Näringsutskottets betänkande

2002/03:NU1

Utgiftsområde 24 Näringsliv

---

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i huvudsak de av regeringen
föreslagna anslagen för budgetåret 2003 inom
utgiftsområde 24 Näringsliv. Enligt utskottet bör
riksdagen – med bifall till förslag i en motion (s,
v, mp) – besluta om en överflyttning av medel mellan
två av anslagen. De medel om 10 miljoner kronor per
år som Vinnova sedan år 2001 har tilldelats för
miljöteknikutveckling under anslaget (26:2)
Forskning och utveckling bör i stället satsas på
miljödriven affärsutveckling under Nuteks anslag
(38:2) Näringslivsutveckling m.m. För att ta till
vara den kraft som marknaden uppvisar och styra den
mot hållbarhet bör regeringen tillse att en samlad
strategi tas fram. De medel om 10 miljoner kronor
som utskottet föreslår skall tillföras Nuteks anslag
bör sålunda användas för en nationell satsning på
miljödriven näringslivsutveckling. Övriga här
aktuella förslag till riksdagsbeslut som regeringen
framlägger under detta utgiftsområde tillstyrks av
utskottet.

Vidare föreslår utskottet att riksdagen skall
avslå motionsyrkanden om näringspolitikens
inriktning. Utskottet redogör för sin syn på
näringspolitikens inriktning, vilken ligger i linje
med den som redovisas i budgetpropositionen och med
vad som har överenskommits i överläggningar mellan
regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. I en
reservation (m, fp, kd, c) presenteras dessa
partiers gemensamma uppfattning i frågan.
Motioner med förslag om andra anslagsbelopp än vad
regeringen föreslagit avstyrks av utskottet.
Företrädarna i utskottet för Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och
Centerpartiet deltar inte i beslutet om anslag. De
erinrar i särskilda yttranden om de budgetförslag
som framlagts av respektive parti.
Regeringens skrivelse (2002/03:8) med redogörelse
för regelförenklingsarbetet behandlas också i
betänkandet. Utskottet föreslår därvid att riksdagen
genom ett tillkännagivande skall anmoda regeringen
att vidta olika åtgärder för att intensifiera
regelförenklingsarbetet. Regeringen bör anlägga ett
bredare och mer systematiskt angreppssätt än
tidigare och presentera ett handlingsprogram under
år 2003 som inriktas på de befintliga regelverken
och som omfattar åtgärder hos såväl departement som
myndigheter. Takten i regelförenklingsarbetet måste
öka, och ett instrument för att åstadkomma detta är
att det tas fram ett mått som kan visa hur
regelbördan utvecklas. Utskottet anser vidare att
det är angeläget att regeringen under år 2003 inger
anmälan till OECD med begäran om granskning av
regelförenklingsarbetet i Sverige. Regeringen bör
också göra en översyn av regelverket vid
företagsstart i syfte att åstadkomma en minskning av
handläggningstiden för dessa ärenden. Myndigheterna
måste härutöver i större utsträckning kunna fungera
som ”lots” i sina kontakter med företagen, sägs det.
I en reservation (m, fp, kd, c, mp) föreslås också
ett tillkännagivande av riksdagen om
regelförenklingsarbetet. Regeringen anmodas att
under innevarande mandatperiod göra en genomgång av
hela det regelverk som berör företagandet, så att
onödiga och krångliga regler kan tas bort. Det bör
också sättas upp ett kvantitativt mål för
regelförenklingsarbetet, i syfte att redan under
innevarande mandatperiod påtagligt minska företagens
kostnader för administration av regelverket. Takten
i regelförenklingsarbetet måste öka redan under år
2003, och därför skall ett mått som kan visa hur
regelbördan utvecklas tas fram. Regeringen skall
också under år 2003 inge en anmälan till OECD med
begäran om granskning av regelförenklingsarbetet i
Sverige. När det gäller regelverket vid
företagsstart skall regeringen tillse att det sätts
upp en bestämd tid, inom vilken berörda myndigheter
måste ha svarat eller handlagt ett ärende.
Myndigheterna måste generellt sett i större
utsträckning kunna fungera som ”lots” i sina
kontakter med företagen, sägs det.
Utskottet uppmärksammar slutligen en fråga som rör
Patent- och registreringsverket (PRV). Hösten 2001
gjorde riksdagen, på förslag av ett enhälligt
utskott, ett tillkännagivande om PRV (bet.
2001/02:NU1). Riksdagen anmodade då regeringen att
skyndsamt finna en lösning så att kravet på PRV att
kungöra i Post- och Inrikes Tidningar vad som införs
i aktiebolagsregistret kan slopas. Enligt utskottets
mening är detta publiceringskrav ineffektivt och
kostnadskrävande. Utskottet konstaterar nu att
mycket litet har skett i frågan under det år som
gått från det nämnda riksdagsbeslutet och framför
kritik mot hur regeringen har handlagt frågan. Ur
principiell synpunkt är det viktigt att
utskottsinitiativ och tillkännagivanden från
riksdagen tas om hand på ett adekvat sätt av
regeringen, anför utskottet. Det är också väsentligt
att regeringen håller riksdagen informerad om hur
hanteringen av en fråga fortlöper. Utskottet anser
därför att riksdagen nu bör göra ett förnyat
tillkännagivande till regeringen i frågan.
Regeringen bör sålunda anmodas att utan ytterligare
dröjsmål lägga fram förslag för riksdagen så att
erforderliga lagändringar kan träda i kraft senast
den 1 januari 2004. Regeringen måste också tillse
att finansieringsfrågan av Svenska Akademiens ordbok
får en lösning, så att detta inte tillåts utgöra
något hinder för ändringen av kungörelsekravet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Målen för och inriktningen av
näringspolitiken

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi231
yrkande 10, 2002/03:Sf226 yrkande 2, 2002/03:N2
yrkande 1, 2002/03:N202, 2002/03:N207 yrkande 7,
2002/03:N215, 2002/03:N227 yrkande 1,
2002/03:N263 yrkande 1 2002/03:N287,
2002/03:N291, 2002/03:N304 yrkande 2,
2002/03:N306 yrkande 1, 2002/03:N392 yrkande 1,
2002/03:N395 yrkande 1, 2 och 19 och 2002/03:A314
yrkande 6.
Reservation 1 (m, fp, kd, c)

2. Bedömning av regeringens
resultatredovisning

Riksdagen godkänner vad utskottet anfört.

3. Regelförenkling m.m.

Riksdagen lägger regeringens skrivelse
2002/03:8 till handlingarna och tillkännager för
regeringen som sin mening vad utskottet anför.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:N1
yrkandena 1 och 3–5 och 2002/03:N356 yrkande 1,
bifaller delvis motionerna 2002/03:N1 yrkande 2,
2002/03:N2 yrkandena 5 och 6 och 2002/03:N356
yrkande 2 och av-slår motionerna 2002/03:Kr264
yrkande 4, 2002/03:N2 yrkandena 2–4, 2002/03:N207
yrkande 4, 2002/03:N211 yrkandena 1–3,
2002/03:N226 yrkande 3, 2002/03:N227 yrkande 5,
2002/03:N250, 2002/03:N251, 2002/03:N263
yrkandena 5 och 6, 2002/03:N266 yrkande 3,
2002/03: N269 yrkande 5, 2002/03:N277,
2002/03:N306 yrkandena 23–27, 2002/03:N343
yrkande 1, 2002/03:N392 yrkande 2, 2002/03:N395
yrkande 7 och 2002/03:N396 yrkandena 26, 28 och
30–32.
Reservation 2 (m, fp, kd, c, mp)

4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv

a) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2003 för ramanslaget 38:14 Rymdverksamhet ingå
ekonomiska förpliktelser som, inklusive tidigare
gjorda åtaganden, medför utgifter på högst 1 400
000 000 kr efter år 2003. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2002/03:1 utgiftsområde 24
punkt 1.
b) Riksdagen bemyndigar regeringen att bilda ett
av staten helägt aktiebolag för viss
exportkreditgivning i syfte att ge svenska
exportföretag likartade förutsättningar som andra
länders exportföretag har. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2002/03:1 utgiftsområde 24
punkt 2.
c) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2003 ikläda staten betalningsansvar intill ett
belopp av 200 000 000 000 kr för
exportkreditgarantier. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2002/03:1 utgiftsområde 24 punkt 3.
d) Riksdagen bemyndigar regeringen att för år
2003 ikläda staten betalningsansvar intill ett
belopp av 10 000 000 000 kr för
investeringsgarantier. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2002/03:1 utgiftsområde 24 punkt 4.
e) Riksdagen bemyndigar regeringen att för år
2003 besluta att Exportkreditnämnden får
obegränsad upplåtningsrätt i Riksgäldskontoret
för skadeutbetalning. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2002/03:1 utgiftsområde 24 punkt 5.
f) Riksdagen bemyndigar regeringen att ändra
reglerna för de investeringsgarantier som
Exportkreditnämnden utfärdar till att omfatta
trepartslån, merfinansiering, utfärdande av
garantier i utländsk valuta och täckande av
kommersiella risker vid trepartslån. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2002/03:1
utgiftsområde 24 punkt 6.
g) Riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2003 för ramanslaget 26:2 Verket för
innovationssystem: Forskning och utveckling
besluta om bidrag som, inklusive tidigare gjorda
åtaganden, medför utgifter på högst 1 900 000 000
kronor under åren 2004–2008. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2002/03:1 utgiftsområde 24
punkt 7.
h) Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagen
under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt
utskottets förslag i bilaga 3. Därmed bifaller
riksdagen delvis proposition 2002/03:1
utgiftsområde 24 punkt 8 samt bifaller motion
2002/03:Fi230 yrkande 11 och bifaller delvis
motion 2002/03: N260.
i) Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi232
yrkande 20 i denna del, 2002/03:U237 yrkande 17,
2002/03:Kr347, 2002/03:MJ487 yrkande 10,
2002/03:N207 yrkande 5, 2002/03:N216,
2002/03:N221, 2002/03:N226 yrkande 1,
2002/03:N263 yrkande 15, 2002/03:N296,
2002/03:N357 yrkandena 9–14, 2002/03:N360,
2002/03:N391 yrkande 2, 2002/03:N395 yrkande 20
och 2002/03:Bo290 yrkande 4.

5. Patent- och registreringsverket

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anför.

Stockholm den 5 december 2002

På näringsutskottets vägnar

Marie Granlund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Marie
Granlund (s), Mikael Odenberg (m)*, Ingegerd
Saarinen (mp), Nils-Göran Holmqvist (s), Eva Flyborg
(fp)*, Sylvia Lindgren (s), Ann-Marie Fagerström
(s), Maria Larsson (kd)*, Lennart Beijer (v), Karl
Gustav Abramsson (s), Ola Sundell (m)*, Carina
Adolfsson Elgestam (s), Yvonne Ångström (fp)*, Åsa
Torstensson (c)*, Anne Ludvigsson (s), Ulla Löfgren
(m)* och Lars Johansson (s).
* Har avstått från att delta i beslutet under
punkt 4.

2002/03

NU1

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas

dels proposition 2002/03:1 (budgetpropositionen)
såvitt gäller utgiftsområde 24 Näringsliv,
dels skrivelse 2002/03:8 med redogörelse för
regelförenklingsarbetet med särskild inriktning på
små företag,
dels 2 motioner med anledning av skrivelsen,
dels 38 motioner från allmänna motionstiden.
Upplysningar och synpunkter i ärendet har inför
utskottet lämnats av företrädare för
Näringsdepartementet.

Utskottets överväganden

Inledning

Riksdagen har nyligen fattat beslut om ramarna för
de olika utgiftsområdena för år 2003 och beslut om
en preliminär fördelning av utgifter på
utgiftsområden för år 2004 och därvid ställt sig
bakom de ramar för utgiftsområde 24 Näringsliv som
angivits i budgetpropositionen (prop. 2002/03:1,
bet. 2002/03: FiU1). I reservationer (m; fp; kd; c)
förordades avvikelser från dessa ramar. Av följande
tabell framgår regeringens och de olika partiernas
förslag. Ramen för utgiftsområde 24 för år 2003 är
ca 3,5 miljarder kronor.

Tabell Utgiftsområde 24 Näringsliv

______________________________________________________________

År Ram Avvikelser från ramen (miljoner kronor)

____________________________________

m fp kd c

______________________________________________________________

2003 3 543 ( 289 ( 404 – 353 ( 394

2004 3 448 ( 99 ( 204 – 94 ( 200

______________________________________________________________

Efter ett inledande avsnitt om mål och resultat och
ett avsnitt om regelförenkling, m.m. redovisas i det
följande regeringens förslag avseende de olika
verksamheter som ingår i utgiftsområde 24 och
motsvarande förslag i aktuella motioner. De förslag
som framlagts i motionerna (m; fp; kd; c) har dock
som utgångspunkt en annan ram för utgiftsområdet än
vad regeringen har föreslagit och vad riksdagen kan
väntas ställa sig bakom. Beslut om anslag inom ett
utgiftsområde skall, enligt budgetprocessens regler,
fattas genom ett beslut. De olika anslagen skall
alltså fastställas i ett och samma beslut.

Målen för och inriktningen av
näringspolitiken

Utskottets förslag i korthet

Rikdagen bör avslå motionsyrkanden om
näringspolitikens inriktning. Utskottet
redogör för sin syn på näringspolitikens
inriktning, vilken ligger i linje med den som
redovisas i budgetpropositionen och med vad
som har överenskommits i överläggningar
mellan regeringen, Vänsterpartiet och
Miljöpartiet. Jämför reservation 1 (m, fp,
kd, c).

Propositionen

Näringspolitik

Politikområdet Näringspolitik omfattar följande sex
verksamhetsområden: kapitalförsörjning; information,
rådgivning och kompetensutveckling; regler,
tillstånd och tillsyn; forskning och utveckling;
statistik, uppföljning och utvärdering; regional
näringspolitik. Det sistnämnda verksamhetsområdet
har fr.o.m. år 2002 slagits samman med
politikområdet Regionalpolitik inom utgiftsområde 19
Regional utjämning och utveckling och bildat ett
nytt politikområde – Regional utvecklingspolitik.
Regeringens resultatbedömning i budgetpropositionen
avseende verksamheten inom politikområdet
Näringspolitik följer de sex nämnda
verksamhetsområdena.

Regeringen avser att fr.o.m. år 2003 införa en ny
indelning av verksamhetsområden inom politikområdet
Näringspolitik. Följande sex verksamhetsområden
föreslås: kapitalförsörjning; entreprenörskap,
information, rådgivning och kompetensutveckling;
enkla och ändamålsenliga regler, tillstånd och
tillsyn; väl fungerande marknader; forskning och
utveckling; omvärldsanalys, utvärdering och
statistik. Redovisningen i budgetpropositionen av
regeringens näringspolitik framöver följer denna
indelning.
Målet för politikområdet Näringspolitik är att
främja en hållbar ekonomisk tillväxt och en ökad
sysselsättning genom fler och växande företag.
Regeringens ambition är att det under åren 2003–2006
skall startas minst 150 000 nya företag och att
minst 380 000 personer skall vara företagare i
slutet av perioden (exkl. näringsgrenarna jordbruk,
skogsbruk och fiske). Ökat företagande är av stor
betydelse för den svenska tillväxten och
sysselsättningen. Tyngdpunkten i näringspolitiken är
att skapa goda förutsättningar och incitament för
att starta företag och för tillväxt och lönsamhet i
etablerade företag. Långsiktig tillväxt kräver
utvecklingskraft och förnyelse, såväl i näringslivet
som i den offentliga sektorn. En effektiv
kompetensförsörjning är av stor betydelse för en väl
fungerande arbetsmarknad som kan tillgodose
efterfrågan av arbetskraft inom både privat och
offentlig sektor och ge ökad ekonomisk tillväxt.
Regeringen lägger i sin politik stor vikt vid att
utveckla gynnsamma förutsättningar för företagandet,
både för att öka nyföretagandet och för att få redan
etablerade företag att växa. En stor del av
tillväxten förväntas ske inom tjänstesektorn.
Samtidigt är det viktigt att det råder fortsatt hög
tillväxt genom ökad förädling och nya innovationer
inom andra näringar inklusive traditionell
basindustri. Statens roll är att verka för att det
finns ett väl fungerande ramverk för företagande.
Insatser som särskilt kommer att prioriteras inom
näringspolitiken rör entreprenörskapsfrågor,
skatter, kapitalförsörjning, väl fungerande
marknader, enkla/ändamålsenliga regler och
utveckling av en innovationsstrategi.
Näringspolitiken skall bidra till uppfyllandet av
den regionala utvecklingspolitikens mål.
Kunskapsutveckling och innovativ verksamhet i
kombination med entreprenörskap är av avgörande
betydelse i ansträngningarna att säkra Sveriges
framtida konkurrenskraft. Staten har en viktig roll
när det gäller att uppmuntra och befrämja sådan
verksamhet. Regeringen har tagit initiativ till en
process med näringsliv, arbetsmarknadens parter och
universitet/högskola för att diskutera och formulera
en offensiv innovationsstrategi, med huvudsakligt
syfte att ny kunskap från universitet och högskolor,
näringsliv samt offentlig sektor i högre
utsträckning omsätts i nyföretagande och hållbar
tillväxt och därigenom social välfärd. Regeringens
ambition är att andelen kunskapsintensiva företag
och företag som är baserade på immaterialrättsliga
tillgångar, främst patent, ökar under perioden
2003–2006.
I propositionen redovisas – under rubriken
Resultatbedömning – analyser och slutsatser för de
sex aktuella verksamhetsområdena inom politikområdet
Näringspolitik. När det gäller kapitalförsörjning
sägs att Institutet för tillväxtpolitiska studier
(ITPS), på uppdrag av regeringen, år 2001 har
utvärderat tillväxteffekterna av och den
samhällsekonomiska lönsamheten hos
finansieringsverksamheten hos Almi Företagspartner
AB (Almi). Utvärderingen, som genomfördes av
Handelns utredningsinstitut och gällde perioden
1996–2000, visade bl.a. att etablerade företag som
sedan ett par år har en fungerande verksamhet när de
får ett Almi-lån inte har en bättre utveckling än
kontrollgruppen under perioden efter insatsåret.
Däremot hade nystartade företag eller företag som
startats något år före insatsåret en bättre
utveckling än motsvarande kontrollgruppsföretag.
Utvärderarna konstaterar således att Almis insatser
ger vissa positiva direkta effekter på
sysselsättning och omsättning i nystartade företag.
Enligt årliga uppföljningar som Almi genomför
tillsammans med Statistiska centralbyrån (SCB) har
Almis kundföretag ökat sin omsättning med drygt 71 %
och antalet anställda med 66 % under perioden
1996–1999. Motsvarande värden för kontrollgruppen
var 26 % respektive 15 %. Överlevnadsgraden hos
Almis kundföretag som startade år 1996 var tre år
senare 75 %, medan andelen hos kontrollgruppen var
71 %. Almis och ITPS:s undersökningar visar delvis
olika resultat, vilket bl.a. kan bero på att olika
starttidpunkter för mätningarna tillämpats.
Statens långivning till företag skall komplettera
marknadens utbud av lån och riskkapital, sägs det
vidare i propositionen. Ett särskilt viktigt område
är Almis samarbete med Stiftelsen Innovationscentrum
(SIC) och Stiftelsen Industrifonden rörande företag
i tidiga utvecklingsfaser. Verket för
näringslivsutveckling (Nutek) har via sin
såddfinansiering fångat upp tidiga
utvecklingsprojekt och bidragit till förädlingen av
dessa fram till att andra finansiärer kunnat ta vid.
En utvärdering av SCB i mars 2002 visade att
omsättningen för företag som erhöll såddfinansiering
år 1996 ökade fram till år 2000 med ca 175 % och att
antalet anställda ökade med knappt 150 %. Företagens
överlevnadsgrad var 90 % efter fem år. Då
såddfinansiering oftast går till projekt i mycket
tidig utvecklingsfas tar det några år innan
försäljning av produkten kan komma till stånd – en
omständighet som gör att omsättningsutvecklingen
inte bör jämföras med utvecklingen i redan
befintliga företag eller nyetablerade företag.
Generellt sett har utvecklingen av omsättning och
antal anställda varit god hos de företag som
erhållit såddfinansiering år 1995 och framåt.
För delområdet information, rådgivning och
kompetensutveckling anser regeringen beträffande
området företagsutvecklingsinsatser att staten bör
tillhandahålla affärsrådgivande insatser endast om
motsvarande insatser inte finns på den privata
marknaden. Avseende djupgående rådgivning, som
syftar till affärsutveckling, kompetens- och
organisationsutveckling etc., bedömer regeringen att
det redan finns en i huvudsak fungerande marknad och
att staten därför i minskad omfattning behöver
tillhandahålla eller finansiera denna typ av
tjänster. De regionala skillnaderna är dock
avsevärda och utbudet inom vissa
affärsutvecklingsområden kan vara begränsade.
Huvudinriktningen skall vara att insatserna inom
detta område skall vara ett komplement till den
privata marknaden och endast göras när särskilda
skäl föreligger. Sådana skäl kan vara brist på
jämställdhet och problem för entreprenörer med
invandrarbakgrund att erhålla relevant rådgivning.
Det finns för närvarande en mängd organisationer som
tillhandahåller information och rådgivning till
företag. För den enskilde företagaren kan det vara
komplicerat att finna rätt rådgivare. Almi och Nutek
har en viktig roll att lotsa företagen till rätt
organisation och komplettera utbudet av
rådgivningsinsatser. Det är dock viktigt att
förbättra samordningen av de insatser som riktar sig
till företagarna. Utredningen om insatser för
tillväxt och företagsutveckling på regional nivå har
nyligen lagt fram förslag om den framtida strukturen
på regional nivå i betänkande Företagsutveckling på
regional nivå (SOU 2002:101).
När det gäller turistnäringen noteras att denna är
en utpräglad småföretagsbransch med stor betydelse
för sysselsättningen i många regioner. Verksamheten
hos Sveriges Rese- och Turistråd AB och i
Turistdelegationen kännetecknas av att effekterna av
insatserna uppnås först på längre sikt. Utvecklingen
av turismen påverkas inte bara av de statliga
insatserna på området utan också av bl.a. väderlek,
prisnivå och olika idrotts- och kultursatsningar.
Turistdelegationen har genom sitt arbete med det
förslag till åtgärder och nationell strategi för den
svenska turistnäringen som den s.k. Framtidsgruppen
presenterat bidragit till att öka den samverkan som
är nödvändig för turismens utveckling. I fråga om
geologisk undersökningsverksamhet sägs att
behovsidentifierad och kvalitetssäkrad geologisk
information är nödvändig för att tillgodose
samhällets behov inom områdena miljö och hälsa,
fysisk planering, hushållning och försörjning med
naturresurser, jord- och skogsbruk samt
totalförsvar. Många små och medelstora företag inom
konsult- och entreprenadverksamhet och prospektering
använder basinformation hos Sveriges geologiska
undersökning (SGU) för vidare bearbetning och
tillämpning. SGU arbetar med en långtidsplan för
kartering t.o.m. år 2008. SGU har uppfyllt de
återrapporteringskrav som ställts i
regleringsbrevet, och regeringens bedömning är att
SGU i allt väsentligt uppfyllt sitt åtagande för år
2001. När det gäller teknisk informationsförsörjning
säger regeringen att internationaliseringen och
utvecklingen av informationssamhället innebär att
behoven av terminologiskt arbete kan förväntas öka i
framtiden. Utbudet av nätbaserade tjänster ökar och
förändras i snabb takt. Även antalet människor som i
sin yrkesverksamhet är beroende av tillgång till
kvalificerad information ökar. AB Terminologicentrum
(TNC) kommer att spela en viktig roll, framför allt
när det gäller utvecklingen av och tillgången till
fackspråk. Det höga antalet deltagare i kurser och
konferenser anordnade av Svensk förening för
informationsspecialister (TLS) och goda
utvärderingsresultat tyder på att verksamheten
fungerar väl och är efterfrågad. Det statliga stödet
till TLS bidrar till att förstärka kompetensen hos
en yrkeskår med avgörande betydelse för kvalificerad
hantering av information inom näringsliv,
universitet, högskolor, statliga myndigheter samt
kommuner och landsting.
För delområdet regler, tillstånd och tillsyn sägs
i propositionen beträffande förenkling av regelverk
att arbetet med att förenkla regler ur ett
småföretagsperspektiv kommer att fortsätta
utvecklas. Regeringen har givit ITPS i uppdrag att,
tillsammans med näringslivet, utveckla en modell för
att mäta den administrativa bördan från regelverk.
Ambitionen är att en första mätning skall göras år
2003. Vad gäller granskning av nya regler inom
Regeringskansliet behöver samrådet med små företag
ytterligare förbättras. På myndighetsnivå ser
Verksförordningsutredningen (dir. 2001:117) över
kopplingen mellan verksförordningen (1995:1322) och
SimpLexförordningen (1998: 1820). EG-kommissionen
presenterade i juni 2002 ett förslag till
handlingsplan för regelförenkling, i vilken ingår
bl.a. införandet av konsekvensanalyser som ett
obligatorium när kommissionen framlägger förslag om
direktiv och förordningar samt ett förbättrat samråd
med näringslivet innan förslag lämnas av
kommissionen. Regeringen avser att noga följa
utvecklingen, särskilt vad gäller uppmaningen från
Europeiska rådet i Sevilla i juni 2002 om en
överenskommelse om samarbete mellan rådet,
Europaparlamentet och kommissionen i syfte att
förbättra kvaliteten på gemenskapslagstiftningen och
det sätt på vilket den införlivas i nationell
lagstiftning. Regeringen avser att fortsätta driva
på utvecklingen mot enklare och mer ändamålsenliga
regler på EU-nivå.
När det gäller konkurrensområdet redovisas i
propositionen att Konkurrensverket för nionde året i
rad har genomfört mätningar bland externa
intressenter. Enligt mätningarna är inställningen
till konkurrens överlag mycket positiv, förtroendet
för Konkurrensverket har ökat och andelen som anser
att Konkurrensverket aktivt motverkar skadliga
konkurrensbegränsningar har ökat kraftigt. Av
mätningarna framgår också att verkets arbete anses
avhålla företag från att ingå karteller och att
kännedomen om konkurrenslagen (1993:20) är nästan
fullständig. Verkets resultat när det gäller att
förhindra missbruk av dominerande ställning,
konkurrensbegränsande samarbeten och förvärv som
skulle ha lett till att konkurrensen på marknaden
försämrats uppnås dels genom de beslut som verket
fattar, dels genom den vägledning som ges i samband
med verkets utredningar och kontakter med företag.
Cirka 50 % av resurserna för lagtillämpning läggs på
egna initiativ, vilket mer än väl uppfyller
regeringens uppsatta mål. Detta framgår av att
verket under året bedrivit utredningar och
domstolsprocesser rörande flera fall av allvarligare
brott mot konkurrensreglerna, vilket regeringen ser
mycket positivt på. Konkurrensverket har föreslagit
att en ännu större andel av resurserna skall läggas
på egna initiativ, vilket är i överensstämmelse med
regeringens politik för att i ökad omfattning
motverka de särskilt skadliga
konkurrensbegränsningarna, såsom kartellsamarbeten.
Inom EU pågår för närvarande ett omfattande arbete
med att reformera tillämpningen av
konkurrensreglerna, vilket kommer att innebära att
fler ärenden skall handläggas av nationella
konkurrensmyndigheter. Vidare pågår en översyn av
koncentrationsförordningen som kan innebära att
företagsförvärv som berör den svenska marknaden
kommer att hänskjutas till verket. Frågan rörande en
eventuell sammanslagning av Konsumentverket och
Konkurrensverket, som aktualiserades i
regeringsförklaringen år 2001, har analyserats inom
Regeringskansliet. Slutsatsen är att synergierna för
närvarande inte är så stora att de motiverar en
sammanslagning. Däremot bör det samarbete som redan
existerar mellan myndigheterna i frågor där detta
gynnar konsumentintresset förtydligas.
Konkurrensverkets arbete har hittills varit
effektivt och verket har uppfyllt de krav som
regeringen ställt. Konkurrensverket bör även
fortsättningsvis lägga särskild tyngd på
kartellbekämpning i sitt konkurrensfrämjande arbete,
med hänvisning till att karteller är skadliga för
samhällsekonomin och i synnerhet för konsumenterna.
I fråga om patenträttsliga frågor säger regeringen
att måluppfyllelsen vid Patent- och
registreringsverkets (PRV) bolagsavdelning är
tillfredsställande när det gäller nyregistreringar
och ändringar. Problem kvarstår dock när det gäller
handläggningstid för registrering av varumärken vid
varumärkesavdelningen i Söderhamn. Inte heller
handläggningstiderna för mönster når de uppsatta
målen i regleringsbrevet. Måluppfyllelsen för
patentmål och övriga mål, dvs. mål om varumärken,
mönster, släktnamn och utgivningsbevis, vid
Patentbesvärsrätten är tillfredsställande.
Remissmöte om utredningsförslaget om en ny
organisation för PRV (SOU 2002:57) hölls i september
2002, och ärendet bereds nu vidare inom
Regeringskansliet. Utredningen om
Patentbesvärsrättens verksamhet avlämnade sitt
betänkande Patentprocessen m.m. (SOU 2001:33) i mars
2001. Remissutfallet är mycket splittrat, och
beredning pågår i Regeringskansliet. Ett arbete
pågår för närvarande inom Näringsdepartementet för
att utveckla en samlad strategi för
innovationspolitiken. Syftet är att lyfta fram
innovationsfrågorna i näringspolitiken och utveckla
samspelet mellan områden som entreprenörskap,
kapitalförsörjning, immaterialrätt, design,
kompetensutveckling, organisation, tekniköverföring,
regionala initiativ m.m. Centrala frågor är bl.a.
statens roll när det gäller immaterialrättens
(patentens) betydelse för kommersialisering av idéer
och Sveriges framtida konkurrenskraft.
När det gäller SGU noterar regeringen att det ännu
är för tidigt att analysera det miljömålsarbete som
myndigheten bedriver. SGU har organiserat
miljömålsarbetet verksövergripande, vilket bedöms ge
en effektiv verksamhet. Oljelagringsanläggningarnas
avveckling går enligt plan, och kostnaderna ser ut
att bli lägre än vad som ursprungligen beräknats.
SGU:s uppdrag att hålla tre anläggningar i malpåse
har modifierats till två anläggningar, varav en har
avyttrats. Finansiering av merkostnader för
förvaltningen av dessa anläggningar sker inom
utgiftsområde 6 Totalförsvar och den civila
ekonomiska planeringsramen. Miljösäkringen av det
statliga gruvfältet i Adak har nu avslutats.
Kontrollprogram för verksamheten kommer dock att
löpa avsevärd tid framåt. Handläggningstiderna hos
Bergsstaten är föredömligt korta, och regeringen
anser att verksamheten fungerar bra.
Verksamheten med elsäkerhet bör under det kommande
budgetåret bedrivas enligt den allmänna inriktning
som gäller för elsäkerhetsarbetet för budgetåret
2002, anför regeringen. Utvecklingen vad gäller
elolycksfall och elbränder bör noga följas för att
bl.a. möjliggöra analyser av de statliga insatserna
och elsäkerhetsnivåns utveckling.
Beträffande tillsynen av revisorer säger
regeringen att det är svårt att exakt mäta och
bedöma hur Revisorsnämndens verksamhet har bidragit
till att uppnå de övergripande målen. Regeringens
bedömning är dock att nämndens verksamhet, framför
allt tillsynsverksamheten och de disciplinära
åtgärder som vidtas mot revisorer och
revisionsbolag, på ett bra sätt har bidragit till
att uppnå målen. Verksamhetsmålen i regleringsbrevet
för år 2001 har i allt väsentligt uppnåtts.
För delområdet forskning och utveckling sägs
beträffande rymdverksamheten att den är långsiktig
till sin karaktär och att effekterna av gjorda
satsningar måste bedömas i ett längre perspektiv.
Regeringen bedömer att verksamheten bedrivs på ett
ändamålsenligt sätt. Beträffande konkurrensforskning
säger regeringen att forskningsprojekten bidrar till
en ökad förståelse för de komplexa
konkurrensfrågorna. Konkurrensverket lägger också ut
begränsade forskningsuppdrag rörande
frågeställningar där verket har behov av att
tillgodogöra sig existerande forskning eller att
undersöka en avgränsad fråga. När det gäller
geovetenskaplig forskning sägs att SGU:s forsknings-
och utvecklingsverksamhet är viktig för utveckling
av metoder och för teknikspridning. Det
geovetenskapliga forskningsanslaget skall fokusera
på för samhället viktiga geologiska problem och
komplettera SGU:s egen forskning. Verksamheten
bidrar till att utveckla SGU:s samarbete med
universitet och högskolor, och prioriteringen av
yngre forskare bidrar till kompetensutveckling. I
fråga om upprätthållande av nationell metrologi
noteras att detta system har stärkts genom bättre
samordning, uppgradering av utrustning och ökade
FoU-insatser. Metrologisk verksamhet är långsiktig
och kräver långsiktiga investeringar och FoU.
Mätteknik är ett område som är generellt och har
tillämpningar inom breda sektorer. Spridning av
mätteknisk kunskap sker oftast i samband med
kalibreringsuppdrag. Inom givna ramar bör Sveriges
deltagande i internationellt FoU-samarbete öka,
liksom kunskapsspridningen till små och medelstora
företag om mätteknikens betydelse. Metrologirådet
skall vara rådgivande för alla projekt inom
metrologisk FoU, vilket även inkluderar mätteknisk
FoU. Regeringen anser att det behövs en tydligare
styrning av forskningsområdet experimentell teknik.
För att uppnå en ökad samordning av statens resurser
ges Verket för innovationssystem (Vinnova) i uppdrag
att fördela befintliga medel avsatta för forskning
och utveckling inom experimentell teknik. Regeringen
bedömer att detta kommer att leda till ett
effektivare resursutnyttjande. Sveriges Provnings-
och Forskningsinstitut (SP) bör vidare, inom givna
ramar, stärka sin omvärldsorientering och fördjupa
samarbetet med bl.a. fler institut och högre
lärosäten. Regeringens bedömning beträffande
standardisering är att denna i huvudsak lyckats
uppfylla det övergripande målet för
standardiseringsarbetet. Riktlinjebeslutet för år
2002 innehåller en nyordning för statens stöd till
bl.a. konsumentorganisationers medverkan i
standardiseringsarbetet. Hittills vunna erfarenheter
tyder på att dessa organisationers medverkan
underlättats. Regeringen avser att närmare behandla
de små och medelstora företagens möjligheter att
dels medverka i standardiseringsarbetet, dels
tillgodogöra sig resultatet av arbetet.
Beträffande delområdet statistik, uppföljning och
utvärdering sägs att Institutet för
tillväxtpolitiska studier (ITPS) under sitt första
verksamhetsår har slutfört verksamhet som inleddes
inom ramen för andra myndigheter före år 2001. ITPS
har också genomfört eller påbörjat uppdrag och
projekt av betydelse för tillväxtpolitiken inom
omvärldsanalys, utvärdering och statistik.
Regeringen bedömer att myndigheten på ett
tillfredsställande sätt har uppfyllt de mål som
satts upp för verksamheten.
Avslutningsvis sägs beträffande delområdet
regional näringspolitik att det finns ett starkt
stöd för arbetsformen med regionala tillväxtavtal
bland såväl företrädare från det offentliga som det
privata. Arbetet med tillväxtavtalen har medfört en
ökad samordning av befintliga regionala resurser som
främjar en hållbar tillväxt och sysselsättning och
en ökad insikt om olika aktörers verksamhet och
uppdrag. Därmed ökar möjligheterna för gemensamma
överenskommelser och prioriteringar av regionala
utvecklingsmedel. Den regionala mobiliseringen har
även medfört ökade kontakter i tillväxtorienterade
nätverk. Universitet och högskolor, kommuner,
landsting och nationella myndigheter har i ökad
utsträckning involverats i utvecklingsfrågor.
Tillväxtavtalen har medverkat till en ökad systemsyn
i frågor som berör regionernas konkurrensförmåga,
vilket avspeglas i det ökade intresset för att
arbeta med utveckling av innovationssystem och
kluster. Den nationella uppföljningen av
tillväxtavtalen begränsas hittills till själva
arbetsformen och offentliga aktörers uppfattning om
denna. Regionernas egna uppföljnings- och
utvärderingsarbeten utgör ett betydelsefullt
underlag för att få en hög kvalitet i kommande
nationella utvärderingar. Att utveckla
tillväxtarbetet mot en mer hållbar inriktning är ett
långsiktigt arbete. Hittills har insatser för miljö-
och jämställdhetsperspektiven gjorts separat. Den
nationella uppföljningen (Ds 2002:34) visar på
behovet av att ta steget till ett helhetsperspektiv
och att utarbeta en tvärsektoriell metodik för
hållbar utveckling. Regeringen bedömer att processen
med tillväxtavtalen har medfört många positiva
effekter. Det finns ett stort intresse hos många
intressenter att mobilisera gemensamma krafter för
den egna regionens utveckling. Uppslutningen kring
tillväxtfrågorna och viljan att förstärka
förutsättningarna för näringslivet utifrån ett
helhetsperspektiv är stor. De regionala
tillväxtavtalen och kommande regionala
tillväxtprogram är en viktig hörnsten i en samlad
nationell tillväxtpolitik

Utrikeshandel, export- och
investeringsfrämjande

Politikområdet Utrikeshandel, export- och
investeringsfrämjande består av följande fyra
delområden: inre marknaden; handelspolitik; handels-
och investeringsfrämjande; näringslivsutveckling i
Östersjöregionen.

