Miljö- och jordbruksutskottets betänkande
2002/03:MJU4
Ändring i djurskyddslagen
Sammanfattning
I betänkandet behandlas proposition 2001/02:93
Ändringar i djurskyddslagen, m.m. såvitt avser
förslaget till lag om ändring i 16 § djurskyddslagen
(1988:534). Propositionen i övriga delar behandlades
av riksdagen våren 2002 (bet. 2001/02:MJU20, rskr.
2001/02:257). Riksdagens beslut innebär att alla
djur skall omfattas av djurskyddslagens bestämmelser
om att djur skall hållas och skötas så att det
främjar djurets bästa. Tidigare gällde lagen endast
lantbrukets djur, försöksdjur och djur som används
för tävling. Vidare infördes i lagen ett
bemyndigande för regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, Jordbruksverket att meddela
föreskrifter om villkor för försäljning eller annan
överlåtelse av djur. Bemyndigandet gör det också
möjligt att förbjuda försäljning eller överlåtelse
av djur för att hindra att verksamheten äger rum
under olämpliga former eller på olämpliga platser.
Härigenom kan bl.a. problemen med dålig djurhållning
vid häst- och andra djurmarknader minskas.
Föreskrifterna gäller också verksamhet som inte är
yrkesmässig. Bestämmelserna i fråga om brott mot
djurskyddslagen skärptes.
Regeringens förslag till ändring i 16 §
djurskyddslagen innebär krav på tillstånd för den
som yrkesmässigt eller i större omfattning håller,
föder upp, upplåter eller säljer sällskapsdjur eller
hästar. Tillstånd krävs även för den som tar emot
sällskapsdjur eller hästar för förvaring och
utfodring. Regeringens förslag innebär en utvidgning
av tidigare krav på tillstånd och utgör en s.k.
teknisk föreskrift som förutsätter ett visst
anmälningsförfarande enligt EG-rätten. Utskottet
föreslog mot den bakgrunden att lagförslaget i denna
del och två motionsyrkanden som väckts med anledning
därav samt ett motionsyrkande från allmänna
motionstiden 2001 skulle uppskjutas till
riksmötet 2002/03. Riksdagen beslutade i enlighet
med utskottets förslag. Anmälningsförfarandet är nu
avslutat. Några följdmotioner har inte väckts under
den motionstid som har löpt under hösten 2002.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
ändring i 16 § djurskyddslagen och avstyrker
motionsyrkandena.
I betänkandet finns 2 reservationer.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Krav på tillstånd
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i djurskyddslagen (1988:534) såvitt avser
16 §. Därmed bifaller riksdagen proposition
2001/02:93 punkt 1 i denna del samt avslår
motionerna 2001/02:
MJ34 yrkande 7 delvis och 2001/02:MJ35 yrkande 4.
Reservation 1 (m, kd, mp)
2. Straffsanktioner m.m.
Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ34 yrkande 7
delvis.
3. Utbildning av hästägare
Riksdagen avslår motion 2001/02:MJ474 yrkande
2.
Reservation 2 (v, mp)
Stockholm den 24 oktober 2002
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Per Westerberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per
Westerberg (m), Åsa Domeij (mp), Sinikka Bohlin (s),
Alf Eriksson (s), Rune Berglund (s), Sven Gunnar
Persson (kd), Christina Axelsson (s), Carina Ohlsson
(s), Jan Andersson (c), Jan-Olof Larsson (s), Bengt-
Anders Johansson (m), Christin Nilsson (s), Rolf
Lindén (s), Anita Brodén (fp), Sven-Erik Sjöstrand
(v), Jan-Evert Rådhström (m) och Marie Wahlgren
(fp).
2002/03
MJU4
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Våren 2002 behandlade utskottet proposition
2001/02:93 Ändringar i djurskyddslagen, m.m.
Ändringarna innebär bl.a. att alla djur skall
omfattas av djurskyddslagens bestämmelser om att
djur skall hållas och skötas så att det främjar
djurets bästa. Tidigare gällde djurskyddslagen
(1988:534) endast lantbrukets djur, försöksdjur och
djur som används för tävling. Vidare infördes i
lagen ett bemyndigande för regeringen eller, efter
regeringens bemyndigande, Jordbruksverket att
meddela föreskrifter om villkor för försäljning
eller annan överlåtelse av djur. Bemyndigandet gör
det också möjligt att förbjuda försäljning eller
överlåtelse av djur för att hindra att verksamheten
äger rum under olämpliga former eller på olämpliga
platser. Härigenom kan bl.a. problemen med dålig
djurhållning vid häst- och andra djurmarknader
minskas. Föreskrifterna gäller också verksamhet som
inte är yrkesmässig. Bestämmelserna i fråga om brott
mot djurskyddslagen skärptes. På förslag av
utskottet beslutade riksdagen i enlighet med
propositionen i dessa delar (prop. 2001/02:93, bet.
