Kulturutskottets betänkande

2002/03:KRU4

Idrottsfrågor

---

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motioner som har
väckts under allmänna motionstiden 2002. Motionerna
gäller frågor om idrottens självständiga ställning,
jämställdhet, tolerans och etik inom idrotten,
integration, handikappidrott, idrottsforskning,
anorexi, dopning, idrottslokaler och
rekreationsområden, OS, Paralympiska spel och Dövas
världsspel, professionell boxning, trafiksäkrare
idrottsresor, samarbete mellan kommuner och
idrottsrörelsen samt bolagisering inom idrotten.

Samtliga dessa motioner har avstyrkts.
I betänkandet finns tolv reservationer och fem
särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Idrottens självständiga ställning
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr266
yrkande 1 och 2002/03:
Kr297 yrkande 1.
Reservation 1 (m, fp)

2. De statliga medlen till Sveriges
olympiska kommitté

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr266 yrkande
2.
Reservation 2 (fp)

3. Sponsorers inflytande på
idrottsverksamhet

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr328.
Reservation 3 (v)

4. Jämställdhet m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr228 och
2002/03:Kr266 yrkande 7.

5. Jämställd bidragsfördelning

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr368
yrkande 5, 2002/03:MJ430 yrkande 2 och
2002/03:A242 yrkande 25.
Reservation 4 (kd)

6. Motion för äldre

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr266 yrkande
6.

7. Utslagning, stress m.m. hos barn och
ungdomar inom idrotten

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr265 yrkande
2.
Reservation 5 (v)

8. Åtgärder mot sexuell diskriminering m.m.
inom idrotten

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr265
yrkande 3, 2002/03:Kr266 yrkande 8, 2002/03:Kr329
och 2002/03:Kr339 yrkande 3.

9. Idrottens etik

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr266
yrkande 13 och 2002/03:
Kr368 yrkande 1.
Reservation 6 (kd, c)

10. Integration

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr266
yrkande 12 och 2002/03:
Kr335 yrkande 1.
Reservation 7 (c)

11. Funktionshindrades villkor

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr266
yrkande 9 och 2002/03:
Kr368 yrkande 4.

12. Handikappidrottens del av medlen från
spel och lotterier

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr297 yrkande
8.
Reservation 8 (m)

13. Idrottsforskning

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr297
yrkande 6 och 2002/03:
Kr368 yrkande 9.
Reservation 9 (m)
Reservation 10 (kd)

14. Anorexi

Riksdagen avslår motion 2002/03:So226 yrkande
2.

15. Dopningsfrågor hos internationella
organ

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr265 yrkande
1.

16. Världsantidopningsbyrån, WADA

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr297 yrkande
10.

17. Sanktioner mot dopning

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr368 yrkande
3.

18. Dopningskontroll av kvinnor

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr326.

19. Tillgång till rekreationsområden m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr297
yrkande 7 och 2002/03:
Kr335 yrkande 2.

20. Stöd till föreningsägda
idrottslokaler

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr335 yrkande
6.

21. Statens engagemang vid ansökan om och
deltagande i olympiska spel, Paralympics och
Dövas världsspel

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr297 yrkande
9.
Reservation 11 (m, c)

22. Olympiska vinterspel i Sverige

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr206 och
2002/03:Kr335 yrkande 7.
Reservation 12 (c)

23. Professionell boxning

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr260 och
2002/03:Kr281.

24. Trafiksäkrare idrottsresor

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr261.

25. Samarbete mellan kommuner och
idrottsrörelsen

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr362.

26. Bolagisering inom idrottsrörelsen

Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr266 yrkande
14.

Stockholm den 18 februari 2003

På kulturutskottets vägnar

Lennart Kollmats

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:
Lennart Kollmats (fp), Annika Nilsson (s), Lars
Wegendal (s), Kent Olsson (m), Eva Arvidsson (s),
Gunilla Tjernberg (kd), Peter Pedersen (v), Nikos
Papadopoulos (s), Lena Adelsohn Liljeroth (m), Tommy
Ternemar (s), Birgitta Sellén (c), Göran Persson i
Simrishamn (s), Anna Lindgren (m), Gunilla Carlsson
i Hisings Backa (s), Rossana Dinamarca (v), Matilda
Ernkrans (s) och Lena Ödeen (fp).

2002/03

KrU4

Utskottets överväganden

Idrottens självständiga ställning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- idrottens självständiga ställning, jämför
reservation 1 (m, fp),
- de statliga medlen till Sveriges olympiska
kommitté, jämför reservation 2 (fp) och
- sponsorers inflytande på idrottsverksamhet,
jämför reservation 3 (v).
Motionerna

I motionerna Kr266 (fp) yrkande 1 och Kr297 (m)
yrkande 1 begärs att riksdagen skall tillkännage för
regeringen vikten av idrottens självständiga
ställning.

I motion Kr266 (fp) yrkande 2 anser motionärerna att
samtliga statliga bidrag till idrotten bör gå via
Riksidrottsförbundet (RF) och föreslår att denna
ordning således bör gälla för de statliga medlen
till Sveriges olympiska kommitté (SOK).

Motionären bakom motion Kr328 (v) föreslår att
staten i sin bidragsgivning till idrotten skall ta
med ett villkor som skall förhindra sponsorers
inflytande på idrottsverksamhet.

Utskottets ställningstagande

Beträffande de två förstnämnda yrkandena om
idrottens självständiga ställning vill utskottet
erinra om att liknande yrkanden behandlades senast
våren 2002 (bet. 2001/02:KrU9). Utskottet avstyrkte
då motionerna med hänvisning till riksdagens
idrottspolitiska beslut hösten 1999 (prop.
1998/99:107), i vilket det slogs fast att idrottens
självständiga ställning utgör en av de tre
grundstenar som den nationella idrottspolitiken
skall bygga på. Utskottet konstaterade att
idrottsrörelsen behåller sin självständiga ställning
genom att den själv lägger fast målen för sin
verksamhet och att staten i sin bidragsgivning
endast anger de syften som den har med bidragen.

Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan,
varför motionerna Kr266 (fp) yrkande 1 och Kr297 (m)
yrkande 1 avstyrks.

När det gäller de statliga medlen till Sveriges
olympiska kommitté gjorde regeringen i december 2001
bedömningen att bidraget till en talangsatsning inom
svensk idrott skall sökas och rekvireras direkt av
SOK, medan organisationsbidraget till SOK och
bidragen för deltagande vid olympiska spel även
fortsättningsvis skall förmedlas via RF.

Utskottet anser att det inte finns skäl att ändra
denna ordning och avstyrker motion Kr266 (fp)
yrkande 2.

Såvitt avser motion Kr328 (v) om sponsorers
inflytande på idrottsverksamhet delar utskottet
självfallet motionärens uppfattning att sponsorer
inte skall kunna påverka den idrottsliga
verksamheten i en idrottsförening eller ett förbund.
Utskottet förutsätter att verksamheten inom olika
förbund och föreningar utgår från de ovan nämnda
grundstenarna för idrottspolitiken, bl.a. idrottens
självständiga ställning. Därmed bör det inte finnas
något utrymme för sponsorer att på det sätt som
befaras i motionen få inflytande och makt inom
förbund och föreningar. Den situation som motionären
återger torde enligt utskottets uppfattning vara en
isolerad företeelse som inte uppstår igen. Utskottet
anser att det för närvarande inte finns skäl för
riksdagen att göra något uttalande, men kommer att
uppmärksamt följa frågan.

Utskottet avstyrker motion Kr328 (v).

Jämställdhet m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- jämställdhet m.m.,
- jämställd bidragsfördelning, jämför
reservation 4 (kd) och
- motion för äldre.

Motionerna

Flera motioner rör frågor om jämställdhet m.m. inom
idrottsrörelsen.

Motionären bakom Kr228 (s) betonar angelägenheten av
att regeringen i sina samtal med företrädare för
idrottsrörelsen understryker vikten av att
diskriminering av kvinnor skall ses lika allvarligt
som andra former av diskriminering. Motionären pekar
på att RF:s riktlinjer för när idrottsutbyte inte
får ske med ett annat land enbart anger länder där
det - utöver om landet är föremål för bindande
sanktioner enligt Förenta nationernas stadga -
förekommer diskriminering i idrottsligt sammanhang
på grund av ras, religion eller politisk anslutning.

I motion Kr266 (fp) framhålls betydelsen av lika
villkor för idrottande män och kvinnor, bl.a. vad
gäller träningstider och tillgång till anläggningar
(yrkande 7).

Motionärerna bakom motionerna MJ430 (kd) yrkande 2
och A242 (kd) yrkande 25 efterlyser en oberoende
utredning för att därefter kunna få till stånd en
jämställd bidragsfördelning till kvinno- respektive
mansdominerade idrottsgrenar.

I motion Kr368 (kd) yrkande 5 föreslås bl.a. att
idrottsrörelsen särskilt skall uppmärksamma
jämställdhetsaspekten vid fördelningen av det
statliga stödet till idrotten på olika nivåer.

Betydelsen av trygg motion för äldre framhålls i
motion Kr266 (fp) yrkande 6.

Utskottets ställningstagande

Frågor om jämställdhet och jämställd
bidragsfördelning har på senare år fått stor
uppmärksamhet såväl inom RF som i samband med den
statliga bidragsgivningen till idrotten.

