Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2002/03:MJU2

Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske medanslutande näringar

---

Sammanfattning

I betänkandet behandlas förslagen i
budgetpropositionen för år 2003 om anslag inom
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar, jämte 53 motionsyrkanden.
Riksdagen har den 4 december 2002 fastställt ramen
för utgiftsområdet till 10 480 979 000 kr. Detta
innebär en ökning av ramen med 20 500 000 kr
jämfört med regeringens förslag.

Utgiftsområdet omfattar 39 anslag fördelade på sju
politikområden. Det mest omfattande av dessa är
Livsmedelspolitikområdet som omfattar i första hand
verksamhet som avser jordbruks- och
trädgårdsnäringarna, fiskerinäringen samt livsmedel.
Övriga politikområden är Landsbygdspolitik,
Djurpolitik, Samepolitik, Skogspolitik,
Utbildningspolitik och Forskningspolitik.
Regeringens förslag om medelsanvisning på anslag
m.m. tillstyrks utom såvitt avser anslagen 25:1
Sveriges lantbruksuniversitet, 42:6 Ersättningar för
viltskador m.m. och 43:12 Livsmedelsverket där
utskottet med bifall till en motion (s, v, mp)
föreslår en höjning med sammanlagt 20 500 000 kr
jämfört med regeringens förslag. I övriga delar
ställer sig utskottet bakom de bedömningar som
regeringen har redovisat. Övriga motioner avstyrks.
Ungefär 51 % av utgifterna finansieras från EU-
budgeten. Merparten av EU-stödet avser obligatoriska
åtgärder såsom arealersättning, djurbidrag,
intervention och exportbidrag. Därtill kommer
delfinansierade stöd och ersättningar som
förutsätter nationell medfinansiering. Till dessa
hör det nya landsbygdsprogrammet och den nya
strukturplanen för fiskerinäringen i Sverige.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens
redovisning av resultatbedömningen.
I betänkandet finns 5 reservationer och 4
särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar

Riksdagen anvisar anslag för budgetåret 2003
under utgiftsområdet enligt utskottets förslag i
bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen delvis
proposition 2002/03:1 volym 11 utgiftsområde 23
punkt 11 och bifaller motion 2002/03:Fi230
yrkande 10 samt avslår motionerna 2002/03:MJ207
yrkandena 2 och 3, 2002/03:MJ222, 2002/03:MJ255,
2002/03:MJ259, 2002/03:MJ275 yrkande 1,
2002/03:MJ422 yrkande 20, 2002/03:MJ424 yrkandena
6–9, 11, 12, 15, 16, 19, 26 och 28, 2002/03:MJ425
yrkande 9, 2002/03:MJ428 yrkande 19,
2002/03:MJ435 yrkandena 1 och 2, 2002/03:MJ444
yrkandena 8–13, 2002/03:MJ447, 2002/03:MJ487
yrkandena 5, 12, 14, 25, 30 och 37 och
2002/03:Fi232 yrkande 21 delvis.

2. Vissa bemyndiganden

Riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2003,
a) i fråga om ramanslaget 42:3 Djurhälsovård och
djurskyddsfrämjande åtgärder, fatta beslut som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 11 100 000 kr efter år 2003
(avsnitt 4.8.3),
b) i fråga om ramanslaget 42:5 Bekämpande av
smittsamma husdjurssjukdomar, fatta beslut som
inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär
utgifter på högst 3 500 000 kr under år 2004
(avsnitt 4.8.5),
c) i fråga om ramanslaget 43:5 Arealersättning
och djurbidrag m.m., fatta beslut som inklusive
tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på
högst 5 029 000 000 kr under år 2004 (avsnitt
5.8.5),
d) i fråga om ramanslaget 43:6 Intervention och
exportbidrag för jordbruksprodukter, fatta beslut
som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär
utgifter på högst 2 000 000 kr under år 2004
(avsnitt 5.8.6),
e) i fråga om ramanslaget 44:1 Åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur, fatta beslut om
stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden
innebär utgifter på sammanlagt högst 2 880 000
000 kr fördelade på högst 1 230 000 000 kr år
2004, 985 000 000 kr år 2005, 520 000 000 kr år
2006, 85 000 000 kr år 2007 och 60 000 000 kr
därefter (avsnitt 6.8.1),
f) i fråga om ramanslaget 44:2 Från EG-budgeten
finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och
struktur, fatta beslut som inklusive tidigare
gjorda åtaganden innebär utgifter på sammanlagt 3
180 000 000 kr för-delade på högst 1 310 000 000
kr år 2004, 1 160 000 000 kr år 2005, 560 000
000 kr år 2006, 90 000 000 kr år 2007 och 60 000
000 kr därefter (avsnitt 6.8.2),
g) i fråga om anslaget 44:6 Återföring av skatt
på handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m., fatta
beslut om åtagande som medför utgifter på högst
187 000 000 kr under år 2004 och 186 000 000 kr
under år 2005 (avsnitt 6.8.6),
h) i fråga om ramanslaget 45:1 Främjande av
rennäringen m.m., fatta beslut om stöd som
inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär
utgifter på högst 4 000 000 kr efter år 2003
(avsnitt 7.6.1),
i) i fråga om ramanslaget 26:1 Forskningsrådet
för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:
Forskning och samfinansierad forskning, fatta
beslut om stöd som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på sammanlagt högst
350 000 000 kr fördelade på högst 215 000 000 kr
under år 2004, högst 115 000 000 kr under år 2005
och högst 20 000 000 kr under år 2006 (avsnitt
8.2).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:1
volym 11 utgiftsområde 23 punkterna 1, 2 och
4–10.

3. Tillgång till viss kredit

Riksdagen bemyndigar regeringen att för år 2003
låta Statens jordbruksverk ha tillgång till en
kredit på myndighetens särskilda räntekonto för
EU-verksamhet i Riksgäldskontoret på högst 5 500
000 000 kr (avsnitt 5.8.1). Därmed bifaller
riksdagen proposition 2002/03:1 volym 11
utgiftsområde 23 punkt 3.

4. Principerna för utbetalning av vissa
stöd

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ206
yrkande 3, 2002/03:MJ314 yrkande 2 och
2002/03:MJ487 yrkande 8.

5. Förändring av ersättningen för
produktionsbortfall vid epizootiutbrott

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ487 yrkande
26.
Reservation 1 (c)

6. Utbildning och forskning inom jordbruks-
och livsmedelsområdet

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ421
yrkande 2, 2002/03:MJ424 yrkande 20 och
2002/03:MJ487 yrkandena 27 och 33.
Reservation 2 (kd)
Reservation 3 (c)

7. Säkerställande av den norrländska
jordbruksforskningen

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ389 och
2002/03:MJ407.
Reservation 4 (c)

8. Ytterligare tjänster vid Sveriges
lantbruksuniversitet

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ354 och
2002/03:MJ421 yrkande 3.

9. Finansiering av ekologisk forskning vid
Stiftelsen Biodynamiska
Forskningsinstitutet

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ464
yrkande 2 och 2002/03:
MJ487 yrkande 28.
Reservation 5 (c, mp)

10. Skogsforskning

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ340.

11. Kollektiv forskning om grönytesektorn
och fritidsodlingen

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ469 yrkande 1.

Stockholm den 5 december 2002

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Per Westerberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per
Westerberg (m), Sinikka Bohlin (s), Alf Eriksson
(s), Rune Berglund (s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar
Persson (kd), Christina Axelsson (s), Lars Lindblad
(m), Carina Ohlsson (s), Jan Andersson (c), Jan-Olof
Larsson (s), Bengt-Anders Johansson (m), Christin
Nilsson (s), Anita Brodén (fp), Sven-Erik Sjöstrand
(v), Marie Wahlgren (fp) och Gunnar Goude (mp).

2002/03

MJU2

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens
och motionärernas förslag till fördelning av
utgifterna m.m. under utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar.
Regeringens förslag till utgifter har utformats i
samarbete med Vänsterpartiet. Detta förslag
återfinns i bilaga 3.

Utskottet har inhämtat information från
representanter för Jordbruksdepartementet och
Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, om
konsekvenserna av 2003 års budgetförslag under
anslaget 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet.
Utskottet har även uppvaktats av representanter för
Sametinget, Svenska samernas riksförbund, SSR,
Sveriges Veterinärförbund, Lantbrukarnas
riksförbund, LRF, samt markägare vid Emån.
I ärendet har också inkommit skrivelser från bl.a.
lärarna vid stordjurskliniken vid SLU.

Bakgrund

Utgiftsområdet omfattar 39 anslag fördelade på sju
politikområden. Det mest omfattande politikområdet
är Livsmedelspolitik som omfattar i första hand
verksamhet som avser jordbruks- och
trädgårdsnäringarna, fiskerinäringen samt livsmedel.
Övriga politikområden är Landsbygdspolitik,
Djurpolitik, Samepolitik, Skogspolitik,
Utbildningspolitik och Forskningspolitik. Inom
utgiftsområdet ryms följande myndigheter: Statens
jordbruksverk, Statens utsädeskontroll, Statens
växtsortnämnd, Fiskeriverket, Statens
veterinärmedicinska anstalt, Centrala
försöksdjursnämnden, Statens livsmedelsverk,
Livsmedelsekonomiska institutet, Sveriges
lantbruksuniversitet samt Skogsstyrelsen och
skogsvårdsstyrelserna. För budgetåret 2003 föreslår
regeringen att sammanlagt 10,5 miljarder kronor
anslås för utgiftsområdet. Anslagna medel för
utgiftsområdet minskar med ca 4,3 miljarder kronor
jämfört med budgetåret 2002 bl.a. till följd av att
utbetalningen av arealersättningar enligt
regeringens förslag utbetalas under år 2002. Ungefär
51 % av utgifterna finansieras från EU-budgeten.
Merparten av EU-stödet avser obligatoriska åtgärder
såsom arealersättning, djurbidrag, intervention och
exportbidrag. Därtill kommer delfinansierade stöd
och ersättningar som förutsätter nationell
medfinansiering. Till dessa hör det nya
landsbygdsprogrammet och den nya strukturplanen för
fiskerinäringen i Sverige.

Utgifterna inom utgiftsområdet styrs till stor del
av EU:s regelverk och kan påverkas endast genom
förändringar av regelverket som styr den gemensamma
jordbrukspolitiken och den gemensamma
fiskeripolitiken. Återflödet från EU bruttoredovisas
i den svenska statsbudgeten, dvs. inkomsterna från
EU redovisas på inkomsttitel och motsvaras, ibland
med viss tidsförskjutning, av en utgift på
statsbudgetens utgiftssida.

Utgifterna inom utgiftsområdet har ökat
kontinuerligt sedan Sverige blev medlem i EU och är
mer än dubbelt så höga jämfört med åren före EU-
medlemskapet (löpande priser). Till stor del
förklaras detta av att ett antal nya EU-stöd införts
åren 1996–2002. Framför allt gäller detta
miljöersättningar och arealstöd. Nedgången i
utgifterna år 2000 är följden av en senarelagd
utbetalning av arealstödet inom jordbruket medan
nedgången år 2003 är följden av en tidigareläggning
av detta stöd.

Utskottets överväganden

Skogspolitik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet har inget att erinra mot
regeringens redovisning och resultatbedömning
av verksamheten inom området.
Propositionen

Omfattning m.m.

Området Skogspolitik omfattar den skogspolitik som
riksdagen har beslutat, senast år 1993.
Skogspolitiken följs upp i särskild ordning och en
redovisning med eventuella förslag till justeringar
görs till riksdagen vart fjärde år.

Inom politikområdet ryms de flesta statliga
ekonomiska medel som har beslutats för att nå de
skogspolitiska målen. I budgetpropositionen
behandlas särskilt Skogsvårdsorganisationen som
består av Skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna.
Skogsstyrelsen är central förvaltningsmyndighet med
ansvar för frågor som rör skogsbruket och
chefsmyndighet för de tio regionala
skogsvårdsstyrelserna. På Gotland fullgör
länsstyrelsen skogsvårdsstyrelsens uppgifter under
en försöksperiod t.o.m. den 31 december 2006.
Den skogspolitik som beslutades av riksdagen år
1993 kännetecknas av att den har två jämställda mål,
ett produktionsmål och ett miljömål.
Produktionsmålet innebär att skogen och skogsmarken
skall utnyttjas effektivt och ansvarsfullt så att de
ger en uthålligt god avkastning. Skogsproduktionens
inriktning skall ge handlingsfrihet i fråga om
användningen av vad skogen producerar. Miljömålet
innebär att skogsmarkens naturgivna
produktionsförmåga skall bevaras. Biologisk mångfald
och genetisk variation i skogen skall säkras. Skogen
skall brukas så att växt- och djurarter som
naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar att
fortleva under naturliga betingelser och i
livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper
skall skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess
estetiska och sociala värden skall värnas.

Resultatbedömning, analys m.m.

Produktionen av svenska skogsindustriprodukter var
under år 2001 relativt konstant jämfört med
föregående år. Exportvärdet för massa uppgick till
15,5 miljarder kronor, för papper till 58 miljarder
kronor och för sågade trävaror till 19,5 miljarder
kronor. Det samlade värdet av exporten av
skogsindustriprodukter var 109 miljarder kronor
jämfört med 106 miljarder kronor år 2000. Detta
utgör drygt 14 % av det totala exportvärdet för
landet. Sysselsättningen i skogsnäringen beräknas
till ca 98 000 personer år 2001. Den har minskat med
53 % sedan år 1980 och med 32 % sedan år 1990.

Den sammanlagda avverkningen år 2001 beräknas till
ca 78 miljoner kubikmeter, vilket är ungefär samma
nivå som år 2000. Avverkningens bruttovärde år 2000
beräknas till 20 miljarder kronor, varav
avverkningskostnader 7 miljarder kronor och
rotnettovärde 13 miljarder kronor. Importen av
rundvirke och flis var 16 % lägre under år 2001 än
under år 2000. Enligt konsekvensanalyser som utförts
i Skogsstyrelsens regi bör det vara möjligt att
successivt utöka den uthålliga årliga
avverkningsnivån under den närmaste 100-årsperioden
från nuvarande ca 80 miljoner kubikmeter till ca
100 miljoner kubikmeter. Även med dessa höga
avverkningsnivåer kommer virkesförrådet att
fortsätta öka liksom andelarna lövträd, äldre
lövträdsrik skog, äldre skog och antalet gamla grova
träd. Grundläggande förutsättningar för denna
utveckling är en fortsatt strävan att nå de
skogspolitiska målen.
I utvärderingen år 1998 av skogspolitiken
konstaterades brister både när det gäller
produktionsmålet och miljömålet. Utvärderingen
visade på ytterligare behov av insatser i form av
rådgivning i produktions- och miljöfrågor och
tillsyn särskilt vad gäller återväxtåtgärder. Vidare
behövs ökade insatser för områdesskydd.
Skogsvårdsorganisationens uppdragsverksamhet har
fortsatt att minska i omfattning. Den utgör numera
knappt 30 % av verksamheten och 40 % av
omsättningen. Minskningen under år 2001 förklaras
bl.a. av minskad beställning av s.k. gröna
skogsbruksplaner.
Det ekonomiska resultatet för
Skogsvårdsorganisationen minskade år 2001 till 2,6
miljoner kronor jämfört med 4,5 miljoner kronor år
2000.
Utvärderingen av skogspolitiken visar att arbetet
på miljösidan har haft en positiv utveckling under
hela 1990-talet, men att det har skett ett negativt
trendbrott när det gäller föryngringsresultaten. Det
finns således fortfarande brister som måste rättas
till om skogspolitikens miljömål skall nås. Även
röjningsaktiviteten ligger kvar på alltför låg nivå.
Regeringen anför att insatser kommer att krävas både
av skogsnäringen själv och av
Skogsvårdsorganisationen i syfte att nå de båda
skogspolitiska målen. Även de förslag som regeringen
har redovisat i propositionen Svenska miljömål –
delmål och åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130,
bet. 2001/02:MJU3), bl.a. när det gäller
miljökvalitetsmålet Levande skogar, kommer att
ställa stora krav på engagemang från
Skogsvårdsorganisationens sida. Dessutom behandlas
skog och skogsbruk i flera av de övriga
miljökvalitetsmålen. Regeringen framhåller som
angeläget att myndighetens arbetsformer utvecklas
vidare i syfte att på ett effektivt sätt nå goda
resultat.
Rådgivning har enligt regeringen visat sig vara
ett effektivt sätt för att uppnå skogspolitikens
mål. Rådgivningen är också ett mer effektivt medel
för att nå skogspolitikens mål än omfattande
statliga subventioner som tillämpas i många andra
länder.
Riksrevisionsverket har inte haft några
invändningar i revisionsberättelsen för år 2001 för
Skogsvårdsorganisationen. Ekonomistyrningsverket har
gett Skogsstyrelsen högsta betyg i sin EA-värdering.

Utgiftsutveckling

Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende
politikområdet Skogspolitik är följande (i miljoner
kronor).

------------------------------------------------------
|Utfall |Anslag |Utgifts- |Förslag |Beräknat|
| | | | | |
| | |prognos |anslag |anslag |
------------------------------------------------------
|2001 |20021 |2002 |2003 |2004 |
------------------------------------------------------
|453 |519 |542 |534 |496 |
------------------------------------------------------
1 Inklusive beslut till följd av förslag till
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
2002 i samband med den ekonomiska vårpropositionen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inget att erinra mot regeringens
redovisning och resultatbedömning inom området
skogspolitik.

41:1 Skogsvårdsorganisationen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelstilldelning under anslaget och
avstyrker en motion (c) om resurser till
Skogsstyrelsen för bekämpning av
svampsjukdomen Gremmeniella.

Propositionen

Anslaget disponeras av Skogsstyrelsen som är central
förvaltningsmyndighet för skogsfrågor och
chefsmyndighet för skogsvårdsstyrelserna.

Regeringen bedömer anslagsbehovet för år 2003 till
300 991 000 kr. Den pågående försöksverksamheten med
vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län
innebär bl.a. att skogsvårdsstyrelsen har inordnats
i länsstyrelsen t.o.m. år 2006. För utförande av
arbetet med miljökvalitetsmålet Levande skogar vid
Länsstyrelsen i Gotlands län föreslår regeringen
därför att 184 000 kr överförs från anslaget
41:1 Skogsvårdsorganisationen till anslaget
32:1 Länsstyrelserna m.m. fr.o.m. år 2002. För
budgetåret 2004 beräknas anslagsbehovet till
307 650 000 kr.
Regeringen bedömer att högre ambitioner inom EU om
ökat samarbete kring skogsfrågor kommer att ställa
större krav på svenskt engagemang. Kostnaderna för
EU-arbetet kommer därmed att öka för såväl
Regeringskansliet som centrala myndigheter om
Sverige skall ha en aktiv och ledande roll i frågor
som berör skogsnäringen och den internationella
skogspolitiken. Därutöver har anslagsnivån justerats
i syfte att begränsa statlig konsumtion, vilket
innebär en minskning med 2 123 000 kr för år 2003.

Motionen

I motion MJ207 (c) begärs resurser till
Skogsstyrelsen för inventering och rådgivning för
att bekämpa svampsjukdomen Gremmeniella (yrkande 2)
och för forskning om svampsjukdomen Gremmeniella
(yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

I samband med riksdagens behandling av
budgetpropositionen för år 2002 uttryckte utskottet
sin oro för verkningarna av svampsjukdomen
Gremmeniella (bet. 2001/02:MJU2). Eftersom utskottet
ansåg regeringens förslag om medelstilldelningen
under anslaget väl avvägt var utskottet inte berett
att förorda ytterligare resurser i enlighet med den
då aktuella motionen. Utskottet gör samma bedömning
när det gäller den för år 2003 föreslagna
medelstilldelningen. Härutöver anser utskottet att
det generellt bör ankomma på
Skogsvårdsorganisationen att inom befintliga ramar
vidta de åtgärder som kan anses påkallade. Utskottet
har även inhämtat att Skogsstyrelsen arbetar med
övervakning av sjukdomens utbredning bl.a. genom
satellitövervakning och enkäter till skogsägare.
Utskottet, som därmed tillstyrker regeringens
förslag i denna del, avstyrker med det anförda
motion MJ207 (c) yrkandena 2 och 3. Det kan
tilläggas att motioner om resurser till forskning om
svampsjukdomen Gremmeniella behandlas under
politikområdet Forskning längre fram i betänkandet.

41:2 Insatser för skogsbruket

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelstilldelning under anslaget och
avstyrker en motion (c) om höjning av
anslaget. Vidare avstyrker utskottet en
motion (c) om resurser för plantering och
skötsel av lövskog.

Propositionen

Anslaget som disponeras av Skogsstyrelsen täcker
kostnaderna för statsbidrag enligt förordningen
(1993:555) om statligt stöd till skogsbruket och
förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och
landsbygdsåtgärder. Anslaget finansierar bidrag till
sådant ädellövskogsbruk som regleras särskilt i
skogsvårdslagen (1979:429) och vissa natur- och
kulturmiljövårdsåtgärder. Vidare täcker det statens
kostnader för biotopskydd, naturvårdsavtal och
försöksverksamhet med skogsmarkskalkning m.m.

Anslaget finansierar sedan sin tillkomst år 1994
vissa administrationskostnader hos
Skogsvårdsorganisationen. Dessa kostnader får när
det gäller de förordningsreglerade statsbidragen
uppgå till högst 2 miljoner kronor för år 2003.
Utfallet för år 2001 uppgick till 1,4 miljoner
kronor. Därtill kommer Skogsvårdsorganisationens
kostnader för naturvårdsavtal och biotopskydd, som
får uppgå till högst 37 miljoner kronor under
år 2003.
Anslagssparandet består till största delen av
beslutade men ännu ej utbetalade stöd. Bland annat
försköts bidragsutbetalningar avseende stödet till
ädellövskog till år 2002 till följd av att
notifieringen av stödet hos EU blev klar först i
januari 2002.
Mot bakgrund av vad regeringen föreslagit i
propositionen Svenska miljömål – delmål och
åtgärdsstrategier (prop. 2000/01:130, bet.
2001/02:MJU3) bör extra insatser göras för
biotopskydd och naturvårdsavtal även under år 2003.
Regeringen avser att behandla utvärderingen och
Skogsstyrelsens förslag till åtgärder i en
skogspolitisk proposition som avses presenteras i
början av mandatperioden och har för avsikt att där
återkomma med överväganden som föranleds av
utvärderingen.
Regeringen anser att anslaget liksom hittills till
viss del bör kunna disponeras för
Skogsvårdsorganisationens administrationskostnader,
även vad gäller sådana kostnader som direkt är
relaterade till biotopskydd och naturvårdsavtal.

Motionerna

Enligt motion MJ447 (c) delvis bör anslaget höjas
med 20 miljoner kronor. Medlen bör användas för
plantering och skötsel av ädellövskog. Även i motion
MJ428 (c) begärs mer resurser för plantering och
skötsel av lövskog (yrkande 19).

Utskottets ställningstagande

När det gäller förslagen i motionerna MJ447 (c) och
MJ428 (c) om resurser till åtgärder för att gynna
lövskogen får det anses ankomma på
Skogsvårdsorganisationen att inom befintliga ramar
vidta de åtgärder som kan anses påkallade. Det kan
tilläggas att, enligt vad utskottet inhämtat,
Skogsstyrelsen bedriver rådgivning som bl.a. syftar
till ökade arealer av lövskog och disponerar medel
för anläggning av lövskog. De i motionerna framförda
yrkandena om höjning av anslaget ryms inte inom den
av riksdagen fastställda ramen för utgiftsområdet.
Därmed tillstyrker utskottet propositionen i denna
del och avstyrker motionerna i berörda delar.

41:3 Internationellt skogssamarbete

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelstilldelning under anslaget och
avstyrker två motioner (kd) om ytterligare
resurser för skoglig kompetens vid Sveriges
beskickningar utomlands.

Propositionen

De utgifter som belastar anslaget är bl.a.
alleuropeiskt skogssamarbete, uppföljning av FN:s
miljö- och utvecklingskonferens i Rio de Janeiro år
1992 och vissa projektkostnader och resekostnader
vid deltagande i Internationella tropiska
timmerorganisationen. Regeringen har beslutat att
1 miljon kronor av anslagssparandet år 2001 skall
dras in.

För budgetåret 2003 bedöms anslagsbehovet till
1 405 000 kr. För budgetåret 2004 beräknas
anslagsbehovet vara oförändrat. Under år 2003
kommer bl.a. det alleuropiska skogssamarbetet, det
svenska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet
samt Sveriges deltagande i Världskongressen att
kräva ökade medel inom anslaget.

Motionerna

I motion MJ424 (kd) begärs en höjning av anslaget
med 1 miljon kronor utöver regeringens förslag
(yrkande 28 delvis). Enligt motionerna MJ424 och
MJ425 från samma parti bör medlen användas för
skoglig kompetens vid svenska beskickningar
utomlands (yrkandena 26 respektive 9).

Utskottets ställningstagande

Som utskottet vid flera tillfällen framhållit delar
utskottet uppfattningen i motionerna MJ424 och MJ425
(båda kd) om vikten av ett aktivt svenskt agerande i
internationella skogsfrågor (bl.a. bet.
2001/02:MJU2). Samtidigt har utskottet framhållit
att regeringens strävan är att minska antalet
specialtjänster inom utlandsrepresentationen.
Utskottets ställningstagande kvarstår. Med
hänvisning härtill och till finansutskottets förslag
om utgiftsram för utgiftsområde 23 (bet.
2002/03:FiU1), vilket senare har godkänts av
riksdagen, tillstyrker utskottet regeringens förslag
om medelstilldelning under anslaget och avstyrker
motionerna i berörda delar.

41:4 Från EG-budgeten finansierade
medel för skogsövervakning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelstilldelning under anslaget 41:4.

Djurpolitik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet har inget att erinra mot
regeringens redovisning och resultatbedömning
av verksamheten inom området.

Propositionen

Omfattning m.m.

Politikområdet omfattar verksamhet som avser djur
som människan håller samt den del av faunavården som
avser viltvård.

Djurområdet omfattar verksamhet vid
Jordbruksverket med
distriktsveterinärorganisationen, Statens
veterinärmedicinska anstalt (SVA), Livsmedelsverket,
Centrala försöksdjursnämnden (CFN), Veterinära
ansvarsnämnden, Naturvårdsverket och Sametinget samt
länsstyrelserna.
Djurskyddet är prioriterat, och en väl fungerande
tillsyn har enligt regeringen särskilt hög
prioritet. Sverige arbetar ständigt med att se över
djurskyddslagen (1988:534) och
djurskyddsförordningen (1988:539) för att anpassa
regleringen efter djurens behov i så stor
utsträckning som möjligt.

Resultatbedömning, analys m.m.

Det goda svenska djurhälsoläget har kunna behållas
under år 2001. År 2001 dominerades av utbrotten av
mul- och klövsjuka i Storbritannien och av BSE-
frågan. Djursjukdomssituationen i Sverige var
jämförelsevis lugn under år 2001. På grund av mul-
och klövsjukeutbrotten i EU pågick dock arbete med
föreskrifter och tillståndsgivning bl.a. gällande
transport till slakt för att minimera eventuella
risker. Ett begränsat utbrott av Newcastlesjuka
påvisades i södra delen av landet.

