Justitieutskottets betänkande
2002/03:JUU1

Utgiftsområde 4 Rättsväsendetr>r>r>r>

Sammanfattningr>
r>
r>
r>
I  detta  betänkande behandlar utskottet regeringensr>
förslag till  anslag för år 2003 under utgiftsområder>
4 Rättsväsendet  samt  ett antal motioner som väcktsr>
under den allmänna motionstiden i år.r>
r>
Utskottet  tillstyrker  regeringens  förslag  tillr>
anslag för utgiftsområdet  som  uppgår  till  totaltr>
drygt    24,5    miljarder    kronor.   De   tyngstar>
anslagsposterna  är  polisorganisationen   (13   560r>
miljoner  kronor),  domstolsväsendet (3 667 miljonerr>
kronor) och kriminalvården  (4 473 miljoner kronor).r>
Moderata  samlingspartiet, Folkpartiet  liberalerna,r>
Kristdemokraterna   och   Centerpartiet   har,   medr>
hänvisning   till   sina   respektive  förslag  tillr>
medelsanvisning för utgiftsområdet,  inte deltagit ir>
beslutet  såvitt  avser tilldelningen på  anslag.  Ir>
stället     redovisar     dessa     partier     sinar>
ställningstaganden i särskilda yttranden.r>
r>
Utskottet tillstyrker vidare  regeringens  förslagr>
till   fortsatt  giltighet  av  lagen  (2001:25)  omr>
försöksverksamhet   med   videokonferens   i  allmänr>
förvaltningsdomstol.r>
r>
I  ärendet  behandlar  utskottet  också  som redanr>
framgått ett stort antal motionsyrkanden som  väcktsr>
under  den  allmänna  motionstiden i år. I yrkandenar>
tas  i  första  hand  upp frågor  som  rör  mål  ochr>
resurser samt organisations- och prioriteringsfrågorr>
för  myndigheterna  inom   rättsväsendet.  Utskottetr>
avstyrker samtliga motionsyrkanden,  i  första  handr>
med  hänvisning  till  gällande  regler och pågåender>
arbete.r>
r>
I ärendet föreligger reservationer  och  särskildar>
yttranden     från     samtliga     partier     utomr>
Socialdemokraterna   och   Miljöpartiet   de  gröna.r>
Sammanlagt  handlar det om 48  reservationer  och  6r>
särskilda yttranden.r>
r>
Utskottets förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
Utgiftsramen och anslagenr>
r>
r>
r>
1. Anslag under utgiftsområde 4r>
Rättsväsendetr>
r>
r>
Riksdagen anvisar anslag till verksamheten inomr>
rättsväsendet    för   budgetåret   2003   enligtr>
utskottets förslag  i  bilaga  4. Därmed bifallerr>
riksdagen proposition 2002/03:1  i  denna del ochr>
avslår de i bilaga 5 angivna motionsyrkandena.r>
r>
r>
Polisväsendetr>
r>
r>
r>
2. Omorganisation av polisenr>
r>
r>
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju243.r>
r>
r>
3. Rikskriminalpolisen ochr>
Säkerhetspolisenr>
r>
r>
Riksdagen  avslår motion 2002/03:Ju329  yrkander>
2.r>
r>
Reservation 1 (m)r>
r>
r>
4. Specialiserade narkotikaenheterr>
r>
r>
Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju281r>
yrkandena 12 och 13 samt 2002/03:So442 yrkande 5.r>
r>
Reservation 2 (m, fp)r>
r>
r>
5. Närpolisenr>
r>
r>
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju258 yrkandenar>
4, 5, 14 och 15.r>
r>
Reservation 3 (c)r>
r>
r>
6. Polisutbildningenr>
r>
r>
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju329 yrkandenar>
3 och 6.r>
r>
Reservation 4 (m)r>
r>
r>
7. Polisutbildning på distansr>
r>
r>
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju329 yrkande 4r>
i denna del och motion 2002/03:Ju345.r>
r>
Reservation 5 (m, fp)r>
r>
r>
8. Körkortsmedicin i polisutbildningenr>
r>
r>
Riksdagen avslår motion 2002/03:T379 yrkande 4.r>
r>
r>
9. Vidareutbildningen, m.m.r>
r>
r>
Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju258r>
yrkandena 9 och  11,  2002/03:Ju329  yrkande  4 ir>
denna   del  och  yrkande  5  samt  2002/03:Ju364r>
yrkandena 4 och 5.r>
r>
Reservation 6 (m, fp, kd, c)r>
r>
r>
10. Antagningen till polisutbildningenr>
r>
r>
Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju258r>
yrkande 8 och 2002/03:r>
Ju274.r>
r>
Reservation 7 (c)r>
r>
r>
11. Fler poliser med invandrarbakgrundr>
r>
r>
Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju258r>
yrkande 7 och 2002/03:r>
Sf336 yrkande 32.r>
r>
Reservation 8 (c)r>
r>
r>
12. Ytterligare en polishögskolar>
r>
r>
Riksdagen   avslår   motionerna  2002/03:Ju201,r>
2002/03:Ju203, 2002/03:r>
Ju204  yrkande  6, 2002/03:Ju238,  2002/03:Ju240,r>
2002/03:Ju252,    2002/03:Ju258     yrkande    6,r>
2002/03:Ju276, 2002/03:Ju304, 2002/03:r>
Ju333, 2002/03:Ju347 och 2002/03:Ju350.r>
r>
Reservation 9 (m, fp, c)r>
r>
r>
13. Resursfördelningen mellanr>
myndigheternar>
r>
r>
Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju204r>
yrkande  2, 2002/03:Ju209 yrkande 1, 2002/03:N305r>
yrkande 8 och 2002/03:N397 yrkandena 19 och 20.r>
r>
r>
14. Kompensation för EU-toppmötet ir>
Göteborgr>
r>
r>
Riksdagen  avslår  motion 2002/03:Ju261 yrkander>
1.r>
r>
Reservation 10 (m, fp, kd, c)r>
r>
r>
15. Polisförsörjningen i glesbygdsområdenr>
r>
r>
Riksdagen   avslår  motionerna   2002/03:Ju223,r>
2002/03:Ju258 yrkandena  2  och 3, 2002/03:Ju319,r>
2002/03:Ju324, 2002/03:Ju337,  2002/03:Ju374  ochr>
2002/03:Ju383.r>
r>
Reservation 11 (c)r>
r>
r>
16. Insatser mot rattfyllerir>
r>
r>
Riksdagen  avslår  motionerna 2002/03:Ju386 ochr>
2002/03:T378 yrkande 1.r>
r>
Reservation 12 (m, fp, kd, c)r>
r>
r>
17. Bättre teknikutnyttjander>
r>
r>
Riksdagen  avslår motion  2002/03:T466  yrkander>
41.r>
r>
Reservation 13 (c)r>
r>
r>
Åklagarväsendetr>
r>
r>
r>
18. Rättskedjanr>
r>
r>
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju249 yrkandenar>
1, 3, 4 och 30.r>
r>
Reservation 14 (c)r>
r>
r>
19. Snabbare lagföringr>
r>
r>
Riksdagen avslår  motion  2002/03:Ju249 yrkander>
29.r>
r>
r>
20. Ekobrottsmyndighetens geografiskar>
ansvarsområder>
r>
r>
Riksdagen  avslår motion 2002/03:Ju340  yrkander>
6.r>
r>
Reservation 15 (kd)r>
r>
r>
21. Ekobrottsmyndighetensr>
underrättelseverksamhetr>
r>
r>
Riksdagen avslår  motion  2002/03:Ju340 yrkander>
8.r>
r>
r>
Domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
22. Domstolsverkets ställningr>
r>
r>
Riksdagen   avslår   motionerna    2002/03:K379r>
yrkande   16,   2002/03:Ju236   yrkande   13  ochr>
2002/03:Ju249 yrkande 33.r>
r>
Reservation 16 (m, fp, kd, c)r>
r>
r>
23. Reformarbetets inriktningr>
r>
r>
Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju209r>
yrkande 3, 2002/03:Ju246 yrkande 3, 2002/03:Ju249r>
yrkande 31 och 2002/03:Ju364 yrkande 2.r>
r>
Reservation 17 (fp)r>
r>
Reservation 18 (m, kd, c)r>
r>
r>
24. Domkretsindelningenr>
r>
r>
Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju249r>
yrkande   32,   2002/03:Ju339   yrkande   2   ochr>
2002/03:Ju358 yrkande 1.r>
r>
Reservation 19 (kd, c)r>
r>
r>
25. Det fortsatta reformarbetetr>
r>
r>
Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju209r>
yrkande 2, 2002/03:Ju229, 2002/03:Ju246 yrkandenar>
1    och    2,    2002/03:Ju275,   2002/03:Ju308,r>
2002/03:Ju309,  2002/03:Ju339   yrkande   3   ochr>
2002/03:Ju358 yrkande 2.r>
r>
Reservation 20 (fp, kd)r>
r>
r>
26. Allmänna domstolar ochr>
förvaltningsdomstolar, m.m.r>
r>
r>
Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju249r>
yrkande    2,   2002/03:Ju339   yrkande   1   ochr>
2002/03:Ju364 yrkande 12.r>
r>
Reservation 21 (m, c)r>
r>
Reservation 22 (fp)r>
r>
Reservation 23 (kd)r>
r>
r>
27. Avskaffande av specialdomstolarnar>
r>
r>
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju271.r>
r>
Reservation 24 (m, fp)r>
r>
r>
28. Hyresnämndernar>
r>
r>
Riksdagen  avslår  motionerna 2002/03:Ju336 ochr>
2002/03:Bo238 yrkande 13.r>
r>
Reservation 25 (m, fp)r>
r>
r>
29. Utnämning av högre domarer>
r>
r>
Riksdagen   avslår   motionerna    2002/03:K379r>
yrkande   17,   2002/03:Ju323  och  2002/03:Ju364r>
yrkande 15.r>
r>
Reservation 26 (m, fp)r>
r>
r>
30. Ersättning till nämndemänr>
r>
r>
Riksdagen  avslår   motionerna   2002/03:Ju202,r>
2002/03:Ju235     yrkande    1,    2002/03:Ju313,r>
2002/03:Ju339 yrkande 4 och 2002/03:Ju359.r>
r>
Reservation 27 (m, fp, kd, c)r>
r>
r>
31. Rekrytering av nämndemänr>
r>
r>
Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju364r>
yrkande   16,  2002/03:Ju392   och   2002/03:A242r>
yrkande 31.r>
r>
Reservation 28 (fp)r>
r>
r>
32. Kompetensfrågor inom rättsväsendetr>
r>
r>
Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju224r>
yrkandena  1 och 2, 2002/03:Ju226, 2002/03:Ju232,r>
2002/03:Ju331,  2002/03:Ju339  yrkandena 5 och 6,r>
2002/03:Ju361  yrkande  4, 2002/03:Ju364  yrkander>
26, 2002/03:L277 yrkande 2, 2002/03:Sf214 yrkander>
10 samt 2002/03:Sf336 yrkandena 29-31 och 33.r>
r>
Reservation 29 (kd)r>
r>
r>
33. Vittnenr>
r>
r>
Riksdagen   avslår  motionerna   2002/03:Ju297,r>
2002/03:Ju363  yrkandena   19-21,   2002/03:Ju364r>
yrkande 13 och 2002/03:Ju369 yrkande 4.r>
r>
Reservation 30 (m)r>
r>
Reservation 31 ( fp, kd)r>
r>
r>
34. Videokonferens ir>
förvaltningsdomstolarnar>
r>
r>
Riksdagen antar regeringens förslag till lag omr>
fortsatt   giltighet   av   lagen  (2001:25)   omr>
försöksverksamhet  med  videokonferens  i  allmänr>
förvaltningsdomstol.  Därmed  bifaller  riksdagenr>
proposition 2002/03:1 i denna del.r>
r>
r>
Kriminalvårdenr>
r>
r>
r>
35. Kontroll av droger på anstalter ochr>
häktenr>
r>
r>
Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju258r>
yrkande    24,    2002/03:Ju315,    2002/03:Ju349r>
yrkandena   15-17,   2002/03:Ju353   yrkande   4,r>
2002/03:r>
Ju377 samt 2002/03:So442 yrkande 4.r>
r>
Reservation 32 (m, fp, kd, c)r>
r>
r>
36. Missbruksbehandling inomr>
kriminalvårdenr>
r>
r>
Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju264r>
yrkandena 1 och 2 samt 2002/03:Ju349 yrkandena 10r>
och 11.r>
r>
Reservation 33 (kd)r>
r>
r>
37. Behov av ökad anstalts- ochr>
häkteskapacitetr>
r>
r>
Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju349r>
yrkande   28,   2002/03:Ju353   yrkande   3   ochr>
2002/03:Ju357 yrkande 4.r>
r>
Reservation 34 (m, fp, kd, c)r>
r>
r>
38. Lokalisering av ny kriminalvårdsanstaltr>
m.m. r>
r>
r>
Riksdagen  avslår   motionerna   2002/03:Ju286,r>
2002/03:Ju327, 2002/03:r>
r>
Ju343, 2002/03:Ju344 och 2002/03:N308 yrkande 2.r>
r>
r>
39. Personalfrågorr>
r>
r>
Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju258r>
yrkande 19 och 2002/03:r>
r>
Ju349 yrkandena 7-9.r>
r>
Reservation 35 (m, fp, kd, c)r>
r>
r>
40. Ersättning till lekmannaövervakarer>
r>
r>
Riksdagen  avslår motion 2002/03:Ju349  yrkander>
12.r>
r>
Reservation 36 (kd)r>
r>
r>
Brottsförebyggande rådetr>
r>
r>
r>
41. Lokalt brottsförebyggande arbeter>
r>
r>
Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju236r>
yrkande   4,   2002/03:Ju249   yrkande   26   ochr>
2002/03:Ju366 yrkande 2.r>
r>
Reservation 37 (m, fp)r>
r>
Reservation 38 (kd)r>
r>
Reservation 39 (c)r>
r>
r>
42. Boendesegregation m.m.r>
r>
r>
Riksdagen avslår motion 2002/03:Ju249 yrkandenar>
18 och 23.r>
r>
Reservation 40 (c)r>
r>
r>
43. Forskning om ekonomisk brottslighetr>
r>
r>
Riksdagen avslår  motion  2002/03:Ju362 yrkander>
2.r>
r>
Reservation 41 (kd)r>
r>
r>
44. Lokal brottsstatistikr>
r>
r>
Riksdagen  avslår motion 2002/03:Ju366  yrkander>
3.r>
r>
Reservation 42 (kd)r>
r>
r>
Brottsoffermyndighetenr>
r>
r>
r>
45. Tillskott till Brottsofferfonden genomr>
avdrag på ersättningen till intagna ir>
kriminalvårdsanstaltr>
r>
r>
Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju280r>
yrkande 1 och 2002/03:r>
r>
Ju369 yrkande 7.r>
r>
Reservation 43 (m, fp, kd, c)r>
r>
r>
46. Handläggning av ärenden omr>
brottsskadeersättningr>
r>
r>
Riksdagen avslår  motionerna  2002/03:Ju272 ochr>
2002/03:Ju363 yrkande 14.r>
r>
Reservation 44 (m)r>
r>
Reservation 45 (fp, kd, c)r>
r>
r>
47. Prioritering av brottsofferr>
r>
r>
Riksdagen   avslår   motionerna  2002/03:Ju222,r>
2002/03:Ju322,  2002/03:Ju363   yrkande   15  ochr>
2002/03:Ju369 yrkande 2.r>
r>
Reservation 46 (m, fp, kd, c)r>
r>
r>
Rättshjälpskostnaderr>
r>
r>
r>
48. Utvärdering av nya rättshjälpslagen,r>
m.m.r>
r>
r>
Riksdagen   avslår   motionerna   2002/03:Ju278r>
yrkandena 5 och 6 samt 2002/03:Ju391.r>
r>
Reservation 47 (v)r>
r>
r>
49. Ersättning till målsägandebiträdenr>
r>
r>
Riksdagen  avslår motion 2002/03:Ju234  yrkander>
15.r>
r>
Reservation 48 (fp)r>
r>
r>
50. Rättshjälp vid pisksnärtsskadorr>
r>
r>
Riksdagen avslår motion 2002/03:T233 yrkande 3.r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
Stockholm den 5 december 2002
r>
r>
r>
r>
r>
På justitieutskottets vägnarr>
r>
r>
r>
r>
r>
Johan Pehrsonr>
r>
r>
r>
Följande ledamöter  har deltagit i beslutet: Johanr>
Pehrson[1]1  (fp),  Susanne   Eberstein  (s),  Alicer>
Åström (v), Margareta Sandgren (s), Beatrice Ask[2]1r>
(m),  Lennart  Nilsson (s), Helena  Zakariasén  (s),r>
Ragnwi Marcelind[3]1  (kd), Elisebeht Markström (s),r>
Jeppe Johnsson[4]1 (m),  Yilmaz  Kerimo (s), Torkildr>
Strandberg[5]1 (fp), Johan Linander[6]1  (c),  Göranr>
Norlander (s), Joe Frans (s), Leif Björnlod (mp) ochr>
Anita Sidén[7]1 (m).r>
r>
r>
**FOOTNOTES**r>
r>
[1]:1 Dock ej i beslutet under punkt 1r>
r>
r>

2002/03
r>
r>
r>
JuU1
r>
r>
r>
r>
r>
r>
Utskottets överväganden
r>
r>
r>
r>
r>
Inledningr>
r>
r>
r>
Allmäntr>
r>
r>
r>
Utgiftsområde  4  Rättsväsendet omfattar anslag tillr>
bl.a.        polisväsendet,        åklag-arväsendet,r>
domstolsväsendet, kriminalvården, Brottsförebyggander>
rådet,    Rättsmedicinalverket,    Gentekniknämnden,r>
Brottsoffermyndigheten   och  rätts-hjälpskostnader.r>
För   år   2002  anslogs  inklusive   tillskott   pår>
tilläggsbudget,    som   berörde  flertalet  anslag,r>
knappt 24 miljarder kronor medan utgifterna beräknasr>
uppgå    till    drygt   det   anslagna    beloppet.r>
Mellanskillnaden  täcks   av   anslagssparande.   Der>
tyngsta   anslagsposterna   är    polisen   med   13r>
miljarder  kronor,  kriminalvården med 4,3 miljarderr>
kronor  och  domstolsväsendet   med   3,6  miljarderr>
kronor.r>
r>
r>
För år 2003 har riksdagen bestämt utgiftsramen förr>
rättsväsendet till 24 584 790 000  kr.r>
r>
Inom  rättsväsendets verksamhet kan urskiljas  tvår>
huvudsakliga    områden.   Det   ena   området   rörr>
kriminalpolitiken,   sammanfattningsvis   frågor  omr>
brott  och  straff  och, inte minst, frågor som  rörr>
brottsförebyggande verksamhet. Det andra området rörr>
rättskipningen och organisationen av rättsväsendet.r>
r>
Den   centrala   uppgiften    för   rättsväsendetsr>
myndigheter är att värna den enskildes rättssäkerhetr>
och  rättstrygghet. Uppgiften fullgörs  bl.a.  genomr>
att myndigheterna  inom rättsväsendet förebygger ochr>
beivrar  brott  och  sörjer  för  verkställighet  avr>
utdömda  straff.  Inom  rättsväsendet   löses  ocksår>
tvister,  såväl mellan enskilda som mellan  enskildar>
och det allmänna.r>
r>
Verksamheten  inom  rättsväsendet  är   -  och börr>
självklart  förbli  - en statlig angelägenhet. Dettar>
ställer särskilda krav  på verksamheten. Sådana kravr>
är t.ex. att polisen har  resurser att förebygga ochr>
bekämpa  brott  och att verkställigheten  av  straffr>
präglas av säkerhet  och humanitet samt att enskildar>
som  vänder  sig till domstolarna  kan  få  sin  sakr>
prövad på ett rättssäkert sätt och inom rimlig tid.r>
r>
Inom rättsväsendet  pågår  sedan  ett antal år ettr>
omfattande  moderniseringsarbete  i  syfte  att  ökar>
rättstryggheten och rättssäkerheten samt för att ökar>
rationaliteten  och  effektiviteten i rättsväsendetsr>
arbete. Detta ger också  bättre  förutsättningar förr>
att förebygga och bekämpa brottslighet  och  för attr>
öka    tryggheten.    Viktiga    utgångspunkter    ir>
förändringsarbetet  är  medborgarperspektivet och enr>
helhetssyn  som  ställer  krav   på  en  långtgåender>
samverkan    mellan    rättsväsendets   myndigheter,r>
givetvis   med   respekt   för   den   grundläggander>
rollfördelningen mellan rättsväsendets olika delar.r>
r>
Medborgarperspektivet skall  vara  en ledstjärna ir>
reformarbetet.   På   det  sättet  kan  medborgarnasr>
berättigade krav på snabbhet,  rättssäkerhet och högr>
kvalitet   tillgodoses.  Centrala  beståndsdelar   ir>
arbetet bör  även  i  fortsättningen  vara frågor omr>
verksamhetsutveckling       hos       myndigheterna,r>
kontinuerlig  fortbildning av personalen,  främjander>
av jämställdhet  och  etnisk och kulturell mångfald,r>
en fortsatt utveckling  av organisationsstrukturernar>
och en ständigt pågående  översyn  och anpassning avr>
lagstiftningen.r>
r>
Ett  väsentligt  inslag  i förändringsarbetet  somr>
berör  rättsväsendets  alla  olika   delar   är  detr>
internationella  samarbetet.  Detta har under senarer>
år  ökat i betydelse, inte minst  genom  den  snabbar>
utvecklingen inom Europeiska unionens tredje pelare.r>
Utmaningen nu är att använda sig av och att utvecklar>
de  fördelar   som   ligger  i  ett  internationelltr>
samarbete där länder och  folk  tillsammans  arbetarr>
för   att  minska  brottsligheten  och  för  att  får>
samhällets rättsliga funktioner att fungera väl överr>
gränserna.    Det   internationella   samarbetet   ir>
lagstiftningsfrågor  behöver  vidareutvecklas så attr>
nationella  och internationella  regelverk  anpassasr>
till dagens och morgondagens krav.r>
r>
Ett välfungerande rättsväsende är en grundläggander>
förutsättning  för  det  demokratiska samhället, förr>
ett   fungerande  samhällsliv,   för   näringslivetsr>
utveckling och för ekonomisk tillväxt.r>
r>
r>
r>
Kriminalpolitikens inriktningr>
r>
r>
r>
r>
Målet   för    kriminalpolitiken   är   att   minskar>
brottsligheten  och  öka  människors  trygghet.  Denr>
kriminalpolitiskt   inriktade   verksamheten  syftarr>
framför  allt till att upprätthålla  allmän  ordningr>
och säkerhet,  att  förebygga  brott och lagföra demr>
som  begår brott, att verkställa  påföljder  och  ger>
stöd till  dem  som  drabbas av brott. Arbetet skallr>
bygga på en helhetssyn  och  utgå  från principen omr>
alla  människors  lika  värde  och respekt  för  denr>
enskildes integritet och värdighet.r>
r>
r>
Enligt  utskottets  mening  kan  en   framgångsrikr>
kriminalpolitik bara drivas inom ramen för en allmänr>
välfärdspolitik   som   innefattar   mål  om  socialr>
trygghet, rättvis fördelning och stärkt  solidaritetr>
mellan människor. Hänsynen till brottsoffren  är  enr>
del av den helhetssyn som utskottet här gör sig tillr>
tolk för.r>
r>
Utskottet vill också understryka betydelsen av detr>
brottsförebyggande  arbetet  som  en  hörnsten  i der>
kriminalpolitiska  strävandena. Brottsligheten måster>
angripas med en bred kriminalpolitisk ansats. Här ärr>
vissa    delar    av   samhällspolitiken    särskiltr>
betydelsefulla. Åtgärder  som rör barn och ungdomar,r>
alkohol och droger, arbets- och bostadsmarknaden ochr>
utbildning  har  särskilt  stor  potential  när  detr>
gäller att förebygga brottslighet.  Detsamma  gällerr>
andra   åtgärder   som   syftar  till  att  motverkar>
utanförskap och segregation.  Det råder också allmänr>
enighet  om  vikten  av  att  det brottsförebyggander>
arbetet  koncentreras på breda åtgärder  som  riktarr>
sig till barn  och  ungdom  och att föräldrar, skolar>
och  föreningsliv engageras i  det  arbetet.  Vidarer>
måste   de   brott  som  begås  leda  till  adekvatar>
reaktioner  från   samhällets   sida.  I  det  ingårr>
naturligtvis   att   ta   till   vara  brottsoffrensr>
intressen men också att det finns en human och säkerr>
kriminalvård   vars  verksamhet  inriktas   på   attr>
motverka återfall i brott.r>
r>
Ett självklart  krav på rättsväsendet är att brottr>
utreds och att lagföring sker inom rimlig tid.r>
r>
Ett centralt inslag  är  att medborgarperspektivetr>
präglar kriminalpolitiken. I  det brottsförebyggander>
arbetet är detta perspektiv och  kravet på samverkanr>
mellan myndigheter och andra berörda tydligare än pår>
många  andra  områden. Det lokala brottsförebyggander>
arbetet måste stödjas  och  utvecklas  för att skapar>
ökad  trygghet i människors närmiljö. Brottslighetenr>
måste angripas  i  samverkan  med  dem som berörs avr>
den.   Denna   utgångspunkt   gör  sig  naturligtvisr>
särskilt     starkt    gällande    i    fråga     omr>
mängdbrottsligheten,  som utgör merparten av antaletr>
anmälda  brott.  Här  har  närpolisverksamheten  ochr>
närpolisens   samarbete  med   t.ex.   näringslivet,r>
skolan, brottsofferjourer,  föreningslivet och andrar>
frivilligorganisationer en särskild  betydelse.  Detr>
är   således   viktigt   att   utvecklingen  av  detr>
problemorienterade         polisarbetet         inomr>
närpolisområdena   fortsätter    och   att   arbetetr>
kontinuerligt   utvärderas  och  information   häromr>
sprids så att goda  erfarenheter  kommer hela landetr>
till    godo.    Brottsförebyggande    insatser    ir>
storstadsområdena  är  en  mycket angelägen  uppgiftr>
samtidigt  som  det brottsförebyggande  arbetet  därr>
ofta är mer komplicerat än i andra delar av landet.r>
r>
Den   grova,  i  många   fall   organiserade   ochr>
gränsöverskridande  brottsligheten  måste emellertidr>
angripas  med  andra metoder. Utskottet  tänker  härr>
bl.a. på tvångsmedelsregleringen  och på möjlighetenr>
att        använda       modern       teknik       ir>
kriminalunderrättelsearbetet.  Också samarbetet inomr>
den öppna polisen och mellan den  öppna  polisen ochr>
Säkerhetspolisen  har betydelse. Det internationellar>
samarbetet har här  en särskilt framskjuten roll. Avr>
stort värde för insatserna  mot  den internationellar>
brottsligheten i Europa är samarbetet  inom  EU. Därr>
pågår ett omfattande arbete med att förbättra  såvälr>
det polisiära samarbetet inom ramen för Europol  somr>
samarbetet        på       den       internationellar>
straffprocessrättens  område,  och  ett samarbete pår>
åklagarnivå  pågår sedan några år. Åklagarsamarbetetr>
permanentades  våren  2002  genom  tillskapandet  avr>
Eurojust.   Schengensamarbetet,   där  Sverige  blevr>
operativ  medlem i mars 2001, har också  stärkt  detr>
polisiära  och   rättsliga   samarbetet.   Inom   EUr>
fortsätter   också  uppgiften  med  att  förverkligar>
åtgärdsprogrammet  om  genomförandet av principen omr>
ömsesidigt erkännande av  varandras domar och beslutr>
genom nya initiativ från medlemsstaterna.  Inom  detr>
polisiära och straffrättsliga området har samarbetetr>
avseende  terrorism och gränskontroll intensifieratsr>
efter terrordåden i USA den 11 september 2001.r>
r>
Inom  ramen  för  Aktionsgruppen  mot  organiseradr>
brottslighet i Östersjöområdet genomförs ett konkretr>
och  praktiskt   brottsbekämpande  samarbete  mellanr>
berörda   länder.  Också   inom   ramen   för   FN:sr>
narkotikaprogram  och  FN:s  brottsförebyggande  ochr>
straffrättsliga   kommission   pågår   ett   viktigtr>
utvecklingsarbete.  För närvarande koncentreras  detr>
svenska  lagstiftningsarbetet  på  de  åtgärder  somr>
behövs   för   att   uppfylla   FN:s   säkerhetsrådsr>
resolution  1373   (2001)  -  Hot mot internationellr>
fred och säkerhet orsakad av terroristhandlingar somr>
antogs  med  anledning  av terroristdåden  i  USA  ir>
september  förra  året.  Också  inom  EU  pågår  ettr>
liknande arbete och regeringen  räknar med att läggar>
fram   en   proposition   om   lagstiftning    underr>
innevarande  riksdagsår.  I  sammanhanget  kan ocksår>
nämnas  att  Sverige  ratificerade stadgan för  FN:sr>
internationella brottmålsdomstol  sommaren  2001 ochr>
att  stadgan  numera  trätt  i  kraft. Genom stadganr>
inrättas  en  permanent internationell  domstol  förr>
utredning  och  lagföring  av  folkmord,  brott  motr>
mänskligheten och krigsförbrytelser.r>
r>
Samarbetet  på internationell  nivå  leder  alltsår>
till ständigt förbättrade  möjligheter att effektivtr>
ingripa    mot   den   grova   brottsligheten    medr>
internationell  anknytning.  Samtidigt kommer svenskr>
polis med fredsfrämjande uppdrag i ökad utsträckningr>
att   ingå  som  en  del  i  humanitärt   stöd   ochr>
utvecklingsbistånd  i samband med återskapande ellerr>
uppbyggnad av rättsväsendet i ett konfliktområde.r>
r>
I budgetpropositionen anlägger regeringen just ettr>
sådant brett perspektiv  på  brottsbekämpningen  somr>
utskottet   förordar.  Här  beskrivs  också  föränd-r>
ringsarbetet  som inte bara omfattar sådana faktorerr>
som  utskottet  nu   nämnt   utan   också  t.ex.  enr>
beskrivning  av  myndigheternas  åtgärder   mot  denr>
särskilt allvarliga brottsligheten. En utveckling avr>
verkställighetsinnehållet   i   det  straffrättsligar>
påföljdssystemet  är  en  annan  väsentlig  del  därr>
siktet är inställt på åtgärder som  skall  förhindrar>
återfall  i  brott.  Ytterligare ett viktigt uppdragr>
för kriminalvården är  att  inom  ramen för en humanr>
kriminalvård  öka  säkerheten  inom anstalterna  ochr>
förhindra att intagna missbrukar  permissioner ellerr>
avviker.r>
r>
Utskottet vill för sin del understryka  vikten  avr>
att    bakomliggande   orsaker   till   kriminalitetr>
undanröjs  och  att  tidiga  åtgärder  sätts  in. Enr>
huvuduppgift  för kriminalpolitiken är att förhindrar>
att  barn  och unga  rekryteras  till  en  kriminellr>
livstil.   Missbruk,    arbetslöshet    och    andrar>
omständigheter  av social karaktär har även i övrigtr>
stor  betydelse för  brottslighetens  utveckling.  Ir>
sammanhanget       noterar       utskottet       medr>
tillfredsställelse      att      storstadssatsningenr>
fortsätter.  Det  långsiktiga  målet   är  att  allar>
stadsdelar   i  storstäderna  skall  uppfattas   somr>
attraktiva och  trygga  av  sina invånare och utgörar>
goda och hälsosamma livsmiljöer.r>
r>
Vad utskottet nu anfört hindrar  naturligtvis inter>
att  också  brottsbekämpningen  har stor  betydelse.r>
Brottsligheten  innebär  ett angrepp  på  människorsr>
liv, hälsa, integritet eller  egendom och förorsakarr>
lidande  och otrygghet. Den medför  också  betydander>
kostnader  för enskilda och samhället och kan i sinar>
grövsta uttrycksformer  och i sin förlängning utgörar>
ett  hot  mot  den  demokratiska   rättsstaten   ochr>
grunderna för vår samhällsgemenskap.r>
r>
Utskottet  delar  regeringens  uppfattning  att enr>
förhållandevis  stor  del av rättsväsendets resurserr>
inom det kriminalpolitiska  området  bör inriktas pår>
att   förebygga   och   bekämpa   den  allvarligaster>
brottsligheten  som  våldsbrott, narkotikabrott  ochr>
ekonomisk  brottslighet  inklusive  miljöbrott  samtr>
brottslighet  som  drabbar särskilt utsatta personerr>
eller grupper. Också grov organiserad brottslighet ir>
övrigt  bör  enligt utskottets  mening  räknas  hit.r>
Samtidigt  vill   utskottet   dock  understryka  attr>
merparten  av  de  brott  som kommer  till  polisensr>
kännedom  inte har denna allvarliga  karaktär.  Frånr>
trygghetssynpunkt   är   det   också   viktigt   attr>
mängdbrottsligheten  förhindras  och,  när  den ändår>
förekommer,   beivras.  Det  stora  flertalet  brottr>
tillhör  den  kategorin,  och  de  medför  betydander>
skador för enskilda  och för samhället samtidigt somr>
de, också för dem som inte direkt drabbas, skapar enr>
allmän känsla av olust och otrygghet.r>
r>
r>
r>
Utgiftsramen och anslagenr>
r>
r>
r>
r>
Utskottets förslag i korthetr>
r>
r>
Utskottet  tillstyrker   regeringens  förslagr>
till    anslag    inom    utgiftsområde     4r>
Rättsväsendet  och avstyrker därmed ett stortr>
antal motions-yrkanden  om  utökade  resurserr>
och därmed sammanhängande frågor.r>
r>
r>
Inledningr>
r>
r>
r>
I  detta  avsnitt  behandlar  utskottet  regeringensr>
budgetförslag   och   de  motioner  som  väckts  medr>
anledning  av  budgetpropositionen   och  som  avserr>
fördelningen på anslag inom rättsväsendet. Yrkandenar>
framgår  av  tabell,  se bilaga 3. Vidare  behandlarr>
utskottet en del motionsyrkanden som mer allmänt rörr>
resursfrågor  eller  verksamhet  och  prioriteringarr>
m.m. och som utskottet  ansett bör behandlas i dettar>
sammanhang.r>
r>
r>
r>
r>
Utgiftsramen 2003-2004r>
r>
r>
r>
r>
Regeringen   föreslår   i   budgetpropositionen   enr>
utgiftsram för rättsväsendet  för  år 2003 på 24 584r>
790  000 kr. Riksdagen har nyligen fattat  beslut  ir>
enlighet med regeringens förslag.r>
r>
r>
Beslutet  innebär,  jämfört  med  anslagen  för årr>
2002,  att  satsningen på polisen fortsätter år 2003r>
med ytterligare 100 miljoner kronor och att anslagetr>
till kriminalvården  ökas  med  250 miljoner kronor.r>
För  år 2004 har riksdagen beräknat  utgiftsområdetsr>
ram  till   preliminärt   25  550  miljoner  kronor.r>
Beloppet skall tjäna som riktlinje  för  regeringensr>
budgetarbete. För åren 2003 och 2004 beräknas alltsår>
att   utgiftsramen   för   rättsväsendet   ökar  medr>
sammanlagt  1  647,2  miljoner  kronor.  Därvid  harr>
hänsyn tagits till det generella besparingskravet pår>
0,7    %    på    anslag   för   förvaltnings-   ochr>
investeringsändamål  som  görs  för att begränsa denr>
statliga konsumtionen.r>
r>
Trots den fortsatta satsning på  rättsväsendet somr>
riksdagen   just   beslutat   om   måste   utskottetr>
konstatera att det finns risk att föreslagna  anslagr>
i vissa fall framstår som väl låga vid en jämförelser>
med    årets   utgiftsprognos.   Detta   gäller   der>
regelstyrda anslagen till Rättshjälpskostnader m.m.,r>
Ersättning   för   skador  på  grund  av  brott  ochr>
Kostnader  för  vissa   skaderegleringar   m.m.  därr>
utrymmet    för    effektiviseringar   eller   andrar>
besparingsåtgärder saknas  och  där anslagssparandetr>
på  det  stora  hela  kommer  att  förbrukas   underr>
innevarande år. Även i övrigt är det nödvändigt  attr>
alla möjligheter tas till vara att utnyttja anslagnar>
medel  effektivt  inom  de olika verksamhetsgrenarnar>
inom  rättsväsendet.  Regeringen  aviserar  också  ir>
budgetpropositionen (s.  17)  sin tydliga avsikt attr>
även  fortsättningsvis  noga  följa   rättsväsendetsr>
verksamhet  och  resultat och att, efter  analys  avr>
vidtagna  effektiviseringsåtgärder,  återkomma  tillr>
riksdagen om  de  ytterligare insatser som erfordrasr>
för  att  fullfölja statsmakternas  intentioner  förr>
utvecklingen  av  rättsväsendet.  Mot den bakgrundenr>
kände    utskottet    ingen    tvekan    att    tillr>
finansutskottet  tillstyrka regeringens förslag tillr>
utgiftsram för år 2003 och preliminär utgiftsram förr>
år 2004 (se prot. 2002/03:4).r>
r>
r>
r>
Anslag för budgetåret 2003r>
r>
r>
r>
r>
Regeringen har lagt fram ett förslag till fördelningr>
av utgiftsramen på  anslagen  inom rättsväsendet förr>
år  2003, se bilaga 3. I bilagan  sammanfattas  ävenr>
övriga partiers förslag.r>
r>
r>
Sammanfattningsvis innebär regeringens förslag attr>
satsningen  på polisen och kriminalvården fortsätterr>
med ytterligare  100 respektive 250 miljoner kronor.r>
Anslagen  uppgår  enligt   förslaget   till  13  560r>
respektive 4 473 miljoner kronor. Vidare  kan nämnasr>
att  anslaget  till  domstolsväsendet  föreslås  blir>
3 667    miljoner    kronor    och   anslaget   tillr>
åklagarorganisationen  föreslås  bli   788  miljonerr>
kronor   medan  anslaget  till  Ekobrottsmyndighetenr>
föreslås bli  322 miljoner kronor. I övrigt hänvisasr>
till nyssnämnda tabell. Ramen för utgiftsområdet harr>
som nämnts ovan bestämts till 24 585 miljoner kronorr>
för år 2003.r>
r>
I motion Ju370  (m)  föreslås  anslagsförändringarr>
som   innebär   en   ökning   av   den   fastställdar>
utgiftsramen  med  946 miljoner kronor. Förslagen  ir>
motionen    innebär    jämfört    med    regeringensr>
anslagsförslag          förstärkningar          tillr>
polisorganisationen    (702     miljoner    kronor),r>
Säkerhetspolisen      (20      miljoner     kronor),r>
åklagarorganisationen    (30    miljoner    kronor),r>
domstolsväsendet     (81,5     miljoner     kronor),r>
kriminalvården    (115    miljoner    kronor)    ochr>
Brottsoffermyndigheten (3 miljoner kronor) samtidigtr>
som  anslaget till Brottsförebyggande rådet föreslåsr>
tilldelas  ett  lägre  belopp (-5 miljoner kronor) ir>
syfte  att  öka  samarbetet  om  den  kriminologiskar>
forskningen med universitet och högskolor.r>
r>
Motionärerna   anser   att   regeringen   i   sittr>
budgetförslag inte  tagit tillräcklig hänsyn till enr>
rad faktorer. De anför  bl.a.  att det är nödvändigtr>
att öka rekryteringen av poliser  och  civilanställdr>
personal,  att öka kompetensen hos all personal  ochr>
att införskaffa mer och bättre utrustning. Man anserr>
det inte försvarbart  att  spara på säkerhetspolisenr>
med   hänsyn   till   den   osäkra   internationellar>
situationen    och    framhåller,    i    fråga   omr>
åklagarverksamheten  att  förstärkningen  av polisenr>
kommer     att     medföra    ökade    behov    inomr>
åklagarorganisationen.    Detsamma    gäller,    medr>
hänvisning  till  rättskedjan, även domstolsväsendetr>
där det pågående förändringsarbetet  av  hänsyn tillr>
rättssäkerheten   inte   heller   bör   förenas  medr>
ytterligare   besparingskrav  utan  i  stället   medr>
ordentliga satsningar.  Det behövs också ytterligarer>
resurser för att förbättra  kriminalvården  och  förr>
genomförandet  av  motionärernas  förslag  (som inter>
sakbehandlas  här)  om  att överföra vården av  ungar>
lagöverträdare  från  Statens   institutionsstyrelser>
till kriminalvården. Slutligen föreslås en minskningr>
av anslaget till BRÅ.r>
r>
Liknande  synpunkter  beträffande  i  första  handr>
polisen framförs i motionerna  Ju204,  Ju214, Ju225,r>
Ju236, Ju303, Ju329 och A315 (alla m).r>
r>
I  motionerna  Ju353,  Ju364  och Fi232 (alla  fp)r>
föreslås anslagsändringar som innebär  en  ökning avr>
den   fastställda   utgiftsramen  med  498  miljonerr>
kronor. Förslagen i motionerna  innebär  jämfört medr>
regeringens   anslagsförslag   förstärkningar   tillr>
polisorganisationen    (250    miljoner     kronor),r>
åklagarorganisationen    (100    miljoner   kronor),r>
domstolsväsendet      (100     miljoner     kronor),r>
kriminalvården      (100      miljoner      kronor),r>
Rättsmedicinalverket    (10    miljoner     kronor),r>
Brottsoffermyndigheten    (20    miljoner   kronor),r>
rättshjälpskostnader (60 miljoner kronor) och bidragr>
till  brottsförebyggande arbete 3 miljoner  kronor).r>
Vidare   föreslås   sänkningar   av   anslagen  tillr>
Säkerhetspolisen      (-20     miljoner     kronor),r>
Ekobrottsmyndigheten  (-120   miljoner  kronor)  ochr>
Brottsförebyggande rådet (-5 miljoner kronor).r>
r>
Motionärerna  anför  att det inom  polisen  behövsr>
ytterligare resurstillskott, bl.a. för administrativr>
personal  som  kan  frigöra  poliser  för  renodlader>
polisuppgifter. Satsningen  på  polisen medför i sinr>
tur   nya  resursbehov  inom  åklagarorganisationen,r>
domstolsväsendet         och         kriminalvården.r>
Säkerhetspolisens     uppgifter     inom     områdetr>
kontraspionage har minskat och vissa andra kostnaderr>
bör  överföras  till  näringslivet.  Det  är  därförr>
rimligt  att  sänka  anslaget till säkerhetspolisen.r>
Ekobrottsmyndigheten bör  läggas  ned  och  anslagetr>
börja  överföras  till  åklagarorganisationen. BRÅ:sr>
samarbete med bl.a. Stockholms  universitet  när detr>
gäller  forskning  motiverar en sänkning av anslagetr>
medan anslaget till  bidrag  till brottsförebyggander>
arbete     bör     höjas.     Verksamheten      inomr>
Rättsmedicinalverket bör förstärkas. Detsamma gällerr>
Brottsoffermyndigheten  i syfte att förbättra stödetr>
till brottsoffer. Slutligen bör medel anslås för attr>
man skall kunna återgå till de regler som gällde förr>
allmän rättshjälp före den 1 december 1997.r>
r>
I  motion  Ju346  och  N392   (båda  kd)  föreslåsr>
anslagsökningar  som  innebär  en  ökning   av   denr>
fastställda  utgiftsramen  med  700 miljoner kronor.r>
Motionsförslagen  innebär  jämfört  med  regeringensr>
anslagsförslag          förstärkningar          tillr>
polisorganisationen    (350     miljoner    kronor),r>
åklagarorganisationen    (50    miljoner    kronor),r>
domstolsväsendet      (160     miljoner     kronor),r>
kriminalvården      (87      miljoner       kronor),r>
Brottsoffermyndigheten   (3   miljoner  kronor)  ochr>
bidrag till brottsförebyggande  arbete  (50 miljonerr>
kronor).r>
r>
Satsningar  bör,  som  också  anförs  i motionernar>
Ju351 och Ju357 (båda kd), bl.a. göras på  att utökar>
polisorganisationen,          att          reformerar>
närpolisverksamheten,  att  utöka  polisutbildningenr>
och  att  öka antalet civilanställda.  Man  föreslårr>
också  en satsning  på  särskilda  narkotikapoliser.r>
Åklagarverksamheten   måste  förstärkas  särskilt  ir>
fråga om miljöbrott och  ekonomisk brottslighet och,r>
som även framförs i motion Ju340 (kd), måste arbetetr>
med    nyrekrytering    och    kompetensförstärkningr>
fortsätta  samtidigt som ekonomiskt  utrymme  beredsr>
för ett antal  specialiståklagare.  Domstolsväsendetr>
behöver   extra   resurser   för   att   skapa    enr>
arbetssituation   där   mål   kan   avgöras  på  ettr>
rättssäkert  och  effektivt  sätt med en  bibehållenr>
lokal förankring. Inom kriminalvården  bör särskildar>
satsningar    göras    bl.a.   för   att   förstärkar>
programverksamheten och  åtgärderna mot narkotika pår>
anstalterna. Vidare måste, som anförs i motion Ju349r>
(kd), en särskild satsning  göras  på  att förbättrar>
arbetsmiljön        på       anstalterna.       Ävenr>
Brottsoffermyndigheten    är    i    behov   av   enr>
resursförstärkning för att myndigheten  som anförs ir>
motion    Ju363    (kd)    skall    kunna   förkortar>
handläggningstiden   till  tre  månader.   Slutligenr>
framställs  önskemål om  en  kraftfull  satsning  pår>
brottsförebyggande arbete i kommunerna.r>
r>
I motion Ju373  (c)  föreslås anslagsändringar somr>
innebär  en ökning av den  fastställda  utgiftsramenr>
med  1  000,5   miljoner   kronor.  Motionsförslagetr>
innebär   jämfört  med  regeringens   anslagsförslagr>
förstärkningar    till    polisorganisationen   (800r>
miljoner kronor), åklagarorganisationen (30 miljonerr>
kronor). kriminalvården (200  miljoner  kronor)  ochr>
Brottsoffermyndigheten    (0,5    miljoner   kronor)r>
samtidigt  som  anslaget  till  Ekobrottsmyndighetenr>
föreslås sänkt  (-30 miljoner kronor).r>
r>
Satsningar bör, som även anförs  i  motion  Ju 258r>
(c), göras på en ökning av såväl antalet poliser somr>
på   civilanställd  personal  inom  polisen.  Vidarer>
föreslås        en       resursöverföring       frånr>
Ekobrottsmyndigheten till åklagarorganisationen. Detr>
behövs också ett  rejält  tillskott av medel för attr>
förbättra behandlingsinnehållet i kriminalvården ochr>
öka   platstillgången  på  anstalter   och   häkten.r>
Slutligen  behöver  Brottsoffermyndigheten ett extrar>
tillskott för att öka kunskapen och medvetenheten omr>
brottsoffers situation.r>
r>
Liknande synpunkter beträffande polisen framförs ir>
motion Ju215 och Ju316  (båda c).r>
r>
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,r>
Kristdemokraterna och  Centerpartiet fullföljer sinar>
här nämnda förslag avseende  år  2003  med  yrkandenr>
avseende utgiftsramen för rättsväsendet för år 2004.r>
Detta yrkande har behandlats av finansutskottet  (ser>
2002/03:FiU1).r>
r>
r>
r>
Utskottets ställningstagander>
r>
r>
r>
r>
Som   framgått   har   riksdagen  just  beslutat  omr>
utgiftsramen  för rättsväsendet  för  år  2003,  ettr>
beslut som utskottet  tillstyrkte.  Ett  bifall tillr>
här    aktuella   yrkanden   skulle   innebära   attr>
utgiftsramen  överskrids. Motionerna i ifrågavarander>
delar   avstyrks.   Utskottet   tillstyrker   alltsår>
regeringens  förslag  till fördelning på anslag inomr>
utgiftsområde 4 Rättsväsendet.r>
r>
r>
r>
r>
Polisväsendetr>
r>
r>
r>
r>
Utskottets förslag i korthetr>
r>
r>
I detta avsnitt redogörs  för  polisväsendetsr>
resultat    under    verksamhetsåret    2001.r>
Utskottet  delar  regeringens  bedömning  attr>
polisen  i stort fullgjort de mål som ställtsr>
upp för dess  verksamhet, men att ytterligarer>
insatser krävs  på vissa områden. I avsnittetr>
tar  utskottet vidare  ställning  till  vilkar>
prioriteringar  som  bör ligga till grund förr>
polisens verksamhet under  år 2003. Utskottetr>
behandlar     också     ett    stort    antalr>
motionsyrkanden        rörande       polisensr>
organisation,        samverkan         mellanr>
Rikskriminalpolisen   och   Säkerhetspolisen,r>
polisens narkotikabekämpning,  behovet av attr>
fullfölja                   närpolisreformen,r>
polisutbildningen, resursfördelningen  mellanr>
de          olika         polismyndigheterna,r>
polisförsörjningen,   polisutbildningen   ochr>
polisens  insatser  mot rattfylleri. Samtligar>
motionsyrkanden avstyrks  med hänvisning tillr>
bl.a.   genomförda  reformer  samt   pågåender>
utredningar    och    beredningsarbete   inomr>
Regeringskansliet.   Jämför   reservationernar>
1-13.r>
r>
r>
Inledningr>
r>
r>
r>
Polisens verksamhet syftar  till  att  förebygga ochr>
beivra   brott,  upprätthålla  allmän  ordning   ochr>
säkerhet samt  att i övrigt tillförsäkra allmänhetenr>
skydd och annan hjälp.r>
r>
r>
Rikspolisstyrelsen      (RPS)      är      centralr>
förvaltningsmyndighet   för  polisväsendet  och  harr>
tillsyn  över  detta.  Till  Rikspolisstyrelsen  hörr>
Säkerhetspolisen,      Rikskriminalpolisen       ochr>
Polishögskolan.   Styrelsen  är  chefsmyndighet  förr>
Statens        kriminaltekniska        laboratorium.r>
Rikspolisstyrelsen  ingår också i samverkansområdenar>
Spridning   av   allvarliga    smittämnen,   giftigar>
kemikalier   och  radioaktiva  ämnen   samt   Skydd,r>
undsättning och  vård.  Samverkansområdena redovisasr>
under  utgiftsområde 6 Försvar  samt  beredskap  motr>
sårbarhet.r>
r>
I varje  län  finns en polismyndighet som ansvararr>
för polisverksamheten  där. Polismyndigheten leds avr>
en polisstyrelse. Den består  av  myndighetens  chefr>
och   det  antal  övriga  ledamöter  som  regeringenr>
bestämmer och även utser.r>
r>
Den 31 december  2001  fanns  det 22 708 anställdar>
inom polisen (se tabell nedan). Av  dem  var  16 120r>
poliser   och  6  588  civilanställda.  Jämfört  medr>
utgången av år 2000 hade antalet poliser ökat med 31r>
och civilanställda  med  383. Majoriteten av de sistr>
nämnda anställdes med anledning  av Sveriges inträder>
i Schengen.r>
r>
r>
-----------------------------------------------------r>
|År    | Antalet      |Därav poliser |   Därav      |r>
|      |anställda     |              |civilanställda|r>
|      |  den 31      |              |              |r>
|      | december     |              |              |r>
-----------------------------------------------------r>
|1997  |  22 755      |  16 783      |   5 972      |r>
-----------------------------------------------------r>
|1998  |  21 951      |  16 429      |   5 522      |r>
-----------------------------------------------------r>
|1999  |  22 009      |  16 201      |   5 808      |r>
-----------------------------------------------------r>
|2000  |  22 294      |  16 089      |   6 205      |r>
-----------------------------------------------------r>
|2001  |  22 708      |  16 120      |   6 588      |r>
-----------------------------------------------------r>
Resultatuppföljningr>
r>
r>
r>
r>
De   övergripande   målen   för   polisväsendet   ärr>
attr>
tillförsäkra den enskilde rättssäkerhet ochr>
rättstrygghet,r>
förebygga och upptäcka brott samt att  se till att denr>
somr>
har begått brott identifieras och lagförs. I dettar>
avsnittr>
redovisas  resultatet fördelat på de olikar>
verksamhetsmålr>
som de övergripande målen har brutits ned på.r>
r>
r>
Följande verksamhetsmål ställdes upp för år 2001.r>
r>
r>
Polisorganisationenr>
r>
r>
r>
Varje polismyndighet  skulle  utarbeta  och dokumenterar>
enr>
brottsföre-byggande strategi där det också framgår hurr>
ochr>
med vilka myndigheter och organisationer som polisenr>
skallr>
samverka. Polismyndigheterna skulle också  säkerställar>
attr>
dessa  strategier får genomslag och utgör enr>
utgångspunktr>
för de handlingsplaner  som  tas  fram  samt  i övrigtr>
vidr>
planeringen av den dagliga polisverksamheten.r>
r>
r>
Ingripandeverksamheten   samt   övervakningen   avr>
denr>
allmänna   ordningen   och   säkerheten   skuller>
bedrivasr>
rättssäkert och effektivt. Särskilda ansträngningarr>
skuller>
göras  för  att  utveckla  en väl fungerande styrningr>
ochr>
uppföljning av verksamheten.  Kända  variationer ir>
behovetr>
skulle  beaktas  i  planeringen,  liksom attr>
verksamhetenr>
ingår som en resurs i det långsiktiga  arbete  somr>
formatsr>
utifrån de lokala behoven.r>
r>
Polisen   skulle   medverka   till   att  der>
nationellar>
trafiksäkerhetsmålen  om  färre  skadade  och   dödader>
ir>
trafiken uppnås.r>
r>
Polisen  skulle delta i och utveckla detr>
internationellar>
polissamarbetet  och  se  till att det kommer till nyttar>
ir>
verksamheten   mot   den  grova   ochr>
gränsöverskridander>
brottsligheten. Polisen  skulle  också vara redo attr>
fulltr>
ut tillämpa Schengenregelverket.r>
r>
Polisens utredningsarbete skulle  bedrivasr>
rättssäkert,r>
effektivt   och   på   ett  ändamålsenligt  sätt.r>
Andelenr>
uppklarade brott skulle öka och tiden mellanr>
brottsanmälanr>
och slutredovisning skulle bli kortare. Polisensr>
bemötander>
av  och  stöd till brottsoffer  och  vittnen  skuller>
ävenr>
fortsättningsvis ägnas särskild uppmärksamhet.r>
r>
Slutligen  skulle  polisen  ge  allmänheten  godr>
servicer>
genom   hög   tillgänglighet   samt   snabb   ochr>
korrektr>
handläggning av förvaltningsärenden.r>
r>
Såvitt       gäller       verksamhetsmåletr>
avseender>
brottsförebyggande verksamhet  kan det konstateras attr>
detr>
år  2001  anmäldes nästan 1,2 miljoner  brott,  vilketr>
ärr>
omkring 26  000  (2  %) färre än under år 2000.r>
Regeringenr>
konstaterar  att  de flesta  polismyndigheterna  inter>
harr>
dokumenterat några  genomarbetade och för helar>
myndighetenr>
sammanhållna brottsförebyggande  strategier.  Det  brotts-r>
r>
förebyggande  arbetet  har  ändå  gått  framåt. Enr>
positivr>
utveckling  noteras  för arbetet med att minska  våldr>
motr>
kvinnor. Det bör även  påpekas  att polismyndigheternar>
harr>
arbetat   utifrån   lokala   handlingsplaner    ochr>
medr>
brottsförebyggande      åtgärder     inom     der>
olikar>
resultatområdena. Åtgärder  har  vidtagits  för  att får>
inr>
medborgarperspektivet   i  det  brottspreventivar>
arbetet.r>
Bekämpningen   av  mängdbrotten   har   fortskridit.r>
Ettr>
betydande regionalt  samarbete inom området rasistiskar>
ochr>
främlingsfientliga  brott   har  utvecklats  mellanr>
flerar>
polismyndigheter      över      hela     landet.r>
Inomr>
miljöbrottsbekämpningen  har  polismyndigheternar>
arbetatr>
tillsammans  med miljöåklagare och dessutom samverkatr>
medr>
andra  myndigheter  och  organisationer.  Någrar>
nämnvärdar>
situationella  brottsförebyggande  åtgärder  som  tarr>
sinr>
utgångspunkt  i  själva  brottssituationen  har  dockr>
inter>
vidtagits.r>
r>
Vad härefter gäller verksamhetsmålet rörande ordningr>
ochr>
säkerhet  anges  att polismyndigheterna under år 2001r>
harr>
blivit bättre på att organisera ingripandeverksamhetenr>
medr>
hänsyn till lokala betingelser. Dessutom görs i högrer>
gradr>
än tidigare bedömningar  och  prioriteringar avr>
uppdragen.r>
Vid   hälften   av   landets   polismyndigheterr>
bedrivsr>
ingripandeverksamheten   integrerat  med  närpolisen.r>
Detr>
problemorienterade arbetet  ökade under året men harr>
långtr>
ifrån fått full genomslagskraft.r>
r>
Vad härefter gäller polisens  medverkan för attr>
uppfyllar>
de nationella trafiksäkerhetsmålen  kan  följander>
nämnas.r>
Den nationella strategin för trafikövervakningen harr>
underr>
år   2001   lagts   till   grund   för  verksamhetenr>
inomr>
trafikområdet. Det innebär att arbetet främst inriktasr>
motr>
efterlevnaden         avr>
hastighetsbestämmelserna,r>
trafiknykterhetsbrott  och  kontroll  av  användningenr>
avr>
bilbälte.  För att öka effektiviteten  i  arbetet  ärr>
detr>
angeläget att  polisen använder sig av ordningsbot närr>
detr>
är  möjligt.  Enligt   Rikspolisstyrelsen   ökader>
antaletr>
utfärdade ordningsböter för trafikbrott endastr>
marginelltr>
under år 2001, medan antalet primärrapporter ochr>
utfärdader>
ordningsförelägganden   för  hastighetsöverträdelserr>
ochr>
andra  straffbara beteenden  i  trafiken  minskader>
något.r>
Antalet   anmälda  rattfylleribrott  ökade  samtidigtr>
somr>
antalet positiva  alkoholutandningsprov i förhållander>
tillr>
det totala antalet sådana prover var oförändrat.r>
r>
r>
Utvecklingen   av  polisens   brottsutredander>
verksamhetr>
åskådliggörs i följande  tabell.  Vid en jämförelser>
mellanr>
de följande tabellerna i detta avsnitt  och de som finnsr>
ir>
tidigare  års  budgetbetänkanden  förekommerr>
differenserr>
rörande  vissa  av de föregående årens siffror. Detr>
berorr>
huvudsakligen på  att  polisen  från  mitten  av  årr>
2001r>
ändrade  definitionen  på  våldsbrott  så  att  olagar>
hotr>
därefter  ingår  i  den kategorin. Vissa ekobrott harr>
ävenr>
förts  över  till  Ekobrottsmyndighetens   statistik.r>
Der>
uppgifter  som  nu redovisas i tabellerna är, medr>
undantagr>
för uppgifterna om  genomströmningstid, värden somr>
räknatsr>
fram  med  beaktande  av  dessa  förändringar  ir>
polisensr>
statistik även för åren före år 2000.r>
r>
r>
r>
----------------------------------------------------r>
|År   |Inkomna |Till    |Genomström-|Balans|varavr>
>1                                                 |r>
|     |        |åklagare|ningstider|      |  år    |r>
|     |ärenden |        |          |31.12 |        |r>
----------------------------------------------------r>
|1997 |1 159   |185 602 |41 dagar  |187   |40 625  |r>
|     |018     |        |          |754   |(22 %)  |r>
----------------------------------------------------r>
|1998 |1 174   |186 899 |47 dagar  |164   |39 742  |r>
|     |730     |        |          |500   |(24 %)  |r>
----------------------------------------------------r>
|1999 |1 153   |172 331 |48 dagar  |160   |30 895  |r>
|     |103     |        |          |566   |(19 %)  |r>
----------------------------------------------------r>
|2000 |1 163   |189 375 |44 dagar  |155   |29 800  |r>
|     |221     |        |          |173   |(19 %)  |r>
----------------------------------------------------r>
|2001 |1 141   |187 249 |43 dagar  |136   |22 555  |r>
|     |935     |        |          |996   |(16 %)  |r>
----------------------------------------------------r>
Antalet anmälda  brott  och  genomströmningstiderna  -r>
somr>
redovisas  med  en genomsnittssiffra - har alltsår>
minskat,r>
liksom antalet balanserade  ärenden.  Antalet  ärendenr>
somr>
redovisats till åklagare har också minskat något.r>
r>
r>
Regeringen  anför att resultatutvecklingen i sinr>
helhetr>
för  år  2001  tyder   på   att   det   har  skapatsr>
godar>
förutsättningar   för  att  utredningsverksamhetenr>
skallr>
utvecklas  till  det   bättre.   Förutsättningar   förr>
enr>
polisverksamhet  som  i  högre grad kan bidra till enr>
ökadr>
lagföring  har  skapats  genom   konkreta   satsningarr>
pår>
underrättelseledd  polisverksamhet och en ökadr>
diskussionr>
om     behovet    av    att    utöka     ochr>
förbättrar>
spaningsverksamheten.    Utredningsverksamheten   förr>
der>
prioriterade brottstyperna  bedöms somr>
tillfredsställande.r>
Utvecklingen  har  sedan  år  1997   inneburit  enr>
tydligr>
förskjutning   av   den   anmälda   brottslighetenr>
frånr>
förmögenhetsbrott  utan interaktion mellan gärningsmanr>
ochr>
offer till våldsbrott  och  andra  interaktionsbrott.r>
Detr>
innebär  att polisen får in alltfler ärenden medr>
tydligarer>
utredningsuppslag,  vilket  rimligen  inneburit  attr>
ökader>
resurser    gått    till   utredningsverksamheten.r>
Antalr>
redovisade  utredningstimmar   visar  på  en  alltr>
störrer>
tidsåtgång för utredning av våldsbrott  och en minskadr>
tidr>
för  tillgrepps-  och skadegörelsebrott. Regeringenr>
anförr>
att  ca  314  900  brott   klarades  upp  år  2001r>
enligtr>
Brottsförebyggande rådets statistik.  Det  är  ca  26 %r>
avr>
alla   polisanmälda   brott.   Jämfört   med  år  2000r>
ärr>
uppklaringsprocenten  oförändrad,  på  samma   nivår>
sedanr>
mitten av 1990-talet. Brottsuppklaringen har dockr>
minskatr>
sett över en längre tidsperiod.r>
r>
Vad  gäller  ungdomsbrottsligheten anför regeringenr>
attr>
antalet brottsmisstänkta  ungdomar i åldrarna 15-17 årr>
harr>
minskat  med  9 % under åren  1997-2000.  Minskningenr>
kanr>
förklaras av färre förmögenhetsbrott och i viss mån avr>
ettr>
minskat antal skadegörelsebrott.  En annan förklaringr>
tillr>
det  minskade  antalet  anmälda  ungdomsbrott  kanr>
enligtr>
Rikspolisstyrelsen vara att en ökad  prioritering avr>
tungtr>
kriminellt  belastade  ungdomar och ungdomsgäng  harr>
lettr>
till minskade insatser mot  den  större gruppen ungdomarr>
ir>
riskzonen. Antalet inkomna ungdomsbrottsärendenr>
fortsatter>
också  att  minska.  År  2001  var antalet 22 779.r>
Antaletr>
ärenden redovisade till åklagare och socialförvaltningr>
harr>
varit relativt konstant sedan år 1999 och var 24 097r>
underr>
år 2001. Genomströmningstiden var  under  år 2001r>
densammar>
som under år 2000, 53 dagar.r>
r>
Utvecklingen i fråga om våldsbrott beskrivs  ir>
följander>
tabell. Nya histo-riska värden för åren 1997 och 1998r>
harr>
inte  kunna  erhållas.  Vad  gäller åren 1999 och 2000r>
harr>
justerade    värden   inte   kunnat   erhållasr>
avseender>
genomströmningstider och uppgifter om balans.r>
r>
r>
----------------------------------------------------r>
|År   |Inkomna |Till  |Genomström-|Balans |varav >1|r>
|     |        |åklagare|ningstider|31.12 |  år    |r>
|     |ärenden |      |          |        |        |r>
----------------------------------------------------r>
|1999 |87 794  |24    |  -       | -      |  -     |r>
|     |        |799   |          |        |        |r>
----------------------------------------------------r>
|2000 |89 785  |24    |  -       | -      |  -     |r>
|     |        |932   |          |        |        |r>
----------------------------------------------------r>
|2001 |93 121  |24    |122 dagar |33 049  |   4 109|r>
|     |        |145   |          |        |(12 %)  |r>
----------------------------------------------------r>
Som framgår av  tabellen  har  antalet  anmäldar>
våldsbrottr>
ökat.    Ökningstrenden   för   anmäldar>
misshandelsbrottr>
fortsätter,  liksom  den  kraftiga ökningen avr>
anmälningarr>
avseende   brottet   olaga  hot.   Antalet   ochr>
andelenr>
våldsbrottsärenden redovisade till åklagare harr>
minskat.r>
r>
r>
Utredningskostnaden  per  ärende redovisat tillr>
åklagarer>
har minskat, liksom genomströmningstiden.r>
r>
Vad gäller våld mot kvinnor och övergrepp mot barnr>
anförr>
regeringen     bl.a.     följande.     Antaletr>
anmäldar>
misshandelsbrott mot kvinnor har sedan år 1999 legat pår>
enr>
ganska  konstant  nivå.  När  det  gäller antaletr>
anmäldar>
våldtäkter och sexuella ofredanden har dessa ökat underr>
årr>
2001 jämfört med år 2000. Antalet anmälda  brott  omr>
olagar>
hot och ofredande mot kvinnor över 18 år har ökatr>
tydligt.r>
Överträdelserna  av  besöksförbud  har ökat från ca 2r>
800r>
till ca 3 400. De flesta polismyndigheterna  harr>
redovisatr>
åtgärder  som vidtagits för att förbättra verksamhetenr>
pår>
detta område.r>
r>
Under 1990-talet  har  antalet  anmäldar>
misshandelsbrottr>
mot   barn   ökat  kraftigt.  Ökningstakten   förr>
anmäldr>
misshandel mot  barn  mellan  noll  och  sex  år  harr>
dockr>
avstannat   under   åren   2000   och   2001.  Der>
anmäldar>
sexualbrotten   mot  barn  har  ökat.r>
Polismyndigheternasr>
rapportering  av  vad   som  har  gjorts  för  attr>
införar>
barnkonventionen   i   arbetet    visar   emellertidr>
attr>
tillämpningen av konventionen än så  länge varken harr>
fåttr>
genomslag  i  myndigheternas  handlingsplaner,r>
operativar>
verksamhet eller i personalutbildningen.r>
r>
Barnpornografibrotten  ökar och har fått en alltr>
störrer>
global      spridning,      bl.a.     genomr>
Internet.r>
Rikskriminalpolisen   samlar   in    ochr>
systematiserarr>
anträffade   barnpornografiska   bilder   i  ettr>
digitaltr>
referensbibliotek.  Svensk  polis är ensam om  att  har>
enr>
databas   av   detta  slag  och  lämnar   informationr>
omr>
barnpornografiska  bilder till utländskar>
polismyndigheter.r>
Interpol har påbörjat uppbyggnaden av ett liknander>
system.r>
r>
Rörande  handel  med   människor  för  sexuellar>
ändamålr>
redovisas   att   det   sedan   1998    har   inlettsr>
19r>
förundersökningar.  De  har  avsett koppleri  ellerr>
grovtr>
koppleri som kan härledas till  människohandel.  Sju avr>
der>
nitton  förundersökningarna  har lett till fällander>
domarr>
mot  totalt  tolv personer. Under  år  2001  inleddesr>
femr>
förundersökningar.  Att  det  inte  har  blivit flerr>
berorr>
enligt   Rikskriminalpolisen   delvis   pår>
otillräckligar>
personalresurser   på   lokal   nivå.   Inom   ramenr>
förr>
aktionsgruppen     mot    organiserad    brottslighetr>
ir>
Östersjöområdet  finns   en  expertgrupp  mot  handelr>
medr>
kvinnor. Expertgruppen leds  av  Sverige och Lettland.r>
Denr>
fokuserar på operativt och konkret  polissamarbete,r>
t.ex.r>
utbyte av kriminalpoliser.r>
r>
När det gäller brott med rasistiska,r>
främlingsfientliga,r>
antisemitiska   eller   homofobiska   inslag   samtr>
olagar>
diskriminering noteras att antalet anmälda brottr>
avseender>
hets  mot  folkgrupp  under  år 2001 har minskat tillr>
744,r>
jämfört med 865 under år 2000.  Antalet  anmälda  fallr>
avr>
olaga  diskriminering  har minskat till 217, vilket ärr>
detr>
lägsta antalet sedan år  1997.  Under  år 2000 varr>
antaletr>
anmälda  fall  av olaga diskriminering 265.  Inomr>
områdetr>
rasistiska och främlingsfientliga  brott har ettr>
regionaltr>
samarbete utvecklats. Inom ramen för  ett sådantr>
samarbeter>
kan  myndigheterna  t.ex.  ha  en  gemensam  strategir>
ochr>
polistaktik    för   aktioner   mot   sammankomsterr>
medr>
nazistbesläktade  organisationer  och  bistå  varandrar>
medr>
resursförstärkning.r>
r>
Utvecklingen i fråga om narkotikabrottslighetenr>
beskrivsr>
i följande tabell.r>
r>
r>
----------------------------------------------------r>
|År   |Inkomna |Till     |Genomström-|Balans|varav >r>
|r>
|     |        |åklagare |          |      |1 år   |r>
|     |ärenden |         |ningstider|31.12 |       |r>
----------------------------------------------------r>
|1997 |21 979  |15 621   |74 dagar  |5 900 | 803 (14r>
|r>
|     |        |         |          |      |  %)   |r>
----------------------------------------------------r>
|1998 |22 471  |16 277   |76 dagar  |5 687 | 938 (16r>
|r>
|     |        |         |          |      |  %)   |r>
----------------------------------------------------r>
|1999 |22 172  |15 813   |81 dagar  |5 941 | 786 (13r>
|r>
|     |        |         |          |      |  %)   |r>
----------------------------------------------------r>
|2000 |22 963  |16 378   |87 dagar  |5 970 | 701 (11r>
|r>
|     |        |         |          |      |  %)   |r>
----------------------------------------------------r>
|2001 |23 626  |17 011   |83 dagar  |6 127 |569 (9 |r>
|     |        |         |          |      |  %)   |r>
----------------------------------------------------r>
Antalet  inkomna  narkotikabrottsärenden  har under der>
tvår>
senaste åren ökat från 22 172 till 23 626 ärenden.r>
Antaletr>
ärenden redovisade till åklagare har ökat två  år  ir>
rad,r>
liksom  antalet  beslag. Några polismyndigheter uppgerr>
attr>
arbetet inom narkotikaområdet  har  fått  stå tillbakar>
förr>
annan  verksamhet. Polismyndigheterna har främstr>
inriktatr>
sitt  arbete   på   ungdomar   i   syfte   attr>
förhindrar>
nyrekrytering,  eget bruk på gatunivå och fortsattr>
grövrer>
drogmissbruk.r>
r>
r>
Vad  gäller  ekonomisk  brottslighet  redovisasr>
minskatr>
antal inkomna ärenden  och  ärenden  i balans, vilketr>
ävenr>
var  fallet  under  år  2000.  Genomströmningstidenr>
ökader>
däremot från 331 till 389 dagar,  vilket innebär enr>
ökningr>
med nästan 18 %. Genomströmningstiden  ökade även underr>
årr>
2000.  Rikskriminalpolisen  har  inom  områdetr>
ekonomiskr>
brottslighet  tagit  fram  och  förmedlat informationr>
somr>
bl.a.  syftat  till  att förebygga och  avvärjar>
ekonomiskr>
brottslighet. Den nationella och internationellar>
samverkanr>
har vidareutvecklats,  bl.a.  genom  att samarbeter>
inlettsr>
med    betalningsöverföringsföretagen    och    denr>
nyar>
kasinoverksamheten. Det förebyggande arbetet motr>
ekonomiskr>
brottslighet anges ligga på en fortsatt låg  nivå. Detr>
kanr>
påpekas att de allra flesta ekobrottsärendena handläggsr>
avr>
Ekobrottsmyndigheten,  vars  verksamhet  redovisasr>
längrer>
fram i betänkandet.r>
r>
Antalet  anmälda  miljöbrott  fortsätter  att   öka.r>
Ir>
huvudsak    gäller    det    mindre    allvarligar>
brott.r>
Utredningsverksamheten   för  miljöbrott  harr>
utvecklatsr>
positivt.   Verksamheten  är   dock   fortfarande   ir>
enr>
uppbyggnadsfas  och har problem med ökande balanser.r>
Dettar>
har   uppmärksammats    och    åtgärder    harr>
inletts.r>
Polismyndigheterna  har  utbildat nyar>
miljöbrottsutredare,r>
rekryterat särskilda miljötekniker och utvecklatr>
samverkanr>
mellan   polismyndigheter   men    också   medr>
åklagare,r>
tillsynsmyndigheter     och    andra    myndigheter.r>
Ir>
miljöbrottsärenden   finns    ofta   en   kändr>
misstänktr>
gärningsman  eller  så  är  det  möjligt  att  efterr>
vissr>
utredning fastställa vem som kan misstänkas  förr>
brottet.r>
Mot   den   bakgrunden   finner   Rikspolisstyrelsenr>
detr>
överraskande  att hälften av utredningarna inte lederr>
tillr>
redovisning med förundersökningsprotokoll.r>
r>
Såvitt  gäller   verksamhetsmålet   avseende  stödr>
tillr>
brottsoffer    och   vittnen   framgår   det   attr>
allar>
polismyndigheter utom en har redovisat åtgärder förr>
bättrer>
stöd  och  skydd  för   brottsoffer,   vittnen  ochr>
andrar>
bevispersoner. Elva polismyndigheter har helt ellerr>
delvisr>
genomfört brottsofferundersökningar. Det  är  dockr>
endastr>
ett  fåtal  polismyndigheter  som  redovisat resultatr>
frånr>
undersökningar gjorda under år 2001.  Nior>
polismyndigheterr>
lyfter    fram    olika    former    av    samverkanr>
medr>
brottsofferjourer.  Sex  myndigheter  pekar  på   attr>
der>
tillhandahåller  olika  former av skydd. Någrar>
myndigheterr>
arbetar med hotbildsanalyser.  Vissa  pekar  pår>
särskildar>
insatser  mot  utsatta  grupper. Sju myndigheterr>
redovisarr>
att de lämnat vittnen stöd  i  samband med rättegångarr>
ochr>
fyra tillhandahåller särskilt stöd  till  vittnen  somr>
ärr>
utsatta för hot.r>
r>
Vad    gäller    den    grova   ochr>
gränsöverskridander>
brottsligheten så tillämpar Sverige sedan den 25 marsr>
2001r>
Schengenregelverket fullt ut.  Sveriges  gränskontrollr>
vidr>
de yttre gränserna är både effektiv och tillförlitligr>
ochr>
uppfyller därmed Schengenkraven. Även de förr>
gränskontrollr>
samverkande  myndigheterna  har  tillgång  tillr>
Schengensr>
informationssystem            (SIS).r>
Nationellar>
sambandskontoret/Sirenekontoret   vidr>
Rikspolisstyrelsenr>
bedriver  verksamhet dygnet runt vad gäller  hanteringr>
avr>
både   nationella   och   internationella   ärendenr>
samtr>
inläggning av svenska registreringar i SIS.r>
r>
Systemet  har  en  hög  nyttjandegrad, med 30 000-50r>
000r>
sökningar per dygn. Användandet  av  SIS  har resulteratr>
ir>
ett  stort antal "träffar". Rikspolisstyrelsen  anserr>
attr>
SIS är  ett  mycket effektivt verktyg ir>
Schengensamarbetetr>
och i brottsbekämpningen.r>
r>
Mot bakgrund  av terrordåden i USA den 11 septemberr>
2001r>
pågår inom EU en  översyn  av  SIS  för  att  se  omr>
dettar>
nätverk   även   kan  utnyttjas  som  ett  instrumentr>
förr>
terrorismbekämpning.r>
r>
I  Aktionsgruppen   mot   organiserad   brottslighetr>
ir>
Östersjöområdet  bedriver  de nordiska länderna,r>
Tyskland,r>
de   baltiska   staterna,   Polen    och    Rysslandr>
ettr>
brottsbekämpande  samarbete. Inom ramen förr>
aktionsgruppenr>
genomförs  ett  konkret  och  praktiskt  samarbeter>
mellanr>
ländernas polis-, åklagar-, tull-,r>
skatte-   samt   kust-   ochr>
gränsbevakningsmyndigheter.r>
Gemensamma operativa  aktioner  genomförs fortlöpander>
inomr>
områdena  illegal  migration,  narkotika,  stulnar>
fordon,r>
högbeskattade varor, gängbrottslighet,  penningtvättr>
samtr>
numera  även miljöbrottslighet. Sverige och Lettlandr>
lederr>
expertgruppen   mot   handel   med  kvinnor.  Förutomr>
detr>
operativa  samarbetet har aktionsgruppen  tagitr>
initiativr>
till att det  bedrivs  åklagarsamarbete  och  samarbeter>
ir>
fråga   om   vittnesskydd   samt   vidtas   åtgärderr>
motr>
skattebrottslighet.r>
r>
Vad gäller Europol har arbetet på högkvarteret i Haagr>
ir>
Nederländerna  under det gångna året främst varitr>
inriktatr>
på ökad operativ  relevans och ökat informationsflöder>
frånr>
medlemsstaterna till  Europol.  Med Europols medverkanr>
harr>
ett  flertal  fall av organiserad brottslighetr>
avslöjats.r>
Europol har också  deltagit aktivt i der>
brottsförebyggander>
åtgärder som vidtagits  med  anledning  av  införandetr>
avr>
euron   den   1   januari   2002.  Arbetet  med  hot-r>
ochr>
riskanalyser inom prioriterade  områden har ökat ochr>
legatr>
till  grund  för medlemsstaternas bedömningar.  Avtalr>
medr>
ytterligare tre  utomstående  organ och sju länderr>
utanförr>
EU har upprättats och sambandsmän  kan nu utbytas ävenr>
medr>
dessa länder.r>
r>
Antalet  poliser i fredsfrämjande insatser  harr>
minskatr>
till en nivå  som  för  närvarande uppgår till ungefärr>
100r>
poliser. Riktmärket för kapaciteten är dock ungefär 1 %r>
avr>
den samlade nationella polisstyrkan.  Det  störstar>
svenskar>
bidraget går för närvarande till FN:s och OSSE:sr>
missionerr>
i Kosovo, där 50 poliser tjänstgör. Utbildnings-, process-r>
r>
och metodfrågor för polis i fredsfrämjande tjänst harr>
fåttr>
ökad  betydelse.  Sedan hösten 2000 harr>
Rikspolisstyrelsenr>
använt  ett kvalitativt  säkerställande  av  attr>
samtligar>
personer  som  skickas  ut  i  utlandstjänst  uppfyllerr>
der>
utbildningskrav  som  ställs från samtligar>
internationellar>
organisationer.r>
r>
Vad slutligen gäller  verksamhetsmålet  rörander>
polisensr>
service  och  tillgänglighet  för allmänheten  anförsr>
attr>
service och tillgänglighet samt  kvalitet vidr>
handläggningr>
av förvaltningsärenden har blivit ännu bättre hos mångar>
avr>
polismyndigheterna  från  en sedan tidigare  relativtr>
högr>
nivå.   Detta   är   ett   resultat   av   främstr>
utökadr>
teknikanvändning          ochr>
kompetensutveckling.r>
Genomströmningstiderna för  förvaltningsärenden  harr>
dockr>
varit fortsatt förhållandevis långa.r>
r>
Regeringen  har med anledning av verksamhetsmålenr>
anförtr>
bl.a. följande.r>
r>
I  fråga  om  polisens   brottsförebyggander>
verksamhetr>
noterar regeringen att polisen under år 2001 harr>
utvecklatr>
det förebyggande arbetet på en rad områden. Ambitionenr>
attr>
arbeta  mer  med  att  förebygga brott framgår tydligtr>
avr>
årsredovisningen    och    uttrycken     för    attr>
detr>
problemorienterade  arbetssättet  har slagit  igenomr>
blirr>
alltfler. Ett nytt och viktigt inslag är de satsningarr>
somr>
polisen   har   gjort   på  att  förebygga   ochr>
bekämpar>
mängdbrottslighet med problemorienteradr>
underrättelseleddr>
polisverksamhet. De senaste åren harr>
emellertid   resursanvändningen   förskjutits   frånr>
detr>
förebyggande till det utredande arbetet. Dessutom harr>
barar>
en minoritet av polismyndigheterna nått målet attr>
utarbetar>
brottsförebyggande strategier. Regeringen  konstaterarr>
attr>
målet  ännu inte har uppfyllts. Justitiedepartementetr>
harr>
därför   under    hand    diskuterat   denna   frågar>
medr>
myndighetscheferna    inom    polisen.     Därefterr>
harr>
Rikspolisstyrelsen   vidtagit   åtgärder   ochr>
informeratr>
departementet  om  arbetet.  Regeringen  avser  attr>
följar>
utvecklingen   noga   och  förväntar  sig  attr>
resultatetr>
förbättras.r>
r>
Vad sedan gäller målet  ordning och säkerhetr>
konstaterarr>
regeringen   att   det,   genom   den    helhetssynr>
ochr>
processorientering  som  allt mer präglar polisensr>
arbete,r>
har blivit tydligare att patruller  pår>
utryckningsuppdragr>
utgör  det  viktiga  första ledet i polisens  uppgiftr>
attr>
t.ex. utreda brott. Regeringen  välkomnar  detr>
förändrader>
synsättet och är positiv till att polisen nu skaparr>
bättrer>
förutsättningar       för      bl.a.      styrningr>
avr>
utryckningspatrullernas  arbete.  En del i utvecklingenr>
ärr>
polisens ökade noggrannhet i att prioritera  uppdrag.r>
Denr>
bör  bl.a.  leda till att patrullerna i högrer>
utsträckningr>
kan delta i förebyggande arbete i närpolisområden.r>
r>
När det gäller  polisens  medverkan  för att uppfyllar>
der>
nationella   trafiksäkerhetsmålen  anför  regeringenr>
attr>
polisens styrning  av arbetet med trafikövervakningr>
hållerr>
fortsatt hög standard. Det problemorienterader>
arbetssättetr>
präglar   verksamheten.   Resultatuppföljningen   ärr>
välr>
utvecklad.   Rikspolisstyrelsen   har  ir>
årsredovisningenr>
uppmärksammat   en   minskning   av   antaletr>
upprättader>
primärrapporter  och  utfärdade ordningsföreläggandenr>
förr>
hastighetsöverträdelser  och  andra straffbara beteendenr>
ir>
trafiken.  Regeringen utgår ifrån  attr>
Rikspolisstyrelsenr>
kommer att analysera  förändringen  och  vidta der>
åtgärderr>
som kan vara aktuella.r>
r>
Rörande polisens brottsutredande verksamhetr>
konstaterarr>
regeringen  att  Rikspolisstyrelsen  vidtar olikar>
åtgärderr>
för att förbättra utredningsverksamheten. Det ärr>
angelägetr>
eftersom   polisen   har   stor   del  i  resultatetr>
förr>
rättskedjan. Rikspolisstyrelsen noterar  att effekternar>
avr>
utvecklingsarbetet ännu bara märks i begränsadr>
omfattning.r>
Det är förståeligt mot bakgrund av att polisen  är enr>
storr>
organisation.     Samtidigt    är    det    viktigtr>
attr>
utredningsverksamhetens   resultat   förbättras.r>
Viktigar>
åtgärder för att öka antalet uppklarade brott är t.ex.r>
attr>
polisen   fortsätter   att   satsa  på  en  utvecklingr>
avr>
underrättelseledd  polisverksamhet   och  den  s.k.r>
andrar>
linjen. Det sistnämnda begreppet syftar  på detr>
arbetssättr>
som innebär att poliser med utredningskompetens kopplasr>
inr>
i  omedelbar  anslutning till att ett brott  harr>
begåtts.r>
Enligt  regeringen   bör  polisen  med  dennar>
arbetsmetodr>
snabbare kunna klara upp ett större antal brott.r>
r>
Viktigt är också det  pågående  arbetet med attr>
utvecklar>
de långtgående förstahandsåtgärderna  och  att  breddar>
ochr>
förstärka  den  polisiära  förundersökningskompetensen.r>
Ir>
september   1996   gav   regeringen    i    uppdragr>
tillr>
Rikspolisstyrelsen och Riksåklagaren att utvecklar>
formernar>
för sin samverkan (dnr Ju1996/3067/F2). Under  den tidr>
somr>
har  gått  sedan  dess  har  en  rad  åtgärderr>
vidtagits.r>
Regeringens  bedömning  är dock att det fortfarander>
finnsr>
mycket      att     göra     för     attr>
effektiviserar>
brottsutredningsverksamheten.  Regeringen, somr>
konstaterarr>
att antalet ärenden som har redovisats  till  åklagarer>
harr>
minskat, ser positivt på att Rikspolisstyrelsen  visatr>
attr>
den har tagit frågan på allvar.r>
r>
Vad  gäller  ungdomsbrottsligheten anför regeringenr>
attr>
det är viktigt att  polisen  motverkar  nyrekryteringr>
tillr>
s.k.  kriminella  karriärer  genom  att  identifierar>
ungar>
