Konstitutionsutskottets betänkande

2002/03:KU28

Författningsreglering av adeln

---

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i riddarhusordningen (1866:37
s. 1) med den ändringen att ingressen får den
lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,
2. lag om upphävande av ridderskapets och adelns
privilegier (1723:1016 1).

Stockholm den 27 mars 2003

På konstitutionsutskottets vägnar

Gunnar Hökmark

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar
Hökmark (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala
Nordlund (s), Pär Axel Sahlberg (s), Kenth Högström
(s), Mats Einarsson (v), Mats Berglind (s), Henrik S
Järrel (m), Anders Bengtsson (s), Tobias Krantz
(fp), Kerstin Lundgren (c), Helene Petersson (s),
Nils Fredrik Aurelius (m), Billy Gustafsson (s),
Gustav Fridolin (mp), Liselott Hagberg (fp) och Tuve
Skånberg (kd).

2002/03

KU28

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att
avskaffa den författningsmässiga reglering av
ridderskapet och adeln som har funnits kvar efter
det att ståndsriksdagen avskaffats.

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Mot bakgrund av ett tillkännagivande av riksdagen
har inom Regeringskansliet utarbetats promemorian
Adelns offentligrättsliga status (Ds 2002:6).
Promemorian, vars förslag överensstämmer med
förslaget i propositionen, har remissbehandlats.
Remissyttranden har avgivits av Riksdagens ombudsmän
(JO), Svea hovrätt, Justitiekanslern,
Kammarkollegiet, Uppsala universitet, Lunds
universitet, Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet och
Riddarhusdirektionen. Sveriges advokatsamfund har
beretts tillfälle att yttra sig men avstått.

Lagrådet har inte hörts, då regeringen har bedömt
att förslagen i propositionen, i den mån de alls kan
anses beröra sådan lag som anges i 8 kap. 18 § andra
stycket regeringsformen, är av så enkel beskaffenhet
att det är obehövligt att inhämta Lagrådets
yttrande.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att den
författningsmässiga regleringen av adeln skall
upphöra. Detta åstadkoms enligt propositionen genom
att dels 1723 års privilegiebrev för ridderskapet
och adeln upphävs, dels de offentligrättsliga
föreskrifter som finns i 1866 års riddarhusordning
tas bort ur de paragrafer där sådana föreskrifter
finns. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli
2003.
Utskottets överväganden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
att avskaffa den författningsmässiga
regleringen av ridderskapet och adeln.

Nuvarande ordning med bakgrund

Bestämmelser avseende den svenska adeln finns dels i
ett privilegiebrev om ridderskapets och adelns
privilegier (SFS 1723:1016 1), dels i
riddarhusordningen (SFS 1866:37 s. 1). Båda är
upptagna i registret över gällande SFS-författningar
och även intagna i Regeringskansliets databas med
Svensk författningssamling i fulltext (SFST).

Privilegiebrevet är både ålderdomligt och
svårtillgängligt. Beträffande några av paragraferna
har det i databasen antecknats att de får anses ha
upphört att gälla.
Riddarhusordningen innehåller bestämmelser bl.a.
om vilka som utgör "Sveriges ridderskap och adel",
om riddarhuskapitationsavgiften, om adelsmöte, om
numreringen av bänkar i riddarhussalen och om
utseende av riddarhusdirektion. I
riddarhusordningens sista paragraf, 33 §, anges att,
om ridderskapet och adeln beslutar ändring eller
tillägg i riddarhusordningen överlämnas beslutet
därom till regeringen för stadfästelse.
Beträffande den s.k. riddarhuskapitationsavgiften
sägs i 5 § att envar till myndig ålder kommen
adelsman, som är mantalsskriven i riket, är skyldig
att varje år, under vilket han taxeras till statlig
eller kommunal inkomstskatt erlägga den avgift -
riddarhuskapitationsavgift - som för riddarhusets
underhåll och därmed sammanhängande ändamål kan bli
av ridderskapet och adeln beslutad och av regeringen
till efterrättelse kungjord. Avgiften skall erläggas
före årets slut. Befrielse från erläggande av
kapitationsavgift får, då det föreligger särskilda
omständigheter, medges av riddarhusdirektionen.
Enligt 6 § skall ridderskapet och adeln
sammanträda på riddarhuset till lagtima adelsmöte
vart tredje år den tredje lördagen i februari.
Skulle ridderskapet och adelns sammanträdande på
annan tid påbjudas av regeringen eller av
riddarhusdirektionen anses nödvändigt för avgörande
av något ärende, som ej tål uppskov, skall urtima
adelsmöte äga rum på dag, som bestäms i förra fallet
av regeringen och i det senare av direktionen.