Målet för politikområdet är en effektiv inre
marknad och en öppen handelspolitik i EU, ett
förstärkt multilateralt handelssystem inom
Världshandelsorganisationen WTO, ökad svensk export
och ökade utländska direktinvesteringar i Sverige.
Politikområdets verksamhet syftar till att skapa
tillväxt och utveckling i Sverige genom att främja
öppen handel och avveckla handelshinder i samklang
med målet om en hållbar ekonomisk, ekologisk och
social utveckling. Det sker genom att öka
rörligheten på EU:s inre marknad, genom öppnare och
rättvisare villkor för handel och investeringar i
WTO och OECD samt genom att främja export, import
och utländska investeringar i Sverige, liksom genom
att främja ekonomisk och miljömässigt hållbar
utveckling i Östersjöregionen. Det sker också genom
att stärka profileringen av Sverige i utlandet till
stöd för svensk export och för att öka de utländska
investeringarna i Sverige.
Sverige är en del i den internationella ekonomin
och är för sitt välstånd och sin framtida utveckling
beroende av ett omfattande ekonomiskt utbyte med
omvärlden, sägs det i propositionen. Sveriges export
motsvarar omkring 40 % av landets samlade
produktion. Utrikesdepartementet är en av aktörerna
inom regeringens samlade näringspolitik.
Verksamheten inom politikområdet bidrar aktivt till
att uppfylla regeringens tillväxt- och
sysselsättningsmål, såväl genom arbetet med att
utveckla EU:s inre marknad och det allmänna
handelspolitiska arbetet som genom direkta
främjandeåtgärder, främst i form av export- och
investeringsfrämjande. Sverige är en betydande
handelsnation, även i ett globalt perspektiv och har
en ledande position inom många branscher, såväl nya
som etablerade. Väl fungerande marknader och ett väl
fungerande regelverk för världshandeln är av
avgörande betydelse för den svenska ekonomin. Inte
minst viktigt för Sverige är att EU:s inre marknad
och det multilaterala handelsregelverket i WTO
fungerar väl, att Sverige är attraktivt för
utländska investeringar och att den ekonomiska
utvecklingen i närområdet är gynnsam. Arbetet med
att utveckla EU:s gemensamma handelspolitik mot
omvärlden är centralt i strävan mot en samstämmig
politik där t.ex. handels-, jordbruks- och
utvecklingspolitik samverkar till gagn för en
ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar
utveckling. Den svenska utrikesförvaltningens
uppgift är att skapa bästa möjliga förutsättningar
för regeringen att genomföra sin politik inom
Utrikesdepartementets ansvarsområde. Det inkluderar
uppdraget att aktivt främja svenska intressen i
utlandet, inom alla samhällssektorer, med särskild
inriktning på handel med varor och tjänster,
utländska direktinvesteringar och Sverigeprofilering
till stöd för export- och investeringsfrämjande.
Utrikesdepartementet har i uppdrag att prioritera
arbetet med att främja svenska ekonomiska intressen
i utlandet. Näringslivsfrämjandet har under senare
år givits ökad vikt. Utrikesdepartementets
organisation har förstärkts och arbetsformerna är
under utveckling. Syftet är att
utrikesförvaltningens globala nätverk skall vara
till nytta för svenskt näringsliv och svenska
ekonomiska intressen utomlands.
Regeringen redovisar i propositionen, under
rubriken Resultatbedömning, analyser och slutsatser
för de olika delområdena. När det gäller den inre
marknaden och handelspolitiken sägs att Sverige
under år 2001 och första halvåret 2002 har bidragit
till utvecklingen av en bättre fungerande inre
marknad inom EU och verkat för fortsatta
handelsliberaliseringar såväl regionalt som
multilateralt. Genom sina handelspolitiska
utredningar och verksamheter på inre marknadsområdet
har Kommerskollegium bidragit till att svenska
intressen har tagits till vara i det internationella
och europeiska arbetet. Regeringen anser således att
kollegiet har uppfyllt sitt uppdrag att verka för en
väl fungerande inre marknad och ett öppet och starkt
multilateralt handelssystem och fortsatt
liberalisering av handeln. Den inre marknadens
funktion beror till stor del på hur frågor om fri
varurörlighet hanteras, däribland bedömning av
överensstämmelse med ställda säkerhetskrav. Det
svenska systemet som administreras av Styrelsen för
ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) har rönt
internationell respekt. Regeringen anser att SWEDAC
också gör viktiga analysinsatser för att bistå
kandidatländerna med regeltekniska förutsättningar
att ingå i EU:s inre marknad. Regeringen gör vidare
bedömningen att SWEDAC:s verksamhet även bidragit
till en förbättrad marknadskontroll.
Beträffande handels- och investeringsfrämjande
säger regeringen att utvecklingen för den svenska
exporten under år 2001 innebär en utmaning för
exportfrämjandet och ställer krav på långsiktighet
och uthållighet. Regeringen anser att Exportrådet
under år 2001 genomfört åtgärder för att främja
svensk export på ett mycket positivt sätt. Genom
Exportrådets verksamhet har små och medelstora
företag fått tillgång till kvalificerad
exportinformation, kompetensutveckling och
rådgivning av stor betydelse för företagens
exportansträngningar. Programmen Marknadsplats
Europa och Informationsteknik, som genomförts med
statlig finansiering under åren 1999–2001, liksom
det särskilda uppdraget Marknadsplats Östersjön är
exempel på framgångsrika exportsatsningar. Det kan
också konstateras att förhållandevis många företag
snabbt kommit i gång med affärer liksom att
värdefulla order tecknats i anslutning till
specifika exportfrämjande aktiviteter. Under år 2000
var det statliga exportfrämjandet genom Sveriges
exportråd föremål för särskild utredning. I
betänkandet Expert på export (SOU 2000:109), som
avlämnades i november 2000, konstaterades att
exportfrämjandet är viktigt för att ta tillvara
potentialen i ekonomin och att det finns
samhällsekonomiska skäl för staten att engagera sig
på detta område. Utredningen ansåg att Exportrådets
inriktning och arbetsmetoder i huvudsak var bra, men
att det var önskvärt med vissa förändringar, t.ex.
bättre styrning av det statliga uppdraget till
Exportrådet samt ett närmare samarbete mellan
Utrikesdepartementet och Exportrådet. Utredningen
föreslog vidare att Exportrådet borde omvandlas till
ett aktiebolag. Efter remissbehandling har
huvuddelen av förslagen genomförts, liksom vissa
andra förändringar. Samarbetet mellan Exportrådet
och utrikesförvaltningen har exempelvis förstärkts
och vidare har styrningen och avrapporteringen av
det statliga uppdraget förbättrats. Vad gäller
förslaget att omvandla Exportrådet till aktiebolag
har de båda huvudmännen, staten och Sveriges
Allmänna Exportförening, enats om att en förändring
för närvarande inte är aktuell.
Satsningarna på projektexportfrämjande genom
Regeringskansliets projektexportsekretariat är
främst insatser av strategiskt värde, där de
konkreta resultaten ofta märks först på längre sikt,
sägs det i propositionen. Svenska företags andelar
av projekten inom flera multilaterala organ, bl.a.
FN och EU, har dock ökat. Verksamheten med
statsstödda exportkrediter har år 2001 och första
halvåret 2002 utgjort ett viktigt bidrag för att
stärka svensk industris internationella
konkurrenskraft. Regeringen anser att det är viktigt
att svenska företag har tillgång till statsstödda
exportkrediter för att uppnå konkurrensneutralitet
med utländska företag. Regeringen har sett över hur
det svenska systemet med statsstödda exportkrediter
kan utformas för att bli mer konkurrenskraftigt och
har lämnat en proposition (2001/02:131, bet.
2001/02:NU15) i detta syfte. Exportkreditgivningen
kommer härigenom att ytterligare öka svensk
exportindustris konkurrenskraft. För att
tillförsäkra svenska exportföretag likartade
förutsättningar som andra länders exportföretag
föreslår regeringen i budgetpropositionen att ett
helstatligt bolag för viss exportkreditgivning skall
bildas. Exportkreditnämnden (EKN) har med sin
garantigivning medverkat till att svenska
exportföretag kan erbjuda med konkurrentländerna
likvärdiga villkor i konkurrensen om exportkontrakt.
Regeringen anser att EKN på ett framgångsrikt sätt
har förenat målet om garantigivning för svensk
exportindustri på gynnsamma villkor med målet att
verksamheten skall vara självbärande på sikt.
Insatserna med att komma till rätta med problem med
riskkoncentrationen i garantiportföljen har fungerat
väl.
Främjandet av utländska direktinvesteringar i
Sverige är av stor betydelse för tillväxt och
sysselsättning och Invest in Sweden Agency (ISA)
fyller här en central funktion på ett mycket
förtjänstfullt sätt, sägs det. Regeringen bedömer
att inte minst den aktiva bearbetningen av medier
och det intresse som detta skapar för Sverige har
positiva effekter även utanför
investeringsfrämjandet. Regeringen ser det som
angeläget att ISA också fortsättningsvis aktivt
samverkar med nationella, regionala och lokala
aktörer för att utveckla investeringsfrämjandet,
bl.a. genom projektverksamhet, utbildningsverksamhet
och samarbetsavtal. En utvärdering av ISA:s
verksamhet genomfördes år 2001 i betänkandet Statens
roll för att främja viktiga utländska investeringar
i Sverige (SOU 2001:109). Utredningen bedömde att
verksamheten har haft positiva samhällsekonomiska
konsekvenser och att ISA:s verksamhet på det hela
taget fungerade väl, men att vissa förändringar var
önskvärda, t.ex. ett ökat samarbete mellan ISA och
Näringsdepartementets myndigheter liksom mellan ISA
och utrikesförvaltningen. Utredningens överväganden
och slutsatser har i allt väsentligt fått stöd i
remissbehandlingen. Flertalet av utredningens
förslag är genomförda eller genomförs successivt i
samråd med ISA och andra berörda aktörer.
Erfarenheterna från fokuserade satsningar för att
främja svenska högteknologiska områden och nya
branscher internationellt är mycket goda.
Aktiviteterna har bidragit till att förstärka bilden
av Sverige som ledande högteknologiskt land och har
tjänat som plattform för affärsinriktade satsningar
som givit nya kontaktnät för svenska företag och
regioner. Samordningen har stärkts när det gäller
den internationella marknadsföringen av särskilda
branscher, t.ex. IT och bioteknik.
I fråga om näringslivsutveckling i
Östersjöregionen konstateras att Östersjöregionen är
en av världens snabbast växande regioner. Sverige
och svenskt företagande har en nyckelroll i denna
dynamiska process. Regeringen ser Östersjömiljard 2
som ett viktigt instrument för att förstärka svenska
företags position i Östersjöregionen och för att
förbättra förutsättningarna för svenska företags
deltagande i utvecklingen av regionens näringsliv.
Erfarenheterna av hittills beslutade insatser för
näringslivsutvecklingen i Östersjöregionen har varit
goda. Anslaget avrapporteras årligen till riksdagen.
Det kommer att utvärderas i sin helhet i anslutning
till att samtliga insatser är genomförda.

Konsumentpolitik

Till konsumentområdet hör myndigheterna
Marknadsdomstolen, Konsument-
verket/Konsumentombudsmannen (inklusive Konsument
Europa), Allmänna reklamationsnämnden,
Fastighetsmäklarnämnden och Resegarantinämnden. Till
konsumentområdet hör även frågor som rör stöd till
konsumentorganisationer och konsumentforskning samt
bidrag till miljömärkning av produkter.
Konsumentpolitiken består därutöver av en rad
insatser inom andra politikområden.

De övergripande målen för konsumentpolitiken är
enligt riksdagens beslut hösten 2001 (prop.
2000/01:135, bet. 2001/02:LU2) följande:
– Konsumenternas ställning och inflytande på
marknaden skall stärkas, inflytandemålet.
– Hushållen skall ha goda möjligheter att utnyttja
sina ekonomiska och andra resurser effektivt,
hushållningsmålet.
– Konsumenternas hälsa och säkerhet skall skyddas,
säkerhetsmålet.
– Sådana konsumtions- och produktionsmönster skall
utvecklas som minskar påfrestningarna på miljön och
bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling,
miljömålet.
– Konsumenterna skall ha tillgång till god
vägledning, information och utbildning,
kunskapsmålet.

Målen skall vara styrande för såväl det nationella
konsumentpolitiska arbetet som Sveriges arbete i EU
och andra internationella forum. De mål för
konsumentpolitiken som resultatbedömningen bygger på
fastställdes av riksdagen år 1995 (prop.
1994/95:140, bet. 1994/95:LU32). Dessa mål som även
utgjorde politikområdets fyra verksamhetsområden, är
följande:

– Att ge hushållen goda möjligheter att utnyttja
sina ekonomiska och andra resurser effektivt,
hushållningsmålet.
– Att ge konsumenterna en stark ställning på
marknaden, marknadsmålet.
– Att skydda konsumenternas hälsa och säkerhet,
säkerhetsmålet.
– Att medverka till att sådana produktions- och
konsumtionsmönster utvecklas som minskar
påfrestningarna på miljön och bidrar till en
långsiktigt hållbar utveckling, miljömålet.

Konsumentpolitiken, vars övergripande inriktning är
att konsumenterna skall vara starka och
välinformerade, är en viktig förutsättning för en
fungerande marknadsekonomi, sägs det i
propositionen. Marknadsmekanismerna utgör ett
signalsystem för producenter och konsumenter samt
gör det möjligt för nya företag att växa fram som
svar på konsumenternas efterfrågan. Statens uppgift
är att skapa stabila spelregler och att
tillhandahålla de marknadsoberoende organ som behövs
för att upprätthålla marknadsekonomin.
Konsumentpolitiken är också en del av
välfärdspolitiken och skall stödja enskilda
människor i deras egenskap av konsumenter för att ge
dem ett större inflytande och för att få dem att
känna sig trygga på marknaden. Samtidigt spelar
konsumenterna en viktig roll i miljöpolitiken.
Välinformerade konsumenter kan bidra till en
förbättrad miljö och hållbar utveckling genom eget
agerande vid inköp och användning av produkter och
tjänster. Den svenska konsumentpolitiken är en del
av den europeiska konsumentpolitiken. Godkännandet
av Amsterdamfördraget innebar en förstärkning av
grunden för konsumentpolitiken inom EU.
Konsumentfrågorna är prioriterade i Sveriges EU-
arbete. I mars 2002 avlämnade regeringen en
skrivelse om mål och inriktning för det svenska
arbetet med konsumentfrågor i EU (skr. 2001/02:148).
Skrivelsen rör regeringens arbete under de kommande
fem åren och behandlar övergripande frågor om bl.a.
harmonisering av konsumentskyddet, marknadskontroll
och konsumentinflytande. Riksdagen har inte haft
några invändningar mot regeringens skrivelse (bet.
2001/02:LU28).

Regeringen redovisar i propositionen, under
rubriken Resultatbedömning, analys och slutsatser
för politikområdet Konsumentpolitik.
Konsumentområdet fortsätter att utgöra ett viktigt
politikområde som berör alla medborgare, sägs det.
Genom den tidigare nämnda handlingsplanen för
konsumentpolitiken 2001–2005, som riksdagen hösten
2001 fattade beslut om, har konsumentfrågorna fått
en starkare roll i regeringens arbete.
Handlingsplanen har bl.a. inneburit att ett vidare
grepp tas om konsumentfrågorna, som nu även uttalat
omfattar frågor som rör finansiella tjänster,
boende, nyligen konkurrensutsatta marknader, m.m.
Handlingsplanen har tillsammans med
budgetpropositionen för år 2002 inneburit att nya
satsningar gjorts på området. Bland annat har de
konsumentpolitiska myndigheternas anslag nivåhöjts,
och en satsning på konsumentvägledning genomförts.
Många aktiviteter har genomförts, främst via
Konsumentverket (KOV), som är den centrala
myndigheten inom politikområdet. KOV har kommit
långt i utvecklandet av sin webbplats, som för
närvarande innehåller information inom ramen för
alla de fem konsumentpolitiska målen och utgör en
god informationskälla. Det omvittnar den höga
rankingen på tidningen Internetworlds lista och
nomineringen till Guldlänken 2002. Webbplatsens
tillgänglighet har dessutom ökat, genom att delar av
informationen finns på 14 olika språk. KOV:s och
Konsumentombudsmannens tillsynsarbete bedöms också
som värdefullt. Arbetet med marknadskontroller har
utökats något och tillsammans med
standardiseringsarbetet utgör det en viktig del av
verkets arbete. Frågan om en eventuell
sammanslagning av KOV och Konkurrensverket, som
aktualiserades i regeringsförklaringen år 2001, har,
som tidigare nämnts, analyserats inom
Regeringskansliet. Slutsatsen är att synergierna för
närvarande inte är så stora att de motiverar en
sammanslagning av myndigheterna. Däremot bör det
samarbete som finns mellan myndigheterna förtydligas
i de fall det gynnar konsumenterna.
De andra myndigheterna inom politikområdet har
också satsat mer på sina webbplatser. På grund av
ekonomiska svårigheter har Allmänna
reklamationsnämnden (ARN) haft svårt att klara de
uppsatta målen och svårt att förkorta
handläggningstiderna. Förra årets ökade anslag kan
dock på sikt ge resultat. Den höga följsamheten av
ARN:s beslut är mycket positiv. De nya
utbildningskrav för fastighetsmäklare, som infördes
år 1998, bedöms ha en positiv inverkan på
Fastighetsmäklarnämndens verksamhet genom att
registreringsförfarandet nu kan göras mer effektivt.
Verksamheten vid det nya rådgivningskontoret
Konsument Europa bedöms som relevant med avseende på
de många konsumentkontakter kontoret haft under sitt
första verksamhetsår. SIS Miljömärkning AB:s arbete
är positivt. Miljömärkningssystemet Svanen är enligt
undersökningar känt av 91 % av befolkningen. Arbetet
med att göra EU:s miljömärkningssystem Blomman mer
känt bör nu tydligare prioriteras. Satsningen på
kommunal konsumentvägledning har varit lyckosam och
bidragit till att denna fråga har aktualiserats i
kommunerna. Totalt deltar 80 kommuner i något
projekt och flera kommuner samarbetar, vilket ses
som särskilt positivt.

Revisionens iakttagelser

Under rubriken Revisionens iakttagelser redogör
regeringen för huruvida Riksrevisionsverket (RRV)
har haft några invändningar i revisionsberättelserna
för år 2001 avseende myndigheter inom de olika
politikområdena.

Beträffande politikområde Näringspolitik har RRV
avgivit revisionsberättelse med invändning för ITPS.
Invändningen avsåg ITPS:s anslagsredovisning. Enligt
revisionsberättelsen är utgående överföringsbelopp
på ITPS:s förvaltningsanslag 1,9 miljoner kronor för
lågt på grund av en felbokföring. Enligt den
vidhängande revisionsrapporten har anslaget
belastats med lönekostnader som egentligen skulle ha
finansierats av bidragsmedel, varvid
anslagssparandet blev för lågt. RRV anser att ITPS
bör se över sina rutiner för hantering av
bidragsmedel och införa en kvalitetskontroll som
säkerställer att lönekostnader påförs rätt
finansieringskälla. I övrigt anses årsredovisningen
vara upprättad i enlighet med gängse krav. I
Ekonomistyrningsverkets s.k. EA-värdering för år
2001 erhöll ITPS omdömet tillfredsställande. Med
anledning av revisionsinvändningen har ITPS till
regeringen inkommit med dels en korrigerad
anslagsredovisning, dels en åtgärdsplan. Regeringen
anser att ytterligare åtgärder inte är nödvändiga
med anledning av revisionens iakttagelser. RRV har
inte haft någon invändning i revisionsberättelsen
för övriga myndigheter inom politikområdet.
För politikområde Utrikeshandel, export- och
investeringsfrämjande har RRV inte haft några
invändningar i revisionsberättelserna för år 2001
avseende myndigheterna inom politikområdet.
När det gäller politikområde Konsumentpolitik sägs
att RRV i revisionsberättelsen för Konsumentverket
har uppmärksammat att verket i sin årsredovisning
inte redovisat sina kostnader och intäkter fördelade
på verksamhetsgren, i enlighet med
Ekonomistyrningsverkets föreskrifter. Utöver detta
bedömer RRV att revisionsberättelserna för
politikområdets myndigheter för år 2001 i allt
väsentligt är rättvisande.

Motionerna

I motion 2002/03:N2 (m, fp, kd, c) begärs ett
tillkännagivande om ett förbättrat svenskt
näringsklimat. Det nationella näringsklimatet måste
formas så att Sverige klarar av att tävla med de
mest konkurrenskraftiga delarna av världen i fråga
om goda villkor för företagande och investeringar,
säger motionärerna. De anser att omvärldsförståelse
och förändringsbenägenhet i politiken är helt
avgörande för Sveriges framtida position och att det
i detta perspektiv är förödande att klamra sig fast
vid stela modeller, rigida arbetsmarknadsregler och
världens högsta skattetryck. De menar att
tillkomsten av jobb bygger på en tillväxt bland de
små och medelstora företagen. Negativa attityder
till småföretagande har, enligt motionärerna, under
lång tid påverkat företagsstrukturen och villkoren
för företagande har helt anpassats till
storföretagen, vilket i förlängningen lett till en
bristande mångfald av medelstora växande företag,
något som finns i många andra länder. Av Sveriges
cirka en halv miljon företag är den överväldigande
majoriteten enmansföretag och bara 3 % har fler än
20 anställda. Framväxt av nya företag inom tjänste-
och servicesektorn har hindrats genom den offentliga
sektorns kraftiga utbyggnad och monopol, och
världens största offentliga sektor har krävt
världens högsta skatter, vilket ytterligare har
bromsat tillkomst av företag och tillväxt, anser
motionärerna. De påpekar att den arbetsintensiva,
privata tjänstesektorn som fungerat som
sysselsättningsmotor i t.ex. Förenta staterna har
utvecklats betydligt långsammare i Sverige. Sverige
behöver en annan företagarpolitik, vilket omfattar
en mängd förändringar inom områdena skatter,
arbetsmarknad, konkurrens, regelförenkling och
Europaengagemang, anför motionärerna. De anser att
det grundläggande är att attityderna till
företagande och entreprenörskap förändras. Det måste
i Sverige skapas ett gott företagarklimat så att
fler kvinnor och män vill och vågar starta och driva
företag och anställa medarbetare. För att Sverige
skall få en växande företagsamhet måste
entreprenörskap och företagande löna sig bättre än
det gör för närvarande, sägs det.

Ett tillkännagivande av riksdagen om en avveckling
av etableringshinder för småföretagare begärs i
motion 2002/03:N227 (m). Välstånd för ett land och
dess invånare kan bara skapas om det ges ordentligt
svängrum för alla de människor som vill förverkliga
nya idéer, planer och livsdrömmar, säger
motionärerna. De påpekar att under de senaste 30
åren har Sverige fallit ned i välfärdsligan. I
regering, riksdag och offentlig sektor finns det
inte någon genuin förståelse för företagandets
villkor och drivkrafter, anser motionärerna. De
menar att statsmakterna har utgått från den
industristruktur som etablerades i industrialismens
barndom och att regelsystemen har anpassats till de
stora industriföretagen. Småföretagarna har
placerats i en strykklass och har inte setts som
ryggraden i välfärdsbygget, utan som presumtiva
skattesmitare, hävdar motionärerna. De anser att
statsmakterna nu måste återskapa det företagarklimat
som har gått förlorat. Sverige förlorar mark för
närvarande till andra länder – i företagande,
sparande och kunskap – säger motionärerna och pekar
på följande omständigheter: svenska företag köps upp
av utländska aktörer; svenska företag förlägger
nyskapande investeringar utomlands; en allt större
del av huvudkontoren för svenska företag flyttas ut;
alltfler högutbildade i Sverige väljer att arbeta
utomlands. Under 1990-talet har svenska folkets
direkta ägande av företag genom aktieinnehav minskat
från 75 till 15 % av börsvärdet, samtidigt som
utländska investerare har ökat sina aktieinnehav
från 10 till 40 % av börsvärdet, och mer än var
femte privatanställd jobbar för närvarande i ett
utlandsägt företag, säger motionärerna. De anser att
det i grunden är positivt att företag köps och säljs
över nationsgränser, men att det är oroväckande att
utflödet från Sverige är så mycket större än
inflödet.
Därtill kommer att det svenska nyföretagandet är
mycket lågt, säger motionärerna. De konstaterar att
enligt Europeiska patentkontoret (EPO) är svenskarna
bland de mest innovativa i Europa, räknat efter
antalet ansökningar om nya patent i relation till
befolkningsstorleken. I Sverige leder idéer och
patentansökningar dock i mindre utsträckning till
att företag startas. Antalet nyregistrerade företag
minskar, påpekar motionärerna. Under år 2001
registrerades 48 932 företag, vilket är 16,2 % färre
än år 2000, och siffrorna är de lägsta i
mätningarnas historia. Samtliga svenska län uppvisar
minskningar och fallet är djupare än under
lågkonjunkturen i början av 1990-talet. Enligt en
internationell studie av nyföretagande år 2001
(Global Entrepreneurship Monitor) kommer Sverige på
24:e plats av 29 undersökta länder vad avser andel
av befolkningen som är engagerade i entreprenöriella
aktiviteter, säger motionärerna – 6,7 % av
befolkningen i Sverige håller på att starta eget
eller har nyligen gjort det, jämfört med
genomsnittet för de undersökta länderna på 10 %. En
politik för nyföretagande och expansion måste ge
varje individ långt bättre möjligheter att utvecklas
än för närvarande, och för detta behövs en ny
politik för kreativitet och företagsamhet som kan
lösgöra enskilda människors skaparkraft, anför
motionärerna.
I motion 2002/03:Fi231 (m) begärs ett
tillkännagivande om att företagsklimatet måste
förbättras genom minskat krångel, skärpt konkurrens
och minskad beskattning. Regeringens
budgetproposition kommer inte att förbättra det
svenska företagsklimatet, anser motionärerna. För
att Sverige skall få ett bättre företagsklimat måste
konkurrenssituationen bli sundare,
avregleringsarbetet prioriteras, arbetsmarknads- och
företagslagarna ändras, skatterna sänkas och
utbildningssituationen förbättras, sägs det.
Riksdagen bör göra ett tillkännagivande om behovet
av generella insatser för ett bättre företagsklimat,
anförs det i motion 2002/03:N304 (m). För att bryta
stagnationen är det nödvändigt att ett nytt och
bättre företagsklimat skapas i de delar av landet
där entreprenörsandan under lång tid har varit satt
på undantag, säger motionärerna. De menar att
politikens uppgift är att skapa förutsättningar för
alla regioners och människors möjligheter till
utveckling och att långsiktig tillväxt måste betonas
mer än temporära sysselsättningsökningar.
Entreprenörskap är grunden för välstånd och den
kraft som skapar nya produkter, tjänster och
arbetstillfällen, anför motionärerna. I motionen
hänvisas till den nyssnämnda partimotionen 2002:N227
(m), i vilken framläggs förslag som syftar till att
förbättra näringsklimatet i alla delar av landet.
Det behövs en mer aktiv företagspolitik, anförs
det i motion 2002/03:N202 (m). Utan tillväxt kan
Sverige inte öka sitt välstånd, säger motionären.
Han menar att det nu gäller att skapa det underlag
som gynnar företagandet och därmed nya jobb.
Motionären anser att det inte är nya och stora
utredningar som behövs för att få fart på tillväxten
och påpekar att sedan år 1994 har den
socialdemokratiska regeringen tillsatt 993
utredningar.
Riksdagen bör göra ett tillkännagivande om
sambandet mellan de nationella och lokala
förutsättningarna för företagande, anförs det i
motion 2002/03:N207 (m). Att den svenska ekonomin är
internationaliserad är inget problem i sig, utan
problemet är att regeringen snedvrider
förutsättningarna för jobb och företagande i Sverige
och att företag tvingas flytta av andra skäl än
marknadsskäl, anser motionären. Han förordar att
statsmakterna skall främja företagande, kunskap,
jobb och bättre skattevillkor. Valutans värde bör
säkras genom medlemskap i EMU, skatteregler bör inte
utformas så att de driver på företagsflykten,
företagens regelbörda bör ses över och skolan bör
förbättras – detta är andra åtgärder som motionären
förespråkar.
I motion 2002/03:N215 (m) föreslås ett
tillkännagivande av riksdagen om regeringens
inriktning på fördelning kontra tillväxt. Motionären
tycker sig sakna en insikt hos regeringen om att
välstånd skapas av arbete. Det viktiga för
regeringen förefaller vara att fördela resurser,
inte att skapa nya, säger motionären. Han menar att
resultatet då blir det som kan konstateras, nämligen
att antalet företagare minskar och att antalet
nyregistrerade företag är mycket lågt.
Också i motion 2002/03:N287 (m) efterfrågas
åtgärder för förbättrat företagarklimat. Det behövs
fler små och framför allt fler nya företag i
Sverige, anför motionären. Hon anser att en politik
för ett gott företagsklimat måste vara positiv till
företagare som personer och utgå från att de flesta
företagare vill tjäna pengar på sin verksamhet,
vilket måste vara accepterat och inte beskrivas som
girighet. De statliga trygghetssystemen bör gälla
lika för alla, anför motionären. Hon anser att
regeringen under senare år har tillsatt ambitiösa
utredningar för att förenkla för företagare och att
ett stort antal förslag har lagts men att få har
genomförts. En politisk vilja att skapa positiva
attityder till företagande måste inkludera att skapa
positiva attityder till företagande inom alla de
verksamheter som finansieras av det offentliga –
skolor, daghem, sjukvård och äldrevård – säger
motionären.
Det behövs fler och växande företag och för detta
krävs en förändrad politik som sätter jobben och
företagen främst, anförs det i motion 2002/03:A314
(m). Det är i Sverige som nya Ikea och SKF skall
startas och byggas upp, vilket kräver en mängd
förändringar, säger motionärerna. Det handlar bl.a.
om införande av en ny och förenklad företagsform,
borttagande av byråkrati och regelkrångel i samband
med startande och drivande av företag, avveckling av
etableringshinder, ökad rättssäkerhet, en
företagarvänligare miljöbalk, bättre
konkurrensvillkor, minskad beskattning av
företagande och investeringar, en långsiktigt
tryggad energiförsörjning och en väl utbyggd
infrastruktur.
I motion 2002/03:Sf226 (fp) begärs ett
tillkännagivande av riksdagen om åtgärder för nya
jobb genom förbättringar för företagande. Genom en
ny syn på företagare och enklare regler för
företagande, sänkningar av arbetsgivaravgifter och
tillväxtfientliga skatter kan många nya arbeten
uppstå, anför motionärerna. De framhåller särskilt
tjänstesektorns betydelse för nyföretagande och nya
arbetstillfällen. När det gäller hushållsnära
tjänster hindrar dock det höga skatteuttaget
efterfrågan och utbud från att mötas på en vit
marknad, säger motionärerna. De anser att
regelverken och administrationen kring företag är
krångliga och illa anpassade till små företags
verklighet. Egenföretagare bör kunna lämna en
förenklad företagsdeklaration, liksom
privatpersoner, och de blanketter som är nödvändiga
bör förenklas för egenföretagare. Dessutom bör enkla
startpaket för företagare finnas tillgängliga för
egenföretagare för att förenkla för enskilda
personer att starta företag, föreslår motionärerna.
Folkpartiets förslag till hur företagsklimatet kan
förbättras i Sverige presenteras i motion
2002/03:N263 (fp). Företagandet är grunden för de
välståndsbildande krafterna som innebär att
sysselsättning och välfärd långsiktigt kan tryggas,
säger motionärerna. De anser att följande insatser
krävs för att ett bättre företagsklimat skall kunna
växa fram: lägre skatter; minskat krångel och
enklare regler för företagarna; bättre konkurrens;
likabehandling av företagare och anställda i
trygghetssystemen; skapande av möjligheter för fler
kvinnor och invandrare att kunna bli företagare;
frihandel. Sammantaget skulle den förordade
politiken leda till att den grundläggande strukturen
i Sverige skulle förändras så att många företag,
speciellt små företag, som vill och kan växa
etableras, anför motionärerna. De påpekar att
Sverige har västvärldens mest konjunkturkänsliga
offentliga finanser, vilket i kombination med
storföretagsberoendet gör Sverige mycket utsatt för
konjunktursvängningar. Detta drabbar i slutändan den
gemensamma välfärden. Den senaste högkonjunkturen
för framför allt IT-sektorn borde ha inneburit en
behövlig injektion för Sveriges företagspolitik och
gjort att de långsiktiga strukturproblemen i den
svenska ekonomin försvann, menar motionärerna, men
konstaterar att så inte blev fallet. Andelen
företagare i Sverige är fortfarande låg i jämförelse
med många andra länder, och nyföretagandet har
sjunkit kraftigt under en följd av år, sägs det.
Folkpartiet anser att företagspolitiken i Sverige
måste läggas om i en sådan riktning att det blir
avsevärt lättare att starta och driva företag.
Regeringen har kapitulerat när det gäller åtgärder
för att förbättra företagsklimatet i Sverige, hävdar
motionärerna och påpekar att varken valresultatet,
regeringsförklaringen eller budgeten inger något
hopp om förbättring. Det svenska näringslivet
ändras, utvecklas och omstruktureras hela tiden,
varvid branscher som turism och IT får en allt
större betydelse, samtidigt som det finns
betydelsefulla företag inom de traditionella
branscherna, säger motionärerna. De anser därför att
företagspolitiken bör utformas på ett sådant sätt
att skattesystem, regelverk, m.m. uppmuntrar alla
former av företagsamhet.
I motion 2002/03:N395 (kd) begärs
tillkännagivanden i följande tre avseenden: om
statens roll i näringspolitiken; om etikens
betydelse för en fungerande marknad; om
näringspolitikens mål. Kristdemokraternas
näringslivspolitik bygger på grundtanken att det
goda samhället och en bra välfärd förutsätter ett
konkurrenskraftigt och differentierat näringsliv,
sägs det. Det är de små och medelstora företagen som
skall stå i centrum för utformningen av
näringslivspolitiken, anför motionärerna.
Kristdemokraterna förespråkar en social och
ekologisk marknadsekonomi som förenar frihet och
solidaritet. Statens roll skall vara att sätta
ramarna för en sund marknadsfunktion, ta särskild
hänsyn till mindre verksamheter, säkra social
trygghet och se till att miljöhänsyn tas, anför
motionärerna. De hävdar att företagare under lång
tid har betraktats enbart som skatteobjekt och att
attityden har varit att de flesta företagare är
potentiella skattesmitare som behöver hållas efter
genom fler och hårdare regler. Om Sverige skall
klara den framtida välfärden krävs det fler och nya
företag som vågar anställa och vidareutvecklas,
säger motionärerna och menar att attityden från
politiskt håll måste förändras så att det blir
högsta prioritet att förenkla och utforma regler som
rör företagare på ett bättre sätt än för närvarande.
Kristdemokraterna vill lyfta fram etikens betydelse
för en fungerande marknad, sägs det i motionen. Etik
fungerar som ett fundament för rätt och lagstiftning
och en väl förankrad etik minskar behovet av en
omfattande lagstiftning och av kostsamma och
komplicerade affärskontrakt, anför motionärerna. De
påpekar att det svenska samhället har byggts upp av
den etik som inspireras och förvaltas av den kristna
traditionen, vilken bl.a. handlar om hederlighet,
rättvisa, personligt ansvarstagande, solidaritet med
medmänniskor och respekt för andras egendom. Statens
roll i samhällsekonomin skall vara att sätta ramar
för och övervaka spelreglerna på marknaden, ansvara
för samhällsplanering och infrastruktur samt att
skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt, säger
motionärerna. De menar att när staten agerar såväl
domare som spelare på marknaden är risken stor att
konkurrensen snedvrids och att investeringar inte
görs på ett optimalt sätt i de företag som har de
bästa förutsättningarna.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att
särskilda mål formuleras för respektive
politikområde, konstaterar motionärerna vidare. De
föreslår i stället följande mål: Att främja en
hållbar ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning
genom fler och växande företag. Politikens roll är
att skapa en god jordmån för företagande, säger
motionärerna. De påpekar att arbete och välfärd åt
alla uppnås genom att ansvarstagande individer,
familjer och företag tillsammans tillåts växa med
goda och stabila regler. Motionärerna anser att
näringspolitiken huvudsakligen skall bedrivas med
generella medel och hänvisar till att historien
visar att statligt stöd och detaljstyrning är mindre
effektivt än att inrikta insatserna på att undanröja
hinder och att skapa ett allmänt gott näringsklimat.
Kristdemokraternas näringspolitik innebär att en
lång rad, framför allt för småföretagen, skadliga
skatter skall reduceras eller slopas, vilket skapar
förutsättningar för att minska statens kostnader för
olika former av stöd till näringslivet, sägs det i
motionen.
Ett tillkännagivande om attityder till företagande
begärs i motion 2002/03: N392 (kd). Företagsamhet,
vilken är helt avgörande för ett samhälles
fortlevnad, springer ur människors önskan att
utveckla och förändra den omgivande världen och
utgår från det personliga initiativet, säger
motionärerna. De anser därför att ett gott klimat
där människors idéer och kreativitet får möjlighet
att blomma ut är av största vikt. Kristdemokraterna
vill särskilt arbeta för de små företagens
möjligheter att utvecklas, säger motionärerna. De
framhåller att ett gott småföretagarklimat inte bara
är av värde för de direkt berörda, utan att nya jobb
skapas och att skattemedel genereras till den
gemensamt finansierade välfärden. Regeringen har
varit allt annat än aktiv i arbetet med att
förbättra för småföretagen under de senaste åren,
utan i stället har det skett en tillväxt av
regelverk och kontrollsystem, säger motionärerna. De
påpekar att i Sverige finns bara hälften så många
företagare som i flera andra länder på jämförbar
utvecklingsnivå.
Det krävs en handlingsplan från regeringen för att
bryta den negativa trenden för nyföretagande, anförs
det i motion 2002/03:N291 (kd). Sverige behöver nya
företag om ekonomin skall kunna växa och för detta
behövs ett flertal åtgärder, menar motionären. Han
nämner följande: attityderna till företagande måste
förbättras; onödigt krångel och byråkrati måste
minskas; arbetsgivaravgiften bör sänkas; under hela
skoltiden behöver det uppmuntras till företagande.
Det är viktigt att det finns ett tydligt mål för
arbetet med att skapa förutsättningar för fler
företagare, och detta mål bör vara att antalet
nystartade företag skall öka med 20 % fram till år
2006, anförs det i motion 2002/03: N306 (c).
Centerpartiet vill att Sverige skall vara ett
välfärdsland i världstopp, varför politiken måste
utgå från det som är grunden för välfärden – många
fler företag som ger nya jobb, tillväxt och ökade
skatteintäkter, sägs det i motionen. Detta är en
stor utmaning, som handlar om att åstadkomma ett
företagsklimat i världsklass och en samhällsanda där
entreprenörer tillåts bli framgångsrika och belönas
för att de bidrar till den gemensamma välfärden,
anför motionärerna. De menar att samhällets uppgift
är att skapa en miljö där entreprenörer vågar och
kan kommersialisera sina idéer och där människors
idéer och kreativitet får möjlighet att växa både i
det egna företaget och i egenskap av anställda.
Växtkraft kommer bäst underifrån, från små och
medelstora företag, säger motionärerna. De anser att
den socialdemokratiska näringspolitiken har lett
till en företagsstruktur där de stora företagen
värnas, men där de mindre har svårt att växa. System
och regler sägs ha utformats efter de stora
företagen utan hänsyn till de små. Centerpartiet
vill skapa 300 000 nya jobb i småföretag eller hos
nya entreprenörer, och för att detta skall bli
möjligt vill partiet genomföra ett antal reformer
som lägger grunden till ett företagsamt samhälle,
anförs det. Enligt det europeiska patentkontoret
(EPO) är svenskarna bland de mest uppfinningsrika,
om man räknar antalet patent i förhållande till
folkmängden, konstaterar motionärerna. De framhåller
att nya idéer och patent skulle kunna leda till att
fler företag startades, men så är inte fallet. Detta
tyder på att det tillstöter hinder och problem eller
att den potentielle företagaren inte tycker att det
är värt att försöka realisera sitt patent i en
produkt, anför motionärerna. De anser därför att det
är nödvändigt att eventuella hinder tas bort, men
också att attityder om att det är positivt med
entreprenörskap sprids. Det offentliga skall ha som
uppgift att så långt möjligt underlätta för och
hjälpa människor som har företag eller som vill
starta företag, sägs det.

Vissa kompletterande uppgifter

Frågan om mål och riktlinjer för näringspolitiken
har under föregående riksmöte behandlats vid två
tillfällen, dels hösten 2001 i anslagsbetänkande
2001/02:NU1, dels våren 2002 i det näringspolitiska
motionsbetänkandet 2001/02:NU12. Vid båda
tillfällena ställde sig utskottet bakom den av
regeringen i budgetpropositionen för år 2002
redovisade synen på näringspolitikens inriktning,
vilken hade föregåtts av överläggningar mellan
regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. I
reservationer (m, kd, c, fp) redovisades dessa
partiers gemensamma syn på näringspolitikens
inriktning. Riksdagen följde utskottet.

