Miljö- och jordbruksutskottets betänkande
2002/03:MJU1

Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård


Sammanfattning

I    detta    betänkande   behandlas   förslagen   i
budgetpropositionen  för  år  2003  om anslagen inom
utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård samt 28
motionsyrkanden. Riksdagen har den 4  december  2002
bestämt   utgiftsramen   för   utgiftsområdet   till
3 363 075 000  kr  i  enlighet  med finansutskottets
förslag.  Efter  förslag  i  en motion  (s,  v,  mp)
överstiger den fastställda ramen regeringens förslag
med 28 000 000 kr.

Det övergripande målet för miljöpolitiken  är  att
till  nästa generation kunna lämna över ett samhälle
där de  stora  miljöproblemen i Sverige är lösta. De
av riksdagen antagna  15  miljökvalitetsmålen  anger
vilket    tillstånd   som   skall   uppnås   i   ett
generationsperspektiv.    Ett   antal   delmål   för
miljökvalitetsmålen anger att  en viss miljökvalitet
skall vara uppnådd eller att förändringar skall vara
genomförda   vid   en   viss   tidpunkt    för   att
miljökvalitetsmålen  skall  kunna  uppnås  inom   en
generation.
Den totala resursförstärkningen inom utgiftsområde
20 uppgår till ca 200 miljoner kronor år 2003 och ca
1  000 miljoner kronor år 2004 i jämförelse med 2002
års utgiftsnivå.
Regeringens  förslag  om medelsanvisning på anslag
tillstyrks utom såvitt avser  anslagen 34:3 Åtgärder
för  att bevara den biologiska mångfalden  och  34:4
Sanering och återställning av förorenade områden där
utskottet  med  bifall  till  en  motion  (s, v, mp)
föreslår  en  höjning  med  7 respektive 21 miljoner
kronor. I övriga delar ställer  sig  utskottet bakom
de bedömningar som regeringen har redovisat.  Övriga
motioner avstyrks.
I   betänkandet   finns   3  reservationer  och  4
särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut



1.      Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård

Riksdagen anvisar anslag  för  budgetåret  2003
under utgiftsområdet enligt utskottets förslag  i
bilaga   2.   Därmed  bifaller  riksdagen  delvis
proposition 2002/03:1  volym  11 utgiftsområde 20
punkt       10      och      bifaller      motion
2002/03:Fi230 yrkande 9
samt avslår motionerna 2002/03:MJ262
yrkande    2,    2002/03:MJ269     yrkande     1,
2002/03:MJ273,         2002/03:MJ315
yrkande 22, 2002/03:MJ368 yrkande 2,
2002/03:MJ415,     2002/03:MJ420    yrkande    6,
2002/03:MJ428 yrkandena  3,  4,  20,  23  och 52,
2002/03:MJ432    yrkande    28,    2002/03:MJ443,
2002/03:MJ444  yrkandena  1-7  och  2002/03:Fi232
yrkande 21 delvis.

2.      Vissa bemyndiganden

Riksdagen  bemyndigar regeringen att  under  år
2002
a) i fråga om  ramanslaget  34:2 Miljöövervakning
m.m., ingå ekonomiska förpliktelser i samband med
planering,   upphandling   och  genomförande   av
miljöövervakning som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 60  000 000 kr under år
2004, högst 40 000 000 kr under år 2005 och högst
30 000 000 kr under år 2006 (avsnitt 3.8.2),
b)  i fråga om ramanslaget 34:2  Miljöövervakning
m.m., ingå ekonomiska förpliktelser i samband med
bilavgasverksamhet    som    inklusive   tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 16 000 000 kr
under år 2004 och högst 16 000 000  kr  under  år
2005 (avsnitt 3.8.2),
c)  i  fråga  om  ramanslaget  34:3  Åtgärder för
biologisk mångfald, ingå ekonomiska förpliktelser
i samband med förvärv av eller intrångsersättning
från   naturvårdssynpunkt värdefulla naturområden
som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter
på högst  120  000 000  kr under år 2004 (avsnitt
3.8.3),
d)  i  fråga  om ramanslaget  34:4  Sanering  och
återställning   av   förorenade   områden,   ingå
ekonomiska   förpliktelser    i    samband    med
genomförande  av saneringsinsatser, som inklusive
tidigare åtaganden  innebär utgifter på högst 175
000 000 kr under år 2004,  högst  300  000 000 kr
under  år 2005 och högst 125 000 000 kr under  år
2006 (avsnitt 3.8.4),
e) i fråga  om  ramanslaget  34:5 Miljöforskning,
ingå  ekonomiska  förpliktelser   i  samband  med
planering,   upphandling   och  genomförande   av
forskningsprojekt    som    inklusive    tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 30 000 000 kr
under år 2004, högst 20 000 000  kr under år 2005
och  högst  15 000 000 kr under år 2006  (avsnitt
3.8.5),
f)   i   fråga  om   ramanslaget   34:9   Statens
strålskyddsinstitut,        ingå       ekonomiska
förpliktelser  i samband med strålskyddsforskning
som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter
på högst 10 000 000  kr  under  år  2004, högst 7
000 000  kr under år 2005 och högst 4 000 000  kr
under år 2006 (avsnitt 3.8.9),
g)  i  fråga   om   ramanslaget   34:11   Statens
kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning, ingå
ekonomiska    förpliktelser    i    samband   med
kärnsäkerhetsforskning  som  inklusive   tidigare
åtaganden  innebär  utgifter på högst 17  000 000
kr under år 2004, högst  8  000 000  kr  under år
2005  och  högst  2  000 000  kr  under  år  2006
(avsnitt 3.8.11),
h)   i  fråga  om  ramanslaget  34:14  Stöd  till
klimatinvesteringar,        ingå       ekonomiska
förpliktelser i samband med beslut  om  stöd till
klimatinvesteringar    som   inklusive   tidigare
åtaganden innebär utgifter  på  högst 100 000 000
kr under år 2004 och högst 200 000 000  kr  under
år 2005 (avsnitt 3.8.15),
i)  i  fråga  om ramanslaget 26:2 Forskningsrådet
för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:
Forskning,  ingå   ekonomiska   förpliktelser   i
samband    med    planering,    upphandling   och
genomförande av forskningsprojekt  som  inklusive
tidigare  åtaganden  innebär  utgifter  på  högst
250 000 000  kr  under år 2004, högst 180 000 000
kr under år 2005 och högst 56 000 000 kr under år
2006 (avsnitt 4.1.2).
Därmed bifaller riksdagen  proposition  2002/03:1
volym 11 utgiftsområde 20 punkterna 1-9.

3.      Mark- och vattenkalkning

Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:MJ368
yrkande 1 och 2002/03: MJ426 yrkande 9.
Reservation 1 (c)
Reservation 2 (kd)

4.      Kalkningens samhällsnytta

Riksdagen  avslår motion 2002/03:MJ368  yrkande
3.

5.      Marksaneringsmedel

Riksdagen avslår  motion  2002/03:Bo265 yrkande
5.

6.      Efterbehandling av gruvavfall

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ404.

7.      Betydelsen av miljöforskning

Riksdagen  avslår motion 2002/03:MJ432  yrkande
22.
Reservation 3 (kd)

Stockholm den 5 december 2002


På miljö- och jordbruksutskottets vägnar


Per Westerberg


Följande ledamöter  har  deltagit  i  beslutet:  Per
Westerberg  (m),  Sinikka  Bohlin  (s), Alf Eriksson
(s), Rune Berglund (s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar
Persson (kd), Christina Axelsson (s),  Lars Lindblad
(m), Carina Ohlsson (s), Jan Andersson (c), Jan-Olof
Larsson  (s),  Bengt-Anders Johansson (m),  Christin
Nilsson (s), Anita  Brodén (fp), Sven-Erik Sjöstrand
(v), Marie Wahlgren (fp) och Gunnar Goude (mp).

2002/03

MJU1


Redogörelse för ärendet



Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlar  utskottet  regeringens
och   motionärernas   förslag  till  fördelning   av
utgifterna m.m. under utgiftsområde 20 Allmän miljö-
och  naturvård. Regeringens  förslag  till  utgifter
återfinns i bilaga 3.

Utskottet  har  uppvaktats  av  representanter för
Svenskt Näringsliv i fråga om finansieringen  av  AB
Svenska Miljöstyrningsrådet.

Bakgrund


Politikområde Miljöpolitik

I  utgiftsområdet  ingår  politikområde Miljöpolitik
och    del   av   politikområde   Forskningspolitik.
Regeringens   samordning   av   miljöpolitiken   och
ekologiskt hållbar utveckling har sin utgångspunkt i
detta  utgiftsområde  samtidigt  som åtgärder för en
god miljö i stor utsträckning också finansieras inom
ramen för andra utgiftsområden.

Forskningspolitiken  presenteras   närmare   under
utgiftsområde 16.
Politikområdet  omfattar  frågor rörande naturvård
och  biologisk  mångfald,  vatten-   och   luftvård,
sanering  och efterbehandling av förorenade områden,
avfallsfrågor,      bilavgasfrågor,      miljöskydd,
miljöövervakning, miljöforskning, kemikaliekontroll,
strålskydd   och   säkerhetsfrågor   kopplade   till
kärnkraften,  meteorologi, hydrologi och oceanografi
och internationellt miljösamarbete.
Verksamheten         vid         Naturvårdsverket,
Kemikalieinspektionen,  Statens strålskyddsinstitut,
Statens kärnkraftinspektion, Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut  och  Statens institut för
ekologisk hållbarhet ingår i politikområdet.  Vidare
hör   Stiftelsen  för  institutet  för  vatten-  och
luftvårdsforskning,    Stockholms    internationella
miljöinstitut,   Kärnavfallsfondens   styrelse,   AB
Svenska  miljöstyrningsrådet och Sydkraft  SAKAB  AB
till politikområdet.
Andra    myndigheter     med    verksamhet    inom
politikområdet är Boverket och Kustbevakningen.

Mål


Det  övergripande  målet för miljöpolitiken  är  att
till nästa generation  kunna lämna över ett samhälle
där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta.

Riksdagen  beslutade  (prop.   1997/98:145,   bet.
1998/99:MJU6,  rskr.  1998/99:183)  våren 1999 om 15
miljökvalitetsmål  som  anger  vilket tillstånd  som
skall  uppnås  i  ett  generationsperspektiv.  Målen
omfattar följande områden: Begränsad klimatpåverkan,
Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö,
Skyddande   ozonskikt,   Säker   strålmiljö,   Ingen
övergödning,   Levande   sjöar    och    vattendrag,
Grundvatten  av  god  kvalitet,  Hav  i balans  samt
levande  kust  och  skärgård,  Myllrande  våtmarker,
Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen
fjällmiljö samt God bebyggd miljö.
Riksdagen  har senare beslutat (prop. 2000/01:130,
bet. 2001/02:MJU3,  rskr.  2001/02:36)  om ett antal
delmål för miljökvalitetsmålen som anger att en viss
miljökvalitet   skall   vara   uppnådd   eller   att
förändringar  skall  vara  genomförda  vid  en  viss
tidpunkt  för  att  miljökvalitetsmålen  skall kunna
uppnås   inom   en  generation.  Miljökvalitetsmålet
Giftfri miljö kompletterades  med  beslut  om delmål
(prop.   2000/01:65,   bet.   2000/01:MJU15,   rskr.
2000/01:269)    under   våren   2001.   Delmål   för
miljökvalitetsmålet     Begränsad     klimatpåverkan
beslutades  (prop.  2001/02:55,  bet. 2001/02:MJU10,
rskr.  2001/02:163)  under hösten 2001.  Våren  2002
beslutade  (prop. 2001/02:128,  bet.  2001/02:BoU14,
rskr.  2001/02:291)  riksdagen  om  ytterligare  ett
delmål under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.
Utskottets överväganden



Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård, politikområde
Miljöpolitik


Politikens inriktning samt resultatbedömning


Utskottets förslag i korthet
Utskottet har ingen erinran mot inriktningen
av regeringens politik och avstyrker därmed
motionsyrkanden om att inrätta nya anslag
(kd, c). Utskottet har inget att erinra mot
regeringens redovisning av insatser och
resultatbedömning av verksamheten inom
politikområdet.

Propositionen


Inriktning


Miljön i  våra  hav  och kustområden i Östersjön och
Västerhavet är hotade  av  övergödning, giftutsläpp,
överutnyttjande  av  fiskbestånd   och  oljeutsläpp.
Havens   ekosystem   är   i   obalans.  Därför   ges
havsmiljöfrågorna en central roll  i  miljöpolitiken
under de kommande åren.

Naturen och naturupplevelserna är en viktig del av
vår  välfärd.  I  en  tid när många av oss  lever  i
stressade  tätortsmiljöer   blir  naturen  och  goda
boendemiljöer  allt  viktigare  som  en  källa  till
glädje och återhämtning.  Därför  utgår  regeringens
förnyade naturvårdspolitik, där vi sätter  människan
i  centrum,  från  behovet  av  att öka människornas
tillgänglighet      till     rika     natur-     och
kulturupplevelser.  Alltfler   människor  lever  och
arbetar i tätorter. Därför intensifieras arbetet med
att bevara och utveckla tätortsnära naturområden.
Ambitionen  att  bevara skyddsvärda  skogar  genom
skogsinköp   intensifieras.    Senast   2010   skall
ytterligare   900  000  hektar  skogsmark   ha   ett
långsiktigt  skydd.   All  statlig  skogsmark  skall
naturvärdebedömas  och  skyddsvärda   områden  skall
pekas ut.
De pågående klimatförändringarna på jorden  är vår
tids  största  och  allvarligaste miljöutmaning. Den
temperaturhöjning  på   jorden   som   utsläppen  av
växthusgaser  befaras  leda  till kan komma  att  få
allvarliga  effekter på ekosystemen  och  samhället.
Sverige skall  därför  fortsatt  bedriva en ambitiös
klimatpolitik   i   syfte  att  ytterligare   minska
utsläppen  av  växthusgaser   både   i  Sverige  och
internationellt.
Vi omger oss med många farliga kemikalier  i varor
och produkter. De utgör en risk för både miljön  och
människors  hälsa.  Regeringen  avser  att fortsätta
arbetet  med att fasa ut farliga kemikalier  som  är
långlivade  och  lagras  i människans kropp. Arbetet
med kartläggning och sanering  av  förorenade  mark-
och  vattenområden  intensifieras med hjälp av ökade
resurser.
Fyra utredningar och  redovisningar av uppdrag med
koppling till kretslopps-  och  avfallspolitiken har
nyligen  lagts  på  regeringens  bord.   Regeringens
ambition   är   att   i   en   kretsloppsproposition
presentera   en   samlad   syn   på   den   framtida
avfallshanteringen  och producentansvarets  framtida
roll  och  utveckling.   Det   primära   målet   för
kretslopps-  och  avfallspolitiken är att den totala
mängden  avfall  inte   ökar.   I   andra  hand  ska
avfallshanteringen  utgå  från  att  så  långt   som
möjligt återanvända och återvinna avfall.
Vi  lever  i  en  globaliserad värld. De stora och
allvarliga      miljöproblemen      känner      inga
nationsgränser.  För   att  skapa  en  miljömässigt,
socialt  och  ekonomiskt  hållbar  utveckling  krävs
därför   globalt   samarbete   och   internationella
överenskommelser. Som föregångsland  i omställningen
till  ett  hållbart  samhälle  skall  Sverige   vara
fortsatt pådrivande i det internationella miljö- och
utvecklingssamarbetet,  såväl  inom Östersjöregionen
och  EU som globalt. Sverige skall  aktivt  medverka
till att  de  överenskommelser  som  nåddes  vid FN-
toppmötet  om  hållbar  utveckling i Johannesburg  i
september 2002 genomförs  och utvecklas. Inom EU bör
Sverige  vara  fortsatt  pådrivande  för  att  bl.a.
utveckla   den  gemensamma  kemikalielagstiftningen,
EU:s  fortsatta  klimatpolitik,  EU:s  strategi  för
hållbar  utveckling,  biologisk mångfald, integrerad
produktpolitik    (IPP)    samt     utveckling    av
miljöanpassad teknik.

Resultatbedömning


Den   1   januari   2002   inrättades  ett  särskilt
miljömålsråd knutet till Naturvårdsverket. Rådet har
ansvaret  för  samlad uppföljning  och  rapportering
till regeringen  i  enlighet  med  den  av riksdagen
beslutade miljömålsstrukturen.

I  juni  2002  lämnade  Miljömålsrådet sin  första
årliga rapport, Miljömålen  -  når  vi  fram?,  till
regeringen.  Av  rapporten  framgår  att beträffande
människans  påverkan  på den omgivande miljön  under
åren 1997-2001 ser utvecklingen  positiv  ut för sju
av    de    nationella    miljökvalitetsmålen.   För
ytterligare sju mål går utvecklingen  inte  i  någon
entydigt positiv riktning. Endast i ett fall, Hav  i
balans   samt   Levande   kust  och  skärgård,  gick
utvecklingen i negativ riktning.
Tillståndet    i   miljön   förändras    betydligt
långsammare än påverkan. En positiv utveckling kunde
för perioden 1992-2001 endast skönjas för de mål som
berör  utsläpp av luftföroreningar.  För  resterande
mål gick  utvecklingen inte i någon entydig riktning
eller var i  fallen Begränsad klimatpåverkan och Hav
i balans samt levande kust och skärgård negativ.
Av länsstyrelsernas  årsredovisningar  framgår att
arbetet  med  att belysa vilka åtgärder som  behöver
vidtas  på  regional  och  lokal  nivå  för  att  nå
miljökvalitetsmålen   pågår  men  har  kommit  olika
långt. Länsstyrelserna har en viktig roll vad gäller
vägledning   och  samordning   av   det   omfattande
regionala och  lokala miljöarbete som behövs för att
förverkliga   målen.    Regeringen    bedömer    att
länsstyrelserna   överlag   har   bedrivit  ett  bra
naturvårds- och miljöarbete.

Begränsad klimatpåverkan

Enligt  delmålet  skall  de  svenska  utsläppen   av
växthusgaser  minskas  med  4  procent till perioden
2008-2012 jämfört med 1990. År  2050  bör de svenska
utsläppen      vara     lägre     än     4,5     ton
koldioxidekvivalenter  per  år  och invånare jämfört
med dagens 7,9 ton. Det är förbränningen  av fossila
bränslen  och utsläppen av koldioxid som svarar  för
det största  svenska  bidraget till växthuseffekten.
Sveriges utsläpp av koldioxid tillhör dock de lägsta
i Europa och inom OECD,  både vad gäller utsläpp per
invånare och i förhållande  till  BNP.  Jämfört  med
många   u-länder  är  dock  Sveriges  utsläpp  höga.
Sverige svarar för ca 0,2 % av de globala utsläppen.
Andelen fossila bränslen i energiproduktionen är låg
i Sverige och energianvändningen har effektiviserats
samtidigt  som  andelen  förnybara  energikällor har
ökat  i  betydelse.  Utsläppen  av  koldioxid   från
transporter ökade dock under 1990-talet.

Den  senaste  prognosen över de framtida utsläppen
av  klimatgaser,  som   gjordes  i  Sveriges  tredje
nationalrapport till Klimatkonventionen  2001, pekar
mot att utsläppen kommer att stabiliseras  till 2010
och  därefter  öka.  Ytterligare åtgärder kan därför
komma  att  behövas  för   att   delmålet  för  åren
2008-2012 skall kunna nås.
Riksdagen     har    beslutat    om    ett    nytt
klimatinvesteringsprogram     (Klimp).    Det    nya
bidragssystemet har en total budget  om 900 miljoner
kronor under åren 2002-2004.

Frisk luft


De    insatser    som    gjorts    nationellt    och
internationellt  har lett till att utsläppen minskat
och luftkvaliteten  generellt  sett  blivit  bättre.
Utsläppsminskningen  beror  till  stor  del  på  att
avancerad   reningsteknik   nu  dominerar  i  större
förbränningsanläggningar  och   i  bilparken.  Andra
källor har inte minskat sina utsläpp lika effektivt.
Det   behövs   ytterligare  åtgärder  för   att   nå
miljökvalitetsmålet.  Arbete  pågår  för att utvidga
EU:s  avgasregler  till  att omfatta de motorgrupper
som i dag saknar avgaskrav.

Bara naturlig försurning

Emissioner av försurande ämnen  kommer att reduceras
ytterligare  om  alla  länder lever  upp  till  sina
åtaganden inom EU och under konventionen om långväga
gränsöverskridande luftföroreningar  (LRTAP). En del
av de internationella ansträngningarna  måste riktas
mot att förmå enskilda länder att leva upp till sina
åtaganden.  Flera  av kandidatländerna till  EU  har
mycket höga utsläpp av försurande ämnen.

Utsläpp från sjöfarten  har  hittills  reglerats i
mindre  utsträckning  än  från  landbaserade  källor
trots   att  kostnaden  för  att  minska  sjöfartens
utsläpp är betydligt lägre än kostnaden för att göra
motsvarande reduktion i landbaserade källor.

Giftfri miljö

Regeringen  bedömer  att arbetet med att fasa ut och
avveckla farliga kemikalier  som  är  långlivade och
lagras i människans kropp bör intensifieras.

Kartläggnings- och inventeringsarbete  beträffande
förorenade   områden   har   nu   pågått   under  en
tioårsperiod.    Ett    antal   åtgärdsprojekt   har
genomförts såväl i privat  regi  som med bidrag från
staten,  antingen  från  anslaget för  sanering  och
återställning  av  förorenade  områden  eller  genom
lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet.
Om miljökvalitetsmålet skall kunna nås måste antalet
åtgärder  som genomförs  öka  såväl  i  statlig  som
privat regi.  Naturvårdsverket  arbetar  med  att ta
fram  förslag  till  nya  delmål  för  sanering  och
efterbehandling för perioden efter 2005.