Fram t.o.m. utgången av år 1974 gällde 1809 års
regeringsform. I 37 § första stycket fanns
bestämmelser om Konungens rätt att nobilitera, dvs.
"i adeligt stånd upphöja", och om förlust av
adelskap. I andra stycket av samma paragraf fanns
föreskriften att riddarhusordningen, "som
fastställes av Konungen samt ridderskapet och adeln
gemensamt, bestämmer huru ridderskapet och adeln må
sammanträda, för att om sina gemensamma
angelägenheter besluta".

Under den tidigare regeringsformens giltighetstid
genomfördes flera stora och små reformer. En av de
viktigaste var representationsreformen 1866, då
fyrståndsriksdagen ersattes av tvåkammarriksdagen
och en ny riksdagsordning antogs.
1866 års riddarhusordning utfärdades av Kungl.
Maj:t den 22 juni 1866, sedan ridderskapet och adeln
för stadfästelse överlämnat ett av ståndet antaget
förslag. Den ersatte den tidigare riddarhusordningen
från 1626.
Den nuvarande riddarhusordningen har ändrats nio
gånger, varav två gånger sedan 1974 års
regeringsform trätt i kraft, nämligen 1977 och 1992.
1977 års ändringar innebar att regeringen i
förordning (SFS 1977:1142) "efter framställning av
ridderskapet och adeln" föreskrev att tre paragrafer
upphävdes, och att ändringar gjordes i tjugo av
paragraferna, bl.a. av innebörd att orden Kungl.
Maj:t byttes ut mot ordet regeringen. Regeringen
tillkännagav samtidigt i SFS den nya storleken av
riddarhuskapitationsavgiften som också beslutats.
En av de paragrafer som upphävdes var 2 §.
Paragrafen innehöll föreskrifter om introduktion på
riddarhuset. Den som upphöjdes till grevlig,
friherrlig eller adlig värdighet borde inom två år
från upphöjelsen anmäla sig för att vinna
introduktion. Den som försatt tvåårsfristen kunde
förlora rätten till introduktion, om inte Kungl.
Maj:t täcktes genom särskild resolution återställa
den försuttna tiden. I en övergångsbestämmelse
angavs att 2 § även efter ändringsförordningens
ikraftträdande skulle gälla i fråga om ätt som ej
tidigare introducerats.
Senast ändrades riddarhusordningen år 1992.
Regeringen föreskrev i förordning (SFS 1992:949),
"efter framställning av ridderskapet och adeln" en
ny lydelse av 5 § 1 mom. om skyldigheten att erlägga
riddarhuskapitationsavgift. Regeringen tillkännagav
samtidigt i SFS den nya storleken av avgiften.

I samband med representationsreformen infördes i 114
§ regeringsformen bestämmelsen att de forna
riksståndens privilegier, förmåner, rättigheter och
friheter skulle fortsätta gälla, där de inte haft
oskiljaktigt sammanhang med den stånden förut
tillkommande representationsrätten och således
upphört tillsammans med den. Ändring eller
upphävande av privilegierna, förmånerna,
rättigheterna och friheterna skulle inte få ske
annat än genom Konungens och riksdagens
sammanstämmande beslut och, om frågan rörde
ridderskapet och adelns privilegier, förmåner,
rättigheter och friheter med samtycke av
ridderskapet och adeln.