Händelserna år 2001 inom EU har på ett tydligt
sätt visat hur viktigt det är för enskilda länder
att ha en mycket god beredskap mot epizootier och
andra allvarliga smittsamma djursjukdomar inklusive
zoonoser. Jordbruksverket har påbörjat ett
beredskapsprojekt i syfte att förbättra samarbetet
mellan berörda myndigheter och utarbetar en
omfattande beredskapsplan anpassad för stora
utbrott.
Två miljoner kronor av SVA:s budget disponeras för
att följa resistensutvecklingen avseende antibiotika
inom olika former av djurhållning. Resistensläget i
Sverige är jämförelsevis gott men ökat resande och
handel med djur och livsmedel över nationsgränserna
innebär risk för att nya resistensgener sprids till
bakterier hos djur och människor i landet. De extra
budgetmedel som har tilldelats SVA för åren
2001–2003 för smittskydd i kretslopp och ökad
fodersäkerhet i syfte att främja ekologisk
produktion har använts till att finansiera tjänster
inom berörda områden samt till nya
forskningsprojekt.
Veterinärinsatserna i Sverige utvecklas alltmer
mot sjukdomsförebyggande åtgärder. När det gäller
debiterade behandlingar fortsätter dessa att minska
när det gäller animalieproducerande djur medan
profylaxen ökar.
Det ekonomiska resultatet i
distriktsveterinärorganisationen (DVO) var negativt
vid halvårsskiftet 2001 men har sedan dess gradvis
förbättrats. Resultatet beräknas för år 2002 vara i
balans.
Den totala förbrukningen av läkemedel som
distribueras via foder har minskat kraftigt jämfört
med år 1999, trots att en successiv minskning skett
redan under de närmast föregående åren.
Jordbruksverket rapporterar att andelen
hälsokontrollerade slaktsvin visar en ökning även
under år 2001 och omfattar 80 % av totala antalet
uppfödda slaktsvin. Andelen hälsokontrollerade kor
ligger på 83 %. Antalet får har ökat i landet med
närmare 20 000. Anslutningen till fårkontroll och
fårhälsovården ligger kvar på samma nivå, 14 %, som
tidigare år. I det obligatoriska
fiskhälsokontrollprogrammet ingår de fiskodlingar
som har en årsproduktion över 5 ton.
I Sverige fanns i juli 2002 ca 5 000 000 värphöns.
Ekologiskt hållna höns beräknas uppgå till ca
200 000 under år 2002. Den omfattande omställningen
från gamla burar till godkända inhysningssystem går
snabbt framåt och nu befinner sig över hälften av de
svenska värphönsen i tillåtna inhysningssystem. När
det gäller inredda burar är tre modeller godkända
och ytterligare ett fabrikat av inredda burar provas
av Jordbruksverket för godkännande från djurskydds-
och djurhälsosynpunkt enligt reglerna för ny
teknikprovning. Gällande dispenser från kravet på
inredda burar är tidsbegränsade, och för de allra
flesta stallavdelningarna löper dispenserna ut det
sista kvartalet 2002. Sedan augusti 2002 är det inte
längre möjligt att få dispens.
Jämfört med år 2000 minskade
försöksdjursanvändningen enligt EU:s och
Europarådskonventionens definition av djurförsök
under år 2001 med ca 10 000 möss medan användningen
av råttor minskade med 6 000 djur. Totalt användes
270 000 försöksdjur i Sverige. Användningen är den
lägsta på tolv år.
CFN:s finansiella stöd till forskning har under
budgetåret 2002 uppgått till 4,03 miljoner kronor
till 32 forskningsprojekt. Stöden har i likhet med
tidigare år främst riktats mot forskningsområden som
bedömts vara särskilt viktiga för att nå
försöksdjursbesparande effekter. CFN har även under
år 2001 träffat överenskommelser med
läkemedelsföretag om finansiellt stöd för CFN:s
forskningsbeviljande verksamhet. Överenskommelsen
omfattade under år 2001 sammanlagt 1,6 miljoner
kronor. I budgetpropositionen för år 2002 avsattes
5 miljoner kronor extra för år 2002 för att främja
utvecklingen av alternativa försöksdjursmetoder. För
ändamålet beräknades 10 miljoner kronor för år 2003
och 15 miljoner kronor för år 2004. CFN fick
samtidigt i uppdrag att redovisa en utförlig
strategi för hur det ökade anslaget skall användas
för att utveckla alternativa metoder till
djurförsök. Uppdraget redovisades den 1 maj 2002.
Regeringen och de svenska myndigheterna på
området, främst Jordbruksverket och SVA, har under
år 2001 arbetat vidare med principen att det
föreligger ett tydligt samband mellan det sätt på
vilket jordbruket och djurhållningen bedrivs och
kvaliteten hos de livsmedel som produceras.
Satsningarna på förebyggande djursjukvård och
kontrollprogrammen inom animalieproduktionen har
bidragit till det framgångsrika arbetet. Det svenska
arbetet med djurhälsa och djurskydd har därvid
förstärkts.
De senaste årens arbete med etik i djurhållningen
har mött stort gensvar. Djurskydd och djuretiska
aspekter skall enligt regeringen vara en självklar
beståndsdel i den framtida jordbrukspolitiken för
att bidra till säkrare livsmedel och skapa en god
folkhälsa.
Arbetet med att förbättra ekonomin i DVO har varit
framgångsrikt. Rekrytringssituationen inom
veterinärsektorn inger dock oro för framiden.
EU:s nya livsmedelsmyndighet European Food Safety
Authority (EFSA) kommer att få en central roll för
gemenskapens arbete med riskvärderingar som underlag
för beslut som omfattar livsmedelssäkerhet. Det är
enligt regeringen angeläget att Sverige samordnar
sina myndighetsresurser för att delta i gemenskapens
arbete. För att nå framgång bör möjligheten till
intensifierad samverkan mellan Jordbruksverket, SVA,
Livsmedelsekonomiska institutet och Livsmedelsverket
klarläggas för att få till stånd en gemensam
satsning för sektorn och för att den samlade
kompetensen bättre skall kunna möta framtida
utmaningar.
Regeringen framhåller även som viktigt att det
goda smittskyddsläget upprätthålls. Detta sker bl.a.
med hjälp av bekämpande av de epizootiska
sjukdomarna. Erfarenheterna av mul- och
klövsjukeutbrotten i EU visar att det är nödvändigt
att ha en i förväg klart utarbetad strategi för
hantering av stora landsomfattande utbrott av
epizootiska sjukdomar. Jordbruksverket har påbörjat
arbete med att tillskapa en nationell strategi i
detta avseende och också involvera andra myndigheter
i arbetet, såsom SVA, Livsmedelsverket,
Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten,
Beredskapsmyndigheten och Tullverket. Inom
kommissionen pågår arbete under hösten 2002 med
klassificering av alla medlemsstater och tredje
länder med avseende på BSE.
Riksrevisionsverket har lämnat
revisionsberättelser utan invändningar för SVA och
CFN avseende räkenskapsåret 2001. Jordbruksverket
behandlas under avsnittet om Livsmedelspolitik.

Utgiftsutveckling

Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende
politikområdet Djurpolitik är följande (i tusental
kronor).

------------------------------------------------------
|Utfall |Anslag |Utgifts- |Förslag |Beräknat|
| | | | | |
| | |prognos |anslag |anslag |
------------------------------------------------------
|2001 |20021 |2002 |2003 |2004 |
------------------------------------------------------
|407 |450 |417 |445 |444 |
------------------------------------------------------
1 Inklusive beslut till följd av förslag till
tilläggsbudget i samband med 2002 års ekonomiska
vårproposition och förslag till tilläggsbudget i
denna proposition.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inget att erinra mot regeringens
redovisning och resultatbedömning av verksamheten
inom området djurpolitik.

42:1 Statens veterinärmedicinska
anstalt

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelstilldelning under anslaget 42:1.

42:2 Bidrag till
distriktsveterinärorganisationen

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelstilldelning under anslaget och
avstyrker en motion (kd) om sänkning av
anslaget.

Propositionen

Anslaget disponeras för statens bidrag till
distriktsveterinärorganisationen (DVO).
Jordbruksverket är chefsmyndighet för DVO.

Länsstyrelsernas uppgifter beträffande samordning
av åtgärder mot djursjukdomar och brister i
djurskyddet inom länen följer Jordbruksverkets
riktlinjer.
DVO är avpassad främst för att tillgodose behovet
av sjuk- och hälsovård hos djur inom
animalieproduktionen och hos hästar som används i
jord- och skogsbruket. DVO skall i samarbete med
bl.a. den av lantbruksnäringen organiserade
hälsokontrollverksamheten medverka vid förebyggande
åtgärder, delta i kontroll- och bekämpningsprogram
samt utföra officiella veterinäruppgifter.
DVO finansieras till största delen av
uppdragsgivarna, dvs. i första hand djurägarna, och
i övrigt av anslag över statsbudgeten. Anslaget
belastas av kostnader för löner, varav kostnaderna
för jourverksamheten utgör en betydande del, samt
för utbildning och gemensam administration för
organisationen.
Under anslaget anvisas även medel för att minska
avlägset boende djurägares veterinärkostnader för
vård av jord- och skogsbrukets djur.
Anslagsnivån har justerats i syfte att begränsa
statlig konsumtion. Regeringen beräknar
anslagsbehovet till 89 392 000 kr för år 2003 och
till 91 330 000 kr för år 2004.

Motionen

I motion MJ424 (kd) framhålls att, trots minskningen
av antalet veterinärer, anslaget inte har
reducerats. Med undantag av år 1999 har
distriktsveterinärorganisationen också visat
ekonomiskt överskott. Mot den bakgrunden anser
motionärerna en besparing om 20 miljoner kronor
rimlig och kommer inte att ha skadliga effekter på
verksamheten (yrkande 28 delvis).

Utskottets ställningstagande

Utskottet finner regeringens förslag om
medelstilldelning under anslaget väl avvägt. Med
hänvisning härtill och till finansutskottets förslag
om utgiftsram för utgiftsområde 23 (2001/02:FiU1),
vilket har godkänts av riksdagen, avstyrker
utskottet motion MJ424 (kd) yrkande 28 delvis.

42:3 Djurhälsovård och
djurskyddsfrämjande åtgärder

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelstilldelning under anslaget och
avstyrker tre motioner (fp, c) om höjning av
anslaget. Utskottet tillstyrker vidare
regeringens förslag om bemyndigande.

Propositionen

Under anslaget anvisas medel för djurskyddsfrämjande
åtgärder, bl.a. kostnader för provning från
djurskyddssynpunkt av djurhållningssystem,
inredningsdetaljer i stallar och utbildning i
djurskyddstillsyn. Under anslaget anvisas också
medel för djurhälsovård i form av förebyggande
hälsokontroll och till djursjukdatasystemet.

Det av EU till hälften medfinansierade stödet till
biodlingen som i Sverige i huvudsak utnyttjas för
bekämpande av bisjukdomar, totalt omfattande
4 000 000 kr, beviljas för ett år i taget och löper
i enlighet med EU:s budgetår under perioden den
16 oktober till den 15 oktober. Olika
forskningsprojekt för att främja ett gott djurskydd
och en god djurhälsa löper i regel under två till
tre år. Detta innebär att staten behöver åta sig
framtida förpliktelser som inte ryms inom ramen för
redan beviljade anslag. Av denna anledning föreslås
riksdagen bemyndiga regeringen att under år 2003, i
fråga om ramanslaget 42:3 Djurhälsovård och
djurskyddsfrämjande åtgärder, fatta beslut som
inklusive tidigare åtaganden medför utgifter på
högst 11 100 000 kr efter år 2003.
Regeringen bedömer anslagsbehovet till
22 603 000 kr för år 2003.

Motionerna

Enligt motionerna Fi232 (fp) yrkande 21 delvis och
MJ422 (fp) yrkande 20 delvis bör anslaget höjas med
5 miljoner kronor utöver regeringens förslag. Medlen
bör användas för kontroll av efterlevnaden av lagar
och regler inom djurtillsynen. Framför allt behöver
tillsynen av djurtransporter förbättras. I motion
MJ447 (c) delvis begärs en höjning av anslaget med
5 miljoner kronor för bl.a. förbättrad djurhållning
vid pälsfarmer, t.ex. genom vidareutveckling av
burarnas utformning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ingen annan uppfattning än
motionärerna i motionerna Fi232 (fp) och MJ422 (fp)
om vikten av att djurskyddslagen och andra
författningar på djurskyddsområdet efterlevs. Som
framgår av propositionen är djurskyddet en
prioriterad fråga även för regeringen. Av
propositionen framgår vidare att Jordbruksverket den
1 augusti 1998 inledde ett landsomfattande projekt i
syfte att förbättra djurskyddet särskilt i samband
med transporter av djur. Resultatet från projektet
visar att de svenska djurtransporterna sköts väl och
att påtagliga brister i djurskyddet under transport
är ovanliga. Samtidigt visar resultatet att gällande
lagstiftning inte alltid efterlevs fullständigt. För
att fortsatt bistå tillsynsmyndigheterna, åtgärda
påvisade brister i tillsynen av transporter och
utbilda transportörer har Jordbruksverket anställt
två djurskyddsinspektörer. En av dem arbetar
uteslutande med tillsyn av rentransporter jämte
information och rådgivning. Det kan tilläggas att en
av uppgifterna för den nya myndigheten, enligt
regeringens proposition om en ny djurskyddsmyndighet
(prop. 2001/02:189), bör vara att följa och
utvärdera tillämpningen av djurskyddslagen.

Med anledning av motion MJ447 (c) har utskottet
inhämtat att Jordbruksverket haft regeringens
uppdrag att utvärdera tillgängliga
forskningsresultat beträffande minkar, se över
befintligt regelverk och om möjligt föreslå
förbättringar i minkhållningen. I rapporten, som
till stor del bygger på en rapport av kommissionens
vetenskapliga kommitté för djurhälsa och djurskydd,
konstaterar Jordbruksverket att det finns brister i
minkarnas miljö och föreslår en rad förbättringar.
Beträffande chinchilla gav regeringen den 6 april
2000 Jordbruksverket i uppdrag att kartlägga
förekomsten av chinchillafarmer i Sverige och bedöma
behovet av detaljföreskrifter på området. Av
redovisningen framgår bl.a. att hållandet av
chinchilla sannolikt inte uppfyller samtliga
rekommendationer som den 22 juni 1999 antogs inom
ramen för den europeiska konventionen om skydd av
animalieproduktionens djur. Verket ansåg vidare att
uppfödningen är av sådan karaktär att ytterligare
föreskrifter bör meddelas. Regeringen delade denna
uppfattning och gav därför den 5 april 2001
Jordbruksverket ett sådant uppdrag. Uppdraget
delredovisades i juni 2002. Slutredovisningen, som
väntas före årsskiftet 2002/03, kommer att
överlämnas till utredningen om pälsdjursnäringen i
Sverige. I maj 2002 tillkallade regeringen en
särskild utredare med uppgift att utreda två olika
handlingsvägar när det gäller pälsdjursnäringen i
Sverige (dir. 2002:61). I uppdraget ingår bl.a. att
göra en bedömning av vilka åtgärder som, med dagens
kunskap, krävs för att pälsdjursnäringen skall anses
uppfylla djurskyddslagens krav.
Det i motion MJ447 (c) framförda yrkandet om en
höjning av anslaget ryms inte inom den av riksdagen
fastställda ramen för utgiftsområdet. Utskottet, som
finner regeringens förslag om medelstilldelning
under anslaget väl avvägt, tillstyrker regeringens
förslag i denna del. Mot denna bakgrund och med
hänvisning till vad utskottet anfört ovan avstyrks
motionerna Fi232 (fp), MJ422 (fp) och MJ447 (c) i
berörda delar. Utskottet tillstyrker vidare det
bemyndigande som regeringen föreslår.

42:4 Centrala försöksdjursnämnden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelstilldelning under anslaget 42:4.

42:5 Bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelstilldelning under anslaget och
avstyrker två motioner (kd, c) om höjning av
anslaget. Utskottet tillstyrker även
regeringens förslag om bemyndigande.

Propositionen

Anslaget används för bekämpande av och beredskap mot
smittsamma husdjurssjukdomar, varvid ersättning
lämnas enligt epizootilagen (1999:657) och
zoonoslagen (1999:658) samt ersättningar till
djurägare för smittskyddsutredningar med avseende på
zoonosen EHEC. Vidare används anslaget för bidrag
till obduktionsverksamhet samt för utveckling och
genomförande av sjukdomskontroller.

Sverige beslutade att under år 2001 testa
20 000 självdöda, nödslaktade och avlivade
nötkreatur för BSE. Ett EG-beslut som togs i
juni 2001 innebär en utökning av testerna för
svenskt vidkommande. Samtliga länder skall genomgå
en BSE-klassificering under hösten 2002 som kan
komma att påverka omfattningen av tester.
För att säkerställa en kontinuerlig god djurhälsa
och ett gott smittskydd bör regeringen bemyndigas
att under år 2003 ingå ekonomiska förpliktelser i
samband med kontroll- och bekämpningsprogrammen, som
inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter
på högst 3 500 000 kr under år 2004.
Regeringen bedömer anslagsbehovet till
107 100 000 kr för år 2003. Anslagsbehovet för
år 2004 beräknas vara detsamma.

Motionerna

I två motioner begärs höjning av anslaget. Enligt
motion MJ424 (kd) bör anslaget höjas med
10 miljoner kronor utöver regeringens förslag
(yrkande 28 delvis). Vid ett bortfall av
tilläggsgarantierna kan sjukdomssituationen för
mycket allvarliga sjukdomar komma att genomgå en
snabb förändring. Detta kan komma att medföra
kraftigt ökade kostnader för staten, varför de
ekonomiska resurserna till djurhälsovården måste
säkerställas (yrkande 19). I motion MJ447 (c) delvis
begärs ytterligare 30 miljoner kronor. Motionärerna
framhåller att de omfattande BSE-kontrollerna är
nödvändiga för en fortsatt hög livsmedelssäkerhet.
Det finns även behov av ändrade ersättningsregler
för produktionsbortfall vid epizootiutbrott.

Förändring av ersättningarna för
produktionsbortfall vid epizootiutbrott tas upp även
i motion MJ487 (c). Ersättning bör utgå med 100 %
för besättningar anslutna till kontrollprogram och
med 70 % för icke anslutna besättningar
(yrkande 26).

Utskottets ställningstagande

Inledningsvis vill utskottet erinra om den nya
epizootilag (1999:657) som riksdagen antog våren
1999 (prop. 1998/99:88, bet. 1998/99:MJU9). Enligt
den nya lagen utgår, liksom tidigare, full
ersättning för avlivade djur, saneringskostnader och
inkomstförlust medan ersättningen för
produktionsbortfall har reducerats till 50 %.Vid ett
fåtal mycket allvarliga sjukdomar lämnas ersättning
även för produktionsbortfall. I sammanhanget avslog
utskottet en motion (c) om ändring i
ersättningsreglerna i enlighet med motion MJ487 (c).
Utskottet, vars ställningstagande kvarstår,
avstyrker motionen i berörd del.

Mot bakgrund av gällande lagstiftning och med
hänsyn till bl.a. det växande medelsbehovet för
utökad BSA-kontroll finner utskottet regeringens
bedömning av medelsbehovet väl avvägd. Utskottet
förutsätter även att regeringen inom ramen för
disponerade medel söker en lösning vad gäller
allvarliga smittsamma sjukdomar. Därmed tillstyrker
utskottet regeringens förslag om medelstilldelning
under anslaget. Utskottet tillstyrker även det
bemyndigande som regeringen föreslår. De i
motionerna MJ424 (kd) yrkandena 19 och 28 delvis och
MJ447 (c) delvis framförda yrkandena om höjning av
anslaget ryms inte inom den av riksdagen fastställda
ramen för utgiftsområdet. Därmed tillstyrker
utskottet propositionen i denna del och avstyrker
motionerna i berörda delar.

42:6 Ersättning för viltskador m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår, med beaktande av
riksdagens beslut att höja ramen för
utgiftsområdet för år 2003, att anslaget ökas
med 3,5 miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag. Därmed tillstyrker
utskottet en motion (s, v, mp) och avstyrker
två motioner (kd, c) om annan
medelstilldelning.

Propositionen

De utgifter som belastar anslaget avser bidrag till
åtgärder för att förebygga skada av vilt och
ersättning för sådan skada. Rätten till ersättning
regleras i viltskadeförordningen (2001:724).

Riksdagen har gett regeringen till känna att
riksdagen förutsätter att regeringen i arbetet med
förslaget till statsbudget för budgetåret 2003
uppmärksammar huruvida anslagsnivån står i
överensstämmelse med de faktiska förhållandena och
det eventuella behovet av en justering (bet.
2001/02:FiU21, rskr. 2001/02:326). Årets
inventeringar av järv, lo, och varg visar att det i
renskötselområdet skett 54 järvföryngringar, att
järv förekommer regelbundet i 19 och tillfälligt i 7
samebyar. Antalet lodjursföryngringar var 120.
Lodjur förekommer dessutom regelbundet i 4 och
tillfälligt i 8 samebyar. I de svenska
konventionsområdena i Norge har dessutom skett
7 föryngringar av järv och 6 föryngringar av lodjur.
Inventeringsresultatet innebär att antalet
lodjursföryngringar har minskat, medan
rovdjursantalet i övrigt är i huvudsak konstant
sedan den tidigare inventeringen. Från anslaget bör
enligt regeringen övergångsvis finansieras kostnader
om 1 000 000 kr vid länsstyrelserna för övervakning
av jaktbrott.
Regeringen bedömer således anslagsbehovet till
84 000 000 kr för år 2003. För år 2004 beräknas
anslagsbehovet till 83 000 000 kr.

Motionerna

Enligt motion Fi230 (s, v, mp) yrkande 10 delvis bör
anslaget höjas med ytterligare 3,5 miljoner kronor.
I motionen anförs att ersättningen för viltskador
ökades år 2002. Denna ökning bör gälla även år 2003
och avse ersättning för skador och förebyggande
stängselkostnader för varg. Enligt motion MJ424 (kd)
yrkande 28 delvis motsvarar budgetens anslagsnivå
inte full kompensation enligt resultatet av
rovdjursinventeringen för år 2001. Anslaget bör
därför höjas med 4 miljoner kronor utöver
regeringens förslag. I motion MJ447 (c) delvis
begärs en höjning av anslaget med 2 miljoner kronor
som skall användas för bl.a. för rovdjursstängsel.

Utskottets ställningstagande

Vid flera tidigare tillfällen har utskottet uttalat
att det bör vara balans mellan vildlevande arter. I
4 § jaktlagen (1987:259) stadgas bl.a. att viltet
skall vårdas i syfte att dels bevara de viltarter
som tillhör landets viltbestånd och de fågelarter
som förekommer naturligt i landet, dels främja en
med hänsyn till allmänna och enskilda intressen
lämplig utveckling av viltskador. I samband med
behandlingen av budgetpropositionen för år 2002
konstaterade utskottet att skador på tamdjur
orsakade av rovdjur har ökat, liksom kostnaderna för
annan skada av vilt (bet. 2001/02:MJU2). Utskottet
hänvisade till riksdagens behandling våren 2001 av
regeringens proposition om en sammanhållen
rovdjurspolitik (prop. 2000/01:57, bet.
2000/01:MJU9) där utskottet anslöt sig till
regeringens bedömning att ett författningsreglerat
ersättningssystem för skador på rennäringen av
rovdjur skall införas. I likhet med regeringen ansåg
utskottet att som huvudregel skall ersättning för
renar som rivits av rovdjur, liksom i dag, baseras
på rovdjursförekomst enligt de beräkningsgrunder som
angavs i propositionen.

Riksdagen har med anledning av finansutskottets
betänkande 2002/03:
FiU1 den 4 december 2002 fastställt ramarna för
utgiftsområde 23 till 10 480 979 000 kr. Beslutet
innebär en höjning av ramen för utgiftsområdet med
sammanlagt 20 500 000 kr. I samband med
finansutskottets behandling av regeringens förslag i
denna del konstaterade miljö- och jordbruksutskottet
att den ökning av anslaget som riksdagen beslutade
för år 2002 inte kvarstod och förordade i likhet med
motionärerna i motion Fi230 (s, v, mp) att denna
ökning skall gälla även år 2003, framför allt på
grund av skador och förebyggande stängselkostnader
för varg (2002/03:MJU1y). Enligt utskottets mening
bör medelstilldelningen under anslaget 42:6
Ersättning för viltskador m.m. således öka med 3 500
000 kr jämfört med regeringens förslag. Till
anslaget bör därmed anvisas 87 500 000 kr. Det
anförda innebär att miljö- och jordbruksutskottet
tillstyrker regeringens förslag och motion Fi230 (s,
v, mp) yrkande 10 i berörd del och avstyrker
motionerna MJ424 (kd) yrkande 28 och MJ447 (c) i
motsvarande delar. Utöver det anförda har utskottet
inte något att erinra mot regeringens överväganden.

42:7 Djurskyddsmyndigheten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelstilldelning under anslaget och
avstyrker två motioner (m, c) om avskaffande
av anslaget eftersom motionärerna motsätter
sig inrättandet av en särskild
djurskyddsmyndighet.

Propositionen

Anslaget skall disponeras för Djurskyddsmyndighetens
förvaltningskostnader och kostnader för forskning om
djurskydd och djurs välfärd.

Regeringen har föreslagit att en särskild
djurskyddsmyndighet inrättas för att djurskyddet
skall förstärkas och ytterligare fokus skall kunna
läggas på djurskyddsfrågor.
Regeringen har överlämnat en proposition till
riksdagen om inrättande av en särskild
djurskyddsmyndighet (prop. 2001/02:189 En ny
djurskyddsmyndighet) för att djurskyddet därigenom
skall förstärkas. Sedan riksdagen fattat beslut i
frågan kommer en organisationskommitté att lämna
förslag till regeringen vad gäller de praktiska
frågorna vid bildandet av den nya myndigheten.
Anslagsnivån har justerats i syfte att begränsa
statlig konsumtion. Regeringen beräknar
anslagsbehovet för år 2003 till 20 397 000 kr och
för år 2004 till 20 850 000 kr.

Motionerna

Motionärerna i motion MJ444 (m) motsätter sig
skapandet av en ny djurskyddsmyndighet eftersom det
enligt motionärerna inte är genom inrättande av fler
myndigheter utan genom bättre tillsyn som
djurskyddet kan förbättras. Mot den bakgrunden bör
anslaget 42:7 Djurskyddsmyndigheten avskaffas och
Jordbruksverkets tillsyn förstärkas med ytterligare
medel (yrkande 8). Samma synpunkter framförs i
motion MJ447 (c) delvis, där en minskning av
anslaget med 20 miljoner kronor begärs. I stället
för att anslå medel för inrättande av en
djurskyddsmyndighet anser motionärerna att
ytterligare resurser bör anslås för förstärkning av
Jordbruksverkets djurskyddsarbete (se nedan under
anslaget 43:1).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har nyligen tillstyrkt regeringens
proposition En ny djurskyddsmyndighet (prop.
2001/02:189, bet. 2002/03:MJU5). Myndigheten
beräknas kunna påbörja sitt arbete den 1 januari
2004. Med hänvisning till utskottets
ställningstagande, och då utskottet finner
regeringens bedömning av medelsbehovet för
myndigheten väl avvägd, tillstyrker utskottet
regeringens förslag till medelstilldelning under
anslaget och avstyrker motionerna MJ444 (m)
yrkande 8 och MJ447 (c) delvis.

Livsmedelspolitik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet har inget att erinra mot
regeringens redovisning och resultatbedömning
av verksamheten inom politikområdet.
Utskottet avstyrker motionsyrkanden (kd, c)
om att inrätta nya anslag.

Propositionen

Omfattning

Till politikområdet hör EU:s gemensamma jordbrukspolitik – med
undantag för verksamhet hänförlig till rådets
förordning (EG) nr 1257/99 om utvecklingen av
landsbygden och därmed sammanhängande verksamhet –
EU:s gemensamma fiskeripolitik samt verksamheter
tillhörande området säkra livsmedel. Områdets
utgifter bestäms i stor utsträckning av beslut inom
EU men är också till vissa delar, främst vad gäller
delar av området säkra livsmedel, baserade på
nationella beslut.

Politikområdet omfattar vegetabilie- och
animalieproduktion, trädgårdsnäring, fiskerinäring,
livsmedel, konsumentfrämjande åtgärder på
livsmedelsområdet, statistikproduktion på jordbruks-
och livsmedelsområdet, jordbruksadministration,
fiskeriadministration m.m. Centrala
förvaltningsmyndigheter inom politikområdet är
Statens jordbruksverk, Fiskeriverket och
Livsmedelsverket. Andra myndigheter inom
politikområdet är Statens utsädeskontroll, Statens
växtsortnämnd, Livsmedelsekonomiska institutet,
Kustbevakningen och länsstyrelserna.
Internationellt arbete inom jordbruks- och
fiskeområdena avser främst verksamheten inom Förenta
nationernas jordbruks- och livsmedelsorganisation
(FAO), Organisationen för ekonomiskt samarbete och
utveckling (OECD) samt regionala organ och nordiskt
samarbete.
Målet för politikområdet är en ekologiskt,
ekonomiskt och socialt hållbar livsmedelsproduktion.

Resultatbedömning, analys m.m.

Den totala produktionsvolymen för jordbruket i fasta
priser med år 1995 som basår har minskat något
jämfört med föregående år från 43,6 miljarder kronor
till 42,5 miljarder kronor. Minskningen härrör både
från animalie- och vegetabilieproduktionen.
Animalier stod för 21,7 miljarder kronor och
vegetabilier för 18,7 miljarder kronor av den totala
produktionsvolymen. Jordbrukets bidrag till BNP är
ca 1,1 %. Jordbrukets totala intäkter i löpande
priser var 42,2 miljarder kronor år 2001, vilket
innebär en ökning med 1,3 miljarder kronor.
Insatsförbrukningen beräknas ha ökat med ca 5 % från
27,3 miljarder kronor till 28,2 miljarder kronor,
vilket huvudsakligen beror på prisökningar.
Företagsinkomsten har ökat med närmare 0,7 miljarder
kronor jämfört med år 2000 och uppgick år 2001 till
5,8 miljarder kronor. Ökningen beror på höjda
subventioner men även på högre priser på kött och
spannmål. Den procentuella ökningen uppgår därmed
till 13,4 %.

