Konstitutionsutskottets betänkande
2002/03:KU7
Hets mot folkgrupp, m.m. (vilande grundlagsförslagoch följdlagstiftning)
Sammanfattning
I betänkandet anmäls för slutligt beslut det vilande
förslaget till lag om ändring i
tryckfrihetsförordningen. Förslaget innebär att
tillämpningsområdet för bestämmelserna om brottet
hets mot folkgrupp utvidgas så att också hets med
anspelning på sexuell läggning omfattas.
Vidare behandlas regeringens förslag till lag om
ändring i brottsbalken såvitt avser 16 kap. 8 § samt
en motion.
Utskottet föreslår att riksdagen slutligt antar
det vilande förslaget till lag om ändring i
tryckfrihetsförordningen samt utskottets förslag
till lag om ändring i brottsbalken. Utskottet
avstyrker motionen.
Till betänkandet har fogats fyra reservationer (m)
och (kd) samt ett särskilt yttrande (fp, mp).
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Tryckfrihetsförordningen
Riksdagen antar slutligt det i bilaga 1 intagna
förslaget till lag om ändring i
tryckfrihetsförordningen.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (kd)
2. Brottsbalken
Riksdagen antar utskottets i bilaga 3 intagna
förslag till lag om ändring i brottsbalken.
Därmed avslår riksdagen motion 2001/02:K29
yrkande 1.
Reservation 3 (m)
Reservation 4 (kd)
Stockholm den 24 oktober 2002
På konstitutionsutskottets vägnar
Per Unckel
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per
Unckel (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala
Nordlund (s), Pär Axel Sahlberg (s), Kenth Högström
(s), Ingvar Svensson (kd), Mats Einarsson (v), Mats
Berglind (s), Henrik S Järrel (m), Anders Bengtsson
(s), Tobias Krantz (fp), Kerstin Lundgren (c),
Helene Petersson (s), Billy Gustafsson (s), Gustav
Fridolin (mp), Hillevi Engström (m) och Liselott
Hagberg (fp).
2002/03
KU7
Redogörelse för ärendet
Vilande grundlagsförslag
Riksdagen beslutade den 15 maj 2002 (bet.
2001/02:KU23, rskr. 2001/02:234) att som vilande
anta utskottets förslag till lag om ändring i
tryckfrihetsförordningen (se bilaga 1).
Förslag till följdlagstiftning
Propositionen
I proposition 2001/02:59 föreslås att riksdagen
antar det i propositionen framlagda förslaget till
2. lag om ändring i brottsbalken.
Lagförslaget återfinns i bilaga 2.
Motionen
2001/02:K29 av av Per Unckel m.fl. (m) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut
1. Riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag
om att utvidga tillämpningsområdet för bestämmelsen
om hets mot folkgrupp i 16 kap. 8 § brottsbalken i
enlighet med vad som anförs i motionen.
Utskottets överväganden
Det vilande grundlagsförslaget, m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen slutligt
antar det vilande förslaget till lag om
ändring i tryckfrihetsförordningen (se bilaga
1).
Utskottet föreslår att riksdagen antar
utskottets förslag till lag om ändring i
brottsbalken (se bilaga 3). Utskottet
föreslår att riksdagen avslår motion
2001/02:K29 yrkande 1.
Det vilande grundlagsförslaget.
Utskottets anmälan och yttrande
Det vilande förslaget till lag om ändring i
tryckfrihetsförordningen innebär att
tillämpningsområdet för bestämmelsen om brottet hets
mot folkgrupp utvidgas så att också hets med
anspelning på sexuell läggning omfattas. Ändringen
föreslås träda i kraft den 1 januari 2003.
Genom detta betänkande anmäler utskottet det
vilande förslaget till lag om ändring i
tryckfrihetsförordningen till kammaren för slutligt
beslut.
Med hänvisning till vad utskottet anförde vid
ärendets första behandling tillstyrker utskottet att
riksdagen slutligt antar förslaget.
Följdlagstiftningen
Propositionen
Proposition 2001/02:59 hänvisades till
konstitutionsutskottet. Utskottet beslutade den 12
december 2001 att till justitieutskottet överlämna
propositionens lagförslag 2.2 Förslag till lag om
ändring i brottsbalken såvitt avsåg förslaget till
ändring i 17 kap. 10 § om övergrepp i rättssak.
