Försvarsutskottets betänkande

2002/03:FÖU1

Försvar och beredskap mot sårbarhet - budget förår 2003

---

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i
budgetpropositionen till anslag, bemyndiganden,
investeringsplaner, avgiftsuttag, låneramar och
krediter inom utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap
mot sårbarhet för år 2003. Sammanlagt föreslås
anslag inom utgiftsområdet på 44,7 miljarder kronor
varav ca 43,5 miljarder kronor inom politikområdet
Totalförsvar. I anslaget till Försvarsmakten har för
närvarande beräknats ca 1,2 miljarder kronor för
fredsfrämjande truppinsatser.

Till det nya politikområdet Skydd och beredskap
mot olyckor och svåra påfrestningar anvisas ca 1,2
miljarder kronor.
Utskottet förutsätter att redovisningen av
förmågan inom bl.a. elförsörjnings- och
telekommunikationsområdet även fortsättningsvis
kommer att kunna följas upp årligen av riksdagen.
I betänkandet behandlas även vissa
organisationsfrågor som rör Försvarsmakten. En ny
enhet benämnd Livgardet organiseras tidigast den 1
januari 2004. Den består av dels det nuvarande
Livgardet, dels Försvarsmaktens centrum för
internationell verksamhet (Swedint). Swedint
omlokaliseras i samband härmed från Södertälje till
Upplands-Bro.
Vidare tillstyrker utskottet att Operativa
insatsledningen - som är en särskild
organisationsenhet på central nivå i Förvarsmakten -
inordnas som en del i Försvarsmaktens högkvarter.
Riksdagen har vid flera tillfällen behandlat
frågor som rör Muskö örlogsvarv i Haninge. Enligt nu
gällande inriktning skall örlogsvarvet överföras i
första hand till civil industri. Detta har visat sig
svårt att förverkliga. Mot den bakgrunden anser
regeringen att inriktningen bör ändras så att så
länge en överföring av verksamheten vid Muskö
örlogsvarv inte kan ske till privatägd industri, så
skall denna verksamhet fortsatt bedrivas i
Försvarsmaktens regi. Utskottet tillstyrker den
förändrade inriktningen för varvet.
Till betänkandet har fogats 14 reservationer och 5
särskilda yttranden av Moderata samlingspartiet,
Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna,
Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Utgifterna m.m. inom utgiftsområde
6 för budgetåret 2003
· Riksdagen beslutar om anslag inom utgiftsområde
6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet för
budgetåret 2003 i enlighet med vad utskottet
föreslår (bilaga 2). Därmed bifaller riksdagen
proposition 2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 18 och
avslår motionerna 2002/03: Fi232 yrkande 12,
2002/03:Fö240 yrkandena 8 och 9, 2002/03:Fö255
och 2002/03:Fö263 yrkandena 3-6.
·
· Riksdagen bemyndigar regeringen att 2003 utnyttja
en kredit på högst 40 000 000 000 kr i
Riksgäldskontoret om krig, krigsfara eller andra
utomordentliga förhållanden föreligger. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2002/03:1
(utg.omr. 6) punkt 1.
·
· Riksdagen godkänner regeringens förslag till
investeringsplan för Försvarsmakten för perioden
2003-2005. Därmed bifaller riksdagen proposition
2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 5 samt avslår motion
2002/03:Fö263 yrkande 7,
·
· Riksdagen godkänner regeringens förslag till
investeringsplan för Civilt försvar för perioden
2003-2005. Därmed bifaller riksdagen proposition
2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 7.
·
· Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2003 låta
Statens räddningsverk disponera en låneram i
Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar på
högst 660 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 9.
·
· Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2003 låta
Socialstyrelsen disponera en låneram i
Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar på
högst 200 000 000 kr. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 10.
·
· Riksdagen fastställer avgiftsuttaget för
teleberedskapsavgiften till högst 100 000 000 kr
under 2003. Därmed bifaller riksdagen proposition
2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 11.
·
· Riksdagen fastställer avgiftsuttaget för
elberedskapsavgiften till högst 250 000 000 kr
under 2003. Därmed bifaller riksdagen proposition
2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 12.
·
· Riksdagen bemyndigar regeringen att 2003 låta
Försvarets materielverk disponera en kredit i
Riksgäldskontoret på högst 21 500 000 000 kr för
att tillgodose behovet av rörelsekapital. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2002/03:1
(utg.omr. 6) punkt 13.
·
· Riksdagen godkänner regeringens förslag till
investeringsplan för Försvarets materielverk för
perioden 2003-2005. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 14.
·
· Riksdagen godkänner regeringens förslag till
investeringsplan för Kustbevakningen för perioden
2003-2005. Därmed bifaller riksdagen proposition
2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 15.
·
· Riksdagen godkänner regeringens förslag till
investeringsplan för Statens räddningsverk,
såvitt avser Samhällets skydd mot olyckor, för
perioden 2003-2005. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 17.
·
Reservation 1 (fp)
Reservation 2 (kd)

2. Förändrad anslagsstruktur

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fö240
yrkande 5, 2002/03:Fö254 yrkande 15 och
2002/03:Fö263 yrkande 2.
Reservation 3 (m)
Reservation 4 (fp)
Reservation 5 (kd)

3. Bemyndigande i fråga om ramanslaget
6:2 Materiel, anläggningar samt forskning
och teknikutveckling

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003
för ramanslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling besluta om
beställningar av materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling som inklusive
tidigare gjorda beställningar medför utgifter på
högst 71 600 000 000 kr efter 2003. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2002/03:1
(utg.omr. 6) punkt 6.

4. Bemyndigande i fråga om ramanslaget
6:5 Civilt försvar

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003
för ramanslaget 6:5 Civilt försvar godkänna avtal
och beställningar av tjänster, utrustning och
anläggningar för beredskapsåtgärder och åtgärder
för att motstå svåra påfrestningar på samhället i
fred, som inklusive tidigare gjorda beställningar
medför utgifter på högst 405 000 000 kr efter
2003. Därmed bifaller riksdagen proposition
2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 8.

5. Bemyndigande i fråga om ramanslaget
7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och
andra naturolyckor

Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2003
för ramanslaget 7:2 Förebyggande åtgärder mot
jordskred och andra naturolyckor besluta om
bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 15 000 000 kr efter
2003. Därmed bifaller riksdagen proposition
2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 16.

6. Inriktning för utbildning,
planering m.m.

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fö215
yrkande 1, 2002/03:Fö254 yrkandena 6 och 7 och
11-13 samt 2002/03:Fö260 yrkandena 5, 6 och 7.
Reservation 6 (m)
Reservation 7 (kd)

7. Livgardet och Försvarsmaktens
centrum för internationell verksamhet

Riksdagen godkänner förslaget att lägga ned
Livgardet och Försvarsmaktens centrum för
internationell verksamhet samt att inrätta
Livgardet. Därmed bifaller riksdagen proposition
2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 2.

8. Operativa insatsledningen

Riksdagen godkänner förslaget att lägga ned
organisationsenheten Operativa insatsledningen
samt att avslå motion 2002/03:Fö215 yrkande 5.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:1
(utg.omr. 6) punkt 3.
Reservation 8 (v)

9. Muskö örlogsvarv

Riksdagen godkänner förslaget till inriktning
för verksamheten vid Muskö örlogsvarv samt att
avslå motion 2002/03:Fö246 (s). Därmed bifaller
riksdagen proposition 2002/03:1 (utg.omr. 6)
punkt 4.

10. Helikopterverksamheten på Säve

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fö211,
2002/03:Fö215 yrkande 4 och 2002/03:Fö232.
Reservation 9 (v)

11. Flygskolan

Riksdagen avslår motion 2002/03:Fö220.

12. Minröjning

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fö215
yrkande 3, 2002/03:Fö241 yrkandena 1, 2 och 4
samt 2002/03:Fö271 yrkandena 2 och 5-9.
Reservation 10 (fp)
Reservation 11 (v)
Reservation 12 (mp)

13. Inriktning för materiell,
anläggningar samt forskning och utveckling

Riksdagen avslår motion 2002/03:Fö215 yrkande 2.
Reservation 13 (v, mp)

14. Inriktningen för insatser

Riksdagen avslår motion 2002/03:Fö260 yrkande
9.
Reservation 14 (m)

15. Vissa ersättningar till
totalförsvarspliktiga

Riksdagen avslår motion 2002/03:Fö215 yrkandena
6, 7 och 8.

16. Skogsbrandbevakning

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fö237,
2002/03:Fö239 och 2002/03:Fö249.

Stockholm den 26 november 2002

På försvarsutskottets vägnar

Eskil Erlandsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Eskil
Erlandsson (c), Tone Tingsgård (s), Gunnar Hökmark
(m), Ola Rask (s), Michael Hagberg (s), Erling
Wälivaara (kd), Berit Jóhannesson (v), Berndt
Sköldestig (s), Rolf Gunnarsson (m), Britt-Marie
Lindkvist (s), Heli Berg (fp), Karin Enström (m),
Peter Jonsson (s), Lars Ångström (mp), Marie Nordén
(s) och Runar Patriksson (fp).

2002/03

FöU1

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Utskottet behandlar i detta betänkande
budgetpropositionen för 2003 (prop. 2002/03:1)
utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet
- jämte tillhörande motioner som väckts under
allmänna motionstiden under 2002/03 års riksmöte.
Utskottet har som ett led i sin beredning fått en
föredragning av företrädare för Regeringskansliet
(Försvarsdepartementet) om materielplaneringen inom
det militära försvaret. Regeringskansliet
(Försvarsdepartementet) har kompletterat
budgetpropositionen med två promemorior, dels om
investeringsplanen för Försvarsmakten, dels om de
för år 2003 beräknade utgifterna för fredsfrämjande
truppinsatser.

Omfattning av utgiftsområde 6 Försvar
samt beredskap mot sårbarhet

Från och med 2003 ändras namnet på utgiftsområde 6
till Försvar samt beredskap mot sårbarhet. Med detta
ändras också verksamhetsstrukturen för de
politikområden som finansieras från utgiftsområdet.
Utgiftsområdet omfattar politikområdet Totalförsvar
respektive politikområdet Skydd och beredskap mot
olyckor och svåra påfrestningar.

Politikområdet Totalförsvar

Riksdagen har genom lagen (1992:1403) om
totalförsvar och höjd beredskap definierat
totalförsvar som verksamhet som behövs för att
förbereda Sverige för krig. Under högsta beredskap
är totalförsvar all samhällsverksamhet som då skall
bedrivas. Totalförsvar avser således en verksamhet
och inte en organisation. Med totalförsvarets
resurser avses alla de resurser som finns för
totalförsvarets verksamhet. Namnet på politikområdet
Försvarspolitik har i propositionen Samhällets
säkerhet och beredskap (prop. 2001/02:158, bet.
2001/02:FöU10, rskr. 2001/02:261) ändrats till
Totalförsvar. Politikområdet omfattar planering,
förberedelser och utnyttjande av totalförsvarets
resurser för att uppnå de av riksdagen angivna målen
samt att på andra sätt stödja svensk
säkerhetspolitik. Totalförsvaret omfattar
verksamhetsområdena Det militära försvaret och Det
civila försvaret.

Politikområdet Totalförsvar består av

· verksamhetsområdet Det militära försvaret och
·
· verksamhetsområdet Det civila försvaret.
·

Politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor
och svåra påfrestningar

Från den 1 juli 2002 finns ett nytt politikområde
som omfattar beredskap och förmåga vid olyckor och
svåra påfrestningar på samhället i fred, Skydd och
beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar. Inom
politikområdet bedrivs verksamhet som omfattar
beredskapen för vissa normala fredstida olyckor
liksom extrema fredstida störningar och olyckor med
omfattande konsekvenser som t.ex. epidemier och
allvarliga smittsamma djursjukdomar, översvämningar
samt allvarliga störningar i elförsörjningen eller
telekommunikationerna.

Verksamheten inom politikområdet skall omfatta den
verksamhet som bedrivits inom politikområdet Skydd
mot olyckor. Med olyckor menas både olyckor som
människan vållat och olyckor som naturolyckor där
skador kan förorsakas på människa, på egendom eller
i miljö. Det omfattar räddningstjänst, olycks- och
skadeförebyggande verksamhet samt åtgärder vid
olyckor enligt räddningstjänstlagen (1986:1102),
lagen (1982:821) om transport av farligt gods, lagen
(1999:381) om åtgärder för att förebygga och
begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor
och lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva
varor samt ett antal författningar inom
sjösäkerhetsområdet. Politikområdet omfattar även
åtgärder som vidtas för att förebygga jordskred och
andra naturolyckor.
Statens räddningsverk lämnar under vissa villkor
ersättning till kommuner och statliga myndigheter
för vidtagna åtgärder och uppkomna merkostnader vid
genomförda räddningsinsatser. Myndigheter inom det
sjätte utgiftsområdet som bedriver verksamhet med
stöd av nämnda författningar är Statens
räddningsverk och Kustbevakningen. Inom
politikområdet skall vidare tillräcklig förebyggande
verksamhet bedrivas och tillräcklig
krishanteringsförmåga åstadkommas i händelse av att
en svår påfrestning på samhället i fred inträffar.
Genom att höja förmågan inför fredstida extrema
situationer ökas också grundförmågan att motstå ett
väpnat angrepp och en god grund skapas för de
åtgärder som eventuellt kan behöva genomföras.
Verksamhet bedrivs inom de samverkansområden som
beskrivs under verksamhetsområdet Det civila
försvaret.

Politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och
svåra påfrestningar omfattar

· verksamhetsområdet Svåra påfrestningar och
·
verksamhetsområdet Skydd mot olyckor.

Utskottets överväganden

Det militära försvaret

Utgiftsutvecklingen

Utskottet behandlar här vad regeringen i
budgetpropositionen (s. 18) anfört om
utgiftsutvecklingen för det militära försvaret.

Propositionen

Regeringen anför att de sammantagna utgifterna för
Försvarsmakten för 2001 understeg tilldelade medel
med 2 282 miljoner kronor. Av detta anslagssparande
hänförs 61 miljoner kronor till anslaget 6:1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m., 209 miljoner
kronor till anslaget 6:2 Fredsfrämjande
truppinsatser och 2 012 miljoner kronor till
anslaget 6:3 Materiel, anläggningar samt forskning
och teknikutveckling.

Underutnyttjandet på anslaget 6:3 Materiel,
anläggningar samt forskning och teknikutveckling
beror, enligt Försvarsmakten, främst på de
begränsningar i materielbeställningar som har gällt
för åren 1998 och 1999 samt på att verksamheten i
Försvarsmakten getts en ny inriktning. Vidare har
beslutet om ändrad lokalisering för Operativa
insatsledningen bidragit till underutnyttjandet av
anslagsmedel.
Riksdagen har på tilläggsbudget till statsbudgeten
för 2001 beslutat att överföra 704 respektive 300
miljoner kronor från anslaget 6:3 Materiel,
anläggningar samt forskning och teknikutveckling
till anslaget 6:1 Förbandsverksamhet och beredskap
m.m. Syftet med detta var att komma till rätta med
obalansen mellan anslagen 6:1 Förbandsverksamhet,
beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. och
6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling samt att möjliggöra att
Försvarsmaktens ekonomi och verksamhet skulle vara i
balans inför 2002.
Försvarsmakten har under hösten 2001, tillsammans
med Ekonomistyrningsverket, tagit fram ett
åtgärdspaket för att åtgärda ett antal strukturella
ekonomiska problem. Försvarsmakten skall bl.a.
förbättra den interna ekonomistyrningen i
myndigheten. Åtgärder har inletts för att inte
behöva utnyttja anslagskrediten för 2001, vilket har
inneburit en ambitionssänkning inom
förbandsverksamheten. Detta har bl.a. lett till att
viss övnings- och utbildningsverksamhet har ställts
in. Regeringen beräknar att utgifterna för
Försvarsmakten kommer att uppgå till 40 961 miljoner
kronor under 2002.

Resultatbedömning

Utskottet behandlar här vad regeringen i
budgetpropositionen (s. 18-48) har anfört om
resultatbedömning för det militära försvaret.
Redovisningen utgör ett sammandrag. För en
fullständig redovisning hänvisas till propositionen.

Propositionen

Bedömning av operativ förmåga

Vid bedömningen av den förmåga som Försvarsmaktens
verksamhet under 2001 har resulterat i tillämpar
regeringen följande bedömningsgrunder:

· God: Resurser (kapaciteten) motsvarar eller
överstiger behovet. Uppgifterna kan lösas.
·
· Godtagbar: Brister och störningar nedsätter
handlingsfriheten och förmågan. Uppgifterna kan
dock i huvudsak lösas.
·
· Icke godtagbar: Det finns svåra brister.
Uppgifterna kan inte lösas.
·
Förmågan till försvar mot väpnat angrepp

Förmågan att lösa uppgiften försvar mot väpnat
angrepp i nuvarande omvärldsläge bedöms vara
godtagbar.

Försvarsmaktens planering förutsätter att
tillräcklig säkerhetspolitisk förvarning erhålls och
att successiva anpassningsåtgärder vidtas om hot om
väpnat angrepp skulle uppstå.
Den låga nivån på utbildnings- och
övningsverksamheten under 2001 begränsar
möjligheterna att med angivna tidsförhållanden
uppfylla krav enligt fastställda s.k.
förbandsmålsättningar. Kompetensen, främst bland
yngre befäl, att leda och utbilda i förband riskerar
att urholkas. Denna kompetens är grunden för att
kunna genomföra väpnad strid.

Förmågan att hävda vår territoriella integritet

Förmågan bedöms vara godtagbar. Avsaknaden av ett
för Försvarsmakten gemensamt operativt lednings- och
övervakningssystem medför dock begränsningar.

Förmågan att bidra till fred och säkerhet i omvärlden

Förmågan bedöms vara godtagbar. Brister finns
fortfarande avseende ammunitions- och
minröjningsförmågan.

Förmågan att stärka det svenska samhället

Förmågan bedöms vara god. Försvarsmakten har stora
resurser som är lämpliga för att vid behov användas
för att stödja samhället i samband med
räddningsoperationer och annat slags stöd.

Förmåga till anpassning

Försvarsmakten bedömer att förmågan till anpassning
och att på kort sikt kunna utveckla förmåga att möta
insatser av fjärrstridsmedel och begränsade
luftrörliga styrkor är godtagbar.

Försvarsmaktens förmåga att på medellång sikt,
efter beslut om anpassningsåtgärder, kunna utveckla
förmåga att möta mer omfattande militära operationer
bedöms sammantaget som godtagbar. På grund av vissa
brister i den operativa och territoriella
planläggningen mot väpnat angrepp och hävdande av
den territoriella integriteten inom
femårsperspektivet föreligger osäkerheter i
bedömningen.

Försvarsmaktens samlade operativa förmåga

Den operativa förmågan att möta mer omfattande
militära operationer är beroende av successiva
anpassningsåtgärder. Det är av stor vikt att rimlig
förvarning kan skapas så att nödvändiga
beredskapsåtgärder kan vidtas. Den operativa
förmågan är vidare beroende av att såväl personal
som insatsförband kontinuerligt övas och utvecklas.
Sammantaget bedömer Försvarsmakten att förmågan att
lösa de av statsmakterna ställda uppgifterna är
godtagbar.

Regeringens bedömning

Mot bakgrund av rådande säkerhetspolitiska läge
bedömer regeringen att den operativa förmågan i
olika avseenden är godtagbar. Regeringen vill dock
understryka vikten av att riksdagens beslut 2000 och
2001 om inriktningen av det militära försvaret
genomförs skyndsamt. För att aktivt följa upp det
omfattande förändringsarbetet inom Försvarsmakten
har chefen för Försvarsdepartementet beslutat att
inrätta ett projekt inom Regeringskansliet för
uppföljning av försvarsreformen. De områden som
omfattas är bl.a. tillståndet i och utvecklingen av
insatsorganisationen, beredskapssättning och
insatsförmåga, anpassningsfrågor, utvecklingen mot
det s.k. nätverksbaserade försvaret,
omstruktureringen i grundorganisationen,
Försvarsmaktens övnings- och utbildningssystem,
utvecklingen av internationell förmåga, avveckling
av materiel, utveckling av materiell kvalitet inom
stridskrafterna samt införande av ett nytt
personalförsörjningssystem.
Uppföljningsaktiviteterna skall bl.a. kunna utgöra
en del av underlaget inför nästa försvarsbeslut.

Utbildning, planering m.m.

Lednings- och underhållsförband

Lednings- och underhållsförbanden har under 2001
bl.a. bestått av Högkvarteret, Operativa
insatsledningen (OPIL), och underhållsregementena.
Under 2001 har OPIL fortsatt utvecklingen av
operativ ledningsförmåga, nationellt och
internationellt, samt lett insatser inom ramen för
hävdande av territoriell integritet.

Underhållsförbandens verksamhet har inriktats mot
omförrådsställning och materielavveckling.
Förberedelserna för övergången till den nya
organisationsenheten Försvarsmaktens logistik har
slutförts.
Mot bakgrund av den under året bedrivna
verksamheten anser regeringen att kompetensen att
leda och genomföra väpnad strid samt att logistiskt
understödja denna i vissa avseenden har utvecklats.
Främst avser detta situationer där Försvarsmakten
skall kunna möta begränsade angrepp, vidta
skyddsåtgärder, ingripa mot kränkningar av
territoriet, lämna stöd till samhället samt upptäcka
och avvisa säkerhetshot. Vidare har ledning av
utlandsstyrkan samt planeringen av insatsen i
Afghanistan gett positiva effekter avseende förmågan
att planera och genomföra fredsbevarande och
fredsframtvingande internationella insatser.
Regeringen konstaterar att lednings- och
underhållsförbanden utvecklats i positiv riktning på
taktisk nivå, men att kompetensen att leda operativt
sammansatta förband endast utvecklats i begränsad
omfattning. Mot bakgrund av det gynnsamma
säkerhetspolitiska läget i vårt närområde och de
erfarenheter som bl.a. erhållits från insatsen i
Afghanistan bedömer dock regeringen läget inom
lednings- och underhållsförbanden som godtagbart.
Regeringen redogör för arbetet med att utveckla
Försvarsmaktens centrala ledning. Regeringen
hänvisar till att den i proposition 2001/02:10
Fortsatt förnyelse av Totalförsvaret redovisat sin
syn på ledningsfrågorna inom det militära försvaret.
I det sammanhanget pekade bl.a. regeringen på
behovet att förbättra avvägningsfunktionen inom
Högkvarteret samt att utveckla och förstärka
planerings- och uppföljningsprocesserna. Regeringen
pekar på att försvarsutskottet har behandlat (bet.
2001/02:FöU2) vad regeringen har anfört i dessa
delar och därvid inte haft någon erinran.
Regeringen anför att den kommer att hålla
riksdagen informerad i frågan.

Arméstridskrafter

Under 2001 har bl.a. följande förband ingått
iarméstridskrafterna: en divisionsstab (ingår i
Operativa insatsledningen) med stabsbataljon, en
artilleriregementsstab med artilleriledningskompani,
en fallskärmsjägarbataljon, två luftvärnsbataljoner
med robot 77/97, en divisionsluftvärnsbataljon med
robot 90/70, tre divisionsingenjörbataljoner, fyra
militärdistriktsstaber, två
norrlandsjägarbataljoner, sex brigadledningar med
ledningskompanier, sexton mekaniserade bataljoner,
fyra haubitsbataljoner, fyra
brigadluftvärnsbataljoner med robot 90/70 samt sex
stadsskyttebataljoner.

I samband med de åtgärder Försvarsmakten vidtog
under 2001 för att komma till rätta med den
ekonomiska obalansen inom framför allt anslaget 6:1
Förbandsverksamhet och beredskap m.m. fick flera
förband sänka ambitionen vad avser grundutbildning
av totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt.
Åtgärderna inom förbandsverksamheten blev kännbara
för den åldersklass av totalförsvarspliktiga som
grundutbildas inom arméstridskrafterna 2001/02.
Enligt Försvarsmakten har slutövningarna med
armébrigadförband (Snöstorm och Vårbris) genomförts
med gott resultat. Det har medfört att delar av
insatsbataljonerna har kunnat samtränas och en ökad
förmåga att lösa huvuduppgifterna har därmed
erhållits. I övningen Snöstorm har huvuddelen av
arméns förband deltagit. Förbanden har utvecklat sin
förmåga att uppträda i subarktisk miljö.
Inom de nationella skyddsstyrkorna har
utvecklingen av militärdistriktsstaber med
militärdistriktsgrupper fortsatt. Militärdistrikten
har under året samordnat och lett stöd till
samhället, bl.a. i samband med eftersökning av
försvunna personer, bränder, översvämningar och
kemikalieolyckor. Varje militärdistrikt har vidare
inventerat och sammanställt sådana militära resurser
som är gripbara över tiden och lämpliga att använda
i de situationer där regeringen angett att samhället
skall ha en särskilt god beredskap.
Enligt Försvarsmakten håller utbildningen på
kompaninivå en hög standard, även vid en
internationell jämförelse. Försvarsmakten anför dock
att det är viktigt att, inom ramen för
försvarsreformens genomförande, säkerställa att
övningsverksamheten fortsätter som planerat för att
utveckla officerarnas förmåga att leda förband på en
högre nivå (bataljonsnivå och uppåt).
Planeringen för att upprätta förband som anmälts
till internationella styrkeregister har genomförts
under året samt förberedelser inför det svenska
deltagandet i övningen Strong Resolve i Polen. Detta
har förbättrat förmågan att genomföra fredsbevarande
och fredsframtvingande operationer samt förmågan att
i samverkan med andra länder planera och genomföra
internationella övningar.
Under året har flera viktiga materielsystem
tillförts arméstridskrafterna.
Antalet hemvärnsmän har minskat från ca 69 000
år 2000 till drygt 64 000 år 2001. Flertalet
avgångar beror på att Försvarsmakten har sagt upp
kontrakten för personal som inte tjänstgjort under
det senaste året. Under 2001 rekryterades ungefär
3 000 nya hemvärnsmän, varav ca 60 kvinnor. Av de
nyrekryterade är ca 75 % under 35 år, vilket innebär
en fortsatt föryngring av hemvärnet. Minskningen i
hemvärnets totala numerär medför, enligt
Försvarsmaktens bedömning, att något färre
hemvärnsbataljoner kommer att kunna ingå i de
nationella skyddsstyrkorna än vad som tidigare
redovisats.
Regeringen anser att verksamheten inom
arméstridskrafterna har bidragit till att förmågan
att möta begränsade insatser har ökat jämfört med
föregående år. Till viss del har även förmågan att
möta och ingripa mot kränkningar av vårt territorium
förbättrats. Verksamheten har också i hög grad
bidragit till ökad förmåga att i samverkan med andra
nationer planera och genomföra fredsbevarande
operationer med markförband samt att i samverkan med
andra nationer planera, genomföra och delta i
internationell övningsverksamhet.
Även om Försvarsmaktens verksamhet gett ett gott
resultat på kompaninivå, anser regeringen att det
fortfarande finns brister i samträning av förband på
bataljonsnivå och uppåt. Det innebär också att det
finns brister i officerarnas kompetens att leda
högre förband. Det krävs en successiv
ambitionsökning inom övningsverksamheten för att öka
denna kompetens. Den uppföljning av försvarsbeslutet
som sker i Regeringskansliet (Försvarsdepartementet)
uppmärksammar bl.a. detta.
Regeringen bedömer, mot bakgrund av de relativt
begränsade krav som ställs på arméstridskrafterna i
det korta perspektivet, att läget inom
arméstridskrafterna är godtagbart.

Marinstridskrafter

Inom marinstridskrafternas lednings- och
underhållsförband har under 2001 bl.a. ingått en
underhållsbataljon, ett underhållskompani samt
signalspaningsfartyget Orion. Inom
stridsfartygsförbanden har huvudsakligen ingått två
ytstridsflottiljer, en minkrigsflottilj och en
ubåtsflottilj. Inom kustförsvarsförbanden har under
2001 bl.a. ingått en amfibiebrigadledning med
brigadkompanier och tre amfibiebataljoner.

Regeringen bedömer att de organisatoriska
förändringar som riksdagen beslutade våren 2000 i
allt väsentligt har genomförts vid
marinstridskrafterna, att de kvantitativa målen för
insatsorganisationen har uppnåtts och att
utvecklingen av de marina förbandstyperna i de
nationella skyddsstyrkorna fortgår enligt planering.
För 2001 inriktades marinstridskrafterna bl.a. mot
att tidigt kunna hävda territoriell integritet och
att kunna stödja svenska intressen i närområdet,
genom exempelvis fortsatt medverkan i det vidgade
Östersjösamarbetet.
Förbandsutbildningen i högre förband inriktades
mot förmåga att verka inom ramen för operativt
samordnade insatser samt mot att förbanden utvecklas
mot en hög operativ rörlighet.
Försvarsmakten har, som en konsekvens av att den
planerade verksamheten skulle komma i balans med de
ekonomiska resurserna, redovisat att
förbandsverksamhetens omfattning vid
marinstridskrafterna har reducerats kraftigt och att
internationell övningsverksamhet och
systemverifiering har prioriterats. Besparingar har
också skett i planerat underhåll av materiel. Målen
för marinstridskrafternas grundutbildning har varit
satta till den lägsta godtagbara nivån.
Inom ramen för det vidgade Östersjösamarbetet har
minröjningsstyrkan avsedd för internationella
insatser röjt minor i estniska farvatten.
Regeringen konstaterar att de av Försvarsmakten av
ekonomiska skäl reviderade utbildningsmålen har
uppnåtts. Vidare konstaterar regeringen att
Försvarsmakten har redovisat att
internationaliseringen av marinstridskrafterna
fortgår i enlighet med beslutad inriktning.
Försvarsmakten har senarelagt delar av
materielanskaffningen. Splitterskyddad stridsbåt har
levererats. Korvetter av Stockholmsklass, ubåt av
Västergötlandsklass och minfartyget Carlskrona
halvtidsmodifieras. Utvecklingen har fortgått av det
luftoberoende ubåtsmaskineriet och det nordiska
ubåtsprojektet Viking. Den första korvetten av
Visbyklass har genomfört provturer med gott
resultat.
Sammanfattningsvis konstaterar regeringen att
omställningsarbetet av förbanden inneburit en
tillfällig nedgång i förbandens förmåga och
kompetens och att det följaktligen förekommer
brister inom marinstridskrafterna. Mot bakgrund av
rådande omvärldsläge bedömer dock regeringen att
tillståndet inom marinstridskrafterna är godtagbart.

Flygstridskrafter

I flygstridskrafterna har under 2001 bl.a. följande
förband ingått: tre stridslednings- och
luftbevakningsbataljoner, en radarflyggrupp FSR 890,
åtta flygbasbataljoner (flygbasbataljon 04, under
uppbyggnad), fyra divisioner JAS 39 Gripen, tre
divisioner JA 37 Viggen, en division AJS 37 Viggen,
fyra centrala transportflygdivisioner och två
regionala transportflygdivisioner.