Utbetalningarna av direktstöd har ökat under
perioden 1995–2001. Denna ökning är en följd av
inträdet i EU år 1995 och av att antalet stöd ökat
sedan inträdet, t.ex. olika sorter av miljöstöd och
stöd för gräsensilage. Andelen direktstöd av
jordbrukets totala intäkter har ökat något under
åren. Utbetalningstidpunkter och ändringar i
direktstödens nivåer gör dock att driftöverskottet
kan variera betydligt mellan olika år.
Den ökade globaliseringen och ökad handel innebär
att kraven på ett konkurrenskraftigt svenskt
jordbruk ökar. Det svenska jordbruket måste inte
bara vara konkurrenskraftigt i förhållande till
länderna utanför EU, utan detta måste även gälla i
förhållande till EU:s övriga medlemsstater.
Livsmedelsindustrins förmåga att marknadsföra och
sälja svenskproducerade jordbruksvaror och livsmedel
på export samt förmåga att kunna konkurrera med
import är därvid viktig.
Den höga utnyttjandegraden av produktionskvoterna
kan ses som en indikator på lönsamheten inom det
svenska jordbruket. Produktionskvoterna för mjölk,
socker och spannmål utnyttjas fullt ut. De flesta
andra produktionskvoter visar ett ökat utnyttjande
sedan EU-inträdet, vilket tyder på förbättrad
lönsamhet. Produktionen av spannmål, socker,
stärkelse, mjölk och fågelkött har sedan EU-inträdet
hävdat sig väl.
Produktionen av griskött var i slutet av 1990-
talet ansträngd till följd av låga priser, och
produktionen minskade. Denna produktionstrend har
vänt. Minskningen av antal svin har upphört, och år
2001 ökade antalet suggor med 5 % och antalet
smågrisar med 4 %. Produktionen för år 2002
förväntas därför öka. För en fortsatt positiv
utveckling i sektorn är det viktigt att jordbruket
och livsmedelsindustrin lyckas hävda mervärdet hos
den svenska produktionen. Fågelköttsproduktionen
fortsätter att öka, och under år 2001 ökade den med
ca 6 %.
Till följd av den senaste BSE-krisen har det
beslutats om åtgärder inom EU som t.ex. sänkta tak
för bidragsrätter för handjur och frysning av
bidragsrätter indragna till nationella reserven för
am- och dikor. Åtgärderna syftar till att anpassa
produktionen efter den minskade efterfrågan.
Produktionen i Sverige minskade under år 2001 med
närmare 4 %. För Sveriges del ryms i stort sett den
existerande produktionen inom de nya taken, men en
fortsatt minskning av nötköttsproduktionen är ändå
att vänta. Sveriges handel med jordbruksvaror och
livsmedel ökar. Ökningstakten är procentuellt större
för exporten än för importen, men då importen
värdemässigt nästan är dubbelt så stor som exporten
har handelsunderskottet ökat under år 2001.
Det fytosanitära läget är i stort sett gott. Mot
bakgrund av de problem med växtskadegörare som finns
inom EU innebär dock den fria handeln över gränserna
ett ökat risktagande. Såväl vårt nationella som EU:s
regelverk kommer att behöva samordnas och göras
heltäckande i förhållande till CBD:s riktlinjer.
Det finns skäl att ytterligare höja kompetensen i
molekylärbiologiska tekniker. Det finns anledning
att förvänta att dessa tekniker, som har fått allt
större betydelse som analytiska verktyg, inom kort
även kommer att få standardiserade tillämpningar.
Detta gäller framför allt inom sortidentifiering,
sortkarakteristik, GMO-inblandningar samt
identifiering av utsädesbundna patogener.
Inom resursförvaltningen har utgångspunkten varit
försiktighetsprincipen. De svenska ansträngningarna
att få till stånd en väl utvecklad förvaltningsplan
för torsken i Östersjön har givit betydande resultat
under de senaste åren. Beståndssituationen är
fortsatt kritisk men åtgärderna ses som positiva,
bl.a. av den vetenskapliga expertisen inom ICES.
Bedömningen är dock att ytterligare åtgärder krävs.
Svenskt fiske har tillgång till drygt 40
huvudkvoter, vilka i flera fall uppdelas i
underkvoter. Under de senaste åren har uppfyllelsen
av målet att beslutade fångstkvoter inte skall
överskridas förbättrats avsevärt. Genom målinriktade
insatser har antalet överskridna kvoter minskat från
elva år 1995 till att endast tre preliminärt
överskridits år 2001.
Strukturprogrammen för perioden 1995–1999 har
avslutats under år 2001. Utfallet visar på en total
utnyttjandegrad på 93 % för Mål 5a-programmet och på
82 respektive 83 % för Mål 6 och Pesca. Inom
programmen för den nya perioden har stödinsatserna
minskat. Särskilt inom fiskeflottan har
investeringsviljan sjunkit medan det inom
vattenbruket fortfarande råder en stor
investeringsvilja inom Mål 1. Efterfrågan på stöd
utanför Mål 1 är mycket låg.
Resultatet av reformeringen av den gemensamma
fiskeripolitiken kommer att få en avgörande
betydelse för sektorns framtid. Förutom nödvändiga
förändringar av den gemensamma fiskeripolitiken är
hög kvalitet på och respekten för den vetenskapliga
rådgivningen en förutsättning för en långsiktigt
hållbar fiskeripolitik. De nationella
datainsamlingsprogram som påbörjats under året
spelar en viktig roll för att förse den
vetenskapliga expertisen med tillförlitliga data.
Det svenska miljömålsarbetet kommer också att ha en
stor betydelse för en ekologiskt hållbar utveckling
som skapar förutsättningar för den svenska
fiskerinäringen. Det svenska havsfiskets landningar
har fortsatt att minska till följd av minskade
tillåtna fångstmängder.
Regeringens bedömning är att länsstyrelserna har
bidragit till att uppnå målen för politikområdet,
dels genom att fördela EU-stöd till bl.a.
fiskberedningsindustri och vattenbruk, dels genom
sitt fiskevårdsarbete.
Livsmedelsverket har år 2001 kraftigt ökat antalet
kommuninspektioner och inspektioner av anläggningar
som står under kommunal tillsyn. Vidare har 39
länsmöten mellan Livsmedelsverket, länsstyrelser och
kommuner hållits. Dessa möten har varit mycket
uppskattade av samtliga parter.
Livsmedelsverket citeras ofta i medierna när
faktabakgrund och förklarande information behövs.
Detta är en indikator på hur väl verket lyckas med
sin informationsverksamhet. En annan indikator är
antalet besök på verkets webbplats. Vid slutet av år
2001 hade man 885 unika externa besökare per dag på
webbplatsen. Detta är en kraftig ökning jämfört med
året innan.
Det finns behov av att förbättra tillsynen och öka
stödet till kommunerna så att de kan utföra en
effektiv och likvärdig tillsyn i hela landet. Det är
också viktigt att man satsar tillräckligt på det EU-
gemensamma regelarbetet. Regeringen kommer därför i
det följande att föreslå ökade resurser till
Livsmedelsverket för åtgärder med anledning av nya
EU-regler för dricksvatten.
Riksrevisionsverket (RRV) har inte haft några
invändningar i revisionsberättelserna för år 2001
avseende Jordbruksverket, Fiskeriverket, SUK,
Livsmedelsekonomiska institutet och Växtsortnämnden.
Riksrevisionsverket har en invändning när det gäller
Livsmedelsverket. Den gäller det utnyttjande av
ramanslaget utöver beviljad anslagskredit på 1 977
000 kr som Livsmedelsverket har gjort.

Utgiftsutveckling

Den beräknade utgiftsutvecklingen inom
politikområdet Livsmedelspolitik är följande (i
tusental kronor och i löpande priser).

---------------------------------------------------
Utfall Anslag Utgifts- Förslag Beräknat
prognos anslag anslag
---------------------------------------------------
2001 20021 2002 2003 2004
---------------------------------------------------
10 607 8 279 7 312 3 753 7 752
---------------------------------------------------
1 Inklusive beslut till följd av förslag till tilläggsbudget i
samband med 2002 års ekonomiska vårproposition och förslag till
tilläggsbudget i denna budget.

Motionerna

I motion MJ424 (kd) ifrågasätts om det är de enskilda
företagen som skall bära förlusterna när
väderleksrelaterade katastrofsituationer uppstår. Det
finns enligt motionärerna anledning att närmare utreda
förutsättningarna för skördeskadeskydd, om det finns
förutsättningar för försäkringslösningar eller andra
modeller. Regeringen bör genomföra en utredning om
detta och återkomma till riksdagen med förslag
(yrkande 9). Motionärerna anser att medel tills vidare
bör anslås på ett nytt anslag, Ersättning vid
skördeskador, med 15 000 000 kr (yrkande 28 delvis). I
motion MJ447 (c) delvis föreslås att riksdagen
inrättar ett nytt anslag för forskning och utveckling
inom livsmedelssektorn. För detta ändamål anvisas 145
000 000 kr. Enligt motionärerna behöver Sverige satsa
på att främja exporten av småskaligt framställda
livsmedel. För detta ändamål avsätter motionärerna
till ett nytt anslag, Exportfrämjande åtgärder, 30 000
000 kr.

Utskottets ställningstagande

I samband med behandlingen av regeringens
budgetproposition för år 2002 föreslog regeringen att
samma regler skall gälla för statens ansvar för
skördeskador vid odlingar av trädgårdsgrödor och
jordbruksgrödor. Regeringens förslag innebar att
systemet med möjlighet för skördeskadedrabbade
trädgårdsföretag att hos regeringen söka behovsprövade
kontantbidrag på grund av naturolyckor skulle
avvecklas. Utskottet delade därvid regeringens
uppfattning att näringarna som huvudregel skall bära
sina egna kostnader även när det gäller
väderleksrelaterade bortfall av skördar och att
företagen måste ta med i beräkningen att pris och
avkastning kan variera. Utskottet påpekade i likhet
med regeringen att skattesystemet dessutom möjliggör
en utjämning av inkomsterna mellan olika år.
Emellertid anförde utskottet i likhet med regeringen
att staten dock även fortsättningsvis borde ha ett
övergripande ansvar för skördebortfall till följd av
naturkatastrofliknande händelser, och att ansvaret
borde vara detsamma vid skördebortfall såväl i
odlingar av trädgårdsgrödor som jordbruksgrödor.
Utskottet tillade att frågan om statlig ersättning för
katastrofartade skördeskador har varit föremål för
regeringens prövning och att regeringen då, trots att
det rörde sig om betydande skador, inte i något fall
ansåg att bortfallen givit upphov till statligt
ansvar. Utskottet ansåg därför att det förelåg en viss
osäkerhet om avgränsningen av det statliga ansvaret
för skördebortfall till följd av
naturkatastrofliknande händelser och att det ur flera
synpunkter vore värdefullt om närmare klarhet kunde
vinnas om omfattningen av det statliga ansvaret
härför. Utskottet föreslog därför att regeringen
närmare borde se över frågan om omfattningen av
statens ansvar för skördebortfall till följd av
naturkatastrofer. Riksdagen beslutade att ge
regeringen till känna vad utskottet anfört (prop.
2001/02:1, bet. 2001/02:MJU2 s. 30 f., rskr.
2001/02:106, 107). Mot denna bakgrund anser utskottet
att riksdagen inte bör vidta några åtgärder med
anledning av motion MJ424 (kd) yrkandena 9 och 28
delvis. Det i motionen framförda yrkandet om
ytterligare utgifter på nytt anslag ryms för övrigt
inte inom den av riksdagen fastställda ramen.

Riksdagen har genom beslut den 4 december 2002
fastställt utgiftsramen för utgiftsområde 23 för
budgetåret 2003 till 10 480 979 000 kr. Som utskottet
återkommer till innebär beslutet en höjning av ramen
för år 2003 med 20,5 miljoner kronor jämfört med
regeringens förslag. Mer än hälften av utgifterna
finansieras från EU-budgeten. Merparten av EU-stödet
avser obligatoriska åtgärder såsom arealersättning,
djurbidrag, intervention och exportbidrag. Därtill
kommer delfinansierade stöd och ersättningar som
förutsätter nationell medfinansiering. Till dessa hör
bl.a. det nya landsbygdsprogrammet och den nya
strukturplanen för fiskerinäringen i Sverige. Som
regeringen påpekar styrs utgifterna inom
utgiftsområdet till stor del av EG:s regelverk och kan
påverkas endast genom förändringar av den gemensamma
jordbrukspolitiken (CAP). Mot bakgrund av det anförda
och då det i motion MJ447 (c) (delvis) framförda
yrkandena om ytterligare utgifter på nya anslag inte
ryms inom den av riksdagen fastställda ramen avstyrks
dessa.

43:1 Statens jordbruksverk

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelstilldelning under anslaget och avstyrker
motionsyrkanden om annan medelstilldelning (m,
fp, kd, c). Utskottet tillstyrker även
regeringens förslag om bemyndigande.

Propositionen

Anslaget belastas med Jordbruksverkets
förvaltningskostnader, länsstyrelsernas kostnader för
ajourföring av blockdatabasen, Tullverkets
särkostnader för exportbidragskontroller m.m.
Jordbruksverkets mål inom politikområdet
Livsmedelspolitik är att verka för en
konkurrenskraftig miljö- och djurskyddsanpassad
livsmedelsproduktion till nytta för konsumenterna.
Jordbruksverket skall medverka till en korrekt
tillämpning av EG:s regelverk så att finansiella
korrigeringar undviks. Jordbruksverket är
fondkoordinator för EU-stöden och det enda
ackrediterade utbetalningsstället för EU-stöden som
finansieras av EU:s jordbruksfonds garantisektion.

Eftersom utbetalningar i EU-stöd ersätts i
efterskott från EG-budgeten uppstår ett kreditbehov
för Jordbruksverket. Regeringen bedömer detta
kreditbehov till 5 500 000 000 kr för år 2003. Den 1
januari 2002 gav regeringen Jordbruksverket i uppdrag
att, mot bakgrund av riksdagens beslut och efter
samråd med det nationella programmet för växtgenetiska
resurser, redovisa vilka behov av resursförstärkningar
som finns för år 2003 samt konsekvenserna av en
utebliven resursförstärkning under året.
Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2002,
med hänvisning till miljömålspropositionen, en
förstärkning med 8 500 000 kr år 2004. Bakgrunden till
Jordbruksverkets uppdrag var att förstärkningen först
år 2004 befarades innebära svårigheter och
tempoförlust för det nationella programmet under år
2003. Då utredningen bekräftat detta föreslås att 3
940 000 kr av de medel som var avsatta för 2004 års
program tidigareläggs och i stället avsätts för år
2003 med motsvarande minskning år 2004. Regeringen
föreslår därmed att 3 940 000 kr överförs till
anslaget 43:1 Statens jordbruksverk från anslaget 34:3
Åtgärder för biologisk mångfald.
Det är angeläget att kontrollarbetet vad gäller
tillämpningen av den gemensamma jordbrukspolitiken kan
upprätthållas på en hög nivå. Även beredskapsarbetet
vad gäller smittsamma djursjukdomar måste prioriteras.
Anslaget 43:1 Statens jordbruksverk bör därför
tillföras 2 300 000 kr för ändamålen år 2003 genom en
överföring av motsvarande belopp från anslaget 44:3
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket.
Anslagsnivån har justerats i syfte att begränsa
statlig konsumtion (se volym 1, avsnitt 6.2.1).
Regeringen beräknar anslagsbehovet för år 2003 till
299 745 000 kr. För år 2004 beräknas anslagsbehovet
till 308 838 000 kr.

Motionerna

I motionerna MJ422 (fp) yrkande 20 delvis och Fi232
(fp) yrkande 21 delvis föreslås att anslaget reduceras
med 60 000 000 kr i förhållande till regeringens
förslag. Enligt motion MJ424 (kd) har Jordbruksverket
möjligheter att rationalisera och minska sin byråkrati
genom effektiviseringar, exempelvis genom enkla
clearingsystem (yrkande 11). Anslaget bör därför
sänkas med 30 000 000 kr (yrkande 28 delvis). I motion
MJ444 (m) framför motionärerna uppfattningen att
djurskyddstillsynen behöver förstärkas och föreslår
ytterligare 5 000 000 kr på anslaget (yrkande 9).
Också i MJ447 (c) delvis föreslår motionärerna ökad
medelstilldelning med 10 000 000 kr för att förstärka
det befintliga arbetet med djurskydd hos
Jordbruksverket. Uppfattningen att Jordbruksverkets
arbete med djurskyddet bör stärkas framförs också i
motion MJ487 (c) yrkande 25.

Utskottets ställningstagande

För att effektivisera samordningen av
jordbruksadministrationen beslutade regeringen i
december 2001 att formalisera samverkan dels mellan
länsstyrelserna, dels mellan länsstyrelserna och
Jordbruksverket. Sju samverkansregioner har
identifierats med en länsstyrelse med särskilt
samordningsansvar i respektive region. De
samordningsansvariga länsstyrelserna skall verka för
kvalitets- och effektivitetsförbättrande åtgärder i
hanteringen av jordbruksadministrationen. De
samordningsansvariga länsstyrelserna skall enligt
regeringen vidare se till att möjligheten av
samordning av t.ex. information till brukaren, SAM-
handläggning, stödhandläggning av övriga stöd,
fältkontrollverksamhet och kompetensutveckling av
olika slag prövas. Regeringen beslutade i februari
2002 att inrätta ett samverkansråd vid
Jordbruksverket. Ledamöterna i rådet kommer från de
samordningsansvariga länsstyrelserna och från
Jordbruksverket. Samverkansrådet skall enligt
regeringen behandla frågor om samverkan, övergripande
planering och styrning samt andra frågor av strategisk
betydelse. Jordbruksverket och länsstyrelserna har
gemensamt tagit fram en förteckning över de
utvecklingsprojekt inom IT-området som tillsammans
skulle utgöra ett förbättrat handläggnings- och
kontrollsystem inom stödadministrationen. Flera
åtgärder bör enligt myndigheterna vidtas under de
närmaste åren, varvid relativt stora investeringar
krävs. Sammanlagt har dessa kostnader beräknats till
drygt 100 miljoner kronor. Besparingarna beräknas
enligt regeringen till drygt 40 miljoner kronor per år
när åtgärderna får full effekt och är hänförliga i
första hand till länsstyrelserna, men också till
Jordbruksverket.

Riksdagen har i maj 2002 antagit regeringens förslag
om ändring i djurskyddslagstiftningen enligt förslagen
i proposition Ändringar i djurskyddslagen m.m. (prop.
2001/02:93, bet. 2001/02:MJU20, rskr. 2001/02:257).
Beslutet innebär bl.a. att bestämmelserna om förbud
mot att hålla djur och omhändertagande av djur skärps,
dvs. skall kunna tillämpas i fler fall. Lagändringarna
träder i kraft den 1 januari 2003. Utskottet har
vidare behandlat proposition (2001/02:189) En ny
djurskyddsmyndighet som lämnades till riksdagen i juni
2002 (2002/03:MJU5). Propositionen innehåller bl.a.
regeringens bedömning att en ny djurskyddsmyndighet
bör inrättas för att djurskyddet skall förstärkas. Den
nya myndigheten ges ett övergripande ansvar för
djurskyddet.
Med det anförda ansluter sig utskottet till
regeringens bedömning av medelsbehovet under anslaget
43:1 och tillstyrker regeringens förslag. De
motionsyrkanden som framförs om större eller mindre
besparingar på Jordbruksverkets anslag grundas inte på
någon mer ingående eller sakligt motiverad analys av
vilka verksamheter och uppgifter som skall reduceras
med verkan redan under budgetåret 2003. Därmed
avstyrks motionerna MJ422 (fp) yrkande 20 delvis,
MJ424 (kd) yrkandena 11 och 28 delvis, MJ444 (c)
yrkande 9, MJ447 (c) delvis, MJ487 (c) yrkande 25 samt
Fi232 (fp) yrkande 21 delvis.

43:2 Statens utsädeskontroll, 43:3
Statens växtsortnämnd och 43:4
Bekämpande av växtsjukdomar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelstilldelning under anslagen 43:2–43:4.

43:5 Arealersättning och djurbidrag
m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelstilldelning under anslaget 43:5 och
avstyrker motionsyrkanden om ändringar i
principerna för utbetalning av vissa EU-stöd.
Utskottet tillstyrker vidare regeringens
föreslagna bemyndigande.

Propositionen

Från anslaget utbetalas direktbidrag i form av
arealersättning, djurbidrag och kompletterande
kompensationsstöd då valutaförändringar leder till
lägre stödbelopp i nationell valuta samt bidrag från
EG för bekämpande av djursjukdomar. Anslaget är
obligatoriskt för alla medlemsländer inom EU och
finansieras helt från EG-budgeten. De stora
skillnaderna i anslagets storlek mellan åren 2001 och
2002 beror på att arealersättningen och en större del
av djurbidragen betalades ut i december 2001 i stället
för i januari 2002. Arealersättning lämnas för odling
av spannmål, oljeväxter, baljväxter, oljelin,
gräsensilage och areal uttagen ur produktion. Vidare
finns arealbaserade ersättningssystem för bl.a.
spånadslin, vicker m.m. Ett villkor för ersättning är
att åkermark tas ur livsmedels- eller foderproduktion.
För åren 1999, 2000, 2001 och 2002 gällde att 10 %
skulle tas ur produktion. Det totala bidraget är
begränsat till en maximiareal, kallad basareal. För
svenskt vidkommande uppgår basarealen till drygt 1,73
miljoner hektar.

Djurbidrag lämnas för am- och dikor, handjur av
nötkreatur, tackor och getter samt för slaktbidrag av
storboskap och kalvar. Utöver bidragen per djur
betalades extensifieringsbidrag ut till producenter av
handjur och am- och dikor om djurtätheten var högst
1,4 djurenheter per hektar. Sverige har dessutom
tilldelats en summa pengar, ett s.k. nationellt
kuvert, som skall fördelas efter medlemsstatens eget
val. Det har beslutats att detta belopp, som uppgår
till 86,8 miljoner kronor, skall lämnas som ett
tilläggsbelopp till slaktbidraget. Av anslagssparandet
från år 2001 har 151,85 miljoner kronor dragits in.
På tilläggsbudget föreslås att utbetalningen av
arealersättning avseende år 2002 utbetalas i december
2002 i stället för i januari 2003. Med hänsyn till
beräknade ekonomiska åtaganden föreslås riksdagen
bemyndiga regeringen att under år 2003 avseende
ramanslaget 43:5 Arealersättning och djurbidrag m.m.
godkänna stöd som innebär utgifter på högst 5 029 000
000 kr under år 2004. Regeringen bedömer därför
anslagsbehovet för år 2003 till 1 407 400 000 kr. För
år 2004 beräknas behovet till 5 407 400 000 kr.

Motionerna

I ett flertal motioner framförs krav på rutinerna för
utbetalningar av EU-stöden. Enligt motion MJ206 (c)
bör regeringen överväga att förändra systemet så att
utbetalningar av EU-stöd kan göras vid flera
tillfällen under året (yrkande 3). Enligt motionerna
MJ314 (c) yrkande 2 och MJ487 (c) yrkande 8 bör EU-
ersättningarna betalas ut senast den 30 november för
stödåret. Motionärerna anför att under senare år har
tidpunkten för utbetalningar ändrats nästan varje år,
vilket innebär att mottagaren av stöden får en näst
intill ohållbar situation.

Utskottets ställningstagande

Som regeringen påpekar lämnas arealersättning för
odling av vissa grödor och för jordbruksmark tagen ur
livsmedels- och foderproduktion, s.k. uttagen areal.
Arealersättning syftar till att kompensera jordbrukare
för sänkta priser och finansieras helt av EU.
Arealersättning kan sökas av alla jordbrukare som
odlar vissa ersättningsberättigande grödor och lämnas
i hela landet med undantag för oljeväxter och oljelin.
För dessa grödor lämnas ingen ersättning i norra
Sverige. Uttagen areal kan trädas eller odlas med
industri- eller energigrödor. Jordbrukare som söker
ersättning för areal som överstiger ett visst antal
hektar är skyldiga att ta mark ur produktion, s.k.
uttagsplikt. Djurbidragen är kvoterade och lämnas
såsom regeringen anför i form av tackbidrag, am- och
dikobidrag, handjursbidrag för tjurar och stutar, samt
slaktbidrag för tjurar, stutar, kor, kvigor och kalvar
som slaktas. Producenter som får am- och dikobidrag
eller handjursbidrag kan få ett extra bidrag, s.k.
extensifieringsbidrag, om djurtätheten på företaget är
låg.

Utskottet instämmer i vad motionärerna i motionerna
MJ206 (c) yrkande 3, MJ314 (c) yrkande 2 och MJ487 (c)
yrkande 8 anför om vikten av att de olika EU-stöden
betalas ut så tidigt som möjligt under året. Utöver
detta vill utskottet särskilt framhålla vikten av att
de lantbrukare som uppbär arealersättning eller
djurbidrag m.m. kan förutse utbetalningstillfällena
för att på så vis närmare kunna planera sin
verksamhet. De bestämmelser inom EU som reglerar
utbetalningsperioden för arealersättningar anger att
utbetalningar får ske under perioden november till
februari. Någon möjlighet till utbetalning vid andra
tidpunkter lämnar inte dessa bestämmelser. När det
därefter gäller djurbidrag för am- och dikor, handjur
av nötkreatur, tackor, slaktbidrag och
extensifieringsbidrag för djur som slaktats under
perioden januari till september betalas enligt uppgift
från Jordbruksverket dessa ut i december och april
året därpå. Med dessa bestämmelser och den praxis för
utbetalning av de olika stöden som finns anser
utskottet att lantbrukares behov av fasta rutiner för
utbetalningarna bör kunna tillgodoses. Mot bakgrund
härav anser utskottet att motionerna MJ314 (c) yrkande
2 och MJ487 (c) yrkande 8 inte bör föranleda något
riksdagsuttalande. Med det anförda avstyrks även
motion MJ206 (c) yrkande 3.

43:6 Intervention och exportbidrag
för jordbruksprodukter och 43:7
Räntekostnader för förskotterade
arealersättningar m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelstilldelning under anslagen 43:6 och 43:7.
Vidare tillstyrker utskottet det bemyndigande
under anslag 43:6 som regeringen föreslår.

43:8 Fiskeriverket

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelstilldelning under anslaget och avstyrker
därmed motionsyrkanden (fp, kd) om annan
medelstilldelning.

Propositionen

Anslaget används för Fiskeriverkets verksamhet som
syftar till en ansvarsfull hushållning med
fisktillgångarna. I verksamheten ingår bl.a.
deltagande i EU-arbetet och arbetet med andra
internationella fiskefrågor, fiskerikontroll,
administration av strukturstödet till fiskerinäringen,
genomförande av åtgärder för att miljömålen uppfylls,
nationella regleringar av såväl yrkes- som
fritidsfisket samt forskning och utvecklingsarbete på
fiskets område. Verket skall även, i enlighet med sitt
sektorsansvar för miljön, verka för en biologisk
mångfald och därmed för ett rikt och varierat
fiskbestånd. Anslagssparandet härrör uteslutande från
de medel verket tilldelades i slutet av år 2001 för
arbetet med miljömålen.

Fiskeriverket bedriver uppdragsverksamhet och
tjänsteexport. För budgetåret 2001 erhöll
Fiskeriverket 28 000 000 kr i avgiftsintäkter från sin
uppdragsverksamhet och tjänsteexport.
Avgiftsintäkterna får disponeras av Fiskeriverket.
Avgiftsintäkterna i uppdragsverksamheten härrör från
Fiskeriverkets undersökningsfartyg, utredningskontor
och laboratorier. Fiskeriverkets tjänsteexport är
hänförlig till internationell konsultverksamhet. En
fortsatt minskning av omslutningen har skett under år
2001.
Det av EG beslutade programmet för insamling av
fiskeridata påbörjades år 2002 och sträcker sig fram
t.o.m. år 2006. Den svenska nationella
medfinansieringen uppgår årligen till ca 9 500 000 kr.
Anslagsnivån har justerats i syfte att begränsa
statlig konsumtion (se volym 1, avsnitt 6.2.1).
Regeringen bedömer anslagsbehovet till 102 255 000 kr
för år 2003. Anslagsbehovet för år 2004 beräknas till
100 344 000 kr.

Motionerna

Folkpartiet föreslår i motionerna MJ422 (fp) yrkande
20 delvis och Fi232 (fp) yrkande 21 delvis att
anslaget minskas med 10 000 000 kr jämfört med
regeringens förslag. Enligt motion MJ424 (kd) har
Fiskeriverket erhållit ökade anslag under senare år.
Motionärerna föreslår en besparing för år 2003 med
5 000 000 kr (yrkande 28 delvis).

Utskottets ställningstagande

Fiskeriverkets verksamhet syftar till en ansvarsfull
hushållning med fisktillgångarna. En viktig del i
verksamheten utgörs av deltagande i EU-arbetet och
arbetet med andra internationella fiskefrågor,
fiskekontroll och administration av strukturstödet
till fiskerinäringen samt genomförande av åtgärder för
att uppfylla miljömålen. Utskottet har erfarit att
regeringen under våren 2003 avser att återkomma med en
proposition om vissa fiskefrågor. De utredningar och
rapporter som under senare tid presenterats avseende
kust- och insjöfisket, vattenbruket, det fria
handredskapsfisket m.m. och därmed sammanhängande
frågor skall då behandlas. Vidare pågår inom
Regeringskansliet ett arbete med att se över målen för
Fiskeriverkets verksamhet. Regeringen kommer dessutom
att i början av år 2003 behandla frågor med anknytning
till torskfisket.

Mot bakgrund av det anförda ansluter sig utskottet
till den bedömning av medelsbehovet som regeringen
gör. Motionsyrkandena om besparingar på anslaget
grundar sig inte på några ingående analyser av den
närmare prioriteringen i verksamheten redan från år
2003. Därmed avstyrker utskottet motionerna MJ422 (fp)
yrkande 20 delvis, MJ424 (kd) yrkande 28 delvis och
Fi232 (fp) yrkande 21 delvis.

43:9 Strukturstöd till fisket m.m.,
43:10 Från EG-budgeten finansierade
strukturstöd till fisket m.m. och
43:11 Fiskevård

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelstilldelning under anslagen 43:9–43:11.

43:12 Livsmedelsverket

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår med anledning av ett
motionsyrkande (s, v, mp) och med beaktande av
riksdagens beslut att höja ramen för
utgiftsområdet för år 2003 att anslaget 43:12
höjs med 10 miljoner kronor i förhållande till
regeringens förslag. Utskottet instämmer i vad
regeringen i övrigt anför. I övrigt avstyrker
utskottet sju motionsyrkanden (m, fp, kd, c) om
annan medelstilldelning i den mån de inte kan
anses tillgodosedda med förslaget till höjt
anslag.

Propositionen

Livsmedelsverket skall som central
förvaltningsmyndighet för livsmedelsfrågor i
konsumenternas intresse arbeta aktivt för säkra
livsmedel av hög kvalitet, redlighet i
livsmedelshanteringen och bra matvanor.
Livsmedelsverket skall utarbeta regler inom
livsmedelsområdet, utöva tillsyn enligt
livsmedelslagen (1971:511) samt leda och samordna
livsmedelstillsynen, hålla regeringen informerad om
utvecklingen på livsmedelsområdet, bistå regeringen i
och medverka i EU-arbetet och annat internationellt
arbete på livsmedelsområdet. Vidare skall verket
genomföra utredningar och praktiska vetenskapliga
undersökningar om livsmedel och matvanor samt utveckla
metoder för livsmedelstillsynen, informera konsumenter
och intressenter i livsmedelskedjan om gällande
regelverk och om andra viktiga förhållanden på
livsmedelsområdet, medverka i genomförandet av
politiken för regional utveckling och verka för en
utveckling av landets skolmåltider. Livsmedelsverket
skall vidare vidta åtgärder i syfte att verka för en
effektiv och likvärdig livsmedelstillsyn i hela
landet, öka medborgarnas, och då särskilt barns och
ungdomars, kunskaper om god och säker mat så att de
kan göra medvetna val och öka kunskapen om sambandet
mellan kost och hälsa.

Med anledning av nya EU-regler för dricksvatten,
vilka kräver ökade laboratorieresurser, samt för
dioxinkontroller bör anslaget tillföras 3 500 000 kr.
Finansieringen bör ske genom en motsvarande minskning
av anslaget 44:3 Miljöförbättrande åtgärder inom
jordbruket. För bidrag till standardisering, forskning
och utveckling inom experimentell teknik m.m. bör
anslaget tillföras 200 000 kr. Livsmedelsverket har
tidigare disponerat medel för denna verksamhet inom
utgiftsområde 24 Näringspolitik under anslaget 38:12
Bidrag till standardisering och FoU inom experimentell
teknik m.m.
Anslagsnivån har justerats i syfte att begränsa
statlig konsumtion (se volym 1, avsnitt 6.2.1).
Regeringen bedömer anslagsbehovet till 132 708 000 kr
för år 2003. Anslagsbehovet för år 2004 beräknas till
133 689 000 kr.