Justitieutskottet behandlade förslaget i betänkande
2001/02:JuU12, riksdagen följde justitieutskottets
förslag (rskr. 2001/02:164, SFS 2002:117).
Konstitutionsutskottet behandlade i betänkande
2001/02:KU23 regeringens förslag till ändringar i
bl.a. brottsbalken. Utskottet föreslog i betänkandet
att riksdagen skulle skjuta upp behandlingen av
regeringens förslag till lag om ändring i
brottsbalken såvitt avsåg 16 kap. 8 § samt motion
2001/02:K29 yrkande 1 till 2002/03 års riksmöte.
Riksdagen följde utskottets förslag.
Konstitutionsutskottet behandlar i detta
betänkande propositionens förslag till lag om
ändring i brottsbalken såvitt avser 16 kap. 8 §.
Regeringen föreslår i propositionen att
brottsbalkens bestämmelse om hets mot folkgrupp
utvidgas så att den omfattar även hot och uttryck
för missaktning mot folkgrupp eller annan sådan
grupp av personer med anspelning på sexuell
läggning. Kriminaliseringen bör, enligt regeringen,
ske genom en utvidgning av de gällande bestämmel-
serna om hets mot folkgrupp.
Den valda lagtekniska lösningen syftar, enligt
regeringen, till att markera att samma principiella
överväganden skall göras vid bedömningen av en sådan
gärning som avser exempelvis homosexuella som vid
bedömningen av en gärning som avser någon av de
andra grupper som skyddas av bestämmelserna om hets
mot folkgrupp. Regeringen vill framhålla att
förslaget till en kriminalisering av hets med
anspelning på sexuell läggning, lika lite som den
motsvarande i dag gällande kriminaliseringen av hets
mot folkgrupp, är avsett att hindra en fri och
saklig debatt. Meningen är alltså inte att hindra
resonemang och diskussioner om homosexualitet,
bisexualitet eller heterosexualitet vare sig inom
kyrkor eller på andra håll i samhället. Det måste
också vara möjligt för homosexuella och andra att i
en fri och öppen debatt bemöta och tillrättalägga
felaktiga uppfattningar och på så sätt motverka
fördomar som annars riskerar att konserveras och
leva kvar i det fördolda.
Den nuvarande lagstiftningen om hets mot folkgrupp
innehåller också begränsningar så att inte varje
yttrande som innehåller omdömen om en viss grupp
eller varje uttryck för missaktning är straffbelagt.
Således sägs i förarbetena bl.a. att det för
straffbarhet bör krävas att det är fullt klart att
uttalandet överskrider gränsen för en saklig och
vederhäftig diskussion rörande gruppen i fråga. Vid
prövningen av om en gärning utgör straffbar hets mot
exempelvis homosexuella, måste också uttalandet
eller meddelandet - liksom annars när det gäller
prövningen av om en gärning utgör hets mot folkgrupp
- alltid bedömas i sitt sammanhang. Motiven för
gärningen måste därvid beaktas.
Ett visst utrymme för straffria kritiska eller
liknande uttalanden måste självfallet finnas.
Avgörande blir hur meddelandet framstår vid en ob-
jektiv bedömning. Vidare måste det med hänsyn till
sammanhanget stå klart att gärningsmannens uppsåt
med meddelandet varit att sprida ett sådant
meddelande som innefattar hot mot eller missaktning
för gruppen i fråga.