2001/02:MJU20).
I propositionen föreslås även ändringar i 16 §
djurskyddslagen. Ändringarna innebär krav på
tillstånd för den som yrkesmässigt eller i större
omfattning håller, föder upp, upplåter eller säljer
sällskapsdjur eller hästar. Tillstånd krävs även för
den som tar emot sällskapsdjur eller hästar för
förvaring och utfodring. Regeringens förslag innebär
en utvidgning av tidigare krav på tillstånd och
utgör en ändring av en teknisk föreskrift, varför
ett visst anmälningsförfarande förutsätts enligt EG-
rätten (direktiv 98/34/EG). För att detta förfarande
skulle kunna iakttas föreslog utskottet att
behandlingen av 16 § i lagförslaget jämte två
motionsyrkanden som väckts med anledning av
propositionen i denna del samt ett motionsyrkande
från allmänna motionstiden 2001 skulle uppskjutas
till riksmötet 2002/03. Riksdagen beslutade i
enlighet med utskottets förslag.
Anmälningsförfarandet är nu avslutat. Några
följdmotioner har inte väckts under den motionstid
som har löpt under hösten 2002. I detta betänkande
behandlar utskottet propositionen och motionerna i
den uppskjutna delen. Förslagen i motionerna återges
i bilaga 1.
Lagförslaget återges i bilaga 2.
Ändringarna i 16 § djurskyddslagen föreslås träda i
kraft den dag regeringen bestämmer.
Utskottets överväganden
Krav på tillstånd
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
ändring i 16 § djurskyddslagen (1988:534)
bl.a. så att tillstånd krävs för den som
yrkesmässigt eller i större omfattning
håller, föder upp, upplåter eller säljer
sällskapsdjur eller hästar. Utskottet
tillstyrker vidare att den som tar emot
sällskapsdjur eller hästar för förvaring och
utfodring skall ha tillstånd för
verksamheten.
Utskottet avstyrker två motionsyrkanden (m,
kd) om sådan ändring av 16 § att
tolkningssvårigheter inte uppstår när det
gäller begreppet verksamhet av större
omfattning.
Utskottet instämmer i allt väsentligt i
syftet med ett motionsyrkande (v) om vikten
av hästägares kunskap om hästen och hästens
behov men föreslår att motionen i denna del
lämnas utan vidare åtgärd.
Propositionen
Den som yrkesmässigt eller i större omfattning
håller, föder upp, upplåter eller säljer
sällskapsdjur eller hästar skall enligt regeringens
förslag ha tillstånd till verksamheten. Tillstånd
krävs även för den som tar emot sällskapsdjur eller
hästar för förvaring och utfodring. Regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande,
Jordbruksverket skall få meddela föreskrifter om
undantag från krav på tillstånd.
Motionerna
När det gäller frågan om tillståndspliktig
djurhållning anförs i motion MJ34 (m) att förslaget
till 16 § djurskyddslagen bör ändras så att
tolkningsproblem inte kan uppstå vid bedömning av
vad som är yrkesmässig djurhållning eller
djurhållning i större omfattning. Paragrafen bör
även kompletteras med krav på tillstånd i förväg av
den som bedriver verksamheten, och brott mot
bestämmelsen bör vara straffsanktionerat
(yrkande 7). Enligt motion MJ35 (kd) bör 16 §
djurskyddslagen ändras så att tillstånd krävs endast
för den som på yrkesmässiga grunder håller
sällskapsdjur eller hästar. Bedömningen av vad som
är större omfattning kommer enligt motionärerna att
medföra orimliga gränsdragningar (yrkande 4).
Enligt motion MJ474 (v) bör hästägare genomgå en
grundläggande utbildning om hästhållning eller på
annat sätt visa att de har nödvändiga kunskaper om
hästens behov (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
I sin nuvarande lydelse innehåller 16 §
djurskyddslagen (1988:534) en bestämmelse som bl.a.
innebär att den som yrkesmässigt eller i större
omfattning föder upp eller säljer hundar eller tar
emot hundar för förvaring och utfodring måste ha
tillstånd till verksamheten. Tillståndskravet
omfattar t.ex. den som bedriver kennel- och
fodervärdsverksamhet men däremot inte den som t.ex.
håller en stor mängd draghundar eller hyr ut
vakthundar för kortare eller längre tid. Som
regeringen anför är dessa verksamheter, som ofta
främst bygger på ekonomiska intressen, emellertid av
sådan karaktär att de kräver att den ansvariga
personen har goda kunskaper om djur och även i
övrigt har förutsättningar för att driva
verksamheten. Mot den bakgrunden anser utskottet i
likhet med regeringen att bestämmelsen om
tillståndskrav bör vidgas till att gälla den som
håller eller upplåter hundar yrkesmässigt eller i
större omfattning.