Motionerna

I en gemensam motion, Fi230 (s, v, mp), föreslår
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de
gröna att medelstilldelningen ökar med 10 000 000 kr
jämfört med regeringens förslag. Som grund härför
anger partierna den viktiga roll som Livsmedelsverket
har för livsmedelssäkerheten (yrkande 10 delvis).
Samma uppfattning kommer till uttryck i motion MJ275
(fp) enligt vilken Livsmedelsverket måste ges
ekonomiska resurser för att verket skall kunna
möjliggöra arbetet med säkra livsmedel samt för
redlighet i livsmedelshanteringen (yrkande 1). I
enlighet härmed föreslår också Folkpartiet i
motionerna MJ422 (fp) yrkande 20 delvis och Fi232 (fp)
yrkande 21 delvis en ytterligare meddelstilldelning
med 10 000 000 kr. Enligt motion MJ424 (kd) är det
angeläget att Livsmedelsverket tillförsäkras
nödvändiga medel för att kunna garantera en god
konsumentsäkerhet (yrkande 16). I motion MJ444 (m)
påpekas att anslaget enligt propositionen ökas med
5 000 000 kr för bl.a. en central kontroll av
genetiskt modifierade livsmedel. Motionärerna anser
emellertid att Livsmedelsverket redan har det
övergripande ansvaret för att livsmedlen är säkra.
Motionärerna anser inte att det behövs ett särskilt
anslag för kontroll av genetiskt modifierade livsmedel
och anslår i stället 3 000 000 kr för att förstärka
och förbättra livsmedelstillsynen. Anslaget föreslås
därför minskas med 2 000 000 kr jämfört med
regeringens förslag (yrkande 10). I motion MJ487 (c)
anförs att den kommunala livsmedelstillsynen på många
håll behöver tilldelas större resurser. Även
Livsmedelsverket bör få större resurser för
stickprovskontroller (yrkande 14). I enlighet härmed
föreslås i motion MJ447 (c) delvis en uppräkning av
anslaget med 20 000 000 kr för att förbättra
livsmedelskontrollen, särskilt salmonellakontroller av
importerat kött.

Utskottets ställningstagande

Livsmedelsverkets främsta uppgifter är att utarbeta
regler inom livsmedelsområdet, utöva tillsyn enligt
livsmedelslagen (1971:511), leda och samordna
livsmedelstillsynen, hålla regeringen informerad om
utvecklingen på livsmedelsområdet, genomföra
utredningar och vetenskapliga undersökningar om
livsmedel och matvanor samt att utveckla metoder för
livsmedelstillsynen. Verket skall vidare vidta
åtgärder i syfte att bl.a. öka medborgarnas kunskaper
om god och säker mat så att de kan göra medvetna val
samt om sambandet mellan kost och hälsa. I
tillsynsverksamheten ingår också att Livsmedelsverket
är huvudman för besiktningsveterinärorganisationen som
utför tillsyn i form av köttbesiktning vid
kontrollslakterier m.m. Utskottet har vid flera
tidigare tillfällen framhållit Livsmedelsverkets stora
betydelse bl.a. i arbetet med säkra livsmedel. Verkets
trovärdighet i detta sammanhang är mycket hög. I
likhet med vad som anförs i motion Fi230 (s, v, mp)
yrkande 10 delvis anser utskottet att
medelstilldelningen bör öka med 10 000 000 kr jämfört
med vad regeringen föreslagit. Finansutskottet har
föreslagit att ramen för utgiftsområde 23 för år 2003
höjs i motsvarande mån (2002/03:FiU1). Riksdagen har
sedermera godkänt finansutskottets förslag. Med
beaktande av riksdagens beslut och med anledning av
motionen föreslår miljö- och jordbruksutskottet att
riksdagen för budgetåret 2003 ökar medelstilldelningen
under anslaget 43:12 Livsmedelsverket med 10 000 000
kr jämfört med regeringens förslag. Till anslaget bör
således anvisas 142 708 000 kr. I övrigt har utskottet
ingen annan uppfattning än den regeringen redogör för.
Utskottet avstyrker motionerna MJ275 (fp) yrkande 1,
MJ422 (fp) yrkande 20 delvis, MJ424 (kd) yrkande 16,
MJ444 (m) yrkande 10, MJ447 (c) delvis, MJ487 (c)
yrkande 14 och Fi232 (fp) yrkande 21 delvis i den mån
dessa inte är tillgodosedda med vad utskottet anfört
ovan.

43:13 Livsmedelsekonomiska institutet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelstilldelning under anslaget och avstyrker
två motionsyrkanden (m, c) om annan
medelstilldelning.

Propositionen

Anslaget disponeras av Livsmedelsekonomiska institutet
(SLI) för analyser och utredningar inom det jordbruks-
och livsmedelspolitiska området.

Livsmedelsekonomiska institutets arbete syftar till
att belysa frågor om bl.a. den gemensamma
jordbrukspolitikens effekter och olika styrmedels
effektivitet, landsbygdens utveckling,
strukturutvecklingen, miljön, djurskyddet,
konsumentintresset, den globala livsmedelssituationen,
handeln med livsmedel samt utvidgningen av EU.
Analyserna skall avse såväl nationella som
internationella aspekter.
De kommande åren kommer aktiviteten inom institutets
verksamhetsområde att vara mycket omfattande. I juli
2002 startade debatten om utformningen av den framtida
jordbrukspolitiken i EU genom EG-kommissionens
presentation av översynsrapporterna om den gemensamma
jordbrukspolitiken. Rapporterna kommer under hösten
2002 att följas upp med konkreta lagstiftningsförslag.
Förhandlingarna om att utvidga EU med nya
medlemsländer kommer att fortsätta under de kommande
åren. En ramöverenskommelse för ett nytt
jordbruksavtal i de pågående handelsförhandlingarna
inom ramen för WTO skall nås våren 2003. Under år 2003
kommer vidare arbetet med
livsmedelssäkerhetsrelaterade frågor att fortsätta.
Institutets analyser av dessa områden är viktiga
underlag för regeringens ställningstaganden. Vidare är
det alltmer angeläget med ekonomiska analyser av
områdena livsmedel, djurskydd, smittskydd samt
landsbygdsutveckling. Det finns därför ett starkt
behov av att dessa områden prioriteras. Därigenom
skulle även en kontinuitet och permanent egen
kompetens inom flera av institutets centrala områden
säkerställas.
Anslagsnivån har justerats i syfte att begränsa
statlig konsumtion (se volym 1, avsnitt 6.2.1).
Anslagsbehovet för år 2003 bedöms till 8 468 000 kr.

Motionerna

Moderaterna anför i motion MJ444 (m) att det
förhållandet att verksamheten vid Livsmedelsekonomiska
institutet, vilken omfattar analyser och utredningar
inom det jordbrukspolitiska området, i flera stycken
liknar den som bedrivs inom Jordbruksverket, innebär
en icke optimal överlappande verksamhet mellan
myndigheterna. Motionärerna föreslår därför att
anslaget halveras för år 2003 och därefter avvecklas
(yrkande 11). Enligt motion MJ447 (c) delvis bör
anslaget minska och i stället samordnas med anslag
43:14 Livsmedelsstatistik. Motionärerna föreslår en
anslagsminskning med 5 000 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Avsikten med inrättandet av Livsmedelsekonomiska
institutet var att tillgodose det ökade behovet av
utredningsverksamhet och analyser med ekonomisk
inriktning inom jordbruks- och livsmedelsområdet.
Analyserna skall vara grundade på vetenskapliga
metoder, ha en samhällsekonomisk huvudriktning och
omfatta såväl nationella som internationella frågor.
Målet med Livsmedelsekonomiska institutets verksamhet
är att förse regeringen med långsiktigt, analytiskt
underlag inför beslut och internationella
förhandlingar om jordbruks- och livsmedelsfrågor samt
öka kunskapen om dessa frågor bland allmänheten.
Utskottet ansluter sig mot bakgrund härav till
regeringens bedömning av medelsbehovet under anslaget
och tillstyrker regeringens förslag. Vid sådant
förhållande avstyrker utskottet motionerna MJ444 (m)
yrkande 11 och MJ447 (c) delvis.

43:14 Livsmedelsstatistik samt 43:15
Jordbruks- och livsmedelsstatistik
finansierad från EG-budgeten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelstilldelning under anslagen 43:14 och
43:15.

43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker vad regeringen föreslagit
om medelstilldelning under anslaget och
avstyrker tre motionsyrkanden (kd, c) om annan
medelstilldelning.

Propositionen

Anslaget disponeras för att främja exporten av svenska
livsmedel. Medlen disponeras av Sveriges exportråd för
verksamhet inom ramen för Food From Sweden. Regeringen
bedömer anslagsbehovet till 5 000 000 kr för år 2003.
För år 2004 beräknas anslagsbehovet till oförändrat
belopp.

Motionerna

I motion MJ424 (kd) anförs att i takt med att svenska
livsmedelsprodukter blir kända i Europa ökar
förutsättningarna för export. Det är enligt
motionärerna därför angeläget att på olika sätt göra
dessa produkter kända. Sverige måste likt andra EU-
länder anslå nationella medel för att stötta svensk
livsmedelsexport (yrkande 8). Motionärerna föreslår
därför en medelstilldelning som överstiger regeringens
med 10 000 000 kr (yrkande 28 delvis). I motion MJ487
(c) föreslås en satsning på exportfrämjande åtgärder
av småskaligt framställda livsmedel i syfte att stärka
livsmedelsföretagen och livsmedelsproduktionen
(yrkande 5). I motion MJ447 (c) delvis föreslås i
enlighet härmed en anslagsökning med 12 000 000 kr.

Utskottets ställningstagande

De i motionerna MJ424 (kd) yrkandena 8 och 28 delvis,
MJ447 (c) delvis samt MJ487 (c) yrkande 5 framförda
yrkandena, bl.a. om en höjning av anslaget, ryms inte
inom den av riksdagen fastställda ramen för
utgiftsområdet. Utskottet instämmer för egen del i
regeringens bedömning av medelstilldelning och
tillstyrker regeringens förslag. Motionerna i berörda
delar avstyrks.

43:17 Bidrag till vissa
internationella organisationer m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelstilldelning under anslag 43:17.

Landsbygdspolitik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet har inget att erinra mot regeringens
redovisning och resultatbedömning av
verksamheten inom politikområdet. Utskottet
avstyrker motionsyrkanden (kd, c) om inrättande
av nya anslag.

Propositionen

Omfattning

Politikområdet omfattar verksamhet för en hållbar utveckling av
landsbygden. Åtgärderna är i stor utsträckning riktade
till lantbruksföretag men också till andra företag på
landsbygden. Avgränsningen följer i huvudsak rådets
förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj 1999 om
stöd från Europeiska utvecklings- och garantifonden
för jordbruk (EUGFJ) till utveckling av landsbygden
samt åtgärder som syftar till att underlätta
genomförandet av denna. Politikområdet omfattar också
försöks- och utvecklingsverksamhet inom ramen för de
skilda nationella handlingsprogrammen för jordbrukets
miljöpåverkan. Politikområdet omfattar verksamhet vid
Jordbruksverket och länsstyrelserna.

Målet är en ekologiskt, ekonomiskt och socialt
hållbar utveckling av landsbygden. Målet omfattar en
hållbar livsmedelsproduktion, sysselsättning på
landsbygden, hänsyn till regionala förutsättningar och
uthållig tillväxt. Vidare skall jordbrukets natur- och
kulturvärden värnas samt jordbrukets negativa
miljöpåverkan minimeras i syfte att bidra till att de
nationella miljökvalitetsmålen uppnås inom en
generation. Viktiga instrument i arbetet för att nå
målet är åtgärderna inom ramen för miljö- och
landsbygdsprogrammet för perioden 2000–2006.

Resultatbedömning, analys m.m.

Anslutningen till de miljöåtgärder vilkas syfte är att
bevara odlingslandskapets biologiska mångfald och
kulturmiljövärden är mycket god. Ersättningarna till
betesmarker och slåtterängar, natur- och kulturmiljöer
samt öppet och varierat odlingslandskap har alla en
måluppfyllelse på mellan 75 och 100 % av de
kvantitativa mål som satts upp i programmet.
Länsstyrelserna har upprättat ca 18 000 åtgärdsplaner
för skötsel av värdefulla betesmarker och
slåtterängar. Åtgärdsplanerna är en viktig del i
miljöersättningen till betesmarker och slåtterängar.
De syftar till att anpassa skötseln till markernas
specifika behov och värden samtidigt som lantbrukarna
får information och utbildning som ökar deras
kunskaper om markernas natur- och kulturmiljövärden
och hur dessa bäst kan bevaras.

Anslutningen till miljöersättningen för ekologisk
produktion uppgår till 15 % av den odlade arealen och
arealen ökar kontinuerligt – ökningen uppgick till 60
000 hektar mellan år 2001 och 2002. Det av riksdagen
fastlagda målet att 20 % av den odlade arealen skulle
vara ekologiskt odlad år 2005 är därmed på god väg att
uppfyllas. Anslutningen uppgår till knappt 75 % av
arealmålet. Målen avseende den ekologiska
animalieproduktionen är att 10 % av mjölkdjur och
slaktdjur av nöt och lamm bör finnas i ekologisk
produktion år 2005. Dessa är uppfyllda vad gäller
nötkreaturen och på god väg att uppfyllas avseende
lammproduktionen.
Intresset för investeringsstöd till lantbrukare har
varit stort sedan starten år 2000. Under år 2001
beviljades knappt 1 130 stöd om totalt drygt 230
miljoner kronor inom ramen för både miljö- och
landsbygdsprogrammet och Mål 1, varav 84 miljoner
kronor inom Mål 1. För perioden 2000–2006 är målet att
10 000 företag skall beviljas stöd inom ramen för
investeringsstödet. Under år 2001 beviljades 855 stöd
inom ramen för programmet, och sammantaget kommer
troligen inte målet om antal företag att nås. En
anledning till att målet inte ser ut att nås är att en
stor del av stödet går till djurmiljöinvesteringar
vilka blivit mer kostsamma än vad som beräknats.
Intresset för att ansöka om stöd för bearbetning och
saluföring av jord- och skogsbruksprodukter har
fortsatt att vara mycket stort i södra och mellersta
Sverige. För programperioden 2000–2006 fokuserar
Jordbruksverket mer på målen med stöden vid
prioriteringen bland ansökningar. Stödet är inriktat
på innovation och småskalig livsmedelsförädling.
Efter att kommissionen i juli 2001 godkänt det
svenska Leader+-programmet utsåg Glesbygdsverket, mot
bakgrund av en oberoende utvärdering, de tolv grupper
som utgör programmets LAG (Local Action Groups).
Efterfrågan i form av inlämnande av
intresseanmälningar eller fullständiga
projektansökningar till LAG bedöms ha varit god under
året och är i linje med uppställda mål för programmet.
De olika nationella handlingsprogrammen för
jordbrukets miljöfrågor och insatser inom dessa såsom
lagstiftning, ekonomiska styrmedel, försöks- och
utvecklingsverksamhet, etc. utgör en viktig del av
arbetet med att nå de miljökvalitetsmål som berör
jordbruket.
Miljökvalitetsmålet Ingen övergödning omfattar
delmål om bl.a. minskade kväve-, fosfor- och
ammoniakförluster. I miljömålspropositionen (prop.
2000/01:130, bet. 2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36)
anges som delmål att senast år 2010 skall de svenska
vattenburna utsläppen av kväve från mänsklig
verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat
med minst 30 % från 1995 års nivå. Det finns behov av
en omfattande minskning av kväveutlakningen fram till
år 2010. Den avsevärt ökade anslutningen år 2001 till
miljöersättning för minskat kväveläckage kommer att
påverka utlakningen i rätt riktning.
Ammoniakutsläppen skall enligt delmålet år 2010 ha
minskat med minst 15 % från 1995 års nivå.
Jordbruksnäringen står för merparten av utsläppen.
Mellan åren 1995 och 1999 har jordbrukets utsläpp
minskat med ca 11 %.
Handlingsprogrammet för minskade risker vid
användning av bekämpningsmedel bidrar till att uppnå
bl.a. miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Sedan mitten
av 1980-talet har riskerna, mätt som hälso- och
miljöriskindikatortal, minskat fram till år 1995 för
att sedan öka något.
Jordbruksverket överlämnade, på regeringens uppdrag,
en översyn av miljö- och landsbygdsprogrammet i
december 2001. Regeringen kan konstatera att
måluppfyllelsen för programmet överlag är mycket god.
För insatsområde II i miljö- och
landsbygdsprogrammet är intresset för stöd fortfarande
större än de medel som budgeteras i programmet.
Regeringen beräknar att möjlighet till ytterligare
medfinansiering från i första hand länsstyrelser och
kommuner finns. Stödet till utveckling av landsbygden
har på regional nivå hittills inte uppnått önskat
resultat. Den administrativa hanteringen har av vissa
län ansetts vara för komplicerad, varför länen fattat
färre beslut än vad som prognostiserats. Regeringen
ser tillsammans med Jordbruksverket över frågan för
att finna lösningar.
Det nationella stödet till jordbruket i norra
Sverige, i enlighet med artikel 142 i Sveriges
anslutningsfördrag med EU, har nu tillämpats under en
sjuårsperiod. Det pågår en snabb strukturförändring
inom jordbruket i norra Sverige och antalet företag
minskar liksom i andra delar av landet. Hela
stödområdets andel av landets mjölkproduktion har
sedan år 1995 varit i stort sett oförändrad, ca 14 %.
I stödområde 1, den västligaste och mest fjällnära
delen av stödområdet, har det däremot skett en långsam
minskning av mjölkproduktionen med ca 10 % under
perioden. Minskningen bromsades dock upp under år
2001. Åtgärder för det fjällnära jordbruket är
prioriterade inom Mål 1-programmen.
Riksrevisionsverket har inte haft några invändningar
i revisionsberättelsen för år 2001 avseende
Jordbruksverkets och länsstyrelsernas verksamhet inom
ramen för politikområdet.

Utgiftsutveckling

Den beräknade utgiftsutvecklingen inom politikområdet
Landsbygdspolitik är följande (i tusental kronor och
löpande priser)

--------------------------------------------------
Utfall Anslag Utgifts- Förslag Beräknat
anslag anslag
prognos
--------------------------------------------------
2001 20021 2002 2003 2004
--------------------------------------------------
3 714 4 023 4 367 4 225 4 237
--------------------------------------------------
1 Inklusive beslut till följd av förslag till
tilläggsbudget i samband med 2002 års ekonomiska
vårproposition och förslag till tilläggsbudget i denna
proposition.

Motionerna

I motion MJ424 (kd) uppmärksammas bl.a.
avbytarverksamhetens betydelse. Denna
verksamhet ger enligt motionärerna
lantbrukaren möjlighet att vara ledig från
sitt arbete utan att drabbas alltför hårt
ekonomiskt. Eftersom olika system för
avbytartjänst nu växer fram i landet är det
lämpligt att det statliga stödet går direkt
till den som använder sig av avbytare och att
man får ersättning för uttagen ledig tid med
ett maximum som kan höjas i takt med att
avbytarstödet byggs ut (yrkande 7). På nytt
anslag, Avbytartjänst, föreslår motionärerna
att det anslås 20 000 000 kr (yrkande 28
delvis). Motionärerna anser också att
koldioxidskatten för växthusodlingen bör
avvecklas eller åtminstone reduceras till i
nivå med konkurrentländernas beskattning i
avvaktan på ett nivåmässigt enhetligt
beskattningssystem inom EU. I det
sammanhanget har också krav framställts om
att 0,8-procentsregeln avvecklas för
växthusodlingens del till förmån för ett
generellt och likformigt nedsättningssystem.
På nytt anslag, Kompensation för
växthusnäringens skatt på bränsle, bör därför
anslås 20 000 000 kr (yrkande 28 delvis).
Enligt motion MJ447 (c) delvis bör riksdagen
på nytt anslag, Program för gårdsbaserad
livsmedelsförädling, anslå 20 000 000 kr.
Programmet bör enligt motion MJ487 (c)
inrättas i syfte att främja lokalproducerade
livsmedel (yrkande 12).

Utskottets ställningstagande

Den 4 december 2002 fastställde riksdagen
ramen för utgiftsområdet för budgetåret 2003
till 10 480 979 000 kr. Ungefär 51 % av
utgifterna finansieras från EG-budgeten. EU-
stödet avser huvudsakligen obligatoriska
åtgärder. Det förekommer dock delfinansierade
stöd och ersättningar som förutsätter
nationell medfinansiering. Till dessa hör
bl.a. det nya landsbygdsprogrammet.
Utgifterna inom utgiftsområdet styrs till
stor del av EG:s regelverk och kan påverkas
endast genom förändringar av den gemensamma
jordbrukspolitiken. Mot bakgrund härav och då
de i motion MJ424 (kd) framförda yrkandena 7
och 28 delvis om ytterligare utgifter på nya
anslag inte ryms inom den av riksdagen
fastställda ramen avstyrks motionen i berörd
del.

När det gäller det i motionerna MJ447 (c)
delvis och MJ487 (c) yrkande 12 framförda
förslaget om medel till Program för
gårdsbaserad livsmedelsförädling vill
utskottet i likhet med motionärerna
understryka vikten av att förädlingen sker
närmare producenten och att det mervärde som
förädlingen medför stannar kvar på den lokala
nivån. I övrigt vill utskottet framhålla att
i samverkan med Mål 1- och Mål 2-programmmen,
Leader+ och det nationella stödet till
jordbruket i norra Sverige medverkar miljö-
och landsbygdsprogrammet till utveckling av
en livskraftig landsbygd liksom till en
ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar
utveckling av jordbruket i landets alla
delar. Utskottet vill dessutom framhålla vad
regeringen anför om den pågående utredningen
med uppgift att genomföra en
halvtidsutvärdering av miljö- och
landsbygdsprogrammet (Jo 2002:05). Vid behov
skall utredaren lämna förslag till
förbättringar av programmet inom den av
riksdagen beslutade ekonomiska ramen för
programmet och dess genomförande. Resultatet
av utvärderingen skall sändas till EG-
kommissionen senast den 31 december 2003.
Utskottet uttalade dessutom under våren 2002
att det anser att arbetet med en reformering
av den gemensamma jordbrukspolitiken bör
beredas på nationell nivå, vilket skedde
inför beslutet om Agenda 2000. Utskottet
föreslog därför att regeringen tillsätter en
parlamentarisk kommitté med uppgift att
utarbeta en svensk strategi för reformeringen
av den gemensamma jordbrukspolitiken.
Riksdagen gav sedermera regeringen till känna
vad utskottet föreslagit (bet. 2001/02:MJU15
s. 22 f., rskr. 2001/02:255).
Utskottet förutsätter att flera av de
frågor som tas upp i motionerna kommer att
behandlas i det fortsatta arbetet. Mot
bakgrund härav och då de föreslagna anslagen
inte ryms inom ramen för utgiftsområdet anser
utskottet inte att riksdagen bör vidta några
åtgärder med anledning av motionerna i
berörda delar.

44:1 Åtgärder för landsbygdens
miljö och struktur samt 44:2
Från EG-budgeten finansierade
åtgärder för landsbygdens miljö
och struktur

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om medelstilldelning under
anslaget. Samtidigt avstyrker utskottet
förslag till annan medelstilldelning
m.m. (kd, c). Utskottet tillstyrker
vidare regeringens förslag till
bemyndigande.

Propositionen

Anslaget 44:1 används i huvudsak för att
finansiera strukturstöd och miljöersättningar
med anknytning till jordbruket inklusive det
nationella stödet till jordbruket i norra
Sverige. Från anslaget utbetalas även
ersättningar för löpande åtaganden från den
tidigare programperioden.

Startstöd till yngre jordbrukare, stöd till
investeringar i jordbruksföretag, stöd till
bearbetning och saluföring av
jordbruksprodukter samt miljöåtgärder och
åtgärder för landsbygdens utveckling är
ersättningsformer som bygger på fleråriga
förpliktelser om utbetalningar. Dessa kan i
vissa fall även gälla åtgärder för
kompetensutveckling. Detsamma gäller åtgärder
inom ramen för strukturfondsprogrammen i Mål
1 och gemenskapsinitiativet Leader+. Detta
innebär att staten åtar sig framtida
ekonomiska förpliktelser som inte ryms inom
ramen för de av riksdagen anvisade
anslagsmedlen. Regeringen bör därför
bemyndigas att under år 2003, i fråga om
ramanslaget 44:1 Åtgärder för landsbygdens
miljö och struktur, besluta om bidrag som
inklusive tidigare åtaganden medför utgifter
på högst 2 880 000 000 kr efter år 2003,
varav 1 230 000 000 kr år 2004, 985 000 000
kr år 2005, 520 000 000 kr år 2006, 85 000
000 kr år 2007 och 60 000 000 kr år 2008 och
därefter.
Under anslaget har anvisats medel för de av
Sverige tillämpade miljö- och strukturstöden
med anknytning till jordbruket samt för det
nationella stödet till jordbruket i norra
Sverige. Lantbrukare i hela landet fortsätter
att visa stort intresse för åtgärderna inom
ramen för miljö- och landsbygdsprogrammet.
Regeringens avsikt är att följa den plan som
finns för programmet i syfte att nå de mål
som formulerats. Nyanslutningen till
programmet och miljöåtgärderna har blivit
något större än vad regeringen förutsett.
Detta är naturligtvis positivt med avseende
på åtgärdernas måluppfyllelse. Det stora
intresset innebär att de ekonomiska ramarna
tycks bli fullt utnyttjade. Kostnaden för
hämtning och omhändertagande av kadaver i
norra Sverige är avsevärt högre än i södra
Sverige. Jordbruksnäringen svarar för
kostnaderna upp till den nivå som motsvarar
kostnaderna i södra Sverige. Därför har en ny
organisation för insamling av kadaver i norra
Sverige upprättats inom näringen. Genom den
nya organisationen har kadaver samlats in i
betydligt större omfattning än tidigare. Ett
statligt stöd för merkostnaden för
kadaverhanteringen har införts inom ramen för
stödet till jordbruket i norra Sverige.
Merkostnaden för år 2003 har beräknats till
högst 3 000 000 kr. Inom anslaget 44:1
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
finansieras ett nationellt anläggningsstöd
för plantering av energiskog i enlighet med
rådets förordning (EEG) nr 1251/99 om
upprättande av ett stödsystem, för vissa
jordbruksgrödor, under perioden 2001–2003.
Inom utgiftsområde 21 Energi finansieras
statliga insatser för forskning och
utveckling på området (se avsnitt 6.4). För
fortsatta insatser avseende stöd till
energiskog se utgiftsområde 21 Energi.
Regeringen bedömer anslagsbehovet till 2
223 000 000 kr för år 2003.
Under anslaget 44:2 anvisas medel
motsvarande EU:s finansiering av
strukturstöden inom jordbruket,
investeringsstöd till lantbrukare, startstöd
till yngre jordbrukare, stöd till bearbetning
och saluföring av jordbruksprodukter,
regionala stöd, kompensationsbidrag till
jordbruk i bergsområden och mindre gynnade
områden, kompetensutveckling, miljöåtgärder i
jord- och skogsbruket, åtgärder som främjar
anpassning och utveckling av landsbygden m.m.
som redovisas under anslaget 44:1 Åtgärder
för landsbygdens miljö och struktur.
Åtgärderna återfinns inom ramen för Sveriges
miljö- och landsbygdsprogram. Den nationella
finansieringen av vissa informations-,
utbildnings- och rådgivningsinsatser för
skogsägare sker över anslaget 44:1 Åtgärder
för landsbygdens miljö och struktur och
anslaget 41:1 Skogsvårdsorganisationen samt
anslaget 41:2 Insatser för skogsbruket. Till
anslaget förs även Jordbruksfondens
utvecklingssektions finansiering av Mål 1-
och Leader+programmen. Från anslaget
utbetalas även ersättningar för löpande
åtaganden från den tidigare programperioden.
Startstöd till yngre jordbrukare,
investeringsstöd, stöd till bearbetning och
saluföring av jordbruksprodukter samt
miljöersättningar och andra kompletterande
åtgärder är stödformer som bygger på
fleråriga åtaganden. Detsamma gäller åtgärder
inom ramen för strukturfondsprogrammen i Mål
1 och gemenskapsinitiativet Leader+. Detta
innebär att staten åtar sig framtida
ekonomiska åtaganden som inte ryms inom ramen
för de av riksdagen anvisade anslagsmedlen.
Regeringen bör därför bemyndigas att under år
2003 i fråga om ramanslaget 44:2 Från EG-
budgeten finansierade åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur besluta om
bidrag som inklusive tidigare åtaganden
medför utgifter på högst 3 180 000 000 kr
efter år 2003, varav 1 310 000 000 kr år
2004, 1 160 000 000 kr år 2005, 560 000 000
kr år 2006, 90 000 000 kr år 2007 och 60 000
000 kr år 2008 och därefter.
Sverige har tilldelats 161,33 miljoner euro
från Jordbruksfondens garantisektion för
finansiering av miljö- och
landsbygdsprogrammet för EU:s budgetår
2002/03. Regeringen bedömer anslagsbehovet
till 1 557 951 000 kr för år 2003.

