Konstitutionsutskottets betänkande
2002/03:KU15

Moderniserad riksdagsordning

Sammanfattning

I   detta  betänkande  behandlas  riksdagsstyrelsens
förslag   2002/03:RS1  Moderniserad  riksdagsordning
jämte  en  motion   som   väckts  med  anledning  av
förslaget. I riksdagsstyrelsens förslag redovisas en
översyn av riksdagsordningen som huvudsakligen varit
inriktad på lagtekniska, redaktionella och språkliga
frågor. Där en fast praxis  utbildats  i  riksdagens
arbete föreslår styrelsen i flera fall en reglering.
Det  gäller  t.ex.  yttranden  mellan utskotten  och
särskilda  yttranden  i utskottsbetänkanden.  Vidare
föreslås  en  begränsning   av   förslagsrätten  för
riksdagens   organ   till  de  organ  som   faktiskt
utnyttjar    den,   riksdagsstyrelsen,    Riksbanken
(fullmäktige och  direktionen), Riksdagens ombudsmän
och Riksdagens revisorer.  Förslaget  innebär  också
att  en minoritet bestående av fem utskottsledamöter
skall  kunna  få till stånd ett utskottssammanträde.
Talmannen  får rätt  att  avvisa  en  interpellation
eller en skriftlig fråga.

Utskottet  tillstyrker  riksdagsstyrelsens förslag
med de ändringar som föranleds  av riksdagens beslut
om inrättande av Riksrevisionen och  med vissa andra
ändringar  av i huvudsak mer redaktionell  karaktär.
Motionen, som  tar  upp bestämmelser för EU-nämndens
verksamhet, tillstyrks delvis.
Föreslagen till lag om ändring i riksdagsordningen
och sex lagar med följdändringar  föreslås  träda  i
kraft den 1 juli 2003.


Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagsordningen
  Riksdagen antar utskottets i bilaga 2 intagna
förslag till
1. lag  om ändring i lagen (2002:1021) om ändring
i riksdagsordningen,
2. lag om ändring i riksdagsordningen,
3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
4.  lag  om   ändring   i  lagen  (1986:765)  med
instruktion för Riksdagens ombudsmän,
5. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges
riksbank,
6. lag om ändring i lagen  (1989:185)  om arvoden
m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter
och organ,
7.   lag   om   ändring  i  lagen  (1989:186)  om
överklagande   av   administrativa    beslut   av
riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter.
Därmed       bifaller       riksdagen       delvis
riksdagsstyrelsens förslag 2002/03:RS1 i dessa delar
och delvis motion 2002/03:K4.


Stockholm den 20 mars 2003

På konstitutionsutskottets vägnar


Gunnar Hökmark

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar
Hökmark  (m),  Göran  Magnusson  (s), Barbro Hietala
Nordlund  (s),  Helena  Bargholtz  (fp),   Pär  Axel
Sahlberg  (s),  Ingvar Svensson (kd), Mats Einarsson
(v), Mats Berglind  (s), Henrik S Järrel (m), Anders
Bengtsson (s), Tobias  Krantz (fp), Helene Petersson
(s),  Nils Fredrik Aurelius  (m),  Billy  Gustafsson
(s), Christer Adelsbo (s) och Åsa Torsensson (c).


2002/03

KU15


Redogörelse för ärendet


Ärendet och dess beredning

Riksdagsstyrelsen beslutade den 5 september 2001 att
uppdra  åt  Riksdagskommittén  att företa en teknisk
översyn   av   riksdagsordningen.   Kommittén    har
redovisat  resultatet  av  översynen  i  betänkandet
Moderniserad   riksdagsordning.   Betänkandet    har
remissbehandlats.  Riksdagsstyrelsen  har ställt sig
bakom kommittéförslaget.

Utskottet  har  med  anledning av att lagförslagen
berör Riksbanken inhämtat  yttrande  från Europeiska
centralbanken  (ECB).  ECB  har  ingen  erinran  mot
förslaget, bilaga 3.
Riksdagsstyrelsen föreslår ändringar i
riksdagsordningen och följdändringar i
sex andra lagar. Ett av dessa lagförslag
gäller lagen (2000:419) med instruktion
för riksdagsförvaltningen (7). Utskottet
beräknar att senare under våren behandla
förslag om andra ändringar i
instruktionen. Det nu aktuella förslaget
såvitt avser instruktionen för
riksdagsförvaltningen bör behandlas i det
sammanhanget. Det behandlas sålunda inte
nu.



Utskottets överväganden


Riksmöten (1 kap.)

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker med vissa ändringar  av
redaktionell    karaktär   riksdagsstyrelsens
förslag som innebär  bl.a.  att underrättelse
till  riksdagsledamöterna  om tidpunkten  för
första   sammanträdet   inte   behöver   vara
skriftlig    eller   telegrafisk   och    att
föreskrifterna     om    Valprövningsnämndens
berättelse om granskning  av  bevis om val av
ledamöterna   anpassas  till  praxis   liksom
bestämmelserna om när riksmötet öppnas.

Gällande regler


Tidpunkten för  val  till  riksdagen  och riksmötets
start behandlas i 1 och 2 §§.

Enligt 5 § riksdagsordningen föredras  vid  första
sammanträdet  med kammaren under riksmöte berättelse
av Valprövningsnämnden om granskning av bevis om val
av ledamöter och ersättare. Berättelse om granskning
av bevis som inkommer  under  riksmöte  föredras  så
snart det kan ske.
Enligt    riksdagsordningens   tilläggsbestämmelse
1.5.1 andra stycket  skall kammarkansliet om möjligt
skriftligen     eller    telegrafiskt     underrätta
ledamöterna   om   tidpunkten    för    det   första
sammanträdet.
I  6  § finns bestämmelser om riksmötets  öppnande
vid särskilt sammanträde. Enligt tilläggsbestämmelse
1.6.1 äger  sammanträdet för riksmötets öppnande rum
klockan 14 den  första dagen under riksmötet om inte
talmannen bestämmer annan tidpunkt.
I 7 § med tilläggsbestämmelser  finns bestämmelser
om  talmannens  och  riksdagsstyrelsens  ledning  av
riksdagsarbetet och i  8 och 9 §§ finns bestämmelser
om  ledighet  från  uppdraget   som  riksdagsledamot
respektive       inkallande       av      ersättare.
Ordförandekonferensen behandlas i 11 §.

Förslaget


Riksdagsstyrelsens förslag innebär  vidare att det i
3  §, som ersätter nuvarande 5 §, skall  föreskrivas
att Valprövningsnämndens berättelse om granskning av
bevis om val av ledamöter och ersättare endast skall
förekomma  under valår. Detta överensstämmer med den
praxis som utbildats  och  som  innebär att en sådan
berättelse  -  om  inte  någon förändring  inträffat
under  sommaruppehållet  - bara  lämnats  valår.  Om
förändringar inträffar under  sommaruppehållet täcks
detta  av  de  generella  bestämmelserna   i  tredje
stycket som i likhet mot motsvarande bestämmelser  i
nuvarande  5  §  andra  stycket  föreskriver  att en
berättelse  om  granskning  av  bevis  som kommer in
under  valperioden  skall  föredras  så  snart   som
möjligt.

Riksdagsstyrelsens   förslag   till   lydelse   av
tilläggsbestämmelsen  1.3.1,  som ersätter nuvarande
1.5.1,     innebär     att    underrättelse     till
riksdagsledamöterna  om tidpunkten  för  det  första
sammanträdet  inte  behöver   vara  skriftlig  eller
telegrafisk.  Formen för meddelandet  spelar  enligt
förslaget ingen  roll,  men självklart skall det ske
på ett betryggande sätt.
Enligt förslaget bör den  fasta praxis som innebär
att   riksmötet   under   valår  öppnas   på   andra
sammanträdesdagen  och under  icke-valår  på  första
sammanträdesdagen komma  till  uttryck  i  lagtexten
(1.4.1, gamla 1.6.1).

Utskottets ställningstagande


Utskottet   delar   i   huvudsak   bedömningarna   i
riksdagsstyrelsens förslag.

När det gäller den föreslagna tilläggsbestämmelsen
1.3.1 andra stycket föreslår utskottet dock en något
annorlunda   lydelse.   Enligt   förslaget   innebär
bestämmelsen  att  kammarkansliet  om  möjligt skall
underrätta  riksdagsledamöterna  om  tidpunkten  för
första    sammanträdet.   Det   är   fråga   om   en
serviceåtgärd  som  inte är en förutsättning för att
riksmötet  skall  få  inledas.  Bestämmelsen  fyller
enligt  utskottets  meningen   en  viktig  funktion.
Enligt  utskottets mening bör det  tydligare  framgå
att det åligger  kammarkansliet  att  alltid försöka
underrätta riksdagsledamöterna om tidpunkten för det
första    sammanträdet    genom    att   skicka   en
underrättelse. I likhet med vad som  gäller  för det
första sammanträdet med kammaren när ett uppehåll  i
kammarens   arbete  avbryts  bör  bestämmelsen  inte
inskränkas genom orden "om möjligt".
Utskottet förordar  vidare en förenklad lydelse av
6 § andra stycket sista  meningen  utan  betydelse i
sak.
Utskottet  tillstyrker i övrigt riksdagsstyrelsens
förslag såvitt avser 1 kap. riksdagsordningen.

Kammarsammanträden (2 kap.)


Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker  med vissa ändringar av
redaktionell    karaktär   riksdagsstyrelsens
förslag   bl.a.   om    att   grunderna   för
regeringens  beslut  om  att  kammaren  skall
sammanträda  inom stängda dörrar  skall  vara
samma som dem  som  gäller  för riksdagen, om
att bestämmelserna om att föredragningslistan
skall anslås i plenisalen tas bort och om att
det  skall  föreskrivas  en bestämd  tid  för
förhandsanmälan om anförande.

Gällande regler


I   1-3   §§   och   en  tilläggsbestämmelse   finns
föreskrifter om talmannens  uppgifter, ersättare för
talmannen och ledamöternas placering i plenisalen.

Enligt  4  §  första  stycket är  sammanträde  med
kammaren offentligt. Riksdagen  kan  besluta  om att
sammanträde skall hållas inom stängda dörrar om  det
påkallas  av  hänsyn  till  rikets  säkerhet eller i
övrigt  till  förhållandet  till  annan  stat  eller
mellanfolklig  organisation.  Skall  regeringen  vid
sammanträde  lämna  riksdagen  meddelande  kan  även
regeringen förordna om stängda dörrar.
I  5  §  finns  bestämmelser  om  kallelser   till
sammanträden.   Enligt   tilläggsbestämmelsen  2.5.1
första meningen skall kallelse  till  sammanträde om
möjligt införas i en eller flera dagliga  tidningar.
Enligt      tilläggsbestämmelsen     2.6.1     skall
kammarkansliet         skriftligen        underrätta
riksdagsledamöterna  om tidpunkten  för  det  första
sammanträdet  med  kammaren   när   ett  uppehåll  i
kammararbetet avbryts.
I 7 § med tilläggsbestämmelser finns  bestämmelser
om  föredragningslista.  Enligt tilläggsbestämmelsen
2.7.4 skall föredragningslistan  anslås i plenisalen
före sammanträdet.
I  8  §  finns  bestämmelser  om  avslutning   och
ajournering  av  sammanträde och i 9 § om talmannens
ställande av proposition.
Bestämmelser  om   rätten   att  yttra  sig  under
kammarsammanträde    finns    i    10 §    och    en
tilläggsbestämmelse. En jävsbestämmelse  finns  i 11
§.
I 12 § finns föreskrifter om yttranden som strider
mot  god ordning eller som ej avser behandlade ämnen
och  i   13   §   om  uppläggningen  av  debatterna.
Bestämmelser om begränsningar i yttranderätten finns
i 14 §. Enligt tilläggsbestämmelsen 2.14.1 skall den
som  önskar ordet vid  överläggning  såvitt  möjligt
göra anmälan  därom till kammarkansliet senast dagen
före. I 2.14.2  finns  en  bestämmelse att talmannen
efter  samråd  med  de  särskilda  företrädarna  för
partigrupperna bestämmer  tiden  för anföranden i en
särskilt anordnad debatt. I 15 § finns  bestämmelser
om  talarordningen.  Enligt  andra  stycket kan  ett
statsråd utan hinder av talarordningen  få ordet för
ett  anförande  och  med  talmannens medgivande  kan
statsråd och ledamot få ordet för genmäle till annan
talare.

Förslaget


Riksdagsstyrelsens   förslag    när    det    gäller
sammanträden  inom stängda dörrar (4 §) innebär  att
grunderna för regeringens  beslut  om  att  kammaren
skall  sammanträda  inom  stängda  dörrar skall vara
samma som de som gäller för riksdagen.

Enligt  förslaget  bör  meningen  om  kallelse   i
dagstidningar  i  tilläggsbestämmelse 2.5.1 tas bort
eftersom bestämmelsen  inte längre tillämpas. Vidare
bör ordet skriftligen i  tilläggsbestämmelsen  2.6.1
bortfalla   eftersom  formen  för  meddelandet  inte
spelar någon roll.
Bestämmelsen  att föredragningslistan skall anslås
i  plenisalen (2.7.4)  bör  tas  bort  eftersom  det
enligt     förslaget     är     tillräckligt     att
föredragningslistan  är  tillgänglig för ledamöterna
på deras platser.
Före bestämmelserna i 2 kap. 12 § om yttranden som
strider  mot  god ordning eller  som  ej  avser  det
behandlade ämnet  föreslås rubriken "Begränsningar i
yttrandefriheten" införas.
Förslaget  till  lydelse  av  tilläggsbestämmelsen
2.14.1  innebär  att  en  bestämd  tid  (kl.  16.30)
föreskrivs för när en förhandsanmälan  om  anförande
senast skall anmälas till kammarkansliet.
1 2 kap. 15 § föreslås en ny reglering på grundval
av gällande regler och praxis när det gäller när och
hur   talarordningen   kan  brytas  i  debatterna  i
utskottsärenden. Meningarna  "Utan hinder av vad som
sägs  i  första  stycket  kan  statsråd   som   inte
föranmält  sig  få  ordet  för  ett  anförande.  Med
talmannens  medgivande  kan  statsråd och ledamot få
ordet  för  genmäle  till annan talare"  ersätts  av
"Oberoende     av    talarordningen     och     utan
förhandsanmälan får talmannen medge att ett statsråd
som inte tidigare har hållit ett anförande får ordet
för ett anförande  och ett statsråd eller en ledamot
som redan har hållit  ett anförande får ordet för en
replik som innehåller upplysning  eller rättelse med
anledning av en föregående talares  anförande  eller
bemötande av angrepp från talarens sida".

Remissvaren


Docenten  i  offentlig  rätt vid Uppsala universitet
Thomas Bull anser att det  är en rimlig hållning att
regeringen i varje fall skall  var  lika  bunden som
riksdagen när det gäller möjligheterna att  förordna
om stängda dörrar och tillstyrker förslaget i  denna
del.  Han  efterlyser  emellertid  en  analys om det
verkligen  är  rimligt att regeringen har  kvar  sin
befogenhet att ensam förordna om stängda dörrar. Han
ifrågasätter om  det inte vore mer förenligt med den
grundläggande principen  om  riksdagens  primat  som
präglar  den  svenska  författningen  att det är upp
till  riksdagen  att bestämma detta, möjligen  efter
framställan från regeringen.

Chefsjustitieombudsmannen  Claes  Eklundh föreslår
en rad ändringar av redaktionell karaktär.

Utskottets ställningstagande


Utskottet delar i huvudsak de bedömningar  förslaget
bygger  på. Det är talmannen som leder sammanträdena
och efter  samråd  med de särskilda företrädarna för
partigrupperna   beslutar    om   uppläggningen   av
kammarens  överläggningar. Mot  denna  bakgrund  ser
utskottet inte något hinder mot att regeringen under
vissa särskilt angivna omständigheter får besluta om
stängda dörrar.

Riksdagsstyrelsens     förslag     innebär     att
bestämmelsen  i  tilläggsbestämmelse  2.5.1  om  att
kallelse  till  sammanträde om möjligt bör införas i
tidningar faller  bort.  Utskottet delar bedömningen
att  en  sådan  kallelse  inte   behövs  i  de  fall
tidpunkten     för     sammanträde    framgår     av
riksdagsordningen eller  bestämts  medan kammarbetet
pågått. Talmannen kan emellertid om regeringen eller
minst  115 ledamöter begär det besluta  att  avbryta
ett uppehåll i kammarens arbete. För att det i dessa
fall  inte   skall   råda   någon   tvekan   om  att
kammararbetet återupptas och om tidpunkten för detta
behövs  enligt  utskottens  mening  en  regel om att
talmannens    beslut    skall   offentliggöras.   En
bestämmelse     om    detta    bör     införas     i
tilläggsbestämmelsen     2.6.1     som    innehåller
föreskrifter       om       underrättelse       till
riksdagsledamöterna  när  uppehåll  i  kammararbetet
avbryts. Som en konsekvens av vad utskottet anfört i
fråga   om   tilläggsbestämmelsen   1.3.1   föreslår
utskottet en motsvarande lydelse av bestämmelsen  om
underrättelse till riksdagsledamöterna.
Utskottet  föreslår  också  några smärre språkliga
ändringar i 6 § tredje stycket, 12 § tredje stycket,
14 § första och tredje styckena, 16 § första stycket
samt   tilläggsbestämmelserna  2.4.1,   2.10.1   och
2.14.1.

Ärendenas väckande (3 kap.)


Utskottets förslag i korthet

Utskottet      tillstyrker     i     huvudsak
riksdagsstyrelsens     förslag.     Utskottet
förordar  dock vissa ändringar i bestämmelsen
om  vad budgetpropositionen  skall  innehålla
som      överensstämmer      med      praxis.
Riksdagsstyrelsens    förslag   innebär   att
uttrycket "meddelande (från  regeringen) till
riksdagen"   ersätts  av  "information   till
riksdagen". Termen  utskottsinitiativ förs in
i   riksdagsordningen.   Förslagsrätten   för
riksdagens   organ  begränsas  till  dem  som
faktiskt utnyttjar  den  och  förslagen skall
betecknas    framställningar.   Rätten    att
motionera   med   anledning   av   uppskjutna
propositioner      respektive     återkallade
propositioner utvidgas  till att omfatta även
skrivelser, framställningar och redogörelser.

Gällande regler m.m.


I 1 § och en tilläggsbestämmelse  finns bestämmelser
om  avlämnandet  av  propositioner. Bestämmelser  om
budgetpropositionen    finns     i     2    §    med
tilläggsbestämmelser. I 3-5 §§ finns bestämmelser om
när    propositioner   skall   lämnas.   Regeringens
skriftliga  och muntliga information till regeringen
regleras i 6  § med tilläggsbestämmelser. Utskottens
förslagsrätt  regleras   i  7  §,  och  i  8  §  med
tilläggsbestämmelser finns  bestämmelser  om förslag
och redogörelser från riksdagsorgan.

I   9-15   §§  och  en  tilläggsbestämmelse  finns
bestämmelser om  motioner.  Frågor  om  anmälande av
vilande  beslut,  yrkande  om  folkomröstning  i  en
grundlagsfråga och misstroendeförklaring  finns i 16
och  17  §§.  I  18  § med tilläggsbestämmelse finns
bestämmelser om medgivande  om åtal eller ingripande
i   den   personliga   friheten.   I    19   §   med
tilläggsbestämmelse     finns     bestämmelser    om
återkallelse av propositioner och motioner.  I  20 §
finns  en  bestämmelse  om beräkningen av lagstadgad
tid.

Riksdagen   har   beslutat   vissa    ändringar    i
riksdagsordningen  till  följd  av inrättandet den 1
juli   2003   av   den   nya  Riksrevisionen   (bet.
2002/03:KU12,   rskr.   2002/03:22).    Lagändringen
innebär    bl.a.    att    3    kap.    8    §   och
tilläggsbestämmelsen  3.8.3  ändras  den 1 juli 2003
för att omfatta även Riksrevisionen.

Förslaget

När det gäller bestämmelserna om budgetpropositionen
i  3  kap.  2 § jämte tilläggsbestämmelser  föreslås
endast vissa omredigeringar.

Enligt förslaget  bör  uttrycket  meddelande (från
regeringen) till riksdagen i 3 kap. 6  § ersättas av
uttrycket  information till riksdagen. I  konsekvens
med  vad som  föreskrivs  beträffande  propositioner
föreslås   vidare   nya   bestämmelser   (3.6.1)  om
avlämnande  och  anmälan  i  kammaren av skrivelser.
Sådana  bestämmelser  saknas i dag.  För  tydlighets
skull fastslås i en ny  tilläggsbestämmelse  (3.6.3)
att  kommittéberättelsen  skall lämnas i form av  en
regeringsskrivelse. Termen  utskottsinitiativ och en
bestämmelse om att utskottsinitiativ  tas  genom ett
utskottsbetänkande     föreslås     föras    in    i
riksdagsordningen (7 §).
Förslagsrätten för riksdagens organ  (3  kap.  8 §
jämte    tilläggsbestämmelser)    föreslås   ändrad.
Riksdagsstyrelsens förslag innebär en begränsning av
förslagsrätten för riksdagens organ  till  att gälla
de   organ  som  faktiskt  utnyttjar  den,  nämligen
riksdagsstyrelsen,   Riksbankens   fullmäktige   och
direktion,   Riksdagens   ombudsmän  och  Riksdagens
revisorer.  Enligt  förslaget   är   rätten  att  ta
formella initiativ i form av förslag till  riksdagen
en  viktig  del av den självständighet i förhållande
till riksdagen  som Riksbanken, Riksdagens revisorer
och Riksdagens ombudsmän bör åtnjuta. Det bör alltså
inte komma i fråga  att  ändra på förslagsrätten för
dessa myndigheter. När det  gäller riksdagsstyrelsen
är  motivet  för ett bibehållande  av  den  formella
förslagsrätten  styrelsearbetets breda inriktning på
frågor som gäller  verksamheten i riksdagen och dess
organ.
För de övriga organen,  bl.a. Valprövningsnämnden,
Nordiska  rådets  svenska  delegation,  Europarådets
svenska   delegation,  OSSE:s  svenska   delegation,
Statsrådsarvodesnämnden och Riksdagens besvärsnämnd,
som inte begagnat  sig av sin formella initiativrätt
under den nuvarande  riksdagsordningens tid, behöver
enligt förslaget en sådan möjlighet i riksdagen inte
finnas.  Om  dessa  organ  vill  ha  till  stånd  en
förändring  som rör deras  kompetens,  organisation,
personal eller  verksamhetsformer kan de skriva till
riksdagsstyrelsen och föreslå ett initiativ.
Enligt förslaget  bör  det  i tilläggsbestämmelser
införas   föreskrifter   om  omfattningen   av   den
speciella förslagsrätten.
Riksdagsstyrelsen anser  vidare  att  det  inte är
särskilt  lämpligt  att  ordet  förslag  används som
beteckning på förslagsdokumenten från riksdagsorgan.
I  stället  bör en återgång ske till den terminologi
som användes före 1975 genom att ordet framställning
används.
Riksdagsstyrelsens förslag innebär även att rätten
att motionera  med  anledning av att behandlingen av
propositioner   uppskjuts   till   nästa   valperiod
utvidgas   så   att  den   omfattar   propositioner,
skrivelser, framställningar och redogörelser (12 §).
Riksdagsstyrelsen  föreslår  en  komplettering i 3
kap.  14  §  (gamla 16 §) mot bakgrund  av  att  den
ordning som gäller  för ändring av riksdagsordningen
också  skall  användas   vid  ändring  av  lagen  om
trossamfund och lagen om Svenska kyrkan.
Det föreslås också i 3 kap.  17  §  en lydelse som
innebär  att  utöver propositioner och motioner  kan
framställningar     från    riksdagsorgan,    liksom
skrivelser  från regeringen  och  redogörelser  från
riksdagsorgan      återkallas.     Den     särskilda
motionsrätten  med  anledning  av  återkallelser  av
regeringens   propositioner    bör    också    gälla
återkallade    framställningar,    skrivelser    och
redogörelser.
Återkallelser   som   utlöser   motionsrätt,  dvs.
återkallelser   av  propositioner,  framställningar,
skrivelser och redogörelser  bör göras i en särskild
dokumentform kallad skrivelse med återkallelse.

Remissvaren


Expeditionschefen  i  Justitiedepartementet   Thomas
Rolén  delar synpunkten att det för tydlighets skull
bör anges  att  kommittéberättelsen  skall  lämnas i
form  av en regeringsskrivelse. Kommittéberättelsen,
som enligt  nuvarande regler skall lämnas senast den
1 mars varje  år,  skall  redovisa verksamheten inom
kommittéerna för hela det föregående  året.  Den tid
som  står till buds för att sammanställa berättelsen
blir  därmed  knappt  tilltagen,  särskilt  när  det
gäller   statistikuppgifter   och  redovisningen  av
kommittékostnaderna.  Expeditionschefen   anser  det
önskvärt  att tidpunkten för när kommittéberättelsen
senast skall överlämnas kunde flyttas något framåt i
tiden, exempelvis  till  den  1 april varje år eller
till ''''''''''''''''''''''''''''''''stoppdatum'''''''''''''''''''''''''''''''' för avlämnande  av propositioner
i slutet av mars.

Expeditions- och rättschefen i Finansdepartementet
Lilian  Wiklund  framhåller  att det i 3  kap.  2  §
första stycket riksdagsordningen  föreskrivs  att  i
budgetpropositionen  skall  ingå  en  redovisning av
statens  tillgångar och skulder trots att  en  sådan
redovisning  aldrig  ingått  i  budgetpropositionen.
Däremot   finns   en   sådan   redovisning   i   den
årsredovisning  för  staten som regeringen  i  april
varje år lämnar till riksdagen  i skrivelseform. Hon
pekar  också  på att det i andra stycket  anges  att
budgetpropositionen     skall     innehålla    bl.a.
nationalbudget och att det sedan åtskilliga  år inte
finns   något   avsnitt  i  budgetpropositionen  som
benämns  nationalbudget.   Däremot   finns   det  en
bedömning   av   den   internationella  och  svenska
ekonomiska utvecklingen.
Riksbanken   tillstyrker    att    det   också   i
riksdagsordningen      anges     omfattningen     av
framställningsrätten för de två organen i Riksbanken
och att det hänvisas till  den bestämmelsen i 4 kap.
1 § riksbankslagen.
Riksdagens besvärsnämnd anför  att  nämnden aldrig
utnyttjat sin förslagsrätt. Nämnden kan  inte heller
se  ett  reellt behov av att behålla förslagsrätten.
Nämnden    tillstyrker     förslaget    att    slopa
förslagsrätten.       Också      Valprövningsnämnden
tillstyrker förslaget.  Valprövningsnämnden hänvisar
till att den aldrig begagnat sig av initiativrätten.
Professorn i statskunskap  vid Uppsala universitet
Barry  Holmström  anser  att kommitténs  förslag  om
förslagsrätten  för  riksdagens   organ   är   svagt
underbyggt   och  argumenteringen  föga  konsistent.
Organens självständighet  blir inte större av att de
har ett privilegium som bäst  beskrivs  i  termer av
tvång   för  riksdagen  att  behandla  dessa  organs
förslag.  Den  fråga som bör ställas är varför vissa
organ, som inte  leds  av  förtroendevalda,  bör  ha
privilegiet   att  kräva  att  deras  förslag  skall
beredas och behandlas  av  riksdagen.  Denna gynnade
ställning  för  vissa  tjänstemannaorgan,  som  inte
behöver rättfärdiga sina åtgärder och ansvara  inför
väljarna ifrågasätts. Krav på riksdagsbehandling kan
endast  de  organ ha som leds av förtroendevalda och
inför väljarna ansvariga. Detta bör vara en styrande
princip. Organ  som  består  av  tjänstemän  kan ges
betydande  självständighet,  men  riksdagen bör inte
vara skyldig att behandla deras förslag eftersom det
strider    mot    den   representativa   demokratins
principer.
Förslaget borde i  stället  enligt Barry Holmström
utformas så att organ med folkvalda  i ledningen kan
lägga  fram  förslag  eller  göra  "framställningar"
enligt    det    föga    adekvata   förslaget   till
språkbruksändring. Däremot  borde  tjänstemannaorgan
hänvisas till metoden att skriva till berört utskott
och  föreslå initiativ. Den av Riksdagens  ombudsmän
redan  tillämpade  praxisen  och  den  för  den  nya
Riksrevisionen  föreslagna  ordningen,  borde alltså
lagfästas  och  gälla  generellt.  Det  innebär  att
ombudsmännen,   riksbanksdirektionen   och  de   nya
riksrevisorerna inte bör ges någon förslagsrätt.
Docenten  i offentlig rätt Thomas Bull  vid  samma
universitet pekar  däremot på den särskilda roll som
Riksdagens    ombudsmän     har    som    riksdagens
kontrollorgan   över  domstolar   och   förvaltning.
Ombudsmännen får en god inblick i hur lagstiftningen
fungerar i praktiken.  Den bibehållna förslagsrätten
för de i förslaget angivna organen tillstyrks.
Chefsjustitieombudsmannen Claes Eklundh framhåller
att de föreslagna föreskrifterna i riksdagsordningen
om  rätten att göra framställningar  till  riksdagen
brister  i  överensstämmelse  med  JO-instruktionen.
Ombudsmännens och vissa andra organs  förslagsrätt i
andra   frågor  än  sådana  som  rör  institutionens
kompetens,      organisation,     personal     eller
verksamhetsformer  regleras  nu  i riksdagsordningen
endast på det sättet att tilläggsbestämmelsen  3.8.3
innehåller  en  erinran  om förekomsten av särskilda
föreskrifter  i detta ämne.  För  ombudsmännens  del
finns sådana föreskrifter i 4 § lagen (1986:765) med
instruktion   för    Riksdagens    ombudsmän    (JO-
instruktionen). Kommitténs förslag innehåller en  ny
tilläggsbestämmelse  3.8.4, med materiella regler om
Riksdagens ombudsmäns  rätt att göra framställningar
hos riksdagen med anledning  av frågor som uppkommer
i deras verksamheter. Enligt denna  bestämmelse  får
var    och    en   av   ombudsmännen   göra   sådana
framställningar  utan  att  det  samtidigt anges att
samråd      dessförinnan      skall      ske     med
chefsjustitieombudsmannen. Enligt förslaget kvarstår
dock föreskriften om en sådan samrådsskyldighet  i 4
§     JO-instruktionen.    Chefsjustitieombudsmannen
föreslår en komplettering av 3.8.4 med en hänvisning
till   att    ytterligare   föreskrifter   finns   i
instruktionen.
Chefsjustitieombudsmannen   föreslår  också  vissa
redaktionella ändringar i 3 kap.

Utskottets ställningstagande


Expeditionschefen i Finansdepartementet  har  i sitt
remissvar framhållit  att beskrivningen i 3 kap. 2 §
riksdagsordningen  av  vad budgetpropositionen skall
innehålla  inte  står  i  överensstämmelse   med  de
faktiska förhållandena. Enligt utskottets mening bör
bestämmelsen    i   2   §   justeras   så   att   en
överensstämmelse   med   praxis   uppnås.  Utskottet
föreslår  därför att första stycket  ändras  så  att
meningen  "I   förslaget  skall  det  även  ingå  en
redovisning av statens tillgångar och skulder" utgår
och att orden "en  nationalbudget"  utgår  ur  andra
stycket.

Utskottet  är  mot  bakgrund  av  behovet  av  att
riksdagsärendena  inte  hopas  vid  vissa tider inte
berett  att  skjuta  på  tidpunkten  för regeringens
avlämnande  av kommittéberättelsen. Utskottet  delar
således riksdagsstyrelsens bedömning att berättelsen
också fortsättningsvis  skall  lämnas  senast  den 1
mars.
Utskottet  delar  riksdagsstyrelsens bedömning att
förslagsrätten för riksdagens  organ  bör  begränsas
till dem som faktiskt utnyttjar förslagsrätten.
Förslagsrätt  när det gäller den egna kompetensen,
organisationen, personalen  eller  verksamheten  bör
således tillkomma riksdagsstyrelsen, fullmäktige och
direktionen  i  Riksbanken och Riksdagens ombudsmän.
Med hänsyn till vad som beslutats i fråga om den nya
Riksrevisionen bör  också styrelsen i Riksrevisionen
samt riksrevisorerna  var  för  sig  eller gemensamt
omfattas.     Bestämmelserna     i     8    §    och
tilläggsbestämmelsen   3.8.5   bör   därför  få   en
annorlunda    lydelse   än   den   riksdagsstyrelsen
föreslagit.
Chefsjustitieombudsmannen  har  föreslagit att det
införs en hänvisning till JO-instruktionen  för  att
det  skall  stå  klart  att en justitieombudsman bör
samråda  med  chefsjustitieombudsmannen   innan   en
framställning lämnas till riksdagen. Utskottet delar
denna      bedömning      och      föreslår      att
tilläggsbestämmelsen   3.8.4  ges  den  lydelse  som
chefsjustitieombudsmannen   föreslagit.   Också  för
riksrevisorerna      kommer     att     gälla     en
samrådsskyldighet    enligt     instruktionen    för
Riksrevisionen,     vilket     innebär    att     en
konsekvensändring bör göras i 8 §.
Utskottet  tillstyrker i övrigt  förslaget  såvitt
avser   3  kap.  dock   med   vissa   ändringar   av
redaktionell  karaktär  i  1  §  första stycket, 9 §
första stycket och 11 § andra meningen.

Ärendenas beredning (4 kap.)


Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker med vissa ändringar  av
redaktionell    karaktär   riksdagsstyrelsens
förslag.   Förslaget    innebär   bl.a.   att
remitteringsundantaget  för   meddelande   om
kommande förslag om skatt med viss retroaktiv
verkan   bortfaller,   att   det  görs  vissa
omformuleringar när det gäller  beskrivningen
av  utskottens  beredningsområden,   att  det
införs   föreskrifter   om  yttranden  mellan
utskotten  och  ett minoritetsskydd  i  denna
fråga,  liksom  om   särskilt   yttrande  och
avvikande  mening  till  yttrande till  annat
utskott. Vidare föreslås att  det  införs  en
rätt   för   en   minoritet  att  kalla  till
utskottssammanträden.
Ett motionsyrkande  om  bl.a. föreskrifter om
yttranden till och från EU-nämnden avstyrks i
denna del.

Gällande regler m.m.

Enligt  4  kap.  1 § riksdagsordningen  skall  ingen
utskottsberedning  ske  av skrivelse från regeringen
med meddelande enligt 2 kap. 10 § regeringsformen om
ett kommande förslag till  lag  som  innebär  att en
skatt eller en statlig avgift skall tas ut trots att
lagen  inte  trätt  i  kraft  när  den  omständighet
inträffade      som     utlöste     skatt-     eller
avgiftsskyldigheten.  I  enlighet  med  den allmänna
regeln   om   motionsrätt  på  skrivelser  får  dock
motioner väckas med anledning av en sådan skrivelse.

I 4 och 5 §§ föreskrivs att konstitutionsutskottet
utöver  granskningsuppgiften  enligt  12  kap.  1  §
regeringsformen skall bereda ärenden om grundlagarna
och riksdagsordningen och att finansutskottet utöver
sina uppgifter  enligt  9  kap. 4  § regeringsformen
skall bereda ärenden om allmänna  riktlinjer för den
ekonomiska politiken och för budgetregleringen  samt
ärenden     som    rör    Riksbankens    verksamhet.
Finansutskottet  skall  dessutom  bereda  ärenden om
ramar för utgiftsområden och om beräkning av statens
inkomster enligt 5 kap. 12 §.
I  6 § med tilläggsbestämmelser finns bestämmelser
om ärendefördelningen mellan utskotten.
I 8  §  finns  bestämmelser  om  bl.a.  utskottens
betänkanden, överflyttande av ärenden och inhämtande
av yttrande från finansutskottet i vissa fall.
Enligt 9 § skall ärende återförvisas till  utskott
för  ytterligare beredning om minst en tredjedel  av
de röstande  ansluter  sig  till ett yrkande om det,
och  kammaren får även hänvisa  ärendet  till  annat
utskott  för  ytterligare beredning. Föreskrifter om
yttranden   från   statliga   myndigheter   och   om
minoritetsskydd i detta avseende finns i 10 §.
Enligt 4.11.1  sammanträder  utskott första gången
på kallelse av talmannen och därefter på kallelse av
ordföranden. Personlig kallelse  utgår till samtliga
ledamöter  och  suppleanter,  och  kallelse  bör  om
möjligt anslås.
Enligt  12  §  skall  utskottet  sammanträda  inom
stängda  dörrar.  Om  det finns särskilda  skäl  kan
utskottet medge att annan  än ledamot, suppleant och
tjänstemän är närvarande. Utskottet kan dock besluta
om offentlighet i vissa fall.
Bestämmelser  om  jäv,  omröstningsförfarande  och
tystnadsplikt finns i 13 och 14 §§.

Riksdagen har nyligen antagit  förslag  till  lag om
ändring   i   riksdagsordningen   med  anledning  av
inrättandet   den   1   juli   2003   av   den   nya
Riksrevisionen     (bet.     2002/03:KU12,     rskr.
2002/03:22). Ändringarna i riksdagsordningen innebär
vissa   omformuleringar   av   4.6.1  och  4.6.2  om
konstitutionsutskottets respektive  finansutskottets
ärenden.

Förslaget

Riksdagsstyrelsens      förslag      innebär     att
remitteringsundantaget för de aktuella  skrivelserna
med  meddelande  om  kommande förslag till skattelag
tas bort. Som skäl anges  att  skrivelser  av  detta
slag  enligt  praxis remitteras till skatteutskottet
tillsammans med eventuella motioner.

Förslaget  innebär   vidare   att   4   och  5  §§
kompletteras  med uppräkning av de övriga paragrafer
i  regeringsformen  och  riksdagsordningen  där  det
anges     uppgifter    för    konstitutionsutskottet
respektive  finansutskottet. Det är enligt förslaget
oklart vad som  menas  med  "bereda  ärenden  om"  i
samband  med  ramar för utgiftsområden och beräkning
av statens inkomster. Det är bättre att ange att FiU
skall  "bereda  förslagen   till   utgiftsramar  för
utgiftsområden   och   till  beräkning  av   statens
inkomster".
Förslaget  innebär  vidare   att  det  i  6  §  om
ärendefördelningen    mellan    utskottet     införs
bestämmelser  om  överflyttning  av  ärenden  mellan
utskott som i dag finns i 8 §. Kraven föreslås  vara
desamma  som  när  man  avviker  från  grunderna för
ärendefördelningen i samband  med remitteringen från
kammaren.  En  bestämmelse  om  att det utskott  som
överlämnar ärendet i samband med  överlämnandet  kan
yttra sig över ärendet föreslås införas.
I        tilläggsbestämmelsen       4.6.1       om
konstitutionsutskottets    ärenden    föreslås   att
Riksdagens  ombudsmän  inte anges särskilt  eftersom
det är fråga om en av myndigheterna under riksdagen,
vilka redan omfattas av uppräkningen.
I 4.6.3 om skatteutskottets ärenden ersätts termen
"uppbörd"   av   "skattebetalning".   I   4.6.8   om
socialförsäkringsutskottet   har   föreslagits   att
"allmän pension" skall läggas till. Skälen för denna
ändring är att pensionssystemet inte längre omfattas
av  begreppet allmän försäkring. Vidare föreslås att
termen   "kyrkofrågor"  i  4.6.10  (kulturutskottet)
ersätts  av  ordet  "trossamfunden"  och  att  ordet
telegraf i  4.6.12  utgår  och  att  det  i  stället
föreskrivs  att  trafiksäkerhet, telekommunikationer
och  informationsteknik   ingår  i  trafikutskottets
beredningsområde.  För arbetsmarknadsutskottets  del
föreslås   att   orden   arbetstid,   semester   och
arbetsmiljö   i   4.6.15   ersätts    av   begreppet
arbetslivspolitik.
En   helt   omändrad  8  §  om  samarbetet  mellan
utskotten   föreslås.    I    paragrafen    föreslås
bestämmelser    om   yttranden   mellan   utskotten.
Möjligheten för ett  utskott  att  bereda  ett annat
utskott   tillfälle  att  yttra  sig  är  den  allra
vanligaste  formen av samarbete mellan utskotten men
är  inte  reglerad   i  riksdagsordningen  annat  än
indirekt i ett visst fall.  Tiden anses nu mogen att
införa   bestämmelser   om   dessa    yttranden    i
riksdagsordningen.  I  den  nya  8 § stadgas att ett
utskott får bereda ett annat utskott  tillfälle  att
yttra  sig  i  ett  ärende  eller en fråga som berör
detta utskotts beredningsområde.  Formuleringen  har
valts  för att inte utesluta möjligheten att inhämta
yttranden  från  andra  utskott  i annat än formliga
ärenden, t.ex. EU-frågor och frågor  om  uppföljning
och utvärdering.
Ett  skydd för minoriteter när det gäller  begäran
av  yttrande   från  andra  utskott  föreslås  också
införas efter mönster  av  vad som gäller i fråga om
yttranden från statliga myndigheter.  Liksom när det
gäller  dessa  yttranden  från  statliga myndigheter
skall  det finnas en möjlighet för  majoriteten  att
avslå en  begäran  om  att inhämta yttrande från ett
annat utskott om yttrandet  avser  ett ärende och om
ett yttrande skulle fördröja ärendets  behandling så
att avsevärda men skulle uppkomma. Redovisningen  av
skälen  för  avslag  skall  anges  i  betänkandet  i
ärendet.
I 4.12.1 föreslås införas en rätt för en minoritet
att kalla till utskottssammanträde. Enligt förslaget
måste en utskottsordförande sammankalla utskottet om
fem  ledamöter  begär det. I sammanhanget erinras om
att  en minoritet  bestående  av  115  ledamöter  av
riksdagen  har rätt att hos talmannen begära att ett
uppehåll i kammarens arbete bryts.
I 4.13.1 föreslås något förändrade bestämmelser om
ljud- och bildupptagning vid en offentlig del av ett
utskottssammanträde.  I enlighet med gällande praxis
skall    det   i   fortsättningen    inte    behövas
överenskommelse   med   utskottet   om   ljud-   och
bildupptagningen.  I  stället  skall  upptagning  få
göras om inte utskottet beslutar annorlunda.
I  15  och  16 §§ föreslås regler om möjligheterna
att avge avvikande  mening  i  yttranden  till andra
utskott och att avge särskilt yttrande. I praxis har
det  sedan  länge  förekommit  att  ledamot för  att
förklara sitt ställningstagande har kunnat  foga ett
särskilt  yttrande till ett betänkande. En regel  om
detta   bör   nu    enligt   förslaget   införas   i
riksdagsordningen  med  innebörd  att  ett  särskilt
yttrande endast bör  innehålla  en förklaring av ett
ställningstagande.
Bestämmelsen om utskottens utrikes  resor  flyttas
enligt förslaget av systematiska skäl till 4 kap. 19
§ från nuvarande 9 kap. 7 §.

Remissvaren


Docenten  i  offentlig  rätt vid Uppsala universitet
Thomas  Bull ifrågasätter  om  förslaget  att  slopa
remitteringsundantaget för vissa regeringsskrivelser
(2 kap. 10  § regeringsformen) är sakligt motiverat.
Han hänvisar  till  att  konstitutionsutskottet 1988
utan kommentar behandlade en proposition (1987/88:22
s. 62) där det påpekades att  skrivelsen visserligen
ger  upphov  till  motionsrätt  till   det   berörda
utskottet,  men att utskottsbehandlingen av motioner
normalt  anstår   till   dess   att   den  aviserade
propositionen   och   följdmotioner  hänvisas   till
utskottet. Thomas Bull  anser  att  kopplingen  till
motionsrätten  inte  är ett särskilt starkt argument
för en nyordning. I sammanhanget  kan  enligt  honom
beaktas  att  det  kan  finnas  även  andra skäl för
varför    utskottsbehandling    av    de    aktuella
skrivelserna inte har ansetts nödvändig.

Professor  Barry  Holmström vid samma universitets
statsvetenskapliga institution  anser  att förslagen
om  kodifiering  av  gällande praxis när det  gäller
särskilda yttranden och inhämtande av yttranden från
andra utskott är klargörande  utan  att  ändra något
väsenligt i praxis.
Han  ifrågasätter  vidare  om  inte den föreslagna
möjligheten för fem utskottsledamöter  att  få  till
stånd  ett  utskottssammanträde (4.11.1) är av sådan
vikt att den  bör ges formen av en huvudbestämmelse.
Han pekar på att  den föreslagna bestämmelsen skapar
klarhet  i  en  fråga  med  potentiell  sprängkraft.
Bestämmelsen är från  demokratisk synpunkt välkommen
och väl avvägd.
Från Svea hovrätts sida  pekas  på  att det saknas
motivering  för  att  begreppet  "ärenden av  allmän
betydelse    för   den   kommunala   självstyrelsen"
respektive "ärenden  av  allmän  betydelse  för  den
kommunala  ekonomin"  i  4.6.1 och 4.6.2 ändras till
begreppen "den kommunala självstyrelsen"  respektive
"den kommunala ekonomin".

Chefsjustitieombudsmannen   Claes  Eklundh  föreslår
vissa ändringar av redaktionell karaktär.


Motionen


I motion 2002/03:K4 av Reynoldh Furustrand m.fl. (s)
begärs att det i 4 kap. 8 § riksdagsordningen införs
följande  bestämmelse: Ett utskott  får  bereda  EU-
nämnden tillfälle att yttra sig i ett ärende eller i
en fråga som  berör nämndens område. Ett utskott får
avge yttrande till EU-nämnden.

Motionärerna    hänvisar   till   att   EU-nämnden
regelmässigt bereds  tillfälle  att  yttra  sig över
regeringens  årliga EU-skrivelse. Vidare erinras  om
att  Riksdagskommittén  i  förslag  2000/01:RS1  som
konstitutionsutskottet   och  riksdagen  ställt  sig
bakom   framhöll  att  utskotten   kan   yttra   sig
skriftligt till nämnden. Denna form kan användas när
ett  utskott   vill   göra  en  markering  utan  att
utskottet  och  riksdagen   binder   sig  vid  klara
ställningstaganden. Det kunde enligt kommittén  röra
sig  om  den  mer  övergripande inriktningen som man
vill uttrycka sin syn  på utan att ta ställning till
alla enskildheter. Denna form borde användas framför
allt för större frågor.  Kommittén  hänvisade  också
till   att   konstitutionsutskottet   påpekat  (bet.
1994/95:KU22)  att  utskotten borde kunna  överlämna
formella yttranden till  EU-nämnden både på nämndens
begäran och på eget initiativ. Motionärerna pekar på
att konstitutionsutskottet  hösten  2000 yttrade sig
till   EU-nämnden   om   kommissionens  förslag   om
allmänhetens    tillgång   till    EU-institutioners
handlingar (yttr. 2000/01:KU3y).