RF samlar årligen in statistik från
specialidrottsförbunden om representationen av
kvinnor och män inom respektive förbund. Bland annat
samlas uppgifter in om antalet medlemmar och
sammansättningen av styrelser och valberedningar. Av
materialet framgår bl.a. följande. Under åren
1989-1999 ökade andelen kvinnor både bland aktiva
och på ledande befattningar inom idrotten konstant.
Exempelvis ökade andelen kvinnor i
specialidrottsförbundens styrelser från i genomsnitt
15 % 1989 till 27 % 1998. Sedan dess (t.o.m. år
2001) har andelen kvinnor legat runt 25 %. Idrottens
jämställdhetsplan från 1989, kompletterad med nya
riktlinjer 1999, berör inte bara kvinnors och mäns
tillgång till formell representation, utan tar även
upp frågor som hur resurser fördelas och vilka
normer som styr organisationen och verksamheten.
RF fick i juni 2000 regeringens uppdrag att leda
ett treårigt projekt om en rättvis fördelning av
samhällets samlade resurser inom idrotten utifrån
kön, etnisk bakgrund och funktionshinder. Ett av
delprojekten syftar till att hitta verktyg när det
gäller en rättvis fördelning av makt och resurser
mellan män och kvinnor inom idrotten. Projektet
kommer att redovisas under året.
RF och SISU Idrottsutbildarna har vidare erhållit
15 miljoner kronor i statligt bidrag för att under
perioden 2001-2003 utbilda ungdomar, särskilt unga
kvinnor, till idrottsledare. Satsningen inriktar sig
främst på regionalpolitiskt prioriterade områden.
Efter den tidigare satsningen med bidrag ur
Allmänna arvsfonden om 60 miljoner kronor under
1999-2002 har regeringen medgett att RF får
disponera 15 miljoner kronor från överskottet av
värdeautomatspel till lokalt utvecklingsarbete, där
bl.a. jämställdhet, integration och ungdomars
delaktighet skall prioriteras.
I regleringsbrevet för år 2003 ges RF i uppdrag
att i mars i år redovisa vilka insatser som kommer
att göras för att idrottsrörelsen skall öppna
dörrarna för fler, hålla tillbaka avgifterna, satsa
mer på flickidrotten, delta i kampen mot droger och
intensifiera samarbetet med skolorna. RF skall också
göra en översiktlig bedömning av vilka effekter som
förväntas uppnås genom de planerade åtgärderna.
Avsikten är att regeringen, efter prövning av RF:s
redovisning, skall bevilja ett bidrag om 100
miljoner kronor för år 2003 till dessa ändamål från
överskottet från AB Svenska Spel och sammanlagt
under mandatperioden - enligt regeringsförklaringen
- 1 miljard kronor.
Idrottsrörelsen har under senare år gjort framsteg
när det gäller jämställdhet, och utskottet är väl
medvetet om RF:s inställning att såväl makt som
resurser i idrottsliga sammanhang skall fördelas på
ett rättvist sätt mellan könen. Det finns dock inom
utskottet en oro för att RF:s uppfattning inte fått
genomslag på alla nivåer inom idrotten. Inte minst
visas detta genom återkommande rapporter i medierna
om hur flickidrott ges sämre villkor, t.ex. vad
gäller träningstider, än den idrott som till
övervägande del har pojkar som deltagare. Utskottet
vill därför särskilt framhålla vikten av att RF
intensifierar sitt arbete med att sprida kunskap och
väcka debatt i dessa frågor så att dess uppfattning
får genomslag ned i organisationen. Därigenom skulle
attityder och verksamhetsinriktning kunna påverkas
även utanför idrottsrörelsen, t.ex. hos ansvariga
inom kommunerna.
Mot bakgrund av de projekt som nu pågår inom RF
och de satsningar som planeras av regeringen
avstyrker utskottet motionerna Kr228 (s), Kr266 (fp)
yrkande 7, Kr368 (kd) yrkande 5, MJ430 (kd) yrkande
2 och A242 (kd) yrkande 25.
Utskottet avstyrker även motionsyrkandet rörande
trygg motion för äldre, Kr266 (fp) yrkande 6.

Tolerans- och etikfrågor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- utslagning, stress m.m. hos barn och
ungdomar inom idrotten, jämför reservation
5 (v),
- åtgärder mot sexuell diskriminering m.m.
inom idrotten och
- etik inom idrotten, jämför reservation 6
(kd, c).

Motionerna

Motionärerna bakom motion Kr265 (v) yrkar att staten
i sin bidragsgivning till idrottsrörelsen skall
begära en plan för hur utslagning, stress m.m. hos
barn och ungdomar inom idrotten skall motverkas
(yrkande 2).

Flera motioner rör åtgärder mot sexuell
diskriminering m.m. inom idrotten. I motion Kr265
(v) föreslås att regeringen - bland de syften med
statsbidraget som anges för bidragsgivningen - skall
betona att idrottsrörelsens öppenhet för alla också
skall gälla oberoende av sexuell läggning (yrkande
3). Motionärerna bakom motion Kr266 (fp) föreslår
att regeringen skall ta initiativ för att motverka
sexuella trakasserier inom idrotten (yrkande 8). I
motion Kr329 (s) anförs att homosexuella och
bisexuella bör inkluderas i RF:s handlingsplan för
mångfald inom idrottsrörelsen. Motionärerna bakom
motion Kr339 (s, fp, v, c, mp) begär att RF för att
få statligt bidrag skall lägga fram en åtgärdsplan
vad gäller inställningen inom idrottsrörelsen till
homosexuella och HBT-personer (yrkande 3).

I motionerna Kr266 (fp) yrkande 13 och Kr368 (kd)
yrkande 1 betonas vikten av etik inom idrotten.
Bland annat framhålls betydelsen av att
idrottsrörelsen tar ställning för rent spel och mot
våldstendenser.

Utskottets ställningstagande

När det gäller motion Kr265 (v) yrkande 2 rörande
utslagning, stress m.m. hos barn och ungdomar inom
idrotten delar utskottet helt motionärernas oro
inför alltför tidig specialisering hos barn och
ungdomar. Idrott skall i första hand ge barn och
ungdomar en trygg social gemenskap, positiva vuxna
förebilder och möjlighet att genom en lekfylld och
spontan fysisk aktivitet kunna få ett livslångt
intresse för idrott. Tävlingar är ofta ett naturligt
inslag i leken, men det är viktigt att ledarna är
vaksamma så att inte prestationsmomenten tar alltför
stor plats vid alltför unga år. Utskottet är
medvetet om att problemen uppmärksammats på senare
år inom idrottsrörelsen.

Svenska Friidrottsförbundet motionerade till RF-
stämman 1999 om åtgärder mot "barnifieringen" inom
svensk idrott. Stämman beslutade att en arbetsgrupp
skulle utreda problemet och komma med förslag till
åtgärder. Arbetsgruppen betonade i sitt förslag till
handlingsplan bl.a. att det är ledarnas
förhållningssätt och kompetens som avgör hur
verksamheten utformas samt föreslog att RF i
samverkan med SISU Idrottsutbildarna skulle utarbeta
en lämplig barnidrottsledarutbildning. Förslagen
till åtgärder har förts in i RF:s program för
verksamhetsinriktning för åren 2002-2003.
Utskottet avstyrker motion Kr265 (v) yrkande 2,
men kommer att uppmärksamt följa frågan.

När det gäller åtgärder mot sexuell diskriminering
m.m. inom idrotten vill utskottet peka på att RF i
slutet av år 2002 - efter det att motionerna väcktes
- antog en policy och handlingsplan mot sexuella
trakasserier och sexuell diskriminering inom
idrotten. I policyn uttalas att det är oacceptabelt
att sådant förekommer inom idrotten och att
idrottsrörelsen med en genomtänkt verksamhet skall
påverka attityder och värderingar på ett positivt
sätt. Material och metoder skall utvecklas för att
aktiva och ledare skall utbildas i dessa frågor. I
planen finns också en konkret vägledning när det
gäller åtgärder för den som utsatts för trakasserier
och för den organisation inom vilket detta ägt rum.

Utskottet har inhämtat att RF i samband med
stämman under år 2003 avser att påbörja en
revidering av idéprogrammet Idrotten vill. Enligt
uppgift kommer bl.a. införandet av formuleringar om
sexuell läggning att behandlas. Utskottet har i
samband med liknande motioner tidigare år sagt att
även om sexuell läggning inte särskilt anges i
idéprogrammet utgår utskottet från att formuleringen
om idrottens öppenhet för alla inkluderar även detta
område. Utskottet anser det naturligtvis
tillfredsställande att formuleringarna avses bli
reviderade och bli ännu tydligare än i dagsläget.
Med hänsyn till det arbete som nu pågår på området
avstyrker utskottet motionerna Kr265 (v) yrkande 3,
Kr266 (fp) yrkande 8, Kr329 (s) och Kr339 (s, fp, v,
c, mp) yrkande 3.

Utskottet har tidigare redogjort för den satsning på
etik inom idrotten, Starta Vågen, som RF och SISU
Idrottsutbildarna genomfört under några år och som
utvärderades under 1999. Därefter har arbetet varit
inriktat på att finna former för hur frågorna skall
integreras i den ordinarie verksamheten, bl.a. ute i
föreningarna. Av RF:s verksamhetsinriktning för åren
2002-2003 framgår att RF i samarbete med SISU
Idrottsutbildarna skall bygga upp en ny
grundläggande och samordnad basverksamhet för de
idrottsanknutna etiska och sociala frågorna. En
samordningsgrupp för dessa frågor bildades vid
årsskiftet 2001/02 på RF-kansliet. Gruppens arbete
skall bl.a. inkludera frågor om alkohol, tobak och
sexuella trakasserier inom idrotten.