Behov av kontroll över verksamheten genom krav på
tillstånd föreligger emellertid inte bara
beträffande hundar. Även yrkesmässig hantering eller
hantering i större omfattning av andra sällskapsdjur
kräver goda kunskaper hos den ansvariga och lämpliga
utrymmen för verksamheten. Utskottet delar därför
regeringens uppfattning att bestämmelsen bör
utvidgas till att omfatta alla sällskapsdjur.
I djurskyddslagen finns redan i dag krav på
tillstånd för verksamhet som innebär upplåtande av
hästar eller användning av hästar i
ridskoleverksamhet. Enligt utskottets mening kräver
även annan yrkesmässig hantering i större omfattning
av hästar, såsom fodervärdsverksamhet eller
försäljning av hästar på marknader, mycket goda
kunskaper hos den ansvariga och utrymmen som är
lämpliga för ändamålet. Som regeringen anför finns
emellertid anledning att anta att sådan verksamhet
inte sällan styrs av ekonomiska intressen på
bekostnad av djurens välfärd. Mot den bakgrunden
finner utskottet, som delar regeringens uppfattning
härvidlag, att bestämmelsen i 16 § djurskyddslagen
bör utvidgas även såvitt avser hästar så att också
hållande, uppfödning, försäljning och mottagande av
hästar för förvaring och utfodring omfattas av
kravet på tillstånd när verksamheten är yrkesmässig
eller av större omfattning. Med hänsyn till den
föreslagna utvidgningen av bestämmelsens
tillämpningsområde anser utskottet i likhet med
regeringen att Jordbruksverket bör ges möjlighet att
utfärda föreskrifter om undantag från kravet på
tillstånd. Som anförs i propositionen kan undantag
t.ex. vara befogat för den som på landsbygden håller
ladugårdskatter i större omfattning eller för den
som föder upp möss eller andra smådjur.
Den nuvarande tillståndspliktens omfattning
behandlades av utskottet våren 1988 i samband med
att den nu gällande djurskyddslagen antogs av
riksdagen (prop. 1987/88:93, bet. JoU 1987/88:22). I
specialmotiveringen till lagen anförde
departementschefen att en verksamhet för att
omfattas av tillståndsplikt antingen skall bedrivas
i yrkesmässiga former eller äga rum i större
omfattning. Å ena sidan behöver enligt
departementschefen den omständigheten att en
verksamhet ger ett viss ekonomiskt utbyte inte
innebära att verksamheten är tillståndspliktig. Å
andra sidan kan en rörelse som är av en viss
omfattning falla under tillståndstvånget även om den
inte bedrivs av ekonomiska skäl. Utskottet ansåg att
detta uttalade ger viss vägledning rörande
omfattningen av den föreslagna tillståndsplikten. Om
så erfordras skulle enligt utskottet en precisering
kunna göras genom verkställighetsföreskrifter eller
inom ramen för tillsynsmyndighetens verksamhet.
Utskottet vidhåller sin uppfattning och konstaterar
samtidigt att Jordbruksverket i och med regeringens
förslag ges möjlighet att meddela föreskrifter om
undantag från kravet på tillstånd. Mot denna
bakgrund och med hänvisning till vad utskottet
anfört ovan tillstyrker utskottet regeringens
förslag såvitt avser ändring i 16 § djurskyddslagen.
Med det anförda bör motionerna MJ34 (m) och MJ35
(kd) i berörda delar lämnas utan riksdagens åtgärd.
Med anledning av motion MJ34 (m) vill utskottet
tillägga att det utvidgade tillståndskravet börjar
gälla fr.o.m. den dag lagen i denna del träder i
kraft, dvs. den dag regeringen bestämmer. Tillstånd
kommer därmed att krävas för redan etablerade
verksamheter och vara en förutsättning för nya
verksamheter. När det gäller motionens krav på
straff för den som inte iakttar tillståndsplikten
vill utskottet erinra om att enligt 36 §
djurskyddslagen i dess nuvarande lydelse skall den
som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot bl.a.
16 § i lagen dömas till böter eller fängelse högst
ett år. De förslag om ändringar som antogs av
riksdagen våren 2002 (bet. 2001/02:MJU20) och som
träder i kraft den 1 januari 2003 innebär bl.a.
skärpning av straffbestämmelserna. Motionen i denna
del avstyrks.
