Kulturutskottets betänkande

2002/03:KRU6

Radio- och TV-frågor

---

Sammanfattning

I betänkandet behandlas motionsyrkanden från
allmänna motionstiden hösten 2002.
Ett förslag om att en public service-utredning
skall tillsättas omgående avstyrks, eftersom
utskottet anser sig ha belägg för att regeringen har
för avsikt att inom kort tillsätta en sådan
utredning.
Förslag om finansieringsformen för Sveriges Radio
AB, Sveriges Television AB och Sveriges
Utbildningsradio AB om ändring av lagen om TV-avgift
och om privatisering av public service-företagen
avstyrks med hänvisning till att frågor av detta
slag torde komma att aktualiseras inom ramen för den
kommande public service-utredningen.
En rad yrkanden om rådande och framtida riktlinjer
för programverksamheten avstyrks också. Yrkandena
handlar om SVT:s programtextning, störande
bakgrundsljud, uppläsning av textremsan i SVT:s
program, ljudsignal före program med våldsinslag i
SVT, program för de erkända etniska minoriteterna,
prioritering av radioteatern, TV-gudstjänster,
program för HBT-målgruppen och regionalisering av en
av SVT:s kanaler.
Vidare avstyrker utskottet ett förslag om public
service-företagens medelsanvändning. Utskottet
konstaterar bl.a. att det ankommer på företagen att
själva avgöra hur tillgängliga medel skall användas.
Utskottet avstyrker även motioner om nordiskt TV-
samarbete, tillgången till SVT:s regionala
sändningar och översyn av Våldsskildringsrådets
uppdrag.
Slutligen avstyrks förslag som syftar till nya mål
och riktlinjer för mediepolitiken.
I betänkandet finns tolv reservationer och tre
särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Mål för mediepolitiken

Riksdagen avslår motion 2002/03:K333 yrkandena
1 och 2.
Reservation 1 (m)

2. En ny public service-utredning

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr334 yrkande
4.

3. Finansieringsform för public service-
verksamheten

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr372
yrkande 31 och 2002/03:
K333 yrkande 12.
Reservation 2 (m)
Reservation 3 (fp)

4. Ändring i lagen om TV-avgift

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr205.

5. Privatisering av public service-
företagen

Riksdagen avslår motion 2002/03:K333 yrkande
13.
Reservation 4 (m)

6. SVT:s programtextning

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr210
yrkande 1 och 2002/03:
Kr336 yrkande 25.
Reservation 5 (kd, c)

7. Störande bakgrundsljud

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr336
yrkande 24 och 2002/03:
A223 yrkande 2.
Reservation 6 (c)

8. Uppläsning av textremsan i SVT:s
program

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr276 och
2002/03:Kr336 yrkande 26.
Reservation 7 (c)

9. Ljudsignal före program i SVT med
våldsinslag

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr367 yrkande
6.
Reservation 8 (kd)

10. Program för de erkända etniska
minoriteterna

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr275.
Reservation 9 (kd)

11. Prioritering av radioteatern

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr373 yrkande
26.

12. TV-gudstjänster

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr336 yrkande
22.
Reservation 10 (kd, c)

13. Program för HBT-målgruppen

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr339 yrkande
2.

14. Regionalisering av en av SVT:s
kanaler

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr226.

15. Programföretagens medelsanvändning

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr372 yrkande
32.
Reservation 11 (fp)

16. Nordiskt TV-samarbete

Riksdagen avslår motion 2002/03:U240 yrkande 3.

17. SVT:s regionala sändningar

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr323.

18. Översyn av Våldsskildringsrådet

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr334
yrkande 5, 2002/03:Kr367 yrkande 5 och
2002/03:Ub492 yrkande 11.
Reservation 12 (fp, kd, c)

Stockholm den 13 mars 2003

På kulturutskottets vägnar

Lennart Kollmats

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart
Kollmats (fp), Annika Nilsson (s), Lars Wegendal
(s), Kent Olsson (m), Paavo Vallius (s), Peter
Pedersen (v), Nikos Papadopoulos (s), Lena Adelsohn
Liljeroth (m), Tommy Ternemar (s), Cecilia Wikström
(fp), Göran Persson i Simrishamn (s), Anna Lindgren
(m), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Matilda
Ernkrans (s), Siv Holma (v), Lars-Ivar Ericson (c)
och Dan Kihlström (kd).

2002/03

KrU6

Utskottets överväganden

Mål för mediepolitiken

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- mål för mediepolitiken, jämför reservation
1 (m).
Bakgrund

Politikområde 27 Mediepolitik omfattar dagspress,
radio och television samt skydd av barn och ungdom
mot skadligt innehåll i massmedierna. Till området
hör myndigheterna Presstödsnämnden,
Taltidningsnämnden, Radio- och TV-verket,
Granskningsnämnden för radio och TV, vilka inom
statsbudgeten samtliga återfinns inom utgiftsområde
1 Rikets styrelse. Frågor som rör dessa myndigheter
bereds inom riksdagen av konstitutionsutskottet.

Till politikområde 27 hör vidare myndigheten
Statens biografbyrå och kommittén Rådet mot skadliga
våldsskildringar, vilka inom statsbudgeten hör till
utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och
fritid. Till politikområdet hör slutligen de tre
public service-företagen Sveriges Radio (SR),
Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges
Utbildningsradio AB (UR). Medelsberäkningen för de
tre programföretagen SR, SVT och UR ligger dock
utanför statsbudgeten. Programföretagen kan således
inte i formell mening sägas ingå i utgiftsområde 17.
Frågor som rör Biografbyrån, Våldsskildringsrådet
och de tre public service-företagen bereds inom
riksdagen av kulturutskottet.
Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen
hösten 2000 att målet för mediepolitiken skall vara
att stödja yttrandefrihet, mångfald, massmediernas
oberoende och tillgänglighet samt att motverka
skadliga inslag i massmedierna (prop. 2000/01:KrU1
utg.omr. 17 s. 98, bet. 2000/01:KrU1 s. 95 f., rskr.
2000/01:59).

Motionen

I motion K333 (m) föreslås att riksdagen skall göra
ett tillkännagivande för regeringen om att staten
skall ha tre uppgifter på medieområdet. Den första
är att skapa ett regelverk och tydliga spelregler
för att garantera yttrandefrihet, tryckfrihet och
etableringsfrihet i medierna. Den andra är att
garantera tillgången till vissa kvalitetsprogram,
det så kallade public service-uppdraget. Den tredje
är att hantera de statliga radio- och TV-bolagen SR,
SVT, UR och Teracom (yrkande 1).

I yrkande 2 i motionen föreslås att följande
riktlinjer skall vara grundläggande för den svenska
mediepolitiken:
- Målet för mediepolitiken skall vara att
säkerställa yttrandefriheten, respekten för
upphovsrätten samt mediernas oberoende och
tillgänglighet.
-
Det offentliga skall inte genom skattemedel eller
andra med tvång uttaxerade medel motverka
konkurrens och mångfald.
Staten skall inte utöva sin makt så att den styr
och dominerar medieutbudet. Det ställer krav på
att det offentliga utformar sin verksamhet på ett
sådant sätt att det bidrar till det samlade
medieutbudet med det som andra inte gör.
Staten skall verka för
etableri*n*g*s*f*r*i*h*e*t* *s*å* *l*å*n*g*t*
*t*e*k*n*i*k*e*n* *m*e*d*g*e*r*.* *I*n*o*m*
*r*a*m*e*n* *f*ö*r* *t*i*l*l*g*ä*n*g*l*i*g*a*
*f*r*e*k*v*e*n*s*e*r* *e*l*l*e*r* *k*a*n*a*l*e*r*
*s*k*a*l*l* *v*a*r* *o*c*h* *e*n*
*b*e*h*a*n*d*l*a*s* *l*i*k*v*ä*r*d*i*g*t*.* *
*
* dD*e*n* *n*y*a* *t*i*d*e*n*s* *m*e*d*i*e*r*
*s*k*a*l*l*,* *l*i*k*s*o*m* *d*e*n* *f*r*i*a*
*p*r*e*s*s*e*n*,* *s*t*å* *o*b*e*r*o*e*n*d*e*
*f*r*å*n* *s*t*a*t* *o*c*h* *k*o*m*m*u*n*.*
*S*t*a*t*e*n* *s*k*a*l*l* *i*n*t*e* *g*e*n*o*m*
*p*o*l*i*t*i*s*k*a* *beslut och godtyckliga val
avgöra vem eller vilka som skall få sända.
Tryckfrihetens principer och
yttrandefrihetsgrundlagen skall vara ramen för
vad som får sändas.
Olika medier skall ha rätt att söka sin
finansiering genom t.ex. reklam eller avgifter
från publiken.
Yttrandefriheten måste säkras även i nya medier,
som Internet. Förhandsgranskning och censur är
lika förkastliga i nya medier som i gamla.
Begränsningar av medieföretags ägandeförhållanden
skall inte förekomma.
Staten skall så långt som möjligt avveckla sitt
ägande i mediebolag.

