Miljö- och jordbruksutskottets betänkande

2002/03:MJU11

Genteknik, m.m.

---

Sammanfattning

I betänkandet behandlas 11 motionsyrkanden från
allmänna motionstiden 2002 om genteknik m.m. I
motionerna tas bl.a. frågor upp om märkning av
livsmedel innehållande genetiskt modifierade
organismer (GMO), försiktighetsprincipen, moratorium
för utsättande av genmodifierade grödor m.m.

Samtliga motionsyrkanden avstyrks bl.a. med
hänvisning till tidigare utskottsbehandling (senast
våren 2002), EG:s rättsakter samt pågående arbete
inom EU och nationellt.
I betänkandet finns 6 reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Märkningssystem för genmodifierade
livsmedel
Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ432 yrkande
21.

2. Märkning av kött

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ366 yrkande
2.

3. Moratorium för genetiskt modifierade
grödor

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ419 yrkande
12.
Reservation 1 (v, mp)
Reservation 2 (m, fp) - motiv.

4. Stopp för odling av genetiskt
modifierade grödor vid fara för miljö eller
hälsa

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ428 yrkande
41.

5. Markörgener som ger
antibiotikaresistens

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ428 yrkande
36.

6. Korspollinerade grödor

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ428 yrkande
38.

7. Försiktighetsprincipen

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ432 yrkande
20.
Reservation 3 (kd)

8. Genmanipulation av djur

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ490 yrkande
20.

9. Avel m.m. av nötkreatursrasen belgisk
blå och vit boskap

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ366 yrkande
1.
Reservation 4 (mp)

10. Forskningsresurser till
genteknikområdet

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ428 yrkande
45.
Reservation 5 (kd, c)

11. Fri tillgång till forskningsresultat om
genteknik

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ428 yrkande
46.
Reservation 6 (kd, c)

Stockholm den 6 februari 2003

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Catharina Elmsäter-Svärd

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:
Catharina Elmsäter-Svärd (m), Sinikka Bohlin (s),
Alf Eriksson (s), Lennart Fremling (fp), Rune
Berglund (s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar Persson
(kd), Lars Lindblad (m), Carina Ohlsson (s), Jan
Andersson (c), Jan-Olof Larsson (s), Bengt-Anders
Johansson (m), Christin Nilsson (s), Ann-Kristine
Johansson (s), Anita Brodén (fp), Sven-Erik
Sjöstrand (v) och Gunnar Goude (mp).

2002/03

MJU11

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlas 11 motionsyrkanden från
allmänna motionstiden 2002 om genteknik m.m. Flera
liknande frågeställningar som nu är aktuella har
tidigare behandlats av utskottet bl.a. under våren
2002 i betänkande 2001/02:MJU5. I motionerna tas
frågor upp om märkning av livsmedel innehållande
genetiskt modifierade organismer (GMO),
försiktighetsprincipen, moratorium för utsättande av
genmodifierade grödor, avel m.m. av nötdjursrasen
belgisk blå och vit boskap m.m.

Utskottet konstaterar att EG:s rättsakter på
livsmedelsområdet till övervägande del är
totalharmoniserade, vilket innebär att det inte är
tillåtet för ett medlemsland att ha vare sig
strängare eller mer liberala bestämmelser om
livsmedelshantering. När det gäller nationella
bestämmelser om genmodifierade organismer (GMO)
återfinns dessa i miljöbalken (1998:808).
Miljöbalken innehåller grundläggande och
övergripande bestämmelser om bl.a. tillståndskrav
och tillsyn. Mer detaljerade bestämmelser finns i
förordningen (2000:271) om innesluten användning av
genetiskt modifierade organismer, i förordningen
(1994:901) om genetiskt modifierade organismer och i
myndighetsföreskrifter. I miljöbalken finns även
krav på märkning av GMO. Myndigheterna skall
säkerställa att en adekvat märkning finns så att det
klart och tydligt framgår att det är frågan om en
GMO. Den svenska lagstiftningen baseras på två EG-
direktiv, 90/219/EEG, ändrat genom direktiv
98/81/EG, och 90/220/EEG upphävt genom direktiv
2001/18/EG. Direktiv 98/81/EG reglerar innesluten
användning av GMO. Med innesluten användning menas
verksamhet där det finns något hinder (t.ex. växthus
och laboratorier) som begränsar organismernas
kontakt med miljön. Direktiv 2001/18/EG reglerar
avsiktlig utsättning av GMO i miljön. Direktiv
2001/18/EG har genomförts i svensk rätt genom
förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt
modifierade organismer i miljön. Med organism avses
en levande biologisk enhet (t.ex. ett frö, en frukt
eller pollen) som kan föröka sig eller överföra
genetiskt material till någon annan organism.
Lagstiftningen syftar till att skydda människors
hälsa och miljön samt säkerställa att etiska hänsyn
tas vid den gentekniska verksamheten.