Motionerna

I motion MJ424 (kd) anför motionärerna att de
i stället för kortsiktiga stöd vill initiera
en långsiktig satsning på miljöanpassat
jordbruk där både konventionellt jordbruk med
Rekostöd och ekologiskt jordbruk kan
samspela. I skogs- och mellanbygder är det
enligt motionen svårt att upprätthålla
mjölkproduktionen. Det finns anledning att
överväga en särskild stödinsats som bidrar
till öppna landskap. I enlighet härmed
föreslår motionärerna att anslaget höjs med
240 000 000 kr (yrkandena 6 och 28 delvis).
Vidare påpekas i motionen att
Norrlandsjordbruket har extra kostnader som
man i övriga Sverige inte har. Produktionen i
norra Sverige minskar, vilket tyder på att
lönsamheten är sämre än på andra håll. En
höjd transportersättning skulle enligt
motionen sannolikt leda till ökad stabilitet
och framtidstro. Införandet av
kadaverinsamlingen i norra Sverige har
medfört att jordbruket i norr drabbats av
högre kostnader än jordbruket i södra Sverige
(yrkande 12). I enlighet härmed föreslås en
ytterligare medelstilldelning om 10 000 000
kr (yrkande 28 delvis). Enligt motion MJ487
(c) behöver det maximala beloppet för
startstöd höjas till samma nivå som EU-
förordningen anger. I tider då alltfler små
lantbruk läggs ned försvåras möjligheterna
för unga människor som vill bli lantbrukare
att kunna starta egen verksamhet. De som inte
kan ta över en släktgård kan ha svårt att
finansiera köp av de större enheter som nu
växer fram. Startstöd och andra liknande
inslag har en viktig roll att fylla för att
garantera återväxten (yrkande 30). Vidare
anser Centerpartiet att det bör tillföras
nationella budgetmedel för att mildra
utfallet av det klena förhandlingsresultatet
gällande landsbygdsförordningen och
miljöstödsprogrammen. Anslaget bör ökas och
användas bl.a. till att återskapa våtmarker,
stärka konkurrenskraften, integrera
hästpolitiken i jordbrukspolitiken och ge
startstöd till landsbygdsföretagare (yrkande
37). Centerpartiet föreslår därför i motion
MJ447 (c) delvis att anslaget höjs med 230
000 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Som framgår av propositionen används anslaget
44:1 i huvudsak för att finansiera
strukturstöd och miljöersättningar med
anknytning till jordbruket inklusive det
nationella stödet till jordbruket i norra
Sverige. Till anslaget hänförs startstöd till
yngre jordbrukare, stöd till investeringar i
jordbruksföretag, stöd till bearbetning och
saluföring av jordbruksprodukter samt
miljöåtgärder och åtgärder för landsbygdens
utveckling. Dessa stödformer bygger på
fleråriga åtaganden om utbetalningar. Till
anslaget 44:2 anvisas medel motsvarande EU:s
finansiering av de olika åtgärderna inom
ramen för Sveriges miljö- och
landsbygdsprogram som redovisas under
anslaget 44:1.

Genomförandet av miljö- och
landsbygdsprogrammet regleras av rådets
förordning (EG) nr 1257/1999 av den 17 maj
1999 om stöd från Europeiska utvecklings- och
garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till
utveckling av landsbygden och om ändring och
upphävande av vissa förordningar. I
artiklarna 48 och 49 anges övergripande
regler för övervakning och utvärdering av
åtgärderna i programmet. I kommissionens
förordning (EG) nr 445/2002 av den 26
februari 2002 om tillämpningsföreskrifter för
rådets förordning (EG) nr 1257/1999 om stöd
från Europeiska utvecklings- och
garantifonden för jordbruket (EUGFJ) till
utveckling av landsbygden ges i artiklarna
53–57 mer detaljerade anvisningar om innehåll
och krav när det gäller övervakning och
utvärdering. I augusti 2002 tillkallade
regeringen en särskild utredare för att
genomföra en halvtidsutvärdering av Miljö-
och landsbygdsprogrammet för Sverige år
2000–2006 (dir. 2002:109). Utvärderingen
skall göras gentemot de olika mål som finns
angivna för Miljö- och landsbygdsprogrammet.
Utredaren skall redovisa svar på de frågor
och indikatorer som följer av kommissionens
förordning (EG) nr 445/2002. Även det
administrativa genomförandet främst gentemot
stödmottagarna inom programmet skall bedömas.
Utredaren får, baserat på resultatet av
utvärderingen, i en separat förslagsdel lämna
förslag på förbättringar av programmet och
dess genomförande inom den av riksdagen
beslutade ekonomiska ramen för programmet. Då
så är lämpligt skall utredaren samverka med
andra relevanta uppföljningar och
utvärderingar. Utredaren skall samråda med de
myndigheter och organisationer som berörs av
Miljö- och landsbygdsprogrammet och redovisa
utvärderingen senast den 15 november 2003.
Därutöver vill utskottet hänvisa till vad
utskottet anfört om den parlamentariska
kommitté som riksdagen har förordnat om
(2001/02:MJU15, rskr. 2001/02:255) och som
skall utarbeta en svensk strategi för
reformeringen av den gemensamma
jordbrukspolitiken (CAP). Med det anförda
tillstyrker utskottet regeringens förslag
under anslagen 44:1 och 44:2. I enlighet
härmed avstyrker utskottet motionerna MJ424
(kd) yrkandena 6 och 28 delvis, MJ447 (c)
delvis samt MJ487 (c) yrkandena 30 och 37.
När det slutligen gäller de i motion MJ424
(kd) yrkandena 12 och 28 delvis framförda
synpunkterna om ett extra Norrlandsstöd vill
utskottet anföra följande. Regeringen påpekar
i likhet med motionärerna att kostnaden för
hämtning och omhändertagande av kadaver är
avsevärt högre i norra Sverige än i södra
Sverige. Som regeringen anför svarar
emellertid jordbruksnäringen endast för
kostnaderna upp till den nivå som motsvarar
kostnaderna i södra Sverige. Ett statligt
stöd för merkostnaden för kadaverhanteringen
har införts inom ramen för stödet till
jordbruket i norra Sverige. Merkostnaden för
år 2003 har regeringen beräknat till högst 3
000 000 kr. För övrigt har jordbruket i norra
Sverige en särskild regionalpolitisk
betydelse genom den mångfald av värden som
jordbruksnäringen och dess verksamheter
förknippas med. Jordbruket och skogsbruket
bidrar till att upprätthålla
livsmedelsproduktion, sysselsättning,
befolkning och samhällsstruktur i dessa delar
av landet. Området har delats upp i två
separata Mål 1-program, Norra Norrland
respektive Södra skogslänsregionen. Båda
programmen har arbetats fram regionalt med
utgångspunkt i bl.a. de länsvisa
prioriteringar som lyfts fram i de regionala
tillväxtavtalen och innehåller särskilda
insatsområden för jordbruk och
landsbygdsutveckling. Programmen omfattar
även åtgärder riktade till fiskerinäringen.
Stöd ges vidare i programmen till rennäringen
och särskilda insatser avses att genomföras
för det fjällnära jordbruket. Miljö- och
landsbygdsprogrammets åtgärder för ett
hållbart jordbruk, såsom kompensationsbidrag
i mindre gynnade områden och olika
miljöersättningar, särskilt bevarandet av ett
öppet och varierat odlingslandskap, är
betydelsefulla i norra Sverige. Ett antal
stödformer som i södra Sverige genomförs inom
ramen för miljö- och landsbygdsprogrammet
ingår i norra Sverige i stället i Mål 1-
programmen. Det gäller stöd till
investeringar i jordbruksföretag,
kompetensutveckling, startstöd till unga
jordbrukare, stöd till förbättrad bearbetning
och saluföring av jordbruksprodukter samt
åtgärder för att främja anpassning och
utveckling av landsbygden. Sverige får
därutöver enligt anslutningsfördraget lämna
ett nationellt stöd för att upprätthålla
produktionen i norra Sverige (stödområdena
1–3). Detta stöd kan lämnas för slaktsvin,
suggor, getter, ägg, potatis, bär och
grönsaker samt som pristillägg och
transportstöd för mjölk. Stödet är beräknat
utifrån förutsättningen att den totala
stödnivån före EU-medlemskapet skall kunna
upprätthållas. Avslutningsvis konstaterar
utskottet att de samlade programdokumenten
för Mål 1 är ägnade att stärka
konkurrenskraften för jordbruket i Norrlands
inland. Åtgärder möjliggörs som både
underlättar en nödvändig fortsatt
strukturutveckling inom jordbruket och
främjar ökad sysselsättning på landsbygden
bl.a. genom en snabbare diversifiering av de
jordbruksföretag som saknar förutsättningar
att utveckla sin jordbruksproduktion.
Utskottet förutsätter att regeringen
fortsättningsvis följer utvecklingen och
effekterna av de åtgärder som hittills
vidtagits. Med det anförda föreslår utskottet
att motion MJ424 (kd) yrkande 12 lämnas utan
riksdagens vidare åtgärd. Vidare avstyrker
utskottet MJU424 (kd) yrkande 28 delvis med
hänvisning till den av riksdagen fastställda
ramen.

44:3 Miljöförbättrande åtgärder
i jordbruket

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om medelstilldelning under
anslaget och avstyrker motionsyrkanden
(m, kd, c) med förslag till annan
tilldelning.

Propositionen

Anslaget disponeras av Jordbruksverket för
att inom skilda nationella handlingsprogram,
huvudsakligen genom försöks- och
utvecklingsverksamhet, styra utvecklingen
inom jordbruket och trädgårdsnäringen mot
minskat växtnäringsläckage, minskad
ammoniakavgång, säkrare och minskad
användning av bekämpningsmedel, bevarande av
biologisk mångfald och tillvaratagande av
kulturvärden samt ökad andel ekologisk
produktion. Anslaget får likaså disponeras
för marknadsstödjande åtgärder för ekologisk
produktion, uppföljning och utvärdering av
den gemensamma jordbrukspolitiken liksom
effekterna av de verksamheter som finansieras
under anslaget, standardiseringsarbete och
verksamhet med funktionstest av
lantbrukssprutor.

Genom försöks- och utvecklingsverksamhet
inom ramen för de nationella
handlingsprogrammen kan projekt bearbeta
aktuella, konkreta och angelägna
frågeställningar med bäring på relevanta
nationella miljömål. Resultaten ligger till
grund för råd och rekommendationer om direkt
tillämpliga åtgärder inom jordbruket i en
nära framtid. Jordbruksverket och
Kemikalieinspektionen har kommit in med ett
förslag till nytt handlingsprogram för
användningen av bekämpningsmedel i jordbruk
och trädgårdsnäring (Jordbruksverkets rapport
2002:7). Regeringen avser att återkomma till
riksdagen med anledning av förslaget.
Anslaget minskas med 10 000 000 kr för att
finansiera nödvändiga åtgärder på andra
områden inom utgiftsområdet.
Regeringen bedömer anslagsbehovet till 19
351 000 kr för år 2003. För år 2004 beräknas
anslagsbehovet till 21 651 000 kr.

Motionerna

I motion MJ424 (kd) anförs att anslaget 44:3
används till många viktiga områden, bl.a.
till forskning för att minska
växtnäringsläckage, ammoniakavgång, säkrare
och minskad användning av bekämpningsmedel.
Vidare anförs att det dessutom ingår
forskning och utveckling kring bevarande av
biologisk mångfald m.m. Motionärerna anför
att Kristdemokraterna inte vill medverka till
regeringens föreslagna nedskärning utan vill
satsa mer på detta anslag. I enlighet härmed
föreslås en ökad medelstilldelning jämfört
med regeringens förslag om 15 000 000 kr
(yrkande 28 delvis). Enligt motion MJ444 (m)
används anslaget 44:3 bl.a. till att främja
användningen av ekologiska livsmedel inom
storhushåll och offentlig sektor.
Motionärerna anser att det inte är statens
uppgift att marknadsföra och stimulera
konsumtion av en viss typ av livsmedel. Detta
sköts bäst av marknadens aktörer, utan
statlig inblandning anser de. Med hänvisning
härtill föreslår motionärerna en
anslagsminskning med 10 000 000 kr (yrkande
12). Forskningen om ekologiskt lantbruk
behöver, enligt motion MJ447 (c) delvis,
breddas samtidigt som arbetet med att minska
växtnäringsläckaget inom jordbruket behöver
intensifieras. Anslaget bör därför öka med 23
000 000 kr anser motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill framhålla att regeringen i
skrivelse 1999/2000:14 till riksdagen har
angett att inför år 2005 den ekologiskt
odlade arealen skall fördubblas och att den
ekologiska animalieproduktionen bör öka.
Detta innebär att 20 % av arealen bör odlas
ekologiskt samt att 10 % av antalet mjölkkor
och slaktdjur av nöt och lamm bör finnas i
ekologisk produktion år 2005. Regeringen
framhåller i propositionen att under anslaget
43:1 Statens jordbruksverk har medel under
2002 anvisats för åtgärder med syfte att
främja den ekologiska produktionen.
Åtgärderna har under våren 2002 notifierats
hos EG-kommissionen och beslut om fördelning
av medel har fattats av Jordbruksverket.
Anslutningen till miljöersättningen för
ekologisk produktion uppgår enligt regeringen
till 15 % av den odlade arealen och arealen
ökar kontinuerligt, ökningen uppgick till 60
000 hektar mellan åren 2001 och 2002. Det
fastlagda målet är enligt regeringen på god
väg att uppfyllas. Anslutningen uppgår till
knappt 75 % av arealmålet. Vidare finns inom
miljö- och landsbygdsprogrammet ett flertal
åtgärder som syftar till att minska
växtnäringsförlusterna från jordbruksmark.
Miljöersättningen för minskat kväveläckage,
genom odling av fånggröda och senarelagd
jordbearbetning, har enligt regeringen rönt
stort intresse hos lantbrukarna, och den
anslutna arealen är tre gånger större än det
uppsatta målet. Enligt utskottets mening är
det av stor vikt att fortsatta satsningar
görs på den ekologiska produktionen.
Utskottet instämmer därför i de överväganden
om politikens inriktning som regeringen gör
och finner inte skäl för någon annan
bedömning av medelstilldelningen m.m. än den
regeringen redovisat. Utskottet avstyrker
därför motionerna MJ424 (kd) yrkande 28
delvis, MJ444 (m) yrkande 12 och MJ447
delvis. De i motionerna MJ424 (kd) och MJ447
(c) framförda yrkandena om höjning av
anslaget ryms inte inom den av riksdagen
fastställda ramen för utgiftsområdet.

44:4 Stöd till jordbrukets
rationalisering m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om medelstilldelning under
anslaget. I enlighet härmed avstyrker
utskottet fyra yrkanden (m, kd, c) om
stöd till projekt med anknytning till
Emån.

Propositionen

Från anslaget betalas bidrag till jordbrukets
yttre och inre rationalisering enligt
förordningen (1978:250) om statligt stöd till
jordbrukets rationalisering (omtryckt
1988:999). Från och med år 2003 disponeras
anslaget helt för vissa omarronderingsprojekt
i Dalarnas län. Regeringen beräknar
anslagsbehovet för år 2003 till 3 000 000 kr.

Motionerna

I motion MJ259 (kd) anförs att den mycket
omfattande miljökonsekvensbeskrivningen som
utförts för Emån är en kartläggning av
biologiska förlopp och samband m.m. Denna
utredning utgör ett unikt material som kan
vara beslutsunderlag för de mest skilda
frågor avseende Emån. Enligt motionärerna är
det därför av stor vikt att arbetet får
avslutas. För att garantera fortsatt
omarronderingsverksamhet med möjlighet till
tillkommande objekt samt fortsatt stöd till
åtgärder kring Emån föreslår
Kristdemokraterna i motion MJ424 (kd) att
anslaget ökas med 5 000 000 kr för år 2003
och med lika mycket för år 2004 (yrkandena 15
och 28 delvis). Även i motion MJ222 (c)
efterlyses fortsatta statliga kreditgarantier
för att miljökonsekvensbeskrivningarna i
anslutning till Emåprojektet skall kunna
fullföljas som planerat. Också i motion MJ255
(m) tas frågan om slutförande och
kostnadstäckning av projekt med anledning av
Emåns översvämning upp. Motionärerna anför
att eftersom riksdagen tidigare fattat beslut
om stöd för åtgärder mot översvämningen av
Emån, och arbetet därefter pågått med
statligt engagemang, kan det inte vara
rimligt att staten nu undandrar sig ansvaret.
Tidigare fattat beslut skall fullföljas och
regeringen skall återkomma till riksdagen med
slutredovisning och förslag till
kostnadstäckning anser motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Som regeringen påpekar disponeras anslaget
från och med år 2003 helt för vissa
omarronderingsprojekt i Dalarnas län.
Regeringen föreslog i budgetpropositionen för
år 2002 att kreditgarantigivningen skulle
upphöra den 1 januari 2002. Förslaget innebar
att inga ytterligare statsbidrag till
åtgärder mot översvämningar i Emån skulle
komma att lämnas. Vid budgetbehandlingen
redogjorde utskottet för riksdagens beslut
under riksmötet 1978/79 att åkermark i
anslutning till Emån skulle skyddas mot
översvämningar (prop. 1978/79:10, bet.
1978/79:JoU7). Beslutet innebar i korthet att
statligt stöd skulle lämnas till vissa lokala
markavvattningsåtgärder i form av årensningar
och invallningar i syfte att förbättra
torrläggningen av de berörda markerna.
Utskottet konstaterade därvid att de
särskilda förhållandena i Emån med få
möjligheter till magasinering av vatten
medför att vattennivån varierar mycket mellan
lågvatten och högvattenflöde.

Enligt vad utskottet inhämtat beslutade
Länsstyrelsen i Kalmar län år 1996 att
godkänna vissa planerade åtgärder.
Länsstyrelsens beslut överklagades emellertid
av Naturvårdsverket och år 1998 återförvisade
regeringen ärendet till länsstyrelsen med
föreskrift om komplettering av den gjorda
miljökonsekvensbeskrivningen. I samband
därmed kom kravet på
miljökonsekvensbeskrivningen att omfatta ett
större geografiskt område.
Företrädare för projektet vid Emån har
informerat utskottet om vad som återstår
innan en förrättning m.m. kan påbörjas.
Underlaget för miljökonsekvensbeskrivningen
omfattar flera olika utredningar med bl.a.
antikvariska, ekologiska, hydrologiska,
agrara och ekonomiska aspekter. Enligt vad
utskottet erfarit återstår nu arbete med att
analysera och sammanställa dessa utredningar.
Kostnaden härför beräknas till 900 000 kr.
Den uppfattning utskottet gav uttryck för vid
2001 års budgetbehandling (2001/02:MJU2)
kvarstår. Utskottet anser således att det
naturligtvis är av stort värde att
miljökonsekvensbeskrivningen kan slutföras så
att från miljösynpunkt godtagbara åtgärder
för att skydda den omkringliggande åkermarken
kan vidtas. Utskottet konstaterar dock att
den av riksdagen beslutade ramen för
utgiftsområdet inte medger några ytterligare
medel för projektet. Utskottet anser på den
grunden att motionerna MJ222 (c), MJ255 (m),
MJ259 (kd) samt MJ424 (kd) yrkandena 15 och
28 delvis bör lämnas utan riksdagens vidare
åtgärder.

44:5 Stöd till innehavare av
fjällägenheter m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om medelstilldelning under
anslag 44:5.

44:6 Återföring av skatt på
handelsgödsel och
bekämpningsmedel m.m.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om medelstilldelning och
avstyrker fyra yrkanden (m, fp, c) om
annan tilldelning. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag till
bemyndigande.

Propositionen

Anslaget används för att återföra uppburen
skatt på bekämpningsmedel och kväve i
handelsgödsel i jordbruket till
jordbruksnäringen. Huvuddelen av den
återförda skatten används till åtgärder för
att minska växtnäringsförluster från
jordbruket och minska miljöriskerna inom
växtskyddsområdet. En mindre del av beloppet
återförs kollektivt till jordbruksnäringen
för bl.a. informations-, utbildnings-,
rådgivnings- och utvecklingsinsatser med
syfte att främja hållbara produktionsmetoder.
Skatten på bekämpningsmedel återförs
kollektivt för forsknings- och
utvecklingsinsatser med syfte att främja en
hållbar utveckling inom jordbruket och
trädgårdsnäringen.

Regeringen uttalade i budgetpropositionen
för år 2001 (prop. 2000/01:1 volym 1, s. 36.
resp. 230, bet. 2000/01:FiU1, rskr. 36) att
en översyn bör göras av skatterna på
bekämpningsmedel och handelsgödsel med sikte
på att förbättra deras effektivitet som
miljöstyrmedel utan att kraven på
kostnadseffektivitet eftersätts. Regeringen
har tillkallat en särskild utredare (dir.
2001:55) som skall lämna förslag i november
2002. Utredningens förslag kommer att
behandlas under våren 2003 och eventuella
förslag till förändringar av skatterna kommer
tidigast att läggas fram i
budgetpropositionen för år 2004.
Sverige har hos EG-kommissionen anmält och
fått godkänt vissa förslag till nationellt
finansierade åtgärder i jordbruket. Därefter
har år 2002 beslut fattats om att 35 miljoner
kronor från anslaget skall användas för
informations-, utbildnings-, utvecklings- och
rådgivningsinsatser med syfte att främja
hållbara produktionsmetoder i jordbruket inom
ramen för åtgärdsprogram för
miljöförbättrande åtgärder i jordbruket.
Likaså har beslut fattats om att 8 miljoner
kronor skall tillföras Stiftelsen
Lantbruksforskning för forsknings- och
utvecklingsverksamhet inom trädgårdsnäringen.
Sverige har vidare utarbetat ett stöd till
enskilda jordbrukare för upprättande av
växtodlingsplaner.
Jordbruksverket räknar med att de treåriga
åtagandena för stöd till växtodlingsplaner
beslutas efter den 31 december 2002 och att
stödutbetalningar avseende år 2002 således
sker under våren 2003. De årliga utgifterna
för de cirka 30 000 växtodlingsplanerna
beräknas till högst 187 000 000 kr.
Regeringen bör därför bemyndigas att för
detta ändamål ingå ekonomiska åtaganden som
medför utgifter på högst 187 000 000 kr under
år 2004 och högst 186 000 000 kr under år
2005.
Den nuvarande återföringen av skattemedel
beräknas fortgå t.o.m. år 2005.
Regeringen bedömer anslagsbehovet till 420
000 000 kr för år 2003. För år 2004 bedöms
anslagsbehovet till 430 000 000 kr.

Motionerna

Enligt Folkpartiet liberalerna i motionerna
MJ422 (fp) yrkande 20 delvis och Fi232 (fp)
yrkande 21 delvis bör anslaget minska med 420
000 000 kr. Moderata samlingspartiet föreslår
i motion MJ444(m) att skatten på
handelsgödselns kväveinnehåll tas bort. De
anser att bekämpningsmedelsavgifterna bör
vara kvar, men anser att dessa bör återföras
till näringen i form av rådgivning,
utbildning och forskning. Moderaterna
föreslår att återföringen till jordbruket
skall minska med motsvarande summa eller 390
000 000 kr (yrkande 13). Centerpartiet
föreslår i motion MJ447 (c) delvis att
anslaget minskas med 320 000 000 kr.
Resterande del av anslaget bör enligt
motionärerna återföras till näringen på
lämpligt sätt.

Utskottets ställningstagande

Som regeringen påpekar i propositionen har
regeringen tillkallat en särskild utredare
(dir. 2001:55) med uppdrag att göra en
översyn av skatterna på bekämpningsmedel och
handelsgödsel med sikte på att förbättra
deras effektivitet som miljöstyrmedel utan
att kraven på kostnadseffektivitet
eftersätts. Utredningen beräknas presentera
sitt betänkande i januari 2003. Utskottet
konstaterar att utredningens förslag torde
komma att behandlas av regeringen under våren
2003. Eventuella förslag till förändringar av
skatterna kommer enligt regeringen tidigast
att läggas fram i budgetpropositionen för år
2004. Utskottet vill för egen del inte
föregripa resultatet av utredningen utan
instämmer i de överväganden regeringen gör.
Utskottet avstyrker därför motionerna MJ422
(fp) yrkande 20 delvis, MJ444 (m) yrkande 13,
MJ447 delvis och Fi232 (fp) yrkande 21
delvis. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till bemyndigande.

Samepolitik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet har inget att erinra mot
regeringens redovisning och
resultatbedömning av verksamheten under
politikområdet. Utskottet uttalar sin
avsikt att under det kommande
budgetåret följa effekterna för
rennäringen av utgiftsutvecklingen
under anslaget.

Propositionen

Omfattning m.m.

Politikområdet omfattar verksamheten vid
Sametinget, rennäringen och information om
samer och samisk kultur. Till politikområdet
hör också arbete med urbefolkningsfrågor med
både nationell och internationell verksamhet.

Sametingets verksamhet regleras i
sametingslagen (1992:1433) och förordningen
(1993:327) med instruktion för Sametinget.
Rennäringen regleras i huvudsak i
rennäringslagen (1971:437) och i
rennäringsförordningen (1993:384). De skador
som vilda djur orsakar rennäringen ersätts
enligt viltskadeförordningen (2001:724).
Regeringens inriktning är att successivt
pröva ett utvidgat samiskt självbestämmande
inom områden där detta är möjligt och med
beaktande av resultatet av pågående och
nyligen avslutade utredningar. Regeringen har
inlett samtal som syftar till en försoning
mellan staten och samerna och har tillsatt en
gränsdragningskommission för att fastställa
gränserna för renskötselområdet. Vidare har
regeringen beslutat tillsätta en utredning
för att närmare utreda omfattningen av
samebymedlemmars och markägares rätt till
jakt och fiske inom lappmarkerna och
renbetesfjällen. Regeringen avser att inrikta
informationssatsningen om samer och samisk
kultur på det nationella planet.
Rennäringspolitiska kommittén har i sitt
betänkande En ny rennäringspolitik (SOU
2001:101) föreslagit omfattande förändringar
bl.a. vad gäller samebyarnas organisation och
rennäringens administration. Betänkandet är
under remissbehandling.
Sedan år 2001 pågår en nationell
informationssatsning om samer och samisk
kultur som skall öka kunskapen om och
förståelsen för samerna som Sveriges
urbefolkning. Förtroendet mellan samer och
icke-samer skall förbättras och
diskriminering motverkas.
En utredare tillsattes hösten 2000 för att
göra en översyn av Sametingets organisation
och de dubbla rollerna som folkvalt organ och
myndighet. Utredaren skulle också göra en
översyn av valbestämmelserna i
sametingslagen. Uppdraget har i oktober 2002
redovisats i betänkandet Sametingets roll i
det svenska folkstyret (SOU 2002:77). Med
uppdrag att utreda de gränser för
renskötselområdet som avses i ILO:s
konvention 169 har en
gränsdragningskommission tillsatts (dir.
2002:7). Utredaren skall lämna sina förslag
den 31 december 2004. Sedan Sveriges och
Norges regeringar beslutat att det även
fortsatt finns behov av renbetning över
gränsen tillsattes år 1997 en svensk-norsk
kommission som skulle komma med förslag om
hur betestillgångarna kan utnyttjas mest
rationellt. Kommissionen, som var enig om ett
förslag till ny konvention, överlämnade sitt
betänkande i maj 2001. Nuvarande konvention
om renbete över den svensk-norska gränsen har
förlängts till våren 2005 på grund av att
förhandlingarna med Norge inte hunnit
genomföras innan konventionen skulle ha
upphört våren 2002. Förhandlingar med Norge
om en ny konvention kommer att påbörjas under
hösten 2002.
Arbetet med en nordisk samekonvention har
nu resulterat i att en expertgrupp skall
tillsättas för att utarbeta ett utkast till
en samekonvention. Expertgruppen skall bestå
av två representanter från respektive land
varav en representant skall utses av
respektive sameting. Arbetet skall påbörjas
senast vid årsskiftet 2002/03.

Resultatbedömning, analys m.m.

Verksamheten vid Sametinget är indelad i
följande delar:

1) det folkvalda organet,
2)
3) samiska språk,
4)
5) nordiskt och internationellt arbete,
6)
7) information om samiska förhållanden,
8)
9) samiska näringar och medverkan i
samhällsplaneringen,
10)
11)kultur, inklusive litteratur- och
biblioteksfrågor.
12)
Prisstöd till rennäringen lämnades med
18 miljoner kronor för knappt 1 600 ton
renkött. Avräkningspriset var 41,70 kronor
per kilo exklusive mervärdesskatt och
prisstöd. Antalet slaktade renar uppgick
slaktåret 2001/02 till 58 700, vilket är en
ökning med 25 %.

Jordbruksverkets föreskrifter om medling
m.m. i tvister mellan samebyar och
jordbrukare när det gäller konflikter på
grund av renbetning på åkermark beräknas
kunna tillämpas under år 2002.
Jordbruksverket har under året beviljat
21 samebyar ersättning enligt
35 a § rennäringsförordningen (1993:384) för
utfodring på grund av synnerligen svåra
betesförhållanden med 15,3 miljoner kronor.
Det slutligt utbetalade beloppet är beroende
av i vilken omfattning utfodring verkligen
skett.
Inom ramen för regeringens
informationssatsning om samerna som Sveriges
urbefolkning och samisk kultur har hittills
beviljats projektmedel på cirka 6,5 miljoner
kronor till 30 projekt. Som exempel kan
nämnas att LRF–Skogsägarna och Svenska
Samernas Riksförbund, SSR, nyligen har fått
medel för projektet Dialog och samverkan
mellan rennäring och familjeskogsbruk.
Regeringen har nyligen beslutat ge
Sametinget i uppdrag att utveckla och
etablera ett permanent nationellt
informationscentrum för samefrågor. För detta
anvisades Sametinget ett engångsbelopp på
3 miljoner kronor. Uppdraget skall redovisas
senast den 31 december 2004.
Sametingets redovisning för år 2001 är
svårläst och i vissa delar bristfällig.
Sametinget har beslutat att göra en intern
kansliöversyn och en översyn av informations-
och språkarbete.
Riksrevisionsverket hade inga invändningar
med anledning av Sametingets årsredovisning.

Utgiftsutveckling

Den beräknade utgiftsutvecklingen avseende
politikområdet Samepolitik är följande (i
miljoner kronor).

------------------------------------------------------
|Utfall |Anslag |Utgifts- |Förslag |Beräknat|
| | | | | |
| | |prognos |anslag |anslag |
------------------------------------------------------
|2001 |20021 |2002 |2003 |2004 |
------------------------------------------------------
|68 |60 |73 |58 |58 |
------------------------------------------------------
1 Inklusive beslut till följd av förslag till
tilläggsbudget till statsbudgeten i samband
med 2002 års ekonomiska vårproposition och
förslag till tilläggsbudget i denna
proposition.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inget att erinra mot
regeringens redovisning och resultatbedömning
inom området samepolitik.

Som framgår av utskottets ställningstagande
nedan tillstyrker utskottet regeringens
förslag om medelstilldelning under anslaget
45:1 Främjande av rennäringen m.m. Det kan
emellertid konstateras att anslagsnivån under
ett flertal år varit i stort sett oförändrad.
Mot denna bakgrund har utskottet för avsikt
att under det kommande budgetåret följa
effekterna för rennäringen av
utgiftsutvecklingen under anslaget, framför
allt vad avser pristillägget för renkött och
ersättning för vissa merkostnader till följd
av Tjernobylolyckan. När det gäller
ersättningar för viltskador vill utskottet
hänvisa till sitt uttalande ovan under
anslaget 42:6 Ersättning för viltskador m.m.
där utskottet förordar en höjning av anslaget
med 3,5 miljoner kronor utöver regeringens
förslag.

