Miljö- och jordbruksutskottets betänkande
2002/03:MJU1
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas förslagen i
budgetpropositionen för år 2003 om anslagen inom
utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård samt 28
motionsyrkanden. Riksdagen har den 4 december 2002
bestämt utgiftsramen för utgiftsområdet till
3 363 075 000 kr i enlighet med finansutskottets
förslag. Efter förslag i en motion (s, v, mp)
överstiger den fastställda ramen regeringens förslag
med 28 000 000 kr.
Det övergripande målet för miljöpolitiken är att
till nästa generation kunna lämna över ett samhälle
där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta. De
av riksdagen antagna 15 miljökvalitetsmålen anger
vilket tillstånd som skall uppnås i ett
generationsperspektiv. Ett antal delmål för
miljökvalitetsmålen anger att en viss miljökvalitet
skall vara uppnådd eller att förändringar skall vara
genomförda vid en viss tidpunkt för att
miljökvalitetsmålen skall kunna uppnås inom en
generation.
Den totala resursförstärkningen inom utgiftsområde
20 uppgår till ca 200 miljoner kronor år 2003 och ca
1 000 miljoner kronor år 2004 i jämförelse med 2002
års utgiftsnivå.
Regeringens förslag om medelsanvisning på anslag
tillstyrks utom såvitt avser anslagen 34:3 Åtgärder
för att bevara den biologiska mångfalden och 34:4
Sanering och återställning av förorenade områden där
utskottet med bifall till en motion (s, v, mp)
föreslår en höjning med 7 respektive 21 miljoner
kronor. I övriga delar ställer sig utskottet bakom
de bedömningar som regeringen har redovisat. Övriga
motioner avstyrks.
I betänkandet finns 3 reservationer och 4
särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård
Riksdagen anvisar anslag för budgetåret 2003
under utgiftsområdet enligt utskottets förslag i
bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen delvis
proposition 2002/03:1 volym 11 utgiftsområde 20
punkt 10 och bifaller motion
2002/03:Fi230 yrkande 9
samt avslår motionerna 2002/03:MJ262
yrkande 2, 2002/03:MJ269 yrkande 1,
2002/03:MJ273, 2002/03:MJ315
yrkande 22, 2002/03:MJ368 yrkande 2,
2002/03:MJ415, 2002/03:MJ420 yrkande 6,
2002/03:MJ428 yrkandena 3, 4, 20, 23 och 52,
2002/03:MJ432 yrkande 28, 2002/03:MJ443,
2002/03:MJ444 yrkandena 1-7 och 2002/03:Fi232
yrkande 21 delvis.
2. Vissa bemyndiganden
Riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2002
a) i fråga om ramanslaget 34:2 Miljöövervakning
m.m., ingå ekonomiska förpliktelser i samband med
planering, upphandling och genomförande av
miljöövervakning som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 60 000 000 kr under år
2004, högst 40 000 000 kr under år 2005 och högst
30 000 000 kr under år 2006 (avsnitt 3.8.2),
b) i fråga om ramanslaget 34:2 Miljöövervakning
m.m., ingå ekonomiska förpliktelser i samband med
bilavgasverksamhet som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 16 000 000 kr
under år 2004 och högst 16 000 000 kr under år
2005 (avsnitt 3.8.2),
c) i fråga om ramanslaget 34:3 Åtgärder för
biologisk mångfald, ingå ekonomiska förpliktelser
i samband med förvärv av eller intrångsersättning
från naturvårdssynpunkt värdefulla naturområden
som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter
på högst 120 000 000 kr under år 2004 (avsnitt
3.8.3),
d) i fråga om ramanslaget 34:4 Sanering och
återställning av förorenade områden, ingå
ekonomiska förpliktelser i samband med
genomförande av saneringsinsatser, som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 175
000 000 kr under år 2004, högst 300 000 000 kr
under år 2005 och högst 125 000 000 kr under år
2006 (avsnitt 3.8.4),
e) i fråga om ramanslaget 34:5 Miljöforskning,
ingå ekonomiska förpliktelser i samband med
planering, upphandling och genomförande av
forskningsprojekt som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 30 000 000 kr
under år 2004, högst 20 000 000 kr under år 2005
och högst 15 000 000 kr under år 2006 (avsnitt
3.8.5),
f) i fråga om ramanslaget 34:9 Statens
strålskyddsinstitut, ingå ekonomiska
förpliktelser i samband med strålskyddsforskning
som inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter
på högst 10 000 000 kr under år 2004, högst 7
000 000 kr under år 2005 och högst 4 000 000 kr
under år 2006 (avsnitt 3.8.9),
g) i fråga om ramanslaget 34:11 Statens
kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning, ingå
ekonomiska förpliktelser i samband med
kärnsäkerhetsforskning som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 17 000 000
kr under år 2004, högst 8 000 000 kr under år
2005 och högst 2 000 000 kr under år 2006
(avsnitt 3.8.11),
h) i fråga om ramanslaget 34:14 Stöd till
klimatinvesteringar, ingå ekonomiska
förpliktelser i samband med beslut om stöd till
klimatinvesteringar som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 100 000 000
kr under år 2004 och högst 200 000 000 kr under
år 2005 (avsnitt 3.8.15),
i) i fråga om ramanslaget 26:2 Forskningsrådet
för miljö, areella näringar och samhällsbyggande:
Forskning, ingå ekonomiska förpliktelser i
samband med planering, upphandling och
genomförande av forskningsprojekt som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst
250 000 000 kr under år 2004, högst 180 000 000
kr under år 2005 och högst 56 000 000 kr under år
2006 (avsnitt 4.1.2).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:1
volym 11 utgiftsområde 20 punkterna 1-9.
3. Mark- och vattenkalkning
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:MJ368
yrkande 1 och 2002/03: MJ426 yrkande 9.
Reservation 1 (c)
Reservation 2 (kd)
4. Kalkningens samhällsnytta
Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ368 yrkande
3.
5. Marksaneringsmedel
Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo265 yrkande
5.
6. Efterbehandling av gruvavfall
Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ404.
7. Betydelsen av miljöforskning
Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ432 yrkande
22.
Reservation 3 (kd)
Stockholm den 5 december 2002
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar
Per Westerberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per
Westerberg (m), Sinikka Bohlin (s), Alf Eriksson
(s), Rune Berglund (s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar
Persson (kd), Christina Axelsson (s), Lars Lindblad
(m), Carina Ohlsson (s), Jan Andersson (c), Jan-Olof
Larsson (s), Bengt-Anders Johansson (m), Christin
Nilsson (s), Anita Brodén (fp), Sven-Erik Sjöstrand
(v), Marie Wahlgren (fp) och Gunnar Goude (mp).
2002/03
MJU1
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens
och motionärernas förslag till fördelning av
utgifterna m.m. under utgiftsområde 20 Allmän miljö-
och naturvård. Regeringens förslag till utgifter
återfinns i bilaga 3.
Utskottet har uppvaktats av representanter för
Svenskt Näringsliv i fråga om finansieringen av AB
Svenska Miljöstyrningsrådet.
Bakgrund
Politikområde Miljöpolitik
I utgiftsområdet ingår politikområde Miljöpolitik
och del av politikområde Forskningspolitik.
Regeringens samordning av miljöpolitiken och
ekologiskt hållbar utveckling har sin utgångspunkt i
detta utgiftsområde samtidigt som åtgärder för en
god miljö i stor utsträckning också finansieras inom
ramen för andra utgiftsområden.
Forskningspolitiken presenteras närmare under
utgiftsområde 16.
Politikområdet omfattar frågor rörande naturvård
och biologisk mångfald, vatten- och luftvård,
sanering och efterbehandling av förorenade områden,
avfallsfrågor, bilavgasfrågor, miljöskydd,
miljöövervakning, miljöforskning, kemikaliekontroll,
strålskydd och säkerhetsfrågor kopplade till
kärnkraften, meteorologi, hydrologi och oceanografi
och internationellt miljösamarbete.
Verksamheten vid Naturvårdsverket,
Kemikalieinspektionen, Statens strålskyddsinstitut,
Statens kärnkraftinspektion, Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut och Statens institut för
ekologisk hållbarhet ingår i politikområdet. Vidare
hör Stiftelsen för institutet för vatten- och
luftvårdsforskning, Stockholms internationella
miljöinstitut, Kärnavfallsfondens styrelse, AB
Svenska miljöstyrningsrådet och Sydkraft SAKAB AB
till politikområdet.
Andra myndigheter med verksamhet inom
politikområdet är Boverket och Kustbevakningen.
Mål
Det övergripande målet för miljöpolitiken är att
till nästa generation kunna lämna över ett samhälle
där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta.
Riksdagen beslutade (prop. 1997/98:145, bet.
1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183) våren 1999 om 15
miljökvalitetsmål som anger vilket tillstånd som
skall uppnås i ett generationsperspektiv. Målen
omfattar följande områden: Begränsad klimatpåverkan,
Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö,
Skyddande ozonskikt, Säker strålmiljö, Ingen
övergödning, Levande sjöar och vattendrag,
Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans samt
levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker,
Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen
fjällmiljö samt God bebyggd miljö.
Riksdagen har senare beslutat (prop. 2000/01:130,
bet. 2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36) om ett antal
delmål för miljökvalitetsmålen som anger att en viss
miljökvalitet skall vara uppnådd eller att
förändringar skall vara genomförda vid en viss
tidpunkt för att miljökvalitetsmålen skall kunna
uppnås inom en generation. Miljökvalitetsmålet
Giftfri miljö kompletterades med beslut om delmål
(prop. 2000/01:65, bet. 2000/01:MJU15, rskr.
2000/01:269) under våren 2001. Delmål för
miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan
beslutades (prop. 2001/02:55, bet. 2001/02:MJU10,
rskr. 2001/02:163) under hösten 2001. Våren 2002
beslutade (prop. 2001/02:128, bet. 2001/02:BoU14,
rskr. 2001/02:291) riksdagen om ytterligare ett
delmål under miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.
Utskottets överväganden
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård, politikområde
Miljöpolitik
Politikens inriktning samt resultatbedömning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet har ingen erinran mot inriktningen
av regeringens politik och avstyrker därmed
motionsyrkanden om att inrätta nya anslag
(kd, c). Utskottet har inget att erinra mot
regeringens redovisning av insatser och
resultatbedömning av verksamheten inom
politikområdet.
Propositionen
Inriktning
Miljön i våra hav och kustområden i Östersjön och
Västerhavet är hotade av övergödning, giftutsläpp,
överutnyttjande av fiskbestånd och oljeutsläpp.
Havens ekosystem är i obalans. Därför ges
havsmiljöfrågorna en central roll i miljöpolitiken
under de kommande åren.
Naturen och naturupplevelserna är en viktig del av
vår välfärd. I en tid när många av oss lever i
stressade tätortsmiljöer blir naturen och goda
boendemiljöer allt viktigare som en källa till
glädje och återhämtning. Därför utgår regeringens
förnyade naturvårdspolitik, där vi sätter människan
i centrum, från behovet av att öka människornas
tillgänglighet till rika natur- och
kulturupplevelser. Alltfler människor lever och
arbetar i tätorter. Därför intensifieras arbetet med
att bevara och utveckla tätortsnära naturområden.
Ambitionen att bevara skyddsvärda skogar genom
skogsinköp intensifieras. Senast 2010 skall
ytterligare 900 000 hektar skogsmark ha ett
långsiktigt skydd. All statlig skogsmark skall
naturvärdebedömas och skyddsvärda områden skall
pekas ut.
De pågående klimatförändringarna på jorden är vår
tids största och allvarligaste miljöutmaning. Den
temperaturhöjning på jorden som utsläppen av
växthusgaser befaras leda till kan komma att få
allvarliga effekter på ekosystemen och samhället.
Sverige skall därför fortsatt bedriva en ambitiös
klimatpolitik i syfte att ytterligare minska
utsläppen av växthusgaser både i Sverige och
internationellt.
Vi omger oss med många farliga kemikalier i varor
och produkter. De utgör en risk för både miljön och
människors hälsa. Regeringen avser att fortsätta
arbetet med att fasa ut farliga kemikalier som är
långlivade och lagras i människans kropp. Arbetet
med kartläggning och sanering av förorenade mark-
och vattenområden intensifieras med hjälp av ökade
resurser.
Fyra utredningar och redovisningar av uppdrag med
koppling till kretslopps- och avfallspolitiken har
nyligen lagts på regeringens bord. Regeringens
ambition är att i en kretsloppsproposition
presentera en samlad syn på den framtida
avfallshanteringen och producentansvarets framtida
roll och utveckling. Det primära målet för
kretslopps- och avfallspolitiken är att den totala
mängden avfall inte ökar. I andra hand ska
avfallshanteringen utgå från att så långt som
möjligt återanvända och återvinna avfall.
Vi lever i en globaliserad värld. De stora och
allvarliga miljöproblemen känner inga
nationsgränser. För att skapa en miljömässigt,
socialt och ekonomiskt hållbar utveckling krävs
därför globalt samarbete och internationella
överenskommelser. Som föregångsland i omställningen
till ett hållbart samhälle skall Sverige vara
fortsatt pådrivande i det internationella miljö- och
utvecklingssamarbetet, såväl inom Östersjöregionen
och EU som globalt. Sverige skall aktivt medverka
till att de överenskommelser som nåddes vid FN-
toppmötet om hållbar utveckling i Johannesburg i
september 2002 genomförs och utvecklas. Inom EU bör
Sverige vara fortsatt pådrivande för att bl.a.
utveckla den gemensamma kemikalielagstiftningen,
EU:s fortsatta klimatpolitik, EU:s strategi för
hållbar utveckling, biologisk mångfald, integrerad
produktpolitik (IPP) samt utveckling av
miljöanpassad teknik.
Resultatbedömning
Den 1 januari 2002 inrättades ett särskilt
miljömålsråd knutet till Naturvårdsverket. Rådet har
ansvaret för samlad uppföljning och rapportering
till regeringen i enlighet med den av riksdagen
beslutade miljömålsstrukturen.
I juni 2002 lämnade Miljömålsrådet sin första
årliga rapport, Miljömålen - når vi fram?, till
regeringen. Av rapporten framgår att beträffande
människans påverkan på den omgivande miljön under
åren 1997-2001 ser utvecklingen positiv ut för sju
av de nationella miljökvalitetsmålen. För
ytterligare sju mål går utvecklingen inte i någon
entydigt positiv riktning. Endast i ett fall, Hav i
balans samt Levande kust och skärgård, gick
utvecklingen i negativ riktning.
Tillståndet i miljön förändras betydligt
långsammare än påverkan. En positiv utveckling kunde
för perioden 1992-2001 endast skönjas för de mål som
berör utsläpp av luftföroreningar. För resterande
mål gick utvecklingen inte i någon entydig riktning
eller var i fallen Begränsad klimatpåverkan och Hav
i balans samt levande kust och skärgård negativ.
Av länsstyrelsernas årsredovisningar framgår att
arbetet med att belysa vilka åtgärder som behöver
vidtas på regional och lokal nivå för att nå
miljökvalitetsmålen pågår men har kommit olika
långt. Länsstyrelserna har en viktig roll vad gäller
vägledning och samordning av det omfattande
regionala och lokala miljöarbete som behövs för att
förverkliga målen. Regeringen bedömer att
länsstyrelserna överlag har bedrivit ett bra
naturvårds- och miljöarbete.
Begränsad klimatpåverkan
Enligt delmålet skall de svenska utsläppen av
växthusgaser minskas med 4 procent till perioden
2008-2012 jämfört med 1990. År 2050 bör de svenska
utsläppen vara lägre än 4,5 ton
koldioxidekvivalenter per år och invånare jämfört
med dagens 7,9 ton. Det är förbränningen av fossila
bränslen och utsläppen av koldioxid som svarar för
det största svenska bidraget till växthuseffekten.
Sveriges utsläpp av koldioxid tillhör dock de lägsta
i Europa och inom OECD, både vad gäller utsläpp per
invånare och i förhållande till BNP. Jämfört med
många u-länder är dock Sveriges utsläpp höga.
Sverige svarar för ca 0,2 % av de globala utsläppen.
Andelen fossila bränslen i energiproduktionen är låg
i Sverige och energianvändningen har effektiviserats
samtidigt som andelen förnybara energikällor har
ökat i betydelse. Utsläppen av koldioxid från
transporter ökade dock under 1990-talet.
Den senaste prognosen över de framtida utsläppen
av klimatgaser, som gjordes i Sveriges tredje
nationalrapport till Klimatkonventionen 2001, pekar
mot att utsläppen kommer att stabiliseras till 2010
och därefter öka. Ytterligare åtgärder kan därför
komma att behövas för att delmålet för åren
2008-2012 skall kunna nås.
Riksdagen har beslutat om ett nytt
klimatinvesteringsprogram (Klimp). Det nya
bidragssystemet har en total budget om 900 miljoner
kronor under åren 2002-2004.
Frisk luft
De insatser som gjorts nationellt och
internationellt har lett till att utsläppen minskat
och luftkvaliteten generellt sett blivit bättre.
Utsläppsminskningen beror till stor del på att
avancerad reningsteknik nu dominerar i större
förbränningsanläggningar och i bilparken. Andra
källor har inte minskat sina utsläpp lika effektivt.
Det behövs ytterligare åtgärder för att nå
miljökvalitetsmålet. Arbete pågår för att utvidga
EU:s avgasregler till att omfatta de motorgrupper
som i dag saknar avgaskrav.
Bara naturlig försurning
Emissioner av försurande ämnen kommer att reduceras
ytterligare om alla länder lever upp till sina
åtaganden inom EU och under konventionen om långväga
gränsöverskridande luftföroreningar (LRTAP). En del
av de internationella ansträngningarna måste riktas
mot att förmå enskilda länder att leva upp till sina
åtaganden. Flera av kandidatländerna till EU har
mycket höga utsläpp av försurande ämnen.
Utsläpp från sjöfarten har hittills reglerats i
mindre utsträckning än från landbaserade källor
trots att kostnaden för att minska sjöfartens
utsläpp är betydligt lägre än kostnaden för att göra
motsvarande reduktion i landbaserade källor.
Giftfri miljö
Regeringen bedömer att arbetet med att fasa ut och
avveckla farliga kemikalier som är långlivade och
lagras i människans kropp bör intensifieras.
Kartläggnings- och inventeringsarbete beträffande
förorenade områden har nu pågått under en
tioårsperiod. Ett antal åtgärdsprojekt har
genomförts såväl i privat regi som med bidrag från
staten, antingen från anslaget för sanering och
återställning av förorenade områden eller genom
lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet.
Om miljökvalitetsmålet skall kunna nås måste antalet
åtgärder som genomförs öka såväl i statlig som
privat regi. Naturvårdsverket arbetar med att ta
fram förslag till nya delmål för sanering och
efterbehandling för perioden efter 2005.