Utskottets överväganden

Märkning av livsmedel

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker två motioner (kd, mp) om
märkning av livsmedel med hänvisning till
EG:s rättsakter på livsmedelsområdet och det
pågående arbetet med frågorna inom EU och
nationellt.
Utskottets ställningstagande

I motion MJ432 (kd) yrkande 21 framhålls att det bör
införas ett förbättrat märkningssystem för
genmodifierade livsmedel som bl.a. innehåller krav
på etisk prövning, nyttoprövning, samhällsekonomisk
lönsamhet och skadeståndsmöjlighet.

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen
framhållit att EG:s rättsakter på livsmedelsområdet
till övervägande del är totalharmoniserade (se bl.a.
bet. 2001/02: MJU5). Det innebär att det inte är
tillåtet för ett medlemsland att ha vare sig
strängare eller mer liberala bestämmelser. Riksdagen
har även betonat vikten av ett starkt
konsumentperspektiv när det gäller livsmedel samt
önskvärdheten av ursprungsmärkning och märkning av
genetiskt modifierade livsmedel (bet. 2001/02:LU2,
rskr. 2001/02:51). Motsvarande förhållningssätt har
även anförts i regeringens proposition 2000/01:135
Handlingsplan för konsumentpolitiken 2001-2005. Av
propositionen framgår bl.a. att konsumenterna
behöver god information om dagligvaror för att kunna
göra väl överlagda val i butiken och att
konsumenternas krav på information om t.ex. etiska
aspekter och miljöaspekter på produktionen är
berättigade och bör i möjligaste mån tillgodoses.
När det gäller det pågående arbetet inom EU avseende
märkning av genmodifierade organismer kan utskottet
konstatera att rådet under hösten 2002 bl.a. nådde
politisk överenskommelse när det gäller två förslag.
Det ena förslaget avser ett förslag till en
förordning om genetiskt modifierade livsmedel och
foder. Syftet med förordningen är att harmonisera
och förbättra förfarandet för godkännande av
genetiskt modifierade livsmedel och foder samt att
förbättra bestämmelserna om märkning av desamma för
att skapa en grund för ett gott skydd för människors
liv och hälsa, djurs hälsa och välbefinnande samt
tillgodose miljö- och konsumentintressena när det
gäller genetiskt modifierade livsmedel och foder.
Förslaget innebär bl.a. att det sätts ett gränsvärde
på 0,5 % för livsmedel som oavsiktligt kontaminerats
av spår av GMO:er som inte är godkända men som ändå
har bedömts vara riskfria. Förslaget rör framför
allt produkter som inte levereras som sådana till
slutkonsumenterna. Den andra överenskommelsen gäller
ett förslag till förordning om spårbarhet och
märkning av GMO. Det föreslagna spårbarhetssystemet
skall möjliggöra märkning av GMO och säkerställa att
användare blir informerade om huruvida produkterna
innehåller GMO eller är framställda av GMO.
Förslaget är ett steg mot ökad harmonisering av
märknings- och spårbarhetsreglerna inom den inre
marknaden. Syftet med spårbarhetssystemet är även
att förbättra möjligheterna att härleda och dra
tillbaka produkter om de visar sig ge oförutsedda
hälso- eller miljöeffekter. Förslaget omfattar den
övergripande produktionskedjan och den handel som
äger rum mellan olika operatörer när det gäller
spårbarhet för och märkning av GMO.
Utskottet har vid tidigare behandling av motioner
om GMO uttalat uppfattningen att det genom märkning
tydligt skall framgå att en produkt innehåller GMO.
Utskottet delar därför i allt väsentligt de
synpunkter som förs fram i motion MJ432 (kd) yrkande
21 när det gäller att det tydligt skall framgå att
en produkt innehåller GMO. Mot bakgrund av vad som
anförts ovan och det pågående arbetet såväl
nationellt som inom EU föreslår utskottet att
motionen lämnas utan vidare åtgärd.
Enligt motion MJ366 (mp) yrkande 2 behövs ett
klarare och tydligare märkningssystem för kött
eftersom det ännu inte finns något bra
kontrollsystem som kan garantera konsumenten vad som
ligger i charkdisken. Enligt motionären har
ursprungsmärkning som anger Sverige hittills varit
en bra garanti för att man slipper äta kött från
belgisk blå och vit boskap, men efter det att
försäljning skett av svenskproducerat kött från
sådana djur finns det inte lägre någon sådan
garanti.
Som utskottet tidigare konstaterat (bet.
2001/02:MJU5) gäller inom EU sedan den 1 januari
2001 rådets förordning (EG) nr 2772/99 om allmänna
bestämmelser för ett obligatoriskt system för
märkning av nötkött. Sedan den 15 augusti 2000
gäller också Europaparlamentets och rådets
förordning (EG) nr 1760/2000 av den 17 juli 2000 om
upprättande av ett system för identifiering och
registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött
och nötköttsprodukter. Förordningen innebär att
aktörer och organisationer som saluför nötkött inom
gemenskapen skall märka köttet. Det obligatoriska
märkningssystemet skall bl.a. innehålla ett
referensnummer eller en referenskod som säkerställer
sambandet mellan köttet och djuret eller djuren.
Detta nummer kan utgöras av identifieringsnumret för
det enskilda djur från vilket nötköttet kommer eller
identifieringsnumret för en grupp djur. I systemet
ingår också godkännandenummer för det slakteri där
djuret eller gruppen djur slaktades samt medlemsstat
eller tredjeland där slakteriet är beläget. Vidare
ingår godkännandenummer för den styckningsanläggning
där slaktkroppen eller gruppen slaktkroppar
styckades samt medlemsstat eller tredjeland där
anläggningen är belägen. Från och med den 1 januari
2002 skall aktörer och organisationer även ange
medlemsstat eller tredjeland där djuret är fött,
alla medlemsstater eller tredjeland där djuret är
uppfött samt medlemsstat eller tredjeland där djuret
har slaktats. Arbete har också inletts med ett
liknande men enklare system för grisar. I Sverige
finns sedan år 1995 en frivillig
branschöverenskommelse om ursprungsmärkning av allt
kött. När det gäller märkning av ras är detta dock
frivilligt. I Sverige kan man ansöka om att få göra
detta hos Livsmedelsverket. Syftet med att märka ut
ras har dock snarare varit en kvalitetsaspekt än ett
skydd för konsumenter mot en viss ras. Vad gäller
information på restauranger m.m. omfattas inte dessa
av reglerna för nötköttsmärkning. Det finns därför
inte krav på information om ursprung eller ras för
kött som serveras på restauranger. Restaurangerna
kan dock frivilligt informera om detta, och det kött
som levereras dit måste vara ursprungsmärkt.
Livsmedelsverket har på sin hemsida riktlinjer för
märkning av nötkött.
Utskottet delar motionärens uppfattning att
arbetet inom EU för en korrekt märkning av kött
måste fortsätta och att konsumentperspektivet är av
stor vikt. Med hänvisning till det pågående arbetet
finner utskottet emellertid att motion MJ366 (mp)
yrkande 2 inte bör medföra någon ytterligare
riksdagens åtgärd.