Det som nu föreslås kriminaliseras är hets mot
kollektivt bestämda grupper med anspelning på
sexuell läggning. Det rör sig alltså om sådana
kränkande omdömen och hotfulla uttalanden om främst
homosexuella som grupp som tar sin utgångspunkt i
att gruppen har den läggning den har. Att endast
citera och diskutera exempelvis religiösa urkunder
faller inte inom det straffbara området enligt
förslaget. Det bör däremot inte - lika lite som det
i dag är tillåtet att utifrån religiösa texter hota
eller uttrycka missaktning för muslimer eller
kristna - vara tillåtet att använda sådant material
för att hota eller uttrycka missaktning för
homosexuella som grupp. Det är här viktigt att
skilja uttalanden och meddelanden som anspelar på
läggningen som sådan och uttrycker hot eller
missaktning mot kollektivet på grund av denna
läggning från sådana uttalanden eller andra
meddelanden som anspelar på beteenden eller sådana
uttryck som läggningen kan ta sig, men som inte kan
tänkas syfta till att kränka eller hota hela den
grupp av människor som har denna läggning. Det måste
t.ex. - på motsvarande sätt som i dag gäller i fråga
om exempelvis uttalanden med anspelning på
trosbekännelser - vara möjligt att diskutera olika
livsstilar och livsåskådningar.
Motionen
I motion 2001/02:K29 av Per Unckel m.fl. (m)
föreslås att riksdagen beslutar att avslå
regeringens förslag om att utvidga
tillämpningsområdet för bestämmelsen om hets mot
folkgrupp i 16 kap. 8 § brottsbalken (yrkande 1) i
enlighet med vad som anförs i motionen. Enligt
motionärerna skall alla människor i ett demokratiskt
samhälle ha lika rätt, oavsett hudfärg, kön eller
sexuell läggning. Tyvärr förekommer det att
människor trakasseras och utsätts för brott bl.a. på
grund av sin sexuella läggning. Det är oacceptabelt
att någon utsätts för hot eller våld på grund av sin
sexuella läggning. Motionärerna anser att det finns
all anledning att agera kraftfullt mot sådana
brottsliga handlingar. För Moderata samlingspartiet
är bestämmelsen i 2 kap. 1 § regeringsformen (RF) om
varje medborgares rätt till yttrandefrihet en av de
mest fundamentala principerna för ett fritt och
demokratiskt samhälle. Värnandet om det fria
meningsutbytet som en grundpelare i det fria
samhället innebär att även moraliskt förkastliga
åsikter ges utrymme. Priset för den egna
yttrandefriheten är att också acceptera andra
människors rätt att uttrycka sin uppfattning.
Motionärerna ifrågasätter om hets med anspelning på
sexuell läggning skall kriminaliseras på det sätt
som nu föreslagits. I stället för att rikta in sig
på skydd av olika grupper menar motionärerna att en
lämpligare lösning skulle vara att ta sikte på brott
som begås mot enskilda individer. Regeringens
förslag innebär att en ny straffsanktion införs.
Frågan är, enligt motionärerna, om regeringens
förslag innebär en förbättring av skyddet för t.ex.
homosexuella. Genom brottsbalkens bestämmelser om
förtal, olaga hot, misshandel och uppvigling m.m.
skyddas alla människor mot dylika angrepp på sin
person - oavsett sexuell läggning. Motionärerna
anser att förutsättningarna att ytterligare
förbättra möjligheterna att komma åt kriminella
handlingar i form av hets, hot o.d. genom denna
lagstiftning bör utredas. Det finns en risk med att
i lag ange grupper som anses särskilt skyddsvärda.
En översyn av hela lagstiftningen om hets mot
folkgrupp är därför påkallad. Möjligheterna att göra
lagstiftningen mer generell bör utredas.
Utskottet
Utskottet gjorde i betänkande 2001/02:KU23 bl.a.
följande ställningstagande.
Utskottet delar regeringens bedömning att hets
mot homosexuella lagstiftningstekniskt bör
behandlas på samma sätt som hets mot andra
grupper som skyddas av den nu gällande
bestämmelsen.
När det gäller frågan om skyddet enligt den
föreslagna utvidgade kriminaliseringen bör
begränsas till att avse endast homosexuell
läggning anser regeringen att även om det är just
de homosexuellas utsatta situation som motiverar
att tillämpningsområdet för bestämmelsen om hets
mot folkgrupp utvidgas bör den lagtekniska
utformningen av denna utvidgning ske på ett sätt
som stämmer överens med utformningen av
bestämmelsen i övrigt. Regeringen anser att
brottsbeskrivningen generellt bör avse straffbara
anspelningar på sexuell läggning samt att
begreppet sexuell läggning bör, när det
förekommer i lagtext, avse homo-, bi- och
heterosexuell läggning. Utskottet delar
regeringens bedömning när det gäller förslaget
till 16 kap. 8 § första stycket brottsbalken och
7 kap. 4 § 11 tryckfrihetsförordningen.