Olika utrednings- och analysinsatser när det
gäller företagsutveckling har nyligen genomförts.
Utredningen om statens regionala insatser för
företagsutveckling, som har haft i uppdrag att,
efter samråd med berörda aktörer, lämna förslag till
inriktning, effektivisering och organisering av
statens insatser för företagsutveckling på regional
nivå, avlämnade i början av november 2002 sitt
betänkande Företagsutveckling på regional nivå (SOU
2002:101). En viktig utgångspunkt för
utredningsarbetet (särskild utredare: f.d.
landshövding Ulf Lönnqvist) har varit att förslagen
skall leda till ekonomisk tillväxt, ge fler
arbetstillfällen samt skapa så enkla och tydliga
förutsättningar som möjligt för företag och
företagare, sägs det i betänkandet. I betänkandet
föreslås bl.a. följande: för finansiering i tidiga
skeden av innovations- och företagsutveckling
avsätts 1 miljard kronor för en 5-års period; till
IUC-bolagens s.k. UPA-uppdrag avsätts 1 miljard
kronor för en 5-års period för att få fram och
utveckla idéer till produktion; starta-eget-bidraget
ges försöksvis också till icke arbetslösa för
vidareutveckling av innovationer till produktion och
företagande och även det s.k. friåret skall kunna
användas; det görs enklare för de små företagen att
få del av samhällets åtgärder för
företagsutveckling.
Gruppen Framtid för svensk industri, som är ett
projekt mellan fackliga organisationer och företag
under ledning av direktör Carl Bennet och
förbundsordförande Göran Johnsson, presenterade
våren 2002 ett antal förslag för att främja Sveriges
industriella utveckling. I budgetpropositionen sägs
nu i finansplanen att regeringen vill bygga vidare
på den positiva anda som företagsledare och fackliga
företrädare bl.a. har utvecklat. Samverkanslösningar
baseras på ett givande och ett tagande, och det är
bara i samverkan som de nya innovationerna,
uppfinningarna och entreprenörerna kan växa fram,
sägs det. Regeringen förklarar sig beredd att
föreslå nya medel för att förverkliga förslag som
har presenterats av bl.a. den nyssnämnda gruppen,
med den förutsättningen att andra aktörer är beredda
att tillskjuta lika mycket.
Nutek har vidare nyligen i en skrivelse till
Näringsdepartementet föreslagit att regeringen skall
inrätta ett program för att stärka småföretags- och
entreprenörskapspolitiken. Programmet omfattar en
kortsiktig del med fyra initiativ och en långsiktig
del med två initiativ. Nutek är, med hänvisning till
sitt uppdrag att som central näringspolitisk
myndighet vara ett expertorgan för
företagsutveckling, entreprenörskap,
företagsfinansiering och regional
näringslivsutveckling, berett att driva det
föreslagna programmet.
Vinnova har också inom ramen för sitt
verksamhetsuppdrag presenterat olika förslag för att
främja Sveriges konkurrenskraft. Det gäller förslag
beträffande innovationspolitiken i skriften
Betydelsen av innovationssystem: Utmaningar för
samhället och för politiken och förslag om en
offensiv IT/telekom-satsning.
Frågan om hanteringen av de redovisade förslagen
övervägs nu inom Regeringskansliet.

Utskottets ställningstagande

Inledning

Utskottet behandlar först frågan om målen för och
inriktningen av näringspolitiken och redovisar
därefter sin bedömning av regeringens
resultatredovisning.

Målen för och inriktningen av näringspolitiken

Utskottets syn på näringspolitikens inriktning
ligger i linje med den som redovisas i
budgetpropositionen och med vad som har
överenskommits i överläggningar mellan regeringen,
Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Utskottet anser att vägledande för den
näringspolitik som bör bedrivas är att den skall
bidra till att skapa förutsättningar för tillväxt,
sysselsättning och välfärd i hela Sverige. Det är
viktigt att understryka att tillväxten skall vara
ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar.
Ökat företagande är av stor betydelse för den
svenska tillväxten och sysselsättningen.
Tyngdpunkten i näringspolitiken bör därför vara att
skapa goda förutsättningar och incitament för att
starta företag och för tillväxt och lönsamhet i
befintliga företag. Långsiktig tillväxt kräver
utvecklingskraft och förnyelse, såväl i näringslivet
som i den offentliga sektorn. Näringspolitiken bör
utformas så att det utvecklas gynnsamma
förutsättningar för företagandet, både för att öka
nyföretagandet och för att få redan etablerade
företag att växa. En stor del av tillväxten kan
förväntas ske inom tjänstesektorn. Det är emellertid
viktigt att det också sker en ökad förädling och att
det tillkommer innovationer inom andra näringar,
inklusive traditionell basindustri.
Statens roll inom näringspolitiken är att verka
för att det finns ett väl fungerande ramverk för
företagande. Inom näringspolitiken bör insatser
särskilt prioriteras på följande områden:
entreprenörskapsfrågor; skatter; kapitalförsörjning;
väl fungerande marknader; enkla och ändamålsenliga
regler; utveckling av en innovationsstrategi.
Näringspolitiken skall också bidra till uppfyllandet
av den regionala utvecklingspolitikens mål.
Kunskapsutveckling och innovativ verksamhet i
kombination med entreprenörskap är av avgörande
betydelse i ansträngningarna att säkra Sveriges
framtida konkurrenskraft. Staten har en viktig roll
när det gäller att uppmuntra och främja sådan
verksamhet.
Regeringen har, som redovisas i propositionen,
tagit initiativ till en process med näringsliv,
arbetsmarknadens parter och universitet/högskola för
att diskutera och formulera en offensiv
innovationsstrategi. Det huvudsakliga syftet med en
sådan strategi är att ny kunskap från universitet
och högskola, näringsliv samt offentlig sektor i
högre utsträckning omsätts i nyföretagande och
hållbar tillväxt och därigenom social välfärd. Som
tidigare beskrivits har nyligen olika utrednings-
och analysinsatser när det gäller företagsutveckling
genomförts. Beredning pågår för närvarande inom
Regeringskansliet.
I några motioner sägs att Sverige ligger dåligt
till i förhållande till andra länder när det gäller
villkor för företagande o.d. Enligt en aktuell
sammanställning (av World Economic Forum) rörande
den globala konkurrenskraftsrankingen har dock den
svenska konkurrenskraften förbättrats i år. 80
länder har ingått i rankingen, och Sverige har
avancerat från nionde till femte plats. Förenta
staterna intar första plats i år, i stället för
Finland, som hade förstaplatsen år 2001.
Enligt utskottets mening har Sverige totalt sett
ett modernt och bra företagsklimat, som dock kan bli
bättre, speciellt för de små företagen. Sverige
skall inte konkurrera med låga löner och
okvalificerade arbeten utan med kunnande, kompetens
och ett högt tekniskt innehåll i tjänste- och
varuproduktionen. I den näringspolitik som krävs för
framtiden ingår olika delar som berörs i vissa av de
här aktuella motionerna. Ett område avser olika
åtgärder för att främja förnyelse av näringslivet.
Det rör sig om teknikspridning, kompetensutveckling
och innovationsfrämjande åtgärder. Vidare måste
lönsamheten för investeringar i företag ligga på en
rimlig nivå och hinder för en tillfredsställande
kapitalförsörjning till framför allt små, växande
företag undanröjas. En effektiv konkurrens är också
av stor betydelse, såväl för de små företagen som
för konsumenterna. Till frågan om förenklingar för
småföretagen återkommer utskottet i följande
avsnitt.
Med det anförda avstyrker utskottet samtliga här
aktuella motioner i berörda delar.

Bedömning av regeringens resultatredovisning

Utskottet vill framhålla den stora vikt som mål- och
resultatredovisningen i budgetpropositionen har för
riksdagens styrningsmöjligheter. Generellt gäller
att regeringens redovisning måste vara konkret.
Avgörande är härvid att verksamhetsmål formuleras på
ett sådant sätt att de blir möjliga att följa upp.
Detta innebär bl.a. att ändamålsenliga delmål måste
formuleras utifrån de övergripande målen. Utskottet
vill vidare, i likhet med tidigare år, understryka
betydelsen av utformningen av regleringsbreven och
målformuleringarna i dessa. Det bör också
eftersträvas en bättre koppling mellan
regleringsbreven och redovisningen till riksdagen.
Utskottet har intrycket att det i regleringsbreven
finns uppdrag och rapporteringskrav, vars resultat i
större omfattning borde kunna återföras till
riksdagen.

Slutligen noterar utskottet att Riksrevisionsverket
har avgivit revisionsberättelse med invändning
beträffande ITPS, varvid invändningen avsåg
myndighetens anslagsredovisning. ITPS har nu, som
tidigare redovisats, vidtagit åtgärder med anledning
av revisionen. Vidare har RRV gjort påpekanden
rörande Konsumentverkets årsredovisning. Utöver
detta har RRV inte haft några invändningar i
revisionsberättelserna för år 2001 avseende
myndigheterna inom utgiftsområde 24.

Regelförenkling m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör genom ett tillkännagivande
anmoda regeringen att intensifiera
regelförenklingsarbetet. Regeringen bör
presentera ett handlingsprogram under år 2003
som inriktas på de befintliga regelverken och
som omfattar åtgärder hos såväl departement
som myndigheter. Det är vidare angeläget att
regeringen under år 2003 inger en anmälan
till OECD med begäran om en granskning av
regelförenklingsarbetet i Sverige. Regeringen
bör också göra en översyn av regelverket vid
företagsstart i syfte att åstadkomma en
minskning av handläggningstiden för dessa
ärenden. Jämför reservation 2 (m, fp, kd, c,
mp).

Skrivelsen

Inledning

I regeringens skrivelse 2002/03:8 lämnas en
redogörelse för regeringens regelförenklingsarbete.
I skrivelsen beskrivs även myndigheternas
tillämpning under år 2001 av förordningen
(1998:1820) om särskild konsekvensanalys av reglers
effekter för små företags villkor.

Regeringen har infört ett system för effektivare
konsekvensanalyser av reglers effekter för små
företags villkor. Systemet har införlivats genom
nyssnämnda förordning och en särskild
kommittéförordning (1998:1474). En
statssekreterargrupp med särskilt ansvar för
regelförenkling har bildats. Regeringen har också
beslutat att Näringsdepartementet skall samordna,
understödja och följa upp regelförenkling med stöd
av en i departementet inrättad regelförenklingsgrupp
– SimpLex.

Regeringens prioriteringar

Arbetet med att identifiera befintliga regler i
behov av förenkling prioriteras och utvecklas
vidare, säger regeringen. Exempelvis används
utredningar för detta ändamål, liksom interna
arbetsgrupper inom Regeringskansliet som bearbetar
inkomna förslag från näringslivet. Regeringen har
vidare lagt ut uppdrag på myndigheter att, inom sina
sakområden och tillsammans med representanter för
små företag, inkomma med förslag på enklare regler.
Metoder för att utveckla myndighetsuppdragen
diskuteras för närvarande med näringslivet.

Användning av konsekvensanalyser syftar till att
de nya eller ändrade regler som införs skall vara
enkla och ändamålsenliga. Vad gäller användningen av
konsekvensanalyser på myndighetsnivå konstateras att
kvaliteten varierar mellan myndigheter. I syfte att
uppnå en så hög kvalitet som möjligt kommer dialogen
mellan Regeringskansliet och myndigheterna att
fortsätta. Verksförordningsutredningen (dir.
2001:117) förväntas föreslå hur myndigheternas
ansvar i enlighet med SimpLexförordningen bör
utvecklas. Utbildningsinsatserna gentemot
Regeringskansliet, myndigheterna och
kommittéväsendet kommer att fortsätta. Gensvaret
från de deltagande tjänstemännen och från
näringslivets representanter har varit mycket
positivt, och utbildningsprogrammet har lett till en
förbättrad dialog och ökad förståelse för små
företags villkor.
ITPS har av regeringen givits i uppdrag att
utveckla en metod som gör det möjligt att
kvantitativt mäta och samla in statistik över den
administrativa börda som uppstår i företagen till
följd av olika regelverk. Mätmetoden kommer att tas
fram i samarbete med näringslivet. Regeringen avser
att redovisa mål och mätmetoder under år 2003.
Samtidigt kommer ett handlingsprogram att tas fram,
med sikte på att nå det uppsatta målet.

Mål och mått för regelförenklingsarbetet

I regeringens motsvarande skrivelse till riksdagen
våren 2000 (skr. 1999/2000:148) redovisade
regeringen ett delmål för regelförenklingsarbetet
med särskild inriktning på småföretag. Målet är att
den administrativa börda som regelmängden innebär
för småföretagen tydligt skall minska inom en
treårsperiod. Problemet är att det för närvarande
saknas en tillräckligt sofistikerad och
tillförlitlig metod för att mäta administrativ
börda. En mätmetod som är accepterad av såväl
regering som näringsliv kommer att utgöra ett
viktigt instrument för att uppnå en bättre
uppföljning, en tydligare målformulering och därmed
ett effektivare regelförenklingsarbete. Under det
gångna året har det presenterats olika
undersökningar som kan ge vissa indikationer på hur
regelbördan för småföretag har utvecklats de senaste
åren. Det har bl.a. gjorts en uppföljning av 1999
års kundundersökning, som är en enkätundersökning
riktad till företag som Statistiska centralbyrån
(SCB) genomför på uppdrag av Näringsdepartementet,
och där en av frågorna rör den belastning som
regelmängden utgör. Av 1999 års undersökning framgår
att 58 % av företagen ansåg att regelverket är
betungande – en andel som var i stort sett
oförändrad år 2001.

Under år 2001 genomförde vidare Nutek, i samverkan
med SCB, en enkätundersökning – Företagens villkor
och verklighet 2001. Enkäten sändes till ca
20 000 småföretag med 0–49 anställda. Som svar på
frågan hur många timmar i genomsnitt som företaget
lägger ned på uppgiftslämnande och kontakter med
myndigheter uppgav 64 % av företagen 0–1 timme per
vecka, 21 % 2–3 timmar, 3 % 4–5 timmar och 12 %
över 5 timmar per vecka. En annan fråga avsåg hur
företagen upplever att omfattningen av
uppgiftslämnandet och kontakterna med myndigheter
har förändrats de senaste tre åren. Här ansåg 3 % av
företagen att det hade skett en minskning, 41 %
ansåg att det var oförändrat, 27 % att det hade ökat
och 29 % hade ingen uppfattning. I undersökningen
ställdes också en fråga om vilka faktorer som
företagarna anser hindrar företagets tillväxt,
varvid det fanns möjlighet att ange fler än ett
alternativ. Det alternativ som flest företagare, 60
%, angav var brist på egen tid. Myndighetsregler,
tillståndskrav och dylikt markerades av 35 % av
företagen.
En tredje undersökning avseende småföretagens
regelbörda är en rapport som OECD publicerade år
2001 (Businesse´s Views on Red Tape), i vilken
företagens administrativa kostnader för att
efterleva bestämmelserna inom områdena skatter,
sysselsättning och miljöskydd redovisas. Av
rapporten framgår att Sverige ligger strax under
genomsnittet vad gäller företagens regelkostnad per
sysselsatt. Sverige hamnar även under genomsnittet
när den totala regelkostnaden för företagen ställs i
förhållande till BNP. Uppgifterna baseras på en
enkätundersökning från år 1998, där företagen själva
fick göra kostnadsuppskattningar. Svarsfrekvensen
var genomgående låg, med ett genomsnitt på 37 %,
varför resultatet bör tolkas med försiktighet.
Vidare genomförde EG-kommissionen under år 2001 en
jämförande undersökning av administrationens
omfattning vid start av företag (Benchmarking the
Administration of Start-ups). Enligt denna uppgav
7 % av de tillfrågade svenska företagen (360
stycken) att den administrativa bördan är det
huvudsakliga hindret för företagandet, jämfört med
10 % för EU-genomsnittet. Vid en motsvarande
undersökning år 1999 låg andelen på ca 10 % för
företagen i ett stort antal länder, däribland de
svenska.
Regeringen anser att ingen av de nyssnämnda
undersökningarna är tillräcklig för att kunna utgöra
underlag för en uppföljning av
regelförenklingsarbetet. Regeringen har därför fört
diskussioner om mätmetoder med företrädare för
näringslivet, vilket har resulterat i det tidigare
nämnda uppdraget till ITPS att dels utveckla en
modell för att mäta den administrativa börda som
regler innebär för företag, dels ta fram en konkret
definition av begreppet administrativ börda.
Regeringen anvisade i juni 2002 1 miljon kronor för
ändamålet. Arbetet bedrivs i nära samarbete med
näringslivet, och ambitionen är att en första
mätning skall kunna ske under år 2003.

Praktiska erfarenheter och resultat

Arbetet med regelförenkling är främst av långsiktig
karaktär, framhålls det i skrivelsen. Det handlar
till stor del om perspektiv- och attitydförändringar
vid såväl framtagandet av nya regler som vid
omprövning av de befintliga regelverken. Under år
2001 prioriterades en systematisk granskning av alla
förslag till nya och ändrade regler inom
Regeringskansliet. Därefter har prioriteringen
avsett en intensifiering av samarbetet med
myndigheter och kommittéväsendet samt en omprövning
av de befintliga reglerna.

Beträffande insatserna i Regeringskansliet sägs
att uppgiften för SimpLex är att granska alla nya
förslag till regler som tas fram inom
Regeringskansliet, att ge stöd och råd i arbetet med
att ta fram konsekvensanalyser av regelförslag och
att identifiera befintliga regler som är i behov av
förenkling. Förenklingar av befintliga regler är den
stora utmaningen, anförs det vidare. I varje enskilt
fall måste en avvägning göras mellan syftet med
regeln och nyttan med en förenkling. I detta arbete
krävs en samverkan mellan Regeringskansliet,
myndigheter och representanter för små företag.
Sedan maj 2000 har ett antal personer med
småföretagsbakgrund biträtt regeringen i
regelförenklingsarbetet genom en referensgrupp. I
februari 2002 utökades gruppen till att även omfatta
företrädare för vissa näringslivsorganisationer –
Företagarnas Riksorganisation, Lantbrukarnas
Riksförbund, Svensk Handel och Föreningen Svenskt
Näringsliv. Gruppen har fungerat dels som stöd vid
utveckling av arbetsmetoder, dels som
initiativtagare till förslag till förenklingar av
befintliga regler, främst inom skatteområdet. Dessa
förslag bereds vidare inom Regeringskansliet. Ett
förslag rör uppskov med betalning av preliminär
skatt för nystartade företag, där ett lagförslag
beräknas komma att överlämnas till riksdagen hösten
2002. Ett annat förslag gäller tilldelningen av F-
skattsedel, där en dom i Regeringsrätten har
klargjort vissa frågor och där regeringen följer
utvecklingen för att se om de aktuella problemen
därmed kan anses vara lösta.
Under år 2001 gav regeringen i uppdrag till
Arbetsmiljöverket, Jordbruksverket,
Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket,
Riksskatteverket och Statens räddningsverk att
inkomma med förslag till regelförenklingar inom
myndigheternas respektive områden. Samtliga
myndigheter har redovisat sina uppdrag under år
2002, och förslagen bereds för närvarande inom
Regeringskansliet. SimpLex genomförde under år 2001,
tillsammans med Företagarnas Riksorganisation,
studiebesök hos olika småföretag, varvid företagen
fick möjlighet att framföra vad de såg som
svårigheter med att driva företag. I skrivelsen
lämnas exempel på genomförda regelförenklingar inom
olika områden. Det rör sig om utveckling av s.k. e-
förvaltning, ändring av alkohollagen, upphävande av
stödförordningar på Jordbruksdepartementets område,
förenklingar av regelverk för miljöfarliga
verksamheter, ändring i bilregisterkungörelsen,
avskaffande av anmälnings- och avgiftsplikt för
murbruk och betong samt avskaffande av
dubbelregleringar i fråga om använt kärnbränsle och
kärnavfall.
När det gäller s.k. e-förvaltning sägs att en
effektiv och serviceinriktad offentlig förvaltning
bidrar till att skapa goda tillväxtbetingelser i
samhället, och informationstekniken är ett
kraftfullt redskap för ökad tillgänglighet,
öppenhet, insyn och effektivitet. Regeringen driver
här på utvecklingen av den s.k. 24-
timmarsmyndigheten, som bl.a. innebär att tillgången
till tjänster skall vara oberoende av tid och plats,
att kontakterna med myndigheterna skall vara enkla
och av hög kvalitet. För att skapa förutsättningar
för en ökad och säker elektronisk kommunikation har
regeringen också tagit initiativ till översyn av
lagstiftningen inom olika områden för att onödiga
formkrav som förhindrar användningen av elektroniska
signaturer skall kunna tas bort. Regeringen beslöt
sålunda i oktober 2002 om en ändring av
handelsregisterförordningen (1974:188) så att
registrering av enskild firma kan ske elektroniskt
och signeras med en elektronisk signatur.
Beträffande granskning av förslag om nya eller
ändrade regler noteras i skrivelsen att fr.o.m. år
2001 och fram till augusti 2002 har
78 konsekvensanalyser genomförts, vilket lett till
att ett tjugotal förslag omprövats eller
modifierats. Samtliga kommittédirektiv skall beredas
gemensamt med SimpLex. Vid granskningen av
kommittédirektiv identifierar SimpLex vilka
utredningar som bör göra en särskild
konsekvensanalys. För dessa utredningar anges i
direktiven att analysen skall göras i samråd med
Näringslivets nämnd för regelgranskning (NNR). Under
år 2001 har detta angetts i 15 kommittédirektiv.
Fram till augusti 2002 har 32 utredningar i uppdrag
att samråda med NNR. SimpLex tar ställning till
departementspromemorior från övriga departement
utifrån ett regelförenklingsperspektiv. Under år
2001 granskade SimpLex 24 departementspromemorior,
varvid det hade genomförts en konsekvensanalys i 5
stycken.
I uppgifterna för SimpLex ingår att ge stöd och
råd till Regeringskansliet, myndigheter och
kommittéer i arbetet med konsekvensanalyser. Under
år 2001 genomförde SimpLex utbildningar vid sju
myndigheter samt för Regeringskansliet och för
kommittéväsendet. Vid utbildningarna har en
representant från NNR medverkat.
Utbildningsinsatserna berörde under år 2001 ca
150 tjänstemän som arbetar med regler. Under år
2002, fram till augusti, har 24 utbildningar
genomförts där 300 tjänstemän deltagit.
Beträffande myndigheternas rapportering enligt
SimpLexförordningen anges att totalt 46 myndigheter
har lämnat en sådan rapportering. I samband med den
nu aktuella redovisningen uppmanades myndigheterna
att ange de tre viktigaste åtgärder som de genomfört
under år 2001 och som har medfört en minskad
administrativ börda för små företag. Varje myndighet
skulle även redovisa om dessa åtgärder lett till en
minskad administration hos den egna myndigheten.
Gemensamt för flera myndigheter är att de arbetar
aktivt med IT-lösningar i syfte att få företagen att
i första hand vända sig till aktuell hemsida för råd
och stöd. De flesta myndigheter lägger ut sina
förslag till föreskriftsändringar på sin hemsida
under remisstiden. I skrivelsen redovisas några
exempel på olika myndigheters syn på nyttan av att
utarbeta konsekvensanalyser. Ett exempel på en
myndighet som kommit långt med att använda tekniska
lösningar som en del av regelförenklingsarbetet är
SCB. Genom att utnyttja registerdata från andra
myndigheter, att upprätta s.k. integrerade register,
att göra urvalsundersökningar i stället för
totalundersökningar och att samordna gemensamma
uppgiftsinsamlingar underlättas den administrativa
bördan för företagen. Arbetsmarknadsstyrelsen har
infört en möjlighet för företag att anmäla lediga
platser direkt på hemsidan, vilket innebär en
rationalisering hos arbetsgivarna och
kostnadsbesparingar i verkets verksamhet.
Jordbruksverket har via ett interaktivt system för
anmälan av flytt av nötkreatur mellan olika
djurhållare sänkt kostnaderna för denna hantering
med 30 %. På uppdrag av regeringen arbetar Nutek med
en informationstjänst på nätet för företagare, med
syfte att underlätta för företagare att hitta
information, blanketter och andra myndighetstjänster
på tider som företagaren själv väljer. Patent- och
registreringsverket och Riksskatteverket (RSV) har i
samråd med företagare skapat en webbaserad kanal för
snabb, dubbelriktad information – Kontakt-N – som
kommer att innebära en förenkling vid företagsstart,
då nya företag även skall kunna registreras
elektroniskt. RSV har också infört möjligheter att
redovisa olika skatter via program på RSV:s hemsida
och att lämna uppgifter via Internet. Andra
myndigheter som arbetar aktivt med att minska den
administrativa bördan för företagen är
Naturvårdsverket, Bokföringsnämnden,
Datainspektionen och Finansinspektionen.
Flertalet myndigheter anser att arbetet med
konsekvensanalyser ger dem bra fokus på företagens
situation. Den kritik av konsekvensanalysarbetet som
framförs är inriktad på nationell lagstiftning i
förhållande till EG-rätten. I vissa fall bygger en
myndighets föreskriftsrätt på EG-direktiv, vilket
ger ett begränsat utrymme vid framtagande av regler.
Av de 46 myndigheter som avgett en årsrapport uppger
27 att samråd med företrädare för
branschorganisationer och näringsliv sker
kontinuerligt i samband med förslag till nya regler.
Av dessa uppger 10 myndigheter att de har samrått
med Näringslivets nämnd för regelgranskning.
Av de 46 myndigheter som har rapporterat till
regeringen uppger 17 att de varken har infört,
ändrat eller upphävt några föreskrifter och allmänna
råd. Resterande 29 myndigheter har under år 2001
sammantaget infört eller ändrat i 377 föreskrifter.
Myndigheterna har upphävt 136 föreskrifter och
allmänna råd. Inför rapporten för år 2001 uppmanades
myndigheterna att endast uppge det antal
föreskrifter och allmänna råd vilka har betydelse
för små företag. I föregående års redovisning angav
myndigheterna det totala antalet, dvs. oavsett om
reglerna hade bäring på små företag eller inte.
Siffrorna är därför inte jämförbara mellan åren.
Beträffande kommittéerna sägs att vid en
översiktlig granskning av relevanta betänkanden som
överlämnats till regeringen under år 2001 har
framkommit att ett antal uppvisat brister avseende
redovisning av förslagens effekter för små företags
villkor. I vissa fall har betänkandet vid en första
granskning ansetts vara intressant ur
småföretagssynpunkt, men vid en närmare granskning
har den aktuella kommittén inte lämnat några förslag
till lagändringar och följaktligen inte behövt
genomföra någon konsekvensanalys. Arbetet med att
förbättra kvaliteten på konsekvensanalyserna går
vidare – dels erbjuds samtliga utredningar en
halvdagsutbildning, dels skall en utredning i
berörda fall samråda med NNR om innehållet i
konsekvensanalysen. Regeringen bedömer att dessa
åtgärder kommer att ge resultat i de
utredningsbetänkanden som redovisas framdeles.
Stadsrådsberedningen har också i en ny upplaga av
skriften Hur kommittédirektiv utformas (PM 1994:3),
som publicerades våren 2002, skärpt riktlinjerna om
krav på konsekvensanalyser i kommittédirektiv.

Regelförenkling ur ett internationellt
perspektiv

Vid Europeiska rådets möte i Lissabon år 2000 uppmanade rådet
EG-kommissionen och medlemsstaterna att inom ramen
för sina respektive befogenheter senast år 2001
utarbeta en strategi för ytterligare samordnade
åtgärder för att förenkla bestämmelser. I november
2000 tillsattes en rådgivande grupp med experter på
regelförenkling från samtliga medlemsstater, den
s.k. Mandelkerngruppen. Gruppen lade i november 2001
fram sin slutrapport med en handlingsplan för
regelförenkling för EU. Kommissionen, som inlett
arbetet med moderniseringen av styrelseformerna inom
EU, länkade ihop regelförenklingen med frågorna om
unionens framtid och presenterade i juli 2001 en
vitbok om nya styrelseformer inom EU. I juni 2002
presenterade kommissionen ett
regelförbättringspaket, i vilket ingår en
handlingsplan för bättre och enklare regler.
Handlingsplanen täcker hela lagstiftningskedjan från
det förberedande stadiet (kommissionen), till
antagandet (rådet och Europaparlamentet) och
slutligen genomförandet (alla ansvariga
institutioner i medlemsstaterna). I paketet ingår
också två meddelanden – dels om minimiriktlinjer för
s.k. samrådsförfaranden, dels om konsekvensanalyser.
Målet är att säkra hög kvalitet och rättssäkerhet i
lagstiftningen, reducera kostnaderna för företag och
förvaltningar samt att förstärka gemenskapens
trovärdighet i medborgarnas ögon.

EU:s initiativ för förenklad lagstiftning på den
inre marknaden, det s.k. SLIM-programmet (Simpler
Legislation in the Internal Market) startade i april
2001 ett arbete som omfattade transporter av
radioaktivt avfall, restnivåer av bekämpningsmedel
och kosmetikadirektivet. Tre expertgrupper
tillsattes på respektive lagstiftningsområde.
Gruppernas rekommendationer kommer att utgöra
grunden för nya förslag från kommissionen som syftar
till att förenkla den aktuella lagstiftningen.
Tjänstemän ansvariga för regelförenkling i de olika
EU-länderna ingår i ett informellt nätverk
(Directors for Better Regulation), vars möten
används i första hand för erfarenhetsutbyten och
jämförelse av resultat kring regelförenklingsfrågor.
Regelförenkling har också uppmärksammats inom
OECD, varvid värdet av enklare och bättre regler har
framhållits. OECD:s checklista från år 1995 utgör
utgångspunkt för den checklista SimpLex tillämpar.
Regeringen deltar aktivt i OECD:s arbete om
regelförenkling. OECD granskar medlemsländernas
regelförenklingsarbete efter anmälan från landet i
fråga (OECD Regulatory Reform Review). Hittills har
19 länder genomgått eller genomgår för närvarande en
sådan granskning. Av de nordiska länderna har
Danmark genomgått en granskning, och Norge och
Finland genomgår för närvarande granskningar som
avslutas under år 2003. Regeringen överväger
alltjämt tidpunkten för en granskning av det svenska
regelförenklingsarbetet och har löpande kontakter
med Norge och Finland för att ta del av deras
erfarenheter av en OECD-granskning. Regeringen har
tidigare aviserat att den avser att inkomma med en
ansökan till OECD vid lämplig tidpunkt. En
granskning av OECD ställer inte obetydliga krav på
att Regeringskansliet avsätter personal och resurser
under ca 18 månader, sägs det.
Länderna inom OECD arbetar på olika sätt och med
olika utgångspunkter med regelförenkling. I vissa
länder är regelförenkling en viktig del av
förvaltningspolitiken, med det huvudsakliga målet
att effektivisera offentliga verksamheter i
medborgarnas och företagens tjänst. I andra länder
är regelförenkling en del av näringspolitiken och
syftar till att förbättra förutsättningarna för
tillväxt och sysselsättning. Förutom samarbetet inom
EU och OECD är bilaterala direktkontakter viktiga
för erfarenhetsutbyte. SimpLex utbytte under år 2001
erfarenheter med bl.a. Storbritannien,
Nederländerna, Danmark och Norge. Som stöd i
regelförenklingsarbetet i Storbritannien finns en
grupp (Better Regulation Task Force) bestående av
representanter för stat, näringsliv,
arbetsmarknadens parter och andra samhällssektorer.
De konsekvensanalyser som genomförs i
regeringsarbetet kvantifierar både reglernas
kostnads- och intäktssidor och undertecknas av
ansvarig minister, innan lagförslaget överlämnas
till underhuset. Nederländerna är det land som nått
längst vad gäller att mäta administrativ börda.
Danmark har lyckats relativt bra med sitt arbete med
testpaneler av företagsrepresentanter, vilka används
för att bedöma förslagens konsekvenser. I Danmark
har regeringen också, i likhet med Nederländerna,
presenterat ett handlingsprogram för varje
departement för att de uppsatta kvantifierade målen
med att minska den administrativa bördan skall kunna
uppnås. Norge har under år 2002 inrättat en
SimpLexfunktion inom den norska motsvarigheten till
Näringsdepartementet. Dessutom bedrivs i Norge sedan
flera år ett omfattande projekt för att minska
antalet regler.

Motionerna

Frågan om regelförenkling tas upp i 19 motioner, med
företrädare för samtliga partier. I motion
2002/03:N356 (s, v) begärs ett tillkännagivande av
riksdagen om intensifiering av SimpLexarbetet.
Vidare begärs att regeringen skall återkomma i en
skrivelse till riksdagen år 2004 med en redovisning
i kvantitativa termer om hur arbetet med en
minskning av regelverket för framför allt de små
företagen har lyckats. Småföretag är viktiga för
produktionen av varor och tjänster, sägs det. Av
totala antalet företag år 1997, exklusive företag
inom jord- och skogsbruk samt fiske, utgjordes 70 %
av enmansföretag; ca 95 % av företagen har färre än
10 anställda, och familjeföretagen dominerar,
konstaterar motionärerna. De framhåller att det i
princip åvilar även det lilla företaget att
efterleva lagar och regler som också gäller det
stora företaget, med den skillnaden att det lilla
företaget inte har motsvarande resurser eller
kunskap. Regler och lagar behövs t.ex. för att nå
miljömål och i arbetsrättsliga frågor, men det är
viktigt att bestämmeler som inte är till nytta för
vare sig företag eller samhälle tas bort, anför
motionärerna. De anser att det arbete som påbörjats
inom SimpLex med att ta ett helhetsgrepp om
regelsystemet är mycket bra, men att det måste
intensifieras. SimpLex har utvärderats av
Näringslivets nämnd för regelgranskning i juni 2002
i en rapport som visserligen visar på framsteg men
framför allt på behovet av fortsatt förbättring av
regelförenklingsarbetet, konstaterar motionärerna.
De anser att SimpLex:s arbete måste bli mer
offensivt. Förutom att förhindra nytt onödigt
krångel för småföretagen måste arbetet med att se
över existerande regelverk intensifieras, säger
motionärerna. De menar att konsekvenserna för
småföretagen måste värderas och redovisas redan när
nya lagar och förslag som berör företagen utreds.
För att förenklingsarbetet skall bli mer effektivt
måste respektive departement och myndigheter ges ett
ännu tydligare ansvar för regelförenklingsarbetet,
anför motionärerna. De anser att det också är av
stor vikt att det utvecklas metoder för att
kvantitativt kunna mäta den administrativa bördan
för småföretagen och att det uppdrag som ITPS har
fått genomförs omgående. Ett samlat handlingsprogram
bör tas fram som visar hur målet om ett mindre
byråkratiskt näringsliv skall nås, sägs det
avslutningsvis.