Utskottets ställningstagande


Utskottet delar bedömningen  i  förslaget  att det i
enlighet med gällande praxis inte längre bör  finnas
ett   remitteringsundantag   för   skrivelser   från
regeringen  med  meddelande  om ett kommande förslag
till lag som innebär att en skatt eller avgift skall
tas ut trots att lagen inte trätt  i  kraft  när den
omständighet  inträffade  som  utlöste  skatt- eller
avgiftsskyldigheten.

När  det gäller den i 4 kap. 4 § riksdagsordningen
föreslagna     uppräkningen    av    paragrafer    i
regeringsformen  och riksdagsordningen där uppgifter
för  konstitutionsutskottet  finns  angivna  bör  en
komplettering ske av de bestämmelser som efter den 1
juli 2003  gäller  konstitutionsutskottets uppgifter
med   anledning   av   den    nya    Riksrevisionen.
Tilläggsbestämmelser  om  att  val av ledamöterna  i
Nämnden för lön till riksrevisorerna  respektive val
av  riksrevisorerna bereds av konstitutionsutskottet
skall  enligt  riksdagens  beslut  finnas  i  8 kap.
riksdagsordningen.   I   8   kap.   finns  också  en
bestämmelse   om   att   riksdagen  får  skilja   en
riksrevisor   från   uppdraget    på    begäran   av
konstitutionsutskottet.   En   hänvisning  till   de
aktuella paragraferna bör införas i 4 §.
Utskottet   tillstyrker   vidare  den   föreslagna
regleringen  i 6 § om överflyttning  av  ett  ärende
från ett utskott  till ett annat och att möjligheten
att i samband med överlämnandet avlämna ett yttrande
i ärendet regleras.
Enligt    tilläggsbestämmelsen     4.6.1     skall
konstitutionsutskottet   bereda   ärenden  om  bl.a.
religionsfrihet.      Enligt      den     föreslagna
tilläggsbestämmelsen  4.6.10  skall  kulturutskottet
bereda  ärenden  om bl.a. trossamfunden.  I  den  nu
gällande   tilläggsbestämmelsen    föreskrivs    att
kulturutskottet  skall bereda ärenden om kyrkofrågor
i  den mån de icke  tillhör  konstitutionsutskottets
beredning.   Enligt   utskottets  mening  bör  detta
förbehåll   också   i   fortsättningen   framgå   av
bestämmelsen i 4.6.10, i likhet med vad som föreslås
gälla för ärenden om radio och television.
Med   anledning   av  inrättandet   av   den   nya
Riksrevisionen       bör      uppräkningarna       i
tilläggsbestämmelserna   4.6.1   och  4.6.2  omfatta
ärenden  om  Riksrevisionen.  Ärenden   om   val  av
riksrevisorer  och ledamöter i Nämnden för lön  till
riksrevisorerna,   skiljande   av  riksrevisor  från
uppdraget samt åtal mot ledamot  av  Riksrevisionens
styrelse   och   riksrevisor   skall   beredas    av
konstitutionsutskottet   medan  övriga  ärenden  som
gäller    Riksrevisionen    skall     beredas     av
finansutskottet.
Utskottet  tillstyrker  i  övrigt de ändringar som
föreslås   när  det  gäller  sättet   att   uttrycka
utskottens   skilda   beredningsområden.   Uttrycken
"ärenden  av  allmän  betydelse  för  den  kommunala
självstyrelsen"   respektive   "ärenden   av  allmän
betydelse   för  den  kommunala  ekonomin"  föreslås
ersättas av begreppen "den kommunala självstyrelsen"
respektive "den  kommunala  ekonomin",  vilket  inte
avses  innebära  någon förändring i förhållande till
nuläget. Även fortsättningsvis  kommer  ärenden  som
innebär  att  den kommunala självstyrelsen eller den
kommunala ekonomin  mer  indirekt påverkas att kunna
beredas inom andra utskott än konstitutionsutskottet
respektive finansutskottet.
Utskottet delar riksdagsstyrelsens  bedömning  att
möjligheten  att  inhämta  yttrande  från  ett annat
utskott nu bör regleras i 8 §. När det gäller  den i
motionen  begärda  kompletteringen med en föreskrift
om yttranden till och  från  EU-nämnden är utskottet
inte  berett  att  nu  förorda en  sådan  reglering.
Motion K4 i denna del avstyrks följaktligen.
Utskottet tillstyrker  införandet  av en möjlighet
för   en   minoritet   att   få   till   stånd   ett
utskottssammanträde    (4.12.1).   Det   finns   som
framhållits  i  remissvaret   från  professor  Barry
Holmström  skäl som talar för att  föreskriften  bör
införas som  en  huvudbestämmelse. Enligt utskottets
mening talar dock  övervägande  skäl för att den nya
ordningen   inledningsvis,   som   riksdagsstyrelsen
föreslagit, regleras i en tilläggsbestämmelse.
Utskottet tillstyrker också förslaget att det i 15
§ respektive 16 § införs bestämmelser  om rätten att
lämna  en  avvikande  mening till ett yttrande  till
annat utskott respektive  rätten  att  förklara sitt
ställningstagande i ett särskilt yttrande  till  ett
utskottsbetänkande  eller till ett yttrande till ett
annat utskott.
Även i övrigt tillstyrks  förslaget såvitt avser 4
kap. riksdagsordningen, dock med vissa redaktionella
ändringar  i  8 §, 15 § andra stycket,  19  §  andra
stycket och i tilläggsbestämmelserna 4.6.5 (punkt 1)
och 4.6.13 (punkt 2).

Ärendenas avgörande (5 kap.)


Utskottets förslag i korthet

Utskottet  tillstyrker   i   allt  väsentligt
riksdagsstyrelsens förslag, som bl.a. innebär
att   det   under   överläggningen   om   ett
utskottsbetänkande endast skall vara tillåtet
att  väcka yrkanden som innebär bifall  eller
avslag   på   de  yrkanden  som  behandlas  i
betänkandet.  Vidare  innebär  förslaget  att
ärenden  som  väcks   under  sommaruppehållet
skall anses uppskjutna till nästa riksmöte.

Gällande regler


I dag finns inte någon  regel  som uttryckligt anger
att utskottsbetänkanden skall anmälas i kammaren.

Det finns inte heller någon bestämmelse  om  vilka
yrkanden  som  får  framställas med anledning av ett
utskottsbetänkande. Endast  indirekt  och utan någon
direkt koppling till huvudbestämmelsen  i 1 § berörs
saken  i tilläggsbestämmelse. Bestämmelsen  i  5.1.2
utgår från  att  det är möjligt att framställa andra
yrkanden än bifall och avslag till dem som redovisas
i det behandlade utskottsbetänkandet.
I praxis har ansetts att ett nytt yrkande inte får
avse "något som inte  är  eller  -  åtminstone - kan
anses vara utskottsbehandlat".
I tilläggsbestämmelsen 5.5.2 andra  stycket  anges
att    vid    omröstning    med   omröstningsapparat
fotograferas den tablå som visar  hur  varje ledamot
har röstat.
I   2   §   finns   bestämmelser   om  ärenden  om
folkomröstning       i      grundlagsfråga,      och
misstroendeförklaring  samt  talmannens förslag till
ny statsminister. Frågor om när  och hur ärenden får
avgöras regleras i 3-11 §§ och tilläggsbestämmelser.
I  flera  bestämmelser  om  omröstningar,   3   §,
tilläggsbestämmelsen 5.5.1 och 8 § används uttrycket
"särskilt flertal" för olika beslutsregler vid sidan
av enkel majoritet.
I 10 § finns regler om uppskov med behandlingen av
ärenden. Huvudregeln är att ett ärende skall avgöras
under  valperioden, men riksdagen kan genom särskilt
beslut medge  att  behandlingen  får uppskjutas till
första  riksmötet  i nästa valperiod.  I  paragrafen
finns   också   bestämmelser    om    uppskov    med
ärendebehandling  med  anledning  av extraval och om
att lagförslag som vilat enligt 2 kap.  12  § tredje
stycket  regeringsformen  skall prövas före utgången
av nästa kalenderår. I fråga  om  ett lagförslag som
har  samband med ett sådant vilande  lagförslag  får
riksdagen  besluta  att det får avgöras inom den tid
som   gäller   för   prövningen   av   det   vilande
lagförslaget.
Enligt tilläggsbestämmelsen  5.10.1  får beslut om
att   ett   ärende   skall   uppskjutas   fattas  på
framställning  av ett utskott till vars handläggning
ärendet   hör.  Kammaren   kan   även   utan   sådan
framställning  besluta  om  uppskov  i  samband  med
behandlingen av utskottsbetänkande.
I  11  §  finns  bestämmelser om slutligt beslut i
grundlagsärenden. Ärende  om  grundlag skall avgöras
vid  första  riksmötet i den valperiod  då  slutligt
beslut enligt  8 kap. 15 § regeringsformen först får
fattas,   såvida   förslaget    inte    dessförinnan
förkastats eller uppskjutits genom särskilt  beslut.
Ärendet  skall avgöras slutligt före nästa ordinarie
val till riksdagen.
Enligt 12  §  skall  utgiftsramar och beräkning av
inkomsterna  på statsbudget  fastställas  genom  ett
beslut.   I  tilläggsbestämmelsen   5.12.1.   räknas
utgiftsområdena upp.
I  13  §  föreskrivs  att  riksdagens  beslut  med
anledning av  proposition  samt  annat beslut, varom
regeringen  skall  underrättas, meddelas  regeringen
genom skrivelse.

Förslaget


Enligt förslaget införs  en  uttrycklig regel om att
utskottsbetänkande skall anmälas i kammaren.

När det gäller frågan om tillåtna  yrkanden  under
överläggningen om ett utskottsbetänkande föreslås en
regel i 3 §. Utgångspunken är därvid att förslaget i
yrkandet  måste  vara  behandlat  av ett utskott mot
bakgrund  av  att  principen  om  beredningstvång  i
svensk parlamentarisk ordning ansetts  så viktig att
den skrivits in i regeringsformen (4 kap.  3 §). När
det  gäller yrkanden som väckts genom propositioner,
motioner   och   på  utskottets  eget  initiativ  är
beredningsskyldigheten fullgjord. Detta skulle också
kunna anses vara fallet  beträffande  andra  förslag
som diskuterats under utskottsbehandlingen men  inte
föranlett  någon  yrkande. Ett yrkande om ett sådant
förslag  skulle  i  så   fall   kunna  väckas  under
kammarbehandlingen.
Det  är  emellertid - särskilt om  förslaget  inte
omnämns i utskottstexten  -  svårt för talmannen att
fastställa  om  en behandling  faktiskt  ägt  rum  i
utskottet. Till detta  kommer att det är troligt att
förslaget,   även   om   det   varit    uppe   under
utskottsbehandlingen, inte beretts lika ingående som
de förslag som utskottet fört vidare till  kammaren.
Dessa  skäl  talar  enligt  förslaget  för  att nytt
yrkande inte bör få väckas utan att ett utskott  har
berett  det  förslag  som framförs i yrkandet. Detta
kan ske genom en återremiss  för vilket krävs endast
en tredjedel av de röstande.
Förslaget   innebär   således   att    det   under
överläggningen   om  ett  utskottsbetänkande  endast
skall vara tillåtet  att  väcka yrkanden som innebär
bifall  till  eller  avslag  på   de   yrkanden  som
redovisas i betänkandet.

I  flera  paragrafer  används  uttrycket  ''''''''''''''''''''''''''''''''särskilt
flertal". Enligt förslaget ersätts detta uttryck  av
uttrycket  "en  särskild  beslutsregel" bl.a. i 9 §.
Alla beslutsregler som kan förekomma i riksdagen vid
sidan  av huvudregeln om enkel  majoritet  betecknas
som  särskilda   och   definieras  i  lagtexten  som
undantag från huvudregeln.

I  förslaget  till  5  §  görs   tydligt   att  en
omröstning  i  kammaren  kan  komma  till  stånd  på
begäran  från  bara  en ledamot. I nya 6 § införs en
hänvisning till regeringsformen  om  huvudregeln att
riksdagens beslut är det som stöds av mer än hälften
av de röstande. I tilläggsbestämmelsen 5.6.2 ersätts
med  anledning  av att omröstningsresultaten  numera
redovisas elektroniskt orden "fotograferas den tablå
som visar hur varje  ledamot  har  röstat"  av orden
"registreras hur varje ledamot har röstat".
I  förslaget till 7 § finns regler för förfarandet
vid lika  röstetal.  Regeln  om  återförvisning till
utskott  kompletteras  med  orden  "för  ytterligare
beredning".
Reglerna  i  10  § om uppskov med behandlingen  av
ärenden föreslås kompletteras med en regel som anger
att behandlingen av  ärenden  som  väcks  under  ett
uppehåll  i kammararbetet som sträcker sig fram till
det  första  riksmötet  i  nästa  valperiod  (främst
sommaruppehållet före ett ordinarie val) skall anses
vara uppskjutet till detta riksmöte.
Tilläggsbestämmelsen 5.10.1 föreslås ändras så att
kammaren  får  besluta att uppskjuta ett ärende även
utan förslag från ett utskott. Det kan vara fråga om
ärenden som väcks  eller  återförvisas  mycket  sent
under ett riksmöte.
Bestämmelsen i 11 §, som anger att ärende angående
grundlag  som  vilat från före ett val skall avgöras
vid  första riksmötet  under  den  nya  valperioden,
föreslås utvidgas till att gälla alla lagförslag som
vilar  med tillämpning av bestämmelserna i 8 kap. 15
och 16 §§ i regeringsformen.
I 12 §  som  gäller  beslut  under budgetprocessen
föreslås att orden "ett särskilt beslut" ersätts med
orden  "ett  enda  beslut"  för att  tydliggöra  att
budgetbeslut  om  utgiftsramar   och   beräkning  av
inkomsterna  på statsbudget måste fattas  med  samma
klubbslag.
Förslaget innebär  också  att 13 § kompletteras så
att  det  framgår  att  även  riksdagsorgan  som  är
förslagsställare      eller     verkställare      av
riksdagsbeslut skall meddelas riksdagsbeslutet genom
skrivelse.

Remissvaren


När det gäller frågan om  vilka  yrkanden som bör få
framställas   under  kammarens  överläggningar   med
anledning    av   utskottsbetänkande    ifrågasätter
docenten i offentlig  rätt  vid Uppsala universitet,
Thomas Bull om inte den föreslagna  begränsningen är
en     inskränkning     av     den    grundlagsfästa
yttrandefriheten enligt 2 kap. 1  § regeringsformen.
I så fall måste bestämmelsen prövas  mot regleringen
i  2  kap.  12  och 13 §§ regeringsformen.  Det  kan
enligt Thomas Bull med fog hävdas att riksdagen, som
vårt lands centrala  politiska forum, rimligen måste
medge sina ledamöter långt gående yttrandefrihet. En
lösning  skulle  kunna vara  att  tillåta  ett  nytt
yrkande men hänvisa det för beredning till utskottet
tillsammans med en återremiss av ärendet. Återremiss
enligt  4  kap.  9 §  skulle  fordra  beslut  av  en
tredjedel  av  de  röstande,   vilket   innebär  ett
beroende av andra ledamöters uppfattning.

Professor Barry Holmström vid Uppsala universitets
statsvetenskapliga institution anser däremot att det
är rimligt att de aktuella yrkandena i kammaren, som
numera är ytterst få, kan avvisas i den mån  de inte
grundas   på   det   aktuella   utskottsbetänkandet.
Beredningstvånget  bör värnas som  garanti  mot  att
beslut fattas utan att  implikationerna  noga kunnat
övervägas.
Universitetslektor  Bengt  Lundell  vid  juridiska
fakultetsstyrelsen, Lunds universitet avstyrker  den
föreslagna  regleringen  i  fråga  om yrkanden under
överläggning.   Det   är  enligt  universitetet   en
principiellt viktig rätt att även ledamöter som inte
deltagit  i  den direkta  behandlingen  skall  kunna
framställa   yrkanden.    Politiska   "vildar"   och
grupperingar  av  ledamöter  utanför   dem   som  är
representerade  i  utskotten  bör  kunna markera sin
ståndpunkt   på  detta  sätt.  Ledamoten   har   ett
personligt ansvar för sitt agerande i riksdagen. Det
faktum att möjligheten  nästan  aldrig utnyttjats är
inte ett starkt skäl för avskaffande.  En  förnuftig
användning av återremiss skulle enligt universitetet
inte  medföra några väsentliga praktiska olägenheter
av en möjlighet att framföra nya yrkanden.
I remissvaret  pekas också på att någon förändring
inte föreslagits vad avser bruket av "proposition" i
två betydelser (se  t.ex. 5 kap. 5 §), vilket ibland
leder till missförstånd.
Chefsjustitieombudsmannen föreslår vissa ändringar
av redaktionell karaktär.  Från  Svea  hovrätts sida
redovisas vissa redaktionella iakttagelser.

Utskottets ställningstagande


Utskottet   tillstyrker   förslaget   att   det    i
riksdagsordningen  skall införas en uttrycklig regel
om att utskottsbetänkande skall anmälas i kammaren.

Den  föreslagna  bestämmelsen   när   det   gäller
tillåtna   yrkanden   kan   sägas   ha  karaktär  av
ordningsregel och överensstämmer med  vad som nu har
ansetts  vara gällande ordning. Bestämmelsen  svarar
dessutom    mot    den    viktiga    principen    om
beredningstvång  som  finns  i svensk parlamentarisk
ordning. För enskilda riksdagsledamöter  och grupper
som  inte har utskottsrepresentation gäller  att  de
kan yrka  avslag  eller bifall på utskottets förslag
och därigenom på de  motionsförslag  de  själva lagt
även   om   det   inte  ges  utrymme  för  särskilda
markeringar   härutöver.    Utskottet    anser   att
övervägande skäl talar för den föreslagna  ordningen
och    tillstyrker   i   huvudsak   den   föreslagna
bestämmelsen  i 5 kap. 3 §. Utskottet anser dock att
första    stycket    bör    förtydligas    så    att
yrkandemöjligheten bör gälla förslag till beslut som
behandlas i betänkandet.
Utskottet  föreslår också vissa andra ändringar av
redaktionell karaktär  (5 kap.  4,  10 och 11§§ samt
tilläggsbestämmelserna 5.10.1 och 5.12.1). Förslaget
såvitt avser 5 kap. tillstyrks i övrigt.

Interpellationer och frågor till
statsråd (6 kap.)


Utskottets förslag i korthet

Utskottet    tillstyrker   riksdagsstyrelsens
förslag, som bl.a.  innebär att talmannen ges
befogenhet att avvisa en interpellation eller
skriftlig fråga om talmannen  finner  att den
inte    håller    sig    inom    ramen    för
regeringsformens  regler  och  att frågan kan
hänvisas   till  konstitutionsutskottet   för
slutligt avgörande  om  kammaren har en annan
uppfattning än talmannen.

Gällande regler


Enligt   6   kap.   1   §  riksdagsordningen   skall
interpellation  ha  ett bestämt  innehåll  och  vara
försedd med motivering.  Fram  till  den  1 februari
1996    krävdes   tillstånd   för   att   framställa
interpellation.   Talmannen  kunde  besluta  att  en
interpellation fick  framställas. Om talmannen ville
motsätta  sig  att  en interpellation  väcktes  fick
frågan föras till kammaren  för beslut. Bestämmelsen
tillämpades sällan men kan ha haft en inte obetydlig
preventiv effekt.

Enligt tilläggsbestämmelsen  6.1.1  första stycket
skall   interpellation,   egenhändigt  undertecknad,
inges till kammarkansliet och  av  talmannen  delges
statsrådet      och     anmälas     vid     följande
kammarsammanträde.  Enligt  andra  stycket bestämmer
talmannen tidpunkten för när interpellationer senast
får  avges.  Enligt  6.1.2  bestämmer  statsråd  när
statsrådets   svar   skall  lämnas.  Svaret  på   en
interpellation    får    delas    ut    i    förväg.
Tilläggsbestämmelsen  6.1.3   reglerar   tiden   för
anföranden under interpellationsdebatt. I 2-4 §§ med
tilläggsbestämmelser  finns  bestämmelser  om frågor
och frågestunder.

Förslaget


I  förslaget  pekas  på  att det inom kammarkansliet
sker  en  granskning  av  att  interpellationer  och
skriftliga  frågor  håller  sig   inom   ramen   för
regeringsformens   regler.   Om   granskningen   ger
anledning  till  konstitutionella  invändningar  tas
detta upp med interpellanten eller frågeställaren. I
de  undantagsfall det inte nås någon överenskommelse
förs  frågan  upp till talmannen. Talmannen har dock
inte någon formell möjlighet att motsätta sig att en
interpellation  eller  en  skriftlig fråga ställs. I
förslaget framhålls att talmannen  bör ha befogenhet
att  avvisa en interpellation eller skriftlig  fråga
om talmannen  finner  att  den  inte håller sig inom
ramen för regeringsformens regler. På samma sätt som
är  fallet  när det gäller en propositionsvägran  av
talmannen kan  frågan  tas  upp  i kammaren om någon
ledamot  begär  det.  Om  kammaren då  beslutar  att
begära  att  interpellation  skall   få  framställas
hänvisas  frågan  till  konstitutionsutskottet   för
slutligt   avgörande.   Den   föreslagna   ordningen
föranleder kompletteringar till 1 §, 6.1.1,  4 § och
6.4.1.  I  tilläggsbestämmelsen 6.1.1 föreslås också
en  ändring  som  innebär  att  det  föreskrivs  att
interpellationer   skall   redovisas   i  riksdagens
protokoll.

Förslaget innebär vidare att det i 1,  3  och 4 §§
görs   tydligt  att  interpellationer  och  muntliga
respektive   skriftliga  frågor  skall  besvaras  av
statsråd.

Remissvaren


Professor Barry  Holmström  vid Uppsala universitets
statsvetenskapliga institution  anser  att  det inte
finns   något  att  erinra  mot  att  talmannen  ges
lagstadgad rätt att avvisa interpellationer som inte
rör det interpellerade statsrådets ämbetsområde. Vid
oenighet  mellan  talmannen och interpellanten avgör
konstitutionsutskottet frågan.


Utskottets ställningstagande


Utskottet  tillstyrker   riksdagsstyrelsens  förslag
såvitt avser 6 kap.


Gemensamma val inom riksdagen (7
kap.)


Utskottets förslag korthet

Utskottet      tillstyrker     i     huvudsak
riksdagsstyrelsens     förslag.     Utskottet
föreslår  dock  att  det  förs in ytterligare
ogiltighetsgrunder     när     det     gäller
föreskrifterna  om  valsedlar  vid   val   av
person,  nämligen  när  namnet är överstruket
och när det inte klart framgår vem som avses.
Utskottet  föreslår inte någon  förändring  i
sak när det  gäller suppleanters tjänstgöring
men påpekar värdet  av  att  ledamöter  i ett
utskott  i  början  av  valperioden  enas  om
vilken    ordning   som   skall   gälla   för
suppleanters   inträde   i   annan   ledamots
utevaro.

Gällande regler m.m.


Riksdagsordningens  7 kap. innehåller 14  paragrafer
och en rad tilläggsbestämmelser.  Enligt  1 § gäller
bestämmelserna   i  2-12  §§  val  som  ankommer  på
kammaren. Vidare föreskrivs  att  bestämmelserna  om
att   valen  bereds  av  valberedning  (2  §  första
stycket), om tidpunkten för förrättande av vissa val
(6 §),  om  suppleanter  (8 och 9 §§), om behörighet
(10 §) och om  kompletteringsval  (12  §) bara skall
tillämpas om riksdagen inte föreskrivit annat.

I 7.1.1 anges de val riksdagen skall företa utöver
de    val    som    riksdagen    förrättar    enligt
regeringsformen och riksdagsordningen.
Regler   om   valberedningen   finns  i  2  §  och
tilläggsbestämmelser.    I    7.2.2    anges     att
valberedningen  bereder alla val utom en rad angivna
och hänvisas till  andra  paragrafer  där  det finns
föreskrifter om beredning av vissa val.
I 3 § finns bestämmelser om förrättande av val och
i  4  och  5 §§ med tilläggsbestämmelser om val  med
slutna  sedlar  respektive  om  överklagande.  6   §
reglerar  valens  tidpunkt  och giltighetstid. I 7 §
finns  bestämmelser  om  omval.   Suppleantval   och
suppleanternas  tjänstgöring  regleras i 8 och 9 §§.
Frågan  om  skyldighet  att  avgå från  ett  uppdrag
regleras i 10 §. Bestämmelser  om skyldighet att åta
sig uppdrag, om ersättare, om ordförandeval  och  om
val inom ett riksdagsorgan finns i 11 och14 §§.

Riksdagen  har  i  december 2002 (bet. 2002/03:KU12,
rskr. 2002/03:22) antagit  förslag  till ändringar i
riksdagsordningen med anledning av inrättandet den 1
juli  2003  av  den nya Riksrevisionen.  Ändringarna
gäller bl.a. 7.2.2 om valberedningens uppgifter.


Förslaget


Enligt förslaget utvidgas innehållsdeklarationen i 7
kap. 1 § första stycket  till  att  omfatta  även de
återstående  paragraferna 13 och 14 §§. Bestämmelser
om möjlighet för  riksdagen  att  besluta  en  annan
ordning   än   enligt   huvudregeln   flyttas   till
respektive bestämmelse, dvs. 2 §, 8-10 §§ och 12 §.

Tilläggsbestämmelsen  7.1.1,  som anger de val som
skall    förrättas    utöver   de   som   anges    i
regeringsformen   och  riksdagsordningen,   föreslås
utgå.  Bestämmelserna   om  val  av  ledamöter  till
internationella delegationer  och  till  Riksbankens
Jubileumsfond föreslås överföras till 8 kap.
Förslaget  innebär också att regeln i 3 §  om  den
minoritet som  kan  påkalla  val  med  slutna sedlar
formuleras    om    för    att   överensstämma   med
uttryckssättet   i   2   §   lagen   (1992:339)   om
proportionellt valsätt.
Enligt förslaget kan termen "parti"  som används i
4  §  första  stycket  missförstås  trots  att   den
definieras  i lagtexten. Enligt bestämmelsen behöver
partier  vid  val   med   slutna  sedlar  inte  vara
riksdagspartierna  utan  begreppet  kan  avse  t.ex.
flera riksdagspartier som  uppträder  under särskild
beteckning  i  en valkartell. Förslaget innebär  att
uttrycket   "grupperingar    av   riksdagsledamöter"
används.
I förslaget framhålls att det saknas en uttrycklig
beslutsregel om vem som är vald  vid  val med slutna
sedlar. Enligt förslaget till 4 § sista  stycket  är
den vald som har fått flest röster i de fall bara en
person skall utses.
I    tilläggsbestämmelsen   7.4.1   föreslås   att
bestämmelsen  om att namn skall anses obefintligt på
vissa  grunder  flyttas   till   bestämmelserna   om
proportionella  val  i  7.4.2.  Vidare  föreslås att
bestämmelsen  i 7.4.1 om att en valsedel som  saknar
giltigt   kandidatnamn   är   ogiltig   ersätts   av
bestämmelser   dels   i  7.4.2,  dels  i  7.4.3  som
innehåller regler om val av en person.
I  7.4.2  föreslås  ändringar   med  innebörd  att
uttryckssättet  i  18  kap. 39 §  vallagen  används,
inklusive lottningsbestämmelsen,  som i dag inte har
någon motsvarighet i 7.4.2.
I 5 § föreslås en komplettering med  innebörd  att
det  i  enlighet med vad som sägs i förarbetena till
riksdagsordningen  bara är riksdagsledamöter som kan
överklaga val i riksdagen med slutna sedlar.
Enligt  förslaget  bör  bestämmelsen  i  7.8.1  om
ökning   av  antalet  suppleanter   överföras   till
huvudbestämmelsen  i  8  § samtidigt som ordet "öka"
ersätts  av ordet "förändring"  för  att  täcka  den
situationen  att  antalet suppleanter först ökas och
sedan minskas igen.
10 § och tilläggsbestämmelsen  7.10.1  föreslås få
rubriken Obehörighet. I 10 § föreskrivs att  den som
blir  talman  eller  statsråd eller lämnar riksdagen
skall  avgå  från  uppdrag   för  vilket  det  krävs
ledamotskap av riksdagen och som han eller hon valts
till  av  kammaren. I tilläggsbestämmelsen  hänvisas
till att föreskrifter om behörighet att ingå i olika
organ finns i skilda angivna bestämmelser.
Bestämmelsen  i  12  §  om att ersättare får utses
till   suppleant   i  utskott  med   ett   förenklat
förfarande föreslås flyttas till  8 §.

Remissvaren


Valprövningsnämnden      anser     att     det     i
tilläggsbestämmelsen 7.2.2 för samtliga val som inte
bereds av valberedningen bör  anges  var  det  finns
särskilda föreskrifter.

Valprövningsnämnden   anser   vidare   att   genom
förslaget till 4 § med tilläggsbestämmelser (val med
slutna sedlar) uppstår en oklarhet om vad som gäller
vid   personval   då   namnet   på  en  valsedel  är
överstruket  eller det inte klart  framgår  vad  som
avses. Förhållandet  bör  enligt Valprövningsnämnden
regleras, eftersom det inte  bör lämnas öppet för en
tolkning av vilket valbart namn  som  avsetts med en
valsedel.
Från  Svea  hovrätts  sida  görs iakttagelsen  att
rubriken  Obehörighet  inte  täcker  den  föreslagna
tilläggsbestämmelsen som handlar om behörighet.

Utskottets ställningstagande


Tilläggsbestämmelsen 7.2.2 handlar  om  beredning av
val.  I bestämmelsen föreskrivs dels vilka  val  som
inte bereds  av  valberedningen,  dels hänvisas till
andra bestämmelser om beredning av  val.  För val av
riksföreståndare, vice riksföreståndare, person  som
skall   inträda   som  tillfällig  riksföreståndare,
talman, vice talmän och kammarsekreterare finns inga
bestämmelser  om  beredningen   av   valen.   Enligt
utskottets  mening  skulle  det  mot  denna bakgrund
innebära att tilläggsbestämmelsen onödigtvis tyngdes
om   det   infördes   hänvisningar   till   samtliga
bestämmelser  som  gäller  val  som  inte  bereds av
Valberedningen.  Utskottet  gör  i denna del således
inte någon annan bedömning än riksdagsstyrelsen. Med
hänsyn  till  inrättandet av den nya  Riksrevisionen
och Nämnden för  lön  till  riksrevisorerna bör dock
hänvisningarna till föreskrifter om beredning av val
kompletteras med hänvisning också till den beslutade
nya bestämmelsen om beredning av val av riksrevisor,
förutom  den bestämmelse om beredning  av  val  till
Nämnden för  lön  till  riksrevisorerna  som  gäller
sedan den 1 januari 2003 (8.12.1 respektive 8.5.1).

Valprövningsnämnden har föreslagit en reglering av
frågan om vad som gäller vid personval då namnet  är
överstruket  eller  det  inte  klart framgår vem som
avses.  Riksdagsstyrelsens förslag  när  det  gäller
proportionella val innebär att sådana omständigheter
gör att namnet  skall  anses  obefintligt.  När  det
gäller  val  av  person  innebär  förslaget  att  en
valsedel  är  ogiltig  endast  om den innehåller två
eller flera kandidatnamn, namnet  på en kandidat som
inte är valbar eller beteckning på  en gruppering av
ledamöter.    Enligt    utskottets    mening   talar
övervägande skäl för att valsedel vid val  av person
bör  vara  ogiltig  även  när  namnet är överstruket
eller  det  inte  klart  framgår  vem   som   avses.
Utskottet  föreslår  att dessa båda punkter förs  in
som  nya punkter (3 och  4)  i  tilläggsbestämmelsen
7.4.3,  liksom en hänvisning till vissa föreskrifter
om val.
När    det     gäller     den    föreslagna    nya
tilläggsbestämmelsen 7.8.3, vari hänvisas till andra
bestämmelser om suppleantval,  har  lydelsen  enligt
utskottets   mening   fått   en   något  missvisande
formulering.   Det   anges   att   föreskrifter   om
suppleantval för vissa organ finns i  vissa  angivna
bestämmelser.   Emellertid  anges  i  två  av  dessa
bestämmelser,   nämligen    8    kap.    4   §   för
Statsrådsarvodesnämnden och 8 kap. 12 § (8 kap. 15 §
i  utskottets  förslag)  för  krigsdelegationen  att
suppleanter  inte  skall  utses.  Det  finns  enligt
utskottets mening ett värde i att det  i samband med
huvudregeln  redovisas var bestämmelser som  avviker
från huvudreglerna  finns. Detta syfte uppnås enligt
utskottets  mening  på  ett  bättre  sätt  om  orden
"föreskrifter  om suppleantval"  ersätts  med  orden
"föreskrifter  om  suppleanter".  Med  anledning  av
inrättandet av Nämnden  för lön till riksrevisorerna
och  införandet  av  en  ny bestämmelse  om  val  av
nämnden   bör  hänvisningen  också   omfatta   denna
bestämmelse (8 kap. 5 §).
När det gäller  9  §  om suppleanters tjänstgöring
föreslås   inte   någon  ändring   i   sak.   Enligt
bestämmelsen gäller  för  det  fall att av riksdagen
vald  ledamot  i ett organ är frånvarande  att  hans
plats, om det kan  ske, intages av suppleant som hör
till  samma  partigrupp.   I  övrigt  gäller  enligt
paragrafen att suppleanterna  har  företräde  i  den
ordning  i  vilken  de har valts eller, om valet har
förrättats  med gemensam  lista,  i  den  ordning  i
vilken de har förts upp på listan.
Utskottet har  övervägt  om  det behövs en närmare
reglering  eftersom  det  i  paragrafen  inte  finns
föreskrifter om att suppleant kan inträda i ledamots
ställe för det fall företrädare för ett parti med en
frånvarande  önskar att suppleanter  för  ett  visst
annat  parti  skall  träda  in  i  den  frånvarandes
ställe.
En suppleant  kan  avstå  från  tjänstgöring  till
förmån för annan suppleant från samma partigrupp med
sämre  placering  i  turordningen och ändå samtidigt
vara   närvarande   vid   sammanträdet.   Paragrafen
förutsätter att om suppleant  från partigruppen inte
kan inträda så fyller suppleant från annat parti den
lediga platsen. Grundlagberedningen  sade  sig  dock
inte  syfta  till ändring i praxis i t.ex. utskotten
enligt vilken  suppleanter  underlåter  att  besätta
platser   vid  bordet,  fastän  suppleant  från  den
ordinarie ledamotens  eget  parti inte är närvarande
(SOU 1972:15 s. 294).
Inom det kommunala området  gäller att fullmäktige
skall   besluta   om   ersättarnas  tjänstgöring   i
nämnderna. Det naturliga  är att turordningen görs i
samband   med   valet.   I   lagen   (1992:339)   om
proportionellt valsätt beskrivs  i vilken turordning
ersättarna kallas in till tjänstgöring om de utsetts
genom  proportionella  val.  Den ersättare  som  har
utsetts från en valsedelsgrupp  med samma beteckning
som  den grupp från vilken ledamoten  är  vald,  har
företräde   framför   andra   ersättare.   Av  andra
ersättare har den företräde som har utsetts  från en
grupp med högre röstetal.
Om  ersättarna  inte  väljs   proportionellt skall
fullmäktige  bestämma  i  vilken ordning  ersättarna
skall  tjänstgöra.  Det finns  olika  principer  att
följa,  t.ex. att i stället  för  ordinarie  ledamot
skall i första  hand  tjänstgöra  de  ersättare  som
tillhör  samma  parti, i viss angiven ordning, eller
den  eller de ersättare  som  bor  i  samma  del  av
kommunen som den ordinarie ledamoten. Turordning som
innebär  att  suppleant  (ersättare)  i  första hand
skulle   tjänstgöra  som  personlig  ersättare   för
vederbörande ledamot, i andra hand för annan ledamot
inom samma  partigrupp  med inkallande i den ordning
suppleanterna  blivit valda  och  i  sista  hand  en
suppleant  som  tillhör   en  annan  partigrupp  har
godtagits.
Hösten 2000 framhöll utskottet,  med  anledning av
en  motion  i  frågan,  att  reglerna  om suppleants
inträde    i   ordinarie   ledamots   ställe   under
utskottssammanträde  i  och  för sig ger utrymme för
viss flexibilitet. Om det inte finns någon suppleant
närvarande som hör till den frånvarandes  partigrupp
kan  den frånvarande ledamotens plats stå tom  eller
den inträda  som  står  överst  i  tur på listan för
invalet  i utskottet. Enligt utskottets  mening  kan
det självfallet  förutsättas att strävan i utskotten
är att nå en sammansättning vid beslutsfattandet som
innebär att arbetet  i  kammaren  med  anledning  av
utskottets förslag inte försvåras onödigtvis. Frågan
kan  också  komma  upp  under  talmannens samråd med
utskottsordförandena     i    ordförandekonferensen.
Utskottet ansåg att det mot  denna bakgrund inte var
nödvändigt  att ändra riksdagsordningens  regler  om
suppleants inträde  i  frånvarande  ledamots  ställe
(bet. 2000/01:KU4).
Enligt  utskottets  mening  är det emellertid inte
tillfredsställande  att det för  utskottsledamöterna
och suppleanterna kan  råda  osäkerhet  om  i vilken
ordning  suppleanter  avses  träda in i stället  för
ordinarie ledamöter i ett visst  utskott.  Utskottet
anser  därför  att  ett  lämpligt  sätt  att hantera
frågan är att utskotten i början av varje  valperiod
enas om i vilken ordning suppleanter skall träda  in
i ordinarie ledamots ställe. De suppleanter från ett
annat    parti    som    enligt    bestämmelsen    i
riksdagsordningen  har  rätt  att träda in kan avstå
från detta till förmån för suppleant från ett tredje
parti    om   detta   förutsätts   i   den    gjorda
överenskommelsen.  Mot  denna bakgrund behövs enligt
utskottets mening inte någon annan lydelse av 7 kap.
9  § än den riksdagsstyrelsen  föreslagit,  även  om
bestämmelsen  måste tillämpas enligt sin ordalydelse
om det begärs.  Utskottet  tillstyrker  förslaget  i
denna del.
Den  föreslagna  tilläggsbestämmelsen  7.13.1  som
hänvisar    till    särskilda   regler   för   vissa
ordförandeval bör justeras så att hänvisningen också
omfattar de nya bestämmelserna  om val av ordförande
i Nämnden för lön till riksrevisorerna ( 8 kap. 5 §)
och   val  av  ordförande  och  vice  ordförande   i
Riksrevisionens styrelse (8 kap. 14 §). Hänvisningen
till Riksdagens revisorer (8 kap. 11 §) bör utgå.
Utskottet  tillstyrker  i  övrigt förslaget såvitt
avser  7  kap.,  dock  med den ändringen  att  ordet
"mandatperiodens"   i  12  §   första   stycket   av
konsekvensskäl ersätts  med ordet "valperiodens" och
med andra ändringar av redaktionell  karaktär  i 4 §
och i tilläggsbestämmelsen 7.10.1.

Vissa befattningshavare och organ (8
kap.)


Utskottets förslag i korthet

Utskottet      tillstyrker     i     huvudsak
riksdagsstyrelsens  förslag.  När  det gäller
valperioden    för    Europarådets    svenska
delegation  föreslås  att  valperioden  skall
gälla  från  den  1  november det år val till
riksdagen  äger  rum  i  stället  för  den  1
januari året därpå. Utskottet  föreslår också
att  föreskrifterna angående valperioden  för
riksdagens ombudsmän anpassas till praxis och
att   samma    ordning    skall   gälla   för
riksrevisorerna.

Gällande regler m.m.


I 8 kap. finns bestämmelser  om  val  av  talman och
vice  talmän  (1  §),  ersättare  för ordföranden  i
Valprövningsnämnden (2 §), riksföreståndare och vice
riksföreståndare,         m.fl.        (3        §),
Statsrådsarvodesnämnden (4  §), Nämnden för lön till
riksrevisorerna  (5 §), riksbanksfullmäktige  (6  §)
och   Utrikesnämnden    (7   §).   Bestämmelser   om
Utrikesnämndens  arbete  finns  i  8  och  9 §§  med
tilläggsbestämmelser, om Riksdagens ombudsmän i 10 §
med tilläggsbestämmelser,  om Riksdagens revisorer i
11 § och om Riksdagens krigsdelegation  i  12  § med
tilläggsbestämmelser.   I   13   §   föreskrivs  att
riksdagen  får  meddela  närmare  bestämmelser   för
riksdagens   organ.  I  tilläggsbestämmelsen  8.13.1
föreskrivs att  riksdagen  fastställer  stadgar  för
Riksbankens jubileumsfond.

Riksdagen  har  i  december 2002 (bet. 2002/03:KU12,
rskr.  2002/03:22) beslutat  om  vissa  ändringar  i
riksdagsordningen  med  anledning av inrättandet den
1 juli  2003 av den nya Riksrevisionen.  Ändringarna
innebär bl.a.  att  det införs en rad nya paragrafer
om riksrevisorerna och  deras  uppgifter,  om val av
riksrevisor,   om   skiljande  av  riksrevisor  från
uppdraget och om Riksrevisionens  styrelse (11-13 §,
8.13.1).


Förslaget


Avsikten  med  8 kap. var enligt Grundlagberedningen
att  den skulle innehålla  bestämmelser  om  val  av
befattningshavare,  knutna  till  eller  utsedda  av
riksdagen,  och av riksdagsorgan samt om förfarandet
i riksdagsorganen. Vissa riksdagsorgan och flertalet
befattningshavare  lämnas  emellertid  helt  utanför
regleringen i regeringsformen och riksdagsordningen.
Andra organ, såsom utskotten, regleras på andra håll
i   riksdagsordningen.   Kapitlet   ägnades   i  sin
ursprungliga lydelse åt att ge ytterligare regler om
riksdagsorgan  vars grundläggande bestämmelser finns
i regeringsformen. I sin nuvarande utformning bryter
kapitlets  bestämmelser  om  Statsrådsarvodesnämnden
mot denna princip. Förslaget innebär att även regler
om riksdagens  internationella  delegationer får sin
plats  i 8 kap. liksom bestämmelserna  om  styrelsen
för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond.

Mot bakgrund  av  att  hänvisningar  till  berörda
lagrum  i regeringsformen är god hjälp vid läsningen
av bestämmelserna  föreslås  att sådana hänvisningar
införs i en rad bestämmelser, nämligen 1-3, 6 och 7,
10 och 12 §§ samt tilläggsbestämmelsen 8.8.2.
Förslaget innebär vidare att  det införs en ny 5 §
som endast syftar till att möjliggöra en reglering i
tilläggsbestämmelser   när  det  gäller   valet   av
delegationer till mellanfolkliga organ som följer av
internationella överenskommelser.  I förslaget anges
att  det av konstitutionella skäl inte  är  lämpligt
att den regleringen sker i huvudbestämmelser.
De föreslagna  bestämmelserna i 8.5.1-8.5.3 gäller
Nordiska  rådets  svenska  delegation,  Europarådets
svenska   delegation    respektive    den    svenska
delegationen  till  Organisationen för säkerhet  och
samarbete i Europa, och  är överflyttade från 7.1.1.
I tilläggsbestämmelserna föreslås också bestämmelser
om   att  delegationerna  skall   lämna   en   årlig
redogörelse  till  riksdagen  i enlighet med vad som
redan   sker   beträffande   Nordiska   rådets   och
Europarådets  svenska delegationer  samt  Stiftelsen
Riksbankens  Jubileumsfond.  Redogörelserna  grundar
motionsrätt.
I tilläggsbestämmelsen  8.6.1  införs  regler  som
gäller  hinder  mot  behörighet  att vara ledamot av
riksbanksfullmäktige.   Sådana  bestämmelser   finns
också  i  2  kap.  1  § riksbankslagen  (1988:1385).
Bestämmelserna i tredje  stycket, som handlar om att
riksdagen  skall  entlediga  en  ledamot  som  tagit
anställning eller ett  uppdrag  som  gör honom eller
henne olämplig för uppdraget, föreslås kompletterade
med en bestämmelse om att det är finansutskottet som
skall   ha  uppgiften  att  föreslå  riksdagen   ett
entledigande.  I  förslaget  framhålls  att  för att
utskottet  skall kunna fullgöra uppgiften krävs  att
fullmäktigeledamöterna    lämnar    uppgifter   till
riksdagen om sina anställningar och uppdrag.
I   12  §  föreslås  att  beteckningen  riksdagens
krigsdelegation    ersätts    av   krigsdelegationen
eftersom det bättre svarar mot  uttryckssättet  i 13
kap. regeringsformen.
Valbestämmelsen   för   styrelsen  för  Stiftelsen
Riksbankens Jubileumsfond föreslås  överflyttas till
tilläggsbestämmelsen  8.13.1  från 7.1.1.  Samtidigt
förtydligas bestämmelserna så att  det  framgår  hur
många  ledamöter  riksdagen  väljer.  Valmetoden och
valperioden   anges   genom   en   hänvisning   till
stiftelsens   stadgar.   En   bestämmelse   om   att
stiftelsen,  i  enlighet  med vad som nu sker, skall
lämna en årlig redogörelse  till riksdagen föreslås,
och    det   anmärks   att   redogörelsen    grundar
motionsrätt.

Remissvaren


Riksbanken delar bedömningen att det eftersom det är
riksdagen  som  väljer  fullmäktige  är  logiskt att
behörighetsreglerna  inte som för närvarande  endast
anges    i    riksbankslagen     utan     också    i
riksdagsordningen.   Riksbanken  har  således  ingen
erinran  mot  att  det  införs   en  bestämmelse  om
behörighetsregler i riksdagsordningen  och att det i
2  kap.  1  §  riksbankslagen  hänvisas  till  denna
bestämmelse. Riksbanken tillstyrker också  förslaget
att  klargöra  vilka  rutiner  som  skall  gälla när
riksdagen  skall entlediga en ledamot av fullmäktige
som tagit en  anställning  eller ett uppdrag som gör
denne olämplig för uppdraget som fullmäktigeledamot.
Fullmäktige  förutsätter att  anmälningsskyldigheten
vad gäller uppdrag begränsas till att endast omfatta
sådana typer av  uppdrag  som  anges  i  2  kap. 1 §
riksbankslagen,  dvs.  endast  de  som kan uppfattas
vara olämpliga uppdrag, såsom att de  kan  leda till
att någon form av intressekonflikt kan antas  uppstå
för ledamoten.

