Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2002/03:MJU8

Försöksdjur

---

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet 38 motionsyrkanden
från allmänna motionstiden 2002 om försöksdjur.
Merparten av de frågor som nu är aktuella
behandlades ingående av utskottet senast våren 2002
i samband med utskottets beredning av regeringens
skrivelse Användning av försöksdjur (skr.
2001/02:48, bet. 2001/02:MJU7). Samtliga motioner
avstyrks.

I sin behandling av nu aktuella motioner hänvisar
utskottet främst till sin behandling av ovan nämnda
skrivelse, till betänkandet Djurförsök (SOU 1998:75)
och delbetänkandet Etisk prövning av djurförsök (SOU
2002:86), som bereds i Regeringskansliet, samt till
den djurförsöksetiska utredningens kommande
betänkande (dir. 2002:165). Utskottet upprepar sina
uttalanden från våren 2002 som innebär att utskottet
förutsätter att regeringen och svenska myndigheter
även i fortsättningen aktivt verkar för ytterligare
begränsningar av användningen av försöksdjur och för
förbättrade förhållanden för dessa djur.
I betänkandet finns fyra reservationer och ett
särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Allmänt om användningen av försöksdjur

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ457 och
2002/03:MJ463 yrkandena 1, 8, 12 och 13 samt
2002/03:MJ490 yrkande 31.
Reservation 1 (v, mp)

2. Handlingsplaner för begränsning av
djurförsök

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ316
yrkande 1, 2002/03:
MJ324, 2002/03:MJ371, 2002/03:MJ463 yrkandena 4
och 5 samt 2002/03:MJ490 yrkandena 24 och 28.
Reservation 2 (mp)

3. Alternativa metoder till djurförsök

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ316
yrkande 7 och 2002/03:
MJ490 yrkandena 29 och 32 delvis.

4. Försöksdjursstatistik

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ285 och
2002/03:MJ463 yrkande 2.

5. Den djurförsöksetiska prövningen

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ316
yrkandena 2-6 och 8, 2002/03:MJ463 yrkandena 7,
9-11 och 14 samt 2002/03:MJ490 yrkandena 27 och
32 delvis.
Reservation 3 (mp)

6. Förbud mot djurförsök inom försvaret

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ490 yrkande
25.

7. Användning av djur inom
utbildningsväsendet

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ463
yrkande 6 och 2002/03:
MJ490 yrkande 30.

8. Genetiskt modifierade djur

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ463 yrkande
3.

9. Internationellt arbete på
försöksdjursområdet

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ256
yrkande 1, 2002/03:
MJ370, 2002/03:MJ456 och 2002/03:MJ490 yrkande
26.
Reservation 4 (kd, v)

Stockholm den 6 februari 2003

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Catharina Elmsäter-Svärd

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:
Catharina Elmsäter-Svärd (m), Sinikka Bohlin (s),
Alf Eriksson (s), Lennart Fremling (fp), Rune
Berglund (s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar Persson
(kd), Carina Ohlsson (s), Jan Andersson (c), Jan-
Olof Larsson (s), Bengt-Anders Johansson (m),
Christin Nilsson (s), Ann-Kristine Johansson (s),
Cecilia Widegren (m), Anita Brodén (fp), Sven-Erik
Sjöstrand (v) och Gunnar Goude (mp).

2002/03

MJU8

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet 38 motionsyrkanden
från allmänna motionstiden 2002 om försöksdjur.
Merparten av de frågor som nu är aktuella
behandlades ingående av utskottet senast våren 2002
i samband med utskottets beredning av regeringens
skrivelse Användning av försöksdjur (skr.
2001/02:48, bet. 2001/02:MJU7). I det sammanhanget
gjorde utskottet uttalanden som bl.a. innebär att
utskottet förutsätter att regeringen och svenska
myndigheter även i fortsättningen aktivt verkar för
ytterligare begränsningar av användningen av
försöksdjur och för förbättrade förhållanden för
dessa djur.

I sin behandling av nu aktuella motioner hänvisar
utskottet främst till sin behandling av ovan nämnda
skrivelse, till betänkandet Djurförsök (SOU 1998:75)
och delbetänkandet Etisk prövning av djurförsök (SOU
2002:86), som bereds i Regeringskansliet, samt till
den djurförsöksetiska utredningens kommande
betänkande (dir. 2002:165). Utskottet upprepar även
sina uttalanden från våren 2002.

Bakgrund

I en skrivelse i oktober 2001 (skr. 2001/02:48, bet.
2001/02:MJU7) gav regeringen fördjupad information
och en redogörelse för det arbete som pågår för att
begränsa försöksdjursanvändningen. Redovisningen
omfattade bestämmelserna på området, den
djurförsöksetiska prövningen liksom andra
tillståndskrav, verksamhetens omfattning och ändamål
och de resultat som kan uppnås genom användningen av
försöksdjur. Vidare behandlades alternativa metoder
till djurförsök och det arbete som pågår på det
internationella området.

I proposition 2001/02:189 En ny
djurskyddsmyndighet (bet. 2002/03:
MJU5) gör regeringen bedömningen att de uppgifter
som för närvarande ligger på Centrala
försöksdjursnämnden (CFN), inklusive
huvudmannaskapet för de djurförsöksetiska nämnderna,
och de uppgifter när det gäller försöksdjur som
Jordbruksverket i dag ansvarar för förs över till
den nya djurskyddsmyndigheten. Det är även
regeringens bedömning att Centrala
försöksdjursnämnden bör avvecklas.
I december 1999 beslutade regeringen tillkalla en
särskild utredare med uppgift att göra en översyn av
förutsättningarna för den djurförsöksetiska
prövningen (dir. 1999:103). Översynen skulle göras
med avseende på de etiska bedömningsgrunder som nu
tillämpas. Utredaren skulle särskilt

analysera om de etiska bedömningsgrunder som i
dag tillämpas för den djurförsöksetiska
prövningen ger en bra förutsättning för
prövningen eller om de behöver förbättras,

belysa de etiska frågor som kan uppkomma i
samband med användning av genetiskt modifierade
djur och andra metoder inom bioteknologin som är
av betydelse i sammanhanget, t.ex. kloning av
djur,

om det visar sig att regelverket beträffande de
etiska bedömningsgrunderna behöver förändras
lämna förslag till hur nya bestämmelser på
området bör utformas,

som jämförelse kartlägga de etiska
bedömningsgrunder som används vid
djurförsöksetiska prövningar i andra länder, och

utvärdera behovet av en långsiktig
kompetensutveckling inom djurförsöksetiken i och
utanför de djurförsöksetiska nämnderna och om ett
sådant behov finns komma med förslag till hur en
sådan utveckling kan ske.

I tilläggsdirektiv (dir. 2001:80) fick utredaren i
oktober 2001 härutöver uppdraget att

beskriva verksamheten med framställning av
genetiskt modifierade djur,

om möjligt utreda i vilken omfattning genetiskt
modifierade djur är utsatta för lidande,

bedöma om nuvarande bestämmelser är tillräckliga
för att säkerställa djurskyddet för genetiskt
modifierade djur samtidigt som forskningens behov
kan tillgodoses,

bedöma behovet av ytterligare statistiska
uppgifter om framställning och användning av
genetiskt modifierade djur,

vid behov föreslå åtgärder för att minimera det
lidande som genetiskt modifierade försöksdjur kan
vara utsatta för och

vid behov lämna förslag till ändrade eller nya
bestämmelser på området.

Utredaren har i delbetänkandet Etisk prövning av
djurförsök (SOU 2002:86) nyligen redovisat delar av
sitt uppdrag för regeringen. Betänkandet behandlar
frågor om bl.a.

bedömningsgrunderna för den etiska prövningen,

sammansättningen och handläggningen i de
djurförsöksetiska nämnderna och

ansökan om djurförsök.

Uppdraget skall slutredovisas den 1 december 2003
(dir. 2002:165).

Utskottets överväganden

Allmänt om användningen av
försöksdjur

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker sex motionsyrkanden (s,
v, mp) om bl.a. förbud i vissa fall mot
användningen av försöksdjur, om utvärdering
av djurförsök och om föreskrifter för vård
och skötsel av försöksdjur. Utskottet
hänvisar till bl.a. gällande lagstiftning,
pågående arbete på området och inrättandet av
den nya djurskyddsmyndigheten.

Motionerna

Enligt motion MJ457 (v) bör användning av
försöksdjur förbjudas i de fall det finns alternativ
till försöksdjursverksamheten. Allmänna synpunkter
på djur som försöksobjekt förs fram i motion MJ463
(s) yrkande 1. Motionären anser vidare att en
utvärdering av djurförsök bör göras några år i
efterhand (yrkande 8). Den nya djurskyddsmyndigheten
bör få ett tilläggsanslag så att föreskrifter om
vård och skötsel av försöksdjur kan tas fram
kraftfullt och skyndsamt (yrkande 12).