gärningsmän. Det har ett stort värde för både den unger>
ochr>
samhället. Genomströmningstiden för ungdomsärenden  varr>
årr>
2001 densamma som under år 2000. Att den tidigarer>
ökningenr>
har  stoppats  är  positivt.  Det är en fortsattr>
angelägenr>
uppgift för Rikspolisstyrelsen  och polismyndigheternar>
attr>
minska       genomströmningstiden.       Attr>
bekämpar>
ungdomsbrottsligheten - särskilt att förebygga den - ärr>
enr>
fortsatt viktig uppgift för polisen.r>
r>
Vad  gäller  polisens arbete med våldsbrottr>
konstaterarr>
regeringen att ökningen  av  antalet anmälda våldsbrottr>
ärr>
oroväckande. Utvecklingen av polisens nyckeltal skallr>
dockr>
tolkas   med   försiktighet   eftersom   definitionenr>
avr>
våldsbrott har ändrats till att också omfatta olagar>
hot.r>
r>
Vad gäller våld mot kvinnor och övergrepp mot barnr>
anförr>
regeringen att polisens brottsbekämpande  arbeter>
avseender>
våld  mot  kvinnor  och  barn  har fortsatt högr>
prioritet.r>
Regeringen  bedömer  att  den  vidareutveckling  avr>
bl.a.r>
arbetsmetoder, samverkansformer  och  utbildning somr>
pågårr>
bör  leda  till  förbättrade verksamhetsresultat.  Detr>
ärr>
viktigt  att  polisens   ambitiösa   ochr>
kunskapsbaserader>
insatser mot familjevåld fortsätter. Det finnsr>
fortfarander>
behov  av  att  vidareutveckla polisens förmåga  attr>
görar>
hotbildsbedömningar.  Det  gäller  inte  minst förr>
utsattar>
kvinnor och barn. En fortsatt utveckling behövs  ocksår>
avr>
den  tekniska  utrustning  som  har  betydelse förr>
utsattar>
kvinnors skydd. Rikspolisstyrelsen ochr>
polismyndigheternar>
bör  aktivt  arbeta  vidare  med att görar>
barnkonventionenr>
till en del i all polisverksamhet.r>
r>
Kunskaperna  om hur barnpornografibrotten  kanr>
hanterasr>
har  ökat  vid polismyndigheterna.  Genom  detr>
utvecklader>
samarbetet mellan  myndigheterna  och  genom  detr>
digitalar>
referensbiblioteket   med  barnpornografiska  bilderr>
harr>
möjligheterna   att   identifiera   offer   ochr>
förövarer>
förbättrats avsevärt.r>
r>
Rörande  handel  med  människor   för  sexuellar>
ändamålr>
poängterar  regeringen  att  det  är  viktigt   attr>
allar>
polismyndigheter  har  god  kunskap om hur dessa brottr>
kanr>
förebyggas    och   utredas.   Det   är    positivtr>
attr>
Rikspolisstyrelsen,  inte minst genomr>
Rikskriminalpolisen,r>
fortsätter  att sprida  kunskaper  och  erfarenheterr>
tillr>
polismyndigheterna  och  även  till  andra myndigheterr>
ochr>
ideella organisationer. Genom insatser avr>
Migrationsverketr>
och genom åtgärder som vidtas vid gränskontrollen  ärr>
detr>
möjligt   att   upptäcka   misstänkt  brottslighet  ochr>
ir>
samarbete  med polisen bekämpa  den.  Detr>
internationellar>
samarbetet har en viktig roll. Polisväsendets ochr>
Sverigesr>
samlade  ansträngningar   för  att  genomr>
internationelltr>
samarbete motverka denna brottslighet bör därförr>
fortsättar>
med oförminskad kraft.r>
r>
Vad  gäller  brott  med rasistiska,r>
främlingsfientliga,r>
antisemitiska   eller  homofobiska   inslag   samtr>
olagar>
diskriminering anför  regeringen att bekämpningen avr>
dennar>
brottslighet har fortsatt hög prioritet förr>
polisväsendet.r>
Det     är    viktigt    att    Rikspolisstyrelsenr>
ochr>
polismyndigheterna  fortsätter  att uppmärksamma ochr>
vidtar>
åtgärder  för  att förbättra bekämpningen  av  nur>
aktuellr>
kriminalitet, inklusive  brottet olaga diskriminering.r>
Detr>
är också viktigt att de anställda  och  de  studerander>
vidr>
den polisiära grundutbildningen har god kunskap omr>
grundenr>
för dessa yttringar och om situationen för de  grupperr>
somr>
utsätts för sådana brott.r>
r>
Flera  nyckeltal  rörande narkotikabrottslighetenr>
visarr>
att  polisen  även  under   år   2001   höll  arbetetr>
motr>
narkotikabrott  på  en  hög  nivå. Rikspolisstyrelsenr>
harr>
emellertid noterat att några polismyndigheter har käntr>
sigr>
tvungna att minska resurserna för narkotikabekämpning.r>
Detr>
är illavarslande inte minst mot  bakgrund  av der>
uppgifterr>
som  finns  om  att ungdomars missbruk av narkotikar>
ökar.r>
Polisen    bedriver     ett     viktigt    arbeter>
genomr>
problemorienterade, riktade insatser  i  de skolor därr>
detr>
är befogat.r>
r>
Antalet  inkomna ärenden rörande ekonomiskr>
brottslighetr>
fortsätter  att  minska  kraftigt.  Den  störstar>
enskildar>
förklaringsfaktorn  anges  enligt  Rikspolisstyrelsenr>
varar>
att   brott   mot  skattebrottslagen  nästanr>
uteslutander>
handläggs  av  skattemyndigheternasr>
skattebrottsenheter.r>
Antalet  ärenden som redovisas till åklagare  är  ir>
stortr>
sett oförändrat.  Däremot  har  genomströmningstidenr>
ökatr>
markant.  Det  är  viktigt att polisen vidtar åtgärderr>
förr>
att här vända utvecklingen.r>
r>
Regeringen  ser  avseende  miljöbrott  positivt  pår>
attr>
Rikspolisstyrelsen i samverkan med Riksåklagaren harr>
tagitr>
sig  an  de oroväckande  uppgifterna  om  att  hälftenr>
avr>
utredningarna    inte    leder    till   redovisningr>
medr>
förundersökningsprotokoll,  vilket  medfört   bl.a.r>
ökader>
balanser  och  låg andel ärenden som leder tillr>
lagföring.r>
Ansträngningarna  att öka uppklaringen för dennar>
brottstypr>
- liksom för övriga - skall fortsätta.r>
r>
Att öka skydd och  stöd  till brottsoffer och vittnenr>
ärr>
en  prioriterad  fråga för regeringen.  Inom  polisenr>
harr>
detta arbete utvecklas positivt under året. Det ärr>
viktigtr>
att denna utveckling  inte  avstannar  utan fortsätterr>
medr>
kraft även framöver.r>
r>
Angående     den     grova    ochr>
gränsöverskridandenr>
brottsligheten  finner regeringen  attr>
Rikspolisstyrelsenr>
och polismyndigheterna på ett förtjänstfullt sättr>
bedriverr>
arbetet inom Schengensamarbetet.  Regeringen  delarr>
vidarer>
Rikspolisstyrelsens uppfattning att SIS har visat sigr>
varar>
ett   effektivt   verktyg   i  Schengensamarbetet  ochr>
ir>
brottsbekämpningen. Det är viktigt att informationen ir>
SISr>
utnyttjas    i    samband   med   brottsutredningarr>
ochr>
poliskontroller inne i landet.r>
r>
Aktionsgruppens   mot    organiserad    brottslighetr>
ir>
Östersjöområdet  verksamhet  är  en  naturlig del  avr>
detr>
dagliga  arbetet för de brottsbekämpande  myndigheternar>
ir>
Östersjöområdet.   Sverige   skall  fortsätta  attr>
aktivtr>
medverka i samarbetet.r>
r>
För att samarbetet inom Europol skall fungera fullt utr>
ir>
enlighet  med  Europolkonventionen   krävs   attr>
svenskar>
polismyndigheter  bidrar till ett ökatr>
informationsutbyte.r>
Det    krävs    vidare    att     det    hjälpmedelr>
somr>
informationssystemet utgör kan tas  i bruk. Sveriger>
kommerr>
att verka för att informationssystemet snarast tas ir>
bruk.r>
Sverige  kommer  också  att  verka för att  denr>
operativar>
relevansen inom Europolsamarbetet ökar.r>
r>
Rikspolisstyrelsen  har  en  effektiv  organisationr>
förr>
poliser i fredsfrämjande insatser.  Svensk  polis börr>
varar>
beredd att bidra med högst 1 %, dvs. ca 170 poliser avr>
denr>
samlade  nationella  polisstyrkan.  Svensk  polis  ärr>
välr>
lämpad  för  att  bidra  till att förbereda poliserr>
införr>
svåra  internationella  insatser   och   verka   förr>
attr>
insatserna   genomförs   under  så  bra  förhållandenr>
somr>
möjligt.r>
r>
Vad slutligen gäller verksamhetsmålet  rörander>
polisensr>
service   och   tillgänglighet   för   allmänhetenr>
anserr>
regeringen  att polisen i stort uppfyller de mål somr>
sattsr>
upp för service och tillgänglighet.r>
r>
Utskottet vill  först  något uppehålla sig vid fråganr>
omr>
uppföljning och återrapportering till riksdagen.r>
r>
I resultatuppföljningen  avseende  år  2000 (se 2002r>
årsr>
budgetproposition  volym  3 s. 67) anförde regeringenr>
attr>
ökningarna av utredningskostnad och genomströmningstidr>
förr>
ungdomsärenden  var  anmärkningsvärda.  Det  var,r>
anförder>
regeringen, en angelägen  uppgift  förr>
Rikspolisstyrelsenr>
och  polismyndigheterna  att  analysera dennar>
utveckling.r>
Motsvarande förhållanden gällde, anförde regeringen,r>
ocksår>
utredningskostnaden per ärende  redovisat  till åklagarer>
ir>
fråga om våldsbrott. Utskottet utgick för sin del frånr>
attr>
regeringen  skulle  vidta  erforderliga åtgärder  förr>
attr>
analysera utvecklingen och komma till rätta medr>
eventuellar>
problem (bet. 2001/02:JuU1 s. 31).r>
r>
I årets budgetproposition redovisasr>
genomströmningstidenr>
för ungdomsärenden till oförändrade  53 dagar för årr>
2001.r>
En  förklaring  till  längre  handläggningstider  ir>
vissar>
polismyndigheter  anges  vara den  hjälp  med  attr>
utredar>
ärenden i balans som dessa  myndigheter  fått.r>
Regeringenr>
anser  att  det  är  positivt att ökningen avstannat.r>
Denr>
uppfattningen delar utskottet självklart. Vidare angesr>
attr>
utredningskostnaden för  våldsbrott minskade under årr>
2001r>
medan  kostnaden förr ungdomsärenden  inte  kommenterasr>
ir>
resultatuppföljningen.r>
r>
Utskottet  anser,  med  hänvisning  till  attr>
regeringenr>
förra året ansåg situationen anmärkningsvärd, att detr>
hader>
varit  önskvärt med en fylligare beskrivning avr>
orsakernar>
till problemen  och  hur  de  åtgärdats.  Det  bör varar>
enr>
självklarhet att förhållanden som ett år anses liggar>
klartr>
utanför  ramen för en normal fluktuation blir föremålr>
förr>
återrapportering  och  redovisning till riksdagenr>
följander>
år i den mån en förklaring inte genast kan lämnas.r>
r>
När det sedan gäller 2001  års  resultatuppföljningr>
harr>
utskottet  inte  funnit  något som talar mot der>
slutsatserr>
regeringen   dragit   i   fråga    om    resultatetr>
förr>
polisorganisationen.    Utskottet    anser    alltsår>
attr>
polisorganisationen i stort uppfyllt de verksamhetsmålr>
somr>
uppställts för år 2001, men att ytterligare insatserr>
krävsr>
på vissa områden. I likhet med regeringen kännerr>
utskottetr>
oro   vad   gäller  polisens  brottsutredander>
verksamhet,r>
särskilt polisens  arbete med våldsbrott. Enligtr>
utskottetr>
är det inte tillfredsställande  att  antalet  ochr>
andelenr>
våldsbrottsärenden  som  redovisats till åklagarer>
minskat.r>
Utskottet utgår därför från  att  regeringen  ser tillr>
attr>
polisen  omgående  analyserar denna utveckling ochr>
vidtarr>
åtgärder för att förbättra  verksamheten.  Ir>
sammanhangetr>
vill   utskottet  anmärka  att  en  sådan  förändringr>
avr>
definitionen  av, i det här fallet, våldsbrott -r>
kategorinr>
inkluderar numera  olaga  hot - som polisen genomförtr>
barar>
bör göras om det finns mycket  starka skäl.r>
Omdefinitionerr>
försvårar    jämförelser    över    tid.     Vadr>
gällerr>
narkotikabrottsligheten  är  det  också oroande attr>
vissar>
myndigheter  känt  sig tvungna att minska  insatsernar>
förr>
narkotikabekämpningen.  Utskottet  kan inte hellerr>
undvikar>
att   ställa   frågan   om   polisens   koncentrationr>
pår>
missbrukarledet  utgör  det  bästa  sättet  attr>
begränsar>
tillgången  på narkotika och förhindra missbruk. Dettar>
ärr>
en   fråga   som    bör    besvaras    i    detr>
pågåender>
utredningsarbetet.r>
r>
r>
Säkerhetspolisenr>
r>
r>
r>
Redovisningen  av verksamheten inom Säkerhetspolisenr>
skerr>
utifrån  en indelning  av  verksamheten  i  fyrar>
områden,r>
nämligen säkerhetsskydd, författningsskydd,r>
kontraspionager>
och terrorismbekämpning.r>
r>
r>
Såvitt gäller  säkerhetsskyddet  anför regeringen attr>
enr>
av  Säkerhetspolisens viktigaste uppgifter  är  attr>
genomr>
kontroll  och  rådgivning  till  myndigheter  ochr>
företagr>
medverka   till   att   dessa  har  ett  med  hänsynr>
tillr>
verksamheten tillfredsställande  säkerhetsskydd.  Underr>
årr>
2001   fick   drygt   8   000   personer   någon  formr>
avr>
säkerhetsskyddsrådgivning    eller    informationr>
genomr>
Säkerhetspolisens        försorg.        Behovetr>
avr>
säkerhetsskyddsåtgärder  med  anledning av det svenska EU-r>
r>
ordförandeskapet har inneburit  att  säkerhetsskyddetr>
fåttr>
avstå från eller skjuta upp övriga aktiviteter underr>
åretsr>
första hälft.r>
r>
Säkerhetsskyddet   handlägger  också  de   uppgifterr>
ir>
registerkontrollverksamheten  som  Säkerhetspolisenr>
enligtr>
säkerhetsskyddslagstiftningen ansvarar  för. Under årr>
2001r>
har    drygt   66   000   personer   varit   föremålr>
förr>
registerkontroll.r>
r>
Inom  denna   del   av   verksamheten   redovisasr>
ocksår>
Säkerhetspolisens  personskyddsverksamhet.  Denr>
omfattarr>
bevaknings-  och  säkerhetsarbete  som  avser denr>
centralar>
statsledningen,  kungafamiljen  och  utländskr>
diplomatiskr>
personal  eller  som  har  samband  med  statsbesökr>
ellerr>
liknande  händelser. Under år 2001 har den  tidigarer>
lågar>
hotbilden förändrats, dels med anledning av denr>
omfattander>
mötesverksamheten  under  det svenska EU-r>
ordförandeskapet,r>
dels    till    följd   av   terrorattentaten    ir>
USA.r>
Skyddsinsatserna  har  därför varit extra omfattander>
underr>
året.  Förutom  ett  permanent   skydd  för  denr>
centralar>
statsledningen  och  kungafamiljen samt  vissr>
diplomatiskr>
personal har temporärt personskydd satts in i ca 200r>
fall.r>
r>
Såvitt gäller författningsskyddet  harr>
Säkerhetspolisensr>
arbete under år 2001 främst omfattat riktade  åtgärderr>
motr>
inhemska grupper, nätverk och enskilda individer somr>
genomr>
sitt  handlande  visat att de är beredda att användar>
våldr>
eller hot om våld  i syfte att nå politisk vinning.r>
Främstr>
handlar  det  om  personer   med   anknytning   tillr>
denr>
högerextrema  vit makt-miljön eller denr>
vänsterorienterader>
autonoma  rörelsen.   Till   följd   av  det  svenska  EU-r>
r>
ordförandeskapet har författningsskyddets  verksamhetr>
fåttr>
en  särskild  prioritet  under  första  halvåret.r>
Liksomr>
tidigare  anser  Säkerhetspolisen att hotbilden motr>
riketsr>
inre säkerhet inte är så hög att det föreligger någonr>
riskr>
för   det   svenska  statsskicket.   Däremot   finnsr>
detr>
utomparlamentariska   grupper  och  enskilda  medlemmarr>
ir>
sådana som utgör ett hot  mot våra demokratiska värden;r>
der>
är beredda att använda brott för att nå sina politiskar>
målr>
eller   i   syfte   att  inskränka   enskildar>
individersr>
medborgerliga fri- och rättigheter.r>
r>
Vad  gäller  kontraspionage   är   Säkerhetspolisenr>
avr>
uppfattningen   att   underrättelsehotet  mot  Sveriger>
ärr>
påtagligt. Flera stora  underrättelsetjänster  har,r>
enligtr>
Säkerhetspolisen,  en  omfattande  närvaro  i Sverige.r>
Der>
senaste   åren   har  underrättelseinhämtningen  inomr>
der>
vetenskapliga och  tekniska  områdena  ökat  ir>
omfattning,r>
medan den politiska underrättelseverksamheten  i  vissr>
månr>
minskat.  Under år 2001 har Säkerhetspolisen ingripitr>
motr>
utländska  underrättelsetjänsters   försök  attr>
kartläggar>
oppositionella  flyktingar och organisationer  ir>
Sverige.r>
Denna  verksamhet  har  tagits  på  stort  allvar  dår>
denr>
riskerar  att  äventyra  enskilda  individers säkerhetr>
ochr>
ytterst kan få effekter för Sveriges politiskar>
integritet.r>
Säkerhetspolisen  har  under år 2001 lyckats  avbrytar>
ettr>
antal  värvningsförsök  och  andra  verksamheter  somr>
harr>
bedrivits av utländska underrättelsetjänster.r>
r>
I    fråga   om   terrorismbekämpningen    anförsr>
attr>
Säkerhetspolisen   efter   terrorattentaten   i   USAr>
harr>
intensifierat    kartläggningen    av   detr>
islamistiskar>
extremistnätverkets      förgreningar      ir>
Sverige.r>
Säkerhetspolisen   gör  bedömningen  att  hotet  frånr>
detr>
islamistiska nätverket  även  fortsättningsvis  riktasr>
motr>
tredje land och främst mot amerikanska intressen. Underr>
årr>
2001   har   det   inte  funnits  några  konkreta  hotr>
omr>
terrorattentat på svenskt territorium.r>
r>
Ett     viktigt    inslag     i     denr>
förebyggander>
terrorismbekämpningen  är  att  verka  för  attr>
utländskar>
medborgare  som  är  aktiva  i  organisationer  somr>
utövarr>
politiskt   motiverat  våld  avvisas  eller  utvisasr>
frånr>
Sverige. Detta  sker genom yttranden tillr>
Migrationsverketr>
över asylansökningar.  Migrationsverket,r>
Utlänningsnämndenr>
och    regeringen    begär    vidare     yttrandenr>
frånr>
Säkerhetspolisen  i  ärenden  rörander>
uppehållstillstånd.r>
Under  år 2001 har Säkerhetspolisen yttrat  sig  i  3r>
635r>
sådana ärenden,  vilket  innebär  att  antalet ärendenr>
harr>
ökat   markant  under  året.  I  ca  1  %  av  dessar>
harr>
Säkerhetspolisen avstyrkt bifall till ansökan.r>
r>
Säkerhetspolisen  svarar  också  för analyser av hotr>
somr>
riktar sig framför allt mot enskilda  personer  menr>
ocksår>
mot  institutioner  av  olika  slag.  Totalt har 18r>
sådanar>
generella  hotbildsbedömningar  gjorts  under   årr>
2001.r>
Ytterligare  ca  310  taktiska hotbildsanalyser harr>
tagitsr>
fram   med   anledning   av  särskilda   händelserr>
ellerr>
omständigheter,  exempelvis   inför  statsbesök,  EU-r>
mötenr>
eller konferenser.r>
r>
I    resultatredovisningen    redogörs     ocksår>
förr>
Säkerhetspolisens  arkiv.  Under  år 2001 har detr>
inkommitr>
392  framställningar  om  att få ta del  av  uppgifterr>
urr>
Säkerhetspolisens register.  Säkerhetspolisen harr>
beslutatr>
i 338 sådana fall, inklusive balans från år 2000. I 118r>
avr>
ärendena förekom sökanden hos  Säkerhetspolisen.r>
Uppgifterr>
lämnades ut i 93 av dessa.r>
r>
Regeringen  beslutade  i juni 2001  attr>
Registernämndenr>
skulle återuppta sitt arbete.  Nämnden  redovisade ir>
aprilr>
2002  sitt  uppdrag,  varvid  angavs att 94 personerr>
hader>
begärt utredning. Registernämnden  konstaterade  i  tvår>
avr>
fallen att anställningsförhållanden hade påverkats pår>
ettr>
orimligt  sätt av utlämnade uppgifter urr>
Säkerhetspolisensr>
register. Regeringen  beslutade i juni i år att var ochr>
enr>
av de två som drabbats  på  detta sätt skuller>
tillerkännasr>
ersättning ex gratia med 100 000 kr.r>
r>
Regeringens  slutsatser  i  fråga  omr>
Säkerhetspolisensr>
verksamhet är över lag positiva.r>
r>
Utskottet har inte funnit något som motsägerr>
regeringensr>
slutsatser.r>
r>
r>
r>
Prioriteringar inför budgetåret 2003r>
r>
r>
r>
r>
Regeringen anför i budgetpropositionen  att  polisenr>
skallr>
fortsätta   att   utveckla   verksamheten   så   attr>
denr>
kännetecknas   av   ett  långsiktigt  perspektiv  ochr>
ettr>
problemorienterat  underrättelselett  arbetssätt  medr>
ettr>
brottsförebyggande syfte.r>
r>
r>
Koncentrationen      av      polisverksamhetenr>
tillr>
närpolisområdena    skall   fort-sätta.    Kvalitetenr>
ir>
brottsutredningarna skall  höjas så attr>
brottsuppklaringenr>
och  lagföringen  ökar. Genomströmningstiderna  skallr>
blir>
kortare. Arbetet skall  bedrivas  så  att  hänsyn tasr>
tillr>
brottsoffer   och   vittnen.  Polis  och  åklagarer>
skallr>
gemensamt  vidareutveckla   formerna   för  samarbeter>
ochr>
ansvarsfördelning.  Polisen skall fortsätta  attr>
utvecklar>
sin  förmåga att i samverkan  med  andra  myndigheterr>
ochr>
organisationer    hantera    och    bemästrar>
allvarligar>
ordningsstörningar i samhället.r>
r>
Polisens  prioriteringar  skall  styras  av enr>
framtagenr>
problembild,   baserad  på  brottsstatistik,r>
medborgarnasr>
önskemål och annan  information. Insatser skall följasr>
uppr>
och utvärderas.r>
r>
Antalet poliser skall  öka så att polisen kanr>
förstärkasr>
och föryngras.r>
r>
Polisen skall utveckla sin  förmåga  att  förebyggar>
ochr>
bekämpa  våldsbrott,  särskilt  våld mot kvinnor ochr>
barn,r>
narkotikabrott, ekonomisk brottslighet,  brott  motr>
miljönr>
samt   brott   med  rasistiska  ellerr>
främlingsfientliga,r>
antisemitiska   och    homofobiska   inslag   samtr>
olagar>
diskriminering.r>
r>
Utskottet har ingen erinran  mot regeringensr>
bedömningarr>
i denna del.r>
r>
r>
r>
Anslagenr>
r>
r>
r>
r>
Polisorganisationenr>
r>
r>
r>
I  tabellen nedan återfinns en jämförelse  avr>
regeringensr>
och     oppositionens     förslag    till    anslagr>
förr>
polisorganisationen år 2003.r>
r>
r>
r>
(Beloppen anges i tusental kronor)r>
---------------------------------------------------------r>
--r>
|Anslag     |Prop.    | m     |  fp     |  kd     |  cr>
|r>
|2002 inkl. |2003     |       |         |         |r>
|r>
|TB         |         |       |         |         |r>
|r>
---------------------------------------------------------r>
--r>
|13 118 422 |13 559   |+ 702  |+ 250    |+ 350    |+ 800r>
|r>
|           | 801     |000    | 000     | 000     | 000r>
|r>
---------------------------------------------------------r>
--r>
Från anslaget till  polisorganisationen  betalasr>
kostnaderna förr>
verksamheten  vid  polismyndigheterna,r>
Rikspolisstyrelsen,   medr>
undantag   för  Säkerhetspolisen,  och  Statensr>
kriminaltekniskar>
laboratorium.   Som  framgår  ovan  hörr>
Rikskriminalpolisen  ochr>
Polishögskolan till Rikspolisstyrelsen.r>
r>
r>
För år 2002 uppgår  polisorganisationens  anslag,r>
inklusive 890r>
000 kr som tillförts på tilläggsbudget, till drygt 13,1r>
miljarderr>
kronor.  Vid  ingången  av året fanns ett anslagssparander>
på  39r>
miljoner kronor. Utgiftsprognosen  för  år  2002 ärr>
beräknad tillr>
knappt 13,1 miljarder kronor.r>
r>
Regeringen  föreslår ett ramanslag förr>
polisorganisationen  förr>
år 2003 på 13 559  801  000  kr.  I anslagsberäkningen harr>
hänsynr>
tagits  till beräknade utgiftsökningar  för  löner,r>
lokaler  ochr>
övriga förvaltningskostnader  samt  en  generellr>
begränsning  avr>
statlig  konsumtion. I budgetpropositionen finns ettr>
tillskott pår>
100 miljoner kronor. I enlighet med tidigare beslut omr>
preliminärr>
ram för budgetåret  2003  föreslås  en anslagsökning pår>
knappt 72r>
miljoner kronor. Resurstillskottet skall  användas tillr>
att bl.a.r>
öka  antalet  poliser och höja kvaliteten ir>
brottsutredningar  sår>
att uppklaringen och lagföringen ökar.r>
r>
I  ett  antal  motioner   yrkas  att  anslaget  skallr>
höjas  ir>
förhållande till regeringens förslag.r>
r>
I  motionerna  Ju370 och Ju329  (båda  m)  begärsr>
sålunda  attr>
anslaget skall höjas  med  702  miljoner  kronor.r>
Höjningen skallr>
göra  det möjligt att utbilda fler poliser.r>
Resursförstärkningenr>
skall  vidare   användas   för  att  anställa  flerr>
poliser  ochr>
civilanställda samt utrusta polisväsendet med denr>
metodutvecklingr>
och teknik som behövs för att  möta  kommande krav på enr>
effektivr>
brottsbekämpning.  Genom att tillföra mer  resurserr>
skapas  ävenr>
förutsättningar    bl.a.     för     att    förbättrar>
polisensr>
brottsuppklaringsförmåga, insatser mot kvinnovåld ochr>
förmåga attr>
lösa  basuppgifterna  inom  polisen. I motionerna  Ju204,r>
Ju214,r>
Ju225,  Ju236,  Ju303  och  A315  (alla  m)  framställsr>
liknander>
yrkanden.r>
r>
I motionerna Ju364 och Fi232  (båda  fp)  begärs  enr>
höjning avr>
anslaget  med  250  miljoner  kronor i syfte attr>
finansiera  flerr>
poliser, anställa administrativ  personal som kan frigörar>
poliserr>
för  renodlade polisuppgifter och utredare  medr>
specialkompetensr>
för att förstärka polisens egen utredningskapacitet.r>
r>
I motion  Ju346  (kd) begärs att anslaget höjs med 350r>
miljonerr>
kronor   för  att  bl.a.   finansiera   100   nyar>
poliser   medr>
specialuppgift att bekämpa narkotikabrott. I motionernar>
Ju351 ochr>
Ju357 (båda  kd)  begärs  mer resurser till polisen förr>
att kunnar>
anställa   fler   poliser   och  civilanställda   inomr>
polisen.r>
Motionärerna    vill    även    satsa     mer     resurserr>
pår>
närpolisverksamheten,  bekämpningen  avr>
vardagsbrottsligheten ochr>
på  att  effektivisera utbildningen för  att  därigenomr>
få  flerr>
poliser.r>
r>
I motion  Ju373  (c)  begärs  en  höjning  av  anslagetr>
med 800r>
miljoner kronor för att göra det möjligt att öka antaletr>
poliser,r>
främst närpoliser, samt att inköpa ett nyttr>
kommunikationssystem.r>
I motionerna Ju215, Ju258 och Ju316 (alla c) begärs  merr>
resurserr>
för  att  kunna  anställa fler poliser och civilanställda.r>
Ökader>
resurser skapar förutsättningar  för  att  förbättrar>
allmänhetensr>
förtroende för rättsväsendet och polisens arbetsmiljö.r>
r>
Utskottet  har  behandlat  anslagsyrkandena  ovan  ir>
avsnittetr>
Utgiftsramen och anslagen. Som framgår där föreslårr>
utskottet attr>
riksdagen antar regeringens förslag och avslårr>
motionsyrkandena.r>
r>
r>
Säkerhetspolisenr>
r>
r>
r>
I  tabellen  nedan  återfinns  en  jämförelse avr>
regeringens  ochr>
oppositionens förslag till anslag för Säkerhetspolisen årr>
2003.r>
r>
r>
r>
(Beloppen anges i tusental kronor)r>
-------------------------------------------------------r>
----r>
|Anslag     |Prop.    | m     |  fp     |  kd     |  cr>
|r>
|2002       | 2003    |       |         |         |r>
|r>
|           |         |       |         |         |r>
|r>
|inkl. TB   |         |       |         |         |r>
|r>
-------------------------------------------------------r>
----r>
|542 030    |547 409  |+ 20   |- 20 000 |  -      |  -r>
|r>
|           |         |000    |         |         |r>
|r>
-------------------------------------------------------r>
----r>
För  år  2002  uppgår  Säkerhetspolisens  anslag,  efterr>
en minskning pår>
tilläggsbudget med drygt 24,2 miljoner kronor, tillr>
drygt  542 miljonerr>
kronor. Vid årets ingång fanns ett anslagssparande pår>
knappt 72 miljonerr>
kronor. Utgiftsprognosen för innevarande år uppgår tillr>
568 512 000 kr.r>
r>
r>
Regeringen föreslår ett ramanslag för Säkerhetspolisenr>
för år 2003 pår>
547  409  000  kr. I anslagsberäkningen har hänsynr>
tagits till beräknader>
utgiftsökningar för löner, lokaler och övrigar>
förvaltningskostnader samtr>
en generell begränsning  av  statlig konsumtion. Frånr>
anslaget har förtsr>
medel till medling i anledning  av  brott  och  enr>
engångsvis överföringr>
till  anslaget 4:8 Rättsmedicinalverket, med 18r>
respektive  12  miljonerr>
kronor.r>
r>
I motion  Ju370  (m)  begärs  att anslaget skall höjasr>
med 20 miljonerr>
kronor.r>
r>
I motionerna Ju364 och Fi232 båda  (fp)  begärs attr>
anslaget sänks medr>
20 miljoner kronor.r>
r>
Utskottet har behandlat anslagsyrkandena ovan ir>
avsnittet Utgiftsramenr>
och  anslagen. Som framgår där föreslår utskottet  attr>
riksdagen  antarr>
regeringens förslag och avslår motionsyrkandena.r>
r>
r>
r>
Organisationsfrågorr>
r>
r>
r>
r>
Grundläggande  bestämmelser  om polisens organisationr>
finns i polislagenr>
(1984:387). Varje län utgör ett  polisdistrikt.  Inomr>
varje län finns enr>
polismyndighet som ansvarar för polisverksamheten där (4r>
§).r>
r>
r>
Några motioner rör polisens organisation. I motionr>
Ju243  (m)  begärsr>
att  polisen  skall  omorganiseras till en myndighet.r>
Motionärerna anförr>
att  den  nuvarande strukturen  med  21  självständigar>
polismyndigheterr>
skapar hinder  för  samordning  av  verksamhet  ochr>
ekonomi. Med en endar>
polismyndighet  kan  de  budgeteffekter  som i dagr>
drabbar  de  enskildar>
myndigheterna undvikas.r>
r>
Utskottet  behandlade  samma  fråga  senast   i   marsr>
i   år  (bet.r>
2001/02:JuU13  s. 13). Utskottet avstyrkte yrkandet medr>
hänvisning  tillr>
ett pågående arbete  inom Rikspolisstyrelsen om hur manr>
kan skapa en merr>
rationell organisation  inom  polisen.  Arbetet  skuller>
redovisas  tillr>
regeringen under hösten i år.r>
r>
Utskottet   har   inhämtat  att  det  arbetetr>
alltjämt  fortgår,  medr>
månadsvisa     avstämningar      mellanr>
Rikspolisstyrelsen      ochr>
Justitiedepartementet.  Arbetet  inomr>
Rikspolisstyrelsen har till syfter>
att förbättra resursutnyttjandet inom den befintligar>
organisationen. Närr>
det arbetet är färdigt kan det, om behov  ansesr>
föreligga, bli aktuelltr>
att  titta  på  frågan  om  en  eventuellr>
organisationsförändring.  Ettr>
regeringsbeslut i den delen kan bli aktuellt  tidigastr>
under våren 2003.r>
Enligt   utskottets   bedömning   bör   det   pågåender>
arbetet    inomr>
Rikspolisstyrelsen  inte  föregripas.  Utskottetr>
föreslår att riksdagenr>
avslår motion Ju243.r>
r>
I motion Ju329 (m) begärs att Rikskriminalpolisen ochr>
Säkerhetspolisenr>
skall  samverka  i  större utsträckning för attr>
kompetens  och  operativr>
förmåga skall kunna utnyttjas maximalt.r>
r>
Under föregående riksmöte  behandlade  utskottet  ettr>
liknande yrkander>
(se  bet. 2001/02:JuU1 s. 43). Yrkandet avstyrktes medr>
hänvisning  tillr>
pågående beredningsarbete inomr>
Justitiedepartementet.r>
r>
I regleringsbrevet  för  polisen  för detta år gavsr>
Rikspolisstyrelsenr>
ett uppdrag att beträffande den öppna  polisen  ochr>
Säkerhetspolisen - ir>
syfte   att  stärka  polisväsendets  förmåga  attr>
bekämpa   den   grovar>
organiserade brottsligheten - dels utveckla samverkan,r>
dels företa ellerr>
i förekommande  fall föreslå regeringen förändringar ir>
fråga om ansvars-r>
och  uppgiftsfördelningen.   Åtgärderna,   somr>
samtidigt   skall  görar>
rollfördelningen   tydligare,   skall   hållas   inomr>
ramarna  för  denr>
organisationsstruktur  som  råder och ske i närar>
samverkan  med  berördar>
organ inom polisväsendet.r>
r>
Av Rikspolisstyrelsens slutrapporteringr>
(Ju2002/6831/PÅ)  framgår attr>
arbetet  bedrivits  i två etapper. Frågorna i den förstar>
etappen  var  ir>
huvudsak av sådan karaktär  att  Rikspolisstyrelsen  pår>
egen hand kunder>
besluta om dem. Arbetet med då aktuella frågor, somr>
främst  rörde utökadr>
samverkan  vad  gäller  teknik,  utveckling  ochr>
utbildning samt en  merr>
strukturerad samordning på olika nivåer, överlämnadesr>
efter  beslut  avr>
rikspolischefen   till   linjeorganisationen   förr>
fortsatta  åtgärder.r>
Rikspolisstyrelsen  har  i syfte att såväl centralt  somr>
lokalt  stärkar>
ledning  och  styrning  av kriminalunderrättelsetjänstenr>
in-rättat  ettr>
operativt  råd.  Efter  arbetet  med  den  förstar>
etappen  konstaterader>
Rikspolisstyrelsen att det  finns  goda  möjligheterr>
att  utveckla  ochr>
stärka samverkan mellan den öppna polisen, särskiltr>
Rikskriminalpolisen,r>
och  Säkerhetspolisen.  Vissa  begränsningarr>
konstaterades dock, som harr>
sin grund i att det är fråga om  skilda  organisationerr>
med olikheter ir>
bl.a.    verksamhetens    syften,    ansvars-    ochr>
uppgiftsområden.r>
Begränsningarna har tydliggjorts under arbetet med etappr>
två.r>
r>
I  den  andra  etappen  har  berörts  frågor  omr>
bl.a.  ansvars-  ochr>
uppgiftsfördelningen mellan Säkerhetspolisen och denr>
öppna polisen på der>
verksamhetsområden  som ligger utanför Säkerhetspolisensr>
kärnverksamhet.r>
Arbetet har inriktats  på  de  frågor  som  rör områdetr>
grov organiseradr>
brottslighet.  Det  arbetet  har  inte  kunnat slutförasr>
inom  den  förr>
uppdraget   stipulerade  tiden,  men  kommer  attr>
fortgå   trots   attr>
regeringsuppdraget   formellt   har   upphört.  Vidarer>
har  ett  arbeter>
genomförts    i   syfte   att   utvecklar>
informationsvägarna    mellanr>
Säkerhetspolisen   och   den  öppna  polisen  för  attr>
säkerställa  attr>
information i relevanta frågor kommer alla berörda tillr>
del.r>
r>
Utskottet, som delar motionärernas  uppfattning omr>
vikten av bl.a. brar>
informationsvägar mellan Säkerhetspolisen  och den öppnar>
polisen, finnerr>
med hänsyn till det arbete som har gjorts och  somr>
pågår inte skäl tillr>
något uttalande från riksdagen i frågan. Motion Ju329  ir>
här  behandladr>
del avstyrks.r>
r>
Utskottet   vill   i   detta   sammanhang   nämnar>
att  regeringen  ir>
budgetpropositionen  anför  att  den  anser  att  detr>
bör  införas   enr>
instruktion  för  Säkerhetspolisen  som  bör  kunnar>
träda i kraft den 1r>
januari  2003.  Arbetet  är  ett  led  i  att  skapar>
större öppenhet  omr>
Säkerhetspolisen. Samtidigt aviserar regeringen sinr>
avsikt att flytta der>
frågor   som   handläggs   vid   Säkerhetspolisensr>
försvarsenhet   tillr>
polisenheten   vid   Rikspolisstyrelsen.    Detr>
handlar    bl.a.   omr>
beredskapsplaneringen.  Denna  fråga  behandlades  ir>
riksdagen  år 1989r>
(prop.  1988/89:108, bet. 1988/89:JuU21) när riksdagenr>
utan erinran  togr>
del av vad  civilministern  anförde om Säkerhetspolisensr>
organisatoriskar>
hemvist, arbetsuppgifter och  organisation.  I  ärendetr>
antog riksdagenr>
också  riktlinjer  i fråga om Säkerhetspolisenr>
beträffande dels  ledningr>
och parlamentarisk insyn, dels personalpolitik. Ir>
propositionen anfördesr>
bl.a. att beredskapsplaneringen för polisväsendet ocksår>
i fortsättningenr>
skulle bedrivas vid  Säkerhetspolisen.  Utskottetr>
noterar att regeringenr>
nu aviserar en ändring i denna del. Utskottet har ingenr>
erinran häremot.r>
r>
I  motionerna Ju281 (m) och So442 (fp) begärs  attr>
polisen  tilldelasr>
särskilda resurser för narkotikabekämpningen, vilkar>
skall användas bl.a.r>
till att det i varje län inrättas specialiserader>
narkotikaenheter.r>
r>
Utskottet  behandlade  likalydande  yrkanden underr>
föregående riksmöter>
(2001/02:JuU5y   s.  6  som  avsåg  propositionr>
2001/02:91   Nationellr>
narkotika- handlingsplan).  Yrkandena  avstyrktes  medr>
hänvisning  tillr>
bl.a.  att  regeringen  i  propositionen  aviserat  attr>
den  skulle  ger>
Brottsförebyggande  rådet i uppdrag att utvärderar>
effekterna av polisensr>
arbete med att bekämpa narkotikabrottsligheten.r>
r>
Regeringen  beslutade  den  25  april  2002r>
(Ju2002/3159/PÅ)  att  ger>
Brottsförebyggande  rådet  det  nämnda  uppdraget,  somr>
skall redovisasr>
senast  den  1  november  2003.  I  uppdraget  ingårr>
bl.a.  att  bedömar>
effekterna  av  polisens  åtgärder  mot båder>
mängdbrottsligheten och denr>
grövre   brottsligheten.   Däri  ingår  att   behandlar>
de   delar   avr>
polisorganisationen som deltar  i bekämpningen avr>
narkotikabrottslighet,r>
framför   allt   kriminalunderrättelsetjänsten    samtr>
spanings-   ochr>
utredningsverksamheten. I uppdraget ingår också attr>
lämna  förslag tillr>
åtgärder   för   att   utveckla   polisens  metoder  förr>
bekämpning  avr>
narkotikabrottslighet.r>
r>
Utskottet  vill  inte  föregripa  Brottsförebyggander>
rådets  arbete.r>
Utskottet  avstyrker därför motionerna Ju281 och So442 ir>
här  behandlader>
delar.r>
r>
r>
r>
Närpolisenr>
r>
r>
r>
r>
Närpolisreformen  syftar  till  att  medborgare  i  helar>
landet skall har>
tillgång  till  en  polis  med  lokal  förankring,  högr>
kompetens   ochr>
tillräckliga  resurser. På det sättet skapas garantierr>
för att brott ochr>
ordningsstörningar   i   ett  område  kan  bekämpasr>
uthålligt  och  medr>
tillämpning av de bästa polisiära metoderna ochr>
kunskaperna.r>
r>
r>
I   motion   Ju258   (c)   tas  frågor   upp   medr>
anknytning   tillr>
närpolisreformen. Det poängteras att närpolisen skallr>
vara basen för allr>
polisverksamhet, dess betydelse  förr>
vardagsbrottsligheten, att åtgärderr>
skall vidtas för att kvalitetssäkra  brottsutredningarr>
och att viss delr>
av budgeten skall gå direkt till den lokalar>
polismyndigheten.r>
r>
En grundtanke med polisverksamhet i närpolisområden ärr>
att  brott somr>
drabbar enskilda och skapar otrygghet i lokalsamhälletr>
skall utredas  avr>
polisen  i  det  område där brottet har begåtts.r>
Närpolisen skall i sittr>
arbete utgå från de  problem  som  de  boende och andrar>
lokalt verksammar>
personer har. För att bli framgångsrikt  måste  polisensr>
arbete med attr>
förebygga  brott  och  ordningsstörningar bedrivas ir>
nära samverkan  medr>
andra  som  berörs  av eller  kan  påverka  situationen.r>
Den  fortsattar>
utvecklingen av närpolisen  skall  beakta  ny kunskapr>
och ta hänsyn tillr>
förändringar i samhället. En förutsättning för  attr>
närpolisen verkligenr>
skall bli basen i polisverksamheten är att den fårr>
tillräckliga resurserr>
och kompetens, t.ex. vad gäller ledarskap. De resurserr>
som har tillförtsr>
och  nu  tillförs  polisen gör det möjligt att ökar>
antalet  poliser  ochr>
skapar förutsättningar  för  att prioriterar>
kompetensutveckling. På siktr>
bör enligt regeringens mening polisen i närpolisområdenar>
ansvara för allr>
polisverksamhet som inte kräver  speciell  kompetensr>
eller av andra skälr>
bör bedrivas centralt.r>
r>
I  regleringsbrevet  för  polisen  för  år 2002  harr>
regeringen  gettr>
Rikspolisstyrelsen i uppdrag att redovisa bl.a.  vilkar>
åtgärder som harr>
vidtagits för att närpolisen skall bli basen ir>
polisverksamheten.r>
r>
Av  Rikspolisstyrelsens  redovisning  av  uppdragetr>
(POL-480-3058/02)r>
framgår  bl.a.  att  flera  myndigheter  har fortsattr>
att integrera  denr>
händelsestyrda verksamheten med polisverksamheten ir>
närpolisområdena. Enr>
trend i motsatt riktning är att föra poliser  frånr>
närpolisområdena tillr>
den  händelsestyrda  verksamheten.  För att få enr>
bättre  styrning  harr>
flertalet   myndigheter   inrättat   enr>
närpolisavdelning   för   bl.a.r>
samordning,    utveckling    och    uppföljning    avr>
arbetet    inomr>
närpolisenheterna. I tidigare rapporter  från  BRÅ  ochr>
RRV har påpekatsr>
att  vissa  närpolisområdena är för små. Närr>
personaltillgången  minskatr>
vid vissa myndigheter  har  därför  en sammanslagning avr>
närpolisområdenr>
genomförts  för  att  minska sårbarheten.  Dennar>
utveckling  är  enligtr>
Rikspolisstyrelsen i princip rationell. Samtligar>
myndigheter prioriterarr>
fortfarande utbildning i problemorienteratr>
arbetssätt.r>
r>
Rikspolisstyrelsen konstaterar  vidare  attr>
närpolisverksamheten  harr>
förändrats sedan starten i början av 1990-talet. Framr>
till juni 2001 varr>
det  inte  alltid möjligt att hålla enr>
tillfredsställande bemanning inomr>
polisverksamheten  i  närpolisområdena eftersom antaletr>
poliser till denr>
tidpunkten    minskade.   För    att    förbättrar>
tillståndet    inomr>
polisorganisationen måste antalet poliser öka ochr>
antalet civilanställdar>
i vart fall inte  minska.  En ökning av antalet poliserr>
kommer att gynnar>
polisverksamheten i närpolisområdena både direkt ochr>
indirekt.r>
r>
Utskottet har vid ett flertal  tillfällen  tidigarer>
behandlat liknander>
yrkanden   om   närpolisen,   senast  i  samband  medr>
behandlingen   avr>
budgetpropositionen för innevarande år (bet.r>
2001/02:JuU1 s. 38 f.).r>
r>
Utskottet delar uppfattningen  i  motion  Ju258  attr>
det behövs en delr>
åtgärder för att närpolisreformen skall fungera fulltr>
ut. Det är därförr>
glädjande  att  regeringen bland prioriteringarna införr>
budgetåret  2003r>
framhållit    att    koncentrationen     avr>
polisverksamheten    tillr>
närpolisområdena    skall    fortsätta    samt    attr>
kvaliteten    ir>
brottsutredningarna  skall  höjas  så att uppklaringenr>
och  lagföringenr>
ökar. Detta är prioriteringar som utskottet ställt sigr>
bakom.r>
r>
När  det gäller frågan om vilka åtgärder  som  skallr>
vidtas  för  attr>
förstärka  närpolisverksamheten  vill  utskottet  ocksår>
framhålla att der>
resurser som nu tillförs polisen bl.a. syftar till  attr>
antalet poliserr>
skall  öka. Detta medför i sin tur att polisen blir merr>
tillgänglig  förr>
medborgarna. En utbyggd och utveckladr>
närpolisorganisation innebär ocksår>
att medborgarna känner sig tryggare. Utskottet utgårr>
från att regeringenr>
mot bakgrund  av  Rikspolisstyrelsens  senaster>
redovisning  kommer  attr>
överväga om ytterligare åtgärder behöver vidtas för attr>
närpolisreformenr>
skall få fullt genomslag.r>
r>
Sammantaget  innebär det nu anförda att utskottet inter>
ser något behovr>
av ett uttalande  från  riksdagen  med  anledning avr>
motionen. Utskottetr>
föreslår att riksdagen avslår motion Ju258 i nur>
behandlade delar.r>
r>
r>
r>
Polisförsörjningen, m.m.r>
r>
r>
r>
r>
En ny polisiär grundutbildning startade vidr>
Polishögskolan  i  Solna årr>
1998.  Polisutbildning  startades  dessutom  i  Umeå årr>
2000 och i Växjör>
under  år 2001. Sammanlagt har de tre utbildningsorternar>
kapacitet  förr>
antagning  av  mellan  700  och  900  poliser  per  år.r>
Sedan  den  nyar>
polisutbildningen  påbörjades  år  1998  har 1 064r>
poliser utexamineratsr>
t.o.m.   midsommar   2002.   År   2001  påbörjade  car>
530   studerander>
grundutbildningen.  Regeringen har beslutat  attr>
polisutbildningen  vidr>
Umeå universitet får  utökas  med 72 studerande perr>
termin. Under höstenr>
2002 sker en ökning med 24 platser, vilket ger en ökningr>
med 96 platser.r>
Rikspolisstyrelsen har dessutom  ökat antaletr>
utbildningsplatser i Solnar>
med 48, till totalt 240 platser. Utbildningen  i  Växjör>
har ökats med 24r>
platser,  vilket ger 96 platser totalt.r>
Rikspolisstyrelsen  bedömer  attr>
det kring årsskiftet 2004/05 skall finnas ca 17 000r>
poliser.r>
r>
r>
I   april   2002   startades   en   polisiärr>
distansutbildning   förr>
civilanställda.   Utbildningen   riktar   sig  tillr>
civilanställda  vidr>
polismyndigheter  som  har  en  större andelr>
civilanställda  än  de  kanr>
finansiera.   Sjutton  personer,  varav   fyra   kvinnorr>
antogs   tillr>
utbildningen.r>
r>
Grundutbildningen  vidareutvecklas  fortlöpande.r>
Arbetet  syftar tillr>
kvalitetsutveckling  på  samtliga  områden med bl.a.r>
kompetensutvecklingr>
för lärare samt forskningsanknytning av utbildningen.r>
Det omfattar ocksår>
de testmetoder som används för att identifiera  der>
sökande som kan antasr>
vara mest lämpliga som poliser.r>
r>
Under  år 2001 har satsningar på vidareutbildningr>
gjorts  inom  t.ex.r>
problemorienterat  polisarbete,  polistaktik samt moral-r>
och etikfrågor.r>
Flera    myndigheter    har    utnyttjat   möjlighetenr>
att    erbjudar>
praktiktjänstgöring  inom den egna  organisationen.r>
Polishögskolan  harr>
fortsatt arbetet för att  i samverkan medr>
polismyndigheterna utveckla enr>
modell för vidareutbildning  där bl.a. formerna förnyasr>
med hjälp av denr>
pedagogik som grundutbildningen  bygger  på. Därigenomr>
byggs också broarr>
mellan de poliser som gått den gamla utbildningen  ochr>
de  som gått denr>
nya.  Polishögskolan har under år 2001, i dialog medr>
polismyndigheterna,r>
arbetat  med  en  modell för generell och återkommander>
vidareutbildning.r>
Där  betonas  den  enskildes  ansvar  för  sinr>
kompetensutveckling  ochr>
kopplingen till verksamhetens utvecklingsbehov. Pår>
liknande sätt arbetarr>
Ledarskapscentrum med  ett  utvecklingsprogram  förr>
högre  chefer  inomr>
polisen.r>
r>
Andelen  kvinnor  var  år  2001  ca  18  % avr>
poliserna och 73 % av der>
civilanställda. Andelen kvinnliga chefer var 7 % inomr>
polispersonalen (6r>
% år 2000) och 40 % inom kategorin civilanställda (43 %r>
år 2000). Arbeter>
pågår med att implementera jämställdhetsfrågorna  ir>
verksamheten. Vid der>
största  myndigheterna  finns heltidsanställdar>
jämställdhetshandläggare.r>
För att öka antalet kvinnliga  chefer  har  detr>
nationella nätverket förr>
kvinnliga  poliser  tagit  fram  en  utbildning  förr>
kvinnor   som  ärr>
intresserade av chefsbefattningar. Utbildningen harr>
genomförts vid flerar>
polismyndigheter.r>
r>
Rikspolisstyrelsen  har  utarbetat  en  övergripander>
handlingsplan förr>
etnisk mångfald. En mångfaldsgrupp har inrättats vidr>
Rikspolisstyrelsen.r>
Fyra polismyndigheter har under år 2001 tagit  framr>
egna planer. Övrigar>
myndigheter  arbetar  med  att  ta  fram  sådana planer.r>
Av  de  ca  530r>
studerande  som  under  år  2001 påbörjader>
grundutbildningen  var  32  %r>
kvinnor.  Andelen  med  utländsk   bakgrund   varr>
oförändrad,   14  %.r>
Rikspolisstyrelsen  har  vidtagit  åtgärder  för att får>
fler kvinnor ochr>
personer med utländsk bakgrund att söka sig tillr>
polisutbildningen.r>
r>
Flera  motioner  berör  polisutbildningen  ochr>
möjligheterna   att  ir>
framtiden  bemanna  polisorganisationen så att den kanr>
svara mot de kravr>
som ställs på polisen.  I  motion  Ju329  (m)  begärsr>
att  utbildningenr>
förändras  så att exempelvis sökande medr>
specialistkompetens får  gå  enr>
kortare  utbildning.   I  motion  Ju345  (s)  begärsr>
att  försöket  medr>
polisutbildning på distans  skall  utvecklas ochr>
permanentas. I motionenr>
anförs  att  distansutbildning  även  kan   ger>
positiva  effekter  förr>
myndigheternas    interna    fortbildning,r>
kompetensutveckling    ochr>
vidareutbildning.  Liknande  tankar  framförs i motionr>
Ju329  (m).  Ettr>
yrkande   om  att  körkortsmedicin  skall  ingå   somr>
ett   moment   ir>
polisutbildningen framställs i motion T379 (fp).r>
Yrkanden om ökat lokaltr>
inflytande  och  breddad  kompetens ir>
antagningsförfarandet framställs ir>
motionerna Ju258 (c) och Ju274  (fp).  I  motionernar>
Ju258 och Sf336 (v)r>
begärs att fler poliser med invandrarbakgrund  skallr>
rekryteras,  i denr>
sistnämnda särskilt kvinnor.r>
r>
Utskottet har behandlat liknande yrkanden vid flerar>
tillfällen (senastr>
bet. 2001/02:JuU1 s. 43 f).r>
r>
Som  angetts  ovan  påbörjades  den  nyar>
grundutbildningen för poliserr>
under  år  1998.  Den  30  maj  2000  presenterades  enr>
utvärdering  avr>
utbildningen   (se   bet.   2001/02:JuU1  s.  45).r>
Rikspolisstyrelsensr>
internrevision  beslutade  den   30   maj   2002  om  enr>
granskning  avr>
grundutbildningen och rekrytering av poliserr>
(VKA-977-2964/02). Avsiktenr>
med granskningen är att identifiera krav och  mål förr>
grundutbildningen,r>
varvid en fråga är om det finns tydliga och klara målr>
och strategier förr>
vad polisväsendet vill med utbildningen. En annan  frågar>
är hur polisenr>
skall  klara  ett  markant  ökande  rekryterings-  ochr>
utbildningsbehov.r>
Vidare   är   avsikten   med   granskningen   bl.a.r>
att   säkra    attr>
rekryteringsprocessen  fungerar  och föreslå eventuellar>
åtgärder för attr>
förbättra verksamheten. Utskottet  har inhämtat attr>
rapporten kommer attr>
presenteras den 13 december 2002.r>
r>
Utskottet   anser,   i  likhet  med  motionärerna,r>
att   frågor   omr>
polisutbildningens utformning  och  rekrytering  avr>
poliser  är viktigar>
frågor.  Utskottet ser med tillfredsställelse attr>
internrevisorerna  hosr>
Rikspolisstyrelsen  initierat  en översyn av bl.a.r>
grundutbildningen ochr>
rekryteringen. Det är viktigt att  sammansättningen inomr>
polisen speglarr>
samhället i stort. Det är därför viktigt att såvälr>
personer med en annanr>
etnisk bakgrund än svensk, särskilt  personer  frånr>
utomnordiska länder,r>
som  kvinnor  antas  till  polisutbildningen.  Utskottetr>
noterar   attr>
regeringen i budgetpropositionen poängterar att det ärr>
en viktig uppgiftr>
för rättsväsendet att verka för att andelen med annanr>
etnisk bakgrund änr>
den  svenska  ökar  bland  de  anställda.  Vidare kanr>
anmärkas att det ir>
regleringsbrevet  för polisen för år 2002 anges  attr>
Rikspolisstyrelsenr>
skall  redovisa en sammanhållen  nationell  beskrivningr>
och  analys  avr>
statistik  samt  åtgärder  på  det  personalpolitiskar>
området. Utskottetr>
utgår från att regeringen noga följer  den  frågan i detr>
vidare arbetet.r>
Mot  bakgrund av det arbete som pågår och med  beaktander>
av  de  övrigar>
åtgärder  som  regeringen  vidtagit  finner utskottetr>
inte skäl att görar>
något uttalande i frågan. Utskottet avstyrkerr>
motionerna  Ju329,  T379,r>
Ju274, Ju258 och Sf336 i här behandlade delar.r>
r>
Utskottet har inhämtat att försöket medr>
polisutbildning på distans harr>
fallit mycket väl ut och att en fortsättning ärr>
planerad. Det finns inomr>
Polishögskolan     en     önskan    att    utökar>
distansutbildningen.r>
Distansutbildningen har visat sig vara särskiltr>
eftertraktad av personerr>
som bor i glesbygd. Mot bakgrund  härav  får syftet medr>
motion Ju345 ochr>
motion Ju329 i denna del anses tillgodosett.  Motionernar>
avstyrks  i nur>
behandlade delar.r>
r>
I   motionerna  Ju258  (c),  Ju329  (m)  och  Ju364r>
(fp)  begärs  attr>
vidareutbildningen,  karriärmöjligheterna  ochr>
chefsutbildningen  skallr>
förbättras.   Utöver   vad   som   redovisats   ovanr>
kan  anmärkas  attr>
Rikspolisstyrelsen enligt regleringsbrevet för år  2002r>
skall  redovisar>
vilka  åtgärder  som  har vidtagits för att bl.a.r>
rekrytera och utvecklar>
chefer, uppmuntra kvinnor  och  män att utveckla sinr>
kompetens så att der>
kan  utgöra en bas för framtida chefsrekrytering  ochr>
höja  personalensr>
kompetens  i  övrigt.  Mot  bakgrund  av  det  pågåender>
arbetet  finnerr>
utskottet  inte  skäl  att  göra  något  uttalande  ir>
frågan. Utskottetr>
förutsätter att regeringen noga följer frågan och vidtarr>
de åtgärder somr>
kan  anses  vara  nödvändiga för att uppnå såväl en godr>
chefsförsörjningr>
som kompetensutveckling  i övrigt. Utskottet avstyrkerr>
därför motionernar>
Ju258, Ju329 och Ju364 i här behandlade delar.r>
r>
I  ett  stort  antal  motioner   framhålls   behovetr>
av  att  inrättar>
ytterligare  en  polishögskola  och i alla utom en,r>
motion  Ju258  (c),r>
framförs önskemål om var den skall förläggas. Här rörr>
det sig om Borås ir>
motionerna Ju201 (m), Ju240 (s) och  Ju350  (c),r>
Falun/Borlänge i motionr>
Ju203 (m), Örebro i motionerna Ju204 (m) och Ju333 (s),r>
västra Sverige ir>
motion Ju238 (m), Skövde i motion Ju252 (c),  Karlstadr>
i  motion  Ju276r>
(fp), Hässleholm i motion Ju304 (m) och om Gävleborgsr>
län i motion Ju347r>
(v).r>
r>
Utskottet har tidigare uttalat sig om liknander>
motionsyrkanden, senastr>
i  samband  med  behandlingen  av budgetpropositionenr>
för innevarande årr>
(bet. 2001/02:JuU1 s. 43 f).r>
r>
Utskottet  vill  inledningsvis  framhålla  att  det,r>
som  framgår  avr>
avsnittet  Prioriteringar  inför  budgetåret  2003,  ärr>
en  prioriteradr>
uppgift för polisen att öka antalet  poliser  så attr>
polisorganisationenr>
kan förstärkas och föryngras. Ett av syftena med der>
resursförstärkningarr>
som nu föreslås är också att öka antalet poliser.  Närr>
det  gäller  hurr>
många   poliser   som   skall   utbildas   respektiver>
anställas   inomr>
polisorganisationen  vill utskottet liksom tidigare årr>
framhålla att detr>
är  en uppgift för Rikspolisstyrelsen  att  skötar>
personalförsörjningenr>
inom  polisväsendet.  Utskottet  har  inhämtat  att detr>
inte pågår någotr>
arbete  inom  Justitiedepartementet  med  att  inrättar>
ytterligare  enr>
polishögskola. Däremot ställer sig regeringen inter>
avvisande  till en nyr>
skola om behov av en sådan skulle uppstå. Utskottetr>
föreslår sålunda attr>
riksdagen  avslår  motionerna Ju201, Ju203, Ju204,r>
Ju238, Ju240,  Ju252,r>
Ju258, Ju276, Ju304, Ju333, Ju347 och Ju350 i nur>
behandlade delar.r>
r>
r>
r>
Resursfördelningen mellan myndigheternar>
r>
r>
r>
r>
Inom anslaget till polisorganisationen skallr>
Rikspolisstyrelsen tilldelar>
polismyndigheterna medelsramar.  Enligt regleringsbrevetr>
för innevarander>
budgetår  skall Rikspolisstyrelsen  vid  fördelningenr>
av  medel  mellanr>
polismyndigheterna  ta  hänsyn  till myndigheternasr>
arbetsbelastning ochr>
medborgarnas behov.r>
r>
r>
Rikspolisstyrelsen genomför varje  år,  tillsammansr>
med ledningen förr>
varje polismyndighet, dels en budgetdialog på våren omr>
medelsramarna förr>
de  tre kommande åren, dels en resultatdialog på höstenr>
om  verksamhetenr>
innevarande  år  samt  resultatens  konsekvenser  förr>
de kommande åren.r>
Dialogerna  är viktiga instrument när det gäller attr>
fördela  resursernar>
på ett sätt som säkerställer en rationellr>
polisverksamhet i hela landet.r>
r>
I  samband  med   det   nya   budgetsystemet   årr>
1992  infördes  enr>
fördelningsmodell.   Enligt  den  modellen  skuller>
invånarantalet   förr>
respektive län beaktas,  liksom  att  det  i vissa länr>
bedrivs speciellar>
typer  av  verksamhet.  Som  exempel  på  detr>
sistnämnda   kan   nämnasr>
fjällräddning    och    gränskontroll.    Härtill    komr>
en   särskildr>
storstadsfaktor. Denna modell har aldrig tillämpatsr>
fullt ut. Bakgrundenr>
till  det  är  att  en  exakt  tillämpning  skulle  har>
inneburit  storar>
förändringar  i den etablerade organisationen. Vissar>
ansträngningar  harr>
gjorts i syfte  att  anpassa  sig  till  modellen.r>
Dessa ansträngningarr>
frystes  i samband med det besparingskrav som åladesr>
polisen  budgetåretr>
1995/96. I  dagsläget  är utgångspunkten förr>
fördelningen den fördelningr>
som ägde rum 1995/96 med de tillägg och ändringar somr>
bl.a. motiveras avr>
förändringar beträffande  verksamheten. Hur detta skallr>
ske avgörs genomr>
den ovan beskrivna budgetdialogen.r>
r>
Sedan   Rikspolisstyrelsen    fördelat    polisensr>
resurser   mellanr>
polismyndigheterna  sker  en  fördelning  inomr>
respektive   län.  Dennar>
fördelning görs av länspolismästaren. Rikspolisstyrelsenr>
har inte  någonr>
möjlighet att påverka fördelningen av resurserna inom enr>
myndighet.r>
r>
Ett  stort  antal  motioner  ifrågasätter  detr>
rådande  systemet  förr>
fördelning  av  resurser  mellan  olikar>
polismyndigheter och hävdar attr>
glesbygdsområden för närvarande missgynnas.  Ir>
motionerna  Ju223  (kd),r>
Ju258  (c),  Ju319  (c),  Ju324  (s), Ju337 (s), Ju374r>
(s) och Ju383 (s)r>
föreslås att åtgärder skall vidtas  för  att  underlättar>
rekrytering avr>
polis  till  glesbygd  i  allmänhet och särskilt tillr>
områden med  storar>
avstånd  till en polishögskola.  Andra  förslag  syftarr>
till  förkortadr>
utryckningstid och en kompetent poliskår pår>
landsbygden.r>
r>
I några  motioner yrkas ökade resurser till ett visstr>
särskilt angivetr>
län. I motion  Ju204  (m)  yrkas  sålunda attr>
ytterligare resurser skallr>
tillföras Örebro, i motion Ju209 (c)  Uppsala  och ir>
motionerna N305 (m)r>
och N397 (fp) Stockholm. I flera av motionerna framhållsr>
polisbristen ir>
länet som skäl för ökade resurser.r>
r>
Vid Rikspolisstyrelsen har arbete för att breddar>
beslutsunderlaget förr>
fördelningen  av  polisorganisationens  anslag  tillr>
polismyndigheternar>
genomförts.  Detta  arbete har bl.a. resulterat i attr>
Rikspolisstyrelsenr>
tagit fram ett antal statistiska mått, indikatorer, somr>
skall ligga tillr>
grund   för   budgetdialogen.    De    viktigaster>
indikatorerna    ärr>
befolkningsunderlaget,   hur  stor  brottsligheten  ärr>
inom  respektiver>
myndighet samt hur stor andel våldsbrott varje myndighetr>
har. Den senarer>
indikatorn ger ett mått på hur tung arbetsbelastningenr>
är vid respektiver>
myndighet. Andra faktorer  som  vägs  in  vidr>
resursfördelningen  är der>
särskilda   problem   som   finns  i  glesbygdsområdenar>
och  den  extrar>
arbetsbelastning som storstadsregionerna har.r>
r>
Arbetet vid Rikspolisstyrelsen med att breddar>
beslutsunderlaget kommerr>
att  fortsätta  även framöver i  syfte  att  utvecklar>
och  förfina  denr>
analysverksamhet som föregår resursfördelningen.r>
r>
Utskottet har behandlat  liknande yrkanden tidigarer>
(bet. 2000/01:JuU1r>
s. 31 f). Utskottet ansåg då bl.a. att det var och ävenr>
i fortsättningenr>
borde  vara en uppgift för Rikspolisstyrelsen  attr>
fördela  resurserna.r>
Utskottet  utgick  från att de speciella förhållandenr>
som råder på olikar>
håll blir beaktade i  tillbörlig  omfattning.  Riksdagenr>
borde, framhöllr>
utskottet,  alltså inte uttala sig med anledning  avr>
motionsönskemålen.r>
Med  detta  avstyrktes   då   aktuellar>
motionsyrkanden.   I  fjolåretsr>
budgetbetänkande  vidhöll  utskottet  sin tidigarer>
uppfattning i  fråganr>
(bet. 2001/02:JuU1 s. 35 f).r>
r>
Utskottet  gör  samma  bedömning  i  år,  nämligenr>
att  det  även  ir>
fortsättningen  bör  vara  en fråga förr>
Rikspolisstyrelsen  att  fördelar>
polisorganisationens  anslag   mellan   de   olikar>
polismyndigheterna.r>
Utskottet  ser  härvid  positivt  på  det  arbete somr>
Rikspolisstyrelsenr>
genomfört för att bredda beslutsunderlaget förr>
resursfördelningen  samtr>
att   arbete   pågår  för  att  ytterligare  utvecklar>
och  förfina  denr>
analysverksamhet som föregår fördelningen. Därigenomr>
torde möjligheternar>
att beakta de speciella  förhållanden  som  råder pår>
olika håll, t.ex. ir>
glesbygdsområdena   och   i   storstadsregionerna,r>
öka   ytterligare.r>
Sammanfattningsvis anser utskottet alltså att riksdagenr>
inte bör uttalar>
sig  med  anledning  av  de  nu  aktuellar>
motionsönskemålen.  Utskottetr>
föreslår  att  riksdagen  avslår  motionerna Ju204,r>
Ju209, Ju223, Ju258,r>
Ju319, Ju324, Ju337, Ju374, Ju383, N305 och N397 i nur>
behandlade delar.r>
r>
I motion Ju261 (m) begärs att Polismyndigheten ir>
Västra Götaland skallr>
kompenseras för de merkostnader som  uppstod  i  sambandr>
med säkerhets-r>
arrangemangen vid regeringens EU-möte i Göteborg i junir>
2001.r>
r>
I budgetunderlaget för åren 2003-2005 anförr>
Rikspolisstyrelsen att denr>
principiellt  anser att polisen skall kompenserasr>
särskilt för  alla  der>
merkostnader  som   EU-ordförandeskapet   medförde.r>
Emellertid  höjdesr>
polisens  anslag  för år 2001, låt vara att någotr>
särskilt  belopp  inter>
angavs för ordförandeskapet.  Härtill  kommer attr>
polisens ekonomi var ir>
balans vid utgången av året. Polisväsendet som helhetr>
har alltså i stortr>
sett, låt vara kortsiktigt, klarat den ekonomiskar>
påfrestningen. Däremotr>
har  insatserna  lett  till  svåra  ekonomiska   problemr>
för  enskildar>
polismyndigheter.  De  totala  kostnaderna  somr>
redovisades i skrivelsenr>
till  regeringen  den 24 september 2001 (uppföljning  avr>
kostnader  förr>
polisen som har samband  med  Sveriges  ordförandeskapr>
i  EU  år  2001)r>
uppgick  till  340  miljoner  kronor,  varav  193r>
miljoner kronor avsågr>
direkta  merkostnader. Därtill kommer 13 miljoner kronorr>
för  kostnaderr>
som avser  efterarbete med brottsutredningar ir>
Polismyndigheten i Västrar>
Götaland. Totalt  uppgår  polisens  merkostnader för EU-r>
ordförandeskapetr>
till 206 miljoner kronor. I de prognoser  som lämnadesr>
till regeringen ir>
början av år 2001 beräknades merkostnaderna  bli  120r>
miljoner  kronor,r>
fortsätter Rikspolisstyrelsen.r>
r>
Rikspolisstyrelsen  hänvisar  vidare  till attr>
justitieministern i  enr>
interpellationsdebatt  (snabbprotokoll  2001/02:63)r>
anförde  bl.a.  attr>
Göteborgsmötets  kostnader  på  145  miljoner   kronorr>
".  kommer  attr>
kompenseras i satsningar till polisen."r>
r>
Med  denna bakgrund bör enligt Rikspolisstyrelsenr>
polisen  kompenserasr>
med 145 miljoner kronor som avser merkostnader förr>
Göteborgsmötet.r>
r>
Regeringen    uttalar    i   budgetpropositionen   attr>
det   svenskar>
ordförandeskapet i EU, och särskilt  toppmötet  ir>
Göteborg, medförde enr>
ovanligt  stor  insats  från  bl.a.  polisens  sida. Detr>
är  regeringensr>
uppfattning  att  Polismyndigheten i Västra Götalandr>
inte  ensam  skallr>
finansiera samtliga  merkostnader  för  polisen ir>
samband med toppmötet.r>
Rikspolisstyrelsen kommer att få i uppdrag att redovisar>
hur mycket av der>
satsningar  som görs på polisen har fördelats  tillr>
Polismyndigheten  ir>
Västra Götaland,  så att den kompenseras förr>
merkostnader den har haft ir>
samband med toppmötet.r>
r>
Utskottet delar regeringens  uppfattning attr>
Polismyndigheten i Västrar>
Götaland inte ensam skall stå för  alla de merkostnaderr>
myndigheten fickr>
med   anledning   av   toppmötet.   Med   hänsyn   tillr>
det   kommander>
regeringsuppdraget finner utskottet inte skäl  föreliggar>
att  riksdagenr>
uttalar  sig  i  frågan.  Motion  Ju261  får  med  dettar>
uttalande ansesr>
tillgodosedd.r>
r>
r>
r>
Insatser mot rattfylleri, m.m.r>
r>
r>
r>
r>
I några motioner berörs frågan om polisens insatser  motr>
rattfylleri. Ir>
motionerna  Ju386  (s),  T378  och  T466  (båda  c)r>
pekas bl.a. på  detr>
förhållandet  att  ett  bättre  teknikutnyttjande  hosr>
polisen,   såsomr>
ytterligare  användning av automatiskr>
hastighetsövervakning, kan frigörar>
resurser  hos  polisen   för  insatser  motr>
alkoholpåverkade  förare  ir>
trafiken.r>
r>
r>
I   3   kap.  1  §  polisförordningen   (1998:1558)r>
föreskrivs   attr>
polisstyrelsen  särskilt  skall  se  till  attr>
polisarbetet  bedrivs  ir>
överensstämmelse  med de prioriteringar och riktlinjerr>
som riksdagen ochr>
regeringen lagt fast för polisverksamheten.r>
r>
Utskottet har som  framgår  ovan  i  avsnittet omr>
prioriteringar införr>
budgetåret 2003 ställt sig bakom de bedömningar  somr>
regeringen  gjort.r>
Utskottet  vill  i sammanhanget framhålla att detr>
förhållandet att vissar>
typer  av  brottslighet  betraktas  som  prioriterader>
självfallet  inter>
innebär att  annan brottslighet skall lämnas åt sidan.r>
Hur avvägningarnar>
i fråga om insatser mot olika typer av brottslighetr>
skall göras bör dockr>
avgöras lokalt  ute  i  polismyndigheterna inom ramenr>
för statsmakternasr>
prioriteringar.   Utskottet    noterar    attr>
Rikspolisstyrelsen    ir>
regleringsbrevet för år 2002 ålagts att redovisa hurr>
försöksverksamhetenr>
med  automatisk  hastighetsövervakning  har utvecklats.r>
Av redovisningenr>
skall framgå bl.a. hur många kameror som använts, hurr>
många sträckor somr>
bevakas och vilket resultat verksamheten  har  lettr>
till. Som framgår avr>
resultatredovisningen för år 2001 innebär det åretsr>
nationella strategir>
för  trafikövervakningen att arbetet främst inriktatsr>
mot  efterlevnadenr>
av   bl.a.    trafiknykterhetsbrott.    Ir>
Polisverksamhetsutredningensr>
delbetänkande Polisverksamhet i förändring  (SOUr>
2002:70) finns förslagr>
som  berör  vissa av polisens uppgifter inomr>
trafikområdet.  Utredningenr>
föreslår att parkeringsvakter i större utsträckning än ir>
dag skall kunnar>
bistå  polisen  vid  t.ex.  trafikdirigering,  vid  ir>
förväg  planerader>
fordonskontroller  och  vid  eskort  av transporter.r>
Vidare föreslås attr>
kommunerna  skall  ta  över  ansvaret förr>
felparkeringsavgifterna.  Motr>
bakgrund  av  det  anförda  föreslår   utskottet  attr>
riksdagen  avslårr>
motionerna Ju386, T378 och T466 i nu behandlader>
delar.r>
r>
r>
r>
Åklagarväsendetr>
r>
r>
r>
r>
Utskottets förslag i korthetr>
r>
r>
I  detta avsnitt redogörs för åklagarväsendets  resultatr>
underr>
verksamhetsåret 2001. Utskottet delar regeringensr>
bedömning attr>
åklagarväsendet  i  stort  nått de mål som ställts uppr>
för dessr>
verksamhet,  men  att  ytterligare   insatser  krävs  pår>
vissar>
områden. I avsnittet tar utskottet vidare  ställningr>
till vilkar>
prioriteringar  som  bör ligga till grund förr>
åklagarväsendetsr>
verksamhet under år 2003.  Utskottet  behandlar ocksår>
ett antalr>
motionsyrkanden rörande organisationsfrågor. Utskottetr>
hänvisarr>
i  dessa  delar  i  huvudsak  till  pågåender>
utredningar  ochr>
beredningsarbete.   Mot   den  bakgrunden  avstyrkerr>
utskottetr>
samtliga motionsyrkanden. Jämför reservationernar>
14-15.r>
r>
r>
Inledningr>
r>
r>
r>
Målet för åklagarverksamheten  är  att  se till att denr>
som begått brottr>
lagförs.r>
r>
r>
Åklagaren har en central roll inom rättsväsendet  närr>
det  gäller attr>
bekämpa   brottslighet.   Till   åklagarens   uppgifterr>
hör  att  ledar>
förundersökningar, fatta beslut i åtalsfrågor och förar>
talan  om  ansvarr>
för brott vid domstol. Inom ramen förr>
förundersökningsledningen beslutarr>
åklagaren  om  personella och reella tvångsmedel avr>
integritetskränkander>
natur såsom anhållande,  kroppsbesiktning,  reseförbudr>
och husrannsakan.r>
Åklagaren kan också begränsa eller lägga ned  enr>
förundersökning. Andrar>
viktiga  uppgifter  som  ankommer  på  åklagaren  ärr>
att   under  vissar>
förutsättningar     utfärda    strafföreläggande    ochr>
besluta    omr>
åtalsunderlåtelse.r>
r>
Central förvaltningsmyndighet  för  åklagarväsendetr>
är  Riksåklagarenr>
(RÅ).    Åklagarväsendets    organisation    i    övrigtr>
består    avr>
åklagarmyndigheterna  i  Stockholm, Västerås, Linköping,r>
Malmö, Göteborgr>
och  Umeå,  var och en under  ledning  av  enr>
överåklagare.  Vid  dessar>
myndigheter finns åklagar-kammare.r>
r>
Ekobrottsmyndigheten  svarar  förr>
ekobrottsbekämpningen  i Stockholmsr>
län,  Skåne län, Västra Götalands län, Hallands län,r>
Gotlands  län  samtr>
sedan  den   1   juli   2001   Blekinge   län.   Avr>
instruktionen  förr>
Ekobrottsmyndigheten    framgår    att    myndighetenr>
dels    är   enr>
åklagarmyndighet,    dels   en   centralr>
förvaltningsmyndighet   underr>
regeringen.r>
r>
r>
r>
Resultatuppföljningr>
r>
r>
r>
r>
Följande verksamhetsmål gällde för åklagarväsendet årr>
2001.r>
r>
r>
Lagföringen skulle öka  och  kvaliteten  pår>
förundersökningarna skuller>
höjas. Antalet avslutade ärenden skulle uppgå  tillr>
minst det antal somr>
kommit in. Genomströmningstiden skulle minska.r>
r>
Rättstillämpningen  skulle  vara  enhetlig.r>
Riksåklagaren  skulle  somr>
åklagare i Högsta domstolen verka för  rättsutvecklingr>
och rättsbildningr>
inom rättsområden där behovet av ledning är nödvändigtr>
för den praktiskar>
rättstillämpningen.r>
r>
För  Ekobrottsmyndighetens  del  gällde  dessutom  attr>
förebygga  ochr>
upptäcka ekonomisk brottslighet. Ekobrottsmyndighetenr>
skulle  genom nyar>
arbetsmetoder  och  hög  kompetens skapa förutsättningarr>
för en effektivr>
ekobrottsbekämpning.  Det  arbetet   skulle  särskiltr>
inriktas  på  attr>
utveckla och ytterligare förstärka bekämpningen  av  denr>
kvalificerade,r>
omfattande eller gränsöverskridande ekonomiskar>
brottsligheten.r>
r>
Målet  för  stabsfunktionerna  vidr>
Ekobrottsmyndigheten  var  att  ger>
regeringen   och   andra  intressenter  en  bättrer>
helhetsbild  av  denr>
ekonomiska   brottsligheten   och   bättre   möjligheterr>
att   förutser>
utvecklingen på  området.  Berörda  myndigheter  skuller>
på ett så tidigtr>
stadium som möjligt informeras om nya former avr>
ekonomisk kriminalitet.r>
r>
Regeringen lämnar i budgetpropositionen en utförligr>
beskrivning av hurr>
verksamheten utvecklats under de senaste åren.r>
r>
Först    redovisas    åklagarorganisationensr>
utveckling,    därefterr>
Ekobrottsmyndighetens.r>
r>
Inledningsvis anför regeringen attr>
åklagarorganisationen under år 2001r>
har  satsat stora resurser  på  de  prioriterader>
områdena.  Vålds-  ochr>
narkotikabrott,  ekonomisk  brottslighet  ochr>
miljöbrottslighet utgjorder>
sammanlagt  21  %  av alla avslutade ärenden ochr>
bekämpandet  av  dessar>
brottstyper förbrukade  332  miljoner  kronor,  ellerr>
ca  44 %, av helar>
resursanvändningen.r>
r>
De  totala  balanserna  minskade  från 55 377 till 54r>
594 ärenden.  Avr>
dessa fanns 22 802 ärenden hos polisen  för  utredningr>
och  24  991 hosr>
domstol i avvaktan på huvudförhandling eller dom.r>
r>
Utvecklingen  avseende  polis-, åklagar- ochr>
domstolsbalans samt totalr>
balans  framgår  av  tabellen   nedan.  En  förklaringr>
finns  i  direktr>
anslutning till tabellen.r>
r>
r>
---------------------------------------------------r>
|År  |Polisbalans|Åklagarbalans|Domstolsbalans|r>
Total                                             |r>
|    |         |           |             |balans  |r>
---------------------------------------------------r>
|1999|22 782   | 14 040    |  25 567     |62 389  |r>
---------------------------------------------------r>
|2000|22 523   | 7 581     |  25 273     |55 377  |r>
---------------------------------------------------r>
|2001|22 802   | 6 801     |  24 991     |54 594  |r>
---------------------------------------------------r>
Förklaring: Åklagarorganisationens  balans  delasr>
traditionellt in i trer>
grupper: polis-, åklagar- och domstolsbalans.  Gruppernar>
speglar de trer>
processtegen  i åklagarverksamheten:r>
förundersökningsledning,  beslut  ir>
åtalsfrågan och processföring.r>
r>
r>
Av tabellen framgår  att såväl åklagarbalansen som denr>
totala balansenr>
minskade.r>
r>
Utvecklingen  avseende   inkomna  och  avslutader>
ärenden  framgår  avr>
tabellen nedan.r>
r>
r>
-----------------------------------------------------r>
r>
|      År         |Inkomna ärenden  |  Avslutader>
|r>
|                 |                 |   ärendenr>
|r>
-----------------------------------------------------r>
r>
|     1999        |   178 865       |   187 456r>
|r>
-----------------------------------------------------r>
r>
|     2000        |   167 899       |   180 034r>
|r>
-----------------------------------------------------r>
r>
|     2001        |   166 798       |   171 923r>
|r>
-----------------------------------------------------r>
r>
Som framgår var antalet inkomna  ärenden  i  principr>
oförändrat under årr>
2001  jämfört  med år 2000. Både antalet och andelenr>
avslutade  ärendenr>
minskade något.r>
r>
r>
Utvecklingen  avseende  misstänkta  som  blivitr>
lagförda  framgår  avr>
tabellen nedan.r>
r>
r>
----------------------------------------------------r>
r>
|År   |Antal misstänkta som    |Detsamma uttrycktr>
i|r>
|     |blev lagförda av        |procent, dvs.r>
|r>
|     |samtliga misstänkta där |lagföringsandelenr>
avr>
|r>
|     |avslutande beslut       |samtligar>
misstänkta|r>
|     |fattats                 |r>
|r>
----------------------------------------------------r>
r>
|1999 |114 175    av    187    |       61 %r>
|r>
|     |        683             |r>
|r>
----------------------------------------------------r>
r>
|2000 |115 832    av    187    |       62 %r>
|r>
|     |        159             |r>
|r>
----------------------------------------------------r>
r>
|2001 |108 597    av    180    |       60 %r>
|r>
|     |        445             |r>
|r>
----------------------------------------------------r>
r>
Som framgår minskade såväl antalet som andelen lagfördar>
misstänkta någotr>
under år 2001 jämfört med år 2000.r>
r>
r>
Av tabellen nedan framgår den genomsnittligar>
genomströmningstiden frånr>
det  att  förundersökning   blev   åklagarleddr>
respektive  från  färdigr>
förundersökning till beslut i åtalsfrågan.r>
r>
r>
----------------------------------------------------r>
r>
|År   |Genomströmningstidr>
|Genomströmningstid|r>
|     |avseende tid från det    |avseende tid frånr>
|r>
|     |att förundersökningen    |färdigr>
|r>
|     |blev åklagarledd till    |förundersökningr>
|r>
|     |avslutande beslut av     |till beslut ir>
|r>
|     |åklagare (exklusive      |åtalsfråganr>
|r>
|     |ekobrott)                |(exklusiver>
|r>
|     |                         |ekobrott)r>
|r>
----------------------------------------------------r>
r>
|1999 |      120 dagar          |    53 dagarr>
|r>
----------------------------------------------------r>
r>
|2000 |      117 dagar          |    48 dagarr>
|r>
----------------------------------------------------r>
r>
|2001 |      112 dagar          |    29 dagarr>
|r>
----------------------------------------------------r>
r>
Som framgår minskade den genomsnittliga  tiden  förr>
åklagare  att fattar>
beslut i åtalsfrågan i färdiga förundersökningar med 40r>
% jämfört med årr>
2000  (från  48  till  29  dagar).  Riksåklagarens målr>
har varit att denr>
genomsnittliga  genomströmningstiden  förr>
brottsmisstankar  i  färdigar>
förundersökningar skall vara högst 30 dagar.r>
r>
r>
Åklagarna beslutade år 2001 om 67 % av allar>
brottsmisstankar i färdigar>
förundersökningar inom 15 dagar mot 55 % under årr>
2000.r>
r>
Av tabellen nedan framgår utvecklingen av antaletr>
beslut  som  medförr>
lagföring  (väckt  åtal,  strafföreläggande  ochr>
åtalsunderlåtelse) ochr>
beslut som medför att lagföring inte sker av det totalar>
antalet  beslutr>
som  fattas  om  brottsmisstankar i färdigar>
förundersökningar respektiver>
år.  En  förklaring   till  begreppet  brottsmisstanker>
finns  i  direktr>
anslutning till tabellen.r>
r>
r>
--------------------------------------------------r>
|År  |Åtal    |Strafföreläggande|Åtalsunderlåtelser>
|                           Åtal   |Totalt antal |r>
|    |väckt   |      |      |ej    |beslut om    |r>
