socialdemokrater,        vänsterpartister        och
miljöpartister – för förslagen i budgetpropositionen
för budgetåret 2003 om ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena   samt   beräkningen    av   statens
inkomster avseende år 2003 i den statliga  budgeten.
Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande
beräkningen  av  det  offentliga  utgiftstaket  samt
förslaget om preliminärt utgiftstak för år 2004.

Folkpartiet liberalernas budgetförslag för år 2003
innebär  i  sina  huvuddrag sänkta skatter på arbete
och  företagande  som   syftar  till  att  uppnå  en
långsiktig och uthållig tillväxt.  Det  syftar också
till   en   mer   rättvis  skattepolitik  för  bl.a.
barnfamiljer.  Våra   utgiftsökningar  avser  främst
bistånd, utbildning, vård  och omsorg, förbättringar
för   handikappade,   åtgärder  mot   ohälsan   samt
satsningar på miljö och rättssäkerhet.
Vårt förslag till utgiftsram  för utgiftsområde 24
Näringsliv    har,    som   nämnts,   avslagits    i
budgetprocessens  första   steg.   Då   Folkpartiets
budgetförslag är en helhet är det i detta andra steg
av  budgetprocessen  inte meningsfullt att  delta  i
beslut  avseende fördelning  på  olika  anslag  inom
utgiftsområdet.  Vi deltar således inte i utskottets
beslut  avseende  punkt   4   om  anslag  m.m.  inom
utgiftsområde  24  Näringsliv.  I   finansutskottets
betänkande   2002/03:FiU1   om   utgiftsramar    och
beräkning  av  statsinkomsterna har företrädarna för
Folkpartiet i en  reservation lagt fram förslag till
totala utgifter på  statsbudgeten  och fördelning på
utgiftsområden.  När  det  gäller  det här  aktuella
utgiftsområdet 24 Näringsliv innebär  den föreslagna
ramen  en minskning med 404 miljoner kronor  jämfört
med riksdagens  beslut. Hur den minskade ramen borde
fördelas  på  olika  anslag  framgår  av  motionerna
2002/03:Fi232 (fp)  och  2002/03:  N263  (fp) och av
bilaga   2.  I  det  följande  redovisar  vi  vilken
fördelning  på  anslag  inom  utgiftsområde  24  som
förordats av Folkpartiet.
Folkpartiet   föreslår   en   radikal   reform  av
företagsklimatet  i Sverige i syfte att få fler  nya
och  växande företag.  Vägen  dit  går  över  sänkta
skatter på företagande, färre och enklare regler som
styr företagandet  samt  ett  värnande  av  den fria
konkurrensen. Vi föreslår bl.a. att ett mätbart  mål
för    förenklingsarbetet    skall    sättas    upp.
Kartellsamarbete  skall  kriminaliseras och beläggas
med höga böter.
Vi  anser  att ökade medel  borde  ha  satsats  på
Konkurrensverket  och  på  konkurrensforskningen. De
båda berörda anslagen (38:16  och  38:17)  borde  ha
ökats  med 10 respektive 6 miljoner kronor. I motion
2002/03:Bo290  (fp)  förordas också ökade medel till
Konkurrensverket  –  här  med  hänvisning  till  att
konkurrensen  inom byggsektorn  måste  skärpas.  Ett
viktigt led i arbetet  med  att  skapa en fungerande
byggmarknad är att Konkurrensverket  ges möjligheter
att  genomföra  en  effektiv  övervakning   av   att
gällande  konkurrensregler  verkligen efterföljs. En
ökning av anslaget till åtgärder på konsumentområdet
borde vidare ha skett – med 5 miljoner kronor.
Olika  utredningsorgan  har  kritiserat   de  s.k.
Östersjömiljarderna. Anslaget (39:6) borde dras  in.
Även    anslaget    (38:20)   till   kostnader   för
omstrukturering och genomlysning  av  statligt  ägda
företag borde slopas. Därutöver borde en neddragning
ha  skett  på  Vinnovas  FoU-anslag  (26:2)  och  på
anslaget  (38:14)  till  rymdverksamhet  –  med  100
miljoner kronor för vartdera anslaget.

3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv
(punkt 4)

av Maria Larsson (kd).

I  riksdagen  finns  en  majoritet  –  bestående  av
socialdemokrater,        vänsterpartister        och
miljöpartister – för förslagen i budgetpropositionen
för budgetåret 2003 om ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena    samt   beräkningen   av   statens
inkomster avseende år  2003 i den statliga budgeten.
Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande
beräkningen  av  det  offentliga  utgiftstaket  samt
förslaget om preliminärt utgiftstak för år 2004.