I övergångsbestämmelserna till 1974 års
regeringsform föreskrivs bl.a. (p. 7) att föreskrift
som enligt äldre lag eller annan författning skall
beslutas av Konungen och riksdagen gemensamt i
stället skall beslutas genom lag.
Vid Grundlagberedningens genomgång av
motsvarigheter mellan 1809 års regeringsform och
beredningens förslag angav Grundlagberedningen punkt
9 i övergångsbestämmelserna som motsvarighet till
114 § i den gamla regeringsformen (SOU 1972:15, Ny
regeringsform Ny riksdagsordning, s. 380). Punkt 9
reglerade bestämmelser om Svenska kyrkan och
prästeståndets privilegier (a.a. s. 34 och 228 f.)

Tidigare riksdagsbehandling

Konstitutionsutskottet behandlade i sitt betänkande
KU 1987/88:10 en motion om att ur statliga
förordningar mönstra ut bestämmelser rörande adeln.

Utskottet inhämtade i det ärendet yttrande från
Riddarhusdirektionen, som erinrade om de
överväganden om den kvarvarande regleringen rörande
adelns rättsliga ställning som gjordes i
Grundlagberedningens betänkande år 1972.
Grundlagberedningen hade gjort en genomgång av
bestämmelser i 1809 års regeringsform som inte borde
få någon motsvarighet i den nya regeringsformen.
Till dem hörde 37 § om kungens rätt att nobilitera
och om riddarhusordningen. Grundlagberedningen
uttalade att ridderskapet och adeln var att betrakta
som en offentligrättslig korporation för vården av
gemensamma angelägenheter och att grunden för denna
ställning, vilken adeln erhöll genom 1626 års
riddarhusordning, i första hand utgjordes av 1866
års riddarhusordning, i vars 33 § - utan hänvisning
till 37 § RF - stadgades att av ridderskapet och
adeln beslutade ändringar i eller tillägg till
riddarhusordningen skall stadfästas av Konungen.
Adelns rättsliga ställning förändrades således
enligt Grundlagberedningen om 37 § andra stycket RF
upphävdes inte på annat sätt än att förankringen i
grundlag upphörde. (Se a.a. s. 315 f.)
Under hänvisning till den prövning som företogs av
Grundlagberedningen av frågan om den rättsliga
regleringen av ridderskapet och adeln fann utskottet
inte skäl förorda att man "nu" vidtog åtgärder för
att utmönstra kvarvarande bestämmelser som
huvudsakligen torde beröra formerna för
administrationen av vissa för adeln gemensamma
fastigheter.
Frågan togs åter upp under riksmötet 1999/2000. I
en motion yrkades att riksdagen skulle begära
förslag från regeringen om upphävande av all
offentligrättslig reglering specifik för adel.
Konstitutionsutskottet bedömde vid sin behandling
av motionen (bet. 2000/01:KU11) att det förhållandet
att riddarhusordningen och privilegiebrevet
publiceras i offentligrättslig ordning i SFS och
finns med i register över gällande författningar kan
- liksom det förhållandet att beslut om ändring i
riddarhusordningen överlämnas till regeringen för
stadfästelse - ses som en påminnelse om
förhållandena vid tiden för ståndsriksdagens
avveckling. Enligt utskottets mening fanns det skäl
att pröva förutsättningarna för och konsekvenserna
av en ändring av den nuvarande regleringen.
Utskottet föreslog att riksdagen med anledning av
motionen skulle ge regeringen detta till känna.
Riksdagen fattade beslut enligt utskottets förslag.

Propositionen

Regeringen lägger i propositionen fram två
lagförslag, dels en lag om ändring i
riddarhusordningen, dels en lag om upphävande av
ridderskapets och adelns privilegier. Som nämnts
ovan är förslagen likalydande med dem som
presenterades i den remissbehandlade
departementspromemorian.

