Lagutskottets betänkande

2002/03:LU7

Redovisning av könsfördelningen iföretagsledningar

---

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens
proposition 2002/03:56 Redovisning av
könsfördelningen i företagsledningar jämte två
motioner som väckts med anledning av propositionen.
Därutöver behandlas fem motionsyrkanden som väckts
under den allmänna motionstiden år 2002.

Propositionen innehåller lagförslag som innebär
att företagen i sina årsredovisningar skall ange
könsfördelningen inom företagets ledning. Det nya
redovisningskravet föreslås omfatta företagets
styrelseledamöter, verkställande direktör och andra
personer i företagets ledning. Redovisningskravet
föreslås omfatta även koncernredovisningen. Från
kravet undantas företag och koncerner i vilka
antalet anställda uppgår till högst tio.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari
2004.
I en motion yrkas att riksdagen skall avslå
regeringens lagförslag. Övriga motionsyrkanden rör
bl.a. redovisningskravets tillämpningsområde och
könsfördelningen i bolagsstyrelser.
Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens
lagförslag och avslår motionerna.
I betänkandet finns tre reservationer och ett
särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Avslag på propositionen

Riksdagen avslår motion 2002/03:L13.
Reservation 1 (m)

2. Redovisning av könsfördelningen i
företagsledningar

Riksdagen antar regeringens förslag till
a) lag om ändring i årsredovisningslagen
(1995:1554),
b) lag om ändring i lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag och
c) lag om ändring i lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag.
Därmed avslår riksdagen motionerna 2002/03:L14,
2002/03:L334 och 2002/03:A241 yrkande 12.
Reservation 2 (fp)

3. Jämställdhetsarbete

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L255 och
2002/03:L332.

4. Könskvotering

Riksdagen avslår motion 2002/03:L236.
Reservation 3 (m, fp, kd) - motiv.

Stockholm den 13 maj 2003

På lagutskottets vägnar

Inger René

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger
René (m), Marianne Carlström (s), Raimo Pärssinen
(s), Jan Ertsborn (fp), Christina Nenes (s), Hillevi
Larsson (s), Yvonne Andersson (kd), Tasso Stafilidis
(v), Maria Hassan (s), Bertil Kjellberg (m), Rezene
Tesfazion (s), Martin Andreasson (fp), Viviann
Gerdin (c), Henrik von Sydow (m), Niclas Lindberg
(s), Johan Löfstrand (s) och Peter Jonsson (s).

2002/03

LU7

Redogörelse för ärendet

Frågan om ett lagstadgat krav på redovisning av
könsfördelningen i ett företags ledning har under
ett antal år tagits upp i flera riksdagsmotioner.
Våren 2000 uttalade lagutskottet med anledning av en
motion att tiden var mogen att överväga om ett
sådant krav skulle kunna vara till nytta för
jämställdhetsarbetet. Utskottet ansåg att regeringen
i lämpligt sammanhang borde ta initiativ till sådana
överväganden och återkomma till riksdagen. Vad
utskottet anfört gav riksdagen som sin mening
regeringen till känna (bet. 1999/2000:LU10, rskr.
144).

Mot denna bakgrund upprättades inom
Justitiedepartementet en promemoria angående
redovisning av könsfördelningen i företagsledningar
(Ju 2002/4635/L1). I promemorian föreslogs att det
sedan tidigare gällande kravet på att företag i
årsredovisningen lämnar uppgift om könsfördelningen
bland de anställda utvidgas till att omfatta även
könsfördelningen inom företagets ledning.
Promemorian som varit föremål för remissbehandling
ligger till grund för förslagen i förevarande
proposition.
I propositionen föreslår regeringen - efter
hörande av Lagrådet - att riksdagen antar i
propositionen framlagda förslag till ändringar i
årsredovisningslagen (1995:1554), lagen (1995:1559)
om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag samt lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag.
Regeringens förslag återfinns i bilaga 1 och
lagförslagen i bilaga 2.
Med anledning av propositionen har två motioner
väckts. I ärendet behandlar utskottet därutöver fem
motionsyrkanden från den allmänna motionstiden år
2002. Förslagen i motionerna återfinns i bilaga 1.
Utskottet beslutade den 7 november 2002 att
motionsyrkandena från den allmänna motionstiden år
2002 skulle bli föremål för remissbehandling.
Remissyttranden har avgetts av Bokföringsnämnden
(BFN), Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Verket för
näringslivsutveckling (NUTEK), Svenskt Näringsliv,
Företagarnas Riksorganisation (FR), Tjänstemännens
Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers
Centralorganisation (SACO), Landsorganisationen i
Sverige (LO), Näringslivets nämnd för
regelgranskning (NNR), Stiftelsen Ruter Dam och
Stiftelsen KvinnorKan.
En sammanställning av remissvaren finns i bilaga
3.

Utskottets överväganden

Redovisning av könsfördelningen i
företagsledningar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens förslag till
ändringar i årsredovisningslagen (1995:1554)
m.fl. lagar samt avslå samtliga motioner.
Jämför reservationerna nr 1 (m), nr 2 (fp)
och nr 3 (m, fp, kd).

Bakgrund

Andelen kvinnor i ledande befattningar i
näringslivet är låg. Detta framgår av flera
undersökningar som gjorts på området.

Av betänkandet (SOU 1997:135) Ledare, makt och kön
- en rapport om fördelningen av ekonomisk makt och
ekonomiska resurser mellan kvinnor och män framgår
att andelen kvinnor bland ordinarie
styrelseledamöter i börsnoterade företag år 1996
uppgick till 3,4 %. Motsvarande siffror för åren
1993-1995 var 1,4 %, 2,0 % och 2,4 %. Av skrivelsen
Jämställdhetspolitiken inför 2000-talet (skr.
1999/2000:24), som regeringen i oktober 1999
överlämnade till riksdagen, framgår att år 1998
uppgick antalet kvinnor i börsnoterade
bolagsstyrelser till 4,5 %. Av betänkandet (SOU
2003:16) Mansdominans i förändring framgår att
andelen kvinnor i börsnoterade bolagsstyrelser år
2002 uppgick till 13 %.
Frågan om könsfördelningen i företagsledningar
uppmärksammades också i betänkandet (SOU 1994:3)
Mäns föreställningar om kvinnor och chefskap.
Utredningen visade att 72 % av de privata företagens
styrelser vid den tidpunkten bestod av enbart män
och att 56 % av företagen hade ledningsgrupper
bestående av enbart män. Av betänkandet (SOU
2003:16) Mansdominans i förändring framgår att år
2002 bestod 50 % av de privata företagens styrelser
enbart av män och att 32 % av företagen hade
ledningsgrupper bestående av enbart män.
Av skrivelsen Jämställdhetspolitiken inför 2000-
talet (skr. 1999/2000:24) framgår att andelen
kvinnliga ledamöter i statliga bolagsstyrelser år
1999 uppgick till 28 %. År 2001 hade denna andel
stigit till 37 % (se skr. 2001/02:120).

Varken aktiebolagslagen eller annan
associationsrättslig lagstiftning innehåller några
regler om könssammansättningen i ett företags
ledning. Bestämmelser om ett aktiebolags ledning
finns i 8 kap. aktiebolagslagen (1975:1385). Enligt
1 § skall ett bolag ha en styrelse med minst tre
ledamöter. I ett privat aktiebolag får styrelsen
dock bestå av en eller två ledamöter, om det finns
minst en suppleant. Enligt 6 § utses styrelsen av
bolagsstämman. I bolagsordningen får det föreskrivas
att en eller flera styrelseledamöter, i publika
aktiebolag dock mindre än hälften av samtliga, skall
utses på annat sätt. Styrelsen i ett publikt
aktiebolag skall enligt 23 § utse en verkställande
direktör medan detta är frivilligt i ett privat
aktiebolag. Om en verkställande direktör har
utsetts, får styrelsen utse en eller flera vice
verkställande direktörer. Liknande bestämmelser
finns även för bl.a. ekonomiska föreningar.