Kristdemokraterna     har     i     parti-     och
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska  politiken  och  budgetpolitiken  än  den
regeringen    och    dess   stödpartier    föreslår.
Kristdemokraterna   anser    att    näringspolitiken
huvudsakligen  skall  bedrivas med generella  medel.
Historien visar att statligt stöd och detaljstyrning
är mindre effektivt än att inrikta insatserna på att
undanröja  hinder och att  skapa  ett  allmänt  gott
näringsklimat.   Kristdemokraternas   näringspolitik
innebär   att   en   lång   rad,  framför  allt  för
småföretagen, skadliga skatter skall reduceras eller
slopas. Detta skapar förutsättningar  för  att också
minska  statens  kostnader för olika former av  stöd
till näringslivet.
Kristdemokraternas  budgetalternativ – med förslag
till      utgiftstak,     anslagsfördelning      och
skatteförändringar – bör ses som en helhet, där inte
någon eller  några delar kan brytas ut och behandlas
isolerat från  de andra. Då riksdagens majoritet har
fattat beslut om  en  annan inriktning av politiken,
deltar jag inte i utskottets beslut avseende punkt 4
om anslag m.m. inom utgiftsområde  24  Näringsliv. I
finansutskottets    betänkande    2002/03:FiU1    om
utgiftsramar  och beräkning av statsinkomsterna  har
företrädaren för  Kristdemokraterna i en reservation
lagt   fram   förslag  till   totala   utgifter   på
statsbudgeten och  fördelning på utgiftsområden. När
det  gäller  det  här  aktuella   utgiftsområdet  24
Näringsliv innebär den föreslagna ramen en minskning
med  353  miljoner  kronor  jämfört  med  riksdagens
beslut.  Hur  den  minskade ramen borde fördelas  på
olika anslag framgår av motion 2002/03:N395 (kd) och
av  bilaga 2. I det följande  redovisar  jag  vilken
fördelning  på  anslag  inom  utgiftsområde  24  som
förordats av Kristdemokraterna.
Ett  nytt  anslag  –  Regionalt  innovations-  och
produktutvecklingsstöd  –  borde  ha införts. Det är
viktigt att näringslivets regionalt  förankrade  och
regionalt   ägda   institutioner   tillvaratas   för
förmedling     av     bl.a.    statliga    resurser.
Kristdemokraterna  anser   det   vara   av   största
betydelse  att  det  utgår  stöd till de nätverk som
utgör  en  grundstomme  i  utvecklingen   av  svensk
industriverksamhet. Ett sådant är IUC-nätverket, som
består av ett tjugotal självständiga bolag runt om i
landet,  med  det  lokala och regionala näringslivet
som   majoritetsägare.    IUC    fungerar   som   en
utvecklingsresurs  för  de regionala  företagen  och
fokuserar  på att skapa industriell  tillväxt  genom
utveckling av  produkter,  teknik och kompetens. Det
s.k.    UPA-uppdraget    (uppsökande     verksamhet,
produktutveckling  och avknoppning) bör utvecklas  i
enlighet   med  den  s.k.   Bennet–Johnsson-gruppens
förslag.  Medel  till  UPA-uppdraget  förmedlas  för
närvarande  via  Almi.  Kristdemokraterna  anser att
rollerna   bör   renodlas   så  att  Almi  står  för
rådgivning, men att statliga  medel  bör  gå  direkt
till  IUC-bolagen.  De  är självständiga aktörer som
kanaliserar hjälp över olika  trösklar  fram till en
företagsstart.  Ett  nytt  anslag  borde  alltså  ha
inrättats, och 30 miljoner kronor borde ha  anvisats
för   år   2003   för  att  ytterligare  stärka  den
framgångsrika  och fungerande  verksamhet  som  IUC-
bolagen bedriver.
När  det  gäller  anslaget  (26:1)  till  Vinnovas
förvaltningskostnader  borde,  med  hänsyn  till det
ekonomiskt  osäkra  läget  och  för  att  finansiera
kristdemokratiska  reformer som förbättrar generellt
för företagen, en besparing med 5 miljoner kronor ha
gjorts.
Den  ökning  av  Vinnovas  FoU-anslag  (26:2)  med
30 miljoner kronor som regeringen har föreslagit som
en engångssatsning för  uppbyggnad av ett nationellt
inkubatorprogram borde inte  genomföras.  I  stället
borde, som nämnts, motsvarande medel satsas för  att
stärka IUC-bolagens funktion som inkubatorer.
Beträffande   Nuteks   förvaltningsanslag   (38:1)
borde, med hänvisning till det stora anslagssparande
som  antas  för  år  2002, en minskning ha skett med
15 miljoner kronor. Under  Nuteks  anslag (38:2) för
näringslivsutveckling, m.m. aviserar  regeringen  en
satsning  på 20 miljoner kronor för att utveckla ett
designprogram         som        skall        främja
näringslivsutvecklingen          på         området.
Kristdemokraterna  ställer  sig tveksamma  till  den
sortens   kortsiktiga   projekt   och    menar   att
långsiktiga   strukturella   reformer   av  generell
karaktär  är  till  större  nytta  för näringslivet.