Skyddande ozonskikt
Enligt Miljömålsrådets rapport är bedömningen att en
återhämtning av ozonskiktet över Europa kan märkas
tidigast 2010 och att det är helt återställt
tidigast 2050 under förutsättning att
Montrealprotokollet följs av alla parter. Halterna
av ozonnedbrytande ämnen i atmosfären avtar redan nu
som en följd av åtgärder i Sverige och andra länder
men trots det beräknas halterna kunna komma ner till
naturlig nivå tidigast om 100 år. Det förutsätter
dock fortsatta nationella insatser bl.a. för att
förbättra tillsynen och främja en miljöriktig
avfallshantering. Naturvårdsverket har i uppdrag att
utveckla en metodik för uppföljning av utsläpp av
ozonnedbrytande ämnen. Internationellt behövs
insatser för att förmå alla parter att följa
Montrealprotokollet.
Säker strålmiljö
Den genomsnittliga stråldosen till allmänheten
uppgår i dag till drygt 4 mSv per år. Denna dos
kommer i huvudsak från naturliga källor som radon i
bostäder (45 %) och naturlig bakgrundsstrålning (19
%). Från artificiella strålkällor kommer det
största bidraget från medicinska undersökningar och
behandlingar (35 %) och endast 1 % från övriga
källor som kärnkraften, industrin och nedfall från
Tjernobylolyckan och atombombsproven på 1960-talet.
Enligt Miljömålsrådets rapport saknas i dag
indikatorer och strålskyddskriterier för miljön och
ett nationellt miljöövervakningsprogram, som kan ge
en helhetsbild över strålningssituationen i miljön
och eventuella effekter.
Den grundläggande strålskyddsforskningen
finansieras från och med 2001 av forskningsråden.
Enligt Miljömålsrådets rapport finns brister inom
området. Bland annat har anslag till
forskningsområden som radioekologi och radiobiologi
under 2001 nästan uteblivit helt. Regeringen har
därför uppdragit åt Statens strålskyddsinstitut
(SSI) att tillsammans med forskningsfinansiärerna ta
fram en nationell strategi för den fortsatta
finansieringen av forskning inom strålskyddsområdet.
Ingen övergödning
Stora mängder fosfor- och kväveföreningar har
lagrats upp i mark och sediment under decennier. På
grund av de naturliga systemens tröghet kommer det
att ta lång tid innan situationen återställts till
acceptabel nivå. Enligt Miljömålsrådets rapport
kommer den kritiska belastningen när det gäller
kvävenedfall att överskridas på ca 19 % av
skogsmarken 2010. Belastningen på havet bedöms kunna
minska med 25-30 % från 1995 till 2010.
Jordbruket, avloppen och trafiken är de största
källorna till övergödning. För att uppfylla
miljökvalitetsmålet krävs därför fortsatta
satsningar inom dessa sektorer.
Genomförandet av ramdirektivet för vatten kommer
att bidra till att nå miljökvalitetsmålet. Den
pågående utredningen om myndighetsorganisationen (M
2001:01) kan komma att visa på ökade kostnader för
övervakningsverksamhet, vilket kräver noggrant
övervägande under den fortsatta beredningen.
Åtgärdsprogram som syftar till att nå god
ekologisk status för Sveriges sjöar och vattendrag
samt för kustvatten skall enligt ramdirektivet för
vatten finnas senast 2009.
Levande sjöar och vattendrag
Enligt Miljömålsrådets rapport behöver
kunskapsunderlaget utvecklas för att kunna
fastställa åtgärdsbehovet för skydd av värdefulla
natur- och kulturmiljöer i eller i anslutning till
sjöar och vattendrag samt restaurering av
skyddsvärda vattendrag. Arbetet med att ta fram
underlag för att identifiera särskilt värdefulla
naturmiljöer och utveckla åtgärdsstrategier har
påbörjats. Naturvårdsverket arbetar i samverkan med
bl.a. Artdatabanken och Fiskeriverket med att
utveckla bevarandestrategier för skyddsvärda miljöer
i och vid sjöar och vattendrag samt anslutande
miljöer som är värdefulla för den biologiska
mångfalden. Riksantikvarieämbetet arbetar med
strategier för att bevara, utveckla och bruka
kulturarvet i anslutning till sjöar och vattendrag.
För att miljökvalitetsmålet skall nås bör det
fortsatta arbetet med skydd av värdefulla natur- och
kulturmiljöer och restaurering av skyddsvärda
vattendrag i enlighet med ramdirektivet för vatten
bedrivas i ett avrinningsområdesperspektiv. Det bör
också bedrivas i samklang med arbetet att utveckla
och genomföra åtgärdsprogram för hotade arter och
fiskstammar samt utsättningsstrategier för djur och
växter i vatten.
Grundvatten av god kvalitet
Det nu pågående inledande arbetet för att nå
miljökvalitetsmålet består till stor del av
kunskapsinsamling om grundvattnets produktion,
kvantitet och kvalitet i förhållande till behovet
samt utveckling av metoder och styrmedel för att
säkerställa en hållbar grundvattenhantering.
I Miljömålsrådets rapport föreslås att en
miljökvalitetsnorm för bekämpningsmedel i
grundvatten med kontrollprogram bör övervägas och
att möjligheten att införa skyldighet att lämna
uppgifter om grundvattnets kvalitet till en central
databas bör utredas. Vidare framhålls att det saknas
styrmedel för att trygga vattenförsörjningen från
enskilda brunnar med uttag på mindre än 10
kubikmeter per dygn, framför allt när det gäller
kvalitetsaspekten. Regeringen bedömer att frågorna
bör behandlas i samband med genomförandet av
ramdirektivet för vatten och en ny svensk
vattenadministration.
Mark- och grundvattensystemet är ett trögt system
där det kommer att dröja länge innan åtgärderna för
att minska föroreningshalterna eller
försurningspåverkan ger synbara effekter. Enligt
Miljömålsrådets rapport kan ett övervakningssystem
för att utvärdera effekterna av olika åtgärder
behöva upprättas.
Hav i balans samt levande kust och skärgård
Den marina miljön utsätts för en ökande belastning
av olika mänskliga aktiviteter som övergödning,
föroreningar, fiske etc. Verksamheterna i vårt
samhälle tillåts påverka och förändra de fysikaliska
faktorerna och de biologiska förutsättningarna både
direkt och indirekt. Fisket har under de gångna
seklen haft den största direkta biologiska påverkan
på de marina ekosystemen och påverkat havs- och
kustsamhällenas struktur och funktion. Vid
grundläggande förändringar av ekosystemen kan det
innebära ett hot mot bl.a. den biologiska
mångfalden.
Av Miljömålsrådets rapport framgår att
miljöproblemen i kust- och havsområden har visat sig
alltmer leda till störningar av den biologiska
mångfalden och den marina miljöns
produktionsförmåga.
Havet nyttjas av olika näringar som fiske och
sjöfart. För fiskets del är regeringens mål ett
hållbart utnyttjande av de gemensamma
fiskeresurserna. Arbete pågår med att minska
överutnyttjande av fiskbestånd och att reducera
bifångster samt med att förbättra fiskens
reproduktionsförhållanden. Inrättandet av marina
reservat är en viktig åtgärd för säkerställandet av
den biologiska mångfalden i marina miljöer. Skall
målet om inrättandet av marina skyddsområden
uppfyllas krävs att detta arbete påskyndas. Enligt
Miljömålsrådets rapport är det möjligt att uppnå
miljökvalitetsmålet men ytterligare åtgärder krävs,
bl.a. inom fisket.
Havsmiljökommissionen skall 2003 föreslå åtgärder
för att nå de miljökvalitetsmål som rör havet.
Kustbevakningen får ökade resurser från och med 2004
för utökade insatser för att upptäcka olje- och
kemikalieutsläpp.
I kust- och skärgårdsområden fortsätter arbetet
med skydd av värdefulla områden. Genomförandet av
den under året antagna EU-rekommendationen om
integrerad kustzonsförvaltning (2002/413/EG) kommer
att främja arbetet med en hållbar utveckling i
kustområdena.
Myllrande våtmarker
Sverige är ett av de 10 mest våtmarksrika länderna i
världen. Många arter som i övriga Europa betraktas
som hotade eller försvunna har sina sista fästen i
de svenska våtmarkerna. Sverige har därför ett
särskilt bevarandeansvar även gentemot omvärlden.
Av den areal som skall skyddas enligt
myrskyddsplanen har 65 % hittills säkerställts genom
avtal och markförvärv. Enligt Miljömålsrådets
rapport är inte nuvarande takt för skyddsarbetet
tillräcklig för att delmålet skall nås. Vidare bör
planen kompletteras med kulturhistoriska aspekter.
Naturvårdsverkets arbete med att ta fram en
nationell strategi för bevarande av våtmarker och
sumpskogar och att revidera myrskyddsplanen bör ge
underlag för det vidare arbetet med att nå
miljökvalitetsmålet.
Arbetet med anläggning eller återställning av
våtmarker och småvatten i odlingslandskapet har
enligt Miljömålsrådets rapport ökat i omfattning de
senaste åren. För att delmålet skall nås anser
Miljömålsrådet att det behövs utökade resurser inom
miljöersättningen.
Enligt Miljömålsrådets rapport bedöms att antalet
åtgärdsprogram för arter och deras livsmiljöer måste
öka för att målet skall nås. Naturvårdsverket
arbetar med att i samverkan med Artdatabanken till
2004 upprätta och inleda åtgärdsprogram för hotade
arter som är i behov av riktade åtgärder.
Levande skogar
Delmålet om långsiktigt skydd av skogsmark innebär
att ytterligare 900 000 hektar skyddsvärd skogsmark
skall undantas från skogsproduktion till år 2010
jämfört med 1998. Hittills har ca 13 % av de 320 000
hektar som bör avsättas som naturreservat
säkerställts. Regeringen bedömer att det finns risk
för att målet inte kommer att nås om inte takten i
säkerställandearbetet ökar.
För att nå målet behöver den årliga avsättningen
till naturreservat nästan tredubblas jämfört med de
senaste tre åren. De ökade resurserna för skydd av
värdefulla naturmiljöer och biologisk mångfald bör
dock ge förutsättningar för att öka takten i
säkerställandearbetet. För att uppnå delmålet om
ökad förekomst av faktorer som är av betydelse för
biologisk mångfald behöver rådgivningsinsatserna
till skogsägarna ökas enligt Miljömålsrådets
rapport.
Arbetet med områdesskyddet har under året
utvecklats och bedrivs i dag effektivare. Flera
konsulter för värdering och förhandling har knutits
till verksamheten och samverkan mellan
Naturvårdsverket och Lantmäteriverket har
vidareutvecklats. En förvaltningsdatabas, där all
information om skyddade områden samordnas, har
utvecklats av Naturvårdsverket.
Eftersom statens eget skogsinnehav har ökat
avsevärt under det gångna året finns nu bättre
möjligheter att underlätta markägarnas efterfrågan
på bytesmark. I samverkan med länsstyrelserna och
skogsvårdsorganisationen arbetar Naturvårdsverket
med att identifiera urskogsartade skogar och
utveckla förslag till hur dessa långsiktigt skall
skyddas.
Den ökande arealen skyddad mark ökar behovet av
insatser för vård och förvaltning av de redan
skyddade markerna.
I det fortsatta arbetet med att skydda skogsmark
bör friluftslivets behov ges ökad tyngd, såväl vid
säkerställande som vid förvaltning, skötsel, vård
och information. Det gäller särskilt tätortsnära
områden. Allmänhetens information om och tillgång
till skyddade områden bör ökas. Alla urskogsartade
skogar i landet, såväl privat som statligt ägd,
skall identifieras och föreslås långsiktigt skydd.
Riksdagen har under året fattat beslut om en
sammanhållen rovdjurspolitik (prop. 2000/01:57, bet.
2000/01:MJU9, rskr. 2000/01:174). Det fastslår
miniminivåer för stammarna av björn, lo och kungsörn
samt etappmål för varg och järv. Naturvårdsverket
arbetar med att skapa en databas över
rovdjursstammarna samt med frågor hur inventeringen
skall organiseras. Allmänhetens informationsbehov
skall också tillgodoses bättre. Naturvårdsverket har
bildat ett nationellt råd för rovdjursfrågor till
stöd för verkets arbete med att genomföra
rovdjurspolitiken.
Artinriktade åtgärdsprogram för hotade arter
kommer även framöver att vara ett värdefullt
komplement till skydd och vård av värdefulla
naturområden för bevarande av biologisk mångfald.
Detta gäller t.ex. för arter som rör sig över stora
områden eller har andra speciella behov som inte
enbart kan tillgodoses genom olika former av
områdesskydd. Naturvårdsverket arbetar i samverkan
med Artdatabanken för att till 2004 upprätta och
inleda åtgärdsprogram för hotade arter som är i
behov av riktade åtgärder.
Ett rikt odlingslandskap
Enligt Miljömålsrådets rapport är miljö- och
landsbygdsprogrammets informationsinsatser och
ersättningar för skötselåtgärder de viktigaste
verktygen för att uppnå delmålen.
Den gemensamma jordbrukspolitiken är en viktig
faktor som påverkar sättet att bedriva jordbruk.
Regeringen avser att agera för att den gemensamma
politiken utformas så att den fortsatt leder till
bevarandet av natur- och kulturvärdena i
odlingslandskapet.
Den nationella bevarandeplanen för
odlingslandskapet bör vara ett vägledande dokument i
det regionalpolitiska arbetet med att stärka och
utveckla landsbygden och syftar till att statliga,
kommunala och andra insatser samordnas och därmed
mer effektivt bidrar till att bevara och utveckla de
mest värdefulla odlingslandskapen.
Storslagen fjällmiljö
Enligt rapporten från Miljömålsrådet är
ersättningssystemen inom miljö- och
landsbygdsprogrammet inte tillfredsställande
utformade för att bevara värdefulla natur- och
kulturmiljöer i renskötselområdet. För att förbättra
måluppfyllelsen pågår ett arbete för att höja
ersättningsnivåerna för skötsel av natur- och
kulturmiljöer i renskötselområdena samt att
förtydliga villkor och åtgärder för dessa
ersättningar.
Inom fjällområdet finns enligt Miljömålsrådet ett
antal konflikter som påverkar möjligheterna att
arbeta för att nå miljökvalitetsmålet. Flera
intressen som renskötsel, mineralbrytning,
vindkraftsutbyggnad, friluftsliv, trafik med
terrängfordon, anläggningsverksamhet m.m. råkar ofta
i konflikt med varandra och med intressen att bevara
värdefull natur- och kulturmiljö och att utöka
arealen ostörda områden.
God bebyggd miljö
Ramen och därmed förutsättningarna för den hållbara
utvecklingen sätts i hög grad av fysisk planering
och samhällsbyggande. Frågor om att utveckla en god
och hälsosam livsmiljö i städer, tätorter och annan
bebyggd miljö är av central betydelse för
samhällsplaneringen samtidigt som den fysiska
planeringen bidrar till möjligheterna att nå
miljömålen. Det gäller såväl skydd och bevarande av
miljöer och resurser som restaurering och
återskapande av värden som försvinner eller har gått
förlorade. De av riksdagen antagna riktlinjerna för
samhällsplanering bör fullföljas i statliga och
kommunala myndigheters arbete.
Alltfler människor lever och arbetar i tätorter.
Tätortsnära naturområden behöver i högre grad
bevaras och utvecklas för att öka människornas
tillgänglighet till rika naturupplevelser.
Regeringen avser att införa ett särskilt program i
syfte att ge kommunerna möjlighet att söka statlig
delfinansiering av lokala naturvårdsprojekt.
Miljökvalitetsmålet har kompletterats med ett
delmål beträffande inomhusmiljön som innebär att
byggnader och deras egenskaper inte skall påverka
hälsan negativt. Bygg- och fastighetssektorn svarar
för en betydande del av miljöbelastningen i
samhället. Ny miljövänlig teknik bör utvecklas och
arbetet med energieffektivisering drivas vidare för
att skapa en hållbar bygg- och fastighetssektor.
Antalet personer utsatta för buller över 65 dBA
utomhus från det statliga vägnätet är oförändrat
2001 jämfört med 2000. Även om bullerskyddsåtgärder
vidtagits har bullerutsatta tillkommit. Antalet
personer utsatta för buller från järnväg har minskat
något. Arbetet med att nå delmålet om trafikbuller
går långsamt. En orsak kan vara att länen inte har
prioriterat bullerskyddsåtgärder i sina planer för
regional transportinfrastruktur. Det stora antalet
bullerstörda av vägtrafik, ca 197 000 personer,
finns längs kommunernas gator och vägar.
Naturvårdsverket har i uppdrag att samordna
bullerarbetet.
Omställningen till ett ekologiskt hållbart
omhändertagande av avfall kräver att mängden avfall
samt avfallets farlighet minskar. Viktiga styrmedel
som införts för att minska deponeringen är skatt på
avfall som deponeras samt förbud mot deponering av
utsorterat brännbart avfall och organiskt avfall.
Det författningsreglerade producentansvaret har
utvecklats och återvinningen har ökat.
Deponeringsförbudet för brännbart avfall har av
olika skäl visat sig svårt att genomföra till det
utsatta årtalet 2002. Länsstyrelserna har eller
kommer att tvingas meddela ett stort antal dispenser
från förbudet på grund av bristande
återvinningskapacitet. Kraven som ställs vid
prövning av ansökan om dispens får dock anses ha en
stark pådrivande effekt och bidra till att delmålet
om minskad deponering uppnås till 2005.
Naturvårdsverket bedömer att deponeringen av
brännbart avfall kan ha kommit att upphöra helt
någon gång mellan 2004 och 2006. Regeringen anser
att det finns skäl att anta att delmålet om en
halvering av deponerad mängd avfall kan uppnås till
2005. Det fortsatta genomförandet av
deponeringsförbudet för brännbart och organiskt
avfall kommer att leda till att deponeringen minskar
kraftigt de närmaste åren. Det finns därmed också
skäl att anta att delmålet om avfallsdeponiernas
standard kan uppnås till 2008.
De styrmedel som införts på avfallsområdet har
inte givit tydliga resultat i form av minskade
avfallsmängder. För att nå resultat i form av
minskad mängd avfall bör åtgärder sökas i tidigare
led än vid avfallshanteringen. Syftet med en
kretsloppsstrategi är att flera politikområden som
berör produkter och material skall samverka och på
lång sikt åstadkomma produkter som är högeffektiva i
fråga om användning av material och energi och som
inte innehåller eller kräver användning av ämnen som
kan leda till negativa effekter på människors hälsa
och miljön.
Fyra utredningar och uppdrag med koppling till
kretslopps- och avfallspolitiken har nyligen
redovisats. Regeringen avser att i en
kretsloppsproposition presentera en samlad syn på
den framtida avfallshanteringen och
producentansvarets framtida roll och utveckling.
Revisionens iakttagelser
Riksrevisionsverket har beträffande
Naturvårdsverket, Statens strålskyddsinstitut SSI,
Statens kärnkraftinspektion (SKI) samt Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) inte
haft några invändningar i revisionsberättelsen för
2001.