Regeringen anför som skäl för förslaget att den
svenska adeln sedan lång tid inte längre har några
offentligrättsliga uppgifter och att det därför inte
finns något behov av offentligrättsliga regler
specifika för adeln.
Regeringen anför vidare att riddarhusordningen,
sedan de bestämmelser som avser det allmännas
medverkan i angelägenheter som är adelns egna
utmönstrats, kommer att vara en angelägenhet enbart
för adeln själv. Detta gäller såväl innehållet i och
formerna för ändringar som det sätt på vilket sådana
ändringar offentliggörs. En konsekvens av detta är,
framhåller regeringen, att något återgivande av
riddarhusordningen i Svensk författningssamling inte
längre kommer att ske och att inte heller ändringar
av riddarhuskapitationsavgiften kommer att tas in
där. Inte heller kommer riddarhusordningen längre
att återges i Regeringskansliets databas med svensk
författningssamling. Regeringen påpekar att
sistnämnda förändring åstadkoms i administrativ ord-
ning.

Med anledning av några av remissyttrandena anför
regeringen att ett avskaffande av adelns
offentligrättsliga status knappast kan åstadkommas
genom att riddarhusordningen upphävs. Om en sådan
åtgärd alls vore möjlig, skulle den nämligen
innebära att den formella grunden för den
korporation som ridderskapet och adeln utgör skulle
ryckas undan. Denna korporation utgör, framhåller
regeringen, ett eget rättssubjekt för hantering av
vissa för adeln gemensamma angelägenheter, bl.a.
skötseln av fastigheten med riddarhuspalatset i
Stockholm, som är lagfaren för ridderskapet och
adeln. Konsekvensen skulle alltså kunna bli att
detta rättssubjekt helt upphörde att existera. Det
är därför inte aktuellt i detta ärende att upphäva
riddarhusordningen.

Regeringen påpekar vidare att gränserna för
riksdagens normgivningsmakt framgår av
regeringsformen. Det finns inga bestämmelser där som
hindrar att riksdagen, som i detta fall, genom lag
beslutar att ändra eller upphäva offentligrättsliga
bestämmelser som har privilegiekaraktär eller som i
formellt hänseende innehåller betungande moment.
Regeringen anser att det inte råder några
oklarheter om följderna av regeringens förslag: 1723
års privilegiebrev upphävs. 1866 års
riddarhusordning befrias från sina
offentligrättsliga inslag. Det rättssubjekt som
ridderskapet och adeln utgör består med
riddarhusordningen som sitt grunddokument, men
ridderskapet och adeln kommer fortsättningsvis att
verka under samma villkor som andra privaträttsliga
rättssubjekt.

I propositionen berörs inte den ovan nämnda
övergångsbestämmelsen till 1977 års ändringar i
riddarhusordningen att 2 § riddarhusordningen om
introduktion på riddarhuset i vissa fall fortfarande
skall gälla. Genom en till Justitiedepartementet
inkommen skrivelse har bestämmelsen uppmärksammats
efter det att propositionen överlämnats till
riksdagen.

Motioner

Propositionen har inte föranlett någon motion.

Utskottets ställningstagande

Regeringens förslag har tillkommit efter ett
tillkännagivande från riksdagen om att det fanns
skäl att pröva förutsättningarna för och
konsekvenserna av en ändring av den nuvarande
regleringen. Som regeringen erinrar om har den
svenska adeln sedan lång tid inte längre några
offentligrättsliga uppgifter och det finns därför
inte något behov av offentligrättsliga regler
specifika för den. Riddarhusordningen bör således
vara en angelägenhet endast för adeln själv, såväl
när det gäller innehållet i och formerna för
ändringar som det sätt på vilket sådana ändringar
bekantgörs.

