Kulturutskottets betänkande
2002/03:KRU1
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund ochfritid(prop. 2002/03:1)
Sammanfattning
I betänkandet behandlas budgetpropositionen vad
avser fördelningen på anslag inom utgiftsområde 17
Kultur, medier, trossamfund och fritid för år 2003.
Regeringens förslag till fördelning på anslag och
partiernas olika budgetförslag redovisas i bilaga 3
i betänkandet. Förutom motionsyrkanden med
anknytning till budgeten för år 2003 behandlar
utskottet vissa motionsyrkanden som inte har en
direkt anknytning till medelsanvisningen för
budgetåret 2003, men som rör sådana frågor som tas
upp i budgetpropositionen eller i budgetmotionerna.
Utskottet har genom protokollsutdrag meddelat
finansutskottet att kulturutskottet tillstyrker
regeringens förslag till ram för år 2003 för
utgiftsområde 17. I sitt betänkande 2002/03:FiU1 har
finansutskottet den 21 november 2001 behandlat
regeringens förslag till utgiftsramar för år 2003,
bl.a. ram för utgiftsområde 17, vilken föreslås
uppgå till drygt 8,3 miljarder kronor. Riksdagen
väntas fatta beslut om utgiftsramar den 4 december
2002.
Utskottets majoritet, bestående av representanter
för Socialdemokraterna och Vänsterpartiet,
tillstyrker i betänkandet regeringens förslag till
medelsfördelning på anslag inom ramen för
utgiftsområde 17 med undantag för två anslag.
Fördelningen på anslag, anslagens storlek och de två
avvikelserna från regeringens förslag redovisas i
bilaga 4 i betänkandet. Avvikelserna innebär att
anslag 29:2 Bidrag till nationell och internationell
ungdomsverksamhet minskas med 2,5 miljoner kronor
avseende medel till ungdomspolitisk utveckling och
att anslag 30:2 Bidrag till allmänna
samlingslokaler ökas med 2,5 miljoner kronor.
Samtidigt föreslår utskottet att riksdagen skall
tillkännage för regeringen att av anslag 30:2 skall
4 miljoner kronor avsättas för Ungdomsstyrelsens
fördelning av medel till
samlingslokalorganisationers information och utred-
ningar om ungdomars utnyttjande av samlingslokaler.
Representanterna i kulturutskottet för Moderata
samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet
och Folkpartiet liberalerna har efter det att
finansutskottet den 21 november behandlat
regeringens förslag till ram för utgiftsområde 17
avstått från att delta i utskottets beslut om
medelsanvisning för budgetåret 2003 (punkt 55) och
erinrar i särskilda yttranden (nr 8-11) om
huvuddragen i partiernas respektive budgetförslag.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om vissa
bemyndiganden för regeringen att fatta beslut som
medför utgifter efter år 2003.
Bland de satsningar som görs i den av utskottet
tillstyrkta budgeten kan nämnas insatser för att
förstärka resurserna för museisektorn, dansområdet
och svensk film.
Inom museiområdet kan t.ex. nämnas att anslaget
till Statens museer för världskultur enligt
regeringens förslag ökas med 29,1 miljoner kronor
för att täcka kostnaderna för verksamheten vid det
ännu inte färdigbyggda Världskulturmuseet i Göteborg
samt att 5 miljoner kronor från kulturbudgeten och
lika mycket från utbildningsbudgeten anvisas för
Nobelmuseet i Stockholm, som skall permanentas.
Regeringens förslag om att permanenta Kulturarvs-
IT och därmed överföra 13 miljoner kronor till
kulturbudgeten från utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
tillstyrks av utskottet. Medlen skall i huvudsak
användas för löner till arbetsledare.
I enlighet med riksdagens tidigare beslut införs
fr.o.m. budgetåret 2003 ett särskilt anslag för den
nya myndigheten Forum för levande historia.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att
anslaget skall uppgå till 40 miljoner kronor för år
2003.
Satsningen på svensk film innebär att anslaget
förstärks med 25 miljoner kronor för år 2003. Vidare
kan nämnas att anslaget ökas engångsvis med 30
miljoner kronor på tilläggsbudget för år 2002 (bet.
2002/03:FiU11). Utskottet har inte något att erinra
mot regeringens avsikt att låta Filminstitutet även
fortsättningsvis vara huvudman för
filmvårdscentralen i Grängesberg. Utskottet utgår
från att Filminstitutet samarbetar med de regionala
museerna och hembygdsrörelsen, då dessa besitter
viktig kunskap för verksamheten vid
filmvårdscentralen.
Regeringens förslag om att höja den
kyrkoantikvariska ersättningen till Svenska kyrkan
från 50 till 100 miljoner kronor under år 2003
tillstyrks av utskottet.
Utskottet tillstyrker vidare att extra resurser
tillförs dansområdet. Bl.a. inrättas ett nytt
nationellt uppdrag inom samtida dans för att stärka
det fria danslivets möjligheter att turnera.
Konstnärsstöden till fria koreografer och dansare
ökas fr.o.m. år 2003 med 3 miljoner kronor årligen.
Ett nytt arrangörsstöd och ett nytt turnéstöd inom
dansens område om sammanlagt 2 miljoner kronor
fr.o.m. år 2003 införs under en försöksperiod om tre
år. Ett nytt nationellt uppdrag inrättas inom
området samtida dans. Dansens Hus får en höjning av
anslaget med 500 000 kronor fr.o.m. år 2003. Statens
kulturråd får regeringens uppdrag att ta fram ett
handlingsprogram för den professionella dansen i
Sverige.
Inom museiområdet tillstyrker utskottet bl.a.
regeringens förslag om att medel skall anvisas för
tillfälligt stöd med 1 miljon kronor vardera till
Drottningholms slottsteater och Strindbergsteatern
samt att Dalhalla festspelsscen i Rättvik skall
beviljas ett permanent årligt verksamhetsstöd för år
2003 med 1 miljon kronor.
Utskottet föreslår också att riksdagen skall
tillkännage för regeringen att medelsökningen om 5,1
miljoner kronor under anslaget 28:6 Bidrag till
regional musikverksamhet samt regionala och lokala
teater-, dans- och musikinstitutioner inte skall
vara förbehållen teater- och dansinstitutioner som
regeringen har föreslagit utan i stället skall få
användas för samtliga bidragsändamål under anslaget.
Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag
om att 1,5 miljoner kronor skall överföras från
anslag 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling samt internationellt kulturutbyte och
samarbete till anslag 28:6 för permanentning av
bidraget till länsteater i Jämtlands län.
Regeringens förslag om att myndigheten Språk- och
folkminnesinstitutet (SOFI) skall anvisas 2 miljoner
kronor engångsvis för år 2003 tillstyrks av
utskottet.
Utskottet tillstyrker förslaget att ett årligt
internationellt litteraturpris om 5 miljoner kronor
skall instiftas till Astrid Lindgrens minne.
Likaså tillstyrks regeringens förslag att 2
miljoner kronor skall anvisas för juryns verksamhet,
administration m.m. kring det nyinrättade
litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne.
Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag
om att 4 miljoner kronor skall avsättas för ett
utvidgat inköpsstöd till folk- och skolbiblioteken.
Utskottet föreslår att riksdagen skall göra ett
tillkännagivande för regeringen om en utvärdering av
samtliga stödformer inom anslaget Litteraturstöd.
Enligt budgetpropositionen upphör anslaget Stöd
till bokhandeln fr.o.m. år 2003. Utskottet anser
dock att sortimentsstödet - vilket ingått i anslaget
Stöd till bokhandeln - skall finnas kvar och
föreslår därför en förändring av medelsanvändningen
under anslaget Litteraturstöd. Sortimentsstödet till
servicebokhandlar skall fortsättningsvis
administreras och fördelas av Kulturrådet. Stödet
finansieras genom att distributionen av
litteraturstödda titlar till 100 bokhandlar upphör.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift, med en
redaktionell ändring. TV-avgiften höjs därmed med 72
kronor till 1 812 kronor för ett år.
Utskottet föreslår att riksdagen skall godkänna
medelsberäkningen för den avgiftsfinansierade
verksamhet som bedrivs av Sveriges Television AB
(inklusive Dövas TV), Sveriges Radio AB (inklusive
Radio Sweden) och Sveriges Utbildningsradio AB för
år 2003. Sammanlagt tilldelas de tre företagen nära
5,9 miljarder kronor.
Vidare föreslår utskottet att riksdagen skall
godkänna regeringens förslag om överföring av medel
till distributionskontot från rundradiokontot och
förslag om överföring av medel, sammanlagt 523,2
miljoner kronor, från distributionskontot till
Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio
AB.
Utskottet tillstyrker också att riksdagen skall
godkänna medelstilldelningen för år 2003 från
rundradiokontot till statsbudgetens inkomstsida
avseende Granskningsnämnden för radio och TV.
Utskottet föreslår även att riksdagen skall godkänna
att regeringen på AB Svenska Spels bolagsstämma år
2003 verkar för att bolagsstämman beslutar om stöd
till idrotten i form av ett bidrag på högst 160
miljoner kronor.
Regeringens förslag till ändring i
kulturminneslagen (1988:950) tillstyrks av utskottet
med en redaktionell ändring.
I betänkandet behandlas även regeringens skrivelse
2001/02:176 Kultur och delaktighet samt motioner
väckta med anledning av skrivelsen. Utskottet
diskuterar i betänkandet skrivelsens innehåll och
föreslår att riksdagen, med utskottets synpunkter,
lägger skrivelsen till handlingarna utan erinran.
I betänkandet finns 29 reservationer och 11
särskilda yttranden.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Finansutskottet har i sitt betänkande 2002/03:FiU1
daterat den 21 november 2002 godtagit den av
regeringen föreslagna ramen för utgiftsområde 17 om
8 357 903 000 kronor. Riksdagen planeras besluta om
utgiftsramar den 4 december 2002. Kulturutskottets
förslag till riksdagsbeslut under punkt 55 be-
träffande anvisande av medel under utgiftsområde 17
Kultur, medier, trossamfund och fritid samt vissa
till budgeten för 2003 hörande frågor görs under
förutsättning av riksdagens bifall till
finansutskottets betänkande 2002/03:FiU1 i den del
som avser utgiftsområde 17.
Med hänvisning till de motiveringar som framförs
under Utskottets överväganden föreslår utskottet att
riksdagen fattar följande beslut:
Vissa övergripande kulturpolitiska frågor
1. Nya kulturpolitiska mål
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr372 yrkande
1.
Reservation 1 (fp)
2. Efterlevnaden av de kulturpolitiska
målen och frågan om strukturer för
kulturpolitiken
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr373 yrkandena
1 och 2.
Reservation 2 (v)
3. Nya metoder och verksamhetsformer för
att nå de kulturpolitiska målen
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr17
yrkande 1 och 2002/03:
Kr336 yrkandena 1 och 2.
Reservation 3 (c)
4. Utgångspunkten för kulturpolitiken
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr236 yrkande
1.
Reservation 4 (m)
5. Skolans roll i kulturlivet
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr12 yrkande 1.
Reservation 5 (m)
6. Ungdomars delaktighet i kultur
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr17
yrkandena 3-5 och 2002/03:Kr336 yrkandena 3-5.
Reservation 6 (c)
7. Funktionshindrade konstnärers behov
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr15
yrkande 2, 2002/03:Kr296 yrkande 6 och
2002/03:So513 yrkande 11.
Reservation 7 (v)
8. Långsiktighet i anslagsgivningen, m.m.
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr371 yrkande
2.
Reservation 8 (kd)
9. Principer för anslagsuppräkning
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr370
yrkande 1 och 2002/03:Kr373 yrkande 4.
Reservation 9 (fp, kd)
Resultatredovisningen om kultur och delaktighet
10. Redovisning av funktionshindrades
delaktighet i kulturen
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr12
yrkande 2, 2001/02:Kr15 yrkande 3, 2001/02:Kr16
yrkande 2, 2002/03:Kr236 yrkande 15 och
2002/03:Kr371 yrkande 3.
Reservation 10 (m, fp, kd, c)
11. Redovisning av barns och ungas
delaktighet i kulturen
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr16 yrkande 1.
Reservation 11 (kd, c)
12. Statistisk redovisning av fria teater-
och dansgrupper
Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Kr15
yrkande 1 och 2002/03:
Kr373 yrkande 6.
Reservation 12 (v)
13. Redovisning av besöksutvecklingen på
icke statsstödda teatrar, m.m., olika
nationalitetsgruppers kulturvanor m.m.
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr14.
14. Redovisning av delaktighet i kulturen i
större städer och mindre orter, m.m.
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr16 yrkande 3.
Reservation 13 (kd)
15. Resultatredovisningen om kultur och
delaktighet
Riksdagen lägger skrivelse 2001/02:176 till
handlingarna.
Allmän kulturverksamhet
16. Bidraget till amatörkulturen m.m.
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr300 yrkandena
1 och 2.
17. Stödet till de nationella
minoriteterna
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr301.
18. Dans för barn och ungdomar som nytt
ämnesområde för nationella uppdrag
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr373 yrkande
19.
19. Ett nationellt uppdrag till Bildens Hus
i Sundsvall
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr315 och
2002/03:Kr355.
20. Ett nationellt uppdrag till
Textilmuseet i Borås
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr317.
21. Ett nationellt uppdrag till Museum Anna
Nordlander
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr224.
Teater, dans och musik
22. Garanti för ekonomiskt stöd till
Göteborgsmusiken
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr344 yrkande
1.
Bibliotek, litteratur och kulturtidskrifter
23. Litteraturpris till Astrid Lindgrens
minne
Riksdagen godkänner att ett årligt
internationellt litteraturpris på 5 000 000
kronor instiftas till Astrid Lindgrens minne.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:1
utgiftsområde 17 punkt 4.
24. Platsen för utdelning av
litteraturpriset till Astrid Lindgrens
minne
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr243.
25. Bemyndigande för regeringen att
beställa talböcker, punktskriftsböcker och
informationsmaterial
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003,
i fråga om ramanslaget 28:11 Talboks- och
punktskriftsbiblioteket, beställa talböcker,
punktskriftsböcker och informationsmaterial som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 4 000 000 kronor under 2004.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:1
utgiftsområde 17 punkt 5.
26. Utvärdering av samtliga stödformer inom
anslaget Litteraturstöd
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet framför om utvärdering av
samtliga stödformer inom anslaget Litteraturstöd.
Därmed bifaller riksdagen delvis motion
2002/03:Kr305 yrkande 2.
Bild och form samt konsthantverk
27. Statens konstråds upphandlingsrutiner
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr336
yrkande 11 och 2002/03:
Kr372 yrkande 27.
Reservation 14 (fp)
28. Bemyndigande för regeringen att
beställa konstverk
Riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2003, i fråga om ramanslaget 28:15 Konstnärlig
gestaltning av den gemensamma miljön, beställa
konstverk som inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 10 000 000 kronor under
åren 2004-2006. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2002/03:1 utgiftsområde 17 punkt 6.
Ersättningar och bidrag till konstnärer
29. Utvärdering av den individuella
visningsersättningen
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr336 yrkande
9.
Kulturmiljö
30. Ändring i lagen om kulturminnen
Riksdagen antar i bilaga 2 till betänkandet
intagna förslag till lag om ändring i lagen
(1988:950) om kulturminnen m.m. med den ändringen
att beteckningen "A3-8" ändras till "A3-A8" samt
ordet "femtio" ändras till "50". Därmed bifaller
riksdagen proposition 2002/03:1 utgiftsområde 17
punkt 1.
31. Bemyndigande för regeringen att besluta
om bidrag till kulturmiljövård
Riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2003, i fråga om ramanslaget 28:26 Bidrag till
kulturmiljövård, besluta om bidrag som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på
högst 100 000 000 kronor under åren 2004-2006.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:1
utgiftsområde 17 punkt 7.
32. En översyn av den kyrkoantikvariska
ersättningen
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr282 och
2002/03:Kr369 yrkande 2.
Reservation 15 (fp, kd)
Reservation 16 (c)
Museer och utställningar
33. Fri entré på de centrala museerna
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr338
yrkande 13 och 2002/03:
Kr369 yrkande 9.
Reservation 17 (fp, kd, c)
Reservation 18 (m)
34. Säkerhet i museer och kulturbyggnader
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr267.
35. Utredning om de ekonomiska
förutsättningarna för Kulturarvs-IT
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr271 och
2002/03:Kr336 yrkande 19.
36. Marionettmuseets organisatoriska
tillhörighet
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr372 yrkande
14.
Reservation 19 (fp)
37. Utvidgning av uppdraget för Forum för
levande historia, m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr201,
2002/03:Kr202, 2002/03:
Kr216, 2002/03:Kr219, 2002/03:Kr242,
2002/03:Kr255, 2002/03:Kr319, 2002/03:Kr350 och
2002/03:U261 yrkande 5.
Reservation 20 (m)
Reservation 21 (fp)
Film
38. Utvärdering av 2000 års filmavtal
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr236 yrkande
12.
Reservation 22 (m)
39. Filminstitutets huvudmannaskap för
filmvårdscentralen i Grängesberg
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr370 yrkande
15.
40. Teknisk kompetens vid
filmvårdscentralen i Grängesberg
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr320
yrkande 1 och 2002/03:
Kr336 yrkande 28.
Reservation 23 (v, c)
41. Utredning om ett framtida svenskt
nationalarkiv för den rörliga bilden
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr320
yrkande 2 och 2002/03:
Kr336 yrkande 27.
Reservation 24 (v, kd, c)
42. Interimistisk huvudman för
filmvårdscentralen i Grängesberg
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr336 yrkande
30.
Reservation 25 (c) villk. 24
43. Ett framtida nationalarkivs samverkan
med bibliotek och museer
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Kr320
yrkande 3 och 2002/03:
Kr336 yrkande 29.
Reservation 26 (v, c) villk. 24
Mediefrågor
44. Redogörelse för mål- och
resultatdialogerna med Statens biografbyrå
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr367 yrkande
4.
Radio- och TV-frågor
45. Ändring i lagen om TV-avgift
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift med den
ändringen att ordet "jämt" skall ändras till
"jämnt". Därmed bifaller riksdagen proposition
2002/03:1 utgiftsområde 17 punkt 2 och avslår
motionerna 2002/03:Kr338 yrkande 18 och
2002/03:Kr372 yrkande 30.
Reservation 27 (m, fp)
46. Medelsberäkning för 2003 för den
avgiftsfinansierade verk-samhet som bedrivs
av Sveriges Television AB (inkl. Dövas TV),
Sveriges Radio AB (inkl. Radio Sweden) och
Sveriges Utbildningsradio AB
Riksdagen godkänner regeringens förslag. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2002/03:1
utgiftsområde 17 punkt 8.
47. Medelstilldelning för 2003 från
rundradiokontot till statsbudgetens
inkomstsida avseende Granskningsnämnden för
radio och TV
Riksdagen godkänner regeringens förslag. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2002/03:1
utgiftsområde 17 punkt 9.
48. Bemyndigande för regeringen att besluta
om lån i Riksgälds-kontoret för att täcka
underskott på distributionskontot för
finansiering av kostnader för TV-
distribution
Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2003
besluta om lån i Riksgäldskontoret för att täcka
underskott på distributionskontot för finansie-
ring av kostnader för TV-distribution intill ett
belopp av 724 000 000 kronor. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2002/03:1 utgiftsområde 17
punkt 10.
49. Överföring av medel till
distributionskontot från rundradio-kontot
och överföring av medel från
distributionskontot till Sveriges Television
AB och Sveriges Utbildningsradio AB
Riksdagen godkänner regeringens förslag om
överföring av medel till distributionskontot från
rundradiokontot och förslag om överföring av
medel från distributionskontot till Sveriges
Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:1
utgiftsområde 17 punkt 11.
Folkrörelsepolitiken
50. Svenska Spels stöd till idrotten
Riksdagen godkänner att regeringen på AB
Svenska Spels bolagsstämma år 2003 verkar för att
bolagsstämman beslutar om stöd till idrotten i
form av ett bidrag på högst 160 000 000 kronor.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:1
utgiftsområde 17 punkt 12.
51. Tilläggsdirektiv till
Samlingslokalutredningen
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr262 yrkande
2.
Reservation 28 (c)
52. Samlingslokalernas betydelse för
jämlikheten i kulturlivet
Riksdagen avslår motion 2001/02:Kr16 yrkande 4.
Reservation 29 (kd, c)
53. Nya organisationer som bedriver
friluftsverksamhet
Riksdagen avslår motion 2002/03:Kr368 yrkande
11.
Utbildningspolitik
54. Bemyndigande för regeringen att besluta
om stöd till funk-tionshindrade vid
folkhögskolor
Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003,
i fråga om det obetecknade anslaget 25:2 Bidrag
till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen,
besluta om stöd för funktionshindrade vid
folkhögskolor som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst 10 000 000
kronor efter 2003. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2002/03:1 utgiftsområde 17 punkt 13.
Medelsanvisning
55. Medelsanvisningen för år 2003, m.m.
a) Anvisande av medel under utgiftsområde 17
Kultur, medier, trossamfund och fritid år 2003
Riksdagen anvisar anslagen under utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och fritid enligt utskottets
förslag i bilaga 4. Därmed bifaller riksdagen
motion 2002/03:Fi230 yrkande 6 och bifaller
delvis proposition 2002/03:1 utgiftsområde 17
punkt 14 och motionerna 2002/03:
Kr262 yrkande 1, 2002/03:Kr330, 2002/03:Kr337 i
denna del, 2002/03:
Kr338 yrkande 20, 2002/03:Kr363, 2002/03:Kr366
yrkande 7, 2002/03:
Kr371 yrkande 8 i denna del och 2002/03:N307
yrkande 9.
b) Användningen av ökningen om 5,1 miljoner
kronor under anslaget Bidrag till regional
musikverksamhet samt regionala och lokala teater-
, dans- och musikinstitutioner
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
utskottet framför om användningen av ökningen om
5,1 miljoner kronor under anslaget Bidrag till
regional musikverksamhet samt regionala och
lokala teater-, dans- och musikinstitutioner.
c) Sortimentsstöd m.m. till bokhandeln
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
utskottet framför om sortimentsstödet och
distributionsstödet till bokhandeln. Därmed
bifaller riksdagen delvis motion 2002/03:Fi230
yrkande 8.
d) Bidrag till informationsinsatser och
utredningsarbete avseende ungdomars nyttjande av
allmänna samlingslokaler
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
utskottet framför om bidrag till
informationsinsatser och utredningsarbete av-
seende ungdomars nyttjande av allmänna
samlingslokaler. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Fi230 yrkande 7.
e) Riksdagen avslår de i bilaga 5 upptagna
motionsyrkandena.
Stockholm den 21 och 28 november 2002
På kulturutskottets vägnar
Lennart Kollmats
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart
Kollmats (fp)3, Annika Nilsson (s), Lars Wegendal
(s), Kent Olsson (m)3, Eva Arvidsson (s), Paavo
Vallius (s), Gunilla Tjernberg (kd) 3, Peter
Pedersen (v), Nikos Papadopoulos (s), Lena Adelsohn
Liljeroth (m) 3, Tommy Ternemar (s), Cecilia
Wikström (fp) 3, Birgitta Sellén (c) 3, Göran
Persson i Simrishamn (s), Anna Lindgren (m)1,
Gunilla Carlsson i Hisings Backa (s), Rossana
Dinamarca (v) och Matilda Ernkrans (s)2.
1 Endast den 21 november 2002 under
förslagspunkterna 1-54.
2 Endast den 28 november 2002 under förslagspunkt
55.
3 Ledamoten har avstått från att delta i beslutet
den 28 november 2002 under förslagspunkt 55.
2002/03
KrU1
Utskottets överväganden
1 Inledning
1.1 Behandlade ärenden
Kulturutskottet behandlar i detta betänkande
regeringens förslag i budgetpropositionen för år
2003 under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossam-
fund och fritid när det gäller medelsanvisningen
under anslagen inom politikområdena 2 och 25-30,
vissa bemyndiganden m.m. för regeringen samt förslag
till lag om ändring i lagen (1988:950) om
kulturminnen m.m. och förslag till lag om ändring i
lagen (1989:41) om TV-avgift.
Ett förslag till lag om ändring i radio- och TV-
lagen (1996:844) har överlämnats till
konstitutionsutskottet för behandling (prot.
2002/03:2.2).
Kulturutskottet behandlar vidare i detta
betänkande regeringens förslag i budgetpropositionen
för år 2003 (utg.omr.17) om medelsberäkningen för
den avgiftsfinansierade verksamhet som bedrivs av
Sveriges Television AB (SVT), Sveriges Radio AB (SR)
och Sveriges Utbildningsradio AB (UR) samt medels-
tilldelningen för år 2003 från rundradiokontot till
statsbudgetens inkomstsida avseende
Granskningsnämnden för radio och TV. Utskottet be-
handlar också regeringens förslag beträffande
distributionskontot för finansiering av kostnader
för TV-distribution.
Vidare behandlar kulturutskottet i detta
betänkande regeringens skrivelse 2001/02:176 Kultur
och delaktighet, i vilken regeringen lämnar en redo-
visning av resultaten av den förda kulturpolitiken i
förhållande till ett av de sju nationella
kulturpolitiska målen, det s.k. jämlikhetsmålet om
delaktighet och eget skapande.
I anslutning till regeringens förslag i
budgetpropositionen och i skrivelse 2001/02:176
behandlar utskottet motioner väckta under allmänna
motionstiden hösten 2002 och motioner väckta våren
2002 med anledning av skrivelse 2001/02:176.
1.2 Beslutsdagar
Utskottet har fattat beslut i de behandlade ärendena
vid två skilda tillfällen. Torsdagen den 21 november
2002 beslutade utskottet beträffande de ärenden som
tas upp i förslagspunkterna 1-54 och torsdagen den
28 november 2002 beträffande förslagspunkten 55 (se
s. 10-18 i det föregående)
1.3 Inhämtande av information m.m.
Under ärendets beredning har på kulturutskottets
begäran information om budgetpropositionen och om
aktuella kulturfrågor inom Europeiska unionen
lämnats av kulturminister Marita Ulvskog.
Ett antal skrivelser med anledning av
budgetpropositionen har inkommit och anmälts i
utskottet.
1.4 Betänkandets disposition
Utskottet följer i detta betänkande i huvudsak den
ordning som används i budgetpropositionens
utgiftsområde 17 (volym 9).
I betänkandets avsnitt 2-8 behandlas de
politikområden i vilka statsbudgeten under
utgiftsområde 17 är indelad, nämligen
Kulturpolitik (politikområde 28)
Mediepolitik (politikområde 27)
Ungdomspolitik (politikområde 29)
Folkrörelsepolitik (politikområde 30)
Utbildningspolitik under utgiftsområde 17
(politikområde 25)
Forskningspolitik under utgiftsområde 17
(politikområde 26)
Finansiella system och tillsyn under utgiftsområde
17 (politikområde 2).
Under politikområde 28 Kulturpolitik behandlas först
sådana övergripande frågor som tagits upp i motioner
och i regeringens skrivelse 2001/02:176 Kultur och
delaktighet jämte motioner. Därefter behandlas
anslagen inom politikområde 28. För att det skall
bli lättare att få en överblick över de 39 anslagen
inom kulturpolitikområdet har de inordnats inom
mindre ämnesområden genom underrubriker.
Förslag i motioner om nya anslag har inordnats
under egna rubriker inom respektive politikområde.
2 Kulturpolitik
2.1 Vissa övergripande frågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslag om
- nya kulturpolitiska mål, jämför reservation
1 (fp),
- efterlevnaden av de kulturpolitiska målen
och frågan om strukturer för
kulturpolitiken, jämför reservation 2 (v),
- nya metoder och verksamhetsformer för att
nå de kulturpolitiska målen, jämför
reservation 3 (c),
- utgångspunkten för kulturpolitiken, jämför
reservation 4 (m),
- skolans roll i kulturlivet, jämför
reservation 5 (m),
- ungdomars delaktighet i kultur, jämför
reservation 6 (c),
- funktionshindrade konstnärers behov, jämför
reservation 7 (v),
- långsiktighet i anslagsgivningen, m.m.
jämför reservation 8 (kd) och
- principer för anslagsuppräkning, jämför
reservation 9 (fp, kd).
2.1.1 Målen för kulturpolitiken m.m.
Bakgrund
Riksdagen fastställde hösten 1996 sju nationella
kulturpolitiska mål (prop. 1996/97:3, bet.
1996/97:KrU1 s. 39-42, rskr. 1996/97:129). Dessa mål
ersatte 1974 års kulturpolitiska mål.
Målen för kulturpolitiken skall vara
. att värna yttrandefriheten och skapa reella
förutsättningar för att använda den,
..
... att verka för att alla får möjlighet till
delaktighet i kulturlivet och till
kulturupplevelser samt till eget skapande,
....
..... att främja kulturell mångfald, konstnärlig
förnyelse och kvalitet och därigenom motverka
kommersialismens negativa verkningar,
......
....... att ge kulturen förutsättningar att vara en
dynamisk, utmanande och obunden kraft i
samhället,
........
......... att bevara och bruka kulturarvet,
..........
........... att främja bildningssträvandena,
............
............. att främja internationellt
kulturutbyte och möten mellan olika kulturer inom
landet.
..............
Vid samma tillfälle beslöt riksdagen även om
övergripande mål på anslagsnivå för myndigheter och
institutioner och om övergripande mål för vissa
statsbidrag.
Mål för vissa områden har också beslutats. Sådana
finns t.ex. intagna i arkivlagen (1990:782) och i
lagen (1999:932) om stöd till trossamfund. Sektors-
övergripande mål har godkänts för statens arbete med
arkitektur, formgivning och design (prop.
1997/98:117, bet. 1997/98:KrU14, rskr. 1997/98:
225). Vidare har mål för arbetet för kulturmiljön
godkänts av riksdagen (prop. 1998/99:114, bet.
1999/2000:KrU7, rskr. 1999/2000:196).
Motionerna
I motion 2002/03:Kr372 (fp) hemställs att riksdagen
skall begära att regeringen lägger fram förslag till
en sådan ändring av kulturpolitiken som förordas i
motionen (yrkande 1). Motionärerna föreslår att de
nuvarande sju kulturpolitiska målen skall ersättas
med nya kulturpolitiska mål avseende frihet,
kvalitet och mångfald, vilket även skall innebära
att en kursomläggning görs inom kulturpolitiken.
Kulturen skall erbjuda visioner, reflexion, för-
djupning och livsglädje och utgöra en grogrund för
tolerans och skapande möten.
Kulturpolitiken får och kan inte sträva efter att
styra kulturlivets utveckling. Den skall däremot ge
starka impulser, bestämt försvara de demokratiska
principerna om tanke- och yttrandefrihet samt
garantera förutsättningarna - ekonomiska och
organisatoriska - för en sund vardag när det gäller
produktion, distribution och mottagning av kultur,
anförs det i motionen.
Kulturpolitiken måste struktureras genom konkreta
och mätbara mål. Det måste gå att avgöra om
kulturpolitiken uppnått sitt syfte eller inte. De
kulturpolitiska mål som fastställdes under 1990-
talet erbjuder enligt motionen liten vägledning,
varför de måste förändras för att uppnå större
klarhet.
Frihet, mångfald och kvalitet är grundprinciperna
i den liberala kulturpolitiken och skall enligt
motionen läggas till grund för en framåtsyftande
kulturpolitik som skapar goda förutsättningar för
ett fritt, utmanande och ständigt förnyande
kulturliv, tillgängligt för alla. En sådan
kulturpolitik är nödvändig för ett gott samhälle. I
motionen utvecklas denna syn på kulturpolitiken
vidare.
De nationella kulturpolitiska målen tas även upp i
motion 2002/03:Kr373 (v). Enligt motionen ser
Vänsterpartiet de sju antagna målen som en självklar
utgångspunkt för kulturpolitiken och föreslår inte
några ändringar av dessa. Däremot anser motionärerna
att målen inte efterlevs. Det borde enligt
motionärernas mening inte vara möjligt att fatta
politiska eller administrativa beslut som strider
mot de kulturpolitiska målen. Kulturen skall vara
obunden, men samtidigt ställs det krav på ökade
sponsorsintäkter och krav på att verksamheten skall
genomföras fullt ut utan att de som skall göra det
får full kostnadstäckning. Regeringen bör mot denna
bakgrund göra en översyn av de kulturpolitiska målen
med syfte att stärka efterlevnaden av dem (yrkande
1).
I samma motion tas också upp frågor om vad som
benämns strukturer för den nationella
kulturpolitiken. Likaväl som det finns en utbyggd
struktur för institutioner, fria grupper m.m. på
central, regional och lokal nivå är det enligt
motionen viktigt att den politiska och
administrativa organisationen har en väl fungerande
och genomtänkt struktur. De politiska besluten bör
tas så nära de berörda som möjligt.
Staten bör ha ett mera övergripande ansvar för att
offentligt stöd ges i enlighet med de
kulturpolitiska målen. Kulturrådet skall fungera som
ett nav för utvärdering och uppföljning och vara en
kunskapsbank. Rådet skall också ansvara för att det
offentliga stödet, således inte enbart det statliga
stödet, leder i den riktning som de kulturpolitiska
målen utpekar.
Avtal bör träffas mellan staten, landsting,
kommuner och kulturproducenter om kvalitetskrav
knutna till offentligt stöd. Därigenom skall med-
vetenhet och ansvarstagande skapas. De hittills
genomförda försöken med regional fördelning av
kulturpolitiska medel har enligt motionärernas
mening aktualiserat behovet av en decentraliserad
politisk organisation som tar ett nationellt
helhetsansvar för kulturen. Vad som anförts i
motionen om s.k. strukturer för en nationell
kulturpolitik bör ges regeringen till känna (yrkande
2).
I motionerna 2001/02:Kr17 (c) yrkande 1 och
2002/03:Kr336 (c) yrkande 1 tas frågor upp som rör
förnyelsen av kulturlivet genom nya metoder och
verksamhetsformer för att nå de kulturpolitiska
målen. Motionärerna framhåller att de
kulturpolitiska målen från år 1996 är bra men anser
att metoderna och formerna för hur målen skall
uppnås tillhör gårdagens kulturpolitik.
En långsiktig kulturpolitik är viktig, men den
måste ge utrymme för nya lösningar, nya idéer och
nya organisationsformer. Den befintliga infrastruk-
turen med myndigheter och institutioner behövs, men
den bör kompletteras med sådana mer tillfälliga,
oreglerade och kortsiktiga projekt som står för för-
nyelse och utveckling.
Det är viktigt att börja diskutera hur den
nationella kulturpolitiken kan anpassas till en
föränderlig värld. En stor del av det statliga
kulturstödet går till det etablerade kultursystemet.
Nya kulturella rörelser faller utanför. Det behövs
enligt motionerna en utredning om utbudet och
efterfrågan på kulturområdet. Har de statliga
bidragen givit en ökning och breddning av publiken?
Motsvarar det statligt stödda kulturutbudet vad
publiken efterfrågar i dag? Regeringen bör få
riksdagens uppdrag att genomföra en sådan utredning.
I anslutning till frågan om en förnyelse av den
statliga kulturpolitiken anförs i motion
2002/03:Kr336 (c) yrkande 2 att Kulturrådet bör få
ett utökat uppdrag att utveckla långsiktiga insatser
när det gäller samverkansformer, förändringsarbete,
erfarenhetsutbyte samt information om kulturprojekt
och om olika möjligheter att få stöd och vägledning
i kulturarbete.
Utskottets ställningstagande
Utskottet påminner om att riksdagen på utskottets
förslag vid varje riksmöte efter det att de nu
gällande nationella kulturpolitiska målen antogs
hösten 1996 avslagit olika motionsyrkanden om
ändrade eller nya kulturpolitiska mål (se senast i
bet. 2001/02:KrU1 s. 23).
Utskottet anser nu - liksom vid tidigare
tillfällen - att det är angeläget att 1996 års
nationella kulturpolitiska mål får gälla under en
längre tid så att de på samma sätt som 1974 års mål
får genomslagskraft inte endast inom det
kulturpolitiska området utan även inom andra
sektorer både inom och utanför det statliga området.
Det är dessutom först efter en längre period som
effekterna av målen kan iakttas. I det följande i
detta betänkande behandlar utskottet regeringens
första särskilda resultatredovisning (skr.
2001/02:176) till riksdagen för ett av de
kulturpolitiska mål som riksdagen antog 1996,
nämligen jämlikhetsmålet. Redovisningen kommer även
in på utvecklingen under perioden dessförinnan då
motsvarande mål från år 1974 gällde.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det
anförda motion 2002/03:Kr372 (fp) yrkande 1 om nya
kulturpolitiska mål.
Då det gäller yrkandena i motion 2002/03:Kr373 (v)
om efterlevnaden av de kulturpolitiska målen och
s.k. strukturer för kulturpolitiken vill utskottet
anföra följande.
Utskottet anser i likhet med motionärerna bakom
motion 2002/03:Kr373 (v) att det är viktigt att de
kulturpolitiska mål som antagits av riksdagen
efterlevs i den statliga verksamheten både inom och
utom kulturområdet och att de således skall
tillämpas som de sektorsövergripande mål de är.
Statens kulturpolitiska mål bör också kunna vara
vägledande för regionala och lokala politiska
instanser i deras kulturpolitiska verksamhet. När
statliga bidrag lämnas till regional, lokal och
enskild verksamhet har staten möjlighet att ange
bidragsvillkor som syftar till att de statligt
fastställda kulturpolitiska målen skall kunna
uppnås. Det är då att märka att de kommunala och
landstingskommunala medlen till kulturen sammantaget
är större än de statliga medlen och att riksdagen
inte styr användningen av den del av de offentliga
medlen som är kommunernas och landstingskommunernas
egna tillgängliga medel annat än genom lag, inom
kulturområdet exempelvis lagen (1988:950) om
kulturminnen m.m., arkivlagen (1990:782) och
bibliotekslagen (1996:1596).
I hur stor omfattning kulturområdet och olika
delar därav kan erhålla förstärkta statliga bidrag
för att kunna leva upp till de kulturpolitiska målen
är en fråga som måste avgöras vid den årliga behand-
lingen av budgetpropositionen i en samlad bedömning
grundad bl.a. på det statsfinansiella läget.
Utskottet kan inte se att en översyn av de
nationella kulturpolitiska målen för närvarande
skulle vara nödvändig för att kulturområdet skall
kunna få förstärkningar. Däremot är det av stor
betydelse att utvärdera och följa upp resultaten av
den förda kulturpolitiken för att kunna avgöra i vad
mån förstärkningar av kulturområdet och
omprioriteringar av olika delområden bör göras.
Kulturrådet, som har det övergripande ansvaret för
detta arbete, har under våren 2002 avlämnat en
rapport till regeringen om resultaten av den förda
kulturpolitiken när det gäller jämlikhetsmålet.
Regeringen har i sin tur i skrivelse 2001/02:176
Kultur och delaktighet lämnat sin bedömning till
riksdagen grundad på denna rapport. Utskottet
behandlar denna skrivelse samt motioner i det
följande i betänkandet.
Till Kulturrådets utvärderings- och
uppföljningsuppgifter hör att genomföra en
kontinuerlig genomgång område för område för att ge
riksdag och regering underlag för sina beslut inom
kulturpolitiken. På regeringens uppdrag gör
Kulturrådet även särskilda översyner av olika
delområden. Resultaten av detta kontinuerliga
utvärderings- och uppföljningsarbete och av
särskilda översyner är självfallet tillgängliga även
för de regionala och lokala politiska nivåerna. Till
Kulturrådets verksamhet hör också att - inom ramen
för sina resurser - genom konferenser, seminarier
m.m. förmedla kunskap och stimulera till
informationsutbyte mellan de centrala, regionala och
lokala nivåerna inom kulturområdet, både när det
gäller de politiska instanserna och de institutioner
m.m. som är verksamma inom kulturområdet.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att riksdagen avslår motion 2002/03:Kr373 (v)
yrkandena 1 och 2.
Utskottet behandlar i det följande motionerna
2001/02:Kr17 (c) yrkande 1 och 2002/03:Kr336 (c)
yrkandena 1 och 2 om nya metoder och verksamhetsfor-
mer för att nå de kulturpolitiska målen.
Som tidigare nämnts hör det till Kulturrådets
huvuduppgifter att följa utvecklingen inom
kulturområdet i stort, ge regeringen ett samlat
underlag för den statliga kulturpolitiken och
biträda vid genomförandet av denna. Rådet skall
också utveckla metoder för mål- och resultatstyrning
inom kulturområdet. Som utskottet redovisat i det
föregående genomför Kulturrådet en kontinuerlig och
systematisk uppföljning och utvärdering område för
område. Detta arbete syftar till att måluppfyllelse
och effekter av bidragsfördelningen skall kunna
bedömas. I arbetet ingår undersökningar av
spridningen av det statligt stödda kulturutbudet
samt publikundersökningar. Sådana görs också inom
institutionerna. På riksdagens begäran lämnar
regeringen varje år en redovisning och analys av
utvecklingen av den regionala fördelningen av
statens stöd till kultur (se prop. s. 59-65).
Kulturrådet diskuterar i sin omvärldsanalys år
2001 de utvecklingstendenser som på olika sätt
påverkar konsten, kulturen och kulturpolitiken.
Rådet konstaterar t.ex. att nya arenor, nya
arrangörer, informella spelplatser och nya
konstformer uppstår, oftast utan offentligt stöd.
Kulturrådet sammanfattar med att kulturpolitiken i
dag står inför flera viktiga vägval. Avsikten med
att presentera dessa frågeställningar i
omvärldsanalysen är att stimulera till debatt om
kulturens betydelse som dynamisk, utmanande och
obunden kraft i samhället.
Utskottet förutsätter självfallet att Kulturrådet
i sina fortsatta utvärderingar belyser bl.a. sådana
frågeställningar om förnyelse, delaktighet och
spridning av kulturen som lyfts fram i
omvärldsanalysen och i motionen.
Efter förslag från kulturutskottet har Riksdagens
revisorer undersökt frågan om ökningar av de
statliga bidragen till kulturinstitutioner - sett
under ett antal år - givit en ökning och breddning
av publiken och om det statligt stödda kulturutbudet
motsvarar det publiken efterfrågar. Revisorerna
avslutade en förstudie under våren 2002. Revisorerna
anför i förstudierapporten att frågor om publikens
sociala sammansättning, kulturbidragens regionala
spridning och vad publiken efterfrågar delvis är av
forskningsmässig karaktär. De framhåller vidare att
Statens kulturråd och Kulturdepartementet för
närvarande arbetar för att bl.a. utveckla
uppföljningen och utvärderingen av statens kultur-
politik. Mot den bakgrunden har revisorerna beslutat
att inte gå vidare med någon granskning i de här
aktuella frågeställningarna.
Någon sådan särskild utredning om det statligt
stödda kulturutbudet som begärs i motionen är enligt
utskottets mening för närvarande inte nödvändig.
Motionerna 2001/02:Kr17 (c) yrkande 1 och
2002/03:Kr336 (c) yrkande 1 avstyrks därför.
I dag finns utöver Kulturrådets egna
statistikrapporter, utvärderingar, uppföljningar och
analyser även den redovisning som legat till grund
för regeringens skrivelse 2001/02:176 Kultur och
delaktighet. Allt sådant material kan självfallet
också användas i kommunernas och landstingskom-
munernas eget förnyelsearbete utöver deras egna och
Kommunförbundets motsvarande rapporter, utredningar
och statistik. Som redovisats i det föregående hör
det också till Kulturrådets verksamhet att genom
konferenser, seminarier m.m. förmedla kunskap och
stimulera till informationsutbyte mellan de
centrala, regionala och lokala nivåerna inom
kulturområdet.
Motionärernas önskemål om ett utökat uppdrag till
rådet på detta område torde kräva nya resurser.
Någon beräkning av ett sådant ökat medelsbehov har
inte lämnats i motionen. I årets budgetproposition
har ökade medel beräknats för kompetensutveckling
inom Kulturrådet.
Utskottet kan mot bakgrund av det anförda inte
förorda en sådan utökning av Kulturrådets uppdrag
som yrkas i motion 2002/03:Kr336 (c) yrkande 2,
varför yrkandet avstyrks.
2.1.2 Utgångspunkten för kulturpolitiken m.m.
Motionerna
I motion 2002/03:Kr236 (m) framhålls att en ny tid
kräver en ny kulturpolitik. I motionen sammanfattas
utgångspunkten för denna nya kulturpolitik, vilken
enligt motionärernas mening bör ges regeringen till
känna (yrkande 1).
Motionärerna anför att mycket har hänt inom
kulturen sedan riksdagen 1996 fattade ett
principbeslut om inriktningen av kulturpolitiken.
Internet är snart allas dagliga redskap, MPEG har
förändrat vårt sätt att lyssna på musik, ICQ har
över 100 miljoner användare jorden runt som
kommunicerar med varandra i realtid och byter free
ware, bilder och mycket annat med varandra. Digital
TV kommer snart att finnas i de flesta hushåll och
dvd-spelare börjar ta över videons roll.
Motionärerna framhåller att kulturen har blivit
alltmer gränslös. Gästspel av teatergrupper från
andra världsdelar, konstutställningar med konstnärer
från hela världen och författare från andra
språkområden är tillgängliga för alltfler.
Motionärerna föreslår en strategi för en mer
dynamisk kulturpolitik. Funktionshindrades
självklara rätt till tillgång på ett rikt och
varierat kulturliv betonas också.
Levande kultur förmår existera utan garantier från
samhället, men kulturen behöver också det allmännas
stöd, såsom bibliotek, opera, teater, dans och
musikskola. Staten har ett extra ansvar på
kulturarvsområdet. Utbudet bör spridas till så många
som möjligt, bl.a. genom teknikens hjälp. Ett
kultursamhälle bör hålla sig med bibliotek, arkiv
och andra dokumentsamlingar och föremålssamlingar,
t.ex. museer.
Förvaltandet av kulturarvet bör betalas gemensamt,
medan bruket av kulturutbudet måste vara vars och
ens beslut och ekonomiska prioritering.
Staten skall enligt motionen koncentrera sina
kulturpolitiska insatser till i princip tre områden:
- Främja barn- och ungdomskultur.
-
- Värna vårt gemensamma kulturarv.
-
- Ge landets kulturskapare ordentliga
förutsättningar för sitt konstnärsarbete.
-
I motion 2002/03:Kr236 (m) anförs vidare att det är
viktigt att människor skall få möjlighet att både ta
del av och att ta del i kulturverksamhet och att
professionella utövare behövs för båda dessa
ändamål, bl.a. för att utgöra goda förebilder för
eget skapande och personlig utveckling. Detta är
inte minst viktigt för barn och ungdomar. I motion
2001/02:Kr12 (m) - väckt med anledning av skrivelse
2001/02:176 Kultur och delaktighet - begärs att
riksdagen skall tillkännage som sin mening för
regeringen skolans roll för att på ett tidigt
stadium väcka ett intresse för kultur och
kulturupplevelser (yrkande 1). För att uppnå målet
om jämlikhet inom kulturlivet bör enligt motionen en
tyngdpunkt på kultursatsningar riktas till barn och
ungdomar i grundskolan och gymnasieskolan.
Motionärerna påpekar också att försämrad läsförmåga
begränsar tillgången till litteraturen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid tidigare riksmöten avstyrkt
yrkanden motsvarande det som nu är aktuellt i motion
2002/03:Kr236 (m) yrkande 1 med hänvisning till att
motionärerna dels utvecklat sin allmänna syn på
kulturpolitiken, dels framfört synpunkter av mera
programmatisk karaktär som utskottet inte funnit
skäl att närmare diskutera (senast i bet.
2000/01:KrU1 s. 25-26). Utskottet har vidare
hänvisat till den diskussion om statens ansvar som
fördes i Kulturutredningens slutbetänkande (SOU
1995:84 s. 93-129). Utredningen markerade bl.a. att
det är viktigt att många tar ett direkt och
personligt ansvar för kulturen och att det
offentliga inte bör ta ansvar för det som idéburna
rörelser eller andra kan göra lika bra eller bättre.
Utredningen anförde även att andra kulturella
intressen kan tillgodoses genom en väl fungerande
marknad. Utredningen uttryckte det offentligas
ansvar genom förslagen till kulturpolitiska mål och
diskuterade rollfördelningen med tyngdpunkt på
frågan om motiven för offentliga åtaganden och
frågan om hur ändamålsenligt och nödvändigt det
statliga kulturstödet är. Utskottet har senast vid
2001/02 års riksmöte uttryckt att det i varje fall
inte vid denna tidpunkt skulle vara en meningsfull
resursinsats att söka åstadkomma en sådan
precisering av statens ansvar på kulturområdet som
motionärerna efterlyser. Utskottet har i
sammanhanget framhållit att det inte heller skulle
vara möjligt att få en mera långtgående uppslutning
kring ett sådant preciseringsförslag. Utskottet
anser att prövning av statens ansvar får - för olika
kultursektorer - göras med utgångspunkt i
fastställda nationella kulturpolitiska mål.
Utskottet vill framhålla att samhällets och
kulturens förutsättningar, liksom människors
möjligheter att vara delaktiga och aktivt
medverkande i kulturens yttringar, snabbt förändras
bl.a. mot bakgrund av den snabba tekniska
utvecklingen inom medie- och IT-områdena och att
detta synsätt kommer till uttryck inte endast i den
nu aktuella motionen utan på olika sätt och utifrån
skilda politiska bedömningar även i den
kulturpolitik som förordas av övriga partier i
riksdagen.
Utskottet hänvisar till sina tidigare
ställningstaganden och avstyrker motion
2002/03:Kr236 (m) yrkande 1.
Utskottet delar den uppfattning som uttrycks i
motion 2001/02:Kr12 (m) om skolans roll när det
gäller att väcka och utveckla barns och ungdomars
intresse för kultur. Utskottet har tidigare anfört
att kulturen inte enbart bör vara ett särskilt
inslag i skolarbetet utan också vara en integrerad
del i olika ämnen.
I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet
framhålls att utbildning och fostran i djupare
mening är en fråga om att överföra och utveckla ett
kulturarv - värden, traditioner, språk, kunskaper -
från en generation till nästa.
Det sägs vidare att skapande arbete och lek är
väsentliga delar i det aktiva lärandet. Språk,
lärande och identitetsutveckling är nära
förknippade. Genom rika möjligheter att samtala,
läsa och skriva skall varje elev få utveckla sina
möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro
till sin språkliga förmåga. I skolarbetet skall de
intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och
estetiska aspekterna uppmärksammas. Eleverna skall
få uppleva olika uttryck för kunskaper. De skall få
pröva och utveckla olika uttrycksformer och uppleva
känslor och stämningar. Drama, rytmik, dans,
musicerande och skapande i bild, text och form skall
vara inslag i skolans verksamhet.
En harmonisk utveckling och bildningsgång omfattar
möjligheter att pröva, utforska, tillägna sig och
gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förmåga
till eget skapande hör till det som eleverna enligt
läroplanen skall tillägna sig. Skolan ansvarar för
att varje elev efter genomgången grundskola
behärskar det svenska språket och kan lyssna och
läsa aktivt och uttrycka idéer och tankar i tal och
skrift samt har utvecklat sin förmåga till kreativt
skapande och fått ett ökat intresse för att ta del
av samhällets kulturutbud. Skolan ansvarar också för
att varje elev har en förtrogenhet med centrala
delar av vårt svenska och nordiska kulturarv,
inklusive det samiska, samt det västerländska
kulturarvet. Eleverna skall också utveckla och
använda kunskaper och erfarenheter i så många olika
uttrycksformer som möjligt såsom språk, bild, musik,
drama och dans. De skall också utveckla förståelse
för andra kulturer.
Föreskrifter av motsvarande innebörd finns också i
läroplanen för de frivilliga skolformerna. Där
uttrycks bl.a. att förtrogenhet med Sveriges kultur
och historia samt det svenska språket skall befästas
genom undervisningen i många av skolans ämnen.
Vid behandlingen av motioner om kultur i skolan
redovisade utbildningsutskottet vid föregående
riksmöte att olika kulturaspekter enligt
kursplanerna för grundskolan och gymnasieskolan
skall behandlas inom i princip samtliga ämnen. Det
närmare tillvägagångssättet för att uppnå de angivna
målen och ansvaret för utformningen av skolmiljön i
dess helhet är en kommunal angelägenhet (bet.
2000/01:UbU13).
Mot bakgrund av det redovisade anser utskottet att
riksdagen inte behöver göra ett sådant särskilt
uttalande till regeringen om skolans roll i
kulturlivet som begärs i motion 2001/02:Kr12 (m),
varför riksdagen bör avslå dess yrkande 1.
2.1.3 Ungdomars delaktighet i kultur
Motionen
I motion 2001/02:Kr17 (c) behandlas frågor som rör
ungdomars möjligheter att ta del av och att delta i
kulturverksamhet samt deras möjligheter att kunna få
ett större utrymme för sin egen kultur. Motionärerna
framhåller att dagens ungdomskultur ser helt
annorlunda ut än gårdagens. Varje generation måste
ges utrymme att skapa sin vision, sitt innehåll och
sina former för kulturen. Den traditionella
kulturpolitiken är mera anpassad efter de äldre
generationernas ideologi, livsvärden och
preferenser. Det är inte endast en fråga om
ekonomiska resurser utan även om attityder från de
vuxnas sida. Mot denna bakgrund begär motionärerna
att riksdagen skall tillkännage för regeringen att
Ungdomsstyrelsen bör få i uppdrag att påverka
kommunerna att utarbeta konkreta planer för en högre
prioritering av ungdomars kultur (yrkande 3). Vidare
föreslår motionärerna att Kulturrådet skall få
regeringens uppdrag att stimulera
kulturinstitutionerna att vidga möjligheterna för
ungdomar att både ta del av och delta i verksamheten
(yrkande 4). Slutligen anser motionärerna att
riksdagen skall tillkännage för regeringen att den
bör överlägga med studieförbunden och
folkhögskolorna om ett större utrymme för ungdomars
kulturaktivitet inom folkbildningen (yrkande 5).
Motsvarande yrkanden framställs i motion
2002/03:Kr336 (c) yrkandena 3-5.
Utskottets ställningstagande
När riksdagen hösten 1996 fattade beslut om en
långsiktig nationell kulturpolitik var ett
genomgående tema barns och ungas rätt till både eget
skapande och deltagande i kulturlivet (prop.
1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129).
Det betonades då - liksom i ungdomsproposition
1998/99:115 - att barn och unga inte är någon
enhetlig grupp. De har olika uppväxtvillkor,
föräldrar med olika intressen och olika ekonomiska
förutsättningar. Barn och unga skapar också sin egen
kultur som vuxenvärlden måste respektera och kom-
municera med.
I den kulturpolitiska propositionen framhölls
bl.a. följande (prop. 1996/97:3 s. 22).
Barn och ungdomar har olika behov. Barn måste
tidigt få ta del av ett brett kulturutbud och
stifta bekantskap med litteratur, konst, musik
och historia med stöd av engagerade vuxna.
Kulturen blir på det sättet ett viktigt redskap i
barnets utveckling. Ungdomar däremot har redan
skaffat sig kulturella preferenser där de ofta
inte bara vill vara kulturkonsumenter utan också
kulturproducenter. En kulturpolitik för unga män-
niskor måste därför också ta sin utgångspunkt i
deras eget skapande och kreativa förmåga.
Språket är av stor betydelse för barn och unga.
Satsningar på litteratur och läsande för dessa
grupper är också ett av de prioriterade områdena
i denna proposition.
Delaktighetsmålet för den nationella kulturpolitiken
gäller självfallet barn och ungdomar.
Motionsyrkanden om bristen på redovisning av barns
och ungas delaktighet i kulturen har väckts med
anledning av skrivelse 2001/02:176 Kultur och
delaktighet. De behandlas i det följande i detta
betänkande.
Kulturrådet diskuterade i sin omvärldsanalys år
2001 (Om världen 2001) barnens rätt till konst och
kulturliv och framhöll därvid bl.a. skolans stora
betydelse för att eleverna skall få möta kulturen i
alla dess bemärkelser under sin skoltid och att
skapande verksamhet inte får ses som en marginell
företeelse i skolan utan skall integreras i skolans
dagliga arbete. Alla lärare i skolan har ansvar för
kulturen som en del i lärandet. Kulturrådet anförde
att skolorna bör öka sitt samarbete med viktiga
institutioner utanför skolan. Konstnärer bör få nya
roller i skolan.
Kulturrådet och Skolverket har under våren 2002
träffat en överenskommelse om ett långsiktigt
samarbete i frågor som rör bibliotek och utbildning.
Samarbetet kan t.ex. gälla de fristående skolornas
biblioteksservice, informationsteknik som redskap
för lärande, källkritik, nationella licenser och
webbresurser samt läsfrämjande insatser riktade till
barn och ungdomar.
Det bör i sammanhanget också nämnas att
folkbildningen har ett särskilt uppdrag när det
gäller kultur och att detta uppdrag hör till de
frågor som skall utvärderas av den nu arbetande
Folkbildningsutredningen (dir. 2001:74).
Ett av de tre mål för ungdomspolitiken som
fastställts av riksdagen innebär att ungdomar skall
ha verklig möjlighet till inflytande och
delaktighet. Bland de 41 delmål för ungdomspolitiken
som regeringen fastställt finns några som rör
ungdomars delaktighet i kulturlivet och möjligheter
till kulturupplevelser och eget skapande.
Ungdomsstyrelsen har, i samarbete med en lång rad
myndigheter, däribland Kulturrådet, sammanställt
rapporter om de två första åren efter det att de
övergripande målen för ungdomspolitiken antogs.
Ungdomsstyrelsen skall lämna en fördjupad
uppföljnings- och utvärderingsrapport till
regeringen vart fjärde år. Den första avlämnas våren
2004.
Utskottet anser att det mot bakgrund av det
anförda inte är påkallat att riksdagen gör några
sådana tillkännagivanden för regeringen om ungdomars
kultur som begärs i motionerna 2001/02:Kr17 (c)
yrkandena 3-5 och 2002/03:Kr336 (c) yrkandena 3-5
varför motionsyrkandena avstyrks.
2.1.4 Funktionshindrade konstnärers behov
Motionerna
I motionerna 2001/02:Kr15 (v) yrkande 2 - väckt med
anledning av skrivelse 2001/02:176 Kultur och
delaktighet - 2002/03:Kr296 (v) yrkande 6 och
2002/03:So513 (v) yrkande 11 begärs att en
handlingsplan för stöd till funktionshindrade
konstnärer skall utarbetas. Motionärerna framhåller
att det finns utomordentligt begåvade och
talangfulla funktionshindrade konstnärer som inte
kan utöva sin konst utan stöd från samhället och
därmed inte heller får en möjlighet att visa sin
konst på museer, gallerier, teaterscener, film m.m.
Detta begränsar även konstens mångfald och
utveckling. En analys behöver göras av vilka behov
dessa konstnärer har för att kunna fungera som
konstnärer och av vilka hinder som finns samt vilka
krav som bör ställas på samhället. Staten bör leva
upp till de bestämmelser som förbjuder
diskriminering av funktionshindrade.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är
angeläget att funktionshindrade konstnärers behov i
olika avseenden beaktas, bl.a. när det gäller
möjligheter till etablering, anställning, utbildning
osv. De yrkanden som framförs i motionen faller inom
ramen för de nationella mål och den handlingsplan
för handikappolitiken som riksdagen antagit (prop.
1999/2000:
79, bet. 1999/2000:SoU14, rskr. 1999/2000:240).
En av grundprinciperna för handikappolitiken är
att handikapperspektivet skall genomsyra alla
samhällssektorer. Således måste arbetsmarknadspoli-
tiken bedrivas så att funktionshindrade personer ges
tillträde till arbetslivet. Människor med
funktionshinder skall på arbetslivets område ha
samma tillgång till generella åtgärder som andra. De
skall dessutom omfattas av särskilda stöd och
insatser riktade direkt till funktionshindrade.
Utbildningspolitiken skall bedrivas så att elever
med funktionshinder kan delta i reguljär
undervisning. Inom varje samhällssektor har
sektorsmyndigheter i uppdrag att utarbeta
uppföljningsbara etappmål för respektive sektor,
vilka fastställs av regeringen. På kulturområdet har
Statens kulturråd ett sådant sektorsansvar.
Redan som en följd av 1996 års kulturpolitiska
proposition (prop. 1996/97:3) fick Kulturrådet
regeringens uppdrag att kartlägga situationen på
kulturområdet för funktionshindrade personer samt
att utarbeta ett handlingsprogram för att främja
funktionshindrades deltagande i kulturlivet.
Uppdraget redovisades i rapporten Funktionshindrades
tillgång till kultur. Kartläggning och
handlingsprogram (Rapport från Statens kulturråd
1998:3).
Handlingsprogrammet omfattar olika delområden,
varav ett handlar om folkbildning och eget skapande.
Ett mål för delområdet är att människor med
funktionsnedsättning skall få möjlighet att använda
sin kreativitet och sina konstnärliga och
intellektuella färdigheter. Som förslag till åtgärd
anger Kulturrådet att högre konst- och
medieutbildningar bör vara öppna för funktions-
hindrade studerande på samma villkor som för andra
samt att praktiska hinder måste undanröjas.
Vidare har Kulturrådet fått regeringens uppdrag
att definiera sin roll som sektorsansvarig myndighet
för handikappolitiken och att ta fram etappmål för
hur myndigheten skall kunna uppfylla sin del av de
handikappolitiska målen. Etappmålen bör vara
uppfyllda senast år 2010. Detta arbete skall
genomföras i samverkan med de andra
sektorsmyndigheterna och i samråd med handikapp-
organisationerna. Handikappombudsmannen har fått i
uppdrag att stödja sektorsmyndigheterna i arbetet
med att ta fram etappmål.
Här bör även Konstnärsnämndens s.k. sociala mål
nämnas. Det återfinns i regleringsbrevet för år 2002
och lyder på följande sätt.
Målet är att främja en samhällsutveckling som
kännetecknas av social jämlikhet, jämställdhet
mellan kvinnor och män, respekt och tolerans och där
etnisk, kulturell, språklig och religiös mångfald
tillvaratas som en positiv kraft samt att bidra till
minskad diskriminering, främlingsfientlighet och
rasism.
Enligt utskottets uppfattning innebär
handikappolitikens inriktning med sektorsansvar och
etappmål att en tydlig struktur byggts upp på detta
område. Uppföljning och utvärdering av
handikappolitikens mål och resultat bör inväntas
innan en analys görs av vilka krav som bör ställas
på samhället när det gäller funktionshindrade
konstnärers verksamhet.
Med hänvisning till det anförda, och även till vad
som anfördes i frågan i betänkande 2001/02:KrU17,
avstyrker utskottet motionerna 2001/02:Kr15 (v) yrk-
ande 2, 2002/03:Kr296 (v) yrkande 6 och
2002/03:So513 (v) yrkande 11.
2.1.5 Budgetprocessen och principer för
anslagsuppräkning
Motionerna
Budgetprocessen skapar enligt motion 2002/03:Kr371
(kd) yrkande 2 problem för kulturinstitutionerna.
Motionärerna pekar särskilt på behovet av lång-
siktighet i bidragsgivningen. Engångssatsningar och
annan ryckighet i anslagstilldelningen kan också
skapa problem. De offentliga medlen bör stå för
långsiktigheten i den kulturella verksamheten.
Vidare bör hänsyn tas till att kulturinstitutioner
kan ha ett annat budgetår än staten, vilket
försvårar deras planering.
I två andra motioner, 2002/03:Kr370 (kd) och
2002/03:Kr373 (v), påpekas att den årliga pris- och
löneuppräkningen inom kultursektorn inte motsvarar
ökade lönekostnader och andra kostnader. Detta leder
enligt motionerna till urholkade anslag. De hänvisar
till att Kulturrådet redovisat urholkningens storlek
för regionala och nationella institutioner.
Regeringen bör därför enligt motion 2002/03:Kr370
(kd) yrkande 1 redovisa för riksdagen på vilka
grunder pris- och löneomräkningen görs. Enligt
motion 2002/03:Kr373 (v) yrkande 4 bör riksdagen
tillkännage för regeringen att anslagen till
scenkonsten bör räknas upp enligt ett
lönekostnadsindex så att kostnadsutvecklingen
kompenseras. Medel bör tillskjutas i så snabb takt
som detta är möjligt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det inte bör tillämpas en annan
pris- och löneomräkning för vissa kulturanslag än
vad som tillämpas för övriga anslag (betr. pris- och
löneomräkning för år 2003, se prop. volym 1 s. 150).