Moratorium och tillfälliga stopp

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande (v) om
ett femårigt moratorium för utsättning av
genetiskt modifierade grödor med hänvisning
till gällande EG-rättsliga regler och det
pågående arbetet med frågorna inom såväl EU
som nationellt. Utskottet avstyrker vidare
ett motionsyrkande (c) med hänvisning till
att det i allt väsentligt får anses
tillgodosett.

Utskottets ställningstagande

Enligt motion MJ419 (v) yrkande 12 bör ett femårigt
moratorium för utsättning av genetiskt modifierade
grödor införas.

Som utskottet tidigare uttalat när det gäller
moratorium (bet. 2001/02:MJU5) finns det inte några
lagliga möjligheter att i Sverige införa ett allmänt
moratorium eller förbud mot att odla GMO. För
närvarande prövas användningen av GMO från fall till
fall, och tillsynsmyndigheten får meddela de
förelägganden och förbud som behövs i enskilda fall
för att motverka bl.a. hälso- och miljöskador.
Enligt vad utskottet erfarit intar Sverige en stor
restriktivitet vid bedömningen av GMO. När det
gäller EU så har det inte sedan år 1998 givits några
nya tillstånd till utsläppande på marknaden av
produkter som innehåller eller består av GMO.
Orsaken till detta är att man avvaktat ny och
reviderad lagstiftning inom området. Inom EU har
Sverige aktivt verkat för att lagstiftningen inom EU
skall kunna fortsätta att utvecklas för att motverka
eventuella hälso- och miljöskador orsakade av
användningen av GMO. Med det anförda avstyrker
utskottet motion MJ419 (v) yrkande 12.
I motion MJ428 (c) yrkande 41 framförs krav på
att enskilda länder eller regioner skall ha
möjlighet att snabbt stoppa odling av genetiskt
modifierade grödor om fara för miljö eller hälsa
uppstår.
I direktiv 2001/18/EG finns det en skyddsklausul
som ger enskilda medlemsstater möjlighet att
begränsa eller förbjuda användningen av en GMO inom
sitt territorium. Detta direktiv genomfördes i
svensk rätt den 17 januari 2003 genom förordningen
(2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade
organismer i miljön. De svenska reglerna (44(45 §§)
är utformade så att tillsynsmyndigheten tillfälligt
får begränsa eller förbjuda en produkts användning
eller försäljning om det kommer fram nya uppgifter
som gör det välgrundat att anta att produkten utgör
en risk för människors hälsa eller miljön. Med
hänvisning till det anförda finner utskottet att
motion MJ428 (c) yrkande 41 huvudsakligen får anses
tillgodosedd.