Av 6 kap. 1 § bokföringslagen (1999:1078) följer
att bl.a. samtliga aktiebolag, ekonomiska föreningar
och handelsbolag i vilka en eller flera delägare är
juridiska personer är skyldiga att avsluta sin
redovisning med en årsredovisning. Undantag görs för
vissa mindre företag, bl.a. sådana som drivs i annan
associationsform eller som enskild firma. De närmare
bestämmelserna om årsredovisningens innehåll och
form finns i årsredovisningslagen (1995:1554), lagen
(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag samt lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag. Syftet med
bestämmelserna om upprättande och offentliggörande
av årsredovisningar är i första hand att bolagets
intressenter av skilda slag skall kunna få
upplysningar som är av betydelse för bedömningen av
bolagets ekonomiska förhållanden och
utvecklingsmöjligheter (jfr bet. 1995/96:LU4 s. 16
och prop. 1998/99:130 s. 335). Innehållet i
årsredovisningen skall också vara sådant att det kan
utgöra grundval för framtida ekonomiska beslut.
Av 5 kap. 18 § årsredovisningslagen framgår att
ett företags årsredovisning skall innehålla uppgift
om medelantalet under räkenskapsåret anställda
personer med uppgift om fördelningen mellan kvinnor
och män. Om företaget har anställda i flera länder,
skall medelantalet anställda och fördelningen mellan
kvinnor och män i varje land anges.
Bokföringsnämnden har i en rekommendation, BFN R4,
behandlat redovisningskraven enligt bestämmelsen.
Det finns inte några särskilda sanktioner kopplade
till detta enskilda redovisningskrav. Liksom när det
gäller andra krav på uppgiftslämnande kan dock
brister föranleda att företagets revisor lämnar en
s.k. oren revisionsberättelse.
Om ett företag publicerar sin årsredovisning i
dess helhet, skall publiceringen avse
årsredovisningen i den form och med den ordalydelse
som har legat till grund för revisionsberättelsen
(8 kap. 14 § årsredovisningslagen). Publicerar ett
företag sin årsredovisning i ofullständigt skick,
skall det av publikationen framgå att den inte är
fullständig (8 kap. 15 § årsredovisningslagen). Det
skall i ett sådant fall också anges om den
fullständiga årsredovisningen har getts in till
registreringsmyndigheten. En årsredovisning får när
den publiceras i ofullständigt skick normalt inte
åtföljas av revisionsberättelsen. Detta förbud
gäller dock inte om ofullständigheten består i att
uppgift saknas om könsfördelningen bland de
anställda.

Propositionen

Enligt regeringens sammanfattande bedömning leder
övervägandena fram till slutsatsen att ett krav på
redovisning av könsfördelningen i företagsledningar
kan antas bidra till att förbättra fördelningen av
kvinnor och män på ledande poster inom näringslivet
utan att innebära några beaktansvärda kostnader
eller andra olägenheter för företagen. Detta gäller
i synnerhet om man undantar de mindre företagen från
kravets tillämpningsområde. Sammantaget anser
regeringen att övervägande skäl talar för att införa
ett krav på redovisning av könsfördelningen inom
företagets ledning.

Mot denna bakgrund föreslår regeringen vissa
ändringar i årsredovisningslagen m.fl. lagar som
innebär att det införs en skyldighet för företagen
att i sina årsredovisningar lämna uppgift om
könsfördelningen inom företagets ledning. Det nya
redovisningskravet föreslås omfatta företagets
styrelseledamöter, verkställande direktör och andra
personer i företagets ledning. Könsfördelningen inom
styrelsen skall redovisas för sig och fördelningen
bland övriga ledande befattningshavare, inklusive
den verkställande direktören, för sig.
Redovisningskravet föreslås omfatta även
koncernredovisningen. En årsredovisning som ett
företag publicerar i ofullständigt skick skall få
åtföljas av revisionsberättelsen om
ofullständigheten består i att uppgift saknas om
könsfördelningen i företagets ledning. I sådant fall
skall det emellertid anges i den publicerade
årsredovisningen att uppgiften har utelämnats. Från
redovisningskravet undantas företag och koncerner i
vilka antalet anställda uppgår till högst tio.
Det föreslagna redovisningskravet är, anför
regeringen, inte något nytt i
redovisningssammanhang. Redan i dag finns nämligen
krav på att sådana uppgifter som redovisningskravet
omfattar skall lämnas i årsredovisningen. Uppgifter
skall enligt gällande lagstiftning lämnas om
medelantalet under räkenskapsåret anställda personer
och fördelningen mellan män och kvinnor.
I propositionen påpekas att förslaget innebär ett
ökat krav på uppgiftslämnande för de företag som är
skyldiga att upprätta årsredovisning. Uppgifterna
som skall redovisas finns dock, anförs i
propositionen, lätt tillgängliga i de företag som
berörs. Förslagen innebär inte heller någon ökad
tidsåtgång i det löpande bokföringsarbetet. Den
ökade tidsåtgången i det årliga arbetet med
upprättande av årsredovisning är således, enligt
regeringens mening, marginell i förhållande till den
totala tidsåtgång som årsredovisningslagarnas
nuvarande bestämmelser medför.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1
januari 2004.

Motionerna

Inger René m.fl. (m) yrkar i motion L13 avslag på
propositionen. Enligt motionärerna bör man vara
restriktiv när det gäller att införa regler om vilka
uppgifter som skall lämnas i företagens
redovisningar. Det är inte lämpligt att företagens
årsredovisningar görs till en arena för politiska
markeringar. Motionärerna anser att det kan
ifrågasättas om förslaget kommer att få några reella
långsiktiga effekter på jämställdhetsarbetet inom
den privata sektorn.

I motion A241 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) begärs
att det skall införas krav på
jämställdhetsparametrar i årsredovisningarna för
medelstora och stora företag (yrkande 12). Jan
Ertsborn m.fl. (fp) välkomnar i motion L14
regeringens förslag. Enligt motionärerna uppnås dock
den eftersträvade effekten på jämställdhetsarbetet i
näringslivet bäst om redovisningskravet endast
omfattar större företag vars årsredovisningar får en
bred offentlig spridning. Motionärerna anser därför
att 5 kap. 18 b § andra stycket i det av regeringen
framlagda förslaget till lag om ändring i
årsredovisningslagen skall ha följande lydelse:
"Bestämmelsen i första stycket gäller endast publika
aktiebolag, handelsbolag i vilka publika aktiebolag
är delägare samt sådana ekonomiska föreningar som
enligt 8 kap. 5 § första stycket lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar skall ha minst en auktoriserad
revisor."
Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s) anser i motion L334 att
alla företag i sina årsredovisningar skall åläggas
att redovisa antalet anställda med uppgift om
fördelningen mellan kvinnor och män samt
könsfördelningen på ledande poster.
I motion L332 anför Sylvia Lindgren och Agneta
Gille (båda s) att det finns ett område där
jämställdheten inte kommit särskilt långt, och det
är den kvinnliga representationen i privata
bolagsstyrelser. För att få till stånd en
förbättring anser motionärerna att det krävs en
attitydpåverkan i samhället, med medverkan även från
nationell nivå. I motionen begärs ett
tillkännagivande om vad som anförs i motionen om
vikten av att öka andelen kvinnor i privata
bolagsstyrelser.
Carina Hägg och Birgitta Ahlqvist (båda s)
konstaterar i motion L255 att kvinnor är dåligt
representerade i vårdbolags styrelser. Motionärerna
begär därför att regeringen bör tillsätta en
utredning som skall överväga hur jämställdheten i
privata vårdbolags styrelser kan öka.

Gudrun Schyman m.fl. (v) anför i motion L236 att
mansdominansen på lednings- och styrelsenivå i
svenskt näringsliv är tydlig. Rådande situation är,
menar motionärerna, oacceptabel ur ett demokrati-,
jämställdhets- och rättviseperspektiv och kan även
ifrågasättas ur ett samhälls- och företagsekonomiskt
perspektiv. Att inte lagstifta om könskvotering
vore, enligt motionärerna, kvinnodiskriminerande.
Riksdagen bör därför begära att regeringen
tillsätter en utredning med uppgift att ta fram
förslag till ändring av aktiebolagslagen innebärande
att minst 40 % av vartdera könet skall vara
representerade i börsnoterade aktiebolags styrelser
samt i statligt och kommunalt ägda aktiebolags
styrelser.

Remissinstanserna

Som redovisats inledningsvis har motionsyrkandena
från den allmänna motionstiden år 2002, nämligen
L236, L255, L332, L334 och A241 yrkande 12, varit
föremål för remissbehandling. De i ärendet inkomna
remissyttrandena kan sammanfattas enligt följande.

Vad gäller frågan om att införa en skyldighet för
företag att lämna uppgift om könsfördelningen inom
företagets ledning är Jämställdhetsombudsmannen
(JämO), Verket för näringslivsutveckling (NUTEK),
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges
Akademikers Centralorganisation (SACO) och
Landsorganisationen i Sverige (LO) positiva till att
en sådan skyldighet införs. Bokföringsnämnden,
Svenskt Näringsliv och Näringslivets nämnd för
regelgranskning motsätter sig att en sådan
skyldighet införs.