|    |        |      |      |väckt |r>
brottsmisstankar                                 |r>
|    |        |      |      |      |i färdiga    |r>
|    |        |      |      |      |r>
förundersökningar                                |r>
--------------------------------------------------r>
|1999|160 649 |54 842|31 328|50 834|  297 653    |r>
--------------------------------------------------r>
|2000|167 280 |49 340|32 492|48 601|  297 713    |r>
--------------------------------------------------r>
|2001|166 152 |44 037|28 276|37 261|  275 726    |r>
--------------------------------------------------r>
Förklaring: Ett ärende  kan  innehålla  en eller flerar>
misstänkta och enr>
eller   flera   brottsmisstankar.   En   inkommenr>
misstanke   om   enr>
lagöverträdelse registreras som en brottsmisstanke. Omr>
två  personer ärr>
misstänkta för samma lagöverträdelse registreras tvår>
brottsmisstankar.r>
r>
r>
Som  framgår  av  tabellen ökade lagföringsandelen,r>
dvs. den andel  avr>
alla avslutade brottsmisstankar  i  färdigar>
förundersökningar  som lettr>
till  beslut  om  åtal,  strafföreläggande ellerr>
åtalsunderlåtelse, tillr>
drygt 86 % under år 2001 jämfört med knappt 84 % underr>
år 2000.r>
r>
Det   antal   brottsmisstankar    som    polisenr>
redovisade    tillr>
åklagarorganisationen  var  i  princip  oförändratr>
jämfört med år 2000.r>
Åklagarna avslutade car>
16 000 fler brottsmisstankar än vad som kom in.r>
Utvecklingen  har  varitr>
ungefärligen  densamma  under  de  senaste  tre  åren.r>
Antalet avslutader>
brottsmisstankar minskade med ca 8 000 jämfört med  årr>
2000.  Av  dessar>
avsåg emellertidr>
7 000 bötesbrott, vilket enligt regeringen innebär attr>
förändringen inter>
är lika stor när det gäller åklagarnasr>
arbetsbelastning.r>
r>
Vad   gäller  våldsbrott  var  lagföringsandelen  årr>
2001  i  färdigar>
förundersökningar 80 % (35 069 av 43 654) jämfört med 77r>
% (35 900 av 46r>
828) under  år 2000. När det gäller våldsbrottslighetr>
har andelen beslutr>
om åtal ökat  från  69 till 74 % (32 140 av 43 654)r>
jämfört med år 2000.r>
Det tog i genomsnitt  33  dagar  för  en  åklagare  attr>
ta  ställning ir>
åtalsfrågan i färdiga förundersökningar om våldsbrott.r>
För åren 1999 ochr>
2000  var  genomsnittstiderna 52 respektive 45 dagar.r>
Under år 2001  varr>
andelen beslut  att  lägga ned förundersökningar omr>
våldsbrott 42 %. Förr>
åren 1999 och 2000 var  den  andelen 35 % respektive 37r>
%. En orsak tillr>
att ganska många våldsbrottsärenden  skrivs  av  ärr>
enligt Riksåklagarenr>
att  bevissvårigheterna  i  allmänhet är större i sådanar>
ärenden  än  ir>
andra.r>
r>
Utgångspunkten för åklagarorganisationens  insatserr>
för  att  bekämpar>
våld  mot kvinnor är de särskilda åtgärdsprogram somr>
togs fram vid  allar>
åklagarmyndigheter under år 1999. Insatserna harr>
huvudsakligen inriktatsr>
på samarbete  med polisen för att utveckla effektivarer>
utredningsmetoderr>
samt pår>
snabbare lagföring genom bl.a. särskildar>
rättskedjeprojekt.r>
r>
Under år 2001  tog  det  i  genomsnitt  23  dagar  förr>
åklagare att tar>
ställning i åtalsfrågan i färdiga förundersökningar omr>
våld mot kvinnor.r>
För  åren  1999  och 2000 var genomsnittstiden 40r>
respektive  36  dagar.r>
Lagföringsandelen   när   det   gäller   färdigar>
förundersökningar  omr>
familjerelaterat våld mot kvinnor har ökat från 76 %  årr>
2000 till 80 %r>
år 2001. Vid samtliga åklagarmyndigheter har det underr>
år 2001 bedrivitsr>
rättskedjeprojekt med inriktning på utredningar omr>
kvinnovåld.r>
r>
Under  år  2001  meddelade åklagare över 3 000 beslutr>
om besöksförbud.r>
För åren 1998 och 1999 var antalet ca 2 000 respektive 2r>
500.r>
r>
Åklagarorganisationen   har   fortsatt  sinar>
ansträngningar  för  attr>
förbättra bekämpningen av brott med  rasistiska ellerr>
främlingsfientligar>
inslag.  Brottet  hets mot folkgrupp ledde  tillr>
lagföring  i  70  fallr>
jämfört med året före då 96 fall lagfördes. Under årr>
2001 ledde ett fallr>
av  olaga  diskriminering  till  lagföring  jämfört  medr>
tre  år  2000.r>
Riksåklagaren  har uttalat att anledningen till att sår>
få åtal väcks förr>
olaga  diskriminering   är   att   det  är  svårt  attr>
bevisa  brottet.r>
Åklagarmyndigheterna har under år 2001 vidtagitr>
ytterligare åtgärder förr>
att säkerställa att utredningar om rasistiskr>
brottslighet prioriteras ir>
verksamheten, bl.a. genom utbildningsinsatser.r>
r>
Vad   gäller   narkotikabrott   ökader>
lagföringsandelen   i   färdigar>
förundersökningar till 90 % (26 680 av 29 752) under årr>
2001 jämfört medr>
86  %  (27  915  av  32  508)  under  år  2000.r>
Utredningar   om  grovr>
gränsöverskridande     narkotikabrottslighetr>
handläggs     vid    der>
internationella åklagarkamrarna.r>
r>
Alla  anmälda  brott  mot  miljön  går  till skillnadr>
från andra brottr>
direkt  till  åklagare  för bedömning. Polisen  läggerr>
inte  ned  någrar>
miljöbrottsutredningar.  Under   år   2001   kom   detr>
in   ca  4  000r>
miljöbrottsärenden, och åklagarna avslutade ca 3 000r>
ärenden. Detta  kanr>
jämföras  med  år  2000  då  det  kom  in ca 3 000r>
ärenden samtidigt somr>
åklagarna avslutade ca 1 000. Vid slutet  av  år  2001r>
fanns det drygt 3r>
000  ärenden  i balans jämfört med drygt 2 000r>
balanserade  ärenden  vidr>
utgången av år  2000. Andelen ärenden om brott motr>
miljön som ledde tillr>
lagföring var 13 % (388 av 3 045) under år 2001.r>
r>
Sedan januari 2000  finns  det  en central enhet hosr>
Riksåklagaren somr>
ansvarar    för    analys,    planering,r>
verksamhetsuppföljning    ochr>
metodutveckling  inom miljöbrottsbekämpningen.  Centralr>
samverkan  inomr>
miljöbrottsbekämpningen   sker  inom  Miljöbrottsrådet.r>
I  rådet  ingårr>
företrädare för centrala myndigheter, länsstyrelser ochr>
kommuner.r>
r>
Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen  övervägerr>
tillsammans  hur  denr>
polisiära    utredningskapaciteten    förr>
miljöbrottsbekämpning   kanr>
förbättras. Utbildningsinsatser har ordnats på  såvälr>
central som lokalr>
nivå.r>
r>
Åklagarväsendets  kostnader  för  att  bekämpar>
ekonomisk brottslighetr>
inklusive  miljöbrott uppgick till drygt 342 miljonerr>
kronor  under  årr>
2001. Ekobrottsmyndigheten svarade för ca 304 miljonerr>
kronor och övrigar>
åklagarmyndigheter  för  ca  38  miljoner  kronor.r>
Ekobrottsmyndighetensr>
verksamhet redovisas nedan.r>
r>
Åklagarmyndigheterna avslutade lika många ekoärendenr>
under år 2001 somr>
under  år 2000. Lagföringsandelen minskade till  35  %r>
under  år  2001,r>
jämfört  med  40  %  under  år  2000.  Det  totalar>
antalet  balanserader>
ekoärenden  minskade  marginellt från 1 810 år 2000 tillr>
1 776 år  2001.r>
Antalet inkomna och avslutade  ärenden  låg  på  enr>
oförändrad  nivå  ir>
förhållande till år 2000. Den totalar>
genomströmningstiden, beräknad frånr>
färdigt förundersökningsprotokoll till beslut ir>
åtalsfrågan, har minskatr>
från 189 dagar år 2000 till 77 dagar år 2001.r>
r>
Enligt  budgetpropositionen har åklagarorganisationenr>
under år 2001 pår>
ett aktivt  sätt  deltagit  i  det  europeiskar>
rättsliga  nätverket förr>
åklagare. Även under innevarande år har Riksåklagarenr>
varit  engagerad ir>
riksåklagarsamarbetet i Östersjöområdet och har haftr>
fortsatt ansvar förr>
uppdateringen av Östersjömanualen.r>
r>
Vid  varje  internationell åklagarkammare finnsr>
kontaktpunkter  i  detr>
europeiska rättsliga  nätverket.  Åklagarna  vid dessar>
kamrar samarbetarr>
också med Europol och Eurojust.r>
r>
Såvitt   angår   Riksåklagarens   roll   förr>
rättsutvecklingen   ochr>
rättsbildningen framgår av budgetpropositionen attr>
myndigheten varje årr>
upprättar en rättsutvecklingsplan över de frågor somr>
bedöms ha betydelser>
för en enhetlig rättsutveckling. Rättsutvecklingsplanenr>
tas fram för attr>
förstärka Riksåklagarens verksamhet i Högsta domstolen.r>
Under  år  2001r>
överklagade  Riksåklagaren  10  domar till Högstar>
domstolen. Dessa avsågr>
bl.a. gränsdragningen mellan mord  och  dråp samtr>
bestämmande av påföljdr>
för grovt våldsbrott.r>
r>
Riksåklagaren avser att presentera ett  förslag  omr>
att införa krav pår>
prövningstillstånd i Högsta domstolen även förr>
Riksåklagaren. Syftet medr>
detta är bl.a. att förtydliga Riksåklagarensr>
åklagarroll.r>
r>
Riksåklagaren påbörjade ett chefsutvecklingsprogram  ir>
september 2000.r>
Målet  med  chefsutbildningen  är  att  ytterligarer>
stärka alla  chefersr>
kompetens  att  leda,  styra  samt  fördjupa  chefernasr>
ledarroll  ochr>
möjligheter    att   utveckla   verksamheten   vidr>
myndigheter   ellerr>
åklagarkammare.  Cheferna  skall  också  kunna  behållar>
och  stärka sinr>
åklagarkompetens. Målgruppen för chefsutvecklingen ärr>
överåklagare, vicer>
överåklagare,  de  åklagare  som  är  kammarchefer,r>
personalchefer samtr>
enhetschefer vid Riksåklagarens kansli.r>
r>
Riksåklagaren  beslutade  i juni 2002 om en revideradr>
utvecklingsplanr>
för  åklagarorganisationen avseende  åren  2002-2006.r>
Utvecklingsplanenr>
innehåller    program   för   åklagarnas   bekämpningr>
av   organiseradr>
gränsöverskridande  brottslighet, grov och kompliceradr>
brottslighet samtr>
övrig  brottslighet  innefattande   s.k.r>
mängdbrottslighet.   Dessutomr>
innehåller  utvecklingsplanen  program  för  stöd  tillr>
samt ledning ochr>
styrning   av   åklagarverksamheten  samt  program  förr>
utveckling   avr>
Riksåklagarens   rättsliga   och   kriminalpolitiskar>
verksamhet.   Detr>
övergripande syftet  med  utvecklingsplanen  är  attr>
åstadkomma  bättrer>
förutsättningar   för   det  operativa  åklagararbetetr>
och  därmed  ökar>
lagföringen,  förstärka åklagarrollen  i  samhälletr>
samt  förbättra  der>
anställdas arbetssituation.r>
r>
Ekobrottsmyndigheten  avslutade under år 2001 2 791r>
ärenden, vilket ärr>
en ökning med 2 % jämfört  med  år  2000. Det totalar>
antalet balanserader>
ärenden ökade med ca 8 % under året.  Antalet inkomnar>
ärenden ökade frånr>
2 440 tillr>
3 019, eller med 24 %. Fördelningen av  inkomna ochr>
avslutade ärenden pår>
ärendekategorier har inte förändrats nämnvärt jämförtr>
med föregående år.r>
r>
Av  tabellen  nedan  framgår utvecklingen  av  inkomnar>
och  avslutader>
ärenden samt myndighetens totala balans.r>
r>
r>
---------------------------------------------------r>
|År   |  Inkomna     | Avslutade     |Total balans|r>
|     |  ärenden     |  ärenden      |            |r>
---------------------------------------------------r>
|1999 |   2 544      |   2 336       |  3 826     |r>
---------------------------------------------------r>
|2000 |   2 440      |   2 744       |  3 442     |r>
---------------------------------------------------r>
|2001 |   3 019      |   2 791       |  3 702     |r>
---------------------------------------------------r>
Vid Ekobrottsmyndigheten minskade lagföringsandelen tillr>
drygt 26 % (738r>
av 2 791 avslutade ärenden)  under  år  2001  jämförtr>
med 35 % år 2000.r>
Lagföringsandelen  när  det  gäller de särskilt krävander>
ärendena  ökader>
däremot från 43 % under 2000 till 68 % under 2001.r>
r>
r>
Av  tabellen  nedan  framgår  utvecklingen   avr>
lagföringen   (åtal,r>
strafföreläggande  och  åtalsunderlåtelse)  samt  beslutr>
som innebär attr>
lagföring  inte  sker  av det totala antalet beslut somr>
fattas  rörander>
brottsmisstankar hos Ekobrottsmyndigheten.  Enr>
förklaring  av begreppetr>
brottsmisstanke finns i direkt anslutning tillr>
tabellen.r>
r>
r>
--------------------------------------------------r>
|År  |Åtal |Strafföreläggande|Åtalsunderlåtelse|r>
Beslut som                           |Totalt antalr>
|r>
|    |     |      |      |innebär att|beslut om  |r>
|    |     |      |      |lagföring  |brottsmiss-|r>
|    |     |      |      |inte sker  |tankar underr>
|r>
|    |     |      |      |           |året       |r>
--------------------------------------------------r>
|1999|1 529|166   | 49   | 6 004     |  7 748    |r>
--------------------------------------------------r>
|2000|1 604|480   | 60   | 6 765     |  8 909    |r>
--------------------------------------------------r>
|2001|1 168|307   | 21   | 6 401     |  7 897    |r>
--------------------------------------------------r>
Förklaring: Ett  ärende  kan  innehålla en eller flerar>
misstänkta och enr>
eller   flera   brottsmisstankar.   En    inkommenr>
misstanke   om   enr>
lagöverträdelse registreras som en brottsmisstanke.  Omr>
två personer ärr>
misstänkta för samma lagöverträdelse registreras tvår>
brottsmisstankar.r>
r>
r>
Lagföringsandelen avseende samtliga fattade beslut omr>
brottsmisstankarr>
uppgick till knappt 19 % under år 2001. Motsvarander>
siffra  för  år 2000r>
var  drygt 24 %. I kategorin beslut som innebär attr>
lagföring inte  skerr>
utgjorde de två största grupperna beslut som innebär attr>
förundersökningr>
inte inleddes respektive lades ned, detsamma gällder>
under år 2000. Dessar>
beslut  uppgick  till 2 171 och 2 484 år 2001 respektiver>
1 566 och 2 896r>
under år 2000.r>
r>
Det   genomsnittliga   medelvärdet   förr>
genomströmningstiden   frånr>
brottsanmälan     till    beslut    i    åtalsfråganr>
avseende    helar>
Ekobrottsmyndigheten  ökade  marginellt  från  528  tillr>
533  dagar. Omr>
mediantiden  i  stället beräknas minskader>
genomströmningstiden från  405r>
dagar till 345 dagar,  dvs.  med  ca  15  %.  Det  börr>
påpekas att dessar>
siffror inte är jämförbara med de för övrigar>
åklagarväsendet  som  mäterr>
genomströmningstid  från färdigtr>
förundersökningsprotokoll och inte frånr>
brottsanmälan.r>
r>
I   tabellen   nedan  framgår   utvecklingen   förr>
medelvärdet   förr>
genomströmningstiden  för  tiden  från anmälan tillr>
beslut och för tidenr>
från   färdigt   förundersökningsprotokoll    tillr>
beslut    avseender>
brottsmisstankar.r>
r>
r>
---------------------------------------------------r>
| År   |Från   anmälan   till |Från        färdigt|r>
|      |beslut        rörande |r>
förundersökningsprotokoll                         |r>
|      |brottsmisstanke       |till beslut        |r>
---------------------------------------------------r>
|1999  |     458 dagar        |    174 dagar      |r>
---------------------------------------------------r>
|2000  |     528 dagar        |    198 dagar      |r>
---------------------------------------------------r>
|2001  |     533 dagar        |    129 dagar      |r>
---------------------------------------------------r>
Under  det  gångna  året  har  samverkan mellanr>
Ekobrottsmyndigheten ochr>
polismyndigheterna fortsatt att  utvecklas  positivt.r>
Samverkan har tillr>
stor del bestått i att myndigheterna har biträttr>
varandra  i  operativar>
ärenden. Samverkan sker också när det gällerr>
kompetensutveckling.r>
r>
r>
Det  vanligaste  konkret  förekommander>
brottsförebyggande arbetet  harr>
bedrivits genom PEK-verksamhet  (preventiv ekonomiskr>
kontroll). Under årr>
2001 besöktes cirka 470 näringsidkare av lokala PEK-r>
grupper. I samarbeter>
med andra berörda aktörer genomförder>
Ekobrottsmyndigheten  ett  flertalr>
brottsförebyggande  projekt  av  pilotkaraktär  för attr>
få ny eller ökadr>
kunskap om problem och förutsättningar inom specifikar>
branscher.r>
r>
Ekobrottsmyndigheten utvecklade under år 2001r>
ytterligare  kontakternar>
med  de  ekobrottsbekämpande  myndigheterna  i  övrigar>
nordiska länder.r>
Myndigheten har besökts av delegationer från samtligar>
baltstater.  Underr>
år  2001  har  verksamheten  vid  myndighetensr>
internationella funktionr>
utvecklats och fördjupats i enlighet med regeringensr>
beslut  den  3 majr>
2001,  i  vilket  vissa av rättsväsendets myndigheterr>
fick i uppdrag attr>
stärka rättsväsendet i andra länder, i första hand EU:sr>
kandidatländer.r>
r>
Ekobrottsmyndigheten har sedan den 1 juli 2000 detr>
nationella ansvaretr>
för  att  samordna  åtgärderna   i   Sverige   motr>
bedrägerier,  andrar>
oegentligheter  och  ineffektiv  hantering  av  EU-r>
relaterade   medel  ir>
Sverige.   Den   1   mars   2001   inrättades  ett  EU-r>
bedrägeriråd  vidr>
Ekobrottsmyndigheten.   Rådet  har  under   höstenr>
2001   hållit   tvår>
sammanträden.r>
r>
Tillsammans med de myndigheter  i Sverige som ansvararr>
för hanteringenr>
av EU-medel tog Ekobrottsmyndigheten  fram  enr>
årsrapport  för år 2000.r>
Ekobrottsmyndigheten  ålades  också  uppgiften att varar>
kontaktmyndighetr>
för   EU-kommissionens   bedrägeribekämpningsbyrår>
(OLAF).   Samarbetetr>
startade redan under år 2000  och  har  utvecklatsr>
under år 2001. Underr>
året  har  också det nordiska samarbetet avseender>
skyddet  för  EU-medelr>
inletts.r>
r>
Under år 2001 deltog myndighetens personal ir>
kompetenshöjande åtgärderr>
under ca 13  dagar per individ. Ekobrottsmyndighetenr>
introducerade underr>
året en ny ekoutbildning.  Utbildningen  riktar  sigr>
främst till dem somr>
hand-lägger  ekomål.  Utöver  denna utbildning har flerar>
yrkesspecifikar>
kurser tagits fram med inriktning  på  respektiver>
yrkesgrupps särskildar>
behov av kompetensutveckling.r>
r>
Regeringen beslutade i maj 2002 att uppdra åtr>
Brottsförebyggande rådetr>
att  i  nära  samverkan  med  Ekobrottsmyndigheten,r>
Rikspolisstyrelsen,r>
Riksåklagaren     och     Riksskatteverket    analyserar>
behovet    avr>
ekobrottsförebyggande arbete.r>
r>
Vad gäller stabsverksamheten  vid Ekobrottsmyndighetenr>
har myndighetenr>
utarbetat en sammanfattande redogörelse  omr>
ekobrottsbekämpningen underr>
år 2000. Myndigheten har även överlämnat en lägesrapportr>
till regeringenr>
om den ekonomiska brottsligheten och dess bekämpning.r>
Myndigheten har pår>
regeringens   uppdrag   utvärderat   de   regionalar>
samverkansorganen.r>
Samarbetet med andra myndigheter och organisationer harr>
under  år  2001r>
fortsatt  och  utvecklats. Ekobrottsmyndigheten harr>
lämnat synpunkter pår>
lagstiftningen främst  genom  besvarande  av  remisser.r>
Myndigheten harr>
därutöver i en skrivelse till Finansdepartementetr>
redovisat förslag tillr>
ändring av insiderstrafflagen.r>
r>
Regeringen   har  med  anledning  av  verksamhetsmålenr>
anfört   bl.a.r>
följande.r>
r>
Regeringen bedömer,  liksom  Riksåklagaren,  att  detr>
inte  längre ärr>
ändamålsenligt   att   kräva   att   åklagarna   skallr>
förkorta   sinar>
genomströmningstider  ytterligare. De stora satsningarr>
som Riksåklagarenr>
och åklagarmyndigheterna  har  gjort  under  år  2001r>
för  att förkortar>
åklagarnas genomströmningstider har varit lyckosamma.r>
Däremot  finns detr>
fortfarande  mycket att göra för att i enskildar>
brottmålsärenden  minskar>
den totala genomströmningstiden  från  brottsanmälanr>
till åtal och dom.r>
Det är enligt regeringens uppfattning rimligt att krävar>
att åklagare ochr>
polis tillsammans skall ha kapacitet att genomföra ettr>
stort  antal  avr>
alla   brottsutredningar   i  nära  anslutning  tillr>
brottet.  För  attr>
åstadkomma sådana förbättringar  avr>
brottsutredningsverksamheten är detr>
nödvändigt att polisen och åklagarorganisationen  vidtarr>
kraftfulla ochr>
fortsatt konkreta åtgärder på såväl central som lokalr>
nivå.  På sikt börr>
sådana    insatser    leda    till    en    välr>
fungerade    operativr>
brottsutredningsverksamhet  med kortare totalar>
genomströmningstider  ochr>
bättre  lagföringskapacitet.  Detta   är   avgörander>
för   att   kunnar>
upprätthålla enskilda människors förtroende förr>
rättsväsendet.r>
r>
Det   är   enligt   regeringen  positivt  attr>
lagföringen  i  färdigar>
förundersökningar om våldsbrott har ökat med trer>
procentenheter sedan årr>
1999.   Däremot  kan  det  inte   anses   godtagbartr>
att   42   %   avr>
våldsbrottsutredningarna  läggs  ned.  Det är positivtr>
att Riksåklagarenr>
och åklagarmyndigheterna under år 2001 målmedvetetr>
fortsatt  att  vidtar>
åtgärder  för  att  förbättra bekämpningen av våldsbrottr>
mot kvinnor ochr>
brottslighet  med rasistiska,  främlingsfientliga,r>
antisemitiska  ellerr>
homofobiska inslag  samt  olaga diskriminering. Det ärr>
angeläget att detr>
arbetet fortsätter med oförminskad kraft.r>
r>
Enligt regeringen är det en positiv utveckling attr>
lagföringsandelen ir>
färdiga förundersökningar om  narkotikabrott  har ökatr>
till en hög nivå.r>
Riksåklagarens  beslut  om  att  inrätta  särskildar>
åklagarkamrar  förr>
bekämpning av grov gränsöverskridande brottslighet ärr>
enligt regeringensr>
uppfattning  viktigt  för att skapa ännu bättrer>
förutsättningar  för  enr>
mera effektiv bekämpning av internationellr>
narkotikabrottslighet.r>
r>
Det  är  enligt  regeringens   bedömning   tydligtr>
att  den  skärptar>
anmälningsplikten  i  miljölagstiftningen  ochr>
åklagarnas och  polisensr>
utvecklingsinsatser  inom miljöbrottsbekämpningenr>
medfört  att  antaletr>
anmälda brott mot miljön har ökat kraftigt på senare år.r>
Mot bakgrund avr>
det kraftigt ökade ärendeinflödet  är  det  angelägetr>
att åklagarnas ochr>
polisens gemensamma utvecklingsarbete fortsätter  medr>
oförminskad kraft.r>
Det bör finnas utrymme för att öka lagföringsandelen  ir>
fråga om anmäldar>
brott mot miljön.r>
r>
Enligt  regeringens  bedömning synes det finnasr>
utrymme  för  att  ökar>
antalet överklagade domar till Högsta domstolen.r>
r>
Regeringen påpekar att  Ekobrottsmyndigheten  är  enr>
förhållandevis nyr>
myndighet.  Det  är  positivt att myndigheten i ettr>
tidigt  skede  varitr>
föremål för flera granskningar.  De  iakttagelser  somr>
har gjorts underr>
granskningsarbetet   utgör  ett  värdefullt  underlagr>
för  myndighetensr>
fortsatta utveckling.  Regeringen konstaterar att detr>
ännu är för tidigtr>
att  utvärdera Ekobrottsmyndigheten.  Genom  detr>
utvecklingsarbete  somr>
myndigheten  själv  har  påbörjat  kommerr>
förutsättningarna att bedrivar>
verksamheten  ändamålsenligt och effektivt attr>
förbättras  ytterligare.r>
Detta  sammantaget   med   den   satsning   somr>
regeringen   gjort  pår>
Ekobrottsmyndigheten  i  stort,  ger  anledning  attr>
räkna  med  bättrer>
verksamhetsresultat framöver.r>
r>
Genom  det  arbete  som  Brottsförebyggande  rådet  nur>
genomför i närar>
samverkan  med  berörda  myndigheter  kommer  konkretar>
verktyg  för  detr>
ekobrottsförebyggande  arbetet  att  tydliggöras.r>
Regeringen  gör  denr>
bedömningen att detta sammantaget med resultatet av detr>
arbete som pågårr>
inom  Ekobrottsmyndigheten  med  att  ta  fram  enr>
strategi   för   detr>
ekobrottsförebyggande   arbetet   ger   godar>
förutsättningar  för  ettr>
framgångsrikt sådant arbete.r>
r>
Målet att lagföringen skall öka har uppfyllts  vadr>
gäller de särskiltr>
krävande ärendena. Målet har dock inte uppfyllts när detr>
gäller  övrigar>
ärendekategorier.  Enligt  myndigheten  kan  de  underr>
året  utarbetader>
riktlinjerna och rutinerna för i vilkenr>
prioritetsordning ärendena skallr>
handläggas  ha  påverkat  lagföringsandelen  positivtr>
för  de  särskiltr>
krävande  ärendena.  En  intern  omfördelning  avr>
ärenden har skett inomr>
myndigheten.  Detta kan enligt regeringen ha påverkatr>
lagföringsandelenr>
negativt.r>
r>
Målet att antalet  avslutade  ärenden skall uppgå tillr>
minst det antalr>
som kommit in har inte uppfyllts.  Detta  måste  ses motr>
bakgrund av denr>
kraftiga ökningen av antalet inkomna ärenden, ca 20r>
%.r>
r>
Det är positivt att lagföringsandelen vad gäller  der>
särskilt krävander>
ärendena har ökat. Det är emellertid oroväckande attr>
den totala andelenr>
ärenden  som  lett  till  lagföring  har  minskat  underr>
året.  Det  ärr>
tillfredsställande    att    en    utveckling    skettr>
mot    kortarer>
genomströmningstider.r>
r>
Staben   har   successivt   byggts   upp   sedanr>
Ekobrottsmyndighetenr>
inrättades.  Staben har utvecklat ändamålsenligar>
arbetsformer  i  flerar>
avseenden. Det  återstår  dock  arbete  för  att stabenr>
till fullo skallr>
fylla den funktion som var avsikten då myndighetenr>
inrättades.r>
r>
Med hänsyn till det förhållandevis komplicerader>
område  som  ekobrottr>
utgör föreligger det ett stort behov av utbildning förr>
den personal  somr>
har  att  utreda sådana brott. Det är därför särskiltr>
tillfredsställander>
att   Ekobrottsmyndigheten   under   året   harr>
introducerat   en   nyr>
ekoutbildning.r>
r>
Utskottet  noterar  först  den  positiva  utvecklingenr>
för  avslutader>
miljöbrottsärenden;  här pekade utskottet i förra åretsr>
budgetbetänkander>
på behovet av en förstärkt  utredningskapacitet  (bet.r>
2001/02:JuU1  s.r>
57).r>
r>
Utskottet  konstaterar därefter att ingentingr>
framkommit som talar motr>
regeringens bedömning  av  åklagarorganisationensr>
resultat. I stort harr>
alltså    statsmakternas    mål    för   verksamhetenr>
uppnåtts,    ochr>
utvecklingsarbetet inom åklagarorganisationen ärr>
fortsatt framgångsrikt.r>
Samtidigt finns - självklart -utrymme  för ytterligarer>
utveckling, t.ex.r>
när  det gäller kvalitetsuppföljningen. Ett  annatr>
viktigt  område  somr>
utskottet  vill  framhålla  är  Riksåklagarens  arbeter>
med planen för enr>
enhetlig  rättsutveckling.  Att tillräckligt många  målr>
förs  upp  tillr>
Högsta domstolen är nödvändigt  för  en  enhetlig  ochr>
väl avvägd rätts-r>
tillämpning.r>
r>
När  det  gäller  Ekobrottsmyndigheten  kan  utskottetr>
i  likhet  medr>
regeringen konstatera att verksamheten inte når  der>
uppsatta  målen  pår>
åtskilliga  punkter.  Samtidigt  går  utvecklingen åtr>
rätt håll, och ettr>
stort    arbete   läggs   ned   på   att   förbättrar>
och    förstärkar>
utvecklingsarbetet.  Det  är alltså inte alldelesr>
orealistiskt att räknar>
med att Ekobrottsmyndigheten  på  några års sikt kommerr>
att ha bemästratr>
de  svårigheter  som  myndigheten inledningsvisr>
drabbats  av.  Mot  denr>
bakgrunden är det också, som regeringen anför, förr>
tidigt att nu göra enr>
utvärdering av Ekobrottsmyndigheten.r>
r>
r>
Prioriteringar inför budgetåret 2003r>
r>
r>
r>
I  fråga  om  prioriteringar  inför  budgetåret  2003r>
anför  regeringenr>
följande.  Åklagarväsendet  skall  ytterligare  utvecklar>
åklagarrollen.r>
Åklagarväsendet   skall   i  största  möjligar>
utsträckning  medverka  ir>
polisväsendets kompetens- och  verksamhetsutveckling förr>
att säkerställar>
en effektiv och snabb brottsutredningsverksamhet  medr>
högt ställda kravr>
på rättssäkerhet och kvalitet. Brott skall oftare ledar>
till lagföring.r>
r>
r>
Åklagarna  skall  i  ännu  större utsträckning gesr>
utrymme  att  kunnar>
koncentrera  sig på de mera kvalificerader>
brottmålsärendena  och  utövar>
aktiv förundersökningsledning i dessa.r>
r>
Åklagarna skall  utveckla sin förmåga att bekämpar>
våldsbrott, särskiltr>
våld mot kvinnor och barn, narkotikabrott, ekonomiskr>
brottslighet, brottr>
mot  miljön  samt  brott   med   rasistiska   ellerr>
främlingsfientliga,r>
antisemitiska och homofobiska inslag samt olagar>
diskriminering.r>
r>
Utskottet har ingen erinran mot vad regeringenr>
anfört.r>
r>
r>
Anslagenr>
r>
r>
r>
Åklagarorganisationenr>
r>
r>
r>
I   tabellen   nedan   återfinns   en  jämförelse  avr>
regeringens   ochr>
oppositionens förslag till anslag förr>
åklagarorganisationen år 2003.r>
r>
r>
r>
(Beloppen anges i tusental kronor)r>
-----------------------------------------------------r>
------r>
|Anslag   |Prop.    |  m      |  fp     |  kd     |r>
c    |r>
|2002     | 2003    |         |         |         |r>
|r>
|         |         |         |         |         |r>
|r>
|inkl. TB |         |         |         |         |r>
|r>
-----------------------------------------------------r>
------r>
|741 751  |788 314  |+ 30 000 |+ 100    |+ 50 000 |+r>
30 000r>
|r>
|         |         |         | 000     |         |r>
|r>
-----------------------------------------------------r>
------r>
För  år  2002 uppgår åklagarorganisationens  anslagr>
till  knappt  742  miljonerr>
kronor. Vid  ingången  av  året  fanns  ettr>
anslagssparande  om ca 4,5 miljonerr>
kronor. Utgiftsprognosen för år 2002 är beräknad tillr>
drygt 758  miljoner kronorr>
vilket medför, som regeringen påpekat ir>
budgetpropositionen, att det  under åretr>
kommer att uppstå ett stort kreditbehov.r>
r>
r>
Regeringen  föreslår  ett  ramanslag  för  år  2003r>
på  788  314  000  kr.  Ir>
anslagsberäkningen  har  hänsyn tagits till beräknader>
utgiftsökningar för löner,r>
lokaler och övriga förvaltningskostnader  samt  tillr>
en generell begränsning avr>
statlig  konsumtion.  Ökningen  av  anslaget  avser,r>
utöver   nämnda   post  avr>
justeringskaraktär,  ett  tidigare aviserat tillskottr>
för fortsatt moderniseringr>
av rättsväsendet (prop. 1999/2000:100 s. 175).r>
r>
I motion Ju370 (m) föreslås  att  anslaget  tillr>
åklagarorganisationen  skallr>
höjas  med  30 miljoner kronor. Dessa ytterligarer>
medel skall möta kostnader förr>
bl.a. fler åklagare och ökad brottsuppklaring.r>
r>
En anslagsökning  för  åklagarväsendet  om  100r>
miljoner  kronor  förordas  ir>
motionerna  Ju364  och  Fi232, (båda fp). Dessar>
ytterligare medel skall användasr>
till fler åklagare och utveckling av effektivarer>
ärendehantering.r>
r>
I motion Ju346 (kd) yrkas  att anslaget tillr>
åklagarorganisationen skall höjasr>
med 50 miljoner kronor i förhållande  tillr>
regeringens  förslag. I den motionenr>
liksom  i  motion  Ju340  (kd)  betonas vikten avr>
kompetensutveckling,  fortsattr>
nyrekrytering av åklagare och administrativ  personal,r>
att åklagarorganisationenr>
bör förstärkas med 20 åklagare för internationellar>
insatser,  38  åklagare  förr>
mängdärenden,   6   åklagare   för   ekobrottsärendenr>
och   10   åklagare  förr>
miljöbrottsärenden.r>
r>
I  motion  Ju373  (c)  föreslås att anslaget tillr>
åklagarorganisationen  skallr>
höjas med 30 miljoner kronor.  Dessa  ytterligarer>
medel  skall användas för attr>
bl.a. öka lagföringen.r>
r>
Utskottet  har  behandlat anslagsyrkandena ovan ir>
avsnittet  Utgiftsramen  ochr>
anslagen. Som framgår  där  föreslår  utskottet  attr>
riksdagen antar regeringensr>
förslag och avslår motionsyrkandena.r>
r>
r>
Ekobrottsmyndighetenr>
r>
r>
I  tabellen nedan återfinns en redogörelse förr>
regeringens  och  oppositionensr>
förslag till anslag för Ekobrottsmyndigheten årr>
2003.r>
r>
r>
r>
r>
(Beloppen anges i tusental kronor)r>
-----------------------------------------------------------r>
r>
|Anslag   |Prop.    |  m      |  fp     |  kd     |  cr>
|r>
|2002     |2003     |         |         |         |r>
|r>
|         |         |         |         |         |r>
|r>
|inkl. TB |         |         |         |         |r>
|r>
-----------------------------------------------------------r>
r>
|312 389  |321 640  |  -      |- 120    |  -      |- 30r>
000r>
|r>
|         |         |         | 000     |         |r>
|r>
-----------------------------------------------------------r>
r>
För år 2002 uppgår Ekobrottsmyndighetens anslag till 312r>
389 000 kr. Anslagssparandet vidr>
årets  ingång  uppgick till 5,1 miljoner kronor.r>
Utgiftsprognosen för år 2002 är beräknadr>
till drygt 309 miljoner kronor.r>
r>
r>
Regeringen föreslår  för år 2003 ett ramanslag tillr>
Ekobrottsmyndigheten på 321 640 000r>
kr. I anslagsberäkningen  har  hänsyn  tagits  tillr>
beräknade utgiftsökningar för löner,r>
lokaler och övriga förvaltningskostnader samt till enr>
generell  begränsning  av  statligr>
konsumtion.r>
r>
I  motionerna Ju364 och Fi232 (båda fp) föreslås attr>
anslaget till Ekobrottsmyndighetenr>
sänks  med  120  miljoner  kronor.  I  motion  Ju364 yrkasr>
att Ekobrottsmyndigheten skallr>
avskaffas  och  dess  uppgifter inordnas ir>
åklagarorganisationen  eller,  i  vissa  fall,r>
överföras till polisorganisationen. Ekobrottsmyndighetenr>
bör upphöra under år 2004.r>
r>
I  motion Ju373 (c) föreslås  att  anslaget  tillr>
Ekobrottsmyndigheten  sänks  med  30r>
miljoner kronor. Den föreslagna sänkningen av anslagetr>
motiveras med att verksamheten börr>
koncentreras   till   de   allvarligaste   ekobrottenr>
och   med   ökade  satsningar  pår>
brottsförebyggande åtgärder.r>
r>
Utskottet  har behandlat anslagsyrkandena ovan ir>
avsnittet Utgiftsramen  och  anslagen.r>
Som framgår där  föreslår  utskottet  att  riksdagen antarr>
regeringens förslag och avslårr>
motionsyrkandena.r>
r>
r>
r>
Organisationsfrågorr>
r>
r>
r>
r>
Rättskedjanr>
r>
r>
r>
I  motion  Ju249  (c) tas frågor upp som rörr>
åklagarorganisationen  och  andra  delar  avr>
rättskedjan. Det lämnas  en  rad  förslag  främst  i syfter>
att korta handläggningstidernar>
såväl inom åklagarväsendet som inom rättsväsendet ir>
stort.  Sålunda  begärs  i  motionenr>
kortare     handläggningstider    inom    rättsväsendet,r>
ett    snabbförfarande    förr>
mängdbrottsärenden,  ett gemensamt ärendehanteringssystemr>
och en översyn av effekterna avr>
centraliseringen inom  åklagarväsendet.  Vidare  anförsr>
att åklagarna skall överta vissar>
administrativa uppgifter från domstolarna.r>
r>
r>
Regeringen  har  tillsatt en beredning förr>
rättsväsendets  utveckling  (dir.  2000:90).r>
Beredningen  skall  bl.a.   undersöka   möjligheterna  attr>
förkorta  den  genomsnittligar>
genomströmningstiden  från brottsanmälan till  dom  ochr>
straffverkställighet.  En  annanr>
uppgift för beredningen  är  att överväga på vilket sättr>
brottsutredningsverksamheten kanr>
förbättras. I det arbetet ligger också att överväga frågorr>
kring de skilda myndigheternasr>
organisation och rollfördelningen mellan dem. Beredningenr>
skall presentera delbetänkandenr>
efter hand som olika frågor behandlas.  Senast förer>
utgången av år 2003 skall beredningenr>
redovisa  det  då  aktuella  läget inom rättsväsendet  förr>
de  frågor  som  ankommer  pår>
beredningen samt en plan för det fortsatta arbetet.r>
r>
Beredningen har avgett fyra  delbetänkanden:  Snabbarer>
lagföring 1 - Några förslag tillr>
förenklingar  (SOU  2001:59),  Snabbare  lagföring 2  -r>
Förenklad  brottsutredning  (SOUr>
2001:93), Snabbare lagföring 3 - Snatteribrott  (SOUr>
2002:44) och Snabbare lagföring 4 -r>
Ett snabbförfarande för brottmål (SOU 2002:45). Förslagenr>
i  det förstnämnda betänkandetr>
om utökade möjligheter för åklagare att utfärda stämningr>
och kalla  till huvudförhandlingr>
samt  en  möjlighet  för  åklagare  att  besluta  att  enr>
personutredning skall  utförasr>
genomfördes   genom   prop.   2001/02:147,   bet.r>
2001/02:JuU24,   rskr.   2001/02:249.r>
Lagändringarna  trädde  i  kraft  den  1 juli 2002. Övrigar>
delbetänkanden av  beredningenr>
bereds inom Justitiedepartementet respektive är föremålr>
för remissbehandling.r>
r>
Samma eller liknande yrkanden behandlades,  utöver  vadr>
som  har  redogjorts för ovan,r>
under föregående riksmöte (bet. 2001/02:JuU1 s. 59r>
f.).r>
r>
Utskottet  konstaterar att de frågor som tas upp ir>
motionerna väl inryms  i  de  nämndar>
direktiven, att  vissa av de begärda förändringarna redanr>
har genomförts och att vissa avr>
de övriga frågorna  är  aktuella  i  de övrigar>
delbetänkanden som beredningen har avgett.r>
Enligt  utskottets  mening  bör  det pågående  utrednings-r>
respektive  beredningsarbetetr>
avvaktas. Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionr>
Ju249 i här behandlade delar.r>
r>
r>
Ekobrottsmyndighetenr>
r>
r>
r>
I motion Ju340 (kd) begärs en utredning  omr>
Ekobrottsmyndighetens  ansvarsområde och attr>
Ekobrottsmyndigheten    skall    tillåtas   att   upprättar>
ett   eget   spanings-   ochr>
underrättelseregister. Motionärerna  anser  attr>
Ekobrottsmyndighetens ansvarsområde skallr>
omfatta hela landet och att myndigheten skall  handläggar>
avancerad ekonomisk brottslighetr>
och annan allvarlig brottslighet som har samband  medr>
denna, t.ex. grova miljöbrott. Vadr>
gäller Ekobrottsmyndighetens underrättelseverksamhet pekarr>
motionärerna  på de olikheterr>
som råder mellan myndigheten och skattemyndigheterna i denr>
frågan.r>
r>
r>
Frågan om Ekobrottsmyndighetens ansvarsområder>
behandlades senast av utskottet  i mars ir>
år  (bet.  2001/02:JuU8).  Utskottet  anförde  då  bl.a.r>
följande. Vid riksmötet 1996/97r>
uttalade utskottet sin tillfredsställelse över attr>
regeringen hade för avsikt att inrättar>
en Ekobrottsmyndighet. Den nya myndighetens tillkomstr>
borde  kunna  innebära en betydander>
förstärkning av samhällets insatser mot den ekonomiskar>
brottsligheten. Utskottet instämder>
i  regeringens  bedömning  att  Ekobrottsmyndighetenr>
borde inrättas som en  självständigr>
myndighet inom åklagarväsendet. Därigenom skuller>
myndigheten på ett naturligt sätt knytasr>
till den organisation för brottsbekämpning som redanr>
existerade (bet. 1996/97:JuU6 s. 9).r>
r>
Riksrevisionsverket  har  avlämnat  rapporten  Vadr>
hindrar   Ekobrottsmyndigheten?  Enr>
granskning av hinder för effektivt resursutnyttjande (RRVr>
2001:29).  Flera  av  de hinderr>
verket har identifierat i sin rapport beror på att denr>
organisatoriska speciallösning somr>
Ekobrottsmyndigheten utgör ställer höga krav på samverkanr>
med polis- och åklagarväsendet.r>
Många hinder beror dock på interna förhållanden.r>
r>
I  den  årliga  skrivelsen  om  den ekonomiskar>
brottsligheten (skr. 2001/02:40) anförder>
regeringen (s. 12) att arbetet med att vidareutveckla denr>
nya myndighetsstrukturen kommerr>
att fortsätta. Därvid kommer Riksrevisionsverketsr>
rapport, Riksdagens revisorers rapportr>
Myndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighet (2001/02:3)r>
och  den rapport - Översyn avr>
Ekobrottsmyndighetens organisation - somr>
Ekobrottsmyndigheten låtit  en extern konsult tar>
fram enligt regeringen att utgöra ett underlag.r>
r>
Regeringen har också i regleringsbrevet förr>
Ekobrottsmyndigheten för  år 2002 uppdragitr>
åt myndigheten att bl.a. återredovisa vilka åtgärder somr>
har vidtagits med  anledning  avr>
uppgiften   att   nationellt   utveckla  och  samordnar>
bekämpningen  av  den  ekonomiskar>
brottsligheten. Ekobrottsmyndigheten  skall  ocksår>
redovisa samverkan med polisen när detr>
gäller  rekrytering  av personal och när det gällerr>
brottsutredning,  brottsförebyggander>
arbete  samt  kriminalunderrättelseverksamhet,   samverkanr>
med  skattebrottsenheterna  ir>
brottsutredningar samt på vilket sätt myndighetenr>
tillsammans med Riksåklagaren samordnatr>
ekobrottsbekämpningen i hela landet.r>
r>
Även Riksåklagaren skall enligt regleringsbrevetr>
avseende åklagarorganisationen för årr>
2002 återredovisa bl.a. på vilket sätt Riksåklagarenr>
tillsammans med Ekobrottsmyndighetenr>
samordnat ekobrottsbekämpningen i hela landet.r>
r>
Frågan om utarbetandet av en ny samlad strategi mot  denr>
ekonomiska brottsligheten ochr>
det  fortsatta  arbetet  med  att  vidareutvecklar>
Ekobrottsmyndigheten   bereds   nu   ir>
Regeringskansliet.r>
r>
Även frågan om Ekobrottsmyndighetensr>
underrättelseverksamhet behandlades av utskottet ir>
mars  2002  (bet.  2001/02:JuU8).  Yrkandet avstyrktes medr>
hänvisning till bl.a. pågåender>
utrednings-    och    beredningsarbete.   I    betänkandetr>
redovisades    bl.a.    attr>
Ekobrottsmyndigheten  i   yttrande  överr>
Ekosekretessutredningens  betänkande  Ekonomiskr>
brottslighet och sekretess (SOU 1999:53), pekat på attr>
myndigheten inte har tillgång tillr>
samma   verktyg   som   polisen   ochr>
skattebrottsenheterna   har   för   att   bedrivar>
kriminalunderrättelseverksamhet. Det  handlade främst omr>
att Ekobrottsmyndigheten inte ärr>
en  polismyndighet  och  därmed inte kan bedrivar>
kriminalunderrättelseverksamhet  i  denr>
mening  som  regleras  i  polisdatalagen   (1998:622).r>
Frånvaron   härav   har   enligtr>
Ekobrottsmyndigheten  medfört  effektivitetsförluster ir>
det operativa arbetet och hindratr>
myndighetens utvecklingsarbete när det gäller detr>
brottsförebyggande arbetet. Myndighetenr>
anser därför att den bör ges samma  befogenheter  somr>
polisen har på området, t.ex. genomr>
att  polisdatalagen (1998:622) utvidgas till att ävenr>
omfatta  Ekobrottsmyndigheten.  Enr>
begäran härom har framställts till regeringen i enr>
promemoria av den 2 oktober 2000.r>
r>
Genom  ändringar  i polisdataförordningen (SFSr>
2002:434), som trädde i kraft den 1 julir>
2002, har polisman vid  Ekobrottsmyndigheten  och  annanr>
person  som  deltar i polisiärtr>
arbete vid myndigheten getts direkt åtkomst tillr>
kriminalunderrättelseregistren  och tillr>
det allmänna spaningsregistret.r>
r>
I  en  inom  Justitiedepartementet  upprättadr>
promemoria (Ju2002/6933/PÅ) föreslås attr>
polisverksamhet  vid Ekobrottsmyndigheten skall omfattasr>
av  polisdatalagen  (1998:622).r>
Förslaget  innebär   att  polismän  vidr>
Ekobrottsmyndigheten  får  samma  möjlighet  attr>
automatiserat behandla personuppgifter i sammar>
utsträckning som polismän i övrigt. Enligtr>
promemorian  saknas  behov   av   att   inrätta  ettr>
kriminalunderrättelseregister  inomr>
Ekobrottsmyndigheten. Detta skulle inte heller varar>
lämpligt eftersom ett sådant registerr>
skulle   motverka   målsättningen   att   bygga   uppr>
ett    heltäckande    nationelltr>
kriminalunderrättelseregister.  Promemorian är föremål förr>
remissbehandling. Promemoriansr>
förslag  kommer  att,  tillsammans  med   förslagen  ir>
Polisdatautredningens  betänkander>
Behandling  av  personuppgifter  i polisens verksamhetr>
(SOU  2001:92),  behandlas  i  enr>
proposition som planeras att lämnas till riksdagen underr>
våren 2003.r>
r>
Utskottet är, som framgått ovan,  underrättat omr>
Ekobrottsmyndighetens svårigheter som,r>
får det antas, åtminstone delvis har  sitt  ursprung  ir>
den  organisatoriska  lösningen.r>
Utskottet är emellertid inte nu berett att ta ställningr>
till denna. Detta bör anstå  tillr>
dess att en utvärdering av myndigheten har gjorts. Motionr>
Ju340 i denna del avstyrks.r>
r>
När  det  sedan  gäller  Ekobrottsmyndighetens  tillgångr>
till  olika polisregister kanr>
utskottet   konstatera   att   vissa   ändringar  redanr>
vidtagits  och  att  ytterligarer>
beredningsarbete pågår. Detta bör avvaktas. Även i dennar>
del bör motion Ju340 avstyrkas.r>
r>
r>
r>
Domstolsväsendet, m.m.r>
r>
r>
r>
r>
Utskottets förslag i korthetr>
r>
r>
I detta avsnitt redogörs för domstolsväsendetsr>
resultat  under verksamhetsåretr>
2001.  Utskottet  delar  regeringens  bedömning  attr>
domstolsväsendet  i  stortr>
fullgjort de mål som ställts upp för dess verksamhet.r>
I avsnittet tar utskottetr>
vidare  ställning  till  vilka  prioriteringar somr>
bör  ligga  till  grund  förr>
domstolsväsendets verksamhet år 2003.  Utskottetr>
föreslår  också att riksdagenr>
antar   regeringens  förslag  till  förlängdr>
giltighetstid  för  en   lag   omr>
försöksverksamhet  med  videokonferens  i allmänr>
förvaltningsdomstol. Utskottetr>
behandlar  härutöver ett antal motionsyrkanden  omr>
Domstolsverkets  ställning,r>
reformeringen av domstolsväsendet, avskaffande avr>
specialdomstolarna, utnämningr>
av domare, nämndemän,  kompetensfrågor  och vittnen.r>
Utskottet hänvisar i dessar>
delar    i    huvudsak    till   pågåender>
beredningsarbete    och    tidigarer>
ställningstaganden. Mot den  bakgrunden föreslårr>
utskottet att riksdagen avslårr>
samtliga motionsyrkanden. Jämför reservationernar>
16-31.r>
r>
r>
Inledningr>
r>
r>
r>
Domstolsväsendets uppgift är  att utöva rättskipning.r>
Härtill kommer ett antal avgränsader>
uppgifter av mera rättsvårdande natur.r>
r>
r>
Domstolsverket  är  central  förvaltningsmyndighet  förr>
de  allmänna  domstolarna,  der>
allmänna     förvaltningsdomstolarna,r>
arrendenämnderna,      hyresnämnderna      ochr>
Rättshjälpsmyndigheten.  Verket  har vidare till uppgiftr>
att på det allmännas vägnar förar>
talan mot beslut i rättshjälpsfrågor.r>
r>
r>
r>
Resultatuppföljningr>
r>
r>
r>
r>
I detta avsnitt behandlas resultatet av verksamheten inomr>
domstolsväsendet under år 2001.r>
Verksamheten delades in i fem verksamhetsgrenar.  Dessar>
var  handläggning  av  brottmål,r>
tvistemål,  förvaltningsmål  och  ärenden  samtr>
resursfördelning och reformarbete. Såvittr>
gäller handläggning av ärenden berörs i det  följander>
endast handläggningen vid arrende-r>
och  hyresnämnderna  samt vid Rättshjälpsmyndigheten.r>
Verksamhetsgrenen  resursfördelningr>
och reformarbete berörs inte alls.r>
r>
r>
Det  övergripande  målet   för   rättsväsendet   är  denr>
enskildes  rättstrygghet  ochr>
rättssäkerhet. För domstolsväsendet gällde att mål ochr>
ärenden  skulle  avgöras  på  ettr>
rättssäkert  och  effektivt  sätt.  För  att  kunnar>
bedöma  hur  väl detta mål uppfylltsr>
redovisar  regeringen  ett  antal  resultatindikatorer.r>
Dessa är bl.a.  antalet  inkomna,r>
avgjorda  och balanserade mål samt omloppstider  ochr>
balansernas  åldersstruktur.  Dessar>
resultatindikatorer  används  generellt  för enr>
beskrivning av domstolsväsendets resultatr>
under  år  2001. Den övergripande målsättningen  var  attr>
genomströmningstiderna  skuller>
minska och att balansernas åldersstruktur skuller>
förbättras.r>
r>
Det nu sagda  gällde  alltså  generellt  förr>
domstolsväsendet. För verksamhetsgrenarnar>
handläggning av brottmål, tvistemål och förvaltningsmålr>
beslutade regeringen dessutom omr>
särskilda  verksamhetsmål.  För  tingsrätter,  hovrätter,r>
länsrätter   och  kammarrätterr>
beslutades  sålunda  att  medianåldern  på avgjorda målr>
inte skulle överstiga  viss  tid.r>
Vidare fastställdes en maximal andel mål  i  balans  settr>
i  förhållande till det totalar>
antalet  inkomna  mål.  Slutligen  bestämdes  att  vissar>
närmare angivna  andelar  av  der>
balanserade  målen  inte  fick  vara  äldre  än  sexr>
respektive   tolv   månader.  Dessar>
verksamhetsmål  avsåg  inte  alla  måltyper  i  de  nämndar>
domstolarna.  För de allmännar>
domstolarna    hade    exempelvis    familjemålenr>
undantagits.    För    de   allmännar>
förvaltningsdomstolarna   gällde   verksamhetsmålen   ir>
huvudsak  för  skattemålen  ochr>
socialförsäkringsmålen.r>
r>
När  det  sedan  gällde de två högstar>
domstolsinstanserna, dvs.  Högsta  domstolen  ochr>
Regeringsrätten, lät  regeringen  dessa  domstolar  självar>
bestämma vilka mål som skuller>
gälla för verksamheten.r>
r>
De  uppställda  verksamhetsmålen  för  tingsrätterna,r>
hovrätterna,   länsrätterna  ochr>
kammarrätterna  samt  domstolarnas  resultat framgår avr>
tabell 4.4 i budgetpropositionen,r>
utg.omr. 4, avsnitt 4.6.3. Tabellen återges  i  bilaga 6r>
till betänkandet. I det följander>
kommenteras arbetsbelastningen och resultaten förr>
respektive domstolsslag.r>
r>
För tingsrätternas del skedde inte några störrer>
förändringar under år 2001 jämfört medr>
de föregående åren, se tabell.r>
r>
Tingsrätternas målutveckling 1999-2001r>
----------------------------------------------------r>
| År     | Inkomna     | Avgjorda     |Balanserade |r>
----------------------------------------------------r>
|1999    | 128 361     | 130 821      |  61 994    |r>
----------------------------------------------------r>
|2000    | 129 847     | 129 202      |  62 639    |r>
----------------------------------------------------r>
|2001    | 128 054     | 128 779      |  61 914    |r>
----------------------------------------------------r>
Av  antalet  balanserade  mål var 23 % äldre än ett år.r>
Genomsnittsåldern  för  avgjordar>
tvistemål, brottmål och FT-mål  var  8,6,  4,6  respektiver>
3,4  månader.  Som framgår avr>
tabellen i bilaga 6 var medianåldern lägre.r>
r>
r>
Av  de  tolv  verksamhetsmål  som gällde förr>
tingsrätterna uppnåddes tre. Detta  gällder>
andelen balanserade FT-mål äldre  än  sex  respektiver>
tolv  månader och andelen brottmålr>
äldre  än  tolv månader. I övrigt låg måluppfyllelsenr>
relativt nära  målet.  Den  störstar>
avvikelsen rörde  målet att medianåldern på avgjordar>
brottmål bör vara högst två månader.r>
Där var resultatet två och en halv månad.r>
r>
Vad härefter gäller hovrätterna minskade såväl antaletr>
inkomna som antalet avgjorda målr>
samtidigt som antalet balanserade mål ökade, ser>
tabell.r>
r>
Hovrätternas målutveckling 1999-2001r>
----------------------------------------------------r>
| År     | Inkomna     | Avgjorda     |Balanserade |r>
----------------------------------------------------r>
|1999    |  23 216     |  24 188      |  7 553     |r>
----------------------------------------------------r>
|2000    |  22 170     |  22 287      |  7 436     |r>
----------------------------------------------------r>
|2001    |  21 815     |  21 369      |  7 882     |r>
----------------------------------------------------r>
Av antalet balanserade  mål  var  13  %  äldre  än ettr>
år. Genomsnittsåldern på avgjordar>
tvistemål och brottmål var 8,8 respektive 4,9 månader.r>
r>
r>
Också för hovrätterna fanns verksamhetsmål. Av der>
totalt  åtta  målen uppnåddes tre. Ir>
övrigt låg måluppfyllelsen mycket nära de uppsatta målen,r>
med undantag  för  medianåldernr>
på avgjorda tvistemål. Där var målet 5 månader medanr>
resultatet låg på 6,7 månader.r>
r>
Vad  härefter gäller länsrätterna kan konstateras attr>
antalet inkomna och avgjorda  målr>
också här  minskade  samt  att  antalet  balanserade  målr>
i stort sett var oförändrat, ser>
tabell.r>
r>
Länsrätternas målutveckling 1999-2001r>
----------------------------------------------------r>
| År     | Inkomna     | Avgjorda     |Balanserade |r>
----------------------------------------------------r>
|1999    |  88 308     | 100 487      |  34 876    |r>
----------------------------------------------------r>
|2000    |  86 809     |  89 879      |  31 581    |r>
----------------------------------------------------r>
|2001    |  84 626     |  84 833      |  31 374    |r>
----------------------------------------------------r>
Av  antalet balanserade mål var 16 % äldre än ett år. Der>
tre  största  målgrupperna  varr>
skattemål  (ca  15 500),  socialförsäkringsmål  (ca 15r>
000) och psykiatrimål (ca 12 000).r>
Genomsnittsåldern för avgjorda skattemål ochr>
socialförsäkringsmål var 10,2 respektive 7,2r>
månader.r>
r>
r>
Även för länsrätterna uppställdes särskildar>
verksamhetsmål.  Av  de  totalt  åtta målenr>
uppnåddes fyra. För den kraftigaste avvikelsen från måletr>
svarade målet om att högst 25 %r>
av de balanserade socialförsäkringsmålen borde vara äldrer>
än sex månader. Resultatet  varr>
41  %,  vilket  var  en  försämring  jämfört  medr>
föregående år. Härutöver kan nämnas attr>
medianåldern  för  avgjorda  skattemål var 9,1 månader.r>
Detta  var  i  och  för  sig  enr>
förbättring jämfört med år 2000,  men målet innebar attr>
tiden skulle uppgå till högst sexr>
månader.r>
r>
Vad gäller kammarrätterna var trenden  nedåtgåender>
såväl när det gäller inkommande somr>
avgjorda och balanserade mål, se tabell.r>
r>
Kammarrätternas målutveckling 1999-2001r>
----------------------------------------------------r>
| År     | Inkomna     | Avgjorda     |Balanserade |r>
----------------------------------------------------r>
|1999    |  26 497     |  27 423      |  22 166    |r>
----------------------------------------------------r>
|2000    |  24 411     |  26 577      |  19 827    |r>
----------------------------------------------------r>
|2001    |  22 014     |  24 308      |  17 568    |r>
----------------------------------------------------r>
Av antalet balanserade mål var 37 % äldre än ett år. Avr>
de nio verksamhetsmål som gällder>
för kammarrätterna uppnåddes fem. I övrigt lågr>
måluppfyllelsen  nära  målen  med undantagr>
för  medianåldern för avgjorda skattemål. Där var målet 6r>
månader, vilket skall  jämförasr>
med resultatet som var 19 månader.r>
r>
r>
Arbetsläget i Högsta domstolen framgår av följander>
tabell.r>
r>
Målutvecklingen i Högsta domstolen 1999-2001r>
----------------------------------------------------r>
| År     | Inkomna     | Avgjorda     |Balanserade |r>
----------------------------------------------------r>
|1999    |  5 461      |  5 382 |  1 441     |r>
----------------------------------------------------r>
|2000    |  4 862      |  5 165 |  1 138     |r>
----------------------------------------------------r>
|2001    |  4 691      |  5 005 |     823    |r>
----------------------------------------------------r>
Antalet balanserade mål minskade under år 2001 med 27 %.r>
Av antalet balanserade mål var 9r>
% äldre än ett år. Prövningstillstånd meddelades i 95r>
mål.r>
r>
r>
För  Högsta domstolen gällde att domstolen själv hader>
att ställa upp verksamhetsmål. Avr>
de tolv  mål  som ställdes upp var det endast tre som inter>
uppfylldes. Två av dessa rörder>
de verksamhetsmål som tar sikte på de äldsta målen.r>
r>
Vad slutligen gäller Regeringsrätten framgår arbetslägetr>
av följande tabell.r>
r>
Målutvecklingen i Regeringsrätten 1999-2001r>
-----------------------------------------------------r>
| År     | Inkomna     | Avgjorda     |Balanserade  |r>
-----------------------------------------------------r>
|1999    |  8 666      |  8 393 |   8 875     |r>
-----------------------------------------------------r>
|2000    |  8 504      |  9 002 |   8 173     |r>
-----------------------------------------------------r>
|2001    |  7 753      |  8 569 |   7 337     |r>
-----------------------------------------------------r>
Antalet balanserade  mål  minskade under år 2001 med 10 %.r>
Av antalet balanserade mål varr>
drygt 40 % äldre än ett år. Prövningstillstånd meddeladesr>
i 138 mål.r>
r>
r>
Av de tio verksamhetsmål  som  uppställdes avr>
Regeringsrätten uppfylldes sju. Av de trer>
verksamhetsmål som inte uppfylldes avsåg två de äldstar>
målen.r>
r>
Sammanfattningsvis pekar regeringen på att 15 av 37r>
verksamhetsmål har uppnåtts och attr>
resultatet  för  18  av målen ligger  förhållandevis  närar>
de  uppsatta  målen.  Som  enr>
jämförelse nämner regeringen  att  endast 4 av 28r>
verksamhetsmål uppnåddes under år 2000.r>
Regeringens bedömning är att domstolarnas  samlader>
måluppfyllelse är god. Regeringen serr>
verksamhetsmålen främst som ett uttryck förr>
medborgarperspektivet i reformarbetet. Syftetr>
är att söka nå mål som framstår som rimliga och som kanr>
fungera  som utgångspunkt för enr>
uppföljning  av  reformarbetet.  Regeringen  avser  att  ir>
det  fortsatta  budgetarbetetr>
återkomma till verksamhetsmålen och överväga i vilkenr>
omfattning dessa bör justeras ellerr>
förändras.r>
r>
Utskottet vill för sin del framhålla att de uppsattar>
verksamhetsmålen och redovisningenr>
av  måluppfyllelsen utgör ett värdefullt beslutsunderlagr>
för riksdagen.  När  det  gällerr>
själva  måluppfyllelsen  kan  konstateras  att  den  ökatr>
sedan förra året. Detta gällerr>
oavsett  om  man  ser  till  antalet uppfylldar>
verksamhetsmål eller  hur  resultaten  förr>
respektive mål förändrats.r>
r>
Såvitt gäller tingsrätter, hovrätter, länsrätter ochr>
kammarrätter synes måluppfyllelsenr>
koncentrerad till balanserna och då särskilt balanserna avr>
äldre mål. Samtidigt har dessar>
domstolar svårt med måluppfyllelsen  när  det  gällerr>
medianåldern  på avgjorda mål. Denr>
huvudsakliga bild som detta beskriver är enr>
domstolsorganisation där de balanserade målenr>
inte  är  oroväckande  gamla  samtidigt  som inkomna målr>
behandlas tämligen  snabbt.  Attr>
måluppfyllelsen inte synes så god vad gäller  medianåldernr>
för avgjorda mål framstår i der>
flesta fall inte som oroväckande mot bakgrund av  de  högar>
mål  som  ställts  upp  -  enr>
medianålder på avgjorda brottmål i tingsrätt om tvår>
månader är ett högt ställt krav.r>
r>
Även  om helhetsintrycket alltså är positivt kanr>
utskottet samtidigt konstatera att detr>
också finns  vissa  problem. För vissa verksamhetsmål harr>
resultatet försämrats. Särskiltr>
gäller detta skattemålen  i  kammarrätt  där  redanr>
utgångsläget med en medianålder på 16r>
månader under år 2000 för avgjorda mål var klartr>
otillfredsställande.  Handläggningen  ir>
kammarrätt  visar nu på ett sämre eller oförändratr>
resultat. Försämringarna - som inte ärr>
särskilt stora  jämfört med resultatet för år 2000 - ärr>
dessutom i huvudsak koncentrerader>
till just de verksamhetsmål  som  har  med  balanserna  avr>
äldre mål att göra. Utskottetr>
konstaterar att medborgarperspektivet kräver att detr>
vidtas åtgärder  för  att komma tillr>
rätta med långa handläggningstider. I sammanhanget noterarr>
utskottet att Domstolsverket ir>
sin utvärdering av reformen med prövningstillstånd ir>
kammarrätt föreslagit att ett sådantr>
krav  skall  gälla även i skattemålen (DV-rapport 2002:4).r>
Rapporten remissbehandlas  förr>
närvarande och remisstiden går ut den 27 januari 2003.r>
r>
När det sedan  gäller  de  högsta  instanserna  ärr>
deras  uppgift  i  instansordningenr>
huvudsakligen begränsad till att svara förr>
rättsbildningen. Resultatet av  verksamheten ir>
dessa organ bör snarast bedömas utifrån andrar>
utgångspunkter än hur snabbt målen  avgörs,r>
även om tidsfaktorn inte kan frånkännas betydelse även ir>
dessa fall.r>
r>
Sammanfattningsvis  har ingenting framkommit somr>
motsäger regeringens bedömning av  attr>
domstolarnas samlade måluppfyllelse är god.r>
r>
Rättshjälpsmyndigheten skall snabbt och korrekt hanterar>
rättshjälpsfrågor. Omloppstidenr>
för ärenden hos myndigheten  minskade från åtta till sexr>
dagar, vilket utskottet i likhetr>
med regeringen anser vara ett mycket gott resultat.r>
r>
Antalet inkommande ärenden till hyres- ochr>
arrendenämnderna ökade med ca 7 %. Samtidigtr>
ökade antalet avgjorda ärenden.  Även  om  balansernar>
ökat  med drygt 11 % är resultatetr>
enligt regeringen att bedöma som tillfredsställande.r>
Utskottet  har ingen erinran mot denr>
bedömningen.r>
r>
r>
r>
Prioriteringar inför budgetåret 2003r>
r>
r>
r>
r>
Regeringen anför i budgetpropositionen attr>
domstolsväsendet skall fortsätta utvecklas förr>
att motsvara högt ställda krav på verksamheten.r>
Reformarbetet skall inriktas på renodlingr>
av  arbetsuppgifter  och  arbetsformer.  Det processuellar>
regelverket  skall  förbättras.r>
Tingsrätternas organisation skall reformeras  för  attr>
stärka  domstolarna och därigenomr>
bl.a.  skapa förbättrade förutsättningar förr>
kompetensutveckling och  specialisering.  Der>
satsningar som genomförs skall noga följas upp ochr>
utvärderas.r>
r>
r>
Utskottet har inget att invända mot vad regeringenr>
anfört.r>
r>
r>
r>
Anslagetr>
r>
r>
r>
r>
I tabellen nedan finns en jämförelse av regeringens ochr>
oppositionens förslag till anslagr>
för domstolsväsendet år 2003.r>
r>
r>
(Beloppen anges i tusental kronor)r>
----------------------------------------------------------r>
r>
|Anslag   |Prop.    | m     |  fp      |  kd     |  cr>
|r>
|2002     | 2003    | |    |   | |r>
|inkl. TB |   | |    |   | |r>
----------------------------------------------------------r>
r>
|3 634    |3 667    |+  81  |+  100    |+  160   |  -r>
|r>
| 792     | 435     |500    | 000      | 000     | |r>
----------------------------------------------------------r>
r>
Från anslaget  betalas kostnaderna för de allmännar>
domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna,r>
hyresnämnderna, arrendenämnderna och Domstolsverket.r>
Härutöver betalas från anslaget kostnaderna förr>
Rättshjälpsmyndigheten.r>
r>
r>
För år 2002 uppgår domstolsväsendets anslag, inklusiver>
medel som tillförts på tilläggsbudget, tillr>
knappt 3 635 miljoner  kronor.  Vid ingången av åretr>
fanns också ett anslagssparande om 140 miljonerr>
kronor. Utgiftsprognosen för år 2002  är  beräknad tillr>
knappt 3 696 miljoner kronor. Innevarande årr>
kommer utgifterna att överstiga anvisade medel,  ochr>
anslagssparandet  kommer  enligt vad utskottetr>
inhämtat uppskattningsvis att minska till ca 80 miljonerr>
kronor.r>
r>
Regeringen föreslår ett ramanslag för år 2003 på 3 667r>
435 000 kr. I anslagsberäkningen har hänsynr>
bl.a.  tagits  till  beräknade  utgiftsökningar förr>
löner, lokaler och övriga förvaltningskostnader,r>
vilket medfört en höjning av anslaget  med  ca  101r>
miljoner  kronor. Vidare har de schablonmässigtr>
beräknade begränsningarna av statlig konsumtionr>
inneburit en sänkning av anslaget med ca 26 miljonerr>
kronor. Dessutom föreslås en ramhöjning med 21 miljonerr>
kronor för  att  kompensera för de kostnaderr>
som inrättandet av miljödomstolarna medfört. Regeringenr>
föreslår härutöver  en sänkning av ramen medr>
4,4 miljoner kronor med anledning av attr>
Sjöfartsregistret numera förs hos Sjöfartsverket  ochr>
inter>
vid Stockholms tingsrätt. Härutöver görs ett antalr>
justeringar för tidigare engångsbelopp.r>
r>
I  motion  Ju370 (m) yrkas en höjning av anslaget medr>
81,5 miljoner kronor. En höjning av anslagetr>
med 100 miljoner kronor begärs i motionerna Fi232 ochr>
Ju364, båda (fp). I motion Ju346 (kd) yrkas enr>
höjning med 160 miljoner kronor. Motionsyrkandenar>
motiveras i huvudsak med att ökade resurser behövsr>
för att möta belastningen på domstolarna.r>
r>
Utskottet har  behandlat  anslagsyrkandena ovan ir>
avsnittet Utgiftsramen och anslagen. Som framgårr>
där föreslår utskottet att riksdagen antar regeringensr>
förslag och avslår motionsyrkandena.r>
r>
r>
r>
Domstolsverkets ställningr>
r>
r>
r>
r>
I motionerna K379 och Ju236,  båda (m), begärs att det ir>
stället för Domstolsverket skall införas enr>
självständig domstolsadministration.  Motionärernar>
anser att en domstolsstyrelse bör inrättas efterr>
dansk  modell. Även i motion Ju249 (c) begärs attr>
Domstolsverket  skall  avskaffas,  men  här  anserr>
motionärerna att den verksamhet som i dag ligger pår>
verket skall decentraliseras.r>
r>
r>
Regeringsformen  upptar  i  11 kap. bestämmelser tillr>
skydd för domstolarnas självständighet. En ir>
detta hänseende central bestämmelse  är  11  kap. 2 §r>
vari föreskrivs att ingen myndighet, ej hellerr>
riksdagen, får bestämma hur domstol skall döma  i  detr>
enskilda  fallet  eller hur domstol i övrigtr>
skall tillämpa rättsregel i särskilt fall.r>
r>
Domstolsverket inrättades den 1 juli 1975 (prop. 1974:1r>
bil. 4, JuU6, rskr. 128).r>
r>
Utskottet  hade  år  1972  att ta ställning till detr>
principiella förslaget om  inrättande  av  enr>
central förvaltningsmyndighet  för  domstolsväsendetr>
(prop.  1972:1  bil.  4,  JuU8, rskr. 159). Der>
farhågor  som  i en då behandlad motion uttalats för attr>
domstolarnas självständighet  skulle  kunnar>
äventyras av beslutet  att  inrätta  en sådan myndighetr>
föranledde utskottet att, i överensstämmelser>
med uttalanden i direktiven för Domstolsverksutredningenr>
och  i denna utrednings betänkande, mycketr>
bestämt  framhålla  att  tillskapandet  av  en  centralr>
förvaltningsmyndighet  för  domstolsväsendetr>
självfallet inte fick innebära något som helst ingrepp ir>
domstolarnas självständighet och integritetr>
när det gällde den dömande verksamheten. Att så inter>
blev fallet var en rättssäkerhetsfråga av storr>
vikt som borde ägnas särskild uppmärksamhet i dettar>
sammanhang. Framför allt borde enligt utskottetsr>
mening  övervägas  den  problematik  som  sammanhängder>
med  gränsdragningen   mellan   dömande  ochr>
administrativ   verksamhet.  Utskottet  förutsatte  attr>
så  skedde  i  det  fortsatta  arbetet  medr>
fastläggandet  av   verkets  ställning,  organisationr>
och  arbetsuppgifter.  I  sammanhanget  kunder>
framhållas  att  ett  domstolsverk   självfallet   ir>
vanlig   ordning   skulle   bli   underkastatr>
justitieombudsmännens och justitiekanslerns tillsyn samtr>
att vederbörande statsråd hade att  se tillr>
att  verksamheten  hölls inom den ram som Kungl. Maj:tr>
och riksdagen gemensamt dragit upp. Man kunder>
också utgå från att  domstolarna  själva  hader>
förutsättningar att tillse att ifrågavarande gränserr>
inte överskreds (JuU 1972:8 s. 4).r>
r>
I  samband  med  behandlingen  av  propositionen  medr>
förslag   till  organisation  av  den  nyar>
centralmyndigheten för domstolsväsendet m.m. (prop.r>
1974:149) återkom utskottet till de principiellar>
frågorna  kring  myndighetens  ställning  (JuU  1975:1,r>
rskr.  1). Härvid anförde  utskottet  bl.a.r>
följande.r>
r>
När  det  nu  gällde att dra upp de närmare riktlinjernar>
för den nya  domstolsförvaltningen  viller>
utskottet framhålla  att  avsikten inte var - och inter>
heller hade varit - att Domstolsverket skuller>
anförtros andra uppgifter än  sådana  som  var  av  rentr>
administrativ  karaktär. Att den egentligar>
verksamheten  inom  domstolsväsendet,  den  dömande ochr>
rättstillämpande verksamheten,  måste  fallar>
utanför Domstolsverkets kompetensområde följde  redanr>
av  stadgandet i 11 kap. 2 § regeringsformen.r>
För  den  dömande  verksamheten  hade  också  byggtsr>
upp  en  särskild   instansordning.   Att   enr>
centralmyndighet  på  domstolsväsendets  område  sålundar>
inte hade att handlägga ärenden rörande denr>
egentliga verksamheten inom förvaltningsområdet gavr>
myndigheten  en särställning i förhållande tillr>
andra centrala ämbetsverk och blev av avgörander>
betydelse vid fastläggandet av dess uppgifter.r>
r>
Som  utskottet  hade uttalat år 1972 var det enr>
rättssäkerhetsfråga  av  stor  betydelse  att  denr>
grundläggande  principen   om  domstolarnasr>
självständighet  i  den  dömande  och  rättstillämpander>
verksamheten upprätthölls. Med beaktande härav ansågr>
utskottet, i likhet med departementschefen, attr>
det i centralmyndighetens instruktion  skulle  tas in enr>
erinran om att myndigheten vid fullgörandetr>
av  sina åligganden hade att iaktta principen omr>
domstolarnas  grundlagsfästa  självständighet  vidr>
fullgörandet  av  de  dömande  och rättstilllämpander>
uppgifterna. I enlighet härmed borde det enligtr>
utskottets mening av instruktionen  också  framgå  attr>
centralmyndighetens  åligganden skulle gällar>
enbart  den  administrativa verksamheten inomr>
förvaltningsområdet. Av vad nu sagts  följde  att  detr>
genom Domstolsverkets  inrättande  huvudsakligenr>
tillskapats  möjligheter  för  domstolarna  att får>
kvalificerad  service  i  frågor  av  den  art  somr>
dittills  hade  ankommit  på  Domstolsväsendetsr>
organisationsnämnd.  Något  subordinationsförhållander>
av  för  svensk förvaltning sedvanlig  modellr>
skulle däremot inte komma till stånd (s. 13).r>
r>
Beaktandet  av  självständighetsprincipen föranledde,r>
fortsatte utskottet,  en  begränsning  i  der>
uppgifter som skulle  ankomma  på  Domstolsverket  pår>
grund av dess ansvar för att verksamheten inomr>
förvaltningsområdet  bedrevs  effektivt  och rationellt.r>
Centralmyndigheten  borde  verka  för  attr>
verksamheten bedrevs effektivt, men effektivitetskravetr>
fick inte drivas så långt att det inkräktader>
på det viktiga allmänna intresset av rättssäkerhetensr>
upprätthållande.  Vad det för verkets del varr>
fråga  om var att genom en rationellt avpassadr>
organisation och genom ändamålsenliga  administrativar>
rutiner  skapa  förutsättningar för effektivt arbetander>
och i sin verksamhet självständiga domstolarr>
för vilka allmänheten  hyste  förtroende.  Medr>
effektivitet  måste i detta sammanhang i första handr>
avses säkerhet i dömandet (s. 14 f).r>
r>
År 1980 beslöt regeringen att tillkalla en särskildr>
utredare  med  uppgift  att följa upp 1975 årsr>
reform av domstolsadministrationen. Enligt direktivenr>
skulle utredaren bl.a. undersöka  om principenr>
om   domstolarnas   självständighet   trätts   för  närr>
genom  Domstolsverkets  verksamhet  och  omr>
uppgiftsfördelningen  i administrativt hänseende  mellanr>
domstolarna,  verket  och  regeringen  varr>
ändamålsenlig. I promemorian  Domstolsverket  ochr>
domstolarna  (Ds Ju 1982:3) anförde utredaren attr>
Domstolsverkets verksamhet inte hade medfört någotr>
intrång i domstolarnas  självständighet  samt attr>
verket  syntes  ha  ägnat sig åt angelägna uppgifter ochr>
hade gjort en riktig prioritering av dessa.r>
Utredningen  framhöll  att  Domstolsverketsr>
servicefunktion  gentemot  domstolarna  var  den  allrar>
viktigaste av  verkets uppgifter och att andra, i ochr>
för sig angelägna, uppgifter inte borde ges enr>
sådan omfattning att serviceverksamheten till någon delr>
eftersattes.r>
r>
Domstolsverkets   verksamhet  regleras  numera  ir>
förordningen  (1988:317)  med  instruktion  förr>
Domstolsverket. Av denna  framgår  att verket är centralr>
förvaltningsmyndighet för bl.a. de allmännar>
domstolarna och de allmänna förvaltningsdomstolarna (1r>
§). Vidare gäller att verket, med iakttagander>
av  domstolarnas  självständighet enligtr>
regeringsformen  vid  fullgörande  av  deras  dömander>
ochr>
rättstillämpande uppgifter,  skall,  utöver  vad  somr>
följer  av  särskilda bestämmelser, inom sittr>
verksamhetsområde  i administrativt hänseende leda ochr>
samordna verksamheten,  meddela  föreskrifterr>
och allmänna råd samt  se till att verksamheten bedrivsr>
effektivt. Verket får inte föreskriva att enr>
viss rotel eller ett visst  mål  eller  ärende skallr>
tilldelas en viss enskild domare eller på annatr>
sätt bestämma hur dömande uppgifter skall fördelasr>
mellan enskilda domare (2 §).r>
r>
I en år 1992 inom Justitiedepartementet  upprättadr>
promemoria, Domstolsväsendet - Organisation ochr>
administration i framtiden (Ds 1992:38), föreslogs  attr>
Domstolsverket  skulle  avvecklas  och dessr>
uppgifter  fördelas  mellan  Regeringskansliet,  ettr>
centralt  stabsorgan  och  domstolarna.  Efterr>
remisskritik fullföljdes inte förslaget (prop.r>
1992/93:100 bil. 3 s. 26).r>
r>
I  Danmark  ankommer,  enligt  vad  utskottet antecknader>
i sitt budgetbetänkande hösten 2000 (bet.r>
2000/01:JuU1  s.  64  f), frågor om domstolsväsendetsr>
administration  och  budget  på  en  särskildr>
statsinstitution, benämnd  Domstolsstyrelsen.  Dennar>
inrättades år 1998 genom en särskild lag, lovenr>
1998-04-26 nr 401 om Domstolsstyrelsen. Av förarbetenar>
till lagen framgår att ett särskilt syfte medr>
denna varit att markera domstolarnas självständiga ochr>
oavhängiga ställning.r>
r>
Enligt lagen är Domstolsstyrelsen en självständigr>
statsinstitution som leds av en styrelse och enr>
direktör.  Justitieministern  har  ingenr>
instruktionsrätt   gentemot  Domstolsstyrelsen,  ochr>
dessr>
avgöranden   kan   inte   heller   överklagas   tillr>
ministern.  Det  föreligger   således   ingetr>
subordinationsförhållande  mellan  justitieministernr>
och Domstolsstyrelsen,  och  justitieministernr>
utövar  inte  heller  någon  tillsyn  överr>
Domstolsstyrelsens   verksamhet.  Justitieministernr>
harr>
emellertid  rätt  att  begära  upplysningar  omr>
verksamheten.  Skulle  de  danska  statsrevisorernar>
framställa allvarliga anmärkningar mot Domstolsstyrelsenr>
med anledning av  företagen  revision,  kanr>
vidare  justitieministern  ålägga  Domstolsstyrelsenr>
att vidta de åtgärder som statsrevisorerna ochr>
justitieministern  är  ense  om.  Efterkommerr>
Domstolsstyrelsen  inte  ett  sådant  åläggande,  kanr>
justitieministern avsätta dess styrelse.r>
r>
Styrelsen  är  det överordnade ledningsorganet förr>
Domstolsstyrelsen  och  har  det  övergripander>
ansvaret för dess  verksamhet.  Styrelsen  skall  sörjar>
för  en ansvarig och ändamålsenlig drift avr>
domstolarna. Häri ligger en rätt att företa ändringar ir>
domstolsadministrationen  i  syfte att säkrar>
en rättssäker och samtidigt effektiv drift avr>
domstolarna.r>
r>
Styrelsen  skall  vidare  fatta  beslut i alla frågor somr>
är av väsentlig betydelse. Hit  hör  attr>
upprätta Domstolsstyrelsens förslag  till  budget  förr>
det  kommande  budgetåret och att besluta omr>
fördelningen av beviljade medel på de olikar>
