Konstitutionsutskottets betänkande
2002/03:KU31
Kommittéberättelse 2003
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen lägger regeringens skrivelse 2002/03:103
Kommittéberättelse 2003 till handlingarna.
Stockholm den 10 april 2003
På konstitutionsutskottets vägnar
Gunnar Hökmark
Följande ledamöter har deltagit i
beslutet: Gunnar Hökmark (m), Göran
Magnusson (s), Helena Bargholtz (fp), Pär
Axel Sahlberg (s), Kenth Högström (s),
Ingvar Svensson (kd), Mats Einarsson (v),
Mats Berglind (s), Anders Bengtsson (s),
Tobias Krantz (fp), Kerstin Lundgren (c),
Helene Petersson (s), Nils Fredrik
Aurelius (m), Billy Gustafsson (s),
Gustav Fridolin (mp), Inger Jarl Beck (s)
och Bertil Kjellberg (m).
2002/03
KU31
Utskottets överväganden
Skrivelsen
Enligt tilläggsbestämmelse 3.6.2 till
riksdagsordningen skall regeringen årligen, senast
den 1 mars, lämna riksdagen en redogörelse för
verksamheten inom de kommittéer som har tillsatts på
grund av regeringens beslut. Regeringen lämnar i
skrivelse 2002/03:103 Kommittéberättelse 2003 en
redogörelse för verksamheten inom de kommittéer som
har tillsatts efter beslut av regeringen.
Kommittéberättelsen innehåller uppgifter om
kommittéernas sammansättning, m.m., redogörelse för
arbetet, uppgifter om kostnader, fördelningen mellan
män och kvinnor i kommittéarbetet och
ålderssammansättning samt ett register.
I skrivelsen redovisas vidare att
Statsrådsberedningen våren 2002 gav ut en ny,
omarbetad upplaga av promemorian Hur
kommittédirektiv utformas (PM 1994:3).
Inga motioner har väckts med anledning av
skrivelsen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har i samband med tidigare behandlingar av
kommittéberättelsen följt regeringens
utvecklingsarbete beträffande kommittéväsendet. Det
har gällt åtgärder för att stärka kommittéväsendet
och höja kvaliteten i kommittéarbetet. I det
sammanhanget har även jämställdhetsaspekterna
särskilt beaktats (bet. 1998/99:KU26, 2000/01:KU5,
2000/01:KU21, 2001/02:KU29).
I skrivelsen redovisar regeringen vissa av de
nyheter som finns i promemorian Hur kommittédirektiv
utformas. Nyheterna finns främst i ett inledande
kapitel om grundläggande kvalitetskrav och
sammanfattas i skrivelsen i följande punkter:
· Riktlinjer ges om hur man i kommittédirektiv
säkerställer att kommittéer levererar
konsekvensbeskrivningar och författningstext.
· Tidsangivelser för kommittéers avlämnande av
betänkanden bör i ökad utsträckning samordnas med
propositionsplaneringen.
· Regeringsbeslut om förlängd utredningstid bör ha
formen av tilläggsdirektiv.
· En checklista för planering och beredning av
kommittédirektiv har tillkommit.
Det framgår vidare att promemorian manar till
försiktighet med att använda standardfraser om
konsekvensbeskrivningar. Strävan bör i stället vara
att förmedla en mer precis och situationsanpassad
vägledning om vad regeringen förväntar sig av
kommittén. I promemorian ges flera exempel på hur
det kan ske, och ett av exemplen gäller konsekvenser
för jämställdheten mellan kvinnor och män.
Utskottet noterar med tillfredsställelse att
regeringen bedriver utvecklingsarbetet med den
inriktning som utskottet tidigare förordat och vill
betona vikten av att utnyttja kommittéväsendet för
att främja jämställdheten i samhället mellan män och
kvinnor.
Riksdagen föreslås lägga skrivelsen till
handlingarna.