Inom ramen för ombeväpningen till Gripensystemet
har sex JA 37-divisioner börjat avvecklas under
2001.
Inom JAS 39 Gripen-förbanden har tyngdpunkten i
verksamheten legat på fortsatt omskolning av piloter
till Gripensystemet. Ytterligare en Gripendivision
har krigsorganiserats. Flygtidsproduktionen inom
Gripenförbanden har kunnat utökas. Leveranserna av
Gripenflygplan har fortsatt. Under 2001 tillfördes
Försvarsmakten 17 nya flygplan. Totalt disponerar
Försvarsmakten 120 Gripenflygplan den 1 september
2002.
Snabbinsatsstyrkan Swedish Airforce Rapid Reaction
Force (SWAFRAP) AJS 37, den grundläggande
flygutbildningen samt utbildningen av piloter för
Österrike har prioriterats. Flygutbildningen för JA
37-personal har minskat bl.a. på grund av de
ekonomiska åtstramningarna. JA 37-förbanden har
upprätthållit jaktincidentberedskap och AJS 37-
förbandet spaningsberedskap. Inom ramen för
uppgiften att hävda den territoriella integriteten
har jaktincidentberedskapen genomfört ett antal
insatser. I fråga om internationalisering har
utbildningen av snabbinsatsstyrkan med AJS 37
fortsatt.
Transportflygförbandens verksamhet har i stor
utsträckning bestått av beställda
transportflygningar. I fråga om internationell
verksamhet har snabbinsatsstyrkan SWAFRAP C 130
Hercules vidmakthållits.
Anskaffningen av spaningskapsel för Gripen har
inletts. Vidare har införandet av radarjaktrobot Rb
99 på JA 37-systemet slutförts. För Tp 84-systemet
har en livstidsförlängning förberetts.
Exportstödssatsningarna, främst för JAS 39 Gripen-
systemet, har fortsatt under 2001 och 2002.
Av besparingsskäl har övningsverksamheten för
flygstridskrafternas förband fått reduceras under
2001. Av samma skäl har också antalet flygtimmar per
pilot fått reduceras betydligt. Endast elever och
piloter inom snabbinsatsstyrkan AJS 37 har kunnat
tilldelas normal flygtid.
Verksamheten under 2001 har enligt regeringens
bedömning inneburit följande i förmågehänseende:
Flygstridskrafternas lednings- och underhållsförband
har kunnat vidmakthålla en godtagbar förmåga. Av
flygförbanden bedöms även JAS 39 Gripen-förbanden ha
en godtagbar förmåga.
AJS 37-förbandet har vidmakthållit en godtagbar
förmåga.
Under ett antal år har det varit brist på personal
inom vissa kategorier inom flygstridskrafterna
nämligen piloter, tekniker och flygstridsledare. För
piloterna har Försvarsmakten utarbetat ett
åtgärdspaket med bl.a. ett nytt lönesystem, fler och
större övningar samt ökad flygtidstilldelning. Under
2001 har, som regeringen nyss redovisat, såväl
övningsverksamheten som flygtidstilldelningen fått
reduceras. Detta har, redovisar Försvarsmakten, ökat
risken för att de militära piloterna lämnar
Försvarsmakten för t.ex. civilflyget.
På teknikersidan har Försvarsmakten inlett en
samverkan med arbetsförmedlingen och samarbete med
gymnasieskolan om utbildning och rekrytering av
civila tekniker. Vidare har Försvarsmakten sett över
teknikernas löneläge efter examen. Åtgärderna har
lett till att situationen har förbättrats något för
Försvarsmakten.
Regeringen anser att verksamhetsbegränsningarna
under 2001 har påverkat flygstridskrafterna.
Begränsningen i piloternas antal flygtimmar har
sålunda påverkat förbandens förmåga och de enskilda
piloternas vilja att stanna kvar inom
Försvarsmakten. Regeringen bedömer dock att de
hittillsvarande effekterna kan hanteras av
Försvarsmakten. Samtidigt understryker regeringen
att konsekvenserna kan bli betydligt allvarligare om
verksamheten fortsätter att bedrivas på samma
begränsade nivå som under 2001. Regeringen bedömer
vidare att det för närvarande finns godtagbara
möjligheter att på förhållandevis kort tid höja
flygförbandens förmåga till nödvändig nivå. Det är
enligt regeringen viktigt att utbildnings- och
övningsverksamheten successivt återgår till en
normal nivå. Detta måste inledas redan under
innevarande år. En fortsatt flygtidstilldelning på
2001 års mycket låga nivå skulle riskera att få
långsiktigt allvarliga konsekvenser för
stridsflygförbanden genom försämrad förmåga,
försenad ombeväpning till Gripensystemet och risk
för pilotavgångar. Det kan också få negativa
konsekvenser för exportstödet.
Regeringen bedömer, bl.a. på grund av att de krav
som ställs på flygstridskrafterna i det korta
perspektivet är relativt begränsade, att läget inom
flygstridskrafterna är godtagbart.

Helikopterförband

I helikopterförbanden har under 2001 ingått följande
förband: två helikopterbataljoner, varav en med
markoperativ huvudinriktning och en med sjöoperativ
huvudinriktning. Båda bataljonerna är under
utveckling.

Helikopterförbandens verksamhet har inriktats mot
att upprätthålla beredskap enligt Försvarsmaktens
krav och behov - dvs. beredskap för bl.a.
flygräddningen - samt beredskap enligt avtalet med
Sjöfartsverket om helikopter för räddningsinsatser
och enligt avtalet med Västerbottens läns landsting
om helikopter för sjuktransporter. Den övriga
verksamheten har av besparingsskäl fått reduceras.
Helikopterförbandens flygtidsproduktion har varit
begränsad. Det har förelegat brist på tekniker och
på navigatörer.
För att komma till rätta med dessa problem har
Försvarsmakten bl.a. omskolat personal.
Helikopterflottiljen har inte genomfört egna
större övningar under 2001 utan deltagit i av
Försvarsmakten anordnade övningar och i de
internationella övningarna, Baltops och Barents
Rescue. Detta har givit värdefulla erfarenheter.
Anskaffning av 18 medeltunga helikoptrar
(helikopter 14) och 20 lätta helikoptrar (helikopter
15) har påbörjats. Helikoptrarna kommer att
levereras under perioden 2002-2009.
Den militära flyginspektionen kräver en omfattande
och långtgående kompetensutveckling inom
helikopterförbanden. Försvarsmakten redovisar att
myndigheten strävar efter att genomföra de av
flyginspektionen rekommenderade åtgärderna.
Inriktningen är att flygtidsuttaget skall ökas och
att simulatorträningen skall fortsätta.
I årsredovisningen bedömer Försvarsmakten att
helikopterbataljonerna har vidmakthållit en
godtagbar förmåga. Förmågan till räddningsberedskap
och räddningsuppgifter bedöms vara god.
I enlighet med riksdagens beslut i december 2001
har Svea helikopterbataljon i Haninge/Berga och
Östgöta helikopterbataljon i Linköping/Malmen lagts
ned vid utgången av 2001 och verksamheten samordnats
i Försvarsmaktens helikopterflottilj.
Regeringen pekade i budgetpropositionen för 2001
på en rad problem inom helikopterverksamheten (prop.
2001/02:1, utgiftsområde 6). Flera av dessa problem
kvarstår. Till detta kommer att de påpekanden
flyginspektionen gjorde förra året i väsentliga
avseenden kvarstår. Den tilldelade flygtiden för
helikopterbesättningarna är fortsatt för liten.
Bland annat fick hälften av helikopterpiloterna på
grund av besparingarna göra ett uppehåll i sin
flygtjänst på ungefär sex månader. Läget i
teknikerfrågan har blivit bättre men problemen är
inte lösta. Problemen med helikopter 4-systemet
kvarstår.
Regeringen konstaterar att det under ett antal år
har varit brist på piloter och tekniker inom
helikopterförbanden. När det gäller piloterna ser
Försvarsmakten över helikopterförbandens
personalramar. Myndighetens ekonomiska läge 2001 var
dock sådant att även helikopterförbandens verksamhet
måste begränsas. Den grundläggande flygutbildningen
fick ställas in 2001. Utbildningen skall ses över
under innevarande år. Försvarsmakten anger i
årsredovisningen att rekryteringen av nya piloter är
god.
På teknikersidan har Försvarsmakten genomfört en
aktiv rekrytering och utbildning för att komma till
rätta med obalansen mellan produktion och behov av
flygtid. Resultatet av åtgärderna är att
rekryteringen av nya tekniker är god. Däremot är
benägenheten att söka tjänstledighet fortfarande
stor.
Som regeringen redovisat för riksdagen i
föregående budgetproposition har regeringen genom en
ändring av regleringsbrevet i juli 2001 medgett att
Försvarsmakten omförhandlar avtalet om helikopter i
beredskap för Sjöfartsverket samt avslutar avtalet
om sjuktransporter med helikopter för Västerbottens
läns landsting. Försvarsmakten redovisar att
beredskapen för Sjöfartsverket på Berga upphörde i
januari 2001. I juni 2002 övergick ansvaret för
beredskapen i Sundsvall till ett civilt företag.
Från och med september i år gäller detsamma för
beredskapen i Visby. Från och med september 2002
upprätthåller Försvarsmakten helikopterberedskap för
Sjöfartsverket på Göteborg/Säve, Ronneby och
Haninge/Berga.
Regeringen konstaterar att de nya förbanden inte
kommer att vara fullt operativa förrän de nya
helikoptrarna har slutlevererats omkring 2010. Dessa
förändringar innebär enligt regeringen en
påfrestning för helikopterverksamheten och dess
personal. Regeringen anser att det mot den
bakgrunden måste godtas att förbandens förmåga under
en övergångstid kommer att vara begränsad.
En angelägen fråga under året har varit att utreda
baseringen av de nya helikoptrarna, 18 helikopter 14
och 20 helikopter 15. Myndighetens ställningstagande
väntas under hösten 2002.
Även om det förekommer brister och problem inom
helikopterförbanden är kraven på förbanden
begränsade med hänsyn till omvärldsläget. Mot den
bakgrunden kan enligt regeringen läget inom
helikopterförbanden anses vara godtagbart.

Utvecklingen mot ett nätverksbaserat försvar

I budgetpropositionen för 2001 (prop. 2001/02:1)
angav regeringen att styrningen av Försvarsmaktens
IT-utveckling inte längre bör göras i form av en
objektsram. Den anskaffning och utveckling som hade
styrts genom denna objektsram övergick därmed
huvudsakligen till att styras av regeringen genom
successiva beslut om utveckling och anskaffning av
de tekniska delarna av det framtida ledningssystemet
(Ledsyst T) med inriktning i första hand mot
demonstrator 2005 och 2006 och på längre sikt mot
genomförande av ett nätverksbaserat försvar.

I Regeringskansliet bereds för närvarande en
hemställan från Försvarsmakten att få genomföra
utveckling, studier och anskaffning när det gäller
Ledsyst T fas två steg ett.
Statskontoret stöder Regeringskansliet
(Försvarsdepartementet) i beredningen av detta
ärende. Hemställan avser åren 2003-2006. Regeringens
avsikt är att successivt pröva Försvarsmaktens
hemställningar om ytterligare steg i utvecklingen av
Ledsyst T fram till demonstrator 2005 och 2006.
Regeringen avser att i budgetpropositionen för 2004
informera riksdagen om genomförd verksamhet och
därefter fortlöpande hålla riksdagen informerad om
utvecklingen inom området.

Totalförsvarspliktig personal

Under 2001 mönstrade ca 51 000 män. Drygt 700
kvinnor anmälde intresse för antagningsprövning,
varav drygt 500 inställde sig för
antagningsprövning. Totalt skrevs ca 18 000 personer
in för grundutbildning inom totalförsvaret.

Under 2001 skrevs 271 kvinnor in till värnplikt,
vilket är 67 fler än 2000. Två skrevs in för
civilplikt och tio skrevs in i utbildningsreserven.
Totalförsvarets pliktverk har genomfört en
undersökning om varför kvinnor avbryter sin
grundutbildning. Ett gemensamt framträdande drag för
alla grupper är att de underskridanden av gällande
befattningskrav som görs vid mönstring tenderar att
resultera i avgångar. För att minska antalet
avgångar måste större omsorg att finna rätt tjänst
ägnas åt dem som tas ut för att fullgöra värnplikt,
framför allt när det gäller kvinnor.
Under första halvåret 2002 antagningsprövades 334
kvinnor. Det skall jämföras med de 511 som
antagningsprövades totalt för 2001. 168 skrevs in
för lång grundutbildning varav 164 för värnplikt.
Motsvarande för 2001 var 98 (96 för värnplikt).
Totalförsvarets pliktverk har givit
Försvarshögskolan i uppdrag att följa upp och
utveckla inskrivningsprovet, kartlägga resultaten av
mönstrande med olika etnisk och kulturell bakgrund
samt möjligheten att säkrare identifiera olämpliga
totalförsvarspliktiga vid mönstringen. Resultatet
skall redovisas under 2002.
Under 2001 har Totalförsvarets pliktverk i samråd
med Skolverket utrett hur totalförsvarsinformationen
till elever i gymnasieskolan kan genomföras.
Myndigheten uppskattar att det behövs 12 miljoner
kronor under 2003 och 2004 för att förstärka
totalförsvarsinformationen i gymnasieskolan.
Regeringen bereder frågan vidare.
Antalet totalförsvarspliktiga i Försvarsmakten har
successivt minskat de senaste åren. Under 2001
fullgjorde ca 12 600 personer grundutbildning, varav
ca 270 kvinnor. Den totala andelen som avgick under
grundutbildningen var ca 12 %, vilket är en
minskning mot 2000 då drygt 15 % avgick. Bland
kvinnorna var avgångarna drygt 13 % mot 14 % under
2000.
De utbildningsvolymer som angivits i
regleringsbrevet för 2001 har inte uppnåtts, något
som förklaras av det ökande internationella
engagemanget som inneburit att Försvarsmaktens
produktionskapacitet i högre grad än tidigare tagits
i anspråk av förband avsedda för internationella
insatser.
Kostnaden för de totalförsvarspliktiga uppgick
till 1 087 072 000 kr. Andelen krigsplaceringsbara
efter utryckning var 95 % liksom under 2000.
Försvarsmakten har vidtagit en rad åtgärder för
att minska antalet skador.

Yrkesofficerare

Vid utgången av 2001 uppgick antalet yrkesofficerare
till ca 12 350. Under 2001 har ca 1 300
yrkesofficerare (under 2000 ca 1 400) lämnat sina
anställningar i Försvarsmakten, vilket är ca 150
fler än planerat. Differensen beror i allt
väsentligt på att avgångarna på egen begäran har
varit mer omfattande än vad Försvarsmakten
förutsett. Dessa avgångar består i likhet med 1999
och 2000 i hög grad av yngre och av högutbildade
yrkesofficerare. Regeringen har noterat denna trend
och bejakar att Försvarsmakten de närmaste åren
antar fler elever till den grundläggande
yrkesofficersutbildningen än vad som tidigare
redovisats. Regeringen anser att den största
utmaningen som Försvarsmaktens
personalförsörjningssystem har att möta är att
utveckla en god rekryteringskraft. Regeringen menar
att den kanske främsta metoden för Försvarsmakten
att upprätthålla en stark rekryteringskraft är att
vara offensiv i sin framtoning som arbetsgivare. I
detta ligger att utveckla formerna för myndighetens
rekrytering på ett sådant sätt att både kvinnor och
män blir intresserade av att välja officersyrket.

Antalet yrkesofficerare som är tjänstlediga utan
lön har under 2001 minskat till ca 700. Huvuddelen
av de tjänstlediga är under 40 år. Regeringens
bedömning är densamma som regeringen gjorde 1999 och
2000, dvs. att det relativt stora antalet
tjänstlediga beror på den osäkerhet som funnits
beträffande Försvarsmaktens långsiktiga utveckling.
Regeringen menar dock att den successiva minskning
av antalet tjänstlediga som kunnat observeras under
de senaste åren (ca 900 under 1999 och ca 800 under
2000) tyder på att Försvarsmakten är på väg mot den
långsiktiga stabilisering om 600 tjänstlediga som
myndigheten redovisat i budgetunderlaget för 2003.
I likhet med 2000 har ca 350 yrkesofficerare
nyanställts under 2001. Antalet motsvarar drygt 60 %
av det rekryteringsbehov om ca 550 fänrikar per år
som Försvarsmakten långsiktigt har. Under 2002 har
ca 550 elever påbörjat det första av
yrkesofficersprogrammets två år och ca 530 det
andra.
Regeringen bedömer att personalrörligheten inom
Försvarsmakten, och i synnerhet inom den centrala
ledningen, på sikt behöver minskas.
Sammantaget har antalet yrkesofficerare minskat
från ca 13 300 till ca 12 350 under 2001.
Försvarsmaktens inriktning var att antalet skulle ha
minskat till ca 12 150. Regeringen bedömer att
Försvarsmaktens inriktning att vid utgången av 2004
ha minskat antalet yrkesofficerare till ca 11 000
kommer att kunna förverkligas. Enligt regeringen
finns det anledning för Försvarsmakten att noga
följa de konsekvenser för kompetenstillgången och
åldersstrukturen som personalreduktionen ger.

Reservofficerare

Vid utgången av 2001 uppgick antalet
reservofficerare inom Försvarsmakten till ca 15 800,
varav ca 200 kvinnor. Under 2001 rekryterades ca 50
nya reservofficerare, varav 4 kvinnor, samtidigt som
ca 400 f.d. yrkesofficerare, varav 12 kvinnor,
övergick till att bli reservofficerare.

Personalkostnaderna för reservofficerarna har
under året uppgått till drygt 85 miljoner kronor.
Cirka 450 reservofficerare har tjänstgjort i
grundorganisationen.
Sammanlagt tjänstgjorde under året ca 140
reservofficerare i utlandsstyrkan, vilket motsvarar
ca 35 % av samtliga officerare i utlandsstyrkan.
I och med att det nya utbildningssystemet införs
kommer reservofficerarna att få en delvis ny roll.
De kommer då att under ett år obligatoriskt få
tjänstgöra i grundorganisationen eller i
utlandsstyrkan. Regeringen avser följa utvecklingen.
Någon aktiv rekrytering av reservofficerare till
befattningar inom hemvärnet har inte bedrivits under
2001. Regeringen konstaterade emellertid i
proposition 2001/02:159 att andelen reservofficerare
i hemvärnet borde öka, varför regeringen avser att
följa upp hur andelen reservofficerare i
befälsbefattningar i hemvärnet utvecklas. Det är
enligt regeringen av vikt att utvecklingen av
reservofficerssystemet fortgår.

Personskador vid tjänstgöring utomlands

Försvarsmakten har följt upp all personal som
tjänstgjort i utlandsstyrkan sedan 1993. Sammanlagt
berör detta ca 11 500 personer. Cirka 9 900 personer
har enligt Försvarsmaktens bedömning inget behov av
rehabiliteringsstöd. Övriga personer utreds
ytterligare eller har påbörjat rehabilitering.
Hittills har det ekonomiska utfallet varit ca 2,5
miljoner kronor. Omkring 1,8 miljoner kronor har
utbetalats i form av statens riskgarantibelopp.
Ytterligare 44 prisbasbelopp avses bli utbetalade
för skador under hittillsvarande period.

Kvinnliga officerare

Regeringen hänvisar till att försvarsutskottet har
begärt (bet. 2001/02:FöU7, s. 6 och 28) att
regeringen skall återkomma till riksdagen med en
redovisning av rekryteringsmål för andelen kvinnliga
officerare i Försvarsmakten, förändringar av de
fysiska baskraven och förbättringar av arbetsmiljön
för kvinnor. Den följande redovisningen beskriver
kortfattat de åtgärder som Försvarsmakten har
vidtagit.

I strävan att undanröja formella krav som
diskriminerar kvinnor har Försvarsmakten bl.a.
påbörjat ett arbete med att revidera
befattningskraven och att i samarbete med
Totalförsvarets pliktverk modifiera de testverktyg
som används. Arbetet med att se över de fysiska
baskraven har resulterat i ett principiellt förslag
om att ta bort dessa krav - vissa specialförband
såsom jägarförband undantagna - och ersätta dem med
ett träningskrav.
Därutöver har Försvarsmakten fortsatt med de
tidigare satsningarna för att rekrytera kvinnor i
åldersgruppen 17-22 år. Myndigheten har verkat för
att marknadsföra sig som en attraktiv arbetsgivare
vid mässor och genom annonsering. Dessutom har unga
kvinnor fått möjligheten att genomföra "Minilumpen"
och "Tjejmönstring".
Försvarsmakten rekryterade sex kvinnor fler 2001
än 2000. Regeringen bedömer dock att en sådan ökning
av antalet kvinnor inte är tillräcklig mot bakgrund
av att 28 kvinnor under 2001 beslutade sig för att
lämna officersyrket. Avgångarna ligger därmed kvar
på ungefär samma nivå som under 2000 och nivåerna
för de två senaste åren är ungefär dubbelt så höga
som under perioden 1997-1999. Samtidigt konstaterar
regeringen att Försvarsmakten påbörjat ett arbete
inom flera områden för att eliminera olika former av
indirekt diskriminering som har bidragit till att
utestänga kvinnor från officersyrket och att dessa
åtgärder inte har hunnit ge några effekter under
2001. Däremot bedömer regeringen att åtgärderna kan
komma att få en stor betydelse för de kvinnor som
fortsättningsvis söker sig till yrket.

Civilanställda

Antalet civilanställda (årsarbetare) i
Försvarsmakten var i maj månad 2002 ca 9 000.
Målbilden om ca 8 200 årsarbetare vid årsskiftet
2002/03 bedömer Försvarsmakten inte kommer att kunna
nås. Prognosen för årets slut är ca 8 600
årsarbetare.

Den sjunkande genomsnittsåldern - från 48 till 45
år - är ett trendbrott i positiv bemärkelse. Den
visar att Försvarsmakten vidtagit omfattande
åtgärder i enlighet med vad regeringen tidigare
framhållit om betydelsen av att påverka
åldersstrukturen. Nyanställningar har också gett
förutsättningar för att personalens kompetensprofil
skall överensstämma med de krav som följer med
omstruktureringen.
Projektet Kompetens i centrum, som Försvarsmakten
inledde för den civilanställda personalen 1998, har
fortgått och tagits väl emot i organisationen.
Projektet skall utvärderas under 2002.

Personal som nyligen fullgjort värnplikt

Under 2001 har Försvarsmakten anställt personal
motsvarande ca 180 årsarbetare med stöd av det
befälsförstärkningsavtal som sedan några år ingåtts
med arbetstagarorganisationerna.

Arbetsgivarrollen

Försvarsmakten har redovisat att man gjort en
medveten satsning för att stärka chefernas
förutsättningar att företräda arbetsgivaren. Bland
annat har för förbands- och skolchefer m.fl.
klargjorts förväntningarna på rollen som
arbetsgivarföreträdare. Vidare har Försvarsmakten
under året fastställt ett tiopunktsprogram för
personalfrågor. Direktiv har utarbetats till staber
och förbandsledningar. Avsevärda avtalsförändringar
har genomförts under året. De flesta fasta och en
del rörliga tillägg som inte är arbetstidsberoende
har tagits bort. Av ett trettiotal tillägg återstår
endast ett fast dyktillägg och tre rörliga, nämligen
flygrisktillägg, tillfälligt hopptillägg och
ammunitionsröjningstillägg. Övriga tillägg är
inarbetade i de individuella lönerna.

Ett nytt befattningsvärderingssystem håller på att
införas. Vidare är ett nytt arbetstidsavtal
framförhandlat och började gälla den 1 februari
2002. Detta innebär bl.a. att det införts ett
förenklat sätt att beräkna ersättning för
övningsdygn samt begränsningar i att spara tid med
anledning av genomförda övningsdygn.

Den löneökningstakt som Försvarsmakten har
redovisat till Arbetsgivarverket i den årliga
inrapporteringen av löner för identiska individer är
5,3 % för samtliga anställda i Försvarsmakten under
perioden september 2000 till september 2001.
Övertidskostnaden för yrkesofficerare minskade från
ca 135 miljoner kronor 2000 till ca 73 miljoner
kronor 2001 och för civilanställda från ca 61
miljoner kronor 2000 till ca 39 miljoner kronor
2001.
De totala lönekostnaderna, dvs. grundlön samt
fasta och rörliga tillägg inklusive sociala
avgifter, utgjorde under 2001 för yrkesofficerare ca
5,6 miljarder kronor, varav ca 740 miljoner kronor i
tillägg samt för civilanställda ca 3,3 miljarder
kronor, varav ca 200 miljoner i tillägg.
Enligt regeringens bedömning har Försvarsmakten i
ovannämnda frågor till viss del beaktat den kritik
som främst Riksrevisionsverket tidigare riktat mot
Försvarsmaktens sätt att hantera arbetsgivarrollen,
inte minst avseende lönebildningsfrågan. Många av
åtgärderna i lönefrågan har inte fått fullt
genomslag under 2001. Regeringen avser därför att
fortsätta att följa frågan.

Det militära skolsystemets högre utbildning

Försvarshögskolans uppgifter är att utbilda yrkes-
och reservofficerare på högre nivåer, att
kompetensutveckla chefer för totalförsvarets behov
samt att bedriva viss forskning inom ämnen som nära
anknyter till skolans utbildningsområden.

Försvarshögskolan har genomfört en
utbildningsöversyn som är kopplad till införandet av
det nya huvudämnet krigsvetenskap, och den har
påverkat såväl stabs- som chefsprogram. Vidare har
målsättning och delkurser förändrats i dialog med
Försvarsmakten. För de militära programmen har även
synen på chefsutvecklingsprocessen förnyats, och
detta bedöms leda till framtida förändringar av
pedagogik och examinationsformer.

Diskrimineringsfrågor

Försvarsmakten har tillsammans med representanter
från polisen, Svenska kyrkan samt fackliga
organisationer påbörjat ett EU-projekt som syftar
till att synliggöra och förändra attityderna
gentemot homosexuella. Föreningen för homo-, bi- och
transpersoner i försvaret (HoF) som en grupp
anställda under 2001 tog initiativ till att bilda
har fått Försvarsmaktens officiella stöd.

Regeringen konstaterar att resultatet av
Försvarsmaktens arbete med att motverka olika former
av diskriminering grundad på religiös eller etnisk
tillhörighet och på sexuell läggning inte kan
presenteras i form av något mätbart resultat.
Myndighetens arbete har dock bidragit till att
synliggöra situationen inte minst för homo- och
bisexuella samt transpersoner inom försvaret. Det är
angeläget att Försvarsmaktens arbete mot
diskriminering kan kvalitetssäkras genom att man tar
fram lämpliga instrument för att kunna mäta
måluppfyllelsen.

Jämställdhet och etnisk mångfald avseende de
totalförsvarsgemensamma myndigheterna

Regeringen bedömer att Försvarets materielverk och
Totalförsvarets pliktverk bedriver ett planmässigt,
aktivt och målinriktat arbete mot diskriminering och
för jämställdhet.

Försvarshögskolan har däremot inte redovisat ett
aktivt arbete för jämställdhet och ökad etnisk
mångfald som motsvarar regeringens krav på
myndigheten. Frågan har därför tagits upp med
myndighetsledningen med inriktningen att arbetet
måste intensifieras inte minst mot bakgrund av att
skolan i många avseenden förmedlar normer och
värderingar till framtidens officerare.
Försvarets radioanstalts jämställdhetsarbete
bedrivs främst med målsättningen att öka andelen
kvinnliga anställda inom de tekniska områdena.
Regeringen anser att det är viktigt att myndigheten
fortsätter att sträva efter att jämna ut obalanser i
rekryteringen.
Styrelsen vid Totalförsvarets forskningsinstitut
fastställde 2001 en policy och en handlingsplan för
myndigheten omfattande såväl sexuella trakasserier
och kränkande särbehandling som förbud mot
diskriminering på grund av etnisk tillhörighet.

Sexuella trakasserier

Försvarsmakten har tagit fram ett utbildningspaket
om sexuella trakasserier. Vid Högkvarteret har även
en stödgrupp startat som skall kunna ge kontinuitet
och kvalitet i hanteringen av dessa frågor. Antalet
anmälningar av sexuella trakasserier har ökat,
vilket Försvarsmakten bedömer kan ha sin förklaring
i att allt fler vet var de kan få stöd om de blir
utsatta.

Regeringen bedömer att Försvarsmakten tagit
initiativ till flera åtgärder som håller mycket god
kvalitet. Myndigheten bör dock inom ramen för sitt
centrala arbetsgivaransvar verka för ett mer
systematiskt genomförande av verksamheten och en
kvalitetssäkrad uppföljning. Regeringen kommer att
verka för att Försvarsmakten utökar sitt arbete med
att genomföra och följa upp det påbörjade arbetet
mot sexuella trakasserier.

Frivilliga försvarsorganisationer

Medlemsantalet i de frivilliga
försvarsorganisationerna uppgick 2001 till drygt
760 000. Av de 23 frivilliga
försvarsorganisationerna har 21 haft uppdrag för
Försvarsmakten och erhållit bidrag för uppdrags- och
utbildningsverksamhet. Totalt har Försvarsmakten
betalat ut 59 miljoner kronor under 2001.
Utbildningsverksamheten har minskat under året, från
ca 260 000 utbildningsdagar 2000 till ca 180 000
dagar 2001. Antalet personer med frivilligavtal
(samarbetsavtal mellan Försvarsmakten och åtta av
frivilligorganisationerna) minskade från ca 20 500
till ca 20 100 under året. Under året tecknades ca 1
100 nya avtal. Av de nya avtalstecknarna är 51 %
kvinnor.

Miljöfrågor

En av de viktigaste frågorna i Försvarsmaktens
miljöarbete är det sektorsansvar för ekologisk
hållbarhet som regeringen beslutade för myndigheten
1998. Inom ramen för detta ansvar har Försvarets
miljödelegation bildats under 2001.

En annan grundläggande uppgift har varit att
införa ett miljöledningssystem enligt den
internationella standarden ISO 14001 - kompletterat
med vissa delar ur EU-standarden EMAS - i hela
organisationen senast den 31 december 2001.
I årsredovisningen beskriver Försvarsmakten de
åtgärder som vidtagits inom ramen för de 15 av
riksdagen fastställda nationella
miljökvalitetsmålen. Utsläppen av kväveoxider och
kolväten har minskat med 19 respektive 27 %. För att
ytterligare förbättra miljösituationen installeras
katalytisk avgasrening på marinens fartyg. Utsläppen
av svaveloxider har också minskat betydligt i och
med att 85 % av det använda dieselbränslet numera är
av miljöklass 1. Övnings- och miljöanpassade
skötselplaner har införts vid sex skjutfält.
Bullerisoleringen runt flygflottiljerna har
fortsatt. Bullerisoleringen vid 100 dBA är sålunda
slutförd vid samtliga flottiljer utom F 17 i
Ronneby. Vidare har Försvarsmakten infört blyfri
ammunition för kalibern 5,56 mm. Blyfri 7,62 mm
ammunition kommer att börja levereras under
innevarande år. Försvarsmakten har också rensat
skjutvallar från bly. Den har även vidtagit
energisparåtgärder vid värmeanläggningar. Detta har
lett till att utsläppen av koldioxid från
uppvärmning har minskat med 10 500 ton under 2001.
Försvarsmakten har under 2001 fortsatt
miljöutbildningen inom organisationen. I stort sett
har nu all anställd personal fått en grundläggande
miljöutbildning.
Regeringen anser sammanfattningsvis att
Försvarsmaktens miljöarbete fortsätter att utvecklas
positivt.

Miljöfrågor avseende de totalförsvarsgemensamma myndigheterna

Under 2001 har Försvarets materielverk deltagit i
arbetet med att utveckla försvarssektorns
miljöarbete tillsammans med Försvarsmakten. Arbetet
har genomförts både nationellt och internationellt.

Regeringens bedömning är att Försvarets
materielverks miljöledningsarbete utvecklas positivt
och att myndigheten uppnått flera av sina uppställda
miljömål.
Totalförsvarets pliktverk redovisar goda resultat
i miljöarbetet. Under 2001 har bl.a. en inventering
gjorts över resornas påverkan på miljön.
Försvarshögskolan har högst väsentligt förbättrat
sitt miljöarbete. Skolan har under det gångna året
bl.a. fastställt en miljöpolicy.
Försvarets radioanstalt bedriver ett aktivt
miljöarbete huvudsakligen inriktat mot den direkta
miljöpåverkan myndighetens verksamhet ger upphov
till.
Totalförsvarets forskningsinstitut redovisar goda
resultat i miljöarbetet. Under 2001 har styrelsen
bl.a. fastställt en miljöpolicy för myndigheten och
generaldirektören har fastställt miljömål.

Omstrukturering av grundorganisationen

Merparten av de förändringar i Försvarsmaktens
grundorganisation som riksdagen beslutade i mars
2000 (prop. 1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2, rskr.
1999/2000:168) har genomförts.