myndigheterna.r>
r>
Styrelsen består av elva ledamöter, vilka utses avr>
justitieministern. I styrelsen ingår en ledamotr>
från  Högsta domstolen (Höjesteret), två hovrättsdomare,r>
två underrättsdomare,  en  företrädare  förr>
övrig juridisk  personal  vid  domstolarna,  tvår>
företrädare  för den administrativa personalen vidr>
domstolarna, en advokat och två ledamöter som skall har>
särskild  erfarenhet  av  samhällsfrågor  ochr>
ledningsfrågor. Ledamöterna från Högsta domstolen ochr>
överrätterna utses efter förslag av respektiver>
domstol,  advokatledamoten  på  förslag  avr>
advokatsamfundet. Övriga ledamöter föreslås i formerr>
somr>
justitieministern överenskommer med berördar>
personalorganisationer.r>
r>
Ledamöter av folketinget eller kommunala församlingar kanr>
inte ingå i styrelsen.r>
r>
Domstolsstyrelsen står inte under tillsyn av folketingetsr>
ombudsman.r>
r>
Styrelsens ledamöter utses för fyra år och kan få förnyatr>
mandat.r>
r>
Den dagliga ledningen av Domstolsstyrelsen utövas av enr>
direktör i enlighet med de anvisningar ochr>
riktlinjer som styrelsen bestämmer.r>
r>
Om  en  ledamot av styrelsen gör sig skyldig  till  grovr>
försummelse  i  tjänsten   eller  eljestr>
uppträder på  ett  sätt  som  i  betydande  grad  rubbarr>
tilltron till att ledamoten kan utföra sittr>
uppdrag på ett betryggande sätt, kan justitieministernr>
vid  domstol  (Den  Saerlige  Klageret) förar>
talan om att ledamoten skall avsättas.r>
r>
Domstolsstyrelsen inledde sin verksamhet den 1 julir>
1999.r>
r>
Utskottet  har  behandlat  motionsyrkanden  motsvarander>
de  nu  aktuella vid ett flertal tidigarer>
tillfällen. Senast skedde det hösten 2001 (bet.r>
2001/02:JuU1 s. 69 f).  Utskottet  fann då inte skälr>
att  ändra sitt tidigare ställningstagande i frågan, somr>
går ut på att den nuvarande  organisationenr>
fungerar väl.r>
r>
Utskottet  anser  inte  att  det framkommit något som nur>
motiverar en annan bedömning av frågan omr>
Domstolsverkets ställning gentemot  domstolarna.r>
Utskottet  konstaterar  i likhet med vad som sagtsr>
tidigare  att  Domstolsverkets  verksamhet  inte  ir>
något  hänseende får inkräkta  på  domstolarnasr>
självständighet  i  deras  rättstillämpande och dömander>
verksamhet.  Domstolsverkets  uppgift  är  ir>
stället att tillhandahålla kvalificerad  service åtr>
domstolarna i administrativa frågor. Visserligenr>
bör  Domstolsverket  eftersträva  attr>
domstolsorganisationen   är   effektiv,  men  utskottetr>
villr>
understryka  att strävan efter effektivitet inte får går>
ut över rättssäkerheten.  Enligt  utskottetsr>
uppfattning kommer det nu redovisade synsättet också välr>
till uttryck i Domstolsverkets instruktion.r>
Att  verket  inom   dessa  ramar  bidrar  medr>
beslutsunderlag  till  regeringens  reformarbete  medr>
domstolsorganisationen ser utskottet som naturligt. Motr>
denna bakgrund ser utskottet ingen anledningr>
att förorda en utredning  om  Domstolsverkets  ställningr>
i förhållande till domstolarna. Motionernar>
K379, Ju236 och Ju249 i nu behandlade delar bör avslåsr>
av riksdagen.r>
r>
r>
r>
Domstolsorganisationenr>
r>
r>
r>
r>
Bakgrundr>
r>
r>
r>
Regeringen överlämnade i april 2000 en skrivelse tillr>
riksdagen, Reformeringen av domstolsväsendet -r>
en handlingsplan (skr. 1999/2000:106). I handlingsplanenr>
beskrev  regeringen  de  allmänna principerr>
som  borde  bilda  utgångspunkt vid reformeringen avr>
domstolsväsendet. Riksdagen ställde  sig  bakomr>
dessa utgångspunkter  liksom  regeringens  tankar  ir>
fråga  om de organisatoriska lösningarna (bet.r>
1999/2000:JuU22, rskr. 255).r>
r>
r>
Våren 2001 informerade regeringen riksdagen om hurr>
reformarbetet i domstolarna utvecklatsr>
(skr. 2000/01:112). I den skrivelsen redogjordes bl.a. förr>
de organisatoriska förändringarr>
av tingsrättsorganisationen som genomförts, beslutats ochr>
planerats. Vidare redogjordesr>
för flera av de utredningar i övrigt av organisationen somr>
då pågick. Riksdagen ställder>
sig bakom även den skrivelsen (bet. 2000/01:JuU29, rskr.r>
283).r>
r>
Reformarbetets inriktningr>
r>
r>
I enlighet med handlingsplanen ligger följande allmännar>
principer  till  grund  för reformeringen avr>
domstolsväsendet.r>
r>
r>
Domstolarna bör finnas på sådana platser i landet att der>
allra flesta medborgarna  har ett rimligtr>
avstånd  till  en  tingsrätt.  För  att  även  ir>
framtiden klara en snabb och kompetent handläggningr>
fordras en stärkt beredningsorganisation, som kanr>
renodla domarens arbete till verksamhet som kräverr>
domarens kompetens. För att åstadkomma detta behövs  ettr>
större  målunderlag än vad de allra minstar>
tingsrätterna   numera  har.  Målunderlaget  bör  varar>
tillräckligt  stort   för   att   möjliggörar>
specialisering. För att säkerställa ett brettr>
rekryteringsunderlag måste man se till att domstolarnar>
är attraktiva arbetsplatser  med  god arbetsmiljö ochr>
goda möjligheter till personlig utveckling förr>
de anställda. Behovet av kompetensutveckling  måster>
kunna  tillgodoses. Starka praktiska skäl talarr>
för  en  bättre  geografisk  samordning  medr>
rättsväsendets övriga  myndigheter,  framför  allt  medr>
åklagarorganisationen.r>
r>
Den organisatoriska lösningen bör vara att  störrer>
domkretsar  skapas. Här arbetar regeringen medr>
tre olika modeller. Den första går ut på att tingsrätterr>
läggs samman.  Den  andra  lösningen är attr>
verksamheten  bedrivs  i en domkrets med permanentr>
verksamhet på flera orter. Detta innebär  att  der>
befintliga domstolarna bildar  en myndighet med kanslierr>
på flera orter. En tredje lösning är att, ir>
de fall målunderlaget inte bär permanent  verksamhet  pår>
mer  än  en  ort, tillgängligheten och denr>
lokala förankringen tillgodoses genom att domstolen harr>
s.k. tingsställe  vid  en eller flera orter.r>
Med tingsställe menas att personal från kansliorten medr>
viss regelbundenhet besöker  orten  i  frågar>
för att hålla sammanträden för företrädesvisr>
huvudförhandling i brottmål.r>
r>
I   motionerna   Ju246  och  Ju249,  båda  (c),  krävsr>
ett  bibehållande  av  en  decentraliseradr>
tingsrättsorganisation.  I  motion Ju209 (c) understryksr>
värdet av notarietjänstgöring vid en mindrer>
tingsrätt.r>
r>
Vid behandlingen av regeringens skrivelse våren 2001r>
behandlade utskottet yrkanden om vikten av enr>
lokalt förankrad rättskipning  över  hela  landet.r>
Utskottet pekade då på att en av utgångspunkternar>
för reformeringen är att domstolarna skall finnas  pår>
sådana  platser  i landet att de allra flestar>
medborgarna har ett rimligt avstånd till en tingsrätt.r>
Den geografiska närheten  till  domstolen ochr>
domstolens lokala förankring i allmänhet menader>
utskottet måste få väga tungt. Utskottet  ansåg  attr>
avståndsfaktorn  också  hade  beaktats  vid der>
genomförda och beslutade organisationsförändringarna.r>
Avslutningsvis  konstaterade  utskottet  att  det  inter>
kunde  anses  föreligga  någon  principiellr>
meningsmotsättning mellan utskottet och motionärerna  ir>
denna fråga, och motionerna avstyrktes (bet.r>
2000/01:JuU29 s. 6).r>
r>
Utskottet hänvisade till detta uttalande när det förrar>
hösten  behandlade ett yrkande liknande der>
nu aktuella (bet. 2001/02:JuU1 s. 70 f).r>
r>
Utskottet vidhåller denna uppfattning och föreslår attr>
riksdagen  avslår  motionerna  Ju209, Ju246r>
och Ju249 i denna del.r>
r>
En  annan  av de principer som gäller för reformarbetetr>
är en bättre samordning med rättsväsendetsr>
övriga myndigheter.  Enligt  utskottets mening fårr>
önskemålet i motion Ju364 (fp) - vari understryksr>
vikten av att samordna tingsrätternas  geografiskar>
områden  med polisen och åklagarorganisationen -r>
anses tillgodosett genom de riktlinjer som lagts fast.r>
Utskottet  föreslår  att motion Ju364 i dennar>
del avslås.r>
r>
r>
Domkretsindelningenr>
r>
r>
r>
I motionerna Ju249 och Ju358, båda (c), samt i motionr>
Ju339 (kd) begärs att tingsrättsorganisationenr>
skall beslutas av riksdagen.r>
r>
r>
Enligt  11 kap. 4 § regeringsformen gäller bl.a. attr>
föreskrifter om huvuddragen  av  domstolarnasr>
organisation  meddelas  i lag. I 1 kap. 1 §r>
rättegångsbalken föreskrivs inledningsvis att tingsrättr>
är allmän underrätt och,  om  ej  annat  är föreskrivet,r>
första domstol. Av paragrafens andra stycker>
framgår att domsaga är tingsrättens domkrets och attr>
regeringen förordnar om indelningen i domsagor.r>
Denna ordning har gällt sedan år 1969.r>
r>
Tingsrätternas domkretsar bestäms genom  förordningenr>
(1982:996)  om rikets indelning i domsagor.r>
Även  om det sålunda är regeringen som bestämmer omr>
indelningen i domsagor  och  därmed  om  antaletr>
tingsrätter  får,  med  hänsyn  till  de  ändringar  ir>
anslagsbehov  och personaluppsättning som enr>
domsagoreglering kan föranleda, riksdagen ofta ettr>
avgörande inflytande på frågan (se betänkandet Nyr>
domkretsindelning för underrätterna, SOU 1967:4 s.r>
32).r>
r>
Utskottet har under de senaste åren återkommander>
behandlat den här aktuella  frågan. Senast skedder>
detta  hösten  2001.  Utskottet hänvisade då tillr>
tidigare ställningstaganden som sammanfattningsvisr>
innebär att det inte finns anledning att lagreglerar>
domkretsindelningen eller på annat sätt överförar>
beslutanderätten till riksdagen.  Utskottet  förordader>
liksom  tidigare den nuvarande ordningen därr>
regeringen informerar riksdagen om kommander>
förändringar. Att regeringen i sina övervägandenr>
beaktarr>
vad  riksdagen  uttalat  om  principerna förr>
domstolsorganisationen har  utskottet  ansett  vara  enr>
självklarhet (se bet. 2001/02:JuU1 s. 72).r>
r>
Utskottet har inte ändrat uppfattning i frågan, ochr>
utskottet föreslår att motionerna Ju249, Ju339r>
och Ju358 i här behandlade delar avslås.r>
r>
r>
Det fortsatta reformarbetetr>
r>
r>
r>
Som nämnts inledningsvis redogjorde  regeringen  i enr>
skrivelse våren 2001 för genomförda, beslutader>
och planerade förändringar av tingsrättsorganisationen.r>
Vidare lämnade regeringen en redogörelse förr>
sådana organisationsprojekt som Domstolsverket tillsattr>
beträffande  vissa  tingsrätter.  Samtidigtr>
aviserade  regeringen  att  den  under  hösten  2001r>
avsåg att påbörja en utvärdering av genomfördar>
förändringar av tingsrättsorganisationen.r>
r>
r>
Utskottet underströk vid behandlingen av regeringensr>
skrivelse  för  sin  del  vikten  av  att der>
organisationsförändringar som genomförs också följs uppr>
och utvärderas (bet. 2000/01:JuU29 s. 8  f).r>
Det  fanns  enligt utskottet emellertid inte anledningr>
att avvakta med att genomföra de förändringarr>
som redan planerats.  Såvitt  gällde  övriga  initierader>
projekt och utredningar ansåg utskottet attr>
resultatet av utvärderingen borde avvaktas innanr>
organisationsförändringar  genomförs,  såvida  detr>
inte  är  oundgängligen  nödvändigt  för verksamhetensr>
fullgörande. Motionsönskemålet i motion Ju339r>
(kd)  om  att  riksdagen skall uttala att  inga  beslutr>
om  nedläggningar  skall  fattas  innan  enr>
utvärdering gjorts får anses vara tillgodosett medr>
nämnda uttalande från utskottet. Motionen i dennar>
del bör avslås av riksdagen.r>
r>
Den aviserade  utvärderingen  har nu påbörjats. Arbetetr>
inleddes med att Riksrevisionsverket (RRV)r>
fick i uppdrag att granska de förändringar  avr>
tingsrättsorganisationen  som genomförts under tidenr>
1999-2001. Verket skulle granska om förändringarnar>
skapat större förutsättningar  för  att  uppnå der>
mål som regeringen ställt upp för reformeringen avr>
tingsrättsorganisationen.r>
r>
Uppdraget  har  redovisats  i rapporten Tingsrätter ir>
förändring (RRV 2002:9). Verket bedömer  attr>
målet att bibehålla tillgängligheten  i  allt väsentligtr>
har kunnat uppnås. Vidare anser RRV att denr>
geografiska samordningen har ökat mellan domstolarnar>
och  åklagare  och  kriminalvård.  Vidare  gerr>
enbart det faktum att en tingsrätt ökat i storlekr>
förbättrade möjligheter att pröva olika former förr>
förstärkning  av beredningsorganisationen. I fråga omr>
möjligheterna till specialisering anför verketr>
att de ökat, samtidigt som det sägs att domare vid der>
flesta tingsrätter menat att målunderlaget förr>
specialisering  inte  är  tillräckligt  stort.r>
Förutsättningarna  för personalrekrytering anser sigr>
verket  inte kunna bedöma. Slutligen anser RRV attr>
förutsättningarna  för  kompetensutveckling  ökatr>
något vid de större tingsrätterna.r>
r>
Härefter  har regeringen beslutat att ge en särskildr>
utredare i uppdrag att göra en utvärdering avr>
de förändringar  av  tingsrättsorganisationen  somr>
genomförts  under åren 1999-2001 (dir. 2002:69).r>
Utredaren  skall  med  utgångspunkt från RRV:sr>
granskning bedöma hur  de  genomförda  förändringarnar>
förhåller  sig  till  de  mål   som  regeringen  harr>
ställt  upp  för  arbetet  med  att  reformerar>
tingsrättsorganisationen. Vidare  skall utredarenr>
granska genomförandet av förändringarna. Utredarenr>
skall ha tillgång till en referensgrupp  bestående  avr>
representanter för riksdagspartierna. Arbetetr>
skall redovisas senast den 31 januari 2003 (dir.r>
2002:126).r>
r>
Flera  motionsyrkanden som väckts med anledning avr>
budgetpropositionen  går  ut  på  att  en  vissr>
tingsrätt eller vissa tingsrätter skall bevaras. Ir>
motionerna Ju229 (fp) och Ju275 (kd) gäller dettar>
Lycksele tingsrätt,  i  motion  Ju246  (c)r>
tingsrätterna  i  Stockholms  län,  i  motion Ju308r>
(kd)r>
Strömstads  tingsrätt,  i motion Ju309 (kd) Vänersborgsr>
och Trollhättans tingsrätter samt  i  motionr>
Ju358 (c) tingsrätterna i  Örebro  län.  I motion Ju209r>
(c) anförs att tingsrätten i Tierp bör få enr>
större domkrets.r>
r>
Vid behandlingen av budgetpropositionen för år 2002r>
avstyrkte utskottet ett antal yrkanden rörander>
enskilda tingsrätters bevarande (bet. 2001/02:JuU1 s. 73r>
f).r>
r>
Utskottet anser, i likhet med vad som tidigare  uttalatsr>
i  denna  fråga,  att  det följer av denr>
principiella inställning till reformarbetet inomr>
domstolsväsendet som riksdagen intagit att den inter>
nu bör uttala sig om de enskilda tingsrätter somr>
omfattas av motionsyrkandena. I den mån de aktuellar>
tingsrätterna skulle komma att beröras av nedläggningarr>
eller sammanläggningar kommer  riksdagen attr>
få tillfälle att ta ställning därtill när regeringenr>
anmäler sådana organisationsförändringar. Någrar>
sådana  förändringar  har  inte  anmälts. Utskottetr>
föreslår att riksdagen avslår motionerna  Ju209,r>
Ju229, Ju246, Ju275, Ju308, Ju309 och Ju358 i härr>
aktuella delar.r>
r>
r>
Allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar m.m.r>
r>
r>
r>
I motion Ju339 (kd) anförs att de  allmänna  domstolarnar>
och  förvaltningsdomstolarna  på  sikt börr>
läggas  samman.  Motsatt  ståndpunkt  förs  fram ir>
motion Ju364 (fp). I motion Ju249 (c) understryksr>
vikten av att rättsväsendets myndigheter samverkar förr>
att utnyttja lokaler m.m.r>
r>
r>
Utskottet har tidigare haft att ta ställning  tillr>
motionsyrkanden  om  att lägga samman allmännar>
domstolar  och  förvaltningsdomstolar.  I  denr>
principiella frågan om sammanläggning  har  utskottetr>
anfört  att  det  för  sin  del  inte vill bestrida  attr>
det  kan  finnas  vissa  fördelar  med  enr>
sammanläggning  av  de båda domstolsorganisationerna.r>
En  sådan  ordning  skulle  enligt  utskottetr>
antagligen framstå som  lättare  att  överblicka  förr>
enskilda. Medborgarperspektivet skulle alltsår>
tjäna på det. Mot en sådan ordning har utskottet dockr>
ansett  att  man  måste  ställa  nackdelar somr>
också  de  har  sitt samband med justr>
medborgarperspektivet. En viktig fråga i det sammanhangetr>
harr>
enligt utskottets mening varit att allmänhetensr>
berättigade krav på en kompetent rättskipning kräverr>
specialisering. En  förändring  mot  en  sammanläggningr>
av domstolsslagen skulle kunna leda till attr>
specialiseringen  tunnas  ut. Utskottet har  vidarer>
konstaterat  att  de  övriga  fördelar  som  enr>
sammanläggning skulle kunna  erbjuda  också  kan tasr>
till vara inom ramen för en sådan inriktning avr>
reformarbetet som regeringen tagit upp i sinr>
handlingsplan  för  reformeringen  av domstolsväsendet,r>
dvs. mot gemensam ledning och administrativr>
samverkan.r>
r>
Senast   utskottet   tog   ställning   i   frågan  hader>
en  särskild  utredare  föreslagit  vissar>
författningsändringar för att en sådan samordningr>
skulle  vara  möjlig,  och  regeringen  avsåg attr>
återkomma till riksdagen (bet. 2001/02:JuU1 s. 74r>
f).r>
r>
Detta  arbete  har  nu  resulterat  i  ett  förslag  tillr>
riksdagen. I propositionen Administrativr>
samverkan  mellan  tingsrätt  och  länsrätt  (prop.r>
2002/03:4)  gjorde  regeringen  bedömningen  attr>
försöksverksamheten med administrativ samverkan  border>
permanentas.  Förslag  på vissa lagändringarr>
lämnades  också. Regeringen tog också upp frågan om enr>
integrerad domstolsorganisation.  Bedömningenr>
som gjordes  i  den  delen  var  att  de tvår>
domstolsorganisationerna för överskådlig tid kommer attr>
bestå.r>
r>
Utskottet fann, som framgår av utskottets  betänkander>
2002/03:JuU2 med anledning av propositionen,r>
ingen anledning till erinran mot regeringens bedömning.r>
Detta innebär att reformarbetet i varje fallr>
för närvarande bör inriktas på administrativ samverkan.r>
Utskottet kan mot denna bakgrund inte ställar>
sig bakom önskemålet om sammanläggning i motion  Ju339.r>
Av  motsvarande  skäl behövs det inte någotr>
uttalande  från  riksdagen om att en sammanläggning inter>
skall ske såsom förordas  i  motion  Ju364.r>
Eftersom själva essensen  i administrativ samverkan ärr>
att ta till vara de fördelar som kan komma avr>
att man kan nyttja lokaler  m.m. gemensamt får motionr>
Ju249 i här aktuell del anses tillgodosedd medr>
den  bedömning  som gjordes i det  nyssnämnda  ärendet.r>
Utskottet  föreslår  att  riksdagen  avslårr>
motionerna Ju249, Ju339 och Ju364.r>
r>
r>
Avskaffande av specialdomstolarna samt hyresnämndernar>
r>
r>
r>
I motion Ju271 (m)  yrkas  att special- ochr>
partssammansatta domstolar skall avvecklas och attr>
derasr>
uppgifter  skall  övertas  av  de   allmännar>
domstolarna.  I  motion  Bo238  (m)  begärs  att  ävenr>
hyresnämnderna skall avskaffas. I motion  Ju336  (s)r>
förordas  i  stället  att hyresnämnderna skallr>
bevaras.r>
r>
r>
De  helt  fristående specialdomstolarna som finns i dagr>
är Patentbesvärsrätten,  Marknadsdomstolenr>
och Arbetsdomstolen.  Under  början  av  1990-taletr>
avvecklades  flera  specialdomstolar,  nämligenr>
försäkringsrätterna,   Försäkringsöverdomstolen   ochr>
Bostadsdomstolen.  För  närvarande  bereds  ir>
Regeringskansliet  också  ett  förslag  om  att  förar>
över   den   verksamhet   som  nu  bedrivs  ir>
Patentbesvärsrätten till Stockholms tingsrätt (SOUr>
2001:33).r>
r>
Regeringen   gjorde   i  sin  skrivelse  Reformeringenr>
av  domstolsväsendet  -  en  handlingsplanr>
(1999/2000:106) bedömningen  att den dömander>
verksamheten i landet så långt som möjligt bör ske i der>
allmänna domstolarna eller de  allmännar>
förvaltningsdomstolarna.  Regeringen  anförde  bl.a. attr>
enr>
allomfattad  princip  under  det  senaste  decennietr>
varit  att  specialdomstolar  utanför de bägger>
domstolsslagen  bör undvikas. Regeringen uttalade bl.a.r>
att personalförsörjning, ökad  flexibilitet,r>
minskad sårbarhet  och  högre effektivitet talade för enr>
lösning med en sammanhållen organisation. Ir>
sin  till  riksdagen  våren   2001   överlämnader>
skrivelse   om  information  och  uppföljning  avr>
handlingsplanen har regeringen vidhållit dennar>
inställning (skr. 2000/01:112 s. 54).r>
r>
Även  utskottet  har  intagit en restriktiv hållning tillr>
specialdomstolar.  Våren  1994  uttalader>
sålunda utskottets dåvarande  majoritet  attr>
specialdomstolar i möjligaste mån borde avskaffas (bet.r>
1993/94:JuU31 s. 9). I en reservation anförde  dock  denr>
socialdemokratiska  minoriteten  att varjer>
specialdomstols  fortsatta  verksamhet  borde  bedömasr>
efter  dess  egna  meriter  och inte utifrånr>
principiella ståndpunkter.r>
r>
Våren   1998   behandlade   utskottet  en  motionr>
liknande  den  nu  aktuella  om  avveckling  avr>
specialdomstolarna (bet. 1997/98:JuU24  s.  12 f).r>
Utskottet ansåg då att det fanns anledning att ser>
mera  nyanserat  på frågan om specialdomstolar.  Dessar>
fick  nämligen  anses  besitta  en  särskildr>
kompetens som leder  till  att  målen  behandlasr>
skickligt,  snabbt  och  ekonomiskt  effektivt. Der>
återstående specialdomstolarnas fortsatta verksamhetr>
borde bedömas efter sina egna meriter  och inter>
endast  utifrån principiella utgångspunkter. Vad gällder>
Patentbesvärsrätten ansåg utskottet att  detr>
då  pågående   beredningsarbetet   borde  avvaktas.r>
Några  skäl  att  förorda  ett  avskaffande  avr>
Marknadsdomstolen eller Arbetsdomstolen  kunder>
utskottet  inte  finna.  Utskottet  avstyrkte den dår>
aktuella  motionen. Detta uttalande har utskottet senarer>
hänvisat till (se senast bet.  2001/02:JuU1r>
s. 75 f).r>
r>
Utskottet har inte någon annan uppfattning i dag ochr>
föreslår att motion Ju271 avslås.r>
r>
Hyresnämnderna  har bl.a. till uppgift att medla ochr>
avgöra vissa hyrestvister. Hyresnämnderna harr>
gemensamt kansli med arrendenämnderna på tolv orter ir>
landet.r>
r>
I betänkandet Nytt  system  för  prövning av hyres- ochr>
arrendemål (SOU 1999:15) föreslog 1997 årsr>
hyreslagstiftningsutredning att merparten  av  hyres-r>
och arrendenämndernas verksamhet skulle förasr>
över till domstol.r>
r>
Domstolsverket  har  på regeringens uppdrag utrett ochr>
lämnat  förslag  på  en  administrativ  ochr>
organisatorisk samordning  som knyter nämnderna tillr>
tingsrätten på orten. Förslaget går bl.a. ut pår>
att de mindre nämnderna ombildas till särskildar>
domstolar inom tingsrätten på respektive ort.r>
r>
Frågan om hyresnämndernas framtida organisation bereds ir>
Regeringskansliet.r>
r>
Det nu redovisade arbetet  bör  enligt  utskottets meningr>
inte föregripas, och riksdagen bör avslår>
såväl motion Ju336 som motion Bo238 i denna del.r>
r>
r>
Utnämning av domare och domstolscheferr>
r>
r>
r>
I motionerna Ju364 (fp) och K379 (m) begärs en störrer>
öppenhet vid utnämningen av högre domare.r>
r>
r>
Av 11 kap. 9 § första stycket regeringsformen samt 4 kap.r>
2 § rättegångsbalken och 3, 10 och 15 §§r>
lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolarr>
framgår  att  ordinarie domare alltid utnämns avr>
regeringen.  I  fråga om de högsta domartjänsterna, dvs.r>
tjänsterna som  justitieråd,  regeringsråd,r>
president i hovrätt  och  kammarrätt,  lagman i hovrättr>
och kammarrätt, domare i Arbetsdomstolen ochr>
Marknadsdomstolen, ordförande och vice ordförande  ir>
Patentbesvärsrätten,  tjänsterna  som lagman ir>
tingsrätterna i Stockholm, Göteborg och Malmö,r>
tjänsterna som lagman i Länsrätten i Stockholms  län,r>
Länsrätten  i Göteborg och Länsrätten i Skåne län samtr>
tjänsterna som ordförande i hyresnämnderna  ir>
Stockholm, Göteborg  och  Malmö,  gäller  att  der>
tillsätts  direkt  efter  ett kallelseförfarande.r>
Tjänsterna kungörs alltså inte lediga, och det sker inter>
heller något formellt anmälningsförfarande.r>
r>
Övriga  ordinarie  domartjänster  och  tjänster  somr>
hyresråd och dispaschör tillsätts  efter  ettr>
ansökningsförfarande sedan tjänsterna kungjorts lediga.r>
Ansökan  ställs  till regeringen men ges inr>
till Domstolsverket. Tjänsteförslagsnämnden förr>
domstolsväsendet (TFN) bereder tillsättningsärendenar>
och avger förslag till regeringen på vilka sökande somr>
bör komma i fråga för tjänsten.r>
r>
Med anledning av ett tillkännagivande från riksdagen harr>
formerna för tillsättandet  av  de  högrer>
domartjänsterna  nyligen  varit föremål för utredningr>
(bet. 1997/98:JuU24 s. 3 f, rskr. 228). I sittr>
betänkande  Domarutnämningar  och  domstolsledning  -r>
frågor  om  utnämning  av  högre  domare  ochr>
domstolschefens  roll  (SOU  2000:99) har denr>
parlamentariska kommittén lämnat sitt förslag. När detr>
gäller utnämningen av högre domare  sägs i betänkandetr>
att regeringen även fortsättningsvis bör varar>
det organ som utnämner de högre domarna  och  att  denr>
inte bör kunna delegera uppgiften att utnämnar>
ordinarie domare. Beredningen av utnämningen till högrer>
domarbefattningar  bör  enligt  betänkandetr>
inledas   i   ett   särskilt   från   såväl   riksdagr>
som  regering  organisatoriskt  självständigtr>
beredningsorgan,  en  förslagsnämnd,  som  lämnarr>
regeringen   förslag   på   lämpliga  kandidater.r>
Förslagsnämnden bör vara lagreglerad. Alla ledigar>
befattningar bör tillkännages  offentligt  och ettr>
system  med  intresseanmälningar  införas. Nämnden skallr>
lämna regeringen ett offentligt förslag  pår>
lämpliga kandidater till högre befattningar.  Regeringenr>
bör enligt kommittébetänkandet kunna väljar>
fritt bland de personer som nämnden fört upp på förslag.r>
Om  regeringen  vill  utse någon person somr>
nämnden  inte  fört  upp på förslag, skall regeringenr>
anmäla det till justitieutskottet,  som  skallr>
hålla  en  offentlig utfrågning.  Om  utskottetr>
därefter  yttrar  sig  till  förmån  för  någon  avr>
kandidaterna skall regeringen vara bunden avr>
yttrandet.r>
r>
Betänkandet har remissbehandlats och bereds förr>
närvarande i Regeringskansliet.r>
r>
Enligt utskottets  mening  bör  beredningsarbetet inter>
föregripas. Motionerna K379 och Ju364 i härr>
behandlade delar bör avslås.r>
r>
I motion Ju323 (s) begärs att antalet kvinnor på högrer>
domartjänster skall öka.r>
r>
Den övervägande majoriteten domstolschefer ochr>
chefsdomare är i dag män samtidigt som kvinnorna ärr>
i majoritet bland de yngre domarna.r>
r>
I budgetpropositionen anför regeringen  att  målet  ärr>
att fler kvinnor skall anställas bl.a. somr>
domstolschefer. Ett intensivt jämställdhetsarbeter>
bedrivs i  olika  former.  Bland  annat uppmuntrasr>
kvinnor  att  söka chefstjänster. Av under åretr>
tillsatta chefstjänster (exklusive kallelsetjänster)r>
tillsattes sju  tjänster  med män och fyra med kvinnor.r>
Ca 25 % av sökandena till dessa tjänster varr>
kvinnor.r>
r>
Under hösten 2000 bildade  Domstolsverket  enr>
projektgrupp  för jämställdhetsfrågor som bestod avr>
kvinnor och män i olika funktioner i både allmän domstolr>
och allmän förvaltningsdomstol. Gruppen harr>
haft i uppgift att utforma ett handlingsprogram för hurr>
arbetet  fortsättningsvis  skall  bedrivas ir>
domstolsväsendet. Under hösten kommer verket attr>
presentera ett handlingsprogram.r>
r>
Utskottet  anser  i  likhet  med  vad  utskottet  ansågr>
hösten 2001 (bet. 2001/02:JuU1 s. 78) närr>
motsvarande  yrkanden behandlades att önskemålet ir>
motionen får  anses  vara  tillgodosett  med  detr>
arbete som pågår. Motion Ju323 bör avslås avr>
riksdagen.r>
r>
r>
Nämndemänr>
r>
r>
r>
I ett antal motioner  tas  frågor om nämndemän upp. Ir>
motionerna Ju202 (m), Ju313 (c) och Ju339 (kd)r>
begärs höjda ersättningar. I  motion Ju235 (kd)r>
efterfrågas en översyn av arvodesnivån. Kvotering avr>
nämndemän med utländsk bakgrund  förordas  i  motionr>
Ju392 (s) medan motionärerna bakom motion Ju364r>
(fp) vill införa en fri kvot för nominering av  andrar>
än politiskt aktiva. Motion Ju359 (s) tar uppr>
frågan om nämndemännens möjligheter till ersättning ir>
samband  med utbildning och i motion A242 (kd)r>
anförs att nämndemän av båda könen bör medverka ir>
prövningen av vårdnadstvister.r>
r>
r>
Nämndemän medverkar i handläggningen av olika måltyper ir>
såväl  allmänna  domstolar  som  allmännar>
förvaltningsdomstolar.  I  tingsrätt  och hovrätt deltarr>
sålunda nämndemän i avgörandet av flertaletr>
brottmål, se 1 kap. 3 b § och 2 kap. 4 §r>
rättegångsbalken.  Vidare  ingår  nämndemän  i  rättenr>
närr>
sådana  domstolar  avgör  familjerättsliga  tvistemålr>
med  fullsutten rätt, se 14 kap. 17 och 18 §§r>
äktenskapsbalken  samt  20 kap. 1 §  föräldrabalken.r>
För de allmänna  förvaltningsdomstolarnas  delr>
gäller att nämndemän som huvudregel deltar när länsrättr>
företar  mål  till avgörande, se 17 § lagenr>
(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar. Ir>
kammarrätt däremot medverkar nämndemän endast om detr>
är särskilt föreskrivet, se 12 § nämnda lag.r>
r>
Bestämmelser om ersättning till nämndemän har meddelats ir>
förordningen  (1982:814)  om  ersättningr>
till  nämndemän  och  vissa  andra  uppdragstagare  inomr>
domstolsväsendet m.m. Av 2 § i förordningenr>
framgår  att  nämndemän  i  tingsrätter,  länsrätter,r>
hovrätter  och  kammarrätter  samt  jurymän  ir>
tryckfrihetsmål erhåller ett arvode för sammanträde omr>
300 kr per dag. Härutöver gäller enligt 2 a §r>
i förordningen att en nämndeman eller juryman,  somr>
förlorar  inkomst på grund av sitt uppdrag, förr>
varje  dag  som  han  har  rätt  till  arvode förr>
sammanträde också har  rätt  till  ersättning  förr>
inkomstförlusten till den del denna inte täcks avr>
arvodet.r>
r>
Arvodena beräknas sålunda utan hänsyn  tillr>
sammanträdestidens  längd  och  någon  ersättning förr>
barnomsorgskostnader betalas inte. Inte heller gottgörsr>
nämndemannens arbete med annat än ersättningr>
för förlorad inkomst i den mån denna går utöver arvodetsr>
belopp.r>
r>
Vad härefter gäller frågan om rekrytering antecknarr>
utskottet att nämndemän i allmän domstol utsesr>
genom   val   (4   kap.   5   §  rättegångsbalken).  Valr>
av  nämndeman  i  tingsrätt  förrättas  avr>
kommunfullmäktige. Nämndeman i  hovrätt väljs avr>
landstingsfullmäktige utom i Gotlands län där valetr>
förrättas av kommunfullmäktige. Valet  skall  varar>
proportionellt,  och  det skall eftersträvas attr>
nämndemannakåren får en allsidig sammansättning medr>
hänsyn till ålder, kön  och  yrke  (4  kap.  7 §r>
rättegångsbalken). Likartade bestämmelser gäller förr>
nämndemän i de allmänna förvaltningsdomstolarnar>
enligt 19 § lagen (1971:289) om allmännar>
förvaltningsdomstolar.r>
r>
Enligt  11  kap. 9 § tredje stycket regeringsformen fårr>
endast den som är svensk medborgare innehar>
eller utöva domartjänst.  Kravet  på svensktr>
medborgarskap är lagfäst beträffande nämndemän i allmänr>
domstol i 4 kap. 6 § rättegångsbalken  och beträffander>
nämndemän i allmän förvaltningsdomstol i 20 §r>
lagen om allmänna förvaltningsdomstolar.r>
r>
Frågor om rekrytering av nämndemän och  de  därmedr>
sammanhängande frågorna om ersättning m.m. harr>
nyligen varit föremål för utredning.r>
Nämndemannakommittén har i betänkande Framtidens nämndemänr>
(SOUr>
2002:61) bl.a. föreslagit att en femtedel av der>
nämndemän  som skall väljas skall tas ur en kvot därr>
allmänheten kan lämna förslag på tänkbara kandidater.r>
Kommittén  har  vidare  lämnat förslag rörander>
nämndemännens ersättningar. Sålunda har föreslagits attr>
kopplingen mellan arvode  och tilläggsbeloppr>
tas  bort,  att  regler  införs  om  ersättning  förr>
förlust av pensionsrätt och semesterförmån,  omr>
ersättning  för barnomsorg, om skälig ersättning förr>
merkostnader  som  drabbar  näringsidkare,  omr>
särskild ersättning  till  den  som  har  lång  resvägr>
samt att ett förtydligande skall göras så attr>
ersättning kan lämnas till den som kallas till såvälr>
information som introduktionsutbildning.r>
r>
Betänkandet, som nyligen remissbehandlats, bereds ir>
Regeringskansliet.r>
r>
När utskottet senast hade att ta ställning tillr>
motsvarande yrkanden hänvisade utskottet till denr>
nyss nämnda utredningens arbete (bet. 2001/02:JuU1 s. 78r>
f).r>
r>
Utskottet anser alltjämt att det arbete som pågår rörander>
nämndemännens rekrytering och ersättningr>
bör avvaktas. Utskottet noterar att syftet med förslagenr>
är  att åstadkomma en bredare rekrytering,r>
något som också bidrar till att öka förutsättningarnar>
att hålla  en  jämn  könsfördelning vad gällerr>
nämndemän i vårdnadstvister. Utskottet är emellertidr>
inte berett att förorda  en  reglering  av  hurr>
nämndemän  skall fördelas på olika typer av mål.r>
Slutligen vill utskottet påpeka att förslagen ocksår>
underlättar  situationen  för  nämndemän  som  deltar ir>
utbildning. Utskottet föreslår att riksdagenr>
avslår motionerna Ju202, Ju235, Ju313, Ju339, Ju359,r>
Ju364, Ju392 och A242 i här aktuella delar.r>
r>
r>
r>
Kompetensfrågor inom rättsväsendetr>
r>
r>
r>
r>
I en rad motioner tas olika frågor omr>
kompetensförsörjningen  inom  rättsväsendet  upp. Ir>
motionernar>
Ju364  (fp),  Sf214  (c)  och Sf336 (v) understryksr>
vikten av att personalen inom rättsväsendet  harr>
erforderlig kompetens att bedöma  och  bemöta personerr>
från andra kulturer. Motionärerna pekar bl.a.r>
på vikten av utbildning och att rekryteringen  till der>
olika yrkeskategorierna breddas. I motionernar>
Ju224 (kd), Ju226 (s), Ju331 (s), Ju361 (kd) och  L277r>
(v) läggs tonvikten på kunskap och erfarenhetr>
som på olika sätt har anknytning till barn. I motionr>
Ju224  begärs  också att det skall inrättas enr>
särskild barndomstol. I motion Ju339 (kd) efterfrågasr>
särskild kompetens  hos  domare som handläggerr>
miljömål  och  mål  som  gäller sexualbrott. I motionr>
Ju232 (kd) begärs att det skall  inrättas  ettr>
nationellt  centrum  för  brottsbekämpning   somr>
skulle   ha   till   uppgift   att   bidra   tillr>
kunskapsförsörjning inom rättsväsendet.r>
r>
r>
Ett  av  de  områden  som regeringen har pekat ut ir>
budgetpropositionen som särskilt angelägna attr>
prioritera  är  just  frågor   om  kompetens  -r>
kompetensutveckling  skall  prioriteras  inom  helar>
rättsväsendet. Vidare anförs att  myndigheternasr>
uppgift  att fortlöpande beakta samhällets etniskar>
och  kulturella mångfald innebär att också åtgärder förr>
att öka  den  etniska  mångfalden  bland  der>
anställda  är  ett  viktigt  inslag.  Det  är  en viktigr>
uppgift för rättsväsendet att verka för attr>
andelen med annan etnisk bakgrund än den svenska ökarr>
bland de anställda.r>
r>
Vad först gäller de motioner vars tonvikt ligger på denr>
kulturella kompetensen kan konstateras attr>
regeringen  i regleringsbreven avseende innevarander>
budgetår  för  polisen,  åklagarorganisationen,r>
domstolsväsendet  och  kriminalvården  angivit attr>
myndigheterna skall återrapportera vad som gjortsr>
för  att  personalen skall ha goda kunskaper  omr>
grunden  för  rasistiska,  främlingsfientliga  ochr>
homofobiska brott. Rapporteringen skall även avser>
situationen för dem som utsatts för dessa typer avr>
brott.r>
r>
Dessa krav  är  inte  nya  -  redan  i  förra  åretsr>
regleringsbrev  fanns  motsvarande  krav  pår>
återrapportering.  Domstolsverkets  återrapportering kanr>
tjäna som exempel. Av den framgår att det ir>
den obligatoriska utbildningen som alla  ordinarier>
domare och även föredragande i länsrätter kallasr>
till ingår inslag om kulturmötesfrågor (nationalitet,r>
kultur och etnisk identitet). Detsamma gällerr>
beträffande den obligatoriska utbildningen som allar>
nyutnämnda  domare  kallas  till.  Vidare  nämnsr>
exempel på inslag om etniska frågor och kulturellr>
mångfald i utbildningsverksamheten.r>
r>
Även  åtgärder  som  vidtagits  för att öka den etniskar>
och kulturella mångfalden bland personalenr>
redovisas av Domstolsverket. Verket  påpekar att detr>
ankommer på varje domstol att själv upprätta enr>
plan för ändamålet. För att stödja domstolarna  i  dettar>
arbete har verket utarbetat riktlinjer förr>
hur en sådan plan kan se ut.r>
r>
Inom polis- och åklagarorganisationerna har man fört inr>
dessa  frågor  i  andra  ämnesområden  somr>
t.ex.  våld  mot  kvinnor  i  stället  för attr>
särbehandla just frågan om kulturkompetens. Ett annatr>
exempel är förhörsledarkurser.r>
r>
När  det  sedan  gäller  yrkandena  om  kompetensr>
rörande  barn  har  Domstolsverket  ålagts  attr>
återrapportera på vilket sätt bestämmelserna  i  FN:sr>
barnkonvention och intentionerna bakom dem harr>
beaktats i utbildningsverksamheten. Av verketsr>
rapportering för år 2001 framgår att barnkonventionenr>
är ett stående inslag i Domstolsverkets seminarier  omr>
vårdnadsmål  för  domare vid allmän domstol.r>
Syftet med seminarierna är att förmedla kunskap i frågorr>
som har anknytning  till  mål  om  vårdnad,r>
boende  och  umgänge samt att ge tillfälle att frånr>
olika erfarenheter diskutera processuella frågorr>
och frågor om  handläggning  av  sådana  mål.  Vidarer>
framgår att konventionen också är ett ståender>
inslag  i  verkets seminarier om verkställighetsmål förr>
domare  i  allmän  förvaltningsdomstol.  Detr>
framgår också  att den obligatoriska utbildningen förr>
nyutnämnda domare innehåller inslag om barnetsr>
ställning i rättsprocessen.  Här  liksom  i  denr>
obligatoriska  utbildningen för ordinarie domare ir>
allmän förvaltningsdomstol ingår ett särskilt avsnitt omr>
barnkonventionen.  Från  och  med  år  2002r>
kommer  barnkonventionen  att ingå även i den utbildningr>
som erbjuds icke ordinarie domare i de bådar>
domstolsorganisationerna. Intervjumetodik  - hur barnr>
minns och berättar om våld och övergrepp - harr>
också tagits upp i verkets kursverksamhet.r>
r>
Också  inom  åklagarorganisationen  har  frågor   omr>
barn  uppmärksammats.  Sålunda  framgår  avr>
Riksåklagarens  årsredovisning  för  år  2001  (s.  43)r>
att åtgärder  vidtagits  för  att  utvecklar>
hanteringen  av  ärenden  som  rör  våldsbrott.  Ir>
denna  del  anförs   bl.a.   att   en   särskildr>
utbildningssatsning genomförts för ett antal åklagarer>
som ingår i lokala familjevåldsgrupper och förr>
specialiståklagare  som  handlägger sexualbrott mot barnr>
och barnmisshandel. Satsningen ingår i  denr>
utbildning som startats under  år  2001 förr>
åklagarorganisationens specialiståklagare. Under årr>
2001r>
har dessutom Riksåklagaren kompletterat  en  promemoriar>
med stöd för utredningar om sexualbrott motr>
barn så att den numera även omfattar våldsbrott motr>
barn.r>
r>
Förutom  den utbildning som genomförts i Riksåklagarensr>
regi  har  åklagarmyndigheterna  genomförtr>
egna utbildningsinsatser.  Enligt vad som anförs ir>
årsredovisningen har vidtagna utbildningsinsatserr>
och samverkan med andra myndigheter  medfört  attr>
kunskapen  och medvetenheten om dessa brott ökat,r>
vilket  i  sin  tur medfört att samtliga åklagarkammarer>
prioriterar  utredningar  rörande  våld  motr>
kvinnor och barn.r>
r>
Vad härefter gäller  kompetensen  hos  dem som företräderr>
barn finns en lagreglering såvitt gällerr>
dem som utsetts till särskild företrädare  för  barn.r>
Enligt  5  §  lagen  (1999:997)  om  särskildr>
företrädare  för barn får endast den som på grund avr>
sina kunskaper och erfarenheter samt personligar>
egenskaper är  särskilt  lämplig  för uppdragetr>
förordnas. För rättshjälpsbiträden i allmänhet finnsr>
ingen sådan reglering.r>
r>
I 2002 års regleringsbrev har regeringen  gettr>
Rikspolisstyrelsen i uppdrag att bl.a. redovisa detr>
brottsbekämpande arbete som har bedrivits när  detr>
gäller  våld mot kvinnor och mot barn, inklusiver>
barn som polisen påträffar som inte själva utsätts förr>
våld,  men tvingas uppleva våld i sin familj.r>
Redovisningen skall innehålla en sammanhållen nationellr>
beskrivning  och  analys av hur verksamhetenr>
har  utvecklats  och  dess resultat. Av redovisningenr>
skall även framgå bl.a.  antalet  och  andelenr>
ärenden som avser våld mot kvinnor eller mot barn,r>
vidtagna åtgärder för att beakta barnperspektivetr>
i verksamheten, utifrån FN:s barnkonventionsr>
bestämmelser och intentioner, och vidtagna åtgärder förr>
att vidareutveckla polisens bemötande och stöd tillr>
brottsoffer och vittnen.r>
r>
Vad gäller polisens kompetens  bör här även nämnas att 18r>
§ förundersökningskungörelsen (1947:948)r>
ändrats. Där föreskrivs nu att förhör  med  någon  somr>
är  under  18 år bör hållas av en person medr>
särskild kompetens för uppgiften.r>
r>
I  detta  sammanhang  bör även nämnas att regeringen ir>
juni 2002 beslutat  att  en  parlamentariskr>
kommitté skall göra en utvärdering av 1998 års reform omr>
vårdnad, boende och umgänge (dir. 2002:89).r>
Kommittén skall bl.a. undersöka och beskriva vilkenr>
kompetens i vårdnadsfrågor som finns hos domarnar>
och vilken kompetensutveckling som pågår. Anserr>
kommittén att det finns brister, skall det övervägasr>
hur domarnas kompetens kan  stärkas  ytterligare.r>
Uppdraget  skall  redovisas senast den 1 novemberr>
2004.r>
r>
Sedan den nämnda förändringen av reglerna om bl.a.r>
vårdnad genomfördes  har Advokatsamfundet minstr>
en gång per år erbjudit samfundets medlemmar en kurs ir>
ämnet. Kursen tar bl.a.  upp olika frågor medr>
anknytning till barnets bästa och barnets vilja.r>
r>
När  det  sedan gäller miljömålen kan nämnas attr>
Domstolsverket tillhandahållit en  miljöbalkskursr>
som förutom miljöbalkens materiella innehåll också tarr>
upp frågor om buller, avloppsanläggningar ochr>
jordbruksjuridik.  Här  kan  tilläggas  att  regeringenr>
gett Domstolsverket i uppdrag att analyserar>
erfarenheterna   av   miljöbalksreformen   vad  avserr>
miljödomstolarnas   och   Miljööverdomstolensr>
organisation, personal och ekonomi.r>
r>
Utskottet behandlade liknande yrkanden under  våren  2002r>
(bet. 2001/02:JuU7 s. 13 f och JuU11 s.r>
27).r>
r>
Utskottet vill inledningsvis poängtera att utskottetr>
naturligtvis  delar motionärernas uppfattningr>
att det är viktigt att rättsväsendets personal harr>
kompetens i de ämnen  som  tas  upp i motionerna.r>
Samtidigt  kan utskottet konstatera - och detta finnerr>
utskottet glädjande - att de frågeställningarr>
som nu är aktuella är väl kända hos berörda myndigheterr>
och att det pågår ett omfattande arbete.r>
r>
När det sedan  gäller  de särskilda frågor som tas upp ir>
motionerna vill utskottet understryka attr>
det är mycket angeläget att  bidra  till en förbättradr>
integration av människor från andra kulturer.r>
För rättsväsendets del handlar det om  att  förstå  denr>
situation som människor med bakgrund i andrar>
länder befinner sig i. Här spelar naturligtvisr>
utbildning  en  viktig  roll. Som regeringen anför ärr>
det  viktigt  att  kunskaper och erfarenheter finnsr>
bland de anställda inom  rättsväsendet.  Förutomr>
utbildning skulle en större mångfald bland personalenr>
bidra till en ökad kunskapsnivå.r>
r>
Vad härefter gäller frågorna om barn kan utskottetr>
instämma i vad motionärerna anför om betydelsenr>
av att de domare som  dömer  i mål där barn ärr>
inblandade har nödvändig kunskap om hur barn reagerarr>
m.m. Utskottet anser emellertid  att  de möjligheter somr>
i dag finns i rättegångsbalken att förordnar>
sakkunnig  för  att  bistå rätten, ger möjlighet  därr>
så  krävs  att  förse  domare  med  nödvändigr>
specialistkunskap  om  barns   utveckling   m.m.r>
Härtill  kommer  att  frågorna  också  tas  upp  ir>
Domstolsverkets kursverksamhet.r>
r>
Att låta en särskild domstol ta hand om alla  de mål därr>
det finns barn inblandade skulle innebärar>
att  det  skapades ytterligare en specialdomstol. Vadr>
gäller  specialdomstolar  har  utskottet  vidr>
upprepade tillfällen  uttalat  att  sådana  endast  börr>
tillåtas om de kan anses besitta en särskildr>
kompetens som leder till att målen behandlas skickligt,r>
snabbt  och ekonomiskt effektivt. Utskottetr>
kan inte se några sådana fördelar med enr>
barndomstol.r>
r>
Miljörätt tas upp i Domstolsverkets kursverksamhet.r>
r>
Utskottet  ser  inte  heller  något skäl för att enr>
gemensam och centraliserad  utbildning  skuller>
medföra en bättre utbildning eller en högrer>
kunskapsnivå.r>
r>
Utskottet föreslår med det anförda  att  riksdagenr>
avslår  motionerna Ju224, Ju226, Ju232, Ju331,r>
Ju339, Ju361, Ju364, L277, Sf214 och Sf336 i härr>
aktuella delar.r>
r>
r>
r>
Vittnesfrågorr>
r>
r>
r>
r>
Flera motioner tar upp olika frågor som rör vittnen. Ir>
motion Ju369  (m)  efterfrågas  en höjning avr>
ersättningen till vittnen. I motionerna Ju297 (s), Ju363r>
(kd) och Ju364 (fp) efterfrågas vittnesstödr>
i olika former.r>
r>
r>
Ersättning  till  vittnen regleras i förordningenr>
(1982:805) om ersättning av allmänna medel  tillr>
vittnen, m.m. Av 5 §  framgår  att  ersättning  förr>
tidsspillan får betalas till den som på grund avr>
inställelsen mister inkomst eller gör annan ekonomiskr>
förlust.  Ersättningen får bestämmas till detr>
belopp som svarar mot den faktiska förlusten, dock högstr>
700 kr per dag. Beloppet höjdes till 700 krr>
den  1  september  1999 från att tidigare under enr>
längre tid ha varit  300  kr.  Av  8  kap.  27  §r>
inkomstskattelagen (1999:1229) följer att ersättningenr>
är skattefri.r>
r>
I proposition 2000/01:79  Stöd  till brottsofferr>
redovisade regeringen som målsättning att det vidr>
samtliga tingsrätter och hovrätter  skulle  finnasr>
vittnesstöd  inom  tre  år.  I  juni  2001  fickr>
Brottsoffermyndigheten  regeringens  uppdrag  attr>
tillsammans med Domstolsverket ta fram en plan förr>
hur det målet skall kunna uppnås samt att medverka  tillr>
att vittesstödsverksamheten anordnas vid der>
orter där sådan verksamhet ännu inte bedrivs. Uppdragetr>
redovisades  i  januari  2002  i  rapportenr>
Vittnesstöd  -  En  kartläggning  avr>
vittnesstödsverksamheten vid landets tingsrätter ochr>
hovrätterr>
hösten  2001. I rapporten redovisas en kartläggning  avr>
omfattningen  av  vittnesstöd  vid  landetsr>
domstolar.r>
r>
I rapporten  redovisas  också en handlingsplan, uppdeladr>
i etapper, över hur regeringens mål skallr>
uppnås. Någon exakt tidpunkt  för  inrättandet  avr>
vittnesstöd  vid  de  olika domstolarna har inter>
föreslagits   i   handlingsplanen  utan  snarare  ettr>
rullande  schema  där  domstolar   med   godar>
förutsättningar för  inrättande  av  verksamhetenr>
kommer  att  erhålla  erbjudande om inrättande avr>
vittnesstöd.r>
r>
För  närvarande finns vittnesstöd eller förbereds sådantr>
stöd vid samtliga  tingsrätter  i  landetr>
utom  Svegs  tingsrätt,  Huddinge  tingsrätt,r>
Sollentuna  tingsrätt,  Solna  tingsrätt,  Södertäljer>
tingsrätt, Södra Roslags tingsrätt, Alingsås tingsrätt,r>
Lidköpings tingsrätt, Gotlands tingsrätt ochr>
Trelleborgs  tingsrätt.  Bland  de  tingsrätter  som harr>
kansliort på flera ställen finns dock flerar>
exempel  på  att  vittnesstöd inte finns vid samtligar>
kansliorter.  Vittnesstödet  finns  även  vidr>
hovrätterna med undantag för Svea hovrätt och Hovrättenr>
över Skåne och  Blekinge. Inför den slutligar>
redovisningen av vittnesstödsverksamheten  år  2004r>
kommer  viss utvärdering att göras och också enr>
kontroll för att få bekräftelse på att alla domstolar dår>
har tillgång till vittnesstöd.r>
r>
Utskottet har härutöver inhämtat följande upplysningar omr>
projektet rörande vittnesstöd.r>
r>
Verksamheten sker vanligen inom ramen för den verksamhetr>
som  brottsofferjourerna  bedriver. Dessar>
får visst stöd av kommunerna men också frånr>
brottsofferfonden. Fonden finansierar också någrar>
lokalar>
samordnare. I övrigt får denna verksamhet inte någotr>
ekonomiskt stöd utan bedrivs ideellt.r>
r>
På  varje  ort  finns  i  regel  en  samordnare somr>
vanligen kommer från brottsofferjouren.  Vissar>
samordnare erhåller arvode.r>
r>
Många av dem som fungerar som vittnesstödjare  ärr>
pensionärer,  studenter eller deltidsarbetande.r>
Det  finns  ingen statistik över könsfördelningen men enr>
vag uppskattning  ger  vid  handen  att  enr>
majoritet är kvinnor.r>
r>
Den som skall  fungera  som vittnesstödjare måste genomgår>
utbildning. Den sköts i samarbete mellanr>
brottsofferjourerna och Brottsoffermyndigheten.r>
r>
Här kan också nämnas att  domstolslokalernas utformningr>
är föremål för en kontinuerlig översyn ochr>
vid ombyggnader beaktas alltid behovet av särskildar>
väntrum för målsägande och vittnen.r>
r>
Utskottet behandlade yrkanden  om  vittnesersättningr>
våren  2001  (bet.  2000/01:JuU32 s. 10) ochr>
yrkanden om vittnesstöd våren 2002 (bet. 2001/02:JuU7 s.r>
23 f).r>
r>
Utskottet konstaterar att trygghet för vittnen är enr>
viktig hörnsten i rättsväsendets  arbete  medr>
att  minska  brottsligheten  och  öka  tryggheten.r>
Frågorna har också under senare år rönt ett stortr>
intresse i riksdagen. Mot den bakgrunden är detr>
glädjande att arbetet med att organisera en särskildr>
stödverksamhet för vittnen nu kommit igång. Utskottetr>
känner ingen tvekan om att arbetet bedrivs medr>
erforderlig kraft och engagemang. Med det anfördar>
föreslår utskottet att riksdagen avslår motionernar>
Ju297, Ju363 och Ju364 i här aktuella delar.r>
r>
När det sedan gäller ersättningen konstaterar  utskottetr>
att  en  kraftig  höjning  skedde  1999.r>
Utskottet  anser  inte nu att det är påkallat med någonr>
ytterligare höjning. Motion Ju369 bör avslåsr>
av riksdagen.r>
r>
r>
r>
Videokonferens i förvaltningsdomstolarnar>
r>
r>
r>
r>
För  närvarande  pågår   en  försöksverksamhet  medr>
videokonferens  i  allmän  förvaltningsdomstol.r>
Försöksverksamheten innebär  att  parter under vissar>
förutsättningar kan delta i muntlig förhandlingr>
inför  rätten  genom  videokonferens.  Vidare  kanr>
tekniken  användas  för  bevisupptagning,  t.ex.r>
vittnesförhör. Bestämmelser  om  detta  har  meddelatsr>
i  lagen  (2001:25) om försöksverksamhet medr>
videokonferens   i  allmän  förvaltningsdomstol.  Lagenr>
gäller  t.o.m.  den   31   mars   2003.   Ir>
budgetpropositionen  föreslås  -  med hänvisning tillr>
att den nya tekniken inte kunnat installeras ir>
den omfattning som det var tänkt - att giltighetstidenr>
förlängs till den 31 december 2004. Utskottetr>
föreslår att riksdagen bifaller regeringens förslag.r>
r>
r>
r>
r>
Kriminalvårdenr>
r>
r>
r>
r>
Utskottets förslag i korthetr>
r>
r>
I  detta  avsnitt  redogörs för kriminalvårdens  resultatr>
under  verksamhetsåret  2001.r>
Utskottet delar regeringens  bedömning  attr>
kriminalvården i stort har fullgjort de målr>
som ställts upp för dess verksamhet. I avsnittet  tarr>
utskottet  vidare  ställning tillr>
vilka  prioriteringar som bör ligga till grund förr>
kriminalvårdens verksamhet  under  årr>
2003. Utskottet  behandlar  också  ett  antalr>
motionsyrkanden rörande bl.a. åtgärder motr>
droger inom kriminalvården, platstillgången  pår>
anstalter och häkten, personalkompetensr>
samt ersättning till lekmannaövervakare. Utskottetr>
hänvisar  i  dessa  delar bl.a. tillr>
genomförda    reformer    och   pågående   reformarbete.r>
Beträffande   anstalts-   ochr>
häkteskapaciteten hänvisar  utskottet till de tillskottr>
som regeringen föreslår. Mot denr>
bakgrunden avstyrker utskottet samtliga motionsyrkanden.r>
Jämför reservationerna 32-36.r>
r>
r>
r>
Inledningr>
r>
r>
r>
r>
Kriminalvårdens huvuduppgifter  är  att verkställar>
påföljderna fängelse, skyddstillsyn och vilkorligr>
dom med samhällstjänst, att ansvara för  övervakningenr>
av  de  villkorligt frigivna och de som stårr>
under  intensivövervakning med elektronisk kontroll samtr>
att utföra  särskilda  personutredningar  ir>
brottmål.  Kriminalvården  ansvarar dessutom förr>
verksamheten vid häktena samt sköter transporter avr>
frihetsberövade personer som  skall  avvisas  ellerr>
utvisas från Sverige. Kriminalvårdens verksamhetr>
skall  präglas  av  en  human  människosyn,  godr>
omvårdnad  och  ett  aktivt  påverkansarbete  underr>
iakttagande av en hög grad av säkerhet samt respekt förr>
den enskildes integritet och rättssäkerhet.r>
r>
r>
I syfte att effektivisera verksamheten har kriminalvårdenr>
under  senare  år  bl.a.  genomfört ettr>
antal   organisationsförändringar.   Regionmyndigheternar>
har  avskaffats  och  ersatts  av  en  nyr>
organisation  för  uppföljning  och tillsyn. En nyr>
placerarorganisation  med  samordningsansvar  harr>
inrättats för ett effektivare utnyttjande  av  platserr>
på häkten och anstalter. Anstaltsindelningenr>
har också förändrats på så sätt att indelningen i fyrar>
säkerhetsklasser  har  avskaffats och ersattsr>
av  en  ordning  där  åtskillnad  görs  endast  mellanr>
placering  i  öppna  och  slutna  anstalter.r>
Kriminalvårdsstyrelsen  är  centralr>
förvaltningsmyndighet  för all kriminalvårdsverksamhet. Denr>
ärr>
också  chefsmyndighet  för  de 36 lokalar>
kriminalvårdsmyndigheterna  och  för  transporttjänsten.r>
Ir>
administrativt hänseende är styrelsen  chefsmyndighetr>
även  för  Kriminalvårdsnämnden och för de 30r>
övervakningsnämnderna.r>
r>
Under   behandlingen   av  budgetpropositionen  harr>
utskottet  haft  en  utfrågning   där   bl.a.r>
generaldirektören för Kriminalvårdsstyrelsenr>
medverkade.  Utfrågningen  var  särskilt  inriktad  pår>
beläggningssituationen på anstalter och häkten.r>
r>
r>
r>
Resultatuppföljningr>
r>
r>
r>
r>
Kriminalvårdens  resultat  för  år  2001 skall bedömasr>
mot bakgrund av de mål och prioriteringar somr>
gällde för verksamheten. Enligt dessa  hader>
kriminalvården  att utforma verkställigheten så att denr>
främjar en anpassning till samhället efter frigivningen.r>
Frigivningsförberedelserna  skulle anpassasr>
så  att  de  dömdas möjligheter till en ordnad situationr>
vid frigivningen förbättras. Vidare  skuller>
kriminalvården  skapa  förutsättningar  för att görar>
alternativen till fängelse trovärdiga så att der>
skulle kunna få bredast möjliga tillämpning. Anstalterr>
och häkten skulle hållas fria från narkotika,r>
alkohol och andra droger.r>
r>
r>
I det följande beskrivs kriminalvårdens  resultat  jämter>
regeringens bedömning med fokus på de nur>
angivna målen. Avslutningsvis redovisar utskottet sinr>
uppfattning.r>
r>
Medelbeläggningen vid landets kriminalvårdsanstalter varr>
3 892  personer under år 2001 eller ca 92r>
%  av  tillängliga platser, vilket är en ökning medr>
2 procentenheter  från  föregående  år  (ser>
tabell).  Medelantalet  tillgängliga anstaltsplatser varr>
103 fler år 2001 jämfört med föregående år.r>
Antalet tillgängliga platser  på  slutna  anstalter  varr>
per den 31 december 2001 drygt 130 fler änr>
samma datum föregående år.r>
r>
r>
Antal tillgängliga platser och medelbeläggning på riketsr>
anstalterr>
----------------------------------------------------r>
|   År |Medelantal   |Medelbeläggning|Beläggning i |r>
|      |tillgängliga |på rikets     |procent av    |r>
|      |platser      |anstalter     |tillgängliga  |r>
|      |       |  |platser |r>
----------------------------------------------------r>
|1998  |  4 087      |  3 573 |    87 %      |r>
----------------------------------------------------r>
|1999  |  4 085      |  3 596 |    88 %      |r>
----------------------------------------------------r>
|2000  |  4 125      |  3 712 |    90 %      |r>
----------------------------------------------------r>
|2001  |  4 228      |   3 892 1    |    92 %      |r>
----------------------------------------------------r>
1  Uppgiften, som hämtats från Kriminalvårdensr>
officiella statistik för 2001, avviker någotr>
r>
från vad som angetts i budgetpropositionen.r>
r>
r>
Medelbeläggningen  vid  landets  häkten  var  1 507r>
personer under år 2001r>
eller  ca  94  %  av  tillängliga  platser,  vilket ärr>
en  ökning  med  4r>
procentenheter från föregående år (se tabell).r>
r>
r>
r>
Antal häktesplatser och medelbeläggning på riketsr>
häktenr>
----------------------------------------------------r>
r>
|   År |Medelantal   |Medelbeläggning|Beläggning ir>
|r>
|      |tillgängliga |på rikets     |procent avr>
|r>
|      |platser      |häkten  |tillgängliga  |r>
|      |       |  |platser |r>
----------------------------------------------------r>
r>
|1998  |  1 479      |  1 264 |    85 %      |r>
----------------------------------------------------r>
r>
|1999  |  1 480      |  1 276 |    86 %      |r>
----------------------------------------------------r>
r>
|2000  |  1 521      |  1 367 |    90 %      |r>
----------------------------------------------------r>
r>
|2001  |  1 601      |  1 507 |    94 %      |r>
----------------------------------------------------r>
r>
Medelantalet  tillgängliga  häktesplatser  var 80 flerr>
år 2001 jämfört medr>
föregående år. Antalet tillgängliga häktesplatser perr>
den 31 december 2001r>
var 28 fler än samma datum föregående år. Denna  ökningr>
hade blivit störrer>
om   inte  kriminalvården  samtidigt  hade  tvingatsr>
stänga   ett   antalr>
häktesplatser på grund av mögelproblem.r>
r>
r>
Antalet  verkställighetsfall  i  häkte var i medeltalr>
329 under år 2001,r>
vilket motsvarar en ökning med närmare  60 % jämfört medr>
föregående år (ser>
tabell).r>
r>
r>
Medelantal verkställighetsfall på rikets häktenr>
----------------------------------------------------r>
r>
|   År |Medelantal    |Därav fängelsedömda somr>
|r>
|      |verkställighetsfall |väntar pår>
anstaltsplatsr>
|r>
|      |på häkte      |    |r>
----------------------------------------------------r>
r>
|1998  |      178     |  135     |r>
----------------------------------------------------r>
r>
|1999  |      201     |  146     |r>
----------------------------------------------------r>
r>
|2000  |      206     |  153     |r>
----------------------------------------------------r>
r>
|2001  |      329     |  277     |r>
----------------------------------------------------r>
r>
Kriminalvårdsstyrelsen  har  på  uppdrag  av  regeringenr>
bl.a. analyseratr>
orsakerna   till   den   uppkomna   situationen   medr>
ett   stort  antalr>
verkställighetsfall.    Av   analysen   framgår   bl.a.r>
att   det   högar>
platsutnyttjandet  på  anstalterna  är  en  viktigr>
förklaring.  Den  högar>
beläggningen på anstalterna,  främst  på  de slutnar>
platserna, beror i sinr>
tur främst på att strafftiderna har ökat och  attr>
reglerna  om villkorligr>
frigivning  efter  halva  strafftiden  togs  bort  årr>
1999. Dessutom  ökarr>
platsbehovet vid en ökad differentiering av olikar>
kategorier av intagna.r>
r>
r>
Kostnaden per producerat vårddygn på anstalt var årr>
2001  i  genomsnittr>
1 684 kr, vilket är en minskning med drygt 3 % jämförtr>
med föregående  år.r>
Dygnskostnaden  per  producerat  vårddygn på häkte var 1r>
809 kr, vilket ärr>
samma kostnad som föregående år (se tabell).r>
r>
r>
Genomsnittlig kostnad per producerat vårddygn på anstaltr>
och häkter>
---------------------------------------------------r>
|År  | Alla     | Slutna     | Öppna      |Häkte  |r>
|    |anstalter |anstalter   |anstalter   | |r>
---------------------------------------------------r>
|1998|1 870 kr  |2 123 kr    |1 288 kr    |1 869 krr>
|r>
---------------------------------------------------r>
|1999|1 836 kr  |2 028 kr    |1 340 kr    |1 925 krr>
|r>
---------------------------------------------------r>
|2000|1 737 kr  |1 896 kr    |1 327 kr    |1 809 krr>
|r>
---------------------------------------------------r>
|2001|1 684 kr  |1 835 kr    |1 275 kr    |1 809 krr>
|r>
---------------------------------------------------r>
Regeringen   konstaterar   att   den  högar>
beläggningen   har   påverkatr>
kriminalvårdens arbete år 2001. Under  innevarande  årr>
har  150  miljonerr>
kronor  tillförts  kriminalvården  för att kunna hanterar>
volymökningen  pår>
kort sikt. Den akuta situationen kan  enligt regeringenr>
härigenom hanterasr>
och nya platser öppnas. Olika alternativ  för  en merr>
långsiktig hanteringr>
av platssituationen måste emellertid övervägas.r>
r>
r>
I  fråga om åtgärder för att förebygga återfall  ir>
brott  kan  följander>
nämnas. Den totala sysselsättningsgraden för de intagnar>
i anstalt under årr>
2001 var     79 %, vilket är en minskning med 2r>
procentenheter jämfört medr>
året innan.r>
r>
r>
Fördelning mellan olika slag av sysselsättning vidr>
anstalt  (tusental tim.)r>
----------------------------------------------------------r>
--r>
|År  |Arbets-|Utbild-|Intern|Program-|Övrig  |r>
Outnyttjadr>
|r>
|    |drift |ning  |service2|verksamhet|sysselsätt-|tidr>
|r>
|    |1     |      |      |         |ning          |r>
|r>
-----------------------------------------------------------r>
-r>
|1998|2 081 |853   |1 296 | 652     |   968        |1 419r>
|r>
-----------------------------------------------------------r>
-r>
|1999|2 045 |845   |1 312 | 526     |   991        |1 234r>
|r>
-----------------------------------------------------------r>
-r>
|2000|2 062 |872   |1 425 | 402     |  1 018       |1 355r>
|r>
-----------------------------------------------------------r>
-r>
|2001|2 073 |898   |1 483 | 384     |  1 156       |1 561r>
|r>
-----------------------------------------------------------r>
-r>
1  Arbete med produktion m.m.r>
r>
2  Inre arbete såsom lokalvård, kökshandräckning samtr>
underhåll av lokaler och grönytor.r>
r>
r>
Kriminalvården har  haft  svårigheter  att fullt utr>
genomföra denr>
utökade satsningen på nationella brotts-  ochr>
missbruksrelaterader>
program. Detta har enligt Kriminalvårdsstyrelsen  berottr>
på  högr>
personalomsättning   och   svårigheter   att   får>
klienter  tillr>
programmen respektive att få dem att fullfölja dem,  menr>
även pår>
en   ökad   medvetenhet   om   vikten   av   attr>
programmen  ärr>
forskningsbaserade och genomförs i enlighet med uppställdar>
krav.r>
Antalet yrkesutbildningar finansierade avr>
länsarbetsnämnderna harr>
utökats  och har lett till att kriminalvården kan erbjudar>
intagnar>
i Stockholmsområdet  och  på andra håll i landet ettr>
utökat antalr>
yrkesutbildningar.  Arbetet   med   att   förbättra  der>
intagnasr>
möjligheter till kontakt med sina familjer harr>
fortsatt.r>
r>
r>
Regeringen konstaterar att kriminalvårdens  verksamhetr>
under årr>
2001 präglats av den höga beläggningsnivån och der>
svårigheter somr>
är  förknippade  med  den. Trots det har kriminalvårdenr>
fortsattr>
strävandena  mot  ett  effektivt   återfallsförebyggander>
arbete.r>
Regeringen anser att den inriktning  avr>
programverksamheten  därr>
kvalitet  snarare  än  kvantitet prioriteras är värdefullr>
och attr>
detta arbete bör fortsätta.  Att  kriminalvården inte harr>
uppnåttr>
det uppställda målet att alla intagna  med  behov  skallr>
erbjudasr>
grundskole-    och    gymnasieutbildning   serr>
regeringen   somr>
oroväckande, eftersom utbildning  är  en mycket viktigr>
faktor förr>
möjligheterna  till  återanpassning  till  samhället.r>
Regeringenr>
påtalar vidare vikten av att det arbete  som inleds underr>
tiden ir>
anstalt  med  att  förebygga  återfall i brott  fortsätterr>
efterr>
verkställighetens  slut.  För att  inledande  åtgärderr>
skall  har>
eftersträvad effekt krävs att  också  andra  huvudmän ir>
samhälletr>
fortsätter  det  arbete som påbörjas underr>
verkställigheten.  Ettr>
stärkt    samarbete    mellan     kriminalvården     ochr>
olikar>
frivilligorganisationer  är  enligt regeringen positivtr>
och  börr>
fortsätta.r>
r>
Angående målet att frigivningsförberedelserna  skallr>
förbättrasr>
kan konstateras att problemet med att många intagnar>
friges  tillr>
en  oordnad  social  tillvaro  med  missbruksproblem ochr>
negativar>
sociala  kontakter kvarstår och att andelen  intagna  somr>
frigesr>
direkt från  häkte har ökat. Kriminalvården har sedanr>
hösten 2001r>
infört ett nytt  sätt  att  planera för de intagnas tid ir>
anstaltr>
innebärande  att en risk- och  behovsbedömning  alltidr>
görs  somr>
grund  för  planeringen   såväl   vad   avser   säkerhetr>
som  der>
individuellt prioriterade brottsrelaterade behoven.r>
Härigenom harr>
kriminalvården  redan  från verkställighetens början  ettr>
störrer>
fokus på frigivningen.r>
r>
Den   treåriga   försöksverksamheten    medr>
användning    avr>
intensivövervakning  med  elektronisk  kontroll  som  ettr>
led  ir>
frigivningsförberedelserna  (IÖV-utsluss)  inleddes den 1r>
oktoberr>
2001    och    har    inledningsvis    fungerat    väl.r>
Enligtr>
Kriminalvårdsstyrelsen  har  intresset  förr>
självförvaltning,  ir>
syfte  att  förbereda  de intagna för frigivningen och attr>
stärkar>
den  enskildes  personliga  ansvar,  ökat  blandr>
kriminalvårdensr>
myndigheter. Verksamhet  med  självförvaltning  harr>
genomförts pår>
ett antal anstalter.r>
r>
Kriminalvården har under år 2001 fortsatt sitt  bredar>
samarbeter>
med  externa  myndigheter och olikar>
frivilligorganisationer  inomr>
ramen för arbetet  med  att  förbereda de intagna förr>
frigivning.r>
För  att  ytterligare  stimulera  samarbetet  med  olikar>
ideellar>
organisationer  har Kriminalvårdsstyrelsen  avsatt  ochr>
fördelatr>
särskilda medel,  i  avsikt  att  kunna  betala  förr>
tjänster somr>
utförts av vissa organisationer i utslussningsarbetet.r>
Vidare harr>
många   kriminalvårdsmyndigheter   tecknat   avtal   medr>
lokalar>
arbetsförmedlingar.r>
r>
Regeringen anser att det är oroväckande att andelenr>
intagna somr>
friges  direkt  från  häkte  har ökat, men att de extrar>
medel somr>
regeringen har tillfört kriminalvården  under  innevarander>
år börr>
leda  till  en förbättrad situation i detta avseende.r>
Regeringenr>
ser det också  som  positivt  att den inleddar>
försöksverksamhetenr>
med intensivövervakning med elektronisk  kontroll  ir>
samband medr>
frigivningen  inledningsvis  haft  goda  resultat.  Vidarer>
anförr>
regeringen  att  kriminalvården  bör  fortsättar>
utvecklingen  avr>
samarbetet med kommunerna och andra huvudmän ir>
samhället.r>
r>
Antalet  personer  som  i någon form var klienter hosr>
frivårdenr>
ökade under år 2001 med 2 % (se tabell).r>
r>
r>
Genomsnittligt antal frivårdsklienterr>
-----------------------------------------------------------r>
r>
|År  |Frivård|Skydds-|Villkorligt|Samhälls-|Kontrakts-|r>
Intensiv-r>
|r>
|    |(totalt)|tillsyn1|frigivna|tjänst |vård     |r>
övervakn.r>
|r>
-----------------------------------------------------------r>
r>
|1998|11    |5 470  |4 023    | 680     |1 013    | 381r>
|r>
|    |567   |       |         |         |         |r>
|r>
-----------------------------------------------------------r>
r>
|1999|11    |5 084  |4 219    |1 0112   |1 091    | 340r>
|r>
|    |753   |       |         |         |         |r>
|r>
-----------------------------------------------------------r>
r>
|2000|11    |4 765  |4 234    |1 4183   |1 092    | 218r>
|r>
|    |727   |       |         |         |         |r>
|r>
-----------------------------------------------------------r>
r>
|2001|12    |4 734  |4 233    |1 8024   |1 048    | 202r>
|r>
|    |019   |       |         |         |         |r>
|r>
-----------------------------------------------------------r>
r>
1   Exklusive skyddstillsynsdömda med föreskrift omr>
samhällstjänst ellerr>
kontraktsvårdr>
r>
r>
2 Varav 854 skyddstillsynsdömda och 157 villkorligr>
domr>
r>
3 Varav 1 087 skyddstillsynsdömda och 331 villkorligr>
domr>
r>
4 Varav 1 156 skyddstillsynsdömda och 646 villkorligr>
domr>
r>
r>
Med  anledning  av  att  antalet  personer  som  dömtsr>
tillr>
påföljdskombinationer    innehållande   samhällstjänstr>
harr>
fortsatt  att  öka  under  år   2001   har  regeringenr>
gettr>
Brottsförebyggande  rådet  i  uppdrag  att  utvärderar>
dessar>
påföljdskombinationer  såsom  de  har  kommit attr>
tillämpasr>
efter  den  1 januari 1999. Uppdraget kommer  attr>
redovisasr>
under våren 2003.r>
r>
r>
Under  år  2001   fortsatte   kriminalvårdensr>
myndigheterr>
arbetet  med  att  stärka  samverkan   med  andra  delarr>
avr>
rättsväsendet  och övriga samverkanspartner.  Denr>
samverkanr>
som   sker   med  det   övriga   rättsväsendet   ärr>
enligtr>
Kriminalvårdsstyrelsen  av  primär  betydelse för attr>
spridar>
kännedom  om  frivårdsalternativen  och  öka  tilltronr>
tillr>
dessa. Frivården deltar i flera olika  samverkansprojektr>
förr>
att få till stånd en snabbare lagföring. Erfarenheternar>
frånr>
dessa projekt är enligt Kriminalvårdsstyrelsen mycketr>
goda.r>
r>
Den 1 januari 2002 var antalet lekmannaövervakare  4r>
508,r>
vilket motsvarar en ökning med 4 % sedan den 1 januarir>
2001.r>
Andelen  klienter  med  lekmannaövervakare  har dockr>
minskatr>
under den senaste femårsperioden, från 48 % 1998  till  44r>
%r>
2002.r>
r>
Regeringen  ser positivt på de åtgärder somr>
kriminalvårdenr>
vidtagit för att  försöka öka antalet lekmannaövervakarer>
ochr>
konstaterar att det  verkar  som  att de vidtagnar>
åtgärdernar>
haft  effekt  och  att  det är angeläget  att  dettar>
arbeter>
fortsätter.  Regeringen  anför   slutligen   attr>
frivårdenr>
uppfyller  en  central del av kriminalvårdens uppdrag.r>
Inter>
minst mot bakgrund  av  arbetet  med försöksverksamhetenr>
medr>
intensifierade  frigivningsförberedelser  kommerr>
regeringenr>
att ha anledning att noga följa frivårdens arbeter>
framöver.r>
r>
r>
Drogmissbrukare inskrivna  i anstalt per den 1 oktoberr>
årenr>
1998-2001r>
--------------------------------------------------------r>
r>
|År  |      |Narkotikamiss-|Blandmiss-    |Alkoholmiss-r>
|r>
|    |Totalt|brukare       |              |r>
|r>
|    | antal|              |brukare       |brukarer>
|r>
|    |      |              |              |r>
|r>
|    | intagna|            |              |r>
|r>
--------------------------------------------------------r>
r>
|    |      |Antal | %     |Antal | %     |Antal | %r>
|r>
--------------------------------------------------------r>
r>
|1998|3 546 |1 021 |28,8   |590   |16,6   |523   |14,7r>
|r>
--------------------------------------------------------r>
r>
|1999|3 536 |1 025 |29,0   |634   |17,9   |551   |15,6r>
|r>
--------------------------------------------------------r>
r>
|2000|3 633 |1 215 |33,4   |624   |17,2   |479   |13,2r>
|r>
--------------------------------------------------------r>
r>
|2001|3 708 |1 279 |34,5   |555   |15,0   |468   |12,6r>
|r>
--------------------------------------------------------r>
r>
I fråga om bekämpningen av narkotika och andra drogerr>
framgår det avr>
uppgifter som anstalterna  har  lämnat  att  antaletr>
anstalter  medr>
daglig  förekomst av narkotika minskat under år 2001.r>
Åtta anstalterr>
har uppgivit att missbruk förekommit ofta eller så gottr>
som dagligenr>
under perioden april-september 2001, jämfört med nior>
anstalter underr>
motsvarande  period  år 2000. Andelenr>
narkotikamissbrukare i anstaltr>
har ökat de senaste åren.  Omkring    50 % av de intagnar>
var år 2001r>
klassificerade  som narkotika- eller blandmissbrukarer>
(se  tabell).r>
Det bör här påpekas att detta inte innebär att hälften avr>
de intagnar>
missbrukar under  anstaltstiden;  innebörden  är  attr>
hälften av der>
intagna bedömdes vara aktiva missbrukare när de togs in.r>
Även blandr>
frivårdsklienterna har andelen med känt missbrukr>
ökat.r>
r>
r>
För   att   hålla  anstalter  och  häkten  fria  frånr>
droger  harr>
kriminalvården  bl.a.  vidtagit flera olika ingripander>
åtgärder, somr>
kontroll, differentiering  av  intagna  ochr>
påverkansinsatser.  Somr>
specialresurser   för   att   motiverar>
narkotikamissbrukare   tillr>
behandling  fanns  474 inrättade platser i början av årr>
2001, vilketr>
är en ökning jämfört med föregående år. Vid ingången avr>
år 2002 hader>
antalet    platser    ökat    ytterligare    till    633.r>
Antaletr>
narkotikamissbrukare som  var placerade enligt 34 § lagenr>
(1974:203)r>
om  kriminalvård  i anstalt (KvaL)  ökade  något  underr>
år  2001  ir>
jämförelse med de föregående  åren,  även  om  antaletr>
var fortsattr>
lågt.  Enligt Kriminalvårdsstyrelsen kan detta vara enr>
antydan  tillr>
att den  negativa  trenden  i  detta  avseende  harr>
brutits. Enligtr>
Kriminalvårdsstyrelsen  är  finansieringsfrågan fortsattr>
ett  stortr>
problem   vid   placeringar   av  detta   slag.   Ävenr>
de   längrer>
verkställighetstiderna och den  därmed  lägrer>