I motion MJ490 (mp) begärs totalförbud för
djurförsök på vissa s.k. högre arter, och en
utredning bör tillsättas för att undersöka
möjligheterna att införa totalförbud mot användandet
av apor och eventuellt andra arter i
försöksdjursverksamhet (yrkande 31).
En utredning om handläggningen av frågan om det
nya primathuset efterlyses i motion MJ463 (s)
yrkande 13.

Utskottets ställningstagande

Användningen av försöksdjur är en komplicerad fråga
som kan innebära svåra etiska avväganden, och det är
angeläget att användningen av försöksdjur begränsas
så långt det är möjligt. Försöksdjursanvändningen är
en verksamhet som är omgärdad av detaljerade
bestämmelser i svensk lagstiftning och innebär en
avvägning mellan å ena sidan behovet av att kunna
använda djur och å andra sidan vårt ansvar mot
djuren och deras välbefinnande. Grundläggande
forskning är en förutsättning för
samhällsutvecklingen och en del av dagens
kunskapsinhämtande inom det biologiska området
förutsätter användning av försöksdjur, men sådan
användning är bara ett av flera redskap som står
till buds i sökandet efter ny kunskap. Den metod som
i ett enskilt projekt slutligen väljs är den som
bedöms bäst kunna besvara den vetenskapliga
frågeställningen. När en ansökan om djurförsök
prövas skall enligt djurskyddslagstiftningen bl.a.
valet av djur noga övervägas, så få djur som möjligt
användas och användningen orsaka minsta möjliga
lidande för försöksdjuren.

Med anledning av motionerna MJ457 (v) och MJ463
(s) yrkande 1 vill utskottet erinra om att enligt 19
§ djurskyddslagen (1988:534) djur får användas för
djurförsök endast under förutsättning att det syfte
som avses med verksamheten inte kan uppnås med någon
annan tillfredsställande metod utan användning av
djur. Vid prövningen av ett ärende stadgas i 49 §
djurskyddsförordningen (1988:539) att nämnden skall
ta hänsyn till å ena sidan försökets betydelse och å
andra sidan lidandet för djuret. Nämnden skall avslå
en ansökan om att få använda djur för vetenskapliga
ändamål om en sådan användning inte kan anses
angelägen från allmän synpunkt. Nämnden skall också
avslå en ansökan om sådan användning av djur om det
är möjligt att få likvärdig kunskap genom andra
metoder. Utöver dessa bestämmelser finns i
Jordbruksverkets föreskrifter ytterligare allmänna
krav på djurförsök. Här uppställs bl.a. krav på
vilka överväganden som skall göras när ett
djurförsök skall genomföras. Exempelvis skall valet
av djurart övervägas noga. Vid valet av plan över
hur försöket skall genomföras skall den plan väljas
som kräver ett minskat antal djur, tar i anspråk
djur med den lägsta graden av neurofysiologisk
känslighet, förorsakar det minsta lidandet eller den
lägsta graden av bestående men samt har de största
utsikterna att ge ett tillfredsställande resultat.
Med det anförda och med vad utskottet i tillämpliga
delar anför nedan finner utskottet syftet med
motionerna tillgodosett. Berörda motionsyrkanden
avstyrks.
I en gemensam skrivelse från Jordbruksverket och
CFN till regeringen i maj 1999 redovisades en
åtgärdsplan för att förstärka djurskyddet på
försöksdjursområdet. Inom myndigheterna pågår ett
kontinuerligt arbete med att förbättra djurskyddet
för försöksdjuren och arbetssituationen för personer
verksamma inom försöksdjursområdet liksom med
inrättande av ett dataregister för djurförsök. Det
bör framhållas att skyddet för försöksdjuren kommer
att förstärkas ytterligare i och med inrättandet av
Djurskyddsmyndigheten, som beräknas påbörja sitt
arbete den 1 januari 2004. All kompetens och allt
ansvar beträffande försöksdjur sammanförs då hos en
myndighet i stället för att som i dag vara uppdelad
på två myndigheter, dvs. Jordbruksverket och CFN.
Frågor om försöksdjur kommer att föras till en
särskild enhet med tjänstemän som har utbildning och
erfarenhet av forskning, försöksdjur och alternativ
till djurförsök. Myndigheten kommer att ha ansvaret
för utfärdande av föreskrifter om såväl hållande och
skötsel av försöksdjur som den djurförsöksetiska
prövningen och ha rätt att utfärda föreskrifter när
det gäller andra frågor som har samband med
användningen av försöksdjur. Hit hör frågor om
statistik, utbildning och destinationsuppfödning
(prop. 2001/02:189, bet. 2002/03:MJU5). När det
gäller medel för den nya myndigheten vill utskottet
hänvisa till budgetpropositionen för år 2003 där
regeringen föreslog att för år 2003 skulle anvisas
20,4 miljoner kronor och för år 2004 20,9 miljoner
kronor. Riksdagen fann medelsbehovet väl avvägt
(bet. 2002/03:MJU2). Med det anförda avstyrks motion
MJ463 (s) yrkandena 8 och 12 i den mån
motionsyrkandena inte kan anses tillgodosedda.
Som anförs i regeringens skrivelse Användning av
försöksdjur (skr. 2001/02:48) gör apornas stora
biologiska likheter med människan dem ofta till
unika studiemodeller vid viss medicinsk forskning.
Det är också likheten med människan som gör att
användningen av apor innebär särskilt svåra etiska
överväganden. Av skrivelsen framgår att år 2000
användes totalt 20 apor i försök i Sverige enligt
den definition som gäller enligt EG:s direktiv och
den europeiska konventionen och ytterligare 13 apor
enligt den mer omfattande svenska definitionen.
Enligt vad utskottet inhämtat var år 2001
motsvarande siffror 77 respektive 5 apor. Det bör
framhållas att Jordbruksverkets grundläggande
djurskyddskrav vid primathållning i samband med
försöksdjursverksamhet är grupphållning,
stimulerande miljöberikning, tillgång till
utevistelse samt adekvat skötsel med
samarbetsträning. Vidare skall varje enskilt utrymme
berikas och primaterna skall som en del av den
dagliga skötseln tränas i samarbete samt kunna
övervakas på ett adekvat sätt. Skötsel,
träningsprogram och miljöberikning skall ske efter
ett av djurhållaren framtaget program som
Jordbruksverket godkänt och åtgärderna skall av
djurhållaren därefter fortlöpande dokumenteras genom
journalföring. Jordbruksverket ställer också numera
krav på att det finns en etolog med erfarenhet av
primatetologiskt arbete knuten till
djurförsöksverksamhet med primater. Från de ovan
beskrivna djurskyddskraven kan enstaka
inskränkningar accepteras, men endast i de fall då
det är nödvändigt från smittskydds- eller
arbetarskyddssynpunkt. Jordbruksverket arbetar för
att alla försöksdjursanläggningar med primater så
snart som möjligt skall uppfylla dessa krav. I
sammanhanget vill utskottet hänvisa till de förslag
om förändring av de djurförsöksetiska nämnderna som
har lagts fram i betänkandena Djurförsök (SOU
1998:75) och Etisk prövning av djurförsök (SOU
2002:86) och som enligt utskottets mening är väl
ägnade att ytterligare stärka skyddet för
försöksdjuren. Såtillvida delar utskottet
synpunkterna i motion MJ490 (mp) att all tillbörlig
hänsyn bör tas till det lidande ett djur kan komma
att utsättas för i samband med djurförsök. Utskottet
är emellertid inte berett att tillmötesgå motionens
förslag om en utredning i syfte att undersöka
möjligheterna för ett totalförbud mot framför allt
apor i försöksdjursverksamhet. Med det anförda och
med hänvisning till vad utskottet i tillämpliga
delar anfört ovan avstyrks motionen i berörd del.
Smittskyddsinstitutet (SMI) har de senaste åren
tilldragit sig stor uppmärksamhet. Bakgrunden till
detta är bl.a. att de tillstånd för
försöksdjursverksamhet som har beviljats av
Jordbruksverket sedan år 1994 har varit tillfälliga.
Skälet är att Jordbruksverket gjort bedömningen att
delar av djuravdelningen där primater hålls inte har
varit av tillräckligt god djurskyddsmässig standard.
De tillfälliga tillstånden har varit förenade med
krav på rapportering om hur projekteringen av ett
nytt djurhus fortskrider och vilka åtgärder som
fortlöpande vidtas för att förbättra djurhållningen.
SMI har varje kvartal avgett sådana rapporter. Av
rapporterna framgår att aporna har flyttat in i
betydligt större miljöberikade burar, lever i par
eller större grupper och övervakas av etologisk
expertis. Ett villkor för fortsatt tillstånd är att
projekteringen av ett nytt djurhus fortsätter och
att detta byggs utan dröjsmål. Utskottet har
inhämtat att byggnadsarbetet påbörjades i februari
2001 och att anläggningen beräknas vara klar för
inflyttning under våren 2003. Utskottet har vidare
inhämtat att Jordbruksverket i december 2002
beviljade SMI fortsatt tillstånd t.o.m. den 30 juni
2003. Med det anförda föreslår utskottet att motion
MJ463 (s) yrkande 13 lämnas utan vidare åtgärd.