Den nya organisationsenheten för underhållstjänst
och stödverksamhet, Försvarsmaktens logistik,
inrättades den 1 januari 2002. I den nya
organisationsenheten inordnades verksamheten vid ett
antal befintliga organisationsenheter, bl.a.
underhållsregementena, Muskö örlogsvarv och
Försvarsmaktens flygverkstäder. De
organisationsenheterna lades ned vid samma tidpunkt.
Enligt Försvarsmaktens planering skulle
omlokaliseringen av Försvarsmaktens centrum för
internationell verksamhet (Swedint) från
Södertälje/Almnäs till Upplands-Bro/Kungsängen ha
genomförts till den 1 oktober 2003. Försvarsmakten
bedömer att omlokaliseringen kan komma att försenas
något bl.a. på grund av överhettningen i
byggsektorn. Myndighetens senaste bedömning är att
omlokaliseringen skall vara slutförd före den 1
april 2004.
I sin redovisning av de genomförda nedläggningarna
anför Försvarsmakten att lokaler och övningsfält i
vissa fall har behållits inom Försvarsmakten för
militärdistriktsgrupperna eller hemvärnet när
grundorganisatoriska enheter har avvecklats. Det
gäller bl.a. vid nedläggningen av Lapplands
jägarregemente (I 22/GJ 66) i Kiruna, Roslagens
luftvärnskår (Lv 3) i Norrtälje och Dalregementet (I
13/Fo 53) i Falun.
I sin årsredovisning pekar Försvarsmakten också på
att avvecklingen av fastigheter på avvecklingsorter
går snabbare än planerat. Samtliga garnisonsorter
som enligt planeringen skulle ha lämnats den 30 juni
2001 har också kunnat lämnas inom utsatt tid.
Sammanfattningsvis anser regeringen att
omstruktureringen av Försvarsmaktens
grundorganisation i allt väsentligt fortlöper i
enlighet med den inriktning statsmakterna har
bestämt. Regeringen vill därutöver understryka
betydelsen av att Försvarsmaktens utredning av
långsiktigt behov av mark och fastigheter skyndsamt
färdigställs samt att utredningens slutsatser
inarbetas i Försvarsmaktens planering.

Skydd mot NBC-stridsmedel

Under 2001 har arbetet med att utveckla
Försvarsmaktens NBC-skyddsförmåga fortskridit. På
regeringens uppdrag har en NBC-strategi tagits fram
gemensamt av Försvarsmakten och Överstyrelsen för
civil beredskap, vilken redovisades under 2001.
Strategin omfattade bl.a. förslag till åtgärder för
förbättrat NBC-skydd inom totalförsvaret.

Den i vissa fall bristande kompetensen rörande
NBC-skydd beror bl.a. på att NBC-moment sällan
förekommer vid större övningar. Vidare konstaterar
regeringen att Högkvarteret har vissa begränsningar
i sin förmåga att leda verksamhet avseende NBC-
skydd, främst beroende på begränsningar i tillgången
till kompetens. En kurs för NBC-handläggare
genomfördes under 2001 med gott resultat.

Ammunitions- och minröjning

Under 2001 har Sveriges internationella engagemang
inom ammunitions- och minröjningsområdet fortsatt.

De initiativ som Sverige har tagit syftar till att
dels bidra till att lösa det globala problemet med
minor och oexploderad ammunition, dels förbättra vår
egen ammunitions- och minröjningsförmåga för att
möta ett eventuellt framtida behov inom landet.
Sverige har även varit engagerat i olika
internationella samarbetsforum och där verkat för
regleringar av vapen och ammunition som kan ge
upphov till s.k. explosiva lämningar av krig.
Regeringen kommer att fortsätta arbetet för en
global anslutning till Ottawakonventionen vilken
förbjuder användning, lagring och produktion av s.k.
antipersonella minor.
Under 2001 har forsknings- och teknikutvecklingen
inom ammunitions- och minröjningsområdet varit högt
prioriterad. Bland annat har nya metoder för
detektion och träningsmetoder för minhundar har
provats. Vidare har försök med olika maskinaggregat
för minröjning genomförts. Omfattande utbildning har
bedrivits i Totalförsvarets ammunitions- och
minröjningscentrums (Swedec) regi, bl.a. för
utlandsstyrkan.
Inom utlandsstyrkan har ammunitions- och
minröjningspersonal under 2001 varit engagerad i
bl.a. Kosovo och Kambodja. Sjöminröjningsuppgifter
har utförts längs den baltiska kusten och
sjöminröjningsutbildning har bedrivits i bl.a.
Singapore.
Regeringen avser att utifrån den samlade syn på
minhantering som presenterades för riksdagen i maj
2002 fortsatt verka för ett starkt svenskt
engagemang inom området.

Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling

Materiel

Regeringen redovisar i propositionen (s. 40) ett
flertal större materielsystem som under 2001 har
tillförts Försvarsmakten samt ett antal viktigare
studier och utvecklingsprojekt som genomförts.

Avveckling

Försvarsmaktens förnödenhetsöverskott har under året
avvecklats med hög prioritet. Avvecklingen av sådana
förnödenheter som med anledning av de senaste
försvarsbesluten bedömts som överskott inom det
militära försvaret, skall enligt Försvarsmaktens
planering vara klar senast 2004. Förutom utgallring
genom försäljning och destruktion har avveckling
även skett genom t.ex. överföring till andra
statliga myndigheter och till frivilliga
försvarsorganisationer, gåva till humanitärt bistånd
samt gåva inom ramen för bilateralt
säkerhetsfrämjande stöd till Estland, Lettland och
Litauen.

Försvarsmakten har uppdragit åt Försvarets
materielverk att sälja överskottsmaterielen.

Anläggningar

Regeringens inriktning är att anläggningar som ej
längre erfordras i insatsorganisationen skall
avvecklas. Avvecklingen av försvarsfastigheter har
gått snabbare än planerat.

Forskning och teknikutveckling

Regeringen redovisar i propositionen (s. 41) områden
inom vilka Försvarsmakten har beställt forskning och
teknikutveckling, bl.a. när det gäller
spaningsförmåga, ledningsförmåga, bekämpningsförmåga
och skyddsförmåga.

Försvarsmakten har också, på uppdrag av
regeringen,
- initierat ett brett s.k. demonstratorprogram
med förstudier och förberedelser för
beställningar i syfte att förstärka
Försvarsmaktens anpassningsförmåga samt för
att bidra till att utveckla alternativa
materiellösningar och beslutsunderlag för
framtida vägval,
-
· fortsatt bygga upp kunskap inom IT-området,
·
1fortsatt bedriva NBC-studier samordnat inom
totalförsvaret samt
2
· satsat på att tillvarata civil forskning.
·
Totalförsvarets forskningsinstitut har bidragit till
Försvarsmaktens långsiktiga utveckling genom att
lämna forsknings- och utvecklingsunderlag för bl.a.
systemövergripande studier av det nätverksbaserade
försvaret. Myndigheten har även bidragit med
underlag om förbands- och systemutformning, om
materielfrågor samt om ett miljöanpassat försvar.
Institutet har även lämnat operationsanalytiskt stöd
till Försvarsmakten. Utöver detta har myndigheten
bidragit med modelleringar, simuleringar och
demonstratorer för utveckling, utbildning och övning
inom Försvarsmakten.

Totalförsvarets forskningsinstitut har vidare
under 2001 bedrivit försvars- och säkerhetspolitisk
forskning för regeringens behov, NBC-skyddsforskning
samt flygteknisk resurs- och kompetensutveckling.
Under hösten 2001 analyserades också de misstänkta
mjältbrandsförsändelserna som påträffades runt om i
Sverige. Den flygtekniska forskningen har inriktats
mot bl.a. aerodynamik och hållfasthet och har till
stor del bedrivits i internationellt samarbete.
Försvarets materielverk har bidragit till
Försvarsmaktens långsiktiga utveckling med bl.a.
beskrivningar av framtida tekniska systemlösningar,
underlag till forsknings- och
teknikutvecklingsstrategier. I syfte att mer
kostnadseffektivt kunna utforska nya tekniska
lösningar och materielsystem har Försvarets
materielverk, med stöd av Försvarsmakten, inrättat
ett centrum för modellering och simulering. Vidare
har Försvarets materielverk, med underlag från
industrin, tagit fram ett omfattande program för nya
teknik-demonstratorer.
Försvarshögskolan bedriver forskning på
beställning av Försvarsmakten inom forsknings- och
teknikområdena Ledning respektive Urval och
Ledarskap. Försvarshögskolans anslag för forskning
har i huvudsak använts för att bekosta professurer
och rekryteringstjänster vid skolan i syfte att
bygga upp skolans vetenskapliga grund. Den
resterande delen av anslaget bekostar
säkerhetspolitisk och militärhistorisk forskning,
nordisk säkerhetspolitisk forskning, stöd till
regeringens arbetsgrupp, skydd mot
informationsoperationer samt forsknings- och
utvecklingsverksamhet inom detta område.
Försvarshögskolan har även på beställning av andra
totalförsvarsmyndigheter bedrivit forskning och
utveckling inom ett flertal områden. Främst har det
avsett teknikutveckling för ledning, beslutsstöd,
krishantering och människors säkerhetsbeteende.
Den säkerhetspolitiska forskningen utformas i
dialog med Försvarsdepartementet.
Den forskning och teknikutveckling som med stöd av
Försvarets materielverk, Totalförsvarets
forskningsinstitut och Försvarshögskolan bedrivits
under 2001 har enligt regeringens bedömning bidragit
till att långsiktigt utveckla Försvarsmaktens
operativa förmåga och kompetenser.

Internationellt materielsamarbete

Det övergripande målet för Sveriges internationella
försvarsmaterielsamarbete är att säkerställa att
Försvarsmaktens behov av materiel kan tillgodoses i
alla situationer, så att Försvarsmakten därigenom
kan lösa sina uppgifter.

I det följande sammanfattas utvecklingen av det
internationella samarbetet inom
materielförsörjningsområdet.

Europa

Inom ramen för det s.k. WEAG-samarbetet
undertecknade Sverige 2001 ett övergripande ramavtal
för forskning och teknologisamarbete benämnt
European Undertakings for Research Organisation,
Programmes and Activities (EUROPA). Avtalet
godkändes av riksdagen den 4 juni 2002 (prop.
2001/02:157, bet. 2001/02:UU15, rskr. 2001/02:290).

Sverige har vidare under 2002 undertecknat ett
samarbetsavtal rörande upphandling av tjänster på
forsknings- och teknologiområdet benämnt Memorandum
of Understanding concerning Participation in the
Western European Armaments Organisation (MOU WEAO).
Som ett resultat från det s.k.
sexnationersinitiativets ramavtal om åtgärder för
att underlätta omstrukturering och drift av den
europeiska försvarsindustrin, som undertecknades
2000, har ett flertal förslag till samarbetsavtal
förhandlats fram.
Sverige har bilaterala samarbetsavtal med
flertalet europeiska stater.

Norden

Verksamheten har på senare år ökat såväl vad gäller
gemensamt samarbete mellan Danmark, Finland, Norge
och Sverige som Sveriges bilaterala samarbete med
dessa länder. För närvarande är ett flertal nordiska
arbetsgrupper verksamma. Sedan några år pågår ett
samarbete om en gemensam utveckling av ubåtar, det
s.k. Vikingprojektet. Den 13 september 2001
beslutade Finland, Norge och Sverige att anskaffa
samma typ av helikopter (NH90). De tre länderna har
beslutat att fortsätta samarbetet inom
helikopterprojektet med underhålls- och
utbildningsfrågor.

Försvarsindustrierna i länderna har också ökat
sitt samarbete bl.a. inom ammunitionsområdet. Den 9
juni 2001 undertecknade försvarsministrarna i
Danmark, Finland, Norge och Sverige ett avtal om
stöd för industrisamarbete inom
försvarsmaterielområdet. Avtalet godkändes i
december 2001 av riksdagen (prop. 2001/02:10, bet.
2001/02 FöU1, rskr. 2001/02:104). Avtalet har
därefter ratificerats av Sverige.

Transatlantiskt samarbete

Sveriges bilaterala samarbete med USA har stor
betydelse då USA är världsledande inom kvalificerade
försvarsteknikområden. Sverige för därför fortsatta
diskussioner med USA om möjligheterna att underlätta
tekniköverföring och främja ökad handel mellan
länderna.

Exportstöd

Den exportstödjande verksamheten har under året
koncentrerats till stöd för JAS 39 Gripen, flygburet
radarvarningssystem, stridsledningssystem, olika
styrda vapensystem, fartyg och pansrade fordon.
Stödet har bedrivits samordnat och aktivt från såväl
Regeringskansliet som myndigheterna. Bland
exportstödsframgångar under 2001 kan särskilt nämnas
Ungerns val av JAS 39 Gripen.

Verksamheten inom samrådsforum för exportstöd till
industrin, de s.k. koordinations- och
referensgrupperna (KRG), har förändrats från att
omfatta specifika produkter till ett bredare
produktområde och systemtänkande. Dessa samrådsforum
leds av Regeringskansliet, med deltagare från
berörda myndigheter och industrin.

Robotstrategin m.m.

Regeringen informerar om utvecklingen inom det s.k.
robotstrategiområdet omfattande radarjaktroboten
Meteor, värmesökande jaktroboten IRIS-T, och
luftvärnrobotsystemet Bamse.

Sverige undertecknande i juni 2001 ett
samarbetsavtal kallat Memorandum of Understanding
(MOU) avseende utveckling av en ny radarjaktrobot
med lång räckvidd, Meteor, avsedd att beväpna JAS 39
Gripen i framtiden. Förutom Sverige har även
Storbritannien, Frankrike, Italien och Spanien
undertecknat avtalet. Tyskland, som också deltar i
projektet, har dock ännu inte undertecknat avtalet.
Storbritannien leder Meteorprojektet. I utvecklingen
av Meteor kommer Saab AB och Ericsson Microwave
Systems AB att delta. JAS 39 Gripen kommer att
utnyttjas som provplattform. Med Meteor kommer
Sveriges operativa behov av en radarjaktrobot med
lång räckvidd till JAS 39 Gripen att tillgodoses
liksom vidmakthållande av viss robotkompetens vid
inhemsk försvarsindustri.
Sverige deltar också i utvecklingen av en ny
värmesökande jaktrobot, IRIS-T, till JAS 39 Gripen.
Roboten utvecklas gemensamt med Tyskland, Italien,
Grekland och Norge. Regeringen bedömer att
utvecklingen av IRIS-T kommer att slutföras och att
en beställning av serierobotar kan läggas våren
2003.
Utvecklingen av luftvärnsrobotsystemet Bamse
fortsätter. De tekniska problem som funnits är nu
lösta, och systemet bedöms kunna levereras till
Försvarsmakten med början 2006. Den tänkta
vidareutvecklingen av Bamse till Bamse DGA, dvs. ett
system med s.k. digital gruppantennteknik, som
förutsattes för att kunna tillgodose bl.a.
sjöstridskrafternas behov, bedöms av Försvarets
materielverk inte gå att realisera före 2015. Detta
är för sent för att kunna tillgodose ett operativt
behov inom Försvarsmakten. Försvarets materielverk
genomför bl.a. av denna anledning ett arbete med att
ta fram en ny samlad robot- och sensorstrategi.
Samtidigt genomför Försvarsmakten en
luftförsvarsstudie för att ta fram underlag för hela
luftförsvarsfunktionens utveckling, dvs. både
avseende flygstridskrafter och luftvärn. Resultatet
av luftförsvarsstudien och arbetet med en ny robot-
och sensorstrategi kommer att ingå i Försvarsmaktens
underlag inför nästa försvarsbeslut. Regeringen
återkommer till riksdagen avseende framtida
robotstrategi m.m. i propositionen inför nästa
försvarsbeslut.

Insatser

Grundberedskap

Beredskapen har upprätthållits enligt de krav
regeringen ställt.

Lednings- och försvarsunderrättelsekompetensen har
utvecklats bl.a. genom de åtgärder och översyner av
planer som föranleddes av terrorangreppen i USA den
11 september 2001.

Internationella insatser

SFOR

Nato har i enlighet med beslut av FN:s säkerhetsråd
lett en multinationell fredsstyrka (SFOR) i Bosnien-
Hercegovina sedan december 1995.

Sverige har under 2001 bidragit med ca 30 personer
till SFOR. Huvuddelen av dessa tjänstgör i den
nordisk-polska bataljonsstridsgruppen och har
framför allt bestått av personal med Cimic-uppgifter
(civil-militär samverkan). Dessutom har officerare
tjänstgjort i SFOR:s högkvarter.

KFOR

FN:s säkerhetsråd har gett ett bemyndigande till
Nato samt mandat för en multinationell fredsstyrka i
Kosovo med stöd av kapitel VII i FN-stadgan. Den
internationella fredsstyrkan KFOR har funnits i
Kosovo sedan den 11 juni 1999 och leds av Nato.
Sverige har sedan hösten 1999 bidragit med trupp.
Under 2001 har Sverige bidragit med ca 1 600
personer till KFOR.

Trenden att svenska förband understöder eller
underställs förband från andra nationer eller vice
versa fortsätter att öka. Detta ställer högre krav
på svensk personal att kunna arbeta i en
multinationell miljö. Vidare ökar bl.a.
interoperabilitetskraven på materielen.
Under året har två bataljoner utbildats (KS 04 och
KS 05). Personalrekryteringen har i stort fungerat
tillfredsställande.

UNMEE (United Nations Mission in Eritrea and Ethiopia)

I november 2000 beslutade regeringen att Sverige
under sex månader skulle ställa fem stabsofficerare
till förfogande som ett svenskt bidrag till den av
SHIRBRIG ledda FN-insatsen i Etiopien-Eritrea.

Regeringen anser att den internationella
verksamheten har genomförts med gott resultat och
har bidragit till ökad förmåga att i samverkan med
andra länder planera och genomföra fredsbevarande
operationer samt ökad förmåga att lämna stöd till
fredsfrämjande och humanitär verksamhet.
Verksamheten har även bidragit till att öka den
internationella kompetensen samt att ge effekt vad
avser lednings- och logistikkompetens.
Däremot uppstod problem vad avser den
kontrakterade personalen då ca 30 % valde att inte
följa med kompaniet till insatsområdet.
Personalförsörjningen av de internationella
förbanden, inklusive snabbinsatsförbanden, kommer
att studeras närmare vid införandet av det nya
personalförsörjningssystemet.

Beredskap för internationella insatser

Under 2001 har Försvarsmakten lagt ned ett
omfattande arbete på att organisera och utveckla de
resurser och förband som är anmälda till olika
internationella styrkeregister. Verksamheten har
omfattat förband ur armé-, marin- och
flygstridskrafterna. Förbanden har i huvudsak 30
dagars beredskap.

Under året har arbetet inom det nordiska
samarbetet för fredsfrämjande och humanitära
insatser (Nordcaps) fördjupats, främst utvecklandet
av en nordisk styrka upp till brigads storlek.
Ett stort antal av Försvarsmaktens personal har
deltagit i kurser inom ramen för partnerskap för
fred (PFF). Syftet är att öka antalet anställda i
Försvarsmakten med kompetens att delta i de
internationella insatser som Försvarsmakten
genomför.
Försvarsmakten har under 2001 deltagit i ett
tiotal PFF-övningar eller övningar i PFF:s anda.
Därutöver har Sverige stått som värd för övningen i
PFF:s anda Viking 01. Under sommaren 2002 har
Sverige stått som värd för Nordic Peace 02, en
övning i PFF:s anda.
Sammantaget bedömer regeringen att den verksamhet
som Försvarsmakten bedriver som beredskap för
internationella insatser har genomförts med gott
resultat.

Incidentinsatser

Incidentberedskapen har upprätthållits med resurser
ur grundorganisationen i enlighet med ställda krav.
Insatser har genomförts med tyngdpunkt mot
territoriell integritet.

Inga konstaterade kränkningar till sjöss har
rapporterats. Dock rapporterar Försvarsmakten att
det vid ett tillfälle skett möjlig främmande
undervattensverksamhet.
Under 2001 har 19 konstaterade kränkningar av
svenskt luftrum skett. Bristande kunskap eller
bristande respekt för våra tillträdesbestämmelser är
orsak till kränkningarna. Vid några tillfällen har
ingripande mot brott mot de svenska
tillträdesbestämmelserna inte genomförts på ett
tillfredsställande sätt.
Sammantaget bedömer regeringen att Försvarsmakten
upprätthållit beredskap och upptäckt samt ingripit
mot kränkningar i allt väsentligt i enlighet med de
krav regeringen ställt.

Stöd till samhället

Några svåra påfrestningar på samhället i fred har
inte inträffat under 2001. Försvarsmakten har
beslutat att förvara viss materiel som ofta
efterfrågas vid insatser till stöd för samhället så
att den snabbt kan lämnas ut. För att underlätta
stöd har Försvarsmakten vidare deltagit i
samverkansmöten med merparten av de myndigheter som
har ett huvudansvar om en svår påfrestning skulle
komma att inträffa. Planeringen har också fördjupats
inom områdena allvarliga störningar på
elförsörjningen och inom området kärnenergiolyckor.

Försvarsmakten har biträtt vid
räddningstjänstinsatser i samband med
översvämningarna i Västernorrland under hösten 2001.
Vidare har myndigheten medverkat med materiel,
bandvagnar och personal vid räddningstjänst vid
snöröjning i Uppsala län och i Skåne län. I övrigt
har stöd vid räddningstjänstinsatser lämnats vid
bl.a. drygt 100 fall av eftersökning av försvunna
personer, ett mindre antal bränder och en
kemikalieolycka.
Försvarsmaktens stöd till samhället med helikopter
är av särskild betydelse ur ett allmänt
samhällsperspektiv. Helikopterförbanden har under
2001 genomfört 761 uppdrag. År 2000 genomfördes 690
uppdrag och 1999 genomfördes 846 uppdrag. Av
uppdragen 2001 avsåg drygt 280 uppdrag insatser inom
ramen för flyg- eller sjöräddning. 370 uppdrag
genomfördes inom ramen för Försvarsmaktens avtal med
Västerbottens läns landsting om sjuktransporter för
sjukvårdshuvudmannen med helikopter.
Försvarsmakten anger att myndighetens förmåga att
stärka det svenska samhället vid svåra påfrestningar
på samhället i fred sammantaget är god.
Som regeringen anmälde i föregående
budgetproposition har regeringen medgett att
Försvarsmakten fick dels omförhandla avtalet med
Sjöfartsverket om helikopter i beredskap, dels
avsluta stödet till sjukvårdshuvudmännen med
sjuktransporter med helikopter. I årsredovisningen
anmäler Försvarsmakten att myndigheten inte kommer
att teckna nya avtal med sjukvårdshuvudmännen.
Regeringen kan konstatera att Försvarsmaktens stöd
till samhället även under 2001 varit omfattande.
Viktiga insatser har gjorts vid räddningstjänst vid
översvämningar och vid snöoväder. Därtill har
Försvarsmaktens helikopterförbands verksamhet inom
ramen för räddningstjänst och vid sjuktransporter
med helikopter varit mycket betydelsefull.
Regeringen anser att den genomförda verksamheten
ligger i linje med den inriktning statsmakterna har
givit.

Försvarsunderrättelseverksamhet

Regeringskansliet har under 2001 påbörjat arbetet
med att ge en tydligare inriktning av
underrättelseverksamheten vad avser
Regeringskansliets ettåriga underrättelsebehov.
Inriktningen gällde de s.k.
försvarsunderrättelsemyndigheterna (Försvarsmakten,
Försvarets radioanstalt, Totalförsvarets
forskningsinstitut och Försvarets materielverk).
Utöver de traditionella hoten som
underrättelsetjänsten skall arbeta med har nya hot,
och de underrättelsebehov som Sveriges deltagande i
internationella insatser ställer, kommit att få en
alltmer framträdande roll. I huvudsak har
underrättelsetjänsterna uppfyllt de krav som
regeringen har ställt i dessa avseenden.

Terrorattackerna den 11 september 2001 mot USA
påverkade alla nationella underrättelsetjänster. Den
nya situationen innebar en viss ominriktning av
underrättelsetjänsterna. I allt väsentligt fungerade
detta väl och information kunde delges relevanta
institutioner.
Regeringskansliet har ökat sin förmåga att löpande
följa och bedöma underrättelseunderlaget och på så
sätt få en sammanvägd syn på hot mot landets yttre
säkerhet och intressen. Regeringen beslutade den 6
september 2001 om direktiv (2001:66) för en särskild
utredare som skall se över Försvarets radioanstalts
verksamhet. Utredaren skall redovisa resultatet av
sitt arbete senast den 30 oktober 2002.

Utskottet

Riksdagen beslutade i maj 1998 om en ny struktur för
styrning av Försvarsmakten (prop. 1997/98:83, bet.
1997/98:FöU10, rskr. 1997/98:269). Som följd härav
sker resultatredovisningen sedan 1999 i verksamhets-
och förmågetermer.

Riksdagen har efterfrågat en förbättrad
resultatredovisning från regeringen. Förra hösten
erinrade utskottet om (bet. 2001/02:FöU1 s. 37) att
riksdagen tidigare begärt en förbättrad
resultatredovisning från regeringen. Vad utskottet
då främst saknade var en koppling mellan de olika
verksamhetsgrenarna och tillhörande kostnader.
Utskottet konstaterade samtidigt, med
tillfredsställelse, att den då föreliggande
resultatredogörelsen hade utvecklats och förbättrats
jämfört med tidigare år. Ytterligare steg borde dock
kunna tas. Bland annat pekade utskottet på den
bristande kopplingen mellan kostnader och
verksamhetens resultat samt det önskvärda i att
ytterligare utveckla den s.k. spårbarheten för de
operativa förmågorna och de strategiska
kompetenserna.
Utskottet anser att den nu föreliggande
resultatredovisningen är detaljerad men ändå
överskådlig. Den är mer genomarbetad än föregående
års text och innebär, sett som en helhet, en klar
förbättring. Regeringen har återkommit inom ett
flertal områden där utskottet tidigare haft
synpunkter eller begärt en redovisning, exempelvis i
fråga om
· bristerna i samtrimning av förband,
·
- risken för att officerares kompetens att
leda bataljon och högre förband urholkas,
-
· brister när det gäller tillgången på flygförare,
helikopterförare och helikoptertekniker,
·
1. de höga avgångarna för pliktpersonal under
tjänstgöringen,
2.
- personalutvecklingen i övrigt,
-
· kvinnliga officerares situation,
·
- frågor som rör diskriminering,
jämställdhet och sexuella trakasserier,
-
- ammunitions- och minröjning.
-
Vidare görs i betydligt större utsträckning än
föregående år jämförelser av hur resultatet har
utvecklats mellan olika år. Även detta innebär
enligt utskottets mening en klar förbättring.

Dock saknas fortfarande i stor utsträckning en
koppling mellan vilken verksamhet som genomförts och
vilka kostnader som detta har medfört. Det
tydligaste exemplet på detta är redogörelsen för de
internationella insatserna. Utskottet vill här
erinra om att det ansett det vara självklart (bet.
20001/02:FöU1 s. 67) att riksdagen skall informeras
om vilka insatser som planeras för fredsfrämjande
truppinsatser och vilka kostnader som budgeterats
härför. Lika självklart bör det vara att
återredovisa resultatet av verksamheten i samma
termer.
Utskottet utgår från att regeringen i kommande
budgetproposition tar ytterligare steg i
utvecklingen av resultatredovisningen till
riksdagen.
Utskottet konstaterar att regeringens
resultatredovisning innehåller såväl positiva som
negativa omdömen. Till de positiva hör:
· Sammantaget är Försvarsmaktens förmåga att lösa
de av statsmakterna ställda uppgifterna
godtagbar.
·
- Läget är, trots vissa brister, godtagbart för
de operativa lednings- och
underhållsförbanden, arméstridskrafterna,
marinstridskrafterna, flygstridskrafterna och
helikopterförbanden, sett i ett kort
perspektiv och i nuvarande omvärldsläge.
-
1. Flygförar- och teknikerläget har
förbättrats.
2.
· Avgångarna under pliktpersonalens tjänstgöring
har minskat.
·
1 Ny materiel har tillförts i betydande
omfattning.
2
· Antalet skador under plikttjänstgöring har
minskat.
·
1. Omstruktureringen av Försvarsmaktens
grundorganisation går planenligt.
2.
Till de negativa hör:
- Arméstridskrafternas övningsverksamhet har inte
kunnat ges erforderlig omfattning. Det brister
fortfarande i samträning av förband på nivån
bataljon och högre. Officerarnas kompetens att
föra bataljon och högre förband riskerar att
urholkas.
-
· Marinstridskrafternas övningsverksamhet har måst
reduceras till ett minimum.
·
· Flygförare och helikopterförare har fått
otillräcklig träning till följd av reducerad
flygtid.
·
· Antalet hemvärnsmän har minskat.
·
· Flera av problemen inom helikopterverksamheten
kvarstår.
·
· De utbildningsvolymer för värnpliktiga som
regleringsbrevet angett har inte uppnåtts.
·
1. Avgångarna på egen begäran för yrkesofficerare
har varit högre än förutsett. Som tidigare år är
det främst yngre och högutbildade officerare som
slutar på egen begäran.
2.
Utskottet återkommer med synpunkter på vissa av här
redovisade brister och problem i samband med
behandlingen av regeringens budgetförslag och med
anledning därav avgivna motioner.

Inriktning

Utskottet behandlar i det följande vad regeringen i
budgetpropositionen (s. 48-71) har anfört om
inriktning av Försvarsmaktens olika
verksamhetsgrenar, nämligen Utbildning, planering
m.m., Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling respektive Insatser. Utskottet
behandlar också härtill hörande motioner avgivna
under allmänna motionstiden, nämligen Fö211 (m),
Fö215 (v) yrkandena 1-5, Fö220 (m, fp kd), Fö232
(fp), Fö241 (fp) yrkandena 1, 2 och 4, Fö246 (s),
Fö254 (kd) yrkandena 6, 7 och 11-13, Fö260 (m)
yrkandena 5, 6 och 9 och Fö271 (mp, fp, v) yrkandena
5-9.

Inriktning av utbildning, planering m.m.

Utskottets förslag i korthet

Inriktningen för utbildning, planering m.m.
Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning av
inriktningen för 2003 för utbildning,
planering m.m. Utskottet föreslår att
riksdagen avslår motionerna Fö215 (v) yrkande
1, Fö254 (kd) yrkandena 6, 7 och 11-13 samt
Fö260 (m) yrkandena 5 och 6.
Livgardet och Försvarsmaktens centrum för
internationell verksamhet
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens
förslag (punkt 2) att lägga ned Livgardet och
Försvarsmaktens centrum för internationell
verksamhet samt att inrätta Livgardet.
Operativa insatsledningen
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens
förslag (punkt 3) att lägga ned
organisationsenheten Operativa
insatsledningen samt att avslå motion Fö215
(v) yrkande 5.
Muskö örlogsvarv
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens
förslag (punkt 4) för verksamheten vid Muskö
örlogsvarv samt avslår motion Fö246 (s).
Helikopterverksamheten vid Säve
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna Fö211
(m), Fö215 (v) yrkande 4 och Fö232 (fp).
Flygskolan
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motion Fö220 (m,
fp, kd).
Minröjningsverksamhet
Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna Fö215
(v) yrkande 3, Fö241 (fp) yrkandena 1, 2 och
4 samt Fö271 (mp, fp, v) yrkandena 2 och 5-9.

Propositionen

Utbildning, planering m.m.

Regeringen bedömer att inriktningen för 2003 för
utbildning, planering m.m. bör vara följande:

Förmågan till väpnad strid skall utgöra grunden
för utbildning, planering m.m. Utbildnings- och
övningsverksamheten skall inriktas mot att öka
förmågan att verka inom ramen för operativt
samordnade insatser. Insatsorganisationens förmåga
att genomföra operativt samordnade insatser och att
samverka med civila delar av totalförsvaret skall
ökas.
Förmågan att genomföra internationella insatser
med förband som är anmälda till internationella
styrkeregister skall utvecklas i enlighet med
regeringens särskilda beslut. Förband som är anmälda
till internationella styrkeregister skall därför
prioriteras i utvecklings-, utbildnings- och
övningssammanhang. Utbildningen av värnpliktiga
skall även beakta behovet av rekrytering till
internationella insatser.
Verksamheten skall även fortsättningsvis bedrivas
så att utvecklingen mot ett nätverksbaserat försvar
sker samordnat inom Försvarsmakten.

Som skäl för sin bedömning anför regeringen bl.a.
följande.

Förmågan till väpnad strid utgör en grundläggande
förutsättning för att landet skall kunna försvaras
mot ett väpnat angrepp. Förmågan till väpnad strid
innebär även att förmågan att lösa uppgifterna
territoriell integritet, stöd till samhället och
internationella insatser grundläggs. För att lösa
uppgiften internationella insatser krävs dock att
förmågan till väpnad strid kompletteras med en för
internationella insatser särskild anpassad
förmågeuppbyggnad. Därför skall förband anmälda till
internationella styrkeregister prioriteras i
utvecklings-, utbildnings- och övningssammanhang så
att en sådan förmågeuppbyggnad säkerställs.