Med hänvisning till det nu anförda, och även till
vad som ovan anförts om sexuell diskriminering m.m.,
avstyrker utskottet motionerna Kr266 (fp) yrkande 13
och Kr368 (kd) yrkande 1.

Integration

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- integration, jämför reservation 7 (c).

Motionerna

I motion Kr266 (fp) framhåller motionärerna vikten
av att idrotten används som ett medel för att
underlätta integration i samhället (yrkande 12).
Idrotten har, med sin mångfald och
lättillgänglighet, unika möjligheter att överbrygga
motsättningar och öka förståelsen mellan olika
grupper i samhället.

Motionärerna bakom motion Kr335 (c) anser att
idrottsrörelsen bör förstärka sitt integrations- och
jämställdhetsarbete (yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

Integrationsperspektivet har i olika sammanhang
uppmärksammats alltmer under senare decennier, inte
minst i idrottsvärlden. År 1981 inrättades en
invandrarkonsulent hos RF och samma år utarbetades
ett handlingsprogram, Idrott för invandrare, som
fastslog att alla invandrare, oavsett ålder och
förmåga, är välkomna inom den svenska idrotten. I
idrottsrörelsens idéprogram, Idrotten vill, antaget
av RF-stämman 1995, betonas idrottens betydelse för
integrationen i det svenska samhället. Kunskaperna
om invandrares deltagande i idrottsverksamhet och
idrottens betydelse för integrationen i samhället är
emellertid relativt begränsade, vilket framgår bl.a.
av en rapport, Idrott och integration, utgiven av RF
år 2002.

Rapporten är en kunskapsöversikt och redogör för
de fyra studier som gjorts om idrotten ur ett
integrationsperspektiv. Två av dessa studier är
inriktade på en enda idrottsgren, fotboll, medan två
behandlar integration som en av flera aspekter. RF
konstaterar i rapporten att även om området
uppmärksammats under senare år är ytterligare
forskarinsatser motiverade.
RF har därefter under år 2002 låtit Statistiska
centralbyrån (SCB) genomföra en statistisk
undersökning av idrottsvanorna hos 3 000 ungdomar i
åldrarna 13-20 år med invandrarbakgrund. Frågorna
som ställdes var i det närmaste identiska med de
frågor som användes för att undersöka ungdomars
motionsvanor 1998 i en av de nämnda studierna.
Resultatet visar att pojkar med invandrarbakgrund
deltar i den organiserade idrottsverksamheten i
ungefär samma utsträckning som ungdomar i allmänhet,
medan flickor med invandrarbakgrund är
underrepresenterade och har minskat i antal sedan
studien år 1998.
Stora skillnader framkommer när det gäller
förekomsten av invandrarungdomar i olika
idrottsgrenar och när det gäller flickornas
deltagande i idrottslivet i relation till om de
fötts i Sverige, i Europa eller utanför Europa. Rap-
porten visar också att det finns ett stort intresse
hos invandrarungdomar att åta sig ledaruppdrag, men
att de - särskilt flickor - tillfrågas i liten
omfattning.
RF avser att under år 2003 i en uppföljande studie
undersöka om deltagandet i idrotten fungerar
integrerande i social mening.
RF och SISU Idrottsutbildarna har tillsammans
utarbetat en handlingsplan för ökad mångfald inom
idrottsrörelsen. De har bl.a. föreslagit att en idé-
och kunskapsbank skall inrättas för ett långsiktigt
mångfaldsarbete, att kunskap skall spridas om
framgångsrika projekt och om betydelsen av mångfald,
att studiematerial skall utvecklas om idrott och
etnisk och kulturell mångfald samt att forskare
skall stimuleras att uppmärksamma mångfaldsaspekter
inom idrotten. Dessa delar har tagits med i RF:s
verksamhetsinriktning för åren 2002-2003.
RF gör under tre år, 2002-2004, i samverkan med
SISU Idrottsutbildarna en satsning på att utveckla
barn- och ungdomsidrotten. Avsikten är framför allt
att utbilda och utveckla ledare och förhoppningen är
bl.a. att genom projektet göra invandrarflickor mer
delaktiga i idrottslivet.
Utskottet vill med kraft understryka idrottens
uppgift som integrerande faktor i samhället. Inom
idrotten kan människor hitta en mötesplats oberoende
av bakgrund, kultur och språkbarriärer och finna en
förståelse och respekt för varandra. Mot bakgrund av
det arbete som pågår för att utveckla mångfalden
inom idrottslivet anser utskottet att det inte är
påkallat att riksdagen gör ett uttalande i frågan.
Därför avstyrker utskottet motionerna Kr266 (fp)
yrkande 12 och Kr335 (c) yrkande 1.

Handikappidrott

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- funktionshindrades villkor och
- handikappidrottens del av medlen från spel
och lotterier, jämför reservation 8 (m).

Motionerna

Motionärerna bakom motionerna Kr266 (fp) yrkande 9
och Kr368 (kd) yrkande 4 oroas över de
funktionshindrades villkor inom idrottslivet. De
funktionshindrades behov bör tillgodoses, bl.a. när
det gäller tillgången till anläggningar och
fördelningen av tävlingstider. Vidare betonas
betydelsen av ökade statliga satsningar på grund av
handikappidrottens merkostnader, bl.a. dyrare
hjälpmedel och kostnader för ledsagare.

I motion Kr297 (m) föreslår motionärerna att
handikappidrotten skall få en ökad del av medlen
från spel och lotterier (yrkande 8).

Utskottets ställningstagande

När det gäller den viktiga frågan om
funktionshindrades villkor inom idrotten, bl.a.
frågan om tillgång till anläggningar och fördelning
av tränings- och tävlingstider, vill utskottet
erinra om att det inom RF sedan december 2000 pågår
ett treårigt projekt, Idrottsresurser på lika
villkor. Projektet skall kartlägga, analysera och
sprida kunskap om hur samhällets resurser till
idrotten fördelas och utnyttjas. En av de frågor som
projektet skall ge svar på är hur personer med
funktionshinder kan utnyttja resurserna. Projektet
skall även samla in goda exempel på metoder och
modeller som leder till en rättvis resursfördelning.

Enligt inhämtade uppgifter har svensk
handikappidrott fr.o.m. den 1 juli 2001 beviljats en
extra satsning om 3,5 miljoner kronor per år från de
medel som står till regeringens disposition under
anslaget Stöd till idrotten. I övrigt är det
idrottsrörelsens uppgift att fördela statsmedlen och
det ankommer inte på riksdagen att styra
fördelningen mellan olika idrottsförbund.
Det bör också nämnas att ansvaret för tillgången
till lokaler och fördelningen av tävlings- och
träningstider vilar på kommuner och idrottsrörelsen,
vilka äger och driver anläggningar.
Utskottet avstyrker, mot bakgrund av det anförda,
motionerna Kr266 (fp) yrkande 9 och Kr368 (kd)
yrkande 4.

När det gäller motionsyrkandet rörande
handikappidrottens del av medlen från spel och
lotterier kan nämnas att i stort sett hela det
överskott från värdeautomatspel, som går till
idrotten, förs vidare till idrottsföreningars barn-
och ungdomsverksamhet (LOK-stödet).
Bidragsberättigade till LOK-stödet är barn och
ungdomar i åldern 7-20 år. För handikappade gäller
dock ingen övre åldersgräns. Detta innebär att i
stort sett alla handikappade, till skillnad från
icke handikappade, kan ingå i underlaget för
ansökningar om bidrag från LOK-stödet.

Mot bakgrund av vad som sagts ovan avstyrker
utskottet motion Kr297 (m) yrkande 8.

Idrottsforskning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- idrottsforskning, jämför reservationerna 9
(m) och 10 (kd).

Motionerna

Motionärerna bakom motion Kr297 (m) anser att
samordningen av idrottsforskningen har fungerat
dåligt och begär att en översyn av
idrottsforskningen skall göras (yrkande 6).

I motion Kr368 (kd) anför motionärerna att
idrottsforskning i första hand bör vara ett ansvar
för utbildnings- och forskarsamhället, medan det mer
behovsanpassade utvecklingsarbetet är en fråga för
idrottens egna organisationer. Det är samtidigt
enligt motionärerna naturligt att idrottsrörelsen
får ett inflytande över de organ som samordnar
idrottsforskningen i landet (yrkande 9).

Utskottets ställningstagande

Centrum för idrottsforskning, CIF, har till uppgift
att initiera, samordna och stödja forskning inom
idrottens område. CIF skall också skapa
förutsättningar för samarbete mellan forskare vid
olika universitet och högskolor samt andra
engagerade inom området. RF utser två ledamöter i
CIF:s styrelse. De övriga ledamöterna utses av olika
universitet och högskolor i landet.

