Kulturutskottets betänkande
2002/03:KRU5
Ungdomsfrågor
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet motioner som
väckts under allmänna motionstiden 2002.
Motionerna gäller frågor om delmålen och
utgångspunkten för ungdomspolitiken, uppgifterna för
Ungdomsstyrelsen och Landsrådet för Sveriges
ungdomsorganisationer samt ungdomars delaktighet i
de demokratiska processerna. I en motion begärs en
översyn av Ungdomsstyrelsens och Allmänna
arvsfondens bidragsgivning till ung kultur.
Bidragsbestämmelser för statligt stöd till
invandrarnas ungdomsorganisationer, till
generationsövergripande ungdomsverksamhet och till
de politiska ungdomsförbunden samt en ökning av
statsbidraget till ungdomsorganisationerna behandlas
i fyra andra motioner. I en motion tas frågan upp om
en enda åldersgräns för när unga människor juridiskt
sett skall betraktas som vuxna. Vidare begärs i en
motion åtgärder för att åstadkomma
generationsövergripande jämförelser samt en
nationell kampanj mot droger. I två motioner begärs
att Kulturrådet skall genomföra ett graffitiprojekt
tillsammans med kommuner och landsting. I en av
dessa motioner begärs även ett uttalande från
riksdagen om graffiti som konstart.
Samtliga motionsyrkanden avstyrks av utskottet.
I betänkandet finns tolv reservationer och tre
särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Delmålen för ungdomspolitiken
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr333 yrkande
8.
Reservation 1 (kd)
2. Utgångspunkten för ungdomspolitiken
m.m.
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr230 yrkande
1.
Reservation 2 (m)
3. Ungdomsstyrelsen och Landsrådet för
Sveriges ungdomsorganisationer
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr230 yrkande
6.
Reservation 3 (m)
4. Ungdomars delaktighet i de demokratiska
processerna m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr230
yrkande 2 och 2002/03:
Kr333 yrkande 7.
Reservation 4 (m)
Reservation 5 (kd)
5. Översyn av Ungdomsstyrelsens och
Allmänna arvsfondens bidragsgivning till ung
kultur
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr336 yrkande
6.
Reservation 6 (c)
6. Stöd till invandrarnas
ungdomsorganisationer
Riksdagen avslår motion 2002/03:Sf214 yrkande
13.
7. Stöd till generationsövergripande
ungdomsverksamhet
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr300 yrkande
3.
Reservation 7 (kd)
8. Statsbidrag till de politiska
ungdomsförbunden
Riksdagen avslår motion 2002/03:K255.
Reservation 8 (fp)
9. Utökat stöd till ungdomsorganisationer
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr291.
10. Internationellt ungdomsarbete
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr333 yrkandena
2 och 3.
Reservation 9 (kd)
11. Åldersgräns
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr227.
Reservation 10 (m)
12. Åtgärder för att åstadkomma
generationsövergripande jämförelser
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr333 yrkande
1.
13. Nationell kampanj mot droger
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr333 yrkande
4.
Reservation 11 (kd)
14. Graffiti som konstart
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr325 yrkande
2.
15. Graffitiprojekt
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr259 och
2002/03:Kr325 yrkande 1.
Reservation 12 (v)
Stockholm den 18 februari 2003
På kulturutskottets vägnar
Lennart Kollmats
Följande ledamöter har deltagit i beslutet:
Lennart Kollmats (fp), Annika Nilsson (s), Lars
Wegendal (s), Kent Olsson (m), Eva Arvidsson (s),
Peter Pedersen (v), Nikos Papadopoulos (s), Lena
Adelsohn Liljeroth (m), Tommy Ternemar (s), Birgitta
Sellén (c), Göran Persson i Simrishamn (s), Anna
Lindgren (m), Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s),
Rossana Dinamarca (v), Matilda Ernkrans (s), Helena
Höij (kd) och Lena Ödeen (fp).
2002/03
KrU5
Utskottets överväganden
Målen för ungdomspolitiken
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- delmålen för ungdomspolitiken, jämför
reservation 1 (kd),
- utgångspunkten för ungdomspolitiken m.m.,
jämför reservation 2 (m),
- Ungdomsstyrelsen och Landsrådet för
Sveriges ungdomsorganisationer, jämför
reservation 3 (m) och
- ungdomars delaktighet i de demokratiska
processerna m.m., jämför reservationerna 4
(m) och 5 (kd).
Bakgrund
Hösten 1999 behandlade riksdagen regeringens
proposition 1998/99:115 På ungdomars villkor -
ungdomspolitik för demokrati, rättvisa och
framtidstro. Riksdagen beslöt i enlighet med
propositionen att ett system skulle införas med en
generell, sektorsövergripande och målstyrd
ungdomspolitik som inkluderar uppföljning och
analys. Riksdagen godkände 3 nya mål för
ungdomspolitiken:
1. Ungdomar skall ha goda förutsättningar att leva
ett självständigt liv.
2. Ungdomar skall ha verklig möjlighet till
inflytande och delaktighet.
3. Ungdomars engagemang, skapande förmåga och
kritiska tänkande skall tas till vara som en
resurs.
Riksdagen godkände också att Ungdomsstyrelsen skall
verka för att målen för den nationella
ungdomspolitiken uppfylls och att regeringen skall
utforma de övergripande målen för Ungdomsstyrelsens
verksamhet. Regeringen beslöt med utgångspunkt i de
3 målen om 41 delmål, vilka skulle fungera som en
utgångspunkt för uppföljning och analys av den
samlade ungdomspolitiken. Då målen delvis visat sig
vara otydliga har de reducerats till 32.
Ungdomsstyrelsen förutsattes göra en mera fördjupad
analys vart fjärde år, första gången efter perioden
2000-2003. Regeringen har senare beslutat att
analysen skall redovisas i maj 2003. Goda exempel
skall tas fram av Ungdomsstyrelsen för att
illustrera olika former av konkret verksamhet som
bidrar till att ungdomspolitikens mål uppnås.
Motionerna
I samband med riksdagens behandling av den
ungdomspolitiska propositionen (prop. 1998/99:115)
hösten 1999 behandlades också motionsyrkanden om
inriktningen av ungdomspolitiken m.m. Några av dessa
yrkanden har återkommit under de allmänna
motionstiderna därefter, även hösten 2002.
I motion Kr333 (kd) yrkande 8 redovisar
representanter för Kristdemokraterna att de stödde
förslaget år 1999 om de 3 nya målen för
ungdomspolitiken. De betonar att statens roll i
ungdomspolitiken skall vara stödjande och inte
styrande. För att bättre kunna bedöma den politiska
inriktningen på ungdomspolitiken anser de att det
bör vara riksdagen och inte regeringen som beslutar
om delmålen. Motionärerna anser att många av
delmålen är otydliga och att de i vissa fall kan
behöva justeras och anpassas till lokala
förhållanden. Regeringen bör förelägga riksdagen
förslag till nya delmål. Därigenom skulle också
målfrågorna bli mera uppmärksammade och debatterade.
Motionärerna bakom motion Kr333 (kd) begär också
att regeringen skall framlägga förslag för riksdagen
om åtgärder för att främja ungdomars delaktighet i
demokratiska processer (yrkande 7). Alltför få
ungdomar har kommunala förtroendeposter, poster i
myndighetsstyrelser eller i statliga kommittéer.