Skyddande ozonskikt

Enligt Miljömålsrådets rapport är bedömningen att en
återhämtning  av  ozonskiktet över Europa kan märkas
tidigast  2010  och  att   det  är  helt  återställt
tidigast     2050     under    förutsättning     att
Montrealprotokollet följs  av  alla parter. Halterna
av ozonnedbrytande ämnen i atmosfären avtar redan nu
som en följd av åtgärder i Sverige  och andra länder
men trots det beräknas halterna kunna komma ner till
naturlig  nivå  tidigast om 100 år. Det  förutsätter
dock fortsatta nationella  insatser  bl.a.  för  att
förbättra   tillsynen   och  främja  en  miljöriktig
avfallshantering. Naturvårdsverket har i uppdrag att
utveckla en metodik för uppföljning  av  utsläpp  av
ozonnedbrytande    ämnen.   Internationellt   behövs
insatser  för  att  förmå   alla  parter  att  följa
Montrealprotokollet.

Säker strålmiljö

Den  genomsnittliga  stråldosen   till   allmänheten
uppgår  i  dag  till  drygt 4 mSv per år. Denna  dos
kommer i huvudsak från  naturliga källor som radon i
bostäder (45 %) och naturlig  bakgrundsstrålning (19
%).  Från  artificiella   strålkällor   kommer   det
största  bidraget från medicinska undersökningar och
behandlingar  (35  %)  och  endast  1  % från övriga
källor  som kärnkraften, industrin och nedfall  från
Tjernobylolyckan och atombombsproven på  1960-talet.

Enligt   Miljömålsrådets   rapport  saknas  i  dag
indikatorer och strålskyddskriterier  för miljön och
ett nationellt miljöövervakningsprogram,  som kan ge
en  helhetsbild över strålningssituationen i  miljön
och eventuella effekter.
Den      grundläggande      strålskyddsforskningen
finansieras  från  och med 2001 av  forskningsråden.
Enligt Miljömålsrådets  rapport  finns  brister inom
området.     Bland    annat    har    anslag    till
forskningsområden  som radioekologi och radiobiologi
under  2001 nästan uteblivit  helt.  Regeringen  har
därför  uppdragit   åt  Statens  strålskyddsinstitut
(SSI) att tillsammans med forskningsfinansiärerna ta
fram  en  nationell  strategi   för   den  fortsatta
finansieringen av forskning inom strålskyddsområdet.

Ingen övergödning

Stora   mängder  fosfor-  och  kväveföreningar   har
lagrats upp  i mark och sediment under decennier. På
grund av de naturliga  systemens  tröghet kommer det
att  ta lång tid innan situationen återställts  till
acceptabel   nivå.  Enligt  Miljömålsrådets  rapport
kommer  den kritiska  belastningen  när  det  gäller
kvävenedfall   att   överskridas   på  ca  19  %  av
skogsmarken 2010. Belastningen på havet bedöms kunna
minska med 25-30 % från 1995 till 2010.

Jordbruket, avloppen och trafiken  är  de  största
källorna   till   övergödning.   För   att  uppfylla
miljökvalitetsmålet     krävs    därför    fortsatta
satsningar inom dessa sektorer.
Genomförandet av ramdirektivet  för  vatten kommer
att  bidra  till  att  nå  miljökvalitetsmålet.  Den
pågående utredningen om myndighetsorganisationen  (M
2001:01)  kan  komma att visa på ökade kostnader för
övervakningsverksamhet,   vilket   kräver   noggrant
övervägande under den fortsatta beredningen.
Åtgärdsprogram   som   syftar   till  att  nå  god
ekologisk status för Sveriges sjöar  och  vattendrag
samt  för kustvatten skall enligt ramdirektivet  för
vatten finnas senast 2009.

Levande sjöar och vattendrag

Enligt      Miljömålsrådets      rapport     behöver
kunskapsunderlaget    utvecklas   för   att    kunna
fastställa åtgärdsbehovet  för  skydd  av värdefulla
natur-  och kulturmiljöer i eller i anslutning  till
sjöar   och    vattendrag   samt   restaurering   av
skyddsvärda vattendrag.  Arbetet  med  att  ta  fram
underlag  för  att  identifiera  särskilt värdefulla
naturmiljöer  och  utveckla  åtgärdsstrategier   har
påbörjats.  Naturvårdsverket arbetar i samverkan med
bl.a.  Artdatabanken   och   Fiskeriverket  med  att
utveckla bevarandestrategier för skyddsvärda miljöer
i  och  vid  sjöar  och vattendrag  samt  anslutande
miljöer  som  är  värdefulla   för   den  biologiska
mångfalden.   Riksantikvarieämbetet   arbetar    med
strategier   för  att  bevara,  utveckla  och  bruka
kulturarvet i anslutning till sjöar och vattendrag.

För  att miljökvalitetsmålet  skall  nås  bör  det
fortsatta arbetet med skydd av värdefulla natur- och
kulturmiljöer   och   restaurering   av  skyddsvärda
vattendrag i enlighet med ramdirektivet  för  vatten
bedrivas i ett avrinningsområdesperspektiv. Det  bör
också  bedrivas  i samklang med arbetet att utveckla
och genomföra åtgärdsprogram  för  hotade  arter och
fiskstammar samt utsättningsstrategier för djur  och
växter i vatten.

Grundvatten av god kvalitet

Det   nu  pågående  inledande  arbetet  för  att  nå
miljökvalitetsmålet   består   till   stor   del  av
kunskapsinsamling   om   grundvattnets   produktion,
kvantitet  och  kvalitet i förhållande till  behovet
samt utveckling av  metoder  och  styrmedel  för att
säkerställa en hållbar grundvattenhantering.

I   Miljömålsrådets   rapport   föreslås   att  en
miljökvalitetsnorm     för     bekämpningsmedel    i
grundvatten med kontrollprogram  bör  övervägas  och
att  möjligheten  att  införa  skyldighet  att lämna
uppgifter om grundvattnets kvalitet till en  central
databas bör utredas. Vidare framhålls att det saknas
styrmedel  för  att  trygga vattenförsörjningen från
enskilda  brunnar  med  uttag   på   mindre   än  10
kubikmeter  per  dygn,  framför  allt när det gäller
kvalitetsaspekten. Regeringen bedömer  att  frågorna
bör   behandlas   i  samband  med  genomförandet  av
ramdirektivet   för  vatten   och   en   ny   svensk
vattenadministration.
Mark- och grundvattensystemet  är ett trögt system
där det kommer att dröja länge innan  åtgärderna för
att       minska      föroreningshalterna      eller
försurningspåverkan  ger  synbara  effekter.  Enligt
Miljömålsrådets  rapport  kan ett övervakningssystem
för  att  utvärdera  effekterna  av  olika  åtgärder
behöva upprättas.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Den marina miljön utsätts  för  en ökande belastning
av  olika  mänskliga  aktiviteter  som  övergödning,
föroreningar,  fiske  etc.  Verksamheterna   i  vårt
samhälle tillåts påverka och förändra de fysikaliska
faktorerna och de biologiska förutsättningarna  både
direkt  och  indirekt.  Fisket  har  under de gångna
seklen haft den största direkta biologiska  påverkan
på  de  marina  ekosystemen och påverkat  havs-  och
kustsamhällenas   struktur    och    funktion.   Vid
grundläggande  förändringar av ekosystemen  kan  det
innebära   ett  hot   mot   bl.a.   den   biologiska
mångfalden.

Av    Miljömålsrådets    rapport    framgår    att
miljöproblemen i kust- och havsområden har visat sig
alltmer  leda  till  störningar  av  den  biologiska
mångfalden      och      den      marina     miljöns
produktionsförmåga.
Havet  nyttjas  av  olika näringar som  fiske  och
sjöfart.  För fiskets del  är  regeringens  mål  ett
hållbart    utnyttjande     av     de     gemensamma
fiskeresurserna.   Arbete   pågår   med  att  minska
överutnyttjande  av  fiskbestånd  och  att  reducera
bifångster    samt   med   att   förbättra   fiskens
reproduktionsförhållanden.   Inrättandet  av  marina
reservat är en viktig åtgärd för  säkerställandet av
den  biologiska mångfalden i marina  miljöer.  Skall
målet   om   inrättandet   av  marina  skyddsområden
uppfyllas krävs att detta arbete  påskyndas.  Enligt
Miljömålsrådets  rapport  är  det  möjligt att uppnå
miljökvalitetsmålet men ytterligare  åtgärder krävs,
bl.a. inom fisket.
Havsmiljökommissionen skall 2003 föreslå  åtgärder
för  att  nå  de  miljökvalitetsmål  som  rör havet.
Kustbevakningen får ökade resurser från och med 2004
för  utökade  insatser  för  att upptäcka olje-  och
kemikalieutsläpp.
I  kust- och skärgårdsområden  fortsätter  arbetet
med skydd  av  värdefulla  områden. Genomförandet av
den   under  året  antagna  EU-rekommendationen   om
integrerad  kustzonsförvaltning (2002/413/EG) kommer
att  främja arbetet  med  en  hållbar  utveckling  i
kustområdena.

Myllrande våtmarker

Sverige är ett av de 10 mest våtmarksrika länderna i
världen.  Många  arter som i övriga Europa betraktas
som hotade eller försvunna  har  sina sista fästen i
de  svenska  våtmarkerna.  Sverige  har  därför  ett
särskilt bevarandeansvar även gentemot omvärlden.

Av    den   areal   som   skall   skyddas   enligt
myrskyddsplanen har 65 % hittills säkerställts genom
avtal  och   markförvärv.   Enligt   Miljömålsrådets
rapport  är  inte  nuvarande  takt för skyddsarbetet
tillräcklig för att delmålet skall  nås.  Vidare bör
planen kompletteras med kulturhistoriska aspekter.
Naturvårdsverkets  arbete  med  att  ta  fram   en
nationell  strategi  för  bevarande av våtmarker och
sumpskogar och att revidera  myrskyddsplanen  bör ge
underlag   för   det   vidare  arbetet  med  att  nå
miljökvalitetsmålet.
Arbetet  med  anläggning  eller  återställning  av
våtmarker  och  småvatten  i  odlingslandskapet  har
enligt Miljömålsrådets  rapport ökat i omfattning de
senaste  åren.  För  att delmålet  skall  nås  anser
Miljömålsrådet att det  behövs utökade resurser inom
miljöersättningen.
Enligt Miljömålsrådets  rapport bedöms att antalet
åtgärdsprogram för arter och deras livsmiljöer måste
öka  för  att  målet  skall  nås.   Naturvårdsverket
arbetar  med att i samverkan med Artdatabanken  till
2004 upprätta  och  inleda åtgärdsprogram för hotade
arter som är i behov av riktade åtgärder.

Levande skogar

Delmålet om långsiktigt  skydd  av skogsmark innebär
att ytterligare 900 000 hektar skyddsvärd  skogsmark
skall  undantas  från  skogsproduktion till år  2010
jämfört med 1998. Hittills har ca 13 % av de 320 000
hektar   som   bör   avsättas    som   naturreservat
säkerställts. Regeringen bedömer att  det finns risk
för att målet inte kommer att nås om inte  takten  i
säkerställandearbetet ökar.

För  att  nå målet behöver den årliga avsättningen
till naturreservat  nästan tredubblas jämfört med de
senaste tre åren. De  ökade  resurserna för skydd av
värdefulla naturmiljöer och biologisk  mångfald  bör
dock   ge  förutsättningar  för  att  öka  takten  i
säkerställandearbetet.  För  att  uppnå  delmålet om
ökad  förekomst av faktorer som är av betydelse  för
biologisk   mångfald  behöver  rådgivningsinsatserna
till   skogsägarna   ökas   enligt   Miljömålsrådets
rapport.
Arbetet   med   områdesskyddet   har   under  året
utvecklats  och  bedrivs  i  dag effektivare.  Flera
konsulter för värdering och förhandling  har knutits
till     verksamheten     och    samverkan    mellan
Naturvårdsverket     och    Lantmäteriverket     har
vidareutvecklats.  En förvaltningsdatabas,  där  all
information  om  skyddade   områden  samordnas,  har
utvecklats av Naturvårdsverket.
Eftersom  statens  eget  skogsinnehav   har   ökat
avsevärt  under  det  gångna  året  finns  nu bättre
möjligheter  att  underlätta markägarnas efterfrågan
på bytesmark. I samverkan  med  länsstyrelserna  och
skogsvårdsorganisationen   arbetar  Naturvårdsverket
med   att  identifiera  urskogsartade   skogar   och
utveckla  förslag  till  hur dessa långsiktigt skall
skyddas.
Den ökande arealen skyddad  mark  ökar  behovet av
insatser  för  vård  och  förvaltning  av  de  redan
skyddade markerna.
I  det  fortsatta arbetet med att skydda skogsmark
bör friluftslivets  behov  ges ökad tyngd, såväl vid
säkerställande  som vid förvaltning,  skötsel,  vård
och information.  Det  gäller  särskilt  tätortsnära
områden.  Allmänhetens  information  om och tillgång
till  skyddade  områden bör ökas. Alla urskogsartade
skogar i landet,  såväl  privat  som  statligt  ägd,
skall identifieras och föreslås långsiktigt skydd.
Riksdagen  har  under  året  fattat  beslut  om en
sammanhållen rovdjurspolitik (prop. 2000/01:57, bet.
2000/01:MJU9,   rskr.   2000/01:174).  Det  fastslår
miniminivåer för stammarna av björn, lo och kungsörn
samt  etappmål för varg och  järv.  Naturvårdsverket
arbetar    med    att    skapa   en   databas   över
rovdjursstammarna samt med  frågor hur inventeringen
skall  organiseras.  Allmänhetens  informationsbehov
skall också tillgodoses bättre. Naturvårdsverket har
bildat ett nationellt  råd  för  rovdjursfrågor till
stöd   för   verkets   arbete   med   att  genomföra
rovdjurspolitiken.
Artinriktade   åtgärdsprogram  för  hotade   arter
kommer  även  framöver   att   vara  ett  värdefullt
komplement   till  skydd  och  vård  av   värdefulla
naturområden för  bevarande  av  biologisk mångfald.
Detta gäller t.ex. för arter som rör  sig över stora
områden  eller  har andra speciella behov  som  inte
enbart  kan  tillgodoses   genom   olika  former  av
områdesskydd. Naturvårdsverket arbetar  i  samverkan
med  Artdatabanken  för  att till 2004 upprätta  och
inleda åtgärdsprogram för  hotade  arter  som  är  i
behov av riktade åtgärder.

Ett rikt odlingslandskap

Enligt   Miljömålsrådets   rapport   är  miljö-  och
landsbygdsprogrammets    informationsinsatser    och
ersättningar  för  skötselåtgärder   de   viktigaste
verktygen för att uppnå delmålen.

Den  gemensamma  jordbrukspolitiken  är  en viktig
faktor  som  påverkar  sättet  att bedriva jordbruk.
Regeringen  avser att agera för att  den  gemensamma
politiken utformas  så  att  den fortsatt leder till
bevarandet    av   natur-   och   kulturvärdena    i
odlingslandskapet.
Den      nationella       bevarandeplanen      för
odlingslandskapet bör vara ett vägledande dokument i
det regionalpolitiska arbetet  med  att  stärka  och
utveckla  landsbygden  och syftar till att statliga,
kommunala och andra insatser  samordnas  och  därmed
mer effektivt bidrar till att bevara och utveckla de
mest värdefulla odlingslandskapen.

Storslagen fjällmiljö

Enligt     rapporten    från    Miljömålsrådet    är
ersättningssystemen       inom       miljö-      och
landsbygdsprogrammet     inte     tillfredsställande
utformade  för  att  bevara  värdefulla  natur-  och
kulturmiljöer i renskötselområdet. För att förbättra
måluppfyllelsen  pågår  ett  arbete   för  att  höja
ersättningsnivåerna   för  skötsel  av  natur-   och
kulturmiljöer   i   renskötselområdena    samt   att
förtydliga    villkor   och   åtgärder   för   dessa
ersättningar.

Inom fjällområdet  finns enligt Miljömålsrådet ett
antal  konflikter  som  påverkar  möjligheterna  att
arbeta   för   att  nå  miljökvalitetsmålet.   Flera
intressen    som    renskötsel,     mineralbrytning,
vindkraftsutbyggnad,    friluftsliv,   trafik    med
terrängfordon, anläggningsverksamhet m.m. råkar ofta
i konflikt med varandra och med intressen att bevara
värdefull  natur-  och  kulturmiljö  och  att  utöka
arealen ostörda områden.

God bebyggd miljö

Ramen och därmed förutsättningarna  för den hållbara
utvecklingen  sätts  i hög grad av fysisk  planering
och samhällsbyggande.  Frågor om att utveckla en god
och hälsosam livsmiljö i  städer, tätorter och annan
bebyggd   miljö   är   av  central   betydelse   för
samhällsplaneringen  samtidigt   som   den   fysiska
planeringen   bidrar   till   möjligheterna  att  nå
miljömålen. Det gäller såväl skydd  och bevarande av
miljöer   och   resurser   som   restaurering    och
återskapande av värden som försvinner eller har gått
förlorade.  De av riksdagen antagna riktlinjerna för
samhällsplanering  bör  fullföljas  i  statliga  och
kommunala myndigheters arbete.

Alltfler  människor  lever och arbetar i tätorter.
Tätortsnära  naturområden   behöver   i  högre  grad
bevaras  och  utvecklas  för  att  öka  människornas
tillgänglighet     till    rika    naturupplevelser.
Regeringen avser att  införa  ett särskilt program i
syfte att ge kommunerna möjlighet  att  söka statlig
delfinansiering av lokala naturvårdsprojekt.
Miljökvalitetsmålet  har  kompletterats  med   ett
delmål  beträffande  inomhusmiljön  som  innebär att
byggnader  och  deras egenskaper inte skall  påverka
hälsan negativt.  Bygg- och fastighetssektorn svarar
för  en  betydande  del   av   miljöbelastningen   i
samhället.  Ny  miljövänlig teknik bör utvecklas och
arbetet med energieffektivisering  drivas vidare för
att skapa en hållbar bygg- och fastighetssektor.
Antalet personer utsatta för buller  över  65  dBA
utomhus  från  det  statliga  vägnätet är oförändrat
2001 jämfört med 2000. Även om  bullerskyddsåtgärder
vidtagits  har  bullerutsatta  tillkommit.   Antalet
personer utsatta för buller från järnväg har minskat
något.  Arbetet  med att nå delmålet om trafikbuller
går långsamt. En orsak  kan  vara att länen inte har
prioriterat bullerskyddsåtgärder  i  sina planer för
regional  transportinfrastruktur. Det stora  antalet
bullerstörda  av  vägtrafik,  ca  197  000 personer,
finns    längs    kommunernas   gator   och   vägar.
Naturvårdsverket  har   i   uppdrag   att   samordna
bullerarbetet.
Omställningen   till   ett   ekologiskt   hållbart
omhändertagande av avfall kräver att mängden  avfall
samt  avfallets farlighet minskar. Viktiga styrmedel
som införts  för att minska deponeringen är skatt på
avfall som deponeras  samt  förbud mot deponering av
utsorterat  brännbart avfall och  organiskt  avfall.
Det  författningsreglerade   producentansvaret   har
utvecklats och återvinningen har ökat.
Deponeringsförbudet  för  brännbart  avfall har av
olika  skäl visat sig svårt att genomföra  till  det
utsatta  årtalet  2002.  Länsstyrelserna  har  eller
kommer att tvingas meddela ett stort antal dispenser
från     förbudet     på    grund    av    bristande
återvinningskapacitet.   Kraven   som   ställs   vid
prövning  av ansökan om dispens får dock anses ha en
stark pådrivande  effekt och bidra till att delmålet
om minskad deponering uppnås till 2005.
Naturvårdsverket   bedömer   att  deponeringen  av
brännbart  avfall  kan  ha kommit att  upphöra  helt
någon gång mellan 2004 och  2006.  Regeringen  anser
att  det  finns  skäl  att  anta  att delmålet om en
halvering av deponerad mängd avfall  kan uppnås till
2005.     Det     fortsatta     genomförandet     av
deponeringsförbudet   för  brännbart  och  organiskt
avfall kommer att leda till att deponeringen minskar
kraftigt de närmaste åren.  Det  finns  därmed också
skäl  att  anta  att  delmålet om avfallsdeponiernas
standard kan uppnås till 2008.
De  styrmedel som införts  på  avfallsområdet  har
inte givit  tydliga  resultat  i  form  av  minskade
avfallsmängder.  För  att  nå  resultat  i  form  av
minskad  mängd  avfall bör åtgärder sökas i tidigare
led  än  vid  avfallshanteringen.   Syftet   med  en
kretsloppsstrategi  är att flera politikområden  som
berör produkter och material  skall  samverka och på
lång sikt åstadkomma produkter som är högeffektiva i
fråga om användning av material och energi  och  som
inte innehåller eller kräver användning av ämnen som
kan  leda till negativa effekter på människors hälsa
och miljön.
Fyra  utredningar  och  uppdrag  med koppling till
kretslopps-   och   avfallspolitiken   har   nyligen
redovisats.    Regeringen    avser    att    i    en
kretsloppsproposition  presentera  en  samlad syn på
den       framtida       avfallshanteringen      och
producentansvarets framtida roll och utveckling.