Beträffande frågan om könskvotering framhåller
JämO att lagstiftning beträffande kvotering kan vara
ett sätt att påskynda en jämställd fördelning mellan
kvinnor och män i privata bolagsstyrelser. I syfte
att bringa klarhet i frågan om det är möjligt att
införa sådan lagstiftning i Sverige ställer sig JämO
positiv till att frågan om kvotering utreds.
Stiftelsen KvinnorKan är av den uppfattningen att
företagen bör ges en tidsfrist för att på frivillig
väg uppnå jämställdhet i bolagsstyrelserna.
Åstadkoms inte önskat resultat anser stiftelsen att
man måste lagstifta om kvotering för att uppnå en
nödvändig förändring. NUTEK och LO anser att
pågående arbete bör avvaktas innan de tar ställning
i sakfrågan. Svenskt Näringsliv, Företagarnas
Riksorganisation, TCO, SACO, Näringslivets nämnd för
regelgranskning och Stiftelsen Ruter Dam motsätter
sig lagstiftad könskvotering till bolagsstyrelser.

Utskottets ställningstaganden

Ett av delmålen för jämställdhetspolitiken är en
jämn fördelning av makt och inflytande mellan
kvinnor och män (se t.ex. skr. 1999/2000:24, bet.
1999/2000:AU6). Som framgår av den ovan lämnade
redovisningen finns det stora brister inom
näringslivet på detta område. Andelen kvinnor i
ledande befattningar och styrelser svarar inte mot
uppställda ambitioner och utvecklingen mot en
jämnare könsfördelning bland sådana
befattningshavare tycks gå långsamt. Enligt
utskottets mening finns det därför behov av att
vidta åtgärder för att främja en jämnare
könsfördelning inom företagsledningarna. I motsats
till motionärerna i motion L13 anser utskottet att
uppgifter om könsfördelningen i företagsledningar
kan antas få betydelse för jämställdhetsarbetet.
Genom att dessa uppgifter synliggörs kan
medvetenheten om den sneda fördelningen mellan
kvinnor och män på beslutande positioner öka, vilket
i förlängningen kan skapa en opinion för och leda
till en jämnare könsfördelning inom
företagsledningar. Mot denna bakgrund anser
utskottet att det bör införas en skyldighet för
företagen att lämna uppgift om könsfördelningen inom
företagets ledning.

Enligt gällande lagstiftning skall ett företags
årsredovisning innehålla uppgifter om meddelantalet
under räkenskapsåret anställda personer med uppgift
om fördelningen mellan kvinnor och män. Den typ av
redovisningskrav som föreslås i propositionen är
således inte något nytt i redovisningssammanhang.
Enligt utskottets mening är det inte heller orimligt
att anta att fördelningen mellan män och kvinnor i
företagets ledning har betydelse för företagets
utvecklings- och framtidsutsikter, varför uppgiften
kan vara relevant även ur denna aspekt. På grund av
det anförda anser utskottet att ett utvidgat
redovisningskrav av det slag som föreslås i
propositionen inte inger några särskilda
betänkligheter utifrån ett redovisningsmässigt
perspektiv. Utskottet delar således inte de farhågor
som motionärerna i motion L13 ger uttryck för.
Vad sedan gäller den i motionerna L14 och A241
framförda kritiken mot att den föreslagna
redovisningsskyldigheten är alltför omfattande vill
utskottet erinra om att regeringens förslag innebär
att mindre företag undantas från bestämmelsernas
tillämpningsområde. Förslaget innebär visserligen
ett ökat krav på uppgiftslämnande för de företag som
är skyldiga att upprätta årsredovisning, men de
uppgifter som skall redovisas finns lätt
tillgängliga i de företag som berörs. Förslaget
innebär inte heller någon ökad tidsåtgång i det
löpande bokföringsarbetet. Den föreslagna
uppgiftsskyldigheten bör därför inte, enligt
utskottets mening, bli alltför betungande. I
sammanhanget vill utskottet peka på att det förslag
som förs fram i motion L14 bl.a. innebär att endast
sådana aktiebolag vars aktier är föremål för handel
på börsen skulle behöva lämna uppgifter om
könsfördelningen inom företagets ledning. En sådan
ordning kan utskottet inte ställa sig bakom. I
stället delar utskottet regeringens uppfattning att
gränsvärdet för undantaget bör vara detsamma som när
det gäller redovisning av sjukfrånvaro bland de
anställda (prop. 2002/03:6, bet. LU1) Från kravet
bör alltså undantas företag i vilka antalet
anställda uppgår till högst tio.
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen
antar de i propositionen framlagda lagförslagen och
avslår motionerna L13, L14 och A241 yrkande 12.
Härigenom får motion L334 anses tillgodosedd och bör
därför också avslås.
Med anledning av vad som anförts i motionerna L255
och L332 vill utskottet erinra om att regeringen
sedan flera år tillbaka bedriver ett arbete för att
stimulera en utveckling mot en jämnare
könsfördelning inom företagsledningarna. I mars 2003
överlämnade Utredningen om kvinnor på ledande poster
i näringslivet sitt betänkande (SOU 2003:16)
Mansdominans i förändring. Betänkandet innehåller en
kartläggning av kvinnors deltagande på lednings- och
styrelsenivå i svenskt näringsliv. Näringsministern
har i februari 2003 beslutat att
Näringsdepartementet under våren 2003 kommer att ta
initiativ till ett fortsatt arbete med syftet att få
fram konkreta förslag till åtgärder som ökar antalet
kvinnor på ledande poster. Näringsdepartementet
kommer under våren 2003 att ha överläggningar med
näringslivet för att få fram konkreta förslag till
åtgärder. Avsikten är att dessa förslag till
åtgärder samt utredningsbetänkandet under hösten
2003 skall bli föremål för remissbehandling. Med det
anförda får motionerna L255 och L332 anses
tillgodosedda och bör därför avslås.
I motion L236 begärs att regeringen skall
tillsätta en utredning med uppgift att ta fram
förslag på lagstiftning angående bolagsstyrelsernas
könssammansättning. Utskottet är positivt till att
en sådan utredning kommer till stånd och utgår från
att regeringen beaktar detta. Något formellt
tillkännagivande från riksdagens sida i förevarande
fråga är emellertid inte påkallat.
Med det anförda föreslår utskottet att motion L236
avslås.

Reservationer

1. Avslag på propositionen (punkt 1)

av Inger René, Bertil Kjellberg och Henrik von
Sydow (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens lagförslag.
Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:L13.

Ställningstagande

Vi anser liksom motionärerna bakom motion L13 att
det är självklart att alla oavsett kön skall ha lika
möjligheter till makt och inflytande. Detta måste
dock tillåtas att växa fram på frivillig väg utan
statlig inblandning. Vi har på senare tid sett
exempel på utnämningar av kvinnor på höga poster
inom näringslivet. Även om siffrorna fortfarande är
låga så visar de en uppåtgående trend. Detta har
skett utan statlig inblandning.

När det gäller att införa regler om vilka
uppgifter som skall lämnas i företagens
årsredovisningar anser vi att man bör vara
restriktiv. Det finns en risk för att en utvidgning
av kraven på årsredovisningens innehåll i ett visst
avseende leder till krav på att även andra typer av
uppgifter skall tas med i redovisningarna. Det är,
enligt vår mening, inte lämpligt att företagens
årsredovisningar görs till en arena för politiska
markeringar. Syftet med en årsredovisning bör även
fortsättningsvis vara att tillhandahålla information
om ett företags ekonomiska ställning till dem som
har olika intressen i företaget.
Vidare anser vi att det kan ifrågasättas om
regeringens förslag kommer att ha några reella
långsiktiga effekter på jämställdhetsarbetet inom
den privata sektorn. Förslaget innebär också att
ytterligare en administrativ börda läggs på
företagen vilket är ett avsteg från löften om att
förenkla regelverken för företagare.
På grund av det anförda anser vi att regeringens
förslag till lagändringar inte bör genomföras.

2. Redovisning av könsfördelningen i
företagsledningar (punkt 2)

av Jan Ertsborn och Martin Andreasson (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till
a) lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)
med den ändringen att 5 kap. 18 b § andra stycket i
regeringens förslag får följande lydelse:
"Bestämmelsen i första stycket gäller endast
1. publika aktiebolag,
2. handelsbolag i vilka publika aktiebolag är
delägare samt
3. sådana ekonomiska föreningar som enligt 8 kap. 5
§ första stycket lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar skall ha minst en auktoriserad revisor."
b) lag om ändring i lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag och
c) lag om ändring i lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:L14 och
2002/03:A241 yrkande 12 samt avslår motion
2002/03:L334.