Även representanter för Moderata samlingspartiet
återkommer till några av de frågor som togs upp
motionsvägen i samband med den ungdomspolitiska
propositionen. I motion Kr230 (m) uttrycker de åter
sin tveksamhet till begreppet ungdomspolitik och
begär att riksdagen skall tillkännage för regeringen
vad som anförs i motionen om utgångspunkten för
ungdomsfrågorna (yrkande 1).
Den politik som är nödvändig för att ge unga
människor en bra utbildning, en stimulerande fritid
eller möjlighet till ett riktigt jobb är enligt
motionen en politik som gynnar alla "grupper" i
samhället.
Motionärerna anför att det i regeringens politik
framför allt handlar om att få unga människor
delaktiga i dagens representativa demokrati.
Ungdomar skall därför ta plats i alla kommittéer,
kommissioner, ungdomsråd, förtroendevalda organ m.m.
Dagens ungdomar vill dock inte fungera som alibin.
Den representativa politikens makt måste minska till
förmån för individernas direkta makt över sina egna
liv, anförs det i motionen. Ungdomar är i hög grad
individualister och vägrar att inordna sig i
kollektiva lösningar eller färdiga mallar. Detta
märks även på den politiska arenan. Få problem
kommer att lösas enbart av att unga kommer in i alla
representativa organ. Problemet ligger snarare hos
politikerna, partierna och den förda politiken.
Mötesformerna behöver t.ex. förändras radikalt för
att de politiska partierna skall kunna attrahera
fler unga människor.
Riksdagen bör enligt motionärernas mening
tillkännage för regeringen vad som anförs i motion
Kr230 (m) om att även nya metoder bör tas till vara
för att stärka unga människors villkor och
engagemang för demokrati, rättvisa och framtidstro
(yrkande 2).
Slutligen hemställs i motion Kr230 (m) att
Ungdomsstyrelsens verksamhet bör begränsas och dess
struktur ses över med syfte att avskaffa myndigheten
i dess nuvarande utformning. En begränsad verksamhet
bör tas över av en annan organisation, exempelvis
genom att ansvarigt departement och Kommunförbundet
ges större ansvar på området. Vidare bör Landsrådet
för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU) få ett
begränsat uppdrag eftersom rådet har svårigheter att
balansera de ingående medlemsorganisationernas
särart i rapporter och andra sammanhang. De flesta
frågor som rör unga medborgare skall handläggas i
respektive kommun och i nära samarbete med lokala
ungdomsorganisationer, icke-politiska organisationer
och andra intressegrupper. Riksdagen bör tillkännage
för regeringen vad som anförs i motionen om
Ungdomsstyrelsen och LSU (yrkande 6).
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill inledningsvis framhålla att när
riksdagen hösten 1999 godkände regeringens förslag i
proposition 1998/99:115 om 3 övergripande mål för
ungdomspolitiken framhölls det särskilt att det
behövs en mera sektorsövergripande ungdomspolitik
som ett komplement till den dittillsvarande sektors-
indelade politiken rörande ungdomar (bet.
1999/2000:KrU4, rskr. 1999/2000:
53). Ett helhetsperspektiv på ungdomars situation
och levnadsvillkor är nämligen en förutsättning för
att olika insatser inom olika sektorer och
samhällsområden riktade till ungdomar bättre skall
kunna samordnas och bli kraftfulla och
resurseffektiva. En kombination av sektorsspecifika
och sektorsövergripande åtgärder med sikte på en
viss målgrupp eller en viss aspekt av
samhällsutvecklingen har utvecklats inom andra
samhällsområden och bör kunna vara av värde även
inom ungdomspolitiken.
De övergripande målen har redovisats i det
föregående under rubriken Bakgrund, liksom att
regeringen fastställt delmål för ungdomspolitiken.
Där har också redovisats att uppföljningen delvis
försvårats av otydliga delmål. Regeringen har därför
reviderat delmålen, som nu är 32 till antalet.
Regeringen har också begärt att en fördjupad analys
av resultaten av ungdomspolitiken skall redovisas av
Ungdomsstyrelsen redan i maj 2003 och inte efter år
2003 som tidigare förutskickats.
Utskottet anser, liksom tidigare, att det krävs en
fortlöpande process för att utveckla, omarbeta och
förnya delmålen, vilket sker i samråd med och med
förankring hos ansvariga inom olika sektorer.
Ungdomarnas delaktighet i denna process är viktig.
Mot denna bakgrund anser utskottet att det skulle
bli ohanterligt och motverka flexibilitet och
lyhördhet inför samhällsutvecklingen om regeringen i
varje särskilt fall skulle få lov att återkomma till
riksdagen när ett delmål skall formuleras eller
omarbetas. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet
motion Kr333 (kd) yrkande 8.
Som utskottet redovisat genomför Ungdomsstyrelsen en
omfattande utvärdering av den statliga och kommunala
ungdomspolitiken utifrån de 3 av riksdagen antagna
övergripande målen för ungdomspolitiken och de av
regeringen beslutade 32 delmålen. Resultaten skall
redovisas till regeringen våren 2003, varefter
regeringen förutsätts redovisa sin bedömning av
resultaten för riksdagen och av de eventuella
åtgärder som regeringen anser nödvändiga. Utskottet
anser att det inte finns anledning för riksdagen att
nu ta ställning till förslag till ändringar av de
utgångspunkter för ungdomspolitiken som fastställdes
hösten 1999. Utskottet hänvisar till sina tidigare
ställningstaganden beträffande målen för
ungdomspolitiken och avstyrker motion Kr230 (m)
yrkande 1.
Utskottet har i tidigare sammanhang anfört att det
behövs en central myndighet, såsom Ungdomsstyrelsen,
som har ett sektorsövergripande ansvar för att verka
för att målen för ungdomspolitiken uppfylls, att
följa, analysera, följa upp, utvärdera och
rapportera utvecklingen samt att föreslå sådana
åtgärder som uppföljning, utvärdering m.m. påvisar
behov av. Utskottet anser också att det är av värde
att ungdomars åsikter och ställningstaganden till
olika samhällsfrågor kommer till uttryck både direkt
från ungdomar som individer och från de enskilda
organisationer som representerar olika
ungdomsgrupper, liksom från ett sådant övergripande
organ som Landsrådet för Sveriges
ungdomsorganisationer (LSU). Utskottet avstyrker med
det anförda motion Kr230 (m) yrkande 6.
Då det gäller frågor om ungdomars engagemang i
samhällsutvecklingen och ungdomars delaktighet i den
demokratiska processen vill utskottet understryka
att det är en för hela samhället utomordentligt
viktig fråga att de unga tar del i utformningen av
det framtida samhället. Utvecklingen av ungdomars
inflytande har gått långsamt på många områden. Dessa
frågor ingår i Ungdomsstyrelsens pågående
uppföljning av målen för ungdomspolitiken, bl.a. det
mål som uttrycker att ungdomar skall ha verklig
möjlighet till inflytande och delaktighet.
Med hänvisning till kommande redovisning av
Ungdomsstyrelsens fördjupade analys av
måluppfyllelse m.m. anser utskottet att det inte är
påkallat att riksdagen gör några särskilda
uttalanden i frågan, varför motionerna Kr230 (m)
yrkande 2 och Kr333 (kd) yrkande 7 avstyrks.
Översyn av Ungdomsstyrelsens och
Allmänna arvsfondens bidragsgivning
till ung kultur
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
- översyn av Ungdomsstyrelsens och Allmänna
arvsfondens bidragsgivning till ung kultur,
jämför reservation 6 (c).