Försvarsmakten har i budgetunderlaget för 2003
redovisat en ambition för övningsverksamheten som
innebär en ökning jämfört med den under 2001 låga
nivån.
Regeringen anser det angeläget att
övningsverksamheten inriktas mot att säkerställa
nödvändig kompetens inom officerskåren, bl.a. när
det gäller förmågan att leda förband på
bataljonsnivån och högre nivåer samt att övningar
genomförs regelbundet på dessa förbandsnivåer.
Det moderna, flexibla och rörliga försvaret
utvecklas mot att bli ett nätverksbaserat försvar.
Genom att bygga samman informations- och
sensorsystem med beslutstödssystem och verkanssystem
bör förutsättningar kunna skapas för att snabbt få
ökad verkan i de mål som bekämpas eller på annat
sätt påverkas.
En av grunderna för att uppnå balans i
insatsförsvaret är således att stärka förmågan till
god omvärldsuppfattning och förmågan till ledning av
insatser.
Utvecklingen bör, enligt regeringens mening,
baseras på utnyttjandet av taktiska och tekniska
demonstratorer samt simulatorer. I det följande
sammanfattas vad regeringen anfört om inriktningen
för utbildning, planering m.m. för 2003.
Översiktligt anges även inriktningen för 2004.

Lednings- och underhållsförband

Under 2003 kommer de taktiska kommandona i Operativa
insatsledningen att leda större förbandsövningar. I
övrigt kommer verksamheten vid lednings- och
underhållsförbanden till stor del att präglas av
Försvarsmaktens pågående omstrukturering och den
verksamhetsledning som är förknippad med denna.
Operativa insatsledningens samlokalisering till
Uppsala påbörjas. Utvecklingen av Försvarsmaktens
logistik fortsätter. Resurser för att öva
insatsledning av mer omfattande karaktär (med
tillhörande underhållstjänst) bedöms mot denna
bakgrund tidigast kunna avdelas under 2004.
Övningsverksamhet i högre förbandsnivåer kommer
därmed att vara av begränsad omfattning, i synnerhet
vad avser ledning av operativt sammansatta förband.

Från 2003 skall införandet av två nya typförband
påbörjas: IT-säkerhetsenhet och
signalspaningsbataljon.
Under 2004 skall förmågan att genomföra nationella
operationer utvecklas och den operativa ledningen
prövas och utvärderas. Mot bakgrund av den sedan en
lång tid begränsade övningsverksamheten i högre
förbandsnivåer bedömer regeringen det vara av stor
vikt att denna prövning och utvärdering genomförs.

Arméstridskrafter

För arméstridskrafterna prioriteras utvecklingen av
förband som är anmälda till internationella
styrkeregister inklusive genomförande av beslutade
internationella insatser och utveckling av
prioriterade förband i insatsorganisationen.
Förmågan till väpnad strid och utnyttjande av
förband i behovssammansatta operativa insatsstyrkor
utgör fortsatt grund för förbandsverksamheten för
stridskrafterna.

Utbildning bör ske i bataljon inom ramen för
brigad såväl nationellt som internationellt. Del av
övningsverksamheten skall ske med operativt
sammansatta insatsstyrkor.
Internationaliseringen av arméstridskrafterna
kommer att fortsätta. Internationella övningsmoment
kommer att ingå som en naturlig del i
grundutbildningen av totalförsvarspliktiga som
fullgör värnplikt.
Regeringen anser att det är viktigt att följa upp
hur den framtida övnings- och
utbildningsverksamheten utvecklas under de kommande
åren. Kompetensen att leda högre förband samt att
samträna förband i bataljon och högre är två viktiga
frågor under den närmsta framtiden.
I syfte att öka antalet totalförsvarspliktiga som
fullgör värnplikt i hemvärnet avser Försvarsmakten
att uppdra åt Totalförsvarets pliktverk att, i
samband med mönstring, fråga de
totalförsvarspliktiga om intresse av
korttidsutbildning för placering i hemvärnet.
För närvarande finns ca 300 reservofficerare
placerade som främst bataljons- eller kompanichefer
i hemvärnet. Regeringen anser att åtgärder för att
öka denna befälsresurs bör genomföras.
Regeringen noterar att drygt 7 % av personalen
avgår ur hemvärnet under ett år. Orsakerna till det
minskande antalet hemvärnsmän kommer att följas upp
av regeringen. Detta gör att det i dag inte går att
exakt ange antalet fulltaliga hemvärnsförband.
Regeringen anser att åtgärder för att nyrekrytera
eller behålla personal måste vidtas.
Regeringen vill också i detta sammanhang
understryka den betydelse hemvärnet har för
Försvarsmaktens förankring i samhället.
Även under 2004 bör internationaliseringen av
arméstridskrafterna prioriteras. Slutövningar i
högre förbandsnivåer bör genomföras.
Regeringen har tidigare redovisat (prop.
2001/02:10) utvecklingen inom de nya förbandstyperna
inklusive utvecklingen av de nationella
skyddsstyrkorna. I sammanhanget anförde
försvarsutskottet (bet. 2001/02:FöU2) att regeringen
borde återkomma med ett förslag till utformning av
de nationella skyddsstyrkorna.
Regeringen avser att återkomma till utvecklingen
av de nya förbandstyperna i försvarsbeslutet 2004. I
det följande redovisar regeringen den närmare
utvecklingen och utformningen av de nationella
skyddsstyrkorna inklusive frågan om
stadsskytteförbandens placering i
insatsorganisationen.
De nationella skyddsstyrkorna har
huvuduppgifterna:
· skydda befolkning och infrastruktur och
·
· stödja de operativa insatsförbanden.
·
Skydd av befolkning och infrastruktur kan
genomföras på olika ambitionsnivåer. Bevakning är
den lägsta ambitionsnivån. För att skydda
transporter krävs eskort och de nationella
skyddsstyrkorna kan lösa enklare eskortuppgifter.
I låga konfliktnivåer skall de nationella
skyddsstyrkorna främst skydda mot sabotageenheter.
Det är framför allt hemvärnsförbanden som disponeras
för dessa uppgifter på grund av deras höga
beredskap.
I högre konfliktnivåer skall de nationella
skyddsstyrkorna kunna skydda befolkning och
infrastruktur mot mera reguljära förband.
De nationella skyddsstyrkorna skall stödja de
operativa armé-, marin- och flygstridskrafterna för
att dessa skall kunna utnyttjas optimalt för att
lösa sina huvuduppgifter.
Regeringen har (prop. 2001/02:159) tydliggjort
hemvärnets och driftvärnets roll och slagit fast att
hemvärnsförbanden framgent skall utgöra en central
del av de nationella skyddsstyrkorna.
Frågan om antalet hemvärnsbataljoner inom de
nationella skyddsstyrkorna bör särskilt beaktas av
regeringen i syfte att säkerställa personal- och
materieltillförsel. Hemvärnets organisation och
verksamhet utreds av Försvarsmakten inför
försvarsbeslutet 2004. Regeringen anser att frågor
rörande bl.a. hemvärnets numerär, uppgifter,
rekrytering, förmåga och funktion inom de nationella
skyddsstyrkorna bör belysas.
Regeringen betonar att det fortsatt bör ske
satsningar på att rekrytera lämpliga personer till
hemvärnet. Till detta bör åtgärder för att minska
vapenförluster vidtas och reglerna för
vapenförvaring i hemmen ses över.
Förband ur de nationella skyddsstyrkorna skall
kunna underställas Operativa insatsledningen,
militärdistrikten, taktisk chef eller annan chef ur
de operativa insatsförbanden beroende på uppgift
m.m.
Militärdistriktet ansvarar för territoriell
verksamhet inom respektive område. Den territoriella
verksamheten syftar till att genom samverkan
samordna civila och militära resurser, skapa
förutsättningar för att genomföra och stödja
militära insatser m.m.
Uppgifterna är territoriellt bundna, vilket
innebär att de nationella skyddsstyrkorna har
uppgifter inom ett begränsat område.
De nationella skyddsstyrkorna skall inte ha någon
operativ rörlighet, vilket innebär att förbanden
inte har en organisation eller utrustning för
transporter mellan olika operationsområden. Däremot
skall förbanden ha den taktiska och stridstekniska
rörlighet som krävs för att lösa sina huvuduppgifter
som nyss beskrivits.
De nationella skyddsstyrkorna skall inte ha någon
tyngre utrustning, exempelvis pansarskyttefordon,
artilleri eller luftvärn.
Utöver vad regeringen tidigare har redovisat till
riksdagen anser regeringen att skyddsstyrkorna 2004
skall bestå av 15 ingenjörkompanier och ett marint
bevakningskompani. Ingenjörkompanierna skall
understödja de operativa förbanden, de nationella
skyddsstyrkorna samt det civila samhället med
fältarbetsresurser.
Det marina bevakningskompaniet skall bevaka marina
basområden i skärgårdsterräng och kustzoner, men med
lägre kapacitet för bekämpning än marina
bevakningsbataljoner.
I det framtida nätverksbaserade försvaret kan de
nationella skyddsstyrkorna, inte minst
hemvärnsförbanden, komma att utgöra viktiga
underrättelsekällor och därmed stödja de operativa
insatsförbanden.
Regeringen gav i regleringsbrevet för 2002
Försvarsmakten i uppdrag att redovisa ett förslag
till en differentierad förmåga för
stadsskytteförbanden och ett förslag till
kategorisering i armébrigadförband eller nationella
skyddsstyrkor.
Försvarsmakten föreslår i sin redovisning att
stadsskyttebataljonerna i avvaktan på resultatet
från pågående utredning tills vidare bör kvarstå i
och redovisas inom armébrigadförbanden. Regeringen
gör ingen annan bedömning i frågan.

Marinstridskrafter

Regeringen anser att övningsverksamheten och
förbandsutbildningen i högre förband bör grundas på
väpnad strid och inriktas mot förmåga att verka inom
ramen för operativt samordnade insatser. Vidare
anser regeringen att marinstridskrafterna under 2003
fortsatt bör utvecklas mot operativt
behovssammansatta styrkor och mot en ökad förmåga
till samverkan med andra nationers förband vid
övningar och insatser i vårt närområde samt med
civila myndigheter.

Det övergripande målet för 2003 bör vara att
prioritera utbildnings- och övningsverksamheten så
att ambitionsnivån successivt återgår till planerad
nivå och därefter bibehålls.
Regeringen anser att marinstridskrafternas
fortsatta internationalisering bör utvecklas inom
ramen för det fördjupade Östersjösamarbetet.
Utbildning, planering m.m. skall vidare planeras,
genomföras och följas upp så att de även motsvarar
de ökade krav som följer av regeringens beslut att
anmäla vissa förband till internationella
styrkeregister.
Regeringen informerar i propositionen om planerad
materieltillförsel samt om studier inför utveckling
av ny materiel. Korvetterna av Stockholmsklass och
minröjningsfartyg av Landsortsklass
halvtidsmoderniseras och halvtids-moderniseringen av
minfartyget Carlskrona fortsätter. Leveranser av
korvetter av Visbyklass påbörjas. Dessa kommer att
tas i operativ drift efter 2004.
I takt med att resurser kan frigöras bör
utvecklingen av marinstridskrafterna i berörda delar
ske mot ett nätverksbaserat försvar. Vidare bör
utvecklingen fortsätta för att ge de typförband som
anmälts till internationella styrkeregister en
internationell förmåga.

Flygstridskrafter

Regeringen anser att förmågan till väpnad strid och
utnyttjande av förband i behovssammansatta operativa
insatsstyrkor skall utgöra fortsatt grund för
förbandsverksamheten inom flygstridskrafterna.

De förband som bör prioriteras under 2003 för
flygstridskrafternas del är
stridsledningsbataljonerna, radarflyggruppen, delar
av flygbasbataljonerna, flygdivisionerna JAS 39 samt
delar av de centrala flygtransportdivisionerna.
Dessa förband skall även prioriteras för försörjning
med materiel. Även flygdivisionerna JA 37 och AJS 37
bör prioriteras mot bakgrund av förseningar i
ombeväpningen till Gripensystemet samt att de i
delar är anmälda till internationella
styrkeregister.
Den internationella förmågan genom de inrättade
snabbinsatsstyrkorna SWAFRAP AJS 37 och SWAFRAP C-
130 Hercules bör vidmakthållas. Regeringen anser att
förband anmälda till internationella styrkeregister
bör prioriteras inom flygstridskrafternas
utbildnings- och övningsverksamhet.
Regeringen anser att det är viktigt att
utbildnings- och övningsverksamheten successivt
återgår till en normal nivå. Detta bör inledas redan
under innevarande år.
Vidare anser regeringen att det är viktigt att
ombeväpningen till Gripensystemet kan fullföljas
enligt Försvarsmaktens planering och att tillräcklig
produktion av flygtid säkerställs. Det är också
viktigt för flygstridskrafternas framtid samt för
den exportstödjande verksamheten att den
kontinuerliga pilotförsörjningen tillförsäkras och
att piloter inte lämnar Försvarsmakten på grund av
t.ex. för liten flygtidstilldelning.

Helikopterförband

Regeringen anser att Försvarsmakten generellt bör
öka ambitionen när det gäller utbildnings- och
övningsverksamheten och att denna ambitionshöjning
är en förutsättning för att de prioriterade målen
skall uppnås. Detta är av särskild betydelse inom
helikopterförbanden eftersom det där förekommer
brister och problem, vilket regeringen pekat på i
resultatbedömningen.

Den grundläggande inriktningen för
helikopterförbanden under 2003 är att fortsätta att
utveckla de två nya helikopterbataljonerna. Efter
hand som de nya helikoptrarna levereras skall de två
bataljonerna utvecklas i sina framtida funktioner.
Försvarsmakten ser för närvarande över
helikopterförbandens personalramar. Med början 2002
och fortsatt under 2003 utformas de nya förbanden
därför även till sitt nya personalmässiga innehåll.
Härtill ses också flottiljens basering av
helikoptrar över.
Regeringen anser att det är viktigt att
Försvarsmakten under 2002 och 2003 fullföljer de
åtgärder som har påbörjats för att förbättra
helikopterförbandens förmåga. Det är sålunda
angeläget att flygtidsproduktionen och
flygtidstilldelningen ökar och att därigenom
utbildning och övningar kan genomföras med högre
ambition än under 2001.

Personal

Våren 2002 behandlade riksdagen frågan om
personalförsörjning i Försvarsmakten (prop.
2001/02:10, bet. 2001/02:FöU7, rskr. 2001/02:192).
Det finns en bred politisk uppslutning kring den
samlade syn på personalförsörjningen i
Försvarsmakten som regeringen redovisat för
riksdagen.

I fråga om den internationella
tjänstgöringsskyldigheten uttalade försvarsutskottet
att det är "självklart att yrkesofficerare skall ha
skyldighet att delta i all den internationella
verksamhet som kan ifrågakomma, inklusive
fredsbevarande och fredsframtvingande verksamhet,
sett mot bakgrund av den ökade vikt som deltagandet
i den internationella verksamheten successivt fått
för Försvarsmakten". Av försvarsutskottets
betänkande följer att regeringen skyndsamt bör
återkomma med erforderliga lagändringsförslag för
att möjliggöra att tjänstgöringsskyldighet i all
internationell verksamhet för yrkesofficerare kan
införas. Utskottet delade också regeringens
uppfattning att själva skyldigheten att tjänstgöra i
väpnad styrka utomlands inte skall regleras i lag.
Av försvarsutskottets betänkande framgår också att
regeringen bör återkomma till riksdagen med en
redovisning avseende de åtgärder som vidtas för att
öka andelen kvinnliga officerare.
Regeringen anför att den i april 2002 gav
Försvarsmakten i uppdrag att genomföra de
förändringar i myndighetens
personalförsörjningssystem som regeringen redovisat
för riksdagen. I uppdraget erinrade regeringen om
· grunderna för reformarbetet,
·
· behovet av en stark rekryteringskraft,
·
a) tjänstgöringen i den fredsfrämjande
verksamheten,
b)
1. yrkesofficerarnas karriär- och
utvecklingsmöjligheter,
2.
- behovet av att påtagligt öka andelen kvinnliga
officerare,
-
· den civilanställda personalens karriär- och
utvecklingsmöjligheter,
·
· reservofficerssystemets utveckling,
·
· grundutbildningen av de totalförsvarspliktiga,
·
· hur kompetensen hos dem som nyligen fullgjort
värnplikt bör tillvaratas,
·
- behovet av att stärka myndighetens
arbetsgivarroll,
-
1. etnisk och kulturell mångfald samt
2.
1 behovet av att förebygga trakasserier.
2
Av uppdraget framgick att regeringen bedömer att
arbetet med att förändra Försvarsmaktens
personalförsörjningssystem kommer att bli flerårigt
och ställa krav på en fortlöpande uppföljning från
regeringens sida.
Regeringen angav vidare att Försvarsmaktens
förändringsarbete skall beakta försvarsutskottets
ställningstaganden i betänkande 2001/02:FöU7.
Regeringen uppdrog också åt Försvarsmakten att
göra den utvärdering av lagen (1999:568) om
utlandsstyrkan inom Försvarsmakten och att lämna den
redovisning angående åtgärder för att öka andelen
kvinnliga officerare som försvarsutskottet begärt
(bet. 1998/99:FöU8 s. 14 och bet. 2001/02:FöU7 s. 6
och 28).
Utgående från en rapport från Försvarsmakten
(Fö2002/1863/MIL) lämnar regeringen i propositionen
en kortfattad redogörelse för Försvarsmaktens analys
av det förändringsarbete som är nödvändigt. Vidare
lämnas den av försvarsutskottet begärda
redovisningen.

Förändringsarbetet

Försvarsmaktens arbete med att förändra myndighetens
personalförsörjningssystem pågår och bedrivs i allt
väsentligt i enlighet med vad riksdagen och
regeringen lagt fast. Förändringsarbetet är
komplext, vilket förstärker regeringens tidigare
bedömning att arbetet kommer att behöva bedrivas i
olika tidsperspektiv och under flera år.

Försvarsmaktens utgångspunkt för
förändringsarbetet är att genomföra en
kompetensbehovsanalys. Denna kommer att utmynna i en
beskrivning av de kompetenser som behövs efter det
att omstruktureringen genomförts utifrån de beslut
om bl.a. uppgifter och organisation som riksdagen
och regeringen fattat. Parallellt med detta genomför
Försvarsmakten en kompetensinventering. Skillnaden
mellan behov och tillgänglig kompetens kommer sedan
att utgöra grund för den
kompetensförsörjningsstrategi som är nödvändig för
att kunna uppnå en långsiktig balans. Regeringen
avser att i underlaget inför försvarsbeslutet 2004
återkomma till riksdagen med en mer fyllig
redovisning av Försvarsmaktens förändringsarbete.

Utvärdering av lagen om utlandsstyrkan inom Försvarsmakten

Försvarsmakten har i fråga om skador vid
tjänstgöring utomlands konstaterat att lagen om
utlandsstyrkan i sin nuvarande utformning fungerar
tillfredsställande. Försvarsmakten anser dock att
försäkringskassornas handläggningstider och även
synen i övrigt på ärendenas beredning skiljer sig
avsevärt från vad Försvarsmakten skulle önska.
Försvarsmakten föreslår att en dialog inleds med
berörda parter.

Kvinnliga yrkesofficerare

Försvarsutskottet har begärt (bet. 2001/02:FöU7) att
regeringen skall återkomma till riksdagen med en
redovisning av rekryteringsmål för kvinnliga
officerare, förändringar av de fysiska baskraven och
förbättringar av arbetsmiljön för kvinnor. Som en
komplettering till vad som angetts om kvinnliga
officerare under Resultatbedömning redovisar
regeringen Försvarsmaktens rekryteringsmål och
inriktning för kommande arbete beträffande kvinnliga
officerare.

Grundläggande för Försvarsmaktens förmåga att
rekrytera och behålla kvinnor i officersyrket är att
myndighetens arbetsmiljö är stimulerande och
välkomnande för alla oavsett kön. I linje med
Försvarsmaktens strävan att bearbeta det som kan
beskrivas som en föråldrad myndighetskultur och
ogynnsamma attityder till kvinnliga officerare skall
myndigheten inom tre år ha halverat de förtida
avgångar som beror på arbetsmiljö.
En ny jämställdhetsplan som är gemensam för hela
myndigheten utgör en av hörnpelarna i
Försvarsmaktens arbete med att skapa en arbetsmiljö
som är utvecklande för alla anställda oaktat kön.
Försvarsmakten avser att under 2002 besluta
huruvida de fysiska baskraven på officerare kan
ersättas med ett träningskrav. Tillsammans med detta
arbete sker också en befattningsanalys där bl.a. de
fysiska förutsättningarna för att antas till en viss
befattning som värnpliktig ses över.
Enligt Försvarsmaktens bedömning kommer de
åtgärder som vidtas att ge ett sådant resultat att
andelen kvinnliga yrkesofficerare ökar till 5 %
2007.
Enligt regeringens mening bör det vara möjligt för
Försvarsmakten att öka ambitionsnivån.
Personalförsörjningsutredningen föreslog att
Försvarsmakten skulle öka rekryteringen av kvinnor
till yrkesofficersutbildningen och att göra det i en
ökad takt (SOU 2001:23, s. 19). De metoder för att
uppnå detta som utredningen redovisade har i allt
väsentligt anammats av Försvarsmakten. Enligt
regeringens mening finns därmed de förutsättningar
som är nödvändiga för att det skall vara möjligt att
förverkliga utredningens förslag. Försvarsmakten bör
därför öka sin målsättning så att den bidrar till
att öka antalet kvinnliga elever vid
militärhögskolorna och därmed på sikt antalet
kvinnliga officerare.
En fördubbling av de kvinnliga eleverna skulle
påtagligt förändra de yngsta yrkesofficerarnas
situation och dessutom ge den positiva signal som i
allt väsentligt saknats under de dryga 20 år som
officersyrket varit öppet för kvinnor.

Totalförsvarspliktig personal

Inriktningen är att utbildningsvolymen av
totalförsvarspliktiga som fullgör värnplikt under
2003 skall öka till ca 16 000 totalförsvarspliktiga.

Stor vikt skall läggas vid frågor rörande de
värnpliktigas medinflytande, motivation och befälens
attityder. Vidare skall arbetet för att minska
avgångar under grundutbildningen fortsätta samt en
vidareutveckling ske avseende det civila meritvärdet
av att göra värnplikten. Regeringen avser att följa
konsekvenserna av det nya förmånssystemet.
Ett annat prioriterat område för regeringen är
utbildningsmiljön för totalförsvarspliktiga.
Utvecklingsarbetet skall syfta till att motverka
mobbning, trakasserier samt övergrepp mot enskilda.
Varje fall av avgång under grundutbildningen bland
kvinnliga totalförsvarspliktiga skall analyseras och
återrapporteras.

Tjänstgöring i internationell verksamhet

Regeringskansliet har utarbetat och remissbehandlat
en promemoria i frågan (dnr Fö2002/1582/RS). För
närvarande pågår ett arbete med en lagrådsremiss.
Regeringen avser att till våren 2003 återkomma till
riksdagen med en proposition med lagförslag så att
Försvarsmakten får en grund för att som arbetsgivare
kunna införa ett system där yrkesofficerare har
skyldighet att tjänstgöra i all internationell
verksamhet.

Civilanställda

När det gäller den civila personalens
kompetensutveckling är det enligt regeringens mening
väsentligt att projektet, Kompetens i Centrum,
fullföljs.

Det militära skolsystemet

Regeringen anser att det är viktigt att
Försvarshögskolan fullföljer sin strävan att stärka
den vetenskapliga grund som myndighetens verksamhet
bygger på. Regeringen bedömer dessutom att det är
viktigt att Försvarshögskolan parallellt med sitt
kvalitetsarbete verkar för en sänkning av skolans
kostnader per utbildningsplats.

I mars 2002 beslutade regeringen direktiv
(2002:41) till en utredning med uppgift att se över
hur det militära försvarets utbildningssystem bör
utvecklas. Utredaren skall klarlägga hur
Försvarsmaktens kompetensbehov bör tillgodoses.
Utredningen skall sedan utvärdera utbildningsbehovet
såväl till längd som till utformning och innehåll.
Utredaren skall redovisa sitt förslag senast den 1
maj 2003 och detta kommer att utgöra en viktig grund
för den fortsatta inriktningen av det militära
skolsystemet.

Diskrimineringsfrågor

I januari 2002 beslutade regeringen direktiv till en
parlamentarisk kommitté som bl.a. har i uppdrag att
överväga om regler om aktiva åtgärder bör införas
för att motverka diskriminering av dem som fullgör
värnplikt eller civilplikt. Senast den 1 december
2004 skall kommittén redovisa uppdraget.

De värnpliktigas skydd mot diskriminering stärktes
dock redan från den 1 juli 2002. Den dagen trädde en
ny bestämmelse i kraft i förordningen (1995:238) om
totalförsvarsplikt som stärker skyddet mot
trakasserier för alla de som tjänstgör med stöd av
lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.
Regeringen anser det mycket angeläget att såväl
Försvarsmakten som de totalförsvarsgemensamma
myndigheterna bedriver ett aktivt arbete för att
motverka och förebygga diskriminering på grund av
kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet eller
religion.

Frivilliga försvarsorganisationer

Regeringen har föreslagit (prop. 2001/02:159)
riktlinjer för organisationsstöd och uppdrag till
frivilliga försvarsorganisationer. Riksdagen biföll
förslaget (bet. 2001/02:FöU12, rskr. 2001/02:262). I
propositionen anförde regeringen bl.a. att
Försvarsmakten och Krisberedskapsmyndigheten skulle
redovisa förslag på en modell för fördelning av
organisationsstöd till frivilliga
försvarsorganisationer samt bakomliggande kriterier
med motiv. Vidare anförde regeringen att
Försvarsmakten och Krisberedskapsmyndigheten skulle
utarbeta handlingsregler och föreslå vilka
organisationer som i sammanhanget skall behandlas
som frivilliga försvarsorganisationer.

Regeringen gav i juni 2002 Försvarsmakten och
Krisberedskaps-myndigheten i uppdrag att senast den
15 oktober 2002 utarbeta förslag i enlighet med
propositionen. Regeringen avser att återkomma till
riksdagen med en samlad bild på genomförda
förändringar inför försvarsbeslutet 2004.

Miljöarbetet

Regeringen anser att Försvarsmaktens och
försvarssektorns miljöarbete även fortsättningsvis
skall bygga på den nordiskt gemensamma Nordisk
Agenda 21 för försvarssektorn.

För Försvarsmaktens eget miljöarbete bör en
ytterligare utgångspunkt vara att fördjupa arbetet
inom ramen för det miljöledningssystem som infördes
i hela organisationen vid årsskiftet 2001/02.
Regeringen understryker vikten av en fortsatt
adekvat miljöutbildning. Försvarsmakten bör därför
utveckla sin omfattande miljöutbildning av all
försvarsmaktspersonal.
Det är enligt regeringens mening viktigt att
avvecklingen av ämnen som bryter ned ozonskiktet
fortsätter. Vidare bör fortsatta insatser vidtas för
att begränsa utsläppen till luft, mark och vatten av
skadliga ämnen. I detta ligger att begränsa
utsläppen efter användning av fossila bränslen.
Regeringen anser också att Försvarsmakten skall
fortsätta arbetet med att begränsa effekterna av
skott- och flygbuller.
Regeringen anser vidare att Försvarsmakten skall
fortsätta åtgärderna för att återställa mark som
skadats av militär verksamhet.
På det internationella planet anser regeringen att
det är betydelsefullt att miljösamarbetet
fortsätter. Det gäller bl.a. samarbete med USA och
med de nordiska staternas försvarsmakter. I mars
2002 uppdrog regeringen åt Försvarsmakten att
genomföra ytterligare försvarsmiljöinsatser i
Estland, Lettland och Litauen. Dessa åtgärder
finansieras inom ramen för det s.k.
säkerhetsfrämjande stödet. Vid sidan härom är det
angeläget att miljösamarbetet med främst Ryssland,
men även Ukraina, utvecklas.
Regeringen erinrar om Försvarsmaktens roll för
miljön ur ett annat perspektiv avseende hållbar
utveckling. Regeringen redovisade i mars 2002
skrivelsen Nationell strategi för hållbar utveckling
för riksdagen (skr. 2001/02:172). Regeringen slår i
skrivelsen fast att fred och stabilitet är en viktig
förutsättning för hållbar utveckling. Regeringen
pekar vidare på att ett huvudsyfte med det militära
försvaret är att vara krigsavhållande.
Försvarsmakten har därför en roll inte bara i
fråga om ekologiskt hållbar utveckling i ett
nationellt perspektiv, utan även i den hållbara
utvecklingens samtliga dimensioner - ekonomiska,
sociala och ekologiska - i ett internationellt
perspektiv.

Grundorganisationen

Regeringen föreslår följande: Organisationsenheten
Livgardet i Upplands-Bro/Kungsängen och
organisationsenheten Försvarsmaktens centrum för
internationell verksamhet (Swedint) i
Södertälje/Almnäs skall läggas ned den 31 december
2003 eller vid den senare tidpunkt regeringen
bestämmer. Organisationsenheten Livgardet skall
inrättas den 1 januari 2004 eller vid den senare
tidpunkt regeringen bestämmer.

Verksamheten vid Operativa insatsledningen skall,
med oförändrad huvudinriktning, inordnas som en del
i organisationsenheten Högkvarteret. Som en följd
skall organisationsenheten Operativa insatsledningen
läggas ned den 31 december 2002 eller vid den senare
tidpunkt som regeringen bestämmer.

Som skäl för sina förslag anför regeringen bl.a.
följande.

På regeringens förslag beslutade riksdagen i maj
2001 att Operativa insatsledningen skulle
lokaliseras till Täby/Näsby park (prop. 2000/01:113,
bet. 2000/01:FöU9, rskr. 2000/01:214). Riksdagen
beslutade samma vår att Upplands flygflottilj skall
läggas ned den 31 december 2003 (bet. 2000/01:FöU2,
rskr. 2000/01:213).

