Kulturutskottets betänkande
2002/03:KRU8

Vissa frågor inom spelområdet m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 2002/03:93 Vissa
frågor  inom  spelområdet m.m. jämte motioner väckta
dels  med anledning  av  propositionen,  dels  under
allmänna  motionstiden  hösten 2002. Kulturutskottet
har  berett  skatteutskottet   och   socialutskottet
tillfälle  att  yttra  sig över propositionen  jämte
motionerna. Skatteutskottet  har  beslutat att avstå
från att yttra sig. Socialutskottet  har  avgett ett
yttrande  i protokoll från sammanträde den 29  april
2003, se bilaga 3 i detta betänkande.

Kulturutskottet   tillstyrker   de   förslag  till
ändringar    i    lotterilagen    som   föreslås   i
propositionen  med syfte att stärka  föreningslivets
ställning  på lotterimarknaden.  Ideella  föreningar
får därmed rätt  att fördela vinsterna mellan pengar
och andra sorters vinster.
Vidare tillstyrker  utskottet  regeringsförslagen,
som  innebär  att  regeringen  eller  den  myndighet
regeringen  bestämmer  får  rätt  att  under   vissa
förutsättningar     medge    undantag    från    det
främjandeförbud som finns  när det gäller deltagande
i ett utom landet anordnat lotteri. Förslaget syftar
till  att  underlätta internationellt  samarbete  på
lotteriområdet. Kulturutskottet tillstyrker också de
ändringar som  föreslås  i  skattelagstiftningen och
som innebär att svenska deltagare  i  ett i utlandet
anordnat s.k. poolspel undantas från inkomstskatt på
eventuella  vinster  medan  den  svenska  arrangören
betalar lotteriskatt. Detta förslag omfattar  enbart
vadhållning på hästar.
Med  hänvisning bl.a. till att regeringen aviserat
en rad olika  förslag och utredningar på spelområdet
avstyrker kulturutskottet  motioner om spelmissbruk,
vinstdelning till föreningslivet,  marknadsföring av
spel,  tillsyn  av  spelombud,  vinstandelstak  samt
idrottsrörelsens   och  föreningslivets   andel   av
spelmarknaden. Utskottet avstyrker också motioner om
målen     för     den     svenska     spelpolitiken,
skicklighetsspel   i   bingohallar,    yttrande   av
polismyndighet        vid       tillstånd       till
restaurangkasinospel, högsta  gräns  för  vinstsumma
m.m.,  utländska  spelbolags  verksamhet  i Sverige,
spelombud,  lottförsäljningsterminaler,  förbud  mot
spel på hundar och departementstillhörighet för spel
på hästar.
I   betänkandet  finns  22  reservationer  och   4
särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut



Målen för den svenska spelpolitiken

1. En utredning om det statliga
spelmonopolet

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr1 yrkande 4.
Reservation 1 (m)

2. Tillstånd för privata aktörer på
spelmarknaden samt för-säljning av AB
Svenska Spel

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr278 yrkandena
1 och 2.

3. En särskild granskning av AB Svenska
Spels verksamhet

Riksdagen  avslår  motion 2002/03:Kr278 yrkande
3.

4. En utredning om inriktningen av den
statliga spelpolitiken

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr234.
Reservation 2 (fp)

Svenska spelanordnares konkurrenskraft

5. Friare vinstval

Riksdagen antar 16 §  regeringens  förslag till
lag om ändring i lotterilagen (1994:1000).

6. Undantag i vissa fall från förbudet att
främja deltagande i utländskt lotteri

Riksdagen   antar  38  och  54  §§  regeringens
förslag  till  lag   om  ändring  i  lotterilagen
(1994:1000).

7. Lotteriskatt för den svenska
medarrangören vid ett i utlandet anordnat
s.k. poolspel

Riksdagen  antar  1,  1   a,   1  b  och  2  §§
regeringens förslag till lag om ändring  i  lagen
(1991:1482) om lotteriskatt.

8. Undantag från inkomstskatt på vinster i
ett i utlandet anordnat s.k. poolspel

Riksdagen  antar  8  kap.  3 § och 42 kap. 25 §
regeringens  förslag  till  lag  om   ändring   i
inkomstskattelagen (1999:1229).

9. Lagförslagen i övrigt

Riksdagen antar regeringens förslag till
dels lag om ändring i lotterilagen (1994:1000),
dels  lag  om  ändring  i  lagen  (1991:1482)  om
lotteriskatt,
dels  ock  lag  om  ändring  i inkomstskattelagen
(1999:1229), i den mån lagförslagen inte omfattas
av vad utskottet föreslagit ovan.

10. Översyn av trav- och galoppsportens
möjligheter att konkurrera på den
internationella spelmarknaden

Riksdagen  avslår motion 2002/03:Kr229  yrkande
2.

11. Långsiktiga avtal med AB Trav och
Galopp

Riksdagen avslår  motion  2002/03:Kr229 yrkande
3.

Åtgärder mot negativa sociala konsekvenser av
spel

12. Statligt stöd till frivilliga
organisationer som arbetar mot spelmissbruk
m.m.

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr1 yrkande 1.
Reservation 3 (m)

13. Ökat statligt bidrag till behandling av
spelmissbrukare

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr2 yrkande 1.
Reservation 4 (fp)

14. Finansiering med medel från
spelanordnare m.m. av åtgärder mot negativa
konsekvenser av spel

Riksdagen    avslår   motionerna    2002/03:Kr3
yrkandena 3 och 4, 2002/03:
Kr212 yrkande 1,  2002/03:Kr332 yrkandena 5 och 6
samt 2002/03:So445 yrkandena 2 och 3.
Reservation 5 (kd)

15. Utredning om negativa konsekvenser av
spel

Riksdagen avslår  motion  2002/03:Kr332 yrkande
3.

16. Informationsskyldighet för AB Svenska
Spel beträffande spelmissbruk

Riksdagen  avslår motion 2002/03:Kr332  yrkande
4.

17. Begränsning av marknadsföringen av
spel

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr2 yrkande
2 och 2002/03:Kr212 yrkande 2.
Reservation 6 (fp)

18. Utredning om marknadsföringen av spel

Riksdagen  avslår   motionerna   2002/03:Kr263,
2002/03:Kr332 yrkande 2 och 2002/03:Kr368 yrkande
13.
Reservation 7 (kd)

19. Forskningsuppdrag om sambandet mellan
marknadsföring och spelberoende

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr2 yrkande 3.
Reservation 8 (fp, kd)

20. Uppföljning av spelmarknadens
självsanering

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr3 yrkande 9.
Reservation 9 (kd)

21. Begränsningar av öppettider för
värdeautomatspel

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr2 yrkande
4 och 2002/03:Kr3 yrkande 7.
Reservation 10 (fp, kd)

22. Konsekvenser för restaurangägare som
inte följer gällande regler för
värdeautomatspel

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr3 yrkande 5.
Reservation 11 (kd, c)

23. Utvärdering av konsekvenserna av
införandet av AB Svenska Spels
värdeautomater

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr3 yrkande 6.
Reservation 12 (kd, c)

24. Utvärdering av restaurangägarnas
uppsikt över värdeautomatspel

Riksdagen  avslår motion 2002/03:Kr212  yrkande
3.

Åtgärder mot olagligt spel

25. Tillstånd till skicklighetsspel i
bingohallar

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr1 yrkande 2.
Reservation 13 (m)

26. Förbättrad tillsyn av spelombud

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr3 yrkande 8.
Reservation 14 (kd, c)

27. Yttrande av polismyndighet vid
tillstånd till restaurangkasinospel

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr2 yrkande 5.
Reservation 15 (m, fp, kd, c)

Åtgärder för att värna spelverksamhetens
överskott

28. Uttalande om vinstdelningssystem

Riksdagen avslår  motionerna  2002/03:Kr331 och
2002/03:Kr368 yrkande 6.

29. Vinstandelstak

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr2 yrkande
7 och 2002/03:Kr3 yrkande 2.
Reservation 16 (m, fp, kd)

30. Högsta gräns för vinstsumma m.m.

Riksdagen avslår motion 2002/03:So364 yrkandena
2 och 3.

31. Ökade möjligheter för idrottsrörelsen
att utveckla och bedriva egna spel och
lotterier

Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Kr266
yrkande 3 och 2002/03:
Kr297 yrkande 11.
Reservation 17 (m)

32. Föreningslivets andel av
spelmarknaden

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr2 yrkande
6,   2002/03:Kr3   yrkande  1  och  2002/03:Kr368
yrkande 10.
Reservation 18 (fp)
Reservation 19 (kd)

Lotterilagen i framtiden

33. Utländska spelbolags verksamhet i
Sverige

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr1 yrkande
3, 2002/03:Kr332 yrkande 1 och 2002/03:Kr365.
Reservation 20 (m)

Övriga lotterifrågor

34. Spelombud

Riksdagen   avslår  motionerna   2002/03:Kr235,
2002/03:Kr279, 2002/03:
N303 yrkande 1 och 2002/03:N341 yrkande 4.
Reservation 21 (c)

35. Lottförsäljningsterminaler

Riksdagen avslår  motion  2002/03:Kr335 yrkande
5.
Reservation 22 (c)

36. Förbud mot spel på hundar

Riksdagen  avslår motion 2002/03:MJ490  yrkande
35.

37. Departementstillhörighet för spel på
hästar

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ430 yrkande 4.

Stockholm den 13 maj 2003

På kulturutskottets vägnar


Lennart Kollmats

Följande  ledamöter   har   deltagit  i  beslutet:
Lennart  Kollmats  (fp),  Lars  Wegendal  (s),  Kent
Olsson  (m), Eva Arvidsson (s), Paavo  Vallius  (s),
Gunilla Tjernberg  (kd),  Peter  Pedersen  (v), Lena
Adelsohn Liljeroth (m), Tommy Ternemar (s),  Cecilia
Wikström (fp), Göran Persson i Simrishamn (s),  Anna
Lindgren  (m), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s),
Matilda Ernkrans  (s),  Hans Backman (fp), Lars-Ivar
Ericson (c) och Johan Andersson (s).
2002/03

KrU8


Redogörelse för ärendet



Vissa bakgrundsuppgifter

Våren 1996 beslutade riksdagen att öronmärkningen av
överskottet från värdeautomatspel skulle ersättas av
ett  system  för  vinstdelning   mellan  staten  och
föreningslivet,  beräknat  på Svenska  Spels  totala
överskott (bet. 1995/96:
FiU14,  rskr.  1995/96:248).  Riksdagen  bemyndigade
regeringen  att  ändra vinstdelningssystemet  mellan
staten och föreningslivet på det sätt som regeringen
föreslog.  Vinstdelningssystemet   har   ännu   inte
genomförts.

I oktober 1997 fick en särskild utredare regeringens
uppdrag   att   göra  en  översyn  av  lotterilagen.
Utredningen,        som         antog         namnet
Lotterilagsutredningen, överlämnade i november  1998
delbetänkandet     Automatspel    (SOU    1998:144).
Delbetänkandet föranledde  förslag  från  regeringen
till  ändringar  i  lotterilagen,  vilka  antogs  av
riksdagen   i   maj  1999  (prop.  1998/99:80,  bet.
1998/99:KrU11, rskr. 1998/99:229).

I  juli  2000  överlämnade  Lotterilagsutredningen
slutbetänkandet Från tombola till Internet - översyn
av lotterilagstiftningen (SOU 2000:50).
I juni 1999 gavs  en  särskild  utredare i uppdrag
att lämna förslag till hur
föreningslivets ställning på den svenska  spel-  och
lotterimarknaden kan stärkas. Utredningen, som antog
namnet Den nya spel- och lotteriutredningen, lämnade
sitt   betänkande   Föreningslivet   på   spel-  och
lotterimarknaden (SOU 2000:9) i februari 2000.
Slutbetänkandena har remissbehandlats. Vissa delar
har  lagts  till grund för ändringar i lotterilagen.
Ändringarna antogs  av  riksdagen  i  juni  2002 och
trädde  i  kraft  den  1  augusti  samma  år  (prop.
2001/02:153, bet. 2001/02:
KrU21, rskr. 2001/02:313). Ändringarna innebar bl.a.
att   lotterilagen   anpassades  till  den  tekniska
utvecklingen genom att särskilda regler infördes för
lotterier  som  förmedlas  över  Internet  samt  att
anordnare av lotterier  som  bedrivs i flera län ges
möjlighet att beräkna vinsternas värde med beaktande
av ett sannolikt vinstutfall.
Finansdepartementet remitterade den 7 januari 2002
Promemoria   rörande   ändring   av    lotterilagens
vinsttak.     I     promemorian     föreslås     att
vinstandelstaket  för  egentliga lotterier höjs till
55 %.
Folkrörelsernas  samarbetsorgan   för   spel-  och
lotterifrågor  (FSL)  föreslog  i en skrivelse  till
regeringen i september 2001 bl.a. att föreningslivet
skulle få ökade möjligheter att agera  på  spel- och
lotterimarknaden. AB Svenska Spel (Svenska Spel) har
i  skrivelse  till  regeringen i oktober 2002 angett
att bolaget uppskattar att omsättningen på spel över
Internet från Sverige  uppgår till drygt 2 miljarder
kronor 2002. Samma uppskattning  har  lämnats  av AB
Trav  och  Galopp  (ATG)  i  en skrivelse i november
2002. Lotteriinspektionen uppgav i en skrivelse till
regeringen  vid ungefär samma tidpunkt  att  antalet
spelautomater  som  kan  användas  för olagligt spel
ökar och att det finns indikationer  på  att spel på
dessa automater omsätter mycket stora belopp.
Riksdagen  har  gett  regeringen  till  känna  att
regeringen  skall överväga frågor om spelbegränsande
åtgärder,  forskning  avseende  spelandets  negativa
sidor   samt   marknadsföring    av    spel    (bet.
2001/02:KrU21,     rskr.     2001/02:313).    Enligt
tillkännagivandet bör regeringen  lämna  förslag  om
ökade medel till bl.a. förebyggande åtgärder för att
motverka spelmissbruk och till behandling av dem som
inte längre kan hantera sitt spelande.
Riksdagen  har  vidare  gett regeringen till känna
(bet. 2002/03:SoU1, rskr. 2002/03:81) att regeringen
bör  överväga  att  genomföra  en  samhällsekonomisk
konsekvensanalys  av  spel   och   spelets  negativa
konsekvenser i Sverige, att öka forskningsinsatserna
inom området med det ökade spelberoendet i samhället
samt hur ökade resurser skall ges till forskning och
stödjande behandling.

Propositionens huvudsakliga innehåll


I   proposition   2002/03:93   Vissa   frågor   inom
spelområdet   m.m.   föreslås   att  föreningslivets
ställning  på lotterimarknaden skall  stärkas  genom
att ideella  föreningar  får  rätt att fritt fördela
vinsterna mellan pengar och andra sorters vinster.

I  propositionen  föreslås vidare  att  regeringen
eller den myndighet regeringen  bestämmer  skall  få
rätt  att  medge  undantag  från förbudet att främja
deltagande i utländskt lotteri. Detta förslag lämnas
i syfte att underlätta internationellt  samarbete på
lotteriområdet.  Som en följd av förslaget  föreslås
skattereglerna ändras bl.a. så att svenska deltagare
i  ett i utlandet anordnat  s.k.  poolspel  undantas
från  inkomstskatt  på eventuella vinster. I stället
skall den svenska medarrangören betala lotteriskatt.
Förslagen  till  ändringar  av  skattelagstiftningen
gäller   enbart   vadhållning    i    samband    med
hästtävlingar.
Ändringarna  föreslås  träda  i  kraft  den 1 juli
2003.
Vidare   redogör   regeringen   för   sin  syn  på
utvecklingen  på  spel-  och  lotterimarknaden.  Ett
antal åtgärder i syfte att motverka negativa sociala
konsekvenser av spel aviseras.  Därutöver  redovisar
regeringen  hur  den under den närmaste tiden  avser
att stävja olagligt spel och bedrägerier. Regeringen
avser att återkomma  med  förslag till höjt vinsttak
för   i   första  hand  lotterier   förmedlade   via
elektromagnetiska  vågor (Internet m.m.) i syfte att
nya regler skall kunna  träda  i kraft den 1 januari
2004.