I motion 2002/03:N2 (m, fp, kd, c), som väckts med
anledning av regeringens skrivelse, begärs
tillkännagivanden i följande avseenden: om att
Småföretagsdelegationens förslag skall genomföras;
om att en oberoende avregleringsgrupp skall
tillsättas; om mätbara mål för förenklingsarbetet;
om att det bör sättas upp en bestämd tid inom vilken
en myndighet måste ha svarat eller handlagt ett
ärende; om serviceattityden hos svenska myndigheter.
Enligt regeringens skrivelse om
regelförenklingsarbetet är det tyvärr inte mycket av
positiv art som hänt inom området under år 2001,
säger motionärerna som dock inte finner detta
förvånande. Regeringens politik när det gäller
företagande har präglats av mycket prat, men lite
handling under årens lopp, anser motionärerna. De
menar att de allvarligaste bristerna är
regelinflationen och att en fjärdedel av
småföretagarna upplever att uppgiftslämnandet och
kontakterna med myndigheter har ökat under senare
år, enligt en undersökning från Nutek och SCB. Brist
på tid och krångliga regler är företagarnas största
bekymmer, enligt samma undersökning. Av de 80-tal
förslag som Småföretagsdelegationen lade fram
återstår fortfarande en stor del att genomföra,
säger motionärerna. De anser att delegationens
förslag snarast måste genomföras fullt ut.
Avregleringsarbetet har så hög prioritet att
huvudansvaret inte bör ligga på
Näringsdepartementet, anför motionärerna vidare. I
stället bör en oberoende avregleringsgrupp på hög
politisk nivå leda avregleringsarbetet. Gruppen bör
föreslå modeller för hur arbetet skall bedrivas,
bistå med kompetens och lyfta fram goda exempel på
avregleringar, anser motionärerna. De föreslår
vidare att gruppen skall rapportera om hur arbetet
fortlöper och att varje departement och varje
myndighet skall vara ansvarigt för rapporteringen
till avregleringsgruppen. Inte ens när det gäller i
stort sett kostnadsfria regelförenklingar, såsom
införande av ett enkelt bokförings- och
deklarationspaket för egenföretagare, rimligare F-
skatteregler, förenklade blanketter eller en
solnedgångsparagraf för onödiga företagsregler, har
regeringen lyckats åstadkomma någonting konkret,
anför motionärerna. De uppger att i Kanada kan en
blivande företagare registrera sitt företag, anmäla
sig för olika skatter samt ordna eventuella
tillstånd via Internet. Hela proceduren skall inte
behöva ta mer än 20 minuter, anser motionärerna. De
framhåller också att regelsystemet är kostsamt och
hänvisar till en beräkning som gjorts av OECD,
enligt vilken kostnaden för företag med 1–19
anställda för att administrera skatte-,
arbetsmarknads- och miljöreglerna är ca 30 000 kr
per anställd och år. Motsvarande siffror är för
företag med 20–49 anställda ca 21 000 kr per
anställd och år och för företag med upp till 500
anställda ca 6 000 kr per anställd och år. Överförs
dessa siffror till samtliga företag, så ligger
företagens kostnader för att administrera lagar,
regler och föreskrifter på minst 50 miljarder kronor
per år.
I Nederländerna har parlamentet beslutat att
företagens kostnader för att hantera regelverket
skall minska med 25 %, varav 10 % togs under den
förra fyraårsperioden, säger motionärerna. De uppger
att den borgerliga regeringen under åren 1991–1994
tog initiativ till och genomförde regelförenklingar
som berörde i stort sett alla samhällsområden, men
att mycket av det arbetet har avstannat eller
bromsats upp. De föreslår att en genomgång skall
göras under innevarande mandatperiod av hela det
regelverk som berör företagande, så att onödiga och
krångliga regler tas bort. Målet skall därvid vara
att företagarnas kostnader för administration av
regelverket skall minska med minst en fjärdedel. I
Sverige behöver en blivande företagare kontakta ett
stort antal myndigheter och fylla i en mängd
blanketter, hävdar motionärerna. De anser att det
bör sättas upp en bestämd tid inom vilken
myndigheterna måste ha svarat eller handlagt ett
ärende – annars skall staten förlora sin talesrätt i
frågan. Många företagare upplever administrationen
kring den egna verksamheten som alltför omfattande
och påpekar att krångliga regler och ständigt ökande
krav på uppgiftslämnande ställer stora krav på
kunskaper hos företagaren. Motionärerna menar att
det omfattande uppgiftslämnandet och redovisningen
också kan uppfattas som ett slags misstroende –
myndigheterna måste i stället övergå från en
fogdementalitet till en servicementalitet, och
myndigheterna bör uppträda som ”lots” i sina
kontakter med företagen.
I motion 2002/03:N227 (m) begärs ett
tillkännagivande om regelförenklingar. Den
sammanlagda volymen myndighetsregler har uppskattats
till ca 40 000 sidor, varav ungefär hälften är
företagsregler, säger motionärerna. De uppger att
”regelinflationen” ligger på 2 % per år för alla
myndighetsregler, att företagsreglerna ökar ungefär
dubbelt så snabbt som övriga regler och att 75
myndigheter samlar in uppgifter från företag på 1
150 olika blanketter. De tidigare nämnda
beräkningarna från OECD återges i motionen.
Reglernas mängd och komplexitet – samt
myndigheternas sätt att tillämpa dem – försvårar
möjligheterna att starta företag, utveckla produkter
och reagera på marknadsförändringar, anför
motionärerna. De anser därför att det är viktigt med
färre, enklare och stabilare regler och att under
den kommande mandatperioden måste hela det regelverk
som berör företagandet genomlysas och onödiga och
krångliga regler tas bort. Målet bör därvid vara att
företagarnas kostnader för administration av
regelverket skall minska med minst en fjärdedel.
Motionärerna vill genomföra Småföretagsdelegationens
samtliga förslag, förbättra serviceandan hos alla
myndigheter och ställa upp mätbara mål för
regelavvecklingen. Moderata samlingspartiet anser
att situationen nu är så alarmerande att ett
totalstopp för nya krav är motiverat intill dess att
det kan påvisas att förenklingsarbetet har tagit
fart, sägs det.
Ett tillkännagivande av riksdagen om betydelsen av
förenkling och avreglering av särskilt små företags
regelbörda, föreslås i motion 2002/03:N207 (m).
Regleringen av företagandet försvårar verksamhet och
etableringar i Sverige, anför motionären. Han uppger
att ett vanligt företag kan ha 20 000 sidor
regelverk att ta hänsyn till och att det beräknas
kosta mellan 20 000 och 30 000 kr per år och
anställd för företagen att hantera det gällande
regelverket. Andra uppgifter talar om att kostnaden
för regler motsvarar 3–4 % av BNP, säger
motionären. Han menar att förenklingar för
företagandet inte är kostsamma, utan i huvudsak en
attitydfråga. Likväl står regeringen passiv, vilket
är en bidragande orsak till att nyföretagandet
minskade med 16 % år 2001, hävdar motionären. Han
hänvisar till att en rad förslag om avreglering har
presenterats av olika arbetsgrupper de senaste åren
men menar att regeringen i stort har lämnat dem
därhän.
Tillkännagivanden i tre avseenden begärs i motion
2002/03:N250 (m), nämligen om behovet av fortlöpande
utmönstring av föråldrade och/eller uttjänta
regleringar, om en försöksvis inrättad
avregleringsdelegation inom Statsrådsberedningen och
om prövning av ett system med s.k.
solnedgångsparagrafer inom vissa lagområden. Lika
viktigt som att stifta nya lagar i takt med
samhällets förändringar är det att mönstra ut
föråldrade eller överspelade lagar, förordningar och
bestämmelser, anför motionären. Han anser att
SimpLex beklagligtvis inte har lyckats särskilt väl
i sitt uppdrag, troligen mest beroende på att den
politiska viljan samt kunskapen och förståelsen för
småföretagandets villkor i hög grad saknas hos
departementsledningen. I stället bör på försök
inrättas en avregleringsdelegation som ett
självständigt ekonomisk-juridiskt expertorgan åt
regeringen och med företrädare för näringslivet,
knutet till Statsrådsberedningen under
statsministerns ledning, med årlig
rapporteringsskyldighet också till riksdagen,
föreslår motionären. Han förordar vidare att ett
system med solnedgångsparagrafer skall prövas och
utvärderas inom vissa begränsade
lagstiftningsområden, innebärande att en regel som
sällan eller aldrig används inom en tidrymd av tre –
fem år automatiskt skall upphöra att gälla och tas
bort.
I motion 2002/03:N251 (m) föreslås att det skall
tillsättas en småföretagsinriktad haverikommission,
vars uppgift skall vara att senast i mars 2003 lämna
förslag som underlättar för småföretag att
utvecklas. Regeringens företagspolitik tar så gott
som uteslutande fasta på stora företag, när det
gäller lagar, regler, beskattning, etc., hävdar
motionären. Han anser att det däremot saknas
motsvarande förståelse och engagemang för de riktigt
små företagen och företagarna. SimpLex har, enligt
motionären, inte lyckats föreslå förändringar som
påverkat utvecklingen av nyföretagandet. Enligt hans
mening är regeringens ovilja att vidta åtgärder på
väg att skapa en haveriliknande situation.
I motion 2002/03:N269 (m), med rubriken En svensk
skogspolitik, begärs ett tillkännagivande av
riksdagen om förenkling av regelverken för
småföretag.
Ett tillkännagivande av riksdagen om betydelsen av
förändrade lagar för att underlätta för företagande,
föreslås i motion 2002/03:N277 (m). En av framtidens
viktigaste frågor, bl.a. för välfärden, är hur
antalet företag och arbetstillfällen skall kunna
öka, anför motionären. Han anser att statistiken
avseende nybildade aktiebolag är alarmerande –
första halvåret 2002 startades 8 351 nya aktiebolag,
jämfört med 10 656 under första halvåret 2000,
vilket är en minskning med 22 %. Mot bakgrund av hur
många företag blir behandlade – av statliga och
kommunala myndigheter med hänvisning till lagar och
regler – är det befogat att fråga sig hur så många
ändå kan fortsätta sitt företagande, säger
motionären. Han menar att fler personer skulle kunna
starta företag om ett antal hinder tas bort och
lagar och regler ändras.
Frågan om regelförenkling tas upp i motion
2002/03:Kr264 (m) utifrån den situation som
konstnärer har som småföretagare. Många konstnärer,
inte minst bildkonstnärer, är egenföretagare,
konstaterar motionärerna. De anser att det är
viktigt att regler som berör småföretagandet
förenklas eller avskaffas och att det arbete för
bättre och enklare regler som inleddes av den
borgerliga regeringen under åren 1991–1994 måste
återupptas. Vidare förordas att
Småföretagsdelegationens förslag skall genomföras,
att arbetet med regelförenkling skall ges hög
politisk prioritet, att företagarna själva bör få
påverka arbetet genom samråd, att alla nya förslag
från regeringen som påverkar företagens villkor
skall föregås av en noggrann analys av effekterna
samt att myndigheter som ger ut föreskrifter skall
omfattas av kravet att göra en konsekvensanalys.
I motion 2002/03:N263 (fp) begärs
tillkännagivanden av riksdagen om minskat krångel
för företagande och om ett mätbart mål för
förenklingsarbetet. Motiveringarna bakom förslagen
är likartade dem i den tidigare nämnda motionen
2002/03:N2 (m, fp, kd, c), som väckts med anledning
av regeringens skrivelse.
Tillkännagivanden av riksdagen i följande tre
avseenden föreslås i motion 2002/03:N211 (fp): om
minskat krångel för företagandet; om att det skall
bli lättare att starta och registrera företag, t.ex.
via Internet; om en översyn av den offentliga
avgiftspolitiken gentemot företagen. Det behövs,
enligt motionären, en åtgärdsplan för att förbättra
företagandets villkor i Sverige, som vid sidan av
allmänna skattesänkningar och åtgärder som
underlättar generationsskiften, bör innehålla
reformer bl.a. på följande områden: regelmängden bör
minska; F-skattsedel bör gå att erhålla via
Internet; ett startpaket för företag som förenklar
och förkortar igångsättningsprocessen gentemot
myndigheter skall finnas; den offentliga
avgiftspolitiken måste ses över avseende kontroll-,
tillsyns- och straffavgifter.
En förenklingskommission bör ges i uppdrag att se
över regelverken med småföretagarna i glesbygden i
förgrunden, anförs det i motion 2002/03:N266 (fp).
Folkpartiet har ett flertal förslag för att
förbättra för företagen och företagsamheten, bl.a.
måste det bli mindre krångligt att starta och driva
företag, säger motionären. Hon framhåller att
småföretagen ofta har stor betydelse för en bygds
livskraft och att småföretagen också ger upphov till
en mer differentierad arbetsmarknad än när en ort
domineras av ett stort företag. Småföretagen tyngs
av skatter, krångel, byråkrati och en lagstiftning
som är illa anpassad till deras verksamhetsformer,
anser motionären.
I motion 2002/03:N395 (kd) begärs ett
tillkännagivande av riksdagen om genomförande av
Småföretagsdelegationens förslag. Avregleringens
betydelse för den ekonomiska utvecklingen kan aldrig
nog betonas, anför motionärerna. De erinrar om att
under de borgerliga regeringsåren 1991–1994
tillkallades en särskild avregleringsdelegation med
uppgift att driva på avregleringsarbetet och föreslå
förändringar som stärker konkurrensen och ökar
utrymmet för nyetableringar. Erfarenheter från andra
länder, såsom Storbritannien, Nederländerna och
Irland, visar att det krävs ett starkt politiskt
stöd från högsta nivå, säger motionärerna. De menar
att statsministern bör leda och politiskt ansvara
för arbetet. Småföretagsdelegationens rapport
innehöll en lång rad förslag som är av sådan art att
de skulle underlätta för småföretagen utan att
statsfinansiella kostnader skulle uppkomma, anför
motionärerna vidare. De påstår att samhällets
kostnader för tillväxthämmande regler är betydande
och att priset betalas av medborgarna, främst i form
av sämre levnadsstandard och begränsad valfrihet.
Motionärerna anser att de flesta av
Småföretagsdelegationens förslag till
regelförenklingar som ännu inte har genomförts
skyndsamt bör genomföras. Regelverk som berör
företagare upplevs, enligt motionärerna, som svåra
att överblicka och begripa – en svensk företagare
har över 4 000 regler och ca 20 000 trycksidor att
hålla reda på, och varje år tillkommer ca 5 000
sidor med omarbetade eller nya regler, sägs det. Den
totala regelmängden som berör företagare måste
minska, anför motionärerna. De anser att en
solnedgångsparagraf bör införas, så att
företagsregler som inte använts på fem år eller mer
slopas. Många företagare upplever att myndigheter
har dålig service, och det kan dessutom ta orimligt
lång tid att få ett ärende avgjort hos en myndighet,
säger motionärerna. De menar att myndigheterna bör
kunna lämna bindande löften om hur lång tid det får
ta att avgöra ett ärende och att myndigheterna måste
betrakta företagarna som sina kunder och anpassa
servicenivån därefter, bl.a. när det gäller tiderna
för tillgänglighet. Vidare bör statliga myndigheter
och kommuner utse informationsansvariga
kontaktpersoner för företagen för att rätt kunna
hänvisa dem som söker information. Myndigheterna bör
i sina årsredovisningar redovisa hur service- och
informationskraven klarats gentemot företagen när
det gäller handläggningstider, väntetider i telefon
osv., anförs det avslutningsvis.
Ett tillkännagivande av riksdagen om behovet av
enklare regler och sänkta skatter föreslås i motion
2002/03:N392 (kd). Motiveringen är likartad med den
i nyssnämnda motion 2002/03:N395 (kd).
I motion 2002/03:N226 (kd) begärs ett
tillkännagivande av riksdagen om betydelsen av
enklare företagsregler och beskattning av arbete.
Småföretagsdelegationens förslag är väl värda att
beakta och hittills har alltför få av förslagen
verkställts, vilket är ett svek mot småföretagarna
som är grunden i utvecklingen av den svenska
välfärden, anför motionären.
Tillkännagivanden i följande fem avseenden begärs
i motion 2002/03: N306 (c): om att målet för
regelförenklingsarbetet skall vara att antalet
regler skall minska med 25 % fram till år 2006; om
att ett av uppdragen för regelförenklingsarbetet
skall vara att undersöka reglerna kring företagande
ur ett genusperspektiv; om att genomföra
Småföretagsdelegationens förslag; om att införa en
solnedgångsprincip innebärande att regler som inte
använts på fem år automatiskt upphör att gälla; om
kravet på att myndigheter skall ha samma svarstid
som företagare. Vissa av de regler som gäller för
företag kommer från riksdagsbeslut, men många av
reglerna kan härledas till myndighetsförordnanden,
säger motionärerna. De framhåller vikten av att
noggranna konsekvensanalyser görs inför att beslut
fattas om regler som berör företagare. Motionärerna
konstaterar att i Nederländerna har, som tidigare
nämnts, parlamentet beslutat att företagens
kostnader för att hantera regelverket skall minska
med 25 %, varav en minskning med 10 % uppnåddes
under den förra fyraårsperioden. I många av Sveriges
konkurrentländer pågår ett aktivt arbete för att
minska företagens regelbörda, säger motionärerna. De
anför att SimpLex hittills enbart har kunnat
koncentrera sig på att göra konsekvensanalyser av
nya regler som föreslås av regeringen och att inte
en enda befintlig regel har tagits bort. I
budgetpropositionen anges att arbetet endast har
resulterat i att ett tjugotal förslag dragits
tillbaka eller ändrats, sägs det. En majoritet av
landets företagare upplever att det har blivit fler
och besvärligare regler som berör företagandet,
hävdar motionärerna. De anser att arbetet med att
förenkla reglerna måste kompletteras med konkreta
mål, varvid målet för den kommande mandatperioden
bör vara att antalet regler och blanketter för
småföretag skall minska med 25 %.
De till synes könsneutrala regler som gäller för
företagande bör utredas ur ett genusperspektiv,
anförs det vidare i motionen. Ett sådant uppdrag bör
ges explicit till SimpLex, anser motionärerna som
också efterlyser ett genomförande av
Småföretagsdelegationens återstående förslag. Att
företagare har rättssäkerhet gentemot myndigheter
borde vara självklart, men ett komplicerat regelverk
leder till att rättssäkerheten minskar, säger
motionärerna. Ett sådant regelverk leder också till
en växande administration och att risken för
missförstånd ökar, vilket är kontraproduktivt och
urholkar reglernas legitimitet. Utöver de nya regler
som tillkommer finns det också en mängd befintliga
regler som inte används, påstår motionärerna. De
föreslår att en solnedgångsprincip skall införas,
där regler som inte utnyttjats på fem år automatiskt
upphör att gälla om de inte förlängs genom ett
aktivt beslut. Tiden då företagare sköter sin
administration förläggs allt mer till kvällar och
helger, då myndigheter som kan svara på frågor har
stängt, säger motionärerna. Samtidigt har
myndigheterna i kraft av sin myndighetsutövning
möjlighet att begära in uppgifter med krav om svar
inom t.ex. tio dagar, vilket upplevs som ett starkt
irritationsmoment för företagaren, som själv kan få
vänta i månader för att få svar på sina frågor av
myndigheten, hävdar motionärerna. De anser att om
motsvarande krav ställs på myndigheterna som
myndigheterna ställer på företagaren kan ett bättre
företagsklimat åstadkommas. Detta innebär att om
företagaren är skyldig att lämna uppgifter inom
t.ex. tio dagar till myndigheten, skall myndigheten
vara skyldig att svara på frågor från företagaren
inom samma tid.
Det behövs enklare och färre regler för
småföretagen, anförs det i motion 2002/03:N343 (c).
Många och komplicerade regler för dem som vill
starta nya företag avskräcker många personer från
att starta företag eller att utveckla ett befintligt
litet företag genom att anställa flera personer,
anför motionärerna.
I motion 2002/03:N1 (mp), som väckts med anledning
av regeringens skrivelse, liksom i motion
2002/03:N396 (mp), begärs tillkännagivanden i
följande avseenden: om att företagens kostnader för
att hantera regelverket skall minska; om företagets
uppgiftsskyldigheter; om en ny mätmetod; om
hastigheten i regelförenklingsarbetet; om att
regeringen bör göra en anmälan om en oberoende OECD-
granskning. Motiveringarna i de nämnda motionerna är
likartade. Intresset för regelförenkling är i
tilltagande i många länder, säger motionären. Hon
anser att om byråkratin är för omfattande och
regelverket för komplicerat växer inte småföretagen
i önskvärd utsträckning. I motionen redovisas de
tidigare nämnda beräkningarna från OECD om
kostnaderna för företagens regelhantering. Företagen
har ca 20 000 sidor företagsregler att hålla reda
på, varav 2 500 ändras eller tillkommer varje år,
säger motionären vidare. Hon konstaterar, i likhet
med andra motionärer, att i Nederländerna har
parlamentet beslutat att företagens kostnader för
att hantera regelverket skall minska med 25 %, varav
en minskning med 10 % uppnåddes under den förra
fyraårsperioden. I Belgien har ett liknande mål
satts upp, sägs det. På många håll i Sveriges
konkurrentländer pågår ett aktivt arbete för att
minska företagens regelbörda, anför motionären. Hon
föreslår att målet för regelförenklingsarbetet skall
vara att företagens kostnader för att hantera
regelverket skall minska redan under år 2004,
varefter kostnaderna bör minska ytterligare under
mandatperioden. Regeringen bör återrapportera till
riksdagen om utvecklingen i arbetet, anför
motionären.
Företagens uppgiftslämnande måste minska och bli
enklare, anför motionären vidare.
Grunddatabasutredningens förslag i betänkandet
Grunddata i samhällets tjänst (SOU 1997:146) bör
därvid kunna utgöra utgångspunkt. Utredningens
förslag innebär i korthet att en registerbank med
vissa återkommande företagsuppgifter, grunddata,
skall upprättas med uppgifter som kan hämtas från
myndigheter. Vid undersökningar som riktar sig till
småföretag bör urvalsundersökning tillämpas och
urvalen varieras, så att samma småföretag inte
behöver störas alltför mycket, anför motionären. Hon
anser att dessa förenklingar bör genomföras senast
under år 2004 och att regeringen kontinuerligt bör
återrapportera till riksdagen om utvecklingen i
arbetet.
Det saknas en tillförlitlig mätmetod som kan visa
på hur regelbördan utvecklats under årens lopp,
säger motionären. Hon föreslår att det skall
utvecklas en ny mätmetod, färdig att använda redan
under år 2003. SimpLex har getts alltför små
resurser, och arbetet har därför framskridit
alldeles för långsamt, anför motionären. Hon vill se
en ökad takt i regelförenklingsarbetet redan under
år 2003, varvid regeringen bör återrapportera till
riksdagen om utvecklingen i arbetet. Regeringen
angav i förra årets skrivelse (skr. 2000/01: 143)
sitt intresse av att OECD skall genomföra en
oberoende granskning av Sveriges
regelförenklingsarbete, konstaterar motionären
avslutningsvis. Hon påpekar att i årets skrivelse
har denna avsiktsförklaring försvunnit, vilket hon
finner beklagligt, och hon menar att Sverige snarast
bör anmäla sitt intresse för denna granskning för
att kunskap om Sveriges position internationellt
skall bli tillgänglig. Regeringen bör lämna in en
sådan anmälan någon gång under riksdagsåret 2002/03,
anser motionären.

Vissa kompletterande uppgifter

Utskottet behandlade hösten 2001 i anslagsbetänkande
2001/02:NU1 en motsvarande skrivelse från regeringen
om regelförenklingsarbetet (skr. 2000/01: 143) och
ett stort antal motioner om regelförenkling liknande
de här aktuella. Utskottet anförde att det – för att
arbetet med regelförenkling skall kunna drivas
framåt – är nödvändigt att det finns klara mål att
sträva mot och att det går att på något sätt mäta
hur långt arbetet har fortskridit. Utskottet ansåg
att arbetet med målformulering och metoder för
uppföljning bör ges hög prioritet och framhöll att
det viktiga för en småföretagare är att den
administrativa bördan minskas, snarare än att det
åstadkoms en viss minskning av antalet lagar eller
regler. Att nedbringa den tid och den kostnad som en
småföretagare behöver lägga på att uppfylla olika
lagar och regler är sålunda, enligt utskottets
mening, den helt överordnade uppgiften. Utskottet
underströk också vikten av att småföretagarnas egna
synpunkter på regelförenklingsarbetet fångas upp.
Utskottet såg fram mot en redovisning i nästföljande
skrivelse om vad arbetet med målformulering och
metoder för uppföljning har gett för resultat. I en
reservation (m, kd, c, fp) efterlystes åtgärder av
regeringen beträffande regelförenklingsarbetet i
syfte att skynda på och effektivisera detta arbete.

Frågan om att kvantitativt kunna mäta den
administrativa bördan för småföretag tas upp i flera
motioner. Som nämns i skrivelsen har ITPS fått
regeringens uppdrag att utveckla en metod för detta.
Enligt regeringsbeslutet i juni 2002 skall ITPS
utveckla en metod som gör det möjligt att
kvantitativt mäta och samla in statistik över den
administrativa börda som uppstår för företagen till
följd av olika regelverk såsom lagar, förordningar
och myndighetsföreskrifter. I uppdraget ingår att ta
fram en konkret definition på begreppet
administrativ börda. ITPS skall även föreslå hur
genomförandet av metoden bör organiseras. I
uppdraget ingår också att redovisa alternativa
mätmetoder. För respektive metod skall beräkningar
avseende investerings- och genomförandekostnader
framgå samt för- och nackdelar i övrigt. ITPS skall
i genomförandet av uppdraget studera och ta del av
erfarenheter från andra länder som har utvecklat
liknande metoder.
Eftersom det är av största vikt att metoden
accepteras och stöds av både regeringen och
näringslivet skall ITPS utföra uppdraget i nära
samarbete med Näringsdepartementet och Näringslivets
nämnd för regelgranskning. ITPS skall även samråda
med Statskontoret, Nutek, SCB och etablerade
forskare inom området. Inriktningen för arbetet är
att metoden skall kunna tas i bruk och en mätning
kunna ske under år 2003. En delrapport innehållande
definition av begreppet administrativ börda,
erfarenheter från andra länder och redovisning av
alternativa metoders kostnader samt för- och
nackdelar i övrigt skall lämnas den 31 december
2002. Uppdraget skall slutrapporteras den 31 mars
2003, då även val av metod och förslag till
genomförande skall redovisas. Enligt uppgift från
ITPS fortskrider arbetet planenligt.
Näringslivets nämnd för regelgranskning
presenterade, som omnämns i vissa motioner, i juni
2002 en rapport, Regelindikator 2002, med en
uppföljning av hur myndigheter, kommittéer och
Regeringskansliet efterlever de regler som skall
följas i samband med att de föreslår nya eller
förändrade regler som rör företag. Enligt rapporten,
som baseras på en granskning av 150 olika förslag
till regler, är kvaliteten i de konsekvensanalyser
som presenteras generellt sett låg och i flertalet
fall undermålig. I rapporten föreslås följande
åtgärder för att åstadkomma ett långsiktigt och
metodiskt arbete för att höja kvaliteten på
konsekvensanalyserna och minska de administrativa
kostnaderna för företagen: sätt upp mätbara mål för
arbetet; beräkna företagens totala kostnader för att
administrera regelverket; ge starkt stöd från högsta
politiska nivå; genomför tidiga samråd med
företagen; ge en offentlig institution/myndighet det
övergripande ansvaret för utbildning i och kontroll
av kvaliteten avseende konsekvensanalyser; inför
sanktionsmöjligheter för att öka efterlevnaden av
gällande regler. Regeringskansliet har, enligt
uppgift från SimpLex, haft ett diskussionsmöte med
nämnden med anledning av rapporten.
Beträffande Småföretagsdelegationens förslag, som
berörs i flera motioner, kan noteras att
Näringsdepartementet i en promemoria till utskottet
våren 2000 gjorde en avstämning mot
Småföretagsdelegationens förslag. Regeringens
samlade bedömning var, enligt denna, att åtgärder
vidtagits för att undanröja majoriteten av de hinder
som Småföretagsdelegationen uppmärksammat.
Regeringen ansåg att ca 75 % av förslagen är viktiga
och bör genomföras i någon form. Drygt 40 % av
förslagen var helt genomförda eller befann sig i en
genomförandefas, och ytterligare drygt 30 % var
under utredning eller beredning. Det framhölls från
Näringsdepartementet att många av förslagen är av
den karaktären att de aldrig kommer att kunna anses
vara helt slutförda. Det gäller t.ex. myndigheternas
arbete med information och service till företagen
och flera av förenklingsförslagen, såsom lättnader i
uppgiftslämnande för företag och förenkling av
tullprocedurer. Ungefär en fjärdedel av förslagen
föranleder i nuläget inga åtgärder från regeringens
sida; det gäller förslag på områden där det redan
för närvarande förekommer statliga insatser, t.ex.
kompetensområdet, liksom förslag på områden där det
primära ansvaret inte ligger på staten utan på
kommunerna.
I en kommentar från Näringsdepartementet sägs nu
att Småföretagsdelegationens förslag handläggs inom
olika delar av Regeringskansliet. Det konstateras
att regeringen har vidtagit åtgärder för att
undanröja majoriteten av de hinder för tillväxt som
delegationen identifierade, vilket har redogjorts
för i interpellationsdebatter och frågesvar. Det
framhålls att karaktär och omfattning på förslagen
skiljer sig högst väsentligt åt sinsemellan och
därmed även den tid som krävs för genomförande. En
större del av förslagen är fortfarande under
utredning eller genomförande. Många förslag är
vidare av den karaktären eller omfattningen satt de
inte går att genomföra omgående. I vissa fall – när
det t.ex. gäller mer generella önskemål om
förändrade attityder och ökad tillgänglighet hos
myndighet m.m. – är det dessutom omöjligt att uttala
sig om när ett förslag kan anses vara genomfört,
utan det är snarare frågan om en kontinuerlig
utvecklingsprocess. Endast en tredjedel av förslagen
från Småföretagsdelegationen kan anses vara rena
regelförenklingsförslag, sägs det från
Näringsdepartementet.
Inom Regeringskansliet pågår arbete med översyn av
myndigheternas service. Statskontoret har fått
regeringens uppdrag att stimulera och stödja
utvecklingen av 24-timmarsmyndigheter genom att
tillsammans med myndigheterna utveckla och
tillhandahålla metoder, vägledningar och avtal samt
initiera och genomföra samverkansprojekt. Arbetet
skall syfta till att stimulera myndigheterna att
bedriva ett aktivt utvecklingsarbete för att
förbättra sin tillgänglighet och service med hjälp
av informationstekniken, genom en rad olika
åtgärder. Arbetet bedrivs i samverkan med de
statliga myndigheterna och i kontakt med företrädare
för kommuner, landsting och andra aktörer av
betydelse för denna utveckling. Statskontoret har
redovisat arbetet i lägesrapporter till regeringen i
december 2001 och i juni 2002. En ytterligare
lägesrapport skall lämnas den 31 december 2002, och
en slutlig redovisning av uppdraget skall lämnas
senast den 30 juni 2003. Regeringen redovisar i
budgetpropositionen under utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och finansförvaltning sin bedömning
i frågan. Där sägs bl.a. att den långsiktiga
inriktningen bör vara att medborgare och företag i
servicehänseende upplever den offentliga
förvaltningen som en enda 24-timmarsmyndighet utan
besvärande myndighetsgränser. Det innebär bl.a. att
ett ärende så långt möjligt bara bör kräva en enda
myndighetskontakt, vilket ställer stora krav på
samverkan mellan myndigheter. Det är dock viktigt
att myndighetsansvaret inte blir otydligt så att
insyn och ansvarsutkrävande försvåras.
I några motioner efterlyses åtgärder för att
minska företagens uppgiftslämnande. När det gäller
SCB:s olika statistikgrenar tillämpar myndigheten
sedan en längre tid urvalsundersökningar när det
gäller småföretag och ett s.k. rullande panelsystem,
vilket innebär att ett småföretag som ingått i en
undersökning inte skall tas ut i nästa. SCB är
vidare starkt engagerat i det arbete som bedrivs
inom EU på statistikområdet. Inom EU var det
tidigare i stort sett förbjudet att använda s.k.
administrativt material i statistikproduktionen. En
förändring håller nu på att ske i detta avseende,
och administrativa uppgifter kan i vissa fall
användas. SCB har varit pådrivande i detta arbete
och kommer att fortsätta att driva frågan om
förenkling när det gäller statistikproduktionen. I
regeringens uppdrag från juni 2002 till SCB om
fördjupad prövning av inriktning och omfattning av
officiell statistik inom SCB:s ansvarsområde inför
treårspeioden 2004–2006 konstateras bl.a. att
uppgiftslämnarnas kostnader för statistiken ökar.
Det är därför angeläget att SCB ökar
ansträngningarna för att underlätta
uppgiftslämnandet, särskilt för företagen, sägs det,
och SCB skall särskilt redovisa planer på hur
myndigheten skall underlätta uppgiftslämnandet.
Uppdraget skall redovisas senast den 15 januari
2003.
Grunddatabasutredningen föreslog i sitt tidigare
nämnda betänkande hösten 1997 beträffande företagens
uppgiftslämnande bl.a. att ett mål bör vara att
företagen endast skall behöva lämna en och samma
uppgift en gång och att formerna för elektroniska
uppgiftslämnanden borde utvecklas. En arbetsgrupp
inom Regeringskansliet fick därefter våren 1999 i
uppdrag att inventera och analysera det allmännas
ansvar för spridning av offentlig basinformation i
elektronisk form. I promemorian Samhällets
grundläggande information (Ds 2000:34) redovisades
en inventering av många års utredningsarbete som på
olika sätt berör det allmännas ansvar för spridning
av samhällets information i elektronisk form. I
betänkandet lämnades förslag till en rad konkreta
åtgärder. Betänkandet har remissbehandlats, och
frågan bereds inom Regeringskansliet i ett bredare
sammanhang, tillsammans med arbetet kring den
tidigare nämnda 24-timmarsmyndigheten och
framtagande av ett nytt EU-direktiv om
vidareutnyttjande och kommersialisering av
handlingar från offentliga sektorn.
I det tidigare nämnda betänkandet
Företagsutveckling på regional nivå (SOU 2002:101),
som nyligen avlämnats, föreslås under rubriken
Enkelhet för företag och företagare – i syfte att
tillmötesgå företagens önskan om en instans att
vända sig till – en samordning av arbetet hos de tre
aktörer, som handhar de viktigaste statliga
företagsstöden, länsstyrelsen, länsarbetsnämnden och
det aktuella Almi-bolaget. Utredaren föreslår att
det i varje län skall öppnas en ”brevlåda” dit
företagaren kan vända sig med ansökningar,
förfrågningar och andra önskemål. Kontakten kan ske
via post, telefon, e-post, personligt besök, osv. De
tre nämnda huvudaktörerna får sedan gemensamt
hantera frågorna. För företagaren skall det räcka
med en kontakt. Länsstyrelsen bör ges i uppdrag att
tillsammans med länsarbetsnämnd och Almi-bolag
utarbeta den samarbetslösning som passar det egna
länet bäst. I försökslänen skall
självstyrelseorganen erbjudas samordningsuppgiften.
Nutek skall ges i uppdrag att utforma riktlinjer för
verksamheten samt följa upp att den genomförs.
Företagarnas riksorganisation har nyligen
presenterat en rapport om företagens administrativa
börda – Krånglet ökar. Företagarna har också
tillställt statsminister Göran Persson en skrivelse
om småföretagens administrativa börda. Målet bör
enligt Företagarna vara att under innevarande
mandatperiod halvera den tid som företagaren måste
ägna åt administration på grund av statliga regler.
Företagarna föreslår att regeringen skall utse en
interdepartemental arbetsgrupp som skall genomföra
de åtgärder som krävs för att nå målet. Företagarna
vill också att alla myndigheter som berörs skall ges
i uppdrag att införa gemensamma definitioner på
begrepp som rör företagande, t.ex. anställda och
inkomster. Det förenklingsarbete som hittills
bedrivits i SimpLexgruppen måste utvecklas, och
gruppen måste få tillräckliga resurser så att den
kan göra konsekvensanalyser av både föreslagna och
redan existerande regler, anser Företagarna.
Näringsdepartementet har nyligen haft ett
diskussionsmöte med Företagarna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att regelförenklingsarbetet är av
största vikt för att Sverige skall kunna utvecklas
som företagarnation. De regler som berör
företagandet bör vara lätta att förstå och
efterleva.

Samhället har behov av effektiva regelsystem för
skydd av människors liv och hälsa, miljöskydd och
säkerhet, men detta får inte göra det alltför
krångligt att starta och driva företag. Kostnaderna
för ett svenskt företag med 1-19 anställda för att
administrera skatte-, arbetsmarknads- och
miljöreglerna uppgår, som tidigare redovisats,
enligt en OECD-beräkning till ca 30 000 kr per
anställd och år. Motsvarande kostnader är för
företag med 20-49 anställda ca 21 000 kr och för
företag med 50-500 anställda ca 6 000 kr. Appliceras
dessa siffror på det totala beståndet av företag,
kan företagens kostnader för att administrera lagar,
regler och föreskrifter beräknas till minst
50 miljarder kronor per år.
I många av Sveriges konkurrentländer pågår ett
aktivt arbete med att minska företagens regelbörda.
I Nederländerna har parlamentet beslutat att
företagens kostnader för att hantera regelverket
skulle minskas med 25 % från år 1994 till år 2002.
Men trots att hela den holländska regeringen har
varit engagerad och starkt prioriterat frågan har
inte en 10-procentig minskning uppnåtts under
perioden. Samtidigt som det illustrerar hur
komplicerad frågan om regelförenkling är får det
inte avskräcka från höga svenska ambitioner på
området. En genomgång av hela det regelverk som
berör företagen skulle fordra en mycket
resurskrävande satsning som riskerar att gå ut över
handläggningen av andra för företagen viktiga
frågor. Regeringen bör dock anlägga ett bredare och
mer systematiskt angreppssätt än tidigare och
presentera ett handlingsprogram under år 2003 som
inriktas på de befintliga regelverken och som
omfattar åtgärder hos såväl departement som
myndigheter.
Takten i regelförenklingsarbetet måste öka. Ett
instrument för att åstadkomma detta är att det tas
fram ett mått som kan visa hur regelbördan
utvecklas. OECD har mångårig erfarenhet av
regelförenklingsarbetet i olika medlemsländer och
genomför t.ex. enkätundersökningar riktade mot
företag för att jämföra den administrativa bördan
länder emellan. Dessa enkäter ställs sedan samman
ländervis och jämförelser kan därmed göras. I
Danmark, Belgien och Nederländerna har också
mätmetoder tagits fram. Den danska metoden baseras,
i likhet med OECD-metoden, på enkäter. I Sverige har
ITPS fått i uppdrag att ta fram förslag på lämplig
mätmetod. Eftersom Danmark, Belgien och
Nederländerna har kommit längre än OECD har ITPS
särskilt analyserat dessa länders mätmetoder innan
myndigheten skall lämna sitt förslag till regeringen
om en svensk mätmetod.
När det gäller de oberoende granskningar som OECD
genomför av olika länders regelförenklingsarbete är
det angeläget att regeringen under kalenderåret 2003
inger anmälan till OECD med begäran om granskning av
regelförenklingsarbetet i Sverige. Genom en sådan
granskning kan värdefull kunskap om Sveriges
position i en internationell jämförelse erhållas.
Ytterligare ett område där utskottet anser att det
krävs omedelbara åtgärder från regeringen gäller
regelverket vid en företagsstart. Regeringen bör
göra en översyn av handläggningstiden i startskedet
och uppdra åt de myndigheter som för närvarande inte
prioriterar snabb handläggning att minska
handläggningstiden för dessa ärenden. Myndigheterna
måste därutöver förbättra sin service gentemot
företagen och i större utsträckning kunna agera som
”lots” i sina kontakter med företagen.
Riksdagen bör genom ett tillkännagivande anmoda
regeringen att vidta de åtgärder som utskottet
angivit. Därmed blir motionerna 2002/03:N356 (s, v)
och 2002/03:N1 (mp) väsentligen tillgodosedda.
Motion 2002/03:N2 (m, fp, kd, c) blir också i vissa
delar tillgodosedd. Övriga motionsyrkanden avstyrks.
Riksdagen bör också lägga regeringens skrivelse med
redogörelse för regelförenklingsarbetet till
handlingarna.

Anslag m.m. inom utgiftsområde 24
Näringsliv

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anvisa anslag under
utgiftsområde 24 Näringsliv i huvudsak i
enlighet med vad som föreslagits i
budgetpropositionen. Enligt utskottet bör
riksdagen – med bifall till förslag i en
motion (s, v, mp) – besluta om en
överflyttning av medel mellan två av
anslagen. De medel om 10 miljoner kronor per
år som Vinnova sedan år 2001 har tilldelats
för miljöteknikutveckling bör i stället
satsas på miljödriven affärsutveckling under
Nuteks anslag för näringslivsutveckling. För
att ta till vara den kraft som marknaden
uppvisar och styra den mot hållbarhet bör en
nationell satsning på miljödriven
näringslivsutveckling genomföras. Utskottets
förslag till anslag under utgiftsområde 24
Näringsliv framgår av bilaga 3. Övriga här
aktuella förslag till riksdagsbeslut som
regeringen framlägger under detta
utgiftsområde tillstyrks av utskottet.

Inledning

Utskottet redogör i det följande – avseende de
anslag som ingår i utgiftsområde 24 Näringsliv –
för regeringens förslag och motsvarande förslag i
motioner (se bilaga 2). Därefter redovisar utskottet
sitt ställningstagande i ett sammanhang (se bilaga
3).

Näringspolitik

Verket för innovationssystem:
Förvaltningskostnader (26:1)

Propositionen

Anslaget finansierar förvaltningskostnader vid
Verket för innovationssystem (Vinnova), som bildades
den 1 januari 2001. Myndighetens uppgift är att
främja hållbar tillväxt för näringsliv, samhälle och
arbetsliv genom utveckling av effektiva
innovationssystem och finansiering av
behovsmotiverad forskning och utveckling.
Anslagsnivån har justerats i enlighet med det
generella besparingskrav på 0,7 % som lagts på
anslag för förvaltnings- och investeringsändamål för
år 2003.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till
110,2 miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2002/03:N395 (kd) föreslås en besparing på
anslaget med 5 miljoner kronor, med hänvisning till
det ekonomiskt osäkra läget och för att finansiera
reformer som Kristdemokraterna föreslår och som
syftar till generella förbättringar för företagen.

Anslaget bör minskas med 4 miljoner kronor, anförs
det i motion 2002/03: N360 (c). Sverige behöver få
världens bästa företagsklimat, och det målet nås
inte i första hand genom att bygga ut
Myndighetssverige, säger motionärerna. De anser att
företagsamhet och tillväxt kommer underifrån från
många kreativa entreprenörer. Centerpartiet är
restriktivt till ökad byråkratisering inom svenska
myndigheter och sparar därför in på
förvaltningskostnader, sägs det.

Verket för innovationssystem: Forskning och
utveckling (26:2)

Propositionen

Anslaget finansierar behovsmotiverad forsknings- och
utvecklingsverksamhet samt utveckling av
innovationssystemet. Inriktningen för de närmaste
årens verksamhet har beskrivits i proposition
2000/01:3 om forskning och förnyelse och i
proposition 2001/02:2 om FoU och samverkan i
innovationssystemet. För år 2003 föreslås en ökning
av anslaget med 30 miljoner kronor för uppbyggnad av
ett nationellt inkubatorprogram. Därutöver har
anslagsnivån justerats i enlighet med det generella
besparingskrav på 0,7 % som lagts på anslag för
förvaltnings- och investeringsändamål för år 2003.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till 1
035,5 miljoner kronor. Regeringen begär vidare
riksdagens bemyndigande att under år 2003 besluta om
bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 1,9 miljarder kronor
under åren 2004–2008.

Motionerna

I motion 2002/03:Fi230 (s, v, mp) föreslås att de
medel om 10 miljoner kronor per år som Vinnova sedan
år 2001 har tilldelats för miljöteknikutveckling i
stället skall satsas på miljödriven affärsutveckling
genom Nutek.

En neddragning på anslaget med 100 miljoner kronor
förslås i motionerna 2002/03:Fi232 (fp) och
2002/03:N263 (fp).
I motion 2002/03:N395 (kd) föreslås en besparing
på anslaget med 30 miljoner kronor.
Kristdemokraterna avvisar den av regeringen
föreslagna satsningen med 30 miljoner kronor för
uppbyggnad av ett nationellt inkubatorprogram och
vill i stället satsa motsvarande summa för att
stärka de industriella utvecklingscentrumens (IUC)
funktion som inkubatorer, sägs det.

Vissa kompletterande uppgifter

Beträffande förslaget i motion 2002/03:Fi230 (s, v,
mp) om en minskning av anslaget med 10 miljoner
kronor kan följande noteras. I samband med att
Miljöteknikdelegationen avslutade sitt arbete vid
årsskiftet 2000/01 framlade den förslag om hur ett
fortsatt arbete inom området skulle kunna ske. De
berörda medlen på 10 miljoner kronor som Vinnova
fr.o.m. år 2001 har disponerat för
miljöteknikutveckling har enligt
Näringsdepartementet kunnat ses som ett led i ett
fortsatt miljöteknikarbete i
Miljöteknikdelegationens anda. Vinnova har inte haft
någon särskild miljötekniksatsning utan har låtit
hållbar utveckling vara en integrerad del i alla
sina program.