CIF finansieras till större delen med medel från
anslaget 30:1 Stöd till idrotten (utgiftsområde 17),
som disponeras av RF, och därutöver med medel från
anslaget 25:73 Forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete vid vissa högskolor m.m.
(utgiftsområde 16). Av regleringsbrevet framgår att
statens stöd till idrottsforskning under anslaget
Stöd till idrotten under 2003 uppgår till 20
miljoner kronor. RF lämnar enligt inhämtade
uppgifter 13 miljoner kronor vidare till CIF och
använder av det återstående beloppet 5 miljoner
kronor för forskning och utveckling av den
elitidrott, som faller utanför SOK:s åtaganden, och
2 miljoner kronor för egen idrottsforskning, främst
ur samhällsvetenskaplig synvinkel. I det statliga
bidrag på 20,6 miljoner kronor som för år 2003
lämnas till Idrottshögskolan från anslaget 25:73
ingår medel till CIF med 6,8 miljoner kronor.
Utskottet vill erinra om att utskottet tidigare
redogjort för bl.a. verksamheten hos CIF relativt
ingående. I betänkande 2001/02:KrU9 framfördes
bl.a. följande.
1996 beslutades att en parlamentariskt sammansatt
kommitté skulle utvärdera det statliga stödet
till idrotten. Kommittén antog namnet
Idrottsutredningen. På utredningens uppdrag
genomfördes en kartläggning av idrottsrelaterad
forskning i Sverige (SOU 1998:33). Av
kartläggningen framgick bl.a. att CIF under
tioårsperioden 1987-1996 stod för drygt
70 % av det totala finansiella stödet till
idrottsforskningen. Till sitt förfogande hade CIF
ungefär 8 miljoner kronor per år att dela ut till
olika forskningsprojekt. I kartläggningen
konstaterades att svensk idrottsforskning i stort
under den studerade tioårsperioden både breddats
och fördjupats, men att det, om
idrottsforskningen även fortsättningsvis skulle
kunna hänga med i en accelererande utveckling,
var av stor vikt att ytterligare medel kunde
tillföras verksamheten. Den summa som angavs var
minst 20 miljoner kronor.
CIF sammanställde i september år 2000, på
uppdrag av RF, en rapport som skulle utgöra en
värdering av icke statligt finansierad,
idrottsrelevant forskning. CIF:s styrelse
konstaterade att kartläggningen och värderingen
var mycket svåra att genomföra.
Sammanfattningsvis konstaterade CIF att direkta,
icke statliga medel till idrottsforskning är av
liten omfattning men att däremot indirekta medel
via näringslivets forskning och utveckling av
t.ex. material, utrustning, skydd, kostprodukter,
medicinsk utrustning och behandling är betydande.
Näringslivets forskningsresultat och
informationsinsatser bedömdes som betydande och
konstaterades vara till stor hjälp för idrottande
människor. Det konstaterades vidare att det är en
mycket omfattande uppgift att bedöma summan av
forsknings- och utvecklingskostnader, kostnader
för informationsinsatser samt sponsorstöd till
idrotten.
Utskottet konstaterar att statens stöd till
forskning och utveckling m.m. under anslaget Stöd
till idrotten ökat de senaste åren. Stödet
uppgick år 2000 till 10 miljoner kronor och år
2001 till 15 miljoner kronor. Innevarande år
[2002] uppgår det till 20 miljoner kronor.
Från och med den 1 januari 2002 är
Idrottshögskolan (IH) huvudman för CIF. Tidigare
låg huvudmannaskapet på Karolinska Institutet
(KI). Största delen av CIF:s statsbidrag går till
olika forskningsprojekt. Forskningsprojekten är
uppdelade i tre grupper fysiologi/medicin,
humaniora/samhällsvetenskap samt
traumatologi/rehabilitering. Hur mycket medel som
tilldelas varje grupp beror i stora drag på hur
stort sammanlagt belopp som söks inom respektive
grupp. För år 2002 inkom drygt 170 ansökningar.
Fördelningen av beviljade medel mellan de tre
ämnesområdena blir i år 43 % till
fysiologi/medicin, 18,5 % till
humaniora/samhällsvetenskap och 38,5 % till
traumatologi/rehabilitering.

Utskottet ser det som positivt att CIF numera har IH
som sin huvudman; förändringen har fört forskningen
närmare idrotten. Idrottsforskningen som bör arbeta
på bred front är av stor betydelse för idrotten och
förbättrar förutsättningarna för en bra idrott. Med
tanke bl.a. på den bredd i forskningen som är
nödvändig utgår utskottet från att IH, CIF och
övriga forskningsansvariga instanser utvecklar
samordningen av idrottsforskningen och övrig
idrottsrelaterad forskning.

Utskottet, som vill understryka behovet av forskning
på olika områden som rör idrotten, anser emellertid
inte att det med anledning av yrkandena i motionerna
finns skäl att göra någon ändring i nu rådande
förhållanden och avstyrker motionerna Kr297 (m)
yrkande 6 och Kr368 (kd) yrkande 9.

Anorexi

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
- stöd till idrottsrörelsen i dess arbete mot
anorexi.

Motionen

Motionärerna bakom motion So226 (c) framhåller
betydelsen av att samhället ger idrottsrörelsen ett
starkt stöd i dess arbete mot anorexi och i dess
ansträngningar att intensifiera informationen om
vikten att äta rätt och om de risker som felaktig
kosthållning medför. Detta bör enligt motionen
tillkännages för regeringen (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inhämtat att det finns en stor
medvetenhet inom idrottsrörelsen om problemet med
ätstörningar. Den enligt RF effektivaste insatsen
som görs är att denna problematik ingår som en
viktig del i all utbildning av tränare och ledare.
Under år 2003 avser RF vidare att upprätta en
kunskapsöversikt när det gäller idrott och
ätstörningar. Bland annat kommer information om
forskningsrön och adekvat behandling att ingå i
översikten. Vidare skall i översikten lämnas goda
exempel från olika specialförbund när det gäller
förebyggandet av ätstörningar. RF har också under
1990-talet bidragit med medel till projekt rörande
idrott och ätstörningar vid Anorexicentrum vid
Huddinge sjukhus. Även Centrum för idrottsforskning,
CIF, bidrar kontinuerligt till forskning i denna
fråga.

Problemet med ätstörningar tas också upp i
proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan, som nu
bereds av socialutskottet. I propositionen föreslås
att regeringen skall lägga fram förslag om
samhällsinsatser när det gäller goda matvanor och
säkra livsmedel. En nationell ledningsgrupp för
folkhälsofrågor föreslås inrättas och en särskild
utredare skall överväga ändringar i lagstiftningen.
I propositionen betonas också det ansvar för dessa
frågor som finns hos bl.a. Livsmedelsverket och
Statens folkhälsoinstitut.
Utskottet delar motionärernas oro för den snabbt
ökande förekomsten i samhället av ätstörningar,
särskilt bland unga flickor. Orsakerna till sådana
störningar är komplexa och hänger bl.a. samman med
rådande skönhetsideal och utseendefixering. Enligt
utskottets uppfattning kan riskerna för ätstörningar
hos idrottande ungdom troligen vara större än hos
ungdom i allmänhet. Idrottare har den egna kroppen
som arbetsredskap. I idrotter som långdistanslöpning
och backhoppning är det t.ex. en fördel med en lätt
kropp. Med tanke på dessa särskilda faktorer, utöver
den påverkan som finns i samhället i övrigt, är det
mycket viktigt att ansvariga inom idrotten är
vaksamma på tendenser till ätstörningar och också
tar sitt ansvar för att påverka de ungdomar som
finns inom idrottsrörelsen till riktig kosthållning.
Utskottet vill också framhålla vikten av ytterligare
forskning när det gäller ätstörningar.
Utskottet utgår från att sådana synpunkter som
förs fram i motion So226 (c) kommer att innefattas i
det fortsatta arbete som föreslås i propositionen
Mål för folkhälsan. Utskottet förutsätter också att
RF:s insatser utformas på så sätt att
frågeställningarna får ett sådant genomslag inom
idrottsrörelsen att den oroande utvecklingen kan
hejdas.
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion So226 (c) yrkande 2.

Dopning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- dopningsfrågor hos internationella organ,
- Världsantidopningsbyrån, WADA,
- sanktioner mot dopning och
- dopningskontroll av kvinnor.

Motionerna

Motionärerna bakom motion Kr265 (v) framhåller
vikten av arbetet med dopningsfrågor hos
internationella organ och föreslår att regeringen
skall försöka påverka bl.a. EU att öka
ansträngningarna när det gäller att motverka dopning
(yrkande 1).

I motion Kr297 (m) framhåller motionärerna
betydelsen av att staten och idrottsrörelsen stöder
Världsantidopningsbyrån, WADA (yrkande 10).

Enligt motion Kr368 (kd) bör svensk idrottsrörelse
nationellt och internationellt verka för kraftfulla
sanktioner mot dopning (yrkande 3).

I motion Kr326 (s) betonas vikten av att man vid
dopningskontroller av kvinnor tar hänsyn till
relevanta skillnader mellan könen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet noterar med oro allt tätare rapporter om
dopningsfall inom idrotten och vill, liksom tidigare
år, framhålla att rent spel och tävlingar på lika
villkor är självklara ideal inom idrotten. Det är
glädjande att ett aktivt arbete pågår i olika
sammanhang, såväl inom Sverige som internationellt,
för att motverka dopning.