Riksrevisionsverket har beträffande
Kemikalieinspektionen inte haft några invändningar i
revisionsberättelsen för 2001. I revisionsrapporten
för 2001 har Riksrevisionsverket däremot påpekat att
det föreligger brister i den dokumentation som skall
verifiera informationen i Kemikalieinspektionens
resultatredovisning samt att det inte framgår hur
informationen har sammanställts. Riksrevisionsverket
har påtalat motsvarande brist även tidigare år.
Kemikalieinspektionen ämnar vidta åtgärder med
anledning av Riksrevisionsverkets rapport.
Regeringen avser att följa Kemikalieinspektionens
åtgärdsarbete.
Beträffande Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande (Formas) har
Riksrevisionsverket haft en invändning i
revisionsberättelsen för 2001. Invändningen
motiveras av att rådet enligt RRV överskridit den
tilldelade bemyndiganderamen för budgetåret 2001.
Överskridandet har uppstått i bokföringen genom att
rådet i årsredovisningen felaktigt redovisat ej
bindande avtal om forskningsstöd för kommande
budgetår som bindande åtaganden. Regeringens förslag
till bemyndiganderamar för budgetåret 2003 innebär
att bemyndiganderamarna ökas för att kunna inkludera
även de avtal som tidigare hade en oklar ställning.
Motionerna
I motion MJ432 (kd) föreslås att ett nytt anslag,
Skogsmarkskalkning, tillförs 30 000 000 kr (yrkande
28 delvis). De vatten och marker som redan är
drabbade av försurning måste återställas genom
omfattande kalkningsinsatser.
Enligt motion MJ443 (c) bör en miljöfond för
kostnadseffektiva investeringar tillföras 50 000 000
kr för att användas för investeringar kring
Östersjön (delvis). Krav på rening av exempelvis
kväveoxidutsläpp från en svensk industri kan
antingen genomföras som en investering inom
verksamheten, eller genom att motsvarande
investeringsbelopp läggs i en miljöfond som kan
användas mer kostnadseffektivt på andra sidan
Östersjön. Även i motion MJ428 (c) framhålls att en
miljöfond för kostnadseffektiva investeringar bör
inrättas (yrkande 23).
I motion MJ443 (c) föreslås vidare att ett nytt
anslag, Miljöbistånd, tillförs 353 000 000 kr
(delvis). I Centerpartiets budgetförslag aviseras
stora satsningar till bistånd, varav angivet belopp
öronmärkas för miljöbistånd. Även enligt motion
MJ428 (c) bör 353 000 000 kr öronmärkas för
miljöbistånd (yrkande 52).
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har genom beslut den 4 december 2002
fastställt utgiftsramen för utgiftsområde 20 för
budgetåret 2002 till 3 363 075 kr (bet.
2002/03:FiU1, rskr. 2002/03:000). Efter förslag i en
motion (s, v, mp) överstiger den fastställda ramen
regeringens förslag med 28 000 000 kr.
Utskottet instämmer i att Sverige bör vara ett
föregångsland i omställningen till ett ekologiskt
hållbart samhälle och att vi under de kommande åren
bör befästa och utveckla den positionen. Genom en
ambitiös miljöpolitik bör Sverige aktivt bidra till
en ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar
utveckling, nationellt och globalt.
Som regeringen anfört bör miljöpolitiken vara en
viktig del i regeringens politik för hållbar
utveckling. De av riksdagen antagna 15
miljökvalitetsmålen med vägledande åtgärdsstrategier
- och det systematiska och brett upplagda
miljöarbete som inletts för att nå miljömålen -
utgör grunden för vår nationella miljöpolitik. I
likhet med regeringen anser utskottet att målet bör
vara ett ekologiskt hållbart Sverige.
Utskottet instämmer i att omsorgen för naturen och
miljön är en förutsättning för vår välfärd och en
viktig drivkraft för en tillväxt som ger ett
hållbart samhälle. Över hela världen efterfrågas nu
nya tekniska lösningar för hållbar produktion och
konsumtion.
Som regeringen anfört är ny konkurrenskraftig
miljöteknik med goda exportförutsättningar ett
strategiskt vägval. En sådan ökad satsning på
teknikutveckling och teknologiutbyte kan ge
lösningar på globala miljöproblem samtidigt som det
i Sverige kan främja svensk industri och tjäna som
drivkraft för ekonomisk tillväxt. Inom utgiftsområde
21 Energi genomförs forsknings- och
utvecklingsinsatser som bl.a. syftar till att få
fram förnybara energikällor. Solcellstekniken är ett
exempel på teknologi som kan bli ett stort
genombrott för världens energisektor. Svensk
industri och svensk forskning har många av de
kunskaper som krävs i detta arbete. För att främja
utveckling, entreprenörskap och export inom
miljöteknikområdet avser regeringen att etablera ett
nationellt centrum.
Regeringen fattade den 5 september 2002 beslut om
bidrag på totalt 7 miljoner kronor för en fortsatt
satsning på export av svensk miljöteknik genom
Exportrådets program "Svensk miljöteknikexport"
(prop. 2002/03:1 utg.omr. 24 s. 79). Enligt
förslaget i budgetpropositionen för år 2003 anslås
dessa medel på anslaget 39:3 Exportfrämjande
verksamhet. Inom utgiftsområde 24 finns vidare
anslaget 39:6 Näringslivsutveckling i
Östersjöregionen, som finansierar det tidsbegränsade
programmet Näringslivsutveckling i Östersjöregionen
(Östersjömiljard 2). Medlen skall användas för
näringslivssatsningar och omfatta stöd till bl.a.
angelägna miljösatsningar och andra
främjandeinsatser.
Utskottet har ingen erinran mot redovisningen av
politikens inriktning och avstyrker därmed
motionerna MJ428 (c) yrkandena 23 och 52, MJ432 (kd)
yrkande 28 delvis och MJ443 (c) i berörd del om
ytterligare utgifter på nya anslag. De i motionerna
MJ428 (c) och MJ443 (c) framförda yrkandena om
ytterligare utgifter på nya anslag ryms för övrigt
inte inom den av riksdagen fastställda ramen.
Utskottet har inget att erinra mot den redovisade
resultatbedömningen inom politikområdet. Inte heller
redovisningen av revisionens iakttagelser föranleder
någon erinran från utskottets sida.
Utskottet redovisade i betänkandet Sveriges
tillträde till Stockholmskonventionen om långlivade
organiska föreningar (2001/02:MJU14 s. 25) att
bromerade flamskyddsmedel är en stor grupp ämnen som
tillsätts material för att förändra deras
brandegenskaper. Kemikalieinspektionen har
identifierat ca 70 bromerade föreningar som används
som flamskyddsmedel. Kemikalieinspektionen har
utarbetat ett förslag till en snar avveckling av PBB
och PBDE inklusive eventuella förbud. Inom EU är
vissa bromerade flamskyddsmedel reglerade i
begränsningsdirektivet (76/769/EEG). Användning av
PBB i textilier med hudkontakt har förbjudits.
Utskottet redovisade att Sverige har drivit frågan
om förbud mot bromerade flamskyddsmedel, speciellt
de tre bromerade difenyletrarna pentaBDE, oktaBDE
och dekaBDE. Kommissionen har inom ramen för
begränsningsdirektivet föreslagit förbud mot
användning och utsläppande på marknaden av pentaBDE
och varor som innehåller pentaBDE. OktaBDE och
dekaBDE är föremål för riskbedömningar.
Utskottet har inhämtat att direktivförslaget om
förbud mot användning och utsläppande på marknaden
av pentaBDE och varor och som innehåller pentaBDE är
föremål för förlikning mellan rådet och parlamentet.
Genom beslut den 6 juni 2002 uppdrog regeringen
till Kemikalieinspektionen att utreda
förutsättningarna för ett nationellt förbud mot
bromerade flamskyddsmedel. Uppdraget skall redovisas
till regeringen senast den 31 december 2002.
Utskottet instämmer i regeringens bedömning (prop.
2002/03:1 utg.omr. 20 s. 34) att arbetet med att
fasa ut och avveckla farliga kemikalier som är
långlivade och lagras i människans kropp bör
intensifieras. Mot bakgrund av de risker för
människors hälsa som ämnena utgör utreds, i avvaktan
på ett förbud på EU-nivå, ett nationellt förbud mot
användningen av bromerade flamskyddsmedel i varor
och produkter samt användningen av farliga s.k. HA-
oljor vid tillverkning av bildäck. Utskottet anser
att detta arbete bör bedrivas så skyndsamt som är
möjligt.
Naturvårdsverket
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avstyrker motioner (m, kd) om minskad
anslagsnivå. Även en motion (s) om ekonomiskt
stöd för myggbekämpning avstyrks.
Propositionen
Naturvårdsverket är en central expertmyndighet på
miljöområdet. Anslaget disponeras för
Naturvårdsverkets förvaltningskostnader, inkl.
verkets kostnader för att administrera den
verksamhet som finansieras via sakanslagen.
Verksamheten under första halvåret 2001 präglades i
hög grad av det svenska ordförandeskapet i EU där
miljö var ett av de tre prioriterade områdena. Med
anledning av EU-ordförandeskapet genomförde
Naturvårdsverket en rad insatser som framför allt
var kopplade till rådsarbetet. Naturvårdsverket
biträdde Regeringskansliet med expertkunnande,
medverkade i förhandlingsfrågor m.m. Regeringens
bedömning är att Naturvårdsverket under 2001 i allt
väsentligt uppfyllt sina åtaganden.
I skrivelsen En samlad naturvårdspolitik (skr.
2001/02:173) redogjorde regeringen för sin avsikt
att inrätta ett friluftsråd vid Naturvårdsverket.
Naturvårdsverket har sedan årsskiftet 2001/2002 ett
generellt ansvar för att se till att
förutsättningarna för friluftsliv bevaras och
utvecklas. Regeringen avser att vid ingången av år
2003 inrätta ett friluftsråd vid Naturvårdsverket.
Regeringen föreslår att anslaget 34:1
Naturvårdsverket för år 2003 uppgår till 313 890 000
kr.
Motionerna
I motion MJ415 (s) yrkas tillkännagivande om behovet
av fortsatt stöd för att bekämpa myggplågan i
Tärnsjö. Under två år har försök gjorts med s.k.
biologisk bekämpning, vilket varit mycket
framgångsrikt. Myggen har minskat avsevärt. Försöket
är nu avslutat och för att permanenta verksamheten
behövs fortsatt ekonomiskt stöd.
I motion MJ432 (kd) föreslås att anslaget
reduceras med 20 000 000 kr (yrkande 28 delvis).
Motionärerna föreslår en långsammare ökningstakt.
Enligt motion MJ444 (m) bör anslaget minskas med
2 500 000 kr (yrkande 2). Motionärerna anser att
Naturvårdsverkets utökade ansvar för
miljömålsarbetet och information om de stora
rovdjuren bör rymmas inom ramen för
Naturvårdsverkets normala verksamhet. Andra
besparingar i motionen leder också till att
budgetmedel kan sparas för myndighetens
administration.
Utskottets ställningstagande
Utskottet instämmer i att friluftsliv berör många
myndigheter och organisationer varför ett forum för
friluftsfrågor kan behövas. Förslaget om att inrätta
ett friluftsråd vid Naturvårdsverket tillstyrks
därför. Utskottet tillstyrker även förslaget om att
ge Naturvårdsverket i uppdrag att fr.o.m. år 2003
bereda frågor om fördelning av medel från anslaget
30:4 Stöd till friluftsorganisationer under
utgiftsområde 17 och att ge friluftsrådet mandat att
fatta beslut om denna medelsfördelning.
Som regeringen anförde i förslag till
tilläggsbudget för år 2002 (prop. 2001/02:100 s.
153) inleddes år 2001 ett projekt för myggbekämpning
i nedre Dalälven. Staten bidrog då med 54 miljoner
kronor. Avsikten för år 2002 var att kostnaderna
skulle finansieras av kommunerna och med EU-medel.
Ansökan om EU-medel avslogs emellertid och i den
situationen ansåg regeringen att staten och
kommunerna borde dela på kostnaderna så att
projektet kunde slutföras. Genom tilläggsbudget till
statsbudgeten för 2002 beslutade riksdagen att öka
anslaget 34:1 Naturvårdsverket med 2 miljoner kronor
för projektet (2001/02:FiU21, rskr. 326).
Utskottet har inhämtat att genom beslut den 12
september 2002 gav regeringen i uppdrag åt
länsstyrelsen i Västmanlands län att efter samråd
med berörda kommuner, myndigheter och organisationer
göra en utvärdering av verksamheten beträffande
myggbekämpning vid nedre Dalälven. Uppdraget skall
genomföras efter samråd med berörda kommuner,
myndigheter och organisationer och redovisas senast
den 1 maj 2003.
Utskottet gör samma bedömning som regeringen när
det gäller medelsbehovet under anslaget och
avstyrker motionerna MJ415 (s), MJ432 (kd) yrkande
28 delvis och MJ444 (m) yrkande 2.
34:2 Miljöövervakning m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelstilldelning och avstyrker motioner
om ytterligare medel till ideella
organisationer (c), om statlig
delfinansiering av AB Svenska
Miljöstyrningsrådet (m) och om prioritering
av miljöforskning och miljöövervakning (m).
Utskottet tillstyrker även regeringens
förslag om bemyndigande.
Propositionen
Anslaget disponeras för uppföljning och rapportering
av miljökvalitetsmålen, för miljöövervakning, för
bilavgasverksamhet, för bidrag till vissa ideella
organisationer samt för bidrag till Swedish Water
House. Under år 2003 disponeras anslaget för arbete
med miljökrav vid offentlig upphandling. Medlen till
uppföljning och rapportering av miljökvalitetsmålen
och till miljöövervakning fördelas av Miljömålsrådet
vid Naturvårdsverket. Rådet fattar beslut om den
nationella miljöövervakningens inriktning samt
fördelar även medel till viss regional
miljöövervakning.
En del av anslaget används också för
internationellt miljöövervakningsarbete och arbete
med internationell rapportering som en följd av EG-
direktiv och andra internationella åtaganden. Den
internationella rapporteringen har förbättrats.
Avseende rapporteringen till Europeiska miljöbyrån,
EEA, hörde Sverige till de främsta. Fortfarande
återstår dock vissa problem vad gäller rapportering
om utsläpp av växthusgaser och det finns behov av
ytterligare kvalitetshöjning av denna rapportering
när Kyotoprotokollet träder i kraft. Resultaten från
miljöövervakningen har rapporterats i flera
skrifter, bl.a. Miljömålsrådets rapport de Facto.
Den 1 januari 2002 inrättades Miljömålsrådet, som då
tog över Miljöövervakningsnämndens ansvar och
uppgifter. Rådet har dessutom ett samordnande ansvar
för uppföljning och rapportering till regeringen.
För att ge goda förutsättningar för planering,
upphandling och genomförande av miljöövervakningen
föreslås regeringen bemyndigas att under år 2003
ingå ekonomiska förpliktelser, som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst 60
miljoner kronor under 2004, högst 40 miljoner kronor
under 2005 och högst 30 miljoner kronor under 2006.
För att skapa goda förutsättningar för upphandling
av bilavgasverksamhet (hållbarhetskontroller)
föreslås regeringen bemyndigas att under år 2003
ingå ekonomiska förpliktelser som, inklusive
tidigare åtaganden, innebär utgifter på högst 16
miljoner kronor under vart och ett av åren 2004 och
2005.
Riksdagen har gett regeringen bemyndigande att
tillsammans med Stockholms kommun ingå som stiftare
i Stockholm International Water Institute (SIWI)
(prop. 2001/02:155, bet. 2001/02:JuU21, rskr.
2001/02:248). Inom ramen för SIWI planeras en
verksamhet, Swedish Water House (SWH), med syfte att
genom utåtriktad verksamhet i form av utbildningar,
seminarier, Internetbaserad information etc.
förmedla och generera kunskap och erfarenheter inom
temat integrerad vattenförvaltning. SWH skall
samverka med relevanta institutioner på
vattenområdet i Sverige.
Regeringen föreslår att anslaget för år 2003
uppgår till 210 958 000 kr.
Motionerna
Enligt motion MJ420 (m) bör miljöforskning och
miljöövervakning prioriteras (yrkande 6 delvis).
Till de offentliga kärnuppgifterna på miljöområdet
hör miljöforskning, miljöövervakning, kalkning och
ansvar för uppfyllandet av nationella och
internationella överenskommelser, såsom
klimatpolitiken. På dessa statliga kärnområden bör
staten ta sitt ansvar och göra klarare prioritering
och lämna åt marknaden och de enskilda medborgarna
att lösa det de löser bäst och koncentrera statens
insatser dit där de mest behövs. Genom forskning och
miljöövervakning kan ny kunskap och information tas
fram som gör att såväl företag som enskilda kan
fatta relevanta beslut och på ett aktivt sätt välja
produkter med minsta möliga miljöpåverkan.
Enligt motion MJ428 (c) bör anslaget till ideella
organisationer verksamma inom natur- och
kulturmiljöområdet förstärkas (yrkande 20). Det är
angeläget att ta till vara det engagemang som finns
i verksamma organisationer. Ersättningen till
ideella krafter är blygsam jämfört med vad
tjänstemän och konsulter kostar. I motion MJ443 (c)
yrkas att anslagen till ideella organisationer
verksamma inom natur- och kulturmiljöområdet räknas
upp med 5 000 000 kr (delvis).
I motion MJ444 (m) anförs i fråga om fortsatt
statlig delfinansiering av AB Svenska
Miljöstyrningsrådet att rådet är en viktig pådrivare
i näringslivets frivilliga miljöarbete (yrkande 1).
Verksamheten bör rymmas i budgeten med staten som
delfinansiär.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen beslutade att förstärkta anslaget för år 2001 (prop.
2000/01:1, bet. 2000/01:MJU1, rskr. 2000/01:85).
Regeringen anför i årets budgetproposition att
förstärkningen främst har använts till nysatsningar
på hälsorelaterad miljöövervakning samt övervakning
av miljögifter. Under 2001 upprättades ett nytt
samordnat program för miljöövervakning för att följa
upp miljömålen.
Som regeringen anfört fördelas medlen till
uppföljning och rapportering av miljökvalitetsmålen
och till miljöövervakning av Miljömålsrådet vid
Naturvårdsverket. Rådet fattar beslut om den
nationella miljöövervakningens inriktning samt
fördelar även medel till viss regional
miljöövervakning.
Beträffande motionerna MJ428 (c) yrkande 20 och
MJ443 (c) om stöd till ideella organisationer delvis
konstaterar utskottet, i likhet med föregående år
(1999/2000:MJU1 s. 15, 2000/01:MJU1 s. 14 och
2001/02:MJU1 s. 31), att regeringen även för
kommande budgetår avser att behandla frågor om
fördelning av medel till ideella organisationers
miljöarbete i regleringsbrevet. För år 2002
reglerades fördelningen av dessa medel i
regleringsbrevet under anslaget 34:2
Miljöövervakning m.m. Regeringen fördelade 2
miljoner kronor till Internationella
försurningssekretariatet, 2 miljoner kronor till
Naturskydds-föreningen och 600 000 kr till Sveriges
hembygdsförening. För ideella organisationers
internationella arbete anslogs 2,5 miljoner kronor.