Verket för näringslivsutveckling:
Förvaltningskostnader (38:1)

Propositionen

Anslaget täcker förvaltningskostnader för Verket för
näringslivsutveckling (Nutek) och Almi
Företagspartner AB (Almi). Enligt förslaget i
budgetpropositionen skall anslaget tillföras
10 miljoner kronor, varvid finansiering sker genom
en överföring från utgiftsområde 19 Regional
utjämning och utveckling. Därutöver har anslagsnivån
justerats i enlighet med det generella
besparingskrav på 0,7 % som lagts på anslag för
förvaltnings- och investeringsändamål för år 2003.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till
207,7 miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2002/03:N395 (kd) föreslås en minskning av
anslaget med 15 miljoner kronor, med hänvisning till
det stora anslagssparande som kan förväntas för år
2002.

Anslaget bör minskas med 41 miljoner kronor,
anförs det i motion 2002/03:N360 (c) med hänvisning
till tidigare redovisad motivering.

Vissa kompletterande uppgifter

Enligt uppgift från Näringsdepartementet är
anledningen till att Nutek beräknas få ett kraftigt
anslagssparande år 2002 att projektet att bygga upp
ett datasystem för ärendehantering av de regionala
stöden har försenats. Utgifterna för detta projekt
kommer i stället under år 2003.

Näringslivsutveckling m.m. (38:2)

Propositionen

Anslaget får användas till näringslivsfrämjande
åtgärder. Anslaget tillförs 10 miljoner kronor
fr.o.m. år 2003 från utgiftsområde 19 Regional
utjämning och utveckling. Anslaget höjs med 20
miljoner kronor för att stärka design som ett medel
för näringslivsutveckling. På anslaget finns även
medel avsatta avseende statliga lån och garantier
som lämnas till svensk industri från
Riksgäldskontoret.g m.m.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till
219,6 miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2002/03:Fi230 (s, v, mp) föreslås, som
tidigare nämnts, att de medel om 10 miljoner kronor
per år som Vinnova sedan år 2001 har tilldelats för
miljöteknikutveckling i stället skall satsas på
miljödriven affärsutveckling genom Nutek via det här
aktuella anslaget.

Riksdagen bör göra ett tillkännagivande om att –
inom ramen för de satsningar som föreslås i
budgetpropositionen för att stärka design som medel
för näringslivsutveckling – hemslöjdens och
slöjdarnas kunnande bör tas till vara, anförs det i
motion 2002/03:Kr347 (s). Hemslöjdsrörelsen har haft
och har alltjämt en stor kulturell och ekonomisk
betydelse, säger motionärerna. De menar att den
kunskap som finns inom Svenska hemslöjdsföreningens
riksförbund och bland slöjdare och konsthantverkare
runtom i landet är en drivkraft som behövs i arbetet
för en framgångsrik svensk formgivning och design.
I motion 2002/03:N216 (s) begärs ett
tillkännagivande av riksdagen om regionala
projektmedel för att stimulera till användning av
designkompetens i små och medelstora företag.
Marknadskunnande och god design spelar allt större
roll som konkurrensmedel, varför staten bör
stimulera användningen av professionella designer
hos svenska framför allt små och medelstora företag,
anför motionärerna. De noterar att regeringen i
budgetpropositionen ger design en viktig roll för
utvecklingen av svenskt näringsliv och understryker
värdet av att en nationell kraftsamling kring
designfrågorna kommer hela näringslivet och landet
till del. Detta gäller inte minst de små och
medelstora företag som ofta har stort tekniskt
kunnande men som känner osäkerhet inför samarbetet
med t.ex. industridesigner. Här spelar Stiftelsen
Svensk Industridesign med sin regionalt uppbyggda
organisation en viktig roll, säger motionärerna och
erinrar om att stiftelsen tidigare förmedlade s.k.
designcheckar med mycket goda resultat. De kostade
staten 3,3 miljoner kronor om året, men gav mångfalt
igen i form av nya jobb, anför motionärerna. Trots
detta avvecklades systemet med designcheckar fr.o.m.
år 2000 efter ett beslut av Almis styrelse utan att
det kom att prövas politiskt. Motionärerna menar att
det finns goda skäl att tillse att det inom ramen
för en offensiv designpolitik finns utrymme för
regionala projektmedel med syfte att stimulera
användningen av designer i små och medelstora
företag, varvid de nyssnämnda designcheckarna kan
vara en modell, men också andra modeller för
projektstöd bör prövas.
Anslaget bör minskas med 44 miljoner kronor,
anförs det i motion 2002/03:N357 (m). Anslaget får
användas till näringslivsfrämjande åtgärder,
konstaterar motionärerna och anser att det i
praktiken bl.a. innebär subventioner som snedvrider
konkurrensen och förhindrar nyskapande och
utveckling. De menar därför att budgetutrymmet för
sådana åtgärder måste minska.
I motion 2002/03:N395 (kd) avvisas regeringens
aviserade satsning på att utveckla ett designprogram
som skall främja näringslivsutvecklingen på området
och en besparing med 20 miljoner kronor föreslås på
anslaget. Kristdemokraterna ställer sig tveksamma
till den sortens kortsiktiga projekt och menar att
långsiktiga strukturella reformer av generell
karaktär är till större nytta för näringslivet.
Anslaget bör minskas med 44 miljoner kronor,
anförs det i motion 2002/03:N360 (c) med hänvisning
till tidigare redovisad motivering.
Det behövs en nationell satsning på miljödriven
näringslivsutveckling, anförs det i motion
2002/03:N260 (mp). Det finns ett behov av
långsiktiga strategier, gränsöverskridande
kompetensutnyttjande och tydliggörande av
möjligheterna med miljödriven näringslivsutveckling.
För detta behövs det formella samverkansaktörer som
har i uppdrag att skapa mötes- och
utvecklingsplatser för olika aktörer, säger
motionärerna. De anser att Nutek är en tänkbar sådan
aktör och att den samverkansroll som verket har
intagit i programskrivningen för Nationell
kraftsamling inom området klimateffektiv teknik bör
kunna bilda mönster för hur en samverkansroll för
kraftsamlingar inom olika programområden bör se ut.
Motionärerna föreslår därför att Nutek får i uppgift
att ta fram en samlad strategi för miljödriven
näringslivsutveckling och att vara samverkanspart
för nya kraftsamlingsprogram. En del av det
föreslagna uppdraget skall vara att utforma arbetet
i ett nationellt centrum för miljödriven
affärsutveckling och miljöteknikexport. Anslag för
den föreslagna verksamheten skall sedan långsiktigt
säkerställas i kommande budgetar under
mandatperioden, anför motionärerna. De föreslår att
Nutek skall få en ledningsgrupp med bred
representation från myndigheter, universitet och
högskolor, näringsliv samt det politiska området. I
motionen berörs också Statens institut för ekologisk
hållbarhet, som tillhör Miljödepartementets område.
Institutets viktigaste uppgift är att stödja
kommunerna i deras arbete med att utveckla och
genomföra lokala investeringsprogram genom att
underlätta kontakter mellan kommuner, forskare,
näringsliv, organisationer och andra aktörer.
Motionärerna föreslår att institutet skall få starta
och driva informationsspridning och nätverksbyggande
kring miljödriven näringslivsutveckling i nära
samarbete med nationella och regionala aktörer,
bl.a. Nutek. Verksamheten bör långsiktigt
säkerställas i kommande budgetar under
mandatperioden, anför motionärerna. De föreslår
vidare att Vinnova och Nutek skall få medverka och
starta nya programområden.
I motion 2002/03:N296 (mp) föreslås att det skall
skapas ett program med riskkapital för hållbar
utveckling som del av satsningen på miljödriven
teknikutveckling. Teknisk utveckling är avgörande
för att ett tillstånd av hållbar samhällsutveckling
skall kunna nås, anför motionärerna. De anser att
det föreslagna programmet skall komplettera
eventuella satsningar rörande riskkapital som bl.a.
Vinnova har föreslagit och som främst är avsedda att
stödja specifika innovationsmiljöer. Det föreslagna
programmet, som anses ligga i linje med regeringens
planer för fortsatt satsning på export av svensk
miljöteknik, bör inte avgränsas till att gälla
enbart nystartade företag eller särskilda
innovationsmiljöer utan bör vara öppet för alla
typer av företag och lösningar inom området hållbar
utveckling, menar motionärerna. Tonvikten bör dock
ligga på småföretag och nya företag. Programmet bör
administreras av en myndighet med tillgång till bred
kompetens för att kunna bedöma projekt inom olika
områden, säger motionärerna.

Vissa kompletterande uppgifter

När det gäller de insatser som Nutek hittills har
gjort på miljöteknikområdet har följande information
erhållits från Näringsdepartementet: Nutek har sedan
år 1996 drivit programmen Miljöstyrning i småföretag
och Metodik för miljöanpassad produktutveckling i
syfte att ge förutsättningar att driva
miljöanpassade företag. Genomförandet av programmen
har ökat kunskapen om vilka affärsmöjligheter en
alltmer miljömedveten marknad erbjuder. Hösten 2001
lanserades ett nytt program, Miljödriven
affärsutveckling, vars syfte är att stärka små och
medelstora företags konkurrenskraft och samtidigt
bidra till en hållbar utveckling. Programmet avser
att ta hänsyn till att kunskap, mognad och motiv för
företagens miljö- och utvecklingsarbete varierar,
varför två olika teman har utarbetats. Det ena temat
betonar utveckling av hållbara produkter, och det
andra är inriktat på miljöledningssystem och
ständiga förbättringar. Programmet Miljödriven
affärsutveckling hade i september 2001
85 ansökningar från regionala aktörer i olika delar
av landet. Därefter har 27 förstudieprojekt
beviljats och bedrivits under fyra månader, varav 18
i juni 2002 hade beviljats medel för huvudprojekt.
Totalt har 12,8 miljoner kronor lämnats i stöd från
Nutek, och den totala projektkostnaden beräknas till
drygt 35 miljoner kronor med drygt 170 deltagande
företag. Elva projekt bedrivs inom temat
miljöanpassade produkter som konkurrensmedel och sju
inom temat verksamhetsutveckling med fokus på
ständiga förbättringar.

Regeringens förslag om en satsning med 20 miljoner
kronor för att utveckla ett designprogram som skall
främja näringslivsutvecklingen på området berörs som
redovisats i de tre motionerna 2002/03:Kr347 (s),
2002/03: N216 (s) och 2002/03:N395 (kd). I den
sistnämnda motionen avvisas förslaget, medan det i
de två förstnämnda motionerna välkomnas och
synpunkter framförs på hur medlen skall användas.
Regeringen fattade i juni 2002 beslut om att bevilja
Stiftelsen Svensk Industridesign 1 miljon kronor för
att i samarbete med Föreningen Svensk Form
vidareutveckla en handlingsplan och presentera
idéerna till ett slutligt förslag till nationellt
program på temat Sverige ger omtanken form. De
insatser som föreslås skall koordineras med andra
initiativ som verkar för att stärka näringslivets
konkurrenskraft och medborgarnas livskvalitet och
välstånd. Handlingsplanen skall tas fram i samråd
med flera aktörer inom området och presenteras för
Näringsdepartementet senast den 20 december 2002. I
regeringsförklaringen i oktober 2002 sades att ökade
satsningar skall göras på industriell design och att
ett svenskt designår förbereds äga rum år 2005.

Institutet för tillväxtpolitiska studier:
Förvaltningskostnader (38:3)

Propositionen

Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) har
till uppgift att utföra tvärsektoriella analyser och
utvärderingar samt omvärldsbevakning med relevans
för näringspolitiken och innovationspolitiken samt
den regionala utvecklingspolitiken. Insatser inom
dessa politikområden skall analyseras utifrån ett
tillväxt- och utvecklingsperspektiv för att ge
kunskapsunderlag till Regeringskansliet och övriga
beslutsfattare inom den statliga förvaltningen samt
regionala organ och andra avnämare. Myndigheten
skall även ha en aktiv roll i internationellt
analysarbete och kunskapsutbyte. ITPS skall
fortlöpande verka för att metoder och teorier om
utvärdering utvecklas och att denna kunskap sprids.
Myndigheten skall också initiera och bedriva viss
utvärderingsverksamhet samt på Regeringskansliets
uppdrag beställa utvärderingar av olika politiska
åtgärder. Omvärldsbevakning av utvecklingen i
utlandet inom de områden som berör myndighetens
verksamhetsområden är också en viktig uppgift för
ITPS. Särskilt viktigt är att utveckla metoder och
arbetsformer för att ta vara på, lära av och sprida
den kunskap som samlas in genom omvärldsbevakningen.
ITPS har även ett statistikansvar för delar av den
officiella statistiken och skall förutom detta ha en
viktig roll i styrningen av den statistik som har
koppling till näringslivets och innovationssystemens
utveckling.

ITPS kan utföra uppdrag inom ramen för den
utlandsbaserade omvärldsbevakningen. Uppdragen skall
via avgifter finansieras av beställaren. Den
avgiftsfinansierade verksamheten uppgick år 2001
till 2,4 miljoner kronor. År 2001 slutförde ITPS
uppdrag i den verksamhet som tidigare bedrevs av
Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet (STATT). ITPS disponerar även
bidrag till den utlandsbaserade verksamheten som
lämnas av Vinnova, Nutek och Statens
energimyndighet. ITPS har under år 2001 befunnit sig
i ett uppbyggnadsskede. Det har tagit tid att
rekrytera personal och att bygga upp verksamheten
samt även att smälta samman kontor,
arbetsplatskulturer och administrativa system från
tre myndigheter till en ny gemensam organisation.
Kostnaderna under det första verksamhetsåret har
därför inte motsvarat ett s.k. normalår.
Anslagsnivån har justerats i enlighet med det
generella besparingskrav på 0,7 % som lagts på
anslag för förvaltnings- och investeringsändamål för
år 2003.
Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till
72,5 miljoner kronor.

Motionen

I motion 2002/03:N395 (kd) görs bedömningen att en
utgiftsbesparing på 5 miljoner kronor är rimlig, med
hänvisning till det anslagssparande som uppstod år
2001 och det av regeringen föreslagna höjda anslaget
för år 2003.

Turistfrämjande (38:4)

Propositionen

Turistdelegationen är central förvaltningsmyndighet
för turistfrågor. Verksamheten inom turistområdet
bedrivs dels i Turistdelegationen, dels i det av
staten och turistnäringen gemensamt ägda bolaget
Sveriges Rese- och Turistråd AB (Turistrådet).
Turistrådet har ansvar för marknadsföringen av
Sverige som turistland utomlands och har även ansvar
för varumärket Sverige och för ”Sverigebilden”
gentemot den inhemska marknaden. Det av riksdagen år
1995 beslutade övergripande målet, att Sverige skall
ha en hög attraktionskraft som turistland och en
långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring, bör
ligga fast. Det samlade förslaget till åtgärder och
nationell strategi för den svenska turistnäringen
som den s.k. Framtidsgruppen presenterade i sin
slutrapport bör utgöra en grund för arbetet med att
utveckla den svenska turistnäringen. Den
omstrukturering av sin verksamhet som Turistrådet
har påbörjat för att få större flexibilitet och
lägre fasta kostnader bör fortsätta. Minskade fasta
kostnader och en mer flexibel organisation genom en
ökad användning av modern informationsteknik gör det
bl.a. möjligt att få en bredare och mer
kostnadseffektiv representation utomlands och att
medel frigörs till marknadsaktiviteter och till
satsningar på nya marknader. Anslagsnivån har
justerats i enlighet med det generella
besparingskrav på 0,7 % som lagts på anslag för
förvaltnings- och investeringsändamål för år 2003.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till 91,1
miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2002/03:N395 (kd) föreslås 5 miljoner
kronor utöver regeringens förslag för att finansiera
ökade satsningar på marknadsföringen av Sverige som
turistland. Sverige har en stor potential att
utvecklas som turistland, och turistnäringen skapar
betydande värden i form av arbetstillfällen och
skatteintäkter, anför motionärerna. De anser att en
god marknadsföring av Sverige är av största
betydelse för att attrahera fler turister.

Riksdagen bör göra ett tillkännagivande om behovet
av att förbättra marknadsföringen om turism i
Sverige, anförs det i motion 2002/03:N226 (kd).
Sverige satsar inte stora resurser på att
marknadsföra sig – jämfört med Danmark satsar
Sverige endast hälften så mycket på reklam om det
egna landet till andra länder, säger motionären. Han
anser att Sverige i stället bör satsa mer än
grannländerna med hänsyn till den för närvarande
låga svenska kronkursen. Marknadsföringen av Sverige
i andra länder kan ske genom regionala insatser, men
Turistrådet bör också tilldelas medel för att sprida
information, anförs det.
I motion 2002/03:N391 (kd) föreslås ett
tillkännagivande om statens uppgift som
marknadsförare av Sverige. Staten bör bära
huvudansvaret för marknadsföringen av Sverige som
turistland, och insatserna för detta behöver öka,
anför motionärerna. De redovisar att Sverige jämfört
med andra länder satsar mindre än övriga nordiska
länder och ligger näst sist i Europa när det gäller
marknadsföring av det egna landet. Turismen skulle
öka och föra med sig en mängd positiva effekter,
t.ex. ökade mervärdesskatteintäkter och ökad
sysselsättning med tillhörande skatteintäkter, om
staten satsade mer på marknadsföring, sägs det.
Näringen har ansvaret för att sälja
turistprodukterna och resorna, men det bör vara en
uppgift för svenska statliga representationskontor i
utlandet att marknadsföra Sverige, menar
motionärerna. De konstaterar att ambassader,
Turistrådet och Exportrådet verkar i de flesta
länder och de anser att dessa, i samarbete med t.ex.
handelskamrar och organisationer, ännu bättre än för
närvarande bör kunna sprida budskapet om Sverige som
turist- och konferensland. Statliga insatser inom
turistsektorn görs av olika myndigheter och
organisationer – bl.a. Turistdelegationen,
Turistrådet, Nutek och Invest in Sweden Agency,
säger motionärerna. Även från den s.k.
Östersjömiljarden anvisas medel för att främja
turismen. Det behövs en översyn av statens
engagemang och en samordning av insatserna, så att
bästa möjliga resultat erhålls från de insatser som
görs, anför motionärerna.
Anslaget bör minskas med 8 miljoner kronor, anförs
det i motion 2002/03: N360 (c) med hänvisning till
tidigare redovisad motivering.

Vissa kompletterande uppgifter

Anslaget till turistfrämjande höjdes med 10 miljoner
kronor för budgetåret 2002 för att bl.a. genomföra
de åtgärder som föreslagits av Framtidsgruppen. I
Framtidsprogrammet förordas att anslaget till
turismen bör öka successivt under de kommande tre
åren. I propositionen om en politik för tillväxt och
livskraft i hela landet (prop. 2001/02:4, bet.
2001/02:NU4) föreslog regeringen följande ekonomiska
satsningar i syfte att främja turistföretagens
konkurrenskraft: 33 miljoner kronor under perioden
2002–2004 till ett program för att stimulera ökad
innovationskraft inom turistnäringen, 20 miljoner
kronor under perioden 2002–2004 till ett projekt för
att stärka varumärket Fjällvärlden i syfte att
stärka den långsiktiga attraktionskraften och
lönsamheten i fjällområdet samt 7,5 miljoner kronor
under perioden 2002–2004 för att främja
turismforskning. Genom regeringsbeslut i januari
2002 gavs Turistrådet i uppdrag att utveckla och
marknadsföra varumärket Fjällvärlden. Regeringen gav
vidare i juli 2002 i uppdrag åt Turistdelegationen
att genomföra ett program för ökad innovationskraft
inom turistnäringen, varvid insatser som främjar
turismforskningen skall utgöra ett insatsområde inom
programmet. Ett särskilt delprogram för hållbar
utveckling och miljömärkning skall också finnas i
programmet.

När det gäller jämförelse med övriga nordiska
länder visar, enligt uppgift från
Näringsdepartementet, en sammanställning av de
nordiska ländernas kommersiella gästnätter under de
första sju månaderna 2002 utförd av
Turistdelegationen att Sverige är det enda land i
Norden som uppvisar påtagliga ökningar av utländska
övernattningar. Sverige tar marknadsandelar från
övriga nordiska länder och har för den aktuella
perioden ökat sin andel till 30 %.

Sveriges geologiska undersökning: Geologisk
undersöknings-verksamhet m.m. (38:5)

Propositionen

Sveriges geologiska undersökning (SGU) är central
förvaltningsmyndighet för frågor om landets
geologiska beskaffenhet och mineralhantering. I
detta ingår att vara chefsmyndighet för Bergsstaten,
som utfärdar tillstånd och bedriver tillsyn enligt
minerallagen (1991:45). SGU har uppdraget att
förvalta och miljösäkra anläggningar som tidigare
använts för statens civila beredskapslager för olja
och det statliga gruvfältet i Adak. SGU ansvarar
också för samordning, uppföljning och rapportering i
fråga om miljökvalitetsmålet Grundvatten av god
kvalitet. Anslaget disponeras av SGU för
myndighetsverksamhet, Bergsstaten, förvaltning av
anläggningar som tidigare använts för statens civila
beredskapslager för olja samt av regeringen.

Anslagssparandet för år 2001 på 28 miljoner kronor
beror på sen tilldelning under år 2001 av
miljömålsmedel, av större intäkter via kundtjänst
samt tidigare ej förväntade FoU-bidrag. Bidragande
till det stora anslagssparandet har vidare varit
sent inkommande bidrag för förvaltning av s.k.
malpåseanläggningar och att SGU har förvaltat de
kvarvarande oljelagringsanläggningarna mer
effektivt, dvs. till lägre kostnader än vad som
ursprungligen förutsågs. Anslagssparandet kommer att
upparbetas enligt plan. En anslagsminskning med 8
miljoner kronor genomförs inom oljelagerdelen.
Därutöver har anslagsnivån justerats i enlighet med
det generella besparingskrav på 0,7 % som lagts på
anslag för förvaltnings- och investeringsändamål för
år 2003. I övrigt fortsätter verksamheten med
oförändrade ramar inklusive den ökning med
12,3 miljoner kronor till uppgifter inom
miljömålsarbetet som aviserades i förra årets
budgetproposition.
Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till
166,8 miljoner kronor.

Motionerna

En minskning av anslaget med 15 miljoner kronor
föreslås i motion 2002/03: N395 (kd). Antalet nya
undersökningstillstånd är på en lägre nivå än
tidigare år, nästan på samma låga nivå som
bottennivån åren 1992–1993, säger motionärerna. De
uppger att ansökningarna om förlängning av befintlig
prospektering visserligen är lika många som tidigare
år, men att förlängning söks med endast ett år i
stället för som brukligt tre år, vilket sannolikt
beror på konjunkturbedömningar och inväntandet av
förändringar i minerallagen. Med hänsyn till det
nämnda och förekomsten av ett betydande
anslagssparande år 2001 bedömer motionärerna att en
besparing på Bergsstatens verksamhet kan göras med
15 miljoner kronor, i väntan på ändrad
minerallagstiftning.

Anslaget bör minskas med 30,8 miljoner kronor,
anförs det i motion 2002/03:N360 (c) med hänvisning
till tidigare redovisad motivering.

Vissa kompletterande uppgifter

Verksamheten vid Bergsstaten är i princip
avgiftsfinansierad. Avgifter enligt minerallagen
disponeras dock inte av Bergsstaten utan tillförs
statskassan och redovisas under inkomsttitel. För år
2003 visar budgetberäkningen, enligt
Näringsdepartementet, att 8 miljoner kronor kommer
att tillföras inkomsttiteln Avgifter vid
Bergsstaten. Bergsstaten tilldelas medel för
förvaltningskostnader över det här aktuella anslaget
till SGU. För år 2003 beräknas 8,4 miljoner kronor
till Bergsstatens verksamhet. Anslagssparandet för
år 2001 på anslaget hänför sig till ingen del från
Bergsstatens verksamhet utan ligger helt inom SGU:s
övriga verksamhetsgrenar. Anslagssparandet kommer
att upparbetas enligt plan över kommande år. Det är
enligt Näringsdepartementet rimligt att en myndighet
med långsiktiga mål som sträcker sig över åren
2000–2008 ges möjlighet att upparbeta sparande över
flera år.

Sveriges geologiska undersökning:
Geovetenskaplig forskning (38:6)

Propositionen

Anslaget disponeras av SGU för att främja och stödja
riktad geovetenskaplig forskning, tillämpad
forskning och kompetensutveckling med anknytning
till geovetenskap, malmgeologi och bergteknik.
Anslagssparandet för år 2001 på 3,6 miljoner kronor
beror på sen tilldelning under år 2001 och har
därför inte kunnat upparbetats. Stödet till
geovetenskaplig forskning fortsätter inom
oförändrade ramar. Detta inkluderar de insatser för
hållbar utveckling och kompetensutveckling inom
gruvnäringen i Norrbottens och Västerbottens län
åren 2001–2003 som beslutades om i förra årets
budgetproposition. Därutöver har anslagsnivån
justerats i enlighet med det generella
besparingskrav på 0,7 % som lagts på anslag för
förvaltnings- och investeringsändamål för år 2003.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till 9,2
miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 4,1 miljoner kronor, anförs
det i motion 2002/03: N360 (c) med hänvisning till
tidigare redovisad motivering.

Sveriges geologiska undersökning: Miljösäkring
av oljelagrings-anläggningar m.m. (38:7)

Propositionen

Anslaget disponeras av SGU och regeringen för att
täcka kostnader för efterbehandling av tömda
oljelagringsanläggningar och det statliga gruvfältet
i Adak i Malå kommun. Anslagssparandet för år 2001
på 43,8 miljoner kronor beror på resterande medel
för efterbehandling av det statliga gruvfältet i
Adak och på att miljösäkring av vissa oljelager
kunnat anstå med hänsyn till att ny kunskap vunnits
om användning av enklare miljösäkringsåtgärder än
som tidigare planerats. Anslaget minskas med 6
miljoner kronor. Anslagssparandet kommer att
ianspråktas enligt plan. Miljösäkringen av det
statliga gruvfältet i Adak kommer att slutföras
under året. Därefter kvarstår genomförande och
uppföljning av kontrollprogram. Miljösäkringen av
oljelagringsanläggningarna beräknas vara slutförd
under år 2004 bortsett från de två anläggningar som
SGU håller i s.k. malpåse för det civila försvarets
beredskapsbehov. När miljösäkringen är avslutad
beräknas kontrollprogram att löpa fram till år 2050.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till 27
miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Patent- och registreringsverket

Propositionen

Patent- och registreringsverket (PRV) är central
förvaltningsmyndighet för ärenden om patent,
varumärken, mönster, efternamn och förnamn samt för
registerärenden angående aktiebolag, filialer och
europeiska ekonomiska intressegrupperingar. Verket
är också central förvaltningsmyndighet för handels-
och föreningsregisterärenden. PRV för även register
över konkurser samt näringsförbud. Verksamheten
finansieras genom avgifter. Verksamheten med patent,
varumärken och mönster skall ge ett överskott som
motsvarar kostnaderna för Patenbesvärsrättens
verksamhet.

Inga motioner har väckts på detta område.

Patentbesvärsrätten (38:8)

Propositionen

Enligt lagen (1977:729) om Patentbesvärsrätten skall
rätten i egenskap av förvaltningsdomstol pröva
överklaganden av beslut meddelade av Patent- och
registreringsverket. Anslaget täcker
förvaltningskostnader för Patentbesvärsrätten och
motsvaras av inbetalningar från PRV till
inkomsttitel på statsbudgeten. PRV:s verksamhet med
patent, varumärken och mönster skall ge ett
överskott motsvarande kostnaderna för
Patentbesvärsrätten. Regeringen bedömer att
myndighetens verksamhet under det kommande
budgetåret skall bedrivas med samma inriktning som
gällt för budgetåret 2002. Anslagsnivån har
justerats i enlighet med det generella
besparingskrav på 0,7 % som lagts på anslag för
förvaltnings- och investeringsändamål för år 2003.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till
14,6 miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 1 miljon kronor, anförs det
i motion 2002/03: N360 (c) med hänvisning till
tidigare redovisad motivering.

Patent- och registreringsverket: Finansiering
av viss verksamhet (likvidatorer) (38:9)

Propositionen

Anslaget är avsett för finansiering av verksamhet
vid Patent- och registreringsverket avseende
kostnader i samband med likvidation av företag.
Anslagssparandet för år 2001 på 4,7 miljoner kronor
har dragits in. Anslaget minskas med 2 miljoner
kronor, och medlen överförs till anslaget till
Konkurrensverket.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till 8
miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Upprätthållande av nationell metrologi m.m.
(38:10)

Propositionen

Anslaget finansierar bidrag till riksmätplatserna
vid Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut AB
(SP) och Statens strålskyddsinstitut (SSI). Medlen
används för drift och underhåll av riksmätplatser,
upprätthållande av internationell spårbarhet för
mätstorheter, investeringar i metrologisk utrustning
samt till metrologisk forskning och utveckling.
Metrologirådet är rådgivande och granskande av
riksmätplatsverksamheten, medan Styrelsen för
ackreditering och teknisk kontroll (SWEDAC) svarar
för tillsynen. Det övergripande målet för
riksmätplatsverksamheten är att riksmätplatserna
skall upprätthålla en hög standard med normaler av
tillräcklig omfattning och relevans. Spårbarhet för
mätnormaler skall säkerställas och utvecklas genom
internationella jämförelser och FoU-insatser. För
att samordna finansieringen av
riksmätplatsverksamheten under ett anslag föreslås
en överföring av 2,3 miljoner kronor fr.o.m. år 2003
från anslaget till Statens strålskyddsinstitut under
utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till 26,8
miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 6,7 miljoner kronor, anförs
det i motion 2002/03: N360 (c) med hänvisning till
tidigare redovisad motivering.

Elsäkerhetsverket (38:11)

Propositionen

Elsäkerhetsverket är förvaltningsmyndighet för
tekniska säkerhetsfrågor på elområdet. De
övergripande målen för verksamheten är att förebygga
av elektricitet orsakad skada på person och egendom
samt störningar på radiokommunikation och
näringsverksamhet inom området elektromagnetisk
kompatibilitet. Elsäkerhetsverket skall därvid svara
för statliga insatser för att bygga upp,
upprätthålla och utveckla en god säkerhetsnivå för
elektriska anläggningar och elektrisk materiel samt
medverka till en tillfredsställande elektromagnetisk
kompatibilitet. Regeringens bedömning är att
verksamheten inom myndigheten under budgetåret 2003
bör bedrivas enligt den allmänna inriktning som
gäller för elsäkerhetsarbetet för budgetåret 2002. I
anslutning till insatserna skall verket följa den
internationella utvecklingen och främja svenskt
deltagande i internationellt samarbete inom sitt
verksamhetsområde. Regeringen förutsätter att
Elsäkerhetsverket noga följer utvecklingen vad
gäller elolycksfall och elbränder för att bl.a.
analysera de statliga insatserna och
elsäkerhetsnivåns utveckling med särskild
uppmärksamhet på elmaterielområdet. Anslagsnivån har
justerats i enlighet med det generella
besparingskrav på 0,7 % som lagts på anslag för
förvaltnings- och investeringsändamål för år 2003.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till 40,2
miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 1,2 miljoner kronor, anförs
det i motion 2002/03: N360 (c) med hänvisning till
tidigare redovisad motivering.

Bidrag till standardisering och FoU inom
experimentell teknik m.m. (38:12)

Propositionen

Från anslaget lämnas bidrag till den svenska
standardiseringsorganisationen för att verka för
svensk standardisering, nationellt, europeiskt och
globalt. Det övergripande målet för
standardiseringen är att öppna marknader, höja
produktiviteten och konkurrenskraften hos svenskt
näringsliv samt att bidra till att statens specifika
ansvar för medborgarnas skydd för liv, hälsa, miljö
och egendom tillgodoses. Från anslaget lämnas också
bidrag till forskning och utveckling inom
experimentell teknik. För teknisk
informationsförsörjning lämnas bidrag till AB
Terminologicentrum och Svenska föreningen för
informationsspecialister.

Den svenska standardiseringsorganisationen har med
framgång drivit svenska intressen i det europeiska
och internationella standardiseringsarbetet. Sedan
budgetåret 1999 anslås medel till vissa myndigheters
medverkan i standardiseringen, i syfte att förstärka
dessa myndigheters medverkan i standardiseringen.
Anslagsbeloppen skall enligt regleringsbrev
disponeras för uppdrag till den svenska
standardiseringen för standardiseringsarbete inom
dessa myndigheters ansvarsområde. Regeringen
föreslår att sammanlagt 4,75 miljoner kronor
överförs till berörda myndigheters
förvaltningsanslag fr.o.m. år 2003 för medverkan i
standardiseringsarbetet enligt följande fördelning:
utgiftsområde 6 Totalförsvar, anslaget Samhällets
skydd mot olyckor: 300 000 kr; utgiftsområde 14
Arbetsliv, anslaget Arbetsmiljöverket: 2,5 miljoner
kronor; utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande, anslaget Boverket:
250 000 kr; utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar, anslaget
Livsmedelsverket: 200 000 kr; utgiftsområde 24
Näringsliv, anslaget Konsumentverket: 1,5 miljoner
kronor. Därutöver har anslagsnivån justerats i
enlighet med det generella besparingskrav på 0,7 %
som lagts på anslag för förvaltnings- och
investeringsändamål för år 2003.
Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till
70,4 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader (38:13)

Propositionen

Under anslaget anvisas medel till
förvaltningskostnader vid Rymdstyrelsen.
Anslagsnivån har justerats i enlighet med det
generella besparingskrav på 0,7 % som lagts på
anslag för förvaltnings- och investeringsändamål för
år 2003.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till
21,3 miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 5,7 miljoner kronor, anförs
det i motion 2002/03: N360 (c) med hänvisning till
tidigare redovisad motivering.

Rymdverksamhet (38:14)

Propositionen

Under anslaget anvisas medel för rymdforskning,
fjärranalys och industriutveckling samt för
deltagande i det europeiska rymdsamarbetet inom det
europeiska rymdorganet (European Space Agency, ESA)
och Sveriges bilaterala samarbete främst med
Frankrike. Huvuddelen av anslaget, ca 80 %, avser
betalningar till ESA för deltagande i långsiktiga
samarbetsprojekt. Anslaget disponeras av
Rymdstyrelsen. Regeringen bedömer att
rymdverksamheten i allt väsentligt bedrivits på ett
ändamålsenligt sätt och att de resultat som uppnåtts
väl svarar mot de fastställda målen. Anslagsnivån
har justerats i enlighet med det generella
besparingskrav på 0,7 % som lagts på anslag för
förvaltnings- och investeringsändamål för år 2003.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till
512,9 miljoner kronor. Regeringen begär vidare
riksdagens bemyndigande att under år 2003 för
anslaget Rymdverksamhet ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst 1,4 miljarder
kronor efter år 2003.

Motionerna

I motionerna 2002/03:Fi232 (fp) och 2002/03:N263
(fp) föreslås en neddragning på rymdverkamheten med
100 miljoner kronor.

Även i motion 2002/03:N395 (kd) föreslås en viss
neddragning av anslaget – med 10 miljoner kronor.

Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien
(38:15)

Propositionen

Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) är ett samfund av
invalda ledamöter som är verksamma inom teknik,
vetenskap, industriell produktion och ekonomi. IVA:s
huvuduppgift är att till samhällets gagn främja
ingenjörsvetenskap och näringsliv. Verksamheten
inriktas på att följa, analysera och sprida
information om aktuella utvecklingstendenser samt på
att skapa och initiera samverkan mellan olika
aktörer i samhället. Från anslaget lämnas statens
bidrag till IVA:s grundläggande verksamhet, t.ex.
ledningsfunktion, utrednings-, utlands-,
informations- och ekonomiverksamheterna. Regeringen
bedömer att IVA:s verksamhet bidrar till att stärka
och utveckla Sveriges industriella kompetens och
konkurrenskraft.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till
5,4 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Konkurrensverket (38:16)

Propositionen

Konkurrensverket är central förvaltningsmyndighet
för konkurrensfrågor. Under anslaget anvisas medel
till förvaltningskostnader för Konkurrensverket.
Verket bedöms få ökade arbetsuppgifter till följd av
de förslag som regeringen våren 2002 lade fram i
proposition 2001/02:167 om ändringar i
konkurrenslagen för effektivare kartellbekämpning,
m.m. Anslaget ökas därför med 2 miljoner kronor.
Ökningen finansieras med medel från anslaget Patent-
och registreringsverket: Finansiering av viss
verksamhet (likvidatorer). Därutöver har
anslagsnivån justerats i enlighet med det generella
besparingskrav på 0,7 % som lagts på anslag för
förvaltnings- och investeringsändamål för år 2003.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till
79,9 miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2002/03:N357 (m) föreslås att
Konkurrensvereket skall anvisas 7,1 miljoner kronor
utöver vad regeringen föreslagit. Konkurrensverket
bedriver ett viktigt arbete, anför motionärerna och
anser att en del av verkets resurser bör användas
för att påvisa de konkurrenssnedvridningar som är en
följd av den offentliga sektorns monopol och av
kommunalt och statligt ägande av bolag som
konkurrerar med privata företag.

Konkurrensverket och Konsumentverket bör slås
samman till en ny myndighet med namnet Kundverket,
anförs det i motion 2002/03:N221 (m). Såväl
Konkurrensverket som Konsumentverket har till
uppgift att tillvarata intressen hos de människor
och företag som uppträder som kunder på en marknad,
och båda har också som huvudmål att tillvara de
möjligheter som en fri och välfungerande marknad
ger, säger motionären. Han hänvisar till att de två
myndigheternas egna beskrivningar av sina
verksamheter på respektive hemsidor också visar hur
nära dessa ligger varandra. En myndighet som ägnar
sig åt att bekämpa kartellbildningar och
konkurrensbegränsningar borde med fördel kunna
kombineras med en som slår vakt om behovet av
information till konsumenterna kring samma
problemområden, menar motionären. Han hävdar att
förekomsten av två myndigheter innebär ett onödigt
dubbelarbete och att en samordning skulle medföra
vinster.
I motionerna 2002/03:Fi232 (fp) och 2002/03:N263
(fp) föreslås en ökning av Konkurrensverketes anslag
med 10 miljoner kronor.
Även i motion 2002/03:Bo290 (fp) föreslås att
Konkurrensverket skall ges ökade ekonomiska resurser
för att skapa bättre konkurrens. Behovet av ökade
resurser motiveras bl.a. med hänvisning till
byggsektorn. Byggsektorn domineras av några få stora
företag som har ungefär samma priser, och
upphandlingar anses gynna de stora aktörerna på
marknaden, säger motionärerna. De konstaterar att
konkurrensen är bristfällig och att den höga
prisnivån har aktualiserat frågan om det finns
anledning att misstänka kartelltendenser. Resultatet
av den bristande konkurrensen, inte minst när det
gäller byggnadsmaterial, är höga
produktionskostnader vilket får till följd att
bostadsbyggandet inte skjuter fart, anför
motionärerna. De påpekar att de höga kostnaderna
också slår igenom i det högre pris som konsumenten
får betala för de nya bostäder som trots allt byggs.
Konkurrensen inom byggsektorn måste skärpas och med
utökade resurser ges Konkurrensverket större
förutsättningar att skärpa övervakningen inom
ytterligare sektorer, t.ex. byggbranschen, säger
motionärerna.
Konkurrensverkets möjligheter att driva viktiga
konkurrensmål bör öka, anförs det i motion
2002/03:N395 (kd), och en ökning av anslaget med
5 miljoner kronor för ändamålet föreslås. Dessutom
föreslår motionärerna att Nämnden för offentlig
upphandling (NOU) skall göras till en självständig
del av Konkurrensverket, och de föreslår därför en
överföring med 3,7 miljoner kronor från
utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning, varifrån NOU för närvarande
finansieras, till anslaget för Konkurrensverket.