Chefsjustitieombudsmannen  Claes  Eklundh föreslår
att  8  kap. 10 § kompletteras i syfte  att  anpassa
bestämmelsen  till  den  praxis som utvecklats genom
att en ombudsman anses vald  till  dess  att  en  ny
ombudsman  tillträtt  uppdraget  och inte endast som
lagtexten anger till dess att val  av  ny  ombudsman
genomförts.  Han  föreslår också vissa ändringar  av
redaktionell karaktär.
Valprövningsnämnden tillstyrker att bl.a. 8 kap. 2
§     ändras     så     att    nämnden     betecknas
Valprövningsnämnden   i   stället   för   Riksdagens
valprövningsnämnd.
Från  Svea  hovrätts  sida  pekas   på  att  ordet
"förhinder" i 8 kap. 4 § bör utbytas mot  "hindret".
Det hänvisas till att ordet förhinder enligt SAOL är
oböjligt.

Utskottets ställningstagande


Riksdagen har med anledningen av inrättandet  av den
nya Riksrevisionen beslutat om en ny 8 kap. 5 §  som
sedan den 1 januari 2003 gäller Nämnden för lön till
riksrevisorerna.    Bestämmelsen    bör    redigeras
språkligt  på samma sätt som bestämmelsen i 4  §  om
Statsrådsarvodesnämnden.      Dock     bör     ordet
"förhindret",  liksom  i  4  §  ersättas   av  ordet
"hindret".  Före  den  nya  5 § bör införas rubriken
"Nämnden     för    lön    till    riksrevisorerna".
Riksdagsbeslutet  innebär  också att bestämmelser om
Riksrevisionen     i     11-13     §§    med     två
tilläggsbestämmelser  skall gälla från  den  1  juli
2003.

Bestämmelserna  om  internationella  delegationer,
val  av  riksbanksfullmäktige,   Utrikesnämnden  och
Riksdagens ombudsmän får genom införandet av den nya
5  § beteckningarna 6-11 §§ medan bestämmelserna  om
Riksrevisionen  betecknas 12-14 §§. Nuvarande 14 och
15 §§ betecknas 15 och 16 §§.
Den föreslagna tilläggsbestämmelsen 8.5.2 (8.6.2 i
utskottets förslag)  innehåller  föreskrifter om val
av  Europarådets  svenska  delegation.  Delegationen
väljs nu för tiden från den 1 januari året efter det
att  val  till  riksdagen ägt rum  till  motsvarande
tidpunkt  efter  nästa  val.  En  ledamot  eller  en
suppleant  av Europarådets  svenska  delegation  som
lämnat  riksdagen  i  samband  med  riksdagsval  får
kvarstå under  återstående  delen  av  delegationens
mandatperiod.   Enligt  utskottets  mening  är   det
angeläget  att Europarådets  svenska  delegation  är
vald bland de  riksdagsledamöter  som  utsetts  i de
senaste   riksdagsvalen.   Mot   bakgrund   av   att
delegationsmedlemmarnas   möjlighet   att  arbeta  i
Europarådet är avhängig av ackreditering  och  sådan
endast sker under särskilda perioder i november  och
januari  bör  den  tidigare  valda delegationen dock
kunna  kvarstå  till ingången av  november  månader.
Utskottet föreslår  att  tilläggsbestämmelsen ändras
så att delegationen väljs  för  tiden den 1 november
det år val till riksdagen ägt rum  till  motsvarande
tidpunkt efter nästa val.
Den föreslagna tilläggsbestämmelsen 8.6.1 (8.7.1 i
utskottets   förslag)   innehåller   i   likhet  med
riksbankslagen  (1988:1385)  bestämmelser om  hinder
mot     behörighet     att    vara    ledamot     av
riksbanksfullmäktige. Eftersom  det är riksdagen som
väljer fullmäktige bör behörighetsreglerna  anges  i
riksdagsordningen.      Enligt     förslaget     bör
finansutskottet    ha    uppgiften    att    föreslå
entledigande  av ledamot av  fullmäktige  som  tagit
anställning eller  uppdrag som kan utgöra ett hinder
mot    behörighet   att   inneha    uppdraget.    De
anställningar eller uppdrag som en ledamot tar skall
anmälas  till  riksdagen.  Enligt  vad  som  sägs  i
förslaget  krävs  det  för att finansutskottet skall
kunna fullgöra uppgiften  att fullmäktigeledamöterna
lämnar dessa uppgifter.
Riksbanksfullmäktige förutsätter  i sitt remissvar
att   anmälningsskyldigheten   vad  gäller   uppdrag
begränsas till att endast omfatta  sådana  typer  av
uppdrag  som anges i 2 kap. 1 § riksbankslagen, dvs.
endast de  som kan uppfattas vara olämpliga uppdrag,
såsom  att de  kan  leda  till  att  någon  form  av
intressekonflikt kan antas uppstå för ledamoten.
Utskottet  vill dock peka på att en ledamot enligt
bestämmelserna  kan  entledigas  av riksdagen om han
eller hon tar en sådan anställning  eller ett sådant
uppdrag  som kan strida mot förbudet att  inneha  en
annan anställning  eller  ett  annat uppdrag som gör
honom   eller  henne  olämplig  för  uppdraget   som
fullmäktige.  Enligt  utskottets mening framstår det
mot   denna  bakgrund  som   mindre   lämpligt   att
fullmäktigeledamöterna  själva  avgör vad som skulle
kunna   anses  leda  till  intressekonflikter.   Den
föreslagna  bestämmelsen ger inte heller utrymme för
några undantag från anmälningsplikten. Utskottet gör
inte någon annan  bedömning än att anmälningsplikten
bör     vara     heltäckande     och     tillstyrker
riksdagsstyrelsens förslag i denna del.
Som en konsekvens  av  dessa  nya  bestämmelser  i
8.7.1   bör   för  riksrevisorernas  del  gälla  att
bestämmelserna  om anmälningsskyldighet i 14 § lagen
(2002:1023) med instruktion  för  Riksrevisionen får
en   motsvarighet   i   riksdagsordningen.    Sådana
bestämmelser  bör  föras  in som tilläggsbestämmelse
8.12.2.
Som      anförts      i      remissvaret      från
chefsjustitieombudsmannen  Claes   Eklundh   innebär
gällande  praxis  att  val  av ombudsman gäller till
dess att den ombudsman som valts  under  fjärde året
därefter   tillträtt   sitt  uppdrag  och  inte  som
föreskrivs  i  lagtexten  till  dess  att  nytt  val
genomförts under det fjärde  året.  Som  föreslås  i
remissvaret   bör   bestämmelsen   i  8  kap.  11  §
(nuvarande 8 kap. 10 §) därför ändras  så  att detta
kommer  till  uttryck i bestämmelsen, samtidigt  som
det införs en bestämmelse  som  begränsar uppdragets
längd till utgången av det fjärde året.
Som  en konsekvens av detta bör  de  av  riksdagen
nyligen  beslutade  bestämmelserna som gäller val av
riksrevisor ändras på motsvarande sätt.
Utskottet tillstyrker  i övrigt riksdagsstyrelsens
förslag såvitt avser 8 kap.

Bestämmelser om personal och
förvaltning (9 kap.)


Utskottets förslag i korthet

Utskottet   tillstyrker  i  allt   väsentligt
riksdagsstyrelsens    förslag    med    vissa
redaktionella  ändringar.  Utskottet föreslår
att det särskilda omnämnandet  av biblioteket
kvarstår.

Gällande regler m.m.


I   9   kap.   1   §   finns   regler   om  val   av
kammarsekreteraren    (första    stycket)   och   om
kammarsekreterarens uppgifter (andra stycket). I 2 §
finns bestämmelser om att utskotten  och  EU-nämnden
biträds      av     kanslier     som     ingår     i
riksdagsförvaltningen  och  om  att  chefen  för ett
sådant kansli skall vara svensk medborgare.

Enligt  3  §  beslutar  riksdagen  instruktion för
riksdagsförvaltningen.        Riksdagsförvaltningens
uppgifter regleras i 4 §. I 5 §  finns  bestämmelser
om överklagande av beslut i förvaltningsärende bl.a.
till  Riksdagens besvärsnämnd och om Besvärsnämndens
sammansättning och val till nämnden.
Föreskrifter  om  ledamöternas  arvode  och  andra
ekonomiska   villkor   respektive   om  bistånd  med
sakuppgifter och om studieresor finns i 6 och 7 §§.
Bestämmelser om åtal mot befattningshavare finns i
8 §.

Riksdagen  har  i  december 2002 beslutat  om  vissa
ändringar  i riksdagsordningen  (bet.  2002/03:KU12,
rskr. 2002/03:22).  Ändringarna   innebär  bl.a. att
det i 9 kap. 4 § om riksdagsförvaltningens uppgifter
förs  in bestämmelse om yttrande till Riksrevisionen
över förslag  till  anslag på statsbudgeten, och att
bestämmelserna  om  åtal  i  8  §  kompletteras  med
riksrevisorerna och Riksrevisionens styrelse.


Förslaget


När   det  gäller  1  §  föreslås   att   paragrafen
omredigeras      så      att     bestämmelser     om
kammarsekreterarens    uppgifter     kommer     före
bestämmelser  om  val  av kammarssekreterare. Vidare
föreslås    att    beslutsregeln    vid    val    av
kammarsekreterare flyttas  från  tilläggsbestämmelse
till 1 §.

I   fråga   om   5   §   föreslås  att  Riksdagens
besvärsnämnd    ändrar    namn    till    Riksdagens
överklagandenämnd  i  överensstämmelse   med  gängse
terminologi   och  att  beslutsregeln  vid  val   av
ordförande  flyttas   till   huvudbestämmelsen  från
9.5.1.
Bestämmelsen om riksdagsledamöternas tillgång till
bibliotek  och  bistånd  i övrigt  med  sakuppgifter
föreslås omformuleras eftersom det inte längre finns
någon lagreglering om detta. I paragrafen föreskrivs
enligt förslaget att riksdagens  ledamöter och organ
har   rätt   till   bistånd  med  sakuppgifter   för
riksdagsarbetet. Bestämmelser  i 9.7.1 om utskottens
resor  föreslås som tidigare sagts  flyttas  till  4
kap. 19 §.

Remissvaren


Riksdagens  besvärsnämnd  tillstyrker  förslaget att
nämnden    skall    byta    namn   till   Riksdagens
överklagandenämnd. Nämnden pekar  på  att  betydande
ansträngningar  under  senare år gjorts i syfte  att
modernisera författningsspråket.  Detta  arbete  har
bl.a.  innefattat  att  uttrycket  "besvär" på många
håll   ersatts  av  uttrycket  "överklagande".   Som
exempel     nämns     att     Besvärsnämnden     för
högskoleutbildning        bytt       namn       till
Överklagandenämnden för högskolan.


Utskottets ställningstagande


Utskottet tillstyrker förslaget med de ändringar som
föranleds av riksdagens nyligen  beslutade ändringar
i riksdagsordningen med anledning av inrättandet den
1 juli 2003 av den nya Riksrevisionen. Detta innebär
att  det i 9 kap. 4 §  föreskrivs ett  undantag  för
Riksrevisionen när det gäller riksdagsförvaltningens
uppgift   att   upprätta   förslag  till  anslag  på
statsbudgeten. I stället finns ett nytt andra stycke
om att riksdagsförvaltningen  i  fråga  om anslag på
statsbudgeten  för  Riksrevisionen  skall yttra  sig
innan Riksrevisionen beslutar om förslaget.

Riksdagsstyrelsens förslag till ny  lydelse av 7 §
innebär att det särskilda omnämnandet av biblioteket
faller bort. Enligt utskottets mening finns det skäl
att låta bibliotekets särskilda betydelse komma till
uttryck  i bestämmelsen. Utskottet föreslår  således
en annan lydelse  av  7  §  än den riksdagsstyrelsen
föreslagit.
När  det  gäller  9  kap. 8 § innebär  de  nyligen
beslutade lagändringarna  att  åtal  mot  ledamot av
Riksrevisionens styrelse eller mot riksrevisor skall
beslutas   av   konstitutionsutskottet.  Även  detta
föranleder    ändringar     i    förhållande    till
riksdagsstyrelsens förslag.
Utskottet tillstyrker i övrigt  riksdagsstyrelsens
förslag såvitt avser 9 kap, dock med en redaktionell
ändring i 9.7.1.

Behandlingen av frågor i Europeiska
unionen (10 kap.)


Utskottets förslag i korthet

Utskottet   tillstyrker   i  allt  väsentligt
riksdagsstyrelsens förslag,  som  innebär att
majoriteten  i  EU-nämnden i protokoll  skall
redovisa skälen för  att  avslå en minoritets
begäran  om  samråd med regeringen  eller  om
inhämtande av  upplysningar,  att  statsråden
och  medföljande  tjänstemän  har  rätt   att
närvara  i  nämnden  utan särskilt beslut och
att  en  minoritet  skall  kunna  begära  att
nämnden   kallas   till   sammanträde.    Ett
motionsyrkande  om  bl.a.  nämndens  rätt att
begära yttrande från utskott avstyrks i denna
del. Motionsyrkandet tillstyrks såvitt  avser
formuleringen  av  10  kap.  4  §  som gäller
regeringens samrådsskyldighet och i  huvudsak
såvitt avser formuleringen av 10 kap. 9 § som
gäller stenografiska uppteckningar.

Gällande regler


I  1  och  2  §§  finns  bestämmelser om regeringens
skyldigheter  att  informera   riksdagen   i  frågor
rörande  EU-samarbetet.  Utskottens  skyldighet  att
följa  EU-arbetet  regleras  i  3  §.  1  4 §  finns
bestämmelser  om  att  riksdagen för varje valperiod
inom sig skall tillsätta  en  nämnd  för  Europeiska
unionen (EU-nämnden) och om nämndens sammansättning.

Bestämmelser   om   regeringens   skyldighet   att
underrätta och rådgöra med EU-nämnden och om statlig
myndighets  skyldighet  att  lämna  upplysningar och
avge yttrande till EU-nämnden finns i 5 respektive 6
§§.   I   paragrafernas   andra   stycken   regleras
minoritetens  rätt  att begära samråd med regeringen
respektive upplysningar  och  yttranden  från  annan
statlig myndighet.
Bestämmelser    om    EU-nämndens    sammanträden,
tystnadsplikt   i   EU-nämnden  och  protokoll   vid
nämndens sammanträden  finns  i 7-9 §§. I 7 § första
stycket föreskrivs att nämnden  kan  medge  att även
annan än ledamot, suppleant och tjänsteman i nämnden
är  närvarande.  Enligt 9 § andra stycket skall  vid
sammanträde   med   nämnden    föras   stenografiska
uppteckningar  över  vad  som  yttras  vid  nämndens
överläggningar med regeringen.

Förslaget


I 5 och 6 §§ föreslås en komplettering  med innebörd
att  en majoritet, som avslår en minoritets  begäran
om  att   regeringen   skall   rådgöra  med  nämnden
respektive inhämta upplysningar  eller yttrande från
statlig  myndighet,  i  protokollet  skall  redovisa
skälen till att begäran avslagits.

Vidare föreslås med hänvisning till bestämmelserna
om Utrikesnämnden en komplettering av bestämmelserna
i 7 § med innebörd att statsråden och  de tjänstemän
som följer med statsråden har rätt att närvara i EU-
nämnden utan särskilt beslut.
En  komplettering  föreslås  också när det  gäller
bestämmelsen i 10.7.1 om sammanträde  på kallelse av
ordföranden,  på så sätt att en minoritet  i  likhet
med  vad  som föreslås  för  utskotten  skall  kunna
begära en kallelse.
Förslaget  innebär  också  att  det införs två nya
tilläggsbestämmelser till 7 §, som  gäller ordningen
vid offentliga utfrågningar med nämnden,  i enlighet
med vad som gäller för utskottens del.
Enligt  förslaget  till  9  §  andra stycket skall
stenografiska  uppteckningar  göras   över  vad  som
yttras vid nämndens överläggningar med regeringen.

Motionen


I motion 2002/03:K4 av Reynoldh Furustrand m.fl. (s)
begärs  dels  att  det  i  10  kap.  3  § införs  en
hänvisning   till   4   kap.   8  §  i  den  lydelse
motionärerna  föreslår beträffande  utskottens  rätt
att bereda EU-nämnden  tillfälle att yttra sig, dels
en  bestämmelse  om att EU-nämnden  får  bereda  ett
utskott tillfälle  att  yttra  sig  i  fråga som rör
utskottets ämnesområde.

Motionärerna  föreslår  också en annan formulering
av 10 kap. 4 § i syfte att   tydliggöra  att  det är
regeringen som skall samråda med EU-nämnden och inte
tvärtom.    Motionärerna   föreslår   dessutom   att
paragrafen  skall   innehålla   en  hänvisning  till
regeringsformen.
I motionen föreslås vidare att  10  kap. 9 § andra
stycket ges en annan formulering mot bakgrund av att
det  är  vid  sammanträde med nämnden och  inte  vid
andra överläggningar  i  mindre  grupper eller besök
m.m.  som stenografiska uppteckningar  skall  föras.
Motionärerna anser också att ordet "föras" i samband
med stenografiska  uppteckningar  skall  användas  i
stället  för  ordet  "göras".  I  andra  hand  anser
motionärerna att ordet "upprättas" kan användas.

Utskottets ställningstagande


I motionen begärs en komplettering av 10 kap. 3 § om
utskottens    skyldighet   att   följa   EU-arbetet.
Motionärerna begär att det införs en hänvisning till
4 kap. 8 § i den lydelse som redovisas under kapitel
4. Vidare begärs  att  det  i  10 kap. 3 § införs en
föreskrift om att EU-nämnden får  bereda ett utskott
tillfälle att yttra sig i en fråga  som  berör detta
utskotts  ämnesområde. Utskottet har i ett  tidigare
avsnitt förklarat  sig  inte vara berett att förorda
en  reglering  när det gäller  utskottens  rätt  att
begära  eller  lämna   yttrande   till   EU-nämnden.
Utskottet gör samma bedömning när det gäller  rätten
för  EU-nämnden  att  bereda  utskott  tillfälle att
yttra  sig.  Motion  K4  (s)  i  denna  del avstyrks
följaktligen.

När  det  gäller  10  kap.  4  §  delar  utskottet
motionärernas   uppfattning   om   behovet   av   en
formulering   som   bättre   uttrycker  att  det  är
regeringen som skall samråda med EU-nämnden och inte
tvärtom samt att en hänvisning  till  10  kap.  6  §
regeringsformen  bör  införas. Utskottet tillstyrker
således motion K4 i denna del.
Utskottet tillstyrker delvis motionärernas förslag
när det gäller bestämmelserna  i  10  kap.  9  §  om
stenografiska uppteckningar. Utskottet delar således
bedömningen att det bör framgå av paragrafen att det
är  vid sammanträde med nämnden som de stenografiska
uppteckningarna  skall  göras.  Utskottet anser dock
inte att ordet "göras" bör ersättas av ordet "föras"
alternativt "upprättas".
Utskottet tillstyrker i övrigt  riksdagsstyrelsens
lagförslag såvitt avser 10 kap. riksdagsordningen.

Övergångsbestämmelserna


Utskottets förslag i korthet

Utskottet    tillstyrker   riksdagsstyrelsens
förslag   med   de    ändringarna   att   den
ursprungliga ikraftträdandebestämmelsen  till
riksdagsordningen inte skall upphävas och att
den   nu   föreslagna   lagen  om  ändring  i
riksdagsordningen skall träda  i  kraft den 1
juli 2003.

Förslaget


Förslaget innebär att samtliga övergångsbestämmelser
upphävs.


Remissvaren


Kammarrätten   i   Stockholm  framhåller   att   ett
upphävande  av  första  meningen  i  punkt  1  i  de
ursprungliga övergångsbestämmelserna  skulle  få den
med all säkerhet inte avsedda effekten att den äldre
riksdagsordningen återigen kom att gälla.


Utskottets ställningstagande


Mot  bakgrund  av  att  det  inte  bör kvarstå någon
tveksamhet   om   att  den  äldre  riksdagsordningen
upphävts anser utskottet att punkt 1 första meningen
i övergångsbestämmelsen till lagen 1974:153 inte bör
upphävas. I övrigt tillstyrks förslaget i denna del.


Övriga lagförslag


Utskottets förslag

Utskottet tillstyrker  övriga  lagförslag och
föreslår på eget initiativ  en lag om ändring
i    lagen    (2002:1021)    om   ändring   i
riksdagsordningen.

Förslaget


Följdändringar föreslås, såvitt  nu  är  i  fråga, i
sekretesslagen   (1980:100),  lagen  (1986:765)  med
instruktion   för   Riksdagens    ombudsmän,   lagen
(1988:1385)  om Sveriges riksbank, lagen  (1989:185)
om arvoden m.m.  för  uppdrag  inom  riksdagen, dess
myndigheter  och  organ  och  lagen  (1989:186)   om
överklagande    av    administrativa    beslut    av
riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter.

Följdändringarna   beror   i  flera  fall  på  det
förhållandet att vissa nämnder föreslås byta namn.
Ändringen i instruktionen för Riksdagens ombudsmän
innebär  bl.a.  att  en hänvisning  när  det  gäller
framställningar till riksdagen  görs  till  den  nya
3.8.4 riksdagsordningen.
Ändringen i riksbankslagen innebär bl.a. att det i
2   kap.   1   §  förs  in  regler  om  att  det  är
finansutskottet som kan lämna förslag till riksdagen
om entledigande  av  ledamot  i riksbanksfullmäktige
och     om     anmälningsskyldigheten    beträffande
anställningar  och   uppdrag.   Vidare  föreslås  en
hänvisning    till    motsvarande   bestämmelse    i
riksdagsordningen.   En   hänvisning    till   3.8.3
riksdagsordningen  föreslås  införas  i 4 kap.  1  §
riksbankslagen.

Utskottets ställningstagande


Utskottet tillstyrker med vissa redaktionella
ändringar förslagen i dessa delar. Utskottet
föreslår på eget initiativ en lag om ändring i lagen
(2002:1021) om ändring i riksdagsordningen med
innebörd att de bestämmelser i denna lag som inte
träder i kraft förrän den 1 juli 2003 utgår. Dessa
bestämmelser jämte huvuddelen av
övergångsbestämmelserna förs i stället med vissa
redaktionella ändringar över till det nu aktuella
förslaget till ändring i riksdagsordningen.
Bestämmelserna i ändringslagen om Nämnden för lön
till riksrevisorerna infördes i riksdagsordningen
den 1 januari 2003.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag


Riksdagsstyrelsens förslag

2002/03:RS1, vari föreslås att riksdagen antar

1. lag om ändring i riksdagsordningen,
2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
3.   lag   om  ändring  i  lagen  (1986:765)   med
instruktion för Riksdagens ombudsmän,
4. lag om ändring  i lagen (1988:1385) om Sveriges
riksbank,
5. lag om ändring i  lagen  (1989:185)  om arvodet
m.m.  för  uppdrag  inom riksdagen, dess myndigheter
och organ,

6. lag om ändring i lagen (1989:186)
om överklagande av administrativa
beslut av riksdagsförvaltningen och
riksdagens myndigheter,



Följdmotion


2002/03:K4 av Reynoldh  Furustrand m.fl. (s), vari
föreslås att riksdagen beslutar  att  4 kap. 8 §, 10
kap.   3   §,   10  kap.  4  §  samt  10  kap.  9  §
riksdagsordningen  skall  ges lydelse i enlighet med
motionen.
Bilaga 2

Utskottets lagförslag


1 Lag om ändring i lagen (2002:1021)
om ändring i riksdagsordningen

Härmed förskrivs att lagen (2002:1021) om ändring i
riksdagsordningen skall utgå,  såvitt avser 3 kap. 8
§,  8  kap.  11-13  §§,  9  kap.  4 och  8  §§  samt
tilläggsbestämmelserna 3.8.3, 4.6.1,  4.6.2,  8.11.1
och 8.13.1.
2 Lag om ändring i riksdagsordningen

Härigenom föreskrivs att riksdagsordningen[1] skall
ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
1 kap. Riksmöten
-----------------------------------------------------
Tidpunkt   för  val  till
riksdagen
-----------------------------------------------------
1  §
-----------------------------------------------------
Ordinarie     val    till   Ordinarie    val    till
riksdagen     hålles    i  riksdagen     hålls     i
september.   Om  tid  för  september.   Bestämmelser
extra  val är föreskrivet  om   tid  för  extra  val
i 3 kap. 4 § och 6 kap. 3  finns  i 3 kap. 4 § och 6
§ regeringsformen.         kap.           3        §
regeringsformen.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Riksmötets start
-----------------------------------------------------
2  §[2]
-----------------------------------------------------
Riksdagen   samlas  efter   Riksdagen  samlas  efter
riksdagsval till riksmöte  ett  riksdagsval till ett
på tid som anges i 3 kap.  nytt  riksmöte i enlighet
5 § regeringsformen.       med  bestämmelserna  i  3
kap.  5 § regeringsformen
på femtonde  dagen  efter
valdagen,  dock  tidigast
på fjärde dagen efter det
att  valets  utgång   har
Under  år  då  ordinarie  kungjorts.
riksdagsval  inte  hålls,
inleds  nytt riksmöte  på   Under de år då ordinarie
dag   i   september   som  riksdagsval  inte  hålls,
riksdagen  på  förslag av  inleds  ett nytt riksmöte
riksdagsstyrelsen          på  den  dag  i september
fastställt vid föregående  som  riksdagen på förslag
riksmöte.                  av      riksdagsstyrelsen
fastställt     vid    det
Har  tillkännagivande om  föregående riksmötet.
extra val gjorts före den
fastställda  dagen, skall   Har ett tillkännagivande
nytt   riksmöte    enligt  om  extra val gjorts före
andra   stycket   inledas  den   fastställda  dagen,
endast  om  riksdagen med  skall  ett  nytt riksmöte
anledning av valet samlas  enligt    andra   stycket
före juni månads utgång.   inledas     endast     om
riksdagen  med  anledning
Riksmöte pågår till dess  av valet samlas före juni
nästa riksmöte börjar.     månads utgång.
Ett  riksmöte pågår till
dess    nästa    riksmöte
börjar.
-----------------------------------------------------
5  §                         3  §
-----------------------------------------------------
Vid  första  sammanträdet   Vid      det      första
med     kammaren    under  sammanträdet med kammaren
riksmöte       föredrages  under     en    valperiod
berättelse  av riksdagens  föredras en berättelse av
valprövningsnämnd      om  Valprövningsnämnden    om
granskning  av  bevis  om  granskning  av  bevis  om
val   av   ledamöter  och  val   av   ledamöter  och
ersättare.  Berättelse om  ersättare. Därefter ropas
granskning av  bevis  som  ledamöterna upp. Kammaren
inkommer  under  riksmöte  väljer  sedan  talman och
föredrages  så  snart det  vice talmän enligt 8 kap.
kan ske.                   1   §  samt  valberedning
enligt 7 kap. 2 §.
Vid  första sammanträdet
anställes         upprop.   Vid      det      första
Därefter   väljes  talman  sammanträdet med kammaren
och  vice talmän  i  fall  under   övriga  riksmöten
som angives i 8 kap. 1 §.  ropas ledamöterna upp.
Berättelser           om
granskning  av  bevis som
kommer      in      under
valperioden  föredras  så
snart som möjligt.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelse
------------------------------------------------------
1.5.1
1.3.1
-----------------------------------------------------
Kammarens  första  sammanträde  under  ett  riksmöte
börjar klockan 11.
-----------------------------------------------------
Kammarkansliet  skall  om   Kammarkansliet     skall
möjligt,      skriftligen  skicka        ut       en
eller       telegrafiskt,  underrättelse        till
underrätta                 riksdagsledamöterna    om
riksdagsledamöterna    om  tidpunkten för det första
tidpunkten för det första  sammanträdet.
sammanträdet.
-----------------------------------------------------
Riksmötets öppnande
-----------------------------------------------------
6  §
4  §
-----------------------------------------------------
Riksmöte  öppnas  vid ett   Ett  riksmöte öppnas vid
särskilt  sammanträde med  ett  särskilt sammanträde
kammaren     senast    på  med  kammaren  senast  på
riksmötets   tredje  dag.  riksmötets   tredje  dag.
Statschefen     förklarar  Statschefen     förklarar
därvid    på   talmannens  därvid    på   talmannens
hemställan      riksmötet  begäran riksmötet öppnat.
öppnat.  Vid förfall  för  Vid     förhinder     för
statschefen     förklarar  statschefen     förklarar
talmannen       riksmötet  talmannen       riksmötet
öppnat.  Vid sammanträdet  öppnat.
avgiver    statsministern
regeringsförklaring,   om   Vid  sammanträdet  avger
icke    särskilda    skäl  statsministern         en
föranleder         annat.  regeringsförklaring,   om
Talmannen     fastställer  det  inte finns särskilda
efter   samråd  med  vice  skäl   för   honom  eller
talmännen  ordningen  för  henne   att   avstå  från
detta sammanträde.         detta.
Talmannen    fastställer
efter  samråd  med   vice
talmännen  ordningen  för
detta sammanträde.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelse
------------------------------------------------------
1.6.1
1.4.1
------------------------------------------------------
Sammanträdet           för   Efter   ett  riksdagsval
riksmötets  öppnande  äger  äger   sammanträdet   för
rum  klockan 14 den första  riksmötets  öppnande  rum
dagen  under riksmötet, om  klockan   14   den  andra
icke  talmannen  bestämmer  dagen   under  riksmötet,
annan tidpunkt.             annars  den  första dagen
vid    samma    tidpunkt.
Talmannen får bestämma en
annan tidpunkt.



------------------------------------------------------
Talmannens            och
riksdagsstyrelsens
ledning                av
riksdagsarbetet
------------------------------------------------------
7  §[3]
5  §
------------------------------------------------------
Talmannen  eller,  i  hans   Talmannen  eller, i hans
eller  hennes ställe, vice  eller    hennes   ställe,
talman   leder  riksdagens  någon  av  vice talmännen
arbete.                     leder riksdagens arbete.
-----------------------------------------------------
Riksdagsstyrelsen   överlägger   om  planeringen  av
riksdagsarbetet,  leder  riksdagsförvaltningen  samt
beslutar i ärenden av större vikt rörande riksdagens
internationella kontaktverksamhet.
Riksdagsstyrelsen   består    av    talmannen   som
ordförande  samt  tio andra ledamöter som  riksdagen
utser inom sig för riksdagens valperiod.
------------------------------------------------------
De      partigrupper     i   De     partigrupper    i
riksdagen   som  motsvarar  riksdagen  som  motsvarar
partier   med  minst  fyra  partier  med  minst  fyra
procent av rösterna i hela  procent   av  rösterna  i
riket vid senaste val till  hela  riket  vid  senaste
riksdagen utser vardera en  val  till riksdagen utser
särskild  företrädare  som  vardera    en    särskild
skall      samråda     med  företrädare   som   skall
talmannen   om  arbetet  i  samråda  med talmannen om
kammaren  i  enlighet  med  arbetet   i   kammaren  i
bestämmelser    i    denna  enlighet med bestämmelser
riksdagsordning.            i denna lag.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelser
------------------------------------------------------
1.7.1[4]
1.5.1
-----------------------------------------------------
Riksdagsstyrelsen   sammanträder   på   kallelse  av
talmannen.
------------------------------------------------------
1.7.2[5]            1.5.2
-----------------------------------------------------
Riksdagen  utser  en  personlig  ersättare för varje
vald ledamot av riksdagsstyrelsen.  Varje partigrupp
utser  en  personlig  ersättare  för  sin  särskilda
företrädare.
-----------------------------------------------------
Riksdagsstyrelsen           Riksdagsstyrelsen
sammanträder inom stängda  sammanträder inom stängda
dörrar.   Vill  styrelsen  dörrar. Om styrelsen vill
inhämta  upplysningar  av  inhämta  upplysningar  av
någon   som   ej  tillhör  någon  som  inte  tillhör
styrelsen,  får den kalla  styrelsen,  får den kalla
honom  eller  henne  till  honom  eller  henne  till
sammanträde.    De   vice  sammanträde.    De   vice
talmännen,   de   av   de  talmännen,   de   av   de
särskilda    företrädarna  särskilda    företrädarna
för   partigrupperna  som  för   partigrupperna  som
inte   är   ledamöter  av  inte   är   ledamöter  av
styrelsen            samt  styrelsen            samt
kammarsekreteraren    får  kammarsekreteraren    får
delta     i    styrelsens  delta     i    styrelsens
överläggningar.            överläggningar.
-----------------------------------------------------
Ledighet  från uppdraget
som riksdagsledamot
-----------------------------------------------------
8  §
6  §
-----------------------------------------------------
Riksdagsledamot kan efter   En  riksdagsledamot  kan
prövning erhålla ledighet  efter  prövning få ledigt
från     sitt    uppdrag.  från  sitt uppdrag. Om en
Beviljas ledamot ledighet  ledamot får ledigt för en
för  en  tid  av minst en  tid  av  minst  en månad,
månad, skall hans uppdrag  skall  ledamotens uppdrag
under   den  tid  han  är  under  den  tid han eller
ledig      utövas      av  hon är ledig utövas av en
ersättare.                 ersättare.
Ansökan    om   ledighet
prövas  av  talmannen  om
den gäller ledighet under
en  kortare  tid   än  en
månad och av riksdagen om
den   gäller  för  längre
tid.  Ansökan   som  görs
under längre uppehåll  än
en   månad   i  kammarens
arbete prövas dock alltid
av talmannen.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelse
------------------------------------------------------
1.8.1
1.6.1
------------------------------------------------------
Ansökan  om  ledighet från   En  ansökan  om ledighet
uppdrag                som  från     uppdraget    som
riksdagsledamot      skall  riksdagsledamot     skall
innehålla  de  skäl  varpå  innehålla    skälen   för
ansökan  grundas.  Ansökan  ledigheten. Ansökan skall
skall avse ledighet  under  avse  ledighet  under  en
viss tid.                   viss tid.
Ansökan     prövas     av
talmannen,  om  den gäller
ledighet under kortare tid
än   en   månad,  och   av
riksdagen  om  den  gäller
för  längre  tid.  Ansökan
som   görs  under   längre
uppehåll  än  en  månad  i
kammarens   arbete  prövas
dock av talmannen, även om
den gäller ledighet för en
månad eller längre tid.
------------------------------------------------------
Inkallande av ersättare
------------------------------------------------------
9  §
7  §
------------------------------------------------------
När    ersättare     skall   När  en  ersättare skall
inträda    på   grund   av  inträda   i  stället  för
föreskrift               i  talmannen     eller    en
regeringsformen  eller 8 §  riksdagsledamot       som
i   detta  kapitel,  skall  tillhör   regeringen   på
talmannen kalla ersättaren  grund av bestämmelserna i
till         tjänstgöring.  4 kap. 9                §
Talmannen   skall   därvid  regeringsformen  eller  i
iakttaga    den    ordning  stället   för   en  ledig
mellan  ersättarna som har  riksdagsledamot  på grund
bestämts enligt lag om val  av bestämmelserna i 6 § i
till     riksdagen.     Om  detta    kapitel,   skall
särskilda  skäl föranleder  talmannen           kalla
det,  får  dock  talmannen  ersättaren           till
frångå     den     sålunda  tjänstgöring.   Talmannen
bestämda ordningen.         skall    då   följa   den
ordning mellan ersättarna
som  har bestämts  enligt
lag    om     val    till
riksdagen.  Om det  finns
särskilda skäl,  får dock
talmannen   frångå  denna
ordning.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelse
------------------------------------------------------
1.9.1
1.7.1
------------------------------------------------------
Ersättare  som skall utöva   En  ersättare  som skall
uppdrag                som  utöva     uppdrag     som
riksdagsledamot      skall  riksdagsledamot  skall få
erhålla  skriftligt  bevis  ett  skriftligt  bevis om
härom.    Beviset    skall  detta. Beviset skall ange
angiva vilken ledamot  som  vilken     ledamot    som
ersättaren     träder    i  ersättaren    träder    i
stället  för och tiden för  stället för och tiden för
förordnandets  början  och  förordnandets  början och
slut.  Bevis  om slutdagen  slut.  Bevis om slutdagen
kan utfärdas särskilt.      kan utfärdas särskilt.
Talmannen    skall    för   Talmannen          skall
kammaren tillkännagiva när  tillkännage  för kammaren
ersättare     träder     i  när en ersättare träder i
ledamots  ställe  och  när  en  ledamots  ställe  och
ledamot    återtager   sin  när  en  ledamot  återtar
plats.                      sin plats.
------------------------------------------------------
10  §              8  §
------------------------------------------------------
Om  riksdagsledamot lämnar   Om   en  riksdagsledamot
sitt   uppdrag  fortsätter  lämnar    sitt   uppdrag,
tjänstgörande    ersättare  fortsätter             en
att   utöva  sitt  uppdrag  tjänstgörande   ersättare
till  dess  ny ledamot har  att  utöva  sitt  uppdrag
utsetts.                    till  dess  en ny ledamot
har utsetts.
------------------------------------------------------
Ordförandekonferensen
------------------------------------------------------
11  §[6]            9  §
-----------------------------------------------------
Ordförandekonferensen   överlägger   i   frågor   av
gemensamt  intresse  för  verksamheten  i  kammaren,
utskotten och EU-nämnden.
Ordförandekonferensen   består   av  talmannen  som
ordförande    samt    utskottens   och   EU-nämndens
ordförande.
-----------------------------------------------------
2 kap. Kammarsammanträden

-----------------------------------------------------
Talmannens uppgifter
-----------------------------------------------------
1  §
-----------------------------------------------------
Talmannen leder kammarens   Talmannen          leder
sammanträden. Han får vid  kammarens   sammanträden.
överläggning  i  ämne som  Han  eller  hon  får  vid
är       upptaget      på  överläggning  i  ett ämne
föredragningslistan  icke  som    är   upptaget   på
yttra sig i sakfrågan.     föredragningslistan  inte
yttra sig i sakfrågan.
-----------------------------------------------------
Ersättare för talmannen
-----------------------------------------------------
2  §
-----------------------------------------------------
Vid förfall för talmannen   Talmannen  får  överlåta
leder     vice     talman  åt  en  vice  talman  att
sammanträde. Har samtliga  leda ett sammanträde.
vice   talmän  förhinder,
ledes sammanträdet av den   Om     talmannen     och
av      de     närvarande  samtliga  vice talmän har
ledamöterna   som  längst  förhinder,           leds
tid  har varit ledamot av  sammanträdet av den av de
riksdagen.  Om  två eller  närvarande    ledamöterna
flera     har    tillhört  som  har varit ledamot av
riksdagen lika länge, har  riksdagen  längst tid. Om
den    äldste    av   dem  två   eller   flera   har
företräde. Detsamma skall  tillhört  riksdagen  lika
gälla,  innan  talman och  länge,  har den äldste av
vice talmän har valts.     dem  företräde.  Detsamma
skall     gälla,    innan
Vad   som   enligt  1  §  talmannen     och    vice
gäller  om  begränsning i  talmännen har valts.
talmannens   yttranderätt
skall tillämpas  också på   Vad   som   enligt  1  §
annan      som      leder  gäller  om  begränsning i
sammanträde med kammaren.  talmannens   yttranderätt
skall tillämpas  också på
vice talmännen och  annan
ledamot   som  leder  ett
sammanträde med kammaren.
-----------------------------------------------------
Ledamöternas  placering i
plenisalen
-----------------------------------------------------
3  §
-----------------------------------------------------
För  varje  ledamot skall
finnas särskild  plats  i   För  varje ledamot skall
plenisalen.                det  finnas  en  särskild
plats i plenisalen.

-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelse

2.3.1
-----------------------------------------------------
Ledamöterna tager plats i   Ledamöterna  tar plats i
plenisalen   valkretsvis.  plenisalen   valkretsvis.
Särskilda  platser  skall  Särskilda  platser  skall
finnas  för talmannen och  finnas  för talmannen och
vice  talmännen  samt för  vice  talmännen  samt för
statsråden.                statsråden.
-----------------------------------------------------
Öppna      och     slutna
sammanträden
-----------------------------------------------------
4  §
-----------------------------------------------------
Sammanträde  med kammaren   Sammanträden         med
är  offentligt.  Dock kan  kammaren  är  offentliga.
sammanträde  hållas  inom  Riksdagen     får    dock
stängda  dörrar,  om  det  besluta      att      ett
påkallas  av  hänsyn till  sammanträde  skall hållas
rikets  säkerhet  eller i  inom  stängda  dörrar, om
övrigt  till förhållandet  det krävs med hänsyn till
till  annan   stat  eller  rikets  säkerhet  eller i
mellanfolklig              övrigt  till förhållandet
organisation.       Därom  till  en annan stat eller
beslutar riksdagen. Skall  en          mellanfolklig
regeringen            vid  organisation.          Om
sammanträde         lämna  regeringen     vid    ett
riksdagen meddelande, kan  sammanträde  skall  lämna
även  regeringen förordna  information          till
om stängda dörrar.         riksdagen,    får    även
regeringen   besluta   om
Ledamot eller tjänsteman  stängda  dörrar  på samma
i    riksdagen   får   ej  grunder som riksdagen.
obehörigen  yppa  vad som
har     förekommit    vid   En     ledamot     eller
sammanträde  inom stängda  tjänsteman   i  riksdagen
dörrar.   Riksdagen   kan  får  inte obehörigen röja
dock   besluta   att  för  vad  som  har  förekommit
särskilt  fall helt eller  vid  ett sammanträde inom
delvis            upphäva  stängda dörrar. Riksdagen
tystnadsplikten.           får  dock  besluta  att i
ett  särskilt  fall  helt
eller    delvis   upphäva
tystnadsplikten.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelse

2.4.1
-----------------------------------------------------
I plenisalen skall finnas   I  plenisalen  skall det
särskilda   platser   för  finnas  särskilda platser
åhörare.    Åhörare   som  för  åhörare. Åhörare som
uppträder   störande  kan  uppträder   störande  får
genast     utvisas.    Om  genast     utvisas.    Om
oordning   uppstår  bland  oordning   uppstår  bland
åhörare,   kan  talmannen  åhörarna,  får  talmannen
utvisa samtliga åhörare.   utvisa samtliga åhörare.
Besökare            till   Besökare            till
åhörarläktaren  skall  på  åhörarläktaren  skall  på
anmodan           avlämna  uppmaning     lämna    in
ytterkläder   och  väskor  ytterkläder   och  väskor
samt   föremål,  som  kan  samt   föremål   som  kan
användas  för  att  störa  användas  för  att  störa
ordningen  i  plenisalen,  ordningen  i  plenisalen.
för    förvaring    under  Den  som  inte  följer en
besöket på åhörarläktaren  sådan    uppmaning    får
i  för  ändamålet avsedda  vägras   tillträde   till
utrymmen.  Den  som  inte  åhörarläktaren.     Under
efterkommer sådan anmodan  besöket på åhörarläktaren
får vägras tillträde till  förvaras   de   inlämnade
åhörarläktaren.            tillhörigheterna        i
särskilda utrymmen.
-----------------------------------------------------
Bestämmelser  om  säkerhetskontroll  finns  i  lagen
(1988:144) om säkerhetskontroll  vid sammanträde med
riksdagens kammare och utskott.
Ytterligare    bestämmelser   om   tillträde   till
åhörarläktaren finns i 34 och 36 §§ lagen (1983:953)
om säkerhetsskydd i riksdagen.
-----------------------------------------------------
Kallelser            till
sammanträden
-----------------------------------------------------
5  §
-----------------------------------------------------
Kammaren  sammanträder på   Kammaren sammanträder på
kallelse av talmannen när  kallelse  av talmannen om
icke annat är föreskrivet  inte  annat  föreskrivs i
i  regeringsformen  eller  regeringsformen     eller
riksdagsordningen.         denna lag.
Av    kallelsen    skall   Av  kallelsen  skall det
framgå om sammanträdet är  framgå om sammanträdet är
ett    arbetsplenum   vid  ett    arbetsplenum   vid
vilket utskottsbetänkande  vilket
får    tas    upp    till  utskottsbetänkanden   får
avgörande.                 tas upp till avgörande.
Kallelsen skall anslås i   Kallelsen skall anslås i
riksdagens lokaler senast  riksdagens lokaler senast
klockan   18  dagen  före  klockan   18  dagen  före
sammanträdet   och  minst  sammanträdet   och  minst
fjorton  timmar i förväg.  fjorton  timmar i förväg.
Om     synnerliga    skäl  Om  det  finns synnerliga
föreligger, får kallelsen  skäl,  får kallelsen dock
dock   anslås  senare.  I  anslås  senare. I så fall
sådant      fall      får  får  sammanträdet  hållas
sammanträdet       hållas  endast  om mer än hälften
endast  om mer än hälften  av  riksdagens  ledamöter
av  riksdagens  ledamöter  medger det.
medgiver det.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelser

2.5.1
-----------------------------------------------------
Kallelse till sammanträde   Om    ett    sammanträde
bör  om möjligt införas i  beräknas  fortsätta efter
en  eller  flera  dagliga  klockan     19,     skall
tidningar.    Avses   att  talmannen före klockan 17
sammanträde         skall  sammanträdesdagen
fortsätta  efter  klockan  underrätta kammaren.
19, skall talmannen  före
klockan                17
sammanträdesdagen
underrätta       kammaren
muntligen    och    genom
anslag.
-----------------------------------------------------
2.5.2
-----------------------------------------------------
När  val skall förrättas,   När    ett   val   skall
angives  detta särskilt i  förrättas,   anges  detta
kallelsen.                 särskilt i kallelsen.