I februari 2001 fick en arbetsgrupp inom
Regeringskansliet i uppdrag att utarbeta en
nationell handlingsplan för att motverka dopning
inom idrotten. Arbetsgruppen lade i december 2001
fram sitt betänkande, Handlingsplan mot dopning inom
idrotten (Ds 2002:4). Bland de förslag som förs fram
kan nämnas att antalet dopningskontroller inom
idrotten skall öka under en treårsperiod med 50 %
utifrån 2002 års nivå. Vidare föreslås att RF och
SISU Idrottsutbildarna skall ta ett större ansvar
för att information och utbildning når ut till bl.a.
idrottande ungdomar och idrottsledare på olika
nivåer. Gruppen föreslår också att samverkan skall
inledas, med syfte att skapa dopningsfria
träningsmiljöer, mellan aktörer som driver
verksamhet för styrketräning och för allmän
konditionsträning. Vidare bör enligt utredningen
utredas ytterligare om det är möjligt att lagstifta
om dopningskontroller och sanktionsförfarande för
sådant tränande som inte bedrivs inom föreningar
anslutna till RF. En redogörelse lämnas också för
det internationella arbete som bedrivs för att
motverka dopning.
EU-idrottsarbetsgruppen inom Regeringskansliet
lade i oktober 2001 fram sin rapport, Idrotten i
Sverige och EU (Ds 2001:54). Bland förslagen i rap-
porten kan nämnas att regeringen skall utreda om EG-
fördraget bör ändras för att ge EU uttrycklig
kompetens att ge finansiella bidrag till
internationella anti-dopningsorganisationer. Vidare
föreslås att regeringen skall verka för en
ytterligare utvidgad dialog i idrottsrelaterade
frågor mellan medlemsstaterna, EU-institutionerna
och idrottens olika organisationer.
Bägge de nämnda rapporterna har remissbehandlats
och bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Utskottet vill särskilt peka på att det i båda
arbetsgrupperna har ingått ett flertal företrädare
för idrottsrörelsen.
Av regleringsbrevet för anslaget till idrotten för
år 2003 framgår att Dopinglaboratoriet i Huddinge, i
likhet med förra året, får 1,5 miljoner kronor från
staten och att Dopingjouren i Huddinge under 2003
får höjt anslag från 900 000 kr till 1,5 miljoner
kronor. Sverige lämnar ett årligt bidrag till WADA
om ca 1 miljon kronor av medel som står till
regeringens disposition under anslaget Stöd till
idrotten.
Utskottet hänvisar också till vad som sagts ovan
under Jämställdhet m.m. om den satsning som kommer
att göras på idrotten under de närmaste åren.
Med hänsyn till det arbete som pågår för
närvarande avstyrker utskottet motionerna Kr265 (v)
yrkande 1 om dopningsfrågor hos internationella
organ och Kr297 (m) yrkande 10 om
Världsantidopningsbyrån, WADA.

När det gäller sanktioner mot dopning kan nämnas att
- enligt RF:s stadgar - dopningsförseelse föreligger
inte bara då en idrottsutövare intagit förbjudet
medel eller använt förbjuden metod utan även bl.a.
då han eller hon vägrat att medverka vid en
dopningskontroll. Enligt praxis bestraffas
dopningsförseelser alltid med diskvalifikation.
Diskvalifikationstidens längd är enligt stadgarna
högst två år. Utskottet har inhämtat att
Riksidrottsnämnden i sin egenskap av idrottens
högsta dömande instans ser mycket strängt på
överträdelser av idrottens dopningsregler. Om den
dopade har använt anabola steroider eller amfetamin
eller om det är fråga om återfall i dopning -
oavsett vilket preparat det rört sig om - utdöms
alltid maximistraffet.

I vissa internationella specialförbund förekommer
livstids diskvalifikation. Den svenska
idrottsrörelsen har emellertid tagit ställning mot
att så hårda bestraffningar får tillgripas; de har
ansetts inhumana och i strid med svensk
rättstradition.
Utskottet vill också påpeka att en avstängning på
två år för den enskilde idrottsmannen eller kvinnan
kan vara förödande inte enbart för ekonomin med
bortfall av sponsorer, utan även för karriären. Det
senare beror inte minst på att antalet tävlingar på
hög nivå ökar och medför ett allt större antal
idrottare på elitnivå, vilket i sin tur gör det
svårt att komma tillbaka efter en lång avstängning.
Utskottet vill dock nämna att en arbetsgrupp
utsedd av Riksidrottsstyrelsen har - mot bakgrund av
utvecklingen - föreslagit en stadgeändring som
innebär en förlängning av diskvalifikationstiden
till högst fyra år. Förslaget kommer att behandlas
på RF-stämman senare i vår.
Det kan i sammanhanget nämnas att RF i regeringens
riktlinjer för statens stöd till idrotten har ålagts
att återrapportera bl.a. antalet dopningstester och
procentuellt antal bestraffade fördelade på lika
idrotter.
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motion Kr368 (kd) yrkande 3.

Vad beträffar dopningskontroller av kvinnor har
utskottet inhämtat att Dopinglaboratoriet i Huddinge
följer riktlinjer som Internationella olympiska
kommittén och WADA gjort upp. Riktlinjerna
föreskriver vissa skillnader för män och kvinnor när
det gäller tolkningen av resultat, t.ex. vad gäller
hormonpreparat.

Utskottet finner inte anledning för riksdagen att
göra något uttalande rörande dopningskontroller av
kvinnor och avstyrker motion Kr326 (s).

Idrottslokaler m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- tillgång till rekreationsområden m.m. och
- stöd till föreningsägda idrottslokaler.

Motionerna

I motion Kr297 (m) framhålls betydelsen för
folkhälsan av motionsidrott (yrkande 7). Enligt
motionärerna är det därför viktigt med ett utbud av
gemensamma rekreationsområden med olika
inriktningar. I motion Kr335 (c) betonar
motionärerna betydelsen av att resurser avsätts för
näridrottsplatser för att öka möjligheterna till
spontanidrott. Av de extra medel om 100 miljoner
kronor som regeringen föreslagit för idrottens barn-
och ungdomsverksamhet bör en del avsättas för
näridrottsplatser (yrkande 2). I samma motion
föreslås att en utredning skall se över
möjligheterna att införa ett bidrag till
föreningsägda idrottslokaler, liknande det bidrag
som i dag finns till allmänna samlingslokaler
(yrkande 6).

Utskottets ställningstagande

Vikten av en bra samhällsplanering som beaktar
människors behov av tillgång till rekreationsområden
m.m. lyftes fram i den idrottspolitiska
propositionen våren 1999. RF har i sin
verksamhetsinriktning för åren 2002-2003 angett att
RF har för avsikt att medverka till att skolgårdar,
parker och allmänna platser i närmiljöområden
utformas så att de stimulerar till fysisk aktivitet.
Utskottet vill i sammanhanget understryka vikten av
att bevara och skapa grönområden som kan stimulera
till spontanidrott och som kan locka till sig barn
och ungdomar som annars inte motionerar. Det är
enligt utskottets uppfattning viktigt att också
dessa barn och ungdomar uppmärksammas i olika
sammanhang, bl.a. i kommunernas planarbete.

Enligt information från RF kommer kommunernas
investeringar i olika anläggningar att öka under de
kommande åren. Under perioden 2003-2006 finns
kommunala planer på upprustning eller nybyggnation
av anläggningar för idrott och fysisk aktivitet för
nästan 10 miljarder kronor, vilket enligt RF innebär
att kommunerna är tillbaka på samma investeringsnivå
som före 1990-talets besparingar. RF bedriver
tillsammans med kommuner och sponsorer ett aktivt
arbete för att få fram en modellanläggning för
näridrottsplatser, lämplig för spontanidrott.
Studiematerial har vidare tagits fram som vägledning
för idrottsföreningar när det gäller underhåll och
nya anläggningar.
Utskottet vill också peka på att det av
regleringsbrevet för år 2003 framgår att det belopp
av överskottet från värdeautomatspel som får
disponeras till lokala anläggningar för barn- och
ungdomsverksamhet har höjts från 6,5 miljoner kronor
till 11,5 miljoner kronor.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet
motionerna Kr297 (m) yrkande 7 och Kr335 (c)
yrkandena 2 och 6.

OS m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- statens engagemang vid ansökan om och
deltagande i olympiska spel, Paralympics och
Dövas världsspel, jämför reservation 11 (m,
c) och
- olympiska vinterspel i Sverige, jämför
reservation 12 (c).

Motionerna

Motionärerna bakom motion Kr297 (m) begär att
riksdagen skall tillkännage för regeringen vikten av
statens engagemang vid ansökan om och deltagande i
OS, Paralympics och Dövas världsspel (yrkande 9).
Vidare begär motionärerna att statliga medel skall
avsättas för att möjliggöra deltagande i Dövas
världsspel.

I motion Kr335 (c) begärs en nationell samling av
stat och andra aktörer för att få till stånd
olympiska vinterspel i Sverige år 2014 (yrkande 7).
Samma förslag förs fram i motion Kr206 (c)
tillsammans med alternativet år 2018.

Utskottets ställningstagande

I samband med liknande yrkanden under tidigare år
har lämnats utförliga redogörelser för förfarandet i
samband med en OS-ansökan (se t.ex. bet.
2001/02:KrU9). Bland annat framgår av redogörelserna
att det är en stad som ansöker om OS och därmed tar
initiativet till att en OS-kommitté startar sitt
arbete samt att staden måste ha ett godkännande av
en nationell olympisk kommitté för att få gå vidare
med en OS-ansökan.

Vid ett möte i februari 2001 mellan RF, Sveriges
Dövas Idrottsförbund (SDI) och Näringsdepartementet
enades parterna om att medel för deltagande i Dövas
världsspel är en idrottsintern angelägenhet.
Därefter har Riksidrottsstyrelsen beslutat att
framöver bevilja SDI särskilda medel för deltagande
i Världsspelen.
Med hänvisning till vad som anförts om
ansökningsproceduren, med en stad och SOK i de
aktiva rollerna, och vad som överenskommits
beträffande Dövas världsspel avstyrker utskottet
motionerna Kr206 (c), Kr297 (m) yrkande 9 och Kr335
(c) yrkande 7.