Motionen
I motion Kr336 (c) anförs att bidragsgivning till
ung kultur kan präglas av ett förhållningssätt som
strider mot vad ung kultur innebär, nämligen viljan
att skapa något nytt. Projekt med detta
förhållningssätt har formulerats av vuxna och har
avsett aktiviteter för ungdomar som reducerar
kulturen till förebyggande insatser. I motionen
hävdas även att Ungdomsstyrelsen och Allmänna
arvsfonden beviljar medel till sådana
"behandlingsprojekt" som inte utgår från ungdomars
egna önskemål och idéer. Riksdagen bör därför
tillkännage för regeringen att en översyn bör göras
av Ungdomsstyrelsens och Allmänna arvsfondens
bidragsgivning till ung kultur (yrkande 6).
Utskottets ställningstagande
Barns och ungas rätt till eget skapande och till
deltagande i kulturlivet var ett genomgående tema i
den långsiktiga nationella kulturpolitik som
riksdagen beslöt om hösten 1996 (prop. 1996/97:3,
bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:
129). Delaktighetsmålet inom den nationella
kulturpolitiken gäller självfallet barn och unga och
skall iakttas av såväl statliga och statligt stödda
kulturinstitutioner som andra statliga organ och
kunna vara en stimulans för kommuner, landsting och
andra aktörer på kultur- och ungdomsområdena. Barns
och ungas delaktighet i samhället är ett av de tre
övergripande målen för den nationella
ungdomspolitiken. Deras delaktighet i kulturlivet
m.m. uttrycks i några av de delmål för
ungdomspolitiken som regeringen fastställt och som
för närvarande utvärderas av Ungdomsstyrelsen i
samarbete med andra myndigheter. Frågor om ungas
kultur och därtill anknytande frågor har behandlats
av utskottet under senare år (bet. 2001/02:KrU8 s.
12-14 och 2002/03:KrU1 s. 41 och 118). Med
hänvisning till vad som tidigare anförts och till
att Ungdomsstyrelsen i maj 2003 rapporterar en
fördjupad analys av ungdomspolitiken föreslår
utskottet att riksdagen avslår den nu aktuella
motion Kr336 (c) yrkande 6.
Statsbidragsfrågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- stöd till invandrarnas
ungdomsorganisationer,
- stöd till generationsövergripande
ungdomsverksamhet, jämför reservation 7
(kd),
- statsbidrag till de politiska
ungdomsförbunden, jämför reservation 8 (fp),
och
- utökat stöd till ungdomsorganisationer.
Bakgrund
Hösten 2001 beslöt riksdagen om förändringar av
reglerna för statsbidraget till
ungdomsorganisationerna att tillämpas första gången
vid bidragsgivningen för år 2004 (prop. 2001/02:1,
utg.omr. 17 s. 135-136, bet. 2001/02:KrU1, rskr.
2001/02:74). Målen för statsbidraget är oförändrat
att
1. främja barns och ungdomars demokratiska
fostran,
2. främja jämställdhet mellan könen,
3. främja jämlikhet mellan olika ungdomsgrupper,
4. ge barn och ungdomar en meningsfull fritid och
5. engagera fler ungdomar i föreningslivet.
Regeringen har beslutat om en ny förordning
(2001:1060) om statsbidrag till
ungdomsorganisationer. Det hittillsvarande
grundbidraget ersätts av tre olika bidrag, nämligen
strukturbidrag, utvecklingsbidrag och
etableringsbidrag. Sådana bidrag får lämnas till
ungdomsorganisation som är en öppen sammanslutning i
vilken medlemskapet är frivilligt och som är
självständig och demokratiskt uppbyggd med en
verksamhet som inte strider mot demokratins idéer.
Strukturbidrag består av ett fast belopp och ett
rörligt belopp grundat på antalet medlemmar i
åldrarna 7-25 år och på antalet lokalavdelningar.
Det är avsett för ungdomsorganisationer som har
minst 3 000 medlemmar i åldrarna 7-25 år som utgör
minst 60 % av organisationens totala medlemsantal
och som har lokalavdelningar i minst tio län. Det
får också lämnas till en ungdomsorganisation för
funktionshindrade om organisationen har minst 400
medlemmar i åldrarna 7-25 år som utgör minst 60 % av
organisationens totala medlemsantal och som har
lokalavdelningar i minst fyra län.
Utvecklingsbidrag består av ett fast belopp. Det
får lämnas till en ungdomsorganisation som har minst
2 000 medlemmar i åldrarna 7-25 år som utgör minst
60 % av organisationens totala medlemsantal och som
har lokalavdelningar i minst tio län.
Etableringsbidrag består av ett fast belopp. Det
får lämnas till en ungdomsorganisation som har minst
1 000 medlemmar i åldrarna 7-25 år som utgör minst
60 % av organisationens totala medlemsantal och som
har lokalavdelningar i minst tre län.
Om det finns särskilda skäl får strukturbidrag,
utvecklingsbidrag och etableringsbidrag beviljas en
organisation även om den inte uppfyller de
uppställda kraven.
Det hittillsvarande särskilda bidraget bibehålls.
Det får lämnas till en organisation om
organisationens ungdomsverksamhet eller en viss
tillfällig verksamhet bland ungdomar är av sådan
karaktär att den särskilt bör främjas eller att det
finns något annat särskilt skäl för sådant bidrag.
Det får också lämnas till organisationer som
beviljas de tidigare redovisade tre bidragsformerna.
Motionerna
I motion Sf214 (c) hemställs att riksdagen skall
göra ett uttalande om att stödet till invandrarnas
ungdomsorganisationer skall behållas (yrkande 13).
Motionärerna framhåller att ungdomar med
invandrarbakgrund, särskilt kvinnorna, deltar i
mindre utsträckning i föreningslivet än infödda
medborgare. Kulturen är viktig för självtillit och
gemenskap. Både kultur och idrott är brobyggare i
det mångkulturella samhället.
Enligt motion Kr300 (mp) bör riksdagen tillkännage
för regeringen att formen för ekonomiskt stöd till
generationsövergripande ungdomsverksamhet bör
omarbetas så att denna verksamhet inte diskrimineras
(yrkande 3). I motionen framhålls att verksamhet i
form av teater, orkester, kör eller folkdans ofta
utövas gemensamt oberoende av kön, ålder eller
kulturell bakgrund. Det anses dessutom vara en
pedagogisk vinst att organisera verksamheten på
detta vis. Stödsystemet till ungdomsverksamhet bör
inte förhindra verksamhet med blandade åldrar.
I motion K255 (fp) hemställs att riksdagen skall
tillkännage för regeringen att det behövs ändrade
regler för statsbidrag till de politiska
ungdomsförbunden (yrkande 1). Ett nytt bidragssystem
bör införas som baseras på partiernas mandat i
riksdagen samt ett grundbidrag (yrkande 2). Ett
sådant nytt bidragssystem behövs för att underlätta
flexibilitet och frihet i verksamheten.
Ett utökat stöd till ungdomsorganisationerna begärs
i motion Kr291 (s). De idéburna organisationerna som
arbetar med barn och ungdomar är en motvikt till
manipulerande krafter genom datorer, spel, filmer
och leksaker och till prestationshetsen som kan
drabba barn inom t.ex. idrotten. De idéburna
ungdomsorganisationerna stimulerar till en aktiv
fritid och ett kritiskt tänkande. Att ge ökat stöd
till dessa organisationer är en satsning på vår
demokratis framtid, anförs det i motionen.
Utskottets ställningstagande
Då det gäller frågan om statligt stöd till
invandrarnas ungdomsorganisationer vill utskottet
anföra följande.
Utskottet delar motionärernas syn på
ungdomsorganisationernas stora betydelse som
brobyggare mellan olika kategorier av ungdomar i det
mångkulturella samhället. Utskottet noterar att det
i de tidigare statsbidragsreglerna för grundbidrag
till ungdomsorganisationer fanns en särregel för
ungdomsorganisationer för invandrare om minsta antal
medlemmar och minsta antal lokalavdelningar. De
flesta ungdomsorganisationer för invandrare torde
dock kunna uppnå de olika medlems- och
lokalavdelningskrav som ställs upp för de nya
bidragsformer som ersätter grundbidraget fr.o.m. år
2004. Utskottet påminner också om att det i den nya
förordningen finns en dispensregel som gör det
möjligt att om det finns särskilda skäl kunna ge
strukturbidrag, utvecklingsbidrag och
etableringsbidrag till en organisation även om den
inte uppfyller kraven för dessa tre bidragsformer.
Utskottet anser mot denna bakgrund att det inte är
påkallat att riksdagen gör ett sådant uttalande som
begärs i motion Sf214 (c) yrkande 13, varför
yrkandet avstyrks.
När riksdagen hösten 2001 beslöt om de nya
bidragsreglerna för ungdomsorganisationerna
behandlades också motionsyrkanden om regler som
skulle göra stöd till generationsövergripande
verksamhet möjligt mera generellt. Utskottet fann
dock att ett sådant system bl.a. skulle innebära
många praktiska avgränsningsproblem och även kräva
ett ökat anslag. Någon lösning på dessa problem
fanns inte i de då aktuella motionerna och finns
inte heller i den nu aktuella motionen.
Enligt utskottets uppfattning är det viktigt att
ungdomarna själva har ett ansvar för sina
organisationers verksamhet och att de inte blir
vuxenstyrda. Det skall vara ungdomarnas egna
intressen och behov som styr verksamheten.
Ungdomarna skall inte erbjudas verksamhet som har
valts för dem av vuxna.
Utskottet påminner om att det i samband med
beslutet om nya bidragsregler uttalades att de
generationsövergripande organisationer som genom
dispens fått bidrag även fortsättningsvis avsågs
kunna söka dispens.
Utskottet föreslår, med hänvisning till det
anförda, att riksdagen skall avslå motion Kr300 (mp)
yrkande 3.
Vid 1999/2000 års riksmöte behandlade utskottet
motioner om statsbidraget till de politiska
ungdomsförbunden (bet. 1999/2000:KrU4 s. 42-43).
Både konstitutionsutskottet, som yttrade sig till
kulturutskottet över motionsförslagen, och
kulturutskottet ansåg att om storleken på bidraget
skulle göras beroende av ett partis riksdagsmandat
skulle detta innebära att huvudtankarna i gällande
system frångicks. Det är omfattningen av
organisationens egen verksamhet som skall avgöra
bidragets storlek. Utskottet har inte någon annan
uppfattning i dag. Utskottet anser att det i
motionen föreslagna systemet också skulle strida mot
andan i målen för ungdomspolitiken som innebär
betoning av ungdomars självständighet och möjlighet
till inflytande och delaktighet. Mot denna bakgrund
avstyrks motion K255 (fp) yrkandena 1 och 2.
Utskottet anser att det är nödvändigt att i varje
års budgetarbete mot varandra samlat väga behoven av
ökat statsbidrag till olika angelägna verksamheter,
såsom till de idéburna ungdomsorganisationerna.
Utskottet anser mot bakgrund härav att riksdagen
inte bör göra ett sådant allmänt uttalande om ett
utökat stöd till ungdomsorganisationerna framöver,
som begärs i motion Kr291 (s). Motionen avstyrks.
Internationellt ungdomsarbete
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
- internationellt ungdomsarbete, jämför
reservation 9 (kd).
Motionen
I motion Kr333 (kd) framhålls att barns och
ungdomars perspektiv på livet i dag är världen och
att detta ger orsak till framtidstro. Vi lever
alltmer i en internationaliserad, global värld. Den
internationella världen finns inte bara på Internet
och TV eller i förorterna, utan även i skolan.
Enligt motionärernas mening är det självklart att
ungdomsfrågorna måste prioriteras i det
internationella arbetet och att internationellt
arbete måste sträcka sig utanför Europas gränser.
Ungdomar är en viktig resurs i det internationella
utvecklingssamarbetet och deras roll bör stärkas i
det arbetet (yrkande 2). Den största delen av
befolkningen i tredje världen består av ungdomar,
och svenska ungdomar kan medverka till att
tillgodose också den unga befolkningens behov. Då
kan man också öka kunskaperna om och förståelsen för
internationellt solidaritetsarbete hos morgondagens
beslutsfattare.
Vidare bör Ungdomsstyrelsen stödja
ungdomsorganisationernas reguljära internationella
verksamhet, dvs. deras möjligheter till globalt
arbete genom kontakt med systerorganisationer i
andra länder och arbete inom sina internationaler
(yrkande 3).
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det inte finns utrymme inom det
ordinarie bidraget till ungdomsorganisationerna för
att avsätta särskilda medel för
ungdomsorganisationernas samarbete med
systerorganisationer i andra länder. Utskottet anser
dock att sådana kontakter både inom och utom EU är
av värde för förståelsen mellan ungdomar i olika
länder och är betydelsefulla för utbyte av kunskaper
och erfarenheter. Ungdomsorganisationernas medverkan
i utvecklingsprojekt i andra länder bekostas bl.a.
med medel från Sida. Ungdomar är, som anförs i
motionen, en viktig resurs i utvecklingsarbetet inte
minst genom att de kan tillföra ett
ungdomsperspektiv på verksamheten. Ungdomars
möjlighet till engagemang i internationella frågor
ingår som en del i det uppföljnings- och
utvärderingsarbete som pågår inom Ungdomsstyrelsen
och som skall redovisas för regeringen i vår. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motion Kr333 (kd) yrkandena 2 och 3.
Åldersgräns
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
- åldersgräns, jämför reservation 10 (m).
Motionen
Det bör enligt motion Kr227 (m) finnas endast en
åldersgräns för när en person juridiskt sett är
vuxen och tillåts att gå på krogen, handla på
Systembolaget, rösta, gifta sig och ta körkort.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har under tidigare år behandlat olika
motionsyrkanden om åldersgränser för ungdomar. Vid
2001/02 års riksmöte anförde utskottet bl.a.
följande (bet. 2001/02:KrU8).
Utskottet vill framhålla att frågan om mera
enhetliga åldersgränser kompliceras av att
uppsatta åldersgränser avser så skilda
förhållanden som ungas rättigheter, deras
skyldigheter och deras behov av skydd. Att med
dessa skilda utgångspunkter fastställa en enda
enhetlig åldersgräns torde innebära stora
problem. Utskottet är dock medvetet om att
ungdomar upplever mängden av olika åldersgränser
som otillfredsställande och att gränserna ibland
kan kännas godtyckligt satta. Gränser som funnits
under en längre tid kanske också kan upplevas som
otidsenliga, eftersom t.ex. samhällsutveckling
och utbildningsväsendets utbyggnad på olika sätt
har påverkat ungdomars mognad. Åldersgränser som
ungdomar kan uppleva som orättvisa och onödiga
kan också vara sådana som inte är
författningsreglerade utan satta av t.ex.
restauranger och andra nöjesarrangörer. Kontakter
med branschföreträdare har tagits från
Regeringskansliet, men överläggningarna har inte
lett till att splittringen av åldersgränser för
tillträde till restauranger m.m. har ändrats.