Som anförs i propositionen (s. 33) är det
internationella försurningssekretariatet en ideell
organisation som har fått statligt stöd för att
bl.a. sprida information om försurnings- och
luftföroreningsfrågor i andra europeiska länder.
Sekretariatet har bl.a. samarbete med
miljöorganisationer i Östeuropa. Samarbetet syftar
till att ena och stödja länderna samt att sprida
information och kunskap om försurningen. Detta
arbete kan bidra till att länderna snabbare anpassar
sig till de högre utsläppskrav som gäller inom EU.
I propositionen anförs (s. 25) att AB Svenska
Miljöstyrningsrådet under år 2001 påbörjade en
långsiktig informationskampanj om den nya EMAS-
förordningen (762/2001/EG). Arbetet med certifierade
miljövarudeklarationer är under utveckling avseende
såväl nya sektorer och produktgrupper som ett utökat
internationellt samarbete. Sverige är drivande i den
utvecklingen.
Regeringen anför vidare att en översyn av
Miljöstyrningsrådets verksamhet och finansiering
genomfördes under år 2001. Den visar att rådet inte
har förutsättningar att bli självfinansierat. Ett
statligt stöd är nödvändigt för att kunna
upprätthålla nuvarande verksamhet. Översynen visar
också att det finns anledning att ta ställning till
andra frågor än finansieringen. Bland annat är
bolaget sårbart på grund av sin ringa storlek.
Vidare pekar översynen på ett behov av ett forum för
hållbar utveckling av näringslivet där
Miljöstyrningsrådet kan utgöra en viktig del.
I budgetpropositionen anförs att regeringen har
övervägt de synpunkter och handlingsalternativ som
framförts i översynen av Miljöstyrningsrådet.
Regeringens bedömning är att det inte finns
förutsättningar för att från statens sida tillföra
bolaget ytterligare uppgifter, t.ex. i enlighet med
förslaget i översynen, som skulle kunna förbättra
bolagets finansiella situation. Ytterligare statliga
aktieägartillskott är enligt budgetpropositionen
inte en tillfredsställande lösning på bolagets
finansiella situation. Regeringen avser därför att
vidare analysera hur verksamheten på bästa sätt kan
fortsätta i alternativa former och avser att
återkomma med förslag om detta.
Från Miljödepartementet har inhämtats att
Miljöstyrningsrådet är ett aktiebolag som ägs till
90 % av staten, till 5% av Kommunförbundet och till
5 % av Svenskt Näringsliv. Avsikten var att bolaget
skall vara självfinansierat genom avgifter för
registreringar enligt EMAS-förordningen. Vid några
tillfällen har emellertid staten bidragit med
särskilda aktieägartillskott (vid det senaste
tillfället med 1,5 miljoner kronor från anslaget
Miljöövervakning m.m.).
Utskottet, som förutsätter att finansieringen av
AB Svenska Miljöstyrningsrådet får en långsiktig
lösning, gör samma bedömning som regeringen när det
gäller medelsbehovet under anslaget och avstyrker
motionerna MJ420 (m) yrkande 6 i berörd del, MJ428
(c) yrkande 20, MJ443 (c) i berörd del och MJ444 (m)
yrkande 1. Utskottet tillstyrker de bemyndiganden
som regeringen föreslår.
34:3 Åtgärder för biologisk mångfald
Utskottets förslag i korthet
Med hänvisning till riksdagens beslut att öka
ramen för utgiftsområdet för år 2003 föreslår
utskottet med tillstyrkande av en motion (s,
v, mp) att anslaget 34:3 ökas med 7 miljoner
kronor i förhållande till regeringens
förslag. Utskottet instämmer i övrigt i vad
regeringen anfört och avstyrker
motionsyrkanden om ökad medelstilldelning
(fp) och om minskad medelstilldelning (m, kd,
c). Utskottet avstyrker motioner om mark- och
vattenkalkning (kd, c) och om kalkningens
samhällsnytta (c). Utskottet tillstyrker
regeringens förslag om bemyndigande.
Propositionen
Anslaget disponeras för insatser för bevarande och
restaurering av värdefulla naturmiljöer och
biologisk mångfald med särskild inriktning på frågor
om områdesskydd, artbevarande, naturvårds- och
fastighetsförvaltning, viltförvaltning samt kalkning
av sjöar och vattendrag enligt bidragsbestämmelserna
som regleras i förordningen (1982:840) om
statsbidrag till kalkning av sjöar och vattendrag.
Anslaget används för ersättningar enligt 31 kap.
miljöbalken (1998:808) såvitt avser
Naturvårdsverkets ansvarsområde, kostnader för
förvärv för statens räkning av värdefulla
naturområden för biologisk mångfald och friluftsliv,
statsbidrag till kommuner och kommunala stiftelser
för skydd och förvaltning av värdefulla
naturområden, kostnader för artbevarande åtgärder
och förvaltning av skyddade områden samt kostnader
för utredning, förhandling och värdering i samband
med säkerställande av från naturvårdssynpunkt
värdefulla naturområden.
Regeringen föreslås bemyndigas att under år 2003
ingå ekonomiska förpliktelser i samband med förvärv
av eller intrångsersättning i från
naturvårdssynpunkt värdefulla naturområden som
inklusive tidigare åtaganden innebär utgifter om
högst 120 miljoner kronor 2004.
I proposition Sammanhållen rovdjurspolitik (prop.
2000/01:57, bet. 2000/01:MJU9, rskr. 2001/01:174)
framhålls att kunskap om rovdjuren har en nyckelroll
för allmänhetens förståelse för rovdjur och
rovdjurspolitiken. Det finns ett ökande behov av
information om de svenska rovdjuren från olika
institutioner och centrum.
För att kunna bedöma förutsättningarna för en
storskalig utbyggnad av vindkraften till havs
behöver marina naturinventeringar genomföras. Ett
program för naturinventeringarna bör upprättas av
Naturvårdsverket.
Regeringen föreslår att 3 940 000 kr överförs till
det under utgiftsområde 23 uppförda anslaget 43:1
Statens jordbruksverk för insatser till följd av
miljömålspropositionen inom det nationella
programmet för växtgenetiska resurser. Regeringen
föreslår sammantaget att anslaget för år 2003 uppgår
till 987 908 000 kr.
Motionerna
I motion MJ269 (m) anförs i fråga om resurser till
kalkning att staten har ansvar för den övergripande
miljövården genom att se till att det finns resurser
för t.ex. kalkning mot försurningen (yrkande 1).
Fiske och fiskevatten är en resurs och ett
produktionsmedel som kan nyttjas på olika sätt, och
liksom för andra areella näringar finns ett delat
ansvar mellan staten och de enskilda ägarna för att
resursen skall kunna nyttjas långsiktig och
uthålligt.
Enligt motionerna MJ315 (fp) yrkande 22 delvis och
Fi232 (fp) yrkande 21 delvis bör anslaget förstärkas
med 50 000 000 kr i förhållande till regeringens
förslag. Det krävs ökade resurser inom området
biologisk mångfald, framför allt för att ge fler
områden kvalificerat skydd som naturreservat.
I motion MJ368 (c) anförs i fråga om behovet och
värdet av en integrerad mark- och vattenkalkning att
markbehandling med kalk och aska kan åtgärda
försurningsproblemet närmare källan, dvs. i den
försurande marken (yrkande 1). En samordning av
kalkningsverksamheten via den nya
vattenadministrationen skulle kunna integrera mark-
och vattenkalkning. Vidare anförs att inledningsvis
behöver dagens anslag till ytvattenkalkning ökas
(yrkande 2). En anslagsökning från dagens 228
miljoner kronor med en ökningstakt med 15 miljoner
kronor per år under den kommande fyraårsperioden
bedöms vara rimlig. Därefter kan anslaget minskas i
takt med att effekterna av den integrerade
markkalkningen uppnås. Beträffande den stora
samhällsnytta som kalkningsverksamheten utgör anförs
vidare i motionen att forskning och lång erfarenhet
visar att biologisk mångfald i mark och vatten
återhämtar sig utan negativa effekter om
kalkningarna utförs på rätt sätt (yrkande 3). De
ekonomiska effekterna är goda.
Enligt motion MJ426 (kd) om kalkning av vatten och
skog finns det fortfarande många försurade sjöar
utan fisk, även om kalkningen av vattendrag har
förbättrat situationen (yrkande 9). Marken i
vattendragens tillrinningsområden är fortfarande
sur, särskilt i sydvästra Sverige. Även kalkning av
vattendrag bör fortsätta.
Enligt motion MJ432 (kd) bör anslaget minskas med
150 000 000 kr i förhållande till regeringens
förslag (yrkande 28 delvis). En långsammare
ökningstakt föreslås.
Centerpartiet förordar i motion MJ443 (c) delvis
en annan modell för bevarande av skyddsvärd
skogsmark och föreslår att anslaget för inköp av
skogsmark minskas med 100 000 000 kr.
Enligt motion MJ444 (m) bör anslaget minskas med
126 193 000 kr i förhållande till regeringens
förslag (yrkande 3). En ny modell för införas för
arbetet med att bevara den biologiska mångfalden. En
ökad andel av den skyddsvärda arealen mark bör
skyddas genom inrättande av s.k. skötselkontrakt.
Behovet av att köpa in skyddsvärd mark minskar
därmed, samtidigt som bevarandearbetet blir mer
effektivt. En fond för att finansiera arbetet med
att bevara den biologiska mångfalden bör skapas.
Enligt motion Fi230 (s, v, mp) bör anslaget
förstärkas med 7 000 000 kr (yrkande 9 delvis).
Regeringen föreslår en minskning av resurserna till
insatser för att öka den biologiska mångfalden.
Motionärerna motsätter sig dessa besparingar och
föreslår att anslaget utökas med angivet belopp.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att de
statliga insatserna för att säkerställa ett
långsiktigt skydd av värdefulla naturområden och
bevara biologisk mångfald är ett av den statliga
naturvårdspolitikens viktigaste instrument. Vid
riksdagsbehandlingen av propositionen Svenska
miljömål - delmål och åtgärdsstrategier (prop.
2000/01:130, bet. 2001/02:MJU03, rskr. 2001/02:36)
instämde riksdagen i regeringens bedömning att
statens ansvar för skydd av värdefull skogsmark
uppgår till 400 000 hektar varav omkring 320 000
hektar bör avsättas som naturreservat till år 2010.
Riksdagen delade även regeringens uppfattning om att
skyddet av marina miljöer och våtmarker bör öka
liksom skyddet av värdefulla områden i fjällen, vid
kusterna och kring sjöar och vattendrag. Kostnaderna
för investeringar för naturvård och skötsel av
skyddade områden uppgick år 2001 till 586 miljoner
kronor.
Som regeringen anfört är det viktigt att de
skyddade områdena förvaltas på ett sådant sätt att
värdena består eller förbättras och att information
om områdena finns tillgänglig för besökare. Det är
därför angeläget att staten har en effektiv skötsel
och förvaltning av nationalparker och statliga
naturreservat. För att stärka bevarandearbetet på
kommunal nivå bör ytterligare fokus ges åt att
stimulera kommuner och stiftelser att utnyttja
möjligheten till statsbidrag för att delfinansiera
säkerställande och skötsel av mark för
naturvårdsändamål. Regeringen kommer under år 2003
att återkomma till riksdagen om en särskild
programsatsning för kommunal naturvård som föreslås
starta 2004.
Miljökvalitetsmålet Bara naturlig försurning
innebär att de försurande effekterna av nedfall och
markanvändning skall underskrida gränsen för vad
mark och vatten tål. Fyra delmål anger inriktning
och tidsperspektiv i det fortsatta miljöarbetet för
att nå miljökvalitetsmålet. Delmålen gäller minskad
försurning av sjöar, rinnande vatten och skogsmark
samt minskning av utsläppen av svaveldioxid och
kväveoxider till luft.
Som regeringen anfört har de insatser som gjorts
för att få ner utsläppen lett till att nedfallet av
försurande ämnen har minskat kraftigt under nästan
två decennier. Enligt Miljömålsrådets rapport tyder
svenska beräkningar på att den kritiska belastningen
för försurning kommer att överskridas på 13 % av
arealen naturliga ekosystem 2010. Även om de
kritiska belastningsgränserna underskrids kan
återhämtningstiden i naturen uppgå till flera
decennier. Det innebär att kalkningsverksamheten
kommer att vara nödvändig i många år framöver.
Kalkningsprogrammets vattenkemiska mål har lägre
måluppfyllelse 2001 än 2000 bl.a. till följd av den
ovanligt rikliga nederbörden under 2001. Samtidigt
ökar tillförlitligheten hos redovisningen genom att
kvalitetskraven i uppföljning och redovisning höjs i
takt med att kraven höjs på att kalkningstekniken
finjusteras och anpassas till olika områden. Som
regeringen anfört bör Naturvårdsverkets nya
föreskrifter och allmänna råd för
kalkningsverksamheten bidra både till en
kvalitetshöjning och till en allt effektivare
verksamhet och uppföljning inom kalkningsområdet.
Utskottet har inhämtat att Skogsstyrelsen har
utarbetat ett åtgärdsprogram, Åtgärder mot
markförsurning och för ett uthålligt brukande av
skogsmarken (meddelande 4-2001). I
budgetpropositionen anförs (utg.omr. 23 s. 25) att
anslaget 41:2 Insatser för skogsbruket täcker
statens kostnader för bl.a. försöksverksamhet med
skogsmarkskalkning. Motionerna MJ368 (c) yrkande 1
och MJ426 (kd) yrkande 9 avstyrks i den mån
yrkandena inte tillgodosetts med vad som nu anförts.
Utskottet har ingen annan uppfattning än den som
framförs i motion MJ368 (c) yrkande 3 om att
kalkningsverksamheten utgör en stor samhällsnytta.
Utskottet instämmer med regeringen i att kalkning av
sjöar och vattendrag även fortsättningsvis bedöms
vara en viktig åtgärd för att motverka det
försurande nedfallets effekter på biologisk mångfald
och möjligheten att långsiktigt nyttja sjöar och
vattendrag. Som regeringen anfört bör den nationella
kalkningsverksamheten fortlöpa i enlighet med
uttalanden i budgetpropositionen för år 2001 (prop.
2000/01:1 utg.omr. 20 s. 31). Nivån på
kalkningsverksamheten för år 2003 bör vara
oförändrad i förhållande till år 2002. Med det
anförda torde syftet med motion MJ368 (c) yrkande 3
i allt väsentligt vara tillgodosett. Motionen bör
lämnas utan vidare åtgärd.
Utskottet instämmer med motionärerna i motion
Fi230 (s, v, mp) yrkande 9 delvis om att insatserna
för bevarandet av den biologiska mångfalden bör
förstärkas även fortsättningsvis.
I sitt yttrande till finansutskottet,
2002/03:MJU1y, Ramar för utgiftsområdena 20 och 23,
tillstyrkte miljö- och jordbruksutskottet, som
därmed anslöt sig till motion Fi230 (s, v, mp), att
ramen för utgiftsområdet höjs med 28 000 000 kr i
förhållande till regeringens förslag. Miljö- och
jordbruksutskottet anförde i yttrandet att förslagen
i budgetpropositionen innebär en minskning av
resurserna för insatser för att öka den biologiska
mångfalden samt minskade resurser till sanering och
återställning av förorenade områden. När det gäller
nu nämnda besparingar inom utgiftsområdet anser
utskottet i likhet med vad som anförs i motion Fi230
att dessa inte bör genomföras. För budgetåret 2003
bör därför ytterligare resurser tillföras anslagen
Åtgärder för biologisk mångfald och Sanering och
återställning av förorenade områden. Finansutskottet
(bet. 2002/03:FiU1) gjorde samma bedömning och
riksdagen har sedermera fastställt ramen för
utgiftsområdet till 3 363 075 000 kr.
Utskottet tillstyrker mot den bakgrunden motion
Fi230 (s, v, mp) yrkande 9 i berörd del och föreslår
att anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald
förstärks med 7 000 000 kr utöver regeringens
förslag. Det innebär att anslaget uppgår till
994 908 000 kr enligt utskottets förslag. Utskottet
instämmer i övrigt i vad regeringen anfört. Därmed
avstyrks motionerna MJ315 (fp) yrkande 22 delvis,
MJ432 (kd) yrkande 28 delvis, MJ443 (c) delvis,
MJ444 (m) yrkande 3 och Fi232 (fp) yrkande 21
delvis. Även motionerna MJ269 (m) yrkande 1 och
MJ368 (c) yrkande 2 avstyrks med hänvisning till den
av utskottet förordade medelstilldelningen under
anslaget.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
bemyndigande.
34:4 Sanering och återställning av förorenade
områden
Utskottets förslag i korthet
Med hänvisning till riksdagens beslut att öka
ramen för utgiftsområdet för år 2003 föreslår
utskottet med tillstyrkande av en motion (s,
v, mp) att anslaget förstärks med 21 miljoner
kronor i förhållande till regeringens
förslag. Utskottet instämmer i vad regeringen
anfört i övrigt och avstyrker motionsyrkanden
om ökad medelstilldelning (c) och minskad
medelstilldelning (m). Utskottet avstyrker
motioner om långsiktighet vid marksanering
(kd) och efterbehandling av gruvavfall (c).
Utskottet tillstyrker även regeringens
förslag om bemyndigande.
Propositionen
Anslaget disponeras för inventeringar,
undersökningar och åtgärder för att sanera och
efterbehandla förorenade områden samt för
framtagande av underlag för prioriteringar av
framtida sanerings- och återställningsinsatser i
landet. Anslaget får användas till att åtgärda ur
risksynpunkt särskilt angelägna saneringsobjekt samt
till eventuella akuta saneringsinsatser. Under
anslaget beräknas 3 miljoner kronor per år för år
2003 och 2004 för berörda myndigheters arbete med
att utveckla en handbok för vatten. Naturvårdsverket
har under 2001 prioriterat ett tjugotal områden för
efterbehandlingsåtgärder. Många projekt är stora och
komplicerade vilket fått till följd att planering
och genomförande av några av dessa 20 projekt har
försenats så att kostnader som beräknats för 2001
faller på 2002.
För att skapa goda förutsättningar för planering,
upphandling och genomförande av
efterbehandlingsprojekt föreslås regeringen
bemyndigas att under år 2003 ingå ekonomiska
förpliktelser i samband med genomförande av
saneringsinsatser, som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter på högst 175 miljoner kronor under
2004, högst 300 miljoner kronor under 2005 och högst
125 miljoner kronor under 2006.