Professionell boxning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslagen om
- professionell boxning.

Motionerna

Motionärerna bakom motionerna Kr260 (m) och Kr281
(kd) yrkar att förbudet mot professionell boxning i
Sverige skall upphävas.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen beslöt våren 2001 att begära att
regeringen skulle tillsätta en expertutredning för
att förutsättningslöst analysera de frågor som
hänger samman med professionell boxning och andra
kampsporter. En särskild utredare är tillsatt och
skall redovisa sitt uppdrag senast den 15 mars 2003
(dir. 2001:86).

Med hänsyn till att de kommande resultaten av
utredningen och den fortsatta beredningen av
utredningsförslagen inte bör föregripas avstyrker
utskottet motionerna Kr260 (m) och Kr281 (kd).

Trafiksäkrare idrottsresor

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
- trafiksäkrare idrottsresor.

Motionen

I motion Kr261 (v) begär motionären att regeringen
skall lägga fram en åtgärdsplan för trafiksäkrare
idrottsresor.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med motionären att resor
med barn och ungdom till olika idrottsevenemang
skall genomföras på ett så trafiksäkert sätt som
möjligt. Utskottet avstyrkte emellertid förra året
en liknande motion med hänvisning till att det är en
fråga för idrottsrörelsen att avgöra hur
idrottsresorna skall göras trafiksäkrare. Utskottet
har noterat att det i en motion från Svenska
Bandyförbundet inför årets RF-stämma efterlyses en
policy för trafiksäkrare och mer miljöanpassade
resor inom idrotten.

Utskottet har inte ändrat sin inställning i frågan
och avstyrker motion Kr261 (v).

Samarbete mellan kommuner och
idrottsrörelsen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
- samarbete mellan kommuner och
idrottsrörelsen.

Motionen

Motionärerna bakom motion Kr362 (s) anser att
samarbete mellan kommuner och idrottsrörelsen bör
uppmuntras och att detta skall tillkännages för
regeringen.

Utskottets ställningstagande

De förslag som förs fram i motionen skulle enligt
utskottets mening med all säkerhet gagna både den
kommunala verksamheten och idrottsrörelsen. Det är
dock tveksamt om riksdagen kan påverka förhållandena
i önskad riktning genom ett uttalande i frågan med
tanke på kommunernas självstyre och idrottsrörelsens
självständiga ställning. Utskottet avstyrker därför
motion Kr362 (s).

Bolagisering inom idrottsrörelsen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
- bolagisering inom idrottsrörelsen.

Motionen

I motion Kr266 (fp) yrkas att tydliga regler skall
införas för bolagisering inom idrotten (yrkande 14).
Motionärerna framhåller vikten av att den ideella
föreningen behåller röstmajoriteten i bolaget samt
av att verksamheten bedrivs på kommersiell grund och
bär sina egna kostnader.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare uttalat att utskottet inte
har någon invändning mot förekomsten av
idrottsaktiebolag inom den idrottsliga verksamheten
(se bet. 2000/01:KrU4). Utskottet vill dock som
tidigare erinra om att den verksamhet som bedrivs i
bolagsform skall fungera på marknadsmässiga villkor
och inte subventioneras med offentliga bidrag eller
andra subventioner, vilket för övrigt också
underströks i proposition 1998/99:107 En
idrottspolitik för 2000-talet.

RF:s stadgar innehåller vissa regler för
idrottsaktiebolag. Av stadgarna framgår bl.a. att
föreningen skall ha röstmajoritet på bolagsstämman i
idrottsaktiebolaget.
Utskottet, som anser att önskemålen därmed är
tillgodosedda, avstyrker motion Kr266 (fp) yrkande
14.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Idrottens självständiga ställning (punkt 1)

av Lennart Kollmats (fp), Kent Olsson (m), Lena
Adelsohn Liljeroth (m), Anna Lindgren (m) och
Lena Ödeen (fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Kr266 yrkande
1 och 2002/03:Kr297 yrkande 1.

Ställningstagande

Idrotten är en folkrörelse, vilket bör innebära att
dess medlemmar skall besluta om och ta ansvar för
verksamheten samt ta konsekvenserna av sina beslut.
Vi är kritiska till hur regeringen ger alltför
detaljerade anvisningar om hur idrotten skall
använda de pengar de tilldelas. Detta minskar
idrottens självständighet. Naturligtvis skall staten
formulera sin avsikt med de medel som ställs till
idrottens förfogande, men det är väsentligt att inte
alltför långtgående synpunkter lämnas. Vi anser att
idrotten även i framtiden skall ges möjlighet att
agera självständigt och ha friheten att själv
bestämma verksamhetens innehåll, inriktning och mål.

Vad vi här anfört bör riksdagen som sin mening
tillkännage för regeringen. Därmed bör riksdagen
bifalla motionerna 2002/03:Kr266 (fp) yrkande 1 och
2002/03:Kr297 (m) yrkande 1.

2. De statliga medlen till Sveriges olympiska
kommitté (punkt 2)

av Lennart Kollmats och Lena Ödeen (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr266 yrkande 2.

Ställningstagande

Vi anser att idrottsrörelsens självständighet
markeras genom att RF har ansvaret för fördelningen
av de statliga medlen till idrotten. Regeringen har
sedan något år ändrat förfarandet så att medel till
den talangsatsning som handhas av Sveriges olympiska
kommitté (SOK) lämnas direkt till kommittén, medan
övriga bidrag fördelas via RF. Vi anser att RF även
i fortsättningen bör fördela samtliga medel till
idrotten och att dess budget bör öka med ett belopp
som motsvarar vad som nu går direkt till SOK.

Vad vi här anfört bör riksdagen som sin mening
tillkännage för regeringen. Därmed bör riksdagen
bifalla motion 2002/03:Kr266 (fp) yrkande 2.

3. Sponsorers inflytande på idrottsverksamhet
(punkt 3)

av Peter Pedersen och Rossana Dinamarca (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr328.

Ställningstagande

Det bör vara en självklarhet att det är
idrottsföreningen eller förbundet som svarar för
innehållet i idrottsverksamheten. Det behöver sättas
upp tydliga gränser för sponsorernas inflytande och
makt över den idrottsliga verksamheten så att de
inte ges möjlighet att t.ex. påverka laguttagningen
till tävlingar. Regeringen bör därför i den statliga
bidragsgivningen till RF ställa villkor som
omöjliggör bidragsgivning till förbund som tillåter
att sponsorer får inflytande och makt över den
idrottsliga verksamheten i förbundet eller dess
medlemsföreningar, t.ex. genom att sponsorerna tar
över, styr eller lägger sig i en laguttagning e.d.
Ett sådant krav är också förenligt med en av
grundstenarna för idrottspolitiken, nämligen att
idrottsrörelsen skall vara självständig.

Vad vi här anfört bör riksdagen som sin mening
tillkännage för regeringen. Därmed bör riksdagen
bifalla motion 2002/03:Kr328 (v).

4. Jämställd bidragsfördelning (punkt 5)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr368 yrkande 5
och avslår motionerna 2002/03:MJ430 yrkande 2 och
2002/03:A242 yrkande 25.

Ställningstagande

I dag råder på många platser en snedfördelning i de
lokala satsningarna på idrottsverksamhet. Idrotter
som kan betraktas som typiskt manliga får en
betydligt större del av satsningarna än de idrotter
som domineras av flickor och kvinnor. Ett tydligt
exempel är ridningen som på de flesta orter har ett
mycket svagt stöd i förhållande till exempelvis
ishockey, där kommunerna bidrar med resurser till
ishallar m.m. För att motverka denna snedfördelning
bör idrottsrörelsen särskilt uppmärksamma
jämställdhetsaspekten vid fördelningen av det
statliga stödet till idrotten på olika nivåer.

Vad jag här anfört bör riksdagen som sin mening
tillkännage för regeringen. Därmed bör riksdagen
bifalla motion 2002/03:Kr368 (kd) yrkande 5 och
avslå motionerna 2002/03:MJ430 (kd) yrkande 2 och
2002/03:A242 (kd) yrkande 25.

5. Utslagning, stress m.m. hos barn och
ungdomar inom idrotten (punkt 7)

av Peter Pedersen och Rossana Dinamarca (båda v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr265 yrkande 2.

Ställningstagande

I de s.k. grundstenarna för den nationella
idrottspolitiken poängteras att lika förutsättningar
skall gälla för flickor och pojkar, kvinnor och män
med olika social bakgrund och ekonomiska
förutsättningar. Vikten av god etik lyfts fram
liksom vikten av att arbeta för integration och att
värna om en demokratisk fostran.