Ställningstagande

Vi har sedan tidigare krävt att det skall införas
jämställdhetsparametrar i årsredovisningarna. På
detta sätt får aktieägare och analytiker en
tydligare bild av det intellektuella kapital som ett
företag besitter samtidigt som kravet bör kunna få
organisationen att tänka igenom personalstrukturen.
Mot denna bakgrund välkomnar vi att regeringen
äntligen lägger fram ett förslag om att företagen i
sina årsredovisningar skall ange könsfördelningen
inom företagets ledning.

Enligt vår uppfattning bör emellertid
redovisningskravet ställas endast på större företag
vars årsredovisning får en bred offentlig spridning.
För detta finns många skäl. Det kan bl.a. nämnas att
i små företag finns inga företagsledningar i den
bemärkelsen som regeringens förslag syftar på.
Dessutom har små företag redan i dag en alldeles för
tung regelbörda. Vi anser att den eftersträvade
effekten på jämställdhetsarbetet i näringslivet bäst
uppnås om redovisningsskyldigheten avgränsas till de
större företagen. Redovisningskravet bör enligt vår
uppfattning omfatta publika aktiebolag, handelsbolag
i vilka publika aktiebolag är delägare samt sådana
ekonomiska föreningar som enligt 8 kap. 5 § första
stycket lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar
skall ha minst en auktoriserad revisor.
På grund av det anförda anser vi att riksdagen,
med bifall till motionerna L14 och A241 yrkande 12
samt med avslag på motion L334, bör anta regeringens
lagförslag med den ändringen beträffande regeringens
förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen
(1995:1554) att 5 kap. 18 b § andra stycket skall få
den lydelse som framgår ovan av förslaget till
riksdagsbeslut.

3. Könskvotering (punkt 4, motiveringen)

av Inger René (m), Jan Ertsborn (fp), Yvonne
Andersson (kd), Bertil Kjellberg (m), Martin
Andreasson (fp) och Henrik von Sydow (m).

Vi anser att den del av utskottets ställningstagande
som på s. 10 börjar med "I motion" och på samma sida
slutar med "L236 avslås" borde ha följande lydelse:

Utskottet anser att det trots många och långa
utredningar i det privata näringslivet, från fack
och politiskt håll fortfarande är en mycket lång väg
att gå innan vi får något som ens liknar
jämställdhet i näringslivet. Få kvinnor i
maktpositioner ger sämre villkor för kvinnor och
likaså för de män som inte passar in i den norm de
tilldelats på grund av sitt kön. Den bristande
jämställdheten i bolagsstyrelserna är också ett hot
mot svensk konkurrenskraft. Det är ett oförsvarligt
slöseri med intellektuellt kapital att de personer
som skall fatta strategiskt viktiga beslut bara
rekryteras ur den halva av befolkningen som är män.
Detta är en fråga som på bredden rör tillväxten och
välståndet i Sverige.

Att tvinga fram en ändring av könsfördelningen i
de privata bolagsstyrelserna genom en ändring i den
associationsrättsliga lagstiftningen vore ett
oacceptabelt ingrepp i ägarkollektivets rätt att
självständigt utse sina företrädare i
bolagsledningen. Det skulle kräva en reglering på
ett område där regelverket i övrigt endast avser
generella krav som skall uppfyllas av alla individer
(att man är myndig, inte är försatt i konkurs etc.).
Vad som är avgörande är en verklig förändring av de
värderingsmönster som ligger bakom dagens
förhållanden. Könsbaserade fördomar kan inte
elimineras genom tvångslagstiftning utan genom en
öppen och kritisk debatt där en grundläggande
värderingsförändring kan komma till stånd.
Könsdiskrimineringen vid tillsättningen av ledande
näringslivsuppdrag kan således inte avhjälpas genom
att den dolda inkvoteringen av män till
bolagsstyrelser kompletteras av en öppen inkvotering
av kvinnor. I stället måste arbetet för ökad
jämställdhet i näringslivet inriktas på en intensiv
debatt i offentlighetens ljus. Vi måste riva de
hinder som ligger i vägen för kvinnor att söka sig
till ledande uppdrag i näringslivet. Det handlar
bl.a. om att arbeta för att chefsutvecklingsprogram
och rekryteringsprocesser utvecklas så att kvinnors
kompetens särskilt lyfts fram och att kvinnliga
kandidater målmedvetet övervägs för styrelseposter
med målet att öka kvinnorepresentationen avsevärt.
På samma sätt som allmänheten och partierna skall
ha rätt att välja enbart manliga eller kvinnliga
företrädare till politiska uppdrag bör ägare, om de
så önskar, kunna göra motsvarande för uppdrag i
näringslivet. Både konsumenter och risksparare måste
då ta ställning till om de anser att styrelsens
ledning ger det bästa resultatet. Ineffektiva
styrelser ger i längden sämre resultat i form av
produkter, priser, avkastning m.m. När nu processen
av en bredare kompetens börjat växa fram blir i
längden dagens informella kvotering en ekonomisk
omöjlighet. Detta påverkar mer kraftfullt och med
färre oönskade bieffekter än vad lagar och regler
någonsin kan göra, vilket visas inte minst av
erfarenheterna av miljömärkning.
Utskottet anser mot bakgrund av det ovan anförda att
det inte finns skäl att frångå tidigare
ställningstaganden (se bl.a. bet. 1999/2000:LU10,
2000/01: LU9 och 2001/02:LU11). Motion L236 bör
alltså avslås.

Särskilt yttrande

Könskvotering

av Viviann Gerdin (c).

Under den senaste tiden har man kunnat se en stark
förbättring vad gäller kvinnorepresentationen på
ledande befattningar inom näringslivet och i privata
bolagsstyrelser. Jag ser mycket positivt på denna
utveckling och anser att det finns goda
förutsättningar att på frivillig basis uppnå
jämställdhet inom det privata näringslivet.

På grund av den pågående positiva utvecklingen är
jag för närvarande inte beredd att stödja ett krav
på åtgärder för lagstiftad kvotering.
Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2002/03:56 föreslår regeringen
(Justitiedepartementet) - efter hörande av Lagrådet
- att riksdagen antar de i propositionen framlagda
förslagen till

1. lag om ändring i årsredovisningslagen
(1995:1554),

2. lag om ändring i lagen (1995:1559) om
årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag,

3. lag om ändring i lagen (1995:1560) om
årsredovisning i försäkringsföretag.

Lagförslagen har intagits som bilaga 2 till
betänkandet.

Följdmotioner

2002/03:L13 av Inger René m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen beslutar avslå proposition 2002/03:56 i
dess helhet i enlighet med vad som anförs i
motionen.

2002/03:L14 av Jan Ertsborn m.fl. (fp) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen avslår propositionen i den del som gäller
5 kap. 18 b § andra stycket årsredovisningslagen
(1995:1554) och beslutar att lagrummet i stället
skall ges följande lydelse: "Bestämmelsen i första
stycket gäller endast publika aktiebolag och
handelsbolag i vilka publika aktiebolag är delägare
samt sådana ekonomiska föreningar som enligt lag
skall ha minst en auktoriserad revisor."

Motioner från allmänna motionstiden

2002/03:L236 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning med uppgift att ta fram förslag till
ändring av aktiebolagslagen innebärande att minst 40
% av vartdera könet skall vara representerade i
börsnoterade aktiebolags styrelser samt i statligt
och kommunalt ägda aktiebolags styrelser.

2002/03:L255 av Carina Hägg och Birgitta Ahlqvist
(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en utredning för att
förbättra jämställdheten i vårdbolags styrelser.

2002/03:L332 av Sylvia Lindgren och Agneta Gille (s)
vari föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om vikten av att öka andelen
kvinnor i privata bolagsstyrelser.

2002/03:L334 av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om kvinnorepresentation i
näringslivets styrelser.

2002/03:A241 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa
jämställdhetsparametrar i årsredovisningar.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i
årsredovisningslagen (1995:1554)

2 Förslag till lag om ändring i
lagen (1995:1559) om årsredovisning
i kreditinstitut och
värdepappersbolag

3 Förslag till lag om ändring i
lagen (1995:1560) om årsredovisning
i försäkringsföretag

Bilaga 3

Remissyttranden

På lagutskottets begäran har yttranden över
motionerna 2002/03:L236, L255, L332, L334, A241 yrk.
12 avgivits av Bokföringsnämnden (BFN),
Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Verket för
näringslivsutveckling (NUTEK), Svenskt Näringsliv,
Företagarnas Riksorganisation (FR), Tjänstemännens
Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers
Centralorganisation (SACO), Landsorganisationen i
Sverige (LO), Näringslivets nämnd för
regelgranskning (NNR), Stiftelsen Ruter Dam och
Stiftelsen KvinnorKan.