I den mån det bedöms nödvändigt att öka
kulturanslagen bör detta ske genom omprioriteringar
inom givna ramar eller genom tillskjutande av
reformmedel. I budgetpropositionen för år 2003
föreslås t.ex. förstärkningar av resurserna på
dansens område. Utskottet påminner vidare om att
riksdagen för budgetåret 2002 anvisade ett med 20
miljoner kronor förhöjt anslag till regionala
teatrar och ett med samma belopp förhöjt anslag till
fria teater-, dans- och musikgrupper (prop.
2001/02:1, bet. 2001/02:KrU1, rskr. 2001/02:72).
Under senare år har Statens kulturråd arbetat med
att utveckla former för en bidragsgivning för tre
år, vilket kan underlätta en mera långsiktig
planering hos bidragsmottagarna.
Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionerna 2002/03:Kr370 (kd) yrkande 1,
2002/03:Kr371 (kd) yrkande 2 och 2002/03:
Kr373 (v) yrkande 4.
2.2 Resultatredovisningen om kultur och
delaktighet
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör lägga skrivelse 2001/02:176
Kultur och delaktighet till handlingarna.
Vidare bör riksdagen avslå motionsförslagen
om
- redovisning av funktionshindrades
delaktighet i kulturen, jämför reservation
10 (m, fp, kd, c),
- redovisning av barns och ungas delaktighet
i kulturen, jämför reservation 11 (kd, c),
- statistisk redovisning av fria teater- och
dansgrupper, jämför reservation 12 (v),
- redovisning av besöksutvecklingen på icke
statsstödda teatrar m.m., olika
nationalitetsgruppers kulturvanor m.m. och
- redovisning av delaktighet i kulturen i
större städer och mindre orter, m.m., jämför
reservation 13 (kd).
Inledning
Riksdagen beslöt hösten 1996 om nya nationella mål
för kulturpolitiken (prop. 1996/97:3, bet.
1996/97:KrU1 s. 39-42, 1996/97:129). Som redovisats
under föregående avsnitt i detta betänkande är dessa
sju mål
att värna yttrandefriheten och skapa reella
förutsättningar för att använda den,
att verka för att alla får möjlighet till
delaktighet i kulturlivet och till
kulturupplevelser samt till eget skapande,
att främja kulturell mångfald, konstnärlig
förnyelse och kvalitet och därigenom motverka
kommersialismens negativa verkningar,
att ge kulturen förutsättningar att vara en
dynamisk, utmanande och obunden kraft i
samhället,
att bevara och bruka kulturarvet,
att främja bildningssträvandena,
att främja internationellt kulturutbyte och möten
mellan olika kulturer inom landet.
Dessa nya mål ersätter de fem mål som antogs i
samband med att riksdagen år 1974 beslöt om en
statlig kulturpolitik för hela landet (prop.
1974:28, bet. KrU 1974:15, rskr. 1974:248).
Målen från år 1996 skall vara sektorsövergripande
och gälla för statlig verksamhet både inom och utom
kulturområdet. Syftet är också att de skall kunna
vara vägledande för kommunal och landstingskommunal
kulturpolitik.
Det andra målet - att alla skall få möjlighet till
delaktighet i kulturlivet och till kulturupplevelser
samt till eget skapande - kallas ofta för
jämlikhetsmålet.
De nationella kulturpolitiska målen bryts ned i
delmål i regeringens regleringsbrev för anslagen
inom kulturpolitikområdet (politikområde 28). Med
dessa mål följer återrapporteringskrav beträffande
resultaten av verksamheten under anslagen.
Regeringen för också en mål- och resultatdialog i
sina kontakter med verks- och institutionschefer
m.fl.
Från och med år 1996 (prop. 1996/97:1
Budgetpropositionen för år 1997) utvecklas ett
system med årliga resultatredovisningar till
riksdagen i budgetpropositionerna åtföljda av
regeringens bedömningar av uppnådda resultat.
Riksdagen beslutade våren 2001 att komplettera
riksdagsordningen med en bestämmelse om att det i
utskottens beredning av ärendena skall ingå
uppgiften att följa upp och utvärdera riksdagsbeslut
inom resp. utskotts ämnesområde. Vidare beslöt
riksdagen tillkännage för regeringen att regeringen
senast den 14 maj varje år bör lämna
resultatredovisningar till riksdagen för utvalda
utgiftsområden (försl. 2000/01:RS1, bet.
2000/01:KU23 s. 23-24, rskr. 2000/01:273). Denna
resultatinformation avses kunna utgöra ett viktigt
beslutsunderlag i utskottens beredning av förslagen
i budgetpropositionen.
Regeringens skrivelse
Regeringen har valt att i maj 2002 avge sina två
första särskilda resultatskrivelser till riksdagen.
En har remitterats till arbetsmarknadsutskottet för
beredning och den andra, nämligen skr. 2001/02:176
Kultur och delaktighet, har remitterats till
kulturutskottet.
Regeringen har valt att som grund för skrivelsen
lägga statistiskt underlag hämtat från Statistiska
centralbyråns löpande undersökningar av levnads-
förhållanden (ULF) och Kulturrådets analys av dessa
uppgifter i rapporten Den kulturella välfärden.
Elitens privilegium eller möjlighet för alla? I
rapporten gör Kulturrådet en jämförelse mellan
resultaten av ULF-undersökningen och den egna
Kulturbarometern. Trots skillnader i metod och urval
visar båda dessa undersökningar enligt Kulturrådet
på samma långsiktiga utveckling av kulturvanorna i
Sverige. Kulturrådet anför dock att ULF-
undersökningen är en något mera tillförlitlig källa
genom större urval och längre tidsserier. Regeringen
betonar i skrivelsen att materialet har
begränsningar, t.ex. omfattas endast den vuxna
befolkningen (16-84 år). En betydande fördel med det
material som regeringens resultatredovisning vilar
på är enligt vad regeringen anger att det i stor
utsträckning sammanfaller med den period då den
moderna kulturpolitiken utvecklat sina mål och
medel.
Regeringen redovisar de medel som finns inom
kulturpolitikområdet och andra politikområden för
att förverkliga kulturpolitiken (skr. s. 7-10). Det
konstateras att ett viktigt inslag i 1974 års
kulturpolitik var att precisera ansvarsfördelningen
mellan staten, landstingen och kommunerna.
Grundvalen för samhällets kulturpolitiska insatser
skulle vara kommunernas stöd. Sådana
kulturverksamheter som var för stora för en enskild
kommun skulle landstingen svara för. Statens
insatser skulle inriktas på att stimulera kulturen i
landet och inte att reglera den. I skrivelsen
redovisas kort de medel som står till förfogande,
såsom den uppbyggda infrastrukturen av
kulturinstitutioner, public service-företagen som
förmedlare av kulturupplevelser och folkbildning,
insatserna på litteraturområdet, bild- och
formområdet, musei- och utställningsområdet och
filmområdet, uppbyggnaden av Kulturnät Sverige och
av ett system med länskonstnärer, insatserna för
funktionshindrade och för de nationella
minoriteterna, bidragen till folkbildningen samt
insatserna inom storstadspolitiken och den regionala
politiken samt inom skolsektorn.
Utvecklingen för vissa centrala kulturaktiviteter
redovisas, såsom teater- och konsertbesök, besök på
bibliotek, läsning av böcker, tidskrifter och
veckotidningar, besök på konstmuseum eller
konstutställning, besök på annat museum, biobesök
samt egna kulturaktiviteter (skr. s. 11-20). För
varje aktivitet redovisas uppgifter från tre
mättillfällen under perioden 1982-83 till 1998-99.
Regeringen anser att det är svårt att beskriva och
bedöma resultatet av de statliga kulturpolitiska
insatserna. Kulturområdet är ett område som till sin
karaktär inte så lätt låter sig uttryckas i mätbara
termer, utan snarare lämpar sig för mer kvalitativt
formulerade beskrivningar. Regeringen betonar
samtidigt att mål- och resultatstyrningen inom
kulturområdet inte handlar om att styra innehållet i
den konstnärliga utövningen. Jämlikhetsmålet är ett
kulturpolitiskt mål som lämpar sig relativt väl för
statistiska analyser. Även om resultaten inte kan ge
några enkla och direkta svar på frågor om
måluppfyllelse och framgångar för kulturpolitiken
går det enligt regeringen ändå att dra några
slutsatser.
Utvecklingen under de senaste decennierna visar
enligt regeringen att kulturvanorna i Sverige har
utvecklats i jämlikhetsmålets riktning. Människor
deltar i stor utsträckning i olika kulturaktiviteter
och deltagandet har ökat inom flera områden. Besök
på teatrar, konserter, bibliotek, bio och
konstutställningar ökar mest. Läsning av böcker
ligger kvar på en hög nivå. Traditionella sociala
mönster för kulturaktiviteterna består dock, men
skillnaderna mellan olika grupper har förändrats och
minskat i flera avseenden.
Enligt regeringen finns det sannolikt flera
rimliga förklaringar till varför kulturaktiviteterna
utvecklats på det sätt de gjort under de senaste två
decennierna. Bland annat har den allmänna
samhällsutvecklingen påverkat kulturaktiviteterna på
olika sätt. Till de faktorer som påverkar
kulturaktiviteterna hör givetvis även de insatser
som kommuner och landsting gör.
Regeringen påpekar vidare att vissa åtgärder har
vidtagits nyligen, varför effekterna av dem inte har
kunnat belysas i den statistik som ligger till grund
för skrivelsen. Här nämns de nya regionala
konsulenterna för mångkultur, storstadspolitiken,
sänkningen av bokmomsen, ökade läsfrämjande insatser
för barn och ungdom samt Kulturrådets och
Skolverkets samarbete kring kultur i skolan.
Regeringen påminner också om att en utvärdering av
stödet till folkbildningen pågår.
Den statliga kulturpolitikens insatser har ökat
betydligt under den period då det ökande deltagandet
i kulturaktiviteter kunnat mätas. De statliga
insatserna på kulturområdet har enligt regeringen på
ett verksamt sätt bidragit till den positiva
utvecklingen för kulturaktiviteterna. För att
upprätthålla den höga aktivitetsnivån och för att
öka den kulturella jämlikheten ytterligare, bör de
statliga insatserna fortsätta att förbättras med
utgångspunkt i de nationella kulturpolitiska målen.
Regeringen ger exempel på några frågor att arbeta
vidare med, såsom
· det minskade läsandet bland yngre kvinnor och
bland män i alla åldrar,
· det minskade deltagandet i egna
kulturaktiviteter,
· skillnaden i kulturvanor mellan infödda svenskar
och personer med utländsk härkomst,
· de regionala skillnaderna och segregationen i
storstadsregionerna.
Motionerna
Under den motionstid som avslutades den 13 juni 2002
väcktes sex motioner med anledning av skrivelse
2001/02:176 Kultur och delaktighet, nämligen
2001/02:Kr12 (m), 2001/02:Kr13 (m), 2001/02:Kr14
(m), 2001/02:Kr15 (v), 2001/02:Kr16 (kd) och
2001/02:Kr17 (c).
I dessa motioner finns yrkanden som rör
resultatredovisningen i skrivelsen och som innebär
att riksdagen skall begära kompletterande
redovisningar. I motionerna finns också yrkanden som
med utgångspunkt i resultatredovisningen innebär att
riksdagen skall besluta om olika åtgärder inom det
kulturpolitiska området. Utskottet behandlar
motionsyrkanden med synpunkter på
resultatredovisningen under detta avsnitt av
betänkandet. De motionsyrkanden i vilka åtgärder av
olika slag föreslås behandlas i andra avsnitt av
betänkandet, såsom det inledande avsnittet om
övergripande frågor och olika avsnitt beträffande
anslag inom utgiftsområdet. Delar av yrkandet i
motion 2001/02:Kr14 (m) kommer att behandlas i
kommande betänkanden om motioner inom olika
ämnesområden.
Under allmänna motionstiden hösten 2002 har nya
motionsyrkanden väckts som överensstämmer med
yrkanden i de tidigare följdmotionerna till
skrivelsen. Dessa motioner behandlas på samma sätt
som följdmotionsyrkandena.
De funktionshindrade uppmärksammas i motion
2001/02:Kr15 (v). Under många år har man, i enlighet
med de kulturpolitiska målen, ställt krav på att
kulturen skall vara tillgänglig för alla. Det
handlar bl.a. om att handikappanpassa lokaler och
sätta in hörselslingor. Det handlar också om
syntolkade och teckentolkade föreställningar. I
regeringens skrivelse finns ingen redogörelse för
hur långt detta arbete har kommit. Riksdagen bör ge
regeringen till känna vad som anförs i motionen om
en redogörelse för hur långt man har kommit vad
gäller tillgänglighet för funktionshindrade till
kulturlokaler och kulturprogram (yrkande 3).
Även i motionerna 2001/02:Kr12 (m) yrkande 2 och
2002/03:Kr236 (m) yrkande 15 uppmärksammas att de
funktionshindrade inte nämns i den statistik som
redovisas eller i den genomgång som regeringen gör.
Detta är enligt motionärerna klart
otillfredsställande. Riksdagen bör ge regeringen
till känna vad som anförs i motionerna om
redovisning av de funktionshindrades delaktighet i
kulturlivet.
I motionerna 2001/02:Kr16 (kd) yrkande 2 och
2002/03:Kr371 (kd) yrkande 3 uppmärksammas att
skrivelsen endast innehåller fyra rader om
funktionshindrades delaktighet i kulturlivet. Det
finns inga kommentarer om resultaten av Kulturrådets
arbete för att främja funktionshindrades delaktighet
i kulturlivet eller om regeringens ambitioner.
Riksdagen bör ge regeringen till känna vad som
anförs i motionerna om redovisning av
funktionshindrades delaktighet i kulturlivet.
I motion 2001/02:Kr16 (kd) betonas att ett barn- och
ungdomsperspektiv borde ingå i en redogörelse för
jämlikhetsmålet. Barn måste få utrymme såväl för
eget skapande som för att ta del av
kulturaktiviteter. I regeringens skrivelse finns
inga uppgifter om barn under 16 år eftersom de inte
omfattas av den statistik som regeringen har utgått
från. Tillgänglig statistik om barns
kulturaktiviteter visar på en utveckling som går i
motsatt riktning mot jämlikhetsmålets ambitioner,
vilket är fakta som enligt motionärerna borde ha
ingått i regeringens lägesbeskrivning. Riksdagen bör
ge regeringen till känna vad som anförs i motionen
om avsaknaden av ett barnperspektiv (yrkande 1).
I motionerna 2001/02:Kr15 (v) yrkande 1 och
2002/03:Kr373 (v) yrkande 6 lyfts den professionella
teater och dans som produceras ute i landet fram.
Eftersom dessa verksamheter inte alltid uppbär
statliga kulturanslag synliggörs de inte i
statistiken. Motionärerna menar att varje verksam
fri grupp bör synas i statistik, utredningar m.m.
och att varje grupps publiksiffror bör ingå i den
samlade kulturstatistiken. Riksdagen bör ge
regeringen till känna vad som anförs i motionerna om
att synliggöra den kulturella mångfald som finns i
landet.
I motion 2001/02:Kr14 (m) ifrågasätter motionären på
vissa punkter regeringens slutsatser att delaktighet
och eget skapande har påverkats i positiv riktning
genom de statliga insatserna på kulturområdet. I
motionen pekas på att det saknas uppgifter om hur
besökstalen ser ut och hur de har förändrats över
tiden i olika åldersgrupper för de teatrar som inte
uppbär statsunderstöd, för musikfestivaler, klubbar
m.m. Motionären efterlyser också någon form av
longitudinell studie av kulturvanornas utveckling
och en definition av vad som är att anse som
kulturprogram inom studieförbunden. Slutligen pekar
motionären på frågetecken när det gäller redovisning
av kulturvanor uppdelade efter nationalitet.
Riksdagen bör ge regeringen till känna vad som
anförs i motionen.
I motionen 2001/02:Kr16 (kd) pekar motionärerna på
att kultur fortfarande på många sätt är en
storstadsföreteelse. Det är i städerna som teatrar
och museer finns och det är där de flesta
kulturpolitiska satsningar görs. Skillnader i
kulturaktiviteterna mellan storstaden och
landsbygden påverkar jämlikhetsmålet och borde
därför behandlas i en skrivelse av det slag som
regeringen presenterat (yrkande 3).
Utskottets ställningstagande
Kulturutskottets tidigare uttalanden
Utskottet kommenterade hösten 1999 utvecklingen av
regeringens resultatredovisningar i
budgetpropositionerna (bet. 1999/2000:KrU1 s.
21-22). Utskottet framhöll att redovisningarna inte
endast var till nytta vid behandlingen av
budgetfrågorna utan även vid beredningen av förslag
som förts fram i motioner som inte är direkt
budgetanknutna och som därför behandlas i andra
betänkanden under riksmötet eller mandatperioden.
Det som redovisas borde också enligt utskottets
mening kunna utgöra en av utgångspunkterna för
arbetet inom utskottet med uppföljning och
utvärdering. Utskottet önskade att
resultatbedömningar, prioriteringar och medelsbehov
skulle sättas i än tydligare relation till uppsatta
mål och bidragssyften.
Utskottet redovisade att det var medvetet om att
det är svårt att redovisa resultat i relation till
sådana mera övergripande mål som inte är direkt
kvantifierbara. Inom vissa områden är det lätt att
kvantifiera mål och resultat, medan det inom andra
områden i större utsträckning också måste röra sig
om en kvalitetsbedömning som inte så lätt låter sig
uttryckas i siffror. Kulturområdet kan i flera
avseenden sägas tillhöra den senare kategorin. Detta
faktum gör att det krävs möda och
uppfinningsrikedom, både inom institutioner,
myndigheter och departement, när det gäller att
utveckla metoder för att spegla utvecklingen inom
olika områden och för att få fram material som kan
utgöra grund för bedömningar, uppföljning och
utvärdering.
Utöver de resultatredovisningar och bedömningar,
som regeringen gör i varje budgetproposition
beträffande de olika bidragsändamålen, redovisar och
bedömer regeringen också, i enlighet med
kulturutskottets och riksdagens önskan, varje år den
regionala fördelningen av de statliga bidragen till
kulturen. Likaså redovisas varje år hyrornas andel
av anslagen till ett antal kulturinstitutioner.
Hösten 2000 kommenterade utskottet den nya
indelningen av budgeten i politikområden och
regeringens förslag till mål för dessa (bet.
2000/01:KrU12 s. 19-20). Tankar fanns på att även
införa mål på den lägre verksamhetsområdesnivån. Mål
fanns redan på anslags- och bidragsnivå. Detta
skulle innebära en hierarki med mål på tre nivåer
under de nationella målen för kulturpolitiken.
Utskottet underströk att mål måste utformas och få
ett sådant innehåll att de är uppföljningsbara.
Alltför övergripande och allmänt hållna mål är inte
till någon större nytta i uppföljnings- och
utvärderingssammanhang, särskilt inte för en sådan
verksamhet som den inom kulturområdet som till sin
karaktär i många stycken redan kan vara svår att
uttrycka i mätbara termer. Utskottet framhöll ändå
att allmänna och övergripande mål för större områden
dock har sitt värde som uttryck för riksdagens och
regeringens vilja när det gäller inriktningen av
t.ex. kulturpolitiken och som bas för utarbetande av
mål inom delområden. De kan också bidra till att den
önskade inriktningen av kulturpolitiken får
genomslagskraft även inom andra samhällssektorer och
utanför det statliga ansvarsområdet.
Allmänna synpunkter på skrivelse 2001/02:176
Regeringen betonar i sin skrivelse - liksom
utskottet tidigare gjort - att det är svårt att
beskriva och bedöma resultatet av de statliga
kulturpolitiska insatserna, men att jämlikhetsmålet
lämpar sig relativt väl för statistiska analyser.
Utskottet uppskattar att regeringen valt att börja
inom kulturområdet med den nya formen av
resultatskrivelser, där regeringen i enlighet med
riksdagsbeslutet har valt ämnesområde, innehåll och
avgränsningar. Utskottet får på detta sätt möjlighet
att från början delta i arbetet med att utveckla
regeringens resultatredovisningar. Utskottet har
uppmärksammat att regeringen i budgetpropositionen
(volym 2, utg.omr. 2 s. 31) skriver att den nu
aktuella skrivelsen och några andra skrivelser under
riksmötet 2001/02 har karaktären av
resultatskrivelser och att dessa kan ligga till
grund för diskussion om utformning och omfattning av
kommande skrivelser. Våren 2003 avser regeringen att
för riksdagen mera utförligt och samlat redovisa de
reformer som kommer att bli aktuella inom den
ekonomiska styrningen.
Utskottet anser att det är både rimligt och
önskvärt att det får ta tid att utveckla
resultatskrivelserna och finna former som
tillgodoser behoven inom de olika utgifts- och
politikområdena. Utskottet anser i likhet med
regeringen att denna utveckling bör ske i dialog
mellan riksdagen och regeringen. Detta kan ske i
samband med budgetbehandlingen och andra ärenden som
behandlas av riksdagen. Denna dialog kan också föras
vid direkta kontakter mellan departementen och
utskotten, t.ex. vid informationsmöten mellan
departementsföreträdare och utskottet. Sådana
informationsmöten anordnas redan regelmässigt i
anslutning till behandlingen av budgetpropositionen
och inför ministerrådsmöten i EU.
Resultatskrivelsen utgår från Kulturrådets rapport
Den kulturella välfärden och den information som
ligger till grund för denna. Utskottet vill peka på
att det hade varit värdefullt om underlaget hade
kunnat kompletteras med annan resultatinformation
för att ge en mera komplett bild av måluppfyllelsen.
Regeringen har i skrivelsen inte motiverat denna
avgränsning. Valet av kunskapsunderlag har bidragit
till att det har varit svårt för regeringen att
kunna redovisa måluppfyllelsen vad gäller t.ex. barn
och ungdomar under 16 år och funktionshindrade,
vilket har uppmärksammats i motionerna.
Regeringen har valt att redovisa resultatet för
ett viktigt mål inom kulturpolitiken, nämligen
jämlikhetsmålet. Detta mål omfattar två aspekter på
deltagande, dels möjligheten att vara delaktig som
publik till och konsument av kulturupplevelser, dels
möjligheten till eget skapande. I skrivelsen redo-
visas framför allt deltagande i kulturlivet genom
kulturupplevelser, medan resultaten när det gäller
eget skapande ges ett mer begränsat utrymme. Efter-
som regeringen framhåller att det minskande
deltagandet i egna kulturaktiviteter är en fråga som
man bör arbeta vidare med förutsätter utskottet att
regeringen också har för avsikt att på olika sätt
fördjupa kunskaperna om människors egna skapande och
att senare redovisa en fördjupad analys på detta
område.
Regeringen har valt att använda följande variabler
för att redovisa resultatet utifrån
delaktighetsmålet: åldersgrupp, kön, hushållstyp,
nationalitet, utbildningsnivå, socioekonomisk grupp
och region. I årets skrivelse fokuseras köns- och
åldersskillnader, medan socioekonomiska, utbild-
ningsmässiga och regionala skillnader inte lyfts
fram lika tydligt. Inte heller den mångkulturella
aspekten lyfts fram i skrivelsen. Även sådana frågor
har uppmärksammats i motionerna. Utskottet anser att
även dessa frågor bör kunna belysas mera ingående i
kommande resultatskrivelser och även i kommande års
budgetpropositioner.
Riksdagen har tidigare uttalat att
resultatredovisningars värde blir större om
regeringen redovisar effekter av statens insatser.
Den nu aktuella skrivelsens redovisning är inriktad
på effekter, vilket gör att kopplingen till mål för
politikområdet blir tydlig.
Om resultatskrivelser också skall kunna utgöra ett
kompletterande beslutsunderlag i budgetprocessen bör
effekterna i viss mån också kunna kopplas till
statliga prestationer och därmed till de statliga
insatserna och anslagen. I skrivelsen är det oklart
hur relationen mellan de statliga insatserna inom
området kulturpolitik, myndigheternas prestationer
och redovisade effekter ser ut. Detta gäller t.ex.
redovisningen av egna kulturaktiviteter som omfattar
verksamheter som inte i någon större utsträckning
finansieras genom statliga medel. Kopplingen till
statliga insatser inom utgiftsområdet bör kunna
göras tydligare i framtida resultatredovisningar.
Utskottet är medvetet om att det är mycket svårt att
särskilja effekter av olika finansiärer (stat,
kommuner, landsting, hushåll och övriga), men
efterlyser ändå inför kommande resultatskrivelser en
mer utvecklad diskussion i dessa frågor. Det skulle
t.ex. vara intressant att få ta del av ett
resonemang om hur stor betydelse och vilka effekter
statens läsfrämjande insatser har, när det gäller
att motverka ett minskande läsande. Utskottet
återkommer till denna fråga i det följande i detta
betänkande.
I skrivelsen redovisas anslagsutvecklingen inom
det kulturpolitiska området för en lång tidsperiod.
Redovisningen avser en tjugoårsperiod och ges i
löpande priser. Det är enligt utskottets bedömning
inte klart hur den information som lämnas i
skrivelsen angående anslagsutvecklingen skall
relateras till jämlikhetsmålet. Kommande
resultatskrivelser skulle kunna utvecklas på detta
område. Exempelvis skulle anslagsutvecklingen kunna
anges i fasta priser eller relateras till
statsbudgetens utveckling i stort. Vidare skulle
eventuella förändringar av de statliga respektive de
kommunala insatserna över en längre tid kunna
redovisas. Detta skulle underlätta bedömningen av
måluppfyllelsen.
Då det gäller redovisad tidsperiod vill utskottet
uppmärksamma att resultatredovisningen avser en 20-
årsperiod. De årliga resultatredovisningarna och
bedömningarna i budgetpropositionerna avser oftast
det gångna året. Utskottet anser att det skulle vara
intressant att, åtminstone för vissa delområden,
kunna få en bedömning som gäller utvecklingen under
förslagsvis tre år. På så sätt skulle det vara
lättare att mera kontinuerligt kunna bedöma
utvecklingstendenser.
Krav på kompletterande redovisningar
Utskottet delar motionärernas uppfattning om att de
funktionshindrades förutsättningar till delaktighet
och eget skapande samt att resultatet av de statliga
insatserna på detta område borde ha beskrivits,
fokuserats och kommenterats mera i
resultatskrivelsen. Utskottet utgår från att så
också kommer att ske i kommande
resultatredovisningar. Utskottet har viss förståelse
för att denna första resultatskrivelse har fått lov
att begränsas till det valda underlaget för att
kunna spegla en utveckling som sträcker sig över den
förhållandevis långa perioden av 20 år. Detta gäller
inte endast de funktionshindrades förhållanden. När
det gäller deras situation är tillgången på
statistik tyvärr inte så god, men statistik från
både Kulturrådet och Statistiska centralbyrån bör
kunna användas i kommande resultatredovisningar
tillsammans med andra typer av kunskap som kan
finnas hos t.ex. Handikappombudsmannen,
Socialstyrelsen, Statens institut för särskilt
utbildningsstöd (SISUS), Folkbildningsrådet m.fl.
Med tanke på att arbetet med resultatredovisning
inom kulturområdet avses att utvecklas framöver,
anser utskottet att något särskilt uttalande från
riksdagens sida inte är nödvändigt för att upp-
märksamma regeringen på den hittillsvarande bristen
på fördjupad redovisning av de funktionshindrades
tillgång till och delaktighet i kultur. Utskottet
avstyrker med hänvisning till det anförda motionerna
2001/02:Kr12 (m) yrkande 2, 2001/02:Kr15 (v) yrkande
3, 2001/02:Kr16 (kd) yrkande 2, 2002/03:Kr236 (m)
yrkande 15 och 2002/03:Kr371 (kd) yrkande 3.
Som motionärerna framhåller saknas barn- och
ungdomsperspektivet i redogörelsen. Regeringen har i
skrivelsen också framhållit att ULF-materialet, som
valts som grund för redovisningen i skrivelsen, är
begränsat till att endast avse vuxna. Det skulle
därför vara av stort värde om regeringen i kommande
resultatredovisningar lyfter fram barn- och ungdoms-
perspektivet. Barn och ungdomar är en uttalat
prioriterad grupp i den kulturpolitik som riksdagen
ställde sig bakom år 1996. De kulturpolitiska målen
omfattar självfallet även barn och unga. Utskottet
anser att regeringen i kommande analysarbete bör
kunna utnyttja den officiella kulturstatistik som
Statens kulturråd ansvarar för när det gäller barn-
och ungdomsperspektivet. Vidare bör kompletterande
statistik från t.ex. Nordicom, Barnombudsmannen,
Ungdomsstyrelsen och Skolverket kunna användas.
Något uttalande i frågan från riksdagens sida för
att uppmärksamma regeringen på den påtalade bristen
i skrivelse 2001/02:176 torde inte vara nödvändigt.
Utskottet utgår från att kommande mera utvecklade
redovisningar skall inkludera förhållanden som rör
barn och unga. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motion 2001/02:Kr16 (kd) yrkande
1.
Statens kulturråd har enligt förordningen (2001:100)
om den officiella statistiken det övergripande
ansvaret för landets kulturstatistik. Rådets senaste
statistikredovisning för området teater och dans
(Kulturen i siffror 2001:7) omfattar uppgifter om
verksamhet, personal och ekonomi för 39
institutioner och 84 fria grupper på teater- och
dansområdet som erhållit statligt bidrag.
Statistiken har begränsats så att fria teatergrupper
som erhållit ett statsbidrag som är mindre än 100
000 kronor inte tagits med i statistikunderlaget. Om
en utvidgad statistikredovisning skulle genomföras
är en av de centrala frågeställningarna hur urvalet
skall göras, dvs. vilka grupper som då skulle ingå i
redovisningen. Utskottet anser emellertid att
riksdagen inte bör ta ställning till detaljer i
Kulturrådets uppdrag att producera kulturstatistik.
Det bör få ankomma på rådet att ta ställning till
vilka möjligheter som finns att, inom givna
ekonomiska ramar, utveckla redovisningen av
kulturstatistik, t.ex. när det gäller de fria
grupperna. Med hänvisning till det anförda avstyrker
utskottet motionerna 2001/02:Kr15 (v) yrkande 1 och
2002/03:Kr373 (v) yrkande 6.
Utskottet hänvisar till Kulturrådets uppdrag att
producera officiell kulturstatistik även när det
gäller yrkandet i motion 2001/02:Kr14 (m) om redo-
visning av besökstalen för de teatrar som inte
uppbär statsunderstöd, liksom för musikfestivaler,
klubbar m.m. Utskottet anser således att rådet inom
sina av riksdagen givna ekonomiska ramar bör avgöra
i vad mån kulturstatistiken kan utvidgas. Detsamma
gäller motionärens önskan att någon form av longitu-
dinell studie av kulturvanornas utveckling bör
göras. Frågan om vad som kan utgöra kulturprogram
inom studieförbunden torde höra till de frågor som
den pågående folkbildningsutvärderingen kommer in
på. Något uttalande i definitionsfrågan från
riksdagens sida bör därför inte vara nödvändig. Ut-
skottet utgår vidare från att utvecklingen av
resultatredovisningen också kommer att innebära att
överväganden görs om hur kulturvanor uppdelade efter
nationalitet kan och bör redovisas. Riksdagen bör
således enligt utskottets mening avslå motion
2001/02:Kr14 (m).
När det gäller de regionala skillnaderna mellan
t.ex. större städers och mindre orters tillgång på
kultur, vill utskottet framföra följande. Sedan
flera år redovisar regeringen på riksdagens uppdrag
det regionala utfallet av statens insatser för
kultur. Denna redovisning görs i budgetpropositionen
och har successivt förbättrats. Samtidigt är det
viktigt att lyfta fram den regionala aspekten i
framtida resultatskrivelser. Utskottet anser att det
därvid också kunde vara av intresse att sätta de
statliga insatserna på kulturområdet i relation till
sådana insatser med betydelse för kulturområdet som
görs inom den statliga regionalpolitiken och med EU-
medel, så att en analys kunde göras av effekterna på
människors delaktighet i kulturen av dessa olika
bidrag. En sådan analys skulle kunna avse
förhållandena i de olika regionerna och om möjligt
även kunna avse förhållandena i större städer
jämfört med mindre orter och landsbygd. Utskottet
anser att riksdagen dock inte bör göra ett uttalande
i frågan utan att regeringen bör få välja i vilken
utsträckning underlag kan tas fram för en sådan
analys och i vilket sammanhang en sådan skall
redovisas för riksdagen. Utskottet avstyrker därmed
motion 2001/02:
Kr16 (kd) yrkande 3.
Sammanfattande bedömning
Den nu behandlade skrivelse 2001/02:176 Kultur och
delaktighet är den första resultatredovisning av
detta slag som regeringen lämnat till riksdagen inom
kulturområdet. Det är regeringen som har valt
område, inriktning och avgränsningar för
resultatskrivelsen. Denna första skrivelse bör inte
betraktas som en mall för kommande skrivelser inom
utgiftsområdet utan ses som ett första steg i en
utveckling där utskottet och de berörda
departementen för en dialog. Ansatsen i denna första
skrivelse har varit bred, samtidigt som några
aspekter berörts mycket kortfattat eller inte alls.
Inför kommande resultatskrivelser bör inriktningen
vara att ge successivt förbättrade beslutsunderlag
inom område efter område. Genom resultatskrivelsen
har utskottet som ett första steg fått ett
beslutsunderlag att relatera till och diskutera
vidare kring inför kommande resultatskrivelser.
Resultatskrivelser bör utformas så att de kan utgöra
underlag för utskottets diskussioner och ge ett
vidgat beslutsunderlag vid beredningen av budgeten.
Det är viktigt att resultatredovisningarna görs på
ett sådant sätt att resultatbedömning och anslags-
konsekvenser kan kopplas samman vid
budgetbehandlingen. De kan också komma till
användning vid en mera samlad behandling av
fristående motioner inom olika ämnesområden som inte
hinner tas upp i samband med budgeten. De kan vidare
utgöra en utgångspunkt i diskussioner i uppfölj-
nings- och utvärderingsfrågor. Skrivelserna bör även
kunna skapa förutsättningar för riksdagen att
identifiera områden och frågor som kan lyftas fram i
följande resultatskrivelser.
Utskottet föreslår att riksdagen med utskottets
synpunkter lägger skrivelse 2001/02:176 till
handlingarna.
2.3 Anslagen till allmän kulturverksamhet
(28:1-28:4)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör med avslag på motionsyrkanden
bifalla regeringens förslag till
medelsanvisning under anslagen
28:1 Statens kulturråd
28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling samt internationellt
kulturutbyte och samarbete
28:3 Nationella uppdrag
28:4 Försöksverksamhet med ändrad regional
fördelning av kulturpolitiska medel
Vidare bör riksdagen avslå motionsyrkanden om
- bidraget till amatörkulturen,
- stödet till de nationella minoriteterna,
- dans för barn och ungdomar som nytt
ämnesområde för nationella uppdrag,
- ett nationellt uppdrag till Bildens Hus i
Sundsvall,
- ett nationellt uppdrag till Textilmuseet i
Borås och
- ett nationellt uppdrag till Museum Anna
Nordlander.
2.3.1 Statens kulturråd (28.1)
Inledning
Statens kulturråd skall som central
förvaltningsmyndighet inom kulturområdet följa
utvecklingen och ge ett samlat underlag för den
statliga kulturpolitiken samt bistå regeringen med
genomförandet av denna. I den uppgiften ligger en
skyldighet att verka för samordning av och
effektivitet i de statliga åtgärderna.
Propositionen
Kulturrådet föreslås få en förstärkning av
förvaltningsanslaget med 3 miljoner kronor, varav 1
miljon kronor till kompetensutveckling inom
myndighetens ansvarsområde och 2 miljoner kronor
till administration av det nyinrättade
litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (prop.
s. 30).
Regeringen föreslår att anslaget för 2003 skall
uppgå till 42 994 000 kronor.
Motionerna
I motionerna 2002/03:Fi232 (fp) yrkande 18 i denna
del och 2002/03:Kr372 (fp) yrkandena 4, 24 och 33 i
denna del föreslås en minskning av anslaget med
sammanlagt 7 miljoner kronor, varav 2 miljoner
kronor avser Kulturnät Sverige som föreslås
finansieras utan statliga medel. I motion
2002/03:Kr338 (m) yrkande 1 föreslås en minskning av
anslaget med 20 miljoner kronor. I motion
2002/03:Kr371 (kd) yrkande 8 i denna del föreslås
att anslaget skall minskas med 1 miljon kronor.
I motion 2002/03:Kr273 (m) anförs att det inte bör
beräknas särskilda medel under anslaget 28:1 Statens
kulturråd för administrationen av det nya priset
till Astrid Lindgrens minne. Kulturrådet bör enligt
motionärernas mening kunna rymma administrationen
inom sin nuvarande budget.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid flera tidigare tillfällen
behandlat frågan om Kulturrådets ställning, uppdrag
och anslag, senast hösten 2001 i betänkande
2001/02:KrU1 (s. 36). Utskottet anser att det behövs
en central myndighet på kulturområdet av nuvarande
omfattning som vid sidan av
bidragsfördelningsuppgiften även har ett omfattande
ansvar för bl.a. uppföljning och utvärdering.
Utskottet gör - liksom föregående år - den
bedömningen att Kulturnät Sverige bör drivas med
hjälp av offentliga medel. Utskottet avstyrker med
hänvisning till det anförda motionerna 2002/03:Kr338
(m) yrkande 1, 2002/03:Kr372 (fp) yrkandena 4, 24
och 33 i denna del, 2002/03:Fi232 (fp) yrkande 18 i
denna del samt 2002/03:Kr371 (kd) yrkande 8 i denna
del. Riksdagen bör anvisa medel i enlighet med
regeringens förslag.
Under anslaget 28:9 Litteraturstöd behandlar
utskottet medelsanvisningen med 5 miljoner kronor
till det internationella litteraturpriset till
Astrid Lindgrens minne (se prop. s. 30, 66-67 och
77-78). Urvalsprocessen skall bygga på ett
förfarande som består av nominering, granskning,
inläsning och diskussion, tillkännagivande samt en
utdelningsceremoni. En jury tillsätts för att
tillgodogöra sig och bedöma litteratur och
läsfrämjande åtgärder. Ett kansli får till uppgift
att vara juryns administrativa stöd, t.ex. genom att
hantera frågor om prisutdelningsceremoni, planering
och information, uppföljning av ekonomi, regler och
rutiner för juryns arbete m.m. Juryn med tillhörande
kansli organiseras inom ramen för Statens kulturråds
verksamhet och tillförs 2 miljoner kronor.
Utskottet anser att det är en mycket ansvarsfull
och viktig uppgift som kommer att åvila juryn och
dess kansli. Det är därför befogat att tillräckliga
medel anvisas under anslaget till Kulturrådet för
ändamålet. Utskottet anser därför att inte någon del
av dessa medel skall överföras till prissumman under
anslaget 28:9 Litteraturstöd såsom föreslås i motion
2002/03:Kr273 (m). Motionen bör avslås av riksdagen.
2.3.2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling samt internationellt kulturutbyte
och samarbete (28:2)
Inledning
Under detta anslag beräknas medel till en rad skilda
ändamål på kulturområdet. Medel beräknas bl.a. till
Statens kulturråds disposition för tillfälliga in-
satser av utvecklingskaraktär eller insatser som på
annat sätt är kulturpolitiskt angelägna. Inom
anslaget beräknas också medel för kulturinsatser i
arbetslivet, bidrag till länsbildningsförbund m.fl.
för kultur- och föreläsningsverksamhet, bidrag till
länskonstnärer, bidrag till samisk kultur, bidrag
för att främja funktionshindrades deltagande i
kulturlivet samt bidrag till Svenska institutet.
Vidare beräknas inom anslaget bidrag till centrala
amatörorganisationer, centrumbildningar,
lokalhållande organisationer för kulturverksamhet,
organisationer med mångkulturell inriktning, bidrag
till nationella minoriteters språk och kultur samt
bidrag till internationellt kulturutbyte och
samarbete.
Propositionen
Liksom tidigare år föreslår regeringen att medel
skall anvisas för tillfälligt stöd till vissa
institutioner, 1 miljon kronor vardera beräknas för
Drottningholms slottsteater och Strindbergsteatern.
Anslaget minskas med 4,5 miljoner kronor
motsvarande engångsanvisningar till vissa
institutioner som gjordes för år 2002. Vidare
minskas anslaget med 600 000 kronor för
omprioriteringar inom kulturområdet.
Medel om 1,5 miljoner kronor överförs till
anslaget 28:6 Bidrag till regional musikverksamhet
samt regionala och lokala teater-, dans- och musik-
institutioner för permanentning av bidraget till
länsteater i Jämtlands län.
Anslaget minskas med 8 miljoner kronor, varav 1,5
miljoner kronor för Stiftelsen Vandalorum överförs
till anslaget 28:31 Bidrag till vissa museer och 6,5
miljoner kronor används för engångssatsningar.
Regeringen föreslår att riksdagen skall anvisa 154
935 000 kronor under anslaget för budgetåret 2002.
Motionerna
I två motioner föreslås ändringar av
anslagsbeloppet.
En minskning av anslaget med 79 miljoner kronor
föreslås i motion 2002/03:Kr338 (m) yrkande 2.
Enligt motionärernas mening bör flera av de
verksamheter som ryms inom anslaget inte vara
statliga uppgifter. Det som inte efterfrågas eller
får lokalt stöd skall inte alltid kunna räkna med
att överleva genom statliga bidrag.
Enligt motion 2002/03:Kr371 (kd) bör anslaget
räknas upp med 1 miljon kronor för att göra det
möjligt att förstärka bidraget till amatörkulturens
centralorganisationer. Vidare bör anslaget minskas
med 5 miljoner kronor avseende medel till
regeringens disposition. Den sammanlagda effekten
blir en minskning av anslaget med 4 miljoner kronor
(yrkande 8 i denna del).
I motion 2002/03:Kr300 (mp) hemställs om ett
uttalande från riksdagen om betydelsen av
amatörkulturen som nyckeln till eget skapande
(yrkande 1) och om stöd via Kulturrådet till
amatörkulturens samrådsgrupp (yrkande 2).
Slutligen hemställs i motion 2002/03:Kr301 (s) att
riksdagen skall göra ett tillkännagivande för
regeringen om att bidragen till de nationella
minoriteterna i högre grad skall anpassas till de
åtaganden som Sverige gjort gentemot Europarådet när
det gäller att garantera rimliga möjligheter för
minoritetsgrupperna att bevara och utveckla sina
kulturer. I enlighet med Europarådets minoritets-
och ramkonvention skall statsmakten stärka de
nationella minoriteterna och ge deras språk det stöd
som behövs för att de skall hållas levande.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har vid flera tidigare tillfällen uttalat
att medlen under anslaget till allmän
kulturverksamhet m.m. går till verksamheter inom
många av kulturpolitikens områden och att dessa
områden skulle drabbas på ett mycket kännbart sätt
om en sådan minskning av anslaget skulle göras som
föreslagits i tidigare motioner från Moderata
samlingspartiet. Utskottet hänvisar till sina
tidigare uttalanden (senast i bet. 2001/02:KrU1 s.
39) och avstyrker motion 2002/03:Kr338 (m) yrkande 2
i vilket föreslås en minskning med 79 miljoner
kronor för budgetåret 2003.
Utskottet anser att det är viktigt att vissa medel
finns till regeringens disposition att använda för
t.ex. oförutsedda medelsbehov som inte kan tillgodo-
ses på annat sätt. Under år 2002 står 6 311 000
kronor till regeringens disposition. Utskottet anser
att riksdagen inte skall minska medlen för ändamålet
år 2003 med 5 miljoner kronor. Därför bör riksdagen
avslå motion 2002/03:Kr371 (kd) yrkande 8 i denna
del.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att
amatörkulturen är viktig. Detta är också motivet
till att statligt bidrag lämnas till centrala
amatörkulturorganisationer för riksorganisationernas
verksamhet. För år 2002 har 7 243 000 kronor avsatts
för ändamålet under det nu aktuella anslaget, en ök-
ning med 800 000 kronor jämfört med år 2001. Av
dessa medel skall 500 000 kronor användas för bidrag
till Sverigefinska Riksförbundet för verksamhet med
Sverigefinsk amatörteater. Det ankommer på
regeringen att fördela medlen under anslaget på de
olika ändamålen. Utskottet anser därför att
riksdagen inte bör göra ett uttalande om
medelsfördelningen. Utskottet kan inte heller till-
styrka att en ökning av anslaget görs för
amatörkulturen år 2003. Med hänvisning till det
anförda avstyrker utskottet motionerna 2002/03:Kr371
(kd) yrkande 8 i denna del avseende
medelsberäkningen och 2002/03:Kr300 (mp) yrkandena 1
och 2.
Utskottet har ovan redovisat att Sverige skrivit
på Europarådets minoritets- och ramkonvention och
därmed åtagit sig att stärka de nationella minori-
teterna och ge deras språk det stöd som behövs för
att de skall hållas levande.
Utskottet påminner om att regeringen i föregående
års budgetproposition (utg.omr. 17 s. 35) bedömde
att det behövs ökade resurser för att främja de
nationella minoriteternas språk och kultur. Under
anslaget 28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,
utveckling samt internationellt kulturutbyte och
samarbete beräknades för ändamålet 7 miljoner
kronor, som avsågs inrymma allmänt kulturstöd, bl.a.
med inriktning på barn och unga, projektstöd till
Tornedalsteatern i Pajala, finskspråkig
kulturverksamhet, stöd till romsk kultur samt
förstärkt bidrag till samisk kultur. Regeringen
uttalade att det kommer att behövas ytterligare
insatser på olika områden för att vidareutveckla
kulturpolitiken för minoriteterna. Förslagen under
anslaget skulle ses som ett första steg.
Utskottet utgår från att regeringen även
fortsättningsvis vidtar åtgärder för att följa
kraven i Europarådskonventionen utan att riksdagen
gör ett särskilt uttalande i frågan. Mot denna
bakgrund avstyrker utskottet motion 2002/03:Kr301
(s). Utskottet kan i sammanhanget nämna att en
rapport på området från Europarådet väntas vid
kommande årsskifte.
2.3.3 Nationella uppdrag (28:3)
Inledning
Nationella uppdrag ges till institutioner eller
verksamheter som står för utveckling och förnyelse
inom en konstriktning eller verksamhetsform. Syftet
är att ta till vara kunnande och idéer från hela
landet för att bidra till en utveckling och
förnyelse inom olika delar av kulturområdet. Under
anslaget beräknas medel för tidsbegränsade
(treåriga) nationella uppdrag inom områdena barn-
och ungdomsteater, regional filmverksamhet,
ungdomskultur, musik, samtidskonst, museiverksamhet,
formgivning och design samt barnkulturforskning.
Riksdagen beslutar om ämnesområdena, medan
regeringen utser innehavarna. Innehavarna av
uppdragen disponerar årligen vardera 1 miljon
kronor.
Innehavarna av de åtta ämnesområdena för nationella uppdrag är för
närvarande:
--------------------------------------------------------------
Ämnesområde Innehavare Treårsperiod
(beslutas av (utses av regeringen)
riksdagen)
--------------------------------------------------------------
Barn- och Gottsunda Teater i 2000-2002
ungdomsteater Uppsala
--------------------------------------------------------------
Regional Filmpool Nord i Luleå 2000-2002
filmverksamhet
--------------------------------------------------------------
Ungdomskultur Cirkus Cirkör i Botkyrka 2000-2002
--------------------------------------------------------------
Musik Sveriges Musik- och 2000-2002
Kulturskoleråd (SMOK)
--------------------------------------------------------------
Samtidskonst Bildmuseet i Umeå 2000-2002
--------------------------------------------------------------
Museiverksamhet Kalmar läns museum 2000-2002
--------------------------------------------------------------
Formgivning och Föreningen Svensk Form 2002-2004*
design
--------------------------------------------------------------
Barnkulturforskning Regionteatern Blekinge- 2001-2003
Kronoberg
--------------------------------------------------------------
*Föreningen Svensk Form har haft uppdraget även under
perioden 1999-2001.
Propositionen
Regeringen föreslår inte någon ändrad
inriktning på de tidigare utdelade
åtta nationella uppdragen och
informerar om sin avsikt att för de
sex nationella uppdrag som löper ut
2002 utse nya innehavare för perioden
2003-2005. Regeringen föreslår att ett
nytt tidsbegränsat nationellt uppdrag
inom området samtida dans skall
inrättas och att 1 miljon kronor skall
avsättas för detta ändamål.
Innehavarna av de nio ämnesområdena för nationella
uppdrag från år 2003:
--------------------------------------------------------------
Ämnesområde Innehavare Treårsperiod
(beslutas av (utses av regeringen)
riksdagen)
--------------------------------------------------------------
Barn- och Dalateatern 2003-2005
ungdomsteater
--------------------------------------------------------------
Regional Film i Värmland 2003-2005
filmverksamhet
--------------------------------------------------------------
Ungdomskultur Drömmarnas Hus i Malmö 2003-2005
--------------------------------------------------------------
Musik Erik Ericsons Kammarkör 2003-2005
--------------------------------------------------------------
Samtidskonst Baltic Art Center, Visby 2003-2005
--------------------------------------------------------------
Museiverksamhet Jämtlands läns museum 2003-2005
--------------------------------------------------------------
Formgivning och Föreningen Svensk Form 2002-2004
design
--------------------------------------------------------------
Barnkulturforskning Regionteatern Blekinge- 2001-2003
Kronoberg
--------------------------------------------------------------
Samtida dans Dansnät Sverige 2003-2005
--------------------------------------------------------------
Regeringen föreslår att 9 miljoner kronor skall anslås
för de nio nationella uppdragen under år
2003.
Motionerna
I några motionsyrkanden framställs förslag på
nya innehavare av nationella uppdrag och
ytterligare medel. Förslagen har
sammanställts i nedanstående tabell.
-------------------------------------------------------------
Motionsnr, Ämnesområde Innehavare Utgift, kr
parti och (beslutas av (utses av
yrkandenr riksdagen)* regeringen)
-------------------------------------------------------------
Kr336 (c)
yrk. 16 (kvinnokonst) Museum Anna
yrk. 17 Graffiti Nordlander
Fryshuset i
Stockholm
-------------------------------------------------------------
Kr337 (c) "...bör av rege- Museum Anna 1 000 000
i denna ringen ges ett Nordlander
del nationellt upp- 1 000 000
drag inom sina Fryshuset i
respektive Stockholm
områden"
-------------------------------------------------------------
*Ämnesområde inom parentes har endast angivits i
motionstexter och ej i motionsyrkanden.
I ytterligare ett antal
motionsyrkanden föreslås nya
inriktningar och/eller nya
innehavare utan att medel till
detta yrkas för år 2003. Förslagen
har sammanställts i nedanstående
tabell:
--------------------------------------------------------------
Motionsnr, Ämnesområde Innehavare
parti och (beslutas av (utses av
yrkandenr riksdagen)* regeringen)
--------------------------------------------------------------
Kr373 (v) yrk. Dans för barn och
19 ungdomar
--------------------------------------------------------------
Kr315 (c) (bildkonst) Bildens Hus i
Sundsvall
--------------------------------------------------------------
Kr355 (s) Kunskapscentrum för Bildens Hus i
fotografi Sundsvall
--------------------------------------------------------------
Kr224 (fp) (kvinnokonst) Museum Anna
Nordlander
--------------------------------------------------------------
Kr317 (s) (museiverksamhet) Textilmuseet i
Borås
--------------------------------------------------------------
*Ämnesområde inom parentes har endast
angivits i motionstexter och ej i
motionsyrkanden.
Utskottets
ställningstagande
Då utskottet under flera
år har framfört
angelägenheten av att
inrätta ett nationellt
uppdrag inom danskonstens
område (senaste i bet.
2001/02:KrU1 s. 43) är det
glädjande att nu
tillstyrka regeringens
förslag om att inrätta ett
nationellt uppdrag inom
området samtida dans
fr.o.m. år 2003. Utskottet
tillstyrker regeringens
förslag till
medelsanvisning för nio
nationella uppdrag och är
således inte berett att nu
utöka antalet nationella
uppdrag ytterligare. Ut-
skottet föreslår i
enlighet härmed att
riksdagen vid
medelsanvisningen avslår
motion 2002/03:Kr336 (c)
yrkandena 16 och 17 samt
motion 2002/03:
Kr337 (c) i denna del.
Riksdagen kan
visserligen ändra ett
ämnesområde för ett
nationellt uppdrag inför
en ny treårsperiod, men
finner inte skäl att nu
fatta beslut om detta.
Motion 2002/03:Kr373 (v)
yrkande 19 avslås således.
När det gäller nya
innehavare av nationella
uppdrag vill utskottet
erinra om att det är
regeringen som utser
innehavarna av uppdragen.
Utskottet finner ingen
anledning att ändra på
denna ordning, varför
motionerna 2002/03:
Kr224 (fp), 2002/03:Kr315
(c), 2002/03:Kr317 (s) och
2002/03:Kr355 (s)
avstyrks.
2.3.4 Försöksverksamhet
med ändrad regional
fördelning av
kulturpolitiska medel
(28:4)
Inledning
En försöksverksamhet med
ändrad regional
ansvarsfördelning
genomförs i Kalmar,
Gotlands och Skåne län
under tiden den 1 juli
1997-den 31 december 2002.
I dessa tre län har
regionala
självstyrelseorgan fr.o.m.
den 1 juli 1998 övertagit
befogenheten att besluta
om fördelningen av
statsbidrag till regional
kulturverksamhet från
Statens kulturråd.
Propositionen
I propositionen redovisas
att försöksverksamheten i
enlighet med riksdagens
ställningstagande under
föregående riksmöte kommer
att upphöra i Kalmar och
Gotlands län den 31
december 2002, medan den
förlängs i Skåne län
t.o.m. den 31 december
2006. De medel som
fördelats till Kalmar och
Gotlands län bör därför,
inklusive pris- och
löneomräkning, beräknas
för år 2003 under
respektive sakanslag, dvs.
anslagen 28:6 Bidrag till
regional musikverksamhet
samt regionala och lokala
teater-, dans- och
musikinstitutioner, 28:8
Bidrag till
biblioteksverksamhet och
28:30 Bidrag till
regionala museer. Detta
innebär att anslaget
föreslås minskas med 29
694 000 kronor.
Regeringen föreslår att
136 845 000 kronor anvisas
under anslaget för år
2003.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag till
medelstilldelning för år
2003.
2.4 Anslagen till
teater, dans och musik
(28:5-28:7)
Utskottets förslag i
korthet
Riksdagen bör med
avslag på
motionsyrkanden
bifalla regeringens
förslag till
medelsanvisning under
anslagen
28:5 Bidrag till
Operan, Dramaten,
Riksteatern,
Svenska rikskon-
serter och
Dansens Hus,
28:6 Bidrag till
regional
musikverksamhet
samt regionala
och lokala
teater-, dans-
och
musikinstitutioner
och
28:7 Bidrag till
vissa teater-,
dans- och
musikändamål.
Riksdagen bör
tillkännage för
regeringen vad
utskottet framför om
fördelningen av
medelsökningen om 5,1
miljoner kronor under
anslaget 28:6. Detta
stöd skall inte
endast gå till lokala
och regionala teater-
och dansinstitutioner
utan även till
regionala och lokala
musikinstitutioner
samt
länsmusikverksamhet.
Riksdagen bör avslå
ett motionsförslag om
garanti för
ekonomiskt stöd till
Göteborgsmusiken.
2.4.1 Bidrag till
Operan, Dramaten,
Riksteatern, Svenska
rikskonserter och
Dansens Hus (28:5)
Inledning
Från anslaget lämnas
bidrag till fem
riksinstitutioner på
teater-, dans- och
musikområdet, nämligen
till de två
nationalscenerna Operan
och Dramaten samt till
Riksteatern, Svenska
rikskonserter och Dansens
Hus.
Propositionen
Under anslaget redovisas
att Operans produktioner
av musikdramatiska verk,
baletter och konserter
ökade under år 2001 samt
att publiktillströmningen
var god. Operan redovisar
ett underskott på 12,7
miljoner kronor för år
2001, vilket kraftigt
reducerat det egna
kapitalet. Åtgärder för
att förbättra resultatet
med ca 15 miljoner kronor
vidtas därför under
innevarande år.
Publiktillströmningen
till Dramaten har varit
synnerligen god under år
2001. Genom en strikt
utgiftskontroll och den
gynnsamma
publikutvecklingen har
Dramatens ekonomiska läge
förbättrats avsevärt.
Även Riksteaterns publik
fortsätter att öka i hela
landet. För år 2001 har
Riksteatern redovisat ett
underskott på 5,3 miljoner
kronor, vilket minskar det
egna kapitalet till 22
miljoner kronor.
Svenska rikskonserter
fortsätter att öka
insatserna ute i landet,
vilket har resulterat i en
publikökning på 20 % under
år 2001. Nya former av
samverkan med länsmusiken
och lokala arrangörer
prövas. Svenska
rikskonserters bokslut för
år 2001 visar ett
underskott på 1,8 miljoner
kronor. Det egna kapitalet
uppgår därmed till 2,5
miljoner kronor.
Dansens Hus hade år 2001
en publikbeläggning på 81
%. Verksamhetens resultat
för året blev 254 000
kronor. Regeringen
föreslår en höjning av
anslaget till Dansens Hus
med 500 000 kronor för att
säkerställa en fortsatt
hög nivå på verksamheten.
För år 2004 aviseras en
uppräkning av anslaget med
ytterligare 1 miljon
kronor.
Sammanlagt föreslås att
anslaget skall föras upp
med 822 534 000 kronor för
år 2003.
Motionerna
I motion 2002/03:Kr338 (m)
yrkande 3 anförs att
Sverige i dag har ett i
princip heltäckande nät av
länsteatrar som även
turnerar. Motionärerna
anser därför att
vuxenteaterverksamheten
vid Riksteatern bör
upphöra med undantag av
specialensembler såsom
Cullbergbaletten och Tyst
teater. Vidare föreslås i
motionen att
Rikskonserters produktion,
fonogramutgivning m.m.
skall omprövas.
Sammantaget föreslås i
motionen att anslaget
skall minskas med 200
miljoner kronor i
förhållande till
regeringens förslag
avseende Riksteaterns och
Rikskonserters verksamhet.
I motion 2002/03:Kr372
(fp) föreslås en
förändring av Riksteaterns
uppdrag (yrkande 15).
Enligt motionen skulle de
resurser och det uppdrag
som Riksteatern har vad
avser egen
teaterproduktion med
fördel kunna föras över
till regionteatrarna och
de större stadsteatrarna.
Riksteatern skulle ha kvar
rollen som samordnare av
teatrarnas turnéverksamhet
och andra uppdrag som
staten givit den samt
svara för
Cullbergbaletten, Tyst
Teater och Unga Riks.
Därmed bör anslaget till
Riksteatern kunna minskas
med 27 miljoner kr för år
2003. Vidare föreslås i
samma motion en minskning
av bidraget till
Rikskonserter med 10
miljoner kronor.
Verksamheten vid Operan,
Dramaten och Dansens Hus
behöver enligt motionen
utvecklas. Bidragen
föreslås ökas med 3
miljoner kronor till var
och en av de två
förstnämnda
institutionerna. Vidare
föreslås en ökning med 1,5
miljoner kronor till
Dansens Hus. Sammantaget
innebär dessa förslag en
minskning av anslaget med
29,5 miljoner kronor i
förhållande till
regeringens förslag
(yrkandena 18 i denna del
och 33 i denna del). Samma
förslag framförs i motion
2002/03:Fi232 (fp) yrkande
18 i denna del.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet har vid flera
tillfällen under senare år
haft att ta ställning till
motionsförslag om
genomgripande förändringar
i uppdragen för
Riksteatern och
Rikskonserter och till
förslag om därmed
sammanhängande
neddragningar av de
statliga bidragen.
Utskottet anser nu -
liksom tidigare (senast i
bet. 2001/02:KrU1 s. 48) -
att sådana förändringar av
de uppdrag som gavs de
båda institutionerna
hösten 1996 inte bör ske.
Utskottet avstyrker därmed
de nu aktuella
motionsyrkandena
2002/03:Kr338 (m) yrkande
3, 2002/03:Kr372 (fp)
yrkandena 15, 18 i denna
del och 33 i denna del
samt 2002/03:Fi232 (fp)
yrkande 18 i denna del, om
minskade bidrag till de
båda institutionerna och
omfördelning av dessa
medel till annan
verksamhet. Utskottet
tillstyrker regeringens
förslag till
medelstilldelning under
anslaget för år 2003.
2.4.2 Bidrag till
regional
musikverksamhet samt
regionala och lokala
teater-, dans- och
musikinstitutioner
(28:6)
Inledning
Under anslaget anvisas
medel för statsbidrag till
länsmusikverksamhet samt
regionala och lokala
teater-, dans- och
musikinstitutioner.
Propositionen
I inledningen till
politikområdet anförs att
regeringen under senare år
har prioriterat
utbyggnaden av
länsteaternätet och
medverkat till att
regionala institutioner
kunnat etableras i
Jämtlands och
Södermanlands län, de
sista länen utan fast
regional teaterverksamhet.
I Jämtland har
försöksverksamheten med
länsteater pågått sedan år
1999. Under den tiden har
- framhålls det - teatern
lyckats förankra sin
verksamhet i regionen väl.
Teatern bör därför fr.o.m.
år 2003 införlivas i det
permanenta statliga
stödsystemet för regionala
kulturinstitutioner (prop.
s. 29). För ändamålet har
regeringen beräknat 1,5
miljon kronor, medel som
tidigare beräknats under
anslaget 28:2 Bidrag till
allmän kulturverksamhet,
utveckling samt
internationellt
kulturutbyte och samarbete
(prop. s. 74).
Försöksverksamheten med
ändrad regional fördelning
av kulturpolitiska medel i
Kalmar och Gotlands län
upphör fr.o.m. år 2003
varför 24 568 000 kronor
bör beräknas under detta
anslag i stället för under
anslaget 28:4
Försöksverksamhet med
ändrad regional fördelning
av kulturpolitiska medel.
Med syfte att minska den
statliga konsumtionen görs
en generell besparing om
0,7 %. För att pågående
verksamhet vid de
regionala institutionerna
så långt det är möjligt
inte skall beröras av
denna besparing föreslår
regeringen att stödet till
de regionala och lokala
teater- och
dansinstitutionerna ökar
med 5,1 miljoner kronor
som kompensation.
Sammantaget föreslår
regeringen att det under
anslaget skall anvisas
629 079 000 kronor för år
2003.
Motionerna
I flera här aktuella
motionsyrkanden föreslås
en uppräkning av anslaget
utöver regeringens
förslag.
En ökning om 30 miljoner
kronor föreslås i
motionerna 2002/03:Kr372
(fp) yrkande 33 i denna
del och 2002/03:Fi232 (fp)
yrkande 18 i denna del. Av
den föreslagna ökningen
bör enligt yrkande 19 i
motion 2002/03:Kr372 (fp)
5 miljoner kronor gå till
Göteborgsoperan. Resten av
ökningen, dvs. 25 miljoner
kronor, bör användas för
att förstärka de regionala
teatrarnas respektive
länsmusikinstitutionernas
anslag (yrkandena 16
respektive 21 i samma
motion).
I motion 2002/03:Kr371
(kd) föreslås att anslaget
skall ökas med 5 miljoner
kronor utöver regeringens
förslag (yrkande 8 i denna
del). Av motion
2002/03:Kr370 (kd) framgår
att ökningen är avsedd
bl.a. för Göteborgsoperan
(yrkande 3).
I fem motionsyrkanden
behandlas frågor om
medelsanvändningen under
anslaget utan att några
förslag om ökning av
anslaget begärs.
Förslaget i två
motioner, 2002/03:Kr213
(m) och 2002/03:Kr303 (s),
syftar till att
statsbidraget till
Göteborgsoperan skall
förstärkas.
I motion 2002/03:Kr239
(s) hävdas att
länsmusikverksamheten i
Kalmar län missgynnats
alltsedan det statliga
stödet infördes. Yrkandet
syftar till att stödet nu
skall ökas.
Motionärerna bakom
motion 2002/03:Kr343 (s)
anser att Länsteatern i
Jämtlands län har orimligt
knappa resurser.