genomströmningen  somr>
varit under året kan ha lett till färre placeringar.r>
r>
Inom  ramen  för  regeringens narkotikapolitiskar>
handlingsplan harr>
Kriminalvårdsstyrelsen under våren 2002 fått i uppdragr>
att genomförar>
en  särskild  satsning  på  att  bekämpar>
narkotikamissbruket  blandr>
kriminalvårdens  klienter.  För  detta ändamål harr>
regeringen avsattr>
100 miljoner kronor under en treårsperiod.  Målsättningenr>
är  bl.a.r>
att   samtliga   narkotikamissbrukare   som  kommer  ir>
kontakt  medr>
kriminalvården skall identifieras och erbjudas  vård,r>
att  utvecklar>
och   utvärdera  de  missbruksrelaterade  programmen  ochr>
att  flerr>
narkotikamissbrukare  genomgår  dessa  program,  attr>
kraftigt minskar>
införseln  av  narkotika  på  anstalter  och  häktenr>
samt  att  ökar>
personalens  kunskaper  om  motivation  avr>
narkotikamissbrukare.  Ir>
uppdraget ingår även att kartlägga problemen som hindrarr>
placeringarr>
enligt   34   §   KvaL  och  att  utveckla  särskildar>
program   förr>
kontraktsvård.r>
r>
Regeringen konstaterar  att narkotikasituationen vidr>
anstalter ochr>
inom frivården återspeglar  utvecklingen  avr>
narkotikasituationen ir>
samhället  i  stort.  Under  senare år harr>
narkotikasituationen  vidr>
såväl   anstalter   som   inom   frivården    försämrats.r>
Andelenr>
narkotikamissbrukare  bland  nyintagna på anstalt harr>
ökat. Detsammar>
gäller bland frivårdens klienter.  Enligt  regeringen  ärr>
det en avr>
kriminalvårdens      viktigaste      uppgifter      attr>
bekämpar>
narkotikamissbruket. Detta arbete har fortsatt högr>
prioritet, vilketr>
bl.a.  visas  genom att regeringen tillförtr>
kriminalvården särskildar>
medel  för  satsningen  på  att  bekämpar>
narkotikamissbruket  blandr>
kriminalvårdens   klienter.  Att  så  sker  är  också  avr>
väsentligr>
betydelse för att förebygga  återfall  i brott.r>
Regeringen avser attr>
noggrant följa kriminalvårdens insatser motr>
narkotikamissbruk.r>
r>
Beträffande  kampen  mot brott med rasistiska,r>
främlingsfientligar>
eller    homofobiska    inslag     konstaterarr>
regeringen    attr>
Kriminalvårdsstyrelsen   ställt   sig   bakom   denr>
strategi   somr>
Brottsförebyggande  rådet  har  utarbetat  för  attr>
säkerställa  attr>
rättsväsendets personal har god kunskap om såväl  grundenr>
för brottr>
med  rasistiska,  främlingsfientliga  eller  homofobiskar>
inslag  somr>
situationen  för  dem som utsätts för dessa brott.r>
Personalen  inomr>
kriminalvården  kommer,   som   ett   led   i  den  nyar>
grund-  ochr>
fortutbildningen, att få lära sig om grunden  för  dessar>
brott  ochr>
situationen  för  de grupper som utsätts för dem. Förr>
intagna som ärr>
dömda för denna typ  av  brott  är  differentiering,r>
utbildning ochr>
deltagande  i  påverkansprogram  viktiga delar ir>
strategin  för  attr>
motverka och begränsa rasism, främlingsfientlighet ochr>
homofobi.r>
r>
Beträffande kriminalvårdens personal  kan  det noterasr>
att antaletr>
årsarbetskrafter  under  år 2001 uppgick till 6 754,r>
vilket  är  enr>
marginell ökning jämfört med  föregående  år.r>
Kriminalvårdsstyrelsenr>
betraktar personalomsättningen som relativt låg ellerr>
åtminstone somr>
normal.  I fråga om kompetensutvecklingen blandr>
personalen  framgårr>
att det år 2001 genomfördes 20 500 dagar grundutbildningr>
av personalr>
med klientnära  arbete, vilket utgör en ökning jämförtr>
med åren 1999r>
och  2000  då som mest  19  000  grundutbildningsdagarr>
genomfördes.r>
Utöver grundutbildningen  användes  ca  35 500r>
utbildningsdagar tillr>
annan kompetensutveckling, varav ca 28 000 dagar avsågr>
utbildning avr>
personal  med  klientnära  arbete.  Från  årsskiftetr>
2001/2002  harr>
kriminalvården tagit i bruk en ny utbildningsmodell,r>
benämnd  KRUT,r>
för  såväl  grundutbildning  som  fortbildning.  Måletr>
är  att höjar>
kompetensen,   främst   hos   vårdarpersonalen.r>
Nyanställda   inomr>
kriminalvården genomgår utbildning varvat med praktisktr>
arbete underr>
ett  och ett halvt år. För nyanställda som saknarr>
högskoleutbildningr>
kommer en tio poängs högskoleutbildning att ingå.r>
Kriminalvården harr>
även under år 2001 upplevt svårigheter att rekryterar>
medarbetare medr>
rätt utbildning och erfarenhet.r>
r>
Regeringen  anför  att  kriminalvårdens  personalr>
utgör en mycketr>
viktig  resurs  och att det därför är angeläget att der>
har  relevantr>
och tillräcklig utbildning  för  det  arbete  som  der>
skall utföra.r>
Regeringen   ser   positivt   på  den  satsning  pår>
utbildning  somr>
kriminalvården  nu genomför. Eftersom  andrar>
kompetensprofiler  varr>
aktuella då många  av  dem  som  i  dag  arbetar inomr>
kriminalvårdenr>
rekryterades  är kompetensutveckling av centralr>
betydelse.  Det  ärr>
enligt regeringen  viktigt att personalen ges de rättar>
verktygen förr>
att kunna bedriva en effektiv kriminalvård. Regeringenr>
betonar ocksår>
vikten av att kriminalvården  även  i fortsättningenr>
vidtar åtgärderr>
för att personalen i ökad utsträckning  skall  ha enr>
varierad etniskr>
bakgrund  och  att  kriminalvården fortsätter strävandenar>
efter  enr>
jämnare könsfördelning mellan olika yrkeskategorier.r>
r>
Utskottet vill i fråga om de enskildar>
verksamhetsområdena framförar>
följande.r>
r>
Vad gäller beläggningssituationen  på  anstalter  ochr>
häkten  kanr>
utskottet  konstatera  att  denna  ytterligarer>
förvärrats under detr>
första halvåret 2002. Utskottet instämmer emellertid  ir>
regeringensr>
bedömning att den akuta beläggningssituationen kanr>
hanteras  och nyar>
platser  öppnas  genom  de extra medel som kriminalvårdenr>
tillförts.r>
När    det    gäller    den   mer   långsiktigar>
hanteringen    avr>
beläggningssituationen  är   det   viktigt  attr>
kriminalvården  gesr>
möjlighet  att hantera volymförändringar  utan  attr>
verksamheten  ir>
övrigt  blir   lidande.   Som  regeringen  konstaterarr>
måste  olikar>
alternativ  för  en  mer långsiktig  hantering  avr>
platssituationenr>
övervägas.r>
r>
I  fråga om åtgärder  för  att  förebygga  återfall  ir>
brott  kanr>
utskottet  konstatera  att  den  totalar>
sysselsättningsgraden för der>
intagna  fortsatt  att  minska även under  år  2001.  Somr>
utskottetr>
anförde i föregående års  budgetbetänkande  (2001/02:JuU1r>
s. 86) ärr>
det viktigt att fängelsetiden ges ett meningsfulltr>
innehåll  och attr>
de  intagna  därvid  erbjuds lämplig sysselsättning.r>
Utskottet delarr>
regeringens uppfattning  om  betydelsen av att arbetetr>
under tiden ir>
anstalt  med  att  förebygga  återfall   i  brottr>
fortsätter  efterr>
verkställighetens slut.r>
r>
När det gäller frigivningsförberedelser  välkomnarr>
utskottet  attr>
kriminalvården  under  år  2001  infört  ett  nytt  sättr>
att planerar>
verkställigheten,  med  ett  redan  från  början  störrer>
fokus   pår>
frigivningen.   Det   är   glädjande   attr>
försöksverksamheten  medr>
användning av intensivövervakning med elektroniskr>
kontroll  som ettr>
led  i  frigivningsförberedelserna  (IÖV-utsluss)r>
inledningsvis harr>
fungerat  väl. Som regeringen konstaterar är detr>
emellertid  oroander>
att andelen dömda som friges direkt från häkte harr>
ökat.r>
r>
Bekämpning av droger är en av kriminalvårdensr>
viktigaste uppgifterr>
och av väsentlig  betydelse  för  att  förebyggar>
återfall  i brott.r>
Utskottet  kan  konstatera  att  missbrukssituationen pår>
anstalternar>
inte har blivit bättre under år 2001.  De särskilda medelr>
regeringenr>
har   tillfört  kriminalvården  för  satsningen   pår>
att   bekämpar>
narkotikamissbruket  bland  kriminalvårdens klienter ärr>
välkomna ochr>
torde  vara  av väsentlig betydelse  för  strävandenar>
mot  drogfriar>
anstalter och häkten.r>
r>
Utskottet    vill    slutligen    framhålla    viktenr>
av    attr>
kompetensutvecklingen  bland personalen fortsätter. Detr>
är angelägetr>
att kriminalvårdens personal har relevant och tillräckligr>
utbildningr>
för det arbete som de skall  utföra.  En  kompetent  ochr>
välutbildadr>
personal  är  av  avgörande  betydelse för attr>
kriminalvården  skallr>
kunna uppfylla de mål som gäller för verksamheten, t.ex.r>
att erbjudar>
de  intagna i anstalterna ett meningsfulltr>
verkställighetsinnehåll.r>
En bra  grundutbildning  för  nyanställda ochr>
kompetensutveckling avr>
befintlig personal i klientnära  arbete  är  såledesr>
mycket viktigt.r>
Den nya utbildningsmodell för grundutbildning  ochr>
fortbildning somr>
kriminalvården  börjat  tillämpa  under innevarande årr>
framstår  somr>
ändamålsenlig för att uppfylla dessa behov.r>
r>
Sammanfattningsvis har utskottet  inte funnit något somr>
talar emotr>
de   slutsatser   regeringen   dragit   i   fråga    omr>
de   olikar>
verksamhetsmålen. Utskottet vill tillägga attr>
kriminalvården  har enr>
mycket svår uppgift och att målen är högt satta.r>
r>
r>
r>
Prioriteringar inför budgetåret 2003r>
r>
r>
r>
r>
I  fråga  om  verksamhetens inriktning under kommander>
budgetår anförr>
regeringen bl.a.  följande.  Kriminalvårdens arbete skallr>
präglas avr>
ambitionen att minska riskerna  för återfall i brott utanr>
att kravenr>
på att utdömda påföljder verkställs  på  ett  säkert  ochr>
trovärdigtr>
sätt  eftersätts.  Genom  de ekonomiska tillskott som harr>
tillförtsr>
kriminalvården innevarande år och de som nu föreslås förr>
kommande årr>
finns förutsättningar att hantera  de  inträffader>
volymökningarna der>
närmaste  åren.  Det innebär att kriminalvården  kanr>
fortsätta  attr>
utveckla verksamheten  mot  de  prioriterade  målen,r>
dvs. förebyggar>
återfall    i    brott,    förhindra    grovr>
brottslighet   underr>
verkställigheten,     förbereda     frigivningen     ochr>
bekämpar>
narkotikamissbruket.  Regeringens  narkotikapolitiskar>
handlingsplanr>
innefattar en särskild narkotikasatsning inomr>
kriminalvården som görr>
att arbetet med att bekämpa narkotikan - både genomr>
kontrollåtgärderr>
och  behandlingsinsatser  - kan bedrivas med ökadr>
intensitet.  Genomr>
extern   granskning   av   kriminalvårdensr>
resursutnyttjande   ochr>
tillsättandet av en utredning  som  skall  utarbetar>
förslag till enr>
modern   lagreglering   av   verkställigheten  avr>
påföljder  stärksr>
förutsättningarna för en effektivt bedrivenr>
verksamhet.r>
r>
r>
Utskottet har ingen erinran  mot  de  bedömningarr>
regeringen  harr>
gjort i denna del.r>
r>
r>
r>
Anslagetr>
r>
r>
r>
r>
I   tabellen  nedan  återfinns  en  jämförelse  avr>
regeringens  ochr>
oppositionens förslag till anslag för kriminalvården förr>
år 2003.r>
r>
r>
r>
(Beloppen anges i tusental kronor)r>
---------------------------------------------------------r>
r>
|Anslag    |Prop.     | m      | fp     | kd     | cr>
|r>
|2002      | 2003     |        |        |        |r>
|r>
|inkl. TB  |          |        |        |        |r>
|r>
---------------------------------------------------------r>
r>
|4 282 603 |4 472 939 |+ 114   |+ 100   |+ 87    |+ 200r>
|r>
|          |          |998     |000     |000     |000r>
|r>
---------------------------------------------------------r>
r>
För  år 2002 uppgår kriminalvårdens anslag, inklusiver>
medel som tillförts pår>
tilläggsbudget,  till knappt 4,3 miljarder kronor. Vidr>
ingången av året hader>
en anslagskredit om  ca  57 miljoner kronor utnyttjats.r>
Utgiftsprognosen förr>
år 2002 är beräknad till knappt 4,3 miljarderr>
kronor.r>
r>
r>
Regeringen föreslår ett  ramanslag  för  år  2003 pår>
närmare 4,5 miljarderr>
kronor.  För  att  ge kriminalvården förutsättningarr>
att  både  behålla  der>
platser som öppnas under  innevarande  år  och  klarar>
förväntade platsbehovr>
under  kommande  år föreslår regeringen att anslagetr>
tillförs  230  miljonerr>
kronor. Vidare föreslår  regeringen att anslaget ökasr>
med 20 miljoner kronorr>
i enlighet med tidigare beslut  att  under  periodenr>
2002-2004  avsätta 100r>
miljoner  kronor  för en särskild narkotikasatsningr>
inom kriminalvården  (ser>
prop.  2001/02:91).   Regeringen   föreslår   ocksår>
för  detta  syfte  attr>
kriminalvården  tillförs  10  miljoner kronor av detr>
under  utgiftsområde  9r>
uppförda  anslaget  14:8  Alkohol-   ochr>
narkotikapolitiska   åtgärder.  Ir>
anslagsberäkningen har även hänsyn tagits tillr>
beräknade utgiftsökningar förr>
löner,  lokaler och övriga förvaltningskostnader samtr>
en delfinansiering  avr>
arkivhållningen  hos  Riksarkivet.  Därutöver  harr>
regeringen föreslagit attr>
anslagsnivån justeras ned med drygt 31 miljoner  kronorr>
i syfte att begränsar>
statlig konsumtion.r>
r>
I motion Ju370 (m) begärs en höjning av anslaget  medr>
115 miljoner kronorr>
för  att  överföra  institutionsvården av ungar>
lagöverträdare  från  Statensr>
institutionsstyrelse till kriminalvården. I motionr>
Ju353 och Fi232 (båda fp)r>
begärs en höjning av  anslaget  med  100  miljonerr>
kronor.  Beloppet  skallr>
användas   bl.a.  till  en  ökning  av  antaletr>
anstaltsplatser  samt  tillr>
personalförstärkningar  inom  kriminalvården.  I motionr>
Ju346 (kd) begärs enr>
höjning  av  anslaget med 87 miljoner kronor. De ökader>
medlen  skall  bl.a.r>
användas till  att  korta  tiden i häkte i väntan pår>
anstaltsplacering, tillr>
utbildningsinsatser för anställda  som  arbetar nära der>
intagna och till attr>
öka narkotikabekämpningen inom anstalterna.  I  motionr>
Ju349 (kd) begärs merr>
resurser  till kriminalvården bl.a. för att förbättrar>
arbetsmiljön  för  der>
anställda och  för  att förbättra möjligheterna tillr>
umgänge mellan barn ochr>
föräldrar som är intagna  i anstalt. I motion Ju373 (c)r>
begärs en höjning avr>
anslaget med 200 miljoner kronor  att  användas tillr>
bl.a. att utöka antaletr>
anstalts- och häktesplatser, öka möjligheten  tillr>
utbildning  för  intagnar>
samt  för  att  öka behandlingsinsatserna pår>
anstalterna för psykiskt sjuka,r>
sexualförbrytare  och drogmissbrukare. I motion Ju258r>
(c) begärs ytterligarer>
resurser     för     att     stärka     kriminalvårdensr>
program-     ochr>
rehabiliteringsverksamhet.r>
r>
Anslagsyrkandena  har  behandlats   ovan   ir>
avsnittet  Utgiftsramen  ochr>
anslagen. Som framgår där föreslår utskottet attr>
riksdagen antar regeringensr>
förslag och avslår motionsyrkandena.r>
r>
r>
r>
Åtgärder mot droger på anstalter och häktenr>
r>
r>
r>
r>
Som  framgått  ovan  har  på  senare  år  andelenr>
narkotikamissbrukare  inomr>
kriminalvården  ökat.  Ungefär  50  % av de intagna  ir>
anstalt  missbrukader>
narkotika   vid   intagningen   och   alltför    mångar>
fortsatte    underr>
anstaltsvistelsen. Kriminalvården bekämparr>
narkotikamissbruket i anstalternar>
genom   att  differentiera  de  intagna,r>
tillhandahålla  missbruksrelateradr>
programverksamhet,   genomföra   kontroller,   dvs.r>
urinprovstagningar  ochr>
visitationer,  samt  genom  att bedriva särskildar>
projekt.  Även  i  häktenar>
erbjuds  de  intagna  missbruksrelateradr>
programverksamhet  och  genomförsr>
visitationer. Ett system med kontantlös handel  harr>
också möjliggjorts inomr>
anstalterna.r>
r>
r>
I propositionen Nationell narkotikahandlingsplanr>
(prop.  2001/02:91,  bet.r>
2001/02:SoU15,  bet. 2001/02:JuU5y, rskr. 2001/02:193)r>
underströk regeringenr>
att kriminalvården  har  en  viktig funktion att fyllar>
i samhällets insatserr>
mot narkotikamissbruket. Såväl  häktes-  ochr>
anstaltstid som tiden i frivårdr>
måste  utnyttjas  för  att  motivera  missbrukarer>
till   behandling.   Vidr>
verkställighet  av  fängelsestraff  och  skyddstillsynr>
bör  det erbjudas enr>
missbrukarvård  som vid behov fortsätter även efterr>
verkställighetens  slut.r>
Redan  från början  av  verkställigheten  börr>
åtgärderna  inriktas  på  attr>
förbereda  klienten  för  ett  drogfritt  liv i frihet.r>
Utgångspunkten skallr>
enligt regeringen vara att intagna utanr>
narkotikaproblem  inte  skall behövar>
komma  i  kontakt med narkotika, att missbrukarer>
avskärs från tillförsel  avr>
narkotika och  att  intagna  förhindras  att  bedrivar>
narkotikahandel  inomr>
häktena  och  anstalterna  samt  ute  i  samhället.r>
För  att  åstadkomma enr>
narkotikafri  miljö  krävs  enligt  regeringen  enr>
kombination av kraftfullar>
motivations- och behandlingsinsatser samt väl avvägdar>
kontrollåtgärder.r>
r>
Regeringen aviserade i propositionen 100 miljonerr>
kronor under tre år tillr>
en särskild narkotikasatsning inom kriminalvården.r>
Målet  för satsningen ärr>
att  samtliga  narkotikamissbrukare  som kommer ir>
kontakt med kriminalvårdenr>
identifieras,  bl.a.  genom  uppsökande verksamhet  pår>
häkten,  och  utredsr>
avseende problem och behov samt  erbjuds  adekvat vård.r>
Vidare sätts som målr>
att   missbrukarens   problematik,   behov   ochr>
önskemål    beaktas   vidr>
anstaltsplaceringen, att intagna som inte vill komma ir>
kontakt med narkotikar>
erbjuds   en   narkotikafri   verkställighet,   att  der>
missbruksrelaterader>
programmen  utvecklas  och  utvärderas  samt  att flerr>
narkotikamissbrukarer>
genomgår dessa program. I målsättningen ligger  ocksår>
att  kraftigt  minskar>
införseln  av  narkotika på anstalter och häkten samtr>
att utveckla samverkanr>
både  inom  och  mellan   lokalar>
kriminalvårdsmyndigheter  samt  med  andrar>
myndigheter. Personalen skall också ha kunskaper som ärr>
relevanta för arbeter>
med bl.a. motivation av missbrukare.r>
r>
Propositionen behandlades  i  riksdagen  avr>
socialutskottet (bet. 2001/02:r>
SoU15), som tillstyrkte förslaget. I yttrande  tillr>
socialutskottet noterader>
justitieutskottet  med  tillfredsställelse  att  sår>
stor  vikt  lagts  vidr>
kriminalvårdens  insatser  för att bekämpar>
narkotikamissbruket,  främst  vidr>
dess behandlingsinsatser (2001/02:JuU5y s. 11).r>
r>
Genom  beslut  den  25  april   2002r>
(Ju2002/3054/KRIM)  gav  regeringenr>
Kriminalvårdsstyrelsen i uppdrag att genomföra  enr>
särskild satsning på attr>
bekämpa  narkotikamissbruket  bland  kriminalvårdensr>
klienter.  I  uppdragetr>
ingick  också  bl.a.  att  öka  kunskapen och  utvecklar>
metoderna  för  attr>
förhindra att narkotika förs in på  häkten  ochr>
anstalter.  Uppdraget i denr>
delen skall redovisas senast den 1 oktober 2003.r>
r>
Kriminalvårdsstyrelsen  antog  i sin tur den 18 junir>
2002 en handlingsplanr>
för  en särskild satsning på narkotikabekämpning  m.m.r>
inom  kriminalvårdenr>
(Dnr 2002-005943).  Handlingsplanen  anger  tydligar>
riktlinjer och ramar förr>
den  verksamhet som skall bedrivas vid de lokalar>
kriminalvårdsmyndigheternar>
som deltar  i  den särskilda narkotikasatsningen. Blandr>
annat skall ca 1 200r>
anstaltsplatser   omvandlas   tillr>
behandlingsplatser,  motivationsplatserr>
respektive platser för svårmotiverade.  Vidare inrättasr>
särskilda uppsökander>
narkomanvårdsteam. Dessa team - omfattande  totalt 23r>
tjänster - skall verkar>
på  häktena  med  att  bl.a.  identifiera  ochr>
kartlägga  missbrukare,  sökar>
motivera dem till placering på olika motivations-r>
eller  behandlingsplatserr>
samt utreda behov av vård och behandlingsinsatser.r>
Narkomanvårdsteamen skallr>
också    initiera    informationsinsatser    förr>
häktespersonal   avseender>
missbruksfrågor. För att minska införseln ochr>
förekomsten  av  narkotika pår>
anstalter    och   häkten   skall   sexr>
narkotikahundar   anskaffas   tillr>
kriminalvården.r>
r>
I motion Ju258  (c)  begärs ökade kontrollåtgärderr>
mot droger på anstalterr>
och  häkten,  såsom  ett ökat  antalr>
urinprovstagningar  och  visitationer,r>
användande av narkotikahundar  och  en ökadr>
differentiering av de intagna. Ir>
motion  Ju349 (kd) begärs också ökader>
kontrollåtgärder,  bl.a.  genom  flerr>
drogtester  av  de  intagna,  övervakade  besök  förr>
korttidsdömda och ökadr>
differentiering   av   de  intagna.  I  motion  Ju353r>
(fp)  begärs   skärptr>
narkotikakontroll på anstalterna, bl.a. genomr>
användande av narkotikahundar.r>
I motion So442 (fp) begärs  att  såväl  besökande  somr>
personal skall kunnar>
kroppsvisiteras vid inpassering på en anstalt. I motionr>
Ju315  (s) begärs enr>
åtgärds- och tidsplan för att göra anstalternar>
drogfria. I motion  Ju377 (m)r>
begärs  att  intagna  som  önskar  komma  ifrån sittr>
missbruk skall erbjudasr>
placering  på  drogfria  anstalter medan andra  intagnar>
skall  placeras  pår>
anstalter utan rätt till permission och med besök bakomr>
s.k. glasruta.r>
r>
I   det   ovan   nämnda   yttrandet    tillr>
socialutskottet   behandlader>
justitieutskottet liknande yrkanden som de nu aktuellar>
(bet. 2001/02:Ju5y s.r>
13 f). Utskottet framhöll därvid att bestämmelserna  omr>
de kontrollåtgärderr>
som  kan  vidtas inom såväl häkten och anstalter somr>
inom frivården  i  alltr>
väsentligt  är  ändamålsenligt  utformade.  Även om manr>
kunde konstatera attr>
regelverket ger goda möjligheter att genom kontrollr>
förhindra att narkotikar>
förs in i anstalterna, förekommer sådan införsel i enr>
på  vissa håll ganskar>
utbredd    omfattning.    Utskottet    välkomnader>
därför    det   uppdragr>
Kriminalvårdsstyrelsen skulle få att ytterligare ökar>
kunskapen och  utvecklar>
metoder  för  att  förhindra  att narkotika förs in pår>
häkten och anstalter.r>
Utskottet  ansåg  att  någon  ökad   slutenhet  avr>
anstalterna  inte  border>
tillgripas, även om det skulle kunna förhindra  en delr>
av narkotikainflödet,r>
eftersom  öppenheten är avgörande för att minska der>
skadliga  följderna  avr>
frihetsberövandet  och  för  att främja den intagnesr>
anpassning i samhället.r>
Mot den bakgrunden ansåg utskottet  att  det  inter>
fanns skäl att föreslå enr>
rutinmässig kontroll av alla inpasserande.r>
r>
Beträffande frågan om besök under sådana förhållandenr>
att den intagne ochr>
den besökande inte kan överlämna föremål till varandrar>
(den  s.k. glasrutan)r>
hänvisade utskottet till regeringens överväganden ir>
denna fråga och till detr>
aviserade uppdraget till Kriminalvårdsstyrelsen attr>
utreda vad det finns förr>
hjälpmedel  som  kan  användas  i  arbetet  för  attr>
förhindra införsel  avr>
narkotika, i vilken mån de olika hjälpmedlen kan bidrar>
till  att personalenr>
kan  användas  till andra uppgifter än kontroll ochr>
övervakning samt  vilkenr>
kostnad användningen  av  hjälpmedlen kan leda till.r>
Med hänvisning till detr>
aviserade uppdraget ansåg utskottet  attr>
motionsyrkandena  i  denna del varr>
tillgodosedda.    Som   nämnts   ovan   skallr>
regeringens   uppdrag   tillr>
Kriminalvårdsstyrelsen i denna del redovisas senast denr>
1 oktober 2003.r>
r>
Utskottet har inte  ändrat  sin  uppfattning  ir>
dessa frågor. Beträffander>
användande av narkotikahundar för att eftersökar>
narkotika  på  anstalter ochr>
häkten kan konstateras att Kriminalvårdsstyrelsenr>
beslutat om anskaffning avr>
sex sådana hundar. En ökad möjlighet tillr>
differentiering av de  intagna harr>
skapats   genom   beslutet  om  inrättande  av  ettr>
stort  antal  särskildar>
motivations- och behandlingsplatser samt platser förr>
svårmotiverade.r>
r>
Vad  särskilt  gäller   begäran   i   motion  So442r>
om  möjliggörande  avr>
visitationer av kriminalvårdens personal,  i syfte attr>
förhindra införsel avr>
narkotika  på  anstalter  och  häkten,  vill  utskottetr>
härutöver  tilläggar>
följande. I propositionen Nationellr>
narkotikahandlingsplan  angav regeringenr>
att kriminalvårdsstyrelsen upplyst att frågan omr>
visitation av  personal varr>
föremål  för  arbetsrättsliga förhandlingar medr>
personalens fackförbund  ochr>
att det därför  enligt  regeringen  inte fannsr>
anledning att föregripa dennar>
process  (prop.  2001/02:91  s.  59). Justitieutskottetr>
delade  regeringensr>
bedömning i denna fråga och föreslog  i  sitt  yttrander>
till socialutskottetr>
att  motionsyrkandena i denna del skulle avstyrkasr>
(bet.  2001/02:JuU5y  s.r>
13).  Kriminalvårdsstyrelsen   har   nu   uppgett   attr>
de  arbetsrättsligar>
förhandlingarna endast rör möjligheten tillr>
kroppsvisitation  av  personalenr>
genom  användande  av  metalldetektor. Sådan kontrollr>
skulle syfta till  attr>
förhindra införsel av mobiltelefoner  och  vapen.r>
Narkotika kan däremot inter>
upptäckas med hjälp av metalldetektorer. Dettar>
förhållande  ger  emellertidr>
inte  utskottet anledning att nu ändra sin inställningr>
till motionsyrkandet.r>
Det är  naturligtvis  angeläget  att  förhindra allr>
införsel av narkotika pår>
anstalt. Något stöd för antagandet att  narkotika  ir>
någon större omfattningr>
förs  in  på  anstalter  och häkten av anställda finnsr>
emellertid  inte.  Avr>
gällande rätt följer att den  som är skäligen misstänktr>
för narkotikabrott -r>
efter  beslut  av tingsrätt, åklagare  ellerr>
förundersökningsledare  -  kanr>
kroppsvisiteras    för   eftersökande   av   narkotikar>
(28   kap.   11   §r>
rättegångsbalken).   Vid    en   avvägning   mellanr>
intresset   att   utanr>
brottsmisstanke  kunna  söka  efter  narkotika  hos  der>
anställda  och  denr>
integritetskränkning som generella  ellerr>
stickprovsvisa kroppsvisitationerr>
skulle   innebära   för   personalen   väger   enligtr>
utskottets   meningr>
integritetsintresset över.r>
r>
Utskottet föreslår således att riksdagen avslårr>
motionerna  Ju258,  Ju315,r>
Ju349, Ju 353, Ju377 och So442 i nu behandlader>
delar.r>
r>
I motion Ju264 (v) anförs attr>
narkotikabehandlingsåtgärder bör prioriterasr>
på  anstalterna  framför  ökade  kontrollåtgärder  ochr>
att förhållandena förr>
missbrukare  intagna  i  häkte  måste  förbättras.  Ir>
motion   Ju349   (kd)r>
förespråkas  att  motivationsavdelningar och särskildar>
trestegsanstalter förr>
intagna med missbruksproblem inrättas.r>
r>
Utskottet delar motionärernas  uppfattning att storar>
insatser måste vidtasr>
för behandling av missbrukare inom  kriminalvården.  Enr>
betydande  andel avr>
alla  tunga  narkomaner  i  Sverige  passerar  årligenr>
genom kriminalvården.r>
Insatserna  för  missbruksbehandling  under framförr>
allt  anstaltstiden  ärr>
därför av särskilt stor betydelse. Tiden  i  anstalt,r>
men även i häkte, börr>
således användas för att motivera de intagna tillr>
behandling,  planera sådanr>
behandling  och  genomföra den. I många fall kanr>
behandlingsinsatserna  inter>
fullbordas under själva  anstaltstiden.  Då  är detr>
särskilt viktigt med ettr>
gott   samarbete   mellan   kriminalvården   ochr>
externa   aktörer,   bl.a.r>
socialtjänsten i kommunerna.r>
r>
Som nämnts ovan har Kriminalvårdsstyrelsen,  inomr>
ramen  för  den antagnar>
handlingsplanen mot narkotika inom kriminalvården,r>
beslutat att inrätta  ettr>
stort   antal   behandlings-   och   motivationsplatserr>
samt  platser  förr>
svårmotiverade.  Den  övergripande  målsättningen förr>
dessa platser  är  attr>
motivera alla missbrukare till drogfrihet  samtr>
erbjuda  adekvat behandlingr>
inom  kriminalvården och/eller genom samarbete medr>
externa samarbetspartner.r>
På motivationsavdelningar skall de intagna bl.a.r>
erbjudas motivationssamtal,r>
individuellt   eller   i   grupp,   vid   behovr>
erbjudas  avgiftning  ellerr>
tablettnedtrappning och en lämplig kombination  avr>
programverksamhet, såsomr>
arbete, studier och allmänna program inriktade motr>
impulsstyrning och brott.r>
Om en intagen på motivationsavdelning är motiverad attr>
flytta  över till enr>
behandlingsavdelning skall denne enkelt kunna överförasr>
eller ställas  i  kör>
till  en  sådan  enhet. På behandlingsavdelningarnar>
skall de intagna genomgår>
särskilda brotts-  och  missbruksrelaterade  programr>
som  är  vetenskapligtr>
utprövade.  På  sådana avdelningar skall ocksår>
självförvaltning tillämpas  ir>
stor utsträckning. För att placeras på enr>
behandlingsavdelning krävs att denr>
intagne särskilt  söker dit och ingår ettr>
behandlingskontrakt för ändamålet.r>
Intagna på behandlingsavdelning  som  återfaller ir>
missbruk skall föras frånr>
behandlingsavdelning till motivationsavdelning  förr>
avgiftning och eventuellr>
revidering av behandlingsplanen.r>
Behandlingsavdelningarna  skall ha ett närar>
och  regelbundet  samarbete  med  vårdgivare  utanförr>
kriminalvården,  t.ex.r>
behandlingshem, öppenvård och familjevård. Pår>
avdelningar för svårmotiverader>
skall de intagna få motivationssamtal i syfte attr>
stimulera de intagna tillr>
att söka förflyttning till andra enheter. Intagna somr>
visar förändringsviljar>
skall enkelt kunna överföras till motivations- ellerr>
behandlingsavdelning.r>
r>
Enligt   utskottets   mening   innebär   denr>
inledda   satsningen    motr>
narkotikamissbruk  på  anstalterna  att  betydander>
insatser  nu  görs  inomr>
kriminalvården   för   att   komma  till  rätta  medr>
ett  av  våra  störstar>
samhällsproblem.   Inrättandet   av    de    särskildar>
motivations-   ochr>
behandlingsplatserna   för  narkomaner  innebär  attr>
de  intagna   i   storr>
utsträckning differentieras  och  motiveras  i enlighetr>
med vad motionärernar>
efterfrågar.r>
r>
Inrättandet  av  uppsökande  narkomanvårdsteam   pår>
häktena   är  mycketr>
betydelsefullt för att tidigt kunna möta intagna medr>
ett missbruk,  motiverar>
dem och planera för eventuella behandlingsinsatserr>
under den fortsatta tidenr>
i  häkte  och  anstalt.  Härigenom sätts fokus även pår>
behovet av hjälp tillr>
missbrukare under den tid  som  de  vistas  i  häkte.r>
Som nämnts ovan skallr>
narkomanvårdsteamen även initiera informationsinsatserr>
för  häktespersonalenr>
avseende missbruksfrågor.r>
r>
Mot bakgrund av vad som har anförts anser utskottetr>
att något  uttalande ir>
dessa  frågor  från  riksdagens  sida  inte  ärr>
påkallat. Utskottet föreslårr>
således att riksdagen avslår motionerna Ju264  ochr>
Ju349  i  nu  behandlader>
delar.r>
r>
r>
r>
Anstalts- och häkteskapacitetenr>
r>
r>
r>
r>
I motion Ju353 (fp) begärs att antalet anstaltsplatserr>
vkas. I motion  Ju349r>
(kd)  begärs  att  fler anstalts- och häktesplatserr>
inrättas. I motion Ju357r>
(kd) begärs att antalet häktesplatser utökas.r>
r>
r>
Som  utskottet  konstaterat   under   rubrikenr>
Resultatuppföljning   harr>
beläggningssituationen  på anstalter och häktenr>
ytterligare förvärrats underr>
innevarande   år.   Beräknat   utifrånr>
Kriminalvårdsstyrelsens   månatligar>
verksamhetsstatistik var under det första halvåret 2002r>
i genomsnitt 94 % avr>
alla  tillgängliga anstaltsplatser  belagda.  Det  kanr>
vidare  noteras  attr>
beläggningstrycket  under  denna  period  varr>
betydligt  högre på de slutnar>
anstalterna (97 %) än på de öppna (86 %). Ävenr>
beläggningen  på  häktena harr>
fortsatt  att  öka  under  det  första  halvåret  2002r>
och  uppgick  till ir>
genomsnitt  97  %.  Enligt  samma  verksamhetsstatistikr>
och enligt uppgifterr>
lämnade av Kriminalvårdsstyrelsen har  beläggningenr>
ökat  ytterligare underr>
hösten 2002 och uppgår, både vad gäller häkten ochr>
slutna anstalter,  tidvisr>
till  mer  än  100  %,  vilket bl.a. resulterat ir>
dubbelbeläggning i celler.r>
Antalet s.k. verkställighetsfall  -  intagna i häkter>
med verkställbar dom pår>
fängelse - är fortsatt stort.r>
r>
Kriminalvårdsstyrelsen har i en analys  av  orsakernar>
till  den  uppkomnar>
situationen  med  ett  stort antal verkställighetsfallr>
på häktena, gjord  pår>
begäran   av   regeringen,   bedömt    att    orsakenr>
till   att   antaletr>
verkställighetsfall  har ökat är det högar>
platsutnyttjandet  på  anstalternar>
och den därmed följande svårigheten att placera utr>
fängelsedömda på anstalt.r>
Den höga beläggningen  på  anstalterna kan i sin turr>
till stor del förklarasr>
av ett ökat platsbehov till följd av att strafftidernar>
har ökat på senare årr>
och att reglerna om villkorlig  frigivning efter halvar>
strafftiden togs bortr>
år 1999. Dessutom ökar platsbehovet  vid  en  ökadr>
differentiering av olikar>
kategorier intagna.r>
r>
Enligt   uppgifter   från   Kriminalvårdsstyrelsenr>
har  drygt   120   nyar>
anstaltsplatser  tagits  i  bruk  under   år   2002,r>
varav  25  platser  pår>
Storbodaanstalten och 23 platser på anstalten ir>
Kristianstad.  Under  sammar>
period  har ca 20 nya häktesplatser tagits i bruk. Vidr>
utskottets ovannämndar>
utfrågning   erhölls  vidare  uppgiften  att  detr>
under  år  2003  planerasr>
inrättande av ytterligare ca 350 anstaltsplatser ochr>
drygt 60 häktesplatser.r>
Det kan i detta  sammanhang även nämnas attr>
Kriminalvårdsstyrelsen inlett enr>
planering  av en ny  kriminalvårdsanläggning  ir>
Västerås  med  närmare  250r>
platser. En  dialog  pågår  i  denna  fråga mellanr>
Justitiedepartementet ochr>
Kriminalvårdsstyrelsen, varvid alternativa  lösningarr>
i form av ytterligarer>
utbyggnad och förtätning av befintliga anstalter ocksår>
undersöks.r>
r>
Utskottet ser med stor oro på den utveckling avr>
beläggningen  på anstalterr>
och  häkten  som skett under senare år. Trots att ettr>
inte obetydligt  antalr>
nya anstalts- och häktesplatser tagits i bruk harr>
beläggningsgraden fortsattr>
att öka. Såvitt  kan  bedömas  torde den ökader>
beläggningen inte vara endastr>
tillfällig. En alltför hög beläggning  på  anstalternar>
medför inte bara renr>
trängsel  utan  också  stora problem för kriminalvårdenr>
att  uppnå  önskvärdr>
differentiering  vid  placering  av  de  intagna  ochr>
att  erbjuda  adekvatr>
verksamhet   under   anstalts-tiden.    Sådanar>
möjligheter    till   ökadr>
differentiering är särskilt viktigt för att kunna når>
ambitionerna att stävjar>
narkotikamissbruket  på  anstalterna  och erbjudar>
lämpliga insatser till  der>
intagna  som  är  missbrukare.  Omr>
beläggningssituationen  inte  förbättrasr>
väsentligt   äventyras   den   angelägna   satsningenr>
på    att   bekämpar>
narkotikamissbruket    inom   kriminalvården.   Ir>
varje   fall   försämrasr>
förutsättningarna att uppnå önskvärt resultatr>
betydligt.r>
r>
Vad särskilt gäller det stora antalet s.k.r>
verkställighetsfall i häkte harr>
utskottet vid flera tillfällen  tidigare,  senast ir>
budgetbetänkandet för årr>
2002 (bet. 2001/02:JuU1 s. 91 f), framfört oro  överr>
detta  förhållande ochr>
pekat  på angelägenheten i att fängelsedömda snarastr>
kommer ut  på  anstalt.r>
Utskottet   tvingas  nu  återigen  konstatera  attr>
situationen  vad  gällerr>
verkställighetsfallen inte förbättrats utan tvärtomr>
förvärrats. Utvecklingenr>
i detta avseende  kan antas vara en följd av den mycketr>
höga beläggningen pår>
främst de slutna anstalterna.r>
r>
Utskottet instämmer,  som  framgått  ovan, ir>
regeringens bedömning att denr>
akuta beläggningssituationen kan hanteras,  och  nyar>
platser öppnas genom der>
extra medel som kriminalvården tillförts i dennar>
budget.  När det gäller denr>
mer  långsiktiga  hanteringen av beläggningssituationenr>
är det  viktigt  attr>
kriminalvården  ges   möjlighet   att  hanterar>
volymförändringar  utan  attr>
verksamheten i övrigt blir lidande.  Här  måste  olikar>
alternativ för en merr>
långsiktig   hantering   av  platssituationenr>
övervägas.   Utskottet   villr>
understryka att frågan brådskar  och  utgår  från attr>
regeringen noga följerr>
den. Någon anledning till ett uttalande från riksdagenr>
finns för närvarander>
inte.r>
r>
Med det anförda föreslår utskottet att riksdagenr>
avslår  motionerna Ju349,r>
Ju353 och Ju357.r>
r>
I  motion  Ju327  (s)  begärs  att  det skall skapasr>
fler häktesplatser  ir>
Eskilstuna.   I   motion   Ju286   (kd)   begärs    attr>
en   planerad   nyr>
kriminalvårdsanläggning lokaliseras till Västmanlandsr>
län.  I  motion Ju343r>
(s)  begärs  att en eventuell nyr>
kriminalvårdsanläggning i Mälardalsregionenr>
lokaliseras till  västra  Södermanland.  I motion Ju344r>
(s) begärs att en nyr>
kriminalvårdsanläggning förläggs till Norrköpingsr>
kommun. Slutligen begärs ir>
motion N308 (c) att en ny kriminalvårdsanläggning byggsr>
i Arboga.r>
r>
De  nu  behandlade  motionerna  rör  dels  fråganr>
hur  stor  en  enskildr>
häktesanläggning  bör vara, dels var en eventuell nyr>
kriminalvårdsanläggningr>
bör lokaliseras. Sådana  frågor  utgör angelägenheterr>
för kriminalvården attr>
avgöra utifrån de krav som ställs på verksamheten. Detr>
ankommer således inter>
på riksdagen att uttala sig i hithörande  frågor.  Medr>
hänvisning  till detr>
anförda avstyrker utskottet motionerna Ju286, Ju327,r>
Ju343, Ju344 och N308 ir>
nu behandlade delar.r>
r>
r>
r>
Kompetensutveckling m.m.r>
r>
r>
r>
r>
I   motion  Ju258  (c)  begärs  att  samtliga  vårdarer>
inom  kriminalvårdenr>
kontinuerligt  skall  få  vidareutbildning.  I  motionr>
Ju349 (kd) begärs attr>
utbildningen för personalen inom kriminalvårdenr>
förbättras och förlängs, attr>
fler  unga  rekryteras  till  kriminalvården  samt  attr>
personalen  erbjudsr>
utvecklingsmöjligheter i yrket.r>
r>
r>
Under år 2002 har kriminalvården börjat tillämpa enr>
ny  utbildningsmodellr>
för  såväl  grundutbildning  som  fortbildning  (KRUT),r>
med målet  att  höjar>
kompetensen,  främst  bland vårdarna. Den som anställsr>
inom  kriminalvårdenr>
genomgår under de första  18  månaderna närmare 20r>
veckors utbildning varvatr>
med  handledning och praktiskt arbete.  I  utbildningenr>
ingår  ämnen  såsomr>
kriminalvårdslagstiftning,     kunskap    omr>
kriminalvårdens    klienter,r>
kommunikation    och    påverkan,    säkerhet     ochr>
konflikthantering,r>
verkställighetsplanering,    frigivningsförberedelserr>
samt   individuelltr>
fördjupningsarbete.   För   nyanställda   som   saknarr>
för  yrket  relevantr>
högskoleutbildning  kommer  därutöver  en tio poängsr>
högskoleutbildning  pår>
distans att ingå.r>
r>
Fortbildning av kriminalvårdens baspersonal  skerr>
dels i form av centraltr>
tillhandahållna tvåveckorskurser vart femte år, dels ir>
form  av  lokalt ochr>
regionalt  tillhandahållen  utbildning.  De  centralar>
fortbildningskursernar>
fokuseras  på  psykiatri-  och  missbruksfrågor. Ävenr>
frågor  om  pedagogik,r>
säkerhet och programverksamhet berörs.r>
Vidareutveckling  av personalen skerr>
också   genom   kontinuerlig   och   löpander>
kompetensutveckling  ute   pår>
kriminalvårdsmyndigheterna och på anstalterna, både  ir>
form av utveckling avr>
team och av individer. Syftet med detta arbete är bl.a.r>
att alla medarbetarer>
skall  bli  mer  delaktiga  i  verksamheten och därmedr>
höja  yrkets  status.r>
Dessutom  finns vidare- och fördjupningsutbildningr>
inriktad  på  speciellar>
uppdrag eller arbetsuppgifter.r>
r>
Enligt vad  som  också  inhämtats frånr>
Kriminalvårdsstyrelsen genomgick der>
som   anställdes   inom   kriminalvården    underr>
eren    1996-2001    enr>
introduktionsutbildning    om    totalt   16   veckor,r>
fördelat   på   tvår>
åttaveckorskurser under det första utbildningsåret.r>
Utbildningen innehöll dår>
ämnen  som  kriminalvårdsmetodik,  mänskligt   beteender>
på   individ-  ochr>
gruppnivå,  kunskaper  om  missbruk, kriminalitet,r>
droger, drogmissbruk  ochr>
missbruksbehandling, information  om  kriminalvårdensr>
samarbetspartner  ochr>
samverkansformer samt information om aggressions- ochr>
kristeorier. Även förer>
år 1996 genomgick de nyanställda en relativt omfattander>
grundutbildning.r>
r>
Medelåldern    bland    vårdare    inomr>
kriminalvården   uppgår   enligtr>
kriminalvårdens officiella statistik för  år  2001r>
till  41  år.  33  %  avr>
vårdarna  är  under  35  år  medan  17  %  är  55  årr>
eller  äldre.  Enligtr>
Kriminalvårdsstyrelsen  är  de  som  nyrekryteras  ir>
regel  relativt  unga.r>
Problemet  vid  nyrekrytering  är  snarare  att  der>
sökande  har  för  liter>
arbetslivserfarenhet än att de skulle ha för högr>
ålder.r>
r>
Utskottet  delar  motionärernas  uppfattning  attr>
det  är  angeläget  attr>
kriminalvårdens personal erhåller tillräcklig ochr>
adekvat utbildning, i formr>
av  såväl  grundutbildning  som  fortbildning. Somr>
regeringen konstaterat ärr>
kompetensutveckling av personalen  särskilt  viktigr>
för  vårdarpersonal somr>
rekryterats i en tid då andra kompetensprofilerr>
efterfrågades.  Det är ocksår>
viktigt att unga kan rekryteras till kriminalvården.r>
Som redogjorts för ovanr>
bedriver  kriminalvården  ett  omfattande  arbete  heltr>
i linje med vad  somr>
efterfrågas av motionärerna.r>
r>
Sammanfattningsvis  kan  utskottet inte se att detr>
för  närvarande  skuller>
finnas  anledning  till något  uttalande  frånr>
riksdagens  sida.  Utskottetr>
avstyrker motionerna Ju258 och Ju349 i nu behandlader>
delar.r>
r>
r>
r>
Ersättning till lekmannaövervakarer>
r>
r>
r>
r>
I motion Ju349 (kd)  begärs  att  regeringen  ser  överr>
arvodesnivåerna förr>
lekmannaövervakare och vidtar åtgärder så att dessar>
höjs.r>
r>
r>
I   5   kap.   17  §  förordningen  (1998:642)  omr>
verkställighet   avr>
frivårdspåföljder anges att övervakare som inte fullgörr>
uppdraget i tjänstenr>
har rätt till ersättning enligt de normer somr>
fastställs av regeringen ellerr>
den myndighet som regeringen  bestämmer.  Ersättningr>
till lekmannaövervakarer>
uppgår enligt beslut av Kriminalvårdsstyrelsen  ir>
januari  2001 till 400 krr>
per månad, varav 150 kr avser arvode och 250 krr>
utgiftstäckning.r>
r>
Utskottet  har behandlat liknande yrkanden tidigare,r>
senast  i  föregåender>
års budgetbetänkande (bet. 2001/02:JuU1 s. 96 f).r>
Utskottet uttryckte därvidr>
bl.a. sin uppskattning  för  de  insatser  somr>
lekmannaövervakarna  gör förr>
kriminalvården  och  framhöll  värdet  av  derasr>
arbete.  Utskottet  delader>
motionärernas  uppfattning  om  vikten  av  att  der>
personer som tar på sigr>
uppdrag som lekmannaövervakare ges både en rimligr>
ersättning och stöd i sinar>
uppdrag.  Med hänvisning bl.a. till den avr>
Kriminalvårdsstyrelsen  beslutader>
höjningen  av  ersättningen  till  lekmannaövervakarnar>
avstyrkte  utskottetr>
motionerna.  Som  framgår  i  det  föregående bröts denr>
negativa trenden vadr>
gäller antalet lekmannaövervakare under  år 2001.r>
Antalet lekmannaövervakarer>
hade år 2001 ökat med 4 % i jämförelse med föregåender>
år.r>
r>
Utskottet, som inte kan finna att det nu framkommitr>
skäl som ger anledningr>
att frångå tidigare bedömning, avstyrker motion Ju349 ir>
denna del.r>
r>
r>
r>
Brottsförebyggande rådet m.m.r>
r>
r>
r>
r>
Utskottets förslag i korthetr>
r>
r>
I  detta  avsnitt  redogörs  för  Brottsförebyggander>
rådets  (BRÅ)r>
resultat under verksamhetsåret 2001.  Utskottet  delarr>
regeringensr>
bedömning att BRÅ:s verksamhet håller god kvalitet ochr>
utvecklas pår>
ett positivt sätt samt att myndigheten lyckats särskiltr>
bra  i sittr>
arbete  med att stimulera det lokala brottsförebyggander>
arbetet.  Ir>
avsnittet  tar utskottet vidare ställning till vilkar>
prioriteringarr>
som bör ligga  till  grund  för  BRÅ:s  verksamhetr>
under  år 2003.r>
Utskottet behandlar också ett antal motionsyrkandenr>
rörande  lokaltr>
brottsförebyggande  arbete,  boendesegregation  m.m.,r>
forskning omr>
ekonomisk   brottslighet   samt  lokal  brottsstatistik.r>
Utskottetr>
hänvisar i dessa delar bl.a.  till  fortlöpande arbeter>
inom BRÅ ochr>
pågående beredningsarbete. Mot den bakgrunden  avstyrkerr>
utskottetr>
samtliga motionsyrkanden. Jämför reservationernar>
37-42.r>
r>
r>
r>
Inledningr>
r>
r>
r>
r>
Brottsförebyggande  rådet (BRÅ) är ett stabsorgan underr>
regeringen  och  ettr>
expertorgan  inom rättsväsendet.  Rådets  övergripander>
mål  är  att  främjar>
brottsförebyggande    insatser    genom   utvärdering,r>
kunskapsutveckling,r>
informationsspridning  och utbildningsinsatser  inomr>
det  kriminalpolitiskar>
området. Härigenom skall  rådet bidra till att minskar>
brottsligheten och ökar>
människors trygghet. Viktiga  inslag  i verksamheten ärr>
att ta fram underlagr>
till   regeringen   och   rättsväsendets  myndigheterr>
för   åtgärder   ochr>
prioriteringar  i det kriminalpolitiska  arbetet,r>
utvärdering  av  vidtagnar>
åtgärder samt stöd till lokalt brottsförebyggander>
arbete. BRÅ fördelar ocksår>
de medel som finns på anslaget Bidrag tillr>
brottsförebyggande arbete.r>
r>
r>
Två  rådgivande   organ   är   knutna   till  BRÅ:r>
en  referensgrupp  förr>
rättsväsendet,   som  skall  ge  förslag  tillr>
prioriteringar   av   rådetsr>
forsknings- och utvecklingsarbete och skapa ökader>
kontakter mellan praktisktr>
och vetenskapligt verksamma inom rättsväsendet och enr>
vetenskaplig nämnd medr>
representanter  från   olika   ämnesområden  som  harr>
betydelse  för  BRÅ:sr>
verksamhet.  BRÅ:s arbetsuppgifter  finns  närmarer>
reglerade  i  förordningr>
(1997:1056) med instruktion för Brottsförebyggander>
rådet.r>
r>
I budgetpropositionen  aviserar  regeringen enr>
utvärdering av BRÅ och dessr>
verksamhet.r>
r>
r>
r>
Resultatuppföljningr>
r>
r>
r>
r>
I budgetpropositionen redovisar regeringen BRÅ:sr>
resultat för år 2001 med enr>
uppdelning på verksamhetsmålen stöd  till  lokaltr>
brottsförebyggande arbete,r>
reformutvärdering   och   analys  avr>
brottsutvecklingen,   individinriktader>
åtgärder, internationellt arbete samt officiellr>
statistik för rättsväsendet.r>
r>
r>
Här  redovisas BRÅ:s resultat  enligt  sammar>
uppdelning.  I  samband  medr>
verksamhetsområdet   lokalt   brottsförebyggander>
arbete   redovisas   ävenr>
användningen  av  de  anslagna  medlen  för  bidragr>
till brottsförebyggander>
arbete.r>
r>
BRÅ:s arbete för att stimulera lokaltr>
brottsförebyggande  arbete  har lettr>
till  att  åtminstone  250 lokala brottsförebyggander>
råd existerar eller  ärr>
under uppbyggnad i landet.  I  de lokalar>
brottsförebyggande råden har enligtr>
regeringen  aktiviteten  ökat. Flera  olika  aktörerr>
är  aktiva  i  arbetetr>
(polisen, socialförvaltningen,  skolan  och de lokalar>
företagen). Vidare harr>
vart tredje lokalt brottsförebyggande råd  haft  någonr>
form  av  verksamhetr>
inriktad mot brott med rasistiska ellerr>
främlingsfientliga inslag.r>
r>
I syfte att informera de lokala aktörerna om resultatr>
och erfarenheter  avr>
lokalt  brottsförebyggande arbete gav BRÅ utr>
idéskrifter, tidskriften Apropår>
och nyhetsbrevet  Loopen,  vilka  alla  enligtr>
regeringen  erhöll  positivtr>
gensvar.  BRÅ:s  webbsida  Kontaktpunkten  har  dockr>
inte  använts  i sammar>
utsträckning. BRÅ arbetar emellertid med att förbättrar>
Kontaktpunkten.r>
r>
BRÅ  beviljade  under  år  2001, enligt vad utskottetr>
inhämtat, ekonomisktr>
stöd för lokalt brottsförebyggande  arbete  till totaltr>
85 projekt, varav 40r>
avsåg bidrag för uppstartande av nya lokalar>
brottsförebyggande  råd. BRÅ harr>
därutöver främst beviljat bidrag till projekt ochr>
verksamheter inom  skolansr>
område  och  till  projekt  som  syftar  till  attr>
minska brottsligheten ochr>
ordningsstörningar  i  bostadsområden  för  att  ökar>
tryggheten  där.  Ävenr>
föräldrastöd och kvinnoprojekt har fått del av medlen.r>
Enligt  BRÅ  har detr>
ekonomiska  stödet  inneburit  att  aktiviteten  i detr>
lokala arbetet blivitr>
påtagligt  bättre.  Från och med år 2002 prioriterasr>
utöver  vad  som  nyssr>
nämnts även projekt som  syftar till att involvera detr>
lokala näringslivet ir>
det  brottsförebyggande arbetet.  Metod-  ochr>
kunskapsutveckling  inom  detr>
brottspreventiva området har därtill ökatr>
betydligt.r>
r>
Ekonomiskt stöd till brottsförebyggande projektr>
----------------------------------------------------r>
r>
| År    |Antal  projekt som  |Beviljat belopp (kr)r>
|r>
|       |beviljats           |r>
|r>
|       |ekonomiskt stöd     |r>
|r>
----------------------------------------------------r>
r>
|1999   |      104           |     7 293 475r>
|r>
----------------------------------------------------r>
r>
|2000   |       97           |     7 360 000r>
|r>
----------------------------------------------------r>
r>
|2001   |       85           |     6 673 000r>
|r>
----------------------------------------------------r>
r>
Vad   gäller   verksamhetsmålet  rörander>
reformutvärdering  och  analys  avr>
brottsutvecklingen  kan  det noteras att rådet under årr>
2001 publicerade ettr>
flertal  rapporter  inom  de   båda   områdena,r>
exempelvis  en  rapport  omr>
närpolisreformens genomförande och utveckling  (BRÅ-r>
rapport  2001:5). Vidarer>
har  under  året  två  större projekt som avser attr>
belysa kriminalpolitiskar>
reformer påbörjats. Här  rör  det  sig  dels  om  enr>
utvärdering av lagen omr>
besöksförbud,  dels  om  en  numera avslutadr>
uppföljning  av  rättsväsendetsr>
insatser mot rasistisk, främlingsfientlig  ochr>
homofobisk brottslighet samtr>
olaga diskriminering.r>
r>
r>
Inom  verksamhetsmålet  individinriktade  åtgärderr>
har  BRÅ  under  åretr>
publicerat  fyra rapporter; Efter muck - Från anstaltr>
till  livet  i  frihetr>
(2001:2), Brott och annan misskötsamhet underr>
permission (2001:6), Exit - Enr>
uppföljning och  utvärdering  av  organisationen Exitr>
för avhoppare (2001:8)r>
samt  Kriminell utveckling. Tidiga riskfaktorer  ochr>
förebyggande  åtgärderr>
(2001:15).  I  samband med publicerandet av rapporterr>
sprids resultatet ävenr>
genom seminarier och föreläsningar.r>
r>
Vad gäller verksamhetsmålet  internationellt arbeter>
har BRÅ samarbetat medr>
de övriga brottsförebyggande råden  i Norden och bl.a.r>
utarbetat en strategir>
för hur man skall förbättra kriminalstatistikensr>
jämförbarhet. BRÅ har ocksår>
vidtagit åtgärder för att förbättra tillgänglighetenr>
internationellt, bl.a.r>
innehåller samtliga BRÅ:s rapporter en sammanfattningr>
på engelska. Därutöverr>
är  BRÅ  en  av de svenska kontaktpunkterna i detr>
Europeiska  nätverket  förr>
förebyggande av  brott  (EUCPN).  BRÅ  har  även  varitr>
aktivt i ett nätverkr>
bestående av brottsförebyggande råd från en rad olikar>
länder.r>
r>
Verksamhetsmålet  officiell statistik förr>
rättsväsendet  gick  ut  på  attr>
statistiken  för år 2000  skulle  publiceras  den  1r>
juni  2001.  Av  BRÅ:sr>
årsredovisning  framgår  att  publiceringen  i vissar>
fall skedde i mitten avr>
juni 2001. I övrigt nämner regeringen att BRÅ  harr>
minskat produktionstidenr>
för den månadsvisa statistiken över anmälda brott frånr>
fyra till två veckor.r>
Publiceringen av vissa delar av statistiken under årr>
2001  har påverkats avr>
de störningar i statistikproduktionen som förekom årr>
2000 och som berodde pår>
de stora systemomläggningar som genomfördes hos der>
myndigheter som levererarr>
uppgifter  till  statistiken.  Mindre förseningar ir>
vissa statistikprodukterr>
uppkom därför under året.r>
r>
Vidare  har  BRÅ  under  året  tillsammans  medr>
övriga  myndigheter  inomr>
rättsväsendet arbetat fram ett förslag  på  ett  nyttr>
sätt  att strukturerar>
informationen  om  brott  som  skall  leda till att manr>
kan registrera  flerr>
uppgifter om brottet. BRÅ utför regelbundet  noggrannar>
kvalitetskontroller,r>
och man har upptäckt brister i det material somr>
levererats  från flera andrar>
myndigheter.  BRÅ  har  inlett ett samarbete med dessar>
myndigheter  för  attr>
kontinuerligt förbättra statistikens kvalitet.r>
r>
Regeringens slutsats är  att  BRÅ:s  verksamhetr>
håller  god  kvalitet ochr>
utvecklas  på  ett  positivt  sätt.  Regeringen  anserr>
att rådet har lyckatsr>
särskilt  bra  i  sitt  arbete  att stimulera detr>
lokala  brottsförebyggander>
arbetet. Numera finns det sålunda  lokalar>
brottsförebyggande råd i nästan 80r>
% av alla kommuner (225 av 289 kommuner),  vilketr>
överstiger regeringens målr>
på två tredjedelar av landets kommuner. Vidare  anserr>
regeringen att det ärr>
viktigt att ytterligare insatser görs för attr>
åstadkomma  en  ökad samverkanr>
med näringslivet på lokal nivå. Härvid konstaterarr>
regeringen att BRÅ har enr>
betydelsefull  roll  i att göra det möjligt för der>
lokala aktörerna  att  får>
kontakt  med varandra och  utbyta  erfarenheter.  Dettar>
arbete  kan  enligtr>
regeringen  behöva  utvecklas  ytterligare. När detr>
gäller bidragen till detr>
lokala brottsförebyggande arbetet  delar  regeringenr>
myndighetens bedömningr>
att det ekonomiska stödet på nationell nivå börr>
fortsätta  för att stimulerar>
denna  verksamhet.  Vidare  är  det  enligt  regeringenr>
positivt att  medlenr>
används  till  projekt inom vissa teman, t.ex.r>
brottsförebyggande  arbete  ir>
skolorna och till  att  involvera  näringslivet i detr>
lokala arbetet för attr>
förebygga brott. Eftersom det är viktigt  medr>
uppföljning och utvärdering avr>
de verksamheter och projekt som beviljas medel  serr>
regeringen  positivt pår>
att en del av det ekonomiska stödet används till attr>
vetenskapligt följa uppr>
och  utvärdera  projekt. Målet enligt regeringen är attr>
resurserna skall  går>
till  projekt  som   erfarenhetsmässigt   kanr>
förväntas   ha   effekt   pår>
brottsligheten.  I  fråga  om det internationellar>
arbetet ser regeringen detr>
som tillfredsställande att BRÅ  under  2002 har blivitr>
mer aktivt vad gällerr>
rollen  som  kontaktpunkt i det Europeiska  nätverketr>
för  förebyggande  avr>
brott.r>
r>
Utskottet har  inte  funnit  något som talar emot der>
slutsatser regeringenr>
dragit  i  fråga om BRÅ:s verksamhet.  Utskottet  delarr>
alltså  regeringensr>
uppfattning  att  BRÅ:s  verksamhet håller god kvalitetr>
och utvecklas på ettr>
positivt sätt samt att myndigheten  lyckats  särskiltr>
bra i sitt arbete attr>
stimulera det lokala brottsförebyggande arbetet.r>
Utskottet anser det vara avr>
stor vikt att verksamheten vid de lokalar>
brottsförebyggande råden fortsätterr>
att utvecklas.r>
r>
r>
r>
Prioriteringar inför budgetåret 2003r>
r>
r>
r>
r>
I fråga om verksamhetens inriktning under kommander>
budgetår anför regeringenr>
bl.a. följande. BRÅ skall fortsätta att prioriterar>
lokalt brottsförebyggander>
arbete. Det fortsatta arbetet bör inriktas på attr>
utveckla  verksamheten vidr>
de    lokala    brottsförebyggande    råden,   särskiltr>
kunskapsstöd   ochr>
metodutveckling.  Det  är  också  viktigt attr>
samarbetet  med  näringslivetr>
intensifieras och fördjupas. BRÅ bör således verka förr>
att näringslivet i sår>
stor utsträckning som möjligt kan ingå i de lokalar>
brottsförebyggande råden.r>
Vidare  är  det  en  fortsatt angelägen  uppgift  förr>
BRÅ  att  arbeta  medr>
reformutvärdering inom rättsväsendet. Det är samtidigtr>
viktigt att rådet harr>
en hög beredskap för att  med  kort varsel ta hand omr>
uppdrag och övrigt somr>
regeringen  har  behov av att få utförda.  Det  ärr>
också  viktigt  att  BRÅr>
fortsätter att utveckla  sitt  internationellar>
samarbete. När det gäller denr>
officiella statistiken för rättsväsendet  skall  BRÅr>
arbeta  vidare för attr>
förbättra statistikens tillförlitlighet, relevans ochr>
lättillgänglighet. Detr>
är även viktigt att arbetet fortsätter med attr>
målgruppsanpassa statistiken.r>
Därutöver  skall  brottsstatistiken  på  lokal  nivår>
förbättras  och  kunnar>
publiceras i större utsträckning på Internet.r>
r>
r>
Utskottet  har  inte något att erinra mot regeringensr>
bedömningar i  dennar>
del.r>
r>
r>
Anslagenr>
r>
r>
r>
Brottsförebyggande rådetr>
r>
r>
r>
I tabellen nedan återfinns  en  jämförelse  avr>
regeringens och oppositionensr>
förslag till anslag för BRÅ år 2003.r>
r>
r>
r>
(Beloppen anges i tusental kronor)r>
----------------------------------------------------r>
-----r>
|Anslag    |Prop.     | m      | fp     | kd     | cr>
|r>
|2002      | 2003     |        |        |        |r>
|r>
----------------------------------------------------r>
-----r>
|45 817    |60 993    |- 5 000 |- 5 000 | -      | -r>
|r>
----------------------------------------------------r>
-----r>
För  år 2002 uppgår BRÅ:s anslag till knappt 46r>
miljoner kronor. Vid ingången av åretr>
fanns  också  ett anslagssparande på knappt 5,9r>
miljoner kronor. Utgiftsprognosen förr>
år 2002 är beräknad till drygt 51 miljonerr>
kronor.r>
r>
r>
Regeringen föreslår  ett ramanslag för år 2003 pår>
drygt 60,9 miljoner kronor såvittr>
gäller BRÅ. Förslaget innebär  att  BRÅ:s anslagr>
tillförs 18 miljoner kronor under årr>
2003 med anledning av att regeringen  avser  att ger>
myndigheten i uppdrag att fördelar>
finansieringsbidrag till medlingsverksamhet samtr>
svara  för  frågor  om  utbildning,r>
metodutveckling   och  kvalitetssäkring  inom  dettar>
område.  Regeringen  avser  attr>
återkomma om finansieringen  från  och  med  år 2004.r>
I anslagsberäkningen har hänsynr>
tagits   till   beräknade   utgiftsökningar   förr>
löner,    lokaler    och   övrigar>
förvaltningskostnader, minskade kostnader på grund avr>
överflyttning av en anställningr>
från  BRÅ  till  Rikspolisstyrelsen samt detr>
generella besparingskravet på 0,7  %  pår>
anslag  för förvaltnings-  och  investeringsändamålr>
i  syfte  att  begränsa  statligr>
konsumtion.r>
r>
I motion  Ju370  (m)  föreslås  att  anslaget tillr>
BRÅ skall minskas med 5 miljonerr>
kronor.  Enligt  motionärerna  bör en tydligarer>
akademisk  frihet  och  ett  bredarer>
perspektiv inom det kriminalpolitiska  områdetr>
eftersträvas. Även i motionerna Ju364r>
och  Fi232 (båda fp) föreslås att anslaget till BRÅr>
skall  minskas  med  5  miljonerr>
kronor,  vilket motiveras med att BRÅ bör öka sinr>
forskningssamverkan med universitetr>
och högskolor.r>
r>
Utskottet   har  behandlat  anslagsyrkandena  ovanr>
i  avsnittet  Utgiftsramen  ochr>
anslagen. Som framgår  där föreslår utskottet attr>
riksdagen antar regeringens förslagr>
och avslår motionerna.r>
r>
r>
Bidrag till brottsförebyggande arbeter>
r>
r>
r>
I tabellen nedan återfinns  en  jämförelse  avr>
regeringens och oppositionens förslagr>
till anslag för bidrag till brottsförebyggande arbeter>
år 2003.r>
r>
r>
r>
(Beloppen anges i tusental kronor)r>
---------------------------------------------------------r>
r>
|Anslag    |Prop.     | m      | fp     | kd     | cr>
|r>
| 2002     | 2003     |        |        |        |r>
|r>
---------------------------------------------------------r>
r>
|7 200     |7 200     | -      |+ 3 000 |+ 50    | -r>
|r>
|          |          |        |        |000     |r>
|r>
---------------------------------------------------------r>
r>
För år 2002 uppgår anslaget för Bidrag tillr>
brottsförebyggande arbete till 7,2 miljoner kronor.r>
Vid  ingången  av  året  fanns  också  ettr>
anslagssparande  på  knappt  2,5  miljoner  kronor.r>
Utgiftsprognosen för år 2002 är beräknad till knappt 9,5r>
miljoner kronor.r>
r>
r>
Regeringen föreslår ett ramanslag för år 2003  på  7,2r>
miljoner  kronor.  Detta  innebär attr>
anslaget är oförändrat jämfört med innevarander>
budgetår.r>
r>
I  motion  Ju346  (kd) yrkas en höjning av anslaget med 50r>
miljoner kronor. Dessa ytterligarer>
medel skall användas  till det brottsförebyggande arbetetr>
i kommunerna, föräldrautbildning samtr>
bebyggelseinriktade åtgärder  mot  brott.  I  motionernar>
Ju364 och Fi232 (båda fp) förordas enr>
ökning av anslaget med 3 miljoner kronor i syfte attr>
stimulera  det bebyggelseinriktade arbetetr>
mot brott.r>
r>
Utskottet  har  behandlat anslagsyrkandena ovan ir>
avsnittet Utgiftsramen  och  anslagen.  Somr>
framgår  där  föreslår   utskottet   att   riksdagenr>
antar  regeringens  förslag  och  avslårr>
motionsyrkandena.r>
r>
r>
r>
Lokalt brottsförebyggande arbeter>
r>
r>
r>
r>
Flera motioner tar upp frågor som berör det lokalar>
brottsförebyggande  arbetet.  I motion Ju236r>
(m)  begärs  att  staten  skall  ta sitt huvudansvar förr>
att förebygga brottslighet riktad  motr>
enskilda butiker och företag i form  av  rån  ochr>
inbrott.  I motion Ju249 (c) förordas att der>
ideella organisationernas lokala brottsförebyggander>
arbete skall  prioriteras vid fördelning avr>
det ekonomiska stödet till brottsförebyggande arbete. Ir>
motion Ju366  (kd)  begärs att praktiskr>
utbildning och stöd, exempelvis föräldrautbildning, skallr>
prioriteras.r>
r>
r>
Regeringen  anför  i  budgetpropositionen  (utg.omr.  4 s.r>
106) att lokalt brottsförebyggander>
arbete fortfarande är prioriterat och att det därtill ärr>
mycket  viktigt  att  samarbetet  medr>
näringslivet  intensifieras  och fördjupas. Vidare sägsr>
att mycket av vardagsbrottsligheten kanr>
förebyggas genom åtgärder från  näringslivet och genomr>
förbättrad samverkan mellan näringslivetr>
och andra aktörer. Insatser från  det lokala näringslivetr>
kan spela stor roll för att förebyggar>
brott och andra ordningsstörningar t.ex. när brott begåsr>
mot eller i anslutning till det lokalar>
näringslivet i centrum- och bostadsområden.  Regeringenr>
anser därför att BRÅ bör verka för attr>
näringslivet i så stor utsträckning som möjligt kan ingår>
i de lokala brottsförebyggande råden.r>
r>
Regeringen   avser   att   skapa  en  plattform  förr>
brottsförebyggande   samarbete   mellanr>
Justitiedepartementet och näringslivet.  Under  oktoberr>
2002  har fyra regionala konferenser ir>
frågan genomförts i samverkan mellanr>
Justitiedepartementet och näringslivet.r>
r>
I sammanhanget kan även nämnas BRÅ-rapporten Butiksrånr>
(2002:16)  som  syftar  till att ge enr>
fördjupad kunskap om butiksrån, exempelvis när, var ochr>
hur brotten begås.r>
r>
Utskottet  vill  inledningsvis  framhålla  att detr>
självklart är staten som har det  ytterstar>
ansvaret för att bekämpa brottsligheten i landet.  Attr>
rättsväsendets  verksamhet hör till denr>
statliga kärnverksamheten har utskottet också framhållitr>
i inledningen till  detta  betänkande.r>
Det  nu  sagda  hindrar  dock  inte  att  näringslivet, ir>
linje med regeringens ovan redovisader>
prioriteringar, engageras i det lokala brottsförebyggander>
arbetet.  Ett  framgångsrikt  lokaltr>
brottsförebyggande  arbete är utan tvekan av storr>
betydelse för att åstadkomma en minskning  avr>
den brottslighet som  drabbar  den  enskilde  företagarenr>
i form av exempelvis rån och inbrott.r>
Utskottet  delar  alltså  regeringens  bedömning  närr>
det  gäller  vikten  av  samverkan  medr>
näringslivet.r>
r>
När det gäller fördelningen av bidrag tillr>
brottsförebyggande  arbete  konstaterar  utskottetr>
att detta är - och bör förbli - en uppgift för BRÅ.r>
r>
Som framgår ovan ställer sig utskottet bakom regeringensr>
prioriteringar för verksamheten inomr>
BRÅ.r>
r>
Av  vad  som  antecknats i avsnittet om BRÅ:s resultatr>
under år 2001 framgår bl.a. att bidragr>
till lokala brottsförebyggande  råd och föräldrastödr>
prioriteras. Utskottet ser ingen anledningr>
att göra några närmare uttalanden  om vilka projekt somr>
bör prioriteras. Utskottet föreslår attr>
riksdagen avslår motionerna Ju236, Ju249 och Ju366 i nur>
behandlade delar.r>
r>
r>
r>
Boendesegregation m.m.r>
r>
r>
r>
r>
I motion Ju249 (c) anförs att sambandet  mellanr>
segregation och utanförskap som grund för ökadr>
brottslighet  skall  uppmärksammas. I motionen begärsr>
också  att  brottsförebyggande  aspekterr>
alltid skall beaktas vid bostadsbyggande och i övrigr>
samhällsplanering.r>
r>
r>
Ett av de två övergripande målen för storstadspolitiken -r>
som fastställts av riksdagen (prop.r>
1997/98:165,  bet.  1998/99:AU2,   rskr.   34)   -  ärr>
att  bryta  den  sociala,  etniska  ochr>
diskriminerande  segregationen i storstadsregionerna  ochr>
verka  för  jämlika  och  jämställdar>
levnadsvillkor för  storstädernas  invånare. Som en del ir>
den nationella storstadspolitiken harr>
staten  tecknat  lokala  utvecklingsavtal   med   sjur>
storstadskommuner   om  insatser  i  der>
socioekonomiskt mest utsatta stadsdelarna. Sammanlagtr>
omfattas 24 stadsdelar  av insatserna. Enr>
del i det lokala utvecklingsarbetet är brottsförebyggander>
åtgärder för att förbättra trygghetenr>
i stadsdelarna. Enligt vad utskottet inhämtat har efterr>
ett regeringsbeslut en  studie  om  detr>
brottsförebyggande arbetet inom ramen för lokalar>
utvecklingsavtal inletts.r>
r>
Som  ovan framgår i avsnittet om resultatuppföljningr>
prioriterar BRÅ bl.a. projekt som syftarr>
till att  minska  brottsligheten  ochr>
ordningsstörningarna  i  bostadsområden  och numerar>
ävenr>
projekt som syftar till att öka tryggheten ir>
centrumdelar.r>
r>
Vidare   bör  nämnas  att  BRÅ  på  uppdrag  avr>
regeringen  har  arbetat  med  att  utvecklar>
bebyggelseinriktade  åtgärder som ökar tryggheten ochr>
förebygger brott. Uppdraget genomfördes ir>
samverkan mellan BRÅ,  Rikspolisstyrelsen  och Boverket.r>
Rapporten Bebyggelseinriktade åtgärderr>
mot brott och otrygghet överlämnades till regeringen  ir>
april 2002. Av rapporten framgår bl.a.r>
att berörda myndigheter kommer att fortsätta att bistår>
kommuner  och andra lokala aktörer i detr>
lokala  utvecklingsarbetet.  Vidare  avser  myndigheternar>
att, som en  direkt  fortsättning  pår>
uppdraget,  ta  fram  rådgivande och stödjande skrifterr>
som  bedöms  relevanta  för  de  olikar>
skeendena i planeringen,  byggandet  och  förvaltningenr>
av  miljöer  och  som  kan  användas ir>
utbildningssammanhang.r>
r>
Utskottet  konstaterar  att storstadspolitiken syftar justr>
till att minska segregationen  ochr>
att arbete pågår på detta område  bl.a.  i  syfte attr>
förebygga brott. Vidare noterar utskottetr>
att BRÅ, Rikspolisstyrelsen och Boverket bedriver  ettr>
betydelsefullt  arbete som tar sikte pår>
bebyggelseinriktade åtgärder för att öka tryggheten ochr>
förebygga brott.  Utskottet kan inte ser>
att det behövs någon åtgärd från riksdagens sida.r>
Motionen Ju249 avstyrks i nu berörda delar.r>
r>
r>
r>
Forskning om ekonomisk brottslighetr>
r>
r>
r>
r>
I  motion  Ju362  (kd)  begärs  att  den  svenskar>
forskningen om ekonomisk brottslighet  skallr>
utvecklas.r>
r>
r>
BRÅ tilldelades 1998-2002 sammanlagt 26 miljoner kronorr>
av  regeringen för att verka för attr>
forskningen  om  ekonomisk brottslighet inklusiver>
miljöbrott utvecklades  vid  universitet  ochr>
högskolor. BRÅ har  nu  föreslagit  att  den svenskar>
ekobrottsforskningen i framtiden skall sker>
även hos BRÅ.r>
r>
När det gäller den framtida forskningen  om ekonomiskr>
brottslighet inklusive miljöbrott anförr>
regeringen  i  budgetpropositionen  (utg.omr.  4,   s.r>
106)   att  det  är  viktigt  att  denr>
ekobrottsforskning som nu inletts inte går förlorad ellerr>
trappas  av.  BRÅ bör, inom ramen förr>
sina  resurser,  ha ett fortsatt ansvar för denr>
tillämpade forskningen och  utvärderingen  samtr>
fortsatt ansvar för att forskningsresultat sprids.r>
Slutligen anger regeringen att man avser attr>
återkomma med förslag  till  hur den fortsattar>
forskningen skall bedrivas i samband med att denr>
övergripande   ekobrottsstrategin,    som    förr>
närvarande   är   under   utarbetande   inomr>
Justitiedepartementet, läggs fram.r>
r>
Utskottet behandlade ett liknande yrkande i mars 2002r>
(bet. 2001/02:JuU8 s. 22 f.).r>
r>
Utskottet finner inte skäl att föregripa det  pågåender>
beredningsarbetet  och  föreslår  attr>
riksdagen avslår motion Ju362 i här behandlad del.r>
r>
r>
r>
Lokal brottsstatistikr>
r>
r>
r>
r>
I  motion  Ju366  (kd)  begärs att den lokalar>
brottsstatistiken i ökad utsträckning skall görasr>
tillgänglig för lokala aktörer.r>
r>
r>
BRÅ påbörjade år 2000 ett  projekt som syftar till attr>
tillsammans med polismyndigheten i ettr>
län utveckla rutiner för hur statistiken  över  anmäldar>
brott  kan  produceras och presenterasr>
löpande på en lägre nivå, exempelvis kommunnivå, än vadr>
som görs i dag. I projektet ingår ocksår>
att utveckla formerna för hur sådan statistik kanr>
presenteras och göras tillgänglig för polisenr>
och andra brottsförebyggande aktörer.r>
r>
BRÅ  publicerade  år  2001  idéskriften LUPP - en lokalr>
uppföljnings- och  prognosprocedur  ir>
problemorienterat brottsförebyggande  arbete  (BRÅ-r>
rapport 2001:13). I den presenteras en metodr>
för att med enkla medel göra prognoser och följa  uppr>
kategorier  av  vardagsbrottslighet inomr>
olika  geografiska  områden.  I slutet av år 2001 ladesr>
en datorbaserad mall  ut  på  Internet,r>
vilket gör det möjligt för polisen  och  andra  attr>
använda  LUPP. Målgruppen är i första handr>
polisen, men även lokala brottsförebyggande råd och andrar>
lokala  aktörer bedöms kunna ha nyttar>
av systemet. Under år 2002 har gjorts insatser för attr>
sprida metoden  och för att implementerar>
den vid ett antal polismyndigheter samt att följa upp ochr>
eventuellt vidareutveckla den.r>
r>
Enligt vad utskottet inhämtat pågår även ettr>
statistikprojekt på BRÅ som  syftar till att viar>
Internet  öka  den  lokala  brottsstatistikensr>
tillgänglighet för de lokala brottsförebyggander>
aktörerna.r>
r>
Som framgår ovan under Prioriteringar inför budgetåretr>
2003 skall brottsstatistiken på lokalr>
nivå förbättras och kunna publiceras i störrer>
utsträckning på Internet.r>
r>
Utskottet behandlade ett liknande yrkande i förra åretsr>
budgetbetänkande  (bet. 2001/02:JuU1,r>
s. 106 f.). Utskottet pekade då bl.a. på det pågåender>
arbetet med lokal brottsstatistik och attr>
frågan  om  förbättringar  av  den  lokalar>
brottsstatistiken  var  en  av  de  frågor som  BRÅr>
prioriterade.  Utskottet  utgick från att de av BRÅr>
vidtagna åtgärderna skulle resultera  i  enr>
ökad tillgänglighet för den lokala brottsstatistiken ochr>
avstyrkte motionen.r>
r>
I  likhet  med  motionärerna   anser   utskottet   attr>
det  är  angeläget  att  den  lokalar>
brottsstatistiken är tillgänglig för de lokala aktörerna.r>
Utskottet  konstaterar vidare att BRÅr>
sedan förra hösten inlett ytterligare arbete i denr>
riktning som efterfrågas i motionen. Härtillr>
kommer  att  förbättringar  av den lokalar>
brottsstatistiken alltjämt är en  prioriterad  fråga.r>
Någon åtgärd från riksdagens  sida behövs alltså inte.r>
Utskottet avstyrker motion Ju366 i dennar>
del.r>
r>
r>
r>
Brottsoffermyndigheten, m.m.r>
r>
r>
r>
r>
Utskottets förslag i korthetr>
r>
r>
I detta avsnitt redogörs för Brottsoffermyndighetensr>
resultat under verksamhetsåretr>
2001.  Utskottet  delar  regeringens  bedömning attr>
Brottsoffermyndigheten  i  stortr>
fullgjort de mål som ställts upp för dess  verksamhet.  Ir>
avsnittet  tar  utskottetr>
vidare   ställning   till   vilka  prioriteringar  somr>
bör  ligga  till  grund  förr>
Brottsoffermyndighetens  verksamhet   under   år  2003.r>
Utskottet  lämnar  även  enr>
redovisning av Brottsofferfondens resultat under  årr>
2001.  I  avsnittet  behandlarr>
utskottet  också  motionsyrkanden  rörande  avdrag  pår>
ersättningen till intagna  ir>
kriminalvårdsanstalt för tillskott till Brottsofferfonden,r>
handläggning  av ärendenr>
om  brottsskadeersättning  och  frågor  om  prioriteringr>
av  brottsoffer. Utskottetr>
hänvisar  i  denna  del  till  bl.a.  genomförda  insatserr>
inom dessa  områden  ochr>
ansträngningar  inom EU att få till stånd gemensammar>
minimibestämmelser  om  statligr>
ersättning   till   brottsoffer.    Mot    denr>
bakgrunden   avstyrker   utskottetr>
motionsyrkandena. Jämför reservationerna 43-46.r>
r>
r>
r>
Inledningr>
r>
r>
r>
r>
Brottsoffermyndighetens  övergripande  mål  och uppgifterr>
är  att  tillförsäkra  den  enskilder>
rättstrygghet och rättssäkerhet, att främja brottsoffersr>
rättig-heter,  att bevaka deras behovr>
och  intressen  samt  att  verka  för att den som ärr>
berättigad till brottsskadeersättning  fårr>
sådan.  Myndigheten  skall  pröva  ärenden  omr>
brottsskadeersättning  enligt  brottsskadelagenr>
(1978:413) och ärenden om bidrag från  Brottsofferfonden.r>
Vid  myndigheten  finns  en särskildr>
nämnd  för  prövning  av  vissa  ärenden omr>
brottsskadeersättning samt ett råd för prövning  avr>
frågor om bidrag ur Brottsofferfonden.r>
r>
r>
r>
r>
Resultatuppföljningr>
r>
r>
r>
r>
Enligt regeringens regleringsbrev  för år 2001 skuller>
Brottsoffermyndigheten handlägga minst 70r>