Därför  borde en neddragning med 20 miljoner  kronor
ha gjorts på anslaget.
En besparing med 5 miljoner kronor borde ha gjorts
på förvaltningsanslaget  (38:3)  för ITPS. Detta med
hänvisning till anslagssparandet från  år  2001  och
det föreslagna höjda anslaget för år 2003.
När  det  gäller  turistfrämjande  (38:4)  borde 5
miljoner   kronor   utöver  regeringens  förslag  ha
anvisats  för  att finansiera  ökade  satsningar  på
marknadsföringen  av Sverige som turistland. Sverige
har en stor potential  att utvecklas som turistland,
och turistnäringen skapar  stora  värden  i  form av
arbetstillfällen    och   skatteintäkter.   En   god
marknadsföring av Sverige  är  av  största betydelse
för att attrahera ytterligare turister.  Ökade medel
till  marknadsföring  av Sverige som turistland  har
också föreslagits i motionerna 2002/03:N226 (kd) och
2002/03:N391 (kd).
Beträffande   anslaget    (38:5)   till   Sveriges
geologiska    undersökningsverksamhet    m.m.    kan
konstateras att  antalet  nya undersökningstillstånd
ligger på en lägre nivå än  tidigare  år,  nästan på
samma låga nivå som bottennivån under åren 1992  och
1993.  Vad  gäller  ansökningar  om  förlängning  av
befintlig  prospektering  är  dessa  lika  många som
tidigare  år, dock sökes förlängning med endast  ett
år i stället  för  som  brukligt tre år. Detta beror
sannolikt på konjunkturbedömningar  och  inväntandet
av förändringar i minerallagen. Med hänsyn  till det
nämnda    och    att   det   finns   ett   betydande
anslagssparande  år   2001  borde  en  besparing  på
Bergsstatens   verksamhet   ha   kunnat   ske,   med
15 miljoner kronor.
På  anslaget  (38:14)   Rymdverksamhet   borde  en
besparing med 10 miljoner kronor ha gjorts.
Kristdemokraterna   vill   öka   Konkurrensverkets
möjligheter  att  driva  viktiga  konkurrensmål  och
anslaget  (38:16)  borde  därför  ha  höjts   med  5
miljoner   kronor.   Dessutom   borde   Nämnden  för
offentlig    upphandling   (NOU)   göras   till   en
självständig del  av  Konkurrensverket,  och  därför
borde    3,7 miljoner   kronor   föras   över   från
utgiftsområde   2,   varifrån   NOU  för  närvarande
finansieras.
Företag  som  är verksamma på en  konkurrensutsatt
marknad  skall,  enligt  Kristdemokraternas  mening,
inte ägas av staten.  Statliga  företag  bör  alltså
avyttras  i  den  takt  som marknaden kan absorbera,
varvid försäljningen bör  finansieras  inom bolagen.
Anslaget  (38:20) till kostnader för omstrukturering
och genomlysning av statligt ägda företag m.m. borde
därmed slopas.
Beträffande  anslaget (39:2) till Kommerskollegium
kan konstateras  att  regeringens förslag innebär en
uppräkning,  samtidigt  som   funktionsansvaret  för
utrikeshandel inom civilt försvar  har försvunnit. I
stället   borde   en   besparing  på  anslaget   med
5 miljoner kronor ha gjorts.
Regeringen    föreslår   för    anslaget    (39:3)
Exportfrämjande verksamhet  kraftigt  ökade medel om
52 miljoner   kronor   för  utökade  satsningar   på
exportfrämjande åtgärder  och  för  tillskapandet av
ett    av    staten    helägt    nytt    bolag   för
exportkreditgivning.    Detta    sker   utöver   den
förstärkning om 45 miljoner kronor för åren 2003 och
2004 som redan beslutats. Kristdemokraterna  avvisar
dessa  satsningar  och  även  bildandet  av ett nytt
statligt  exportkreditinstitut.  Mot  denna bakgrund
borde en besparing med 65 miljoner kronor ha gjorts.
Anslaget   (39:6)  till  näringslivsutveckling   i
Östersjöregionen   borde  slopas.  Kristdemokraterna
ställer  sig  avvisande   till  statligt  stöd  till
företagsetableringar utanför Sveriges gränser.
I  regeringens  förslag till  anslag  (40:2)  till
Konsumentverket ingår  en  IT-satsning på 6 miljoner
kronor   i  syfte  att  öka  konsumentinformationens
tillgänglighet  och  effektivitet. Kristdemokraterna
anser att den IT-stödda informationsverksamheten med
fördel kan skötas – och  till  stor  del också redan
ombesörjs – av andra aktörer, varför denna  satsning
inte  borde  ske.  Således  borde  en  besparing med
6 miljoner kronor ha gjorts.
Anslaget  (40:6)  Bidrag  till  miljömärkning   av
produkter  är ett bidrag till den verksamhet som SIS
Miljömärkning  AB  ansvarar  för  när det gäller att
utveckla   och   informera   om   miljömärkning   av
konsumentvaror. Kristdemokraterna anser att detta är
en   angelägen  uppgift  och  vill  dessutom   utöka
verksamheten  till att också innefatta en utveckling
av    rättvise-   och    jämställdhetsmärkning    av
konsumentprodukter.  Därför  borde anslaget ha ökats
med 4 miljoner kronor.