Yttrande från annat utskott


Kulturutskottet   har  berett  skatteutskottet   och
socialutskottet  tillfälle   att   yttra   sig  över
propositionen jämte motionerna. Skatteutskottet  har
beslutat  att  avstå  från  att yttra sig (SkU prot.
2002/03:12). Socialutskottet har avgett ett yttrande
i protokoll från sammanträdet den 29 april 2003 (SoU
prot. 2002/03:29, se bilaga 3).

Utskottets överväganden



Målen för den svenska spelpolitiken
(prop. avsnitt 5)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- en utredning om det statliga spelmonopolet,
jämför reservation 1 (m),
-   tillstånd   för   privata   aktörer    på
spelmarknaden samt försäljning av AB Svenska
Spel,
-  en särskild granskning av AB Svenska Spels
verksamhet och
-  en   utredning   om  inriktningen  av  den
statliga spelpolitiken, jämför reservation 2
(fp).
Regeringens bedömning

Målen  för  den  svenska   spelpolitiken   bör  även
fortsättningsvis vara en sund och säker spelmarknad,
där sociala skyddsintressen och efterfrågan  på spel
tillgodoses  under  kontrollerade  former. Överskott
från  spel bör värnas och alltjämt vara  förbehållet
det allmänna  eller allmännyttiga ändamål, dvs. för-
eningslivet, hästsporten  och  staten.  Inriktningen
bör   som   hittills  vara  att  prioritera  sociala
skyddshänsyn samtidigt som intresset av ett varierat
spelutbud och  risken  för  bedrägerier och olagligt
spel beaktas.

Motionerna

I  motion  Kr1  (m)  föreslår  motionärerna  att  en
förutsättningslös utredning skall  göras av för- och
nackdelar  med  det statliga spelmonopolet  (yrkande
4).

Motionärerna bakom  motion  Kr278  (m)  föreslår att
monopolet   på   den   svenska  spelmarknaden  skall
avskaffas samt att staten inte skall äga företag som
bedriver spelverksamhet  och  därför  sälja  Svenska
Spel  (yrkande 2). I samma motion begär motionärerna
att regeringen skall lägga fram förslag till ändring
av lagstiftningen så att privata aktörer kan bedriva
spelverksamhet i Sverige (yrkande 1).

I motion  Kr278  (m)  hemställs vidare om att staten
skall tillsätta en särskild granskningsgrupp för att
utreda om Svenska Spel lever upp till de intentioner
som låg bakom bildandet  av  bolaget  och om bolaget
följer   svensk   lagstiftning   vad   avser   t.ex.
upphandling  och uppträdande i konkurrenssituationer
(yrkande 3). I  motionen  hävdas  bl.a.  att Svenska
Spel  nonchalerar rekommendationer från Nämnden  för
offentlig  upphandling och att bolaget använt sig av
aggressiv marknadsföring,  riktad  till ungdomar, av
värdeautomaten Jack Vegas.

I motion Kr234 (fp) föreslås att staten skall skaffa
sig en genomtänkt spelpolitik, grundad  på en analys
av  såväl  intäkter  som  olika  spelformers sociala
effekter.   Analysen   skall  göras  av   en   brett
sammansatt utredning om spelpolitiken.

Utskottets ställningstagande

Utskottet  instämmer  i  regeringens  bedömning  att
spelmarknaden  även  fortsättningsvis   skall   vara
reglerad  och  att  statens ansvar genom ytterligare
åtgärder bör vara att  säkerställa  att  de  sociala
skadeverkningarna    minimeras.   Överskottet   från
spelmarknaden bör även  i  framtiden gå till staten,
föreningslivet    och   hästsporten.    Kommersiella
intressen  bör  enligt   utskottets   mening   också
fortsättningsvis    vara    tillåtna   enbart   inom
spelverksamheterna  på  restaurangkasinon   och   på
varuspelsautomater  på  marknads-  och  tivolinöjen.
Utskottet   avstyrker  därför  motionerna  Kr1   (m)
yrkande 4 samt Kr278 (m) yrkandena 1 och 2.

Utskottet  har   tidigare   tagit  ställning  till
yrkanden om en särskild granskning  av Svenska Spel,
liknande  de nu aktuella (jfr bet. 2001/02:KrU20  s.
6). Utskottet  har  då bl.a. hänvisat till följande.
Svenska  Spel  gör  den  bedömningen  att  lagen  om
offentlig  upphandling   inte   är   tillämplig  för
bolagets  verksamhet. Den leverantör som  anser  sig
förfördelad   har   möjlighet  att  vända  sig  till
domstol, vilken har befogenhet  att avgöra hur lagen
skall tolkas. I sista hand är det  en  fråga för EG-
domstolen.  Vad  gäller frågan om marknadsföring  av
Jack Vegas har utskottet  inhämtat att Svenska Spels
värdeautomater inte marknadsförs  över  huvud  taget
sedan ett par år. Utskottet avstyrker med hänvisning
till det anförda motion Kr278 (m) yrkande 3.
Utskottet   har  i  det  föregående  redovisat  de
omfattande  utredningsförslag  som  avlämnats  under
senare år och  de  tillkännagivanden  för regeringen
som riksdagen gjort om spelandet och om åtgärder mot
dess   negativa   sidor.   I   den  nu  föreliggande
propositionen   aviseras  en  rad  åtgärder,   bl.a.
forskning,  avseende  spelmissbruk.  Någon  särskild
analys i enlighet  med  motion Kr234 (fp) torde inte
vara påkallad, varför även denna motion avstyrks.

Svenska spelanordnares
konkurrenskraft skall stärkas (prop.
avsnitt 6)


Friare vinstval (6.1)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör anta regeringens  förslag  till
lag  om  ändring  i  lotterilagen (1994:1000)
avseende vinstval (16 §).

Regeringens förslag

De begränsningar som i  dag  gäller  för vinster som
utgörs av pengar eller värdepapper skall tas bort.

Enligt lotterilagen får ideella föreningar för att
få tillstånd att anordna ett egentligt  lotteri inte
ha  en  penningvinst  som  uppgår  till  mer än  ett
basbelopp.  Värdepappersvinster  får  vidare  utgöra
högst   25  %  av  det  sammanlagda  vinstvärdet   i
lotteriet.    Enligt    regeringen   innebär   dessa
begränsningar, i förhållande  till  de villkor under
vilka andra spelanordnare verkar, en stor nackdel ur
konkurrenssynpunkt.  Folkrörelserna  bör  därför  få
möjlighet  att själva fördela sina vinster  för  att
öka attraktionskraften hos sina lotterier. Förslaget
föranleder   ändringar    i    16   §   lotterilagen
(1994:1000).

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändring
i  lotterilagen  (1994:1000)  avseende   ett  friare
vinstval.


Möjlighet till internationellt samarbete (6.2)


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  anta regeringens förslag till
lagar om ändring i
- lotterilagen (1994:1000)  avseende undantag
i  vissa  fall  från  förbudet  att   främja
deltagande  i  utländskt lotteri (38 och  54
§§),
- lagen (1991:1482)  om lotteriskatt avseende
skattskyldighet     för     den      svenska
medarrangören  vid  ett  i utlandet anordnat
s.k. poolspel avseende vadhållning på hästar
(1, 1 a, 1 b och 2 §§) och
-  inkomstskattelagen  (1999:1229)   avseende
undantag från inkomstskatt på vinster  i ett
i  utlandet  anordnat s.k. poolspel avseende
vadhållning på  hästar  (8  kap.  3 § och 42
kap. 25 §).

Riksdagen    bör    även   anta   regeringens
lagförslag i övrigt.

Riksdagen bör vidare  avslå  motionsförslagen
om

-   översyn   av   trav-  och  galoppsportens
möjligheter    att   konkurrera    på    den
internationella spelmarknaden och
- långsiktiga avtal med ATG.

Regeringens förslag

I   syfte  att  underlätta   visst   internationellt
samarbete  på lotteriområdet föreslås att regeringen
eller den myndighet  regeringen  bestämmer  ges rätt
att  i  vissa fall medge undantag från förbudet  att
främja deltagande i utländskt lotteri. Syftet är att
ge de svenska  aktörerna möjlighet att samarbeta med
sina      internationella      systerorganisationer.
Förutsättningarna   för  att  undantag  skall  kunna
meddelas är att det finns  ett  samarbete mellan den
svenska aktören och systerorganisationen  i utlandet
samt  att den utländska organisationen har tillstånd
enligt sitt lands regler att anordna lotterier eller
vadhållning  och  att  arbeta  internationellt.  Den
svenska  organisationen  skall  ansvara mot spelarna
för  sin  del  av arrangemanget enligt  den  svenska
regleringen   och    kontrollen   av   den   svenska
organisationen skall följa vanliga regler. Förslaget
medför  ändringar  i  38   §  lotterilagen  samt  en
följdändring i 54 § samma lag.

Regeringen    föreslår    vidare    ändringar    i
skattelagstiftningen. När det  gäller  vadhållning i
samband med hästtävlingar som anordnas som  följd av
förslaget   om   undantag   från   främjandeförbudet
föreslås  att  svenska  deltagare i ett  i  utlandet
anordnat   s.k.   poolspel   skall   undantas   från
inkomstskatt på eventuella vinster.  I stället skall
den svenska medarrangören betala lotteriskatt. Detta
förslag  medför  ändringar  i  1 och 2 §§  lagen  om
lotteriskatt (1991:1482), två nya  paragrafer,  1  a
och 1 b §§, i nämnda lag samt ändringar i 8 kap. 3 §
och 42 kap. 25 § inkomstskattelagen (1999:1229).
Avsikten  är  att  ändringarna skall träda i kraft
den 1 juli 2003.

Motionen

I  motion Kr229 (c), som  väcktes  i  oktober  2002,
föreslås  att  en  översyn  skall göras av trav- och
galoppsportens  möjligheter att  konkurrera  på  den
internationella  marknaden   (yrkande  2).  I  samma
motions  yrkande 3 framhålls att  långsiktiga  avtal
bör upprättas  med  ATG  för att möjliggöra bolagets
konkurrens på denna marknad.  Detta bör tillkännages
för regeringen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inga invändningar mot att en möjlighet
öppnas  till  undantag  från det främjandeförbud  av
utländskt  spel  som nu finns  i  lotterilagen  utan
tillstyrker regeringens  förslag  att  undantag från
främjandeförbudet  skall kunna medges av  regeringen
eller  den  myndighet  regeringen  bestämmer.  Detta
kommer att innebära  att  svenska  spelanordnare får
större  möjligheter  att  hävda  sig  i  den  ökande
internationella konkurrensen.

Utskottet har berett skatteutskottet tillfälle att
yttra sig över förslagen till ändringar av  lagen om
lotteriskatt och inkomstskattelagen. Skatteutskottet
har  beslutat  att  avstå  från att yttra sig (prot.
2002/03:12).  Kulturutskottet   ställer   sig  bakom
förslagen till ändringar av skattelagstiftningen och
föreslår att riksdagen antar dem.
Utskottet har i övriga delar inte något att erinra
mot    regeringens    förslag   till   ändringar   i
lotterilagen,    lagen    om     lotteriskatt    och
inkomstskattelagen. Ställningstagandet  innebär  att
riksdagen   i   dessa  delar  bör  anta  regeringens
förslag. Ändringarna  bör  som regeringen föreslagit
träda i kraft den 1 juli 2003.

När det gäller motionsyrkandena  rörande  trav-  och
galoppsportens  möjligheter  att  konkurrera  på den
internationella marknaden och frågan om avtalen  med
ATG vill utskottet anföra följande.

ATG har sedan 1973 ansvaret för totalisatorspel på
trav- och galopptävlingar. Dess rättigheter regleras
inte  direkt  i  lotterilagen,  utan  bolaget  har i
stället   fått  sina  rättigheter  genom  beslut  av
regeringen  med  stöd  av ett bemyndigande, sedan år
1990 enligt 45 § lotterilagen. ATG har sedan augusti
1997  haft  tillstånd  att   anordna  vadhållning  i
samband med hästtävlingar i samarbete  med trav- och
galoppsportens centrala organisationer i  de  övriga
nordiska länderna. Vidare har tillstånd lämnats till
ATG  att  fr.o.m.  år 2000 vid 20 tillfällen årligen
anordna vadhållning i egen svensk pool med utländska
trav-  och  galopptävlingar   som  underlag.  De  nu
föreslagna ändringarna i lotterilagen  ger en större
möjlighet     att     samarbeta     med    utländska
systerorganisationer.   Utskottet   ser  mot   denna
bakgrund inte skäl för en sådan översyn  som  begärs
utan avstyrker motion Kr229 (c) yrkande 2.
Regeringen  har i december 2002 förlängt det avtal
mellan staten,  Svenska  travsportens centralförbund
(STC)  och Svenska galoppförbundet  (SG),  i  vilket
ATG:s  verksamhetsområde  regleras.  Avtalet  gäller
endast  ett   halvår.  Utskottet  har  inhämtat  att
avsikten är att  det under denna tid skall utarbetas
avtal på längre tid. Med hänsyn till detta avstyrker
utskottet motion Kr229 (c) yrkande 3.

Åtgärder mot negativa sociala
konsekvenser av spel (prop. avsnitt
7)


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör - med  hänvisning  bl.a.  till
regeringens aviserade förslag om åtgärder mot
spelmissbruk - avslå motionsförslagen om
-    statligt    stöd     till     frivilliga
organisationer  som arbetar mot spelmissbruk
m.m., jämför reservation 3 (m),
-  ökat statligt bidrag  till  behandling  av
spelmissbrukare, jämför reservation 4 (fp),
- finansiering  med  medel från spelanordnare
m.m. av åtgärder mot  negativa  konsekvenser
av spel, jämför reservation 5 (kd),
- utredning om negativa konsekvenser  av spel
och
- informationsskyldighet för AB Svenska  Spel
beträffande spelmissbruk.

Regeringens bedömning

Ökade insatser och resurser krävs för att  förebygga
och   motverka   negativa  sociala  konsekvenser  av
spelande. Det är väsentligt  att  vidta åtgärder som
motverkar en utveckling på spelmarknaden  som  leder
till folkhälsoproblem i form av ökat spelberoende.

Regeringen   avser   att  återkomma  med  konkreta
åtgärdsförslag  samt förslag  till  finansiering  av
dessa i budgetpropositionen för år 2004.

Motionerna

Många motioner handlar  om  behovet  av åtgärder mot
spelmissbruk.

