Konstitutionsutskottets betänkande
2002/03:KU12
Riksrevisionen
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas huvuddelen av
proposition 2001/02:190 Riksrevisionen, vari
föreslås två nya lagar och en rad lagändringar,
bl.a. i riksdagsordningen, med anledning av
riksdagens tidigare beslut om inrättande den 1 juli
2003 av en ny myndighet, Riksrevisionen, med uppgift
att granska den verksamhet som bedrivs av staten. En
motion (fp) som har väckts med anledning av
propositionen behandlas också i betänkandet. Lagarna
föreslås träda i kraft den 1 juli 2003. Utskottet
tar vidare på eget initiativ upp vissa andra frågor
som föranleds av inrättandet av den nya myndigheten
och lägger fram ett förslag till lag om lön till
riksrevisorerna. Utskottet föreslår dessutom
ytterligare ändringar i riksdagsordningen.
Utskottets lagförslag i fråga om en nämnd för lön
till riksrevisorerna föreslås träda i kraft den 1
januari 2003.
I detta betänkande behandlas inte regeringens
lagförslag nr 10 som gäller arvodet till styrelsen i
Riksrevisionen, vilket avses behandlas i ett
betänkande våren 2003.
Utskottet tillstyrker i allt väsentligt de nu
aktuella lagförslagen från regeringen och avstyrker
motionen.
Regeringsförslagen och motionen finns förtecknade
i bilaga 1.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Riksdagsordningens huvudbestämmelser
Riksdagen, i den ordning som anges i 8 kap. 16 §
andra meningen regeringsformen, antar utskottets i
bilaga 3 intagna förslag till lag om ändring i
riksdagsordningen, såvitt avser huvudbestämmelserna.
Därmed bifaller riksdagen delvis regeringens förslag
i denna del.
2. Riksdagsordningens tilläggsbestämmelser
Riksdagen antar utskottets i bilaga 3 intagna
förslag till lag om ändring i riksdagsordningen,
såvitt avser tilläggsbestämmelserna. Därmed bifaller
riksdagen delvis regeringens förslag i denna del.
3. Lag med instruktion för Riksrevisionen
Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 intagna
förslag till lag med instruktion för Riksrevisionen
(3) med den ändringen att 12 och 19 §§ får den
lydelse som utskottet föreslår i bilaga 4. Därmed
bifaller riksdagen delvis regeringens förslag i
denna del.
4. Lag om revision av statlig verksamhet m.m.
Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 intagna
förslag till lag om revision av statlig verksamhet
m.m. Därmed avslår riksdagen motion 2002/03:K2.
5. Regeringens övriga lagförslag
Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 intagna
förslag till
1 lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring (4),
2 lag om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385) (5),
3 lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
(6),
4 lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763) (7),
5 lag om ändring i lagen (1986:765) med
instruktion för Riksdagens ombudsmän (8),
6 lag om ändring i lagen (1988:1385) om
Sveriges riksbank (9),
7 lag om ändring i lagen (1989:186) om
överklagande av administrativa beslut av
riksdagsförvaltningen och riksdagens
myndigheter, (11)
8 lag om ändring i lagen (1994:260) om
offentlig anställning (12),
9 lag om ändring i stiftelselagen
(1994:1220) (13),
10 lag om ändring i lagen (1996:1059) om
statsbudgeten (14),
11 lag om ändring i lagen (1997:239) om
arbetslöshetskassor (15),
12 lag om ändring i lagen (1998:710) med
vissa bestämmelser om
Premiepensionsmyndigheten (16),
13 lag om ändring i lagen (1998:1757) om
förvaltning av vissa fonder inom
socialförsäkringsområdet (17),
14 lag om ändring i lagen (2000:419) med
instruktion för riksdagsförvaltningen
(18),
15 lag om ändring i socialtjänstlagen
(2001:453) (19),
16 lag om upphävande av lagen (1988:46) om
revision av riksdagens förvaltning och
riksdagens myndigheter m.m. (20).
6. Riksrevisorernas anställningsvillkor
Riksdagen antar utskottets i bilaga 3 intagna
förslag till lag om lön till riksrevisorer.
Stockholm den 14 november 2003
På konstitutionsutskottets vägnar
Per Unckel
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per
Unckel (m), Göran Magnusson (s), Barbro Hietala
Nordlund (s), Helena Bargholtz (fp), Pär Axel
Sahlberg (s), Kenth Högström (s), Ingvar Svensson
(kd), Mats Einarsson (v), Mats Berglind (s), Henrik
S Järrel (m), Anders Bengtsson (s), Tobias Krantz
(fp), Kerstin Lundgren (c), Helene Petersson (s),
Nils Fredrik Aurelius (m), Billy Gustafsson (s) och
Gustav Fridolin (mp).
2002/03
KU12
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
En enig riksdag beslutade i december 2000 att en
sammanhållen revisionsmyndighet, Riksrevisionen, med
ansvar för den statliga redovisnings- och
effektivitetsrevisionen skall bildas under riksdagen
under det första halvåret 2003. Riksdagen beslutade
också riktlinjer för en förändrad revision under
riksdagen. I riktlinjerna angavs vad ändringarna i
riksdagsordningen, en ny revisionslag och en ny lag
med instruktion för Riksrevisionen i huvuddrag borde
innehålla (förs. 1999/2000:RS1, bet. 2000/01:KU8,
rskr. 2000/01:116-119).
En särskild utredare redovisade i november 2001 i
betänkandet Regler för Riksrevisionen (SOU 2001:97)
sitt uppdrag att lämna förslag till
författningsregler om Riksrevisionen. Utredaren
informerade Riksdagskommittén om sina överväganden
och beaktade de synpunkter kommittén framförde.
Inom Regeringskansliet (Näringsdepartementet)
utarbetades i februari 2002 en promemoria -
Revisionen av arbetslöshetsförsäkringen och
aktivitetsstödet - med förslag bl.a. om att
Riksrevisionen skall få granska
arbetslöshetskassornas handläggning av
arbetslöshetsersättningen (dnr N2002/ 1665/A).
Under arbetet med propositionen har samråd ägt rum
med riksdagsstyrelsens beredningsdelegation för
frågor om Riksrevisionen beträffande de förslag som
lämnas i propositionen.
Lagrådet har yttrat sig över förslag till lag om
revision av statlig verksamhet, lag om ändring i
aktiebolagslagen (1975:1385), lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100) och lag om ändring i
stiftelselagen (1994:1220). Regeringen har på
samtliga punkter följt Lagrådets förslag.
Medlemsstaternas myndigheter skall höra Europeiska
centralbanken (ECB) om varje förslag till
rättsregler inom dess behörighetsområde enligt EG-
fördraget och särskilt i fråga om bl.a. Nationella
centralbanken (artikel 105 [4] EG-fördraget och
artikel 2.1 rådets beslut 98/415/EG av den 29 juni
1998 om nationella myndigheters samråd med
Europeiska centralbanken rörande förslag till
rättsregler [EGT nr L189, 03/07/1998 s. 42-43, Celex
nr 31998D0415]). Mot denna bakgrund har regeringen
har berett ECB tillfälle att yttra sig över
förslagen. Ett yttrande den 6 september 2002 från
ECB har överlämnats till riksdagen (bilaga 5).
Riksdagen har den 13 november 2002 (bet.
2002/03:KU9, prot. 2002/03:16) slutligt antagit ett
vilande beslut om de ändringar i regeringsformen som
behövs med anledning av den nya Riksrevisionen.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Riksdagen har beslutat att en ny myndighet under
riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som
bedrivs av staten, benämnd Riksrevisionen, skall
inrättas den 1 juli 2003. Den nya myndigheten skall
ledas av tre riksrevisorer som väljs av riksdagen.
Vid myndigheten skall också finnas en styrelse, som
utses av riksdagen. Mot bakgrund av detta föreslås i
propositionen en lag om ändring i riksdagsordningen,
en lag med instruktion för Riksrevisionen, en lag om
revision av statlig verksamhet m.m. och ett antal
följdändringar i andra lagar. I ändringarna i
riksdagsordningen behandlas frågor om val av
riksrevisorer, valbarhets- och behörighetskrav för
dessa, riksrevisorernas mandatperioder och hur den
riksrevisor som skall svara för den administrativa
ledningen av myndigheten skall utses. Vidare
behandlas frågor om val av styrelse och dess
sammansättning. I förslaget till instruktion för
Riksrevisionen behandlas frågor om ansvarsfördelning
mellan riksrevisorerna samt den administrativa
ledningen av myndigheten. Vidare behandlas frågor om
styrelsens uppgifter och beslutförhet. I lagen om
revision av statlig verksamhet m.m. behandlas frågor
om granskningens omfattning och inriktning samt om
rapporteringen till regeringen och riksdagen. Lagen
innehåller även bestämmelser om samverkans- och
uppgiftsskyldighet, om vite samt om Riksrevisionens
förhållande till de granskade myndigheternas interna
revision. Lagarna föreslås träda i kraft den 1 juli
2003.
Regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag inom
riksdagen, dess myndigheter och organ avses
behandlas under våren 2003.
Utskottets överväganden
Lag om revision av statlig
verksamhet m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen tillstyrker regeringens förslag
till lag om revision av statlig verksamhet
m.m. Ett motionsyrkande (fp) som gäller
kontakterna mellan Riksrevisionen och
utskotten anses tillgodosett.
Propositionen
De övergripande bestämmelserna om den statliga
revisionen skall enligt propositionen samlas i en
särskild revisionslag: lag om revision av statlig
verksamhet m.m. Lagen skall innehålla bestämmelser
om granskningens omfattning och inriktning samt om
rapporteringen till riksdagen och regeringen. Lagen
skall även innehålla bestämmelser om
uppgiftsskyldighet m.m., om vite samt om
Riksrevisionens förhållande till de granskade
myndigheternas interna revision.
Granskningens omfattning och inriktning
När det gäller gränsdragningen mellan
Riksrevisionens och konstitutionsutskottets
granskningsområden bedömer regeringen att det inte
finns skäl att genom en lagreglering förhindra att
Riksrevisionens granskningsområde i någon mån kommer
att vara detsamma som konstitutionsutskottets.
Riksrevisionen får enligt propositionen inom ramen
för effektivitetsrevisionen granska den verksamhet
som regeringen, Regeringskansliet, domstolarna och
de förvaltningsmyndigheter som lyder under
regeringen bedriver. Granskningen skall främst ta
sikte på förhållanden med anknytning till statens
budget, genomförandet och resultatet av statlig
verksamhet och åtaganden i övrigt, men får också
avse de statliga insatserna i allmänhet.
Granskningen skall främja en sådan utveckling att
staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen
får ett effektivt utbyte av sina insatser.
Riksrevisionen skall inom ramen för den årliga
revisionen - med undantag för AP-fonderna - granska
årsredovisningen för staten, Regeringskansliet och
de förvaltningsmyndigheter som lyder under
regeringen. Om delårsrapport lämnas skall den
granskas med undantag för prognoser. Granskningen
skall ske i enlighet med god revisionssed och ha
till syfte att bedöma om årsredovisningen och
underliggande redovisning är tillförlitliga och
räkenskaperna rättvisande. Med undantag för
granskningen av årsredovisningen för staten och för
Regeringskansliet skall en bedömning också ske om
ledningens förvaltning följer tillämpliga
föreskrifter och särskilda beslut.
I detta sammanhang kan nämnas att revisionen av
AP-fonderna regleras i lagen (2000:192) om allmänna
pensionsfonder samt i lagen (2000:193) om Sjätte AP-
fonden. Enligt bestämmelserna utser regeringen för
varje AP-fond två revisorer som granskar
förvaltningen av fondmedlen, och det föreskrivs att
revisorerna skall vara auktoriserade. För Sjätte AP-
fonden gäller dock att minst en av revisorerna skall
vara auktoriserad. Revisorerna utses efter ett
upphandlingsförfarande.
Regeringens förslag innebär att Riksrevisionen
inom ramen för effektivitetsrevisionen får granska
den verksamhet som riksdagens förvaltning och
myndigheter under riksdagen bedriver. Riksrevisionen
skall inom ramen för den årliga revisionen granska
årsredovisningen för riksdagsförvaltningen,
Riksdagens ombudsmän och Riksbanken. Om
delårsrapport lämnas skall den granskas med undantag
för prognoser.
Revisionsberättelsen för Riksbanken skall
innehålla ett uttalande om balansräkning och
resultaträkning bör fastställas och om fullmäktige
och direktionen i Riksbanken bör beviljas
ansvarsfrihet.
Förslaget innebär också att Riksrevisionen inom
ramen för effektivitetsrevisionen får granska den
verksamhet som Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond
bedriver. Riksrevisionen skall inom ramen för den
årliga revisionen granska årsredovisningen för
stiftelsen.
Riksrevisionen skall också granska Kungliga
Slottsstaten och Kungliga Djurgårdens Förvaltning.
Granskningen skall, med de begränsningar som följer
av att någon resultatredovisning inte behöver
lämnas, kunna ske både som årlig revision och
effektivitetsrevision. I granskningen ingår inte att
bedöma om ledningens förvaltning följer tillämpliga
föreskrifter och särskilda beslut.
Riksrevisionen skall vidare enligt förslaget ha
rätt att inom ramen för effektivitetsrevisionen
granska sådan verksamhet som staten bedriver i form
av aktiebolag, om verksamheten är reglerad i lag
eller någon annan författning eller om staten som
ägare eller genom tillskott av statliga anslagsmedel
eller genom avtal eller på något annat sätt har ett
bestämmande inflytande över verksamheten.
Riksrevisionen skall också ha rätt att inom ramen
för effektivitetsrevisionen granska sådan verksamhet
som staten bedriver i form av stiftelse, om
verksamheten är reglerad i lag eller någon annan
författning eller om stiftelsen är bildad av eller
tillsammans med staten eller förvaltas av en statlig
myndighet. Riksrevisionen skall få förordna en eller
flera revisorer att delta i den årliga revisionen
tillsammans med övriga revisorer i nu nämnda bolag
och stiftelser.
Förslaget innebär också att Riksrevisionen inom
ramen för effektivitetsrevisionen får granska hur
statsmedel som tagits emot som stöd till en viss
verksamhet används, om redovisningsskyldighet för
medlen gäller mot staten eller särskilda
föreskrifter eller villkor har meddelats om hur
medlen får användas. Riksrevisionen får vidare inom
ramen för effektivitetsrevisionen granska
arbetslöshetskassornas handläggning av
arbetslöshetsersättningen.
Samverkans- och uppgiftsskyldighet samt
sekretess
Statliga myndigheter skall enligt propositionen på
begäran lämna Riksrevisionen den hjälp och de
uppgifter och upplysningar som Riksrevisionen
behöver för granskningen. För andra än statliga
myndigheter gäller en motsvarande skyldighet
beträffande den del av den egna verksamheten som
granskas. Revisorn i ett aktiebolag där staten äger
samtliga aktier skall på begäran lämna upplysningar
om bolagets angelägenheter till Riksrevisionen.
Revisorn i en stiftelse som får granskas av
Riksrevisionen skall på begäran lämna upplysningar
om stiftelsens angelägenheter till Riksrevisionen.
Förslaget innebär också att Riksrevisionen vid
vite får förelägga den som har tagit emot statsmedel
som stöd till viss verksamhet att fullgöra sin
skyldighet att på begäran lämna Riksrevisionen den
hjälp och de uppgifter och upplysningar som
Riksrevisionen behöver för granskningen. Detta
gäller dock inte kommuner och landsting.
Ändringar i sekretesslagen föreslås för att
Riksrevisionen skall ha samma möjligheter som
Riksrevisionsverket har i dag att sekretessbelägga
uppgifter i vissa undersökningar av hänsyn till den
enskildes ekonomiska eller personliga förhållanden.
Rapportering
Den föreslagna lagen om revision av statlig
verksamhet m.m. innehåller också regler om vart
granskningsrapporterna skall lämnas.
Granskningsrapporterna över effektivitetsrevisionen
skall, utom i de fall då rapporterna avser
riksdagens förvaltning och riksdagens myndigheter,
lämnas till regeringen. Revisionsberättelser och
revisorsintyg över den årliga revisionen skall också
lämnas till regeringen. Om delårsrapporter har
granskats skall även intyg över dessa lämnas till
regeringen.
Revisionsberättelser och revisorsintyg som gäller
riksdagens förvaltning och myndigheter m.m. skall
dock inte lämnas till regeringen.
Revisionsberättelser över den årliga revisionen av
Riksbanken och Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond
skall lämnas till riksdagen.
En revisionsberättelse skall lämnas senast en
månad efter det att årsredovisningen har lämnats.
Ett revisorsintyg skall lämnas senast tre veckor
efter det att delårsrapport har lämnats.
Revisionsberättelsen över årsredovisningen för
staten skall lämnas till regeringen och riksdagen.
Berättelsen skall lämnas senast en månad efter den
dag regeringen lämnat årsredovisningen för staten
till riksdagen.
De principiellt viktigaste iakttagelserna vid
effektivitetsrevisionen och den årliga revisionen
skall samlas i en årlig rapport. Den årliga
rapporten skall lämnas till regeringen och
riksdagen.
Motionen
Tobias Krantz och Liselott Hagberg (båda fp) begär i
motion 2002/03:K2 att det utvecklas smidiga former
för direktkontakter mellan revisorerna och ansvariga
fackutskott. Motionärerna framhåller att den nya
Riksrevisionen blir en viktig resurs i riksdagens
uppföljnings- och utvärderingsarbete. Riksrevisionen
bör ses som en viktig kunskapskälla i detta arbete,
och det är angeläget att Riksrevisionen så snabbt
som möjligt rapporterar sina iakttagelser till de
ansvariga utskotten. Täta kontakter med
Riksrevisionen bör underlätta för utskotten att
bedöma hur olika reformer har utfallit och vilka
problem som yppat sig vid genomförandet av
riksdagens beslut. Det är angeläget att riksdagen i
sitt arbete kan dra största möjliga nytta av
Riksrevisionens insatser.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömningar i fråga om
granskningsområden och inriktningen av granskningen.
Bortsett från uppgiften att granska handläggningen
av arbetslöshetsersättningen hos
arbetslöshetskassorna överensstämmer områdena och
inriktningen i allt väsentligt med vad som gäller i
dag. Som regeringen pekar på finns ett antal
offentligrättsliga organ där det är oklart om de är
myndigheter eller inte. Regeringen framhåller att
det bör ske en kartläggning av vilka organ som kan
komma i fråga för en årlig revision innan det kan
bli aktuellt med en generell reglering i denna
fråga. Utskottet förutsätter att en sådan
kartläggning kommer till stånd.
Användningen av statsmedel som tagits emot som
stöd för viss verksamhet kan granskas inom ramen för
Riksrevisionens effektivitetsrevision under
förutsättning av att redovisningsskyldighet för
medlen gäller mot staten eller särskilda
föreskrifter eller villkor har meddelats för hur
medlen får användas. Utskottet vill understryka
värdet av en sådan effektivitetsrevision.
Som regeringen funnit bör någon bedömning eller
prövning av ledningens förvaltning inte falla inom
ramen för den årliga revisionen av bl.a.
Regeringskansliet. Regeringskansliet leds av
statsministern, och konstitutionsutskottet har
enligt 12 kap. 1 § regeringsformen som uppgift att
granska bl.a. statstrådens tjänsteutövning. Mot
denna bakgrund bör, som regeringen framhåller,
ledningens förvaltning inte heller i fortsättningen
vara föremål för bedömning eller prövning i
Riksrevisionens årliga revision av
Regeringskansliet.
Inte heller när det gäller Riksrevisionens
rapportering till regeringen och riksdagen gör
utskottet en annan bedömning än regeringen.
Granskningsrapporterna skall enligt 9 och 10 §§
förslaget till lag om revision av statlig verksamhet
m.m. lämnas till regeringen utom när det gäller
effektivitetsgranskning av den verksamhet som
bedrivs av riksdagens förvaltning och myndigheter
under riksdagen. Revisionsberättelser och
revisorsintyg över den årliga revisionen av
Regeringskansliet och, med undantag för AP-fonderna,
förvaltningsmyndigheterna under regeringen samt
Kungliga Slottsstaten och Kungliga Djurgårdens
förvaltning skall också lämnas till regeringen.
Revisionsberättelsen över årsredovisningen för
staten skall lämnas till regeringen och riksdagen.
Till riksdagen skall lämnas revisionsberättelser
över den årliga revisionen av Riksbanken och
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Ytterligare
rapporteringsskyldighet föreligger inte. Det innebär
bl.a. att revisionsberättelserna över
årsredovisningarna för riksdagsförvaltningen och
Riksdagens ombudsmän inte har någon mottagare.
Enligt utskottets mening är det självfallet
angeläget att de aktuella revisionsberättelserna
uppmärksammas av riksdagen även om de inte skall
avlämnas som ärenden till riksdagen. Utskottet vill
framhålla att revisionsberättelserna och
revisorsintygen över riksdagsförvaltningen och
Riksdagens ombudsmän självfallet kommer att ingå i
underlaget för konstitutionsutskottets bedömningar
vid beredningen av årsredovisningarna för
myndigheterna och budgetpropositionen, utgiftsområde
1 Rikets styrelse.
I motion K2 (fp) understryks behovet av att
riksdagsutskotten får kännedom om de rapporter som
gäller utskottens beredningsområden.
Konstitutionsutskottet delar motionärernas
uppfattning om värdet av att riksdagsutskotten
tillställs rapporterna. Enligt utskottets mening kan
det emellertid förutsättas att Riksrevisionen kommer
att se till att berört utskott tillställs
granskningsrapporterna även utan att detta
lagregleras. Nämnas kan att inte heller det
självklara förhållandet att granskningsrapporterna
lämnas till de myndigheter som ansvarar för den
granskade verksamheten eller frågan eller som annars
berörs av granskningen föreslås lagreglerat. Till
detta kommer att riksdagen tidigare understrukit
vikten av att rapporterna offentliggörs när de är
färdigställda, och det framstår därför som naturligt
att de kommer att finnas tillgängliga utan onödig
tidsutdräkt, t.ex. via Internet. Motionen får mot
denna bakgrund anses tillgodosedd.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag
om revision om statens verksamhet m.m. och avstyrker
motion K2 (fp).
Lag med instruktion för
Riksrevisionen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker i allt väsentligt
regeringens förslag till lag med instruktion
för Riksrevisionen. Utskottet föreslår dock
en komplettering som innebär att
Riksrevisionen skall avge delårsårsrapport.
Propositionen
Inledningsvis innehåller förslaget till lag med
instruktion för Riksrevisionen två bestämmelser som
delvis hänvisar till 12 kap. 7 § regeringsformen,
riksdagsordningen och andra lagar. I 2 § anges att
Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer, att en av
riksrevisorerna svarar för den administrativa
ledningen och att det finns en styrelse i
Riksrevisionen. I 3 § anges det vetenskapliga råd
som enligt riksdagens riktlinjer skall finnas vid
Riksrevisionen.
I 4-10 §§ instruktionslagen finns bestämmelser om
riksrevisorerna. Riksrevisorerna skall besluta
gemensamt om fördelningen av granskningsområden
mellan sig, om verksamhetens inriktning och
organisation samt om arbetsordning. Inom sina
respektive granskningsområden beslutar dock
riksrevisorerna var för sig vad som skall granskas.
De skall dessförinnan samråda med varandra.
Riksrevisorerna skall besluta gemensamt i
administrativa frågor, men revisorerna får besluta
att vissa ärenden skall avgöras av den av
riksrevisorerna som skall svara för den
administrativa ledningen av myndigheten eller av
någon annan tjänsteman vid Riksrevisionen.
Den årliga rapporten skall dock beslutas av
riksrevisorerna gemensamt.
I 11-13 §§ instruktionslagen finns i princip
uttömmande bestämmelser om styrelsens uppgifter.
Styrelsens uppgift skall vara att följa
granskningsverksamheten och besluta om förslag och
redogörelser till riksdagen med anledning av
riksrevisorernas beslut i granskningsärenden
avseende effektivitetsrevisionen och den årliga
rapporten samt revisionsberättelserna över
årsredovisningen för staten, Riksbanken och
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Vidare skall
styrelsen besluta om yttranden till riksrevisorerna
över granskningsplan, om årsredovisning och om
förslag till anslag på statbudgeten för myndigheten.
Innan styrelsen beslutar om förslag till anslag på
statsbudgeten skall den inhämta
riksdagsförvaltningens yttrande över förslaget.
Styrelsen skall vara beslutför när ordföranden och
minst hälften av övriga ledamöter är närvarande.
Ledamots rätt att få reservera sig mot styrelsens
beslut följer av förvaltningslagens bestämmelser.
Regeringen anser att någon särskild bestämmelse om
ledamots reservationsrätt därför inte behövs.
I 21-22 §§ finns bestämmelser om Riksrevisionens
internationella verksamhet. Riksrevisionen skall
företräda Sverige som det nationella
revisionsorganet i internationella sammanhang.
Riksrevisionen får inom sitt verksamhetsområde
utföra uppdrag och tillhandahålla tjänster på det
internationella området. Riksrevisionen får enligt
regeringens förslag ta betalt för sådana uppdrag och
tjänster, bestämma avgifternas storlek och själv
disponera medlen.
Vidare anges i propositionen att granskning av
användningen av EU-bidrag ryms inom Riksrevisionens
ordinarie uppgifter. Riksrevisionen bör själv få
besluta om samarbetsformer med Europeiska
revisionsrätten. Regeringen saknar formell möjlighet
att lämna några uppdrag till Riksrevisionen inom
ramen för EU-arbetet. I vilken utsträckning
Riksrevisionen bör kunna lämna stöd till regeringen
i frågor som har anknytning till EU-arbetet beslutar
Riksrevisionen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar i allt väsentligt regeringens
bedömning om vad instruktionen för Riksrevisionen
bör innehålla. Utskottet vill emellertid understryka
att frågan om betalning för internationella uppdrag
och tjänster och dispositionen av dessa medel inte
nu får en slutlig lösning. Det finns enligt
utskottets mening anledning för riksdagen att
återkomma i frågan. Enligt utskottets mening bör
Riksrevisionen inledningsvis kunna ta betalt för
dessa uppdrag och tjänster och själv disponera
medlen. Utskottet vill dock nu understryka vikten av
att de internationella uppdragen och tjänsterna inte
får sådan omfattning att det kan finnas en risk för
att Riksrevisionens huvuduppgift att granska den
verksamheten som bedrivs av staten påverkas
negativt.
Utskottet delar regeringens bedömning att
riksrevisorernas beslut om vad som skall granskas
skall redovisas i en sammanhållen granskningsplan
även om var och en av riksrevisorerna inom sina
granskningsområden, sedan han eller hon samrått med
de båda andra riksrevisorerna, beslutar om vad som
skall granskas. Det är enligt utskottets mening
angeläget att den enskilde riksrevisorns
självständighet respekteras samtidigt som det är
viktigt att Riksrevisionen är en sammanhållen
myndighet som inte riskerar att utvecklas i riktning
mot tre separata delar.
Instruktionens bestämmelser om styrelsens
uppgifter (11 och 12 §§) kan enligt utskottets
mening ses som ett klarläggande. Att styrelsen som
ett led i att den följer granskningsverksamheten
skall yttra sig över granskningsplan framgår av
konstitutionsutskottets betänkande 2001/02:KU23.
Styrelsen skall ha som uppgift att besluta om
förslag och redogörelser till riksdagen med
anledning av riksrevisorernas beslut i
granskningsärenden avseende effektivitetsrevisionen
och den årliga rapporten samt revisionsberättelser.
Det ankommer på styrelsen att fritt pröva om och i
så fall vilka politiska beslut som kan behöva fattas
med anledning av revisionsberättelserna och
granskningsrapporterna. Som regeringen framhåller
säger det sig självt att förslag av sådan innebörd
inte kommer att vara föranledd av varje
granskningsrapport eller revisionsberättelse utan
snarare kommer att följa av revisionella
iakttagelser av större vikt. Utskottet vill
understryka att styrelsens befattning med
granskningsrapporterna och revisionsberättelserna
inte får medföra risk för att förtroendet för
riksrevisorernas kompetens och självständiga
ställning rubbas och att det således inte kan bli
fråga om överprövning av riksrevisorernas
granskning.
Som regeringen framhåller kommer förvaltningslagen
att vara tillämplig när styrelsen fattar beslut. De
som deltar i ärendet skall kunna reservera sig mot
beslutet genom att låta anteckna avvikande mening.
Också föredragande och andra tjänstemän som är med
om den slutliga handläggningen utan att delta i
avgörandet har rätt att få en avvikande mening
antecknad. Det kan enligt utskottets mening
förutsättas att också avvikande meningar redovisas i
det material som lämnas till riksdagen, vilket
underlättar riksdagens förutsättningar att göra
allsidiga bedömningar av de lämnade förslagen.
På en punkt anser utskottet att det behövs en
komplettering. Utskottet har stannat för att
Riksrevisionen i likhet med riksdagsförvaltningen
och flertalet statliga myndigheter under regeringen
bör upprätta delårsrapport. Detta föranleder en
något annan lydelse av 19 § lagen med instruktion
för Riksrevisionen än den regeringen föreslagit.
Enligt utskottets mening bör det liksom när det
gäller årsredovisningen vara styrelsen som beslutar
om delårsrapport. Denna uppgift för styrelsen bör
kunna ses som ett förtydligande av
uppgiftsbeskrivningen i regeringsformen och föras in
i 12 § 3 instruktionen för Riksrevisionen.
Utskottet förordar att riksdagen antar regeringens
förslag till lag med instruktion för Riksrevisionen
med de ändringar som framgår av bilaga 4.
Rikdagsordningen m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker i allt väsentligt
regeringens förslag till lag om ändring i
riksdagsordningen. Utskottet föreslår dock en
komplettering av krav de som uppställs på en
riksrevisor på så sätt att en riksrevisor
inte heller får utöva verksamhet som kan
påverka hans eller hennes självständiga
ställning. Utskottet föreslår på eget
initiativ bestämmelser i riksdagsordningen
och en särskild lag om en nämnd som skall
bestämma riksrevisorernas löner och andra
anställningsförmåner.
Propositionen
Val av riksrevisorer skall enligt propositionen
beredas av konstitutionsutskottet. Mandatperioden
för riksrevisorerna skall vara sju år utan möjlighet
till omval. Vid det första valet skall en
riksrevisor väljas för sju år, en för fem år och en
för tre år. Riksdagen bestämmer vem av
riksrevisorerna som skall ha uppgiften att svara för
myndighetens administrativa ledning.
En riksrevisor får inte inneha anställning eller
uppdrag som kan påverka riksrevisorns självständiga
ställning. En riksrevisor får inte heller vara i
konkurs, vara underkastad näringsförbud eller ha
förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.
Riksrevisorerna skall, på eget initiativ,
skriftligen anmäla förhållanden som kan antas
påverka uppdragets utförande till riksdagen. Lagen
om offentlig anställning skall inte gälla för
riksrevisorerna.
Riksrevisorerna skall gemensamt eller var för sig
kunna väcka förslag hos riksdagen i frågor som rör
riksdagens kompetens, organisation, personal eller
verksamhetsformer. Innan en riksrevisor får väcka
ett sådant förslag skall riksrevisorn enligt
förslaget till instruktion samråda med övriga
revisorer.
Konstitutionsutskottet skall bereda ärende om
skiljande av en riksrevisor från uppdraget och
besluta om åtal mot riksrevisor för brott begånget i
utövningen av riksrevisorns uppdrag. Någon särskild
beslutsordning vid skiljande av en riksrevisor från
uppdraget i förtid bör enligt regeringen inte
införas.
Riksrevisionens styrelse skall bestå av ett udda
antal ledamöter, lägst elva, och lika många
suppleanter, som väljs av riksdagen. Varje parti som
vid valet till riksdagen har fått minst fyra procent
av rösterna i hela riket skall besätta minst en
plats i styrelsen. Riksdagen väljer bland
ledamöterna en ordförande och en eller flera vice
ordförande.
Styrelsen bör få väcka förslag hos riksdagen i
frågor som rör styrelsens kompetens, organisation,
personal eller verksamhetsformer.
Föreslaget till lag om ändring i riksdagsordningen
innebär vidare att det i 9 kap. 4 §, som gäller
riksdagsförvaltningens uppgifter, förs in en
bestämmelse om yttrande i fråga om förslag till
anslag på statsbudgeten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar i allt väsentligt regeringens
bedömningar när det gäller de ändringar som behövs i
riksdagsordningen. Utskottet anser dock att det i
ett avseende behövs en komplettering. Det gäller 8
kap. 11 § tredje stycket sista meningen, där det
föreskrivs att en riksrevisor inte får inneha
anställning eller uppdrag som kan påverka
riksrevisorns självständighet. Bestämmelsen ersätter
för riksrevisorernas del bisysslebestämmelsen i 7 §
lagen (1994:260) om offentlig anställning som
föreskriver att en arbetstagare inte får ha någon
anställning eller något uppdrag eller utöva någon
verksamhet som kan rubba förtroendet för hans eller
någon annan arbetstagares opartiskhet i arbetet
eller som kan skada myndighetens anseende. Enligt
utskottets mening bör också den nu aktuella regeln i
riksdagsordningen omfatta begreppet verksamhet.
Utskottet föreslår därför att det i sista meningen i
8 kap. 11 § tredje stycket riksdagsordningen skall
föreskrivas att en riksrevisor inte får inneha
anställning eller uppdrag eller utöva verksamhet som
kan påverka riksrevisorns självständiga ställning.
Utskottet lägger vidare på eget initiativ nu fram
ett lagförslag som föranleds av reformen. Enligt
utskottets mening är det angeläget att
riksrevisorernas löner och andra
anställningsförmåner bestäms på ett sätt som inte
kan anses inkräkta på riksrevisorernas oberoende.
Efter mönster av arvodena till statsråden och
riksdagsledamöterna bör därför lönerna bestämmas av
en särskild nämnd, Nämnden för lön till
riksrevisorerna. En sådan nämnd bör förutom lön till
riksrevisorerna också besluta i fråga om
avgångsersättning, pensionsförmåner och andra
anställningsförmåner. Skälet för att det bör finnas
ett utrymme för avgångsersättning är det särskilda
förhållandet att riksrevisorerna inte skall kunna
omväljas. Det kan inte heller uteslutas att detta
särskilda förhållande gör sig gällande när det
gäller pensionsförmåner. Övriga förmåner bör i
huvudsak utgå i enlighet med de regler som gäller
för statstjänstemän, men med hänsyn till de
särskilda förhållanden som gäller för
riksrevisorerna.
Utskottet föreslår mot den angivna bakgrunden en
särskild lag om lön till riksrevisorerna. Lagen bör
förutom bestämmelser om nämndens uppdrag även
innehålla bestämmelser om nämndens organisation m.m.
Dessutom bör det i riksdagsordningen införas
bestämmelser om nämnden och val av ledamöterna.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till
regeringens förslag i denna del antar utskottets i
bilaga 3 intagna förslag till lag om ändring i
riksdagsordningen och lag om lön till
riksrevisorerna.
Övriga frågor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens övriga
lagförslag.
Propositionen
I propositionen föreslås en rad ändringar i skilda
lagar. Bland annat föreslås ändringar i lagen
(2000:419) om instruktion för riksdagsförvaltningen
med innebörd att till riksdagsförvaltningens
uppgifter kommer uppgiften att yttra sig över
Riksrevisionens förslag till anslag på
statsbudgeten.
Regeringen och myndigheter under regeringen, i
första hand Ekonomistyrningsverket, bör enligt
regeringen även i fortsättningen meddela
föreskrifter om årsredovisning m.m. såvitt avser de
myndigheter som lyder under regeringen.
Regeringen framhåller att den för att kunna
fullgöra sitt konstitutionella ansvar för de
myndigheter som lyder under regeringen har behov av
att i viss utsträckning kunna låta genomföra
granskningar av dessa myndigheter. Sådana
granskningar sker helt fristående från
Riksrevisionens verksamhet och påverkar inte
Riksrevisionens självständiga ställning.
Vidare framhålls att myndigheternas internrevision
skall avse en självständig granskning av
myndigheternas interna styrning och kontroll och hur
myndigheterna fullgör sina ekonomiska
redovisningsskyldigheter. Innan en myndighet
beslutar om revisionsplan för sin internrevision
skall samråd ske med Riksrevisionen. Riksrevisionen
får vid granskningen, i den utsträckning det är
förenligt med god revisionssed, samverka med
anställda vid den granskade myndigheten med uppgift
att uteslutande eller huvudsakligen sköta den
interna revisionen.
Regeringen skall årligen redovisa för riksdagen
vilka åtgärder den vidtagit med anledning av
Riksrevisionens iakttagelser. Redovisningen bör som
hittills kunna lämnas i årsredovisningen för staten,
i budgetpropositionen eller på annat sätt.
Riksdagens finansutskott skall svara för att
revision sker av Riksrevisionen.
Regeringen anger att den avser att återkomma till
riksdagen med författningsförslag som möjliggör en
avgiftsfinansiering av den årliga revisionen fr.o.m.
den 1 juli 2003.
Yttrande från Europeiska centralbanken
Europeiska centralbanken (ECB) framhåller att om
Sverige antar euron och Riksbanken integreras i
eurosystemet kommer artikel 27 i stadgan för
Europeiska centralbankssystemet och Europeiska
centralbanken vad avser revisionen av ECB och de
nationella centralbankerna att tillämpas. Vid ett
svenskt antagande av euron kommer sättet för hur
externa revisorer utnämns för Sveriges riksbank att
förändras i enlighet med artikel 27. ECB-rådet skall
för godkännande av Europeiska unionens råd
rekommendera oavhängiga externa revisorer som skall
granska Sveriges riksbank.
De befintliga oavhängiga externa revisorer som
utnämnts i enlighet med artikel 27 har anlitats på
grundval av enskilda avtal med den berörda
centralbanken. Medan den svenska Riksrevisionen
kommer att vara en offentlig oberoende myndighet
under riksdagen med uppgift att granska
årsrapporterna för Sveriges riksbank, är de
nuvarande externa revisorer som utnämns enligt
artikel 27 för de nationella centralbankerna och för
ECB enskilda revisorer eller revisionsfirmor, vilka
getts ett specifikt mandat för oavhängig revision
för viss tid enligt specifikation i avtalen. Det är
enligt yttrandet inte klart om det kommer att krävas
att medlemmarna i Riksrevisionen skall vara
auktoriserade, och registrerade som auktoriserade,
eller statligt auktoriserade revisorer. Det har
hittills varit ett krav att revisorer som ECB
föreslagit till rådet skall ha sådana
kvalifikationer. I enlighet med tillämpningen av
artikel 27 när det gäller de nuvarande medlemmarna i
eurosystemet skulle en annan enhet än Riksrevisionen
i framtiden behöva utses som extern revisor för
Sveriges riksbank enligt artikel 27. Detta innebär
enligt yttrandet inte att Riksrevisionen utesluts
från att även i fortsättningen utföra en
kontrolluppgift för riksdagens räkning, förutsatt
att Riksbankens oberoende inte äventyras. I
yttrandet framhålls att liknande offentliga organ
finns i andra medlemstater som har antagit euron.
ECB och flera nationella centralbanker omfattas av
sådan ytterligare "extern granskning" utanför
tillämpningsområdet för artikel 27.
ECB understryker behovet av klargörande när det
gäller åtskillnaden mellan internrevisionen under
riksbanksfullmäktige och internrevisionen under
Riksbankens direktion. För att säkerställa
Riksbankens oberoende måste den nuvarande
åtskillnaden upprätthållas och klargöras. Det torde
vara nödvändigt att klargöra fördelningen av
ansvarsområden och uppgifter mellan de båda
befintliga revisionsenheterna. Det bör också
klargöras att samrådsförfarandet med Riksrevisionen
avseende revisionsplanerna inte är tillämpligt på
direktionens revisionsenhet eftersom denna enhet
deltar i revision som företas på ECB-nivå på uppdrag
av ECB-rådet. Dessutom bör ändringarna i lagen om
Sveriges riksbank vara av allmän art, varvid
Riksbanken även i fortsättningen bör tillåtas
fastställa ytterliga bestämmelser i sin
arbetsordning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet kan konstatera att regeringens förslag
innebär att de lagrum som reglerar internrevisionen
för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond upphävs och
att bestämmelser om internrevisionen vid stiftelsen,
om fastställande av revisionsplan och om samråd med
Riksrevisionen, i stället kan tas in i stiftelsens
stadgar.
Utskottet vill understryka att den i förslaget
till lag om ändring i lagen (2000:419) med
instruktion för riksdagsförvaltningen intagna
uppgiften för riksdagsförvaltningen att yttra sig
över Riksrevisionens förslag till anslag på
statsbudgeten (2 § 6) är av sådan vikt att den
självfallet får anses falla under bestämmelsen i 15
§ 12 som föreskriver att frågor av större vikt eller
principiell betydelse skall beslutas av
riksdagsstyrelsen.
Ett par frågor som tas upp i propositionen är av
sådan karaktär att det finns anledning att behandla
dem först under våren 2003. Regeringens förslag nr
10 till lag om ändring i (1989:185) om arvoden m.m.
för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och
organ innehåller inte förslag till procentsatser i
fråga om uppdragsarvoden för styrelsen i den nya
Riksrevisionen. Enligt utskottets mening bör det
ankomma på riksdagsstyrelsen att tidigt under våren
lägga fram ett förslag om arvodesnivåer, vilket kan
bli föremål för motionsbehandling och beredas av
konstitutionsutskottet.
Enligt utskottets mening kan det vidare finnas
anledning för riksdagsstyrelsen att i ett sådant
senare riksdagsärende ta upp frågor rörande de
ekonomi- och personaladministrativa föreskrifter som
skall gälla för verksamheten. Utskottet förutsätter
att Riksrevisionen normalt skall tillämpa samma
ekonomi- och personaladministrativa bestämmelser som
gäller för myndigheter under regeringen. I detta
sammanhang bör vidare övervägas om instruktionen för
riksdagsförvaltningen behöver förtydligas med
avseende på den roll som central
arbetsgivarorganisation som förvaltningen kommer att
ha gentemot Riksrevisionen.
Också frågan om undantag från möjligheten att
överklaga tillsättning av en tjänst på
kanslichefsnivå vid Riksrevisionen bör tas upp i
riksdagsärendet under våren 2003, då arbetet med
organisationen av den nya myndigheten kommit längre
än nu.
När det gäller yttrandet från Europeiska
centralbanken saknar utskottet anledning att ta
ställning till frågan om konsekvenserna vid ett
eventuellt medlemskap i EMU. När det gäller frågan
om vilken internrevision i Riksbanken som berörs av
de nu aktuella förslagen anser utskottet att
förslaget till lag om ändring i lagen (1988:1385) om
Sveriges riksbank är tydligt på denna punkt. Den
aktuella regleringen, som bl.a. föreskriver att
revisionsplan skall fastställas efter samråd med
Riksrevisionen, avser endast den revisionsenhet som
leds av riksbanksfullmäktige.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag
om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385), lag
om ändring i sekretesslagen (1980:100), lag om
ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), lag
om ändring i lagen (1986:765) med instruktion för
Riksdagens ombudsmän, lag om ändring i lagen
(1988:1385) om Sveriges riksbank, lag om ändring i
lagen (1989:186) om överklagande av administrativa
beslut av riksdagsförvaltningen och riksdagens
myndigheter, lag om ändring i lagen (1994:260) om
offentlig anställning, lag om ändring i
stiftelselagen (1994:1220), lag om ändring i lagen
(1996:1059) om statsbudgeten, lag om ändring i lagen
(1997:239) om arbetslöshetskassor, lag om ändring i
lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om
Premiepensionsmyndigheten, lag om ändring i lagen
(1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom
socialförsäkringsområdet, lag om ändring i lagen
(2000:419) om instruktion för riksdagsförvaltningen,
lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453) och
lag om upphävande av lagen (1988:46) om revision av
riksdagens förvaltning och riksdagens myndigheter
m.m.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
I proposition 2001/02:190 föreslås, såvitt nu är i
fråga att riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i riksdagsordningen,
2. lag om revision av statlig verksamhet m.m.,
3. lag med instruktion för Riksrevisionen,
4. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,
5. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
6. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
7. lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763),
8. lag om ändring i lagen (1986:765) med
instruktion för Riksdagens ombudsmän,
9. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges
riksbank,
11. lag om ändring i lagen (1989:186) om
överklagande av administrativa beslut av
riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter,
12. lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig
anställning,
13. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),
14. lag om ändring i lagen (1996:1059) om
statsbudgeten,
15. lag om ändring i lagen (1997:239) om
arbetslöshetskassor,
16. lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa
bestämmelser om
Premiepensionsmyndigheten,
17. lag om ändring i lagen (1998:1757) om
förvaltning av vissa fonder inom
socialförsäkringsområdet,
18. lag om ändring i lagen (2000:419) med
instruktion för riksdagsförvaltningen,
19. lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453),
20. lag om upphävande av lagen (1988:46) om
revision av riksdagens förvaltning och riksdagens
myndigheter m.m.
Följdmotionen
2002/03:K2 av Tobias Krantz och Liselott Hagberg
(båda fp) vari föreslås att riksdagen beslutar att
vidta de förändringar som är nödvändiga för att
bringa förslaget i regeringens proposition
2001/02:190 i överensstämmelse med riksdagens beslut
enligt bet. 2000/01:KU23 i enlighet med vad som
anförs i motionen.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
1 Förslag till lag om ändring i
riksdagsordningen
Härigenom föreskrivs i fråga om
riksdagsordningen[1]
dels att nuvarande 8 kap. 12 och 13 §§ samt
tilläggsbestämmelserna 8.12.1, 8.12.2 och 8.13.1
skall betecknas 8 kap. 14 och 15 §§ respektive
8.14.1, 8.14.2 och 8.15.1,
dels att 3 kap. 8 §, 8 kap. 11 §, 9 kap. 4 § och 9
kap. 8 § samt tilläggsbestämmelserna 3.8.4, 4.6.1,
4.6.2 och 7.2.2 skall ha följande lydelse,
dels att det skall införas två nya paragrafer, 8
kap. 12 och 13 §§, samt två tilläggsbestämmelser,
8.11.1 och 8.13.1, av följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
3 kap.
8 §
-----------------------------------------------------
Annat organ som helt eller delvis utses av riksdagen
får väcka förslag hos riksdagen i fråga som rör
organets kompetens, organisation, personal eller
verksamhetsformer.
Riksdagen kan föreskriva att ett sådant organ även
i annat fall får väcka förslag hos riksdagen.
Om redogörelse till riksdagen från riksdagsorgan är
särskilt föreskrivet.
-----------------------------------------------------
Vad som sägs i Vad som sägs i
första-tredje styckena första-tredje styckena
gäller även direktionen i gäller även direktionen i
Riksbanken. Riksbanken. Vad som sägs
i första stycket gäller
också var och en av
riksrevisorerna i
Riksrevisionen.
-----------------------------------------------------
3.8.3
-----------------------------------------------------
Om förslagsrätt för Om förslagsrätt för
fullmäktige och fullmäktige och
direktionen i Riksbanken, direktionen i Riksbanken,
Riksdagens ombudsmän och Riksdagens ombudsmän och
Riksdagens revisorer i styrelsen i
annan fråga än som avses Riksrevisionen i annan
i 8 § första stycket fråga än som avses i 8 §
föreskrives särskilt. första stycket föreskrivs
särskilt.
-----------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[1]: Riksdagsordningen omtryckt 1998:1450.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
4 kap.
4.6.1
-----------------------------------------------------
Konstitutionsutskottet Konstitutionsutskottet
skall, utöver sina skall, utöver sina
uppgifter enligt 4 §, uppgifter enligt 4 §,
bereda ärenden om bereda ärenden om
lagstiftning i lagstiftning i
konstitutionella och konstitutionella och
allmänt allmänt
förvaltningsrättsliga förvaltningsrättsliga
ämnen, ärenden om press- ämnen, ärenden om press-
eller partistöd, eller partistöd,
lagstiftning om radio, lagstiftning om radio,
television och film television och film
liksom andra ärenden som liksom andra ärenden som
angår yttrandefrihet, angår yttrandefrihet,
opinionsbildning och opinionsbildning och
religionsfrihet, övriga religionsfrihet, ärenden
ärenden om riksdagen, om Riksrevisionen såvitt
Riksdagens ombudsman och avser val av riksrevisor,
riksdagens myndigheter skiljande av riksrevisor
utom Riksbanken och från uppdraget, åtal mot
Riksdagens revisorer, riksrevisor och åtal mot
ärenden om medgivande ledamot av myndighetens
från riksdagen att väcka styrelse, övriga ärenden
talan mot riksdagsledamot om riksdagen, Riksdagens
eller att ingripa i hans ombudsman och riksdagens
personliga frihet samt myndigheter i övrigt utom
ärenden av allmän Riksbanken och
betydelse för den Riksrevisionen, ärenden
kommunala självstyrelsen. om medgivande från
riksdagen att väcka talan
mot riksdagsledamot eller
att ingripa i hans
personliga frihet samt
ärenden av allmän
betydelse för den
kommunala självstyrelsen.
-----------------------------------------------------
Ärenden om anslag inom
utgiftsområde 1. Rikets
styrelse tillhör
konstitutionsutskottets
beredning.
4.6.2
-----------------------------------------------------
Finansutskottet skall, Finansutskottet skall,
utöver sina uppgifter utöver sina uppgifter
enligt 5 § första enligt 5 § första
stycket, bereda ärenden stycket, bereda ärenden
om penning-, kredit-, om penning-, kredit-,
valuta- och valuta- och
statsskuldspolitiken, statsskuldspolitiken,
kredit- och fondväsendet, kredit- och fondväsendet,
det affärsmässiga det affärsmässiga
försäkringsväsendet samt försäkringsväsendet samt
Riksdagens revisorer. Det ärenden om Riksrevisionen
skall vidare bereda som inte tillhör
ärenden av allmän konstitutionsutskottets
betydelse för den beredning. Det skall
kommunala ekonomin samt vidare bereda ärenden av
ärenden om statlig allmän betydelse för den
statistik, redovisning, kommu-nala ekonomin samt
revision och ärenden om stat-lig
rationalisering, om statistik, redovisning,
statens egendom och revision och
upphandling i allmänhet rationalisering, om
och statens egendom och
förvaltningsekonomiska upphandling i allmänhet
ärenden i övrigt som icke och för-
rör enbart visst valtningsekonomiska
ämnesområde. Utskottet ärenden i övrigt som icke
skall även bereda rör enbart visst
budgettekniska ärenden, ämnesområde. Utskottet
granska beräkningen av skall även bereda
statens inkomster samt budgettekniska ärenden,
sammanställa granska be-räkningen av
statsbudgeten. statens inkomster samt
sammanställa
statsbudgeten.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
Ärenden om anslag inom utgiftsområdena 2.
Samhällsekonomi och finansförvaltning, 25. Allmänna
bidrag till kommuner, 26. Statsskuldräntor m.m. samt
27. Avgiften till Europeiska gemenskaperna tillhör
finansutskottets beredning.
-----------------------------------------------------
7 kap.
7.2.2
-----------------------------------------------------
Valberedningen bereder Valberedningen bereder
alla val som förrättas av alla val som förrättas av
kammaren utom val av kammaren utom val av
riksföreståndare, vice riksföreståndare, vice
riksföreståndare, person riksföreståndare, person
som skall inträda som som skall inträda som
tillfällig tillfällig
riksföreståndare, talman, riksföreståndare, talman,
vice talmän, vice talmän,
kammarsekreterare, kammarsekreterare,
Riksdagens ombudsmän och Riksdagens ombudsmän och
ställföreträdande ställföreträdande
ombudsmän samt val till ombudsmän, riksrevisorer
Statsrådsarvodesnämnden. samt val till
Statsrådsarvodesnämnden.
Föreskrifter om
beredning av val finns i Föreskrifter om
fråga om ombudsmän och beredning av val finns i
ställföreträdande fråga om ombudsmän och
ombudsmän i ställföreträdande
tilläggsbestämmelse ombudsmän i
8.10.2 och i fråga om tilläggsbestämmelse
ledamöter i 8.10.2, i fråga om
Statsrådsarvodesnämnden i riksrevisorer i
tilläggsbestämmelse tilläggsbestämmelse
8.4.1. 8.11.1 och i fråga om
ledamöter i
Statsrådsarvodesnämnden i
tilläggsbestämmelse
8.4.1.
-----------------------------------------------------
8 kap.
11 §
-----------------------------------------------------
Riksdagens revisorer Riksrevisorerna väljs
skall vara tolv. De var för sig. Vid val med
väljes för riksdagens slutna sedlar tillämpas
valperiod. förfarandet i 1 § andra
stycket. Val av
Riksdagen väljer bland riksrevisor gäller från
revisorerna en ordförande tiden för valet eller den
och en eller flera vice senare tidpunkt riksdagen
ordförande. Ordföranden bestämmer till dess nytt
och varje vice ordförande val har genomförts under
väljes för sig. sjunde året därefter. En
riksrevisor kan inte
väljas om.
En av riksrevisorerna
skall svara för
myndighetens
administrativa ledning.
Riksdagen bestämmer vem
av riksrevisorerna som
skall ha denna uppgift.
En riksrevisor får inte
vara i konkurs,
underkastad näringsförbud
eller ha förvaltare
enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken. En
riksrevisor får inte
heller inneha anställning
eller uppdrag som kan
påverka riksrevisorns
självständiga ställning.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8.11.1
Val av riksrevisor
bereds av
konstitutionsutskottet.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
12 §
-----------------------------------------------------
Riksdagen får skilja en
riksrevisor från
uppdraget på begäran av
konstitutionsutskottet.
Om en riksrevisor avgår
i förtid, skall riksdagen
snarast välja
efterträdare för en ny
sjuårsperiod.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
13 §
-----------------------------------------------------
Riksrevisionens styrelse
skall bestå av ett udda
antal ledamöter, lägst
elva, som väljs för
riksdagens valperiod.
Varje partigrupp, vilken
motsvarar parti som vid
valet till riksdagen har
minst fyra procent av
rösterna i hela riket,
skall besätta en plats.
Därutöver fördelas
platserna i styrelsen
proportionellt mellan
samma partigrupper.
Riksdagen väljer bland
ledamöterna en ordförande
och en eller flera vice
ordförande. Ordförande
och varje vice ordförande
väljs var för sig.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------
-----------------------------------------
8.13.1
Antalet ledamöter
i Riksrevisionens
styrelse fastställs
av riksdagen på
förslag av
valberedningen.
-----------------------------------------
9 kap.
4 §[2]
Riksdagsförvaltningen skall, såvitt
gäller riksdagen och riksdagens
myndigheter, i den omfattning riksdagen
bestämmer
1. handlägga frågor angående
förhandlingar om anställnings- och
arbetsvillkor för arbetstagare samt
andra personalfrågor,
-----------------------------------------------------
2. göra upp förslag 2. göra upp förslag till
till anslag på anslag på statsbudgeten,
statsbudgeten, dock inte för Riks-
revisionen,
-----------------------------------------------------
3. i övrigt handlägga frågor om
förvaltningen inom riksdagen och frågor
om förvaltning av ekonomisk natur inom
riksdagens myndigheter, utom Riksbanken,
4. meddela föreskrifter och råd i
sådana frågor som avses i 1-3.
-----------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[2]: Senaste lydelse 2000:418.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
I fråga om förslag till
anslag på statsbudgeten
för Riksrevisionen skall
riksdagsförvaltningen
yttra sig innan
Riksrevisionen beslutar
om förslaget
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
8 §[3]
-----------------------------------------------------
Åtal mot här angiven Åtal mot här angiven
befattningshavare för befattningshavare för
brott, begånget i brott, begånget i
utövningen av hans utövningen av hans
uppdrag eller tjänst får uppdrag eller tjänst får
beslutas, beslutas,
1. åtal mot fullmäktig i 1. åtal mot fullmäktig i
Riksbanken, ledamot av Riksbanken eller ledamot
Riksbankens direktion av Riksbankens direktion
eller någon av Riksdagens endast av
revisorer endast av finansutskottet,
finansutskottet,
2. åtal mot ledamot av
2. åtal mot ledamot av riksdagsstyrelsen, av
riksdagsstyrelsen, av riksdagens
riksdagens valprövningsnämnd, av
valprövningsnämnd eller riksdagens besvärsnämnd
av riksdagens eller av Riksrevisionens
besvärsnämnd eller mot styrelse eller mot
Riksdagens ombudsman riksrevisor, Riksdagens
eller kammarsekreteraren ombudsman eller
endast av kammarsekreteraren endast
konstitutionsutskottet. av
konstitutionsutskottet.
-----------------------------------------------------
Vad som sägs i första stycket om åtal
mot ledamot av Riksbankens direktion
skall inte tillämpas i fråga om brott
begånget i utövningen av Riksbankens
beslutanderätt enligt lagen (1992:1602)
om valuta- och kreditreglering.
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli
2003. Om val av riksrevisorer och
ledamöter i Riksrevisionens styrelse
äger rum dessförinnan, skall dock de nya
bestämmelserna tillämpas redan i fråga
om de valen.
2. Första gången riksdagen väljer
riksrevisorer skall, i stället för vad
som sägs i 8 kap. 11 §, en av
riksrevisorerna väljas för sju år, en
för fem år och en för tre år.
**FOOTNOTES**
[3]: Senaste lydelse 2000:418.
2 Förslag till lag om revision av
statlig verksamhet m.m.
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Denna lag innehåller bestämmelser om
Riksrevisionens granskning enligt 12
kap. 7 § regeringsformen.
Bestämmelser om Riksrevisionens
granskning finns även i andra lagar.
I 10 kap. 8 § aktiebolagslagen
(1975:1385) och 4 kap. 1 §
stiftelselagen (1994:1220) finns
bestämmelser om att Riksrevisionen får
förordna revisorer i sådana aktiebolag
och stiftelser som avses i 2 § 4 och 5.
Granskningens omfattning
2 § Riksrevisionen får i enlighet med
vad som närmare föreskrivs i 4 § granska
1. den verksamhet som bedrivs av
regeringen, Regeringskansliet,
domstolarna och de
förvaltningsmyndigheter som lyder under
regeringen,
2. den verksamhet som bedrivs av
riksdagens förvaltning och myndigheter
under riksdagen,
3. den verksamhet som bedrivs av
Kungliga Slottsstaten och Kungliga
Djurgårdens Förvaltning,
4. den verksamhet som bedrivs av staten
i form av aktiebolag, om verksamheten är
reglerad i lag eller någon annan
författning eller om staten som ägare
eller genom tillskott av statliga
anslagsmedel eller genom avtal eller på
något annat sätt har ett bestämmande
inflytande över verksamheten,
5. den verksamhet som bedrivs av staten
i form av stiftelse, om verksamheten är
reglerad i lag eller någon annan
författning eller om stiftelsen är
bildad av eller tillsammans med staten
eller förvaltas av en statlig myndighet,
6. hur de statsmedel används som tagits
emot som stöd till en viss verksamhet,
om redovisningsskyldighet för medlen
föreligger gentemot staten eller
särskilda föreskrifter eller villkor har
meddelats om hur medlen får användas,
och
7. handläggningen av
arbetslöshetsersättningen hos
arbetslöshetskassorna.
3 § Riksrevisionen skall i enlighet med
vad som närmare föreskrivs i 5 § granska
årsredovisningen för
1. staten,
2. Regeringskansliet och, med undantag
för AP-fonderna, de
förvaltningsmyndigheter som lyder under
regeringen,
3. riksdagsförvaltningen, Riksdagens
ombudsmän, Riksbanken och Stiftelsen,
Riksbankens Jubileumsfond, och
4. Kungliga Slottsstaten och Kungliga
Djurgårdens Förvaltning.
Om delårsrapport lämnas skall den
granskas med undantag för prognoser.
Granskningens inriktning
4 § Den granskning som avses i 2 § skall
främst ta sikte på förhållanden med
anknytning till statens budget,
genomförandet och resultatet av statlig
verksamhet och åtaganden i övrigt men
får också avse de statliga insatserna i
allmänhet. Granskningen skall främja en
sådan utveckling att staten med hänsyn
till allmänna samhällsintressen får ett
effektivt utbyte av sina insatser
(effektivitetsrevision).
Resultatet av granskningen skall, om den
inte avsett endast förberedande
åtgärder, redovisas i en
granskningsrapport.
5 § Den granskning som avses i 3 § skall
ske i enlighet med god revisionssed och
ha till syfte att bedöma om
redovisningen och underliggande
redovisning är tillförlitlig och
räkenskaperna rättvisande samt - med
undantag för granskningen av
redovisningen för staten,
Regeringskansliet samt Kungliga
Slottsstaten och Kungliga Djurgårdens
Förvaltning - om ledningens förvaltning
följer tillämpliga föreskrifter och
särskilda beslut (årlig revision).
Granskningen skall efter varje
räkenskapsår avslutas med en
revisionsberättelse. Granskningen av en
delårsrapport skall avslutas med ett
revisorsintyg.
Revisionsberättelsen för Riksbanken
skall innehålla ett uttalande om
balansräkningen och resultaträkningen
bör fastställas och om fullmäktige och
direktionen i Riksbanken bör beviljas
ansvarsfrihet.
Samverkans- och uppgiftsskyldighet
6 § Statliga myndigheter skall på
begäran lämna Riksrevisionen den hjälp
och de uppgifter och upplysningar som
Riksrevisionen behöver för granskningen.
Andra som får granskas enligt denna lag
har en motsvarande skyldighet
beträffande den del av den egna
verksamheten som granskas.
Vite
7 § Riksrevisionen får vid vite
förelägga den som avses i 2 § 6 att
fullgöra sin
skyldighet enligt 6 §. Detta gäller
dock inte kommuner och landsting.
Anlitande av biträde
8 § Riksrevisionen får vid granskning
inte anlita biträde av den som på grund
av ett sådant förhållande som anges i 11
§ förvaltningslagen (1986:223) skulle
vara förhindrad att genomföra
granskningen. Riksrevisionen får dock, i
den utsträckning det är förenligt med
god revisionssed, samverka med anställda
vid en granskad myndighet med uppgift
att uteslutande eller huvudsakligen
sköta den interna revisionen.
Rapportering
9 § Granskningsrapporter över
effektivitetsrevisionen enligt 2 § 1 och
3-7 skall lämnas till regeringen.
10 § Revisionsberättelser och
revisorsintyg över den årliga revisionen
enligt
3 § första stycket 2 och 4 skall lämnas
till regeringen.
Revisionsberättelser över den årliga
revisionen av Riksbanken och Stiftelsen
Riksbankens Jubileumsfond skall lämnas
till riksdagen.
En revisionsberättelse skall lämnas
senast en månad efter det att års-
redovisning har lämnats. Ett
revisorsintyg skall lämnas senast tre
veckor efter det att delårsrapport har
lämnats.
11 § Revisionsberättelsen över
årsredovisningen för staten skall lämnas
till regeringen och riksdagen.
Berättelsen skall lämnas senast en månad
efter den dag då årsredovisningen
lämnats till riksdagen.
12 § De viktigaste iakttagelserna vid
effektivitetsrevisionen och den årliga
revisionen skall samlas i en årlig
rapport. Den årliga rapporten skall
lämnas till regeringen och riksdagen.
13 § Bestämmelser om förslag och
redogörelser till riksdagen finns i 12
kap. 7 § regeringsformen.
____________
Denna lag träder i kraft den 1juli
2003. Genom lagen upphävs
1. lagen (1974:585) om skyldighet att
tillhandahålla Riksdagens revisorer
vissa handlingar m.m.,
2. lagen (1987:519) om
Riksrevisionsverkets granskning av
statliga aktiebolag och stiftelser, och
3. lagen (1997:560) om revision av
Regeringskansliet.
3 Förslag till lag med instruktion för
Riksrevisionen
Härigenom föreskrivs följande.
Inledande bestämmelser
1 § Riksrevisionen är enligt 12 kap. 7 §
regeringsformen en myndighet under
riksdagen med uppgift att granska den
verksamhet som bedrivs av staten.
I lagen (0000:00) om revision av statlig
verksamhet m.m. finns bestämmelser om
Riksrevisionens granskning. Bestämmelser
om Riksrevisionens granskning finns även
i andra lagar.
2 § Riksrevisionen leds av tre
riksrevisorer. En av riksrevisorerna
svarar för den administrativa ledningen
av myndigheten.
Vid Riksrevisionen finns också en
styrelse.
I 8 kap. 11 och 13 §§ riksdagsordningen
finns bestämmelser om val av
riksrevisorer och styrelse.
3 § Vid Riksrevisionen finns ett
vetenskapligt råd.
Riksrevisorerna
4 § Riksrevisorerna beslutar gemensamt
om fördelningen av granskningsområden
mellan sig. De beslutar vidare gemensamt
om verksamhetens inriktning och
organisation samt om arbetsordning.
Riksrevisorerna beslutar inom sina
respektive granskningsområden vad de
skall granska. De skall dessförinnan
samråda med varandra.
Riksrevisorernas beslut skall redovisas
i en granskningsplan.
5 § Riksrevisorerna beslutar var för sig
i sina granskningsärenden. En
riksrevisor får uppdra åt en tjänsteman
vid Riksrevisionen att i riksrevisorns
ställe avgöra granskningsärenden.
Av 12 § lagen (0000:000) om revision av
statlig verksamhet m.m. framgår att de
viktigaste granskningsärendena skall
samlas i en årlig rapport. Den rapporten
beslutar riksrevisorerna gemensamt.
6 § Riksrevisorerna skall för styrelsen
redovisa arbetet i de viktigaste
granskningarna och hur granskningsplanen
följs.
7 § Genom arbetsordning eller särskilda
beslut får riksrevisorerna föreskriva
att administrativa ärenden som inte
behöver beslutas av dem gemensamt får
avgöras av den riksrevisor som svarar
för den administrativa ledningen av
myndigheten eller av någon annan
tjänsteman vid myndigheten.
8 § Ett ärende som riksrevisorerna skall
avgöra gemensamt får avgöras av endast
två riksrevisorer, om det finns
särskilda skäl för det. Ett sådant
ärende får avgöras av endast en
riksrevisor, om det är så brådskande att
ett beslut inte utan väsentlig olägenhet
kan avvaktas.
9 § Vid sammanträde med riksrevisorerna
förs ordet av den riksrevisor som svarar
för den administrativa ledningen av
Riksrevisionen. Om han eller hon inte är
närvarande vid sammanträdet, förs ordet
i första hand av den som har varit
riksrevisor längst tid och i andra hand
av den som är äldst.
Som riksrevisorernas mening gäller den
som två enar sig om eller, vid lika
röstetal, ordförandens mening.
Endast den som är riksrevisor har rätt
att få avvikande mening antecknad.
10 § Av 3 kap. 8 § första och tredje
styckena riksdagsordningen framgår att
riksrevisorerna gemensamt eller var för
sig får väcka förslag hos riksdagen i
frågor som rör Riksrevisionens
kompetens, organisation, personal och
verksamhetsformer.
En riksrevisor får väcka förslag enligt
första stycket först efter samråd med
övriga riksrevisorer.
Styrelsen
11 § Styrelsen följer
granskningsverksamheten.
12 § Styrelsen beslutar om
1. förslag och redogörelser till
riksdagen med anledning av
riksrevisorernas beslut i
granskningsärenden avseende
effektivitetsrevisionen och den årliga
rapporten samt revisionsberättelserna
över årsredovisningen för staten,
Riksbanken och Stiftelsen Riksbankens
Jubileumsfond,
2. yttranden till riksrevisorerna över
granskningsplan, och
3. årsredovisning och förslag till
anslag på statsbudgeten för
Riksrevisionen.
Innan styrelsen beslutar om förslag till
anslag på statsbudgeten skall den
inhämta riksdagsförvaltningens yttrande
över förslaget.
13 § Styrelsen är beslutför när
ordföranden och minst hälften av övriga
ledamöter är närvarande.
Anmälningsskyldighet
14 § En riksrevisor skall skriftligen
anmäla följande förhållanden till
riksdagen
1. innehav av aktier i ett aktiebolag
som avses i 2 § 4 lagen (0000:000) om
revision av statlig verksamhet m.m.,
2. avtal av ekonomisk karaktär med
tidigare arbetsgivare, såsom avtal om
löne- eller pensionsförmån som utges
under tid som omfattas av uppdraget i
Riksrevisionen,
3. avlönad anställning som inte är av
endast tillfällig karaktär,
4. inkomstbringande självständig
verksamhet som bedrivs vid sidan av
uppdraget som riksrevisor,
5. uppdrag hos en kommun eller ett
landsting, om uppdraget inte är av
endast tillfällig karaktär, och
6. annan anställning, uppdrag eller
annat ägande som kan antas påverka
uppdragets utförande.
Personalansvarsnämnd
15 § Vid Riksrevisionen skall det finnas
en personalansvarsnämnd med den
riksrevisor som har det administrativa
ledningsansvaret som ordförande.
Nämnden skall därutöver bestå av,
förutom personalföreträdarna, de
ledamöter som myndigheten utser.
Följande frågor skall prövas av
personalansvarsnämnden:
1. skiljande från anställning på grund
av personliga förhållanden, dock inte i
fråga om provanställning,
2. disciplinansvar,
3. åtalsanmälan, och
4. avstängning.
16 § Personalansvarsnämnden är beslutför
när ordföranden och minst hälften av
övriga ledamöter är närvarande.
Ersättningar
17 § Föreskrifter om arvoden till
ledamöterna och suppleanterna i
styrelsen finns i lagen (1989:185) om
arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen,
dess myndigheter och organ.
Under resor och förrättningar som
ledamöterna och suppleanterna gör för
sitt uppdrag har de rätt till ersättning
enligt 4 och 5 kap. lagen (1994:1065) om
ekonomiska villkor för riksdagens
ledamöter och tillämpningsföreskrifterna
till denna. Vid bedömningen av rätten
till ersättning skall ledamöternas och
suppleanternas bostad på hemorten anses
som tjänsteställe.
Övriga bestämmelser
18 § Riksrevisionen svarar för att
intern revision sker av myndigheten.
19 § Varje år senast den 22 februari
skall Riksrevisionen till riksdagen avge
årsredovisning för det senaste
budgetåret.
Riksdagens finansutskott svarar för att
revision sker av Riksrevisionen.
20 § Riksrevisionen skall planera för
sin verksamhet under kris- och
krigsförhållanden.
21 § Riksrevisionen företräder Sverige
som det nationella revisionsorganet i
internationella sammanhang.
22 § Riksrevisionen får inom sitt
verksamhetsområde utföra uppdrag och
tillhandahålla tjänster på det
internationella området.
Riksrevisionen får ta betalt för sådana
uppdrag och tjänster. Riksrevisionen
bestämmer avgifternas storlek och får
disponera avgiftsinkomsterna.
Överklagande
23 § Bestämmelser om överklagande av
Riksrevisionens beslut finns i lagen
(1989:186) om överklagande av
administrativa beslut av riksdags-
förvaltningen och riksdagens
myndigheter.
____________
Denna lag träder i kraft den 1 juli
2003. Genom lagen upphävs lagen
(1987:518) med instruktion för
Riksdagens revisorer.
4 Förslag till lag om ändring i lagen
(1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 18 kap. 24,
25, 27 och 28 §§ lagen (1962:381) om
allmän försäkring[4]1 skall ha följande
lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
18 kap.
24 §[5]2
-----------------------------------------------------
Riksrevisionsverket skall Riksrevisionen skall
granska de allmänna granska de allmänna
försäkringskassorna. försäkringskassorna.
Riksrevisionsverket får Riksrevisionen får när
när som helst inventera som helst inventera den
den allmänna allmänna
försäkringskassans medel försäkringskassans medel
och övriga tillgångar och och övriga tillgångar och
granska kassans böcker, granska kassans böcker,
räkenskaper och andra räkenskaper och andra
handlingar. handlingar.
Styrelsen och direktören Styrelsen och direktören
skall lämna de skall lämna de
upplysningar och den upplysningar och den
hjälp som hjälp som Riksrevisionen
Riksrevisionsverket begär.
begär.
-----------------------------------------------------
25 §[6]3
-----------------------------------------------------
Riksrevisionsverket skall Riksrevisionen skall i
i enlighet med god enlighet med god
revisionssed granska den revisionssed granska den
allmänna allmänna
försäkringskassans försäkringskassans
årsredovisning och årsredovisning och
räkenskaper samt räkenskaper samt
styrelsens förvaltning. styrelsens förvaltning.
Verkets granskning skall Granskningen skall göras
göras i syfte att bedöma i syfte att bedöma om
om redovisningen är redovisningen är
tillförlitlig och tillförlitlig och
räkenskaperna räkenskaperna
rättvisande. Verket skall rättvisande.
även granska om Riksrevisionen skall även
styrelsens och granska om styrelsens och
direktörens förvaltning direktörens förvaltning
står i överensstämmelse står i överensstämmelse
med tillämpliga med tillämpliga
föreskrifter och föreskrifter och
särskilda beslut. särskilda beslut.
Riksrevisionsverket Riksrevisionen skall i
skall i överensstämmelse överensstämmelse med god
med god revisionssed revisionssed översiktligt
översiktligt granska granska
försäkringskassans försäkringskassans
delårsrapport. delårsrapport.
-----------------------------------------------------
27 §[7]4
-----------------------------------------------------
Revisorerna utför Revisorerna utför
gemensamt med gemensamt med
Riksrevisionsverket Riksrevisionen
granskningen av den granskningen av den
allmänna allmänna
försäkringskassan. Det försäkringskassan. Det
som sägs i 24 och 25 §§ som sägs i 24 och 25 §§
skall även tillämpas på skall även tillämpas på
revisorerna. revisorerna.
.
-----------------------------------------------------
28 §[8]5
-----------------------------------------------------
Riksrevisionsverket och Riksrevisionen och
revisorerna skall lämna revisorerna skall lämna
en gemensam en gemensam
revisionsberättelse över revisionsberättelse över
granskningen av granskningen av
årsredovisningen senast årsredovisningen senast
en månad efter det att en månad efter det att
den allmänna den allmänna
försäkringskassan har försäkringskassan har
lämnat årsredovisningen. lämnat årsredovisningen.
Riksrevisionsverket och Riksrevisionen och
revisorerna skall lämna revisorerna skall lämna
ett gemensamt ett gemensamt
revisorsintyg över revisorsintyg över
granskningen av granskningen av
delårsrapporten senast delårsrapporten senast
tre veckor efter det att tre veckor efter det att
försäkringskassan har försäkringskassan har
lämnat rapporten. lämnat rapporten.
-----------------------------------------------------
Revisionsberättelsen respektive revisorsintyget
skall undertecknas av dem som utfört granskningen.
Berättelsen respektive intyget skall lämnas till
Riksförsäkringsverket. En bestyrkt kopia av
revisionshandlingarna skall samtidigt sändas till
det landstingsfullmäktige eller kommunfullmäktige
som enligt 35 § har utsett revisorerna.
-----------------------------------------------------
Regeringen får utfärda
närmare föreskrifter om
försäkringskassornas
revision.
-----------------------------------------------------
____________
Denna lag träder i kraft den 1 juli
2003.
**FOOTNOTES**
[4]:1 Lagen omtryckt 1982:120.
[5]:2 Senaste lydelse 1998:87.
[6]:3 Senaste lydelse 1998:87
[7]:4 Senaste lydelse 1998:87
[8]:5 Senaste lydelse 1998:87
5 Förslag till lag om ändring i
aktiebolagslagen (1975:1385)
Härigenom föreskrivs att 10 kap. 8 och
42 §§ aktiebolagslagen (1975:1385)[9]1
skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
10 kap.
8 §[10]2
-----------------------------------------------------
En revisor väljs av bolagsstämman.
Om bolaget skall ha flera revisorer, får det i
bolagsordningen föreskrivas att en eller flera av
dem, dock inte alla, skall utses på annat sätt än
genom val på bolagsstämma.
-----------------------------------------------------
I ett bolag som avses i
2 § 4 lagen (0000:000) om
revision av statlig
verksamhet m.m. får
Riksrevisionen förordna
en eller flera revisorer
att delta i revisionen
tillsammans med övriga
revisorer.
-----------------------------------------------------
I 9, 24 och 25 §§ finns bestämmelser om att
länsstyrelsen i vissa fall skall förordna revisor.
-----------------------------------------------------
42 §[11]3
-----------------------------------------------------
Revisorn är skyldig att lämna medrevisor,
lekmannarevisor, särskild granskare som avses i 11
kap. 21 §, ny revisor och, om bolaget har försatts i
konkurs, konkursförvaltaren de upplysningar som
behövs om bolagets angelägenheter.
Revisorn är dessutom skyldig att på begäran lämna
upplysningar om bolagets angelägenheter till
undersökningsledaren under förundersökning i
brottmål.
Revisorn i ett aktiebolag som omfattas av 1 kap. 9
§ sekretesslagen (1980:100) är även skyldig att på
begäran lämna upplysningar om bolagets
angelägenheter till de förtroendevalda revisorerna i
kommunen eller landstinget.
-----------------------------------------------------
Revisorn i ett
aktiebolag i vilket
staten äger samtliga
aktier är skyldig att på
begäran lämna
upplysningar om bolagets
angelägenheter till
Riksrevisionen.
-----------------------------------------------------
____________
Denna lag träder i kraft den 1 juli
2003.
6 Förslag till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100)
Härigenom föreskrivs i fråga om
sekretesslagen (1980:100)[12]1
dels att 9 kap. 4 § och 16 kap. 1 §
skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en
ny paragraf, 8 kap. 28 §, av följande
lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
8 kap.
-----------------------------------------------------
28 §
-----------------------------------------------------
Sekretess gäller i
Riksrevisionens
verksamhet avseende
granskning av hur enskild
mottagare använt
statsbidrag för uppgift
om
1. enskilds affärs-
eller driftförhållanden,
om det kan antas att den
enskilde lider skada om
uppgiften röjs,
2. andra ekonomiska
eller personliga
förhållanden för den som
har trätt i
affärsförbindelse eller
liknande förbindelse med
den som är föremål för
myndighetens granskning.
I fråga om uppgift i
allmän handling gäller
sekretessen i högst tjugo
år.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
9 kap.
4 §[13]2
-----------------------------------------------------
Sekretess gäller i sådan Sekretess gäller i sådan
särskild verksamhet hos särskild verksamhet hos
myndighet som avser myndighet som avser
framställning av framställning av
statistik samt, i den statistik för uppgift som
utsträckning regeringen avser enskilds personliga
föreskriver det, i annan eller ekonomiska
därmed jämförbar förhållanden och som kan
undersökning, som utförs hänföras till den
av myndighet, för uppgift enskilde. Detsamma gäller
som avser enskilds annan jämförbar
personliga eller undersökning som utförs
ekonomiska förhållanden av Riksrevisionen eller,
och som kan hänföras till i den utsträckning
den enskilde. Uppgift som regeringen föreskriver
behövs för forsknings- det, av någon annan
eller statistikändamål myndighet. Uppgift som
och uppgift, som inte behövs för forsknings-
genom namn, annan eller statistikändamål
identitetsbeteckning och uppgift, som inte
eller därmed jämförbart genom namn, annan
förhållande är direkt identitetsbeteckning
hänförlig till den eller därmed jämförbart
enskilde, får dock lämnas förhållande är direkt
ut, om det står klart att hänförlig till den
uppgiften kan röjas utan enskilde, får dock lämnas
att den som uppgiften rör ut, om det står klart att
eller någon honom uppgiften kan röjas utan
närstående lider skada att den som uppgiften rör
eller men. eller någon honom
närstående lider skada
eller men.
-----------------------------------------------------
I fråga om uppgift i allmän handling gäller
sekretessen i högst sjuttio år, såvitt angår uppgift
om enskilds personliga förhållanden, och annars i
högst tjugo år.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse
-----------------------------------------------------
16 kap.
1 §[14]3
-----------------------------------------------------
Att friheten enligt 1 kap. 1 §
tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §
yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och
offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad
framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 §
1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av
5 kap. 1 § första stycket samt 3 § första stycket 1
och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av
uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka
nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och
5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 §
första stycket och 3 § första stycket 3
yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är
de där tystnadsplikten följer av
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
3. denna lag enligt
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
8 kap. 23 § första stycket 2
9 kap. 1-4 §§
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ _ _ _ _ _ _
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
-----------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[9]:1 Lagen omtryckt 1993:150.
[10]:2 Senaste lydelse 1998:760.
[11]:3 Senaste lydelse 1999:622.
[12]:1 Lagen omtryckt 1992:1474.
[13]:2 Senaste lydelse 2001:101.
[14]:3 Senaste lydelse 2001:1134.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
16 kap.
1 §
-----------------------------------------------------
Att friheten enligt 1 kap. 1 §
tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 § yttran-
defrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra
uppgifter i vissa fall är begränsad framgår av 7
kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8 samt 5 § 1
och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 §
första stycket samt 3 § första stycket 1 och 2
yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av uppsåtligt
åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda
frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2
tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 § första
stycket och 3 § första stycket 3
yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är
de där tystnadsplikten följer av
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
3. denna lag enligt
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
8 kap. 23 § första stycket 2
8 kap. 28 § första stycket 2
9 kap. 1-4 §§
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _
____________
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
7 Förslag till lag om ändring i hälso-
och sjukvårdslagen (1982:763)
Härigenom föreskrivs att 3 § hälso- och
sjukvårdslagen (1982:763)[15]1 skall ha
följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
3 §[16]2
-----------------------------------------------------
Varje landsting skall erbjuda en god hälso- och
sjukvård åt dem som är bosatta inom landstinget.
Detsamma gäller dem som är kvarskrivna enligt 16 §
folkbokföringslagen (1991:481) och stadigvarande
vistas inom landstinget. Även i övrigt skall
landstinget verka för en god hälsa hos hela
befolkningen. Vad som i denna lag sägs om landsting
gäller också kommuner som inte ingår i ett
landsting, i den mån inte annat följer av 17 §. Vad
här sagts utgör inte hinder för annan att bedriva
hälso- och sjukvård.
Landstingets ansvar omfattar dock inte sådan hälso-
och sjukvård som en kommun inom landstinget har
ansvar för enligt 18 § första och tredje styckena.
Ett landsting får sluta avtal med någon annan om
att utföra de uppgifter som landstinget ansvarar för
enligt denna lag. En uppgift som innefattar
myndighetsutövning får dock inte med stöd av denna
bestämmelse överlämnas till ett bolag, en förening,
en samfällighet, en stiftelse eller en enskild
individ.
Landstinget får även träffa överenskommelse med
kommun, den allmänna försäkringskassan och
länsarbetsnämnden om att inom ramen för landstingets
uppgifter enligt denna lag samverka i syfte att
uppnå en effektivare användning av tillgängliga
resurser. Landstinget skall bidra till
finansieringen av sådan verksamhet som bedrivs i
samverkan.
-----------------------------------------------------
Riksrevisionsverket får Riksrevisionen får
granska sådan verksamhet granska sådan verksamhet
som bedrivits i samverkan som bedrivits i samverkan
med och delvis med och delvis
finansierats av finansierats av
försäkringskassan eller försäkringskassan eller
länsarbetsnämnden. Vid en länsarbetsnämnden. Vid en
sådan granskning har sådan granskning har
Riksrevisionsverket rätt Riksrevisionen rätt att
att ta del av de ta del av de uppgifter
uppgifter som behövs för som behövs för att
att granska verksamheten. granska verksamheten.
-----------------------------------------------------
____________
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.
-----------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[15]:1 Lagen omtryckt 1992:567.
[16]:2 Senaste lydelse 1997:1306.
8 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:765) med
instruktion för Riksdagens ombudsmän
Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1986:765) med
instruktion för Riksdagens ombudsmän skall ha följande
lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
12 §[17]1
-----------------------------------------------------
Enligt 8 kap. 10 § riksdagsordningen är
chefsjustitieombudsmannen administrativ chef och
bestämmer inriktningen i stort av verksamheten. Han
skall i arbetsordning meddela bestämmelser om
organisationen av verksamheten och fördelningen av
ärendena mellan ombudsmännen.
-----------------------------------------------------
Chefsjustitieombudsmannen Chefsjustitieombudsmannen
svarar för att intern svarar för att intern
revision av myndigheten revision av myndigheten
sker. sker. Internrevisionen
skall avse självständig
granskning av
myndighetens interna
styrning och kontroll och
hur myndigheten fullgör
sina ekonomiska
redovisningsskyldigheter.
Revisionen skall bedrivas
i enlighet med god sed
för internrevision.
Riksdagens ombudsmän
fastställer revisionsplan
för sin verksamhet efter
samråd med
Riksrevisionen.
-----------------------------------------------------
____________
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.
-----------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[17]:1 Senaste lydelse 1999:204.
9 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1385) om
Sveriges riksbank
Härigenom föreslås i fråga om lagen (1988:1385) om
Sveriges riksbank[18]
dels att 9 kap. 2 § samt 10 kap. 2 och 3 §§ skall ha
följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 9
kap. 2 a §, av följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
9 kap.
2 §[19]2
-----------------------------------------------------
Vid huvudkontoret skall det finnas en revisionsenhet
samt de övriga enheter som Riksbanken beslutar.
-----------------------------------------------------
Verksamheten vid Verksamheten vid
revisionsenheten leds av revisionsenheten leds av
fullmäktige, om inte fullmäktige.
annat följer av lagen
(1988:46) om revision av
riksdagens förvaltning
och riksdagens
myndigheter m.m.
-----------------------------------------------------
Fördelningen av ärenden mellan enheterna skall
framgå av den arbetsordning som avses i 4 §.
-----------------------------------------------------
2 a §
Verksamhet vid
revisionsenheten skall
avse självständig
granskning av Riksbankens
interna styrning och
kontroll och hur
Riksbanken fullgör sina
ekonomiska
redovisningsskyldigheter.
Revisionen skall bedrivas
i enlighet med god sed
för internrevision.
Riksbanken fastställer
revisionsplan för sin
verksamhet efter samråd
med Riksrevisionen.
-----------------------------------------------------
10 kap.
2 §
-----------------------------------------------------
Riksbankens räkenskapsår är kalenderår.
-----------------------------------------------------
Varje år före utgången av Varje år före utgången
december månad skall av december månad skall
direktionen fastställa en direktionen fastställa en
budget för Riksbankens budget för Riksbankens
förvaltningsverksamhet förvaltningsverksamhet
under det följande under det följande
räkenskapsåret. räkenskapsåret.
Direktionen skall lämna Direktionen skall lämna
budgeten till riksdagens budgeten till riksdagens
finansutskott, Riksdagens finansutskott,
revisorer och fullmäktige Riksrevisionen och
för kännedom. fullmäktige för kännedom.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
3 §
-----------------------------------------------------
Riksbanken är bokföringsskyldig och det åligger
banken att fullgöra denna skyldighet på ett sätt som
ger erforderlig information för en bedömning av
bankens verksamhet.
-----------------------------------------------------
Varje år före den 15 Varje år före den 15
februari skall februari skall
direktionen till direktionen till
riksdagen, Riksdagens riksdagen, Riksrevisionen
revisorer och fullmäktige och fullmäktige avge
avge redovisning för det redovisning för det
föregående föregående
räkenskapsåret. räkenskapsåret.
Fullmäktige skall till Fullmäktige skall till
riksdagen och Riksdagens riksdagen och
revisorer lämna förslag Riksrevisionen lämna
till disposition av förslag till disposition
Riksbankens vinst. av Riksbankens vinst.
Redovisningen skall Redovisningen skall
omfatta resultaträkning, omfatta resultaträkning,
balansräkning, balansräkning,
förvaltningsberättelse förvaltningsberättelse
och en redogörelse för och en redogörelse för
penning- och penning- och
valutapolitiken samt för valutapolitiken samt för
hur Riksbanken har hur Riksbanken har
främjat ett säkert och främjat ett säkert och
effektivt effektivt
betalningsväsende. betalningsväsende.
-----------------------------------------------------
____________
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.
-----------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[18]: Lagen omtryckt 1999:19.
[19]:2 Senaste lydelse 1999:206.
11 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:186) om
överklagande av administrativa beslut av
riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter
Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1989:186) om överklagande a
administrativa beslut av riksdagsförvaltningen och riksdagens myndigheter ska
ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
1 §[20]1
-----------------------------------------------------
Denna lag gäller överklagande av beslut av
a) riksdagsförvaltningen
b) Riksbanken
c) Riksdagens ombudsmän
-----------------------------------------------------
d) Riksdagens revisorer d) Riksrevisionen
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
3 §[21]2
-----------------------------------------------------
Ett beslut om tjänstetillsättning får inte
överklagas om det avser någon av följande tjänster
hos riksdagen - förvaltningschef, biträdande
kammarsekreterare, chef för utskottskansli, chef för
EU-nämndens kansli och chef för riksdagens
internationella kansli,
hos Riksbanken - ledamöter av direktionen och chef
för revisionsenhet,
-----------------------------------------------------
hos Riksdagens ombudsmän hos Riksdagens ombudsmän
- chef för ombudsmännens - chef för ombudsmännens
kansli, kansli.
-----------------------------------------------------
hos Riksdagens revisorer
- chef för revisorernas
kansli.
-----------------------------------------------------
____________
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.
2. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om beslut som fattats av
Riksdagens revisorer före ikraftträdandet.
**FOOTNOTES**
[20]:1 Senaste lydelse 2000:428.
[21]:2 Senaste lydelse 2000:428.
12 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:260) om offentlig anställning
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1994:260) om offentlig anställning skall h
följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
3 §[22]1
-----------------------------------------------------
Lagen gäller inte
1. statsråden,
2. riksdagens ombudsmän, 3. riksrevisorerna,
3. arbetstagare som är 4. arbetstagare som är
lokalanställda av svenska lokalanställda av svenska
staten utomlands och som staten utomlands och som
inte är svenska inte är svenska
medborgare, medborgare,
4. arbetstagare som har 5. arbetstagare som har
anvisats beredskapsarbete anvisats beredskapsarbete
eller skyddat arbete. eller skyddat arbete.
-----------------------------------------------------
För justitiekanslern, justitieråden och
regeringsråden gäller bara 4 § om bedömningsgrunder
vid anställning, 7-7d §§ om bisysslor, 23-29 §§ om
arbetskonflikter, 38 § om interimistiskt beslut och
42 § andra stycket om vissa undantag från lagen
(1976:580) om medbestämmande i arbetslivet.
-----------------------------------------------------
____________
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.
-----------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[22]:1 Senaste lydelse 2001:1016.
13 Förslag till lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220)
Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1 och 15 §§ stiftelselagen (1994:1220) skall h
följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
4 kap.
1 §[23]1
En stiftelse skall ha minst en revisor.
Om inte annat föreskrivs i stiftelseförordnandet,
utses och entledigas revisorn i en stiftelse med
egen förvaltning av styrelsen.
Om inte annat föreskrivs i stiftelseförordnandet,
utses och entledigas revisorn i en stiftelse med
anknuten förvaltning av
1. förvaltarens högsta beslutande organ,
2. regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer, om förvaltaren är en statlig myndighet,
eller
3. samtliga bolagsmän i förening, om förvaltaren är
ett handelsbolag.
-----------------------------------------------------
I en stiftelse som avses
i 2 § 5 lagen (0000:000)
om revision av statlig
verksamhet m.m. får
Riksrevisionen förordna
en eller flera revisorer
att delta i revisionen
tillsammans med övriga
revisorer.
-----------------------------------------------------
15 §[24]2
-----------------------------------------------------
Revisorerna får inte lämna upplysningar till
utomstående om sådana stiftelsens angelägenheter som
de har fått kännedom om vid fullgörandet av sitt
uppdrag, om det kan vara till nackdel för
stiftelsen.
Revisorerna är skyldiga att
1. till medrevisor, ny revisor, tillsynsmyndigheten
och, om stiftelsen har försatts i konkurs,
konkursförvaltaren lämna behövliga upplysningar om
stiftelsens angelägenheter, samt
2. på begäran lämna upplysningar om stiftelsens
angelägenheter till undersökningsledaren under
förundersökning i brottmål.
Bestämmelsen i andra stycket 1 om
upplysningsskyldighet till tillsynsmyndigheten
gäller inte när det är fråga om sådan stiftelse som
avses i 9 kap. 10 § första stycket. Detsamma gäller
upplysningar i sådana hänseenden där stiftelsen är
undantagen från tillsyn enligt 9 kap. 10 a §.
Revisorerna i en stiftelse som omfattas av 1 kap. 9
§ sekretesslagen (1980: 100) är även skyldiga att på
begäran lämna upplysningar om stiftelsens
angelägenheter till de förtroendevalda revisorerna i
kommunen eller landstinget.
-----------------------------------------------------
Revisorerna i en
stiftelse som avses i 2 §
5 lagen (0000:000) om
revision av statlig
verksamhet m.m. är
skyldiga att på begäran
lämna upplysningar om
stiftelsens
angelägenheter till
Riksrevisionen.
-----------------------------------------------------
________________________
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.
-----------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[23]:1 Senaste lydelse 1996:1147.
[24]:2 Senaste lydelse 2001:305.
14 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1059) om statsbudgeten
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1996:1059) om statsbudgeten
dels att nuvarande 47 § skall betecknas 48 §,
dels att rubriken närmast före 47 § skall sättas närmast före 48 §,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 47 §, av följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
47 §
-----------------------------------------------------
Regeringen skall årligen
redovisa för riksdagen
vilka åtgärder regeringen
vidtagit med anledning av
Riksrevisionens
iakttagelser.
-----------------------------------------------------
____________
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.
-----------------------------------------------------
15 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor skal
införas en ny paragraf, 81 a §, av följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
81 a §
Bestämmelser om
Riksrevisionens
granskning av
arbetslöshetskassornas
handläggning av
arbetslöshetsersättningen
finns i lagen (0000:000)
om revision av statlig
verksamhet m.m.
-----------------------------------------------------
____________
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.
16 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser
Premiepensionsmyndigheten
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:710) med vissa bestämmelser o
Premiepensionsmyndigheten
dels att 9 § skall upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 9 § skall utgå,
vid utgången av juni 2003.
17 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fond
inom socialförsäkringsområdet
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonde
inom socialförsäkringsområdet skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
8 §
-----------------------------------------------------
För varje räkenskapsår För varje räkenskapsår
skall Kammarkollegiet i skall Kammarkollegiet i
samråd med samråd med
Riksförsäkringsverket Riksförsäkringsverket
upprätta en upprätta en
årsredovisning över årsredovisning över
kapitalförvaltningen för kapitalförvaltningen för
de fonder som omfattas av de fonder som omfattas av
denna lag. Den skall denna lag. Den skall
innefatta innefatta
förvaltningsberättelse, förvaltningsberättelse,
resultaträkning och resultaträkning och
balansräkning. balansräkning.
Riksrevisionsverket skall Riksrevisionen skall
granska årsredovisningen granska årsredovisningen
för förvaltningen av de för förvaltningen av de
fonder som omfattas av fonder som omfattas av
denna lag. denna lag.
-----------------------------------------------------
____________
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.
-----------------------------------------------------
18 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:419) med instruktion f
riksdagsförvaltningen
Härigenom föreskrivs att 2, 8, 15 och 20 §§ lagen (2000:419) med instruktion fö
riksdagsförvaltningen skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
2 §
Riksdagsförvaltningen skall om annat inte är
särskilt föreskrivet
-----------------------------------------------------
1. upprätta förslag till 1. upprätta förslag till
anslag på statsbudgeten anslag på statsbudgeten
avseende riksdagen och avseende riksdagen och
dess myndigheter m.m., dess myndigheter m.m.,
dock inte för
Riksrevisionen,
-----------------------------------------------------
2. meddela för riksdagen och dess myndigheter utom
Riksbanken gemensamma budget- och
redovisningsföreskrifter samt föreskrifter för
utnyttjande av medel som har anslagits för
riksdagen och dess organ,
3. handlägga frågor dels om arvoden och
ersättningar till riksdagens ledamöter och till
Sveriges företrädare i Europaparlamentet, dels om
pensioner och andra förmåner till ledamöterna och
deras efterlevande samt till företrädarna och deras
efterlevande,
4. svara för frågor om löner och ersättningar till
arbetstagare hos riksdagen och dess myndigheter utom
Riksbanken samt frågor angående pensioner och andra
förmåner till dessa arbetstagare och deras
efterlevande,
-----------------------------------------------------
5. svara för frågor som 5. svara för frågor som
rör förhållandet mellan rör förhållandet mellan
arbetsgivare och arbetsgivare och
arbetstagare såvitt arbetstagare såvitt
gäller riksdagen och dess gäller riksdagen och dess
myndigheter samt myndigheter samt
företräda riksdagen och företräda riksdagen och
dess myndigheter som dess myndigheter som
arbetsgivare i arbetsgivare i
arbetstvister rörande arbetstvister rörande
kollektivavtal som har kollektivavtal som har
slutits av slutits av
riksdagsförvaltningen. riksdagsförvaltningen,
6. yttra sig över
Riksrevisionens förslag
till anslag på
statsbudgeten.
-----------------------------------------------------
Riksdagsförvaltningen skall bereda riksdagens
myndigheter tillfälle att framföra sina synpunkter
på förhandlingsfrågor som direkt berör respektive
myndighet.
Riksdagsförvaltningen får till envar av riksdagens
myndigheter överlämna handläggningen av en
avtalsfråga som är av betydelse för myndigheten.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
8 §
-----------------------------------------------------
Riksdagsförvaltningen Riksdagsförvaltningen
svarar för att intern svarar för att intern
revision sker av revision sker av
förvaltningen. förvaltningen.
Internrevisionen skall
avse självständig
granskning av riksdags-
förvaltningens interna
styrning och kontroll och
hur förvaltningen fullgör
sina ekonomiska
redovisningsskyldigheter.
Revisionen skall bedrivas
i enlighet med god sed
för internrevision.
Riksdagsförvaltningen
fastställer revisionsplan
för sin verksamhet efter
samråd med
Riksrevisionen.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
15 §
-----------------------------------------------------
Styrelsen skall pröva om förvaltningens verksamhet
bedrivs effektivt och i överensstämmelse med syftet
för verksamheten. Styrelsen beslutar om
1. förslag och framställningar till riksdagen,
2. målen för förvaltningens verksamhet,
3. förvaltningens årsredovisning, delårsrapport och
förslag till budget för riksdagen,
-----------------------------------------------------
4. åtgärder med anledning 4. åtgärder med
av Riksdagens revisorers anledning av
rapporter över Riksrevisionens rapporter
förvaltningens verksamhet över förvaltningens
och den redovisning som verksamhet och den
styrelsen skall lämna redovisning som styrelsen
till riksdagen enligt 7 skall lämna till
§, riksdagen enligt 7 §,
-----------------------------------------------------
5. åtgärder med anledning av internrevisionens
redovisning samt revisionsplan,
6. föreskrifter som enligt denna lag eller andra
författningar får meddelas av
riksdagsförvaltningen,
7. riksdagsförvaltningens arbetsordning,
8. slutande av kollektivavtal med arbetstagarnas
huvudorganisationer, avbrytande av annan förhandling
än förhandling i tvist om avtal, lockout eller annan
stridsåtgärd samt andra förhandlingsfrågor som är av
principiell natur eller har större ekonomisk
betydelse eller är gemensamma för riksdagen och dess
myndigheter,
9. anställning på chefsnivå direkt under
riksdagsdirektören samt av kanslichef i utskott och
EU-nämnden,
10. frågor som avses i 4 §,
11. frågor som hänskjuts till styrelsen från rådet
för ledamotsnära frågor,
12. frågor som är av större vikt eller principiell
betydelse eller som riksdagsdirektören hänskjuter
till styrelsen.
-----------------------------------------------------
20 §
-----------------------------------------------------
Om Riksdagens revisorers Om Riksrevisionens
revisionsberättelse över revisionsberättelse över
förvaltningens förvaltningens
årsredovisning innehåller årsredovisning innehåller
någon anmärkning, skall någon anmärkning, skall
förvaltningen, inom en förvaltningen, inom en
månad efter berättelsens månad efter berättelsens
överlämnande, till överlämnande, till
riksdagen redovisa de riksdagen redovisa de
åtgärder förvaltningen åtgärder förvaltningen
har vidtagit eller avser har vidtagit eller avser
att vidta med anledning att vidta med anledning
av anmärkningen. av anmärkningen.
-----------------------------------------------------
____________
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.
19 Förslag till lag om ändring i socialtjänstlagen
(2001:453)
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § socialtjänstlagen (2001:453) skall h
följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
2 kap.
6 §
-----------------------------------------------------
Kommunen får även träffa överenskommelse med
landstinget, den allmänna försäkringskassan och
länsarbetsnämnden om att, inom ramen för
socialtjänstens uppgifter, samverka i syfte att
uppnå en effektivare användning av tillgängliga
resurser. Kommunen skall bidra till finansieringen
av sådan verksamhet som bedrivs i samverkan.
-----------------------------------------------------
Riksrevisionsverket får Riksrevisionen får
granska sådan verksamhet granska sådan verksamhet
som bedrivits i samverkan som bedrivits i samverkan
med och delvis med och delvis
finansierats av finansierats av
försäkringskassan eller försäkringskassan eller
länsarbetsnämnden. Vid en länsarbetsnämnden. Vid en
sådan granskning har sådan granskning har
Riksrevisionsverket rätt Riksrevisionen rätt att
att ta del av de ta del av de uppgifter
uppgifter som behövs för som behövs för att
att granska verksamheten. granska verksamheten.
-----------------------------------------------------
____________
Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
20 Förslag till lag om upphävande av lagen (1988:46) om revision av riksdage
förvaltning och riksdagens myndigheter m.m.
Härigenom föreskrivs att lagen (1988:46) om revision av riksdagens förvaltnin
och riksdagens myndigheter m.m. skall upphöra att gälla vid utgången av ju
2003.
Bilaga 3
Utskottets lagförslag
Förslag till lag om ändring i riksdagsordningen
Härigenom föreskrivs i fråga om riksdagsordningen[25]1
dels att nuvarande 8 kap. 12 och 13 §§ samt tilläggsbestämmelserna 8.12.1
8.12.2 och 8.13.1 skall betecknas 8 kap. 14 och 15 §§ respektive 8.14.1, 8.14
och 8.15.1,
dels att 3 kap. 8 §, 8 kap. 11 §, 9 kap. 4 och 8 §§ samt tilläggsbestämmelsern
3.8.3, 4.6.1, 4.6.2 och 7.2.2 skall ha följande lydelse,
dels att det skall införas tre nya paragrafer, 8 kap. 5, 12 och 13 §§, samt tr
tilläggsbestämmelser, 8.5.1, 8.11.1 och 8.13.1, av följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
3 kap.
8 §
-----------------------------------------------------
Annat organ som helt eller delvis utses av riksdagen får väcka förslag hos rik
rör organets kompetens, organisation, personal eller verksamhetsformer.
Riksdagen kan föreskriva att ett sådant organ även i annat fall får väck
förslag hos riksdagen.
Om redogörelse till riksdagen från riksdagsorgan är särskilt föreskrivet.
-----------------------------------------------------
Vad som sägs i Vad som sägs i
första-tredje styckena första-tredje styckena
gäller även direktionen i gäller även direktionen i
Riksbanken. Riksbanken. Vad som sägs
i första stycket gäller
också var och en av
riksrevisorerna i
Riksrevisionen.
-----------------------------------------------------
3.8.3
-----------------------------------------------------
Om förslagsrätt för Om förslagsrätt för
fullmäktige och fullmäktige och
direktionen i Riksbanken, direktionen i Riksbanken,
Riksdagens ombudsmän och Riksdagens ombudsmän och
Riksdagens revisorer i styrelsen i
annan fråga än som avses Riksrevisionen i annan
i 8 § första stycket fråga än som avses i 8 §
föreskrives särskilt. första stycket föreskrivs
särskilt.
-----------------------------------------------------
4 kap.
4.6.1
-----------------------------------------------------
Konstitutionsutskottet Konstitutionsutskottet
skall, utöver sina skall, utöver sina
uppgifter enligt 4 §, uppgifter enligt 4 §,
bereda ärenden om bereda ärenden om
lagstiftning i lagstiftning i
konstitutionella och konstitutionella och
allmänt allmänt
förvaltningsrättsliga förvaltningsrättsliga
ämnen, ärenden om press- ämnen, ärenden om press-
eller partistöd, eller partistöd,
lagstiftning om radio, lagstiftning om radio,
television och film television och film
liksom andra ärenden som liksom andra ärenden som
angår yttrandefrihet, angår yttrandefrihet,
opinionsbildning och opinionsbildning och
religionsfrihet, religionsfrihet,
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
**FOOTNOTES**
[25]:1 Riksdagsordningen omtryckt 1998:1450.
-----------------------------------------------------
övriga ärenden om ärenden om Riksrevisionen
riksdagen, Riksdagens såvitt avser val av
ombudsman och riksdagens riksrevisor, skiljande av
myndigheter utom riksrevisor från
Riksbanken och Riksdagens uppdraget, åtal mot
revisorer, ärenden om riksrevisor och åtal mot
medgivande från riksdagen ledamot av myndighetens
att väcka talan mot styrelse, övriga ärenden
riksdagsledamot eller att om riksdagen, Riksdagens
ingripa i hans personliga ombudsman och riksdagens
frihet samt ärenden av myndigheter i övrigt utom
allmän betydelse för den Riksbanken och
kommunala självstyrelsen. Riksrevisionen, ärenden
om medgivande från
riksdagen att väcka talan
mot riksdagsledamot eller
att ingripa i hans
personliga frihet samt
ärenden av allmän
betydelse för den
kommunala självstyrelsen.
-----------------------------------------------------
Ärenden om anslag inom utgiftsområde 1. Rikets styrelse tillhör
konstitutionsutskottets beredning.
4.6.2
-----------------------------------------------------
Finansutskottet skall, Finansutskottet skall,
utöver sina uppgifter utöver sina uppgifter
enligt 5 § första enligt 5 § första
stycket, bereda ärenden stycket, bereda ärenden
om penning-, kredit-, om penning-, kredit-,
valuta- och valuta- och
statsskuldspolitiken, statsskuldspolitiken,
kredit- och fondväsendet, kredit- och fondväsendet,
det affärsmässiga det affärsmässiga
försäkringsväsendet samt försäkringsväsendet samt
Riksdagens revisorer. Det ärenden om Riksrevisionen
skall vidare bereda som inte tillhör
ärenden av allmän konstitutionsutskottets
betydelse för den beredning. Det skall
kommunala ekonomin samt vidare bereda ärenden av
ärenden om statlig allmän betydelse för den
statistik, redovisning, kommunala ekonomin samt
revision och ärenden om statlig
rationalisering, om statistik, redovisning,
statens egendom och revision och
upphandling i allmänhet rationalisering, om
och statens egendom och
förvaltningsekonomiska upphandling i allmänhet
ärenden i övrigt som icke och
rör enbart visst förvaltningsekonomiska
ämnesområde. Utskottet ärenden i övrigt som icke
skall även bereda rör enbart visst
budgettekniska ärenden, ämnesområde. Utskottet
granska beräkningen av skall även bereda
statens inkomster samt budgettekniska ärenden,
sammanställa granska beräkningen av
statsbudgeten. statens inkomster samt
sammanställa
statsbudgeten.
-----------------------------------------------------
Ärenden om anslag inom Ärenden om anslag inom
utgiftsområdena 2. utgiftsområdena 2.
Samhällsekonomi och Samhällsekonomi och
finansförvaltning, 25. finansförvaltning, 25.
Allmänna bidrag till Allmänna bidrag till
kommuner, 26. kommuner, 26.
Statsskuldräntor m.m. Statsskuldsräntor m.m.
samt 27. Avgiften till samt 27. Avgiften till
Europeiska gemenskaperna Europeiska gemenskaperna
tillhör finansutskottets tillhör finansutskottets
beredning. beredning.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
7 kap.
7.2.2
-----------------------------------------------------
Valberedningen bereder Valberedningen bereder
alla val som förrättas av alla val som förrättas av
kammaren utom val av kammaren utom val av
riksföreståndare, vice riksföreståndare, vice
riksföreståndare, person riksföreståndare, person
som skall inträda som som skall inträda som
tillfällig tillfällig
riksföreståndare, talman, riksföreståndare, talman,
vice talmän, vice talmän,
kammarsekreterare, kammarsekreterare,
Riksdagens ombudsmän och Riksdagens ombudsmän och
ställföreträdande ställföreträdande
ombudsmän samt val till ombudsmän, riksrevisorer
Statsrådsarvodesnämnden. samt val till
Statsrådsarvodesnämnden
och Nämnden för lön till
riksrevisorerna.
Föreskrifter om
beredning av val finns i Föreskrifter om
fråga om ombudsmän och beredning av val finns i
ställföreträdande fråga om ombudsmän och
ombudsmän i ställföreträdande
tilläggsbestämmelse ombudsmän i
8.10.2 och i fråga om tilläggsbestämmelse
ledamöter i 8.10.2, i fråga om
Statsrådsarvodesnämnden i riksrevisorer i
tilläggsbestämmelse tilläggsbestämmelse
8.4.1. 8.11.1, i fråga om
ledamöter i
Statsrådsarvodesnämnden i
tilläggsbestämmelse 8.4.1
och i fråga om ledamöter
i Nämnden för lön till
riksrevisorerna i
tilläggsbestämmelse
8.5.1.
-----------------------------------------------------
8 kap.
-----------------------------------------------------
5 §
-----------------------------------------------------
Nämnden för lön till
riksrevisorerna består av
ordförande och två andra
ledamöter. De väljs var
för sig av riksdagen
efter varje ordinarie val
till riksdagen för tiden
intill dess nytt val till
nämnden har ägt rum.
Suppleanter skall inte
utses.
Blir en ledamot av
sjukdom eller annan orsak
hindrad att utföra sitt
uppdrag, väljer riksdagen
en person i dennes ställe
så länge hindret varar.
-----------------------------------------------------
8.5.1
-----------------------------------------------------
Val av ledamöter i
Nämnden för lön till
riksrevisorerna bereds av
konstitutionsutskottet.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
11 §
-----------------------------------------------------
Riksdagens revisorer Riksrevisorerna väljs
skall vara tolv. De var för sig. Vid val med
väljes för riksdagens slutna sedlar tillämpas
valperiod. förfarandet i 1 § andra
stycket. Val av
Riksdagen väljer bland riksrevisor gäller från
revisorerna en ordförande tiden för valet eller den
och en eller flera vice senare tidpunkt riksdagen
ordförande. Ordföranden bestämmer till dess nytt
och varje vice ordförande val har genomförts under
väljes för sig. sjunde året därefter. En
riksrevisor kan inte
väljas om.
En av riksrevisorerna
skall svara för
myndighetens
administrativa ledning.
Riksdagen bestämmer vem
av riksrevisorerna som
skall ha denna uppgift.
En riksrevisor får inte
vara i konkurs,
underkastad näringsförbud
eller ha förvaltare
enligt 11 kap. 7 §
föräldrabalken. En
riksrevisor får inte
heller inneha anställning
eller uppdrag eller utöva
verksamhet som kan
påverka riksrevisorns
självständiga ställning.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
8.11.1
Val av riksrevisor
bereds av
konstitutionsutskottet.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
12 §
-----------------------------------------------------
Riksdagen får skilja en
riksrevisor från
uppdraget på begäran av
konstitutionsutskottet.
Om en riksrevisor avgår
i förtid, skall riksdagen
snarast välja
efterträdare för en ny
sjuårsperiod.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
13 §
-----------------------------------------------------
Riksrevisionens styrelse
skall bestå av ett udda
antal ledamöter, lägst
elva, som väljs för
riksdagens valperiod.
Varje partigrupp, vilken
motsvarar parti som vid
valet till riksdagen har
fått minst fyra procent
av rösterna i hela riket,
skall besätta en plats.
Nuvarande lydelse Därutöver fördelas
platserna i styrelsen
proportionellt mellan
samma partigrupper.
Föreslagen lydelse
Riksdagen väljer bland
ledamöterna en ordförande
och en eller flera vice
ordförande. Ordförande
och varje vice ordförande
väljs var för sig.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------
-----------------------------------------
8.13.1
Antalet ledamöter
i Riksrevisionens
styrelse fastställs
av riksdagen på
förslag av
valberedningen.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
9 kap.
4 §[26]2
-----------------------------------------------------
Riksdagsförvaltningen skall, såvitt gäller riksdagen
och riksdagens myndigheter, i den omfattning
riksdagen bestämmer
1. handlägga frågor angående förhandlingar om
anställnings- och arbetsvillkor för arbetstagare
samt andra personalfrågor,
-----------------------------------------------------
2. göra upp förslag till 2. göra upp förslag till
anslag på statsbudgeten, anslag på statsbudgeten,
dock inte för Riks-
revisionen,
-----------------------------------------------------
3. i övrigt handlägga frågor om förvaltningen inom
riksdagen och frågor om förvaltning av ekonomisk
natur inom riksdagens myndigheter, utom Riksbanken,
4. meddela föreskrifter och råd i sådana frågor som
avses i 1-3.
-----------------------------------------------------
I fråga om förslag till
anslag på statsbudgeten
för Riksrevisionen skall
riksdagsförvaltningen
yttra sig innan
Riksrevisionen beslutar
om förslaget.
-----------------------------------------------------
8 §[27]3
-----------------------------------------------------
Åtal mot här angiven befattningshavare för brott,
begånget i utövningen av hans uppdrag eller tjänst
får beslutas,
-----------------------------------------------------
1. åtal mot fullmäktig i 1. åtal mot fullmäktig i
Riksbanken, ledamot av Riksbanken eller ledamot
Riksbankens direktion av Riksbankens direktion
eller någon av Riksdagens endast av
revisorer endast av finansutskottet,
finansutskottet,
2. åtal mot ledamot av
2. åtal mot ledamot av riksdagsstyrelsen, av
riksdagsstyrelsen, av riksdagens
riksdagens valprövningsnämnd, av
valprövningsnämnd eller riksdagens besvärsnämnd
av riksdagens eller av Riksrevisionens
besvärsnämnd eller mot styrelse eller mot
Riksdagens ombudsman riksrevisor, Riksdagens
eller kammarsekreteraren ombudsman eller
endast av kammarsekreteraren endast
konstitutionsutskottet. av
konstitutionsutskottet.
-----------------------------------------------------
Vad som sägs i första stycket om åtal mot ledamot av
Riksbankens direktion skall inte tillämpas i fråga om brott
begånget i utövningen av Riksbankens beslutanderätt enligt
lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering.
1. Denna lag träder, såvitt gäller Nämnden för lön till
riksrevisorerna, i kraft den 1 januari 2003 och i övrigt den 1
juli 2003. Om val av riksrevisorer och ledamöter i
Riksrevisionens styrelse äger rum dessförinnan, skall dock de
nya bestämmelserna tillämpas redan i fråga om de valen.
2. Första gången riksdagen väljer riksrevisorer skall, i
stället för vad som sägs i 8 kap. 11 §, en av riksrevisorerna
väljas för sju år, en för fem år och en för tre år.
**FOOTNOTES**
[26]:2 Senaste lydelse 2000:418.
[27]:3 Senaste lydelse 2000:418.
Förslag till lag om lön till riksrevisorerna
Härigenom föreskrivs följande.
Uppgifter, m.m.
1 § Det belopp som månadsvis skall betalas i lön till
riksrevisorerna skall bestämmas av Nämnden för lön till
riksrevisorerna. Nämnden skall också besluta om
avgångsersättning och om övriga anställningsförmåner för
riksrevisor.
Nämnden är en myndighet under riksdagen.
Sammansättning
2 § Enligt 8 kap. 5 § riksdagsordningen består nämnden av
ordförande och två andra ledamöter.
Organisation
3 § Nämnden har en sekreterare som nämnden utser.
Ärendenas handläggning
4 § Nämnden sammanträder på kallelse av ordföranden.
I ärende som avses i 1 § är nämnden beslutför när alla
ledamöter är närvarande.
Nämnden får i arbetsordning eller i särskilda beslut lämna
över till ordföranden eller någon annan som tjänstgör hos
nämnden att avgöra ärenden som är av det slaget att de inte
behöver prövas av nämnden.
Överklagande
5 § Nämndens beslut får inte överklagas.
Arvoden för uppdrag i nämnden
6 § Riksdagsförvaltningen bestämmer arvoden till nämndens
ledamöter och sekreterare.
------
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.
Bilaga 4
Utskottets förslag till lydelse av 12 och 19 §§ lagen med
instruktion för Riksrevisionen
-----------------------------------------------------
Regeringens förslag Utskottets förslag
-----------------------------------------------------
12 §
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Styrelsen beslutar om
1. förslag och redogörelser till riksdagen med
anledning av riksrevisorernas beslut i
granskningsärenden avseende effektivitetsrevisionen
och den årliga rapporten samt revisionsberättelserna
över årsredovisningen för staten, Riksbanken och
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond,
2. yttranden till riksrevisorerna över
granskningsplan, och
-----------------------------------------------------
3. årsredovisning och 3. årsredovisning,
förslag till anslag på delårsrapport och förslag
statsbudgeten för till anslag på
Riksrevisionen. statsbudgeten för
Riksrevisionen.
-----------------------------------------------------
Innan styrelsen beslutar om förslag till anslag på
statsbudgeten skall den
inhämta riksdagsförvaltningens yttrande över
förslaget.
-----------------------------------------------------
19 §
-----------------------------------------------------
Varje år senast den 22 februari skall Riksrevisionen
till riksdagen avge årsredovisning för det senaste
budgetåret.
-----------------------------------------------------
Varje år senast den 15
augusti skall
Riksrevisionen avge
delårsrapport till
riksdagen avseende de
första sex månaderna av
räkenskapsåret.
-----------------------------------------------------
Riksdagens finansutskott svarar för att revision
sker av Riksrevisionen.
-----------------------------------------------------
Bilaga 5
Europeiska Centralbankens yttrande