Utskottet vidhåller sin bedömning och tillstyrker
att 16 kap. 8 § brottsbalken ändras. Till följd av
en redaktionell rättelse bör förslaget till ändring
i 16 kap. 8 § brottsbalken få den lydelse som
framgår av utskottets framlagda förslag till lag om
ändring i brottsbalken, se bilaga 3. Utskottet
avstyrker bifall till motion 2001/02:K29 yrkande 1.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag
till riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.
1. Tryckfrihetsförordningen (punkt 1)
av Per Unckel (m), Henrik S Järrel (m) och
Hillevi Engström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen förkastar det i bilaga 1 intagna förslaget
till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen och
tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 1.
Ställningstagande
Alla människor i ett demokratiskt samhälle skall ha
lika rätt, oavsett hudfärg, kön eller sexuell
läggning. Tyvärr förekommer det att människor
trakasseras och utsätts för brott bl.a. på grund av
sin sexuella läggning. Vi anser att det finns all
anledning att agera kraftfullt mot sådana brottsliga
handlingar. Bestämmelsen i 2 kap. 1 §
regeringsformen (RF) om varje medborgares rätt till
yttrandefrihet är en av de mest fundamentala
principerna för ett fritt och demokratiskt samhälle.
Värnandet om det fria meningsutbytet som en
grundpelare i det fria samhället innebär att även
moraliskt förkastliga åsikter skall ges utrymme.
Priset för den egna yttrandefriheten är att också
acceptera andra människors rätt att uttrycka sin
uppfattning. Trots vårt starka avståndstagande
gentemot alla former av trakasserier riktade mot
homosexuella ifrågasätter vi om hets med anspelning
på sexuell läggning skall kriminaliseras på det sätt
som regeringen föreslagit.
I stället för att rikta in sig på skydd av olika
grupper anser vi att en lämpligare lösning skulle
vara att ta sikte på brott som begås mot enskilda
individer. Vi ifrågasätter om förslagen innebär en
förbättring av skyddet för t.ex. homosexuella. Genom
brottsbalkens bestämmelser om förtal, olaga hot,
misshandel och uppvigling m.m. skyddas alla
människor mot dylika angrepp på sin person - oavsett
sexuell läggning. Det finns också en risk med att i
lag ange grupper som anses särskilt skyddsvärda. Att
ange att hets mot vissa grupper är brottsligt kan
t.o.m. sända signaler om att hets mot andra, icke
angivna grupper är lagligt. Vi menar att en översyn
av hela lagstiftningen om hets mot folkgrupp är
påkallad.
Förslagen är att bestämmelserna i TF om
tryckfrihetsbrottet hets mot folkgrupp och i
brottsbalken om brottet hets mot folkgrupp skall
utvidgas till att omfatta även hets med anspelning
på sexuell läggning. Inskränkningar i tryck- och
yttrandefriheten måste alltid utgöra de
exceptionella undantagen från huvudregeln om
öppenhet. Möjligheterna till inskränkning skall
alltså tillämpas restriktivt eftersom det är fråga
om att inskränka grundlagsstadgade rättigheter.
Vi instämmer i att hets med anspelning på en
persons sexuella läggning är oacceptabel och måste
förhindras. Bestämmelsen om hets mot folkgrupp i TF
är ett ingrepp i tryck- och yttrandefriheten och
införandet av en ny straffsanktion måste medföra att
det oönskade beteendet kan motverkas mer effektivt.
Av material som bl.a. Kommittén om straffansvar för
organiserad brottslighet m.m. presenterade
framkommer inte något som tyder på att så är fallet.
Vi ifrågasätter därför effektiviteten i den
grundlagsändring som antagits som vilande och
förslaget till ändring i brottsbalken.
2. Tryckfrihetsförordningen (punkt 1)
av Ingvar Svensson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen förkastar det i bilaga 1 intagna förslaget
till lag om ändring i tryckfrihetsförordningen.