I  motion  Kr1  (m) begär motionärerna  att  de  i
propositionen   aviserade   åtgärdsförslagen   skall
omfatta  ett  nära   samarbete  med  och  stöd  till
frivilliga och ideella  organisationer  som  arbetar
mot  spelmissbruk  samt stöd till forskning (yrkande
1).
I motion Kr2 (fp)  begärs  ett  ökat  anslag i den
kommande           budgetpropositionen          till
behandlingsverksamhet (yrkande 1).
Fyra  av  motionerna   framhåller  vikten  av  att
spelanordnarna  skall  finansiera   åtgärderna   mot
spelmissbruk.  Så  är  fallet  vad gäller motion Kr3
(kd),   där   motionärerna   kräver   att    Statens
folkhälsoinstitut (FHI) skall få tillräckliga  medel
för att genomföra sin handlingsplan mot spelmissbruk
samt att regeringen borde lämna förslag till hur  en
viss  andel av vinsten från Svenska Spel skall föras
över till  arbetet mot spelberoende (yrkandena 3 och
4). Motionären  bakom  motion  Kr212  (kd) begär att
minst   5   %  av  spelbolagsvinsterna  till  staten
öronmärks för  att  betala  vård av missbrukare samt
till forskning på området (yrkande  1).  Önskemål om
en  fond, som finansierar behandling, forskning  och
utbildning  på  detta  område  och  som  i  sin  tur
finansieras  via  en fastställd årlig procentsats av
de totala spelintäkterna,  förs  fram i motion Kr332
(v)  yrkandena  5 och 6. Motionärerna  bakom  motion
So445 (c) begär att  skattemedel  eller  medel  från
omsättningen på spel skall avsättas till en fond som
bekostar   vård   av  spelmissbrukare  (yrkande  2).
Spelanordnarna bör  även enligt samma motion avsätta
medel till forskning om spelmissbruk (yrkande 3).

I motion Kr332 (v) framhålls  också  behovet  av  en
parlamentarisk  kommission med uppgift att belysa de
negativa konsekvenserna  av  spel (yrkande 3). Under
tiden  för en sådan kommissions  arbete  bör  enligt
motionärerna   inga  ytterligare  kasinon  öppnas  i
landet. I samma  motion begärs att regeringen i sina
direktiv till Svenska  Spel  tar  in  ett  krav  att
bolaget  skall  verka för att allmänheten informeras
om spelandets skadeverkningar (yrkande 4).

Socialutskottets yttrande

Socialutskottet har  genom  utdrag ur protokoll från
sitt  sammanträde  tisdagen  den   29   april   (SoU
2002/03:29)  yttrat  sig över proposition 2002/03:93
jämte  motioner  (se  bilaga   3).   Socialutskottet
erinrar om riksdagens tillkännagivande  hösten  2002
(bet.   2002/03:SoU1   s.   39-43)   om   spelandets
samhällsekonomiska konsekvenser och om forskning  på
området.  Utskottet noterar att regeringen avser att
återkomma till  riksdagen  i budgetpropositionen för
2004    med    åtgärdsförslag   och    finansiering.
Socialutskottet     stryker     under    regeringens
socialpolitiska   ansvar.   Socialutskottet   fäster
uppmärksamhet  på  att  riksdagen  beslutat  om  ett
övergripande   nationellt   folkhälsomål    och   en
sektorsövergripande   målstruktur  för  det  samlade
folkhälsoarbetet  med  elva   målområden  varav  ett
(målområde 11) rör bl.a. minskade skadeverkningar av
överdrivet spelande (prop. 2002/03:35, bet. 2002/03:
SoU7). Socialutskottet pekar också på att regeringen
i  2003 års ekonomiska vårproposition  (2002/03:100)
föreslagit   att  anslaget  14:7  Folkhälsopolitiska
åtgärder skall  ökas  med  5  miljoner kronor för år
2003   för   att  motverka  negativa   sociala   och
hälsomässiga effekter av spelberoende.

Kulturutskottets ställningstagande

FHI redovisade  i  början  av året sitt förslag till
handlingsprogram för att motverka  spelberoende. FHI
beräknar att 40-50 miljoner kronor kommer att krävas
per  år för att genomföra de föreslagna  åtgärderna.
Beloppet  fördelar sig med en tredjedel vardera till
åtgärder  inom  vård  och  behandling,  förebyggande
insatser respektive forskning.

Ett     långsiktigt      och     brett     upplagt
forskningsprogram om spel och spelberoende som bl.a.
innehåller en longitudinell  studie  (en studie över
längre   tid)   av  spelproblem,  sambandet   mellan
kriminalitet och  spel  samt  studier  av  spel över
Internet skall enligt propositionen genomföras.  FHI
kommer  därför  att få i uppdrag att ansvara för att
en forskningsplan  upprättas under år 2003. Från och
med år 2004 kan därefter  konkreta forskningsprojekt
påbörjas.
Regeringen avser enligt propositionen  att  bereda
FHI:s  förslag  vidare.  Bland  annat skall stöd ges
till   inrättandet  av  kunskapscentrum   i   Malmö,
Göteborg  och Stockholm. Dessa kunskapscentrum skall
knytas till verksamheter där beroendeforskning redan
bedrivs.  Vidare   avser   regeringen  att  överväga
möjligheten     att    tillföra    resurser     till
föreningslivet i  syfte  att  engagera i första hand
ungdoms- och invandrarföreningar  att i förebyggande
syfte sprida information om spelberoende. Regeringen
ser det också som angeläget att under åren 2004-2006
skapa        förutsättningar       för       riktade
utbildningsinsatser  till  ca  6  000  personer  som
yrkesmässigt  kan  komma  i kontakt med spelberoende
eller problemspelare. Målgruppen  är  personal  inom
socialtjänst,    primärvård,    psykiatrisk    vård,
kriminalvård,  skola  och vissa budgetrådgivare. Det
finns  vidare  ett  behov  av  förstärkt  stöd  till
självhjälpsgrupper och  föreningar  för spelberoende
samt riktade insatser för att förbättra  stödet till
de anhöriga. En strategi bör också enligt regeringen
tas  fram med bl.a. inriktning mot information  till
ungdomar,  föräldrar och allmänheten om riskerna med
barns och ungdomars spelande.
Med anledning av riksdagens tillkännagivande (bet.
2002/03:SoU1,  rskr.  2002/03:81) att regeringen bör
överväga   att   genomföra    en   samhällsekonomisk
konsekvensanalys   av  spel  och  spelets   negativa
konsekvenser  i Sverige,  överväger  regeringen  att
uppdra   åt  en  lämplig   myndighet   att   studera
spelandets samhällsekonomiska betydelse.
Regeringen   betonar   också   betydelsen  av  att
aktörerna inom spel- och lotteriområdet tar ett eget
ansvar  för  konsekvenserna  av  de spel  som  dessa
erbjuder.   Regeringen   avser   därför    att   öka
spelanordnarnas ansvar för åtgärder som syftar  till
att  motverka  ett ökat spelberoende. I sammanhanget
kan nämnas att spelbolagen  under år 2002 upprättade
gemensamma   riktlinjer   för  marknadsföring   inom
spelbranschen. Det kan vidare  nämnas,  vilket också
regeringen pekar på, att behandling för spelmissbruk
i    vissa    fall   ligger   inom   socialtjänstens
ansvarsområde.
Utskottet vill  vidare  erinra  om  att staten via
anslaget  14:7  Folkhälsopolitiska åtgärder  för  år
2003 (prop. 2002/03:1 utg.omr. 9, bet. 2002/03:SoU1,
rskr. 2002/03:81)  gett  FHI  4  miljoner kronor för
insatser i syfte att öka kunskapen  om  spelberoende
och  för att initiera aktiviteter för att  förebygga
spelberoende.  Som  socialutskottet påpekar föreslår
regeringen  i  vårpropositionen   i   förslag   till
tilläggsbudget  för  år 2003 (prop. 2002/03:100) att
anslaget  skall  ökas  med  5  miljoner  kronor  med
hänvisning till att det  finns behov av åtgärder för
att  motverka  negativa  sociala   och  hälsomässiga
effekter av spelberoende.
Utskottet   delar   den   oro   som   uttrycks   i
propositionen,   motionerna   och   socialutskottets
yttrande inför de negativa sociala effekter  som den
allt  snabbare  utvecklingen  på  spelmarknaden  kan
medföra.  Utskottet  kan  emellertid  konstatera att
medvetenheten  om  problemen  och om vikten  av  att
aktivt motarbeta dem har ökat kraftigt  under senare
år. Det är därför naturligt att ytterligare åtgärder
vidtas  för att minimera spelandets negativa  sidor.
Utskottet  förutsätter  att regeringen i arbetet med
finansieringen av dessa i  budgetpropositionen  även
överväger  på  vilka  olika  sätt dessa åtgärder kan
finansieras. Som socialutskottet  framhåller  är det
viktigt att det socialpolitiska ansvaret beaktas vid
utarbetandet  av kommande åtgärder. Mot bakgrund  av
de åtgärder som  regeringen  aviserar,  där avsikten
också  är att lägga större ansvar på spelanordnarna,
anser  utskottet   dock   att   motionerna   i  viss
utsträckning    torde   kunna   bli   tillgodosedda.
Utskottet avstyrker  med hänvisning till det anförda
motionerna Kr1 (m) yrkande  1,  Kr2  (fp) yrkande 1,
Kr3  (kd) yrkandena 3 och 4, Kr212 (kd)  yrkande  1,
Kr332  (v)  yrkandena  3,  4, 5 och 6 samt So445 (c)
yrkandena 2 och 3.

Marknadsföring (7.1)


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
-  begränsning av marknadsföringen  av  spel,
jämför reservation 6 (fp),
-  utredning  om  marknadsföringen  av  spel,
jämför reservation 7 (kd),
-  forskningsuppdrag   om   sambandet  mellan
marknadsföring   och  spelberoende,   jämför
reservation 8 (fp, kd) och
-      uppföljning      av     spelmarknadens
självsanering, jämför reservation 9 (kd).

Motionerna

Behovet  av en begränsning  av  marknadsföringen  av
spel tas upp  i  två  motioner.  Motionärerna  bakom
motion  Kr2  (fp)  anser att åtgärder bör vidtas som
begränsar  reklamens   möjligheter   att  framställa
spelandet som enbart positivt, exempelvis  genom  en
varningstext  om  riskerna för spelberoende (yrkande
2).  Motionären  i  motion   Kr212  (kd)  anser  att
reglerna för marknadsföring av  spel  bör förändras,
bl.a.  genom  förbud  för  reklam för spel  som  man
känner   till  att  de  medför  ökade   risker   för
spelberoende (yrkande 2).

I två motioner,  Kr332  (v) yrkande 2 och Kr368 (kd)
yrkande 13, begärs att regeringen skall tillsätta en
utredning om begränsning av reklamen runt spelandet.
I motion Kr263 (kd) framförs  önskemål om en översyn
av spelbolags rätt att göra reklam. Motionären pekar
på  att  det inte är tillåtet att  göra  reklam  för
alkohol och tobak på samma sätt som för spel.

Motionärerna   bakom   motion  Kr2  (fp)  anser  att
forskningsuppdraget till FHI skall utvidgas till att
även belysa frågan om det  finns  ett samband mellan
ökad  marknadsföring och ökat spelberoende  (yrkande
3).

Motionärerna   bakom   motion  Kr3  (kd)  anser  att
regeringen bör ge i uppdrag till Lotteriinspektionen
att  följa  upp  spelmarknadens   självsanering   av
marknadsföringen,  dvs.  effekterna av de riktlinjer
för etisk marknadsföring som  upprättades under 2002
av spelbolagen (yrkande 9).

Utskottets ställningstagande

Det  uppdrag som regeringen lämnade  FHI  i  oktober
2001 innefattade bl.a. en analys av vilken betydelse
spelbolagens  marknadsföring  kan  ha för risken att
spelberoende utvecklas. Av redovisningen framgår att
spelbranschens  bruttokostnad för marknadsföring  år
1998 var ca 370 miljoner  kronor,  medan den år 2002
torde  hamna  på ca 600 miljoner kronor.  Det  finns
dock enligt FHI inga studier som visar ett påtagligt
samband  mellan   spelproblem   och  marknadsföring.
Regeringen  anför  att dessa frågor  skall  studeras
närmare  samt  att  förslag   som  syftar  till  att
begränsa    marknadsföringen    för    att    minska
problemspelandet skall utarbetas.

Regeringen  avser  också att med de båda  statligt
styrda bolagen ATG och Svenska Spel ta upp frågan om
att bolagen i annonser  eller  reklaminslag  samt på
lotter, bongar, spelkvitton o.d. skall informera  om
det  hjälptelefonnummer  som finansieras via FHI och
som  bl.a. är avsett för personer  med  spelberoende
och deras  anhöriga.  Syftet  är  att  så  snart som
möjligt, dock senast fr.o.m. den 1 juli 2004,  under
en period om 24 månader pröva en sådan åtgärd.
Som  nämnts  ovan  utarbetade spelbolagen under år
2002 gemensamma riktlinjer för marknadsföring. Dessa
omfattar  bl.a.  att reklam  inte  får  riktas  till
minderåriga och att  den  inte  får  uppmuntra  till
överdrivet  spelande.  Vidare  anges att reklam inte
får   missbruka   konsumenternas   förtroende    för
spelbranschen  och att den inte heller får vilseleda
konsumenterna. Information om spelrelaterade problem
och vilken hjälp  som  finns att få för drabbade och
anhöriga   skall   finnas   lätt   tillgänglig   för
konsumenterna.
Utskottet erinrar vidare om  att de spelformer som
har  högst omsättning, Jack Vegas  och  Miss  Vegas,
sedan ett par år inte marknadsförs över huvud taget.
Samma är förhållandet vad gäller kasinon.
Utskottet delar FHI:s och regeringens bedömning av
behovet  att  utreda  ett  eventuellt samband mellan
marknadsföring    och    spelmissbruk.     Utskottet
konstaterar  också  att  de  åtgärder  som  aviseras
ligger  i  linje  med  de  önskemål  som  framförs i
motionerna, varför något uttalande av riksdagen inte
torde  vara nödvändigt. Mot den bakgrunden avstyrker
utskottet motionerna Kr2 (fp) yrkandena 2 och 3, Kr3
(kd) yrkande  9,  Kr212  (kd) yrkande 2, Kr263 (kd),
Kr332 (v) yrkande 2 och Kr368 (kd) yrkande 13.

Värdeautomater (7.2)


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
-    begränsningar    av    öppettider    för
värdeautomatspel, jämför reservation 10 (fp,
kd),
- konsekvenser för restaurangägare  som  inte
följer gällande regler för värdeautomatspel,
jämför reservation 11 (kd, c),
- utvärdering av konsekvenserna av införandet
av  AB  Svenska Spels värdeautomater, jämför
reservation 12 (kd, c) och
- utvärdering  av  restaurangägarnas  uppsikt
över värdeautomatspel.

Motionerna

I  motion Kr2 (fp) framhålls att en begränsning  bör
ske  av  öppettiderna  för  värdeautomater, särskilt
under eftermiddagar då ungdomar  efter  skoltid  kan
tänkas  besöka  dessa  lokaler  (yrkande  4). Även i
motion   Kr3   (kd)   önskas   en   begränsning   av
öppettiderna,   nämligen  till  kvällar  och  helger
(yrkande 7).

I  motion  Kr3  (kd)   framställs   också   krav  på
konsekvenser  för  restaurangägare  som  inte följer
reglerna,  bl.a.  vad  gäller åldersgränser (yrkande
5).   Dessa   bör   enligt   motionärerna    förlora
tillståndet  att inneha spelautomater vid brott  mot
reglerna.