45:1 Främjande av rennäringen
och 45:2 Informationssatsning
om samerna

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om medelstilldelning under
anslagen 45:1 och 45:2. Utskottet
tillstyrker även det bemyndigande som
regeringen föreslår under anslaget
45:1.

Utbildningspolitik och
forskningspolitik under
utgiftsområdena 16 och 20

Propositionen

Politikområde Utbildning inom utgiftsområde
23

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ingår som
en del i politikområdet Utbildning som
redovisas under utgiftsområde 16.
Verksamheten vid Lantbruksuniversitetet utgör
också ett viktigt medel för att förverkliga
målen inom livsmedelspolitiken,
landsbygdspolitiken, djurpolitiken,
samepolitiken samt skogspolitiken under
utgiftsområde 23.

Politikområde Forskning inom utgiftsområde 23

Forskningen som bedrivs inom de areella näringarna
har ett särskilt ansvar för att kunskaperna
om naturresurserna utvecklas för kommande
generationers behov. Viktiga globala miljö-
och livsmedelsförsörjningsfrågor måste lösas
genom samverkan mellan många länder och
mellan forskare från olika vetenskapliga
discipliner.

Forskningsrådet för miljö, areella näringar
och samhällsbyggande (Formas) har till
uppgift att främja och stödja grundforskning
och behovsstyrd forskning inom områdena
miljö, areella näringar och samhällsbyggande.
Rådet sorterar under utgiftsområde 20 men
anvisas medel under ett anslag för forskning
under utgiftsområde 23. En
resultatredovisning för samtliga
forskningsfinansierade myndigheter görs under
politikområdet Forskning under
utgiftsområde 16.

25:1 Sveriges
lantbruksuniversitet

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår med beaktande av
riksdagens beslut att höja ramen för
utgiftsområdet för år 2003 att anslaget
ökas med 7 miljoner kronor i
förhållande till regeringens förslag.
Därmed tillstyrker utskottet en motion
(s, v, mp) om motsvarande höjning av
anslaget och avstyrker två motioner
(fp) om annan medelstilldelning.
Utskottet avstyrker även en motion (c)
om annan medelsfördelning inom
anslaget. Även fem motioner (s, kd, c)
om resurser för viss forskning avstyrks
liksom två motioner (m, fp, kd, c) om
inrättande av tjänster vid SLU.

Propositionen

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) skall
utveckla kunskapen om de biologiska
naturresurserna och människans hållbara
nyttjande av dessa. Detta sker genom
utbildning, forskning, fortlöpande
miljöanalys och information.

Anslaget finansierar grundläggande
högskoleutbildning, forskarutbildning,
forskning, fortlöpande miljöanalys samt
information och fortbildning. Verksamheten
bedrivs utifrån ett sektorsansvar som
preciseras av fem ansvarsområden:

1. kvalitet i livsmedelskedjan,
2.
3. djurhållning, djurhälsa och djurskydd,
4.
5. skog, skogsbruk och förädling av
skogsråvaran,
6.
7. naturresurser för landsbygdsutveckling,
rekreation och fritid,
8.
9. landskapsplanering och markanvändning.
10.
Grundutbildningen bedrivs inom ett antal
utbildningsprogram som leder till 11 olika
yrkesexamina eller kandidat/magisterexamen
med 5 olika inriktningar.

Verksamheten vid SLU ingår som en del i
politikområdet Utbildning och omfattas därför
av den övergripande resultatredovisning som
görs för högskoleväsendet under
utgiftsområde 16. Verksamheten utgör även ett
viktigt medel för att förverkliga målen inom
livsmedelspolitiken, landsbygdspolitiken,
djurpolitiken, samepolitiken samt
skogspolitiken under utgiftsområde 23.
I regleringsbrevet för SLU specificeras
lärosätets utbildningsuppdrag genom ett mål
för antalet helårsprestationer. Antalet
helårsprestationer för treårsperioden
2000–2002 har fastslagits till 9 000 varav
1 100 i fristående kurser. Utfallet för de
två första åren är 6 337 helårsprestationer i
utbildningsprogram och 967 i fristående
kurser. Prognosen för att periodens
utbildningsuppdrag skall fullgöras är god.
Prestationsgraden är 89 %, vilket är högre än
den genomsnittliga prestationsgraden för
övriga universitet och högskolor.
Andelen studenter som avlägger examen på
nominell studietid minskar successivt, och
genomströmningen av studenter varierar mycket
mellan olika program. En förklaring till den
allt sämre genomströmningen är att
studenterna från många utbildningar även utan
avslutad utbildning är eftertraktade på
arbetsmarknaden. Internationella
studieutbyten kan också bidra till längre
studietid eftersom samtliga utbildningskurser
inte alltid får tillgodoräknas i examen.
Av antalet sökande är 75 % kvinnor och
andelen antagna kvinnor utgör 65 %.
Variationen är dock stor mellan olika
program. SLU arbetar aktivt med att utjämna
könsfördelningen inom de program i vilka
snedfördelning råder.
Veterinärer med utbildning från land
utanför EU hade tidigare små möjligheter att
få en kompletterande utbildning för att
därigenom erhålla legitimation och kunna
utöva sitt yrke i Sverige. I syfte att
tillvarata den resurs som dessa personer
utgör anvisades SLU första gången budgetåret
1999 särskilda medel för att genomföra en
kompletterande utbildning för utländska
veterinärer. Hittills har 44 utländska
veterinärer antagits. Utbildningsresultaten
har varit goda och flertalet av dem som
avslutat utbildningen och erhållit
legitimation har fått adekvat arbete.
Regeringen har som mål för perioden
2001–2004 angett att minst 34 % av de
professorer som nyanställs skall vara
kvinnor. Under år 2001 anställdes totalt 14
nya professorer. Av dessa var endast 3
kvinnor, vilket motsvarar 21 %.
Den professur i djurskydd som SLU år 1999
fick särskilda medel för har nu tillsatts.
Professuren är den första i sitt slag i
landet.
I enlighet med tidigare beslut anvisas
5 miljoner kronor ytterligare ett år till
verksamheten för Centrum för uthålligt
lantbruk (CUL). SLU tilldelades år 2002 en
tillfällig förstärkning om 7 000 000 kr för
fältförsöksverksamhet rörande ekologisk
odling.
För att ge Artdatabanken möjlighet att
skapa ett nationellt referensverk som
beskriver samtliga i Sverige kända djur,
växter och svampar förstärktes SLU:s anslag
år 2002 med 10 000 000 kr. För arbetet
år 2003 anvisas 10 000 000 kr och år 2004
20 000 000 kr.
Metallbiologiskt centrum inrättades år 1992
av Uppsala universitet. Huvudmannaskapet
överfördes till SLU efter riksdagsbeslut
(prop. 1992/93:
170). SLU har funnit att centrumets
huvudsakliga inriktning inte tillhör
universitetets prioriterade områden och har
därför tillsammans med Uppsala universitet
föreslagit att medel för verksamheten
överförs från SLU till Uppsala universitet,
där verksamhetens inriktning mot humanmedicin
passar bättre. Regeringen föreslår därför att
SLU:s anslag minskar med 940 000 kr och att
dessa medel överförs till utgiftsområde 16
anslaget 25:21 Uppsala universitet: Forskning
och forskarutbildning.
Anslagsnivån har justerats i syfte att
begränsa statlig konsumtion.
Regeringen bedömer anslagsbehovet för
år 2003 till 1 226 964 000 kr. För år 2004
beräknas anslagsbehovet till
1 264 789 000 kr.

Motionerna

I motion Fi230 (s, v, mp) anförs att under
anslaget 25:1 Sveriges lantbruksuniversitet
har 7 miljoner kronor per år avsatts under
åren 2001 och 2002 för SLU:s arbete med
fältförsöksverksamhet för ekologisk odling.
Motionärerna begär att anslaget för detta
ändamål tillförs ytterligare 7 miljoner
kronor för år 2003 (yrkande 10 delvis).
Eftersom det enligt motionärerna är viktigt
att stärka den enskilde forskarens fria
ställning bör enligt motionerna Fi232 (fp)
yrkande 21 delvis och MJ422 (fp) yrkande 20
delvis anslaget höjas med 12 miljoner kronor
utöver regeringens förslag.

Enligt motion MJ435 (c) bör ett
specialdestinerat anslag om 10 miljoner
kronor per år anslås till institutioner vid
SLU för grund- och forskarutbildning i
ekologiskt lantbruk (yrkande 1), och 5
miljoner kronor om året för ytterligare tre
år, dvs. perioden 2004–2006, bör anvisas till
Centrum för ekologiskt lantbruk (CUL)
(yrkande 2).
I motion MJ424 (kd) behandlas frågan om
utbildning och forskning inom jordbruks- och
livsmedelsområdet. Enligt motionärerna
åstadkoms vidareutveckling av kunskaperna
inom ekonomi för lantbruks- och
livsmedelssektorerna bäst genom en stark
forskning på dessa områden. För att denna
forskning skall ge ett för Sverige optimalt
resultat krävs en förstärkning av
forskningsområdet (yrkande 20). I motion
MJ487 (c) begärs en översyn och ökning av
forskning och utveckling inom
jordbruksnäringen och livsmedelsindustrin
(yrkande 27). Behovet av långsiktigt
säkerställande av den norrländska
jordbruksforskningen vid Institutionen för
norrländsk jordbruksvetenskap (NJV) vid SLU i
Umeå påtalas i motion MJ389 (c). Enligt
motion MJ407 (s) bör försöksverksamheten med
trädgårdsodling i Öjebyn och Röbäcksdalen
utvecklas. I motion MJ487 framställs krav på
utökad forskning om djurskyddsaspekterna
beträffande pälsfarmer (yrkande 33). Enligt
motion MJ421 (c) bör den forskning
prioriteras som syftar till att finna en
metod som helt befriar bin från kvalster
(yrkande 2).
Behovet av förstärkning med ytterligare fem
högre forskartjänster vid SLU i Skara påtalas
i motion MJ354 (m, fp, kd, c). Enligt motion
MJ421 (c) bör en till SLU knuten
genetikertjänst för avelsarbete med bin
återinrättas (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Som anförs i motion Fi230 (s, v, mp) yrkande
10 delvis bör medelstilldelningen under
anslaget öka med 7 000 000 kr jämfört med
regeringens förslag. Den av utskottet härmed
föreslagna ökningen bör tillföras SLU:s
arbete med fältförsöksverksamhet rörande
ekologisk odling inom CUL. I övrigt har
utskottet ingen annan uppfattning än den
regeringen redovisar när det gäller
medelsfördelningen under anslaget. De i
motionerna Fi232 (fp) yrkande 21 delvis och
MJ422 (fp) yrkande 20 delvis framförda
yrkandena om höjning av anslaget ryms inte
inom den av riksdagen fastställda ramen för
utgiftsområdet. Som en följd av riksdagens
beslut och med anledning av motion Fi230 (s,
v, mp) föreslår miljö- och jordbruksutskottet
att riksdagen för budgetåret 2003 ökar
medelstilldelningen under anslaget
25:1 Sveriges lantbruksuniversitet med 7 000
000 kr jämfört med regeringens förslag. Till
anslaget bör således anvisas 1 233 964 000
kr. Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna Fi232 (fp) yrkande 21 och
MJ422 (fp) yrkande 20 i motsvarande delar i
den mån de inte är tillgodosedda med vad
utskottet anfört.

Av utskottets ställningstagande ovan
framgår att CUL föreslås tillföras 7 miljoner
kronor utöver regeringens förslag för viss
verksamhet rörande ekologisk odling. Med
hänvisning härtill och till vad utskottet i
övrigt anfört ovan avstyrks motion MJ435 (c)
yrkandena 1 och 2 om medelsfördelning inom
anslaget i den mån de inte kan anses
tillgodosedda.
När det gäller den ekologiska forskningen i
stort vill utskottet erinra om sin i flera
sammanhang framförda syn på jordbruket och
trädgårdsnäringen som centrala näringar i ett
hållbart samhälle. Konsumenternas intresse
för miljöhänsyn, etiska värden,
livsmedelssäkerhet och global
livsmedelsförsörjning ökar och kommer att
alltmer förändra dagens marknadssituation.
Därmed växer också behovet av kunskaper som
har betydelse för omställningen av samhället
till en ekologiskt hållbar utveckling. När
det gäller resurser till viss forskning vill
utskottet emellertid erinra om att enligt
förordningen (1993:221) för Sveriges
lantbruksuniversitet ankommer den interna
fördelningen av bl.a. resurser för forskning
och utveckling på universitetets styrelse.
Det är också en fråga för Forskningsrådet för
miljö, areella näringar och samhällsbyggande
(Formas) att inom ramen för
forskningsprogrammet fördela medel till olika
forskningsprojekt. Med det anförda avstyrker
utskottet motionerna MJ389 (c), MJ421 (c)
yrkande 2, MJ424 (kd) yrkande 20 och MJ487
(c) yrkandena 27 och 33.
Utskottet delar i allt väsentligt
synpunkterna i motion MJ407 (s) om vikten av
forskning och utveckling när det gäller
ekologisk odling inom trädgårdssektorn och om
det förtjänstfulla arbete som bedrivs vid
SLU:s institution för norrländsk
jordbruksvetenskap i Röbäcksdalen och Öjebyn.
Som utskottet anfört ovan är det emellertid
en fråga för universitetets styrelse att
fördela medel till bl.a. dessa projekt. Det
anförda innebär att utskottet avstyrker
motionen i den mån den inte kan anses
tillgodosedd.
Enligt förordningen (1993:221) för Sveriges
lantbruksuniversitet är det en uppgift för
universitetets styrelse att besluta i
viktigare frågor om den interna
resursfördelningen, dvs. även inrättande av
tjänster. Därmed avstyrker utskottet
motionerna MJ354 (m, fp, kd, c) och MJ421 (c)
yrkande 3.

26:1 Forskningsrådet för miljö,
areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning och
samfinansierad forskning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om medelstilldelning under
anslaget och regeringens förslag om
bemyndigande samt avstyrker tre
motioner (fp, c) om höjning av
anslaget. Utskottet avstyrker vidare en
motion (s) om prioritering av
skogsforskning och en motion (s) om
medel för forskning om grönytesektorn
och fritidsodlingen. Även två motioner
(c, mp) om resurser till Stiftelsen
Biodynamiska Forskningsinstitutet
avstyrks.

Propositionen

Anslaget disponeras av Forskningsrådet för
miljö, areella näringar och samhällsbyggande
(Formas) och finansierar stöd till forskning
om de areella näringarna samt
projektrelaterade kostnader såsom
utvärderingar, beredningsarbete, konferenser,
vissa resor och seminarier samt
informationsinsatser. Forskningsstödet
finansierar även med näringen samfinansierad
forskning som omfattar jordbruksteknisk
forskning, viss skogsforskning,
trädgårdsforskning samt växtförädling. För
forskning inom områdena miljö och
samhällsbyggande finns anslaget 26:2
Forskningsrådet för miljö, areella näringar
och samhällsbyggande: Forskning under
utgiftsområde 20.

För att underlätta planering, upphandling
och genomförande av forskningsprojekt bör
regeringen bemyndigas att ingå ekonomiska
åtaganden som innebär utgifter på sammanlagt
högst 350 000 000 kr fördelade på högst
215 000 000 kr under år 2004, högst
115 000 000 kr under år 2005 och högst
20 000 000 kr under år 2006.
För forskning och utveckling rörande
ekologisk produktion har anvisats totalt
35 miljoner kronor per år t.o.m. år 2003,
varav Formas disponerar 23 000 000 kr. För
år 2002 anvisades ytterligare 10 000 000 kr
engångsvis till programmet, varav
3 000 000 kr disponeras av Formas.
Anslagsnivån har justerats i syfte att
begränsa statlig konsumtion.
Regeringen bedömer anslagsbehovet för
år 2003 till 234 493 000 kr. För år 2004
beräknas anslagsbehovet till 215 157 000 kr.

Motionerna

Enligt motionerna Fi232 (fp) yrkande 21
delvis och MJ422 (fp) yrkande 20 delvis bör
anslaget höjas med ytterligare 8 miljoner
kronor. Motionärerna betonar vikten av att
den rådsstödda forskningen bör återspegla
hela livsmedelsområdet, från jord till bord.
Formas bör därför ta ansvar även för
livsmedelsteknisk och teknologisk forskning
och inte endast för forskning om
råvaruproduktion. Även i motion MJ447 (c)
delvis begärs en höjning med
8 miljoner kronor. Motionärerna anför att
behovet av forskning och utveckling inom
skogssektorn är stort, och forskningen bör
inriktas mot bl.a. svampangrepp och
trämaterialens användningsområden.

Motionärerna i motion MJ464 (c, mp) begär
att basresurser tilldelas Stiftelsen
Biodynamiska forskningsinstitutet
(yrkande 2). I motion MJ487 (c) påtalas
behovet av att bredda och öka forskningen om
ekologiskt lantbruk. Mot den bakgrunden bör
Stiftelsen Biodynamiska forskningsinstitutet
vid Rudolf Steinerhögskolan tilldelas ett
basanslag för sin forskning, och resurserna
till forskning om ekologiskt jordbruk bör
ökas för att göra ett sådant anslag möjligt
(yrkande 28).
Enligt motion MJ340 (s) bör skogsforskning
och forskning om svampsjukdomen Gremmeniella
prioriteras. I motion MJ469 (s) framhålls att
medel liksom tidigare bör anslås till
kollektiv forskning för grönytesektorn och
fritidsodlingen. Dessa medel bör fullt ut
komma berörda organisationer till del eller
utnyttjas på annat sätt i samråd med dessa
organisationer (yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som finner regeringens förslag om
medelstilldelning under anslaget väl avvägt,
tillstyrker regeringens förslag och avstyrker
motionerna Fi232 (fp) yrkande 21, MJ422 (fp)
yrkande 20 och MJ447 (c), samtliga i berörda
delar. Utskottet tillstyrker vidare det
bemyndigande som regeringen föreslår.

När det gäller den ekologiska forskningen i
stort vill utskottet erinra om sin i ett
flertal sammanhang framförda syn på
jordbruket och trädgårdsnäringen som centrala
näringar i ett hållbart samhälle.
Konsumenternas intresse för miljöhänsyn,
etiska värden, livsmedelssäkerhet och global
livsmedelsförsörjning ökar och kommer att
alltmer förändra dagens marknadssituation.
Därmed växer också behovet av kunskaper som
har betydelse för omställningen av samhället
till en ekologiskt hållbar utveckling.
Det föreligger således inte någon
grundläggande skillnad mellan utskottet och
motionärerna i motionerna MJ464 (c, mp) och
MJ487 (c) när det gäller uppfattningen om den
ekologiska odlingens betydelse för
omställningen av samhället till en ekologiskt
hållbar utveckling, en uppfattning som senast
kom till uttryck i samband med behandlingen
av budgetpropositionen för år 2002, där
utskottet redogjorde för de senaste årens
satsningar på forskning om ekologisk
produktion (bet. 2001/02:MJU2). I 2000 års
ekonomiska vårproposition (prop.
1999/2000:100, bet. 1999/2000:FiU20)
föreslogs i tilläggsbudgeten en ökning av
dåvarande SJFR:s anslag om 15 miljoner kronor
för forskning om ekologisk produktion. I
samma proposition föreslogs att 35 miljoner
kronor per år under perioden 2001–2003 skall
avsättas för samma ändamål. Bakgrunden är
riksdagens ambition att den ekologiskt odlade
arealen bör fördubblas till 20 % till år 2005
samt att den ekologiska animalieproduktionen
bör öka. I enlighet med sitt uttalande i
budgetpropositionen för år 2002 har
regeringen gett Formas i uppdrag att planera
och genomföra ett forskningsprogram för
ekologisk jordbruks- och trädgårdsproduktion
för perioden 2001–2003 med målet att skapa
förutsättningar för att uppnå såväl
riksdagens ambition som ambitionen att de
övergripande miljökvalitetsmålen kan nås inom
en generation. Enligt utskottets mening bör
programmets resultat kunna utgöra värdefulla
kunskapsunderlag för såväl den ekologiska som
för den konventionella produktionens
utveckling. När det gäller frågan om medel
för forskning om ekologisk odling får det,
som utskottet även anför ovan, anses vara en
uppgift för i första hand forskningsrådet att
fördela medel till olika forskningsprojekt.
Med det anförda avstyrker utskottet
motionerna MJ464 (c, mp) yrkande 2 och MJ487
(c) yrkande 28 i den mån de inte kan anses
tillgodosedda.
I samband med behandlingen av
budgetpropositionen för år 2002 (bet.
2001/02:MJU2) redogjorde utskottet för den
forskning om Gremmeniella Abietina som
bedrivs vid den skogsvetenskapliga fakulteten
vid SLU, där ett forskningsprojekt arbetar
med kartläggning och övervakning av
utbredningen av Gremmeniella. Därefter syftar
projektet till ökade kunskaper om bl.a.
samspelet mellan miljö och
sjukdomsutveckling, trädens försvarssystem
mot svampangrepp, insekter m.m. samt val av
plantmaterial. Enligt vad utskottet inhämtat
fortskrider projektet vad beträffar
kartläggning och övervakning, och forskning
har inletts på de områden som anges ovan. Som
utskottet redogjort för tidigare i detta
betänkande arbetar Skogsstyrelsen med
övervakning av sjukdomens utbredning bl.a.
genom satellitövervakning och enkäter till
skogsägare. När det gäller yrkandet i motion
MJ340 (s) om prioritering av denna forskning
får det emellertid anses ankomma på
forskningsrådet att inom ramen för
forskningsprogrammet fördela medel till olika
forskningsprojekt. Med det anförda avstyrker
utskottet motionen.
Utskottet instämmer fullt ut i de
synpunkter som framförs i motion MJ469 (s) om
fritidsodlingens värde för människors hälsa
och rekreation och om de gröna miljöernas
betydelse såväl från folkhälsosynpunkt som
för bevarande av biologisk mångfald. När det
gäller frågan om medel till forskning om
grönytesektorn och fritidsodlingen vill
utskottet erinra om sitt uttalande våren 1993
med anledning av ett liknande motionsyrkande
(bet. 1992/93:JoU20). Utskottet konstaterade
då att mycket av den forskning som bedrivs
vid SLU även kommer fritidsodlarna till del,
men med hänsyn till odlingens speciella behov
var det enligt utskottets mening av stor vikt
att de informationskanaler som finns mellan
forskning och praktik kan bibehållas och
utvecklas. Utskottet ansåg det vidare vara
ett samhällsintresse att de berörda
organisationerna erhåller en väsentlig del av
de föreslagna medlen och att det skapas
förutsättningar för en fortsatt informations-
och rådgivningsverksamhet inom
hemträdgårdsområdet. Detta uttalande
upprepades av utskottet hösten 2000 (bet.
2000/01:MJU7). Utskottet, vars
ställningstagande kvarstår, vill erinra om
att Movium – sekretariatet för den yttre
miljön, Fritidsodlingens riksorganisation och
Stiftelsen Trädgårdsodlingens
elitplantstation sedan år 1993 erhåller
ca 11 miljoner kronor per år för dessa
ändamål. Medlen, som ursprungligen
administrerades av dåvarande Skogs- och
jordbrukets forskningsråd (SJFR), beviljas
numera av Formas. Med det anförda föreslår
utskottet att motionen i denna del lämnas
utan riksdagens vidare åtgärd.

26:2 Bidrag till Skogs- och
lantbruksakademien

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag
om medelstilldelning under anslaget 26:2.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut
och ställningstaganden har föranlett
följande reservationer. I rubriken
anges inom parentes vilken punkt i
utskottets förslag till riksdagsbeslut
som behandlas i avsnittet.

1. Förändring av ersättningen för
produktionsbortfall vid
epizootiutbrott (punkt 5)

av Jan Andersson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt
5 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1.
Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:MJ487 yrkande 26.

Ställningstagande

När riksdagen år 1999 fattade beslut om en ny
epizootilag (1999:657) tillstyrkte
Centerpartiet regeringens lagförslag men var
samtidigt kritiskt till att ersättningen för
produktionsbortfall vid epizootiutbrott
reducerades till 50 %. Enligt min mening
innebär den minskade ersättningen risk för
att icke seriösa lantbrukare försöker dölja
sjuklighet hos sina djur. Det vore enligt min
mening mer korrekt att utforma
ersättningsreglerna så att förebyggande
arbete stimuleras. Som anförs i motion MJ487
(c) bör ersättningsnivåerna vara beroende av
om djurägaren är ansluten till ett
kontrollprogram. I det fall en besättning
ingår i ett frivilligt kontrollprogram bör
ersättningen för produktionsbortfall utgå med
100 %. För de djurägare som däremot väljer
att stå utanför frivilliga kontrollprogram
bör ersättningen sänkas till 70 % av den
kostnad eller förlust som bortfallet medför.
Härigenom premieras på ett tydligt sätt
förebyggande djurhälsovård. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag om
lagändring i enlighet med motionen i denna
del. Detta bör ges regeringen till känna.

2. Utbildning och forskning inom
jordbruks- och livsmedelsområdet
(punkt 6)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt
6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2.
Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:MJ424 yrkande 20 och avslår
motionerna 2002/03:MJ421 yrkande 2 och
2002/03:
MJ487 yrkandena 27 och 33.

Ställningstagande

Vid FN:s konferens för miljö och utveckling
år 1992 förband sig i-länderna att utveckla
hållbara produktions- och konsumtionsmönster.
Mot denna bakgrund måste forskning om och
utveckling av ett resurs- och energieffektivt
jordbruk ges hög prioritet. Kunskaperna inom
ekonomi för lantbruks- och
livsmedelssektorerna utvecklas enligt min
mening bäst genom kraftfull forskning på
dessa områden. För att denna forskning skall
ge ett för Sverige optimalt resultat krävs
förstärkning av resurserna inom området. Vid
Sveriges lantbruksuniversitet finns i dag
mycket god kompetens inom såväl livsmedels-
som lantbruksekonomi. Rätt använd kan denna
kompetens utvecklas ytterligare inom områden
som är värdefulla för svensk
livsmedelsproduktion. Detta bör ges
regeringen till känna.

3. Utbildning och forskning inom
jordbruks- och livsmedelsområdet
(punkt 6)

av Jan Andersson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt
6 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2002/03:MJ421 yrkande 2 och 2002/03:MJ487
yrkandena 27 och 33 samt avslår motion
2002/03:
MJ424 yrkande 20.

Ställningstagande

Som anförs i motion MJ487 (c) är forskning
och utveckling på livsmedelsområdet av
största vikt när det gäller att ta fram nya
produkter och bibehålla hög
livsmedelssäkerhet, och ambitionen måste vara
att Sverige skall vara världsledande på dessa
områden. Detta är ett ansvar för såväl staten
som näringen. Genom följande åtgärder kan
enligt min mening detta arbete främjas. En
fond bör inrättas för småskalig
livsmedelsförädling och en mångfald av
forskningsinriktningar såsom ekologiskt
jordbruk, trädgårdsproduktion och nya grödor
bör främjas. Vidare bör naturbruksskolornas
roll för de gröna näringarna stödjas och
utvecklas. Även EU:s insatser inom jordbruks-
och livsmedelsforskningen bör förstärkas
liksom resurserna till forskning om
bioteknik.

Det förekommer i dag delade meningar bland
forskarna när det gäller minkens beteenden
och behov, och Jordbruksverket framhåller i
sin rapport om pälsfarmning vikten av
ytterligare forskning för att pälsfarmningen
skall kunna tillgodose minkens grundläggande
behov enligt 4 § djurskyddslagen (1988:534).
Mot bakgrund härav ansluter jag mig till
motion MJ487 (c) om behovet av utökad
forskning på detta område.
Det i dag förmodligen största hotet mot
biodlingen är varroakvalstrets utbredning.
Även andra sjukdomar kan slå ut hela
bisamhällen och t.o.m. bigårdar. Som anförs i
motion MJ421 (c) är det av vikt att
prioritera forskning som syftar till att helt
befria bin från kvalster.
Vad ovan anförts bör ges regeringen till
känna.

4. Säkerställande av den norrländska
jordbruksforskningen (punkt 7)

av Jan Andersson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt
7 borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4.
Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:MJ389 och avslår motion
2002/03:MJ407.

Ställningstagande

Sedan lång tid bedriver Institutionen för
norrländsk jordbruksvetenskap (NJV) vid SLU i
Umeå forskning inom jordbruks- och
trädgårdsodlingen för nordliga områden, och
institutionen utgör en viktig resurs för
jordbruks- och trädgårdsnäringen i norra
Sverige. I det ökande öst/västliga samarbetet
innebär en framgångsrik forskning med
inriktning på uthålligt jord- och
trädgårdsbruk i nordliga områden en stor
fördel för vårt land, och NJV är en viktig
partner när det gäller utvecklingen av
landsbygden i nordvästra Ryssland. För att
institutionen skall kunna bibehålla sin
kompetens fordras en långsiktig finansiering
på tillräckligt hög nivå. Detta bör ges
regeringen till känna.

5. Finansiering av ekologisk forskning
vid Stiftelsen Biodynamiska
Forskningsinstitutet (punkt 9)

av Jan Andersson (c) och Gunnar Goude
(mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 5.
Därmed bifaller riksdagen motionerna
2002/03:MJ464 yrkande 2 och 2002/03:MJ487
yrkande 28.

Ställningstagande

Vid Stiftelsen Biodynamiska
Forskningsinstitutet i Järna bedrivs sedan
1950-talet forskning som är banbrytande för
den ekologiska odlingen i Norden. Forskningen
bygger på grundläggande ekologiska principer,
dvs. kretslopp, förnyelsebar energi och vård
av den biologiska mångfalden, och syftar till
uthållig försörjning av livsmedel med hög
näringskvalitet. Enligt vår mening är
mångfald en förutsättning för en positiv
utveckling inom all forskning. Det fortsatta
arbetet vid institutet begränsas emellertid
av brist på ekonomiska medel för basresurser.
Som anförs i motionerna MJ464 (c, mp) och
MJ487 (c) bör sådana resurser tillföras
stiftelsen för att den på lika villkor skall
kunna konkurrera med universitetsanknutna
forskningsinstitut om tillgängliga medel.
Detta bör ges regeringen till känna.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken
anges inom parentes vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.

1. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande
näringar (punkt 1)

av Per Westerberg (m), Lars Lindblad (m)
och Bengt-Anders Johansson (m).