Verksamheten vid teatern
skall nu permanentas, dock
utan att statsbidraget
föreslås bli höjt. Med
hänvisning till det
kulturpolitiska
jämlikhetsmålet anser
motionärerna att staten
skall ta ett ökat ansvar
för teatern.
I motion 2002/03:Kr344
(fp, m, kd, c) anförs att
det finns risk att
försvarsmakten genom
Försvarsmusikcentrum med
kort varsel drar in sitt
spelningsuppdrag hos
Göteborgsmusiken. I
motionen begärs att staten
skall garantera ett
fortsatt ekonomiskt stöd
för Göteborgsmusiken, om
försvarets engagemang
skulle minska eller
försvinna helt (yrkande
1). Vidare begärs att det
nuvarande stödet från
Kulturrådet skall räknas
upp till 7 miljoner kronor
(yrkande 2).
Utskottets
ställningstagande
Enligt utskottets
uppfattning är det
tillfredsställande att
nivån på anslaget kan
bibehållas och höjas något
trots den besparing som
samtidigt görs. Med
hänvisning till det
statsfinansiella läget och
den medelsfördelning som
görs i budgetpropositionen
är utskottet inte berett
att - som föreslås i
motionerna 2002/03:Kr371
(kd), 2002/03:Kr372 (fp)
och 2002/03:Fi232 (fp) -
tillstyrka uppräkningar av
anslaget utöver
regeringens förslag.
Med anledning av
regeringens förslag till
hur ökningen av anslaget,
5,1 miljoner kronor, skall
användas vill utskottet
anföra följande.
Av budgetpropositionen
framgår att regeringen
under anslaget föreslår en
besparing om 0,7 % eller 4
877 000 kronor. Samtidigt
föreslår regeringen en
ökning av stödet med 5,1
miljoner kronor. Ökningen
är enligt propositionen
avsedd för regionala och
lokala teater- och
dansinstitutioner såsom
kompensation för den
gjorda besparingen.
Utskottet erinrar om att
det under anslaget anvisas
medel till
länsmusikverksamhet
(anslagsposten 1),
regionala och lokala
orkesterinstitutioner
(anslagsposten 2) samt
regionala och lokala
teater- och
dansinstitutioner
(anslagsposten 3). Vidare
anvisas medel för
utvecklingsbidrag
(anslagsposten 4) och
medel för stöd till
samarbete med tonsättare
(anslagsposten 5).
Statsbidragen fördelas av
Kulturrådet. En
förutsättning för att en
teater-, dans- eller
orkesterinstitution skall
erhålla stöd under detta
anslag är att
institutionen i fråga av
regeringen har förklarats
vara berättigad till
sådant stöd.
Ett riksdagens beslut i
enlighet med regeringens
förslag skulle bl.a.
innebära att
länsmusikinstitutioner och
regionala och lokala
orkesterinstitutioner över
huvud taget inte skulle
kunna komma i åtnjutande
av den föreslagna
nivåhöjningen av anslaget.
Inte heller
bidragsändamålen under
anslagsposterna 4 och 5
skulle kunna komma i fråga
för någon uppräkning.
Utskottet har för sin
del kommit fram till att
den nivåhöjning som
föreslås i
budgetpropositionen inte
bör vara förbehållen
teater- och
dansinstitutioner utan
även bör kunna komma
länsmusikverksamheten samt
regionala och lokala
orkesterinstitutioner till
del. Vidare anser
utskottet att det kan
finnas skäl för att
nivåhöjningen även skall
kunna användas för övriga
bidragsändamål under
anslaget, nämligen de
ändamål som finns under
anslagsposterna 4 och 5,
dvs. utvecklingsbidraget
och det bidrag som går
till samarbete med
tonsättare. Utskottet
anser emellertid att
ökningen inte bör låsas av
riksdagen till någon eller
några av här aktuella
bidragsändamål. Det får i
stället ankomma på
regeringen att besluta om
fördelningen av beloppet,
5,1 miljoner kronor, på de
under anslaget ingående
anslagsposterna.
Utskottet anser således
att riksdagen som sin
mening bör ge regeringen
till känna vad utskottet
anfört om användningen av
medelsökningen om 5,1
miljoner kronor under
anslaget.
Med anledning av de
motioner som tar upp
frågan om
medelsanvändningen i
övrigt under anslaget vill
utskottet anföra följande.
Då det gäller förslagen
i motionerna 2002/03:Kr213
(m) och 2002/03:
Kr303 (s) som rör
Göteborgsoperan vill
utskottet understryka att
utskottet är väl medvetet
om den betydelse som
operan har för
Västsverige. Liksom
tidigare anser utskottet
att operan har blivit en
viktig institution både
för regionen och för
musikteaterns utveckling i
hela landet. Kulturrådet
har också efter riksdagens
tillkännagivande vid
föregående riksmöte kunnat
höja statsbidraget för år
2002 till Göteborgsoperan
med ca 9 miljoner kronor
till 61,9 miljoner kronor.
(Jfr bet. 2001/02:KrU1 s.
51, rskr. 2001/02:72.) Ut-
skottet konstaterar att
det ankommer på
Kulturrådet att besluta om
ytterligare nivåhöjning
skall göras av bidraget
inom ramen för anslaget.
Utskottet kan inte
heller ansluta sig till
förslaget i motion
2002/03:Kr239 (s) om en
ökning av stödet till
länsmusikverksamheten i
Kalmar län. Det är
Kulturrådets uppgift att
väga tillgängliga resurser
mot de behov som finns och
den verksamhet som utövas
vid de olika
länsmusikinstitutionerna.
Samma ställningstagande
gör utskottet beträffande
förslaget i motion
2002/03:Kr343 (s) om en
ökning av bidraget till
länsteatern i Jämtlands
län. Som redovisats i det
föregående medger den
realökning av anslaget som
regeringen föreslår vissa
möjligheter för
Kulturrådet att öka
bidragen till regionala
teater- och
dansinstitutioner.
Förslag om att säkra en
fortsatt verksamhet för
Göteborgsmusiken behand-
lades av utskottet under
föregående riksmöte. I
betänkande 2001/02:KrU16
(s. 22) lämnas en utförlig
redovisning av
verksamhetens
organisation,
finansieringskällor m.m.
Utskottet konstaterar att
statsbidraget till
Göteborgsmusiken för år
2002 uppgår till 4 450 000
kronor, medan Göteborgs
kommun bidrar med 4 643
000 kronor. Utskottet har
inhämtat att avtalet
mellan Göteborgsmusiken
och Försvarsmusikcentrum
har förlängts och gäller
även för år 2003. Avtalet
innebär att
Försvarsmusikcentrum skall
upphandla spelningar för
totalt 5,3 miljoner kronor
under nästa år, vilket
utgör en ökning med
300 000 kronor i
förhållande till vad som
gäller för innevarande år.
Av avtalet framgår att
parterna har som
inriktning att förlänga
avtalet årligen t.o.m.
utgången av år 2004.
Utskottet, som
konstaterar att det inte
synes föreligga något akut
hot mot Göteborgsmusiken,
är inte berett att föreslå
att riksdagen skall lämna
en garanti för ekonomiskt
stöd av verksamheten om
försvarets engagemang
skulle minska eller
upphöra som föreslås i
motion 2002/03:Kr344 (fp,
m, kd, c) yrkande 1,
varför yrkandet bör avslås
av riksdagen.
Utskottet är inte heller
berett att föreslå att
riksdagen skall göra ett
uttalande om storleken på
det statliga stödet för
verksamheten, vilket
föreslås i yrkande 2 i
samma motion.
Sammanfattningsvis
föreslår utskottet med
hänvisning till det
anförda att riksdagen i
enlighet med regeringens
förslag skall anvisa 692
079 000 kronor under detta
anslag för år 2003 och
avslå motionerna
2002/03:Kr213 (m),
2002/03:Kr239 (s),
2002/03:Kr303 (s),
2002/03:Kr343 (s),
2002/03:Kr344 (fp, m, kd,
c) yrkande 2,
2002/03:Kr370 (kd) yrkande
3, 2002/03:Kr371 (kd)
yrkande 8 i denna del,
2002/03:Kr372 (fp)
yrkandena 16, 19, 21 och
33 i denna del samt
2002/03:Fi232 (fp) yrkande
18 i denna del.
2.4.3 Bidrag till vissa
teater-, dans- och
musikändamål (28:7)
Inledning
Under detta anslag
beräknas medel för bidrag
till fria teater-, dans-
och musikgrupper samt
arrangerande
musikföreningar, stöd till
produktion och distri-
bution av fonogram, bidrag
till viss teaterverksamhet
av nationellt intresse
såsom Drottningholms
slottsteater, Ulriksdals
slottsteater (Confiden-
cen), Internationella
Vadstena-Akademien,
Marionetteatern och
Orionteatern, bidrag till
Musikaliska akademien för
lokalhyra och viss
administration, bidrag
till skådebaneverksamhet
samt bidrag till Eric
Sahlström-institutet i
Tobo. Från anslaget lämnas
även särskilda bidrag till
Musikaliska akademien och
Svenska tonsättares
internationella musikbyrå
(STIM - Svensk Musik) för
notutgivning, information
m.m.
Propositionen
Regeringen genomförde i
september 2002 en hearing
om den professionella
dansen i hela landet.
Under denna hearing
förtydligades ett flertal
problemställningar som
varit vägledande för
regeringen i det samlade
förslag till nya insatser
på dansområdet som nu
presenteras. Som en del i
denna satsning föreslår
regeringen att ett nytt
arrangörsstöd och ett nytt
turnéstöd införs fr.o.m.
år 2003 under en
försöksperiod om tre år.
Satsningen motiveras av
att förutsättningarna att
ta emot och att turnera
med dansföreställningar i
hela landet därigenom
förbättras. För de nya
arrangörs- och turnéstöden
beräknas 2 miljoner kronor
per år fr.o.m. år 2003,
och därefter kommer
ytterligare 2 miljoner
kronor att föreslås
fr.o.m. år 2004.
Vidare föreslås att det
tillfälliga stöd som
regeringen lämnat till
Dalhalla festspelsscen i
Rättvik under tre år nu
permanentas. För att
säkerställa den framtida
verksamheten föreslår
regeringen att Dalhalla
beviljas ett årligt stat-
ligt verksamhetsstöd om 1
miljon kronor.
Regeringen har för
avsikt att återkomma med
förslag om att öka stödet
till arrangerande
musikföreningar med 2
miljoner kronor för år
2004, som en uppföljning
av att stödet till fria
teater-, dans- och
musikgrupper tillförts
20 miljoner kronor för år
2002.
Regeringen föreslår att
anslaget för år 2003 skall
uppgå till 138 215 000
kronor.
Motionerna
I motion 2002/03:Fi232
(fp) yrkande 18 i denna
del och motion 2002/03:
Kr372 (fp) yrkandena 17,
20 och 33 i denna del
föreslås en ökning av
anslaget med sammanlagt
10 miljoner kronor, varav
7 miljoner kronor avser de
fria grupperna, 2 miljoner
kronor Drottningholms
slottsteater och 1 miljon
avser Sveriges
Teatermuseum (som får
bidrag under anslaget
28:32 Bidrag till vissa
museer).
I motion 2002/03:Kr337
(c) i denna del föreslås
en ökning av anslaget med
24 miljoner kronor.
Motionärerna framhåller
den fria scenkonstens
betydelse för svenskt
kulturliv och framför att
anslaget skall höjas i
syfte att stödja de fria
teatergruppernas
verksamhet.
I motion 2002/03:Kr338
(m) yrkande 4 föreslås en
ökning av anslaget med 20
miljoner kronor. I
motionen framförs att de
fria teatergrupperna lever
under knappa förhållanden
samtidigt som deras arbete
och insats för att sprida
teaterkultur är oerhört
viktig. För att ge stöd åt
de fria teatergrupperna
vill motionärerna därför
för de två kommande
budgetåren öka anslaget
till de fria
teatergrupperna med totalt
40 miljoner kronor,
fördelade med 20 miljoner
kronor per år.
Även motionärerna bakom
motionerna 2002/03:Kr370
(kd) yrkande 7 och
2002/03:Kr371 (kd) yrkande
8 i denna del föreslår en
ökning av anslaget, här
med sammanlagt 4 miljoner
kronor. Detta görs till
förmån för de fria
teatergruppernas
verksamhet, 3 miljoner
kronor, samt till en
förstärkning av
fonogramstödet, 1 miljon
kronor.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet vill erinra om
att bidragen till fria
teater-, dans- och
musikgrupper ökade med 20
miljoner kronor för
budgetåret 2002, något som
utskottet uttryckte sin
tillfredsställelse över
(bet. 2001/02:KrU1, s.
53). Utskottet anser att
det i nuläget inte finns
utrymme för några
ytterligare förstärkningar
härvidlag och föreslår
därför att de
motionsyrkanden som
handlar om ytterligare
förstärkning av anslaget
till förmån för de fria
grupperna avstyrks,
nämligen motionerna
2002/03:Kr337 (c) i denna
del, 2002/03:Kr338 (m)
yrkande 4 och
2002/03:Kr371 (kd) yrkande
8 i denna del,
2002/03:Kr372 (fp)
yrkandena 17 och 33 i
denna del och
2002/03:Fi232 (fp) yrkande
18 i denna del.
Vidare kan utskottet
notera att
Drottningholmsteatern
också i år får, utöver det
årliga verksamhetsstöd som
Statens kulturråd fördelar
från detta anslag, ett
extra bidrag på 1 miljon
kronor för år 2003 under
anslaget 28:2. Utskottet
noterar även att Sveriges
Teatermuseum för år 2003
får ett extra bidrag med
500 000 kronor (bidraget
fördelas under anslaget
28:32). En förstärkning av
anslaget till förmån för
dessa båda verksamheter
anser utskottet därför
inte vara aktuell och
avstyrker därmed motion
2002/03:Kr372 (fp)
yrkandena 20 och 33 i
denna del.
Vad det gäller yrkande 7
i motion 2002/03:Kr370
(kd) om att höja anslaget
i syfte att ge ett ökat
fonogramstöd, vill
utskottet - i likhet med
vad som tidigare anförts
(i bet. 2001/02:KrU1, s.
53-54) - avvakta
Kulturrådets utvärdering
av försöksverksamheten med
nya modeller för bidrag
till fonogram under åren
2001-2003 innan frågan om
ökade medel till fonogram
övervägs. Motion
2002/03:Kr370 (kd) yrkande
7 bör därför avslås av
riksdagen.
Utskottet tillstyrker
med hänvisning till det
anförda regeringens
förslag till
medelsanvisning, nämligen
att 138 215 000 kronor
skall anvisas under an-
slaget.
2.5 Anslagen till
bibliotek, litteratur
och kulturtidskrifter
(28:8-28:13)
Utskottets förslag i
korthet
Riksdagen bör med
avslag på
motionsyrkanden
bifalla regeringens
förslag till
medelsanvisning under
anslagen
28:8 Bidrag till
biblioteksverksamhet,
28:9
Litteraturstöd,
28:10 Stöd till
kulturtidskrifter,
28:11 Talboks- och
punktskriftsbiblioteket,
28:12 Bidrag till
Stiftelsen för
lättläst
nyhetsinformation
och litteratur
och
28:13 Bidrag till
Svenska
språknämnden och
Sverigefinska
språknämnden.
Riksdagen bör med
delvis bifall till en
motion tillkännage
för regeringen vad
utskottet framför om
sortimentsstöd till
bokhandeln.
Riksdagen bör med
delvis bifall till en
motion tillkännage
för regeringen vad
utskottet framför om
utvärdering av
samtliga stödformer
inom anslaget
Litteraturstöd.
Riksdagen bör
godkänna att ett
årligt litteraturpris
på 5 000 000 kronor
instiftas till Astrid
Lindgrens minne.
Riksdagen bör avslå
ett motionsyrkande om
platsen för utdelning
av litteraturpriset
till Astrid Lindgrens
minne.
Riksdagen bör besluta
om bemyndigande för
regeringen att under
år 2003 för
ramanslaget 28:11
Talboks- och
punktskriftsbiblioteket
beställa talböcker,
punktskriftsböcker
och
informationsmaterial
som inklusive
tidigare gjorda
åtaganden medför
utgifter på högst
4 000 000 kronor
under år 2004.
2.5.1 Bidrag till
biblioteksverksamhet
(28:8)
Inledning
Från anslaget utgår
statsbidrag till
länsbibliotek, tre
lånecentraler, en
invandrarlånecentral samt
ett depåbibliotek. Den
statliga invandrarlåne-
centralen utgör även bas
för Internationella
biblioteket som bildades i
Stockholm under år 2000
och som inrymmer böcker på
mer än 100 språk. Syftet
med bidraget är att
fjärrlån skall kunna
förmedlas och att utveck-
lingsverksamhet skall
kunna stödjas. Stöd till
folkbibliotek utgår
fr.o.m. år 2002 för
biblioteksservice för
vuxenstuderande.
Propositionen
I inledningen till
politikområdet informerar
regeringen om de insatser
som gjorts för folk- och
skolbibliotek (prop. s.
26). I sammanhanget nämns
bl.a. riktade satsningar
till skolsektorn för
personalförstärkningar
inom utgiftsområde 16
Utbildning och
universitetsforskning.
Vidare nämns det inköps-
stöd till folk- och
skolbibliotek som infördes
från år 1997 under
anslaget Litteraturstöd
och som för år 2003
föreslås bli förstärkt med
4 miljoner kronor.
I propositionen
redovisas att
försöksverksamheten med
ändrad regional fördelning
av kulturpolitiska medel i
Kalmar och Gotlands län
upphör fr.o.m. år 2003
varför 1 845 000 kronor
beräknats under detta
anslag i stället för under
anslaget 28:4
Försöksverksamhet med
ändrad regional fördelning
av kulturpolitiska medel.
Vidare framgår det att en
besparing på 304 000
kronor har gjorts på
anslaget.
Regeringen föreslår att
det under anslaget för år
2003 skall anvisas
43 139 000 kronor.
Motionen
I motion 2002/03:Kr338 (m)
föreslås en minskning av
anslaget med 11 miljoner
kronor i förhållande till
regeringens förslag
(yrkande 5). I motionen
anförs bl.a. att den
datatekniska utvecklingen
kommer att innebära en
förenkling och
rationalisering av
fjärrlåneverksamheten,
vilket borde medföra lägre
kostnader för den
regionala
biblioteksverksamheten.
Utskottets
ställningstagande
I likhet med motionärerna
anser utskottet att den
datatekniska utvecklingen
har stor betydelse för att
rationalisera
fjärrlåneverksamheten.
Utskottet behandlade under
föregående riksmöte ett
yrkande med samma innehåll
som det nu aktuella.
Utskottet anförde då bl.a.
att det förekommer att
tidskriftsartiklar m.m.
efter optisk läsning
(skanning) bifogas ett e-
brev och kan levereras
till låntagaren snabbt och
till låg kostnad för
biblioteket. Vanligare är
dock att artiklar
distribueras med telefax
eller med vanlig post.
Vidare underströk
utskottet att fjärrlånen
till övervägande del avser
hantering och distribution
av böcker med åtföljande
kostnader. Utskottet
menade också att det i en
framtid - då boken
möjligen kommer att vara
elektroniskt publicerad -
givetvis är fullt tänkbart
att även fjärrlån av
böcker kan ske
elektroniskt. Utskottet
har alltjämt samma
uppfattning i frågan.
Utskottet vill vidare
framhålla att även andra
uppgifter åvilar de
regionala biblioteken. De
skall - utöver den
kompletterande
medieförsörjningen - ägna
sig åt rådgivning,
information, fortbildning
och specialtjänster.
Enligt utskottets
uppfattning skulle en
minskning av anslaget i
enlighet med förslaget i
motionen drabba låntagarna
hårt.
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag till
medelsanvisning för år
2003 och avstyrker motion
2002/03:Kr338 (m) yrkande
5.
2.5.2 Litteraturstöd
(28:9)
Bakgrund
Under anslaget anvisas
medel bl.a. för stöd till
utgivning och distribution
av litteratur, stöd till
läsfrämjande insatser,
utgivning av en
barnbokskatalog och
marknadsföring av
utgivningsstödd
litteratur. Inom ramen för
utgivningsstödet utgår
även medel för utgivning
av klassisk litteratur för
skolans behov, utgivning
av August Strindbergs
samlade verk, till Svenska
Vitterhetssamfundet, till
Samfundet De Nio och till
stöd för
författarverkstäder.
Vidare utgår från anslaget
stöd för inköp av
litteratur till folk- och
skolbibliotek, stöd till
En bok för alla AB för
utgivning och spridning av
kvalitetslitteratur till
lågpris samt stöd till
Expertkommittén för
översättning av finsk
facklitteratur till
svenska.
Propositionen
Regeringen föreslår att
ett årligt internationellt
litteraturpris på 5
miljoner kronor skall
instiftas till Astrid
Lindgrens minne. Som skäl
för förslaget anför
regeringen bl.a. att
läsandet och språket har
hög prioritet i
regeringens politik. En
målsättning är att
tillgången till litteratur
av hög kvalitet för barn
och unga skall förbättras
och att läsning skall
främjas. Författarinnan
Astrid Lindgren hade en
utomordentlig betydelse
för barns och ungas
litteratur och läsning, i
Sverige och hela världen
(prop. s. 67).
Det ankommer på
regeringen - framhålls det
- att utforma de närmare
föreskrifterna för
litteraturpriset. För
riksdagens information
anges att priset skall
tilldelas en enskild
författare som med sitt
författarskap gett oss
litteratur för barn och
unga av allra högsta
konstnärliga värde och i
den djupt humanistiska
anda som Astrid Lindgren
förknippas med. Priset
skall även kunna tilldelas
enskilda personer eller
andra som utför ett
synnerligen värdefullt
arbete för att främja
barns och ungas läsande.
Det skall vara ett
internationellt pris som
är inriktat på att finna
den värdigaste mottagaren
oavsett nationalitet.
Priset skall kunna
tilldelas en mottagare
eller delas av flera.
Eftersom delar av världens
befolkning har rika
berättartraditioner skall
priset även kunna
inkludera berättande.
Illustratörer har särskilt
stor betydelse för
barnlitteraturens
kvalitet, varför de också
kan komma i fråga för
priset. Litteraturpriset
skall endast tilldelas
levande prismottagare.
En jury skall tillsättas
för att tillgodogöra sig
och bedöma litteratur och
läsfrämjande projekt. Ett
kansli får till uppgift
att vara juryns
administrativa stöd, t.ex.
genom att hantera frågor
om prisutdelningsceremoni,
planering och information,
uppföljning av ekonomi,
regler och rutiner för
juryns arbete m.m. Statens
kulturråd skall få ett
samordningsansvar. Juryn
med tillhörande kansli
skall organiseras inom
ramen för rådets
verksamhet.
Under Kulturrådets
förvaltningsanslag, 28:1
Statens kulturråd,
föreslås att 2 miljoner
kronor skall anvisas för
administration av priset.
Regeringen föreslår
vidare att anslaget 28:9
Litteraturstöd skall ökas
med ytterligare 4 miljoner
kronor för att förstärka
stödet för inköp av
litteratur till folk- och
skolbibliotek.
Sammantaget föreslår
regeringen att det under
anslaget för år 2003 skall
anvisas 100 917 000
kronor.
Vidare framgår av
budgetpropositionen att
det statliga bidraget till
Bokbranschens
Finansieringsinstitut AB
(BFI), dvs. anslaget Stöd
till bokhandeln, skall
avvecklas fr.o.m. år 2003
i samband med att det
nuvarande avtalet mellan
staten och bolaget löper
ut den 31 december 2002.
Enligt regeringens
bedömning bör bokbranschen
på egen hand ha möjlighet
att hålla ett brett urval
av titlar i bokhandelns
nyhetsabonnemang och själv
ta ansvar för t.ex.
bokhandelns tillgång till
modern teknik (prop.
2002/03:1 utg. omr. 17 s.
23 och s. 48). Regeringen
hänvisar i sammanhanget
till den positiva
utvecklingen i
bokbranschen samt till
bokmomssänkningen och
införandet år 1999 under
anslaget 28:9
Litteraturstöd av ett
särskilt distributionsstöd
till bokhandlar i form av
utgivningsstödda böcker.
Motionerna
I fem motioner lämnas
förslag som rör anslagets
nivå.
I två av motionerna,
2002/03:Kr372 (fp) yrkande
33 i denna del och
2002/03:Fi232 (fp) yrkande
18 i denna del, föreslås
att anslaget skall ökas
med 10 miljoner kronor
utöver regeringens
förslag. Förslaget innebär
att stödet till folk- och
skolbibliotekens bokinköp
skall ökas med 13 miljoner
kronor medan stödet för En
bok för allas utgivning
skall minskas med 3
miljoner kronor.
Minskningen avser gälla
utgivningen av
vuxenlitteratur.
I tre av motionerna
föreslås att anslaget
skall minskas.
I motion 2002/03:Kr337
(c) föreslås en minskning
av anslaget med 36,5
miljoner kronor. I
motionen anförs att
statligt ekonomiskt stöd
till vuxenböcker inte bör
prioriteras (motionen i
denna del).
Motionärerna bakom
motion 2002/03:Kr338 (m)
föreslår att anslaget
skall minskas med 30
miljoner kronor i
förhållande till
regeringens förslag.
Enligt motionärerna bör
utgivningsstödet minskas
samt utgivningen av En bok
för alla upphöra (yrkande
6).
I motion 2002/03:Kr371
(kd) föreslås att bidraget
för En bok för alla skall
minskas med 5 miljoner
kronor. Minskningen avser
utgivningen av vuxen-
litteratur (yrkande 8 i
denna del).
I en motion, 2002/03:Fi230
(s, v, mp), lämnas förslag
om medelsanvändningen
under anslaget.
Motionärerna föreslår att
den del av
litteraturstödsanslaget
som avser
distributionsstöd till
bokhandlar skall riktas
till små och medelstora
bokhandlar så att stödet
till dessa kan bibehållas
på nuvarande nivå.
Förslaget syftar till att
kompensera avvecklingen av
anslaget Stöd till
bokhandeln (yrkande 8).
I motion 2002/03:Kr305 (kd)
yrkas att en utvärdering
skall göras av de statliga
läsfrämjande insatserna
samt av En bok för alla
(yrkande 2).
En av de nu aktuella
motionerna, 2002/03:Kr243
(s), rör platsen för
utdelningen av
litteraturpriset till
Astrid Lindgrens minne.
Motionärerna bakom
motionen föreslår att
priset alltid skall
utdelas i Vimmerby.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet vill
inledningsvis understyrka
vikten av att läsfrämjande
insatser görs. Det är -
som utskottet tidigare
framfört - ytterst
angeläget att barn lär sig
att umgås med böcker och
litteratur och att goda
läsvanor grundläggs
tidigt. Det är också
viktigt att barn inser att
läsning är något
lustbetonat och att
förmågan att läsa öppnar
vägen till kunskap och
självkännedom och bidrar
till att utveckla den
språkliga förmågan. (Jfr
bet. 1997/98:KrU15 s. 8.)
Bland annat mot denna
bakgrund välkomnar
utskottet satsningen på
litteraturpriset till
Astrid Lindgrens minne.
Detta pris kan - i allra
bästa fall - komma att
rikta hela världens
blickar mot barns läsning.
Därmed kan det
förhoppningsvis på sikt
fungera som en
betydelsefull läsfrämjande
insats. Likaledes
välkomnar utskottet den
satsning som föreslås i
budgetpropositionen för
att öka folk- och
skolbibliotekens
möjligheter att köpa in
litteratur.
Då det gäller nivån på
anslaget vill utskottet
anföra följande.
Utskottet har vid ett
flertal tillfällen
avstyrkt yrkanden som
syftar till en minskning
av stödet till En bok för
alla (senast i bet.
2001/02:KrU1 s. 57).
Liksom tidigare år anser
utskottet att den
verksamhet som bedrivs av
En bok för alla med
spridning av
kvalitetslitteratur till
lågpris och med läs-
stimulerande insatser,
utgör en betydelsefull del
av satsningarna på
litteratur, språk och
läsande. Utskottet kan
inte finna att det finns
godtagbara skäl att dra in
det statliga stödet till
verksamheten, vilket
föreslås i motion
2002/03:Kr338 (m) yrkande
6. Utskottet är inte
heller berett att minska
medelstilldelningen till
En bok för alla som
föreslås i motionerna
2002/03:Kr371 (kd) yrkande
8 i denna del och
2002/03:Kr372 (fp) yrkande
33 i denna del.
Vidare anser utskottet
att en minskning av
anslaget, som föreslås i
motionerna 2002/03:Kr337
(c) i denna del och
2002/03:Kr338 (m) yrkande
6, skulle drabba olika
stödformer som avser
vuxenlitteratur respektive
utgivningsstödet. Enligt
utskottets synsätt skulle
sådana neddragningar
motverka de intentioner
som finns med
litteraturstödet och som
bl.a. syftar till att öka
tillgängligheten till
litteraturen och främja
läsandet.
Utskottet anser
slutligen att det inte
finns skäl att öka nivån
på anslaget utöver
regeringens förslag,
vilket föreslås i
motionerna 2002/03:Kr372
(fp) yrkande 33 i denna
del och 2002/03:Fi232 (fp)
yrkande 18 i denna del.
Sammanfattningsvis
finner utskottet att den
nivå på anslaget som
regeringen föreslagit är
väl avvägd. Utskottet
föreslår därmed i enlighet
med regeringens förslag
att 100 917 000 kronor
skall anvisas under
anslaget. Riksdagen bör
således avslå motionerna
2002/03:Kr337 (c) i denna
del, 2002/03:Kr338 (m)
yrkande 6, 2002/03:Kr371
(kd) yrkande 8 i denna
del, 2002/03:Kr372 (fp)
yrkande 33 i denna del och
2002/03:Fi232 (fp) yrkande
18 i denna del.
Det anförda innebär också
att utskottet tillstyrker
regeringens förslag att
ett årligt litteraturpris
på 5 miljoner kronor skall
instiftas till Astrid
Lindgrens minne.
Utskottet avstyrker
emellertid motion
2002/03:Kr243 (s), vari
föreslås att Vimmerby
skall vara platsen för
utdelningen av
litteraturpriset till
Astrid Lindgrens minne.
Som nämnts i det
föregående ankommer det på
regeringen att utforma
föreskrifter för priset. I
detta arbete kan
regeringen - om den så
finner lämpligt - överväga
huruvida bestämmelser
skall utformas om var
priset skall utdelas.
Då det gäller förslaget i
motion 2002/03:Fi230 (s,
v, mp) om medelsanvänd-
ningen under anslaget vill
utskottet anföra följande.
Bakgrunden till förslaget
i motionen är att det av
budgetpropositionen
framgår att anslaget Stöd
till bokhandeln skall
upphöra fr.o.m. år 2003
(prop. s. 23 och 48).
Därmed upphör kreditstöd,
katalogdatorstöd och
sortimentsstöd att utgå
till olika
bokhandelskategorier.
Utskottet har efter
ingående överväganden
funnit att de små
bokhandlarna, s.k.
servicebokhandlar, av
såväl kulturpolitiska som
regionalpolitiska skäl
även i fortsättningen bör
ha möjlighet att erhålla
någon form av statligt
stöd. Utskottet har därvid
kommit fram till att
sortimentsstödet bör
finnas kvar även i
fortsättningen. Däremot
anser utskottet i likhet
med regeringen att
kreditstödet och
katalogdatorstödet bör
upphöra.
Sortimentsstödet
infördes år 1985 och
syftar till att den mindre
bokhandeln skall kunna
hålla ett bredare
sortiment än vad som
annars skulle vara
möjligt. För att erhålla
stöd skall bokhandeln vara
ansluten till bokdistribu-
tionsföretaget Seeligs
nyhetsabonnemang för
servicebokhandeln. Stödet
är avsett att underlätta
för servicebokhandeln att
lagerhålla ett i
förhållande till
bokhandelns storlek bra
urval av god och
efterfrågad litteratur.
För att bli berättigad
till sortimentsstöd skall
bokhandeln under en period
av tolv månader ha köpt in
allmänlitteratur för lägst
100 000 kr och högst 800
000 kronor. En urvalsgrupp
väljer vilka titlar som
skall ingå i nyhetsabonne-
manget.
Servicebokhandlarna utser
representanter till
gruppen. Det statliga
stödet lämnas i form av
ett bidrag i efterskott
till icke fullsorterade
bokhandlar, dvs.
servicebokhandlarna.
Bokhandeln är indelad i
storleksklasser och skall
ta emot lägst 400 och
högst 1 000 titlar av
sådan litteratur som ingår
i bokhandelns
nyhetsabonnemang från
Seelig. (Uppgifterna i
detta stycke har hämtats
från prop. 1997/98:86
Litteraturen och läsandet
s. 15.)
Under budgetåret 2001
beviljades 86 bokhandlar
sortimentsstöd. Stöd-
bidragen uppgår till
mellan 26 000 och 65 000
kronor/år och bokhandel.
Stödet lämnas i form av
ett bidrag i efterskott.
För år 2001 uppgick det
totala stödet till 4 141
000 kronor. I beloppet
ingår arvodesersättning om
62 000 kronor till de
bokhandlar som medverkat i
den i det föregående
omnämnda urvalsgruppen.
Enligt utskottets mening
bör en motsvarande summa
för år 2003 beräknas för
sortimentsstödet under
anslaget Litteraturstöd.
Som framgått av vad som
anförts i det föregående
är utskottet inte berett
att öka
litteraturstödsanslaget
utöver regeringens
förslag. För att
sortimentsstödet ändå
skall kunna finansieras
under detta anslag
föreslår utskottet därför
att en förändring av
medelsanvändningen görs
under anslaget
Litteraturstöd.
Konsekvenserna av
utskottets
ställningstagande blir
därför att den del av
utgivnings- och
distributionsstödet som nu
riktas till högst 100
relativt stora,
fullsorterade bokhandlar
utanför
servicebokhandlargruppen
upphör. I realiteten
innebär detta att de ca
800 exemplar av titlar som
erhållit utgivningsstöd i
fortsättningen inte kommer
att distribueras gratis
till denna kategori
bokhandlar. Något exakt
belopp som avser kostnaden
för distributionsstödet
för de ca 100 bokhandlar
som nu erhåller
bokförsändelser är svårt
att räkna fram. Det torde
emellertid röra sig om
mellan 4 och 5 miljoner
kronor.
Det anförda innebär inte
någon ändring av den del
av distributionsstödet som
riktas till kommunerna och
folkbiblioteken. Inte
heller den del som skall
avse Nordens hus på Island
och Färöarna och Nordens
institut på Grönland och
Åland berörs.
Bokbranschens
Finansieringsinstitut
(BFI) har hittills
hanterat de statliga
stöden till bokhandeln
under anslaget Stöd till
bokhandeln. Utskottet har
noterat att statens avtal
med BFI upphör i och med
utgången av detta år. Av
den anledningen anser
utskottet att det är
lämpligt att Kulturrådet
fr.o.m. år 2003 får i
uppdrag att administrera
sortimentsstödet i
fortsättningen. Utskottet
vill understryka att
sortimentsstödet i övrigt
bör hanteras på samma sätt
som hittills.
En av BFI:s uppgifter
har varit att analysera
utvecklingen i bokhandels-
branschen, liksom
effekterna av de statliga
insatserna. I och med att
avtalet mellan staten och
BFI inte kommer att
förlängas bör det i
stället ankomma på
regeringen att följa
utvecklingen inom området,
främst i fråga om små och
medelstora bokhandlar.
Vidare erinrar utskottet
om att regeringen år 1998
i proposition 1997/98:86
Litteraturen och läsandet
uttalade att de nya stöd
som då föreslogs skulle
utvärderas efter tre år
(prop. s. 6). Några av
stöden har därefter
genomlysts. Till exempel
har Kulturrådet tidigare i
år överlämnat till
regeringen en rapport om
inköpsstödet till folk-
och skolbibliotek. Enligt
utskottets uppfattning bör
samtliga stödformer inom
anslaget Litteraturstöd
utvärderas så att det
tydligt framgår om
målsättningen med stöden
har uppfyllts. Sådana
utvärderingar skall göras
vid tillfälle som
regeringen finner
lämpligt.
Riksdagen bör således
med delvis bifall till
motion 2002/03:Fi230 (s,
v, mp) yrkande 8 som sin
mening ge regeringen till
känna vad utskottet anfört
om medelsanvändningen
under anslaget.
Riksdagen bör också med
delvis bifall till motion
2002/03:Kr305 (kd) yrkande
2 som sin mening ge
regeringen till känna vad
utskottet anfört om
utvärdering av samtliga
stödformer inom anslaget
Litteraturstöd.
2.5.3 Stöd till
kulturtidskrifter
(28:10)
Inledning
Från anslaget utgår
produktionsstöd och
utvecklingsstöd till
kulturtidskrifter. Inom
utvecklingsstödet utgår
även verksamhetsbidrag
till tidskriftsverkstäder.
Vidare utgår ett särskilt
prenumerationsstöd till
biblioteken.
Propositionen
Av propositionen framgår
att prenumerationsstödet
som riktats till bibliotek
och som syftar till att
främja
kulturtidskrifternas
möjlighet att marknadsföra
sig och nå ut till
biblioteken bör göras mer
flexibelt för att bättre
komma biblioteken till
del. Regeringen avser
därför att ändra
förordningen (1996:1608)
om statsbidrag till
folkbibliotek så att
prenumerationsstödet
medges över en
treårsperiod och att
stödet även delvis får
användas för bidrag till
folkbibliotek för
utvecklingsinsatser med
inriktning på
kulturtidskrifter.
Regeringen föreslår att 20
650 000 kronor skall
anvisas under anslaget för
år 2003.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag till
medelsanvisning för år
2003.
2.5.4 Talboks- och
punktskriftsbiblioteket
(28:11)
Inledning
Talboks- och
punktskriftsbiblioteket
(TPB) är en statlig
myndighet som i samverkan
med andra bibliotek skall
tillgodose synskadades och
andra läshandikappades
behov av litteratur.
Biblioteket skall
framställa och låna ut
talböcker och
punktskriftsböcker, sälja
punktskriftsböcker samt ge
upplysningar och råd till
främst folkbibliotek.
Propositionen
Av propositionen framgår
att TPB fr.o.m. år 2001
producerar samtliga
talbokstitlar i s.k.
DAISY-format (digitala
talböcker) samt att
utlåningen av DAISY-böcker
utgjorde ca 10 % av den
totala talboksutlåningen.
Regeringen föreslår att
65 462 000 kronor skall
anvisas under anslaget för
år 2003.
Vidare föreslås att
riksdagen skall bemyndiga
regeringen att under år
2003 göra beställningar av
talböcker,
punktskriftsböcker och
informationsmaterial som,
inklusive tidigare
åtaganden, medför utgifter
på högst 4 miljoner kronor
under år 2004.
Motionen
Förslaget i motion
2002/03:Kr338 (m) syftar
till att en del av
anslaget till TPB skall
användas för att göra de
digitala DAISY-
talboksspelarna mer
tillgängliga (yrkande 8).
Av motionen framgår att
landets syncentraler ännu
inte godkänt DAISY-
talboksspelaren som
hjälpmedel.
Utskottets
ställningstagande
Vid föregående riksmöte
lämnade utskottet en
utförlig redovisning för
det s.k. DAISY-projektet
med anledning av ett
yrkande snarlikt det nu
aktuella (bet.
2001/02:KrU1 s. 62-63).
Utskottet vill här erinra
om följande.
DAISY-projektet (Digital
Audiobased Information
System), som i Sverige
drivs av TPB, syftar till
att det samlade
talboksbeståndet under en
period fram till år 2010
skall överföras till en ny
teknisk standard. DAISY-
talböckerna är inspelade
på cd-rom-skivor. Den som
vill lyssna på en DAISY-
talbok måste ha tillgång
antingen till en särskild
talboksspelare eller till
en dator som är utrustad
med ett särskilt
läsprogram, Playback 2000.
För närvarande finns
talboksspelarna i två
fabrikat, nämligen
Plextalk och Victor. TPB
verkar för att såväl
enskilda som landsting,
bibliotek, skolor,
organisationer och sjukhem
skall införskaffa spelare.
Utskottet har inhämtat att
TPB äger närmare 1 500
DAISY-talboksspelare,
vilka till större delen
inom kort kommer att
deponeras hos
länsbiblioteken för utlån.
Utskottet konstaterar
att teknikskiften i regel
innebär fördyrade - ibland
fördubblade -
produktionskostnader med
dubblerade tekniska
system. Mycket tyder på
att DAISY-tekniken har
stora fördelar för
enskilda låntagare. Det är
därför angeläget att den
pågående teknikövergången
kan fullföljas så snabbt
som möjligt. Det bör
emellertid i
fortsättningen ankomma på
enskilda talbokslåntagare
samt på biblioteken
regionalt och lokalt att
bedöma vilket behov som
finns av att köpa in och
äga talboksspelare samt
att avväga behovet av nya
apparater mot befintliga
resurser.
Vidare bör tilläggas att
möjligheten för den
enskilde att erhålla
talboksspelare som
hjälpmedel enligt hälso-
och sjukvårdslagen
(1982:763) avgörs av
landstingen. Varje
sjukvårdshuvudman avgör om
en produkt skall
klassificeras som
hjälpmedel och kunna
förskrivas som sådant till
den enskilde. Enligt vad
utskottet har inhämtat har
nu en majoritet av
landstingen DAISY-
talboksspelare på sina
hjälpmedelslistor. I den
mån resurserna så medger
kan därmed denna typ av
hjälpmedel förskrivas till
enskilda funktionshindrade
på många ställen i landet.
Slutligen bör nämnas att
en särskild utredare på
regeringens uppdrag för
närvarande analyserar
vissa frågor på
hjälpmedelsområdet och
skall lämna förslag till
åtgärder. I direktiven
till utredningen nämns
bl.a. det nya digitala
talbokssystemet (dir.
2001:81 och 2002:20).
Utredningen skall avsluta
sitt arbete hösten 2003.
Med hänvisning till det
anförda anser utskottet
att det inte finns skäl
att tillstyrka motion
2002/03:Kr338 (m) yrkande
8. Den avstyrks således.
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag till
medelsanvisning för år
2003 under anslaget.
Utskottet tillstyrker även
regeringens förslag om
bemyndigande för
regeringen att under år
2003 beställa talböcker,
punktskriftsböcker och in-
formationsmaterial som
inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter
på högst 4 000 000 kronor
under år 2004.
2.5.5 Bidrag till
Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och
litteratur (28:12)
Inledning
Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och
litteratur (LL-
stiftelsen/Centrum för
lättläst) har till ändamål
att äga och ge ut en
nyhetstidning för
begåvningshandikappade
samt att ge ut lättlästa
böcker (LL-böcker).
Verksamheten bedrivs utan
vinstsyfte och inom ramen
för ett avtal som träffats
mellan staten och
stiftelsen. Gällande avtal
avser perioden 1 januari
2000-31 december 2002.
Propositionen
Regeringen föreslår att
det under anslaget skall
anvisas 14 937 000 kronor
för år 2003.
Motionerna
I motion 2002/03:Kr338 (m)
framhålls att en central
och viktig del i en lyckad
integration är att det
finns möjligheter att läsa
och därmed få kunskap om
förhållandena i Sverige.
Mot denna bakgrund
föreslår motionärerna att
anslaget skall räknas upp
med 2 miljoner kronor
utöver regeringens förslag
(yrkande 7).
I två motioner,
2002/03:Kr305 (kd) yrkande
3 och 2002/03:Kr371 (kd)
yrkande 8 i denna del,
föreslås att anslaget
skall tillföras 1 miljon
kronor utöver vad
regeringen föreslagit. I
den förstnämnda motionen
yrkas att ökningen skall
användas till en brett
upplagd
informationskampanj som
skall presentera
utgivningen från Centrum
för lättläst som idé och
göra det möjligt för
stiftelsen att nå ut till
fler målgrupper och till
allmänheten.
Utskottets
ställningstagande
LL-stiftelsens utgivning
vänder sig till människor
som har svårt att läsa
eller är otränade i det
svenska språket. I likhet
med motionärerna bakom
motion 2002/03:Kr338 (m)
yrkande 7 anser utskottet
att denna utgivning kan
visa sig bidra till ökad
kunskap om Sverige och
svenska språket och därmed
bidra i arbetet med att
integrera nya svenskar i
vårt land. Utskottet är
emellertid inte berett att
tillstyrka en sådan ökning
av anslaget som föreslås i
motionen.
Utskottet är inte heller
berett att förorda en
ökning av anslaget i syfte
att utforma en brett
upplagd
informationskampanj som
skall presentera
utgivningen från LL-
stiftelsen och som
föreslås i motionerna
2002/03:Kr305 (kd) yrkande
3 och 2002/03:Kr371 (kd)
yrkande 8 i denna del.
Utskottet vill i
sammanhanget erinra om att
regeringen i sin resultat-
bedömning av anslaget
redovisat att produktionen
av lättlästa böcker ligger
på en jämn nivå och att
utgivningen är
variationsrik både i fråga
om genrer och
svårighetsgrader. Den
lättlästa nyhetstidningen
8 SIDOR utkommer en gång i
veckan och har en stor och
bred läsekrets.
Genomsnittsupplagan har
ökat stadigt under senare
år, och även tidningens
Internetversion har fått
ett större gensvar. Även
verksamheten med läsombud
har fortsatt att växa och
har inneburit att alltfler
personer med
utvecklingsstörning har
fått möjlighet att
upptäcka litteraturen
(prop. s. 47 avsnittet 4.6
Resultatbedömning).
Med hänvisning till det
anförda anser utskottet
att regeringens förslag
till medelsanvisning under
anslaget har en väl
avpassad nivå som gör det
möjligt för stiftelsen att
klara sina åligganden.
Utskottet tillstyrker
därmed regeringens förslag
till medelsanvisning för
år 2003 och avstyrker
motionerna 2002/03:Kr305
(kd) yrkande 3,
2002/03:Kr338 (m) yrkande
7 och 2002/03:
Kr371 (kd) yrkande 8 i
denna del.
2.5.6 Bidrag till
Svenska språknämnden
och Sverigefinska
språknämnden (28:13)
Inledning
Under anslaget anvisas
medel för bidrag till
Svenska språknämndens och
Sverigefinska
språknämndens
verksamheter.
Syftet med statens
bidrag till Svenska
språknämnden är att
nämnden skall följa
utvecklingen av det
svenska språket i tal och
skrift och med denna
kunskap som utgångspunkt
ge råd till
språkanvändarna för att
främja gott språkbruk.
Sverigefinska språknämnden
skall vårda och utveckla
finska språket i Sverige.
Propositionen
Med hänvisning till att
behoven av språkverksamhet
ökar och förändras bedömer
regeringen att det
statliga stödet till
Svenska språknämnden måste
förstärkas med 200 000
kronor för att möjliggöra
visst utvecklingsarbete i
form av fortbildning av
personal m.m.
Regeringen föreslår att
5 152 000 kronor skall
anvisas under anslaget för
år 2003.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag till
medelstilldelning för år
2003.
2.6 Anslagen till bild
och form samt
konsthantverk
(28:14-28:18)
Utskottets förslag i
korthet
Riksdagen bör med
avslag på
motionsyrkanden
bifalla regeringens
förslag till
medelsanvisning under
anslagen
28:14 Statens
konstråd,
28:15 Konstnärlig
gestaltning av den
gemensamma miljön,
28:16 Nämnden för
hemslöjdsfrågor,
28:17 Främjande av
hemslöjden och
28:18 Bidrag till
bild- och
formområdet.
Riksdagen bör besluta
om bemyndigande för
regeringen att under
år 2003, i fråga om
anslaget 28:15
Konstnärlig
gestaltning av den
gemensamma miljön,
beställa konstverk
som inklusive
tidigare gjorda
åtaganden medför
utgifter på högst 10
000 000 kronor under
åren 2004-2006.
Vidare bör riksdagen
avslå motionsyrkanden
om
- Statens konstråds
upphandlingsrutiner,
jämför reservation 14
(fp).
2.6.1 Statens konstråd
(28:14)
Inledning
Statens konstråd har till
uppgift att verka för att
konsten blir ett naturligt
och framträdande inslag i
samhällsmiljön genom att
förvärva god samtidskonst
till statens byggnader och
andra lokaler för statlig
verksamhet. Konstrådet
skall också medverka till
att konst tillförs andra
gemensamma miljöer än
sådana som brukas av
staten. Vidare skall
Konstrådet sprida kunskap
om konstens betydelse för
en god samhällsmiljö.
Riksdagen har i ett
tillkännagivande våren
2002 uttalat att en
förutsättningslös översyn
av Statens konstråd bör
genomföras. Översynen bör
enligt riksdagen bl.a.
omfatta rådets former för
upphandling (bet.
2001/02:KrU18, rskr.
2001/02:211). Regeringen
har mot denna bakgrund i
budgetpropositionen
angivit att man har för
avsikt att under år 2003
lämna ett uppdrag till
Statskontoret att
utvärdera rådets nuvarande
organisation och
verksamhet.
Propositionen
Regeringen föreslår att
anslaget skall uppgå till
6 504 000 kronor för år
2003.
Motionerna
I motion 2002/03:Kr338 (m)
föreslås att Statens
konstråd skall minska sin
verksamhet och därmed sina
kostnader samt genomföra
sådana åtgärder att
avgiftsintäkterna ökar med
1 miljon kronor. Anslaget
bör enligt motionärerna
minska med totalt 2
miljoner kronor (yrkande
9).
Motionärerna bakom motion
2002/03:Kr336 (c) anför
att en utredning bör göras
av Statens konstråds
upphandlingsrutiner
(yrkande 11).
Även i motion
2002/03:Kr372 (fp) tas
frågan om Statens
konstråds upphandling av
offentlig konst upp.
Motionärerna betonar bl.a.
vikten av att konkurrensen
ökar och fungerar samt att
alla konstnärer får
möjlighet att lämna anbud,
oberoende av om man är
medlem eller inte i någon
fackorganisation (yrkande
27).
Utskottets
ställningstagande
Utskottet bedömer att
regeringens förslag till
medelsanvisning är väl
avvägt, varför motion
2002/03:Kr338 (m) yrkande
9 avstyrks och regeringens
förslag tillstyrks.
Beträffade
motionsyrkandena rörande
Statens konstråds
upphandlingsrutiner
hänvisar utskottet till
den översyn som är på gång
och som bl.a. skall
omfatta rådets former för
upphandling. Utskottet
avstyrker därmed
motionerna 2002/03:Kr336
(c) yrkande 11 och
2002/03:Kr372 (fp) yrkande
27.
2.6.2 Konstnärlig
gestaltning av den
gemensamma miljön
(28:15)
Inledning
Under anslaget beräknas
medel för konstförvärv
beslutade av Statens
konstråd samt medel som
fördelas av Statens
kulturråd till samlings-
lokalhållande
organisationer för
konstinköp.
Propositionen
Regeringen föreslår att
anslaget för år 2003 skall
uppgå till 40 438 000
kronor.
Regeringen föreslår
vidare att riksdagen skall
bemyndiga regeringen att
under år 2003 beställa
konstverk som inklusive
tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst
10 miljoner kronor under
åren 2004-2006.
Motionerna
I motion 2002/03:Kr338 (m)
föreslås en minskning av
anslaget med 15 000 000
kronor. Motionärerna anser
att staten bör renodla
sitt ansvar för olika
kulturverksamheter och
inte ta ansvar för
konstnärlig utsmyckning av
andra gemensamma miljöer
än statliga (yrkande 10).
Motionärerna bakom
motionerna 2002/03:Kr372
(fp) yrkandena 23 och 33 i
denna del samt
2002/03:Fi232 (fp) yrkande
18 i denna del vill minska
anslaget med 10 miljoner
kronor. Motionärerna anser
att kommuner och landsting
bör öka sitt
kostnadsansvar och att
staten därmed kan minska
sitt.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet anser att staten
- utöver ansvaret för
utsmyckning av statligt
ägda och nyttjande miljöer
- även bör ta ett visst
ansvar för den gemensamma
miljön och förutsätter
samtidigt att landsting
och kommuner fortsätter
att ta en betydande del av
kostnadsansvaret för
konstnärlig utsmyckning
och utformning av denna
miljö. Med det anförda
tillstyrker utskottet
regeringens förslag till
medelsanvisning.
Motionerna 2002/03:Kr338
(m) yrkande 10,
2002/03:Kr372 (fp)
yrkandena 23 och 33 i
denna del samt
2002/03:Fi232 (fp) yrkande
18 i denna del avstyrks.
Utskottet tillstyrker
vidare regeringens förslag
om bemyndigande för
regeringen att beställa
konstverk.
2.6.3 Nämnden för
hemslöjdsfrågor (28:16)
Inledning
Nämnden för
hemslöjdsfrågor skall ta
initiativ till, planera,
samordna och göra insatser
för att främja hemslöjd i
den mån sådana uppgifter
inte ankommer på annan
statlig myndighet. Nämnden
skall inom sitt
verksamhetsområde fördela
statligt stöd till
hemslöjdsfrämjande
verksamhet. Nämnden står
vidare som samordnare för
hemslöjdskonsulentverksamheten
och har bemyndigande att
pröva frågan om
huvudmannaskap för
konsulenterna. Verket för
näringslivsutveckling
Nutek svarar för nämndens
medelsförvaltning och
personaladministration.
Regeringen påpekar att
nämnden under de senaste
åren har uppmärksammat ett
ökat intresse för
hemslöjden i hela landet,
särskilt bland barn och
ungdomar.
Propositionen
Nämnden för
hemslöjdsfrågor fick i
december 2001 en
engångsvis förstärkning
med 150 000 kronor för att
kunna uppfylla de krav som
ställs på verksamheten.
Regeringen bedömer att
nämnden behöver en
permanent
anslagsförstärkning för
att verksamheten skall
kunna upprätthållas på
nuvarande nivå. Regeringen
föreslår att anslaget höjs
med 200 000 kronor fr.o.m.
år 2003 och att 1 782 000
kronor skall anvisas för
år 2003.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag till
medelsanvisning.
2.6.4 Främjande av
hemslöjden (28:17)
Inledning
Anslaget disponeras av
Nämnden för
hemslöjdsfrågor för bidrag
till
hemslöjdskonsulenternas
verksamhet, Svenska
Hemslöjdsföreningarnas
Riksförbund och projekt
inom hemslöjdsområdet.
Propositionen
Regeringen föreslår att
anslaget för år 2003 skall
uppgå till 19 122 000
kronor.
Motionerna
För att kunna driva
verksamhet på ett
framåtsyftande sätt och
uppfylla de förpliktelser
som hemslöjdsrörelsen har
gentemot medlemmar och
allmänhet, för att
upprätthålla intresset för
slöjd ute i landet och för
att kunna uppfylla
regeringens och riksdagens
intentioner när det gäller
slöjdens betydelse både
som kulturyttring och som
näring är det enligt
motionärerna bakom
motionerna 2002/03:Kr337
(c) i denna del och
2002/03:Kr307 (c)
yrkandena 1 och 2
nödvändigt med ett
resurstillskott.
Motionärerna föreslår
därför att anslaget
tillförs 1 miljon kronor
utöver regeringens
förslag.
I motion 2002/03:Kr306 (s)
framhålls att
hemslöjdsintresset i
samhället ökar och därmed
också behoven av
förstärkta resurser till
Svenska
Hemslöjdsföreningarnas
Riksförbunds kansli.
Utskottets
ställningstagande
I likhet med motionärerna
vill utskottet framhålla
att det är positivt att
intresset för hemslöjden
ökar och vill också
understryka hemslöjdens
betydelse i samhället.
Utskottet vill också
påminna om att riksdagen i
samband med
budgetbehandlingen för år
2002 biföll en motion som
innebar en förstärkning av
anslaget med 500 000
kronor i förhållande till
regeringens förslag.
Medlen skulle användas för
att stärka hemslöjdens
roll som kulturspridare.
Utskottet är inte nu
berett att inom givna
budgetramar ytterligare
höja anslaget utan
tillstyrker regeringens
förslag till medelsanvis-
ning. Motionerna
2002/03:Kr306 (s),
2002/03:Kr307 (c)
yrkandena 1 och 2 samt
2002/03:
Kr337 (c) i denna del
avstyrks.
2.6.5 Bidrag till bild-
och formområdet (28:18)
Inledning
Under anslaget anvisas
medel för bidrag till
organisationer m.m. på
bild- och formområdet,
bl.a. verksamhetsstöd till
Sveriges Konstföreningars
Riksförbund,
Folkrörelsernas
Konstfrämjande och
Föreningen Svensk Form.
Under anslaget anvisas
också medel för bidrag
till Akademien för de fria
konsterna. Vidare lämnas
ett särskilt
verksamhetsstöd till vissa
utställare, ett
utrustningsbidrag till
konstnärliga
kollektivverkstäder samt
utställningsersättning
till konstnärer i samband
med utställningar.
Propositionen
Regeringen föreslår att
anslaget för år 2003 skall
uppgå till 29 708 000
kronor.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag till
medelsanvisning.
2.7 Anslagen till
ersättningar och bidrag
till konstnärer
(28:19-28:20)
Utskottets förslag i
korthet
Riksdagen bör med
avslag på
motionsyrkanden
bifalla regeringens
förslag till
medelsanvisning under
anslagen
28:19
Konstnärsnämnden och
28:20 Ersättningar
och bidrag till
konstnärer.
Riksdagen bör avslå
ett motionsyrkande om
utvärdering av den
individuella
visningsersättningen.
2.7.1 Konstnärsnämnden
(28:19)
Inledning
Konstnärsnämnden har till
uppgift att besluta om
statliga ersättningar till
bild-, form-, ton-, scen-
och filmkonstnärer.
Nämnden skall hålla sig
underrättad om
konstnärernas ekonomiska
och sociala förhållanden.
Syftet med verksamheten är
att genom fördelning av
ersättningar och bidrag
verka för att förbättra
konstnärernas villkor.
Propositionen
Under avsnittet 4.6
Resultatbedömning (prop.
s. 50) redovisar
regeringen att
Konstnärsnämndens
undersökningar visar att
de olika
konstnärspolitiska
bidragen och
ersättningarna är av
avgörande betydelse för
många konstnärers
försörjnings- och
arbetsmöjligheter. De
olika stödformerna leder
till att mottagarnas
möjligheter att arbeta med
sitt konstnärliga skapande
ökar samtidigt som
beroendet av annat arbete
vid sidan om den
konstnärliga verksamheten
minskar. Utan dessa stöd
skulle många
professionella konstnärers
arbetsmöjligheter
försämras betydligt och
t.o.m. omöjliggöras.
Stipendierna, särskilt
arbetsstipendierna, ger
möjlighet till konstnärlig
utveckling och
koncentration, något som i
sin tur leder till ökade
arbetsmöjligheter i
framtiden. När det gäller
exempelvis de tvååriga
arbetsstipendier som
Bildkonstnärsfonden
fördelat bedömer närmare
90 % av stipendiaterna att
de under de närmaste åren
kommer att ha bättre
möjligheter att försörja
sig på det konstnärliga
arbetet.
Regeringen föreslår att
11 256 000 kronor skall
anvisas under anslaget för
år 2003.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag till
medelstilldelning under
anslaget för år 2003.
2.7.2 Ersättningar och
bidrag till konstnärer
(28:20)
Inledning
Under anslaget anvisas
bl.a. medel för ersättning
till bild- och
formkonstnärer för att
deras verk i offentliga
institutioners ägo visas
för allmänheten eller
används på annat
allmännyttigt sätt
(visningsersättning).
Anvisade medel fördelas
efter beslut av styrelsen
för Sveriges
bildkonstnärsfond. Vidare
fördelas en del av
visningsersättningen
individuellt. Den
individuella
visningsersättningen
fördelas på basis av det
offentliga innehavet av
konstnärens verk i
enlighet med kriterier
vilka fastställts av
upphovsrättsorganisationen
Bildkonst Upphovsrätt i
Sverige (BUS). Dessutom
beräknas medel för bidrag
till konstnärer som
fördelas av
Konstnärsnämnden
respektive Sveriges
författarfond.
Propositionen
Regeringen godkände den 9
augusti 2001 en
överenskommelse med
Sveriges Författarförbund
m.fl. om
biblioteksersättningen för
åren 2002 och 2003.
Detaljer i
överenskommelsen redovisas
i propositionen (volym 9
s. 29).
Regeringen föreslår att
275 036 000 kronor skall
anvisas under anslaget för
år 2003. Inom ramen för
anslaget avser regeringen
att som en del i den
danspolitiska satsningen
förstärka insatserna
riktade mot koreografer
och dansare med 3 miljoner
kronor.
Motionerna
Motionärerna bakom motion
2002/03:Kr338 (m) yrkande
11 anser att anslaget
skall minska med 50
miljoner kronor i
förhållande till
regeringens förslag.
Minskningen föreslås mot
bakgrund av en lång rad
förslag i motion
2002/03:Kr264 (m) på andra
områden, bl.a. på
skatteområdet. Dessa
förslag syftar till att
göra den ekonomiska
situationen enklare och
stabilare för
konstnärerna.
I motion 2002/03:Kr336 (c)
begärs ett
tillkännagivande om en
utvärdering av den
individuella
visningsersättningen
(yrkande 9).
Utskottets
ställningstagande
Utskottet finner inte
anledning till annan
medelsberäkning än den som
gjorts i propositionen.
Utskottet tillstyrker
således regeringens
förslag till
medelsanvisning för år
2003 och avstyrker därmed
motion 2002/03:Kr338 (m)
yrkande 11 om en minskning
av anslaget.
Då det gäller förslaget om
en utvärdering av den
individuella
visningsersättningen vill
utskottet anföra följande.
Under föregående
riksmöte beslutade
riksdagen på förslag av
kulturutskottet att ge
regeringen till känna att
en översyn borde göras av
den individuella
visningsersättningen (bet.
2001/02:KrU17). Översynen
borde bl.a. innefatta en
redogörelse för vilka
återverkningar som
nuvarande system har på
olika konstkategorier,
liksom vilka kategorier av
bidragsmottagare som
omfattas av ersättningen
och vilka som faller
utanför den och orsakerna
till detta. Regeringen
borde även överväga vilket
organ som är lämpligast
för uppdraget att ansvara
för fördelningen av
ersättningen till
konstnärerna.
Regeringen redovisar i
budgetpropositionen sin
fördjupade
resultatbedömning av den
individuella
visningsersättningen och
av fördelningsorganets,
Bildkonst Upphovsrätt i
Sverige (BUS), legitimitet
(s. 51-52). I
propositionen anförs bl.a.
följande.
Regeringen gör
bedömningen att
fördelningssystemet
uppfyller
målsättningarna med den
individuella
visningsersättningen.
De olika parametrarna i
poängsystemet tar fasta
på relevanta faktorer
för att fördela
ersättningen
individuellt. Den
statistiska översikten
ger inget belägg för
att vissa verkstyper
diskrimineras. Inte
heller finns det belägg
för att vissa
konstnärskategorier
skulle vara särskilt
missgynnade. Däremot är
vissa verkskategorier
mindre representerade i
det offentliga
innehavet än andra.
Om fördelningsorganet BUS
m.m. anförs bl.a.
följande.
Regeringens beslut att
låta BUS fördela
individuell
visningsersättning
vilar på följande
överväganden.
Konstnärsnämndens och
Bildkonstnärsfondens
uppdrag innebär ett
individuellt prövnings-
förfarande. Enskilda
konstnärskap bedöms
bl.a. ur kvalitets-
synpunkt innan ett
stipendium utdelas.
Fördelningen av
individuell ersättning
grundas endast på de
faktiska inköpen och
innehaven av verk hos
offentliga
institutioner. På grund
av uppdragets
administrativa karaktär
bedömde regeringen det
som mindre lämpligt att
införliva uppdraget i
Konstnärsnämndens
verksamhet.
- - -
Regeringen kan
konstatera att
fördelningssystemets
konstruktion har
förankrats med
stämmobeslut, att en
särskild nämnd för
individuell
visningsersättning
inrättats samt att en
majoritet av BUS
styrelse består av
representanter för
olika
konstnärskategorier.
Regeringens bedömning
är sammanfattningsvis
att BUS har både de
representativa och
verksamhetsmässiga
förutsättningarna att
bygga upp och hantera
ett administrativt
fördelningssystem.
Utvidgad
ersättningsrätt
Det finns i dagsläget
inte anledning att
ompröva den nuvarande
avgränsningen till
konst i statlig,
landstingskommunal och
kommunal ägo.