Torsdagen den 31 januari 2002 beslöt regeringen
att en parlamentarisk kommitté skall tillsätts
med uppdrag att arbeta med frågan om en
sammanhållen diskrimineringslagstiftning.
Kommittén skall ersätta den tidigare
utredningsman som arbetat bl.a. med
åldersgränsfrågor i arbetslivet. Den nya
utredningen blir betydligt mera omfattande och
skall överväga en gemensam lagstiftning mot
diskriminering som omfattar alla eller flertalet
diskrimineringsgrunder och samhällsområden. I
uppdraget ingår att lämna förslag till hur
bestämmelserna om åldersdiskriminering i EG-
direktivet om likabehandling i arbetslivet
(2000/01:Kr78/EG) skall genomföras i Sverige. När
det gäller diskrimineringsgrunden ålder skall
utredningen kartlägga i vilken utsträckning det
finnes ett behov av att införa sådan lagstiftning
på andra samhällsområden än de områden som täcks
av direktivet om likabehandling i arbetslivet.
Utskottet föreslår, med hänvisning till sitt
tidigare uttalande i frågan, att riksdagen avslår
motion Kr227 (m) om en enda gräns för när man
juridiskt sett är vuxen.
Ungdomars levnadsförhållanden
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- åtgärder för att åstadkomma
generationsövergripande jämförelser och
- en nationell kampanj mot droger, jämför
reservation 11 (kd).
Motionen
I motion Kr333 (kd) understryks behovet av sådana
instrument som gör det möjligt att i alla regerings-
och riksdagsbeslut kunna beakta effekterna för olika
generationer och fördelningen av resurser mellan
dem. Det är enligt motionärernas mening särskilt
viktigt med generationsövergripande jämförelser när
det gäller beslut om investeringar, skatter och
transfereringar. Detta bör riksdagen som sin mening
tillkännage för regeringen (yrkande 1).
I motion Kr333 (kd) påtalas också problemen med
ungdomars bruk av alkohol och narkotika i allt lägre
åldrar. Motionärerna anför att det är viktigt att
stärka ungdomars vilja och förmåga att avstå från
droger. De redovisar att ungdomar framfört kritik
mot den information de får t.ex. i skolan om
alkohol, narkotika och tobak. Ungdomsstyrelsen bör
ges i uppdrag att organisera en nationell kampanj
mot droger (yrkande 4).
Utskottets ställningstagande
Det första av de tre nationella målen för
ungdomspolitiken avser att ungdomar skall ha goda
förutsättningar att leva ett självständigt liv.
Delmål under detta mål har fastställts av
regeringen, vilka främst rör utbildning, arbete,
bostad och ekonomisk självständighet. För närvarande
gör Ungdomsstyrelsen en fördjupad analys av den
förda ungdomspolitiken bl.a. mot detta mål och
utifrån de olika förhållanden som rör ungdomars
möjlighet att leva ett självständigt liv. Den
statliga ungdomspolitiken är sektorsövergripande,
vilket betyder att ungdomars villkor och
förhållanden skall beaktas även inom övriga
politikområden. Ungdomsstyrelsens uppföljning och
utvärdering görs i samarbete med berörda myndigheter
på olika områden. När resultaten av uppföljning och
utvärdering lämnats till regeringen kommer riksdagen
att få tillfälle att ta ställning till regeringens
bedömning och förslag till åtgärder inom
ungdomspolitikens område.
Utskottet anser mot denna bakgrund att riksdagen
inte bör göra något sådant uttalande som begärs i
motion Kr333 (kd) yrkande 1 om särskilda åtgärder
för att åstadkomma generationsövergripande
jämförelser vid olika regerings- och riksdagsbeslut.
Motion Kr333 (kd) yrkande 1 avstyrks således.
Riksdagen antog år 2002 regeringens förslag till en
nationell handlingsplan mot narkotika (prop.
2001/02:91). Syftet med förslagen är bl.a. att
minska nyrekryteringen till missbruk, att få fler
missbrukare att sluta och att minska tillgången på
narkotika. Samarbetet mellan myndigheter, kommuner,
landsting och frivilligorganisationer skall
utvecklas. Även skolans roll berörs i sammanhanget.
För genomförande av handlingsplanen avsätts 325
miljoner kronor under tre år. Stor vikt läggs vid
förebyggande insatser. Planen tar också upp metod-
och kompetensutveckling, forskning och
internationellt samarbete.
För närvarande behandlar riksdagen regeringens
proposition med mål för folkhälsan (prop.
2002/03:35). Ett av målen innefattar ett samhälle
fritt från narkotika.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet
motion Kr333 (kd) yrkande 4 om en nationell kampanj
mot droger.
Graffiti
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- graffiti som konstart och
- graffitiprojekt, jämför reservation 12 (v).
Motionerna
I motionerna Kr259 (v) och Kr325 (mp) yrkande 1
begärs att Kulturrådet skall ges i uppdrag att
undersöka om det är möjligt att ta initiativ till
graffitiprojekt i samarbete med kommuner och
landsting. Sådana projekt skulle tjäna som
förebilder för andra kommuner.
Motionärerna anför att det är viktigt att den
ungdomskultur som växer fram underifrån respekteras
och ges resurser och möjlighet att utvecklas. Om
ungdomskulturen bemöts med förakt kan detta bli
grogrund för motsättningar och testning av gränser.
Motionärerna betonar att graffiti är konst och bör
uppmuntras som sådan, medan klotter är skadegörelse
som inte bör kopplas ihop med graffiti.
Motionärerna framhåller att graffiti är en kultur
som utvecklats av ungdomar och att den är öppen för
alla som vill skapa och visa upp sin konst utanför
de traditionella konstetablissemangen. Det bästa
sättet att hantera problemet med oönskad graffiti är
att hjälpa ungdomarna att kanalisera sin skapariver
på ett positivt sätt. De exemplifierar med ett
omfattande graffitiprojekt i Norrköping, som även
medfört minskat klotter i kommunen.
I motion Kr325 (mp) hemställs även att riksdagen
skall uttala att graffiti är en konstart och inte
per definition något som bör sammankopplas med
vandalisering och kriminalitet (yrkande 2).
Utskottets ställningstagande
Graffiti är en del av ungdomskulturen. Den kan också
vara en del av bildkonsten eller en del av
amatörkulturen.
Det kan aldrig bli fråga om att riksdagen skall
definiera vilken riktning inom t.ex. bildkonsten som
skall vara en erkänd del av konsten.
Riksdagen stöder utvecklingen inom bild- och
formkonsten genom att anvisa medel för utbildning,
inköp, ersättningar, stipendier och bidrag samt
utställningsverksamhet. Statens stöd till konstens
utveckling skall främja mångfalden av uttrycksformer
och konstnärernas möjligheter till experimenterande
och fritt sökande. Det kan inte ankomma på riksdagen
att bedöma vilka konstriktningar som skall stödjas
och hur de olika statliga stöden till konsten skall
fördelas. Det är i stället sådana instanser som
t.ex. Konstnärsnämnden, med konstnärsrepresentation
i Bildkonstnärsfonden och kommittéer, och Statens
kulturråd, med konstnärsrepresentation i
referensgrupper, som vid fördelningen av statliga
medel till kultur gör sådana bedömningar.
Det är riksdagens ansvar att ta ställning till hur
den olagliga klotterverksamheten - oavsett dess art
eller halt av konstnärlig kvalitet - skall bekämpas.
Regeringen har aviserat att en proposition om
åtgärder mot klotter kommer att läggas fram för
riksdagen i mars 2003.