Handlingsplaner för begränsning av
djurförsök

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker fem motionsyrkanden (s,
fp, mp) om handlingsplaner för avveckling av
försöksdjur och fyra motionsyrkanden (s, fp,
mp) om begränsning av djurförsök med avsevärd
svårighetsgrad, s.k. plågsamma djurförsök. I
samtliga fall hänvisar utskottet till det
arbete som pågår på området.

Motionerna

Frågan om handlingsplaner för begränsning av
djurförsök behandlas i ett flertal motioner. I
motion MJ316 (fp) begärs att en konkret
handlingsplan tas fram för begränsning av
försöksdjursanvändningen i stort. En särskild plan
bör utarbetas för begränsning av de plågsamma
djurförsöken (yrkande 1). Målprecisering för arbetet
med att minska användningen av försöksdjur tas upp i
motion MJ324 (mp). Minskningen kan t.ex. vara 5 %
under år 2003 och därefter 10 % per år. Regeringen
bör även ange vilka redskap som skall användas för
att denna minskning skall kunna uppnås. I motion
MJ371 (s) betonas vikten av minskning av
användningen av försöksdjur och av särskilda
insatser för minskning av de plågsamma djurförsöken.
Djurskyddsmyndigheten bör ges i uppdrag att ta fram
särskilda planer för arbetet, och tyngdpunkten bör
läggas vid minskning av den totala användningen.
Enligt motion MJ463 (s) bör användningen av
försöksdjur halveras under innevarande mandatperiod
(yrkande 4) och Djurskyddsmyndigheten ges i uppdrag
att upprätta en särskild begränsningsplan för de
plågsamma djurförsöken (yrkande 5). I motion MJ490
(mp) begärs förbud mot alla djurförsök som kan
innebära plåga för djuren (yrkande 24). I motionen
framhålls att en avvecklingsplan för djurförsök är
en statlig angelägenhet (yrkande 28).

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis kan utskottet konstatera att, även om
det arbete som görs för att begränsa användningen av
försöksdjur är positivt och omfattande, det är
angeläget att sträva efter ytterligare begränsningar
av försöksdjursanvändningen.

När det gäller utveckling av alternativa metoder
till djurförsök vill utskottet inledningsvis erinra
om att regeringen för perioden 2002-2004 har avsatt
sammanlagt 30 miljoner kronor för utveckling av
alternativa försöksmetoder. Medlen kommer att bidra
till att ytterligare satsningar kan göras inom både
grundforskning och tillämpad forskning, och de ökade
anslagen är enligt utskottets mening ett uttryck för
den vikt som läggs vid begränsning av användningen
av försöksdjur. Exempel på angelägna insatser anser
utskottet vara t.ex. forskning som förbättrar
försöksdjurens miljö och utveckling av alternativa
metoder inom utbildningen samt utveckling och
utvärdering av riktlinjer för globalt accepterade
alternativa testmetoder inom bl.a. kemikalieområdet.
Under senare år har flera utredningar tillsatts
och uppdrag givits med anknytning till
försöksdjursområdet. En särskild utredare avlämnade
i juni 1998 betänkandet Djurförsök (SOU 1998:75),
och i november 2001 redovisades betänkandet Ett
förbättrat djurskydd (SOU 2000:108). Som framgår av
utskottets redogörelse ovan har betänkandet Etisk
prövning av djurförsök (SOU 2002:86) nyligen
avlämnats, och utskottet har inhämtat att
föreskrifter är under utarbetande i
Regeringskansliet. I tilläggsdirektiv fick utredaren
i oktober 2001 härutöver uppdraget att utreda vissa
frågor när det gäller förbättrat skydd för genetiskt
modifierade djur. Uppdraget skall slutredovisas den
1 december 2003 (dir. 2001:80 och 2002:165). Vidare
fick CFN i regleringsbrevet för år 2002 regeringens
uppdrag att redovisa en utförlig strategi för hur
det utökade anslaget skall användas för att utveckla
alternativa metoder till djurförsök. Satsningarna
skall vara sådana att de bidrar till att
försöksdjursanvändningen förfinas, minskas eller
ersätts. Vidare skulle CFN redovisa vilka
utvärderingsmetoder som skall användas och vilka som
kräver metodutveckling för att effekten av
satsningarna skall kunna bedömas. Uppdraget
redovisades den 1 maj 2002, och CFN har fördelat
medlen för budgetåren 2002 och 2003. Strategin, som
omfattar perioden 2002-2004, innehåller en bedömning
av de områden där det är särskilt angeläget att
satsa resurser och av kostnadseffektiviteten för
olika alternativ, vilka mål som kan förväntas uppnås
samt strategier för att nå målen.
Utskottet vill även erinra om den gemensamma
skrivelsen från Jordbruksverket och CFN till
regeringen i maj 1999 med redovisning av en gemensam
åtgärdsplan för att förstärka djurskyddet på
försöksdjursområdet. Inom myndigheterna pågår ett
utvecklingsarbete som syftar till att på olika sätt
förstärka djurskyddet på detta område. Som en del av
åtgärdsplanen ingick att med stöd av bemyndigandet
enligt 40 a § djurskyddslagen (1988:539) snarast ta
fram bindande föreskrifter. I sammanhanget vill
utskottet även erinra om den arbetsgrupp som de båda
myndigheterna har bildat och som under våren 2000
lade fram förslag till föreskrifter på området.
Förslaget är under omarbetande inom Jordbruksverket.
Enligt vad utskottet erfarit kommer regeringen,
sedan erforderligt underlag erhållits genom
utredningarna och CFN:s uppdrag, att ta ställning
till en fortsatt strategi för att begränsa
användningen av försöksdjur.
Utskottet konstaterar att de nu aktuella
motionerna i stor utsträckning kan anses
tillgodosedda genom den ovan lämnade redovisningen
och förutsätter att de synpunkter som i övrigt
framförs kommer att beaktas i det fortsatta arbetet
på området. Med dessa uttalanden föreslår utskottet
att motionerna MJ316 (fp) yrkande 1 delvis, MJ324
(mp), MJ371 (s) delvis, MJ463 (s) yrkande 4 och
MJ490 (mp) yrkande 28 lämnas utan vidare åtgärd.
Med anledning av motionsyrkanden om s.k. plågsamma
djurförsök vill utskottet erinra om att den svenska
definitionen av djurförsök grundas på ändamålet med
användningen och inte på de eventuella ingrepp som
djuren utsätts för. Utskottet vill även erinra om
den ändring i 40 a § djurskyddsförordningen
(1988:539) som trädde i kraft år 1998 och som ger
Jordbruksverket och CFN möjlighet att i samråd
föreskriva om villkor för eller förbud mot viss
användning av försöksdjur.
Med försök av avsevärd svårighetsgrad avses försök
där djuren löper risk att utsättas för mer påtaglig
eller till och med avsevärd smärta eller andra
obehag. I denna kategori är försökens karaktär sådan
att det inte alltid är möjligt att eliminera smärtan
ens om användarna har mycket goda kunskaper och
använder tekniker som är så skonsamma som möjligt
för djuren. Exempel på sådana försök är vissa chock-
eller brännskadeförsök på åtminstone delvis
obedövade djur, försök som undersöker
strålningsskador och vissa tumörbiologiska försök.
Till denna kategori hör också beteendestudier där
djur utsätts för obehagliga eller skadliga retningar
och då saknar flyktmöjligheter eller är utsatta för
betydande fixering. Även vissa toxicitetstester och
försök med framkallande av allvarliga
sjukdomstillstånd hör hit. Det är inom denna
kategori man i egentlig mening kan tala om plågsamma
djurförsök. Av regeringens skrivelse om användning
av försöksdjur (skr. 2001/02:48) framgår att det för
närvarande inte finns några säkra uppgifter, vare
sig från Sverige eller från andra länder, om hur
stor andel av försöksdjuren som faller inom den här
kategorin, men i vissa uppskattningar från flera
länder nämns siffror i storleksordningen några
procent.
Det är enligt utskottets mening givetvis
utomordentligt viktigt från djurskyddssynpunkt att
sådana försök så långt möjligt minimeras eller helst
inte behöver utföras över huvud taget. De medicinska
frågeställningar som ibland ändå kräver att dessa
typer av försök utförs måste självfallet vara
utomordentligt välgrundade för att det alls skall
vara möjligt att acceptera dem. Utskottet delar den
förhoppning som kommer till uttryck i regeringens
skrivelse att den allmänna metodutvecklingen inom
djurexperimentell forskning stegvis kommer att leda
till att denna kategori försök på sikt minskar.
Av Jordbruksverkets och CFN:s gemensamma
åtgärdsplan, som utskottet redogjord för ovan,
framgår att myndigheterna anser det vara särskilt
viktigt att ytterligare reducera de djurförsök som
innebär smärta, obehag eller annat lidande för
försöksdjuren. Båda myndigheterna fann att en
undersökning borde genomföras för att ta fram
ytterligare bedömningsgrunder vid den etiska
prövningen för smärta och annat lidande. I den
utredning om smärta och andra obehag som CFN med
anledning härav och på regeringens uppdrag
presenterade i mars 2000 föreslogs att djurförsöken
skall indelas i olika kategorier beroende på den
grad av påverkan eller påfrestning som djuren
förväntas utsättas för. Genom att djurförsöken har
indelats i ringa, måttlig respektive avsevärd
svårighetsgrad skall sedan den 1 januari 2002 i
ansökan om djurförsök anges i vilken av de tre
svårighetsgraderna försöket hör hemma. Härigenom
kommer nämnden att få ännu en bedömningsgrund för
sitt beslut, vilket enligt utskottets mening är
ägnat att ytterligare minska lidandet för
försöksdjuren.
Sammanfattningsvis finner utskottet att de nu
aktuella motionerna i allt väsentligt kan anses
tillgodosedda med vad utskottet anfört ovan.
Utskottet förutsätter att även de synpunkter som i
övrigt framförs kommer att beaktas i det fortsatta
arbetet på området. Med hänvisning härtill och till
vad som i tillämpliga delar redovisats ovan under
det allmänna avsnittet om djurförsök anser utskottet
att motionerna MJ316 (fp) yrkande 1 delvis, MJ371
(s) delvis, MJ463 (s) yrkande 5 och MJ490 (mp)
yrkande 24 bör lämnas utan vidare åtgärd från
riksdagens sida.