Regeringen föreslog i propositionen Fortsatt
förnyelse av totalförsvaret i september 2001 att
beslutet om lokalisering av Operativa
insatsledningen till Täby/Näsby park skulle upphävas
och att regeringen skulle besluta om
organisationsenhetens lokalisering (prop.
2001/02:10). Regeringen ansåg i propositionen vidare
att det var angeläget att Operativa insatsledningen
snarast kunde verka samlat från en gemensam plats.
Riksdagen godkände regeringens förslag (bet.
2001/02:FöU2, rskr. 2001/02:91). Försvarsutskottet
hade således inget att erinra mot att
riksdagsbeslutet om att lokalisera Operativa
insatsledningen till Täby/Näsby park upphävdes.
Utskottet ansåg dock att regeringen i de fortsatta
övervägandena även borde pröva en delad lokalisering
av organisationsenheten. Jämförelse borde härvid
göras, menade utskottet, vad gäller bl.a. kostnader,
skyddsaspekter och personalförsörjning.
På grundval av en av Försvarsmakten under hösten
2001 genomförd utredning och fortsatta överväganden
inom Regeringskansliet beslutade regeringen i
december 2001 att Operativa insatsledningen skall
lokaliseras till Uppsala. Enligt beslutet skall
lokaliseringen av Operativa insatsledningen som
helhet till Uppsala vara avslutad senast den 31
december 2004.
Vidare anförde regeringen i sitt beslut följande.
Det finns alltjämt starka principiella skäl för att
ge huvuddelen av Operativa insatsledningen en samlad
lokalisering. En gemensam lokaliseringsplats ger
sålunda de bästa förutsättningarna för en nära
samverkan mellan stridskrafterna i fråga om operativ
och taktisk ledning. Detta är en grundläggande
förutsättning för reformeringen av den militära
ledningsorganisationen med dess krav på kvalificerad
ledning av behovssammansatta styrkor. En delad
lokalisering till de nuvarande fyra platserna och de
delvis provisoriska lokaler som där disponeras ger
inte möjlighet till ledning från skyddade
ledningsplatser. En delad lokalisering ger vidare
inte samma möjlighet till rationalisering av vissa
stabs- och betjäningsfunktioner som en samlad
lokalisering ger.
Beträffande investeringar för Operativa
insatsledningen ansåg regeringen i beslutet att en
samlad lokalisering för huvuddelen av
organisationsenheten ger bättre förutsättningar för
att kunna samutnyttja sambandsutrustning och annat
ledningsstöd jämfört med vad en delad gruppering
skulle kunna erbjuda. Försvarsmaktens beräkningar
visar att en delad lokalisering till Operativa
insatsledningens nuvarande fyra platser är det
alternativ som är förknippat med högst
hyreskostnader av samtliga utredda alternativ.
Regeringen bedömde vidare i sitt beslut att
Uppsala är det alternativ som till största del
uppfyller de krav som bör ställas på platsen för
Operativa insatsledningens samlokalisering.
Flottiljområdet i Uppsala erbjuder härvid
berghangarer lämpliga för en skyddad ledningsplats
och ett läge i utkanten av tätorten. Vidare är det
flygtaktiska kommandot redan lokaliserat till denna
plats. Den beslutade nedläggningen av Upplands
flygflottilj innebär även att Försvarsmakten i
betydande utsträckning kan utnyttja befintliga
byggnader och infrastruktur i övrigt.
Försvarsmakten har bedömt att Operativa
insatsledningen kan vara organiserad i Uppsala i
enlighet med den tidsplan regeringen bestämt, dvs.
vid utgången av 2004. Den nya skyddade
ledningscentral som också behövs för Operativa
ledningens verksamhet bör enligt Försvarsmakten
kunna vara färdigställd ett halvår senare, dvs. den
30 juni 2005.
Regeringen har i det föregående informerat om
Försvarsmaktens utredning om myndighetens centrala
ledning. I utredningen föreslås bl.a. att Operativa
insatsledningen organisatoriskt blir en del av
Högkvarteret. Som en följd av detta hemställer
Försvarsmakten om att Operativa insatsledningen
läggs ned som en egen organisationsenhet. Operativa
insatsledningens uppgifter renodlas som en följd av
detta än mer till insatsledning. Försvarsmaktens
centrala ledning kommer därmed att bestå av en
organisationsenhet, Högkvarteret, bestående av bl.a.
en stabsenhet och fyra linjeenheter, varav en för
operativ och taktisk ledning, en för
krigsförbandsledning, en för
grundorganisationsledning samt en för militär
underrättelse- och säkerhetstjänst.
Regeringen anser det vara lämpligt att, som
Försvarsmakten föreslår, i formellt organisatoriskt
hänseende låta Operativa insatsledningen utgöra en
del av Högkvarteret. Genom att låta hela den
centrala ledningen utgöra en organisationsenhet,
Högkvarteret, skapas en enklare
organisationsstruktur, där en gemensam stab ansvarar
för att hålla samman samtliga viktiga
arbetsprocesser oavsett om det rör insatsledning
eller verksamhetsledning. Åtgärden ligger därmed i
linje med vad regeringen tidigare anfört om att
planerings-, uppföljnings- och avvägningsprocesserna
inom Försvarsmaktens centrala ledningsorganisation
fortlöpande bör utvecklas och förstärkas (prop.
2001/02:10). Likaså anser regeringen det vara
viktigt att fortsätta utveckla förmågan till
kvalificerad insatsledning. Verksamheten vid
Operativa insatsledningen bör i organisatorisk
mening sålunda inordnas i Högkvarteret, men med
oförändrad huvudinriktning och lokalisering till
Uppsala i enlighet med vad regeringen nyss anfört.
Organisationsenheten Operativa insatsledningen bör
läggas ned den 31 december 2002 eller vid den senare
tidpunkt som regeringen bestämmer.
Regeringen går härefter över till att behandla
frågor om Försvarsmaktens centrum för internationell
verksamhet (Swedint). Riksdagen beslutade i mars
2000 att Swedint skall omlokaliseras till Upplands-
Bro/Kungsängen och samlokaliseras med Livgardet
(prop. 1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2, rskr.
1999/2000:168). Denna omlokalisering har blivit
försenad i förhållande till statsmakternas
ursprungliga intentioner. Regeringen anser att det
är viktigt att omlokaliseringen drivs kraftfullt av
Försvarsmakten. Samtidigt är det angeläget att
omlokaliseringen genomförs till så låga kostnader
som möjligt för staten.
Försvarsmakten har hos regeringen i juni 2002
hemställt att organisationsenheterna Livgardet och
Swedint läggs ned och att en ny organisationsenhet,
Livgardet/Swedint, inrättas. Försvarsmakten anför i
sin skrivelse att ett av skälen för att omlokalisera
Swedint till Kungsängen var att uppnå synergivinster
och därmed lägre kostnader. Myndigheten anser att en
integrering av de två organisationsenheterna till en
organisationsenhet kommer att leda till ett mer
rationellt arbete inom en rad områden, bl.a.
ledning, planering och uppföljning.
Enligt regeringens mening uppnås den mest
rationella och effektiva driften av en
samlokaliserad verksamhet i Kungsängen om den inte
genomförs inom ramen för två separata
organisationsenheter utan inom ramen för en
samordnad organisationsenhet. På detta sätt
fullföljs enligt regeringens mening också
intentionerna från riksdagsbeslutet våren 2000.
Försvarsmakten beräknar dessa besparingar till
10-12 miljoner kronor per år.
Det är regeringen som bestämmer den nya
organisationsenhetens namn. Regeringen anser att
namnet Livgardet av traditionsskäl bör bibehållas.
Härutöver konstaterar regeringen att benämningen
Swedint är välkänd och inarbetad såväl inom landet
som utomlands. Regeringen anser att den nya
organisationsenheten bör ges namnet Livgardet. Inom
Livgardet bör det finnas en enhet som benämns
Swedint.
Försvarsmakten bedömer att omlokaliseringen till
Kungsängen av Swedints verksamhet bör kunna vara
slutförd under det första kvartalet 2004. Enligt
regeringens mening bör de nuvarande
organisationsenheterna Livgardet och Swedint läggas
ned den 31 december 2003 eller vid den senare
tidpunkt regeringen bestämmer. Den nya
organisationsenheten Livgardet bör inrättas den 1
januari 2004 eller vid den senare tidpunkt
regeringen bestämmer.

Muskövarvet

Regeringen föreslår följande: Inriktningen av
Försvarsmaktens fartygsunderhåll skall vara att
verksamheten vid Muskö örlogsvarv överförs på för
staten godtagbara villkor till privatägd
industri. Så länge en sådan överföring inte
genomförs skall verksamheten vid Muskö örlogsvarv
fortsatt bedrivas i Försvarsmaktens regi.

Som skäl för sitt förslag anför regeringen bl.a.
följande.

Riksdagen har beslutat följande inriktning för
Försvarsmaktens framtida fartygsunderhåll m.m.
(prop. 2000/01:53, bet. 2000/01:FöU3, rskr.
2000/01:180).

Inriktningen av Försvarsmaktens fartygsunderhåll
skall vara att verksamheten vid Muskö örlogsvarv
överförs till i första hand civil industri och,
om detta inte är möjligt, i andra hand till annan
verksamhetsform.

Inriktningen skall vidare vara att
Försvarsmaktens upphandling av marint
fartygsunderhåll så långt möjligt skall ske på
affärsmässiga grunder. Hänsyn skall därvid tas
till behovet av att nyproduktionskompetens hos
civil varvsindustri kan bibehållas och utvecklas
samt av en rationell förbandsproduktion.

Regeringen beslutade i juni 2001 direktiv (dir.
2001:58) till en utredning med uppdrag att ta fram
underlag för och genomföra förhandlingar om
överlåtelse av den verksamhet som avser
fartygsunderhåll vid Muskö örlogsvarv till civil
industri.

Utredningen lämnade sitt betänkande (SOU 2002:34)
i april 2002. Betänkandet har remissbehandlats.
Huvuddelen av de instanser som yttrat sig är
positiva till utredningens förslag.
Utredningen konstaterar bl.a. att intresset för
att överta varvet har visat sig vara litet. Av
tillfrågade företag har inget visat sig intresserat
av att förvärva Muskövarvet eller ta över
underhållsverksamheten utan en statlig
beställningsgaranti på underhållet av ubåtarna.
Utredningen har även övervägt att omvandla
Muskövarvet till ett statligt bolag och tagit fram
det underlag som behövs för att genomföra en sådan
bolagisering. Enligt utredningen kräver ett
genomförande av en statlig bolagisering bl.a. att
bolaget tillförs ett kapital på i storleksordningen
100 miljoner kronor. Trots kapitaltillförsel bedömer
utredningen att det är risk för att Muskövarvet
kommer att gå med förlust och rekommenderar därför
att Muskövarvet inte ombildas till ett statligt ägt
bolag. Om Muskövarvet inte kan säljas till ett
privat företag, anser utredningen att varvet bör
drivas vidare som en resultatenhet inom
Försvarsmakten.
Regeringen finner att detta, sammanvägt med
bedömningen att ett statligt bolag, trots en
ansenlig kapitaltillförsel riskerar att gå med
förlust, inte gör det meningsfullt att i nuläget
omvandla Muskövarvet till ett statligt bolag. Mot
bakgrund av svårigheterna att med dagens
förutsättningar sälja Muskövarvet till ett privat
företag, anser regeringen att varvet tills vidare
bör drivas vidare som en resultatenhet inom
Försvarsmaktens logistikenhet.
Regeringen finner därmed att gällande inriktning
avseende fartygsunderhållets verksamhetsform bör
ändras. Den nya inriktningen bör vara att så länge
en överföring av verksamheten vid Muskö örlogsvarv
inte kan ske till privatägd industri så skall denna
verksamhet fortsatt bedrivas i Försvarsmaktens regi.

Skydd mot NBC-stridsmedel

Inom ramen för den av regeringen beslutade
utvecklingen av insatsorganisationen skall ett NBC-
kompani organiseras och vara operativt 2004. Mot
bakgrund av bl.a. terrorangreppen i USA den 11
september 2001 uppdrog regeringen åt Försvarsmakten
att redovisa förutsättningarna för en
tidigareläggning av utvecklingen av kompaniet.
Försvarsmakten har lämnat en redovisning i
budgetunderlaget för 2003.

Av redovisningen framgår att det enligt
Försvarsmaktens uppfattning inte är lämpligt att
tidigarelägga tidpunkten för när kompaniet som
helhet kan vara operativt. Däremot lämnar
Försvarsmakten ett förslag till hur NBC-förmågan
successivt kan höjas fram till dess att kompaniet är
färdigutvecklat och operativt. Förslaget går i
huvudsak ut på att med stöd av grundorganisationens
resurser bygga upp en tillfällig NBC-insatsstyrka.
Regeringen anser att utvecklingen av NBC-kompaniet
bidrar till att förbättra såväl beredskap som
insatsförmåga. Regeringen anser vidare att åtgärder
bör vidtas för att höja NBC-insatsförmågan stegvis
fram till dess att NBC-kompaniet är operativt under
2004. Genom den av Försvarsmakten föreslagna
tillfälliga NBC-insatsstyrkan bedöms NBC-
insatsförmågan kunna ökas.
Med relativt små resurser bör den tillfälliga NBC-
insatsstyrkan kunna utföra ett flertal uppgifter,
t.ex. ge stöd åt militära enheter vid förhöjt NBC-
hot eller vid inträffade NBC-händelser, ge stöd vid
internationella insatser inkluderande stöd till
utlandsstyrkan samt ge stöd till samhället, framför
allt polis och räddningstjänst. Utvecklingen av NBC-
kompaniet bör fortgå i den takt som Försvarsmakten
föreslagit, dvs. att kompaniet blir operativt under
2004. Det är enligt regeringen även angeläget att
Försvarsmaktens ambition avseende riskbedömning av
och skydd mot NBC-hot vid internationella insatser
höjs.

Ammunitions- och minröjning

Genom muntligt meddelande i kammaren presenterade
regeringen i maj 2002 sin samlade syn på
minhantering för riksdagen. I denna tydliggörs bl.a.
ansvarsfördelningen mellan Försvarsmakten och
Statens räddningsverk för humanitär och militär
minröjning. Av den samlade synen framgår att
Räddningsverket skall vara Sveriges operativa aktör
för humanitär minröjning på land och skall stödja
internationella organisationer inom ledning och
kvalitetssäkring av humanitär minröjning. Statens
räddningsverk skall använda Totalförsvarets
ammunitions- och minröjningscentrum, Swedec, i Eksjö
för den metodutveckling, forskning och
teknikutveckling som krävs för att man skall kunna
utföra sin operativa roll inom humanitär minröjning.
Statens räddningsverk skall vidare använda Swedec
som resurs vid sin internationella verksamhet.
Försvarsmakten skall vara Sveriges operativa aktör
inom militär minröjning och skall kunna delta i
internationella insatser med militär ammunitions-
och minröjning då detta efterfrågas. Försvarsmakten
skall ha förmåga att i samband med militära
ammunitions- och minröjningsinsatser kunna genomföra
påkallad humanitär minröjning.

För att utveckla samarbetet mellan Försvarsmakten
och Statens räddningsverk inom ammunitions- och
minröjningsfrågor anser regeringen att de båda
myndigheterna, under ledning av Swedec, skall
samordna gemensamma frågor rörande utbildning,
metodutveckling samt vissa personalfrågor.
För att nå ökad samordning avseende forskning,
teknikutveckling och materielanskaffning inom
ammunitions- och minröjningsområdet, anser
regeringen att en nationell samverkansgrupp bör
inrättas.
Sverige bör inom ramen för FN:s fredsbevarande
operationer och andra internationella insatser kunna
bistå med ammunitions- och minsökhundekipage.
Uppbyggnaden av Swedecs ammunitionssökhundpool bör
därför ges prioritet. Regeringen anser att
utvecklingen av ammunitions- och minröjningsförmågan
för internationella insatser skall fortsätta. Vidare
skall enheter även i fortsättningen medverka i
sjöminröjningsoperationer vid den baltiska
Östersjökusten.

Motioner

Förbandsverksamhet

I kommittémotion Fö260 (m) av Gunnar Hökmark m.fl.
betonar Moderaterna att det behövs ett starkt
nationellt försvar och en betydande militär förmåga
för att kunna hantera kriser tillsammans med andra
nationer. Mot den bakgrunden anser motionärerna att
det inte är tillräckligt att, som anges i
budgetpropositionen, försvarets och de enskilda
förbandens förmåga att lösa sina uppgifter endast är
knappt godtagbar. Ambitionen måste vara väsentligt
högre. Utbildningen av soldater, sjömän och befäl
måste leda till en god förmåga att lösa uppgifter
under så säkra former som möjligt. Den nationella
försvarsförmågan och den internationella förmågan
bör utvecklas hand i hand. Motionärerna föreslår att
riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om totalförsvarets utveckling
(yrkande 5).

I samma motion argumenterar motionärerna för
nödvändigheten av att så snart som möjligt
åstadkomma det fullvärdiga stöd som är berättigat i
de svåra situationer som våra förband måste
behärska. Det sägs handla om att genomföra en bättre
och mer omfattande utbildning i sammansatta förband
samt om att förbättra personlig skyddsutrustning och
sambandsmateriel. Enligt motionärerna handlar det
också om att ge förbanden modern materiel som är
interoperabel i samverkan med andra nationer inom
ramen för av FN, Nato och EU ledda insatser.
Motionärerna föreslår att riksdagen begär att
regeringen lägger fram förslag om åtgärder för att
åstadkomma det fullvärdiga stöd som är berättigat i
de svåra situationer som våra förband måste kunna
behärska i enlighet med vad som anförs i motionen
(yrkande 6).

Kristdemokraterna hävdar i sin kommittémotion Fö254
av Erling Wälivaara m.fl. att det viktigaste nu är
att skapa balans mellan uppgifter och resurser för
att ett svenskt folkförankrat försvar skall kunna
utgöra ett effektivt och flexibelt
säkerhetspolitiskt instrument. Motionärerna menar
att bristen på praktisk övning - förbandsverksamhet
- är ett av de allvarligaste problemen inom
totalförsvaret. En kontinuerlig förbandsverksamhet
krävs för att vidmakthålla och utveckla den
grundläggande försvarsförmågan, grundberedskapen och
anpassningsförmågan. Kristdemokraterna anser liksom
regeringen att övningsverksamheten måste fortsätta
och säkerställas för att utveckla både officerarnas
förmåga att leda förband på högre nivå och att
utveckla all personals förmåga att verka i såväl
nationella som internationella åtaganden på ett
godtagbart sätt. Motionärerna föreslår därför att
riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om betydelsen av en
grundläggande och kontinuerlig förbandsverksamhet
(yrkande 7).

Motionärerna anser att verksamheten skall
kraftsamlas till att uppnå förmåga till strid i
behovssammansatta operativa insatsstyrkor. Detta
sägs kräva mycket god samverkansförmåga. Det är
därför viktigt att samordna övningsverksamheten så
att förbandsverksamheten alltmer inriktas mot
övningar av operativt sammansatta insatsstyrkor
(yrkande 6).
I nämnda motion sägs vidare att besparingar har
medfört brister inom marinstridskrafterna.
Förbandens kompetens och förmåga har som följd härav
försämrats och materielunderhållet har fått stå
tillbaka. Motionärerna anser därför att åtgärder
måste vidtas för att verksamheten inom
marinstridskrafterna snarast återgår till en högre
nivå (yrkande 11).
Motionärerna anför också att övningsverksamheten
för flygstridskrafterna reducerats kraftigt under
senare år till följd av besparingar. De anser att
snabba åtgärder behöver vidtas för att säkerställa
flygstridskrafternas kompetens genom ökad
övningsverksamhet och tryggad personaltillgång
(yrkande 12).
Likaså konstaterar motionärerna att problem har
redovisats vid helikopterförbanden under flera år.
Ändå sägs krigsförbandens förmåga inte ha ökat
jämfört med föregående år. Motionärerna anser därför
att fortsatta åtgärder måste vidtas som säkerställer
helikopterförbandens fältduglighet och
tillgänglighet på helikoptrar (yrkande 13).

I Vänsterpartiets kommittémotion Fö215 av Berit
Jóhannesson m.fl. sägs att försvaret skall kunna
förstärkas, utökas, reduceras eller eljest förändras
för att motsvara de krav som ställs på försvaret.
Vänsterpartiets inställning är att det militära
försvaret kan och skall minskas till förmån för
andra verksamheter.

Motionärerna menar att den nya hotbilden och det
gynnsamma säkerhetspolitiska läget ger möjlighet att
på sikt ytterligare reducera omfattningen av det
militära försvaret till förmån för förstärkningar
inom det civila samhället och infrastrukturen.
Motionärerna hänvisar till uppgörelsen mellan
Vänsterpartiet, Miljöpartiet och regeringen att ett
av Försvarsberedningens huvudalternativ skall vara
att pröva en besparing omfattande 6 miljarder kronor
för nästkommande försvarsperiod.
För att kunna reducera försvaret behövs en
förberedelsetid och planeringsförutsättningar som
tar hänsyn till hur en reducering kan genomföras. På
uppmaning av försvarsutskottet har Försvarsmakten
till regeringen redovisat tillväxtförmågan.
Motionärerna säger att på liknande sätt borde
riksdagen kunna få en redovisning av hur
Försvarsmakten förberett för reduceringsförmågan och
dess effekter. De föreslår därför att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Försvarsmakten skall ges i
uppdrag att redovisa reduceringsförmågan och dess
effekter på Försvarsmaktens organisation (yrkande
1).

Fredsorganisatoriska frågor

I nyss nämnda kommittémotion Fö215 (v) konstaterar
motionärerna att huvuddelen av Försvarsmaktens högre
yrkesofficerare återfinns inom Mälarregionen sedan
ett antal regionala och taktiska staber har lagts
ned och sedan övergången till Försvarsmaktens nya
ledningsorganisation. Detta sägs vara ett stort
problem eftersom 75-80 % av Försvarsmaktens
verksamhet bedrivs ute i landet. Vidare försvåras
personalförsörjningen.

Motionärerna hänvisar till riksdagens behandling
föregående höst av lokaliseringen av Försvarsmaktens
centrala ledning och att därvid försvarsutskottet
uttalade att regeringen i de fortsatta övervägandena
även borde pröva en delad lokalisering av
organisationsenheten Operativa insatsledningen
(OPIL). Motionärerna konstaterar att regeringen nu i
budgetpropositionen hävdar att det alltjämt finns
starka principiella skäl för att ge OPIL en samlad
lokalisering.
Motionärerna hävdar att den fördel som ligger i
att högre befäl i större utsträckning kan göra
karriär inom sitt eget geografiska område är viktig
för personalrekryteringen och för Försvarsmakten som
helhet. Därför bör riksdagen tillkännage för
regeringen som sin mening att Försvarsmakten bör ges
i uppdrag att ytterligare intensifiera arbetet med
att utlokalisera delar av den centrala ledningen
(yrkande 5).

I samma motion återkommer motionärerna i en fråga
som Vänsterpartiet motionsvis aktualiserade under
föregående riksmöte, nämligen byggandet av en ny
helikopterhangar på Säve. Motionärerna anför att det
var meningen att den nya hangaren skulle kunna
sambrukas med polisen och
helikopterambulansverksamhet. I stället för denna
nya hangar sägs nu att Försvarsmakten diskuterar att
reparera den gamla hangaren, vilket skulle innebära
att samordningsmöjligheterna uteblir.

En ny hangarbyggnad för både Försvarsmaktens och
Västra Götalands läns behov beräknas kosta 60
miljoner kronor. Motionärerna föreslår att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Försvarsmakten bör ges i
uppdrag att investera i en ny hangar på Säve och att
finansieringen skall täckas genom omfördelning inom
anslaget 6:1 (yrkande 4).
Liknande synpunkter om behovet av ett samordnat
bygge av en hangar tas upp i motion Fö232 (fp) av
Eva Flyborg. Hon förordar också Säve som en lämplig
utbildningsplats för värnpliktiga samt att Säves
berghangarer, som nu står tomma, skall kunna
användas för förhandslagring av materiel för snabba
insatser. Motionären föreslår att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om helikopterverksamheten vid Säve.
I motion Fö211 (m) av Anita Sidén och Cecilia
Magnusson poängteras nyttan av militär närvaro på
västkusten, särskilt i samband med sjöolyckor,
bränder, översvämningar m.m. De militära
helikoptrarna på Säve sägs därvid ha blivit mer och
mer betydelsefulla för skilda sorters
räddningsuppdrag. Motionärerna anser att det inte
räcker med att endast ha en räddningshelikopter
baserad på Säve för att uppfylla intentionerna i
riksdagens beslut våren 2000 (prop. 1999/2000:30,
bet. 1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168). De
föreslår därför att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
helikopterdivisionen på Säve.
Christer Skoog m.fl. (s) erinrar i motion Fö246
(s) om att staten enligt ett tidigare riksdagsbeslut
skall sälja Muskövarvet. Motionärerna konstaterar
att den utredare som tillsatts för att försöka sälja
varvet har misslyckats. De anser därför att
riksdagen så snabbt som möjligt bör uttala att om
varvet inte har sålts inom angiven tidpunkt, nära i
tiden, så skall Muskövarvet läggas ned.
I en flerpartimotion av Lennart Hedquist m.fl.,
Fö220 (m, fp, kd), kritiserar motionärerna
riksdagens beslut den 16 maj 2000 och
regeringsbeslutet i december 2001 angående
Flygskolans lokalisering. Motionärerna menar att
riksdagsbeslutet hade ett mycket svagt stöd och
också samstämmigt har klassats ned av alla som
värnar det svenska flygförsvaret. Detta beslut sägs
heller inte regeringen ha kunnat eller velat följa.
Regeringen har nämligen beslutat att placera
flygskolan på Malmen i Linköping, en flottilj som
lades ned 1994. Motionärerna anser vidare att
lokaliseringen vid Malmen är såväl miljömässigt som
ekonomiskt sämre än en lokalisering i Uppsala.
Motionärerna hemställer att riksdagen beslutar att
med ändring av sitt beslut den 16 maj 2000 och
regeringsbeslut i december 2001 att
Flygstridsskolan, med den verksamhet som innefattar
F 20:s verksamhet samt GFU och GTU, skall förläggas
till Uppsala i princip i enlighet med regeringens
förslag i proposition 2000/01:35 och med hänvisning
till vad som anförs i motionen.

Minröjning

I maj 2002 presenterade regeringen en samlad syn på
minhantering - en minpolicy. I flerpartimotionen
Fö271 (mp, fp, v) av Lars Ångström (mp) m.fl.
uppmärksammas och sammanfatts denna minpolicy.
Motionärerna uttalar sitt gillande över att Sverige
nu har fått ett policydokument som anger en
inriktning för minröjningsverksamheten samt för hur
en förbättrad samverkan mellan olika aktörer skall
kunna uppnås.

I motionen sägs att det är mycket positivt att
Sverige, via Räddningsverket, äntligen får en
operatör som kan bidra till FN:s
minröjningssamordning och som dessutom kan leda
minröjningsinsatser i drabbade stater. Motionärerna
är emellertid oroade över att Räddningsverkets
minröjningsbudget kan komma att minska. Den borde i
stället ökas (yrkande 2).
Motionärerna hävdar vidare att det skulle
underlätta om Räddningsverkets beredskap för
minröjning inte belastar anslaget Skydd mot olyckor
utan i stället anslaget Försvarspolitik, vilket
föreslås att riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening (yrkande 5).
I motionen framhålls den pågående omprioriteringen
till fördel för svenskt deltagande i fredsbevarande
internationella insatser. Inom ramen för denna
verksamhet har minröjning hög prioritet.
Sedan den 1 juli 2000 är Swedec i Eksjö ett
renodlat ammunitions- och minröjningscentrum för
totalförsvaret. Swedecs resurser har sedan dess
successivt förstärkts. Enligt motionärernas mening
är det av stor vikt att Försvarsmakten fortsätter
att utöka sin satsning på Swedec under de kommande
åren (yrkande 6).
Motionärerna oroas över att det avsätts för små
resurser för minröjningsforskning vid
Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). De anser
att denna FOI-forskning sammantaget befinner sig i
ett allvarligt läge. Enligt motionärernas mening är
det därför viktigt att FOI får ekonomiska
möjligheter att driva minröjningsforskningen på
åtminstone nuvarande nivå (yrkande 7).
I motionen påpekas den stora betydelsen av
tillgång på s.k. minhundar. Motionärerna känner stor
oro för minhundskompetensen vid Hundskolan i
Sollefteå. Denna kompetens bör inte skingras utan i
stället tas till vara (yrkande 8).
Det är mycket positivt, sägs det i motionen, att
regeringen vill inrätta en interdepartemental
arbetsgrupp i Regeringskansliet och att denna grupp
årligen till riksdagen skall lämna en redogörelse
för Sveriges engagemang för minröjning. Motionärerna
önskar att nämnda arbetsgrupp snarast utarbetar ett
åtgärdsprogram för att upprätthålla och
vidareutveckla den svenska kapaciteten och stödet
inom minröjningsområdet, vilket riksdagen för
regeringen som sin mening bör tillkännage (yrkande
9).
I Vänsterpartiets kommittémotion Fö215 (v) av
Berit Jóhannesson m.fl. om totalförsvarsbudgeten
anförs att den av regeringen framtagna samlade synen
på minröjning är ett bra instrument för fortsatt
svensk utveckling inom området. För att möjliggöra
ett förverkligande av Försvarsmaktens planer inom
området föreslår motionärerna en förstärkning
specifikt för detta ändamål med 35 miljoner kronor.
Motionärerna föreslår också att utbildningen av
värnpliktiga i minröjning förstärks samt att det
även inom materielanslaget görs ökade satsningar på
minröjning. I motionen föreslås därför att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Försvarsmakten inom områdena
förbandsverksamhet, fredsfrämjande verksamhet samt
materielanslaget bör prioritera verksamheter för
minröjning (yrkande 3).
Sveriges stöd till minröjningsarbete behandlas
också i kommittémotion Fö241 (fp) av Birgitta
Ohlsson m.fl. Motionärerna menar att trots att
regeringen har utarbetat en samlad syn på
minröjningen, så är det fortfarande flera aspekter
av det svenska agerandet inom minområdet som lämnar
övrigt att önska. Sverige sägs kunna göra betydligt
mer för att öka och förbättra engagemanget för en
minfri värld. Detta anses i synnerhet gälla hur
Sverige uppfyller sina åtaganden från den s.k.
Ottawakonferensen.
Den internationella kampanjen mot landminor (ICBL)
fokuserar på personminor. ICBL sägs ha uttryckt oro
över att parter till Ottawakonventionen inte i
tillräcklig utsträckning har uppmärksammat att
fordonsminor med röjningsskydd som utlöses av en
oavsiktlig handling är förbjudna enligt
konventionen. Motionärerna nöjer sig inte med att
utrikesminister Anna Lindh har uttalat att de
stridsvagnsminor med röjningsskydd som Sverige har
är förenliga med Ottawakonventionen. I motionen
föreslås därför att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs om
att regeringen bör fatta beslut om att genomföra en
inventering av Sveriges förråd av fordonsminor
försedda med röjningsskydd (yrkande 1).
Vidare föreslår motionärerna att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Försvarsmakten bör
sammanställa en årlig redovisning av hur många minor
som använts i utbildning och tester av maskinell
minröjningsutrustning (yrkande 2).
Motionärerna hävdar att det är svårt att få fram
relevanta uppgifter gällande Sveriges stöd till
minröjningsprojekt. De hänvisar till att Sida inte
längre har en särskild befattning för en s.k.
minkoordinator. Regeringen bör snarast redovisa hur
en förbättrad statistik över svenskt
minröjningsbistånd skall åstadkommas. Enligt
motionärerna finns ett sådant löfte från
biståndsministern. Riksdagen bör därför tillkännage
för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om behovet av att följa upp givna löften om
redovisning av svenska myndigheters stöd till
minröjningsinsatser (yrkande 4).

Utskottet

Utbildning och planering

Utskottet delar regeringens bedömning att förmågan
till väpnad strid även fortsättningsvis skall utgöra
grunden för förbandsutbildningen. Förmågan till
väpnad strid är sålunda en grundläggande
förutsättning för att Försvarsmaktens förband skall
kunna lösa sina huvuduppgifter.