% av brottsskadeärendena inom fyra månader  medr>
bibehållen  kvalitet. Regeringen sänkte därvidr>
kravet på kort handläggningstid från tre månader år 2000r>
till  fyra  månader  år  2001.  Vidarer>
skulle  ärendebalansen  i  fråga  omr>
brottsskadeersättning  minska.  Brottsofferfondenr>
skuller>
utnyttjas  så  effektivt som möjligt. De organisationerr>
och projekt som bedömdes kunna tillförar>
brottsoffer störst  nytta  skulle  beviljas  bidrag urr>
Brottsofferfonden. Projekt inriktade motr>
våld  mot  kvinnor,  brott  mot  barn  samt  brott  medr>
rasistiska,  främlingsfientliga  ellerr>
homofobiska inslag skulle därvid prioriteras.r>
Brottsoffermyndigheten  skulle  vidare prioriterar>
informationsinsatser som bidrar till att sprida kunskapr>
om brottsoffers rättigheter.r>
r>
r>
Under år 2001 inkom 7 306 brottsskadeärenden, vilketr>
innebär en ökning jämfört  med  år  2000r>
med 12 % (se tabell). Enligt myndighetens bedömningarr>
kommer antalet inkommande ärenden att ökar>
även under år 2002.r>
r>
Målet  att  handlägga 70 % av ärendena inom fyra månaderr>
har inte uppnåtts under år 2001. Denr>
kraftigt ökade  tillströmningen  av  ärenden  har  avr>
Brottsoffermyndigheten  angetts  som  enr>
förklaring till detta.r>
r>
Myndigheten   har  inte  heller  uppnått  målet  attr>
ärendebalansen  skall  minska.  Antaletr>
balanserade ärenden  uppgick  vid  utgången  av  år  2001r>
till 1 876, en ökning med nästan 7 %r>
jämfört med föregående år. Totalt avgjordes 7 183 ärendenr>
under  år  2001,  vilket  jämfört medr>
året  innan är en ökning med drygt 10 % (se tabell).r>
Under samma tid har antalet anställda  hosr>
Brottsoffermyndigheten varit i stort sett oförändrad.r>
r>
r>
---------------------------------------------------r>
|År   |Inkomna      |Avgjorda |Ärendebalans |r>
|     |brotts-      |brotts-  |vid årets    |r>
|     |skadeärenden |skadeärenden   |utgång |r>
---------------------------------------------------r>
|1998 |  5 386      |   5 083 |   1 780     |r>
---------------------------------------------------r>
|1999 |  6 133      |   6 193 |   1 709     |r>
---------------------------------------------------r>
|2000 |  6 522      |   6 491 |   1 755     |r>
---------------------------------------------------r>
|2001 |  7 306      |   7 183 |   1 876     |r>
---------------------------------------------------r>
De medel som influtit genom regressverksamheten, där kravr>
ställs på den skadeståndsskyldige attr>
göra rätt  för  sig,  har  ökat  från  drygt 3,4 miljonerr>
kronor år 2000 till nära 5,3 miljonerr>
kronor år 2001, en ökning med mer än  50 %.r>
r>
r>
Under år 2001 beviljades sammanlagt 195r>
brottsofferprojekt bidrag från Brottsofferfonden. Avr>
dessa var 82 projekt inriktade på våld mot kvinnor,  44r>
på  frågor kring övergrepp riktade motr>
barn och 6 rörde offer för homofobiska brott. När detr>
gäller offer  för  brott  med  rasistiskar>
eller  främlingsfientliga  förtecken beviljades inter>
något projekt finansiering. Detta resultatr>
beror  enligt  Brottsoffermyndigheten   på   att  detr>
inte  inkommit  ansökningar  i  önskvärdr>
utsträckning.  Under år 2001 genomförde myndighetenr>
riktade  informationsinsatser  till  olikar>
ideella organisationer,  bl.a.  invandrarföreningar,  somr>
kan  antas  ha  intresse  av  att  ir>
projektform  arbeta med dessa frågor. Dessar>
informationsinsatser har resulterat i att fem olikar>
lokala  brottsofferjourer   tagit  initiativ  tillr>
projekt  som  bl.a.  avser  rekrytering  avr>
stödpersoner och vittnesstödjare med annan etniskr>
bakgrund än svensk.r>
r>
Ur Brottsofferfonden beviljades  också  verksamhetsstöd  ir>
116 fall under år 2001. Sammanlagtr>
fördelade fonden under året nästan 21,7 miljoner kronor,r>
varav  drygt  5  miljoner kronor avsågr>
verksamhetsstöd.r>
r>
Regeringen  bedömer att Brottsoffermyndigheten har denr>
inriktning som statsmakterna  bestämt.r>
Målen som uppställts  för verksamheten har i alltr>
väsentligt uppfyllts. Verksamhetsmålet att 70r>
% av brottsskadeärendena  skall  handläggas  inom  vissr>
tid har inte kunnat uppnås på flera år,r>
delvis  beroende  på att målet stått i konflikt medr>
önskemålet  om  att  myndigheten  i  störrer>
utsträckning skall  bedriva  ett s.k. fördjupatr>
utredningsarbete. Det ligger i sakens natur attr>
den fördjupade utredningen tar  resurser  i anspråk ochr>
att den försvårar möjligheten att uppnår>
det uppställda målet. Att detta mål, trots  att kravet pår>
omloppstid ändrats från tre till fyrar>
månader, inte uppnåtts heller år 2001 beror enligtr>
regeringen  på  att antalet inkomna ärendenr>
ökat mer än vad som kunnat förutses. Sammanfattningsvisr>
anser regeringen  att myndigheten drivsr>
på ett effektivt sätt mot de uppsatta målen och med godr>
kvalitet.r>
r>
Utskottet ser med tillfredsställelse på att antaletr>
avgjorda brottsskadeärenden  har fortsattr>
att  öka  även under år 2001. En väsentlig förbättringr>
har också skett beträffande omloppstidenr>
för brottsskadeärendena, även om verksamhetsmålet omr>
handläggning av 70 % av ärendena inom fyrar>
månader inte  tillfullo  har  uppnåtts.r>
Brottsoffermyndigheten har en central funktion när detr>
gäller stöd till dem som drabbats av brott.  Det  ärr>
därför av stor vikt att brottsskadeärendenr>
handläggs effektivt, snabbt och med hög kvalitet. Somr>
anförts ovan kan den ökade ärendebalansenr>
och det stora antalet ärenden som inte handläggs inomr>
fyra  månader  förklaras  med  den ökader>
tillströmningen  av ärenden. Detta i sin tur torde i storr>
utsträckning kunna förklaras med  attr>
Brottsoffermyndigheten  varit  framgångsrik  i ett avr>
sina andra mål för verksamheten, nämligenr>
att  prioritera  informationsinsatser  som  bidrar   tillr>
att  de  som  är  berättigade  tillr>
brottsskadeersättning  får sådan ersättning. När detr>
gäller regressverksamheten  ser  utskottetr>
positivt på att de medel  som  har  influtit  genomr>
denna verksamhet ökat kraftigt jämfört medr>
föregående  år.  Det  är  bra att verksamheten medr>
fördjupad  utredning  i  brottsskadeärendenar>
prioriterats   även   under  år   2001.   Utskottetr>
vill   också   betona   vikten   av   attr>
Brottsoffermyndigheten,  vid  fördelning av medel urr>
Brottsofferfonden, även stimulerar projektr>
rörande homofobiska brott och brott  med  rasistiskar>
eller främlingsfientliga förtecken. Dettar>
kan kräva särskilda insatser av Brottsoffermyndigheten  ir>
form  av  stöd  och information tillr>
organisationer vid utformande av projekt på dessar>
områden.r>
r>
Utskottet har inte funnit något som motsäger regeringensr>
bedömning att Brottsoffermyndighetenr>
drivs på ett effektivt sätt med god kvalitet.r>
r>
r>
r>
Prioriteringar inför budgetåret 2003r>
r>
r>
r>
r>
Beträffande  verksamhetens  inriktning kommande budgetårr>
anför regeringen i huvudsak  följande.r>
Det är ur medborgarperspektiv  viktigt att ansökningar omr>
brottsskadeersättning prövas så snartr>
som möjligt. Myndigheten bör därför  fokusera  särskiltr>
på  denna del av verksamheten och sökar>
effektivisera ärendehanteringen ytterligare. Strävan attr>
snabbt  pröva  inkomna ansökningar fårr>
dock  inte  leda till försämrad kvalitet i handläggningenr>
av ärendena. Myndigheten  bör  därförr>
även  fortsättningsvis   prioritera   s.k.  fördjupadr>
utredning  av  såväl  den  skadelidandesr>
försäkringsförhållanden som den skadeståndsskyldigesr>
betalningsförmåga.  Myndigheten bör ocksår>
sträva efter att vidareutveckla sinr>
regressverksamhet.r>
r>
r>
Utskottet  har ingen erinran mot de bedömningar regeringenr>
har gjort i denna  del.  Utskottetr>
konstaterar dock  att de krav på effektivisering somr>
ställs på Brottsoffermyndigheten är mycketr>
stora.r>
r>
r>
r>
Anslagenr>
r>
r>
r>
r>
Brottsoffermyndighetenr>
r>
r>
r>
I tabellen nedan återfinns  en  jämförelse av regeringensr>
och oppositionens förslag till anslagr>
för Brottsoffermyndigheten år 2003.r>
r>
r>
r>
(Beloppen anges i tusental kronor)r>
---------------------------------------------------------r>
r>
|Anslag    |Prop.     | m      | fp     | kd     | cr>
|r>
|2002      | 2003     |  |  |  |      |r>
|inkl. TB  |    |  |  |  |      |r>
---------------------------------------------------------r>
r>
|22 719    |19 093    |+ 3 000 |+ 20    |+ 3 000 |+ 500r>
|r>
|    |    |  |000     |  |      |r>
---------------------------------------------------------r>
r>
För år 2002 uppgår Brottsoffermyndighetens  anslag,r>
inklusive  medel som tillförts på tilläggsbudget, tillr>
drygt 22,7 miljoner kronor. Vid ingången av året uppgickr>
anslagssparandet  till  drygt 1,3 miljoner kronor.r>
Utgiftsprognosen för år 2002 är beräknad till knappt 23,7r>
miljoner kronor.r>
r>
r>
Regeringen föreslår ett ramanslag för år 2003 på drygtr>
19 miljoner kronor. I anslagsberäkningen  har ävenr>
hänsyn  tagits  till  beräknade utgiftsökningar för löner,r>
lokaler och övriga förvaltningskostnader. Vidarer>
har regeringen föreslagit  att  anslagsnivån  justerasr>
ned  med  135  000 kr, i syfte att begränsa statligr>
konsumtion. Härutöver har en justering för engångsvisar>
medel år 2002 gjorts.  Regeringen framhåller att detr>
finns osäkerhet när det gäller ärendetillströmningen ochr>
anför att den avser att noga följa utvecklingen.r>
r>
I motion Ju370 (m) begärs att anslaget tillförsr>
ytterligare 3 miljoner kronor.  I  motionerna  Fi232r>
ochr>
Ju364  (båda  fp)  begärs en höjning av anslaget medr>
ytterligare 20 miljoner kronor för att säkerställa attr>
brottsoffer får ett  tillräckligt  stöd  av  samhället. Ir>
motion Ju346 (kd) begärs att anslaget tillförs  3r>
miljoner kronor för att ge Brottsoffermyndigheten  enr>
möjlighet att leva upp till målen för verksamheten. Ir>
motion  Ju363  (kd) begärs att mer medel tillförsr>
Brottsoffermyndigheten  för  att  handläggningstidernar>
ir>
brottsskadeärenden  skall kunna kortas och attr>
verksamhetsmålet för Brottsoffermyndigheten ändras så attr>
70r>
% av ärendena om brottsskadersättning  skall  handläggasr>
inom  tre  månader.  I motion Ju373 (c) begärs enr>
höjning  av  anslaget  med  ytterligare  500 000 kr förr>
att ge Brottsoffermyndigheten  möjlighet  att  höjar>
kunskapen och medvetenheten inom rättsväsendet omr>
brottsoffers situation.r>
r>
Anslagsyrkandena har behandlats ovan i avsnittetr>
Utgiftsramen  och  anslagen.  Som  framgår där föreslårr>
utskottet att riksdagen antar regeringens förslag ochr>
avslår motionsyrkandena.r>
r>
r>
Ersättning för skador på grund av brottr>
r>
r>
r>
Från anslaget betalas ersättning av statsmedel enligtr>
brottsskadelagen (1978:413) för skador  på  grund  avr>
brott.   Utgifterna   på   anslaget   är   huvudsakligenr>
beroende  av  antalet  beviljade  ansökningar  omr>
brottsskadeersättning och ersättningarnas storlek.r>
Anslaget disponeras av Brottsoffermyndigheten.r>
r>
r>
r>
(Beloppen anges i tusental kronor)r>
---------------------------------------------------r>
|År   |Utbetald      |Intäkter från   |r>
|     |brottsskadeersättning|regressverksamhet    |r>
---------------------------------------------------r>
|1998 |     49 828   | 1 698    |r>
---------------------------------------------------r>
|1999 |     67 102   | 2 862    |r>
---------------------------------------------------r>
|2000 |     67 346   | 3 441    |r>
---------------------------------------------------r>
|2001 |     80 126   | 5 264    |r>
---------------------------------------------------r>
Under budgetåret 2001 utbetalades drygt 80 miljonerr>
kronor i brottsskadeersättning, vilket utgör en ökningr>
jämfört med år 2000 med 19 %. Samtidigt erhölls - somr>
tidigare berörts - intäkter från regressverksamhetenr>
med knappt 5,3 miljoner kronor. Den främsta orsaken tillr>
att  summan  av  utbetalda  ersättningar har ökatr>
jämfört med föregående år är att antalet avgjorda ärendenr>
har ökat. Den stora merparten  av  de  utbetalader>
medlen  avsåg  ersättning  för  personskador;  endast  car>
400  000  kr  utgick som ersättning för sak- ochr>
förmögenhetsskador.r>
r>
r>
I  tabellen nedan återfinns regeringens förslag tillr>
anslag för år 2003.  Oppositionen  har  inte  lämnatr>
några förslag avseende detta anslag.r>
r>
r>
(Beloppen anges i tusental kronor)r>
------------------------------------------------------r>
---r>
|Anslag    |Prop.     | m      | fp     | kd     | cr>
|r>
|2002      | 2003     |  |  |  |      |r>
|inkl. TB  |    |  |  |  |      |r>
------------------------------------------------------r>
---r>
|62 500    |73 978    | -      | -      | -      | -r>
|r>
------------------------------------------------------r>
---r>
För  år  2002 uppgår anslaget, inklusive medel somr>
tillförts på tilläggsbudget, till 62,5 miljoner kronor. Vidr>
ingångenr>
av året uppgick  anslagssparandet till drygt 21,1r>
miljoner kronor. Utgiftsprognosen för år 2002 är beräknadr>
till knapptr>
84,9 miljoner kronor.r>
r>
r>
Regeringen föreslår  ett  ramanslag  för  år 2003 pår>
nästan 74 miljoner kronor. Brottsoffermyndigheten harr>
bedömt attr>
belastningen på anslaget kommer att fortsätta  ökar>
under  år 2003, huvudsakligen på grund av det ökade antaletr>
inkomnar>
och avgjorda brottsskadeärenden. Regeringen avser attr>
noga följa utgiftsutvecklingen för detta anslag.r>
r>
Anslagsyrkandet har behandlats ovan i avsnittetr>
Utgiftsramen  och  anslagen.  Som  framgår där föreslårr>
utskottet attr>
riksdagen antar regeringens förslag.r>
r>
r>
r>
Tillskott till Brottsofferfonden genom avdrag pår>
ersättningen till intagna i kriminalvårdsanstaltr>
r>
r>
r>
r>
Brottsofferfonden  inrättades  den  1 juli 1994.r>
Fondens medel skall användas för verksamhet  som  gagnarr>
brottsoffer.r>
Bidrag från fonden får lämnas för att  stödja  ideellar>
organisationer som verkar på brottsofferområdet samt förr>
privatr>
och offentlig verksamhet som gäller brottsoffer. Bidragr>
ur  fonden  kan  även  lämnas  för  forskning,  utbildningr>
ochr>
information i brottsofferfrågor.r>
r>
r>
Brottsofferfonden  finansieras  genom  att  den  somr>
döms för brott som har fängelse i straffskalan skallr>
åläggas attr>
betala en avgift om 500 kr till fonden. Vidare skallr>
den  som verkställer fängelsestraff genomr>
intensivövervakning medr>
elektronisk kontroll vanligen betala en avgift om 50 krr>
per dag till fonden, dock högst 3 000 kr. Under år 2001r>
uppgickr>
Brottsofferfondens intäkter till knappt 25 miljonerr>
kronor.r>
r>
När  fonden  inrättades  tillfördes  den  även  medelr>
som  frigjordes   genom   att   ersättningen  till  intagnar>
ir>
kriminalvårdsanstalt för arbete och annanr>
sysselsättning sänktes med i genomsnitt 20 % från  och  medr>
den 1 juli 1994.r>
Sänkningen  innebar  att medel motsvarande 12,4r>
miljoner kronor frigjordes (se bet. 1993/94:JuU17 s. 20 f).r>
Genom  ettr>
regeringsbeslut tillfördes  fonden  3,3  miljonerr>
kronor av detta belopp. Återstoden av de medel somr>
motsvarades av denr>
sänkta ersättningen användes till annanr>
brottsofferrelaterad verksamhet.r>
r>
Föreskrifter och allmänna råd om ersättning  tillr>
intagna  i  anstalt  och häkte meddelas avr>
Kriminalvårdsstyrelsen.r>
Normalersättningen för intagen som deltar i arbete,r>
utbildning eller programverksamhet uppgår till 0,0247 % avr>
gällander>
prisbasbelopp per timme, vilket för närvarander>
motsvarar en timersättning om  9  kronor  och 36 öre. Vissr>
något förhöjdr>
ersättning kan utgå för arbete till intagen som bedömtsr>
ha gjort en särskilt god insats och tagit särskilt stortr>
ansvarr>
i arbetet (KVVFS 2001:5).r>
r>
I motionerna Ju280 och Ju369 (båda m) förespråkas enr>
ordning innebärande att de intagna  i kriminalvårdsanstaltr>
skallr>
vara med och finansiera Brottsofferfonden genom att ettr>
20-procentigt avdrag görs på deras ersättning  förr>
deltagande ir>
programverksamhet m.m. och att medlen tillförsr>
Brottsofferfonden.r>
r>
Utskottet  har  behandlat  liknande  yrkanden  vidr>
tidigare  tillfällen.  Senast  var i samband medr>
behandlingen  avr>
budgetpropositionen för år 2001 (bet. 2000/01:JuU1 s.r>
104 f). Utskottet, som avstyrkte  motionskraven,  erinrader>
därvidr>
om att beslutet om användning av en del av de medel somr>
frigjordes genom sänkningen av ersättningen till  der>
intagna årr>
1994  var  en  engångssatsning  vid  uppbyggnaden  avr>
Brottsofferfonden.  Vidare anförde utskottet att denr>
pedagogiskar>
kopplingen i att den som dömts till fängelse erläggerr>
ersättning till Brottsofferfonden redan finns i nuvarander>
ordningr>
eftersom dessa personer genom brottmålsdomen alltidr>
skall åläggas att betala  en  avgift  tillr>
Brottsofferfonden om 500r>
kr.  Den  i  motionerna föreslagna ordningen skuller>
innebära en betydande sänkning i de intagnas  ersättningr>
även  medr>
beaktande av att en viss höjning av ersättningenr>
gjordes år 1999.r>
r>
Enligt uppgift  inhämtad  från  Rikspolisstyrelsenr>
betalas  ca  43  %  av  utdömda  avgifter  tillr>
Brottsofferfondenr>
frivilligt,  dvs.  utan  hjälp  med  indrivningen  frånr>
Kronofogdemyndigheten.  Någon  uppgift  om hur stor  andelr>
avr>
fängelsedömda som frivilligt betalar avgiften tillr>
Brottsofferfonden finns inte sammanställd.r>
r>
Utskottet konstaterar att det i och för sig inte ärr>
ovanligt att utdömda avgifter till Brottsofferfonden inter>
betalasr>
av de dömda. Detta är emellertid inte anledning nog attr>
införa den efterfrågade ordningen. Utskottet är inte berettr>
attr>
nu frångå sin tidigare bedömning i denna fråga utanr>
avstyrker motionerna Ju280 och Ju369 i nu behandlader>
delar.r>
r>
r>
r>
Handläggning av ärenden om brottsskadeersättningr>
r>
r>
r>
r>
Den  som  skadats  till  följd av ett brott kan krävar>
skadestånd av gärningsmannen. En talan om sådantr>
skadestånd  kanr>
handläggas tillsammans med  själva  åtalet.  Vid  sidanr>
av  möjligheten att kräva skadestånd från gärningsmannenr>
finnsr>
möjligheter  att  av  statsmedel få s.k.r>
brottsskadeersättning. Förutsättningarna  för  det  angesr>
i  brottsskadelagenr>
(1978:413) och innebär  sammanfattningsvis  attr>
ersättning kan betalas ut för personskada och kränkning somr>
någon liditr>
till  följd  av  brott.  Frågor  omr>
brottsskadeersättning   prövas   avr>
Brottsoffermyndigheten.  Vid  bestämmande  avr>
brottsskadeersättning avräknas skadestånd som harr>
betalts eller bedöms  kunna bli betalt till denr>
skadelidande på grundr>
av skadan. Om brottsskadeersättning betalas ut inträderr>
staten intill det  utgivna  beloppet  i  den skadelidandesr>
rättr>
till  skadestånd.  Anspråk  på brottsskadeersättningr>
med anledning av personskada får i princip inte  utmätasr>
för  denr>
skadelidandes skulder.r>
r>
r>
I motion Ju272 (m) begärs att  personer  som  pår>
grund av egen brottslighet redan är skyldiga att ersättar>
staten tillr>
följd av utbetalad brottsskadeersättning till någonr>
annan  skall  undantas från utmätningsförbudet avseender>
anspråk pår>
brottsskadeersättning.  I  motion  Ju363  (kd) begärsr>
att regeringen skall  låta  utreda  möjligheten  attr>
förskotterar>
brottsskadeersättning.r>
r>
Liknande yrkanden har varit föremål för utskottetsr>
bedömning  tidigare.  Senast  detta  skedde var i februarir>
2002 ir>
motionsbetänkandet Våldsbrott och brottsoffer (bet.r>
2001/02:JuU11 s. 27 f).r>
r>
För närvarande pågår ansträngningar inom EU attr>
tillnärma medlemsstaternas bestämmelser om  statligr>
ersättning  tillr>
brottsoffer. Europeiska kommissionen lade i septemberr>
2001 fram en grönbok, Ersättning till brottsoffer (KOMr>
[2001] 536r>
slutlig).  Syftet  med grönboken angavs vara att startar>
ett samråd med alla berörda parter om åtgärder som skuller>
kunnar>
vidtas på gemenskapsnivå  för  att  förbättra der>
statliga ersättningarna till brottsoffer i EU. Frågor somr>
kommissionenr>
ville att medlemsstaterna skulle svara på var bl.a.r>
följande. Hur bör den subsidiära naturen hos en statligr>
ersättning,r>
i förhållande till andra ersättningskällor  som offretr>
kan använda, definieras i en miniminorm? Vilka ersättningarr>
frånr>
övriga källor bör dras av från statlig ersättning?  Börr>
möjlighet  till förskottsbetalning inbegripas i enr>
miniminorm?r>
Bör kriterier som är kopplade till offrets uppträdander>
i samband med brottet, offrets deltagande i brottsligr>
verksamhetr>
i allmänhet eller andra faktorer som är kopplade tillr>
det allmänna rättsmedvetandet  eller  statlig praxisr>
inbegripas ir>
en miniminorm?r>
r>
Efter remissbehandling av grönboken har Europeiskar>
kommissionen den 16 oktober 2002 avgivit  ett  förslag tillr>
rådetsr>
direktiv  om  brottsofferersättning  (2002/0247r>
[CNS]). Förslaget innehåller miniminormer för brottsoffersr>
rätt  tillr>
statlig  ersättning  samt  särskilda  bestämmelser  förr>
gränsöverskridande  fall.  Bland  annat  föreslårr>
Europeiskar>
kommissionen  att  brottsoffer  skall  ha rätt tillr>
förskottsutbetalning  av  den  statliga  ersättningenr>
under  vissar>
förutsättningar, nämligen om de grundläggander>
villkoren  för ersättning är uppfyllda, det finns anledningr>
att anta attr>
det slutliga beslutet om ersättning inte kan fattasr>
inom kort  tid efter det att ansökan har lämnats in, det ärr>
befogatr>
med hänsyn till sökandens ekonomiska förhållanden attr>
betala ut  förskott  och  det  med  rimlig säkerhet kanr>
antas attr>
gärningsmannen helt eller delvis inte kan fullgöra enr>
dom eller ett beslut om skadestånd till brottsoffretr>
(artikel 5 ir>
förslaget). Enligt förslaget skall medlemsstaternar>
senast den 30 juni 2005 ha genomfört för  direktivetsr>
efterföljander>
nödvändiga författningsändringar.r>
r>
Mot  bakgrund av det pågående arbetet inom EU i dessar>
frågor ser utskottet ingen anledning att nu ta någotr>
initiativr>
med anledning av här behandlade yrkanden. Utskottetr>
avstyrker motion Ju272 och motion Ju363 i nu behandladr>
del.r>
r>
r>
r>
Prioritering av brottsofferr>
r>
r>
r>
r>
I motion  Ju322  (c)  förespråkas  ett  störrer>
samhälleligt stöd till brottsoffer och påtalas vikten avr>
att brottsofferr>
bemöts väl av myndighetspersoner. I motion  Ju363  (kd)r>
anförs att medel ur Brottsofferfonden i större utsträckningr>
börr>
komma brottsoffren till del snarare än att dessa gesr>
till  forskning.  I Ju369 (m) anförs att inrättande avr>
stödcentrar>
för unga brottsoffer runt om i Sverige bör uppmuntras.r>
I motion Ju222 (kd) begärs att en brottsofferombudsmanr>
inrättas.r>
r>
r>
Brottsoffrens  behov  av  skydd  och stöd har underr>
de senaste två decennierna  varit  föremål  för  en  mängdr>
olikar>
utredningar och förslag. Våren 1995 föreslog utskottetr>
i sitt av riksdagen godkända betänkande (bet.r>
1994/95:JuU13) ettr>
tillkännagivande om att det behövdes  en  utvärderingr>
av de åtgärder som hade vidtagits på brottsofferområdetr>
under denr>
senaste tioårsperioden. Med utgångspunkt i  de  förslagr>
som  Brottsofferutredningen sedan redovisade i sittr>
betänkander>
Brottsoffer - Vad har gjorts? Vad bör göras? (SOUr>
1998:40) har  regeringen  avgivit  flera olika förslag pår>
området somr>
har  behandlats  av  riksdagen  vid  olika tillfällen.r>
Ett antal förslag togs upp i proposition  2000/01:79  Stödr>
tillr>
brottsoffer, där regeringen lämnade en  redovisning  avr>
pågående arbete med brottsofferfrågor och presenterader>
bl.a. enr>
strategi för det fortsatta stödet till brottsoffren.r>
Strategin byggde på tanken att hela samhället måster>
engageras. Detr>
handlade  bl.a.  om  förbättrat  samarbete  mellanr>
rättsväsendets   myndigheter,  utbildningsinsatser  ochr>
forskning.r>
Socialtjänstens uppgifter skulle förtydligas och ettr>
ökat stöd ges till vittnen och målsägande.r>
r>
Vid behandlingen av nämnda proposition våren 2001r>
ställde sig riksdagen  bakom  regeringens  övervägandenr>
och avslogr>
motionsyrkanden liknande de nu aktuella (bet.r>
2000/01:JuU20, rskr. 205).r>
r>
Utskottet delar motionärernas uppfattning att detr>
behövs åtgärder som är direkt inriktade på att ger>
brottsoffer stöd.r>
Här är det av betydelse hur arbetet inom polisväsendet,r>
åklagarmyndigheterna och domstolarna bedrivs i dessar>
frågor. Enr>
särskilt  viktig  roll  i  detta  stöd  spelarr>
brottsofferjourer och socialtjänst. Som framhålls i motionr>
Ju322 är detr>
angeläget att brottsoffer blir väl bemötta i sinar>
kontakter med myndigheter. Här är utbildningsfrågorr>
särskilt viktiga.r>
Domstolsverket, Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsenr>
har  i  respektive  regleringsbrev  för  år 2002 fåttr>
uppdrag somr>
syftar  till  att  förbättra bemötandet avr>
brottsoffren. Här kan också nämnas att Rikspolisstyrelsenr>
sammanställt  ochr>
under år 2001 givit  ut  en  handledning  för  poliserr>
såvitt avser brottsofferfrågor, Brottsoffer - Enr>
handledning förr>
Polisens del i lokalsamhällets brottsofferstödjander>
arbete (RPS Rapport 2001:1).r>
r>
Mot bakgrund av de åtgärder som under senare år harr>
vidtagits på brottsofferområdet ser utskottet inte någotr>
behov avr>
att riksdagen vidtar några åtgärder med anledning  avr>
motionerna.  Utskottet  föreslår  alltså  att  riksdagenr>
avslårr>
motionerna Ju363, i här aktuella delar, samt Ju222 ochr>
Ju322.r>
r>
Vad  särskilt  gäller  begäran  i  motion Ju369 omr>
inrättande av stödcentra för unga brottsoffer kan härutöverr>
nämnasr>
följande. Den 1 juni 1999 startader>
Socialtjänstförvaltningen  i  Stockholms  stad ochr>
Polismyndigheten i Stockholms länr>
tillsammans  en försöksverksamhet med ett stödcentrumr>
för unga brottsoffer. Verksamheten  riktar  sig  till  allar>
ungar>
brottsoffer som  polisanmält att de blivit utsatta förr>
brott såsom personrån, misshandel, våldtäkt och olaga hot ir>
Cityr>
polismästardistrikt.  Det  övergripande  syftet  medr>
verksamheten  är  att  hjälpa och stödja brottsoffren samtr>
att får>
gärningsmännen att upphöra med sin kriminellar>
verksamhet. Verksamheten finansieras avr>
socialtjänstförvaltningen (löner)r>
och  polisen  (lokaler, telefon etc.). Inledningsvisr>
erhölls även bidrag från Brottsofferfonden.  Ir>
verksamheten,  somr>
permanentades år  2001,  är  tre  socionomer  anställdar>
och dessutom är ett 20-tal frivilliga stödpersonerr>
engagerade.r>
Stödpersonerna är rekryterade bland juridikstuderander>
vid Stockholms universitet. Verksamheten bedrivs främst ir>
form avr>
stödsamtal till brottsoffren och medföljandestöd ir>
samband  med  rättegångar.  Härutöver  erbjuds  ävenr>
medling mellanr>
brottsoffer och gärningsman. Enligt uppgift frånr>
verksamhetsansvariga på Stödcentrum för unga brottsofferr>
etableras enr>
klientkontakt med ca 40 % av alla brottsoffer somr>
kontaktas genom brev från centret. En verksamhet med den ir>
Stockholmr>
som förebild har startats i Eskilstuna kommun. Vidarer>
planeras ytterligare ett projekt i Skärholmen och på siktr>
ett  ir>
Stockholms västra förorter.r>
r>
Utskottet ser mycket positivt på den typ avr>
verksamhet som bedrivs för unga brottsoffer i Stockholm.r>
Det är glädjander>
att  ytterligare  verksamheter  med  denna  somr>
förebild startats eller planeras att starta även på andrar>
håll. Det ärr>
naturligtvis angeläget att det runt om i Sverige finnsr>
en  genomtänkt  form  av  stöd till brottsoffer, såväl ungar>
somr>
vuxna. Som redovisats finns möjligheter att vidr>
uppstartande av nya verksamheter ansöka  om  visst statligtr>
stöd, t.ex.r>
från  Brottsofferfonden  och  Brottsförebyggande rådet.r>
Med detta sagt finner utskottet att några  vidare  åtgärderr>
avr>
riksdagen med anledning av motion Ju369 inte ärr>
påkallade. Utskottet föreslår således att riksdagen avslårr>
motion Ju369r>
i nu behandlade delar.r>
r>
r>
r>
Rättsmedicinalverketr>
r>
r>
r>
r>
Utskottets bedömning i korthetr>
r>
r>
I detta avsnitt redogörs för Rättsmedicinalverketsr>
resultat  under verksamhetsåret 2001. Utskottet delarr>
regeringens bedömning att Rättsmedicinalverket i alltr>
väsentligt  fullgjort  de  mål  som ställts upp förr>
dess verksamhet samt drivit verksamheten enligtr>
regleringsbrevets krav. I avsnittet tar  utskottetr>
vidarer>
ställning  till vilka prioriteringar som bör ligga tillr>
grund för Rättsmedicinalverkets verksamhet  underr>
år 2003.r>
r>
r>
Inledningr>
r>
r>
r>
Rättsmedicinalverket   är   centralr>
förvaltningsmyndighet   för  rättspsykiatrisk,r>
rättsmedicinsk,  rättskemisk  ochr>
rättsgenetisk verksamhet i den utsträckning sådanar>
frågor inte  handläggs av någon annan statlig myndighet. Ir>
praktikenr>
går verksamheten ut på att sörja för att domstolarnar>
har teknisk (medicinsk) bevisning i brottmål ochr>
faderskapsmål ochr>
ett  fullgott  underlag  för  påföljdsbestämningen  ir>
brottmål  i  form  av  t.ex.  rättspsykiatriskar>
undersökningar.r>
Rättsmedicinalverkets  arbetsuppgifter  finns  närmarer>
reglerade  i  förordning   (1996:613)   med   instruktionr>
förr>
Rättsmedicinalverket.r>
r>
r>
Inom Rättsmedicinalverkets verksamhet förekommerr>
såväl anslagsfinansierad som uppdragsfinansieradr>
verksamhet.r>
r>
r>
r>
Resultatuppföljningr>
r>
r>
r>
r>
För  Rättsmedicinalverket  gällde för år 2001 följander>
verksamhetsmål. Verksamheten och dess resultat skuller>
präglas avr>
hög kvalitet i relation till  uppdragsgivarnas  behov.r>
Verksamheten  skulle  bedrivas  med  respekt för der>
undersöktasr>
personliga integritet. Verket skulle bedrivar>
utvecklingsarbete och ge stöd åt forskning av betydelser>
för verksamheten.r>
Verket skulle också informera övriga myndigheter inomr>
rättsväsendet om vunna erfarenheter. Verket skuller>
dessutom, därr>
det  är  lämpligt  och  där  verksamheten  kan  skapar>
särskilda  förutsättningar,  vinnlägga sig om att bidrar>
till detr>
brottsförebyggande arbetet. Rättsmedicinalverket skuller>
också verka för en långsiktigt  god försörjning av personalr>
medr>
ändamålsenlig  kompetens  och  specialistkunskap.r>
Särskilt gällde det att minska sårbarheten  i  utnyttjandetr>
av  ochr>
tillgången på rättsläkare genom en aktiv ochr>
förutseende  rekrytering  och  utbildning.  Slutligenr>
skulle verket ocksår>
arbeta för att förnya arbetsformerna och utvecklar>
ledarskapet.r>
r>
r>
I budgetpropositionen redovisar regeringenr>
Rättsmedicinalverkets resultat med en huvudsakligr>
uppdelning  på  de  fyrar>
verksamhetsgrenarna  rättspsykia-tri,  rättsmedicin,r>
rättskemi  samt rättsgenetik. Här redovisasr>
Rättsmedicinalverketsr>
resultat enligt samma uppdelning.r>
r>
Inom rättspsykiatrin har domstolarnas efterfrågan pår>
rättspsykiatriska  undersökningar  (RPU), efter att underr>
senarer>
delen av 1990-talet ha ökat, planat ut under år 2001.r>
Antalet undersökningar som utfördes under  året uppgickr>
till 589.r>
Detta antal ligger något under nivån för föregående årr>
(se tabell). Andelen ärenden där väntetiden  i  häkter>
inför  enr>
undersökning  har  överstigit  sju  dagar  minskader>
betydligt  under året. Däremot har andelen ärenden där detr>
behövtsr>
anstånd  avseende  undersökning  av  häktade  liksomr>
utredningstiderna   ökat.  En  under  året  genomfördr>
studie  omr>
uppdragsgivarnas syn på de rättspsykiatriskar>
undersökningarnas genomförande  och  kvalitet visade attr>
uppdragsgivarna ir>
huvudsak var positiva.r>
r>
Antalet  av  Rättsmedicinalverket utfärdader>
läkarintyg enligt 7 § lagen (1991:2041)  om  särskildr>
personutredning  ir>
brottmål, m.m.,  s.k. § 7-intyg, uppgick under år 2001r>
till 1 797, vilket är en måttlig ökning i förhållande tillr>
nivånr>
under det föregående året (se tabell).r>
r>
Antalet rättspsykiatriska undersökningar och § 7-r>
intygr>
---------------------------------------------------r>
r>
|År    |Utförda       |Utfärdade § 7-intyg  |r>
|      |rättspsykiatriska   |   |r>
|      |undersökningar      |   |r>
---------------------------------------------------r>
r>
|1997  |      600     | 1 858   |r>
---------------------------------------------------r>
r>
|1998  |      609     | 1 847   |r>
---------------------------------------------------r>
r>
|1999  |      657     | 1 838   |r>
---------------------------------------------------r>
r>
|2000  |      619     | 1 772   |r>
---------------------------------------------------r>
r>
|2001  |      589     | 1 797   |r>
---------------------------------------------------r>
r>
Inom rättsmedicinen har det totala antalet ärendenr>
under året ökat med 9 %. Medianhandläggningstiden förr>
undersökningarr>
av  levande personer minskade under år 2001 från tior>
till åtta dagar medan den för dödsfallsutredningarna ökader>
från 37r>
till  42  dagar. Det rådde under året alltjämt brist pår>
utbildade rättsläkare. Rättsmedicinalverket bedriverr>
emellertidr>
ett aktivt  arbete  i  denna  fråga,  som  har  börjatr>
ge  resultat.  Dessutom  har  en  försöksverksamhet  medr>
en nyr>
personalkategori,  rättsmedicinska  utredare,  somr>
bl.a.  skall  avlasta rättsläkarna, prövats vid trer>
rättsmedicinskar>
avdelningar. Försöksverksamheten utvärderades underr>
året och utfallet  blev  positivt.  Rättsmedicinalverketr>
har därförr>
beslutat att utöka försöksverksamheten till samtligar>
rättsmedicinska avdelningar i landet.r>
r>
r>
Den  rättskemiska  verksamheten  har under år 2001r>
expanderat jämfört med föregående år. Antalet  ärendenr>
ökade  medr>
totalt 11 %. Den nya drograttfyllerilagstiftning  somr>
trädde  i  kraft år 1999 har resulterat i att antaletr>
ärenden avr>
denna typ ökat dramatiskt. Under år 2001 ökader>
drograttfylleriärendena  med  mer än 800, vilket motsvararr>
en ökning medr>
22 % jämfört med föregående år.r>
r>
Inom  rättsgenetiken  har  under  år  2001  handlagtsr>
och  besvarats  totalt  2  076  ärenden,  varav  2  061r>
avsågr>
faderskapsärenden och 15 avsåg släktärenden. Dettar>
innebar en ökning av antalet ärenden med totalt 5 % jämförtr>
med åretr>
innan. Handläggningstiderna har fortsatt att successivtr>
minska.r>
r>
Rättsmedicinalverket har under år 2001, liksomr>
tidigare år, satsat aktivt på forskning och  utvecklingr>
inom de olikar>
verksamhetsgrenarna. Forsknings- och utvecklingsarbetetr>
har dock i vissa delar fått prioriteras ned på grund  avr>
ökander>
undersökningsvolymer  och  en ansträngdr>
personalsituation. För att stärka, utveckla och följa uppr>
kvaliteten inrättadesr>
under år 2001 ett kvalitets-  och utvecklingsråd inomr>
vartdera av de rättspsykiatriska och rättsmedicinskar>
områdena. Der>
rättskemiska och rättsgenetiska avdelningarna finnsr>
representerade i det rättsmedicinska rådet.r>
r>
Tilläggas kan att det inom Justitiedepartementetr>
pågår ett arbete med att ta fram ett förslag till en nyr>
ordning förr>
utfärdande av rättsintyg (jfr bet. 2001/02:JuU1 s. 120r>
f.).r>
r>
Regeringen gör bedömningen att Rättsmedicinalverket ir>
allt väsentligt uppfyllt de mål som statsmakterna harr>
uppställtr>
för myndighetens verksamhet samt bedrivit verksamhetenr>
enligt regleringsbrevets krav.r>
r>
Därtill  anser  regeringen,  med anledning av ettr>
förslag  från  Rättsmedicinalverket  och  Statensr>
kriminaltekniskar>
laboratorium om att samordna de båda myndigheternasr>
verksamhet med DNA-undersökningar, att avr>
kostnadseffektivitetsskälr>
alla möjligheter till samordning bör utnyttjas.r>
Förslaget bereds för närvarande inom Regeringskansliet.r>
r>
Utskottet konstaterar att det inte framkommit någotr>
som talar mot regeringens bedömning.r>
r>
r>
r>
Prioriteringar inför budgetåret 2003r>
r>
r>
r>
r>
Regeringen  anför i budgetpropositionen  att  det  ärr>
mycket  angeläget  att  Rättsmedicinalverket  ävenr>
kommande  årr>
upprätthåller  en  fortsatt hög kvalitet på sinar>
undersökningar. Av stor vikt i detta sammanhang är detr>
forsknings- ochr>
utvecklingsarbete som  bedrivs  inom  verket  ellerr>
med  stöd  av verket. Vidare anser regeringen, mot bakgrundr>
av attr>
bristen  på  utbildade  rättsläkare är ett stortr>
problem, att det är  angeläget  att  verket  under  der>
kommande  årenr>
fortsätter arbetet med att  rekrytera  kompetentr>
arbetskraft  till  den rättsmedicinska verksamheten. Denr>
rättskemiskar>
verksamheten har enligt regeringen hittills klarat avr>
att möta den ökande efterfrågan på dess tjänster medr>
anledning avr>
den  nya  drograttfyllerilagstiftningen. Det är enligtr>
regeringen angeläget  att  Rättsmedicinalverket  fortsätterr>
attr>
upprätthålla effektivitet och hög kvalitet inomr>
området.r>
r>
r>
Utskottet har ingen erinran mot regeringensr>
bedömningar i denna del.r>
r>
r>
r>
Anslagetr>
r>
r>
r>
r>
I tabellen  nedan återfinns en jämförelse avr>
regeringens och oppositionens förslag till anslag förr>
Rättsmedicinalverketr>
år 2003.r>
r>
r>
r>
(Beloppen anges i tusental kronor)r>
---------------------------------------------------------r>
r>
|Anslag    |Prop.     | m      | fp     | kd     | cr>
|r>
|2002      | 2003     |  |  |  |      |r>
|inkl. TB  |    |  |  |  |      |r>
---------------------------------------------------------r>
r>
|211 202   |213 648   | -      |+ 10    | -      | -r>
|r>
|    |    |  |000     |  |      |r>
---------------------------------------------------------r>
r>
För år 2002  uppgår  Rättsmedicinalverkets anslag,r>
inklusive medel som tillförts på tilläggsbudget, till drygtr>
211,2 miljoner kronor.r>
Det anslagssparande på knappt 3,4 miljoner kronor somr>
fanns vid ingången av år 2001 förbyttes under året till ettr>
underskott på drygtr>
4,1 miljoner kronor. Utgiftsprognosen  för  år  2002  ärr>
beräknad  till drygt 208 miljoner kronor. Detta innebär attr>
anslagskreditenr>
kommer att behöva utnyttjas under året.r>
r>
r>
Regeringen föreslår ett ramanslag för år 2003 på drygtr>
213,6 miljoner  kronor.  Förslaget  innefattar  en  höjningr>
av  ramen om 12r>
miljoner kronor. Rättsmedicinalverket bör enligtr>
regeringen medges denna höjning av ramen i syfte attr>
vidareutveckla verksamheten medr>
rättspsykiatriska  undersökningar  och  för  att  mötar>
den  ökande  efterfrågan  på  drograttfylleriundersökningarr>
samt för att gesr>
möjligheter att fortsätta att intensifiera rekryteringenr>
av rättsläkare.r>
r>
I anslagsberäkningen har även hänsyn tagits tillr>
beräknade utgiftsökningar för löner, lokaler och övrigar>
förvaltningskostnader samtr>
det generella besparingskravet på 0,7 % på anslag förr>
förvaltnings- och investeringsändamål i syfte att begränsar>
statlig konsumtion.r>
r>
I  motionerna  Ju364  och  Fi232  (båda  fp)  förordasr>
en  ökning  av anslaget med 10 miljoner kronor i syfte attr>
säkerställa  attr>
Rättsmedicinalverket klarar ökande undersökningsvolymerr>
inom verksamheten och nödvändig rekrytering avr>
personal.r>
r>
Anslagsyrkandena har behandlats ovan i avsnittetr>
Utgiftsramen och anslagen.  Som framgår där föreslårr>
utskottet att riksdagen antarr>
regeringens förslag och avslår motionsyrkandena.r>
r>
r>
r>
Rättshjälpskostnader m.m.r>
r>
r>
r>
r>
Utskottets förslag i korthetr>
r>
r>
I detta avsnitt redogörs för anslagetr>
Rättshjälpskostnader m.m. Utskottet behandlar  här  ocksår>
motioner om utvärderingr>
av rättshjälpslagen m.m., ersättning tillr>
målsägandebiträden och rättshjälp vid pisksnärtsskador.r>
Utskottet hänvisar ir>
dessa delar i huvudsak till genomförda undersökningarr>
och gällande regelverk. Jämför reservationerna 47 ochr>
48.r>
r>
r>
Inledningr>
r>
r>
r>
Rättshjälpslagen (1996:1619) har till grundläggande syfter>
att ge rättsskydd åt dem som inte kan få rättsligt biståndr>
på annat sätt.r>
r>
r>
Enligt lagen är rättshjälpen subsidiär tillr>
rättsskyddet, dvs. den som har en rättsskyddsförsäkringr>
eller  liknande rättsskydd somr>
täcker den aktuella rättsliga angelägenheten får inter>
beviljas rättshjälp. Vidare innebär lagen att den som inter>
har  rättsskydd  avr>
ifrågavarande slag men som borde ha haft det med hänsynr>
till sitt försäkringsskydd i övrigt eller till sinar>
personliga och ekonomiskar>
förhållanden  får  beviljas rättshjälp endast om det finnsr>
särskilda skäl (9 §). Som en allmän förutsättning för attr>
rättshjälp skallr>
beviljas gäller att det, med hänsyn till angelägenhetensr>
art och betydelse samt tvisteföremålets värde ochr>
omständigheterna i övrigt,r>
är rimligt att staten bidrar till kostnaderna (8 §).r>
r>
Enligt rättshjälpslagen  är inkomstgränsen förr>
rättshjälp 260 000 kr i årsinkomst (6 § första stycket).r>
Lagen föreskriver också attr>
rådgivning i minst en timme  som huvudregel är enr>
förutsättning för att rättshjälp skall beviljas (2 § andrar>
stycket). Vidare innebärr>
lagen bl.a. att biträdesbehovet  är  avgörande för omr>
rättshjälp skall beviljas och att biträde enligtr>
rättshjälpslagen normalt skallr>
få ersättning för högst 100 timmars arbete (15 §).r>
r>
r>
r>
Anslagetr>
r>
r>
r>
r>
Från  anslaget  betalas  de  kostnader  som   enligt   21r>
kap. 10 §  rättegångsbalken,  lagen  (1988:609)  omr>
målsägandebiträde  ochr>
rättshjälpslagen skall utgå av allmänna medel. Därutöverr>
skall  från  anslaget  betalas de kostnader som enligtr>
lagen (1996:1620) omr>
offentligt  biträde  skall  betalas av allmänna medel,r>
dock inte sådana kostnader som  avser  offentligt  biträder>
i  ärenden  enligtr>
utlänningslagen (1989:529) och  lagen  (1991:572)  omr>
särskild  utlänningskontroll.  Från och med år 2000r>
finansierar anslaget ocksår>
utgifter för särskilda företrädare för barn enligt 12 §r>
lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn.r>
r>
r>
De  faktorer som styr kostnaderna är framför alltr>
antalet ärenden, ärendenas svårighetsgrad,r>
ersättningsnivån  till  biträden  ochr>
offentliga försvarare samt den andel avr>
rättshjälpskostnaderna som betalas av den rättssökande.r>
r>
Regeringen  bestämmer  den timkostnadsnorm som liggerr>
till grund för ersättning för arbete på rättshjälpsområdet.r>
Ersättningen tillr>
offentliga försvarare och  målsägandebiträden reglerasr>
också i viss utsträckning med hjälp av taxor. Förr>
närvarande finns en taxa förr>
ersättning till offentliga försvarare  i  vissa  brottmålr>
i  tingsrätt  och  hovrätt och en motsvarande taxa förr>
målsägandebiträden.r>
Taxorna är fastställda i DVFS 2000:13 respektive DVFSr>
2001:14. Taxor beslutas av  Domstolsverket  på  grundvalr>
av timkostnadsnormen.r>
Regeringen har fastställt timkostnadsnormen för år 2002r>
till 929 kr exklusive mervärdesskatt (1 162 kr inklusiver>
mervärdesskatt).r>
r>
I följande tabell finns en jämförelse av regeringens ochr>
oppositionens förslag till anslag för år 2003.r>
r>
r>
(Beloppen anges i tusental kronor)r>
------------------------------------------------------r>
----r>
|Anslag    |Prop.    | m     |  fp     |  kd     |  cr>
|r>
|2002      | 2003    | |   |   | |r>
|inkl. TB  |   | |   |   | |r>
------------------------------------------------------r>
----r>
|892 000   |827 664  | -     |+ 60 000 |  -      |  -r>
|r>
------------------------------------------------------r>
----r>
För år 2002 uppgår anslaget till 892 miljoner kronor,r>
inklusive medel som tillförts på tilläggsbudget. Prognosenr>
för år 2002 pekar på att utgifternar>
kommer att uppgå till drygt 842 miljoner kronor.r>
Tillskottet om 90 miljoner kronor på tilläggsbudgeten förr>
år 2002  innebär  att  det  vid årets slutr>
kommer att finnas ett anslagssparande om ca 10 miljonerr>
kronor. Regeringen föreslår att riksdagen tillr>
Rättshjälpskostnader m.m. för budgetåret  2003r>
anvisar ett ramanslag om 827 664 000 kr.r>
r>
r>
I  motionerna  Fi232  och  Ju364,  båda  (fp),  yrkasr>
att anslaget skall höjas med 60 miljoner kronor. Beloppetr>
skall motsvara kostnaderna för attr>
återställa de rättshjälpsförmåner som utgick före denr>
nuvarande  rättshjälpslagens  införande. I konsekvensr>
härmed yrkas i motion Ju364 också att denr>
nuvarande rättshjälpslagen skall upphävas.r>
r>
Utskottet har behandlat anslagsyrkandena ovan ir>
avsnittet Utgiftsramen och anslagen.  Som  framgår  därr>
föreslår  utskottet  att  riksdagen  antarr>
regeringens förslag och avslår motionsyrkandena.r>
r>
r>
Utvärdering av rättshjälpslagen m.m.r>
r>
r>
r>
I  motion  Ju278  (v)  efterfrågas  en  utvärdering  avr>
den nya rättshjälpslagen. I samma motion föreslås också enr>
utvärdering av de förändringar somr>
genomfördes år 1983 i fråga om rätten till offentligr>
försvarare  samt en översyn av reglerna om tolk vidr>
rättegång. I motion Ju391 (s) efterfrågas enr>
precisering av barns rätt till förmåner ir>
rättshjälpssystemet. I motionen  hävdas  attr>
rättshjälpslagen tillämpas på olika sätt i olika domstolarr>
närr>
det gäller faderskapsmål.r>
r>
r>
I april 2000 gav regeringen Domstolsverket i uppdragr>
att göra en utvärdering och en  allmän  översyn  av lagen.r>
Verket har bl.a. haft i uppdrag attr>
analysera  effekterna  av  att  rättshjälpen gjortsr>
subsidiär i förhållande till rättsskyddsförsäkringar, attr>
undersöka  om  rådgivningsinstrumentetr>
fungerat på det sätt som var avsett samt att göra enr>
heltäckande översyn av det nya avgiftssystemet.r>
r>
Domstolsverket avlämnade i slutet  av  septemberr>
2001  rapporten Utvärdering av rättshjälpslagen (1996:1619)r>
- redovisning av ett regeringsuppdragr>
(DV-rapport 2001:6, del A och B). Verket anför ir>
rapporten  att  rättshjälpsreformen i allt väsentligtr>
fallit väl ut. Verket har inte funnit skäl attr>
föreslå några ändringar i rättshjälpslagen till följdr>
av att rättsskyddet numera är primärt. Rapporten harr>
remissbehandlats.r>
r>
Vad gäller frågan om rättshjälp i faderskapsmålr>
konstateras i rapporten  (s. 99  f) att rättshjälp inte kanr>
beviljas om det finns en försäkring medr>
rättsskydd som kan användas i angelägenheten. Vidarer>
anförs att det förekommit att en  moder  inte  vill tar>
försäkringsskyddsmomentet i anspråk i sinr>
hemförsäkring i denna typ av mål. Hur detta problemr>
skall lösas borde enligt vad som anförs i rapportenr>
övervägas i annat sammanhang.r>
r>
Utskottet har inhämtat att frågan om rättshjälp ir>
faderskapsmål inte är föremål för särskild beredning ir>
Regeringskansliet.r>
r>
Önskemålet  rörande  rätten till offentlig försvararer>
tar sikte på den lagändring varigenom 21 kap. 3  a  §r>
rättegångsbalken  infördes.  Ändringenr>
innebar att det i lagtexten  på  ett  mer  preciseratr>
sätt än tidigare angavs i vilka fall sådan försvarare skallr>
förordnas. Syftet var att återförar>
praxis till den nivå som avsågs med den tidigarer>
regleringen (prop. 1983/84:23).r>
r>
I rapporten Rätten till offentlig försvarare - enr>
utvärdering  av  tillämpningen  av  reglerna  om  offentligr>
försvarare  (DV-rapport  1996:1) harr>
Domstolsverket  redovisat ett regeringsuppdrag som gickr>
ut på att undersöka hur reglerna om förordnande och byte avr>
offentlig försvarare tillämpades.r>
Sammanfattningsvis  visade  resultaten avr>
undersökningen att varannan tilltalad hade offentligr>
försvarare, vilket var fler än år 1983, dvs. året förer>
skärpningen.r>
r>
Riksrevisionsverket (RRV) har  på  regeringensr>
uppdrag  granskat  utgiftsutvecklingen  för bl.a.r>
offentliga försvarare. Uppdraget har redovisats ir>
rapporten Varför blev det dyrare? (RRV 2001:30).r>
Granskningen, som omfattar perioden 1996-2000, visar bl.a.r>
att kostnaderna för offentliga försvararer>
ökat från ca 380 miljoner år 1996 kronor till närmarer>
500 miljoner år 2000, att antalet förordnanden  underr>
denna tid ökat med 2 %, att timkostnadenr>
ökat med knappt 10 % och att den genomsnittligtr>
debiterade tiden ökat med drygt 16 %. Om orsaken till detr>
ökade  antalet  förordnanden  anför RRV attr>
den i huvudsak är att det blivit vanligare att förordnar>
offentlig försvarare i mål som gäller grovt rattfylleri.r>
Ett skäl till det anges vara att detr>
i  sådana  mål framstår som tveksamt vilken påföljd somr>
skall väljas (jfr 21 kap. 3 a § andra stycket 2r>
rättegångsbalken). Vidare anför RRV  att  denr>
största förändringen  relativt sett när det gällerr>
kostnaderna för offentlig försvarare är att denr>
genomsnittligt debiterade tiden har ökat med drygtr>
en och en halv timme. En  mindre  del av ökningen berorr>
på att den genomsnittliga förhandlingstiden ökat. Denr>
huvudsakliga förklaringen till ökningenr>
av debiterad tid anses vara att målen blivit merr>
komplicerade.r>
r>
Den  25  april  2002  gav  regeringenr>
Domstolsverket   i  uppdrag  att  ge  förslag  tillr>
åtgärder  som  kan  påverka  kostnadsutvecklingen  förr>
rättshjälpsanslaget. Uppdraget skall redovisas senastr>
den 31 december 2002.r>
r>
Av 5 kap. 6 § rättegångsbalken framgår att tolk fårr>
förordnas  att  biträda  rätten  om  part, vittne ellerr>
annan som skall höras inför rätten inter>
behärskar svenska språket.r>
r>
Utskottet har tidigare behandlat frågan om enr>
utvärdering av den nya rättshjälpslagen (bet. 1998/99:JuU6r>
s. 5 f).r>
r>
Utskottet konstaterar att den nya rättshjälpslagenr>
nyligen varit föremål för utvärdering.  Som  framgår  ovanr>
har  utvärderingen  inte bara berörtr>
frågan om huruvida besparingsmålet medr>
rättshjälpsreformen uppfyllts. När det sedan gällerr>
önskemålet om en utvärdering av 1983 års ändringarr>
rörander>
rätten till offentlig försvarare konstaterar utskottetr>
att närmare tjugo år förflutit sedan den nämndar>
förändringen trädde i kraft och  att  RRV - omr>
än  med  andra  utgångspunkter  än  dem  somr>
motionärerna efterfrågar - nyligen har granskat en del avr>
den perioden. Härtill kommer att reformen somr>
framgått ovan utvärderats av Domstolsverket. Utskottetr>
ser inte för närvarande något behov av ytterligare översynr>
av reglerna om rätt till offentligr>
förvarare. Detsamma gäller reglerna om tolk vidr>
rättegångar.  Utskottet  är  alltså  inte  berett attr>
ställa sig bakom önskemålen i motion Ju278, ochr>
utskottet föreslår att riksdagen avslår motionen i härr>
aktuella delar.r>
r>
När det gäller frågan om barns rätt till rättshjälp ir>
faderskapsmål konstaterar utskottet  att  problemet  redanr>
uppmärksammats  i den ovan nämndar>
utvärderingen. Utskottet utgår från att fråganr>
behandlas i lämpligt sammanhang. Motion Ju391 bör avslås avr>
riksdagen.r>
r>
r>
Ersättning till målsägandebiträder>
r>
r>
r>
I motion Ju234 (fp) anförs att ersättningen tillr>
målsägandebiträden bör baseras på faktiskt arbetad tid.r>
Bakgrunden till yrkandet är  att  det  sedanr>
den 1 mars 2002 gäller en taxa för fastställande avr>
ersättning till målsägandebiträden.r>
r>
r>
Den  3  oktober  2002  beslutade  regeringen attr>
uppdra åt Domstolsverket att förbereda och genomföra enr>
försöksverksamhet utan taxa för offentligar>
försvarare och målsägandebiträden i tingsrätt  ochr>
hovrätt.  Uppdraget  gavs  för att kunna göra en jämförelser>
mellan den ersättning som tillerkännsr>
enligt de allmänna reglerna om ersättning respektiver>
ersättning enligt taxa. I uppdraget  ingår  också  attr>
undersöka  hur en sådan ordning påverkarr>
domstolarnas arbetsbörda. Försöksverksamheten skallr>
omfatta de domstolar som ingår i Hovrättens för Västrar>
Sverige domkrets  och  skall pågå under årr>
2003.r>
r>
Utskottet  konstaterar  att  en taxa nyligen införtsr>
för målsägandebiträdenas ersättning. Utskottet är inter>
berett att nu göra några  uttalanden  ir>
frågan. Motion Ju234 i denna del bör avslås avr>
riksdagen.r>
r>
r>
Rättshjälp vid pisksnärtsskadorr>
r>
r>
r>
I motion T233 (mp) efterfrågas större möjligheter tillr>
rättshjälp vid s.k. pisksnärtsskador.r>
r>
r>
Med pisksnärtsskada förstås en skada i nackregionenr>
som kan uppkomma i samband med påkörningar bakifrån ochr>
vissa andra slag av trafikolyckor.r>
r>
Av trafikskadelagen (1975:1410)  följer  attr>
personskada till följd av trafik med motordrivet fordon ir>
princip ger rätt till trafikskadeersättning,r>
som utgår ur trafikförsäkringen för fordonet.r>
Trafikskadeersättning  beräknas på motsvarande sätt somr>
skadestånd enligt skadeståndslagens (1972:207)r>
bestämmelser.r>
r>
När det gäller ersättning ur trafikförsäkring riktasr>
anspråken normalt  mot  försäkringsgivaren,  dvs. den somr>
försäkrat fordonet. Den skadelidander>
har i och för sig rätt att i stället begära skadeståndr>
enligt skadeståndslagens bestämmelser och talan  riktas dår>
mot skadevållaren. Sådana processerr>
torde dock i praktiken vara sällsynta.r>
r>
Av  10  §  första  stycket  10  rättshjälpslagenr>
framgår att rättshjälp inte får beviljas i en angelägenhetr>
som  rör  trafikskadeersättning  enligtr>
trafikskadelagen. Rättshjälp får dock  beviljas  i enr>
sådan angelägenhet om ett mål eller ärende har inletts vidr>
domstol eller enbart rör annan skadar>
än personskada.r>
r>
Enligt lagmotiven var ett huvudsakligt skäl förr>
denna  bestämmelse, som infördes år 1988, att det allmännar>
inte skulle behöva betala kostnader förr>
sådant rättsligt bistånd som slutligen komr>
försäkringsbolagen  till  godo.  Det  rör  sig här omr>
tvister där det egentligen är försäkringsbolagen somr>
berörs och inte de formella parterna. Regleringenr>
innebär således att någon rättshjälp inte får beviljas sår>
länge tvisten om trafikskadeersättning ärr>
utomprocessuell. Under detta skede förutsättsr>
försäkringsbolagen bära parternas kostnader för rättsligtr>
biträde.r>
r>
I  motiven  framhålls  dock  att i de fall denr>
skadelidande och försäkringsgivaren inte kan  kommar>
överens  om  skadeståndsskyldigheten  eller  omr>
skadeersättningens  storlek, återstår  för  denr>
skadelidande  att  väcka  talan  vid  domstol.  När  ettr>
skadeståndsärende  gått  så  långt  brukarr>
försäkringsbolagen i allmänhet upphöra att ta ansvaretr>
för den skadelidandes kostnader för förfarandet. Är sakenr>
anhängig vid domstol, bör därför denr>
skadelidande ha möjligheter till rättshjälp (prop.r>
1987/88:73 s. 29).r>
r>
Väljer den som drabbats av en trafikskada att väckar>
talan mot skadevållaren i stället för att begärar>
trafikskadeersättning, torde bestämmelsen inter>
hindra att rättshjälp beviljas.r>
r>
I den ovannämnda rapporten om utvärdering avr>
rättshjälpslagen lämnas inte några förslag tillr>
förändringar såvitt avser 10 § och dess innehåll.r>
r>
Förra hösten behandlade utskottet ett motionsyrkander>
motsvarande det nu aktuella (bet. 2001/02:JuU1 s. 123 f).r>
Utskottet vidhöll då sin uppfattningr>
att det inte kunde anses  föreligga  något  behov avr>
att utöka möjligheterna att erhålla rättshjälp i fråga omr>
trafikskador. En annan sak var att detr>
kunde  upplevas  som  besvärande  för  en enskildr>
person  att  begära  att  få  ta  rättsskyddet  ir>
hemförsäkringen  i  anspråk  när  motparten  ärr>
försäkringsbolaget. Utskottet utgick dock från attr>
försäkringsbolagen klarar det krav på opartiskhet somr>
regelsystemet förutsätter.r>
r>
Som utskottet ser det har ingenting framkommit  somr>
motiverar  en  annan  bedömning  i denna fråga än den somr>
utskottet tidigare gett uttryck för.r>
Motion T233 i denna del bör avslås av riksdagen.r>
r>
r>
r>
Övriga anslagr>
r>
r>
r>
r>
Utskottets bedömning i korthetr>
r>
r>
I  detta  avsnitt  redogörs  för  resultaten  underr>
verksamhetsåret  2001 för anslaget till Gentekniknämnden,r>
Kostnader  för  vissar>
skaderegleringar m.m. samt till Avgifter till vissar>
internationella sammanslutningar  m.m.  Utskottet har inter>
några invändningar motr>
regeringens bedömningar.r>
r>
r>
r>
Gentekniknämndenr>
r>
r>
r>
r>
Gentekniknämndens övergripande mål är att främja enr>
etiskt försvarbar och säker användning  av  gentekniken förr>
att skydda människors och djurs hälsar>
och för att skydda miljön. Nämnden har vidare tillr>
uppgift att sprida kunskap om den gentekniskar>
utvecklingen.r>
r>
r>
Av verksamhetsredogörelsen för budgetåret 2001r>
framgår att nämnden har verkat för att verksamhetsmåletr>
skulle  uppnås  genom  att  bl.a. informerar>
allmänheten  genom  direktkontakt, massmedier och viar>
nämndens hemsida, genom att avge yttranden samt genom attr>
arrangera och medverka i  konferenserr>
och seminarier.r>
r>
Regeringen anför i  budgetpropositionen  att  måletr>
för nämndens verksamhet är sådant att det är svårt att pår>
gängse sätt mäta om det har uppnåttsr>
eller inte. Regeringens bedömning är attr>
Gentekniknämnden genom sin allsidiga verksamhet inomr>
området på ett förtjänstfullt sätt verkat för att uppnår>
verksamhetsmålet.  Mot bakgrund av den snabbar>
utvecklingen  inom  genteknikområdet  anser  regeringenr>
att  Gentekniknämndens  verksamhet  är  mycketr>
betydelsefull.r>
r>
Det har enligt utskottets mening inte framkommitr>
något som talar mot regeringens bedömning.r>
r>
För år 2002 uppgår  Gentekniknämndens  anslag, efterr>
att hänsyn tagits även till förändringar på tilläggsbudget,r>
till 3 083 000 kr. Vid ingången avr>
år 2002 fanns ett anslagssparande om 46 000  kr.r>
Utgiftsprognosen  för  år  2002  är beräknad till 3 043 000r>
kr. Anslagssparandet kan vid årets slutr>
beräknas uppgå till 86 000 kr.r>
r>
Regeringen föreslår ett ramanslag för år 2003 på 2r>
929 000 kr. Förslaget innebär att  Gentekniknämndensr>
anslag  engångsvis tillförs 300 000 kr förr>
att  nämnden  skall  kunna ordna konferenser under årr>
2003 om bl.a. kloning av djur samt informera forskare,r>
industriföreträdare  m.fl.  om  gällander>
regler för kontroll av  genteknisk verksamhet ir>
Sverige. I anslagsberäkningen har hänsyn tagits tillr>
beräknade utgiftsökningar för löner, lokaler ochr>
övriga förvaltningskostnader  samt  det  generellar>
besparingskravet på 0,7 % på anslag för förvaltnings- ochr>
investeringsändamål i syfte att begränsar>
statlig konsumtion.r>
r>
Utskottet har behandlat anslagsyrkandet  ovan  ir>
avsnittet  Utgiftsramen  och  anslagen.  Som  framgår  därr>
föreslår utskottet att riksdagen antarr>
regeringens förslag.r>
r>
Avslutningsvis kan i detta sammanhang nämnas att denr>
parlamentariska Bioteknikkommittén i sitt slutbetänkander>
Att  spränga  gränser - Bioteknikensr>
möjligheter  och risker (SOU 2000:103) bl.a. föreslagitr>
att Gentekniknämnden ombildas till en bioteknikinspektionr>
som skall kontrollera  principielltr>
viktiga och nya  tillämpningar  samt  utöva tillsyn.r>
Regeringen anser i budgetpropositionen, med hänvisning tillr>
det negativa remissutfallet, att detr>
för närvarande saknas anledning att gå vidare medr>
kommitténs förslag såvitt gäller Gentekniknämnden.r>
r>
r>
r>
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.r>
r>
r>
r>
r>
Från anslaget, som disponeras av Justitiekanslern,r>
betalas  kostnader för vissa skaderegleringar m.m. somr>
exempelvis ersättning till frihetsberövader>
enligt lagen (1998:714) om ersättning vidr>
frihetsberövande och  andra  tvångsåtgärder.  I  anslutningr>
till  att  sådan ersättning utbetalas kan ävenr>
kostnader  för  ombud  betalas  ur  anslaget. Vidarer>
omfattas skadestånd m.m. i andra fall jämte bl.a. kostnaderr>
för ombud  och  rättegångskostnader.r>
Rättegångskostnader som flyter in till staten frånr>
motparter i sådana mål tillgodoräknas anslaget.r>
r>
r>
Frågan om anslagets konstruktion har varit föremålr>
för utskottets intresse tidigare (bet. 2000/01:JuU1 s.r>
108).r>
r>
Regeringen framhåller nu att det är  svårt  att  pår>
förhand  förutse  vilka  ersättningsanspråk  som tid efterr>
annan kommer att riktas mot staten.r>
Samtidigt konstaterar regeringen att utfallet pår>
anslaget har varit förhållandevis stabilt under senare år.r>
Vidare anför regeringen att sedan år 2000r>
har både antalet ansökningar om ersättning frånr>
personer som varit frihetsberövade och det totalar>
utbetalade beloppet ökat.r>
r>
För år 2002 uppgår anslaget, efter att hänsyn tagitsr>
även till förändringar på tilläggsbudget, till  21  399r>
000 kr. Vid ingången av år 2002 fannsr>
ett anslagssparande om 3 985 000 kr. Utgiftsprognosenr>
för år 2002 är beräknad till 25 054 000 kr.r>
Anslagssparandet  vid årets slut kan beräknas uppgår>
till 330 000 kr.r>
r>
Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 2003r>
till anslaget Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.r>
anvisar  ett  ramanslag på 15 291 000r>
kr. Vid beräkningen av anslaget har hänsyn tagits tillr>
det generella besparingskravet på 0,7 % på anslag förr>
förvaltnings- och  investeringsändamål ir>
syfte att begränsa statlig konsumtion.r>
r>
Utskottet  har  behandlat  anslagsyrkandet  ovan  ir>
avsnittet  Utgiftsramen  och anslagen. Som framgår därr>
föreslår utskottet att riksdagen  antarr>
regeringens förslag.r>
r>
r>
r>
Avgifter till vissa internationella sammanslutningarr>
m.m.r>
r>
r>
r>
r>
Från anslaget betalas årsavgifter till Haagkonferensenr>
för internationell privaträtt, Internationella institutet ir>
Rom för unifiering av privaträttenr>
(UNIDROIT), Association Internationale des Hautesr>
Jurisdictions Administratives samt Bernunionen (WIPO=Worldr>
Intellectual Property Organization).r>
r>
r>
Från anslaget betalas också bidrag till Helsingforsr>
kriminalpolitiska institut  och  till Nordiskar>
samarbetsrådet för kriminologi. Även bidrag tillr>
vissa andra internationella sammanslutningar medr>
anknytning till Justitiedepartementet betalas  frånr>
anslaget. Vidare betalas från anslaget kostnaderr>
som hänför sig till internationellt straff- ochr>
civilrättsligt samarbete och som inte skall bäras av annanr>
myndighet.r>
r>
Regeringen föreslår att riksdagen för budgetåret 2003r>
till anslaget Avgifter till vissa internationellar>
sammanslutningar m.m. anvisar ett ramanslagr>
på 6 456 000 kr. Vid utgången av år 2001 uppgickr>
anslagssparandet till knappt 4,8 miljoner kronor.r>
Utgiftsprognosen för innevarande år beräknas tillr>
knappt 7,9 miljoner kronor.r>
r>
Utskottet  har  behandlat  anslagsyrkandet  ovan ir>
avsnittet Utgiftsramen och anslagen. Som framgår därr>
föreslår  utskottet  att  riksdagen  antarr>
regeringens förslag.r>
r>
Reservationerr>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
Polisväsendetr>
r>
r>
r>
r>
1. Rikskriminalpolisen och Säkerhetspolisen (punkt 3)r>
r>
r>
r>
av Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Anitar>
Sidén (m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 1. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Ju329 yrkande 2.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Den organiserade brottsligheten är gränslös och harr>
tillgång till stora ekonomiska resurser. För att effektivtr>
kunna bekämpa denna brottslighet måster>
polisens resurser hanteras rationellt och utanr>
prestige.r>
r>
r>
Vi ser positivt på det arbete som nu sker inomr>
Rikspolisstyrelsen medr>
frågor om organisatorisk samverkan ochr>
informationsflöden  mellan  Rikskriminalpolisen  ochr>
Säkerhetspolisen.  Vi menar dock att regeringen måster>
tar>
ytterligare initiativ för att polisen skall får>
effektiva verktyg för att bekämpa den grova organiserader>
brottsligheten.r>
r>
Det bör ankomma på regeringen att återkomma medr>
förslag i enlighet med vad vi har anfört.r>
r>
r>
r>
2. Specialiserade narkotikaenheter (punkt 4)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Jepper>
Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp) och Anita Sidénr>
(m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 2. Därmed bifaller riksdagenr>
motionerna  2002/03:Ju281 yrkandena 12r>
och 13 samt 2002/03:So442 yrkande 5.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Insatser från specialenheter som gatulangningsgrupperr>
och den s.k. ravekommissionen har inneburit ett nytt sättr>
att arbeta med  fokus på det enskildar>
missbruket.  Genom  en  offensiv  polisverksamhetr>
upptäcks  enligt  vår  mening  tidigt långt flerr>
missbrukare än genom någon annan myndighet  ellerr>
institution. Enheterna måste nu ges bemanning för attr>
svara upp mot behoven.r>
r>
r>
Vi anser därför att det skall finnas specialiserader>
narkotikaenheter i varje län  och  att det i de störrer>
städerna skall finnas gatulangnings- ochr>
ungdomsgrupper för att en effektiv verksamhet skallr>
kunna utvecklas. Dessutom bör varje polismyndighet  inrättar>
särskilda  enheter  för  att bekämpar>
narkotika i ungdomsmiljöer på samma sätt som finns inomr>
Polismyndigheten i Stockholms län.r>
r>
Det får ankomma på regeringen att föranstalta om enr>
sådan organisationsförändring.r>
r>
r>
r>
3. Närpolisen (punkt 5)r>
r>
r>
r>
av Johan Linander (c).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Jag anser att utskottets förslag under punkt 5 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 3. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Ju258 yrkandena  4,  5,r>
14 och 15.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Jag  anser att de åtgärder som hittills vidtagits förr>
att närpolisreformen skall kunna fullföljas inte ärr>
tillräckliga. Bland annat är det nödvändigtr>
med fler  poliser  än  vad  de  nu  aktuellar>
resurstillskotten  medger. Genom att öka antalet poliserr>
kan man öka polisens tillgänglighet och stärkar>
medborgarnas trygghet och säkerhet. Ett annat viktigtr>
led är att erfarenheterna  från de modeller förr>
kvalitetssäkring av brottsutredningar som finnsr>
i högre utsträckning tas till vara och sprids inomr>
polisen. För att närpolisreformen  skall  fungera  fulltr>
ut  är  det också nödvändigt att öka detr>
brottsförebyggande  arbetet  inomr>
närpolisverksamheten.  Det  arbete  som  har påbörjats ir>
detta avseende bör därför även fortsättningsvis  gesr>
högr>
prioritet.r>
r>
r>
Det får ankomma på regeringen att vidta åtgärder medr>
anledning av det anförda.  Regeringen  bör  även  se  överr>
möjligheterna  att  ge  de  lokalar>
myndigheterna en klumpsumma som de, som bäst kännerr>
till vilka åtgärder som behövs inom sitt verksamhetsområde,r>
själva kan förfoga över.r>
r>
r>
r>
4. Polisutbildningen (punkt 6)r>
r>
r>
r>
av Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Anitar>
Sidén (m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 4. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Ju329 yrkandena 3  ochr>
6.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Med dagens utbildningssystem  får  eleverna  vidr>
polisutbildningen  en koncentrerad och teoretiskt inriktadr>
utbildning vid ett tillfälle. Polisyrketr>
bygger emellertid på samspel och relationer mellanr>
människor. För att  uppnå  kompetens  på  detta  områder>
krävs personliga erfarenheter av praktisktr>
polisarbete. Vi anser därför att den nuvarander>
polisutbildningen måste reformeras. Enligt vår mening  börr>
den första delen av utbildningen kortas nedr>
till ett år. Denna del bör som i dag ge kunskaper ir>
svensk och europeisk rättskunskap, straffrätt, kriminologi,r>
ordnings-  och utredningsverksamhet,r>
beteendevetenskap,  etik  och  psykologi.  Vidarer>
skall  mental  träning  ingå, liksom personligr>
färdighetsträning i självskydd, vapenhantering  ochr>
bilkörning. Den teoretiska utbildningen skall följas avr>
en längre sammanhållen  praktiktjänstgöring  under  tolvr>
månader. Under en 3-5 år lång periodr>
skall sedan alla genomgå en grundläggander>
vidareutbildning med möjlighet att välja olikar>
inriktningar. Kunskaper  i  självskydd,  vapenhanteringr>
ochr>
bilkörning skall upprätthållas genom årligar>
utvärderingar och kompetensprov.r>
r>
r>
Enligt  vår  uppfattning  måste  polisen  snabbtr>
tillföras ny kompetens och specialistkunskap. I detta syfter>
måste mer flexibla anställningsformerr>
grundade på polisens behov skapas. Ekonomer,r>
analytiker,  beteendevetare  och  IT-personal  skuller>
t.ex.  genom  en  förkortad  utbildning kunna gesr>
polismans befogenhet. Som underrättelseoperatör medr>
ansvar för Internetbaserad brottslighet är det inter>
nödvändigt att vara utbildad  trafikpolis. Vir>
anser  därför  att  man  inom  Rikspolisstyrelsen skallr>
fastställa vilka uppgifter som kräver polismans befogenhetr>
och inrätta en särskild utbildningr>
genom vilken specialister av olika slag kan erhållar>
sådan befogenhet.r>
r>
Det får ankomma på regeringen att vidta erforderligar>
åtgärder för att tillgodose vad vi här anfört.r>
r>
r>
r>
5. Polisutbildning på distans (punkt 7)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Jepper>
Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp) och Anita Sidénr>
(m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 5. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Ju329 yrkande 4 i dennar>
del och bifaller delvis motion 2002/03:Ju345.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Med dagens teknik finns mycket goda  förutsättningarr>
att  effektivt  bedriva vidareutbildning på distans förr>
olika personalkategorier. Att samverka,r>
samordna och samutnyttja den kompetens som finns inomr>
organisationen med  hjälp  av olika tekniska lösningar gerr>
stora vinster. Varje medarbetare börr>
på detta sätt kunna erbjudas funktionsinriktadr>
vidareutbildning med hög kvalitet.  Ett kraftfullt arbeter>
bör läggas ned på att utveckla möjligheternar>
till vidareutbildning på distans.r>
r>
r>
Det anförda innebär att vi ställer oss bakomr>
motionerna Ju329 och Ju345 i berörda delar.r>
r>
Det ankommer på regeringen att vidta erforderligar>
åtgärder för att tillgodose att  vidareutbildning pår>
distans kan genomföras i enlighet med vad vir>
här anfört.r>
r>
r>
r>
6. Vidareutbildningen, m.m. (punkt 9)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwir>
Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m),  Torkild  Strandbergr>
(fp), Johan Linander (c) och Anita Sidénr>
(m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 9 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sinr>
mening vad som anförs i reservation 6. Därmed bifallerr>
riksdagen  delvis  motionerna  2002/03:Ju258r>
yrkandena 9 och 11, 2002/03:Ju329 yrkande 4 i denna delr>
och yrkande 5 samt 2002/03:Ju364 yrkandena 4 och 5.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Den nya generationen poliser ställer stora  krav  pår>
en  förändringsbenägen  organisation  med  ett  tydligtr>
ledarskap.  För  att uppnå detta måster>
möjligheterna  till  vidareutveckling  ochr>
fortbildning  inom  polisen förbättras. Bland annat börr>
chefsutbildningar finnas, t.ex. för  inspektörer,r>
vakthavande befäl, yttre befäl, rotelchefer ochr>
kommissarier. Det  är  också  viktigt attr>
karriärmöjligheterna inom polisen utvecklas. De poliserr>
somr>
visar goda resultat inom ett område måste ha en chansr>
att bli befordrade. Detta  får  dock  inte  hindra attr>
personer med särskild kompetens av olikar>
slag anlitas utifrån för att möta de krav som ställs pår>
specialistkunskap inom polisorganisationen.r>
r>
r>
Det får ankomma på regeringen att vidta erforderligar>
åtgärder för att tillgodose vad vi nu har anfört.r>
r>
r>
r>
7. Antagningen till polisutbildningen (punkt 10)r>
r>
r>
r>
av Johan Linander (c).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Jag anser att utskottets förslag under punkt 10 border>
ha följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 7. Därmed bifaller  riksdagenr>
motion  2002/03:Ju258  yrkande 8 ochr>
avslår motion 2002/03:Ju274.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Enligt  min  mening skulle antagningsförfarandet tillr>
polisutbildningen kunna förbättras. För närvarande skötsr>
antagningen av Rikspolisstyrelsen  ochr>
Pliktverket. Enligt  min  mening vore det naturligt attr>
man från respektive polisutbildning blev mer aktiv i dennar>
process. Det vore också värdefulltr>
om någon som inte är polis deltog i de avslutander>
samtalen vid antagningen.r>
r>
r>
Regeringen bör därför ta initiativ till en översyn avr>
antagningsförfarandet. I översynen bör bl.a. det ovanr>
anförda beaktas.r>
r>
Detta innebär att jag ställer mig bakom motion Ju258r>
i nu behandlad del. Beträffande motion Ju274 delar jagr>
majoritetens uppfattning.r>
r>
r>
r>
8. Fler poliser med invandrarbakgrund (punkt 11)r>
r>
r>
r>