4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv
(punkt 4)

av Åsa Torstensson (c).

I  riksdagen  finns  en  majoritet  –  bestående  av
socialdemokrater,        vänsterpartister        och
miljöpartister – för förslagen i budgetpropositionen
för budgetåret 2003 om ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena   samt   beräkningen    av   statens
inkomster avseende år 2003 i den statliga  budgeten.
Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande
beräkningen  av  det  offentliga  utgiftstaket  samt
förslaget om preliminärt utgiftstak för år 2004.

Centerpartiets budgetalternativ – med förslag till
utgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar
–  bör ses som en helhet, där inte någon eller några
delar  kan  brytas ut och behandlas isolerat från de
andra. Då riksdagens  majoritet har fattat beslut om
en annan inriktning av  politiken, deltar jag inte i
utskottets beslut avseende  punkt  4  om anslag m.m.
inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I finansutskottets
betänkande   2002/03:FiU1   om   utgiftsramar    och
beräkning  av  statsinkomsterna har företrädaren för
Centerpartiet i  en  reservation  lagt  fram förslag
till totala utgifter på statsbudgeten och fördelning
på  utgiftsområden. När det gäller det här  aktuella
utgiftsområdet  24 Näringsliv innebär den föreslagna
ramen en minskning  med  394 miljoner kronor jämfört
med riksdagens beslut. Hur  den minskade ramen borde
fördelas   på   olika  anslag  framgår   av   motion
2002/03:N360 (c) och av bilaga 2.
Centerpartiet vill  att  Sverige  skall  vara  ett
välfärdsland  med  ett  företagsklimat i världstopp.
Grunden för välfärden är  fler  företag  som ger nya
jobb,  tillväxt  och  ökade  skatteintäkter och  att
entreprenörer     tillåts     bli     framgångsrika.
Centerpartiet   vill  göra  det  lättare  för   fler
personer att starta,  driva  och  utveckla  företag,
förbättra   möjligheterna   att   få  tillgång  till
riskkapital,   ge   företagare   lika   villkor    i
försäkringssystemen,    minska   krångliga   regler,
underlätta   generationsskiften   och   införa   ett
nationellt program  för kvinnors företagande. Det är
viktigt  att  det blir  billigare  för  företag  att
anställa personal,  och  därför  vill  Centerpartiet
sänka arbetsgivaravgifterna. Likaså bör reglerna för
beskattning av fåmansbolag reformeras.
Sverige     behöver     få    världens    bästa
företagsklimat, och det målet  nås  inte i första
hand  genom  att  ”Myndighetssverige”  byggs  ut.
Företagsamhet  och  tillväxt  kommer  underifrån,
från  många kreativa entreprenörer. Centerpartiet
är restriktivt  till  ökad  byråkratisering  inom
svenska  myndigheter  och  sparar  därför  in  på
förvaltningskostnader.
Ett   nytt   anslag   borde  ha  förts  upp  under
utgiftsområde 24. SGU borde  sålunda  ha  tilldelats
ett  särskilt anslag, Sanering av statlig mark,  och
15 miljoner  kronor borde ha anvisats. Medlen skulle
användas för att  bygga upp en effektiv organisation
samt för att bedriva  en  effektiv  utrednings-  och
saneringsverksamhet  avseende förorenade områden där
staten  har  verksamhetsansvaret.   Genom   det  nya
anslaget  skulle  verksamheten med saneringsåtgärder
av de mest prioriterade  områdena  (riskklasserna  1
och 2) snabbt och effektivt kunna komma i gång. SGU,
som  bl.a.  har  erfarenhet  av  avvecklingen  av de
statliga  oljelagren, är den lämpligaste myndigheten
för detta arbete.
Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag


Proposition 2002/03:1 (utgiftsområde
24 Näringsliv)

Regeringen föreslår

1. att riksdagen  bemyndigar  regeringen  att  under
2003  för  ramanslaget  38:14  Rymdverksamhet ingå
ekonomiska  förpliktelser  som inklusive  tidigare
gjorda   åtaganden   medför  utgifter   på   högst
1 400 000 000 kronor efter 2003 (avsnitt 3.13.14),

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att bilda ett
av   staten   helt   ägt   aktiebolag   för   viss
exportkreditgivning  i  syfte   att   ge   svenska
exportföretag likartade förutsättningar som  andra
länders exportföretag (avsnitt 4.8.4),

3.  att  riksdagen  bemyndigar  regeringen att under
2003  ikläda  staten betalningsansvar  intill  ett
belopp    av    200 000 000 000     kronor     för
exportkreditgarantier (avsnitt 4.8.8),

4.  att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2003
ikläda  staten  betalningsansvar intill ett belopp
av 10 000 000 000 kronor för investeringsgarantier
(avsnitt 4.8.8),

5. att riksdagen bemyndigar  regeringen att för 2003
besluta  att  Exportkreditnämnden  får  obegränsad
upplåtningsrätt     i     Riksgäldskontoret    för
skadeutbetalning (avsnitt 4.8.8),

6.  att  riksdagen bemyndigar regeringen  att  ändra
reglerna    för   de   investeringsgarantier   som
Exportkreditnämnden   utfärdar  till  att  omfatta
trepartslån,   merfinansiering,    utfärdande   av
garantier  i  utländsk  valuta  och  täckande   av
kommersiella   risker   vid  trepartslån  (avsnitt
4.8.8),

7.  att riksdagen bemyndigar  regeringen  att  under
2003    för    ramanslaget    26:2    Verket   för
innovationssystem:    Forskning   och   utveckling
besluta  om bidrag som inklusive  tidigare  gjorda
åtaganden     medför     utgifter     på     högst
1 900 000 000 kronor   under   2004–2008  (avsnitt
6.1.2),

8.   att  riksdagen  för  budgetåret  2003   anvisar
anslagen  under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt
regeringens förslag i bilaga 2.


Skrivelse 2002/03:8


I   skrivelse   2002/03:8   lämnar   regeringen   en
redogörelse för regelförenklingsarbetet med särskild
inriktning på små företag.