Utskottets ställningstagande

Förslagen i motion K333 (m) syftar till att målen
för mediepolitiken skall ändras. Utskottet avstyrkte
hösten 2000 ett motionsyrkande liknande de båda nu
aktuella. För en utförlig redogörelse av utskottets
ståndpunkt hänvisas till betänkande 2000/01:KrU1 (s.
97). Utskottet inskränker sig här till att
konstatera att det finns en viss överensstämmelse
mellan det av riksdagen antagna målet för
mediepolitiken och motionärernas formuleringar i
fråga om utgångspunkterna för mediepolitiken i
yttrandefriheten, mediernas mångfald, oberoende och
tillgänglighet. Utskottet kan emellertid inte ställa
sig bakom de långtgående och mycket detaljerade
målformuleringsförslag som finns i motionen. Vidare
vill utskottet framhålla att frågor om begränsningar
av ägandeförhållanden när det gäller medieföretag,
dvs. ägarkoncentrationsfrågor, tryckfrihet,
yttrandefrihet och frekvenstilldelning normalt
ligger inom ramen för konstitutionsutskottets
beredningsområde.

Frågan om statligt ägande i mediebolag avser
främst de tre public service-företagen SR, SVT och
UR och behandlas i ett kommande avsnitt i detta
betänkande.
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion K333 (m) yrkandena 1 och 2.

Radio- och TV-frågor

Inledning

Riksdagen beslutade våren 2001 om public service-
verksamheten för tiden 2002-2005 (prop. 2000/01:94,
bet. 2000/01:KrU8, rskr. 2000/01:268). I enlighet
med riksdagsbeslutet har regeringen utfärdat
sändningstillstånd för Sveriges Radio AB (SR),
Sveriges Television AB (SVT) och Sveriges
Utbildningsradio AB (UR). Tillstånden är fyraåriga
och gäller fr.o.m. den 1 januari 2002 t.o.m. den 31
december 2005.

Enligt tillstånden skall programverksamheten inom
SR, SVT och UR bedrivas självständigt i förhållande
till såväl staten som olika ekonomiska, politiska
och andra intressen och maktsfärer i samhället.

Bland tillståndsvillkoren för innehållet i
sändningarna kan bl.a. följande nämnas.

Programföretagens sändningsrätt skall utövas
opartiskt och sakligt. Programföretagen har ett
särskilt ansvar för det svenska språket och dess
ställning i samhället. SR och SVT skall erbjuda ett
mångsidigt utbud av program av hög kvalitet på
svenska språket och tillvarata den svenska kulturen
i dess vidaste bemärkelse. Nyhetsverksamheten i SR
och SVT skall bedrivas så att en mångfald i
nyhetsurval, analyser och kommentarer kommer till
uttryck i olika program. Nyhetsförmedling och
samhällsbevakning skall ha olika perspektiv, så att
händelser speglas utifrån olika geografiska, sociala
och andra utgångspunkter. SR och SVT skall i sina
roller som kulturbärare fortsatt vidga och fördjupa
sitt kulturansvar. De tre programföretagen skall
ägna ökad uppmärksamhet åt program för och med barn
och ungdomar samt i dessa program förmedla
kulturella och konstnärliga upplevelser. SR och SVT
skall även förmedla nyheter och information för
barn.
De tre programföretagen skall ta hänsyn till
ljudradions och televisionens särskilda
genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och
utformning samt tiden för sändning av programmen.
Funktionshindrades behov skall beaktas av
programföretagen. För SVT gäller att minst 50 % av
sändningstiden för förstagångssändningar med svenskt
ursprung bör vara textad vid utgången av
tillståndsperioden. Vidare skall det vara ett mål
för SVT att under tillståndsperioden erbjuda uppläst
textremsa.
Programföretagen skall beakta språkliga och
etniska minoriteters intressen. Insatserna på detta
område skall öka under tillståndsperioden jämfört
med år 2001. Minoritetsspråken samiska, finska,
meänkieli och romani chib skall inta en
särställning.
UR skall koncentrera sin programverksamhet till
utbildningsområdet.
Riksdagsbeslutet våren 2001 innebar i övrigt bl.a.
att SR och SVT skall ha en decentraliserad
organisation. Den andel av allmänproduktionen i SR:s
och SVT:s rikssändningar som produceras utanför
Stockholm skall under tillståndsperioden uppgå till
minst 55 %. Vidare skall den andel av resurserna som
förbrukas av enheterna utanför Stockholm behållas på
minst den nivå som gällde för år 2001.
Programföretagen skall under tillståndsperioden
finansieras med TV-avgiftsmedel, vilket även gäller
s.k. kompletterande verksamhet såsom t.ex.
Internetverksamhet. Sidoverksamheter till
programverksamheten skall bära sina egna kostnader.
Då det gäller möjligheterna till finansiering genom
sponsring hänvisas till betänkande 2000/01:KrU8 (s.
53-60).

Riksdagen beslutar årligen om medelstilldelning till
programföretagen (senast prop. 2002/03:1, bet.
2002/03:KrU1, rskr. 2002/03:57). Regeringen
fastställer årligen vissa s.k. anslagsvillkor för
företagen beträffande ekonomiska förutsättningar,
organisation samt uppföljning och utvärdering.
Beslut om anslagsvillkor för år 2003 fattades av
regeringen i december 2002.

Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB), som ägs av SR,
SVT och UR, ansvarar för TV-avgiftsuppbörden och
avgiftskontrollen. Ett avtal mellan staten och
RIKAB reglerar bolagets uppgifter. Influtna medel
placeras på det s.k. rundradiokontot hos
Riksgäldskontoret.
Från och med den 1 januari 1998 ansvarar RIKAB för
förvaltningen av rundradiomedlen, vilket tidigare
SVT gjorde (prop. 1996/97:165, bet. 1997/98:KrU2,
rskr. 1997/98:26). Staten tillhandahåller genom
Riksgäldskontoret det rörelsekapital som
rundradiorörelsen, dvs. SR, SVT, UR och
Granskningsnämnden, behöver när avgiftsmedlen inte
räcker till.
Ett särskilt distributionskonto för finansiering
av kostnader för TV-distribution har inrättats i
Riksgäldskontoret fr.o.m. den 1 januari 2002.
Anledningen härtill är att medelsbehovet för SVT:s
sändningar kommer att vara högt på grund av att de
analoga marksändningarna måste pågå i full
omfattning samtidigt som den digitala
sändningsverksamheten byggs upp med högre kostnader
som följd. På längre sikt, när de analoga
marksändningarna har upphört, beräknas medelsbehovet
komma att minska eftersom den digitala
distributionen är mindre kostsam än den analoga. En
beskrivning av distributionskontots konstruktion
finns i proposition 2000/01:94 (s. 72). Här kan
nämnas att medel som förs till distributionskontot
härrör dels från rundradiokontot, dels från lån i
Riksgäldskontoret. Medel från rundradiokontot och
distributionskontot betalas ut till
programföretagen.

Teracom AB är huvudman för rundradionätet. Teracom
skall ge sändningsberättigade programföretag
tillgång till sändarnätet på likvärdiga villkor.
Verksamheten regleras i avtal mellan Teracom och
public service-företagen.

Riksdagen godkände våren 1997 ett regeringsförslag
om att TV-sändningar med digital teknik skulle få
införas i marknätet med möjlighet för staten att
successivt ta ställning till om och på vilket sätt
verksamheten skall fortsätta (prop. 1996/97:67,
yttr. 1996/97:KrU4y, bet. 1996/97:KU17, rskr.
1996/97:
178).

Hösten 2000 beslutade riksdagen att digital
marksänd TV skulle få byggas ut till att gälla hela
landet (prop. 2000/01:1 utg.omr. 17, bet.
2000/01:KrU1, rskr. 2000/01:59).
Digital-TV-kommittén har haft i uppdrag att bl.a.
följa och utvärdera de markbundna digitala TV-
sändningarna under utbyggnadens första etapp.
Kommittén bedömer i sitt slutbetänkande att de
analoga marksändningarna kan avvecklas år 2007 (SOU
2001:90 s. 135). Betänkandet har remitterats.
Regeringen har aviserat att en proposition i ämnet
skall lämnas till riksdagen våren 2003.
De program som SVT och UR skall sända över det
digitala marknätet får de även sända över satellit
så att de blir möjliga att ta emot i hela Sverige.
Bestämmelsen avser inte någon skyldighet för
företagen att sända regionala program över satellit
(regeringsbeslut december 2001).