-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Uppehåll    i   kammarens
arbete
-----------------------------------------------------
6  §[7]
-----------------------------------------------------
Talmannen     beslutar     efter     samråd      med
riksdagsstyrelsen  vilka uppehåll i kammarens arbete
om en vecka eller längre  tid  som  skall  förekomma
under pågående riksmöte.
-----------------------------------------------------
Har  regeringen förordnat   Om     regeringen    har
om    extra    val,   kan  beslutat  om  extra  val,
talmannen  på  begäran av  får  talmannen på begäran
regeringen   besluta  att  av regeringen besluta att
uppehåll  skall  göras  i  ett  uppehåll skall göras
kammarens   arbete  under  i  kammarens arbete under
återstoden             av  återstoden             av
valperioden.               valperioden.
Talmannen   kan  besluta   Talmannen   får  besluta
att  avbryta  uppehåll  i  att  avbryta ett uppehåll
kammarens  arbete. Sådant  i  kammarens  arbete. Ett
beslut  skall  fattas  om  sådant    beslut    skall
regeringen   eller  minst  fattas    om   regeringen
etthundrafemton        av  eller               minst
riksdagens      ledamöter  etthundrafemton        av
begär det.                 ledamöterna   begär  det.
Talmannen   skall   kalla
Om  uppehåll i kammarens  kammaren     till     ett
arbete avbryts på begäran  sammanträde   som   skall
av    regeringen    eller  hållas   inom  tio  dagar
etthundrafemton        av  från  det  att  en  sådan
riksdagens      ledamöter  begäran framställdes.
skall    talmannen,    om
begäran  innehåller   ett
sådant   önskemål,  kalla
kammaren till sammanträde
inom tio dagar  från  det
att begäran framställdes.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelse

2.6.1
-----------------------------------------------------
Kammarkansliet      skall   Meddelande om tidpunkten
skriftligen    underrätta  för       det      första
riksdagsledamöterna    om  sammanträdet med kammaren
tidpunkten   för   första  när    ett   uppehåll   i
sammanträdet med kammaren  kammararbetet     avbryts
när       uppehåll      i  skall     offentliggöras.
kammararbetet avbryts.     Kammarkansliet      skall
skicka  ut underrättelser
till  riksdagsledamöterna
om  tidpunkten   för  ett
sådant  sammanträde   med
kammaren.
-----------------------------------------------------
Föredragningslista
-----------------------------------------------------
7  §
-----------------------------------------------------
Talmannen    skall   till   Talmannen   skall   till
varje   sammanträde  låta  varje   sammanträde  låta
upprätta                   upprätta               en
föredragningslista   över  föredragningslista   över
alla  på  kammarens  bord  alla ärenden som vilar på
vilande ärenden. Undantag  kammarens  bord. Undantag
får  göras för ärende som  får  göras för ett ärende
antages   bli   behandlat  som  antas  bli behandlat
inom  stängda  dörrar. Av  inom stängda dörrar.
föredragningslistan skall
framgå om sammanträdet är   Av   föredragningslistan
ett    arbetsplenum   vid  skall   det   framgå   om
vilket utskottsbetänkande  sammanträdet    är    ett
får    tas    upp    till  arbetsplenum  vid  vilket
avgörande.            Vid  utskottsbetänkanden   får
sammanträdet        skall  tas upp till avgörande.
talmannen       föredraga
ärendena  i  den  ordning   Vid  sammanträdet  skall
vari de har tagits upp på  ärendena  behandlas i den
föredragningslistan.  Med  ordning de har tagits upp
ärende jämställes val som  på   föredragningslistan.
skall    förrättas    vid  Med  ärende jämställs val
sammanträdet.              som  skall  förrättas vid
sammanträdet.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelser

2.7.1
-----------------------------------------------------
Yrkande om folkomröstning   Yrkande               om
i grundlagsfråga, förslag  folkomröstning    i    en
till   ny   statsminister  grundlagsfråga,   förslag
eller      yrkande     om  till   ny   statsminister
misstroendeförklaring      eller      yrkande     om
föres   upp   som  första  misstroendeförklaring
punkt                  på  förs upp som första punkt
föredragningslistan.       på   föredragningslistan.
Förekommer   mer  än  ett  Om  det  finns mer än ett
sådant  ärende,  tages de  sådant ärende, tas de upp
upp i den ordning vari de  i  den  ordning de nu har
nu har angivits. I övrigt  angetts.   I  övrigt  tas
tages   ärendena   upp  i  ärendena  upp  i följande
följande ordning, om icke  ordning,      om     inte
talmannen       bestämmer  talmannen       bestämmer
annat:                     annat:
1. val,                    1. val,
2. propositioner samt      2. propositioner samt
skrivelser från            skrivelser från
regeringen med             regeringen,
redogörelse för viss
verksamhet,                 3. framställningar och
redogörelser från andra
3. förslag och            riksdagsorgan än utskott,
redogörelser från andra
riksdagsorgan än utskott,   4. motioner,
4. motioner,               5. utskottsbetänkanden i
den ordning utskotten
5. utskottsbetänkanden i  anges i
den ordning utskotten      tilläggsbestämmelse
angives i                  4.2.1.
tilläggsbestämmelse
4.2.1.
-----------------------------------------------------
2.7.2
-----------------------------------------------------
Anteckning  göres  om att   På   föredragningslistan
ärende      avses     att  skall  det  anges att ett
bordläggas, hänvisas till  ärende      avses     bli
utskott   eller  avgöras.  bordlagt,  hänvisat  till
Har     utskott     eller  utskott eller avgjort. Om
talmannen  hemställt  att  ett     utskott     eller
ärende    skall   avgöras  talmannen  har föreslagit
efter      endast      en  att   ett   ärende  skall
bordläggning,    anmärkes  avgöras  efter  endast en
det särskilt.              bordläggning,  skall  det
anmärkas särskilt.
-----------------------------------------------------
2.7.3
-----------------------------------------------------
Om      anteckning     på   Bestämmelser          om
föredragningslistan   för  anteckning             på
särskilda            fall  föredragningslistan   för
föreskrives             i  särskilda  fall  finns  i
tilläggsbestämmelserna     tilläggsbestämmelserna
2.10.1,  3.6.1, 5.1.3 och  2.10.1,  3.6.2, 5.1.2 och
6.1.2.                     6.1.2.
-----------------------------------------------------
2.7.4
-----------------------------------------------------
Föredragningslistan skall   Föredragningslistan
före   varje  sammanträde  skall  finnas tillgänglig
anslås i plenisalen och i  i plenisalen och i övrigt
övrigt finnas tillgänglig  på det sätt som talmannen
på     sätt     talmannen  bestämmer.
bestämmer.

-----------------------------------------------------
Avslutning            och
ajournering            av
sammanträde
-----------------------------------------------------
8  §
-----------------------------------------------------
Beslut   att  sammanträde   Beslut      att      ett
skall  avslutas eller att  sammanträde         skall
uppehåll  skall  göras  i  avslutas  eller  att  ett
pågående      sammanträde  uppehåll  skall  göras  i
fattas  av  kammaren utan  ett  pågående sammanträde
föregående överläggning.   fattas  av  kammaren utan
föregående överläggning.
-----------------------------------------------------
Ställande av  proposition
till beslut
-----------------------------------------------------
9  §
-----------------------------------------------------
Talmannen         ställer   Talmannen        ställer
proposition  till beslut.  proposition  till  beslut
Finner han yrkande strida  med   anledning   av   de
mot  grundlag  eller  mot  yrkanden  som lagts fram.
riksdagsordningen,  skall  Om  talmannen  finner att
han,   med  angivande  av  ett  yrkande  strider mot
skäl,  vägra proposition.  grundlag  eller mot denna
Begär    kammaren    ändå  lag,  skall han eller hon
proposition,        skall  vägra      att     ställa
talmannen  hänvisa frågan  proposition och ange skäl
till                       för   denna   vägran.  Om
konstitutionsutskottet     kammaren    ändå    begär
för            avgörande.  proposition,        skall
Proposition får ej vägras  talmannen  hänvisa frågan
på   vad   utskottet  har  till
förklarat icke strida mot  konstitutionsutskottet
grundlag  eller mot denna  för  avgörande. Talmannen
riksdagsordning.           får inte vägra att ställa
proposition  om utskottet
har  förklarat   att  ett
yrkande inte strider  mot
Vad  som  sägs  i första  grundlag  eller mot denna
stycket  om  prövning  av  lag.
propositions
grundlagsenlighet  gäller   Vad  som  sägs  i första
ej  fråga huruvida 2 kap.  stycket  om  prövning  av
12   §   tredje   stycket  ett              yrkandes
regeringsformen        är  grundlagsenlighet  gäller
tillämpligt  i  fråga  om  inte frågan om huruvida 2
visst lagförslag.          kap.  12 § tredje stycket
regeringsformen        är
tillämpligt  på ett visst
lagförslag.
-----------------------------------------------------
Yttranderätten
-----------------------------------------------------
10  §[8]
-----------------------------------------------------
Vid sammanträde får varje   Vid  ett sammanträde får
ledamot     och     varje  varje  ledamot  och varje
statsråd, med de undantag  statsråd, med de undantag
denna     riksdagsordning  som  föreskrivs  i  denna
föreskriver,  fritt yttra  lag,  fritt  yttra  sig i
sig  i alla frågor som är  alla  frågor som är under
under  behandling  och om  behandling     och     om
lagligheten  av  allt som  lagligheten  av  allt som
tilldrager     sig    vid  tilldrar      sig     vid
sammanträdet.              sammanträdet.
Statschefen  kan  avgiva   Statschefen   får   avge
ämbetsförklaring    inför  ämbetsförklaring    inför
kammaren.                  kammaren.
Talmannen    kan   efter   Talmannen    får   efter
samråd  med  de särskilda  samråd  med  de särskilda
företrädarna          för  företrädarna          för
partigrupperna    besluta  partigrupperna    besluta
att  debatt  utan samband  att    en   debatt   utan
med   annan  handläggning  samband     med     annan
får     äga    rum    vid  handläggning   skall  äga
sammanträde med kammaren.  rum  vid  ett sammanträde
Sådan      debatt     får  med  kammaren.  En  sådan
begränsas  till  att avse  debatt får begränsas till
särskilt ämne eller delas  ett  särskilt  ämne eller
in i avsnitt efter ämne.   delas  in i avsnitt efter
ämne.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelse

2.10.1
-----------------------------------------------------
Meddelande    om   debatt   Ett   meddelande  om  en
enligt    10   §   tredje  debatt enligt 10 § tredje
stycket skall  tagas  upp  stycket  skall tas upp på
på    föredragningslistan  föredragningslistan  till
till  det  sammanträde då  det     sammanträde    då
debatten skall äga rum.    debatten skall äga rum.
-----------------------------------------------------
Jäv
-----------------------------------------------------
11  §
-----------------------------------------------------
Ingen får vid sammanträde   Ingen    får   vid   ett
deltaga i behandlingen av  sammanträde    delta    i
ärende   som  personligen  behandlingen    av    ett
rör   honom  eller  någon  ärende   som  personligen
honom         närstående.  rör   honom  eller  henne
Statsråd får dock deltaga  eller  någon  närstående.
i överläggningen i ärende  Ett   statsråd  får  dock
angående             hans  delta  i överläggningen i
tjänsteutövning.           ett  ärende  som rör hans
eller              hennes
tjänsteutövning.
-----------------------------------------------------
Begränsningar           i
yttrandefriheten
-----------------------------------------------------
12  §
-----------------------------------------------------
Ingen får vid sammanträde   Ingen    får   vid   ett
uttala  sig  otillbörligt  sammanträde   uttala  sig
om  annan  eller  begagna  otillbörligt   om   någon
personligen  förolämpande  annan    eller    använda
uttryck  eller i övrigt i  personligen  förolämpande
ord     eller    handling  uttryck  eller i övrigt i
uppträda   på   sätt  som  ord     eller    handling
strider  mot god ordning.  uppträda  på ett sätt som
Den  som  har ordet skall  strider mot god ordning.
begränsa  sitt  anförande
till    det   ämne    som   Den  som har ordet skall
behandlas.                 begränsa  sitt  anförande
till    det    ämne   som
Bryter någon mot vad som  behandlas.
föreskrives    i   första
stycket  och  rättar  han   Om   någon   bryter  mot
sig  ej  efter talmannens  bestämmelserna  i  första
erinran,   får  talmannen  eller  andra  stycket och
taga från honom ordet för  inte   rättar  sig  efter
pågående överläggning.     talmannens  erinran,  får
talmannen  ta  från honom
eller henne ordet för den
pågående överläggningen.
-----------------------------------------------------
Uppläggningen          av
debatterna
-----------------------------------------------------
13  §[9]
-----------------------------------------------------
Talmannen   skall   samråda   med    de    särskilda
företrädarna för partigrupperna om uppläggningen  av
kammarens överläggningar.

-----------------------------------------------------
Begränsningar           i
yttranderätten
-----------------------------------------------------
14  §
-----------------------------------------------------
Riksdagen      kan      i   Riksdagen   får   i   en
tilläggsbestämmelse  till  tilläggsbestämmelse
denna     riksdagsordning  begränsa          antalet
föreskriva begränsning av  anföranden  som en talare
antalet anföranden som en  får      hålla      under
talare  får  hålla  under  överläggningen i en fråga
överläggningen i en fråga  samt   tiden   för  varje
och  av  tiden  för varje  anförande.   Därvid   får
anförande.   Därvid   får  skillnad   göras   mellan
skillnad   göras   mellan  olika    kategorier    av
olika    kategorier    av  talare,   såsom  statsråd
talare,   såsom  statsråd  och    företrädare    för
och    företrädare    för  majoritet eller minoritet
majoritet eller minoritet  i   utskott   eller   för
i   utskott   eller   för  partigrupp,  samt  mellan
partigrupp,  samt  mellan  talare  som  har gjort en
talare       som      har  förhandsanmälan  inför en
efterkommit   anmodan  av  överläggning  och  talare
talmannen              om  som inte har gjort det.
förhandsanmälan  inför en
överläggning  och  talare
som har underlåtit det.
En  sådan  begränsning i
Begränsning            i  yttranderätten   får   på
yttranderätten som sägs i  förslag    av   talmannen
första   stycket  kan  på  beslutas också särskilt i
förslag   av    talmannen  samband               med
beslutas också särskilt i  överläggningen  i en viss
samband               med  fråga.   Beslutet  fattas
överläggningen   i   viss  utan           föregående
fråga.   Beslutet  fattas  överläggning.
utan           föregående
överläggning.               Var   och  en  som  vill
yttra  sig   i  en  fråga
Vid   tillämpningen   av  skall   dock  få  tala  i
denna    paragraf   skall  minst fyra minuter.
alltid   iakttagas    att
envar  som vill yttra sig
i  en  fråga  därvid  får
tala i fyra minuter.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelser

2.14.1
-----------------------------------------------------
Den som  önskar ordet vid   Den som önskar ordet vid
överläggning  i  kammaren  en     överläggning     i
skall såvitt möjligt göra  kammaren skall om möjligt
anmälan     därom    till  anmäla     detta     till
kammarkansliet     senast  kammarkansliet     senast
dagen       före      det  klockan  16.30 dagen före
sammanträde            då  det     sammanträde    då
överläggningen      skall  överläggningen      skall
inledas.   Sådan  anmälan  inledas.   Anmälan  skall
skall uppta den beräknade  innehålla  den  beräknade
tiden för anförandet.      tiden för anförandet.
Anförande  från  ledamot   Ett  anförande  från  en
som            underlåtit  ledamot  som  inte  gjort
förhandsanmälan   får  ej  förhandsanmälan    enligt
överstiga  fyra  minuter,  första  stycket  får inte
om  inte talmannen finner  överstiga  fyra  minuter,
skäl   att  medge  längre  om  inte talmannen finner
tid.                       skäl   att  medge  längre
tid.
Nytt  anförande från den
som tidigare  haft  ordet   Ett  nytt anförande från
vid  överläggningen  i en  den   som  tidigare  haft
viss   fråga   får   inte  ordet  för  anförande vid
överstiga två minuter.     överläggningen  i en viss
fråga  får inte överstiga
Vad  som  föreskrives  i  två minuter.
första,  andra och tredje
styckena     skall     ej   Bestämmelserna         i
tillämpas             när  första-tredje    styckena
interpellation      eller  skall  inte tillämpas när
fråga besvaras.            en  interpellation  eller
en fråga besvaras.
-----------------------------------------------------
2.14.2[10]
-----------------------------------------------------
Talmannen bestämmer efter   Talmannen      bestämmer
samråd  med  de särskilda  efter   samråd   med   de
företrädarna          för  särskilda    företrädarna
partigrupperna  om  tiden  för   partigrupperna   om
för  anförande i särskilt  tiden för anföranden i en
anordnad    debatt   utan  särskilt  anordnad debatt
samband     med     annan  enligt    10   §   tredje
handläggning.              stycket.
-----------------------------------------------------
Talarordningen
-----------------------------------------------------
15  §
-----------------------------------------------------
Talmannen       bestämmer   Talmannen      bestämmer
ordningen  mellan dem som  ordningen  mellan dem som
före  överläggningen i en  före  överläggningen i en
viss fråga har anmält att  viss fråga har anmält att
de vill yttra sig. De som  de vill yttra sig. De som
begär     ordet     under  begär     ordet     under
överläggningen yttrar sig  överläggningen yttrar sig
i   den  ordning  de  har  i anmälningsordning.
anmält sig.
Oberoende             av
Utan  hinder  av vad som  talarordningen  och  utan
sägs i första stycket kan  förhandsanmälan       får
statsråd     som     inte  talmannen medge att
föranmält  sig  få  ordet
för  ett  anförande.  Med   1. ett statsråd som inte
talmannens medgivande kan  tidigare  har  hållit ett
statsråd  och  ledamot få  anförande  får  ordet för
ordet  för  genmäle  till  ett anförande och
annan talare.
2. ett statsråd eller en
ledamot,  som  redan  har
hållit ett anförande, får
ordet  för  en replik som
innehåller     upplysning
eller     rättelse    med
anledning      av      en
föregående        talares
anförande eller bemötande
av  angrepp från talarens
sida.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelser

2.15.1
-----------------------------------------------------
Oberoende              av   Oberoende             av
talarordningen  och  utan  talarordningen  och  utan
förhandsanmälan       kan  förhandsanmälan  kan  ett
statsråd     som     inte  statsråd     som     inte
tidigare  haft  ordet vid  tidigare  har  hållit ett
överläggningen  i en viss  anförande             vid
fråga  få  ordet  för ett  överläggningen  i en viss
anförande  om  högst  tio  fråga  få  ordet  för ett
minuter.                   anförande  om  högst  tio
minuter.
Talmannen  kan oberoende
av   talarordningen    ge   Tiden  för en replik får
ordet till statsråd eller  inte     överstiga    två
ledamot  för  genmäle som  minuter,      om     inte
innehåller     upplysning  talmannen   av  särskilda
eller     rättelse    med  skäl       medger      en
anledning  av  föregående  utsträckning   till  fyra
talares  anförande  eller  minuter. Varje talare kan
bemötande av angrepp från  få  avge  två repliker på
dennes  sida.  Tiden  för  samma huvudanförande. Har
genmäle  får ej överstiga  talmannen  redan beviljat
två minuter, om talmannen  en   talare   rätt   till
inte  av  särskilda  skäl  replik, får talaren yttra
medger   en  utsträckning  sig  innan  ett  statsråd
till  fyra minuter. Varje  håller  ett anförande som
talare  kan  få  avge två  bryter talarordningen.
genmälen     på     samma
huvudanförande.       Har
talmannen  redan beviljat
talare rätt  till genmäle
får denne yttra sig innan
statsråd    håller    ett
anförande.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
2.15.2
-----------------------------------------------------
Oberoende              av   Oberoende             av
talarordningen        får  talarordningen   får   en
ledamot             under  ledamot             under
överläggningen i en fråga  överläggningen i en fråga
instämma  med  föregående  instämma  med  föregående
talare  utan  att  angiva  talare   utan   att  ange
skäl.                      skäl.
-----------------------------------------------------
2.15.4                        2.15.3
-----------------------------------------------------
Den  som yttrar sig skall   Den som yttrar sig skall
tala   från   talarstolen  tala   från   talarstolen
eller  från  sin  plats i  eller  från  sin  plats i
plenisalen. Talmannen får  plenisalen. Talmannen får
dock anvisa annan plats i  dock   anvisa   en  annan
plenisalen   från  vilken  plats i plenisalen.
talare skall yttra sig.
-----------------------------------------------------
Protokoll
-----------------------------------------------------
16  §
-----------------------------------------------------
Vid   sammanträde   föres   Vid  sammanträdena  förs
fullständigt   protokoll.  fullständiga   protokoll.
Ingen  får  tala  utanför  Ingen  får  tala  utanför
protokollet.          Vid  protokollet.          Vid
justering   av  protokoll  justering      av     ett
får beslut ej ändras.      protokoll får beslut inte
ändras.
Kammarens protokoll samt
de  handlingar  som anses   Kammarens protokoll samt
böra ingå i bihanget till  de   handlingar  som  hör
detta   protokoll   skall  till    detta   protokoll
utgivas av trycket, om de  skall tryckas, om de inte
ej    enligt    vad   som  skall    hållas   hemliga
föreskrives      särskilt  enligt          särskilda
skall hållas hemliga.      föreskrifter.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelser

2.16.1
-----------------------------------------------------
Yttrande  vid sammanträde   Ett   yttrande  vid  ett
skall upptecknas och utan  sammanträde         skall
dröjsmål            göras  upptecknas stenografiskt,
tillgängligt           på  skrivas   ut   och   utan
kammarkansliet.       Har  dröjsmål            göras
talaren      ej     gjort  tillgängligt           på
anmärkning            mot  kammarkansliet.        Om
uppteckningen      senast  talaren  inte  har  gjort
klockan   12  den  tredje  någon    anmärkning   mot
vardagen,        lördagar  utskriften senast klockan
oräknade,           efter  12  den  tredje vardagen,
sammanträdet,  anses  han  lördagar  oräknade, efter
ha    godkänt   den.   Om  sammanträdet,  anses  han
talaren          justerar  eller hon ha godkänt den.
uppteckningen, bör han på  Om    talaren    justerar
den  anteckna  sitt  namn  utskriften, bör han eller
eller sin signatur.        hon  anteckna  sitt  namn
eller   sin  signatur  på
den.
-----------------------------------------------------
2.16.2
-----------------------------------------------------
Protokoll   justeras   av   Ett  protokoll  justeras
kammaren     på     femte  av   kammaren   på  femte
vardagen            efter  vardagen            efter
sammanträdet,          om  sammanträdet,          om
riksdagen    sammanträder  riksdagen    sammanträder
då,    och   annars   vid  då,  och  annars  vid det
närmast          följande  närmast          följande
sammanträde.               sammanträdet.         Ett
protokoll  som  inte  kan
Protokoll    som    icke  justeras  inom  en månad,
enligt  bestämmelserna  i  justeras vid den tidpunkt
första     stycket    kan  som talmannen bestämmer.
justeras inom  en  månad,
justeras vid den tidpunkt   Protokollet     justeras
som  talmannen bestämmer.  inför de ledamöter som är
Protokollet      justeras  närvarande.
inför de ledamöter som är
närvarande.                 Vid  justeringen  får en
ledamot            begära
Vid                       beriktigande           av
justeringssammanträde kan  protokollet  i  fråga  om
ledamot            begära  ett yttrande som en annan
beriktigande           av  ledamot    har    godkänt
protokollet  i  fråga  om  enligt 2.16.1.
yttrande     som    annan
ledamot    har    godkänt
enligt 2.16.1.
------------------------------------------------
3 kap. Ärendenas väckande

-----------------------------------------------------
Propositioner
-----------------------------------------------------
1  §
-----------------------------------------------------
Regeringen        avgiver   Regeringen   lämnar  ett
förslag   till  riksdagen  förslag   till  riksdagen
genom proposition.         genom en proposition.
Proposition  skall  vara   En   proposition   skall
åtföljd   av  regeringens  innehålla     regeringens
protokoll  i  ärendet, av  protokoll  i  ärendet, en
redogörelse  för ärendets  redovisning  av  ärendets
tidigare  behandling,  av  beredning  och skälen för
motivering     och     av  regeringens      förslag.
Lagrådets   yttrande,  då  Propositioner         med
sådant föreligger.         lagförslag     skall    i
förekommande         fall
innehålla       Lagrådets
yttrande.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelse

3.1.1
-----------------------------------------------------
Proposition      avlämnas   En  proposition  ges  in
genom  att  den  gives in  till  kammarkansliet. Den
till  kammarkansliet. Den  anmäls  av  talmannen vid
anmäles  av talmannen vid  ett    sammanträde    med
sammanträde  med kammaren  kammaren  efter  det  att
efter  det  att  den  har  den  har  delats  ut till
delats ut till riksdagens  ledamöterna.
ledamöter.
-----------------------------------------------------
Budgetpropositionen
-----------------------------------------------------
2  §
-----------------------------------------------------
Budgetåret  börjar  den 1   Budgetåret  börjar den 1
januari. Regeringen skall  januari. Regeringen skall
dessförinnan      avlämna  dessförinnan   lämna   en
proposition  med  förslag  proposition  med  förslag
till   statens  inkomster  till   statens  inkomster
och      utgifter     för  och      utgifter     för
budgetåret                 budgetåret
(budgetproposition).    I  (budgetproposition).
förslaget skall även ingå
en redovisning av statens
tillgångar och skulder.
Budgetpropositionen
Budgetpropositionen       skall     innehålla    en
skall           innehålla  finansplan     och    ett
finansplan            och  förslag till reglering av
nationalbudget       samt  statsbudgeten.         Om
förslag till reglering av  riksdagen   med  stöd  av
statsbudgeten.        Har  bestämmelserna  i  5 kap.
riksdagen   med  stöd  av  12 § har fattat beslut om
bestämmelserna  i  5 kap.  att               hänföra
12  §  fattat  beslut  om  statsutgifterna      till
utgiftsområden      skall  utgiftsområden,     skall
förslaget            till  förslaget            till
statsbudget  innehålla en  statsbudget  innehålla en
fördelning av anslagen på  fördelning av anslagen på
de av riksdagen beslutade  dessa utgiftsområden.
utgiftsområdena.
Endast   om   regeringen
Endast   om   regeringen  anser   att   det   finns
finner         synnerliga  synnerliga     ekonomisk-
ekonomisk-politiska  skäl  politiska  skäl,  får  en
föreligga får proposition  proposition   om  statens
angående          statens  inkomster  eller utgifter
inkomster   och  utgifter  för  det närmast följande
för  det närmast följande  budgetåret  lämnas  efter
budgetåret avlämnas efter  budgetpropositionen.
budgetpropositionen.
En    proposition    med
Proposition  med förslag  förslag om ett nytt eller
om nytt eller väsentligen  väsentligen  höjt  anslag
höjt   anslag   eller  om  eller    om    riktlinjer
sådana   riktlinjer   för  enligt   9   kap.   7   §
viss  statsverksamhet som  regeringsformen   för  en
avses   i   9  kap.  7  §  viss  statsverksamhet för
regeringsformen       bör  längre  tid  än  anslaget
innehålla uppskattning av  till  verksamheten  avser
framtida   kostnader  för  bör      innehålla     en
det ändamål som förslaget  uppskattning     av    de
avser.  Om  förslag  till  framtida  kostnaderna för
anslag   grundar  sig  på  det ändamål som förslaget
plan  för längre  tid  än  avser.   Om  ett  förslag
den  för  vilken anslaget  till  anslag  grundar sig
har      beräknats      i  på  en plan för en längre
propositionen, bör planen  tid  än  den  för  vilken
redovisas.                 anslaget  har beräknats i
propositionen, bör planen
redovisas.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelser

3.2.1[11]
-----------------------------------------------------
Budgetpropositionen skall   Budgetpropositionen
avlämnas  senast  den  20  skall  lämnas  senast den
september.  Under  år  då  20  september under de år
riksdagsval    hålles   i  då riksdagsval inte hålls
september,          skall  i september. I annat fall
budgetpropositionen        skall budgetpropositionen
avlämnas  senast en vecka  lämnas  senast  en  vecka
efter          riksmötets  efter          riksmötets
öppnande.                  öppnande.  Om  detta till
följd  av regeringsskifte
Om   hinder  möter  till  inte  är  möjligt,  skall
följd  av regeringsskifte  budgetpropositionen
att   iakttaga   vad  som  lämnas   inom  tio  dagar
föreskrivits   i   första  efter   det   att  en  ny
stycket,            skall  regering  har  tillträtt,
budgetpropositionen        dock    senast   den   15
avlämnas  inom  tio dagar  november.
efter   det  att  en   ny
regering  har  tillträtt,
dock   senast   den    15
november.
Regeringen skall årligen
senast   den   15   april
avlämna  proposition  med
förslag  till  riktlinjer
för     den    ekonomiska
politiken             och
budgetpolitiken
(ekonomisk
vårproposition).
-----------------------------------------------------
3.2.2
-----------------------------------------------------
Regeringen skall årligen
senast den 15 april lämna
en     proposition    med
förslag  till  riktlinjer
för     den    ekonomiska
politiken             och
budgetpolitiken
(ekonomisk
vårproposition).
-----------------------------------------------------
3.2.2                         3.2.3
-----------------------------------------------------
Ytterligare  bestämmelser om budgetprocessen finns i
lagen (1996:1059) om statsbudgeten.
-----------------------------------------------------
2 a §
-----------------------------------------------------
Beträffande det  budgetår
som  börjar  den  1  juli
1995 gäller att det löper
till   och   med  den  31
december 1996.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
När  propositioner  skall
lämnas
-----------------------------------------------------
3  §
-----------------------------------------------------
Riksdagen  fastställer på   Riksdagen fastställer på
förslag av talmannen  när  förslag  av talmannen när
propositioner,        som  propositioner  som enligt
regeringen   anser   böra  regeringens   mening  bör
behandlas  under pågående  behandlas    under    det
riksmöte,   senast  skall  pågående       riksmötet,
avlämnas  i  de fall icke  senast  skall  lämnas. Om
särskild         tidpunkt  en    särskild   tidpunkt
föreskrivs              i  föreskrivs  i  denna lag,
riksdagsordningen.         gäller      dock      den
tidpunkten.
-----------------------------------------------------
4  §
-----------------------------------------------------
Beslut  enligt 3 § gäller   Beslut enligt 3 § gäller
ej                         inte
1.     i     fråga    om   1.   i   fråga   om   en
proposition     varigenom  proposition     varigenom
regeringen enligt lag för  regeringen   enligt   lag
prövning     underställer  underställer riksdagen en
riksdagen   en   utfärdad  utfärdad  förordning  för
förordning,                prövning eller
2.  om regeringen finner   2.  om  regeringen anser
synnerliga skäl föreligga  att  det finns synnerliga
att avlämna propositionen  skäl    att    lämna   en
senare.                    proposition senare.
-----------------------------------------------------
5  §
-----------------------------------------------------
Regeringen   bör  avlämna   Regeringen   bör   lämna
sina   propositioner   på  propositioner  på  sådana
sådana      tider     att  tider att en anhopning av
anhopning av  arbete  hos  arbete  hos  riksdagen om
riksdagen    om   möjligt  möjligt          undviks.
förebygges.    Regeringen  Regeringen  skall samråda
skall     samråda     med  med talmannen om detta.
talmannen därom.



-----------------------------------------------------
Skriftlig   och   muntlig
information          från
regeringen
-----------------------------------------------------
6  §
-----------------------------------------------------
Regeringen    får   lämna   Regeringen   får   lämna
meddelande till riksdagen  information          till
genom   skrivelse   eller  riksdagen     genom    en
också   muntligen   genom  skrivelse eller muntligen
statsråd  vid sammanträde  genom  ett  statsråd  vid
med kammaren.              ett    sammanträde    med
kammaren.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelser
------------------------------------------------------
3.6.1
------------------------------------------------------
En skrivelse ges in till
kammarkansliet.       Den
anmäls  av  talmannen vid
ett    sammanträde    med
kammaren  efter  det  att
den  har  delats  ut till
ledamöterna.
------------------------------------------------------
3.6.1                         3.6.2
------------------------------------------------------
Skall     statsråd     vid   Om  ett  statsråd  avser
sammanträde  med  kammaren  att     lämna     muntlig
lämna  muntligt meddelande  information    vid    ett
till     riksdagen,    bör  sammanträde med kammaren,
anteckning  härom göras på  bör  detta  antecknas  på
föredragningslistan   till  föredragningslistan  till
sammanträdet.               sammanträdet.
------------------------------------------------------
3.6.2                         3.6.3
------------------------------------------------------
Regeringen  skall årligen,   Genom en skrivelse skall
senast den 1  mars,  lämna  regeringen       årligen,
riksdagen  redogörelse för  senast  den 1 mars, lämna
verksamheten    inom    de  riksdagen  en redogörelse
kommittéer  som  tillsatts  för  verksamheten inom de
på  grund  av  regeringens  kommittéer  som tillsatts
beslut.                     på  grund  av regeringens
beslut.
------------------------------------------------------
Utskottsinitiativ
-----------------------------------------------------
7  §
-----------------------------------------------------
Utskott får väcka förslag   Ett  utskott  får  väcka
hos  riksdagen i ämne som  förslag  hos  riksdagen i
hör       till       dess  ett  ämne  som  hör  till
handläggning.              dess     beredningsområde
(utskottsinitiativ).  Ett
utskottsinitiativ     tas
genom                 ett
Finansutskottet   får  i  utskottsbetänkande.
ekonomisk-politiskt syfte
väcka förslag även i ämne   Finansutskottet   får  i
som    hör   till   annat  ekonomisk-politiskt syfte
utskotts                   väcka  förslag även i ett
beredningsområde.          ämne  som  hör  till  ett
annat            utskotts
beredningsområde.
-----------------------------------------------------
Framställningar       och
redogörelser         från
riksdagsorgan
-----------------------------------------------------
8  §
-----------------------------------------------------
Annat   organ   som  helt   Riksdagsstyrelsen,
eller   delvis  utses  av  fullmäktige           och
riksdagen    får    väcka  direktionen i Riksbanken,
förslag  hos riksdagen  i  Riksdagens     ombudsmän,
fråga  som  rör  organets  styrelsen               i
kompetens,  organisation,  Riksrevisionen       samt
personal            eller  riksrevisorerna  får göra
verksamhetsformer.         framställningar       hos
riksdagen  i  frågor  som
rör  organets  kompetens,
organisation,    personal
Riksdagen kan föreskriva  eller verksamhetsformer.
att  sådant  organ även i
annat   fall  får   väcka   Riksdagen får föreskriva
förslag hos riksdagen.     att    riksdagsstyrelsen,
fullmäktige           och
direktionen i Riksbanken,
Riksdagens  ombudsmän och
Om    redogörelse   till  styrelsen               i
riksdagen            från  Riksrevisionen   även   i
riksdagsorgan är särskilt  andra   fall   får   göra
föreskrivet.               framställningar       hos
riksdagen.
Vad     som    sägs    i
första-tredje    styckena   Särskilda   bestämmelser
gäller även direktionen i  om    redogörelser   till
Riksbanken.                riksdagen     från    ett
riksdagsorgan   finns   i
lag.
Vad  som  sägs  i första
stycket gäller också  var
och en av riksrevisorerna
i         Riksrevisionen.
Ytterligare  föreskrifter
om sådana framställningar
finns i lagen (2002:1023)
med    instruktion    för
Riksrevisionen.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelser

3.8.1
-----------------------------------------------------
Förslag  och  redogörelse   En  framställning  eller
från  riksdagsorgan,  som  en  redogörelse  från ett
avses i 8 §, ingives till  riksdagsorgan ges in till
kammarkansliet        och  kammarkansliet.       Den
anmäles  av talmannen vid  anmäls  av  talmannen vid
sammanträde  med kammaren  ett    sammanträde    med
efter  det  att förslaget  kammaren  efter  det  att
eller   redogörelsen  har  den  har  delats  ut till
delats ut till riksdagens  ledamöterna.
ledamöter.
-----------------------------------------------------
3.8.2[12]
-----------------------------------------------------
Riksdagsstyrelsen     får   Riksdagsstyrelsen    får
väcka     förslag     hos  göra  framställningar hos
riksdagen   i  fråga  som  riksdagen  i  frågor  som
gäller   riksdagsarbetets  gäller   riksdagsarbetets
bedrivande  eller i annan  bedrivande  eller i andra
fråga om den faller under  frågor   som   hör   till
styrelsens  handläggning.  styrelsens  handläggning.
Styrelsen  kan  vidare  i  Styrelsen  får  vidare  i
annat    fall   framlägga  andra      fall      göra
förslag  för  riksdagen i  framställningar       hos
fråga      som     gäller  riksdagen  i  frågor  som
riksdagen    eller   dess  gäller   riksdagen  eller
organ,    om    förslaget  dess       organ       om
grundar  sig på utredning  framställningarna grundar
som     styrelsen     har  sig   på   förslag   från
tillsatt   på  riksdagens  utredningar som styrelsen
uppdrag.                   har      tillsatt      på
riksdagens uppdrag.
-----------------------------------------------------
3.8.3
-----------------------------------------------------
Om    förslagsrätt    för   Riksbanksfullmäktige och
fullmäktige           och  Riksbankens direktion får
direktionen i Riksbanken,  göra  framställningar hos
Riksdagens  ombudsmän och  riksdagen    inom    sina
Riksdagens   revisorer  i  ansvarsområden.
annan fråga än  som avses
i   8  §  första  stycket
föreskrives särskilt.
-----------------------------------------------------
3.8.4
-----------------------------------------------------
Chefsjustitieombudsmannen
och  justitieombudsmännen
får göra  framställningar
hos     riksdagen     med
anledning av en fråga som
uppkommit     i     deras
tillsynsverksamhet.
Ytterligare  föreskrifter
om sådana framställningar
finns i lagen  (1986:765)
med    instruktion    för
Riksdagens ombudsmän.
-----------------------------------------------------
3.8.5
-----------------------------------------------------
Riksrevisionens styrelse
får göra  framställningar
hos     riksdagen     med
anledning              av
riksrevisorernas beslut i
granskningsärenden
avseende
effektivitetsrevisionen
och  den årliga rapporten
samt
revisionsberättelserna
över årsredovisningen för
staten,   Riksbanken  och
Stiftelsen    Riksbankens
Jubileumsfond.
-----------------------------------------------------
Motioner
-----------------------------------------------------
9  §
-----------------------------------------------------
Riksdagsledamot   avgiver   En       riksdagsledamot
förslag   till  riksdagen  lämnar  ett  förslag till
genom motion.              riksdagen     genom    en
motion.
I  en  och  samma motion
får    icke   sammanföras   I  en  och  samma motion
förslag i skilda ämnen.    får inte förslag i skilda
ämnen sammanföras.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelse

3.9.1
-----------------------------------------------------
Motion avlämnas genom att   En  motion  ges  in till
den    gives    in   till  kammarkansliet     senast
kammarkansliet.    Motion  klockan    16.30    sista
skall    ingivas   senast  motionsdagen.    Motioner
klockan    16.30    sista  bör    lämnas    i   fyra
motionsdagen.  Motion bör  exemplar   och  innehålla
lämnas  i  fyra  exemplar  uppgift  om det parti som
och  innehålla uppgift om  motionären tillhör.
det parti  som motionären
tillhör.
Talmannen anmäler motion   Talmannen        anmäler
för kammaren.              motionerna för kammaren.
-----------------------------------------------------
Den allmänna motionstiden
-----------------------------------------------------
10  §
-----------------------------------------------------
Motioner  får en gång om året väckas i fråga om allt
som  kan komma  under  riksdagens  prövning  (allmän
motionstid).
-----------------------------------------------------
Den allmänna motionstiden   Den             allmänna
pågår,  om inte riksdagen  motionstiden   pågår,  om
på  förslag  av talmannen  inte riksdagen på förslag
bestämmer   annat,   från  av   talmannen  bestämmer
början  av  riksmöte  som  annat,   från  början  av
inleds   under   augusti,  riksmöte som inleds under
september  eller  oktober  augusti,  september eller
och så länge som motioner  oktober  och så länge som
får      avlämnas     med  motioner  får  lämnas med
anledning              av  anledning              av
budgetpropositionen.       budgetpropositionen.
-----------------------------------------------------
Följdmotioner
-----------------------------------------------------
11  §
-----------------------------------------------------
Motion  med  anledning av   Motioner  med  anledning
proposition   får  väckas  av   en  proposition,  en
inom  femton  dagar  från  skrivelse,             en
den  dag då propositionen  framställning   eller  en
anmäldes  i  kammaren.  I  redogörelse   får  väckas
ärende  som måste avgöras  inom  femton  dagar  från
skyndsamt  kan riksdagen,  den dag då propositionen,
om den finner  synnerliga  skrivelsen,
skäl     föreligga,    på  framställningen     eller
förslag   av   regeringen  redogörelsen  anmäldes  i
besluta     om    kortare  kammaren.      Om      en
motionstid. Riksdagen kan  proposition    eller   en
om     särskilda     skäl  framställning       måste
föreligger  på förslag av  behandlas  skyndsamt, får
talmannen   besluta   att  riksdagen,  om  den anser
förlänga     tiden    för  att  det finns synnerliga
avlämnande av motion.      skäl,   på   förslag   av
regeringen    eller   det
riksdagsorgan som  lämnat
framställningen   besluta
om kortare motionstid. Om
det finns särskilda skäl,
Motion  får  väckas även  får  riksdagen på förslag
med      anledning     av  av  talmannen besluta att
skrivelse            från  förlänga motionstiden.
regeringen.        Därvid
tillämpas  bestämmelserna
i första stycket, om inte
annat följer av 19 §.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelse

3.11.1
-----------------------------------------------------
Förslag om förlängning av   Ett      förslag      om
motionstiden  enligt 11 §  förlängning            av
första    stycket   sista  motionstiden       lämnas
punkten       framställes  senast   vid   det  andra
senast      vid     andra  sammanträdet efter det då
sammanträdet efter det då  propositionen,
propositionen  anmäldes i  skrivelsen,
kammaren.    Beslut    om  framställningen     eller
förlängning fattas senast  redogörelsen  anmäldes  i
vid   därefter   följande  kammaren.  Ett  beslut om
sammanträde.               förlängning fattas senast
vid nästa sammanträde.
-----------------------------------------------------
Följdmotioner         med
anledning av uppskov
-----------------------------------------------------
12  §
-----------------------------------------------------
Har           proposition   Om  behandlingen  av  en
uppskjutits    från    en  proposition,           en
valperiod  för  riksdagen  skrivelse,             en
till  nästa,  får  motion  framställning   eller  en
med      anledning     av  redogörelse           har
propositionen väckas inom  uppskjutits    från    en
sju  dagar från början av  valperiod  för  riksdagen
den nya valperioden.       till  nästa, får motioner
med     anledning      av
propositionen,
skrivelsen,
framställningen     eller
redogörelsen  väckas inom
Vid   tillämpningen   av  sju  dagar från början av
första  stycket skall med  den nya valperioden.
proposition    jämställas
skrivelse som avses  i 11
§ andra stycket.
-----------------------------------------------------
13  §
-----------------------------------------------------
Bestämmelserna  i  11 och
12 §§ tillämpas också  på
motion  med  anledning av
förslag eller redogörelse
av    sådant   riksdagens
organ som avses i 8 §.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Motioner med anledning av
en   händelse  av  större
vikt
-----------------------------------------------------
15  §
13  §
-----------------------------------------------------
Motion  med  anledning av   Motioner  med  anledning
händelse  av  större vikt  av  en händelse av större
får  väckas  gemensamt av  vikt får väckas gemensamt
minst  tio ledamöter,  om  av  minst  tio ledamöter,
händelsen  ej  har kunnat  om  händelsen  inte kunde
förutses   eller  beaktas  förutses   eller  beaktas
under    motionstid   som  under     den    allmänna
avses i 10 § eller kunnat  motionstiden  eller någon
föranleda     motionsrätt  annan    motionstid   som
enligt  annan bestämmelse  anges i detta kapitel.
i detta kapitel.
-----------------------------------------------------
Anmälan av vilande beslut
och   undantag   från  en
tidsfrist
-----------------------------------------------------
16  §
14 §
-----------------------------------------------------
Konstitutionsutskottet      Konstitutionsutskottet
skall  till  kammaren för  skall  till  kammaren för
slutligt   beslut  anmäla  slutligt   beslut  anmäla
vilande  beslut  i ärende  vilande  beslut i ärenden
angående  grundlag  eller  angående  grundlag  eller
riksdagsordningen.  Skall  riksdagsordningen. Om den
efter   vad  som  sägs  i  ordning  som  gäller  för
regeringsformen  i  annat  grundlagsändring    eller
fall     tillämpas    den  ändring                av
ordning  som  gäller  för  riksdagsordningen, enligt
grundlagsändring,   skall  en      bestämmelse     i
vilande  beslut i ärendet  regeringsformen     skall
anmälas  av  det  utskott  tillämpas  i  något annat
till   vars  handläggning  fall,  skall  ett vilande
frågan hör.                beslut  i ärendet anmälas
av det utskott  till vars
handläggning frågan hör.
Konstitutionsutskottet     Konstitutionsutskottet
skall     vidare     till  skall     vidare     till
kammaren anmäla beslut om  kammaren    anmäla    ett
undantag     från     den  beslut  om  undantag från
tidsfrist som föreskrives  den  tidsfrist som gäller
i    8    kap.    15    §  för    framläggande    av
regeringsformen.           förslag som skall antas i
den      ordning      som
föreskrivs i 8 kap. 15  §
regeringsformen.