Motioner med anledning av skrivelsen


2002/03:N1 av Ingegerd Saarinen (mp):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om hur företagens
kostnader   för  att  hantera  regelverket   skall
minska.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  företagets
uppgiftsskyldigheter.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om en ny mätmetod.

4.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om hastigheten  i
regelförenklingsarbetet.

5.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen bör
göra en anmälan om en oberoende OECD-granskning.

2002/03:N2 av Mikael Odenberg m.fl. (m, fp, kd, c):

1. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om ett förbättrat
svenskt näringsklimat.

2.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
Småföretagsdelegationens förslag skall genomföras.

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen anförs om att en oberoende
avregleringsgrupp tillsätts.

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om mätbara mål för
förenklingsarbetet.

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att det bör sättas
upp  en  bestämd tid inom vilken myndigheten måste
ha svarat eller handlagt ett ärende.

6. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i motionen anförs om serviceattityden
hos svenska myndigheter.


Motioner från allmänna
motionstiden


2002/03:Fi230 av Britt Bohlin m.fl. (s, v, mp):

11. Riksdagen anvisar  med  ändringar  i förhållande
till    regeringens    förslag    anslagen   under
utgiftsområde 24 Näringsliv enligt  uppställning i
motionen.

2002/03:Fi231 av Bo Lundgren m.fl. (m):

10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   som   i   motionen  anförs  om  att
företagandeklimatet måste förbättras genom minskat
krångel,  skärpt  konkurrens  och  borttagande  av
överbeskattningen.

2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

20. (delvis) Riksdagen  anvisar  för budgetåret 2003
anslagen under utgiftsområde 24  Näringsliv enligt
uppställning i motionen.

2002/03:U237 av Göran Lennmarker m.fl. (m):

17.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om Östersjömiljarden.

2002/03:Sf226 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad i motionen anförs om åtgärder för  nya
jobb genom förbättringar för företagande.

2002/03:Kr264 av Kent Olsson m.fl. (m):

4. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om konstnärer som
småföretagare.

2002/03:Kr347 av Eva Arvidsson och Inger Nordlander
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om hemslöjdens  och slöjdarnas
kunnande  för  att stärka design som ett  medel  för
näringslivsutveckling.

2002/03:MJ487 av Jan Andersson m.fl. (c):

10. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
konsumentorganisationernas  roll måste stärkas och
stödjas   genom   att   de  tilldelas   delar   av
Konsumentverkets anslag.

2002/03:N202 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad    i    motionen    anförs   om   en    aktivare
företagspolitik.

2002/03:N207 av Sten Tolgfors (m):

4. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om betydelsen av
förenkling  och  avreglering  av  särskilt  mindre
företags regelbörda.

5.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen   anförs   om   den  s.k.
Östersjömiljarden.

7.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  om  sambandet mellan
de  nationella  och  lokala förutsättningarna  för
företagande.

2002/03:N211 av Tobias Krantz (fp):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om minskat krångel
för företagandet.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att det skall
göras  lättare att starta och registrera  företag,
exempelvis via Internet.

3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av  den
offentliga avgiftspolitiken gentemot företagen.

2002/03:N215 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs om regeringens inriktning på
fördelning kontra tillväxt.

2002/03:N216 av Inger Lundberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs om regionala projektmedel för
att stimulera användningen  av designkompetens i små
och medelstora företag.

2002/03:N221 av Tobias Billström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om  en  sammanslagning  av
Konkurrensverket  och  Konsumentverket  till  en  ny
myndighet med namnet Kundverket.

2002/03:N226 av Kenneth Lantz (kd):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om behovet av att
förbättra marknadsföringen om turism i Sverige.

3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  villkor  och
betydelse    av    enklare    företagsregler   och
beskattning på arbete.

2002/03:N227 av Bo Lundgren m.fl. (m):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i motionen  anförs  om  att  avveckla
etableringshinder för småföretagare.

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om regelförenklingar.

2002/03:N250 av Henrik S Järrel (m):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  behovet   av
fortlöpande  utmönstring  av  föråldrade och/eller
uttjänta regleringar.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen  anförs  om  en  försöksvis
inrättad        avregleringsdelegation        inom
Statsrådsberedningen.

3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad i motionen anförs om prövning  av  ett
system med  s.k.  solnedgångsparagrafer inom vissa
lagområden.

2002/03:N251 av Bengt-Anders Johansson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs  om  behovet  av  ett lockande
småföretagsklimat.

2002/03:N260 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs  om behovet av en nationell
satsning på miljödriven näringslivsutveckling.

2002/03:N263 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om företagspolitiken.

5. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen anförs om minskat krångel
för företagande.

6. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om ett mätbart mål
för förenklingsarbetet.

15. Riksdagen anvisar  med  ändringar  i förhållande
till    regeringens    förslag    anslagen   under
utgiftsområde 24 Näringsliv enligt  uppställning i
motionen.

2002/03:N266 av Helena Bargholtz (fp):

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening    vad   i   motionen    anförs    om    en
förenklingskommission  för att se över regelverken
med småföretagarna i glesbygden.

2002/03:N269 av Per Westerberg m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om förenkling av
regelverken för småföretag.