År 1995 beslutade riksdagen att låta SR, UR och
privata programföretag, efter särskilda beslut av
regeringen, påbörja försök med digitala
radiosändningar (prop. 1994/95:170, bet.
1994/95:KU47, rskr. 1994/95:369). En särskild
utredare har fått regeringens uppdrag att i ett
första steg kartlägga och analysera situationen för
den digitala distributionen av radio i Sverige och i
utlandet. I ett andra steg skall utredningen enligt
sina direktiv analysera den digitala radions
framtidsförutsättningar. I detta andra skede ingår
parlamentarisk medverkan (dir. 2001:88 och 2002:85).

En särskild utredare har fått i uppdrag att göra en
översyn av radio- och TV-lagen (1996:844) och lagen
(1989:41) om TV-avgift. I uppdraget ingår bl.a. att
utredaren skall överväga olika sätt att förbättra
möjligheten att skydda barn mot olämpligt
programinnehåll. Vidare kan nämnas att reglerna för
avgiftsskyldighet skall ses över i syfte att anpassa
dem till den utveckling som har skett när det gäller
TV-distribution och mottagare (dir. 2000:43 och
2001:11).

Den framtida public service-verksamheten

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- en ny public service-utredning,
- finansieringsform för public service-
verksamheten, jämför reservationerna 2 (m)
och 3 (fp),
- ändring i lagen om TV-avgift och
- privatisering av public service-företagen,
jämför reservation 4 (m).

Motionerna

Motionärerna bakom motion Kr334 (kd) erinrar om att
regeringen tidigare aviserat att en ny public
service-utredning skall tillsättas för att lägga upp
de långsiktiga riktlinjerna för svensk public
service. För att utredningen skall hinna arbeta fram
ett bra förslag inför nästa tillståndsperiod
föreslår motionärerna att arbetet skall inledas
omgående (yrkande 4).

I två motionsyrkanden behandlas frågor om den
framtida finansieringsformen för public service-
verksamheten.
Motionärerna bakom motion K333 (m) anser att en
modern definition av public service och en successiv
avveckling av det statliga företagandet inom
mediebranschen gör att motiven för en särskild TV-
avgift upphör. Avgiftsfinansieringen bör därför
avskaffas och public service-verksamheten
finansieras gemensamt av skattemedel liksom annan
verksamhet som befinns omistlig för allmänheten
(yrkande 12).
I motion Kr372 (fp) hävdas att finansiering av
public service-verksamheten genom TV-avgifter i
längden inte kommer att kunna fungera som
intäktskälla och att det därför är dags att söka sig
till ett nytt system. I motionen föreslås därför att
fem fonder skall bildas för att stödja public
service-produktionen inom radio, TV och nya medier.
Fonderna skall enligt förslaget tillföras ett stort
eget kapital genom att staten gör en
engångsöverföring av medel som föreslås komma från
en försäljning av bl.a. statens återstående aktier i
Telia. Därutöver skall fonderna tillföras ett årligt
tillskott från de intäkter som staten får från
nätavgifter (yrkande 31).

Förslag om ändring av lagen om TV-avgift tas upp i
motion Kr205 (m). I motionen föreslås att den som
inte vill se på SVT:s program skall slippa att
betala TV-avgift.

Förslag om privatisering av public service-företagen
tas upp i motion K333 (m). I motionen hävdas att det
statliga ägandet av public service-företagen hämmar
deras utveckling och att företagen snärjs av ökade
krav på detaljreglering. Delar av SVT och SR bör
därför privatiseras. Även UR bör privatiseras och
bli ett renodlat e-learningföretag utan kopplingar
till SVT eller SR (yrkande 13).

Utskottets ställningstagande

Då det gäller förslaget i motion Kr334 (kd) att en
ny public service-utredning skall tillsättas erinrar
utskottet om att regeringen i prop. 2000/01:94 bl.a.
anförde följande (s. 80).

Mot bakgrund av massmediernas betydelse för det
demokratiska samhället är det värdefullt att
beslut som berör mediernas villkor har bred
politisk förankring. Regeringen avser därför att
tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté
så att resultatet av dess arbete kan föreligga i
god tid före utgången av nästa tillståndsperiod.
Uppdraget för en sådan kommitté skall vara att
utifrån en bred och djupgående omvärldsanalys
göra en samlad översyn av public service-
uppdraget och public service-företagens
förutsättningar, bl.a. ekonomiska och
organisatoriska, att uppfylla detta uppdrag i en
ny och föränderlig mediesituation. Kommitténs
arbete skall bedrivas med utgångspunkt i olika
utredningsförslag och utvecklingen inom
medieområdet, särskilt med avseende på
konvergensutvecklingen. Regeringen avser att ta
fram direktiv till en sådan utredning efter
samråd med riksdagens partier. Syftet är att på
detta sätt med en bred politisk förankring
säkerställa de långsiktiga förutsättningarna för
en stark och oberoende radio och TV i
allmänhetens tjänst.

Med tanke på att den nuvarande tillståndsperioden
för programföretagen upphör vid utgången av år 2005
och att riksdagen bör fatta beslut i ärendet "i god
tid" dessförinnan anser utskottet att det är
angeläget att utredningsarbetet kan påbörjas snart.
Utskottet anser sig kunna förutsätta att detta även
är regeringens avsikt. Mot den bakgrunden bör
motionsyrkandet inte föranleda något uttalande från
riksdagen. Motion Kr334 (kd) yrkande 4 avstyrks
därmed.

Motionsförslag av olika innehåll har väckts då det
gäller frågan om vilken finansieringsform som skall
gälla i framtiden för public service-verksamheten.
Utskottet anser nu liksom tidigare att det är
naturligt att den kommande public service-
utredningen inom ramen för sitt arbete tar ställning
till denna fråga (jfr bet. 2001/02:KrU11 s. 16 f.).
Något riksdagens uttalande med anledning av
motionsyrkandena torde inte vara påkallat. Det är
emellertid angeläget att understryka att den
finansieringsform som skall gälla efter år 2005
garanterar programföretagens oberoende och
självständiga ställning och gör det möjligt för dem
att erbjuda ett varierat utbud med hög kvalitet.
Därmed avstyrker utskottet motionerna Kr372 (fp)
yrkande 31 och K333 (m) yrkande 12.

Även motion Kr205 (m) med förslag om ändring av
lagen om TV-avgift avstyrks. Utskottet hänvisar till
att en radio- och TV-lagsutredningen (Ku 2000:01)
har i uppgift att bl.a. göra en översyn av lagen
(1989:41) om TV-avgift. Av utredningsdirektiven
framgår bl.a. att utredaren skall se över reglerna
för avgiftsskyldighet i syfte att anpassa dem till
den utveckling som har skett när det gäller TV-
distribution och mottagare, dock utan att grunderna
för TV-avgiftssystemet rubbas (dir. 2000:43 och
2001:11).

Riksdagen har vid flera tillfällen avslagit yrkanden
som syftar till att privatisera public service-
företagen (bl.a. i bet. 2001/02:KrU11 s. 15 f.).
Utskottet anser nu liksom tidigare att public
service-verksamheten har ett stort värde, särskilt i
en tid när det totala utbudet av radio- och TV-
program mångdubblats. Nästan alla svenska hushåll
nås av SVT:s kanaler och av TV 4. För att i stort
sett hela befolkningen skall kunna ha tillgång till
ett brett programutbud bör inte verksamheten vid
någon av SVT:s programkanaler avskiljas och säljas
såsom föreslås i motionen. På motsvarande sätt är
det angeläget att radiopubliken i hela landet nås av
ett brett utbud genom SR:s sändningar. Ett
förverkligande av motionärernas förslag skulle
innebära en väsentlig minskning av mångfalden i
utbudet för en stor del av befolkningen. Utskottet
anser inte heller att det är motiverat att
privatisera UR, vars sändningar bereds plats i SVT:s
och SR:s programkanaler.

Motion K333 (m) yrkande 13 avstyrks således.

Riktlinjer för programverksamheten

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- SVT:s programtextning, jämför reservation 5
(kd, c),
- störande bakgrundsljud, jämför reservation
6 (c),
- uppläsning av textremsan i SVT:s program,
jämför reservation 7 (c),
- ljudsignal före program i SVT med
våldsinslag, jämför reservation 8 (kd),
- program för de erkända etniska
minoriteterna, jämför reservation 9 (kd),
- prioritering av radioteatern,
- TV-gudstjänster, jämför reservation 10 (kd,
c),
- program för HBT-målgruppen och
- regionalisering av en av SVT:s kanaler.