Alternativa metoder till djurförsök

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker tre motionsyrkanden (fp,
mp) om alternativa metoder till djurförsök
med hänvisning till det arbete som pågår på
området.

Motionerna

I motion MJ490 (mp) efterlyses åtgärder för att få
fram alternativ till djurförsök (yrkande 29).

Enligt motionerna MJ316 (fp) och MJ490 (mp) bör
den nya djurskyddsmyndigheten ges i uppdrag att
bygga upp ett register över alternativa metoder till
djurförsök (yrkandena 7 respektive 32 delvis).

Utskottets ställningstagande

Som utskottet anfört ovan i betänkandet gäller rent
allmänt att, enligt 19 § djurskyddslagen (1988:534),
djur får användas för djurförsök endast under
förutsättning att det syfte som avses med
verksamheten inte kan uppnås med någon annan
tillfredsställande metod utan användning av djur. I
49 § djurskyddsförordningen (1988:539) stadgas att
försöksdjursnämnden vid prövningen av ett ärende
skall ta hänsyn till å ena sidan försökets betydelse
och å andra sidan lidandet för djuret. Nämnden skall
avslå en ansökan om att få använda djur för
vetenskapliga ändamål om en sådan användning inte
kan anses angelägen från allmän synpunkt. Nämnden
skall också avslå en ansökan om sådan användning av
djur, om det är möjligt att få likvärdig kunskap
genom andra metoder.

Som utskottet redogjort för ovan har regeringen
för perioden 2002-2004 anvisat betydande ökade
resurser för utveckling av alternativa metoder.
Ökade anslag inom detta område är enligt utskottets
mening ett uttryck för att det är mycket viktigt att
ytterligare insatser görs för att begränsa
användningen av försöksdjur. Dessa anslag kommer
att bidra till att satsningar kan göras inom både
grundforskning och tillämpad forskning liksom i form
av riktade insatser inom särskilt angelägna områden.
Insatser behövs t.ex. för forskning som förbättrar
försöksdjurens miljö och för utveckling av
alternativa metoder inom utbildningen. Exempel på
andra angelägna områden är utveckling och
utvärdering av riktlinjer för globalt accepterade
alternativa testmetoder inom bl.a. kemikalieområdet.
Utskottet vill även erinra om att CFN:s finansiella
stöd till forskning under budgetåret 2002 har
uppgått till 4,03 miljoner kronor till 32
forskningsprojekt. Stöden har i likhet med tidigare
år främst riktats mot forskningsområden som bedömts
vara särskilt viktiga för att nå
försöksdjursbesparande effekter (budgetpropositionen
för år 2003, utgiftsområde 23). Utskottet vill även
erinra om det uppdrag som CFN fick i
regleringsbrevet för år 2002 att till regeringen
redovisa en utförlig strategi för hur det ökade
anslaget skall användas för att utveckla alternativa
metoder till djurförsök. Uppdraget redovisades den 1
maj 2002. Tillsammans med övriga utredningar på
området kommer redovisningen att utgöra underlag för
en fortsatt strategi för att begränsa användningen
av försöksdjur. Strategiplanen möjliggör att flera
nya angelägna områden kan utvecklas under de
kommande årens forskningssatsningar, och regeringen
har redan initierat det som Bioteknikkommittén har
efterfrågat i utredningen Att spränga gränser (SOU
2000:103) vad avser extra medel till särskilda
program som stimulerar andra metoder som kan ersätta
användningen av försöksdjur. Utskottet vill
slutligen hänvisa till propositionen om en ny
djurskyddsmyndighet där regeringen bl.a. anför att
myndigheten bör arbeta vidare med den åtgärdsplan
för att stärka djurskyddet inom försöksdjursområdet
som Jordbruksverket och CFN redovisade för
regeringen i maj 1999. I denna ingår bl.a.
utarbetande av föreskrifter och informationsmaterial
samt inrättande av ett dataregister över djurförsök.
Myndigheten bör dessutom se över vilka åtgärder som
bör vidtas för att stödja de djurförsöksetiska
nämnderna i deras arbete. En sådan åtgärd kan
exempelvis vara att bistå nämnderna med information
om alternativa metoder till djurförsök och att
sammanställa uppgifter om sådana metoder (prop.
2001/02:189, bet. 2002/03:MJU5).
Sammantaget innebär det ovan anförda att
utskottet, som inte har någon annan uppfattning än
motionärerna om vikten av kraftfulla satsningar på
alternativa metoder till djurförsök, föreslår att
motionerna MJ316 (fp) yrkande 7 och MJ490 (mp)
yrkandena 29 och 32 delvis lämnas utan vidare
åtgärd.

Försöksdjursstatistik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker två motionsyrkanden (s,
m) om ändrade regler för
försöksdjursstatistiken.

Motionerna

Enligt motion MJ285 (m) bör djurförsöken redovisas
enligt den av riksdagen beslutade statistiska
metoden. I motion MJ463 (s) anförs att metoden för
djurförsöksstatistiken bör ändras eftersom djur som
tas i bruk för försök under flera år inte ingår i
statistiken (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis vill utskottet erinra om att
förutsättningarna för användning av djur för
vetenskaplig forskning eller undervisning, dvs. den
svenska definitionen av djurförsök, återfinns i 19 §
djurskyddslagen (1988:534).

CFN och dåvarande Lantbruksstyrelsen sammanställde
under åren 1982-1988 uppgifter om djuranvändningen
inom landets försöksdjursanläggningar. Från och med
år 1988 övertog CFN ansvaret för statistikföring
från Lantbruksstyrelsen. Sedan år 1990 har
statistiken i Sverige redovisats enligt de krav som
Europarådet ställer i den europeiska konventionen om
skydd av ryggradsdjur som används för försöksändamål
och annat vetenskapligt ändamål (ETS 123) och enligt
reglerna i rådets direktiv 86/609/EEG om
tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra
författningar om skydd av djur som används för
försök och andra vetenskapliga ändamål. Sedan
Sveriges inträde i EU år 1995 har CFN redovisat
försöksdjursanvändningen enligt direktivets och
konventionens definition och de djurförsök som
tillkommer enligt de svenska bestämmelserna var för
sig. De försöksdjur som redovisas i statistiken för
det aktuella året är djur som under året för första
gången tagits i bruk för ett försök. Detta innebär
att djur som ingår i försök över flera kalenderår
endast redovisas det första året. Om ett försöksdjur
återanvänds, dvs. används inom ramen för två eller
flera oberoende försök, redovisas dock detta
särskilt. I sammanhanget vill utskottet erinra om
det gemensamma arbete som pågår mellan myndigheterna
på området bl.a. med inrättande av ett dataregister
över djurförsök liksom om de uppgifter som skall
tillkomma Djurskyddsmyndigheten med bl.a.
statistikfrågor (prop. 2001/02:189).
Inom EU kom medlemsländerna år 1997 överens om
publicering av uppgifter om
försöksdjursanvändningen. Kommissionens tredje
rapport till rådet och Europaparlamentet om
statistik över antalet djur som används för försök
eller andra vetenskapliga ändamål i Europeiska
unionens medlemsstater, KOM(2003)19, publicerades
nyligen och avser år 1999. Rapporten innehåller
liksom tidigare en detaljerad redovisning om bl.a.
antalet djur, djurslag, djurens ursprung och
användningens ändamål i medlemsländerna. Genom
införandet av s.k. harmoniserade tabeller omfattar
emellertid de uppgifter som lämnats av
medlemsstaterna betydligt fler tester och ändamål än
tidigare, vilket gör det möjligt att för första
gången på EU-nivå erhålla en mycket mer exakt och
heltäckande uppfattning om försöksdjursanvändningen
inom gemenskapen.
För en tillfredsställande uppfattning av
försöksdjursanvändningens utveckling är enligt
utskottets mening en redovisning i absoluta tal
emellertid inte tillräcklig. Användningen av
försöksdjur påverkas t.ex. av den forskning som är
prioriterad och hur mycket samhället och andra
intressen bidrar till forskningsverksamhet. I detta
sammanhang är det av intresse att studera antalet
använda försöksdjur i relation till hur mycket
kunskap som erhålls, dvs. hur effektiv
försöksdjursanvändningen är. Utskottet vill erinra
om att CFN under senare år enligt regleringsbrevet
har haft i uppdrag att redovisa användningen av
försöksdjur i relation till satsade forskningsmedel.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
MJ285 (m) och MJ463 (s) yrkande 2 i den mån de inte
kan anses tillgodosedda.