2002/03:N277 av Tomas Högström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs om betydelsen av  förändrade
lagar för att underlätta för företagande.

2002/03:N287 av Anna Lilliehöök (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs  om  åtgärder  för förbättrat
företagarklimat.

2002/03:N291 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad   som   i  motionen  anförs  om  att  skapa   en
handlingsplan för att bryta den negativa trenden när
det gäller nyföretagande.

2002/03:N296 av Ingegerd Saarinen och Mona Jönsson
(mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs  om att skapa ett program med
riskkapital  för  hållbar  utveckling   som  del  av
satsningen på miljödriven teknikutveckling.

2002/03:N304 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om generella insatser
för ett bättre företagsklimat.

2002/03:N306 av Maud Olofsson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om att målet skall
vara att nyföretagandet  skall  öka  med 20 % fram
till år 2006.

23.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att målet för
regelförenklingsarbetet  skall  vara  att  antalet
regler skall minska med 25 % fram till år 2006.

24.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  ett  av
uppdragen  för  regelförenklingsarbetet skall vara
att undersöka reglerna  kring  företagande  ur ett
genusperspektiv.

25.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening  vad  i motionen anförs  om  att  genomföra
småföretagardelegationens förslag.

26. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att införa en
solnedgångsprincip innebärande att regler som inte
använts på fem år automatiskt upphör att gälla.

27.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om kravet på att
myndigheter   skall   ha   samma   svarstid    som
företagare.

2002/03:N343 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att  skapa enklare
och färre regler för småföretagen.

2002/03:N356 av Marie Granlund och Lennart Beijer
(s, v):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs om intensifiering av
Simplexarbetet.

2.  Riksdagen  begär  att  regeringen  återkommer  i
regeringsskrivelse år 2004  med  en  redovisning i
kvantitativa   termer  om  hur  arbetet  med   ett
minskande av regelverket  för  framför allt de små
företagen lyckats.

2002/03:N357 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

9.  Riksdagen anvisar till utgiftsområde  24  anslag
38:2 Näringslivsutveckling för år 2003 175 562 000
kr.

10. Riksdagen  anvisar  till utgiftsområde 24 anslag
38:16 Konkurrensverket för år 2003 82 922 000 kr.

11. Riksdagen anvisar till  utgiftsområde  24 anslag
38:20    Kostnader    för    omstrukturering   och
genomlysning av statligt ägda  företag m.m. för år
2003 0 kr.

12. Riksdagen anvisar till utgiftsområde  24  anslag
39:6 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen  för
år 2003 0 kr.

13.  Riksdagen  anvisar till utgiftsområde 24 anslag
40:2 Konsumentverket för år 2003 87 743 000 kr.

14. Riksdagen anvisar  till  utgiftsområde 24 anslag
40:5 Åtgärder på konsumentområdet  för  år 2003 13
025 000 kr.

2002/03:N360 av Åsa Torstensson m.fl. (c):

Riksdagen   beslutar   att   anvisa  anslagen  under
utgiftsområde  24  Näringsliv,  med  förändringar  i
förhållande   till   regeringens   förslag,   enligt
uppställning i motionen.

2002/03:N391 av Lars Lindén m.fl. (kd):

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  statens uppgift
som marknadsförare av Sverige.

2002/03:N392 av Maria Larsson m.fl. (kd):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  attityder  till
företagande.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om enklare regler och
sänkta skatter under avsnitt 5.1 till 5.14.

2002/03:N395 av Alf Svensson m.fl. (kd):

1.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  statens  roll i
näringspolitiken.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om etikens  betydelse
för en fungerande marknad.

7.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  om  genomförande  av
Småföretagsdelegationens förslag.

19.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs  om näringspolitikens
mål.

20.  Riksdagen  beslutar  att  för  budgetåret  2003
anvisa anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv,
med  förändringar  i förhållande till  regeringens
förslag, enligt uppställning i motionen.

2002/03:N396 av Ingegerd Saarinen (mp):

26. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att företagens
kostnader   för  att  hantera  regelverket   skall
minska.

28. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  företagets
uppgiftsskyldigheter.

30. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om en ny mätmetod för
att studera regelutvecklingar.

31.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening  vad i motionen  anförs  om  hastigheten  i
regelförenklingsarbetet.

32. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen bör
göra en anmälan om en oberoende OECD-granskning.

2002/03:A314 av Anders G Högmark m.fl. (m):

6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  behovet av fler
och växande företag.

2002/03:Bo290 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad   i   motionen    anförs    om    att
Konkurrensverket   måste   ges   ökade  ekonomiska
resurser för att skapa bättre konkurrens.