Utskottet ansluter sig också till vad som anförs i
propositionen om att utbildning och övningar skall
inriktas mot en förbättrad förmåga till samordnade
insatser. Insatsorganisationens förmåga att
genomföra operativt samordnade insatser skall
således utvecklas. Den sedan flera år begränsade
övningsverksamheten i högre förband måste nu
prioriteras. Utskottet välkomnar därför den av
regeringen beskrivna ambitionen att följa upp hur
den framtida övnings- och utbildningsverksamheten
utvecklas under de kommande åren, inte minst
kompetensen att leda och samträna förband inom
bataljons ram och högre förbandsnivåer.
Utskottet delar även regeringens bedömning att
förmågan att genomföra internationella insatser med
förband som har anmälts till det internationella
skall utvecklas. Dessa förband skall därför
prioriteras i utbildnings-, övnings- och
utvecklingssammanhang. Vid värnpliktsutbildningen
skall också behovet av rekrytering till
internationella insatser beaktas.
I kommittémotion Fö254 (kd) föreslås
riksdagsuttalanden som dels påpekar betydelsen av en
grundläggande och kontinuerlig förbandsverksamhet
(yrkande 7), dels betonar behovet av övningar i
operativt sammansatta insatsstyrkor (yrkande 6).
Utskottet har ingen annan uppfattning än
motionärerna om betydelsen av en grundläggande och
kontinuerlig förbandsverksamhet och om behovet av
samträning av insatsstyrkor. Samtidigt konstaterar
utskottet att propositionen och den av regeringen
redovisade bedömningen, som utskottet ansluter sig
till, framhåller just dessa behov. Utskottet ser
därför inte tillräckliga skäl för riksdagen att göra
de föreslagna uttalandena. Utskottet avstyrker
därför yrkandena.
Utskottet konstaterar vidare att regeringen i
propositionen anför att den prioriterar utbildning
och övningar för marinstridskrafterna så att
ambitionsnivån i verksamheten successivt skall kunna
återgå till planerad nivå och därefter bibehållas,
något som motionärerna i nämnda motion föreslår
(yrkande 11). Utskottet ser därmed inte behov av ett
riksdagsuttalande, varför yrkandet avstyrks.
Utskottet anser även att vad som i samma motion
anförs om åtgärder för att säkerställa
flygstridskrafternas kompetens genom ökad
övningsverksamhet (yrkande 12) och åtgärder för att
säkerställa helikopterförbandens fältduglighet
(yrkande 13) i huvudsak återspeglar de ambitioner
som regeringen ger uttryck för i propositionen och
som utskottet ställer sig bakom. Motionen bör därför
även i dessa delar bli tillgodosedd, varför
utskottet avstyrker de aktuella yrkandena.
I kommittémotion Fö215 (v) föreslås att
Försvarsmakten ges i uppdrag att redovisa förmågan
att reducera organisationen och vilka effekter en
sådan reduktion skulle få (yrkande 1). Motionärerna
hänvisar i sammanhanget till regeringens uppgörelse
mellan Vänsterpartiet och Miljöpartiet om att pröva
en besparing på 6 miljarder kronor för nästkommande
försvarsbeslutsperiod.
Utskottet konstaterar för sin del att frågan om
att pröva besparingsalternativ inte är någon ovanlig
åtgärd. Regelmässigt utreds konsekvenserna av skilda
ekonomiska ramar som ett led i förberedelserna inför
ett nytt flerårigt försvarsbeslut. I det nu aktuella
fallet ankommer det på Försvarsberedningen att inför
försvarsbeslutet 2004 bedöma vilka uppgifter som
Försvarsmakten skall kunna lösa, vad detta får kosta
och vilka konsekvenser som följer av skilda
besparingar. Utskottet utgår från att
Försvarsberedningen kommer att förse regeringen med
underlag för ställningstaganden beträffande den
besparing som nämns i motionen. Utskottet anser att
riksdagen därför inte behöver ge regeringen det
uppdrag som motionärerna föreslår, varför
motionsyrkandet avstyrks.
I kommittémotion Fö260 (m) förordas väsentligt
högre ambitioner när det gäller utbildningens mål,
omfattning och innehåll än vad som regeringen anger
i propositionen. Som nyss framgått ansluter sig
utskottet till vad som regeringen har anfört om
utbildningens inriktning. Utskottet avstyrker därför
yrkandena 5 och 6 i nämnda motion.
Regeringen anför i propositionen att verksamheten
även i fortsättningen skall bedrivas så att
utvecklingen mot ett s.k. nätverksbaserat försvar
sker samordnat inom Försvarsmakten.
Utskottet har erfarit att regeringen i november i
år har medgett Försvarsmakten att fortsätta
utvecklingen av tekniska lösningar för framtida
ledningssystem (Ledsyst T) och i det sammanhanget
utveckla s.k. demonstratorer (Demo 05 och Demo 06).
Utskottet har vidare erfarit att regeringen
föreskrivit särskilda villkor för utvecklingen.
Utskottet anser för sin del att det är angeläget
med en noggrann uppföljning av det aktuella
utvecklingsarbetet, dels för att det har en sådan
avgörande betydelse för Försvarsmaktens framtida
utveckling, dels för att arbetet innehåller tekniska
och ekonomiska risker som inte är obetydliga.
Utskottet utgår därför från att regeringen årligen
informerar riksdagen om hur arbetet fortskrider.

Vissa fredsorganisatoriska frågor

Livgardet-Swedint

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner dels att
organisationsenheten Livgardet i Upplands-
Bro/Kungsängen och organisationsenheten
Försvarsmaktens centrum för internationell
verksamhet (Swedint) i Södertälje/Almnäs skall
läggas ned den 31 december 2003 eller vid den senare
tidpunkt som regeringen bestämmer, dels att
organisationsenheten Livgardet skall inrättas den 1
januari 2004 eller vid den senare tidpunkt som
regeringen bestämmer.

Enligt riksdagens beslut (prop. 1999/2000:30, bet.
1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168) skulle
flyttningen av Swedint från Almnäs till Kungsängen
vara genomförd till den 31 december 2001. Utskottet
delar regeringens uppfattning att det är viktigt att
den försenade omlokaliseringen av Swedint drivs på
med kraft och till så låga kostnader som möjligt för
staten.
Utskottet ansluter sig också till regeringens
uppfattning att nuvarande Swedint och Livgardet bör
sammanföras till en organisationsenhet och att detta
bör ske vid årsskiftet 2003/04.
Utskottet har inget att erinra mot regeringens
beslutsavsikt att benämna den nya
organisationsenheten för Livgardet.
Utskottet förordar därför att riksdagen godkänner
förslaget att lägga ned Livgardet och
Försvarsmaktens centrum för internationell
verksamhet och att inrätta Livgardet.

Operativa insatsledningen

Regeringen föreslår att verksamheten vid Operativa
insatsledningen, med oförändrad huvudinriktning,
skall inordnas som en del i organisationsenheten
Högkvarteret. Som följd härav skall
organisationsenheten Operativa insatsledningen
läggas ned den 31 december 2002 eller vid den senare
tidpunkt som regeringen bestämmer.

Riksdagen har, på förslag av regeringen, beslutat
att en operativ insatsledning skall inrättas (prop.
1999/2000:30, bet. 1999/2000:FöU2, rskr.
1999/2000:168). Som framgår av den nu föreliggande
budgetpropositionen har Försvarsmakten utrett
myndighetens centrala ledning och bl.a. föreslagit
att den operativa insatsledningen inte längre skall
utgöra en egen organisationsenhet utan ingå som en
del i Högkvarteret. Utskottet delar regeringens
bedömning att det av effektivitetsskäl är lämpligt
att vidta den organisatoriska förändring som
Försvarsmakten föreslår. Utskottet förordar därför
att riksdagen godkänner förslaget att lägga ned
organisationsenheten Operativa insatsledningen.
Regeringen redogör i propositionen för sina
överväganden när det gäller genomförandet av
riksdagens beslut (prop. 2001/02:10, bet.
2001/02:FöU2, rskr. 2001/02:91) att lokalisera den
operativa insatsledningen till Uppsala. Det framgår
därvid att regeringen, med anledning av utskottets
synpunkter i frågan, har prövat alternativet med en
delad lokalisering av den operativa insatsledningen
och därvid funnit att övervägande skäl talar för en
samlad lokalisering i Uppsala. Utskottet gör ingen
annan bedömning. Utskottet avstyrker därför
kommittémotion Fö215 (v) yrkande 5 som förordar ett
riksdagsuttalande om att Försvarsmakten bör få ett
uppdrag att intensifiera arbetet med att
utlokalisera delar av den centrala ledningen.

Muskövarvet

Regeringen föreslår att verksamheten vid Muskö
örlogsvarv på för staten godtagbara villkor skall
överföras till privat industri samt att verksamheten
vid varvet, i avvaktan på en sådan överföring, skall
bedrivas i Försvarsmaktens regi.

Utskottet konstaterar att det inte varit möjligt
att enligt intentionerna i riksdagens beslut (prop.
2000/01:53, bet. 2000/01:FöU3, rskr. 2000/01:180)
föra över verksamheten vid Muskö örlogsvarv till i
första hand civil industri, och om detta inte är
möjligt, i andra hand till annan verksamhetsform
(statligt bolag). Den gällande inriktningen för
fartygsunderhållets verksamhetsform behöver därför
ändras. Utskottet biträder regeringens förslag till
ändrad inriktning och förordar att riksdagen
godkänner förslaget till inriktning för verksamheten
vid Muskö örlogsvarv.
Utskottet anser däremot inte att det finns skäl
för riksdagen att nu uttala sig för en nedläggning
av varvet, om det inte sålts före en angiven senaste
tidpunkt. Härav följer att utskottet avstyrker
motion Fö246 (s), som framför ett sådant förslag.

Helikopterverksamheten

Tre motioner - Fö211 (m), Fö215 (v) yrkande 4 och
Fö232 (fp) - behandlar helikopterverksamheten på
Säve/Göteborg. Motionärerna uttalar sig, med delvis
skilda argument, till förmån för en bibehållen
verksamhet på Säve. Vidare förordas byggandet av en
hangar i motionerna Fö215 (v) och Fö232 (fp).

Utskottet behandlar de tre motionerna samlat och
vill anföra följande.
Försvarsmaktens helikopterverksamhet bedrivs i
fred inom ramen för Försvarsmaktens
helikopterflottilj, som är lokaliserad till Malmen i
Linköping. Helikopterflottiljen skall enligt
Försvarsmaktens instruktion (2000:555) bedriva
verksamhet vid bl.a. Säve i Göteborg.
Utskottet har behandlat frågan om Försvarsmaktens
helikopterverksamhet på Säve vid flera tidigare
tillfällen, främst i betänkandena 1999/2000:FöU2,
2000/01:FöU10 och 2001/02:FöU2.
Utskottet har erfarit att regeringen mot bakgrund
av riksdagens tillkännagivande våren 2000 (bet.
1999/2000:FöU2) beslutade en ändring av reg-
leringsbrevet för Försvarsmakten med innebörd att
2003 inte skall vara en bortre gräns vad avser
helikoptrar för Försvarsmaktens eget behov vid Säve,
Göteborg.
I samband med behandlingen av vissa
organisationsfrågor under våren 2001 anförde
utskottet (bet. 2000/01:10 s. 11) att det bör
ankomma på regeringen och Försvarsmakten att närmare
besluta om var Försvarsmaktens helikopterbestånd -
inom ramen för den organisationsstruktur som
riksdagen har beslutat - skall vara baserat vad
avser såväl antal som typ av helikopter. Utskottet
anser således att det ankommer på ansvariga
myndigheter, inte på riksdagen, att besluta om var
enskilda helikoptrar skall baseras för att kunna
uppfylla kraven på beredskap m.m. I betänkandet
anförde utskottet också att riksdagen inte bör
föreskriva hur samverkan mellan olika statliga och
kommunala instanser inom räddningstjänstarbetet bör
ordnas i västra Sverige.
Utskottet vill vidare erinra om att dåvarande
försvarsministern i september 2001 besvarade en
fråga i riksdagen från Berit Jóhannesson (v) om en
ny hangar på Säve (fråga 2000/01:1663). Statrådet
von Sydow anförde då att även om det är regeringen
som beslutar om byggande som kostar mer än 30
miljoner kronor, så är det Försvarsmakten som
bestämmer i fråga om hur myndighetens helikoptrar
skall ställas i hangar och planeringen för sådana
åtgärder.
Försvarsmaktens helikoptrar omsätts för
närvarande. Flertalet av de äldre helikoptrarna
kommer att utgå ur organisationen. I stället
anskaffas två nya helikoptertyper, den medeltunga
helikopter 14 och den lätta helikopter 15. Utskottet
har erfarit att myndigheten för närvarande ser över
helikopterförbandens personalramar och baseringen av
de nya helikoptrarna. Försvarsmakten kan väntas ta
ställning i baseringsfrågan under kommande vinter.
Vid en räddningstjänstinsats kan räddningsledaren
med stöd av räddningstjänstlagen ta i anspråk bl.a.
statliga resurser. På den grunden har Försvarsmakten
ofta biträtt samhället i övrigt, särskilt vid mer
omfattande räddningstjänstinsatser.
Försvarsmakten har inget ansvar för
räddningstjänst, utöver ansvaret för den egna
verksamheten. Sjöfartsverket är enligt
räddningstjänstlagen ansvarigt för
sjöräddningstjänsten. Verket skall inom detta ansvar
upprätthålla den beredskap som behövs. För att
upprätthålla beredskap för räddningstjänstinsatser
har Sjöfartsverket avtal med Försvarsmakten om
helikopter i beredskap, bl.a. på Säve.
Försvarsmakten kan med stöd av förordningen
(2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil
verksamhet lämna stöd med helikopter för
sjuktransporter. Förordningen reglerar också
sjukvårdshuvudmannens möjligheter att begära s.k.
nödhelikopter från Försvarsmakten.
Mot bakgrund av vad som här har anförts avstyrker
utskottet motionerna Fö211 (m), Fö215 (v) yrkande 4
och Fö232 (fp).

Flygskolan

Riksdagen beslutade i maj 2001 om den militära
flygutbildningen (prop. 2000/01:35, bet.
2000/01:FöU2, rskr. 2000/01:213). Beslutet innebar
att Upplands flygflottilj F 16 läggs ned den 31
december 2003 och att Försvarsmaktens flygutbildning
- den grundläggande flygutbildningen (GFU) och den
grundläggande taktiska flygutbildningen (GTU) -
förläggs till någon eller några av de kvarvarande
flottiljerna.

Regeringen har härefter beslutat bl.a. följande.
· GFU och GTU skall samlokaliseras till nuvarande
detachementet på Malmens flygplats i Linköping.
·
· Detachementet skall ansvarsmässigt senast den 31
december 2002 överföras från F 16 till Blekinge
flygflottilj (F 17).
·
· Försvarsmakten skall omlokalisera GFU till Malmen
senast den 30 juni 2003. F 10:s flygverksamhet
skall upphöra när flottiljen läggs ned den 31
december 2002.
·
· Försvarsmakten skall omlokalisera GTU till Malmen
senast den 31 december 2003.
·
Utskottet har i samband med behandlingen av motioner
i ärendet (bet. 2001/02:FöU6) fått en särskild
föredragning om detta regeringsbeslut och därvid
inte haft något att erinra. Utskottet gör nu ingen
annan bedömning. Utskottet avstyrker därför motion
Fö220 (m, fp, kd) som föreslår att GFU och GTU
lokaliseras till Uppsala.

Minröjning

Regeringen har i budgetpropositionen utförligt
redogjort dels för vilken verksamhet som genomförts
inom ammunitions- och minröjningsområdet under 2001
och 2002, dels för inriktningen för 2003 inom detta
område.

Riksdagen har vid flera tidigare tillfällen,
senast i förra årets fleråriga försvarsbeslut (bet.
2001/02:FöU2 s. 147) uttalat sig positivt om svenska
insatser för minröjning. Riksdagen har, liksom
regeringen, ansett att det är viktigt att utvidga
det internationella engagemanget för minröjning. I
det sammanhanget har riksdagen tydligt betonat att
minröjningskompetensen och minröjningskapaciteten är
en nationell resurs. Riksdagen har vidare betonat
behovet av klara ansvarsförhållanden för olika slags
insatser inom området.
I flera motionsyrkanden föreslås, med något olika
inriktning, ökade satsningar på minröjning. Motion
Fö271 (mp, fp, v) föreslår sålunda en förstärkning
av Räddningsverkets minröjningsbudget (yrkande 2),
att Försvarsmakten utökar sin satsning på Swedec i
Eksjö (yrkande 6) samt att Totalförsvarets
forskningsinstitut avdelar ekonomiska resurser på
åtminstone nuvarande nivå för minröjningsforskning
(yrkande 7). I kommittémotion Fö215 (v) föreslås att
minröjningsverksamheten prioriteras och att
Försvarsmakten specifikt förstärker minröjningen med
35 miljoner kronor (yrkande 3).
Enligt utskottets mening prioriterar regeringen
minröjningsverksamheten. Regeringens redogörelse i
propositionen av resultat och pågående arbete,
liksom den föreslagna inriktningen för 2003, ger
besked om detta. När det sedan gäller hur
resursfördelningen för olika delar av
minröjningsverksamheten skall avvägas mot andra
angelägna behov, är detta ett ansvar för regeringen
och myndigheterna. Utskottet anser det därför mindre
lämpligt att föreslå att riksdagen gör uttalanden i
enlighet med vad som föreslås i motionerna Fö215 (v)
yrkande 3 och Fö271 (mp, fp, v) yrkandena 2, 6 och
7. Följaktligen avstyrker utskottet dessa yrkanden.
I motion Fö271 (mp, fp, v) föreslås att
Räddningsverkets beredskap för minröjning flyttas
från anslaget Skydd mot olyckor till ett annat
anslag - Försvarspolitik. Utskottet är inte nu
berett att föreslå att det inrättas ett nytt anslag
i enlighet med motionärernas förslag. Utskottet
avstyrker därför yrkande 5 i nämnda motion.
I samma motion föreslås åtgärder för att bevara
minhundskompetensen vid Hundskolan i Sollefteå
(yrkande 8). Utskottet har erfarit att regeringen
uppdragit åt Försvarsmakten att redovisa vilka delar
av Försvarsmaktens hundverksamhet som skulle kunna
lokaliseras till Sollefteå. I sitt svar anför
Försvarsmakten att en avelsstation lokaliseras till
Sollefteå samt att lokaliseringen bör ske successivt
så att formerna för integrering av avelsverksamheten
kan anpassas till försvarets övriga hundverksamhet.
Utskottet kan således konstatera att åtgärder håller
på att vidtas i huvudsak i enlighet med vad
motionärerna föreslår. Riksdagen bör därför inte
bifalla motionsyrkandet.
I åter samma motion pekar motionärerna på den
interdepartementala arbetsgrupp som nyligen bildats.
I motionen föreslås att denna grupp utarbetar en
plan för hur kapaciteten inom minröjningsområdet
skall upprätthållas och vidareutvecklas (yrkande 9).
Utskottet har erfarit att denna interdepartementala
arbetsgrupp leds av Utrikesdepartementet och att den
som första uppgift skall upprätta en åtgärdsplan.
Motionsyrkandet bör därmed bli tillgodosett. Det bör
därför inte bifallas av riksdagen.
I motion Fö241 (fp) föreslås en inventering av
Sveriges förråd av fordonsminor försedda med s.k.
röjningsskydd (yrkande 1) och en årlig rapportering
av hur många sådana minor som använts i utbildning
och tester (yrkande 2). Utskottet ansluter sig till
utrikesminister Anna Lindhs uttalande, refererat i
motionen, att de fordonsminor med röjningsskydd som
Sverige innehar, inom ramen för sin krigsberedskap,
är förenliga med Ottawakonventionen. Utskottet anser
därför att en inventering inte är nödvändig och inte
heller en årlig redovisning av hur många minor som
använts i utbildning och tester. Utskottet avstyrker
sålunda yrkandena 1 och 2 i nämnda motion.
I samma motion förordas ett riksdagsuttalande om
behovet av en förbättrad statistik över svenska
myndigheters stöd till minröjningsinsatser (yrkande
4). Utskottet delar motionärernas uppfattning att
det bör finnas en samlad statistik över svenska
minröjningsinsatser. Utskottet utgår från att
regeringen kommer att upprätta en sådan statistik,
vilket det i motionen refererade löftet från
biståndsministern indikerar. Utskottet anser därmed
att motionsyrkandet inte behöver bifallas.

Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling

Utskottets förslag i korthet

Utskottet ansluter sig till regeringens
bedömning av inriktningen för 2003 för
försörjningen med materiel och anläggningar
samt för forskning och teknikutveckling.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motion 2002/03:Fö215 (v) yrkande 2.

Propositionen

Regeringens bedömning: Materielförsörjningen samt
forskningen och teknikutvecklingen bör inriktas
så att Försvarsmaktens operativa behov inklusive
behovet av anpassningsförmåga samt strategisk
kompetens tillgodoses.

Materielförsörjningsprocessen, inklusive forskning
och teknikutveckling, bör fortsätta att utvecklas
mot ökad spårbarhet, tydligare identifiering av
strategiska vägval och alternativa handlingsvägar.
Möjligheterna till internationella samarbeten bör så
långt möjligt utnyttjas.
Exportstödet bör även fortsättningsvis ha hög
prioritet och stödja sådan kompetens och industriell
utvecklings- och produktionsförmåga som behövs för
det militära försvarets materielförsörjning.
Försvarsmaktens anläggningsförsörjning bör
anpassas till beredskapsbehoven. Anläggningar som
inte längre behövs i insatsorganisationen skall
avvecklas.

I skälen för sin bedömning framhåller regeringen
bl.a. följande.

Regeringen har tidigare (prop. 2001/02:10) pekat på
behovet av en samlad strategi för det militära
försvarets forskning, teknikutveckling och
materielförsörjning. Som en del häri avser
regeringen genomföra en successiv förändring av
styrning, inriktning och uppföljning av det militära
försvarets forskning, teknikutveckling samt
materielförsörjning.

För att utveckla statsmakternas styrning och
uppföljning av materiel- och forskningsförsörjningen
krävs från myndigheterna en bättre redovisning av
sambandet mellan Försvarsmaktens uppgifter, kraven
på operativ förmåga och behovet av materiell
utveckling, s.k. spårbarhet.
Enligt regeringens mening medför kraven på
anpassningsförmåga att alternativa vägval måste
analyseras och värderas på ett tydligare sätt.
Forskning och teknikutveckling, en ökad satsning på
demonstratorer samt att flertalet dimensionerande
framtida system upphandlas i kortare serier med
stegvisa anskaffningsbeslut bidrar enligt
regeringens uppfattning till en bättre
anpassningsförmåga och ett bättre underlag inför
strategiska vägval. På så sätt åstadkoms ökade
förutsättningar för en handlingsfrihet att
successivt anpassa Försvarsmaktens förmåga till
utvecklingen i omvärlden.
Kraven på tillgång till s.k. strategisk kompetens
bör enligt regeringens mening tillgodoses i den
samlade planeringen för materiel- och
forskningsförsörjningen.
Den civila teknikutvecklingen bör där så är
lämpligt utnyttjas i syfte att tillvarata de senaste
rönen och reducera kostnader för utveckling och
vidmakthållande av system. Det militära försvarets
samarbete med civila forskningsinstitut, universitet
och högskolor bör öka.
Regeringen bedömer därför att vårt
försvarsteknologiska samarbete med USA kommer att
behöva utvecklas ytterligare. Även samarbete med
bl.a. Storbritannien bedöms komma att utvecklas.
Det nordiska materielsamarbetet har på senare år
ökat och fördjupats. Det är enligt regeringens
uppfattning av största vikt att samarbetet kan
fortsätta och ytterligare förbättras.
Betydelsen av försvarsmaterielexport ökar som ett
medel för att säkerställa en långsiktig industriell
försörjning med materiel och kompetens till det
militära försvaret.
Det svenska försvarets tidigare omfattande
beställningar till industrin minskar således. Det är
därför viktigt att regeringen och myndigheterna
stöder försvarsmaterielexporten och internationellt
försvarsmaterielsamarbete. Exportstödet bör bedrivas
på ett sådant sätt att det gynnar det militära
försvarets utveckling, genom att det t.ex. bidrar
till att utveckla en viktig förmåga eller kompetens
eller bidrar till en industriell förmåga att
långsiktigt underhålla befintliga system.
En arbetsgrupp har bildats inom Regeringskansliet
med uppgift att arbeta fram en samlad strategi för
det militära försvarets forskning, teknikutveckling
och materielförsörjning. Arbetet bedrivs i
projektform.
Därutöver har regeringen beslutat om följande
uppdrag för att få underlag till strategin.
1Uppdrag till Försvarets materielverk att, i
samverkan med Totalförsvarets forskningsinstitut och
Försvarsmakten, se över möjligheterna att skapa goda
förutsättningar för en i Sverige verksam
konkurrenskraftig försvarsindustri.
2
3Uppdrag till Totalförsvarets forskningsinstitut
att, i samverkan med Försvarets materielverk och
Försvarsmakten, se över möjligheterna att skapa
bättre förutsättningar för internationellt materiel-
och teknologiförsörjningssamarbete.
4
5Uppdrag till Försvarsmakten avseende utveckling av
styrnings- och uppföljningsformer (funktionsplaner).
6
7Uppdrag till Försvarsmakten att redovisa hur
verksamheten inom områdena forskning, studier och
utveckling kan förstärkas organisatoriskt och
ekonomiskt.
8
9Uppdrag till Försvarets materielverk att föreslå
omfattning och inriktning av verksamheten vid
modellerings- och simuleringscentrat i Karlskoga.
10
Motion

I Vänsterpartiets kommittémotion Fö215 (v) av Berit
Jóhannesson m.fl. hänvisas till riksdagens beslut om
en radikal omstrukturering av Försvarsmakten. De
verksamheter och den materiel som avsågs svara mot
invasionshotet håller nu på att avvecklas.
Motionärerna anser dock att det fortfarande finns
icke levererade materielbeställningar som är
dimensionerade och avsedda för invasionsförsvaret.
JAS 39 Gripen sägs vara det tydligaste exemplet på
detta, vilket påpekats tidigare i flera av
Vänsterpartiets motioner. Omförhandlingar har
hittills endast resulterat i en förlängning av
leveranstiden. Vänsterpartiets uppfattning är att
ytterligare reduceringar av det militära försvaret
är både nödvändiga och möjliga att genomföra.
Eftersom materielanslaget är en så stor del av det
militära försvarets budgetram är det viktigt att så
långt det är möjligt reducera i detta anslag.
Motionärerna föreslår därför att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att regeringen skall tillsätta en
arbetsgrupp med syfte att omförhandla JAS-
beställningen (yrkande 2).

Utskottet

Riksdagen har relativt nyligen - i maj 2002 -
beslutat om en övergripande inriktning av det
militära försvarets materielförsörjning och
forskning (prop. 2001/02:10, bet. 2001/02:FöU11,
rskr. 2001/02:120). Utskottet anslöt sig då till
regeringens bedömning om behovet av en övergripande
och långsiktig strategi för det militära försvarets
materielförsörjning, forskning och teknikutveckling.
Vid det tillfället betonade utskottet att den
framtida materielförsörjningen behöver anpassas till
de nya förutsättningarna för försvarets utveckling.
Den behöver bli mer flexibel och ge utrymme för en
större handlingsfrihet än hittills. Det är således
inte längre godtagbart med en materielplanering där
regering och riksdag i sena skeden tvingas till
beslut utan reella valmöjligheter utöver bifall
eller avslag, där avslag ofta får besvärande
industrikonsekvenser. Riksdagens insyn i och
inflytande över frågor som rör försvarets
materielförsörjning borde därför förstärkas. Vidare
påpekade utskottet behovet av en förbättrad s.k.
spårbarhet mellan operativ förmåga och
materielförsörjningen. Även formerna för styrning
och uppföljning behöver utvecklas, ansåg utskottet.
I det sammanhanget finns det anledning att granska
och precisera olika aktörers roller och uppgifter i
materielförsörjningen. Utskottet förutsatte att
riksdagen ges möjlighet att ta ställning till den
övergripande strategin för försvarets
materielförsörjning.

Utskottet anser att den inriktning av
materielförsörjning samt forskning och
teknikutveckling för 2003 som regeringen redogör för
i budgetpropositionen är i linje med vad riksdagen
har beslutat i maj 2002. Utskottet kan således
ansluta sig till regeringens bedömning i
propositionen.
Vänsterpartiet har vid ett flertal tillfällen,
senast vid riksdagens behandling av budgeten för
2002 (bet. 2001/02:FöU1), motionerat om att
behovsanpassa materielinköpen och att i det
sammanhanget omförhandla beställningen av JAS 39
Gripen. Utskottet har tidigare utförligt redogjort
(bet. 1999/2000:FöU12 s. 177) för förhandlingsläge
och vidtagna åtgärder och konstaterade då att det
utifrån gällande avtal mellan staten och
försvarsindustrin inte finns några förutsättningar
för staten att med ekonomiskt godtagbart resultat
ytterligare omförhandla JAS Gripen eller andra
större materielkontrakt. Utskottet gör nu samma
bedömning och avstyrker därför kommittémotion Fö215
(v) yrkande 2.

Insatser

Utskottets förslag i korthet

Utskottet ansluter sig till regeringens
bedömning om inriktningen för 2003 av
grundberedskapen, beredskapen för
incidentinsatser och beredskapen för
internationella insatser.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motion Fö260 (m) yrkande 9.

Propositionen

Insatser

Regeringens bedömning: Inriktningen för beredskap
bör vara följande. Försvarsmakten skall ha en
sådan förmåga att beredskap kan upprätthållas
inom de tidsramar som regeringen beslutar.
Sverige bör kunna delta i fredsfrämjande insatser
med resurser och förband som anmälts till
internationella styrkeregister. Sverige bör kunna
bidra med förbandsenheter från såväl armé-,
marin- som flygstridskrafterna.

I skälen för sin bedömning framhåller regeringen
bl.a. följande.

Grundberedskap

Resurser ur grundorganisationen jämte delar ur
insatsorganisationen skall ha beredskap för att möta
de hot som kortsiktigt kan uppstå i rådande
omvärldsläge.

Beredskap för ingripande mot kränkningar av
svenskt territorium skall finnas med kraftsamling
till tider och områden där risken för kränkningar är
som störst.
Regeringen understryker i sammanhanget vikten av
att de i olika avseenden mest kvalificerade
förbanden, benämnda förbandsgrupp 1, definieras och
avgränsas på ett sådant sätt att
beredskapssättningen utgör ett verkningsfullt
prioriteringsinstrument för att på bästa sätt
utnyttja de resurser som Försvarsmakten förfogar
över. Därmed skapas de förutsättningar som är
nödvändiga för att uppnå en hög insatsförmåga i det,
i jämförelse med insatsorganisationen som helhet,
begränsade antal förband som behövs för att lösa
Försvarsmaktens nationella och internationella
uppgifter.

Anpassningsförmåga

Regeringen har tidigare redovisat (prop.
1999/2000:30) Försvarsmaktens anpassningsförmåga på
medellång sikt baserad på beredskapslagring av
övertalig materiel.

Försvarsutskottet har begärt (bet. 1999/2000:FöU2)
att regeringen skall redovisa under vilka
tidsförhållanden och förutsättningar i övrigt som
Försvarsmakten på nytt kan organisera två
armébrigader jämte understöds- och
underhållsförband, en amfibie- och två
kustartilleribataljoner, två ubåtar samt upp till
tolv stridsflygdivisioner.
Med underlag från Försvarsmakten lämnade
regeringen den av försvarsutskottet begärda
redovisningen i proposition 2001/02:10 Fortsatt
förnyelse av totalförsvaret. Utskottet hade ingen
erinran mot denna redovisning.
Försvarsmakten har därefter i budgetunderlaget för
2003 återkommit med förslag till planering avseende
förmågan till tillväxt grundad på särskilda
materiella mobiliseringsenheter (MME).
Försvarsmakten anger i förslaget att nuvarande
planering med utnyttjande av MME låser ekonomiska
resurser utan att därigenom bidra till att svara mot
statsmakternas ambition avseende kontinuerlig
utveckling av befintlig och framtida förmåga.
Försvarsmaktens inriktning är därför att frigöra
resurser genom att förändra sin tillväxtplanering.
Dessa resurser skall användas för att förstärka
bl.a. övnings- och utbildningsverksamheten för att
därigenom bidra till att skapa en förbättrad förmåga
till internationella insatser. Vissa MME skall
därför avvecklas. En förändrad planering av
anpassningsåtgärder bygger i stället på en
utveckling av insatsorganisationens förmåga att möta
nya hot och risker genom studier, forskning och
utveckling av kompetenser, typförband och
demonstratorer. Denna förändring bedöms öka
förutsättningarna att skapa kontinuerlig utveckling.
I den förändrade planeringen ingår också planering
av tillväxt för att öka insatsorganisationens
kvalitet och planering av åtgärder för att höja
insatsorganisationens kvalitet inom tolv månader
efter beslut.
Regeringen anser att det är viktigt att inte
ekonomiska resurser i onödan binds i en
tillväxtplanering som inte är operativt motiverad.
Delar av de nuvarande särskilda MME kan därför komma
att avvecklas. Metoden att bl.a. genom MME skapa
förutsättningar för kvantitativ tillväxt på
medellång sikt (inom fem år) bör dock behållas i de
fall där den är operativt motiverad som en del av
planeringen för anpassningsförmåga. Regeringen avser
att besluta i vilken takt och i vilken omfattning en
eventuell avveckling av nuvarande MME skall
genomföras.
Regeringen pekar vidare på att anpassning vid
behov även omfattar planering av åtgärder för att
kunna minska insatsorganisationens volym.

Beredskap för internationella insatser

Inriktningen avseende beredskap för internationella
insatser är att säkerställa att de krav som ställs
på förband och förmågor som omfattas av anmälan till
internationella styrkeregister kan uppnås.

Arbetet inom ramen för Nordcapssamarbetet inriktas
mot upprättandet av en nordisk styrka av brigads
storlek med begränsade uppgifter fr.o.m. den 1 juli
2003.
Försvarsmakten anger att den största begränsningen
när det gäller uppgiften att bidra till fred och
säkerhet i omvärlden utgörs av nuvarande system för
personalförsörjning. Försvarsmakten menar dock att
planeringen fortsättningsvis kan bygga på att det är
möjligt att från 2003 kontinuerligt ha 1 000
personer (under kortare tid 1 500 personer) i
utlandsstyrkan, vilket motsvarar dagens nivå.
Regeringen delar den bedömningen. Enligt regeringens
mening bör den översyn av utbildnings- och
övningssystemet samt reformeringen av
personalförsörjningssystemet som Försvarsmakten
genomför på sikt skapa förutsättningar för att över
tiden genomföra internationella insatser med två
bataljoner (600 till 900 man/bataljon) samtidigt
samt ett antal mindre förband ur armé-, marin- och
flygstridskrafterna.
Regeringen har mot denna bakgrund uppdragit åt
Försvarsmakten att redovisa de verksamhetsmässiga
förutsättningarna för att från 2004 öka förmågan att
delta med förband i internationella missioner.
Försvarsmakten ska redovisa förslag till
ambitionsnivå för 2004 och tidsplan för utvecklingen
av den högre förmågan.
Regeringen avser inte att vidta några större
förändringar av det svenska bidraget till SFOR utan
det kommer även under 2003 att bestå av framför allt
personal med Cimic-uppgifter.
Regeringen avser inte heller att vidta några
förändringar av storleken av det svenska bidraget
till KFOR. Bidraget kommer fortsatt i huvudsak bestå
av en mekaniserad bataljon.