Genteknik, avel och förädling

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker en motion (c) om
markörgener som ger antibiotikaresistens, en
motion (c) om korspollinerade grödor och en
motion (kd) om strikt tillämpning av
försiktighetsprincipen i fråga om GMO med
hänvisning till att motionerna i huvudsak får
anses tillgodosedda. Utskottet avstyrker
vidare en motion (mp) om förbud mot
genmanipulation av djur och en motion (mp) om
förbud mot import, avel m.m. för nötkreatur
av rasen belgisk blå och vit boskap.

Utskottets ställningstagande

I motion MJ428 (c) yrkande 36 framförs krav på att
s.k. markörgener som ger antibiotikaresistens inte
skall få förekomma i produkter på marknaden.

Av 1 kap. 6 och 9 §§ förordningen (2002:1086) om
utsättning av genetiskt modifierade organismer i
miljön, skall särskild uppmärksamhet ägnas åt
genetiskt modifierade organismer (GMO) med gener som
ger resistens mot antibiotika som används inom
medicinsk eller veterinär behandling. I fråga om
sådana gener som kan medföra negativa effekter på
människors hälsa eller miljön skall
tillståndsprövning och beslut bidra till en gradvis
eliminering av sådana gener och säkerställa att
dessa gener helt har eliminerats senast den 31
december 2004 i GMO som släpps ut på marknaden och
senast den 31 december 2008 i GMO som är föremål för
avsiktlig utsättning. Mot bakgrund av det anförda
får motion MJ428 (c) yrkande 36 i huvudsak anses
tillgodosedd. Motionen bör därför lämnas utan vidare
åtgärd i berörd del.
Enligt MJ428 (c) yrkande 38 måste särskilda krav
ställas på säkerhetsavstånd kring odling av
genetiskt modifierade växter som kan korspollineras
med andra odlade grödor eller vilda växter.
Vid godkännande för utsättning av GMO gäller att
det fastställs ett säkerhetsavstånd som krävs vid
odlingen. Regeringen har även lagt ut ett uppdrag
till Statens jordbruksverk att studera samexistens
av ekologisk, konventionell och bioteknologisk
odling. Mot bakgrund av det anförda anser utskottet
att syftet med motion MJ428 (c) yrkande 38 i allt
väsentligt får anses tillgodosett. Motionen bör i
den aktuella delen därför inte föranleda någon
ytterligare riksdagens åtgärd.
I motion MJ432 (kd) yrkande 20 framförs krav på en
strikt tillämpning av försiktighetsprincipen i fråga
om genmodifierade organismer.
Som utskottet tidigare har uttalat (bet.
2001/02:MJU5) pågår det arbete såväl nationellt som
internationellt med regleringen av gentekniken inom
jordbruk och handel. Avtalet för internationell
handel med genmodifierade organismer -
Cartagenaprotokollet om biosäkerhet - undertecknades
i maj 2000 i Nairobi. Protokollet bygger bl.a. på
försiktighetsprincipen så som den kom att formuleras
i juni 1992 i Riodeklarationen om miljö och
utveckling. Inom EU träffades under hösten 2002
politiska överenskommelser om gemensamma
ståndpunkter för förordningarna om
gränsöverskridande transporter av GMO (införlivandet
av Cartagenaprotokollet) och förordningen om
spårbarhet och märkning (se även ovan). Också i
dessa betonas försiktighetsprincipen. I direktiv
2001/18/EG står att medlemsstaterna i enlighet med
försiktighetsprincipen skall se till att alla
lämpliga åtgärder vidtas för att undvika negativa
effekter på människors hälsa och miljön. Detta
understryks också i förordningen (2002:1086) om
utsättning av genetiskt modifierade organismer i
miljön. Vid tillämpningen av förordningen skall
tillsynsmyndigheter och verksamhetsutövare, i
enlighet med försiktighetsprincipen, se till att
lämpliga åtgärder vidtas för att undvika sådana
negativa effekter på människors hälsa eller miljön
som kan uppkomma när GMO avsiktligt sätts ut eller
släpps ut på marknaden. Mot bakgrund av det ovan
anförda anser utskottet att motion MJ432 (kd)
yrkande 20 i allt väsentligt får anses tillgodosedd
och föreslår att yrkandet därför lämnas utan
riksdagens vidare åtgärd.