Den 1 januari 1999 trädde miljöbalken i kraft och
miljödomstolarna inrättades. Inrättandet av
miljödomstolarna har inneburit högre kostnader än
beräknat. För att finansiera de ökade kostnaderna
överförs 21 000 000 kr till det under utgiftsområde
4 uppförda anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m.
Regeringen föreslår att anslaget 34:4 Sanering och
återställning av förorenade områden för år 2003
uppgår till 439 770 000 kr.
Motionerna
Enligt motion MJ404 (c) bör staten ta ett särskilt
finansieringsansvar för att möjliggöra
efterbehandling av gruvavfall från Falu gruva och
vissa andra av äldre gruvdrift förorenade områden
som är kostsamma att åtgärda.
Efterbehandlingsåtgärder av gruvavfall har ofta sin
orsak i äldre verksamhet och är mycket
kostnadskrävande. Den statliga finansieringen bör
uppgå till 100 %. Utrymme bör finnas att gå utöver
den föreslagna normen om högst 90 %.
I motion MJ443 (c) föreslås att ytterligare
20 000 000 kr tillförs anslaget (delvis). Mer medel
till sanering behövs. Detta gäller särskilt till
stöd för de småföretag som, vid övertagande av
markområden, blir saneringsskyldiga för tidigare
verksamheters miljöförstöring.
Enligt motion MJ444 (m) bör anslaget minskas med
193 215 000 kr (yrkande 4). Regeringen föreslår en
höjning. Anslaget höjdes kraftfullt redan 2002 trots
tidigare svårigheter med att utnyttja budgeten fullt
ut. Riskbedömningar av saneringsobjektens farlighet
för människa och miljö bör styra i vilken
ordningsföljd och i vilken takt saneringsarbetet
skall genomföras. Regeringen bör redovisa en
åtgärdsplan för saneringsarbetet.
I motion Fi230 (s, v, mp) föreslås att anslaget
förstärks med 21 000 000 kr (yrkande 9 delvis).
Regeringen föreslår att resurserna för sanering och
återställning av förorenade områden minskas.
Motionärerna motsätter sig dessa besparingar.
I motion Bo265 (kd) påtalas vikten av att
marksaneringsmedel garanteras långsiktigt (yrkande
5). Naturvårdsverket beräknar att den totala
framtida kostnaden för efterbehandling av förorenad
mark uppgår till 25 miljarder kronor. Detta
innefattar även objekt med ansvarig markägare. Av de
identifierade objekten uppskattar Naturvårdsverket
att ca 5 000 objekt behöver efterbehandlas och att
ca hälften av dessa saknar någon ansvarig. Det finns
dock inga klara regler för hur statliga pengar för
sanering skall fördelas annat än för att "åtgärda
från rikssynpunkt angelägna objekt".
Utskottets ställningstagande
Delmålet för förorenade områden innebär bl.a. att
arbetet med sanering och efterbehandling skall ha
påbörjats för minst 100 av de mest prioriterade
områdena år 2005. Minst 50 av de områden där arbetet
påbörjats skall dessutom vara åtgärdade senast 2005
(prop. 2000/01:130, bet. 2001/02:MJU03, rskr.
2001/02:36). Naturvårdsverket har i uppdrag att
tillsammans med länsstyrelserna verka för att
arbetet med att sanera och återställa sådana områden
ökar i såväl offentlig som privat regi.
Som regeringen anför har anslaget ökat väsentligt
sedan 1999. Verksamheten har hittills koncentrerats
till ett systematiskt uppbyggnadsarbete. Bl.a. har
länsstyrelsernas kompetens på området byggts upp.
Samtliga län har nu kommit i gång med att inventera
och undersöka förorenade områden. Åtgärder pågår på
24 områden.
Utskottet instämmer i vad som anförs i motion
Bo265 (kd) yrkande 5 om att marksaneringsmedel bör
utgå under tillräckligt lång tid. EG-kommissionen
har underrättats om ett förslag till förordning om
statsbidrag till efterbehandling av förorenade
områden. Enligt förslaget får bidrag till
undersökning och efterbehandling lämnas bara om
ansvar att utföra eller bekosta sådan verksamhet
enligt miljöbalken eller äldre lagstiftning inte kan
utkrävas eller endast kan utkrävas delvis eller den
eller de som är ansvariga för att bekosta sådan
verksamhet inte kan betala och ersättning inte
heller kan betalas från saneringsförsäkringen eller
om det finns synnerliga skäl. Det anförda innebär
att syftet med motionen i allt väsentligt har
tillgodosetts. Motionen bör lämnas utan vidare
åtgärd.
Som utskottet tidigare har redovisat har
finansutskottet efter förslag av motionärerna i
motion Fi230 (s, v, mp) föreslagit att ramen för
utgiftsområde 20 ökas med 28 000 000 kr
(2002/03:FiU1). Riksdagen har sedermera godkänt
förslaget.
Regeringen har som framgår ovan föreslagit att
21 000 000 kr skall föras från detta anslag till
anslaget 4:5 Domstolsväsendet m.m. Utskottet
instämmer i vad som anförs i motion Fi230 (s, v, mp)
yrkande 9 om att resurserna för sanering och
återställning av förorenade områden inte bör minska
och tillstyrker mot bakgrund av den förstärkta ramen
för utgiftsområdet motionen i denna del. Utskottets
förslag innebär att anslaget 34:4 Sanering och
återställning av förorenade områden höjs med
21 000 000 kr och att anvisade medel på anslaget
kommer att uppgå till 460 770 000 kr. I övrigt
instämmer utskottet i vad regeringen har anfört.
Motionerna MJ443 (c) delvis och MJ444 (m) yrkande 4
avstyrks med hänvisning till den av utskottet
föreslagna medelstilldelningen.
När det gäller motion MJ404 (c) om gruvavfall från
Falu gruva m.m. konstaterar utskottet att enligt 5 §
i det nämnda förslaget till förordning om
statsbidrag till efterbehandling av förorenade
områden får bidrag lämnas med högst 90 % av de
kostnader som länsstyrelsen godkänner. Om det är
fråga om mycket höga kostnader eller om det finns
andra synnerliga skäl, får bidrag lämnas med högre
andel av kostnaderna. Det anförda torde i allt
väsentligt tillgodose syftet med motionen. Motionen
bör lämnas utan vidare åtgärd.
Utskottet tillstyrker det bemyndigande som
regeringen föreslår.
34:5 Miljöforskning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avstyrker motioner (fp, c) om ökad
medelstilldelning m.m. En motion om
betydelsen av miljöforskning (kd) avstyrks.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till bemyndigande.
Propositionen
Anslaget skall främst finansiera forskning till stöd
för Naturvårdsverkets arbete, t.ex. forsknings- och
utvecklingsverksamhet som underlag för att nå
miljökvalitetsmålen, forskning med anknytning till
miljöbalken samt underlag för internationellt
förhandlingsarbete. Anslaget skall också finansiera
statens andel av den med näringslivet
samfinansierade forskningen vid IVL Svenska
Miljöinstitutet AB.
För att skapa goda förutsättningar för planering,
upphandling och genomförande av forskningsprojekt
föreslås regeringen bemyndigas att under år 2003
ingå ekonomiska förpliktelser i samband med
planering, upphandling och genomförande av
forskningsprojekt, som inklusive tidigare åtagande
innebär utgifter på högst 30 miljoner kronor under
2004, högst 20 miljoner kronor under 2005 och högst
15 miljoner kronor under 2006.
Regeringen föreslår att anslaget 34:5
Miljöforskning för år 2003 uppgår till 82 743 000
kr.
Motionerna
I motionerna MJ315 (fp) yrkande 22 delvis och Fi232
(fp) yrkande 21 delvis föreslås att anslaget
förstärks med 20 000 000 kr. Motionärerna vill ta
initiativ till en djupgående analys av de
organisatoriska, legala och ekonomiska förändringar
som behövs för att samhället bättre skall kunna
hantera en hållbar utveckling. Medlen skall bl.a.
kunna användas av en hållbarhetskommission för
angelägna utredningar och kortare forskningsuppdrag.
I motion MJ432 (kd) anförs i fråga om betydelsen
av miljöforskning att uppföljningen av miljömålen
bör anses tillhöra den långsiktiga forskningen
(yrkande 22). I dag måste medel sökas projektvis för
miljömålsarbetet. Det är fel att betrakta miljömålen
som projekt. Detta borde i stället vara fortgående
forskning. Forskningsanslagen bör disponeras och
fördelas så att även långsiktig forskning kan få en
stabil finansiering. Upprätthållandet och
finansieringen av de forskningsinstitut som finns är
avgörande för att kompetens inte skall gå förlorad.
Enligt motion MJ443 (c) bör anslaget förstärkas
med 10 000 000 kr (delvis). Anslaget bör bl.a.
användas för att ta fram en heltäckande forsknings-
och aktionsplan för Östersjöns miljö samt för att
främja utvecklingen av fordon som körs med
alternativa bränslen.
Utskottets ställningstagande
Som regeringen anfört finansierar Naturvårdsverket
för närvarande sex olika forskningsprogram varav två
med samhällsvetenskaplig inriktning med fokus på
styrmedel och miljöpolitik. De övriga programmen
berör forskning om marin biodiversitet,
miljötoxikologi, reproduktionsstörningar samt
hälsoeffekter och riskbedömningar av
luftföroreningar. Programmen är planerade att pågå i
cirka fem år.
Utskottet har ingen annan uppfattning än
motionärerna i motion MJ432 (kd) yrkande 22 om
betydelsen av miljöforskning och att det är
angeläget att även långsiktig forskning kan få en
stabil finansiering. I likhet med föregående år
skall anslaget 34:5 Miljöforskning främst finansiera
forskning till stöd för Naturvårdsverkets arbete,
t.ex. forsknings- och utvecklingsverksamhet som
underlag för att nå miljökvalitetsmålen, forskning
med anknytning till miljöbalken samt underlag för
internationellt förhandlingsarbete. Det anförda
innebär att syftet med motionen i allt väsenligt är
tillgodosett utan något särskilt riksdagens
uttalande i frågan.
Utskottet tillstyrker den av regeringen föreslagna
medelstilldelningen under anslaget och avstyrker
motionerna MJ315 (fp) yrkande 22 delvis, MJ443 (c)
delvis och Fi232 (fp) yrkande 21 delvis. Utskottet
tillstyrker även det bemyndigande som regeringen
föreslår.
34:6 Kemikalieinspektionen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelstilldelning under anslaget.
Propositionen
Kemikalieinspektionen är central
förvaltningsmyndighet för ärenden om hälso- eller
miljörisker med kemiska produkter och biotekniska
organismer. Anslaget disponeras av
Kemikalieinspektionen för verksamhet avseende
tillsyn/vägledning, riskbedömning, riskbegränsning
för allmänkemikalier samt riskbegränsning för
bekämpningsmedel.
Kemikalieinspektionens verksamhet finansieras
huvudsakligen med avgifter som anges i förordning
(1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn
enligt miljöbalken, förordning (1999:942) om
kemikalieavgifter m.m. samt Kemikalieinspektionens
föreskrifter om kemiska produkter och biotekniska
organismer (KIFS 1998:8).
Kemikalieinspektionens verksamhet utgår från de
mål och riktlinjer för kemikaliepolitiken som anges
i propositionen Svenska miljömål - miljöpolitik för
ett hållbart Sverige (prop. 1997/98:145, bet.
1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). En annan
utgångspunkt är miljöbalken och dess
följdlagstiftning.
Kemikalieinspektionen arbetar för att minska
riskerna för skador på människa och miljö från
kemiska ämnen i kemiska produkter och andra varor
samt biotekniska organismer. Arbetet bedrivs i hög
grad internationellt, framför allt inom EU. De
resultat som uppnås inom EU styr den nationella
regleringen av utsläppandet av kemiska produkter och
varor på marknaden. Även insatserna i det nordiska
samarbetet inom kemikalieområdet har i stor
utsträckning gällt de frågor som drivs i de
internationella organen. Drygt 50 % av inspektionens
totala resurser avser internationella åtaganden,
därav några procent utanför EU.
Regeringen föreslår en förstärkning på
kemikalieområdet med 5 miljoner kronor för år 2003.
Sammantaget innebär detta att regeringen föreslår
att anslaget 34:6 Kemikalieinspektionen för år 2003
uppgår till 102 184 000 kr.
Utskottets ställningstagande
Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö innebär att miljön
skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i
eller utvunnits av samhället och som kan hota
människors hälsa eller den biologiska mångfalden.
Sex delmål anger inriktning och tidsperspektiv i det
fortsatta miljöarbetet för att nå
miljökvalitetsmålet. Delmålen gäller kunskap om
kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper, miljö-
och hälsoinformation om varor, utfasning av särskilt
farliga ämnen, fortlöpande minskning av hälso- och
miljöriskerna med kemikalier, riktvärden för
miljökvalitet för kemiska ämnen samt sanering och
efterbehandling av förorenade områden.
Som regeringen anfört är kemikalielagstiftningen
helt harmoniserad inom EU. Det innebär att
möjligheterna att införa nationella särregler är
begränsade. Marknaden för kemiska produkter och
varor är i hög grad internationell och därför kan
frivilliga åtgärder från svenska aktörer endast i
begränsad omfattning bidra till att man når
miljökvalitetsmålet. Som regeringen anfört bör en
stor del av det långsiktiga arbetet för att nå
miljökvalitetsmålet Giftfri miljö därför inriktas på
att driva fram alltmer skärpta EU-regler på
kemikalieområdet. Nationella initiativ och arbetet
med den globala kemikaliestrategin är viktiga
inslag.
I juni 2001 antog riksdagen propositionen
Kemikaliestrategi för Giftfri miljö (prop.
2000/01:65, bet. 2000/01:MJU15, rskr. 2000/01:269).
Från november samma år är Kemikalieinspektionen
ansvarig myndighet för miljökvalitetsmålet Giftfri
miljö vilket ställer nya krav på organisationen,
bl.a. tillförs verksamheten uppföljnings- och
samordningsuppgifter. Med anledning av detta och med
utgångspunkt i Kemikalieutredningens betänkande
(SOU2001:4) föreslog regeringen i
budgetpropositionen för 2002 en höjning av
Kemikalieinspektionens anslag med 5 miljoner kronor
samt beräknade en höjning av anslaget med 10
miljoner kronor år 2003 och 15 miljoner kronor år
2004. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för
2002 att en uppföljning bör göras av vad
miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och arbetet med
EU:s kemikaliestrategi kommer att innebära för
Kemikalieinspektionens verksamhet. Regeringen avser
därför att inför budgetåret 2005 ge
Kemikalieinspektionen i uppdrag att redovisa
underlag för fördjupad prövning av inspektionens
verksamhet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelstilldelning under anslaget.
34:7 Internationellt miljösamarbete
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelstilldelning och avstyrker motioner
om ökad medelstilldelning (fp) och om medel
till ett kemikaliesekretariat (m).
Propositionen
Anslaget disponeras för medlemsavgifter och
kostnader för deltagande i internationella
organisationer och för internationellt samarbete.
Detta samarbete avser såväl internationella
miljökonventioner och avtal som miljöfrågor i FN-
systemet och EU-samarbetet samt organisationer som
OECD, Barentsrådet, Nordiska ministerrådet och
Arktiska Rådet. Vidare disponeras anslaget för
bilateralt miljösamarbete och Sveriges årliga bidrag
till FN:s miljöfond. Dessutom disponeras anslaget
fr.o.m. 2003 för kostnader för deltagande i
internationellt samarbete på kärnenergiområdet,
såsom Sveriges reguljära medlemsavgift i
Internationella Atomenergiorganet (IAEA), bidraget
till IAEA:s Technical Assistance and Cooperation
Fund samt kostnader i samband med övrigt
internationellt kärnsäkerhetssamarbete.
Anslagen 34:7 Internationellt miljösamarbete och
det under innevarande budgetår uppförda anslaget
34:12 Internationellt samarbete i fråga om
kärnsäkerhet slås samman då anslagen har samma
karaktär och i princip innehåller liknande
verksamhet. Detta innebär att regeringen föreslår
att anslaget 34:7 Internationellt miljösamarbete för
år 2003 uppgår till 66 434 000 kr.
Motionerna
Enligt motionerna MJ315 (fp) yrkande 22 delvis och
Fi232 (fp) yrkande 21 delvis bör anslaget förstärkas
med 10 000 000 kr. Det är av yttersta vikt att
Sverige aktivt stöder internationell miljösamverkan
och att detta också avspeglar sig i aktiv handling.
I motion MJ273 (m) anförs att regeringens förslag
att stödja ett särskilt kemikaliesekretariat är
märkligt. I en demokrati är det olämpligt att staten
förser ideella organisationer med öronmärkta pengar
eftersom det innebär att staten sätter sig över
dessa organisationers medlemmar och styrelse.
Utskottets ställningstagande
Som regeringen anfört ökar genom ett aktivt
deltagande i det internationella miljösamarbetet
möjligheterna för Sverige att påverka eller få till
stånd miljöbeslut och överenskommelser så att
gränsöverskridande utsläpp och miljöförstöring
minskar och de svenska miljömålen kan uppnås.
Utskottet delar bedömningen att omfattningen av det
internationella miljösamarbetet kommer att öka som
ett resultat av världstoppmötet om hållbar
utveckling i Johannesburg 2002.
Som anförs i budgetpropositionen avser regeringen
att stödja ett särskilt kemikaliesekretariat som
inrättas av ideella natur- och miljöorganisationer
med uppgift att bl.a. sprida information
internationellt om den svenska kemikaliestrategin
och skapa genomslag för strategin både inom EU och
globalt.
Utskottet tillstyrker regeringen förslag till
medelstilldelning under anslaget och avstyrker
därmed motionerna MJ273 (m), MJ315 (fp) yrkande 22 i
berörd del och Fi232 (fp) yrkande 21 i berörd del om
annan medelstilldelning.
34:8 Stockholms internationella miljöinstitut
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelstilldelning.
Propositionen
Anslaget disponeras för statens stöd till Stockholms
internationella miljöinstitut (SEI). SEI är ett
internationellt forskningsinstitut med inriktning på
policyfrågor inom området miljö och utveckling.
SEI:s huvudsakliga uppgifter är att initiera,
genomföra och informera om resultat av studier och
forskning vad gäller utvärdering och utveckling av
miljöteknik, miljö- och utvecklingspolicy samt
relaterad miljöstyrning och strategier för en
hållbar utveckling. Institutet bedriver tillämpad
forskning inom områdena energi, atmosfär,
vattenresurser, urbana miljöer och riskanalys. SEI
bedriver projektverksamhet i Afrika, Asien, Europa
och Latinamerika. Institutet har, förutom sitt
huvudkontor i Stockholm, kontor i Boston, Tallinn,
York och Bangkok.
SEI har byggt upp en internationellt erkänd
verksamhet inom områden som är centrala för de
globala miljöproblemen. För att kunna locka till sig
externa uppdragsfinansiärer krävs en kritisk bas av
vetenskaplig kompetens. Detta kan möjliggöras genom
en stabil och långsiktig basfinansiering som
upprätthåller kvaliteten i verksamheten. Under 2001
tecknades ett avtal mellan Miljödepartementet och
SEI för att stärka och tydliggöra samarbetet kring
globala frågor om miljö och hållbar utveckling.