Ställningstagande
I artikel 9 i Europakonventionen sägs om tanke-,
samvets- och religionsfriheten att var och en har
rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och
religionsfrihet; denna rätt innefattar frihet att
byta religion eller tro och frihet att ensam eller i
gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva
sin religion eller tro genom gudstjänst,
undervisning, sedvänjor och ritualer. Friheten att
utöva sin religion eller tro får endast underkastas
sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och
som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med
hänsyn till den allmänna säkerheten eller till skydd
för allmän ordning, hälsa eller moral eller till
skydd för andra personers fri- och rättigheter.
Religionsfriheten är också garanterad i 2 kap. 1 §
6 regeringsformen. Noterbart är att
religionsfriheten inte är inskränkbar enligt 12 § i
kapitlet. Där hänvisas för de friheter som är
inskränkbara till 13-16 §§. I 13 §, som medger
inskränkningar i yttrandefriheten och
informationsfriheten, omtalas vikten av vidast
möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet i
politiska, religiösa och andra uppräknade
angelägenheter.
Möjligen föreligger här en tolkningskonflikt
mellan den oinskränkta religionsfriheten enligt 2
kap. 1 § 6 RF och meningen om yttrandefrihet och
informationsfrihet i religiösa angelägenheter enligt
13 §.
Religionsfriheten har alltså ett starkt, till
synes oinskränkbart, skydd i den svenska fri- och
rättighetslagstiftningen.
Regeringen diskuterade detta i proposition
2001/02:59 på följande sätt. Regeringen framhåller
att förslaget till en kriminalisering av hets med
anspelning på sexuell läggning lika lite som den
motsvarande i dag gällande kriminaliseringen av hets
mot folkgrupp är avsett att hindra en fri och saklig
debatt. Meningen är alltså inte att hindra
resonemang och diskussioner om homosexualitet,
bisexualitet eller heterosexualitet vare sig inom
kyrkor eller på andra håll i samhället.
Det som föreslås kriminaliseras är hets mot
kollektivt bestämda grupper med anspelning på
sexuell läggning. Det rör sig alltså om sådana
kränkande omdömen och hotfulla uttalanden om främst
homosexuella som grupp som tar sin utgångspunkt i
att gruppen har den läggning den har. Att endast
citera och diskutera exempelvis religiösa urkunder
faller inte inom det straffbara området enligt
förslaget. Det bör däremot inte - lika litet som det
i dag är tillåtet att utifrån religiösa texter hota
eller uttrycka missaktning för muslimer eller
kristna - vara tillåtet att använda sådant material
för att hota eller uttrycka missaktning för
homosexuella som grupp. Det är här viktigt att
skilja uttalanden och meddelanden som anspelar på
läggningen som sådan och uttrycker hot eller
missaktning mot kollektivet på grund av denna
läggning från sådana uttalanden eller andra
meddelanden som anspelar på beteenden eller sådana
uttryck som läggningen kan ta sig, men som inte kan
tänkas syfta till att kränka eller hota hela den
grupp av människor som har denna läggning. Det måste
t.ex. - på motsvarande sätt som i dag gäller i fråga
om exempelvis uttalanden med anspelning på
trosbekännelser - vara möjligt att diskutera olika
livsstilar och livsåskådningar, hävdade regeringen i
propositionen.
Det kan möjligen förefalla något oklart vad
regeringen avser med begreppet diskutera ställt i
relation till t.ex. predikosituationer.
Predikosituationer eller med andra ord en
förkunnelse är i sig normerande till sin karaktär
och kan alltså innehålla uppmaningar till ett visst
beteende eller en viss livsstil. Det är diskutabelt
om den typen av företeelser faller in under
begreppet diskutera, enligt regeringens definition.
Enligt mitt förmenande måste opinionsbildning
avseende ett visst beteende eller en företeelse
kunna ha ett normerande inslag utan att därmed falla
inom det straffbara området. Självfallet måste en
företeelse kunna ifrågasättas som sådan utan att för
den skull kränkande uttalanden om gruppen som utövar
en sådan företeelse görs.
Enligt regeringen är det tillåtet att citera
religiösa urkunder avseende sexuell läggning.