Vissa kompletterande uppgifter

Frågan om en eventuell sammanslagning av
Konsumentverket och Konkurrensverket, som är föremål
för yrkande i motion 2002/03:N221 (m), togs upp i
regeringsförklaringen år 2001. I budgetpropositionen
(s. 40) sägs nu, som tidigare redovisats, att frågan
har analyserats inom Regeringskansliet. Slutsatsen
är att synergierna för närvarande inte är så stora
att de motiverar en sammanslagning. Däremot bör det
samarbete som redan existerar mellan myndigheterna i
frågor där detta gynnar konsumentintresset
förtydligas, anser regeringen.

I motion 2002/03:Bo290 (fp) tas konkurrensen inom
byggsektorn upp. Regeringen tillsatte i februari
2002 en kommission med uppgift att föreslå åtgärder
som syftar till att främja konkurrensen och motverka
konkurrensbegränsande beteende, användning av svart
arbetskraft och kartellbildning inom bygg- och
anläggningssektorerna (dir. 2002:24). Kommissionen
skall vidare föreslå åtgärder som syftar till att
hålla nere byggkostnaderna och höja kvaliteten inom
bygg- och anläggningssektorerna. Åtgärderna skall
syfta till att bryta strukturer som motverkar en
effektiv konkurrens och pristransparens, motverka
användningen av svart arbetskraft, stärka
byggherrekompetensen samt tydliggöra ansvaret för
större entreprenadarbeten. Kommissionen skall arbeta
utifrån ett tydligt konsumentperspektiv, vari bl.a.
ingår behovet av att säkra god kvalitet och hälsa
och samtidigt nå sänkta bygg- och boendekostnader.
Vidare skall kommissionen föreslå hur arbetet mellan
berörda verk och myndigheter kan samordnas.
Resultatet av kommissionens arbete skall redovisas
senast den 15 december 2002.
Frågan om huruvida NOU skall bibehållas i sin
nuvarande form, vilket berörs i motion
2002/03:N395(kd), var föremål för riksdagens
behandling våren 2002 i anslutning till proposition
2001/02:142 om ändringar i lagen (1992: 1558) om
offentlig upphandling (LOU), m.m. (bet.
2001/02:FiU12). Riksdagen gjorde därvid ett
tillkännagivande om att det skall göras en förnyad
prövning av NOU:s ställning i samband med en
pågående översyn inom Regeringskansliet om
myndighetsstrukturen när det gäller konsument- och
konkurrensfrågor. Finansutskottet ansåg att det
måste finnas en effektiv och ändamålsenlig
tillsynsorganisation, vars viktigaste uppgift är att
upphandlingslagstiftningen och gemenskapsrättens
principer följs. Finansutskottet förordade att det i
samband med pågående överväganden inom
Regeringskansliet skulle göras en förnyad prövning
av NOU:s ställning med inriktning bl.a. på att ta
vara på de fördelar som kan finnas med en kontroll-
och tillsynsfunktion via en förvaltningsmyndighet
och utvecklingsfunktioner i eventuellt andra former.
I en reservation (m, kd, c, fp) förordades en
sammanslagning av NOU och Konkurrensverket till en
ny myndighet, Konkurrens- och upphandlingsverket.

Konkurrensforskning (38:17)

Propositionen

Konkurrensverket disponerar medel under anslaget för
att främja konkurrensrelaterad forskning inom i
första hand disciplinerna ekonomi och juridik.
Regeringen anser att inriktningen av
konkurrensforskningen skall behållas oförändrad.
Anslagsnivån har justerats i enlighet med det
generella besparingskrav på 0,7 % som lagts på
anslag för förvaltnings- och investeringsändamål för
år 2003.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till
6,5 miljoner kronor.

Motionerna

I motionerna 2002/03:Fi232 (fp) och 2002/03:N263
(fp) föreslås en ökning av anslaget till
konkurrensforskning med 6 miljoner kronor.

Anslaget bör minskas med 0,2 miljoner kronor,
anförs det i motion 2002/03:N360 (c) med hänvisning
till tidigare redovisad motivering.

Täckande av förluster vid viss garantigivning,
m.m. (38:18)

Propositionen

Från anslaget täcks kostnader för räntestöd m.m.
till varvsindustrin enligt förordningen (1989:824)
om statligt stöd till fartygsfinansiering (upphävd
genom 1992:1064) eller motsvarande äldre
bestämmelser. Sedan år 1993 fattas inga nya beslut
om stöd enligt några av dessa bestämmelser. Några
nya åtaganden som kan leda till utbetalningar från
anslaget görs således inte längre.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till
2 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning
och drift av kanalen (38:19)

Propositionen

Anslaget disponeras för kostnader i samband med
upprustning och drift av kanalen. Riksdagen beslöt
våren 1992 (prop. 1991/92:134, bet. 1991/92: NU33)
bl.a. att finansiering av kanalens upprustning skall
tillförsäkras genom statsmakternas försorg. Varje
budgetår sedan anslaget inrättades budgetåret
1992/93 har riksdagen anvisat 15 miljoner kronor för
upprustning och drift av kanalen. De statliga
insatserna har bidragit till att kanalens värde som
kulturhistoriskt byggnadsverk och attraktivt
turistmål ökat. Även för år 2003 bedöms 15 miljoner
kronor vara tillräckligt för att klara av nödvändig
upprustning och drift av kanalen. Denna nivå bedöms
även vara tillräcklig för år 2004.

Regeringen beräknar sålunda anslaget för år 2003
till 15 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Kostnader för omstrukturering och genomlysning
av statligt ägda företag m.m. (38:20)

Propositionen

Anslaget disponeras för kostnader för
omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m.
De utgifter som belastar anslaget är kostnader i
samband med förvaltningen av företag med statligt
ägande. Regeringen föreslår att ändamålet för
anslaget utvidgas till att även omfatta kostnader
avseende sådana åtgärder som vidtas för att
förbättra genomlysningen av statligt ägda företag.
För framställning av kvartalsrapporter och
verksamhetsberättelse för företag med statligt
ägande beräknas 4 miljoner kronor användas.

Regeringen arbetar med att genomföra de beslut
riksdagen fattat avseende det statliga ägandet.
Regeringen fortsätter arbetet med att utveckla
förvaltningen av det statliga ägandet till att bli
mer aktiv och professionell. Samtidigt förbereds och
genomförs de beslut riksdagen fattat avseende ett
antal specifika bolag. Regeringen lämnar varje år en
skrivelse till riksdagen med redogörelse för företag
med statligt ägande – den senaste (skr. 2001/02:120)
lämnades våren 2002. I syfte att öka genomlysningen
av företag med statligt ägande framställer
regeringen årligen en verksamhetsberättelse och fyra
kvartalsrapporter. Genomlysning är ett viktigt
verktyg i utvärderingen av förvaltningen av den del
av statens tillgångar som finns i företag med
statligt ägande. Verksamhetsberättelsen ingår i sin
helhet i skrivelsen om företag med statligt ägande.
Belastningen av anslaget beräknas vara konstant
utifrån de beräkningar regeringen tidigare gjort av
anslagets nivå de kommande åren inklusive
anslagssparandet.
Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till
25 miljoner kronor.

Motionerna

Anslaget bör tas bort, anförs det i motion
2002/03:N357 (m). Det är oklart vilka försäljningar
av statligt aktieinnehav regeringen planerar, säger
motionärerna och anser att det därför inte kan
uteslutas att de aktuella medlen är tänkta att
användas till förvaltning av statligt ägda bolag.
Detta finner motionärerna oacceptabelt. De menar att
bolagen själva skall stå för förvaltningen och att
kostnader som uppstår i samband med de försäljningar
som kan komma att ske i framtiden skall täckas av
försäljningsintäkten.

Även i motionerna 2002/03:Fi232 (fp) och
2002/03:N263 (fp) föreslås att anslaget skall tas
bort.
Slutligen föreslås också i motion 2002/03:N395
(kd) att anslaget skall tas bort. Företag som är
verksamma på en konkurrensutsatt marknad skall inte
ägas av staten, anför motionärerna. De anser därför
att statliga företag bör avyttras i den takt som
marknaden kan absorbera och att försäljningen bör
finansieras inom bolagen.

Avgifter till vissa internationella
organisationer (38:21)

Propositionen

Anslaget disponeras för avgifter och bidrag för
Sveriges deltagande i vissa internationella
näringspolitiska organ. Utgiftsstyrande faktorer är
medlemsavgifternas utveckling i aktuell valuta samt
fluktuationer i valutakurser. Deltagandet bedöms av
regeringen som nödvändigt för att möjliggöra svensk
påverkan på den internationella utvecklingen och för
ett aktivt svenskt deltagande i internationellt
samarbete samt för informationsinhämtning på för
Sverige viktiga områden. Av anslagssparandet för år
2001 på 1,9 miljoner kronor har 1,3 miljoner kronor
dragits in.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till
6,5 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Revisorsnämnden

Propositionen

Revisorsnämndens verksamhet är helt
avgiftsfinansierad. Intäkterna uppgick under år 2001
till drygt 16 miljoner kronor, varav årsavgifter
utgjorde drygt 13,5 miljoner kronor. Nämndens
driftskostnader uppgick till 15,3 miljoner kronor,
varav personalkostnader utgjorde 11,4 miljoner
kronor. Vid utgången av år 2001 hade Revisorsnämnden
ett positivt myndighetskapital om 241 000 kr. Under
år 2002 beräknas ett underskott om drygt
2,3 miljoner kronor att uppstå, hänförligt till den
alltjämt bristande kostnadstäckningen inom
examinationsverksamheten. Det prognostiserade
underskottet år 2002 beräknas kunna vändas till ett
överskott år 2003.

Inga motioner har väckts på detta område.

Regionalt innovations- och
produktutvecklingsstöd

Motionen

I motion 2002/03:N395 (kd) föreslås att ett nytt anslag,
Regionalt innovations- och produktutvecklingsstöd,
skall inrättas och tas upp med 30 miljoner kronor
för år 2003. Medlen skall förmedlas till IUC-bolagen
för att ytterligare stärka deras, enligt
motionärerna, framgångsrika och fungerande
verksamhet. Det är viktigt att näringslivets
regionalt förankrade och regionalt ägda
institutioner tillvaratas för förmedling av bl.a.
statliga resurser, anför motionärerna och anser det
vara av största betydelse att det utgår stöd till de
nätverk som utgör en grundstomme i utvecklingen av
svensk industriverksamhet. Ett sådant nätverk är
IUC-nätverket. IUC fungerar som en utvecklingsresurs
för de regionala företagen och fokuserar på att
skapa industriell tillväxt genom utveckling av
produkter, teknik och kompetens, säger motionärerna.
De föreslår att det s.k. UPA-uppdraget (uppsökande
verksamhet, produktutveckling och avknoppning) skall
utvecklas i enlighet med den s.k. Bennet–Johnsson-
gruppens förslag. Motionärerna anser att det bör ske
en renodling av rollfördelningen, så att Almi liksom
tidigare står för rådgivning, men att statliga medel
bör gå direkt till IUC-bolagen.

Vissa kompletterande uppgifter

I uppdraget för den tidigare nämnda utredningen om
statens regionala insatser för företagsutveckling
har ingått att lämna förslag om vilken roll staten
skall ha gentemot IUC-bolagen i ett längre
perspektiv och hur ett sådant eventuellt engagemang
i så fall skall finansieras. Utredaren skulle också
lämna förslag om hur den statliga uppdragsverksamhet
som för närvarande utförs av IUC långsiktigt skall
hanteras. IUC-bolagen har en konstruktion med
kollektivt regionalt delägarskap, där ägarkretsen
utgörs av småföretag, storföretag,
företagarföreningar och övriga, t.ex. kommuner,
fackföreningar, universitet och Almibolag. För
närvarande finns det 19 IUC-bolag inom ett brett
område från teknik till musik. IUC-bolagen har av
staten fått i uppdrag att genomföra uppsökande
verksamhet, produktutvecklings- och
avknoppningsinsatser i små och medelstora företag,
det s.k. UPA-uppdraget. För åren 2001 och 2002 har
anvisats 65 miljoner kronor per år för UPA-uppdrag.

I det nyligen avlämnade betänkandet
Företagsutveckling på regional nivå (SOU 2002:101)
lämnar utredaren förslag beträffande IUC-bolagen och
UPA-uppdraget. IUC-bolagen bedriver en viktig
verksamhet för innovationsutveckling och tillkomsten
av nya företag, för produktutveckling och för
utarbetande av produktionsprocesser och har en stark
förankring i det lokala näringslivet, säger
utredaren. Han anser därför att det är viktigt att
verksamheten med UPA-uppdraget kan utvidgas till nya
IUC, liksom att tillkomsten av andra likartade
lokala och regionala verksamheter stimuleras.
Eftersom verksamheten i de nuvarande IUC-bolagen
skiljer sig kraftigt åt, föreslår han att Nutek ges
i uppdrag att kvalitetsgranska verksamheten inom
såväl befintliga som tillkommande IUC och andra
likartade lokala och regionala verksamheter. Han
föreslår att UPA-uppdraget skall ges en långsiktig
inriktning och att 1 miljard kronor skall satsas på
verksamheten under en femårsperiod. Utredaren
hänvisar till att regeringen i finansplanen för år
2003 utlovar nya medel för realisering av förslag
från Bennet–Johnsson-gruppen. Ett av gruppens
förslag gällde IUC och har samma inriktning som den
utredaren föreslår, varför han utgår från att hans
förslag kan finansieras med dessa nya medel. Som
tidigare redovisats övervägs för närvarande inom
Näringsdepartementet hur utredningens betänkande
skall hanteras.

Sanering av statlig mark

Motionen

I motion 2002/03:N360 (c) föreslås att Sveriges
geologiska undersökning (SGU) skall tilldelas ett
nytt anslag – Sanering av statlig mark – om 15
miljoner kronor. Medlen skall enligt motionärerna
möjliggöra att verksamheten med saneringsåtgärder av
de mest prioriterade områdena (riskklasserna 1 och
2) kommer i gång på ett snabbt och effektivt sätt.
Den lämpligaste myndigheten för detta arbete är SGU,
som bl.a. har erfarenhet av avvecklingen av de
statliga oljelagren, anför motionärerna. De anser
att SGU, via det föreslagna anslaget, kommer att
kunna bygga upp en effektiv organisation och bedriva
utrednings- och saneringsverksamheten effektivt vad
gäller förorenade områden där staten har
verksamhetsansvaret.

Vissa kompletterande uppgifter

Under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
finns ett anslag, Sanering och återställning av
förorenade områden (34:4), som bl.a. disponeras av
Naturvårdsverket (NVV). För budgetåret 2003 föreslås
i budgetpropositionen 439,8 miljoner kronor för
detta anslag. Inom ramen för SGU:s
uppdragsverksamhet finns ett utvecklat samarbete
mellan NVV och SGU i dessa frågor. Samarbetet
innebär att SGU enligt ett särskilt ramavtal
biträder NVV och länsstyrelserna i deras
saneringsarbete och därutöver genomför
utredningsarbete för prioriterade objekt (högsta
prioritetsklasserna) enligt ett särskilt
objektavtal. Det nuvarande objektavtalet löper till
utgången av år 2003 och omfattar 10 miljoner kronor.
Samarbetet fungerar enligt uppgift till
Näringsdepartementet väl och bygger på SGU:s
erfarenhet och kunskap från arbetet med sanering av
oljelagringsanläggningar.

Utrikeshandel, export- och
investeringsfrämjande

Styrelsen för ackreditering och teknisk
kontroll: Myndighets-verksamhet (39:1)

Propositionen

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
(SWEDAC) är central förvaltningsmyndighet för
teknisk kontroll och nationellt ackrediteringsorgan
för laboratorier och för certifierings-, provnings-
och besiktningsorgan. Myndighetsverksamheten
omfattar ansvar för den totala marknadskontrollen i
Sverige (ett tjugotal myndigheters tillsyn på
marknaden av att produkter uppfyller väsentliga
säkerhets-, miljö- och hälsokrav). Härutöver har
SWEDAC ett sektorsansvar för legal mätteknik, dvs.
att varor håller mått och vikt, och
ädelmetallkontroll. Ackrediteringsverksamheten
svarar för drygt 75 % av SWEDAC:s omsättning. Som
ackrediteringsorgan åligger det SWEDAC att i internt
och externt arbete uppfylla högt ställda
kvalitetskrav och genomgå internationella
kvalitetsrevisioner.

Under år 2001 har SWEDAC:s tillsyn av
miljöackrediteringsorgan varit föremål för
Riksrevisionsverkets effektivitetsrevision. Såvitt
avser SWEDAC:s verksamhet var rapporten övervägande
positiv, men slutsatserna lämnade också utrymme för
effektivisering inom ramen för SWEDAC:s tillämpning
av standarden ISO 14001. SWEDAC kommer att beakta
rapportens slutsatser i det fortsatta arbetet. Under
år 2001 uppgick intäkterna från uppdragsverksamheten
till 73 miljoner kronor, vilket innebar ett något
sämre resultat jämfört med föregående år.
Kostnaderna översteg intäkterna med 270 000 kr,
vilket sammantaget innebär ett betydligt bättre
resultat än föregående år, då verksamheten hade ett
underskott på 1,6 miljoner kronor. Kvaliteten i
verksamheten är fortsatt hög.
Det är angeläget att SWEDAC fortsätter att verka
för att utveckla svenska kontrollordningar i öppna
system, sägs det i propositionen. I kraft av
myndighetens internationella engagemang är det också
angeläget att arbetet med att förbättra och
internationalisera bedömningskriterier avseende
överensstämmelse av ställda säkerhetskrav drivs
vidare. SWEDAC har en viktig roll att spela i
analysarbetet avseende kandidatländernas
förutsättningar att ingå i EU:s inre marknad.
Anslagsnivån har justerats i enlighet med det
generella besparingskrav på 0,7 % som lagts på
anslag för förvaltnings- och investeringsändamål för
år 2003.
Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till
19,2 miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 1,5 miljoner kronor, anförs
det i motion 2002/03: N360 (c) med hänvisning till
tidigare redovisad motivering.

Kommerskollegium (39:2)

Propositionen

Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet
för utrikeshandel och handelspolitik. Kollegiet har
tidigare också haft ett funktionsansvar för
funktionen Utrikeshandel inom civilt försvar. Detta
ansvar upphörde den 1 juli 2002 i samband med att
den pågående översynen av totalförsvaret medförde
att den tidigare beredskapsförordningen upphörde.
Förändringen saknar relevans för anslagets storlek.
Det är angeläget att Kommerskollegium fortsätter att
ha kontinuerlig beredskap att bistå
Regeringskansliet i det löpande arbetet och förse
regeringen med kvalificerat underlag inför beslut
och förhandlingar, sägs det. Detta gäller särskilt
arbetet inom den gemensamma handelspolitiken,
pågående WTO-förhandlingar, arbetet med EU:s
antidumpningsåtgärder, arbetet för att förbättra den
inre marknadens funktion och förhandlingsarbetet i
förhållande till länder utanför EU. Detsamma gäller
kollegiets insatser för att öka kunskapen om
handelspolitiska frågor i ett vidare perspektiv hos
allmänheten. Vidare är kollegiets roller inom
anmälningsprocedurerna och som samordningscentral
och kontaktpunkt fortsatt viktiga. Regeringen ser
också positivt på kollegiets fortsatta engagemang i
webbplatserna Östersjöwebben och Gränslösa affärer
samt ser det som angeläget att de lovande
initiativen till s.k. twinning med kandidatländerna
på reguljär basis införlivas i kollegiets
verksamhet. Anslagsnivån har justerats i enlighet
med det generella besparingskrav på 0,7 % som lagts
på anslag för förvaltnings- och investeringsändamål
för år 2003.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till
63,2 miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2002/03:N395 (kd) föreslås en besparing på
anslaget med 5 miljoner kronor. I regeringens
förslag har en uppräkning av anslaget gjorts,
samtidigt som funktionsansvaret för utrikeshandel
inom civilt försvar har försvunnit, påpekar
motionärerna.

Anslaget bör minskas med 1,5 miljoner kronor,
anförs det i motion 2002/03:N360 (c) med hänvisning
till tidigare redovisad motivering.

Exportfrämjande verksamhet (39:3)

Propositionen

Anslaget finansierar det statliga uppdraget till
Sveriges exportråd (Exportrådet), exportfrämjande
insatser, importfrämjande, särskilda
handelsfrämjande och handelspolitiska insatser samt
Sverigeprofilering till stöd för främjande.
Exportrådets verksamhet inriktas på tre områden,
nämligen exportinformation, exportutveckling och
exportkonsulting. Exportinformationen finansieras i
huvudsak med statliga medel. Många
exportutvecklingsprojekt är delfinansierade med
statliga medel, medan konsultverksamheten sker på
marknadsmässiga grunder.

Under de närmaste åren är det angeläget att
offensiva satsningar görs inom exportfrämjandet,
anser regeringen och föreslår därför en särskild
satsning på exportfrämjande under åren 2003 och
2004. För år 2003 prioriterar regeringen en
förstärkning av exportfrämjandet med 52 miljoner
kronor, varav 15 miljoner kronor avser finansiering
av ett av staten helägt aktiebolag för
exportkreditgivning. Detta sker utöver den
förstärkning om 45 miljoner kronor per år under åren
2003 och 2004 som beslutades i budgetpropositionen
för år 2002. Förstärkningen i budgetpropositionen
för år 2003 inriktas särskilt på exportinformation,
exportfrämjande program för små och medelstora
företag på strategiska marknader och områden,
exportutvecklingsprogram, internationell
marknadsföring av särskilda branscher och svenskt
spjutspetskunnande i samarbete mellan offentliga och
privata aktörer, förstärkt svensk närvaro i
ekonomiskt dynamiska regioner, importfrämjande samt
särskilda handelsfrämjande och handelspolitiska
åtgärder. Regeringen fattade i september 2002 beslut
om bidrag om totalt 7 miljoner kronor för en
fortsatt satsning på export av svensk miljöteknik
genom Exportrådets program Svensk miljöteknikexport,
varav 3,5 miljoner kronor belastar 2003 års anslag.
Regeringen kommer under år 2003 att ta ställning
till etablerandet av ett nationellt centrum för
miljöteknikexport. Regeringen avsätter vidare
2 miljoner kronor till Nämnden för Sverigefrämjande
i utlandet för vardera budgetåren 2003 och 2004 till
stöd för Sverigeprofilering.
Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till
234 miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2002/03:N395 (kd) föreslås en besparing på
anslaget med 65 miljoner kronor. Regeringen föreslår
kraftigt ökade medel om 52 miljoner kronor för
utökade satsningar på exportfrämjande åtgärder och
för tillskapandet av ett av staten helägt nytt bolag
för exportkreditgivning, säger motionärerna. De
påpekar att detta sker utöver den förstärkning om
45 miljoner kronor för åren 2003 och 2004 som redan
beslutats. Motionärerna avvisar de föreslagna
satsningarna och även bildandet av ett nytt statligt
exportkreditinstitut.

Anslaget bör minskas med 15 miljoner kronor,
anförs det i motion 2002/03:N360 (c) med hänvisning
till tidigare redovisad motivering.

AB Svensk Exportkredits statsstödda
exportkreditgivning (39:4)

Propositionen

AB Svensk Exportkredits (SEK) verksamhet syftar
främst till att främja svensk export genom att
tillhandahålla medellång och lång exportfinansiering
till svenska företag. Anslaget disponeras för
ersättning till SEK för underskott som huvudsakligen
utgörs av valutakursskillnader mellan ränteintäkter
och räntekostnader för vissa äldre krediter. Dessa
ränteskillnader avtar i takt med att gamla krediter
förfaller. Villkoren för statsstödda krediter följer
den överenskommelse om statligt stöd vid
exportkreditgivning inom ramen för OECD som Sverige
godkänt. Systemet med statsstödda exportkrediter gav
år 2001 ett överskott på 169 miljoner kronor. SEK
budgeterar ett överskott i det statsstödda systemet
såväl för budgetåret 2002 som för de närmast
följande budgetåren. Utgifterna belastar främst
anslagssparandet. Anslagsnivån har justerats i
enlighet med det generella besparingskrav på 0,7 %
som lagts på anslag för förvaltnings- och
investeringsändamål för år 2003.

Regeringen begär i propositionen riksdagens
bemyndigande att bilda ett av staten helt ägt bolag
för viss exportkreditgivning i syfte att ge svenska
exportföretag likartade förutsättningar som gäller
för andra länders exportföretag. Det är enligt
regeringens bedömning angeläget att ett helstatligt
bolag för viss exportkreditgivning bildas för att
anpassa det svenska systemet till
konkurrentländernas. Bolaget skall i nära samverkan
med SEK lämna sådana exportkrediter där förmånliga
villkor i köparlandet kan erhållas om en helstatlig
organisation är kreditgivare. Kreditvolymen kommer
att bli begränsad. Regeringen bedömer att det egna
kapitalet behöver uppgå till 15 miljoner kronor.
Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till
0,1 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Investeringsfrämjande (39:5)

Propositionen

Delegationen för utländska investeringar i Sverige,
Invest in Sweden Agency (ISA), är den centrala
myndigheten för investeringsfrämjande åtgärder i
Sverige. Verksamheten inriktas på
informationsinsatser, marknadsföringsprojekt inom
särskilda områden samt regional samverkan och
utbildningsverksamhet. Verksamheten finansieras dels
med anslagsmedel, dels med bidrag från regeringen
avseende främst regionalpolitiska medel och från
s.k. partner i projektverksamheten. Under de
närmaste åren är det angeläget med fortsatta
offensiva satsningar inom investeringsfrämjandet,
anser regeringen och föreslår därför en särskild
satsning på investeringsfrämjande under åren 2003
och 2004. För år 2003 prioriterar regeringen en
förstärkning av investerings-främjandet med
13 miljoner kronor utöver den förstärkning om
5 miljoner kronor per år för åren 2003 och 2004 som
beslutades med anledning av budgetpropositionen för
år 2002. Därutöver har anslagsnivån justerats i
enlighet med det generella besparingskrav på 0,7 %
som lagts på anslag för förvaltnings- och
investeringsändamål för år 2003.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till
70,7 miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 15 miljoner kronor, anförs
det i motion 2002/03: N360 (c) med hänvisning till
tidigare redovisad motivering.

Näringslivsutveckling i Östersjöregionen (39:6)

Propositionen

Anslaget finansierar det tidsbegränsade (åren
1999–2003) programmet Näringslivsutveckling i
Östersjöregionen (Östersjömiljard 2). Medlen skall
användas för näringslivssatsningar och omfatta stöd
till företagsetableringar, projektexport och
marknadssatsningar samt till angelägna miljö- och
energisatsningar och andra främjandeinsatser.
Särskild vikt skall fästas vid små och medelstora
företags deltagande i Östersjöregionens näringsliv.
Verksamheten skall samordnas med och komplettera
utvecklingssamarbetet med Östersjöländerna.
Riksdagen har under perioden 1999–2002 anvisat
800 miljoner kronor till näringslivsutveckling i
Östersjöregionen. Regeringen föreslår att 200
miljoner kronor anslås för budgetåret 2003. Inom
ramen för stödet till näringslivsutveckling i
Östersjöregionen avsattes i 2000 års ekonomiska
vårproposition medel för att finansiera utgifter för
integrationsfrämjande åtgärder i Öresundsregionen.
De samlade utgifterna för perioden 2000–2003
beräknas till 60 miljoner kronor. Eftersom
programmet Näringslivsutveckling i Östersjöregionen
temporärt ingår i Regeringskansliets verksamhet
belastas anslaget med vissa förvaltningsutgifter,
vilka för år 2002 beräknas till 3,5 miljoner kronor.
För år 2003 avses högst 3,5 miljoner kronor avdelas
för administrativa utgifter. Anslaget
Näringslivsutveckling i Östersjöregionen upphör den
31 december 2003.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till
200 miljoner kronor.

Motionerna

I sju motioner förordas att det aktuella anslaget
skall slopas. Anslaget för näringslivsutveckling i
Östersjöområdet är en del av stödet till Central-
och Östeuropa, sägs det i motion 2002/03:N357 (m).
Stödets struktur är inte i överensstämmelse med de
behov som föreligger, varför anslaget bör upplösas
och medel i stället tillföras det ordinarie anslaget
gällande samarbete med Central- och Östeuropa, anför
motionärerna.

Den s.k. Östersjömiljarden bör upplösas och medel
tillföras det ordinarie anslaget Samarbete med
Central- och Östeuropa, anförs det i motion 2002/03:
U237 (m). Östersjömiljarden hanteras helt vid sidan
av det övriga östbiståndet och är ett sätt att
ställa medel till statsministerns förfogande för
internationella utspel, hävdar motionärerna. De
hänvisar till en intern utredning på
Utrikesdepartementet som sägs visa att det funnits
stora brister i hanteringen av projektmedlen inom
Östersjömiljarden. Det råder oklarhet om den
övergripande målsättningen med Östersjömiljarden och
om vilka kriterier som skall gälla för att projekt
skall beviljas medel, säger motionärerna. De anser
att verksamheten präglas av följande brister: de
uppställda målen är vagt formulerade och det finns
otydligheter om vilka sorters projekt som förväntas;
det brister i kopplingen mellan mål och medel och
det finns stora brister i administrationen; oklara
ansvarsförhållanden inom Regeringskansliet har
präglat hanteringen; det har brustit i kontrollen
och uppföljningen av projekten såtillvida att det
saknas en regelbunden utvärdering och enhetlig
rapportering; det saknas rutiner för återbetalning
av outnyttjade medel. Även om de formella felen
numera undanröjts, så kvarstår de principiella
problemen, säger motionärerna. De anser att
Östersjömiljarden är ett försök att maskera
företagsstöd som bistånd och att denna typ av
verksamhet knappast kan anses höra hemma inom ramen
för öststödet.
Även i motion 2002/03:N207 (m) framförs kritiska
synpunkter på Östersjömiljarden. Regeringen har
använt skattemedel för att flytta jobb ur landet,
säger motionären och uppger att Samhall AB lägger ut
produktion i låglöneländer. Den statliga
Östersjömiljarden används vidare för att betala
resor för svenska företagare till de baltiska
länderna, uppger motionären.
I motionerna 2002/03:Fi232 (fp) och 2002/03:N263
(fp) föreslås att anslaget skall slopas. I den
förstnämnda motionen sägs att motionärerna motsätter
sig regeringens s.k. Östersjösatsning, och i den
sistnämnda motionen anförs att den av olika
utredningsorgan kritiserade Östersjömiljarden bör
upphöra.
En besparing på anslaget med 200 miljoner kronor
föreslås i motion 2002/03:N395 (kd). Motionärerna
avvisar regeringens förslag till stöd till
företagsetableringar utanför Sveriges gränser.
Anslaget bör minskas med 200 miljoner kronor,
anförs det i motion 2002/03:N360 (c) med hänvisning
till tidigare redovisad motivering.

Vissa kompletterande uppgifter

Som tidigare nämnts och som sägs i
budgetpropositionen avrapporteras anslaget
Näringslivsutveckling i Östersjöregionen årligen
till riksdagen. Den senaste redovisningen avlämnades
i juni 2002 och innehåller en rapportering om de
pågående projekten. Anslaget kommer att utvärderas i
sin helhet i anslutning till att samtliga insatser
är genomförda.

Avgifter till internationella
handelsorganisationer (39:7)

Propositionen

Anslaget disponeras för avgifter och bidrag för
Sveriges deltagande i vissa internationella närings-
och handelspolitiska organ. Utgiftsstyrande faktorer
är medlemsavgifternas utveckling i aktuell valuta
samt fluktuationer i valutakurser.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till
15,5 miljoner kronor.

Inga motioner har väckts på detta område.

Exportkreditnämnden

Propositionen

Exportkreditnämndens (EKN) uppgift är att främja
svensk export genom utfärdande av garantier.
Garantierna skyddar mot förlustrisk i samband med
export till och investeringar i utlandet.
Verksamheten skall bedrivas så att den är
självbärande över tiden och samtidigt ger ett stöd
åt den svenska exporten som motsvarar vad
konkurrerande företag i andra länder kan erhålla.
EKN uppvisade för år 2001 ett positivt resultat,
356 miljoner kronor, trots stora avsättningar för
riskkoncentration. För första halvåret 2002 var
överskottet 220 miljoner kronor. Även detta
överskott har åstadkommits trots fortsatt stora
avsättningar för riskkoncentration. Utnyttjandet av
investeringsgarantier har minskat kraftigt de
senaste åren beroende till största delen på att
externa finansiärer i högre utsträckning används i
investeringsverksamheten.

Regeringen föreslår att riksdagen beslutar att
ramen för exportkreditgarantier skall uppgå till
200 miljarder kronor samt att ramen för
investeringsgarantier under år 2003 skall uppgå till
10 miljarder kronor – för detta begär regeringen
riksdagens bemyndigande. Vidare föreslås att
riksdagen skall bemyndiga regeringen att för år 2003
besluta att EKN får obegränsad upplåningsrätt i
Riksgäldskontoret för skadeutbetalningar. Regeringen
avser att revidera reglerna för
investeringsgarantier för att dessa skall vara i
enlighet med förändringarna i investeringsmönstret
och anpassas till Sveriges konkurrentländers
motsvarande system. Investeringar finansieras för
närvarande i större utsträckning med lån hos banker
och andra kreditinrättningar, s.k. trepartslån.
Vidare finansieras investeringar oftast till högre
belopp än leveransvärdet, eftersom även lokala
kostnader och rörelsekapital behöver finansieras –
s.k. merfinansiering. Ytterligare en förändring som
har skett är att investeringarna för närvarande
oftast sker i utländsk valuta samt att investeraren
behöver täcka kommersiella risker som
valutadepreciering. Regeringen föreslår mot denna
bakgrund att riksdagen skall bemyndiga regeringen
att vidga mandatet för investeringsgarantier till
att omfatta trepartslån, merfinansiering, utfärdande
av garantier i utländsk valuta samt för att täcka
kommersiella risker vid trepartslån.

Inga motioner har väckts på detta område.

Konsumentpolitik

Marknadsdomstolen (40:1)

Propositionen

Anslagsnivån har justerats i enlighet med det
generella besparingskrav på 0,7 % som lagts på
anslag för förvaltnings- och investeringsändamål för
år 2003. I budgetpropositionen för år 2002 ökades
anslaget med 1 miljon kronor för att säkerställa
verksamhetens kvalitet.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till
8,5 miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 1,9 miljoner kronor, anförs
det i motion 2002/03: N360 (c) med hänvisning till
tidigare redovisad motivering.

Konsumentverket (40:2)

Propositionen

Konsumentverket är central förvaltningsmyndighet för
konsumentfrågor. I budgetpropositionen för år 2002
tillfördes anslaget ökade medel för nya aktiviteter
i enlighet med förslag i proposition 2000/01:135 om
handlingsplan för konsumentpolitiken 2001–2005,
bl.a. för att utöka informationen till
konsumentvägledare (bet. 2001/02:LU2).
Konsumentverket tilldelades vidare 20 miljoner
kronor i budgetpropositionen för år 2001 för en
treårig IT-satsning med syfte att genom nyttjande av
den nya tekniken öka konsumentinformationens
tillgänglighet och effektivitet. Av dessa medel
tilldelades Konsumentverket 8 miljoner kronor för år
2001, 6 miljoner kronor för år 2002, och för år 2003
föreslås 6 miljoner kronor. Anslaget tillförs också
1,5 miljoner kronor avseende bidrag till
standardisering, forskning och utveckling.
Konsumentverket har tidigare disponerat medel för
denna verksamhet under utgiftsområde 24, anslaget
Bidrag till standardisering och FoU inom
experimentell teknik m.m. För att bidra till
finansieringen av den beslutade ökade satsningen på
demokratiforskning (i enlighet med förslag i
proposition 2001/02:80 om demokrati för det nya
seklet) föreslås att 1 miljon kronor skall föras
till anslaget Allmänna val i utgiftsområde 1 Rikets
styrelse fr.o.m. år 2003. Vidare föreslås att 1
miljon kronor förs till anslaget
Fastighetsmäklarnämnden för att finansiera en
föreslagen anslagsökning fr.o.m. år 2003. Därutöver
har anslagsnivån justerats i enlighet med det
generella besparingskrav på 0,7 % som lagts på
anslag för förvaltnings- och investeringsändamål för
år 2003.

Tidskriften Råd & Röns upplaga uppgick under år
2001 till drygt 132 000 exemplar, sägs det. Den
prenumererande genomsnittsupplagan var ca
128 000 exemplar, vilket innebär en minskning med
6 000 i jämförelse med föregående år. Andelen
prenumeranter som förnyar sin prenumeration är drygt
85 %. Antalet besök på Råd & Röns webbplats har
fördubblats under året. I slutet av år 2001 hade
hemsidan ca 100 000 besök i månaden. Enligt en
undersökning hösten 2001 ger webbesökarna, som i
genomsnitt är yngre än tidningsprenumeranterna, högt
betyg till webbsidans information. En majoritet av
hemsidans besökare är inte prenumeranter av
papperstidningen. Konsumentverkets varuprovningar på
uppdrag omfattar framför allt hushållsapparater. De
största enskilda produktgrupperna var spisar och
tvättmaskiner.
Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till
107,7 miljoner kronor.

Motionerna

Konsumentverket bör renodla verksamheten och bli mer
avgiftsfinansierat genom att tillhandahålla tjänster
som överensstämmer med konsumenternas efterfrågan,
anförs det i motion 2002/03:N357 (m). Därmed
föreslås en minskning av anlaget med 20 miljoner
kronor.

En besparing på anslaget med 6 miljoner kronor
föreslås i motion 2002/03:N395 (kd). I det av
regeringen föreslagna anslaget ingår en IT-satsning
på 6 miljoner kronor med syfte att öka
konsumentinformationens tillgänglighet och
effektivitet, konstaterar motionärerna. De anser att
den IT-stödda informationsverksamheten med fördel
kan skötas – och till stor del redan ombesörjs – av
andra aktörer, varför de avvisar den nämnda
satsningen.
Anslaget bör minskas med 17,8 miljoner kronor,
anförs det i motion 2002/03:N360 (c) med hänvisning
till tidigare redovisad motivering.
Konsumentorganisationernas roll måste stärkas och
stödjas genom att de tilldelas delar av
Konsumentverkets anslag, anförs det i motion
2002/03: MJ487 (c). Oroväckande rapporter påvisar
att många elever avstår skollunchen och i många fall
även frukosten, något som påverkar studierna
negativt, säger motionärerna. De anser att
inflytande, ökad förståelse och engagemang kring
sunda matvanor måste prioriteras bland olika
målgrupper och att valfriheten och konsumentmakten
måste stärkas.

Allmänna reklamationsnämnden (40:3)

Propositionen

Allmänna reklamationsnämnden har till uppgift att
pröva tvister mellan konsumenter och näringsidkare
rörande varor, tjänster och andra nyttigheter som
tillhandahållits huvudsakligen för enskilt bruk,
s.k. konsumenttvister, samt ge rekommendationer om
hur tvister bör lösas. Anslagsnivån har justerats i
enlighet med det generella besparingskrav på 0,7 %
som lagts på anslag för förvaltnings- och
investeringsändamål för år 2003. För att säkerställa
verksamhetens kvalitet och omfattning nivåhöjdes
Allmänna reklamationsnämndens anslag med 3 miljoner
kronor fr.o.m. budgetåret 2002.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till
20,3 miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 4,6 miljoner kronor, anförs
det i motion 2002/03:N360 (c) med hänvisning till
tidigare redovisad motivering.