Som regeringen framhåller i propositionen skulle
ett upphävande av riddarhusordningen innebära att
den formella grunden rycks undan för den korporation
som ridderskapet och adeln utgör, och som utgör ett
eget rättssubjekt för hantering av vissa för adeln
gemensamma angelägenheter. Att i offentligrättslig
ordning upphäva riddarhusordningen är därför inte
aktuellt, men rättssubjektet ridderskapet och adeln
bör fortsättningsvis verka under samma villkor som
andra privaträttsliga rättssubjekt.
Som metod för att nå detta syfte har regeringen
föreslagit att de bestämmelser i riddarhusordningen
som innehåller befogenheter eller åligganden för
regeringen skall ändras så att dessa befogenheter
och åligganden utgår. Ändringarna föreslås ske genom
att riksdagen i lag fastställer lydelsen av de
aktuella bestämmelserna. Utskottet anser att den
föreslagna utformningen av förslaget bör godtas.
Enligt utskottets uppfattning bör
övergångsbestämmelsen till förordningen (1977:1142)
om ändring i riddarhusordningen (1866:37 s. 1)
upphöra att gälla. Utskottet föreslår därför ett
tillägg i ingressen i regeringens lagförslag.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
upphävande av 1723 års privilegiebrev.
Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

2002/03:34 Adelns offentligrättsliga status

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i riddarhusordningen (1866:37 s.
1),

2. lag om upphävande av ridderskapets och adelns
privilegier (1723:1016 1).

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

1. Förslag till lag om ändring i
riddarhusordningen (1866:37 s. 1)

Härigenom föreskrivs i fråga om riddarhusordningen
(1866:37 s. 1)[1]
dels att 33 § skall upphöra att gälla,
dels att 5 § 1 mom. samt 6, 21 och 23 §§ skall ha
följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
5 § 1 mom.[2]
-----------------------------------------------------
En var till myndig ålder En var till myndig ålder
kommen adelsman, som är kommen adelsman, som är
mantalsskriven i riket, mantalsskriven i riket,
är skyldig att varje år, är skyldig att varje år,
under vilket han taxeras under vilket han taxeras
till statlig eller till statlig eller
kommunal inkomstskatt kommunal inkomstskatt
erlägga den avgift - erlägga den avgift -
riddarhuskapitationsavgift riddarhuskapitationsavgift
- som för riddarhusets - som för riddarhusets
underhåll och därmed underhåll och därmed
sammanhängande ändamål sammanhängande ändamål
kan varda av ridderskapet kan varda av ridderskapet
och adeln beslutad och av och adeln beslutad.
regeringen till Avgiften skall erläggas
efterrättelse kungjord. före årets slut.
Avgiften skall erläggas
före årets slut.
-----------------------------------------------------
6 §[3]
-----------------------------------------------------
Ridderskapet och adeln skall sammanträda å
riddarhuset till lagtima adelsmöte vart tredje år
den tredje lördagen i februari.
-----------------------------------------------------
Skulle ridderskapet och Skulle ridderskapet och
adelns sammanträdande å adelns sammanträdande å
annan tid, än nu sagt är, annan tid, än nu sagt är,
av regeringen påbjudas, av riddarhusdirektionen
eller av riddarhusdirek- anses nödvändigt för
tionen anses nödvändigt avgörande av något
för avgörande av något ärende, som ej tål
ärende, som ej tål uppskov, skall urtima
uppskov, skall urtima adelsmöte äga rum å dag,
adelsmöte äga rum å dag, som av direktionen
som i förra fallet av bestämmes samt i allmänna
regeringen och i senare tidningarna sist trettio
av direktionen bestämmes dagar före den utsatta
samt i allmänna dagen kungöres; därvid
tidningarna sist trettio tillika bör uppgivas det
dagar före den utsatta eller de ärenden, som
dagen kungöres; därvid föranlett ridderskapet
tillika bör uppgivas det och adelns
eller de ärenden, som sammankallande.
föranlett ridderskapet
och adelns
sammankallande.