Utskottet har emellertid försvagat citaträtten och
begränsat predikosituationer genom sin
motivskrivning med uttrycken torde, normalt och
endast. Utskottets skrivning lyder: "När det gäller
predikosituationer torde det, enligt utskottets
mening, normalt komma att ligga utanför det
straffbara området att citera religiösa urkunder och
endast uppmana åhörarna till att följa urkundernas
inriktning." Utskottet har alltså inte på ett
tillfredsställande sätt klarlagt rätten till en
förkunnelse i anslutning till sådana citat. Jag
anser därför att den oinskränkbara religionsfriheten
har trätts för när genom denna oklarhet. I det läget
återstår för min del att yrka avslag på den utökade
kriminaliseringen i 7 kap. 4 § 11
tryckfrihetsförordningen.
3. Brottsbalken (punkt 2)
av Per Unckel (m), Henrik S Järrel (m) och
Hillevi Engström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i
brottsbalken och tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion 2001/02:K29 yrkande 1.
Ställningstagande
Alla människor i ett demokratiskt samhälle skall ha
lika rätt, oavsett hudfärg, kön eller sexuell
läggning. Tyvärr förekommer det att människor
trakasseras och utsätts för brott bl.a. på grund av
sin sexuella läggning. Vi anser att det finns all
anledning att agera kraftfullt mot sådana brottsliga
handlingar. Bestämmelsen i 2 kap. 1 §
regeringsformen (RF) om varje medborgares rätt till
yttrandefrihet är en av de mest fundamentala
principerna för ett fritt och demokratiskt samhälle.
Värnandet om det fria meningsutbytet som en
grundpelare i det fria samhället innebär att även
moraliskt förkastliga åsikter skall ges utrymme.
Priset för den egna yttrandefriheten är att också
acceptera andra människors rätt att uttrycka sin
uppfattning. Trots vårt starka avståndstagande
gentemot alla former av trakasserier riktade mot
homosexuella ifrågasätter vi om hets med anspelning
på sexuell läggning skall kriminaliseras på det sätt
som regeringen föreslagit.
I stället för att rikta in sig på skydd av olika
grupper anser vi att en lämpligare lösning skulle
vara att ta sikte på brott som begås mot enskilda
individer. Vi ifrågasätter om förslagen innebär en
förbättring av skyddet för t.ex. homosexuella. Genom
brottsbalkens bestämmelser om förtal, olaga hot,
misshandel och uppvigling m.m. skyddas alla
människor mot dylika angrepp på sin person - oavsett
sexuell läggning. Det finns också en risk med att i
lag ange grupper som anses särskilt skyddsvärda. Att
ange att hets mot vissa grupper är brottsligt kan
t.o.m. sända signaler om att hets mot andra, icke
angivna grupper är lagligt. Vi menar att en översyn
av hela lagstiftningen om hets mot folkgrupp är
påkallad.
Förslagen är att bestämmelserna i TF om
tryckfrihetsbrottet hets mot folkgrupp och i
brottsbalken om brottet hets mot folkgrupp skall
utvidgas till att omfatta även hets med anspelning
på sexuell läggning. Inskränkningar i tryck- och
yttrandefriheten måste alltid utgöra de
exceptionella undantagen från huvudregeln om
öppenhet. Möjligheterna till inskränkning skall
alltså tillämpas restriktivt eftersom det är fråga
om att inskränka grundlagsstadgade rättigheter.
Vi instämmer i att hets med anspelning på en
persons sexuella läggning är oacceptabel och måste
förhindras. Bestämmelsen om hets mot folkgrupp i TF
är ett ingrepp i tryck- och yttrandefriheten och
införandet av en ny straffsanktion måste medföra att
det oönskade beteendet kan motverkas mer effektivt.
Av material som bl.a. Kommittén om straffansvar för
organiserad brottslighet m.m. presenterade
framkommer inte något som tyder på att så är fallet.
Vi ifrågasätter därför effektiviteten i den
grundlagsändring som antagits som vilande och
förslaget till ändring i brottsbalken.
4. Brottsbalken (punkt 2)
av Ingvar Svensson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i
brottsbalken. Därmed bifaller riksdagen motion
2001/02:K29 yrkande 1.