Bedömningen görs bl.a.
mot bakgrund av de
avgränsningsproblem som
uppstår om
privaträttsliga
organisationer skulle
komma att innefattas i
systemet.
Sammanfattande
bedömning
Sammantaget gör
regeringen bedömningen
att individuell
visningsersättning på
relativt kort tid
etablerats som ett
viktigt komplement till
bidragsordningarna för
många bildkonstnärer.
Samtidigt är det
viktigt att understryka
att ersättningssystemen
inte är behovsprövade.
Avgörande är i stället
det faktiska antalet
verk som finns inköpta.
Ersättningsformer kan
följaktligen slå olika
mellan olika
konstnärsgrupper.
Enligt utskottets
uppfattning är det
välkommet att regeringen
så kort tid efter
riksdagens beslut om
tillkännagivande i denna
fråga kunnat redovisa
resultatet av översynen av
den individuella
visningsersättningen m.m.
Utskottet har inte något
att erinra mot regeringens
bedömningar.
Det kan tilläggas att de
tre
konstnärsorganisationerna
Konstnärernas
Riksorganisation (KRO),
Sveriges Konsthantverkare
och Industriformgivare
(KIF) samt Svenska
Konstnärsförbundet ser BUS
som sin upphovsrättsliga
organisation och att
samtliga tre
organisationer är
representerade i BUS
styrelse.
Utskottet konstaterar
att den utvärdering av den
individuella
visningsersättningen som
begärs i motion
2002/03:Kr336 (c) yrkande
9 redan är gjord och att
motionsyrkandet därmed är
tillgodosett, varför det
bör avslås av riksdagen.
2.8 Anslagen till arkiv
(28:21-28:24)
Utskottets förslag i
korthet
Riksdagen bör med
avslag på
motionsyrkanden
bifalla regeringens
förslag till
medelsanvisning under
anslagen
28:21 Riksarkivet och
landsarkiven,
28:22 Bidrag till
regional
arkivverksamhet,
28:23 Språk- och
folkminnesinstitutet
och
28:24 Svenskt
biografiskt lexikon.
2.8.1 Riksarkivet och
landsarkiven (28:21)
Inledning
Riksarkivet och
landsarkiven är statliga
arkivmyndigheter med
särskilt ansvar för den
statliga arkivverksamheten
och för arkivvården i
landet. I Riksarkivet
ingår bl.a. Krigsarkivet
och Svensk
arkivinformation (SVAR).
Krigsarkivet fullgör
uppgiften som
arkivmyndighet för de
myndigheter som lyder
under
Försvarsdepartementet.
SVAR är en delvis
avgiftsfinansierad
verksamhet som arbetar med
att bearbeta och sprida
arkivinformation. SVAR
riktar sig framför allt
till allmänheten, i första
hand släktforskarna.
Arkivutredningen Arkiv
för alla överlämnade i
september 2002 betänkandet
Arkiv för alla - nu och i
framtiden (SOU 2002:78).
En övergripande uppgift
för utredningen har varit
att föreslå åtgärder som
underlättar för nya
grupper att använda
arkiven och som förbättrar
arkivens tillgänglighet.
Utredningen har även
behandlat frågor om de
nationella
minoritetsspråkens arkiv.
Regeringen har i
budgetpropositionen
meddelat sin avsikt att
efter remissbehandling
återkomma till riksdagen i
de aktuella frågorna.
Propositionen
För en permanentning av
den verksamhet som
Stiftelsen
Arbetarrörelsens arkiv och
bibliotek bedriver i
Grängesberg beräknas en
ökning av anslaget med 700
000 kronor.
Vidare beräknas en
ökning av anslaget med 2
miljoner kronor för mot-
tagande, bevarande och
tillhandahållande av
folkbokföringsmaterial.
Medlen förs över från
utgiftsområde 3.
För leveranser av
arkivmaterial tillförs
anslaget ca 3,9 miljoner
kronor från berörda
myndigheter.
Regeringen föreslår att
anslaget för år 2003 skall
uppgå till 278 454 000
kronor.
Motionen
Motionären bakom motion
2002/03:Kr204 (fp) anför
att det är nödvändigt att
riksdagen redan nu
beslutar om en ökning av
statsbidraget till
Sverigefinländarnas
riksarkiv innan regeringen
kommer med den aviserade
propositionen rörande
arkivfrågor.
Utskottets
ställningstagande
Riksdagen anslår medel
till Riksarkivet. En viss
del av medlen får användas
för bidrag till enskilda
arkiv. Riksarkivets nämnd
för enskilda arkiv fattar
beslut om fördelning av
dessa bidrag.
Sverigefinländarnas arkiv
är ett av de arkiv som får
bidrag efter beslut av
Riksarkivets nämnd för
enskilda arkiv. För år
2002 erhåller
Sverigefinländarnas arkiv
200 000 kronor. Utskottet
finner inte skäl att ändra
på den rådande ordningen
för bidragsfördelning till
enskilda arkiv. Utskottet
anser vidare att man bör
avvakta med beslut i fråga
om det framtida stödet
till enskilda arkiv till
dess att regeringen tagit
ställning till betänkandet
Arkiv för alla - nu och i
framtiden (SOU:78). Mot
denna bakgrund avstyrker
utskottet motion
2002/03:Kr204 (fp) och
tillstyrker regeringens
förslag till
medelstilldelning.
2.8.2 Bidrag till
regional
arkivverksamhet (28:22)
Inledning
Syftet med bidraget är att
främja den regionala
arkivverksamheten, att få
ett nät av väl fungerande
regionala
arkivinstitutioner runtom
i landet och att bättre
integrera
folkrörelsearkiven i den
regionala kulturpolitiken.
Medlen fördelas av
Riksarkivet genom Nämnden
för enskilda arkiv.
Propositionen
Regeringen föreslår att
anslaget för år 2003 skall
uppgå till 4 937 000
kronor.
Motionerna
För att utveckla den
viktiga regionala
arkivverksamheten och för
att förstärka
folkrörelsearkivens arbete
med industrisamhällets
kulturarv föreslår
motionärerna bakom
motionerna 2002/03:Kr371
(kd) yrkande 8 i denna del
och 2002/03:Kr369 (kd)
yrkande 4 att anslaget
skall ökas med 1 miljon
kronor i förhållande till
regeringens förslag.
Utskottets
ställningstagande
De regionala arkiven
fyller en viktig funktion
och har en viktig
kulturpolitisk uppgift,
inte minst avseende den
släkt- och
hembygdsforskning som
vuxit till en bred
folkrörelse. Utskottet är
dock inte berett att inom
ramen för utgiftsområdet
förorda en omprioritering
av medel till förmån för
en ökning av anslaget.
Utskottet avstyrker därför
motionerna 2002/03:Kr369
(kd) yrkande 4 och
2002/03:Kr371 (kd) yrkande
8 i denna del samt
tillstyrker regeringens
förslag till
medelsanvisning.
2.8.3 Språk- och
folkminnesinstitutet
(28:23)
Inledning
Språk- och
folkminnesinstitutet
(SOFI) har till uppgift
att samla in, bevara,
vetenskapligt bearbeta och
ge ut material om
dialekter, folkminnen,
folkmusik, ortnamn och
personnamn. Vidare skall
institutet avge yttranden
i ärenden om fastställande
av ortnamn och granska
förslag till namn på all-
männa kartor samt yttra
sig i fråga om personnamn.
Propositionen
För att vidmakthålla
kompetensen vid
bearbetning och bevarande
av den värdefulla
dokumentationen i arkivens
omfattande samlingar samt
att möjliggöra tolkning
och förmedling av
innehållet föreslår
regeringen att myndigheten
engångsvis anvisar 2
miljoner kronor.
Regeringen föreslår att
anslaget skall uppgå till
29 414 000 kronor för år
2003.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag till
medelsanvisning under
anslaget.
2.8.4 Svenskt
biografiskt lexikon
(28:24)
Inledning
Svenskt biografiskt
lexikon har till uppgift
att fortsätta och slutföra
utgivandet av verket
Svenskt biografiskt
lexikon. Med gällande
vetenskaplig kvalitet
skall minst ett band ges
ut vartannat år, dvs. 2,5
häften per år. Slutmålet
är att lexikonet skall
vara färdigt år 2015.
Propositionen
Regeringen föreslår att
anslaget skall uppgå till
4 048 000 kronor för år
2003.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag till
medelsanvisning under
anslaget.
2.9 Anslagen till
kulturmiljö
(28:25-28:27)
Utskottets förslag i
korthet
Riksdagen bör med
avslag på
motionsyrkanden
bifalla regeringens
förslag till
medelsanvisning under
anslagen
28:25
Riksantikvarieämbetet,
28:26 Bidrag till
kulturmiljövård och
28:27
Kyrkoantikvarisk
ersättning.
Riksdagen bör anta
regeringens förslag
till ändring i lagen
(1988:950) om
kulturminnen m.m. med
viss redaktionell
ändring som framgår
av utskottets förslag
till riksdagsbeslut
(förslagspunkt 30).
Riksdagen bör
tillstyrka att
regeringen bemyndigas
att under år 2003, i
fråga om anslaget
28:26 Bidrag till
kulturmiljövård,
besluta om bidrag som
inklusive tidigare
åtaganden medför
utgifter på högst 100
miljoner kronor under
åren 2004-2006.
Vidare bör riksdagen
avslå
motionsförslagen om
en översyn av den
kyrkoantikvariska
ersättningen, jämför
reservationerna 15
(fp, kd) och 16 (c).
2.9.1
Riksantikvarieämbetet
(28:25)
Inledning
Riksantikvarieämbetet
(RAÄ) är central
förvaltningsmyndighet för
frågor om kulturmiljön och
kulturarvet. RAÄ skall
bl.a. värna om
kulturvärdena i bebyggel-
sen och i landskapet,
bevaka
kulturmiljöintresset vid
samhällsplanering och
byggande samt verka för
att hoten mot kulturmiljön
möts. Till RAÄ:s uppgifter
hör vidare att leda och
delta i arbetet med att
bygga upp kunskapen och
bedriva informations- och
rådgivningsverksamhet om
kulturmiljöer,
kulturminnen och
kulturföremål. RAÄ skall
också medverka i det
internationella arbetet
samt följa det regionala
kulturmiljöarbetet och
biträda länsstyrelserna
och de regionala museerna
i dessa frågor. Andra
uppgifter är att utföra
arkeologiska
undersökningar och svara
för konservering samt vård
av kulturminnen och
kulturföremål. Dessutom
skall RAÄ ha ett special-
bibliotek för forskning
och utveckling inom
området.
Propositionen
Anslaget
Regeringen föreslår en
permanentning av
försöksverksamheten
Kulturarvs-IT fr.o.m. år
2003. I samband med detta
överförs sammanlagt 13
miljoner kronor från
utgiftsområde 13 anslaget
22:4 Särskilda insatser
för arbetshandikappade
till utgiftsområde 17. Av
dessa medel föreslår
regeringen att 8,8
miljoner kronor förs till
anslaget 28:25
Riksantikvarieämbetet och
att 4,2 miljoner kronor
förs till anslaget 28:31
Bidrag till vissa museer.
Medlen skall i huvudsak
användas till löner för de
arbetsledare som är
anställda inom satsningen.
Utskottet behandlar
motioner rörande
Kulturavs-IT under
anslaget 28:30 Bidrag till
regionala museer.
Regeringen föreslår att
179 245 000 kronor skall
anvisas under anslaget.
Ändringar i
kulturminneslagen
I 6 kap. lagen (1988:950)
om kulturminnen m.m. (KML)
finns bestämmelser om
återlämnande av olovligt
bortförda kulturföremål. I
en bilaga till lagen anges
de kategorier av föremål
som, under vissa
förutsättningar, kan komma
att återlämnas.
Bestämmelserna bygger på
ett EG-direktiv, 93/7/EEG,
av den 15 mars 1993 om
återlämnande av
kulturföremål som
olagligen förts bort från
en medlemsstats
territorium. De kategorier
av föremål som direktivet
omfattar anges i en bilaga
till direktivet. För vissa
kategorier av föremål
anges i en fotnot att
endast föremål som är
äldre än femtio år och
inte tillhör upphovsmannen
omfattas.
När direktivet
genomfördes i svensk rätt
(prop. 1994/95:74) fick
bilagan till KML en i
detta avseende likadan
utformning som bilagan i
direktivet, dvs. en bilaga
med en fotnot. Innehållet
i fotnoten är klart och
entydigt. I materiellt
hänseende finns det inga
valmöjligheter när det
gäller genomförandet. Det
är enligt regeringen inte
lämpligt att en sådan
materiell förutsättning
som det är fråga om anges
i en fotnot. Innehållet i
fotnoten bör i stället
enligt regeringen framgå
direkt av lagtexten i
bilagan till KML.
Regeringen föreslår
därför att bilagan till 6
kap. lagen (1988:950) om
kulturminnen ändras så att
förutsättningen att vissa
föremål inte skall vara
äldre än femtio år och
inte tillhöra
upphovsmannen framgår
direkt av lagtexten i
bilagan till KML.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag till
medelsanvisning.
Utskottet tillstyrker
vidare regeringens förslag
till ändringar i KML med
viss redaktionell ändring.
Utskottets ändringsförslag
är av formell natur och
framgår av utskottets
förslag till
riksdagsbeslut
(förslagspunkt 30).
Regeringens lagförslag
finns i bilaga 2.
2.9.2 Bidrag till
kulturmiljövård (28:26)
Inledning
Under anslaget anvisas
medel för att bevara och
tillgängliggöra
kulturmiljön. Medel får
utgå även för bl.a. vissa
arkeologiska
undersökningskostnader
samt till vård och
underhåll av vissa
kyrkliga inventarier.
Medlen får användas även
när det finns särskilda
skäl för att täcka
kostnader för att ta till
vara fornfynd. Vidare
utgår bidrag till
ombyggnad, renovering och
underhåll av
kulturhistoriskt värdefull
bostadsbebyggelse.
Propositionen
Regeringen har i
budgetpropositionen (volym
1 avsnitt 6.2.1) redovisat
vissa generella åtgärder
för att minska den
statliga konsumtionen i
syfte att klara
utgiftstaket för åren 2003
och 2004. Inom
politikområde
Kulturpolitik har
omprioriteringar gjorts så
att pågående verksamhet så
långt som det är möjligt
inte skall beröras av
besparingskraven. Den
sammanlagda minskningen
som föreslås inom
politikområdet uppgår till
33,2 miljoner kronor,
varav 11 493 000 kronor
dras in på anslaget Bidrag
till kulturmiljövård.
Anslaget föreslås vidare
enligt regeringen att
minskas med 22,7 miljoner
kronor för
omprioriteringar inom
kulturmiljöområdet.
Regeringen föreslår
dessutom att 7 miljoner
kronor skall anvisas till
regeringens disposition
under anslaget för
särskilda insatser inom
utgiftsområde 17.
Förslaget finansieras
genom en överföring från
utgiftsområde 25 anslaget
48:2 Bidrag till särskilda
insatser i vissa kommuner
och landsting.
I syfte att ge
förutsättningar för
fortsatta insatser för
bevarande, gestaltande och
brukande av
industrisamhällets
kulturarv aviserade
regeringen i budgetpro-
positionen för år 2002 (UO
17 s. 30 och 98) att den
avsåg att avsätta totalt
7 miljoner kronor för
perioden 2002-2004, varav
3,5 miljoner kronor år
2002. I budgetproposition
för år 2003 (UO 17 s. 25)
anges att 1,8 miljoner
kronor beräknas för år
2003 och 1,7 miljoner
kronor för år 2004.
Regeringen föreslår att
4 miljoner kronor anslås
för permanent
bidragsgivning till
arbetslivsmuseer. Medlen
finansieras genom en
omfördelning inom
anslaget.
Sammanfattningsvis
föreslår regeringen att
251 745 000 kronor skall
anvisas under anslaget för
budgetåret 2003.
Vidare föreslår
regeringen att riksdagen
bemyndigar regeringen att
under år 2003, i fråga om
ramanslaget 28:26 Bidrag
till kulturmiljövård,
besluta om bidrag som
inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter
på högst 100 miljoner
kronor under åren
2004-2006.
Motionerna
I motion 2002/03:Kr371
(kd) föreslår motionärerna
en ökning av anslaget med
4 miljoner kronor i
förhållande till
regeringens förslag, mot
bakgrund av det ständigt
ökade behovet av
kulturmiljösatsningar
(yrkande 8 i denna del).
Motionärerna bakom motion
2002/03:Kr369 (kd)
föreslår en omfördelning
inom anslaget så att
ytterligare 1 miljon
kronor kommer de ideella
organisationerna, t.ex.
hembygds- och
fornminnesföreningar, till
del (yrkande 3).
Utskottets
ställningstagande
Riksdagen tillstyrker de
förslag som regeringen
lägger fram om
neddragningar och
omfördelningar inom
anslaget och tillstyrker
därmed förslaget till
medelsanvisning under
anslaget. Därmed läggs en
del av besparingen inom
utgiftsområdet på detta
anslag för att värna om
pågående verksamhet vid
institutioner m.m.
Utskottet avstyrker därmed
ökningsförslaget i motion
2002/03:Kr371 (kd) yrkande
8 i denna del.
När det gäller
motionsförslaget att inom
anslaget Bidrag till
kulturmiljövård öka
bidraget till ideella
organisationer inom
kulturmiljövårdens område
vill utskottet påminna om
att riksdagen hösten 2001
beslutade att fr.o.m. år
2002 öka anslaget 28:25
Riksantikvarieämbetet med
1 miljon kronor att
fördelas till de ideella
organisationerna inom
kulturmiljövårdens område.
Dessa organisationer
erhöll efter ökningen
sammanlagt 3,5 miljoner
kronor.
Riksantikvarieämbetet
fördelar medlen i enlighet
med regeringens
regleringsbrev. Utskottet
är inte berett att under
anslaget Bidrag till
kulturmiljövård göra ett
uttalande om att medel bör
avsättas för de ändamål
som framförts i motionen
eller att överföra medel
till anslaget 28:25
Riksantikvarieämbetet för
dessa ändamål. Utskottet
avstyrker därmed motion
2002/03:Kr369 (kd) yrkande
3.
Utskottet tillstyrker att
riksdagen bemyndigar
regeringen att under år
2003, i fråga om
ramanslaget 28:26 Bidrag
till kulturmiljövård,
besluta om bidrag som
inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter
på högst 100 miljoner
kronor under åren
2004-2006.
2.9.3 Kyrkoantikvarisk
ersättning (28:27)
Inledning
Från och med år 2002 skall
Svenska kyrkan få en viss
ersättning av staten för
kulturhistoriskt
motiverade kostnader i
samband med vård och
underhåll av de kyrkliga
kulturminnena
(kyrkoantikvarisk
ersättning). Bakgrunden
till ersättningen är att
bevarandet av de kyrkliga
kulturvärdena är en
angelägenhet för hela
samhället och svenska
folket samt att det inte
är rimligt att den totala
kostnaden för detta
allmänintresse bärs endast
av Svenska kyrkans
medlemmar.
Riksdagen har tidigare
slagit fast storleken på
den kyrkoantikvariska
ersättningen för åren
2002-2009. Ersättningen,
som avser kyrkobyggnader,
kyrkotomter, kyrkliga
inventarier och
begravningsplatser, skall
fördelas av Svenska kyrkan
efter samråd med
myndigheter inom
kulturmiljöområdet.
När det gäller frågan om
den kyrkoantikvariska
ersättningen efter år 2009
har riksdagen uttalat att
ambitionsnivån bör läggas
fast först efter
uppföljning och analys
samt att en utgångspunkt
därvid måste vara att
staten i enlighet med
principbeslutet
långsiktigt skall ge
ersättning för vård och
underhåll av de kyrkliga
kulturvärdena. Ett
underlag för beslut om
vilken ersättning som
skall utgå efter år 2009
bör enligt riksdagens
tidigare beslut tas fram i
god tid och senast vid
slutet av år 2008.
År 2003 skall
ersättningen, i enlighet
med riksdagens beslut år
1999, uppgå till 100
miljoner kronor (prop.
1998/99:38, yttr.
1998/99:KrU3y, bet.
1998/99:KU18, rskr.
1998/99:176).
Propositionen
Regeringen föreslår att
riksdagen till anslaget
anvisar 100 miljoner
kronor för år 2003.
Motionerna
Motionären bakom motion
2002/03:Kr282 (c)
framhåller att eftersom
kyrkans ekonomiska
situation väsentligt har
försämrats sedan beslutet
om kyrkoantikvarisk
ersättning togs är det
angeläget att nu se över
möjligheterna att
tillskjuta ytterligare
medel och att även
överväga vad som kommer
att hända efter år 2009.
På så sätt får kyrkan,
dess anställda och
förtroendevalda en bättre
beredskap att planera för
framtida underhåll av
kyrkobyggnader.
I motion 2002/03:Kr369
(kd) betonar motionärerna
att det är positivt att
regeringen för år 2003
ökar den kyrkoantikvariska
ersättningen men anser
samtidigt att det är
viktigt att vi får en
helhetsbild av hur stora
behov som finns.
Motionärerna anser därför
att regeringen bör
återkomma till riksdagen
med en redogörelse för
vilka behov som finns för
att bevara vårt kyrkliga
kulturarv (yrkande 2).
Utskottets
ställningstagande
Utskottet delar den
uppfattning som framförs i
motionerna att det är av
stor vikt att staten tar
sitt ansvar för att bevara
det värdefulla kulturarv
som våra kyrkor utgör. Ett
led i detta ansvarstagande
är riksdagens beslut år
1999 angående den
kyrkoantikvariska
ersättningen för åren
2002-2009. Beslutet
innebär en stegvis höjning
av den kyrkoantikvariska
ersättningen från 50
miljoner kronor år 2002
till 460 miljoner kronor
år 2009. Utskottet finner
inte anledning att nu riva
upp beslutet om
ersättningsnivåerna och
tillstyrker därmed
regeringens förslag till
medelsanvisning.
Utskottet finner inte
heller skäl att i
dagsläget göra en översyn
av storleken på den
kyrkoantikvariska
ersättningen eller att nu
se över behoven efter år
2009. Utskottet avstyrker
därmed motionerna
2002/03:Kr282 (c) och
2002/03:Kr369 (kd) yrkande
2.
2.10 Anslagen till
museer och
utställningar
(28:28-28:35)
Utskottets förslag i
korthet
Riksdagen bör med
avslag på
motionsyrkanden
bifalla regeringens
förslag till
medelsanvisning under
anslagen
28:28 Centrala
museer: Myndigheter,
28:29 Centrala
museer: Stiftelser,
28:30 Bidrag till
regionala museer,
28:31 Bidrag till
vissa museer,
28:32 Stöd till icke-
statliga
kulturlokaler,
28:33
Riksutställningar,
28:34 Forum för
levande historia och
28:35 Statliga
utställningsgarantier
och inköp av
vissa kultur-
föremål.
Riksdagen bör avslå
motionsförslag om
- fri entré på de
centrala museerna,
jämför
reservationerna 17
(fp, kd, c) och 18
(m),
- säkerhet i museer
och kulturbyggnader,
- utredning om de
ekonomiska
förutsättningarna
för Kulturarvs-IT,
- Marionettmuseets
organisatoriska
tillhörighet, jämför
reservation 19 (fp)
och
- utvidgning av
uppdraget för Forum
för levande
historia, m.m.,
jämför
reservationerna 20
(m) och 21 (fp).
2.10.1 Centrala museer:
Myndigheter (28:28)
Inledning
Under anslaget beräknas
medel för följande museer,
vilka samtliga är statliga
myndigheter: Statens
historiska museer,
Nationalmuseum med Prins
Eugens Waldemarsudde,
Naturhistoriska
riksmuseet, Statens museer
för världskultur, Statens
sjöhistoriska museer,
Arkitekturmuseet, Statens
musiksamlingar, Statens
försvarshistoriska museer,
Moderna museet samt
myndigheten
Livrustkammaren,
Skoklosters slott och
Hallwylska museet.
Propositionen
Regeringen föreslår att
det under anslaget
Centrala museer:
Myndigheter för år 2003
skall anvisas 744 627 000
kronor.
Flera av de centrala
museimyndigheterna
föreslås få
anslagsförstärkningar,
vilka här återges i
korthet.
Statens museer för
världskultur föreslås få
en anslagshöjning
inklusive pris- och
löneomräkning på 29,1
miljoner kronor för att
täcka kostnaderna för
verksamheten vid
Världskulturmuseet i
Göteborg.
Naturhistoriska
riksmuseet föreslås få en
anslagshöjning om 3,4
miljoner kronor för att
förstärka och genomföra
ytterligare satsningar på
att föra ut kunskap om
komplexa
naturvetenskapliga och
naturhistoriska samband.
Vidare föreslås en ökning
av anslaget med 2 miljoner
kronor för projektet Fish
Base. Detta projekt har
till uppgift att upprätta
en globalt tillgänglig
databas med uppgifter om
världens fiskarter och
fiskresurser. Eftersom
Naturhistoriska riksmuseet
har en internationellt
erkänd kunskap inom
området och kan erbjuda en
kvalificerad
forskningsmiljö för
projektet föreslås en
lokalisering av ledningen
för Fish Base till museet.
Förslaget finansieras
genom en överföring från
utgiftsområde 20 Allmän
miljö- och naturvård.
Därutöver föreslås att
myndighetens anslag skall
höjas engångsvis med 1,6
miljoner kronor för 2003
för att säkra
bevarandeförhållandena för
samlingarna.
Anslaget för Statens
historiska museer föreslås
bli förstärkt med 900 000
kronor för att myndigheten
skall komma till rätta med
ackumulerade
eftersläpningar när det
gäller bl.a. konservering
och dokumentation av
arkeologiska föremål samt
handläggning av
fyndfördelningsärenden.
Statens sjöhistoriska
museer har genom
Marinmuseum i Karlskrona
initierat ett samarbete
med kommunala och
regionala aktörer för att
utveckla Marinmuseum till
ett nav för det nationella
marina kulturarv som
representeras av
örlogsbasen och övriga
befästningsverk runt
Karlskrona. Regeringen
föreslår att anslaget för
Statens sjöhistoriska
museer skall höjas med 1
miljon kronor engångsvis
för år 2003 så att
förutsättningar skapas för
en fortsatt utveckling av
samarbetet.
I propositionen anför
regeringen att den avser
att för år 2004 föreslå
att fri entré införs på de
centrala museer som är
myndigheter samt att
Stiftelsen Nordiska museet
skall erbjudas att
medverka i reformen.
Stiftelsen Tekniska museet
kommer också, under vissa
förutsättningar, att
erbjudas att delta. Den
exakta omfattningen av
denna reform kommer att
bli föremål för
ytterligare överväganden.
Reformen har
kostnadsberäknats till 91
miljoner kronor.
Motionerna
I tre motionsyrkanden
föreslås en höjning av
anslagsnivån.
I motionerna
2002/03:Kr372 (fp),
yrkande 33 i denna del och
2002/03:
Fi232 (fp) yrkande 18 i
denna del föreslås en
ökning av anslaget med 14
miljoner kronor i
förhållande till
regeringens förslag. Av
ökningen skall enligt
motion 2002/03:Kr372 (fp)
3 miljoner kronor
tillföras Moderna museets
anslag (yrkandena 18 i
denna del och 33 i denna
del).
Frågan om fri entré på de
centrala museerna
behandlas i två motioner.
I motion 2002/03:Kr338
(m) avvisas tankarna på
fri entré vid de statliga
museerna fr.o.m. år 2004.
Motionärerna säger sig
instämma i den kritik som
framförts mot förslaget
från flera håll inom
museivärlden. Vidare
framhåller de att även
erfarenheterna på detta
område från Storbritannien
avskräcker (yrkande 13).
Motionärerna bakom
motion 2002/03:Kr369 (kd)
föreslår en annan
inriktning av satsningen
på fri entré än den som
skisseras i propositionen.
De anser att barn och
ungdomar bör höra till de
mest prioriterade
grupperna när
kultursatsningar görs och
vill därför begränsa
satsningen till att
omfatta barn och ungdomar
upp till 18 år. Samtidigt
bör reformen utökas till
att även gälla de
regionala museerna
(yrkande 9).
I en motion, 2002/03:Kr267
(s), behandlas frågan om
säkerheten i museer och
kulturbyggnader.
Motionärerna anser att det
föreligger ett hot mot
vårt kulturarv i form av
brand, brott och skadlig
miljöpåverkan. Därför
finner de att det är
angeläget att ett samlat
grepp tas på
säkerhetsfrågorna vid våra
museer och
kulturbyggnader. Bl.a. bör
den strategi som tagits
fram för ökad säkerhet på
museiområdet komma till
användning och dess
effekter utvärderas.
Vidare bör den nyligen
beslutade utredningen om
skydd för kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse (dir.
2002:96) ges i uppdrag att
analysera och lämna
förslag till hur
kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse kan få ett
bättre skydd mot brand.
Fastighetsverkets arbete
med att systematiskt höja
brandsäkerheten vid de
fastigheter som verket
förvaltar bör genomföras
och utvärderas. Slutligen
bör regeringen ta
initiativ till att
förbättra museernas
magasinskapacitet, t.ex.
genom fungerande samverkan
mellan museerna.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet välkomnar de av
regeringen föreslagna
förstärkningarna av
bidragen till flera av de
statliga
museimyndigheterna.
Utskottet är inte berett
att föreslå ytterligare
förstärkning av anslaget i
enlighet med vad som
yrkats motionsvägen.
Utskottet tillstyrker
därmed regeringens förslag
till medelstilldelning för
budgetåret 2003 och
avstyrker motionerna
2002/03:Kr372 (fp)
yrkandena 18 i denna del
och 33 i denna del samt
2002/03:Fi232 (fp) yrkande
18 i denna del.
Frågan om den i
budgetpropositionen
aviserade reformen att
införa fri entré på de
centrala museerna under år
2004 behandlas i två
motioner. Utskottet finner
att en sådan reform ligger
väl i linje med några av
de av riksdagen antagna
kulturpolitiska målen,
främst det s.k.
jämlikhetsmålet och
bildningsmålet. Utskottet
är väl medvetet om att
många frågor måste lösas
innan reformen kan
genomföras. Det är bl.a.
angeläget att museerna har
beredskap för att på bästa
sätt möta ett ökande
publiktryck. Denna och
andra frågor, såsom
omfattningen av reformen,
vilken ekonomisk
kompensation som skall
utgå till museerna som
ersättning för uteblivna
entréavgifter etcetera,
torde ingå i den dialog
som regeringen skall
inleda med museerna.
Vidare bör de erfarenheter
som har vunnits vid
Statens historiska museer
där en försöksverksamhet
med fri entré pågått under
våren 2002 komma att
beaktas vid utformandet av
det förslag som riksdagen
skall ta ställning till
vid 2003/04 års riksmöte.
Sammantaget anser
utskottet att regeringens
avsikt att föreslå gratis
entré på statliga museer
bör kunna få en stor
positiv kulturpolitisk
effekt. Utskottet kan
således inte instämma i
förslaget i motion
2002/03:Kr338 (m) att
avvisa planerna på
avgiftsfrihet. Utskottet
är inte heller berett att
förorda en annan
inriktning av reformen som
föreslås i motion
2002/03:Kr369 (kd).
Motionerna 2002/03:Kr338
(m) yrkande 13 och
2002/03:Kr369 (kd) yrkande
9 avstyrks således.
Frågor om säkerhet i
museer och kulturbyggnader
aktualiseras i motion
2002/03:Kr267 (s) och har
enligt utskottets
uppfattning stor
kulturpolitisk betydelse.
De risker som hotar
museernas samlingar och
kulturhistoriskt
värdefulla byggnader är av
skiftande slag. Det kan
handla om stöld, brand,
brister i förvaringen,
dåliga klimatförhållanden
etcetera. Utskottet
konstaterar att såväl
regeringen som ansvariga
myndigheter under senare
år har tagit ett flertal
initiativ i syfte att höja
säkerheten. Vidare vill
utskottet slå fast att det
ankommer på museerna
själva att ansvara för
sina samlingar liksom det
ankommer på
fastighetsägare att
ansvara för sina
byggnader.
Magasinsförhållandena
vid museerna är en viktig
komponent i museernas
bevarandearbete och har
nära samband med vilka
lokaler som står till
museernas förfogande. Som
konstateras i en förstudie
av Riksdagens revisorer om
säkerheten i museer och
kulturbyggnader är bristen
på bra magasin en orsak
till säkerhetsproblem vid
museerna (förstudie
2002/03:3). Denna brist
kan även ge upphov till
andra negativa effekter
som t.ex. dålig
arbetsmiljö och
svårigheter att utnyttja
samlingarna för
utställningsverksamhet och
forskning.
Utskottet har noterat
att det av
budgetpropositionen
framgår att riksdagen har
bemyndigat regeringen att
sälja statens aktier i det
statligt helägda bolaget
Svenska Lagerhus AB. Inom
bolaget ingick Svensk
museitjänst som erbjuder
förvaring, föremålsvård
och andra närliggande
tjänster till bl.a. de
statliga museerna.
Regeringen anser att det
är angeläget att det
statliga kulturarvet
erbjuds ändamålsenlig vård
och förvaring. Av detta
skäl beslutade regeringen
i juli 2002 att Svensk
museitjänst skall
fortsätta att bedrivas i
statlig regi genom att
Riksarkivet övertar
verksamheten (prop. s.
38).
Av budgetpropositionen
framgår också att
regeringen under år 2001
gav Kulturrådet i uppdrag
att tillsammans med de
centrala museerna utarbeta
en strategi för att
förbättra säkerheten vid
museerna. Efter ett antal
uppmärksammade stölder,
både i Sverige och i våra
grannländer, har
säkerhetsmedvetandet på de
svenska museerna höjts. Av
Kulturrådets rapport från
november 2001 framgår dock
att museernas kunskaper om
säkerhetsarbete i vissa
fall kan behöva
förbättras. Av
propositionen framgår att
regeringen avser att följa
utvecklingen inom området
(prop. s. 39).
Motionärerna föreslår
slutligen att den
utredning som skall
tillsättas om skyddet av
kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse m.m. skall få i
uppgift att analysera och
lämna förslag till hur
kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse kan få ett
bättre skydd mot brand.
Utskottet vill därför
erinra om att Riksdagens
revisorer nyligen i ovan
nämnda förstudie om
säkerheten i museer och
kulturbyggnader har kommit
fram till följande
slutsats.
Byggnader med ett stort
kulturhistoriskt värde
skyddas i
kulturminneslagen,
plan- och bygglagen
samt förordningen om
statliga
byggnadsminnen. Detta
regelverk innehåller i
första hand ett skydd
mot att
kulturhistoriska värden
går förlorade i samband
med ombyggnation och
renovering. Revisorerna
kan dock konstatera att
regelverket är svagt
när det gäller att
ställa krav på skydd
mot att kulturvärden
förstörs genom brand,
förfall eller skadlig
miljöpåverkan.
- - -
Generellt sett är
risken för stora skador
vid brand större i
äldre byggnader än i
nybyggda byggnader. Att
återställa
kulturhistoriskt
värdefulla byggnader
efter en brand är svårt
och mycket kostsamt.
Kunskapen om vilket
skydd mot brand som
kulturellt värdefulla
byggnader och samlingar
har saknas i stor
utsträckning. Enligt
revisorernas bedömning
är det mycket som tyder
på att brandskyddet på
många håll är
otillfredsställande
samt att det i stor
utsträckning saknas
insatsplaner för hur
räddningstjänsten ska
gå till väga för att
förhindra att
kulturellt värdefulla
byggnader totalförstörs
vid händelse av brand.
I juni 2002 beslutade
regeringen att
tillsätta en utredning
som ska lämna förslag
på hur kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse
kan få ett bättre
skydd. Vilken typ av
skydd som avses har
inte preciserats i
direktiven. Enligt
revisorernas mening är
det rimligt att
förutsätta att
utredaren gör en analys
av de olika risker som
kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse är
utsatt för och de
skyddsåtgärder som är
motiverade.
Utskottet instämmer i
revisorernas slutsats.
Utskottet anser sig mot
bakgrund av vad som här
redovisats kunna utgå från
att de frågor som tas upp
i motionen även i
fortsättningen kommer att
ha hög prioritet i
regeringens arbete.
Med hänvisning till det
anförda anser utskottet
att motion 2002/03:Kr267
(s) inte bör föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Motionen avstyrks.
2.10.2 Centrala museer:
Stiftelser (28:29)
Inledning
Under anslaget anvisas
medel för följande
centrala museer, vilka är
stiftelser: Nordiska
museet, Skansen, Tekniska
museet och Arbetets
museum.
Propositionen
Regeringen föreslår att
bidraget till Arbetets
museum skall höjas med
1 miljon kronor fr.o.m. år
2003. Skälet till denna
uppräkning av anslaget är
att Arbetets museum under
de senaste åren har
utvecklat samarbetet med
och stödet till landets
arbetslivsmuseer i linje
med regeringens satsning
på industrisamhällets
kulturarv. Stödet från
Arbetets museum handlar
bl.a. om att de oftast
mycket små
arbetslivsmuseerna kan
vända sig dit med frågor
och problem som behöver
lösas. När nu en
permanentning av
satsningen på
arbetslivsmuseerna
föreslås under anslaget
28:26 Bidrag till
kulturmiljövård, anser
regeringen att bidraget
till Arbetets museum skall
höjas med 1 miljon kronor
för vidareutveckling av
stödet till
arbetslivsmuseerna.
Regeringen föreslår att
det under anslaget skall
anvisas 202 357 000 kronor
för år 2003, varav 12 804
000 kronor beräknas för
Arbetets museum.
Motionen
I motion 2002/03:Kr338 (m)
föreslås en minskning av
anslaget i förhållande
till regeringens förslag
med 11 miljoner kronor
avseende Arbetets museum.
I motionen anförs att
museet bedriver en
verksamhet liknande den
som återfinns hos ett
stort antal
kulturhistoriska museer
samt vid ca 1 000
arbetslivsmuseer. Vidare
framhålls att Arbetets
museum har skapats på
initiativ av olika
intressegrupper som inte
sett till att verksamheten
har de medel som behövs
för att fortleva av egen
kraft (yrkande 14).
Utskottets
ställningstagande
Utskottet har vid ett
flertal tillfällen uttalat
att verksamheten vid
Arbetets museum har stort
intresse både nationellt
och internationellt
(senast i bet.
2001/02:KrU1 s. 87).
Utskottet har alltjämt
samma uppfattning i
frågan.
Det kan tilläggas att
Arbetets museum har en
aktiv roll i flera nätverk
rörande den
industrihistoriska
verksamheten i landet och
riktar sig till
arbetslivsmuseerna bl.a.
genom seminarieserier och
genom att anordna
utbildningar. Museet
ansvarar också för en
databas där i dag ca 100
arbetslivsmuseer finns
representerade. Vidare har
museet nyligen givit ut en
idébok som riktar sig till
alla arbetslivsmuseer.
Utskottet finner mot den
angivna bakgrunden att den
av regeringen föreslagna
ökningen av stödet till
Arbetets museum är väl
motiverad.
Enligt utskottets
uppfattning är den nivå på
anslaget som regeringen
föreslår väl avvägt.
Sammantaget anser
utskottet att riksdagen i
enlighet med regeringens
förslag bör anvisa 202 357
000 kronor under detta
anslag för år 2003.
Riksdagen bör därmed avslå
motion 2002/03:Kr338 (m)
yrkande 14.
2.10.3 Bidrag till
regionala museer
(28:30)
Inledning
Bidraget syftar till att
stödja de regionala
museerna i deras uppgift
att samla in, bearbeta och
förmedla kunskaper om
regionens kulturarv, dess
konstutveckling samt om
samhället och miljön i
övrigt. Statsbidraget
skall ge museerna
möjlighet att ta ansvar
för sin del av det
regionala kultur-
miljöarbetet. För
närvarande är 29 museer
berättigade till
statsbidrag. Bidrag
fördelas av Statens
kulturråd efter samråd med
Riksantikvarieämbetet
(RAÄ). För kulturmiljövård
i Skåne län - liksom för
Kalmar och Gotlands län
fram t.o.m. år 2002 -
fördelas dock bidrag av
RAÄ efter samråd med
Statens kulturråd och
Skåne läns regionala
självstyrelseorgan.
Under anslaget anvisas
sedan budgetåret 1993/94
även medel till löne-
bidragsanställda vid de
regionala museerna.
Propositionen
Av propositionen framgår
att försöksverksamheten
med ändrad regional
fördelning av
kulturpolitiska medel i
Kalmar och Gotlands län
upphör fr.o.m. år 2003
varför 3 281 000 kronor
bör beräknas under detta
anslag i stället för under
anslaget 28:4
Försöksverksamhet med
ändrad regional fördelning
av kulturpolitiska medel.
Vidare informerar
regeringen om att en
besparing på drygt 1
miljon kronor har
beräknats under anslaget.
Regeringen föreslår att
det under anslaget skall
anvisas 143 581 000
kronor.
Regeringen föreslår en
permanentning fr.o.m. år
2003 av det s.k.
Kulturarvs-IT-projektet,
vilket i hög grad berör de
regionala museerna (prop.
utgiftsområde 13, volym 7,
s. 48 ). Projektet har
pågått som försöksverksam-
het sedan år 1999 vid
olika
kulturarvsinstitutioner.
För satsningen föreslås
att 13 miljoner kronor
skall överföras från
utgiftsområde 13
Arbetsmarknadspolitik till
utgiftsområde 17. Medlen
skall i huvudsak användas
för löner till
arbetsledare. Som
redovisats i det
föregående föreslås 8,8
miljoner kronor av
beloppet anvisas under
anslaget 28:25
Riksantikvarieämbetet.
Vidare föreslås att 4,2
miljoner kronor anvisas
under anslaget 28:31
Bidrag till vissa museer
(prop. utgiftsområde 17,
volym 9, s. 24).
Motionerna
I motionerna 2002/03:Kr372
(fp) yrkande 33 i denna
del och 2002/03:Fi232 (fp)
yrkande 18 i denna del
föreslås att anslaget
skall ökas med 16,5
miljoner kronor utöver
regeringens förslag. Av
motion 2002/03:Kr372 (fp)
framgår att 2 miljoner
kronor av den föreslagna
ökningen bör gå till
driften av Nordiska
akvarellmuseet i Tjörns
kommun. Akvarellmuseet har
på kort tid etablerat sig
som en betydelsefull
konstinstitution. Det är,
menar motionärerna,
viktigt att Sverige
markerar sin positiva
inställning till museet
och medverkar till dess
drift via statsbudgeten
(yrkandena 13 och 33 i
denna del).
Vidare bör enligt samma
motion, 2002/03:Kr372
(fp), 0,5 miljoner kronor
gå till Marionettmuseet.
Av motionen framgår att
museet, vars samlingar
sägs ha exceptionellt hög
kvalitet, är
nedläggningshotat (yrkande
33 i denna del).
I motion 2002/03:Kr371
(kd) föreslås att anslaget
skall ökas med 5 miljoner
kronor utöver regeringens
förslag (yrkande 8 i denna
del). Av motion
2002/03:Kr369 (kd) framgår
att ökningen är avsedd för
det långsiktiga arbetet
vid de regionala museerna
(yrkande 10).
Fyra motioner om det
s.k. Kulturarvs-IT-
projektet har väckts under
allmänna motionstiden. Två
av dessa motioner rör 2003
års statsbudget. I motion
2002/03:Kr369 (kd) yrkande
5 och 2002/03:Kr248 (c)
föreslås att museerna
skall erhålla full
kostnadstäckning från
staten för verksamheten.
Förslaget i motion
2002/03:Kr248 (c) syftar
till att
kostnadstäckningen skall
omfatta dels 100 %
lönebidrag, dels
avtalsenliga löneökningar,
vilket sammantaget enligt
motionären uppgår till 8,5
miljoner kronor.
Övriga två nu aktuella
motioner syftar till en
utredning av de ekonomiska
förutsättningarna för
Kulturarvs-IT.
Motionärerna bakom motion
2002/03:
Kr271 (v) anser att
regeringen skall utreda
förutsättningarna för att
permanenta projektet och
återkomma till riksdagen
med förslag till åtgärder
för att göra detta
möjligt. Av motionen
framgår att motionärerna
anser att utredningen
skall syfta till att
länsmuseerna skall få
kompensation dels upp till
fullt lönebidrag, dels för
avtalsenliga löneökningar,
totalt till en kostnad av
ca 8,5 miljoner kronor. I
motion 2002/03:Kr336 (c)
föreslås att regeringen
skall se över
resurstilldelningen för
att täcka kostnaderna för
de arbetshandikappades
löner (yrkande 19).
I motion 2002/03:Kr372
(fp) föreslås att
regeringen skall utreda
frågan om Marionettmuseets
organisatoriska
tillhörighet. Motionärerna
föreslår att museet skall
inlemmas i myndigheten
Statens museer för
världskultur (yrkande 14).
Utskottets
ställningstagande
Utskottet erinrar om den
nivåhöjning av anslaget om
17 miljoner kronor som
riksdagen beslutade om
under föregående års
riksmöte (prop. 2001/02:1
utgiftsområde 17, bet.
2001/02:KrU1 s. 88, rskr.
2001/02:72). Utskottet är
inte berett att föreslå en
ytterligare höjning av
anslaget i enlighet med
här aktuella
motionsyrkanden.
Förslag att
Akvarellmuseet på Tjörn
skall erhålla medel under
detta anslag har avstyrkts
av utskottet vid tidigare
tillfällen, senast hösten
2001 (bet. 2001/02:KrU1 s.
89). Utskottet hänvisade
då bl.a. till att - när
initiativ tas till nya
museer - det är
initiativtagarnas ansvar
att investeringar och
drift kan finansieras.
Utskottet har alltjämt
samma uppfattning i denna
fråga.
Utskottet konstaterar
att två av
motionsförslagen om
permanentning av
Kulturarvs-IT-projektet
rör 2003 års budget och
föranleder följande
överväganden.
I budgetpropositionen
lämnas fylliga
redovisningar av
försöksverksamheten med
Kulturarvs-IT dels i volym
7 (utgiftsområde 13), dels
i volym 9 (utgiftsområde
17). Nedan återges valda
delar av redogörelserna.
Av budgetpropositionen
volym 9 framgår följande
(s. 24).
Kulturarvs-IT
påbörjades år 1999 som
en försöksverksamhet i
syfte att öka
tillgängligheten till
kulturarvet samtidigt
som personer med svåra
arbetshandikapp kunde
erbjudas arbete. En
utvärdering som gjordes
år 2001, visade att
satsningen har varit
lyckad såväl
sysselsättningspolitiskt
som kulturpolitiskt.
Riksdagen beslutade
därefter (prop.
2001/02:1, bet.
2001/02:AU1) att
försöksverksamheten
skulle förlängas
ytterligare ett år. Det
arbete som hittills
utförts inom ramen för
Kulturarvs-IT har till
största delen rört
digitalisering av
fotografier, kartor och
andra dokument.
Uppdragsgivare har
främst varit centrala
och regionala
institutioner inom
musei- och
arkivsektorerna, vilka
genom satsningen fått
arbete utfört som
tidigare inte alltid
har kunnat ges
tillräcklig prioritet.
Cirka 200 personer har
genom satsningen fått
möjlighet till en
meningsfull och
utvecklande
sysselsättning.
Av budgetpropositionen
volym 7 framgår följande
(s. 48).
Verksamhetens syfte är
att dels göra
kulturarvet
tillgängligt, dels
erbjuda meningsfullt
arbete till personer
med mycket omfattande
arbetshandikapp i
enlighet med 29 § 2:a
stycket förordningen
(2000:630) om särskilda
insatser för personer
med arbetshandikapp.
Arbetsförmedlingen
förfogar över platserna
vid Kulturarvs-IT på så
vis att anställning
sker i samråd mellan
förmedlingen och
respektive arbetsplats
men anvisningen görs av
arbetsförmedlingen.
Under
försöksverksamheten har
särskilda villkor gällt
när det gäller
lönebidragen. Inga
omprövningar av
bidragsstorleken har
gjorts. När Kulturarvs-
IT övergår i ordinarie
verksamhet skall dock
regelverket för
lönebidrag följas och
därmed skall det ske
regelbundna
omprövningar av
bidragsstorleken.
Anställningar inom
Kulturarvs-IT är
avtalsenliga med löner
och andra förmåner
motsvarande de i
branschen förekommande.
Totalt arbetar cirka
200 personer inom
projektet Kulturarvs-
IT, varav ca fem
personer på vart och
ett av länsmuseerna och
ca 45 personer totalt
inom Stiftelsen
Föremålsvård i Kiruna,
som bedriver verksamhet
på orterna Kiruna,
Grängesberg och
Ulrikfors. Därtill
kommer ett antal
arbetsledare på varje
arbetsplats.
Verksamheten skall så
långt det är möjligt
finnas i alla län. Om
det i något län visar
sig omöjligt att
anordna Kulturarvs-IT
vid ett museum får inte
verksamheten ökas i ett
annat län.
Utskottet konstaterar att
Kulturarvs-IT under
projekttiden varit en
satsning som riktar sig
till personer med
omfattande funktionshinder
och med 100 % lönebidrag
till arbetsgivaren utan
att krav ställts på någon
omprövning av bidraget.
Det innebär att museerna i
dag för varje
registreringsassistent
erhåller den högsta
bidragsgrundande
lönekostnaden, 13 700
kronor, plus ersättning
för lönebikostnader, dvs.
totalt cirka 19 000
kronor. Regeringens avsikt
är att Kulturarvs-IT även
i fortsättningen skall
vända sig till denna grupp
av svårt
arbetshandikappade
personer. Dock skall som
framgår av
budgetpropositionen
regelbundna omprövningar
göras av bidragsstorleken.
Under förutsättning att
registreringsassistenterna
har omfattande
funktionshinder skall 100
% lönebidrag kunna lämnas
även i fortsättningen. Den
bestämmelse som ligger
till grund härför skall -
i motsats till vad som
felaktigt angivits i
budgetpropositionen volym
7 s. 48 - rätteligen vara
29 § tredje stycket
förordningen (2000:630) om
särskilda insatser för
personer med
arbetshandikapp.
Bestämmelsens tredje
stycke återges här i sin
helhet.
Lönebidrag får lämnas
med högst hela den
bidragsgrundande
lönekostnaden om
arbetstagaren
- är berättigad
till insatser enligt
lagen (1993:387) om stöd
och service till vissa
funktionshindrade,
-
- på grund av
långvarig och svår
psykisk sjukdom inte
tidigare haft kontakt med
arbetslivet eller varit
borta från arbetslivet
under längre tid, eller
-
- har mer än ett
svårare funktionshinder.
-
Ett villkor för att
lönebidrag över huvud
taget skall kunna lämnas
är att den anställde har
avtalsenlig lön.
I den mån motionerna
2002/03:Kr248 (c) och
2002/03:Kr369 (kd) yrkande
5 syftar till att de
regionala museerna skall
tillföras särskilda medel
för att täcka
lönekostnader utöver den
högsta bidragsgrundande
lönekostnaden,
13 700 kronor, plus
lönebikostnader (totalt
cirka 19 000 kronor)
ankommer det på museerna
att själva finansiera
sådana ytterligare
kostnader. Utskottet vill
slutligen understryka att
frågor som rör storleken
på lönebidraget bereds i
riksdagen inom
arbetsmarknadsutskottet.
Med hänvisning till det
anförda tillstyrker
utskottet regeringens
förslag till
medelsanvisning för år
2002 under detta anslag.
Motionerna 2002/03:Kr248
(c), 2002/03:Kr369 (kd)
yrkandena 5 och 10,
2002/03:Kr371 (kd) yrkande
8 i denna del,
2002/03:Kr372 (fp)
yrkandena 13 och 33 i
denna del och
2002/03:Fi232 (fp) yrkande
18 i denna del avstyrks.
Förslagen i motionerna
2002/03:Kr271 (v) och
2002/03:Kr336 (c) yrkande
19, som syftar till en
utredning av de ekonomiska
förutsättningarna för
verksamheten med
Kulturarvs-IT, avstyrks av
utskottet. Av vad som
framkommit i det
föregående utgörs
målgruppen för denna
verksamhet av personer som
har omfattande
funktionshinder och för
vilka 100 % av den
bidragsgrundande
lönekostnaden kan lämnas.
Det kan tilläggas att en
särskild utredare har i
uppdrag att pröva bl.a. om
målen för de flexibla
lönebidragen uppfylls och
analysera
finansieringsmodellen för
dem (dir. 2002:22). Därmed
är motionerna redan delvis
tillgodosedda. Utskottet
är inte berett att förorda
att regeringen skall
utreda hur en ersättning
utöver lönebidraget (inkl.
lönebikostnader) skall
finansieras.
I motion 2002/03:Kr372
(fp) föreslås att frågan
om Marionettmuseets
organisatoriska
tillhörighet skall utredas
(yrkande 14).
Utskottet behandlade ett
motionsyrkande med samma
innehåll under våren 2002
och uttalade då bl.a.
följande (bet.
2001/02:Kr14 s. 30).
Utskottet har inhämtat
att det hos Statens
museer för världskultur
inte finns några planer
på att inlemma
Marionettmuseet i
myndigheten eller att
ha något ekonomiskt
samarbete med detta
museum. Däremot kan det
bli aktuellt med olika
gemensamma projekt, men
då i samarbete med ett
av de fyra museerna
inom myndigheten och
inom ramen för detta
museums budget.
Utskottet avstyrkte
yrkandet med hänvisning
till att någon form av
fast ekonomisk samverkan
mellan Marionettmuseet och
Statens museer för
världskultur inte syntes
vara aktuell.
Någon förändring i denna
fråga har enligt vad
utskottet har inhämtat
från Statens museer för
världskultur inte ägt rum.
Utskottet föreslår att
riksdagen skall avslå
motion 2002/03:Kr372 (fp)
yrkande 14.
2.10.4 Bidrag till
vissa museer (28:31)
Inledning
Under anslaget anvisas
medel för bidrag till ett
antal museer och andra
institutioner, nämligen
Dansmuseifonden
(Dansmuseet), Sveriges
teatermuseum,
Millesgården, Thielska
galleriet, Föremålsvård i
Kiruna, Strindbergsmuseet,
Rooseum, Judiska museet,
Röhsska museet,
Bildmuseet,
Zornsamlingarna och
Föreningen Svensk Form.
Etablerandet av en
mötesplats för form och
design inleddes år 2002
och Föreningen Svensk Form
gavs i uppdrag att vara
den institution som tar
ansvar för verksamheten.
För det ändamålet anvisade
riksdagen för år 2002 en
förstärkning med 5
miljoner kronor av
anslaget Bidrag till vissa
museer.
Propositionen
Regeringen,
Nobelstiftelsen och
Stockholms stad har enats
om att verksamheten vid
Nobelmuseet skall
permanentas. För det
ändamålet föreslår
regeringen att 10 miljoner
anvisas för år 2003, varav
5 miljoner kronor finansi-
eras inom utgiftsområde 17
och 5 miljoner kronor
finansieras inom
utgiftsområde 16.
Regeringen avser även
att permanenta Kulturarvs-
IT fr.o.m. år 2003 och
föreslår i samband med
detta att bidraget till
Stiftelsen Föremålsvård i
Kiruna höjs med 4,2
miljoner kronor fr.o.m. år
2003. Medlen skall i
huvudsak användas till
löner för arbetsledare
inom ramen för
verksamheten inom
Kulturarvs-IT. Ökningen
finansieras genom
överföring från
utgiftsområde 13.
Vidare föreslår
regeringen att 1,5
miljoner kronor ställs
till regeringens
disposition i syfte att
fördelas till Museum
Vandalorums verksamhet,
vilken nu befinner sig i
en uppbyggnadsfas, då
verksamheten startar år
2003.
Regeringen föreslår även
att bidraget till Sveriges
teatermuseum, tidigare
benämnt Drottningholms
teatermuseum, höjs med 500
000 kronor fr.o.m. år
2003. Det höjda anslaget
skall kompensera
kostnadsökningen till
följd av att museet
flyttat till nya lokaler
våren 2002 samt
säkerställa en fortsatt
uppbyggnad av
verksamheten.
Sammanlagt föreslår
regeringen att det under
anslaget Bidrag till vissa
museer för år 2003 skall
anvisas 48 176 000 kronor.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag till
medelsanvisning för år
2003.
2.10.5 Stöd till icke-
statliga kulturlokaler
(28:32)
Inledning
Stöd till icke-statliga
kulturlokaler ges i form
av bidrag till ny- eller
ombyggnad inklusive
handikappanpassning av
musei-, teater- och
konsertlokaler som tillhör
någon annan än staten.
Beslut om bidrag fattas av
Boverkets
samlingslokaldelegation
efter samråd med Statens
kulturråd.
Utskottet har inhämtat
att det under år 2001
inkommit ansökningar om
stöd för 40
kulturlokalsprojekt.
Ansökningarna har lett
till att 10 projekt erhål-
lit bidrag på sammanlagt
10 miljoner kronor.
Bidragsramen motsvarade
drygt 11 % av det sökta
bidragsbeloppet.
Propositionen
Regeringen har tidigare år
föreslagit att riksdagen
bemyndigar regeringen att,
i fråga om ramanslaget
Stöd till icke-statliga
kulturlokaler, besluta om
bidrag som medför
ekonomiska förpliktelser
för kommande år. Boverket
har även disponerat ett
anslagssparande för att
täcka gjorda åtaganden.
Med hänsyn till anslagets
storlek anser regeringen
det lämpligare att
tidigare års åtaganden
finansieras med
myndighetens
anslagssparande. Mot
bakgrund av detta anför
regeringen att ett
särskilt bemyndigande
därför inte kommer att
begäras för detta anslag.
Regeringen föreslår att
anslaget för år 2003
anvisas 10 miljoner
kronor.
Motionerna
I motion 2002/03:Kr338 (m)
yrkande 15, framför
motionärerna att regering-
ens förslag om bidrag till
icke-statliga
kulturlokaler bör avslås
eftersom det enligt dem
inte är logiskt att kräva
att huvudmannen skall stå
för lokalkostnaderna
samtidigt som det finns
ett statligt anslag till
investeringar i lokaler.
Anslaget skall därför,
enligt motionärernas
förslag, inte tillföras
några medel. Motionärerna
framhåller att möjligheten
till handikappanpassning
är viktig men anser att
kostnaderna för detta bör
täckas av anslag inom ut-
giftsområde 9 Hälsovård,
sjukvård och social
omsorg.
I motion 2002/03:Kr366
(kd) yrkande 5 och motion
2002/03:Kr371 (kd) yrkande
8 i denna del, föreslås en
höjning av anslaget med 2
miljoner kronor.
Motionärerna anför som
skäl för sådan
anslagsförstärkning att
det finns anledning att
göra en översyn av
storleken på anslaget med
tanke på de stora behov
som finns, men att man i
avvaktan på en sådan
översyn redan nu vill ge
ett ökat stöd i syfte att
möjliggöra nödvändiga
handikappanpassningar av
berörda lokaler.
Utskottets
ställningstagande
Behovet av stöd till icke-
statliga kulturlokaler är
stort, vilket utskottet
också tidigare har
konstaterat (senast i bet.
2001/02:KrU1, s. 94).
Detta framgår inte minst
av det stora antalet
ansökningar om bidrag. Den
stora efterfrågan som
finns gör att det är
angeläget att fortsätta
anvisa medel under
anslaget. Utskottet är
emellertid inte berett att
inom givna budgetramar
förorda en medelsanvisning
som överstiger den som
regeringen har föreslagit.
Utskottet tillstyrker
således regeringens
förslag till
medelsanvisning och
avstyrker motionerna
2002/03:Kr338 (m) yrkande
15, 2002/03:Kr366 (kd)
yrkande 5 och
2002/03:Kr371 (kd) yrkande
8 i denna del. Utskottet
har också noterat att
något särskilt
bemyndigande nu inte
begärs för detta anslag.
2.10.6
Riksutställningar
(28:33)
Inledning
Myndigheten
Riksutställningar har till
uppgift att främja
utställnings- och
konstbildningsverksamheten
genom att förmedla och
anordna utställningar,
biträda med rådgivning och
annan service samt i
övrigt utveckla och förnya
utställningen som medium
för kunskapsförmedling,
debatt och upplevelse.
Propositionen
I avsnittet 4.6
Resultatbedömning (s. 60)
redovisar regeringen att
Riksutställningar för år
2001 uppnådde högsta
antalet bokningar och
visningsdagar i
Stockholms, Skåne och
Västra Götalands län. Med
turnerande utställningar
nåddes 25 % av landets
kommuner, vilket är en
liten minskning jämfört
med förra året. Genom att
uppsöka nya
arrangörsgrupper och hitta
alternativa
utställningslokaler blir
Riksutställningars utbud
tillgängligt på orter som
tidigare inte har besökts
av myndigheten.
Regeringen föreslår att
det under detta anslag
skall anvisas 42 896 000
kronor för år 2003.
Motionerna
Förslag om minskning av
anslaget till
Riksutställningar har
framförts i tre motioner.
I motion 2002/03:Kr338 (m)
föreslås att anslaget
skall minskas med
26 miljoner kronor
(yrkande 16). I motionerna
2002/03:Fi232 (fp) yrkande
18 i denna del och
2002/03:Kr372 (fp) yrkande
11 och yrkande 33 i denna
del föreslås en minskning
med 5 miljoner kronor.
Förslagen i motionerna
2002/03:Kr338 (m) och
2002/03:Kr372 (fp) syftar
främst till att
Riksutställningar skall
minska antalet egna
produktioner och i stället
koncentrera sig på att
bistå övriga delar av
museiväsendet.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet, som avstyrkt
liknande motioner tidigare
år om minskning av
anslaget till
Riksutställningar, anser
alltjämt att
Riksutställningars
verksamhet har stor
regional- och
kulturpolitisk betydelse.
Inriktningen av
verksamheten bör därför
enligt utskottets mening
ligga fast. Utskottet
avstyrker därmed
motionerna 2002/03:Kr338
(m) yrkande 16,
2002/03:Kr372 (fp) yrkande
11 och yrkande 33 i denna
del samt 2002/03:Fi232
(fp) yrkande 18 i denna
del och tillstyrker
regeringens förslag till
medelsanvisning.
2.10.7 Forum för
levande historia
(28:34)
Inledning
Riksdagen beslutade hösten
2001 i enlighet med
regeringens förslag att en
ny myndighet, Forum för
levande historia, skulle
inrättas i Stockholm år
2003 för frågor som rör
demokrati, tolerans och
mänskliga rättigheter med
utgångspunkt i
Förintelsen. Verksamheten
vid myndigheten skall
syfta till att stärka
människors vilja att
aktivt verka för alla
människors lika värde.
Propositionen
Regeringen föreslår att 40
miljoner kronor skall
anvisas under anslaget för
år 2003.
Motionerna
I en motion, 2002/03:Kr337
(c) uttalas att det
visserligen är angeläget
att kunskapen om
Förintelsen sprids och att
diskussion om demokrati
och mänskliga rättigheter
främjas. Motionärerna
anser emellertid att det
inte behövs någon särskild
myndighet för detta
ändamål, varför
medelsanvisningen under
anslaget avstyrks
(motionen i denna del).
I en rad motioner har
förslag väckts som bl.a.
syftar till en utvidgning
av uppdraget för Forum för
levande historia, för att
myndigheten även skall
kunna ägna sig åt andra
brott mot mänskligheten än
Förintelsen.
I motion 2002/03:Kr242
(m) föreslås att
myndigheten även skall
uppmärksamma de illdåd mot
mänskligheten som begåtts
i kommunismens namn.
Ett liknande förslag
framförs i motion
2002/03:Kr255 (m), vari
föreslås att myndigheten
skall få ansvar för att
under innevarande
mandatperiod,
2002/03-2005/06, leda ett
rikstäckande projekt med
upplysningsinsatser om
kommunismens historia och
folkmord.
I motion 2002/03:Kr202
(m) uttalas att det
uppdrag som skall utföras
av myndigheten bör vara
brett formulerat och
förutom Förintelsen
inbegripa även andra brott
mot mänskligheten. I
motionen nämns
kommunismens illdåd och
religiös intolerans som
många gånger har
resulterat i massmord och
etnisk rensning. Yrkandet
syftar till att regeringen
skall inrätta ett centrum
för forskning och
information om folkmord,
etnisk rensning och brott
mot mänskligheten.