Detta innebär att regeringen föreslår att anslaget
för år 2003 uppgår till 12 000 000 kr.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Strålskydd och kärnsäkerhet m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
medelstilldelning under anslagen. Utskottet
tillstyrker även föreslagna bemyndiganden.
Propositionen
34:9 Statens strålskyddsinstitut
Anslaget disponeras för Statens strålskyddsinstituts
(SSI) verksamhet avseende tillsyn, beredskap,
miljöövervakning och forskning.
Som stöd för sin tillsynsutövning samt för
beredskapsarbetet mot radioaktiva nedfall
finansierar SSI grundläggande och tillsynsrelaterad
strålskyddsforskning. För att skapa goda
förutsättningar för planering och genomförande av
strålskyddsforskning är det nödvändigt att kunna
fatta beslut som medför utfästelser om utgifter för
kommande år.
Regeringen föreslås därför bemyndigas att under år
2003 ingå ekonomiska förpliktelser i samband med
strålskyddsforskning som, inklusive tidigare
åtaganden, innebär utgifter på högst 10 miljoner
kronor under 2004, högst 7 miljoner kronor under
2005 och högst 4 miljoner kronor under 2006.
SSI är en central myndighet med ansvar för tillsyn
av joniserande och icke-joniserande strålning samt
beredskap mot kärntekniska olyckor och radioaktivt
nedfall. För ett av de miljökvalitetsmål som
riksdagen har fastställt - Säker strålmiljö - har
regeringen utsett Statens strålskyddsinstitut till
ansvarig myndighet.
Regeringens bedömning är att myndigheten uppfyller
de mål som ställts och att myndigheten kan verka för
ett fortsatt gott strålskydd i samhället. SSI driver
sedan ett antal år en riksmätplats för joniserande
strålning.
Regeringen föreslår att anslaget för år 2003
uppgår till 98 690 000 kr.
34:10 Statens kärnkraftinspektion:
Förvaltningskostnader
Anslaget disponeras för Statens kärnkraftinspektions
(SKI) verksamhet avseende tillsyn och förvaltning.
SKI:s verksamhet finansieras via avgifter enligt
förordningen (1991:739) om vissa avgifter till
Statens kärnkraftinspektion. SKI är en central
myndighet med ansvar för tillsyn av säkerheten och
det fysiska skyddet vid kärntekniska anläggningar
samt ickespridningsfrågor. Verksamheten under första
halvåret 2001 präglades i viss utsträckning av det
svenska ordförandeskapet i EU där SKI bidrog till
arbetet med att ta fram en utvärdering av säkerheten
vid de kärntekniska anläggningarna i
kandidatländerna. SKI har även tillsammans med SSI
under 2001 sammanställt den svenska rapporten till
den andra granskningskonferensen under
kärnsäkerhetskonventionen. Regeringens bedömning är
att myndigheten genom sitt tillsynsarbete verkar för
en hög säkerhet och skydd av hälsa och miljö.
Regeringen föreslår att anslaget för år 2003
uppgår till 86 006 000 kr.
34:11 Statens kärnkraftinspektion:
Kärnsäkerhetsforskning
Anslaget disponeras för SKI:s kostnader för
kärnsäkerhetsforskning.
För att ha goda förutsättningar för planering och
genomförande av kärnsäkerhetsforskning är det
nödvändigt att kunna fatta beslut som medför
utfästelser om utgifter för kommande år. Regeringen
föreslås därför bemyndigas att under år 2003 ingå
ekonomiska förpliktelser i samband med
kärnsäkerhetsforskning som inklusive tidigare
åtaganden medför utgifter på högst 17 miljoner
kronor under 2004, högst 8 miljoner kronor under
2005 och högst 2 miljoner kronor under 2006.
SKI har i uppdrag att finansiera
forskningsverksamhet inom sitt verksamhetsområde.
Denna forskning har en mycket stor roll i
utvecklingen av tillsynsarbetet på myndigheten och
säkerheten vid de kärntekniska anläggningarna. Den
är dessutom ett viktigt led i den nationella
kompetensförsörjningen på området. Regeringen
föreslår att anslaget för år 2003 uppgår till
70 895 000 kr.
Kärnavfallsfonden
Enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet
(kärntekniklagen) är en innehavare av tillstånd till
kärnteknisk verksamhet skyldig att svara för att
allt i verksamheten uppkommet kärnavfall och använt
kärnbränsle hanteras och slutförvaras på ett säkert
sätt och att den anläggning i vilken verksamheten
bedrivs avvecklas och rivs på ett säkert sätt, sedan
verksamheten har upphört (10 §).
Enligt lagen (1992:1537) om finansiering av
framtida utgifter för använt kärnbränsle m.m. skall
innehavaren av en kärnkraftsreaktor årligen, så
länge reaktorn är i drift, erlägga en avgift samt
ställa säkerheter till staten för att säkerställa
att medel finns tillgängliga för de kostnader för
hantering och slutförvaring av använt kärnbränsle
och visst radioaktivt avfall, avveckling och rivning
av reaktoranläggningar och forskning på
kärnavfallsområdet.
Avgiftsmedlen förvaltas av en fond benämnd
Kärnavfallsfonden. Vid utgången av år 2001 var
Kärnavfallsfondens marknadsvärde 27 326 miljoner
kronor (24 589 miljoner kronor år 2000).
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelstilldelning och bemyndiganden.
34:12 Bidrag till Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avslår motioner (m, fp) om minskad
anslagsnivå.
Propositionen
Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts
(SMHI:s) uppdragsverksamhet och affärsverksamhet
finansieras med avgifter. Uppdragsverksamheten sker
inom ramen för SMHI:s myndighetsansvar men bekostas
med full kostnadstäckning av andra myndigheter.
Affärsverksamheten 2001 visar en minskning av
omsättningen med två procentenheter och
rörelseresultatet är något sämre än föregående år.
SMHI:s infrastruktur är av mycket stort värde för
många intressenter och ibland en nödvändig
förutsättning för deras verksamhet. Några
myndigheter har därför genom avtal förbundit sig att
bidra till finansieringen av SMHI:s infrastruktur.
Regeringen anför att de olika sektorernas bidrag
till SMHI bör ses över i takt med att nya avtal
tecknas eller när nuvarande avtal revideras, för att
säkerställa erforderlig kvalitet i SMHI:s
infrastruktur.
Målen för träffsäkerheten för varningstjänsten har
inte helt uppfyllts under året. SMHI har lämnat
förslag till regeringen om kompletterande metoder
för att följa upp träffsäkerheten för varningar och
prognoser. SMHI kommer att fortsätta att utveckla
system och mätmetoder som skall ge en mer
rättvisande bild av träffsäkerheten.
SMHI lämnade 2000 en fördjupad prövning av
verksamheten och föreslog i utredningen att SMHI
ombildas till ett av staten helägt bolag.
Statskontoret har på regeringens uppdrag utrett
SMHI:s framtida verksamhetsform och lämnade i början
av år 2002 en rapport till regeringen. Efter
remissbehandling av Statskontorets rapport anser
regeringen att det för närvarande inte är aktuellt
med någon förändring av SMHI:s verksamhetsform.
Sammantaget innebär detta att regeringen föreslår
att anslaget år 2003 uppgår till 211 584 000 kr.
Motionerna
Enligt motionerna MJ315 (fp) yrkande 22 delvis och
Fi232 (fp) yrkande 21 delvis bör anslaget reduceras
med 50 000 000 kr.
I motion MJ444 (m) anförs att SMHI bör kunna
finansiera en större del av verksamheten genom att
ta ut användaravgifter och att anslaget därför bör
minskas med 20 000 000 kr (yrkande 5).
Utskottets ställningstagande
Som regeringen anfört disponeras anslaget av SMHI
för uppgifter som är nödvändiga för att tillgodose
samhällets behov av prognoser, varningar och
beredskap samt för att utveckla den kompetens SMHI
bygger upp i denna verksamhet.
Anslaget används också för att betala Sveriges
medlemsavgifter i de internationella
organisationerna EUMETSAT (det europeiska
satellitsamarbetet), ECMWF (det europeiska centret
för medellånga prognoser) och WMO
(Världsmeteorologiska organisationen).
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelstilldelning och avstyrker motionerna MJ315
(fp) yrkande 22 delvis, MJ444 (m) yrkande 5 och
Fi232 (fp) yrkande 21 i berörd del om annan
medelstilldelning.
34:13 Information om klimatfrågor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avstyrker en motion (m) om att avskaffa
anslaget.
Propositionen
Anslaget disponeras för information och
medvetandegörande om klimatfrågan och behovet av
klimatrelaterade åtgärder. Naturvårdsverket har fått
i uppdrag att i samverkan med andra myndigheter
utveckla och ansvara för informationssatsningen.
Satsningen är treårig och påbörjades under 2002.
Naturvårdsverket har till regeringen lämnat förslag
om en plan för informationsinsatser för att begränsa
klimatpåverkan. Enligt planen utformas och genomförs
informationsinsatserna i bred samverkan med
myndigheter, näringsliv, kommuner, skolor och
utbildningsinstitutioner samt frivilliga
organisationer. Centralt i planen är att skapa en
kommunikationsstrategi som syftar till att öka
samhällets och den enskilde individens engagemang
och åtaganden. Det konkreta arbetet med
informationsinsatserna har påbörjats genom
planerandet av en kampanj med fokus på information
riktad till allmänheten. Kampanjen kommer att
genomföras under hösten 2002. Nätverksbyggande med
kommuner, företag och andra organisationer har också
påbörjats. Nästa steg som kommer att ske under våren
2003 utgörs av lokala aktiviteter.
Regeringen föreslår att anslaget för år 2003
uppgår till 30 000 000 kr.
Motionen
Enligt motion MJ444 (m) bör anslaget reduceras med
30 000 000 kr och avskaffas (yrkande 6). Information
om klimatfrågor bör ingå i Naturvårdsverkets och
sektorsmyndigheternas ordinarie verksamhet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet instämmer med regeringen i att åtgärder
krävs för att minska utsläppen av växthusgaser för
att Sverige skall kunna uppnå sina klimatåtaganden
enligt klimatkonventionen och Kyotoprotokollet och
ha en god beredskap för framtida internationella
överenskommelser om utsläppsreduktioner. En i
sammanhanget angelägen åtgärd är en
informationssatsning.
Utskottet tillstyrker den föreslagna
medelstilldelningen och avstyrker därmed motion
MJ444 (m) yrkande 6.
34:14 Stöd till klimatinvesteringar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och
avstyrker motioner om ökad medelstilldelning
(kd), minskad medelstilldelning (m, fp) och
om användningen av de anslagna medlen (c).
Utskottet tillstyrker förslaget till
bemyndigande.
Propositionen
Anslaget disponeras för stöd till
klimatinvesteringar. Av anslaget får högst 15
miljoner kronor användas till administration,
information och utvärdering.
Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att under år 2003 besluta om stöd till
klimatinvesteringar som inklusive tidigare åtaganden
innebär utgifter om högst 100 miljoner kronor 2004
och högst 200 miljoner kronor under 2005.
I propositionen Sveriges klimatstrategi (prop.
2001/02:55, bet. 2001/02: MJU10, rskr. 2001/02:163)
föreslogs ett klimatinvesteringsprogram. Därför
inrättades 2002 anslaget 34:14 Stöd till
klimatinvesteringar.
Regeringen föreslår att anslaget för år 2003
uppgår till 300 000 000 kronor.
Motionerna
Enligt motionerna MJ315 (fp) yrkande 22 delvis och
Fi232 (fp) yrkande 21 delvis bör anslaget reduceras
med 300 000 000 kr. Motionärerna motsätter sig
riktade stöd till klimatinvesteringar och vill i
stället ge ökade resurser till biologisk mångfald,
internationellt samarbete och miljöforskning.
Enligt motion MJ428 (c) bör riksdagen besluta att
inte tillåta användning av
klimatinvesteringsprogrammen till annat än
klimatåtgärder (yrkande 3). Medlen till
klimatåtgärder bör inte kunna användas till andra
åtgärder. Förslaget om att "kommunerna bör ha
möjlighet att i vissa fall ta med åtgärder av
begränsad omfattning och av särskilt lokalt eller
regionalt intresse och som bidrar till att uppnå
andra miljömål i klimatprogrammet" bör korrigeras.
Motionärerna anför vidare att de klimatpolitiska
programmen inte bör låsas fast med krav på att
generera arbetstillfällen (yrkande 4). Miljönyttan
bör sättas i främsta rummet.
I motion MJ432 (kd) anförs att det svåraste
miljöproblem vi står inför är klimatförändringarna.
Anslaget bör förstärkas med 50 000 000 kr (yrkande
28 delvis). En mer kraftfull klimatpolitik föreslås.
Enligt motion MJ444 (m) bör anslaget minskas med
200 000 000 kr (yrkande 7). Anslaget påminner om de
misslyckade lokala investeringsprogrammen.
Motionärerna anslår inte medel för den här typen av
klimatåtgärder eftersom motivering för hur medlen
skall användas saknas.
Utskottets ställningstagande
I propositionen Sveriges klimatstrategi (prop.
2001/02:55, bet. 2001/02: MJU10, rskr. 2001/02:163)
föreslogs ett klimatinvesteringsprogram, och därför
inrättades år 2002 anslaget 34:14 Stöd till
klimatinvesteringar. Ett förslag till förordning för
klimatinvesteringsprogrammet har utarbetats.
Förslaget har meddelats Europeiska kommissionen för
godkännande utifrån statsstödsaspekten. Regeringen
bedömer att Naturvårdsverket kommer att kunna ta
emot ansökningar om bidrag till klimatinvesteringar
under år 2003.
Enligt 1 § förslag till förordning om statliga
bidrag till klimatinvesteringsprogram kan
klimatinvesteringsprogrammen innehålla åtgärder inom
energi, avfalls- och transportområdena men även inom
andra sektorer och syfta till såväl minskning av
utsläppen av växthusgaser som energiomställning och
besparing av energi. Utskottet anförde vid
riksdagsbehandlingen av 2002 års budgetproposition
beträffande användningen av de nu aktuella medlen
att bidrag skall kunna sökas av kommunerna för
samlade program med åtgärder som minskar utsläppen
av växthusgaser (bet. 2001/02:MJU10 s. 30).
Programkravet är viktigt därför att det stimulerar
till helhetssyn och samverkan. Åtgärderna i
klimatinvesteringsprogrammen skall i första hand
bedömas utifrån kostnadseffektivitetskriteriet. Det
är viktigt att klimatmålet kan uppnås till minsta
möjliga kostnad för samhället. Samverkan och
helhetssyn skall prägla programmen.
Enligt 1 § andra stycket i den föreslagna
förordningen får ett klimatinvesteringsprogram i
begränsad omfattning innehålla åtgärder av särskild
regional eller lokal vikt som bidrar till att uppnå
andra av riksdagen beslutade miljökvalitetsmål. I
förra årets budgetproposition (prop. 2001/02:1
utg.omr. 20 s. 63, bet. 2001/02:MJU1) anfördes att
kommunerna bör ha möjlighet att i vissa fall ta med
åtgärder i klimatinvesteringsprogrammen som bidrar
till att uppnå andra miljökvalitetsmål. Tyngdpunkten
skall dock ligga på insatser för att nå klimatmålet.
Utskottet, som anser att
klimatinvesteringsprogrammet bör utökas under
innevarande mandatperiod för att möjliggöra en ökad
takt och höjda ambitioner i klimatarbetet,
tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning
under anslaget och avstyrker motionerna MJ315 (fp)
yrkande 22 i berörd del, MJ428 (c) yrkandena 3 och
4, MJ432 (kd) yrkande 28 delvis, MJ444 (m) yrkande 7
och Fi232 (fp) yrkande 21 delvis om tilldelning och
användning av medel. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag till bemyndigande.
Politikområde Forskningspolitik
under utgiftsområde 20
26:1 Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande:
Förvaltningskostnader och 26:2 Forskningsrådet
för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning Tab
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till medelstilldelning under anslagen och
avstyrker motioner om att miljöforskningen
bör förstärkas (c) och prioriteras (m).
Utskottet tillstyrker förslag till
bemyndigande.
Propositionen
Anslaget 26:1 disponeras av Forskningsrådet för
miljö, areella näringar och samhällsbyggande
(Formas) för myndighetens förvaltningskostnader.
Regeringen anser att Formas under sitt första
verksamhetsår klarat övergången till det nya
finansieringssystemet i det nya rådet och kommit i
gång med verksamheten på ett effektivt sätt. Detta
innebär att regeringen föreslår att anslaget 26:1
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Förvaltningskostnader för år 2003
uppgår till 40 289 000 kr.
Anslag 26:2 används för rådets viktigaste
ansvarsområden, nämligen miljöforskning, forskning
om de areella näringarna, forskning om
samhällsbyggande samt forskning för en ekologiskt
hållbar utveckling. Anslaget disponeras för stöd
till forskning och forskningsinformation inom
områdena miljö och samhällsbyggande. För forskning
om de areella näringarna finns inom utgiftsområde 23
anslaget 26:1 Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande: Forskning och
samfinansierad forskning.
För att underlätta planering, upphandling och
genomförande av forskningsprojekt föreslås
regeringen bemyndigas att ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare åtaganden
medför utgifter på högst 250 miljoner kronor under
2004, 180 miljoner kronor under 2005 och högst 56
miljoner kronor under 2006.
Under åren 2001 och 2002 har Formas beviljat
bidrag till stiftelsen Byggdok vars uppgift är att
göra resultaten från forskningen om bebyggelse och
samhällsplanering tillgängliga via databaser och
fulltextarkiv. Regeringen anser att ansvaret för ett
eventuellt fortsatt statligt stöd till stiftelsen
Byggdok bör flyttas till Boverket. Av detta skäl
föreslår regeringen att 3 miljoner kronor överförs
till Boverket för år 2003 för stöd till stiftelsen
Byggdok.
Sammantaget innebär detta att regeringen föreslår
att anslaget 26:2 Forskningsrådet för miljö, areella
näringar och samhällsbyggande: Forskning för år 2003
uppgår till 281 724 000 kr.
Motionerna
Enligt motion MJ262 (c) bör miljöforskningen
förstärkas (yrkande 2). För att stärka arbetet för
en hållbar utveckling krävs också en tydlig satsning
på miljöforskningen. Det krävs inte minst ökade
resurser för undersökningar och kontrollprogram för
att kunna säkerställa att miljöskulden inte växer
till följd av bristfälliga miljösignaler till
producenter och samhällsplanerare.