I  samma  motion,   Kr3   (kd),   begärs  vidare  en
utvärdering  av  konsekvenserna  av  införandet   av
Svenska Spels värdeautomater (yrkande 6). Motionären
bakom motion Kr212 (kd) framhåller behovet av att en
utvärdering  görs av hur restaurangägare prioriterar
uppsikten över spelautomater (yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

Regeringen har i Svenska Spels tillstånd för spel på
värdeautomater  för  åren  2003  och  2004 krävt att
bolaget    vid    sina    avtalsförhandlingar    med
restaurangägare  gör  en  samlad översyn av lämpligt
antal värdeautomater per spelställe samt placeringen
av automaterna. Regeringen  har  också  uppdragit åt
Lotteriinspektionen    att    vid    utfärdande   av
lotteritillstånd  särskilt överväga möjligheten  att
begränsa antalet spelautomater per spelplats. Syftet
med dessa åtgärder  är  enligt regeringen att minska
risken  för  sociala  skadeverkningar  och  att  öka
möjligheterna till en effektiv  kontroll och tillsyn
över  spelformen.  Enligt  inhämtade  uppgifter  har
Lotteriinspektionen den 15 april 2003 fastställt ett
antal      villkor      samt      kontroll-      och
ordningsbestämmelser  för  spel  på  Svenska   Spels
värdeautomater.   Bland  annat  skall  Svenska  Spel
regelbundet  genomföra   utbildning   av  ombud  och
anställda  hos ombud, där gällande bestämmelser  för
värdeautomatspel    skall   genomgås.   Vidare   får
värdeautomater   inte   placeras   tillsammans   med
förströelsespel utan åldersgräns,  enligt uppgift då
detta   skulle   försvåra  tillsynen.  En   särskild
motivering skall lämnas  om en ansökan avser fler än
tre automater.

Svenska Spel har under år  2003  arbetat  fram ett
10-punkts    spelansvarsprogram    för    spel    på
värdeautomater.  Programmet  innefattar åtgärder för
att  säkerställa  att 18-årsgränsen  efterlevs,  nya
utbildningskrav,   särskilda   omsättningskrav   för
spelplatser   med  fler   än   tre   värdeautomater,
förändring   av   värdeautomaternas   utseende,   ny
informationsfolder  och  ett  öppethållande  kopplat
till serveringstillståndet. Bolaget har redan börjat
tillämpa    programmet.    Regeringen    uppger    i
propositionen  att den avser att följa hur spelandet
på värdeautomater påverkas av de åtgärder som kommer
att vidtas i enlighet med Svenska Spels program.
Som FHI uppger i sitt handlingsprogram finns det i
dag inga straffrättsliga  konsekvenser för det ombud
eller den restauranginnehavare som inte ser till att
de  gällande åldersgränserna  för  spel  följs.  FHI
anför  i  handlingsprogrammet att det i lotterilagen
bör  införas  en  bestämmelse  om  straffansvar  för
sådana   överträdelser.   Regeringen   avser  enligt
propositionen  att närmare överväga möjligheten  att
vidta  åtgärder  mot  de  restaurangägare  som  inte
följer   den   åldersgräns    som    föreskrivs    i
lotterilagen.
Enligt inhämtade uppgifter gör Lotteriinspektionen
regelbundet  kontroller  hos  de restaurangägare som
innehar värdeautomater. Under år  2002  gjordes  663
kontroller och fram till början av april innevarande
år  199  kontroller.  I  de  fall  inspektionen  får
uppgift  om brott mot reglerna, begärs en förklaring
från Svenska  Spel.  Bolaget  gör  då  en  utredning
tillsammans  med bl.a. kommunala myndigheter.  I  de
fall regelbrottet  visar  sig  ha  varit  endast  en
enstaka    händelse   utfärdas   en   varning   till
innehavaren.   Avstängningar   av   innehavare   har
förekommit   i   ett  fåtal  fall.  I  enlighet  med
bestämmelsen   i  51   §   lotterilagen   återkallar
inspektionen  i  sådana   fall   det  tillstånd  som
utfärdats    för    Svenska    Spel    att   placera
värdeautomater hos berörd restaurangägare.
Mot  bakgrund av den redovisning som lämnats  ovan
anser utskottet att det inte torde vara påkallat att
riksdagen    gör    några   sådana   uttalanden   om
värdeautomatspel som  begärs i motionerna. Utskottet
utgår  från att regeringen  och  övriga  berörda  är
mycket uppmärksamma  på  utvecklingen och omedelbart
vidtar de åtgärder som bedöms  nödvändiga. Utskottet
avstyrker därför motionerna Kr2  (fp) yrkande 4, Kr3
(kd) yrkandena 5, 6 och 7 samt Kr212 (kd) yrkande 3.

Åtgärder mot olagligt spel (prop.
avsnitt 8)


Insatser för att motverka olagligt spel (8.1)
m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
-    tillstånd   till   skicklighetsspel    i
bingohallar, jämför reservation 13 (m) och
- förbättrad  tillsyn  av  spelombud,  jämför
reservation 14 (kd, c).

Regeringens bedömning

Särskilda  insatser  bör  vidtas  för  att  motverka
olagligt spel.

Under     senare    år    har    situationen    på
automatspelsmarknaden  kännetecknats  av försök till
kringgående    av    lagstiftningens    förbud   mot
penningvinster.  Lotteriinspektionen har i  november
2002  bedömt  att  antalet   spelautomater  som  kan
användas för olagligt spel ökar  och  att  det finns
indikationer  på  att  mycket  stora belopp omsätts.
Dessa automater är ofta konstruerade  så  att de kan
ta  emot  högre  valörer  eller  ge  möjlighet  till
betalning   med   särskilda   kort.  Efter  det  att
Lotteriinspektionen     genomförde     ett     antal
kontrollåtgärder    förändrades     formerna     för
vinstutbetalning.  Skrivna kvitton för vunna frispel
kan ofta växlas mot  kontanter  på  annan  plats. På
senare  tid  har  även  plastkort  där penningflödet
registreras börjat förekomma.
Regeringen   har   den   6   februari  2003   gett
Lotteriinspektionen  i  uppdrag  att  kartlägga  den
svenska  marknaden  för  sådana  spelautomater   och
liknande  spel  som i dag saknar eller anordnas utan
erforderligt tillstånd. Kartläggningen sker i samråd
med Rikspolisstyrelsen.  Regeringen avser vidare att
utreda på vilket sätt Lotteriinspektionen  och andra
berörda myndigheter kan ges utökade möjligheter  att
ingripa  vid  brott  mot  spelregleringen. Mot denna
bakgrund anser regeringen att  det  inte är lämpligt
att  i enlighet med det förslag som lämnats  av  den
senaste  spel-  och  lotteriutredningen  föreslå att
värdeautomater  i  bingomiljö  skall få kompletteras
med  ett  begränsat  antal skicklighetsautomater  av
s.k. pajazzotyp. Det är enligt regeringens bedömning
i dagsläget inte önskvärt  med fler spelautomater på
marknaden.

Motionerna

Motionärerna  bakom  motion  Kr1   (m)   anser   att
riksdagen   bör   tillåta   skicklighetsautomater  i
bingohallar (yrkande 2).

I motion Kr3 (kd) framhålls behovet av en förbättrad
tillsyn av spelombud (yrkande  8).  Dessa bör enligt
motionärerna få sitt tillstånd indraget  om  de inte
följer     lagstiftningen,    bl.a.    vad    gäller
åldersgränser.

Utskottets ställningstagande

Lotteriinspektionen  har  nyligen  gjort bedömningen
att  antalet  spelautomater  som  kan  användas  för
olagliga   spel   ökar   samt   också   påtalat  att
uppfinningsrikedomen  är  stor  när  det gäller  att
hitta möjligheter att kringgå reglerna  på  området.
Utskottet  anser  liksom  regeringen  att  det under
dessa förhållanden är olämpligt att införa en ny typ
av automat, skicklighetsautomat, på marknaden, i all
synnerhet   som   det   enligt  Lotteriinspektionens
remissyttrande   över   betänkandet   (SOU   2000:9)
Föreningslivet  på  spel-  och   lotterimarknaden  i
princip är omöjligt att kontrollera denna automattyp
på ett effektivt sätt. Med hänsyn  till  detta, samt
även till Lotteriinspektionens uppdrag att kartlägga
den   illegala  spelmarknaden,  avstyrker  utskottet
motion Kr1 (m) yrkande 2.

Utskottet  är  -  i  likhet  med  motionärerna bakom
motion  Kr3,  i vilken krävs förbättrad  tillsyn  av
spelombud - oroat  över  uppgifter  som visar att en
del spelombud inte tar allvarligt på  sin skyldighet
att  bl.a. kontrollera unga spelares ålder.  Det  är
självklart inte acceptabelt att spelombud bryter mot
de  regler   som   finns  eller  undandrar  sig  sin
skyldighet att kontrollera  åldern hos unga spelare.
Det är enligt lotterilagen förbjudet för minderåriga
att  delta  i  vissa  lotterier och  spel,  och  ett
spelombud åläggs därutöver  i  avtalet  med  Svenska
Spel  en skyldighet att kontrollera att bestämmelsen
om åldersgräns  efterföljs. Om ombudet bryter mot en
bestämmelse i lotterilagen  kan  den  myndighet  som
meddelat tillståndet - Lotteriinspektionen - meddela
varning   eller   återkalla  tillståndet.  Utskottet
förutsätter att tillräckliga  åtgärder  vidtas  från
såväl  Lotteriinspektionens som spelanordnarnas sida
för  att  säkerställa  att  spelombuden  följer  den
reglering  som  finns. Regeringen har också aviserat
att   den  kommer  att   utreda   på   vilket   sätt
Lotteriinspektionen  och  andra  berörda myndigheter
kan  ges utökade möjligheter att ingripa  vid  brott
mot spelregleringen. Med hänsyn till ovanstående får
motion Kr3 (kd) yrkande 8 anses tillgodosedd, varför
den inte  behöver  föranleda  något  uttalande  från
riksdagens  sida.  Den  avstyrks  därför.  Utskottet
avser dock att noga följa denna fråga i framtiden.


Restaurangkasinospel (8.3)


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå  motionsförslaget  om
yttrande av polismyndighet vid tillstånd till
restaurangkasinospel,  jämför  reservation 15
(m, fp, kd, c).

Regeringens bedömning

Regeringen  anser att Lotteriinspektionen  skall  ge
berörd  kommun  tillfälle  att  yttra  sig  över  en
ansökan innan  beslut fattas avseende tillstånd till
restaurangkasinospel.   Yttrande   bör   även  kunna
inhämtas   från  berörd  polismyndighet.  Regeringen
avser att ta  in  bestämmelser  i  dessa avseenden i
lotteriförordningen (1994:1451).

Motionen

I  motion  Kr2  (fp)  hemställer  motionärerna   att
Lotteriinspektionen  skall bereda inte bara kommunen
utan även polismyndigheten  tillfälle  att yttra sig
när  det  gäller tillstånd till restaurangkasinospel
(yrkande 5).  Skälet  är  att  polismyndigheten  kan
känna till problem som kommunen inte har vetskap om.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att det inte i
varje  enskilt fall skall vara nödvändigt att bereda
polismyndigheten  möjlighet  att yttra sig, utan att
det  bör ankomma på Lotteriinspektionen  att  avgöra
när så  skall ske. Utskottet avstyrker därför motion
Kr2 (fp) yrkande 5.


Redogörelse för åtgärder för att
värna spelverksamhetens överskott
(prop. avsnitt 9)


Vinstdelning till föreningslivet (9.1)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör  -  i avvaktan på ett aviserat
regeringsförslag    i    frågan    -    avslå
motionsförslagen   om   ett   uttalande    om
vinstdelningssystem.

Regeringens bedömning

Regeringen  anser  att  ett vinstdelningssystem  bör
införas från den 1 januari 2004.

I budgetpropositionen för år 2004 avser regeringen
att lämna förslag till
ett vinstdelningssystem som  baseras  på överskottet
från  Svenska  Spel.  Systemet  skall  ersätta   den
nuvarande  fördelningen  av överskottet från spel på
värdeautomater    till   Riksidrottsförbundet    och
Ungdomsstyrelsen.

Motionerna

Motionärerna bakom  motionerna  Kr331  (v) och Kr368
(kd)  yrkande  6  kräver att ett vinstdelningssystem
införs snarast.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen   beslutade    våren    1996    att    ett
vinstdelningssystem  skulle  införas.  Utskottet ser
med  tillfredsställelse  att  systemet  nu  beräknas
kunna träda i kraft den 1 januari nästa år.

Då yrkandena i motionerna Kr331 (v) och Kr368 (kd)
yrkande  6,  som  väcktes  innan propositionen lades
fram, därmed får anses vara tillgodosedda, avstyrker
utskottet dessa.

Höjning av vinstandelstaket (9.2)


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- vinstandelstak, jämför reservation  16  (m,
fp, kd) och
- högsta gräns för vinstsumma m.m.

Regeringens bedömning

Regeringens   bedömning   är   att  det  inte  finns
anledning   att   generellt  höja  vinstandelstaket.
Däremot  finns det skäl  att  höja  det  för  sådana
lotterier  som  kan  antas  påverkas  av  den  ökade
konkurrensen  från utlandet, dvs. närmast för sådana
rikslotterier  som   förmedlas   via  Internet  m.m.
Regeringen avser att först analysera  effekterna  av
att  vinstandelstaket  för  vissa rikslotterier höjs
ytterligare eller slopas för  att därefter skyndsamt
återkomma  med  ett  förslag  till  förändringar  av
reglerna för vinstandelstaket.  Syftet  är  att  nya
regler skall kunna träda i kraft den 1 januari 2004.

Motionerna

I   motion   Kr2   (fp)  föreslår  motionärerna  att
vinstandelstaket  skall  höjas  generellt  för  alla
lotterier (yrkande  7).  I motionen framförs att det
är viktigare för ett lokalt  lotteri med dess mindre
omsättning att kunna hävda sig  konkurrensmässigt än
vad  det är för ett rikslotteri. Motionärerna  bakom
motion  Kr3  (kd)  instämmer i regeringens bedömning
att  en  analys  bör  göras   men  anser  att  samma
vinstandelstak  skall gälla för  samtliga  lotterier
(yrkande 2).

Motionären bakom  motion  So364  (mp)  vill att en
högsta  gräns  för  utdelning  av  vinstsumma  skall
införas  och  anser  att  denna  gräns  bör vara tre
miljoner    kronor    (yrkande    2).   Vidare   bör
överskjutande   medel   fördelas   av   en    ideell
organisation  som  t.ex.  Amnesty  International för
hjälpinsatser till bl.a. barn i utsatta  situationer
(yrkande 3).

Utskottets ställningstagande

År  1994  infördes  ett  tak för hur högt värde  som
vinsterna  i  ett  egentligt   lotteri   får   ha  i
förhållande     till     värdet    på    insatserna.
Vinstandelstaket var ursprungligen bestämt till 55 %
av  insatsernas värde. Taket  skulle  förhindra  att
vinstutdelningar   användes   som   konkurrensmedel,
vilket  på  sikt kunde medföra en minskad  lönsamhet
och lägre överskott.  För  att dämpa konkurrensen på
spel- och lotterimarknaden sänktes  vinstandelstaket
år 1997 till 50 %.

Den  tekniska  utvecklingen  på  spelområdet   har
emellertid   gått  snabbt  under  de  senaste  åren.
Uppskattningar  under  2002  visar  att  den  totala
omsättningen  av Internetspel kan uppgå till mer  än
två  miljarder  kronor,   av   vilket  de  utländska
spelbolagen beräknas stå för 60 %. Det sker också en
mycket  kraftig  ökning  när  det  gäller   spel  på
Internet, och det finns därutöver ny teknik som  kan
användas till nya spel.
Spel  på  utländska  Internetsidor  innebär  många
riskfaktorer   som   kan   leda  till  att  spelarna
utvecklar  spelberoende. Vinstandelen  är  hög,  det
finns möjligheter  till  stora  insatser  och  stora
vinster samt dessutom ett mycket rikhaltigt utbud av
spel     och    vadslagningsmöjligheter.    Dessutom
försvinner  stora belopp ur landet som, om de skulle
ha satsats på de svenska aktörerna, till en del hade
kommit staten, folkrörelserna eller hästsporten till
godo.
Av ovan nämnda  anledningar  instämmer utskottet i
regeringens   bedömning   av   vikten   att   stärka
konkurrenskraften hos de spel som kan antas påverkas
av den ökande konkurrensen från utländska spelbolag.
Utskottet är emellertid inte berett  att  tillstyrka
förslag som innebär att ett generellt vinstandelstak
införs.  Utskottet  avstyrker därför motionerna  Kr2
(fp) yrkande 7 och Kr3 (kd) yrkande 2.
Utskottet  avstyrker   även   motion   So364  (mp)
yrkandena 2 och 3 i vad avser införande av en högsta
gräns för vinstsumma, m.m.