-----------------------------------------------------
21 §[4]
-----------------------------------------------------
Utom de i § 15 omförmälda Utom de i § 15
frågor, ävensom sådana, omförmälda frågor,
vilka angå arbetssättet, ävensom sådana, vilka
må till överläggning och angå arbetssättet, må
beslut hos ridderskapet till överläggning och
och adeln förekomma: beslut hos ridderskapet
och adeln förekomma:
vid lagtima adelsmöte:
vid lagtima adelsmöte:
-----------------------------------------------------
1:o) framställningar, som
av regeringen till
ridderskapet och adeln
avlåtas;
-----------------------------------------------------
2:o) frågor, som 1:o) frågor, som
föranledas av den utav föranledas av den utav
riddarhusdirektionen riddarhusdirektionen
avgivna berättelse avgivna berättelse
angående förvaltningen av angående förvaltningen av
riddarhus- och adliga riddarhus- och adliga
stiftsärendena ävensom stiftsärendena ävensom
revisorernas berättelser, revisorernas berättelser,
så ock framställningar, så ock framställningar,
vilka i övrigt må av vilka i övrigt må av
riddarhusdirektionen riddarhusdirektionen
göras angående nämnda göras angående nämnda
samt andra därmed samt andra därmed
sammanhang ägande sammanhang ägande
ärenden; ärenden;
-----------------------------------------------------
3:o) riddarhusutskottets 2:o) riddarhusutskottets
eller särskilt tillsatt eller särskilt tillsatt
utskotts utlåtande och utskotts utlåtande och
förslag enligt vad i § 17 förslag enligt vad i § 17
säges; och säges; och
-----------------------------------------------------
4:o) motion, som av någon 3:o) motion, som av
ledamot väckes angående någon ledamot väckes
ej mindre förenämnda angående ej mindre
ärenden än även frågor, förenämnda ärenden än
som avse dels förslag även frågor, som avse
till ändring i denna dels förslag till ändring
riddarhusordning, dels i denna riddarhusordning,
vad i övrigt till dels vad i övrigt till
ridderskapet och adelns ridderskapet och adelns
gemensamma angelägenheter gemensamma angelägenheter
är att hänföra; samt är att hänföra; samt
-----------------------------------------------------
å urtima adelsmöte: å urtima adelsmöte:
allenast det eller de allenast det eller de
ärenden, som föranlett ärenden, som föranlett
ridderskapet och adelns ridderskapet och adelns
sammankallande. sammankallande.
-----------------------------------------------------
23 §[5]
-----------------------------------------------------
Framställningar av Frågor, vilka föranledas
regeringen ävensom av riddarhusdirektionens
frågor, vilka föranledas förenämnda berättelse
av riddarhusdirektionens eller i övrigt av
förenämnda berättelse direktionen till
eller i övrigt av ridderskapet och adeln
direktionen till hemställas, så ock
ridderskapet och adeln frågor, vartill
hemställas, så ock revisorernas berättelser
frågor, vartill giva anledning eller
revisorernas berättelser varom motion blivit
giva anledning eller väckt, må ej till
varom motion blivit avgörande företagas,
väckt, må ej till innan utskott däröver sig
avgörande företagas, yttrat.
innan utskott däröver sig
yttrat.
-----------------------------------------------------
Efter öppningssammanträdet äger adelsmötets
ordförande att på ridderskapet och adelns vägnar
besluta om remiss till utskott. Finnes motion såsom
för sent väckt ej föranleda remiss, äger motionären
vid nästkommande sammanträde med ridderskapet och
adeln påkalla ståndets beslut huruvida remiss skall
ske.
-----------------------------------------------------
_______________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.

**FOOTNOTES**
[1]: Senaste lydelse av 33 § 1977:1142.
[2]: Senaste lydelse 1992:949.
[3]: Senaste lydelse 1977:1142.
[4]: Senaste lydelse 1977:1142.
[5]: Senaste lydelse 1977:1142.

2. Förslag till lag om upphävande av
ridderskapets och adelns privilegier (1723:1016
1)

Härigenom föreskrivs att ridderskapets och adelns
privilegier (1723:1016 1) skall upphöra att gälla
vid utgången av juni 2003.

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

Utskottets förslag till lydelse av ingressen till
lag om ändring i riddarhusordningen (1866:37 s. 1)
Härigenom föreskrivs i fråga om riddarhusordningen
(1866:37 s. 1)
dels att 33 § skall upphöra att gälla,
dels att övergångsbestämmelsen till förordningen
(1977:1142) om ändring i riddarhusordningen skall
upphöra att gälla,
dels att 5 § 1 mom. samt 6, 21 och 23 §§ skall ha
följande lydelse.