Utskottet föreslår med hänvisning till det anförda
att riksdagen avslår motion Kr325 (mp) yrkande 2 i
vilken hemställs att riksdagen skall uttala att
graffiti är en konstart och inte per definition
något som bör sammankopplas med vandalisering och
kriminalitet.
När det gäller motionsyrkandena om ett uppdrag till
Kulturrådet om graffitiprojekt i samarbete med
kommuner och landsting vill utskottet anföra
följande. Utskottet redovisar inledningsvis de
övergripande mål för den statliga politiken som har
betydelse för ungdomars kultur.
Ett av de övergripande målen för den statliga
kulturpolitiken är att verka för att alla - således
även alla barn och ungdomar - får möjlighet till
delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser
samt till eget skapande. Målen skall således styra
verksamheten vid statliga myndigheter, institutioner
m.fl. inom kultursektorn. De kulturpolitiska målen
är även sektorsövergripande och skall således också
genomsyra andra sektorer än kultursektorn. De kan
också fungera som stimulans och vägledning för
landsting och kommuner i deras kulturpolitiska
verksamhet.
När riksdagen hösten 1996 beslutade om en
långsiktig kulturpolitik och om de övergripande
målen för denna var ett genomgående tema barns och
ungas rätt till både eget skapande och deltagande i
kulturlivet (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1,
rskr. 1996/97:129). Barn och unga skapar sin egen
kultur som vuxenvärlden måste respektera och
kommunicera med. Ungdomar som redan skaffat sig
kulturella preferenser vill ofta inte enbart vara
konsumenter utan även kulturproducenter. En
kulturpolitik för unga människor måste därför också
ta sin utgångspunkt i deras eget skapande och
kreativa förmåga.
Denna inställning till barns och ungas behov av
kultur och rätt till delaktighet och eget skapande
kom även till uttryck i den ungdomspolitiska
propositionen år 1999 (prop. 1998/99:115). Med
utgångspunkt i de tre målen för en
sektorsövergripande ungdomspolitik har delmål
fastställts av regeringen, däribland ett om
ungdomars möjlighet till delaktighet i kulturlivet
och till kulturupplevelse samt till eget skapande.
Ungdomsstyrelsen ansvarar för uppföljningen av
delmålen - i samverkan med Kulturrådet när det
gäller delmålet om ungdomars kultur. En fördjupad
analys av måluppfyllelsen skall lämnas till
regeringen i maj 2003.
Utskottet vill också nämna några särskilda
statliga insatser som har betydelse för den unga
kulturen.
Ungdomsstyrelsen och Allmänna arvsfonden lämnar
projektbidrag till ungas egna kulturverksamheter. En
rapport om effekterna av bidragen lämnas under våren
2003.
I 1996 års kulturpolitiska beslut ingick bl.a.
inrättande av treåriga nationella uppdrag, däribland
ett inom området ungdomskultur och ett inom området
barn- och ungdomsteater. Uppdragen ges till
institutioner som står för utveckling och förnyelse.
Syftet är att ta till vara kunnande och idéer från
hela landet för att bidra till utveckling och
förnyelse inom de olika områdena. Dessa båda uppdrag
innehas för närvarande av Drömmarnas hus i Malmö
respektive Dalateatern. År 1996 beslutade riksdagen
att bidrag skulle lämnas till regionala tjänster som
länskonstnärer. Syftet är att sprida, stimulera och
öka kunskapen om konst och kultur, framför allt
bland barn och ungdom, och att höja kvaliteten inom
amatörkulturen.
Som nämns i motionerna är det kommunerna som har
det huvudsakliga ansvaret för stödet till ungdomars
kultur på den lokala nivån. I motionerna nämns som
exempel att Norrköpings kommun genomfört ett
graffitiprojekt. I ett svar den 22 november 2002 på
en interpellation om graffiti och ungdomskultur
nämner ungdomsminister Lena Hallengren andra exempel
i Varbergs och Västerås kommuner. Hon nämner också
att man från Regeringskansliet för en dialog med
Kommunförbundet om frågor som rör både graffiti och
klotter.
Utskottet instämmer med ungdomsministern i att
graffitin finns som en del av ungdomskulturen,
oavsett hur man ser på den. Det är då viktigt att de
vuxna förstår vikten av graffiti som ungdomars
uttryck, kommunikation och form av konst. Utskottet
anser dock att riksdagen inte bör göra ett särskilt
uttalande om att Kulturrådet - som har att verka i
enlighet med mål och riktlinjer fastställda av
riksdagen - skall undersöka möjligheten att starta
ett graffitiprojekt tillsammans med kommuner och
landsting. Kulturrådet disponerar medel för projekt
och utvecklingsarbete och bör utifrån en
helhetsbedömning av behov och kvalitet avgöra hur
dessa medel skall fördelas inom kulturområdet.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet
motionerna Kr259 (v) och Kr325 (mp) yrkande 1.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Delmålen för ungdomspolitiken (punkt 1)
av Helena Höij (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr333 yrkande 8.
Ställningstagande
Statens roll i ungdomspolitiken skall vara stödjande
och inte styrande. För att bättre kunna bedöma den
politiska inriktningen på ungdomspolitiken bör
riksdagen och inte regeringen besluta om delmålen.
Många av delmålen är otydliga och kan i vissa fall
behöva justeras och anpassas till lokala
förhållanden. Regeringen bör mot denna bakgrund
förelägga riksdagen förslag till nya delmål.
Därigenom skulle också ungdomspolitiken och
målfrågorna uppmärksammas och debatteras mera och
uppslutningen kring ungdomsfrågorna öka.
Riksdagen bör med bifall till motion Kr333 (kd)
yrkande 8 som sin mening tillkännage för regeringen
vad jag här har anfört.
2. Utgångspunkten för ungdomspolitiken m.m.
(punkt 2)
av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna
Lindgren (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr230 yrkande 1.
Ställningstagande
Vi har redan i tidigare sammanhang uttryckt vår
tveksamhet till begreppet ungdomspolitik. Den
moderata utgångspunkten är att man så långt det är
möjligt skall undvika att dela in politiken efter
olika grupper i samhället. Vi anser att en god
politik för att ge ungdomar en bra utbildning, en
värdefull fritid och möjlighet till ett riktigt
arbete är en sådan politik som gynnar även andra
"grupper" i samhället. Detta gäller som framhålls i
motion Kr230 (m) t.ex. behovet av ett bättre
företagsklimat, en förändrad arbetsrätt och en
reformerad arbetslöshetsförsäkring. Det gäller också
förändrad lärlings- och arbetsmarknadsutbildning
samt utrymme inom vuxenutbildning för allmän
utbildning av arbetslösa ungdomar.
Den utgångspunkt för ungdomspolitiken som uttrycks
i motion Kr230 (m) yrkande 1 bör ges regeringen till
känna.
3. Ungdomsstyrelsen och Landsrådet för Sveriges
ungdomsorganisationer (punkt 3)
av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna
Lindgren (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr230 yrkande 6.
Ställningstagande
Ungdomsstyrelsens verksamhet bör begränsas och dess
struktur ses över med syfte att avskaffa myndigheten
i dess nuvarande utformning. En begränsad verksamhet
bör tas över av en annan organisation, exempelvis
genom att ansvarigt departement och Kommunförbundet
ges större ansvar på området. Vidare bör Landsrådet
för Sveriges ungdomsorganisationer (LSU) få ett
begränsat uppdrag eftersom rådet har svårigheter att
balansera de ingående medlemsorganisationernas
särart i rapporter och andra sammanhang. De flesta
frågor som rör unga medborgare skall handläggas i
respektive kommun och i nära samarbete med lokala
ungdomsorganisationer, icke-politiska organisationer
och andra intressegrupper.