Som utskottet anfört ovan syftar det krav på
tillstånd för verksamhet med sällskapsdjur och
hästar som regeringen föreslår till garantier för
att den som omhänderhar sådana djur också har mycket
goda kunskaper om djuren. Utskottet har således
ingen annan uppfattning än motionärerna i motion
MJ474 (v) om vikten av att den som har hästar i sin
vård också har erforderlig kunskap om och förmåga
att tillgodose hästens behov. Utskottet är
emellertid inte berett att tillmötesgå motionens
yrkande om mer formaliserade krav på utbildning i
ämnet. Med det anförda bör motionen i denna del
lämnas utan vidare åtgärd från riksdagens sida.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Krav på tillstånd (punkt 1)
av Per Westerberg (m), Åsa Domeij (mp), Sven
Gunnar Persson (kd), Bengt-Anders Johansson (m)
och Jan-Evert Rådhström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i djurskyddslagen (1988:534) såvitt avser
16 § och tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 1. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2001/02:93 punkt 1 i denna del
och motion 2001/02:MJ34 yrkande 7 delvis samt avslår
motion 2001/02:MJ35 yrkande 4.
Ställningstagande
Redan i dag har många kommuner svårigheter att i
ärenden om tillstånd enligt 16 § djurskyddslagen
(1988:534) avgöra huruvida en viss verksamhet
omfattar så många djur att den kan anses bedrivas i
större omfattning och därmed vara tillståndspliktig.
Bland annat har ärenden om tillstånd för verksamhet
med pälsdjur av denna anledning kommit att ta
oproportionerligt stora resurser i anspråk för de
ansvariga kommunala nämnderna. Med bestämmelsens
nuvarande utformning är kommunerna dessutom
förhindrade att överlåta till Jordbruksverket att
fastställa gränsdragningen, vilket bl.a. resulterat
i att tillämpningen varierar över landet. Detta
förhållande anser vi otillfredsställande.
Regeringens förslag om utvidgat krav på tillstånd
för den som yrkesmässigt eller i större omfattning
bedriver verksamhet med sällskapsdjur, hästar och
pälsdjur kan enligt vår mening leda till ytterligare
tolkningsproblem när det gäller ifrågavarande
bestämmelse. Vi tillstyrker emellertid regeringens
förslag till ändring i 16 § men anser, i likhet med
motionären i motion MJ34 (m), att regeringen bör
återkomma med förslag om sådan ändring i paragrafen
att regeringen eller, efter regeringens
bemyndigande, Jordbruksverket ges möjlighet att
meddela föreskrifter om tillståndsplikt för viss
djurhållning. Enligt vår mening bör av
föreskrifterna framgå vid vilket antal djur av
respektive djurslag en verksamhet är
tillståndspliktig. Vad ovan anförts bör ges
regeringen till känna.
2. Utbildning av hästägare (punkt 3)
av Åsa Domeij (mp) och Sven-Erik Sjöstrand (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 2. Därmed bifaller
riksdagen motion 2001/02:MJ474 yrkande 2.
Ställningstagande
Som anförs i motion MJ474 (v) beror de flesta fall
av vanvård av hästar på bristande kunskap om hästen
och hästens behov. För att hejda en utveckling som
innebär alltfler upptäckta fall av vanvårdade hästar
bör hästägare genomgå en grundläggande utbildning om
hästhållning eller på annat sätt visa att de har
nödvändiga kunskaper om hästens behov. I
utbildningen bör ingå bl.a. kunskap om foder,
hästars kroppsspråk och sociala beteenden, enklare
hovvård och vanliga sjukdomar. Dessutom bör
hästägaren känna till vad som bör finnas i ett
husapotek för hästen och hur denna utrustning skall
användas. Det är också betydelsefullt att hästägaren
har grundläggande kunskaper om hästens utrustning
och hur denna påverkar hästen. Utbildningen bör även
göra tydligt det ansvar det innebär att äga och ha
hand om hästar. Detta bör ges regeringen till känna.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Regeringen (Jordbruksdepartementet) föreslår i
proposition 2001/02:93 att riksdagen antar
regeringens förslag till lag om ändring i
djurskyddslagen (1988:534).
Motionerna
Följdmotioner
2001/02:MJ34 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tillståndspliktig
djurhållning.
2001/02:MJ35 av Caroline Hagström m.fl. (kd):
4. Riksdagen beslutar avseende ändring i 16 §
djurskyddslagen i enlighet med vad som anförs i
motionen.
Motion från allmänna motionstiden 2001
2001/02:MJ474 av Jonas Ringqvist m.fl. (v):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kunskapskrav på
hästägare.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag