Konstitutionsutskottets betänkande
2002/03:KU1
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Sammanfattning
I betänkandet behandlas budgetpropositionen (prop.
2002/03:1) såvitt avser utgiftsområde 1 Rikets
styrelse och 21 motionsyrkanden med anknytning till
utgiftsområdet. Vidare behandlas redogörelsen
Riksdagsförvaltningens årsredovisning för
verksamhetsåret 2001 (redog. 2001/02:RS2) samt
förslag till ändringar dels i lagen (1999:1209) om
stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas
arbete i riksdagen, dels i radio- och TV-lagen
(1996:844).
Utrikesutskottet har yttrat sig angående
propositionen och motionerna i de delar som rör
utrikesförvaltningen.
Utskottet har under beredningen inhämtat att
riksdagsförvaltningen kommer att utreda hur
riksdagens fastighetskostnader i framtiden skall
redovisas. Resultatet av utredningsarbetet bör
enligt utskottets mening avvaktas innan riksdagen
definitivt tar ställning till hur en ny
anslagsindelning på området bör vara utformad. För
budgetåret 2003 föreslår därför utskottet att medel
för riksdagens fastighetskostnader anvisas under
samma anslag som under föregående år, dvs. anslaget
90:3 Riksdagens förvaltningskostnader. Utskottet
anser dock att anslaget bör fördelas på två separata
anslagsposter som avser dels riksdagens
fastighetskostnader, dels övriga
förvaltningskostnader. Anslagen i övrigt inom
utgiftsområdet föreslås uppgå till de av regeringen
respektive riksdagsstyrelsen föreslagna beloppen.
Representanterna för Moderata samlingspartiet,
Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och
Centerpartiet förklarar i var sitt särskilt yttrande
att, eftersom dessa partiers förslag inte
tillstyrkts av finansutskottet i budgetprocessens
första steg, de inte deltar i det nu aktuella
beslutet om anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1
Rikets styrelse.
Utskottet tillstyrker lagförslagen.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga
motionsyrkanden. Till betänkandet har fogats två
reservationer (kd): dels en reservation om
utrikesrepresentationen, dels en reservation om MR-
attachéer och miljöattachéer samt om möjligheterna
att integrera handelsfrämjande organ med
ambassaderna.
Därtill innehåller betänkandet särskilda yttranden
(mp) om svensk ambassad i Afghanistan och om att det
bör finnas en djurskyddsminister.
Utskottet föreslår vidare att riksdagen lägger
riksdagsförvaltningens årsredovisning för
verksamhetsåret 2001 till handlingarna.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Anslag under utgiftsområde 1 Rikets
styrelse
(a)Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslag
inom utgiftsområde 1 på det sätt som framgår av
efterföljande specifikation. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2002/03:1 utgiftsområde 1
yrkandena 1 och 7 (delvis).
(b)Riksdagen avslår motionerna 2002/03:K311,
2002/03:K367, 2002/03:K406 yrkandena 1, 4 och 5,
2002/03:K407, 2002/03:K430, 2002/03:Fi232 yrkande
8, 2001/02:U343 yrkande 2 samt 2002/03:
U297 yrkande 7.
(c)Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till
lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till
riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i
riksdagen. Därmed bifaller riksdagen proposition
2002/03:1 utgiftsområde 1 yrkande 2.
2. Investeringsplan för
riksdagsförvaltningen
Riksdagen godkänner förslaget till
investeringsplan för riksdagsförvaltningen för
perioden 2003-2004. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2002/03:1 utgiftsområde 1 yrkande 3
(delvis).
3. Bemyndiganden för
riksdagsförvaltningen
Riksdagen bemyndigar riksdagsförvaltningen att
1) dels under 2003 för ramanslaget 90:3 Riksdagens
förvaltningskostnader ingå ekonomiska
förpliktelser avseende reparationer på riksdagens
fastigheter som inklusive tidigare åtaganden
medför utgifter på högst 25 000 000 kr under
2004,
2) dels för 2003 besluta om lån i Riksgäldskontoret
för investeringar som används i riksdagens
verksamhet intill ett belopp av 100
000 000 kr,
3) dels för 2003 besluta om lån i Riksgäldskontoret
för investeringar i fastigheter och tekniska
anläggningar intill ett belopp av
250 000 000 kr.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:1
utgiftsområde 1 yrkandena 4 (delvis), 5 och 6.
4. Ändring i radio- och TV-lagen
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i radio- och TV-lagen (1996:844). Därmed
bifaller riksdagen proposition 2002/03:1
utgiftsområde 17 yrkande 3.
5. Utrikesrepresentationens
organisation
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U208 samt
2002/03:U268 yrkandena 7 och 8.
Reservation 1 (kd)
6. Kompetens vid utlandsmyndigheter
Riksdagen avslår motion 2002/03:U268 yrkandena
4-6.
Reservation 2 (kd)
7. Konsulärt bistånd
Riksdagen avslår motion 2002/03:K403.
8. Djurskyddsminister
Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ490 yrkande
2.
9. Minister för den samlade
minoritetspolitiken
Riksdagen avslår motion 2002/03:K419.
10. Sammanhållet ombudsmannainstitut
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A364
yrkande 23 och 2002/03:Sf378 yrkande 6.
11. Riksdagsförvaltningens
årsredovisning för verksamhetsåret 2001
Riksdagen lägger redogörelse 2001/02:RS2 till
handlingarna.
Stockholm den 26 november 2002
På konstitutionsutskottets vägnar
Per Unckel
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per
Unckel (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Helena
Bargholtz (fp), Pär Axel Sahlberg (s), Kenth
Högström (s), Ingvar Svensson (kd), Mats Einarsson
(v), Mats Berglind (s), Henrik S Järrel (m), Anders
Bengtsson (s), Tobias Krantz (fp), Kerstin Lundgren
(c), Helene Petersson (s), Nils Fredrik Aurelius
(m), Billy Gustafsson (s), Gustav Fridolin (mp) och
Inger Jarl Beck (s).
Förslag till beslut om anslag inom
utgiftsområde
1 Rikets styrelse
Utskottets förslag innebär att medel för riksdagens
fastighetskostnader anvisas under samma anslag som
under föregående år, dvs. anslaget 90:3 Riksdagens
förvaltningskostnader.
1 000-tal kronor
----------------------------------------------------------
| |Politikområde | Utskottets|
----------------------------------------------------------
| |Anslag | förslag|
| | | |
----------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
|27|Mediepolitik |
----------------------------------------------------------
|1 |Presstödsnämnden och | |
| |Taltidningsnämnden (ram) | |
| | | 5 900|
---------------------------------------------------------
|2 |Presstöd (ram) | 509 029|
---------------------------------------------------------
|3 |Stöd till radio- och | |
| |kassettidningar (ram) | |
| | | 127 300|
---------------------------------------------------------
|4 |Radio- och TV-verket (ram) | 11 676|
--------------------------------------------------------- |5 |Granskni
| |radio och TV (ram) | |
| | | 9 139|
---------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
|45|Samepolitik |
---------------------------------------------------------
|1 |Sametinget (ram) | 16 966|
---------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
|46|Demokrati |
---------------------------------------------------------
|1 |Allmänna val (ram) | 22 000|
---------------------------------------------------------
|2 |Justitiekanslern (ram) | 16 590|
---------------------------------------------------------
|3 |Datainspektionen (ram) | 29 954|
---------------------------------------------------------
|4 |Svensk författningssamling | 850|
| |(ram) | |
---------------------------------------------------------
|5 |Valmyndigheten (ram) | 8 973|
---------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------
|90|Anslag som inte ingår i något politikområde |
---------------------------------------------------------
|1 |Kungliga hov- och | 87 597|
| |slottsstaten (ram) | |
---------------------------------------------------------
|2 |Riksdagens ledamöter och | |
| |partier m.m. (ram) | |
| | | 603 008|
---------------------------------------------------------
|3 |Riksdagens | 509 398|
| |förvaltningskostnader (ram)| |
---------------------------------------------------------
|4 |Riksdagens ombudsmän, | |
| |justitieombudsmännen (ram) | |
| | | 56 426|
---------------------------------------------------------
|5 |Regeringskansliet m.m. | 5 180 433|
| |(ram) | |
---------------------------------------------------------
|6 |Stöd till politiska partier| 145 200|
| |(ram) | |
---------------------------------------------------------
|7 |Expertgruppen för EU-frågor| 9 179|
| |(ram) | |
---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------
---------------------------------------------------------
| |Summa för utgiftsområdet | 7 349 618|
---------------------------------------------------------
Förslag till investeringsplan för riksdagsförvaltningen
Miljoner kronor
----------------------------------------------------------------
| |Anskaffat|Prognos|Budget|
Beräknat |
| | | | | |
| |t.o.m. |2002 |2003 |2004 |
| |2001 | | | |
----------------------------------------------------------------
|Anläggningstillgångar, övrigt | 121,1 | 50,0 |24,3 | 25,0|
----------------------------------------------------------------
|Anläggningstillgångar, |1 065,5 | 40,0 |65,0 | 65,0|
|fastigheter | | | | |
----------------------------------------------------------------
|Summa investeringar |1 186,6 | 90,0 |89,3 | 90,0|
----------------------------------------------------------------
|Lån i Riksgäldskontoret, | 50,4 | 25,0 |22,5 | 25,0|
|(anläggningstillgångar, | | | | |
|övrigt) | | | | |
----------------------------------------------------------------
|Lån i Riksgäldskontoret, | 13,3 | 40,0 |65,0 | 65,0|
|(anläggningstillgångar, | | | | |
|fastigheter) | | | | |
----------------------------------------------------------------
|Anslag, |1 122,9 | 25,0 | 1,8 | -|
|(anläggningstillgångar, | | | | |
|övrigt) | | | | |
----------------------------------------------------------------
|Summa finansiering |1 186,6 | 90,0 |89,3 | 90,0|
----------------------------------------------------------------
2002/03
KU1
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I budgetpropositionen för 2003 lämnas bl.a. förslag om anslag under
utgiftsområde 1 för budgetåret
2003. Regeringen föreslår därtill ändringar i radio- och TV-lagen (1996
:844). Riksdagsstyrelsen
föreslår att riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till ändringar i
lagen (1999:1209) om stöd
till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i
riksdagen. Vidare föreslår
riksdagsstyrelsen att riksdagen godkänner den föreslagna
investeringsplanen samt bemyndigar
riksdagsförvaltningen att dels ingå ekonomiska förpliktelser avseende
riksdagens fastigheter, dels
besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i
riksdagens verksamhet samt för
investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar.
I detta sammanhang behandlar utskottet också 21 motionsyrkanden
rörande utgiftsområdet som
väckts under de allmänna motionstiderna 2001 och 2002.
Utskottet har berett utrikesutskottet tillfälle att yttra sig angående
förslagen i propositionen
och motionerna i de delar som berör utrikesförvaltningen.
I betänkandet behandlas vidare riksdagsförvaltningens årsredovisning för
verksamhetsåret 2001.
Utskottet har i samband med beredningen av ärendet hållit en utfrågning
den 19 november 2002 där
riksdagsdirektören Anders Forsberg, förvaltningschefen Kerstin
Andersson och ekonomichefen Lena
Uhlin lämnat information om riksdagsförvaltningens årsredovisning
för år 2001 och om
budgetförslaget för år 2003.
Riksdagen kommer den 4 december 2002 att behandla finansutskottets
betänkande 2002/03:FiU1 vari
behandlas propositionens förslag till utgiftsram för bl.a.
utgiftsområde 1. Summan av de till
utgiftsområdet hörande utgifterna får högst uppgå till det belopp som
riksdagen sålunda kommer att
besluta. I sitt betänkande tillstyrker finansutskottet propositionens
förslag, enligt vilket
utgifterna för utgiftsområde 1 skall uppgå till sammanlagt 7 349 618 000
kr. Anslagen inom varje
utgiftsområde skall därtill fastställas genom ett särskilt riksdagsbeslut
. Konstitutionsutskottet
lägger i detta betänkande fram förslag beträffande anslagsfördelningen
inom utgiftsområde 1 under
förutsättning av att riksdagen bifaller finansutskottets förslag
till utgiftsram för
utgiftsområdet.
Propositionens huvudsakliga innehåll m.m.
Regeringen respektive riksdagsstyrelsen föreslår i
budgetpropositionen att riksdagen för
budgetåret 2003 anvisar anslagen inom utgiftsområde 1 Rikets
styrelse i enlighet med den
uppställning som redovisas i propositionen. Av uppställningen framgår
att anslagsbeloppen för
utgiftsområdet år 2003 sammanlagt uppgår till 7 349 618 000 kr.
Moderata samlingspartiet,
Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet liberalerna föreslår
i motioner ändringar av
vissa av anslagen inom utgiftsområdet. Budgetpropositionens respektive
motionernas förslag till
anslag inom utgiftsområdet budgetåret 2003 framgår av följande tabell.
Belopp i 1 000-tal kronor
-------------------------------------------------
-------------------------------------------------
|Anslag |Proposi-| | | | |
| | | | | | |
| |tionens|(m) |(fp) |(kd) |(c)|
| |förslag| | | | |
-------------------------------------------------
|27: 1 | | | | | |
|Presstödsnämnden | | | | | |
|och |5 900 | | | | |
| | | | | | |
| | | | | | |
|taltidningsnämnden| | | | | |
-------------------------------------------------
|27:2 Presstöd | 509 |-300 | -420 | -75 | +1|
| | 029 | 000 | 000 | 000 |000|
-------------------------------------------------
|27:3 Stöd till | 127 | | | | |
|radio- och | 300 | | | | |
| | | | | | |
| | | | | | |
|kassettidningar | | | | | |
-------------------------------------------------
|27:4 Radio- och | 11 | -1 |-5 000| | -2|
|TV-verket | 676 | 000 | | |000|
-------------------------------------------------
|27:5 | 9 139| -1 | | | |
|Granskningsnämnden| | 590 | | | |
| | | | | | |
| för | | | | | |
|radio och TV | | | | | |
-------------------------------------------------
-------------------------------------------------
|45:1 Sametinget | 16 | | | | |
| | 966 | | | | |
-------------------------------------------------
|46:1 Allmänna | 22 | | | | |
|val | 000 | | | | |
-------------------------------------------------
|46:2 | 16 | | | | |
|Justitiekanslern | 590 | | | | |
-------------------------------------------------
|46:3 | 29 | | | -6 | |
|Datainspektionen | 954 | | | 000 | |
-------------------------------------------------
|46:4 Svensk | 850 | | | | |
|författningssam- | | | | | |
| | | | | | |
| ling | | | | | |
-------------------------------------------------
|46:5 | 8 973| | | | |
|Valmyndigheten | | | | | |
-------------------------------------------------
-------------------------------------------------
|90:1 Kungliga | 87 | | | | |
|hov- och | 597 | | | | |
| | | | | | |
| | | | | | |
|slottsstaten | | | | | |
-------------------------------------------------
|90:2 Riksdagens | 603 | | | | |
|ledamöter | 008 | | | | |
| | | | | | |
| och | | | | | |
|partier m.m. | | | | | |
-------------------------------------------------
|90:3 Riksdagens | 459 | | | | |
|förvaltningskostnader|398| | | | |
-------------------------------------------------
|90:4 Riksdagens | 50 | | | | |
|fastigheter | 000 | | | | |
-------------------------------------------------
|90:5 Riksdagens | 56 | | | | |
|ombudsmän, | 426 | | | | |
|justitieombudsmännen| | | | | |
-------------------------------------------------
|90:6 |5 180 |-540 | -600 |-410 |-836
|
|Regeringskansliet| 433 | 000 | 000 | 000 |000|
|m.m. | | | | | |
-------------------------------------------------
|90:7 Stöd till | 145 | | -30 | | |
|politiska partier| 200 | | 000 | | |
-------------------------------------------------
|90:8 | 9 179| |-9 000| | |
|Expertgruppen för| | | | | |
|EU- | | | | | |
| | | | | | |
| frågor | | | | | |
-------------------------------------------------
-------------------------------------------------
|Summa |7 349 |-842 |-1 064|-491 |-837
|
| | 618 | 590 | 000 | 000 |000|
-------------------------------------------------
Utgiftsområde 1 omfattar politikområdet Demokrati
samt delar av politikområdena Mediepolitik och
Samepolitik. I utgiftsområdet ingår även vissa
anslag som inte tillhör ett politikområde.
Utskottets överväganden
Demokrati
Inom politikområdet ingår Valmyndighetens, Justitiekanslerns och Data-
inspektionens verksamheter. Vidare ingår betalning av statens kostnader för
valsedlar, valkuvert och annat valmaterial samt ersättningar till vissa
myndigheter, Posten Sverige AB och kommunerna för biträde i samband med
allmänna val. Ingår gör även tilldelningen av Svensk författningssamling (
SFS) till kommuner, landsting och kommunbibliotek. Under åren 2000-2002
ingår också utvecklingsarbetet Tid för demokrati i politikområdet. Från och
med år 2003 föreslås en satsning på mångvetenskaplig demokratiforskning
ingå i politikområdet.
Riksdagen har beslutat att målet för politikområdet är att folkstyrelsen
skall värnas och fördjupas (prop. 2000/01:1, bet. 2000/01:KU1, rskr. 2000/
01:62).
Vidare har riksdagen beslutat om långsiktiga mål för demokratipolitiken (
prop. 2001/02:80, bet. 2001/02:KU14, rskr. 2001/02:190):
1) Valdeltagandet skall öka väsentligt i de nationella och kommunala valen
liksom i valet till Europaparlamentet. Ett första delmål är att
valdeltagandet skall öka i de allmänna valen 2002. 2) · En ökad andel av
medborgarna skall inneha någon form av politiskt förtroendeuppdrag. Ett
första delmål är att antalet förtroendevalda i kommuner och landsting skall
öka med 10 000 till år 2010. Antalet personer som någon gång i livet har
innehaft ett politiskt förtroendeuppdrag skall också öka. · · Medborgarna
skall ha bättre möjligheter än i dag att delta i och påverka den politiska
processen. Andelen medborgare som deltar skall också öka. · · Medborgarnas
möjligheter att påverka den politiska processen skall bli mer jämlika än de
är i dag. Andelen ungdomar, arbetslösa och personer med utländsk bakgrund
som deltar i den politiska processen skall öka. ·
Politikområdet delas in i verksamhetsområdena Demokrati och deltagande
samt Integritet, yttrandefrihet och en rättssäker förvaltning. För det
förstnämnda verksamhetsområdet är målet att medborgarnas deltagande i de
allmänna valen och i övriga politiska processer skall öka. Vidare skall de
allmänna valen och folkomröstningar genomföras med maximal tillförlitlighet
och effektivitet. För det sistnämnda verksamhetsområdet är målet att värna
integriteten, yttrandefriheten samt rättssäkerheten i den offentliga
verksamheten.
Regeringen anför att de insatser som gjorts inom politikområdet har
bidragit till att värna och fördjupa folkstyrelsen. Enligt regeringen är
emellertid många insatser inom politikområdet av sådan art att man knappast
kan förväntas se effekter i det korta perspektivet. Regeringen menar dock
att det statliga demokratiutvecklingsarbetet bidragit till en mängd
aktiviteter runt om i landet.
Regeringen föreslår att anslagen inom politikområdet Demokrati skall uppgå
till sammanlagt 78 367 000 kr budgetåret 2003.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har tidigare uttalat att mål bör formuleras på ett sådant sätt
att de är möjliga att följa upp. Vidare har riksdagen uttalat dels att
resultatinformationen skall vara relevant i förhållande till de uppsatta
målen, dels att resultat och utveckling bör redovisas i kvantitativa termer
med hjälp av indikatorer eller nyckeltal och i första hand avse effekter av
verksamheter (se bl.a. bet. 1999/2000:FiU20, rskr. 1999/2000:261).
Utskottet anser att målen för demokratipolitiken - som i vissa delar kan
ses som en konkretisering av målet för politikområdet Demokrati - i stor
utsträckning är uppföljningsbara. Detta gäller inte minst målet att
valdeltagandet skall öka väsentligt i de nationella och kommunala valen
liksom i valet till Europaparlamentet samt delmålet att valdeltagandet
skall öka i de allmänna valen 2002.
Av budgetpropositionen (prop. 2002/03:1, utg. omr. 1) framgår att
valdeltagandet i 2002 års riksdagsval blev ca 80,1 %, vilket är en
minskning med ca 1,3 procentenheter. Även i valen till kommunfullmäktige
och landstingsfullmäktige minskade valdeltagandet med 0,7 respektive 0,6
procentenheter till 77,9 respektive 77,4 %.
Mot den nyss anförda bakgrunden vore det enligt utskottets mening önskvärt
att regeringen gör en fördjupad analys av resultatet av statens insatser
för att främja ökat valdeltagande under senare tid samt analyserar
orsakerna till varför målet om ökat valdeltagande inte kunde uppnås vid de
senaste allmänna valen. Redovisning kan ske till riksdagen i form av en s.k
. resultatskrivelse som även innehåller en analys baserad på en längre
tidsserie.
Regeringen har tidigare redovisat att arbetet med att för varje
politikområde ta fram uppföljnings- och utvärderingsstrategier skall
fortsätta. Enligt budgetpropositionen för år 2001 omfattar detta arbete bl.
a. att ta fram relevanta resultatmått (prop. 2000/01:1, s. 245). Utskottet,
som noterar att vissa mål som har satts upp inom politikområdet är svåra
att mäta, utgår från att regeringen fortsätter det arbete som har inletts.
Detta kan ske, exempelvis genom att tillse att det utvecklas relevanta
resultatindikatorer eller nyckeltal för uppfyllelsen av dessa mål och
resultatens utveckling över tid.
Allmänna val
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för
budgetåret 2003 anvisar ett anslag 46:1 Allmänna val på 22 0000 000 kr.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 46:1 Allmänna val skall uppgå till 22 000
000 kr budgetåret 2003.
Anslaget belastas med statens kostnader för valsedlar, valkuvert och andra
valtillbehör samt ersättningar till vissa myndigheter m.m. för biträde i
samband med allmänna val. År 2003 genomförs inga allmänna val.
Anslagsbelastningen beror till största del på vilka val som hålls under
året. I 2002 års ekonomiska vårproposition (prop. 2001/02:100) tillfördes
30 000 000 kr för ändamålet riksdagspartiernas information till invandrare
inför 2002 års val. Vidare tillfördes 25 000 000 kr för eventuella
kostnadsökningar avseende förtidsröstningen vid 2002 års val. På
tilläggsbudget i den nu föreliggande propositionen föreslås att ytterligare
25 000 000 kr tillförs för kostnadsökningar avseende förtidsröstningen vid
2002 års val.
Från och med 2003 görs en permanent överföring om 2 000 000 kr från
anslaget 1:8 Kammarkollegiet under utgiftsområde 2, 1 000 000 kr från
anslaget 1:6 Statistiska centralbyrån under utgiftsområde 2, 1 000 000 kr
från anslaget 30:2 Allmänna samlingslokaler under utgiftsområde 17 samt 1
000 000 kr från anslaget 40:2 Konsumentverket under utgiftsområde 24.
Medlen skall användas för mångvetenskaplig demokratiforskning och kommer
att disponeras av Vetenskapsrådet.
För budgetåret 2004 beräknas anslaget uppgå till 117 000 000 kr.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Justitiekanslern
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för
budgetåret 2003 anvisar ett anslag 46:2 Justitiekanslern på 16 590 000 kr.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 46:2 Justitiekanslern skall uppgå till 16
590 000 kr budgetåret 2003.
Målet med Justitiekanslerns (JK) verksamhet - som i huvudsak är
författningsreglerad - är att värna om rättssäkerheten och förbättra
effektiviteten på den offentliga förvaltningens område, att se till att den
enskilde kommer till sin rätt utan att det allmänna intresset sätts åt
sidan på skaderegleringens område samt att bidra till en riktig
rättstillämpning och lagföring på tryckfrihetens och yttrandefrihetens
områden.
Tyngdpunkten i verksamheten ligger inom verksamhetsgrenarna Tillsyn, Tryck
- och yttrandefrihet inklusive rättegångar samt Skadestånd inklusive
rättegångar.
De mål för verksamheten som regeringen satte upp för år 2001 följer i
huvudsak de sakområden inom vilka Justitiekanslern verkar. Av uppsatta mål
är det enligt regeringen endast de generella målen avseende omloppstider
och balanser - balanserna skall minska och ärenden som inte går till
rättegång bör vara avgjorda inom två år - som är mätbara i egentlig mening.
Under år 2001 inkom 3 733 ärenden. Antalet avgjorda ärenden uppgick till 3
540. Vid årets slut uppgick antalet icke avgjorda ärenden till 752.
Under år 2001 ökade antalet balanserade ärenden med ca 35 %. Ökningen
förklaras enligt propositionen av att ärendenas komplexitet har ökat, att
en ambitionshöjning har gjorts beträffande tillsyn över förvaltningen och
advokater samt att en föredragandetjänst varit vakantsatt under året.
Antalet ärenden äldre än ett och äldre än två år uppgick till 152
respektive 49. Med något undantag var samtliga ärenden äldre än två år
rättegångar. Målet att ärenden som inte går till rättgång bör vara avgjorda
inom två år har därmed uppfyllts.
Sammantaget gör regeringen bedömningen att Justitiekanslern har visat ett
bra resultat.
På tilläggsbudget i den nu föreliggande propositionen föreslås att
ytterligare 650 000 kr tillförs för att bl.a. ytterligare kunna prioritera
inspektionsverksamheten.
Regeringen föreslår en justering av anslaget med 161 000 kr. Anslaget 46:4
Svensk författningssamling minskas med motsvarande belopp. Som kompensation
för beräknade ökade utgifter för löner, lokaler m.m. justeras anslaget upp
med 435 000 kr år 2003.
För budgetåret 2004 beräknas anslaget uppgå till 16 954 000 kr.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Datainspektionen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för
budgetåret 2003 anvisar ett anslag 46:3 Datainspektionen på 29 954 000 kr.
Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår en motion (kd) där det
föreslås att anslaget skall uppgå till ett lägre belopp.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 46:3 Datainspektionen skall uppgå till 29
954 000 kr budgetåret 2003.
Datainspektionen är en central förvaltningsmyndighet med uppgift att verka
för att människor skyddas mot att deras personliga integritet kränks genom
behandling av personuppgifter och för att god sed iakttas i
kreditupplysnings- och inkassoverksamhet.
Regeringen bedömer att Datainspektionen i huvudsak har uppfyllt de
verksamhetskrav som angetts för år 2001. Verksamhetsmålen och
återredovisningskraven behöver emellertid enligt regeringen utvecklas
ytterligare. Ökad tonvikt behöver läggas vid analyser och bedömningar av de
samlade effekterna av verksamheten. De nuvarande allmänna målen behöver
också kompletteras med uppföljningsbara produktionsmål som tydligare anger
vilka insatser som bör prioriteras under det aktuella budgetåret.
För budgetåret 2004 beräknas anslaget uppgå till 30 613 000 kr.
Motioner
I motion 2002/03:K367 (delvis) av Ingvar Svensson m.fl. (kd) påpekas att
målen för Datainspektionen bör tydliggöras. Det är enligt motionärerna
osäkert om myndigheten bedriver en ändamålsenlig verksamhet. I avvaktan på
ett tydliggörande av målen föreslås att anslaget minskas med 6 000 000 kr i
förhållande till regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande
Utskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens
förslag att anslaget 46:3 Datainspektionen skall uppgå till 29 954 000 kr
budgetåret 2003 och avstyrker motion 2002/03:K367 (delvis) (kd), enligt
vilken anslaget föreslås uppgå till ett lägre belopp.
Svensk författningssamling
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för
budgetåret 2003 anvisar ett anslag 46:4 Svensk författningssamling på 850
000 kr.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 46:4 Svensk författningssamling skall
uppgå till 850 000 kr budgetåret 2003.
Från anslaget betalas bl.a. den kostnadsfria tilldelningen av Svensk
författningssamling (SFS) till kommuner, landsting och kommunbibliotek (fri
-listan). Avtalet för tryckning, försäljning och distribution av SFS löpte
ut vid utgången av år 2001. En ny upphandling har gjorts för åren 2002(2004
. Regeringen bedömer att kostnaderna kommer att ligga på ungefär samma nivå
som tidigare.
Utgifterna för anslaget har under flera år varit lägre än anslagets
storlek. Regeringen anser därför att en justering av anslagets storlek är
befogad.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Valmyndigheten
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för
budgetåret 2003 anvisar ett anslag 46:5 Valmyndigheten på 8 973 000 kr.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 46:5 Valmyndigheten skall uppgå till 8
973 000 kr budgetåret 2003.
Valmyndighetens arbetsuppgifter som central förvaltningsmyndighet för
frågor om val och folkomröstning finansieras under detta anslag.
För år 2002 tillfördes anslaget 4 000 000 kr som ett engångsbelopp. För
budgetåret 2004 beräknas anslaget uppgå till 9 171 000 kr.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Mediepolitik
Politikområdet Mediepolitik omfattar dagspress, radio och television samt
skydd av barn och ungdom från skadligt innehåll i massmedierna. De statliga
uppgifterna på medieområdet omfattar bl.a. fastställande av regler,
tillståndsgivning och registrering. Till området hör Presstödsnämnden,
Taltidningsnämnden, Radio- och TV-verket, Granskningsnämnden för radio och
TV, och Statens biografbyrå samt Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB,
Sveriges Utbildningsradio AB och Teracom AB. Politikområdet består av
anslag under både utgiftsområde 1 och utgiftsområde 17, som bereds av
kulturutskottet. Under utgiftsområde 1 finns budgetförslaget för anslagen
till Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden, Presstöd, Stöd till radio-
och kas-settidningar, Radio och TV-verket samt Granskningsnämnden för radio
och TV.
Målet för mediepolitiken är att stödja yttrandefrihet, mångfald,
massmediernas oberoende och tillgänglighet samt att motverka skadliga
inslag i massmedierna (prop. 2000/01:1, utg.omr. 17, bet. 2000/01:KrU1,
rskr. 2000/01:59).
När det gäller resultaten av statens insatser i förhållande till de
mediepolitiska målen inom dagspressområdet redovisar regeringen bl.a. att
75 tidningar beviljades driftsstöd år 2001. Vidare redovisas en uppföljning
från Presstödsnämnden som visar att ändringen av regler för samdistribution
har fått en begränsad effekt. Regeringen gör bedömningen att presstödet har
stor betydelse för att bevara mångfalden på dagstidningsmarknaden och en
god spridning av dagstidningar.
När det gäller det mediepolitiska målets tillgänglighetsaspekter redovisar
regeringen resultatet av stödet till radio- och kassettidningar. Sammanlagt
87 dagstidningar gavs ut som taltidningar år 2001. Mer än hälften av
landets dagstidningar ges ut som taltidningar. Utgivningen av taltidningar
täcker i dag hela landet. Vidare redovisas en uppföljning av den nya
ersättningsmodellen för taltidningsutgivning som innebär att ersättningen
för taltidningar baseras på en schablonmodell i stället för, som tidigare,
en nettokostnadsprincip. Uppföljningen visar, enligt regeringen, att det
för närvarande inte föreligger någon risk för nedläggning av taltidningar
till följd av den nya ersättningsmodellen eller att taltidningarnas
kvalitet har försämrats. Regeringen gör bedömningen att stödet till radio-
och kassettidningar är viktigt för att fortsatt garantera utgivningen av
taltidningar.
När det gäller den verksamhet som Radio- och TV-verket samt
Granskningsnämnden för radio och TV utför menar regeringen att dessa
myndigheters arbete med att bl.a. följa utvecklingen inom medierna är
fortsatt betydelsefullt.
I budgetpropositionen (prop. 2002/03:1, utg.omr. 17) föreslår regeringen
vissa ändringar i radio- och TV-lagen (1996:844) för att reglera när och
hur betalning skall ske av särskilda avgifter som dömts ut enligt lagen.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har tidigare kommenterat indelningen av statsbudgeten i
politikområden (bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34). Därvid uttalades bl.a
. att politikområden inte bör skära tvärs över indelningen i utgiftsområden
.
Mediepolitik är ett av de politikområden som inte följer riksdagens
indelning av statsbudgeten i utgiftsområden. En sådan indelning gör det
svårt att få en överblick över mål, insatser och resultat för respektive
utskotts beredningsområde. Enligt utskottets mening vore det därför
önskvärt om regeringen kunde vidta lämpliga åtgärder för att underlätta
riksdagens fortsatta bedömning av resultaten på politikområdet.
Regeringen har tidigare redovisat att arbetet med att för varje
politikområde ta fram uppföljnings- och utvärderingsstrategier skall
fortsätta. Enligt budgetpropositionen för år 2001 omfattar detta arbete bl.
a. att ta fram relevanta resultatmått (prop. 2000/01:1, s. 245). Utskottet
konstaterar att detta arbete är betydelsefullt, inte minst för möjligheten
att mäta uppfyllelsen av de mål som har satts upp inom det nu aktuella
politikområdet. Därför utgår utskottet från att regeringen fortsätter det
arbete som har inletts, exempelvis genom att utveckla relevanta
resultatindikatorer eller nyckeltal för uppfyllelsen av dessa mål och
resultatens utveckling över tid.
Presstödsnämnden och Taltidningsnämnden
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för
budgetåret 2003 anvisar ett anslag 27:1 Presstödsnämnden och
Taltidningsnämnden på 5 900 000 kr.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 27:1 Presstödsnämnden och
Taltidningsnämnden skall uppgå till 5 900 000 kr budgetåret 2003.
Presstödsnämndens huvudsakliga uppgift är att fördela det statliga stödet
till dagspressen. Taltidningsnämndens huvudsakliga uppgift är att fördela
det statliga stödet till radio- och kassettidningar.
För budgetåret 2004 beräknas anslaget uppgå till 6 032 000 kr.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Presstöd
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för
budgetåret 2003 anvisar ett anslag 27:2 Presstöd på 509 029 000 kr. Vidare
föreslår utskottet att riksdagen avslår tre motioner (m), (fp) och (kd) där
det föreslås att anslaget skall uppgå till lägre belopp samt en motion (c)
där det föreslås att anslaget skall uppgå till ett högre belopp.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 27:2 Presstöd skall uppgå till 509 029
000 kr budgetåret 2003.
Från anslaget ges bidrag till dagspressen i enlighet med bestämmelserna i
presstödsförordningen (1990:524), förordningen (2001:898) om särskilt
distributionsstöd och förordningen (2002:739) om tillfälligt
utvecklingsstöd. Presstöd enligt presstödsförordningen lämnas i form av
driftsstöd och distributionsstöd. Utgifterna för presstödet styrs bl.a. av
antalet stödberättigade tidningar och storleken på dessa tidningars
upplagor.
I propositionen redovisas att anslaget för presstöd under åren 2000-2002
tillfälligtvis förstärktes med 5 000 000 kr årligen. För år 2003 föreslår
regeringen en minskning av anslaget med samma belopp. Vidare föreslås att
anslagsnivån minskas med ytterligare 1 000 000 kr under perioden 2003-2004
för omprioriteringar inom medieområdet.
För budgetåret 2004 beräknas anslaget uppgå till 509 029 000 kr.
Motioner
I motion 2002/03:K367 (delvis) av Ingvar Svensson m.fl. (kd) föreslås att
anslaget för presstödet minskas med 75 000 000 kr för år 2003. Enligt
motionen har presstödet haft stor betydelse för den publicistiska
mångfalden och det torde komma att ha betydelse även framöver. Det är dock
att vänta att antalet stödtidningar successivt kommer att minska.
I motion 2002/03:K406 av Per Unckel m.fl. (m) föreslås en avveckling av
presstödet i två etapper med en inledande minskning om 300 000 000 kr år
2003 (yrkande 1). Enligt motionärerna visar hittillsvarande erfarenhet av
presstödet att det till stor del använts för att täcka tidningarnas löpande
utgifter i stället för att främja nödvändiga rationaliseringar samt att
tidningarna anpassat sig och blivit permanent beroende av presstödet.
Motionärerna menar vidare att konkurrensvillkoren gentemot tidningar utan
presstöd snedvrids.
I motion 2002/03:Fi232 (delvis) av Lars Leijonborg m.fl. (fp) föreslås en
minskning av anslaget till presstödet med 420 000 000 kr för år 2003 (
yrkande 8). Enligt motionen snedvrider presstödet konkurrensen samtidigt
som mediesituationen är annorlunda nu jämfört med när presstödet infördes.
I motion 2002/03:K430 (delvis) av Kerstin Lundgren m.fl. (c) motsätter sig
motionärerna den minskning av presstödets anslagsnivå om 1 000 000 kr som
regeringen föreslagit. Motionären pekar på att mångfalden inom
tidningsvärlden och många andratidningars existens till stor del tryggas
genom presstödet. I motionen påtalas även att dagens situation för
tidningarna bör leda till att presstödet förenas med insatser för att
underlätta utveckling av teknik och arbetsformer för att kunna möta
framtidens krav.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
I motionerna 2002/03:K406 yrkande 1 (m), 2002/03:Fi232 yrkande 8 (delvis)
(fp) och 2002/03:K367 (delvis) (kd) föreslås att anslaget skall uppgå till
lägre belopp. Vidare föreslås i motion 2002/03:K430 (delvis) (c) att
anslaget skall uppgå till ett högre belopp än det som regeringen har
föreslagit. Utskottet, som i ett senare betänkande kommer att behandla
presstödsregler, är inte berett att nu ta ställning för några förändringar
i systemet för presstöd. Mot den anförda bakgrunden avstyrker utskottet
samtliga dessa motioner.
Stöd till radio- och kassettidningar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för
budgetåret 2003 anvisar ett anslag 27:3 Stöd till radio- och
kassettidningar på 127 300 000 kr.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 27:3 Stöd till radio- och kassettidningar
skall uppgå till 127 300 000 kr budgetåret 2003.
Från anslaget ges bidrag i enlighet med bestämmelserna i förordningen (
1988:582) om statligt stöd till radio- och kassettidningar.
För budgetåret 2004 beräknas anslaget uppgå till 127 300 000 kr.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Radio- och TV-verket
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för
budgetåret 2003 anvisar ett anslag 27:4 Radio- och TV-verket på 11 676 000
kr. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår tre motioner (m), (c)
och (fp) där det föreslås att anslaget skall uppgå till lägre belopp.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 27:4 Radio- och TV-verket skall uppgå
till 11 676 000 kr budgetåret 2003.
Radio- och TV-verket beslutar i frågor om tillstånd, avgifter och
registrering som rör ljudradio- och TV-sändningar riktade till allmänheten
i de fall uppgifterna inte ligger på regeringen eller någon annan särskilt
angiven myndighet.
Regeringen anger att Radio- och TV-verket för åren 2001 och 2002 har
tilldelats särskilda medel för arbetet med marksänd digital TV. Från och
med år 2003 beräknas kostnaderna för denna uppgift kunna finansieras utan
särskilda medel. Anslaget inklusive pris- och löneomräkning minskas därför
med 805 000 kr.
Regeringen föreslår att anslaget tillförs 1 000 000 kr under år 2003 inom
området icke- kommersiell lokal-TV. För år 2004 beräknas att samma belopp
tillförs för dessa insatser. Avsikten är enligt regeringen att medlen skall
användas för ett uppdrag till Riksförbundet Öppna Kanaler i Sverige.
Riksförbundet skall ansvara för att bl.a. utbildningsinsatser och ett ökat
erfarenhetsutbyte kommer till stånd inom området. Insatserna bör syfta till
att utveckla folkrörelsers möjligheter att använda TV-mediet som ett forum
för kommunikation, lokal kultur och debatt. I maj 2002 genomfördes en
hearing om förutsättningarna för att driva icke-kommersiell lokal-TV.
Hearingen arrangerades av Radio- och TV-verket på uppdrag av regeringen. I
verkets redovisning från hearingen (dnr Ku2002/1486/Me) framhålls bl.a. att
lokal-TV har betydelse för yttrandefrihet och mångfald på medieområdet
genom att föreningar har möjlighet att nå ut med budskap. Vidare betonas
att det finns behov av ett ökat erfarenhetsutbyte och möjlighet till
utbildning bland aktörerna på området. Förslaget finansieras genom
omprioriteringar på medieområdet.
För budgetåret 2004 beräknas anslaget uppgå till 11 938 000 kr.
Motioner
I motion 2002/03:K430 (delvis) av Kerstin Lundgren m.fl. (c) föreslås en
minskning för anslaget 27:4 Radio- och TV-verket på 2 000 000 kr.
Motionärerna hänvisar till att myndigheten visar på goda resultat när det
gäller att främja möjligheterna till mångfald inom radio och television,
varför den ökning av anslaget som regeringen föreslår inte är nödvändig för
att klara verkets verksamhet.
I motion 2002/03:K406 av Per Unckel m.fl. (m) föreslås en minskning för
anslaget 27:4 Radio- och TV-verket på 1 000 000 kr (yrkande 4).
Motionärerna motsätter sig att Radio- och TV-verket under år 2003 tillförs
1 000 000 kr för insatser inom området icke-kommersiell lokal-TV.
I motion 2002/03:Fi232 yrkande 8 (delvis) av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
föreslås en minskning för anslaget 27:4 Radio- och TV-verket på 5 000 000
kr.
Utskottets ställningstagande
Utskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens
förslag och avstyrker motionerna 2002/03:K406 yrkande 4 (m), 2002/03:K430 (
delvis) (c), och 2002/03:Fi232 yrkande 8 (delvis) (fp), i vilka det
föreslås att anslaget skall uppgå till lägre belopp.
Förslag till lag om ändring i radio- och TV-lagen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om ändring i radio- och
TV- lagen (1996:844).
Gällande bestämmelser
Enligt 10 kap. 5 § radio- och TV-lagen (1996:844) får den som åsidosätter
de bestämmelser och villkor som anges i paragrafen, bl.a. om reklam,
åläggas att betala en särskild avgift. Avgiften tillfaller staten. Den
fastställs till lägst 5 000 kr och högst 5 000 000 kr (10 kap. 6 §). Frågor
om påförande av särskild avgift prövas av Länsrätten i Stockholms län på
ansökan av Granskningsnämnden för radio och TV. Ett beslut om avgift upphör
att gälla om beslutet inte verkställts inom fem år från det att domen vann
laga kraft (12 kap. 4 §). Motsvarande bestämmelser fanns i 31 b, 31 d och
31 e §§ lokalradiolagen (1993:120), som upphörde att gälla den 1 juli 2001.
Enligt övergångsbestämmelserna skall dock dessa bestämmelser även därefter
tillämpas i fråga om sådana sändningar av lokalradio på vilka
lokalradiolagen är eller har varit tillämplig. I radio- och TV-lagen och
lokalradiolagen regleras dock inte när och hur utdömda särskilda avgifter
skall betalas. Frånvaron av regler innebär enligt vad som uppges i
budgetpropositionen (prop. 2002/03:1, utg.omr. 17) att avgifterna inte
betalas.
Propositionen
Enligt regeringens mening bör det i radio- och TV-lagen införas regler om
hur och när särskild avgift skall betalas. Regeringen föreslår att
inbetalning skall ske inom 30 dagar efter det att domen vunnit laga kraft.
Regeringen föreslår att Radio- och TV-verket, som svarar för
administration och avgiftshantering på radio- och TV-området, även ges
ansvaret för hanteringen av inbetalning och eventuell indrivning av den
särskilda avgiften.
En dom om betalning av särskild avgift är en exekutionstitel som får
verkställas enligt utsökningsbalken. För att avgiften skall handläggas som
ett allmänt mål bör det enligt regeringen föreskrivas att den får drivas in
enligt lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.
Regeringen anför att de nya bestämmelserna bör träda i kraft den 1
februari 2003. Vidare föreslår regeringen att bestämmelserna skall
tillämpas även på domar om särskild avgift enligt radio- och TV-lagen och
lokalradiolagen som vunnit laga kraft före den 1 februari 2003. Betalning
enligt dessa domar bör dock inte behöva ske förrän 30 dagar efter det att
lagen trädde i kraft. Administrationen av avgifterna medför att Radio- och
TV-verket får nya arbetsuppgifter. Regeringen bedömer dock att uppgifterna
är av så begränsad omfattning att de ryms inom ramen för befintliga medel.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om ändring i radio- och
TV-lagen (1996:844).
Granskningsnämnden för radio och TV
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för
budgetåret 2003 anvisar ett anslag 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV
på 9 139 000 kr. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår en motion (
m) där det föreslås att anslaget skall uppgå till ett lägre belopp.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV
skall uppgå till 9 139 000 kr budgetåret 2003.
Granskningsnämnden skall genom efterhandsgranskning utöva tillsyn över att
programföretagen följer reglerna som rör innehållet i ljudradio- och TV-
sändningar till allmänheten. Vidare skall nämnden följa innehållet i
utländska ljudradio- och TV-sändningar som riktas till den svenska
allmänheten. Nämnden granskar program efter anmälan eller på eget initiativ
. Nämndens verksamhet finansieras delvis genom att medel anvisas från
rundradiokontot till statsbudgetens inkomstsida, vilket behandlas under
utgiftsområde 17. För år 2003 föreslås att 6 215 000 kr (68 %)
delfinansierar nämndens verksamhet.
För budgetåret 2004 beräknas anslaget uppgå till 9 342 000 kr.
Motioner
I motion 2002/03:K406 av Per Unckel m.fl. (m) föreslås en minskning för
anslaget 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV på 1 590 000 kr (yrkande
5). Motionärerna hänvisar till att regeringen i föregående års
budgetproposition föreslog ökade anslag till Granskningsnämnden om drygt 1
000 000 kr under perioden 2002-2004 för utbudsstudier, arbete med
utvecklingen av mångfalden i nyhetsutbudet samt för arbete i samband med
lokalradioreformen. Enligt motionärernas uppfattning är denna reform inte
acceptabel i ett samhälle som värnar om yttrandefriheten. Vidare anser
motionärerna att utbudsstudier inte skall finansieras av staten.
Utskottets ställningstagande
Utskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens
förslag och avstyrker motion 2002/03:406 yrkande 5 (m), i vilken det
föreslås att anslaget skall uppgå till ett lägre belopp.
Samepolitik
Sametinget redovisas inom utgiftsområde 1, men verksamheten ingår som en
del i politikområdet Samepolitik som i övrigt redovisas inom utgiftsområde
23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar.
Målet för samepolitiken är att verka för en levande samisk kultur byggd på
en ekologiskt hållbar rennäring och andra samiska näringar.
För Sametingets del regleras de övergripande målen för verksamheten i
sametingslagen (1992:1433). Sametinget skall verka för en levande samisk
kultur och därvid ta initiativ till verksamheter och föreslå åtgärder som
främjar denna kultur. Sametinget skall bl.a. medverka i samhällsplaneringen
och bevaka att samiska behov beaktas. Vidare beslutar Sametinget om
fördelning av statens bidrag till samisk kultur och samiska organisationer
samt andra medel som ställs till samernas förfogande. Sametinget leder även
det samiska språkarbetet och arbetet med EU-stöd inom Mål 1 och Interreg
III A (och de tidigare stöden Mål 6 respektive Interreg II A).
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har tidigare kommenterat indelningen av statsbudgeten i
politikområden (bet. 2001/02:FiU1, rskr. 2001/02:34). Därvid uttalades bl.a
. att politikområden inte bör skära tvärs över indelningen i utgiftsområden
.
Samepolitik är ett av de politikområden som inte följer riksdagens
indelning av statsbudgeten i utgiftsområden. En sådan indelning gör det
svårt att få en överblick över mål, insatser och resultat för respektive
utskotts beredningsområde. Enligt utskottets mening vore det därför
önskvärt om regeringen kunde vidta lämpliga åtgärder för att underlätta
riksdagens fortsatta arbete med politikområdet.
Regeringen har tidigare redovisat att arbetet med att för varje
politikområde ta fram uppföljnings- och utvärderingsstrategier skall
fortsätta. Enligt budgetpropositionen för år 2001 omfattar detta arbete bl.
a. att ta fram relevanta resultatmått (prop. 2000/01:1, s. 245). Utskottet
konstaterar att detta arbete är betydelsefullt, inte minst för möjligheten
att mäta uppfyllelsen av de mål som har satts upp inom det nu aktuella
politikområdet. Därför utgår utskottet från att regeringen fortsätter det
arbete som har inletts, exempelvis genom att utveckla relevanta
resultatindikatorer eller nyckeltal för uppfyllelsen av dessa mål och
resultatens utveckling över tid.
Sametinget
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för
budgetåret 2003 anvisar ett anslag 45:1 Sametinget på 16 966 000 kr.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 45:1 Sametinget skall uppgå till 16 966
000 kr budgetåret 2003.
Verksamheten är indelad i följande grenar:
1. det folkvalda organet,
2. samiska språk,
3. nordiskt och internationellt arbete,
4. information om samiska förhållanden,
5. samiska näringar och medverkan i samhällsplaneringen,
6. kultur, inklusive litteratur- och biblioteksfrågor.
Regeringen anger i budgetpropositionen (prop. 2002/03:1, utg.omr. 23) att
det val till Sametinget som hölls den 20 maj 2001 upphävdes av
Valprövningsnämnden. Vid omvalet den 4 november 2001 röstade 4 366 personer
och 220 röster underkändes.
Vidare redovisas i propositionen att en alfabetiseringskampanj har
påbörjats där samer som vill lära sig läsa och skriva samiska erbjudits
stöd. Hittills har 12 kurser med 137 personer genomförts med en kortare
utbildning. Samtidigt har ca 50 personer deltagit i högskoleutbildningar i
samiska.
I propositionen anges vidare att arbetet med att standardisera samiska
ortnamn fortskrider. Vägskyltar med samiska ortnamn har satts upp inom
delar av det samiska området. Enligt regeringen har rätten att tala samiska
i kontakterna med myndigheter och domstolar i vissa kommuner varit ett
symboliskt genombrott.
I propositionen anges även att huvudmålen för de samiska EU-programmen är
att stärka det samiska näringslivet och därmed bidra till utveckling av
samisk kultur och samhällsliv. Arbetet med det nya Mål 1 och Interreg III A
-programmen har påbörjats år 2000. Det är Sametinget som ansvarar för och
beslutar om medlens användning samt prioriterar de insatser som skall göras
. De resultat som uppnåtts vad gäller strukturfondsprogrammen tyder dock på
ökade arbetstillfällen, gränsöverskridande effekter, bättre
resursutnyttjande och kompetensöverföring.
I enlighet med intentionerna i propositionen 2001/02:4 En politik för
tillväxt och hållbar utveckling i hela landet har regeringen gett
Sametinget i uppdrag att utveckla och etablera ett samiskt
informationscentrum. Uppbyggnaden av detta centrum stöds av medel från
regeringens informationssatsning om samer och samisk kultur inom
utgiftsområde 23 anslaget 45:2 Informationssatsning om samer. Målsättningen
är att det skall bli ett långsiktigt verkande centrum vilket setts
naturligt att förlägga inom Sametingets ram eftersom en av huvuduppgifterna
för tinget är att informera om samiska förhållanden.
För budgetåret 2004 beräknas anslaget uppgå till 17 345 000 kr.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Anslag som inte ingår i något politikområde
Utgiftsområde 1 omfattar anslag för vilka regeringen inte fastställer mål.
Dessa ingår inte i politikområdesindelningen. För flera av dessa
verksamheter råder särskilda förutsättningar där mål- och resultatstyrning
enligt regeringens mening inte går att applicera. Det gäller anslagen
Kungliga hov- och slottsstaten, Riksdagens ledamöter och partier m.m.,
Riksdagens förvaltningskostnader, Riksdagens fastigheter, Riksdagens
ombudsmän, justitieombudsmännen, Regeringskansliet m.m., Stöd till
politiska partier samt Expertgruppen för EU-frågor.
Riksdagens ledamöter och partier m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med riksdagsstyrelsens förslag
för budgetåret 2003 anvisar ett anslag 90:2 Riksdagens ledamöter och
partier m.m. på 603 008 000 kr. Vidare tillstyrker utskottet
riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd
till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen.
Propositionen
Riksdagsstyrelsen föreslår att anslaget 90:2 Riksdagens ledamöter och
partier m.m. skall uppgå till 603 008 000 kr budgetåret 2003.
Från anslaget finansieras arvoden, kostnadsersättningar och traktamenten
till riksdagens ledamöter, arvoden till Sveriges EU-parlamentariker,
arbetsgivaravgifter samt pensioner och inkomstgarantier åt f.d.
riksdagsledamöter m.fl. Vidare finansieras reseersättningar vid resor inom
Sverige, sjukvårdskostnader och utbildning för riksdagens ledamöter. Även
kostnader för ledamöters deltagande i internationellt parlamentariskt
samarbete, såsom Europarådet och Interparlamentariska unionen (IPU), liksom
bidragen till ledamöternas enskilda studieresor finansieras från anslaget.
I anslaget ingår även stödet till partigrupperna i riksdagen. Därutöver
ingår kostnader för riksdagens ledamöters data- och telekommunikation.
Riksdagsstyrelsen anför att budgeten för inkomstgarantier och pensioner
har räknats upp mot bakgrund av att ett stort antal ledamöter ej ställer
upp för omval vid valet år 2002. Redan i budgetpropositionen för år 2002
aviserades en ökning av kostnaderna för inkomstgarantier, pensioner m.m.
Bidraget för utskottens utrikes studieresor har höjts för mandatperioden
2002-2006. Den internationella verksamheten fortsätter att öka i omfattning
.
Budgeten för år 2003 innehåller kostnader för riksdagens deltagande i EU:s
framtidskonvent. Under innevarande budgetår har ett informellt
konventssekretariat upprättats inom riksdagen. Sekretariatet skall stödja
riksdagens ledamöter av konventet i deras arbete i Framtidskonventet.
Riksdagsstyrelsen föreslår lagändring avseende lagen (1999:1209) om stöd
till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen.
Bakgrunden är att beräkningsunderlaget för stödet till partigrupperna i
riksdagen har räknats upp avseende lönekostnaderna för politiska
sekreterare.
För budgetåret 2004 beräknas anslaget uppgå till 616 597 000 kr.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens förslag att anslaget 90:2
Riksdagens ledamöter och partier m.m. skall uppgå till 603 008 000 kr
budgetåret 2003. Vidare tillstyrker utskottet riksdagsstyrelsens förslag
till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till riksdagsledamöternas
och partigruppernas arbete i riksdagen.
Riksdagens förvaltningskostnader
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen för budgetåret 2003 anvisar ett anslag 90
:3 Riksdagens förvaltningskostnader på 509 398 000 kr. Anslaget skall
fördelas på två separata anslagsposter som avser dels riksdagens
fastighetskostnader, dels övriga förvaltningskostnader. Utskottet föreslår
även att riksdagen bemyndigar riksdagsförvaltningen att under 2003 för
ramanslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader ingå ekonomiska
förpliktelser avseende reparationer på riksdagens fastigheter som inklusive
tidigare åtaganden medför utgifter på högst 25 000 000 kr under 2004.
Vidare föreslår utskottet att riksdagen godkänner den av utskottet
föreslagna investeringsplanen för perioden 2003-2004 samt bemyndigar
riksdagsförvaltningen att under år 2003 i fråga om ramanslaget 90:3
Riksdagens förvaltningskostnader besluta om lån som används i riksdagens
verksamhet intill ett belopp av 100 000 000 kr. Utskottet föreslår också
att riksdagen bemyndigar riksdagsförvaltningen att för 2003 besluta om lån
i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och tekniska
anläggningar intill ett belopp av 250 000 000 kr.
Propositionen
Ett särskilt anslag för riksdagens fastigheter
Riksdagsstyrelsen föreslår att drift- och underhållskostnader för
riksdagens fastigheter bryts ut till ett särskilt anslag, 90:4 Riksdagens
fastigheter, som skall uppgå till 50 000 000 kr budgetåret 2003. Detta
föranleder dock enligt styrelsen inte att anslaget 90:3 Riksdagens
förvaltningskostnader minskas i motsvarande grad.
Som skäl för förslaget att bryta ut drift- och underhållskostnader för
riksdagens fastigheter till ett särskilt anslag anförs i huvudsak att andra
delar än fastighetskostnaderna i ramanslaget 90:3 har kommit i fråga för
omprioriteringar och nedskärningar som en direkt följd av de ökade
fastighetskostnaderna. Fastighetsbeståndets ålder leder till ökat
underhållsbehov och högre oförutsedda kostnader. Variationerna i
kostnaderna över åren gör att anslagsförbrukningen är svår att beräkna från
år till år.
Enligt riksdagsstyrelsens förslag innefattar anslaget underhållskostnader,
reparationer, renoveringar, ombyggnationer, räntor, amorteringar och
uppkommande akuta underhållsåtgärder. Kostnader för hyrda lokaler, samt
kostnader som riksdagsförvaltningen skulle ha varit ålagd om förvaltningen
hyrt samtliga lokaler, finansieras som tidigare via ramanslaget 90:3.
Hyresintäkter som redovisas mot anslaget beräknas uppgå till 28 000 000 kr.
Under år 2003 har, utöver de driftkostnader som finansieras via
hyresintäkter, beräknats kostnader för genomförande av vissa
underhållsåtgärder, byggåtgärder, modernisering av utrustning, elanläggning
, vatten och kyla. Behovet av underhållsåtgärder anges vara återkommande.
Vidare har medel bl.a. budgeterats för ombyggnation av bankkajen, ny
kylanläggning, arbetsmiljörelaterad ombyggnad av postsorteringen samt
kanalisation.
De främsta större investeringsprojekten är att säkra riksbyggnadernas
grundläggning och en utbyggnad av reservkraftsanläggningen. Dessa projekt
har beräknats till en total kostnad av ca 200 000 000 kr för de närmaste
åren och kommer att medföra ökade räntekostnader. Kostnaderna för bankkajen
är av underhållskaraktär och kan därför inte finansieras genom upptagande
av lån i Riksgäldskontoret.
Riksdagsstyrelsen föreslår i propositionen att riksdagen bemyndigar
riksdagsförvaltningen att under år 2003 för ramanslaget 90:4 Riksdagens
fastigheter ingå ekonomiska förpliktelser avseende reparationer på
riksdagens fastigheter som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 25 000 000 kr under år 2004 och bemyndigar
riksdagsförvaltningen att för 2003 besluta om lån i Riksgäldskontoret för
investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar intill ett belopp av
250 000 000 kr.
För budgetåret 2004 beräknas anslaget uppgå till 51 095 000 kr.
Riksdagens förvaltningskostnader i övrigt
Riksdagsstyrelsen föreslår att anslaget 90:3 Riksdagens
förvaltningskostnader skall uppgå till 459 398 000 kr budgetåret 2003.
Utgifterna inom anslaget avser bl.a. löner, administration,
fastighetsförvaltning (avseende hyrda lokaler), intern service, säkerhet,
datateknik, förlagsverksamhet, bibliotek och informationsverksamhet. Som
tidigare har framgått innefattar anslaget däremot inte drift- och
underhållskostnader för riksdagens fastigheter, vilka enligt
riksdagsstyrelsens förslag bryts ut till ett särskilt anslag.
I propositionen anförs att prioriteringar har gjorts avseende åtgärder för
en ökad säkerhet. Riksdagsstyrelsen har uppdragit åt riksdagsförvaltningen
att se över säkerhetsskyddet i riksdagen.
På IT-området har medel beräknats för utveckling av drift och
tillgänglighet i IT-systemen. Erforderliga uppgraderingar kommer att
genomföras i befintlig miljö. I övrigt har medel beräknats för
ärendehanteringssystemet för beslutsprocessen, Urix, och utveckling och
modernisering av voteringsanläggningen.
Vidare har medel avsatts för grupper i samhället med särskilda behov.
Informationen om riksdagens dokument och informationsmaterial till personer
med funktionshinder och till personer med annan etnisk och kulturell
bakgrund kommer att förbättras. En kartläggning har genomförts, och en plan
finns för att på sikt utöka informationen till dessa grupper, exempelvis
genom att informera på lättläst svenska, på band, i punktskrift, i storstil
och på teckenspråk om det informationsmaterial riksdagen erbjuder. Arbetet
kommer att ske i nära samarbete med handikapporganisationerna. Vidare har
medel beräknats för teckentolkade debatter och guidade visningar.
Även övrig informationsverksamhet har prioriterats. Efter valet görs en
speciell satsning på uppdaterad information i såväl tryckt som elektronisk
form. Riksdagens webbplats kommer också att utvecklas med möjlighet att
följa händelserna i riksdagen via ljud och bild.
Riksdagsstyrelsen föreslår i propositionen att riksdagen godkänner
förslaget till investeringsplan för riksdagsförvaltningen för perioden 2003
-2004. Investeringar budgetåret 2003 beräknas uppgå till sammanlagt 89 300
000 kr.
Vidare föreslår riksdagsstyrelsen att riksdagen bemyndigar
riksdagsförvaltningen att under år 2003 i fråga om ramanslaget 90:3
Riksdagens förvaltningskostnader besluta om lån som används i riksdagens
verksamhet intill ett belopp av 100 000 000 kr.
För budgetåret 2004 beräknas anslaget uppgå till 469 475 000 kr.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill inledningsvis framhålla att utskottet ställer sig bakom de
tankar som ligger till grund för förslaget att bryta ut drift- och
underhållskostnader för riksdagens fastigheter till ett särskilt anslag.
Riksdagsförvaltningen har en särställning på så sätt att den äger
huvuddelen av de fastigheter som den utnyttjar. Som huvudprincip gäller
annars inom statsförvaltningen att uppgiften att förvalta statens
fastighetsinnehav har skilts från myndigheternas ansvar för
lokalförsörjningen (prop. 1991/92:44, bet. 1991/92:FiU8). Det finns enligt
utskottets mening goda skäl att inom ramen för riksdagsförvaltningen
tydliggöra gränsen mellan fastighetsförvaltningsuppgiften och
lokalförsörjningsuppgiften.
Utskottet har från riksdagsförvaltningen inhämtat att arbetet med att
utveckla formerna för redovisning och budgetering av riksdagens
fastighetskostnader fortsätter. Riksdagsförvaltningen ämnar bl.a. låta
utreda närmare hur riksdagens fastighetskostnader i framtiden skall
redovisas för att på bästa sätt tydliggöras. Även utskottet finner det i
hög grad angeläget att en sådan utredning nu kommer till stånd.
Vidare menar utskottet att resultatet av detta utredningsarbete bör
avvaktas innan riksdagen definitivt tar ställning till hur en ny
anslagsindelning på området bör vara utformad. Utskottet delar dock
riksdagsstyrelsens bedömningar i sak vad gäller behovet av
anslagstilldelning och bemyndiganden för riksdagsförvaltningen. Vad som
nyss har anförts föranleder emellertid att anslag och bemyndiganden
avseende fastighetsrelaterade kostnader och andra förvaltningskostnader bör
anvisas under ett gemensamt anslag. Mot denna bakgrund föreslår utskottet
att riksdagen dels anvisar ett anslag 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader
på 509 398 000 kr, dels bemyndigar riksdagsförvaltningen att under 2003 för
ramanslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader ingå ekonomiska
förpliktelser avseende reparationer på riksdagens fastigheter som inklusive
tidigare åtaganden medför utgifter på högst 25 000 000 kr under 2004. Det
är utskottets uppfattning att riksdagens fastighetskostnader och övriga
förvaltningskostnader därvid skall föras till två separata anslagsposter.
Mot den anförda bakgrunden föreslår utskottet att riksdagen avseende
anslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader för perioden 2003-2004
godkänner en investeringsplan som även upptar kostnader för riksdagens
fastigheter. Vidare tillstyrker utskottet att riksdagen i enlighet med
riksdagsstyrelsens förslag bemyndigar riksdagsförvaltningen att under år
2003 i fråga om ramanslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader besluta
om lån som används i riksdagens verksamhet intill ett belopp av 100 000 000
kr (yrkande 5). Utskottet tillstyrker även att riksdagen i enlighet med
riksdagsstyrelsens förslag bemyndigar riksdagsförvaltningen att under år
2003 besluta om lån i Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och
tekniska anläggningar intill ett belopp av 250 000 000 kr (yrkande 6).
Riksdagens ombudsmän, justitieombudsmännen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med riksdagsstyrelsens förslag
för budgetåret 2003 anvisar ett anslag 90:4 Riksdagens ombudsmän,
justitieombudsmännen på 56 426 000 kr.
Propositionen
Riksdagsstyrelsen föreslår att anslaget 90:5 Riksdagens ombudsmän,
justitieombudsmännen skall uppgå till 56 426 000 kr budgetåret 2003.
Justitieombudsmännen övervakar att de som utövar offentlig verksamhet
efterlever lagar och andra författningar samt i övrigt fullgör sina
åligganden. Ombudsmännen skall också verka för att brister i lagstiftningen
avhjälps. Verksamheten regleras av föreskrifter i 12 kap. regeringsformen
och 8 kap. riksdagsordningen samt av lagen (1986:765) med instruktion för
Riksdagens ombudsmän.
Ombudsmännens tillsyn bedrivs genom prövning av klagomål från allmänheten
samt genom inspektioner och andra undersökningar, som ombudsmännen finner
påkallade. Klagomålsprövningen, inspektionsverksamheten och den övriga
initiativverksamheten samt den internationella verksamheten kan enligt
propositionen ses som olika verksamhetsgrenar hos Riksdagens ombudsmän.
Verksamhetsmålet för år 2003 är att, med ytterligare höjd eller i vart
fall bibehållen kvalitet i ärendehanteringen, fullgöra uppgifterna enligt
instruktionen. Härvid skall särskild vikt läggas vid att minska
ärendebalanserna och förkorta den genomsnittliga handläggningstiden eller
åtminstone hålla den på oförändrad nivå. Vidare skall ombudsmännen bedriva
inspektionsverksamhet, som har en betydelsefull rättssäkerhetsfrämjande
effekt samt i omvärlden främja kunskapen om och förståelsen för
konstitutionell kontroll genom parlamentariska ombudsmän.
Under perioden den 1 januari-den 31 december 2001 nyregistrerades 4 686
ärenden, innebärande en ökning med 172 ärenden (3,8 %) jämfört med
kalenderåret 2000. Antalet avgjorda ärenden uppgick till 4 675, innebärande
en minskning med 47 (1,0 %) jämfört med föregående år. De oavgjorda
ärendena i balans var vid 2001 års utgång 846, innebärande en ökning från
samma tidpunkt föregående år med 11 ärenden (1,3 %). Under år 2001 har ett
åtal väckts. Två initiativärenden och 82 klagomålsärenden har överlämnats
till annan myndighet för prövning och avgörande.
Antalet administrativa ärenden har ökat från 276 ärenden år 2000 till 278
ärenden år 2001. En fortsatt ökning sker vidare av JO:s internationella
engagemang och kontakter.
Antalet inkomna klagomålsärenden under de första fyra månaderna år 2002
var 1 517, vilket innebär en minskning med 86 i förhållande till samma
period år 2001.
Vid medelsberäkningen har Riksdagens ombudsmän utgått ifrån att några
stora avvikelser från nuvarande förhållanden - bl.a. avseende ärendemängden
- inte kommer att inträffa. Vad gäller lönekostnaderna bygger beräkningen
på att anslagets nivå varaktigt skall anpassas till den kostnadsnivå som
nåtts genom de senaste årens lönerevisioner, vilka speglar den allmänna
lönekostnadsutvecklingen inom rättsväsendet. Mycket stor betydelse för
resursbehovet har också de under de senaste åren brant stigande kostnaderna
för statens avtalsförsäkringar på grund av myndighetens åldersstruktur.
Riksdagsstyrelsen betonar vikten av att löneutvecklingen vid JO ryms inom
givna budgetramar. En nivåhöjning av anslaget bör enligt riksdagsstyrelsen
ske år 2003 för att inte betydande verksamhetsmässiga konsekvenser skall
uppstå. Riksdagsstyrelsens förslag till nivåhöjning är lägre än det av JO
framlagda budgetförslaget.
För budgetåret 2004 beräknas anslaget uppgå till 58 755 000 kr.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens förslag.
Kungliga hov- och slottsstaten
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för
budgetåret 2003 anvisar ett anslag 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten på
87 597 000 kr.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 90:1 Kungliga hov- och slottsstaten skall
uppgå till 87 597 000 kr budgetåret 2003.
Genom anslaget finansieras kostnaderna för statschefens officiella
funktioner inklusive kostnaderna för den kungliga familjens resor. Från
anslaget betalas också driftkostnader för de kungliga slotten utom rent
fastighetsunderhåll, som finansieras av Statens fastighetsverk. Vidare
betalas Husgerådskammarens underhåll och vård av de konstsamlingar och
andra inventarier i de kungliga slotten som tillhör staten, men som
disponeras av konungen, från anslaget.
Omfattande investeringar har gjorts för att förbättra säkerheten på
Stockholms slott. De säkerhetshöjande åtgärderna medför ökade kostnader för
drift, övervakning och underhåll. I tilläggsbudgeten för år 2002 har därför
regeringen föreslagit att anslaget ökas med 3 000 000 kr. I
tilläggsbudgeten har även en teknisk justering av pris- och löneomräkningen
för år 2002 gjorts. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i 2003
års vårproposition beträffande det ytterligare medelstillskott som kan
behövas för de säkerhetshöjande åtgärderna.
För budgetåret 2004 beräknas anslaget uppgå till 89 497 000 kr.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
Regeringskansliet m.m.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för
budgetåret 2003 anvisar ett anslag 90:5 Regeringskansliet m.m. på 5 180 433
000 kr. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår fyra motioner (m), (
kd), (c) och (fp) där det föreslås att anslaget skall uppgå till lägre
belopp. Utskottet föreslår också att riksdagen avslår motioner om
ytterligare anslag till utrikesförvaltningen för innevarande budgetår,
Expertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi (ESO),
utrikesrepresentationens organisation, kompetens vid utlandsmyndigheterna,
konsulärt bistånd, en särskild minister för den samlade minoritetspolitiken
samt en djurskyddsminister.
Bakgrund
Regeringen föreslog i 2001 års ekonomiska vårproposition (prop. 2000/01:
100) att ärenden om Sveriges representation i utlandet skulle föras över
från utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan till
utgiftsområde 1 Rikets styrelse för att fullfölja ombildandet av
Regeringskansliet till en myndighet. Ytterst syftade förslaget till att på
ett mera ändamålsenligt sätt möjliggöra för Regeringskansliet att
tillhandahålla ett effektivt och kompetent stöd för regeringen i dess
uppgift att styra riket och förverkliga sin politik.
Utrikesutskottet ansåg förslaget motiverat. Även konstitutionsutskottet
fann förslaget välgrundat och pekade särskilt på att det låg i linje med
principen en myndighet-ett anslag. Konstitutionsutskottet framhöll det
samtidigt som angeläget att utrikesfrågorna i största möjliga utsträckning
ges en sammanhållen behandling och anförde att utskottet därför, i den mån
det behövs, kommer att bereda utrikesutskottet tillfälle till yttrande vid
beredning av budgetfrågor som berör utrikesförvaltningen (bet. 2000/01:KU23
).
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 90:6 Regeringskansliet m.m. skall uppgå
till 5 180 433 000 kr budgetåret 2003.
Anslaget finansierar Regeringskansliets förvaltningskostnader,
kommittéväsendet, andra utredningar m.m. Anslaget fördelas mellan
Statsrådsberedningen (statsministerns kansli), de tio departementen,
Regeringskansliets förvaltningsavdelning och gemensamma ändamål (hyror m.m.
). Regeringskansliet, utlandsmyndigheterna och kommittéerna, hade vid
utgången av år 2001 sammanlagt drygt 4 300 tjänstgörande. Av
Regeringskansliets tjänstgörande var ca 140 personer (3,3 %) politiskt
anställda.
Under första halvåret 2001 fokuserades verksamheten i Regeringskansliet på
ordförandeskapet i EU:s ministerråd, vilket påverkat Regeringskansliets
övriga resultat och verksamheter i förhållande till tidigare år. Under år
2001 har regeringen avgjort 10 521 regeringsärenden. Antalet diarieförda
ärenden och handlingar totalt i Regeringskansliet minskar. Antalet
regeringsärenden har, efter att ha minskat sedan 1998, ökat under år 2001.
Däremot har antalet utredningsbetänkanden som publiceras i SOU-serien
minskat. Även antalet interpellationssvar och frågesvar till riksdagen har,
efter att ha ökat sedan 1997/98, minskat under år 2001.
Riksdagen beviljade för åren 2000 och 2001 Regeringskansliet 835 000 000
kr extra i förvaltningsanslag för att förbereda och genomföra Sveriges
ordförandeskap i EU:s ministerråd. De extra tillförda medlen finansierade
kostnaderna för mötesverksamheten i Sverige samt kostnaderna för de extra
press-, informations- och kultursatsningarna. För åren 2000 och 2001 ingick
dessa extra medel i fördelningen av Regeringskansliets anslag.
Regeringskansliets anslag 90:5 Regeringskansliet m.m. och anslaget 5:1
Utrikesförvaltningen uppgick därmed för år 2000 till 4 467 000 000 kr och
för år 2001 till 5 140 000 000 kr.
För budgetåret 2004 beräknas anslaget uppgå till 5 403 502 000 kr.
Motioner
Anslaget m.m.
I motion 2002/03:K367 (delvis) av Ingvar Svensson m.fl. (kd) föreslås en
minskning av anslaget med 410 000 000 kr. I motionen framförs att
regeringen haft problem att tydligt visa vilken den optimala
dimensioneringen av Regeringskansliet är. Anslagen till området har ökat
mycket kraftigt, delvis beroende på ordförandeskapet i EU under första
halvåret 2001, men enbart ordförandeskapet kan inte förklara den totala
resursökningen. Motionärerna pekar på att regeringen inte har avlämnat den
aviserade analysen av Regeringskansliets dimensionering. Motionärerna menar
vidare att det är viktigt att regeringen kan redovisa produktivitet och
resultat för Regeringskansliet.
I motion 2002/03:K407 (delvis) av Per Unckel m.fl. (m) föreslås en
minskning av anslaget med 540 000 000 kr. I motionen framförs att
Regeringskansliet har expanderat de senaste åren, i synnerhet när det
gäller de politiskt relaterade befattningarna. Det finns enligt
motionärerna skäl att hålla tillbaka expansionen av Regeringskansliet.
Samtidigt förordar motionärerna vissa omfördelningar inom anslaget. De
menar bl.a. att Utrikesdepartementet bör tillföras 65 000 000 kr. Enligt
motionärerna fordrar ett kraftfullt och framgångsrikt agerande inom ramen
för EU en gedigen kompetens inom utrikesförvaltningen samt svensk
diplomatisk närvaro i princip i hela Europa och Medelhavsområdet. Den
snabba globaliseringen fordrar också ökad svensk diplomatisk närvaro i de
utomeuropeiska industriländerna. Vidare bör en upplysningskampanj om
kommunismens brott mot mänskligheten genomföras. Även i motion 2001/02:U343
yrkande 2 av Göran Lennmarker m.fl. (m) från riksmötet 2001/02 yrkar
motionärerna att riksdagen skall anvisa 65 000 000 kr mer än vad regeringen
föreslår till utrikesförvaltningen.
I motion 2002/03:K430 (delvis) av Kerstin Lundgren m.fl. (c) föreslås en
minskning av anslaget på 836 000 000 kr. Det pekas på att
ordförandeskapsåret och de extrakostnader som detta medförde är förbi.
Vidare menar motionärerna att tidigare sammanslagningar av departement
borde ge minskade kostnader genom effektiviseringar.
I motion 2002/03:Fi232 yrkande 8 (delvis) av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
föreslås en minskning med 600 000 000 kr. Det pekas på att
Regeringskansliet har vuxit kraftigt, särskilt vad gäller politiska
tjänstemän. Motionärerna pekar på att en minskning av Regeringskansliet bör
kunna genomföras eftersom ordförandeskapet i EU har avslutats och att
samordningsvinster av sammanslagningen med utrikesförvaltningen bör kunna
realiseras.
I motion 2002/03:K311 av Bo Könberg och Karin Pilsäter (fp) föreslås att
riksdagen beslutar att de medel som anslås i budgeten skall användas för bl
.a. fortsatt verksamhet vid Expertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi (
ESO) av samma slag som hittills.
I motion 2002/03:K419 av Siv Holma och Elina Linna (v) föreslås att
riksdagen begär att regeringen låter utreda möjligheterna att tillsätta en
särskild minister för hela den samlade minoritetspolitiken.
I motion 2002/03:MJ490 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp) föreslås att
riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om en minister för hela den samlade minoritetspolitiken (yrkande 2).
Utrikesrepresentationens organisation
I motion 2002/03:U268 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) föreslås att en
utredning bör tillsättas för att utröna hur Sverige i ökad utsträckning kan
dra nytta av den växande EU- diplomatin när det gäller samlokalisering och
underlag för politiska beslut (yrkande 8). I samma motion anförs att det
bör utredas om det på lång sikt kan upprättas eller samordnas fler nordiska
ambassader med vissa gemensamma servicefunktioner (yrkande 7).
I motion 2002/03:U208 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.(m) föreslås att
riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att regeringen i det europeiska samarbetet skall arbeta för att EU-
ländernas ambassader i andra EU-länder avskaffas.
I motion 2002/03:U297 av Lotta N Hedström (mp) anförs att en svensk
ambassad bör öppnas i Afghanistan under den innevarande mandatperioden.
Ambassadens uppgifter skulle enligt motionären vara att underlätta
flyktingåtervändandet, att ge stöd till Svenska Afghanistankommitténs
arbete i landet samt att stödja återuppbyggnadsarbetet under ett antal år
framåt (yrkande 7).
Kompetens vid utlandsmyndigheterna
I motion 2002/03:U268 (kd) anförs att möjligheterna bör utredas att utse
MR-attachéer vid de beskickningar där bevakning av MR-frågorna är av
speciell betydelse (yrkande 4). Detsamma anförs i motionen gällande
miljöattachéer (yrkande 5). Vidare bör enligt vad som anförs i motionen
utredas hur svenska handelsfrämjande organ kan integreras med vissa av
Sveriges ambassader i utlandet (yrkande 6).
Konsulärt bistånd
I motion 2002/03:K403 av Ronny Olander m.fl. (s) föreslås att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om svenska
medborgares behov av socialt bistånd vid besök utomlands. Motionärerna
hänvisar till förslag som lagts fram i betänkandet Konsulärt bistånd till
svenskar utomlands (SOU 2001:70). Förslagen går bl.a. ut på att
utlandsmyndigheter som har många konsulära biståndsärenden med social och
psykiatrisk problematik skall tillföras resurser i form av särskilt
utbildad personal eller externt expertstöd samt att utlandsmyndigheterna
skall ta hänsyn till behovet av kompetens inom området när man rekryterar
personal.
Utrikesutskottets yttrande
När det gäller anslagsrelaterade frågor anför utskottet bl.a. följande.
Bifall till motion 2002/03:K407 (delvis) (m) skulle få så omfattande
konsekvenser jämfört med dagsläget att något sådant inte kan ifrågakomma.
Utrikesutskottet menar därför att motionen bör avstyrkas. Utrikesutskottet
konstaterar vidare att det i motion 2001/02:U343 yrkande 2 (m) föreslås att
utrikesförvaltningen tillförs ökade resurser för nu löpande budgetår.
Enligt utrikesutskottets uppfattning är detta obehövligt, varför motionen
bör avstyrkas.
I fråga om utrikesrepresentationens organisation konstaterar
utrikesutskottet inledningsvis att EU-medlemskapet har inneburit ett ökat
samarbete mellan medlemsländernas ambassader i stationeringsländerna. Det
innebär regelbundna möten och utbyte av information, i vissa fall även
konkret samarbete vad gäller rapportering. Detta är ett samarbete som den
svenska utrikesförvaltningen har stor nytta av, i synnerhet i stater där
den svenska utlandsmyndigheten har få utsända. Ökat samarbete kan också
underlättas genom samlokalisering, och enligt vad utskottet har erfarit är
det en fråga som fortlöpande diskuteras inom ramen för EU-samarbetet.
Utrikesutskottet menar att den relevanta informationen i sammanhanget redan
är tillgänglig och ser därför inget behov av att tillsätta en utredning i
frågan. Det gäller även frågan om fler samlokaliseringar av ambassader med
nordiska länder. Redan i dag sker samlokalisering med ett eller flera andra
nordiska länder på ett antal stationeringsorter, och även nordiska konsulat
samarbetar i många fall nära i konsulära och administrativa frågor och
utnyttjar gemensamma lokaler. Utrikesutskottet ser positivt på detta och
anser att möjligheten till samlokalisering med andra nordiska länder bör
beaktas och utnyttjas när lämpligt tillfälle uppstår. Däremot ser
utrikesutskottet inte något behov av att frågan skall bli föremål för
särskild utredning. Mot bakgrund av det anförda menar utrikesutskottet att
konstitutionsutskottet bör avstyrka motion 2002/03:U268 yrkandena 7 och 8 (
kd).
Vad gäller yrkandet 2002/03:U20 (m) att Sverige skall lägga ned
ambassaderna i de övriga medlemsländerna inom EU vill utrikesutskottet
framhålla att största delen av en ambassads verksamhet, vid sidan av frågor
som rör EU, är av bilateral natur. Det gäller exempelvis främjande av
svensk export och kultur, turistinformation, service och programläggning åt
större svenska delegationer från såväl offentlig som privat sektor. Det
finns enligt utrikesutskottets mening behov av att även dessa funktioner
upprätthålls vid Sveriges ambassader i andra EU-medlemsstater. Mot bakgrund
av det anförda menar utrikesutskottet således att konstitutionsutskottet
bör avstyrka motionen.
Vad gäller öppnandet av nya ambassader konstaterar utrikesutskottet att
det är regeringen som har att avgöra hur Sveriges utrikesrepresentation
skall utformas inom ramen för de budgetmedel som riksdagen anslår, även om
utskottet förordar att samråd sker i dessa frågor med utrikesutskottet.
Utrikesutskottet konstaterar att regeringen under senare år fattat beslut
både om att lägga ned ambassader i vissa stater och öppna nya ambassader i
andra. Utrikesutskottet ser inte att det finns anledning att genom
anslagsvillkor knutna till budgetbeslutet närmare föreskriva i vilka stater
Sverige skall vara representerat utomlands. Det är därför utrikesutskottets
uppfattning att det inte finns anledning för riksdagen att genom ett
tillkännagivande delge regeringen någon särskild ståndpunkt i denna fråga.
Mot bakgrund av det anförda menar utrikesutskottet således att
konstitutionsutskottet bör avstyrka motion 2002/03:U297 yrkande 7 (mp).
Utrikesutskottet konstaterar beträffande frågor om kompetens vid
utlandsmyndigheterna att de mänskliga rättigheterna redan utgör ett
omfattande beredningsområde inom utrikesförvaltningen. Ambassaderna svarar
för en kontinuerlig bevakning som varje år resulterar i ett stort antal
rapporter. Utrikesdepartementets enhet för folkrätt, mänskliga rättigheter
och traktaträtt bedriver vidare ett mycket viktigt arbete inom område i
samråd med departementets politiska ledning. Även vad gäller miljöområdet
kan utrikesutskottet konstatera att utrikesförvaltningens verksamhet på
området är omfattande. Utrikesutskottet vill vidare framhålla att det även
är en angelägen uppgift för hela den svenska utrikesrepresentationen att
främja svensk export. Den handels- och exportfrämjande verksamheten inom
utrikesförvaltningen är redan i dag omfattande och utförs i nära samarbete
med Sveriges exportråd. Exportrådet får, med författningsstöd, även planera
och leda exportfrämjande verksamhet inom utrikesrepresentationen.
Utrikesutskottet ser sammanfattningsvis inget behov av att utreda de frågor
som tas upp i motion 2002/03:U268 yrkandena 4, 5 och 6 (kd) och menar att
konstitutionsutskottet därför bör avstyrka motionen i nu aktuella delar.
När det gäller konsulärt bistånd anför utrikesutskottet följande.
Regeringen bemyndigade den 8 juni 2000 chefen för Utrikesdepartementet att
tillsätta en kommitté för att se över lagen (1973:137) om ekonomiskt
bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m. Kommittén överlämnade sitt
betänkande Konsulärt bistånd till svenskar i utlandet (SOU 2001:70) till
regeringen i augusti 2001. Enligt vad utrikesutskottet har inhämtat är en
proposition under beredning i Regeringskansliet, vilken avses bli avlämnad
till riksdagen under år 2003. Utrikesutskottet konstaterar att den
regeringsberedning som motionärerna efterlyser redan är igångsatt. Vidare
konstaterar utrikesutskottet att frågor kring det konsulära biståndets
framtida utformning kommer att läggas fram i riksdagen för beslut och ser
därför för närvarande inte skäl för något särskilt riksdagens
tillkännagivande i frågan. Utrikesutskottet menar därför att
konstitutionsutskottet bör avstyrka motion 2002/03:K403 (s).
Konstitutionsutskottets ställningstagande
Utskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens
förslag att anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. skall uppgå till 5 180 433
000 kr budgetåret 2003. I enlighet härmed avstyrker utskottet motionerna
2002/03:K407 (delvis) (m), 2002/03:K367 (delvis) (kd), 2002/03:K430 (delvis
) (c) och 2002/03:Fi232 yrkande 8 (delvis) (fp), i vilka det föreslås att
anslaget skall uppgå till lägre belopp.
Motion 2002/03:K311 (fp), i vilken föreslås att riksdagen beslutar att de
medel som anslås i budgeten skall användas för bl.a. fortsatt verksamhet
vid Expertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi (ESO) av samma slag som
hittills, avstyrks.
I motion 2001/02:U343 yrkande 2 (m) föreslås att utrikesförvaltningen
tillförs ökade resurser för nu löpande budgetår. Utskottet instämmer med
utrikesutskottets bedömning att detta är obehövligt och avstyrker därför
motionen.
När det gäller frågorna om utrikesrepresentationens organisation ställer
sig utskottet bakom vad utrikesutskottet har anfört. Motionerna 2002/03:
U268 yrkandena 7 och 8 (kd), 2002/03:U208 (m) och 2002/03:U297 yrkande 7 (
mp) avstyrks.
Även beträffande frågorna om kompetens vid utlandsmyndigheter instämmer
utskottet i vad utrikesutskottet har anfört. Motion 2002/03:U268 yrkandena
4, 5 och 6 (kd) avstyrks.
Också vad gäller frågor om konsulärt bistånd ställer sig utskottet bakom
vad utrikesutskottet har anfört. Motion 2002/03:K403 (s) avstyrks.
I motionerna 2002/03:K419 (v) och 2002/03:MJ490 yrkande 2 (mp) föreslås
att det skall finnas en särskild minister för hela den samlade
minoritetspolitiken respektive en särskild djurskyddsminister. Detta är
emellertid frågor som det inte ankommer på riksdagen att besluta om.
Motionerna avstyrks.
Stöd till politiska partier
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för
budgetåret 2003 anvisar ett anslag 90:6 Stöd till politiska partier på 145
200 000 kr. Vidare föreslår utskottet att riksdagen avslår en motion (fp)
där det föreslås att anslaget skall uppgå till ett lägre belopp.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 90:7 Stöd till politiska partier skall
uppgå till 145 200 000 kr budgetåret 2003.
Enligt lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier lämnas
stöd dels som partistöd, dels som kanslistöd för ett år i taget räknat fr.o
.m. den 15 oktober. Partistödet lämnas som mandatbidrag. Kanslistödet, som
är avsett för partier som är företrädda i riksdagen, lämnas som grundstöd
och tilläggsstöd. Nu gällande belopp fastställdes till sin nuvarande nivå
år 1996.
För budgetåret 2004 beräknas anslaget uppgå till 145 200 000 kr.
Motioner
I motion 2002/03:Fi232 yrkande 8 (delvis) av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
föreslås en minskning av anslaget med 30 000 000 kr. Motionärerna menar att
partiernas beroende av staten bör minska och att en viss minskning av
statsstödet till partierna därför bör kunna ske.
Utskottets ställningstagande
Utskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens
förslag och avstyrker motion 2002/03:Fi232 yrkande 8 (delvis) (fp), i
vilken det föreslås att anslaget skall uppgå till ett lägre belopp.
Expertgruppen för EU-frågor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen i enlighet med regeringens förslag för
budgetåret 2003 anvisar ett anslag 90:7 Expertgruppen för EU-frågor på 9
179 000 kr. Vidare föreslår utskottet att riksdagen av-slår en motion (fp)
där det föreslås att anslaget skall uppgå till ett lägre belopp.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 90:8 Expertgruppen för EU-frågor skall
uppgå till 9 179 000 kr budgetåret 2003.
Verksamheten regleras i förordningen (2001:204) med instruktion för
Expertgruppen för EU- frågor. Myndigheten har valt att arbeta under
beteckningen Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps).
Expertgruppens verksamhet syftar till att initiera och bedriva forskning,
utvärdering och analys av EU:s politik inom områdena ekonomi och handel,
statsvetenskap och juridik. Kansliet består av sju personer, varav tre
forskare och en utredare.
Styrelsen har identifierat ett antal projekt som kommer att inledas under
år 2002. I fråga om vissa av dessa projekt avser myndigheten att utlysa
forskningsanslag som är sökbara för intresserade forskare. Exempel på
forskningsprojekt som hittills startat är kompetensfördelningen inom
Europeiska unionen, EG:s konkurrensrätt och kommissionens framtida roll.
Kansliet har vidare initierat en kartläggning av pågående Europapolitisk
forskning inom områdena ekonomi och handel, statsvetenskap och juridik.
För budgetåret 2004 beräknas anslaget uppgår till 9 382 000 kr.
Motioner
I motion 2002/03:Fi232 yrkande 8 (delvis) av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
föreslås en minskning av anslaget med 9 000 000 kr.
Utskottets ställningstagande
Utskottet, som delar regeringens bedömning, tillstyrker regeringens
förslag och avstyrker motion 2002/03:Fi232 yrkande 8 (delvis) (fp), i
vilken det föreslås att anslaget skall uppgå till ett lägre belopp.
Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2001
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen lägger årsredovisningen till handlingarna
.
Redogörelsen
I redogörelse 2001/02:RS2 lämnas en redovisning för riksdagsförvaltningens
verksamhet under verksamhetsåret 2000. Där lämnas uppgifter om organisation
, ekonomi och personal, om stödet till beslutsprocessen, stödet till
riksdagens ledamöter och anställda, information till allmänheten samt det
internationella parlamentariska arbetet. Därtill finns en bilaga med
redogörelse för behandlingen av riksdagens skrivelser till
riksdagsstyrelsen och riksdagsförvaltningen under år 2001.
Av redogörelsen framgår att verksamheten år 2001 kom att präglas av två
yttre händelser, nämligen Sveriges ordförandeskap i EU och
terroristhändelserna den 11 september i USA. Ordförandeskapet innebar att
riksdagen stod värd för flera evenemang, bl.a. värdskapet för COSAC och det
årliga EU-talmansmötet. Terrorhändelserna ledde till att säkerhetsfrågor
för riksdagen kom i fokus.
Omfattningen av verksamheten i kammare och utskott fortsätter att öka,
liksom antalet motioner, skriftliga frågor och interpellationer. Plenitiden
har ökat, särskilt för allmänpolitiska och särskilda debatter, liksom
efterfrågan på information från riksdagen. När det gäller den
internationella verksamheten startades ett utredningsarbete beträffande de
internationella delegationerna och utskottens internationella kontakter.
Utredningar och åtgärder har också gjorts på områden som rör ledamöternas
resor och andra ersättningar.
Av den ekonomiska redovisningen framgår att av riksdagens totala anslag,
exklusive stöd till politiska partier, förbrukades 1 020 000 000 kr.
Jämfört med föregående år innebär detta att anslagsförbrukningen ökade med
6 %. Riksdagsförvaltningen tog vidare upp nya lån för sammanlagt 38 000 000
kr hos Riksgäldskontoret, vilket är en ökning med 26 %.
Bland höga kostnadsökningar under år 2001 nämns i skrivelsen ökade
kostnader för bidraget till partigrupper med ca 10 000 000 kr och ökade
arvodeskostnader med ca 11 000 000 kr. Inom förvaltningen ökade
lönekostnaderna med ca 11 000 000 kr och IT-kostnaderna med 13 400 000 kr.
Internrevisionen har utförts av BDO Feinstein Revision AB. Därtill har
Riksdagens revisorer granskat årsberättelsen för år 2001.
Revisionsberättelserna är bifogade redogörelsen och av dessa framgår att
enligt båda revisionsinstansernas uppfattning är årsredovisningen i allt
väsentligt rättvisande.
Övrigt
Utskottet har den 19 november 2002 hållit en utfrågning där
riksdagsdirektören Anders Forsberg, förvaltningschefen Kerstin Andersson
och ekonomichefen Lena Uhlin lämnat information om bl.a.
riksdagsförvaltningens årsredovisning för år 2001.
Utskottets ställningstagande
Utskottet, som med tillfredsställelse noterar riksdagsförvaltningens
arbete med mål- och resultatstyrning, föreslår att riksdagen lägger
redogörelse 2000/01:RS2 till handlingarna.
Övrigt
Sammanhållet ombudsmannainstitut
Utskottets förslag i korthet
Utskottet föreslår att riksdagen med hänvisning till pågående
utredningsarbete avslår två motioner (m) om ett sammanhållet
ombudsmannainstitut.
Bakgrund
I Sverige finns i dag lagstiftning mot diskriminering i arbetslivet i fyra
olika lagar - jämställdhetslagen (1991:433), lagen (1999:130) om åtgärder
mot etnisk diskriminering i arbetslivet, lagen (1999:132) om förbud mot
diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder och lagen (
1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell
läggning samt lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan.
Den sistnämnda lagen har till ändamål att på högskoleområdet främja lika
rättigheter för studenter och sökande och att motverka diskriminering på
grund av könstillhörighet, etnisk tillhörighet, sexuell läggning och
funktionshinder. Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering, Handikappombudsmannen och Ombudsmannen mot diskriminering
på grund av sexuell läggning utövar tillsyn över dessa lagar.
Motioner
I motion 2002/03:A364 av Anders G Hökmark m.fl. (m) föreslås att riksdagen
beslutar att uppföra ett nytt utgiftsområde 14 politikområde 23:Ny
Ombudsmannen mot diskriminering och anvisar för år 2003 53 388 000 kr i
enlighet med vad som anförs i motionen (yrkande 23). Motionärerna föreslår
att de fyra ombudsmän som har i uppdrag att utöva tillsyn över
diskriminering i arbetslivet slås ihop till en gemensam myndighet. Under
utgiftsområde 14 slopas därmed anslagen 23:7 Ombudsmannen mot
diskriminering på grund av sexuell läggning samt 24:1
Jämställdhetsombudsmannen. Under utgiftsområde 8 slopas Ombudsmannen mot
etnisk diskriminering och under utgiftsområde 9 Handikappombudsmannen.
Förslaget innebär också enligt motionärerna att Jämställdhetsnämnden och
Nämnden mot diskriminering läggs samman med varandra.
I motion 2002/03:Sf378 av Sten Tolgfors m.fl. (m) föreslås att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att
Ombudsmannen mot etnisk diskriminering överförs till utgiftsområde 14 (
yrkande 6).
Tidigare behandling
Frågan om en samlad ombudsmannamyndighet behandlades hösten 2000 (bet.
2000/01:KU3). Utskottet framhöll i sin bedömning inledningsvis den
särställning som Riksdagens ombudsmän har. Utskottet ansåg inte att det
fanns någon anledning att ifrågasätta JO:s ställning och verksamhet.
När det gällde frågan om att föra ihop de ombudsmän som är underställda
regeringen till en ombudsmannaorganisation ansåg utskottet att tiden nu var
mogen att utreda frågan. Enligt utskottet borde således en utredning
tillsättas med uppgift att undersöka om det finns förutsättningar för att
slå samman några av eller samtliga dessa ombudsmannainstitutioner till en
institution. Frågan om huvudmannaskapet för dessa ombudsmän måste, enligt
utskottet, ses i ljuset av de uppgifter ombudsmännen tilldelas. Vad
utskottet anfört gavs regeringen till känna (rskr. 2000/01:33-35).
Utredning om en sammanhållen diskrimineringslagstiftning
Regeringen har den 31 januari 2002 beslutat tillkalla en parlamentarisk
kommitté med uppdrag att bl.a. överväga en gemensam lagstiftning mot
diskriminering som omfattar alla eller flertalet diskrimineringsgrunder och
samhällsområden. Kommittén skall också ha i uppdrag att se över
ansvarsområden och uppgifter för Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen
mot etnisk diskriminering, Handikappombudsmannen och Ombudsmannen mot
diskriminering på grund av sexuell läggning samt överväga en samordning
eller sammanslagning av samtliga dessa ombudsmän samt om den eller de
framtida ombudsmannainstitutioner som föreslås skall vara underställda
regeringen eller riksdagen. Kommittén skall redovisa uppdraget senast den 1
december 2004.
Utskottets ställningstagande
I motionerna 2002/03:A364 och 2002/03:Sf378 (m) behandlas frågor om
samordning eller sammanslagning av ombudsmän som är underställda regeringen
. Utskottet, som noterar att regeringen har tillsatt en parlamentariskt
sammansatt kommitté med uppgift att bl.a. överväga dessa frågor, anser att
resultatet av detta utredningsarbete bör avvaktas. Mot den anförda
bakgrunden avstyrks motionerna 2002/03:A364 och 2002/03:Sf378.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Utrikesrepresentationens organisation (punkt 5)
av Ingvar Svensson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 1 om att regeringen bör utreda vilka möjligheter till samverkan
som kan finnas med nordiska länder och EU-medlemsländer vad gäller
utlandsmyndigheter. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:U268 yrkandena
7 och 8.
Ställningstagande
De fem nordiska ambassaderna inom anläggningen i Berlin inklusive det
gemensamma huset för utställningar, konferenser och viseringskansli har
gett Sverige en uppmärksamhet som vi aldrig skulle kunnat uppnå ensamma.
Därtill kommer att Sverige fått faciliteter som vi inte skulle haft råd att
ordna själva. Min bedömning är att satsningen i Berlin är lyckosam, och jag
menar att regeringen bör utreda om fler s.k. nordiska ambassader på lång
sikt kan upprättas eller samordnas i världen.
Inom EU växer ett ökat samarbete kring diplomatin fram. Framför allt är
det kommissionens kapacitet och resurser som en diplomatisk aktör utanför
Europa som diskuteras. Då EG- kommissionen förbättrar sin förmåga att göra
viktiga analyser och landrapporter, samt ökar sin representativa roll, bör
det finnas möjligheter för Sverige som EU-medlem att dra nytta av detta.
Det handlar inte om att EG-kommissionen på något sätt skall ersätta det
nationella behovet av bilaterala diplomatiska relationer, men däremot kan
Sverige ännu mera dra nytta av rapporter som skrivs inom EU och utnyttja EU
-kontor i de länder där Sverige i dag saknar representation. I framtiden
kan det bli tal om att slå ihop ambassader mellan EU-medlemmar i stil med
den fysiska integreringen av de nordiska ambassaderna i Berlin. Regeringen
bör utreda hur Sverige i ökad utsträckning kan dra nytta av EU-diplomatin.
2. Kompetens vid utlandsmyndigheter (punkt 6)
av Ingvar Svensson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 2 om att utreda möjligheterna att tillsätta MR-attachéer
respektive miljöattachéer vid utrikesrepresentationer där MR-frågor
respektive miljöfrågor är av speciell betydelse samt möjligheterna att
integrera handelsfrämjande organ med ambassaderna. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:U268 yrkandena 4-6.
Ställningstagande
Kristdemokraterna anser att det är av största vikt att främjandet av
mänskliga rättigheter genomsyrar hela den utrikespolitiska verksamheten.
Därför räcker det inte med att skriva vackra ord i handlingsprogram, utan
det skrivna måste även praktiseras inom utlandsmyndigheterna. Inom det
militära och säkerhetspolitiska området har man på vissa strategiskt valda
ambassader placerat militärattachéer för att främja viktiga
säkerhetspolitiska relationer med andra stater samt för att följa
utvecklingen på plats i viktiga regioner. På ett liknande sätt bör Sverige
även ha MR-attachéer utplacerade på viktiga och strategiskt valda
ambassader, dvs. där det anses som särskilt nödvändigt för att följa
utvecklingen kring de mänskliga rättigheterna. Detta skulle främja
bevakningen i specifika regioner samt underlätta samarbetet med svenska
internationella företag och svenska frivilligorganisationer på plats,
liksom samarbetet och koordineringen med internationella organ och
organisationer. Jag föreslår att riksdagen begär att regeringen utreder
förutsättningarna för att utse MR-attachéer.
Lika viktigt som att förbättra svenska utrikesförvaltningens bevakning,
kompetens och externa samarbetsmöjligheter för mänskliga rättigheter är det
att bevaka globala miljöfrågor. På ett liknande sätt som MR-attachéer kan
inrättas vid lämpliga ambassader kan även miljöattachéer inrättas. Detta är
särskilt viktigt i ofta utsatta naturkatastrofområden, i regioner där
miljöförstöringen är extremt påtaglig eller där stora internationella
insatser görs för miljösäkerhet. Jag föreslår att riksdagen begär att
regeringen utreder förutsättningarna för att utse miljöattachéer.
Under åren 1991-94 genomfördes en sammanslagning av utrikesmyndigheterna
och biståndsverksamheten. Så kallade biståndsambassader upprättades. På ett
liknande sätt anser jag att regeringen bör se över möjligheterna att
integrera den handels- och exportfrämjande verksamheten med
utrikesförvaltningen. Med många länder och regioner är den dominerande
verksamheten i utrikesrelationerna främst det ekonomiska samarbetet, och
utrikesrepresentationen handlar i mångt och mycket om att främja svenska
handels- och exportintressen. Det sker ibland ett dubbelarbete mellan
Sveriges ambassader utomlands och t.ex. olika handelskammare och exportråd.
Jag anser att möjligheterna att mer integrera svenska handelsfrämjande
organ med ambassaderna, för att ytterligare främja en samordnad
utrikespolitik, bör utredas. Detta gäller framför allt i ekonomiskt starka
nationer samt i länder där bistånds- och handelspolitiken i ökad
utsträckning bör samordnas.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden
. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 (punkt 1)
av Per Unckel (m), Henrik S Järrel (m) och Nils Fredrik Aurelius (m).
Konstitutionsutskottet har under beredningen av detta betänkande arbetat
under förutsättningen att en riksdagsmajoritet bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister den 4 december 2002
kommer att fastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den
statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster avseende 2003 samt
besluta om preliminära utgiftstak för år 2004.
Moderata samlingspartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en
annan inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Ett
övergripande mål för den ekonomiska politiken bör vara att möjliggöra ökad
tillväxt. Då måste utgiftskvoten sänkas. För detta krävs bl.a. en
moderniserad arbetsmarknad, avregleringar, sänkta skatter och lägre
offentliga utgifter. Antalet sjukskrivna och förtidspensionerade måste
minskas genom att sjukvård och rehabilitering förbättras.
Våra förslag syftar också till att skapa förutsättningar för ett
ekonomiskt, kulturellt och socialt växande Sverige. Vi vill satsa på en
utbildning som ger alla större möjligheter till ett rikare liv. Genom en
större enskild sektor och ett starkare civilt samhälle kan både företag och
människor växa. Ännu fler kan komma in på den ordinarie arbetsmarknaden.
Den sociala tryggheten ökar också i andra bemärkelser genom att hushållen
får en större ekonomisk självständighet. Friheten att välja bidrar både
till mångfald, en bättre kvalitet och en större trygghet. De enskilda
människorna får ett större inflytande över sina liv.
Vi har föreslagit en långtgående växling från subventioner och bidrag till
omfattande skattesänkningar för alla, främst låg- och medelinkomsttagare.
Samtidigt värnar vi de människor som är i störst behov av gemensamma
insatser och som har små eller inga möjligheter att påverka sin egen
situation. Vi slår också fast att det allmänna skall tillföras resurser för
att på ett tillfredsställande sätt kunna genomföra de uppgifter som måste
vara gemensamma. Avsevärda resurser tillförs till exempel för att bryta den
ökade sjukfrånvaron och de ökande förtidspensioneringarna.
Vårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,
anslagsfördelning och skatteförändringar - bör ses som en helhet där inte
någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de andra.
Om riksdagens majoritet den 4 december beslutar om ramar för de olika
utgiftsområdena i enlighet med finansutskottets förslag och därmed väljer
en annan inriktning av politiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet
om anslagsfördelning inom utgiftsområde 1.
När det gäller anslaget 27:2 Presstöd föreslår vi i kommittémotion K406
att riksdagen anslår 209 029 000 kr för budgetåret 2003 (yrkande 1). Detta
innebär en minskning i förhållande till regeringens förslag med 300
miljoner kronor. Enligt vår mening visar erfarenheterna hittills att stödet
till stor del har använts för att täcka tidningarnas löpande utgifter i
stället för till nödvändiga rationaliseringar. Tidningarna har enligt vår
mening anpassat sig efter och blivit beroende av presstödet i stället för
att åtgärda de ekonomiska problemen. Vi menar vidare att
konkurrensvillkoren gentemot tidningar utan presstöd snedvrids.
Beträffande anslagen 27:4 Radio- och TV-verket och 27:5 Granskningsnämnden
för radio och TV föreslår vi i kommittémotion K425 att riksdagen anslår 10
676 000 kr respektive 7 544 000 kr för budgetåret 2003 (yrkandena 4 och 5).
Vi anser att reformeringen av den kommersiella lokalradion sker på ett sätt
som inte är acceptabelt i ett samhälle som värnar yttrandefriheten och
motsätter oss därför de ökningar av anslagen som regeringen föreslår.
Frågorna kring anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. behandlar vi i
kommittémotion K407. Det finns enligt vår mening skäl att hålla tillbaka
expansionen av Regeringskansliet. Det finns också skäl att genomföra en
särskild upplysningskampanj om kommunismens brott mot mänskligheten, och
för detta ändamål bör 10 miljoner kronor anslås år 2003, och anslaget bör
ligga kvar även för 2004 och 2005. En utgångspunkt för vårt budgetförslag
är dessutom att vi anser att utrikesförvaltningen skall återföras till
utgiftsområde 5. Den frågan kan riksdagen emellertid inte ta ställning till
förrän i samband med 2003 års ekonomiska vårproposition. Därutöver anser vi
att den del av anslaget som avser utrikesförvaltningen skall förstärkas med
65 miljoner kronor utöver det som ligger i regeringens förslag. Sammantaget
menar vi att anslaget till Regeringskansliet skall minskas med 540 miljoner
kronor i förhållande till regeringens förslag. I motion K311 föreslås att
riksdagen beslutar att de medel som anslås i budgeten skall användas för bl
.a. fortsatt verksamhet vid Expertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi (
ESO) av samma slag som hittills. Av Göran Perssons regeringsförklaring
framgår att ESO läggs ned. Expertgruppen har under många år gjort sig känd
för att presentera rap-porter som stått fria från partipolitiska hänsyn.
Inte sällan har ESO pekat på obehagliga sanningar om svensk ekonomi. Om ESO
försvinner får riksdagens ledamöter sämre underlag för att bedöma
samhällsfrågor och fatta beslut. Vi anser därför att det är angeläget att
ESO får fortsätta sin verksamhet på samma sätt som hittills.
Beträffande anslaget 90:6 Stöd till politiska partier anser vi att
partistödet bör avvecklas i två steg. Från och med år 2004 bör det minskas
till hälften av det nuvarande anslaget och år 2005 bör stödet avvecklas
helt.
Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 (punkt 1)
av Helena Bargholtz (fp) och Tobias Krantz (fp).
Folkpartiet liberalernas budgetförslag för år 2003 innebär i sina
huvuddrag sänkta skatter på arbete och företagande som syftar till att
uppnå en långsiktig och uthållig tillväxt. Det syftar också till en mera
rättvis skattepolitik för bl.a. barnfamiljer. Våra utgiftsökningar avser
främst bistånd, utbildning, vård och omsorg, förbättringar för handikappade
, åtgärder mot ohälsan samt satsningar på miljö och rättssäkerhet.
Vårt förslag till utgiftsram för utgiftsområde 1 har emellertid avstyrkts
av finansutskottet i budgetprocessens första steg. Då Folkpartiets
budgetförslag är en helhet är det inte meningsfullt att delta i
fördelningen på anslag inom utgiftsområde 1. I det följande redovisas i
sammanfattning innehållet i vårt budgetförslag för utgiftsområde 1.
Folkpartiet liberalerna föreslår i partimotion Fi232 besparingar på
anslaget 27:2 Presstöd med 420 000 000 kr. Presstödet har sedan ett
trettiotal år tillbaka i stort sett samma inriktning, men det snedvrider
enligt vår mening konkurrensen. Dessutom har medielandskapet förändrats
påtagligt under de senaste åren, och nya typer av tidningar tillkommer
ständigt. Mot bakgrund av att detta innebär en helt ny situation än vad som
rådde när presstödet infördes kan stödet begränsas. Pressen bör fungera
utan statliga bidrag. Vidare föreslås i partimotion Fi 232 besparingar på
anslaget 27:4 Radio- och TV-verket med 5 000 000 kr.
Vidare föreslås i partimotion Fi232 att anslaget 90:5 Regeringskansliet m.
m. för år 2003 skall sänkas med 600 000 000 kr i förhållande till
regeringens förslag. Enligt vår mening har Regeringskansliet under den
socialdemokratiska regeringens tid vuxit sig alltför stort. Det finns
enligt vår mening ingenting som motiverar den nuvarande storleken, varför
besparingar bör kunna ske på anslaget. Dessutom bör de samordningsvinster
som sammanslagningen med utrikesförvaltningen medför utnyttjas. I motion
K311 föreslås att riksdagen beslutar att de medel som anslås i budgeten
skall användas för bl.a. fortsatt verksamhet vid Expertgruppen för Studier
i Offentlig Ekonomi (ESO) av samma slag som hittills. Av Göran Perssons
regeringsförklaring framgår att ESO läggs ned. Expertgruppen har under
många år gjort sig känd för att presentera rapporter som stått fria från
partipolitiska hänsyn. Inte sällan har ESO pekat på obehagliga sanningar om
svensk ekonomi. Om ESO försvinner får riksdagens ledamöter sämre underlag
för att bedöma samhällsfrågor och fatta beslut. Vi anser därför att det är
angeläget att ESO får fortsätta sin verksamhet på samma sätt som hittills.
Folkpartiet liberalerna föreslår vidare i partimotionen att anslaget 90:6
Stöd till politiska partier minskas med 30 000 000 kr för år 2003.
Partiernas beroende av offentliga medel bör på sikt begränsas. En viss
minskning av partistödet är därför enligt vår mening motiverad.
I partimotionen föreslår vi också att anslaget 90:7 Expertgruppen för EU-
frågor skall sänkas med 9 000 000 kr i förhållande till regeringens förslag
. Vi menar att detta utgör en form av styrd forskning som inte bör
förekomma. I stället bör mer pengar satsas på den ordinarie forskningen.
Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 (punkt 1)
av Ingvar Svensson (kd).
Konstitutionsutskottet har under beredningen av detta betänkande arbetat
under förutsättningen att en riksdagsmajoritet bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister den 4 december 2002
kommer att fastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den
statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster avseende 2003 samt
besluta om preliminära utgiftstak för år 2004.
Kristdemokraterna har i parti- och kommittémotioner förordat en annan
inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.
Vårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,
anslagsfördelning och skatteförändringar - bör ses som en helhet där inte
någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de andra.
Om riksdagens majoritet den 4 december beslutar om ramar för de olika
utgiftsområdena i enlighet med finansutskottets förslag och därmed väljer
en annan inriktning av politiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet
om anslagsfördelning inom utgiftsområde 1.
När det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 har vi i
kommittémotion K367 föreslagit att anslaget 27:2 Presstöd skall minskas med
75 000 000 kr jämfört med regeringens förslag. Vi anser att presstödet har
och har haft stor betydelse för den publicistiska mångfalden, och vi är
positiva till regelförändringar som kan underlätta rationaliseringar och
därmed på sikt minska beroendet av presstöd. Medielandskapets snabba
förändring kommer dock att leda till fortsatta strukturförändringar inom
tidningsbranschen, och det är därför att förvänta att antalet stödtidningar
successivt minskar.
I kommittémotion K367 har vi vidare föreslagit en minskning av anslaget 46
:3 Datainspektionen med 6 000 000 kr i förhållande till regeringens förslag
. Vi menar att en sådan minskning av anslaget till Datainspektionen bör
göras i avvaktan på att målen för Datainspektionens verksamhet tydliggörs.
När det gäller anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. föreslår
Kristdemokraterna i samma kommittémotion en minskning med 410 000 000 kr
jämfört med regeringens förslag. Regeringen har haft problem att tydligt
visa vilken den optimala dimensioneringen av Regeringskansliet är. Anslagen
till området har ökat mycket kraftigt, delvis beroende på ordförandeskapet
i EU under första halvåret 2001, men enbart ordförandeskapet kan inte
förklara den totala resursökningen. Det är viktigt att regeringen kan
redovisa produktivitet och resultat för Regeringskansliet. I motion K311
föreslås att riksdagen beslutar att de medel som anslås i budgeten skall
användas för bl.a. fortsatt verksamhet vid Expertgruppen för Studier i
Offentlig Ekonomi (ESO) av samma slag som hittills. Av Göran Perssons
regeringsförklaring framgår att ESO läggs ned. Expertgruppen har under
många år gjort sig känd för att presentera rap-porter som stått fria från
partipolitiska hänsyn. Inte sällan har ESO pekat på obehagliga sanningar om
svensk ekonomi. Om ESO försvinner får riksdagens ledamöter sämre underlag
för att bedöma samhällsfrågor och fatta beslut. Vi anser därför att det är
angeläget att ESO får fortsätta sin verksamhet på samma sätt som hittills.
Anslagsfördelningen inom utgiftsområde 1 (punkt 1)
av Kerstin Lundgren (c).
Konstitutionsutskottet har under beredningen av detta betänkande arbetat
under förutsättningen att en riksdagsmajoritet bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister den 4 december 2002
kommer att fastställa ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den
statliga budgeten och en beräkning av statens inkomster avseende 2003 samt
besluta om preliminära utgiftstak för år 2004.
Centerpartiet har i parti- och kommittémotioner förordat en annan
inriktning av den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.
Vårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,
anslagsfördelning och skatteförändringar - bör ses som en helhet där inte
någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de andra.
Om riksdagens majoritet den 4 december beslutar om ramar för de olika
utgiftsområdena i enlighet med finansutskottets förslag och därmed väljer
en annan inriktning av politiken, deltar vi inte i det nu aktuella beslutet
om anslagsfördelning inom utgiftsområde 1.
I kommittémotion K430 lyfter vi fram att mångfalden inom tidningsvärlden i
dag till stor del tryggas genom presstödet som garanterar många
andratidningars existens. Dagens situation för tidningarna bör leda till
att det befintliga presstödet förenas med särskilda insatser för att
underlätta för tidningsföretag att utveckla teknik och arbetsformer för att
vara med på den digitala mediemarknaden och möta framtida krav. Regeringens
förslag att minska presstödets anslagsnivå med 1 000 000 kr är
Centerpartiet följaktligen emot.
Regeringen föreslår att anslaget till Radio- och TV-verket skall uppgå
till 11 676 000 kr budgetåret 2003, vilket innebär en höjning av anslaget.
Med hänsyn till de godkända resultat som verket uppvisar när det gäller att
främja möjligheterna till mångfald inom radio och television, anser vi
emellertid inte att den höjning av anslaget som föreslås är nödvändig. Vi
föreslår därför i vår kommittémotion K430 en minskning av anslaget 27:4
Radio- och TV- verket med 2 000 000 kr. Det innebär att vi förordar att
anslaget skall anvisas 9 676 000 kr budgetåret 2003.
När det gäller anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m. föreslår vi i
kommittémotion K430 att riksdagen anslår 4 344 433 000 kr för budgetåret
2003. Detta innebär en minskning i förhållande till regeringens förslag med
836 000 000 kr. Anslagsnivån på Regeringskansliet fortsätter att ligga på
en orimligt hög nivå trots att EU-ordförandeskapsåret sedan lång tid är
förbi med de extrakostnader som detta medförde. De tidigare
sammanslagningarna av departement borde ge minskade kostnader genom
effektiviseringar under den kommande treårsperioden. Det är även nödvändigt
och fullt genomförbart med allmänna besparingar inom Regeringskansliet,
särskilt nu när ordförandeskapets tid är förbi. I motion K311 föreslås att
riksdagen beslutar att de medel som anslås i budgeten skall användas för bl
.a. fortsatt verksamhet vid Expertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi (
ESO) av samma slag som hittills. Av Göran Perssons regeringsförklaring
framgår att ESO läggs ned. Expertgruppen har under många år gjort sig känd
för att presentera rapporter som stått fria från partipolitiska hänsyn.
Inte sällan har ESO pekat på obehagliga sanningar om svensk ekonomi. Om ESO
försvinner får riksdagens ledamöter sämre underlag för att bedöma
samhällsfrågor och fatta beslut. Vi anser därför att det är angeläget att
ESO får fortsätta sin verksamhet på samma sätt som hittills.
Svensk ambassad i Afghanistan (punkt 1)
av Gustav Fridolin (mp).
Afghanistan är drabbat av stora svårigheter vad gäller flyktingar både
inom och utanför landet.
Behoven under de kommande tio åren inne i Afghanistan och i omgivande
gränsområden av allmän livsmedelssäkerhet, utbildning och hälsa samt
såklart flyktingåtervändande är stora. Den största utmaningen ligger i
utformningen av och makten över den civila administrationens ny- och
återuppbyggnad. Den skall givetvis ledas av afghanerna själva, men
samtidigt finns en medvetenhet om behovet av internationellt beskydd,
kunskapsöverföring och handledning för det ändamålet.
För att kunna klara av den nya situationen och hålla uppe
utbildningskvaliteten vid de skolor som stöds av Svenska
Afghanistankommittén behövs 1 200 nya lärare.
Afghanistan är ett av de sista länder i världen där polio fortfarande
förekommer, varför vaccinationsprogram mot polio och även andra sjukdomar
har hög prioritet.
I färska rapporter från hjälporganisationerna kan man utläsa att det
endast är 10 % av den bevattningsbara åkerarealen som är uppodlad i de
områden som omger Kabul. Att snabbt få i gång ett långsiktigt hållbart
jordbruk i stor och liten skala är enligt min mening den främsta och
egentligen enda överlevnadsgarantin.
Mot den anförda bakgrunden vore det önskvärt att närmare överväga
inrättandet av en svensk ambassad i Afghanistan under mandatperioden. En
sådan ambassad skulle aktivt kunna stödja flyktingåtervändandet, Svenska
Afghanistankommitténs arbete och det allmänna återuppbyggnadsarbetet under
ett antal år framöver.
Djurskyddsminister (punkt 8)
av Gustav Fridolin (mp).
Det saknas i dag en samlad kraft när det gäller djurens rättigheter i
stort. I partimotion MJ490 föreslår Miljöpartiet därför att det skall
finnas en särskild djurskyddsminister. Jag är dock medveten om att detta är
en fråga som riksdagen inte råder över. Men med en särskild
djurskyddsminister skulle djurskyddsfrågan kunna få den tyngd den förtjänar
i regeringen och regeringsarbetet.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
2002/03:1 Budgetpropositionen
Utgiftsområde 1 - yrk. 1. Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret
2003 anvisar anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse, såvitt avser
anslag som står till regeringens disposition enligt följande uppställning (
se prop.)
Utgiftsområde 1 - yrk. 2. Riksdagsstyrelsen föreslår att riksdagen antar
riksdagsstyrelsens förslag till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd
till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen.
Utgiftsområde 1 - yrk. 3. Riksdagsstyrelsen föreslår att riksdagen
godkänner förslaget till investeringsplan för riksdagsförvaltningen för
perioden 2003-2004 (avsnitten 7.7.2, 7.7.3).
Utgiftsområde 1 - yrk. 4. Riksdagsstyrelsen föreslår att riksdagen
bemyndigar riksdagsförvaltningen att under 2003 för ramanslaget 90:4
Riksdagens fastigheter ingå ekonomiska förpliktelser avseende reparationer
på riksdagens fastigheter som inklusive tidigare åtaganden medför utgifter
på högst 25 000 000 kr under 2004 (avsnitt 7.7.3).
Utgiftsområde 1 - yrk. 5. Riksdagsstyrelsen föreslår att riksdagen
bemyndigar riksdagsförvaltningen att för 2003 besluta om lån i
Riksgäldskontoret för investeringar som används i riksdagens verksamhet
intill ett belopp av 100 000 000 kr (avsnitt 7.7.2).
Utgiftsområde 1 - yrk. 6. Riksdagsstyrelsen föreslår att riksdagen
bemyndigar riksdagsförvaltningen att för 2003 besluta om lån i
Riksgäldskontoret för investeringar i fastigheter och tekniska anläggningar
intill ett belopp av 250 000 000 kr (avsnitt 7.7.3).
Utgiftsområde 1 - yrk. 7. Riksdagsstyrelsen föreslår att riksdagen för
budgetåret 2003 anvisar anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse,
såvitt avser anslag som är avsedda för riksdagen eller dess myndigheter,
enligt följande uppställning (se prop.).
Utgiftsområde 17 - yrk. 3. Regeringen föreslår att riksdagen antar
regeringens förslag till ändring i radio- och TV-lagen (1986:844).
Redogörelse
2001/02:RS2 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2001
.
Motioner från allmänna motionstiden 2002
2002/03:K311 av Bo Könberg och Karin Pilsäter (fp):
Riksdagen beslutar som villkor för anslaget Regeringskansliet m.m. (
utgiftsområde 1) att medel skall användas för fortsatt verksamhet vid ESO
av samma slag som hittills.
2002/03:K367 av Ingvar Svensson m.fl. (kd):
Riksdagen anvisar med följande ändring i förhållande till regeringens
förslag anslagen för år 2003 under utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt
uppställning:
2002/03:K403 av Ronny Olander m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om svenska medborgares behov av socialt bistånd vid besök utomlands.
2002/03:K406 av Per Unckel m.fl. (m):
1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 1, anslag 27:2 Presstöd för budgetåret 2003 209 029 000 kr.
4. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 1, anslag 27:4 Radio- och TV-verket för budgetåret 2003 10
676 000 kr.
5. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 1, anslag 27:5 Granskningsnämnden för radio och TV för
budgetåret 2003 7 549 000 kr.
2002/03:K407 av Per Unckel m.fl. (m):
Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 1, anslag 90:6 Regeringskansliet för budgetåret 2003 4 640
433 000 kr.
2002/03:K419 av Siv Holma och Elina Linna (v):
Riksdagen begär att regeringen låter utreda möjligheterna att tillsätta en
särskild minister för hela den samlade minoritetspolitiken.
2002/03:K430 av Kerstin Lundgren m.fl. (c):
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag anslagen under utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt följande
uppställning:
2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
8. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagen under utgiftsområde 1
Rikets styrelse enligt uppställningen i tabell 9.
2002/03:U208 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att regeringen i det europeiska samarbetet skall arbeta för att EU-
ländernas ambassader i andra EU-länder avskaffas.
2002/03:U268 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utreda möjligheterna att tillsätta MR-attachéer vid de
utrikesrepresentationer där bevakning av MR-frågorna är av speciell
betydelse.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utreda möjligheterna att tillsätta miljöattachéer vid de
utrikesrepresentationer där miljöfrågorna är av speciell betydelse.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utreda hur svenska handelsfrämjande organ kan integreras med
vissa av Sveriges ambassader i utlandet.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utreda om det på lång sikt kan upprättas eller samordnas fler
s.k. nordiska ambassader med vissa gemensamma servicefunktioner.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en utredning av hur Sverige i ökad utsträckning kan dra nytta av
den växande EU-diplomatin med samlokalisering och underlag för politiska
beslut.
2002/03:U297 av Lotta N Hedström (mp):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att under mandatperioden öppna en svensk ambassad i Afghanistan
för bl.a. koordination av biståndsinsatser, underlättnad av SAK:s roll m.m.
2002/03:Sf378 av Sten Tolgfors m.fl. (m):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att Ombudsmannen mot diskriminering överförs till utgiftsområde
14.
2002/03:MJ490 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en djurskyddsminister.
2002/03:A364 av Anders G Högmark m.fl. (m):
23. Riksdagen beslutar att uppföra ett nytt anslag till utgiftsområde 14
politikområde 23:Ny Ombudsmannen mot diskriminering och anvisar för år 2003
53 388 000 kr i enlighet med vad som anförs i motionen.
Motion från allmänna motionstiden 2001
2001/02:U343 av Göran Lennmarker m.fl. (m):
2. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs i motionen till
utgiftsområde 5 anslag Utrikesförvaltningen för år 2002 65 000 000 kr mer
än regeringen eller således 1 872 000 000 kr.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om ändring i radio- och TV-lagen (1996:844)
Bilaga 3
Riksdagsstyrelsens lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1209) om stöd till
riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen
Bilaga 4
Utrikesutskottets yttrande 2002/03:UU1y
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet har vid sammanträde den 10 oktober 2002 beslutat
att bereda utrikesutskottet tillfälle att avge yttrande över
budgetpropositionen 2002/03:1 utgiftsområde 1 Rikets styrelse jämte
eventuella motioner.
Utrikesutskottet väljer att i det följande lämna synpunkter på anslaget 90
:6 Regeringskansliet m.m. inom utgiftsområde 1 samt på motionerna 2002/03:
K403 och 2002/03:K407, allt i de delar som rör utrikesförvaltningen.
Därutöver överlämnar utrikesutskottet, under förutsättning av
konstitutionsutskottets medgivande, med detta yttrande motionerna 2001/02:
U343 (m) yrkande 2, 2002/03:U208 (m), 2002/03:U268 (kd) yrkandena 4-8 samt
motion 2002/03:U297 (mp) yrkande 7.
Propositionen
Regeringen framhåller i propositionen att utrikesförvaltningens struktur
anpassas kontinuerligt till politiska och ekonomiska förändringar i
omvärlden. Vidare konstateras att antalet forum att verka inom har ökat
under senare år liksom att antalet länder som samarbetspartner har blivit
fler, inte minst genom EU-medlemskapet.
Regeringen konstaterar att som regel är medlemsländerna i EU
representerade i varandras länder. Förhandlingarna om en utvidgning av
unionen bedrivs med sikte på att dessa skall kunna slutföras med upp till
tio kandidatländer i slutet av 2002. Vidare framhåller regeringen att ett
annat viktigt skäl för Sverige att vara representerat i ett land kan vara
att stödja utvecklingen mot demokrati och mänskliga rättigheter.
Regeringen föreslår i propositionen att anslag 90:6 för budgetåret 2003
skall uppgå till 5 180 433 000 kr.
Utskottet
Anslagsrelaterade frågor
Motionerna
Moderata samlingspartiet yrkar i kommittémotion 2002/03:K407 (m) att
utgiftsområde 1, anslag 90:6 Regeringskansliet m.m. för budgetåret 2003
skall uppgå till 4 640 433 000 kr. Det skulle medföra en minskning med 540
000 000 kr i förhållande till regeringens förslag.
Samtidigt förordar motionärerna vissa omfördelningar inom anslaget. De
menar bl.a. att Utrikesdepartementet bör tillföras 65 000 000 kr. I detta
skulle ingå en ökning av de medel som ställs till ambassadernas förfogande
för främjande av svenskt näringsliv utomlands samt för att beakta
situationen för utlandsmyndigheternas visumhantering. Vidare menar
motionärerna att ett kraftfullt och framgångsrikt agerande inom ramen för
EU fordrar en gedigen kompetens inom utrikesförvaltningen samt svensk
diplomatisk närvaro i hela Europa och Medelhavsområdet. Den snabba
globaliseringen fordrar också svensk diplomatisk närvaro i de
utomeuropeiska industriländerna, menar motionärerna. I motionen framhålls
även att framväxten av dynamiska ekonomier i Asien, Latinamerika och
förhoppningsvis i södra Afrika ställer större krav på kontaktytor och
kompetens.
Även i motionen U343 (m) yrkande 2 från riksmötet 2001/02 yrkar
motionärerna att riksdagen skall anvisa 65 000 000 kr mer än vad regeringen
föreslår till utrikesförvaltningen.
Överväganden
Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen på grundval av
förslag i den ekonomiska vårpropositionen år 2001 godkände att anslaget för
utrikesförvaltningen flyttades från utgiftsområde 5 till utgiftsområde 1.
Den nya ordningen innebär att det ej längre redovisas ett särskilt anslag
för utrikesförvaltningen, utan de medel som är avsedda härför ingår i det
anslag som numera heter 90:6 Regeringskansliet m.m.
Utrikesutskottet framhöll i föregående års yttrande till
konstitutionsutskottet (2001/02:UU2y) att den nya ordningen försvårar för
utrikesutskottet att göra en adekvat bedömning av resurstilldelningen till
utrikesförvaltningen. Utskottet påpekade vidare att det bl.a. var oklart
hur stor del av anslaget till Regeringskansliets verksamhet som avsåg
utrikesförvaltningen. Med anledning av detta uttalade utskottet bl.a.
följande:
En förutsättning för riksdagens budgetarbete i här aktuell del är att det
framgent tydligt framgår vilka resurser inom anslaget [Regeringskansliet m.
m.] som avsätts för utrikesförvaltningen och vilket utfallet blir.
Utskottet förutsätter att så blir fallet.
Detta till trots får utrikesutskottet konstatera att det utifrån
föreliggande proposition inte är möjligt att göra en adekvat bedömning av
de resurser som utrikesförvaltningen kommer att förfoga över under
budgetåret 2003. Utskottet kan ha förståelse för att det budgetmässigt kan
ta viss tid att fasa in utrikesförvaltningen i det övriga Regeringskansliet
samt för att det under ett valår och i samband med den politiska osäkerhet
som rått under den period då budgeten tagits fram kan ha varit svårt att få
fram de uppgifter utskottet begärde i ovan nämnda yttrande. Utskottets
tidigare ställningstagande kvarstår emellertid och kommer att följas upp
vid behandlingen av statsbudgeten för 2004.
I samband med att riksdagen godkände att anslaget för utrikesförvaltningen
flyttades från utgiftsområde 5 till utgiftsområde 1 framhölls det
nödvändiga i att formerna för regeringens dialog med riksdagen när det
gäller utrikesrepresentationen vidareutvecklas. Utskottet noterar att så
sker.
Även om det inte i detalj är känt hur resurserna inom anslaget 90:6
Regeringskansliet m.m. är tänkta att disponeras under budgetåret 2003
skulle ett bifall av motion 2002/03:K407 (m) få så omfattande konsekvenser
jämfört med dagsläget att något sådant inte kan ifrågakomma. Utskottet
menar därför att motionen bör avstyrkas.
Också i motion 2001/02:U343 (m) yrkande 2 föreslås att
utrikesförvaltningen tillförs ökade resurser; dock att motionen avser nu
löpande budgetår. Enligt utskottets uppfattning är detta obehövligt, varför
motionen bör avstyrkas.
Utrikesrepresentationens organisation
Motionerna
Motionärerna bakom kommittémotion 2002/03:U268 (kd) menar i yrkande 8 att
en utredning bör tillsättas för att utröna hur Sverige i ökad utsträckning
kan dra nytta av den växande EU- diplomatin när det gäller samlokalisering
och underlag för politiska beslut. I yrkande 7 i samma motion anförs att
det bör utredas om det på lång sikt kan upprättas eller samordnas fler
nordiska ambassader med vissa gemensamma servicefunktioner. I den enskilda
motionen anförs 2002/03:U208 (m) att regeringen i det europeiska samarbetet
skall arbeta för att EU- ländernas ambassader i andra EU-länder avskaffas.
I den enskilda motionen 2002/03:U297 (mp) yrkande 7 anförs att en svensk
ambassad bör öppnas i Afghanistan under den innevarande mandatperioden.
Ambassadens uppgifter skulle enligt motionären vara att underlätta
flyktingåtervändandet, att ge stöd till Svenska Afghankommitténs arbete i
landet samt att stödja återuppbyggnadsarbetet under ett antal år framåt.
Överväganden
Utskottet kan inledningsvis konstatera att EU-medlemskapet har inneburit
ett ökat samarbete mellan medlemsländernas ambassader i
stationeringsländerna. Det innebär regelbundna möten och utbyte av
information, i vissa fall även konkret samarbete vad gäller rapportering.
Detta är ett samarbete som den svenska utrikesförvaltningen har stor nytta
av, i synnerhet i stater där den svenska utlandsmyndigheten har få utsända.
Ökat samarbete kan också underlättas genom samlokalisering och enligt vad
utskottet har erfarit är det en fråga som fortlöpande diskuteras inom ramen
för EU-samarbetet. Utskottet menar att den relevanta informationen i
sammanhanget redan är tillgänglig och ser därför inget behov att tillsätta
en utredning i frågan. Det gäller även frågan om fler samlokaliseringar av
ambassader med nordiska länder. Redan i dag sker samlokalisering med ett
eller flera andra nordiska länder på ett antal stationeringsorter och även
nordiska konsulat samarbetar i många fall nära i konsulära och
administrativa frågor och utnyttjar gemensamma lokaler. Utskottet ser
positivt på detta och anser att möjligheten till samlokalisering med andra
nordiska länder bör beaktas och utnyttjas när lämpligt tillfälle uppstår.
Däremot ser utskottet inte behov att frågan skall bli föremål för särskild
utredning.
Vad gäller yrkandet att Sverige skall lägga ned ambassaderna i de övriga
medlemsländerna inom EU vill utskottet framhålla att största delen av en
ambassads verksamhet, vid sidan av frågor som rör EU, är av bilateral natur
. Det gäller exempelvis främjande av svensk export och kultur,
turistinformation, service och programläggning åt större svenska
delegationer från såväl offentlig som privat sektor. Det finns enligt
utskottets mening behov att även dessa funktioner upprätthålls vid Sveriges
ambassader i andra EU-medlemsstater. Utskottet avvisar således förslaget i
motionen.
Vad gäller öppnandet av nya ambassader konstaterar utskottet att det är
regeringen som har att avgöra hur Sveriges utrikesrepresentation skall
utformas inom ramen för de budgetmedel som riksdagen anslår, även om
utskottet förordar att samråd sker i dessa frågor med utrikesutskottet.
Utskottet kan konstatera att regeringen under senare år fattat beslut både
om att lägga ned ambassader i vissa stater och öppna nya ambassader i andra
. Utskottet ser inte att det finns anledning att genom anslagsvillkor
knutna till budgetbeslutet närmare föreskiva i vilka stater Sverige skall
vara representerat utomlands. Det är därför utskottets uppfattning att det
inte finns anledning för riksdagen att genom ett tillkännagivande delge
regeringen någon särskild ståndpunkt i denna fråga.
Mot bakgrund av vad som ovan anförts menar utskottet att
konstitutionsutskottet bör avstyrka motionerna 2002/03:U268 (kd) yrkandena
7 och 8, 2002/03:U208 (m) samt 2002/03:U297 (mp) yrkande 7.
Kompetens vid utlandsmyndigheterna
Motionen
Motionärerna bakom kommittémotion 2002/03:U268 (kd) menar i yrkande 4 att
möjligheterna bör utredas för att utse MR-attachéer vid de beskickningar
där bevakning av MR-frågorna är av speciell betydelse. Motsvarande anförs i
yrkande 5 gällande miljöattachéer. Vidare bör utredas hur svenska
handelsfrämjande organ kan integreras med vissa av Sveriges ambassader i
utlandet framhåller motionärerna i yrkande 6.
Överväganden
Utskottet konstaterar att de mänskliga rättigheterna redan utgör ett
omfattande beredningsområde inom utrikesförvaltningen. Ambassaderna svarar
för en kontinuerlig bevakning som varje år resulterar i ett stort antal
rapporter. Utrikesdepartementets enhet för folkrätt, mänskliga rättigheter
och traktaträtt bedriver vidare ett mycket viktigt arbete inom området i
samråd med departementets politiska ledning. Även vad gäller miljöområdet
kan utskottet konstatera att utrikesförvaltningens verksamhet på området är
omfattande. Utskottet vill vidare framhålla att det även är en angelägen
uppgift för hela den svenska utrikesrepresentationen att främja svensk
export. Den handels- och exportfrämjande verksamheten inom
utrikesförvaltningen är redan i dag omfattande och utförs i nära samarbete
med Sveriges exportråd. Exportrådet får, med författningsstöd, även planera
och leda exportfrämjande verksamhet inom utrikesrepresentationen.
Utskottet ser sammanfattningsvis inget behov att utreda de frågor som tas
upp i motionen och menar att konstitutionsutskottet bör avstyrka motion
2002/03:U268 (kd) yrkandena 4-6.
Konsulärt bistånd
Motionen
I den enskilda motionen 2002/03:K403 (s) begärs ett riksdagens
tillkännagivande om vad i motionen anförs om svenska medborgares behov av
socialt bistånd utomlands. I motionen hänvisas till kommittébetänkandet
Konsulärt bistånd till svenskar utomlands (SOU 2001:70). Det konstateras
att kommittén bl.a. föreslår att de utlandsmyndigheter som har många
konsulära biståndsärenden med social och psykiatrisk problematik tillförs
resurser i form av särskilt utbildad personal eller externt stöd.
Motionärerna ser positivt på kommitténs förslag härvidlag och understryker
vikten av att kommitténs förslag undersöks vidare av regeringen så att det
kan förverkligas på sikt.
Överväganden
Utskottet kan konstatera att regeringen den 8 juni 2000 bemyndigade chefen
för Utrikesdepartementet att tillsätta en kommitté för att se över lagen (
1973:137) om ekonomiskt bistånd till svenska medborgare i utlandet m.m.
Kommittén överlämnade sitt betänkande Konsulärt bistånd till svenskar i
utlandet (SOU 2001:70) till regeringen i augusti 2002. Enligt vad utskottet
har inhämtat är en proposition under beredning i Regeringskansliet vilken
avses bli avlämnad till riksdagen under år 2003.
Utskottet kan således konstatera att den regeringsberedning som
motionärerna efterlyser redan är igångsatt. Utskottet konstaterar att
frågor kring det konsulära biståndets framtida utformning kommer att läggas
fram i riksdagen för beslut och ser därför för närvarande inte skäl för
något särskilt riksdagens tillkännagivande i frågan.
Utskottet menar därför att konstitutionsutskottet bör avstyrka motion 2002
/03:
Stockholm den 12 november 2002
På utrikesutskottets vägnar
Urban Ahlin
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Urban Ahlin (s), Berndt Ekholm
(s), Carl B Hamilton (fp), Birgitta Ahlqvist (s), Holger Gustafsson (kd),
Lars Ohly (v), Kent Härstedt (s), Göran Lindblad (m), Cecilia Nilsson
Wigström (fp), Agne Hansson (c), Kenneth G Forslund (s), Ewa Björling (m),
Veronica Palm (s), Lotta N Hedström (mp), Inger Segelström (s) och Birgitta
Ohlsson (fp).
Avvikande meningar
Anslagsrelaterade frågor
Göran Lindblad och Ewa Björling (båda m) anför:
Regeringskansliet har expanderat de senaste åren. Det gäller i synnerhet
de politiskt relaterade befattningarna. Att Miljöpartiet och Vänsterpartiet
har egna kanslier inom Regeringskansliet förstärker ytterligare denna
tendens. Enligt utskottets mening finns ett skäl att hålla tillbaka
expansionen av Regeringskansliet.
Ett kraftfullt och framgångsrikt agerande inom ramen för EU fordrar en
gedigen kompetens inom utrikesförvaltningen samt svensk diplomatisk närvaro
i princip i hela Europa och Medelhavsområdet. Den snabba globaliseringen
fordrar också ökad svensk diplomatisk närvaro i de utomeuropeiska
industriländerna. Framväxten av dynamiska ekonomier i Asien, Latinamerika
och förhoppningsvis i södra Afrika ställer även större krav på kontaktytor
och kompetens. Utskottet anser därför att utrikesförvaltningen bör
tillföras en resursförstärkning uppgående till 65 000 000 kr. I detta ingår
även en ökning av de medel som ställs till ambassadernas förfogande för
främjande av svenskt näringsliv utomlands samt för att beakta situationen
för utlandsmyndigheternas visumhantering.
Mot denna bakgrund och med anledning av motion 2001/02:U343 (m) yrkande 2
anser utskottet att regeringen bör ges till känna vad som ovan anförts.
Utrikesutskottet anser att konstitutionsutskottet bör tillstyrka motion
2002/03K407 (m).
Utrikesrepresentationens organisation
Holger Gustafsson (kd) anför:
De fem nordiska ambassaderna inom anläggningen i Berlin inklusive det
gemensamma huset för utställningar, konferenser, viseringskansli m.m. har
gett en uppmärksamhet som Sverige aldrig skulle kunna uppnå på egen hand.
Därtill kommer att Sverige fått tillgång till faciliteter som vi inte
skulle haft råd att ordna själva. Det är utskottets bedömning att
satsningen i Berlin är lyckosam, och utskottet menar att regeringen bör
utreda om fler s.k. nordiska ambassader på lång sikt kan upprättas eller
samordnas i världen.
Inom EU växer ett ökat samarbete kring diplomatin fram. Framför allt är
det kommissionens kapacitet och resurser som en diplomatisk aktör utanför
Europa som diskuteras. Då EU- kommissionen förbättrar sin förmåga att göra
viktiga analyser och landrapporter, samt ökar sin representativa roll, bör
det finnas möjligheter för Sverige som EU-medlem att dra nytta av detta.
Det handlar enligt utskottets uppfattning inte om att EU-kommissionen skall
ersätta det nationella behovet av bilaterala diplomatiska relationer, men
däremot kan Sverige i ännu högre grad dra nytta av rapporter som skrivs
inom EU och utnyttja EU-kontor i de länder där Sverige i dag saknar
representation. I framtiden kan det bli tal om att slå ihop ambassader
mellan EU-medlemmar i likhet med den fysiska integreringen av de nordiska
ambassaderna i Berlin. Regeringen bör utreda hur Sverige i ökad
utsträckning kan dra nytta av EU-diplomatin.
Mot bakgrund av det anförda och med anledning av motionerna 2002/03:U208 (
m) samt 2002/03:U297 (mp) yrkande 7 anser utskottet att regeringen bör
utreda vilka möjligheter till samverkan som kan finnas med nordiska länder
och med EU-medlemsländer vad gäller utlandsmyndigheter. Detta bör enligt
utskottets mening ges regeringen till känna. Utrikesutskottet anser att
konstitutionsutskottet bör tillstyrka motion 2002/03:U268 (kd) yrkandena 7
och 8.
Utrikesrepresentationens organisation - svensk ambassad i Afghanistan
Lotta N Hedström (mp) anför:
Afghanistan är drabbat av stora svårigheter vad gäller flyktingar både
inom och utanför landet. Behoven under de kommande tio åren inne i
Afghanistan och i omgivande gränsområden av allmän livsmedelssäkerhet,
utbildning och hälsa samt såklart flyktingåtervändande är stora. En stor
utmaning ligger i utformningen och makten över den civila administrationens
ny- och återuppbyggnad. Den skall givetvis ledas av afghanerna själva, men
samtidigt finns en medvetenhet om behovet av internationellt beskydd,
kunskapsöverföring och handledning för det ändamålet.
För att kunna klara av den nya situationen och hålla uppe
utbildningskvaliteten vid de skolor som stöds av Svenska
Afghanistankommittén (SAK) behövs 1 200 nya lärare.
Afghanistan är ett av de sista länder i världen där polio fortfarande
förekommer, varför vaccinationsprogram mot polio och även andra sjukdomar
har hög prioritet.
I färska rapporter från hjälporganisationerna kan man utläsa att det
endast är tio procent av den bevattningsbara åkerarealen som är uppodlad i
de områden som omger Kabul. Att snabbt få i gång ett långsiktigt hållbart
jordbruk i stor och liten skala är enligt vår mening den främsta och
egentligen enda överlevnadsgarantin.
Utskottet menar att en svensk ambassad under mandatperioden bör inrättas i
Afghanistan för att aktivt stödja flyktingåtervändandet, Svenska
Afghankommitténs arbete och det allmänna återuppbyggnadsarbetet under ett
antal år framöver.
Mot bakgrund av det anförda och med anledning av motionerna 2002/03:U208 (
m) samt 2002/03:U268 (kd) yrkandena 7 och 8 anser utskottet att regeringen
bör inrätta en svensk ambassad i Afghanistan. Detta bör enligt utskottets
mening ges regeringen till känna. Utrikesutskottet anser att
konstitutionsutskottet bör tillstyrka motion 2002/03:U297 (mp) yrkande 7.
Kompetens vid utlandsmyndigheterna
Holger Gustafsson (kd) anför:
Utskottet anser att det är av största vikt att främjandet av mänskliga
rättigheter genomsyrar hela den utrikespolitiska verksamheten. Därför
räcker det inte med att skriva vackra ord i handlingsprogram, utan det
måste även praktiseras inom utlandsmyndigheterna. Inom det militära och
säkerhetspolitiska området har man på vissa strategiskt valda ambassader
placerat militärattachéer. Detta för att främja viktiga säkerhetspolitiska
relationer med andra stater, samt att följa utvecklingen på plats i viktiga
regioner. På ett liknande sätt bör Sverige, menar utskottet, även ha MR-
attachéer utplacerade på viktiga och strategiskt valda ambassader, dvs. där
det anses som särskilt nödvändigt för att följa utvecklingen kring de
mänskliga rättigheterna. Detta skulle främja bevakningen i specifika
regioner, samt underlätta samarbetet med svenska internationella företag
och svenska frivilligorganisationer på plats, liksom samarbetet och
koordineringen med internationella organ och organisationer. Utskottet
föreslår att regeringen låter utreda förutsättningarna för att utse MR-
attachéer.
Lika viktigt som att förbättra svenska utrikesförvaltningens bevakning,
kompetens och externa samarbetsmöjligheter för mänskliga rättigheter, är
bevakningen av globala miljöfrågor. På ett liknande sätt som MR-attachéer
kan inrättas vid lämpliga ambassader, så kan även miljöattachéer inrättas.
Detta är särskilt viktigt i ofta utsatta naturkatastrofområden, i regioner
där miljöförstöringen är extremt påtaglig, eller där stora internationella
insatser görs för miljösäkerhet. Utskottet föreslår därför att regeringen
låter utreda förutsättningarna för att utse miljöattachéer.
Under åren 1991-94 genomfördes en sammanslagning av utrikesmyndigheterna
och biståndsverksamheten. Så kallade biståndsambassader upprättades. På ett
liknande sätt anser utskottet att regeringen bör se över möjligheterna att
integrera den handels- och exportfrämjande verksamheten med
utrikesförvaltningen. Med många länder och regioner är den dominerande
verksamheten i utrikesrelationerna främst det ekonomiska samarbetet, och
utrikesrepresentationen handlar i mångt och mycket om att främja svenska
handels- och exportintressen. Det sker ibland ett dubbelarbete mellan
Sveriges ambassader utomlands och till exempel olika handelskammare och
exportråd. Utskottet anser att möjligheterna att mer integrera svenska
handelsfrämjande organ med ambassaderna, för att ytterligare främja en
samordnad utrikespolitik, bör utredas, framför allt i ekonomiskt starka
nationer samt i länder där bistånds- och handelspolitiken i ökad
utsträckning bör samordnas.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att regeringen bör låta utreda
förutsättningarna för attachéer för MR-frågor och för miljöfrågor samt
möjligheterna att mer integrera handelsfrämjande organ med ambassaderna.
Detta bör enligt utskottets mening ges regeringen till känna.
Utrikesutskottet anser att konstitutionsutskottet bör tillstyrka motion
2002/03:U268 (kd) yrkandena 4-6.