Revisionens iakttagelser


Riksrevisionsverket          har         beträffande
Naturvårdsverket,  Statens strålskyddsinstitut  SSI,
Statens  kärnkraftinspektion   (SKI)  samt  Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) inte
haft  några invändningar i revisionsberättelsen  för
2001.

Riksrevisionsverket         har        beträffande
Kemikalieinspektionen inte haft några invändningar i
revisionsberättelsen för 2001.  I revisionsrapporten
för 2001 har Riksrevisionsverket däremot påpekat att
det föreligger brister i den dokumentation som skall
verifiera   informationen  i  Kemikalieinspektionens
resultatredovisning  samt  att  det inte framgår hur
informationen har sammanställts. Riksrevisionsverket
har  påtalat  motsvarande  brist även  tidigare  år.
Kemikalieinspektionen  ämnar   vidta   åtgärder  med
anledning     av    Riksrevisionsverkets    rapport.
Regeringen avser  att  följa  Kemikalieinspektionens
åtgärdsarbete.
Beträffande  Forskningsrådet  för  miljö,  areella
näringar    och   samhällsbyggande   (Formas)    har
Riksrevisionsverket    haft    en    invändning    i
revisionsberättelsen    för    2001.    Invändningen
motiveras  av  att rådet enligt RRV överskridit  den
tilldelade bemyndiganderamen  för  budgetåret  2001.
Överskridandet har uppstått i bokföringen genom  att
rådet  i  årsredovisningen  felaktigt  redovisat  ej
bindande   avtal   om  forskningsstöd  för  kommande
budgetår som bindande åtaganden. Regeringens förslag
till bemyndiganderamar  för  budgetåret 2003 innebär
att bemyndiganderamarna ökas för att kunna inkludera
även de avtal som tidigare hade en oklar ställning.

Motionerna

I motion MJ432 (kd) föreslås att  ett  nytt  anslag,
Skogsmarkskalkning,  tillförs 30 000 000 kr (yrkande
28  delvis).  De vatten  och  marker  som  redan  är
drabbade  av  försurning   måste  återställas  genom
omfattande kalkningsinsatser.

Enligt  motion  MJ443  (c) bör  en  miljöfond  för
kostnadseffektiva investeringar tillföras 50 000 000
kr   för   att  användas  för  investeringar   kring
Östersjön (delvis).  Krav  på  rening  av exempelvis
kväveoxidutsläpp   från   en  svensk  industri   kan
antingen   genomföras   som  en   investering   inom
verksamheten,    eller   genom    att    motsvarande
investeringsbelopp  läggs  i  en  miljöfond  som kan
användas   mer   kostnadseffektivt  på  andra  sidan
Östersjön. Även i  motion MJ428 (c) framhålls att en
miljöfond  för kostnadseffektiva  investeringar  bör
inrättas (yrkande 23).
I motion MJ443  (c)  föreslås  vidare att ett nytt
anslag,   Miljöbistånd,   tillförs  353 000 000   kr
(delvis).  I Centerpartiets  budgetförslag  aviseras
stora satsningar  till bistånd, varav angivet belopp
öronmärkas  för  miljöbistånd.  Även  enligt  motion
MJ428  (c)  bör  353 000 000   kr   öronmärkas   för
miljöbistånd (yrkande 52).

Utskottets ställningstagande

Riksdagen  har  genom  beslut  den  4  december 2002
fastställt  utgiftsramen  för utgiftsområde  20  för
budgetåret   2002   till   3  363   075   kr   (bet.
2002/03:FiU1, rskr. 2002/03:000). Efter förslag i en
motion (s, v, mp) överstiger  den  fastställda ramen
regeringens förslag med 28 000 000 kr.

Utskottet  instämmer i att Sverige  bör  vara  ett
föregångsland  i  omställningen  till ett ekologiskt
hållbart samhälle och att vi under  de kommande åren
bör  befästa och utveckla den positionen.  Genom  en
ambitiös  miljöpolitik bör Sverige aktivt bidra till
en  ekonomiskt,   socialt   och  ekologiskt  hållbar
utveckling, nationellt och globalt.
Som regeringen anfört bör miljöpolitiken  vara  en
viktig   del   i  regeringens  politik  för  hållbar
utveckling.    De   av    riksdagen    antagna    15
miljökvalitetsmålen med vägledande åtgärdsstrategier
-   och   det  systematiska   och   brett   upplagda
miljöarbete  som  inletts  för  att  nå miljömålen -
utgör  grunden  för  vår nationella miljöpolitik.  I
likhet med regeringen  anser utskottet att målet bör
vara ett ekologiskt hållbart Sverige.
Utskottet instämmer i att omsorgen för naturen och
miljön är en förutsättning  för  vår  välfärd och en
viktig  drivkraft  för  en  tillväxt  som  ger   ett
hållbart  samhälle. Över hela världen efterfrågas nu
nya tekniska  lösningar  för  hållbar produktion och
konsumtion.
Som  regeringen  anfört  är  ny  konkurrenskraftig
miljöteknik   med  goda  exportförutsättningar   ett
strategiskt  vägval.   En  sådan  ökad  satsning  på
teknikutveckling   och   teknologiutbyte    kan   ge
lösningar på globala miljöproblem samtidigt som  det
i  Sverige  kan främja svensk industri och tjäna som
drivkraft för ekonomisk tillväxt. Inom utgiftsområde
21     Energi     genomförs      forsknings-     och
utvecklingsinsatser  som bl.a. syftar  till  att  få
fram förnybara energikällor. Solcellstekniken är ett
exempel  på  teknologi  som   kan   bli   ett  stort
genombrott   för   världens   energisektor.   Svensk
industri  och  svensk  forskning  har  många  av  de
kunskaper  som  krävs i detta arbete. För att främja
utveckling,   entreprenörskap    och   export   inom
miljöteknikområdet avser regeringen att etablera ett
nationellt centrum.
Regeringen fattade den 5 september  2002 beslut om
bidrag på totalt 7 miljoner kronor för  en  fortsatt
satsning  på  export  av  svensk  miljöteknik  genom
Exportrådets   program   "Svensk  miljöteknikexport"
(prop.   2002/03:1  utg.omr.   24   s. 79).   Enligt
förslaget  i  budgetpropositionen för år 2003 anslås
dessa  medel  på   anslaget   39:3   Exportfrämjande
verksamhet.  Inom  utgiftsområde  24  finns   vidare
anslaget      39:6      Näringslivsutveckling      i
Östersjöregionen, som finansierar det tidsbegränsade
programmet  Näringslivsutveckling i Östersjöregionen
(Östersjömiljard   2).  Medlen  skall  användas  för
näringslivssatsningar  och  omfatta  stöd till bl.a.
angelägna       miljösatsningar       och      andra
främjandeinsatser.
Utskottet  har ingen erinran mot redovisningen  av
politikens   inriktning    och    avstyrker   därmed
motionerna MJ428 (c) yrkandena 23 och 52, MJ432 (kd)
yrkande  28  delvis  och MJ443 (c) i berörd  del  om
ytterligare utgifter på  nya anslag. De i motionerna
MJ428  (c)  och  MJ443  (c) framförda  yrkandena  om
ytterligare utgifter på nya  anslag  ryms för övrigt
inte inom den av riksdagen fastställda ramen.
Utskottet har inget att erinra mot den  redovisade
resultatbedömningen inom politikområdet. Inte heller
redovisningen av revisionens iakttagelser föranleder
någon erinran från utskottets sida.
Utskottet   redovisade   i   betänkandet  Sveriges
tillträde till Stockholmskonventionen  om långlivade
organiska  föreningar  (2001/02:MJU14  s.  25)   att
bromerade flamskyddsmedel är en stor grupp ämnen som
tillsätts    material   för   att   förändra   deras
brandegenskaper.      Kemikalieinspektionen      har
identifierat  ca 70 bromerade föreningar som används
som   flamskyddsmedel.   Kemikalieinspektionen   har
utarbetat ett förslag till en snar avveckling av PBB
och PBDE  inklusive  eventuella  förbud.  Inom EU är
vissa    bromerade   flamskyddsmedel   reglerade   i
begränsningsdirektivet  (76/769/EEG).  Användning av
PBB  i  textilier  med  hudkontakt  har  förbjudits.
Utskottet  redovisade att Sverige har drivit  frågan
om förbud mot  bromerade  flamskyddsmedel, speciellt
de  tre bromerade difenyletrarna  pentaBDE,  oktaBDE
och  dekaBDE.   Kommissionen   har  inom  ramen  för
begränsningsdirektivet   föreslagit    förbud    mot
användning  och utsläppande på marknaden av pentaBDE
och  varor  som  innehåller  pentaBDE.  OktaBDE  och
dekaBDE är föremål för riskbedömningar.
Utskottet har  inhämtat  att  direktivförslaget om
förbud mot användning och utsläppande  på  marknaden
av pentaBDE och varor och som innehåller pentaBDE är
föremål för förlikning mellan rådet och parlamentet.
Genom  beslut  den  6 juni 2002 uppdrog regeringen
till      Kemikalieinspektionen      att      utreda
förutsättningarna  för  ett  nationellt  förbud  mot
bromerade flamskyddsmedel. Uppdraget skall redovisas
till regeringen senast den 31 december 2002.
Utskottet instämmer i regeringens bedömning (prop.
2002/03:1  utg.omr.  20  s.  34) att arbetet med att
fasa  ut  och  avveckla  farliga kemikalier  som  är
långlivade  och  lagras  i  människans   kropp   bör
intensifieras.   Mot   bakgrund  av  de  risker  för
människors hälsa som ämnena utgör utreds, i avvaktan
på ett förbud på EU-nivå,  ett nationellt förbud mot
användningen  av bromerade flamskyddsmedel  i  varor
och produkter samt  användningen av farliga s.k. HA-
oljor vid tillverkning  av  bildäck. Utskottet anser
att detta arbete bör bedrivas  så  skyndsamt  som är
möjligt.

Naturvårdsverket


Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avstyrker   motioner   (m,   kd)  om  minskad
anslagsnivå. Även en motion (s) om ekonomiskt
stöd för myggbekämpning avstyrks.

Propositionen

Naturvårdsverket  är en central  expertmyndighet  på
miljöområdet.      Anslaget      disponeras      för
Naturvårdsverkets    förvaltningskostnader,    inkl.
verkets   kostnader   för   att   administrera   den
verksamhet   som   finansieras    via   sakanslagen.
Verksamheten under första halvåret  2001 präglades i
hög grad av det svenska ordförandeskapet  i  EU  där
miljö  var  ett av de tre prioriterade områdena. Med
anledning    av    EU-ordförandeskapet    genomförde
Naturvårdsverket  en  rad  insatser som framför allt
var  kopplade  till  rådsarbetet.   Naturvårdsverket
biträdde   Regeringskansliet   med   expertkunnande,
medverkade  i  förhandlingsfrågor  m.m.  Regeringens
bedömning är att Naturvårdsverket under 2001  i allt
väsentligt uppfyllt sina åtaganden.

I  skrivelsen  En  samlad  naturvårdspolitik (skr.
2001/02:173) redogjorde regeringen  för  sin  avsikt
att  inrätta  ett  friluftsråd vid Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket har  sedan årsskiftet 2001/2002 ett
generellt    ansvar   för   att    se    till    att
förutsättningarna   för   friluftsliv   bevaras  och
utvecklas. Regeringen avser att vid ingången  av  år
2003 inrätta ett friluftsråd vid Naturvårdsverket.
Regeringen     föreslår    att    anslaget    34:1
Naturvårdsverket för år 2003 uppgår till 313 890 000
kr.

Motionerna

I motion MJ415 (s) yrkas tillkännagivande om behovet
av  fortsatt  stöd  för  att  bekämpa  myggplågan  i
Tärnsjö. Under två år  har  försök  gjorts  med s.k.
biologisk    bekämpning,    vilket    varit   mycket
framgångsrikt. Myggen har minskat avsevärt. Försöket
är  nu  avslutat och för att permanenta verksamheten
behövs fortsatt ekonomiskt stöd.

I  motion   MJ432   (kd)   föreslås  att  anslaget
reduceras  med  20 000 000 kr (yrkande  28  delvis).
Motionärerna föreslår en långsammare ökningstakt.
Enligt motion MJ444  (m)  bör anslaget minskas med
2 500 000  kr  (yrkande 2). Motionärerna  anser  att
Naturvårdsverkets       utökade      ansvar      för
miljömålsarbetet  och  information   om   de   stora
rovdjuren     bör     rymmas    inom    ramen    för
Naturvårdsverkets    normala    verksamhet.    Andra
besparingar  i  motionen   leder   också   till  att
budgetmedel     kan    sparas    för    myndighetens
administration.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer  i  att  friluftsliv berör många
myndigheter och organisationer  varför ett forum för
friluftsfrågor kan behövas. Förslaget om att inrätta
ett  friluftsråd  vid  Naturvårdsverket   tillstyrks
därför. Utskottet tillstyrker även förslaget  om att
ge  Naturvårdsverket  i  uppdrag att fr.o.m. år 2003
bereda frågor om fördelning  av  medel från anslaget
30:4   Stöd   till   friluftsorganisationer    under
utgiftsområde 17 och att ge friluftsrådet mandat att
fatta beslut om denna medelsfördelning.

Som    regeringen    anförde    i   förslag   till
tilläggsbudget  för  år  2002 (prop. 2001/02:100  s.
153) inleddes år 2001 ett projekt för myggbekämpning
i nedre Dalälven. Staten bidrog  då  med 54 miljoner
kronor.  Avsikten  för  år  2002 var att kostnaderna
skulle finansieras av kommunerna  och  med EU-medel.
Ansökan  om  EU-medel avslogs emellertid och  i  den
situationen  ansåg   regeringen   att   staten   och
kommunerna   borde   dela   på  kostnaderna  så  att
projektet kunde slutföras. Genom tilläggsbudget till
statsbudgeten för 2002 beslutade  riksdagen  att öka
anslaget 34:1 Naturvårdsverket med 2 miljoner kronor
för projektet (2001/02:FiU21, rskr. 326).
Utskottet  har  inhämtat  att genom beslut den  12
september   2002  gav  regeringen   i   uppdrag   åt
länsstyrelsen  i  Västmanlands  län att efter samråd
med berörda kommuner, myndigheter och organisationer
göra  en  utvärdering  av  verksamheten  beträffande
myggbekämpning vid nedre Dalälven.  Uppdraget  skall
genomföras   efter   samråd  med  berörda  kommuner,
myndigheter och organisationer  och redovisas senast
den 1 maj 2003.
Utskottet gör samma bedömning som  regeringen  när
det   gäller   medelsbehovet   under   anslaget  och
avstyrker  motionerna MJ415 (s), MJ432 (kd)  yrkande
28 delvis och  MJ444 (m) yrkande 2.

34:2 Miljöövervakning m.m.


Utskottets förslag i korthet

Utskottet  tillstyrker   regeringens  förslag
till medelstilldelning och avstyrker motioner
om    ytterligare    medel    till    ideella
organisationer      (c),      om      statlig
delfinansiering       av      AB      Svenska
Miljöstyrningsrådet (m)  och  om prioritering
av  miljöforskning och miljöövervakning  (m).
Utskottet    tillstyrker   även   regeringens
förslag om bemyndigande.

Propositionen

Anslaget disponeras för uppföljning och rapportering
av miljökvalitetsmålen,  för  miljöövervakning,  för
bilavgasverksamhet,  för  bidrag  till vissa ideella
organisationer  samt för bidrag till  Swedish  Water
House. Under år 2003  disponeras anslaget för arbete
med miljökrav vid offentlig upphandling. Medlen till
uppföljning och rapportering  av miljökvalitetsmålen
och till miljöövervakning fördelas av Miljömålsrådet
vid  Naturvårdsverket. Rådet fattar  beslut  om  den
nationella   miljöövervakningens   inriktning   samt
fördelar    även    medel    till    viss   regional
miljöövervakning.

En    del    av   anslaget   används   också   för
internationellt  miljöövervakningsarbete  och arbete
med internationell rapportering som en följd  av EG-
direktiv  och  andra  internationella åtaganden. Den
internationella  rapporteringen   har   förbättrats.
Avseende  rapporteringen till Europeiska miljöbyrån,
EEA, hörde  Sverige  till  de  främsta.  Fortfarande
återstår  dock vissa problem vad gäller rapportering
om utsläpp  av  växthusgaser  och det finns behov av
ytterligare kvalitetshöjning av  denna  rapportering
när Kyotoprotokollet träder i kraft. Resultaten från
miljöövervakningen    har   rapporterats   i   flera
skrifter, bl.a. Miljömålsrådets  rapport  de  Facto.
Den 1 januari 2002 inrättades Miljömålsrådet, som då
tog   över   Miljöövervakningsnämndens   ansvar  och
uppgifter. Rådet har dessutom ett samordnande ansvar
för uppföljning och rapportering till regeringen.
För  att  ge  goda  förutsättningar för planering,
upphandling och genomförande  av  miljöövervakningen
föreslås  regeringen bemyndigas att  under  år  2003
ingå   ekonomiska   förpliktelser,   som   inklusive
tidigare  åtaganden  innebär  utgifter  på  högst 60
miljoner kronor under 2004, högst 40 miljoner kronor
under 2005 och högst 30 miljoner kronor under  2006.
För  att  skapa goda förutsättningar för upphandling
av    bilavgasverksamhet     (hållbarhetskontroller)
föreslås regeringen bemyndigas  att  under  år  2003
ingå   ekonomiska   förpliktelser   som,   inklusive
tidigare  åtaganden,  innebär  utgifter på högst  16
miljoner kronor under vart och ett  av åren 2004 och
2005.
Riksdagen  har  gett  regeringen bemyndigande  att
tillsammans med Stockholms  kommun ingå som stiftare
i  Stockholm  International Water  Institute  (SIWI)
(prop.  2001/02:155,   bet.   2001/02:JuU21,   rskr.
2001/02:248).   Inom  ramen  för  SIWI  planeras  en
verksamhet, Swedish Water House (SWH), med syfte att
genom utåtriktad  verksamhet i form av utbildningar,
seminarier,   Internetbaserad    information    etc.
förmedla  och generera kunskap och erfarenheter inom
temat  integrerad   vattenförvaltning.   SWH   skall
samverka     med    relevanta    institutioner    på
vattenområdet i Sverige.
Regeringen  föreslår  att  anslaget  för  år  2003
uppgår till 210 958 000 kr.

Motionerna

Enligt  motion  MJ420  (m)  bör  miljöforskning  och
miljöövervakning  prioriteras  (yrkande  6  delvis).
Till  de  offentliga kärnuppgifterna på miljöområdet
hör miljöforskning,  miljöövervakning,  kalkning och
ansvar    för   uppfyllandet   av   nationella   och
internationella        överenskommelser,       såsom
klimatpolitiken. På dessa  statliga  kärnområden bör
staten ta sitt ansvar och göra klarare  prioritering
och  lämna  åt marknaden och de enskilda medborgarna
att lösa det  de  löser bäst och koncentrera statens
insatser dit där de mest behövs. Genom forskning och
miljöövervakning kan  ny kunskap och information tas
fram som gör  att såväl  företag  som  enskilda  kan
fatta  relevanta beslut och på ett aktivt sätt välja
produkter med minsta möliga miljöpåverkan.

Enligt  motion MJ428 (c) bör anslaget till ideella
organisationer    verksamma    inom    natur-    och
kulturmiljöområdet  förstärkas  (yrkande 20). Det är
angeläget att ta till vara det engagemang  som finns
i   verksamma   organisationer.   Ersättningen  till
ideella   krafter   är  blygsam  jämfört   med   vad
tjänstemän och konsulter  kostar. I motion MJ443 (c)
yrkas  att  anslagen  till  ideella   organisationer
verksamma inom natur- och kulturmiljöområdet  räknas
upp med 5 000 000 kr (delvis).
I  motion  MJ444  (m)  anförs  i fråga om fortsatt
statlig     delfinansiering     av     AB    Svenska
Miljöstyrningsrådet att rådet är en viktig pådrivare
i näringslivets frivilliga miljöarbete (yrkande  1).
Verksamheten  bör  rymmas  i budgeten med staten som
delfinansiär.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen beslutade att förstärkta  anslaget för år 2001 (prop.
2000/01:1,  bet.  2000/01:MJU1,  rskr.  2000/01:85).
Regeringen  anför  i  årets  budgetproposition   att
förstärkningen  främst har använts till nysatsningar
på hälsorelaterad  miljöövervakning samt övervakning
av  miljögifter. Under  2001  upprättades  ett  nytt
samordnat program för miljöövervakning för att följa
upp miljömålen.