Miljö- och jordbruksutskottet har under
beredningen av detta betänkande arbetat under
förutsättningen att en riksdagsmajoritet
bestående av socialdemokrater,
vänsterpartister och miljöpartister den 4
december 2002 har fastställt ekonomiska ramar
för de olika utgiftsområdena i den statliga
budgeten och en beräkning av statens
inkomster avseende 2003 samt beslutat om
preliminära utgiftstak för år 2004.

Moderata samlingspartiet har i parti- och
kommittémotioner förordat en annan inriktning
av den ekonomiska politiken och
budgetpolitiken. Ett övergripande mål för den
ekonomiska politiken bör vara att möjliggöra
ökad tillväxt. Då måste utgiftskvoten sänkas.
För detta krävs bland annat en moderniserad
arbetsmarknad, avregleringar, sänkta skatter
och lägre offentliga utgifter. Antalet
sjukskrivna och förtidspensionerade måste
minskas genom att sjukvård och rehabilitering
förbättras.
Våra förslag syftar också till att skapa
förutsättningar för ett ekonomiskt,
kulturellt och socialt växande Sverige. Vi
vill satsa på en utbildning som ger alla
större möjligheter till ett rikare liv. Genom
en större enskild sektor och ett starkare
civilt samhälle kan både företag och
människor växa. Ännu fler kan komma in på den
ordinarie arbetsmarknaden. Den sociala
tryggheten ökar också i andra bemärkelser
genom att hushållen får en större ekonomisk
självständighet. Friheten att välja bidrar
både till mångfald, en bättre kvalitet och en
större trygghet. De enskilda människorna får
ett större inflytande över sina liv.
Vi har föreslagit en långtgående växling
från subventioner och bidrag till omfattande
skattesänkningar för alla, främst låg- och
medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de
människor som är i störst behov av gemensamma
insatser och som har små eller inga
möjligheter att påverka sin egen situation.
Vi slår också fast att det allmänna skall
tillföras resurser för att på ett
tillfredsställande sätt kunna genomföra de
uppgifter som måste vara gemensamma.
Avsevärda resurser tillförs till exempel för
att bryta den ökade sjukfrånvaron och de
ökande förtidspensioneringarna.
Vårt budgetalternativ – med våra förslag
till utgiftstak, anslagsfördelning och
skatteförändringar – bör ses som en helhet
där inte någon eller några delar kan brytas
ut och behandlas isolerat från de andra. Då
riksdagens majoritet den 4 december beslutat
om ramar för de olika utgiftsområdena i
enlighet med finansutskottets förslag och
därmed valt en annan inriktning av poltiken,
deltar vi inte i det nu aktuella beslutet om
anslagsfördelning inom utgiftsområde 23.
I proposition En ny djurskyddsmyndighet
(prop. 2001/02:189, bet. 2002/03:MJU5)
uttalar regeringen sin avsikt att inrätta en
djurskyddsmyndighet. För ändamålet föreslås i
budgetpropositionen att 20 397 000 kr anvisas
för år 2003. Eftersom vi anser att det inte
är fler myndigheter men bättre tillsyn som
behövs för ett förbättrat djurskydd motsätter
vi oss inrättandet av en sådan myndighet. Vi
avstyrker därför regeringens begäran om medel
för ändamålet.
Jordbruksverket har ansvar för bl.a.
administration av EU:s jordbrukspolitik och
ansvarar vidare för tillämpningen av reglerna
för den svenska livsmedelsproduktionen.
Djurskyddstillsynen behöver förstärkas. Vi
anslår därför 5 000 000 kr utöver regeringens
förslag till Jordbruksverket för att
förstärka detta angelägna arbete.
Livsmedelsverket skall i konsumenternas
intresse verka för säkra livsmedel av god
kvalitet. Regeringen föreslår att
Livsmedelsverkets anslag skall ökas med 5 000
000 kr för bl.a. en central kontroll av
genetiskt modifierade livsmedel.
Livsmedelsverket har redan det övergripande
ansvaret för att livsmedlen är säkra. Vi
anser inte att det behövs ett särskilt anslag
för kontroll av genetiskt modifierade
livsmedel. Vi anslår i stället 3 000 000 kr
för att förstärka och förbättra
livsmedelstillsynen. Anslaget till
Livsmedelsverket bör minskas med 2 000 000 kr
jämfört med regeringens förslag. I
förhållande till utskottets förslag blir det
en minskning med 12 000 000 kr.
Verksamheten vid Livsmedelsekonomiska
institutet omfattar analyser och utredningar
inom det jordbrukspolitiska området. Liknande
verksamhet bedrivs även inom Jordbruksverket.
Det förefaller inte optimalt ur ett
resursperspektiv med den här typen av
överlappande verksamhet. Vi föreslår därför
att anslag 43:13 halveras år 2003 för att
därefter fasas ut. Anslaget för år 2003 bör
således minskas med 4 234 000 kr jämfört med
regeringens förslag.
Regeringen anslår för år 2003 19 351 000 kr
för att bl.a. främja användningen av
ekologiska livsmedel inom storhushåll och
offentlig sektor. Vi anser att det inte är
statens uppgift att marknadsföra och
stimulera konsumtion av en viss typ av
livsmedel. Detta sköts bäst av marknadens
aktörer, utan statlig inblandning. Anslaget
bör minskas med 10 000 000 kr jämfört med
regeringens förslag.
Regeringen föreslår att skatten på
handelsgödselns kväveinnehåll och de s.k.
bekämpningsmedelsavgifterna skall återföras
till näringen i någon form. Detta utlovades
redan i regeringsförklaringen hösten 2000,
och ännu har ingenting återbetalats. Vi anser
att regeringen går en krånglig omväg när de
först tar ut dessa skatter för att sedan
delvis återföra dem. Vi föreslår i stället
att skatten på handelsgödselns kväveinnehåll
helt tas bort. När det gäller
bekämpningsmedelsavgifterna anser vi det vara
riktigt att ha dem kvar men att de bör
återföras till näringen i form av rådgivning,
utbildning och forskning. Eftersom vi anser
att skatt på kväve inte skall tas ut anser vi
att återföringen till jordbruket skall minska
med motsvarande summa. Anslaget bör därför
minskas med 390 000 000 kr jämfört med
regeringens förslag.

2. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande
näringar (punkt 1)

av Anita Brodén (fp) och Marie Wahlgren
(fp).

Folkpartiet liberalernas budgetförslag för år
2003 innebär i sina huvuddrag sänkta skatter
på arbete och företagande som syftar till att
uppnå en långsiktig och uthållig tillväxt.
Det syftar också till en mera rättvis
skattepolitik för bl.a. barnfamiljer. Våra
utgiftsökningar avser främst bistånd,
utbildning, vård och omsorg, förbättringar
för handikappade, åtgärder mot ohälsan samt
satsningar på miljö och rättssäkerhet.

Vårt förslag till utgiftsram för
utgiftsområde 23 har emellertid avslagits i
budgetprocessens första steg. Då Folkpartiets
budgetförslag är en helhet är det inte
meningsfullt att delta i fördelningen på
anslag inom utgiftsområde 23. I det följande
redovisas i sammanfattning innehållet i vårt
budgetförslag för utgiftsområde 23.
Utgångspunkten för Folkpartiets jordbruks-
och livsmedelspolitik är både företags- och
konsumentperspektivet. Jordbrukaren måste få
en tydligare ställning som företagare och
jordbruket skall i större utsträckning
betraktas som likställt med andra näringar.
Det naturligaste torde vara att
jordbruksfrågorna i framtiden hanteras av
näringsutskottet samt att livsmedelspolitiken
hanteras som konsumentfrågor. Vi vill också
införa ett konsumentdepartement. Livskraftiga
jord- och skogsbruk är tillsammans med goda
kommunikationer förutsättningen för en
levande landsbygd med lönsamma företag.
Folkpartiet anser att det är viktigt att vi
ökar insatserna inom området djurskydd. Vi
vill särskilt peka på vikten av en fullgod
kontroll av efterlevandet av lagar och
förordningar. Framför allt behövs en god
tillsyn av djurtransporter. För att minimera
djurtransporter anser Folkpartiet att
regelverket bör ändras för att underlätta
etablering av småskaliga slakterier.
Folkpartiet vill dessutom införa krav på
utbildning för kommunens
djurskyddsinspektörer. Folkpartiet satsar
därför 5 000 000 kr mer än regeringen på
åtgärder inom djurskydd och djurhälsovård
(anslag 42:3).
Ett annat område där utökad kontroll är
viktig är inom livsmedelssäkerheten. Den
svenska livsmedelskontrollen behöver skärpas
och bli mer likvärdig över hela landet. Detta
är inte bara en fråga om konsumentskydd utan
också en rättvisefråga mellan företagarna i
branschen som måste ha samma regler och krav
på sig oberoende av i vilken kommun de
verkar. Allt annat snedvrider konkurrensen.
Livsmedelspolitiken måste baseras på
principerna om öppenhet, spårbarhet,
redlighet och renlighet. Dessa principer är
förutsättningarna för en fungerande
marknadsekonomi, där varje medborgare ges
rätten till ett välinformerat val, men där
hon får ta ansvar för den mat hon väljer att
äta. Märkningen av samtliga foder- och
livsmedelsprodukter måste vara fullgod.
Folkpartiet anser att en nationell
livsmedelssäkerhetsmyndighet bör ha det fulla
ansvaret från jord till bord med den
övergripande målsättningen: god folkhälsa och
rimligt trygga konsumenter som kan fatta egna
välgrundande beslut. Det betyder en kontroll
av absolut alla inblandade parter, strikta
egenkontrollprogram och en identisk kontroll
över hela landet. Därför ökar Folkpartiet
anslagen till livsmedelskontrollen och
avsätter ytterligare 10 000 000 kr till
Livsmedelsverket (anslag 43:12).
Den liberala forskningspolitiken på
jordbruks- och livsmedelsområdet skiljer sig
inte i grund från den politik vi har på andra
forskningsområden. Vi tror att det är av stor
vikt att stärka den enskilda forskarens fria
ställning. Detta är ett av skälen till att vi
vill öka fakultetsanslagen till SLU med
12 000 000 kr utöver regeringens förslag,
dvs. 5 000 000 kr mer än vad utskottet
föreslår. Vidare anser vi att Formas även
skall ta ett ansvar för den
livsmedelstekniska forskningen och ökade
resurser för Forskningsrådet för miljö,
areella näringar och samhällsbyggande med 8
000 000 kr (anslag 26:1). Vi anser däremot
att besparingar bör göras på Statens
jordbruksverk med 60 000 000 kr (anslag 43:1)
och på Fiskeriverket med 10 000 000 kr
(anslag 43:8). Framför allt bör dessa verk
kunna öka sin finansiering via externa
intäkter. Slutligen anser vi att besparingar
på hela anslaget 44:6 Återföring av skatt på
handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m. bör
göras eller med andra ord med 420 000 000 kr.
Eftersom det är tillsatt en utredning med
avsikt att göra en översyn av skatterna på
bekämpningsmedel och handelsgödsel avvaktar
Folkpartiet utredningens betänkande.
Folkpartiet följer under året dessutom de
projekt som genomförs avseende
växtodlingsbalans vilket mer handlar om ett
system för att beskatta skadliga utsläpp.

3. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande
näringar (punkt 1)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Kristdemokraterna har i parti- och
kommittémotioner förordat en annan inriktning
av den ekonomiska politiken och
budgetpolitiken än den regeringen och dess
stödpartier föreslår.

Kristdemokraternas budgetalternativ tar
sikte på att långsiktigt förbättra Sveriges
tillväxtförutsättningar genom strukturella
reformer för minskad ohälsa, förbättrad
lönebildning och strategiska skattesänkningar
på arbete och sparande. Därigenom skapas
förutsättningar för att sysselsättningen ska
kunna öka i en sådan utsträckning att
välfärden tryggas för alla.
Det handlar bl.a. om arbetsmarknaden, som
måste göras mer flexibel och där den kraftigt
ökande sjukfrånvaron måste mötas med en
förbättrad arbetsmiljö och rehabilitering.
Det handlar om skatterna på arbete och
företagande som måste sänkas och på sikt
anpassas till omvärldens betydligt lägre
skattetryck. Det handlar om det svenska
konkurrenstrycket som måste förbättras.
Vidare måste den offentliga sektorn förnyas
för att bättre möta konsumenternas/brukarnas
behov och bättre tillvarata personalens
kompetens och idéer. Dessutom måste
valfriheten inom familjepolitiken öka,
rättsväsendet återupprättas, pensionärernas
ekonomiska situation stärkas, och
infrastrukturen förbättras.
Målet med våra reformer på dessa områden är
att skapa förutsättningar för en uthållig
tillväxt på åtminstone tre procent över en
konjunkturcykel, där sysselsättningen kan öka
utan att inflationen tar fart, där den
enskildes valfrihet, personliga ansvar och
välfärd kan öka utan politisk detaljstyrning,
där den offentliga sektorn kan vitaliseras
och möta ökande behov utan att jagas av
krympande skattebaser och där statens
finanser blir mindre konjunkturkänsliga.
Riksdagsmajoriteten – bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister – har nu genom förslag till
ramar för de olika utgiftsområdena samt
beräkningen av statens inkomster ställt sig
bakom en annan inriktning av politiken i det
första rambeslutet om statsbudgeten. Därför
redovisar vi i detta särskilda yttrande (i
stället för i en reservation) den del av vår
politik som rör utgiftsområde 23 och som vi
skulle ha yrkat bifall till om vårt förslag
till ramar hade vunnit riksdagens bifall i
den första beslutsomgången.
Kristdemokraternas jordbrukspolitik syftar
till uthållig användning av åkermarken för
livsmedelsproduktion med hög kvalitet. En
förutsättning för att jordbruket ska finnas
kvar som basnäring i hela landet är att
konkurrensvillkoren är desamma som
omvärldens. Att behålla de öppna landskapen
och ge möjlighet till fortsatt brukande också
i skogs- och mellanbygd är en annan viktig
grundbult i jordbrukspolitiken.

Nya anslag

Man måste ställa sig frågan om det är de
enskilda företagen som ska bära förlusterna
när väderleksrelaterade katastrofsituationer
uppstår. I dagsläget föreligger en betydande
osäkerhet om avgränsningen av det statliga
ansvaret för skördebortfall till följd av
naturkatastrofliknande händelser. Av
regeringens arbete med att undersöka
förutsättningarna för att ersätta
skördeskadorna år 1998 blev det intet trots
att EU mycket väl kan godkänna denna typ av
nationella katastrofinsatser. Det finns
anledning att närmare utreda
förutsättningarna för skördeskadeskydd, om
det finns förutsättningar för
försäkringslösningar eller andra modeller.
Regeringen bör skyndsamt återkomma till
riksdagen med förslag på detta område. Tills
vidare är Kristdemokraterna beredda att med
nationella medel på ett nytt konto anslå 15
000 000 kr för denna verksamhet.

I ett samhälle som strävar efter välfärd
för alla, är det rimligt att också bönder ska
kunna vara lediga från sitt arbete när de
till exempel vill ha semester eller är sjuka
utan att de drabbas hårt ekonomiskt. Eftersom
olika system för avbytartjänst nu växer fram
i landet är det lämpligt att det statliga
stödet går direkt till den som använder sig
av avbytare och att man får ersättning för
uttagen ledig tid med ett maximum som kan
höjas i takt med att avbytarstödet byggs ut.
Ett nytt anslag bör inrättas för detta och
inledningsvis anslås 20 000 000 kr för denna
verksamhet.
Från Kristdemokraternas sida har i tidigare
motioner ställts krav på att koldioxidskatten
för växthusodlingens del avvecklas eller
åtminstone reduceras till i nivå med
konkurrentländernas beskattning i avvaktan på
att ett nivåmässigt enhetligt
beskattningssystem kan läggas fast inom hela
EU. I det sammanhanget har också krav
framställts om att 0,8-procentsregeln
avvecklas för växthusodlingens del till
förmån för ett generellt och likformigt
nedsättningssystem. På nytt anslag
Kompensation för växthusnäringens skatt på
bränsle bör anslås 20 000 000 kr.

Övriga anslag

Den internationella konkurrenssituationen gör
det nödvändigt att det vid svenska
beskickningar utomlands finns kompetens och
resurser att bevaka skogsfrågorna och
marknadsföra svensk skogsindustri och dess
miljövänliga produkter. Det är av nationell
betydelse att de svenska skogliga intressena
har en stor internationell statlig
representation, och att skoglig kompetens och
resurser tillskapas vid våra beskickningar
utomlands. För ändamålet bör anslag 41:3
Internationellt skogssamarbete tillföras
ytterligare 1 000 000 kr.

Distriktsveterinärorganisationen har under
flera år, med undantag av år 1999, redovisat
ett ekonomiskt överskott för sin verksamhet.
För år 2003 föreslår regeringen trots detta
en höjning av anslaget. Enligt min mening bör
i stället anslag 42:2 Bidrag till
distriktsveterinärorganisationen reduceras
med 20 000 000 kr i förhållande till
regeringens förslag.
I det fall Sverige inte skulle erhålla
tilläggsgarantier när det gäller smittsamma
sjukdomar kan sjukdomssituationen för mycket
allvarliga sjukdomar förändras snabbt, vilket
kan komma att medföra kraftigt ökade
kostnader för staten. Jag anser att
resurserna för djurhälsoprogrammen måste
säkerställas. För ändamålet bör anslag 42:5
Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar
tillföras 10 000 000 kr utöver regeringens
förslag.
Enligt min uppfattning, vilken delas av
regeringens expertmyndighet Sametinget,
motsvarar regeringens förslag om medel under
anslag 42:6 Ersättningar för viltskador m.m.
inte full kompensation i enlighet med
rovdjursinventeringen för år 2001. Mot denna
bakgrund anser jag att anslaget bör höjas med
4 000 000 kr utöver regeringens förslag, dvs.
med 500 000 kr mer än vad utskottet föreslår.
Vi vill att byråkratin inom
jordbruksadministrationen begränsas bl.a.
genom förenklingar av miljöstöden och
administrationen av EU-ersättningarna i
övrigt. Ett förslag är ett förenklat
förfarande vid ansökan om stöd från EU.
Regeringen bör utreda denna fråga.
Jordbruksverket har också möjligheter att
rationalisera och minska sin byråkrati genom
effektiviseringar, exempelvis genom enkla
clearingsystem. Därför bör en tioprocentig
minskning av kostnaderna för Jordbruksverkets
verksamhet vara möjlig att genomföra. Det
innebär en besparing på anslag 43:1 med 30
000 000 kr.
Fiskeriverket har erhållit ökade anslag
under senare år. Vi föreslår en besparing på
5 000 000 kr av myndighetens anslag (43:8)
för 2003.
Livsmedelsverket skall i konsumenternas
intresse verka för god kvalitet, redlighet i
livsmedelshanteringen och bra matvanor. Ökade
informationsinsatser behövs för att vidga
kunskaperna om kostens betydelse för hälsan.
Det är viktigt att Sverige har egen nationell
kompetens och kan producera eget
vetenskapligt material så att vi inte blir
beroende av andras bedömningar. För att kunna
garantera en god konsumentsäkerhet krävs att
Livsmedelsverket (SLV) har tillräcklig
kompetens att hantera frågor inom bl.a. kemi,
toxikologi, mikrobiologi och nutrition. Detta
för att kunna hävda sig internationellt och
att kunna föra våra nationella intressen i
EU. Det är därför av yttersta vikt att
Livsmedelsverket har erforderliga resurser
för att göra egna vetenskapliga bedömningar.
I takt med att svenska livsmedelsprodukter
blir kända ute i Europa ökar
förutsättningarna för export. Det är därför
angeläget att på olika sätt göra dessa
produkter kända. Det gäller då inte minst de
ekologiskt producerade livsmedlen. Sverige
måste likt andra EU-länder nu satsa
ordentligt med nationella medel för att
stötta svensk livsmedelsexport. Viktigt är
att stödja mindre livsmedelsföretag för att
nå ut på marknaden med förädlade produkter.
Under anslag 43:16 föreslår vi en
förstärkning med 10 000 000 kr för stärkta
exportinsatser.
Sverige har kommit en bra bit på väg mot
ett mer miljöanpassat jordbruk men vi måste
se till att det finns resurser så att
jordbrukarna själva har möjlighet att arbeta
vidare med en mer miljöanpassad produktion.
Att då avveckla det stöd som givit god effekt
vad gäller miljöanpassade brukningsmetoder
ger fel signaler till de jordbrukare som
önskar en mer ekologisk inriktning av sin
produktion. Vi vill därför att regeringen i
stället för kortsiktiga stöd initierar en
långsiktig satsning på miljöanpassat jordbruk
där både konventionellt jordbruk med Rekostöd
och ekologiskt jordbruk kan samspela. Det bör
också i fortsättningen vara möjligt att lägga
om delar av växtodlingen till ekologisk
produktion eller betesdrift utan att den
övriga andelen påverkas. Man bör inte heller
knyta den ekologiska vallen och betesdriften
till ekologisk djurhållning utan enbart till
djurhållning. Den djurhållning som används i
betesdriften bör också kunna bestå av hästar.
Det är anmärkningsvärt att det nu inte utgår
stöd för ekologisk odling i växthus. Ska vi
kunna äta svenska tomater utan tillsatser i
stället för snabbväxande koldioxidgasade
tomater från andra länder, måste det
tillsättas resurser för växthusodlingen. Det
är en förutsättning för att kunna förse våra
konsumenter med inhemska produkter. I skogs-
och mellanbygder är det nu stora bekymmer att
upprätthålla mjölkproduktionen. Det finns
därför anledning att överväga en särskild
stödinsats som motiveras utifrån behovet av
fortsatt näringsverksamhet i dessa bygder,
verksamhet som bl.a. bidrar till öppna
landskap. Stödformen kan inrymmas i kommande
miljö- och landsbygdsutvecklingsprogram.
Sammantaget anvisar Kristdemokraterna för år
2003 ytterligare 240 000 000 kr på anslag
44:1 för att gynna miljöprogram och
landsbygdsutveckling.
Norra Sveriges stora avståndshandikapp gör
att kostnaderna för exempelvis mjölk, kött
och ägg är högre än på andra håll i landet,
samtidigt som kostnaderna för uttransport av
livsmedel genom befolkningsglesheten och
många små butiker är höga. En höjd
intransportersättning skulle sannolikt leda
till ökad stabilitet och framtidstro.
Införandet av kadaverinsamlingen i norra
Sverige har medfört att jordbruket i norr
drabbats av högre kostnader än i södra
Sverige. Kostnaden för kadaverinsamlingen har
heller inte tidigare beräknats ingå i
underlaget för merkostnaderna i norra
Sverige. Ytterligare 10 000 000 kr anslås
således som ett extra Norrlandsstöd (anslag
44:1).
Kristdemokraterna anser att regeringens
nerdragningar på anslag 44:3
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket,
visar brist på insikt om vilka åtgärder som
krävs för att nå de uppsatta miljömålen.
Detta anslag används till många viktiga
områden bl.a. till forskning för att minska
växtnäringsläckage, ammoniakavgång, säkrare
och minskad användning av bekämpningsmedel.
Detta är viktiga miljöåtgärder. Dessutom
ingår forskning och utveckling kring
bevarande av biologisk mångfald och
tillvaratagande av kulturvärden, ökad andel
ekologisk produktion liksom marknadsstödjande
åtgärder för ekologisk produktion.
Kristdemokraterna vill inte medverka till
dessa nedskärningar utan vill i stället satsa
15 000 000 kr mer än regeringen för år 2003
på detta anslag.
Miljö- och jordbruksutskottet har
konstaterat att omarronderingsverksamheten
bör bedrivas fortlöpande. Det främsta motivet
är naturligtvis att nå de positiva effekter
för enskilda och samhället som en
rationalisering av fastighetsindelningen ger,
särskilt vad gäller jord- och skogsbruk.
Detta blev också riksdagens tillkännagivande.
Mot denna bakgrund är det anmärkningsvärt att
regeringen anslår så begränsade medel på
detta viktiga område. När det gäller åtgärder
för översvämningar i Emån så har regeringen
förordat att inga ytterligare statsbidrag ska
lämnas. Vi anser att det är angeläget att
dessa pengar finns kvar för att
fortsättningsvis skydda åkermarken mot årliga
översvämningar. Dessutom måste pågående
arbeten inför framtida lösningar få slutföras
bl.a. när det gäller
miljökonsekvensbeskrivningar m.m. För att
garantera fortsatt omarronderingsverksamhet
med möjlighet till tillkommande objekt samt
fortsatt stöd för åtgärder kring Emån
föreslår Kristdemokraterna att anslag 44:4
ökas med 5 000 000 kr för år 2003.

4. Anslag inom utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande
näringar (punkt 1)

av Jan Andersson (c).

Den 4 december 2002 beslutade riksdagen om
ramar för de olika utgiftsområdena. Jag kan
av formella skäl inte vidhålla våra
anslagsyrkanden i en reservation och väljer
därför att i ett särskilt yttrande redovisa
Centerpartiets politik som berör
utgiftsområde 23.

Nya anslag

Kunskaper om ekologiskt lantbruk är i dag
inte tillräckliga. Vad som nu pågår vid SLU
är att den långsiktiga forskningen om
ekologiskt lantbruk mer eller mindre läggs
ned. Centerpartiet anser det vara viktigt med
en mångfald av forskningsinriktningar på
detta område och avsätter därför 145 000 000
kr till forskning och utveckling inom
livsmedelssektorn. Dessa medel ska kunna
användas inom en bred variation
forskningsområden som rör livsmedel.

Sverige behöver satsa på rejäla åtgärder
som särskilt främjar exporten av småskaligt
framställda livsmedel. För området
exportfrämjande åtgärder avsätts 30 000 000
kr.
Centerpartiet vill inrätta ett program för
gårdsbaserad livsmedelsförädling i syfte att
främja lokalproducerade livsmedel. Ett sådant
program ska innefatta konsumentupplysning,
samordnad och effektiv logistik till
återförsäljare m.m. för att bl.a. minska
belastningen på miljön. För detta ändamål
vill vi anslå 20 000 000 kr.

Övriga anslag

För att bekämpa spridningen av svampsjukdomen
Gremmeniella bör, under anslag 41:1
Skogsvårdsorganisationen, Skogsstyrelsen
tillföras extra resurser för inventering och
rådgivning samt för ökad forskning på
området. Ytterligare resurser bör avsättas
även för plantering och skötsel av
ädellövskog. Anslag 41:2 Insatser för
skogsbruket bör därför tillföras
20 000 000 kr utöver regeringens förslag.