Fastighetsmäklarnämnden (40:4)

Propositionen

Fastighetsmäklarnämnden ansvarar för registrering av
och tillsyn över fastighetsmäklare enligt
fastighetsmäklarlagen (1995:400) och
fastighetsmäklarförordningen (1995:1028), dvs.
prövning av att den som registreras som
fastighetsmäklare har relevant utbildning, är
lämplig och uppfyller uppställda formella krav samt
även i övrigt iakttar god fastighetsmäklarsed.
Nämnden skall även föra talan i domstol samt sprida
information om god fastighetsmäklarsed. För att
säkerställa en kontinuerlig verksamhet föreslås en
nivåhöjning om 1 miljon kronor fr.o.m. år 2003.
Därutöver har anslagsnivån justerats i enlighet med
det generella besparingskrav på 0,7 % som lagts på
anslag för förvaltnings- och investeringsändamål för
år 2003. Anslaget tillfördes även en ökning i
budgetpropositionen för år 2002 omfattande
1,2 miljoner kronor. De utbildningskrav som infördes
för fastighetsmäklare år 1998 har initialt påverkat
antalet registrerade mäklare negativt. Antalet
ansökningar har dock år 2001 återigen börjat öka och
väntas öka mer vartefter högskolorna utexaminerar
fler studenter med en sammanhållen
högskoleutbildning för fastighetsmäklare.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till
9 miljoner kronor.

Motionen

Anslaget bör minskas med 1,5 miljoner kronor, anförs
det i motion 2002/03: N360 (c) med hänvisning till
tidigare redovisad motivering.

Ågärder på konsumentområdet (40:5)

Propositionen

De tidigare anslagen Stöd till
konsumentorganisationer och Stöd till
konsumentforskning slogs samman fr.o.m. budgetåret
2001. Fasta bidrag och projektstöd ges till lokala
och nationella projekt som på olika sätt främjar en
god konsumentpolitik. Statsbidrag utgår bl.a. till
de svenska konsumentorganisationerna Sveriges
Konsumentråd och Sveriges Konsumenter i Samverkan.
För budgetåret 2002 tillfördes anslaget ett
engångsvis tillskott om 20 miljoner kronor för
projekt för kommunal konsumentvägledning.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till
16 miljoner kronor.

Motionerna

I motion 2002/03:N357 (m) föreslås en
anslagsminskning med 3 miljoner kronor.
Konsumentorganisationerna bör bedriva en verksamhet
som i högre grad än för närvarande är
självfinansierad, anför motionärerna. De anser att
den mest angelägna delen av verksamheten, som inte
får utsättas för besparingar, är den verksamhetsgren
som är inriktad på att nå de grupper som vanligtvis
inte nås av konsumentinformation, t.ex. invandrare,
funktionshindrade, barn och ungdomar.

I motionerna 2002/03:Fi232 (fp) och 2002/03:N263
(fp) föreslås att 5 miljoner kronor utöver
regeringens förslag skall anvisas till det nu
aktuella anslaget.

Bidrag till miljömärkning av produkter (40:6)

Propositionen

Anslaget är ett bidrag ställt till SIS Miljömärkning
AB, som av regeringen har fått i uppdrag att
utveckla, informera om och marknadsföra
miljömärkningskriterier för konsumentvaror.

Regeringen beräknar anslaget för år 2003 till
4,4 miljoner kronor.

Motionen

I motion 2002/03:N395 (kd) föreslås en ökning av
anslaget med 4 miljoner kronor utöver regeringens
förslag. Motionärerna anser att detta är en
angelägen uppgift och vill dessutom utöka
verksamheten till att också innefatta en utveckling
av rättvise- och jämställdhetsmärkning av
konsumentprodukter.

Vissa kompletterande uppgifter

Frågan om miljömärkning och etisk märkning
behandlades av riksdagen hösten 2001 med anledning
av den konsumentpolitiska propositionen (prop.
2000/01:135, bet. 2001/02:LU2). Regeringen gjorde i
propositionen bedömningen att miljömärkning och
etisk märkning är viktiga verktyg för att
konsumenterna skall kunna göra väl överlagda val på
marknaden. Medel bör avsättas för att organisationer
skall kunna söka medel för att utveckla kriterier
för olika former av miljömärkning och etisk
märkning, framför allt vad beträffar livsmedel,
anfördes det. Regeringen redovisade också sin avsikt
att göra en uppföljning av en tidigare skrivelse,
Konsumenterna och miljön (skr. 1997/98:67, bet.
1997/98:LU21), och då också återkomma till
riksdagen. Frågor som handlar om hur det statliga
engagemanget i miljömärkningsverksamheten framgent
skall se ut och hur miljömärkningen kan utvecklas
och få en större spridning behandlas mer naturligt i
det sammanhanget, sades det. Etisk märkning är ett
viktigt medel för att konsumenter som vill göra val
utifrån etiska aspekter också skall kunna göra det,
framhöll regeringen vidare. I budgetpropositionen
aviseras nu beträffande delmålet miljö att arbetet
på området skall utgå från nya delmål som skall
presenteras i en skrivelse till riksdagen i december
2002. Denna skrivelse kommer att behandlas av
lagutskottet.

Utskottets ställningstagande

Utskottets syn på näringspolitikens inriktning
ligger, som tidigare nämnts, i linje med den som
redovisas i budgetpropositionen och med vad som har
överenskommits i överläggningar mellan regeringen,
Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Regeringens förslag
till anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv är
beräknat med utgångspunkt i den inriktning av
näringspolitiken som redovisas i
budgetpropositionen. Utskottet ställer sig bakom den
av regeringen föreslagna ramen för utgiftsområde 24
Näringsliv och som riksdagen nyligen fattat beslut
om. Utskottet anser emellertid – i likhet med vad
som anförs i motion 2002/03:Fi230 (s, v, mp) – att
en överflyttning av medel mellan två anslag skall
ske. I det följande redogörs för detta och
kommenteras vissa av de övriga här aktuella
områdena. I den tidigare redovisningen har under
berörda rubriker lämnats vissa kompletterande
uppgifter till vilka utskottet hänvisar.

I den nyssnämnda motionen föreslås, som tidigare
redovisats, att de medel om 10 miljoner kronor per
år som Vinnova sedan år 2001 har tilldelats för
miljöteknikutveckling under anslaget (26:2)
Forskning och utveckling i stället skall satsas på
miljödriven affärsutveckling under Nuteks anslag
(38:2) Näringslivsutveckling m.m. Med begreppet
miljödriven affärsutveckling avses ett försök att se
miljösituationen som en utgångspunkt för nya
lösningar och affärskoncept, varvid drivkrafterna är
både miljörelaterade och kommersiella. I Sverige
finns både kompetens och resurser på det aktuella
området, och marknaden får betecknas som starkt
expansiv, såväl på hemmamarknaden som på den
internationella marknaden. För att ta till vara den
kraft som marknaden uppvisar och styra den mot
hållbarhet bör regeringen tillse att en samlad
strategi tas fram.
De medel på 10 miljoner kronor som utskottet
föreslår skall tillföras Nuteks anslag för
näringslivsutveckling bör sålunda användas för en
nationell satsning på miljödriven
näringslivsutveckling. Det behövs långsiktiga
stategier, ett gränsöverskridande
kompetensutnyttjande och tydliggörande av
möjligheterna med miljödriven näringslivsutveckling.
För detta bör en samverkansaktör ges i uppdrag att
skapa mötes- och utvecklingsplatser i samspel med
regionernas arbete med de regionala
tillväxtavtalen/tillväxtprogrammen. Bland de inslag
som den föreslagna kraftsamlingen bör omfatta kan
följande nämnas:
– fastställande av vilka myndigheter och andra
aktörer, både regionala och nationella, som skall
ingå i kraftsamlingen,
– framtagande av en stategi för miljödriven
näringslivsutveckling och inrättande av ett
nationellt centrum för miljödriven affärsutveckling
och miljöteknikexport,
– utformande av rollen för en samverkanspart för
den föreslagna kraftsamlingen, vilket bör ske efter
mönster för hur Nuteks program Nationell
kraftsamling inom området klimateffektiv teknik är
uppbyggt,
– upprättande av samverkan av den föreslagna
verksamheten med Statens institut för ekologisk
hållbarhet kring informationsspridning och
nätverksbyggande.

Ett lämpligt sätt att hantera den nationella
kraftsamlingen kan vara att regeringen tillsätter en
ledningsgrupp med bred representation från
myndigheter, universitet och högskolor, näringslivet
och den politiska sfären. Ledningsgruppen, som bör
vara kopplad till Nutek, bör ansvara för den
nationella kraftsamlingen på miljödriven
näringslivsutveckling.

Med det anförda blir motion 2002/03:Fi230 (s, v,
mp) helt tillgodosedd i berörd del och tillstyrks av
utskottet. Motion 2002/03:N260 (mp), i vilken begärs
ett tillkännagivande om en nationell satsning på
miljödriven näringslivsutveckling, blir med det av
utskottet föreslagna beslutet i sak tillgodosedd. En
närliggande fråga tas upp i motion 2002/03:N296 (mp)
och rör riskkapital inom området miljödriven
teknikutveckling. Enligt utskottets mening är
teknisk utveckling avgörande för att ett tillstånd
av hållbar samhällsutveckling skall kunna nås. Det
är därför angeläget att en miljödriven
teknikutveckling främjas och att det finns tillgång
till riskkapital för ändamålet. I den av utskottet
nu föreslagna kraftsamlingen och de medel om 10
miljoner kronor som föreslås för detta kan dock ett
program med riskkapital inte inrymmas, varför den
sistnämnda motionen avstyrks av utskottet.
När det gäller Nuteks anslag till
näringslivsutveckling vill utskottet vidare något
beröra det som tas upp i de två motionerna
2002/03:Kr347 (s) och 2002/03:N216 (s) och som rör
design. Som tidigare redovisats föreslår regeringen
i budgetpropositionen att 20 miljoner kronor skall
satsas för att utveckla ett designprogram. Detta ser
utskottet, i likhet med motionärerna bakom de
nyssnämnda två motionerna, mycket positivt på. Den
designfrämjande verksamheten har enligt utskottets
mening en självklar plats inom näringspolitiken.
Stiftelsen Svensk Industridesign skall, som tidigare
nämnts, i samarbete med Föreningen Svensk Form inom
kort presentera en handlingsplan som kommer att
ligga till grund för regeringens beslut om hur de
föreslagna medlen skall användas. Ett svenskt
designår avses äga rum år 2005. I de två nämnda
motionerna föreslås dels att hemslöjdens och
slöjdarnas kunnande skall tas till vara inom den av
regeringen föreslagna satsningen, dels att regionala
projektmedel skall kunna komma i fråga. Enligt vad
utskottet erfarit från Näringsdepartementet är det i
sig inget som hindrar att den typ av insatser som
berörs i motionerna inkluderas i den nämnda
handlingsplanen. Utskottet vill dock gå ett steg
längre och uttrycka uppfattningen att det bör vara
fullt möjligt att ta in denna typ av insatser i de
ökade medel avseende design som regeringen föreslår.
Något särskilt tillkännagivande i saken kan dock
inte anses nödvändigt, varför motionerna avstyrks av
utskottet.
När det gäller turistfrämjande och förslag om
ökade insatser på marknadsföring av Sverige som
turistland som läggs fram i några motioner vill
utskottet erinra om att – som tidigare redovisats –
anslaget till turistfrämjande höjdes med 10 miljoner
kronor för budgetåret 2002 för att bl.a. genomföra
åtgärder som föreslagits av Framtidsgruppen. Vidare
avsattes genom den regionalpolitiska propositionen
hösten 2001 ca 60 miljoner kronor för olika insatser
för att främja turistföretagens konkurrenskraft.
Beträffande Konkurrensverket, som föreslås få
ökade medel i tre motioner, noterar utskottet att
regeringen i budgetpropositionen föreslår en höjning
av anslaget för år 2003 med 2 miljoner kronor mot
bakgrund av de ökade arbetsuppgifter som verket
bedöms få till följd av de förslag som regeringen
våren 2002 lade fram i en proposition om ändringar i
konkurrenslagen för effektivare kartellbekämpning.
Utskottet vill också erinra om att anslaget
dessförrinnan nivåhöjdes med 5 miljoner kronor
fr.o.m. år 2001. Det bör vidare framhållas att
Konkurrensverkets möjligheter att ta egna initiativ
för att spåra, utreda och bevisa skadliga
konkurrensbegränsningar har ökat. Detta beror till
en del på att verkets resurser inte längre i lika
stor utsträckning som tidigare tas i anspråk för ren
ärendehantering; konkurrenslagen har nu varit i
kraft i cirka nio år och marknadens aktörer har
därmed bättre kunskap om lagen och inte längre samma
behov som tidigare av att få olika frågor prövade.
I anslutning till Konkurrensverkets verksamhet
observerar utskottet att två av de partier som vill
öka anslaget till Konkurrensverket samtidigt vill
minska anslaget till Konsumentverket. Enligt
utskottets uppfattning är medvetna och aktiva
konsumenter en betydelsefull faktor för att uppnå en
mer effektiv och sund konkurrens. Detta innebär att
den verksamhet som Konsumentverket bedriver är
viktig för strävandena att uppnå ett ökat
konkurrenstryck på olika marknader. Det finns också
en motion i vilken en sammanslagning av
Konkurrensverket och Konsumentverket förespråkas.
Denna fråga togs, som tidigare nämnts, upp i
regeringsförklaringen år 2001. I budgetpropositionen
(s. 40) sägs nu att frågan har analyserats inom
Regeringskansliet och att slutsatsen är att
synergierna för närvarande inte är så stora att de
motiverar en sammanslagning. Däremot bör det
samarbete som redan existerar mellan myndigheterna i
frågor där detta gynnar konsumentintresset
förtydligas, anser regeringen; en ståndpunkt som
utskottet delar.
I några motioner förordas att anslaget (38:20)
Kostnader för omstrukturering och genomlysning av
statligt ägda företag skall slopas. Anslaget är
avsett bl.a. för att finansiera kostnader i samband
med förvaltning av företagen. Enligt utskottets
mening är det mycket viktigt att den
förmögenhetsmassa som de statligt ägda företagen
utgör och som ytterst tillhör svenska folket
förvaltas på ett professionellt och effektivt sätt.
Utskottet anser också att den vidgning av anslagets
ändamål till att även omfatta åtgärder för att
förbättra genomlysningen av statligt ägda företag
som regeringen föreslår är lämplig.
Ett nytt anslag avsett för regionalt innovations-
och produktutvecklingsstöd genom industriella
utvecklingscentrum (IUC) föreslås i en motion.
Utskottet har vid tidigare tillfällen då frågor
rörande IUC har behandlats framfört sin åsikt att
den typ av underifrån och regionalt initierad
verksamhet som IUC representerar är ett värdefullt
inslag i näringspolitiken. Som tidigare redovisats
har en särskild utredare nyligen i ett betänkande,
Företagsutveckling på regional nivå (SOU 2002:101),
lagt fram förslag beträffande IUC:s framtida
verksamhet. Betänkandet bereds för närvarande inom
Näringsdepartementet. Med hänvisning härtill anser
utskottet att riksdagen inte nu bör ta något
initiativ. Regeringen bör dock beakta att det kan
uppstå ett glapp i verksamhetsförutsättningarna för
de IUC-bolag som har anvisats medel för år 2002 för
genomförande av det s.k. UPA-uppdraget, om
beredningen av frågan inte hinner avslutas före
årsskiftet 2002/03.
Ett nytt anslag inom utgiftsområdet föreslås även
i en annan motion. Det gäller sanering av statlig
mark, varvid Sveriges geologiska undersökning (SGU)
föreslås få ett särskilt anslag för ändamålet. Som
tidigare redovisats deltar SGU redan för närvarande
i det aktuella arbetet, som finansieras via anslag
från utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.
Samarbetet med Naturvårdsverket fungerar väl enligt
vad utskottet erfarit.
Regeringens förslag om anslag till
näringslivsutveckling i Östersjöregionen avvisas i
sju motioner. Denna verksamhet präglas, enligt
utskottets mening, såväl av solidaritet med
Östersjöländerna som av ett intresse att främja
företagsamhet och sysselsättning i Sverige.
Utskottet ser verksamheten som en del av de svenska
insatserna för att stödja utvecklingen mot ett
demokratiskt system och mot marknadsekonomi i de
berörda länderna. Enligt uppgift har företrädare för
det svenska näringslivet varit mycket positiva till
insatserna.
Inom politikområdet Utrikeshandel, export- och
investeringsfrämjande lägger regeringen fram ett
förslag rörande bemyndigande att bilda ett av staten
helägt bolag för viss exportkreditgivning. Syftet är
att tillförsäkra svenska exportföretag likartade
förutsättningar som gäller för andra länders
exportföretag. Utskottet anser att
konkurrensneutralitet i olika länders system för
exportkreditgivning är fundamentalt och tillstyrker
därmed förslaget.
Med det anförda tillstyrker utskottet de av
regeringen föreslagna anslagen för budgetåret 2003
inom utgiftsområde 24 Näringsliv med den i motion
2002/03:Fi230 (s, v, mp) föreslagna förändringen (se
bilaga 3). Den nämnda motionen tillstyrks sålunda av
utskottet i berörd del. Motion 2002/03:N260 (mp)
blir därmed också i sak tillgodosedd. Övriga här
aktuella förslag till riksdagsbeslut som framlagts i
budgetpropositionen tillstyrks av utskottet.
Samtliga behandlade motionsyrkanden – förutom de två
nyssnämnda – avstyrks.

Patent- och registreringsverket

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör göra ett förnyat
tillkännagivande till regeringen i frågan
rörande kravet på Patent- och
registreringsverket att kungöra i Post- och
Inrikes Tidningar vad som införs i
aktiebolagsregistret. Regeringen bör sålunda
anmodas att utan ytterligare dröjsmål lägga
fram förslag för riksdagen så att
erforderliga lagändringar kan träda i kraft
senast den 1 januari 2004. Regeringen måste
också tillse att frågan om finansieringen av
Svenska Akademiens ordbok får en lösning, så
att detta inte tillåts utgöra något hinder
för ändringen av kungörelsekravet. Utskottet
är mycket kritiskt till hur regeringen har
hanterat det riksdagsuttalande i frågan som
gjordes hösten 2001. Ur principiell synpunkt
är det viktigt att utskottsinitiativ och
tillkännagivanden från riksdagen tas om hand
på ett adekvat sätt av regeringen. Det är
också väsentligt att regeringen håller
riksdagen informerad om hur hanteringen av en
fråga fortlöper.

Bakgrund

Utskottet uppmärksammar slutligen en fråga som rör
Patent- och registreringsverket (PRV). Hösten 2001
gjorde riksdagen, på förslag av ett enhälligt
utskott, ett tillkännagivande om PRV (bet.
2001/02:NU1). Riksdagen anmodade då regeringen att
skyndsamt finna en lösning så att kravet på PRV att
kungöra i Post- och Inrikes Tidningar (PoIT) vad som
införs i aktiebolagsregistret kan slopas. Enligt
utskottets mening är detta publiceringskrav
ineffektivt och kostnadskrävande.

Utskottet redovisade i det då aktuella betänkandet
sakförhållandet, som innebär att det enligt
aktiebolagslagen (1975:1385) krävs att PRV skall
kungöra vad som införs i aktiebolagsregistret i
Post- och Inrikes Tidningar. PRV, som finner detta
krav kostsamt och ineffektivt, har i stället
förordat att uppgifterna skall kungöras elektroniskt
via Internet i en s.k. elektronisk tidning.
Frågan har varit föremål för utredning. Våren 1999
överlämnade en särskild utredare, regeringsrådet
Marianne Eliason, betänkandet PoIT – SAOB (Ds
1999:17) till Justitiedepartementet. Hon föreslog
där att alla kungörelser som berör de företagsformer
som PRV är registreringsmyndighet för, dvs.
aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar,
m.fl., skall tas in i en tidning som ges ut av PRV.
En elektronisk kungörelsetidning framstod för
utredaren som ett intressant alternativ, och hon
ansåg därför att formerna för kungörandet hos PRV
skulle utredas innan någon förändring beträffande
kungörelseannonseringen i PoIT genomförs. Samtidigt
gäller att intäkterna från annonsering i PoIT
finansierar utgivningen av Svenska Akademiens ordbok
(SAOB). Intäkterna från PRV:s annonser svarar för
cirka två tredjedelar av PoIT:s annonsintäkter.
Utredaren föreslog att staten skall överta PoIT från
Svenska Akademien. Akademien skulle, enligt
utredarens förslag, kompenseras genom att staten
avsätter medel till en fond som förvaltas av
Akademien och vars avkastning används till
finansiering av ordboken. Det belopp som måste
skjutas till för finansieringen av Akademiens arbete
med SAOB beräknades till närmare 11 miljoner kronor
per år.
Utskottet konstaterade att utredningsbetänkandet
inte hade remissbehandlats. Ett skäl är att
utredaren inte lämnat något förslag till
finansiering, vilket Finansdepartementet kräver.
Utskottet noterade också att frågan kompliceras
genom att den berör fyra departement, nämligen
Justitiedepartementet (som ansvarar för
utredningen), Näringsdepartementet (som ansvarar för
PRV), Kulturdepartementet (som ansvarar för SAOB)
och Finansdepartementet (som ansvarar för de
statsfinansiella effekterna).

Utskottets ställningstagande

I budgetpropositionen sägs nu (s. 25) att en
promemoria med förslag om elektroniskt kungörande
bereds i Regeringskansliet och kommer att remitteras
under hösten 2002. Någon hänvisning till eller
erinran om riksdagens begäran görs dock inte i
propositionen, vilket utskottet finner
anmärkningsvärt. Tillkännagivanden är ett instrument
som riksdagen förfogar över för att anmoda
regeringen att vidta åtgärder i en fråga. Det får
inte uppstå en situation där det kan skapas ett
intryck av att regeringen inte tillmäter detta
instrument dess rättmätiga betydelse.

Enligt utskottets mening borde regeringen vidare
ha hanterat frågan med den skyndsamhet som riksdagen
begärde. Så har inte varit fallet. Den promemoria
som omnämns i propositionen inkom till regeringen
från PRV i september 2002 och innehåller förslag
till ändringar i lagar och förordningar som krävs
för att PRV:s publiceringskrav skall kunna slopas. I
propositionen sägs att remiss av promemorian skall
äga rum under hösten 2002, men någon remiss har ännu
inte skickats ut.
Sammantaget är utskottet alltså mycket kritiskt
till hur regeringen har handlagt frågan. Ur
principiell synpunkt är det viktigt att
utskottsinitiativ och tillkännagivanden från
riksdagen tas om hand på ett adekvat sätt av
regeringen. Det är också väsentligt att regeringen
håller riksdagen informerad om hur hanteringen av en
fråga fortlöper.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet
att riksdagen nu bör göra ett förnyat
tillkännagivande till regeringen i frågan.
Regeringen bör sålunda anmodas att utan ytterligare
dröjsmål lägga fram förslag för riksdagen så att
erforderliga lagändringar kan träda i kraft senast
den 1 januari 2004. Regeringen måste också tillse
att frågan om finansieringen av Svenska Akademiens
ordbok får en lösning, så att detta inte tillåts
utgöra något hinder för ändringen av
kungörelsekravet.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Målen för och inriktningen av
näringspolitiken (punkt 1)

av Mikael Odenberg (m), Eva Flyborg (fp), Maria
Larsson (kd), Ola Sundell (m), Yvonne Ångström
(fp), Åsa Torstensson (c) och Ulla Löfgren (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Fi231 yrkande
10, 2002/03:Sf226 yrkande 2, 2002/03:N2 yrkande 1,
2002/03:N202, 2002/03:N207 yrkande 7, 2002/03:N215,
2002/03:N227 yrkande 1, 2002/03: N263 yrkande 1,
2002/03:N287, 2002/03:N291, 2002/03:N304 yrkande 2,
2002/03:N392 yrkande 1, 2002/03:N395 yrkandena 1, 2
och 19 och 2002/03: A314 yrkande 6 och bifaller
delvis motion 2002/03:N306 yrkande 1.

Ställningstagande

Vår syn på näringspolitikens inriktning
överensstämmer med den som redovisas i de här
aktuella motionerna från företrädare för Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,
Kristdemokraterna och Centerpartiet. Ett
framgångsrikt företagande är den absolut viktigaste
förutsättningen för välstånd. Utan ett livskraftigt
näringsliv och ett gott företagsklimat är det
omöjligt att skapa tillräckliga resurser för en
fungerande sjukvård, en bra skola och en värdig
äldreomsorg. Det måste bli enklare att starta och
driva företag. Globalisering, liberalisering och
informationsteknikens snabba utveckling öppnar
enorma möjligheter för dem som förstår att göra sig
attraktiva genom att skapa ett internationellt
konkurrenskraftigt klimat för arbete och
företagande. Inte bara de svenska företagen utan i
högsta grad Sverige som land befinner sig därmed i
en knivskarp konkurrenssituation.

Det nationella näringsklimatet måste formas så att
Sverige klarar av att tävla med de mest
konkurrenskraftiga delarna av världen i fråga om
goda villkor för företagande och investeringar.
Omvärldsförståelse och förändringsbenägenhet i
politiken är helt avgörande för Sveriges framtida
position. Det är i detta perspektiv förödande att
klamra sig fast vid stela modeller, rigida
arbetsmarknadsregler och världens högsta
skattetryck. Tillkomsten av jobb bygger på en
tillväxt bland de små och medelstora företagen.
Statens roll i näringspolitiken skall främst vara
att sätta ramar för och övervaka spelreglerna på
marknaden, ansvara för samhällsplanering och
infrastruktur samt att skapa förutsättningar för
långsiktig tillväxt. När staten agerar såväl domare
som spelare på marknaden är risken stor att
konkurrensen snedvrids och att investeringar inte
görs på ett optimalt sätt i de företag som har de
bästa förutsättningarna.
Negativa attityder till småföretagande har under
lång tid påverkat företagsstrukturen. Villkoren för
företagande har helt anpassats till storföretagen,
vilket i förlängningen lett till en bristande
mångfald av medelstora, växande företag, något som
finns i många andra länder. Av Sveriges cirka en
halv miljon företag är den överväldigande
majoriteten enmansföretag, och bara 3 % har fler än
20 anställda.
Framväxt av nya företag inom tjänste- och
servicesektorerna har effektivt hindrats genom den
offentliga sektorns kraftiga utbyggnad och monopol.
Världens största offentliga sektor har krävt
världens högsta skatter, vilket ytterligare har
bromsat tillkomst av företag och tillväxt. Den
arbetsintensiva privata tjänstesektorn som fungerat
som sysselsättningsmotor i exempelvis Förenta
staterna har utvecklats betydligt långsammare i
Sverige.
Nyföretagandet har minskat under år 2001, och
antalet nystartade företag ligger nu på den lägsta
nivån sedan början av 1990-talet. Regeringen
konstaterar själv i budgetpropositionen att
nedgången mellan åren 2000 och 2001 uppgick till 8 %
(från 38 745 till 35 570 företag) enligt ITPS-
rapporten Nyföretagandet i Sverige 2000 och 2001 (S
2002:008). Senast nyföretagandet minskade
dessförrinnan var mellan åren 1997 och 1998,
konstaterar regeringen vidare. Dessutom ökade
antalet företagskonkurser med 10 % mellan åren 2000
och 2001, uppger regeringen. Regeringens egna
redovisningar visar alltså på hur allvarlig
situationen är.
Ytterligare belägg för allvaret i situationen när
det gäller nyföretagandet har nyligen presenterats i
en internationell undersökning, Global Entrepre-
neurship Monitor 2002 (GEM). I denna analyseras
internationellt entreprenörskap (definierat som
antalet individer som startat ett företag, vilket är
högst tre och ett halvt år gammalt, eller som håller
på att starta ett företag) och dessa företags
betydelse för tillväxt och välstånd. Analyserna har
genomförts sedan år 1998. Årets rapport baseras på
officiell statistik och 114 000 intervjuer i
37 länder med motsvarande 65 % av den globala
arbetskraften och 92 % av global BNP. För Sverige
redovisas bl.a. följande uppgifter:
– Sverige ligger på 31:a plats av 37 medverkande
länder när det gäller entreprenörskap, och Sverige
tillhör de länder där entreprenörskapet minskat mest
mellan åren 2000 och 2002.
– Få företag (3 %) startas i Sverige av den
anledningen att man ser framtida vinstmöjligheter,
jämfört med t.ex. Förenta staterna (10 %), Israel
(9 %), Irland och Kanada (8 %) samt Norge (7 %).
– Per hundra invånare startas 2,5 nya företag av
kvinnor i Sverige, medan genomsnittet för de 37
länderna är dubbelt så högt och i Förenta staterna
tre gånger så högt.
– Sverige framstår som starkt när det gäller
tillgång på venture capital (riskkapital till
onoterade företag), men tillhör de svagare när det
gäller kapital från företagsänglar (förmögna
personer som investerar i uppbyggnad av
entreprenörsföretag) och andra informella källor
(släkt och vänner).
– Sverige ligger näst sist i fråga om andel
familjeföretag bland entreprenörsföretagen (dock
baserat på uppgifter från endast 10 av de 37
länderna).

I rapporten studeras också vilka ekonomisk-politiska
insatser som har störst inverkan på högteknologiskt
och nyskapande entreprenörskap, dvs. den typ av
entreprenöriell aktivitet som är viktigast för
tillväxt. Av ca 30 olika typer av ekonomisk-
politiska instrument har följande störst inverkan på
entreprenöriella aktiviteter: en av regeringen
väldefinierad entreprenörskapspolicy; regleringar
som inte hämmar entreprenörskap; fungerande
konkurrens; universitets- och högskoleutbildning;
tillgång till och utnyttjande av IT; fungerande
immateriella rättigheter; tillgång till såddkapital
via informellt kapital (affärsänglar, familj,
vänner).

I stället för den nedgång i nyföretagandet som
skett, måste nu en ökning komma till stånd. För
detta krävs en annan näringspolitik än den som
regeringen bedriver.
Sverige behöver en god företagarpolitik, vilket
omfattar en mängd förändringar inom områdena
skatter, arbetsmarknad, konkurrens, regelförenkling
och Europaengagemang. Grundläggande är att i hela
samhället förändra attityderna till företagande och
entreprenörskap. Det måste skapas ett gott
företagarklimat så att fler kvinnor och män vill –
och vågar – starta och driva företag och anställa
medarbetare. För att Sverige skall få en växande
företagsamhet måste entreprenörskap och företagande
löna sig bättre än det gör för närvarande.
Riksdagen bör ställa sig bakom vad vi här har
anfört beträffande inriktningen av näringspolitiken.
Därmed blir samtliga här aktuella motioner i sak
tillgodosedda i berörda delar.

2. Regelförenkling m.m. (punkt 3)

av Mikael Odenberg (m), Ingegerd Saarinen (mp),
Eva Flyborg (fp), Maria Larsson (kd), Ola Sundell
(m), Yvonne Ångström (fp), Åsa Torstensson (c)
och Ulla Löfgren (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

3. Riksdagen lägger regeringens skrivelse 2002/03:8
till handlingarna och tillkännager för regeringen
som sin mening vad som anförs i reservation 2.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:N1
yrkandena 1 och 3–5 och 2002/03:N2 yrkandena 4–6 och
bifaller delvis motionerna 2002/03:Kr264 yrkande 4,
2002/03:N1 yrkande 2, 2002/03:N2 yrkandena 2 och 3,
2002/03: N207 yrkande 4, 2002/03:N211 yrkandena 1–3,
2002/03:N226 yrkande 3, 2002/03:N227 yrkande 5,
2002/03:N250, 2002/03:N251, 2002/03:N263 yrkandena 5
och 6, 2002/03:N266 yrkande 3, 2002/03:N269 yrkande
5, 2002/03:N277, 2002/03: N306 yrkandena 23–27,
2002/03:N343 yrkande 1, 2002/03:N356, 2002/03: N392
yrkande 2, 2002/03:N395 yrkande 7 och 2002/03:N396
yrkandena 26, 28 och 30–32.

Ställningstagande

Vi anser – i likhet med vad som anförs i bl.a.
motionerna 2002/03:N2 (m, fp, kd, c) och 2002/03:N1
(mp) – att regelförenklingsarbetet är av största
vikt för att Sverige skall kunna utvecklas som
företagarnation.

Kostnaderna för ett svenskt företag med 1–19
anställda för att administrera skatte-,
arbetsmarknads- och miljöreglerna är, som tidigare
redovisats, enligt en OECD-beräkning ca 30 000 kr
per anställd och år. Motsvarande kostnader är för
företag med 20–49 anställda ca 21 000 kr och för
företag med 50–500 anställda ca 6 000 kr. Appliceras
dessa siffror på det totala beståndet av företag,
kan företagens kostnader för att administrera lagar,
regler och föreskrifter beräknas till minst 50
miljarder kronor per år.
Om det är alltför krångligt att starta och driva
företag, blir effekten färre företag. Småföretag
tillväxer heller inte i den utsträckning som är
möjligt och önskvärt, om byråkratin är för
omfattande och regelverket för krångligt. Om det
föreligger onödiga hinder mot produktutveckling och
investeringar är det vidare en risk för att
storföretagen investerar på annat håll, där
lagstiftningen är enklare än i Sverige. Samtidigt
bör det betonas att samhället har behov av effektiva
regelsystem för skydd av människors liv och hälsa,
miljöskydd och säkerhet.
I många av Sveriges konkurrentländer pågår ett
aktivt arbete med att minska företagens regelbörda.
I Nederländerna har sålunda, som redovisats,
parlamentet beslutat att företagens kostnader för
att hantera regelverket skall minskas med 25 %,
varav en minskning med 10 % uppnåddes under den
förra fyraårsperioden.
Vi föreslår att riksdagen genom ett
tillkännagivande skall uttala att under innevarande
mandatperiod skall en genomgång göras av hela det
regelverk som berör företagandet, så att onödiga och
krångliga regler kan tas bort. Det bör också sättas
upp ett kvantitativt mål för
regelförenklingsarbetet, i syfte att redan under
innevarande mandatperiod påtagligt minska företagens
kostnader för administration av regelverket. Med ett
tillkännagivande av riksdagen i enlighet med det
sagda tillgodoses motionerna 2002/03:N2 (m, fp, kd,
c) och 2002/03:N1 (mp) i berörda delar.
För att det nyssnämnda målet skall kunna uppnås är
det viktigt att takten i regelförenklingsarbetet
ökar redan under år 2003, jämfört med tidigare år.
Ett instrument för att åstadkomma detta är att det
tas fram ett mått som kan visa hur regelbördan
utvecklas. Därför bör det tas fram en mätmetod som
skall vara färdig att använda redan under år 2003.
Mätmetoden skall vara utformad i enlighet med den
mätmetod som OECD använder. När det gäller de
oberoende granskningar som OECD genomför av olika
länders regelförenklingsarbete har regeringen
tidigare sagt sig vara intresserad av en sådan. I
den nu aktuella skrivelsen säger regeringen dock
endast i vaga ordalag att den alltjämt överväger
tidpunkten för en granskning. Vi finner inte detta
acceptabelt, utan anser det angeläget att regeringen
under kalenderåret 2003 inger anmälan till OECD med
begäran om granskning av regelförenklingsarbetet i
Sverige. Genom en sådan granskning kan värdefull
kunskap om Sveriges position i en internationell
jämförelse erhållas. Riksdagen bör genom sitt
tillkännagivande anmoda regeringen att dels
fastställa mätmetoder, dels inge anmälan till OECD i
enlighet med vad vi här har anfört. Därmed blir
motion 2002/03:N1 (mp) tillgodosedd i de båda
aktuella avseendena och tillstyrks.
Ytterligare ett område där vi anser att det krävs
omedelbara åtgärder från regeringen gäller
regelverket vid en företagsstart. I Sverige fordras
att en blivande företagare kontaktar ett stort antal
myndigheter, och ett stort antal blanketter skall
beställas och fyllas i. I många fall behöver
företagaren få förtydliganden av blanketterna och
måste då försöka få tag på rätt person, vilket kan
försvåras genom begränsningar i telefontid. Efter
det att blanketter sänts in, kan det ibland ta lång
tid innan företagaren får besked. Mot denna bakgrund
är det inte förvånande att många personer drar sig
för att starta företag. Därför anser vi att det bör
sättas upp en bestämd tid, inom vilken myndigheterna
måste ha svarat eller handlagt ett ärende. Generellt
sett måste myndigheterna förbättra sin service
gentemot företagen och i större utsträckning kunna
fungera som ”lots” i sina kontakter med företagen.
Riksdagen bör genom sitt tillkännagivande anmoda
regeringen att vidta åtgärder i enlighet med vad vi
nu har anfört. Därmed blir motion 2002/03:N2 (m, fp,
kd, c) helt tillgodosedd i de båda aktuella
avseendena och tillstyrks.
Med det anförda tillstyrker vi alltså motionerna
2002/03:N2 (m, fp, kd, c) och 2002/03:N1 (mp) i de
delar som angivits. Övriga yrkanden i dessa
motioner, liksom de övriga här aktuella
motionsyrkandena, blir därmed också i sak
tillgodosedda. Riksdagen bör vidare lägga
regeringens redogörelse för regelförenklingsarbetet
till handlingarna.
Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv
(punkt 4)

av Mikael Odenberg, Ola Sundell och Ulla Löfgren
(alla m).

I riksdagen finns en majoritet – bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister – för förslagen i budgetpropositionen
för budgetåret 2003 om ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena samt beräkningen av statens
inkomster avseende år 2003 i den statliga budgeten.
Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande
beräkningen av det offentliga utgiftstaket samt
förslaget om preliminärt utgiftstak för år 2004.