Som   regeringen   anfört   fördelas  medlen  till
uppföljning och rapportering av  miljökvalitetsmålen
och  till  miljöövervakning  av  Miljömålsrådet  vid
Naturvårdsverket.   Rådet  fattar  beslut   om   den
nationella   miljöövervakningens   inriktning   samt
fördelar   även    medel    till    viss    regional
miljöövervakning.
Beträffande  motionerna  MJ428 (c) yrkande 20  och
MJ443 (c) om stöd till ideella organisationer delvis
konstaterar utskottet, i likhet  med  föregående  år
(1999/2000:MJU1   s.  15,  2000/01:MJU1  s.  14  och
2001/02:MJU1  s.  31),   att   regeringen  även  för
kommande  budgetår  avser  att  behandla  frågor  om
fördelning  av  medel  till ideella  organisationers
miljöarbete   i  regleringsbrevet.   För   år   2002
reglerades   fördelningen    av    dessa   medel   i
regleringsbrevet       under      anslaget      34:2
Miljöövervakning   m.m.   Regeringen   fördelade   2
miljoner       kronor      till      Internationella
försurningssekretariatet,  2  miljoner  kronor  till
Naturskydds-föreningen  och 600 000 kr till Sveriges
hembygdsförening.   För   ideella    organisationers
internationella arbete anslogs 2,5 miljoner  kronor.
Som   anförs   i   propositionen   (s.  33)  är  det
internationella försurningssekretariatet  en  ideell
organisation  som  har  fått  statligt  stöd för att
bl.a.   sprida   information  om  försurnings-   och
luftföroreningsfrågor  i  andra  europeiska  länder.
Sekretariatet     har     bl.a.     samarbete    med
miljöorganisationer  i Östeuropa. Samarbetet  syftar
till att ena och stödja  länderna  samt  att  sprida
information   och  kunskap  om  försurningen.  Detta
arbete kan bidra till att länderna snabbare anpassar
sig till de högre utsläppskrav som gäller inom EU.
I propositionen  anförs  (s.  25)  att  AB Svenska
Miljöstyrningsrådet  under  år  2001  påbörjade   en
långsiktig  informationskampanj  om  den  nya  EMAS-
förordningen (762/2001/EG). Arbetet med certifierade
miljövarudeklarationer  är under utveckling avseende
såväl nya sektorer och produktgrupper som ett utökat
internationellt samarbete. Sverige är drivande i den
utvecklingen.
Regeringen  anför  vidare   att   en   översyn  av
Miljöstyrningsrådets   verksamhet  och  finansiering
genomfördes under år 2001.  Den visar att rådet inte
har  förutsättningar  att bli självfinansierat.  Ett
statligt   stöd   är  nödvändigt   för   att   kunna
upprätthålla nuvarande  verksamhet.  Översynen visar
också att det finns anledning att ta ställning  till
andra  frågor  än  finansieringen.  Bland  annat  är
bolaget  sårbart  på  grund  av  sin  ringa storlek.
Vidare pekar översynen på ett behov av ett forum för
hållbar     utveckling     av    näringslivet    där
Miljöstyrningsrådet kan utgöra en viktig del.
I budgetpropositionen anförs  att  regeringen  har
övervägt  de  synpunkter och handlingsalternativ som
framförts   i  översynen   av   Miljöstyrningsrådet.
Regeringens  bedömning   är   att   det  inte  finns
förutsättningar för att från statens  sida  tillföra
bolaget ytterligare uppgifter, t.ex. i enlighet  med
förslaget  i  översynen,  som skulle kunna förbättra
bolagets finansiella situation. Ytterligare statliga
aktieägartillskott  är  enligt   budgetpropositionen
inte  en  tillfredsställande  lösning   på  bolagets
finansiella  situation. Regeringen avser därför  att
vidare analysera  hur verksamheten på bästa sätt kan
fortsätta  i  alternativa   former   och  avser  att
återkomma med förslag om detta.
Från   Miljödepartementet   har   inhämtats    att
Miljöstyrningsrådet  är  ett aktiebolag som ägs till
90 % av staten, till 5% av  Kommunförbundet och till
5 % av Svenskt Näringsliv. Avsikten  var att bolaget
skall  vara  självfinansierat  genom  avgifter   för
registreringar  enligt  EMAS-förordningen. Vid några
tillfällen  har  emellertid   staten   bidragit  med
särskilda   aktieägartillskott   (vid   det  senaste
tillfället  med  1,5  miljoner  kronor från anslaget
Miljöövervakning m.m.).
Utskottet, som förutsätter att  finansieringen  av
AB  Svenska  Miljöstyrningsrådet  får  en långsiktig
lösning, gör samma bedömning som regeringen  när det
gäller  medelsbehovet  under  anslaget och avstyrker
motionerna MJ420 (m) yrkande 6  i  berörd del, MJ428
(c) yrkande 20, MJ443 (c) i berörd del och MJ444 (m)
yrkande  1.  Utskottet tillstyrker de  bemyndiganden
som regeringen föreslår.

34:3 Åtgärder för biologisk mångfald


Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till riksdagens beslut att öka
ramen för utgiftsområdet för år 2003 föreslår
utskottet med  tillstyrkande av en motion (s,
v, mp) att anslaget  34:3 ökas med 7 miljoner
kronor   i   förhållande   till   regeringens
förslag. Utskottet instämmer  i  övrigt i vad
regeringen      anfört      och     avstyrker
motionsyrkanden   om  ökad  medelstilldelning
(fp) och om minskad medelstilldelning (m, kd,
c). Utskottet avstyrker motioner om mark- och
vattenkalkning (kd,  c)  och  om  kalkningens
samhällsnytta   (c).   Utskottet  tillstyrker
regeringens förslag om bemyndigande.

Propositionen

Anslaget disponeras för  insatser  för bevarande och
restaurering   av   värdefulla   naturmiljöer    och
biologisk mångfald med särskild inriktning på frågor
om   områdesskydd,   artbevarande,  naturvårds-  och
fastighetsförvaltning, viltförvaltning samt kalkning
av sjöar och vattendrag enligt bidragsbestämmelserna
som   regleras   i   förordningen    (1982:840)   om
statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag.

Anslaget används för ersättningar enligt  31  kap.
miljöbalken       (1998:808)       såvitt      avser
Naturvårdsverkets   ansvarsområde,   kostnader   för
förvärv    för   statens   räkning   av   värdefulla
naturområden för biologisk mångfald och friluftsliv,
statsbidrag  till  kommuner och kommunala stiftelser
för    skydd   och   förvaltning    av    värdefulla
naturområden,  kostnader  för  artbevarande åtgärder
och förvaltning av skyddade områden  samt  kostnader
för  utredning,  förhandling och värdering i samband
med  säkerställande   av   från   naturvårdssynpunkt
värdefulla naturområden.
Regeringen föreslås bemyndigas att  under  år 2003
ingå  ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv
av     eller      intrångsersättning      i     från
naturvårdssynpunkt   värdefulla   naturområden   som
inklusive  tidigare  åtaganden innebär  utgifter  om
högst 120 miljoner kronor 2004.
I proposition Sammanhållen  rovdjurspolitik (prop.
2000/01:57,  bet. 2000/01:MJU9,  rskr.  2001/01:174)
framhålls att kunskap om rovdjuren har en nyckelroll
för  allmänhetens   förståelse   för   rovdjur   och
rovdjurspolitiken.  Det  finns  ett  ökande behov av
information  om  de  svenska  rovdjuren  från  olika
institutioner och centrum.
För  att  kunna  bedöma  förutsättningarna för  en
storskalig  utbyggnad  av  vindkraften   till   havs
behöver  marina  naturinventeringar  genomföras. Ett
program  för  naturinventeringarna bör upprättas  av
Naturvårdsverket.
Regeringen föreslår att 3 940 000 kr överförs till
det under utgiftsområde  23  uppförda  anslaget 43:1
Statens  jordbruksverk  för insatser till  följd  av
miljömålspropositionen    inom     det    nationella
programmet  för  växtgenetiska resurser.  Regeringen
föreslår sammantaget att anslaget för år 2003 uppgår
till 987 908 000 kr.

Motionerna

I motion MJ269 (m)  anförs  i fråga om resurser till
kalkning att staten har ansvar  för den övergripande
miljövården genom att se till att det finns resurser
för  t.ex.  kalkning mot försurningen  (yrkande  1).
Fiske  och  fiskevatten   är   en   resurs  och  ett
produktionsmedel som kan nyttjas på olika  sätt, och
liksom  för  andra areella näringar finns ett  delat
ansvar mellan  staten och de enskilda ägarna för att
resursen   skall  kunna   nyttjas   långsiktig   och
uthålligt.

Enligt motionerna MJ315 (fp) yrkande 22 delvis och
Fi232 (fp) yrkande 21 delvis bör anslaget förstärkas
med 50 000 000  kr  i  förhållande  till regeringens
förslag.  Det  krävs  ökade  resurser  inom  området
biologisk  mångfald,  framför allt för att  ge  fler
områden kvalificerat skydd som naturreservat.
I motion MJ368 (c) anförs  i  fråga om behovet och
värdet av en integrerad mark- och vattenkalkning att
markbehandling  med  kalk  och  aska   kan   åtgärda
försurningsproblemet  närmare  källan,  dvs.  i  den
försurande  marken  (yrkande  1).  En  samordning av
kalkningsverksamheten        via       den       nya
vattenadministrationen skulle  kunna integrera mark-
och vattenkalkning. Vidare anförs  att inledningsvis
behöver  dagens  anslag  till ytvattenkalkning  ökas
(yrkande  2).  En  anslagsökning   från  dagens  228
miljoner kronor med en ökningstakt med  15  miljoner
kronor  per  år  under  den kommande fyraårsperioden
bedöms vara rimlig. Därefter  kan anslaget minskas i
takt   med   att   effekterna  av  den   integrerade
markkalkningen   uppnås.   Beträffande   den   stora
samhällsnytta som kalkningsverksamheten utgör anförs
vidare i motionen  att forskning och lång erfarenhet
visar  att biologisk  mångfald  i  mark  och  vatten
återhämtar    sig    utan   negativa   effekter   om
kalkningarna utförs på  rätt  sätt  (yrkande  3). De
ekonomiska effekterna är goda.
Enligt motion MJ426 (kd) om kalkning av vatten och
skog  finns  det  fortfarande  många försurade sjöar
utan  fisk,  även  om kalkningen av  vattendrag  har
förbättrat  situationen   (yrkande   9).   Marken  i
vattendragens   tillrinningsområden  är  fortfarande
sur, särskilt i sydvästra  Sverige. Även kalkning av
vattendrag bör fortsätta.
Enligt motion MJ432 (kd) bör  anslaget minskas med
150 000 000   kr  i  förhållande  till   regeringens
förslag  (yrkande   28   delvis).   En   långsammare
ökningstakt föreslås.
Centerpartiet  förordar i motion MJ443 (c)  delvis
en  annan  modell  för   bevarande   av   skyddsvärd
skogsmark  och  föreslår  att anslaget för inköp  av
skogsmark minskas med 100 000 000 kr.
Enligt motion MJ444 (m) bör  anslaget  minskas med
126 193 000   kr   i  förhållande  till  regeringens
förslag (yrkande 3).  En  ny  modell för införas för
arbetet med att bevara den biologiska mångfalden. En
ökad  andel  av  den  skyddsvärda arealen  mark  bör
skyddas genom inrättande  av  s.k.  skötselkontrakt.
Behovet  av  att  köpa  in  skyddsvärd mark  minskar
därmed,  samtidigt  som  bevarandearbetet  blir  mer
effektivt. En fond för att  finansiera  arbetet  med
att bevara den biologiska mångfalden bör skapas.
Enligt  motion  Fi230  (s,  v,  mp)  bör  anslaget
förstärkas  med  7  000 000  kr  (yrkande 9 delvis).
Regeringen föreslår en minskning av  resurserna till
insatser  för  att  öka  den  biologiska mångfalden.
Motionärerna  motsätter  sig dessa  besparingar  och
föreslår att anslaget utökas med angivet belopp.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  delar  regeringens   bedömning   att   de
statliga   insatserna   för   att   säkerställa  ett
långsiktigt  skydd  av  värdefulla naturområden  och
bevara biologisk mångfald  är  ett  av  den statliga
naturvårdspolitikens   viktigaste  instrument.   Vid
riksdagsbehandlingen   av    propositionen   Svenska
miljömål  -  delmål  och  åtgärdsstrategier   (prop.
2000/01:130,  bet.  2001/02:MJU03, rskr. 2001/02:36)
instämde  riksdagen  i   regeringens  bedömning  att
statens  ansvar  för  skydd av  värdefull  skogsmark
uppgår till 400 000 hektar  varav  omkring  320  000
hektar  bör avsättas som naturreservat till år 2010.
Riksdagen delade även regeringens uppfattning om att
skyddet av  marina  miljöer  och  våtmarker  bör öka
liksom skyddet av värdefulla områden i fjällen,  vid
kusterna och kring sjöar och vattendrag. Kostnaderna
för  investeringar  för  naturvård  och  skötsel  av
skyddade  områden  uppgick år 2001 till 586 miljoner
kronor.

Som  regeringen  anfört  är  det  viktigt  att  de
skyddade områdena förvaltas  på  ett sådant sätt att
värdena består eller förbättras och  att information
om områdena finns tillgänglig för besökare.  Det  är
därför  angeläget att staten har en effektiv skötsel
och  förvaltning   av  nationalparker  och  statliga
naturreservat. För att  stärka  bevarandearbetet  på
kommunal  nivå  bör  ytterligare  fokus  ges  åt att
stimulera   kommuner  och  stiftelser  att  utnyttja
möjligheten till  statsbidrag  för att delfinansiera
säkerställande    och    skötsel    av   mark    för
naturvårdsändamål. Regeringen kommer  under  år 2003
att   återkomma   till   riksdagen  om  en  särskild
programsatsning för kommunal  naturvård som föreslås
starta 2004.
Miljökvalitetsmålet   Bara   naturlig   försurning
innebär att de försurande effekterna  av nedfall och
markanvändning  skall  underskrida gränsen  för  vad
mark och vatten tål. Fyra  delmål  anger  inriktning
och tidsperspektiv i det fortsatta miljöarbetet  för
att  nå miljökvalitetsmålet. Delmålen gäller minskad
försurning  av  sjöar, rinnande vatten och skogsmark
samt  minskning av  utsläppen  av  svaveldioxid  och
kväveoxider till luft.
Som regeringen  anfört  har de insatser som gjorts
för att få ner utsläppen lett  till att nedfallet av
försurande ämnen har minskat kraftigt  under  nästan
två  decennier. Enligt Miljömålsrådets rapport tyder
svenska beräkningar på att den kritiska belastningen
för försurning  kommer  att  överskridas  på 13 % av
arealen   naturliga   ekosystem  2010.  Även  om  de
kritiska   belastningsgränserna    underskrids   kan
återhämtningstiden   i  naturen  uppgå  till   flera
decennier.  Det  innebär  att  kalkningsverksamheten
kommer att vara nödvändig i många år framöver.
Kalkningsprogrammets  vattenkemiska  mål har lägre
måluppfyllelse 2001 än 2000 bl.a. till följd  av den
ovanligt  rikliga  nederbörden under 2001. Samtidigt
ökar tillförlitligheten  hos redovisningen genom att
kvalitetskraven i uppföljning och redovisning höjs i
takt  med att kraven höjs på  att  kalkningstekniken
finjusteras  och  anpassas  till  olika områden. Som
regeringen   anfört   bör   Naturvårdsverkets    nya
föreskrifter      och      allmänna      råd     för
kalkningsverksamheten    bidra    både    till    en
kvalitetshöjning   och   till  en  allt  effektivare
verksamhet och uppföljning inom kalkningsområdet.
Utskottet  har  inhämtat  att  Skogsstyrelsen  har
utarbetat   ett   åtgärdsprogram,    Åtgärder    mot
markförsurning  och  för  ett  uthålligt brukande av
skogsmarken       (meddelande       4-2001).       I
budgetpropositionen anförs (utg.omr.  23  s. 25) att
anslaget   41:2   Insatser  för  skogsbruket  täcker
statens kostnader för  bl.a.  försöksverksamhet  med
skogsmarkskalkning.  Motionerna  MJ368 (c) yrkande 1
och  MJ426  (kd)  yrkande  9  avstyrks   i  den  mån
yrkandena inte tillgodosetts med vad som nu anförts.
Utskottet har ingen annan uppfattning än  den  som
framförs  i  motion  MJ368  (c)  yrkande  3  om  att
kalkningsverksamheten  utgör  en stor samhällsnytta.
Utskottet instämmer med regeringen i att kalkning av
sjöar  och  vattendrag även fortsättningsvis  bedöms
vara  en  viktig   åtgärd   för   att  motverka  det
försurande nedfallets effekter på biologisk mångfald
och  möjligheten  att långsiktigt nyttja  sjöar  och
vattendrag. Som regeringen anfört bör den nationella
kalkningsverksamheten   fortlöpa   i   enlighet  med
uttalanden i budgetpropositionen för år  2001 (prop.
2000/01:1    utg.omr.    20   s.   31).   Nivån   på
kalkningsverksamheten   för   år   2003   bör   vara
oförändrad  i förhållande  till  år  2002.  Med  det
anförda torde  syftet med motion MJ368 (c) yrkande 3
i allt väsentligt  vara  tillgodosett.  Motionen bör
lämnas utan vidare åtgärd.
Utskottet  instämmer  med  motionärerna  i  motion
Fi230  (s, v, mp) yrkande 9 delvis om att insatserna
för bevarandet  av  den  biologiska  mångfalden  bör
förstärkas även fortsättningsvis.
I     sitt    yttrande    till    finansutskottet,
2002/03:MJU1y,  Ramar för utgiftsområdena 20 och 23,
tillstyrkte  miljö-   och   jordbruksutskottet,  som
därmed anslöt sig till motion  Fi230 (s, v, mp), att
ramen för utgiftsområdet höjs med  28 000 000  kr  i
förhållande  till  regeringens  förslag.  Miljö- och
jordbruksutskottet anförde i yttrandet att förslagen
i   budgetpropositionen  innebär  en  minskning   av
resurserna  för  insatser för att öka den biologiska
mångfalden samt minskade  resurser till sanering och
återställning av förorenade  områden. När det gäller
nu  nämnda  besparingar  inom  utgiftsområdet  anser
utskottet i likhet med vad som anförs i motion Fi230
att dessa inte bör genomföras. För  budgetåret  2003
bör  därför  ytterligare resurser tillföras anslagen
Åtgärder för biologisk  mångfald  och  Sanering  och
återställning av förorenade områden. Finansutskottet
(bet.   2002/03:FiU1)  gjorde  samma  bedömning  och
riksdagen   har   sedermera   fastställt  ramen  för
utgiftsområdet till 3 363 075 000 kr.
Utskottet  tillstyrker mot den  bakgrunden  motion
Fi230 (s, v, mp) yrkande 9 i berörd del och föreslår
att anslaget 34:3  Åtgärder  för  biologisk mångfald
förstärks   med   7 000 000  kr  utöver  regeringens
förslag.  Det  innebär   att  anslaget  uppgår  till
994 908 000 kr enligt utskottets  förslag. Utskottet
instämmer i övrigt i vad regeringen  anfört.  Därmed
avstyrks  motionerna  MJ315  (fp) yrkande 22 delvis,
MJ432  (kd)  yrkande 28 delvis,  MJ443  (c)  delvis,
MJ444  (m) yrkande  3  och  Fi232  (fp)  yrkande  21
delvis.  Även  motionerna  MJ269  (m)  yrkande 1 och
MJ368 (c) yrkande 2 avstyrks med hänvisning till den
av  utskottet  förordade  medelstilldelningen  under
anslaget.
Utskottet  tillstyrker  regeringens  förslag  till
bemyndigande.

34:4 Sanering och återställning av förorenade
områden


Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till riksdagens beslut att öka
ramen för utgiftsområdet för år 2003 föreslår
utskottet med tillstyrkande  av en motion (s,
v, mp) att anslaget förstärks med 21 miljoner
kronor   i   förhållande   till   regeringens
förslag. Utskottet instämmer i vad regeringen
anfört i övrigt och avstyrker motionsyrkanden
om  ökad  medelstilldelning  (c)  och minskad
medelstilldelning  (m).  Utskottet  avstyrker
motioner  om  långsiktighet  vid marksanering
(kd)  och efterbehandling av gruvavfall  (c).
Utskottet    tillstyrker   även   regeringens
förslag om bemyndigande.

Propositionen

Anslaget     disponeras      för      inventeringar,
undersökningar  och  åtgärder  för  att  sanera  och
efterbehandla    förorenade    områden    samt   för
framtagande   av  underlag  för  prioriteringar   av
framtida  sanerings-  och  återställningsinsatser  i
landet. Anslaget  får  användas  till att åtgärda ur
risksynpunkt särskilt angelägna saneringsobjekt samt
till   eventuella  akuta  saneringsinsatser.   Under
anslaget  beräknas  3  miljoner kronor per år för år
2003 och 2004 för berörda  myndigheters  arbete  med
att utveckla en handbok för vatten. Naturvårdsverket
har  under 2001 prioriterat ett tjugotal områden för
efterbehandlingsåtgärder. Många projekt är stora och
komplicerade  vilket  fått  till följd att planering
och genomförande av några av  dessa  20  projekt har
försenats  så  att kostnader som beräknats för  2001
faller på 2002.

För att skapa  goda förutsättningar för planering,
upphandling        och        genomförande        av
efterbehandlingsprojekt     föreslås      regeringen
bemyndigas   att   under  år  2003  ingå  ekonomiska
förpliktelser   i  samband   med   genomförande   av
saneringsinsatser,  som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst  175 miljoner kronor under
2004, högst 300 miljoner kronor under 2005 och högst
125 miljoner kronor under 2006.
Den 1 januari 1999 trädde  miljöbalken i kraft och
miljödomstolarna    inrättades.    Inrättandet    av
miljödomstolarna  har inneburit högre  kostnader  än
beräknat. För att finansiera  de  ökade  kostnaderna
överförs  21 000 000 kr till det under utgiftsområde
4 uppförda anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m.
Regeringen föreslår att anslaget 34:4 Sanering och
återställning  av  förorenade  områden  för  år 2003
uppgår till 439 770 000 kr.