Förslaget i motion
2002/03:U261 (fp) syftar
till en breddning och
fördjupning av
myndighetens uppdrag. Alla
varianter av hatpolitik
bör inbegripas i de
program och projekt som
skall påbörjas (yrkande
5).
Motionären bakom motion
2002/03:Kr201 (s) föreslår
att myndigheten Forum för
levande historia skall få
i uppdrag att genomföra en
upplysningskampanj riktad
till Sveriges skolor för
att motverka de fördomar
som finns mot svenska
muslimer och mot islam.
I motion 2002/03:Kr319
(fp) krävs att nya
initiativ tas utöver t.ex.
projektet Levande historia
för att motarbeta
antisemitism.
I några motioner begärs
särskilda informations-
och forskningsinsatser
rörande några
specificerade folkgrupper,
dock utan att Forum för
levande historia omnämns i
sammanhanget.
I motion 2002/03:Kr216
(s) erinras om att
romernas förintelse har
uppmärksammats endast i
ringa omfattning. Behovet
av ett internationellt
romskt forskningsinstitut
är därför stort. Yrkandet
syftar till att ett sådant
institut skall inrättas.
Motionären bakom
2002/03:Kr350 (kd)
föreslår att resurser
skall avsättas för att
dokumentera och forska i
det
assyriska/syrianska/kaldeiska
folkets historia (yrkande
1) och att ett
dokumentations- och
forskningscentrum i detta
syfte skall inrättas i
Sverige (yrkande 2).
Förslag om att
Kirunasvenskarnas öden
skyndsamt skall
dokumenteras läggs fram i
motion 2002/03:Kr219 (s).
Utskottets
ställningstagande
Under föregående riksmöte
tillstyrkte utskottet
regeringens förslag att en
ny myndighet, Forum för
levande historia, skulle
inrättas. Utskottet anser
nu liksom vid det
tillfället att det är av
stort värde att en
särskild mötesplats skapas
för att aktivt verka för
alla människors lika värde
och för att behandla
frågor om demokrati,
tolerans och mänskliga
rättigheter med
utgångspunkt i
Förintelsen. (Jfr bet.
2001/02:KrU1 s. 33.)
Regeringens förslag till
medelsanvisning för år
2003 för Forum för levande
historia synes vara väl
motiverat och tillstyrks
av utskottet. Därmed
avstyrker utskottet motion
2002/03:Kr337 (c) i denna
del.
En rad motionsförslag har
väckts om utvidgning av
uppdraget för Forum för
levande historia m.m. Med
anledning därav erinrar
utskottet om sitt
uttalande vid föregående
riksmöte att en utvidgning
av uppdraget synes vara i
överensstämmelse med
regeringens planer för det
permanenta uppdraget såsom
det redovisades i
budgetpropositionen för år
2002.
En organisationskommitté
benämnd Levande historia
(dir. 2001:6) förbereder
på regeringens uppdrag
arbetsformer m.m. för den
nya myndigheten. Av
tilläggsdirektiv framgår
att verksamheten vid
myndigheten skall -
beroende på sammanhang -
kunna knyta an till andra
brott mot mänskligheten än
Förintelsen (dir.
2001:118).
Utskottet har inhämtat
att kommittén genomför en
seminarieserie hösten 2002
på olika platser i
Sverige. Här kan några av
rubrikerna på seminarierna
nämnas:
1.0Terrorn under
Sovjetregimen
2.0
3.0Hur kan man undervisa
kring Förintelsen?
4.0
5.0Att jämföra folkmord
6.0
7.0Folkmordskonventionen
och övergreppet på
assyrier/syrianer 1915
8.0
9.0Förintelsen och
samhällets värdegrund
10.0
11.0Förföljelser av
romerna - då och nu
12.0
13.0Kvinnan i det
fascistiska systemet.
14.0
Vidare bör nämnas att det
av regeringens skrivelse
2001/02:83 En nationell
handlingsplan för de
mänskliga rättigheterna
framgår att Forum för
levande historia kommer
att spela en stor roll när
det gäller utbildning om
mänskliga rättigheter,
vilket torde innebära en
vidgning av myndighetens
mandat i förhållande till
det ursprungliga
uppdraget.
Enligt utskottets
uppfattning är det uppdrag
som myndigheten skall få
redan så vidsträckt att
den mycket väl - om den så
finner lämpligt och inom
ramen för sina resurser -
kan ägna sig åt de frågor
som tagits upp i samtliga
nu aktuella motioner.
Utskottet anser inte att
det är motiverat att
föreslå riksdagen att
vidta någon åtgärd med
anledning av motionerna.
Därmed avstyrker utskottet
motionerna 2002/03:Kr201
(s), 2002/03:Kr202 (m),
2002/03:Kr216 (s),
2002/03:Kr219 (s),
2002/03:Kr242 (m),
2002/03:Kr255 (m),
2002/03:Kr319 (fp),
2002/03:Kr350 (kd) och
2002/03:U261 (fp) yrkande
5.
2.10.8 Statliga
utställningsgarantier
och inköp av vissa
kulturföremål (28:35)
Inledning
Anslaget får användas för
inköp av kulturföremål som
har sådant konstnärligt,
historiskt eller
vetenskapligt värde att
det är av synnerlig vikt
att de införlivas med
offentliga samlingar. Den
som anordnar en tillfällig
utställning som skall
visas i Sverige under
vissa förutsättningar kan
få en statlig
utställningsgaranti.
Utställningsgaranti får
också lämnas för svenska
kulturmanifestationer
utomlands.
Propositionen
Av propositionen framgår
att anslaget utnyttjades
år 2001 för ett bidrag
till Statens historiska
museer för kostnader i
samband med
införskaffandet av en
sigillstamp tillverkad vid
1100-talets slut för
jarlen Karl Döve. Stampen
ropades in på offentlig
auktion i december 2001
och är nu permanent
utställd i Statens
historiska museums
lokaler.
Regeringen föreslår att 80
000 kronor anvisas under
anslaget för år 2003.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag till
medelsanvisning.
2.11 Anslaget till film
(28:36)
Utskottets förslag i
korthet
Riksdagen bör bifalla
regeringens förslag
till medelsanvisning
under anslaget
28:36 Filmstöd.
Riksdagen bör avslå
motionsyrkanden om
- utvärdering av 2000
års filmavtal,
jämför reservation
22 (m),
- Filminstitutets
huvudmannaskap för
filmvårdscentralen i
Grängesberg,
- teknisk kompetens
vid
filmvårdscentralen i
Grängesberg, jämför
reservation 23 (v,
c),
- utredning om ett
framtida svenskt
nationalarkiv för
den rörliga bilden,
jämför reservation
24 (v, kd, c),
- interimistisk
huvudman för
filmvårdscentralen i
Grängesberg, jämför
reservation 25 (c),
och
- ett framtida
nationalarkivs
samverkan med
bibliotek och
museer, jämför
reservation 26 (v,
c).
2.11.1 Filmstöd (28:36)
Inledning
Under anslaget anvisas
medel för statens stöd
till svensk filmproduktion
m.m. samt för
Konstnärsnämndens
filmstöd. Syftet med
stödet är att främja
produktion och visning av
värdefull svensk film, att
främja bevarandet av
filmer och material av
kulturhistoriskt intresse
liksom att verka för
internationellt samarbete
i dessa avseenden samt att
förbättra kvinnliga
filmskapares villkor.
Propositionen
I propositionen uttalas
att svensk film under
senare år har varit mycket
framgångsrik. Från såväl
kulturpolitiska som
näringspolitiska
utgångspunkter är det
viktigt att det kan
produceras mellan 20 och
25 svenska långfilmer
årligen. Regeringen anser
det angeläget att
upprätthålla den höga
kompetens och de resurser
som i dag finns inom
filmområdet och har därför
föreslagit på
tilläggsbudget för år 2002
att filmstödet skall öka
med 30 miljoner kronor för
innevarande år för att
upprätthålla den
kulturpolitiska
målsättningen att ha en
inhemsk kvalitativ och
kvantitativt stark
filmproduktion (prop.
volym 1 s. 212 och volym 9
s. 23). (Frågan om anslag
på tilläggsbudget
behandlas av
finansutskottet i
betänkande 2002/03:FiU11).
För år 2003 föreslår
regeringen en permanent
ökning av filmstödet med
25 miljoner kronor.
Sammanlagt föreslås i
propositionen att det
under anslaget för år 2003
skall anvisas 234 738 000
kronor.
Vidare redovisas i
propositionen planerna för
en Filmvårdscentral i
Grängesberg.
Regeringen föreslog i
budgetpropositionen för år
2002 att en
filmvårdscentral för icke-
fiktiv film skulle
inrättas i Grängesberg och
att Stiftelsen Svenska
Filminstitutet skulle vara
huvudman för centralen.
Riksdagen biföll delvis
förslaget men tillkännagav
för regeringen att
Filminstitutet borde få
ett tidsbegränsat uppdrag
för år 2002, att
filmvårdscentralens
framtida huvudmannaskap
skulle analyseras
ytterligare och att
regeringen skulle
återkomma i
budgetpropositionen för år
2003 till frågan (prop.
2001/02:1 utgiftsområde 17
s. 67, bet. 2001/02:KrU1,
rskr. 2001/02:72).
Regeringen redovisar i
årets budgetproposition
att den har analyserat
huvudmannaskapsfrågan
ytterligare och gör
bedömningen att
Filminstitutet även
fortsättningsvis är den
lämpligaste huvudmannen
för filmvårdscentralen.
Skälet härför är att
Filminstitutet är den enda
institution inom
kulturområdet som innehar
den baskunskap om
filmmediet som är av
avsevärd betydelse för att
verksamheten vid
filmvårdscentralen skall
kunna bedrivas på ett
adekvat sätt.
Filminstitutet arbetar
vidare helt i linje med
den rapport som lämnades
av, och de kontakter som
skapades inom ramen för,
den organisationskommitté
som under våren 2002 hade
i uppdrag att ta fram de
närmare arbetsformerna för
filmvårdscentralen. I
organisationskommittén
ingick bl.a.
representanter för Svenska
Filminstitutet,
hembygdsrörelsen,
museiområdet och
arkivsektorn. Regeringen
avser att låta
Filminstitutet även
fortsättningsvis vara
huvudman för
filmvårdscentralen i
Grängesberg (prop.
2002/03:1 utgiftsområde 17
s. 31).
Motionerna
I en av de nu aktuella
motionerna, 2002/03:Kr236
(m) begärs en utvärdering
av 2000 års filmavtal.
Motionärerna anser att
detta bör göras för att se
om det har varit möjligt
att leva upp till de mål
som regering och riksdag
fastställde genom sina
beslut hösten 1999
(yrkande 12).
I åtta motionsyrkanden
behandlas frågor som rör
filmvårdscentralen i
Grängesberg.
Motionärerna bakom motion
2002/03:Kr370 (kd) har
noterat att det i
budgetpropositionen sägs
att regeringen avser att
ge Filminstitutet i
uppdrag att även
fortsättningsvis vara
huvudman för
filmvårdscentralen i
Grängesberg, dvs. fr.o.m.
år 2003. Det klargörs dock
inte om den
organisationskommitté som
har haft i uppdrag att
utreda de närmare
arbetsformerna för
filmvårdscentralen står
bakom regeringens avsikt,
framhåller motionärerna.
Vidare anser de att det
finns anledning att
ifrågasätta om
Filminstitutet är den
lämpligaste huvudmannen
för verksamheten vid
Filmvårdscentralen i
Grängesberg och begär att
regeringen skall återkomma
till riksdagen och
redogöra för skälen till
sitt ställningstagande i
denna fråga (yrkande 15).
I motionerna 2002/03:Kr320 (c)
yrkande 1 och
2002/03:Kr336 (c) yrkande
28 framhålls behovet av
att filmvårdscentralen
knyter till sig teknisk
kompetens, något som är
extra viktigt i denna tid
av hastiga teknikskiften.
Filmvårdscentralen i
Grängesberg bör få ansvar
för att den tekniska
kompetensen och
laboratoriekompetensen
byggs upp och hålls vid
liv.
Två av de nu aktuella
motionsyrkandena,
2002/03:Kr320 (c) yrkande
2 och 2002/03:Kr336 (c)
yrkande 27, syftar till
att ett nationalarkiv för
all film skall bildas.
Enligt motion
2002/03:Kr336 (c) yrkande
27 skulle Statens ljud-
och bildarkiv kunna utökas
för att på sikt kunna
utgöra ett nationalarkiv
för rörliga bilder. Enligt
motion 2002/03:Kr320 (c)
yrkande 2 bör regeringen
utreda förutsättningarna
för att filmvårdscentralen
i Grängesberg skall byggas
ut till ett svenskt
nationalarkiv för rörliga
bilder för alla genrer och
former av
upptagningsteknik. Av
denna motion framgår inte
om detta nationalarkiv i
Grängesberg avses
inkludera verksamheten vid
Statens ljud- och
bildarkiv.
I motion 2002/03:Kr336 (c)
föreslås att - i avvaktan
på resultatet av en
utredning om ett
nationellt filmarkiv - en
interimistisk huvudman för
filmvårdscentralen skall
tillsättas, varvid
Sveriges Hembygdsförbund
och länsmuseerna nämns
(yrkande 30).
Vidare föreslås i
motionerna 2002/03:Kr320
(c) yrkande 3 och
2002/03:Kr336 (c) yrkande
29 att regeringen skall
utarbeta förslag till hur
det nationella filmarkivet
gemensamt med andra arkiv
skall kunna samverka även
med bibliotek och museer.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet vill
inledningsvis understryka
att det är glädjande att
svensk film varit
framgångsrik under senare
år. Samtidigt har
framgången bl.a. lett till
att det publikrelaterade
stödet till filmproduktion
intecknats för resten av
innevarande avtalsperiod,
något som skapat oro inom
filmbranschen. Det
tillskott av medel, 30
miljoner kronor för år
2002, som föreslagits på
tilläggsbudgeten för år
2002 och den permanenta
nivåhöjning som föreslås
för år 2003 bör kunna
bidra till att lösa de
uppkomna problemen.
Utskottet tillstyrker
därmed regeringens förslag
till medelsanvisning för
år 2003.
I en av motionerna,
2002/03:Kr236 (m) yrkande
12, begärs en utvärdering
av 2000 års filmavtal.
Utskottet erinrar om att
avtalet är femårigt och
gäller från den 1 januari
2000 t.o.m. den 31
december 2004. I
filmavtalet finns
inskrivet att parterna får
påkalla överläggningar om
villkoren i avtalet då
detta varit i kraft i två
år. Sådana s.k.
kontrollstationsförhandlingar
har ägt rum tidigare i år.
Utskottet förutsätter
att en större utvärdering
av filmavtalet kommer att
göras i god tid före
utgången av
avtalsperioden. Motion
2002/03:Kr236 (m) yrkande
12 avstyrks därmed.
Förslaget i motion
2002/03:Kr370 (kd) syftar
till att regeringen skall
återkomma med en
redogörelse för sitt
ställningstagande i frågan
om huvudmannaskapet för
filmvårdscentralen i
Grängesberg. I motionen
ifrågasätts om
Filminstitutet är den
lämpligaste huvudmannen
för denna verksamhet.
Utskottet konstaterar
att vissa kompetenser
krävs som i dag inte finns
inom Filminstitutet för
att uppdraget i
Grängesberg skall kunna
fullföljas. Av
budgetpropositionen
framgår att det i
Filminstitutets nya
uppdrag beträffande
filmvårdscentralen ingår
att institutet skall
komplettera sin sakkunskap
på filmområdet med
ämneskunskap i exempelvis
kulturhistoria och
etnologi. Filminstitutet
skall också samverka med
organisationer och
institutioner som besitter
dessa viktiga kunskaper.
Utskottet utgår från att
Filminstitutet samarbetar
med de regionala museerna
och hembygdsrörelsen
eftersom dessa besitter
kunskap som är viktig för
verksamheten vid
filmvårdscentralen. Men
det är också angeläget att
samverkan etableras med
institutioner som Statens
ljud- och bildarkiv,
Sveriges Television och
delar av
utbildningsväsendet.
Utskottet har inte något
att erinra mot regeringens
avsiktsförklaring att låta
Filminstitutet även
fortsättningsvis, dvs.
fr.o.m. år 2003, vara
huvudman för
filmvårdscentralen.
Utskottet kan inte finna
att tillräckligt starka
skäl talar för att
regeringen skall återkomma
till riksdagen med
ytterligare en redovisning
av skälen till att
Filminstitutet avses bli
huvudman för verksamheten.
Motion 2002/03:Kr370 (kd)
yrkande 15 avstyrks.
Utskottet vill i
sammanhanget framhålla
vikten av att en
uppföljning och
utvärdering av denna nya
verksamhet påbörjas redan
från början och
förutsätter att regeringen
senast år 2006 redovisar
resultaten för riksdagen.
Utskottet anser i likhet
med motionärerna bakom
motionerna 2002/03:Kr320
(c) yrkande 1 och
2002/03:Kr336 (c) yrkande
28 att det är angeläget
att teknisk kompetens av
olika slag byggs upp och
hålls vid liv vid
filmvårdscentralen. Frågan
har även uppmärksammats av
den i det föregående
omnämnda
organisationskommittén.
Kommittén har kommit fram
till att det inte finns
någon
utbildningsinstitution i
Sverige som erbjuder
utbildning i allmän
filmteknik med sikte på
verksamhet som handlar om
att vårda, bevara och
levandegöra det
filmhistoriska arvet. Det
finns inte heller någon
särskild utbildning med
inriktning på filmarkiv
och filmrestaurering.
Filminstitutet och Statens
ljud- och bildarkiv
skickar personal till
utbildningar som
organiseras på
internationell nivå inom
ramen för internationella
organisationer för film-
resp. ljud- och bildarkiv.
Vidare ges viss begränsad
filmteknisk utbildning vid
några folkhögskolor.
Kommittén anser att
utbildningen av den
personal vid centralen som
skall arbeta som
filmtekniker bör
organiseras på ett sätt
som innebär att kompetens
som i dag finns hos
enskilda personer kan
överföras på ett kreativt
sätt till den nya
personalen vid
filmvårdscentralen. En del
av utbildningen kan t.ex.
organiseras i form av
praktikarbete vid
filmarkiven på
Filminstitutet, Sveriges
Television och Statens
ljud- och bildarkiv.
Med hänvisning till det
anförda anser utskottet
att motionsyrkandena inte
bör föranleda någon åtgärd
från riksdagens sida.
Motionerna 2002/03:Kr320
(c) yrkande 1 och
2002/03:Kr336 (c) yrkande
28 avstyrks. Utskottet
förutsätter att
utvecklingen på detta
område redovisas för
riksdagen i samband med
att den första
uppföljnings- och
utvärderingsrapporten om
verksamheten vid
filmvårdscentralen
redovisas för riksdagen.
Två av de nu aktuella
yrkandena syftar till en
utredning om ett svenskt
nationalarkiv för den
rörliga bilden.
I budgetpropositionen
för år 2002 gjorde
regeringen bedömningen att
en filmvårdscentral skulle
etableras i Grängesberg
och föreslog att 5
miljoner kronor skulle
anvisas för år 2002 för
ändamålet. Centralen
skulle ta hand om, bevara
och tillgängliggöra film,
särskilt icke-fiktiv film,
samt erbjuda olika
vårdtekniska tjänster m.m.
samt arkivering av film
och videoband.
Verksamheten borde -
menade regeringen - byggas
upp etappvis. De moment
som inledningsvis borde
prioriteras var insamling,
identifiering,
registrering och olika
bevarandeåtgärder. Vissa
moment kunde utföras av
exempelvis de regionala
museerna, menade
regeringen, men en
samordning skulle även i
sådana fall ske från
filmvårdscentralen (prop.
2001/02:1 utg.omr. 17
s. 67).
Utskottet är väl
medvetet om att det runt
om i landet finns ett
mycket omfattande bestånd
av kulturhistoriskt
värdefull film. Under
föregående riksmöte
avstyrkte utskottet ett
motionsyrkande liknande de
nu aktuella. Utskottet
anförde då bl.a. följande
(bet. 2001/02:KrU1 s. 99).
Beståndet av icke-
fiktiv film i Sverige
är mycket omfattande.
Beräkningar som gjorts
visar att det i landet
torde finnas mellan 600
000 och
1 700 000 "titlar", på
olika filmbredder och
baser, eller mellan 40
och 60 miljoner meter
film av olika slag, mer
eller mindre i behov av
åtgärder för att
bevaras och bli
tillgängliga (SOU
1999:41 s. 6, 37-38). I
dessa siffror ingår
inte den äldre film som
finns hos SVT och
Filminstitutet. Det
arbetsfält som
filmvårdscentralen i
Grängesberg skall röra
sig över är således
mycket stort. Utskottet
konstaterar att
verksamheten enligt
propositionen är avsedd
att byggas ut i
etapper. Därmed bör
många av de krav som
kan ställas då det
gäller insamling,
registrering, bevarande
m.m. inom området icke-
fiktiv film efter hand
kunna tillgodoses. Det
får tid efter annan
bedömas i vilken mån
det finns resurser för
denna utbyggnad och
därmed även i vilken
takt den kan ske.
Utskottet anser att
avgränsningen av
uppdraget - som således
inriktas på den icke-
fiktiva filmen - är väl
motiverad. Vidare bör
en sådan etappvis
uppbyggnad som förordas
kunna ge
filmvårdscentralen goda
möjligheter att
vidareutveckla
verksamheten i lämplig
takt. Således har
utskottet inte låtit
sig övertygas om att
det är lämpligt att -
som föreslås i motion
2001/02:Kr365 (v, c) -
låta utreda
förutsättningarna för
att bygga ut
filmvårdscentralen till
ett nationalarkiv för
rörliga bilder.
Utskottet kan inte
tillstyrka att
riksdagen gör något
uttalande av den
innebörd som avses i
motionen.
Utskottet har alltjämt
samma uppfattning.
Utskottet kan därför inte
tillstyrka förslagen i
motionerna 2002/03:Kr320
(c) yrkande 2 och
2002/03:Kr336 (c) yrkande
27 om att en utredning bör
tillsättas om bildandet av
ett nationellt arkiv för
rörliga bilder inom alla
genrer med dagens
verksamhet vid Statens
ljud- och bildarkiv som
bas och uppbyggt vid
filmvårdscentralen i
Grängesberg. Yrkandena
avstyrks således.
Utskottet kan följaktligen
inte heller tillstyrka
förslaget i motion
2002/03:
Kr336 (c) yrkande 30 om
att - i avvaktan på en
utredning om ett framtida
nationalarkiv - tillsätta
en interimistisk huvudman
för filmvårdscentralen i
Grängesberg. Yrkandet
avstyrks därmed.
Slutligen avstyrker
utskottet förslag i
motionerna 2002/03:Kr320
(c) yrkande 3 och
2002/03:Kr336 (c) yrkande
29 om att ett framtida
nationalarkiv för rörliga
bilder skall samverka med
bibliotek och museer. I
den mån yrkandet även
skulle avse
filmvårdscentralens
samverkan med museer och
bibliotek vill utskottet
erinra om att utskottet i
det föregående har
framhållit vikten av att
filmvårdscentralen i
Grängesberg samverkar med
länsmuseerna. Givetvis bör
även biblioteken ingå i
det nätverk som skall
skapas för att
tillgängligöra det
material som kommer att
samlas i Grängesberg.
2.12 Anslaget till
forsknings- och
utvecklingsinsatser
inom kulturområdet
(28:37)
Utskottets förslag i
korthet
Riksdagen bör bifalla
regeringens förslag
till medelsanvisning
under anslaget
28:37 Forsknings- och
utvecklingsinsatser
inom kulturområdet.
2.12.1 Forsknings- och
utvecklingsinsatser
inom kulturområdet
(28:37)
Inledning
Anslaget används för
projekt inom Statens
kulturråds,
ansvarsmuseernas,
Riksarkivets,
Riksantikvarieämbetets
samt Språk- och
folkminnesinstitutets
ansvarsområden. Vidare
belastas anslaget med del
av kostnaderna för grund-
forskning inom
naturvetenskap vid
Naturhistoriska
riksmuseet.
Propositionen
Regeringen föreslår en
besparing på 5 miljoner
kronor inom anslaget, som
en del av de generella
åtgärder regeringen
redovisat för att minska
den statliga konsumtionen
i syfte att klara
utgiftstaket för åren 2003
och 2004 (redovisas i
volym 1, avsnitt 6.2.1).
Regeringen föreslår att
anslaget för år 2003 skall
uppgå till 33 173 000
kronor.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag till
medelsanvisning under
anslaget.
Under rubriken 7
Forskning under
utgiftsområde 17
(politikområde 26)
behandlar utskottet
anslaget 26:1 Statens
ljud- och bildarkiv.
2.13 Anslagen till
trossamfund
(28:38-28:39)
Utskottets förslag i
korthet
Riksdagen bör med
avslag på
motionsyrkanden
bifalla regeringens
förslag till
medelsanvisning under
anslagen
28:38
Samarbetsnämnden för
statsbidrag till
trossamfund och
28:39 Stöd till
trossamfund.
2.13.1 Samarbetsnämnden
för statsbidrag till
trossamfund (28:38)
Inledning
Samarbetsnämnden för
statsbidrag till
trossamfund har till
uppgift att pröva frågor
om statsbidrag till
trossamfund.
Propositionen
För att kompensera
kostnadsökningar, bl.a.
för den
ekonomiadministrativa
förvaltningen, som
uppkommit i samband med
att Samarbetsnämnden för
statsbidrag till
trossamfund blev statlig
myndighet år 2000 föreslår
regeringen att anslaget
för år 2003 skall höjas
med 700 000 kronor.
Regeringen föreslår att
anslaget för år 2003 skall
uppgå till 3 312 000
kronor.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag till
medelsanvisning under
anslaget.
2.13. 2 Stöd till
trossamfund (28:39)
Inledning
Målet för det statliga
stödet till trossamfund är
att bidra till att skapa
förutsättningar för
trossamfunden att bedriva
en aktiv och långsiktigt
inriktad religiös
verksamhet i form av
gudstjänst, själavård,
undervisning och omsorg.
Statligt stöd till
trossamfund kan lämnas i
form av statsbidrag och
avgiftshjälp till
registrerade trossamfund.
Propositionen
Regeringen föreslår att
anslaget för år 2003 skall
uppgå till 50 750 000
kronor.
Motionerna
I motionerna 2002/03:Fi232
(fp) yrkande 18 i denna
del och 2002/03:Kr372 (fp)
yrkande 33 i denna del
föreslås en ökning av
anslaget med 10 miljoner
kronor. Motionärerna anför
som motiv att stödet
behöver ökas med tanke på
trossamfundens stora
ansvarsområde.
Motionärerna bakom
motionerna 2002/03:Kr366
(kd) yrkande 6 och
2002/03:Kr371 (kd) yrkande
8 i denna del föreslår att
anslaget skall tillföras
ytterligare 3 miljoner
kronor för att öka
lokalbidraget.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet anser att
regeringens förslag till
medelsanvisning bör
bifallas av riksdagen,
varför motionerna
2002/03:Kr366 (kd) yrkande
6, 2002/03:Kr371 (kd)
yrkande 8 i denna del,
2002/03:Kr372 (fp) yrkande
33 i denna del och
2002/03:Fi232 (fp) yrkande
18 i denna del avstyrks
och regeringens förslag
till medelsanvisning
tillstyrks av utskottet.
2.14 Övrigt inom
kulturpolitiken
Utskottets förslag i
korthet
Riksdagen bör avslå
motionsförslagen om
- ett nytt anslag
benämnt Kulturfond
och
- ett nytt anslag
benämnt Möte mellan
kulturer.
2.14.1 Kulturfond
Motionerna
I motion 2002/03:Kr338 (m)
återkommer Moderata
samlingspartiet med ett
förslag om att 100
miljoner kronor skall
anvisas under ett nytt
anslag benämnt Kulturfond
(yrkande 17). Fonden skall
ha till uppgift att stödja
nyskapande verksamhet som
inte på annat sätt får
stöd med offentliga medel.
Medel skall anvisas från
fonden motsvarande de
resurser som mobiliserats
genom bidrag,
sponsorsinsatser eller på
annat sätt.
I motion 2001/02:Kr13 (m)
i denna del yrkas att den
kulturella infrastrukturen
och samverkansformerna
inom kultursektorn skall
förstärkas genom in-
rättande av en nationell
och flera regionala
kulturfonder. Därigenom
skulle inflytandet över
kultursatsningarna liksom
kulturutövandet kunna
spridas och mångfalden
kunna breddas.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet har vid sin
behandling av motsvarande
motionsyrkanden alltsedan
riksmötet 1996/97 hänvisat
till förekomsten av vissa
kulturfonder och ansett
att det inte är motiverat
med ett riksdagsinitiativ
beträffande en sådan typ
av fonder som nu åter
föreslås. Utskottet anser
- liksom vid tidigare
tillfällen - att
användningen av medel som
utgår över statsbudgeten
inte bör styras av
prioriteringar som görs på
det sätt som förordas i
motion 2002/03:Kr338 (m).
Utskottet föreslår att
riksdagen avslår
motionerna 2001/02:Kr13
(m) i denna del och
2002/03:Kr338 (m) yrkande
17.
2.14.2 Möte mellan
kulturer
Motionerna
I två motioner, nämligen
2002/03:Kr372 (fp) yrkande
33 i denna del och
2002/03:Fi232 (fp) yrkande
18 i denna del, hemställs
att riksdagen skall anvisa
4 miljoner kronor under
ett nytt anslag benämnt
Möte mellan kulturer. Av
den förstnämnda motionen
framgår att 1 miljon
kronor av dessa medel
avses gå till
minoritetsgruppers arkiv.
Sådana arkiv kan enligt
motionen vara avgörande
för en minoritetsgrupps
vardag och för
utvecklingen av den egna
kulturen. Återstående 3
miljoner kronor avses
användas för utveckling av
kulturpolitiken för
invandrare och
minoriteter. De behöver få
ett större utrymme i
svenskt kulturliv och ökat
stöd för att värna sina
språkliga och kulturella
identiteter, vilket i sin
tur bör kunna öka
möjligheterna till dialog
och kommunikation mellan
olika grupper i samhället.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet vill först
framhålla att de
nationella kulturpolitiska
målen omfattar alla i
samhället, således även
minoriteter och
invandrare. Det ankommer
på ansvariga instanser att
beakta detta vid beslut om
inriktningen av
medelsanvändningen inom
kulturområdet. För att
därutöver särskilt stödja
minoriteters och
invandrares kultur
beräknas medel under
anslaget 28:2 Bidrag till
allmän kulturverksamhet,
utveckling samt
internationellt
kulturutbyte och
samarbete. Dessa medel
förstärktes vid föregående
riksmöte (prop. 2001/02:1
utgiftsområde 17 s. 35-36
och 73). För främjande av
de nationella
minoriteternas språk och
kultur beräknades 7
miljoner kronor för
budgetåret 2002. Detta
angavs vara ett första
steg. Vidare beräknades
dessutom 3 miljoner kronor
för verksamhet med
regionala konsulenter för
mångkultur.
Utskottet anser att det
inom ramen för
utgiftsområdet inte finns
utrymme för den
ytterligare satsning på
minoriteters och
invandrares kultur nästa
år som föreslås i
motionerna 2002/03:Kr372
(fp) yrkande 33 i denna
del och 2002/03:Fi232 (fp)
yrkande 18 i denna del,
varför de avstyrks.
3 Mediepolitik
(politikområde 27)
3.1 Anslagen inom
mediepolitiken
(27:1-27:4)
Utskottets förslag i
korthet
Riksdagen bör med
avslag på
motionsyrkanden
bifalla regeringens
förslag till
medelsanvisning under
anslagen
27:1 Statens
biografbyrå,
27:2 Utbyte av TV-
sändningar mellan
Sverige och Finland,
27:3 Bidrag till
dokumentation om
den
mediepolitiska
utvecklingen och
till europeiskt
mediesamarbete
samt
27:4 Forskning och
dokumentation om
medieutvecklingen.
Vidare bör riksdagen
avslå ett
motionsyrkande om
redogörelse för mål-
och
resultatdialogerna
med Statens biograf-
byrå.
3.1.1 Statens
biografbyrå (27:1)
Inledning
Vid 1996/97 års riksmöte
godkände riksdagen att det
övergripande målet för
Statens biografbyrå skall
vara att förhindra
förekomsten av filmer som
innehåller framställningar
som kan verka skadliga
(prop. 1996/97:1, bet.
1996/97:KrU1, rskr.
1996/97:129). Statens
biografbyrå skall, enligt
lagen (1990:886) om
granskning och kontroll av
filmer och videogram och
enligt sin instruktion
(1999:94), granska filmer
och videogram som är
avsedda att visas vid
allmän sammankomst eller
offentlig tillställning.
På begäran
förhandsgranskas även
filmer och videogram för
enskilt bruk. Biografbyrån
fastställer även
åldersgränser för de
filmer som granskats.
Vidare kan byrån besluta
om att klipp görs i filmer
samt om visningsförbud.
Biografbyrån utövar
tillsyn över
videogrammarknaden och
efterlevnaden av
bestämmelserna i
brottsbalken om olaga
våldsskildring och
otillåten utlämning av
teknisk upptagning när det
gäller rörliga bilder.
Biografbyrån skall enligt
brottsbalken yttra sig
till Justitiekanslern (JK)
i åtalsärenden som rör
olaga våldsskildring samt
ge medgivande till åtal
som rör otillåten
utlämning av teknisk
upptagning.
Propositionen
I propositionen (s. 105)
hänvisar regeringen till
kulturutskottets uttalande
(senast i bet.
2001/02:KrU1), där
utskottet förutsatte att
regeringen skulle redovisa
dialogen med Biografbyrån
om målformuleringarna för
myndigheten och deras
tillämpning. Med anledning
av detta redovisar
regeringen att i de mål-
och resultatdialoger som
genomförts med
Biografbyrån på senare år
har målformuleringarna i
myndigheternas
regleringsbrev och deras
tillämpning diskuterats.
Ett resultat av dessa
dialoger är att vissa
återrapporteringskrav
ändrats eller tagits bort.
Därtill framförs att
målformuleringarna är en
återkommande fråga i mål-
och resultatdialogen.
Regeringen föreslår att
anslaget för år 2003 skall
uppgå till 9 603 000
kronor.
Motionerna
I motionerna 2002/03:Kr372
(fp) yrkande 33 i denna
del och 2002/03:Fi232 (fp)
yrkande 18 i denna del
föreslås att anslaget
skall minskas med 3
miljoner kronor. Den
minskning som föreslås
föranleds av att man vill
avskaffa filmcensur för
vuxna.
I motion 2002/03:Kr367
(kd) yrkande 4 kommenteras
regeringens redovisning i
budgetpropositionen,
angående de mål- och
resultatdialoger som
genomförts med
Biografbyrån. Motionärerna
anmärker på att det inte
finns någon beskrivning av
vad mål- och
resultatdialogerna har
innehållit eller vilka
resultat de utmynnat i.
Motionärerna menar att
regeringen inte nöjaktigt
hörsammat vad utskottet
tidigare anfört och
framför att de därför
förväntar sig en mera
grundlig redogörelse inom
kort.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet anser, vilket
även tidigare anförts
(bet. 2001/02:KrU1,
s.106), att det inte är
möjligt att minska
Biografbyråns
tillsynsverksamhet innan
filmcensuren har
avskaffats. Utskottet
finner inga skäl för att
avskaffa filmcensur för
vuxna och avstyrker därmed
motionerna 2002/03:Kr372
(fp) yrkande 33 i denna
del och 2002/03:Fi232 (fp)
yrkande 18 i denna del.
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag till
medelstilldelning för år
2003.
I likhet med motionärerna
bakom motion 2002/03:Kr367
(kd) yrkande 4 vill
utskottet kommentera
regeringens redovisning i
budgetpropositionen, an-
gående de mål- och
resultatdialoger som
genomförts med
Biografbyrån.
Utskottet har tidigare
framhållit (senast i bet.
2001/02:KrU1. s. 106) att
en meningsfull mål- och
resultatdialog måste kunna
ha sin utgångspunkt i mål
som på olika sätt går att
följa upp. Utskottet har
tidigare anmält sitt
intresse för en
redovisning av regeringens
dialog med Biografbyrån om
målformuleringarna och
deras tillämpning.
Utskottet hade nämligen
uppmärksammat att
Biografbyrån i sin
årsredovisning anfört att
det är omöjligt att finna
belägg för att
tillsynsorganisationen
motverkar olaga
våldsskildringar på video-
marknaden.
Utskottet anser att den
redovisning som nu givits
är fåordig och skulle
inför kommande
redovisningar välkomna en
bedömning av möjligheterna
att följa upp de
fastställda målen och en
mera utförlig angivelse av
vilka konkreta resultat
mål- och
resultatdialogerna
utmynnat i, då sådana
resultat finns att
redovisa.
Utskottet har nu
inhämtat information
angående förändrade åter-
rapporteringskrav mellan
åren 2000 och 2001,
angivna i regleringsbrev,
för Biografbyråns
vidkommande. Härav framgår
att mål- och
resultatdialogerna mellan
regeringen och
Biografbyrån resulterat i,
vad gäller återrapporte-
ringskraven, att två av
fyra återrapporteringskrav
strukits inom verksamhets-
grenen yttranden i
åtalsärenden, nämligen
styckkostnaden för
verksamheten och
handläggningstiden för
dessa ärenden. Vidare har
det tillkommit ett åter-
rapporteringskrav inom
verksamhetsgrenen
granskning av filmer och
videogram, nämligen att
handläggningstiden för de
film- och videogramärenden
som genomgått granskning
skall redovisas. Slutligen
har det inom verksam-
hetsgrenen tillsyn gjorts
en justering i ett av
återrapporteringskraven. I
stället för att redovisa
antalet kontrollerade
biografvisningar och
antalet filmer som inte
genomgått föreskriven
granskning, skall
Biografbyrån redovisa
antalet kontrollerade
biografvisningar och
resultatet av detta.
Någon ytterligare åtgärd
från utskottets sida i
denna fråga anses inte
aktuell i nuläget, varför
motion 2002/03:Kr367 (kd)
yrkande 4 avstyrks.
3.1.2 Utbyte av TV-
sändningar mellan
Sverige och Finland
(27:2)
Inledning
Under anslaget anvisas
medel för de kostnader
Teracom AB har för
rundradiosändningar i
Storstockholmsområdet av
finländska TV-program, de
kostnader Sveriges
Television AB har för
tillhandahållande och
överföring av en svensk
programkanal till Finland,
de kostnader Comhem AB har
för tillhandahållande av
den finländska
programkanalen till
kabelnät på ett antal
orter i Sverige samt
Sverigefinska
Riksförbundets kostnader i
samband med utsändning av
den finländska
programkanalen i Sverige.
De sistnämnda kostnaderna
baserar sig på
överenskommelser mellan
riksförbundet och
förhandlingsorganisationen
Copyswede som företräder
vissa rättighets-
havarorganisationer. Det
svenskfinska
televisionsutbytet bedrivs
enligt en princip om
ömsesidighet. Finland
ansvarar för kostnaderna
för utsändningen av en
svensk programkanal i
Finland och för
överföringen av en finsk
programkanal till Sverige.
På motsvarande sätt
ansvarar Sverige för
kostnaderna för
utsändningen av en finsk
programkanal i Sverige och
för överföringen av en
svensk programkanal till
Finland.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget
för år 2003 skall uppgå
till 19 816 000 kronor.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag till
medelstilldelning.
3.1.3 Bidrag till
dokumentation om den
mediepolitiska
utvecklingen och till
europeiskt
mediesamarbete (27:3)
Inledning
Under anslaget anvisas medel för
svensk medverkan i
samarbetsorganet
Audiovisuella Eureka och
Europeiska Audiovisuella
Observatoriet. Audio-
visuella Eureka är ett
europeiskt samarbetsorgan
som initierar olika
projekt m.m. i syfte att
stärka den europeiska
audiovisuella industrins
konkurrenskraft och att
underlätta samarbete
mellan EU-länder och de
deltagande länder som inte
är medlemmar i EU.
Europeiska Audiovisuella
Observatoriet är ett
forsknings- och
statistikinstitut som
samlar in och distribuerar
information om den
europeiska film-, TV- och
videoindustrin.
Observatoriet driver
dessutom ett
utvecklingsarbete i syfte
att skapa jämförbar
europeisk statistik på det
audiovisuella området.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget
för 2003 anvisas 821 000
kronor.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag till
medelstilldelning.
3.1.4 Forskning och
dokumentation om
medieutvecklingen
(27:4)
Inledning
Under anslaget anvisas medel för
stöd till Nordiskt
informationscenter för
medie- och
kommunikationsforskning
(Nordicom) vid Göteborgs
universitet för
information om
forskningsresultat och
utarbetande av medie-
statistik m.m.
Propositionen
Regeringen föreslår att
anslaget för 2003 skall
uppgå till 1 662 000
kronor.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag till
medelstilldelning.
3.3 Radio- och TV-
frågor
Utskottets förslag i
korthet
Riksdagen bör
godkänna regeringens
förslag om
- medelsberäkning för
år 2003 för Sveriges
Television AB,
Sveriges Radio AB
och Sveriges
Utbildningsradio AB,
- medelstilldelning
för år 2003 avseende
Granskningsnämnden
för radio och TV,
- bemyndigande för
regeringen att
besluta om lån i
Riksgäldskontoret
för att täcka
underskott på
distributionskontot
för finansiering av
kostnader för TV-
distribution och
- överföring av medel
till
distributionskontot
från rundradiokontot
och överföring av
medel från
distributionskontot
till Sveriges
Television AB och
Sveriges
Utbildningsradio AB.
Riksdagen bör med
avslag på
motionsyrkanden anta
regeringens förslag
till ändring i lagen
om TV-avgift med viss
redaktionell ändring
som framgår av
utskottets förslag
till riksdagsbeslut
(förslagspunkt 45),
jämför reservation 27
(m, fp).
Bakgrund
Våren 2001 beslutade
riksdagen att godkänna
regeringens förslag till
villkor och riktlinjer för
en ny
sändningstillståndsperiod
för Sveriges Radio AB
(SR), Sveriges Television
AB (SVT) och Sveriges
Utbildningsradio AB (UR).
Tillståndsperioden avser
tiden den 1 januari 2002
t.o.m. den 31 december
2005 (prop. 2000/01:94,
bet. 2000/01:KrU8, rskr.
2000/01:268).
Efter beslut av
riksdagen våren 1997
(prop. 1996/97:67, yttr.
1996/97:
KrU4y, bet. 1996/97:KU17,
rskr. 1996/97:178)
meddelade regeringen de
första tillstånden till
TV-sändningar med digital
teknik i juni 1998.
Sändningarna kom i gång
successivt under år 1999
och början av år 2000.
Övergången till digital
marksänd television medför
särskilda krav på
televisionen i
allmänhetens tjänst. För
att utjämna kostnaderna
över tiden för SVT och UR
under en övergångsperiod
har ett särskilt
distributionskonto
inrättats för kostnader
för TV-distribution.
3.3.1 Medelsberäkning
för år 2003
Propositionen
För år 2003 föreslås att
de tre public service-
företagen skall tilldelas
5 885,4 miljoner kronor
från rundradiokontot. I
enlighet med riksdagens
beslut våren 2001 har
medlen från
rundradiokontot till
programföretagen räknats
upp med 2 % i förhållande
till år 2002. Den s.k.
fördelningsnyckeln bör,
menar regeringen,
bibehållas oförändrad,
vilket innebär att av de
samlade medlen för år 2003
fördelas 3 397,6 miljoner
kronor (57,73 %) till SVT,
2 208,2 miljoner kronor
(37,52 %) till SR och
279,6 miljoner kronor
(4,75 %) till UR.
Av den samlade
medelstilldelningen till
SR, SVT och UR för år 2003
utgör 300 miljoner kronor
reformmedel.
Regeringens förslag
rörande de medel som
föreslås utgå till SVT och
UR från
distributionskontot för
att finansiera kostnaderna
för TV-distribution
redovisas nedan under
avsnitt 3.3.2
Distributionskonto för
finansiering av kostnader
för TV-distribution.
En förutsättning för att
den årliga
prisuppräkningen skall
betalas fullt ut är enligt
riksdagens beslut våren
2001 att TV-avgiftsskolket
minskas med 25 miljoner
kronor per år. Om skolket
minskar med ett lägre
belopp skall
prisuppräkningen reduceras
med skillnaden mellan 25
miljoner kronor och detta
belopp. En eventuell
justering görs när
avgiftsintäkterna för år
2003 är kända.
Vidare anför regeringen
att Granskningsnämnden för
radio och TV enligt
riksdagens beslut delvis
skall finansieras över
statsbudgeten och delvis
med medel som anvisas från
rundradiokontot till
statsbudgetens
inkomstsida. Regeringens
förslag till
medelstilldelning till
Granskningsnämnden lämnas
under utgiftsområde 1
anslaget 27:5
Granskningsnämnden för
radio och TV.
Regeringen föreslår att
6 215 000 kronor skall
anvisas från
rundradiokontot till
statsbudgetens
inkomstsida. (I
propositionen anges
felaktigt 6 215 000
miljoner kronor.) Nämndens
totala anslag för år 2003
föreslås uppgå till
9 139 000 kronor.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet har då det
gäller medelsberäkningen
inte något att erinra mot
förslagen i propositionen.
Utskottet föreslår att
riksdagen skall godkänna
vad regeringen föreslår om
medelsberäkning för år
2003 för SR (inkl. Radio
Sweden), SVT (inkl. Dövas
TV) och UR.
Utskottet tillstyrker
också regeringens förslag
att riksdagen skall
godkänna
medelstilldelningen för år
2003 från rundradiokontot
till statsbudgetens
inkomstsida avseende
Granskningsnämnden för
radio och TV.
3.3.2
Distributionskonto för
finansiering av
kostnader för TV-
distribution
Inledning
Riksdagen har beslutat att
ett särskilt
distributionskonto för
finansiering av kostnader
för TV-distribution skall
inrättas (prop.
2000/01:94, bet. 2000/01:
KrU8, rskr. 2000/01:268).
Bakgrunden är att
distributionskostnaderna
för televisionen i
allmänhetens tjänst under
kommande tillståndsperiod
kommer att vara höga på
grund av att
distributionen sker
parallellt med både äldre
analog och ny digital
sändningsteknik. Till
distributionskontot förs
medel från rundradiokontot
som på sikt motsvarar
kostnaderna för SVT:s och
UR:s analoga distribution.
Från distributionskontot
förs medel till
programföretagen som
motsvarar kostnaderna för
TV-distribution via både
analoga och digitala
marksändningar för SVT och
UR. Det successivt ökande
underskott på
distributionskontot som
uppkommer under
uppbyggnadsskedet täcks
genom lån i
Riksgäldskontoret. När TV-
sändningarna i det analoga
marknätet upphör skall
betalningarna från
rundradiokontot till
distributionskontot
fortsätta till dess att
underskottet är
återbetalt.
Propositionen
Regeringen föreslår att
riksdagen skall bemyndiga
regeringen att för
budgetåret 2003 besluta om
lån i Riksgäldskontoret
för att finansiera
underskottet på
distributionskontot intill
ett belopp av 724 miljoner
kronor. Regeringen bedömer
nämligen att det
ackumulerade underskottet
för år 2003 kommer att
uppgå till högst detta
belopp.
Regeringen föreslår
vidare att 163,2 miljoner
kronor skall föras från
rundradiokontot till
distributionskontot för år
2003. Slutligen föreslås
för år 2003 att SVT skall
anvisas 502,3 miljoner
kronor och UR 20,9
miljoner kronor från
distributionskontot för
distributionskostnader.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag att
riksdagen skall bemyndiga
regeringen att för år 2003
besluta om lån i
Riksgäldskontoret för att
täcka underskott på
distributionskontot för
finansiering av kostnader
för TV-distribution intill
ett belopp av 724 miljoner
kronor.
Vidare tillstyrker
utskottet att för år 2003
163,2 miljoner kronor
skall föras från
rundradiokontot till
distributionskontot samt
att SVT skall anvisas
502,3 miljoner kronor och
UR 20,9 miljoner kronor
från distributionskontot
för
distributionskostnader.
3.3.3 TV-avgiften och
rundradiokontot
Propositionen
I proposition 2000/01:94
Radio och TV i
allmänhetens tjänst
2002-2005 angav regeringen
att den räknar med att TV-
avgiften kommer att behöva
höjas även under de
kommande åren för att
rundradiokontot skall
komma i balans under
tillståndsperioden. I
budgetpropositionen
föreslår regeringen att
TV-avgiften skall höjas
med 72 kronor till 1 812
kronor per helår fr.o.m.
den 1 januari 2003.
Motionerna
I två motioner,
2002/03:Kr338 (m) yrkande
18 och 2002/03:Kr372 (fp)
yrkande 30 avvisas
förslaget om höjning av
TV-avgiften.
Utskottets
ställningstagande
Enligt utskottets
bedömning är det angeläget
att rundradiokontot är i
balans under
tillståndsperioden. För
att uppnå denna balans är
det nödvändigt att
förstärka rundradiokontot
genom den föreslagna
avgiftshöjningen.
Utskottet tillstyrker
därför att en höjning i
enlighet med regeringens
förslag träder i kraft den
1 januari 2003. Utskottet
tillstyrker regeringens
förslag till ändringar i
lagen (1989:41) om TV-
avgift med viss
redaktionell ändring. Ut-
skottets ändringsförslag
är av formell natur och
framgår av utskottets
förslag till riks-
dagsbeslut (förslagspunkt
45). Regeringens
lagförslag finns i bilaga
2. Motionerna
2002/03:Kr338 (m) yrkande
18 och 2002/03:Kr372 (fp)
yrkande 30 avstyrks.
4 Ungdomspolitik
(politikområde 29)
4.1 Anslagen inom
ungdomspolitiken
(29:1-29:2)
Utskottets förslag i
korthet
Riksdagen bör med
avslag på
motionsyrkanden
bifalla regeringens
förslag till
medelsanvisning under
anslaget
29:1
Ungdomsstyrelsen.
Riksdagen bör
dessutom med bifall
till ett
motionsförslag och
med delvis bifall
till ett annat
motionsförslag och
till regeringens
förslag under
anslaget 29:2 Bidrag
till nationell och
internationell
ungdomsverksamhet
anvisa 87 889 000
kronor, en minskning
i förhållande till
regeringens förslag
med 2 500 000 kronor.
4.1.1 Ungdomsstyrelsen
(29:1)
Inledning
Hösten 1999 behandlade
riksdagen proposition
1998/99:115 På ungdomars
villkor - ungdomspolitik
för demokrati, rättvisa
och framtidstro (bet.
1999/2000:KrU4, rskr.
199/2000:53).
Riksdagen godkände tre nya
mål för en generell och
sektorsövergripande
ungdomspolitik:
1. Ungdomar skall ha goda
förutsättningar att
leva ett självständigt
liv.
2.
3. Ungdomar skall ha
verklig möjlighet till
inflytande och
delaktighet.
4.
5. Ungdomars engagemang,
skapande förmåga och
kritiska tänkande skall
tas till vara som en
resurs.
6.
Ungdomsstyrelsen skall
verka för att målen för
den nationella ungdoms-
politiken uppfylls.
Regeringen utformar de
övergripande målen för
Ungdomsstyrelsens
verksamhet. Regeringen har
med utgångspunkt i de tre
målen beslutat om 41
delmål för
ungdomspolitiken, vilka
fungerar som en utgångs-
punkt för uppföljning och
analys av den samlade
ungdomspolitiken. En rap-
port avlämnas varje år
till regeringen av
Ungdomsstyrelsen, som
skall göra en mera för-
djupad analys vart fjärde
år, första gången våren
2004. Riksdagen får
således tillfälle att i
samband med
budgetpropositionen för år
2005 ta del av regeringens
bedömning av utvecklingen
och av eventuella behov av
ändringar i den förda
politiken.
Ungdomsstyrelsen har
vidare till uppdrag att ta
fram goda exempel för att
illustrera olika former av
konkret verksamhet som
bidrar till att
ungdomspolitikens mål
uppnås.
Propositionen
Regeringen bedömer att
Ungdomsstyrelsen lyckats
förankra och genomföra en
samlad uppföljning av
ungdomspolitiken. Vidare
har myndigheten påbörjat
en uppföljning av den
sektorsövergripande
kommunala
ungdomspolitiken.
Regeringen anser att
Ungdomsstyrelsen har god
förmåga att genomföra de
uppdrag som givits av
regeringen.
Regeringen redovisar
vidare sin bedömning av
resultaten av den förda
nationella
ungdomspolitiken (prop. s.
116-120).
Resursförstärkningar har
tillförts under tidigare
år, vilka har använts för
att bygga upp ett system
för uppföljningen av den
nationella och den
kommunala
ungdomspolitiken.
Regeringen föreslår att
ett oförändrat anslag
skall anvisas för år 2003.
Dock har en besparing om
128 000 kronor gjorts som
ett led i de generella
åtgärderna för att
begränsa statlig
konsumtion. Anslaget
föreslås uppgå till 18 171
000 kronor.
Motion
I motion 2002/03:Kr338 (m)
yrkande 19 hemställs att
anslaget skall minskas med
16 miljoner kronor som en
följd av att det i
motionen också föreslås en
neddragning av de
statsbidrag till
ungdomsorganisationerna
som Ungdomsstyrelsen har
att hantera.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet har även
tidigare år haft att ta
ställning till ett
motionsyrkande om
minskning av anslaget
motsvarande det nu
aktuella. Utskottet anser
liksom vid tidigare
tillfällen att det är
viktigt att
Ungdomsstyrelsen har
möjligheter att genomföra
sina ökade uppgifter,
bl.a. att verka för att
målen för ungdomspolitiken
uppnås samt att följa upp
och analysera den förda
ungdomspolitiken på både
det statliga och det
kommunala området. Det är
också viktigt att
Ungdomsstyrelsen kan
stödja kommunerna i deras
arbete inom ungdoms-
området. Utskottet anser
att riksdagen bör avslå
motion 2002/03:Kr338 (m)
yrkande 19.
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag till
medelsanvisning under
anslaget.
4.1.2 Bidrag till
nationell och
internationell
ungdomsverksamhet
(29:2)
Inledning
Anslaget disponeras av
Ungdomsstyrelsen för
statsbidrag till ungdoms-
organisationer enligt
förordningen (1994:641) om
statsbidrag till ungdoms-
organisationer samt för
stöd till nationell och
internationell ungdoms-
verksamhet.
I enlighet med
riksdagens tidigare beslut
skall 20 % av överskottet
från AB Svenska Spels
värdeautomatspel tillföras
Ungdomsstyrelsen för
fördelning till
ungdomsorganisationer.
Regeringen redovisar
(prop. s. 116) att
Ungdomsstyrelsen på detta
sätt kommer att få omkring
86 miljoner kronor under
år 2002.
Vid föregående riksmöte
godkände riksdagen att det
nuvarande grundbidraget
skall ersättas med ett
nytt (prop. 2001/02:1,
bet. 2001/02:KrU1, rskr.
2001/02:74). Det nuvarande
särskilda bidraget
behålls. Regeringen har
därefter beslutat om en ny
bidragsförordning
(2001:1060). De nya
bidragsreglerna skall
ligga till grund för
Ungdomsstyrelsens beslut
under år 2003 om
statsbidrag för
bidragsåret 2004.
EU:s samarbete på
ungdomsområdet regleras i
Amsterdamfördraget
(artikel 149). Av
fördragsartikeln framgår
att målen för gemenskapens
insatser bl.a. skall vara
att främja rörligheten för
studerande och lärare samt
att främja utvecklingen av
ungdoms- och
ungdomsledarutbyte.
Ett nytt sjuårigt
ungdomsprogram, Ungdom,
påbörjades under år 2000
och sträcker sig fram
t.o.m. december 2006.
Programmet omfattar
delprogrammen Ungdom för
Europa (ungdomsutbyte),
Europeisk volontärtjänst,
Ungdomsinitiativ,
Programsamverkan och
Stödaktiviteter.
En vitbok om
ungdomspolitik
överlämnades till rådet i
november 2001. I boken
föreslås att inflytande
och delaktighet,
information,
volontärarbete och bättre
kunskap om unga skall
prioriteras. Speciella
hänsyn till ungas behov
bör tas och ett
sektorsövergripande
arbetssätt bör
introduceras inom områdena
utbildning, livslångt
lärande, rörlighet,
arbetsmarknad och social
integration, rasism och
främlingsfientlighet samt
självständighetsfrågor.
Propositionen
Regeringen påminner om att
anslaget 29:2 Bidrag till
nationell och
internationell
ungdomsverksamhet m.m.
tidigare har minskats med
4 miljoner kronor som
förts över till anslaget
30:2 Bidrag till allmänna
samlingslokaler. Dessa
medel har disponerats av
Ungdomsstyrelsen, som
fördelat dem mellan
samlingslokalorganisationer
för utredningsarbete och
informationsinsatser
avseende ungdomars
utnyttjande av
samlingslokaler för olika
verksamheter.
Regeringen föreslår nu
att anslaget 29:2 Bidrag
till nationell och
internationell
ungdomsverksamhet m.m.
skall förstärkas med 1,5
miljoner kronor som förs
över från anslaget 30:2
Bidrag till allmänna
samlingslokaler. Medlen
skall kunna användas för
insatser som rör ungdomars
behov av mötesplatser,
liksom för förstärkningar
av utvecklingsinsatser
gentemot kommunerna m.m.
(Samtidigt föreslås under
anslaget 30:2 att några
särskilda medel inte
längre skall avsättas för
fördelning av
Ungdomsstyrelsen till
samlingslokalorganisationer.)
Regeringen föreslår att
anslaget skall föras upp
med 90 389 000 kronor för
år 2003.
Regeringen anför i
budgetpropositionen att
Sverige i EU-samarbetet
prioriterar de områden som
tas upp i kommissionens
ovan nämnda vitbok. Vidare
anser regeringen att det
är av särskilt intresse
att främja det
sektorsövergripande
arbetssättet inom
ungdomspolitiken och
betonar även vikten av att
jämställdhetsaspekten
särskilt beaktas inom
europeisk ungdomspolitik.
Motioner
I motion 2002/03:Kr338 (m)
yrkande 20 föreslås att
riksdagen skall anvisa ett
med 74 miljoner kronor
minskat anslag.
Motionärerna anser att en
omprövning av bidraget är
nödvändig då de flesta
ungdomsorganisationer har
fått minskat medlemsantal,
medan ungdomsaktiviteter
som inte får bidrag drar
till sig nya grupper av
ungdomar.
Enligt motion
2002/03:Fi230 (s, v, mp)
yrkande 6 i denna del bör
regeringens förslag om
överföring av 1,5 miljoner
kronor från anslaget 30:2
Bidrag till allmänna
samlingslokaler till
anslaget 29:2 Bidrag till
nationell och
internationell
ungdomsverksamhet m.m.
inte genomföras. Dessutom
föreslår motionärerna att
anslaget skall minskas med
ytterligare 1 miljon
kronor i förhållande till
regeringens förslag, dvs.
minskas med sammanlagt 2,5
miljoner kronor.
Motionärerna anser att
ökade medel för
ungdomspolitisk utveckling
m.m. i stället bör kunna
skapas genom omfördelning
mellan anslagsposter inom
anslaget 29:2. Riksdagen
bör således anvisa 87 889
000 kronor under det nu
aktuella anslaget 29:2.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet anser att
bidraget till
ungdomsorganisationerna är
en viktig del av
ungdomspolitiken, då det
är ett stöd till ungdomars
eget engagemang och
möjligheter till
inflytande. Utskottet
anser därför att anslaget
inte bör minskas med 74
miljoner kronor i
förhållande till
regeringens förslag,
vilket föreslås i motion
2002/03:Kr338 (m) yrkande
20. Yrkandet därom
avstyrks.
Utskottet anser vidare,
i likhet med motionärerna
bakom motion 2002/03:Fi230
(s), att 2,5 miljoner
kronor bör föras över till
anslaget 30:2 och att det
nu aktuella anslaget 29:2
Bidrag till nationell och
internationell ungdoms-
verksamhet m.m. skall
minskas med samma belopp
och uppgå till 87 389 000
kronor. Riksdagen bör
således vid
medelsanvisningen bifalla
motion 2002/03:Fi230 (s,
v, mp) yrkande 6 i denna
del. (Frågan om särskilt
avsatta medel till
Ungdomsstyrelsens
disposition för
samlingslokalernas
utredningsverksamhet och
information om ungdomars
samlingslokalutnyttjande
behandlar utskottet i det
följande under anslaget
30:2 Bidrag till allmänna
samlingslokaler.)
4.2 Övrigt inom
ungdomspolitiken
Utskottets förslag i
korthet
Riksdagen bör avslå
motionsförslagen om
ett nytt anslag
benämnt KUL-miljoner.
4.1.3 KUL-miljoner
Motionerna
I motionerna 2001/02:Kr17
(c) yrkande 2,
2002/03:Kr336 (c) yrkande
7 och 2002/03:Kr337 (c) i
denna del återkommer
Centerpartiet med ett
förslag om att ett
särskilt anslag skall
inrättas för stöd till
ungdomars kultur.
Motionärerna föreslår att
anslaget skall benämnas
KUL-miljoner och föras upp
med 100 miljoner kronor.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet behandlade ett
motsvarande yrkande om
införande av ett nytt
anslag vid föregående
riksmöte (bet.
2001/02:KrU1 s. 117).
Utskottet anförde där
bl.a. att barn och
ungdomar självfallet
omfattas av det
kulturpolitiska målet om
allas delaktighet i
kulturen och att de allt
sedan år 1996 är
prioriterade inom
kulturpolitiken och bör få
del av de bidrag som
lämnas under kultur-
anslagen. Med hänvisning
till det anförda avstyrker
utskottet motionerna
2001/02:Kr17 (c) yrkande
2, 2002/03:Kr336 (c)
yrkande 7 och
2002/03:Kr337 (c) i denna
del.
5
Folkrörelsepolitik
(politikområde 30)
5.1 Anslagen till
folkrörelsepolitiken
(30:1-30:4)
Utskottets förslag i
korthet
Utskottet bör med
avslag på
motionsyrkanden
bifalla regeringens
förslag till
medelsanvisning under
anslagen
30:1 Stöd till
idrotten,
30:3 Bidrag till
kvinnoorganisationernas
centrala verksamhet
samt
30:4 Stöd till
friluftsorganisationer.
Riksdagen bör med
bifall till ett
motionsförslag och
med delvis bifall
till andra
motionsförslag under
anslaget 30:2 Bidrag
till allmänna
samlingslokaler
anvisa 29 miljoner
kronor under
anslaget, en ökning i
förhållande till
regeringens förslag
med 2,5 miljoner
kronor.
Motionsförslag om
minskat anslag bör
därmed avslås.
Vidare bör riksdagen
med bifall till ett
motionsyrkande
tillkännage för
regeringen att 4
miljoner kronor av
anslaget 30:2 skall
disponeras av
Ungdomsstyrelsen för
viss information m.m.
om ungdomars
nyttjande av
samlingslokaler.
Riksdagen bör vidare
godkänna att
regeringen på AB
Svenska Spels
bolagsstämma år 2003
verkar för att
bolagsstämman
beslutar om ett stöd
till idrotten i form
av ett bidrag på
högst 160 miljoner
kronor.
Riksdagen bör avslå
motionsförslagen om
- tilläggsdirektiv
till
Samlingslokalutredningen,
jämför reservation
28 (c),
- samlingslokalernas
betydelse för
jämlikheten i
kulturlivet, jämför
reservation 29 (kd,
c) och
- nya organisationer
som bedriver
friluftsverksamhet.
5.1.1 Stöd till
idrotten (30:1)
Inledning
Från anslaget utgår bidrag
till Sveriges
Riksidrottsförbund (RF)
för den verksamhet som
bedrivs av förbundet och
till förbundet anslutna
organisationer.
De övergripande syftena
med statsbidraget är att
stödja verksamhet som
· bidrar till att
utveckla barns och
ungdomars intresse och
benägenhet för motion
och idrott samt deras
möjligheter att utöva
inflytande över och ta
ansvar för sitt
idrottande,
·
· gör det möjligt för
alla människor att
utöva idrott och
motion,
·
· syftar till att ge
kvinnor och män lika
förutsättningar att
delta i
idrottsverksamhet,
·
· främjar integration och
god etik,
·
· bidrar till att väcka
ett livslångt intresse
för motion och därmed
främja en god hälsa hos
alla människor (prop.