Motionerna

En rad motioner behandlar frågor som har samband med
riktlinjerna för SVT:s programverksamhet.

I två motioner finns förslag som rör SVT:s
programtextning.

I motion Kr336 (c) anförs att Hörselskadades
Riksförbund begär att minst 60 % av alla
svenskspråkiga program skall textas senast år 2005
samt att 100 % skall textas år 2010. Detta är -
menar motionärerna - en berättigad begäran. I
motionen sägs att SVT vid utgången av
tillståndsperioden skall nå upp till minst 50 %
programtextning. Arbetet för att nå det uppsatta
målet bör påbörjas snarast. Riksdagen bör göra ett
tillkännagivande för regeringen om att
programtextningen skall säkerställas (yrkande 25).
Förslaget i motion Kr210 (c) syftar till att minst
60 % av alla svenskspråkiga program i SVT skall vara
textade senast år 2005 samt att 100 % skall vara
textade år 2010 (yrkande 1).

I två motioner behandlas frågor om störande
bakgrundsljud.

I motion A223 (c) framhålls att bakgrundsljud i
radio- och TV-program vållar problem för
hörselskadade, vilket regeringen bör uppmärksamma
SVT och SR på (yrkande 2). I motion Kr336 (c) begärs
ett tillkännagivande från riksdagen om att
regeringen skall säkerställa att bakgrundsljud inte
är med i TV-program, då det inte är nödvändigt
(yrkande 24).

Två motioner tar upp frågan om uppläst textremsa i
SVT:s program. I motion Kr336 (c) sägs att det är
angeläget att TV-programmen även görs tillgängliga
för synskadade. Riksdagen bör därför göra ett
uttalande till regeringen som innebär att uppläsning
av textremsan skall säkerställas (yrkande 26). Även
i motion Kr276 (m) föreslås att SVT:s sändningar
skall göras tillgängliga för synskadade genom
uppläsning av textremsan, vilket bör verkställas
omgående.

I motion Kr367 (kd) yrkas att en ljudsignal skall
föregå program i SVT som innehåller våldsinslag
(yrkande 6).

Motionären bakom motion Kr275 (kd) hävdar att
program på meänkieli diskrimineras av SR, SVT och
UR. Därför föreslås i motionen att riksdagen skall
tillkännage för regeringen att en uppföljning skall
göras av public service-företagens resursfördelning
och fördelning av sändningstider på program för de
erkända etniska minoriteterna i landet.

I motion Kr373 (v) sägs att radioteatern under
senare år hotats, att anslagen minskats avsevärt och
att diskussioner om nedläggning förekommit.
Förslaget i motionen syftar till att radioteatern
skall vara ett prioriterat område inom Sveriges
Radio och att teaterns kvalitet skall säkras
(yrkande 26).

Det är enligt motionärerna bakom motion Kr336 (c)
oroande att SVT i allt större utsträckning väljer
att sända studiogudstjänster i stället för att som
tidigare genomföra sändningar på plats i en kyrka.
Därför föreslås i motionen att regeringen skall
säkerställa att programföretaget fortsätter att
sända TV-gudstjänster från kyrkor och inte från en
studio (yrkande 22).

I motion Kr339 (s, fp, v, c, mp) anförs att public
service-företagen bör utveckla program för HBT-
målgruppen (homosexuella, bisexuella och
transpersoner). Regeringen bör i kommande
avtalsförhandlingar med SR och SVT föra upp denna
fråga (yrkande 2).

I motion Kr226 (c) sägs att SVT, som är en av
landets viktigaste informationsspridare, styrs från
Stockholm och har ett huvudstadsperspektiv som
tyvärr ger en snedvriden bild av Sverige. Som ett
led i den regionaliseringsprocess som pågår i landet
föreslås i motionen att en av SVT:s kanaler skall
regionaliseras.

Utskottets ställningstagande

Som nämnts i det föregående har regeringen fogat en
rad villkor till programföretagens
sändningstillstånd. Ett nytt och preciserat villkor
i SVT:s tillstånd rör programtextningen och innebär
att "minst 50 % av sändningstiden för
förstagångssändningar med svenskt ursprung bör vara
textad vid utgången av tillståndsperioden", dvs. vid
utgången av år 2005 (14 §).

Av SVT:s public service-uppföljning för år 2002
framgår att antalet textade timmar i
förstagångssändningar ökade med 289 timmar från år
2001 till år 2002. År 2001 uppgick antalet till 1
013 timmar och år 2002 till 1 302 timmar. Utskottet
välkomnar att en reell ökning av antalet timmar
kunnat göras redan det första året av
tillståndsperioden.
Vidare konstaterar utskottet att olika metoder kan
tillämpas vid beräkningen av den procentuella
andelen text-TV-textning. Vid föregående riksmöte,
då utskottet behandlade motionsyrkanden liknande de
nu aktuella, kom utskottet fram till att 24,5 % av
förstagångssända program med svenskt ursprung hade
textats under år 2001 (bet. 2001/02:KrU11 s. 21).
Utskottet utgick då från att det ovan redovisade
antalet svensktextade timmar det året uppgick till 1
013, medan det totala antalet timmar
förstagångssändningar med svenskt ursprung uppgick
till 4 128. Om samma beräkningsmetod tillämpas för
år 2002 som för år 2001 uppgår programtextningen för
år 2002 till 26,8 %, då antalet svensktextade timmar
var 1 302 och det totala antalet timmar
förstagångssändningar med svenskt ursprung var 4
852.
Från SVT har utskottet erhållit material som visar
att sändningar på svenska språket exklusive SVT24
och SVT Morgon år 2002 uppgick till 3 036 timmar och
att 1 301 timmar därav var text-TV-textade. Således
var 43 % av detta slags sändningar text-TV-textade.
Motsvarande siffra för år 2001 uppges vara 37 %.
Med båda beräkningssätten indikeras en ökning
mellan åren 2001 och 2002.
Utskottet konstaterar att det inte ankommer på
riksdagen att under löpande sändningsperiod uttala
sig om hur den procentuella andelen text-TV-textning
av förstagångssändningar med svenskt ursprung skall
beräknas. Granskningsnämnden för radio och TV har i
uppdrag att följa upp och bedöma hur villkoren i
sändningstillstånden följts av de olika
programföretagen.
Frågan om villkoren för SVT i ett framtida
sändningstillstånd skall skärpas eller preciseras i
förhållande till nu gällande villkor då det gäller
programtextningen torde kunna diskuteras i det
kommande parlamentariska beredningsarbete som skall
föregå nästa tillståndsperiod.
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionerna Kr210 (c) yrkande 1 och Kr336
(c) yrkande 25.

Frågan om störande bakgrundsljud i SR:s och SVT:s
program, som tagits upp motionsvägen, behandlades av
kulturutskottet våren 2001 (bet. 2000/01:KrU8 s.
33). Utskottet uttalade då bl.a. följande.

Enligt utskottets uppfattning är det självklart
att en radio och TV i allmänhetens tjänst i sin
produktion beaktar de svårigheter som personer
med hörselnedsättning kan ha när det gäller att
uppfatta talade inslag i program i radio och TV
som spelas in i lokaler med dålig akustik,
program som innehåller störande bakgrundsljud och
program som kompletteras med bakgrundsmusik.
Utskottet förutsätter att programföretagen
intensifierar sina ansträngningar för att
åstadkomma en jämn och hög ljudkvalitet och - i
så stor utsträckning som möjligt - undvika
störande bakgrundsljud av olika slag för att
därmed kunna leva upp till kravet i nästa
sändningstillstånd på att öka tillgängligheten
till programmen. Vederbörlig hänsyn till dessa
publikgrupper måste vägas mot de
programansvarigas krav på autenticitet och
absolut konstnärlig frihet.

Utskottet, som alltjämt har samma inställning i
denna fråga, anser att nu aktuella motionsyrkanden
inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens
sida. Motionerna Kr336 (c) yrkande 24 och A223 (c)
yrkande 2 avstyrks därmed.

Våren 2001 godkände riksdagen regeringens förslag
att det skulle vara ett mål för SVT att under
tillståndsperioden 2002-2005 erbjuda uppläsning av
textremsan i SVT:s program (prop. 2000/01:94, bet.
2000/01:KrU8 s. 31, rskr. 2000/01:268). Regeringen
har i enlighet härmed fogat en bestämmelse med detta
innehåll till sändningstillståndet för SVT (14 §).
Något uttalande från riksdagen med anledning av nu
aktuella motionsförslag är inte motiverat.
Motionerna Kr276 (m) och Kr336 (c) yrkande 26
avstyrks.