Motionerna

Enligt  motion MJ404 (c) bör staten ta  ett särskilt
finansieringsansvar      för      att     möjliggöra
efterbehandling av gruvavfall från  Falu  gruva  och
vissa  andra  av  äldre gruvdrift förorenade områden
som       är       kostsamma      att       åtgärda.
Efterbehandlingsåtgärder  av gruvavfall har ofta sin
orsak   i   äldre   verksamhet   och    är    mycket
kostnadskrävande.  Den  statliga  finansieringen bör
uppgå till 100 %. Utrymme bör finnas  att  gå utöver
den föreslagna normen om högst 90 %.

I   motion  MJ443  (c)  föreslås  att  ytterligare
20 000 000 kr  tillförs anslaget (delvis). Mer medel
till sanering behövs.  Detta  gäller  särskilt  till
stöd  för  de  småföretag  som,  vid  övertagande av
markområden,  blir  saneringsskyldiga  för  tidigare
verksamheters miljöförstöring.
Enligt  motion MJ444 (m) bör anslaget minskas  med
193 215 000  kr  (yrkande 4). Regeringen föreslår en
höjning. Anslaget höjdes kraftfullt redan 2002 trots
tidigare svårigheter med att utnyttja budgeten fullt
ut. Riskbedömningar  av saneringsobjektens farlighet
för  människa  och  miljö   bör   styra   i   vilken
ordningsföljd  och  i  vilken  takt saneringsarbetet
skall   genomföras.  Regeringen  bör   redovisa   en
åtgärdsplan för saneringsarbetet.
I motion  Fi230  (s,  v, mp) föreslås att anslaget
förstärks  med 21 000 000  kr  (yrkande  9  delvis).
Regeringen föreslår  att resurserna för sanering och
återställning   av   förorenade   områden   minskas.
Motionärerna motsätter sig dessa besparingar.
I  motion  Bo265  (kd)   påtalas   vikten  av  att
marksaneringsmedel  garanteras långsiktigt  (yrkande
5).  Naturvårdsverket   beräknar   att   den  totala
framtida kostnaden för efterbehandling av  förorenad
mark   uppgår   till   25  miljarder  kronor.  Detta
innefattar även objekt med ansvarig markägare. Av de
identifierade  objekten uppskattar  Naturvårdsverket
att ca 5 000 objekt  behöver  efterbehandlas och att
ca hälften av dessa saknar någon ansvarig. Det finns
dock inga klara regler för hur  statliga  pengar för
sanering  skall  fördelas  annat än för att "åtgärda
från rikssynpunkt angelägna objekt".

Utskottets ställningstagande

Delmålet för förorenade områden  innebär  bl.a.  att
arbetet  med  sanering  och efterbehandling skall ha
påbörjats  för  minst 100 av  de  mest  prioriterade
områdena år 2005. Minst 50 av de områden där arbetet
påbörjats skall dessutom  vara åtgärdade senast 2005
(prop.   2000/01:130,   bet.  2001/02:MJU03,   rskr.
2001/02:36).  Naturvårdsverket  har  i  uppdrag  att
tillsammans  med   länsstyrelserna   verka  för  att
arbetet med att sanera och återställa sådana områden
ökar i såväl offentlig som privat regi.

Som regeringen anför har anslaget ökat  väsentligt
sedan  1999. Verksamheten har hittills koncentrerats
till ett  systematiskt  uppbyggnadsarbete. Bl.a. har
länsstyrelsernas kompetens  på  området  byggts upp.
Samtliga län har nu kommit i gång med att  inventera
och undersöka förorenade områden. Åtgärder pågår  på
24 områden.
Utskottet  instämmer  i  vad  som  anförs i motion
Bo265  (kd) yrkande 5 om att marksaneringsmedel  bör
utgå under  tillräckligt  lång  tid. EG-kommissionen
har underrättats om ett förslag till  förordning  om
statsbidrag   till   efterbehandling  av  förorenade
områden.   Enligt   förslaget    får   bidrag   till
undersökning  och  efterbehandling  lämnas  bara  om
ansvar  att  utföra  eller bekosta sådan  verksamhet
enligt miljöbalken eller äldre lagstiftning inte kan
utkrävas eller endast  kan utkrävas delvis eller den
eller  de som är ansvariga  för  att  bekosta  sådan
verksamhet  inte  kan  betala  och  ersättning  inte
heller  kan betalas från saneringsförsäkringen eller
om det finns  synnerliga  skäl.  Det anförda innebär
att  syftet  med  motionen  i  allt  väsentligt  har
tillgodosetts.  Motionen  bör  lämnas  utan   vidare
åtgärd.
Som   utskottet   tidigare   har   redovisat   har
finansutskottet  efter  förslag  av  motionärerna  i
motion  Fi230  (s,  v,  mp) föreslagit att ramen för
utgiftsområde    20   ökas   med    28 000 000    kr
(2002/03:FiU1).  Riksdagen   har  sedermera  godkänt
förslaget.
Regeringen  har  som framgår ovan  föreslagit  att
21 000 000 kr skall  föras  från  detta  anslag till
anslaget   4:5   Domstolsväsendet   m.m.   Utskottet
instämmer i vad som anförs i motion Fi230 (s, v, mp)
yrkande   9  om  att  resurserna  för  sanering  och
återställning  av förorenade områden inte bör minska
och tillstyrker mot bakgrund av den förstärkta ramen
för utgiftsområdet  motionen i denna del. Utskottets
förslag  innebär  att  anslaget  34:4  Sanering  och
återställning  av  förorenade   områden   höjs   med
21 000 000  kr  och  att  anvisade medel på anslaget
kommer  att  uppgå  till 460 770 000  kr.  I  övrigt
instämmer utskottet i  vad  regeringen  har  anfört.
Motionerna MJ443 (c) delvis och MJ444 (m) yrkande  4
avstyrks   med  hänvisning  till  den  av  utskottet
föreslagna medelstilldelningen.
När det gäller motion MJ404 (c) om gruvavfall från
Falu gruva m.m. konstaterar utskottet att enligt 5 §
i   det  nämnda   förslaget   till   förordning   om
statsbidrag   till   efterbehandling  av  förorenade
områden får bidrag lämnas  med  högst  90  %  av  de
kostnader  som  länsstyrelsen  godkänner.  Om det är
fråga  om  mycket höga kostnader eller om det  finns
andra synnerliga  skäl,  får bidrag lämnas med högre
andel  av  kostnaderna. Det  anförda  torde  i  allt
väsentligt tillgodose  syftet med motionen. Motionen
bör lämnas utan vidare åtgärd.
Utskottet   tillstyrker   det   bemyndigande   som
regeringen föreslår.

34:5 Miljöforskning

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avstyrker   motioner    (fp,   c)   om   ökad
medelstilldelning   m.m.   En    motion    om
betydelsen  av  miljöforskning (kd) avstyrks.
Utskottet  tillstyrker   regeringens  förslag
till bemyndigande.

Propositionen

Anslaget skall främst finansiera forskning till stöd
för Naturvårdsverkets arbete,  t.ex. forsknings- och
utvecklingsverksamhet  som  underlag   för   att  nå
miljökvalitetsmålen,  forskning med anknytning  till
miljöbalken   samt  underlag   för   internationellt
förhandlingsarbete.  Anslaget skall också finansiera
statens    andel    av    den    med    näringslivet
samfinansierade   forskningen   vid   IVL    Svenska
Miljöinstitutet AB.

För  att skapa goda förutsättningar för planering,
upphandling  och  genomförande  av forskningsprojekt
föreslås  regeringen bemyndigas att  under  år  2003
ingå  ekonomiska   förpliktelser   i   samband   med
planering,    upphandling    och   genomförande   av
forskningsprojekt, som inklusive  tidigare  åtagande
innebär  utgifter på högst 30 miljoner kronor  under
2004, högst  20 miljoner kronor under 2005 och högst
15 miljoner kronor under 2006.
Regeringen    föreslår     att    anslaget    34:5
Miljöforskning för år 2003 uppgår  till  82  743 000
kr.

Motionerna

I motionerna MJ315 (fp) yrkande 22 delvis och  Fi232
(fp)   yrkande   21  delvis  föreslås  att  anslaget
förstärks med 20 000 000  kr.  Motionärerna  vill ta
initiativ   till   en   djupgående   analys   av  de
organisatoriska,  legala och ekonomiska förändringar
som  behövs för att  samhället  bättre  skall  kunna
hantera  en  hållbar  utveckling. Medlen skall bl.a.
kunna  användas  av  en  hållbarhetskommission   för
angelägna utredningar och kortare forskningsuppdrag.

I  motion  MJ432 (kd) anförs i fråga om betydelsen
av miljöforskning  att  uppföljningen  av miljömålen
bör   anses  tillhöra  den  långsiktiga  forskningen
(yrkande 22). I dag måste medel sökas projektvis för
miljömålsarbetet. Det är fel att betrakta miljömålen
som projekt.  Detta  borde i stället vara fortgående
forskning.  Forskningsanslagen  bör  disponeras  och
fördelas så att  även långsiktig forskning kan få en
stabil    finansiering.     Upprätthållandet     och
finansieringen av de forskningsinstitut som finns är
avgörande för att kompetens inte skall gå förlorad.
Enligt  motion  MJ443  (c) bör anslaget förstärkas
med  10 000 000  kr  (delvis).  Anslaget  bör  bl.a.
användas för att ta fram  en heltäckande forsknings-
och aktionsplan för Östersjöns  miljö  samt  för att
främja   utvecklingen   av   fordon   som  körs  med
alternativa bränslen.

Utskottets ställningstagande

Som  regeringen  anfört finansierar Naturvårdsverket
för närvarande sex olika forskningsprogram varav två
med samhällsvetenskaplig  inriktning  med  fokus  på
styrmedel  och  miljöpolitik.  De  övriga programmen
berör     forskning    om    marin    biodiversitet,
miljötoxikologi,     reproduktionsstörningar    samt
hälsoeffekter      och      riskbedömningar       av
luftföroreningar. Programmen är planerade att pågå i
cirka fem år.

Utskottet   har   ingen   annan   uppfattning   än
motionärerna  i  motion  MJ432  (kd)   yrkande 22 om
betydelsen   av   miljöforskning  och  att  det   är
angeläget att även  långsiktig  forskning  kan få en
stabil  finansiering.  I  likhet  med föregående  år
skall anslaget 34:5 Miljöforskning främst finansiera
forskning  till  stöd för Naturvårdsverkets  arbete,
t.ex.  forsknings-   och  utvecklingsverksamhet  som
underlag  för att nå miljökvalitetsmålen,  forskning
med anknytning  till  miljöbalken  samt underlag för
internationellt  förhandlingsarbete.   Det   anförda
innebär att syftet med motionen i allt väsenligt  är
tillgodosett    utan   något   särskilt   riksdagens
uttalande i frågan.
Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna
medelstilldelningen  under  anslaget  och  avstyrker
motionerna  MJ315 (fp) yrkande 22 delvis, MJ443  (c)
delvis och Fi232  (fp)  yrkande 21 delvis. Utskottet
tillstyrker  även  det bemyndigande  som  regeringen
föreslår.

34:6 Kemikalieinspektionen


Utskottets förslag i korthet

Utskottet  tillstyrker   regeringens  förslag
till medelstilldelning under anslaget.

Propositionen

Kemikalieinspektionen           är           central
förvaltningsmyndighet  för  ärenden  om hälso- eller
miljörisker  med  kemiska produkter och  biotekniska
organismer.       Anslaget       disponeras       av
Kemikalieinspektionen    för   verksamhet   avseende
tillsyn/vägledning,  riskbedömning,  riskbegränsning
för   allmänkemikalier  samt   riskbegränsning   för
bekämpningsmedel.

Kemikalieinspektionens    verksamhet   finansieras
huvudsakligen med avgifter som  anges  i  förordning
(1998:940)  om  avgifter  för  prövning  och tillsyn
enligt   miljöbalken,   förordning   (1999:942)   om
kemikalieavgifter  m.m.  samt Kemikalieinspektionens
föreskrifter  om kemiska produkter  och  biotekniska
organismer (KIFS 1998:8).
Kemikalieinspektionens  verksamhet  utgår  från de
mål och riktlinjer för kemikaliepolitiken som  anges
i propositionen Svenska miljömål - miljöpolitik  för
ett   hållbart   Sverige  (prop.  1997/98:145,  bet.
1998/99:MJU6,   rskr.    1998/99:183).    En   annan
utgångspunkt     är     miljöbalken     och     dess
följdlagstiftning.
Kemikalieinspektionen   arbetar   för  att  minska
riskerna  för  skador  på  människa  och miljö  från
kemiska  ämnen i kemiska produkter och  andra  varor
samt biotekniska  organismer.  Arbetet bedrivs i hög
grad  internationellt,  framför  allt  inom  EU.  De
resultat  som  uppnås  inom  EU styr den  nationella
regleringen av utsläppandet av kemiska produkter och
varor på marknaden. Även insatserna  i  det nordiska
samarbetet   inom   kemikalieområdet   har   i  stor
utsträckning   gällt   de  frågor  som  drivs  i  de
internationella organen. Drygt 50 % av inspektionens
totala  resurser  avser  internationella  åtaganden,
därav några procent utanför EU.
Regeringen    föreslår    en    förstärkning    på
kemikalieområdet med 5 miljoner kronor  för år 2003.
Sammantaget  innebär  detta att regeringen  föreslår
att anslaget 34:6 Kemikalieinspektionen  för år 2003
uppgår till 102 184 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö innebär att miljön
skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i
eller  utvunnits  av  samhället  och  som  kan  hota
människors  hälsa  eller  den biologiska mångfalden.
Sex delmål anger inriktning och tidsperspektiv i det
fortsatta      miljöarbetet     för      att      nå
miljökvalitetsmålet.   Delmålen  gäller  kunskap  om
kemiska  ämnens hälso- och  miljöegenskaper,  miljö-
och hälsoinformation om varor, utfasning av särskilt
farliga ämnen,  fortlöpande  minskning av hälso- och
miljöriskerna   med   kemikalier,   riktvärden   för
miljökvalitet för kemiska  ämnen  samt  sanering och
efterbehandling av förorenade områden.

Som  regeringen  anfört är kemikalielagstiftningen
helt  harmoniserad  inom   EU.   Det   innebär   att
möjligheterna  att  införa  nationella  särregler är
begränsade.  Marknaden  för  kemiska  produkter  och
varor  är i hög grad internationell och  därför  kan
frivilliga  åtgärder  från  svenska aktörer endast i
begränsad  omfattning  bidra  till   att   man   når
miljökvalitetsmålet.  Som  regeringen  anfört bör en
stor  del  av  det  långsiktiga arbetet för  att  nå
miljökvalitetsmålet Giftfri miljö därför inriktas på
att  driva  fram  alltmer   skärpta   EU-regler   på
kemikalieområdet.  Nationella  initiativ och arbetet
med  den  globala  kemikaliestrategin   är   viktiga
inslag.
I   juni   2001   antog   riksdagen  propositionen
Kemikaliestrategi   för   Giftfri    miljö    (prop.
2000/01:65,  bet. 2000/01:MJU15, rskr. 2000/01:269).
Från  november  samma  år  är  Kemikalieinspektionen
ansvarig  myndighet  för miljökvalitetsmålet Giftfri
miljö  vilket ställer nya  krav  på  organisationen,
bl.a.  tillförs   verksamheten   uppföljnings-   och
samordningsuppgifter. Med anledning av detta och med
utgångspunkt   i   Kemikalieutredningens  betänkande
(SOU2001:4)       föreslog        regeringen       i
budgetpropositionen   för   2002   en   höjning   av
Kemikalieinspektionens anslag med 5 miljoner  kronor
samt   beräknade  en  höjning  av  anslaget  med  10
miljoner  kronor  år  2003 och 15 miljoner kronor år
2004. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för
2002   att  en  uppföljning   bör   göras   av   vad
miljökvalitetsmålet  Giftfri  miljö  och arbetet med
EU:s  kemikaliestrategi  kommer  att  innebära   för
Kemikalieinspektionens  verksamhet. Regeringen avser
därför    att    inför    budgetåret     2005     ge
Kemikalieinspektionen   i   uppdrag   att   redovisa
underlag  för  fördjupad  prövning  av inspektionens
verksamhet.
Utskottet  tillstyrker  regeringens  förslag  till
medelstilldelning under anslaget.

34:7 Internationellt miljösamarbete


Utskottets förslag i korthet

Utskottet   tillstyrker  regeringens  förslag
till medelstilldelning och avstyrker motioner
om ökad medelstilldelning  (fp)  och om medel
till ett kemikaliesekretariat (m).

Propositionen

Anslaget   disponeras   för   medlemsavgifter    och
kostnader    för    deltagande   i   internationella
organisationer  och för  internationellt  samarbete.
Detta   samarbete   avser    såväl   internationella
miljökonventioner och avtal som  miljöfrågor  i  FN-
systemet  och  EU-samarbetet samt organisationer som
OECD,  Barentsrådet,   Nordiska   ministerrådet  och
Arktiska  Rådet.  Vidare  disponeras  anslaget   för
bilateralt miljösamarbete och Sveriges årliga bidrag
till  FN:s  miljöfond.  Dessutom disponeras anslaget
fr.o.m.  2003  för  kostnader   för   deltagande   i
internationellt   samarbete   på  kärnenergiområdet,
såsom    Sveriges    reguljära    medlemsavgift    i
Internationella  Atomenergiorganet (IAEA),  bidraget
till  IAEA:s Technical  Assistance  and  Cooperation
Fund   samt   kostnader   i   samband   med   övrigt
internationellt kärnsäkerhetssamarbete.

Anslagen  34:7  Internationellt miljösamarbete och
det  under innevarande  budgetår  uppförda  anslaget
34:12   Internationellt   samarbete   i   fråga   om
kärnsäkerhet  slås  samman  då  anslagen  har  samma
karaktär   och   i   princip   innehåller   liknande
verksamhet.  Detta  innebär  att regeringen föreslår
att anslaget 34:7 Internationellt miljösamarbete för
år 2003 uppgår till 66 434 000 kr.

Motionerna

Enligt motionerna MJ315 (fp) yrkande  22  delvis och
Fi232 (fp) yrkande 21 delvis bör anslaget förstärkas
med  10 000 000  kr.  Det  är  av yttersta vikt  att
Sverige aktivt stöder internationell  miljösamverkan
och att detta också avspeglar sig i aktiv handling.

I motion MJ273 (m) anförs att regeringens  förslag
att  stödja  ett  särskilt  kemikaliesekretariat  är
märkligt. I en demokrati är det olämpligt att staten
förser  ideella organisationer med öronmärkta pengar
eftersom  det  innebär  att  staten  sätter sig över
dessa organisationers medlemmar och styrelse.

Utskottets ställningstagande

Som   regeringen   anfört   ökar  genom  ett  aktivt
deltagande  i  det  internationella  miljösamarbetet
möjligheterna för Sverige  att påverka eller få till
stånd  miljöbeslut  och  överenskommelser   så   att
gränsöverskridande   utsläpp   och   miljöförstöring
minskar  och  de  svenska  miljömålen  kan   uppnås.
Utskottet delar bedömningen att omfattningen av  det
internationella  miljösamarbetet  kommer att öka som
ett   resultat   av   världstoppmötet   om   hållbar
utveckling i Johannesburg 2002.

Som anförs i budgetpropositionen avser  regeringen
att  stödja  ett  särskilt kemikaliesekretariat  som
inrättas av ideella  natur-  och miljöorganisationer
med    uppgift    att   bl.a.   sprida   information
internationellt om  den  svenska  kemikaliestrategin
och skapa genomslag för strategin både  inom  EU och
globalt.
Utskottet   tillstyrker  regeringen  förslag  till
medelstilldelning   under   anslaget  och  avstyrker
därmed motionerna MJ273 (m), MJ315 (fp) yrkande 22 i
berörd del och Fi232 (fp) yrkande 21 i berörd del om
annan medelstilldelning.

34:8 Stockholms internationella miljöinstitut


Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens  förslag om
medelstilldelning.

Propositionen

Anslaget disponeras för statens stöd till Stockholms
internationella  miljöinstitut  (SEI).  SEI  är  ett
internationellt forskningsinstitut med inriktning på
policyfrågor  inom  området  miljö  och  utveckling.
SEI:s   huvudsakliga   uppgifter  är  att  initiera,
genomföra och informera  om  resultat av studier och
forskning vad gäller utvärdering  och  utveckling av
miljöteknik,   miljö-  och  utvecklingspolicy   samt
relaterad  miljöstyrning   och   strategier  för  en
hållbar  utveckling.  Institutet bedriver  tillämpad
forskning    inom   områdena    energi,    atmosfär,
vattenresurser,  urbana  miljöer och riskanalys. SEI
bedriver projektverksamhet  i  Afrika, Asien, Europa
och  Latinamerika.  Institutet  har,   förutom  sitt
huvudkontor  i Stockholm, kontor i Boston,  Tallinn,
York och Bangkok.

SEI  har  byggt   upp  en  internationellt  erkänd
verksamhet  inom områden  som  är  centrala  för  de
globala miljöproblemen. För att kunna locka till sig
externa uppdragsfinansiärer  krävs en kritisk bas av
vetenskaplig kompetens. Detta  kan möjliggöras genom
en   stabil   och  långsiktig  basfinansiering   som
upprätthåller kvaliteten  i verksamheten. Under 2001
tecknades  ett avtal mellan  Miljödepartementet  och
SEI för att  stärka  och tydliggöra samarbetet kring
globala  frågor  om miljö  och  hållbar  utveckling.
Detta innebär att  regeringen  föreslår att anslaget
för år 2003 uppgår till 12 000 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.


Strålskydd och kärnsäkerhet m.m.


Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens  förslag om
medelstilldelning  under  anslagen. Utskottet
tillstyrker även föreslagna bemyndiganden.

Propositionen

34:9 Statens strålskyddsinstitut

Anslaget disponeras för Statens strålskyddsinstituts
(SSI)   verksamhet   avseende  tillsyn,   beredskap,
miljöövervakning och forskning.

Som  stöd  för  sin  tillsynsutövning   samt   för
beredskapsarbetet     mot     radioaktiva    nedfall
finansierar SSI grundläggande och  tillsynsrelaterad
strålskyddsforskning.    För    att    skapa    goda
förutsättningar  för  planering och genomförande  av
strålskyddsforskning är  det  nödvändigt  att  kunna
fatta beslut som medför utfästelser om utgifter  för
kommande år.
Regeringen föreslås därför bemyndigas att under år
2003  ingå  ekonomiska  förpliktelser  i samband med
strålskyddsforskning    som,    inklusive   tidigare
åtaganden,  innebär  utgifter på högst  10  miljoner
kronor  under 2004, högst  7 miljoner  kronor  under
2005 och högst 4 miljoner kronor under 2006.
SSI är en central myndighet med ansvar för tillsyn
av joniserande  och  icke-joniserande strålning samt
beredskap mot kärntekniska  olyckor  och radioaktivt
nedfall.   För  ett  av  de  miljökvalitetsmål   som
riksdagen har  fastställt  -  Säker strålmiljö - har
regeringen  utsett Statens strålskyddsinstitut  till
ansvarig myndighet.
Regeringens bedömning är att myndigheten uppfyller
de mål som ställts och att myndigheten kan verka för
ett fortsatt gott strålskydd i samhället. SSI driver
sedan ett antal  år  en riksmätplats för joniserande
strålning.
Regeringen  föreslår  att  anslaget  för  år  2003
uppgår till 98 690 000 kr.

34:10 Statens kärnkraftinspektion:
Förvaltningskostnader


Anslaget disponeras för Statens kärnkraftinspektions
(SKI) verksamhet avseende tillsyn och förvaltning.

SKI:s verksamhet  finansieras  via avgifter enligt
förordningen  (1991:739)  om  vissa  avgifter   till
Statens   kärnkraftinspektion.  SKI  är  en  central
myndighet med  ansvar  för tillsyn av säkerheten och
det  fysiska skyddet vid  kärntekniska  anläggningar
samt ickespridningsfrågor. Verksamheten under första
halvåret  2001  präglades i viss utsträckning av det
svenska ordförandeskapet  i  EU  där SKI bidrog till
arbetet med att ta fram en utvärdering av säkerheten
vid     de     kärntekniska     anläggningarna     i
kandidatländerna. SKI har även tillsammans  med  SSI
under  2001  sammanställt den svenska rapporten till
den      andra     granskningskonferensen      under
kärnsäkerhetskonventionen.  Regeringens bedömning är
att myndigheten genom sitt tillsynsarbete verkar för
en hög säkerhet och skydd av hälsa och miljö.
Regeringen  föreslår  att  anslaget  för  år  2003
uppgår till 86 006 000 kr.

34:11 Statens kärnkraftinspektion:
Kärnsäkerhetsforskning


Anslaget   disponeras   för  SKI:s   kostnader   för
kärnsäkerhetsforskning.

För att ha goda förutsättningar  för planering och
genomförande   av  kärnsäkerhetsforskning   är   det
nödvändigt  att  kunna   fatta   beslut  som  medför
utfästelser om utgifter för kommande  år. Regeringen
föreslås  därför bemyndigas att under år  2003  ingå
ekonomiska     förpliktelser     i    samband    med
kärnsäkerhetsforskning   som   inklusive    tidigare
åtaganden  medför  utgifter  på  högst  17  miljoner
kronor  under  2004,  högst  8 miljoner kronor under
2005 och högst 2 miljoner kronor under 2006.
SKI     har     i     uppdrag    att    finansiera
forskningsverksamhet  inom  sitt  verksamhetsområde.
Denna  forskning  har  en   mycket   stor   roll   i
utvecklingen  av  tillsynsarbetet på myndigheten och
säkerheten vid de kärntekniska  anläggningarna.  Den
är   dessutom  ett  viktigt  led  i  den  nationella
kompetensförsörjningen    på   området.   Regeringen
föreslår  att  anslaget  för  år  2003  uppgår  till
70 895 000 kr.

Kärnavfallsfonden


Enligt  lagen  (1984:3)  om  kärnteknisk  verksamhet
(kärntekniklagen) är en innehavare av tillstånd till
kärnteknisk verksamhet skyldig  att  svara  för  att
allt  i verksamheten uppkommet kärnavfall och använt
kärnbränsle  hanteras och slutförvaras på ett säkert
sätt och att den  anläggning  i  vilken verksamheten
bedrivs avvecklas och rivs på ett säkert sätt, sedan
verksamheten har upphört (10 §).

Enligt   lagen  (1992:1537)  om  finansiering   av
framtida utgifter  för använt kärnbränsle m.m. skall
innehavaren  av  en  kärnkraftsreaktor  årligen,  så
länge reaktorn är i drift,  erlägga  en  avgift samt
ställa  säkerheter  till  staten för att säkerställa
att medel finns tillgängliga  för  de  kostnader för
hantering  och  slutförvaring  av använt kärnbränsle
och visst radioaktivt avfall, avveckling och rivning
av    reaktoranläggningar    och    forskning     på
kärnavfallsområdet.
Avgiftsmedlen   förvaltas   av   en  fond  benämnd
Kärnavfallsfonden.  Vid  utgången  av  år  2001  var
Kärnavfallsfondens  marknadsvärde  27  326  miljoner
kronor (24 589 miljoner kronor år 2000).

Utskottets ställningstagande

Utskottet   tillstyrker  regeringens  förslag   till
medelstilldelning och bemyndiganden.


34:12 Bidrag till Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut m.m.


Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avslår   motioner    (m,   fp)   om   minskad
anslagsnivå.

Propositionen

Sveriges meteorologiska  och  hydrologiska instituts
(SMHI:s)  uppdragsverksamhet  och   affärsverksamhet
finansieras med avgifter. Uppdragsverksamheten  sker
inom  ramen för SMHI:s myndighetsansvar men bekostas
med full kostnadstäckning av andra myndigheter.

Affärsverksamheten  2001  visar  en  minskning  av
omsättningen     med    två    procentenheter    och
rörelseresultatet är något sämre än föregående år.
SMHI:s infrastruktur  är av mycket stort värde för
många   intressenter   och   ibland   en   nödvändig
förutsättning    för    deras   verksamhet.    Några
myndigheter har därför genom avtal förbundit sig att
bidra till finansieringen  av  SMHI:s infrastruktur.
Regeringen  anför  att  de olika sektorernas  bidrag
till SMHI bör ses över i  takt  med  att  nya  avtal
tecknas eller när nuvarande avtal revideras, för att
säkerställa    erforderlig    kvalitet    i   SMHI:s
infrastruktur.
Målen för träffsäkerheten för varningstjänsten har
inte  helt  uppfyllts  under  året.  SMHI har lämnat
förslag  till  regeringen om kompletterande  metoder
för att följa upp  träffsäkerheten för varningar och
prognoser. SMHI kommer  att  fortsätta  att utveckla
system   och   mätmetoder   som   skall  ge  en  mer
rättvisande bild av träffsäkerheten.
SMHI   lämnade  2000  en  fördjupad  prövning   av
verksamheten  och  föreslog  i  utredningen att SMHI
ombildas   till   ett   av   staten  helägt   bolag.
Statskontoret  har  på  regeringens  uppdrag  utrett
SMHI:s framtida verksamhetsform och lämnade i början
av  år  2002  en  rapport  till   regeringen.  Efter
remissbehandling  av  Statskontorets  rapport  anser
regeringen att det för  närvarande  inte är aktuellt
med någon förändring av SMHI:s verksamhetsform.
Sammantaget innebär detta att regeringen  föreslår
att anslaget år 2003 uppgår till 211 584 000 kr.

Motionerna

Enligt  motionerna MJ315 (fp) yrkande 22 delvis  och
Fi232 (fp)  yrkande 21 delvis bör anslaget reduceras
med 50 000 000 kr.

I motion MJ444  (m)   anförs  att  SMHI  bör kunna
finansiera  en större del av verksamheten genom  att
ta ut användaravgifter  och  att anslaget därför bör
minskas med 20 000 000 kr (yrkande 5).

Utskottets ställningstagande

Som regeringen anfört disponeras  anslaget  av  SMHI
för  uppgifter  som är nödvändiga för att tillgodose
samhällets  behov   av   prognoser,   varningar  och
beredskap  samt för att utveckla den kompetens  SMHI
bygger upp i denna verksamhet.

Anslaget används  också  för  att  betala Sveriges
medlemsavgifter       i      de      internationella
organisationerna    EUMETSAT     (det     europeiska
satellitsamarbetet),  ECMWF (det europeiska  centret
för      medellånga     prognoser)      och      WMO
(Världsmeteorologiska organisationen).
Utskottet  tillstyrker  regeringens  förslag  till
medelstilldelning  och  avstyrker  motionerna  MJ315
(fp)  yrkande  22  delvis,  MJ444  (m) yrkande 5 och
Fi232  (fp)  yrkande  21  i  berörd  del  om   annan
medelstilldelning.

34:13 Information om klimatfrågor


Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avstyrker  en  motion   (m)  om  att avskaffa
anslaget.

Propositionen

Anslaget    disponeras    för    information     och
medvetandegörande  om  klimatfrågan  och  behovet av
klimatrelaterade åtgärder. Naturvårdsverket har fått
i  uppdrag  att  i  samverkan  med andra myndigheter
utveckla  och  ansvara  för  informationssatsningen.
Satsningen  är  treårig och påbörjades  under  2002.
Naturvårdsverket  har till regeringen lämnat förslag
om en plan för informationsinsatser för att begränsa
klimatpåverkan. Enligt planen utformas och genomförs
informationsinsatserna    i   bred   samverkan   med
myndigheter,   näringsliv,  kommuner,   skolor   och
utbildningsinstitutioner       samt       frivilliga
organisationer.  Centralt  i planen är att skapa  en
kommunikationsstrategi  som  syftar   till  att  öka
samhällets  och  den enskilde individens  engagemang
och   åtaganden.   Det    konkreta    arbetet    med
informationsinsatserna     har    påbörjats    genom
planerandet av en kampanj med  fokus  på information
riktad   till  allmänheten.  Kampanjen  kommer   att
genomföras  under  hösten 2002. Nätverksbyggande med
kommuner, företag och andra organisationer har också
påbörjats. Nästa steg som kommer att ske under våren
2003 utgörs av lokala aktiviteter.

Regeringen  föreslår  att  anslaget  för  år  2003
uppgår till 30 000 000 kr.

Motionen

Enligt motion MJ444  (m)  bör anslaget reduceras med
30 000 000 kr och avskaffas (yrkande 6). Information
om  klimatfrågor  bör ingå i  Naturvårdsverkets  och
sektorsmyndigheternas ordinarie verksamhet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer  med  regeringen  i att åtgärder
krävs  för att minska utsläppen av växthusgaser  för
att Sverige  skall  kunna uppnå sina klimatåtaganden
enligt klimatkonventionen  och  Kyotoprotokollet och
ha  en  god  beredskap för framtida  internationella
överenskommelser   om   utsläppsreduktioner.   En  i
sammanhanget      angelägen     åtgärd     är     en
informationssatsning.

Utskottet     tillstyrker      den      föreslagna
medelstilldelningen   och  avstyrker  därmed  motion
MJ444 (m) yrkande 6.

34:14 Stöd till klimatinvesteringar


Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avstyrker motioner om ökad  medelstilldelning
(kd), minskad medelstilldelning  (m,  fp) och
om  användningen  av  de anslagna medlen (c).
Utskottet    tillstyrker    förslaget    till
bemyndigande.

Propositionen

Anslaget      disponeras      för     stöd      till
klimatinvesteringar.  Av  anslaget   får   högst  15
miljoner   kronor   användas   till  administration,
information och utvärdering.

Regeringen   föreslår  att  riksdagen   bemyndigar
regeringen att under  år  2003  besluta om stöd till
klimatinvesteringar som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter om högst 100 miljoner  kronor  2004
och högst 200 miljoner kronor under 2005.
I  propositionen  Sveriges  klimatstrategi  (prop.
2001/02:55,  bet. 2001/02: MJU10, rskr. 2001/02:163)
föreslogs  ett   klimatinvesteringsprogram.   Därför
inrättades    2002    anslaget   34:14   Stöd   till
klimatinvesteringar.
Regeringen  föreslår  att  anslaget  för  år  2003
uppgår till 300 000 000 kronor.

Motionerna

Enligt motionerna MJ315 (fp)  yrkande  22 delvis och
Fi232 (fp) yrkande 21 delvis bör anslaget  reduceras
med   300 000 000  kr.  Motionärerna  motsätter  sig
riktade  stöd  till  klimatinvesteringar  och vill i
stället  ge  ökade resurser till biologisk mångfald,
internationellt samarbete och miljöforskning.

Enligt motion  MJ428 (c) bör riksdagen besluta att
inte          tillåta         användning          av
klimatinvesteringsprogrammen     till    annat    än
klimatåtgärder    (yrkande    3).    Medlen     till
klimatåtgärder  bör  inte  kunna användas till andra
åtgärder.  Förslaget  om  att  "kommunerna   bör  ha
möjlighet  att  i  vissa  fall  ta  med  åtgärder av
begränsad  omfattning  och av särskilt lokalt  eller
regionalt intresse och som  bidrar  till  att  uppnå
andra  miljömål  i klimatprogrammet" bör korrigeras.
Motionärerna anför  vidare  att  de  klimatpolitiska
programmen  inte  bör  låsas  fast med krav  på  att
generera arbetstillfällen (yrkande  4).  Miljönyttan
bör sättas i främsta rummet.
I  motion  MJ432  (kd)  anförs  att  det  svåraste
miljöproblem  vi står inför är klimatförändringarna.
Anslaget bör förstärkas  med  50 000 000 kr (yrkande
28 delvis). En mer kraftfull klimatpolitik föreslås.
Enligt motion MJ444 (m) bör anslaget  minskas  med
200  000 000 kr (yrkande 7). Anslaget påminner om de
misslyckade      lokala      investeringsprogrammen.
Motionärerna anslår inte medel  för den här typen av
klimatåtgärder eftersom motivering  för  hur  medlen
skall användas saknas.

Utskottets ställningstagande

I   propositionen   Sveriges  klimatstrategi  (prop.
2001/02:55, bet. 2001/02:  MJU10, rskr. 2001/02:163)
föreslogs ett klimatinvesteringsprogram,  och därför
inrättades   år   2002   anslaget  34:14  Stöd  till
klimatinvesteringar. Ett förslag till förordning för
klimatinvesteringsprogrammet     har     utarbetats.
Förslaget har meddelats Europeiska kommissionen  för
godkännande  utifrån  statsstödsaspekten. Regeringen
bedömer att Naturvårdsverket  kommer  att  kunna  ta
emot  ansökningar om bidrag till klimatinvesteringar
under år 2003.

Enligt  1  §  förslag  till förordning om statliga
bidrag     till    klimatinvesteringsprogram     kan
klimatinvesteringsprogrammen innehålla åtgärder inom
energi, avfalls- och transportområdena men även inom
andra sektorer  och  syfta  till  såväl minskning av
utsläppen av växthusgaser som energiomställning  och
besparing   av   energi.   Utskottet   anförde   vid
riksdagsbehandlingen  av  2002 års budgetproposition
beträffande användningen av  de  nu  aktuella medlen
att  bidrag  skall  kunna  sökas  av kommunerna  för
samlade  program med åtgärder som minskar  utsläppen
av  växthusgaser   (bet.   2001/02:MJU10   s.   30).
Programkravet  är  viktigt därför att det stimulerar
till   helhetssyn  och   samverkan.   Åtgärderna   i
klimatinvesteringsprogrammen  skall  i  första  hand
bedömas  utifrån kostnadseffektivitetskriteriet. Det
är viktigt  att  klimatmålet  kan uppnås till minsta
möjliga   kostnad  för  samhället.   Samverkan   och
helhetssyn skall prägla programmen.
Enligt  1   §   andra  stycket  i  den  föreslagna
förordningen  får  ett  klimatinvesteringsprogram  i
begränsad omfattning  innehålla åtgärder av särskild
regional eller lokal vikt  som bidrar till att uppnå
andra  av riksdagen beslutade  miljökvalitetsmål.  I
förra  årets   budgetproposition   (prop.  2001/02:1
utg.omr. 20 s. 63, bet. 2001/02:MJU1)  anfördes  att
kommunerna  bör ha möjlighet att i vissa fall ta med
åtgärder i klimatinvesteringsprogrammen  som  bidrar
till att uppnå andra miljökvalitetsmål. Tyngdpunkten
skall dock ligga på insatser för att nå klimatmålet.
Utskottet,          som          anser         att
klimatinvesteringsprogrammet   bör   utökas    under
innevarande  mandatperiod för att möjliggöra en ökad
takt   och   höjda   ambitioner   i   klimatarbetet,
tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning
under anslaget  och  avstyrker motionerna MJ315 (fp)
yrkande 22 i berörd del,  MJ428  (c) yrkandena 3 och
4, MJ432 (kd) yrkande 28 delvis, MJ444 (m) yrkande 7
och Fi232 (fp) yrkande 21 delvis om  tilldelning och
användning    av    medel.   Utskottet   tillstyrker
regeringens förslag till bemyndigande.

Politikområde Forskningspolitik
under utgiftsområde 20


26:1 Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande:
Förvaltningskostnader och 26:2 Forskningsrådet
för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning Tab


Utskottets förslag i korthet

Utskottet  tillstyrker   regeringens  förslag
till  medelstilldelning  under  anslagen  och
avstyrker  motioner  om att  miljöforskningen
bör  förstärkas  (c)  och   prioriteras  (m).
Utskottet     tillstyrker    förslag     till
bemyndigande.

Propositionen

Anslaget  26:1  disponeras  av  Forskningsrådet  för
miljö,   areella   näringar   och   samhällsbyggande
(Formas) för myndighetens förvaltningskostnader.

Regeringen  anser att  Formas  under  sitt  första
verksamhetsår  klarat   övergången   till   det  nya
finansieringssystemet  i det nya rådet och kommit  i
gång med verksamheten på  ett  effektivt sätt. Detta
innebär att regeringen föreslår  att  anslaget  26:1
Forskningsrådet  för  miljö,  areella  näringar  och
samhällsbyggande:  Förvaltningskostnader för år 2003
uppgår till 40 289 000 kr.
Anslag   26:2  används   för   rådets   viktigaste
ansvarsområden,  nämligen  miljöforskning, forskning
om    de    areella    näringarna,   forskning    om
samhällsbyggande samt forskning  för  en  ekologiskt
hållbar  utveckling.  Anslaget  disponeras för  stöd
till   forskning   och  forskningsinformation   inom
områdena miljö och samhällsbyggande.  För  forskning
om de areella näringarna finns inom utgiftsområde 23
anslaget  26:1  Forskningsrådet  för  miljö, areella
näringar   och   samhällsbyggande:   Forskning   och
samfinansierad forskning.
För  att  underlätta  planering,  upphandling  och
genomförande     av    forskningsprojekt    föreslås
regeringen   bemyndigas    att    ingå    ekonomiska
förpliktelser   som   inklusive  tidigare  åtaganden
medför utgifter på högst  250  miljoner kronor under
2004, 180 miljoner kronor under  2005  och  högst 56
miljoner kronor under 2006.
Under  åren  2001  och  2002  har  Formas beviljat
bidrag till stiftelsen Byggdok vars uppgift  är  att
göra  resultaten  från forskningen om bebyggelse och
samhällsplanering  tillgängliga  via  databaser  och
fulltextarkiv. Regeringen anser att ansvaret för ett
eventuellt fortsatt  statligt  stöd  till stiftelsen
Byggdok  bör  flyttas till Boverket. Av  detta  skäl
föreslår regeringen  att  3 miljoner kronor överförs
till Boverket för år 2003 för  stöd  till stiftelsen
Byggdok.
Sammantaget innebär detta att regeringen  föreslår
att anslaget 26:2 Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande: Forskning för år 2003
uppgår till 281 724 000 kr.

Motionerna

Enligt   motion   MJ262   (c)  bör  miljöforskningen
förstärkas (yrkande 2). För  att  stärka arbetet för
en hållbar utveckling krävs också en tydlig satsning
på  miljöforskningen.  Det  krävs inte  minst  ökade
resurser för undersökningar och  kontrollprogram för
att  kunna säkerställa att miljöskulden  inte  växer
till  följd   av   bristfälliga  miljösignaler  till
producenter och samhällsplanerare.

I  motion  MJ420  (m)   framhålls  vikten  av  att
prioritera   miljöforskning   och   miljöövervakning
(yrkande    6    delvis).    Till    de   offentliga
kärnuppgifterna  på miljöområdet hör miljöforskning,
miljöövervakning,    kalkning    och    ansvar   för
uppfyllandet   av   nationella  och  internationella
överenskommelser, såsom  klimatpolitiken.  På  dessa
statliga kärnområden måste staten ta sitt ansvar och
göra  klarare  prioriteringar och lämna åt marknaden
och de enskilda  medborgarna  att  lösa det de löser
bäst och koncentrera statens insatser  där  de  mest
behövs. Genom forskning och miljöövervakning tas  ny
kunskap  och  information  fram  som  gör  att såväl
företag som enskilda kan fatta relevanta beslut  och
på  ett  aktivt  sätt  välja  produkter  med  minsta
möjliga miljöpåverkan.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen  beslutade  efter  förslag  i  regeringens
ekonomiska     vårproposition     för     år    2001
(2000/01:MJU1y,  2000/01:FiU20,  rskr.  2000/01:288)
att forskningen vid Formas skulle förstärkas  med 80
miljoner kronor för år 2002 och 2003 och 90 miljoner
kronor  för  år  2004. Förstärkningen skall användas
till forskning om  biologisk  mångfald och forskning
till stöd för en ekologiskt hållbar utveckling.