Föreningslivet på spel- och lotterimarknaden
(9.3)


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
-  ökade  möjligheter för idrottsrörelsen att
utveckla   och   bedriva   egna   spel   och
lotterier, jämför reservation 17 (m) och
-  föreningslivets  andel  av  spelmarknaden,
jämför  reservation  18 (fp) och reservation
19 (kd).

Regeringens bedömning

Den  nya spel- och lotteriutredningen  föreslog  att
Svenska  Spels  tillstånd inom lotteriområdet skulle
inskränkas till att omfatta endast två lotterier och
att  lotterierna i  övrigt  i  princip  skulle  vara
folkrörelsernas  marknad.  Regeringen gör emellertid
en annan bedömning. Om förslaget  genomförs  minskar
överskottet  från  Svenska  Spels  verksamhet  i  en
relativt  stor  omfattning,  vilket i sin tur medför
minskade  resurser  för  föreningslivet   genom  ett
vinstdelningssystem.

Svenska  Spel bör därför även i fortsättningen  få
möjlighet    att     tillhandahålla     spel    inom
lotteriområdet.

Motionerna

I  motion  Kr266  (fp) framhålls betydelsen  av  att
idrottsrörelsen får  ökade  möjligheter att utveckla
och bedriva egna spel och lotterier  och på sikt ges
ansvar för hela lotterimarknaden (yrkande  3).  Även
motionärerna   bakom  motion  Kr297  (m)  anser  att
idrottsrörelsen  bör få en betydligt större andel av
spelmarknaden än för närvarande (yrkande 11).

Enligt motion Kr368  (kd)  bör folkrörelsernas del
av spelmarknaden öka (yrkande 10). I motion Kr3 (kd)
betonas  vikten av att stärka föreningslivets  andel
av  spelmarknaden   (yrkande   1).  Motionärerna  är
positiva  till  det  kommande vinstdelningssystemet,
men  anser att det vore  bättre  om  folkrörelsernas
egna spel  fick  ett större utrymme på marknaden och
resurserna således  gick  direkt till folkrörelserna
och inte via staten. Motionärerna  bakom  motion Kr2
(fp) anser att folkrörelserna på sikt bör få  ansvar
för  hela lotterimarknaden för att få en god ekonomi
som  de   själva   kontrollerar   (yrkande  6).  Ett
vinstdelningssystem  förbättrar enligt  motionärerna
situationen för folkrörelserna, men löser den inte.

Utskottets ställningstagande

Utskottet    anser    liksom     motionärerna    att
föreningslivet   måste  tillförsäkras   tillräckliga
resurser för sina  verksamheter.  Under  de  senaste
åren  har  överskottet från värdeautomatspelet,  som
tillfaller      folkrörelsernas       barn-      och
ungdomsverksamhet,    gjort    att   folkrörelsernas
behållning från spelmarknaden höjts avsevärt även om
deras  andel  av  omsättningen  minskat.   Utskottet
förutsätter  att  vinstdelningssystemet  kommer  att
utformas  på  ett  sådant  sätt  att  utfallet  till
föreningslivet  inte försämras jämfört med nuvarande
system. Utskottet  vill  också  erinra  om förslaget
rörande  friare  vinstval, en åtgärd som bör  stärka
konkurrenskraften  hos föreningslivets lotterier och
därmed också kunna förbättra möjligheterna för dessa
att mera ägna sig åt  sina  egentliga  verksamheter.
När det gäller rikslotterier kommer också som nämnts
en  analys  att  göras av regeringen beträffande  en
höjning av vinstandelstaket.

Med hänvisning till  aviserade  åtgärder avstyrker
utskottet motionerna Kr2 (fp) yrkande 6 och Kr3 (kd)
yrkande 1, Kr266 (fp) yrkande 3, Kr297  (m)  yrkande
11 och Kr368 (kd) yrkande 10.

Lotterilagen och Lotteriinspektionen
i framtiden (prop. avsnitt 10)


En framtida spelpolitik (10.1)

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå  motionsförslagen  om
utländska spelbolags  verksamhet  i  Sverige,
jämför reservation 20 (m).

Regeringens bedömning

Lotteriregleringen  bör  anpassas  till  spel-   och
lotterimarknadens   snabba   utveckling.  Det  finns
därför enligt regeringens bedömning anledning att se
över  lotteriregleringen. Regeringen  nämner  därvid
bl.a. möjligheten att hindra utländska spelbolag som
utan svenskt  tillstånd  erbjuder svenskar spel över
Internet, frågan om vissa begrepp och definitioner i
lagen samt frågan om kredit i vissa fall.

Motionerna

I  motion  Kr1  (m)  framhåller   motionärerna   att
regeringen  inte  bör vidta ytterligare åtgärder för
att  motverka  utländska   spelbolags  verksamhet  i
Sverige  (yrkande  3).  Skälet  till  detta  är  att
verksamheten  är  begränsad  och  att  åtgärder,  om
sådana över huvud taget  är möjliga, inte kommer att
stå i proportion till effekterna.

Motionärerna  bakom motion  Kr332  (v)  begär  att
regeringen skall  lämna  förslag till nya regler för
att  motverka  att utländska  spelbolag  verkar  och
etablerar sig i  Sverige, t.ex. genom begränsning av
Internetbankers möjligheter  att  föra  över  pengar
till  bolagen  (yrkande  1). I motion Kr365 (s) vill
motionärerna att Sverige skall agera internationellt
för  att förhindra osund konkurrens  från  utländska
spelbolag  och därmed förhindra ekonomiska förluster
för staten och det svenska föreningslivet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har  redan  inledningsvis ställt sig bakom
regeringens bedömning att  målen  för  spelpolitiken
skall   ligga   fast.   Däri   innefattas   en  sund
spelmarknad  där sociala skyddsintressen tillgodoses
under kontrollerade former.

Det är enligt  utskottets mening viktigt med en så
strikt kontroll som  möjligt  över spelmarknaden för
att  minimera  de negativa effekterna  av  spel.  Av
denna   anledning    delar   utskottet   regeringens
uppfattning att möjligheterna  att  hålla  utländska
spelbolag utanför den svenska spelmarknaden  behöver
granskas  t.ex.  genom  att  olika  möjligheter  att
begränsa penningtransaktioner vid spel hos utländska
spelanordnare prövas. Utskottet avstyrker motion Kr1
(m)   yrkande  3.  Utskottet  avstyrker  också,  med
hänvisning  till  den  översyn  av  lotterilagen som
aviseras, motionerna Kr332 (v) yrkande  1  och Kr365
(s).

Övriga lotterifrågor


Spelombud

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå  motionsförslagen  om
spelombud, jämför reservation 21 (c).

Motionerna

Flera  motioner behandlar  frågor  om  spelombud.  I
motionerna  Kr235  (c)  och  Kr279 (c) framhålls att
statliga    spelbolag   bör   vara   skyldiga    att
tillhandahålla  spelmöjligheter hos de näringsidkare
som så begär. Motionärerna  bakom  motion  N303  (c)
anser  att  bl.a.  Svenska  Spel bör sänka kraven på
lanthandlarnas  omsättningsnivå  för  att  göra  det
möjligt  för små butiker  i  glesbygd  att  ge  sina
kunder spelservice  (yrkande  1).  I motion N341 (c)
understryker   motionärerna  behovet  av   samarbete
mellan Svenska Spel  och vissa lanthandlare (yrkande
4). Motionärerna anser  att  Svenska Spel gratis bör
tillhandahålla terminaler för  spel i de affärer som
får stöd från länsstyrelsen, med  vilket torde avses
stödmottagare  enligt  förordningen  (2000:283)   om
landsbygdsstöd.

Utskottets ställningstagande

År  1994  beslutade Konsumentverket och dåvarande AB
Tipstjänst  om  en anpassning av villkoren för vissa
ombud i glesbygd.  Härigenom blev det möjligt för ca
400 lanthandlare att  kunna fortsätta sin verksamhet
som  spelombud.  Det rörde  sig  i  första  hand  om
lanthandlare som tidigare  beviljats  statligt  stöd
till  kommersiell  service  eller ombud på orter som
kan få sådant stöd. Ytterligare en förutsättning var
att   avståndet   till  närmaste  onlineombud   inte
understeg tio kilometer.  För de ombud som uppfyllde
dessa förutsättningar sänktes  kraven  på omsättning
från  den normala nivån 20 000 kronor/vecka  till  4
000  kronor/vecka.  Etableringsavgiften  på  15  000
kronor togs också bort.

Enligt  uppgifter som hämtats in från Svenska Spel
ligger omsättningskravet  fortfarande  kvar på 4 000
kronor/vecka.  Svenska  Spel vidtar dock inte  någon
aktiv åtgärd avseende de ombud - cirka hundra - vars
omsättning  understiger  detta  belopp.  De  berörda
ombuden får också bl.a. rabatt  på  terminalhyran  -
190 kronor/vecka mot normalt 300 kronor.
Utskottet   erinrar   om   att  Svenska  Spel  för
närvarande har ca 6 500 ombud.  Av dessa är ca 3 600
s.k.   spelombud,  vilka  tillhandahåller   samtliga
produkter  i Svenska Spels sortiment med undantag av
värdeautomater.
Utskottet  anser  att  motionsyrkandena i så motto
bör  vara tillgodosedda genom  de  förhållanden  som
redovisats,  varför motionerna Kr235 (c), Kr279 (c),
N303 (c) yrkande 1 och N341 (c) yrkande 4 avstyrks.

Lottförsäljningsterminaler


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen  bör   avslå   motionsförslaget  om
lottförsäljningsterminaler,            jämför
reservation 22 (c).

Motionen

Motionärerna  bakom motion Kr335 (c) anser  att  det
lokala  föreningslivet   skall  ha  samma  rätt  som
rikslotterierna         att        ställa         ut
lottförsäljningsterminaler (yrkande 5).

Utskottets ställningstagande

Den nya spel- och lotteriutredningen föreslog i sitt
slutbetänkande   Föreningslivet    på    spel-   och
lotterimarknaden        (SOU       2000:9)       att
lottförsäljningsterminaler  skulle  introduceras för
rikslotterierna  som  på  det  sättet skulle  få  en
modern  distributionsform.  Utredningsförslaget  har
inte  genomförts vare sig för  rikslotterier,  såsom
föreslogs,  eller  för  andra  lotterier.  Utskottet
avstyrker motion Kr335 (c) yrkande 5.


Spel på hundar


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör   avslå  motionsförslaget  om
förbud mot spel på hundar.

Motionen

Motionärerna bakom  motion MJ490 (mp) hemställer att
spel på hundar skall förbjudas (yrkande 35).

Utskottets ställningstagande

Regeringen    gav   i   september    2001    Statens
jordbruksverk i  uppdrag att från djurskyddssynpunkt
göra en översyn av  hundkapplöpning med vadhållning.
Syftet med översynen  var  att bedöma om djurskyddet
har försämrats genom vadhållning  på ett sådant sätt
att  verksamheten  måste  förändras  eller  upphöra.
Jordbruksverket lämnade med anledning  av  uppdraget
en  rapport  i november 2001. Verkets bedömning  var
att  det sedan  vadhållningen  infördes  inte  skett
någon    sådan   försämring   av   djurskyddet   vid
hundkapplöpningar    som    skulle   föranleda   att
verksamheten måste förändras  eller  upphöra. Verket
föreslog  att  en  ny utvärdering skall göras  efter
cirka fem år då det  behövs  underlag från en längre
period  för  att få fram en säkrare  skadestatistik.
Den aktuella statistiken baserade sig på ett och ett
halvt  års  tävlande  och  var  enligt  verket  inte
tillräcklig för  att dra några säkra slutsatser utan
räckte endast till att se tendenser inom sporten.

Med hänvisning till  den gjorda översynen och till
att  en  ny  utvärdering kommer  att  genomföras  då
säkrare underlag  finns,  avstyrker utskottet motion
MJ490 (mp) yrkande 35.

Departementstillhörighet


Utskottets förslag i korthet

Riksdagen   bör  avslå  motionsförslaget   om
departementstillhörighet för spel på hästar.

Motionen

Motionärerna  bakom  motion  MJ430 (kd) föreslår att
ansvaret inom Regeringskansliet för spelverksamheten
avseende      hästar      bör      sortera     under
Jordbruksdepartementet, då hästhållningen  skall ses
som en del av jordbrukspolitiken (yrkande 4).

Utskottets ställningstagande

Enligt  7 kap. 1 § regeringsformen är det regeringen
som  fördelar  ärendena  mellan  departementen  inom
Regeringskansliet.  Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet motion MJ430 (kd) yrkande 4.



Reservationer



Utskottets   förslag   till    riksdagsbeslut    och
ställningstaganden     har     föranlett    följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till  riksdagsbeslut  som
behandlas i avsnittet.


1. En utredning om det statliga spelmonopolet
(punkt 1)

av  Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna
Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser  att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs  i  reservation  1.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2002/03:Kr1 yrkande 4.

Ställningstagande

Frågan   om   att   bryta   upp  dagens  monopol  på
spelmarknaden    bör    bli    föremål     för    en
förutsättningslös  utredning. Det behövs en noggrann
studie av för- respektive nackdelar med det statliga
monopolet innan riksdagen  kan  ta ställning till om
det bör avskaffas eller behållas. Mot den bakgrunden
menar vi att regeringen skyndsamt  bör  tillsätta en
sådan utredning som begärs i motion Kr1 (m)  yrkande
4,  vilket riksdagen bör tillkännage för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motionsyrkandet.


2. En utredning om inriktningen av den statliga
spelpolitiken (punkt 4)

av  Lennart  Kollmats,  Cecilia Wikström och Hans
Backman (alla fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag  under punkt 4 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation 2. Därmed  bifaller
riksdagen motion 2002/03:Kr234.

Ställningstagande

Innan fler spelformer introduceras bör staten skaffa
sig en genomtänkt spelpolitik som sätter solidaritet
och  socialt  ansvar i högsätet,  inte  kommersiella
synpunkter    och     förhoppningar     om     ökade
statsinkomster.  Spelpolitiken  bör  baseras  på  en
grundlig  analys  av olika spelformers effekter, där
inte  enbart intäkterna  utan  också  de  förväntade
samhällskostnaderna   och  de  sociala  skadorna  av
spelande får väga tungt. Riksdagen bör av regeringen
begära  ett  förslag till  spelpolitik,  grundat  på
resultaten från en utredning med bred sammansättning
där  det socialpolitiska  intresset  av  att  minska
skador   är   väl   företrätt  och  där  svensk  och
internationell spelforskning  beaktas.  Vad  som här
anförts  bör  riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Därmed  bifaller  riksdagen motion Kr234
(fp).


3. Statligt stöd till frivilliga organisationer
som arbetar mot spelmissbruk m.m. (punkt 12)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn  Liljeroth och Anna
Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation 3. Därmed  bifaller
riksdagen motion 2002/03:Kr1 yrkande 1.