Riksdagen bör med bifall till motion Kr230 (m)
yrkande 6 som sin mening tillkännage för regeringen
vad som anförs om Ungdomsstyrelsen och LSU.
4. Ungdomars delaktighet i de demokratiska
processerna m.m. (punkt 4)
av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna
Lindgren (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr230 yrkande 2
och avslår motion 2002/03:Kr333 yrkande 7.
Ställningstagande
Det är förvisso oroande att många unga vänder den
representativa demokratin ryggen. Men få problem
kommer att lösas enbart av att unga kommer in i alla
representativa organ så länge partierna inte tar
till vara unga människors engagemang. Problemet
ligger snarare hos politikerna, i partierna och i
den förda politiken. Mötesformerna behöver t.ex.
förändras radikalt för att unga människor skall
vilja arbeta för förändringar i samhället via de
etablerade partierna. Ett bättre samarbete över
generationsgränserna är - såväl inom politiken som
på många andra områden - i dag troligen viktigare än
någonsin. Trots att så många i dag arbetar
professionellt med barn och unga är det ändå
engagerade vuxna, vanliga vuxna, som ungdomar frågar
efter.
Riksdagen bör som sin mening tillkännage för
regeringen vad som anförs i motion Kr230 (m) om att
även nya metoder bör tas till vara för att stärka
unga människors villkor och engagemang för
demokrati, rättvisa och framtidstro. Därmed bör
riksdagen bifalla motion Kr230 (m) yrkande 2. Motion
Kr333 (kd) yrkande 7 avstyrks.
5. Ungdomars delaktighet i de demokratiska
processerna m.m. (punkt 4)
av Helena Höij (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr333 yrkande 7
och avslår motion 2002/03:Kr230 yrkande 2.
Ställningstagande
Ungdomar är underrepresenterade inom de kommunala
förtroendeposterna. Enligt statistik från
Ungdomsstyrelsen har ungdomar i åldern 20-24 år
endast 0,1 % av alla poster i myndighetsstyrelser.
Och det finns inte en enda person i den åldern som
sitter i en statlig kommitté. I åldern 25-29 år är
siffrorna bara marginellt bättre. Ansvaret för den
rådande situationen är både statens och de politiska
partiernas. Regeringen bör framlägga förslag till
åtgärder för att göra ungdomar mer delaktiga i de
demokratiska processerna.
Detta bör riksdagen med bifall till motion Kr333
(kd) yrkande 7 som sin mening tillkännage för
regeringen. Motion Kr230 (m) yrkande 2 avstyrks.
6. Översyn av Ungdomsstyrelsens och Allmänna
arvsfondens bidragsgivning till ung kultur
(punkt 5)
av Birgitta Sellén (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 6. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr336 yrkande 6.
Ställningstagande
Bidragsgivning till ung kultur kan präglas av ett
förhållningssätt som strider mot vad ung kultur
innebär, nämligen viljan att skapa något nytt.
Projekt med detta förhållningssätt har formulerats
av vuxna och har avsett aktiviteter för ungdomar som
reducerar kulturen till förebyggande insatser. Även
Ungdomsstyrelsen och Allmänna arvsfonden beviljar
medel till sådana "behandlingsprojekt" som inte
utgår från ungdomars egna önskemål och idéer.
Riksdagen bör därför med bifall till motion Kr336
(c) yrkande 6 som sin mening tillkännage för
regeringen att en översyn bör göras av
Ungdomsstyrelsens och Allmänna arvsfondens
bidragsgivning till ung kultur.
7. Stöd till generationsövergripande
ungdomsverksamhet (punkt 7)
av Helena Höij (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 7. Därmed
bifaller riksdagen delvis motion 2002/03:Kr300
yrkande 3.
Ställningstagande
Som anförs i motion 2002/03:Kr300 (mp) bör formen
för ekonomiskt stöd till generationsövergripande
ungdomsverksamhet omarbetas så att denna verksamhet
inte diskrimineras i förhållande till övrig statligt
stödd ungdomsverksamhet. Stödsystemet till
ungdomsverksamhet bör således inte förhindra
verksamhet som utövas av barn, unga och vuxna
tillsammans. Detta har också framförts i tidigare
sammanhang. t.ex. i reservation 32 (kd) till
utskottets betänkande 1999/2000:KrU4 om
ungdomspolitiken.
Vad jag här anfört bör riksdagen med delvis bifall
till motion Kr300 (mp) yrkande 3 som sin mening
tillkännage för regeringen.
8. Statsbidrag till de politiska
ungdomsförbunden (punkt 8)
av Lennart Kollmats och Lena Ödeen (båda fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 8. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:K255.
Ställningstagande
Enligt vår mening behövs det ändrade regler för
statsbidrag till de politiska ungdomsförbunden. Ett
nytt bidragssystem bör införas med ett grundbidrag
samt ett rörligt bidrag som baseras på partiernas
mandat i riksdagen. Ett sådant nytt bidragssystem
behövs för att underlätta flexibilitet och frihet i
verksamheten. Riksdagen bör med bifall till motion
K255 (fp) som sin mening tillkännage för regeringen
vad vi här anfört.
9. Internationellt ungdomsarbete (punkt 10)
av Helena Höij (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 10
borde ha följande lydelse:
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 9. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr333 yrkandena 2
och 3.
Ställningstagande
Jag anser att det är självklart att ungdomsfrågorna
måste prioriteras i det internationella arbetet och
att internationellt arbete måste sträcka sig utanför
Europas gränser.
Ungdomar är en viktig resurs i det internationella
utvecklingssamarbetet som bör stärkas. Den största
delen av befolkningen i tredje världen består av
ungdomar, och svenska ungdomar kan medverka till att
tillgodose också den unga befolkningens behov. Då
kan man också öka kunskaperna om och förståelsen för
internationellt solidaritetsarbete hos morgondagens
beslutsfattare.
Ungdomsstyrelsen bör stödja
ungdomsorganisationernas reguljära internationella
verksamhet, det vill säga deras möjligheter till
globalt arbete genom kontakt med
systerorganisationer i andra länder och arbete inom
sina internationaler.
Riksdagen bör med bifall till motion Kr333 (kd)
yrkandena 2 och 3 som sin mening tillkännage för
regeringen vad jag här har anfört.
10. Åldersgräns (punkt 11)
av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna
Lindgren (alla m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 10. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr227.
Ställningstagande
Det bör enligt vår mening finnas endast en
åldersgräns för när en person juridiskt sett är
vuxen och tillåts att gå på krogen, handla på
Systembolaget, rösta, gifta sig och ta körkort.
Detta bör riksdagen med bifall till motion Kr227 (m)
som sin mening ge regeringen till känna.
11. Nationell kampanj mot droger (punkt 13)
av Helena Höij (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 13
borde ha följande lydelse:
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 11. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr333 yrkande 4.
Ställningstagande
Problemen med ungdomars bruk av alkohol, narkotika
och tobak förekommer i allt lägre åldrar, och
andelen ungdomar som prövar droger ökar. Tillgången
till droger ökar och motåtgärder måste sätts in. Jag
anser att det är viktigt att stärka ungdomars vilja
och förmåga att avstå från droger. Ungdomar har
framfört kritik mot den information de får t.ex. i
skolan om alkohol, narkotika och tobak. De har t.ex.
efterlyst information från tidigare missbrukare och
föräldrar till missbrukare. Ungdomsstyrelsen bör ges
i uppdrag att organisera en nationell kampanj mot
droger. Riksdagen bör med bifall till motion Kr333
(kd) yrkande 4 som sin mening tillkännage för
regeringen vad jag här anfört.