Utskottet  ansluter  sig till regeringens  förslag
att engångsvis förstärka  anslaget  år  2003  med 10
miljoner  kronor för marin miljöforskning. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning
under anslagen och avstyrker därmed motionerna MJ262
(c) yrkande 2 och MJ420 (m) yrkande 6 i berörd del.
Reservationer



Utskottets    förslag    till   riksdagsbeslut   och
ställningstaganden     har    föranlett     följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag  till  riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.


1. Mark- och vattenkalkning (punkt 3)

av Jan Andersson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  framförs i reservation 1. Därmed  bifaller
riksdagen motion 2002/03:MJ368 yrkande 1 samt avslår
motion 2002/03:MJ426 yrkande 9.

Ställningstagande

Genom   långvarig   forskning   och   förslag   till
åtgärdsprogram     för    integrerad    mark-    och
vattenkalkning har Skogsstyrelsen visat att vi genom
markbehandling  med  kalk   och   aska  kan  åtgärda
försurningsproblemet  närmare  källan,  dvs.  i  den
försurande marken. Försurningen  kan  då motverkas i
särskilt         utsatta         områden         och
återhämtningsprocesserna        kan       påskyndas.
Åtgärdsprogrammet   visar  att  de  ekonomiska   och
miljömässiga vinsterna  blir störst under en tioårig
period    om    verksamheten   inriktas    mot    de
200 000-350 000  hektar   skogsmark   som   är  mest
försurade. Kostnaderna beräknas under perioden  till
60-75 miljoner kronor per år.

Stora  vinster kan också göras genom att integrera
kalkning  av   jordbruksmark   med  skogsmarks-  och
ytvattenskalkning.    Kalkning    högt     upp     i
vattensystemet  avgiftar stora delar av ekosystemet,
marken, markvattnet  och  alla de små vattendrag och
sjöar som inte kan kalkas med  dagens metoder. Detta
innebär att dagens kalkningsinsatser direkt i större
sjöar  och  vattendrag  kan reduceras  och  avslutas
tidigare. Detta bör ges regeringen till känna.

2. Mark- och vattenkalkning (punkt 3)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation  2.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2002/03:MJ426 yrkande 9 samt avslår
motion 2002/03:MJ368 yrkande 1.

Ställningstagande

Det  finns  fortfarande  många  försurade sjöar utan
fisk,   även   om   kalkningen  av  vattendrag   har
förbättrat  situationen.   Marken   i  vattendragens
tillrinningsområden   är   dock   fortfarande   sur,
särskilt  i sydvästra Sverige. Sådan  skogsmark  bör
därför   kalkas   tills   läget   förbättras.   Även
kalkningen  av  vattendrag  bör  fortsätta.  Man har
beräknat  att  kalkning  till en kostnad av en krona
ger  tre  kronor  tillbaka  i  ökade  intäkter  från
friluftsliv,  framför  allt när  det  gäller  fiske.
Detta bör ges regeringen till känna.


3. Betydelsen av miljöforskning (punkt 7)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation  3.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2002/03:MJ432 yrkande 22.

Ställningstagande

Jag anser att universiteten får för små basanslag.
Anslagen  bör  vara stora nog för universiteten  att
finansiera     den     långsiktiga      forskningen.
Uppföljningen av miljömålen måste anses tillhöra den
långsiktiga  forskningen.  I  dag måste medel  sökas
projektvis för miljömålsarbetet. Vi menar att det är
fel att betrakta miljömålen som projekt. Detta bör i
stället vara fortgående forskning.  Det  är  viktigt
att  forskningsanslagen  disponeras och fördelas  så
att  även  långsiktig forskning  kan  få  en  stabil
finansiering. Upprätthållandet och finansieringen av
de forskningsinstitut som finns är avgörande för att
kompetens inte  skall  gå  förlorad.  Det  är  också
nödvändigt  att  olika  forskningsinstansers  status
klargörs,   så   att   målmedveten   och  långsiktig
finansiering  av forskningen kan komma  till  stånd.
Detta bör ges regeringen till känna.
Särskilda yttranden



Utskottets  beredning   av   ärendet  har  föranlett
följande särskilda yttranden.  I rubriken anges inom
parentes  vilken  punkt  i utskottets  förslag  till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.


1. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-
och naturvård (punkt 1)

av  Per Westerberg (m),  Lars  Lindblad  (m)  och
Bengt-Anders Johansson (m).

Miljö- och  jordbruksutskottet har under beredningen
av detta betänkande  arbetat  under  förutsättningen
att     en     riksdagsmajoritet     bestående    av
socialdemokrater,        vänsterpartister        och
miljöpartister  den  4  december 2002 har fastställt
ekonomiska ramar för de olika  utgiftsområdena i den
statliga  budgeten  och  en  beräkning   av  statens
inkomster avseende 2003 samt beslutat om preliminära
utgiftstak för år 2004.

Moderata   samlingspartiet   har   i   parti-  och
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska   politiken   och  budgetpolitiken.   Ett
övergripande  mål för den ekonomiska  politiken  bör
vara  att  möjliggöra   ökad   tillväxt.   Då  måste
utgiftskvoten  sänkas.  För  detta  krävs  bl.a.  en
moderniserad  arbetsmarknad,  avregleringar,  sänkta
skatter   och  lägre  offentliga  utgifter.  Antalet
sjukskrivna  och  förtidspensionerade  måste minskas
genom att sjukvård och rehabilitering förbättras.
Våra   förslag   syftar   också   till  att  skapa
förutsättningar  för ett ekonomiskt, kulturellt  och
socialt  växande  Sverige.   Vi  vill  satsa  på  en
utbildning som ger alla större  möjligheter till ett
rikare liv. Genom en större enskild  sektor  och ett
starkare   civilt  samhälle  kan  både  företag  och
människor växa.  Ännu  fler  kan  komma  in  på  den
ordinarie  arbetsmarknaden.  Den  sociala tryggheten
ökar också i andra bemärkelser genom  att  hushållen
får  en  större  ekonomisk självständighet. Friheten
att  välja  bidrar både  till  mångfald,  en  bättre
kvalitet och en större trygghet.
De enskilda  människorna får ett större inflytande
över sina liv.
Vi  har föreslagit  en  långtgående  växling  från
subventioner     och    bidrag    till    omfattande
skattesänkningar   för   alla,   främst   låg-   och
medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor
som är i störst behov av gemensamma insatser och som
har små eller inga möjligheter  att påverka sin egen
situation. Vi slår också fast att det allmänna skall
tillföras resurser för att på ett tillfredsställande
sätt  kunna genomföra de uppgifter  som  måste  vara
gemensamma.  Avsevärda  resurser tillförs  t.ex. för
att  bryta  den ökade sjukfrånvaron  och  de  ökande
förtidspensioneringarna.
Vårt budgetalternativ  -  med  våra  förslag  till
utgiftstak,           anslagsfördelning          och
skatteförändringar - bör  ses som en helhet där inte
någon eller några delar kan  brytas ut och behandlas
isolerat från de andra. Då riksdagens  majoritet den
4   december   beslutat   om   ramar  för  de  olika
utgiftsområdena   i  enlighet  med  finansutskottets
förslag och därmed  väljer  en  annan  inriktning av
poltiken, deltar vi inte i det nu aktuella  beslutet
om anslagsfördelning inom utgiftsområde 20.
Till de offentliga kärnuppgifterna på miljöområdet
hör  miljöforskning, miljöövervakning, kalkning  och
ansvar    för   uppfyllandet   av   nationella   och
internationella     överenskommelser,    om    t.ex.
klimatpolitiken. På dessa  statliga  kärnområden bör
staten ta sitt ansvar. Det handlar till  stor del om
att göra en klarare prioritering, lämna åt marknaden
och  de  enskilda medborgarna att lösa det de  löser
bäst och koncentrera  statens  insatser  där de mest
behövs. Staten har en viktig uppgift när det  gäller
att övervaka att marknadsaktörer och konsumenter har
tillgång   till   objektiv,   korrekt   och   saklig
miljöinformation.
Miljöstyrningsrådet är en viktig kompetensbank och
pådrivare  i  näringslivets  frivilliga miljöarbete.
Verksamheten fungerar väl och  det  är olyckligt att
statliga  medel  saknas  till verksamheten  i  årets
budget.  Vi  anser  att  Miljöstyrningsrådet   också
fortsättningsvis  bör  finansieras  med  staten  som
delfinansiär.
Vi  anser  att  anslaget 34:1 Naturvårdsverket bör
minskas  med  2 500 000   kr.  Naturvårdsverket  får
enligt regeringens förslag  ett  utökat  ansvar  för
miljömålsarbetet  samt för att informera om de stora
rovdjuren. Vi anser  att  dessa  ansvarsområden ryms
inom ramen för Naturvårdsverkets normala verksamhet,
och   de   bör  därför  inte  leda  till  ett   ökat
anslagsbehov  för myndigheten. De av  oss föreslagna
besparingarna  på  andra  anslag  medför  också  att
budgetmedel    kan     sparas     i     myndighetens
administration.
Anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald  bör
enligt  vår  uppfattning  minskas med 133 193 000 kr
jämfört  med utskottets förslag.  Det  är  dags  att
införa en  ny  modell för arbetet med att bevara den
biologiska  mångfalden.   En   ökad   andel  av  den
skyddsvärda  markarealen  bör  skyddas  genom   s.k.
skötselkontrakt.  Därmed minskar behovet av att köpa
in skyddsvärd mark,  samtidigt  som bevarandearbetet
blir mer effektivt.
Vi   anser   att   anslaget   34:4  Sanering   och
återställning av förorenade områden  bör minskas med
214 215 000   kr   jämfört   med  utskottsförslaget.
Regeringen föreslår en höjning för år 2003. Anslaget
höjdes  kraftigt  redan  år  2002,   trots  tidigare
svårigheter med att utnyttja budgeten  fullt  ut. Vi
anser   att  riskbedömningar  av  saneringsobjektens
farlighet  för människa och miljö bör styra i vilken
ordningsföljd  och  i  vilken  takt saneringsarbetet
skall     genomföras.     En     åtgärdsplan     för
saneringsarbetet bör redovisas.
Vidare  bör  anslaget 34:12 Bidrag  till  Sveriges
meteorologiska  och   hydrologiska   institut   m.m.
minskas  med  20 000 000  kr.  SMHI  bör  enligt vår
uppfattning  kunna  finansiera  en  större  del   av
verksamheten genom att ta ut användaravgifter.
Anslaget  34:13  Information  om  klimatfrågor bör
minskas  med  30 000 000  kr.  Vi  anser  att  denna
information   bör   ingå   i  Naturvårdsverkets  och
sektorsmyndigheternas ordinarie verksamhet. Anslaget
34:14 Stöd till klimatinvesteringar  påminner  om de
misslyckade  lokala  investeringsprogrammen  och bör
minskas med 200 000 000 kr. Vi anslår 100 000 000 kr
som   kan   användas   till   stimulansåtgärder  för
utveckling av miljövänlig teknik på klimatområdet.
Vi anser att fiske och fiskevatten  är  en  resurs
och  ett  produktionsmedel  som kan nyttjas på olika
sätt. Liksom för andra areella  näringar  finns  ett
delat  ansvar  mellan  staten och de enskilda ägarna
för att resursen skall kunna nyttjas långsiktigt och
uthålligt.   Staten  har  bl.a.   ansvar   för   den
övergripande miljövården  genom  att se till att det
finns resurser för t.ex. kalkning  mot försurningen.
När  det  gäller  drift och skötsel bör  fiskevatten
dock jämställas med  andra  produktionsmedel, vilket
betyder  att ansvaret för nyttjande  av  fisket  och
fiskevattnet bör ligga på dess ägare.
Enligt budgetpropositionen  avser  regeringen  att
stödja   ett   särskilt   kemikaliesekretariat   som
inrättas  av  ideella natur- och miljöorganisationer
med   uppgift   att    bl.a.    sprida   information
internationellt  om  den  svenska kemikaliestrategin
och skapa genomslag för strategin  både  inom EU och
globalt.  Vi  anser att det är olämpligt att  staten
förser ideella organisationer med öronmärkta medel.

2. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-
och naturvård (punkt 1)

av Anita Brodén (fp) och Marie Wahlgren (fp).

Folkpartiet liberalernas  budgetförslag  för år 2003
innebär  i  sina huvuddrag sänkta skatter på  arbete
och  företagande   som  syftar  till  att  uppnå  en
långsiktig och uthållig  tillväxt.  Det syftar också
till   en  mera  rättvis  skattepolitik  för   bl.a.
barnfamiljer.   Våra  utgiftsökningar  avser  främst
bistånd, utbildning,  vård och omsorg, förbättringar
för   handikappade,  åtgärder   mot   ohälsan   samt
satsningar på miljö och rättssäkerhet.

Vårt  förslag till utgiftsram för utgiftsområde 20
har emellertid  avslagits  i budgetprocessens första
steg. Då Folkpartiets budgetförslag  är en helhet är
det  inte  meningsfullt att delta i fördelningen  på
anslag  inom   utgiftsområde   20.  I  det  följande
redovisas   i  sammanfattning  innehållet   i   vårt
budgetförslag för utgiftsområde 20.
Folkpartiets   grundsyn   är  att  man  även  inom
miljöområdet  bör undvika riktade  stödåtgärder  som
ofta leder till  byråkratiska  regler  och felaktiga
beslut.   Vi   motsätter   oss   riktade  stöd  till
klimatinvesteringar och föreslår därför att anslaget
34:14  Stöd  till  klimatinvesteringar  minskas  med
300 000 000 kr och upphör.
I stället bör man  arbeta  med  den utgångspunkten
att förorenaren betalar. Vi vill ta  initiativ  till
en   djupgående  analys  av  vilka  organisatoriska,
legala  och  ekonomiska  förändringar som behövs för
att  samhället bättre skall  kunna  hantera  hållbar
utveckling.    Vi    föreslår    därför    att    en
hållbarhetskommission  tillsätts.  Denna bör ha till
uppgift  att  se  över  vilka effektiviseringar  och
moderniseringar av samhällets  regelverk,  styrmedel
och   upplysningsverksamhet   som   behöver   göras.
Kommissionen  bör vidare samråda med näringsliv  och
opinionsbildande organisationer för att finna former
för hur strävandena  mot  en  hållbar utveckling kan
integreras    och    hur    samhällets   behov    av
utvecklingsinsatser bäst organiseras.
Vi anser att anslaget 34:3  Åtgärder för biologisk
mångfald  bör  förstärkas med 43 000 000  kr  utöver
utskottets  förslag   för   att   ge   fler  områden
kvalificerat skydd som naturreservat.
Utskottets majoritet har beslutat att öka anslaget
34:4   Sanering   och  återställning  av  förorenade
områden med 21 000 000  kr  jämfört  med regeringens
förslag. Enligt vår uppfattning bör anslaget minskas
med motsvarande belopp.
Anslaget  34:5  Miljöforskning bör förstärkas  med
20 00 000 kr. Dessa  medel bör bl.a. användas av den
föreslagna  hållbarhetskommissionen   för  angelägna
utredningar     och    kortare    forskningsuppdrag.
Miljöforskningen  är  för oss av allra största vikt.
Den liberala forskningspolitiken  inom  miljöområdet
skiljer sig inte från de grundpelare vi har på andra
forskningsområden.   Vi   anser   att  den  enskilda
forskarens  fria  ställning bör stärkas.  Endast  då
vågar man komma med  obehagliga  sanningar. Detta är
ett av skälen till att vi vill öka fakultetsanslagen
till  våra  universitet.  Vi  vill också  ha  större
resurser   till   det  internationella   samarbetet.
Folkpartiet  anser att  Sverige  aktivt  bör  stödja
internationell  miljösamverkan  och  att detta också
bör avspegla sig i aktiv handling. SMHI  kan  enligt
vår  uppfattning  finansiera  en  ökad  andel av sin
verksamhet via intäkter, och vi föreslår  därför att
anslaget  34:12  Bidrag till Sveriges meteorologiska
och   hydrologiska   institut   m.m.   minskas   med
50 000 000 kr.
Vidare   bör   anslaget    34:7    Internationellt
miljösamarbete  ökas med 10 000 000 kr  för  att  ge
ökade resurser till  det internationella samarbetet.
Folkpartiet anser att  det  är  av yttersta vikt att
Sverige aktivt stöder internationell miljösamverkan.
Detta bör också avspegla sig i aktiv handling.

3. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-
och naturvård (punkt 1)

av Sven Gunnar Persson (kd).

Kristdemokraterna har i parti- och  kommittémotioner
förordat  en  annan  inriktning  av  den  ekonomiska
politiken och budgetpolitiken än den regeringen  och
dess stödpartier föreslår.

Kristdemokraternas  budgetalternativ  tar sikte på
att       långsiktigt       förbättra       Sveriges
tillväxtförutsättningar  genom strukturella reformer
för  minskad  ohälsa,  förbättrad  lönebildning  och
strategiska skattesänkningar på arbete och sparande.
Därigenom    skapas    förutsättningar    för    att
sysselsättningen  skall  kunna   öka   i   en  sådan
utsträckning att välfärden tryggas för alla.
Det  handlar  bl.a. om arbetsmarknaden, som  måste
göras  mer flexibel  och  där  den  kraftigt  ökande
sjukfrånvaron   måste   mötas   med   en  förbättrad
arbetsmiljö  och  rehabilitering.  Det  handlar   om
skatterna  på  arbete  och  företagande,  som  måste
sänkas   och   på   sikt  anpassas  till  omvärldens
betydligt  lägre skattetryck.  Det  handlar  om  det
svenska  konkurrenstrycket,  som  måste  förbättras.
Vidare måste  den offentliga sektorn förnyas för att
bättre  möta  konsumenternas/brukarnas   behov   och
bättre  tillvarata  personalens kompetens och idéer.
Dessutom  måste  valfriheten  inom  familjepolitiken
öka,  rättsväsendet   återupprättas,  pensionärernas
ekonomiska  situation  stärkas  och  infrastrukturen
förbättras.
Målet med våra reformer  på  dessa  områden är att
skapa  förutsättningar  för en uthållig tillväxt  på
åtminstone   3   %  över  en  konjunkturcykel,   där
sysselsättningen kan  öka  utan  att inflationen tar
fart, där den enskildes valfrihet, personliga ansvar
och  välfärd  kan öka utan politisk  detaljstyrning,
där den offentliga  sektorn kan vitaliseras och möta
ökande behov utan att jagas av krympande skattebaser
och    där    statens    finanser     blir    mindre
konjunkturkänsliga.
Riksdagsmajoriteten       -      bestående      av
socialdemokrater,        vänsterpartister        och
miljöpartister - har nu genom förslag till ramar för
de olika utgiftsområdena samt beräkningen av statens
inkomster ställt sig bakom  en  annan  inriktning av
politiken i det första rambeslutet om statsbudgeten.
Därför  redovisar  vi i detta särskilda yttrande  (i
stället för i en reservation) den del av vår politik
som rör utgiftsområde  20 och som vi skulle ha yrkat
bifall till om vårt förslag  till  ramar hade vunnit
riksdagens bifall i den första beslutsomgången.
För  att minska försurningen av sjöar,  vattendrag
och mark  krävs utsläppsminskningar från trafik- och
energisektorn m.m. De vatten och marker som redan är
drabbade  av   försurning  måste  återställas  genom
omfattande  kalkningsinsatser.   För  detta  ändamål
avsätter  vi  30 000 000  kr  på  ett  nytt  anslag,
Skogsmarkskalkning.
Vi  föreslår  en långsammare ökningstakt  när  det
gäller anslagen 34:1 Naturvårdsverket, 34:3 Åtgärder
för  biologisk  mångfald  samt   34:4  Sanering  och
återställning av  förorenade områden och förordar en
minskning   med  20 000 000   kr,   157 000 000   kr
respektive 21 000 000 kr i jämförelse med utskottets
förslag.
Det  svåraste   miljöproblem   vi  står  inför  är
klimatförändringarna.     För     en    kraftfullare
klimatpolitik   bör   anslaget   34:14   Stöd   till
klimatinvesteringar  förstärkas  med 50 000 000  kr.
Det  är också viktigt att reglerna  som  styr  detta
anslag  är  strikt fokuserade på åtgärder som direkt
går att hänföra till minskningar av växthusgaser.

4. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-
och naturvård (punkt 1)

av Jan Andersson (c).

Den  4 december  2002  beslöt  riksdagens  majoritet
bestående  av socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister  att  fastställa ekonomiska ramar för
de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och
en beräkning av statens  inkomster avseende år 2003.
Jag  väljer  att  i ett särskilt  yttrande  redovisa
Centerpartiets politik  som berör utgiftsområde 20 i
den statliga budgeten.