Enligt motion MJ490 (mp) yrkande 20 bör det
införas förbud mot genmanipulation av djur. Enligt
motionären skall det inte vara tillåtet att
manipulera djurens arvsmassa med möjlighet till
undantag för medicinsk forskning som kan leda till
minskat människolidande eller rädda liv.
De tidigare nämnda förordningsförslagen som berör
livsmedel och foder reglerar utsläppandet på
marknaden av GMO. Djur ingår i förordningarna enligt
definitionen av "organism" varför det inte specifikt
hindrar genetisk manipulation av djur. Varje
godkännande om utsläppande på marknaden av GMO
kommer att bedömas enskilt och i fall där
kommissionen eller en medlemsstat så önskar, skall
en konsultation ske med Europeiska gruppen för etik
i vetenskap och ny teknik. Yttrandet från den etiska
gruppen skall göras tillgängligt för allmänheten.
Beroende på den etiska gruppens yttrande följer att
det inte är säkert att genetiskt modifierade djur
kommer att tillåtas inom gemenskapen.
I Bioteknikkommitténs betänkande Att spränga
gränser - Bioteknikens möjligheter och risker (SOU
2000:103) har ett förslag om en svensk
bioteknikpolitik i 21 punkter lagts fram. Ett antal
av dessa punkter har hanterats i det framväxande
regelverk som reglerar användning och handel med GMO
såväl inom Sverige som inom EU. Utskottet har
tidigare uttalat (bet. 2001/02:MJU5) att det
förutsätter att regeringen inom en snar framtid
kommer att lägga fram förslag om bioteknikrelaterad
riskforskning m.m. och att det i det sammanhanget
torde tas upp frågor om bl.a. förbud mot
genmanipulation av djur i livsmedelsindustrin.
Utskottet förutsätter att regeringen kommer att
lägga fram förslag i de delar av Bioteknikkommitténs
betänkande som ännu inte har hanterats. Mot denna
bakgrund föreslår utskottet att motion MJ490 (mp)
yrkande 20 nu lämnas utan någon ytterligare
riksdagens åtgärd.
I motion MJ366 (mp) yrkande 1 framförs krav på att
regeringen skall lämna förslag på lagstiftning för
att förbjuda import, avel, export, hantering och
försäljning av nötkreatursrasen belgisk blå och vit
boskap.
Utskottet konstaterar inledningsvis att
nötkreatursrasen belgisk blå och vit boskap inte är
ett resultat av genteknik utan av avel. Djurens
förstorade muskelmassa orsakas av en enda gen som
ger stora, svällande muskler. Det är genom medvetet
avelsurval som denna gen finns i större utsträckning
hos belgisk blå och vit boskap än hos andra
nötkreatursraser. Anlaget för stor muskelmassa är
recessivt. Det innebär att det måste finnas hos både
fader och moder för att komma till uttryck.
1997 slog EG-domstolen fast (mål C-162/97) att
Sverige inte har rätt att förbjuda avel med ett
nötkreatur som har godkänts för avel i en annan
medlemsstat. Domstolens dom gick inte att överklaga.
Sverige måste följa EG-domstolens tolkning av EG-
rätten. I sitt svar på fråga (interpellation
1998/99:283) svarade dåvarande jordbruksministern
(prot. 1998/99:90) bl.a. att lojalitetsplikten
bjuder att Sverige inte agerar på ett sätt som står
i strid med domen från EG-domstolen. Skall man göra
något juridiskt handlar det om att förändra EG:s
regelverk, och för detta finns det inget inte stöd.
Sverige kommer dock att fortsätta att driva detta,
men inte i ministerrådet utan t.ex. som en
konsumentfråga i olika internationella organ.
Sverige har en negativ uppfattning om belgisk blå
och vit boskap, och det präglar alla våra ledamöter
i olika arbetsgrupper och i olika internationella
organ.
Utskottet, som tidigare konstaterat (bet.
1998/99:MJU7) att fallet med aveln av rasen belgisk
blå och vit boskap visar att principen om fri
rörlighet för varor kan kollidera med andra
ambitioner, finner mot bakgrund av det anförda att
det inte finns några lagliga möjligheter att
förbjuda avel m.m. med renrasiga djur av
nötkreatursrasen belgisk blå och vit boskap. Därmed
avstyrker utskottet motion MJ366 (mp) yrkande 1.