Förslaget i motion Kr367 (kd) yrkande 6 syftar till
att en ljudsignal skall föregå program i SVT som
innehåller våldsinslag.

Riksdagen beslutade hösten 1998 om vissa ändringar
av radio- och TV-lagen (1996:844) för att i svensk
rätt genomföra Europaparlamentets och rådets
direktiv Television utan gränser (direktiv
89/552/EEG). Riksdagsbeslutet innebar att det i 6
kap. 2 § infördes en bestämmelse om att program med
ingående våldsskildringar av verklighetstrogen
karaktär eller med pornografiska bilder som sänds i
televisionen skall antingen föregås av en varning i
ljud eller innehålla en varning som anges löpande i
bild under hela sändningstiden (prop. 1997/98:184,
bet. 1998/99:KU13, rskr. 1998/99:100).
Den policy som SVT tillämpar innebär att företaget
förvarnar i påannonser eller programpresentationer
om att ett program eller inslag innehåller
våldsscener som kan verka uppskakande på tittarna.
Policyn gäller både nyhetsprogram och
fiktionsprogram, oavsett sändningstidpunkt.
Utskottet vill tillägga att ett av villkoren som
regeringen fogat till SVT:s sändningstillstånd går
ut på att företaget skall ta hänsyn till
televisionens särskilda genomslagskraft när det
gäller programmens ämnen och utformning samt tiden
för sändning av programmen (13 §).
Enligt utskottets uppfattning finns det inte någon
anledning för riksdagen att göra något uttalande om
att SVT skall ändra sin policy då det gäller varning
före program med våldsinslag. Motion Kr367 (kd)
yrkande 6 avstyrks därför.

I motion Kr275 (kd) begärs att riksdagen skall
uttala att en uppföljning skall göras av public
service-företagens resursfördelning och fördelning
av sändningstider då det gäller program för de
erkända etniska minoriteterna.

Av sändningstillstånden för SR, SVT och UR framgår
att de tre företagen skall beakta språkliga och
etniska minoriteters intressen och att de nationella
minoriteterna skall inta en särställning. Vidare
skall företagen enligt sina anslagsvillkor själva
följa upp och rapportera hur de uppfyllt sitt
uppdrag. Det första året i innevarande
tillståndsperiod har redovisats i företagens public
service-rapporter, vilka nyligen har lämnats in till
Kulturdepartementet och Granskningsnämnden för radio
och TV. Nämnden skall därefter bedöma och för
regeringen redovisa om rapporterna ger staten och
allmänheten tillräckligt underlag för att kunna
bedöma hur public service-uppdraget har fullgjorts.
Granskningsnämnden skall i juni 2003 redovisa sina
bedömningar av det första året i innevarande
tillståndsperiod.
Kravet i motionen om uppföljning är således redan
tillgodosett. Motion Kr275 (kd) avstyrks.

Då det gäller förslaget i motion Kr373 (v) om
prioritering av radioteatern vill utskottet peka på
att det av SR:s sändningstillstånd framgår att
företaget skall vidga och fördjupa sitt kulturansvar
samt ta till vara och utveckla ljudradions särskilda
förutsättningar att ge upplevelser och stimulera
fantasin. Vidare framgår av anslagsvillkoren för
företaget att SR inom tillgängliga ekonomiska ramar
skall göra de prioriteringar som krävs för att
uppfylla public service-uppdraget.

Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen inte
under löpande tillståndsperiod göra ett uttalande om
vilka prioriteringar som skall göras inom SR.
Utskottet avstyrker således motion Kr373 (v) yrkande
26.

Utskottet anser att TV-gudstjänster är en angelägen
programform. Det är emellertid en fråga för
programföretaget, SVT, att självt avgöra hur
gudstjänstprogrammen skall gestaltas och varifrån de
skall sändas. Riksdagen bör således inte göra något
uttalande till regeringen i frågan. Motion Kr336 (c)
yrkande 22 avstyrks.

Förslaget i motion Kr339 (s, fp, v, c, mp) syftar
till att regeringen i förhandlingarna med public
service-företagen inför en ny tillståndsperiod skall
ta upp frågor om program för HBT-målgruppen.

Utskottet anser sig kunna förutsätta att den
kommitté som skall tillsättas för att förbereda ett
nytt sändningstillstånd för public service-företagen
för tiden efter år 2005 kommer att vara oförhindrad
att ta upp frågan om särskilda program för olika
grupper i samhället, t.ex. HBT-personer, som
föreslås i motionen. Enligt utskottets uppfattning
finns det inte något skäl att föreslå någon
riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandet.
Det kan tilläggas att programföretagen själva
beslutar om programmens utformning och innehåll och
att det inte finns något som hindrar företagen att
redan nu sända program för HBT-målgruppen. Motion
Kr339 (s, fp, v, c, mp) yrkande 2 avstyrks.

Förslaget i motion Kr226 (c) syftar till
regionalisering av en av SVT:s kanaler. Som framgår
av anslagsvillkoren för SVT skall 55 % av
allmänproduktionen ske utanför Stockholm. Denna
produktion riktar sig till hela landet. Vidare skall
SVT enligt tillståndsvillkoren sända regionala
nyhetsprogram i minst samma omfattning som under
verksamhetsåret 2001.

Att upplåta en av SVT:s programkanaler för enbart
regionala sändningar är med nuvarande kanalstruktur
inte realistiskt. Däremot kan frågan komma att
aktualiseras vid övergången till digitala
marksändningar. Det torde då - som Digital-TV-
kommittén visat - bli möjligt att sända ett stort
antal regionala TV-program i det digitala marknätet
till en sammanlagd sändningskostnad som gäller för
ett rikstäckande TV-program (jfr kommitténs
slutbetänkande Digital-TV, modernisering av
marknätet s. 144).
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion Kr226 (c).

Programföretagens medelsanvändning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
- programföretagens medelsanvändning, jämför
reservation 11 (fp).

Motionen

Förslaget i motion Kr372 (fp) syftar till att SVT
och SR skall sänka sina ambitioner då det gäller
investeringar i digital teknik (yrkande 32).

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser nu - liksom vid föregående riksmöte
då frågan om programföretagens investeringar i
digital teknik också behandlades - att det är
angeläget att public service-företagen har möjlighet
att ligga långt framme när det gäller utvecklingen
av ny teknik. Bland annat kan nämnas att
teknikutvecklingen har betydelse inte minst för
funktionshindrade, en grupp som SR och SVT har ett
särskilt ansvar för.

Utskottet vill tillägga att det ankommer på de
båda programföretagen att själva avgöra hur
tillgängliga medel skall användas.
Motion Kr372 (fp) yrkande 32 avstyrks.

Distribution av TV

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- nordiskt TV-samarbete och
- SVT:s regionala sändningar.

Motionerna

Förslag som syftar till nordiskt TV-samarbete tas
upp i motion U240 (fp). Innan övergången till det
digitala TV-nätet inom några år har genomförts, är
det - anför motionären - ett avgörande test av de
nordiska regeringarnas ambitionsnivå för det
nordiska samarbetet om TV-frågan slutligen kan lösas
(yrkande 3).

I motion Kr323 (s) begärs att staten skall
tydliggöra SVT:s ansvar för att hela Sverige skall
få tillgång till regionala sändningar. Bakgrunden
till motionen är att ett antal hushåll i Blekinge
inte har möjlighet att ta emot SVT:s regionala
sändningar avseende Skåne och Blekinge.

Utskottets ställningstagande

Nordiskt TV-samarbete har som framgår av motion U240
(fp) diskuterats i flera årtionden. Frågan har också
behandlats vid flera olika tillfällen under åren,
senast våren 2002 (jfr bet. 2001/02:KrU11 s. 26 f.).