Idrott för barn bör vara lek och alla skall få
delta. Barn skall tillåtas att pröva olika idrotter
utan påtryckningar att tidigt välja en idrott. I dag
inträffar det i alltför stor utsträckning att barn
väljs ut i mycket låg ålder och drillas för att
eventuellt nå framgångar längre fram.
Utslagningsprocesserna medför också att många, inte
minst flickor, slutar idrotta i tidiga år. Denna
"barnifiering" måste aktivt motarbetas.
"Sexifieringen" inom idrotten måste också
motarbetas, särskilt när det gäller barn och
ungdomar. Det är inte acceptabelt att t.ex.
kvinnliga idrottare i vissa sporter uppmanas att
tävla lättklädda. Det viktiga måste vara vad de kan
prestera, inte hur de ser ut. Det är också av
yttersta vikt att idrotten kraftfullt tar itu med
frågor om sexuella trakasserier och perverterade
nollningar.
Kommersialisering och utrustningshets kan medföra
att många barn och ungdomar utestängs från idrotten
av ekonomiska skäl. Idrottsrörelsen måste kunna
påverka de kommersiella krafter som styr
utrustningshetsen. Det bör inte få vara en ekonomisk
fråga om ett barn skall delta i idrottslivet.
Vid den statliga bidragsgivningen bör krävas en plan
för hur idrottsrörelsen avser att motverka
utslagning, stress, kommersialisering, "sexifiering"
och "barnifiering".
Vad vi här anfört bör riksdagen som sin mening
tillkännage för regeringen. Därmed bör riksdagen
bifalla motion 2002/03:Kr265 (v) yrkande 2.

6. Idrottens etik (punkt 9)

av Gunilla Tjernberg (kd) och Birgitta Sellén
(c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde
ha följande lydelse:

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 6. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr368 yrkande 1
och bifaller delvis motion 2002/03:Kr266 yrkande 13.

Ställningstagande

Idrotten spelar en viktig fostrande roll för många
barn och ungdomar som får lära sig vad
ansvarstagande och samarbete innebär. I idrottens
värld finns också givna regler som måste följas.
Sanktioner följer omedelbart på brott vilket är
positivt och lärorikt. I en tid när ungdomsvåld,
drogmissbruk och rasism utgör växande problem i
samhället blir idrottens roll som ungdomsfostrare
viktigare än någonsin.

Idrottsrörelsen skall tydligt ta ställning för
rent spel och mot fusk, våld, mobbning, rasism och
droger. Idrotten har en stor och viktig uppgift i
arbetet med etik och värderingar.
Barn- och ungdomsidrotten bör utformas så att
utslagning och elittänkande motverkas.
Vad vi här anfört bör riksdagen som sin mening
tillkännage för regeringen. Därmed bör riksdagen
bifalla motion 2002/03:Kr368 (kd) yrkande 1 och
delvis bifalla motion 2002/03:Kr266 (fp) yrkande 13.

7. Integration (punkt 10)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10
borde ha följande lydelse:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 7. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr335 yrkande 1
och bifaller delvis motion 2002/03:Kr266 yrkande 12.

Ställningstagande

Ett villkor för det offentliga stödet till idrotten
bör vara att idrottsrörelsen kan påvisa ett
förstärkt integrations- och jämställdhetsarbete. Det
finns många goda exempel på idrottsrörelsens bidrag
till integrationsarbetet, men mer bör kunna göras.

Vad jag här anfört bör riksdagen som sin mening
tillkännage för regeringen. Därmed bör riksdagen
bifalla motion 2002/03:Kr335 (c) yrkande 1 och
delvis bifalla motion 2002/03:Kr266 (fp) yrkande 12.

8. Handikappidrottens del av medlen från spel
och lotterier (punkt 12)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna
Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde
ha följande lydelse:

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 8. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr297 yrkande 8.

Ställningstagande

Handikappidrotten är synnerligen värdefull och har
sin givna plats inom den samlade idrottsrörelsen.
Stat och kommun har ett särskilt ansvar för att
tillse att än fler människor med funktionshinder
bereds möjlighet till fysisk rekreation genom
idrott. Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF)
erhåller medel för sin verksamhet genom RF. Att
handikappidrotten på detta sätt får sin del av
statens anslag till idrott är naturligt. RF har att
tillse att den del av anslaget som SHIF erhåller är
rimlig och rättvis.

Vi anser att de ekonomiska förutsättningarna för
handikappidrotten skall förbättras genom att
ytterligare medel från intäkterna från spel- och
lotterimarknaden skall tillfalla handikappidrotten.
Vad vi här anfört bör riksdagen som sin mening
tillkännage för regeringen. Därmed bör riksdagen
bifalla motion 2002/03:Kr297 (m) yrkande 8.

9. Idrottsforskning (punkt 13)

av Kent Olsson, Lena Adelsohn Liljeroth och Anna
Lindgren (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 9. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr297 yrkande 6
och bifaller delvis motion 2002/03:Kr368 yrkande 9.

Ställningstagande

Idrotten, Sveriges största folkrörelse, berör en
lång rad olika kunskapsområden alltifrån fysiologi,
medicin och teknik till beteende- och
samhällsvetenskapliga ämnen. Högre utbildning och
forskning inom idrotten spänner över alla dessa
områden och är en förutsättning för idrottens
utveckling vad gäller såväl barn- och ungdomsidrott
som bredd- och elitidrott.

Skapandet av Centrum för idrottsforskning (CIF)
och inrättandet av en självständig idrottshögskola
lade enligt vår uppfattning grunden till en
förstärkning av svensk idrottsforskning. Vi anser
att det är naturligt att idrottsrörelsen får ett
inflytande över de organ som samordnar
idrottsforskningen i landet. Tyvärr har samordningen
fungerat dåligt och en översyn av idrottsforskningen
bör göras.
Vad vi här anfört om en översyn av
idrottsforskningen bör riksdagen som sin mening
tillkännage för regeringen. Därmed bör riksdagen
bifalla motion 2002/03:Kr297 (m) yrkande 6 och
delvis bifalla motion 2002/03:Kr368 (kd) yrkande 9.

10. Idrottsforskning (punkt 13)

av Gunilla Tjernberg (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 13
borde ha följande lydelse:

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 10. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr368 yrkande 9
och bifaller delvis motion 2002/03:Kr297 yrkande 6.

Ställningstagande

Högre utbildning och forskning inom idrotten spänner
över en lång rad områden från fysiologi, medicin och
teknik till beteende- och samhällsvetenskapliga
ämnen. Utbildningen och forskningen är en
förutsättning för idrottens utveckling vad gäller
såväl barn- och ungdomsidrott som bredd- och
elitidrott. Utökad kunskap behövs kring idrotten som
folkrörelse. Idrottsrörelsen har också pekat på
behovet av forskning kring kvinno- och
jämställdhetsfrågor. Inte minst viktig är denna
kunskapsutveckling som bas för idrottens
ledarutbildning. Med tanke på idrottens betydelse
för våra barn och ungdomar är det angeläget att
idrottsledarna ges en god utbildning.

Idrottsforskningen har inte getts de nödvändiga
resurserna, utan har framför allt finansierats av
idrottsrörelsen själv. Med tanke på idrottens bredd
och betydelse för samhället bör denna forskning i
första hand vara ett ansvar för utbildnings- och
forskarsamhället, medan det mer behovsanpassade
utvecklingsarbetet är en fråga för idrottens egna
organisationer. Samtidigt bör idrottsrörelsen ha ett
inflytande över de organ som samordnar
idrottsforskningen i landet.
Vad jag här anfört om inriktningen av
idrottsforskningen m.m. bör riksdagen som sin mening
tillkännage för regeringen. Därmed bör riksdagen
bifalla motion 2002/03:Kr368 (kd) yrkande 9 och
delvis bifalla motion 2002/03:
Kr297 (m) yrkande 6.

11. Statens engagemang vid ansökan om och
deltagande i olympiska spel, Paralympics och
Dövas världsspel (punkt 21)

av Kent Olsson (m), Lena Adelsohn Liljeroth (m),
Birgitta Sellén (c) och Anna Lindgren (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 21 borde
ha följande lydelse:

21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 11. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr297 yrkande 9.

Ställningstagande

Sverige har de senaste decennierna ansökt om att få
arrangera olympiska spel, både vinter- och
sommarspel, men inte tilldelats något arrangörskap.
Det anser vi beklagligt, eftersom OS i Sverige
skulle kunna ge stora positiva effekter för
samhället i stort - även ekonomiskt - och för
idrotten. För att stärka kommande ansökningar bör
enligt vår mening staten engagera sig mer i det
skede där en ansökan byggs upp.

Det är mycket viktigt att handikappidrotten inte
särbehandlas utan att den får sin rättmätiga del av
stödet när det gäller dess deltagande i Paralympics.
Vi anser också att de dövas världsspel skall
jämställas med denna tävling. Särskilda medel bör
därför avsättas för att möjliggöra deltagande i Döv-
OS.
Vad vi här anfört bör riksdagen som sin mening
tillkännage för regeringen. Därmed bör riksdagen
bifalla motion 2002/03:Kr297 (m) yrkande 9.

12. Olympiska vinterspel i Sverige (punkt 22)

av Birgitta Sellén (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 22
borde ha följande lydelse:

22. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som framförs i reservation 12. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Kr335 yrkande 7
och bifaller delvis motion 2002/03:Kr206.

Ställningstagande

Centerpartiet manar till samling för en svensk
ansökan om att få arrangera olympiska vinterspel i
Östersund och Åre år 2014. Om det över huvud taget
skall vara möjligt att få till stånd ytterligare ett
OS i Sverige är det politiskt och ekonomiskt enda
realistiska ett vinter-OS. En kandidatur förutsätter
en nationell samling av beslutsfattare, näringsliv
och idrottsrörelsen.