Forskning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkandena (c) om
prioritering av forskning inom
genteknikområdet och fri tillgång till
forskningsresultat kring genteknik med
hänvisning till att de i huvudsak kan anses
tillgodosedda.

Utskottets ställningstagande

Enligt motion MJ428 (c) yrkande 45 bör Sverige och
EU satsa mer resurser på forskning och utveckling på
genteknikområdet eftersom tekniken, rätt använd, kan
minska miljöbelastningen och öka
livsmedelsproduktionen på ett uthålligt sätt.
Motionärerna anser att det är nödvändigt att det
finns tillräckligt med offentliga forskningsmedel
för att inte utvecklingen på området skall styras av
de stora förädlingsföretagen eller tillverkarna av
bekämpningsmedel.

Av förslaget till statsbudget för år 2003 framgår
att det under perioden 2002-2004 görs en satsning om
sammanlagt 160 miljoner kronor i ökade anslag till
forskning om biologisk mångfald och ekologiskt
hållbar utveckling. Riksdagen har beslutat i
enlighet med regeringens förslag (prop. 2002/03:1
utgiftsområde 16, bet 2002/03:UbU1, rskr.
2002/03:62). I den forskningspolitiska propositionen
Forskning och förnyelse (prop. 2000/01:3) utgör
biovetenskap och bioteknik ett av de prioriterade
områdena. I propositionen fördelades sammanlagt 120
miljoner kronor i höjda anslag för 2001-2003 för
grundforskning, forskarskolor och behovsmotiverad
forskning inom biovetenskap och bioteknik. Medel för
dessa ändamål anvisades till Vetenskapsrådet,
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande (Formas), Verket för
innovationssystem (Vinnova) och för forskarskolorna
till Stockholms universitet och Göteborgs
universitet. Formas erhöll medel för
ämnesövergripande forskning och har med dessa medel
bl.a. skapat ett program för ekologisk riskforskning
som dels avser utsättning av genmodifierade
organismer, dels biologisk bekämpning. Riksdagen har
beslutat även i enlighet med detta förslag (bet.
2000/01:UbU6, rskr. 2000/01:98).
På europeisk nivå tog kommissionen under år 2000
ett initiativ för att skapa ett europeiskt
forskningsområde (ERA). Europeiska rådet har senare
betonat betydelsen av detta som ett sätt att samla
de europeiska resurserna. Det nya ramprogrammet för
forskning och utveckling skall ses som ett led i att
förverkliga ERA. Programmet har beslutats gemensamt
av ministerrådet och parlamentet. Ramprogrammet
innehåller sju tematiska prioriteringar däribland
bioteknik, livsmedel och hållbar utveckling. Som
exempel på forskning i Sverige kan nämnas att
Naturvårdsverket av regeringen har fått extra medel
för att stödja bland annat området "Risker och
riskbedömning - biologins utveckling och de areella
näringarna". Forskningen inriktas mot direkta och
indirekta ekologiska effekter/risker vid användning
av transgena organismer respektive biologisk
bekämpning.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det
är angeläget med forskning inom biovetenskap och
bioteknik. Mot bakgrund av vad som anförts ovan
finner emellertid utskottet att syftet med motionen
i denna del i huvudsak får anses tillgodosett. Det
föreligger således inte för närvarande något skäl
att förorda någon ytterligare åtgärd från riksdagens
sida. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion
MJ428 (c) yrkande 45.
I motion MJ428 (c) yrkande 46 framför
motionärerna krav på fri tillgång till
forskningsresultat kring genteknik.
För att kunna utveckla framgångsrika tillämpningar
av gentekniken krävs forskning för att kunna förstå
geners funktion, samverkan och betydelse för
organismers egenskaper, inklusive hur de kan påverka
miljön och människors hälsa. Därtill behövs en mera
målinriktad forskning för att få praktiska
tillämpningar till stånd. Enligt vad utskottet
erfarit sker den grundläggande kunskapsutvecklingen
så gott som helt inom ramen för den akademiska
grundforskningen och engagerar forskare inom områden
som mikrobiologi, genetik, molekylärbiologi, biokemi
och cellbiologi. Annan grundforskning inom områden
som ekologi, entomologi och växtfysiologi kan också
komma att få betydelse vid framtida bedömning av
genteknikens möjligheter och risker. Normalt görs
forskningsresultaten offentligt tillgängliga genom
publicering i vetenskapliga tidskrifter.
Publiceringen stöds av t.ex. Vetenskapsrådet,
Formas, Stiftelsen för strategisk forskning och
Wallenbergsstiftelsen. Sverige svarar för cirka 1 %
av den totala forskningen inom bioteknik- och
genteknikområdet. En stor del av den tillämpade
forskningen med inriktning mot produkter sker inom
eller med stöd av företag, eftersom denna typ av
forskning ofta är mycket resurskrävande. Projekt av
denna karaktär är ofta sekretessbelagda. Detta kan
motiveras med att företag som satsar stora pengar
och mycket av sitt kunnande vill få möjlighet att ta
patent på sina uppfinningar för att få skydd för
sina investeringar. Resultaten publiceras dock ofta
så småningom i vetenskapliga tidskrifter eller via
patentskrifter. Detta innebär att resultaten blir
tillgängliga för allmänheten med en viss
fördröjning. Mot bakgrund av vad som nu anförts
finner utskottet att syftet med motion MJ428 (c)
yrkande 46 huvudsakligen får anses tillgodosett.
Motionen bör därför lämnas utan vidare åtgärd i
berörd del.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Moratorium för genetiskt modifierade grödor
(punkt 3)