Utskottet vill ånyo peka på att det - åtminstone i
teorin - kan komma att finnas goda möjligheter efter
övergången till digitala sändningar att återutsända
grannländernas public service-program. Det
frekvensutrymme som de digitala sändningarna upptar
är nämligen betydligt mindre än det som upptas av
analoga sändningar. Åtskilligt fler digitala
programkanaler kommer därmed att få plats i det
digitala nätet än vad som ryms i det analoga nätet.
En rad ekonomiska, tekniska och juridiska frågor
måste emellertid lösas. Det torde också vara
nödvändigt att kartlägga TV-publikens intresse för
grannlandskanaler.
Nordiska rådet har beslutat om en rekommendation
till de nordiska regeringarna vid rådets 54:e
session hösten 2002 som står i god överensstämmelse
med den nu aktuella motionens syfte. Rådet
rekommenderar regeringarna att verka för att inom
ramarna för det nordiska samarbetet och i respektive
land finna lösningar som bidrar till att allmänheten
i de nordiska länderna i högre grad får möjligheter
att ta emot övriga nordiska länders public service-
kanaler.
Nordiska ministerrådet har därefter - i januari
2003 - uppdragit åt en utredare att göra en nordisk
TV-utvärdering. Utvärderingen skall koncentreras
till den digitala tekniken och mynna ut i förslag på
hur möjligheterna att se andra nordiska länders
public service-kanaler skall kunna förbättras.
Ambitionen är att de nordiska ländernas public
service-kanaler skall kunna ses överallt i Norden.
Utredaren skall också bedöma vilken efterfrågan på
grannlands-TV som kan finnas med utgångspunkt i hur
möjligheterna att se grannlands-TV utnyttjas i dag.
Uppdraget skall redovisas senast den 30 juni 2003.
Mot bakgrund av det arbete som påbörjats på
uppdrag av Nordiska ministerrådet anser utskottet
att något uttalande från riksdagen inte är påkallat.
Motion U240 (fp) yrkande 3 avstyrks således.

Motioner som tar upp problem rörande SVT:s regionala
sändningar och de svårigheter som finns i vissa
områden som ligger på gränsen mellan olika sändare,
såsom t.ex. östra Blekinge, har behandlats och
avstyrkts av utskottet vid tidigare riksmöten (jfr
bet. 2001/02:KrU11 s. 26).

Utskottet anser alltjämt att det i
utbyggnadsskedet för det digitala marknätet inte
längre är aktuellt med ytterligare utbyggnad av det
analoga marknätet. Utskottet utgår från att SVT
uppmärksammar det problem som aktualiserats i motion
Kr323 (s) vid den fortsatta utbyggnaden av det
digitala marknätet. I sammanhanget kan nämnas att
utskottet har inhämtat att SVT avser att inleda
digitala satellitsändningar av samtliga regionala
nyhetsprogram.
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion Kr323 (s).

Översyn av Våldsskildringsrådet

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- översyn av Våldsskildringsrådet, jämför
reservation 12 (fp, kd, c).

Motionerna

I tre motioner, Kr334 (kd) yrkande 5, Kr367 (kd)
yrkande 5 och Ub492 (kd) yrkande 11, har förslag
väckts som syftar till att en översyn skall göras av
Våldsskildringsrådets verksamhet. En sådan översyn
har begärts av rådet, eftersom vissa delar av rådets
direktiv anses ha blivit föråldrade, medan andra
blivit mer angelägna. I motion Ub492 (kd) begärs att
översynen skall göras skyndsamt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet erinrar om att regeringen i
budgetpropositionen för år 2002 angav sin avsikt att
modernisera Våldsskildringsrådets uppdrag, så att
det anpassas efter dagens problembild (prop.
2001/02:1 utg.omr. 17 s. 115). I budgetpropositionen
för år 2003 uttalade regeringen att arbetet med att
modernisera uppdraget kommer att breddas och
intensifieras (prop. 2002/03:1 utg.omr. 17 s. 101).

Rådet har funnits sedan år 1990. Under de gångna
åren har mediesituationen förändrats i flera
avseenden. Exempelvis har tillgången till Internet
utökats i hög grad. Rådet har på eget initiativ
begärt en översyn av sina direktiv. Utskottet har
förståelse för förslagen i nu aktuella motioner och
vill därför - liksom motionärerna - understryka
vikten av att rådets uppdrag moderniseras. Utskottet
utgår från att regeringen snarast fullföljer sin
redovisade avsikt att modernisera
Våldsskildringsrådets uppdrag. Mot bakgrund av de
uttalanden som regeringen gjort i
budgetpropositionen torde inte någon riksdagens
åtgärd vara påkallad med anledning av
motionsförslagen. Motionerna Kr334 (kd) yrkande 5,
Kr367 (kd) yrkande 5 och Ub492 (kd) yrkande 11
avstyrks således.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Mål för mediepolitiken (punkt 1)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna
Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:K333 yrkandena 1
och 2.

Ställningstagande

Vi anser att inriktningen på den statliga
mediepolitiken skall ändras i enlighet med vad
Moderata samlingspartiet har framfört i motion K333
(m) yrkandena 1 och 2. Det innebär att staten skall
ha tre uppgifter på medieområdet, nämligen att

- skapa ett regelverk och tydliga spelregler för
att garantera yttrandefrihet, tryckfrihet och
etableringsfrihet i medierna,
-
- att garantera tillgången till vissa
kvalitetsprogram, det s.k. public service-
uppdraget och
-
- att hantera de statliga radio- och TV-bolagen SR,
SVT, UR och Teracom.
-
Vi anser att följande riktlinjer borde vara
grundläggande för den svenska mediepolitiken.

- Målet för mediepolitiken skall vara att
säkerställa yttrandefriheten, respekten för
upphovsrätten samt mediernas oberoende och
tillgänglighet.
-
- Det offentliga skall inte genom skattemedel eller
andra med tvång uttaxerade medel motverka
konkurrens och mångfald.
-
- Staten skall inte utöva sin makt så att den styr
och dominerar medieutbudet. Det ställer krav på att
det offentliga utformar sin verksamhet på ett
sådant sätt att det bidrar till det samlade
medieutbudet med det som andra inte gör.
-
- Staten skall verka för etableringsfrihet så långt
tekniken medger. Inom ramen för tillgängliga
frekvenser eller kanaler skall var och en behandlas
likvärdigt.
-
- Den nya tidens medier skall, liksom den fria
pressen, stå oberoende från stat och kommun. Staten
skall inte genom politiska beslut och godtyckliga
val avgöra vem eller vilka som skall få sända.
-
- Tryckfrihetens principer och
yttrandefrihetsgrundlagen skall vara ramen för vad
som får sändas.
-
- Olika medier skall ha rätt att söka sin
finansiering genom t.ex. reklam eller avgifter från
publiken.
-
- Yttrandefriheten måste säkras även i nya medier,
som Internet. Förhandsgranskning och censur är lika
förkastliga i nya medier som i gamla.
-
- Begränsningar av medieföretags ägandeförhållanden
skall inte förekomma.
-
- Staten skall så långt som möjligt avveckla sitt
ägande i mediebolag.
-
Med hänvisning till det anförda föreslår vi att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen
således bifalla motion K333 (m) yrkandena 1 och 2.

2. Finansieringsform för public service-
verksamheten (punkt 3)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna
Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:K333 yrkande 12
och avslår motion 2002/03:Kr372 yrkande 31.

Ställningstagande

Den tekniska utvecklingen innebär bl.a. att man
numera kan se på TV i en vanlig dator om man har ett
s.k. TV-kort. Nu kommer dessutom möjlighet att se på
TV via Internet, s.k. webb-TV, eller via bredband.
Därmed blir datorer med bra Internetanslutning eller
bredband avgiftspliktiga. En modern definition av
begreppet public service och en successiv avveckling
av det statliga företagandet inom mediebranschen
(jfr reservationerna 1 och 4) gör att motiven för en
särskild TV-avgift upphör. Enligt vår mening bör
avgiftsfinansieringen därför avskaffas och public
service-verksamheten finansieras gemensamt med
skattemedel liksom annan verksamhet som befinns
omistlig för allmänheten.

Med hänvisning till det anförda föreslår vi att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen
således bifalla motion K333 (m) yrkande 12 och avslå
motion Kr372 (fp) yrkande 31.

3. Finansieringsform för public service-
verksamheten (punkt 3)

av Lennart Kollmats och Cecilia Wikström (båda
fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr372 yrkande 31
och avslår motion 2002/03:K333 yrkande 12.

Ställningstagande

Som framgår av motion Kr372 (fp) kommer TV-
avgifterna i längden inte att kunna fungera som
intäktskälla för public service. Ett skäl till detta
är att systemet med TV-avgifter inte är
teknikneutralt. Att betala för innehav av mottagare
(en TV-apparat) är enligt vår uppfattning inte
tidsenligt, eftersom mottagare är ett mycket mer
vidsträckt begrepp numera än det varit tidigare. Det
går t.ex. att se på TV genom datorn.