12. Graffitiprojekt (punkt 15)
av Peter Pedersen och Rossana Dinamarca (båda v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 15 borde
ha följande lydelse:
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i reservation 12. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Kr259 och
Kr325 yrkande 1.
Ställningstagande
Kulturrådet bör ges i uppdrag att undersöka om det
är möjligt att ta initiativ till graffitiprojekt i
samarbete med kommuner och landsting. Sådana projekt
bör tjäna som förebilder för andra kommuner.
Det är viktigt att den ungdomskultur som växer
fram underifrån respekteras och ges resurser och
möjlighet att utvecklas. Om ungdomskulturen bemöts
med förakt kan detta bli grogrund för motsättningar
och testning av gränser. Vi vill betona att graffiti
är konst och bör uppmuntras som sådan, medan klotter
är skadegörelse som inte bör kopplas ihop med
graffiti.
Barn och ungdomar skapar sin egen kultur som
vuxenvärlden måste respektera och kommunicera med.
Graffiti är en kultur som utvecklats av ungdomar,
men som varken respekterats av eller kommunicerats
med vuxenvärlden. Vi vet att den nolltoleranspolitik
som förts mot graffiti inte har visat några resultat
på att den oönskade graffitin minskat. Vi anser att
det bästa sättet att hantera problemet med oönskad
graffiti är att hjälpa ungdomarna att kanalisera sin
skapariver på ett positivt sätt. Ett gott exempel på
ett omfattande graffitiprojekt, som även medfört
minskat klotter, finns i Norrköping.
Riksdagen bör med bifall till motionerna Kr259 (v)
och Kr325 (mp) yrkande 1 som sin mening tillkännage
för regeringen vad vi anfört.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Stöd till invandrarnas ungdomsorganisationer
(punkt 6)
Birgitta Sellén (c) och Helena Höij (kd) anför:
Som konstateras i motion Sf214 (c) deltar ungdomar
med invandrarbakgrund i mindre utsträckning i
föreningslivet än infödda medborgare. Detta gäller
särskilt invandrade kvinnor. Det är viktigt att
invandrarnas ungdomsorganisationer kan få fortsatt
statligt bidrag. Det nya bidragssystemet, där det
särskilda bidraget till invandrarnas
ungdomsorganisationer tagits bort, tillämpas för
första gången när det gäller bidraget för år 2004.
Vi förutsätter att regeringen och Ungdomsstyrelsen
är uppmärksamma på om det nya systemet medför att
invandrarnas ungdomsorganisationer förlorar sina
bidrag och att åtgärder snabbt vidtas om så blir
fallet. Mot denna bakgrund har vi avstått från att
yrka bifall till motion Sf214 (c) yrkande 13.
2. Stöd till generationsövergripande
ungdomsverksamhet (punkt 7)
Peter Pedersen och Rossana Dinamarca (båda v)
anför:
Vi har avstått från att yrka bifall till motion
Kr300 (mp) yrkande 3 om statsbidrag till
generationsövergripande verksamhet inom t.ex.
teater, orkestrar, körer eller folkdans, då det inte
framgår av motionen hur omfattande ett sådant bidrag
är avsett att bli och vilka ekonomiska konsekvenser
införandet av det skulle få. Vi vill påminna om att
representanterna i utskottet för Vänsterpartiet vid
2001/02 års riksmöte reserverade sig till förmån för
ett antal motioner med samma syfte (bet.
2001/02:KrU1 reservation 38). I reservationen
begärdes en undersökning av hur bidragsreglerna
skulle kunna göras om för att möten över
generationsgränserna inom kulturverksamhet skulle
kunna främjas.
3. Graffitiprojekt (punkt 15)
Birgitta Sellén (c) anför:
Jag vill påminna om att Centerpartiet motionsvägen
fört fram att ungdomskulturen ständigt förändras och
att varje generation måste ges utrymme till att
skapa sin vision, sitt innehåll och sina former.
Ungdomskultur måste få finnas till för sin egen
skull och utvecklas på ungdomarnas egna villkor och
oberoende av vuxnas ambitioner. Ungdomar skall ha
rollen som initiativtagare och inte endast vara
deltagare i olika kulturprojekt. Med bl.a. dessa
motiveringar har Centerpartiet under en följd av år
föreslagit att riksdagen skall anvisa ett särskilt
anslag till ung kultur. I budgetmotionen för år
2003, 2002/03:Kr337 (c), föreslogs ett belopp om 100
miljoner kronor till ung kultur. Vidare föreslogs
att riksdagen skulle anvisa 1 miljon kronor för ett
nationellt uppdrag till Fryshuset för att bedriva
graffitiverksamhet. Tyvärr avslog riksdagen
motionsyrkandena (bet. 2002/03:KrU1 s. 118).
Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Motioner från allmänna
motionstiden
2002/03:Kr227 av Elizabeth Nyström och Jeppe
Johnsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en enda gräns för när man
juridiskt sett är vuxen.
2002/03:Kr230 av Kent Olsson m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om utgångspunkten för
ungdomsfrågor.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ta till vara
även nya metoder för att stärka unga människors
villkor och engagemang för demokrati, rättvisa och
framtidstro.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Ungdomsstyrelsen
och Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisationer.
2002/03:Kr259 av Rossana Valeria D. m.fl. (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om uppdrag till
Kulturrådet att undersöka möjligheten av att
initiera graffitiprojekt i samarbete med kommuner
och landsting.
2002/03:Kr291 av Nils-Göran Holmqvist och Reynoldh
Furustrand (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om utökat stöd till
ungdomsorganisationer.
2002/03:Kr300 av Leif Björnlod och Ulf Holm (mp):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att formen för ekonomiskt stöd till
ungdomsverksamhet med blandade åldrar bör
omarbetas så att den verksamheten inte
diskrimineras.
2002/03:Kr325 av Gustav Fridolin (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om uppdrag till
Kulturrådet att undersöka möjligheten att initiera
graffitiprojekt i samarbete med kommuner och
landsting.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening att graffiti är en konstart och inte per
definition något som bör sammankopplas med
vandalisering och kriminalitet.
2002/03:Kr333 av Helena Höij m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen bör
återkomma till riksdagen med konkreta förslag till
åtgärder vad det gäller generationsövergripande
jämförelser.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ungdomar är en
viktig resurs i det internationella
utvecklingssamarbetet och att deras roll bör
stärkas i det arbetet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om satsning på
ungdomsförbundens möjlighet till globalt arbete.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
Ungdomsstyrelsen ges i uppdrag att organisera en
nationell kampanj mot drogmissbruk.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen
skall återkomma med åtgärder för att främja
ungdomars delaktighet i demokratiska processer.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att riksdagen,
inte regeringen, skall besluta om delmål för
ungdomspolitiken.
2002/03:Kr336 av Birgitta Sellén m.fl. (c):
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om en översyn av
Ungdomsstyrelsens och Allmänna arvsfondens
bidragsgivning vad gäller ung kultur.
2002/03:K255 av Eva Flyborg och Johan Pehrson (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
förändrade bidragsregler till de politiska
ungdomsförbunden.
2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till nytt bidragssystem för de politiska
ungdomsförbunden, baserat på partiernas mandat i
riksdagen samt ett grundbidrag.
2002/03:Sf214 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att bibehålla de
statliga bidragen till invandrarnas
ungdomsorganisationer.