I motion MJ420 (m) framhålls vikten av att
prioritera miljöforskning och miljöövervakning
(yrkande 6 delvis). Till de offentliga
kärnuppgifterna på miljöområdet hör miljöforskning,
miljöövervakning, kalkning och ansvar för
uppfyllandet av nationella och internationella
överenskommelser, såsom klimatpolitiken. På dessa
statliga kärnområden måste staten ta sitt ansvar och
göra klarare prioriteringar och lämna åt marknaden
och de enskilda medborgarna att lösa det de löser
bäst och koncentrera statens insatser där de mest
behövs. Genom forskning och miljöövervakning tas ny
kunskap och information fram som gör att såväl
företag som enskilda kan fatta relevanta beslut och
på ett aktivt sätt välja produkter med minsta
möjliga miljöpåverkan.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen beslutade efter förslag i regeringens
ekonomiska vårproposition för år 2001
(2000/01:MJU1y, 2000/01:FiU20, rskr. 2000/01:288)
att forskningen vid Formas skulle förstärkas med 80
miljoner kronor för år 2002 och 2003 och 90 miljoner
kronor för år 2004. Förstärkningen skall användas
till forskning om biologisk mångfald och forskning
till stöd för en ekologiskt hållbar utveckling.
Utskottet ansluter sig till regeringens förslag
att engångsvis förstärka anslaget år 2003 med 10
miljoner kronor för marin miljöforskning. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag om medelstilldelning
under anslagen och avstyrker därmed motionerna MJ262
(c) yrkande 2 och MJ420 (m) yrkande 6 i berörd del.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Mark- och vattenkalkning (punkt 3)
av Jan Andersson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 1. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:MJ368 yrkande 1 samt avslår
motion 2002/03:MJ426 yrkande 9.
Ställningstagande
Genom långvarig forskning och förslag till
åtgärdsprogram för integrerad mark- och
vattenkalkning har Skogsstyrelsen visat att vi genom
markbehandling med kalk och aska kan åtgärda
försurningsproblemet närmare källan, dvs. i den
försurande marken. Försurningen kan då motverkas i
särskilt utsatta områden och
återhämtningsprocesserna kan påskyndas.
Åtgärdsprogrammet visar att de ekonomiska och
miljömässiga vinsterna blir störst under en tioårig
period om verksamheten inriktas mot de
200 000-350 000 hektar skogsmark som är mest
försurade. Kostnaderna beräknas under perioden till
60-75 miljoner kronor per år.
Stora vinster kan också göras genom att integrera
kalkning av jordbruksmark med skogsmarks- och
ytvattenskalkning. Kalkning högt upp i
vattensystemet avgiftar stora delar av ekosystemet,
marken, markvattnet och alla de små vattendrag och
sjöar som inte kan kalkas med dagens metoder. Detta
innebär att dagens kalkningsinsatser direkt i större
sjöar och vattendrag kan reduceras och avslutas
tidigare. Detta bör ges regeringen till känna.
2. Mark- och vattenkalkning (punkt 3)
av Sven Gunnar Persson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 2. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:MJ426 yrkande 9 samt avslår
motion 2002/03:MJ368 yrkande 1.
Ställningstagande
Det finns fortfarande många försurade sjöar utan
fisk, även om kalkningen av vattendrag har
förbättrat situationen. Marken i vattendragens
tillrinningsområden är dock fortfarande sur,
särskilt i sydvästra Sverige. Sådan skogsmark bör
därför kalkas tills läget förbättras. Även
kalkningen av vattendrag bör fortsätta. Man har
beräknat att kalkning till en kostnad av en krona
ger tre kronor tillbaka i ökade intäkter från
friluftsliv, framför allt när det gäller fiske.
Detta bör ges regeringen till känna.
3. Betydelsen av miljöforskning (punkt 7)
av Sven Gunnar Persson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs i reservation 3. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:MJ432 yrkande 22.
Ställningstagande
Jag anser att universiteten får för små basanslag.
Anslagen bör vara stora nog för universiteten att
finansiera den långsiktiga forskningen.
Uppföljningen av miljömålen måste anses tillhöra den
långsiktiga forskningen. I dag måste medel sökas
projektvis för miljömålsarbetet. Vi menar att det är
fel att betrakta miljömålen som projekt. Detta bör i
stället vara fortgående forskning. Det är viktigt
att forskningsanslagen disponeras och fördelas så
att även långsiktig forskning kan få en stabil
finansiering. Upprätthållandet och finansieringen av
de forskningsinstitut som finns är avgörande för att
kompetens inte skall gå förlorad. Det är också
nödvändigt att olika forskningsinstansers status
klargörs, så att målmedveten och långsiktig
finansiering av forskningen kan komma till stånd.
Detta bör ges regeringen till känna.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-
och naturvård (punkt 1)
av Per Westerberg (m), Lars Lindblad (m) och
Bengt-Anders Johansson (m).
Miljö- och jordbruksutskottet har under beredningen
av detta betänkande arbetat under förutsättningen
att en riksdagsmajoritet bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister den 4 december 2002 har fastställt
ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den
statliga budgeten och en beräkning av statens
inkomster avseende 2003 samt beslutat om preliminära
utgiftstak för år 2004.
Moderata samlingspartiet har i parti- och
kommittémotioner förordat en annan inriktning av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Ett
övergripande mål för den ekonomiska politiken bör
vara att möjliggöra ökad tillväxt. Då måste
utgiftskvoten sänkas. För detta krävs bl.a. en
moderniserad arbetsmarknad, avregleringar, sänkta
skatter och lägre offentliga utgifter. Antalet
sjukskrivna och förtidspensionerade måste minskas
genom att sjukvård och rehabilitering förbättras.
Våra förslag syftar också till att skapa
förutsättningar för ett ekonomiskt, kulturellt och
socialt växande Sverige. Vi vill satsa på en
utbildning som ger alla större möjligheter till ett
rikare liv. Genom en större enskild sektor och ett
starkare civilt samhälle kan både företag och
människor växa. Ännu fler kan komma in på den
ordinarie arbetsmarknaden. Den sociala tryggheten
ökar också i andra bemärkelser genom att hushållen
får en större ekonomisk självständighet. Friheten
att välja bidrar både till mångfald, en bättre
kvalitet och en större trygghet.
De enskilda människorna får ett större inflytande
över sina liv.
Vi har föreslagit en långtgående växling från
subventioner och bidrag till omfattande
skattesänkningar för alla, främst låg- och
medelinkomsttagare. Samtidigt värnar vi de människor
som är i störst behov av gemensamma insatser och som
har små eller inga möjligheter att påverka sin egen
situation. Vi slår också fast att det allmänna skall
tillföras resurser för att på ett tillfredsställande
sätt kunna genomföra de uppgifter som måste vara
gemensamma. Avsevärda resurser tillförs t.ex. för
att bryta den ökade sjukfrånvaron och de ökande
förtidspensioneringarna.
Vårt budgetalternativ - med våra förslag till
utgiftstak, anslagsfördelning och
skatteförändringar - bör ses som en helhet där inte
någon eller några delar kan brytas ut och behandlas
isolerat från de andra. Då riksdagens majoritet den
4 december beslutat om ramar för de olika
utgiftsområdena i enlighet med finansutskottets
förslag och därmed väljer en annan inriktning av
poltiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet
om anslagsfördelning inom utgiftsområde 20.
Till de offentliga kärnuppgifterna på miljöområdet
hör miljöforskning, miljöövervakning, kalkning och
ansvar för uppfyllandet av nationella och
internationella överenskommelser, om t.ex.
klimatpolitiken. På dessa statliga kärnområden bör
staten ta sitt ansvar. Det handlar till stor del om
att göra en klarare prioritering, lämna åt marknaden
och de enskilda medborgarna att lösa det de löser
bäst och koncentrera statens insatser där de mest
behövs. Staten har en viktig uppgift när det gäller
att övervaka att marknadsaktörer och konsumenter har
tillgång till objektiv, korrekt och saklig
miljöinformation.
Miljöstyrningsrådet är en viktig kompetensbank och
pådrivare i näringslivets frivilliga miljöarbete.
Verksamheten fungerar väl och det är olyckligt att
statliga medel saknas till verksamheten i årets
budget. Vi anser att Miljöstyrningsrådet också
fortsättningsvis bör finansieras med staten som
delfinansiär.
Vi anser att anslaget 34:1 Naturvårdsverket bör
minskas med 2 500 000 kr. Naturvårdsverket får
enligt regeringens förslag ett utökat ansvar för
miljömålsarbetet samt för att informera om de stora
rovdjuren. Vi anser att dessa ansvarsområden ryms
inom ramen för Naturvårdsverkets normala verksamhet,
och de bör därför inte leda till ett ökat
anslagsbehov för myndigheten. De av oss föreslagna
besparingarna på andra anslag medför också att
budgetmedel kan sparas i myndighetens
administration.
Anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald bör
enligt vår uppfattning minskas med 133 193 000 kr
jämfört med utskottets förslag. Det är dags att
införa en ny modell för arbetet med att bevara den
biologiska mångfalden. En ökad andel av den
skyddsvärda markarealen bör skyddas genom s.k.
skötselkontrakt. Därmed minskar behovet av att köpa
in skyddsvärd mark, samtidigt som bevarandearbetet
blir mer effektivt.
Vi anser att anslaget 34:4 Sanering och
återställning av förorenade områden bör minskas med
214 215 000 kr jämfört med utskottsförslaget.
Regeringen föreslår en höjning för år 2003. Anslaget
höjdes kraftigt redan år 2002, trots tidigare
svårigheter med att utnyttja budgeten fullt ut. Vi
anser att riskbedömningar av saneringsobjektens
farlighet för människa och miljö bör styra i vilken
ordningsföljd och i vilken takt saneringsarbetet
skall genomföras. En åtgärdsplan för
saneringsarbetet bör redovisas.
Vidare bör anslaget 34:12 Bidrag till Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut m.m.
minskas med 20 000 000 kr. SMHI bör enligt vår
uppfattning kunna finansiera en större del av
verksamheten genom att ta ut användaravgifter.
Anslaget 34:13 Information om klimatfrågor bör
minskas med 30 000 000 kr. Vi anser att denna
information bör ingå i Naturvårdsverkets och
sektorsmyndigheternas ordinarie verksamhet. Anslaget
34:14 Stöd till klimatinvesteringar påminner om de
misslyckade lokala investeringsprogrammen och bör
minskas med 200 000 000 kr. Vi anslår 100 000 000 kr
som kan användas till stimulansåtgärder för
utveckling av miljövänlig teknik på klimatområdet.
Vi anser att fiske och fiskevatten är en resurs
och ett produktionsmedel som kan nyttjas på olika
sätt. Liksom för andra areella näringar finns ett
delat ansvar mellan staten och de enskilda ägarna
för att resursen skall kunna nyttjas långsiktigt och
uthålligt. Staten har bl.a. ansvar för den
övergripande miljövården genom att se till att det
finns resurser för t.ex. kalkning mot försurningen.
När det gäller drift och skötsel bör fiskevatten
dock jämställas med andra produktionsmedel, vilket
betyder att ansvaret för nyttjande av fisket och
fiskevattnet bör ligga på dess ägare.
Enligt budgetpropositionen avser regeringen att
stödja ett särskilt kemikaliesekretariat som
inrättas av ideella natur- och miljöorganisationer
med uppgift att bl.a. sprida information
internationellt om den svenska kemikaliestrategin
och skapa genomslag för strategin både inom EU och
globalt. Vi anser att det är olämpligt att staten
förser ideella organisationer med öronmärkta medel.
2. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-
och naturvård (punkt 1)
av Anita Brodén (fp) och Marie Wahlgren (fp).
Folkpartiet liberalernas budgetförslag för år 2003
innebär i sina huvuddrag sänkta skatter på arbete
och företagande som syftar till att uppnå en
långsiktig och uthållig tillväxt. Det syftar också
till en mera rättvis skattepolitik för bl.a.
barnfamiljer. Våra utgiftsökningar avser främst
bistånd, utbildning, vård och omsorg, förbättringar
för handikappade, åtgärder mot ohälsan samt
satsningar på miljö och rättssäkerhet.
Vårt förslag till utgiftsram för utgiftsområde 20
har emellertid avslagits i budgetprocessens första
steg. Då Folkpartiets budgetförslag är en helhet är
det inte meningsfullt att delta i fördelningen på
anslag inom utgiftsområde 20. I det följande
redovisas i sammanfattning innehållet i vårt
budgetförslag för utgiftsområde 20.
Folkpartiets grundsyn är att man även inom
miljöområdet bör undvika riktade stödåtgärder som
ofta leder till byråkratiska regler och felaktiga
beslut. Vi motsätter oss riktade stöd till
klimatinvesteringar och föreslår därför att anslaget
34:14 Stöd till klimatinvesteringar minskas med
300 000 000 kr och upphör.
I stället bör man arbeta med den utgångspunkten
att förorenaren betalar. Vi vill ta initiativ till
en djupgående analys av vilka organisatoriska,
legala och ekonomiska förändringar som behövs för
att samhället bättre skall kunna hantera hållbar
utveckling. Vi föreslår därför att en
hållbarhetskommission tillsätts. Denna bör ha till
uppgift att se över vilka effektiviseringar och
moderniseringar av samhällets regelverk, styrmedel
och upplysningsverksamhet som behöver göras.
Kommissionen bör vidare samråda med näringsliv och
opinionsbildande organisationer för att finna former
för hur strävandena mot en hållbar utveckling kan
integreras och hur samhällets behov av
utvecklingsinsatser bäst organiseras.
Vi anser att anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk
mångfald bör förstärkas med 43 000 000 kr utöver
utskottets förslag för att ge fler områden
kvalificerat skydd som naturreservat.
Utskottets majoritet har beslutat att öka anslaget
34:4 Sanering och återställning av förorenade
områden med 21 000 000 kr jämfört med regeringens
förslag. Enligt vår uppfattning bör anslaget minskas
med motsvarande belopp.
Anslaget 34:5 Miljöforskning bör förstärkas med
20 00 000 kr. Dessa medel bör bl.a. användas av den
föreslagna hållbarhetskommissionen för angelägna
utredningar och kortare forskningsuppdrag.
Miljöforskningen är för oss av allra största vikt.
Den liberala forskningspolitiken inom miljöområdet
skiljer sig inte från de grundpelare vi har på andra
forskningsområden. Vi anser att den enskilda
forskarens fria ställning bör stärkas. Endast då
vågar man komma med obehagliga sanningar. Detta är
ett av skälen till att vi vill öka fakultetsanslagen
till våra universitet. Vi vill också ha större
resurser till det internationella samarbetet.
Folkpartiet anser att Sverige aktivt bör stödja
internationell miljösamverkan och att detta också
bör avspegla sig i aktiv handling. SMHI kan enligt
vår uppfattning finansiera en ökad andel av sin
verksamhet via intäkter, och vi föreslår därför att
anslaget 34:12 Bidrag till Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut m.m. minskas med
50 000 000 kr.
Vidare bör anslaget 34:7 Internationellt
miljösamarbete ökas med 10 000 000 kr för att ge
ökade resurser till det internationella samarbetet.
Folkpartiet anser att det är av yttersta vikt att
Sverige aktivt stöder internationell miljösamverkan.
Detta bör också avspegla sig i aktiv handling.
3. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-
och naturvård (punkt 1)
av Sven Gunnar Persson (kd).
Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner
förordat en annan inriktning av den ekonomiska
politiken och budgetpolitiken än den regeringen och
dess stödpartier föreslår.
Kristdemokraternas budgetalternativ tar sikte på
att långsiktigt förbättra Sveriges
tillväxtförutsättningar genom strukturella reformer
för minskad ohälsa, förbättrad lönebildning och
strategiska skattesänkningar på arbete och sparande.
Därigenom skapas förutsättningar för att
sysselsättningen skall kunna öka i en sådan
utsträckning att välfärden tryggas för alla.
Det handlar bl.a. om arbetsmarknaden, som måste
göras mer flexibel och där den kraftigt ökande
sjukfrånvaron måste mötas med en förbättrad
arbetsmiljö och rehabilitering. Det handlar om
skatterna på arbete och företagande, som måste
sänkas och på sikt anpassas till omvärldens
betydligt lägre skattetryck. Det handlar om det
svenska konkurrenstrycket, som måste förbättras.
Vidare måste den offentliga sektorn förnyas för att
bättre möta konsumenternas/brukarnas behov och
bättre tillvarata personalens kompetens och idéer.
Dessutom måste valfriheten inom familjepolitiken
öka, rättsväsendet återupprättas, pensionärernas
ekonomiska situation stärkas och infrastrukturen
förbättras.
Målet med våra reformer på dessa områden är att
skapa förutsättningar för en uthållig tillväxt på
åtminstone 3 % över en konjunkturcykel, där
sysselsättningen kan öka utan att inflationen tar
fart, där den enskildes valfrihet, personliga ansvar
och välfärd kan öka utan politisk detaljstyrning,
där den offentliga sektorn kan vitaliseras och möta
ökande behov utan att jagas av krympande skattebaser
och där statens finanser blir mindre
konjunkturkänsliga.
Riksdagsmajoriteten - bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister - har nu genom förslag till ramar för
de olika utgiftsområdena samt beräkningen av statens
inkomster ställt sig bakom en annan inriktning av
politiken i det första rambeslutet om statsbudgeten.
Därför redovisar vi i detta särskilda yttrande (i
stället för i en reservation) den del av vår politik
som rör utgiftsområde 20 och som vi skulle ha yrkat
bifall till om vårt förslag till ramar hade vunnit
riksdagens bifall i den första beslutsomgången.
För att minska försurningen av sjöar, vattendrag
och mark krävs utsläppsminskningar från trafik- och
energisektorn m.m. De vatten och marker som redan är
drabbade av försurning måste återställas genom
omfattande kalkningsinsatser. För detta ändamål
avsätter vi 30 000 000 kr på ett nytt anslag,
Skogsmarkskalkning.
Vi föreslår en långsammare ökningstakt när det
gäller anslagen 34:1 Naturvårdsverket, 34:3 Åtgärder
för biologisk mångfald samt 34:4 Sanering och
återställning av förorenade områden och förordar en
minskning med 20 000 000 kr, 157 000 000 kr
respektive 21 000 000 kr i jämförelse med utskottets
förslag.
Det svåraste miljöproblem vi står inför är
klimatförändringarna. För en kraftfullare
klimatpolitik bör anslaget 34:14 Stöd till
klimatinvesteringar förstärkas med 50 000 000 kr.
Det är också viktigt att reglerna som styr detta
anslag är strikt fokuserade på åtgärder som direkt
går att hänföra till minskningar av växthusgaser.
4. Anslag inom utgiftsområde 20 Allmän miljö-
och naturvård (punkt 1)
av Jan Andersson (c).
Den 4 december 2002 beslöt riksdagens majoritet
bestående av socialdemokrater, vänsterpartister och
miljöpartister att fastställa ekonomiska ramar för
de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och
en beräkning av statens inkomster avseende år 2003.
Jag väljer att i ett särskilt yttrande redovisa
Centerpartiets politik som berör utgiftsområde 20 i
den statliga budgeten.