-----------------------------------------------------
Yrkande om folkomröstning
i en grundlagsfråga eller
om misstroendeförklaring
-----------------------------------------------------
17  §
15  §
-----------------------------------------------------
Yrkande om folkomröstning   Ett      yrkande      om
i grundlagsfråga eller om  folkomröstning    i    en
misstroendeförklaring      grundlagsfråga  eller  om
skall   framställas   vid  en  misstroendeförklaring
sammanträde med kammaren.  skall framställas vid ett
Yrkandet  skall  avlämnas  sammanträde med kammaren.
skriftligen          till  Yrkandet   skall   lämnas
protokollet  så snart det  skriftligen  så snart det
har framställts.           har framställts.
-----------------------------------------------------
Ansökan  om medgivande om
åtal                eller
frihetsberövande
-----------------------------------------------------
18  §
16  §
-----------------------------------------------------
Vill åklagare påkalla att   Om  en åklagare vill att
riksdagen enligt 4 kap. 8  riksdagen skall medge att
§      första     stycket  talan    väcks   mot   en
regeringsformen  medgiver  riksdagsledamot eller att
att   talan   väckes  mot  ett   ingripande  görs  i
riksdagsledamot eller att  hans     eller     hennes
ingripande göres i dennes  personliga  frihet enligt
personliga  frihet, skall  4 kap. 8 § första stycket
han skriftligen ansöka om  regeringsformen,    skall
det     hos    riksdagens  åklagaren     skriftligen
talman. Vad som har sagts  ansöka    om    det   hos
nu   om   åklagare  skall  talmannen.          Samma
gälla även annan som vill  förfarande          skall
begära         riksdagens  tillämpas  om någon annan
medgivande  att  få  föra  vill   begära  riksdagens
talan   vid  domstol  med  medgivande  att  få  föra
anledning              av  talan  vid en domstol med
riksdagsledamots           anledning      av      en
handlande.                 riksdagsledamots
handlande.
Är  ansökningshandlingen
så ofullständig  att  den   Om  ansökningshandlingen
icke   kan   läggas  till  är  så  ofullständig  att
grund    för   riksdagens  den  inte kan läggas till
prövning     eller    har  grund    för   riksdagens
sökanden    icke    gjort  prövning     eller     om
antagligt   att   han  är  sökanden  inte  har gjort
behörig att vidtaga eller  troligt att han eller hon
hos  myndighet begära den  är   behörig   att  väcka
åtgärd,  varom  fråga är,  talan  eller begära denna
skall   talmannen  avvisa  åtgärd  hos en myndighet,
ansökan.   I  annat  fall  skall   talmannen  avvisa
skall  han anmäla den vid  ansökan.   I  annat  fall
sammanträde med kammaren.  skall   talmannen  anmäla
den  vid ett  sammanträde
med kammaren.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelse
------------------------------------------------------
3.18.1
3.16.1
------------------------------------------------------
Sökande       skall      i   En   sökande   skall   i
ansökningshandlingen        ansökningshandlingen ange
angiva  de  omständigheter  de   omständigheter   som
på vilka ansökan grundas.   ansökan grundas på.
------------------------------------------------------
Återkallelser
------------------------------------------------------
19  §
17  §
------------------------------------------------------
Proposition och motion får   En    proposition,    en
återkallas    till    dess  skrivelse,             en
utskott     har    avgivit  framställning,         en
betänkande    i   ärendet.  redogörelse    eller   en
Förslag som vilar enligt 2  motion   får   återkallas
kap.  12  § tredje stycket  till dess ett utskott har
regeringsformen        får  avgett  ett  betänkande i
återkallas    till    dess  ärendet.  Ett förslag som
utskottet har avgivit nytt  vilar  minst tolv månader
betänkande enligt 4 kap. 8  enligt 2 kap. 12 § tredje
§   femte   stycket  denna  stycket   regeringsformen
riksdagsordning.            får  återkallas till dess
utskottet  har avgett ett
nytt betänkande  enligt 4
kap.  9  § fjärde stycket
Återkallas   proposition,  denna lag.
förfaller motion  som  har
väckts  med  anledning  av   Om  en  proposition,  en
propositionen.              skrivelse,             en
framställning   eller  en
Har   proposition  blivit  redogörelse   återkallas,
återkallad,   får   motion  faller  de  följdmotioner
väckas med anledning därav  som har väckts.
inom  sju  dagar  från det
att återkallelsen anmäldes   Om  en  proposition,  en
i kammaren.                 skrivelse,             en
framställning   eller  en
redogörelse           har
återkallats, får motioner
väckas  med  anledning av
återkallelsen   inom  sju
dagar  från  det att  den
anmäldes i kammaren.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelse
------------------------------------------------------
3.19.1
3.17.1
------------------------------------------------------
Återkallelse skall göras i   En  återkallelse  av  en
skrivelse,   som   ingives  proposition,           en
till       kammarkansliet.  skrivelse,             en
Talmannen        avskriver  framställning   eller  en
förslag       som      har  redogörelse skall göras i
återkallats          eller  en      skrivelse     med
förfallit   på   grund  av  återkallelse  som  ges in
återkallelsen    och   gör  till  kammarkansliet.  En
anmälan  härom i kammaren.  återkallelse av en motion
Om förslaget har hänvisats  ges  in  skriftligen till
till  utskott, skall detta  kammarkansliet. Talmannen
underrättas             om  avskriver  propositioner,
avskrivningen.              skrivelser,
framställningar,
redogörelser och motioner
som har återkallats eller
fallit    på   grund   av
återkallelsen och anmäler
detta   i  kammaren.   Om
propositionen,
skrivelsen,
framställningen,
redogörelsen        eller
motionen   har  hänvisats
till  ett utskott,  skall
utskottet  underrättas om
avskrivningen.
------------------------------------------------------
Beräkning  av  lagstadgad
tid
------------------------------------------------------
20  §
18  §
------------------------------------------------------
Vad som i allmänhet gäller   Vad   som   i  allmänhet
om beräkning av lagstadgad  gäller  om  beräkning  av
tid  skall tillämpas också  lagstadgad    tid   skall
på  tid  då  åtgärd enligt  tillämpas också på tid då
bestämmelse    i     detta  en   åtgärd   enligt   en
kapitel    senast    skall  bestämmelse    i    detta
vidtagas.                   kapitel    senast   skall
vidtas.


------------------------------------------------
4 kap. Ärendenas beredning

-----------------------------------------------------
Beredningstvånget
-----------------------------------------------------
1  §
-----------------------------------------------------
Proposition,        annan  Propositioner,
skrivelse  än som avses i  skrivelser,
2 kap. 10 § andra stycket  framställningar,
regeringsformen eller som  redogörelser och motioner
innebär  återkallelse  av  skall  hänvisas  till ett
proposition,  motion samt  utskott   för  beredning.
förslag  och  redogörelse  Detsamma  skall  gälla en
från   riksdagsorgan  som  ansökan  enligt 3 kap. 16
avses  i 3 kap. 8 § skall  §  om  medgivande av åtal
för   beredning  hänvisas  eller    frihetsberövande
till   utskott.  Detsamma  som  talmannen har anmält
skall  gälla  ansökan som  i kammaren.
åsyftas i 3 kap. 18 § och
som talmannen har  anmält
i kammaren.
Innan     ett     ärende
Innan   ärende  hänvisas  hänvisas till ett utskott
till  utskott  skall  det  skall  det bordläggas vid
bordläggas            vid  ett    sammanträde    med
sammanträde med kammaren,  kammaren,   om   kammaren
om kammaren icke beslutar  inte      beslutar     om
omedelbar hänvisning.      omedelbar hänvisning.
-----------------------------------------------------
Utskotten
-----------------------------------------------------
2  §
-----------------------------------------------------
Riksdagen  tillsätter  inom  sig för varje valperiod
ett  konstitutionsutskott,  ett  finansutskott,  ett
skatteutskott  och  ett  erforderligt   antal  andra
utskott. Valet gäller till valperiodens slut.
Riksdagen  kan  även  under  valperioden  tillsätta
utskott   för   längst   den  tid  som  återstår  av
valperioden.
-----------------------------------------------------
För riksmöte före 1996/97
års  riksmöte  skall  vad
som   enligt  första  och
andra styckena gäller för
valperiod i stället gälla
för riksmöte.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelser

4.2.1
-----------------------------------------------------
Riksdagen  skall senast på åttonde dagen efter dagen
för   första   sammanträdet   med   kammaren   under
riksdagens  valperiod   tillsätta   följande  sexton
utskott:
1. ett konstitutionsutskott (KU),
2. ett finansutskott (FiU),
3. ett skatteutskott (SkU),
4. ett justitieutskott (JuU),
5. ett lagutskott (LU),
6. ett utrikesutskott (UU),
7. ett försvarsutskott (FöU),
8. ett socialförsäkringsutskott (SfU),
9. ett socialutskott (SoU),
10. ett kulturutskott (KrU),
11. ett utbildningsutskott (UbU),
12. ett trafikutskott (TU),
13. ett miljö- och jordbruksutskott (MJU),
14. ett näringsutskott (NU),
15. ett arbetsmarknadsutskott (AU) och
16. ett bostadsutskott (BoU).
Utskotten  väljs  i  den  ordning de har tagits upp
ovan.
-----------------------------------------------------
4.2.2
-----------------------------------------------------
Tillsätter      riksdagen   Om  riksdagen tillsätter
ytterligare      utskott,  ytterligare         något
skall   den  angiva  dess  utskott,  skall  den ange
huvudsakliga               detta            utskotts
arbetsuppgifter.           huvudsakliga
arbetsuppgifter.
-----------------------------------------------------
Utskottens ledamotsantal
-----------------------------------------------------
3  §
-----------------------------------------------------
Varje utskott skall bestå   Varje    utskott   skall
av  udda antal ledamöter,  bestå  av  ett udda antal
lägst femton.              ledamöter, lägst femton.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelse

4.3.1
-----------------------------------------------------
Antalet   ledamöter   i   utskotten   fastställs  av
riksdagen på förslag av valberedningen.
-----------------------------------------------------
Konstitutionsutskottets
uppgifter
-----------------------------------------------------
4  §
-----------------------------------------------------
Konstitutionsutskottet      Konstitutionsutskottet
skall, utöver sin uppgift  skall  bereda ärenden som
enligt   12   kap.   1  §  rör    grundlagarna   och
regeringsformen,   bereda  riksdagsordningen.
ärenden      som      rör  Bestämmelser           om
grundlagarna          och  konstitutionsutskottets
riksdagsordningen.         uppgifter finns också i 2
kap.  12  §,  8 kap. 15 §
och    12    kap.   1   §
regeringsformen   samt  i
2 kap. 9 §, 3 kap.  14 §,
4 kap. 11 §, 6 kap. 1 och
4   §§,  8  kap.  11  och
13 §§,  9  kap.  8 § samt
tilläggsbestämmelserna,
4.6.1,    5.4.1,   8.4.1,
8.5.1, 8.11.1, 8.11.2 och
8.12.1 denna lag.
-----------------------------------------------------
Finansutskottets      och
skatteutskottets
uppgifter
-----------------------------------------------------
5  §
-----------------------------------------------------
Finansutskottet    skall,   Finansutskottet    skall
utöver   sina   uppgifter  bereda ärenden om
enligt   9   kap.   4   §
regeringsformen,   bereda   1.  allmänna  riktlinjer
ärenden    om    allmänna  för     den    ekonomiska
riktlinjer     för    den  politiken     och     för
ekonomiska  politiken och  budgetregleringen samt
för     budgetregleringen
samt  ärenden   som   rör   2.           Riksbankens
Riksbankens   verksamhet.  verksamhet.
Finansutskottet     skall
dessutom  bereda  ärenden   Finansutskottet    skall
om        ramar       för  dessutom bereda förslagen
utgiftsområden   och   om  till   utgiftsramar   för
beräkning    av   statens  utgiftsområden  och  till
inkomster  enligt  5 kap.  beräkning    av   statens
12 §.                      inkomster,  om  riksdagen
har beslutat att  hänföra
statsutgifterna      till
utgiftsområden  enligt  5
kap.  12  §. Bestämmelser
om       finansutskottets
uppgifter finns också i 9
kap.  4 § regeringsformen
och i 3  kap. 7 §, 4 kap.
8 §, 9 kap.  8  §  samt i
Skatteutskottet    skall  tilläggsbestämmelserna
bereda     ärenden     om  4.6.2,  4.9.1  och  8.7.1
statliga   och  kommunala  denna lag.
skatter.
Skatteutskottet    skall
bereda     ärenden     om
statliga   och  kommunala
skatter. Bestämmelser  om
skatteutskottets
uppgifter  finns  också i
tilläggsbestämmelsen
4.6.3 denna lag.
-----------------------------------------------------
Ärendefördelningen mellan
utskotten
-----------------------------------------------------
6  §
-----------------------------------------------------
Riksdagen     föreskriver   Riksdagen    föreskriver
efter    vilka    grunder  efter    vilka    grunder
övriga    ärenden   skall  övriga    ärenden   skall
fördelas  mellan utskott.  fördelas           mellan
Därvid   skall  iakttagas  utskotten.  Därvid  skall
att  ärenden som hör till  ärenden  som hör till ett
ett  ämnesområde hänföres  och   samma   ämnesområde
till  samma utskott. Dock  hänföras    till    samma
får   bestämmas  att  ett  utskott.   Riksdagen  får
utskott  skall finnas för  dock   bestämma  att  det
beredning  av  ärenden om  skall  finnas ett utskott
sådan  lag  som avses i 8  för  beredning av ärenden
kap. 2 § regeringsformen,  om sådana lagar som avses
oberoende av ämnesområde.  i     8    kap.    2    §
regeringsformen,
Riksdagen   kan   avvika  oberoende av ämnesområde.
från   de   grunder   som
sålunda  har  fastställts   Riksdagen   får   avvika
liksom från 5 §, om det i  från  de  grunder som har
särskilt fall är påkallat  fastställts liksom från 5
av  hänsyn till sambandet  §,  om det i ett särskilt
mellan olika ärenden, ett  fall   är   påkallat   av
ärendes         särskilda  hänsyn   till   sambandet
beskaffenhet        eller  mellan olika ärenden, ett
arbetsförhållandena.       ärendes         särskilda
beskaffenhet        eller
arbetsförhållandena.
Under              samma
förutsättningar som anges
i  andra  stycket får ett
utskott   överlämna   ett
ärende  till   ett  annat
utskott, om detta utskott
samtycker  till det.  Det
utskott  som   överlämnar
ärendet kan i samband med
överlämnandet  yttra  sig
över  ärendet  till   det
mottagande utskottet.


-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelser

4.6.1
-----------------------------------------------------
Konstitutionsutskottet      Konstitutionsutskottet
skall,     utöver    sina  skall bereda ärenden om
uppgifter  enligt   4  §,
bereda     ärenden     om   1.     lagstiftning    i
lagstiftning            i  konstitutionella      och
konstitutionella      och  allmänt
allmänt                    förvaltningsrättsliga
förvaltningsrättsliga      ämnen,
ämnen,  ärenden om press-
eller          partistöd,   2.    lagstiftning    om
lagstiftning   om  radio,  radio,   television   och
television    och    film  film,
liksom  andra ärenden som
angår     yttrandefrihet,   3.       yttrandefrihet,
opinionsbildning      och  opinionsbildning      och
religionsfrihet,   övriga  religionsfrihet,
ärenden   om   riksdagen,
Riksdagens ombudsman  och   4. press- och partistöd,
riksdagens    myndigheter
utom    Riksbanken    och   5.       Riksrevisionen,
Riksdagens     revisorer,  såvitt   avser   val   av
ärenden   om   medgivande  riksrevisor, skiljande av
från riksdagen att  väcka  riksrevisor          från
talan mot riksdagsledamot  uppdraget,    åtal    mot
eller  att ingripa i hans  riksrevisor  och åtal mot
personliga   frihet  samt  ledamot  av  myndighetens
ärenden     av     allmän  styrelse,
betydelse     för     den
kommunala självstyrelsen.   6.     riksdagen     och
riksdagens myndigheter  i
övrigt   utom  Riksbanken
och Riksrevisionen,
7.     den     kommunala
Ärenden  om  anslag inom  självstyrelsen samt
utgiftsområde  1.  Rikets
styrelse          tillhör   8.    medgivande    från
konstitutionsutskottets    riksdagen att väcka talan
beredning.                 mot   en  riksdagsledamot
eller att  ingripa  i  en
ledamots       personliga
frihet.
Ärenden  om  anslag inom
utgiftsområde  1   Rikets
styrelse     bereds    av
konstitutionsutskottet.
-----------------------------------------------------
4.6.2[13]
-----------------------------------------------------
Finansutskottet    skall,   Finansutskottet    skall
utöver   sina   uppgifter  bereda ärenden om
enligt    5    §   första
stycket,  bereda  ärenden   1.   penning-,  kredit-,
om   penning-,   kredit-,  valuta-               och
valuta-               och  statsskuldspolitiken,
statsskuldspolitiken,
kredit- och fondväsendet,   2.      kredit-      och
det         affärsmässiga  fondväsendet,
försäkringsväsendet  samt
Riksdagens revisorer. Det   3.   det   affärsmässiga
skall    vidare    bereda  försäkringsväsendet,
ärenden     av     allmän
betydelse     för     den   4.  Riksrevisionen i den
kommunala  ekonomin  samt  mån ärendena inte tillhör
ärenden    om    statliga  konstitutionsutskottets
arbetsgivarfrågor,         beredning,
statlig        statistik,
redovisning, revision och   5.     den     kommunala
rationalisering,       om  ekonomin,
statens    egendom    och
upphandling  i  allmänhet   6.              statliga
och                        arbetsgivarfrågor,
förvaltningsekonomiska     statlig        statistik,
ärenden i övrigt som icke  redovisning, revision och
rör      enbart     visst  rationalisering,
ämnesområde.    Utskottet
skall     även     bereda   7.  statens  egendom och
budgettekniska   ärenden,  upphandling i allmänhet,
granska  beräkningen   av
statens   inkomster  samt   8.
sammanställa               förvaltningsekonomiska
statsbudgeten.             frågor  i övrigt som inte
rör  enbart   ett   visst
ämnesområde samt
Ärenden  om  anslag inom   9.        budgettekniska
utgiftsområdena        2.  frågor.
Samhällsekonomi       och
finansförvaltning,    25.   Utskottet   skall   även
Allmänna    bidrag   till  granska   beräkningen  av
kommuner,             26.  statens   inkomster   och
Statsskuldräntor     m.m.  sammanställa
samt  27.  Avgiften  till  statsbudgeten.
Europeiska  gemenskaperna
tillhör  finansutskottets   Ärenden  om  anslag inom
beredning.                 utgiftsområdena         2
Samhällsekonomi       och
finansförvaltning,     25
Allmänna    bidrag   till
kommuner,              26
Statsskuldsräntor    m.m.
samt   27  Avgiften  till
Europeiska    gemenskapen
bereds                 av
finansutskottet.
-----------------------------------------------------
4.6.3[14]
-----------------------------------------------------
Skatteutskottet    skall,   Skatteutskottet    skall
utöver   sina   uppgifter  bereda ärenden om
enligt 5 § andra stycket,
bereda     ärenden     om   1.      taxering     och
taxering,   uppbörd   och  skattebetalning,
folkbokföring        samt
ärenden      som      rör   2. folkbokföring samt
exekutionsväsendet.
3. exekutionsväsendet.
Ärenden  om  anslag inom
utgiftsområde  3.  Skatt,   Ärenden  om  anslag inom
tull     och    exekution  utgiftsområde   3  Skatt,
tillhör  skatteutskottets  tull och exekution bereds
beredning.                 av skatteutskottet.
-----------------------------------------------------
4.6.4[15]
-----------------------------------------------------
Justitieutskottet   skall   Justitieutskottet  skall
bereda  ärenden  som  rör  bereda ärenden om
domstolarna,
arrendenämnderna      och   1. domstolarna,
hyresnämnderna,
åklagarväsendet,            2.  arrendenämnderna och
polisväsendet,             hyresnämnderna,
rättsmedicinen        och
kriminalvården       samt   3. åklagarväsendet,
ärenden           rörande
brottsbalken,               4. polisväsendet,
rättegångsbalken      och
lagar  som ersätter eller   5. rättsmedicinen,
har  nära   samband   med
föreskrifter    i   dessa   6. kriminalvården samt
balkar.
7.         brottsbalken,
rättegångsbalken      och
lagar  som ersätter eller
har  nära   samband   med
föreskrifter    i   dessa
Ärenden  om  anslag inom  balkar.
utgiftsområde          4.
Rättsväsendet     tillhör   Ärenden  om  anslag inom
justitieutskottets         utgiftsområde           4
beredning.                 Rättsväsendet  bereds  av
justitieutskottet.
-----------------------------------------------------
4.6.5
-----------------------------------------------------
Lagutskottet skall bereda   Lagutskottet       skall
ärenden           rörande  bereda ärenden om
äktenskaps-,   föräldra-,
ärvda-, handels-,  jorda-   1.          äktenskaps-,
eller    utsökningsbalken  föräldra-,        ärvda-,
eller  lagar som ersätter  handels-,    jorda-   och
eller    anknyter    till  utsökningsbalkarna    och
föreskrifter    i   dessa  lagar  som ersätter eller
balkar,    i    den   mån  anknyter             till
ärendena   icke   tillhör  föreskrifter    i   dessa
annat utskotts beredning.  balkar,    i    den   mån
Det  skall  vidare bereda  ärendena inte tillhör ett
ärenden     som    gäller  annat utskotts beredning,
försäkringsavtalsrätt,
bolags- och föreningsrätt   2.
med      undantag     för  försäkringsavtalsrätt,
bostadsrätt,  växel-  och
checkrätt,                  3.      bolags-      och
skadeståndsrätt,           föreningsrätt         med
immaterialrätt,            undantag för bostadsrätt,
transporträtt,
konkursrätt,                4. växel- och checkrätt,
konsumenträtt,
internationell privaträtt   5. skadeståndsrätt,
samt lagstiftning i andra
ärenden     av    allmänt   6. immaterialrätt,
privaträttslig
beskaffenhet.               7. transporträtt,
8. konkursrätt,
9. konsumenträtt,
10.       internationell
privaträtt samt
11. lagstiftning i andra
ärenden     av    allmänt
privaträttslig
beskaffenhet.
-----------------------------------------------------
4.6.6[16]
-----------------------------------------------------
Utrikesutskottet    skall   Utrikesutskottet   skall
bereda  ärenden om rikets  bereda ärenden om
förhållande    till   och
överenskommelser      med   1.   rikets  förhållande
andra      stater     och  till och överenskommelser
mellanfolkliga             med   andra   stater  och
organisationer,   bistånd  mellanfolkliga
till      annat     lands  organisationer,
utveckling samt ärenden i
övrigt om utrikes  handel   2.  bistånd  till  andra
och       internationellt  länders utveckling samt
ekonomiskt     samarbete,
allt  i  den mån ärendena   3.    utrikeshandel    i
icke     tillhör    annat  övrigt                och
utskotts beredning.        internationellt
ekonomiskt samarbete,
allt  i den mån ärendena
inte tillhör  något annat
utskotts beredning.
-----------------------------------------------------
Ärenden  om  anslag  inom   Ärenden  om  anslag inom
utgiftsområdena        5.  utgiftsområdena         5
Internationell  samverkan  Internationell  samverkan
och   7.  Internationellt  och   7   Internationellt
bistånd           tillhör  bistånd     bereds     av
utrikesutskottets          utrikesutskottet.
beredning.
-----------------------------------------------------
4.6.7[17]
-----------------------------------------------------
Försvarsutskottet   skall   Försvarsutskottet  skall
bereda   ärenden  om  den  bereda ärenden om
militära och  - i den mån
sådana    ärenden    inte   1. den militära delen av
tillhör    något    annat  totalförsvaret,
utskotts beredning  - den
civila      delen      av   2.  den  civila delen av
totalförsvaret       samt  totalförsvaret, i den mån
ärenden  om  samordningen  sådana    ärenden    inte
inom  totalförsvaret. Det  tillhör    något    annat
skall även bereda ärenden  utskotts beredning,
om   fredsräddningstjänst
och kustbevakningen.        3.   samordningen   inom
totalförsvaret,
4.
fredsräddningstjänsten
samt
5. kustbevakningen.
-----------------------------------------------------
Ärenden  om  anslag  inom   Ärenden  om  anslag inom
utgiftsområde  6. Försvar  utgiftsområde  6  Försvar
samt     beredskap    mot  samt     beredskap    mot
sårbarhet         tillhör  sårbarhet    bereds    av
försvarsutskottets         försvarsutskottet.
beredning.

-----------------------------------------------------
4.6.8
-----------------------------------------------------
Socialförsäkringsutskottet
Socialförsäkringsutskottet
skall  bereda  ärenden om  skall bereda ärenden om
allmän        försäkring,
arbetsskadeförsäkring och   1. allmän försäkring,
stöd åt barnfamiljer. Det
skall även bereda ärenden   2. allmän pension,
om  svenskt medborgarskap
samt    utlännings-   och   3.
invandrarfrågor.           arbetsskadeförsäkring,
4.  ekonomiskt  stöd  åt
barnfamiljer,
5. svenskt medborgarskap
samt
6.    utlännings-    och
invandrarfrågor.
-----------------------------------------------------
Ärenden  om  anslag  inom   Ärenden  om  anslag inom
utgiftsområdena        8.  utgiftsområdena         8
Invandrare            och  Invandrare            och
flyktingar, 10. Ekonomisk  flyktingar,  10 Ekonomisk
trygghet  vid sjukdom och  trygghet  vid sjukdom och
handikapp,  11. Ekonomisk  handikapp,  11  Ekonomisk
trygghet vid ålderdom och  trygghet vid ålderdom och
12.   Ekonomisk  trygghet  12 Ekonomisk trygghet för
för  familjer   och  barn  familjer  och barn bereds
tillhör                    av
socialförsäkringsutskottets
socialförsäkringsutskottet.
beredning.
-----------------------------------------------------
4.6.9
-----------------------------------------------------
Socialutskottet     skall   Socialutskottet    skall
bereda  ärenden  som  rör  bereda ärenden om
omsorger   om   barn  och
ungdom               utom   1.  omsorger om barn och
förskoleverksamhet    och  ungdom               utom
skolbarnsomsorg,   omsorg  förskoleverksamhet    och
om        äldre       och  skolbarnsomsorg,
handikappade,    åtgärder
mot  missbruk  och  andra   2.  omsorg  om äldre och
socialtjänstfrågor.   Det  handikappade,
skall även bereda ärenden
om       alkoholpolitiska   3. åtgärder mot missbruk
åtgärder,    hälso-   och  och                 andra
sjukvård   samt   sociala  socialtjänstfrågor,
ärenden i övrigt.
4.      alkoholpolitiska
åtgärder,
5.  hälso-  och sjukvård
samt
6.   sociala  ärenden  i
övrigt.
-----------------------------------------------------
Ärenden  om  anslag  inom   Ärenden  om  anslag inom
utgiftsområde          9.  utgiftsområde           9
Hälsovård,  sjukvård  och  Hälsovård,  sjukvård  och
social   omsorg   tillhör  social  omsorg  bereds av
socialutskottets           socialutskottet.
beredning.
-----------------------------------------------------
4.6.10
-----------------------------------------------------
Kulturutskottet     skall   Kulturutskottet    skall
bereda  ärenden  som  rör  bereda ärenden om
allmänna    kultur-   och
bildningsändamål,           1.  allmänna kultur- och
folkbildning,              bildningsändamål,
ungdomsverksamhet,
internationellt             2. folkbildning,
kulturellt samarbete samt
idrotts-              och   3. ungdomsverksamhet,
friluftsverksamhet.   Det
skall     även     bereda   4.       internationellt
kyrkofrågor  och  ärenden  kulturellt samarbete,
om radio och television i
den  mån  de icke tillhör   5.      idrotts-     och
konstitutionsutskottets    friluftsverksamhet,
beredning.
6.  trossamfunden  i den
mån   de   inte   tillhör
konstitutionsutskottets
beredning samt
7.  radio och television
i den mån de inte tillhör
konstitutionsutskottets
beredning.
-----------------------------------------------------
Ärenden  om  anslag  inom   Ärenden  om  anslag inom
utgiftsområde 17. Kultur,  utgiftsområde  17 Kultur,
medier,  trossamfund  och  medier,  trossamfund  och
fritid            tillhör  fritid      bereds     av
kulturutskottets           kulturutskottet.
beredning.
-----------------------------------------------------
4.6.11
-----------------------------------------------------
Utbildningsutskottet        Utbildningsutskottet
skall  bereda  ärenden om  skall bereda ärenden om
högre   utbildning    och
forskning,    studiestöd,   1.    förskoleverksamhet
skolväsendet         samt  och skolbarnsomsorg,
förskoleverksamhet    och
skolbarnsomsorg.            2. skolväsendet,
3.  högre utbildning och
forskning samt
4. studiestöd.
-----------------------------------------------------
Ärenden  om  anslag  inom   Ärenden  om  anslag inom
utgiftsområdena       15.  utgiftsområdena        15
Studiestöd     och    16.  Studiestöd     och     16
Utbildning            och  Utbildning            och
universitetsforskning      universitetsforskning
tillhör                    bereds                 av
utbildningsutskottets      utbildningsutskottet.
beredning.
-----------------------------------------------------
4.6.12[18]
-----------------------------------------------------
Trafikutskottet     skall   Trafikutskottet    skall
bereda     ärenden     om  bereda ärenden om
järnvägar,          post,
telegraf, telefon, vägar,   1. vägar och vägtrafik,
vägtrafik,   sjöfart  och
luftfart.                   2.     järnvägar     och
järnvägstrafik,
3. sjöfart,
4. luftfart,
5. trafiksäkerhet,
6.        post       och
telekommunikationer samt
7. informationsteknik.
-----------------------------------------------------
Ärenden  om  anslag  inom   Ärenden  om  anslag inom
utgiftsområde         22.  utgiftsområde          22
Kommunikationer   tillhör  Kommunikationer bereds av
trafikutskottets           trafikutskottet.
beredning.
-----------------------------------------------------
4.6.13[19]
-----------------------------------------------------
Miljö-                och   Miljö-               och
jordbruksutskottet  skall  jordbruksutskottet  skall
bereda     ärenden     om  bereda ärenden om
jordbruk,      skogsbruk,
trädgårdsnäring, jakt och   1.  jordbruk, skogsbruk,
fiske                samt  trädgårdsnäring, jakt och
väderlekstjänst.      Det  fiske,
skall även bereda ärenden
om          kärnsäkerhet,   2. vädertjänst,
naturvård samt ärenden om
miljövård  i  övrigt  som   3. kärnsäkerhet,
icke     tillhör    annat
utskotts beredning.         4. naturvård samt
5.  miljövård  i  övrigt
som  inte  tillhör  något
annat utskotts beredning.
-----------------------------------------------------
Ärenden  om  anslag  inom   Ärenden  om  anslag inom
utgiftsområdena       20.  utgiftsområdena 20 Allmän
Allmän     miljö-     och  miljö- och naturvård samt
naturvård  samt 23. Jord-  23  Jord-  och skogsbruk,
och  skogsbruk, fiske med  fiske    med   anslutande
anslutande       näringar  näringar bereds av miljö-
tillhör     miljö-    och  och jordbruksutskottet.
jordbruksutskottets
beredning.
-----------------------------------------------------
4.6.14
-----------------------------------------------------
Näringsutskottet    skall   Näringsutskottet   skall
bereda     ärenden     om  bereda ärenden om
allmänna  riktlinjer  för
näringspolitiken      och   1.  allmänna  riktlinjer
därmed     sammanhängande  för  näringspolitiken och
forskningsfrågor     samt  därmed     sammanhängande
ärenden  om  industri och  forskningsfrågor,
hantverk,         handel,
energipolitik,              2.      industri     och
regionalpolitik,  statlig  hantverk,
företagsamhet samt  pris-
och                         3. handel,
konkurrensförhållanden  i
näringslivet.               4. energipolitik,
5. regionalpolitik,
6. statlig företagsamhet
samt
7. pris- och
konkurrensförhållanden i
näringslivet.
-----------------------------------------------------
Ärenden  om  anslag  inom   Ärenden  om  anslag inom
utgiftsområdena       19.  utgiftsområdena        19
Regional   utjämning  och  Regional   utjämning  och
utveckling,   21.  Energi  utveckling, 21 Energi och
och     24.    Näringsliv  24  Näringsliv  bereds av
tillhör näringsutskottets  näringsutskottet.
beredning.
-----------------------------------------------------
4.6.15[20]
-----------------------------------------------------
Arbetsmarknadsutskottet     Arbetsmarknadsutskottet
skall  bereda  ärenden om  skall bereda ärenden om
arbetsmarknadspolitik,
arbetsrätt,    arbetstid,   1.
semester,     arbetsmiljö  arbetsmarknadspolitik,
samt jämställdhet  mellan
kvinnor    och    män   i   2. arbetslivspolitik med
arbetslivet.               arbetsrätt samt
3.  jämställdhet  mellan
kvinnor    och    män   i
arbetslivet.
-----------------------------------------------------
Ärenden  om  anslag  inom   Ärenden  om  anslag inom
utgiftsområdena       13.  utgiftsområdena        13
Arbetsmarknad   och   14.  Arbetsmarknad    och   14
Arbetsliv         tillhör  Arbetsliv    bereds    av
arbetsmarknadsutskottets   arbetsmarknadsutskottet.
beredning.
-----------------------------------------------------
4.6.16
-----------------------------------------------------
Bostadsutskottet    skall   Bostadsutskottet   skall
bereda     ärenden     om  bereda ärenden om
bostadspolitiken,   hyra,
bostadsrätt,    tomträtt,   1. bostadspolitik,
vattenrätt,
bebyggelseplanläggning,     2. hyra, bostadsrätt och
byggnadsväsendet,  fysisk  tomträtt,
planering, expropriation,
fastighetsbildning    och   3. vattenrätt,
lantmäteriväsendet.   Det
skall även bereda ärenden   4.
om  länsförvaltningen och  bebyggelseplanläggning,
rikets     administrativa
indelning   samt   sådana   5. byggnadsväsendet,
kommunfrågor   som   icke
tillhör    något    annat   6. fysisk planering,
utskotts beredning.
7.        expropriation,
fastighetsbildning    och
lantmäteriväsendet,
8. länsförvaltningen och
rikets     administrativa
indelning samt
9.  sådana  kommunfrågor
som  inte  tillhör  något
annat utskotts beredning.
-----------------------------------------------------
Ärenden  om  anslag  inom   Ärenden  om  anslag inom
utgiftsområde         18.  utgiftsområde          18
Samhällsplanering,         Samhällsplanering,
bostadsförsörjning    och  bostadsförsörjning    och
byggande          tillhör  byggande     bereds    av
bostadsutskottets          bostadsutskottet.
beredning.
-----------------------------------------------------
Delning  av ärende mellan
flera utskott
-----------------------------------------------------
7  §
-----------------------------------------------------
Annat      ärende      än   Andra     ärenden     än
budgetpropositionen   får  budgetpropositionen   får
delas  mellan  två  eller  delas  mellan  två  eller
flera  utskott  endast om  flera  utskott  endast om
särskilda skäl föranleder  det  finns särskilda skäl
det.                       för det.
-----------------------------------------------------
Samarbetet         mellan
utskotten
-----------------------------------------------------
8  §
-----------------------------------------------------
Ett  utskott  får bereda
ett     annat     utskott
tillfälle att yttra sig i
ett ärende eller en fråga
som  berör detta utskotts
beredningsområde.   Innan
ett   utskott  avger  ett
betänkande  med förslag i
ett  ärende  som   väckts
inom   riksdagen,   skall
finansutskottet   beredas
tillfälle att yttra  sig,
om förslaget kan innebära
mer   betydande  framtida
återverkningar    på   de
offentliga utgifterna och
inkomsterna.
Om    minst    fem    av
ledamöterna i ett utskott
vid  behandlingen  av ett
ärende  begär  det, skall
utskottet   inhämta   ett
yttrande  enligt   första
stycket.  Detsamma  skall
gälla om en sådan begäran
framställs  utan  samband
med  behandlingen av  ett
ärende,  om frågan gäller
arbetet  inom  Europeiska
unionen.  Utskottet   får
avslå  en  begäran om ett
yttrande,     om      den
framställts           vid
behandlingen    av    ett
ärende    och   utskottet
finner  att  den  begärda
åtgärden  skulle fördröja
ärendets  behandling   så
att  avsevärt  men skulle
uppkomma. Utskottet skall
i    så   fall   i   sitt
betänkande       redovisa
skälen  till  att begäran
har avslagits.
Ett  utskott  får  komma
överens   med  ett  eller
flera  utskott   om   att
bereda     ett     ärende
gemensamt           genom
deputerade      i     ett
sammansatt utskott.
-----------------------------------------------------
Behandlingstvång
-----------------------------------------------------
8  §              9  §
-----------------------------------------------------
Utskott    skall   avgiva   Utskotten   skall   avge
betänkande  i  ärende som  betänkanden  i de ärenden
har     hänvisats    till  som  har  hänvisats  till
utskottet  och som ej har  dem   och  som  inte  har
återkallats.  Utskott kan  återkallats.  Sammansatta
dock   överflytta  ärende  utskott avger betänkanden
till  annat  utskott,  om  till riksdagen.
detta samtycker  därtill,
eller  överenskomma   med
ett  eller  flera utskott
att   de   skall   bereda
ärendet  gemensamt  genom
deputerade  i  sammansatt
utskott.  Sådant  utskott
avgiver  betänkande  till
riksdagen.
Innan   utskott  avgiver
betänkande  med förslag i
ärende,  som väckts  inom
riksdagen,          skall   Betänkanden   i  ärenden
finansutskottet   beredas  vars    behandling    har
tillfälle  att yttra sig,  uppskjutits   till  nästa
om förslaget kan innebära  valperiod          enligt
mer   betydande  framtida  bestämmelserna  i  5 kap.
återverkningar    på   de  10  §  skall  avges av de
offentliga utgifterna och  utskott som har tillsatts
inkomsterna.               av den nyvalda riksdagen.
Betänkande i ärende vars   Ett     utskott    skall
behandling            har  tillsammans  med  anmälan
uppskjutits    från    en  till   kammaren   av  ett
valperiod  för  riksdagen  vilande  beslut  enligt 3
till  nästa skall avgivas  kap.   14   §  lämna  ett
av    utskott   som   har  yttrande i ärendet.
tillsatts  av den nyvalda
riksdagen.                  Om  ett  lagförslag  har
vilat    i   minst   tolv
Utskott    skall    till  månader  enligt 2 kap. 12
anmälan  till kammaren av  §      tredje     stycket
vilande beslut som sägs i  regeringsformen,    skall
3 kap. 16 § foga yttrande  utskottet  avge  ett nytt
i ärendet.                 betänkande i ärendet.
Har   lagförslag   vilat
enligt 2 kap. 12 § tredje
stycket  regeringsformen,
skall  utskottet   avgiva
nytt     betänkande     i
ärendet.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelse
------------------------------------------------------
4.8.1                         4.9.1
------------------------------------------------------
Beslut  av finansutskottet   Beslut                av
i fråga som avses i 9 kap.  finansutskottet    i   en
4     §    regeringsformen  fråga  som avses i 9 kap.
meddelas  regeringen genom  4    §    regeringsformen
skrivelse.                  meddelas regeringen genom
en skrivelse.
------------------------------------------------------
Återförvisning        och
hänvisning till ett annat
utskott
------------------------------------------------------
9  §
10  §
------------------------------------------------------
Ärende,  i  vilket utskott   Ett ärende, i vilket ett
har   avgivit  betänkande,  utskott  har  avgett  ett
skall     från    kammaren  betänkande,         skall
återförvisas          till  återförvisas  av kammaren
utskottet  för ytterligare  till     utskottet    för
beredning,   om  minst  en  ytterligare beredning, om
tredjedel  av de  röstande  minst  en tredjedel av de
ansluter  sig till yrkande  röstande   ansluter   sig
om   det.   Återförvisning  till  ett yrkande om det.
enligt  denna paragraf får  Återförvisning     enligt
ej  göras mer än en gång i  denna  paragraf  får inte
samma ärende.               göras  mer  än  en gång i
samma ärende.
Kammaren kan även hänvisa
ärendet till annat utskott   Kammaren     får    även
för ytterligare beredning.  hänvisa  ärendet till ett
Föreligger       samtidigt  annat     utskott     för
yrkande  härom och yrkande  ytterligare beredning. Om
om  återförvisning,  skall  det  samtidigt  finns ett
sistnämnda  yrkande prövas  yrkande  om detta och ett
först.   Beslutas   därvid  yrkande                om
återförvisning,  förfaller  återförvisning, skall det
yrkandet   om   hänvisning  sistnämnda       yrkandet
till annat utskott.         prövas      först.     Om
återförvisning  beslutas,
faller     yrkandet    om
hänvisning till ett annat
utskott.
------------------------------------------------------
Statliga     myndigheters
skyldighet   att    lämna
upplysningar   och   avge
yttrande till ett utskott
------------------------------------------------------
10  §
11  §
------------------------------------------------------
Statlig   myndighet  skall   En   statlig   myndighet
lämna   upplysningar   och  skall  lämna upplysningar
avgiva     yttrande,    då  och avge yttrande, då ett
utskott begär  det,  om ej  utskott   begär  det,  om
annat följer av 12 § andra  inte annat följer av 13 §
stycket.  Sådan skyldighet  tredje   stycket.   Denna
åligger   dock  regeringen  skyldighet    har    dock
endast  i fråga om arbetet  regeringen endast i fråga
inom Europeiska unionen på  om      arbetet      inom
utskottets    ämnesområde.  Europeiska   unionen   på
Myndighet   som  ej  lyder  utskottets   ämnesområde.
under     riksdagen    kan  En   myndighet  som  inte
hänskjuta   begäran   från  lyder under riksdagen får
utskott  till  regeringens  hänskjuta en begäran från
avgörande.                  ett      utskott     till
regeringen för avgörande.
Begär    minst   fem   av
ledamöterna  i ett utskott   Om    minst    fem    av
vid  behandlingen  av  ett  ledamöterna i ett utskott
ärende   att  upplysningar  vid  behandlingen  av ett
eller    yttrande    skall  ärende  begär  det, skall
inhämtas   enligt   första  utskottet         inhämta
stycket,  skall  utskottet  upplysningar   eller  ett
föranstalta    om   detta.  yttrande   enligt  första
Detsamma skall gälla om en  stycket.  Detsamma  skall
sådan  begäran framställts  gälla om en sådan begäran
utan      samband      med  framställts  utan samband
behandlingen     av    ett  med  behandlingen  av ett
ärende,  om  frågan gäller  ärende,  om frågan gäller
arbetet   inom  Europeiska  arbetet  inom  Europeiska
unionen.   Utskottet   får  unionen.   Utskottet  får
avslå    en   begäran   om  avslå   en   begäran   om
upplysningar         eller  upplysningar   eller  ett
yttrande,      om      den  yttrande,      om     den
framställts            vid  framställts           vid
behandlingen av ett ärende  behandlingen    av    ett
och  utskottet  finner att  ärende    och   utskottet
den    begärda    åtgärden  finner  att  den  begärda
skulle  fördröja  ärendets  åtgärden  skulle fördröja
behandling så att avsevärt  ärendets   behandling  så
men    skulle    uppkomma.  att  avsevärt  men skulle
Utskottet  skall i så fall  uppkomma. Utskottet skall
i sitt betänkande redovisa  i    så   fall   i   sitt
skälen  till  att  begäran  betänkande       redovisa
har avslagits.              skälen  till  att begäran
har avslagits.
Konstitutionsutskottet
får       icke      avgiva   Konstitutionsutskottet
förklaring,  att 2 kap. 12  får  inte avge förklaring
§      tredje      stycket  att  2  kap.  12 § tredje
regeringsformen   icke  är  stycket   regeringsformen
tillämpligt   i  fråga  om  inte   är  tillämpligt  i
visst lagförslag, utan att  fråga    om   ett   visst
lagrådet  har yttrat sig i  lagförslag,    utan   att
saken.                      Lagrådet har yttrat sig.
------------------------------------------------------
Tid     för    utskottens
sammanträden
------------------------------------------------------
11  §
12  §
------------------------------------------------------
Utskott  sammanträder  när   Ett utskott sammanträder
riksdagsarbetet     kräver  när       riksdagsarbetet
det.                        kräver det.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelser
------------------------------------------------------
4.11.1                        4.12.1
------------------------------------------------------
Utskott       sammanträder   Ett utskott sammanträder
första gången på  kallelse  första gången på kallelse
av   talmannen   inom  två  av   talmannen  inom  två
dagar     efter     valet.  dagar     efter    valet.
Därefter      sammanträder  Därefter     sammanträder
utskottet  på  kallelse av  utskottet  på kallelse av
ordföranden.  För  ändamål  ordföranden.  Ordföranden
som  sägs  i  9  kap.  4 §  skall   kalla   utskottet
regeringsformen      skall  till sammanträde om minst
talmannen      sammankalla  fem      ledamöter     av
finansutskottet  också  på  utskottet  begär det. För
begäran av regeringen.      ändamål som sägs i 9 kap.
4 § regeringsformen skall
talmannen     sammankalla
finansutskottet  också på
Personlig  kallelse skall  begäran av regeringen.
utgå     till     samtliga
ledamöter och suppleanter.   En   personlig  kallelse
Kallelse  bör  om  möjligt  skall     skickas    till
anslås     i    riksdagens  samtliga   ledamöter  och
lokaler  senast klockan 18  suppleanter.    Kallelsen
dagen före sammanträdet.    bör  om  möjligt anslås i
riksdagens lokaler senast
klockan  18   dagen  före
sammanträdet.
------------------------------------------------------
4.11.2                        4.12.2
------------------------------------------------------
Utskott   får  sammanträda   Ett      utskott     får
samtidigt   med   kammaren  sammanträda samtidigt med
endast om förhandlingen  i  kammaren     endast    om
kammaren  avser  annat  än  överläggningen i kammaren
ärendes   avgörande  eller  avser    annat   än   ett
val och utskottet i förväg  ärendes  avgörande  eller
har   medgivit  det  genom  ett  val  och utskottet i
enhälligt beslut            förväg  har  medgett  det
genom    ett    enhälligt
beslut.
------------------------------------------------------
4.11.3                        4.12.3
------------------------------------------------------
Innan    ordförande    har   Innan  en ordförande har
valts,  föres ordet av den  valts,  förs ordet av den
av      de      närvarande  av      de     närvarande
ledamöterna  som har varit  ledamöterna som har varit
ledamot    av    riksdagen  ledamot    av   riksdagen
längst  tid.  Om två eller  längst  tid. Om två eller
flera     har     tillhört  flera     har    tillhört
riksdagen  lika länge, har  riksdagen lika länge, har
den    äldste    av    dem  den    äldste    av   dem
företräde.                  företräde.
------------------------------------------------------
4.11.4                        4.12.4
------------------------------------------------------
Över    sammanträde    med   Protokoll   skall  föras
utskott föres protokoll.    vid utskottssammanträden.