Vi menar att det är dags att inrätta ett nytt
finansieringssystem för public service-verksamheten
och föreslår i likhet med motionärerna bakom motion
Kr372 (fp) att fem fonder skall bildas för att
stödja public service-produktion inom radio, TV och
nya medier. Fonderna bör få dels ett stort eget
kapital genom att staten gör en engångsöverföring,
dels årliga tillskott. Vi föreslår att medel till
engångsöverföringen skall komma från de intäkter som
staten får vid en försäljning av bl.a. statens
återstående aktier i Telia. Det årliga tillskottet
skall finansieras genom intäkter från nätavgifter på
radio- och TV-området.
Med hänvisning till det anförda föreslår vi att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen
bifalla motion Kr372 (fp) yrkande 31 och avslå
motion K333 (m) yrkande 12.

4. Privatisering av public service-företagen
(punkt 5)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna
Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:K333 yrkande 13.

Ställningstagande

I likhet med vad som framförts i motion K333 (m)
yrkande 13 anser vi att det statliga ägandet av SVT,
SR och UR hämmar utvecklingen av företagen. Deras
möjligheter att långsiktigt säkra en nödvändig
finansiering är begränsad liksom deras möjligheter
att knyta allianser. De tre företagen snärjs nu av
ökade krav på detaljreglering, vilket hindrar dem
att genomgå en nödvändig utveckling. Uppdragsgivarna
i form av riksdag och regering står oförmögna att
hantera de avgörande nödvändiga frågorna.

Vi anser att delar av SVT och SR samt hela UR
skall ges ett nytt ägande, vilket kommer att ge
företagen bättre förutsättningar att agera på den
förändrade mediemarknaden. Vid privatiseringen skall
ett folkligt spritt ägande eftersträvas. Därigenom
öppnas möjligheterna för företagen att konkurrera på
likvärdiga villkor med andra medieföretag utan den
tvångströja som dagens statliga ägande ger.

Med hänvisning till det anförda föreslår vi att
riksdagen skall tillkännage för regeringen
som sin mening vad vi här framför. Därmed
bör riksdagen således bifalla motion K333
(m) yrkande 13.

5. SVT:s programtextning (punkt 6)

av Lars-Ivar Ericson (c) och Dan Kihlström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr336 yrkande 25
och avslår motion 2002/03:Kr210 yrkande 1.

Ställningstagande

Eftersom endast en viss andel av sändningstiden för
förstagångssändningar med svenskt ursprung textas,
utestängs många hörselskadade från SVT:s sändningar.
Hörselskadades Riksförbund kräver att minst 60 % av
alla svenskspråkiga program textas senast år 2005
samt att 100 % textas år 2010, vilket egentligen är
en berättigad begäran. I SVT:s sändningstillstånd
för åren 2002-2005 finns dock ett villkor som
innebär att minst 50 % av sändningstiden för
förstagångssändningarna med svenskt ursprung bör
vara textad vid slutet av tillståndsperioden. SVT
har godkänt detta villkor.

I likhet med vad som anförs i motion Kr336 (c)
anser vi att SVT omgående måste påbörja arbetet med
att nå det uppsatta målet om 50 % textning.
Regeringen bör se över och säkerställa denna
programtextning.
Med hänvisning till det anförda föreslår vi att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad vi här framför. Riksdagen bör således
bifalla motion Kr336 (c) yrkande 25 och avslå motion
Kr210 (c) yrkande 1.

6. Störande bakgrundsljud (punkt 7)

av Lars-Ivar Ericson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 6. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Kr336 yrkande
24 och 2002/03:A223 yrkande 2.

Ställningstagande

I likhet med vad som anförs i motion A223 (c) anser
jag att SVT och SR behöver förbättra sina sändningar
med tanke på de hörselskadade. Ett problem för denna
grupp är att både SVT och SR lägger på bakgrundsljud
för att förstärka vad programmet handlar om. Vid
motortävlingar hörs t.ex. motorerna, vilket i och
för sig kan vara förståeligt. Vad som däremot är
oförsvarbart är att man lägger in musik i bakgrunden
när tävlingsresultatet läses upp. Detta är endast
ett exempel på vilka problem som bakgrundsljud
vållar de hörselskadade. I enlighet med vad som
anförs i motion A223 (c) bör regeringen därför verka
för att både SVT och SR minskar bakgrundsljuden i
sina program.

Med hänvisning till det anförda föreslår jag att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad jag här framför. Riksdagen bör således
bifalla motionerna A223 (c) yrkande 2 och Kr336 (c)
yrkande 24.

7. Uppläsning av textremsan i SVT:s program
(punkt 8)

av Lars-Ivar Ericson (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 7. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr336 yrkande 26
och bifaller delvis motion 2002/03:Kr276.

Ställningstagande

I likhet med motionärerna bakom motion Kr336 (c)
anser jag att det är angeläget att TV-programmen
görs tillgängliga för synskadade genom uppläsning av
textremsan. Regeringen bör därför se över denna
fråga samt säkerställa att uppläsning av textremsan
i SVT:s program förverkligas under
tillståndsperioden.

Med hänvisning till det anförda föreslår jag att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad jag här framför. Riksdagen bör således
bifalla motion Kr336 (c) yrkande 26 och delvis
bifalla motion 2002/03:
Kr276 (m).

8. Ljudsignal före program i SVT med
våldsinslag (punkt 9)

av Dan Kihlström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 8. Därmed
bifaller riksdagen delvis motion 2002/03:
Kr367 yrkande 6.

Ställningstagande

Som framgår av motion Kr367 (kd) har SVT betydligt
färre våldsinslag än andra programkanaler, vilket är
mycket positivt. Riksdagen har ett särskilt ansvar
för public service-kanalerna varför det är befogat
att ha särskilt högt ställda krav på dem. SVT har
också en till stora delar ansvarsfull och genomtänkt
policy för skildringar av våld. Eftersom det hela
tiden visas allt grövre våldsskildringar i andra
kanaler är emellertid risken stor att tröskeln för
vad som kan anses vara motiverat våld hela tiden
sänks även inom SVT. Många tittare, inte minst
föräldrar, anser att våldsutbudet är för stort också
i SVT:s programkanaler.

Ett allt större ansvar läggs på föräldrar och
andra vuxna när det gäller att sovra i TV-utbudet.
Ett antal beslut har därför fattats för att på olika
sätt underlätta för dem att ta sitt ansvar. I
radio- och TV-lagen sägs bl.a. att det "i ljud"
skall förvarnas för program som innehåller våld,
vilket skall hjälpa föräldrar att styra barnens TV-
tittande. SVT:s direktion har valt att göra detta i
tal vid påannonseringen av programmet.
Enligt min uppfattning skulle en ljudsignal vara
betydligt effektivare än en talad varning, som
förutsätter att man sitter framför TV:n och lyssnar
på påannonseringen. En ljudsignal kan däremot dra
uppmärksamheten till sig även om föräldern inte
befinner sig alldeles i närheten. Regeringen bör
därför lägga fram ett förslag till ändring av radio-
och TV-lagen på denna punkt.
Med hänvisning till det anförda föreslår jag att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad jag här framför. Riksdagen bör således
delvis bifalla motion Kr367 (kd) yrkande 6.

9. Program för de erkända etniska minoriteterna
(punkt 10)

av Dan Kihlström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10
borde ha följande lydelse:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 9. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr275.

Ställningstagande

Public service-företagen SR, SVT och UR skall enligt
sändningstillstånden beakta språkliga och etniska
minoriteters intressen. Minoritetsspråken samiska,
finska, meänkieli och romani chib skall därvid inta
en särställning.

Enligt motion Kr275 (kd) diskriminerar de tre
programföretagen sändningar på meänkieli. Vidare
sägs att fördelningen av resurserna både då det
gäller ekonomi och personal är orättvis. Mot denna
bakgrund anser jag att regeringen bör följa upp hur
företagen har fördelat resurser och sändningstider
för de olika erkända etniska minoritetsgrupperna för
att en rättvis fördelning skall komma till stånd.
Med hänvisning till det anförda föreslår jag att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad jag här framför. Riksdagen bör således
bifalla motion Kr275 (kd).

10. TV-gudstjänster (punkt 12)

av Lars-Ivar Ericson (c) och Dan Kihlström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 10. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr336 yrkande 22.

Ställningstagande

Gudstjänster i olika kyrkor är en viktig del av
kulturen och kulturarvet. Eftersom antalet
gudstjänster som samfunden erbjuder har minskats
väsentligt under år 2002 utgör TV-gudstjänsten ett
alternativ för många människor framför allt på
landsbygden. Vi anser därför att det är oroande att,
SVT i allt större utsträckning väljer att sända
studiogudstjänster i stället för att som tidigare
skett, genomföra sändningar på plats i en kyrka. TV-
gudstjänsterna ses även av många äldre, sjuka och
funktionshindrade som av olika anledningar inte kan
besöka hembygdens kyrka. För människors andliga
upplevelser spelar nämligen kyrkorummet stor roll,
och en studio kan inte förmedla samma atmosfär som
en kyrka. Vi vill också understryka att de TV-sända
gudstjänsterna ger tittarna en kulturell upplevelse
genom att kyrkobyggnader från olika tidsepoker
visas. Därmed får hela landet tillgång till
sändningskyrkans yttre och inre miljö.