av Johan Linander (c).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Jag anser att utskottets förslag under punkt 11 border>
ha följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sinr>
mening vad som anförs i reservation 8. Därmed bifallerr>
riksdagen motion 2002/03:Ju258 yrkande 7 ochr>
bifaller delvis motion 2002/03:Sf336 yrkande 32.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Det är viktigt att sammansättningen inom polisenr>
speglar  samhället  i  stort.  I  dag  är  det  enr>
alldeles för liten andel av alla poliser som harr>
invandrarbakgrund. För att uppnå detta mål måste detr>
därför till en stor satsning på att rekrytera poliser medr>
invandrarbakgrund.r>
r>
r>
Det ankommer på regeringen att vidta erforderligar>
åtgärder för att tillgodose vad jag här anfört.r>
r>
r>
r>
9. Ytterligare en polishögskola (punkt 12)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Jepper>
Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp), Johan Linander (c)r>
och Anita Sidén (m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 9. Därmed bifaller riksdagenr>
motion  2002/03:Ju258  yrkande  6 ochr>
bifaller  delvis  motionerna  2002/03:Ju201,r>
2002/03:Ju203,  2002/03:Ju204  yrkande  6,  2002/03:Ju238,r>
2002/03:Ju240, 2002/03:Ju252, 2002/03:Ju276,r>
2002/03:Ju304, 2002/03:Ju333, 2002/03:Ju347 ochr>
2002/03:Ju350.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Antalet poliser måste bli fler. Rekryteringsbehovet avr>
poliser påverkas också av den relativt  höga medelåldernr>
inom poliskåren och en förväntad ökadr>
rörlighet  bland  främst  yngre poliser. Kapaciteten pår>
polisutbildningarna i Stockholm, Umeå och Växjö  måster>
utnyttjas  maximalt.  För  att  klarar>
rekryteringsbehovet bör det inrättas en fjärder>
polishögskola, i närheten av någon befintlig högskola ellerr>
universitet.r>
r>
r>
Det ankommer på regeringen att vidta erforderligar>
åtgärder för att tillgodose vad vi här anfört.r>
r>
r>
r>
10.Kompensation för EU-toppmötet i Göteborg (punkt 14)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp), Beatrice  Ask  (m),  Ragnwir>
Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandbergr>
(fp), Johan Linander (c) och Anita Sidénr>
(m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 10. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Ju261 yrkande 1.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Polismyndigheten i Västra Götaland hade uppgiften  attr>
garantera  trygghet och säkerhet under och omkring EU-r>
toppmötet i Göteborg i juni 2001. Extrar>
poliser fick kallas in. Toppmötet kunde genomföras ir>
stort enligt programmet trots alla störningar.r>
r>
r>
Polismyndigheten  har  redovisat  alla kostnader förr>
toppmötet; de uppgår  till  146  miljoner  kronor  mer  änr>
vad  som  var  beräknat  exklusiver>
räntekostnader. Även Rikspolisstyrelsen  instämmer  ir>
uppfattningen  att den drabbade polismyndigheten skallr>
kompenseras och har begärt resurser somr>
skall kunna anslås till Polismydigheten i Västrar>
Götaland för uppkomna merkostnader.r>
r>
Kompenseras inte polismyndigheten för de uppkomnar>
merkostnaderna finns  inga  möjligheter  att  komma  tillr>
rätta  med  de övriga obalanserna inomr>
myndigheten. Polismyndighetens totala underskott årr>
2006 beräknas uppgå till 500 miljoner kronor.r>
r>
Enligt vår bedömning saknas det ekonomiskt utrymme ir>
regeringens förslag för att nu tillgodose angivna behov attr>
kompensera  för  merkostnader  förr>
toppmötet.  Regeringen  bör  återkomma  med  förslagr>
om  anslag  på  tilläggsbudget  och  ge  Rikspolisstyrelsenr>
de instruktioner som behövs för attr>
Polismyndigheten i Västra Götaland skall få fullr>
täckning för sina merkostnader med anledning av EU-r>
toppmötet i Göteborg.r>
r>
r>
r>
11.Polisförsörjningen i glesbygdsområden (punkt 15)r>
r>
r>
r>
av Johan Linander (c).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Jag anser att utskottets förslag under punkt 15 border>
ha följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 11. Därmed bifaller  riksdagenr>
motion 2002/03:Ju258 yrkandena 2 ochr>
3 samt bifaller delvis motionerna 2002/03:Ju223,r>
2002/03:Ju319, 2002/03:Ju324, 2002/03:Ju337, 2002/03:Ju374r>
och 2002/03:Ju383.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Polisförsörjningen i glesbygdsområden måste förbättrasr>
avsevärt. Glesbygdens speciella förhållanden måste beaktasr>
bättre vid fördelningen av polisensr>
resurser  mellan  myndigheterna. Ett annat sätt attr>
förbättra polisförsörjningen på landsbygden är attr>
polismyndigheter  med  stora  avstånd  har  enr>
flexiblare lösning  vad  gäller  arbetsplatsensr>
lokalisering. Om den enskilde polisen i vissa avseenden kanr>
anses ha sin arbetsplats lokaliserad tillr>
bostaden kan utryckningstiden förmodligen  förkortasr>
avsevärt i dessa delar av landet. Detta möjliggörs genomr>
att den enskilde polismannen exempelvisr>
kan ha material och polisbil i eller i nära anslutningr>
till bostaden.r>
r>
r>
Det ankommer på regeringen att vidta erforderligar>
åtgärder för att tillgodose vad jag här anfört.r>
r>
r>
r>
12.Insatser mot rattfylleri (punkt 16)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m),  Ragnwir>
Marcelind  (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandbergr>
(fp), Johan Linander (c) och Anita Sidénr>
(m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 16 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs  i  reservation 12. Därmed bifallerr>
riksdagen delvis motionerna 2002/03:Ju386 ochr>
2002/03:T378 yrkande 1.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Alldeles för många av alla bilister på vägarna körr>
trots att de är berusade.  Rattfyllerister  kommer  vidr>
årets slut att ha dödat 150 människor ochr>
skadat  ytterligare 1 000 personer allvarligt. Dettar>
sker varje år och är oacceptabelt. För att snabbt kommar>
till  rätta  med  detta  missförhållander>
måste polisen radikalt öka sina insatser motr>
rattfylleriet.r>
r>
r>
Det ankommer på regeringen att vidta erforderligar>
åtgärder för att tillgodose vad vi här anfört.r>
r>
r>
r>
13.Bättre teknikutnyttjande (punkt 17)r>
r>
r>
r>
av Johan Linander (c).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Jag anser att utskottets förslag under punkt 17 border>
ha följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 13. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:T466 yrkande 41.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
För att trafikpolisen  skall  kunna  använda  sinar>
begränsade  resurser på bästa sätt krävs att befintligr>
teknik utnyttjas för att frigöra så mycketr>
resurser som möjligt för bekämpning av de mångar>
allvarliga trafikbrotten.r>
r>
r>
Genom en ökad användning av automatiskr>
hastighetsövervakning kan resurser frigöras för andrar>
viktiga uppgifter.r>
r>
Det ankommer på regeringen att vidta erforderligar>
åtgärder för att tillgodose vad jag här anfört.r>
r>
r>
Åklagarväsendetr>
r>
r>
r>
r>
14.Rättskedjan (punkt 18)r>
r>
r>
r>
av Johan Linander (c).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Jag anser att utskottets förslag under punkt 18 border>
ha följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs  i reservation 14. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Ju249 yrkandena 1, 3,r>
4 och 30.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Förtroendet för rättsväsendet - inte minstr>
åklagarväsendet - grundas på  att det fungerar snabbt, attr>
det är förutsägbart och konsekvent samt att detr>
finns nära tillgängligt. För att upprätthålla dettar>
förtroende anser jag att  handläggningstiderna  inomr>
rättsväsendet måste kortas ytterligare. Ettr>
sätt att uppnå detta är att polisen förbättrar sittr>
ärendehanteringssystem, så att ärenden som kan avslutasr>
snabbt blir identifierade och därmed kanr>
hanteras skyndsamt. Ett annat sätt att effektiviserar>
arbetet och korta handläggningstiderna är att införa ettr>
gemensamt  ärendehanteringssystem  förr>
myndigheterna inom rättsväsendet.r>
r>
r>
Mot  bakgrund  av vad jag anfört bör regeringen få ir>
uppdrag att ta de initiativ som krävs för att genomföra der>
åtgärder som jag nu har föreslagit.r>
Vidare bör regeringen få i uppdrag att följa upp vilkar>
konsekvenser centraliseringen av åklagarväsendet harr>
fått.r>
r>
Detta innebär att jag ställer mig bakom motion Ju249r>
i nu behandlade delar.r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
15.Ekobrottsmyndighetens geografiska ansvarsområde (punktr>
20)r>
r>
r>
r>
av Ragnwi Marcelind (kd).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Jag anser att utskottets  förslag  under  punkt  20r>
borde ha följande lydelse: Riksdagen tillkännager förr>
regeringen som sin mening vad som anförs ir>
reservation 15. Därmed bifaller riksdagen motionr>
2002/03:Ju340 yrkande 6.r>
r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Jag anser att all avancerad ekonomisk brottslighet,r>
innefattande  också grova miljöbrott, kräver operativar>
insatser av sådan kvalificerad art att detr>
behövs en enhetlig och kraftfull organisation. Därförr>
är det nödvändigt  att  Ekobrottsmyndighetensr>
ansvarsområde förändras så att den kan svara uppr>
mot dessa krav. Ekobrottsmyndigheten bör vara enr>
central myndighet för hela landet. Myndigheten skallr>
handlägga avancerad ekonomisk brottslighet ochr>
annan allvarlig brottslighet som kan kopplas tillr>
denna, t.ex. grova miljöbrott. Övrig ekonomisk brottslighetr>
skall  utredas i den lokala polis- ochr>
åklagarorganisationen.r>
r>
r>
Det bör ankomma på regeringen att till riksdagenr>
återkomma med förslag som tillgodoser vad jag nu harr>
anfört.r>
r>
Det anförda innebär att jag ställer mig bakom motionr>
Ju340 i berörd del.r>
r>
r>
Domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
r>
16.Domstolsverkets ställning (punkt 22)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwir>
Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandbergr>
(fp), Johan Linander  (c)  och  Anita Sidénr>
(m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 22 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sinr>
mening  vad som anförs i reservation 16. Därmed bifallerr>
riksdagen delvis motionerna 2002/03:K379r>
yrkande 16, 2002/03:Ju236 yrkande 13 och 2002/03:Ju249r>
yrkande 33.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Vi  anser  att  den centrala domstolsorganisationenr>
inte bör utformas  på  ett  sätt  som  riskerar  ettr>
oberoende  domstolsväsende.  Den  nuvarander>
konstruktionen ger  regeringen  ett  alltför starktr>
grepp om domstolsorganisationen. Det finns därför skäl attr>
överväga en annan ordning. Om servicenr>
till domstolarna sköttes utan att regeringen hader>
inflytande över den skulle också domstolarnasr>
självständighet kunna garanteras. I sammanhanget villr>
vi som ett alternativ peka på det danska  systemet  medr>
en myndighet som ligger under riksdagen och vars verksamhetr>
regleras i lag. En annan lösningr>
skulle kunna vara att föra över Domstolsverketsr>
uppgifter till domstolarna.r>
r>
r>
Vi anser att regeringen bör få i uppdrag att utredar>
frågan  om Domstolsverkets ställning och funktion ir>
förhållande till domstolarna utifrån vad vir>
nu förordat.r>
r>
Detta innebär att vi ställer oss bakom motionernar>
K379, Ju236 och Ju249 i här aktuella delar.r>
r>
r>
r>
17.Reformarbetets inriktning (punkt 23)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp) och Torkild Strandbergr>
(fp).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs  i  reservation  17. Därmed bifallerr>
riksdagen motion 2002/03:Ju364 yrkande 2 ochr>
avslår motionerna 2002/03:Ju209 yrkande 3,r>
2002/03:Ju246 yrkande 3 och 2002/03:Ju249 yrkande 31.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Enligt vår mening är det nödvändigt med en bättrer>
samordning av tingsrätternas, åklagarmyndigheternas  ochr>
polisens geografiska ansvarsområden. Genomr>
en sådan samordning skulle effektiviteten i helar>
rättskedjan kunna öka, vilket skulle leda till ett bättrer>
resursutnyttjande.r>
r>
r>
Det får ankomma på regeringen att ge de direktiv somr>
behövs för att myndigheterna bättre skall samordna  sinar>
verksamheter.  Vi ställer oss alltsår>
bakom motion Ju364 i denna del. I fråga om motionernar>
Ju209, Ju246 och Ju249 i berörda delar har vi sammar>
uppfattning som majoriteten.r>
r>
r>
r>
18.Reformarbetets inriktning (punkt 23)r>
r>
r>
r>
av Beatrice Ask (m), Ragnwi Marcelind (kd), Jepper>
Johnsson (m), Johan Linander (c) och Anita Sidén (m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 23 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sinr>
mening vad som anförs i reservation 18. Därmed bifallerr>
riksdagen delvis motionerna  2002/03:Ju209r>
yrkande 3, 2002/03:Ju246 yrkande 3 och 2002/03:Ju249r>
yrkande 31 samt avslår motion 2002/03:Ju364 yrkande 2.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Vi anser att medborgarperspektivet inte har fått  ettr>
tillräckligt  stort  utrymme  i  regeringens  överväganden.r>
Här  står  medborgarnas  krav  pår>
tillgänglighet  i  förgrunden.  Detta  innebär  ir>
praktiken att alla måste ha någorlunda nära till enr>
tingsrätt. Med en sådan ordning åstadkommer manr>
också en lokal förankring i den dömande verksamheten.r>
I  sammanhanget vill vi peka på den breda erfarenhet somr>
notarietjänst vid en mindre tingsrättr>
kan erbjuda. Detta bör regeringen beakta i detr>
fortsatta reformarbetet.r>
r>
r>
Vi ställer oss alltså bakom motionerna Ju209, Ju246r>
och Ju249  i  här aktuella delar. I fråga om motion Ju364 ir>
berörd del har vi samma uppfattningr>
som majoriteten.r>
r>
r>
r>
19.Domkretsindelningen (punkt 24)r>
r>
r>
r>
av Ragnwi Marcelind (kd) och Johan Linander (c).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 24 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i  reservation  19.  Därmed  bifallerr>
riksdagen  delvis motionerna 2002/03:Ju249r>
yrkande 32, 2002/03:Ju339 yrkande 2 och 2002/03:Ju358r>
yrkande 1r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Vi anser att förändringarna i domstolsorganisationenr>
bör ha en bred politisk förankring. Det är därför lämpligtr>
att dessa  beslutas av riksdagen, somr>
där-igenom ges en direkt möjlighet att påverkar>
reformarbetet. Domkretsindelningen bör därför regleras ir>
lag. En sådan ordning  skulle också ligga merr>
i  linje med regeringsformens krav på att huvuddragen ir>
domstolsorganisationen skall anges i lag och de krav somr>
Europakonventionen  ställer  på  attr>
domstolar  skall  vara  upprättade  enligt  lag.  Överr>
huvud  taget  skulle  en  lagreglering bidra till ett ökatr>
skydd för de enskilda domstolarnasr>
självständighet.r>
r>
r>
Regeringen bör ges i uppdrag att återkomma tillr>
riksdagen med ett lagförslag i enlighet med detr>
anförda.r>
r>
Vi ställer oss alltså bakom motionerna Ju249, Ju339r>
och Ju358 i här berörda delar.r>
r>
r>
r>
20.Det fortsatta reformarbetet (punkt 25)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp), Ragnwi Marcelind (kd) ochr>
Torkild Strandberg (fp).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 25 borde har>
följande lydelse:r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 20.  Därmed  bifallerr>
riksdagen motion 2002/03:Ju339 yrkande 3 ochr>
avslår  motionerna  2002/03:Ju209  yrkande  2,r>
2002/03:Ju229,  2002/03:Ju246  yrkandena  1 och 2,r>
2002/03:Ju275,  2002/03:Ju308,  2002/03:Ju309  ochr>
2002/03:Ju358 yrkande 2.r>
r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Det är inte tillräckligt att utskottet i ett betänkander>
uttalat att några beslut om nedläggningar  av  tingsrätterr>
inte  skall  fattas förrän den nur>
påbörjade utvärderingen avslutats. För att skänka kraftr>
åt den meningsyttringen bör den ha stöd i ett uttryckligtr>
beslut av riksdagen.  Riksdagen börr>
därför formellt uttala att det inte skall fattas någrar>
beslut innan utvärderingen är klar. Vi står alltså bakomr>
motion Ju339 i denna del.  I fråga omr>
övriga här aktuella motioner har vi samma uppfattningr>
som majoriteten.r>
r>
r>
r>
r>
21.Allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar, m.m.r>
(punkt 26)r>
r>
r>
r>
av Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m), Johanr>
Linander (c) och Anita Sidén (m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 21. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Ju249 yrkande  2  samtr>
avslår motionerna 2002/03:Ju339 yrkande 1 ochr>
2002/03:Ju364 yrkande 12.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Vi  anser  att myndigheterna inom rättskedjan börr>
samverka i högre utsträckning för att bli mer effektiva.r>
Den samverkan som beskrivs i propositionenr>
mellan tingsrätt  och  länsrätt  är  här  ett steg ir>
rätt riktning. Vi vill emellertid gå ett steg längre ochr>
låta administrativ samverkan ske mellanr>
myndigheterna inom rättskedjan. Exempelvis  bör lokalerr>
etc. kunna nyttjas gemensamt av polis och åklagare.r>
Domstolarna bör dock inte ingå i en sådanr>
samverkan eftersom detta skulle kunna ge intryck av attr>
domstolen inte är självständig i förhållande tillr>
exempelvis åklagarna.r>
r>
r>
Vi ställer oss alltså bakom motion Ju249 i  dennar>
del.  I  fråga  om  motionerna Ju339 och Ju364 i härr>
aktuella delar har vi samma uppfattning somr>
majoriteten.r>
r>
r>
r>
22.Allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar, m.m.r>
(punkt 26)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp) och Torkild Strandbergr>
(fp).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 26 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation  22.  Därmed bifallerr>
riksdagen motion 2002/03:Ju364 yrkande 12 ochr>
avslår motionerna 2002/03:Ju249 yrkande 2 ochr>
2002/03:Ju339 yrkande 1.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Vi anser att nackdelarna med att lägga samman der>
allmänna domstolarna med de allmännar>
förvaltningsdomstolarna  överväger  fördelarna.  Härr>
tänker vir>
främst på att betydande kostnader skulle vara förenader>
med en sammanläggning. Störningar i verksamheten skuller>
också uppkomma. Vi anser att riksdagenr>
som sin mening bör uttala att någon sammanläggning inter>
bör komma till stånd.r>
r>
r>
Vi  ställer  oss alltså bakom motion Ju364 i dennar>
del. Motion Ju339 bör avslås av riksdagen. I fråga omr>
motion Ju249 har vi samma uppfattning  somr>
majoriteten.r>
r>
r>
r>
23.Allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar, m.m.r>
(punkt 26)r>
r>
r>
r>
av Ragnwi Marcelind (kd).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Jag anser att utskottets förslag under punkt 26 border>
ha följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager  för  regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 23. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Ju339 yrkande 1 samtr>
avslår motionerna 2002/03:Ju249 yrkande 2 ochr>
2002/03:Ju364 yrkande 12.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
På längre sikt bör de båda domstolsslagen  läggasr>
samman.  Härigenom  skapas möjlighet att behålla dömander>
verksamhet på fler orter. Som jag ser detr>
skulle en sådan ordning medverka till attr>
domstolsväsendet uppfattas mer  enhetligt.  Även frånr>
personalsynpunkt finns det skäl att överväga en sådanr>
förändring. Det bör ankomma på regeringen att beaktar>
det anförda inom ramen för det fortsatta reformarbetet.r>
r>
r>
Jag ställer mig alltså bakom motion Ju339 i dennar>
del. Motion Ju364 i här aktuella delar bör avslås avr>
riksdagen. När det gäller motion Ju249 delarr>
jag majoritetens uppfattning.r>
r>
r>
r>
24.Avskaffande av specialdomstolarna (punkt 27)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Jepper>
Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp) och Anita Sidénr>
(m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 27 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 24. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Ju271.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Vi  står  fast  vid det principiella synsätt i fråga omr>
specialdomstolarna som utskottet gav  uttryck  för  underr>
riksmötet  1993/94,  nämligen  attr>
specialdomstolarna  i  möjligaste  mån  bör  avskaffas.r>
Enligt  vår uppfattning bör deras uppgifter övertas av der>
allmänna domstolarna. Vid en sådanr>
överföring är det givetvis av stor vikt att man tarr>
till vara den kompetens som utvecklats vidr>
specialdomstolarna.r>
r>
r>
Regeringen bör få i uppdrag att återkomma tillr>
riksdagen med förslag  om  hur  de  återståender>
specialdomstolarna  skall kunna avvecklas och derasr>
uppgifter överföras till de allmänna domstolarna.r>
r>
Vi ställer oss alltså bakom motion Ju271.r>
r>
r>
r>
25.Hyresnämnderna (punkt 28)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Jepper>
Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp) och Anita Sidénr>
(m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 28 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 25. Därmed bifaller riksdagenr>
motion  2002/03:Bo238  yrkande 13 ochr>
avslår motion 2002/03:Ju336.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Enligt  vår  mening  bör  hyresnämnderna  avskaffas ochr>
den verksamhet som bedrivs där i dag föras över till allmänr>
domstol. En sådan ordning  skuller>
bättre kunna garantera en objektiv bedömning  ir>
ärenden  om bl.a. hyressättningar än vad en partssammansattr>
hyresnämnd kan göra. Den enskildes skyddr>
mot t.ex. oskäliga hyreshöjningar skulle enligt vårr>
mening på detta sätt kunna stärkas.r>
r>
r>
Regeringen bör få i uppdrag att återkomma tillr>
riksdagen med förslag om hur hyresnämnderna skall kunnar>
avvecklas och deras uppgifter överföras tillr>
de allmänna domstolarna.r>
r>
Vi ställer oss alltså bakom motion Bo238 i denna del.r>
Motion Ju336 bör avslås av riksdagen.r>
r>
r>
r>
26.Utnämning av högre domare (punkt 29)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Jepper>
Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp) och Anita Sidénr>
(m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 29 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som  anförs  i  reservation 26. Därmed bifallerr>
riksdagen motionerna 2002/03:K379 yrkande 17r>
och 2002/03:Ju364 yrkande 15 samt avslår motionr>
2002/03:Ju323.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Medborgarnas förtroende för domstolsväsendet ochr>
rättstillämpningen förutsätter  att utnämningsförfarandetr>
präglas av större insyn vid utnämningar avr>
de högre domarna. Utnämningen av domare bör enligt vårr>
mening präglas av så stor öppenhet som möjligt och det s.k.r>
kallelseförfarandet måste därför ir>
allt väsentligt anses ha spelat ut sin roll. Vi kanr>
därför ställa oss bakom det kommittéförslag  som  nur>
finns, dock bör regeringen alltjämt ha kvarr>
det slutgiltiga ansvaret i utnämningsprocessen. Någonr>
utfrågning i justitieutskottet bör därför inte införas.r>
r>
r>
Det får ankomma på regeringen att vidta de åtgärderr>
som behövs för att få en förändring till stånd.r>
r>
Vi ställer oss alltså bakom motionerna K379 ochr>
Ju364. I fråga om motion Ju323 delar vi majoritetensr>
uppfattning.r>
r>
r>
r>
27.Ersättning till nämndemän (punkt 30)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwir>
Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandbergr>
(fp),  Johan  Linander  (c) och Anita Sidénr>
(m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 30 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sinr>
mening vad som anförs i reservation 27. Därmed bifallerr>
riksdagen delvis motionerna 2002/03:Ju202,r>
2002/03:Ju235 yrkande 1, 2002/03:Ju313, 2002/03:Ju339r>
yrkande 4 och 2002/03:Ju359.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Vi anser att det är glädjande att det nu lagts framr>
ett  kommittéförslag  som  syftar till att åstadkomma enr>
bredare rekrytering av nämndemän. I denr>
frågan står möjligheten till bättre ersättning ir>
förgrunden. Förslagen ligger i allt  väsentligt  i  linjer>
med våra förslag i motionerna. Enligt vårr>
uppfattning bör regeringen skynda på beredningen avr>
ärendet och återkomma med en proposition till riksdagenr>
under våren 2003.r>
r>
r>
Vi ställer oss alltså bakom motionerna Ju202, Ju235,r>
Ju313, Ju339 och Ju359 i här aktuella delar.r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
28.Rekrytering av nämndemän (punkt 31)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp) och Torkild Strandbergr>
(fp).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 31 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 28. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Ju364 yrkande 16 samtr>
avslår motionerna 2002/03:Ju392 och 2002/03:A242r>
yrkande 31.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Vi  anser  att  systemet  för  rekrytering  avr>
nämndemän  bör  förändras så att nämndemännen i högrer>
utsträckning representerar  hela  befolkningen.r>
Nämndemannakommitténs förslag om en fri kvot är därförr>
ett steg i  rätt  riktning.  Regeringen  bör  skynda  pår>
beredningen  av  ärendet  så  att enr>
proposition kan läggas fram under våren 2003.r>
r>
r>
Vi ställer oss alltså bakom motion Ju364 i denna del.r>
När det gäller övriga här behandlade yrkanden delar vir>
majoritetens uppfattning.r>
r>
r>
r>
29.Kompetensfrågor inom rättsväsendet (punkt 32)r>
r>
r>
r>
av Ragnwi Marcelind (kd).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Jag anser att utskottets förslag under punkt 32 border>
ha följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 29. Därmed bifaller riksdagenr>
motionerna 2002/03:Ju339 yrkandena  5r>
och 6 och 2002/03:Ju361 yrkande 4 samt avslårr>
motionerna 2002/03:Ju224 yrkandena 1 och 2, 2002/03:Ju226,r>
2002/03:Ju232, 2002/03:Ju331, 2002/03:r>
Ju364 yrkande 26, 2002/03:L277 yrkande 2, 2002/03:Sf214r>
yrkande 10 samt 2002/03:Sf336 yrkandena 29-31 och 33.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
För  att  domare  och  andra  anställda  inomr>
rättsväsendet skall kunna göra riktiga bedömningar av vadr>
ett barn faktiskt uttrycker och känner måster>
domaren få bättre utbildning i barns kognitiva ochr>
språkliga  utveckling.  Det  är  också viktigt att veta attr>
individuella skillnader mellan barn ir>
samma ålder kan vara stora. Man måste också kunnar>
förstå hur ett barn uppträder och uttrycker  sig  när  detr>
befinner sig i kris, vilket i stort settr>
alltid är fallet när ett mål som rör barn handläggs.r>
Inte minst gäller detta mål om sexuella övergrepp pår>
barn.r>
r>
r>
För att prövningen av miljömål skall fungerar>
tillfredsställande krävs att det inte bara satsas pår>
polisen  och  åklagarna.  Även  domarna måste gesr>
möjlighet till adekvat utbildning i ämnet.r>
r>
Det får enligt min mening ankomma på regeringen attr>
ta de initiativ som krävs för att rättsväsendets anställdar>
skall erhålla erforderlig  kompetensr>
i barnfrågor och i fråga om miljörätt.r>
r>
Jag  ställer  mig  alltså  bakom  motionerna  Ju339r>
och  Ju361 i dessa delar. När det gäller övriga härr>
behandlade yrkanden delar jag majoritetensr>
uppfattning.r>
r>
r>
r>
30.Vittnen (punkt 33)r>
r>
r>
r>
av Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Anitar>
Sidén (m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som  anförs  i  reservation 30. Därmed bifallerr>
riksdagen motion 2002/03:Ju369 yrkande 4 ochr>
avslår motionerna 2002/03:Ju297, 2002/03:Ju363r>
yrkandena 19-21 samt 2002/03:Ju364 yrkande 13.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Vi anser att ersättningen till vittnen behöver höjas.r>
Dagens ersättningsregler  innebär  att  småföretagarer>
drabbas särskilt hårt, exempelvis om hanr>
eller hon tvingas vänta på att bli hörd under enr>
rättegång. Regeringen bör ges i uppdrag att göra en översynr>
av reglerna. Vi ställer oss alltså bakomr>
motion Ju369 i denna del. När det gäller övriga härr>
behandlade yrkanden delar vi majoritetens uppfattning.r>
r>
r>
r>
r>
31.Vittnen (punkt 33)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp), Ragnwi Marcelind (kd) ochr>
Torkild Strandberg (fp).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 33 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sinr>
mening  vad  som  anförs  i reservation 31. Därmed bifallerr>
riksdagen  motionerna  2002/03:Ju297,r>
2002/03:Ju363 yrkandena 19-21 och 2002/03:Ju364 yrkander>
13 samt avslår motion 2002/03:Ju369 yrkande 4.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Vi anser att vittnesstödsverksamheten är av ett mycketr>
stort värde. Det är därför beklagligt att regeringenr>
planerat verksamheten så att man inte kanr>
räkna med att den är rikstäckande förrän den 1 julir>
2004. För att öka förutsättningarna  för  att  verksamhetenr>
skall  vara rikstäckande före nämndar>
datum bör frågan ges en hårdare prioritet hosr>
Brottsoffermyndigheten.r>
r>
r>
Det  finns  också  ett  behov av en tydlig kopplingr>
mellan vittnesstödsverksamheten och domstolarna.r>
Domstolsverket och Brottsoffermyndigheten  börr>
därför se över sambandet mellanr>
vittnesstödsverksamheten och verksamheten i domstolarna.r>
För detta bör nämnda myndigheter disponera särskiltr>
avsattar>
medel.r>
r>
Slutligen bör möjligheten att betala arvode tillr>
vittnesstödjare och deras samordnare övervägas.r>
r>
Det ankommer på regeringen att vidta  åtgärder  medr>
anledning  av det anförda. Vi ställer oss alltså bakomr>
motionerna Ju297, Ju363 och Ju364 i härr>
aktuella delar. I fråga om motion Ju369 delar vir>
majoritetens uppfattning.r>
r>
r>
Kriminalvårdenr>
r>
r>
r>
r>
32.Kontroll av droger på anstalter och häkten (punktr>
35)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwir>
Marcelind (kd),  Jeppe  Johnsson  (m), Torkild Strandbergr>
(fp), Johan Linander (c) och Anita Sidénr>
(m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 35 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 32.  Därmed  bifallerr>
riksdagen  delvis  motionerna  2002/03:Ju258r>
yrkande 24, 2002/03:Ju315, 2002/03:Ju349 yrkandenar>
15-17, 2002/03:Ju353 yrkande 4, 2002/03:Ju377 ochr>
2002/03:So442 yrkande 4.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Ett  angeläget  mål  för  kriminalpolitiken måste varar>
att hålla anstalter och häkten fria från droger. Pågåender>
missbruk på anstalter och häkten  ärr>
oacceptabelt. Det bidrar till fortsatt kriminalitetr>
under fängelsetiden, våld och oro mellan de intagna ochr>
undergräver deras möjligheter att anpassar>
sig till ett liv i frihet efter  avtjänat  straff.  Detr>
behövs resurser och ökade möjligheter att på ett effektivtr>
sätt kontrollera att drogfrihetenr>
efterlevs. Urinprovtagning och andra kontrollåtgärderr>
bör  användas i större utsträckning än i dag vid misstanker>
om missbruk. Åtgärder för att stoppar>
införseln av narkotika på anstalter och häkten måster>
också vidtas.  Inpasserande  till  anstalterna  bör  ir>
större  utsträckning  kontrolleras genomr>
kroppsvisitation. Vidare bör en översyn företas avr>
reglerna för permission och besök vid fängelserna samt hurr>
dessa regler tillämpas. Narkotikahundarr>
bör  användas  i  större omfattning. Det är ocksår>
viktigt att en ökad differentiering vid placering av der>
intagna möjliggörs. Intagna som  inte  villr>
komma i kontakt med droger bör få vistas på drogfriar>
enheter.r>
r>
r>
Vi delar den syn på hanteringen av narkotikafråganr>
inom kriminalvården som kommer till uttryck i här aktuellar>
motioner. Regeringen bör få i uppdragr>
att se till att ytterligare förstärka arbetet motr>
narkotika inom kriminalvården i enlighet med vad vi härr>
anfört.r>
r>
Det sagda innebär att vi ställer oss bakom motionernar>
Ju315 och Ju377 samt motionerna Ju258, Ju349, Ju353 ochr>
So442 i nu behandlade delar.r>
r>
r>
r>
33.Missbruksbehandling inom kriminalvården (punkt 36)r>
r>
r>
r>
av Ragnwi Marcelind (kd).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Jag anser att utskottets förslag under punkt 36 border>
ha följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 33. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Ju349 yrkandena 10 ochr>
11 samt avslår motion 2002/03:Ju264 yrkandena 1 ochr>
2.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Enligt min mening bör  befintliga  anstalter  i  riketr>
byggas om och byggas till, bl.a. för att möta behovet avr>
fler platser inom kriminalvården, menr>
också för att möjliggöra en ny inriktning pår>
anstalternas  verksamhet  med indelning ir>
motivationsavdelningar och utslussningsboenden. Ett förslagr>
ärr>
att göra om hela anstalter till motivationsanstalterr>
med tre steg för de  intagna  att  passera  underr>
vistelsen  där. I det första steget skulle der>
intagna bl.a. underkastas dagliga drogkontroller samtr>
få möjlighet att delta i behandlingsprogram mot missbrukr>
och mot  en kriminell livsstil. I stegr>
två skulle de intagna få genomgå grundliga anlags- ochr>
kunskapstester i syfte att finna en individuellt anpassadr>
utbildning.  Den  vidare vistelsen ir>
steg  två skulle sedan innehålla schemalagda dagar medr>
arbete och studier samt relationsskapande verksamhet medr>
organisationer utanför  anstalten.  Ir>
steg tre  skulle  de  intagna  vistas  ir>
utslussningsboende  för  att  därigenom  på ett bättre sättr>
förberedas på ett liv utanför anstalten. Utöverr>
satsningar på motivationsavdelningar med utslussningr>
bör kriminalvården också ytterligare  prioritera de mycketr>
framgångsrika påverkansprogrammen medr>
användande av cognitive skills-metoden. Regeringen börr>
vidta de åtgärder som föranleds av vad som anförtsr>
ovan.r>
r>
r>
Det sagda innebär att jag tillstyrker motion Ju349 ir>
nu behandlade delar. Beträffande motion Ju264 delar jagr>
däremot majoritetens uppfattning.r>
r>
r>
r>
34.Behov av ökad anstalts- och häkteskapacitet (punktr>
37)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwir>
Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild  Strandbergr>
(fp),  Johan Linander (c) och Anita Sidénr>
(m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 37 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som sinr>
mening vad som anförs i reservation 34. Därmed bifallerr>
riksdagen delvis  motionerna  2002/03:Ju349r>
yrkande 28, 2002/03:Ju353 yrkande 3 och 2002/03:Ju357r>
yrkande 4.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Beläggningssituationen på landets anstalter  ochr>
häkten  är  nu oerhört problematisk. Situationen medr>
närmare 100 procents beläggning, två intagna ir>
samma cell på såväl anstalter som häkten och ett stortr>
antal s.k.  verkställighetsfall  på  häktena  är inter>
acceptabel. Med en så hög beläggning ochr>
svårigheter  att  placera  ut  fängelsedömda på anstaltr>
försvåras kriminalvårdens uppdrag att främja den intagnesr>
anpassning  till  samhället  efterr>
frigivningen och att hålla anstalter  och  häkten  friar>
från  droger  väsentligt.  Bristerna skapar dessutomr>
problem i andra delar av rättsväsendet,r>
samtidigt som kvaliteten i befintlig kriminalvårdr>
eftersätts, vilket redan idag är ett  allvarligt  bekymmer.r>
Det  krävs  en omfattande utbyggnad avr>
kriminalvårdens kapacitet för att komma till rätta medr>
detta problem. Regeringen bör snarast vidta åtgärder förr>
att lösa denna allvarliga situation.r>
r>
r>
Vi ställer oss således bakom motionerna Ju349, Ju353r>
och Ju 357 i nu behandlade delar.r>
r>
r>
r>
35.Personalfrågor (punkt 39)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwir>
Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandbergr>
(fp), Johan Linander  (c)  och  Anita Sidénr>
(m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 39 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen  tillkännager  för  regeringen  som  sinr>
mening vad som anförs i reservation 35. Därmed bifallerr>
riksdagen delvis motionerna 2002/03:Ju258r>
yrkande 19 och 2002/03:Ju349 yrkandena 7-9.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Vi anser att en betydande utbildningssatsning måster>
genomföras för att höja kompetensen hos kriminalvårdensr>
personal. Detta är särskilt angeläget förr>
den personal som arbetar nära de intagna. Vidare måste,r>
för  att  förbättra  möjligheterna  till  rekrytering  avr>
främst  yngre och för att behållar>
personal,  utbildningstiden  förlängas  och  statusenr>
på  vårdaryrket höjas. Kriminalvården måste även kunnar>
erbjuda utvecklingsmöjligheter  så  attr>
ambitionen att bli kvar inom yrket ökar. Det måster>
också vara en självklarhet att all personal fortlöpander>
erbjuds vidareutbildning.r>
r>
r>
Regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med vad vir>
nu anfört. Det sagda innebär att vi tillstyrker motionernar>
Ju258 och Ju349 i aktuella delar.r>
r>
r>
r>
36.Ersättning till lekmannaövervakare (punkt 40)r>
r>
r>
r>
av Ragnwi Marcelind (kd).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Jag anser att utskottets förslag under punkt 40 border>
ha följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 36. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Ju349 yrkande 12.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Lekmannaövervakare har en viktig uppgift i samhället.r>
Trots  det är de alltför få för att fylla de behov somr>
finns. Några av orsakerna är ineffektivar>
administrativa system och en alltför låg ersättning förr>
uppdraget.  Ersättningen  är  på  en  nivå som är så lågr>
att det närmast ger en signal om attr>
uppdraget inte anses vara viktigt. Trots en höjning avr>
månadsarvodet i januari 2001 utgår ändå  bara  150  kr  somr>
arvode och 250 kr för omkostnader.r>
Sistnämnda del är skattefri.r>
r>
r>
Jag anser att det är hög tid att lekmannaövervakarnasr>
insatser tas till vara på ett bättre sätt och att statusenr>
på  uppgiften  höjs. Vidare anserr>
jag att ersättningen bör ses över och höjas så attr>
summan upplevs som en rimlig ersättning för uppdraget.r>
r>
Det får ankomma på regeringen att vidta åtgärder ir>
enlighet med vad jag anfört. Det sagda innebär att jagr>
tillstyrker motion Ju349 i denna del.r>
r>
r>
Brottsförebyggande rådetr>
r>
r>
r>
r>
37.Lokalt brottsförebyggande arbete (punkt 41)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Jepper>
Johnsson (m), Torkild Strandberg (fp) och Anita Sidénr>
(m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 41 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 37. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Ju236  yrkande  4  ochr>
avslår motionerna 2002/03:Ju249 yrkande 26 ochr>
2002/03:Ju366 yrkande 2.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Butiksrån  är  ett  allvarligt brott som drabbar demr>
som utsätts hårt. Framför allt psykiska, men även fysiska,r>
skador är vanliga i samband med dessar>
brott. Butiksrånen medför  även  kännbara  ekonomiskar>
förluster för de oftast mindre butiker som drabbas.r>
Merparten av butiksrånen klaras aldrig upp.r>
Sett i ett längre perspektiv är ökningen avr>
butiksrånen betydlig. Ett annat stort problem ärr>
inbrottsstölderna. För att skydda sig mot rånen tvingasr>
den enskilde företagaren att göra kostsammar>
säkerhetsinvesteringar.  Till  detta  skall läggas höga ochr>
stigande försäkringspremier och i värsta fallr>
att företagaren nekas teckna försäkring.r>
r>
r>
Mot denna bakgrund är det i och för sig positivt attr>
regeringen avser att prioritera ett samarbete medr>
näringslivet i syfte att förebygga brott. Vir>
vill dock understryka att det inte bör komma i frågar>
att lägga ett ökat ekonomiskt ansvar för detta pår>
näringslivet.r>
r>
Det får ankomma på regeringen att beakta det anfördar>
i det fortsatta arbetet. Det  sagda  innebär  att  vir>
tillstyrker motion Ju236 i denna del. Ir>
fråga om motionerna Ju249 och Ju366 delar vir>
majoritetens uppfattning.r>
r>
r>
r>
38.Lokalt brottsförebyggande arbete (punkt 41)r>
r>
r>
r>
av Ragnwi Marcelind (kd).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Jag anser att utskottets förslag under punkt 41 border>
ha följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 38. Därmed bifaller riksdagenr>
motion  2002/03:Ju366  yrkande 2 ochr>
avslår motionerna 2002/03:Ju236 yrkande 4 ochr>
2002/03:Ju249 yrkande 26.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Familjen  har  en central roll i det brottsförebyggander>
arbetet. Familjens funktion som etisk signalgivare ochr>
uppbyggare av den inre kontrollen  hosr>
barnen är av avgörande  betydelse i detta preventivar>
arbete. Det behövs därför en förändrad brottsförebyggander>
strategi som systematiskt, långsiktigtr>
och med stor tydlighet arbetar  medr>
informationsinsatser  för att medvetandegöra föräldrar ochr>
andra som har tillsyn över barn om värdeöverföringensr>
betydelse och behovet av att stärka barns inrer>
kontroll.r>
r>
r>
Jag anser därför att medlen till brottsförebyggander>
arbete som BRÅ fördelar inte huvudsakligen skall läggas pår>
forskning och utvärdering. I ställetr>
skall praktisk utbildning och stöd prioriteras. Framförr>
allt  bör  stöd  ges  till föräldrautbildning. Jag anserr>
att regeringen bör ges i uppdrag attr>
utreda frågan om fördelning av medel förr>
brottsförebyggande arbete. Arbetet bör ges den inriktningr>
jag förordat.r>
r>
Detta innebär att jag ställer mig bakom motion Ju366r>
i nu berörd del. I fråga  om  motionerna  Ju236  och  Ju249r>
har  jag  samma  uppfattning  somr>
majoriteten.r>
r>
r>
r>
39.Lokalt brottsförebyggande arbete (punkt 41)r>
r>
r>
r>
av Johan Linander (c).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Jag anser att utskottets förslag under punkt 41 border>
ha följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen  tillkännager  för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 39. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Ju249 yrkande 26 ochr>
avslår motionerna 2002/03:Ju236 yrkande 4 ochr>
2002/03:Ju366 yrkande 2.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
De ideella organisationerna utför ett viktigtr>
brottsförebyggande arbete på lokal nivå. Det arbete somr>
utförs ideellt, med eller utan statliga bidrag,r>
bör uppmärksammas och stärkas. För att detta arbeter>
långsiktigt skall kunna fortgå krävs ett statligt stöd tillr>
dessa organisationer. BRÅ bör vid sinr>
fördelning av ekonomiskt stöd till lokaltr>
brottsförebyggande arbete prioritera projekt som drivs avr>
ideella organisationer.r>
r>
r>
Regeringen bör ges i uppdrag att vidta åtgärder ir>
enlighet med vad jag nu anfört. Det sagda innebär att jagr>
tillstyrker motion Ju249 i denna del. Ir>
fråga om motionerna Ju236 och Ju366 delar jagr>
majoritetens uppfattning.r>
r>
r>
r>
40.Boendesegregation m.m. (punkt 42)r>
r>
r>
r>
av Johan Linander (c).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Jag anser att utskottets förslag under punkt 42 border>
ha följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 40. Därmed bifaller riksdagenr>
delvis motion 2002/03:Ju249 yrkandenar>
18 och 23.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Det finns i dag segregerade områden i Sverige med storr>
arbetslöshet och omfattande sociala problem, vilket oftar>
leder till ett ökat utanförskap och ir>
förlängningen till en ökad  kriminalitet.  Särskilt  ir>
storstadsområdena  finns  en omfattande boendesegregation.r>
Naturliga kontakter och personligar>
relationer med andra grupper går ofta förlorade ir>
segregerade stadsdelar. Om invandrare  och  inföddar>
svenskar  bor  och  arbetar tillsammans skapasr>
däremot personliga relationer som ger kunskap om ochr>
förståelse för varandra. Bostadspolitiken är därför enr>
central del i skapandet av ett integreratr>
samhälle. Åtgärder för att motverka segregationen harr>
även brottsförebyggande betydelse.r>
r>
r>
Inom  ramen  för  bostadspolitiken kanr>
brottsförebyggande åtgärder vidtas också på ett annat plan.r>
Många människor upplever i  dag  en  rädsla  förr>
inbrott, överfall, våldtäkt  och  andra kriminellar>
handlingar i den egna hemmiljön. Det går emellertid attr>
skapa en ökad trygghet i bostadsområden omr>
man planerar och skapar kreativa, varma  ochr>
välkomnande  miljöer.  Det  är  viktig  att de boender>
själva får möjlighet att föreslå förändringar ochr>
medverka i genomförandet. Brottsförebyggande aspekterr>
bör således alltid finnas med i planeringen avr>
bostadsområden och i övrig samhällsplanering.r>
r>
Regeringen bör ges i uppdrag att utredar>
bostadspolitikens betydelse och återkomma till riksdagenr>
med förslag på de lagändringar och övriga åtgärderr>
som kan behövas. Det sagda innebär att jag tillstyrkerr>
motion Ju249 i berörda delar.r>
r>
r>
r>
41.Forskning om ekonomisk brottslighet (punkt 43)r>
r>
r>
r>
av Ragnwi Marcelind (kd).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Jag anser att utskottets förslag under punkt 43 border>
ha följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 41. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Ju362 yrkande 2.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Det är i dag svårt att beskriva den faktiska ekonomiskar>
brottsligheten enbart med hjälp  av  brottsstatistik.  Detr>
saknas tillräckligt med kunskap omr>
ekobrottslighetens karaktär och omfattning. Vidare ärr>
det ovisst om den faktiska brottsligheten ökar.r>
r>
r>
Enligt  min  mening är det därför viktigt att denr>
svenska forskningen om ekonomisk brottslighet utvecklas ochr>
att  den  forskning  som  bedrivs  ärr>
relevant för det  praktiska  arbetet  medr>
ekobrottsbekämpning.  Denna  forskning  bör  utgå från enr>
modern definition av vad som avses med ekonomiskr>
brottslighet.r>
r>
Det bör ankomma på regeringen att beakta det anfördar>
vid utformningen av regeringens nya strategi mot ekobrott.r>
Jag ställer mig alltså bakom motionr>
Ju362 i denna del.r>
r>
r>
r>
42.Lokal brottsstatistik (punkt 44)r>
r>
r>
r>
av Ragnwi Marcelind (kd).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Jag anser att utskottets förslag under punkt 44 border>
ha följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 42. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Ju366 yrkande 3.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
BRÅ:s projekt att tillsammans med polismyndigheten ir>
ett län utveckla rutiner för hur statistiken  över  anmäldar>
brott kan produceras och presenterasr>
löpande på en lägre nivå än vad som görs i dag ärr>
enligt min uppfattning lovvärt. Denna satsning måste dockr>
följas upp så att den kunskap som tagitsr>
fram inom ramen för projektet tas till vara. Här krävsr>
bl.a. att regeringen inom berörda anslag avsätter särskildar>
medel för detta ändamål.r>
r>
r>
Det ankommer på regeringen att beakta vad jag nur>
anfört vid utformningen av regleringsbreven förr>
polisväsendet och BRÅ.r>
r>
Detta innebär att jag ställer mig bakom motion Ju366r>
i nu behandlad del.r>
r>
r>
Brottsoffermyndighetenr>
r>
r>
r>
r>
43.Tillskott till Brottsofferfonden genom avdrag pår>
ersättningen till intagna i kriminalvårdsanstalt (punktr>
45)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwir>
Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandbergr>
(fp),  Johan  Linander  (c) och Anita Sidénr>
(m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 45 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 43. Därmed bifaller riksdagenr>
motionerna 2002/03:Ju280  yrkande  1r>
och 2002/03:Ju369 yrkande 7.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Vi anser att  intagna  i  kriminalvårdsanstalt  skallr>
vara med och finansiera Brottsofferfonden, såsom var falletr>
när fonden inrättades. Eftersom der>
intagnas ersättning har höjts finns det anledning attr>
åter  ta  upp frågan om att införa ett 20-procentigt avdragr>
på de intagnas ersättning. Avdragetr>
skall framgå av de intagnas lönebesked då det finns enr>
betydelsefull  pedagogisk  poäng  i  att den dömder>
regelbundet påminns om att han betalar tillr>
Brottsofferfonden. Att införa denna ordning skuller>
också innebära en naturlig fokusering på brottsoffrensr>
situation. Regeringen bör snarast vidta der>
åtgärder som krävs för att uppnå den ordning som härr>
förespråkas.r>
r>
r>
De medel som flyter in från de intagnas ersättningr>
skall i sin helhet tillföras Brottsofferfonden.r>
r>
Det anförda innebär att vi ställer oss bakomr>
motionerna Ju280 och Ju369 i berörda delar.r>
r>
r>
r>
44.Handläggning av ärenden om brottsskadeersättning (punktr>
46)r>
r>
r>
r>
av Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Anitar>
Sidén (m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 46 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen  tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 44. Därmed bifaller riksdagenr>
motion  2002/03:Ju272  samt  avslårr>
motion 2002/03:Ju363 yrkande 14.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Det är olämpligt  att  betala ut brottsskadeersättningr>
till personer som genom sin tidigare brottsliga verksamhetr>
förorsakat staten stora kostnader ir>
form av utbetalad brottsskadeersättning  och som inter>
reglerat motsvarande skuld till staten. Enligt vår meningr>
bör bestämmelsen i 16 § andra stycketr>
brottsskadelagen  (1978:413)  om  utmätningsförbudr>
för   brottsskadeersättning   ändras   på   så  sätt  attr>
skulder  med  anledning  av  utbetaldr>
brottsskadeersättning undantas. Det får ankomma pår>
regeringen att föreslå den närmare lydelsen avr>
bestämmelsen.r>
r>
r>
Detta innebär att vi ställer oss bakom motion Ju272.r>
I fråga om motion Ju363 delar vi majoritetensr>
uppfattning.r>
r>
r>
r>
45.Handläggning av ärenden om brottsskadeersättning (punktr>
46)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp), Ragnwi Marcelind (kd),r>
Torkild Strandberg (fp) och Johan Linander (c).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 46 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 45. Därmed bifaller  riksdagenr>
motion 2002/03:Ju363 yrkande 14 samtr>
avslår motion 2002/03:Ju272.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Målet för politiken på brottsofferområdet måste varar>
att människor som drabbats av brott skall erhålla all  denr>
hjälp och det stöd de behöver för attr>
kunna  återgå  till  ett  normalt  liv.  En viktigr>
aspekt är därvid den ekonomiska. Det är principielltr>
viktigt att  förövaren  gottgör  brottsoffretr>
ekonomiskt för det lidande och den förlust  som  denner>
åsamkats.  Det  är  dock inte rimligt att brottsoffretr>
skall löpa risk att på nytt skymfas avr>
brottslingen genom utebliven betalning. Inte heller börr>
brottsoffret behöva vänta  så lång tid på att få utr>
brottsskadeersättning som ofta är fallet.r>
Vi anser att regeringen bör ges i uppdrag att tillsättar>
en utredning med uppdrag att  se  över  möjligheten  attr>
staten,  vid skadestånd på grund avr>
brott,  förskotterar  skadeståndet  till  brottsoffret.r>
Det  förhållandet  att  det  inom  EU  pågårr>
ansträngningar  att  få till stånd  gemensammar>
minimibestämmelser rörande statlig ersättning tillr>
brottsoffer utgör inte skäl att avvakta med frågan.r>
r>
r>
Det anförda innebär att vi ställer oss bakom motionr>
Ju363 i berörd del. Motion Ju272 bör däremot, på de avr>
majoriteten anförda  skälen,  avslås  avr>
riksdagen.r>
r>
r>
r>
46.Prioritering av brottsoffer (punkt 47)r>
r>
r>
r>
av  Johan  Pehrson  (fp), Beatrice Ask (m), Ragnwir>
Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Torkild Strandbergr>
(fp), Johan Linander (c) och Anita Sidénr>
(m).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 47 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för  regeringen  som  sinr>
mening  vad som anförs i reservation 46. Därmed bifallerr>
riksdagen delvis motionerna 2002/03:Ju322,r>
2002/03:Ju363 yrkande 15 och 2002/03:Ju369 yrkande 2r>
samt avslår motion 2002/03:Ju222.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
De åtgärder som regeringen har vidtagit för att ger>
brottsoffer  bättre  stöd  är  inte  tillräckliga.  Enligtr>
vår mening krävs det än mer omfattander>
åtgärder. Myndigheternas insatser måste präglas avr>
respekt och förståelse för brottsoffrets situation.r>
r>
r>
Det  behövs  en  resursförstärkning  tillr>
brottsofferjourernas värdefulla verksamheter runt om ir>
landet. Även om t.ex.  forskningsprojekt  rörander>
brottsofferfrågor är mycket viktiga får inte enr>
snedfördelning  av  resurserna  från  Brottsofferfondenr>
ske  till  nackdel för verksamheter som harr>
direktkontakt med brottsoffren.r>
r>
Den  verksamhet  med  stödcentrum för ungar>
brottsoffer som bedrivs bl.a. i Stockholm framstår somr>
mycket bra och är angelägen.  Unga  personer  somr>
blivit utsatta för brott måste bli tagna på allvar ochr>
få hjälp från de rättsvårdande myndigheterna, såväl med attr>
bearbeta det som hänt som att orkar>
medverka i polisutredning och rättegång. Härtill kommerr>
att det samarbete mellan socialtjänst och polis som bedrivsr>
i denna typ av stödverksamhet gerr>
polisen större möjligheter  att  klara  upp  begångnar>
brott  eftersom  de  unga  målsägandena,  med  detta  stöd,r>
i större utsträckning medverkar ir>
polisutredningen och vid rättegången. En utveckling avr>
liknande verksamhet på andra håll i landet bör uppmuntras.r>
Det  bör  ankomma på regeringen attr>
vidta åtgärder i den föreslagna riktningen.r>
r>
Det  anförda  innebär att vi ställer oss bakom motionr>
Ju322 samt motionerna Ju363 och Ju369 i berörda delar.r>
Motion Ju222 däremot  bör,  på  de  avr>
majoriteten anförda skälen, avslås av riksdagen.r>
r>
r>
Rättshjälpskostnaderr>
r>
r>
r>
r>
47.Utvärdering av nya rättshjälpslagen, m.m. (punktr>
48)r>
r>
r>
r>
av Alice Åström (v).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Jag anser att utskottets förslag under punkt 48 border>
ha följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager  för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 47. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Ju278 yrkandena 5 ochr>
6 och avslår motion 2002/03:Ju391.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
r>
Möjligheten för en part att  låta  sig företrädas av enr>
juridiskt kunnig person är av betydelse för hur välr>
personen kan ta till vara sin rätt. Dettar>
gäller i fråga om såväl brottmål som tvistemål.r>
r>
r>
Både reglerna om offentlig försvarare  i  brottmålr>
och  möjligheterna att på det allmännas bekostnad erhållar>
rättshjälp i tvistemål har begränsatsr>
genom  lagändringar.  Här  tänker  jag  på  den år 1983r>
genomförda  förändringen  av  möjligheten  att  erhållar>
offentlig  försvarare  och  den  nyar>
rättshjälpslagen som trädde i kraft år 1997. Båda dessar>
förändringar har genomförts i syfte att begränsa statensr>
ekonomiska ansvar.r>
r>
Med hänsyn till dessa stödformers grundläggander>
betydelse  för  parters möjligheter att ta till vara sinr>
rätt bör nu en grundlig utvärdering av der>
nämnda förändringarna äga rum. I sammanhanget vill jagr>
särskilt peka  på att den utvärdering som gjorts avr>
Domstolsverket av den nya rättshjälpslagenr>
i huvudsak uppehåller sig vid frågan om huruvida der>
ekonomiska målen med  reformen  uppnåtts.  Enligt  minr>
mening  måste  här ett bredare perspektivr>
anläggas  där  den  enskildes  möjligheter  attr>
oberoende  av  ekonomisk  ställning  hävda  sin  rättr>
ställs  i fokus. Som exempel på att  den  nyar>
rättshjälpslagen kan ha brister i detta avseende villr>
jag nämna att rättsskyddsförsäkringarna ofta har ett takr>
för  hur  mycket  som kan betalas ut ir>
biträdesersättning varför ekonomiskt svaga grupper kanr>
tvingas att avstå från sin rätt i en komplicerad tvist.r>
r>
De  utvärderingar  av rättshjälpslagen och reglernar>
om offentlig försvarare som har genomförts har gjorts avr>
Domstolsverket. Jag anser  att  en  nyr>
utvärdering bör ske inom  ramen  för  enr>
parlamentariskt sammansatt kommitté. Den bör också få ir>
uppdrag att göra en översyn av reglerna om tolk vidr>
domstolsförhandling.r>
r>
Regeringen bör ges i uppdrag att tillsätta  enr>
utredning  med  den  inriktning  som jag nu förordat. Detr>
anförda innebär att jag ställer mig bakomr>
motion Ju278 i dessa delar. Såvitt gäller motion Ju391r>
har jag samma uppfattning som majoriteten.r>
r>
r>
r>
48.Ersättning till målsägandebiträden (punkt 49)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp) och Torkild Strandbergr>
(fp).r>
r>
r>
Förslag till riksdagsbeslutr>
r>
r>
r>
Vi anser att utskottets förslag under punkt 49 borde har>
följande lydelse:r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som anförs i reservation 48. Därmed bifaller riksdagenr>
motion 2002/03:Ju234 yrkande 15.r>
r>
r>
Ställningstagander>
r>
r>
Vi anser att målsägandebiträdena måste ges så godar>
förutsättningar som möjligt för  att  ta till varar>
brottsoffrens intressen. Härom torde det rådar>
en bred enighet. Ett sådant synsätt är svårt att förenar>
med den nyligen beslutade förändringen attr>
målsägandebiträdenas ersättning skall styras av enr>
taxa. Vi förordar alltså att taxan avskaffas. Det fårr>
ankomma på regeringen att vidta åtgärder  med  anledningr>
av det anförda. Vi ställer oss alltsår>
bakom motion Ju234 i denna del.r>
r>
r>
r>
Särskilda yttrandenr>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
1. Anslag under utgiftsområde 4 Rättsväsendet (punktr>
1)r>
r>
r>
av Beatrice Ask (m), Jeppe Johnsson (m) och Anitar>
Sidén (m).r>
r>
r>
Det övergripande målet för rättsväsendet är människorsr>
rättssäkerhet och rättstrygghet. Kriminalpolitikens syfter>
är att minska brottsligheten och ökar>
människors trygghet. För att uppnå det måster>
rättsväsendet ha resurser för att kunna fullgöra sinar>
uppgifter och  tillgodose medborgarnas berättigader>
krav.r>
r>
r>
Människors  tilltro  till  att  staten  förmårr>
upprätthålla lag och ordning har emellertid successivtr>
försvagats i och  med  att  de  rättsvårdander>
myndigheterna inte längre klarar att fullgöra  sinar>
uppgifter  på  ett  godtagbart  sätt.  En  bidragander>
orsak  till  den negativa utvecklingen ärr>
myndigheternas uppdämda behov av personalförstärkning,r>
kompetensutveckling och vidareutbildning.r>
r>
En ansvarsfull kriminalpolitik måste bygga på attr>
rättsstaten besitter en tillräcklig slagkraft för att klarar>
sina grundläggande uppgifter. För attr>
bryta utvecklingen krävs resurstillskott som möjliggörr>
en intensifierad satsning från rättsväsendets myndigheter.r>
En substantiell  resursförstärkningr>
till polisen framstår som mest angelägen. Faktum är attr>
det är nödvändigt för att klara de ambitioner som ävenr>
regeringen har. Vi föreslog därför attr>
rättsväsendet  skulle  tillföras  1  983  miljonerr>
kronor mer under den kommande tvåårsperioden än vadr>
riksdagen nu beslutat om. Härav skulle  1  419r>
miljoner kronor ha kommit polisen till del.r>
r>
Enligt vår mening är rättsväsendet i stort  behov  avr>
både  personalförstärkning  och  kvalitetshöjande  åtgärderr>
inom  de  olika  myndigheternasr>
verksamhetsområden. Vidare behöver kraven på gottr>
ledarskap, effektivt resursutnyttjande ochr>
resultatuppföljning skärpas. Vårt förslag innebärr>
därförr>
en  kraftfull satsning på modern teknik,r>
kompetensutveckling och vidareutbildning inomr>
rättsväsendets myndigheter samtidigt som det uppdämdar>
behovetr>
av personalförstärkningar tillgodoses. Vi avvisarr>
förslaget om besparingar på Säkerhetspolisen.r>
r>
Vårt  budgetalternativ  bygger  på  en helhetssyn därr>
medel finns så att rättskedjans alla led kan fungera. Medelr>
behövs för en ökad rekrytering avr>
poliser och av civil personal och för att  tillgodoser>
behoven  av  polisinsatser  såväl  i  storstadslänen som pår>
landsbygden. Detta medför ett ökatr>
resursbehov  i  senare  led av rättskedjan. Vårtr>
förslag innebär vidare att förändringsarbetet inomr>
domstolsväsendet  kan  fortgå  utan  vidhängander>
besparingskrav, och det blir  möjligt  att  ökar>
antalet  platser  inom  kriminalvården samtidigt somr>
innehållet i programverksamheten förbättras ochr>
utrymme skapas för kriminalvårdens övertagande avr>
institutionsvården av unga  lagöverträdare.r>
Brottsoffermyndigheten får också reella möjligheter attr>
leva upp till de krav på snabbhet i ärendehanteringenr>
som ställs samt tillse att gärningsmannen får betala denr>
skada han vållat.r>
r>
Sammantaget föreslog vi i utskottets yttrande tillr>
finansutskottet att utgiftsramen  för  rättsväsendet  förr>
nästa  budgetår  skulle tillföras 946r>
miljoner kronor mer än vad riksdagen nu beslutat om.r>
Detta hade gett utrymme för de anslagsökningar vi i dettar>
ärende föreslagit i motion Ju370.r>
r>
r>
r>
2. Anslag under utgiftsområde 4 Rättsväsendet (punktr>
1)r>
r>
r>
r>
av Johan Pehrson (fp) och Torkild Strandbergr>
(fp).r>
r>
r>
Samhället skall skydda medborgarna mot brott ochr>
myndighetsövergrepp. För polis, myndigheter och domstolarr>
måste de enskildas rättssäkerhet och allasr>
likhet  inför  lagen  vara  en  ledstjärna.  Få  tingr>
är  så fundamentala för civilisationen som en fungerander>
rättsstat. Att staten klarar  av  denr>
grundläggande uppgiften att trygga medborgarna från attr>
bli  utsatta  för  brott  är  nödvändigt för samhälletsr>
trygghet och öppenhet. Där så inte ärr>
möjligt måste samhället ingripa och beivrar>
brottsligheten. En stor andel ouppklarade brott ärr>
förödande för rättsstaten på flera sätt. Brottslighetenr>
påverkar många fler än dem som drabbats direkt, t.ex. ir>
form av högre priser, högre försäkringspremier  ochr>
kostnader för egna säkerhetsarrangemang.r>
Medborgarnas förtroende för de rättsvårdander>
instanserna minskar. Det kan på sikt leda till attr>
respekten för lagarna undergrävs.r>
r>
r>
Mot den bakgrunden föreslog vi att rättsväsendetr>
skulle tillföras 938 miljoner kronor mer under den kommander>
tvåårsperioden  än  vad  riksdagen nur>
beslutat om.r>
r>
Vårt  förslag  möjliggör  en  förstärkning  av  polis-r>
och  åklagarorganisationerna. Arbetet med att förebygga ochr>
förhindra brott får en behövligr>
förstärkning genom bl.a. en utbyggd närpolisverksamhetr>
med starka  brottsförebyggande inslag. Kampen motr>
ekobrotten förstärks genom att nedläggningenr>
av Ekobrottsmyndigheten inleds och verksamheten försr>
över till åklagarorganisationen.  Detsamma  gällerr>
domstolsväsendet där nedläggningen av de smår>
tingsrätterna  riskerar  domstolsväsendets  lokalar>
förankring. Brottsoffermyndighetens skadelindrande insatserr>
kan  prioriteras,  och  rättshjälpenr>
förstärkas; rättvisan får inte bli ett privilegium förr>
dem  med  ekonomiska  resurser.  Samhället har ett ansvarr>
att se till att alla medborgare harr>
möjlighet att söka sin rätt. Vi avsätter därför medelr>
för att återställa rättshjälpen till den nivå som gällder>
före år 1997.r>
r>
Sammantaget föreslog vi i utskottets yttrande tillr>
finansutskottet att utgiftsramen för  rättsväsendet  förr>
nästa  budgetår  skulle  tillföras 498r>
miljoner  kronor mer än vad riksdagen nu beslutat om.r>
Detta hade gett utrymme för de anslagsökningar vi i dettar>
ärende föreslagit i motionerna  Ju364r>
och Fi232.r>
r>
r>
r>
3. Anslag under utgiftsområde 4 Rättsväsendet (punktr>
1)r>
r>
r>
r>
av Ragnwi Marcelind (kd).r>
r>
r>
En fungerande rättsordning är oumbärlig för ett gottr>
samhälle. Rättsväsendet måste utvecklas så att det kan mötar>
morgondagens behov och påfrestningarr>
och garantera  medborgarna  rättstrygghet  i ettr>
internationaliserat samhälle. I ett gott samhälle överförsr>
de demokratiska värdena och värderingarnar>
från generation till generation. Utan dessa kommerr>
relationerna mellan människor inte att fungera ir>
vardagslivet. Tilliten och förtroendet måste utgår>
från att respekten för varje människas unika  värde  ärr>
införlivad hos varje medmänniska. Rättsstatens uppgift ärr>
att ge en ram för dessa värden. Denr>
skall syfta till att skapa en samlevnad med trygghetr>
och  respekt  mellan  människor  och  bidrar  därmed  ocksår>
till  att  upprätthålla  samhälletsr>
grundvärden.r>
r>
r>
Nedskärningarna inom rättsväsendet har nu gått sår>
långt att frågan är berättigad om rättsväsendet förmårr>
fylla sin uppgift. Enligt min mening måster>
rättsväsendet  ha  så  stora  resurser  till  sittr>
förfogande att det är möjligt att garantera medborgarnar>
säkerhet och trygghet. Mot den bakgrundenr>
föreslog jag att rättsväsendet skulle tillföras 1 350r>
miljoner kronor mer under den kommande tvåårsperioden änr>
vad riksdagen nu beslutat om.r>
r>
Mitt förslag innebär en nödvändig satsning på flerr>
poliser.  Genom att satsa på civilanställd personal inomr>
polisen frigörs också de polisresurserr>
som behövs för att inte bara bekämpa den allvarligaster>
brottsligheten.  Polisen  får  också  möjlighet  att  tar>
itu  med  vardagsbrottsligheten, ochr>
närpolisverksamheten  kan  utvecklas.  Ocksår>
eklagarväsendet får ett tillskott på 74 åklagare som görr>
det möjligt att satsa på  specialåklagare  förr>
ekobrott,  miljöbrott  och  mängdbrott samtidigt somr>
det  internationella  samarbetet  kan  öka.  Ettr>
rättssamhälle  kräver  fungerande  domstolar.r>
Medborgarperspektivet med tyngdpunkt  pår>
tillgänglighet och lokal förankring är viktiga aspekter,r>
även om en organisation som tillgodoser dessa kravr>
kostar  något mer. I mitt förslag ryms sådanar>
kostnader.  Detsamma  gäller  kriminalvården,  där  jagr>
avsätter  medel  för  bl.a.  en  satsning  pår>
personalutbildning, förbättring av programverksamhetenr>
och skärpt narkotikakontroll. Slutligen fårr>
Brottsoffermyndigheten en förstärkning som gör detr>
möjligt för  myndigheten  att  leva  upp  till  målenr>
för verksamheten, och en kraftfull satsning kan göras pår>
det brottsförebyggande arbetet där detr>
centrala  inslaget  är  en  förändradr>
brottsförebyggande  strategi  i  syfte  att  systematiskt,r>
långsiktigt  och  med  stor  tydlighet  arbeta  medr>
informationsinsatser för att medvetandegöra föräldrarr>
och andra som har tillsyn över barn om värdeöverföringensr>
betydelse.r>
r>
Sammantaget föreslog jag i  utskottets  yttrander>
till  finansutskottet  att utgiftsramen för rättsväsendetr>
för nästa budgetår skulle tillföras 700r>
miljoner kronor mer än vad riksdagen nu beslutat om.r>
Detta hade gett utrymme för de anslagsökningar jag i dettar>
ärende föreslagit i motion Ju346.r>
r>
r>
r>
4. Anslag under utgiftsområde 4 Rättsväsendet (punktr>
1)r>
r>
r>
r>
av Johan Linander (c).r>
r>
r>
I ett demokratiskt samhälle är det väsentligt attr>
människor känner tilltro till och har förtroende förr>
rättsväsendet. Att skydda medborgarna mot våldr>
och övergrepp och att garantera individensr>
rättssäkerhet är avgörande för tilltron till systemet. Enr>
av samhällets hörnstenar, kanske den viktigaste,r>
är således att garantera människor säkerhet ochr>
trygghet. Rättssäkerheten är  helt  enkelt en väsentlig delr>
av människors livskvalitet. Samhället fårr>
aldrig acceptera en utveckling där den enskildesr>
rättssäkerhet och rättstrygghet sätts på spel.r>
r>
r>
Likhet inför lagen är en regel som med kraft måster>
hävdas. Det är nödvändigt att människor  känner  trygghetr>
och  att  människors  rättsmedvetander>
återspeglas i rättsväsendet.r>
r>
En  av  rättsstatens  viktigaste  uppgifter  är  attr>
forma  gemensamma  spelregler  och  säkra att de efterlevs.r>
Närhet mellan medborgarna och  der>
rättsvårdande myndigheterna är viktig för att tillitr>
skall kunna skapas. En förutsättning är  att rättsväsendetsr>
myndigheter finns på rimligt avståndr>
i hela landet.r>
r>
Förtroendet för rättsväsendet grundas följaktligen pår>
att det fungerar snabbt, har hög kvalitet  samt att detr>
finns nära tillgängligt. Därför måster>
handläggningstiderna  och  utredningstiderna  vara  sår>
korta som möjligt. Tiden från brottsanmälan tillr>
kriminalvårdspåföljd  måste  förkortas,  ochr>
polisutryckningarna måste nå fram inom skälig tid. Detr>
handlar om allas rätt till en trygg tillvaro - det handlarr>
om lika villkor.r>
r>
Mot den bakgrunden föreslog jag att rättsväsendetr>
skulle  tillföras  1  600  miljoner kronor mer under denr>
kommande tvåårsperioden än vad riksdagenr>
beslutat om.r>
r>
Mitt förslag innebär att det bli möjligt attr>
förstärka polisen både i storstäder  och  på  landsbygdenr>
och att genomföra en satsning på närpolisen.r>
Polisen  har  den  centrala  rollen  i  arbetet  förr>
att motverka våldstendenser i samhället. Genom mitt  ochr>
Centerpartiets  budgetförslag  skapasr>
förutsättningar för att det skall finnas tillgång tillr>
polis  under dygnets alla timmar i varje kommun och i der>
stora städerna i varje stadsdel. Medr>
fler närpoliser kan polisens arbete i högre gradr>
utformas efter  lokala behov och förutsättningar. Mittr>
förslag innebär också att polisen kan öka sinr>
civilanställda personal och att ledarskapsutbildningenr>
inom polisen  kan  förbättras.  Den framtidar>
polisförsörjningen garanteras genom att en fjärder>
polishögskola öppnas.r>
r>
Mitt förslag innebär vidare en förstärkning avr>
kriminalvården så att den kan verka för  att  intagna gesr>
förutsättningar att efter verkställighetenr>
leva ett laglydigt liv. Härigenom minskarr>
återfallsbrottsligheten. Utbildning, arbetsträning ochr>
social färdighetsträning skall erbjudas de intagna ir>
större omfattning än som sker i dag. Behandlings- ochr>
rehabiliteringsinstanserna för psykiskt sjuka,r>
sexualförbrytare och drogmissbrukare måste ocksår>
förbättras. Kriminalvården kommer genom mitt förslagr>
att få fler och mindre enheter och ett utökat antal platserr>
i häkten och anstalter.r>
r>
Mitt  förslag medför också att åklagarorganisationenr>
ytterligare kan utvecklas och stärkas så attr>
lagföringsprocessen  kan  fungera  oklanderligt.r>
Åklagarväsendet   får   resurser  att  medverka  ir>
polisens  kompetens-  och  verksamhetsutveckling  för  attr>
säkerställa  en  effektiv  och  snabbr>
brottsutredningsverksamhet  med  högt ställda krav pår>
rättssäkerhet och kvalitet. Brott kommer att betydligtr>
oftare leda till lagföring än vad som ärr>
fallet i dag och arbetssituationen för anställda inomr>
åklagarorganisationen att förbättras.r>
r>
Slutligen får Brottsoffermyndigheten  ett  nödvändigtr>
tillskott  för  att  kunna  öka kunskapen och medvetenhetenr>
om brottsoffers situation i vårtr>
samhälle. Detta leder även till större uppmärksamhetr>
inom rättsväsendet, vilket i sin  tur  påverkarr>
rättsväsendets  prioriteringar  och  förbättrarr>
möjligheterna att ta hänsyn till brottsoffretsr>
situation i den rättsliga processen.r>
r>
Sammantaget föreslog jag i utskottets yttrande tillr>
finansutskottet att utgiftsramen för rättsväsendet förr>
nästa budgetår skulle tillföras  1 000,5r>
miljoner  kronor  mer  än vad riksdagen beslutade om. Ir>
och med detta var Centerpartiet det parti som föreslog mestr>
resurser till rättsväsendet. Mittr>
förslag hade gett utrymme för de anslagsökningar jag ir>
detta ärende föreslagit i motion Ju373.r>
r>
r>
r>
5. Ekobrottsmyndighetens underrättelseverksamhet (punktr>
21)r>
r>
r>
r>
av Ragnwi Marcelind (kd).r>
r>
r>
Ekobrottsmyndigheten  påpekade   redan   under   slutetr>
av  år  2000  att  myndigheten  inte  har  tillgång  tillr>
samma  verktyg  som  polisen  ochr>
skattebrottsmyndigheterna för att bedrivar>
kriminalunderrättelseverksamhet.r>
r>
r>
Det är beklagligt att frågan legat så länge pår>
regeringens  bord  utan  att något konkret förslag ännur>
lagts fram för riksdagen. En proposition medr>
förslag som innebär att Ekobrottsmyndigheten fårr>
tillgång till samma verktyg  som  polisen  ochr>
skattebrottsmyndigheterna  måste  komma inom en snarr>
framtid. Det är nödvändigt att Ekobrottsmyndigheten gesr>