Bokföringsnämnden (BFN)

Bokföringsnämnden (BFN) har anfört:

BFN konstaterar att det endast är de två sist
uppräknade motionerna som innehåller förslag som
påverkar företagens redovisning. Nämnden
begränsar därför sitt yttrande till dessa.

BFN anser att det bör undvikas att
årsredovisningar belastas med uppgifter som är av
mindre betydelse för att bolagets intressenter
skall kunna få upplysningar som är av betydelse
för bedömningen av bolagets ekonomiska
förhållanden och utvecklingsmöjligheter. Om det
anses att sådana uppgifter ändå skall lämnas är
det viktigt att det tydligt anges för vilken
krets personer som könsfördelningen skall anges.
Uppgiftsskyldigheten bör också begränsas till
uppgifter som är lätt tillgängliga för företagen
och som enkelt kan sammanställas och
kvantifieras.
Detta yttrande överensstämmer med det BFN den
26 augusti 2002 lämnade till
Justitiedepartementet över promemorian
Redovisning av könsfördelningar i
företagsledningar. Nämnden har samma principiella
inställning till en utökad uppgiftsskyldighet i
årsredovisningen om könsfördelningen i företaget.

Jämställdhetsombudsmannen (JämO)

Jämställdhetsombudsmannen (JämO) har anfört:

Jämställdhetsombudsmannen, JämO, lämnar följande
synpunkter. Mot bakgrund av den mycket låga
representationen av kvinnor i privata
bolagsstyrelser och den synnerligen långsamma
förändringstakten anser JämO att lagstiftning
avseende kvotering kan vara ett sätt att påskynda
en jämställd fördelning mellan kvinnor och män i
de privata bolagsstyrelserna. Det är JämO:s
uppfattning att det inte finns något hinder för
en sådan lagstiftning i Sverige. I debatten har
andra uppfattningar framförts. I syfte att bringa
klarhet i frågan ställer sig JämO positiv till
att frågan utreds.

JämO har i remissvar över promemorian Redovisning
av könsfördelning av företagsledningar (Ju
2002/4635/L1) tillstyrkt promemorians förslag att
införa ett krav på att företagen i
årsredovisningen anger fördelningen mellan
kvinnor och män i ledande befattningar.

Verket för näringslivsutveckling
(NUTEK)

Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) har anfört:

Sammanfattning

NUTEK:s uppdrag är att verka för en hållbar tillväxt i
näringslivet. I detta ingår en
näringslivsutveckling som bygger på jämställdhet.
Ett jämställdhetsarbete skapar i förlängningen
positiva drivkrafter inom näringslivet och bidrar
på så sätt till en ökad tillväxt.

Samtidigt som NUTEK anser att det är viktigt
att i alla sammanhang analysera och förändra
samhället mot ökad jämställdhet menar verket att
det avseende motionerna L236, L255 samt L332
är viktigt att avvakta den av regeringen
tillsatta utredningen som ska analysera och ta
fram förslag till hur arbetet med ökad
kvinnorepresentation i bolagsstyrelse skall
bedrivas innan vi själva tar definitiv ställning
i frågan.
NUTEK tillstyrker L334 på samma sätt som verket
den 12 september 2002 tillstyrkt förslaget till
ändring i årsredovisningslagen (1995:1554) 5 kap.
18§2 angående redovisning av könsfördelning i
företagsledningar.
Slutligen är NUTEK principiellt positiv till
yrkande 12 i A241, d.v.s. att införa
jämställdhetsparametrar i årsredovisningarna för
stora och medelstora företag. Vi anser dock att
en bedömning av de parametrar som ska införas är
nödvändig innan slutligt ställningstagande i
frågan kan tas, allt med syfte att inte markant
öka arbetsbördan och pålagorna för företagen.

Överväganden

L236, L255 samt L332

2002/03:L236 "Könskvotering" av Gudrun Schyman m. fl. (v),
2002/03: L255 "Kvinnorepresentation i vårdbolags
styrelser" av Carina Hägg och Birgitta Ahlqvist
(s) samt 2002/03:L332 "Andelen kvinnor i privata
bolagsstyrelser" av Sylvia Lindgren och Agneta
Gille (s) förordar samtliga åtgärder för att öka
andelen kvinnor i bolagsstyrelser.

Regeringen har tillsatt en utredning som bland
annat har till uppgift att föreslå åtgärder för
att främja kvinnors deltagande på ledande
positioner i näringslivet. Utredningen skall
redovisa sitt förslag den 8 mars 2003.
NUTEK menar att det är viktigt att i alla
sammanhang analysera och förändra samhället för
att nå ökad jämställdhet. Det är dock viktigt att
avvakta utredningens analyser och förslag innan
ställning tas till hur arbetet med ökad
kvinnorepresentation i bolagsstyrelser skall
bedrivas.

L334 och A241 yrk. 12

Avseende motion 2002/03:L334 "Redovisning av könsfördelning i
styrelser" hänvisar NUTEK bl.a. till sitt
remissyttrande till Justitiedepartementet per den
12 september 2002 där förslag till ändring av
årsredovisningslagen (1995:1554) 5 kap. 18§2
tillstyrkes, med innebörden att "uppgift även ska
lämnas om fördelningen mellan kvinnor och män på
balansdagen bland styrelseledamöter, den
verkställande direktören och andra personer i
företagets ledning."

Beträffande det förslag till "jämställdhet som
redovisningskrav" som behandlas under yrkande 12
i 2002/03:A241 "Liberal jämställdhetspolitik" av
Lars Leijonborg m.fl. (fp) hänvisar vi liksom
ovan delvis till nämnt remissyttrande angående
ändring av årsredovisningslagen, då yrkandet till
viss del överlappar med det tidigare
remissyttrandet, men dock sannolikt innebär att
fler parametrar än redovisning av
könsfördelningen omfattas.
Det är förvisso viktigt att undersöka exakt
vilka parametrar som redovisningskravet bör
omfatta. De får exempelvis inte strida mot den
pågående ambitionen att begränsa arbetsbördan och
pålagorna för företagen. NUTEK argumenterade i
sitt yttrande över förslaget till ändringen av
årsredovisningslagen att förslaget inte borde
innebära väsentligt merarbete för företagen genom
att de uppgifter som ska redovisas baserar sig på
information som ändå måste tas fram dels vid
upprättande av jämställdhetsplaner och dels för
företagens redovisning av avgångsvederlag.
På samma sätt borde inte förslaget att införa
jämställdhetsparametrar i årsredovisningar
innebära väsentligt merarbete för företagen
förutsatt att de parametrar som skall omfattas i
stora drag är desamma som stora och medelstora
företag enligt lag ändå måste kartlägga och
presentera i sina jämställdhetsplaner.

Svenskt Näringsliv

Svenskt Näringsliv har anfört:

Motion 2002/03:L236 Könskvotering m. fl. motioner

Gemensamt för de rubricerade motionerna är att de
uttrycker en otålighet över att utjämningen
mellan könen i företagsstyrelser och på anda
viktiga poster i näringslivet går för långsamt.
Föreningen har en viss förståelse för denna
synpunkt. Föreningen kan dock inte tillstyrka de
åtgärder som föreslås i motionerna för att
påskynda denna utjämning.

Enligt föreningens uppfattning är det uteslutet
att, som föreslås i några av motionerna,
lagstiftningsvägen framtvinga en viss
könssammansättning i företagens ledning. Detta är
ett oacceptabelt ingrepp i ägarnas rätt att
självständigt utse företrädarna för företagen.
Utskottet har också tidigare (2001/02:LU11)
bestämt avvisat en sådan lösning.
Några av motionärerna föreslår att
jämställdhetsparametrar ska återges i
årsredovisningarna och att det i
årsredovisningarna ska anges fördelningen mellan
män och kvinnor på ledande poster. Föreningens
uppfattning är att en stor försiktighet bör
iakttas i fråga om att utöka mängden av de
uppgifter som ska finnas med i årsredovisningen.
En årsredovisnings främsta funktion är att ge en
rättvisande bild av företagets ekonomiska
ställning och utveckling. Ju fler uppgifter med
annat syfte som tillförs en årsredovisning desto
mer ökar risken att denna grundläggande funktion
fördunklas. Föreningen anser också att nyttan av
en sådan utökad uppgiftsskyldighet är tveksam
från jämställdhetssynpunkt.