Bilaga 2

Regeringens och riksdagspartiernas förslag till anslag för år 2003
inom utgiftsområde 24

Näringsliv

Belopp i 1 000-tal kronor
---------------------------------------------------------------------
Anslag
AnslagstypRegeringens
förslag
(s,
v, mp)
(m)      (fp)      (kd)      (c)
--------------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------------------
26:1  Verket för
innovationssystem:    (ram.)      110 171
– 5 000  – 8 000
Förvaltnings-
kostnader
----------------------------------------------------------------------
26:2  Verket för
innovationssystem:    (ram.)    1 035 541  – 10 000           – 100
000  – 30 000
Forskning och
utveckling
----------------------------------------------------------------------
.
------------------------------------------------------------------38:1  Verket
för
(ram.)      207 719                                – 15 000
– 41 145
näringslivsutveckling:
Förvaltningskostnader
-------------------------------------------------------------------------
38:2  Näringslivsutveckling
m.m.       (ram.)      219 562  + 10 000  – 44 000            – 20
000 – 44 000
------------------------------------------------------------------------
38:3  Institutet för
tillväxtpolitiska (ram.)       72 460                                 –
5 000
                                              studier:
Förvaltningskostnader
---------------------------------------------------------------------
38:4  Turistfrämjande
(ram.)       91 066                                 + 5 000  –
8 048
----------------------------------------------------------------------
38:5  Sveriges geologiska
(ram.)      166 792                                – 15 000
– 30 767
                                              undersökning:
Geologisk
undersökningsverksamhet m.m.
------------------------------------------------------------------------
38:6  Sveriges geologiska
(ram.)        9 228                                          –
4 061
                                              undersökning:
Geovetenskaplig forskning
--------------------------------------------------------------------
38:7  Sveriges geologiska
(ram.)       27 000
undersökning: Miljösäkring
av oljelagringsanläggningar m.m.
------------------------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------
Anslag
AnslagstypRegeringens
förslag
(s,
v, mp)
(m)      (fp)      (kd)      (c)
----------------------------------------------------------------------
38:8  Patentbesvärsrätten
(ram.)       14 575
– 956
----------------------------------------------------------------------
38:9  Patent- och
registreringsverket: (ram.)        8 000
Finansiering av
viss verksamhet (likvidatorer)
----------------------------------------------------------------------
38:10 Upprätthållande av
nationell     (ram.)       26 786
– 6 658
                                              metrologi
m.m.
-----------------------------------------------------------------------
38:11 Elsäkerhetsverket
(ram.)       40 211                                          –
1 248
-----------------------------------------------------------------------
38:12 Bidrag till
standardisering och  (ram.)       70 363
FoU inom
experimentell teknik m.m.
----------------------------------------------------------------------
38:13 Rymdstyrelsen:
(ram.)       21 344                                          –
5 731
Förvaltningskostnader
---------------------------------------------------------------------
38:14 Rymdverksamhet
(ram.)      512 855                     – 100 000  – 10
000
----------------------------------------------------------------------
38:15 Bidrag till
(obet.)       5 359
Ingenjörsvetenskapsakademien
---------------------------------------------------------------------
38:16 Konkurrensverket
(ram.)       79 922             + 3 000  + 10 000   + 8 700
---------------------------------------------------------------------
38:17 Konkurrensforskning
(ram.)        6 479                       + 6 000
– 184
-------------------------------------------------------------------
38:18 Täckande av förluster
vid viss   (ram.)        2 000
garantigivning,
m.m.
-----------------------------------------------------------------------
38:19 Medel till AB Göta
kanalbolag    (obet.)      15 000
för upprustning
                                              och
drift av kanalen
----------------------------------------------------------------------
38:20 Kostnader för
omstrukturering    (ram.)       25 000            – 25 000  – 25
000  – 25 000
                                              och
genomlysning av statligt ägda
företag
                                              m.m.
---------------------------------------------------------------------
38:21 Avgifter till vissa
(ram.)        6 519
internationella organisationer
-------------------------------------------------------------------
38:22 Innovations- och
(ram.)                                             + 30 000
produktutvecklingsstöd*
-------------------------------------------------------------------
38:23 Sanering av statlig
mark*        (ram.)                                                      +
15 000
----------------------------------------------------------------------
.
---------------------------------------------------------------------
39:1  Styrelsen för
ackreditering och  (ram.)       19 207
– 1 473
                                              teknisk
kontroll:
Myndighetsverksamhet
---------------------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------------------
* = förslag om nytt anslag
----------------------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------------------
Anslag
AnslagstypRegeringens
förslag
(s,
v, mp)
(m)      (fp)      (kd)      (c)
----------------------------------------------------------------------
39:2  Kommerskollegium
(ram.)       63 159                                 – 5 000
– 1 052
-----------------------------------------------------------------------
39:3  Exportfrämjande
verksamhet       (ram.)      233 956                                –
65 000 – 15 000
----------------------------------------------------------------------
39:4  AB Svensk Exportkredits
(ram.)          141
statsstödda
exportkreditgivning
----------------------------------------------------------------------
39:5  Investeringsfrämjande
(ram.)       70 734                                         –
15 000
-----------------------------------------------------------------------
39:6  Näringslivsutveckling i
(ram.)      200 000           – 200 000 – 200 000 – 200
000    – 200
Östersjöregionen
000
----------------------------------------------------------------------
39:7  Avgifter till
internationella    (ram.)       15 510
handelsorganisationer
----------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------
40:1  Marknadsdomstolen
(ram.)        8 539                                          –
1 932
-----------------------------------------------------------------------
40:2  Konsumentverket
(ram.)      107 743            – 20 000             – 6 000
– 17 809
-----------------------------------------------------------------------
40:3  Allmänna
reklamationsnämnden     (ram.)       20 268
– 4 565
----------------------------------------------------------------------
40:4  Fastighetsmäklarnämnden
(ram.)        9 041                                          –
1 538
-----------------------------------------------------------------------
40:5  Åtgärder på
konsumentområdet     (ram.)       16 025             – 3 000   + 5
000
-----------------------------------------------------------------------
40:6  Bidrag till
miljömärkning av     (obet.)       4 400                                 +
4 000
                                              produkter
---------------------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------------------
Summa
3 542 675       ( 0 – 289 000 – 404 000 – 353
300    – 394
167
----------------------------------------------------------------------




Bilaga 3

Utskottets förslag till anslag
för år 2003 inom utgiftsområde 24 Näringsliv

Företrädarna  för  (m),  (fp),  (kd)  och
(c)  har  avstått  från att delta i beslutet om anslag (se särskilda
yttranden 1–4).