1998/99:107, bet.
1999/2000:KrU3, rskr.
1999/2000:52).
·
Vid AB Svenska Spels
bolagsstämma år 2002
fattades beslut om ett
bidrag till idrotten på 60
miljoner kronor. Vid samma
tillfälle fattades
dessutom beslut om att ca
363 miljoner kronor av
överskottet från det
värdeautomatspel som AB
Svenska Spel har
koncession på att driva
skall betalas ut för
idrottsrörelsens lokala
barn- och
ungdomsverksamhet via
Riksidrottsförbundet.
Sistnämnda siffra
baserades på överskottet
från värdeautomatspelen år
2001.
Propositionen
Anslaget för år 2003
föreslås av regeringen
anvisas 455 240 000
kronor.
Regeringen anser att
överskottet från AB
Svenska Spels
värdeautomater har givit
föreningarna förbättrade
möjligheter att utveckla
barn- och ungdoms-
verksamheten, genomföra
ökade satsningar på
ledarutbildning samt öka
stödet till lokala
föreningsägda anläggningar
för barn- och
ungdomsidrott. Regeringens
avser att ytterligare
stärka idrottens barn- och
ungdomsverksamhet genom
att låta en större del av
AB Svenska Spels överskott
komma idrottsrörelsen
tillgodo.
Regeringen föreslår
således att riksdagen
godkänner att regeringen
på AB Svenska Spels
bolagsstämma år 2003
verkar för att
bolagsstämman beslutar om
stöd till idrotten i form
av ett bidrag på högst 160
miljoner kronor.
I propositionen uttalas
att en förutsättning för
de extra 100 miljoner
kronorna i förhållande
till år 2002, som föreslås
gå till idrottens barn-
och ungdomsverksamhet, är
att idrottsrörelsen tar på
sig att öppna dörrarna för
fler, hålla tillbaka
avgifterna, satsa mer på
flickidrotten, delta i
kampen mot droger och
intensifiera samarbetet
med skolorna.
Motionerna
Motionärerna bakom
motionerna 2002/03:Kr266
(fp) yrkande 17,
2002/03:Kr372 (fp) yrkande
33 i denna del och
2002/03:Fi232 (fp) yrkande
18 i denna del föreslår en
ökning av anslaget med 10
miljoner kronor i
förhållande till
regeringens förslag.
Ökningen skall enligt
motionärerna möjliggöra
föreslagna satsningar vad
gäller dopningsbekämpning,
idrottsforskning m.m.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet är inte berett
att förorda en
medelsanvisning som
överstiger den som
regeringen har föreslagit.
Utskottet föreslår därför
att riksdagen avslår
motionerna 2002/03:Kr266
(fp) yrkande 17,
2002/03:Kr372 fp) yrkande
33 i denna del och
2002/03:Fi232 (fp) yrkande
18 i denna del samt
beslutar att anvisa medel
under anslaget i enlighet
med regeringens förslag.
Utskottet vill i
sammanhanget påminna om
det betydande belopp av
överskottet från
värdeautomatspel som AB
Svenska Spel tillför
idrottsrörelsen utanför
anslaget Stöd till
idrotten och som ökat
väsentligt de senaste
åren.
Utskottet anser i likhet
med regeringen att en del
av överskottet från AB
Svenska Spels verksamhet
skall lämnas som ett
samlat bidrag till
idrotten även för
budgetåret 2003. Riksdagen
bör därför enligt
utskottets mening godkänna
att regeringen på AB
Svenska Spels bolagsstämma
år 2003 verkar för att
bolagsstämman beslutar om
ett stöd till idrotten i
form av ett bidrag på 160
miljoner kronor.
5.1.2 Bidrag till
allmänna
samlingslokaler (30:2)
Inledning
Bidrag till allmänna
samlingslokaler lämnas för
köp, ny- eller ombyggnad,
standardhöjande
reparationer eller för
handikappanpassning som
utförs utan samband med
andra bidragsberättigande
åtgärder.
Inom anslaget avsätts
dessutom medel till
samlingslokalorganisationerna
Folkets Hus och Parker,
Våra Gårdar och
Bygdegårdarnas
Riksförbund.
I propositionen uppges
att regeringen har
tillkallat en särskild
utredare för att undersöka
och analysera frågor
rörande allmänna
samlingslokaler. I
utredarens uppdrag ingår
bl.a. att undersöka
effekterna av
statsbidraget och i vilken
utsträckning målen för
bidraget uppnås.
Propositionen
För år 2002 har, av
anslagets 29 miljoner
kronor, 4 miljoner kronor
gått till
samlingslokalorganisationerna
Folkets Hus och Parker,
Våra Gårdar och
Bygdegårdarnas Riksförbund
för informationsinsatser
och utredningsarbete som
avser ungdomars nyttjande
av samlingslokaler.
Regeringen föreslår nu att
särskilda ungdomsinsatser
inte skall finansieras
från detta anslag och att
anslaget därför skall
minskas med 2,5 miljoner
kronor. Stöd kommer dock
enligt regeringen även
fortsättningsvis att utgå
till samlingslokalorga-
nisationerna från
anslaget.
Av indragningen på 2,5
miljoner kronor skall
enligt regeringens förslag
1 miljon kronor föras över
till utgiftsområde 1,
anslaget 46:1 Allmänna
val, och 1,5 miljoner
kronor föras över till
anslaget 29:2 Bidrag till
nationell och
internationell
ungdomsverksamhet, inom
utgiftsområde 17, för
insatser inom
ungdomspolitiken, bl.a.
insatser som kan röra
ungdomars behov av
mötesplatser.
Regeringen föreslår att
riksdagen under anslaget
anvisar 26 500 000 kronor.
Motionerna
Motionärerna bakom
motionerna 2002/03:Kr262
(c) yrkande 1 och
2002/03:Kr337 (c) i denna
del föreslår att samhället
bör stödja upprustning och
standardhöjningar av
allmänna samlingslokaler
med ytterligare 40
miljoner kronor i
förhållande till
regeringens förslag.
Under anslaget bör
enligt motionärerna bakom
motion 2002/03:Kr210 (c)
medel avsättas för att de
hörselskadades problem
skall uppmärksammas och
åtgärdas (yrkande 2).
I motionerna 2002/03:Kr366
(kd) yrkande 7,
2002/03:Kr371 (kd) yrkande
8 i denna del och
2002/03:N307 (kd) yrkande
9 föreslår motionärerna en
ökning av anslaget med 5
miljoner kronor i
förhållande till
regeringens förslag.
Motionärerna framhåller
att lokalerna har en
avgörande betydelse för
ett levande kulturliv och
att bidragen är väsentliga
inte minst ur ett lokalt
och regionalt
utvecklingsperspektiv och
för att göra lokaler
tillgängliga för
funktionshindrade. Vidare
framhålls att
samlingslokalerna ofta är
den enda samlingspunkten
för barn- och
ungdomsarbete.
Motionärerna bakom motion
2002/03:Fi230 (s, v, mp)
påtalar att regeringens
förslag innebär att medel
skall flyttas från
anslaget Bidrag till
allmänna samlingslokaler
till anslaget 29:2 Bidrag
till nationell och
internationell
ungdomsverksamhet.
Regeringens motiv är att
stödja ungas behov av
mötesplatser. Motionärerna
anser att medel för
ungdomspolitisk utveckling
bör kunna gå att skapa
utan en sådan omfördelning
mellan anslagen. Den bör i
stället kunna åstadkommas
genom en omfördelning
mellan anslagsposterna
inom ungdomsanslaget
(29:2). Motionärerna
föreslår mot denna
bakgrund att stödet till
samlingslokalerna skall
ökas med 2,5 miljoner
kronor utöver regeringens
förslag och att, i likhet
med år 2002,
Ungdomsstyrelsen skall
disponera 4 miljoner
kronor av anslaget Bidrag
till allmänna
samlingslokaler för stöd
till
samlingslokalorganisationerna
för informationsinsatser
och utredningsarbete som
avser ungdomars nyttjande
av samlingslokaler
(yrkandena 6 i denna del
och 7).
Motionärerna bakom
motionerna 2002/03:Kr330
(s) och 2002/03:Kr363 (s)
anför att bidraget till de
allmänna samlingslokalerna
är alltför lågt i
förhållande till de behov
som finns. Tillgången till
samlingslokal är enligt
motionärerna en
förutsättning för det
livslånga lärandet, för
ett brett och mångsidigt
kulturliv samt för
sammanhållningen och
utvecklingen av den egna
bygdens
framtidsmöjligeter.
Enligt motionärerna bakom
motion 2002/03:Kr338 (m)
bör anslaget avskaffas.
Motionärerna anser det
vara en regional och
kommunal uppgift att
tillgodose behovet av
samlingslokaler. Bidraget
till handikappanpassning
av lokalerna bör enligt
motionärerna anslås från
ett annat utgiftsområde
(yrkande 21).
I motion 2002/03:Kr262 (c)
hemställer motionärerna
att Samlingslokalutred-
ningen skall erhålla
tilläggsdirektiv om att
också belysa
samlingslokalernas
betydelse för kulturen.
Motionärerna påtalar att
stor konst kan presenteras
också i litet format och
att det är nyckeln till
att alla människor i sin
egen närmiljö skall kunna
möta kulturens mångfald
(yrkande 2).
I motion 2001/02:Kr16 (kd)
- väckt med anledning av
regeringens resultat-
redovisning i skrivelse
2001/02:176 Kultur och
delaktighet - föreslår
motionärerna att
regeringen skall återkomma
med en redovisning av sin
syn på samlingslokalernas
betydelse för jämlikheten
i kulturlivet (yrkande 4).
Utskottets
ställningstagande
Utskottet anser i likhet
med flertalet motionärer
att de allmänna
samlingslokalerna är av
stor betydelse för en rad
olika organisationer och
är en viktig grundpelare
för det demokratiska
samhället. Samlingslokaler
i hela landet bidrar till
att stärka den lokala
identiteten, gemenskapen
och demokratin. För att
vidmakthålla dessa viktiga
värden bör enligt
utskottets uppfattning
anslaget inte minskas som
regeringen föreslagit utan
stanna på den nivå som
gäller för år 2002,
nämligen 29 miljoner
kronor. Riksdagen bör
därför bifalla motion
2002/03:Fi230 (s, v, mp)
yrkande 6 i denna del,
delvis bifalla motionerna
2002/03:Kr262 (c) yrkande
1, 2002/03:Kr330 (s),
2002/03:Kr337 (c) i denna
del, 2002/03:Kr363 (s),
2002/03:Kr366 (kd) yrkande
7, 2002/03:Kr371 (kd)
yrkande 8 i denna del, och
2002/03:N307 (kd) yrkande
9, samt avslå motion
2002/03:Kr338 (m) yrkande
21 och regeringens förslag
att minska anslaget.
Utskottet anser vidare
att riksdagen i samband
med medelsanvisningen som
sin mening bör tillkännage
för regeringen att
Ungdomsstyrelsen skall
disponera 4 miljoner
kronor under anslaget.
Dessa medel skall på samma
sätt som under år 2002
användas för bidrag till
samlingslokalorganisationerna
för informationsinsatser
och utredningsarbete som
avser ungdomars nyttjande
av samlingslokaler för
olika verksamheter.
Riksdagen bör således
bifalla motion
2002/03:Fi230 (s, v, mp)
yrkande 7.
Beträffande yrkandet i
motion 2002/03:Kr210 (c)
om bl.a. avsättande av
medel till åtgärder för de
hörselskadade i allmänna
samlingslokaler anser
utskottet att det får
ankomma på Boverket att
pröva och mot varandra
väga ansökningar om bidrag
till de olika ändamål som
kan finansieras inom
anslaget, däribland
handikappanpassning.
Utskottet avstyrker därmed
motion 2002/03:Kr210 (c)
yrkande 2.
Som angetts ovan har
regeringen tillkallat en
särskild utredare för att
undersöka och analysera
frågor rörande allmänna
samlingslokaler. Utskottet
finner inte skäl att ge
utredaren tilläggsdirektiv
i enlighet med
motionärernas hemställan i
motion 2002/03:Kr262 (c).
Utskottet förutsätter att
frågan om
samlingslokalernas
betydelse för kulturen på
något sätt kommer att
belysas i
utredningsarbetet. Med
hänvisning till det
anförda avstyrker
utskottet motion
2002/03:Kr262 (c) yrkande
2.
Utskottet finner inte skäl
att bifalla
motionsyrkandet om en
redovisning av regeringens
syn på samlingslokalernas
betydelse för jämlikheten
i kulturlivet. Utskottet
förutsätter att arbetet
med att utveckla
resultatredovisningen till
riksdagen även kommer att
avse folkrörelsepolitiken
och att det då också blir
en fördjupad analys av de
allmänna
samlingslokalernas
betydelse. Utskottet
avstyrker således motion
2001/02:Kr16 (kd) yrkande
4.
5.1.3 Bidrag till
kvinnoorganisationernas
centrala verksamhet
(30:3)
Inledning
Bidraget skall användas
till kostnader för
kvinnoorganisationernas
centrala verksamhet.
Statsbidraget syftar
till att stärka kvinnornas
ställning i samhället i
syfte att uppnå
jämställdhet mellan
kvinnor och män.
En särskild utredare som
har sett över
statsbidraget till kvinno-
organisationer överlämnade
år 2000 betänkandet
Statligt stöd till kvinno-
organisationer och
jämställdhet (SOU
2000:18). Betänkandet
bereds för närvarande inom
Regeringskansliet.
År 2002 tillfördes
anslaget ett engångsbelopp
om 1,5 miljoner kronor.
Beloppet har använts för
bidrag till s.k.
paraplyorganisationer för
kvinnoorganisationer.
Propositionen
Regeringen föreslår att
riksdagen under anslaget
anvisar 3 432 000 kronor.
Motionen
Motionärerna bakom motion
2002/03:Kr338 (m) anser
att den största delen av
stödet till
kvinnoorganisationerna bör
flyttas till utgiftsområde
14. Anslaget bör därmed
minska med 2,5 miljoner
kronor i förhållande till
regeringens förslag
(yrkande 22).
Utskottets
ställningstagande
Utskottet anser att stödet
till
kvinnoorganisationerna
fyller en viktig funktion
för att upprätthålla och
vidareutveckla kvinnors
position i det svenska
samhället. Utskottet
finner inte skäl att ändra
regeringens förslag till
medelsanvisning och
avstyrker därmed motion
2002/03:Kr338 (m) yrkande
22.
5.1.4 Stöd till
friluftsorganisationer
(30:4)
Inledning
Under anslaget anvisas
medel för att ge bidrag
till
friluftsorganisationer.
Regeringen har i sin
skrivelse En samlad
naturvårdspolitik (skr.
2001/02:173) angett att
Naturvårdsverket har ett
generellt ansvar för att
se till att
förutsättningar för
friluftsliv bevaras och
utvecklas. Detta står
sedan årsskiftet 2001/02
också inskrivet i verkets
instruktion. Friluftsliv
berör dock många
myndigheter och
organisationer vid sidan
av Naturvårdsverket.
Regeringen avser att vid
Naturvårdsverket inrätta
ett Friluftsråd som
fr.o.m. 2003 kan fungera
som forum för de
myndigheter,
organisationer, forskare
m.fl. som på olika sätt
har beröring med
friluftslivet och dess
förutsättningar, t.ex.
inom områden som
folkhälsa, utbildning och
skola, forskning och
kulturmiljö.
Regeringen avser att ge
Naturvårdsverket i uppdrag
att fr.o.m. år 2003 bereda
frågor om fördelning av
medel från anslaget 30:4
Stöd till Frilufts-
organisationer. Regeringen
avser att ge Friluftsrådet
mandat att fatta beslut om
denna medelsfördelning.
Propositionen
Regeringen föreslår att
anslaget för år 2003
anvisas 15 miljoner
kronor.
Motionen
Motionärerna bakom motion
2002/03:Kr368 (kd) anför
att det måste finnas en
öppenhet för att i
anslaget innefatta nya
organisationer som
bedriver
friluftsverksamhet, t.ex.
scoutrörelserna ( yrkande
11).
Utskottets
ställningstagande
Utskottet delar
regeringens bedömning
beträffande stödets
storlek och tillstyrker i
enlighet härmed
regeringens förslag till
medelsanvisning.
Beträffande motionsyrkandet om
en öppenhet för nya
organisationer som
bedriver
friluftsverksamhet anser
utskottet att det får
ankomma på Friluftsrådet
att pröva och mot varandra
väga ansökningar från
friluftsorganisationer som
kan finansieras inom
anslaget. Utskottet
avstyrker därmed motion
2002/03:Kr368 (kd) yrkande
11.
Utskottet kan tillägga
att Svenska Scoutförbundet
erhåller medel över
anslaget 29:2 Bidrag till
nationell och
internationell
ungdomsverksamhet. Medlen
fördelas dels till
riksorganisationen, dels
till enskilda föreningar i
kommunerna. För år 2002
erhöll förbundet drygt 4,5
miljoner kronor. Scout-
förbundet var den
organisation som år 2002
erhöll det högsta
grundbidraget, vilket är
baserat på antalet
medlemmar,
lokalavdelningar och
sammankomster.
6
Utbildningspolitik
under
utgiftsområde 17
(politikområde 25)
6.1 Anslagen inom
folkbildningspolitiken
(25:1-25:3)
Utskottets förslag i
korthet
Riksdagen bör med
avslag på
motionsyrkanden
bifalla regeringens
förslag till
medelsanvisning under
anslagen
25:1 Bidrag till
folkbildningen,
25:2 Bidrag till
vissa
handikappåtgärder
inom folkbildningen
och
25:3 Bidrag till
kontakttolkutbildning.
Riksdagen bör besluta
om bemyndigande för
regeringen att, i
fråga om anslaget
25:2 Bidrag till
vissa
handikappåtgärder
inom folkbildningen,
besluta om stöd för
funktionshindrade vid
folkhögskolor.
6.1.1 Bidrag till
folkbildningen (25:1)
Inledning
Regeringen redovisar under
utgiftsområde 16
Utbildning och universi-
tetsforskning sin syn på
vuxenutbildningens och
folkbildningens verksamhet
och utveckling (prop.
2002/03:1, volym 8).
Förslaget om
medelsanvisning under
anslaget återfinns under
utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och
fritid.
En statlig utvärdering
av folkbildningen har
tillsatts av regeringen
(dir. 2001:74). Uppdraget
skall redovisas senast den
15 mars 2004.
Propositionen
I syfte att bredda
regeringens
beslutsunderlag inför en
kommande folkbild-
ningsproposition har
regeringen ställt 2,5
miljoner kronor till
Folkbildningsrådets
disposition för åren
2002-2004. Syftet är att
aktörer inom folkbild-
ningen skall kunna
utarbeta ett samlat
dokument om
folkbildningens framtida
roll och uppgifter.
Kunskapslyftet upphör
som projekt vid årsskiftet
2002/03 och ersätts av en
permanent satsning på
vuxenutbildning och
folkhögskolan. Regeringen
beräknar medel motsvarande
drygt 7 000
årsstudieplatser i
folkhögskolan för år 2003
inom ramen för den
särskilda satsningen på
vuxenutbildning. De 7 000
särskilda
årsstudieplatserna avses
bibehållas åren 2003-2005.
Därefter avses
statsbidraget för dessa
inordnas i det samlade
bidraget till folkbild-
ningen fr.o.m. år 2006.
Beslutet om det riktade
statsbidraget fattades av
riksdagen i enlighet med
förslag i propositionen
Vuxnas lärande och
utvecklingen av
vuxenutbildningen (prop.
2000/01:72, bet.
2000/01:UbU15, rskr.
2000/01:
229) samt i
budgetpropositionen för år
2002 (prop. 2001/02:1,
bet. 2001/02:UbU1, rskr.
2001/02:97).
I syfte att värna
folkbildningen har
regeringen undantagit den
från de besparingsåtgärder
som föreslås för att
minska den statliga
konsumtionen år 2003.
Regeringen föreslår att
riksdagen anvisar ett
obetecknat anslag för år
2003 om 2 519 631 000
kronor.
Motionerna
I motion 2002/03:Kr338 (m)
yrkande 23 föreslås en
överföring om 900 miljoner
kronor, avseende bidraget
till folkhögskolorna, från
utgiftsområde 17 till
utgiftsområde 16.
Samtidigt föreslås en
besparing på 350 miljoner
kronor på den återstående
delen av anslaget, vilken
avser bidraget till
studieförbunden. I yrkande
24 föreslår motionärerna
därför en sammantagen
minskning av anslaget 25:1
Bidrag till folkbildningen
med 1 250 miljoner kronor.
Utskottets
ställningstagande
Enligt utskottets mening
är regeringens förslag
till anslagsnivå för år
2003 väl avvägd. Utskottet
vidhåller den uppfattning
som redovisats i tidigare
års betänkanden (senast i
2001/02:KrU1 s. 127),
nämligen att en sådan
besparing på anslaget som
föreslås i motion
2002/03:Kr338 (m) yrkande
24 allvarligt skulle
motverka syftet med
statsbidraget. Utskottet
vidhåller också sin tidi-
gare redovisade
uppfattning om att
medelsanvisningen till
folkbildningen inte bör
delas upp mellan två
utgiftsområden på det sätt
som föreslås i motionens
yrkande 23. Yrkandena
avstyrks av utskottet, som
tillstyrker regeringens
förslag till
medelsanvisning.
6.1.2 Bidrag till vissa
handikappåtgärder inom
folkbildningen (25:2)
Inledning
Under anslaget anslås
medel till Statens
institut för särskilt
utbildningsstöd (SISUS)
för vissa
handikappåtgärder inom
folkbildningen. De
övergripande målen för
SISUS verksamhet är att
förbättra
förutsättningarna för
utbildning och studier för
i första hand unga och
vuxna personer med
funktionshinder samt att
administrera och utveckla
olika stöd som behövs i
och omkring
studiesituationen. Vidare
anslås medel till Tolk-
och översättarinstitutet
(TÖI) vid Stockholms
universitet, som ansvarar
för fördelningen av stats-
bidrag till
folkhögskoleförlagd
teckenspråksutbildning,
tolkutbildning för döva,
dövblinda och vuxendöva
samt
teckenspråkslärarutbildning.
Dessa utbildningar skall
planeras i samverkan med
berörda handikapporganisa-
tioner.
Propositionen
Regeringen föreslår att
riksdagen bemyndigar
regeringen att under 2003,
i fråga om det obetecknade
anslaget 25:2 Bidrag till
vissa handikappåtgärder
inom folkbildningen,
besluta om stöd för
funktionshindrade vid
folkhögskolor som innebär
utgifter på högst 10
miljoner kronor efter år
2003.
Regeringen föreslår att
anslaget för år 2003 skall
uppgå till 76 933 000
kronor.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet tillstyrker att
regeringen bemyndigas att
besluta om stöd till
funktionshindrade vid
folkhögskolor som innebär
utgifter på högst 10 mil-
joner kronor efter år
2003.
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag till
medelstilldelning.
6.1.3 Bidrag till
kontakttolkutbildning
(25:3)
Inledning
Anslaget disponeras av
Kammarkollegiet som
utbetalar medlen till
studieförbund och
folkhögskolor enligt
särskilt beslut av Tolk-
och översättarinstitutet
vid Stockholms universitet
(TÖI).
Propositionen
Regeringen föreslår att
anslaget för år 2003 skall
uppgå till 9 544 000
kronor.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag till
medelstilldelning.
7 Forskning under
utgiftsområde 17
(politikområde 26)
7.1 Anslaget till
Statens ljud- och
bildarkiv (26:1)
Utskottets förslag i
korthet
Riksdagen bör bifalla
regeringens förslag
till medelsanvisning
under anslaget 26:1
Statens ljud- och
bildarkiv.
Inledning
Statens ljud- och
bildarkiv skall genom att
samla in, bevara och
tillhandahålla
offentliggjorda
ljudupptagningar och
rörliga bilder möjliggöra
forskning om svensk kultur
och samhälle samt bidra
till att bevara
kulturarvet.
Arkivet har bedrivit sin
verksamhet i nuvarande
form i närmare två
decennier. Enligt
propositionen har
regeringen därför för
avsikt att utvärdera
verksamheten vid
myndigheten. Regeringen
avser att påbörja
utvärderingen under hösten
år 2002 (utg.omr. 16 s.
241).
Propositionen
Regeringen föreslår
(utg.omr. 17) att anslaget
för år 2003 skall uppgå
till
40 112 000 kronor.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet tillstyrker
regeringens förslag till
medelsanvisning.
Under rubriken
Kulturpolitik
(politikområde 28)
behandlar utskottet
anslaget 28:37 Forsknings-
och utvecklingsinsatser
inom kulturområdet.
8 Finansiella
system och tillsyn
under
utgiftsområde 2
(politikområde 2)
8.1 Anslaget till
Lotteriinspektionen
(2:1)
Utskottets förslag i
korthet
Riksdagen bör bifalla
regeringens förslag
till medelsanvisning
under anslaget
2:1
Lotteriinspektionen.
Inledning
Lotteriinspektionen är
central
förvaltningsmyndighet för
frågor som rör spel och
lotterier som anordnas för
allmänheten.
Lotteriinspektionen fick
regeringens uppdrag i
regleringsbrevet för år
2001 att se över
möjligheterna att
effektivisera och utveckla
verksamheten. Inom ramen
för detta uppdrag skulle
Lotteriinspektionen också
efter samråd med
Ekonomistyrningsverket se
över avgifterna. Uppdragen
redovisades till
regeringen den 18 februari
2002. Regeringen bereder
för närvarande de förslag
Lotteriinspektionen
lämnat.
Propositionen
Spelmarknaden är under
ständig förändring och
expansion, vilket ställer
allt högre krav på
Lotteriinspektionen. För
att möjliggöra en effektiv
kontroll och tillsyn i
framtiden anser regeringen
att det är nödvändigt att
Lotteriinspektionens
anslag tillförs mer medel
för budgetåret 2003.
Regeringen anser att en
anslagsökning motiveras av
att Lotteriinspektionen
behöver ökade resurser för
att klara de mål som
statsmakterna i dag satt
upp för myndighetens
verksamhet. Inspektionen
måste ha resurser för en
effektiv kontroll och
tillsyn av spelmarknaden.
Regeringen bedömer att de
utökade resurserna
budgetåret 2003 främst
skall användas till
kontrollen av spel på
Internet samt kontroll av
den illegala
spelmarknaden.
Regeringen föreslår att
riksdagen skall anvisa 38
811 000 kronor under
anslaget.
Utskottets
ställningstagande
Utskottet tillstyrker
den föreslagna
medelsanvisningen.
Reservationer
Utskottets förslag till
riksdagsbeslut och
ställningstaganden har
föranlett följande
reservationer. I rubriken
anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag
till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Nya kulturpolitiska
mål (punkt 1)
av Lennart Kollmats och
Cecilia Wikström (båda
fp).
Förslag till
riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets
förslag under punkt 1
borde ha följande lydelse:
1. Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad som framförs i
reservation 1. Därmed
bifaller riksdagen motion
2002/03:Kr372 yrkande 1.
Ställningstagande
Vi anser att kulturens
villkor kan förbättras med
utgångspunkt i en liberal
kultursyn.
Kulturpolitiken får och
kan inte sträva efter att
styra kulturlivets
utveckling. Den skall
däremot ge starka
impulser, bestämt försvara
de demokratiska
principerna om tanke- och
yttrandefrihet samt
garantera
förutsättningarna -
ekonomiska och
organisatoriska - för en
sund vardag när det gäller
produktion, distribution
och mottagande av kultur.
Därför måste
kulturpolitiken
struktureras av konkreta
och mätbara mål. Det måste
kunna gå att avgöra om
kulturpolitiken uppnått
sitt syfte eller inte. I
dag finns det stora
brister inom detta område,
vilket Folkpartiet
liberalerna tidigare
påpekat. De
kulturpolitiska mål som
fastställdes under 90-
talet måste förändras för
att större klarhet skall
kunna nås.
Frihet, mångfald och
kvalitet är
grundprinciperna i den
liberala kulturpolitiken
och bör vara de mål som
kulturpolitiken skall utgå
från. En framåtsyftande
kulturpolitik som skapar
goda förutsättningar för
ett fritt, utmanande och
ständigt förnyande
kulturliv, tillgängligt
för alla, är nödvändig för
ett gott samhälle och bör
därför ha dessa
grundprinciper som mål.
Innebörden av dessa mål
utvecklas vidare i motion
2002/03:Kr273 (fp) och
återges även i vårt
särskilda yttrande 9 till
detta betänkande, där vi
påminner om vad som
föreslagits i våra
budgetmotioner när det
gäller att tillämpa dessa
nya mål på den konkreta
kulturpolitiken.
Vi föreslår att
riksdagen med bifall till
motion 2002/03:Kr372 (fp)
yrkande 1 skall
tillkännage för regeringen
som sin mening vad vi här
har anfört om en förändrad
kulturpolitik med
utgångspunkt i de tre nya
kulturpolitiska mål som
föreslås i motionen.
2. Efterlevnaden av de
kulturpolitiska
målen och frågan om
strukturer för
kulturpolitiken
(punkt 2)
av Peter Pedersen och
Rossana Dinamarca (båda
v).
Förslag till
riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets
förslag under punkt 2
borde ha följande lydelse:
2. Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad som framförs i
reservation 2. Därmed
bifaller riksdagen motion
2002/03:Kr373 yrkandena 1
och 2.
Ställningstagande
Som anförs i motion
2002/03:Kr373 (v) är de
sju av riksdagen antagna
målen en självklar ut-
gångspunkt för
kulturpolitiken. Det är
därför viktigt att målen
verkligen efterlevs. Det
borde inte vara möjligt
att fatta politiska eller
administrativa beslut som
strider mot de
kulturpolitiska målen.
Kulturen skall vara
obunden, men samtidigt
ställs det krav på ökade
sponsorsintäkter och krav
på att verksamheten skall
genomföras fullt ut utan
att de som skall göra det
får full kostnadstäckning.
Vi anser mot denna bak-
grund att regeringen bör
göra en översyn av de
kulturpolitiska målen med
syfte att stärka
efterlevnaden av dem.
Detta bör riksdagen med
bifall till motion
2002/03:Kr373 (v) yrkande
1 som sin mening
tillkännage för
regeringen.
Likaväl som det finns en
utbyggd struktur för
institutioner, fria
grupper m.m. på central,
regional och lokal nivå är
det viktigt att den
politiska och
administrativa
organisationen har en väl
fungerande och genomtänkt
struktur för
kulturpolitiken. De
politiska besluten bör
enligt vår mening tas så
nära de berörda som
möjligt.
Staten bör ha ett mera
övergripande ansvar för
att offentligt stöd ges i
enlighet med de
kulturpolitiska målen.
Kulturrådet skall fungera
som ett nav för
utvärdering och
uppföljning och vara en
kunskapsbank. Rådet skall
också ansvara för att det
offentliga stödet, således
inte enbart det statliga
stödet, leder i den
riktning som de
kulturpolitiska målen
utpekar.
Avtal bör träffas mellan
staten, landsting,
kommuner och kulturprodu-
center om kvalitetskrav
knutna till offentligt
stöd. Därigenom skall med-
vetenhet och
ansvarstagande skapas.
Vi anser att de hittills
genomförda försöken med
regional fördelning av
kulturpolitiska medel har
aktualiserat behovet av en
decentraliserad politisk
organisation som tar ett
nationellt helhetsansvar
för kulturen. Vad som
anförts i motionen om
strukturer för en
nationell kulturpolitik
bör med bifall till motion
2002/03:Kr373 (v) yrkande
2 ges regeringen till
känna.
3. Nya metoder
och
verksamhetsformer
för att nå de
kulturpolitiska
målen (punkt 3)
av Birgitta Sellén (c).
Förslag till
riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets
förslag under punkt 3
borde ha följande lydelse:
3. Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad som framförs i
reservation 3. Därmed
bifaller riksdagen
motionerna 2001/02:Kr17
yrkande 1 och
2002/03:Kr336 yrkandena 1
och 2.
Ställningstagande
Kulturlivet bör förnyas
genom nya metoder och
verksamhetsformer för att
nå de kulturpolitiska
målen. De kulturpolitiska
målen från år 1996 är
visserligen bra, men
metoderna och formerna för
hur målen skall uppnås
tillhör enligt min mening
gårdagens kulturpolitik.
Som framhålls i
motionerna 2001/02:Kr17
(c) och 2002/03:Kr336 (c)
är en långsiktig
kulturpolitik viktig, men
den måste också ge utrymme
för nya lösningar, nya
idéer och nya
organisationsformer. Den
befintliga infrastrukturen
med myndigheter och
institutioner behöver
kompletteras med sådana
mer tillfälliga,
oreglerade och kortsiktiga
projekt som står för för-
nyelse och utveckling.
Det är viktigt att börja
diskutera hur den
nationella kulturpolitiken
kan anpassas till en
föränderlig värld. En stor
del av det statliga
kulturstödet går till det
etablerade kultursystemet,
medan nya kulturella
rörelser faller utanför.
Riksdagens revisorer har
gjort en förstudie som
visar att det i stort sett
är samma
befolkningsgrupper som
tagit del av kulturen
under de senaste 20-30
åren. Social bakgrund och
utbildning har visat sig
vara avgörande faktorer
för vilka kulturvanor
människor har.
Mot denna bakgrund
behövs det en utredning om
utbudet och efterfrågan på
kulturområdet. Har de
statliga bidragen givit en
ökning och breddning av
publiken? Motsvarar det
statligt stödda
kulturutbudet vad publiken
efterfrågar i dag?
Regeringen bör låta
genomföra en sådan utred-
ning.
Vidare bör Kulturrådet
få ett utökat uppdrag för
att utveckla långsiktiga
insatser när det gäller
samverkansformer,
förändringsarbete, er-
farenhetsutbyte samt
information om
kulturprojekt och om olika
möjligheter att få stöd
och vägledning i
kulturarbete.
Vad jag här framfört bör
riksdagen med bifall till
motionerna 2001/02:Kr17
(c) yrkande 1 och
2002/03:Kr336 (c)
yrkandena 1 och 2 som sin
mening tillkännage för
regeringen.
4.
Utgångspunkten för
kulturpolitiken
(punkt 4)
av Kent Olsson, Lena
Adelsohn Liljeroth och
Anna Lindgren (alla m).
Förslag till
riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets
förslag under punkt 4
borde ha följande lydelse:
4. Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad som framförs i
reservation 4. Därmed
bifaller riksdagen motion
2002/03:Kr236 yrkande 1.
Ställningstagande
Kultur handlar om
kreativitet, om
upplevelser, om
tankeutbyte, om
engagemang. Kultur handlar
alltid om människor och
deras liv. Det handlar om
att uppleva, om att värna
och om att skapa.
Det är bland människorna
som kulturen måste få leva
om den skall bli den
viktiga komponent i
människors livskvalitet
som den bevisat sig vara
genom sekler. Det är
enskilda människors
engagemang och kreativitet
som är avgörande för
kulturen.
Det finns goda exempel
runt omkring oss på hur
levande kultur förmår
existera utan garantier
från samhället: körsång i
kyrkor och i profana
sammanhang, bildkonst,
hembygdsföreningar med
mera. Men kulturen behöver
också självklart det
allmännas stöd. Bibliotek,
opera, teater, dans och
musikskola är exempel på
kulturverksamheter där
samhället kan behöva ge
stöd.
Kulturens betydelse
kräver att vi bevakar att
kulturen får gynnsamma
betingelser och att det
allmänna ser till att
detta sker om inte
kulturen görs tillgänglig
på annat sätt. Teater m.m.
skall kunna upplevas både
i Stockholm och i Sveg.
Kulturen betonar andra
värden än vad vi vanligen
betraktar som materiella
och verkar för ett humant
samhälle.
Ett rikt kulturliv har
också en vitaliserande
effekt på samhället som
helhet, i synnerhet på
vetenskap och forskning
och därmed på näringsliv
och ekonomi.
Kulturpolitiken bör utgå
från att kulturen har
blivit alltmer gränslös.
Gästspel av teatergrupper
från andra världsdelar,
konstutställningar med
konstnärer från hela
världen och författare
från andra språkområden är
tillgängliga för alltfler.
Vi föreslår bl.a. mot
denna bakgrund en strategi
för en mer dynamisk
kulturpolitik. Det är en
strategi som tar hänsyn
till att kulturlandskapet
- i Sverige och världen -
förändras i en allt
snabbare takt. Staten
måste renodla sitt
kulturansvar. Staten skall
göra mindre, men det som
den skall göra skall göras
mycket bättre än vad
fallet är i dag och med
inriktningen på sådant som
ingen annan kan göra.
Funktionshindrades
självklara rätt till
tillgång på ett rikt och
varierat kulturliv bör
också betonas.
Vår utgångspunkt är att
staten skall koncentrera
sina kulturpolitiska
insatser till i princip
tre områden:
- Befrämja barn- och
ungdomskultur.
-
- Värna vårt
gemensamma
kulturarv.
-
- Ge landets
kulturskapare
ordentliga
förutsättningar för
sitt
konstnärsarbete.
-
Riksdagen bör med bifall
till motion 2002/03:Kr236
(m) yrkande 1 tillkännage
för regeringen som sin
mening att utgångspunkten
för kulturpolitiken bör
vara det som anförs i
motionen och som vi här
lämnat en kort
sammanfattning av.
5. Skolans roll i
kulturlivet
(punkt 5)
av Kent Olsson, Lena
Adelsohn Liljeroth och
Anna Lindgren (alla m).
Förslag till
riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets
förslag under punkt 5
borde ha följande lydelse:
5. Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad som framförs i
reservation 5. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Kr12 yrkande 1.
Ställningstagande
Vi instämmer i vad som
anförs i motion
2001/02:Kr12 (m) om att
riksdagen bör göra
regeringen uppmärksam på
skolans betydelse för att
på ett tidigt stadium
väcka ett intresse för
kultur och
kulturupplevelser hos barn
och unga. Inte minst för
att uppnå målet om
jämlikhet inom kulturlivet
är det väsentligt att en
tyngdpunkt på
kultursatsningar riktar
sig till barn och ungdomar
i såväl grundskolan som
gymnasieskolan.
I sammanhanget vill vi
också påpeka det
allvarliga i att det
kommer alltfler
larmrapporter om svenska
skolelevers allt större
brister i läs- och
skrivkunskap. En försämrad
läsförmåga innebär att
litteraturen blir en
alltmer begränsad
kulturyttring för
alltfler.
Vad vi här framför bör
riksdagen med bifall till
motion 2001/02:Kr12 (m)
yrkande 1 som sin mening
tillkännage för
regeringen.
6. Ungdomars
delaktighet i kultur
(punkt 6)
av Birgitta Sellén (c).
Förslag till
riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets
förslag under punkt 6
borde ha följande lydelse:
6. Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad som framförs i
reservation 6. Därmed
bifaller riksdagen
motionerna 2001/02:Kr17
yrkandena 3-5 samt
2002/03:Kr336 yrkandena
3-5.
Ställningstagande
Dagens ungdomskultur ser
helt annorlunda ut än
gårdagens. Varje
generation måste ges
utrymme till att skapa sin
vision, sitt innehåll och
sina former för kulturen.
Den traditionella
kulturpolitiken är mera
anpassad efter de äldre
generationernas ideologi,
livsvärden och
preferenser. Det är inte
endast en fråga om
ekonomiska resurser utan
även om attityder från de
vuxnas sida.
Mot denna bakgrund bör
riksdagen tillkännage för
regeringen att
Ungdomsstyrelsen bör få i
uppdrag att påverka
kommunerna att utarbeta
konkreta planer för en
högre prioritering av
ungdomars kultur.
Verksamheter som riktas
till ungdomar skall i
mycket högre grad
förvaltas och utformas av
de berörda. Om inte
ungdomarna är med är
risken stor att det endast
är en viss typ av kultur
och idrott som premieras.
Medel skall fördelas till
ungdomskulturer och
fritidsverksamheter på ett
sätt som tar hänsyn till
att ungdomar inte är en
homogen massa. Det är av
största vikt att kommuner
undanröjer de eventuella
hinder som finns för unga
som vill skapa egna
mötesplatser på sina egna
villkor.
Vidare bör Kulturrådet
få regeringens uppdrag att
stimulera
kulturinstitutionerna att
vidga möjligheterna för
ungdomar att både ta del
av och delta i
verksamheten.
Slutligen bör regeringen
överlägga med
studieförbunden och
folkhögskolorna om ett
större utrymme för
ungdomars kulturaktivitet
inom folkbildningen.
Riksdagen bör med bifall
till motionerna
2001/02:Kr17 (c) yrkandena
3-5 samt 2002/03:Kr336 (c)
yrkandena 3-5 som sin
mening tillkännage för
regeringen vad jag här
framfört.
7. Funktionshindrade
konstnärers behov
(punkt 7)
av Peter Pedersen och
Rossana Dinamarca (båda
v).
Förslag till
riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets
förslag under punkt 7
borde ha följande lydelse:
7. Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad som framförs i
reservation 7. Därmed
bifaller riksdagen
motionerna 2001/02:Kr15
yrkande 2, 2002/03:Kr296
yrkande 6 och
2002/03:So513 yrkande 11.
Ställningstagande
Det finns en grupp
utomordentligt begåvade
och talangfulla konstnärer
som osynliggörs av de
allmänt rådande
konventionerna. Det
handlar om konstnärer med
olika handikapp, men där
handikappet enbart utgör
ett funktionshinder och
inte är relaterat till
konstnärens begåvning
eller förmåga till
konstnärligt skapande.
Dessa konstnärer ges sämre
förutsättningar att få
visa sin konst på museer
och gallerier, att få
anställning på en teater
eller i en filmproduktion
m.m. Enligt vår mening
handlar det inte enbart om
att funktionshindrade
konstnärer diskrimineras
och inte ges samma
möjligheter till
professionell verksamhet
utan också att konstens
mångfald och utveckling
begränsas. En analys
behöver göras av vilka
behov dessa konstnärer har
för att kunna verka
professionellt och vilka
hinder som finns för detta
samt vilka konkreta krav
som bör ställas på
samhället och i synnerhet
den offentligt
finansierade kulturen.
Staten bör leva upp till
de bestämmelser som
förbjuder diskriminering
av funktionshindrade. Med
denna bakgrund och vad som
anförs i Vänsterpartiets
motioner föreslår vi att
en handlingsplan för stöd
till konstnärer med funk-
tionshinder utarbetas.
Vad vi här har anfört bör
riksdagen med bifall till
motionerna 2001/02:
Kr15 (v) yrkande 2,
2002/03:Kr296 (v) yrkande
6 och 2002/03:So513 (v)
yrkande 11 som sin mening
tillkännage för
regeringen.
8. Långsiktighet i
anslagsgivningen,
m.m. (punkt 8)
av Gunilla Tjernberg
(kd).
Förslag till
riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets
förslag under punkt 8
borde ha följande lydelse:
8. Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad som framförs i
reservation 8. Därmed
bifaller riksdagen motion
2002/03:Kr371 yrkande 2.
Ställningstagande
En viktig uppgift inom
kulturpolitiken är att
verka med förståelse för
de kulturella
verksamheternas natur. Som
anförs i motion
2002/03:Kr371 (kd) bör
nyckelord i detta arbete
vara lyhördhet,
långsiktighet och
helhetssyn.
Engångssatsningar kan i
vissa fall vara
välbehövliga injektioner,
men erfarenheter måste tas
till vara och användas i
det långsiktiga arbetet.
Tillfälliga prioriteringar
får inte styra.
De offentliga medlen
skall stå för
långsiktigheten i den
kulturella verksamheten.
För att på bästa sätt
utnyttja de offentliga
medlen krävs även
samordning mellan
kulturella institutioner
och grupper. Som
budgetprocessen nu ser ut
orsakar den problem för
vissa institutioner vars
verksamhetsår delas av två
budgetperioder, vilket
innebär stora svårigheter
vid planeringen. Större
hänsyn till
institutionernas villkor
bör tas vid
bidragsgivningen.
Jag föreslår att
riksdagen med bifall till
motion 2002/03:Kr371 (kd)
yrkande 2 som sin mening
tillkännager för
regeringen vad jag här
anfört.
9. Principer för
anslagsuppräkning
(punkt 9)
av Lennart Kollmats
(fp), Gunilla Tjernberg
(kd) och Cecilia
Wikström (fp).
Förslag till
riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets
förslag under punkt 9
borde ha följande lydelse:
9. Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad som framförs i
reservation 9. Därmed
bifaller riksdagen motion
2002/03:Kr370 yrkande 1
och avslår motion
2002/03:Kr373 yrkande 4.
Ställningstagande
År efter år har
Kulturrådet, teatrar,
orkestrar, fria grupper
och andra kritiserat den
bristande
anslagsuppräkningen inom
kultursektorn. Som
framhålls i motion
2002/03:Kr370 (kd) tvingas
orkestrar, teatergrupper
och andra minska antalet
anställda för att klara
ekonomin. Dessutom har
Kulturrådet konstaterat
att färre grupper kan få
ekonomiskt stöd om inte en
uppräkning görs.
Kulturrådet har beräknat
att de regionala teater-,
dans- och
musikinstitutionernas
anslag har urholkats med
70 miljoner kronor de
senaste fem åren. För de
nationella
kulturinstitutionerna är
motsvarande summa 50
miljoner kronor. För
institutioner med många
gästarbetare från andra
länder har den svaga
kronan förvärrat
situationen eftersom deras
löner normalt betalas i
dollar. Enligt vår mening
bör regeringen ta ett
helhetsgrepp på detta
problem och återkomma till
riksdagen med information
om på vilka grunder
uppräkningar av anslagen
för kultursektorn görs.
Vi föreslår att
riksdagen som sin mening
tillkännager för
regeringen vad vi här
framför. Därmed bör
riksdagen bifalla motion
2002/03:Kr370 (kd) yrkande
1. Riksdagen bör avslå
motion 2002/03:Kr373 (v)
yrkande 4, i vilken yrkas
att ett lönekostnadsindex
bör införas.
10.Redovisning av
funktionshindrades
delaktighet i
kulturen (punkt 10)
av Lennart Kollmats
(fp), Kent Olsson (m),
Gunilla Tjernberg (kd),
Lena Adelsohn Liljeroth
(m), Cecilia Wikström
(fp), Birgitta Sellén
(c) och Anna Lindgren
(m).
Förslag till
riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets
förslag under punkt 10
borde ha följande lydelse:
10. Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad som framförs i
reservation 10. Därmed
bifaller riksdagen
motionerna 2001/02:Kr12
yrkande 2, 2001/02:Kr16
yrkande 2, 2002/03:Kr236
yrkande 15 och
2002/03:Kr371 yrkande 3
samt bifaller delvis
motion 2001/02:Kr15
yrkande 3.
Ställningstagande
Vi delar motionärernas
uppfattning att de
funktionshindrades förut-
sättningar till
delaktighet och eget
skapande samt resultatet
av de statliga insatserna
på detta område borde ha
beskrivits, fokuserats och
kommenterats i
resultatskrivelsen. Vi
anser att det är
anmärkningsvärt att en så
stor grupp människor i
vårt land som de
funktionshindrade inte tas
upp och lyfts fram i den
statistik och den
genomgång som regeringen
gör i skrivelse
2001/02:Kr176. Detta är
klart otillfredsställande.
Vi anser att de funktions-
hindrades delaktighet är
en självskriven fråga vid
behandlingen av jämlik-
hetsmålet för
kulturpolitiken.
Kulturrådet har ett
handlingsprogram för att
främja funktionshindrades
delaktighet i kulturlivet.
Någon kommentar som rör
resultaten av Kulturrådets
arbete eller regeringens
ambitioner finns inte
heller i skrivelsen.
Alla människor har behov
som sträcker sig över det
rent materiella. För en
person som är
funktionshindrad blir ofta
de materiella och fysiska
problemen överskuggande i
vardagen. Därför är det
extra viktigt att personer
med funktionshinder får
sina behov av andliga och
kulturella upplevelser
uppfyllda. För att riksdag
och regering skall kunna
ta ställning till vilka
åtgärder som bör vidtas,
behövs ett gott
statistiskt underlag.
Tillgången på statistik
är tyvärr inte god när det
gäller de
funktionshindrades
tillgång till kultur,
vilket gör det än mer
angeläget att regeringen
inför kommande
resultatredovisningar till
riksdagen ser till att den
statistik som ändå finns
hos Kulturrådet och
Statistiska centralbyrån
förbättras, kompletteras
och kombineras med andra
typer av kunskap som bör
kunna finnas t.ex. hos
Handikappombudsmannen,
Socialstyrelsen, Statens
institut för särskilt
utbildningsstöd (SISUS),
Folkbildningsrådet m.fl.
Vi föreslår att
riksdagen som sin mening
tillkännager för
regeringen att den bör
återkomma till riksdagen
med en fördjupad
resultatredovisning och
bedömning av de
funktionshindrades
tillgång till och
delaktighet i kulturen.
Därmed bör riksdagen
bifalla motionerna
2001/02:Kr12 (m) yrkande
2, 2001/02:Kr16 (kd)
yrkande 2, 2002/03:Kr236
(m) yrkande 15 och
2002/03:Kr371 (kd) yrkande
3 samt delvis bifalla
motion 2001/02:Kr15 (v)
yrkande 3.
11.Redovisning av barns
och ungas
delaktighet i
kulturen (punkt 11)
av Gunilla Tjernberg
(kd) och Birgitta
Sellén (c).
Förslag till
riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets
förslag under punkt 11
borde ha följande lydelse:
11. Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad som framförs i
reservation 11. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Kr16 yrkande 1.
Ställningstagande
Jämlikhetsmålet för
kulturpolitiken innebär
att kulturen skall finnas
tillgänglig för alla
människor i hela landet
oavsett deras bakgrund och
förutsättningar. Vi anser
att barn- och
ungdomsperspektivet är
självskrivet i en
redogörelse för
jämlikhetsmålet. Kulturen
måste finnas tillgänglig
för barn och unga likaväl
som för oss vuxna. Barn
måste få utrymme såväl för
eget skapande som för
deltagande i
kulturaktiviteter.
Regeringen har valt att
använda ULF-materialet
trots att det är begränsat
till att endast avse
vuxna. Det finns dock
utmärkt statistik om barns
kulturaktiviteter från
Kulturrådet, bland annat
den så kallade
barnbarometern, vilken
regeringen borde ha
använt. Vidare borde
kompletterande statistik
från t.ex. Nordicom,
Barnombudsmannen, Ungdoms-
styrelsen och Skolverket
ha kunnat användas.
Vi vill framhålla att
flera brister har påtalats
under senare år när det
gäller barns och ungdomars
tillgång till kultur.
Barn- och ungdomsteater
ger ofta lägre
marginalintäkter än teater
för vuxna, vilket har
gjort att den blivit allt
lägre prioriterad, och
kvaliteten har sjunkit på
många håll. Neddragningar
i skolan har inneburit att
estetiska verksamheter
prioriterats mycket lågt.
Andelen barn som
nöjesläser böcker har
minskat kontinuerligt de
senaste tio åren. Allt
detta tyder enligt vår
mening på en utveckling
som går i motsatt riktning
mot vad jämlikhetsmålet
borde innebära. Sådana
fakta och bedömningen av
dem borde ha ingått i
regeringens
lägesbeskrivning.
Riksdagen bör mot denna
bakgrund som sin mening ge
regeringen till känna att
regeringen bör göra en
kompletterande
resultatbedömning av
jämlikhetsmålet där ett
barnperspektiv ingår.
Riksdagen bör därmed
bifalla motion
2001/02:Kr16 (kd) yrkande
1.
12.Statistisk
redovisning av fria
teater- och
dansgrupper
(punkt 12)
av Peter Pedersen och
Rossana Dinamarca (båda
v).
Förslag till
riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets
förslag under punkt 12
borde ha följande lydelse:
12. Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad som framförs i
reservation 12. Därmed
bifaller riksdagen
motionerna 2001/02:Kr15
yrkande 1 och
2002/03:Kr373 yrkande 6.
Ställningstagande
Vi anser att den
professionella teater och
dans som produceras ute i
landet måste lyftas fram
och göras synlig. Eftersom
dessa verksamheter inte
alltid uppbär statliga
kulturanslag tas de inte
med i statistiken. Varje
verksam fri grupp bör
synas i statistik,
utredningar m.m. och varje
grupps publiksiffror bör
ingå i den samlade
kulturstatistiken, vilken
bör spegla den kulturella
mångfalden i landet.
Riksdagen bör med bifall
till motionerna
2001/02:Kr15 (v) yrkande 1
och 2002/03:Kr373 (v)
yrkande 6 som sin mening
ge regeringen till känna
vad vi här anför.
13.Redovisning av
delaktighet i
kulturen i större
städer och mindre
orter, m.m.
(punkt 14)
av Gunilla Tjernberg
(kd).
Förslag till
riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets
förslag under punkt 14
borde ha följande lydelse:
14. Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad som framförs i
reservation 13. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Kr16 yrkande 3.
Ställningstagande
Kultur är fortfarande på
många sätt en
storstadsföreteelse. Det
är i städerna som teatrar
och museer finns och det
är där de flesta
kulturpolitiska satsningar
görs. Det är skillnader
mellan kulturaktiviteterna
i storstaden och på
landsbygden som påverkar
jämlikhetsmålet och som
därför borde behandlas i
en resultatredovisning av
jämlikhetsmålet inom
kulturpolitiken. Det
skulle till exempel vara
intressant att få veta
skillnaderna i antalet
museibesök eller
deltagande i studiecirklar
mellan människor bosatta i
större städer respektive i
mindre samhällen. Ett
sådant perspektiv bör
anläggas i regeringens
resultatredovisningar för
att kunna ge ytterligare
förståelse för de komplexa
problem som den nationella
kulturpolitiken ställs
inför när det gäller
jämlikhetsmålet.
Vad jag här framfört om
redovisning av jämlikheten
inom kulturområdet vid en
jämförelse mellan större
och mindre orter och
mellan storstad och
landsbygd bör riksdagen
med bifall till motion
2001/02:Kr16 (kd) yrkande
3 som sin mening
tillkännage för
regeringen.
14.Statens konstråds
upphandlingsrutiner
(punkt 27)
av Lennart Kollmats och
Cecilia Wikström (båda
fp).
Förslag till
riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets
förslag under punkt 27
borde ha följande lydelse:
27. Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad som framförs i
reservation 14. Därmed
bifaller riksdagen motion
2002/03:Kr372 yrkande 27
och bifaller delvis motion
2002/03:Kr336 yrkande 11.
Ställningstagande
Inköp av offentlig konst
är en grannlaga uppgift
som vållat en hel del
huvudbry och motsättningar
inom konst-Sverige. Det är
enligt vår uppgift
angeläget att begreppen
reds ut och att man tar
till vara de
rekommendationer om
åtgärder som
Konkurrensverket och
Nämnden för offentlig
upphandling givit. Det är
vidare angeläget att
konkurrensen ökar och
fungerar och att alla
konstnärer får möjlighet
att lämna anbud, oberoende
av om man är medlem i
någon fackorganisation
eller inte.
Med hänvisning till det
anförda föreslår vi att
riksdagen skall
tillkännage för regeringen
som sin mening vad vi här
framför. Därmed bör
riksdagen således bifalla
motion 2002/03:Kr372 (fp)
yrkande 27 och delvis
bifalla motion
2002/03:Kr336 (c) yrkande
11.
15.En översyn av den
kyrkoantikvariska
ersättningen
(punkt 32)
av Lennart Kollmats
(fp), Gunilla Tjernberg
(kd) och Cecilia
Wikström (fp).
Förslag till
riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets
förslag under punkt 32
borde ha följande lydelse:
32. Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad som framförs i
reservation 15. Därmed
bifaller riksdagen motion
2002/03:Kr369 yrkande 2
och bifaller delvis motion
2002/03:Kr282.
Ställningstagande
Staten har i dag, sedan
kyrkan fått en friare
ställning, ett särskilt
ansvar för att bevara det
värdefulla kulturarv som
våra kyrkor utgör. Vi
anser att det är positivt
att regeringen i år ökar
den kyrkoantikvariska
ersättningen men det är
samtidigt viktigt att vi
får en helhetsbild av hur
stora behov som finns.
Regeringen bör därför
återkomma till riksdagen
med en redogörelse för
vilka behov som finns för
att bevara vårt kyrkliga
kulturarv.
Med hänvisning till det
anförda föreslår vi att
riksdagen skall
tillkännage för regeringen
som sin mening vad vi här
framför. Därmed bör
riksdagen bifalla motion
2002/03:Kr369 (kd) yrkande
2 och delvis bifalla
motion 2002/03:Kr282 (c).
16.En översyn av den
kyrkoantikvariska
ersättningen
(punkt 32)
av Birgitta Sellén (c).
Förslag till
riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets
förslag under punkt 32
borde ha följande lydelse:
32. Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad som framförs i
reservation 16. Därmed
bifaller riksdagen motion
2002/03:Kr282 och bifaller
delvis motion
2002/03:Kr369 yrkande 2.
Ställningstagande
Eftersom kyrkans
ekonomiska situation
väsentligt har försämrats
sedan beslutet om
kyrkoantikvarisk
ersättning togs är det
enligt min uppfattning
angeläget att nu se över
möjligheterna att
tillskjuta ytterligare
medel och att överväga vad
som kommer att hända efter
år 2009. Genom en översyn
skulle de anställda och
förtroendevalda få en
bättre beredskap att
planera för framtida
underhåll av
kyrkobyggnaderna.
Med hänvisning till det
anförda föreslår jag att
riksdagen skall
tillkännage för regeringen
som sin mening vad jag här
framför. Därmed bör
riksdagen bifalla motion
2002/03:Kr282 (c) och
delvis bifalla motion
2002/03:Kr369 (kd) yrkande
2.
17.Fri entré på de
centrala museerna
(punkt 33)
av Lennart Kollmats
(fp), Gunilla Tjernberg
(kd), Cecilia Wikström
(fp) och Birgitta
Sellén (c).
Förslag till
riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets
förslag under punkt 33
borde ha följande lydelse:
33. Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad som framförs i
reservation 17. Därmed
bifaller riksdagen motion
2002/03:Kr369 yrkande 9
och avslår motion
2002/03:Kr338 yrkande 13.
Ställningstagande
I budgetpropositionen
aviserar regeringen att
den avser att i nästa
budgetproposition föreslå
riksdagen att införa fri
entré på de statliga
museerna år 2004.
Vi anser att det är bra
att så många människor som
möjligt får tillgång till
museerna och att det är
särskilt viktigt att det
är barn och unga som på
detta sätt får tillgång
till vårt kulturarv.
Vi ser emellertid flera
risker med denna satsning.
Vi bedömer att det belopp
som regeringen beräknat
för reformen, 91 miljoner
kronor, är i underkant.
Det finns också en
överhängande risk att en
sådan satsning från
statens sida kommer att
slå hårt mot de icke-
statliga museerna som får
en mycket svår
konkurrenssituation.
Dessutom anser vi att
denna satsning framför
allt kommer att gynna dem
som bor i eller i närheten
av Stockholm, eftersom
majoriteten av de statliga
museerna är samlade där.
Vi vill därför - i
enlighet med vad som
uttalas i motion
2002/03:Kr369 (kd) yrkande
9 - föreslå en ändrad
inriktning av reformen så
att den begränsas till att
enbart omfatta barn och
ungdomar upp till 18 år.
Samtidigt föreslår vi att
reformen utökas till att
även gälla de regionala
museerna. Satsningen
sprids då i hela landet,
vilket gör att fler kan få
del av denna mycket stora
kulturpolitiska satsning.
Vi föreslår att
riksdagen med bifall till
motion 2002/03:Kr369 (kd)
yrkande 9 och med avslag
på motion 2002/03:Kr338
(m) yrkande 13 skall
tillkännage för regeringen
vad vi här har anfört om
fri entré på de centrala
museerna.
18.Fri entré på de
centrala museerna
(punkt 33)
av Kent Olsson, Lena
Adelsohn Liljeroth och
Anna Lindgren (alla m).
Förslag till
riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets
förslag under punkt 33
borde ha följande lydelse:
33. Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad som framförs i
reservation 18. Därmed
bifaller riksdagen motion
2002/03:Kr338 yrkande 13
och avslår motion
2002/03:Kr369 yrkande 9.
Ställningstagande
Vi avvisar regeringens
planer på att de statliga
museerna skall ha fritt
inträde fr.o.m. år 2004.
Vi anser att den kritik
som har framförts inom
museivärlden mot förslaget
är befogad och instämmer i
den. Vi vill också
framhålla att
erfarenheterna från
Storbritannien i detta
avseende avskräcker.
Vi föreslår att
riksdagen med bifall till
motion 2002/03:Kr338 (m)
yrkande 13 och med avslag
på motion 2002/03:Kr369
yrkande 9 skall
tillkännage för regeringen
vad vi här har anfört om
fri entré på de centrala
museerna.
19.Marionettmuseets
organisatoriska
tillhörighet
(punkt 36)
av Lennart Kollmats och
Cecilia Wikström (båda
fp).
Förslag till
riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets
förslag under punkt 36
borde ha följande lydelse:
36. Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad som framförs i
reservation 19. Därmed
bifaller riksdagen motion
2002/03:Kr372 yrkande 14.
Ställningstagande
Vi har uppmärksammat de
stora problem som
Marionettmuseet i dag står
inför och som innebär att
museet nu är
nedläggningshotat. Bland
annat måste teaterfigurer
från Marionetteaterns egna
produktioner avyttras och
splittras. Den
exceptionellt höga
kvaliteten på samlingen
och integrationen i
Marionetteaterns
verksamhet har gjort
Marionettmuseet
internationellt känt. Det
är nu under utredning om
museet kan härbärgeras
under Stockholm
stadsteater. Vi föreslår i
stället att
Marionettmuseet
organisatoriskt skall
inordnas i
museimyndigheten Statens
museer för världskultur,
dvs. i praktiken
förstatligas.
Vi föreslår att
riksdagen med bifall till
motion 2002/03:Kr372 (fp)
yrkande 14 skall
tillkännage för regeringen
vad vi här har anfört om
Marionettmuseets
organisatoriska
tillhörighet.
20.Utvidgning av
uppdraget för Forum
för levande
historia, m.m.
(punkt 37)
av Kent Olsson, Lena
Adelsohn Liljeroth och
Anna Lindgren (alla m).
Förslag till
riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets
förslag under punkt 37
borde ha följande lydelse:
37. Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad som framförs i
reservation 20. Därmed
bifaller riksdagen
motionerna 2002/03:Kr242
och 2002/03:Kr255,
bifaller delvis motion
2002/03:Kr202 samt avslår
motionerna 2002/03:Kr201,
2002/03:Kr216,
2002/03:Kr219,
2002/03:Kr319, 2002/03:
Kr350 och 2002/03:U261
yrkande 5.
Ställningstagande
Vi anser att uppdraget
till den nya myndigheten
Forum för levande historia
skall vidgas till att
omfatta även andra brott
mot mänskligheten än
Förintelsen. Som anförs i
motionerna 2002/03:Kr242
(m) och 2002/03:Kr255 (m)
bör myndigheten
uppmärksamma illdåd som
begåtts i kommunismens
namn. Kommunismens
illgärningar ligger nära i
tiden och pågår dessutom
fortfarande i delar av
världen. Därför bör - i
enlighet med vad som
föreslås i motion
2002/03:Kr255 (m) -
myndigheten få ansvar för
att under innevarande
mandatperiod,
2002/03-2005/06, leda ett
rikstäckande projekt med
upplysningsinsatser om
kommunismens historia och
folkmord.
Vi föreslår att
riksdagen med bifall till
motionerna 2002/03:Kr242
(m) och 2002/03:Kr255 (m),
med delvis bifall till
motion 2002/03:Kr202 (m)
och med avslag på
motionerna 2002/03:Kr201
(s), 2002/03:Kr216 (s),
2002/03:Kr219 (s),
2002/03:Kr319 (fp),
2002/03:Kr350 (kd) och
2002/03:U261 (fp) yrkande
5 skall tillkännage för
regeringen vad vi här har
anfört om utvidgning av
uppdraget för Forum för
levande historia.
21.Utvidgning av
uppdraget för Forum
för levande
historia, m.m.