av Sven-Erik Sjöstrand (v) och Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 1. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:MJ419 yrkande 12.

Ställningstagande

Frågor om genteknik engagerar och berör i dag
alltfler människor. Många känner skepsis och oro
inför den nya tekniken och motsätter sig dess
användning. I dag finns ingen känd överhängande
hälsofara men det finns risker, och risken ligger
främst i att vår kunskap om gentekniken inte är
tillräcklig. För att hinna få fram bättre
vetenskapliga underlag för att bedöma riskerna samt
ge mer tid för utformning av system för övervakning
av genetiska utsläpp bör ett femårigt moratorium för
utsättning av GMO-grödor införas.

2. Moratorium för genetiskt modifierade grödor
(punkt 3, motiveringen)

av Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lennart Fremling
(fp), Lars Lindblad (m), Bengt-Anders Johansson
(m) och Anita Brodén (fp).

Ställningstagande

All ny teknik ger både hopp om nya möjligheter och
välgrundad oro för eventuella risker. Det finns
därför all anledning att tillämpa
försiktighetsprincipen och vara mycket restriktiv
med utnyttjandet av teknologin till dess att
riskerna är tillräckligt utredda. Vad gäller GMO har
EU och Sverige just tillämpat en sådan princip. De
senaste åren har vi i praktiken haft ett moratorium
kring GMO-grödor som genom de senaste besluten inom
gemenskapen har tagits bort. Vi anser att i och med
de hårda prövningsregler som gäller för GMO-grödor,
den möjlighet som ges konsumenterna via märkning att
själva avgöra om man vill köpa produkter från GMO-
grödor samt den ökade kunskap kring odling av GMO-
produkter som erhållits de senaste åren finns det
inget skäl att ha ett ensidigt svenskt moratorium.
Denna teknik har nu nått en mognad som innebär att
vi bör kunna ta del av dess fördelar utan att behöva
ta risker med hälsa och miljö. Det böra vara möjligt
att nu avgöra lämpligheten av odling av olika GMO-
grödor baserat på deras individuella egenskaper och
inte att låsa sig vid tekniken som sådan. Ett
moratorium skulle kunna riskera att en viktig
utveckling, som skulle kunna ge oss nya
energigrödor, hälsosammare mat m.m., förhindras. Med
det anförda avstyrker vi motion MJ419 (v) yrkande
12.

3. Försiktighetsprincipen (punkt 7)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 2. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:MJ432 yrkande 20.

Ställningstagande

För industrin är den moderna gentekniken av störst
intresse främst beträffande läkemedel, diagnostik,
växtförädling och miljövård. När det gäller
miljövård har gentekniken medfört stora fördelar.
Mer kontroversiellt är det att sätta ut
genmodifierade växter i naturen. Här finns problem
med hot mot den biologiska mångfalden och en
utarmning av det genetiska kapitalet samt att makten
över maten riskerar att flyttas från jordbrukare och
konsumenter till stora internationella företag på
ett sätt som inte gynnar den sociala eller politiska
utvecklingen. För Kristdemokraterna är det inte
önskvärt med totalstopp för nya GMO-produkter, men
försiktighetsprincipen måste vara vägledande vid
hanteringen av genmodifierade organismer. Därför
arbetar vi för att försiktighetsprincipen skall
stärkas när det gäller till exempel import av
genmodifierade livsmedel eller grödor.