                                             Belopp i 1 000-tal
kronor
------------------------------------------------------------------
Anslag
Anslagstyp Utskottets
förslag
------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------
26:1  Verket för
innovationssystem:         (ram.)        110 171
Förvaltningskostnader
------------------------------------------------------------------
26:2  Verket för
innovationssystem:         (ram.)      1 025 541
Forskning och
utveckling
------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------
38:1  Verket för
näringslivsutveckling:     (ram.)        207 719
Förvaltningskostnader
------------------------------------------------------------------
38:2  Näringslivsutveckling
m.m.            (ram.)        229 562
------------------------------------------------------------------
38:3  Institutet för
tillväxtpolitiska      (ram.)         72 460
studier:
Förvaltningskostnader
------------------------------------------------------------------
38:4  Turistfrämjande
(ram.)         91 066
------------------------------------------------------------------
38:5  Sveriges geologiska
undersökning:     (ram.)        166 792
Geologisk
undersökningsverksamhet m.m.
------------------------------------------------------------------
38:6  Sveriges geologiska
undersökning:     (ram.)          9 228
Geovetenskaplig
forskning
------------------------------------------------------------------
38:7  Sveriges geologiska
undersökning:     (ram.)         27 000
Miljösäkring
av
oljelagringsanläggningar m.m.
------------------------------------------------------------------
38:8  Patentbesvärsrätten
(ram.)         14 575
------------------------------------------------------------------
38:9  Patent- och
registreringsverket:      (ram.)          8 000
Finansiering av viss
verksamhet (likvidatorer)
------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------
Anslag
Anslagstyp Utskottets
förslag
------------------------------------------------------------------
38:10 Upprätthållande av
nationell          (ram.)         26 786
metrologi m.m.
------------------------------------------------------------------
38:11 Elsäkerhetsverket
(ram.)         40 211
------------------------------------------------------------------
38:12 Bidrag till
standardisering och FoU   (ram.)         70 363
inom
experimentell teknik m.m.
------------------------------------------------------------------
38:13 Rymdstyrelsen:
Förvaltningskostnader  (ram.)         21 344
------------------------------------------------------------------
38:14 Rymdverksamhet
(ram.)        512 855
------------------------------------------------------------------
38:15 Bidrag till
(obet.)         5 359
Ingenjörsvetenskapsakademien
------------------------------------------------------------------
38:16 Konkurrensverket
(ram.)         79 922
------------------------------------------------------------------
38:17 Konkurrensforskning
(ram.)          6 479
------------------------------------------------------------------
38:18 Täckande av förluster
vid viss        (ram.)          2 000
garantigivning, m.m.
------------------------------------------------------------------
38:19 Medel till AB Göta
kanalbolag för     (obet.)        15 000
upprustning och
drift av kanalen
------------------------------------------------------------------
38:20 Kostnader för
omstrukturering och     (ram.)         25 000
genomlysning av
statligt ägda företag m.m.
------------------------------------------------------------------
38:21 Avgifter till vissa
internationella   (ram.)          6 519
organisationer
------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------
39:1  Styrelsen för
ackreditering och       (ram.)         19 207
teknisk kontroll:
Myndighetsverksamhet
------------------------------------------------------------------
39:2  Kommerskollegium
(ram.)         63 159
------------------------------------------------------------------
39:3  Exportfrämjande
verksamhet            (ram.)        233 956
------------------------------------------------------------------
39:4  AB Svensk Exportkredits
statsstödda   (ram.)            141
exportkreditgivning
------------------------------------------------------------------
39:5  Investeringsfrämjande
(ram.)         70 734
------------------------------------------------------------------
39:6  Näringslivsutveckling i
(ram.)        200 000
Östersjöregionen
------------------------------------------------------------------
39:7  Avgifter till
internationella         (ram.)         15 510
handelsorganisationer
------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------
Anslag
Anslagstyp Utskottets
förslag
------------------------------------------------------------------
Elanders Gotab, Stockholm
2002
------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------
40:1  Marknadsdomstolen
(ram.)          8 539
------------------------------------------------------------------
40:2  Konsumentverket
(ram.)        107 743
------------------------------------------------------------------
40:3  Allmänna
reklamationsnämnden          (ram.)         20 268
------------------------------------------------------------------
40:4  Fastighetsmäklarnämnden
(ram.)          9 041
------------------------------------------------------------------
40:5  Åtgärder på
konsumentområdet          (ram.)         16 025
------------------------------------------------------------------
40:6  Bidrag till miljömärkning
av          (obet.)         4 400
produkter
------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------
Summa
3 542 675
------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------