Företagarnas Riksorganisation (FR)

Företagarnas Riksorganisation (FR) har anfört:

Den genomgående tråden i motionerna är att de
alla berör frågan om sammansättningen av män och
kvinnor i styrelsen för företag, särskilt
börsbolagen. I en av motionerna (L336, Gudrun
Schyman m.fl. vänsterpartiet) förespråkas
könskvotering för att uppnå en jämnare fördelning
mellan könen, i de andra motionerna föreslås
mindre ingripande åtgärder. Vi redovisar här vår
grundläggande inställning i frågan, utan att i
detalj diskutera de olika förslagen.

Jämställdhet mellan män och kvinnor är ett
viktigt värde. Sverige har satsat stora belopp på
att bygga upp offentliga institutioner som skall
göra det möjligt för män och kvinnor att utveckla
sina liv på ett jämställt sätt. Här kan nämnas de
omfattande socialförsäkringarna och den väl
utbyggda barnomsorgen. I jämförelse med de flesta
andra länder framstår våra insatser på detta
område som ambitiösa.
Jämställdhet är emellertid ett värde bland
andra värden, och ibland bör lagstiftaren
acceptera att det inte är möjligt att med nya
lagar tvinga fram nya mönster eftersom det skulle
inkräkta på andra mål. Så är exempelvis
äganderätt ett annat viktigt värde. Den som äger
en andel i ett företag har rätt att bestämma,
själv eller tillsammans med andra, hur företaget
skall förvaltas. Aktieägarna i ett aktiebolag har
alltså rätt att bestämma vilka personer som skall
ingå i bolagets styrelse, alldeles oavsett om
dessa representanter är män eller kvinnor. En
bestämmelse om att en viss andel av ledamöterna
skulle vara av det ena eller det andra könet,
vore ett allvarligt ingrepp i delägarnas rätt att
bestämma om förvaltningen av sin egendom. Redan
på den grunden är det klart att könskvotering i
bolagsstyrelser inte kan komma på fråga.
Det kan också antas att en regel om en viss
könsfördelning i sådana styrelser skulle försämra
svenska företags konkurrenskraft. En sådan
bestämmelse skulle nämligen begränsa urvalet av
styrelseledamöter, och det finns ingenting som
tyder på att svenska företag i dag skulle ha ett
för stort urval av lämpliga kandidater till
sådana poster.
En begränsning av urvalet skulle sannolikt
försämra kompetensen hos ledningen och därmed
också det förväntade resultatet hos företagen.

Tjänstemännens Centralorganisation
(TCO)

Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) har anfört:

TCO har av lagutskottet givits möjlighet att
yttra sig över rubricerade motioner. Vi välkomnar
dessa motioner som visar engagemang i
jämställdhetsfrågan. TCO avgränsar sitt svar till
behovet av jämställdhet i bolagsstyrelser.

Utan att ta ställning i de partipolitiska
ingångarna i det föreliggande underlaget vill TCO
framföra följande synpunkter:

Årsredovisningen skall innehålla
jämställdhetsparametrar

TCO stödjer motion 2002/03:L334 och 2002/03:A241 förslag om att
alla företag inom sina årsredovisningar skall
redovisa företagets struktur med avseende på kön.
Vi har även tidigare i vårt yttrande över
"Redovisning av könsfördelning i
företagsledningar", där förslag om ändring av
årsredovisningslagen framförs, förespråkat denna
förändring.

TCO framhåller att den statistik som genereras
i samband med förändringen måste komma till
användning. Detta för att
redovisningsskyldigheten motsvarar ett reellt
behov att följa utvecklingen mot ett mer
jämställt arbetsliv på en övergripande nivå.
TCO anser att kraven på jämställdhetsplaner
skall kompletteras med redovisning av
fördelningen kön inom övriga ledande
befattningar. Detta skulle kunna möjliggöra att
kvalitativa mål, för förändring, sätts.

Ja till utredning om åtgärder för fler kvinnor i
ledning

Utredningen "Kvinnor på ledande poster i näringslivet" vars
uppgift är att, till den 8 mars, föreslå åtgärder
för fler kvinnor på ledande befattningar. TCO
vill vidga utredningens utgångspunkt till att
omfatta kvinnors och mäns möjlighet till
förberedelse till ledande positioner.

Forskning, från Arbetslivsinstitutet, har visat
att kvinnor inte bara förbigås inom traditionella
eller hierarkiska organisationer utan även inom
mer "rörliga" platta organisationer, som bildades
i början av 90-talet. Forskning av detta slag har
en stor betydelse för förståelsen av de
könsstrukturer som råder och återskapas i dagens
arbetsliv.
Strukturer tar sig troligen olika uttryck inom
olika branscher och nivåer inom organisationer.
Därför anser TCO att det är av vikt att i detta
sammanhang även kritiskt granska och utvärdera de
möjligheter till förberedelse för ledarskap,
vidareutveckling och kompetensskifte som finns
för kvinnor på svensk arbetsmarknad.
Att som kvinna i dag befinna sig i ledande
befattning är inte bara tecken på en stark insats
från individen och en medvetenhet från företaget,
utan förhoppningsvis också en bra förberedelse
inför denna position. Denna bakgrund kan sägas
vara delvis vägledande för de möjligheter som
sedan finns att uppnå jämställdhet på ledande
befattningar.

Kvotering om inte jämställdhet uppnås

TCO ställer sig bakom kravet att det skall råda jämställdhet
mellan könen på alla nivåer. Frågan berör
kvinnors och mäns möjligheter att få och ta på
sig ansvarsfulla och ledande positioner i
arbetslivet i stort. En rättvis fördelning
åstadkoms inte utan aktiva åtgärder. Kvotering är
enligt TCO inte det första eller bästa sättet att
uppnå en mer jämställd fördelning. Utgångspunkten
måste vara att i högre grad undanröja hindren för
att åstadkomma lika möjligheter och ett
progressivt arbete för jämställdhet på samtliga
nivåer.

Sveriges Akademikers
Centralorganisation (SACO)

Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) har
anfört:

Lagutskottet har berett SACO möjlighet att yttra
sig över ett antal riksdagsmotioner. Den
gemensamma nämnaren för dessa motioner är den
viktiga frågan om hur kvinnorepresentationen kan
öka på ledande poster inom näringslivet. Denna
fråga berör förstås många fler områden än de som
främst behandlas i motionerna men SACO begränsar
sitt yttrande till de specifika förslag som finns
i motionerna.

SACO delar helt och hållet uppfattningen att
det är ett stort problem att kvinnor i så liten
utsträckning återfinns i bolagsstyrelser och
andra ledande positioner inom näringslivet. Att
bryta detta könssegregerade mönster är av stor
vikt för såväl rättvisa som för att företag skall
kunna tillgodogöra sig bästa möjliga kompetens i
sina ledningar.
Vilka medel som staten kan använda för att
främja ökad jämställdhet på detta område är en
fråga om både praktiska och principiella
avvägningar. Även om det är frustrerande att
utvecklingen går så långsamt, finns det enligt
vår mening viktiga gränser för vilka medel som är
principiellt godtagbara. Att staten skulle gå in
och direkt reglera hur privata företag tillsätter
sina ledningar ligger enligt SACO bortom gränsen
för vad politiska beslut skall omfatta. En
kvoterande lagstiftning är alltså inte ett
alternativ som vi kan ställa oss bakom.
När man avsäger sig möjligheten till en direkt
reglering blir utmaningen förstås desto större
att ändå hitta verktyg som kan påverka
situationen. I två av motionerna förs det fram
förslag att företagen skall vara skyldiga att
redovisa könsfördelningen på ledande positioner.
Denna fråga har nyligen varit föremål för
remissbehandling i samband med Justitiedeparte-
mentets "Promemoria om redovisning av köns-
fördelning i företagsledningar (Ju2002/4635/L1)".
SACO har i sitt remissvar ställt sig positiv till
de förslag som finns i promemorian om hur ett
sådant krav skulle kunna göras till en del av
redovisningslagen. Vi välkomnar därför att detta
nu också blir föremål för behandling i
lagutskottet och hoppas att utskottet skall
ställa sig bakom en sådan lagändring.

Landsorganisationen i Sverige (LO)

Landsorganisationen i Sverige (LO) har anfört:

Inledningsvis menar LO att det är viktigt att
representationen av kvinnor och män är jämställd
i alla delar av samhället, så också i
bolagsstyrelser. Aktuella undersökningar visar
att andelen kvinnor i svenska börsnoterade
aktiebolags styrelser är mycket låg. LO menar att
det är viktigt att göra något åt detta faktum.
Under våren genomför LO själv en enkät för att
bl. a. undersöka hur man arbetar i de fackliga
organisationerna för att öka andelen kvinnor i
bolagsstyrelser.