Medel till ideella organisationer verksamma inom
natur- och kulturmiljöområdet inom anslaget 34:2
Miljöövervakning m.m. bör räknas upp med 5 000 000
kr. Det är enligt vår uppfattning nödvändigt att ta
till vara det engagemang som redan finns i verksamma
organisationer. Ersättningen till de ideella
krafterna är blygsam jämfört med vad tjänstemän och
konsulter kostar.
Anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald bör
minskas med 100 000 000 kr. Centerpartiet förordar
en annan modell för bevarande av skyddsvärd
skogsmark.
Vi anser att anslaget 34:4 Sanering och
återställning av förorenade områden bör förstärkas
med 20 000 000 kr. Medel till sanering behövs
särskilt till stöd för de småföretag som vid
övertagande av markområden blir saneringsskyldiga
för tidigare verksamheters miljöförstöring.
Anslaget 34:5 Miljöforskning bör förstärkas med
ytterligare 10 000 000 kr. Anslaget bör användas för
att ta fram en heltäckande forsknings- och
aktionsplan för Östersjöns miljö. Centerpartiet vill
även via stöd till forskningen främja utvecklingen
av fordon som körs med alternativa bränslen. För att
stärka arbetet för en hållbar utveckling krävs en
tydlig satsning på miljöforskningen. Ökade resurser
krävs för undersökningar och kontrollprogram för att
kunna säkerställa att miljöskulden inte växer till
följd av bristfälliga miljösignaler till producenter
och samhällsplanerare.
Vi anser vidare att klimatinvesteringsprogrammen
inte bör få användas till annat än klimatåtgärder.
Förslaget om att "kommunerna bör ha möjlighet att i
vissa fall ta med åtgärder av begräsad omfattning
och av särskilt lokalt eller regionalt intresse och
som bidrar till att uppnå andra miljömål i
klimatprogrammet" bör korrigeras. De lokala
investeringsprogrammen (LIP) låstes fast med krav på
att generera arbetstillfällen. Vi anser att detta
inte får ske med de klimatpolitiska programmen.
Miljönyttan måste sättas i främsta rummet.
Enligt vår uppfattning bör 50 000 000 kr avsättas
till en miljöfond för kostnadseffektiva
investeringar. Krav på rening av exempelvis
kväveoxidutsläpp från en svensk industri kan
antingen genomföras som en investering av den
aktuella industrin eller genom att motsvarande
investeringsbelopp läggs i en miljöfond som kan
användas mer kostnadseffektivt på andra sidan
Östersjön.
Vi anser vidare att 353 000 000 kr bör öronmärkas
för miljöbistånd. Det krävs omfattande insatser inom
jord- och skogsbruk, livsmedels- och
landsbygdsutveckling.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 2002/03:1 utgiftsområde
20 Allmän miljö- och naturvård
Regeringen (Miljödepartementet) har föreslagit
1. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2003, i fråga om ramanslaget 34:2
Miljöövervakning m.m., ingå ekonomiska
förpliktelser i samband med planering,
upphandling och genomförande av miljöövervakning
som inklusive tidigare åtaganden innebär
utgifter på högst 60 000 000 kronor under år
2004, högst 40 000 000 kronor under år 2005 och
högst 30 000 000 kronor under år 2006 (avsnitt
3.8.2),
2.
3. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2003, i fråga om ramanslaget 34:2
Miljöövervakning m.m., ingå ekonomiska
förpliktelser i samband med bilavgasverksamhet
som inklusive tidigare åtaganden innebär
utgifter på högst 16 000 000 kronor under år
2004 och högst 16 000 000 kronor under år 2005
(avsnitt 3.8.2),
4.
5. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2003, i fråga om ramanslaget 34:3 Åtgärder för
biologisk mångfald, ingå ekonomiska
förpliktelser i samband med förvärv av eller
intrångsersättning i ur naturvårdssynpunkt
värdefulla naturområden som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 120 000 000
kronor under år 2004 (avsnitt 3.8.3),
6.
7. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2003, i fråga om ramanslaget 34:4 Sanering och
återställning av förorenade områden, ingå
ekonomiska förpliktelser i samband med
genomförande av saneringsinsatser, som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst
175 000 000 kronor under år 2004, högst
300 000 000 kronor under år 2005 och högst
125 000 000 kronor under år 2006 (avsnitt
3.8.4),
8.
9. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2003, i fråga om ramanslaget 34:5
Miljöforskning, ingå ekonomiska förpliktelser i
samband med planering, upphandling och
genomförande av forskningsprojekt som inklusive
tidigare åtaganden innebär utgifter på högst
30 000 000 kronor under år 2004, högst
20 000 000 kronor under år 2005 och högst
15 000 000 kronor under år 2006 (avsnitt 3.8.5),
10.
11. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2003, i fråga om ramanslaget 34:9 Statens
strålskyddsinstitut, ingå ekonomiska
förpliktelser i samband med strålskyddsforskning
som inklusive tidigare åtaganden innebär
utgifter på högst 10 000 000 kronor under år
2004, högst 7 000 000 kronor under år 2005 och
högst 4 000 000 kronor under år 2006 (avsnitt
3.8.9),
12.
13. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2003, i fråga om ramanslaget 34:11 Statens
kärnkraftinspektion: Kärnsäkerhetsforskning,
ingå ekonomiska förpliktelser i samband med
kärnsäkerhetsforskning som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 17 000 000
kronor under år 2004, högst 8 000 000 kronor
under år 2005 och högst 2 000 000 kronor under
år 2006 (avsnitt 3.8.11),
14.
15. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2003, i fråga om ramanslaget 34:14 Stöd till
klimatinvesteringar, ingå ekonomiska
förpliktelser i samband med beslut om stöd till
klimatinvesteringar som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 100 000 000
kronor under år 2004 och högst 200 000 000
kronor under år 2005 (avsnitt 3.8.15),
16.
17. att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2003, i fråga om ramanslaget 26:2
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning, ingå ekonomiska
förpliktelser i samband med planering,
upphandling och genomförande av
forskningsprojekt som inklusive tidigare
åtaganden innebär utgifter på högst 250 000 000
kronor under år 2004, högst 180 000 000 kronor
under år 2005 och högst 56 000 000 kronor under
år 2006 (avsnitt 4.1.2),
18.
19.
att riksdagen för budgetåret 2003 anvisar
anslagen under utgiftsområde 20 Allmän miljö-
och naturvård enligt följande uppställning:
20.
Forskningspolitik
26:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Förvaltningskostnader; ramanslag;
40 289 000 kr,
26:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och
samhällsbyggande: Forskning; ramanslag; 281 724 000
kr.
Miljöpolitik
34:1 Naturvårdsverket; ramanslag; 313 890 000 kr,
34:2 Miljöövervakning m.m.; ramanslag; 210 958 000
kr,
34:3 Åtgärder för biologisk mångfald; ramanslag;
987 908 000 kr,
34:4 Sanering och återställning av förorenade
områden; ramanslag;
439 770 000 kr,
34:5 Miljöforskning; ramanslag; 82 743 000 kr,
34:6 Kemikalieinspektionen; ramanslag; 102 184 000
kr,
34:7 Internationellt miljösamarbete; ramanslag;
66 434 000 kr,
34:8 Stockholms internationella miljöinstitut;
obetecknat anslag; 12 000 000
kr,
34:9 Statens strålskyddsinstitut; ramanslag;
98 690 000 kr,
34:10 Statens kärnkraftinspektion:
Förvaltningskostnader; ramanslag;
86 006 000 kr,
34:11 Statens kärnkraftinspektion:
Kärnsäkerhetsforskning; ramanslag ;70 895 000 kr,
34:12 Bidrag till Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut m.m.;
ramanslag; 211 584 000 kr,
34:13 Information om klimatfrågor; ramanslag;
30 000 000 kr,
34:14 Stöd till klimatinvesteringar; ramanslag;
300 000 000 kr.
Motionerna
2002/03:Fi230 av Britt Bohlin m.fl. (s, v, mp):
9. Riksdagen anvisar med följande ändringar i
förhållande till regeringens förslag anslagen
under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
enligt uppställning:
Anslag Regeringens förslag
Anslagsförändring
tkr tkr
34:3 Åtgärder för biologisk
mångfald 987 908 7 000
34:4 Sanering och återställning av
förorenade områden 439 770 21 000
2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
21.1. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagen
under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
samt utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske
med anslutande näringar enligt uppställning:
Anslag Regeringens förslag
Anslagsförändring
tkr tkr
34:3 Åtgärder för biologisk
mångfald 987 908 50 000
34:5 Miljöforskning 82 743 20 000
34:7 Internationellt miljösamarbete66 434 10 000
34:12 Bidrag till Sveriges meteoro-
logiska och hydrologiska
institut 211 584 - 50 000
34:14 Stöd till klimatinvesteringar300 000 - 300 000
2002/03:MJ262 av Kerstin Lundgren (c):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att förstärka
miljöforskningen.
2002/03:MJ269 av Per Westerberg m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om resurser till
kalkning.
2002/03:MJ273 av Patrik Norinder (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om ett särskilt
kemikaliesekretariat.
2002/03:MJ315 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
22. Riksdagen anvisar till utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård med följande ändringar i
förhållande till regeringens förslag:
Anslag Regeringens förslag
Anslagsförändring
tkr tkr
34:3 Åtgärder för biologisk
mångfald 987 908 50 000
34:5 Miljöforskning 82 743 20 000
34:7 Internationellt miljösamarbete66 434 10 000
34:12 Bidrag till Sveriges meteoro-
logiska och hydrologiska
institut 211 584 - 50 000
34:14 Stöd till klimatinvesteringar300 000 - 300 000
2002/03:MJ368 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet och värdet
av en integrerad mark- och vattenkalkning.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om anslagen till
kalkningsverksamheten.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om den stora
samhällsnytta som kalkningsverksamheten utgör.
2002/03:MJ404 av Kenneth Johansson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att staten bör ta ett
särskilt finansieringsansvar för att möjliggöra
efterbehandling av gruvavfall från Falu gruva och
vissa andra av äldre gruvdrift förorenade områden
som är kostsamma att åtgärda.
2002/03:MJ415 av Sven-Erik Österberg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av fortsatt stöd
för att bekämpa myggplågan i Tärnsjö.
2002/03:MJ420 av Per Westerberg m.fl. (m):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
prioritera miljöforskning och miljöövervakning.
2002/03:MJ426 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om kalkning av vatten
och skog.
2002/03:MJ428 av Maud Olofsson m.fl. (c):
3. Riksdagen beslutar att inte tillåta användning av
klimatinvesteringsprogrammen till annat än
klimatåtgärder.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inte låsa fast
de klimatpolitiska programmen med krav på att
generera arbetstillfällen.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om uppräkning av
anslag till ideella organisationer verksamma inom
natur- och kulturmiljöområden.
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att inrätta en
miljöfond för kostnadseffektiva investeringar.
52. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att öronmärka 353
miljoner kronor för miljöbistånd.
2002/03:MJ432 av Alf Svensson m.fl. (kd):
22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om betydelsen av
miljöforskning.
28. Riksdagen anvisar med följande ändringar i
förhållande till regeringens förslag anslagen
under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
enligt uppställning:
Anslag Regeringens förslag
Anslagsförändring
tkr tkr
34:1 Naturvårdsverket 313 890 - 20 000
34:3 Åtgärder för biologisk
mångfald 987 908 - 150 000
34:14 Stöd till klimatinvesteringar300 000 50 000
Nytt Skogsmarkskalkning 0 30 000
2002/03:MJ443 av Jan Andersson m.fl. (c):
Riksdagen anvisar med följande ändringar i
förhållande till regeringens förslag anslagen under
utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård enligt
följande uppställning:
Anslag Regeringens förslag
Anslagsförändring
tkr tkr
34:2 Miljöövervakning m.m. 210 958 5 000
34:3 Åtgärder för biologisk
mångfald 987 908 - 100 000
34:4 Sanering och återställning av
förorenade områden 439 770 20 000
34:5 Miljöforskning 82 743 10 000
Nytt Miljöfond för kostnads- 0
effektiva investeringar 50 000
Nytt Miljöbistånd 0 353 000
2002/03:MJ444 av Per Westerberg m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fortsatt statlig
delfinansiering av Miljöstyrningsrådet.
2. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 i enlighet
med vad som anförs i motionen till utgiftsområde
20 anslaget 34:1 Statens naturvårdsverk 311 390
000 kr.
3. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 i enlighet
med vad som anförs i motionen till utgiftsområde
20 anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald
861 715 000 kr.
4. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 i enlighet
med vad som anförs i motionen till utgiftsområde
20 anslaget 34:4 Sanering av förorenade områden
246 555 000 kr.
5. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 i enlighet
med vad som anförs i motionen till utgiftsområde
20 anslaget 34:12 Bidrag till SMHI för år 2003 191
584 000 kr.
6. Riksdagen beslutar att avskaffa utgiftsområde 20
anslaget 34:13 Information om klimatfrågor i
enlighet med vad som anförs i motionen.
7. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 i enlighet
med vad som anförs i motionen till utgiftsområde
20 anslaget 34:14 Stöd till klimatinvesteringar
för år 2003 100 000 000 kr.
2002/03:Bo265 av Dan Kihlström m.fl. (kd):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
marksaneringsmedel garanteras långsiktigt.
Bilaga 2
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård
Utskottets förslag överensstämmer med regeringens
förslag till anslags-fördelning utom såvitt avser
anslag 34:3 Åtgärder för biologisk mångfald och 34:4
Sanering och återställning av förorenade områden.
Utskottet föreslår att nämnda anslag höjs med 7
miljoner respektive 21 miljoner kronor jämfört med
regeringens förslag.
1 000-tal kronor
-----------------------------------------------------------
Politikområde Utskottets
Anslag
förslag
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
26 Forskningspolitik
-----------------------------------------------------------
1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar 40 289
och samhällsbyggande: Förvaltningskostnader
(ram)
-----------------------------------------------------------
2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar 281 724
och samhällsbyggande: Forskning (ram)
-----------------------------------------------------------
----------------------------------------------
34 Miljöpolitik
-----------------------------------------------------------
1 Naturvårdsverket (ram) 313 890
-----------------------------------------------------------
2 Miljöövervakning m.m. (ram) 210 958
-----------------------------------------------------------
3 Åtgärder för biologisk mångfald (ram) 994 908
-----------------------------------------------------------
4 Sanering och återställning av förorenade 460 770
områden (ram)
-----------------------------------------------------------
5 Miljöforskning (ram) 82 743
-----------------------------------------------------------
6 Kemikalieinspektionen (ram) 102 184
-----------------------------------------------------------
7 Internationellt miljösamarbete (ram) 66 434
-----------------------------------------------------------
8 Stockholms internationella miljöinstitut 12 000
(obet.)
-----------------------------------------------------------
9 Statens strålskyddsinstitut (ram) 98 690
-----------------------------------------------------------
10 Statens kärnkraftinspektion: 86 006
Förvaltningskostnader (ram)
-----------------------------------------------------------
11 Statens kärnkraftinspektion: 70 895
Kärnsäkerhetsforskning (ram)
-----------------------------------------------------------
12 Bidrag till Sveriges meteorologiska och 211 584
hydrologiska institut m.m. (ram)
-----------------------------------------------------------
13 Information om klimatfrågor (ram) 30 000
-----------------------------------------------------------
14 Stöd till klimatinvesteringar (ram) 300 000
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 3 363 075
-----------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------
Bilaga 3
Regeringens och oppositionspartiernas förslag till anslag för år 2003 inom
utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Belopp i 1 000-tal kronor
-------------------------------------------------------------------------------
| | | | | | | | |
| | | | | | | | |
|Anslag |Anslags-|Regeringens| | | | | |
| |typ | förslag |(s, v, mp)| | | | |
| | | | | (m) | (fp) | (kd) | |
| | | | | | | | (c)|
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|26:1 Forskningsrådet för miljö, |(ram) | 40 289 | | |
|areella näringar och | | | | | |
|samhällsbyggande: | | | | | |
|Förvaltningskostnader | | | | | |
-------------------------------------------------------------------------------
|26:2 Forskningsrådet för miljö, |(ram) | 281 724 | | |
|areella näringar och | | | | | |
|samhällsbyggande: Forskning | | | | |
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|34:1 Naturvårdsverket |(ram) | 313 890 | | -2 500 | |-20 000
-------------------------------------------------------------------------------
|34:2 Miljöövervakning m.m. |(ram) | 210 958 | | |
-------------------------------------------------------------------------------
|34:3 Åtgärder för biologisk mångfald |(ram) | 987 908 | +7 000 |-126 193|+50
| | | | | | | | 000|
-------------------------------------------------------------------------------
|34:4 Sanering och återställning av |(ram) | 439 770 |+21 000 |-193 215|
|
|förorenade områden | | | | | |
-------------------------------------------------------------------------------
|34:5 Miljöforskning |(ram) | 82 743 | | |+20 000 |
|
-------------------------------------------------------------------------------
|34:6 Kemikalieinspektionen |(ram) | 102 184 | | |
-------------------------------------------------------------------------------
|34:7 Internationellt miljösamarbete |(ram) | 66 434 | | |+10
-------------------------------------------------------------------------------
|34:8 Stockholms internationella |(obet.)| 12 000 | | |
|miljöinstitut | | | | | |
-------------------------------------------------------------------------------
|34:9 Statens strålskyddsinstitut |(ram) | 98 690 | | |
-------------------------------------------------------------------------------
|34:10 Statens kärnkraftinspektion: |(ram) | 86 006 | | |
|Förvaltningskostnader | | | | | |
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
| | | | | | | | |
| | | | | | | | |
|Anslag |Anslags-|Regeringens| | | | | |
| |typ | förslag |(s, v, mp)| | | | |
| | | | | (m) | (fp) | (kd) | |
| | | | | | | | (c)|
-------------------------------------------------------------------------------
|34:11 Statens kärnkraftinspektion: |(ram) | 70 895 | | |
|Kärnsäkerhetsforskning | | | | | |
-------------------------------------------------------------------------------
|34:12 Bidrag till Sveriges |(ram) | 211 584 | |-20 000 |-50
|meteorologiska och | | | | | |
|hydrologiska institut m.m. | | | | |
-------------------------------------------------------------------------------
|34:13 Information om klimatfrågor |(ram) | 30 000 | |-30 000 |
-------------------------------------------------------------------------------
|34:14 Stöd till klimatinvesteringar |(ram) | 300 000 | |-200 000|-300
-------------------------------------------------------------------------------
|34:15 Skogsmarkskalkning |(ram) | | | |
-------------------------------------------------------------------------------
|34:16 Miljöfond för kostnadseffektiva|(ram) | | | |
|
|investeringar | | | | | |
-------------------------------------------------------------------------------
|34:17 Miljöbistånd |(ram) | | | | |
| | | | | | | | 000|
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
|Summa | |3 335 075|+28 000 |-571 908|-270 000|-90 000 | +338|
| | | | | | | | 000|
-------------------------------------------------------------------------------