Ställningstagande
I artikel 9 i Europakonventionen sägs om tanke-,
samvets- och religionsfriheten att var och en har
rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och
religionsfrihet; denna rätt innefattar frihet att
byta religion eller tro och frihet att ensam eller i
gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva
sin religion eller tro genom gudstjänst,
undervisning, sedvänjor och ritualer. Friheten att
utöva sin religion eller tro får endast underkastas
sådana inskränkningar som är föreskrivna i lag och
som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med
hänsyn till den allmänna säkerheten eller till skydd
för allmän ordning, hälsa eller moral eller till
skydd för andra personers fri- och rättigheter.
Religionsfriheten är också garanterad i 2 kap. 1 §
6 regeringsformen. Noterbart är att
religionsfriheten inte är inskränkbar enligt 12 § i
kapitlet. Där hänvisas för de friheter som är
inskränkbara till 13-16 §§. I 13 §, som medger
inskränkningar i yttrandefriheten och
informationsfriheten, omtalas vikten av vidast
möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet i
politiska, religiösa och andra uppräknade
angelägenheter.
Möjligen föreligger här en tolkningskonflikt
mellan den oinskränkta religionsfriheten enligt 2
kap. 1 § 6 RF och meningen om yttrandefrihet och
informationsfrihet i religiösa angelägenheter enligt
13 §.
Religionsfriheten har alltså ett starkt, till
synes oinskränkbart, skydd i den svenska fri- och
rättighetslagstiftningen.
Regeringen diskuterade detta i proposition
2001/02:59 på följande sätt. Regeringen framhåller
att förslaget till en kriminalisering av hets med
anspelning på sexuell läggning lika lite som den
motsvarande i dag gällande kriminaliseringen av hets
mot folkgrupp är avsett att hindra en fri och saklig
debatt. Meningen är alltså inte att hindra
resonemang och diskussioner om homosexualitet,
bisexualitet eller heterosexualitet vare sig inom
kyrkor eller på andra håll i samhället.
Det som föreslås kriminaliseras är hets mot
kollektivt bestämda grupper med anspelning på
sexuell läggning. Det rör sig alltså om sådana
kränkande omdömen och hotfulla uttalanden om främst
homosexuella som grupp som tar sin utgångspunkt i
att gruppen har den läggning den har. Att endast
citera och diskutera exempelvis religiösa urkunder
faller inte inom det straffbara området enligt
förslaget. Det bör däremot inte - lika lite som det
i dag är tillåtet att utifrån religiösa texter hota
eller uttrycka missaktning för muslimer eller
kristna - vara tillåtet att använda sådant material
för att hota eller uttrycka missaktning för
homosexuella som grupp. Det är här viktigt att
skilja uttalanden och meddelanden som anspelar på
läggningen som sådan och uttrycker hot eller
missaktning mot kollektivet på grund av denna
läggning från sådana uttalanden eller andra
meddelanden som anspelar på beteenden eller sådana
uttryck som läggningen kan ta sig, men som inte kan
tänkas syfta till att kränka eller hota hela den
grupp av människor som har denna läggning. Det måste
t.ex. - på motsvarande sätt som i dag gäller i fråga
om exempelvis uttalanden med anspelning på
trosbekännelser - vara möjligt att diskutera olika
livsstilar och livsåskådningar, hävdade regeringen i
propositionen.
Det kan möjligen förefalla något oklart vad
regeringen avser med begreppet diskutera ställt i
relation till t.ex. predikosituationer.
Predikosituationer eller med andra ord en
förkunnelse är i sig normerande till sin karaktär
och kan alltså innehålla uppmaningar till ett visst
beteende eller en viss livsstil. Det är diskutabelt
om den typen av företeelser faller in under
begreppet diskutera, enligt regeringens definition.
Enligt mitt förmenande måste opinionsbildning
avseende ett visst beteende eller en företeelse
kunna ha ett normerande inslag utan att därmed falla
inom det straffbara området. Självfallet måste en
företeelse kunna ifrågasättas som sådan utan att för
den skull kränkande uttalanden om gruppen som utövar
en sådan företeelse görs.
Enligt regeringen är det tillåtet att citera
religiösa urkunder avseende sexuell läggning.