Ställningstagande

De förslag som regeringen  avser  att lägga fram när
det  gäller  åtgärder mot spelmissbruk  bör  omfatta
förslag till former  för  ett nära samarbete med och
stöd till de frivilliga organisationer  och  ideella
föreningar  som  vänder  sig  till  spelmissbrukare,
liksom också stöd till forskning inom området. Detta
bör   riksdagen  som  sin  mening  tillkännage   för
regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion Kr1 (m)
yrkande 1.


4. Ökat statligt bidrag till behandling av
spelmissbrukare (punkt 13)

av Lennart  Kollmats,  Cecilia  Wikström och Hans
Backman (alla fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation 4. Därmed  bifaller
riksdagen motion 2002/03:Kr2 yrkande 1.

Ställningstagande

Det      övergripande     ansvaret      för      att
behandlingsverksamheten  utökas  vilar  på riksdagen
och regeringen. Det är därför viktigt att regeringen
tar  ett  tydligt  ansvar  och i budgetpropositionen
återkommer     med     förstärkta    anslag     till
behandlingsverksamhet. Detta  bör  riksdagen som sin
mening  tillkännage för regeringen. Därmed  bifaller
riksdagen motion Kr2 (fp) yrkande 1.


5. Finansiering med medel från spelanordnare
m.m. av åtgärder mot negativa konsekvenser
av spel (punkt 14)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser  att  utskottets  förslag  under  punkt 14
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation  5. Därmed bifaller
riksdagen  motion  2002/03:Kr3 yrkandena  3  och  4,
bifaller delvis motion  2002/03:Kr212  yrkande 1 och
avslår motionerna 2002/03:Kr332 yrkandena  5  och  6
samt 2002/03:So445 yrkandena 2 och 3.

Ställningstagande

Regeringen  måste  ta  ett  större  ansvar  för  att
motverka spelberoende och för att ta hand om dem som
redan   drabbats.   Jag   anser  att  FHI  borde  få
tillräckliga   resurser   för  att   genomföra   den
behandlingsplan mot spelberoende som utarbetats. För
detta ändamål borde en fastställd  andel  av vinsten
från  Svenska  Spel  årligen  tillfalla arbetet  mot
spelberoende. Ett ökat spelande  kommer  på  så sätt
att    innebära   att   arbetet   mot   spelberoende
automatiskt   får   ökade   resurser.  Medlen  skall
användas till kunskapsuppbyggnad och vård. Detta bör
riksdagen som sin mening tillkännage för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion  Kr3 (kd) yrkandena
3 och 4, bifaller delvis motion Kr212 (kd) yrkande 1
och avslår motionerna Kr332 (v) yrkandena  5  och  6
samt So445 (c) yrkandena 2 och 3.


6. Begränsning av marknadsföringen av spel
(punkt 17)

av  Lennart  Kollmats,  Cecilia Wikström och Hans
Backman (alla fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 17 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs i reservation  6.  Därmed  bifaller
riksdagen motion  2002/03:Kr2 yrkande 2 och bifaller
delvis motion 2002/03:Kr212 yrkande 2.

Ställningstagande

Folkpartiet anser inte  att  det  är  möjligt  eller
önskvärt att begränsa den totala marknadsföringen av
spel.  Däremot  bör regeringen överväga åtgärder som
begränsar  reklamens   möjligheter   att  framställa
spelandet   som  enbart  positivt.  Regeringen   kan
exempelvis  utfärda  föreskrifter  om  obligatoriska
varningsmeddelanden  eller  om skyldighet att alltid
lämna    korrekta    uppgifter    om   vinstchanser.
Alternativt  kan  tilläggsvillkor  i tillstånd  till
spel   eller  lotterier  begränsa  marknadsföringen.
Detta bör  riksdagen  som sin mening tillkännage för
regeringen.  Därmed bifaller  riksdagen  motion  Kr2
(fp) yrkande 2 och bifaller delvis motion Kr212 (kd)
yrkande 2.


7. Utredning om marknadsföringen av spel
(punkt 18)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att  utskottets  förslag  under  punkt  18
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation  7. Därmed bifaller
riksdagen  motion  2002/03:Kr368  yrkande   13  samt
bifaller   delvis   motionerna   2002/03:Kr263   och
2002/03:Kr332 yrkande 2.

Ställningstagande

Spelbolagen    lägger    ner    stora    summor   på
marknadsföring,  och  reklam  för  spel syns i  alla
medier,  på  reklampelare  etc.  Jag  anser  att  en
utredning bör tillsättas som skall utarbeta  tydliga
gränser  för  marknadsföring. Att så sker är viktigt
inte minst för  att  förhindra  att  reklamen lockar
ungdomar  att  bli  spelare. Detta bör riksdagen  ge
regeringen  till känna.  Därmed  bifaller  riksdagen
motion Kr368  (kd)  yrkande  13 samt bifaller delvis
motionerna Kr263 (kd) och Kr332 (v) yrkande 2.


8. Forskningsuppdrag om sambandet mellan
marknadsföring och spelberoende (punkt 19)

av Lennart Kollmats (fp), Gunilla Tjernberg (kd),
Cecilia Wikström (fp) och Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 19 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservation 8.  Därmed  bifaller
riksdagen motion 2002/03:Kr2 yrkande 3.

Ställningstagande

Vi   ser   med  oro  på  den   stora   ökningen   av
marknadsföring  av  spel  och lotterier. Även om det
inte kunnat konstateras ett  direkt  samband  mellan
marknadsföring   och  ökat  spelberoende  finns  det
anledning  att  befara   att  de  personer  som  har
drabbats eller riskerar att  drabbas av spelberoende
utsätts för en stor påfrestning  genom  reklamen. Vi
anser att FHI:s forskningsuppdrag bör utvidgas  till
att  också  omfatta  en  analys  av om det finns ett
samband   mellan   ökad  marknadsföring   och   ökat
spelberoende. Detta  bör  riksdagen  som  sin mening
tillkännage    för   regeringen.   Därmed   bifaller
riksdagen motion Kr2 (fp) yrkande 3.


9. Uppföljning av spelmarknadens självsanering
(punkt 20)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  20
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  anförs  i  reservation  9.  Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:Kr3 yrkande 9.

Ställningstagande

All  vinst  från  spel skall gå till allmänna  eller
allmännyttiga ändamål.  Trots  det  används varje år
flera  hundra miljoner av spelbolagens  vinster  för
marknadsföring   av  spel,  och  beloppet  har  ökat
kraftigt under senare år. Denna nivå är inte rimlig.
Marknadsföringen har  också  en  alltmer  pådrivande
karaktär,  som uppmuntrar till spelande. Spelbolagen
har  nu  på  eget   initiativ   beslutat  att  genom
självsanering begränsa marknadsföringen,  vilket  är
positivt.  Lotteriinspektionen  bör få i uppdrag att
följa detta arbete för att tillse att en begränsning
verkligen  kommer  till  stånd.  Vad  utskottet  här
anfört bör riksdagen som sin mening  tillkännage för
regeringen.  Därmed  bifaller riksdagen  motion  Kr3
(kd) yrkande 9.


10. Begränsningar av öppettider för
värdeautomatspel (punkt 21)

av Lennart Kollmats (fp), Gunilla Tjernberg (kd),
Cecilia Wikström (fp) och Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs i reservation  10.  Därmed  bifaller
riksdagen  delvis  motionerna  2002/03:Kr2 yrkande 4
och 2002/03:Kr3 yrkande 7.

Ställningstagande

Vi instämmer i FHI:s bedömning att  begränsningar av
öppettiderna  bör  införas  när det gäller  spel  på
värdeautomater. Särskilt gäller  detta under dagtid,
eftersom antalet problemspelare är högre då än under
kvällstid.    En    ytterligare    anledning    till
begränsningar  under  dagtid  är  att  ungdomar  kan
tänkas  besöka  lokaler  med  värdeautomater   efter
skoltid.  Detta  bör  tillkännages  för  regeringen.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna Kr2 (fp)
yrkande 4 och Kr3 (kd) yrkande 7.


11. Konsekvenser för restaurangägare som inte
följer gällande regler för värdeautomatspel
(punkt 22)

av  Gunilla Tjernberg (kd) och Lars-Ivar  Ericson
(c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  anförs  i  reservation  11. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:Kr3 yrkande 5.

Ställningstagande

Värdeautomatspelen   Jack  Vegas  och   Miss   Vegas
introducerades år 1996  och har under senare år ökat
sin omsättning explosionsartat.  De  är  nu  Svenska
Spels  i särklass populäraste spel med en omsättning
på nära  6  miljarder  kronor  år 2002. Snabbheten i
dessa spel gör att riskerna är stora för att spelare
skall  utveckla  spelberoende.  Automaterna   lockar
dessutom  -  bl.a. på grund av de låga insatserna  -
till sig unga spelare, vilka är särskilt utsatta när
det gäller risken att drabbas av spelberoende. Flera
rapporter visar  att  åldersgränsen  på  18  år inte
respekteras.    Regeringen   avser   att   se   över
möjligheten    att    vidta    åtgärder    mot    de
restauranginnehavare som  inte  kontrollerar  åldern
hos   unga   spelare.   Vi   anser  att  tillståndet
omedelbart  skall  dras  in  för sådana  innehavare.
Detta bör riksdagen som sin mening  tillkännage  för
regeringen.  Därmed  bifaller  riksdagen  motion Kr3
(kd) yrkande 5.


12. Utvärdering av konsekvenserna av införandet
av AB Svenska Spels värdeautomater
(punkt 23)

av  Gunilla Tjernberg (kd) och Lars-Ivar  Ericson
(c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  anförs  i  reservation  12. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:Kr3 yrkande 6.

Ställningstagande

År   1999   ändrades   lotterilagen   så   att    de
restaurangägare    som   har   värdeautomater   fick
möjlighet att lösa in värdebevis från automaterna på
upp till 500 kronor. Tidigare fick enbart 100 kronor
ges i pengar, medan  den resterande vinsten lämnades
ut  i  form av presentkort.  Sedan  möjligheten  att
lämna ut  vinster  i  form  av  pengar  utökades har
omsättningen   på   värdeautomatspel  stigit  mycket
kraftigt,  och  alltfler   rapporter  tyder  på  att
automaterna är en fälla för  spelberoende.  Vi anser
att   en  utvärdering  omedelbart  skall  göras  där
konsekvenserna  av  införandet av värdeautomatspelen
studeras. En sådan utvärdering  kan ligga till grund
för en skarpare reglering på detta område. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen  till  känna.
Därmed bifaller riksdagen motion Kr3 yrkande 6.


13. Tillstånd till skicklighetsspel i
bingohallar (punkt 25)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och  Anna
Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i  reservation 13. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:Kr1 yrkande 2.

Ställningstagande

Den  senaste spel- och  lotteriutredningen  föreslog
att   det    skulle    bli    tillåtet    med   s.k.
skicklighetsspel.  Regeringen avvisar detta  förslag
med hänvisning till  att  Lotteriinspektionen fått i
uppdrag  att  kartlägga  den svenska  marknaden  för
spelautomater och att man  nu  inte vill öka antalet
spel. Vi delar inte regeringens  syn  utan menar att
skicklighetsspel   bör   tillåtas  i  enlighet   med
utredningens  förslag.  Vad   vi   här   anfört  bör
riksdagen som sin mening tillkännage för regeringen.
Därmed bifaller riksdagen motion Kr1 (m) yrkande 2.


14. Förbättrad tillsyn av spelombud (punkt 26)

av  Gunilla Tjernberg (kd) och Lars-Ivar  Ericson
(c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  anförs  i  reservation  14. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:Kr3 yrkande 8.

Ställningstagande

Många spelombud missköter sina åtaganden, främst när
det     gäller    skyldigheten    att    kontrollera
åldersgränsen    på    18   år   för   vissa   spel.
Lotteriinspektionen, Svenska  Spel  och ATG har inte
tagit  sitt ansvar i denna fråga. Svenska  Spel  har
visserligen  arbetat  fram  ett åtgärdsprogram i tio
punkter  för stärkt spelansvar  för  värdeautomater,
men problemet  med  brister  hos ombuden gäller alla
typer av spel. Tillsynen måste  förbättras och ombud
som missköter sig bör omedelbart  få  sitt tillstånd
indraget.   Detta   bör  riksdagen  som  sin  mening
tillkännage   för   regeringen.    Därmed   bifaller
riksdagen motion Kr3 (kd) yrkande 8.


15. Yttrande av polismyndighet vid tillstånd
till restaurangkasinospel (punkt 27)

av  Lennart  Kollmats  (fp),  Kent  Olsson   (m),
Gunilla  Tjernberg  (kd), Lena Adelsohn Liljeroth
(m), Cecilia Wikström  (fp),  Anna  Lindgren (m),
Hans Backman (fp) och Lars-Ivar Ericson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservation 15. Därmed  bifaller
riksdagen motion 2002/03:Kr2 yrkande 5.

Ställningstagande

Som regeringen föreslår  bör  Lotteriinspektionen  i
sin      prövning     av     ansökningar     rörande
restaurangkasinospel  inhämta synpunkter från berörd
kommun. Regeringens bedömning  är  att yttrande även
skall kunna inhämtas från berörd polismyndighet.  Vi
vill  förstärka  polismyndigheternas möjligheter att
hindra att tillstånd  lämnas  i  tveksamma  fall och
anser därför att de alltid skall ges tillfälle  till
yttrande.   Detta   bör  riksdagen  som  sin  mening
tillkännage   för   regeringen.    Därmed   bifaller
riksdagen motion Kr2 (fp) yrkande 5.


16. Vinstandelstak (punkt 29)

av  Lennart  Kollmats  (fp),  Kent  Olsson   (m),
Gunilla  Tjernberg  (kd), Lena Adelsohn Liljeroth
(m), Cecilia Wikström (fp), Anna Lindgren (m) och
Hans Backman (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs i reservation  16.  Därmed  bifaller
riksdagen   motionerna  2002/03:Kr2  yrkande  7  och
2002/03:Kr3 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi delar regeringens  bedömning  att  en  ökning  av
vinsternas   totala   andel  också  ökar  ett  spels
konkurrenskraft. Det finns  dock  enligt  vår mening
inte   något  skäl  att  göra  en  särreglering  för
rikslotterier,  utan  samma vinstandelstak bör gälla
för samtliga lotterier.  Konkurrens  från  utländska
spelanordnare  drabbar  även  mindre  lotterier   av
lokala  arrangörer. Det är snarare viktigare för ett
sådant lokalt  lotteri,  vars  totala  omsättning är
mindre, att kunna hävda sig konkurrensmässigt. Detta
bör   riksdagen  som  sin  mening  tillkännage   för
regeringen. Därmed bifaller riksdagen motionerna Kr2
(fp) yrkande 7 och Kr3 (kd) yrkande 2.


17. Ökade möjligheter för idrottsrörelsen att
utveckla och bedriva egna spel och lotterier
(punkt 31)

av Kent  Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna
Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs  i  reservation  17.  Därmed bifaller
riksdagen  motion  2002/03:Kr297  yrkande   11   och
bifaller delvis motion 2002/03:Kr266 yrkande 3.

Ställningstagande

Spel   och   lotterier   är   idrottens   viktigaste
intäktsområde.  Den  totala  spelmarknaden  omsätter
drygt    33   miljarder   kronor.   År   1971   hade
folkrörelserna  ca  30 % av spelmarknaden, och i dag
är motsvarande andel endast 19 %.

Försämringen har skett  på  en  marknad som totalt
styrs av staten, ägare av det bolag,  Svenska  Spel,
som  lagt beslag på ökande marknadsandelar. Vi anser
att det  är  nödvändigt  att  idrottsrörelsen får en
betydligt större avkastning från  spelmarknaden  för
att  därmed  kunna  öka  sin självfinansieringsgrad.
Detta bör riksdagen som sin  mening  tillkännage för
regeringen. Därmed bifaller riksdagen  motion  Kr297
(m) yrkande 11 och bifaller delvis motion Kr266 (fp)
yrkande 3.