------------------------------------------------------
Slutna      och     öppna
utskottssammanträden
------------------------------------------------------
12  §
13  §
------------------------------------------------------
Utskott  skall sammanträda   Ett     utskott    skall
inom  stängda  dörrar.  Om  sammanträda  inom stängda
särskilda skäl föreligger,  dörrar.   Utskottet   får
kan  utskottet medgiva att  dock   besluta   att  ett
även   annan  än  ledamot,  sammanträde  till den del
suppleant och tjänsteman i  det  avser  inhämtande av
utskottet  är  närvarande.  upplysningar  helt  eller
Utskottet kan dock besluta  delvis     skall     vara
att  sammanträde  till den  offentligt.
del  det  avser inhämtande
av upplysningar helt eller   Ett  utskott  får  medge
delvis      skall     vara  att  även  någon annan än
offentligt.                 en  ledamot, en suppleant
eller   en  tjänsteman  i
utskottet  är  närvarande
vid       ett      slutet
sammanträde, om det finns
särskilda skäl.
------------------------------------------------------
Vid   offentlig   del   av   Vid  en offentlig del av
utskottssammanträde     är  ett   utskottssammanträde
företrädare   för  statlig  är   företrädare  för  en
myndighet  ej  skyldig att  statlig   myndighet  inte
lämna  uppgift  för vilken  skyldig   att   lämna  en
sekretess    gäller    hos  uppgift     för    vilken
myndigheten.                sekretess    gäller   hos
myndigheten.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelser
------------------------------------------------------
4.12.1
4.13.1
------------------------------------------------------
Ljud- eller bildupptagning   Ljud-              eller
vid   offentlig   del   av  bildupptagning   vid   en
utskottssammanträde    får  offentlig   del   av  ett
äga        rum       efter  utskottssammanträde   får
överenskommelse        med  göras  om  inte utskottet
utskottet.                  beslutar annorlunda.
------------------------------------------------------
4.12.2                        4.13.2
------------------------------------------------------
Vid   offentlig   del   av   Vid  en offentlig del av
utskottssammanträde  skall  ett   utskottssammanträde
finnas  särskilda  platser  skall      det     finnas
för  åhörare.  Åhörare som  särskilda   platser   för
uppträder   störande   kan  åhörare.    Åhörare   som
genast     utvisas.     Om  uppträder   störande  får
oordning   uppstår   bland  genast     utvisas.    Om
åhörare,  kan  ordföranden  oordning   uppstår  bland
utvisa samtliga åhörare.    åhörarna, får ordföranden
utvisa samtliga åhörare.
------------------------------------------------------
Besökare   till  offentlig   Besökare     till     en
del av utskottssammanträde  offentlig   del   av  ett
skall  på  anmodan avlämna  utskottssammanträde skall
ytterkläder   och   väskor  på   uppmaning  lämna  in
samt   föremål,   som  kan  ytterkläder   och  väskor
användas   för  att  störa  samt  sådana  föremål som
ordningen              vid  kan   användas   för  att
sammanträdet,          för  störa    ordningen    vid
förvaring  under besöket i  sammanträdet.   Den   som
för    ändamålet   avsedda  inte   följer   en  sådan
utrymmen.   Den  som  inte  uppmaning    får   vägras
efterkommer  sådan anmodan  tillträde            till
får  vägras tillträde till  sammanträdet.          De
sammanträdet.               inlämnade
tillhörigheterna förvaras
under besöket i särskilda
utrymmen.
-----------------------------------------------------
Bestämmelser  om  säkerhetskontroll  finns  i  lagen
(1988:144) om säkerhetskontroll vid sammanträde  med
riksdagens kammare och utskott.

-----------------------------------------------------
Jäv        vid        ett
utskottssammanträde
-----------------------------------------------------
13  §
14  §
-----------------------------------------------------
I   utskott   får   ingen   Ingen  får närvara i ett
närvara,  när  ärende som  utskott,  när  ett ärende
personligen   rör   honom  som personligen rör honom
eller     någon     honom  eller  henne  eller någon
närstående     förekommer  närstående behandlas.
till  överläggning  eller
beslut.
-----------------------------------------------------
Omröstning            och
reservationsrätt        i
utskotten
-----------------------------------------------------
14  §
15  §
-----------------------------------------------------
Omröstning  inom  utskott   En  omröstning  inom ett
skall   göras  öppet.  Är  utskott    skall    göras
rösterna   lika   delade,  öppet.  Om  det blir lika
gäller   den  mening  som  röstetal,    gäller   den
ordföranden biträder.      mening   som  ordföranden
biträder.
-----------------------------------------------------
Ledamot  som har förlorat   En   ledamot   som   har
vid    omröstning    inom  förlorat      vid      en
utskott      kan     till  omröstning    inom    ett
utskottets     betänkande  utskott      får     till
foga    reservation   med  utskottets     betänkande
yrkande.  Betänkandet får  lämna  en reservation med
dock    icke    fördröjas  ett      yrkande.      Om
därigenom.                 omröstningen       gäller
utskottets
ställningstagande  i  ett
yttrande  till  ett annat
utskott,   får  ledamoten
lämna en avvikande mening
till           yttrandet.
Betänkandet         eller
yttrandet  får  dock inte
fördröjas därigenom.
-----------------------------------------------------
Särskilt yttrande
-----------------------------------------------------
16  §
-----------------------------------------------------
En  ledamot får förklara
sitt ställningstagande  i
ett   särskilt   yttrande
till                  ett
utskottsbetänkande  eller
till  ett  yttrande  till
ett annat utskott.
-----------------------------------------------------
Tystnadsplikt i utskotten
-----------------------------------------------------
15  §
17  §
-----------------------------------------------------
Ledamot,  suppleant eller   En ledamot, en suppleant
tjänsteman  i utskott får  eller en tjänsteman i ett
ej  obehörigen  yppa  vad  utskott      får     inte
som   enligt   beslut  av  obehörigen  röja  vad som
regeringen          eller  enligt      beslut     av
utskottet   skall  hållas  regeringen          eller
hemligt  med  hänsyn till  utskottet   skall  hållas
rikets  säkerhet eller av  hemligt  med  hänsyn till
annat synnerligen viktigt  rikets  säkerhet eller av
skäl,   som  betingas  av  annat synnerligen viktigt
förhållandet         till  skäl   som   betingas  av
främmande    stat   eller  förhållandet    till   en
mellanfolklig              främmande  stat  eller en
organisation.              mellanfolklig
organisation.


-----------------------------------------------------
Utskottens    uppföljning
och utvärdering
-----------------------------------------------------
16  §[21]            18  §
-----------------------------------------------------
I  utskottens  beredning  av  ärendena   skall  ingå
uppgiften att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut
inom de ämnesområden som för varje utskott  anges  i
4-6 §§ med tillhörande tilläggsbestämmelser.
-----------------------------------------------------
Utskottens utrikesresor
-----------------------------------------------------
19  §
-----------------------------------------------------
Ett     utskott    skall
samråda               med
riksdagsstyrelsen,  innan
det  fattar beslut om  en
utrikesresa.    Styrelsen
skall uttala sig om i vad
mån  resan lämpligen  bör
genomföras.  Därvid skall
hänsyn      tas      till
riksdagens
internationella
förbindelser,        till
kostnaderna    och   till
omständigheterna        i
övrigt.
Riksdagsstyrelsen    får
meddela           närmare
bestämmelser           om
utskottens utrikesresor.
------------------------------------------------
5 kap. Ärendenas avgörande

-----------------------------------------------------
Anmälan  och bordläggning
av utskottsbetänkanden
-----------------------------------------------------
1  §
-----------------------------------------------------
Utskotts betänkande skall   Ett   utskottsbetänkande
före  ärendets  avgörande  skall  anmälas i kammaren
bordläggas     vid    två  och    före    avgörandet
sammanträden          med  bordläggas     vid    två
kammaren, om ej riksdagen  sammanträden          med
på    utskottets    eller  kammaren,     om     inte
talmannens        förslag  riksdagen  på  utskottets
beslutar    att   ärendet  eller  talmannens förslag
skall    avgöras    efter  beslutar    att   ärendet
endast  en  bordläggning.  skall    avgöras    efter
Bestämmelser           om  endast  en  bordläggning.
ytterligare  bordläggning  Bestämmelser           om
av     utskottsbetänkande  ytterligare  bordläggning
finns   i   6   §   andra  av    utskottsbetänkanden
stycket.                   finns   i   7    §  andra
stycket.
-----------------------------------------------------
Yrkande  enligt 2 kap. 12   Ett   yrkande  enligt  2
§      tredje     stycket  kap.  12 § tredje stycket
regeringsformen       att  regeringsformen  att  ett
lagförslag skall vila får  lagförslag  skall  vila i
framställas           när  minst  tolv  månader  får
utskottets     betänkande  framställas           när
över     förslaget    har  utskottets     betänkande
anmälts i kammaren.        över     förslaget    har
anmälts i kammaren.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelser
5.1.1
------------------------------------------------------
Utskottsbetänkande     får   Ett   utskottsbetänkande
icke  anmälas  i  kammaren  får    inte   anmälas   i
förrän  det  har delats ut  kammaren  förrän  det har
till riksdagens ledamöter.  delats ut till riksdagens
ledamöter.
Talmannen  skall  samråda
med  utskottets ordförande   Talmannen  skall samråda
och  vice ordförande innan  med utskottets ordförande
han  väcker   förslag  som  och vice ordförande innan
avses   i   1   §   första  han   eller   hon  väcker
stycket.   När   talmannen  förslag  att  ett  ärende
väcker    sådant   förslag  skall    avgöras    efter
skall   detta   anmälas  i  endast  en  bordläggning.
kammaren i samband med att  När  talmannen väcker ett
utskottsbetänkandet anmäls  sådant    förslag   skall
till bordläggning.          detta  anmälas i kammaren
i   samband    med    att
utskottsbetänkandet
anmäls till bordläggning.
------------------------------------------------------
5.1.2
------------------------------------------------------
Vill ledamot inför
avgörandet av ett ärende
framställa yrkande som ej
redovisas i utskottets
betänkande, skall han
snarast möjligt underrätta
talmannen om yrkandet.
Yrkandet bör sättas upp
skriftligt och delas ut
till ledamöterna innan
ärendet avgöres;        5.1.2
motiveringen skall därvid
utelämnas.           Ett   yrkande   att  ett
lagförslag  skall vila  i
5.1.3             minst     tolv    månader
framställs    skriftligen
Yrkande  som  avses i 1 §  och tas om möjligt upp på
andra  stycket framställes  kammarens
skriftligen  och  upptages  föredragningslista.
om  möjligt  på  kammarens
föredragningslista.
------------------------------------------------------
Bordläggning  och tid för
avgörande av vissa  andra
ärenden
-----------------------------------------------------
2  §
------------------------------------------------------
Ärende om folkomröstning i   Yrkanden              om
grundlagsfråga   eller  om  folkomröstning    i    en
misstroendeförklaring       grundlagsfråga  eller  om
skall  ligga  på kammarens  en  misstroendeförklaring
bord    till   det   andra  skall  ligga på kammarens
sammanträdet  efter det då  bord   till   det   andra
yrkandet  framställdes och  sammanträdet efter det då
avgöras  senast   vid  det  yrkandet    framställdes.
därpå             följande  Ärendet   skall   avgöras
sammanträdet.               senast      vid     nästa
sammanträde.
Vad      sålunda      har
föreskrivits          äger   Ett förslag av talmannen
motsvarande tillämpning på  till   ny   statsminister
förslag  av talmannen till  skall  ligga på kammarens
ny  statsminister.  Därvid  bord   till   det   andra
skall  iakttagas  den  i 6  sammanträdet efter det då
kap.  2  §  andra  stycket  förslaget   framställdes.
regeringsformen             Ärendet  skall i enlighet
föreskrivna fristen.        med  bestämmelserna  i  6
kap.  2  §  andra stycket
regeringsformen   avgöras
senast  på  fjärde  dagen
efter  den  då  förslaget
framställdes.
------------------------------------------------------
Yrkanden            under
överläggningen   om   ett
utskottsbetänkande
------------------------------------------------------
3  §
------------------------------------------------------
Under  överläggningen om
ett    utskottsbetänkande
får   en   ledamot   yrka
bifall till och avslag på
de  förslag  till  beslut
som      behandlas      i
betänkandet.
Bestämmelser  om yrkande
och       beslut       om
återförvisning  till  det
utskott  som  har  avgett
betänkandet           och
hänvisning till ett annat
utskott finns i 4 kap. 10
§.
------------------------------------------------------
Ärendenas avgörande
------------------------------------------------------
3  §
4  §
------------------------------------------------------
Ärende       i      vilket   Ett   ärende   i  vilket
överläggning  äger rum får  överläggning äger rum får
ej upptagas till avgörande  inte    tas    upp   till
förrän     kammaren     på  avgörande förrän kammaren
talmannens   förslag   har  på talmannens förslag har
funnit      överläggningen  funnit att överläggningen
avslutad.                   är      avslutad.     Ett
Utskottsbetänkande     får  utskottsbetänkande    får
upptagas   till  avgörande  tas  upp  till  avgörande
endast vid sammanträde som  endast       vid      ett
i kallelse enligt 2 kap. 5  sammanträde     som     i
§ och i föredragningslista  kallelsen enligt 2 kap. 5
enligt 2 kap. 7 § angivits  §          och         på
som arbetsplenum.           föredragningslistan
enligt 2 kap. 7 § angetts
Ärende     avgöres    med  som ett arbetsplenum.
acklamation   eller,    om
ledamot  yrkar  det, genom   Ett  ärende  avgörs  med
omröstning.   Fordras  för  acklamation  eller, om en
beslut   anslutning   från  ledamot  yrkar det, genom
särskilt   flertal,  skall  omröstning.     Om     en
ärendet   alltid   avgöras  särskild     beslutsregel
genom omröstning.           enligt    9    §    skall
tillämpas,  skall ärendet
Avgörandet    av   ärende  alltid    avgöras   genom
skall,   om   det  behövs,  omröstning.
delas    upp   på   skilda
beslut. Föreligger yrkande   Avgörandet av ett ärende
som  avses  i  1  §  andra  skall,   om  det  behövs,
stycket   att   lagförslag  delas   upp   på   skilda
skall  vila  och  dessutom  beslut.  Om det finns ett
yrkande    att   förslaget  yrkande  enligt 2 kap. 12
skall   förkastas,   skall  §      tredje     stycket
riksdagen pröva sistnämnda  regeringsformen  att  ett
yrkande   innan  förslaget  lagförslag  skall  vila i
ställes  under  omröstning  minst  tolv  månader  och
om omedelbart antagande.    dessutom  ett yrkande att
förslaget           skall
förkastas,          skall
riksdagen    pröva    det
sistnämnda yrkandet innan
förslaget   ställs  under
omröstning om  omedelbart
antagande.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelse
------------------------------------------------------
5.3.1
5.4.1
------------------------------------------------------
Föreligger   yrkande   att   Om det finns ett yrkande
lagförslag    skall   vila  enligt 2 kap. 12 § tredje
enligt 2 kap. 12  § tredje  stycket   regeringsformen
stycket    regeringsformen  att  ett lagförslag skall
och  uppnås vid omröstning  vila i minst tolv månader
angående   förslaget  icke  och   om   yrkandet   vid
den       där      angivna  omröstningen  inte uppnår
anslutningen,        skall  den   majoritet   av  fem
förslaget   hänvisas  till  sjättedelar     av     de
konstitutionsutskottet för  röstande som krävs enligt
prövning    enligt   femte  denna    bestämmelse    i
stycket i nämnda paragraf.  regeringsformen       för
Efter     prövning     hos  omedelbart  antagande  av
utskottet skall ärendet på  förslaget,          skall
nytt  anmälas  i  kammaren  förslaget  hänvisas  till
för  handläggning enligt 1  konstitutionsutskottet
§   första   stycket.  Har  för prövning enligt femte
konstitutionsutskottet      stycket i nämnda paragraf
förklarat    att    tredje  i    regeringsformen   om
stycket  i nämnda paragraf  vilandeförfarandet     är
i    regeringsformen    är  tillämpligt  i  fråga  om
tillämpligt   i  fråga  om  lagförslaget.          Om
förslaget,  skall  det, om  konstitutionsutskottet
det   ej  heller  då  blir  har     förklarat     att
avgjort, återförvisas till  förfarandet            är
det utskott som har berett  tillämpligt,        skall
ärendet.                    riksdagen  på  nytt pröva
om  förslaget kan  avslås
eller omedelbart antas. I
annat  fall  återförvisas
det till det utskott  som
har berett ärendet.
------------------------------------------------------
Avgörande           genom
acklamation
------------------------------------------------------
4  §
5  §
------------------------------------------------------
När   ärende  avgöres  med   När  ett  ärende  avgörs
acklamation,         skall  med   acklamation,  skall
talmannen           ställa  talmannen          ställa
proposition    på    varje  proposition    på   varje
yrkande       som      har  yrkande   som  har  lagts
framställts          under  fram                under
överläggningen.             överläggningen.
Propositionen  avfattas så  Propositionen avfattas så
att  den kan besvaras  med  att  den kan besvaras med
ja  eller  nej.  Talmannen  ja  eller  nej. Talmannen
tillkännagiver         hur  tillkännager hur beslutet
beslutet    har   utfallit  har  blivit  enligt  hans
enligt   hans  uppfattning  eller  hennes uppfattning
och   befäster   det   med  och  befäster det med ett
klubbslag,      om      ej  klubbslag,     om    inte
omröstning begäres.         omröstning    begärs   av
någon ledamot.
------------------------------------------------------
Avgörande           genom
omröstning
------------------------------------------------------
5  §
6  §
------------------------------------------------------
När  ärende  avgöres genom   När  ett  ärende  avgörs
omröstning,   ställes  mot  genom    omröstning,   är
det  yrkande,  som  enligt  huvudpropositionen    det
talmannens uppfattning har  yrkande   som   riksdagen
vunnit  riksdagens bifall,  enligt         talmannens
eller  när  acklamation ej  uppfattning  har bifallit
har    skett,    mot   det  med    acklamation.   När
yrkande,   som   talmannen  acklamation    inte   har
bestämmer,  annat  yrkande  skett,                 är
som     kontraproposition.  huvudpropositionen    det
Föreligger  flera  än  två  yrkande   som   talmannen
yrkanden  som  kan ställas  bestämmer.            Mot
mot  varandra, skall först  huvudpropositionen ställs
med  tillämpning  av  4  §  ett   annat  yrkande  som
beslutas   vilket  yrkande  kontraproposition. Om det
som       skall       vara  finns    flera   än   två
kontraproposition.          yrkanden  som kan ställas
mot    varandra,    skall
riksdagen    först,   med
tillämpning   av   5   §,
Omröstning  göres  öppet.  besluta   vilket  yrkande
Talmannen   tillkännagiver  som       skall      vara
hur    omröstningen    har  kontraproposition.
utfallit    och   befäster
beslutet med klubbslag.      Omröstning görs öppet. I
enlighet med bestämmelsen
i     4    kap.    5    §
regeringsformen        är
riksdagens   beslut   det
förslag  som stöds av mer
än    hälften    av    de
röstande,  om  inte något
annat       anges       i
regeringsformen  eller  i
denna    lag.   Talmannen
tillkännager          hur
omröstningen har utfallit
och befäster beslutet med
ett klubbslag.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelser
------------------------------------------------------
5.5.1
5.6.1
------------------------------------------------------
Då  omröstning  skall  äga   Då  en  omröstning skall
rum,  upprättar  talmannen  äga     rum,    upprättar
omröstningsproposition.     talmannen              en
Fordras  i  visst fall för  omröstningsproposition.
beslut   anslutning   från  Om       en      särskild
särskilt  flertal, angives  beslutsregel  enligt  9 §
det                      i  skall   tillämpas  i  ett
omröstningspropositionen.   visst  fall,  anges det i
omröstningspropositionen.
Sedan  ledamöterna  efter
förvarning   har   intagit   Sedan  ledamöterna efter
sina platser i plenisalen,  förvarning   har  intagit
läses                       sina       platser      i
omröstningspropositionen    plenisalen,         läses
upp    och    underställes  omröstningspropositionen
kammaren för godkännande.   upp    och    underställs
kammaren för godkännande.
Omröstning  kan förrättas
med     uppresning.     Om   En     omröstning    får
talmannen efter omröstning  förrättas med uppresning.
med    uppresning   finner  Om     talmannen    efter
tvekan       råda       om  omröstning med uppresning
omröstningens     resultat  tvekar  om  omröstningens
eller     ledamot    begär  resultat eller en ledamot
rösträkning,   verkställes  begär  rösträkning,  sker
ny      omröstning     med  en   ny   omröstning  med
omröstningsapparat  eller,  omröstningsapparat eller,
när    sådan    icke   kan  när    den    inte    kan
användas, med namnupprop.   användas, med namnupprop.
------------------------------------------------------
5.5.2                         5.6.2
------------------------------------------------------
Vid     omröstning     med   Vid  en  omröstning  med
uppresning        uppmanar  uppresning       uppmanar
talmannen     först     de  talmannen     först    de
ledamöter  som  vill rösta  ledamöter  som vill rösta
för  ja-propositionen  att  för  ja-propositionen att
resa    sig   och   riktar  resa   sig   och   riktar
därefter  samma  uppmaning  därefter  samma uppmaning
till de ledamöter som vill  till   de  ledamöter  som
rösta       för       nej-  vill   rösta   för   nej-
propositionen.              propositionen.
Vid     omröstning    med   Vid  en  omröstning  med
omröstningsapparat          omröstningsapparat
fotograferas den tablå som  registreras   hur   varje
visar  hur  varje  ledamot  ledamot har röstat.
har röstat.
Vid  en  omröstning  med
Vid     omröstning    med  namnupprop       uppmanar
namnupprop         anmodar  talmannen  två  ledamöter
talmannen   två  ledamöter  att    ta    plats    vid
att    taga    plats   vid  talmansbordet   för   att
talmansbordet för att föra  föra   anteckningar  över
anteckningar          över  omröstningen.        Vice
omröstningen.         Vice  talmännen ropas upp först
talmännen  ropas upp först  och    därefter    övriga
och     därefter    övriga  ledamöter           efter
ledamöter            efter  platsnummer i plenisalen.
platsnummer  i plenisalen.  Något  av  följande  svar
Något   av  följande  svar  skall   avges:  ja,  nej,
skall  avgivas:  ja,  nej,  avstår.
avstår.

------------------------------------------------------
Förfarandet    vid   lika
röstetal
------------------------------------------------------
6  §
7  §
------------------------------------------------------
Uppkommer   lika  röstetal   Om    det    blir   lika
vid  omröstning  om vilket  röstetal      vid      en
yrkande   som  skall  vara  omröstning    om   vilket
kontraproposition, avgöres  yrkande  som  skall  vara
utgången genom lottning.    kontraproposition, avgörs
utgången genom lottning.
Är rösterna lika delade i
huvudomröstning      skall   Om    det    blir   lika
ärendet        bordläggas.  röstetal       i       en
Uppkommer när ärendet ånyo  huvudomröstning,    skall
behandlas   lika  röstetal  ärendet   bordläggas.  Om
vid    huvudomröstning   i  det  blir  lika  röstetal
ärendet  ställer talmannen  när  ärendet behandlas på
proposition  på förslag om  nytt,  ställer  talmannen
återförvisning  av ärendet  proposition på förslag om
till   utskottet.  Ärendet  återförvisning av ärendet
skall   återförvisas    om  till     utskottet    för
minst    hälften   av   de  ytterligare    beredning.
röstande    förenar    sig  Ärendet             skall
härom.     Beslutas     ej  återförvisas   om   minst
återförvisning,      avgör  hälften  av  de  röstande
lotten  vilken  mening som  förenar  sig  om detta. I
skall    vara   riksdagens  annat  fall  avgör lotten
beslut.                     vilken  mening  som skall
vara riksdagens beslut.
Efter      återförvisning
upptages ärendet på nytt i   Efter     återförvisning
sin  helhet till avgörande  upptas  ärendet på nytt i
i kammaren. Uppstår därvid  sin helhet till avgörande
åter   lika  röstetal  vid  i  kammaren.  Om det åter
huvudomröstning,     skall  blir  lika  röstetal  vid
lottning äga rum genast.    huvudomröstning,    skall
avgörandet    ske   genom
lottning.
------------------------------------------------------
Återförvisning         av
lagärenden  som  avgjorts
genom delbeslut
------------------------------------------------------
7  §
8  §
------------------------------------------------------
Har avgörandet i lagärende   Om   avgörandet   i  ett
delats  upp  på  två eller  lagärende  har delats upp
flera      beslut,     får  på    två   eller   flera
riksdagen omedelbart efter  beslut,   får   riksdagen
det  sista  delbeslutet på  omedelbart    efter   det
förslag av talmannen eller  sista    delbeslutet   på
ledamot     besluta    att  förslag    av   talmannen
ärendet      skall     för  eller  en ledamot besluta
ytterligare      beredning  att     ärendet     skall
återförvisas          till  återförvisas         till
utskottet.        Beslutar  utskottet för ytterligare
riksdagen  återförvisning,  beredning.  Om  riksdagen
har delbesluten förfallit.  beslutar               om
Beslut     enligt    denna  återförvisning,       har
paragraf om återförvisning  delbesluten       fallit.
av ärende får ej upprepas.  Beslut    enligt    denna
paragraf               om
återförvisning   av   ett
ärende får inte upprepas.
------------------------------------------------------
Beslut    med    särskild
beslutsregel
------------------------------------------------------
8  §
9  §
------------------------------------------------------
Fordras     för     beslut   Om  det för beslut krävs
anslutning  från  särskilt  annat  än enkel majoritet
flertal och föreligger mer  och det finns fler än ett
än ett förslag till sådant  förslag  till  ett sådant
beslut, utväljer riksdagen  beslut  gäller  följande.
först,  med tillämpning av  Riksdagen  väljer  först,
vad     som    gäller    i  med  tillämpning  av  vad
allmänhet,      ett     av  som  gäller  för beslut i
förslagen.        Därefter  allmänhet,     ett     av
avgöres  om  detta förslag  förslagen.       Därefter
skall     antagas    eller  avgörs,  med  tillämpning
förkastas.  Vad som sägs i  av      den     särskilda
första    meningen   skall  beslutsregeln,  om  detta
tillämpas  även  när fråga  förslag skall antas eller
är om flera lagförslag som  förkastas.          Detta
är oförenliga inbördes och  förfarande          skall
yrkande   har  väckts  att  tillämpas även när det är
något  av dem  skall  vila  fråga om flera lagförslag
enligt 2  kap. 12 § tredje  som     är     oförenliga
stycket regeringsformen.    inbördes  och ett yrkande
har väckts  att  något av
dem  skall  vila  i minst
tolv  månader  enligt   2
Föreligger  samtidigt två  kap.  12 § tredje stycket
eller  flera  yrkanden  om  regeringsformen.
folkomröstning beträffande
samma              vilande   Om  det  samtidigt finns
grundlagsförslag  eller om  två  eller flera yrkanden
misstroendeförklaring  mot  om         folkomröstning
samma    statsråd,   skall  beträffande samma vilande
endast en  omröstning  äga  grundlagsförslag eller om
rum.                        misstroendeförklaring mot
samma   statsråd,   skall
endast en omröstning  äga
rum.
------------------------------------------------------
Uppskov  med behandlingen
av ärenden
-----------------------------------------------------
10  §
------------------------------------------------------
Ärende skall avgöras under   Ett ärende skall avgöras
den   valperiod   då   det  under  den  valperiod  då
väckts.  Ärende som gäller  det väckts. Riksdagen får
statsbudgeten  för närmast  dock       medge      att
följande   budgetår  skall  behandlingen          får
dock      avgöras     före  uppskjutas    till    det
budgetårets  ingång såvida  första  riksmötet i nästa
det  icke  utan  olägenhet  valperiod.   Behandlingen
för  budgetregleringen kan  av  ett ärende som väckts
avgöras senare.             under   ett   uppehåll  i
kammararbetet         som
Genom särskilt beslut kan  sträcker  sig  fram  till
riksdagen    medgiva   att  det  första  riksmötet  i
behandlingen av ärende får  nästa   valperiod   anses
uppskjutas   till   första  vara    uppskjuten   till
riksmötet      i     nästa  detta  riksmöte. Detsamma
valperiod.                  gäller   behandlingen  av
ett ärende  som riksdagen
Om    uppehåll   görs   i  inte har hunnit avgöra då
kammarens    arbete    med  ett   uppehåll   görs   i
anledning  av  extra  val,  kammarens    arbete   med
skall ärende som riksdagen  anledning  av  ett  extra
icke   har  hunnit  avgöra  val.
anses utan särskilt beslut
uppskjutet    till   nästa   Ärende     som    gäller
valperiod.                  statsbudgeten för närmast
följande  budgetår  skall
avgöras  före budgetårets
ingång om  det  inte utan
olägenhet             för
budgetregleringen     kan
Lagförslag, som har vilat  avgöras senare.
i  tolv  månader  enligt 2
kap.  12  § tredje stycket   Ett  lagförslag  som har
regeringsformen,     skall  vilat   i   tolv  månader
prövas  före  utgången  av  enligt 2 kap. 12 § tredje
kalenderåret   därpå.  Har  stycket   regeringsformen
lagförslag     ett    nära  skall     prövas     före
samband med lagförslag som  utgången  av kalenderåret
vilar  enligt  2 kap. 12 §  därpå.   Om   ett   annat
tredje             stycket  lagförslag  har  ett nära
regeringsformen,       kan  samband      med      ett
riksdagen  besluta att det  lagförslag    som   vilar
får  avgöras  inom den tid  enligt denna bestämmelse,
som gäller för  prövningen  får riksdagen besluta att
av       det       vilande  det  skall  avgöras  inom
lagförslaget.  Kan  ärende  den  tid  som  gäller för
som  avses  i detta stycke  prövningen av det vilande
till följd av  förordnande  lagförslaget.    Om   ett
om  extra val icke avgöras  ärende  som avses i detta
på  föreskriven tid, skall  stycke   till   följd  av
det     avgöras    snarast  beslut  om extra val inte
möjligt  efter det att den  kan      avgöras     inom
nyvalda    riksdagen   har  föreskriven   tid,  skall
sammanträtt.                det    avgöras    snarast
möjligt efter det att den
nyvalda   riksdagen   har
sammanträtt.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelser
-----------------------------------------------------
5.10.1
------------------------------------------------------
Beslut   att   ärende  får   Beslut  att behandlingen
uppskjutas    fattas    på  av    ett    ärende   får
framställning  av utskott,  uppskjutas    fattas   på
till   vars   handläggning  förslag  av  det utskott,
ärendet  hör. Kammaren kan  till    vars    beredning
även       utan      sådan  ärendet hör. Kammaren får
framställning      besluta  även  utan sådant förslag
uppskov   i   samband  med  besluta om uppskov.
behandlingen            av
utskottsbetänkande.
-----------------------------------------------------
5.10.2
------------------------------------------------------
Beslut  enligt 10 § fjärde   Beslut   enligt   10   §
stycket   andra   meningen  tredje    stycket   andra
fattas på framställning av  meningen     fattas    på
det   utskott   till  vars  förslag  av  det  utskott
handläggning ärendet hör.   till   vars  handläggning
ärendet hör.
------------------------------------------------------
Slutligt  beslut i ärende
som vilat över ett val
-----------------------------------------------------
11  §
------------------------------------------------------
Ärende  angående  grundlag   Ett ärende som har vilat
skall  avgöras  vid första  över  ett  val i enlighet
riksmötet  i den valperiod  med  bestämmelserna  i  8
då  slutligt beslut enligt  kap.   15   och   16   §§
8 kap.         15        §  regeringsformen     skall
regeringsformen  först får  avgöras  vid  det  första
fattas,      såvida     ej  riksmötet i den valperiod
förslaget     i    ärendet  då slutligt beslut enligt
dessförinnan     förkastas  dessa    bestämmelser   i
eller   avgörandet   genom  regeringsformen först får
särskilt beslut uppskjutes  fattas, om inte förslaget
till    annat    riksmöte.  i   ärendet  dessförinnan
Sådant      beslut     kan  förkastas. Avgörandet får
upprepas.   I   fråga   om  genom beslut av riksdagen
uppskov               äger  uppskjutas till ett annat
bestämmelserna   i   10  §  riksmöte.   Beslutet  får
tredje stycket motsvarande  upprepas.  Ärendet  skall
tillämpning. Ärendet skall  avgöras   slutligt   före
avgöras    slutligt   före  nästa  ordinarie val till
nästa  ordinarie  val till  riksdagen.
riksdagen.
I  fråga  om  uppskov  i
samband   med  extra  val
skall bestämmelserna i 10
§      första     stycket
tillämpas.
Har  vilande förslag till
grundlagsändring     eller   Om  ett  vilande förslag
till   annat   beslut  som  till     grundlagsändring
fattas   i  samma  ordning  eller   till   ett  annat
förkastats             vid  beslut som fattas i samma
folkomröstning,  skall det  ordning   har  förkastats
utskott      till     vars  vid   en  folkomröstning,
handläggning   frågan  hör  skall  det  utskott  till
göra  anmälan  därom  till  vars beredning frågan hör
kammaren.                   göra   anmälan  om  detta
till kammaren.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelse

5.11.1
------------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelsen         Beslut  om  uppskov  med
5.10.1   äger  motsvarande  slutligt   beslut  i  ett
tillämpning   i  fråga  om  ärende som har vilat över
uppskov    med    slutligt  ett  val  i  enlighet med
beslut  i  ärende angående  bestämmelserna  i  8 kap.
grundlag.                   15      och     16     §§
regeringsformen fattas på
förslag  av  det  utskott
till  vars   handläggning
ärendet hör.
------------------------------------------------------
Beslut              under
budgetprocessen
-----------------------------------------------------
12  §[22]
------------------------------------------------------
Riksdagen  kan  genom  lag   Riksdagen  får genom lag
besluta     att    hänföra  besluta    att    hänföra
statsutgifter         till  statsutgifterna      till
utgiftsområden.             utgiftsområden.
Har    riksdagen   fattat   Om  riksdagen har fattat
beslut    enligt    första  beslut    enligt   första
stycket,       fastställer  stycket,      fastställer
riksdagen    för   närmast  riksdagen för det närmast
följande  budgetår   genom  följande budgetåret genom
ett särskilt beslut         ett enda beslut
dels       för      varje   dels      för      varje
utgiftsområde           en  utgiftsområde          en
utgiftsram,  som anger det  utgiftsram, som anger det
belopp till vilket  summan  belopp till vilket summan
av  de till utgiftsområdet  av de till utgiftsområdet
hörande  utgifterna  högst  hörande  utgifterna högst
får uppgå,                  får uppgå,
dels   en   beräkning  av   dels   en  beräkning  av
inkomsterna             på  inkomsterna            på
statsbudgeten.              statsbudgeten.
Beslut  om  anslag  eller   Beslut  om  anslag eller
andra  utgifter  i  staten  andra  utgifter  i staten
för    närmast    följande  för    närmast   följande
budgetår  får  icke fattas  budgetår  får inte fattas
innan    beslut    fattats  innan  ett beslut fattats
enligt    andra   stycket.  enligt   andra   stycket.
Anslag     eller     andra  Anslag     eller    andra
utgifter      i     staten  utgifter     i     staten
fastställs    för    varje  fastställs    för   varje
utgiftsområde   genom  ett  utgiftsområde  genom  ett
särskilt beslut.            enda beslut.
Beslut   om   anslag  för   Beslut   om  anslag  för
löpande    budgetår    som  löpande    budgetår   som
innebär  att en utgiftsram  innebär att en utgiftsram
påverkas får  icke  fattas  påverkas  får inte fattas
innan       beslut      om  innan   ett   beslut   om
godkännande    av   ändrad  godkännande  av en ändrad
utgiftsram fattats.         utgiftsram fattats.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelse

5.12.1[23]
------------------------------------------------------
Statsutgifterna      skall   Statsutgifterna    skall
hänföras   till   följande  hänföras   till  följande
utgiftsområden:  1. Rikets  utgiftsområden:  1 Rikets
styrelse,               2.  styrelse,               2
Samhällsekonomi        och  Samhällsekonomi       och
finansförvaltning,      3.  finansförvaltning,      3
Skatt, tull och exekution,  Skatt,      tull      och
4.    Rättsväsendet,    5.  exekution,              4
Internationell  samverkan,  Rättsväsendet,          5
6.  Försvar samt beredskap  Internationell samverkan,
mot     sårbarhet,      7.  6  Försvar samt beredskap
Internationellt   bistånd,  mot      sårbarhet,     7
8.      Invandrare     och  Internationellt  bistånd,
flyktingar,  9. Hälsovård,  8      Invandrare     och
sjukvård     och    social  flyktingar,  9 Hälsovård,
omsorg,    10.   Ekonomisk  sjukvård    och    social
trygghet  vid  sjukdom och  omsorg,    10   Ekonomisk
handikapp,  11.  Ekonomisk  trygghet  vid sjukdom och
trygghet vid ålderdom, 12.  handikapp,  11  Ekonomisk
Ekonomisk   trygghet   för  trygghet vid ålderdom, 12
familjer   och  barn,  13.  Ekonomisk   trygghet  för
Arbetsmarknad,         14.  familjer   och  barn,  13
Arbetsliv, 15. Studiestöd,  Arbetsmarknad,         14
16.     Utbildning     och  Arbetsliv, 15 Studiestöd,
universitetsforskning, 17.  16     Utbildning     och
Kultur,            medier,  universitetsforskning, 17
trossamfund   och  fritid,  Kultur,   medier,   tros-
18.     Samhällsplanering,  samfund  och  fritid,  18
bostadsförsörjning     och  Samhällsplanering,
byggande,   19.   Regional  bostadsförsörjning    och
utjämning  och utveckling,  byggande,   19   Regional
20.   Allmän   miljö-  och  utjämning och utveckling,
naturvård, 21. Energi, 22.  20   Allmän   miljö-  och
Kommunikationer, 23. Jord-  naturvård,  21 Energi, 22
och  skogsbruk,  fiske med  Kommunikationer, 23 Jord-
anslutande  näringar,  24.  och  skogsbruk, fiske med
Näringsliv,  25.  Allmänna  anslutande  näringar,  24
bidrag  till kommuner, 26.  Näringsliv,  25  Allmänna
Statsskuldräntor  m.m. och  bidrag  till kommuner, 26
27.      Avgiften     till  Statsskuldsräntor    m.m.
Europeiska gemenskaperna.   och   27   Avgiften  till
Europeiska gemenskapen.
-----------------------------------------------------
Beslut i fråga om vilka ändamål och verksamheter som
skall  innefattas  i  ett  utgiftsområde  fattas   i
samband  med  beslut med anledning av den ekonomiska
vårpropositionen.
------------------------------------------------------
Riksdagens skrivelser
-----------------------------------------------------
13  §
------------------------------------------------------
Riksdagens   beslut    med   Om   ett  riksdagsbeslut
anledning  av  proposition  kräver    verkställighet,
samt  annat  beslut, varom  skall  det  organ som har
regeringen           skall  att  verkställa  beslutet
underrättas,      meddelas  underrättas    genom   en
regeringen           genom  skrivelse.     Riksdagens
skrivelse.                  beslut  med  anledning av
en proposition  eller  en
framställning       skall
alltid           meddelas
regeringen respektive det
riksdagsorgan som  lämnat
framställningen genom  en
skrivelse.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelse

5.13.1
------------------------------------------------------
Riksdagens      skrivelser   Riksdagens    skrivelser
sättes        upp       av  sätts        upp       av
kammarkansliet         och  kammarkansliet        och
undertecknas av talmannen.  undertecknas           av
talmannen.
------------------------------------------------------
Utskott   som  har  berett   Utskott  som  har berett
ärende  skall  få  del  av  ett  ärende  skall få del
kammarens     beslut     i  av   kammarens  beslut  i
ärendet.                    ärendet.
------------------------------------------------
6 kap. Interpellationer och frågor till
statsråd

------------------------------------------------------
Interpellationer
-----------------------------------------------------
1  §
------------------------------------------------------
Interpellation   skall  ha   En  interpellation skall
bestämt  innehåll och vara  ha  ett  bestämt innehåll
försedd med motivering.     och  vara  försedd med en
motivering.     Talmannen
beslutar      att      en
interpellation        får
framställas. Om talmannen
anser        att       en
interpellation    strider
mot grundlag eller  denna
lag, skall han eller  hon
vägra  tillstånd till att
interpellationen
framställs  och ange skäl
för   detta  beslut.   Om
kammaren  ändå  begär att
interpellationen skall få
framställas         skall
talmannen  hänvisa frågan
till
Interpellation   besvaras  konstitutionsutskottet
inom  två  veckor från det  för  avgörande. Talmannen
att   den   ingetts.   Gör  får  inte vägra tillstånd
kammaren             under  till  interpellationen om
tvåveckorsperioden          utskottet  har  förklarat
uppehåll   i  sitt  arbete  att  den inte strider mot
förlängs tiden med vad som  grundlag eller denna lag.
motsvarar uppehållet.
En        interpellation
Om  svar inte lämnas inom  besvaras  av ett statsråd
den   tid  som  angetts  i  inom  två veckor från det
andra     stycket    skall  att   den  getts  in.  Om
statsrådet         meddela  kammaren            under
riksdagen   varför  svaret  tvåveckorsperioden    gör
uteblir    eller   anstår.  ett   uppehåll   i   sitt
Sådant meddelande får inte  arbete,   förlängs  tiden
följas av överläggning.     med   vad  som  motsvarar
uppehållet.
Interpellation  förfaller
om  den  ej  har besvarats   Om  ett svar inte lämnas
vid  det  riksmöte  då den  inom   den  tid  som  har
väcktes.                    angetts  i andra stycket,
skall statsrådet  meddela
riksdagen  varför  svaret
uteblir   eller   anstår.
Meddelandet    får   inte
följas av överläggning.
En interpellation faller
om den inte har besvarats
vid det riksmöte  då  den
väcktes.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelser

6.1.1[24]
------------------------------------------------------
Interpellation  inges till   En interpellation ges in
kammarkansliet. Den  skall  till  kammarkansliet. Den
vara           egenhändigt  skall   vara  egenhändigt
undertecknad            av  undertecknad           av
interpellanten.  Talmannen  interpellanten. Talmannen
låter     utan    dröjsmål  anmäler utan dröjsmål vid
statsrådet   få   del   av  ett    sammanträde    med
interpellationen       och  kammaren    beslut    att
anmäler  den  vid  närmast  interpellationen    skall
följande  sammanträde  med  eller   inte   skall   få
kammaren.                   framställas. Om talmannen
har      medgett      att
interpellationen      får
framställas,        låter
talmannen  utan  dröjsmål
statsrådet   få  del   av
Talmannen     fastställer  interpellationen.
efter   samråd   med    de
särskilda företrädarna för   Talmannen    fastställer
partigrupperna   den   dag  efter   samråd   med   de
under      riksmöte     då  särskilda    företrädarna
interpellation  senast får  för   partigrupperna  den
inges till kammarkansliet.  dag under ett riksmöte då
Om      särskilda     skäl  interpellationer   senast
föreligger     får    dock  får     ges    in    till
talmannen     medge    att  kammarkansliet.   Om  det
interpellationen       får  finns särskilda skäl, får
framställas  även  om  den  dock  talmannen medge att
ingetts efter denna dag.    en   interpellation   får
framställas  även  om den
getts in efter denna dag.
Interpellationen   skall
redovisas   i  riksdagens
protokoll.
-----------------------------------------------------
6.1.2
------------------------------------------------------
När statsråd ämnar besvara   Talmannen      bestämmer
interpellation,  bestämmer  efter      samråd     med
talmannen efter samråd med  statsrådet            och
statsrådet             och  interpellanten vid vilket
interpellanten  vid vilket  sammanträde  svaret skall
sammanträde  svaret  skall  lämnas.   Meddelande   om
lämnas.  Meddelande  härom  detta     lämnas     utan
lämnas  utan  dröjsmål  på  dröjsmål  på det sätt som
sätt  talmannen  bestämmer  talmannen  bestämmer  och
och     tages    upp    på  tas         upp        på
föredragningslistan.        föredragningslistan.
Svar   på  interpellation   Svaret       på       en
får    delas    ut    till  interpellation  får delas
ledamöterna i förväg.       ut   till  ledamöterna  i
förväg.
-----------------------------------------------------
6.1.3
-----------------------------------------------------
När  ett  statsråd  besvarar  en interpellation  får
svaret lämnas i ett anförande som  räcker längst sex
minuter.  Statsrådet  kan  därutöver  få  ordet  för
ytterligare tre anföranden, varav de första  två får
räcka  längst  fyra  minuter  vardera och det tredje
längst två minuter.
Interpellanten   kan   få   ordet   för  högst  tre
anföranden,  varav  de  första två får räcka  längst
fyra  minuter  vardera och  det  tredje  längst  två
minuter.
Andra talare kan få ordet för högst två anföranden,
varav  det  första får räcka längst fyra minuter och
det andra längst två minuter.
------------------------------------------------------
Frågor
-----------------------------------------------------
2  §
------------------------------------------------------
Fråga  kan  vara   muntlig   En    fråga   kan   vara
eller skriftlig. Den skall  muntlig  eller skriftlig.
ha bestämt innehåll.        Den  skall ha ett bestämt
innehåll.
------------------------------------------------------
Muntliga frågor
-----------------------------------------------------
3  §
------------------------------------------------------
Muntlig  fråga  framställs   En     muntlig     fråga
vid     frågestund     som  framställs     vid     en
anordnas  i  kammaren. Den  frågestund som anordnas i
besvaras omedelbart.        kammaren.   Den  besvaras
omedelbart     av     ett
Talmannen beslutar om vem  statsråd.
som  skall  få  ordet  vid
frågestund.  Talmannen kan   Talmannen   beslutar  om
besluta  om begränsning av  vem  som  skall  få ordet
anförandena till längst en  vid     en    frågestund.
minut.                      Talmannen  får besluta om
en     begränsning     av
anförandena  till  längst
en minut.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelse

6.3.1
------------------------------------------------------
Frågestund  anordnas varje   En  frågestund  anordnas
torsdag   de   veckor  som  varje  torsdag  under  de
kammaren  sammanträder för  veckor    som    kammaren
annan    handläggning   än  sammanträder   för  annan
bordläggning.               handläggning           än
bordläggning.
Om  arbetsförhållandena i
riksdagen  kräver det, får   Om arbetsförhållandena i
talmannen för  viss  vecka  riksdagen kräver det, får
besluta   att   frågestund  talmannen   för  en  viss
anordnas  på  annan dag än  vecka     besluta     att
torsdag      eller     att  frågestunden  anordnas på
frågestund inställes.       en   annan   dag   än  en
torsdag     eller     att
Regeringskansliet anmäler  frågestunden ställs in.
till kammarkansliet senast
på  fredag  i  veckan före   Regeringskansliet
frågestunden         vilka  anmäler              till
statsråd  som  kommer  att  kammarkansliet  senast på
vara           närvarande.  fredagen  i  veckan  före
Meddelande   härom  lämnas  frågestunden        vilka
utan   dröjsmål   på  sätt  statsråd  som  kommer att
talmannen bestämmer.        vara          närvarande.
Meddelande    om    detta
lämnas  utan dröjsmål  på
det  sätt  som  talmannen
bestämmer.
------------------------------------------------------
Skriftliga frågor
-----------------------------------------------------
4  §
------------------------------------------------------
Skriftlig  fråga  får vara   En  skriftlig  fråga får
försedd    med   en   kort  vara  försedd med en kort
inledande      förklaring.  inledande     förklaring.
Sådan    fråga    besvaras  Talmannen beslutar att en
skriftligen.                skriftlig    fråga    får
framställas. Om talmannen
anser  att  en  skriftlig
fråga     strider     mot
grundlag eller denna lag,
skall han eller hon vägra
tillstånd till att frågan
framställs  och ange skäl
för   detta  beslut.   Om
kammaren  ändå  begär att
frågan      skall      få
framställas         skall
talmannen  hänvisa  saken
till
konstitutionsutskottet
för  avgörande. Talmannen
får inte  vägra tillstånd
till frågan  om utskottet
har  förklarat   att  den
inte strider mot grundlag
eller denna lag.
En    skriftlig    fråga
besvaras  skriftligen  av
ett statsråd.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelser

6.4.1[25]
------------------------------------------------------
Skriftlig fråga inges till   En  skriftlig  fråga ges
kammarkansliet.  Den skall  in  till  kammarkansliet.
vara           egenhändigt  Den       skall      vara
undertecknad     av    den  egenhändigt  undertecknad
ledamot   som  framställer  av    den   ledamot   som
frågan.   Talmannen  låter  framställer       frågan.
utan  dröjsmål  statsrådet  Talmannen   anmäler  utan
få   del   av  frågan  och  dröjsmål      vid     ett
anmäler  den  vid  närmast  sammanträde  med kammaren
följande  sammanträde  med  beslut  att  frågan skall
kammaren.                   eller   inte   skall   få
framställas  Om talmannen
har  medgett  att  frågan
får  framställas,   låter
Skriftligt  svar inlämnas  talmannen  utan  dröjsmål
till   kammarkansliet  som  statsrådet   få   del  av
överlämnar svaret till den  frågan.
ledamot som ställt frågan.
Det   skriftliga  svaret
De  skriftliga frågor som  lämnas               till
under   en  vecka  ingetts  kammarkansliet        som
senast   klockan   10   på  överlämnar   svaret  till
fredag   besvaras   senast  den  ledamot  som  ställt
klockan  12  på  onsdag  i  frågan.
följande vecka.
De skriftliga frågor som
Under  längre  uppehåll i  under  en  vecka getts in
kammarens   arbete  än  en  senast   klockan   10  på
månad     får    talmannen  fredagen  besvaras senast
besluta  att  svar  lämnas  klockan  12 på onsdagen i
inom  fjorton  dagar efter  följande vecka.
det       att       frågan
framställts. Sådant beslut   Under  längre uppehåll i
meddelas  efter samråd med  kammarens  arbete  än  en
de  särskilda företrädarna  månad    får    talmannen
för   partigrupperna.   Om  besluta att svaren lämnas
svar   inte   lämnas  inom  inom  fjorton dagar efter
denna tid skall statsrådet  det      att     frågorna
meddela kammarkansliet när  framställts.    Talmannen
frågan kommer att besvaras  fattar  sitt beslut efter
eller  att den inte kommer  samråd  med  de särskilda
att besvaras.               företrädarna          för
partigrupperna.   Om  ett
svar   inte  lämnas  inom
denna     tid,      skall
statsrådet        meddela
kammarkansliet när frågan
kommer att besvaras eller
att  den inte kommer  att
besvaras.
-----------------------------------------------------
6.4.2
------------------------------------------------------
Framställd    fråga    för   Skriftliga frågor liksom
skriftligt   svar   liksom  statsrådens    svar    på
statsråds  svar  på  sådan  frågorna  skall redovisas
fråga  skall  redovisas  i  i riksdagens protokoll.
riksdagens protokoll.
------------------------------------------------
7 kap. Gemensamma bestämmelser om val inom
riksdagen

------------------------------------------------------
Föreskrifternas
tillämpningsområde
-----------------------------------------------------
1  §
------------------------------------------------------
Bestämmelserna  i  2-12 §§   Bestämmelserna i 2-12 §§
gäller val som ankommer på  gäller  val som förrättas
kammaren.                   av      kammaren      och
bestämmelserna  i  13 och
14   §§   val   inom  ett
utskott  eller ett  annat
riksdagsorgan   som  helt
eller  delvis  väljs   av
Bestämmelserna   i   2  §  kammaren.
första  stycket, 6 §, 8-10
§§ och 12  § andra stycket
skall tillämpas  endast  i
den   mån   riksdagen   ej
föreskriver annat.
------------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelse

7.1.1

Utöver    de    val   som
kammaren förrättar  enligt
regeringsformen        och
riksdagsordningen    skall
den    bland    riksdagens
ledamöter företaga val av
1.    20   ledamöter    i
Nordiska   rådets  svenska
delegation,
2.    6    ledamöter    i
Europarådets       svenska
delegation,
3.   8  ledamöter  i  den
svenska  delegationen till
Parlamentariska
församlingen i konferensen
om  säkerhet och samarbete
i Europa.
Nordiska  rådets  svenska
delegation    väljs    för
riksmöte.     Europarådets
svenska  delegation  väljs
för  tiden   från   den  1
januari året efter det att
val till riksdagen ägt rum
till  motsvarande tidpunkt
efter   nästa   val.   Den
svenska delegationen  till
Parlamentariska
församlingen i konferensen
om  säkerhet och samarbete
i   Europa    väljs    för
riksdagens valperiod.
Ledamot  eller  suppleant
av   Europarådets  svenska
delegation    som   lämnat
riksdagen  i  samband  med
riksdagsval  får   kvarstå
som       ledamot       av
delegationen   under   den
återstående    delen    av
delegationens
mandatperiod.
Kammaren    skall   också
välja    styrelsen     för
Stiftelsen     Riksbankens
jubileumsfond  i  enlighet
med   3  §  i  stiftelsens
stadgar (RFS 1988:1).
------------------------------------------------------
Valberedningen
-----------------------------------------------------
2  §
------------------------------------------------------
Val  beredes  av  en  inom   Om     inte    riksdagen
riksdagen           utsedd  föreskriver  annat, skall
valberedning.               val   som   förrättas  av
kammaren  beredas  av  en
särskild    valberedning,
utsedd inom riksdagen.
Valberedningen  utses vid
första  sammanträdet   med   Valberedningen utses vid
kammaren  under riksdagens  första  sammanträdet  med
valperiod  för  tiden till  kammaren under riksdagens
valperiodens  slut.  Varje  valperiod  för tiden till
partigrupp,         vilken  valperiodens  slut. Varje
motsvarar  parti  som  vid  partigrupp,        vilken
valet  till  riksdagen har  motsvarar  parti  som vid
fått minst fyra procent av  valet  till riksdagen har
rösterna   i  hela  riket,  fått  minst  fyra procent
skall  besätta  en  plats.  av rösterna i hela riket,
Därutöver   fördelas   tio  skall  besätta  en plats.
platser     proportionellt  Därutöver   fördelas  tio
mellan samma partigrupper.  platser    proportionellt
Ledamöterna tillsättes med  mellan              samma
tillämpning     av     det  partigrupper. Ledamöterna
förfarande  som  angives i  tillsätts med tillämpning
12 § första stycket.        av   det  förfarande  som
anges   i   12  §  första
stycket.


-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelser

7.2.1
------------------------------------------------------
Talmannen  fastställer för   Talmannen    fastställer
varje partigrupp det antal  för  varje partigrupp det
ledamöter,             som  antal    ledamöter    som
partigruppen         skall  partigruppen        skall
tillsätta                i  tillsätta               i
valberedningen.     Därvid  valberedningen.  Vid  den
skall    han    vid    den  proportionella
proportionella              fördelningen    tillämpas
fördelningen  tillämpa den  den  beräkningsgrund  som
beräkningsgrund        som  anges   i   4   §  tredje
angives    i   4 §   andra  stycket.
stycket.
-----------------------------------------------------
7.2.2[26]
------------------------------------------------------
Valberedningen     bereder   Valberedningen   bereder
alla  val som förrättas av  inte        val        av
kammaren   utom   val   av  riksföreståndare,    vice
riksföreståndare,     vice  riksföreståndare,  person
riksföreståndare,   person  som   skall  inträda  som
som   skall   inträda  som  tillfällig
tillfällig                  riksföreståndare, talman,
riksföreståndare,  talman,  vice              talmän,
vice               talmän,  kammarsekreterare,
kammarsekreterare,          riksdagens  ombudsmän och
riksdagens  ombudsmän  och  ställföreträdande
ställföreträdande           ombudsmän,  riksrevisorer
ombudsmän,   riksrevisorer  samt       val       till
samt        val       till  Statsrådsarvodesnämnden
Statsrådsarvodesnämnden     och  Nämnden för lön till
och  Nämnden  för lön till  riksrevisorerna.
riksrevisorerna.
Föreskrifter          om
Föreskrifter om beredning  beredning  av val finns i
av  val  finns  i fråga om  fråga  om  ombudsmän  och
ombudsmän              och  ställföreträdande
ställföreträdande           ombudsmän               i
ombudsmän                i  tilläggsbestämmelsen
tilläggsbestämmelse         8.11.2,    i   fråga   om
8.10.2,    i    fråga   om  riksrevisorer           i
riksrevisorer            i  tilläggsbestämmelsen
tilläggsbestämmelse         8.12.1,    i   fråga   om
8.11.1,    i    fråga   om  ledamöter               i
ledamöter                i  Statsrådsarvodesnämnden i
Statsrådsarvodesnämnden  i  tilläggsbestämmelsen
tilläggsbestämmelse  8.4.1  8.4.1  samt  i  fråga  om
och i fråga om ledamöter i  ledamöter  i  Nämnden för
Nämnden   för   lön   till  lön  till riksrevisorerna
riksrevisorerna          i  i    tilläggsbestämmelsen
tilläggsbestämmelse 8.5.1.  8.5.1.
-----------------------------------------------------
7.2.3
-----------------------------------------------------
Valberedningen  håller på kallelse av talmannen sitt
första sammanträde samma dag som den utses. Därefter
sammanträder beredningen på kallelse av ordföranden.
------------------------------------------------------
Bestämmelserna i 4 kap. 12   Bestämmelserna  i 4 kap.
§  första  stycket  första  13   §   första   stycket
och  andra meningarna samt  första meningen och andra
tilläggsbestämmelserna      stycket              samt
4.11.1  andra  stycket och  tilläggsbestämmelserna
4.11.2-4  tillämpas  också  4.12.1  andra stycket och
på valberedningen.          4.12.2-4  tillämpas också
på valberedningen.
------------------------------------------------------
Val med acklamation
-----------------------------------------------------
3  §
------------------------------------------------------
Framlägges   vid  val  som   Vid  val  som  avser två
avser   två   eller  flera  eller  flera personer får
personer    en    gemensam  valberedningen lägga fram
lista,  som upptager  namn  en gemensam lista. Listan
på så många  personer  som  skall  innehålla  namn på
valet   avser,   och   har  så   många  personer  som
listan  godkänts av alla i  valet   avser  och  skall
valberedningens             godkännas     av     alla
sammanträde     deltagande  ledamöter     som     har
ledamöter  eller  av  alla  deltagit                i
utom  en,  skall talmannen  valberedningens
ställa    proposition   på  sammanträde eller av alla
godkännande  av listan och  utom en.
förklara   de   på   denna
upptagna personerna valda.   Talmannen          skall
Val   med   slutna  sedlar  framställa   förslag   om
skall  dock  förrättas, om  godkännande     av    den
det  begäres  av  minst så  gemensamma   listan  och,
många   riksdagsledamöter,  vid  bifall,  förklara de
som   motsvarar   det  tal  på     listan    upptagna
vilket     erhålles,    om  personerna valda. Val med
samtliga   röstberättigade  slutna  sedlar skall dock
ledamöters antal delas med  förrättas,  om det begärs
antalet   av  de  personer  av    minst    så   många
valet avser, ökat med ett.  riksdagsledamöter     som
Detta  val  skall  äga rum  motsvarar  den  kvot  som
vid      ett      följande  man   får,   om  samtliga
sammanträde.                röstberättigade
ledamöters   antal  delas
med  det  antal  personer
som valet avser, ökat med
1.  Om  kvoten   är   ett
brutet   tal,  skall  den
Följer     av    särskild  avrundas   till  närmaste
bestämmelse att innehavare  högre hela tal. Detta val
av   visst  uppdrag  skall  skall  äga  rum  vid  ett
väljas   för   sig,  skall  följande sammanträde.
valet    förrättas     med
acklamation.   Om  ledamot   Om det föreskrivs att en
begär  det,  skall   valet  innehavare  av  ett visst
dock  förrättas med slutna  uppdrag  skall väljas för
sedlar.         Föreligger  sig,      skall     valet
enhälligt   förslag   från  förrättas             med
valberedningen,   skall  i  acklamation.   Om   någon
sådant  fall valet äga rum  ledamot  begär det, skall
först   vid  ett  följande  valet  dock förrättas med
sammanträde.                slutna     sedlar.     Om
valberedningen  har  lagt
fram     ett    enhälligt
förslag, skall  valet med
slutna  sedlar  äga   rum
först  vid  ett  följande
sammanträde.
------------------------------------------------------
Val med slutna sedlar
-----------------------------------------------------
4  §
------------------------------------------------------
Val  förrättas  med slutna   Val förrättas med slutna
sedlar, om ej annat följer  sedlar,   om  inte  annat
av   3   §   eller   annan  följer  av  3  § eller av
huvudbestämmelse         i  annan  huvudbestämmelse i
riksdagsordningen.   Skall  denna lag.
två  eller  flera personer
utses genom val med slutna   Om   två   eller   flera
sedlar, fördelas platserna  personer    skall   utses
proportionellt      mellan  genom   val   med  slutna
partier.  Med  parti avses  sedlar,          fördelas
därvid   varje   grupp  av  platserna  proportionellt
riksdagsledamöter  som vid  mellan  varje  gruppering
valet    uppträder   under  av  riksdagsledamöter som
särskild beteckning.        vid valet uppträder under
särskild beteckning.
Platserna fördelas mellan
partier  genom  att  de en   Platserna       fördelas
efter   en  tilldelas  det  mellan grupperingar genom
parti som  för  varje gång  att  en i taget tilldelas
visar      det     största  den  gruppering  som  för
jämförelsetalet.            varje gång får det högsta
Jämförelsetalet   är  lika  jämförelsetalet.
med  partiets röstetal, så  Jämförelsetalet  är  lika
länge   ingen   plats  har  med         grupperingens
tilldelats   partiet,  och  röstetal,     så    länge
erhålles   därefter  genom  grupperingen   inte   har
att    partiets   röstetal  tilldelats  någon  plats.
delas   med  det  tal  som  Därefter         beräknas
motsvarar  antalet platser  jämförelsetalet genom att
som  redan har  tilldelats  grupperingens    röstetal
partiet, ökat med ett. Vid  delas   med   det   antal
lika jämförelsetal skiljes  platser  som grupperingen
genom lottning.             har  tilldelats, ökat med
1. Vid lika jämförelsetal
skall    avgörandet   ske
genom lottning.
Vid val av  en person är
den  vald  som  har  fått
flest  röster,  om   inte
riksdagen     föreskriver
annat  i huvudbestämmelse
i  denna  lag.  Vid  lika
röstetal    skall   valet
avgöras genom lottning.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelser

7.4.1
------------------------------------------------------
Valsedlarna   skall   vara   Valsedlarna  skall  vara
lika     till     storlek,  enkla, slutna och omärkta
material     och     färg.  samt  lika  till storlek,
Valsedel skall vara enkel,  material och färg. De får
sluten och omärkt. Den får  innehålla  uppgift om det
innehålla  uppgift  om det  val för vilket de gäller.
val för vilket den gäller.
En  valsedel  är ogiltig
Valsedel  är  ogiltig  om  om  den  är  försedd  med
den    är    försedd   med  något   kännetecken   som
kännetecken            som  uppenbarligen  har blivit
uppenbarligen  har  blivit  anbragt  på valsedeln med
anbragt  på  valsedeln med  avsikt.
avsikt eller om den saknar
giltigt kandidatnamn.  Har   Om  en ledamot i ett val
ledamot  i  ett val lämnat  har   lämnat  mer  än  en
mer  än  en  valsedel,  är  valsedel,  är valsedlarna
valsedlarna  ogiltiga. Har  ogiltiga. Om sedlarna har
sedlarna  samma  innehåll,  samma   innehåll,   skall
skall   dock  en  valsedel  dock  en  av  valsedlarna
betraktas  som  giltig vid  betraktas  som giltig vid
sammanräkningen.            sammanräkningen.
Namn  på  valsedel  skall
anses    obefintligt    om
kandidaten  ej  är valbar,
namnet    är   överstruket
eller det ej framgår klart
vem som avses.
-----------------------------------------------------
7.4.2
------------------------------------------------------
Vid   proportionellt   val   Vid  proportionellt  val
användes   valsedlar,   på  skall  det  på  valsedeln
vilka   före   namnen  har  finnas  en  beteckning  i
satts  ut  partibeteckning  ord     för    en    viss
(partinamn   eller   annan  gruppering             av
beteckning  i ord för viss  riksdagsledamöter.  Efter
grupp av riksdagsledamöter  denna   beteckning   förs
eller       för       viss  namnen  upp  i  en  följd
meningsriktning).   Namnen  under varandra.
föres upp i en följd under
varandra.                    En  valsedel  är ogiltig
om
Valsedel  är  ogiltig  om
den saknar partibeteckning   1. den saknar beteckning
eller  upptager  mer än en  för   en   gruppering  av
partibeteckning.            riksdagsledamöter,
2. den innehåller mer än
en beteckning, eller
3. den saknar namn på en
Namn  på  valsedel  skall  valbar kandidat.
anses    obefintligt,   om
ordningen   mellan  namnet   Ett  namn på en valsedel
och  annat namn ej framgår  skall  anses  obefintligt
klart.                      om
1.  kandidaten  inte  är
valbar,
2.       namnet       är
överstruket,
De    platser   som   har   3.    det   inte   klart
tilldelats    ett    parti  framgår  vem  som  avses,
besättes  så  att partiets  eller
första  plats tillerkännes
den vars  namn står främst   4.    ordningen   mellan
i  ordningen inom partiet,  namnet  och  något  annat
partiets  andra  plats den  namn  på  valsedeln  inte
som bär det andra namnet i  klart framgår.
ordningen  och  så  vidare
enligt  samma  grund.  När   Ordningsföljden   mellan
ordningen  mellan  namn på  kandidatnamnen inom varje
ett partis valsedlar skall  gruppering             av
bestämmas,  äger 20 kap. 4  riksdagsledamöter   skall
§    vallagen   (1997:157)  bestämmas  genom  att ett
motsvarande tillämpning.    jämförelsetal    beräknas
för  dem  med tillämpning
av heltalsmetoden  enligt
20   kap.  4  §  vallagen
(1997:157).    Om   flera
kandidater får lika stora
jämförelsetal,      skall
valet    avgöras    genom
lottning.
-----------------------------------------------------
7.4.3
------------------------------------------------------
Vid  val  av en person med   Vid  val  av  en  person
slutna sedlar får valsedel  skall  det  på  valsedeln
ej                 upptaga  finnas ett kandidatnamn.
partibeteckning.
Innehåller   valsedel  två   En  valsedel  är ogiltig
eller  flera kandidatnamn,  om den innehåller
är den ogiltig.
1.   två   eller   flera
kandidatnamn,
2. namnet på en kandidat
som inte är valbar,
3.       namnet       är
Vid     lika    röstetal  överstruket,
skiljes genom lottning.
4.    det   inte   klart
framgår  vem  som  avses,
eller
5.   beteckning   på  en
gruppering             av
riksdagsledamöter.
Föreskrifter  om vem som
är  vald  vid val  av  en
person  finns  i  8  kap.
1-3, 11 och  12 §§ samt i
9 kap. 1 och 5  §§.
-----------------------------------------------------
7.4.4
------------------------------------------------------
Vid  val med slutna sedlar   Vid   val   med   slutna
anmodar    talmannen   fem  sedlar uppmanar talmannen
ledamöter att  taga  plats  fem   ledamöter   att  ta
vid    talmansbordet.   Av  plats  vid talmansbordet.
dessa  skall  tre  biträda  Av    dessa   skall   tre
när valsedlarna öppnas och  biträda  när  valsedlarna
granskas   och   två  föra  öppnas  och  granskas och
anteckningar över valet.    två   föra   anteckningar
över valet.
Upprop    verkställes   i
samma ordning  som  enligt   Ledamöterna  ropas upp i
tilläggsbestämmelse 5.5.2.  den  ordning  som anges i
När   ledamot  ropas  upp,  tilläggsbestämmelse
skall  han  gå  fram  till  5.6.2.   När  en  ledamot
talmansbordet   och  lämna  ropas   upp,   skall  han
sin      valsedel     till  eller  hon  gå  fram till
talmannen.                  talmansbordet  och  lämna
sin     valsedel     till
Sedan  samtliga  godkända  talmannen.
valsedlar har lästs upp av
talmannen  och  antecknats   Sedan  samtliga godkända
av  kammarsekreteraren och  valsedlar  har  lästs upp
de     två    ledamöterna,  av      talmannen     och
jämföres    anteckningarna  antecknats             av
över valet.                 kammarsekreteraren och de
två  ledamöterna, jämförs
Talmannen        meddelar  anteckningarna       över
resultatet  av  valet,  så  valet.
snart       detta      har
fastställts.                 Talmannen    fastställer
resultatet  av valet  och
tillkännager    det   för
kammaren.
-----------------------------------------------------
7.4.5
------------------------------------------------------
Skall  två eller flera val   Om  två  eller flera val
med      slutna     sedlar  med  slutna  sedlar skall
förrättas,  får talmannen,  förrättas, får talmannen,
såvida ledamot  icke yrkar  om  inte en ledamot yrkar
annat,     bestämma    att  annat,    bestämma    att
valsedlarna skall avlämnas  valsedlarna  skall lämnas
i   samtliga   val,  innan  i   samtliga  val,  innan
sammanräkning  företages i  sammanräkning    görs   i
något av valen.             något av valen.
------------------------------------------------------
Överklagande  av  val med
slutna sedlar
-----------------------------------------------------
5  §
------------------------------------------------------
Val  med slutna sedlar får   Val  med  slutna  sedlar
överklagas  hos riksdagens  får   överklagas   av  en
valprövningsnämnd.   Valet  riksdagsledamot       hos
skall gälla utan hinder av  Valprövningsnämnden.
att det har överklagats.    Valet  gäller även om det
har överklagats.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelser

7.5.1
------------------------------------------------------
Besvär över val som sägs i   Skrivelse            med
5     §    ställes    till  överklagande  ställs till
valprövningsnämnden.        Valprövningsnämnden.
Besvärshandlingen    skall  Skrivelsen    skall    ha
ges in till kammarkansliet  kommit       in      till
inom  fem  dagar  från den  kammarkansliet  inom  fem
dag då resultatet av valet  dagar  från  den  dag  då
meddelades  i kammaren. Så  resultatet    av    valet
snart   besvärstiden   har  meddelades i kammaren.
gått  ut,  skall talmannen
vid    sammanträde     med   Så   snart   tiden   för
kammaren     tillkännagiva  överklagande har gått ut,
samtliga  besvär  som  har  skall    talmannen    vid
anförts.  Talmannen  skall  sammanträde  med kammaren
härvid  angiva  viss  kort  tillkännage      samtliga
tid inom vilken förklaring  överklaganden   som   har
över   besvären  skall  ha  kommit    in.   Talmannen
kommit       in       till  skall  bestämma  den  tid
valprövningsnämnden.   När  inom   vilken  förklaring
förklaringstiden  har gått  över överklagandena skall
ut skall talmannen  genast  ha    kommit    in   till
sända  besvärshandlingarna  Valprövningsnämnden.
till  valprövningsnämnden.
Talmannen   bör   därjämte   När förklaringstiden har
skyndsamt   inkomma   till  gått  ut  skall talmannen
valprövningsnämnden    med  genast sända skrivelserna
yttrande över besvären.     med   överklaganden  till
Valprövningsnämnden.
Talmannen   bör  dessutom
skyndsamt            till
Valprövningsnämnden ge in
yttrande             över
överklagandena.
-----------------------------------------------------
7.5.2
------------------------------------------------------
Har vid valet föreskrift i   Valprövningsnämnden
4      §      eller      i  skall  vid  prövningen av
tilläggsbestämmelserna      ett  överklagande upphäva
7.4.1-5  blivit  åsidosatt  ett  val  och förordna om
och  är  det ej osannolikt  omval, om en föreskrift i
att felet  har inverkat på  4      §      eller     i
valutgången,         skall  tilläggsbestämmelserna
valprövningsnämnden         7.4.1-5     har    blivit
undanröja     valet    och  åsidosatt vid valet.
förordna  om  omval.   Kan
felet    avhjälpas   genom   Ett   omval  skall  dock
förnyad      sammanräkning  förordnas bara om det med
eller  annan sådan  mindre  fog kan antas att vad som
ingripande  åtgärd,  skall  förekommit  har  inverkat
valprövningsnämnden dock i  på valutgången.
stället     uppdraga    åt
talmannen   att    vidtaga   Om  felet  kan avhjälpas
erforderlig rättelse.       genom             förnyad
sammanräkning eller annan
sådan  mindre  ingripande
åtgärd,             skall
Valprövningsnämnden  dock
i   stället   uppdra   åt
talmannen att vidta denna
rättelse.
-----------------------------------------------------
7.5.3
-----------------------------------------------------
Valsedlar och annat valmaterial skall förvaras under
betryggande säkerhet till dess  att valet har vunnit
laga kraft.
------------------------------------------------------
Valens    tidpunkt    och
giltighet
-----------------------------------------------------
6  §
------------------------------------------------------
Val, som enligt vad som är   Om     inte    riksdagen
särskilt föreskrivet avser  föreskriver  annat, skall
tid motsvarande riksdagens  val    som    avser   tid
valperiod, skall förrättas  motsvarande    riksdagens
snarast efter valperiodens  valperiod       förrättas
början och gälla till dess  snarast             efter
att   riksdagen  förrättar  valperiodens  början  och
nytt   val   under   nästa  gälla   till   dess   att
valperiod.                  riksdagen  förrättar nytt
val      under      nästa
valperiod.
------------------------------------------------------
Omval
-----------------------------------------------------
7  §
------------------------------------------------------
Har ny ledamot tagit plats   Har  en ny ledamot tagit
i  riksdagen med anledning  plats   i  riksdagen  med
av  att  utgången  av  val  anledning av att utgången
till  riksdagen har blivit  av val till riksdagen har
ändrad efter överklagande,  blivit  ändrad  efter ett
skall  val  som  riksdagen  överklagande,  skall  val
har förrättat dessförinnan  som     riksdagen     har
under   valperioden  göras  förrättat    dessförinnan
om,  såvida det begäres av  under  valperioden  göras
minst                  tio  om,   om  det  begärs  av
riksdagsledamöter.          minst                 tio
riksdagsledamöter.
------------------------------------------------------
Suppleantval
-----------------------------------------------------
8  §
------------------------------------------------------
Skall   två   eller  flera   Om     inte    riksdagen
väljas,    utses   tillika  föreskriver  annat, skall
suppleanter   till   minst  vid  val  som  avser  två
samma    antal    som   de  eller    flera   personer
ordinarie ledamöterna. Vad  också  suppleanter  utses
som   är   föreskrivet  om  till  minst  samma  antal
dessa   äger   motsvarande  som      de     ordinarie
tillämpning   i  fråga  om  ledamöterna.  Vad  som är
suppleanterna.              föreskrivet  om  valet av
dessa  tillämpas även  på
suppleanterna.
Sedan   riksdagen    har
förrättat  val  till  ett
organ  och  därvid utsett
suppleanter,    får   den
Ersättare som har kallats  besluta  om en förändring
till tjänstgöring får utan  av  antalet suppleanter i
hinder   av  vad  som  har  organet,   så  länge  det
beslutats    om    antalet  inte underskrider antalet
suppleanter    i   utskott  ordinarie ledamöter.
utses  till  suppleant   i
utskott   som  den  ledige   Utan     att     antalet
riksdagsledamoten tillhör.  suppleanter  i  utskottet
utökas får ersättare  som
har      kallats     till
tjänstgöring  utses  till
suppleant  i  ett utskott
som       den      lediga
riksdagsledamoten
tillhör. Då tillämpas det
förfarande som anges i 12
§ första stycket.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelser

7.8.1
------------------------------------------------------
Sedan     riksdagen    har   En  fråga  om ett större
förrättat  val  till organ  antal  suppleanter än som
och      därvid     utsett  ursprungligen       valts
suppleanter  med stöd av 8  bereds av valberedningen.
§, kan den besluta att öka
antalet   suppleanter    i   Suppleantval         som
organet.  Suppleantval som  föranleds  av en utökning
föranledes   härav   skall  av   antalet  suppleanter
förrättas så snart det kan  skall  förrättas så snart
ske.                        det kan ske.
-----------------------------------------------------
7.8.2
------------------------------------------------------
Om  annat icke föreskrives   Om inte annat föreskrivs
eller  särskilt  beslutas,  eller  särskilt beslutas,
skall   suppleanter  utses  skall  suppleanter  utses
till  samma  antal  som de  till  samma  antal som de
ordinarie ledamöterna.      ordinarie ledamöterna.
------------------------------------------------------
7.8.3
Föreskrifter          om
suppleanter   finns   för
riksdagsstyrelsen       i
tilläggsbestämmelsen
1.5.2,   för   Statsråds-
arvodesnämnden i 8 kap. 4
§,  för  Nämnden för  lön
till riksrevisorerna  i 8
kap.     5     §,     för
Utrikesnämnden i 8 kap. 8
§         och         för
krigsdelegationen   i   8
kap. 15 §

------------------------------------------------------
Suppleanternas
tjänstgöring
-----------------------------------------------------
9  §
------------------------------------------------------
Är   av   riksdagen   vald   Om     inte    riksdagen
ledamot    i   ett   organ  föreskriver  annat, skall
frånvarande,  intages hans  en  frånvarande  ledamots
plats,  om det kan ske, av  plats  i  ett organ intas
suppleant   som  hör  till  av  en  suppleant som hör
samma partigrupp. I övrigt  till samma partigrupp. Om
gäller  att  suppleanterna  detta   inte   kan   ske,
har    företräde   i   den  gäller  att suppleanterna
ordning  i  vilken  de har  har   företräde   i   den
valts  eller, om valet har  ordning  i  vilken de har
förrättats   med  gemensam  valts eller, om valet har
lista,  i  den  ordning  i  förrättats  med  gemensam
vilken de har förts upp på  lista,  i  den  ordning i
listan.                     vilken  de  har förts upp
på listan.
------------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelse

7.9.1

Ledamot  eller  suppleant
som  har  fått plats  från
två  eller  flera  grupper
anses vald för  den grupp,
från  vilken  plats  först
har tilldelats honom.
------------------------------------------------------
Obehörighet
-----------------------------------------------------
10  §
------------------------------------------------------
Är till ett uppdrag endast   Om     inte    riksdagen
den   valbar  som  tillhör  föreskriver  annat, skall
riksdagen  och  lämnar den  den   som   är   vald  av
valde    riksdagen   eller  kammaren     till     ett
utses  han till riksdagens  uppdrag,  för  vilket det
talman      eller     till  krävs    ledamotskap   av
statsråd,  skall  han avgå  riksdagen,    avgå   från
från uppdraget.             uppdraget,  om  han eller
hon    lämnar   riksdagen
eller     utses      till
riksdagens  talman  eller
till statsråd.
------------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelse

7.10.1

Föreskrifter          om
behörighet   att  ingå  i
olika  organ  finns   för
talmannen  i  10 kap. 7 §
regeringsformen, i 1 kap.
5 § och 8 kap. 15 § denna
lag,  för riksdagsledamot
som också är statsråd i 8
kap. 15  § denna lag samt
för              avgången
riksdagsledamot         i
tilläggsbestämmelsen
8.6.2 denna lag.
------------------------------------------------------
Skyldighet  att  åta  sig
uppdrag
-----------------------------------------------------
11  §
------------------------------------------------------
Den  som  har utsetts till   Den som har utsetts till
uppdrag   genom   val   av  ett  uppdrag genom val av
riksdagen      får      ej  riksdagen     får    inte
undandraga  sig  uppdraget  undandra   sig  uppdraget
utan     att     riksdagen  utan att riksdagen medger
medgiver det.               det.
------------------------------------------------------
Efterträdare
-----------------------------------------------------
12  §
------------------------------------------------------
Lämnar  den  som har valts   Om  någon  som har valts
till    ett   organ   sitt  till  ett  organ, som vid
uppdrag i förtid och avsåg  valperiodens       början
det   val   genom   vilket  tillsattes  genom  val av
uppdraget  tillsattes  vid  två eller flera personer,
mandatperiodens början två  lämnar   sitt  uppdrag  i
eller    flera   personer,  förtid,  skall  den eller
skall den partigrupp eller  de  partigrupper  som han
de  partigrupper,  som han  eller  hon  var vald för,
var    vald    för,   till  till  talmannen anmäla en
talmannen     anmäla    en  efterträdare.   Talmannen
efterträdare.    Talmannen  förklarar   den   anmälda
förklarar    den   anmälde  efterträdaren vald. Om en
vald.   Göres   ej   sådan  sådan  anmälan  inte görs
anmälan  eller anmäles mer  eller om mer än en person
än   en   person,    utser  anmäls,  utser  talmannen
talmannen efterträdare.     en efterträdare.
Är  i  annat  fall än som   Om en plats blir ledig i
avses   i  första  stycket  förtid       och      det
plats   ledig   i  förtid,  ursprungliga  valet avsåg
anställes                   endast     en     person,
kompletteringsval  för den  tillämpas             för
återstående    tiden   med  kompletteringsvalet   för
tillämpning   av  vad  som  den   återstående   tiden
gäller i allmänhet.         samma  förfarande som vid
det ursprungliga valet.
Ersättare som har kallats
till  tjänstgöring får med   Föreskrifterna  i  denna
tillämpning     av     det  bestämmelse   gäller   om
förfarande  som  angives i  inte            riksdagen
första  stycket utses till  föreskriver annat.
suppleant  i  utskott  som
den                 ledige
riksdagsledamoten tillhör.
------------------------------------------------------
Ordförandeval
-----------------------------------------------------
13  §
------------------------------------------------------
Organ, vars ledamöter helt   Ett      organ,     vars
eller   delvis   utses  av  ledamöter    helt   eller
kammaren,  väljer inom sig  delvis utses av kammaren,
ordförande  och  en  eller  väljer      inom      sig
flera  vice ordförande, om  ordförande  och  en eller
ej annat är föreskrivet.    flera vice ordförande, om
inte       annat       är
föreskrivet.
------------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelse

7.13.1

Föreskrifter  om  val av
ordförande    och    vice
ordförande    finns   för
Valprövningsnämnden  i  3
kap. 11 § regeringsformen
och 8 kap. 2 § denna lag,
för
Statsrådsarvodesnämnden i
8 kap. 4 § denna lag, för
Nämnden   för   lön  till
riksrevisorerna i  8 kap.
5      §      och     för
Riksrevisionens  styrelse
i  8  kap.  14 § och  för
Riksdagens
överklagandenämnd       i
9 kap. 5 § denna lag.
------------------------------------------------------
Val        inom       ett
riksdagsorgan
-----------------------------------------------------
14  §
------------------------------------------------------
Val inom organ, som sägs i   Val  inom  ett organ som
13    §,   förrättas   med  avses  i  13 §  förrättas
acklamation    eller,   om  med acklamation eller, om
ledamot  begär  det,   med  någon  ledamot begär det,
slutna sedlar.              med slutna sedlar.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelse

7.14.1
------------------------------------------------------
Valsedlarna   skall   vara   Valsedlarna  skall  vara
lika     till     storlek,  enkla, slutna och omärkta
material     och     färg.  samt  lika  till storlek,
Valsedel skall vara enkel,  material  och  färg.  Vid
sluten   och  omärkt.  Vid  lika röstetal skall valet
lika   röstetal    skiljes  avgöras genom lottning.
genom lottning.
------------------------------------------------
8 kap. Vissa befattningshavare och organ

------------------------------------------------------
Val av talmän
-----------------------------------------------------
1  §
------------------------------------------------------
Val   av  talman  samt  av   Val  av  talman  samt av
förste,  andre  och tredje  förste,  andre och tredje
vice  talman förrättas vid  vice talman enligt 4 kap.
första   sammanträdet  med  2    §    regeringsformen
kammaren  under riksdagens  förrättas    vid   första
valperiod  och gäller till  sammanträdet med kammaren
valperiodens         slut.  under          riksdagens
Talmännen  väljes  var för  valperiod och gäller till
sig i nu nämnd ordning.     valperiodens        slut.
Talmännen  väljs  var för
sig i nu nämnd ordning.
Förrättas    valet    med   Om  valet  förrättas med
slutna sedlar, är den vald  slutna   sedlar,  är  den
som  får mer än hälften av  vald   som   får  mer  än
de    avgivna    rösterna.  hälften   av  de  avgivna
Uppnås      icke     sådan  rösterna.     Om    sådan
röstövervikt,    förrättas  röstövervikt inte uppnås,
nytt val. Får ej heller då  förrättas  nytt  val.  Om
någon mer än hälften av de  inte  heller då någon får
avgivna          rösterna,  mer   än  hälften  av  de
förrättas  ett  tredje val  avgivna         rösterna,
mellan  de två som vid den  förrättas  ett tredje val
andra         omröstningen  mellan de två som vid den
uppnådde     de     högsta  andra        omröstningen
röstetalen.   Vid   tredje  uppnådde     de    högsta
omröstningen  är  den vald  röstetalen.    Vid    den
som    får    de    flesta  tredje   omröstningen  är
rösterna.                   den   vald   som  får  de
flesta rösterna.
------------------------------------------------------
Val  av  ordförande   och
ersättare för ordföranden
i Valprövningsnämnden
-----------------------------------------------------
2  §
------------------------------------------------------
Bestämmelser  om  val av
ordförande              i
Valprövningsnämnden finns
i    3    kap.    11    §
Riksdagen   utser   genom  regeringsformen.
särskilt  val en ersättare
för     ordföranden      i   Riksdagen   utser  genom
riksdagens                  särskilt val en ersättare
valprövningsnämnd. Vad som  för     ordföranden     i
i     3    kap.    11    §  Valprövningsnämnden.
regeringsformen             Bestämmelserna  i  3 kap.
föreskrives om ordföranden  11  §  regeringsformen om
äger           motsvarande  ordföranden     tillämpas
tillämpning på ersättaren.  också på ersättaren.
Vid  val med slutna sedlar
av ordföranden  eller hans   Vid   val   med   slutna
ersättare   tillämpas  det  sedlar   av   ordföranden
förfarande som angives i 1  eller    ersättare    för
§ andra stycket.            ordföranden tillämpas det
förfarande  som anges i 1
§ andra stycket.
------------------------------------------------------
Riksföreståndarval
-----------------------------------------------------
3  §
------------------------------------------------------
Vid  val med slutna sedlar   Vid   val   med   slutna
av  riksföreståndare, vice  sedlar                 av
riksföreståndare     eller  riksföreståndare,    vice
person   som  skall  kunna  riksföreståndare enligt 5
inträda   som   tillfällig  kap.  4 § regeringsformen
riksföreståndare tillämpas  eller  person  som  skall
det förfarande som angives  kunna     inträda     som
i 1 § andra stycket. Valet  tillfällig
gäller till dess riksdagen  riksföreståndare enligt 5
beslutar annat.             kap.  6 § regeringsformen
tillämpas  det förfarande
som  anges i  1  §  andra
stycket.   Valet   gäller
till    dess    riksdagen
beslutar annat.
------------------------------------------------------
Statsrådsarvodesnämnden
-----------------------------------------------------
4  §
-----------------------------------------------------
Statsrådsarvodesnämnden består av ordförande och två
andra ledamöter. De väljs var  för  sig av riksdagen
efter varje ordinarie val till riksdagen  för  tiden
intill  dess  nytt  val  till  nämnden  har ägt rum.
Suppleanter skall inte utses.
------------------------------------------------------
Blir en ledamot av sjukdom   Om en ledamot av sjukdom
eller  annan orsak hindrad  eller  annan  orsak  blir
att  utföra  sitt uppdrag,  förhindrad   att   utföra
väljer riksdagen en person  sitt    uppdrag,   väljer
i  dennes  ställe så länge  riksdagen   en  person  i
hindret varar.              hans  eller hennes ställe
så länge hindret varar.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelse

8.4.1
-----------------------------------------------------
Val av ledamöter i Statsrådsarvodesnämnden bereds av
konstitutionsutskottet.
-----------------------------------------------------
Nämnden   för   lön  till
riksrevisorerna
-----------------------------------------------------
5 §[27]
-----------------------------------------------------
Nämnden  för  lön  till  riksrevisorerna  består  av
ordförande och två andra ledamöter. De väljs var för
sig  av  riksdagen efter varje  ordinarie  val  till
riksdagen  för  tiden  intill  dess  nytt  val  till
nämnden har ägt rum. Suppleanter skall inte utses.
------------------------------------------------------
Blir en ledamot av sjukdom   Om en ledamot av sjukdom
eller  annan orsak hindrad  eller  annan  orsak  blir
att  utföra  sitt uppdrag,  förhindrad   att   utföra
väljer riksdagen en person  sitt    uppdrag,   väljer
i  dennes  ställe så länge  riksdagen   en  person  i
hindret varar.              hans  eller hennes ställe
så länge hindret varar.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelse

8.5.1[28]

Val   av   ledamöter   i   Nämnden  för  lön   till
riksrevisorerna bereds av konstitutionsutskottet.
------------------------------------------------------
Internationella
delegationer
------------------------------------------------------
6  §
------------------------------------------------------
Om det träffats en
internationell
överenskommelse att
riksdagen bland sina
ledamöter skall utse
ledamöter i en delegation
till en mellanfolklig
organisation, får
bestämmelser om detta
införas i en
tilläggsbestämmelse till
denna paragraf.
Tilläggsbestämmelser

8.6.1

Riksdagen  väljer  tjugo
ledamöter    i   Nordiska
rådets            svenska
delegation.  Delegationen
väljs för varje riksmöte.
Delegationen skall
årligen lämna en
redogörelse för sin
verksamhet till
riksdagen.
8.6.2
Riksdagen   väljer   sex
ledamöter  i Europarådets
svenska       delegation.
Delegationen  väljs   för
tiden från den 1 november
samma  år  som  val  till
riksdagen  ägt  rum  till
motsvarande      tidpunkt
efter nästa val.
En   ledamot   eller  en
suppleant av Europarådets
svenska  delegation   som
lämnat     riksdagen    i
samband      med      ett
riksdagsval  får  kvarstå
under   den   återstående
delen   av  delegationens
mandatperiod.
Delegationen skall
årligen lämna en
redogörelse för sin
verksamhet till
riksdagen.