Motion L236 vill att regeringen tillsätter en
utredning med uppgift att ta fram förslag till
ändring av aktiebolagslagen innebärande att minst
40 % av vardera könet ska vara representerade i
börsnoterade aktiebolags styrelser samt i
statligt och kommunalt ägda styrelser.

LO menar att det idag inte finns rimliga
argument för att könsfördelningen ser ut som den
gör i bolagsstyrelserna. Länge har det framförts
argument om att det inte finns kvinnor med rätt
kompetens eller vilja att ta uppdrag. LO menar
att det inte är den främsta orsaken till det
extrema underskottet av kvinnor i
bolagsstyrelser. LO menar att det istället
handlar om att det saknas kompetens om
jämställdhetsarbete i många företag men också att
det saknas en vilja att arbeta aktivt med
frågorna. Det handlar givetvis också om det
faktum att då fler kvinnor kommer in i bolagens
styrelser blir konkurrensen om platserna hårdare
och en grupp män som idag har platser i styrelser
och ledningsgrupper kommer därigenom att förlora
både maktpositioner och arvoden.
Debatten om bolagsstyrelsernas könsfördelning
har pågått länge och ändå förändras tillståndet
väldigt långsamt. Näringslivet uttalar sin vilja
att få en bättre könsfördelning men lyckas
uppenbarligen inte på egen hand. LO ser därför
behovet av att något måste göras.
LO avvaktar dock med att ta ställning i
sakfrågan om en utredning med uppgift att föreslå
en förändring av aktiebolagslagen som innebär
kvotering till bolagsstyrelser, i väntan på den
tillsatta utredningens resultat (Kvinnor på
ledande poster i näringslivet Dir. 2002:19).

Motion L255 vill ha en utredning tillsatt som ser
över hur man kan förbättra jämställdheten i
vårdbolagens styrelser. LO ser de problem som kan
uppstå då valda politiker inte kan ha insyn i den
verksamhet som finansieras av skattemedel t ex,
precis som motionären pekar på, förlorar de
folkvalda i vissa fall möjligheten att arbeta med
jämställdhetsfrågor på ett direkt sätt. LO
biträder därför att en utredning för att se över
arbetet med jämställdhet i vårdbolags styrelser
tillsätts.

Motion L332 tar upp vikten av att både kvinnor
och män finns representerade i bolagsstyrelser
utan att yrka på något konkret förslag. LO håller
med motionärerna om att snedvridningen av makten
i näringslivet mellan kvinnor och män är ett
problem och biträder därför motionen.

Motion L334 vill att alla företag i sina
årsredovisningar ska redovisa hur fördelningen av
antal kvinnor respektive män ser ut på ledande
poster i företagen. LO anser att mer
genomskinliga system som ger möjlighet att
granska könsfördelningen i företagen kan
underlätta arbetet med att få mer jämställda
bolagstyrelser/ledningsgrupper och biträder
därför motionen.

Motion A241 yrkande 12 vill att det ska införas
jämställdhetsparametrar i årsredovisningen i
stora och medelstora företag. I likhet med
yttrandet till motion L334 menar LO att en ökad
transparens i näringslivet underlättar arbetet
för att öka jämställdheten och biträder således
motionen.

Näringslivets Nämnd för
Regelgranskning (NNR)

Näringslivets Nämnd för Regelgranskning (NNR) har
anfört:

2002/03:L236 Könskvotering

Motionens innehåll: Tillsätt en utredning med
uppgift att ta fram förslag till ändring av
aktiebolagslagen innebärande att minst 40 % av
vardera könet skall vara representerade i
börsnoterade aktiebolags styrelser samt i
statligt och kommunalt ägda aktiebolags
styrelser.

Motionen bygger på att lagstiftning är den
bästa lösningen för att öka kvinnors
representation i bolagsstyrelser. I enlighet med
förordningarna SFS 1998:1820 samt SFS 1995:1322
måste lagstiftaren vid införandet av nya
regleringar först utreda om lagstiftning är den
mest ändamålsenliga lösningen. Om en utredning
tillsätts bör det därför klart framgå i
kommittédirektivet att möjliga alternativ till
reglering måste utredas i en problemanalys.
Alternativ till reglering kan vara frivilliga
lösningar, opinionsbildning, information osv.
Om en utredning angående könskvotering
genomförs är det nödvändigt att en
konsekvensanalys av utredningens förslag
genomförs. I denna konsekvensanalys skall
utredaren redogöra för de möjliga alternativen
till reglering och för de kostnader och
administrativa konsekvenser det valda förslaget
medför. I kommittédirektivet skall också anges
att samråd skall ske med
näringslivsrepresentanter redan på ett tidigt
stadium i utredningsarbetet. Dessutom bör
experter från näringslivet ingå i utredningen.

2002/03:L255; 2002/03:L332

Motionerna utgår från att jämställdheten i
offentliga verksamheter är mycket bättre
tillgodosedd än i det privata näringslivet.
Syftet med jämställdhetsarbetet bör vara att nå
ökad jämställdhet i hela samhället och på alla
plan, inte bara i bolagsstyrelser eller i
styrelser för vårdbolag. Att knyta brist på
jämställdhet till vissa driftsformer eller införa
eventuella regleringar endast för privata
bolagsstyrelser skapar bland annat en snedvriden
konkurrenssituation mellan verksamheter som
bedrivs i privata respektive offentliga
driftsformer och bidrar sannolikt inte till att
jämställdhetsarbetet för samhället i stort
främjas.

Vid eventuell tillsättning av utredning, se
resonemanget till motionen angående
könskvotering.

2002/03:L334; 2002/03:A241 Redovisning av
könsfördelning i styrelser

NNR hänvisar till sitt yttrande angående
Justitiedepartementets förslag om redovisning av
könsfördelning i styrelser, vårt Dnr 2002/250 (se
bifogad skrivelse).

Remiss över promemoria om redovisning av
könsfördelning i företagsledningar

I promemorian föreslås att alla aktiebolag i
årsredovisningen skall redovisa fördelningen
mellan kvinnor och män på balansdagen bland
styrelseledamöter, den verkställande direktören
och andra personer i företagets ledning. Någon
definition av vad som enligt detta lagförslags
mening skall utgöra företagsledning lämnas ej i
förslaget till lagtext. Sammantaget betyder detta
att cirka 300.000 aktiebolag skall påföras en ny
uppgiftsskyldighet. I näringsutskottets
betänkande 2001/2002:01 framhålls som en viktig
faktor avseende regeringens
regelförenklingsarbete: "att nedbringa den tid
och den kostnad som en småföretagare behöver
lägga på att uppfylla olika lagar och regler är
enligt utskottets mening, den helt överordnade
uppgiften". NNR konstaterar att den föreslagna
nya uppgiftsbördan bara är en i raden av nytt
uppgiftslämnande som åläggs företagen.

Enligt särskild skrivelse 1999-03-30 -
Riktlinjer för Regeringskansliet om särskild
konsekvensanalys av reglers effekter för små
företags villkor skall regeringskansliet göra en
konsekvensanalys av sina förslag. "Vid analysen
skall checklistan för särskild konsekvensanalys
av reglers effekter för små företag med
kommentarer användas".
NNR konstaterar att flera av de
frågeställningar som enligt checklistan skall
besvaras saknas i promemorians preliminära
konsekvensanalys. Det gäller bl.a. checklistans
frågeställningar: "finns det några alternativa
lösningar?, går det att kontrollera efterlevnaden
av reglerna?, hur kommer reglernas effekter på
småföretagen att uppmärksammas och granskas?, och
har samråd som behövs skett med näringslivet och
myndigheter som särskilt berörs, och vilka
synpunkter av betydelse har kommit fram". Andra
frågeställningar åter är bara delvis besvarade
t.ex. vilken tidsåtgång/kostnad de nya
uppgiftslämnandet medför för uppgiftslämnaren.