18. Föreningslivets andel av spelmarknaden
(punkt 32)

av  Lennart  Kollmats,  Cecilia Wikström och Hans
Backman (alla fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 32 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs i reservation  18.  Därmed  bifaller
riksdagen  motion 2002/03:Kr2 yrkande 6 och bifaller
delvis  motionerna   2002/03:Kr3   yrkande   1   och
2002/03:Kr368 yrkande 10.

Ställningstagande

Sedan    år    1970    har   marknadsandelarna   för
folkrörelsernas lotterier minskat, medan de statliga
spelbolagens andel har ökat. Detta har inneburit att
folkrörelsernas   möjligheter   att   utveckla   den
egenfinansierade   verksamheten    har    beskurits.
Tillskottet  från Svenska Spel till idrottens  barn-
och ungdomsverksamhet  har  inte  heller  blivit  så
omfattande  som  från  början  förväntades.  En ökad
kontroll    över    lotterimarknaden    skulle    ge
folkrörelserna      gynnsammare     förutsättningar.
Folkpartiet  anser att  man  därför  måste  se  över
möjligheten  att  rejält  höja  lotteriverksamhetens
ekonomiska  bidrag  till  folkrörelserna.  Vi  anser
därför att folkrörelserna  på  sikt  skall få ansvar
för hela lotterimarknaden. Detta bör ges  regeringen
till  känna.  Därmed  bifaller riksdagen motion  Kr2
(fp) yrkande 6 och bifaller  delvis  motionerna  Kr3
(kd) yrkande 1 och Kr368 (kd) yrkande 10.


19. Föreningslivets andel av spelmarknaden
(punkt 32)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 32
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservation 19. Därmed  bifaller
riksdagen  motionerna   2002/03:Kr3  yrkande  1  och
2002/03:Kr368 yrkande 10  och bifaller delvis motion
2002/03:Kr2 yrkande 6.

Ställningstagande

Jag är positiv till att en  del  av  vinsterna  från
Svenska  Spel överförs till föreningslivet. Det vore
emellertid bättre om folkrörelsernas egna spel kunde
få ett större utrymme på marknaden så att resurserna
gick direkt  till folkrörelserna och inte via staten
eller Svenska  Spel. Staten måste därför pröva olika
åtgärder för att  stärka  föreningslivets  andel  av
spelmarknaden,  t.ex.  genom  att ge alla aktörer på
spelmarknaden  (Svenska  Spel, ATG,  föreningslivet)
samma villkor, vilket inte  är fallet i dag. Behovet
av  åtgärder  bör tillkännages  för  regeringen  som
riksdagens   mening.   Därmed   bifaller   riksdagen
motionerna Kr3 (kd) yrkande 1 och Kr368 (kd) yrkande
10 och bifaller delvis motion Kr2 (fp) yrkande 6.


20. Utländska spelbolags verksamhet i Sverige
(punkt 33)

av Kent Olsson,  Lena Adelsohn Liljeroth och Anna
Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som anförs i reservation  20.  Därmed  bifaller
riksdagen  motion  2002/03:Kr1  yrkande 3 och avslår
motionerna    2002/03:Kr332    yrkande     1     och
2002/03:Kr365.

Ställningstagande

Regeringen   avser   att  försöka  hindra  utländska
spelbolag att etablera  och  driva verksamhet på den
svenska spelmarknaden. Vi anser  att  detta  inte är
vare  sig möjligt eller nödvändigt. Bland annat  med
hänsyn  till  att  det främst rör sig om vadslagning
kommer dessa bolags  verksamhet även i framtiden att
vara begränsad och eventuella  åtgärder  kommer inte
att  stå  i proportion till effekterna. Vad  vi  här
anfört bör  riksdagen som sin mening tillkännage för
regeringen. Därmed bifaller riksdagen motion Kr1 (m)
yrkande 3 och  avslår motionerna Kr332 (v) yrkande 1
och Kr365 (s).


21. Spelombud (punkt 34)

av Lars-Ivar Ericson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser att utskottets  förslag  under  punkt  34
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som  anförs  i  reservation  21. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2002/03:Kr235, 2002/03:
Kr279,  2002/03:N303  yrkande  1  och   2002/03:N341
yrkande 4.

Ställningstagande

Staten  är  engagerad  i spelverksamhet genom  bl.a.
Svenska Spel och ATG. Statlig verksamhet och service
bör vara en tillgång för  alla,  inte  enbart för en
del. Svenska Spel har emellertid börjat dra in ombud
på  platser  som  inte  har  ett tillräckligt  stort
kundunderlag.  Företaget  vägrar  också  att  starta
ombudsverksamhet hos en del  butiker och kiosker som
begär  det.  De som inte får del  av  Svenska  Spels
verksamhet     är     oftast     lanthandlar     och
glesbygdsbutiker.

Spelverksamheten  är en viktig del av servicen för
småbutiker,   inte   minst   på   landsbygden.   Ett
ombudsmannaskap för Svenska  Spel kan vara en viktig
del för att behålla servicebutiken på orten. Statlig
verksamhet av servicekaraktär bör vara  till för 100
% av medborgarna och inte endast för 85 %.
Svenska   Spel  bör  därför  vara   skyldigt   att
tillhandahålla  spelverksamhet  och ombudsverksamhet
över  hela  landet  hos  de butiker som  önskar  bli
ombud.  Kraven på omsättningsnivå  bör  minskas  och
terminaler bör tillhandahållas gratis hos de butiker
som får stöd  från länsstyrelsen. Vad jag här anfört
bör  riksdagen  som   sin   mening  tillkännage  för
regeringen.  Därmed  bifaller  riksdagen  motionerna
Kr235 (c), Kr279 (c), N303 (c) yrkande  1  och  N341
(c) yrkande 4.

22. Lottförsäljningsterminaler (punkt 35)

av Lars-Ivar Ericson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag  anser  att  utskottets  förslag  under punkt 35
borde ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  som  anförs  i reservation 22. Därmed  bifaller
riksdagen motion 2002/03:Kr335 yrkande 5.

Ställningstagande

I   betänkandet  Föreningslivet   på   spel-   och
lotterimarknaden    (SOU    2000:9)   föreslås   att
rikslotterierna   skall   få   placera    ut    s.k.
lottförsäljningsterminaler och där få sälja högst 75
%  av  lotterna  i  ett lotteri. Jag anser att denna
rätt även borde gälla  det lokala föreningslivet. En
sådan möjlighet skulle för det lokala föreningslivet
innebära  ett väsentligt  ekonomiskt  tillskott  och
möjliggöra  en  förstärkning  av verksamheten. Detta
bör   riksdagen  som  sin  mening  tillkännage   för
regeringen.  Därmed  bifaller riksdagen motion Kr335
(c) yrkande 5.

Särskilda yttranden



Utskottets  beredning  av   ärendet   har  föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken  anges inom
parentes  vilken  punkt  i  utskottets förslag  till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.


1. Långsiktiga avtal med AB Trav och Galopp
(punkt 11)

Lars-Ivar Ericson (c) anför:

För  att  hästnäringen och hästsporten  skall  kunna
utvecklas krävs  bl.a.  att  ATG ges möjligheten att
konkurrera  på den internationella  spelmarknaden  i
öppen konkurrens.  För  att  ATG skall kunna göra en
långsiktig planering för verksamheten  på  en  sådan
marknad  bör den svenska staten upprätta långsiktiga
avtal med  bolaget.  Jag  har  avstått från att yrka
bifall   till  motion  Kr229  yrkande   3   eftersom
regeringen   enligt   uppgift  nu  arbetar  med  att
upprätta sådana långsiktiga  avtal.  Jag  vill  ändå
framhålla vikten av att så verkligen sker.


2. Finansiering med medel från spelanordnare
m.m. av åtgärder mot negativa konsekvenser
av spel (punkt 14)

Lars-Ivar Ericson (c) anför:

Spelberoende  leder  ofta  till  att  individer  och
familjer  hamnar  i  svåra  sociala  och  ekonomiska
problem. Som framhålls i motion So445 (c) finns  det
behandlingsmetoder  i  dag  som  kan rädda människor
till  ett  normalt liv. Metoderna är  kostsamma  och
kommunernas socialnämnder, som ofta kommer i kontakt
med problemen  först,  har alltför knappa ekonomiska
resurser för att kunna hjälpa.  Jag  vill  erinra om
att  medel  från  skattedelen  av eller en andel  av
omsättningen vid spel borde kunna  användas för vård
av   spelmissbrukare   samt   till   forskning    om
spelmissbruk.


3. Utvärdering av restaurangägarnas uppsikt
över värdeautomatspel (punkt 24)

Gunilla Tjernberg (kd) anför:

Många   ungdomar   under  18  år  spelar  i  dag  på
värdeautomater, trots  den  åldersgräns  som gäller.
Att så kan ske beror på att automaterna inte  alltid
står under uppsikt. Restaurangägare som inte iakttar
reglerna  förlorar  inte  heller  sina tillstånd att
inneha automaterna, vilket borde ske.  I reservation
12 har jag yrkat på en övergripande utvärdering  när
det   gäller   konsekvenserna   av   införandet   av
värdeautomater.   Jag   förutsätter   att  en  sådan
utvärdering   även   omfattar   en  analys  av   hur
restaurangägare  prioriterar  uppsikten   över   att
ungdomar  under  18  år  inte  spelar  på automater,
vilket tagits upp i motion Kr212 (kd) yrkande 3.


4. Uttalande om vinstdelningssystem (punkt 28)

Gunilla Tjernberg (kd) och Lars-Ivar  Ericson (c)
anför:
Riksdagen beslutade redan vid 1993/94 års riksmöte
att  överskottet från värdeautomatspel främst  skall
komma   det   lokala   föreningslivets   barn-   och
ungdomsverksamhet  till  godo.  År 1995/96 beslutade
riksdagen  att detta system skall  ersättas  av  ett
vinstdelningssystem      mellan      staten      och
föreningslivet.  Detta  har  ännu inte skett. Det är
inte acceptabelt att beredandet  av detta ärende har
tagit många år. Regeringen anmäler nu sin avsikt att
införa  vinstdelningssystemet  från  den  1  januari
2004. Vi vill betona att det är  hög tid att så sker
och att någon ytterligare försening efter årsskiftet
inte får komma i fråga.
Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag


Proposition 2002/03:93

Regeringen    (Finansdepartementet)    föreslår    i
proposition  2002/03:93  att  riksdagen antar  de  i
propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i lotterilagen (1994:1000)
2. lag om ändring i lagen (1991:1482)
3.    lag    om   ändring   i   inkomstskattelagen
(1999:1229).

Motioner väckta med anledning av
propositionen


2002/03:Kr1 av Kent Olsson m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om vikten av konkreta
åtgärder mot spelmissbruk.

2.  Riksdagen  beslutar  tillåta  skicklighetsspel i
enlighet med vad som anförs i motionen.

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om  att  inte vidta
ytterligare  åtgärder  för  att förbjuda utländska
spelbolag i Sverige.

4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om en utredning kring
det statliga spelmonopolet.

2002/03:Kr2 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om behovet av ökad
behandlingsverksamhet.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om att pröva olika
begränsningar för  innehållet  i marknadsföring av
spel och lotteriverksamhet.

3.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om en utvidgning av
forskningsuppdraget till Statens folkhälsoinstitut
(FHI), rörande samband mellan ökad  marknadsföring
och ökat spelberoende.

4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad i motionen  anförs  om  möjlighet  för
Lotteriinspektionen  att  kunna meddela begränsade
tillstånd för automatspelande.

5.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att ge berörd
polismyndighet  tillfälle  att avge yttrande  över
tillstånd för restaurangkasinospel.

6.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att folkrörelserna
på sikt skall få ansvar för hela lotterimarknaden.

7. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
vinstandelstaket  bör  höjas  generellt  och  inte
enbart för rikslotterier.

2002/03:Kr3 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  att  stärka
föreningslivets andel av spelmarknaden.

2. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om vinstandelstaket.

3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs om att  verkställa
Folkhälsoinstitutets åtgärdsplan mot spelberoende.

4. Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett
förslag om ett system  för  att  överföra  en viss
andel  av  vinsten  från Svenska Spel till arbetet
mot spelberoende.

5. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  dra  in
värdeautomaterna  från de restaurangägare som inte
följer   de   regler   som    gäller   för   dessa
spelautomater, bl.a. gällande åldersgränser.

6.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om att genomföra en
utvärdering  av  konsekvenserna av  införandet  av
Svenska Spels värdeautomater Jack och Miss Vegas.

7. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening vad i motionen anförs om att enbart tillåta
spel på värdeautomater under kvällar och helger.

8.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om förbättrad tillsyn
av spelombuden.

9.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen   anförs   om   att   ge
Lotteriinspektionen   i   uppdrag  att  följa  upp
marknadens  självsanering av  marknadsföringen  av
spel.


Motioner från allmänna motionstiden
2002


2002/03:Kr212 av Ragnwi Marcelind (kd):

1.  Riksdagen  begär   att  regeringen  lägger  fram
förslag så att minst 5 % av spelbolagsvinster till
staten   öronmärks   för  att   betala   vård   av
spelmissbrukare samt till forskning på området.

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  behovet  av
förändrade regler för marknadsföring av spel.

3. Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sin
mening   vad  i  motionen  anförs  om  behovet  av
utvärdering  av hur krögarna prioriterar uppsikten
över spelautomaterna.

2002/03:Kr229 av Eskil Erlandsson och Sofia Larsen
(c):

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om en översyn av
trav- och galoppsportens möjlighet  att konkurrera
på  den  internationella  spelmarknaden   i  öppen
konkurrens.

3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs   om   att  uppnå
långsiktiga avtal med ATG.

2002/03:Kr234 av Gabriel Romanus (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen  anförs om behovet av en genomtänkt
spelpolitik.

2002/03:Kr235 av Eskil Erlandsson och Birgitta
Carlsson (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att spelmöjligheter från av
staten styrda spelbolag skall tillhandahållas hos de
näringsidkare som så begär.

2002/03:Kr263 av Yvonne Andersson (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att se över spelbolags rätt
att göra reklam.

2002/03:Kr266 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

3. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening    vad    i    motionen   anförs   om   att
idrottsföreningarna skall få ökade möjligheter att
utveckla och bedriva egna  spel och lotterier samt
på sikt ges ansvar för hela lotterimarknaden.

2002/03:Kr278 av Gunnar Axén och Per Bill (m):

1.  Riksdagen  begär  att  regeringen   lägger  fram
förslag   till   ändring   av  lagstiftningen   på
spelmarknadsområdet  så  att privata  aktörer  kan
bedriva spelverksamhet i Sverige  i  enlighet  med
vad som anförs i motionen.

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det inte skall
förekomma  monopol  på  den svenska  spelmarknaden
samt  att  staten  inte  skall   äga  företag  som
bedriver spelverksamhet och därmed  sälja  Svenska
Spel.

3.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening   vad   i   motionen   anförs  om  särskild
granskning av Svenska Spels verksamhet.

2002/03:Kr279 av Agne Hansson och Åsa Torstensson
(c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad  i  motionen anförs om Svenska  Spel  och  andra
statliga  spelbolags  skyldighet  att tillhandahålla
ombudsspel och service i hela landet  i  de  butiker
som önskar ha den tjänsten till sina kunder.

2002/03:Kr297 av Kent Olsson m.fl. (m):

11.  Riksdagen  tillkännager för regeringen som  sin
mening   vad   i   motionen    anförs    om    att
idrottsrörelsen  får  en betydligt större andel av
spelmarknaden.