Den djurförsöksetiska prövningen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet delar i allt väsentligt de
synpunkter på behovet av reformering av de
djurförsöksetiska nämndernas verksamhet som
framförs i ett flertal motioner (s, fp, mp).
Med hänvisning till det arbete som pågår på
området föreslår utskottet, som förutsätter
att motionernas synpunkter beaktas i detta
arbete, att motionerna lämnas utan vidare
åtgärd.

Motionerna

I motion MJ316 (fp) anförs att försöksdjursnämnderna
bör tillföras personella resurser i form av
handläggande tjänstemän (yrkande 2), och i varje
nämnd bör finnas en adjungerad veterinär och etolog
(yrkande 3). Tillsynsmyndigheten och de forskare som
ansöker om att få utföra försök på djur bör åläggas
att efter försöket lämna in rapporter till de
djurförsöksetiska nämnderna (yrkande 4). Det bör
också bli en skyldighet för nämnderna att anmäla
misstanke om brott (yrkande 5), och samtliga beslut
skall kunna prövas juridiskt (yrkande 6). Den nya
djurskyddsmyndigheten bör ges i uppdrag att upprätta
ett centralt arkiv över ansökningarna till de
djurförsöksetiska nämnderna (yrkande 8).

Enligt motion MJ463 (s) bör
djurskyddsorganisationerna ha möjlighet att
överklaga försöksdjursnämndernas beslut (yrkande 7),
den etologiska kompetensen i de djurförsöksetiska
nämnderna bör stärkas (yrkande 9) och nämnderna
tillföras kompetens om alternativa metoder
(yrkande 10). Vidare bör nämndernas status ändras
från rådgivande till beslutande (yrkande 11) och
föreskrifterna och de allmänna råden bör vara
tidsbegränsade (yrkande 14).
I syfte att uppmuntra alternativa metoder bör
enligt motion MJ490 (mp) en avgift införas på
försöksdjur (yrkande 27). I motionen framförs också
ett flertal förslag när det gäller de
djurförsöksetiska nämndernas verksamhet. Endast
folkvalda ledamöter i nämnden skall har rösträtt,
djurskyddsorganisationerna bör har rätt att
överklaga besluten och nämnderna skall ha tillgång
till experter på alternativa metoder.
Djurskyddslagen bör ändras så att ansvarig veterinär
eller myndighet får samma juridiska möjligheter att
ingripa vid allt lidande, och de som deltagit vid
godkännande av ett djurförsök skall närvara vid
minst ett försökstillfälle. Det bör vidare vara
obligatoriskt att vid något tillfälle besöka djuren
mellan försöken, och ledamöter och personal som
handskas med djuren, inklusive forskarna, skall ha
goda kunskaper om de berörda djurens naturliga
levnadssätt, speciella behov och beteenden.
Slutligen skall nämnderna inte kunna tillåta
djurförsök där djurförsöksfria alternativ finns att
tillgå (yrkande 32 delvis).

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis vill utskottet, i likhet med våren
2002 (bet. 2001/02:MJU7), framhålla den
djurförsöksetiska prövningens stora betydelse när
det gäller att begränsa användningen av försöksdjur.
De djurförsöksetiska nämndernas arbete har lett till
ökad medvetenhet hos forskare och andra som använder
försöksdjur om de djurskyddsaspekter som alltid
måste beaktas vid hanteringen av dessa djur.
Nuvarande regler har emellertid tillämpats under mer
än tio år. Mot bakgrund härav och med tanke på den
utveckling som den biomedicinska forskningen har
genomgått under denna period ser utskottet det som
mycket positivt att frågan om förändrade
bedömningsgrunder och regler för bl.a. kompetensen
inom djurförsöksetiken och stärkt skydd för
försöksdjuren nu är föremål för förnyad prövning.

Utskottet har tidigare i betänkandet översiktligt
redogjort för det uppdrag som har redovisats av den
djurförsöksetiska utredningen (SOU 2002:86).
Betänkandet innehåller en mängd förslag som syftar
till förbättringar av den etiska prövningen med
avseende på de bedömningsgrunder som tillämpas i
dag. När det gäller sammansättningen i de
djurförsöksetiska nämnderna, finner utredaren den
jämna fördelningen mellan
forskare/försöksdjurspersonal och lekmän väl avvägd
och den bör därför behållas. Däremot bör möjligheten
att omfördela ledamöter begränsas. För att höja
kompetensen i nämnderna och öka förtroendet för den
djurförsöksetiska prövningen anser utredaren att
varje nämnd bör utökas med en sakkunnig veterinär.
Vidare bör det vid förordnandet av nya ledamöter
vara ett krav att de forskare som är representerade
i en nämnd bör arbeta inom olika fack eller
verksamhetsområden, och att personer som har eller
haft tydlig anknytning till forskning eller
användande av djur i försök inte skall förordnas som
lekmän. För att nämnderna skall kunna tillförsäkras
etisk kompetens föreslås att den centrala
myndigheten för djurförsöksfrågor skall organisera
en årligen återkommande utbildning i etik för
nämnderna. Myndigheten bör också anordna s.k.
etikdagar där myndigheten och nämnderna gemensamt
kan diskutera etiska frågor. I samma syfte föreslås
att den s.k. rådgivningspanelen utökas med en person
som har etisk kompetens. Den veterinära kompetensen
i nämnderna bör stärkas genom att det förs in krav i
djurskyddsförordningen (1988:539) att det i varje
djurförsöksetisk nämnd skall finnas en sakkunnig
ledamot som veterinär. Kraven i övrigt på nämndernas
ledamöter föreslås höjas genom att de senast ett år
efter förordnandet åläggs att genomgå en
basutbildning som bl.a. skall innehålla utbildning
om vad arbetet i nämnderna innebär. Ledamöterna bör
vidare i större omfattning än vad som nu är fallet
erbjudas att delta i fortsatt utbildning i frågor
som rör djurförsök och den djurförsöksetiska
prövningen.
När det gäller förbättrad information och kunskap
om djurförsök bör enligt utredaren den centrala
myndigheten för försöksdjursfrågor arbeta för att
allmänheten skall få en korrekt bild av de
djurförsök som utförs. Myndigheten bör vidare arbeta
för att de personer som kommer i kontakt med
djurförsök får den information och utbildning de
behöver för att kunna utföra sina uppgifter så att
det främjar ett gott djurskydd. Som en del i
uppdraget att vara huvudman för de djurförsöksetiska
nämnderna bör den centrala försöksdjursnämnden
enligt utredarens förslag inrätta och underhålla en
databas med ett centralt register över de djurförsök
som prövats av de djurförsöksetiska nämnderna och
med uppgifter om alternativa metoder till
djurförsök. Utredaren föreslår vidare att det i
ansökan uttryckligen skall anges på vilket sätt
sökanden har sökt utröna om det finns några
alternativ till djurförsök eller om försöket utgör
dubbelforskning. I dag kan tillsynsmyndigheten
ingripa och förbjuda ett visst förfarande endast om
det avviker från den av nämnden godkända planen över
djurförsöket eller om åtgärderna faller utanför
planen. Mot den bakgrunden föreslås att ansökan
också skall omfatta uppgift om avbrytningstidpunkt.
Utredaren anser vidare att handläggningen vid de
djurförsöksetiska nämnderna bör förenklas och
förbättras genom högre krav på sökanden att komma in
med uppgifter som nämnden behöver för att kunna göra
sin bedömning av djurförsöket. Nämnderna bör även
använda sig av möjligheten att sända ärenden på
remiss till andra myndigheter och förtydliga sina
beslut om att godkänna eller avslå en ansökan.
Etiska diskussioner bör föras i större utsträckning
än i dag. Slutligen föreslår utredaren att den
centrala försöksdjursnämnden, som en del i uppdraget
att vara huvudman för de djurförsöksetiska
nämnderna, bör inrätta och underhålla en databas med
ett centralt register över de djurförsök som prövats
av de djurförsöksetiska nämnderna och med uppgifter
om alternativa metoder till djurförsök. I detta
sammanhang vill utskottet hänvisa till den
djurskyddsmyndighet som kommer att inrättas
den 1 januari 2004. De uppgifter som för närvarande
ankommer på CFN, inklusive huvudmannaskapet för de
djurförsöksetiska nämnderna, och de uppgifter när
det gäller försöksdjur som Jordbruksverket i dag
ansvarar för kommer att föras över till
Djurskyddsmyndigheten. Som en följd härav kommer CFN
att avvecklas (prop. 2001/02:189, bet.
2002/03:MJU5).
Med anledning av motion MJ316 (fp) yrkande 6 vill
utskottet tillägga att i det fall ett beslut
överklagas, vilket numera sker till länsrätten och
enligt allmänna förvaltningsrättsliga principer,
görs givetvis en juridisk prövning.
Utskottet har ingen annan uppfattning än
motionärerna i de nu aktuella motionerna om den
stora betydelse en väl fungerande etisk prövning har
när det gäller försöksdjuren och deras situation.
Som anförs i motionerna är frågor om ändamålsenliga
och klara grunder för den etiska prövningen, hög
etisk och veterinärmedicinsk kompetens samt öppenhet
för människors moraliska spörsmål av största
betydelse. Av utskottets redogörelse ovan framgår
att dessa och ytterligare frågor på
försöksdjursområdet är föremål för ett mycket stort
intresse från regeringens sida. Utskottet
förutsätter att de synpunkter som kommer till
uttryck i motionerna beaktas av regeringen i det
fortsatta arbetet på detta område. I avvaktan på
resultatet av detta arbete och med hänvisning till
utskottets uttalanden i frågan föreslås att
motionerna MJ316 (fp) yrkandena 2-6 och 8, MJ463 (s)
yrkandena 7, 9-11 och 14 samt MJ490 (mp) yrkandena
27 och 32 delvis lämnas utan åtgärd från riksdagens
sida.