Alternativa lösningar

NNR finner att förslagsställaren inte har gått
igenom de alternativ som finns vad gäller att ta
vara på redan existerande information på området
för att erhålla statistik som kan ge ett rimligt
utfall ställt i relation till företagens
uppgiftsbörda. Styrelsens ledamöter återfinns
redan hos PRV:s bolagsavdelning i de
registreringsbevis företagen är skyldiga att
lämna in. Sammalunda gäller uppgifter om VD och
vice VD samt firmatecknare. De senare oftast VD
samt någon medarbetare i mindre företag. I mindre
företag är därtill företagsledning ofta densamma
som ägaren/na. I publika företags "publika"
årsredovisningar finns ofta företagsledningen
eller delar av densamma namngiven. Genom att
använda sig av existerande uppgifter som
inlämnats till staten och de "större företagens
"publika" årsredovisningar kan regering och
riksdag redan idag skaffa sig en god bild av hur
det ser ut med könsfördelningen i
företagsledningarna i svenska företag utan att
ålägga företagen ny uppgiftsskyldighet.

Går det att kontrollera efterlevnaden

Efterlevnaden går bara att delvis kontrollera då
förslagsställaren inte definierat vilka
kategorier/personer som skall anses ingå i ett
företags ledning. Det kan enligt NNR inte anses
tillfredsställande ur rättssäkerhetssynpunkt,
något som lagrådet senast uppmärksammat nyligen
vad gäller regeringens förslag om att införa
statistik i företagens årsredovisningar om
sjukfrånvaron. Det bör enligt NNR vara en
självklarhet för lagstiftaren att klart och
tydligt definiera vilka uppgifter som en
uppgiftslämnare skall lämna in till staten.

Samråd med näringslivet

Enligt den särskilda checklistan skall
konsekvensanalysen innehålla en beskrivning av de
synpunkter som framkommit genom samråd med
företrädare för det organiserade näringslivet.
NNR konstaterar att det i den preliminära
konsekvensanalysen saknas uppgifter om med vem
man samrått och vilka synpunkter som därvid
framkommit. Genom samråd i tidiga skeden av
regelgivningsprocessen kan information erhållas
om företagens kostnader för den föreslagna
åtgärden och onödig byråkrati och
uppgiftslämnande undvikas.

Vilka lönekostnader, andra kostnader eller
resursbelastning i övrigt kan reglerna leda
till?

Förslagsställaren räknar med en genomsnittlig
kostnad på 50 kr/företag och år (5 minuter) för
att inleverera de nya uppgifterna. Något underlag
för hur man kommit fram till denna summa
redovisas inte. Sammanlagt skulle företagens
kostnader öka med ca 15 miljoner/år för att lämna
uppgifter som staten redan idag har relativt god
tillgång till. Vid 10 minuters merarbete uppgår
kostnaden till 30 miljoner kr/år.

Stiftelsen Ruter Dam

Stiftelsen Ruter Dam har anfört:

Stiftelsen avser koncentrera sig på frågan om
förslaget om ändring av aktiebolagslagen
innebärande att minst 40 % av vardera könet skall
vara representerade i börsnoterade aktiebolags
styrelser samt i statligt och kommunalt ägda
aktiebolags styrelser.

Ruter Dam har under året genomfört en enkät
bland 470 kvinnliga chefer som har genomgått vår
ettåriga chefsutbildning om de önskar
lagstiftning om kvotering av kvinnor i styrelser.

93,4 procent dvs. 439 säger nej till lagstiftning
om kvotering.

14 dvs. 3 procent säger ja till lagstiftning om
kvotering.
17 dvs. 3,6 procent säger med tvekan ja till
lagstiftning om kvotering.

Ruter Dams uppfattning om kvotering samt
förslag:

Chefsprogrammet Ruter Dams grunduppfattning är
att vi inte vill lagstifta om kvotering av
kvinnliga chefer i börsbolagens styrelser.
Istället vill Ruter Dam se följande sätt att
arbeta på frivillig väg till dess att det är
ungefär lika många kvinnor som män bland chefer
och styrelseledamöter:

1. I börsföretagen bör man alltid kräva både en
kvinnlig och en manlig kandidat till chefsjobb
och styrelseposter. Om båda är lika kompetenta
bör kvinnan väljas.
2.
3. Ge chefer på alla nivåer i företagen extra rörlig
lön när de befordrar kvinnliga chefer. I dag får
chefer belöningar för olika typer av resultat
ekonomiska, kvalitet, miljö eller liknande. Ruter
Dam anser att man under en begränsad tid kan göra
sammaledes vad gäller befordran av kvinnliga
chefer i organisationen.
4.
5. Genom att andelen kvinnor med "rätt" utbildning
och chefserfarenhet totalt sett ökar i företagen
finns fler kompetenta kvinnor som klarar
tippjobben på högsta ledande nivå. Med sina
nätverk kan kvinnorna identifiera ytterligare
kompetens.
6.
7. Långsiktigt bör målet vara 40/60 procent av
kvinnor och män på ledande poster och i
styrelser, men på frivillig väg - inte genom
lagstiftning om kvotering.
8.
Stiftelsen Ruter Dam yrkar avslag på förslaget
att tillsätta en utredning med uppgift att ta
fram förslag till ändring av aktiebolagslagen
innebärande att minst 40 % av vardera könet skall
vara representerade i börsnoterade aktiebolags
styrelser samt i statligt och kommunalt ägda
aktiebolags styrelser.

Ruter Dams mål är fler kvinnliga chefer på alla
nivåer i näringslivet samt offentlig förvaltning.
Detsamma gäller på styrelsenivå.
Ruter dam önskar att näringslivet på frivillig
väg skyndsamt tillsätter fler kvinnliga chefer på
exekutiv nivå, inkluderande styrelsenivåer.

Stiftelsen KvinnorKan

Stiftelsen KvinnorKan har anfört:

2002/03:L236 Könskvotering av Gudrun Schyman m.
fl.

L255 Kvinnorepresentation i vårdbolags styrelser
av Carina Hägg och Birgitta Ahlqvist
L332 Andelen kvinnor i privata bolagsstyrelsen av
Sylvia Lindgren och Agneta Gille
L334 Redovisning av könsfördelning i styrelser av
Siw Wittgren-Ahl m. fl. A241 yrk. 12 Liberal
jämställdhetspolitik av Lars Leijonborg m. fl.
Stiftelsen KvinnorKan, vars främsta uppgift är
att stärka kvinnors ställning i samhälle och
näringsliv, deltar aktivt i diskussionen om den
sneda könsfördelningen i näringslivet och de
börsnoterade företagens styrelser.
Eftersom vi arbetar för att konkret bidra till
förändringar har vi tagit fram ett förslag till
ett omfattande projekt som på ett konstruktivt
sätt ska kunna bidra till att Sverige får fler
kvinnor i de börsnoterade företagens styrelser i
framtiden. Syftet är att öka antalet kvinnor som
har erfarenhet av styrelsearbete från större
företag. Ett flertal undersökningar visar att det
finns en enorm obalans mellan antalet män och
antalet kvinnor som har styrelseerfarenhet från
större bolag. Bristen på erfarenheter beror på
att de aldrig fått chansen att skaffa sig denna
erfarenheter.
KvinnorKan anser generellt att det bästa sättet
att genomföra förändringar på är att genom
opinionsbildade arbete sprida kunskap och
information för att få till stånd ett önskat
resultat.
När det gäller den obalans som råder i
näringslivet anser vi dock att man haft så lång
tid på sig att frivilligt ändra, på den
oacceptabla snedfördelningen att andra åtgärder
måste övervägas.
Vi ställer oss bakom det förslag som framförts
av vice statsministern och jämställdhetsminister
Margareta Winberg att ge bolagen en tidsfrist och
om det inte ger något resultat lagstifta för att
åstadkomma en nödvändig förändring.
Frågan är, som flera av motionärerna påpekar,
mångfacetterad. Främst anser vi att landet inte
inom något område har råd att avstå den
kompetens, de kunskaper och de erfarenheter som
halva befolkningen besitter. Vi blir mer och mer
övertygade om att jämställdhet också lönar sig.
Därför delar vi uppfattningen att detta samtidigt
är en demokrati-, jämställdhets- och ekonomisk
tillväxtfråga. Det är minst sagt märkligt att
hälften av kundkretsen inte skulle ha kunskaper
och synpunkter på produkterna värda att ta till
vara. Än allvarligare är att de stora företagens
föråldrade ledningsorganisationer sannolikt
hämmar landets tillväxt.
Att allt fler män delar vår uppfattning inger
hopp liksom att det också finns företag i
näringslivet som insett att det lönar sig att
satsa på jämställdhet Det är positivt att
utredningsdirektiv redan förberetts.
KvinnorKan vill tillsist även understryka
betydelsen av att parallellt arbeta för att
utveckla chefsutvecklingsprogram och
rekryteringsprocesser så att kvinnliga kandidater
i en allt snabbare takt kommer i fråga för
styrelse och ledningsuppdrag.