Anslag 42:3 Djurhälsovård och
djurskyddsfrämjande åtgärder bör tillföras
5 000 000 kr utöver regeringens förslag.
Dessa medel bör användas bl.a. för förbättrad
djurhållning vid pälsfarmer, t.ex. genom
utveckling av burarnas utformning.
Omfattande BSE-kontroller är nödvändiga för
en fortsatt hög livsmedelssäkerhet. Enligt
min mening finns behov även av ändrade
ersättningsregler för produktionsbortfall vid
epizootiubrott. Anslag 42:5 Bekämpande av
smittsamma husdjurssjukdomar bör därför
räknas upp med 30 000 000 kr.
För att uppnå god förståelse i samhället
för en livskraftig rovdjursstam bör
tillräcklig ersättning utgå för viltskador.
Anslag 42:6 Ersättningar för viltskador m.m.
bör därför höjas med 2 000 000 kr utöver
regeringens förslag, vilket är 1 500 000 kr
mindre än vad utskottet föreslår. Medlen bör
användas för förebyggande åtgärder, bl.a.
rovdjursstängsel.
Det finns alla anledning att förstärka
myndighetsarbetet på djurskyddsområdet.
Resurser bör emellertid läggas på ett
förstärkt djurskyddsarbete vid
Jordbruksverket och inte på inrättandet av en
djurskyddsmyndighet. Hela anslag 42:7
Djurskyddsmyndigheten bör därför minskas med
det i propositionen föreslagna beloppet, dvs.
20 397 000 kr.
Anslaget till den nya djurskyddsmyndigheten
skulle betyda mycket för Jordbruksverket och
dess utvecklingspotential inom
djurskyddsområdet. Genom ökade resurser ges
en tydligare roll åt de lokala
djurskyddsinspektörerna. För att förstärka
det befintliga arbetet med djurskydd hos
Jordbruksverket bör anslag 43:1 ökas med 10
000 000 kr jämfört med regeringens förslag.
Den kommunala livsmedelstillsynen behöver
på många håll tilldelas mer resurser. Även
Livsmedelsverket bör få mer resurser för
stickprovskontroller. Vi anser att anslaget
därför bör räknas upp för möjlighet att
förbättra livsmedelskontrollen, särskilt
salmonellakontroller av importerat kött. Vi
vill därför anslå ytterligare 20 000 000 kr
till anslag 43:12 Livsmedelsverket. Detta i
förhållande till regeringens förslag. Vi
anser inte att de 10 000 000 kr som utskottet
föreslår ytterligare är tillräckligt.
Anslag 43:13 Livsmedelsekonomiska
institutet bör minska med 5 000 000 kr. I
stället kan detta institut samordnas med
anslag 43:14 Livsmedelsstatistik.
I syfte att stärka livsmedelsföretagen och
livsmedelsproduktionen i Sverige måste stora
exportfrämjande åtgärder vidtas i den hårda
konkurrensen. Food From Sweden, har till
uppgift att främja exporten. Tidigare har ett
statligt anslag erhållits på i genomsnitt ca
20 000 000 kr per år. Anmärkningsvärt är att
regeringen nu bedömer anslagsbehovet till 5
000 000 kr. Anslag 43:16 Åtgärder inom
livsmedelsområdet bör utökas med ytterligare
12 000 000 kr.
I tider då alltfler små lantbruk läggs ned
försvåras möjligheterna för unga människor
som vill bli lantbrukare att kunna starta
egen verksamhet. De som inte kan ta över en
gård från någon i sin släkt kan ha svårt att
finna finansiering för köp av de större
enheter som nu växer fram. Denna utveckling
är oroande om man ser till framtidens behov
av yngre människor i lantbruksnäringen.
Startstöd och andra liknande inslag har en
viktig roll att fylla för att garantera
återväxten. Det är viktigt att dessa
funktioner inte urholkas. Det maximala
beloppet för startstöd bör höjas till samma
nivå som EU-förordningen anger.
Anslag 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö
och struktur bör ökas med 230 000 000 kr och
användas till att återskapa våtmarker (20 000
000 kr), att tilldela LFA-områden medel för
att stärka konkurrenskraften (90 000 000 kr),
att integrera hästpolitiken i
jordbrukspolitiken (60 000 000 kr) och att
tilldela startstöd till landsbygdsföretagare
(60 000 000 kr).
Forskningen om ekologiskt lantbruk behöver
breddas samtidigt som arbetet med att minska
växtnäringsläckaget inom jordbruket behöver
intensifieras. För dessa ändamål bör anslag
44:3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
räknas upp med 23 000 000 kr.
Svensk jordbruksnäring måste ges ekonomiskt
likvärdiga konkurrensvillkor med
jordbruksnäringen i t.ex. Finland och
Danmark. Centerpartiet föreslår därför att
jordbrukets ryggsäck skall lyftas av. Mot
bakgrund av detta kan anslag 44:6 Återföring
av skatt på bekämpningsmedel och kväve i
handelsgödsel räknas ned med 320 000 000 kr.
Kvar på anslaget återstår 100 000 000 kr.
Dessa pengar utgör bekämpningsmedelsavgifter.
De skall återföras till näringen på lämpligt
sätt.
Under anslag 25:1 Sveriges
lantbruksuniversitet bör ett
specialdestinerat anslag om 10 000 000 kr per
år tillföras SLU:s institutioner för grund-
och forskarutbildning i ekologiskt lantbruk.
Vidare bör Centrum för ekologiskt lantbruk
(CUL) tillföras 5 000 000 kr per år under
perioden 2004–2006.
Behovet av forskning och utveckling är
stort inom skogssektorn. Anslaget 26:1
Forskningsrådet för miljö, areella näringar
och samhällsbyggande: Forskning och
samfinansierad forskning bör därför tillföras
8 000 000 kr utöver regeringens förslag.
Medlen bör avse forskning med inriktning mot
bl.a. svampangrepp och trämaterialens
användningsområden.
Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2002/03:1 utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar

Regeringen (Jordbruksdepartementet) har
föreslagit

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att
under år 2003, i fråga om ramanslaget 42:3
Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande
åtgärder, fatta beslut som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter
på högst 11 100 000 kronor efter år 2003
(avsnitt 4.8.3),

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att
under år 2003, i fråga om ramanslaget 42:5
Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar,
fatta beslut som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på högst
3 500 000 kronor under år 2004 (avsnitt
4.8.5),

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att
för år 2003 låta Statens jordbruksverk ha
tillgång till en kredit på myndighetens
särskilda räntekonto för EU-verksamhet i
Riksgäldskontoret på högst 5 500 000 000
kronor (avsnitt 5.8.1),

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att
under år 2003, i fråga om ramanslaget 43:5
Arealersättning och djurbidrag m.m., fatta
beslut som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på högst
5 029 000 000 kronor under år 2004 (avsnitt
5.8.5),

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att
under år 2003, i fråga om ramanslaget 43:6
Intervention och exportbidrag för
jordbruksprodukter, fatta beslut som
inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär
utgifter på högst 2 000 000 kronor under år
2004 (avsnitt 5.8.6),

6. att riksdagen bemyndigar regeringen att
under år 2003, i fråga om ramanslaget 44:1
Åtgärder för landsbygdens miljö och
struktur, fatta beslut om stöd som
inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär
utgifter på sammanlagt högst 2 880 000 000
kronor fördelade på högst 1 230 000 000
kronor år 2004, 985 000 000 kronor år 2005,
520 000 000 kronor år 2006, 85 000 000
kronor år 2007 och 60 000 000 kronor
därefter (avsnitt 6.8.1.),

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att
under år 2003, i fråga om ramanslaget 44:2
Från EG-budgeten finansierade åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur, fatta
beslut som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på sammanlagt
3 180 000 000 kronor fördelade på högst
1 310 000 000 kronor år 2004, 1 160 000 000
kronor år 2005, 560 000 000 kronor år 2006,
90 000 000 kronor år 2007 och 60 000 000
kronor därefter (avsnitt 6.8.2).

8. att riksdagen bemyndigar regeringen att
under år 2003 i fråga om anslaget 44:6
Återföring av skatt på handelsgödsel och
bekämpningsmedel m.m. fatta beslut om
åtagande som medför utgifter på högst
187 000 000 kronor under år 2004 och 186
000 000 kronor under år 2005 (avsnitt
6.8.6),

9. att riksdagen bemyndigar regeringen att
under år 2003, i fråga om ramanslaget 45:1
Främjande av rennäringen m.m., fatta beslut
om stöd som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på högst
4 000 000 kronor efter år 2003 (avsnitt
7.6.1),

10. att riksdagen bemyndigar regeringen att
under år 2003, i fråga om ramanslaget 26:1
Forskningsrådet för miljö, areella näringar
och samhällsbyggande: Forskning och
samfinansierad forskning, fatta beslut om
stöd som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på sammanlagt
högst 350 000 000 kronor fördelade på högst
215 000 000 kronor under år 2004, högst
115 000 000 kronor under år 2005 och högst
20 000 000 kronor under år 2006 (avsnitt
8.2),

11. att riksdagen för år 2003 anvisar
anslagen under utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar
enligt följande uppställning:

Skogspolitik

41:1Skogsvårdsorganisationen; ramanslag;
301 175 000 kr,

41:2Insatser för skogsbruket; ramanslag;
225 700 000 kr,

41:3Internationellt skogssamarbete;
ramanslag; 1 405 000 kr,

41:4Från EG-budgeten finansierade medel för
skogsskadeövervakning; ramanslag;
6 000 000 kr,

Djurpolitik

42:1Statens veterinärmedicinska anstalt;
ramanslag; 103 266 000 kr,

42:2Bidrag till
distriktsveterinärorganisationen;
obetecknat anslag;

89 392 000 kr,

42:3Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande
åtgärder; ramanslag;

22 603 000 kr,

42:4Centrala försöksdjursnämnden;
ramanslag; 18 106 000 kr,

42:5Bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar; ramanslag;

107 100 000 kr,

42:6Ersättningar för viltskador m.m.;
ramanslag; 84 000 000 kr,

42:7Djurskyddsmyndigheten; ramanslag;
20 397 000 kr,

Livsmedelspolitik

43:1Statens jordbruksverk; ramanslag;
299 745 000 kr,

43:2Statens utsädeskontroll; ramanslag;
807 000 kr,

43:3Statens växtsortnämnd; ramanslag;
1 993 000 kr,

43:4Bekämpande av växtsjukdomar; ramanslag;
2 578 000 kr,

43:5Arealersättning och djurbidrag m.m.;
ramanslag; 1 407 400 000 kr,

43:6Intervention och exportbidrag för
jordbruksprodukter; ramanslag;

1 516 000 000 kr,

43:7Räntekostnader för förskotterade
arealersättningar m.m.; ramanslag;

79 415 000 kr,

43:8Fiskeriverket; ramanslag;
102 255 000 kr,

43:9Strukturstöd till fisket m.m.;
ramanslag; 28 390 000 kr,

43:10 Från EG-budgeten finansierade
strukturstöd till fisket m.m.; raman-

slag; 80 000 000 kr,

43:11 Fiskevård; ramanslag; 20 500 000 kr,

43:12 Livsmedelsverket; ramanslag;
132 708 000 kr,

43:13 Livsmedelsekonomiska institutet;
ramanslag; 8 468 000 kr,

43:14 Livsmedelsstatistik; ramanslag;
23 290 000 kr,

43:15 Jordbruks- och livsmedelsstatistik
finansierad från EG-budgeten;

ramanslag; 7 400 000 kr,

43:16 Åtgärder inom livsmedelsområdet;
ramanslag; 5 000 000 kr,

43:17 Bidrag till vissa internationella
organisationer m.m.; ramanslag;

37 089 000 kr,

Landsbygdspolitik

44:1Åtgärder för landsbygdens miljö och
struktur; ramanslag;

2 223 000 000 kr,

44:2Från EG-budgeten finansierade åtgärder
för landsbygdens miljö och

struktur; ramanslag; 1 557 951 000 kr,

44:3Miljöförbättrande åtgärder i
jordbruket; reservationsanslag;

19 351 000 kr,

44:4Stöd till jordbrukets rationalisering
m.m.; ramanslag; 3 000 000 kr,

44:5Stöd till innehavare av fjällägenheter
m.m.; ramanslag; 1 538 000 kr,

44:6Återföring av skatt på handelsgödsel
och bekämpningsmedel m.m.; obetecknat
anslag; 420 000 000 kr,

Samepolitik

45:1Främjande av rennäringen m.m.;
ramanslag; 37 000 000 kr,

45:2Informationssatsning om samerna;
ramanslag; 4 000 000 kr,

Utbildnings- och forskningspolitik

25:1Sveriges lantbruksuniversitet;
ramanslag; 1 226 964 000 kr,

26:1Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande:

Forskning och samfinansierad forskning;
ramanslag;

234 493 000 kr,

26:2Bidrag till Skogs- och
lantbruksakademien; obetecknat anslag;

1 184 000 kr.

Motionerna

2002/03:Fi230 av Britt Bohlin m.fl. (s, v,
mp):

10. Riksdagen anvisar med följande ändringar
i förhållande till regeringens förslag
anslagen under utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar
enligt uppställning:

Anslag Regeringens förslag
Anslagsförändring

tkr
tkr
25:1 Sveriges lantbruksuniversitet1 226 964 7
000
42:6 Ersättningar för viltskador m.m.84 000 3
500

43:12 Livsmedelsverket 132 708
10 000

2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

21. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003
anslagen under utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård samt utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar enligt uppställningen i tabell 9.

Anslag Regeringens förslag
Anslagsförändring

tkr
tkr
25:1 Sveriges lantbruksuniversitet1 226 964 12
000
26:1 Forskningsrådet för miljö,
areella näringar och samhälls-
byggande: Forskning och sam-
finansierad forskning 234 493 8
000
42:3 Djurhälsovård och djurskydds-
främjande åtgärder 22 603 5
000
43:1 Statens jordbruksverk 299 745 – 60
000
43:8 Fiskeriverket 102 255 – 10
000
43:12 Livsmedelsverket 132 708 10
000
44:6 Återföring av skatt på bekämp-
ningsmedel och kväve i
handelsgödsel 420 000 – 420
000

2002/03:MJ206 av Kenneth Johansson (c):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
utbetalningar av EU-stöd.

2002/03:MJ207 av Kenneth Johansson och Sven
Bergström (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
resurser till Skogsstyrelsen för
inventering och rådgivning för att bekämpa
svampsjukdomen Gremmeniella.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om ökade
forskningsresurser.

2002/03:MJ222 av Agne Hansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fortsatt
kreditgarantigivning och statsbidragsgivning
till åtgärder mot översvämningar i Emån.

2002/03:MJ255 av Nils Fredrik Aurelius (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om slutförande
och kostnadstäckning av projekt med anledning
av Emåns översvämning.

2002/03:MJ259 av Chatrine Pålsson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ett
statligt stöd på 3 miljoner kronor bör utgå
för att avsluta den av regeringen beslutade
miljökonsekvensbeskrivningen för Emån.

2002/03:MJ275 av Nina Lundström (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
Livsmedelsverket måste ges ekonomiska
resurser för att verket skall kunna
möjliggöra arbetet med säkra livsmedel samt
för redlighet i livsmedelshanteringen.

2002/03:MJ314 av Birgitta Carlsson (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
utbetalningar av EU-stöd.

2002/03:MJ340 av Marina Pettersson (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
svampsjukdomen gremmeniella och
skogsforskning.

2002/03:MJ354 av Birgitta Carlsson m.fl. (c,
m, fp, kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
förstärkning med ytterligare fem högre
forskartjänster vid SLU i Skara.

2002/03:MJ389 av Maud Olofsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
att långsiktigt säkerställa den norrländska
jordbruksforskningen.

2002/03:MJ407 av Lennart Klockare m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
försöksverksamhet med trädgårdsodling i
Öjebyn och i Röbäcksdalen.

2002/03:MJ421 av Birgitta Carlsson och Eskil
Erlandsson (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
forskning syftande till att finna en metod
som helt befriar bin från kvalster
premieras.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
återupprätta en till SLU knuten
genetikertjänst för avelsarbete med bin.

2002/03:MJ422 av Lennart Fremling m.fl. (fp):

20. Riksdagen anvisar med följande ändringar
i förhållande till regeringens förslag
anslagen under utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande näringar
enligt uppställning:

Anslag Regeringens förslag
Anslagsförändring

tkr
tkr
25:1 Sveriges lantbruksuniversitet1 226 964 12
000
26:1 Forskningsrådet för miljö,
areella näringar och samhälls-
byggande: Forskning och sam-
finansierad forskning 234 493 8
000
42:3 Djurhälsovård och djurskydds-
främjande åtgärder 22 603 5
000
43:1 Statens jordbruksverk 299 745 – 60
000
43:8 Fiskeriverket 102 255 – 10
000
43:12 Livsmedelsverket 132 708 10
000
44:6 Återföring av skatt på bekämp-
ningsmedel och kväve i
handelsgödsel 420 000 – 420
000

2002/03:MJ424 av Alf Svensson m.fl. (kd):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
anvisa ytterligare 240 miljoner kronor till
åtgärder för landsbygdsutveckling och
miljöprogram.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om stöd
till avbytartjänst.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
exportfrämjande åtgärder.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
skördeskadeskydd.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
minska jordbruksbyråkratin.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om ett
extra Norrlandsstöd.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om stöd
till jordbrukets rationalisering.

16. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
Livsmedelsverket.

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
säkerställande av ekonomiska resurser till
djurhälsovården.

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
utbildning och forskning inom jordbruks-
och livsmedelsområdet.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om skoglig
kompetens vid svenska beskickningar
utomlands.

28. Riksdagen anvisar med följande
förändringar i förhållande till regeringens
förslag anslagen under utgiftsområde 23
Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar enligt uppställning:

Anslag Regeringens förslag
Anslagsförändring

tkr
tkr
41:3 Internationellt skogssamarbete1 405 1
000
42:2 Bidrag till distriktsveterinär-
organisationen 89 392 – 20
000
42:5 Bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar 107 100 10
000
42:6 Ersättningar för viltskador84 000 4
000
43:1 Statens jordbruksverk 299 745 – 30
000
43:8 Fiskeriverket 102 255 – 5
000
43:16 Åtgärder inom livsmedels-
området 5 000 10
000
44:1 Åtgärder för landsbygdens
miljö och struktur 2 223 000 240
000
44:1 -”- Extra Norrlandsstöd 10
000
44:3 Miljöförbättrande åtgärder i
jordbruket 19 351 15
000
44:4 Stöd till jordbrukets rationali-
sering 3 000 5
000
Nytt Kompensation för växthus-
näringens skatt på bränsle 20
000
Nytt Avbytartjänst 20
000
Nytt Ersättning vid skördeskador 15
000

2002/03:MJ425 av Björn von der Esch m.fl.
(kd):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om vikten
av skoglig kompetens och resurser vid
Sveriges beskickningar utomlands.

2002/03:MJ428 av Maud Olofsson m.fl. (c):

19. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
avsätta mera resurser till plantering och
skötsel av lövskog.

2002/03:MJ435 av Sven Bergström (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening att ett specialdestinerat anslag
om 10 miljoner kronor per år lämnas att
fördelas till institutioner vid SLU för
grund- och forskarutbildning i ekologiskt
lantbruk.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
anslå 5 miljoner kronor om året till
Centrum för uthålligt lantbruk, CUL, för
ytterligare tre år (2004–2006).

2002/03:MJ444 av Per Westerberg m.fl. (m):

8. Riksdagen beslutar att avskaffa
utgiftsområde 23 anslaget 42:7
Djurskyddsmyndigheten i enlighet med vad
som anförs i motionen.

9. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 i
enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 23 anslaget 43:1 Statens
jordbruksverk 304 745 000 kr.

10. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 i
enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 23 anslaget 43:12
Livsmedelsverket för år 2003 130 708 000
kr.

11. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 i
enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 23 anslaget 43:13
Livsmedelsekonomiska institutet 4 234 000
kr.

12. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 i
enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 23 anslaget 44:3
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
9 351 000 kr.

13. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 i
enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 23 anslaget 44:6 Återföring
av skatt på bekämpningsmedel och kväve i
handelsgödsel 30 000 000 kr.

2002/03:MJ447 av Jan Andersson m.fl. (c):

Riksdagen anvisar med följande ändringar i
förhållande till regeringens förslag anslagen
under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar enligt följande
uppställning:

Anslag Regeringens förslag
Anslagsförändring

tkr
tkr
26:1 Forsknigsrådet för miljö,
areella näringar och samhälls-
byggande: Forskning och sam-
finansierad forskning 234 493 8
000
41:2 Insatser för skogsbruket225 700 20
000
42:3 Djurhälsovård och djurskydds-
främjande åtgärder 22 603 5
000
42:5 Bekämpande av smittsamma
husdjurssjukdomar 107 100 30
000
42:6 Ersättningar för viltskador84 000 2
000
42:7 Djurskyddsmyndigheten 20 397 – 20
000
43:1 Statens jordbruksverk 299 745 10
000
43:12 Statens livsmedelsverk132 708 20
000
43:13 Livsmedelsekonomiska
institutet 8 468 – 5
000
43:16 Åtgärder inom livsmedels-
området 5 000 12
000
44:1 Åtgärder för landsbygdens
miljö och struktur 2 223 000 230
000
44:3 Miljöförbättrande åtgärder i
jordbruket 19 351 23
000
44:6 Återföring av skatt på handels-
gödsel och bekämpningsmedel420 000 – 320
000
Nytt Program för gårdsbaserad livs-
medelsförädling 20
000
Nytt Forskning och utveckling inom
livsmedelssektorn 145
000
Nytt Exportfrämjande åtgärder 30
000

2002/03:MJ464 av Sven Bergström och Åsa
Domeij (c, mp):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om behovet
av basresurser till forskning kring
ekologisk odling med biodynamisk
inriktning.

2002/03:MJ469 av Siw Wittgren-Ahl och Ronny
Olander (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
medel liksom tidigare bör anslås till
kollektiv forskning för grönytesektorn och
fritidsodlingens behov och att dessa medel
fullt ut bör komma berörda organisationer
till del eller utnyttjas på annat sätt i
samråd med dessa organisationer.

2002/03:MJ487 av Jan Andersson m.fl. (c):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om en
satsning på exportfrämjande åtgärder av
småskaligt framställda livsmedel.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
arealstöd och djurbidrag skall utbetalas
senast den 30 november för stödåret.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
inrätta ett program för gårdsbaserad
livsmedelsförädling.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
utöka resurserna till livsmedelstillsynen.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
stärka djurskyddet genom att tilldela
Jordbruksverket mer resurser.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
förändringar av ersättningarna för
produktionsbortfall vid epizootiutbrott.

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om en
översyn och ökning av forskning och
utveckling inom jordbruksnäringen och
livsmedelsindustrin.

28. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
bredda och öka forskningen om ekologiskt
lantbruk.

30. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
höja det maximala beloppet för startstöd
till samma nivå som EU-förordningen anger.

33. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
utöka forskningen kring
djurskyddsaspekterna beträffande
pälsfarmar.

37. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om att
tillföra nationella budgetmedel för att
mildra utfallet av det klena
förhandlingsresultatet gällande
landsbygdsförordningen och
miljöstödsprogrammen. Propositionen

Bilaga 2

Förslag till beslut om anslag inom
utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske med anslutande
näringar

1 000-tal kronor
Utskottets förslag överensstämmer med
regeringens förslag till anslagsfördelning
utom såvitt avser anslag 25:1 Sveriges
lantbruksuniversitet, 42:6 Ersättningar för
viltskador m.m. och 43:12 Livsmedelsverket.
Utskottet föreslår att nämnda anslag höjs med
7 miljoner, 3,5 miljoner respektive 10
miljoner kronor jämfört med regeringens
förslag.

---------------------------------------------------------
Politikområde Utskottets

Anslag förslag
---------------------------------------------------------
-------------------------------------------
25 Utbildningspolitik
---------------------------------------------------------
1 Sveriges lantbruksuniversitet (ram) 1 233 964
---------------------------------------------------------
-------------------------------------------
26 Forskningspolitik
---------------------------------------------------------
1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar 234 493
och samhällsbyggande: Forskning och
samfinansierad forskning (ram)
---------------------------------------------------------
2 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 1 184
(obet.)
---------------------------------------------------------
-------------------------------------------
41 Skogspolitik
---------------------------------------------------------
1 Skogsvårdsorganisationen (ram) 300 991
---------------------------------------------------------
2 Insatser för skogsbruket (ram) 225 700
---------------------------------------------------------
3 Internationellt skogssamarbete (ram) 1 405
---------------------------------------------------------
4 Från EG-budgeten finansierade medel för 6 000
skogsskadeövervakning (ram)
---------------------------------------------------------
-------------------------------------------
42 Djurpolitik
---------------------------------------------------------
1 Statens veterinärmedicinska anstalt (ram) 103 266
---------------------------------------------------------
2 Bidrag till 89 392
distriktsveterinärorganisationen (obet.)
---------------------------------------------------------
3 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande 22 603
åtgärder (ram)
---------------------------------------------------------
4 Centrala försöksdjursnämnden (ram) 18 106
---------------------------------------------------------
5 Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar 107 100
(ram)
---------------------------------------------------------
6 Ersättningar för viltskador m.m. (ram) 87 500
---------------------------------------------------------
7 Djurskyddsmyndigheten (ram) 20 397
---------------------------------------------------------
-------------------------------------------
43 Livsmedelspolitik
---------------------------------------------------------
1 Statens jordbruksverk (ram) 299 745
---------------------------------------------------------
2 Statens utsädeskontroll (ram) 807
---------------------------------------------------------
3 Statens växtsortnämnd (ram) 1 993
---------------------------------------------------------
4 Bekämpande av växtsjukdomar (ram) 2 578
---------------------------------------------------------
5 Arealersättning och djurbidrag m.m. (ram) 1 407 400
---------------------------------------------------------
6 Intervention och exportbidrag för 1 516 000
jordbruksprodukter (ram)
---------------------------------------------------------
7 Räntekostnader för förskotterade 79 415
arealersättningar m.m. (ram)
---------------------------------------------------------
8 Fiskeriverket (ram) 102 255
---------------------------------------------------------
9 Strukturstöd till fisket m.m. (ram) 28 390
---------------------------------------------------------
10 Från EG-budgeten finansierade strukturstöd 80 000
till fisket m.m. (ram)
---------------------------------------------------------
11 Fiskevård (ram) 20 500
---------------------------------------------------------
12 Livsmedelsverket (ram) 142 708
---------------------------------------------------------
13 Livsmedelsekonomiska institutet (ram) 8 468
---------------------------------------------------------
14 Livsmedelsstatistik (ram) 23 290
---------------------------------------------------------
15 Jordbruks- och livsmedelsstatistik 7 400
finansierad från EG-budgeten (ram)
---------------------------------------------------------
16 Åtgärder inom livsmedelsområdet (ram) 5 000
---------------------------------------------------------
17 Bidrag till vissa internationella 37 089
organisationer m.m. (ram)
---------------------------------------------------------
-------------------------------------------
44 Landsbygdspolitik
---------------------------------------------------------
1 Åtgärder för landsbygdens miljö och 2 223 000
struktur (ram)
---------------------------------------------------------
2 Från EG-budgeten finansierade åtgärder för 1 557 951
landsbygdens miljö och struktur (ram)
---------------------------------------------------------
3 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 19 351
(res.)
---------------------------------------------------------
4 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 3 000
(ram)
---------------------------------------------------------
5 Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m. 1 538
(ram)
---------------------------------------------------------
6 Återföring av skatt på handelsgödsel och 420 000
bekämpningsmedel m.m. (obet.)
---------------------------------------------------------
-------------------------------------------
45 Samepolitik
---------------------------------------------------------
1 Främjande av rennäringen m.m. (ram) 37 000
---------------------------------------------------------
2 Informationssatsning om samerna (ram) 4 000
---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 10 480
979
---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------

Bilaga 3

Regeringens och
oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2003 inom
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med
anslutande näringar

Belopp i 1000-tal kronor
----------------------------------------------------------------------
Anslag
AnslagstypRegeringens
förslag
(s,
v, mp) (m) (fp)
(kd) (c)
---------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------------
25:1 Sveriges
lantbruksuniversitet (ram) 1 226 964 +7 000 +12 000
-------------------------------------------------------------------------
26:1 Forskningsrådet för
miljö, (ram) 234 493 +8 000 +8
000
areella näringar
och samhällsbyggande: Forskning
och
sam-
finansierad forskning
-----------------------------------------------------------------------
26:2 Bidrag till Skogs- och
(obet.) 1 184
lantbruksakademien
---------------------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------------------
41:1 Skogsvårdsorganisationen
(ram) 300 991
---------------------------------------------------------------------
41:2 Insatser för skogsbruket
(ram) 225 700 +20 000
----------------------------------------------------------------------
41:3 Internationellt
skogssamarbete (ram) 1 405 +1 000
-----------------------------------------------------------------------
41:4 Från EG-budgeten
finansierade (ram) 6 000
medel för
skogsskadeövervakning
-----------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------------
42:1 Statens
veterinärmedicinska (ram) 103 266
anstalt
-------------------------------------------------------------------------
42:2 Bidrag till
(obet.) 89 392 –20 000
distriktsveterinärorganisationen
-----------------------------------------------------------------------
42:3 Djurhälsovård och
(ram) 22 603 +5 000 +5 000
djurskyddsfrämjande
åtgärder
----------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------------
Anslag
AnslagstypRegeringens
förslag
(s,
v,
mp) (m) (fp) (kd) (c)
---------------------------------------------------------------------
42:4 Centrala
försöksdjursnämnden (ram) 18 106
----------------------------------------------------------------------
42:5 Bekämpande av
smittsamma (ram) 107 100 +10 000 +30
000
husdjurssjukdomar
--------------------------------------------------------------------
42:6 Ersättningar för
viltskador (ram) 84 000 +3 500 +4 000 +2
000
m.m.
-----------------------------------------------------------------------
42:7
Djurskyddsmyndigheten (ram) 20 397 –20 397
–20 000
----------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------
43:1 Statens
jordbruksverk (ram) 299 745 +5 000 –60 000
–30 000 +10 000
---------------------------------------------------------------------------
43:2 Statens
utsädeskontroll (ram) 807
-----------------------------------------------------
43:3 Statens
växtsortnämnd (ram) 1 993
------------------------------------------------------------------------
43:4 Bekämpande av
växtsjukdomar (ram) 2 578
------------------------------------------------------------------------
43 5 Arealersättning och
djurbidrag (ram) 1 407 400
m.m.
----------------------------------------------------------------------------
43:6 Intervention och
exportbidrag (ram) 1 516 000
för jordbruks-
produkter
----------------------------------------------------------------------------
43:7 Räntekostnader för
(ram) 79 415
förskotterade areal-
ersättningar m.m.
-----------------------------------------------------------------------
43:8 Fiskeriverket
(ram) 102 255 –10 000 –5
000
----------------------------------------------------------------------
43:9 Strukturstöd till
fisket m.m. (ram) 28 390
----------------------------------------------------------------------
43:10 Från EG-budgeten
finansierade (ram) 80 000
strukturstöd
till fisket m.m.
----------------------------------------------------------------------
43:11 Fiskevård
(ram) 20 500
---------------------------------------------------------------------
43:12 Livsmedelsverket
(ram) 132 708 +10 000 –2 000 +10 000 +20
000
------------------------------------------------------------------------
43:13
Livsmedelsekonomiska (ram) 8 468 –4 234
–5 000
institutet
----------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------
Anslag
AnslagstypRegeringens
förslag
(s,
v, mp) (m) (fp) (kd) (c)
----------------------------------------------------------------------
43:14
Livsmedelsstatistik (ram) 23 290
----------------------------------------------------------------------
43:15 Jordbruks-
och (ram) 7 400
livsmedelsstatistik
finansierad från EG-budgeten
---------------------------------------------------------------------
43:16 Åtgärder inom
(ram) 5 000 +10 000 +12
000
livsmedelsområdet
----------------------------------------------------------------------
43:17 Bidrag till
vissa (ram) 37 089
internationella
organisationer m.m.
----------------------------------------------------------------------
43:18 Forskning och
utveckling inom (ram)
+145
livsmedels-
000
sektorn
----------------------------------------------------------------------
43:19
Exportfrämjande åtgärder (ram)
+30 000
----------------------------------------------------------------------
43:20 Ersättning
för skördeskador (ram) +15
000
----------------------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------------------
44:1 Åtgärder för
landsbygdens (ram) 2 223 000 [1]+250
+230
miljö och
struktur
000 000
-----------------------------------------------------------------------
44:2 Från
EG-budgeten finansierade (ram) 1 557 951
åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur
---------------------------------------------------------------------
44:3
Miljöförbättrande åtgärder i (res.) 19 351 –10 000
+15 000 +23 000
jordbruket
----------------------------------------------------------------------
44:4 Stöd till
jordbrukets (ram) 3 000 +5
000
rationalisering m.m.
------------------------------------------------------------------------
44:5 Stöd till
innehavare av (ram) 1 538
fjällägenheter m.m.
----------------------------------------------------------------------
44:6 Återföring av
skatt på (obet.) 420 000 –390 000 –420 000
–320
handelsgödsel och
000
bekämpningsmedel m.m.
-----------------------------------------------------------------------
44:7 Avbytartjänst
(ram) +20 000
---------------------------------------------------------------------
44:8 Program för
gårdsbaserad (ram)
+20 000
livsmedelsförädling
-----------------------------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[1]: Inkl. 10 000 till
extra Norrlandsstöd

-------------------------------------------------------------------------
Anslag
AnslagstypRegeringens
förslag
(s,
v, mp) (m) (fp) (kd)
(c)
------------------------------------------------------------------------
44:9
Kompensation för (ram)
+20 000
växthusnäringens skatt på
bränsle
-------------------------------------------------------------------------
45:1
Främjande av rennäringen m.m. (ram) 37 000
-----------------------------------------------------------------------
45:2
Informationssatsning om (ram) 4 000
samerna
---------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------
Summa
10 460 +20 500 –421 631 –455
000 +295 000 +210
479
000
---------------------------------------------------------------------