Utskottet har emellertid försvagat citaträtten och
begränsat predikosituationer genom sin
motivskrivning med uttrycken torde, normalt och
endast. Utskottets skrivning lyder: "När det gäller
predikosituationer torde det, enligt utskottets
mening, normalt komma att ligga utanför det
straffbara området att citera religiösa urkunder och
endast uppmana åhörarna till att följa urkundernas
inriktning." Utskottet har alltså inte på ett
tillfredsställande sätt klarlagt rätten till en
förkunnelse i anslutning till sådana citat. Jag
anser därför att den oinskränkbara religionsfriheten
har trätts för när genom denna oklarhet. I det läget
återstår för min del att yrka avslag på den utökade
kriminaliseringen i 16 kap. 8 § brottsbalken.
Särskilt yttrande
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
Transpersoner, m.fl. (punkt 1 och 2)
av Tobias Krantz (fp), Gustav Fridolin (mp) och
Liselott Hagberg (fp).
Trots att allt fler inte anser homosexualitet vara
något onormalt har andelen som utsätts för hot och
våld beroende på sin sexuella läggning ökat. Enligt
förslagen kommer bestämmelsen att utökas till att
även omfatta anspelning på sexuell läggning, vilket
vi välkomnar. Vi anser emellertid att också
transvestiter, transsexuella och transpersoner bör
omfattas. Vi anser att regeringen bör ta initiativ
till att lägga fram lagförslag som förbjuder hets
inte enbart mot homo- eller bisexuella utan även mot
transsexuella, transvestiter och transpersoner.
Bilaga 1
Vilande grundlagsförslag
Förslag till lag om ändring i
tryckfrihetsförordningen
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 4 §
tryckfrihetsförordningen[1] skall ha följande
lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
7 kap.
4 §
Med beaktande av det i 1 kap. angivna syftet med en
allmän tryckfrihet skall såsom tryckfrihetsbrott
anses följande gärningar, om de begås genom tryckt
skrift och är straffbara enligt lag:
- - -
-----------------------------------------------------
11. hets mot folkgrupp, 11. hets mot folkgrupp,
varigenom någon hotar varigenom någon hotar
eller uttrycker eller uttrycker
missaktning för folkgrupp missaktning för folkgrupp
eller annan sådan grupp eller annan sådan grupp
av personer med av personer med
anspelning på ras, anspelning på ras,
hudfärg, nationellt eller hudfärg, nationellt eller
etniskt ursprung eller etniskt ursprung, trosbe-
trosbekännelse; kännelse eller sexuell
läggning;
-----------------------------------------------------
- - -
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.
**FOOTNOTES**
[1]: Tryckfrihetsförordningen omtryckt 1998:1438.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i
brottsbalken
Bilaga 3
Utskottets lagförslag
Förslag till lag om ändring i
brottsbalken
Härigenom föreskrivs att 16 kap. 8 § brottsbalken
skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
16 kap.
8 §[2]1
-----------------------------------------------------
Den som i uttalande Den som i uttalande
eller i annat meddelande eller i annat meddelande
som sprids hotar eller som sprids hotar eller
uttrycker missaktning för uttrycker missaktning för
folkgrupp eller annan folkgrupp eller annan
sådan grupp av personer sådan grupp av personer
med anspelning på ras, med anspelning på ras,
hudfärg, nationellt eller hudfärg, nationellt eller
etniskt ursprung eller etniskt ursprung,
trosbekännelse, döms för trosbekännelse eller
hets mot folkgrupp till sexuell läggning, döms
fängelse i högst två år för hets mot folkgrupp
eller om brottet är till fängelse i högst två
ringa, till böter. år eller om brottet är
ringa, till böter.
-----------------------------------------------------
Är brottet grovt döms
till fängelse i lägst sex
månader och högst fyra
år. Vid bedömande av om
brottet är grovt skall
särskilt beaktas om
meddelandet haft ett sär-
skilt hotfullt eller
kränkande innehåll och
spritts till ett stort
antal personer på ett
sätt som varit ägnat att
väcka betydande uppmärk-
samhet.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.
**FOOTNOTES**
[2]:1 Senaste lydelse 1988:835.