I likhet med motionärerna bakom motion Kr336 (c)
anser vi att regeringen bör säkerställa att SVT
fortsätter att sända TV-gudstjänster från kyrkor och
inte från en studio.
Med hänvisning till det anförda föreslår vi att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen
således bifalla motion Kr336 (c) yrkande 22.

11. Programföretagens medelsanvändning
(punkt 15)

av Lennart Kollmats och Cecilia Wikström (båda
fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 11. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr372 yrkande 32.

Ställningstagande

I enlighet med vad som föreslås i motion Kr372 (fp)
anser vi att SR och SVT bör minska sina ambitioner
då det gäller investeringar i digital teknik.

Med hänvisning till det anförda föreslår vi att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen
bifalla motion Kr372 (fp) yrkande 32.

12. Översyn av Våldsskildringsrådet (punkt 18)

av Lennart Kollmats (fp), Cecilia Wikström (fp),
Lars-Ivar Ericson (c) och Dan Kihlström (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 18 borde
ha följande lydelse:

18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 12. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Kr334 yrkande
5, 2002/03:Kr367 yrkande 5 och 2002/03:Ub492 yrkande
11.

Ställningstagande

Vi anser - i likhet med vad som framförs i
motionerna Kr334 (kd) yrkande 5, Kr367 (kd) yrkande
5 och Ub492 (kd) yrkande 11 - att
Våldsskildringsrådets verksamhet bör ses över av
regeringen.

Våldsskildringsrådet har ett antal uppgifter som
har legat kvar alltsedan rådet bildades år 1990.
Någon översyn av rådets verksamhet har hittills inte
gjorts. På eget initiativ har rådet därför utarbetat
en rapport om sin verksamhet. Rapporten överlämnades
till kulturministern i december 1998. I rapporten
begärs en översyn av rådets direktiv, eftersom vissa
delar anses föråldrade medan andra blivit alltmer
angelägna. Bland annat anser rådet att det finns ett
stort behov av att arbeta med frågor som rör
Internet. Rådet vill också få större möjligheter att
arbeta gentemot skolor och direkt med barn och
ungdomar. Rådet anser även att dess sammansättning
bör ingå som en del i översynen.
Regeringen utlovade i budgetpropositionen för år
2002 att rådets uppgifter skulle moderniseras och
att dess sammansättning skulle ses över. I
budgetpropositionen för år 2003 utlovades återigen
en översyn. Eftersom översynen ännu inte har
påbörjats anser vi att det finns starka skäl för
riksdagen att göra ett uttalande om att den nu skall
komma till stånd och att den - som föreslås i motion
Ub492 (kd) - skall genomföras skyndsamt.
Med hänvisning till det anförda föreslår vi att
riksdagen skall tillkännage för regeringen som sin
mening vad vi här framför. Därmed bör riksdagen
bifalla motionerna Kr334 (kd) yrkande 5, Kr367 (kd)
yrkande 5 och Ub492 (kd) yrkande 11.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. SVT:s programtextning (punkt 6) och Störande
bakgrundsljud (punkt 7)

Lennart Kollmats och Cecilia Wikström (båda fp)
anför:

Vi har avstått från att reservera oss till förmån
för det motionsförslag som syftar till att SVT:s
programtextning skall öka. Eftersom TV spelar en så
stor social roll och gemensamt TV-tittande ingår i
de flesta människors familjeliv, är det mycket
viktigt att SVT:s program är tillgängliga även för
människor med funktionshinder. Det bör nämligen
enligt vår uppfattning ställas särskilda krav på
tillgänglighet när det gäller produktioner som sänds
i en public service-kanal. Vi i Folkpartiet
liberalerna anser att det är viktigt att SVT når det
av riksdagen fastställda målet att 50 % av de
förstagångssända programmen med svenskt ursprung
skall vara textade senast år 2005. Vi förutsätter
att den parlamentariska utredning som skall
förbereda de sändningstillstånd som skall gälla
efter år 2005 klargör att andelen programtextade
förstagångssändningar av svenskt ursprung skall
beräknas med utgångspunkt i hela SVT:s utbud.

Vi har också avstått från att reservera oss
till förmån för två motionsförslag som
syftar till att störande bakgrundsljud i
SR:s och SVT:s program skall minska. Vi vet
att det är mycket svårt, och ibland
omöjligt, för hörselskadade att uppfatta tal
i radio eller TV om det samtidigt förekommer
bakgrundsljud. Vi utgår från att den ännu
inte tillsatta parlamentariska utredningen
om den framtida public service-verksamheten
kommer att ta upp denna fråga i syfte att
framför allt SR, men också SVT, i möjligaste
mån skall undvika att försvåra för
hörselskadade att ta del av programutbudet
genom störande bakgrundsljud eller
bakgrundsmusik.

2. Uppläsning av textremsan i SVT:s program
(punkt 8)

Peter Pedersen och Siv Holma (båda v) anför:

Vi påminner om att företrädare för Vänsterpartiet
under allmänna motionstiden hösten 2000 i en motion
uttalade att textremsan i TV-program bör läsas upp
för att kunna bli tillgänglig för synskadade och
personer med flera handikapp (mot. 2000/01:Kr340 (v)
yrkande 3). För att de tekniska problemen skulle
lösas föreslog motionärerna att en arbetsgrupp
skulle tillsättas med representanter för SVT, UR,
Teracom och olika handikapporganisationer.

3. Prioritering av radioteatern (punkt 11)

Peter Pedersen och Siv Holma (båda v) anför:
Av motion Kr373 (v) yrkande 26 framgår att
radioteatern är en mycket viktig teaterinstitution,
vars verksamhet på senare år har hotats genom
minskade anslag. Vi har emellertid valt att inte
reservera oss till förmån för motionsyrkandet som
syftar till att radioteatern skall vara ett
prioriterat område inom Sveriges Radio. Vi utgår
nämligen från att den kommande public service-
beredningen kommer att värna om radioteaterns
fortbestånd.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna
motionstiden

2002/03:Kr205 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
till sådana ändringar i lagen (1989:14) om TV-avgift
att TV-avgiften blir frivillig i enlighet med vad
som anförs i motionen.

2002/03:Kr210 av Rigmor Stenmark (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om textade program i
TV.

2002/03:Kr226 av Johan Linander (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om regionalisering av en av
SVT:s två kanaler.

2002/03:Kr275 av Erling Wälivaara (kd):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en uppföljning av hur
public service-företagens resursfördelning och
sändningstider för erkända etniska minoritetsgrupper
i landet tillgodoses.

2002/03:Kr276 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att Sveriges Televisions
sändningar skall göras tillgängliga för synskadade.

2002/03:Kr323 av Jan Björkman m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att tydliggöra behovet av
tillgänglighet till regionala TV-sändningar i hela
landet.

2002/03:Kr334 av Dan Kihlström m.fl. (kd):

4. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en ny
public service-utredning omgående.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av
Våldsskildringsrådets verksamhet.

2002/03:Kr336 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att TV
fortsätter att sända TV-gudstjänster från kyrkor
och inte från en studio.

24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att regeringen
bör se över och säkerställa att bakgrundsljud på
TV-program ej är med då det inte är nödvändigt.

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
säkerställa programtextning.

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
säkerställa uppläsning av textremsa.

2002/03:Kr339 av Anders Bengtsson m.fl. (s, fp, v,
c, mp):

2. Riksdagen begär att regeringen i
avtalsförhandlingar med SVT och SR för upp HBT-
frågorna.

2002/03:Kr367 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av
Våldsskildringsrådets verksamhet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en ljudsignal före
program med våldsinslag.

2002/03:Kr372 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett nytt system
för finansiering av public service.

32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ambitionerna inom
SVT och SR att investera i digitalteknik.

2002/03:Kr373 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):

26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om radioteatern.

2002/03:K333 av Kent Olsson m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om statens tre
uppgifter inom mediepolitiken.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om riktlinjerna för
mediepolitiken.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om public service-
uppdraget och dess finansiering.

13. Riksdagen bemyndigar regeringen att privatisera
de statliga medieföretagen i enlighet med vad i
motionen anförs.

2002/03:U240 av Runar Patriksson (fp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om det nordiska TV-
samarbetet.

2002/03:Ub492 av Inger Davidson m.fl. (kd):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om information om
våld