förutsättningar att bedriva ett effektivt spanings- ochr>
underrättelsearbete.r>
r>
r>
r>
6. Utnämning av högre domare (punkt 29)r>
r>
r>
r>
av Ragnwi Marcelind (kd).r>
r>
r>
Det  är  glädjande  att  det  nu lagts fram ett förslagr>
i syfte att säkerställa bl.a. en bredare rekrytering tillr>
de högsta domarbefattningarna.  Jagr>
ställer mig i huvudsak bakom förslagen  från  Kommitténr>
om  domstolschefens  roll  och  utnämningen  av högrer>
domare. Eftersom förslaget nu bereds ir>
Regeringskansliet har jag valt att inte reservera migr>
till förmån för de motioner som utskottet behandlar i dennar>
del.r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
Bilaga 1r>
r>
r>
r>
Förteckning över behandlade förslagr>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
Propositionenr>
r>
r>
r>
r>
I proposition 2002/03:1 utgiftsområde 4 Rättsväsendetr>
har regeringen föreslagit att riksdagenr>
r>
r>
r>
1. antar regeringens förslag till lag om fortsattr>
giltighet av lagen (2001:25) om försöksverksamhet medr>
videokonferens i allmän förvaltningsdomstol,r>
r>
r>
r>
2. för budgetåret 2003 anvisar anslagen underr>
utgiftsområde 4 Rättsväsendet  enligt följander>
uppställning:r>
r>
r>
r>
r>
--------------------------------------------------------r>
-----r>
Anslag (tusental kronor)   Anslagstypr>
Anslagsbeloppr>
--------------------------------------------------------r>
-----r>
--------------------------------------------------------r>
-----r>
4:1  Polisorganisationen   (ram)      13 559 801r>
--------------------------------------------------------r>
-----r>
4:2  Säkerhetspolisen      (ram)   547 409r>
--------------------------------------------------------r>
-----r>
4:3  Åklagarorganisationen       (ram)   788 314r>
--------------------------------------------------------r>
-----r>
4:4  Ekobrottsmyndigheten  (ram)   321 640r>
--------------------------------------------------------r>
-----r>
4:5  Domstolsväsendet m.m.       (ram) 3 667 435r>
--------------------------------------------------------r>
-----r>
4:6  Kriminalvården        (ram) 4 472 939r>
--------------------------------------------------------r>
-----r>
4:7  Brottsförebyggande rådet    (ram)    60 993r>
--------------------------------------------------------r>
-----r>
4:8  Rättsmedicinalverket  (ram)   213 648r>
--------------------------------------------------------r>
-----r>
4:9  Gentekniknämnden      (ram)     2 929r>
--------------------------------------------------------r>
-----r>
4:10  Brottsoffermyndigheten     (ram)    19 093r>
--------------------------------------------------------r>
-----r>
4:11  Ersättning för skador på grund   (ram)    73r>
978r>
av brottr>
--------------------------------------------------------r>
-----r>
4:12  Rättshjälpskostnader m.m.  (ram)   827 664r>
--------------------------------------------------------r>
-----r>
4:13  Kostnader för vissa  (ram)    15 291r>
skaderegleringar m.m.r>
--------------------------------------------------------r>
-----r>
4:14  Avgifter till vissa  (ram)     6 456r>
internationella samman-  r>
slutningar m.m.r>
--------------------------------------------------------r>
-----r>
4:15  Bidrag till brottsförebyggande   (ram)     7r>
200r>
arbeter>
--------------------------------------------------------r>
-----r>
--------------------------------------------------------r>
-----r>
Summa         24 584 790r>
--------------------------------------------------------r>
-----r>
Motionernar>
r>
r>
r>
r>
Motionerna fördelade på anslagr>
r>
r>
r>
Utgiftsramen och anslagenr>
r>
r>
r>
2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):r>
r>
r>
r>
11. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagenr>
under utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt uppställningen ir>
tabell 9 (i motionen).r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju204 av Sten Tolgfors (m):r>
r>
r>
r>
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om polisbristen i Sverige.r>
r>
r>
r>
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om åldersstrukturen inomr>
polisen.r>
r>
r>
r>
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om förutsättningarna förr>
polisen att finnas representerad i varje kommun.r>
r>
r>
r>
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om polisbristens effekter pår>
polisers trygghet i ingripandesituationer.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju214 av Sten Tolgfors (m):r>
r>
r>
r>
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om antalet poliser ir>
Sverige.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju215 av Sofia Larsen och Claes Västertegr>
(c):r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om ökade resurser tillr>
polisen.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju225 av Rolf Gunnarsson (m):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om behovet av flera poliser.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju236 av Bo Lundgren m.fl. (m):r>
r>
r>
r>
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om behovet av att förbättrar>
polisens förmåga att klara upp brott.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju258 av Johan Linander m.fl. (c):r>
r>
r>
r>
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av att ökar>
antalet civilanställda i polisorganisationen.r>
r>
r>
r>
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att stärka kriminalvårdensr>
program- och rehabiliteringsverksamhet.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju303 av Peter Danielsson (m):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om att renodla polismannens roll förr>
att maximera antalet polistimmar i yttre tjänst.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju316 av Viviann Gerdin (c):r>
r>
r>
r>
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om ökade resurser tillr>
polisväsendet.r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om behovet av extra resurserr>
för att komma tillrätta med ohälsan inom polisen.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju329 av Beatrice Ask m.fl. (m):r>
r>
r>
r>
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om bemanning av basuppgifternar>
inom polisen.r>
r>
r>
r>
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om skälen för och insatser förr>
att åstadkomma 20 000 poliser och ytterligare 500r>
civilanställda i organisationen.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju340 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r>
r>
r>
r>
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om fortsatt behov avr>
kompetensutveckling samt utbildning för åklagare och annanr>
personal inom åklagarorganisationen.r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om vikten av en fortsattr>
nyrekrytering av åklagare och administrativ personal.r>
r>
r>
r>
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att förstärkar>
åklagarorganisationen med 20 åklagare för att klara enr>
beredskap för internationella insatser.r>
r>
r>
r>
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att förstärkar>
åklagarorganisationen med 38 åklagare i syfte att skapa enr>
arbetsorganisation med åklagarstöd för mängdärenden.r>
r>
r>
r>
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om behovet av att förstärkar>
åklagarorganisationen med sex åklagare i syfte att skapa enr>
arbetsorganisation med åklagarstöd förr>
ekobrottsärenden.r>
r>
r>
r>
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om behovet av att förstärkar>
åklagarorganisationen med tio åklagare i syfte att skapa enr>
arbetsorganisation med åklagarstöd förr>
miljöbrottsärenden.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju346 av Alf Svensson m.fl. (kd):r>
r>
r>
r>
Riksdagen anvisar med följande ändring i förhållander>
till regeringens förslag anslagen för år 2003 underr>
utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt uppställning:r>
r>
r>
Anslag (tkr)     Regeringens förslagr>
Anslagsförändringr>
r>
4:1 Polisorganisationen            13 559 801   350r>
000r>
r>
4:3 Åklagarväsendet     788 314     50 000r>
r>
4:5 Domstolsväsendet  3 667 435   160 000r>
r>
4:6 Kriminalvården    4 472 939     87 000r>
r>
4:10 Brottsoffermyndigheten    19 093       3 000r>
r>
4:15 Brottsförebyggande arbete  7 200     50 000r>
r>
Summa för utgiftsområdet   24 584 790   700 000r>
r>
r>
2002/03:Ju349 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r>
r>
r>
r>
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att kriminalvården genastr>
måste få resurser för att förbättra arbetsklimatet för der>
anställda.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju351 av Mikael Oscarsson (kd):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om behovet av åtgärder så attr>
vardagsbrottsligheten kan bekämpas.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju353 av Johan Pehrson m.fl. (fp):r>
r>
r>
r>
8. Riksdagen beslutar om ändring av regeringensr>
förslag under utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligtr>
uppställning:r>
r>
r>
r>
Anslag (tkr)    Regeringens förslag  Fp:sr>
anslagsförändringarr>
r>
r>
r>
4:6 Kriminalvården      4 472 939         + 100r>
000r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju357 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r>
r>
r>
r>
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om fler civilanställda för attr>
avlasta polisen från administrativt arbete.r>
r>
r>
r>
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att förstärka resursernar>
för att utveckla närpolisarbetet.r>
r>
r>
r>
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att tillsätta 100 nyar>
polistjänster som är specialinriktade på att bekämpar>
narkotikabrott.r>
r>
r>
r>
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att öka utbildningstaktenr>
av poliser för att uppnå 19 000 poliser år 2007.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju363 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r>
r>
r>
r>
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att brottsskadeärendenar>
skall handläggas inom tre månader.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju364 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):r>
r>
r>
r>
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om en förstärkning avr>
polisen.r>
r>
r>
r>
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att avskaffa den särskildar>
ekobrottsmyndigheten.r>
r>
r>
r>
19. Riksdagen beslutar att upphäva rättshjälpslagenr>
(1996:1619) så att den allmänna rättshjälpen återställsr>
till vad som gällde före den 1 december 1997.r>
r>
r>
r>
29. Riksdagen beslutar om ändring av regeringensr>
förslag under utgiftsområde 4. Rättsväsendet enligtr>
uppställning:r>
----------------------------------------------------r>
r>
Anslag (tkr)     Fp:sr>
Regeringensr>
anslagsförändringarr>
förslagr>
----------------------------------------------------r>
r>
4:1   13 559 801   +250 000r>
Polisorganisationenr>
----------------------------------------------------r>
r>
4:2 Säkerhetspolisen 547 409    -20 000r>
----------------------------------------------------r>
r>
4:3      788 314   +100 000r>
Åklagarorganisationenr>
----------------------------------------------------r>
r>
4:4      321 640   -120 000r>
Ekobrottsmyndighetenr>
----------------------------------------------------r>
r>
4:5   Domstolsväsendet   3 667 435   +100 000r>
m.m.r>
----------------------------------------------------r>
r>
4:6 Kriminalvården 4 472 939   +100 000r>
----------------------------------------------------r>
r>
4:7 Brottsförebyggande      60 993     -5 000r>
rådetr>
----------------------------------------------------r>
r>
4:8      213 648    +10 000r>
Rättsmedicinalverketr>
----------------------------------------------------r>
r>
4:10      19 093    +20 000r>
Brottsoffermyndighetenr>
----------------------------------------------------r>
r>
4:12     827 664    +60 000r>
Rättshjälpskostnaderr>
m.m.r>
----------------------------------------------------r>
r>
4:15 Bidrag tillr>
brottsföre-byggander>
arbete     7 200     +3 000r>
----------------------------------------------------r>
r>
Summa utgiftsområdet    24 584 790   +498 000r>
----------------------------------------------------r>
r>
2002/03:Ju370 av Beatrice Ask m.fl. (m):r>
r>
r>
r>
1. Riksdagen anvisar i enlighet med vad i motionenr>
anförs till anslag 4:1 Polisorganisationen för budgetåretr>
2003 14 261 801 000 kr.r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen anvisar i enlighet med vad i motionenr>
anförs till anslag 4:2 Säkerhetspolisen för budgetåret 2003r>
567 409 000 kr.r>
r>
r>
r>
3. Riksdagen anvisar i enlighet med vad i motionenr>
anförs till anslag 4:3 Åklagarorganisationen för budgetåretr>
2003 818 314 000 kr.r>
r>
r>
r>
4. Riksdagen anvisar i enlighet med vad i motionenr>
anförs till anslag 4:5 Domstolsväsendet för budgetåret 2003r>
3 748 935 000 kr.r>
r>
r>
r>
5. Riksdagen anvisar i enlighet med vad i motionenr>
anförs till anslag 4:6 Kriminalvården för budgetåret 2003 4r>
587 937 000 kr.r>
r>
r>
r>
6. Riksdagen anvisar i enlighet med vad i motionenr>
anförs till anslag 4:7 BRÅ för budgetåret 2003 55 993 000r>
kr.r>
r>
r>
r>
7. Riksdagen anvisar i enlighet med vad i motionenr>
anförs till anslag 4:10 Brottsoffermyndigheten 22 093 000r>
kr.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju373 av Johan Linander m.fl. (c):r>
r>
r>
r>
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållander>
till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 4r>
Rättsväsendet enligt följande uppställning:r>
-----------------------------------------------------r>
r>
Anslag (tkr)      Regeringensr>
Anslagsförändringarr>
förslagr>
-----------------------------------------------------r>
r>
4:1    13 559 801    800 000r>
Polisorganisationenr>
-----------------------------------------------------r>
r>
4:3       788 314     30 000r>
Åklagarorganisationenr>
-----------------------------------------------------r>
r>
4:4       321 640    -30 000r>
Ekobrottsmyndighetenr>
-----------------------------------------------------r>
r>
4:6 Kriminalvården  4 472 939    200 000r>
-----------------------------------------------------r>
r>
4:10       19 093  500r>
Brottsoffermyndighetenr>
-----------------------------------------------------r>
r>
Summa       för    24 584 790  1 000 500r>
utgiftsområdetr>
-----------------------------------------------------r>
r>
2002/03:N392 av Maria Larsson m.fl. (kd):r>
r>
r>
r>
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om stärkt rättsväsende.r>
r>
r>
r>
2002/03:A315 av Anders G Högmark m.fl. (m):r>
r>
r>
r>
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att öka antaletr>
poliser.r>
r>
r>
r>
Polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju201 av Elizabeth Nyström och Ulf Sjöstenr>
(m):r>
r>
r>
r>
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om ytterligare enr>
polishögskola.r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att en ny polishögskolar>
skall lokaliseras till Borås.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju203 av Rolf Gunnarsson (m):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om inrättandet av en polishögskola ir>
Falun/Borlänge.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju204 av Sten Tolgfors (m):r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om polisbristen i Örebror>
län.r>
r>
r>
r>
6. Riksdagen begär att regeringen utrederr>
förutsättningarna för inrättandet av en fjärder>
polishögskola i Örebro.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju209 av Rigmor Stenmark (c):r>
r>
r>
r>
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att medel för polisväsendetr>
i Uppsala tillförs så att verksamheten kan bedrivas på ettr>
för medborgarna bra sätt.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju223 av Gunilla Tjernberg (kd):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om att rekryteringen av poliser tillr>
glesbygdsområdena måste säkerställas.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju238 av Cecilia Magnusson och Anita Sidénr>
(m):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om en polishögskola förlagd tillr>
västra Sverige.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju240 av Sonja Fransson m.fl. (s):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om etablering av en polishögskola ir>
Borås.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju243 av Cecilia Magnusson och Anita Sidénr>
(m):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om tillsättande av en utredning förr>
att omorganisera det svenska polisväsendet.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju252 av Birgitta Carlsson (c):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om att en ny polisutbildning börr>
förläggas till Skövde.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju258 av Johan Linander m.fl. (c):r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att det vid fördelningen avr>
polisresurser även tas hänsyn till glesbygdensr>
förhållanden.r>
r>
r>
r>
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om en förkortad utryckningstidr>
för polisen på landsbygden.r>
r>
r>
r>
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om närpolisens betydelse motr>
vardagsbrottsligheten, mot de där förekommander>
ordningsproblemen samt i synnerhet mot vålds- ochr>
narkotikabrott.r>
r>
r>
r>
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att närpolisverksamhetenr>
skall bli den naturliga basen för all polisverksamhet.r>
r>
r>
r>
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att inrätta ytterligare enr>
fjärde polishögskola i närheten av någon befintlig högskolar>
eller universitet.r>
r>
r>
r>
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om vikten av fler poliser medr>
invandrarbakgrund.r>
r>
r>
r>
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att bredda kompetensen ir>
antagningsförfarandet till polisutbildningen.r>
r>
r>
r>
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att öka möjligheter förr>
polisen att göra karriär inom sitt yrke.r>
r>
r>
r>
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om behovet av flerr>
ledarskapskurser inom polisen för att skapa ett ledarskapr>
som utmärks av öppenhet och delaktighet.r>
r>
r>
r>
14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att kvalitetssäkra polisensr>
brottsutredningsverksamhet för att slå vakt omr>
rättssäkerheten.r>
r>
r>
r>
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs angående ökade möjligheter förr>
polisen att på lokal nivå disponera över budgetmedel.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju261 av Cecilia Magnusson och Anita Sidénr>
(m):r>
r>
r>
r>
1.  Riksdagen  tillkännager  för  regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att Polismyndigheten ir>
Västra Götaland skall kompenseras för de merkostnader somr>
uppstod i samband med säkerhetsarrangemangen vidr>
regeringens EU-möte ir>
Göteborg i juni 2001.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju274 av Cecilia Wikström (fp):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om att den lokala polismyndigheten ir>
respektive län skall få ett ökat inflytande vid antagningenr>
av polisaspiranter till landets polishögskolor.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju276 av Runar Patriksson (fp):r>
r>
r>
r>
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad som i motionen anförs om polisverksamheten.r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad som i motionen anförs om startandet av enr>
polisutbildning i Karlstad.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju281 av Beatrice Ask m.fl. (m):r>
r>
r>
r>
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om specialiserader>
narkotikaenheter.r>
r>
r>
r>
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om förstärkningar av polis ochr>
tull.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju304 av Peter Danielsson (m):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om att förlägga den fjärder>
polishögskolan till Hässleholm.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju319 av Jörgen Johansson (c):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om behovet av en översyn avr>
organisationen av svensk polis för att trygga den polisiärar>
kompetensen i landets alla bygder.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju324 av Göran Magnusson (s):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som i motionen anförs om ansvaret för polisrekryteringr>
till alla distrikt i hela landet.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju329 av Beatrice Ask m.fl. (m):r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om ökad samverkan mellanr>
Rikskriminalpolisen och Säkerhetspolisen.r>
r>
r>
r>
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att förändrar>
polisutbildningen.r>
r>
r>
r>
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om nödvändigheten attr>
förbättra vidareutbildningen inom polisen.r>
r>
r>
r>
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om karriärplan ochr>
chefsutbildning.r>
r>
r>
r>
6. Riksdagen beslutar om att en kortare utbildning förr>
sökande med specialistkompetens skall utformas inkluderander>
polismans befogenhet.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju333 av Inger Lundberg m.fl. (s):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om lokalisering av en kommander>
polishögskola till Örebro.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju337 av Raimo Pärssinen och Per-Olof Svenssonr>
(s):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som i motionen anförs om att underlätta rekrytering avr>
poliser till hela landet.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju345 av Tommy Ternemar m.fl. (s):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om polisutbildning på distans.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju347 av Owe Hellberg (v):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om att utreda placeringen av en nyr>
polishögskola i Gävleborgs län.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju350 av Claes Västerteg och Annika Qarlssonr>
(c):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om att inrätta en polishögskola ir>
Borås.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju364 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):r>
r>
r>
r>
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om vikten av ökad status ochr>
karriärmöjligheter samt behovet av specialkompetens inomr>
hela polisväsendet.r>
r>
r>
r>
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om mindre byråkrati, tydligar>
mål, ledarskap och ledningsfunktion inom polisen.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju374 av Agneta Lundberg och Kerstinr>
Kristiansson Karlstedt (s):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som i motionen anförs om närpolis i glesbygd.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju383 av Karl Gustav Abramsson och Carinr>
Lundberg (s):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om behovet av rättvisare fördelningr>
av resurser till polisen.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju386 av Birgitta Ahlqvist (s):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om insatser mot rattfylleri.r>
r>
r>
r>
2002/03:Sf336 av Gudrun Schyman m.fl. (v):r>
r>
r>
r>
32. Riksdagen tillkännager för regeringen  som  sinr>
mening vad i motionen anförs om att Rikspolisstyrelsenr>
aktivt fortsätter sitt arbete för att öka rekryteringen avr>
personer med utländsk bakgrund och då särskilt kvinnor tillr>
utbildningr>
och anställningar inom polisväsendet.r>
r>
r>
r>
2002/03:So442 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):r>
r>
r>
r>
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad som i motionen anförs om polisens organisationr>
för insatser mot langning och annan illegalr>
droghantering.r>
r>
r>
r>
2002/03:T378 av Margareta Andersson och Annikar>
Qarlsson (c):r>
r>
r>
r>
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om ökade resurser för polisensr>
alkoholövervakning i trafiken.r>
r>
r>
r>
2002/03:T379 av Yvonne Ångström (fp):r>
r>
r>
r>
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om utbildning avr>
polisaspiranter i körkortsmedicin.r>
r>
r>
r>
2002/03:T466 av Sven Bergström m.fl. (c):r>
r>
r>
r>
41. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening  vad  i  motionen anförs om vikten av attr>
trafikpolisen, genom att i större grad använda tillgängligr>
teknik för hastighetsövervakning, kan frigöra ytterligarer>
resurser till andrar>
viktiga uppgifter.r>
r>
r>
r>
2002/03:N305 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.r>
(m):r>
r>
r>
r>
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om behovet av åtgärder för attr>
öka rättssäkerheten i Stockholmsregionen.r>
r>
r>
r>
2002/03:N397 av Martin Andreasson m.fl. (fp):r>
r>
r>
r>
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om behovet av fler poliser ir>
Stockholms län.r>
r>
r>
r>
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen  anförs  om  att  ge  polisen ir>
Stockholms län resurser för att omgående kunna anställa 500r>
tjänstemän, som kan ta över administrativa uppgifter frånr>
polisutbildader>
tjänstemän.r>
r>
r>
r>
Åklagarväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju249 av Johan Linander m.fl. (c):r>
r>
r>
r>
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av att kortar>
handläggningstiderna.r>
r>
r>
r>
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om ett snabbare förfarande ir>
fråga om mängdbrottsärenden.r>
r>
r>
r>
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om gemensammar>
ärendehanteringssystem för rättsväsendet.r>
r>
r>
r>
29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att åklagarna skall övertar>
vissa administrativa uppgifter från domstolarna.r>
r>
r>
r>
30. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslagr>
om en kommitté som skall utreda vilka konsekvenser denr>
pågående centraliseringen av åklagarväsendet fått.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju340 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r>
r>
r>
r>
6. Riksdagen begär att regeringen utreder och läggerr>
fram förslag i syfte att förändra Ekobrottsmyndighetensr>
ansvarsområde i enlighet med vad i motionen anförs.r>
r>
r>
r>
8. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslagr>
till ändring av lagstiftningen så att Ekobrottsmyndighetenr>
tillåts skapa ett eget spanings- ochr>
underrättelseregister.r>
r>
r>
r>
Domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:K379 av Bo Lundgren m.fl. (m):r>
r>
r>
r>
16. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslagr>
om avskaffande av Domstolsverket och inrättandet av enr>
domstyrelse i enlighet med vad som anförs i motionen.r>
r>
r>
r>
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om utnämningen av högrer>
domare.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju202 av Rolf Gunnarsson (m):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om ersättningen till nämndemän.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju209 av Rigmor Stenmark (c):r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att Tierps tingsrättsr>
verksamhetsområde utökas.r>
r>
r>
r>
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att betydelsen avr>
notarietjänstgöring hos mindre tingsrätterr>
uppmärksammas.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju224 av Annelie Enochson (kd):r>
r>
r>
r>
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att kunskapscentrumr>
inrättas för hjälp till barn som utsatts för brott ellerr>
försummelse och att dessa centrum har ett samordningsansvarr>
och tillgång tillr>
juridisk och psykologisk kompetens.r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att behovet av en särskildr>
barndomstol utreds.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju226 av Carina Hägg (s):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om behovet av en lagstiftning om attr>
rättshjälpsbiträde som företräder barn skall ha speciellr>
barnkompetens.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju229 av Yvonne Ångström (fp):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om vikten av att behålla Lyckseler>
tingsrätt och behovet av ökade resurser till dessr>
verksamhet.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju232 av Yvonne Andersson och Sven Brusr>
(kd):r>
r>
r>
r>
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att skapa ett nationelltr>
resurscentrum för brottsbekämpning.r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att ett nationelltr>
resurscentrum för brottsbekämpning blir lokaliserat tillr>
Linköping-Norrköpingsregionen.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju235 av Sven Brus och Yvonne Anderssonr>
(kd):r>
r>
r>
r>
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om villkor och ersättningarr>
för uppdraget som nämndeman.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju236 av Bo Lundgren m.fl. (m):r>
r>
r>
r>
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om ett mer självständigtr>
domstolsväsende.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju246 av Kerstin Lundgren (c):r>
r>
r>
r>
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om kravet på en förnyad ochr>
opartisk översyn av Stockholms tingsrätt.r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att inte slå sammanr>
tingsrätter i Stockholmsregionen.r>
r>
r>
r>
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om kompletterande uppdrag attr>
följa upp och utvärdera beslutade och genomfördar>
sammanläggningar.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju249 av Johan Linander m.fl. (c):r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om breddad samverkan mellanr>
rättsväsendets myndigheter.r>
r>
r>
r>
31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att bibehålla enr>
decentraliserad tingsrättsorganisation.r>
r>
r>
r>
32. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att förändringar avr>
domstolsorganisationen skall beslutas av riksdagen.r>
r>
r>
r>
33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att lägga nedr>
Domstolsverket och decentralisera dess verksamhet.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju271 av Henrik S Järrel (m):r>
r>
r>
r>
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag omr>
att de s.k. special- och partssammansatta domstolarna skallr>
upphöra och deras mål och ärenden införlivas i det allmännar>
domstolsväsendet enligt vad i motionen anförs.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju275 av Gunilla Tjernberg (kd):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om att uppdra åt Domstolsverket attr>
beakta vad i motionen anförs om Lycksele tingsrätt.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju297 av Krister Örnfjäder m.fl. (s):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om att förbättra situationen förr>
vittnen i domstol.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju308 av Ingemar Vänerlöv (kd):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om att Strömstads tingsrätt bör varar>
kvar som en självständig domstol.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju309 av Ingemar Vänerlöv (kd):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om att Vänersborgs och Trollhättansr>
tingsrätter bör vara kvar som självständiga domstolar.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju313 av Birgitta Carlsson och Lena Ekr>
(c):r>
r>
r>
r>
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att grundarvodet förr>
nämndemän måste höjas.r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om större rättvisa vad gällerr>
reseersättning till nämndemän.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju323 av Birgitta Ahlqvist och Carina Häggr>
(s):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om beredningsförfarandet vidr>
tillsättning av högre domare.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju331 av Hans Hoff och Sven-Erik Österbergr>
(s):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om en samlad strategi för att ökar>
barnens rättssäkerhet i samhället.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju336 av Sinikka Bohlin (s):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om hyresnämnder.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju339 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r>
r>
r>
r>
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att sammanlägga de allmännar>
domstolarna med förvaltningsdomstolarna.r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen begär att regeringen utrederr>
huvudmannaskapet för domstolarna i syfte att ge riksdagenr>
rätt att fastställa domstolsorganisationen.r>
r>
r>
r>
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att inga beslut omr>
nedläggning av tingsrätter skall fattas innan utredningenr>
kommit med sitt förslag.r>
r>
r>
r>
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om nämndemännensr>
situation.r>
r>
r>
r>
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att rätten vid domstol somr>
dömer i mål som rör miljöbrott ges adekvat utbildning.r>
r>
r>
r>
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att höja kompetensen hosr>
dem som handlägger ärenden som berör barn som utsatts förr>
sexuella övergrepp.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju358 av Sofia Larsen (c):r>
r>
r>
r>
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att varje förändring avr>
domstolsorganisationen bör föregås av ettr>
riksdagsbeslut.r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att bevara den nuvarander>
tingsrättsorganisationen i Örebro län.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju359 av Agneta Lundberg och Kerstinr>
Kristiansson Karlstedt (s):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om att uppmärksamma utbildning avr>
nämndemän.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju361 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r>
r>
r>
r>
4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslagr>
om specialkompetens som krav för de personalgrupper inomr>
polis och domstolar som skall arbeta med förhör av utsattar>
barn.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju363 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r>
r>
r>
r>
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att tingsrättslokalernasr>
väntrum skall vara så utformade att vittne, vittnesstöd ochr>
brottsoffer inte behöver sitta i samma väntrum somr>
gärningsman.r>
r>
r>
r>
20. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att vittnesstöd skallr>
finnas vid alla tingsrätter och hovrätter inom enr>
treårsperiod.r>
r>
r>
r>
21. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att utbildningsinsatserr>
vidtas för dem som går in i vittnesstödsverksamheten.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju364 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om behovet av ökad samordningr>
mellan rättssamhällets olika myndigheter.r>
r>
r>
r>
12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om organisation och samordningr>
inom domstolsväsendet.r>
r>
r>
r>
13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om vittnesbiträden.r>
r>
r>
r>
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om tillsättning av de högstar>
domartjänsterna efter öppet ansökningsförfarande.r>
r>
r>
r>
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om ett nytt system förr>
nämndemän.r>
r>
r>
r>
26. Riksdagen begär att regeringen låter utredar>
åtgärder, arbetsmetoder och kompetens i etniska frågorr>
under polisutredningar och rättsprocesser.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju369 av Beatrice Ask m.fl. (m):r>
r>
r>
r>
4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslagr>
rörande förbättrade ersättningar för vittnen.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju392 av Nikos Papadopoulos och Paavo Valliusr>
(s):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om aktiv kvotering av nämndemän m.fl.r>
med invandrarbakgrund.r>
r>
r>
r>
2002/03:L277 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om kompetensen för bl.a.r>
skola, socialtjänst och rättsväsende i frågan omr>
barnäktenskap och tvångsäktenskap.r>
r>
r>
r>
2002/03:Sf214 av Birgitta Carlsson m.fl. (c):r>
r>
r>
r>
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om kontinuerlig utbildning avr>
åklagare, domare och nämndemän.r>
r>
r>
r>
2002/03:Sf336 av Gudrun Schyman m.fl. (v):r>
r>
r>
r>
29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om fortsatta ansträngningarr>
för att öka rekryteringen av medarbetare med utländskr>
bakgrund inom åklagar- och domstolsväsendet.r>
r>
r>
r>
30. Riksdagen begär att regeringen tillsätter enr>
utredning i syfte att klarlägga om personer med utländskr>
bakgrund döms hårdare än andra vid jämförbara brott.r>
r>
r>
r>
31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om behov av åtgärder inomr>
kriminalvården för att de intagna skall bemötas på ettr>
värdigt sätt.r>
r>
r>
r>
33. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att vidareutbildning ochr>
handledning i kulturkompetens skall vara givna inslag ir>
polisens verksamhet.r>
r>
r>
r>
2002/03:A242 av Annelie Enochson m.fl. (kd):r>
r>
r>
r>
31. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att nämndemän av båda könenr>
bör finnas företrädda vid vårdnadstvister.r>
r>
r>
r>
2002/03:Bo238 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.r>
(m):r>
r>
r>
r>
13. Riksdagen beslutar att avskaffa hyresnämnden.r>
r>
r>
r>
Kriminalvårdenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju258 av Johan Linander m.fl. (c):r>
r>
r>
r>
19. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om vikten av att samtligar>
vårdare inom kriminalvården kontinuerligt fårr>
vidareutbildningr>
r>
r>
r>
24. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att omfattningen avr>
kontrollåtgärder  för  att  minska  narkotika  och alkoholr>
inom anstalterna måste öka genom bl.a. flerr>
urinprovtagningar och grundligar>
visitationer samt ökat antal narkotikahundar.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju264 av Alice Åström m.fl. (v):r>
r>
r>
r>
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening att det fortsatta arbetet med narkotikaproblematikenr>
inom kriminalvården skall inriktas på ökader>
behandlingsinsatser.r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening att situationen när det gäller narkotika på häkten,r>
avgiftningssituationer, personalens kompetens  och  der>
intagnas tillgång till sjukvård skall uppmärksammas ir>
enlighet med vad ir>
motionen anförs.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju286 av Torsten Lindström (kd):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om att den nya kriminalvårdsanstaltr>
som planeras bör placeras i Västmanlands län.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju315 av Håkan Juholt m.fl. (s):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om åtgärder för att skapa drogfriar>
fängelser.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju327 av Laila Bjurling och Reynoldhr>
Furustrand (s):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som i motionen anförs om att Eskilstuna skallr>
prioriteras vid tilldelning av häktesplatser.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju343 av Fredrik Olovsson (s):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som i motionen anförs om lokalisering av en eventuellr>
ny kriminalvårdsanläggning i Mälardalen till västrar>
Sörmland.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju344 av Billy Gustafsson (s):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad som i motionen anförs om lokalisering av en nyr>
kriminalvårdsanstalt till Norrköpings kommun.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju349 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r>
r>
r>
r>
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att förbättra och förlängar>
utbildningen av de anställda inom kriminalvården.r>
r>
r>
r>
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om nödvändigheten av att ökar>
rekryteringen av unga medarbetare till kriminalvården.r>
r>
r>
r>
9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att kriminalvården måster>
kunna erbjuda utvecklingsmöjligheter så att ambitionen attr>
bli kvar inom yrket ökar.r>
r>
r>
r>
10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om väl fungerander>
motivationsavdelningar med kognitiva program.r>
r>
r>
r>
11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att införar>
trestegsanstalter med motivations- ochr>
behandlingsplatser.r>
r>
r>
r>
12. Riksdagen begär att regeringen ser överr>
lekmannaarvodet enligt vad i motionen anförs.r>
r>
r>
r>
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om drogfria anstalter.r>
r>
r>
r>
16. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att införa generella reglerr>
för övervakade besök för dem som dömts till fängelse förr>
narkotikabrott i 2-3 månader.r>
r>
r>
r>
17. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att drogtester bör användasr>
i större utsträckning vid misstanke om missbruk.r>
r>
r>
r>
28. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att omedelbart åtgärdar>
situationen på landets häkten.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju353 av Johan Pehrson m.fl. (fp):r>
r>
r>
r>
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om utbyggnad avr>
kriminalvårdens kapacitet.r>
r>
r>
r>
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om narkotikafriar>
anstalter.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju357 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r>
r>
r>
r>
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att utöka antaletr>
arrestantvakter, arrestlokaler och häktesplatser.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju377 av Göran Lindblad (m):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om drogfria fängelser.r>
r>
r>
r>
2002/03:So442 av Kerstin Heinemann m.fl. (fp):r>
r>
r>
r>
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad som i motionen anförs om narkotikafriar>
fängelser.r>
r>
r>
r>
2002/03:N308 av Jörgen Johansson (c):r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om etablering av nytt fängelser>
till Västmanlands län.r>
r>
r>
r>
Brottsförebyggande rådetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju236 av Bo Lundgren m.fl. (m):r>
r>
r>
r>
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om statens huvudansvar förr>
skyddet av utsatta företag och arbetsplatser.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju249 av Johan Linander m.fl. (c):r>
r>
r>
r>
18. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om utanförskap och segregationr>
som grund för brottsbekämpning.r>
r>
r>
r>
23. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att brottsförebyggander>
aspekter alltid bör tas med i såväl planering avr>
bostadsområden som samhällsplanering i övrigt.r>
r>
r>
r>
26. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om statlig hjälp till der>
ideella organisationerna i deras arbete medr>
brottsförebyggande arbete.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju362 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att utveckla den svenskar>
forskningen om ekonomisk brottslighet.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju366 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen begär att regeringen låter utreda hurr>
medlen till brottsförebyggande arbete skall fördelas.r>
r>
r>
r>
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att ta till vara denr>
kunskap som finns i form av statistik om brottsstrukturerr>
för att stimulera till ett problemorienterat tänkande.r>
r>
r>
r>
Brottsoffermyndighetenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju222 av Annelie Enochson (kd):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om att inrätta en tjänst somr>
brottsofferombudsman.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju272 av Jan-Evert Rådhström och Cristinar>
Husmark Pehrsson (m):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om ändringar i brottsskadelagen.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju280 av Beatrice Ask m.fl. (m):r>
r>
r>
r>
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om tillskott tillr>
Brottsofferfonden genom avdrag på de intagnasr>
dagersättning.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju322 av Birgitta Carlsson och Rigmor Stenmarkr>
(c):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om ett större samhälleligt stöd tillr>
brottsoffer.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju363 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):r>
r>
r>
r>
14. Riksdagen begär av regeringen en utredningr>
angående statens möjlighet att förskottera skadestånd tillr>
brottsoffret.r>
r>
r>
r>
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om resurser till brottsoffrenr>
i förhållande till forskningsverksamheten.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju369 av Beatrice Ask m.fl. (m):r>
r>
r>
r>
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om stödcentrum för ungar>
brottsoffer.r>
r>
r>
r>
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om att en andel av de intagnasr>
ersättning skall gå till Brottsofferfonden.r>
r>
r>
r>
Rättshjälpkostnaderr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju234 av Johan Pehrson m.fl. (fp):r>
r>
r>
r>
15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sinr>
mening vad i motionen anförs om målsägandebiträdensr>
villkor.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju278 av Gudrun Schyman m.fl. (v):r>
r>
r>
r>
5. Riksdagen begär att regeringen tillsätter enr>
utredning för att utvärdera effekterna av inskränkningarnar>
i rätten till offentlig försvarare och frånvaron avr>
lagstadgad rätt till tolk i brottmål.r>
r>
r>
r>
6. Riksdagen begär att regeringen tillsätter enr>
parlamentarisk utredning för att utvärdera 1997 årsr>
ändringar i rättshjälpslagen i enlighet med vad som anförsr>
i motionen.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju391 av Christina Axelsson m.fl. (s):r>
r>
r>
r>
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad ir>
motionen anförs om förtydligande avr>
rättshjälpslagstiftningen så att barn ges lika rätt tillr>
rättshjälp.r>
r>
r>
r>
2002/03:T233 av Barbro Feltzing (mp):r>
r>
r>
r>
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin meningr>
vad i motionen anförs om rättshjälp vid whiplashskador.r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
Motionerna i nummerföljdr>
r>
r>
r>
I det följande redovisas de i betänkandet behandlader>
motionsyrkandena i nummerföljd.r>
r>
r>
r>
2002/03:Ju201  av Elizabeth Nyström och Ulf Sjöstenr>
(m)r>
yrk. 1, 2r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju202      av Rolf Gunnarsson (m)r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju203      av Rolf Gunnarsson (m)r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju204      av Sten Tolgfors (m)r>
yrk. 1, 3-5r>
utgiftsramenr>
yrk. 2, 6r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju209      av Rigmor Stenmark (c)r>
yrk. 1r>
polisväsendetr>
yrk. 2, 3r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju214      av Sten Tolgfors (m)r>
yrk. 1r>
utgiftsramenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju215      av Sofia Larsen och Claes Västertegr>
(c)r>
yrk. 2r>
utgiftsramenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju222      av Annelie Enochson (kd)r>
Brottsoffermyndighetenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju223      av Gunilla Tjernberg (kd)r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju224      av Annelie Enochson (kd)r>
yrk. 1, 2r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju225      av Rolf Gunnarsson (m)r>
utgiftsramenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju226      av Carina Hägg (s)r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju229      av Yvonne Ångström (fp)r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju232      av Yvonne Andersson och Sven Brusr>
(kd)r>
yrk. 1, 2r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju234      av Johan Pehrson m.fl. (fp)r>
yrk. 15r>
rättshjälpskostnaderr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju235      av Sven Brus och Yvonne Anderssonr>
(kd)r>
yrk. 1r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju236      av Bo Lundgren m.fl. (m)r>
yrk. 5r>
utgiftsramenr>
yrk. 13r>
domstolsväsendetr>
yrk. 4r>
Brottsförebyggande rådetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju238      av Cecilia Magnusson och Anita Sidénr>
(m)r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju240      av Sonja Fransson m.fl. (s)r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju243      av Cecilia Magnusson och Anita Sidénr>
(m)r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju246      av Kerstin Lundgren (c)r>
yrk. 1-3r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju249  av Johan Linander m.fl. (c)r>
yrk. 2, 31-33r>
domstolsväsendetr>
yrk. 1, 3, 4, 29, 30r>
åklagarväsendetr>
yrk. 18, 23, 26r>
Brottsförebyggande rådetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju252      av Birgitta Carlsson (c)r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju258      av Johan Linander m.fl. (c)r>
yrk. 12, 17r>
utgiftsramenr>
yrk. 2-9, 11, 14, 15r>
polisväsendetr>
yrk. 19, 24r>
kriminalvårdenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju261      av Cecilia Magnusson och Anita Sidénr>
(m)r>
yrk. 1r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju264      av Alice Åström m.fl. (v)r>
yrk. 1, 2r>
kriminalvårdenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju271      av Henrik S Järrel (m)r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju272      av Jan-Evert Rådhström och Cristinar>
Husmark Pehrsson (m)r>
Brottsoffermyndighetenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju274  av Cecilia Wikström (fp)r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju275  av Gunilla Tjernberg (kd)r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju276      av Runar Patriksson (fp)r>
yrk. 1, 2r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju278      av Gudrun Schyman m.fl. (v)r>
yrk. 5, 6r>
rättshjälpskostnaderr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju280      av Beatrice Ask m.fl. (m)r>
yrk. 1r>
Brottsoffermyndighetenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju281  av Beatrice Ask m.fl. (m)r>
yrk. 12, 13r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju286  av Torsten Lindström (kd)r>
kriminalvårdenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju297  av Krister Örnfjäder m.fl. (s)r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju303      av Peter Danielsson (m)r>
utgiftsramenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju304      av Peter Danielsson (m)r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju308      av Ingemar Vänerlöv (kd)r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju309      av Ingemar Vänerlöv (kd)r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju313      av Birgitta Carlsson och Lena Ekr>
(c)r>
yrk. 1, 2r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju315      av Håkan Juholt m.fl. (s)r>
kriminalvårdenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju316      av Viviann Gerdin (c)r>
yrk. 1, 2r>
utgiftsramenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju319      av Jörgen Johansson (c)r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju322      av Birgitta Carlsson och Rigmorr>
Stenmark (c)r>
Brottsoffermyndighetenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju323      av Birgitta Ahlqvist och Carina Häggr>
(s)r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju324      av Göran Magnusson (s)r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju327      av Laila Bjurling och Reynoldhr>
Furustrand (s)r>
kriminalvårdenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju329      av Beatrice Ask m.fl. (m)r>
yrk. 1, 7r>
utgiftsramenr>
yrk. 2-6r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju331      av Hans Hoff och Sven-Erik Österbergr>
(s)r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju333      av Inger Lundberg m.fl. (s)r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju336      av Sinikka Bohlin (s)r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju337      av Raimo Pärssinen och Per-Olofr>
Svensson   (s)r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju339      av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)r>
yrk. 1-6r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju340  av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)r>
yrk. 1-4, 7, 10r>
utgiftsramenr>
yrk. 6, 8r>
åklagarväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju343      av Fredrik Olovsson (s)r>
kriminalvårdenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju344      av Billy Gustafsson (s)r>
kriminalvårdenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju345      av Tommy Ternemar m.fl. (s)r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju346      av Alf Svensson m.fl. (kd)r>
utgiftsramenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju347      av Owe Hellberg (v)r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju349      av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)r>
yrk. 23r>
utgiftsramenr>
yrk. 7-12, 15-17, 28r>
kriminalvårdenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju350      av Claes Västerteg och Annika Qarlssonr>
(c)r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju351      av Mikael Oscarsson (kd)r>
utgiftsramenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju353      av Johan Pehrson m.fl. (fp)r>
yrk. 8r>
utgiftsramenr>
yrk. 3, 4r>
kriminalvårdenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju357      av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)r>
yrk. 3, 5, 6, 17r>
utgiftsramenr>
yrk. 4r>
kriminalvårdenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju358      av Sofia Larsen (c)r>
yrk. 1, 2r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju359      av Agneta Lundberg och Kerstinr>
Kristiansson Karlstedt (s)r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju361      av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)r>
yrk. 4r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju362      av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)r>
yrk. 2r>
Brottsförebyggande rådetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju363      av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)r>
yrk. 16r>
utgiftsramenr>
yrk. 19-21r>
domstolsväsendetr>
yrk. 14, 15r>
Brottsoffermyndighetenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju364      av Lars Leijonborg m.fl. (fp)r>
yrk. 3, 11, 19, 29r>
utgiftsramenr>
yrk. 4, 5r>
polisväsendetr>
yrk. 2, 12, 13, 15, 16, 26r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju366      av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd)r>
yrk. 2, 3r>
Brottsförebyggande rådetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju369      av Beatrice Ask m.fl. (m)r>
yrk. 4r>
domstolsväsendetr>
yrk. 2, 7r>
Brottsoffermyndighetenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju370      av Beatrice Ask m.fl. (m)r>
yrk. 1-7r>
utgiftsramenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju373      av Johan Linander m.fl. (c)r>
utgiftsramenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju374      av Agneta Lundberg och Kerstinr>
Kristiansson Karlstedt (s)r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju377      av Göran Lindblad (m)r>
kriminalvårdenr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju383      av Karl Gustav Abramsson och Carinr>
Lundberg (s)r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju386      av Birgitta Ahlqvist (s)r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju391      av Christina Axelsson m.fl. (s)r>
rättshjälpskostnaderr>
r>
r>
r>
2002/03:Ju392      av Nikos Papadopoulos och Paavo Valliusr>
(s)r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:K379       av Bo Lundgren m.fl. (m)r>
yrk. 16, 17r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Fi232      av Lars Leijonborg m.fl. (fp)r>
yrk. 11r>
utgiftsramenr>
r>
r>
r>
2002/03:L277       av Tasso Stafilidis m.fl. (v)r>
yrk. 2r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Sf214      av Birgitta Carlsson m.fl. (c)r>
yrk. 10r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:Sf336      av Gudrun Schyman m.fl. (v)r>
yrk. 32r>
polisväsendetr>
yrk. 29-31, 33r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:So442      av Kerstin Heinemann m.fl. (fp)r>
yrk. 5r>
polisväsendetr>
yrk. 4r>
kriminalvårdenr>
r>
r>
r>
2002/03:T233       av Barbro Feltzing (mp)r>
yrk. 3r>
rättshjälpskostnaderr>
r>
r>
r>
2002/03:T378       av Margareta Andersson och Annikar>
Qarlsson (c)r>
yrk. 1r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:T379       av Yvonne Ångström (fp)r>
yrk. 4r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:T466       av Sven Bergström m.fl. (c)r>
yrk. 41r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:N305       av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.r>
(m)r>
yrk. 8r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:N308       av Jörgen Johansson (c)r>
yrk. 2r>
kriminalvårdenr>
r>
r>
r>
2002/03:N392       av Maria Larsson m.fl. (kd)r>
yrk. 5r>
utgiftsramenr>
r>
r>
r>
2002/03:N397    av Martin Andreasson m.fl. (fp)r>
yrk. 19, 20r>
polisväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:A242       av Annelie Enochson m.fl. (kd)r>
yrk. 31r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
2002/03:A315       av Anders G Högmark m.fl. (m)r>
yrk. 7r>
utgiftsramenr>
r>
r>
r>
2002/03:Bo238    av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.r>
(m)r>
yrk. 13r>
domstolsväsendetr>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
Bilaga 2r>
r>
r>
r>
Regeringens lagförslagr>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
Förslag till lag om fortsatt giltighet av lagenr>
(2001:25)r>
om försöksverksamhet med videokonferens i allmänr>
förvaltningsdomstolr>
r>
r>
r>
Härigenom föreskrivs att lagen (2001:25) omr>
försöksverksamhet med videokonferens i allmänr>
förvaltningsdomstol, som gäller till och med den 31 marsr>
2003, skall fortsätta att gälla till och med den 31r>
december 2004.r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
Bilaga 3r>
r>
r>
r>
Sammanställning av förslag till anslag för år 2003r>
inom utgiftsområde 4  Rättsväsendetr>
r>
r>
r>
r>
r>
Belopp i 1 000-tal kronorr>
---------------------------------------------------r>
-----------------------------------------------r>
Anslag         Anslags-r>
Regeringens    Ändringar  i regeringens förslagr>
r>
r>
typ       förslag (m)       (fp)r>
(kd)        (c)r>
---------------------------------------------------r>
---------------------------------------------r>
---------------------------------------------------r>
---------------------------------------------r>
4:1  Polisorganisationen    (ram)      13r>
559 801   +702 000  +250 000  +350 000  +800 000r>
---------------------------------------------------r>
---------------------------------------------r>
4:2  Säkerhetspolisen       (ram)r>
547 409   +20 000   -20 000r>
---------------------------------------------------r>
---------------------------------------------r>
4:3  Åklagarorganisationen  (ram)r>
788 314   +30 000   +100 000  +50 000   +30 000r>
---------------------------------------------------r>
---------------------------------------------r>
4:4  Ekobrottsmyndigheten   (ram)r>
321 640       -120 000      -30 000r>
---------------------------------------------------r>
---------------------------------------------r>
4:5  Domstolsväsendet m.m.  (ram)  3r>
667 435   +81 500   +100 000  +160 000r>
---------------------------------------------------r>
---------------------------------------------r>
4:6  Kriminalvården   (ram)  4r>
472 939   +114 998  +100 000  +87 000   +200 000r>
---------------------------------------------------r>
---------------------------------------------r>
4:7  Brottsförebyggande rådet     (ram)r>
60 993    -5 000    -5 000r>
---------------------------------------------------r>
---------------------------------------------r>
4:8  Rättsmedicinalverket   (ram)r>
213 648       +10 000r>
---------------------------------------------------r>
---------------------------------------------r>
4:9  Gentekniknämnden       (ram)r>
2 929r>
---------------------------------------------------r>
---------------------------------------------r>
4:10  Brottsoffermyndigheten      (ram)r>
19 093    +3 000    +20 000   +3 000r>
+500r>
---------------------------------------------------r>
---------------------------------------------r>
4:11  Ersättning för skador på grund av (ram)r>
brott      73 978r>
---------------------------------------------------r>
---------------------------------------------r>
4:12  Rättshjälpskostnader m.m.   (ram)r>
827 664       +60 000r>
---------------------------------------------------r>
---------------------------------------------r>
4:13  Kostnader för vissa   (ram)r>
skaderegleringar m.m.        15 291r>
---------------------------------------------------r>
---------------------------------------------r>
4:14  Avgifter till vissa   (ram)r>
internationella sammanslutningar m.m.    6 456r>
---------------------------------------------------r>
---------------------------------------------r>
4:15  Bidrag till brottsförebyggande    (ram)r>
arbete           7 200   +3 000    +50 000r>
---------------------------------------------------r>
---------------------------------------------r>
---------------------------------------------------r>
---------------------------------------------r>
Summa          24        +1r>
584 790   +946 498  +498 000  +700 000  000r>
500r>
---------------------------------------------------r>
---------------------------------------------r>
r>
r>
r>
Bilaga 4r>
r>
r>
r>
Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 4r>
Rättsväsendetr>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
Utskottets  förslag  överensstämmer  med  regeringensr>
förslag till anslagsför-delning.r>
r>
r>
r>
Moderata  samlingspartiet,  Folkpartiet  liberalerna,r>
Kristdemokraterna  och  Centerpartiet redovisar  sinar>
ställningstaganden i särskilda  yttranden  som fogatsr>
till betänkandet.r>
r>
r>
r>
----------------------------------------------------------r>
--r>
Verksamhetsområde        Utskottetsr>
r>
Ramanslag (1 000-tal kronor)      förslagr>
r>
----------------------------------------------------------r>
--r>
----------------------------------------------------------r>
--r>
4:1  Polisorganisationen       13 559 801r>
----------------------------------------------------------r>
--r>
4:2  Säkerhetspolisen       547 409r>
----------------------------------------------------------r>
--r>
4:3  Åklagarorganisationen        788 314r>
----------------------------------------------------------r>
--r>
4:4  Ekobrottsmyndigheten         321 640r>
----------------------------------------------------------r>
--r>
4:5  Domstolsväsendet m.m.      3 667 435r>
----------------------------------------------------------r>
--r>
4:6  Kriminalvården       4 472 939r>
----------------------------------------------------------r>
--r>
4:7  Brottsförebyggande rådet      60 993r>
----------------------------------------------------------r>
--r>
4:8  Rättsmedicinalverket         213 648r>
----------------------------------------------------------r>
--r>
4:9  Gentekniknämnden         2 929r>
----------------------------------------------------------r>
--r>
4:10  Brottsoffermyndigheten       19 093r>
----------------------------------------------------------r>
--r>
4:11  Ersättning för skador på grund av  73 978r>
brottr>
----------------------------------------------------------r>
--r>
4:12  Rättshjälpskostnader m.m.   827 664r>
----------------------------------------------------------r>
--r>
4:13  Kostnader för vissa skaderegleringar     15 291r>
m.m.r>
----------------------------------------------------------r>
--r>
4:14  Avgifter till vissa internationella       6 456r>
sammanslutningar m.m.r>
----------------------------------------------------------r>
--r>
4:15  Bidrag till brottsförebyggande arbete     7 200r>
----------------------------------------------------------r>
--r>
----------------------------------------------------------r>
--r>
Summa        24 584 790r>
----------------------------------------------------------r>
--r>
----------------------------------------------------------r>
--r>
r>
r>
r>
r>
Bilaga 5r>
r>
r>
r>
Vissa av utskottet avstyrkta motionsyrkandenr>
r>
(punkt 1 i utskottets förslag tillr>
riksdagsbeslut)r>
---------------------------------------------------r>
Motion      Motionärer        Yrkandenr>
---------------------------------------------------r>
2002/03:Ju204av Sten Tolgfors (m)   1, 3-5r>
---------------------------------------------------r>
2002/03:Ju214av Sten Tolgfors (m)   1r>
---------------------------------------------------r>
2002/03:Ju215av Sofia Larsen och Claes    2r>
Västerteg (c)r>
---------------------------------------------------r>
2002/03:Ju225av Rolf Gunnarsson (m)r>
---------------------------------------------------r>
2002/03:Ju236av Bo Lundgren m.fl. (m)     5r>
---------------------------------------------------r>
2002/03:Ju258av Johan Linander m.fl. (c)  12, 17r>
---------------------------------------------------r>
2002/03:Ju303av Peter Danielsson (m)r>
---------------------------------------------------r>
2002/03:Ju316av Vivann Gerdin (c)   1-2r>
---------------------------------------------------r>
2002/03:Ju329av Beatrice Ask m.fl. (m)    1, 7r>
---------------------------------------------------r>
2002/03:Ju340av  Ragnwi Marcelind m.fl.   1-4, 7,r>
(kd)        10r>
---------------------------------------------------r>
2002/03:Ju346av Alf Svensson m.fl. (kd)r>
---------------------------------------------------r>
2002/03:Ju349av Ragnwi Marcelind m.fl.    23r>
(kd)r>
---------------------------------------------------r>
2002/03:Ju351av Mikael Oscarsson (kd)r>
---------------------------------------------------r>
2002/03:Ju353av Johan Pehrson m.fl. (fp)  8r>
---------------------------------------------------r>
2002/03:Ju357av Ragnwi Marcelind m.fl.    3, 5-6,r>
(kd)        17r>
---------------------------------------------------r>
2002/03:Ju363av Ragnwi Marcelind m.fl.    16r>
(kd)r>
---------------------------------------------------r>
2002/03:Ju364av Lars Leijonborg m.fl.     3, 11,r>
(fp)        19, 29r>
---------------------------------------------------r>
2002/03:Ju370av Beatrice Ask m.fl. (m)    1-7r>
---------------------------------------------------r>
2002/03:Ju373av Johan Linander m.fl. (c)r>
---------------------------------------------------r>
2002/03:Fi232av Lars Leijonborg m.fl.     11r>
(fp)r>
---------------------------------------------------r>
2002/03:N392av Maria Larsson m.fl. (kd)   5r>
---------------------------------------------------r>
2002/03:A315av Anders G       7r>
Högmark m.fl. (m)r>
---------------------------------------------------r>
r>
r>
r>
r>
Bilaga 6r>
r>
r>
r>
Måluppfyllelse i tingsrätt, hovrätt, länsrätt ochr>
kammarrättr>
r>
r>
r>
r>
r>
Källa: Domstolsverketr>
--------------------------------------------------r>
--------------------------------------------------------r>
r>
Domstolsslag/      Medianålder     Total balans1r>
Andel balanserade mål    Andel balanserade målr>
målkategori  avgjorda mål   äldre än 6 månader2r>
äldre änr>
(månader)          12 månader2r>
--------------------------------------------------r>
--------------------------------------------------------r>
r>
MålResultatResultat  MålResultatr>
MålResultatResultat    Mål  ResultatResultatr>
2001  20003     2001      2001   20003       2001r>
20003r>
--------------------------------------------------r>
--------------------------------------------------------r>
r>
Tingsrätterr>
--------------------------------------------------r>
--------------------------------------------------------r>
r>
- FT-mål    2,0    2,4    2,5  25%     29%    25%r>
19%     18%    10%  6%      5%r>
--------------------------------------------------r>
--------------------------------------------------------r>
r>
- Övriga tvistemålr>
exkl. familjemål  4,0    4,4    4,6  65%     69%r>
50%  54%     54%    30% 31%     31%r>
--------------------------------------------------r>
--------------------------------------------------------r>
r>
- Brottmål exkl.  2,0    2,5    2,3  35%     39%r>
35%  40%     36%    20% 20%     18%r>
notariemålr>
--------------------------------------------------r>
--------------------------------------------------------r>
r>
r>
r>
r>
r>-------------------------------------------------------r>
-------------------------------------r>
Hovrätterr>
----------------------------------------------------r>
-----------------------------------------r>
- Tvistemål   5,0   6,7   7,0   70%    64%    55%r>
56%     54%   25%     25%     25%r>
----------------------------------------------------r>
-----------------------------------------r>
- Brottmål    3,0   3,2   3,3   40%    42%    35%r>
36%     37%   10%      9%     10%r>
----------------------------------------------------r>
-----------------------------------------r>
Länsrätterr>
----------------------------------------------------r>
-----------------------------------------r>
- Skattemål   6,0   9,1   9,8   85%    74%    55%r>
62%     63%   35%     29%     33%r>
----------------------------------------------------r>
-----------------------------------------r>
-       5,0   5,9   4,8   60%    59%    25%    41%r>
36%   10%     10%     11%r>
Socialförsäkringsmålr>
----------------------------------------------------r>
-----------------------------------------r>
Kammarrätterr>
----------------------------------------------------r>
-----------------------------------------r>
- Dispensfrågan ir>
mål där       3,0   2,6   2,8     -      -      -r>
- -     - - -r>
prövnings-r>
tillstånd krävsr>
----------------------------------------------------r>
-----------------------------------------r>
- Skattemål   6,0  19,0  16,3  150%   132%    70%r>
73%     73%   45%     47%     46%r>
----------------------------------------------------r>
-----------------------------------------r>
-       4,0   6,6   8,8   75%    58%    50%    42%r>
44%   25%     14%     15%r>
Socialförsäkringsmålr>
----------------------------------------------------r>
-----------------------------------------r>
1 Antal balanserade mål per målkategori vid 2001 årsr>
utgång/genomsnittligt antal inkomna mål inomr>
målkategorinr>
r>
under de senaste tre åren.r>
r>
2 Antal balanserade mål inom målkategorin vid 2001r>
års utgång som är äldre än sex respektive tolvr>
månader/totaltr>
r>
antal balanserade mål inom målkategorin vid 2001 årsr>
utgång.r>
r>
r>
3 Resultatet för 2000 är omräknat efter der>
beräkningsgrunder som gäller för 2001.r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>
r>