Förbud mot djurförsök inom försvaret

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker en motion (mp) om förbud
mot djurförsök inom försvaret.

Motionen

I motion MJ490 (mp) krävs att undantag från
djurskyddslagen för försvarets djur inte bör
beviljas (yrkande 25).

Utskottets ställningstagande

Av regeringens skrivelse Användning av försöksdjur
(skr. 2001/02:48) framgår att försvarsmakten
genomför djurförsök vid utbildning av personal som
skall krigsplaceras på sjukvårdande befattningar i
förband. Utbildningen omfattar personal som läkare,
sjuksköterskor och sjukvårdare med uppgift att sörja
för det akuta omhändertagandet av krigsskadade.
Förutom den rent teoretiska delen i utbildningen
genomförs även en praktisk del på levande sövda
försöksdjur, som årligen utgörs av ca 100 grisar.
Djuren sövs före ingreppen och avlivas utan att få
vakna upp. Vid utbildningen finns förutom medicinskt
ansvarig läkare även en veterinärmedicinskt ansvarig
veterinär som är förordnad för att bl.a. övervaka
djurskyddet och utföra narkosen av grisarna.
Veterinären närvarar hela den tid som försöksdjuret
används och ansvarar sedan för avlivningen.
Användningen av grisar bedöms vara nödvändig
eftersom skador av vapen är ovanliga i fredstid och
den typ av behandling som måste genomföras vid
stridsskador skiljer sig från behandlingen av skador
i fred. Det akuta omhändertagandet av stridsskadade
personer innebär i regel långa transporttider och
därmed modifierad medicinsk utrustning. Mot denna
bakgrund finner utskottet inte skäl att tillmötesgå
kravet i motion MJ490 (mp) yrkande 25.
Motionsyrkandet avstyrks.

Användning av djur inom
utbildningsväsendet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker två motionsyrkanden (s,
mp) om användningen av djurförsök inom
utbildningsväsendet med hänvisning till det
arbete som pågår på området.

Motionerna

I motion MJ463 (s) betonas vikten av att den
aviserade utredningen om en total översyn av
användningen av försöksdjur inom utbildningsväsendet
blir bred och bl.a. lämnar förslag om att studenter
som av etiska skäl inte vill delta i
djurförsöksmoment skall kunna befrias från detta
(yrkande 6). Ett flertal förslag när det gäller
djurförsök i universitetsutbildningen framförs i
motion MJ490 (mp) yrkande 30. Djurförsöken bör
upphöra i undervisningen för studenter som inte
kommer att utföra djurförsök i sitt framtida yrke.
Djurförsök bör förbjudas i de fall då andra metoder
kan ge samma insikter som försöket, och studenterna
skall genomgå en kurs med träning i etisk
diskussion. De skall också ha god kunskap om den
aktuella artens naturliga beteenden och
livsbetingelser innan de får handskas med djuren och
skall, där så är möjligt, erbjudas djurförsöksfria
alternativ. Samtliga djurförsök i utbildningar bör
snarast möjligt ersättas med djurförsöksfria
alternativ.

Utskottets ställningstagande

I förarbetena till djurskyddslagen (prop.
(1987/88:93) betonade jordbruksministern vikten av
att djurförsöken begränsas till att avse bara sådana
fall då det är angeläget från allmän synpunkt att
försöket utförs. Dit kunde enligt ministern inte
räknas undervisningen på grundskole- och
gymnasienivå.

Som utskottet framhöll våren 2002 (bet.
2001/02:MJU7) finns i dag mycket goda möjligheter
att inom utbildningen på alla nivåer använda
alternativa metoder till djurförsök. Av regeringens
skrivelse Användning av försöksdjur (skr.
2001/02:48) framgår att verksamhet med levande djur
på grundskole- och gymnasienivå endast förekommer i
vissa utbildningar och där huvudsakligen i syfte att
träna och utbilda elever att vårda och sköta djur.
Enligt uppgift från CFN har de djurförsöksetiska
nämnderna under år 2000 endast prövat en ansökan om
användning av försöksdjur på grundskole- och
gymnasienivå. Ansökan gällde utbildning som syftar
till att sköta och hantera djur. I sitt remissvar
över betänkandet Djurförsök (SOU 1998:75) påpekar
Jordbruksverket att utredningens förslag att undanta
sedvanligt hållande av djur från etiskt godkännande
är formulerat på ett sådant sätt att det är osäkert
vilka konsekvenser ett sådant undantag kan komma att
få och att detta därför bör bli föremål för
ytterligare utredning. Jordbruksverket och CFN
upprepar i sin åtgärdsplan behovet av en översyn av
försöksdjursanvändningen inom undervisningen. Även
jordbruksministern har i frågesvar framhållit en
utredning om försöksdjursanvändning inom
utbildningen som viktig men ville avvakta
Jordbruksverkets och CFN:s kommande föreskrifter
samt redovisningen av Djurförsöksetiska utredningen
innan initiativ tas till en sådan utredning (svar på
fråga 2001/02:1266). Som framgår av utskottets
redogörelse ovan har betänkandet Etisk prövning av
djurförsök (SOU 2002:86) nyligen avlämnats, och
enligt vad utskottet inhämtat är föreskrifter under
utarbetande i Regeringskansliet.
Den största användningen av djur i undervisningen
sker på universitets- och högskolenivå. Användningen
förekommer i en mängd sammanhang och är komplex.
Prövningen måste göras från fall till fall, och i
likhet med regeringen anser utskottet att den även
fortsättningsvis lämpligen bör vara en uppgift för
de djurförsöksetiska nämnderna. I sitt remissvar
över betänkandet Djurförsök (SOU 1998:75) framhöll
CFN de problem som förekommer vid
försöksdjursanvändningen inom högskoleområdet.
Djuranvändningen är här av betydligt större
omfattning än inom grundskole- och
gymnasieutbildningen och innefattar ofta ingrepp på
djuren eller åtgärder som påverkar djurens
situation. I betänkandet konstaterar utredaren att
djurförsök inom utbildningen ofta är en upprepning
av tidigare experiment. Eftersom den kunskap som
skall överföras till de studerande redan existerar,
är det möjligt att i många fall ersätta dessa
djurförsök med alternativa metoder. Det kan vara
fråga om dels metoder som har utvecklats inom
forskningen, dels metoder som har tagits fram
särskilt för att användas inom utbildningen. Som
utskottet anförde våren 2002 behöver emellertid
försöksdjursanvändningen sannolikt även i framtiden
ingå i vissa utbildningar, t.ex. där studenterna
behöver biologiska, biomedicinska eller veterinära
kunskaper från djurförsök i sin blivande yrkesroll.
Dessa frågor kommer också att få sin belysning i den
aviserade utredningen om försöksdjursanvändningen
inom utbildningsväsendet. Det bör framhållas att
universiteten i vissa fall har antagit egna
riktlinjer för försöksdjursverksamheten som är
strängare än vad lagstiftningen kräver.
Slutligen vill utskottet hänvisa till betänkandet
Etisk prövning av djurförsök (SOU 2002:86) där
utredaren anser att sådan djuranvändning för
undervisning som innehåller moment där eleverna lär
sig eller tränar på att avliva djur eller på att
göra vissa ingrepp på dem, t.ex. operativa ingrepp,
injektioner, blodavtappning eller annan liknande
behandling, även fortsättningsvis bör omfattas av
bestämmelserna om djurförsök. Förslaget innebär
emellertid att viss försöksdjursanvändning inom
utbildningen undantas från bestämmelserna om
djurförsök. Med den ändring i 4 § första stycket
djurskyddslagen (1988:534) som trädde i kraft den 1
januari 2003 (prop. 2001/02:93, bet. 2001/02:MJU20)
kommer emellertid även dessa djur att omfattas av de
allmänna kraven på god djurmiljö.
De synpunkter som framförs i motionerna MJ463 (s)
och MJ490 (mp) torde enligt utskottets mening få sin
belysning inom ramen för den kommande utredningen om
användningen av försöksdjur inom
utbildningsväsendet. Med hänvisning härtill och till
vad utskottet anfört ovan föreslås att motionerna i
berörda delar lämnas utan riksdagens vidare åtgärd.