(punkt 37)
av Lennart Kollmats och
Cecilia Wikström (båda
fp).
Förslag till
riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets
förslag under punkt 37
borde ha följande lydelse:
37. Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad som framförs i
reservation 21. Därmed
bifaller riksdagen
motionerna 2002/03:Kr319
och 2002/03:U261 yrkande 5
och avslår motionerna
2002/03:Kr201, 2002/03:
Kr202, 2002/03:Kr216,
2002/03:Kr219,
2002/03:Kr242,
2002/03:Kr255 och
2002/03:Kr350.
Ställningstagande
Vi anser att uppdraget
till den nya myndigheten
Forum för levande historia
skall breddas och
fördjupas. I enlighet med
förslaget i motion
2002/03:U261 (fp) yrkande
5 bör alla varianter av
hatpolitik inbegripas i de
program och projekt som
myndigheten skall påbörja.
Vi anser också i likhet
med motionärerna bakom
motion 2002/03:Kr319 (fp)
att nya initiativ - utöver
projekten Levande historia
och Stockholmskonferensen
- skall tas. Exempelvis
måste svenska myndigheter
vara på sin vakt mot
grupper och nätverk som
hemfaller åt antisemitisk
propaganda. Inom
utbildningsväsendet måste
lärarkåren ha kunskap och
mod att våga diskutera
frågor som rör hat, rasism
och antisemitism.
Vi föreslår att
riksdagen med bifall till
motionerna 2002/03:Kr319
(fp) och 2002/03:U261 (fp)
yrkande 5 och med avslag
på motionerna
2002/03:Kr201 (s),
2002/03:Kr202 (m),
2002/03:Kr216 (s),
2002/03:Kr219 (s),
2002/03:Kr242 (m),
2002/03:Kr255 (m), och
2002/03:Kr350 (kd) skall
tillkännage för regeringen
vad vi här har anfört om
utvidgning av uppdraget
för Forum för levande
historia.
22.Utvärdering av 2000
års filmavtal
(punkt 38)
av Kent Olsson, Lena
Adelsohn Liljeroth och
Anna Lindgren (alla m).
Förslag till
riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets
förslag under punkt 38
borde ha följande lydelse:
38. Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad som framförs i
reservation 22. Därmed
bifaller riksdagen motion
2002/03:Kr236 yrkande 12.
Ställningstagande
Vi har ställt oss bakom
det filmavtal som gäller
fr.o.m. år 2000 t.o.m. år
2004 och som träffats
mellan regeringen - för
statens räkning - och
filmbranschen samt
Sveriges Television och TV
4. Vi anser att en
utvärdering av avtalet nu
bör göras. Syftet med en
utvärdering är att se om
de mål som regering och
riksdag fastställde hösten
1999 har uppnåtts.
Vi föreslår att
riksdagen med bifall till
motion 2002/03:Kr236 (m)
yrkande 12 skall
tillkännage för regeringen
vad vi här har anfört om
utvärdering av 2000 års
filmavtal.
23.Teknisk kompetens
vid
filmvårdscentralen i
Grängesberg
(punkt 40)
av Peter Pedersen (v),
Birgitta Sellén (c) och
Rossana Dinamarca (v).
Förslag till
riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets
förslag under punkt 40
borde ha följande lydelse:
40. Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad som framförs i
reservation 23. Därmed
bifaller riksdagen
motionerna 2002/03:Kr320
yrkande 1 och
2002/03:Kr336 yrkande 28.
Ställningstagande
Som anförs i motionerna
2002/03:Kr320 (c) och
2002/03:Kr336 (c) är det
inte enbart
filmvårdscentralens behov
av en rationell hantering
av befintliga personella
och maskinella resurser
som är stort. Centralen
har också behov av att
knyta till sig teknisk
kompetens, något som är
extra viktigt i denna tid
av hastiga teknikskiften.
Det råder i dag stor brist
på tekniskt kunnande inom
detta område. Vi anser att
filmvårdscentralen i
Grängesberg skall få
ansvaret för att teknisk
och laboratorieteknisk
kompetens byggs upp och
bibehålls vid centralen.
Vi föreslår att
riksdagen med bifall till
motionerna 2002/03:Kr320
(c) yrkande 1 och
2002/03:Kr336 (c) yrkande
28 skall tillkännage för
regeringen vad vi här har
anfört om teknisk
kompetens vid
filmvårdscentralen i
Grängesberg.
24.Utredning om ett
framtida svenskt
nationalarkiv för
den rörliga bilden
(punkt 41)
av Gunilla Tjernberg
(kd), Peter Pedersen
(v), Birgitta Sellén
(c) och Rossana
Dinamarca (v).
Förslag till
riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets
förslag under punkt 41
borde ha följande lydelse:
41. Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad som framförs i
reservation 24. Därmed
bifaller riksdagen motion
2002/03:Kr336 yrkande 27
och bifaller delvis motion
2002/03:Kr320 yrkande 2.
Ställningstagande
Som anförs i motion
2002/03:Kr336 (c) är
ansvaret i Sverige för
rörlig film i dag spritt
på flera olika
institutioner med olika
organisationsform. För att
få en helhetssyn då det
gäller den rörliga bilden
bör regeringen utreda hur
ett nationalarkiv för
rörlig film skulle kunna
se ut. Statens ljud- och
bildarkiv skulle t.ex.
kunna utökas för att på
sikt kunna utgöra ett
verkligt nationalarkiv för
rörliga bilder.
Vi föreslår att
riksdagen med bifall till
motion 2002/03:Kr336 (c)
yrkande 27 och med delvis
bifall till motion
2002/03:Kr320 (c) yrkande
2 skall tillkännage för
regeringen vad vi här har
anfört om en utredning om
ett framtida nationalarkiv
för den rörliga bilden.
25.Interimistisk
huvudman för
filmvårdscentralen i
Grängesberg
(punkt 42)
av Birgitta Sellén (c).
Under förutsättning av
bifall till reservation
24
Förslag till
riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets
förslag under punkt 42
borde ha följande lydelse:
42. Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad som framförs i
reservation 25. Därmed
bifaller riksdagen motion
2002/03:Kr336 yrkande 30.
Ställningstagande
Jag anser - i likhet med
vad som anförs i motion
2002/03:Kr336 (c) - att
regeringen skall undersöka
möjligheten att tillsätta
en interimistisk huvudman
för filmvårdscentralen i
Grängesberg i avvaktan på
resultatet av den
utredning om ett
nationellt arkiv för
rörliga bilder som
föreslagits i reservation
24. Sveriges
Hembygdsförbund och
länsmuseerna nämns i
motionen som tänkbara
interimistiska huvudmän.
Jag föreslår att
riksdagen med bifall till
motion 2002/03:Kr336 (c)
yrkande 30 skall
tillkännage för regeringen
vad vi här har anfört om
en utredning om en
interimistisk huvudman för
filmvårdscentralen.
26.Ett framtida
nationalarkivs
samverkan med
bibliotek och museer
(punkt 43)
av Peter Pedersen (v),
Birgitta Sellén (c) och
Rossana Dinamarca (v).
Under förutsättning av
bifall till reservation
24
Förslag till
riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets
förslag under punkt 43
borde ha följande lydelse:
43. Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad som framförs i
reservation 26. Därmed
bifaller riksdagen
motionerna 2002/03:Kr320
yrkande 3 och
2002/03:Kr336 yrkande 29.
Ställningstagande
Vi anser i enlighet med
vad som anförs i
motionerna 2002/03:Kr320
(c) och 2002/03:Kr336 (c)
att regeringen bör lämna
förslag till riksdagen om
hur det framtida
nationella filmarkivet
gemensamt med andra arkiv
skall kunna samverka även
med bibliotek och museer.
Genom samverkan mellan
arkiv, bibliotek och
museer, s.k. ABM-
samverkan, skapas
förutsättningar för
användaren att hitta i
samlingarna, vilket -
menar vi - är en
förutsättning för att
grundläggande demokratiska
värden skall kunna
garanteras. Den nya
tekniken innebär goda
möjligheter att öka
tillgängligheten till och
överblicken över arkiv och
samlingar. Som anförs i
motion 2002/03:Kr336 (c)
kan fler och nya grupper
av brukare få tillgång
till vårt kulturarv genom
att arkiv, bibliotek och
museer blir tillgängliga
via Internet.
Vi föreslår att
riksdagen med bifall till
motionerna 2002/03:Kr320
(c) yrkande 3 och
2002/03:Kr336 (c) yrkande
29 skall tillkännage för
regeringen vad vi här har
anfört om en utredning om
det framtida
nationalarkivets samverkan
med bibliotek och museer.
27.Ändring i lagen om
TV-avgift (punkt 45)
av Lennart Kollmats
(fp), Kent Olsson (m),
Lena Adelsohn Liljeroth
(m), Cecilia Wikström
(fp) och Anna Lindgren
(m).
Förslag till
riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets
förslag under punkt 45
borde ha följande lydelse:
45. Riksdagen avslår
regeringens förslag till
lag om ändring av lagen
(1989:41) om TV-avgift.
Därmed bifaller riksdagen
motionerna 2002/03:
Kr338 yrkande 18 och
2002/03:Kr372 yrkande 30
och avslår proposition
2002/03:1 utgiftsområde 17
punkt 2.
Ställningstagande
I budgetpropositionen
föreslår regeringen att
TV-avgiften skall höjas
fr.o.m. den 1 januari 2003
med 72 kronor per helår
till 1 812 kronor. I
enlighet med vad som
framförts i våra motioner
avvisar vi den föreslagna
höjningen.
Vi föreslår att
riksdagen med bifall till
motionerna 2002/03:Kr338
(m) yrkande 18 och
2002/03:Kr372 (fp) yrkande
30 avslår proposition
2002/03:1 utgiftsområde 17
punkt 2 om ändring i lagen
om TV-avgift.
28.Tilläggsdirektiv
till
Samlingslokalutredningen
(punkt 51)
av Birgitta Sellén (c).
Förslag till
riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets
förslag under punkt 51
borde ha följande lydelse:
51. Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad som framförs i
reservation 28. Därmed
bifaller riksdagen motion
2002/03:Kr262 yrkande 2.
Ställningstagande
Människors kulturvanor är
mycket olika. Många har
inte frihet att själva
välja vilken
kulturaktivitet de skall
ta del av. Långa
geografiska avstånd och
ovana att ta del av vissa
kulturformer lägger hinder
i vägen. Stor konst kan
presenteras också i litet
format. Det är nyckeln
till att alla människor i
sin egen närmiljö skall
kunna möta kulturens
mångfald. I målet för den
statliga kulturpolitiken
står att kulturen skall nå
ut över hela landet. Skall
detta vara möjligt krävs
en god tillgång på
välutrustade och
ändamålsenliga allmänna
samlingslokaler.
Jag föreslår att
samlingslokalutredningen
skall erhålla
tilläggsdirektiv att också
belysa samlingslokalernas
betydelse för kulturen.
Med hänvisning till det
anförda föreslår jag att
riksdagen skall
tillkännage för regeringen
som sin mening vad jag här
framför. Därmed bör
riksdagen bifalla motion
2002/03:Kr262 (c) yrkande
2.
29.Samlingslokalernas
betydelse för
jämlikheten i
kulturlivet
(punkt 52)
av Gunilla Tjernberg
(kd) och Birgitta
Sellén (c).
Förslag till
riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets
förslag under punkt 52
borde ha följande lydelse:
52. Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad som framförs i
reservation 29. Därmed
bifaller riksdagen motion
2001/02:Kr16 yrkande 4.
Ställningstagande
Regeringen har i
skrivelsen 2001/02:176
Kultur och delaktighet
gjort en
resultatredovisning av ett
av de nationella
kulturpolitiska målen, det
s.k. jämlikhetsmålet om
delaktighet och eget
skapande. Enligt detta mål
skall kulturpolitiken
verka för att alla får
möjlighet och delaktighet
i kulturlivet och till
kulturupplevelser samt
till eget skapande.
Ute i landet är ofta de
allmänna samlingslokalerna
centrum för kulturlivet.
Där repeterar
amatörteatergruppen och
skolans rockband, där
uppträder gästande
dansgrupper och där håller
pensionärsföreningen
studiecirklar.
Vi anser att det vore
intressant att få veta hur
regeringen ser på
samlingslokalernas
betydelse för jämlikheten
i kulturlivet, varför
regeringen bör lämna en
redovisning i frågan till
riksdagen.
Med hänvisning till det
anförda föreslår vi att
riksdagen skall
tillkännage för regeringen
som sin mening vad vi här
framför. Därmed bör
riksdagen bifalla motion
2001/02:Kr16 (kd) yrkande
4.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av
ärendet har föranlett
följande särskilda
yttranden. I rubriken
anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag
till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Principer för
anslagsuppräkning
(punkt 9)
Peter Pedersen och
Rossana Dinamarca (båda
v) anför:
I motion 2002/03:Kr373 (v)
yrkande 4 påpekas att det
nuvarande anslagssystemet
urholkar ekonomin på ett
sätt som medför att den
scenkonstnärliga
verksamheten hotas. Den
fria scenkonsten som i dag
helt saknar en årlig
uppräkning, har under lång
tid tvingats leva under
ekonomiska förhållanden
som inte är acceptabla. Vi
anser, i likhet med vad
som anförs i motionen, att
scenkonsten som helhet
måste kompenseras för den
urholkning och den
underfinansiering som det
offentliga anslagssystemet
orsakat. Detta kräver att
anslagen räknas upp
årligen för såväl
institutioner som den fria
scenkonsten så att det
motsvarar
kostnadsutvecklingen.
Regeringen måste se över
möjligheten att medel
tillskjuts till
scenkonstområdet i så
snabb takt som detta är
möjligt.
Vi anser också, som
anförs i motionen, att den
anslagsökning som
genomfördes i
budgetpropositionen 2002
var en bra början för att
komma till rätta med
underfinansieringen av i
synnerhet den fria
scenkonsten, men att
staten fortsättningsvis
måste ta det övergripande
ansvaret för att
scenkonstområdet
kompenseras för den
ekonomiska urholkning som
skett. Vi har dock avstått
från att yrka bifall till
motionsyrkandet eftersom
det i nuläget inte
föreligger något sådant
utrymme inom budgetramen
för utgiftsområdet under
budgetåret 2003. Vi avser
att återkomma i frågan så
att anslagen i enlighet
med riksdagsbeslutet 1996
kan fördelas så att den
institutionella och även
den fria scenkonsten får
anslagen uppräknade med
ett löne- och
kostnadsindex.
2. Redovisning av
funktionshindrades
delaktighet i
kulturen (punkt 10)
Peter Pedersen och
Rossana Dinamarca (båda
v) anför:
De funktionshindrade
uppmärksammas i motion
2001/02:Kr15 (v) yrkande
3. Som anförs i motionen
har man under många år, i
enlighet med de
kulturpolitiska målen,
ställt krav på att
kulturen skall vara
tillgänglig för alla. Det
handlar bl.a. om att
handikappanpassa lokaler
och sätta in
hörselslingor. Det handlar
också om syntolkade och
teckentolkade
föreställningar. I
regeringens skrivelse
2001/02:176 finns ingen
redogörelse för hur långt
detta arbete har kommit.
Vi förutsätter att
regeringen i en kommande
resultatredovisning tar
upp och lyfter fram de
funktionshindrades
situation med utgångspunkt
i jämlikhetsmålet för
kulturpolitiken. Vi utgår
från att regeringen i en
sådan redogörelse också
redovisar hur långt man
har kommit vad gäller
tillgänglighet för
funktionshindrade till
kulturlokaler och
kulturprogram.
3. Dans för barn och
ungdomar som nytt
ämnesområde för
nationella uppdrag
(punkt 18)
Peter Pedersen och
Rossana Dinamarca (båda
v) anför:
Vi konstaterar att det är
riksdagen som beslutar
inom vilka ämnesområden
nationella uppdrag skall
inrättas. Vi har valt att
inte reservera oss till
förmån för vår motion
2002/03:Kr373 (v) yrkande
19, då vi är av
uppfattningen att den
utnämning av specifika
innehavare av sju av de
nio nationella uppdragen
som regeringen nu avser
göra bör fullföljas och
att ämnesområdena inte bör
ändras. Vi vill ändå
särskilt framhålla vad vi
anfört i vår motion
angående behovet av att
även inrätta ett
nationellt uppdrag inom
ämnesområdet dans för barn
och ungdomar.
4. Ett nationellt
uppdrag till Bildens
Hus i Sundsvall
(punkt 19)
Birgitta Sellén (c)
anför:
Jag har valt att inte
reservera mig till förmån
för Centerpartiets motion
2002/03:Kr315 (c). Jag
vill i stället särskilt
framhålla vad vi anfört i
vår motion angående
angelägenheten av att
regeringen tilldelar
Bildens Hus i Sundsvall
ett nationellt uppdrag när
nästa fördelning sker.
5. Utredning om de
ekonomiska
förutsättningarna
för Kulturarvs-IT
(punkt 35)
Peter Pedersen och
Rosanna Dinamarca (båda
v) anför:
I motion 2002/03:Kr271 (v)
framhålls att de regionala
museerna över lag har
pressade ekonomiska ramar.
Om inte medel anvisas för
att ge museerna full
kostnadstäckning för
Kulturarvs-IT kommer
därför inte verksamheten
att kunna permanentas,
framhålls det. Därmed
skulle ett stort antal
personer,
arbetshandikappade såväl
som arbetsledare, bli utan
arbete och
digitaliseringsarbetet vid
landets länsmuseer
avstanna, eftersom muserna
saknar ekonomiska
förutsättningar för att
finansiera kostnader som
ligger utanför den
bidragsgrundande
lönekostnaden.
Vi anser i likhet med
motionärerna bakom den här
aktuella motionen att
Kultuarvs-IT:s fortsatta
existens nu ter sig
osäker. Vi har emellertid
avstått från att yrka
bifall till motion
2002/03:Kr271 (v),
eftersom vi utgår från att
regeringen på eget
initiativ kommer att
utreda de ekonomiska
förutsättningarna för
Kulturarvs-IT och därefter
återkomma till riksdagen.
6. Utredning om
de ekonomiska
förutsättningarna
för Kulturarvs-IT
(punkt 35)
Birgitta Sellén (c)
anför:
Av motion 2002/03:Kr336
(c) yrkande 19 framgår att
vi i Centerpartiet
välkomnar att Kulturarvs-
IT nu skall permanentas
efter att ha varit
försöksverksamhet sedan år
1999. Cirka 200 personer
med omfattande
funktionsnedsättning har
under försökstiden fått
sysselsättning bl.a. med
digitalisering av
fotografier, kartor och
andra dokument. I den nu
aktuella motionen föreslås
att regeringen skall se
över den framtida
resurstilldelningen till
Kulturarvs-IT, så att
museerna får full täckning
för de arbetshandikappade
registreringsassistenternas
lönekostnader.
Jag har avstått från att
yrka bifall till
motionsyrkandet, eftersom
jag utgår från att
regeringen i samband med
kommande budgetarbete
beaktar det resursbehov
som finns hos de regionala
museerna.
7. Filminstitutets
huvudmannaskap för
filmvårdscentralen i
Grängesberg (punkt
39)
Gunilla Tjernberg (kd)
anför:
Frågan om huvudmannaskapet
för filmvårdscentralen i
Grängesberg diskuterades
ingående av
kulturutskottet under
föregående riksmöte (bet.
2001/02:
KrU1 s. 99). Utskottet
ansåg att de resonemang
som fördes i
budgetpropositionen för år
2002 i denna fråga var
alltför knapphändiga och
därför behövde fördjupas
och förtydligas. Utskottet
ansåg att regeringen borde
ytterligare pröva olika
alternativ, varav
Filminstitutet borde vara
ett, till framtida
huvudman för
filmvårdscentralen.
Regeringen borde därefter
senast i
budgetpropositionen för år
2003 återkomma till
riksdagen beträffande
filmvårdscentralens
framtida
organisationsmodell.
När regeringen nu
återkommer i frågan säger
den att den beslutat att
Filminstitutet även
fortsättningsvis skall
vara huvudman. Det
klargörs dock inte om den
kommitté som arbetat med
organisations- och
arbetsformer för
filmvårdscentralen står
bakom förslaget eller om
det är regeringens eget
ställningstagande.
Vi kristdemokrater har i
motion 2002/03:Kr370 (kd)
framfört att vi anser att
regeringen bör återkomma
med en redogörelse för
sitt ställningstagande i
frågan om huvudmannaskapet
för filmvårdscentralen i
Grängesberg. I samma
motion har vi framhållit
att det material som skall
förvaras hos centralen är
mycket omfattande och av
stort kulturhistoriskt
värde. Jag vill därför
understryka betydelsen av
att tillräcklig kompetens
knyts till
filmvårdscentralen samt
att materialet görs
tillgängligt för forskare
och intresserad allmänhet.
Slutligen vill jag
framhålla vikten av att
filmvårdscentralen i sin
verksamhet tillämpar
största möjliga öppenhet
gentemot allmänheten.
8.
Medelsanvisningen
för år 2003, m.m.
(punkt 55)
Kent Olsson och Lena
Adelsohn Liljeroth
(båda m) anför:
Inledning
Kulturutskottet har under
beredningen av detta
betänkande arbetat under
förutsättningen att en
riksdagsmajoritet
bestående av
socialdemokrater,
vänsterpartister och
miljöpartister den 4
december 2002 kommer att
fastställa ekonomiska
ramar för de olika
utgiftsområdena i den
statliga budgeten och en
beräkning av statens
inkomster avseende år 2003
samt besluta om
preliminära utgiftstak för
år 2004.
Moderata samlingspartiet
har i parti- och
kommittémotioner förordat
en annan inriktning av den
ekonomiska politiken och
budgetpolitiken. Ett
övergripande mål för den
ekonomiska politiken bör
vara att möjliggöra ökad
tillväxt. Då måste
utgiftskvoten sänkas. För
detta krävs bl.a. en
moderniserad
arbetsmarknad,
avregleringar, sänkta
skatter och lägre
offentliga utgifter.
Antalet sjukskrivna och
förtidspensionerade måste
minskas genom att sjukvård
och rehabilitering
förbättras.
Våra förslag syftar
också till att skapa
förutsättningar för ett
ekonomiskt, kulturellt och
socialt växande Sverige.
Vi vill satsa på en
utbildning som ger alla
större möjligheter till
ett rikare liv. Genom en
större enskild sektor och
ett starkare civilt
samhälle kan både företag
och människor växa. Ännu
fler kan komma in på den
ordinarie arbetsmarknaden.
Den sociala tryggheten
ökar också i andra
bemärkelser genom att
hushållen får en större
ekonomisk självständighet.
Friheten att välja bidrar
både till mångfald, en
bättre kvalitet och en
större trygghet.
De enskilda människorna
får ett större inflytande
över sina liv.
Vi har föreslagit en
långtgående växling från
subventioner och bidrag
till omfattande
skattesänkningar för alla,
främst låg- och
medelinkomsttagare.
Samtidigt värnar vi de
människor som är i störst
behov av gemensamma
insatser och som har små
eller inga möjligheter att
påverka sin egen
situation. Vi slår också
fast att det allmänna
skall tillföras resurser
för att på ett
tillfredsställande sätt
kunna genomföra de
uppgifter som måste vara
gemensamma. Avsevärda
resurser tillförs till
exempel för att bryta den
ökade sjukfrånvaron och de
ökande
förtidspensioneringarna.
Vårt budgetalternativ -
med våra förslag till
utgiftstak,
anslagsfördelning och
skatteförändringar - bör
ses som en helhet där inte
någon eller några delar
kan brytas ut och
behandlas isolerat från de
andra. Eftersom riksdagens
majoritet den 4 december
förutsätts besluta om
ramar för de olika
utgiftsområdena i enlighet
med finansutskottets
förslag och därmed kommer
att välja en annan
inriktning av poltiken,
deltar vi inte i det nu
aktuella beslutet om
anslagsfördelning inom
utgiftsområde 17.
För budgetåret 2003
förordar vi i vår
partimotion och i våra
kommittémotioner,
2002/03:Kr338 (m) och
2002/03:Kr236 (m), en
annan politik.
Allmän kulturverksamhet
(28:1-28:4)
I vår budgetmotion,
2002/03:Kr338 (m),
vidhåller vi vår mångåriga
kritik mot Kulturrådets
dominerande roll och
föreslår en minskning av
kulturbyråkratin. Mot
denna bakgrund har vi
föreslagit att anslaget
till Kulturrådet bör
minska med 20 miljoner
kronor.
Vi delar helt den åsikt
som förs fram i motion
2002/03:Kr273 (m) att det
är av största vikt att
manifestera barnbokens
mästarinna Astrid Lindgren
genom att ett pris till
hennes minne inrättas. Vi
anser i likhet med
motionärerna att
administrationen runt
priset bör kunna minskas.
En del av dessa medel
borde i stället, som
anförs i motionen,
tillföras de medel som
avsätts för priset under
anslaget 28:9
Litteraturstöd.
Vi har under att antal
år framfört vår åsikt att
flera av de verksamheter
som ryms inom anslaget
28:2 Bidrag till allmän
kulturverksamhet,
utveckling samt
internationellt
kulturutbyte och samarbete
inte bör vara statliga
uppgifter. Det som inte
efterfrågas eller får
lokalt stöd skall inte
alltid kunna räkna med att
överleva genom statliga
bidrag. Vi vill också helt
avveckla bidraget till
Teateralliansen. Vi vill
påminna om att vi av dessa
orsaker i vår budgetmotion
i år föreslagit en
minskning av anslaget med
79 000 000 kronor till 75
935 000 kronor.
Teater, dans och musik
(28:5-28:7)
Vi vill påminna om att vi
i vår budgetmotion
framfört att det inte är
rimligt att behålla
Riksteaterns verksamhet på
oförändrad nivå, när det
nu finns ett regionalt
teaterutbud. Förenings-
och arrangörsdelen av
Riksteatern känner sig på
många orter bunden av
utbudet från den
producerande delen av
Riksteatern. Moderata
samlingspartiet har i sin
budgetmotion föreslagit
att
vuxenteaterverksamheten
vid Riksteatern bör
upphöra och att teatern
genom sina s.k.
specialensembler, som Tyst
teater och
Cullbergbaletten, skall
kunna erbjuda lokala
arrangörer det som inte
regionteatrarna har
kapacitet till. Vidare har
vi i budgetmotionen
framfört att
Rikskonserters produktion
och fonogramutgivning bör
omprövas. I motionen
föreslås att bidragen till
dessa båda institutioner
skall minskas med
sammantaget 200 miljoner
kronor.
Även om vi inte deltar i
beslutet om
medelsanvisning vill vi
understryka att vi anser
det värdefullt att
utskottet beslutat att
ökningen av anslaget 28:6
Bidrag till regional
musikverksamhet samt
regionala och lokala
teater-, dans- och
musikinstitutioner med 5,1
miljoner kronor skall avse
inte endast regionala och
lokala teater- och dans-
institutioner utan även
regionala och lokala
musikinstitutioner samt
länsmusikverksamheten.
Av motion 2002/03:Kr213
(m) framgår att
Göteborgsoperans framtid
ter sig osäker. Vi
påminner om att
motionärerna bakom
motionen anser att det
krävs en nivåhöjning av
statsbidraget till operan
i storleksordningen 20
miljoner kronor för att
operan inte skall tvingas
att radikalt ompröva sin
verksamhet. En sådan
höjning av anslaget
förefaller rimlig, menar
motionärerna.
Vi har i vår
budgetmotion föreslagit
att de fria
teatergrupperna skall få
ett tillskott, utöver
regeringens förslag, med
20 miljoner kronor per år
för de två kommande
budgetåren 2003 och 2004.
Vi anser att de fria
teatergrupperna idag lever
under knappa förhållanden
och vill framhålla att
deras arbete och insats
för att sprida
teaterkultur är oerhört
viktig. Genom en ökning av
anslaget 28:7 Bidrag till
vissa teater-, dans- och
musikändamål, i enlighet
med vårt förslag, skulle
förutsättningarna för de
fria teatergruppernas
arbete avsevärt
förbättras.
Bibliotek, litteratur
och kulturtidskrifter
(28:8-28:13)
I vår budgetmotion har vi
föreslagit en minskning av
anslaget 28:8 Bidrag till
biblioteksverksamhet med
11 miljoner kronor i
förhållande till
regeringens förslag. Den
datatekniska utvecklingen
bör innebära en förenkling
och rationalisering av
fjärrlåneverksamheten,
vilket bör kunna medföra
lägre kostnader för den
regionala verksamheten.
I samma motion har vi
också föreslagit en
minskning av anslaget 28:9
Litteraturstöd med 30
miljoner kronor, varvid
stödet till En bok för
alla skall upphöra och
utgivningsstödet skall
minska.
Vi understryker i samma
motion vikten av att
staten stöder utvecklingen
av den tekniskt överlägsna
digitala teknik som finns
att tillgå då det gäller
talboksbandspelare. I
motionen föreslår vi att
en del av anslaget 28:11
Talboks- och
punktskriftsbiblioteket
skall användas för att
göra denna teknik, som
benämns DAISY, mer
tillgänglig.
I motionen framhåller vi
att en central del i en
lyckad integration är att
nya medborgare ges
möjlighet att läsa och
därmed få kunskap om
förhållandena i Sverige,
nyheter och aktuella
frågor. Mot den bakgrunden
föreslår vi en ökning med
2 miljoner kronor av
anslaget 28:12 Bidrag till
Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och
litteratur.
Bild och form samt
konsthantverk
(28:14-28:18)
Vi anser i vår
budgetmotion att anslaget
till Statens konstråd
(28:14) borde dras ned med
2 miljoner kronor. Vi
anser att verksamheten
utanför det statliga
området bör minskas och
därmed rådets kostnader
för den. Vidare menar vi
att konstrådet bör få i
uppdrag att genomföra
sådana åtgärder att
avgiftsintäkterna ökar med
en miljon kronor.
I samma motion har vi
föreslagit att anslaget
28:15 Konstnärlig
gestaltning av den
gemensamma miljön bör
minskas med 15 miljoner
kronor. Staten bör
nämligen renodla sitt
ansvar för olika
kulturverksamheter och
inte ta ansvar för
konstnärlig utsmyckning av
andra gemensamma miljöer
än de statliga.
Ersättningar och bidrag
till konstnärer
(28:19-28:20)
I motion 2002/03:Kr264 (m)
har vi presenterat en lång
rad förslag för att göra
den ekonomiska situationen
enklare, stabilare och mer
förutsägbar för
konstnärer. Konstnärerna
måste ges villkor som gör
det möjligt för dem att
leva på sitt arbete. För
det krävs en politik som
undanröjer skatter,
byråkrati och regler som i
dag missgynnar våra
konstnärer. Motionens
olika yrkanden behandlas
inom flera av riksdagens
utskott. De förslag till
nödvändiga förändringar
som vi har presenterat i
vår budgetmotion innebär
att anslaget 28:20
Ersättningar och bidrag
till konstnärer skulle
kunna minskas med 50
miljoner kronor i
förhållande till
regeringens förslag.
Museer och
utställningar
(28:28-28:35)
Vi har i vår budgetmotion
föreslagit att anslaget
28:30 Centrala museer:
Stiftelser skall minskas
med 11 miljoner kronor.
Minskningen avser bidraget
till Arbetets museum.
Syftet med en sådan
minskning är att
statsbidraget till museet
skall upphöra. Som framgår
av motionen har Arbetets
museum skapats på
initiativ av olika
intressegrupper som inte
sett till att verksamheten
har de medel som behövs
för att fortleva av egen
kraft. Av politiska skäl
har sedan det ekonomiska
ansvaret för verksamheten
övertagits av staten,
vilket vi av principiella
skäl har vänt oss mot i
motionen.
I vår budgetmotion har
vi föreslagit att anslaget
28:32 Stöd till icke-
statliga kulturlokaler
skall upphöra och att inga
medel därmed skall betalas
ut under anslaget. Vi
anser nämligen att det
inte är logiskt att kräva
att huvudmannen skall stå
för lokalkostnaderna
samtidigt som det finns
ett statligt anslag till
investeringar i lokaler.
Kostnaderna för
handikappanpassning bör
enligt motionen i stället
bestridas från anslag inom
utgiftsområde 9 Hälsovård,
sjukvård och social
omsorg.
Vidare har vi i samma
motion föreslagit en
minskning av anslaget
28:33 Riksutställningar
med 26 miljoner kronor.
Riksutställningars egna
produktioner borde enligt
motionen minska och
myndigheten borde i större
utsträckning fungera som
en serviceorganisation
till andra
utställningsarrangörer.
Övrigt inom
kulturpolitiken
Vi vill påminna om att
Moderata samlingspartiet
under en följd av år
föreslagit att statliga
medel skall anvisas till
en särskild kulturfond för
att stödja nyskapande
verksamhet som inte får
stöd med offentliga medel
på annat sätt. Avsikten är
att medel från fonden
skall anvisas motsvarande
de resurser som
mobiliserats genom t.ex.
bidrag och
sponsorsinsatser. För år
2003 har vi föreslagit att
ett anslag på 100 miljoner
kronor skall anvisas för
ändamålet.
Ungdomspolitik
(29:1-29:2)
Moderata samlingspartiet
anser att bidraget till
den nationella och
internationella
ungdomsverksamheten (29:2)
bör minskas. I första hand
bör den internationella
verksamheten klara sig med
snävare ekonomiska ramar.
Även grundbidragen till
rikstäckande barn- och
ungdomsorganisationer bör
kunna minskas, då de
flesta
ungdomsorganisationer
visar ett minskat
medlemsantal och då det
finns klara tecken på att
ungdomsaktiviteter som
inte erhåller bidrag drar
till sig nya grupper. I
motionen föreslås en
minskning av anslaget med
74 miljoner kronor till 16
389 000 kronor. Med mindre
anslag att hantera borde
även anslaget till
Ungdomsstyrelsen (29:1)
kunna minskas. I motionen
har föreslagits ett med 16
miljoner kronor minskat
anslag om 2 171 000
kronor.
Folkrörelsepolitik
(30:1-30:4)
Vad gäller idrottens
finansiering vill vi
påminna om att vi i vår
motion 2002/03:Kr297 (m),
som kommer att behandlas
senare under
mandatperioden, föreslår
att idrottsrörelsen skall
få en betydligt större
andel av spelmarknaden för
att därmed kunna öka sin
självfinansieringsgrad.
Vi har i vår
budgetmotion föreslagit
att anslaget 30:2 Bidrag
till allmänna
samlingslokaler skall
avskaffas. Det är enligt
vår mening en regional och
kommunal uppgift att i
förekommande fall bistå
med bidrag för allmänna
samlingslokaler.
Vi anser att stödet till
kvinnoorganisationerna
inte bör hamna under detta
utgiftsområde. I stället
menar vi att den största
delen av anslaget bör
flyttas till utgiftsområde
14 Arbetsliv. I
Moderaternas budgetmotion
föreslås därför att
anslaget 30:3 Bidrag till
kvinnoorganisationernas
verksamhet skall minska
med 2,5 miljoner kronor i
förhållande till
regeringens förslag.
Folkbildning
(25:1-25:3)
Vi vill påminna om att vi
i vår budgetmotion har
föreslagit att den del av
anslaget som avser
bidraget till
folkhögskolor skall
överföras till
utgiftsområde 16
Utbildning och
universitetsforskning.
Vidare har vi föreslagit
en besparing med 350
miljoner kronor på den del
av folkbildningsanslaget
som blir kvar inom
utgiftsområde 17, eftersom
vi anser att andelen
uppdragsutbildning och
annan icke-bidragsberoende
utbildning hos
studieförbunden borde
kunna ökas. Vi menar även
att medel ur den av oss
föreslagna kulturfonden
skulle kunna utnyttjas av
folkbildningen.
9. Medelsanvisningen
för år 2003 m.m.
(punkt 55)
Lennart Kollmats och
Cecilia Wikström (båda
fp) anför:
Inledning
Folkpartiet liberalernas
budgetförslag för år 2003
innebär i sina huvuddrag
sänkta skatter på arbete
och företagande som syftar
till att uppnå en
långsiktig och uthållig
tillväxt. Det syftar också
till en mera rättvis
skattepolitik för bl.a.
barnfamiljer. Våra
utgiftsökningar avser
främst bistånd,
utbildning, vård och
omsorg, förbättringar för
handikappade, åtgärder mot
ohälsan samt satsningar på
miljö och rättssäkerhet.
Vårt förslag till
utgiftsram för
utgiftsområde 17 har
emellertid avslagits i
budgetprocessens första
steg. Då Folkpartiets
budgetförslag är en helhet
är det inte meningsfullt
att delta i fördelningen
på anslag inom
utgiftsområde 17. I det
följande redovisas i
sammanfattning innehållet
i vårt budgetförslag för
utgiftsområde 17.
Vår liberala kulturpolitik
utgår från tre mål -
frihet, mångfald och
kvalitet. (Se reservation
1 till detta betänkande.)
Frihet betyder bl.a. en
konkret frihet att vända
sig till flera och olika
finansieringskällor.
Mångfalden
finansieringsmodeller kan
ge rum för en mångfald av
olikartade produktioner
och olikartade
distributionsmodeller.
Kvalitet föds just i
kraftfält på vilka
mångfaldens skeenden fritt
samspelar.
Att skapa utrymme för
kvalitetskultur i hela
landet är en viktig
kulturpolitisk uppgift.
Det offentliga stödet till
kulturen måste komma från
både stat, regioner,
landsting och kommuner.
Risken är annars ett
alltför starkt beroende av
få finansiärer, vilket
riskerar att leda till
likformighet. Alla
offentliga aktörer har
ansvar för att tillskapa
goda möjligheter för ett
rikt kulturliv med både
bredd och djup.
Kulturpolitiken bör i
princip vara generell.
Selektiva urvalsprinciper
måste tillämpas
restriktivt. Det
offentliga ekonomiska
kulturstödet, framför allt
det nationella, bör främst
riktas mot det
professionella
kulturlivet. Detta
kulturstöd måste också
präglas av långsiktighet.
Frihetens och
mångfaldens krav när det
gäller finansiering av
kultur berör två viktiga
element i kulturens
arbetsprocess:
finansiering av
verksamhet, dvs.
investeringar och täckning
av löpande kostnader, och
finansiering som ger fria
kultur- och
konstproducenter rimliga
förutsättningar att leva
på sitt yrke.
Det behövs en ny syn på
lönsamhet inom kultur och
kommunikation för att
landet inte skall stänga
sig ute från morgondagens
världsomfattande
arbetsmarknad inom det som
ibland kallas
"upplevelseindustri".
Andra länder satsar på
både traditionell och ny
kultur, på museer,
festivaler och andra
arrangemang som blir en
motor i turistnäringens
utveckling.
I Folkpartiet
liberalernas
budgetmotioner
2002/03:Kr272 (fp) och
2002/03:
Fi230 (fp) har föreslagits
en satsning på kulturen
med 50 miljoner kronor ut-
över regeringens förslag
med syfte att förbättra
kulturskaparnas
förhållanden och
institutionernas ekonomi.
Finansutskottet har den
21 november 2002
tillstyrkt regeringens
förslag om ram för
utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och
fritid (bet.
2002/03:FiU1). Riksdagen
förväntas den 4 december
2002 besluta i enlighet
med finansutskottets
förslag. Då denna ram till
omfattning och inriktning
inte stämmer överens med
Folkpartiet liberalernas
budgetmotioner inom
utgiftsområdet deltar vi
inte i kulturutskottets
anslagsbeslut (punkt 55 i
utskottets förslag till
riksdagsbeslut).
Allmän kulturverksamhet
(28:1-28:4)
I Folkpartiet liberalernas
budgetmotioner finns
förslag om att minska
anslaget till Kulturrådet
med 7 miljoner kronor.
Förslaget har motiverats
med att Kulturnät Sverige
inte skall finansieras med
allmänna medel och att
behovet av statlig
styrning av
kulturverksamheten har
minskat i och med att
regionernas kulturansvar
har utvecklats.
Teater, dans och musik
(28:5-28:7)
Vi påminner om att
Folkpartiet liberalerna i
budgetmotionerna
framhållit att de resurser
och det uppdrag som
Riksteatern har för egen
teaterproduktion borde
kunna föras över till
regionteatrarna och de
större stadsteatrarna.
Riksteatern skulle då ha
kvar rollen som samordnare
av teatrarnas
turnéverksamhet och andra
uppdrag som staten givit
teatern samt svara för
Cullbergbaletten, Tyst
Teater och Unga Riks. Som
en följd härav skulle
bidraget till Riksteatern
kunna minskas med 27
miljoner kronor. En
motsvarande överföring av
medel, 10 miljoner kronor,
från Rikskonserter till
den regionala
musikverksamheten har
också föreslagits av oss.
Vidare har vi föreslagit
att Dramaten och Operan
skall få förstärkt bidrag
med 3 miljoner kronor
vardera och att bidraget
till Dansens Hus skall öka
med 1,5 miljoner kronor.
Vi påminner också om att
Folkpartiet har föreslagit
att anslaget 28:6 Bidrag
till regional
musikverksamhet samt
regionala och lokala
teater-, dans- och
musikinstitutioner skall
ökas med 30 miljoner
kronor. Av beloppet bör
5 miljoner kronor riktas
till Göteborgsoperan.
Resten av ökningen bör
användas för att förstärka
de regionala teatrarnas
respektive
länsmusikorganisationernas
bidrag.
Även om vi inte deltar i
beslutet om
medelsanvisning vill vi
understryka att vi anser
det värdefullt att
utskottet beslutat att
ökningen av anslaget 28:6
Bidrag till regional
musikverksamhet samt
regionala och lokala
teater-, dans- och
musikinstitutioner med 5,1
miljoner kronor skall avse
inte endast regionala och
lokala teater- och dans-
institutioner utan även
regionala och lokala
musikinstitutioner samt
länsmusikverksamheten.
Vi vill också påminna om
att Folkpartiet har yrkat
att de fria teater-
grupperna, som är en stor
tillgång för svenskt
teaterliv och som har levt
under stark ekonomisk
press, borde ha fått ett
med 7 miljoner kronor ökat
bidrag. I motionerna har
också föreslagits att
ytterligare 2 miljoner
kronor skall anslås till
Drottningholms
Slottsteater. Vi vill
framhålla att ingen
uppräkning av anslaget har
ägt rum sedan år 1992 och
vi anser inte att det
extra bidrag om 1 miljon
kronor som tilldelas
Drottningholms
Slottsteater under
anslaget 28:2 utgör en
tillräcklig
anslagsförstärkning.
Drottningholm blev år 1991
erkänt som världsarv
vilket har ökat det
internationella intresset
för Drottningholms
Slottsteater påtagligt. Vi
anser att för att teatern
också fortsättningsvis
skall kunna bedriva en
föreställningsverksamhet
på högsta internationella
nivå måste teaterns
permanenta anslag höjas
fr.o.m. år 2003.
Bibliotek, litteratur
och kulturtidskrifter
(28:8-28:13)
I våra budgetmotioner har
vi föreslagit en satsning
på 13 miljoner kronor
utöver regeringens förslag
för folk- och
skolbibliotekens bokinköp.
Satsningen föreslås bli
finansierad delvis genom
att vi samtidigt föreslår
att En bok för alla skall
koncentrera sin
bokutgivning på barn- och
ungdomslitteratur och
upphöra med utgivning av
vuxenlitteratur. Därmed
skulle bidraget till En
bok för alla kunna dras
ner med 3 miljoner kronor.
Av vår motion
2002/03:Kr372 (fp) framgår
att det inte finns samma
behov av en subventionerad
vuxenutgivning efter det
att bokmomsen sänkts.
Bild och form samt
konsthantverk
(28:14-28:18)
Folkpartiet liberalerna
har föreslagit en
minskning av anslaget till
Konstnärlig gestaltning av
den gemensamma miljön med
10 miljoner kronor med
motiveringen att kommuner
och landsting bör öka sitt
kostnadsansvar och att
staten därmed kan minska
sitt.
Arkiv (28:21-28:24)
I motion 2002/03:Kr204
(fp) påtalas att
Sverigefinländarnas
riksarkiv har akuta
svårigheter med sin
budget. Vi är medvetna om
att betänkandet Arkiv för
alla - nu och i framtiden
(SOU 2002:78), som bl.a.
behandlar frågor om de
nationella
minoritetsspråkens arkiv,
är ute på remiss och att
regeringen har för avsikt
att återkomma till
riksdagen i de aktuella
frågorna. Som påtalas i
motionen borde regeringen
se till att statsbidraget
till Sverigefinländarnas
riksarkiv höjs redan nu,
innan en proposition läggs
fram.
Museer och
utställningar
(28:28-28:35)
Folkpartiet liberalerna
har i budgetmotionerna
föreslagit en ökning med
14 miljoner kronor av
anslaget 28:28 Centrala
museer: Myndigheter. Av
ökningen avser 3 miljoner
kronor Moderna museet. Den
totala
resursförstärkningen
skulle enligt vårt förslag
ha använts för att
anställa personal för
digitalisering av
museernas samlingar samt
för att garantera
säkerheten på museerna.
Vidare har vi föreslagit
att anslaget 28:30 Bidrag
till regionala museer
skall ökas med 16,5
miljoner kronor, varav 2
miljoner kronor avser
Nordiska akvarellmuseet på
Tjörn. Akvarellmuseet, som
på kort tid har etablerat
sig som en betydelsefull
konstinstitution, bedriver
ett kraftfullt
utvecklingsarbete inom det
konstpedagogiska området.
Vidare skulle 500 000
kronor av anslagsökningen
ha tillfallit
Marionetteatern, som i dag
har stora ekonomiska
problem och hotas av
nedläggning.
Vi påminner också om
vårt förslag att anslaget
28:33 Riksutställningar
skall minskas med 5
miljoner kronor. Vi anser
att Riksutställningars
uppdrag att producera
utställningar borde kunna
överföras på de större
kommunala och regionala
museerna och att
myndigheten i stället
skulle kunna koncentrera
sig på att bistå övriga
delar av museiväsendet
genom att aktivt medverka
till att produktioner från
olika museer distribueras
i landet. Övriga medel i
vårt förslag, skulle
enligt vår principiella
inställning, fördelas
enligt de regionala
museernas egna beslut,
varvid bl.a. Kulturarvs-IT
sannolikt skulle
prioriterats.
Trossamfund
(28:38-28:39)
I Folkpartiet liberalernas
budgetmotioner har
föreslagits en ökning av
anslaget till
trossamfunden med 10
miljoner kronor med tanke
på trossamfundens stora
ansvarsområde.
Övrigt inom
kulturpolitiken
Vi vill påminna om att
Folkpartiet liberalerna
framhållit behovet av
resurser för utveckling av
kulturpolitiken för
invandrare och
minoriteter. De behöver få
ett större utrymme i
svenskt kulturliv och ökat
stöd för att kunna värna
sina språkliga och
kulturella identiteter. I
motionerna har föreslagits
ett nytt anslag, benämnt
Möte mellan kulturer, om 4
miljoner kronor, varav 1
miljon kronor avser
minoriteters arkiv.
Mediepolitik
(27:1-27:3)
Folkpartiet liberalerna
har föreslagit att
förhandsgranskningen av
vuxenfilmer skall
avskaffas. En sådan åtgärd
skulle minska arbetet vid
Statens biografbyrå och
därmed byråns kostnader.
Mot denna bakgrund har
föreslagits att anslaget
skall minskas med 3
miljoner kronor.
Ungdomspolitiken
(29:1-29:2)
Utskottets majoritet har
föreslagit en överföring
av 2,5 miljoner kronor
från anslaget 29:2 Bidrag
till nationell och
internationell
ungdomsverksamhet till
anslaget 30:3 Bidrag till
allmänna samlingslokaler.
Vi vill påminna om att
Folkpartiet liberalerna i
sina budgetmotioner inte
haft något emot
regeringens förslag till
medelsanvisning om
90 389 000 kronor till
ungdomsverksamheten.
Folkrörelsepolitik
(30:1-30:4)
Folkpartiet liberalerna
har i sina budgetmotioner
föreslagit att anslaget
30:1 Stöd till idrotten
skall ökas med 10 miljoner
kronor, avsett för bl.a.
dopningsbekämpning och
idrottsforskning.
Beträffande bidraget
till allmänna
samlingslokaler vill vi
påminna om att Folkpartiet
liberalerna inte har haft
något att erinra mot
regeringens förslag att
26,5 miljoner kronor skall
anvisas under anslaget
30:2, vilket innebär 2,5
miljoner kronor mindre än
vad utskottet nu
föreslagit.
Vi vill i sammanhanget
också påpeka att vi under
utgiftsområde 9 Hälsovård,
sjukvård och social omsorg
avsatt 5 miljarder kronor
under fem år för
handikappanpassning av
offentliga lokaler (jfr
motionerna 2002/03:Fi232
yrkande 15 i denna del och
2002/03:So362 yrkandena 1
och 2). Allmänna
samlingslokaler ingår
givetvis bland de
offentliga lokaler som vi
föreslår skall erhålla
medel, liksom
idrottsanläggningar.
10.
Medelsanvisningen
för år 2003, m.m.
(punkt 55)
Gunilla Tjernberg (kd)
anför:
Inledning
Kristdemokraterna har i
sina motioner föreslagit
en annan inriktning av
statens budget och andra
utgiftsramar än vad
regeringen föreslagit.
Kristdemokraternas
budgetalternativ tar sikte
på att långsiktigt
förbättra Sveriges
tillväxtförutsättningar
genom strukturella
reformer för minskad
ohälsa, förbättrad
lönebildning och
strategiska
skattesänkningar på arbete
och sparande. Därigenom
skapas förutsättningar för
att sysselsättningen skall
kunna öka i en sådan
utsträckning att välfärden
tryggas för alla. Våra
reformer och ekonomiska
satsningar syftar framför
allt till att sänka
skatterna på arbete och
företagande, öka
valfriheten inom
familjepolitiken,
återupprätta
rättsväsendet, stärka
pensionärernas ekonomiska
situation, förbättra
infrastrukturen och stärka
kulturpolitiken. Vårt
alternativ framgår av
reservation 10 i
finansutskottets
betänkande 2002/03:FiU1.
Kulturen har en
självklar plats i den
kristdemokratiska
ideologin och där hämtar
vår kulturpolitik sin
näring. Här finns de tre
grundprinciper som utgör
basen för vår syn på
kulturen och
kulturpolitikens ansvar.
För det första grundas
vår kulturpolitik i den
kristdemokratiska synen på
människan - hennes
förutsättningar, behov och
uppgift. Kristdemokraterna
menar att människan kräver
tillfredsställelse av mer
än sina materiella behov
för att överleva. För att
växa och bli hel krävs en
immateriell, andlig och
kulturell dimension liksom
relationer och gemenskap
med andra. Den politik vi
formar utgår ifrån hela
människan och ser till
alla hennes behov. Att
värna om människans
immateriella inre liv är
därför lika självklart för
oss som att garantera
hennes materiella behov.
Kulturen utgör en
avgörande del i människors
tillvaro och kan vara en
väg att uppfylla hennes
immateriella behov. Genom
kulturen kan människor
finna mening i tillvaron
och utvecklas både som
individer och i sina
relationer med andra. Att
värna kulturen är därför
en grundläggande uppgift
för politiken.
Den kristdemokratiska
ideologin handlar också om
ansvar och förvaltarskap.
Vi menar att vi som lever
i dag har en skyldighet
att efter bästa förmåga
förvalta det som lämnats
till oss. Det handlar
naturligtvis om att värna
jordens materiella
tillgångar men också om
att bevara det
immateriella arv av
tankar, värderingar och
idéer som lämnats till oss
från tidigare
generationer. Bevarandet
av kulturarvet, såväl det
andliga som det
materiella, är därför
självklart för oss. Det
handlar både om de
kulturvärden som lämnats
till oss från tidigare
generationer och om de som
tillkommer i vår egen tid.
Den tredje principen i
den kristdemokratiska
ideologin som ligger till
grund för vår
kulturpolitik handlar om
samhällets maktfördelning.
Vi menar att all politik
måste bygga på
subsidiaritet. Alla beslut
skall fattas så nära den
enskilda människan som
möjligt. Endast i de fall
man kan motivera att det
är mest effektivt att
besluten fattas på en
högre nivå skall besluten
flyttas dit.
Grundprincipen är att
högre nivåer skall vara
ett stöd för de lägre.
Kulturpolitiken skall
utifrån detta synsätt utgå
ifrån den enskilda
människan och hennes
behov. Kulturen skall inte
styras av beslut uppifrån
utan frodas bland de
människor som utgör hennes
kärna.
Med människan i centrum
och med aktning för
kulturens oersättliga roll
för hennes välbefinnande
bygger vi den
kristdemokratiska
kulturpolitiken.
Finansutskottet har den
21 november 2002
tillstyrkt regeringens
förslag om ram för
utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och
fritid (2002/03:FiU1).
Riksdagen förväntas den 4
december 2002 besluta i
enlighet med
finansutskottets förslag.
Då denna ram till
omfattning och inriktning
inte stämmer överens med
Kristdemokraternas
budgetmotioner inom
utgiftsområdet deltar jag
inte i kulturutskottets
anslagsbeslut (punkt 55 i
utskottets förslag till
riksdagsbeslut).
Kristdemokraternas
budgetförslag rörande
utgiftsområde 17 finns i
motionerna 2002/03:Kr305
(kd), 2002/03:Kr366 (kd),
2002/03:Kr368 (kd),
2002/03:Kr369 (kd),
2002/03:Kr370 (kd),
2002/03:Kr371 (kd) och
2002/03:N307 (kd) yrkande
9.
Allmän kulturverksamhet
(28:1-28:4)
För att skapa utrymme för
satsningar bl.a. på att
sprida kulturutbudet i
landet föreslår
Kristdemokraterna i motion
2002/03:Kr371 (kd) att
anslaget 28:1 Statens
kulturråd skall minskas
med 1 miljon kronor och
att den del av anslaget
28:2 Bidrag till allmän
kulturverksamhet,
utveckling samt
internationellt
kulturutbyte och samarbete
som avser medel till
regeringens disposition
skall minskas med 5
miljoner kronor. Samtidigt
föreslås i motionen att
anslaget 28:2 skall
tillföras 1 miljon kronor
för en satsning på
amatörkulturen, vilket
innebär att detta anslag
totalt borde minskas med 4
miljoner kronor.
Teater, dans och musik
(28:5-28:7)
Jag vill påminna om att
Kristdemokraterna i motion
2002/03:Kr371 (kd)
föreslagit att anslaget
28:6 Bidrag till regional
musikverksamhet samt
regionala och lokala
teater-, dans- och
musikinstitutioner skall
tillföras 5 miljoner
kronor utöver vad
regeringen föreslagit. Av
motionen framgår att en
sådan ökning delvis borde
tillfalla Göteborgsoperan.
Även om vi inte deltar i
beslutet om
medelsanvisning vill vi
understryka att vi anser
det värdefullt att
utskottet beslutat att
ökningen av anslaget 28:6
Bidrag till regional
musikverksamhet samt
regionala och lokala
teater-, dans- och
musikinstitutioner med 5,1
miljoner kronor skall avse
inte endast regionala och
lokala teater- och dans-
institutioner utan även
regionala och lokala
musikinstitutioner samt
länsmusikverksamheten.
Jag vill också påminna
om att det i
Kristdemokraternas
budgetmotion föreslås att
anslaget 28:7 Bidrag till
vissa teater-, dans- och
musikändamål, skall
tillföras 4 miljoner
kronor för år 2003. Av
dessa medel skall 1 miljon
kronor utgöra ett
förstärkt bidrag till
fonogramutgivningen då vi
anser att den neddragning
av fonogramstödet som
gjordes år 2001 var
ogenomtänkt.
Bibliotek, litteratur
och kulturtidskrifter
(28:8-28:13)
I motion 2002/03:Kr371
(kd) har vi föreslagit att
anslaget Litteraturstöd
skall minskas med 5
miljoner kronor.
Minskningen avser En bok
för allas utgivning av
vuxenlitteratur.
Vidare har vi i samma
motion föreslagit en
ökning med 1 miljon kronor
utöver vad regeringen
föreslagit av anslaget
28:12 Bidrag till
Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och
litteratur. Syftet med
ökningen är - som framgår
av motion 2002/03:Kr305
(kd) - att LL-stiftelsen
skall kunna marknadsföra
sitt utbud och genomföra
en brett upplagd
informationskampanj för
att presentera sin
utgivning för att nå ut
till fler målgrupper.
Arkiv (28:21-28:24)
För att utveckla den
viktiga regionala
arkivverksamheten och för
att stärka
folkrörelsearkivens arbete
med industrisamhällets
kulturarv föreslår
Kristdemokraterna att
anslaget 28:22 Bidrag till
regional arkivverksamhet
skall ökas med 1 miljoner
kronor utöver regeringens
förslag.
Kulturmiljö
(28:25-28:27)
Kristdemokraterna har
föreslagit en ökning av
anslaget 28:26 Bidrag till
kulturmiljövård med 4
miljoner kronor i
förhållande till
regeringens förslag.
Bakgrunden är det ständigt
ökade behovet av
kulturmiljösatsningar.
Vidare har
Kristdemokraterna särskilt
nämnt det arbete som
bedrivs av landets
hembygds- och
fornminnesföreningar och
framhållit att en
omfördelning inom anslaget
Bidrag till
kulturmiljövård bör göras
så att ytterligare
1 miljon kronor kommer de
ideella organisationerna
inom kulturmiljövårdens
område till del.
Museer och
utställningar
(28:28-28:35)
Av Kristdemokraternas
motion 2002/03:Kr369 (kd)
framgår det att vi anser
att de ekonomiska behoven
hos de regionala museerna
är mycket stora. Bland
annat behövs stora
satsningar för det
långsiktiga arbetet och
för säkerheten i museerna.
Vi har därför i vår motion
2002/03:Kr371 (kd)
föreslagit en ökning med 5
miljoner kronor av
anslaget 28:30 Bidrag till
regionala museer.
Jag vill påminna om att
vi föreslagit i vår
budgetmotion att 2
miljoner kronor skall
tillföras anslaget Stöd
till icke-statliga
kulturlokaler år 2003
utöver regeringens
förslag, för att behovet
av att göra nödvändiga
handikappanpassningar av
lokaler bättre skall kunna
tillgodoses. Som vi
framhållit i motionen
anser vi att det finns
anledning att se över hur
storleken på anslaget
skall anpassas till de
behov som finns.
Trossamfund
(28:38-28:39)
Jag vill påminna om att
Kristdemokraterna i sin
budgetmotion har
föreslagit att bidragen
till trossamfundens
samlingslokaler borde få
ett tillskott på
3 miljoner kronor för år
2003.
Ungdomspolitik
(29:1-29:2)
I budgetmotionerna för år
2003 har inte
Kristdemokraterna haft
något att erinra mot
regeringens förslag i
budgetpropositionen att
riksdagen under anslaget
29:2 Bidrag till nationell
och internationell
ungdomsverksamhet m.m.
skulle anvisa 90 389 000
kronor.
Folkrörelsepolitik
(30:1-30:4)
I ett flertal motioner har
Kristdemokraterna påpekat
att bidraget till allmänna
samlingslokaler är
väsentligt och att det
fyller en viktig funktion
och därför bör öka med 5
miljoner kronor utöver
regeringens förslag. Vi
finner det glädjande att
utskottets majoritet är av
samma uppfattning att
bidraget bör öka i
förhållande till
regeringens förslag.
Utskottets majoritet
föreslår dock inte en lika
stor ökning som
Kristdemokraterna, utan
stannar på 2,5 miljoner
kronor utöver regeringens
förlag.
11.
Medelsanvisningen
för år 2003, m.m.
(punkt 55)
Birgitta Sellén (c)
anför:
Inledning
Kulturen stärker inte bara
vår framtidstro och
samhörighet, den är också
en källa för att skapa
sysselsättning och en
drivkraft för människors
kreativitet och vilja att
utveckla det egna
samhället. Olika regioner
har skapat sig olika
kulturella identiteter.
Det handlar dels om det
historiska arvet att ta
till vara traditioner och
livsmönster och att
formulera vad det är vi
vill föra vidare till
omvärlden, dels om ett
nytänkande att ta till sig
samtida kulturella
aktiviteter.
Människor skall ha
tillgång till ett rikt
kulturliv oavsett social
och ekonomisk status eller
bostadsort. Centerpartiet
vill ge möjlighet för alla
att ta del av och delta i
kulturell verksamhet. Vi
vill därför gå vidare med
en satsning på en
kulturell allemansrätt i
hela landet.
De politiska besluten
skall inriktas på att
skapa goda förutsättningar
för ett levande regionalt
och lokalt kulturliv i
hela landet - ett
kulturliv med mångfald,
hög kvalitet och plats för
både amatörers skapande
och professionella
konstnärers medverkan.
Regeringen bör få i
uppdrag att från ett
underifrånperspektiv
utveckla kulturpolitiska
strategier som en del i
den regionala och lokala
utvecklingen.
I vår kommittémotion
2002/03:Kr336 (c) har vi
anfört att kulturpolitiken
skall ge utrymme för nya
kulturrörelser, nya
lösningar och nya
organisationsformer.
Centerpartiet anser att
det är viktigt att få i
gång en diskussion kring
hur den nationella
kulturpolitiken kan
anpassas till vår
föränderliga värld (se
vidare reservation 3 Nya
metoder och
verksamhetsformer för att
nå de kulturpolitiska
målen).
Vi vill t.ex. få i gång
en diskussion och en
utredning om utbud och
efterfrågan, då det gäller
statligt stödd kultur,
stämmer överens eller
inte. Vi anser att
ungdomar skall kunna
starta kulturprojekt för
att det är roligt. Vi vill
ge förutsättningar för
detta genom vårt förslag
att inrätta ett anslag som
skulle riktas till kultur
för unga i hela landet,
våra s.k. KUL-miljoner.
Vi frågar oss om
graffiti är klotter eller
konst. Vi tror att
graffitin är här för att
stanna. Det märks inte
minst genom att den
tillåts att ställa ut i
"de fina" salongerna. Vi
vill inte lagstifta bort
en ungdomskultur utan i
stället öka kunskapen om
den och skapa
förutsättningar för
graffitin som konstart. Av
den anledningen vill vi ge
Fryshuset i Stockholm ett
nationellt uppdrag att
arbeta med graffiti.
För den sociala
kontakten behövs
mötesplatser.
Samlingslokalerna är ett
exempel på sådana platser,
där man kan träffas för
att exempelvis diskutera
bygdens och ortens
framtid, delta i
studiecirkel eller se på
teater.
Finansutskottet har den
21 november 2002
tillstyrkt regeringens
förslag om ram för
utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och
fritid (bet.
2002/03:FiU1). Riksdagen
förväntas den 4 december
2002 besluta i enlighet
med finansutskottets
förslag. Då denna ram till
omfattning och inriktning
inte stämmer överens med
Centerpartiets
budgetmotioner inom
utgiftsområdet deltar vi
inte i kulturutskottets
anslagsbeslut (punkt 55 i
utskottets förslag till
riksdagsbeslut).
Centerpartiets
budgetförslag rörande
utgiftsområde 17 finns i
motionerna 2002/03:Kr336
(c) och 2002/03:Kr337 (c),
och i det följande
påminner jag om innehållet
i dessa.
Allmän kulturverksamhet
(28:1-28:4)
I vår budgetmotion har vi
föreslagit en ökning av
anslaget 28:3 Nationella
uppdrag utöver regeringens
förslag med 2 miljoner
kronor. Ökningen skulle
göra det möjligt för
regeringen att utse
Fryshuset i Stockholm och
Museum Anna Nordlander
till innehavare av
nationella uppdrag inom
sina respektive områden,
grafitti och kvinnokonst.
Teater, dans och musik
(28:5-28:7)
Den fria scenkonsten har
en utomordentlig betydelse
för kulturlivet. De fria
teatergrupperna står för
närmare en tredjedel av
antalet
teaterföreställningar
totalt sett och för cirka
hälften av
föreställningarna för barn
och ungdom. Jag vill
påminna om att
Centerpartiet i sin
budgetmotion föreslagit en
ökning med 24 miljoner
kronor av anslaget 28:7
Bidrag till vissa teater-,
dans- och musikändamål.