Incidentinsatser

Regeringens bedömning: Inriktningen för beredskap
och insatser vid incidenter bör vara följande.
Försvarsmakten skall upprätthålla beredskap för
och kunna genomföra incidentinsatser, dvs.
upptäcka, ingripa och avvisa varje form av
kränkning av svenskt territorium för att hävda
rikets territoriella integritet i luften, till
sjöss och på marken.

Stöd till samhället

Regeringens bedömning: Inriktningen för 2003 för
stöd till samhället bör vara följande. Vid sidan
av att medverka i räddningstjänst enligt
räddningstjänstlagen (1986:1102), skall
Försvarsmakten bidra till att stärka det svenska
samhället vid svåra påfrestningar på samhället i
fred och därvid kunna samverka med andra
myndigheter och ställa resurser till förfogande.

Som skäl för sin bedömning framhåller regeringen
bl.a. följande.

Det är angeläget att samhällets resurser kan
utnyttjas på ett effektivt och rationellt sätt.
Försvarsmakten har många resurser som kan användas
för andra angelägna ändamål i samhället. Där så är
möjligt och det inte påverkar Försvarsmaktens
grundläggande verksamhet negativt bör ett gemensamt
utnyttjande eftersträvas.

Försvarsmakten skall kunna bistå med insatser för
stöd vid räddningstjänst enligt räddningstjänstlagen
(1986:1102). Myndigheten har också som en av sina
uppgifter att kunna stärka det svenska samhället vid
svåra påfrestningar på samhället i fred.
Regeringen vill i detta sammanhang erinra om att
kraven på förmåga hos Försvarsmakten att stärka det
svenska samhället vid svåra påfrestningar på
samhället i fred inte skall utgöra en utgångspunkt
för myndighetens utformning och omfattning, men
skall beaktas i den operativa och territoriella
planeringen, vid planering av övningsverksamhet samt
när det gäller tillgänglighet till vissa
materielslag och förnödenheter. Myndighetens förmåga
att medverka med stöd till samhället vid både svåra
påfrestningar på samhället i fred och
räddningstjänst skall således vidmakthållas och
utvecklas inom ramen för kraven på förmåga för
Försvarsmaktens andra uppgifter.
Regeringen anser att Försvarsmakten tillsammans
med ansvariga myndigheter skall fortsätta att
utveckla planeringen för militära stödinsatser inom
de områden där det är särskilt viktigt att det finns
en tillräcklig beredskap mot svåra påfrestningar på
samhället i fred, bl.a. vid radioaktivt nedfall,
störningar i elförsörjning eller
telekommunikationer, vid översvämningar och
dammbrott samt vid kemikalieolyckor.
I propositionen (prop. 2001/02:158) Samhällets
säkerhet och beredskap redovisade regeringen frågor
om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet.
Syftet med den reformen är att förtydliga de
författningsmässiga grunderna för Försvarsmaktens
möjlighet att lämna stöd till civil verksamhet och
att ge förutsättningar för ett bättre utnyttjande av
Försvarsmaktens resurser och kompetens i samhället i
övrigt. Riksdagen hade inget att erinra mot vad
regeringen anfört i propositionen (bet.
2001/02:FöU10, rskr. 2001/02:261). Med utgångspunkt
i de resonemang som redovisades i propositionen har
regeringen beslutat förordningen (2002:375) om
Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet.
Förordningen trädde i kraft den 1 juli 2002.
När det härefter gäller Försvarsmaktens beredskap
för stöd till samhället vill regeringen framhålla
att Försvarsmaktens insatsberedskap skall
dimensioneras främst för behovet att kunna hävda
territoriell integritet och försvara landet mot
väpnat angrepp. Det innebär att det finns delar av
förband och funktioner med resurser ur
grundorganisationen som är omedelbart tillgängliga
för att kunna möta de nämnda situationerna. Denna
insatsberedskap rymmer också en beredskap för att
kunna samverka med civila myndigheter och ställa
resurser till förfogande vid svåra påfrestningar på
samhället i fred samt i övrigt lämna stöd till
samhället.
Sammanfattningsvis vill regeringen framhålla att
Försvarsmakten under 2003 bör fortsätta att utveckla
möjligheterna att lämna stöd till samhället i linje
med det arbete myndigheten framgångsrikt har
bedrivit de senaste åren.

Motion

Moderaterna delar inte regeringens syn att det går
snabbt att återupprätta en stark svensk
insatsförmåga. I kommittémotion Fö260 (m) av Gunnar
Hökmark m.fl. menar motionärerna att alltför många
osäkerheter är förenade med anpassningsdoktrinen för
att denna skall kunna tas till intäkt för uteblivna
militära satsningar i dag. Varje första beslut om en
anpassningsåtgärd är till sin natur reagerande,
säger motionärerna. Sverige kommer därmed inte att
vara ensamt om, eller ens först om, att förstärka
den egna försvarsförmågan.

Enligt motionärerna måste beredskap och möjlighet
till anpassning kontinuerligt utvecklas i samklang
med förändringarna i omvärlden. Denna utveckling bör
utgöra ett viktigt ingångsvärde för riksdagens
beslut om utvecklingen av totalförsvaret. Riksdagen
bör därför årligen få en skrivelse som redogör för
riskerna för stora påfrestningar på samhället inom
fem år och efter tio år och därpå baserat behov av
förändringar av planerad utveckling (yrkande 9).

Utskottet

Anpassning

I kommittémotion Fö260 (m) kritiseras den nuvarande
anpassningsplaneringen. Motionärerna menar att den
s.k. anpassningsdoktrinen innehåller alltför många
osäkerheter. Riksdagen bör därför årligen få en
skrivelse som i ett femårigt respektive tioårigt
perspektiv beskriver riskerna för stora
påfrestningar på samhället.

Utskottet vill för sin del anföra att riksdagen
relativt utförligt redovisat sin syn på
anpassningsprincipen och på utvecklingen av
anpassningsförmågan (bet. 1998/99:FöU5). Utskottet
framhöll då bl.a. att förmåga till anpassning bör ha
en central betydelse vid totalförsvarets utformning.
Utskottet betonade, liksom regeringen, betydelsen av
genomtänkta förberedelser och tidiga beslut.
Utskottet menade att det är ofrånkomligt att beslut
om anpassningsåtgärder kommer att behöva fattas
under betydande osäkerhet och med inslag av
politiskt risktagande. Förmågan att kunna uppfatta
och rätt tolka de ofta svaga signalerna om
säkerhetspolitiska förändringar blir därmed
betydelsefull. Utskottet uttalade sig också för en
flexibel totalförsvarsorganisation. Det är då
nödvändigt att upprätta planer som på medellång sikt
klargör skilda utvecklingsmöjligheter för
totalförsvaret. Denna planering måste präglas av ett
dynamiskt synsätt och kunna förändras i takt med
förändrade förutsättningar. Utskottet utgick från
att regeringen årligen, antingen i budgetförslaget
eller i annan ordning, informerar riksdagen för att
denna skall kunna pröva hur anpassningsförmågan
utvecklas.
Utskottet gör nu inte någon annan bedömning.
Utskottet har svårt att se någon avgörande skillnad
mellan den här redovisade synen på
anpassningsprincipen och den syn som uttrycks i
motion Fö260 (m) yrkande 9. Utskottet anser därför
att motionsyrkandet inte bör bifallas.

Regeringen redogör i propositionen för delvis
ändrade förutsättningar för tillväxtplaneringen
grundad på särskilda materiella mobiliseringsenheter
(MME). Regeringen anför att vissa MME kan komma att
avvecklas. Det framgår dock inte av propositionen
vilka förband som därvid skulle komma att beröras.

Utskottet delar principiellt regeringens
uppfattning att ekonomiska resurser inte bör bindas
upp i en tillväxtplanering som inte är motiverad.
Dessa resurser bör i stället kunna utnyttjas för
t.ex. förstärkningar av utbildningen och ett ökat
antal övningar. Regeringen har, på utskottets
begäran, i proposition 2001/02:10 Fortsatt förnyelse
av totalförsvaret redovisat vilka åtgärder som
behövs för att kunna organisera ett antal
ytterligare förband, bl.a. två armébrigader samt
amfibie- och kustartilleribataljoner. Regeringen har
därvid redovisat för riksdagen att materielen finns
reserverad och förrådsställd. Om en avveckling av
sådan materiel är motiverad får regeringen sålunda
återkomma till riksdagen med förslag om förändrade
operativa krav och förbandsutveckling.

Grundberedskap, incidentinsatser och beredskap för
internationella insatser

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning i
propositionen om inriktningen av grundberedskapen,
beredskapen för incidentinsatser och beredskapen för
internationella insatser.

Försvarsunderrättelsetjänst

Utskottet ansluter sig till regeringens
bedömning om inriktningen för 2003 av
försvarsunderrättelsetjänsten.

Propositionen

Regeringens bedömning: Förändringen av inriktningen
från traditionell militär förvarning och heltäckande
operativ och taktisk förvarning mot strategiska och
icke-militära underrättelser bör fortsätta. Detta
kräver utveckling av nya metoder och utökat
samarbete såväl nationellt som internationellt.
Ytterligare ansträngningar att stödja svensk trupp
och personal i fredsbevarande insatser bör ske.

Som skäl för sin bedömning framhåller regeringen
bl.a. följande.

Den tyngdpunktsförskjutning som skett från
traditionell militär förvarning och heltäckande
operativ och taktisk förvarning mot strategiska och
icke-militära underrättelser och den vidgade
hotbilden bör fortsätta. Härvidlag måste det
internationella samarbetet inom underrättelseområdet
intensifieras, inklusive stödet till EU:s
framväxande förmåga inom ramen för GUSP och ESDP att
tidigt upptäcka potentiella kriser.

Vidare anser regeringen det vara av vikt att man
fortsätter att förändra och förbättra
inhämtningsmetoderna och analyserna i syfte att
ytterligare öka relevansen i produktionen.
Regeringens arbete med att tydligare inrikta
försvarsunderrättelsetjänsterna kommer att
fortsätta.

Utskottet

Utskottet ansluter sig till
regeringens bedömning i
propositionen om inriktningen av
försvarsunderrättelsetjänsten.

Det civila försvaret

Utskottet behandlar här vad regeringen i
budgetpropositionen anfört om verksamhetsområdet Det
civila försvaret (s. 71-86).

Utskottet

Utskottet förutsätter att redovisningen av
förmågan inom bl.a. områdena elförsörjning
och telekommunikationer även fortsättningsvis
kommer att kunna följas upp årligen av
utskottet.

Omfattning, mål och utgiftsutveckling

Propositionen

I fred är civilt försvar den verksamhet som
genomförs för att höja samhällets förmåga att motstå
ett väpnat angrepp. Det civila försvaret är därmed
inte en organisation utan den verksamhet som ett
flertal aktörer genomför i syfte att komplettera det
fredstida samhällets grundförmåga.

Beredskapsförberedelser inom det civila försvaret
har t.o.m. den 30 juni 2002 varit uppdelade i 18
funktioner, dvs. samhällssektorer som bedömdes vara
särskilt viktiga i en krigssituation. För varje
funktion fanns en central myndighet som ansvarade
för att bl.a. samordna verksamheten inom funktionen.
Regeringens proposition Fortsatt förnyelse av
totalförsvaret är en fortsättning på den betydande
ominriktning av det civila försvaret som påbörjades
under försvarsbeslutsperioden 1997-2001 (prop.
2001/02:10, bet. 2001/02:
FöU2, rskr. 2001/02:91). På regeringens förslag
beslutade riksdagen att funktionsindelningen skall
upphöra.
En central del i 1996 års försvarsbeslut var att
en helhetssyn skall prägla samhällets satsningar och
åtgärder för att förebygga och hantera hot och
risker i såväl fred som krig. Med helhetssyn avsågs
i försvarsbeslutet att de resurser som skapas för
att landet skall kunna motstå ett krig även, om de
efterfrågas och resurserna är lämpliga, skall kunna
nyttjas i fredstida situationer.
I propositionen (prop. 2001/02:10) Fortsatt
förnyelse av totalförsvaret redovisade regeringen en
ny planeringsstruktur som förbättrar samordningen av
planering för beredskapen vid svåra påfrestningar på
samhället i fred och planering vid höjd beredskap. I
propositionen (prop. 2001/02:158) Samhällets
säkerhet och beredskap förtydligas denna struktur.
För att förbättra helhetssynen i planeringen i ett
vidare hotperspektiv har ett nytt politikområde
inrättats, nämligen Skydd och beredskap mot olyckor
och svåra påfrestningar. Inom politikområdet finns
två verksamhetsområden, Skydd mot olyckor samt Svåra
påfrestningar. Genom att höja förmågan inför
fredstida extrema situationer ökas också
grundförmågan att motstå ett väpnat angrepp
samtidigt som en god grund skapas för de åtgärder
som kan behöva genomföras under en
anpassningsperiod. För att förbättra samhällets
resursanvändning skall åtgärder inom beredskapen mot
svåra påfrestningar på samhället i fred och höjd
beredskap samordnas, både vad avser verksamhet och
finansiering.
Regeringen beslutade den 23 maj 2002 om
förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida
krishantering och höjd beredskap. Förordningen
trädde i kraft den 1 juli 2002 då
beredskapsförordningen (1993:242) och därmed
funktionsindelningen upphörde att gälla. Av
förordningen framgår att i sammanhanget viktig
verksamhet indelas i olika samverkansområden. Dessa
är Teknisk infrastruktur, Transporter, Spridning av
allvarliga smittämnen, giftiga kemikalier och
radioaktiva ämnen, Ekonomisk säkerhet, Områdesvis
samordning, samverkan och information samt Skydd,
undsättning och vård. I områdena ingår myndigheter
som bedriver verksamhet med starkt inbördes samband.
Dessa myndigheter skall planera och vidta
förberedelser för att förebygga, motverka och
begränsa identifierad sårbarhet och risker inom
samverkansområdena.

Målet för verksamheten inom det civila försvaret och
för utformningen av resurserna är att värna
civilbefolkningen, trygga en livsnödvändig
försörjning, säkerställa de viktigaste
samhällsfunktionerna och bidra till Försvarsmaktens
förmåga vid ett väpnat angrepp och krig i vår
omvärld, bidra till fred och säkerhet i omvärlden
och stärka samhällets förmåga att förebygga och
hantera svåra påfrestningar på samhället i fred.

Riksdagens beslut med anledning av regeringens
proposition Förändrad omvärld - omdanat försvar
innebar att vissa beredskapsåtgärder skall kunna
anstå till en femårig eller tioårig
anpassningsperiod (prop. 1998/99:74, bet.
1998/99:FöU5, rskr. 1998/99:224). De beräknade
anslagsnivåerna har därmed kunnat minskas under
senare delen av försvarsbeslutsperioden. För
verksamhetsområdet Det civila försvaret beräknades
för 2001 ca 1 853 miljoner kronor. Under året
bedömdes ytterligare verksamhet kunna skjutas till
en anpassningsperiod. De beräknade anslagsnivåerna
kunde därmed minskas med ca 190 miljoner kronor
under året. Utfallen för funktionerna inom
verksamhetsområdet uppgick under 2001 till ca 1 867
miljoner kronor. Skillnaden mellan utgifterna och
tilldelade anslag finansierades med anslagssparande
från tidigare år. Vid utgången av 2001 redovisade
funktionerna ett anslagssparande på 302 miljoner
kronor.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen
anför om omfattning, mål och utgiftsutveckling för
det civila försvaret.

Resultatbedömning

Propositionen

Utskottet redovisar här i sammandrag bl.a.
regeringens sammanfattande bedömning av analys och
slutsatser för funktionerna inom det civila
försvaret vid utgången av försvarsbeslutsperiodens
slut 2001. Funktionsindelningen upphörde att gälla
fr.o.m. den 1 juli 2002.

Huvuddelen av de funktionsansvariga myndigheterna
anger att grundförmågan är godtagbar. De funktioner
som anges ha en icke godtagbar förmåga är
funktionerna Civil ledning, Befolkningsskydd och
räddningstjänst, Telekommunikationer m.m. respektive
delfunktionerna Banhållning och Järnvägstransporter
samt Flygtransporter. För dessa funktioner och
delfunktioner, med undantag av Banhållning,
redovisades en icke godtagbar förmåga i nuvarande
och ett förändrat omvärldsläge även för 2000. För
2001 redovisar delfunktionen Elförsörjning en icke
godtagbar grundförmåga, vilket är en förändring
jämfört med bedömningen för 2000. Den nu redovisade
grundförmågan inkluderar även förmågan vid en svår
påfrestning på samhället i fred.
Regeringen anför att det är förenat med stor
osäkerhet att sammanfatta och bedöma förmågan inom
det civila försvaret. Förmågan påverkas av olika
omvärldsfaktorer, inte minst den tekniska
utvecklingen som leder till ökad komplexitet och
ökade beroendeförhållanden mellan de tekniska
infrastruktursystemen.
Det sista året i försvarsbeslutsperioden 1997-2001
präglades av ett omfattande utrednings- och
förändringsarbete. Myndigheterna med uppgifter inom
det civila försvaret skulle dels uppfylla
funktionsmålen enligt försvarsbeslutet, dels delta i
arbetet med att utforma det framtida
krishanteringssystemet för beredskapen mot svåra
påfrestningar på samhället i fred och höjd
beredskap.
Senast i propositionen (prop. 2001/02:158)
Samhällets säkerhet och beredskap har regeringen
redogjort för förmågan vid en svår påfrestning på
samhället i fred. Regeringen avser att i
budgetpropositionen för 2004 redovisa en sådan
bedömning under politikområdet Skydd och beredskap
mot olyckor och svåra påfrestningar.
Regeringen har vid sin bedömning av förmågan vid
utgången av 2001 utgått från nu gällande mål för
höjd beredskap. I detta ingår således inte en
bedömning av förmåga att hantera svåra påfrestningar
på samhället i fred. Regeringen bedömer att förmågan
mot väpnat angrepp inom det civila försvaret efter
en tid av anpassning var godtagbar vid utgången av
2001.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen
anför om resultat samt analys och slutsatser för
funktionerna inom det civila försvaret m.m.

Inriktning

Propositionen

Regeringen anger i propositionen (prop. 2001/02:10)
Fortsatt förnyelse av totalförsvaret att den
positiva säkerhetspolitiska utvecklingen fortsätter
och att hotet om invasion endast förändrats
marginellt, i den meningen att hotet ter sig något
mer avlägset.

Utvecklingen innebär att vissa åtgärder inom det
civila försvaret som syftar till att möta mer
omfattande väpnade angrepp kan hänskjutas till en
anpassningsperiod om fem till tio år medan den
planering och de beredskapsåtgärder som krävs för
att skapa det civila försvarets grundförmåga
planeras och utformas i närtid under löpande
verksamhets- och budgetprocess. I planeringen skall
beaktas att vissa beredskapsåtgärder inte går att
planera in i en anpassningsperiod och att de därför
inte skall skjutas upp.
Regeringen anser att hög prioritet bör ges åt
grundförmågan hos de områdesvisa organen som
kommuner, länsstyrelser och regering, säkerheten i
den tekniska infrastrukturen främst vad gäller
elförsörjning och telekommunikationer,
informationssäkerheten samt NBC-beredskapen.
Finansiering bör ske dels genom avgifter, dels genom
anslag. Minskade satsningar för höjd beredskap bör
ske främst inom områdena transporter samt
befolkningsskydd och räddningstjänst.
Under detta avsnitt anför också regeringen bl.a.
att det är angeläget att Krisberedskapsmyndigheten
ges möjligheter att bli den mycket väsentliga del av
den nya krishanteringsstrukturen som avsetts.
Regeringen redovisar därefter inriktningen för det
civila försvaret med den indelning i
samverkansområden som gäller enligt förordningen
(2002:472) om åtgärder för fredstida krishantering
och höjd beredskap.

Samverkansområdet Teknisk infrastruktur

Verksamheten syftar till att åstadkomma en sådan
robusthet och flexibilitet hos den tekniska
infrastrukturen att samhällets väsentligaste behov
vid ett väpnat angrepp kan tillgodoses. Samhällets
beroende av den tekniska infrastrukturen har ökat
sårbarheten. Utvecklingen har medfört att ömsesidiga
och svåröverskådliga beroendeförhållanden skapats
mellan tekniska system som var för sig har
grundläggande betydelse för att samhället skall
fungera. Hot mot teknisk infrastruktur kan få mycket
allvarliga konsekvenser och kan ytterst få en
säkerhetspolitisk dignitet.

Förmågan inom områdena elförsörjning,
telekommunikationer och informationsförsörjning är
gränssättande för förmågan inom det civila
försvaret. Elförsörjning och telekommunikationer
bedöms vara särskilt riskutsatta vid angrepp.
Robusta telekommunikationer bör åstadkommas genom
ett långsiktigt och metodiskt förebyggande arbete.
Verksamheten bör vidare bedrivas på ett sådant sätt
så att det finns en god grundförmåga inom området
och att samhällets behov av elkraft kan tillgodoses
under höjd beredskap.
Förmågan att motstå informationsoperationer mot
samhällsviktig infrastruktur har fått en ökad
uppmärksamhet i takt med att system och funktioner
blir alltmer beroende av informationsteknik (IT).
Informationssäkerhets-frågorna måste därför ha en
framträdande plats i planeringen för höjd beredskap.
För att åstadkomma en hög informationssäkerhet och
kunna förhindra eller hantera störningar i
samhällsviktig verksamhet skall arbetet bedrivas
inom följande fyra områden: övergripande
myndighetsansvar och omvärldsanalys, IT-
incidentrapportering, teknikkompetens samt ett
system för certifiering och evaluering. Åtgärderna
inom samverkansområdet bör omfatta
studie-, analys- och planeringsverksamhet,
utbildnings- och övningsverksamhet samt
investeringar i utrustningar och anläggningar. De
sistnämnda åtgärderna kan bl.a. avse fysiskt skydd
för viktiga anläggningar, system för förbättrad
styr- och reglerbarhet av produktionssystem samt
reservåtgärder hos användare m.m.

Samverkansområdet Transporter

Verksamheten syftar till att kunna tillgodose
samhällets väsentligaste behov av transporter vid
ett väpnat angrepp. Den typ av väpnat angrepp som
totalförsvaret skall ha anpassningsförmåga för på
längre sikt kan komma att ställa stora krav på
kapaciteten hos vissa transportsystem. Väpnat
angrepp ställer andra krav på transportsystemen än
vid en svår påfrestning på samhället i fred.
Regeringen har därför den 13 juni 2002 uppdragit åt
berörda myndigheter att analysera och lämna förslag
till åtgärder för att minska de negativa
konsekvenser för samhällsviktiga transporter och
transportsystem som kan uppstå vid olika
krissituationer och krig. Uppdraget skall redovisas
senast den 31 mars 2003.

Regeringen bedömer att det finns skäl att
analysera vilka förutsättningar som skall ligga till
grund för den framtida inriktningen för
samverkansområdet Transporter. Samhällsviktiga
transporter bör kunna genomföras vid höjd beredskap.
Verksamheten för 2003 bör inriktas mot att
analysera vilka grunder som bör gälla för
planeringen inom samverkansområdet med utgångspunkt
från propositionen Samhällets säkerhet och
beredskap. Här anges bl.a. att det finns skäl att
ändra inriktningen för beredskapsverksamheten inom
transportsektorn. Den framtida inriktningen bör
inriktas mot analyser och förebyggande arbete, dels
för att minska riskerna för störningar i
samhällsviktiga tranportsystem, dels för att minska
konsekvenserna genom att lämpliga åtgärder är
förberedda.

Samverkansområdet Spridning av allvarliga
smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen

Verksamheten syftar till att förebygga och motverka
sådan spridning av allvarliga smittämnen, giftiga
kemikalier och radioaktiva ämnen som väsentligt kan
nedsätta den civila befolkningens eller militära
förbands motståndskraft i krig. Förmåga bör finnas
att motverka såväl avsiktlig som oavsiktlig
spridning av sådana ämnen.

Beredskapsåtgärderna bör omfatta beredskap för att
fatta olika typer av beslut för att t.ex. hindra
spridning av smitta, identifiera olika medicinska
och andra behov samt säkerställa resurser för dessa,
begränsa effekterna på miljön, men också för att
säkerställa att samhället har tillgång till lämplig
sakkunskap och expertberedskap.

Samverkansområdet Ekonomisk säkerhet

Verksamheten syftar till att vid ett väpnat angrepp
kunna upprätthålla betalningssystemet och samhällets
väsentligaste behov av bank- och
försäkringstjänster. Området omfattar även åtgärder
för att trygga försörjningen med strategiska varor i
krig. Sådana åtgärder omfattar internationellt
samarbete inom och utanför EU samt förberedelser för
reglerings- och ransoneringsåtgärder inom landet.

På försörjningsområdet bör det finnas en förmåga
att följa utvecklingen och ha kunskap om tänkbara
åtgärder under en anpassningsperiod för att uppnå en
eftersträvad säkerhet i förhållande till hot.
Arbetet bör bedrivas i samverkan med näringslivet.
Ett viktigt inslag i verksamheten bör vara studie-
och analysverksamhet som syftar till att bedöma
stabiliteten i samhällsviktiga finansiella system,
effekten av regleringsåtgärder samt vilka
möjligheter och begränsningar det internationella
samarbetet ger.

Samverkansområdet Områdesvis samordning, samverkan
och information

Verksamheten syftar till att hos kommuner och
länsstyrelser åstadkomma förmåga till
sektorsövergripande samordning, samverkan och
information vid ett väpnat angrepp. Verksamheten bör
också syfta till att på en sektorsövergripande nivå
kunna informera samhällsaktörer och allmänhet om
krigets förlopp och konsekvenser och om de åtgärder
som planeras av ansvariga myndigheter.

Till samverkansområdet hör den verksamhet som
områdesansvariga organ på central, regional och
lokal nivå bedriver i syfte att skapa förmåga till
sektorsövergripande ledning och samordning vid höjd
beredskap. Verksamheten bör bl.a. omfatta
utbildnings- och övningsverksamhet för dessa och
samverkande organ.

Samverkansområdet Skydd, undsättning och vård

Verksamheten syftar till att åstadkomma en
tillräcklig förmåga att skydda befolkningen och
samhällsviktig verksamhet mot allvarliga skador till
följd av krigshandlingar samt att skapa en förmåga
att genomföra skydds-, räddnings- och
sjukvårdsinsatser.

För hälso- och sjukvården är det viktigt att ha en
fungerande beredskapsplanering i hela hotskalan från
fred till krig då i vissa avseenden samma krav
ställs på sjukvården vid en svår påfrestning som i
en krigssituation. I det senare fallet uppstår
emellertid krav på helt andra resurser. Det finns
därför behov av en viss lagerhållning av läkemedel
och sjukvårdsmateriel. Det är också angeläget att
lednings- och informationssystemen är väl utvecklade
även vid höjd beredskap, vilket ställer krav på att
hälso- och sjukvårdspersonalen utbildas och övas för
en sådan situation.
Den tekniska försörjningen är av avgörande
betydelse för att sjukvården skall kunna fungera och
därför är fortsatta satsningar på el, vatten och
värme nödvändiga. Med anledning av vad regeringen
uttalade i propositionen Fortsatt förnyelse av
totalförsvaret anförde försvarsutskottet att
utskottet i likhet med regeringen anser att ett nytt
program för befolkningsskyddet bör utarbetas utifrån
ett helhetsperspektiv (prop. 2001/02:10, bet.
2001/02:FöU2, rskr. 2001/02:91).
Regeringen avser att uppdra åt
Krisberedskapsmyndigheten att tillsammans med
berörda myndigheter utreda frågan. Frivilliga
insatser utgör en viktig del av samhällets
beredskap. För att skapa en bättre
krishanteringsförmåga och framför allt för att skapa
ett robust och motståndskraftigt samhälle bör
frivilligorganisationernas engagemang inom området
uppmuntras och stödjas.

Utskottet

Under regeringens analys och slutsatser för
funktionerna inom det civila försvaret noterar
utskottet att delfunktionen Elförsörjning för 2001
redovisar en icke godtagbar grundförmåga, vilket -
enligt regeringen - är en förändring jämfört med
bedömningen för 2000. Den nu redovisade
grundförmågan inkluderar även förmågan vid en svår
påfrestning på samhället i fred.

Utskottet har vid varje riksmöte sedan 1996/97
slagit fast betydelsen av en robust och flexibel
infrastruktur, där bl.a. förmågan inom områdena
elförsörjning och telekommunikationer särskilt
framhållits. Utskottet har därvid kunnat följa
utvecklingen av förmågan inom dessa områden genom de
redovisningar regeringen lämnat i
budgetpropositioner och i skrivelser till riksdagen
om beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället
i fred. Utskottet förutsätter att redovisningen av
förmågan inom bl.a. de nu nämnda områdena även
fortsättningsvis kommer att kunna följas upp årligen
av utskottet.
Av den redovisning som regeringen avser att lämna
i budgetpropositionen för 2004 under politikområdet
Skydd och beredskap mot olyckor och svåra
påfrestningar bör därför förmågan i de viktiga
infrastrukturområdena, såsom bl.a. elförsörjning och
telekommunikationer, redovisas liksom även IT-
säkerheten i samhällsviktiga system.
Budgetförslag för politikområdet
Totalförsvar

Utskottet behandlar i det följande vad regeringen i
budgetpropositionen (s. 87-101) har anfört om
anslagen inom utgiftsområdet 6 Försvar samt
beredskap mot sårbarhet. Utskottet behandlar även i
anslutning härtill avgivna motioner under den
allmänna motionstiden, nämligen motionerna Fö215 (v)
yrkandena 6-8, Fö240 (fp) yrkandena 5 och 9, Fö254
(kd) yrkande 15, Fö255 (kd), Fö260 (m) yrkande 7 och
Fö263 (m) yrkandena 2, 6 och 7.

Beredskapskredit för totalförsvaret

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner
regeringens förslag (punkt 1) om
beredskapskredit för totalförsvaret.

Propositionen

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar
regeringen att 2003 utnyttja en kredit på högst
40 000 000 000 kr i Riksgäldskontoret om krig,
krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden
föreligger.

Riksdagen bemyndigade regeringen att utnyttja en
kredit i Riksgäldskontoret om 40 000 000 000 kr för
2002, om krig, krigsfara eller andra utomordentliga
förhållanden föreligger. Regeringen anser att ett
motsvarande bemyndigande, avseende samma belopp, bör
lämnas för 2003. Beredskapskrediten skall
säkerställa att en nödvändig beredskapshöjning inte
förhindras eller fördröjs därför att regeringen inte
disponerar nödvändiga betalningsmedel.

Krediten är beräknad att täcka de utgifter som
motsvarar en månads beredskapshöjande verksamhet.
Krediten är beräknad att utnyttjas i ungefär lika
delar mellan det militära och det civila försvaret.
Om beredskapskrediten utnyttjas, avser regeringen
att återkomma till riksdagen med redovisning av
behovet av medel för den fortsatta verksamheten.

Utskottet

Enligt regeringsformens 9 kap. om finansmakten (3 §)
skall riksdagen vid budgetregleringen beakta behovet
under krig, krigsfara och andra utomordentliga
förhållanden av medel för rikets försvar.
Beredskapskrediten skall säkerställa att en
nödvändig beredskaphöjning - eller andra åtgärder
som behövs för att förstärka Sveriges
försvarsberedskap - inte förhindras eller fördröjs
på grund av att regeringen inte disponerar
erforderliga medel. Utskottet föreslår därför att
riksdagen bifaller regeringens förslag till bered-
skapskredit för totalförsvaret.