Medel till ideella organisationer  verksamma  inom
natur-  och  kulturmiljöområdet  inom  anslaget 34:2
Miljöövervakning  m.m. bör räknas upp med  5 000 000
kr. Det är enligt vår  uppfattning nödvändigt att ta
till vara det engagemang som redan finns i verksamma
organisationer.   Ersättningen   till   de   ideella
krafterna är blygsam  jämfört med vad tjänstemän och
konsulter kostar.
Anslaget 34:3 Åtgärder  för biologisk mångfald bör
minskas med 100 000 000 kr.  Centerpartiet  förordar
en   annan   modell   för  bevarande  av  skyddsvärd
skogsmark.
Vi   anser   att  anslaget   34:4   Sanering   och
återställning av  förorenade  områden bör förstärkas
med  20 000 000  kr.  Medel  till  sanering   behövs
särskilt   till  stöd  för  de  småföretag  som  vid
övertagande  av  markområden  blir saneringsskyldiga
för tidigare verksamheters miljöförstöring.
Anslaget 34:5 Miljöforskning  bör  förstärkas  med
ytterligare 10 000 000 kr. Anslaget bör användas för
att   ta   fram   en   heltäckande  forsknings-  och
aktionsplan för Östersjöns miljö. Centerpartiet vill
även via stöd till forskningen  främja  utvecklingen
av fordon som körs med alternativa bränslen. För att
stärka  arbetet för en hållbar utveckling  krävs  en
tydlig satsning  på miljöforskningen. Ökade resurser
krävs för undersökningar och kontrollprogram för att
kunna säkerställa  att  miljöskulden inte växer till
följd av bristfälliga miljösignaler till producenter
och samhällsplanerare.
Vi  anser  vidare att klimatinvesteringsprogrammen
inte bör få användas  till  annat än klimatåtgärder.
Förslaget om att "kommunerna  bör ha möjlighet att i
vissa  fall  ta med åtgärder av begräsad  omfattning
och av särskilt  lokalt eller regionalt intresse och
som  bidrar  till  att   uppnå   andra   miljömål  i
klimatprogrammet"    bör   korrigeras.   De   lokala
investeringsprogrammen (LIP) låstes fast med krav på
att generera arbetstillfällen.  Vi  anser  att detta
inte  får  ske  med  de  klimatpolitiska programmen.
Miljönyttan måste sättas i främsta rummet.
Enligt vår uppfattning bör  50 000 000 kr avsättas
till     en    miljöfond    för    kostnadseffektiva
investeringar.   Krav   på   rening   av  exempelvis
kväveoxidutsläpp   från   en  svensk  industri   kan
antingen  genomföras  som  en   investering  av  den
aktuella  industrin  eller  genom  att   motsvarande
investeringsbelopp  läggs  i  en  miljöfond som  kan
användas   mer  kostnadseffektivt  på  andra   sidan
Östersjön.
Vi anser vidare  att 353 000 000 kr bör öronmärkas
för miljöbistånd. Det krävs omfattande insatser inom
jord-     och     skogsbruk,     livsmedels-     och
landsbygdsutveckling.
Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag


Proposition 2002/03:1 utgiftsområde
20 Allmän miljö- och naturvård

Regeringen (Miljödepartementet) har föreslagit
1.  att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2003,    i    fråga    om    ramanslaget    34:2
Miljöövervakning    m.m.,    ingå     ekonomiska
förpliktelser    i    samband   med   planering,
upphandling och genomförande av miljöövervakning
som   inklusive   tidigare   åtaganden   innebär
utgifter  på högst 60 000 000  kronor  under  år
2004, högst  40 000 000 kronor under år 2005 och
högst 30 000 000  kronor  under år 2006 (avsnitt
3.8.2),
2.
3. att riksdagen bemyndigar regeringen  att under år
2003,    i    fråga    om    ramanslaget    34:2
Miljöövervakning     m.m.,    ingå    ekonomiska
förpliktelser i samband  med  bilavgasverksamhet
som   inklusive   tidigare   åtaganden   innebär
utgifter  på  högst 16 000 000 kronor  under  år
2004 och högst  16 000 000  kronor under år 2005
(avsnitt 3.8.2),
4.
5.  att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2003, i fråga om ramanslaget  34:3  Åtgärder för
biologisk      mångfald,     ingå     ekonomiska
förpliktelser i  samband  med  förvärv  av eller
intrångsersättning   i   ur   naturvårdssynpunkt
värdefulla  naturområden som inklusive  tidigare
åtaganden innebär  utgifter på högst 120 000 000
kronor under år 2004 (avsnitt 3.8.3),
6.
7.  att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2003, i fråga om ramanslaget  34:4  Sanering och
återställning   av   förorenade  områden,   ingå
ekonomiska   förpliktelser    i    samband   med
genomförande av saneringsinsatser, som inklusive
tidigare  åtaganden  innebär utgifter  på  högst
175 000 000   kronor  under   år   2004,   högst
300 000 000  kronor  under  år  2005  och  högst
125 000 000  kronor   under   år  2006  (avsnitt
3.8.4),
8.
9.  att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2003,    i    fråga    om    ramanslaget    34:5
Miljöforskning, ingå ekonomiska förpliktelser  i
samband    med    planering,   upphandling   och
genomförande av forskningsprojekt  som inklusive
tidigare  åtaganden  innebär utgifter  på  högst
30 000 000   kronor   under   år   2004,   högst
20 000 000  kronor  under   år  2005  och  högst
15 000 000 kronor under år 2006 (avsnitt 3.8.5),
10.
11. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2003,  i  fråga  om  ramanslaget   34:9  Statens
strålskyddsinstitut,       ingå       ekonomiska
förpliktelser i samband med strålskyddsforskning
som   inklusive   tidigare   åtaganden   innebär
utgifter  på  högst  10 000 000 kronor under  år
2004, högst 7 000 000  kronor  under år 2005 och
högst  4 000 000 kronor under år  2006  (avsnitt
3.8.9),
12.
13. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2003,  i  fråga  om  ramanslaget  34:11  Statens
kärnkraftinspektion:     Kärnsäkerhetsforskning,
ingå  ekonomiska  förpliktelser  i  samband  med
kärnsäkerhetsforskning  som  inklusive  tidigare
åtaganden  innebär  utgifter på högst 17 000 000
kronor  under år 2004,  högst  8 000 000  kronor
under år  2005  och högst 2 000 000 kronor under
år 2006 (avsnitt 3.8.11),
14.
15. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2003, i fråga om  ramanslaget  34:14  Stöd  till
klimatinvesteringar,       ingå       ekonomiska
förpliktelser i samband med beslut om stöd  till
klimatinvesteringar   som   inklusive   tidigare
åtaganden  innebär utgifter på högst 100 000 000
kronor  under  år  2004  och  högst  200 000 000
kronor under år 2005 (avsnitt 3.8.15),
16.
17. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2003,    i    fråga    om    ramanslaget    26:2
Forskningsrådet  för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande:   Forskning,  ingå  ekonomiska
förpliktelser   i   samband    med    planering,
upphandling       och       genomförande      av
forskningsprojekt    som   inklusive    tidigare
åtaganden innebär utgifter  på högst 250 000 000
kronor  under år 2004, högst 180 000 000  kronor
under år  2005 och högst 56 000 000 kronor under
år 2006 (avsnitt 4.1.2),
18.
19.
att  riksdagen   för   budgetåret  2003  anvisar
anslagen under utgiftsområde  20  Allmän  miljö-
och naturvård enligt följande uppställning:
20.
Forskningspolitik

26:1   Forskningsrådet   för   miljö,   areella  näringar   och
samhällsbyggande: Förvaltningskostnader;  ramanslag;
40 289 000 kr,

26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande:  Forskning; ramanslag; 281 724 000
kr.

Miljöpolitik

34:1 Naturvårdsverket; ramanslag; 313 890 000 kr,

34:2 Miljöövervakning  m.m.;  ramanslag; 210 958 000
kr,

34:3  Åtgärder  för  biologisk mångfald;  ramanslag;
987 908 000 kr,

34:4 Sanering   och  återställning   av   förorenade
områden; ramanslag;
439 770 000 kr,

34:5 Miljöforskning; ramanslag; 82 743 000 kr,

34:6 Kemikalieinspektionen;  ramanslag;  102 184 000
kr,

34:7   Internationellt   miljösamarbete;  ramanslag;
66 434 000 kr,

34:8   Stockholms   internationella   miljöinstitut;
obetecknat anslag; 12 000 000
kr,

34:9    Statens   strålskyddsinstitut;    ramanslag;
98 690 000 kr,

34:10 Statens      kärnkraftinspektion:
Förvaltningskostnader; ramanslag;
86 006 000 kr,

34:11 Statens      kärnkraftinspektion:
Kärnsäkerhetsforskning; ramanslag ;70 895 000 kr,

34:12   Bidrag  till  Sveriges  meteorologiska   och
hydrologiska institut m.m.;
ramanslag; 211 584 000 kr,

34:13  Information   om   klimatfrågor;   ramanslag;
30 000 000 kr,

34:14   Stöd  till  klimatinvesteringar;  ramanslag;
300 000 000 kr.

Motionerna


2002/03:Fi230 av Britt Bohlin m.fl. (s, v, mp):

9.  Riksdagen   anvisar  med  följande  ändringar  i
förhållande  till   regeringens  förslag  anslagen
under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
enligt uppställning:

Anslag       Regeringens       förslag
Anslagsförändring

tkr    tkr
34:3   Åtgärder för biologisk
mångfald 987 908  7 000
34:4  Sanering och återställning av
förorenade områden    439 770 21 000

2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

21.1. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagen
under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
samt  utgiftsområde  23 Jord- och skogsbruk, fiske
med anslutande näringar enligt uppställning:

Anslag        Regeringens   förslag
Anslagsförändring

tkr    tkr
34:3   Åtgärder för biologisk
mångfald 987 908 50 000
34:5  Miljöforskning         82 743 20 000
34:7  Internationellt miljösamarbete66 434       10 000
34:12 Bidrag till Sveriges meteoro-
logiska och hydrologiska
institut 211 584            - 50 000
34:14 Stöd till klimatinvesteringar300 000    - 300 000

2002/03:MJ262 av Kerstin Lundgren (c):

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att  förstärka
miljöforskningen.

2002/03:MJ269 av Per Westerberg m.fl. (m):

1.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om resurser till
kalkning.

2002/03:MJ273 av Patrik Norinder (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad    i    motionen    anförs   om   ett   särskilt
kemikaliesekretariat.

2002/03:MJ315 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

22. Riksdagen anvisar till  utgiftsområde  20 Allmän
miljö-  och  naturvård  med  följande ändringar  i
förhållande till regeringens förslag:

Anslag                     Regeringens                förslag
Anslagsförändring

tkr                 tkr
34:3   Åtgärder för biologisk
mångfald 987 908 50 000
34:5  Miljöforskning         82 743 20 000
34:7  Internationellt miljösamarbete66 434       10 000
34:12 Bidrag till Sveriges meteoro-
logiska och hydrologiska
institut 211 584            - 50 000
34:14 Stöd till klimatinvesteringar300 000    - 300 000

2002/03:MJ368 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet och värdet
av en integrerad mark- och vattenkalkning.

2.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen  anförs  om  anslagen  till
kalkningsverksamheten.

3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad   i  motionen  anförs  om  den  stora
samhällsnytta som kalkningsverksamheten utgör.

2002/03:MJ404 av Kenneth Johansson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs  om  att  staten  bör  ta  ett
särskilt   finansieringsansvar  för  att  möjliggöra
efterbehandling  av  gruvavfall  från Falu gruva och
vissa  andra  av äldre gruvdrift förorenade  områden
som är kostsamma att åtgärda.

2002/03:MJ415 av Sven-Erik Österberg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen  anförs  om  behovet av fortsatt stöd
för att bekämpa myggplågan i Tärnsjö.

2002/03:MJ420 av Per Westerberg m.fl. (m):

6.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om vikten av att
prioritera miljöforskning och miljöövervakning.

2002/03:MJ426 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om kalkning av vatten
och skog.

2002/03:MJ428 av Maud Olofsson m.fl. (c):

3. Riksdagen beslutar att inte tillåta användning av
klimatinvesteringsprogrammen    till    annat   än
klimatåtgärder.

4.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs om att inte låsa fast
de  klimatpolitiska programmen  med  krav  på  att
generera arbetstillfällen.

20. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om uppräkning  av
anslag till ideella organisationer  verksamma inom
natur- och kulturmiljöområden.

23.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att inrätta en
miljöfond för kostnadseffektiva investeringar.

52. Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad i motionen anförs om att öronmärka 353
miljoner kronor för miljöbistånd.

2002/03:MJ432 av Alf Svensson m.fl. (kd):

22. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs om betydelsen  av
miljöforskning.

28.  Riksdagen  anvisar  med  följande  ändringar  i
förhållande  till  regeringens   förslag  anslagen
under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
enligt uppställning:

Anslag        Regeringens   förslag
Anslagsförändring

tkr    tkr
34:1   Naturvårdsverket      313 890            - 20 000
34:3  Åtgärder för biologisk
mångfald 987 908           - 150 000
34:14 Stöd till klimatinvesteringar300 000       50 000
Nytt  Skogsmarkskalkning          0 30 000

2002/03:MJ443 av Jan Andersson m.fl. (c):

Riksdagen   anvisar   med   följande   ändringar   i
förhållande  till regeringens förslag anslagen under
utgiftsområde  20 Allmän miljö- och naturvård enligt
följande uppställning:

Anslag        Regeringens   förslag
Anslagsförändring

tkr    tkr
34:2   Miljöövervakning m.m. 210 958  5 000
34:3  Åtgärder för biologisk
mångfald 987 908           - 100 000
34:4  Sanering och återställning av
förorenade områden    439 770 20 000
34:5  Miljöforskning         82 743 10 000
Nytt  Miljöfond för kostnads-     0
effektiva investeringar       50 000
Nytt  Miljöbistånd   0             353 000

2002/03:MJ444 av Per Westerberg m.fl. (m):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad i motionen anförs om fortsatt  statlig
delfinansiering av Miljöstyrningsrådet.

2. Riksdagen  anvisar för budgetåret 2003 i enlighet
med vad som anförs  i  motionen till utgiftsområde
20  anslaget 34:1 Statens  naturvårdsverk  311 390
000 kr.

3. Riksdagen  anvisar för budgetåret 2003 i enlighet
med vad som anförs  i  motionen till utgiftsområde
20 anslaget 34:3 Åtgärder  för  biologisk mångfald
861 715 000 kr.

4. Riksdagen anvisar för budgetåret  2003 i enlighet
med  vad  som anförs i motionen till utgiftsområde
20 anslaget  34:4  Sanering  av förorenade områden
246 555 000 kr.

5. Riksdagen anvisar för budgetåret  2003 i enlighet
med  vad  som anförs i motionen till utgiftsområde
20 anslaget 34:12 Bidrag till SMHI för år 2003 191
584 000 kr.

6. Riksdagen  beslutar att avskaffa utgiftsområde 20
anslaget  34:13   Information  om  klimatfrågor  i
enlighet med vad som anförs i motionen.

7. Riksdagen anvisar  för budgetåret 2003 i enlighet
med vad som anförs i  motionen  till utgiftsområde
20  anslaget  34:14  Stöd till klimatinvesteringar
för år 2003 100 000 000 kr.

2002/03:Bo265 av Dan Kihlström m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  vikten  av att
marksaneringsmedel garanteras långsiktigt.


Bilaga 2

Förslag  till  beslut  om anslag inom utgiftsområde  20  Allmän
miljö- och naturvård

Utskottets  förslag överensstämmer  med  regeringens
förslag till  anslags-fördelning  utom  såvitt avser
anslag 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald och 34:4
Sanering  och  återställning av förorenade  områden.
Utskottet föreslår  att  nämnda  anslag  höjs  med 7
miljoner  respektive  21 miljoner kronor jämfört med
regeringens förslag.

1 000-tal kronor
-----------------------------------------------------------
Politikområde      Utskottets
Anslag
förslag
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
26 Forskningspolitik
-----------------------------------------------------------
1  Forskningsrådet för miljö, areella näringar      40 289
och samhällsbyggande: Förvaltningskostnader
(ram)
-----------------------------------------------------------
2  Forskningsrådet för miljö, areella näringar     281 724
och samhällsbyggande: Forskning (ram)
-----------------------------------------------------------
----------------------------------------------
34 Miljöpolitik
-----------------------------------------------------------
1  Naturvårdsverket (ram)             313 890
-----------------------------------------------------------
2  Miljöövervakning m.m. (ram)        210 958
-----------------------------------------------------------
3  Åtgärder för biologisk mångfald (ram)           994 908
-----------------------------------------------------------
4  Sanering och återställning av förorenade        460 770
områden (ram)
-----------------------------------------------------------
5  Miljöforskning (ram)   82 743
-----------------------------------------------------------
6  Kemikalieinspektionen (ram)        102 184
-----------------------------------------------------------
7  Internationellt miljösamarbete (ram)             66 434
-----------------------------------------------------------
8  Stockholms internationella miljöinstitut         12 000
(obet.)
-----------------------------------------------------------
9  Statens strålskyddsinstitut (ram)   98 690
-----------------------------------------------------------
10 Statens kärnkraftinspektion:        86 006
Förvaltningskostnader (ram)
-----------------------------------------------------------
11 Statens kärnkraftinspektion:        70 895
Kärnsäkerhetsforskning (ram)
-----------------------------------------------------------
12 Bidrag till Sveriges meteorologiska och         211 584
hydrologiska institut m.m. (ram)
-----------------------------------------------------------
13 Information om klimatfrågor (ram)   30 000
-----------------------------------------------------------
14 Stöd till klimatinvesteringar (ram)             300 000
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet         3 363 075
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------


Bilaga 3

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2003 inom
utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård

Belopp i 1 000-tal kronor
-------------------------------------------------------------------------------
|            |      |         |        |        |        |        |      |
|            |      |         |        |        |        |        |      |
|Anslag      |Anslags-|Regeringens|    |        |        |        |      |
|            |typ   | förslag |(s, v, mp)|      |        |        |      |
|            |      |         |        |    (m) |   (fp) |   (kd) |      |
|            |      |         |        |        |        |        |   (c)|
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|26:1  Forskningsrådet för miljö,      |(ram) |  40 289 |        |        |
|areella näringar och     |      |         |        |        |        |
|samhällsbyggande:        |      |         |        |        |        |
|Förvaltningskostnader    |      |         |        |        |        |
-------------------------------------------------------------------------------
|26:2  Forskningsrådet för miljö,      |(ram) | 281 724 |        |        |
|areella näringar och     |      |         |        |        |        |
|samhällsbyggande: Forskning           |      |         |        |        |
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|34:1  Naturvårdsverket   |(ram) | 313 890 |        | -2 500 |        |-20 000
-------------------------------------------------------------------------------
|34:2  Miljöövervakning m.m.           |(ram) | 210 958 |        |        |
-------------------------------------------------------------------------------
|34:3  Åtgärder för biologisk mångfald |(ram) | 987 908 | +7 000 |-126 193|+50
|            |      |         |        |        |        |        |   000|
-------------------------------------------------------------------------------
|34:4  Sanering och återställning av   |(ram) | 439 770 |+21 000 |-193 215|
|
|förorenade områden       |      |         |        |        |        |
-------------------------------------------------------------------------------
|34:5  Miljöforskning     |(ram) |  82 743 |        |        |+20 000 |
|
-------------------------------------------------------------------------------
|34:6  Kemikalieinspektionen           |(ram) | 102 184 |        |        |
-------------------------------------------------------------------------------
|34:7  Internationellt miljösamarbete  |(ram) |  66 434 |        |        |+10
-------------------------------------------------------------------------------
|34:8  Stockholms internationella      |(obet.)| 12 000 |        |        |
|miljöinstitut            |      |         |        |        |        |
-------------------------------------------------------------------------------
|34:9  Statens strålskyddsinstitut     |(ram) |  98 690 |        |        |
-------------------------------------------------------------------------------
|34:10  Statens kärnkraftinspektion:   |(ram) |  86 006 |        |        |
|Förvaltningskostnader    |      |         |        |        |        |
-------------------------------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------------------------------
|            |      |         |        |        |        |        |      |
|            |      |         |        |        |        |        |      |
|Anslag      |Anslags-|Regeringens|    |        |        |        |      |
|            |typ   | förslag |(s, v, mp)|      |        |        |      |
|            |      |         |        |    (m) |   (fp) |   (kd) |      |
|            |      |         |        |        |        |        |   (c)|
-------------------------------------------------------------------------------
|34:11  Statens kärnkraftinspektion:   |(ram) |  70 895 |        |        |
|Kärnsäkerhetsforskning   |      |         |        |        |        |
-------------------------------------------------------------------------------
|34:12  Bidrag till Sveriges           |(ram) | 211 584 |        |-20 000 |-50
|meteorologiska och       |      |         |        |        |        |
|hydrologiska institut m.m.            |      |         |        |        |
-------------------------------------------------------------------------------
|34:13  Information om klimatfrågor    |(ram) |  30 000 |        |-30 000 |
-------------------------------------------------------------------------------
|34:14  Stöd till klimatinvesteringar  |(ram) | 300 000 |        |-200 000|-300
-------------------------------------------------------------------------------
|34:15  Skogsmarkskalkning             |(ram) |         |        |        |
-------------------------------------------------------------------------------
|34:16  Miljöfond för kostnadseffektiva|(ram) |         |        |        |
|
|investeringar            |      |         |        |        |        |
-------------------------------------------------------------------------------
|34:17  Miljöbistånd      |(ram) |         |        |        |        |
|            |      |         |        |        |        |        |   000|
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|Summa       |      |3 335 075|+28 000 |-571 908|-270 000|-90 000 |  +338|
|            |      |         |        |        |        |        |   000|
-------------------------------------------------------------------------------