Även om vi inte deltar i
beslutet om
medelsanvisning vill vi
understryka att vi anser
det värdefullt att
utskottet beslutat att
ökningen av anslaget 28:6
Bidrag till regional
musikverksamhet samt
regionala och lokala
teater-, dans- och
musikinstitutioner med 5,1
miljoner kronor skall avse
inte endast regionala och
lokala teater- och dans-
institutioner utan även
regionala och lokala
musikinstitutioner samt
länsmusikverksamheten.
Bibliotek, litteratur
och kulturtidskrifter
(28:8-28:13)
I vår kommittémotion
anförs att staten inte bör
prioritera vuxenböcker
inom litteraturstödet,
varför anslaget 28:9
Litteraturstöd bör minskas
med 36,5 miljoner kronor
till 64 417 000 kronor.
Bild och form samt
konsthantverk
(28:14-28:18)
Centerpartiet har i sina
motioner 2002/03:Kr307 (c)
och 2002/03:Kr337 (c)
föreslagit att anslaget
Främjande av hemslöjden
skall öka med 1 miljon
kronor. En höjning är
nödvändig för att kunna
driva verksamheten på ett
framåtsyftande sätt, för
att uppfylla de
förpliktelser som
hemslöjdsrörelsen har
gentemot sina medlemmar
och allmänheten, för att
upprätthålla intresset för
slöjd ute i landet och för
att kunna uppfylla
regeringens och riksdagens
intentioner när det gäller
slöjdens betydelse både
som kulturyttring och som
näring.
Museer och
utställningar
(28:28-28:35)
Centerpartiet anser att
det är angeläget att
kunskapen om Förintelsen
sprids och att
diskussionen om demokrati
och mänskliga rättigheter
främjas. Vi anser dock
inte att det behöver
inrättas en särskild
myndighet för detta
ändamål. I vår motion
2002/03:Kr337 (c) har vi
därför avstyrkt att 40
miljoner kronor skall
anvisas för myndigheten
Forum för levande
historia.
Ungdomspolitik
(29:1-29:2)
Jag vill påminna om att
Centerpartiet i sina
budgetmotioner inte har
haft något att erinra mot
regeringens förslag i
budgetpropositionen att
riksdagen under anslaget
29:2 Bidrag till nationell
och internationell
ungdomsverksamhet skulle
anvisa 90 389 000 kronor.
Centerpartiet har under
flera år framhållit att
det behövs särskilda medel
för att utveckla det
kulturella utbudet för
ungdomar, med ungdomar och
av ungdomar i hela landet.
I vår motion 2002/03:Kr336
(c) har vi framhållit att
det har visat sig att de
kommunala kultur- och
fritidsbudgetarna många
gångar till stor del är
uppbundna i fasta
anläggningar,
institutioner eller
projekt. Förutsättningarna
för kommunerna att utan
längre fördröjningar ta
till vara ungdomars idéer
är därmed dåliga.
Jag vill påminna om att
Centerpartiet i år har
återkommit i den nämnda
motionen med förslag om
att ett särskilt anslag om
100 miljoner skall
inrättas för ändamålet, i
år benämnt KUL-miljoner.
Medlen skall enligt
motionen fördelas av
Ungdomsstyrelsen till de
kommunala ungdomsråden
eller motsvarande.
Jag vill också redovisa
att det i motionen
understryks att det är
mycket viktigt att
ungdomarna på orten själva
får bestämma hur
resurserna skall fördelas.
Även de ungdomar som inte
tillhör någon förening
avses kunna ta del av
medlen.
Folkrörelsepolitik
(30:1-30:4)
Runt om i landet - i
glesbygd likaväl som i
storstädernas förorter -
finns det ett stort antal
allmänna samlingslokaler,
som var och en är en
betydelsefull mötesplats
för människorna i
omgivningen. Centerpartiet
har i två motionsyrkanden
framhållit att samhället
än mer bör stödja
upprustning,
standardhöjning och
nybyggnad av allmänna
samlingslokaler och att
anslaget 30:2 Bidrag till
allmänna samlingslokaler
därmed borde ökas med 40
miljoner kronor i
förhållande till
regeringens förslag.
Motionsförslaget innebär
en ökning med 37,5
miljoner kronor i
förhållande till
utskottets förslag.
Bilaga 1
Förteckning över
behandlade förslag
Regeringens
skrivelse
2001/02:176
I skrivelsen gör
regeringen en
resultatredovisning av ett
av de nationella kul-
turpolitiska målen, det.
s.k. jämlikhetsmålet om
delaktighet och eget
skapande.
Propositionen
Regeringen
(Finansdepartementet) har
i proposition 2002/03:1
Förslag till statsbudget
för 2003
(budgetpropositionen)
utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och
fritid föreslagit
1. att riksdagen antar
regeringens förslag till
lag om ändring i lagen
(1988:950) om
kulturminnen m.m.
(avsnitt 4.9),
2. att riksdagen antar
regeringens förslag till
lag om ändring i lagen
(1989:41) om TV-avgift
(avsnitt 5.9.5),
4. att riksdagen godkänner
att ett årligt
internationellt
litteraturpris på
5 000 000 kronor
instiftas till Astrid
Lindgrens minne (avsnitt
4.8),
5. att riksdagen
bemyndigar regeringen
att under 2003 för
ramanslaget
28:11 Talboks- och
punktskriftsbiblioteket
beställa talböcker,
punktskriftsböcker och
informationsmaterial som
inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 4 000
000 kronor under 2004
(avsnitt 4.10.11),
6. att riksdagen
bemyndigar regeringen
att under 2003 för
ramanslaget
28:15 Konstnärlig
gestaltning av den
gemensamma miljön
beställa konstverk som
inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför
utgifter på högst
10 000 000 kronor under
2004-2006 (avsnitt
4.10.15),
7. att riksdagen
bemyndigar regeringen
att under 2003 för
ramanslaget 28:26 Bidrag
till kulturmiljövård
besluta om bidrag som
inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 100
000 000 kronor under
2004-2006 (avsnitt
4.10.26),
8. att riksdagen godkänner
regeringens förslag till
medelsberäkning för 2003
för den
avgiftsfinansierade
verksamhet som bedrivs
av Sveriges Television
AB (inkl. Dövas TV),
Sveriges Radio AB (inkl.
Radio Sweden) och
Sveriges
Utbildningsradio AB
(avsnitt 5.9.5),
9. att riksdagen godkänner
regeringens förslag till
medelstilldelning för
2003 från
rundradiokontot till
statsbudgetens
inkomstsida avseende
Granskningsnämnden för
radio och TV (avsnitt
5.9.5),
10. att riksdagen
bemyndigar regeringen
att för 2003 besluta om
lån i Riksgäldskontoret
för att täcka underskott
på distributionskontot
för finansiering av
kostnader för TV-
distribution intill ett
belopp av 724 000 000
kronor (avsnitt 5.9.5),
11. att riksdagen
godkänner regeringens
förslag om överföring av
medel till
distributionskontot från
rundradiokontot och
förslag om överföring av
medel från
distributionskontot till
Sveriges Television AB
och Sveriges
Utbildningsradio AB
(avsnitt 5.9.5),
12. att riksdagen
godkänner att regeringen
på AB Svenska Spels
bolagsstämma 2003 verkar
för att bolagsstämman
beslutar om stöd till
idrotten i form av
bidrag på högst 160 000
000 kronor (avsnitt
7.7),
13. att riksdagen
bemyndigar regeringen
att under 2003 för det
obetecknade anslaget
25:2 Bidrag till vissa
handikappåtgärder inom
folkbildningen besluta
om stöd för
funktionshindrade vid
folkhögskolor som
inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 10 000
000 kronor efter 2003
(avsnitt 8.1.2),
14. att riksdagen för 2003
anvisar anslagen under
utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och
fritid enligt följande
uppställning:
-------------------------------------------------------------
|Anslag |Anslagstyp|Anslagsbe-
|
| | |lopp |
-------------------------------------------------------------
|2:1 |Lotteriinspektionen |ramanslag|38 811 000|
-------------------------------------------------------------
|25:1 |Bidrag till folkbildningen |obetecknat| |
| | |anslag | 2 519 631|
| | | | 000|
-------------------------------------------------------------
|25:2 |Bidrag till vissa |obetecknat| |
| |handikappåtgärder inom folk- |anslag | 76 933 000|
| |bildningen | | |
-------------------------------------------------------------
|25:3 |Bidrag till |obetecknat| |
| |kontakttolkutbildning |anslag | 9 544 000|
-------------------------------------------------------------
|26:1 |Statens ljud- och bildarkiv |ramanslag|40 112 000|
-------------------------------------------------------------
|27:1 |Statens biografbyrå |ramanslag| 9 603 000|
-------------------------------------------------------------
|27:2 |Utbyte av TV-sändningar mellan |obetecknat| |
| |Sverige och Finland |anslag | 19 816 000|
-------------------------------------------------------------
|27:3 |Bidrag till dokumentation om | | |
| |den mediepolitiska | | |
| |utvecklingen och till |ramanslag| 821 000|
| |europeiskt mediesamarbete | | |
-------------------------------------------------------------
|27:4 |Forskning och dokumentation om |obetecknat| |
| |medieutvecklingen |anslag | 1 662 000|
-------------------------------------------------------------
|28:1 |Statens kulturråd | | |
| | |ramanslag|42 994 000|
-------------------------------------------------------------
|28:2 |Bidrag till allmän | | |
| |kulturverksamhet, utveckling | | |
| |samt internationellt |ramanslag|154 935 000
|
| |kulturutbyte och samarbete | | |
-------------------------------------------------------------
|28:3 |Nationella uppdrag |ramanslag| 9 000 000|
-------------------------------------------------------------
|28:4 |Försöksverksamhet med ändrad |obetecknat| |
| |regional fördelning av |anslag |136 845 000|
| |kulturpolitiska medel | | |
-------------------------------------------------------------
|28:5 |Bidrag till Operan, Dramaten, |obetecknat|822 534
000 |
| |Riksteatern, Svenska |anslag | |
| |rikskonserter och Dansens Hus | | |
-------------------------------------------------------------
|28:6 |Bidrag till regional | | |
| |musikverksamhet samt regionala |obetecknat| |
| |och lokala teater-, dans- och |anslag |692 079 000|
| |musikinstitutioner | | |
-------------------------------------------------------------
|28:7 |Bidrag till vissa teater-, | | |
| |dans- och musikändamål |ramanslag|138 215 000
|
-------------------------------------------------------------
|28:8 |Bidrag till |obetecknat| |
| |biblioteksverksamhet |anslag | 43 139 000|
-------------------------------------------------------------
|28:9 |Litteraturstöd |ramanslag|100 917 000
|
-------------------------------------------------------------
|28:10 |Stöd till kulturtidskrifter |ramanslag|20 650 000|
-------------------------------------------------------------
|28:11 |Talboks- och |ramanslag|65 462 000|
| |punktskriftsbiblioteket | | |
-------------------------------------------------------------
|28:12 |Bidrag till Stiftelsen för |obetecknat| |
| |lättläst nyhetsinformation och |anslag | 14 937 000|
| |litteratur | | |
-------------------------------------------------------------
|28:13 |Bidrag till Svenska |obetecknat| |
| |språknämnden och Sverigefinska |anslag | 5 152 000|
| |språknämnden | | |
-------------------------------------------------------------
|28:14 |Statens konstråd |ramanslag| 6 504 000|
-------------------------------------------------------------
|28:15 |Konstnärlig gestaltning av den | | |
| |gemensamma miljön |ramanslag|40 438 000|
-------------------------------------------------------------
|28:16 |Nämnden för hemslöjdsfrågor |ramanslag| 1 782 000|
-------------------------------------------------------------
|28:17 |Främjande av hemslöjden |ramanslag|19 122 000|
-------------------------------------------------------------
|28:18 |Bidrag till bild- och |ramanslag|29 708 000|
| |formområdet | | |
-------------------------------------------------------------
|28:19 |Konstnärsnämnden |ramanslag|11 256 000|
-------------------------------------------------------------
|28:20 |Ersättningar och bidrag till |ramanslag|275 036 000
|
| |konstnärer | | |
-------------------------------------------------------------
|28:21 |Riksarkivet och landsarkiven |ramanslag|278 454 000
|
-------------------------------------------------------------
|28:22 |Bidrag till regional |obetecknat| |
| |arkivverksamhet |anslag | 4 937 000|
-------------------------------------------------------------
|28:23 |Språk- och |ramanslag|29 414 000|
| |folkminnesinstitutet | | |
-------------------------------------------------------------
|28:24 |Svenskt biografiskt lexikon |ramanslag| 4 048 000|
-------------------------------------------------------------
|28:25 |Riksantikvarieämbetet |ramanslag|179 245 000
|
-------------------------------------------------------------
|28:26 |Bidrag till kulturmiljövård |ramanslag|251 745 000
|
-------------------------------------------------------------
|28:27 |Kyrkoantikvarisk ersättning |reserva-| |
| | |tionsanslag|100 000
000 |
-------------------------------------------------------------
|28:28 |Centrala museer: Myndigheter |ramanslag|744 627 000
|
-------------------------------------------------------------
|28:29 |Centrala museer: Stiftelser |obetecknat|202 357
000 |
| | |anslag | |
-------------------------------------------------------------
|28:30 |Bidrag till regionala museer |obetecknat| |
| | |anslag |143 581 000|
-------------------------------------------------------------
|28:31 |Bidrag till vissa museer |obetecknat| |
| | |anslag | 48 176 000|
-------------------------------------------------------------
|28:32 |Stöd till icke-statliga |ramanslag|10 000 000|
| |kulturlokaler | | |
-------------------------------------------------------------
|28:33 |Riksutställningar |ramanslag|42 896 000|
-------------------------------------------------------------
|28:34 |Forum för levande historia |ramanslag|40 000 000|
-------------------------------------------------------------
|28:35 |Statliga utställningsgarantier | | |
| |och inköp av vissa |ramanslag| 80 000|
| |kulturföremål | | |
-------------------------------------------------------------
|28:36 |Filmstöd |ramanslag|234 738 000
|
-------------------------------------------------------------
|28:37 |Forsknings- och |ramanslag|33 173 000|
| |utvecklingsinsatser inom | | |
| |kulturområdet | | |
-------------------------------------------------------------
|28:38 |Samarbetsnämnden för | | |
| |statsbidrag till trossamfund |ramanslag| 3 312 000|
-------------------------------------------------------------
|28:39 |Stöd till trossamfund |ramanslag|50 750 000|
-------------------------------------------------------------
|29:1 |Ungdomsstyrelsen |ramanslag|18 171 000|
-------------------------------------------------------------
|29:2 |Bidrag till nationell och | | |
| |internationell ung- |ramanslag|90 389 000|
| |domsverksamhet | | |
-------------------------------------------------------------
|30:1 |Stöd till idrotten |ramanslag|455 240 000
|
-------------------------------------------------------------
|30:2 |Bidrag till allmänna |ramanslag|26 500 000|
| |samlingslokaler | | |
-------------------------------------------------------------
|30:3 |Bidrag till |obetecknat| |
| |kvinnoorganisationernas |anslag | 3 432 000|
| |centrala verksamhet | | |
-------------------------------------------------------------
|30:4 |Stöd till |obetecknat| |
| |friluftsorganisationer |anslag | 15 000 000|
--------------------------------------------------------------
|Summa | 8 357 903 000|
--------------------------------------------------------------
Motioner väckta med anledning
av skrivelse 2001/02:176
2001/02:Kr12 av Elisabeth Fleetwood m.fl.
(m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
skolans roll i kulturlivet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
funktionshindrades delaktighet i
kulturlivet.
2001/02:Kr13 av Lennart Fridén (m):
(delvis) Riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om översyn och förändringar i den
kulturella infrastrukturen och av
samverkansformerna inom kultursektorn för
att bättre kunna uppfylla det s.k.
jämlikhetsmålet.
2001/02:Kr14 av Jan Backman (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om vissa
slutsatser i regeringens skrivelse.
2001/02:Kr15 av Charlotta L Bjälkebring
m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som anförs i motionen
om att synliggöra den kulturella mångfald
som finns i landet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som anförs i motionen
om att analysera funktionshindrade
konstnärers behov och vilka krav som bör
ställas på samhället för att tillgodose
dessa.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som anförs i motionen
om en redogörelse för hur långt man har
kommit vad gäller tillgänglighet för
funktionshindrade till kulturlokaler och
kulturprogram.
2001/02:Kr16 av Inger Davidson m.fl. (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
avsaknaden av ett barnperspektiv.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
funktionshindrades delaktighet i
kulturlivet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
kultur i hela landet.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
stödet till samlingslokaler.
2001/02:Kr17 av Birgitta Sellén m.fl. (c):
1. Riksdagen begär hos regeringen en
utredning för att belysa det statligt
stödda kulturstödet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att införa ett KUL-bidrag för utveckling
av ung kultur i hela landet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att Ungdomsstyrelsen bör få i uppdrag att
påverka kommunerna att utarbeta konkreta
planer för en högre prioritering av
ungdomars kultur.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att Kulturrådet bör få i uppdrag att
stimulera kulturinstitutionerna att vidga
möjligheterna för ungdomar att både ta
del av och delta i verksamheten.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att Folkbildningsrådet bör överlägga med
studieförbunden och folkhögskolorna om
ett större utrymme för ungdomars
kulturaktivitet inom folkbildningen.
Motioner från allmänna
motionstiden 2002
2002/03:Kr201 av Luciano Astudillo (s):
Riksdagen begär att regeringen ett av
kommande år ger myndigheten Forum för
levande historia i uppdrag att genomföra en
upplysningskampanj riktad till Sveriges
skolor för att motverka de fördomar som
finns mot svenska muslimer och islam som
världsreligion.
2002/03:Kr202 av Sten Tolgfors (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
inrättande av ett centrum för information
och forskning kring folkmord, etnisk
rensning och brott mot mänskligheten.
2002/03:Kr204 av Ana Maria Narti (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
statsbidraget till Sverigefinländarnas
riksarkiv.
2002/03:Kr210 av Rigmor Stenmark (c):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
hjälpmedel för hörselskadade i allmänna
lokaler.
2002/03:Kr213 av Anita Sidén m.fl. (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
statsbidraget till Göteborgsoperan.
2002/03:Kr216 av Carina Hägg (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om behovet
av ett internationellt romskt
forskningsinstitut.
2002/03:Kr219 av Carina Hägg och Birgitta
Ahlqvist (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om behovet
av att skyndsamt genomföra en dokumentation
av Kirunasvenskarnas öden.
2002/03:Kr224 av Yvonne Ångström (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
nationellt stöd för Museum Anna Nordlander
och om att tilldela museet ett nationellt
uppdrag.
2002/03:Kr236 av Kent Olsson m.fl. (m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
utgångspunkten för kulturpolitiken.
12. Riksdagen begär att regeringen gör en
utvärdering av 2000 års filmavtal i
enlighet med vad som anförs i motionen.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
funktionshindrade och kulturen.
2002/03:Kr239 av Agneta Ringman m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
statligt stöd till länsmusiken i Kalmar
län.
2002/03:Kr242 av Marietta de Pourbaix-
Lundin (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
uppdraget för den nya myndigheten Forum för
levande historia vidgas så att även illdåd
i kommunismens namn uppmärksammas.
2002/03:Kr243 av Agneta Ringman m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
litteraturpriset till Astrid Lindgrens
minne alltid skall utdelas i Vimmerby.
2002/03:Kr248 av Birgitta Carlsson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
länsmuseerna bör erhålla full
kostnadstäckning för Kulturarvs-IT-
satsningen.
2002/03:Kr255 av Henrik S Järrel (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
rikstäckande upplysningsinsatser rörande
kommunismens historia och folkmord skall
organiseras under innevarande mandatperiod.
2002/03:Kr262 av Kenneth Johansson och
Margareta Andersson (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
bidraget till allmänna samlingslokaler.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
tilläggsdirektiv till
Samlingslokalutredningen för att även
belysa samlingslokalernas betydelse för
kulturen.
2002/03:Kr266 av Lennart Kollmats m.fl.
(fp):
17. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att anslaget till idrotten skall höjas
med 10 miljoner kronor för att möjliggöra
föreslagna satsningar vad gäller
dopningsbekämpning, idrottsforskning m.m.
2002/03:Kr267 av Bo Bernhardsson och Ronny
Olander (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
säkerheten i museer och kulturbyggnader.
2002/03:Kr271 av Camilla Sköld Jansson
m.fl. (v):
Riksdagen begär att regeringen närmare
skall utreda förutsättningarna för att
permanenta verksamheten med Kulturarvs-IT
och, om så krävs, återkomma till riksdagen
med förslag till åtgärder för att göra
detta möjligt.
2002/03:Kr273 av Anita Sidén och Jeppe
Johnsson (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
kostnaderna för administrationen av det
föreslagna priset.
2002/03:Kr282 av Lars-Ivar Ericson (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om den
kyrkoantikvariska ersättningen.
2002/03:Kr296 av Camilla Sköld Jansson
m.fl. (v):
6. Riksdagen begär att regeringen lägger
fram förslag till handlingsplan för att
integrera funktionshindrade konstnärer i
den offentligt stödda kulturen.
2002/03:Kr300 av Leif Björnlod och Ulf Holm
(mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen anförs
om betydelsen av amatörkultur som nyckeln
till eget skapande.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening att amatörkulturens
samrådsgrupp bör ges stöd via
Kulturrådet.
2002/03:Kr301 av Raimo Pärssinen och
Sinikka Bohlin (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om stödet
till minoritetskulturer.
2002/03:Kr303 av Claes-Göran Brandin m.fl.
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
Göteborgsoperan.
2002/03:Kr305 av Helena Höij m.fl. (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
en utvärdering av de statliga
läsfrämjande insatserna och En bok för
alla.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
LL-stiftelsen.
2002/03:Kr306 av Anne Ludvigsson m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
förutsättningar för hemslöjdsrörelsen som
folkrörelse.
2002/03:Kr307 av Birgitta Sellén och Sven
Bergström (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
slöjdens betydelse i samhället.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att anslaget 28:17 Främjande av
hemslöjden höjs.
2002/03:Kr315 av Birgitta Sellén (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
Bildens Hus i Sundsvall bör tilldelas ett
nationellt ansvar när nästa fördelning av
detta anslag sker.
2002/03:Kr317 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
Textilmuseet i Borås.
2002/03:Kr319 av Erik Ullenhag och Johan
Pehrson (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
ständigt arbeta mot antisemitism.
2002/03:Kr320 av Birgitta Sellén (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att filmvårdscentralen i Grängesberg bör
få ansvar för att den tekniska och den
laboratorietekniska kompetensen byggs upp
och hålls vid liv.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att utreda förutsättningarna för att
filmvårdscentralen i Grängesberg byggs ut
till ett svenskt nationalarkiv för den
rörliga bilden.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att komma med förslag på hur filmarkivet
gemensamt med andra arkiv skall kunna
samverka även med bibliotek och museer.
2002/03:Kr330 av Ann-Kristine Johansson
m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om det
statliga stödet för allmänna
samlingslokaler.
2002/03:Kr336 av Birgitta Sellén m.fl. (c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen anförs
om en utredning för att belysa det
statligt stödda kulturstödet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen anförs
om ett utökat uppdrag till Kulturrådet
att även arbeta med utvecklingsarbete.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen anförs
om att Ungdomsstyrelsen bör få ett
uppdrag att påverka kommunerna att
utarbeta konkreta planer för en högre
prioritering av ungdomars kultur.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen anförs
om att Kulturrådet bör få i uppdrag att
stimulera kulturinstitutionerna att vidga
möjligheterna för ungdomar att både ta
del av och delta i verksamheten.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen anförs
om att Folkbildningsrådet bör överlägga
med studieförbunden och folkhögskolorna
om ett större utrymme för ungdomars
kulturaktivitet inom folkbildningen.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen anförs
om att införa ett nytt bidrag, KUL-
miljoner, för utveckling av ung kultur i
hela landet.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen anförs
om en utvärdering av individuell
visningsersättning.
11. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen anförs
om en utredning av Statens konstråds
upphandlingsrutiner.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen anförs
om att Museum Anna Nordlander ges ett
nationellt uppdrag under de kommande tre
åren.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen anförs
om att Fryshuset i Stockholm bör få ett
treårigt nationellt uppdrag att arbeta
med graffiti.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen anförs
om att se över resurstilldelningen till
kulturarvs-IT.
27. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen anförs
om att utreda hur ett nationalarkiv för
rörliga bilder bör kunna se ut.
28. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen anförs
om att Filmvårdscentralen i Grängesberg
bör få ansvar för att den tekniska och
den laboratorietekniska kompetensen byggs
upp och hålls vid liv.
29. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen anförs
om att filmarkivet gemensamt med andra
arkiv skall kunna samverka även med
bibliotek och museer.
30. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen anförs
om en interimistisk huvudman för
filmvårdscentralen i Grängesberg.
2002/03:Kr337 av Birgitta Sellén m.fl. (c)
vari yrkas
Riksdagen anvisar med följande ändringar i
förhållande till regeringens förslag
anslagen under utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och fritid enligt
följande uppställning:
----------------------------------------------------------------
|Anslag |Regeringens | Anslags- |
| | förslag |förändring |
----------------------------------------------------------------
|28:3 |Nationella uppdrag | 9 000 000 | +2 000 000|
----------------------------------------------------------------
|28:7 |Bidrag till vissa teater-, | 138 215 000 | +24 000 000|
| |dans- och musikändamål | | |
----------------------------------------------------------------
|28:9 |Litteraturstöd | 100 917 000 | -36 500 000|
----------------------------------------------------------------
|28:17 |Främjande av hemslöjden | 19 122 000 | + 1 000 000|
----------------------------------------------------------------
|28:34 |Forum för levande historia | 40 000 000 | -40 000 000|
----------------------------------------------------------------
|30:2 |Bidrag till allmänna | 26 500 000 | +40 000 000|
| |samlingslokaler | | |
----------------------------------------------------------------
|Nytt |Kul-miljoner | 0 | + 100 000|
|anslag| | | 000.|
----------------------------------------------------------------
|Summa |8 357 903 000 | +91 000 000|
----------------------------------------------------------------
2002/03:Kr338 av Kent Olsson m.fl. (m):
1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs
i motionen till utgiftsområde 17 politikområde
28:1 Statens kulturråd för år 2003 22 994 000
kr.
2. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs
i motionen till utgiftsområde 17 politikområde
28:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet m.m.
för år 2003 75 935 000 kr.
3. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs
i motionen till utgiftsområde 17 politikområde
28:5 Bidrag till Svenska riksteatern m.fl. för
år 2003 622 534 000 kr.
4. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs
i motionen till utgiftsområde 17 politikområde
28:7 Bidrag till vissa teaterändamål m.m. för år
2003 20 000 000 kr mer än regeringen eller
således 158 215 000 kr.
5. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs
i motionen till utgiftsområde 17 politikområde
28:8 Bidrag till biblioteksverksamhet för år
2003 32 139 000 kr.
6. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs
i motionen till utgiftsområde 17 politikområde
28:9 Litteraturstöd för år 2003 70 917 000 kr.
7. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs
i motionen till utgiftsområde 17 politikområde
28:12 Bidrag till Stiftelsen för lättläst
nyhetsinformation och litteratur för år 2003 2
000 000 kr utöver vad regeringen föreslår eller
således 16 937 000 kr.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförs i motionen angående den
digitala talboken.
9. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som anförs
i motionen till utgiftsområde 17 politikområde
28:14 Statens konstråd för år 2003
4 504 000 kr.
10. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som
anförs i motionen till utgiftsområde 17
politikområde 28:15 Konstnärlig gestaltning av
den gemensamma miljön för år 2003 25 438 000 kr.
11. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som
anförs i motionen till utgiftsområde 17
politikområde 28:20 Ersättningar och bidrag till
konstnärer för år 2003 225 036 000 kr.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om avgiftsfrihet på
de statliga museerna.
14. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som
anförs i motionen till utgiftsområde 17
politikområde 28:29 Centrala museer - stiftelser
för år 2003 191 357 000 kr.
15. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som
anförs i motionen till utgiftsområde 17
politikområde 28:32 Stöd till icke-statliga
kulturlokaler för 2003 0 kr.
16. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som
anförs i motionen till utgiftsområde 17
politikområde 28:33 Riksutställningar för år
2003
16 896 000 kr.
17. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som
anförs i motionen till utgiftsområde 17
politikområde 28:40 Kulturfond för år 2003 100
000 000 kr.
18. Riksdagen avslår regeringens förslag om höjd
TV-avgift i enlighet med vad som anförs i
motionen.
19. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som
anförs i motionen till utgiftsområde 17
politikområde 29:1 Ungdomsstyrelsen för år 2003
2 171 000 kr.
20. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som
anförs i motionen till utgiftsområde 17
politikområde 29:2 Bidrag till nationell och
internationell ungdomsverksamhet för år 2003 16
389 000 kr.
21. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som
anförs i motionen för utgiftsområde 17
politikområde 30:2 Bidrag till allmänna
samlingslokaler för år 2003 0 kr.
22. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som
anförs i motionen för utgiftsområde 17
politikområde 30:3 Bidrag till
kvinnoorganisationer för år 2003 932 000 kr.
23. Riksdagen beslutar att överföra bidrag till
folkhögskolorna från utgiftsområde 17 till
utgiftsområde 16 i enlighet med vad som anförs i
motionen.
24. Riksdagen anvisar i enlighet med vad som
anförs i motionen till utgiftsområde 17
politikområde 25:1 Bidrag till folkbildningen
för år 2003 1 269 631 000 kr.
2002/03:Kr343 av Marie Nordén m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Länsteatern i
Jämtlands län.
2002/03:Kr344 av Erling Bager m.fl. (fp, m, kd,
c):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att staten måste
lämna en garanti för fortsatt ekonomiskt stöd av
verksamheten hos Göteborgsmusiken om försvarets
engagemang drastiskt minskar eller försvinner.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att staten ökar
det nuvarande kulturstödet.
2002/03:Kr350 av Per Landgren (kd):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att avsätta
resurser för dokumentation och forskning i det
assyriska/syrianska/kaldeiska folkets historia.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att ta initiativ
till ett dokumentations- och forskningscentrum i
Sverige för det assyriska/syrianska/kaldeiska
folkets identitet och historia.
2002/03:Kr355 av Hans Stenberg och Susanne
Eberstein (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett
kunskapscentrum för fotografi i Bildens Hus i
Sundsvall.
2002/03:Kr363 av Agneta Lundberg och Hans Stenberg
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om det statliga
stödet för om- och tillbyggnad av allmänna
samlingslokaler.
2002/03:Kr366 av Helena Höij m.fl. (kd):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en höjning av
stödet till icke-statliga kulturlokaler.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökade resurser
till trossamfundens lokaler.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökade resurser
till allmänna samlingslokaler.
2002/03:Kr367 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om målen för
Statens biografbyrå.
2002/03:Kr368 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
friluftsorganisationer.
2002/03:Kr369 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
2. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
en redogörelse för de behov som måste
tillgodoses för att vi skall kunna bevara det
kyrkliga kulturarvet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
resursfördelningen inom anslaget 28:26 Bidrag
till kulturmiljövård.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
folkrörelsearkiven.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om projektet
kulturarvs-IT.
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om gratis inträde
för barn och ungdomar på statliga och regionala
museer.
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om museernas
säkerhet.
2002/03:Kr370 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
1. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
information om grunderna för beräkningen av
pris- och löneuppräkningen inom kultursektorn.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
resurser till länsmusiken samt annan regional
musik-, teater- och dansverksamhet.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
fonogrammarknaden.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om huvudmannaskap
för filmvårdscentralen i Grängesberg.
2002/03:Kr371 av Gunilla Tjernberg m.fl. (kd):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om de problem
budgetprocessen skapar för
kulturinstitutionerna.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en utredning om
de funktionshindrades delaktighet i kulturlivet.
8. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 med
följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag anslagen under utgiftsområde
17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt
följande uppställning:
----------------------------------------------------------------
|Anslag |Regeringens |
Anslagsförändring |
| | förslag | |
-----------------------------------------------------------------
|28:1 |Statens kulturråd | 42 994 000 | -1 000 000|
-----------------------------------------------------------------
|28:2 |Bidrag till allmän | | |
| |kulturverksamhet | | |
| |(Amatörkulturens | 154 935 000 | +1 000 000|
| |centralorganisationer) | | |
-----------------------------------------------------------------
|28:2 |Bidrag till allmän | | |
| |kulturverksamhet (Medel | 154 935 000 | -5 000 000|
| |för regeringens | | |
| |disposition) | | |
-----------------------------------------------------------------
|28:6 |Bidrag till regional | | |
| |musikverksamhet samt | | |
| |regionala och lokala | 692 079 000 | +5 000 000|
| |teater-, dans- och | | |
| |musikinstitutioner | | |
-----------------------------------------------------------------
|28:7 |Bidrag till vissa teater-, | | |
| |dans- och musikändamål | 138 215 000 | +1 000 000|
| |(fonogramstöd) | | |
-----------------------------------------------------------------
|28:7 |Bidrag till vissa teater-, | | |
| |dans- och musikändamål | 138 215 000 | +3 000 000|
| |(fria grupper) | | |
-----------------------------------------------------------------
|28:9 |Litteraturstöd (En bok för | 100 917 000 | -5 000 000|
| |alla) | | |
-----------------------------------------------------------------
|28:12 |Bidrag till Stiftelsen för | | |
| |lättläst nyhetsinformation | 14 937 000 | +1 000 000|
| |och litteratur | | |
-----------------------------------------------------------------
|28:22 |Bidrag till regional | 4 937 000 | +1 000 000|
| |arkivverksamhet | | |
-----------------------------------------------------------------
|28:26 |Bidrag till | 251 745 000 | +4 000 000|
| |kulturmiljövård | | |
-----------------------------------------------------------------
|28:30 |Bidrag till regionala | 143 581 000 | +5 000 000|
| |museer | | |
-----------------------------------------------------------------
|28:32 |Stöd till icke-statliga | 10 000 000 | +2 000 000|
| |kulturlokaler | | |
-----------------------------------------------------------------
|28:39 |Stöd till trossamfund | 50 750 000 | +3 000 000|
| |(lokalbidrag) | | |
-----------------------------------------------------------------
|30:2 |Bidrag till allmänna | 26 500 000 | +5 000 000|
| |samlingslokaler | | |
-----------------------------------------------------------------
|Summa för utgiftsområdet |8 357 903 000 | +20 000 000|
-----------------------------------------------------------------
2002/03:Kr372 av Lennart Kollmats m.fl. (fp):
1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till
ändring av kulturpolitiken i enlighet med vad i motionen
anförs.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om alternativ finansiering av Kulturnät
Sverige.
11. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till
ändring för hur Riksutställningar kan förändras i
enlighet med vad som anförs i motionen.
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om anslag till Nordiska
Akvarellmuseet.
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att utreda ett inlemmande av
Marionettmuseet under myndigheten Världskulturmuseet.
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om förändring av Riksteatern.
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om anslagen till de regionala
teatrarna.
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om bidrag till de fria grupperna.
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om anslag till Moderna museet,
Dramaten, Dansens Hus och Kungliga Operan.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om anslag till Göteborgsoperan.
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om anslag till Drottningholms
Slottsteater.
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om anslag till länsmusiken.
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om anslag till konstnärlig
gestaltning av den gemensamma miljön.
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om anslag till Statens kulturråd.
27. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om upphandling m.m. av offentlig
konst.
30. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att TV-avgiften ej skall höjas.
33. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 17
Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt
uppställning:
---------------------------------------------------------------------------
|Anslag | Prop. | Fp:s |Motiv |
| | |anslags- | |
| | |förändr. | |
----------------------------------------------------------------------------
|27:1 |Statens |9 603 000 |-3 000 000 |Filmcensur för vuxna skall
|
| |biografbyrå | | |avskaffas. |
----------------------------------------------------------------------------
|28:1 |Statens |42 994 000 |-7 000 000 |5 miljoner kronor förs |
| |kulturråd | | |över till regionerna.|
| | | | |Dessutom kan Sveriges|
| | | | |kulturnät ej finansieras|
| | | | |genom staten. |
----------------------------------------------------------------------------
|28:5 |Bidrag till | 822 534 | -29 500 |Rikskonserters (-10 miljo-
|
| |Riksteatern, | 000 | 000 |ner) och Riksteaterns (-27
|
| |Operan, | | |miljoner) uppdrag kan|
| |Dramaten, | | |minskas till förmån för|
| |Dansens Hus och | | |regionerna. Samtidigt an-|
| |Svenska | | |slås 3 miljoner extra|
| |rikskonserter | | |vartdera till Dramaten och
|
| | | | |Operan, medan Dansens Hus|
| | | | |skall få 1,5 miljoner kro-
|
| | | | |nor utöver vad regeringen|
| | | | |föreslagit. |
----------------------------------------------------------------------------
|28:6 |Bidrag till | 692 079 | +30 000 |För att avhjälpa länsmusi-
|
| |regional musik- | 000 | 000 |kens och de regionala tea-
|
| |verksamhet samt | | |trarnas ekonomiska pro-|
| |regionala och | | |blem. 5 miljoner kronor är
|
| |lokala teater-, | | |avsatta för Göteborgs-|
| |dans- och | | |operan. |
| |musikinstitutioner| | | |
----------------------------------------------------------------------------
|28:7 |Bidrag till | 138 215 | +10 000 |Stödja de fria grupperna.|
| |vissa teater-, | 000 | 000 |1 miljon kronor avsätts|
| |dans- och musik- | | |till Sveriges Teatermuseum
|
| |ändamål | | |och 2 miljoner kronor|
| | | | |extra till Drottningholms|
| | | | |Slottsteater. |
----------------------------------------------------------------------------
|28:9 |Litteraturstöd | 100 917 | +10 000 |13 miljoner kronor extra |
| | | 000 | 000 |skall satsas på bokinköp i
|
| | | | |folk- och skolbiblioteken.
|
| | | | |En bok för alla får 3 mil-
|
| | | | |joner kronor mindre i stöd
|
| | | | |för att koncentrera sig på
|
| | | | |barn- och ungdoms-|
| | | | |litteratur och upphöra med
|
| | | | |sin vuxenutgivning. Genom|
| | | | |bokmomssänkningen har|
| | | | |litteraturen för vuxna|
| | | | |blivit prissänkt. |
----------------------------------------------------------------------------
|28:15 |Konstnärlig |40 438 000 | -10 000 |Överföra en del av |
| |gestaltning av | | 000 |ansvaret till landsting|
| |den gemensamma | | |och kommuner. |
| |miljön | | | |
----------------------------------------------------------------------------
|28:28 |Centrala museer | 774 627 | +14 000 |Stödja de centrala |
| | | 000 | 000 |museerna. Moderna museet|
| | | | |tillförs 3 miljoner kronor
|
| | | | |utöver regeringens|
| | | | |förslag. |
----------------------------------------------------------------------------
|28:30 |Bidrag till | 143 581 | +16 500 |Främja den regionala kul-|
| |regionala museer | 000 | 000 |turutvecklingen. 2 mil-|
| | | | |joner kronor avsätts till|
| | | | |Nordiska Akvarellmuseet|
| | | | |och 0,5 miljon kronor till
|
| | | | |Marionettmuseet. |
----------------------------------------------------------------------------
|28:33 |Riksutställningar|42 896 000 |-5 000 000 |Uppdraget kan minskas till
|
| | | | |förmån för regionerna. |
----------------------------------------------------------------------------
|28:39 |Stöd till |50 750 000 | +10 000 |Stödet behöver ökas med |
| |trossamfund | | 000 |tanke på trossamfundens|
| | | | |stora ansvarsområde. |
----------------------------------------------------------------------------
|30:1 |Stöd till | 455 240 | +10 000 |Framför allt till |
| |idrotten | 000 | 000 |dopningsbekämpning |
----------------------------------------------------------------------------
|Nytt |Möte mellan | 0 |+4 000 000 |För att stödja invandrares
|
|anslag:|kulturer | | |kulturer och språk. 1|
| | | | |miljon kronor avsätts till
|
| | | | |minoriteters arkiv. |
---------------------------------------------------------------------------
|Summa för |8 357 903 | +50 000 | |
|utgiftsområdet | 000 | 000 | |
---------------------------------------------------------------------------
2002/03:Kr373 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om en översyn av de nationella kulturpolitiska målen i syfte
att de skall stärkas.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om strukturer för en nationell kulturpolitik.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om urholkningen i anslagssystemet och om tilldelningen i
enlighet med SFS 1996:1598.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om synliggörande av professionell kultur som inte uppbär
statliga anslag.
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om ett nationellt uppdrag för dans för barn och
ungdomar.
2002/03:Fi230 av Britt Bohlin m.fl. (s, v, mp):
6. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid enligt uppställning:
------------------------------------------------------------
Regeringens
Anslag förslag
Anslagsförändring
------------------------------------------------------------
29:2 Bidrag till nationell och
internationell 90 389 000 -2 500 000
ungdomsverksamhet
------------------------------------------------------------
30:2 Bidrag till allmänna 26 500 000 +2 500 000
samlingslokaler
------------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 8 357 903 0
000
------------------------------------------------------------
7. Riksdagen tillkännager för regeringen att under anslaget 30:2 Bidrag till
allmänna samlingslok
aler
(utg.omr. 17) för 2003 bör 4 000 000 kr disponeras av Ungdomsstyrelsen för
bidrag
till samlingslokalorganisationerna för informationsinsatser och
utredningsarbete
som avser ungdomars nyttjande av samlingslokaler.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att under anslaget
28:9
Litteraturstöd (utg.omr. 17) bör den del av anslaget som avser
distributionsstöd
till bokhandlar riktas till små och medelstora bokhandlar.
2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
18. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagen under utgiftsområde 17
Kultur,
medier, trossamfund och fritid enligt uppställningen i tabell 9:
------------------------------------------------------------
|Anslag | 2003 | 2004 |
------------------------------------------------------------
|27:1 |Statens biografbyrå |-3 000 000 | -3 000|
| | | | 000|
------------------------------------------------------------
|28:1 |Statens kulturråd |-7 000 000 | -7 000|
| | | | 000|
------------------------------------------------------------
|28:5 |Bidrag till Riksteatern, | | |
| |Operan, Dramaten, Svenska |-29 500 000 |-29 500|
| |rikskonserter och Dansens Hus | | 000|
------------------------------------------------------------
|28:6 |Bidrag till regional |+30 000 000 |+30 000|
| |musikverksamhet m.m. | | 000|
------------------------------------------------------------
|28:7 |Bidrag till vissa teater-, |+10 000 000 |+10 000|
| |dans- och musikändamål | | 000|
------------------------------------------------------------
|28:9 |Litteraturstöd |+10 000 000 |+10 000|
| | | | 000|
------------------------------------------------------------
|28:15|Konstnärlig gestaltning av den | | |
| |gemensamma miljön |-10 000 000 |-10 000|
| | | | 000|
------------------------------------------------------------
|28:28|Centrala museer: Myndigheter |+14 000 000 |+14 000|
| | | | 000|
------------------------------------------------------------
|28:30|Bidrag till regionala museer |+16 500 000 |+16 500|
| | | | 000|
------------------------------------------------------------
|28:33|Riksutställningar |-5 000 000 | -5 000|
| | | | 000|
------------------------------------------------------------
|28:39|Stöd till trossamfund |+10 000 000 |+10 000|
| | | | 000|
------------------------------------------------------------
|30:1 |Stöd till idrotten |+10 000 000 |+10 000|
| | | | 000|
------------------------------------------------------------
|Nytt |Möte mellan kulturer |+4 000 000 | +4 000|
|anslag| | | 000|
------------------------------------------------------------
|Summa |+50 000 000 |+50 000|
| | | 000|
------------------------------------------------------------
2002/03:U261 av Ana Maria Narti (fp):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om forum mot
intolerans.
2002/03:So513 av Gudrun Schyman m.fl. (v):
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om utarbetande av
en handlingsplan för stöd till funktionshindrade konstnärer.
2002/03:N307 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):
9. Riksdagen anvisar till anslaget 30:2 till allmänna samlingslokaler
(utgiftsområde 17) för
budgetåret år 2003 5 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit eller
således 31, 5 miljoner
kronor.
Bilaga 2
Propositionens lagförslag
Förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.
Härigenom föreskrivs1 att bilagan till 6 kap. lagen (1988:950) om kulturminn
följande lydelse.
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
Kategorier som avses i 6 kap. 2 § första stycket 2
-----------------------------------------------------
A. 1.Arkeologiska föremål som är äldre än 100 år och
som härrör från
- utgrävningar och fynd på land eller under
vatten,
- arkeologiska fyndplatser,
- arkeologiska samlingar.
-----------------------------------------------------
2. Föremål som utgör en integrerad del av
söndertagna konstnärliga,
historiska eller religiösa minnesmärken som är äldre
än 100 år.
-----------------------------------------------------
3. Tavlor och målningar, som inte tillhör kategori
3 a eller 4, som utförts
helt för hand, på vilket underlag och i vilket
material som helst.
-----------------------------------------------------
3 a. Akvareller, gouacher och pasteller som utförts
helt för hand, på vilket
underlag som helst.
-----------------------------------------------------
4. Mosaiker, som inte tillhör kategorierna 1 och
2, som utförts helt för
hand i vilket material som helst och teckningar som
utförts helt för hand på
vilket underlag och i vilket material som helst.
-----------------------------------------------------
5. Originalgravyrer, tryck, silkscreentryck och
litografier med deras
respektive matriser och originalaffischer.
-----------------------------------------------------
6. Originalskulpturer eller originalstatyer och
kopior, framställda enligt
samma process som originalet och som inte tillhör
kategori 1.
-----------------------------------------------------
7. Fotografier, film och negativ av dessa.
-----------------------------------------------------
___________________
1 Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv av den 5 juni 2001 om ändring av
olagligen förts bort från en medlemsstats territorium (EGT nr L 187, 10.7.2001,
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
8. Inkunabler och manuskript, inklusive kartor och
partitur, enstaka eller i samlingar.
-----------------------------------------------------
9. Böcker som är äldre än 100 år, enstaka eller i
samlingar.
-----------------------------------------------------
10. Tryckta kartor äldre än 200 år.
-----------------------------------------------------
11. Arkiv och däri ingående delar, som är äldre än
50 år, på vilket underlag och i vilket medium som
helst.
-----------------------------------------------------
12 a.Samlingar och föremål från zoologiska,
botaniska, mineralogiska eller anatomiska samlingar.
-----------------------------------------------------
b.Samlingar av historiskt, paleontologiskt,
etnografiskt eller numismatiskt intresse.
-----------------------------------------------------
13. Transportmedel som är äldre än 75 år.
-----------------------------------------------------
14. Andra antikviteter som inte tillhör
kategorierna A1-A13 och som är äldre än 50 år.
Kulturföremålen i kategorierna A1-A14 omfattas av
denna lag bara om deras värde motsvarar eller
överstiger de ekonomiska gränsvärdena under B.
-----------------------------------------------------
Beträffande kategorierna
A3-8 avses endast föremål
som är äldre än femtio år
och inte tillhör upphovs-
mannen.
------------------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------------------
B. Ekonomiska gränsvärden tillämpliga på vissa kategorier under A
VÄRDE
oavsett värde
- 1 (arkeologiska föremål)
- 2 (delar av minnesmärken)
- 8 (inkunabler och manuskript)
- 11 (arkiv)
------------------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------------------
15 000 euro
- 4 (mosaiker och teckningar)
- 5 (gravyrer)
- 7 (fotografier)
- 10 (tryckta kartor)
------------------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------------------
30 000 euro
- 3 a (akvareller)
------------------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------------------
50 000 euro
- 6 (statyer)
- 9 (böcker)
- 12 (samlingar)
- 13 (transportmedel)
- 14 (alla andra föremål)
------------------------------------------------------------------------------
------------------------------------------------------------------------------
150 000 euro
- 3 (tavlor)
------------------------------------------------------------------------------
Bedömningen av om villkoren för det ekonomiska gränsvärdet är uppfyllda måste
göras när återlämnande begärs. Det ekonomiska värdet är det som föremålet har
i den återkrävande medlemsstaten.
------------------------------------------------------------------------------
____________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.
Förslag till lag om ändring i lagen (1989:41) om TV-avgift
Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1989:41) om TV-avgift skall ha följande lyd
-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
7 §2
-----------------------------------------------------
TV-avgiften är 1 740 TV-avgiften är 1 812
kronor för kronor för
ett år. Den skall betalas ett år. Den skall betalas
i fyra poster om 435 i fyra poster om 453
kronor. kronor.
-----------------------------------------------------
Varje post avser en avgiftsperiod om tre månader och
skall betalas senast sista vardagen före
avgiftsperiodens början.
-----------------------------------------------------
För innehav av TV-mottagare under tiden före den
första avgiftsperioden skall avgiften betalas med så
stort belopp i förhållande till årsavgiften som
motsvarar innehavstiden. Beloppet avrundas nedåt
till jämt antal kronor.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
____________
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.
____________
2 Senaste lydelse 2001:610.
Bilaga 3
Regeringens och partiernas förslag till anslag för år 2003
inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och
fritid
Belopp i 1000-tal kronor
-------------------------------------------------------------------------------
Fi232
Anslags-RegeringensFi230 Kr338 Kr372 Kr371 Kr337
Anslag typ förslag (s,v,mp) (m) (fp)
-------------------------------------------------------------------------------
2 1 Lotteriinspektionen (ram) 38 811
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
25 1 Bidrag till folkbildningen (obet.) 2 519 631 -1 250
000*
-------------------------------------------------------------------------------
25 2 Bidrag till vissa
handikappåtgärder inom (obet.) 76 933
folkbildningen
-------------------------------------------------------------------------------
25 3 Bidrag till (obet.) 9 544
kontakttolkutbildning
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
26 1 Statens ljud- och bildarkiv (ram) 40 112
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
27 1 Statens biografbyrå (ram) 9 603 -3 000
-------------------------------------------------------------------------------
27 2 Utbyte av TV-sändningar mellan (obet.) 19 816
Sverige och Finland
-------------------------------------------------------------------------------
27 3 Bidrag till dokumentation om
den mediepolitiska utvecklingen
och till europeiskt (ram) 821
mediesamarbete
-------------------------------------------------------------------------------
27 4 Forskning och dokumentation om
medieutvecklingen (obet.) 1 662
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
28 1 Statens kulturråd (ram) 42 994 -20 000 -7 000
-------------------------------------------------------------------------------
28 2 Bidrag till allmän
kulturverksamhet, utveckling
samt internationellt (ram) 154 935 -79 000 -4 0
kulturutbyte och samarbete
-------------------------------------------------------------------------------
28 3 Nationella uppdrag (ram) 9 000
-------------------------------------------------------------------------------
28 4 Försöksverksamhet med ändrad
regional fördelning av (obet.) 136 845
kulturpolitiska medel
-------------------------------------------------------------------------------
28 5 Bidrag till Operan, Dramaten,
Riksteatern, Svenska (obet.) 822 534 -200 000 -29
rikskonserter och Dansens hus 500
-------------------------------------------------------------------------------
28 6 Bidrag till regional
musikverksamhet samt regionala
och lokala teater-, dans- och (obet.) 692 079 +30 +5 0
musikinstitutioner 000
-------------------------------------------------------------------------------
28 7 Bidrag till vissa teater-,
dans- och musikändamål (ram) 138 215 +20 000 +10 +4 0
000 000
-------------------------------------------------------------------------------
28 8 Bidrag till (obet.) 43 139 -11 000
biblioteksverksamhet
-------------------------------------------------------------------------------
28 9 Litteraturstöd (ram) 100 917 -30 000 +10
000 500
-------------------------------------------------------------------------------
28 Stöd till kulturtidskrifter (ram) 20 650
10
-------------------------------------------------------------------------------
28 Talboks- och (ram) 65 462
11 punktskriftsbiblioteket
-------------------------------------------------------------------------------
28 Bidrag till Stiftelsen för
12 lättläst nyhetsinformation och
litteratur (obet.) 14 937 +2 000 +1 0
-------------------------------------------------------------------------------
28 Bidrag till Svenska
13 språknämnden och Sverigefinska (obet.) 5 152
språknämnden
-------------------------------------------------------------------------------
28 Statens konstråd (ram) 6 504 -2 000
14
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
28 Konstnärlig gestaltning av den
15 gemensamma miljön (ram) 40 438 -15 000 -10
000
-------------------------------------------------------------------------------
28 Nämnden för hemslöjdsfrågor (ram) 1 782
16
-------------------------------------------------------------------------------
28 Främjande av hemslöjden (ram) 19 122
17
-------------------------------------------------------------------------------
28 Bidrag till bild- och (ram) 29 708
18 formområdet
-------------------------------------------------------------------------------
28 Konstnärsnämnden (ram) 11 256
19
-------------------------------------------------------------------------------
28 Ersättningar och bidrag till (ram) 275 036 -50 000
20 konstnärer
-------------------------------------------------------------------------------
28 Riksarkivet och landsarkiven (ram) 278 454
21
-------------------------------------------------------------------------------
28 Bidrag till regional (obet.) 4 937
22 arkivverksamhet
-------------------------------------------------------------------------------
28 Språk- och folkminnesinstitutet (ram) 29 414
23
-------------------------------------------------------------------------------
28 Svenskt biografiskt lexikon (ram) 4 048
24
-------------------------------------------------------------------------------
28 Riksantikvarieämbetet (ram) 179 245
25
-------------------------------------------------------------------------------
28 Bidrag till kulturmiljövård (ram) 251 745
26
-------------------------------------------------------------------------------
28 Kyrkoantikvarisk ersättning (res.) 100 000
27
-------------------------------------------------------------------------------
28 Centrala museer: Myndigheter (ram) 744 627 +14
28 000
-------------------------------------------------------------------------------
28 Centrala museer: Stiftelser (obet.) 202 357 -11 000
29
-------------------------------------------------------------------------------
28 Bidrag till regionala museer (obet.) 143 581 +16
30 500
-------------------------------------------------------------------------------
28 Bidrag till vissa museer (obet.) 48 176
31
-------------------------------------------------------------------------------
28 Stöd till icke-statliga (ram) 10 000 -10 000
32 kulturlokaler
-------------------------------------------------------------------------------
28 Riksutställningar (ram) 42 896 -26 000 -5 000
33
-------------------------------------------------------------------------------
28 Forum för levande historia (ram) 40 000
34 000
-------------------------------------------------------------------------------
28 Statliga utställningsgarantier
35 och inköp av vissa (ram) 80
kulturföremål
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
28 Filmstöd (ram) 234 738
36
-------------------------------------------------------------------------------
28 Forsknings- och (ram) 33 173
37 utvecklingsinsatser inom
kulturområdet
-------------------------------------------------------------------------------
28 Samarbetsnämnden för (ram) 3 312
38 statsbidrag till trossamfund
-------------------------------------------------------------------------------
28 Stöd till trossamfund (ram) 50 750 +10
39 000
-------------------------------------------------------------------------------
28 Kulturfond (ram) +100 000
40
-------------------------------------------------------------------------------
28 Möte mellan kulturer (ram) +4 000
41
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
29 1 Ungdomsstyrelsen (ram) 18 171 -16 000
-------------------------------------------------------------------------------
29 2 Bidrag till nationell och
internationell ungdoms- (ram) 90 389 -2 500 -74 000
verksamhet
-------------------------------------------------------------------------------
29 3 Kul-miljoner (ram) +100
000
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
30 1 Stöd till idrotten (ram) 455 240 +10
000
-------------------------------------------------------------------------------
30 2 Bidrag till allmänna (ram) 26 500 +2 500 -26 500
samlingslokaler
-------------------------------------------------------------------------------
30 3 Bidrag till
kvinnoorganisationernas (obet.) 3 432 -2 500
centrala verksamhet
-------------------------------------------------------------------------------
30 4 Stöd till (obet.) 15 000
friluftsorganisationer
-------------------------------------------------------------------------------
Summa 8 357 903 ±0 -1 701 +50
000* 000 500
-------------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------------
* Överföring till UO16 av 900 000 tkr avseende bidraget till folkhögskolorna
-------------------------------------------------------------------------------
Bilaga 4
Avvikelse mellan regeringens och utskottets förslag
till medelsanvisning på anslag inom
utgiftsområde
17 Kultur, medier, trossamfund och
fritid
Belopp i 1000-tals kronor
-------------------------------------------------------------
Politikområde, anslag och RegeringensUtskottetsAvvikelse
(anslagstyp) förslag förslag
----------------------------------------------------
2 Finansiella system och tillsyn
-------------------------------------------------------------
1 Lotteriinspektionen (ram) 38 811 38 811
-------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------
25 Utbildningspolitik
-------------------------------------------------------------
1 Bidrag till folkbildningen 2 519 631 2 519 631
(obet.)
-------------------------------------------------------------
2 Bidrag till vissa 76 933 76 933
handikappåtgärder inom
folkbildningen (obet.)
-------------------------------------------------------------
3 Bidrag till 9 544 9 544
kontakttolkutbildning
(obet.)
-------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------
26 Forskningspolitik
-------------------------------------------------------------
1 Statens ljud- och bildarkiv 40 112 40 112
(ram)
-------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------
27 Mediepolitik
-------------------------------------------------------------
1 Statens biografbyrå (ram) 9 603 9 603
-------------------------------------------------------------
2 Utbyte av TV-sändningar 19 816 19 816
mellan Sverige och Finland
(obet.)
-------------------------------------------------------------
3 Bidrag till dokumentation om 821 821
den mediepolitiska
utvecklingen och till
europeiskt mediesamarbete
(ram)
-------------------------------------------------------------
4 Forskning och dokumentation 1 662 1 662
om medieutvecklingen (obet.)
-------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------
28 Kulturpolitik
-------------------------------------------------------------
1 Statens kulturråd (ram) 42 994 42 994
-------------------------------------------------------------
2 Bidrag till allmän 154 935 154 935
kulturverksamhet, utveckling
samt internationellt
kulturutbyte och samarbete
(ram)
-------------------------------------------------------------
3 Nationella uppdrag (ram) 9 000 9 000
-------------------------------------------------------------
4 Försöksverksamhet med ändrad 136 845 136 845
regional fördelning av
kulturpolitiska medel
(obet.)
-------------------------------------------------------------
5 Bidrag till Operan, 822 534 822 534
Dramaten, Riksteatern,
Svenska rikskonserter och
Dansens Hus (obet.)
-------------------------------------------------------------
6 Bidrag till regional 692 079 692 079
musikverksamhet samt
regionala och lokala teater-
, dans- och
musikinstitutioner (obet.)
-------------------------------------------------------------
7 Bidrag till vissa teater-, 138 215 138 215
dans- och musikändamål (ram)
-------------------------------------------------------------
8 Bidrag till 43 139 43 139
biblioteksverksamhet (obet.)
-------------------------------------------------------------
9 Litteraturstöd (ram) 100 917 100 917
-------------------------------------------------------------
10 Stöd till kulturtidskrifter 20 650 20 650
(ram)
-------------------------------------------------------------
11 Talboks- och 65 462 65 462
punktskriftsbiblioteket
(ram)
-------------------------------------------------------------
12 Bidrag till Stiftelsen för 14 937 14 937
lättläst nyhetsinformation
och litteratur (obet.)
-------------------------------------------------------------
13 Bidrag till Svenska 5 152 5 152
språknämnden och
Sverigefinska språknämnden
(obet.)
-------------------------------------------------------------
14 Statens konstråd (ram) 6 504 6 504
-------------------------------------------------------------
15 Konstnärlig gestaltning av 40 438 40 438
den gemensamma miljön (ram)
-------------------------------------------------------------
16 Nämnden för hemslöjdsfrågor 1 782 1 782
(ram)
-------------------------------------------------------------
17 Främjande av hemslöjden 19 122 19 122
(ram)
-------------------------------------------------------------
18 Bidrag till bild- och 29 708 29 708
formområdet (ram)
-------------------------------------------------------------
19 Konstnärsnämnden (ram) 11 256 11 256
-------------------------------------------------------------
20 Ersättningar och bidrag till 275 036 275 036
konstnärer (ram)
-------------------------------------------------------------
21 Riksarkivet och landsarkiven 278 454 278 454
(ram)
-------------------------------------------------------------
22 Bidrag till regional 4 937 4 937
arkivverksamhet (obet.)
-------------------------------------------------------------
23 Språk- och 29 414 29 414
folkminnesinstitutet (ram)
-------------------------------------------------------------
24 Svenskt biografiskt lexikon 4 048 4 048
(ram)
-------------------------------------------------------------
25 Riksantikvarieämbetet (ram) 179 245 179 245
-------------------------------------------------------------
26 Bidrag till kulturmiljövård 251 745 251 745
(ram)
-------------------------------------------------------------
27 Kyrkoantikvarisk ersättning 100 000 100 000
(res.)
-------------------------------------------------------------
28 Centrala museer: Myndigheter 744 627 744 627
(ram)
-------------------------------------------------------------
29 Centrala museer: Stiftelser 202 357 202 357
(obet.)
-------------------------------------------------------------
30 Bidrag till regionala museer 143 581 143 581
(obet.)
-------------------------------------------------------------
31 Bidrag till vissa museer 48 176 48 176
(obet.)
-------------------------------------------------------------
32 Stöd till icke-statliga 10 000 10 000
kulturlokaler (ram)
-------------------------------------------------------------
33 Riksutställningar (ram) 42 896 42 896
-------------------------------------------------------------
34 Forum för levande historia 40 000 40 000
(ram)
-------------------------------------------------------------
35 Statliga 80 80
utställningsgarantier och
inköp av vissa kulturföremål
(ram)
-------------------------------------------------------------
36 Filmstöd (ram) 234 738 234 738
-------------------------------------------------------------
37 Forsknings- och 33 173 33 173
utvecklingsinsatser inom
kulturområdet (ram)
-------------------------------------------------------------
38 Samarbetsnämnden för 3 312 3 312
statsbidrag till trossamfund
(ram)
-------------------------------------------------------------
39 Stöd till trossamfund (ram) 50 750 50 750
-------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------
29 Ungdomspolitik
-------------------------------------------------------------
1 Ungdomsstyrelsen (ram) 18 171 18 171
-------------------------------------------------------------
2 Bidrag till nationell och 90 389 87 889 -2 500
internationell
ungdomsverksamhet (ram)
-------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------
30 Folkrörelsepolitik
-------------------------------------------------------------
1 Stöd till idrotten (ram) 455 240 455 240
-------------------------------------------------------------
2 Bidrag till allmänna 26 500 29 000 +2 500
samlingslokaler (ram)
-------------------------------------------------------------
3 Bidrag till 3 432 3 432
kvinnoorganisationernas
centrala verksamhet (obet.)
-------------------------------------------------------------
4 Stöd till 15 000 15 000
friluftsorganisationer
(obet.)
-------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------
SUMMA 8 357 903 8 357 903 0
-------------------------------------------------------------
Bilaga 5
Förteckning över avstyrkta motionsyrkanden i Utskottets
förslag till riksdagsbeslut, punkt 55,
--------------------------------------------------------------
Motion Parti Yrkande
--------------------------------------------------------------
2001/02:
--------------------------------------------------------------
Kr13 (m) delvis
--------------------------------------------------------------
Kr17 (c) 2
--------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------
2002/03:
--------------------------------------------------------------
Kr204 (fp)
--------------------------------------------------------------
Kr210 (c) 2
--------------------------------------------------------------
Kr213 (m)
--------------------------------------------------------------
Kr239 (s)
--------------------------------------------------------------
Kr248 (c)
--------------------------------------------------------------
Kr266 (fp) 17
--------------------------------------------------------------
Kr273 (m)
--------------------------------------------------------------
Kr303 (s)
--------------------------------------------------------------
Kr305 (kd) 3
--------------------------------------------------------------
Kr306 (s)
--------------------------------------------------------------
Kr307 (c)
--------------------------------------------------------------
Kr336 (c) 7, 16, 17
--------------------------------------------------------------
Kr338 (m) 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 14, 15,
16, 17, 19, 21, 22, 23, 24
--------------------------------------------------------------
Kr343 (s)
--------------------------------------------------------------
Kr344 (fp, m, 2
kd, c)
--------------------------------------------------------------
Kr366 (kd) 5, 6
--------------------------------------------------------------
Kr369 (kd) 3, 4, 5, 10
--------------------------------------------------------------
Kr370 (kd) 3, 7
--------------------------------------------------------------
Kr372 (fp) 4, 11, 13, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 23,
24, 33
--------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------
Fi232 (fp) 18
--------------------------------------------------------------
Elanders Gotab, Stockholm 2002
Elanders Gotab, Stockholm 2002