Genetiskt modifierade djur

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande (s) om
Djurskyddsmyndighetens ansvar för statistiken
över användningen av transgena försöksdjur
med hänvisning till pågående
utredningsarbete.

Motionen

Enligt motion MJ463 (s) bör det vara en uppgift för
Djurskyddsmyndigheten att föra statistik över
användningen av transgena försöksdjur (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Användningen av genetiskt modifierade djur syftar
bl.a. till att förstå den genetiska bakgrunden till
sjukdomar. Som anförs i regeringens skrivelse
Användning av försöksdjur (skr. 2001/02:48) har
utvecklingen inom gentekniken medfört att genetiskt
modifierade försöksdjur används i allt högre grad.
Det är emellertid inte alltid möjligt att på förhand
bedöma vad en genetisk förändring kommer att
innebära för djuret. Av dessa skäl anser utskottet
det vara särskilt viktigt att med stor uppmärksamhet
följa och bedöma hur det genetiskt modifierade
djuret påverkas. Den djurförsöksetiska prövningen,
som har att ta hänsyn till å ena sidan försökets
betydelse och å andra sidan lidandet för djuret, är
enligt utskottets mening av stor betydelse för att
säkerställa att genetiskt modifierade djur inte
utsätts för onödigt lidande. Mot den bakgrunden
anser utskottet det angeläget att en översyn görs av
de etiska bedömningsgrunder som nämnderna tillämpar.
Av tilläggsdirektiven till den djurförsöksetiska
utredningen (dir. 2001:80 och 2002:165) framgår att
utredaren skall beskriva verksamheten med
framställning av genetiskt modifierade djur och om
möjligt utreda i vilken omfattning genetiskt
modifierade djur är utsatta för lidande. Utredaren
skall vidare bedöma om nuvarande bestämmelser är
tillräckliga för att säkerställa djurskyddet för
genetiskt modifierade djur och behovet av
ytterligare statistiska uppgifter om framställning
och användning av genetiskt modifierade djur. Vid
behov skall utredaren föreslå åtgärder för att
minimera det lidande som dessa djur kan vara utsatta
för och lämna förslag om ändrade eller nya
bestämmelser på området. Uppdraget skall
slutredovisas senast den 1 december 2003. I avvaktan
härpå anser utskottet att motion MJ463 (s) yrkande 3
bör lämnas utan vidare åtgärd.

Internationellt arbete på
försöksdjursområdet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att tre motionsyrkanden
(v, kd, mp) om förbud mot tester med djur av
kosmetiska och hygieniska produkter och ett
motionsyrkande (mp) om märkning av
djurtestade produkter lämnas utan vidare
åtgärd. Utskottet hänvisar till ett nyligen
antaget direktiv och till det arbete på
området som pågår inom EU.

Motionerna

I motion MJ256 (kd) påtalas behovet av att Sverige
inom EU verkar för en förbudslagstiftning mot
djurtestning av kosmetika och hygienprodukter
(yrkande 1). Enligt motion MJ370 (mp) bör EU:s
program för testning av kemikalier omformuleras
utifrån behovet av alternativa testmetoder.
Motionärerna anser det angeläget att Sverige mycket
aktivt driver på för att programmet skall bli ett
incitament i arbetet med att avskaffa användningen
av försöksdjur. Motionären i motion MJ456 (v) anser
att regeringen inom EU kraftfullt bör verka för
införande av förbud mot kosmetikatester på djur.

Enligt motion MJ490 (mp) bör djurtestade produkter
märkas så att konsumenterna har möjlighet att välja
bort dem (yrkande 26).

Utskottets ställningstagande

Inom flera områden pågår på det internationella
planet arbete som berör användningen av försöksdjur.
Förutom det arbete som har som huvudsakligt syfte
att skydda försöksdjuren pågår samarbete i olika
former inom t.ex. läkemedels- och kemikalieområdet.

När det gäller kosmetiska och hygieniska produkter
finns inom EU gemensamma krav på säkerhetstestning
av sådana produkter, vilket indirekt minskar behovet
av försöksdjur eftersom nationella särkrav inte
ställs. Gemensam dokumentation och regler för
användning av vissa typer av ämnen (färgämnen,
konserveringsmedel och UV-filter) minskar också
användningen av försöksdjur. Inom EU pågår även
arbete med att följa utvecklingen av alternativa
metoder för säkerhetsbedömning av kosmetiska och
hygieniska produkter. Arbetet äger rum inom den
vetenskapliga kommittén för kosmetika under
kommissionen i ECVAM och den europeiska
branschorganisationen för kosmetikatillverkare
(COLIPA).
I slutet av november 2001 lade kommissionen fram
ett ändrat förslag till parlamentets och rådets
direktiv om ändring av kosmetikadirektivet
(KOM(2001) 697 slutlig). Förslaget innebär bl.a. att
tester av kosmetiska och hygieniska slutprodukter på
djur och marknadsföring av sådana produkter skall
förbjudas inom hela EU. Förbudet föreslås träda i
kraft tre år efter det att direktivet genomförts av
medlemsstaterna. Kommissionen kommer att arbeta för
att alternativa metoder som validerats på
gemenskapsnivå snabbt skall godkännas av OECD, och
det kommer att bli obligatoriskt att utan dröjsmål
införa validerade alternativa testmetoder för
beståndsdelar i kosmetika så snart sådana metoder
finns tillgängliga. Vidare föreslås förbud mot
tester av beståndsdelar och kombinationer av
beståndsdelar på djur liksom obligatorisk användning
av validerade alternativa metoder så snart sådana
metoder finns tillgängliga.
Enligt direktiv 2000/41/EG framflyttades för andra
gången det datum efter vilket djurförsök är
förbjudna för beståndsdelar och kombinationer av
beståndsdelar som ingår i kosmetiska produkter till
den 30 juni 2002. Parlamentet och rådet har
emellertid nyligen enats om en sjunde ändring av
direktivet. Parlamentet fattade beslut i frågan den
15 januari 2003 och rådet den 27 januari 2003.
Besluten innebär att test- och marknadsföringsförbud
införs som träder i kraft så snart alternativa
metoder är tillgängliga och senast sex år efter
direktivets ikraftträdande. Då man har bedömt att
det kommer att ta längre tid än sex år att utveckla
alternativa metoder och med hänsyn till OECD:s
inställning i frågan medges beträffande
marknadsföringsförbud för tre typer av tester en
längre tidsperiod, maximalt tio år. Det
marknadsföringsförbud för djurtestad kosmetika som
infördes genom den sjätte ändringen av
kosmetikadirektivet och som i praktiken trädde i
kraft den 1 juli 2002 har därmed upphävts.
Riktlinjer skall utarbetas för den information som
får ges på produkterna om att inga djurtester har
utförts.
I likhet med motionärerna i motionerna MJ256 (kd)
yrkande 1, MJ370 (mp) och MJ456 (v) anser utskottet
ett förbud inom EU mot tester med djur av kosmetiska
och hygieniska produkter vara av största vikt.
Likaså anser utskottet att det från svensk sida har
lagts ned ett förtjänstfullt arbete för att få till
stånd ett sådant förbud. Med detta uttalande och med
hänvisning till vad som anförts ovan föreslår
utskottet att motionerna lämnas utan vidare åtgärd.
Enligt kosmetikadirektivet kommer informationen
till konsumenterna att förbättras genom att märkning
av icke djurtestade produkter blir tillåten, dvs.
märkning anses inte utgöra ett tekniskt
handelshinder. Kommissionen kommer att utfärda
riktlinjer för märkningen. Med det anförda föreslår
utskottet att även motion MJ490 (mp) yrkande 26
lämnas utan vidare åtgärd från riksdagens sida.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Allmänt om användningen av försöksdjur
(punkt 1)

av Sven-Erik Sjöstrand (v) och Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 1. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:MJ490 yrkande 31 och avslår
motionerna 2002/03:MJ457 och 2002/03:MJ463 yrkandena
1, 8, 12 och 13.