4. Avel m.m. av nötkreatursrasen belgisk blå
och vit boskap (punkt 9)

av Gunnar Goude (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 3. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:MJ366 yrkande 1.

Ställningstagande

Hösten 2000 sålde en nötköttsuppfödare i Skåne kött
från nötkreatursrasen belgisk blå. Det var första
gången kött från belgisk blå såldes i Sverige.
Belgisk blå är i princip bannlyst i Sverige, och de
flesta slaktare vill inte hantera detta kött. Även
böndernas egen organisation, LRF, har fördömt rasen
och 99 % av alla konsumenter skulle säkerligen tacka
nej. Trots det stora motståndet i Sverige hindrar EU
oss från att förbjuda belgisk blå. Unionen som vi
gick med i under löften att "de skulle följa oss på
miljöområdet" och där "belgisk blå aldrig någonsin
skulle komma till Sverige" visade sig inte existera.
Världen behöver ett exempel som går före och
förbjuder företeelser som nötkreatursrasen belgisk
blå. Vi har valet att utmana EU-makten och lagstifta
mot import, avel, hantering och försäljning av
belgisk blå.

5. Forskningsresurser till genteknikområdet
(punkt 10)

av Sven Gunnar Persson (kd) och Jan Andersson
(c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 4. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:MJ428 yrkande 45.

Ställningstagande

Det är viktigt att Sverige och EU satsar stora
resurser på forskning och utveckling inom
genteknikområdet. Rätt använd kan tekniken minska
miljöbelastningen och öka livsmedelsproduktionen på
ett uthålligt sätt. Det är därför nödvändigt att det
finns tillräckligt med offentliga forskningsmedel så
att inte utvecklingen på området styrs av de stora
förädlingsföretagen eller tillverkarna av
bekämpningsmedel. Forskning bör inriktas på grödor
med ett bättre näringsinnehåll, tålighet mot
sjukdomar samt utveckling av råvaror till energi-
och råvaruproduktion. Vad som ovan anförs om att
Sverige och EU skall satsa mer resurser på forskning
och utveckling på genteknikområdet bör ges
regeringen till känna.

6. Fri tillgång till forskningsresultat om
genteknik (punkt 11)

av Sven Gunnar Persson (kd) och Jan Andersson
(c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 5. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:MJ428 yrkande 46.

Ställningstagande

Det är mycket viktigt att forskarna får fri
tillgång till forskningsresultaten kring genteknik.
Forskningsresultaten får inte gömmas som några
privata företags affärshemligheter. Det är mycket
oroande att se hur stora multinationella företag
genom genteknik vill anpassa utsäde till att bli
resistent mot just dessa företags bekämpningsmedel.
En stark beroendesituation skapas, vilket inte är
önskvärt, och det hotar också den sedan urminnes
tider rotade traditionen att bonden har rätt till
sitt utsäde. Skapandet av grödor som är
motståndskraftiga mot bekämpningsmedel leder
jordbruket i fel riktning och bör inte godkännas.
Vad som ovan anförs om fri tillgång till
forskningsresultat kring genteknik bör ges
regeringen till känna.
Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden
2002

2002/03:MJ366 av Gustav Fridolin (mp):

1. Riksdagen begär att regeringen lämnar förslag på
lagstiftning för att förbjuda import, avel,
export, hantering och försäljning av
nötkreatursrasen Belgian blue.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av ett
klarare och tydligare märkningssystem av kött.

2002/03:MJ419 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ett femårigt
moratorium för utsättning av GMO-grödor bör
införas.

2002/03:MJ428 av Maud Olofsson m.fl. (c):

36. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att s.k.
markörgener som ger antibiotikaresistens inte
skall förekomma i produkter på marknaden.

38. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om korspollinerade
grödor.

41. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
enskilda länder eller regioner har möjlighet att
snabbt stoppa odling av genetiskt modifierade
grödor om fara för miljö eller hälsa uppstår.

45. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige och EU
skall satsa mer resurser på forskning och
utveckling på genteknikområdet.

46. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fri tillgång till
forskningsresultat kring genteknik.

2002/03:MJ432 av Alf Svensson m.fl. (kd):

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en strikt
tillämpning av försiktighetsprincipen i fråga om
genmodifierade organismer.

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett förbättrat
märkningssystem för genmodifierade livsmedel.

2002/03:MJ490 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förbud mot
genmanipulation av djur.