2002/03:Kr331 av Peter Pedersen m.fl. (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att ett vinstdelningssystem
avseende  överskottet  från   spelintäkterna   i  AB
Svenska  Spel  snarast  skall införas i enlighet med
tidigare riksdagsbeslut.

2002/03:Kr332 av Ingrid Burman m.fl. (v):

1. Riksdagen begär att regeringen  utarbetar förslag
till   nya   regler  för  att  motverka  utländska
spelbolags verksamhet och etablering i Sverige.

2.  Riksdagen begär  att  regeringen  tillsätter  en
utredning  med  uppgift  att  se över hur reklamen
runt spelandet kan begränsas.

3.  Riksdagen  begär  att regeringen  tillsätter  en
parlamentarisk kommission  med  uppgift att belysa
de negativa konsekvenserna vid spel om pengar.

4.  Riksdagen begär att regeringen i  sina  direktiv
till  AB Svenska Spel tar in kravet på att bolaget
skall verka  för  att  allmänheten  informeras  om
spelandets skadeverkningar.

5. Riksdagen begär att regeringen kommer med förslag
till  inrättande  av  en fond som skall finansiera
program för behandling,  forskning  och utbildning
avseende spelandets negativa sidor.

6. Riksdagen begär att regeringen kommer med förslag
om  att  fondens arbete skall finansieras  via  en
fastställd   årlig   procentsats   av   de  totala
spelintäkterna.

2002/03:Kr335 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

5.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad som i motionen anförs om att det lokala
föreningslivet   skall   ha   samma    rätt    som
rikslotterierna        att        ställa        ut
lottförsäljningsterminaler.

2002/03:Kr365 av Hans Stenberg och Agneta Lundberg
(s):

Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  vad  som i
motionen anförs om utländska spelbolag.

2002/03:Kr368 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

6.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att  det aviserade
vinstdelningssystemet måste komma i gång.

10.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen anförs om folkrörelsernas
del av spelmarknaden.

13. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som sin
mening vad i motionen anförs om marknadsföring  av
spel.

2002/03:So364 av Barbro Feltzing (mp):

2.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen anförs om att  en  högsta
gräns för utdelning  av  vinstsumma införs och att
denna gräns föreslås vara 3 miljoner kronor.

3.  Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om att en ideell
organisation,  såsom Amnesty International,  skall
ges  i uppdrag att  fördela  överskjutande  pengar
från anordnat  lotteri till hjälpinsatser för barn
och människor i utsatta situationer.

2002/03:So445 av Eskil Erlandsson och Sofia Larsen
(c):

2. Riksdagen tillkännager  för  regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs om att medel från
skattedelen av eller på omsättningen på spel skall
avsättas  till  en  fond  som  bekostar   vård  av
spelmissbrukare.

3.  Riksdagen  tillkännager  för regeringen som  sin
mening vad i motionen anförs  om att spelanordnare
görs skyldiga att avsätta pengar till forskning om
spelmissbruk.

2002/03:MJ430 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

4.  Riksdagen  tillkännager för regeringen  som  sin
mening vad i motionen  anförs  om att ansvaret för
spelverksamheten avseende hästar bör sortera under
Jordbruksdepartementet.

2002/03:MJ490 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

35.  Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  totospel  på
hundar.

2002/03:N303 av Viviann Gerdin och Annika Qarlsson
(c):

1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sin
mening  vad  i  motionen  anförs  om  att  statens
servicebolag,   som   Svenska  Spel,  ATG-tjänster
m.fl.,  skall  sänka  kraven   på   lanthandlarnas
omsättningsnivå för att möjliggöra för små butiker
i  glesbygd  att  kunna  erbjuda  kunder  likartad
service.

2002/03:N341 av Lena Ek m.fl. (c):

4.  Riksdagen tillkännager för regeringen som  sin
mening  vad i motionen anförs om samarbete mellan AB
Svenska Spel och vissa lanthandlar.
Bilaga 2

Propositionens lagförslag


2.1 Förslag till lag om ändring i
lotterilagen (1994:1000)

Härigenom   föreskrivs   att  16,  38  och  54  §§
lotterilagen (1994:1000) skall ha följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
16  §1
-----------------------------------------------------
Tillstånd att anordna ett egentligt lotteri får ges,
om
-----------------------------------------------------
1. en vinst som utgörs av
pengar  uppgår till högst
ett basbelopp,
-----------------------------------------------------
2.    värdepappersvinster
utgör högst 25 procent av
det           sammanlagda
vinstvärdet i lotteriet,
-----------------------------------------------------
3. värdet av vinsterna  i   1. värdet av vinsterna i
lotteriet motsvarar minst  lotteriet motsvarar minst
35  procent  och högst 50  35  procent  och högst 50
procent   av  insatsernas  procent   av  insatsernas
värde,                     värde,
-----------------------------------------------------
4.  vinstandelen anges på   2. vinstandelen anges på
lottsedlarna,              lottsedlarna,
lottlistorna eller på den  lottlistorna eller på den
plats    där    lotteriet  plats    där    lotteriet
bedrivs, och               bedrivs, och
-----------------------------------------------------
5.   det  kan  antas  att   3.  det  kan  antas  att
lotteriet  kommer  att ge  lotteriet  kommer  att ge
sökanden           skälig  sökanden           skälig
avkastning  och att denna  avkastning  och att denna
kommer  att  användas för  kommer  att  användas för
det              aktuella  det              aktuella
allmännyttiga ändamålet.   allmännyttiga ändamålet.
Till      grund      för   Till      grund      för
beräkningen av vinsternas  beräkningen av vinsternas
värde    enligt    första  värde    enligt    första
stycket  3  får läggas en  stycket  1  får läggas en
bedömning      av     ett  bedömning      av     ett
sannolikt    vinstutfall.  sannolikt    vinstutfall.
Detta      gäller     för  Detta      gäller     för
lotterier  som  har  en i  lotterier  som  har  en i
förväg         fastställd  förväg         fastställd
vinstplan och som bedrivs  vinstplan och som bedrivs
i flera län.               i flera län.
Kravet   enligt   första   Kravet   enligt   första
stycket   5   på   skälig  stycket   3   på   skälig
avkastning gäller inte om  avkastning gäller inte om
det  finns särskilda skäl  det  finns särskilda skäl
för annat.                 för annat.
-----------------------------------------------------
Om      lotterna      skall      säljas     i     en
lottförsäljningsautomat krävs vidare att
-----------------------------------------------------
1. en vinstplan är fastställd i förväg,
-----------------------------------------------------
2.  vinsterna  har  dragits  i förväg  inför  en  av
tillståndsmyndigheten
godkänd kontrollant, och att
-----------------------------------------------------
3. automaten inte betalar ut någon vinst.
-----------------------------------------------------


1 Senaste lydelse 2002:592.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
38  §
-----------------------------------------------------
Det  är  inte  tillåtet att i yrkesmässig verksamhet
eller annars i
förvärvssyfte
-----------------------------------------------------
1.  främja  deltagande  i  ett  inom landet anordnat
lotteri som inte är
tillåtet  eller  ett  utom  landet anordnat lotteri,
eller
-----------------------------------------------------
2.  utan  medgivande  av anordnaren sälja lotter, ta
emot insatser eller
förmedla vinster i ett tillåtet lotteri.
-----------------------------------------------------
Regeringen   eller   den
myndighet  som regeringen
bestämmer    får    medge
undantag  från   förbudet
enligt  första stycket  1
att främja  deltagande  i
ett  utom landet anordnat
lotteri, om
-----------------------------------------------------
1.  lotteriet   anordnas
som ett led
i   ett   internationellt
samarbete              på
lotteriområdet        med
svenskt deltagande, och
-----------------------------------------------------
2.     den     utländska
lotterianordna-ren    har
rätt   enligt   det  egna
landets     regler    att
anordna   lotteri   eller
vadhållning    samt   att
samarbeta
internationellt.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
54  §2
-----------------------------------------------------
Till  böter  eller fängelse i högst sex månader döms
den som uppsåtligen
eller av grov oaktsamhet
-----------------------------------------------------
1. olovligen anordnar lotteri, eller
-----------------------------------------------------
2.    olovligen    innehar     en    penningautomat,
värdeautomat,         varuspelsautomat         eller
skicklighetsautomat.
-----------------------------------------------------
Till böter eller fängelse   Till     böter     eller
i  högst sex månader döms  fängelse   i   högst  sex
också     den    som    i  månader  döms  också  den
yrkesmässig    verksamhet  som      olovligen      i
eller       annars      i  yrkesmässig    verksamhet
förvärvssyfte uppsåtligen  eller       annars      i
främjar  deltagande i ett  förvärvssyfte uppsåtligen
utom   landet    anordnat  främjar  deltagande i ett
lotteri,   om  främjandet  utom    landet   anordnat
särskilt avser deltagande  lotteri,   om  främjandet
från Sverige.              särskilt avser deltagande
från Sverige.
-----------------------------------------------------
I ringa fall döms inte till ansvar.
-----------------------------------------------------
Är brottet grovt döms till fängelse i högst två år.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------

____________________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.



2 Senaste lydelse 1999:358.

2.2 Förslag till lag om ändring i
lagen (1991:1482) om lotteriskatt


Härigenom  föreskrivs i fråga om lagen (1991:1482)
om lotteriskatt
dels att 1 och 2 §§ skall ha följande lydelse,
dels  att  det  i  lagen  skall  införas  två  nya
paragrafer, 1 a och 1 b §§, av
följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
1 § 1
-----------------------------------------------------
Lotteriskatt        skall   Lotteriskatt       skall
betalas  enligt denna lag  betalas  till  staten för
till  staten  för svenskt  svenskt lotteri.
lotteri.
-----------------------------------------------------
Skatt   tas   ut  med  36   Lotteriskatt skall också
procent av                 betalas  till  staten för
den     behållning    som  utländskt   lotteri   som
återstår     sedan     de  avser    vadhållning    i
sammanlagda  vinster  som  samband               med
betalats ut till vinnarna  hästtävlingar, om
i  lotteriet  räknats  av
från    de    sammanlagda   1. undantag medgetts för
insatserna.           För  lotteriet   enligt  38  §
vadhållning i samband med  andra             stycket
hästtävlingar,        där  lotterilagen (1994:1000),
deltagande              i
vadhållningen       efter   2.  deltagandet sker via
särskilt   tillstånd   av  en   svensk  trav-  eller
regeringen  även  kan ske  galopporganisation, och
via   en  utländsk  trav-
eller galopporganisation,   3.      det      svenska
skall  inte  insatser och  speldeltagandet
vinster  som  hänför  sig  undantagits          från
till     det    utländska  lotteribeskattning  i det
speldeltagandet   beaktas  land     där    lotteriet
vid    bestämmandet    av  anordnas.
behållningen.
Beteckningen lotteri har
samma  betydelse  i denna
lag    som    i    3    §
lotterilagen.
-----------------------------------------------------
Med   utbetalade  vinster
avses  de   vinster   som
betalats ut inom 90 dagar
från   skattskyldighetens
inträde.
-----------------------------------------------------
Skatt  skall inte betalas
för
-----------------------------------------------------
1.   sådant  lotteri  som
avses  i lagen (1972:820)
om skatt på spel,
-----------------------------------------------------
2.  sådant   lotteri  som
avses i lagen (1991:1483)
om  skatt  på  vinstspar-
ande, m.m.,
-----------------------------------------------------
3. vinstdragning på här i
landet          utfärdade
premieobligationer,
-----------------------------------------------------
4.    lotteri   som   har
anordnats     av    sådan
sammanslutning  som avses
i    15 §    lotterilagen
(1994:1000),
-----------------------------------------------------
5.   sådant  lotteri  och
sådant     spel    enligt
kasinolagen    (1999:355)
som   har  anordnats   av
företag som i sin helhet,
direkt   eller  indirekt,
ägs av
-----------------------------------------------------
1 Senaste lydelse 1999:357.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
staten, eller,
-----------------------------------------------------
6.  lotteri där vinsterna
inte utgörs av pengar.
-----------------------------------------------------
Beteckningen  lotteri har
samma betydelse  i  denna
lag    som    i    3    §
lotterilagen (1994:1000).
-----------------------------------------------------
1 a §
-----------------------------------------------------
Lotteriskatt  skall inte
betalas för
-----------------------------------------------------
1.  sådant  lotteri  som
avses  i lagen (1972:820)
om skatt på spel,
-----------------------------------------------------
2.  sådant  lotteri  som
avses i lagen (1991:1483)
om   skatt    på   vinst-
sparande, m.m.,
-----------------------------------------------------
3.  vinstdragning på här
i    landet     utfärdade
premieobligationer,
-----------------------------------------------------
4.   lotteri   som   har
anordnats av
sådan  sammanslutning som
avses i 15 § lotterilagen
(1994:1000),
-----------------------------------------------------
5.  sådant  lotteri  och
sådant     spel    enligt
kasinolagen    (1999:355)
som   har  anordnats   av
företag som i sin helhet,
direkt   eller  indirekt,
ägs av staten, eller,
-----------------------------------------------------
6. lotteri där vinsterna
inte utgörs av pengar.
-----------------------------------------------------
1 b §
-----------------------------------------------------
Lotteriskatt  tas ut med
36    procent    av   den
behållning  som  återstår
sedan    de   sammanlagda
vinster som  betalats  ut
till vinnarna i lotteriet
räknats    av   från   de
sammanlagda insatserna.
-----------------------------------------------------
Vid    bestämmande    av
behållningen   av  sådant
utländskt   lotteri   som
avses i 1 § andra stycket
skall endast insatser och
vinster  som  hänför  sig
till      det     svenska
speldeltagandet  beaktas.
Motsvarande  gäller   för
svenskt lotteri som avser
vadhållning i samband med
hästtävlingar         där
deltagande  sker  via  en
utländsk    trav-   eller
galopporganisation.
-----------------------------------------------------
Med  utbetalade  vinster
avses  de   vinster   som
betalats ut inom 90 dagar
från   skattskyldighetens
inträde.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
2 § 2
-----------------------------------------------------
Skattskyldig  är  den som   Skattskyldig  är den som
anordnar    ett    sådant  anordnar    ett    sådant
lotteri  för vilket skatt  lotteri  för vilket skatt
skall betalas enligt 1 §.  skall betalas enligt 1 §.
I   fråga   om  utländskt
lotteri enligt  1 § andra
stycket      är     sådan
organisation  som   avses
där skattskyldig.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
_________________

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2003.














2 Senaste lydelse 2002:414.

2.3 Förslag till lag om ändring i
inkomstskattelagen (1999:1229)


Härigenom föreskrivs att 8  kap.  3 § och 42
kap. 25 § inkomstskatte-
lagen (1999:1229) skall ha följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse          Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
8 kap.
3 §
-----------------------------------------------------
Vinster  i svenska lotterier eller vid vinstdragning
på svenska premieobligationer är skattefria.
-----------------------------------------------------
Detsamma  gäller vinster
i utländska lotterier som
avses i 1 § andra stycket
lagen   (1991:1482)    om
lotteriskatt.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
42 kap.
25 §
-----------------------------------------------------
Vinst   i   ett   utländskt   lotteri    eller   vid
vinstdragning på utländska premieobligationer  skall
tas upp om vinsten överstiger 100 kronor.
-----------------------------------------------------
Detta  gäller  dock inte
vinst     i     utländska
lotterier som avses i 1 §
andra    stycket    lagen
(1991:1482)            om
lotteriskatt.
-----------------------------------------------------
Utgifter  för  att  delta  i svenska  och  utländska
lotterier får inte dras av.
-----------------------------------------------------
______________

Denna  lag  träder  i  kraft  den 1 juli 2003 och tillämpas
första gången vid 2004 års taxering.

Bilaga 3

Socialutskottets yttrande