Ställningstagande

Enligt vår mening bör de djurförsöksetiska nämnderna
i sin bedömning av ett försöksdjurs eventuella
lidande alltid utgå från försiktighetsprincipen. Mot
denna bakgrund anser vi att försök på apor vid
medicinsk forskning bör förbjudas. Som anförs i
motion MJ490 (mp) bör en utredning tillsättas för
att undersöka möjligheten att införa totalförbud mot
användandet av apor och eventuellt andra arter i
försöksdjursverksamheten. Detta bör ges regeringen
till känna.

2. Handlingsplaner för begränsning av
djurförsök (punkt 2)

av Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 2. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:MJ324 och avslår motionerna
2002/03:MJ316 yrkande 1, 2002/03:MJ371,
2002/03:MJ463 yrkandena 4 och 5 samt 2002/03:MJ490
yrkandena 24 och 28.

Ställningstagande

Som anförs i motion MJ324 (mp) krävs noggrann
planering av försöksdjurspolitiken och tydliga
politiska mål. Ett rimligt mål kan vara att
användningen av försöksdjur skall minska med 5 %
under 2003 och därefter med 10 % per år. Regeringen
bör utreda vilka styrsystem som bör användas för att
en sådan utveckling skall kunna uppnås. Detta bör
ges regeringen till känna.

3. Den djurförsöksetiska prövningen (punkt 5)

av Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 3. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:MJ490 yrkande 32 delvis och
avslår motionerna 2002/03:MJ316 yrkandena 2-6 och 8,
2002/03:MJ463 yrkandena 7, 9-11 och 14 samt
2002/03:MJ490 yrkande 27.

Ställningstagande

I motion MJ490 (mp) framförs ett flertal förslag när
det gäller de djurförsöksetiska nämndernas
verksamhet. Endast folkvalda ledamöter i nämnden
skall ha rösträtt, djurskyddsorganisationerna bör ha
rätt att överklaga besluten och nämnderna skall ha
tillgång till experter på alternativa metoder.
Djurskyddslagen bör ändras så att ansvarig veterinär
eller myndighet får samma juridiska möjligheter att
ingripa vid allt lidande, och de som har deltagit
vid godkännande av ett djurförsök bör närvara vid
minst ett försökstillfälle. Det bör vidare vara
obligatoriskt för ledamöterna att vid något
tillfälle mellan försöken besöka djuren, och
ledamöter och personal som handskas med djuren,
inklusive forskarna, skall ha goda kunskaper om de
berörda djurens naturliga levnadssätt, speciella
behov och beteenden. Slutligen bör nämnderna inte
kunna tillåta djurförsök där djurförsöksfria
alternativ finns att tillgå. Detta bör ges
regeringen till känna.

4. Internationellt arbete på
försöksdjursområdet (punkt 9)

av Sven Gunnar Persson (kd) och Sven-Erik
Sjöstrand (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 4. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:MJ456 och avslår motionerna
2002/03:MJ256 yrkande 1, 2002/03:MJ370 och
2002/03:MJ490 yrkande 26.

Ställningstagande

Inom EU har man under lång tid arbetat för förbud
mot kosmetikatester på djur och mot försäljning av
djurtestad kosmetika. Dessa förbud har ett brett
stöd hos befolkningen och i parlamentet. Nu har
parlamentet och rådet nyligen fattat beslut om
förbud mot tester och marknadsföring av kosmetiska
och hygieniska produkter. Förbuden skall träda i
kraft så snart alternativa metoder är tillgängliga
och senast sex år efter direktivets ikraftträdande.
Enligt vår mening är denna tidsutdräkt inte
acceptabel. Regeringen bör kraftfullt verka för att
besluten ändras så att förbud införs omedelbart och
utan beaktande av den tidpunkt då alternativa
metoder till djurförsök kan finnas tillgängliga.
Detta bör ges regeringen till känna.
Särskilt yttrande

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Allmänt om användningen av försöksdjur

av Sven-Erik Sjöstrand (v).

En av utgångspunkterna i Vänsterpartiets politik när
det gäller djurförsök, vilket också framgår av vårt
partiprogram, är att de plågsamma djurförsöken skall
avskaffas och ersättas med laboratoriebaserade
forskningsmetoder.

En handlingsplan för minskning av samtliga
djurförsök är enligt min mening nödvändig. För den
fortsatta utvecklingen av en forskning som inte
kräver djurförsök finns även behov av en strategi
för minskning och på sikt total avveckling av
försöken. Strategin, som bör ha som utgångspunkt
bl.a. djurens smärtupplevelser, bör utformas så att
den bidrar till att djurförsöken, och särskilt de
plågsamma försöken, minskar. En strategi är
emellertid inte tillräcklig; den måste även
fullföljas i det praktiska arbetet.
Det är av stor betydelse att de forskningsområden
identifieras där djurförsöken helt kan fasas ut. Det
finns forskningsområden där djurförsök enligt
Vänsterpartiets mening är helt förkastliga från
etisk synpunkt. Som exempel kan nämnas vissa
djurförsök inom försvarsmakten, där syftet med
försöken inte endast är moraliskt tveksamt utan helt
enkelt onödigt.
Jag har valt att inte reservera mig på dessa
punkter eftersom jag förutsätter att den nya
djurskyddsmyndigheten kommer att arbeta med
frågorna.
Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden
2002

2002/03:MJ256 av Tuve Skånberg och Holger Gustafsson
(kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att
Sverige inom EU verkar för en förbudslagstiftning
mot djurtestning av kosmetika och hygienprodukter.

2002/03:MJ285 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om djurförsöksstatistik.

2002/03:MJ316 av Birgitta Ohlsson (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ta fram
konkreta handlingsplaner för begränsning av
försöksdjursanvändningen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
djurförsöksnämnderna tillförs personella resurser
i form av handläggande tjänstemän.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att varje
försöksdjursnämnd tillförs en adjungerad veterinär
och en etolog.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att forskare som
ansöker om att få utföra försök på djur och
tillsynsmyndigheterna åläggs att efter försöket
lämna in rapporter till de djurförsöksetiska
nämnderna.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det blir en
skyldighet för de djurförsöksetiska nämnderna att
anmäla misstanke om brott.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att samtliga
beslut som fattas av de djurförsöksetiska
nämnderna måste kunna prövas juridiskt.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att den nya
djurskyddsmyndigheten ges i uppdrag att bygga upp
en databas över alternativa metoder.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att den nya
djurskyddsmyndigheten ges i uppdrag att upprätta
ett centralt arkiv över ansökningarna till de
djurförsöksetiska nämnderna.

2002/03:MJ324 av Åsa Domeij och Mikaela Valtersson
(mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om målprecisering för arbetet
med att minska användningen av försöksdjur.

2002/03:MJ370 av Åsa Domeij och Mikaela Valtersson
(mp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om kemikalietestning och
användningen av försöksdjur.

2002/03:MJ371 av Marianne Carlström och Mona
Berglund Nilsson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en minskning av
användningen av försöksdjur.

2002/03:MJ456 av Tasso Stafilidis (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om införande av förbud mot
kosmetikatester på djur.

2002/03:MJ457 av Tasso Stafilidis (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att djuranvändningen skall
förbjudas i de fall det finns alternativ till
försöksdjursverksamheten.

2002/03:MJ463 av Jan Emanuel Johansson (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om djur som
försöksobjekt.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
djurförsöksstatistiken.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om transgena
försöksdjur.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att användningen
av försöksdjur skall halveras.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om plågsamma
djurförsök.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om försöksdjur inom
utbildningsväsendet.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
djurskyddsorganisationernas talerätt och möjlighet
att överklaga besluten.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utvärdering av
djurförsök.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om etologisk
kompetens i de djurförsöksetiska nämnderna.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att de
djurförsöksetiska nämnderna tillförs kompetens om
alternativa metoder.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att de
djurförsöksetiska nämndernas status ändras från
rådgivande till beslutande.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om föreskrifter för
vård och skötsel av försöksdjur.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om apor i försök.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att föreskrifterna
och de allmänna råden skall vara tidsbegränsade.

2002/03:MJ490 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om omedelbart stopp
för vissa djurförsök.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om undantag från
djurskyddslagen för försvarets djur.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om märkning av
djurtestade produkter.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en avgift på
försöksdjur.

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en avvecklingsplan
för djurförsök.

29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om åtgärder för att
få fram godkända alternativ till djurförsök.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om djurförsök i
universitetsutbildningen.

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en utredning om
totalförbud mot djurförsök på vissa arter.

32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om de
djurförsöksetiska nämnderna.