8.6.3
Riksdagen   väljer  åtta
ledamöter  i den  svenska
delegationen         till
Organisationen        för
säkerhet och samarbete  i
Europa.      Delegationen
väljs    för   riksdagens
valperiod.
Delegationen       skall
årligen      lämna     en
redogörelse    för    sin
verksamhet           till
riksdagen.
------------------------------------------------------
Val                    av
riksbanksfullmäktige
------------------------------------------------------
6 §
7 §
------------------------------------------------------
Riksdagens      val     av   Val   av  fullmäktige  i
fullmäktige  i  Riksbanken  Riksbanken  enligt 9 kap.
avser           riksdagens  13    §   regeringsformen
valperiod.                  avser          riksdagens
valperiod.
------------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelse

8.7.1
------------------------------------------------------
Ledamöter av fullmäktige
får inte
1. vara statsråd,
2.   vara   ledamot   av
Riksbankens direktion,
3.  vara  ledamot  eller
suppleant i styrelsen för
en  bank  eller ett annat
företag  som  står  under
Finansinspektionens
tillsyn eller
4.   inneha   en   annan
anställning   eller   ett
annat uppdrag som gör dem
olämpliga  för  uppdraget
som fullmäktig.
Ledamöterna   får   inte
heller vara underåriga, i
konkurs,     underkastade
näringsförbud   eller  ha
förvaltare enligt 11 kap.
7 § föräldrabalken.
Om  en  ledamot  tar  en
sådan  anställning  eller
ett  sådant  uppdrag  som
kan       strida      mot
bestämmelserna  i  första
stycket,  skall riksdagen
på       förslag       av
finansutskottet entlediga
ledamoten  från uppdraget
i     fullmäktige.     De
anställningar       eller
uppdrag  som  en  ledamot
tar  skall  anmälas  till
riksdagen.
------------------------------------------------------
Utrikesnämnden
------------------------------------------------------
7 §
8 §
------------------------------------------------------
Val    av    ledamöter   i   Val   av   ledamöter   i
Utrikesnämnden       avser  Utrikesnämnden  enligt 10
riksdagens valperiod.       kap.  7 § regeringsformen
avser          riksdagens
valperiod.
-----------------------------------------------------
För   talmannen   är   vice   talman   suppleant   i
Utrikesnämnden. Antalet valda suppleanter skall vara
nio.
------------------------------------------------------
8  §                         9 §
------------------------------------------------------
Utrikesnämnden               Utrikesnämnden
sammanträder  inom stängda  sammanträder inom stängda
dörrar. Statsministern får  dörrar.    Statsministern
medgiva  att även annan än  får  medge att även någon
ledamot,        suppleant,  annan  än  en ledamot, en
statsråd och tjänsteman är  suppleant,  ett  statsråd
närvarande.                 eller  en  tjänsteman  är
närvarande.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelser
-----------------------------------------------------
8.8.1                         8.9.1
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelse         Protokoll   skall  föras
4.11.4  äger  motsvarande  vid       Utrikesnämndens
tillämpning            på  sammanträden. Sekreterare
Utrikesnämnden.            hos  nämnden förordnas av
Sekreterare  hos  nämnden  regeringen.
förordnas av regeringen.
-----------------------------------------------------
Suppleant i Utrikesnämnden  skall alltid underrättas
om nämndens sammanträden.
-----------------------------------------------------
8.8.2                         8.9.2
-----------------------------------------------------
Ledamot,  suppleant eller   En ledamot, en suppleant
tjänsteman  skall  första  eller en tjänsteman skall
gången  han är närvarande  första  gången  han eller
vid    sammanträde    med  hon är närvarande vid ett
Utrikesnämnden       avge  sammanträde           med
försäkran   om   att  han  Utrikesnämnden       avge
skall iaktta åliggande om  försäkran  om  att  följa
tystnadsplikt.             åliggande              om
tystnadsplikt  enligt  10
kap. 7 § regeringsformen.
-----------------------------------------------------
9  §                         10  §
-----------------------------------------------------
För  ändamål  som avses i   För    förordnande   att
13        kap.        2 §  krigsdelegationen   skall
regeringsformen            träda i riksdagens ställe
sammanträder               enligt   13   kap.   2  §
Utrikesnämndens ledamöter  regeringsformen
på  kallelse av talmannen  sammanträder
eller,  vid  förfall  för  Utrikesnämndens ledamöter
honom,    vice    talman,  på  kallelse av talmannen
ävensom  på  kallelse  av  eller,  vid förhinder för
två  av  nämndens  övriga  talmannen,  vice  talman,
ledamöter.                 eller  på kallelse av två
Förhandlingarna  ledes av  av     nämndens    övriga
talmannen, av vice talman  ledamöter.
eller, om ingen av dem är  Förhandlingarna  leds  av
tillstädes,  av den av de  talmannen, av vice talman
närvarande    ledamöterna  eller, om ingen av dem är
som har varit ledamot  av  närvarande,  av den av de
riksdagen  längst tid. Om  närvarande    ledamöterna
två   eller   flera   har  som  har varit ledamot av
tillhört  riksdagen  lika  riksdagen  längst tid. Om
länge,  har den äldste av  två   eller   flera   har
dem   företräde.  Är  vid  tillhört  riksdagen  lika
omröstning   till  beslut  länge,  har den äldste av
rösterna   lika   delade,  dem företräde. Om det vid
gäller   den  mening  som  omröstning   till  beslut
ordföranden biträder.      blir    lika    röstetal,
gäller  den  mening   som
ordföranden biträder.
-----------------------------------------------------
Riksdagens ombudsmän
-----------------------------------------------------
10  §
11  §
-----------------------------------------------------
Riksdagen  väljer enligt
12        kap.        6 §
regeringsformen ombudsmän
som  skall  utöva tillsyn
över   tillämpningen    i
offentlig  verksamhet  av
lagar      och      andra
författningar.
-----------------------------------------------------
Riksdagens   ombudsmän   skall   vara    fyra,    en
chefsjustitieombudsman  och  tre  justitieombudsmän.
Chefsjustitieombudsmannen är administrativ  chef och
bestämmer  inriktningen  i  stort  av  verksamheten.
Riksdagen   får   härutöver  välja  en  eller  flera
ställföreträdande    ombudsmän.    Ställföreträdande
ombudsman  skall  ha  tjänstgjort   som   riksdagens
ombudsman.
------------------------------------------------------
Chefsjustitieombudsmannen
Chefsjustitieombudsmannen,
väljes  för sig och övriga  övriga   ombudsmän   samt
ombudsmän             samt  ställföreträdande
ställföreträdande           ombudsmän  väljs  var för
ombudsmän  väljes  var för  sig.  Vid  val med slutna
sig.  Vid  val  med slutna  sedlar          tillämpas
sedlar           tillämpas  förfarandet  i  1 § andra
förfarandet  i  1  § andra  stycket.
stycket.
------------------------------------------------------
Val  av  ombudsman  gäller   Val  av ombudsman gäller
för tiden från valet eller  från   valet   eller  den
den     senare    tidpunkt  senare    tidpunkt    som
riksdagen  bestämmer  till  riksdagen  bestämmer till
dess    nytt    val    har  dess  att  nytt  val  har
genomförts   under  fjärde  genomförts  under  fjärde
året   därefter.   Val  av  året  därefter och den då
ställföreträdande           valde    har    tillträtt
ombudsman  gäller  för  en  uppdraget.   Valet  skall
tid  av  två år från valet  emellertid  aldrig  gälla
eller  den senare tidpunkt  längre  än  till utgången
riksdagen   bestämmer.  På  av   detta   år.  Val  av
hemställan              av  ställföreträdande
konstitutionsutskottet kan  ombudsman  gäller  för en
riksdagen             dock  tid  av två år från valet
dessförinnan     entlediga  eller den senare tidpunkt
ombudsman            eller  som  riksdagen bestämmer.
ställföreträdande           På       förslag       av
ombudsman  som ej åtnjuter  konstitutionsutskottet
riksdagens förtroende.      får     riksdagen    dock
dessförinnan entlediga en
ombudsman     eller    en
ställföreträdande
ombudsman  som  inte  har
riksdagens förtroende.
Avgår ombudsman i förtid,
skall   riksdagen  snarast   Om  en ombudsman avgår i
välja  efterträdare för ny  förtid,  skall  riksdagen
fyraårsperiod.              snarast      välja     en
efterträdare  för  en  ny
fyraårsperiod.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelser
------------------------------------------------------
8.10.1
8.11.1
------------------------------------------------------
Konstitutionsutskottet       Konstitutionsutskottet
skall,  på  eget initiativ  skall,  på eget initiativ
eller  på begäran av någon  eller på begäran av någon
av  Riksdagens  ombudsmän,  av  riksdagens ombudsmän,
samråda  med  ombudsman om  samråda  med en ombudsman
arbetsordningen   eller  i  om  arbetsordningen eller
andra       frågor      av  i    andra    frågor   av
organisatorisk art.         organisatorisk art.
------------------------------------------------------
8.10.2
8.11.2
-----------------------------------------------------
Val  av  ombudsman  och  ställföreträdande ombudsman
bereds av konstitutionsutskottet.


------------------------------------------------------
Riksrevisionen
------------------------------------------------------
11  §
12  §
------------------------------------------------------
Riksdagens revisorer skall  Riksdagen skall enligt 12
vara  tolv.  De väljes för  kap.  7 § regeringsformen
riksdagens valperiod.       välja tre riksrevisorer.
------------------------------------------------------
Riksdagen   väljer   bland   Riksrevisorerna    väljs
revisorerna  en ordförande  var  för sig. Vid val med
och  en  eller  flera vice  slutna  sedlar  tillämpas
ordförande.    Ordföranden  förfarandet  i  1 § andra
och  varje vice ordförande  stycket.      Val      av
väljes för sig.             riksrevisor  gäller  från
valet  eller  den  senare
tidpunkt   som  riksdagen
bestämmer till  dess  att
nytt  val  har genomförts
under     sjunde     året
därefter och den då valde
har tillträtt  uppdraget.
Valet   skall  emellertid
aldrig  gälla  längre  än
till  utgången  av  detta
år.  En  riksrevisor  kan
inte väljas om.
------------------------------------------------------
En  av   riksrevisorerna
skall      svara      för
myndighetens
administrativa   ledning.
Riksdagen  bestämmer  vem
av  riksrevisorerna   som
skall ha denna uppgift.
En  riksrevisor får inte
vara      i      konkurs,
underkastad näringsförbud
eller    ha    förvaltare
enligt   11   kap.  7   §
föräldrabalken.        En
riksrevisor    får   inte
heller inneha anställning
eller uppdrag eller utöva
verksamhet     som    kan
påverka     riksrevisorns
självständiga ställning.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelser
-----------------------------------------------------
8.12.1
-----------------------------------------------------
.                           Val    av    riksrevisor
bereds                 av
konstitutionsutskottet.
-----------------------------------------------------
8.12.2
-----------------------------------------------------
En   riksrevisor   skall
skriftligen        anmäla
följande     förhållanden
till riksdagen
1  innehav  av  aktier i
ett aktiebolag som  avses
i 2 § 4 lagen (2002:1022)
om  revision  av  statlig
verksamhet m.m.,
2.  avtal  av  ekonomisk
karaktär   med   tidigare
arbetsgivare, såsom avtal
om       löne-      eller
pensionsförmån  som utges
under tid som omfattas av
uppdraget               i
Riksrevisionen,
3.  avlönad  anställning
som  inte  är  av  endast
tillfällig karaktär,
4.      inkomstbringande
självständig   verksamhet
som bedrivs vid  sidan av
uppdraget             som
riksrevisor,
5. uppdrag hos en kommun
eller  ett  landsting, om
uppdraget  inte   är   av
endast         tillfällig
karaktär, och
6.   annan  anställning,
uppdrag    eller    annat
ägande   som   kan  antas
påverka        uppdragets
utförande.
-----------------------------------------------------
13 §
-----------------------------------------------------
Riksdagen  får skilja en
riksrevisor          från
uppdraget  på  begäran av
konstitutionsutskottet.
Om en riksrevisor  avgår
i förtid, skall riksdagen
snarast             välja
efterträdare  för  en  ny
sjuårsperiod.
-----------------------------------------------------
14 §
-----------------------------------------------------
.                           Riksrevisionens styrelse
skall  bestå  av ett udda
antal  ledamöter,   lägst
elva,   som   väljs   för
riksdagens valperiod.
Varje partigrupp, vilken
motsvarar  parti  som vid
valet till riksdagen  har
fått  minst  fyra procent
av rösterna i hela riket,
skall besätta  en  plats.
Därutöver        fördelas
platserna   i   styrelsen
proportionellt     mellan
samma partigrupper.
Riksdagen  väljer  bland
ledamöterna en ordförande
och  en  eller flera vice
ordförande.    Ordförande
och varje vice ordförande
väljs var för sig.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelse
------------------------------------------------------
8.14.1
------------------------------------------------------
Antalet   ledamöter    i
Riksrevisionens  styrelse
fastställs  av  riksdagen
på       förslag       av
valberedningen.
------------------------------------------------------
Krigsdelegationen
------------------------------------------------------
12 §                         15  §
------------------------------------------------------
Riksdagen  skall  enligt
13      kap.      2     §
regeringsformen välja  en
krigsdelegation inom sig.
------------------------------------------------------
Riksdagens krigsdelegation   Krigsdelegationen består
består  av  talmannen  som  av      talmannen     som
ordförande  och  av femtio  ordförande  och av femtio
andra   ledamöter,   vilka  andra    ledamöter,   som
riksdagen    väljer    för  riksdagen    väljer   för
riksdagens valperiod.       riksdagens valperiod.
Riksdagsledamot        är   En   riksdagsledamot  är
behörig att vara ledamot i  behörig  att vara ledamot
krigsdelegationen     utan  i  krigsdelegationen även
hinder  av att han tillhör  om  han eller hon tillhör
regeringen.                 regeringen.
Suppleanter   skall  icke   Suppleanter  skall  inte
utses                 till  utses                till
krigsdelegationen.          krigsdelegationen.
Får   ledamot   varaktigt   Om    en   ledamot   får
förfall  när  delegationen  varaktigt  förhinder  när
har   trätt  i  riksdagens  delegationen  har trätt i
ställe,     utses    annan  riksdagens  ställe, utses
riksdagsledamot       till  en  annan riksdagsledamot
ersättare  i  den  ordning  till   ersättare  på  det
som är angiven i 7 kap. 12  sätt  som  anges i 7 kap.
§ första stycket.           12 § första stycket.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelser
------------------------------------------------------
8.12.1                        8.15.1
------------------------------------------------------
Det                åligger   Krigsdelegationens
krigsdelegationens          ordförande    och    vice
ordförande     och    vice  ordförande          skall
ordförande  att  förbereda  förbereda   delegationens
delegationens   verksamhet  verksamhet     för    den
för      den      händelse  händelse     delegationen
delegationen  skulle träda  skulle träda i riksdagens
i riksdagens ställe.        ställe.
------------------------------------------------------
8.12.2                        8.15.2
------------------------------------------------------
Bestämmelserna i 4 kap. 12   Bestämmelserna  i 4 kap.
§  första  stycket  första  13   §   första   stycket
och  andra meningarna samt  första meningen och andra
tilläggsbestämmelserna      stycket              samt
4.11.1  andra  stycket och  tilläggsbestämmelserna
4.11.2   och  4  tillämpas  4.12.1  andra stycket och
också på krigsdelegationen  4.12.2     och     4.12.4
under  tid då delegationen  tillämpas     också    på
ej är i riksdagens ställe.  krigsdelegationen när den
inte   är   i  riksdagens
ställe.
------------------------------------------------------
Ytterligare  bestämmelser
för riksdagens organ
------------------------------------------------------
13 §
16  §
------------------------------------------------------
Riksdagen    kan   meddela   Riksdagen   får  meddela
närmare  bestämmelser  för  närmare  bestämmelser för
riksdagens organ.           riksdagens organ.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelse
------------------------------------------------------
8.13.1                        8.16.1
------------------------------------------------------
Riksdagen      fastställer   Riksdagen    fastställer
stadgar   för   Stiftelsen  stadgar   för  Stiftelsen
Riksbankens jubileumsfond.  Riksbankens Jubileumsfond
och  väljer sex ledamöter
i stiftelsens  styrelse i
enlighet   med   3  §   i
stiftelsens stadgar  (RFS
1988:1).
Stiftelsen skall årligen
lämna  en redogörelse för
sin    verksamhet    till
riksdagen.
------------------------------------------------
9 kap. Bestämmelser om personal och förvaltning

------------------------------------------------------
Kammarsekreterare
-----------------------------------------------------
1  §[29]
------------------------------------------------------
Kammaren      utser     en   Kammaren     utser    en
kammarsekreterare.  Val av  kammarsekreterare.
kammarsekreterare äger rum  Kammarsekreteraren  låter
vid  början  av  riksmötet  föra    protokollet   vid
närmast   efter  ordinarie  sammanträden          med
val   till  riksdagen  och  kammaren.  Han  eller hon
gäller för tiden till dess  expedierar     riksdagens
nytt         val        av  beslut   och  biträder  i
kammarsekreterare           övrigt     talmannen    i
förrättas.                  riksdagsarbetet.
Kammarsekreteraren  låter   Val av kammarsekreterare
föra    protokollet    vid  äger  rum  vid  början av
sammanträde  med kammaren.  riksmötet  närmast  efter
Han  eller  hon expedierar  ett  ordinarie  val  till
riksdagens    beslut   och  riksdagen  och gäller för
biträder      i     övrigt  tiden  till dess nytt val
talmannen                i  av      kammarsekreterare
riksdagsarbetet.            förrättas.  Vid  val  med
slutna  sedlar  tillämpas
det förfarande som  anges
i   8   kap.  1  §  andra
stycket.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelse
-----------------------------------------------------
9.1.1
-----------------------------------------------------
Vid val med slutna sedlar
av kammarsekreterare
tillämpas det förfarande
som angives i 8 kap. 1 §
andra stycket.
9.1.2[30]                  9.1.1
-----------------------------------------------------
Kammarsekreteraren,      med      tjänstebenämningen
riksdagsdirektör,  är chef för riksdagsförvaltningen
och sekreterare i krigsdelegationen.
------------------------------------------------------
Kanslier   för  utskotten
och EU-nämnden
-----------------------------------------------------
2  §[31]
-----------------------------------------------------
Utskotten  och  EU-nämnden  biträds av kanslier  som
ingår i riksdagsförvaltningen. Chefen för ett sådant
kansli skall vara svensk medborgare.
------------------------------------------------------
Riksdagsförvaltningen
-----------------------------------------------------
3  §[32]
-----------------------------------------------------
Riksdagen     beslutar     om    instruktion     för
riksdagsförvaltningen.
-----------------------------------------------------
4  §[33]
------------------------------------------------------
Riksdagsförvaltningen        Riksdagsförvaltningen
skall,    såvitt    gäller  skall,   när  det  gäller
riksdagen  och  riksdagens  riksdagen  och riksdagens
myndigheter,     i     den  myndigheter,     i    den
omfattning       riksdagen  omfattning      riksdagen
bestämmer                   bestämmer
1.    handlägga    frågor   1.    handlägga   frågor
angående  förhandlingar om  angående förhandlingar om
anställnings-          och  anställnings-         och
arbetsvillkor          för  arbetsvillkor         för
arbetstagare   samt  andra  arbetstagare  samt  andra
personalfrågor,             personalfrågor,
2.  göra upp förslag till   2. upprätta förslag till
anslag på statsbudgeten,    anslag  på statsbudgeten,
dock       inte       för
3.   i  övrigt  handlägga  Riksrevisionen,
frågor   om  förvaltningen
inom riksdagen  och frågor   3.  i  övrigt  handlägga
om      förvaltning     av  frågor  om  förvaltningen
ekonomisk    natur    inom  inom riksdagen och frågor
riksdagens    myndigheter,  om     förvaltning     av
utom Riksbanken,            ekonomisk    natur   inom
riksdagens   myndigheter,
4.  meddela  föreskrifter  utom Riksbanken, och
och  råd  i sådana  frågor
som avses i 1-3.             4.       besluta      om
föreskrifter  och  råd  i
sådana frågor som avses i
1-3.
I  fråga om förslag till
anslag  på  statsbudgeten
för Riksrevisionen  skall
riksdagsförvaltningen
yttra      sig      innan
Riksrevisionen   beslutar
om förslaget.
------------------------------------------------------
Överklagande
-----------------------------------------------------
5  §
------------------------------------------------------
Överklagande  av beslut av   Beslut       av      ett
riksdagens     organ     i  riksdagsorgan    i    ett
förvaltningsärende     mot  förvaltningsärende    som
vilket   talan  får  föras  får   överklagas   enligt
enligt    vad    som    är  särskilda   bestämmelser,
föreskrivet  därom, prövas  prövas av Regeringsrätten
av  Regeringsrätten  i  de  i  de  fall som riksdagen
fall     som     riksdagen  bestämmer  och  i  övriga
särskilt  bestämmer  och i  fall     av    Riksdagens
övriga  fall av riksdagens  överklagandenämnd.
besvärsnämnd.
Besvärsnämnden  består  av   Överklagandenämnden
ordförande,    som   skall  består av ordförande, som
inneha  eller ha  innehaft  skall vara eller ha varit
domarämbete  och  ej  vara  ordinarie domare och inte
ledamot  av riksdagen, och  vara      ledamot      av
fyra    andra   ledamöter,  riksdagen, och fyra andra
valda   inom    riksdagen.  ledamöter,   valda   inom
Ordföranden         väljes  riksdagen.    Ordföranden
särskilt.     Val     till  väljs  särskilt. Val till
besvärsnämnden       avser  överklagandenämnden avser
riksdagens valperiod.       riksdagens valperiod.
För   ordföranden   skall   För   ordföranden  skall
finnas  en  ersättare. Vad  det  finnas en ersättare.
som     föreskrives     om  Bestämmelser           om
ordföranden           äger  ordföranden         skall
motsvarande tillämpning på  tillämpas     även     på
ersättaren.                 ersättaren.
Vid   val   med   slutna
sedlar    av   ordförande
eller    ersättare    för
ordföranden             i
överklagandenämnden
tillämpas  det förfarande
som anges i  8 kap.  1  §
andra stycket.
------------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelse
9.5.1
Vid val med slutna sedlar
av       ordförande      i
besvärsnämnden   tillämpas
det förfarande som angives
i   8   kap.   1  §  andra
stycket.
------------------------------------------------------
Ledamöternas  arvode  och
andra ekonomiska villkor
-----------------------------------------------------
6  §
------------------------------------------------------
Riksdagsledamot  skall  av   En riksdagsledamot skall
statsmedel  åtnjuta arvode  av   statsmedel   erhålla
för      sitt     uppdrag.  arvode  för sitt uppdrag.
Bestämmelser   härom,   om  Bestämmelser om detta, om
andra  ekonomiska förmåner  andra  ekonomiska villkor
i  anledning  av uppdraget  med      anledning     av
och  om  gottgörelse  till  uppdraget      och     om
ersättare              för  gottgörelse          till
riksdagsledamot meddelas i  ersättare             för
lag.                        riksdagsledamot  finns  i
lag.
------------------------------------------------------
Bistånd  med sakuppgifter
och studieresor
-----------------------------------------------------
7  §
------------------------------------------------------
Om tillgång för riksdagens   Riksdagens ledamöter och
ledamöter  och  organ till  organ  skall  ha tillgång
bibliotek och om bistånd i  till  bibliotek  och rätt
övrigt    åt    dem    med  till bistånd i övrigt med
sakuppgifter           för  sakuppgifter          för
riksdagsarbetet   samt  om  riksdagsarbetet.
utskotts   och  ledamöters
studieresor          finns   I  fråga om ledamöternas
särskilda föreskrifter.     studieresor         finns
särskilda föreskrifter.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelse
9.7.1[34]
------------------------------------------------------
Utskott  får  besluta, att
företrädare för  utskottet
skall  företa  studieresor
för       att      inhämta
upplysningar  i  ämne inom
dess beredningsområde.
Utskott skall samråda med
riksdagsstyrelsen,   innan
det   fattar   beslut   om
utrikes        studieresa.
Styrelsen skall uttala sig
om   i   vad   mån   resan   En  ledamot av riksdagen
lämpligen  bör genomföras.  kan  erhålla  bidrag till
Därvid  skall  hänsyn  tas  kostnaden   för   enskild
till            riksdagens  studieresa.
internationella             Riksdagsstyrelsen     får
förbindelser,         till  meddela           närmare
kostnaderna    och    till  bestämmelser   om  sådana
omständigheterna i övrigt.  resor.
Styrelsen   kan   meddela
närmare  bestämmelser   om
utskottens    studieresor.
Ledamot  av riksdagen  kan
erhålla    bidrag     till
kostnaden    för   enskild
studieresa. Styrelsen  kan
meddela            närmare
bestämmelser   om   sådana
resor.
------------------------------------------------------
Åtal
-----------------------------------------------------
8  §[35]
------------------------------------------------------
Åtal   mot   här   angiven   Åtal  mot  nedan angivna
befattningshavare      för  befattningshavare för ett
brott,      begånget     i  brott,     begånget     i
utövningen av hans uppdrag  utövningen  av hans eller
eller tjänst får beslutas,  hennes    uppdrag   eller
tjänst får beslutas
1.  åtal mot fullmäktig i
Riksbanken,   ledamot   av   1.       endast       av
Riksbankens      direktion  finansutskottet  när  det
eller  någon av Riksdagens  gäller    åtal   mot   en
revisorer     endast    av  fullmäktig  i  Riksbanken
finansutskottet,            eller   en   ledamot   av
Riksbankens direktion,
2.  åtal  mot  ledamot av
riksdagsstyrelsen,      av   2.       endast       av
riksdagens                  konstitutionsutskottet
valprövningsnämnd eller av  när  det  gäller åtal mot
riksdagens    besvärsnämnd  en       ledamot       av
eller    mot    Riksdagens  riksdagsstyrelsen,     av
ombudsman            eller  styrelsen               i
kammarsekreteraren  endast  Riksrevisionen,        av
av konstitutionsutskottet.  Valprövningsnämnden eller
av             Riksdagens
överklagandenämnd   eller
mot   en   av  riksdagens
Vad  som  sägs  i  första  ombudsmän,   mot   en  av
stycket    om   åtal   mot  riksrevisorerna eller mot
ledamot   av   Riksbankens  kammarsekreteraren.
direktion    skall    inte
tillämpas i fråga om brott   Bestämmelserna  i första
begånget  i  utövningen av  stycket  om  åtal  mot en
Riksbankens beslutanderätt  ledamot   av  Riksbankens
enligt  lagen  (1992:1602)  direktion    skall   inte
om       valuta-       och  tillämpas  i fråga om ett
kreditreglering.            brott      begånget     i
utövningen av Riksbankens
beslutanderätt     enligt
lagen    (1992:1602)   om
valuta-               och
kreditreglering.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelse
------------------------------------------------------
9.8.2
9.8.1
------------------------------------------------------
Om  behörighet att besluta   I  fråga  om  behörighet
om  åtal  mot  vissa andra  att  besluta  om åtal mot
befattningshavare  än de i  vissa               andra
8 § nämnda finns särskilda  befattningshavare  än  de
föreskrifter.               som  nämns  i  8  § finns
särskilda föreskrifter.
------------------------------------------------
10 kap. Behandlingen av frågor i Europeiska
unionen

------------------------------------------------------
Regeringens    skyldighet
att  informera  riksdagen
om EU-arbetet
-----------------------------------------------------
1 §[36]
-----------------------------------------------------
Regeringen skall varje år till  riksdagen  lämna  en
skrivelse   med   berättelse   över  verksamheten  i
Europeiska unionen.
-----------------------------------------------------
Regeringen skall redovisa sitt agerande i Europeiska
unionen för riksdagen.
------------------------------------------------------
Regeringens    skyldighet
att  informera  riksdagen
om     sin     syn     på
kommissionens förslag
-----------------------------------------------------
2  §
-----------------------------------------------------
Regeringen skall informera riksdagen  om  sin syn på
de förslag från Europeiska gemenskapernas kommission
som regeringen bedömer som betydelsefulla.
------------------------------------------------------
Utskottens skyldighet att
följa EU-arbetet
-----------------------------------------------------
3  §
------------------------------------------------------
Utskott     skall    följa   Utskotten   skall  följa
arbetet    i    Europeiska  arbetet    i   Europeiska
unionen       inom      de  unionen      inom      de
ämnesområden som för varje  ämnesområden    som   för
utskott anges i 4 kap. 4-6  varje   utskott  anges  i
§§     med     tillhörande  4 kap.    4-6    §§   med
tilläggsbestämmelser.       tillhörande
tilläggsbestämmelser.
Beträffande       statlig
myndighets skyldighet  att   Beträffande     statliga
lämna   upplysningar  till  myndigheters   skyldighet
utskott finns bestämmelser  att   lämna  upplysningar
i 4 kap. 10 §.              till    utskotten   finns
bestämmelser  i 4 kap. 11
§.
------------------------------------------------------
EU-nämnden
-----------------------------------------------------
4  §
------------------------------------------------------
För  samråd med regeringen   För   samråd  enligt  10
i    frågor   som   gäller  kap.  6 § regeringsformen
Europeiska  unionen  skall  skall riksdagen för varje
riksdagen   inom  sig  för  valperiod     inom    sig
varje  valperiod tillsätta  tillsätta  en  nämnd  för
en  nämnd  för  Europeiska  Europeiska  unionen  (EU-
unionen (EU-nämnden).       nämnden).
EU-nämnden skall bestå av   EU-nämnden  skall  bestå
udda    antal   ledamöter,  av    ett    udda   antal
lägst femton.               ledamöter, lägst femton.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelse
10.4.1
-----------------------------------------------------
Antalet   ledamöter   i   EU-nämnden  fastställs  av
riksdagen på förslag av valberedningen.
------------------------------------------------------
Regeringens    skyldighet
att     underrätta    och
rådgöra med EU-nämnden
-----------------------------------------------------
5  §
-----------------------------------------------------
Regeringen skall underrätta EU-nämnden om frågor som
avses  bli  behandlade  i  Europeiska unionens  råd.
Regeringen skall också rådgöra  med  nämnden  om hur
förhandlingarna i rådet skall föras inför beslut som
regeringen  bedömer  som  betydelsefulla och i andra
frågor som nämnden bestämmer.
------------------------------------------------------
Begär    minst    fem   av   Om    minst    fem    av
ledamöterna  i  EU-nämnden  ledamöterna  i EU-nämnden
att    regeringen    skall  begär  det, skall nämnden
rådgöra med nämnden enligt  besluta   att  regeringen
första    stycket    skall  skall rådgöra med nämnden
nämnden   föranstalta   om  enligt   första  stycket.
detta,   såvida  den  inte  Nämnden   får   avslå  en
finner  att därmed förenat  sådan   begäran   om  den
dröjsmål  skulle leda till  begärda  åtgärden  skulle
avsevärt men.               fördröja          frågans
behandling     så     att
avsevärt    men    skulle
uppkomma. Nämnden skall i
så  fall i sitt protokoll
redovisa  skälen till att
begäran har avslagits.
------------------------------------------------------
Statlig        myndighets
skyldighet    att   lämna
upplysningar   och   avge
yttrande till EU-nämnden
-----------------------------------------------------
6  §[37]
------------------------------------------------------
Annan statlig myndighet än   En     annan     statlig
regeringen   skall   lämna  myndighet  än  regeringen
upplysningar   och  avgiva  skall  lämna upplysningar
yttrande   i   frågor  som  och  avge  yttrande  till
skall      behandlas     i  EU-nämnden  i  frågor som
Europeiska  unionens  råd,  skall     behandlas     i
då  EU-nämnden  begär det.  Europeiska  unionens råd,
Myndighet   som  ej  lyder  då  nämnden begär det. En
under     riksdagen    kan  myndighet  som inte lyder
hänskjuta   begäran   från  under    riksdagen    får
nämnden  till  regeringens  hänskjuta en begäran från
avgörande.                  nämnden  till  regeringen
för avgörande.
Begär    minst   fem   av
ledamöterna  i nämnden att   Om    minst    fem    av
upplysningar         eller  ledamöterna   i   nämnden
yttrande   skall  inhämtas  begär  det, skall nämnden
enligt   första   stycket,  besluta    att    inhämta
skall  nämnden föranstalta  upplysningar        eller
om  detta, såvida den inte  yttrande   enligt  första
finner  att därmed förenat  stycket.    Nämnden   får
dröjsmål  skulle leda till  avslå en sådan begäran om
avsevärt men.               den    begärda   åtgärden
skulle  fördröja  frågans
behandling     så     att
avsevärt    men    skulle
uppkomma. Nämnden skall i
så  fall i sitt protokoll
redovisa  skälen till att
begäran har avslagits.
------------------------------------------------------
EU-nämndens sammanträden
-----------------------------------------------------
7  §[38]
------------------------------------------------------
EU-nämnden           skall   EU-nämnden         skall
sammanträda  inom  stängda  sammanträda  inom stängda
dörrar.  Nämnden kan medge  dörrar.  Nämnden får dock
att även annan än ledamot,  besluta      att      ett
suppleant och tjänsteman i  sammanträde  till den del
nämnden   är   närvarande.  det  avser  inhämtande av
Nämnden  kan  dock besluta  upplysningar  helt  eller
att  sammanträde  till den  delvis     skall     vara
del  det  avser inhämtande  offentligt.
av upplysningar helt eller
delvis     skall      vara   Nämnden  får  medge  att
offentligt.                 även  någon  annan  än en
ledamot,   en  suppleant,
ett     statsråd,      en
tjänsteman  som  åtföljer
statsrådet    eller    en
tjänsteman  i  nämnden är
Vid   offentlig   del  av  närvarande vid ett slutet
sammanträde är företrädare  sammanträde.
för statlig myndighet inte
skyldig  att lämna uppgift   Vid  en offentlig del av
för    vilken    sekretess  ett     sammanträde    är
gäller hos myndigheten.     företrädare     för    en
statlig  myndighet   inte
skyldig   att   lämna  en
uppgift     för    vilken
sekretess   gäller    hos
myndigheten.
-----------------------------------------------------
Tilläggsbestämmelser

10.7.1
------------------------------------------------------
EU-nämnden    sammanträder   EU-nämnden  sammanträder
första  gången på kallelse  första gången på kallelse
av  talmannen   inom   två  av   talmannen  inom  två
dagar    efter   det   att  dagar   efter   det   att
nämnden   valts.  Därefter  nämnden  valts.  Därefter
sammanträder   nämnden  på  sammanträder  nämnden  på
kallelse av ordföranden.    kallelse  av ordföranden.
Ordföranden  skall  kalla
nämnden  till sammanträde
om minst fem ledamöter av
Personlig  kallelse skall  nämnden begär det.
utgå     till     samtliga
ledamöter och suppleanter.   En   personlig  kallelse
Kallelse  bör  om  möjligt  skall     skickas    till
anslås     i    riksdagens  samtliga   ledamöter  och
lokaler   senast   kl.  18  suppleanter.    Kallelsen
dagen före sammanträdet.    bör  om  möjligt anslås i
riksdagens lokaler senast
kl.    18   dagen    före
sammanträdet.
-----------------------------------------------------
10.7.2
------------------------------------------------------
Innan    ordförande    har   Innan  en ordförande har
valts,   förs   ordet  vid  valts,  förs ordet av den
sammanträde med EU-nämnden  av      de     närvarande
av  den  av  de närvarande  ledamöterna som har varit
ledamöterna som  har varit  ledamot    av   riksdagen
ledamot    av    riksdagen  längst  tid. Om två eller
längst  tid.  Om två eller  flera     har    tillhört
flera     har     tillhört  riksdagen lika länge, har
riksdagen lika länge,  har  den    äldste    av   dem
den    äldste    av    dem  företräde.
företräde.
------------------------------------------------------
10.7.3
Ljud- eller
bildupptagning vid en
offentlig del av ett
sammanträde med EU-
nämnden får göras om inte
nämnden beslutar
annorlunda.
10.7.4
Vid  en offentlig del av
ett sammanträde  med  EU-
nämnden  skall det finnas
särskilda   platser   för
åhörare.    Åhörare   som
uppträder  störande   får
genast     utvisas.    Om
oordning  uppstår   bland
åhörarna, får ordföranden
utvisa samtliga åhörare.
Besökare     till     en
offentlig   del   av  ett
sammanträde    med    EU-
nämnden      skall     på
uppmaning    lämna     in
ytterkläder   och  väskor
samt  sådana föremål  som
kan  användas   för   att
störa    ordningen    vid
sammanträdet.   Den   som
inte   följer   en  sådan
uppmaning    får   vägras
tillträde            till
sammanträdet.          De
inlämnade
tillhörigheterna förvaras
under besöket i särskilda
utrymmen.
Bestämmelser          om
säkerhetskontroll finns i
lagen    (1988:144)    om
säkerhetskontroll     vid
sammanträde           med
riksdagens   kammare  och
utskott.
------------------------------------------------------
Tystnadsplikt    i    EU-
nämnden
-----------------------------------------------------
8  §
------------------------------------------------------
Den    som   är   ledamot,   En ledamot, en suppleant
suppleant eller tjänsteman  eller en tjänsteman i EU-
i   EU-nämnden    får   ej  nämnden      får     inte
obehörigen  yppa  vad  som  obehörigen  röja  vad som
enligt      beslut      av  enligt      beslut     av
regeringen  eller  nämnden  regeringen  eller nämnden
skall  hållas  hemligt med  skall  hållas hemligt med
hänsyn     till     rikets  hänsyn     till    rikets
säkerhet  eller  av  annat  säkerhet  eller  av annat
synnerligen  viktigt skäl,  synnerligen  viktigt skäl
som       betingas      av  som      betingas      av
förhållandet          till  förhållandet    till   en
främmande    stat    eller  främmande    stat   eller
mellanfolklig               mellanfolklig
organisation.               organisation.
------------------------------------------------------
Protokoll vid EU-nämndens
sammanträden
-----------------------------------------------------
9  §
------------------------------------------------------
Över  sammanträde  med EU-   Protokoll   skall  föras
nämnden förs protokoll.     vid  sammanträden med EU-
nämnden.
Vid    sammanträde    med
nämnden     skall    föras   Stenografiska
stenografiska               uppteckningar  skall  vid
uppteckningar över vad som  sammanträde  med  nämnden
yttras     vid    nämndens  göras över vad som yttras
överläggningar         med  vid              nämndens
regeringen.                 överläggningar        med
regeringen.
-----------------------------------------------------
Övergångsbestämmelser till lagen 1974:153
------------------------------------------------------
1.       Genom       denna   1.      Genom      denna
riksdagsordning   upphäves  riksdagsordning  upphäves
den                  äldre  den                 äldre
riksdagsordningen.     Den  riksdagsordningen.
äldre    riksdagsordningen
skall   dock   med   nedan
angivna undantag tillämpas
i  stället   för  den  nya
riksdagsordningen     till
utgången  av  det år under
vilket riksdagen  slutligt
antager       den      nya
regeringsformen samt, i de
fall då så nedan  angives,
även därefter.

6. Befogenheten att åtala
brott                   av
befattningshavare,     som
angives  i  9  kap.  8 § i
denna     riksdagsordning,
skall bedömas  efter äldre
lag   om,  när  handlingen
företogs  för  åtal gällde
förutsättning som  ej  har
upptagits      i     denna
riksdagsordning.
7. Förekommer i lag eller
annan          författning
bestämmelse som  syftar på
riksdagssession  eller   i
övrigt                  på
sammanträdesperiod     med
riksdagen,           skall
bestämmelsen   i   stället
gälla riksmöte.
8.    Andra   stycket   i
övergångsbestämmelserna
till  kungörelsen (1971:2)
om beslutade  ändringar  i
regeringsformen        och
riksdagsordningen    skall
alltjämt äga tillämpning.
------------------------------------------------------
Övergångsbestämmelser till
lagen 1994:1472

1.  Denna  lag  träder  i
kraft den 1 januari 1995.

2.      Den      upphävda
paragrafen  4  kap.  16  §
gäller dock fortfarande  i
fråga   om  vad  som  före
ikraftträdandet        har
förekommit             vid
behandlingen             i
finansutskottet  av frågor
enligt   9   kap.   11   §
regeringsformen.
------------------------------------------------------
Övergångsbestämmelser till
lagen 1998:733
------------------------------------------------------
Denna  lag  träder i kraft
den  1  oktober  1998  och
tillämpas   också   på  de
ledamöter  och suppleanter
av  Europarådets   svenska
delegation som valts sedan
riksmötet 1994/95.
------------------------------------------------------

Övergångsbestämmelser till
lagen 1998:1403
------------------------------------------------------
1.   Denna  lag  träder  i
kraft den 1 januari 1999.

2.    Riksdagen    väljer
senast   under    december
månad 1998, för tiden från
och med den 1 januari 1999
till      utgången      av
valperioden,          elva
fullmäktige  i Riksbanken.
Därmed   upphör   tidigare
uppdrag  för   fullmäktige
som  riksdagen  valt   för
denna valperiod.
------------------------------------------------------

Övergångsbestämmelser till
lagen 2000:1062
------------------------------------------------------
Denna  lag  träder i kraft
den 20 november  2000  och
tillämpas första gången  i
fråga om statsbudgeten för
år 2001.

------------------------------------------------------
Övergångsbestämmelser till
lagen 2001:581
------------------------------------------------------
Denna  lag  träder i kraft
den 1 september  2001  och
tillämpas första gången  i
fråga om statsbudgeten för
år 2002.
------------------------------------------------------
Övergångsbestämmelser till
lagen 2002:651
------------------------------------------------------
Denna  lag  träder i kraft
den 23 september  2002 och
tillämpas första gången  i
fråga om statsbudgeten för
år 2003.
-----------------------------------------------------

----------
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003. Om val
av  riksrevisorer  eller ledamöter i Riksrevisionens
styrelse äger rum dessförinnan,  skall  dock  de nya
bestämmelserna tillämpas redan i fråga om de valen.
2.  Första  gången  riksdagen  väljer riksrevisorer
skall, i stället för vad som sägs  i 8 kap. 12 §, en
av riksrevisorerna väljas för sju år,  en för fem år
och en för tre år.
-----------------------------------------------------



**FOOTNOTES**
[1]: Riksdagsordningen omtryckt 1998:1450
[2]: Senaste lydelse 2000:418.
[3]: Senaste lydelse 2000:418.
[4]: Senaste lydelse 2000:418.
[5]: Senaste lydelse 2000:418.
[6]: Senaste lydelse 2000:418.
[7]: Senaste lydelse 2000:418.
[8]: Senaste lydelse 2000:418.
[9]: Senaste lydelse 2000:418.
[10]: Senaste lydelse 2000:418.
[11]: Senaste lydelse 2001:581.
[12]: Senaste lydelse 2000:418.
[13]: Senaste lydelse 2001:581.
[14]: Senaste lydelse 2001:581.
[15]: Senaste lydelse 2001:581.
[16]: Senaste lydelse 2001:581.
[17]: Senaste lydelse 2002:651.
[18]: Senaste lydelse 2001:581.
[19]: Senaste lydelse 2001:581.
[20]: Senaste lydelse 2001:581.
[21]: Senaste lydelse 2001:581.
[22]: Senaste lydelse 2001:581.
[23]: Senaste lydelse 2002:651.
[24]: Senaste lydelse 2000:418.
[25]: Senaste lydelse 2000:418.
[26]: Senaste lydelse 2002:1021.
[27]: Senaste lydelse 2002:1021.
[28]: Senaste lydelse 2002:1021.
[29]: Senaste lydelse 2000:418.
[30]: Senaste lydelse 2000:418.
[31]: Senaste lydelse 2000:418
[32]: Senaste lydelse 2000:418.
[33]: Senaste lydelse 2000:418.
[34]: Senaste lydelse 2000:418.
[35]: Senaste lydelse 2000:418.
[36]: Senaste lydelse 2002:910.
[37]: Senaste lydelse 2001:581.
[38]: Senaste lydelse 2001:581.
3 Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom  föreskrivs  att  i  11  kap.  2  §[39]1 och i 16 kap. 1 §[40]2
sekretesslagen (1980:100) uttrycket "4 kap. 15  §"  skall  bytas ut mot "4
kap. 17 §".

____________


Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.



**FOOTNOTES**
[39]:1 Senaste lydelse 1996:1531.
[40]:2 Senaste lydelse 2002:1027.
4 Lag om ändring i lagen (1986:765) med instruktion
för Riksdagens ombudsmän


Härigenom  föreskrivs  i  fråga  om  lagen (1986:765) om instruktion  för
Riksdagens ombudsmän[41]1

dels att i 2 § orden "riksdagens valprövningsnämnd"  skall  bytas  ut mot
"Valprövningsnämnden",
dels  att  i  2  §  orden  "riksdagens  besvärsnämnd"  skall bytas ut mot
"Riksdagens överklagandenämnd"
dels att 4 § skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
4  §
-----------------------------------------------------
Ombudsmännen  skall verka   Ombudsmännen skall verka
för    att   brister    i  för    att    brister   i
lagstiftningen  avhjälps.  lagstiftningen  avhjälps.
Uppkommer           under  Uppkommer           under
tillsynsverksamheten       tillsynsverksamheten
anledning att väcka fråga  anledning att väcka fråga
om    författningsändring  om en författningsändring
eller annan  åtgärd  från  eller  någon annan åtgärd
statens     sida,     får  från statens sida, får en
ombudsman            göra  ombudsman            göra
framställning   i   ämnet  framställning   i   ämnet
till    riksdagen   eller  till   riksdagen   enligt
regeringen.                tilläggsbestämmelsen
3.8.4   riksdagsordningen
eller till regeringen.
-----------------------------------------------------
Justitieombudsman       skall       samråda      med
chefsjustitieombudsmannen      innan     han     gör
framställning enligt första stycket.
-----------------------------------------------------
____________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.

**FOOTNOTES**
[41]:1 Senaste lydelse av 2 § 2000:424.
5 Lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges
riksbank

Härigenom föreskrivs att 2 kap.
1  § och 4 kap. 1 § lagen (1988:1385) om
Sveriges riksbank[42]1 skall ha följande lydelse.
-------------------------------------------------------
Nuvarande lydelse           Föreslagen lydelse
-------------------------------------------------------
2 kap.
1  §
-------------------------------------------------------
Ledamöter  av  fullmäktige   Ledamöter  av fullmäktige
får inte                    får inte
1. vara statsråd,           1. vara statsråd,
2.    vara   ledamot   av   2.    vara   ledamot   av
direktionen,                Riksbankens direktion,
3.   vara  ledamot  eller   3.   vara  ledamot  eller
suppleant  i styrelsen för  suppleant  i styrelsen för
en  bank  eller  ett annat  en  bank  eller  ett annat
företag   som  står  under  företag   som  står  under
Finansinspektionens         Finansinspektionens
tillsyn, eller              tillsyn eller
4.      inneha      annan   4.    inneha   en   annan
anställning   eller  annat  anställning    eller   ett
uppdrag    som   gör   dem  annat  uppdrag som gör dem
olämpliga   för  uppdraget  olämpliga   för  uppdraget
som fullmäktig.             som fullmäktig.
-------------------------------------------------------
Ledamöterna   får   inte  heller  vara  underåriga,  i
konkurs,   underkastade    näringsförbud    eller   ha
förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.
-------------------------------------------------------
Om   en  ledamot  tar  en   Om en ledamot tar en sådan
sådan  anställning  eller  anställning    eller    ett
ett  sådant  uppdrag  som  sådant   uppdrag   som  kan
kan       strida      mot  strida mot bestämmelserna i
bestämmelserna  i  första  första    stycket,    skall
stycket,  skall riksdagen  riksdagen   på  förslag  av
entlediga  ledamoten från  finansutskottet   entlediga
uppdraget i fullmäktige.   ledamoten  från uppdraget i
fullmäktige.             De
anställningar eller uppdrag
som  en  ledamot  tar skall
anmälas till riksdagen.
Denna bestämmelse  finns i
tilläggsbestämmelsen  8.7.1
till riksdagsordningen.
-------------------------------------------------------
4 kap.
1  §
-------------------------------------------------------
Uppkommer   i  Riksbankens   Uppkommer  i  Riksbankens
verksamhet  anledning  att  verksamhet  anledning  att
väcka    en    fråga    om  väcka    en    fråga    om
författningsändring  eller  författningsändring  eller
någon  annan  åtgärd  från  någon  annan  åtgärd  från
statens      sida,     får  statens      sida,     får
fullmäktige          eller  fullmäktige          eller
direktionen    inom   sitt  direktionen    inom   sitt
respektive   ansvarsområde  respektive   ansvarsområde
göra framställning i ämnet  göra framställning i ämnet
till    riksdagen    eller  till    riksdagen   enligt
regeringen.                 tilläggsbestämmelsen 3.8.3
till     riksdagsordningen
eller till regeringen.
-------------------------------------------------------
Innan en framställning till riksdagen eller regeringen
görs  skall  fullmäktig  och direktionen  samråda  med
varandra
-------------------------------------------------------
____________
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.
-------------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[42]:1 Lagen omtryckt 1999:19.
6 Lag om ändring i lagen (1989:185) om arvoden m.m.
för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och
organ

Härigenom  föreskrivs  att  i  1[43]1och  2[44]2  §§  lagen (1989:185) om
arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter  och organ orden
"Riksdagens    besvärsnämnd"    skall    bytas    ut    mot    "Riksdagens
överklagandenämnd".

____________
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.


**FOOTNOTES**
[43]:1 Senaste lydelse 2000:548.
[44]:2 Senaste lydelse 2000:548.
7 Lag om ändring i lagen (1989:186) om överklagande
av administrativa beslut av riksdagsförvaltningen
och riksdagens myndigheter

Härigenom föreskrivs att i 7 och 9 §§ lagen (1989:186) om överklagande av
administrativa  beslut av riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter
orden  "riksdagens   besvärsnämnd"   skall   bytas   ut   mot  "Riksdagens
överklagandenämnd".

____________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.
Bilaga 3

Europeiska Centralbankens yttrande