Vad jag här anfört bör riksdagen som sin mening
tillkännage för regeringen. Därmed bör riksdagen
bifalla motion 2002/03:Kr335 (c) yrkande 7 och
delvis bifalla motion 2002/03:Kr206 (c).
Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Åtgärder mot sexuell diskriminering m.m.
inom idrotten
(punkt 8)

Peter Pedersen (v), Birgitta Sellén (c) och
Rossana Dinamarca (v) anför:

Vi ser positivt på att RF nu lagt fram en
åtgärdsplan mot sexuella trakasserier m.m. inom
idrottsrörelsen och noterar också att en översyn
kommer att göras av idéprogrammet Idrotten vill. Vi
har därför avstått från att reservera oss till
förmån för nu aktuella motioner, men vill erinra om
vikten av att regeringen följer utvecklingen inom
idrottsrörelsen när det gäller attityd och
inställning till homosexuella, bisexuella och s.k.
transpersoner inom idrotten.

2. Idrottsforskning (punkt 13) och dopning
(punkt 16)

Lennart Kollmats och Lena Ödeen (båda fp) anför:

Vi vill påminna om att Folkpartiet i samband med
budgetpropositionen för år 2003 föreslog en ökning
av anslaget (30:1) Stöd till idrotten med 10
miljoner kronor i förhållande till regeringens
förslag. Ökningen skulle ha möjliggjort satsningar
vad gäller framför allt dopningsbekämpning och
idrottsforskning.

3. Anorexi (punkt 14)

Birgitta Sellén (c) anför:

I Sverige drabbas ca 3-4 % av flickor och unga
kvinnor av någon form av ätstörning. Pojkar drabbas
också, men i betydligt mindre utsträckning.

En grupp som växer snabbt är "träningsanorektiker"
inom idrotten och här finns även pojkarna
representerade i större utsträckning.
Idrottsrörelsen har upptäckt faran och intensifierar
nu arbetet mot anorexi. Om de träningsansvariga
upptäcker tendenser till ätstörningar ingriper de
genom samtal och stöd. Fungerar inte detta är sista
möjligheten avstängning. Detta verkar nu alltflera
klubbar ställa sig bakom. Mot bakgrund av att nya
mål för folkhälsoarbetet nu har lagts fram är det
min förhoppning att idrottsrörelsen får ett starkt
stöd från samhället i sitt arbete mot anorexi och i
sina ansträngningar att intensifiera informationen
om vikten av att äta rätt.

4. Tillgång till rekreationsområden m.m.
(punkt 19)

Peter Pedersen (v), Birgitta Sellén (c) och
Rossana Dinamarca (v) anför:

I den idrottspolitiska propositionen En ny
idrottspolitik för 2000-talet betonades betydelsen
av närmiljöns utformning för människors fysiska
aktivitet (prop. 1998/99:107). Det framhölls i
propositionen att kommunerna är ansvariga för den
fysiska planeringen. Kommunerna måste således ta
ansvar för att det finns ytor och arenor för
spontanidrott och näridrottsplatser. Kommunala
satsningar bör enligt vår mening också innefatta
platser där de mindre barnen kan få fysisk aktivitet
i lekfulla former, t.ex. möjlighet att få klättra,
balansera och springa. Särskilt angeläget är det att
de få och krympande ytorna för spontanidrott som
finns i stadskärnorna inte offras för "storslagna"
exploateringsplaner. Klaras inte detta på frivillig
väg måste ändringar av de lagar och regler som styr
den kommunala planeringen övervägas. Vi förutsätter
att den kommitté som ser över plan- och
bygglagstiftningen beaktar sådana synpunkter som
fördes fram i samband med det idrottspolitiska
beslutet år 1999 och som även finns i de nu aktuella
motionerna.

5. Stöd till föreningsägda idrottslokaler
(punkt 20)

Birgitta Sellén (c) anför:

Jag har valt att inte reservera mig till förmån för
motion Kr335 yrkande 6 (c) om ett nytt statligt
bidrag till idrottslokaler. Jag vill ändå erinra om
följande.

Runt om i landet finns många aktiva
idrottsföreningar som äger sina lokaler och
idrottsanläggningar. Detta skapar sammanhållning i
bygderna och innebär att man får naturliga
samlingspunkter. Vissa orter i landet har inte någon
bygdegård eller något Folkets Hus och
idrottsföreningens lokaler utnyttjas därför även för
andra ändamål än idrott. Dessvärre är ekonomin
ganska dålig hos många idrottsföreningar, vilket
innebär att de inte kan rusta upp sina lokaler. För
allmänna samlingslokaler finns bidrag för köp, ny-
och ombyggnad, standardhöjande reparationer och
handikappanpassning. På sikt borde det kunna finnas
utrymme för ett liknande bidrag till föreningsägda
idrottslokaler.
Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna
motionstiden

2002/03:Kr206 av Sven Bergström och Håkan Larsson
(c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att regeringen tillsammans
med Sveriges olympiska kommitté, berörda kommuner,
näringslivet och andra aktörer, verkar för en
ansökan om att arrangera de olympiska vinterspelen i
Sverige 2014 eller 2018.

2002/03:Kr228 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att regeringen i samtal med
företrädare för idrotten tar upp vikten av att
diskriminering av kvinnor tas på samma allvar som
andra former av diskriminering.

2002/03:Kr260 av Gunnar Axén och Jan-Evert Rådhström
(m):

Riksdagen beslutar att upphäva lagen (1969:612) om
förbud mot professionell boxning i enlighet med vad
som anförs i motionen.

2002/03:Kr261 av Gunilla Wahlén (v):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
till åtgärdsplan i enlighet med vad i motionen
anförs om trafiksäkrare idrottsresor.

2002/03:Kr265 av Peter Pedersen m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige, med
full respekt för idrottsrörelsens självständighet,
bör försöka påverka EU och andra internationella
organ att öka ansträngningarna att motverka
dopning i samhället, där dopning inom idrotten
utgör en del.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att i den statliga
bidragsgivningen betona att idrottsrörelsen skall
redovisa en plan för hur man avser att arbeta med
att motverka utslagning, stress,
kommersialisering, "sexifiering" och
"barnifiering".

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att i den statliga
bidragsgivningen ytterligare betona att idrotten
skall vara öppen och tillgänglig för alla, dvs.
utöver vad som redan anförs i budgetpropositionen
och idrottspropositionen om kön, etnisk bakgrund,
funktionshinder m.m. även oberoende av sexuell
läggning.

2002/03:Kr266 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en självständig
idrottsrörelse.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
Riksidrottsförbundet skall ha ansvar för
fördelning av de statliga medlen till idrott.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om främjande av trygg
motion för äldre.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om lika villkor för
idrottande kvinnor och män.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att motverka
sexuella trakasserier inom idrotten.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att personer med
funktionshinder skall få bättre villkor för sitt
idrottsutövande.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om idrotten som ett
medel för att underlätta integration i samhället.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om satsningar på etik
inom idrotten.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att införa tydliga
regler för organisering av idrotten i bolagsform.

2002/03:Kr281 av Torsten Lindström (kd):

Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
till ändring av lagen så att professionell boxning
tillåts i Sverige.

2002/03:Kr297 av Kent Olsson m.fl. (m):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om idrottens
självständiga ställning.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening var i motionen anförs om
idrottsforskningen.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om motionsidrott.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fördelning till
handikappidrotten.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om elitidrott,
olympiska spel, Paralympics och Döv-OS.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
antidopningsverksamheten.

2002/03:Kr326 av Carina Hägg (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av jämställda
dopningskontroller.

2002/03:Kr328 av Peter Pedersen (v):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att den statliga
bidragsgivningen till idrotten via
Riksidrottsförbundet villkoras så att sponsorer inte
kan tillåtas få inflytande och makt över den
idrottsliga verksamheten i förbunden eller deras
medlemsföreningar.

2002/03:Kr329 av Lars U Granberg och Lena Sandlin-
Hedman (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en handlingsplan för
mångfald inom idrottsrörelsen.

2002/03:Kr335 av Birgitta Sellén m.fl. (c):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att
idrottsrörelsen bör förstärka sitt integrations-
och jämställdhetsarbete.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om att resurser
även bör avsättas för näridrottsplatser.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om en utredning
för att se över möjligheten att införa ett bidrag
till föreningsägda idrottslokaler liknande det för
allmänna samlingslokaler.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om olympiska
vinterspel.

2002/03:Kr339 av Anders Bengtsson m.fl. (s, fp, v,
c, mp):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
Riksidrottsförbundet, för att komma i åtnjutande
av statliga anslag, även måste åläggas att lägga
fram en plan för hur man vill arbeta med att komma
till rätta med den negativa inställning till
homosexuella och HBT-personer som finns inom
idrottsrörelsen.

2002/03:Kr362 av Gunnar Sandberg m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att uppmuntra samarbete
mellan kommuner och idrottsrörelsen.

2002/03:Kr368 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om idrottens etik.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om dopning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om handikappidrottens
möjligheter.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
jämställdhetsarbetet inom idrotten drivs vidare.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om idrottsforskning.

2002/03:MJ430 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att
utreda fördelningen av medel till pojk- respektive
flickidrotter.

2002/03:So226 av Birgitta Carlsson och Sven
Bergström (c):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
idrottsrörelsen skall ges starkt stöd från
samhället i sitt arbete mot anorexi och i sina
ansträngningar att intensifiera informationen om
vikten av att äta rätt och de risker som finns om
denna inte följs.

2002/03:A242 av Annelie Enochson m.fl. (kd):

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en jämnare
fördelning av bidragen till kvinno- respektive
mansdominerade idrottsgrenar.