Moderata samlingspartiet har i parti- och
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Ett
övergripande mål för den ekonomiska politiken bör
vara en sänkt utgiftskvot. För detta krävs såväl en
moderniserad arbetsmarknad och avregleringar som
sänkta skatter och lägre offentliga utgifter.
Våra förslag syftar till att skapa förutsättningar
för ett ekonomiskt, kulturellt och socialt växande
Sverige. Vi vill satsa på en utbildning som ger alla
större möjligheter till ett rikare liv. Genom en
större enskild sektor och ett starkare civilt
samhälle kan både företag och människor växa. Ännu
fler kan komma in på den ordinarie arbetsmarknaden,
och den sociala tryggheten ökar också i andra
bemärkelser genom att hushållen får en större
ekonomisk självständighet. Friheten att välja bidrar
till mångfald, en bättre kvalitet och en större
trygghet. De enskilda människorna får ett större
inflytande över sina liv.
Vi har föreslagit en långtgående växling från
subventioner och bidrag till omfattande
skattesänkningar för alla, främst låg- och
medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi om de
människor som är i störst behov av gemensamma
insatser och som har små eller inga möjligheter att
påverka sin egen situation. Vi slår också fast att
det allmänna skall tillföras resurser för att på ett
tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter
som måste vara gemensamma. Avsevärda resurser
tillförs t.ex. för att bryta den ökade sjukfrånvaron
och de ökande förtidspensioneringarna.
Vårt budgetalternativ – med förslag till
utgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar
– bör ses som en helhet, där inte någon eller några
delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de
andra. Då riksdagens majoritet har fattat beslut om
en annan inriktning av politiken, deltar vi inte i
utskottets beslut avseende punkt 4 om anslag m.m.
inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I finansutskottets
betänkande 2002/03:FiU1 om utgiftsramar och
beräkning av statsinkomsterna har företrädarna för
Moderata samlingspartiet i en reservation lagt fram
förslag till totala utgifter på statsbudgeten och
fördelning på utgiftsområden. När det gäller det här
aktuella utgiftsområdet 24 Näringsliv innebär den
föreslagna ramen en minskning med 289 miljoner
kronor jämfört med riksdagens beslut. Hur den
minskade ramen borde fördelas på olika anslag
framgår av motion 2002/03:N357 (m) och av bilaga 2.
Det krävs en rad förändringar för att Sverige
skall bli ett land som bättre än andra attraherar
och stimulerar företagande. Det handlar bl.a. om en
ny och förenklad företagsform, avvecklade
etableringshinder för småföretagare,
regelförenklingar utan dröjsmål, ökad rättssäkerhet,
en företagarvänligare miljöbalk, en öppen och rörlig
arbetsmarknad, bättre konkurrensvillkor, slopad
överbeskattning av företagande och investeringar,
förbättrad etableringsfrihet och upphandling,
trygghet för företagare, avpolitiserad
energiförsörjning och en modern infrastruktur.
De prioriteringar som görs i budgetpropositionen
för utgiftsområde 24 Näringsliv bidrar enligt oss i
mycket ringa utsträckning till ett förbättrat
företagsklimat. Vi finner därför att en rad
förändringar är angelägna.
Anslaget (38:2) Näringslivsutveckling m.m. får
användas till s.k. näringslivsfrämjande åtgärder,
vilket i praktiken bl.a. innebär subventioner som
snedvrider konkurrensen och förhindrar nyskapande
och utveckling. Vi anser därför att budgetutrymmet
för sådana åtgärder måste minska och att anslaget
borde ha minskats med 44 miljoner kronor.
Konkurrensverket bedriver ett viktigt arbete,
varför vi vill satsa ytterligare ekonomiska medel på
detta. Det vore lämpligt om en del av verkets
resurser används för att påvisa de
konkurrenssnedvridningar som är en följd av
offentliga sektorns monopol samt kommunalt och
statligt ägande av bolag som konkurrerar med privata
företag. Anslaget (38:16) borde ha höjts med
3 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att anslaget (38:20) Kostnader
för omstrukturering och genomlysning av statligt
ägda företag m.m. i huvudsak skall användas till
omstrukturering av vissa statligt ägda företag m.m.
Dock är det oklart vilka försäljningar av statligt
aktieinnehav regeringen planerar, varför det inte
kan uteslutas att medlen i praktiken är tänkta att
användas till förvaltning av statligt ägda bolag.
Detta är, enligt vår mening, oacceptabelt.
Förvaltningen skall bolagen själva stå för, och
kostnader som uppstår i samband med de försäljningar
som förhoppningsvis sker i framtiden skall täckas av
försäljningsintäkten. Därmed skulle anslaget som nu
är upptaget med 25 miljoner kronor kunna tas bort.
Anslaget (39:6) för näringslivsutveckling i
Östersjöområdet bör ses som en del av stödet till
Central- och Östeuropa. Stödets struktur är inte i
överensstämmelse med de behov som föreligger, varför
anslaget som är upptaget med 200 miljoner kronor bör
upplösas och medel i stället tillföras det ordinarie
anslaget gällande samarbete med Central- och
Östeuropa under utgiftsområde 7 Internationellt
bistånd.
Konsumentverket bör renodla sin verksamhet och bli
mer avgiftsfinansierat genom att tillhandahålla
tjänster som överensstämmer med konsumenternas
efterfrågan. Därmed kan anslaget (40:2) minskas med
20 miljoner kronor. Konsumentorganisationerna bör
vidare bedriva en verksamhet som i högre grad än för
närvarande är självfinansierad. Därmed kan en
besparing på det sistnämnda anslaget (40:5) med
3 miljoner kronor göras. Den mest angelägna delen av
verksamheten, som inte får utsättas för besparingar,
är den verksamhetsgren som är inriktad på att nå de
grupper som vanligtvis inte nås av
konsumentinformation, t.ex. invandrare,
funktionshindrade, barn och ungdomar.

2. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv
(punkt 4)

av Eva Flyborg och Yvonne Ångström (båda fp).

I riksdagen finns en majoritet – bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister – för förslagen i budgetpropositionen
för budgetåret 2003 om ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena samt beräkningen av statens
inkomster avseende år 2003 i den statliga budgeten.
Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande
beräkningen av det offentliga utgiftstaket samt
förslaget om preliminärt utgiftstak för år 2004.

Folkpartiet liberalernas budgetförslag för år 2003
innebär i sina huvuddrag sänkta skatter på arbete
och företagande som syftar till att uppnå en
långsiktig och uthållig tillväxt. Det syftar också
till en mer rättvis skattepolitik för bl.a.
barnfamiljer. Våra utgiftsökningar avser främst
bistånd, utbildning, vård och omsorg, förbättringar
för handikappade, åtgärder mot ohälsan samt
satsningar på miljö och rättssäkerhet.
Vårt förslag till utgiftsram för utgiftsområde 24
Näringsliv har, som nämnts, avslagits i
budgetprocessens första steg. Då Folkpartiets
budgetförslag är en helhet är det i detta andra steg
av budgetprocessen inte meningsfullt att delta i
beslut avseende fördelning på olika anslag inom
utgiftsområdet. Vi deltar således inte i utskottets
beslut avseende punkt 4 om anslag m.m. inom
utgiftsområde 24 Näringsliv. I finansutskottets
betänkande 2002/03:FiU1 om utgiftsramar och
beräkning av statsinkomsterna har företrädarna för
Folkpartiet i en reservation lagt fram förslag till
totala utgifter på statsbudgeten och fördelning på
utgiftsområden. När det gäller det här aktuella
utgiftsområdet 24 Näringsliv innebär den föreslagna
ramen en minskning med 404 miljoner kronor jämfört
med riksdagens beslut. Hur den minskade ramen borde
fördelas på olika anslag framgår av motionerna
2002/03:Fi232 (fp) och 2002/03: N263 (fp) och av
bilaga 2. I det följande redovisar vi vilken
fördelning på anslag inom utgiftsområde 24 som
förordats av Folkpartiet.
Folkpartiet föreslår en radikal reform av
företagsklimatet i Sverige i syfte att få fler nya
och växande företag. Vägen dit går över sänkta
skatter på företagande, färre och enklare regler som
styr företagandet samt ett värnande av den fria
konkurrensen. Vi föreslår bl.a. att ett mätbart mål
för förenklingsarbetet skall sättas upp.
Kartellsamarbete skall kriminaliseras och beläggas
med höga böter.
Vi anser att ökade medel borde ha satsats på
Konkurrensverket och på konkurrensforskningen. De
båda berörda anslagen (38:16 och 38:17) borde ha
ökats med 10 respektive 6 miljoner kronor. I motion
2002/03:Bo290 (fp) förordas också ökade medel till
Konkurrensverket – här med hänvisning till att
konkurrensen inom byggsektorn måste skärpas. Ett
viktigt led i arbetet med att skapa en fungerande
byggmarknad är att Konkurrensverket ges möjligheter
att genomföra en effektiv övervakning av att
gällande konkurrensregler verkligen efterföljs. En
ökning av anslaget till åtgärder på konsumentområdet
borde vidare ha skett – med 5 miljoner kronor.
Olika utredningsorgan har kritiserat de s.k.
Östersjömiljarderna. Anslaget (39:6) borde dras in.
Även anslaget (38:20) till kostnader för
omstrukturering och genomlysning av statligt ägda
företag borde slopas. Därutöver borde en neddragning
ha skett på Vinnovas FoU-anslag (26:2) och på
anslaget (38:14) till rymdverksamhet – med 100
miljoner kronor för vartdera anslaget.

3. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv
(punkt 4)

av Maria Larsson (kd).

I riksdagen finns en majoritet – bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister – för förslagen i budgetpropositionen
för budgetåret 2003 om ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena samt beräkningen av statens
inkomster avseende år 2003 i den statliga budgeten.
Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande
beräkningen av det offentliga utgiftstaket samt
förslaget om preliminärt utgiftstak för år 2004.

Kristdemokraterna har i parti- och
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken än den
regeringen och dess stödpartier föreslår.
Kristdemokraterna anser att näringspolitiken
huvudsakligen skall bedrivas med generella medel.
Historien visar att statligt stöd och detaljstyrning
är mindre effektivt än att inrikta insatserna på att
undanröja hinder och att skapa ett allmänt gott
näringsklimat. Kristdemokraternas näringspolitik
innebär att en lång rad, framför allt för
småföretagen, skadliga skatter skall reduceras eller
slopas. Detta skapar förutsättningar för att också
minska statens kostnader för olika former av stöd
till näringslivet.
Kristdemokraternas budgetalternativ – med förslag
till utgiftstak, anslagsfördelning och
skatteförändringar – bör ses som en helhet, där inte
någon eller några delar kan brytas ut och behandlas
isolerat från de andra. Då riksdagens majoritet har
fattat beslut om en annan inriktning av politiken,
deltar jag inte i utskottets beslut avseende punkt 4
om anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I
finansutskottets betänkande 2002/03:FiU1 om
utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna har
företrädaren för Kristdemokraterna i en reservation
lagt fram förslag till totala utgifter på
statsbudgeten och fördelning på utgiftsområden. När
det gäller det här aktuella utgiftsområdet 24
Näringsliv innebär den föreslagna ramen en minskning
med 353 miljoner kronor jämfört med riksdagens
beslut. Hur den minskade ramen borde fördelas på
olika anslag framgår av motion 2002/03:N395 (kd) och
av bilaga 2. I det följande redovisar jag vilken
fördelning på anslag inom utgiftsområde 24 som
förordats av Kristdemokraterna.
Ett nytt anslag – Regionalt innovations- och
produktutvecklingsstöd – borde ha införts. Det är
viktigt att näringslivets regionalt förankrade och
regionalt ägda institutioner tillvaratas för
förmedling av bl.a. statliga resurser.
Kristdemokraterna anser det vara av största
betydelse att det utgår stöd till de nätverk som
utgör en grundstomme i utvecklingen av svensk
industriverksamhet. Ett sådant är IUC-nätverket, som
består av ett tjugotal självständiga bolag runt om i
landet, med det lokala och regionala näringslivet
som majoritetsägare. IUC fungerar som en
utvecklingsresurs för de regionala företagen och
fokuserar på att skapa industriell tillväxt genom
utveckling av produkter, teknik och kompetens. Det
s.k. UPA-uppdraget (uppsökande verksamhet,
produktutveckling och avknoppning) bör utvecklas i
enlighet med den s.k. Bennet–Johnsson-gruppens
förslag. Medel till UPA-uppdraget förmedlas för
närvarande via Almi. Kristdemokraterna anser att
rollerna bör renodlas så att Almi står för
rådgivning, men att statliga medel bör gå direkt
till IUC-bolagen. De är självständiga aktörer som
kanaliserar hjälp över olika trösklar fram till en
företagsstart. Ett nytt anslag borde alltså ha
inrättats, och 30 miljoner kronor borde ha anvisats
för år 2003 för att ytterligare stärka den
framgångsrika och fungerande verksamhet som IUC-
bolagen bedriver.
När det gäller anslaget (26:1) till Vinnovas
förvaltningskostnader borde, med hänsyn till det
ekonomiskt osäkra läget och för att finansiera
kristdemokratiska reformer som förbättrar generellt
för företagen, en besparing med 5 miljoner kronor ha
gjorts.
Den ökning av Vinnovas FoU-anslag (26:2) med
30 miljoner kronor som regeringen har föreslagit som
en engångssatsning för uppbyggnad av ett nationellt
inkubatorprogram borde inte genomföras. I stället
borde, som nämnts, motsvarande medel satsas för att
stärka IUC-bolagens funktion som inkubatorer.
Beträffande Nuteks förvaltningsanslag (38:1)
borde, med hänvisning till det stora anslagssparande
som antas för år 2002, en minskning ha skett med
15 miljoner kronor. Under Nuteks anslag (38:2) för
näringslivsutveckling, m.m. aviserar regeringen en
satsning på 20 miljoner kronor för att utveckla ett
designprogram som skall främja
näringslivsutvecklingen på området.
Kristdemokraterna ställer sig tveksamma till den
sortens kortsiktiga projekt och menar att
långsiktiga strukturella reformer av generell
karaktär är till större nytta för näringslivet.
Därför borde en neddragning med 20 miljoner kronor
ha gjorts på anslaget.
En besparing med 5 miljoner kronor borde ha gjorts
på förvaltningsanslaget (38:3) för ITPS. Detta med
hänvisning till anslagssparandet från år 2001 och
det föreslagna höjda anslaget för år 2003.
När det gäller turistfrämjande (38:4) borde 5
miljoner kronor utöver regeringens förslag ha
anvisats för att finansiera ökade satsningar på
marknadsföringen av Sverige som turistland. Sverige
har en stor potential att utvecklas som turistland,
och turistnäringen skapar stora värden i form av
arbetstillfällen och skatteintäkter. En god
marknadsföring av Sverige är av största betydelse
för att attrahera ytterligare turister. Ökade medel
till marknadsföring av Sverige som turistland har
också föreslagits i motionerna 2002/03:N226 (kd) och
2002/03:N391 (kd).
Beträffande anslaget (38:5) till Sveriges
geologiska undersökningsverksamhet m.m. kan
konstateras att antalet nya undersökningstillstånd
ligger på en lägre nivå än tidigare år, nästan på
samma låga nivå som bottennivån under åren 1992 och
1993. Vad gäller ansökningar om förlängning av
befintlig prospektering är dessa lika många som
tidigare år, dock sökes förlängning med endast ett
år i stället för som brukligt tre år. Detta beror
sannolikt på konjunkturbedömningar och inväntandet
av förändringar i minerallagen. Med hänsyn till det
nämnda och att det finns ett betydande
anslagssparande år 2001 borde en besparing på
Bergsstatens verksamhet ha kunnat ske, med
15 miljoner kronor.
På anslaget (38:14) Rymdverksamhet borde en
besparing med 10 miljoner kronor ha gjorts.
Kristdemokraterna vill öka Konkurrensverkets
möjligheter att driva viktiga konkurrensmål och
anslaget (38:16) borde därför ha höjts med 5
miljoner kronor. Dessutom borde Nämnden för
offentlig upphandling (NOU) göras till en
självständig del av Konkurrensverket, och därför
borde 3,7 miljoner kronor föras över från
utgiftsområde 2, varifrån NOU för närvarande
finansieras.
Företag som är verksamma på en konkurrensutsatt
marknad skall, enligt Kristdemokraternas mening,
inte ägas av staten. Statliga företag bör alltså
avyttras i den takt som marknaden kan absorbera,
varvid försäljningen bör finansieras inom bolagen.
Anslaget (38:20) till kostnader för omstrukturering
och genomlysning av statligt ägda företag m.m. borde
därmed slopas.
Beträffande anslaget (39:2) till Kommerskollegium
kan konstateras att regeringens förslag innebär en
uppräkning, samtidigt som funktionsansvaret för
utrikeshandel inom civilt försvar har försvunnit. I
stället borde en besparing på anslaget med
5 miljoner kronor ha gjorts.
Regeringen föreslår för anslaget (39:3)
Exportfrämjande verksamhet kraftigt ökade medel om
52 miljoner kronor för utökade satsningar på
exportfrämjande åtgärder och för tillskapandet av
ett av staten helägt nytt bolag för
exportkreditgivning. Detta sker utöver den
förstärkning om 45 miljoner kronor för åren 2003 och
2004 som redan beslutats. Kristdemokraterna avvisar
dessa satsningar och även bildandet av ett nytt
statligt exportkreditinstitut. Mot denna bakgrund
borde en besparing med 65 miljoner kronor ha gjorts.
Anslaget (39:6) till näringslivsutveckling i
Östersjöregionen borde slopas. Kristdemokraterna
ställer sig avvisande till statligt stöd till
företagsetableringar utanför Sveriges gränser.
I regeringens förslag till anslag (40:2) till
Konsumentverket ingår en IT-satsning på 6 miljoner
kronor i syfte att öka konsumentinformationens
tillgänglighet och effektivitet. Kristdemokraterna
anser att den IT-stödda informationsverksamheten med
fördel kan skötas – och till stor del också redan
ombesörjs – av andra aktörer, varför denna satsning
inte borde ske. Således borde en besparing med
6 miljoner kronor ha gjorts.
Anslaget (40:6) Bidrag till miljömärkning av
produkter är ett bidrag till den verksamhet som SIS
Miljömärkning AB ansvarar för när det gäller att
utveckla och informera om miljömärkning av
konsumentvaror. Kristdemokraterna anser att detta är
en angelägen uppgift och vill dessutom utöka
verksamheten till att också innefatta en utveckling
av rättvise- och jämställdhetsmärkning av
konsumentprodukter. Därför borde anslaget ha ökats
med 4 miljoner kronor.

4. Anslag m.m. inom utgiftsområde 24 Näringsliv
(punkt 4)

av Åsa Torstensson (c).

I riksdagen finns en majoritet – bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister – för förslagen i budgetpropositionen
för budgetåret 2003 om ekonomiska ramar för de olika
utgiftsområdena samt beräkningen av statens
inkomster avseende år 2003 i den statliga budgeten.
Samma majoritet har också uttalat sitt stöd gällande
beräkningen av det offentliga utgiftstaket samt
förslaget om preliminärt utgiftstak för år 2004.

Centerpartiets budgetalternativ – med förslag till
utgiftstak, anslagsfördelning och skatteförändringar
– bör ses som en helhet, där inte någon eller några
delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de
andra. Då riksdagens majoritet har fattat beslut om
en annan inriktning av politiken, deltar jag inte i
utskottets beslut avseende punkt 4 om anslag m.m.
inom utgiftsområde 24 Näringsliv. I finansutskottets
betänkande 2002/03:FiU1 om utgiftsramar och
beräkning av statsinkomsterna har företrädaren för
Centerpartiet i en reservation lagt fram förslag
till totala utgifter på statsbudgeten och fördelning
på utgiftsområden. När det gäller det här aktuella
utgiftsområdet 24 Näringsliv innebär den föreslagna
ramen en minskning med 394 miljoner kronor jämfört
med riksdagens beslut. Hur den minskade ramen borde
fördelas på olika anslag framgår av motion
2002/03:N360 (c) och av bilaga 2.
Centerpartiet vill att Sverige skall vara ett
välfärdsland med ett företagsklimat i världstopp.
Grunden för välfärden är fler företag som ger nya
jobb, tillväxt och ökade skatteintäkter och att
entreprenörer tillåts bli framgångsrika.
Centerpartiet vill göra det lättare för fler
personer att starta, driva och utveckla företag,
förbättra möjligheterna att få tillgång till
riskkapital, ge företagare lika villkor i
försäkringssystemen, minska krångliga regler,
underlätta generationsskiften och införa ett
nationellt program för kvinnors företagande. Det är
viktigt att det blir billigare för företag att
anställa personal, och därför vill Centerpartiet
sänka arbetsgivaravgifterna. Likaså bör reglerna för
beskattning av fåmansbolag reformeras.
Sverige behöver få världens bästa
företagsklimat, och det målet nås inte i första
hand genom att ”Myndighetssverige” byggs ut.
Företagsamhet och tillväxt kommer underifrån,
från många kreativa entreprenörer. Centerpartiet
är restriktivt till ökad byråkratisering inom
svenska myndigheter och sparar därför in på
förvaltningskostnader.
Ett nytt anslag borde ha förts upp under
utgiftsområde 24. SGU borde sålunda ha tilldelats
ett särskilt anslag, Sanering av statlig mark, och
15 miljoner kronor borde ha anvisats. Medlen skulle
användas för att bygga upp en effektiv organisation
samt för att bedriva en effektiv utrednings- och
saneringsverksamhet avseende förorenade områden där
staten har verksamhetsansvaret. Genom det nya
anslaget skulle verksamheten med saneringsåtgärder
av de mest prioriterade områdena (riskklasserna 1
och 2) snabbt och effektivt kunna komma i gång. SGU,
som bl.a. har erfarenhet av avvecklingen av de
statliga oljelagren, är den lämpligaste myndigheten
för detta arbete.
Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2002/03:1 (utgiftsområde
24 Näringsliv)

Regeringen föreslår

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2003 för ramanslaget 38:14 Rymdverksamhet ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på högst
1 400 000 000 kronor efter 2003 (avsnitt 3.13.14),

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att bilda ett
av staten helt ägt aktiebolag för viss
exportkreditgivning i syfte att ge svenska
exportföretag likartade förutsättningar som andra
länders exportföretag (avsnitt 4.8.4),

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2003 ikläda staten betalningsansvar intill ett
belopp av 200 000 000 000 kronor för
exportkreditgarantier (avsnitt 4.8.8),

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2003
ikläda staten betalningsansvar intill ett belopp
av 10 000 000 000 kronor för investeringsgarantier
(avsnitt 4.8.8),

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2003
besluta att Exportkreditnämnden får obegränsad
upplåtningsrätt i Riksgäldskontoret för
skadeutbetalning (avsnitt 4.8.8),

6. att riksdagen bemyndigar regeringen att ändra
reglerna för de investeringsgarantier som
Exportkreditnämnden utfärdar till att omfatta
trepartslån, merfinansiering, utfärdande av
garantier i utländsk valuta och täckande av
kommersiella risker vid trepartslån (avsnitt
4.8.8),

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att under
2003 för ramanslaget 26:2 Verket för
innovationssystem: Forskning och utveckling
besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst
1 900 000 000 kronor under 2004–2008 (avsnitt
6.1.2),

8. att riksdagen för budgetåret 2003 anvisar
anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt
regeringens förslag i bilaga 2.

Skrivelse 2002/03:8

I skrivelse 2002/03:8 lämnar regeringen en
redogörelse för regelförenklingsarbetet med särskild
inriktning på små företag.

Motioner med anledning av skrivelsen

2002/03:N1 av Ingegerd Saarinen (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om hur företagens
kostnader för att hantera regelverket skall
minska.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om företagets
uppgiftsskyldigheter.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en ny mätmetod.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om hastigheten i
regelförenklingsarbetet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen bör
göra en anmälan om en oberoende OECD-granskning.

2002/03:N2 av Mikael Odenberg m.fl. (m, fp, kd, c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett förbättrat
svenskt näringsklimat.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
Småföretagsdelegationens förslag skall genomföras.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en oberoende
avregleringsgrupp tillsätts.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om mätbara mål för
förenklingsarbetet.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det bör sättas
upp en bestämd tid inom vilken myndigheten måste
ha svarat eller handlagt ett ärende.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om serviceattityden
hos svenska myndigheter.

Motioner från allmänna
motionstiden

2002/03:Fi230 av Britt Bohlin m.fl. (s, v, mp):

11. Riksdagen anvisar med ändringar i förhållande
till regeringens förslag anslagen under
utgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställning i
motionen.

2002/03:Fi231 av Bo Lundgren m.fl. (m):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
företagandeklimatet måste förbättras genom minskat
krångel, skärpt konkurrens och borttagande av
överbeskattningen.

2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

20. (delvis) Riksdagen anvisar för budgetåret 2003
anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv enligt
uppställning i motionen.

2002/03:U237 av Göran Lennmarker m.fl. (m):

17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Östersjömiljarden.

2002/03:Sf226 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder för nya
jobb genom förbättringar för företagande.

2002/03:Kr264 av Kent Olsson m.fl. (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om konstnärer som
småföretagare.

2002/03:Kr347 av Eva Arvidsson och Inger Nordlander
(s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om hemslöjdens och slöjdarnas
kunnande för att stärka design som ett medel för
näringslivsutveckling.

2002/03:MJ487 av Jan Andersson m.fl. (c):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
konsumentorganisationernas roll måste stärkas och
stödjas genom att de tilldelas delar av
Konsumentverkets anslag.

2002/03:N202 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en aktivare
företagspolitik.

2002/03:N207 av Sten Tolgfors (m):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om betydelsen av
förenkling och avreglering av särskilt mindre
företags regelbörda.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om den s.k.
Östersjömiljarden.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om sambandet mellan
de nationella och lokala förutsättningarna för
företagande.

2002/03:N211 av Tobias Krantz (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om minskat krångel
för företagandet.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det skall
göras lättare att starta och registrera företag,
exempelvis via Internet.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av den
offentliga avgiftspolitiken gentemot företagen.

2002/03:N215 av Rolf Gunnarsson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om regeringens inriktning på
fördelning kontra tillväxt.

2002/03:N216 av Inger Lundberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om regionala projektmedel för
att stimulera användningen av designkompetens i små
och medelstora företag.

2002/03:N221 av Tobias Billström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en sammanslagning av
Konkurrensverket och Konsumentverket till en ny
myndighet med namnet Kundverket.

2002/03:N226 av Kenneth Lantz (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att
förbättra marknadsföringen om turism i Sverige.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om villkor och
betydelse av enklare företagsregler och
beskattning på arbete.

2002/03:N227 av Bo Lundgren m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att avveckla
etableringshinder för småföretagare.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om regelförenklingar.

2002/03:N250 av Henrik S Järrel (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
fortlöpande utmönstring av föråldrade och/eller
uttjänta regleringar.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en försöksvis
inrättad avregleringsdelegation inom
Statsrådsberedningen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om prövning av ett
system med s.k. solnedgångsparagrafer inom vissa
lagområden.

2002/03:N251 av Bengt-Anders Johansson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av ett lockande
småföretagsklimat.

2002/03:N260 av Ingegerd Saarinen m.fl. (mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av en nationell
satsning på miljödriven näringslivsutveckling.

2002/03:N263 av Eva Flyborg m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om företagspolitiken.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om minskat krångel
för företagande.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett mätbart mål
för förenklingsarbetet.

15. Riksdagen anvisar med ändringar i förhållande
till regeringens förslag anslagen under
utgiftsområde 24 Näringsliv enligt uppställning i
motionen.

2002/03:N266 av Helena Bargholtz (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en
förenklingskommission för att se över regelverken
med småföretagarna i glesbygden.

2002/03:N269 av Per Westerberg m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förenkling av
regelverken för småföretag.

2002/03:N277 av Tomas Högström (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om betydelsen av förändrade
lagar för att underlätta för företagande.

2002/03:N287 av Anna Lilliehöök (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om åtgärder för förbättrat
företagarklimat.

2002/03:N291 av Mikael Oscarsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om att skapa en
handlingsplan för att bryta den negativa trenden när
det gäller nyföretagande.

2002/03:N296 av Ingegerd Saarinen och Mona Jönsson
(mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att skapa ett program med
riskkapital för hållbar utveckling som del av
satsningen på miljödriven teknikutveckling.

2002/03:N304 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om generella insatser
för ett bättre företagsklimat.

2002/03:N306 av Maud Olofsson m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att målet skall
vara att nyföretagandet skall öka med 20 % fram
till år 2006.

23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att målet för
regelförenklingsarbetet skall vara att antalet
regler skall minska med 25 % fram till år 2006.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ett av
uppdragen för regelförenklingsarbetet skall vara
att undersöka reglerna kring företagande ur ett
genusperspektiv.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att genomföra
småföretagardelegationens förslag.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa en
solnedgångsprincip innebärande att regler som inte
använts på fem år automatiskt upphör att gälla.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kravet på att
myndigheter skall ha samma svarstid som
företagare.

2002/03:N343 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att skapa enklare
och färre regler för småföretagen.

2002/03:N356 av Marie Granlund och Lennart Beijer
(s, v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om intensifiering av
Simplexarbetet.

2. Riksdagen begär att regeringen återkommer i
regeringsskrivelse år 2004 med en redovisning i
kvantitativa termer om hur arbetet med ett
minskande av regelverket för framför allt de små
företagen lyckats.

2002/03:N357 av Mikael Odenberg m.fl. (m):

9. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 24 anslag
38:2 Näringslivsutveckling för år 2003 175 562 000
kr.

10. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 24 anslag
38:16 Konkurrensverket för år 2003 82 922 000 kr.

11. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 24 anslag
38:20 Kostnader för omstrukturering och
genomlysning av statligt ägda företag m.m. för år
2003 0 kr.

12. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 24 anslag
39:6 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen för
år 2003 0 kr.

13. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 24 anslag
40:2 Konsumentverket för år 2003 87 743 000 kr.

14. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 24 anslag
40:5 Åtgärder på konsumentområdet för år 2003 13
025 000 kr.

2002/03:N360 av Åsa Torstensson m.fl. (c):

Riksdagen beslutar att anvisa anslagen under
utgiftsområde 24 Näringsliv, med förändringar i
förhållande till regeringens förslag, enligt
uppställning i motionen.

2002/03:N391 av Lars Lindén m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om statens uppgift
som marknadsförare av Sverige.

2002/03:N392 av Maria Larsson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om attityder till
företagande.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om enklare regler och
sänkta skatter under avsnitt 5.1 till 5.14.

2002/03:N395 av Alf Svensson m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om statens roll i
näringspolitiken.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om etikens betydelse
för en fungerande marknad.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om genomförande av
Småföretagsdelegationens förslag.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om näringspolitikens
mål.

20. Riksdagen beslutar att för budgetåret 2003
anvisa anslagen under utgiftsområde 24 Näringsliv,
med förändringar i förhållande till regeringens
förslag, enligt uppställning i motionen.

2002/03:N396 av Ingegerd Saarinen (mp):

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att företagens
kostnader för att hantera regelverket skall
minska.

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om företagets
uppgiftsskyldigheter.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en ny mätmetod för
att studera regelutvecklingar.

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om hastigheten i
regelförenklingsarbetet.

32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen bör
göra en anmälan om en oberoende OECD-granskning.

2002/03:A314 av Anders G Högmark m.fl. (m):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av fler
och växande företag.

2002/03:Bo290 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
Konkurrensverket måste ges ökade ekonomiska
resurser för att skapa bättre konkurrens.

Bilaga 2

Regeringens och riksdagspartiernas förslag till anslag för år 2003
inom utgiftsområde 24

Näringsliv

Belopp i 1 000-tal kronor
---------------------------------------------------------------------
Anslag
AnslagstypRegeringens
förslag
(s,
v, mp)
(m) (fp) (kd) (c)
--------------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------------------
26:1 Verket för
innovationssystem: (ram.) 110 171
– 5 000 – 8 000
Förvaltnings-
kostnader
----------------------------------------------------------------------
26:2 Verket för
innovationssystem: (ram.) 1 035 541 – 10 000 – 100
000 – 30 000
Forskning och
utveckling
----------------------------------------------------------------------
.
------------------------------------------------------------------38:1 Verket
för
(ram.) 207 719 – 15 000
– 41 145
näringslivsutveckling:
Förvaltningskostnader
-------------------------------------------------------------------------
38:2 Näringslivsutveckling
m.m. (ram.) 219 562 + 10 000 – 44 000 – 20
000 – 44 000
------------------------------------------------------------------------
38:3 Institutet för
tillväxtpolitiska (ram.) 72 460 –
5 000
studier:
Förvaltningskostnader
---------------------------------------------------------------------
38:4 Turistfrämjande
(ram.) 91 066 + 5 000 –
8 048
----------------------------------------------------------------------
38:5 Sveriges geologiska
(ram.) 166 792 – 15 000
– 30 767
undersökning:
Geologisk
undersökningsverksamhet m.m.
------------------------------------------------------------------------
38:6 Sveriges geologiska
(ram.) 9 228 –
4 061
undersökning:
Geovetenskaplig forskning
--------------------------------------------------------------------
38:7 Sveriges geologiska
(ram.) 27 000
undersökning: Miljösäkring
av oljelagringsanläggningar m.m.
------------------------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------
Anslag
AnslagstypRegeringens
förslag
(s,
v, mp)
(m) (fp) (kd) (c)
----------------------------------------------------------------------
38:8 Patentbesvärsrätten
(ram.) 14 575
– 956
----------------------------------------------------------------------
38:9 Patent- och
registreringsverket: (ram.) 8 000
Finansiering av
viss verksamhet (likvidatorer)
----------------------------------------------------------------------
38:10 Upprätthållande av
nationell (ram.) 26 786
– 6 658
metrologi
m.m.
-----------------------------------------------------------------------
38:11 Elsäkerhetsverket
(ram.) 40 211 –
1 248
-----------------------------------------------------------------------
38:12 Bidrag till
standardisering och (ram.) 70 363
FoU inom
experimentell teknik m.m.
----------------------------------------------------------------------
38:13 Rymdstyrelsen:
(ram.) 21 344 –
5 731
Förvaltningskostnader
---------------------------------------------------------------------
38:14 Rymdverksamhet
(ram.) 512 855 – 100 000 – 10
000
----------------------------------------------------------------------
38:15 Bidrag till
(obet.) 5 359
Ingenjörsvetenskapsakademien
---------------------------------------------------------------------
38:16 Konkurrensverket
(ram.) 79 922 + 3 000 + 10 000 + 8 700
---------------------------------------------------------------------
38:17 Konkurrensforskning
(ram.) 6 479 + 6 000
– 184
-------------------------------------------------------------------
38:18 Täckande av förluster
vid viss (ram.) 2 000
garantigivning,
m.m.
-----------------------------------------------------------------------
38:19 Medel till AB Göta
kanalbolag (obet.) 15 000
för upprustning
och
drift av kanalen
----------------------------------------------------------------------
38:20 Kostnader för
omstrukturering (ram.) 25 000 – 25 000 – 25
000 – 25 000
och
genomlysning av statligt ägda
företag
m.m.
---------------------------------------------------------------------
38:21 Avgifter till vissa
(ram.) 6 519
internationella organisationer
-------------------------------------------------------------------
38:22 Innovations- och
(ram.) + 30 000
produktutvecklingsstöd*
-------------------------------------------------------------------
38:23 Sanering av statlig
mark* (ram.) +
15 000
----------------------------------------------------------------------
.
---------------------------------------------------------------------
39:1 Styrelsen för
ackreditering och (ram.) 19 207
– 1 473
teknisk
kontroll:
Myndighetsverksamhet
---------------------------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------------------
* = förslag om nytt anslag
----------------------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------------------
Anslag
AnslagstypRegeringens
förslag
(s,
v, mp)
(m) (fp) (kd) (c)
----------------------------------------------------------------------
39:2 Kommerskollegium
(ram.) 63 159 – 5 000
– 1 052
-----------------------------------------------------------------------
39:3 Exportfrämjande
verksamhet (ram.) 233 956 –
65 000 – 15 000
----------------------------------------------------------------------
39:4 AB Svensk Exportkredits
(ram.) 141
statsstödda
exportkreditgivning
----------------------------------------------------------------------
39:5 Investeringsfrämjande
(ram.) 70 734 –
15 000
-----------------------------------------------------------------------
39:6 Näringslivsutveckling i
(ram.) 200 000 – 200 000 – 200 000 – 200
000 – 200
Östersjöregionen
000
----------------------------------------------------------------------
39:7 Avgifter till
internationella (ram.) 15 510
handelsorganisationer
----------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------
40:1 Marknadsdomstolen
(ram.) 8 539 –
1 932
-----------------------------------------------------------------------
40:2 Konsumentverket
(ram.) 107 743 – 20 000 – 6 000
– 17 809
-----------------------------------------------------------------------
40:3 Allmänna
reklamationsnämnden (ram.) 20 268
– 4 565
----------------------------------------------------------------------
40:4 Fastighetsmäklarnämnden
(ram.) 9 041 –
1 538
-----------------------------------------------------------------------
40:5 Åtgärder på
konsumentområdet (ram.) 16 025 – 3 000 + 5
000
-----------------------------------------------------------------------
40:6 Bidrag till
miljömärkning av (obet.) 4 400 +
4 000
produkter
---------------------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------------------
Summa
3 542 675 ( 0 – 289 000 – 404 000 – 353
300 – 394
167
----------------------------------------------------------------------

Bilaga 3

Utskottets förslag till anslag
för år 2003 inom utgiftsområde 24 Näringsliv

Företrädarna för (m), (fp), (kd) och
(c) har avstått från att delta i beslutet om anslag (se särskilda
yttranden 1–4).

Belopp i 1 000-tal
kronor
------------------------------------------------------------------
Anslag
Anslagstyp Utskottets
förslag
------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------
26:1 Verket för
innovationssystem: (ram.) 110 171
Förvaltningskostnader
------------------------------------------------------------------
26:2 Verket för
innovationssystem: (ram.) 1 025 541
Forskning och
utveckling
------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------
38:1 Verket för
näringslivsutveckling: (ram.) 207 719
Förvaltningskostnader
------------------------------------------------------------------
38:2 Näringslivsutveckling
m.m. (ram.) 229 562
------------------------------------------------------------------
38:3 Institutet för
tillväxtpolitiska (ram.) 72 460
studier:
Förvaltningskostnader
------------------------------------------------------------------
38:4 Turistfrämjande
(ram.) 91 066
------------------------------------------------------------------
38:5 Sveriges geologiska
undersökning: (ram.) 166 792
Geologisk
undersökningsverksamhet m.m.
------------------------------------------------------------------
38:6 Sveriges geologiska
undersökning: (ram.) 9 228
Geovetenskaplig
forskning
------------------------------------------------------------------
38:7 Sveriges geologiska
undersökning: (ram.) 27 000
Miljösäkring
av
oljelagringsanläggningar m.m.
------------------------------------------------------------------
38:8 Patentbesvärsrätten
(ram.) 14 575
------------------------------------------------------------------
38:9 Patent- och
registreringsverket: (ram.) 8 000
Finansiering av viss
verksamhet (likvidatorer)
------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------
Anslag
Anslagstyp Utskottets
förslag
------------------------------------------------------------------
38:10 Upprätthållande av
nationell (ram.) 26 786
metrologi m.m.
------------------------------------------------------------------
38:11 Elsäkerhetsverket
(ram.) 40 211
------------------------------------------------------------------
38:12 Bidrag till
standardisering och FoU (ram.) 70 363
inom
experimentell teknik m.m.
------------------------------------------------------------------
38:13 Rymdstyrelsen:
Förvaltningskostnader (ram.) 21 344
------------------------------------------------------------------
38:14 Rymdverksamhet
(ram.) 512 855
------------------------------------------------------------------
38:15 Bidrag till
(obet.) 5 359
Ingenjörsvetenskapsakademien
------------------------------------------------------------------
38:16 Konkurrensverket
(ram.) 79 922
------------------------------------------------------------------
38:17 Konkurrensforskning
(ram.) 6 479
------------------------------------------------------------------
38:18 Täckande av förluster
vid viss (ram.) 2 000
garantigivning, m.m.
------------------------------------------------------------------
38:19 Medel till AB Göta
kanalbolag för (obet.) 15 000
upprustning och
drift av kanalen
------------------------------------------------------------------
38:20 Kostnader för
omstrukturering och (ram.) 25 000
genomlysning av
statligt ägda företag m.m.
------------------------------------------------------------------
38:21 Avgifter till vissa
internationella (ram.) 6 519
organisationer
------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------
39:1 Styrelsen för
ackreditering och (ram.) 19 207
teknisk kontroll:
Myndighetsverksamhet
------------------------------------------------------------------
39:2 Kommerskollegium
(ram.) 63 159
------------------------------------------------------------------
39:3 Exportfrämjande
verksamhet (ram.) 233 956
------------------------------------------------------------------
39:4 AB Svensk Exportkredits
statsstödda (ram.) 141
exportkreditgivning
------------------------------------------------------------------
39:5 Investeringsfrämjande
(ram.) 70 734
------------------------------------------------------------------
39:6 Näringslivsutveckling i
(ram.) 200 000
Östersjöregionen
------------------------------------------------------------------
39:7 Avgifter till
internationella (ram.) 15 510
handelsorganisationer
------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------
Anslag
Anslagstyp Utskottets
förslag
------------------------------------------------------------------
Elanders Gotab, Stockholm
2002
------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------
40:1 Marknadsdomstolen
(ram.) 8 539
------------------------------------------------------------------
40:2 Konsumentverket
(ram.) 107 743
------------------------------------------------------------------
40:3 Allmänna
reklamationsnämnden (ram.) 20 268
------------------------------------------------------------------
40:4 Fastighetsmäklarnämnden
(ram.) 9 041
------------------------------------------------------------------
40:5 Åtgärder på
konsumentområdet (ram.) 16 025
------------------------------------------------------------------
40:6 Bidrag till miljömärkning
av (obet.) 4 400
produkter
------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------
Summa
3 542 675
------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------