Anslagen inom politikområdet Totalförsvar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen

- godkänner regeringens förslag (punkt 5)
till investeringsplan för Försvarsmakten
för perioden 2003-2005 samt avslår motion
Fö263 (m) yrkande 7 i denna del,
-
- bemyndigar regeringen (punkt 6) att under
2003 för ramanslaget 6:2 Materiel,
anläggningar samt forskning och
teknikutveckling besluta om beställningar
av materiel, anläggningar samt forskning
och teknikutveckling som inklusive
tidigare gjorda beställningar medför
utgifter på högst 71 600 000 000 kr efter
2003,
-
- avslår motioner om förändrad
anslagsstruktur, nämligen motionerna
Fö240 (fp) yrkande 5, Fö254 (kd) yrkande
15 samt Fö263 (m) yrkandena 2, 4 och 5,
-
- avslår en motion om vissa ersättningar,
nämligen motion Fö215 (v) yrkandena 6, 7
och 8,
-
- godkänner regeringens förslag (punkt 7)
till investeringsplan för Civilt försvar
för perioden 2003-2005,
-
- bemyndigar regeringen (punkt 8) att under
2003 för ramanslaget 6:5 Civilt försvar
godkänna avtal och beställningar av
tjänster, utrustning och anläggningar för
beredskapsåtgärder och åtgärder för att
motstå påfrestningar på samhället i fred,
som inklusive tidigare gjorda
beställningar medför utgifter på högst
405 000 000 kr efter 2003,
-
- bemyndigar regeringen att i fråga om
beredskapsinvesteringar 2003
-
a) låta Statens räddningsverk disponera
en låneram i Riks-
gäldskontoret på högst
660 000 000 kr (punkt 9),
b) låta Socialstyrelsen disponera en
låneram i Riksgälds-
kontoret på högst 200 000 000
kr (punkt 10),
- fastställer avgiftsuttaget (punkt 11) för
teleberedskapsavgiften till högst
100 000 000 kr under 2003,
-
- fastställer avgiftsuttaget (punkt 12) för
elberedskapsavgiften till högst
250 000 000 kr under 2003,
-
- bemyndigar regeringen (punkt 13) att 2003
låta Försvarets materielverk disponera en
kredit i Riksgäldskontoret på högst
21 500 000 000 kr för att tillgodose
behovet av rörelsekapital,
-
- godkänner regeringens förslag (punkt 14)
till investeringsplan för Försvarets
materielverk för perioden 2003-2005,
-
- godkänner regeringens förslag (punkt 18)
till anslag under utgiftsområde 6 Försvar
samt beredskap mot sårbarhet samt av-slår
motionerna Fi232 (fp) yrkande 12, Fö240
(fp) yrkande 9, Fö255 (kd), Fö260 (m)
yrkande 7 och Fö263 (m) yrkande 6.
-

Anslag 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och
fredsfrämjande uppgifter

Propositionen

Regeringen redovisar anslagsutvecklingen i följande
tabell.

Tabell: Anslagsutveckling

Tusental kronor
-------------------------------------------------------------
2001 Utfall 19 Anslagssparande 269 575
605 721
-------------------------------------------------------------
2002 Anslag 20 364 Utgiftsprognos 20 228 565
9081
-------------------------------------------------------------
2003 Förslag 21 281
5652
-------------------------------------------------------------
2004 Beräknat 21 757
0473
-------------------------------------------------------------
1 Inklusive en minskning med 3 750 tkr på tilläggsbudget i
samband med den ekonomiska vårpropositionen 2002 samt en
ökning med 30 000 tkr i förslag till tilläggsbudget i denna
proposition.
2 254 000 tkr avser statliga ålderspensionsavgifter varav 239
670 tkr regleringsbelopp avseende 2000.

3 Motsvarar 21 281 565 tkr i 2003 års
prisnivå.

Anslaget finansierar utbildning, planering
m.m., insatser samt
försvarsunderrättelseverksamhet. Under
anslaget finansieras också den fredsfrämjande
verksamhet med trupp utomlands som
Försvarsmakten genomför efter beslut av
regeringen. Under anslaget beräknas också
belopp för de frivilliga
försvarsorganisationernas
utbildningsverksamhet, liksom för deras
verksamhet i Estland, Lettland, Litauen,
Polen och Ryssland. Anslaget finansierar
vidare åtgärder för att främja den svenska
försvarsindustrins exportverksamhet,
Försvarsmaktens stöd till Estland, Lettland
och Litauen samt avveckling av materiel.

Regeringens överväganden

Regeringen har i det föregående redovisat
sina bedömningar i fråga om verksamhetens
inriktning. Regeringen har för avsikt att för
2003 bibehålla innevarande års ambitionsnivå
för de fredsfrämjande truppinsatserna som
Försvarsmakten genomför.

Regeringen har beräknat anslaget enligt
följande tabell.

Tabell: Härledning av anslagsnivå 2003-2004,
för Totalförsvar 6:1 Förbandsverksamhet,
beredskap och fredsfrämjande truppinsatser
m.m.

Tusental kronor
-------------------------------------------------------------
2003 2004
-------------------------------------------------------------
Anvisat i 2002 års statsbudget 20 338 658 2 20 338 658
-------------------------------------------------------------
Förändring till följd av:
-------------------------------------------------------------
Pris- och löneomräkning 1 871 102
407 580
-------------------------------------------------------------
Beslut - -152 299
148 971
-------------------------------------------------------------
Överföring till/från andra UO 19 425
19 000
-------------------------------------------------------------
Överföring inom UO 6 765 640
9 281
-------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------
Statliga avtalsförsäkringar -83 610 -85 477
-------------------------------------------------------------
Omställningsbidrag 739 627 -
-------------------------------------------------------------
Förslag/beräknat anslag 21 281 565 21 757 047
-------------------------------------------------------------
1 Pris- och löneomräkningen baseras
på anvisade medel i 2002 års statsbudget.
Övriga förändringskomponenter redovisas i löpande priser och
inkluderar därmed en pris- och löneomräkning.

2 Exklusive en ökning med 26 250 tkr på
tilläggsbudget.

Regeringen ger följande kommenterar till
anslagsberäkningen.

Regeringsbeslut

Regeringen har beslutat att anslagsnivåerna i
besparingssyfte generellt skall begränsas med
0,7 % i syfte att begränsa statlig konsumtion
(prop. 2002/03:1 volym 1, avsnitt 6.2.1).
Anslaget 6:1 har som följd härav justerats ned
med 148,9 miljoner kronor.

Överföring till/från andra utgiftsområden

Utgifter för räntor, amorteringar och vissa
underhållsåtgärder för statsflyget har tidigare
hänförts till första utgiftsområdets anslag
90:6 Regeringskansliet m.m. Fr.o.m. 2003
beräknas dessa utgifter under anslaget 6:1
Förbandsverksamhet, beredskap och
fredsfrämjande truppinsatser m.m.. Anslaget 6:1
har därför tillförts 25 miljoner kronor. För
finansiering av ökad internationell verksamhet
i Regeringskansliet minskas detta anslag med 6
miljoner kronor. Sammantaget ökas sålunda
anslaget 6.1 med 19 miljoner kronor. Första
utgiftsområdets anslag 90:6 har minskats med
motsvarande belopp.

Överföring inom utgiftsområdet

Anslaget har ökats med 9,3 miljoner kronor för
finansiering av bättre villkor för
totalförsvarspliktiga. Regeringen anmälde i
föregående budgetproposition (prop. 2001/02:1)
avsikten att göra denna förbättring av
villkoren för de totalförsvarspliktiga.

Statliga avtalsförsäkringar

I statsbudgeten för 2002 justerades slutligt
myndigheternas anslag med anledning av de
statliga avtalsförsäkringarna
(premiepensionsavgifter) (prop. 2001/02:1 volym
1, avsnitt 9.2). Utgiftsområde 6 var dock
undantaget. Slutlig justering är nu fastställd,
varför anslaget minskas med 83,6 miljoner
kronor.

Omställningsbidrag

I statsbudgeten för 2002 anvisades 3 miljarder
kronor i omställningsbidrag samtidigt som ramen
för utgiftsområde 6 minskades med 4 miljarder
kronor. Den lägre ramen och
omställningsbidraget var fördelade mellan
anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och
fredsfrämjande truppinsatser m.m. och anslaget
6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling. För 2003 har anslaget 6:1
ökats med 739,6 miljoner kronor som utgör
andelen av omställningsbidraget på 1 000
miljoner kronor (se vidare under anslaget 6:2
Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling).

Motioner

I Moderaternas kommittémotion Fö260 (m) av
Gunnar Hökmark m.fl. anförs att den nödvändiga
omställningen av försvaret är svår att
genomföra redan utan den reducering av
försvarsanslagen som skedde vid
försvarsbeslutet 2000. Motionärerna anser att
försvaret måste ha en reell förmåga att kunna
verka i olika situationer. Därför måste dels
den omfattande avvecklingen av kompetens och
materiel hejdas, dels utvecklingen av nya
förmågor forceras.

Mot den bakgrunden förordar motionärerna att
försvaret får utvecklas på samma ekonomiska
nivå som under den senaste
försvarsbeslutsperioden. Detta sägs innebära
att vissa av de moderna förband som nu
successivt avvecklas i stället kan
vidmakthållas. Över tiden bör de omstruktureras
och förses med ny materiel. De moderata
förslagen innebär bl.a. en mer omfattande
förbandsverksamhet, fler aktiva förband, ett
större antal anställda samt investeringar i
bl.a. lednings-, informations- och
sambandssystem. Motionärerna föreslår att
riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om förstärkning av det militära
försvaret i närtid i enlighet med vad som
anförs i motionen (yrkande 7). Dessa höjda
ambitioner kräver enligt motionärerna höjda
anslag.
I en annan av Moderaternas kommittémotioner,
motion Fö263 (m) av Gunnar Hökmark m.fl.,
hävdas att effekterna av de besparingar som
Försvarsmakten successivt har tvingats till
inom förbandsverksamheten är mycket kraftiga
samtidigt som man inte förmår nå upp till
beslutade förnyelseambitioner.
Budgetpropositionen för 2003 sägs ge en mycket
bra bild av de brister som besparingarna har
gett upphov till. Enligt motionärernas mening
är det inte tillräckligt att försvarets och det
enskilda förbandets förmåga att lösa sina
uppgifter bara är på gränsen till det
godtagbara. Ambitionen måste vara väsentligt
högre. Moderaterna föreslår därför bl.a. en mer
omfattande förbandsverksamhet - dvs. fler och
större övningar för att utveckla förband och
befäl samt fler aktiva förband med förmåga att
genomföra väpnad strid. Anslaget 6:1 föreslås
tilldelas 800 miljoner kronor mer för 2003 än
vad regeringen föreslår i propositionen
(yrkande 6 i denna del).
I samma motion föreslås att den långsiktiga
planeringen skiljs från den årliga
budgeteringen. Ett sådant synsätt sägs leda
till en naturlig uppdelning av riksdagens
beslut i två delar. Den ena delen är beslut om
beredskap, uppgifter och förmåga i den
befintliga organisationen de närmaste tre åren.
Den andra delen är beslut som omfattar kommande
investeringar och andra långsiktiga bindningar
i ett längre tidsperspektiv. Motionärerna
föreslår därför dels att uppdelningen mellan
anslagen 6:1 och 6:2 förändras i enlighet
härmed (yrkande 5), dels att planeringen för
fredsfrämjande truppinsatser omvandlas till ett
beredskapsanslag och förs till utgiftsområde 7
Fredsfrämjande verksamhet (yrkande 4).
En viktig del av Försvarsmaktens
anpassningsförmåga ligger i
övningsverksamheten, hävdar Kristdemokraterna i
sin kommittémotion Fö255 (kd) av Erling
Wälivaara m.fl. Övningsverksamheten sägs vara
helt nödvändig för att behålla och inspirera
kvalificerad personal. En väl utvecklad
förbandsverksamhet ger den kompetens som krävs
för att förbanden skall kunna nå hög operativ
förmåga i framtida stridsmiljöer. Motionärerna
föreslår därför att anslaget 6:1
Förbandsverksamhet, beredskap och
fredsfrämjande truppinsatser m.m. för 2003
förstärks med 100 miljoner kronor.
I en annan kommittémotion, Fö254 (kd) också
av Erling Wälivaara m.fl., sägs att det är
viktigt att skapa en balans mellan
Försvarsmaktens internationella åtaganden och
dess nationella uppgifter. Kristdemokraterna
anser därför att det tydligt bör framgå hur
stor del av anslaget som är beräknat för
fredsfrämjande internationella insatser
(yrkande 15).
Likartade synpunkter framförs i
kommittémotion Fö240 (fp) av Allan Widman m.fl.
I motionen pekas på risken att gränsen suddas
ut mellan förbandsverksamheten och de
fredsfrämjande insatserna. Regeringens
redogörelse i årets budgetproposition sägs
sålunda inte ge någon klarhet i
förutsättningarna för tillräckligt omfattande
svenska internationella insatser. Motionärerna
föreslår därför att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att särskilja anslagen till
Förbandsverksamhet och till Internationella
insatser (yrkande 5).
I samma kommittémotion påpekas att
Folkpartiet liberalerna sedan länge har hävdat
att det till grundutbildningen har kallats in
fler värnpliktiga än som varit motiverat för
att upprätthålla kvaliteten och effektiviteten
i försvarets organisation. Motionärerna har av
den anledningen ansett det vara nödvändigt att
successivt minska antalet värnpliktiga som
genomgår grundutbildning. För att upprätthålla
balansen mellan behov, kvalitet och
effektivitet föreslås att färre värnpliktiga
inkallas till 2003 motsvarande en minskning av
anslaget 6:1 med 500 miljoner kronor i
förhållande till regeringens förslag (yrkande 9
i denna del).
Samma yrkande finns i Folkpartiet
liberalernas partimotion Fi232 (yrkande 12 i
denna del).
Vänsterpartiet anser att de förbättrade
ersättningar för totalförsvarspliktiga som
riksdagen beslutade föregående år är bra och
ett första steg i syfte att ge de pliktiga en
bättre ekonomisk situation i jämförelse med
ungdomar som arbetar eller studerar. I
kommittémotion Fö215 (v) av Berit Jóhannesson
m.fl. pekar motionärerna emellertid på något de
finner vara ologiskt i ersättningarna. Det rör
den s.k. förplägnadsersättningen som är 25 kr
för varje dag under helger, 35 kr vid
övningsuppehåll och 95 kr om de pliktiga
tjänstgör utan att utbildningsanordnarna
tillhandahåller mat. Motionärerna föreslår att
riksdagen ger regeringen i uppdrag att utreda
frågan i syfte att få en enhetlig
förplägnadsersättning på 95 kr per dag (yrkande
6).
I samma motion föreslås också att de
totalförsvarspliktiga ges en månatlig
ersättning på 100 kr för deras utgifter för
hygienartiklar (yrkande 7).
Kostnaderna förknippade med yrkandena 7 och 8
föreslås finansieras inom anslaget 6:1 (yrkande
8).

Utskottet

Utskottet behandlar anslagen 6:1 och 6:2 i ett
sammanhang efter sammanfattningen av
regeringens överväganden och förslag och för
avgivna motioner.

Anslag 6:2 Materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling

Propositionen

Regeringen redovisar anslagsutvecklingen i
följande tabell.

Tabell: Anslagsutveckling

Tusental kronor
------------------------------------------------------------
2001 Utfall 21 347 Anslagssparande 2 012 123
464
------------------------------------------------------------
2002 Anslag 21 272 Utgiftsprognos 20 731 935
0711
------------------------------------------------------------
2003 Förslag 19 163
960
------------------------------------------------------------
2004 Beräknat 18 671
2382
------------------------------------------------------------
1 Inklusive en ökning med 15 000 tkr i förslag till
tilläggsbudget i samband med denna proposition.

2 Motsvarar 18 175 996 tkr i 2003 års
prisnivå.

Anslaget finansierar utveckling,
anskaffning, vidmakthållande och
avveckling av materiel, anskaffning,
vidmakthållande och avveckling av
anslagsfinansierade anläggningar samt
forskning och teknikutveckling. Anslaget
används också för finansiering av
kostnader hos Försvarets materielverk och
Totalförsvarets forskningsinstitut samt
för dessa myndigheters deltagande i
internationell verksamhet inom
försvarsmateriel- och forskningsområdet
och för en stor del av kostnaderna för
det nationella flygtekniska
forskningsprogrammet samt för det s.k.
baltstödet.

Anslaget finansierar vidare åtgärder
för att främja den svenska
försvarsindustrins exportverksamhet.

Investeringsplan

Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner regeringens förslag till
investeringsplan för Försvarsmakten för
perioden 2003-2005 enligt bifogad tabell.

Tabell: Investeringsplan

Miljoner kronor
-----------------------------------------------------------------------
PrognosBudget Beräknat Beräknat
2002 2003 2004 2005
-----------------------------------------------------------------------
Materiel 20 000 17 621 17 18 301
807
-----------------------------------------------------------------------
Anläggningar 250 248 173
173
-----------------------------------------------------------------------
Forskning och 955 1 010 1 1 010
teknikutveckling 010
-----------------------------------------------------------------------
Summa investeringar 21 205 18 879 18
19 984
990
-----------------------------------------------------------------------
Anslag 21 205 18 879 18 9901 19 984
-----------------------------------------------------------------------
Summa finansiering 21 205 18 879 18
19 984
990
-----------------------------------------------------------------------
1 Det beräknade beloppet innefattar även utnyttjande av
anslagsspa-rande från tidigare år.

Bemyndigande om ekonomiska åtaganden

Regeringen föreslår att riksdagen
bemyndigar regeringen att under 2003 för
ramanslaget 6:2 Materiel, anläggningar
samt forskning och teknikutveckling
besluta om beställningar av materiel,
anläggningar samt forskning och
teknikutveckling som inklusive tidigare
gjorda beställningar medför utgifter på
högst 71 600 000 000 kr efter 2003.

Regeringen redovisar sin beräkning av
erforderligt bemyndigande i följande
tabell.

Tabell: Bemyndigande om ekonomiska
åtaganden

Tusental kronor
-------------------------------------------------------------------------------
Utfall Prognos Beräknat Beräknat Beräknat
2001 2002 2003 2004 2005-
-------------------------------------------------------------------------------
Utestående 74 279 287 73 411 75 628
åtaganden vid 8001 7831
årets början
-------------------------------------------------------------------------------
Nya åtaganden 18 819 293 21 452 900 18 523
608
-------------------------------------------------------------------------------
Infriade åtaganden -22 623 -22 748 -22 587 -20 441 -51 123
600 000 949 260 182
-------------------------------------------------------------------------------
Utestående 70 474 72 116 71 564
åtaganden vid 9801 7001 442
årets slut
-------------------------------------------------------------------------------
Erhållet/ 77 936 125 79 400 000 71 600 000
föreslaget
bemyndigande
-------------------------------------------------------------------------------
1 Till följd av avtalen mellan Försvarsmakten och FMV
omräknas beställningarna till nytt prisläge vid
årsskifte, vilket innebär att utestående åtaganden vid
årets slut och nästa års början är angivna i olika
prislägen.

Regeringens överväganden

Regeringen har i det föregående redovisat
sina bedömningar i fråga om verksamhetens
inriktning.

Stora materielleveranser sker
fortfarande för objekt inom de
fastställda objektsramarna. Under 2003
kommer flygstridskrafterna att tillföras
bl.a. JAS 39 Gripen-flygplan,
marinstridskrafterna kommer att tillföras
bl.a. stridsbåt 90, torped 62 och svävare
till amfibiekåren och arméstridskrafterna
kommer att tillföras bl.a. stridsfordon
90, pansarterrängbil samt måldetekterande
artillerigranat (Bonus). Materielsystem
och enskilda soldater inom förband som
anmälts till internationella insatser
förses med tilläggsskydd. Stora
satsningar sker också på informations-
och ledningssystem samt på
demonstratorer. Särskilt kan nämnas att
Försvarsmakten planerar för något större
demonstrationer avseende nätverksbaserat
försvar under 2005 och 2006.
Beräkningen av anslaget för 2003 ligger
i linje med den av riksdagen beslutade
försvarspolitiska och ekonomiska
inriktningen.
Regeringen överväger en
utgiftsbegränsning för anslaget under
2003.
Regeringen har beräknat anslaget enligt
följande.

Tabell: Härledning av anslagsnivå
2003-2004, för Totalförsvar 6:2 Materiel,
anläggningar samt forskning och
teknikutveckling

Tusental kronor
-------------------------------------------------------------
2003 2004
-------------------------------------------------------------
Anvisat i 2002 års 21 257 0712 21 257 071
statsbudget
-------------------------------------------------------------
Förändring till följd av:
-------------------------------------------------------------
Pris- och löneomräkning 1 1 1 642 618
035 219
-------------------------------------------------------------
Beslut -3 -3 352 218
259 404
-------------------------------------------------------------
Överföring från andra UO 260
253
-------------------------------------------------------------
Överföring inom UO 6 -729 983
13 071
-------------------------------------------------------------
Statliga avtalsförsäkringar -146 509
-142 623
-------------------------------------------------------------
Omställningsbidrag -
260 373
-------------------------------------------------------------
Förslag/beräknat anslag 19 18 671 238
163 960
-------------------------------------------------------------
1 Pris- och löneomräkningen baseras på anvisade medel i 2002
års statsbudget. Övriga förändringskomponenter
redovisas i löpande priser och inkluderar därmed
en pris och löneomräkning.
2 Exklusive en ökning med 15 milj. kr på
tilläggsbudget.

Regeringen ger följande kommenterar
till anslagsberäkningen.

Beslut och omställningsbidrag

Som framgått av det föregående
anvisades i statsbudgeten 3
miljarder kronor i
omställningsbidrag till
utgiftsområde 6 för 2002 samtidigt
som utgiftsområdets ram minskades
med 4 miljarder kronor. Den lägre
ramen och omställningsbidraget var
fördelade mellan anslaget 6:1
Förbandsverksamhet, beredskap och
fredsfrämjande truppinsatser m.m.
och anslaget 6:2 Materiel,
anläggningar samt forskning och
teknikutveckling. Detta innebär att
anslaget 6:2 minskas med 3,1
miljarder kronor för 2003.

Som nyss nämnts har regeringen
beslutat att anslagsnivåerna i
besparingssyfte generellt skall
begränsas i syfte att begränsa
statlig konsumtion (prop. 2002/03:1
volym 1, avsnitt 6.2.1). Anslaget
6:2 har som följd härav justerats
ner med 136,1 miljoner kronor. Med
pris- och löneförändringar blir den
sammanlagda reduceringen 3 259,4
miljoner kronor.
Samtidigt har anslaget ökats med
260,4 miljoner kronor som är
hänförliga till
omställningsbidraget. Sammantaget
har således för föreliggande anslag
och för anslaget 6:1
Förbandsverksamhet, beredskap och
fredsfrämjande truppinsatser m.m.
beräknats 1 miljard kronor i
omställningsbidrag för 2003.

Överföring till andra utgiftsområden

Anslaget har ökats med 253 000 kr i
kompensation för premier för
statliga avtalsförsäkringar avseende
av myndigheten finansierad personal
vid universitet och högskolor.

Överföring inom utgiftsområdet

I statsbudgeten för 2002 minskades
engångsvis anslaget med 20 miljoner
kronor för investeringar inom
framtidsinriktade områden. Vid
beräkningen av 2003 års anslag har
anslaget ökats med motsvarande
belopp.

För 2003 minskas anslaget
engångsvis med 7 miljoner kronor
till följd av förändringar som
hänger samman med den slutliga
justeringen av de statliga
avtalsförsäkringarna
(premiepensionsavgifter). Den
sammanlagda förändringen blir därmed
en ökning av anslaget med 13
miljoner kr.

Statliga avtalsförsäkringar

I statsbudgeten för 2002 justerades
slutligt myndigheternas anslag med
anledning av de statliga
avtalsförsäkringarna (prop.
2001/02:1 volym 1, avsnitt 9.2).
Utgiftsområde 6 var dock undantaget.
Slutlig justering är nu fastställd,
varför anslaget 6:2 minskas med
142,6 miljoner kronor.

Motioner

Folkpartiet liberalerna hävdar i sin
kommittémotion Fö240 (fp) av Allan
Widman m.fl. att det utöver redan
uppbundna materiel- och
anläggningskostnader finns utrymme
för att minska anslaget 6:2 med 500
miljoner kronor för 2003 (yrkande 9
i denna del).

Ett likalydande yrkande finns i
Folkpartiet liberalernas partimotion
Fi232 (fp) (yrkande 12 i denna del).
I Kristdemokraternas
kommittémotion Fö255 (kd) av Erling
Wälivaara m.fl. menar motionärerna
att det är befogat att minska
anslaget 6:2 med 250 miljoner kronor
för 2003 med hänsyn till att detta
anslag har uppvisat ett stort
anslagssparande. Det närmaste två
åren bör det ökas med 125 miljoner
kronor för vart och ett av åren.
Detta sägs skapa budgetmässigt
utrymme för en ökad satsning på
förbandsverksamheten med 100
miljoner kronor för 2003.
I Moderaternas kommittémotion
Fö263 (m) av Gunnar Hökmark m.fl.
hävdas att effekterna av de
besparingar som Försvarsmakten
successivt har tvingats till är
mycket kraftiga samtidigt som man
inte förmår nå upp till beslutade
förnyelseambitioner. Som sagts i det
föregående anser motionärerna att
budgetpropositionen för 2003 ger en
mycket bra bild av de brister som
besparingarna har gett upphov till.
Enligt motionärernas mening bör
ambitionerna i verksamheten vara
väsentligt högre. Moderaterna
föreslår därför bl.a. en möjlighet
att skapa fler förband totalt sett
för att på längre sikt kunna möta en
angripare samt anskaffa lednings-,
informations- och sambandssystem för
att snabbare knyta ihop existerande
förband i ett enhetligt operativt
system med ökad s.k.
interoperabilitet. Anslaget 6:2
föreslås tilldelas 1 100 miljoner
kronor mer för 2003 än vad
regeringen föreslår i propositionen
(yrkande 6 i denna del).
Mot samma bakgrund föreslår
motionärerna en förändrad
investeringsplan i förhållande till
den som regeringen redovisar i
budgetpropositionen.
Investeringsplanen för
Försvarsmakten bör sålunda tillföras
1 400 000 000 kr för 2003 och
2 400 000 000 kr för 2004 samt
3 400 000 000 kr för 2005 (yrkande
7) i denna del.

Utskottet

Anslagsstrukturen

I kommittémotion Fö263 (m) föreslås
dels en helt ny anslagstyp, ett
beredskapsanslag för fredsfrämjande
truppinsatser och att detta förs upp
under utgiftsområde 7 (yrkande 4),
dels ett nytt innehåll för
verksamheten under anslagen 6:1 och
6:2 (yrkande 5).

Utskottet konstaterar att
budgetlagen (1996:1059) reglerar
vilka anslagstyper som får finnas.
Lagen ger inte utrymme för en
anslagskonstruktion av det slag som
motionärerna föreslår. Utskottet
avstyrker därför yrkande 4 i nämnda
motion.
Utskottet konstaterar vidare att
det vid beredningen av
budgetförslaget för 2002 avvisade
ett till sin innebörd likartat
motionsyrkande från Moderaterna om
en annan anslagsvis fördelning
mellan drift och investeringar (bet.
2001/02:FöU1 s. 67). Utskottet har
inte ändrat uppfattning i frågan och
avstyrker därför motion Fö263 (m)
yrkande 5.
I kommittémotion Fö240 (fp)
yrkande 5 föreslås att
internationella insatser skiljs ut
från anslaget 6:1 och förs upp som
ett särskilt anslag.
Utan att föreslå ett särskilt
anslag förordas i kommittémotion
Fö254 (kd) yrkande 15 en
särredovisning av hur stor del av
anslaget 6:1 som är beräknat för
fredsfrämjande internationella
insatser.
Frågan om en särredovisning av vad
som budgeterats för fredsfrämjande
internationella insatser behandlade
utskottet under föregående riksmöte
i samband med beredningen av
regeringens budgetförslag. Utskottet
anförde då (bet. 2001/02:FöU1 s.
66-67):

Utskottet ansluter sig till
regeringens uppfattning att ett
anslag för förbandsverksamhet,
beredskap och fredsfrämjande
truppinsatser ger större
flexibilitet i planeringen och
användningen av resurserna än vid
den tidigare ordningen med två
anslag. Information om vilka
insatser som planeras för
fredsfrämjande truppinsatser och
vilka kostnader som budgeteras
härför bör riksdagen självfallet
få men detta kan ske utan att
redovisningen sker under ett
särskilt anslag.

Utskottet kan konstatera att
regeringen i det nu föreliggande
budgetförslaget inte lämnat den
information om fredsfrämjande
truppinsatser som utskottet
efterfrågat. Utskottet kan därför i
denna del instämma i motionärernas
kritik. Utskottet vidhåller
emellertid sin tidigare redovisade
uppfattning att ett anslag för
förbandsverksamhet, beredskap och
fredsfrämjande truppinsatser är att
föredra, under förutsättning att
regeringen uppfyller de
informationskrav som utskottet har
ställt.

Regeringskansliet
(Försvarsdepartementet) har den 4
november till utskottet överlämnat
en promemoria om anslagsposten 6:1:2
Fredsfrämjande truppinsatser. I
denna redogör Regeringskansliet för
det ekonomiska utfallet för 2001,
för prognosen över utfallet för 2002
samt för den beräknade
medelsförbrukningen för 2003. För
2003 har regeringen beräknat 1 200
miljoner kronor för anslagsposten
6:1:2. En preliminär fördelning på
de olika insatserna SFOR, KFOR, ISAF
och SHIRBRIG redovisas. Det framgår
härvid att det finns en
budgeteringsmarginal på ca 280
miljoner kronor, inklusive
anslagssparande, för oförutsedda
händelser. Utskottet anser därmed
att Regeringskansliet gett den
ekonomiska redovisning som utskottet
efterfrågat. Härav följer att
motionerna Fö240 (fp) yrkande 5 och
Fö254 (kd) yrkande 15 inte behöver
bifallas.

Anslagsbeloppen

Regeringen redovisar i propositionen
sin beräkning av anslagsbeloppen för
2003 för anslagen 6:1
Förbandsverksamhet, beredskap och
fredsfrämjande truppinsatser m.m.
och 6:2 Materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling.
Regeringen utgår härvid från den
inriktning som i propositionen
beskrivs för den verksamhet som
finansieras under respektive anslag.

Utskottet har i det föregående
behandlat denna inriktning och
därvid i huvudsak anslutit sig till
de bedömningar som regeringen
redovisar. Vidare har utskottet
förordat att riksdagen godkänner
regeringens förslag till vissa
fredsorganisatoriska beslut
(Livgardet, Swedint, Opil, Muskö
örlogsvarv).
Utskottet konstaterar att
Moderaterna i sina båda
kommittémotioner ger uttryck för en
verksamhet med högre ambitioner än
vad utskottet förordar. I nämnda
motioner föreslås följdriktigt också
högre anslagsbelopp för såväl
anslaget 6:1 Förbandsverksamhet,
beredskap och fredsfrämjande
uppgifter m.m. som för anslaget 6:2
Materiel, anläggningar samt
forskning och teknikutveckling.
Utskottet ansluter sig till
regeringens beräkning av
anslagsbeloppen för nyss nämnda
anslag. Härav följer att utskottet
avstyrker de ökade anslagsbelopp som
föreslås i kommittémotion Fö260 (m)
yrkande 7 i denna del och i
kommittémotion Fö263 (m) yrkande 6 i
denna del.
Utskottet kan därmed inte heller
godta den förstärkning av anslaget
6:1 Förbandsverksamhet, beredskap
och fredsfrämjande truppinsatser med
100 miljoner kronor som föreslås i
kommittémotion Fö255 (kd). Motionen
avstyrks därför i denna del.
Den av Folkpartiet liberalerna i
kommittémotion Fö240 (fp) yrkande 9
i denna del, respektive i
partimotion Fi232 (fp) yrkande 12 i
denna del, föreslagna minskningen av
antalet värnpliktiga under
grundutbildning, med tillhörande
reducering av anslaget 6:1 med 500
miljoner kronor, skulle enligt
utskottets mening leda till en icke
acceptabel obalans i utbildningsrytm
och förbandsomsättning.
Motionsyrkandena avstyrks därför i
respektive delar.
Utskottet anser heller inte att
det finns utrymme för att reducera
anslaget 6:2 Materiel, anläggningar
samt forskning och teknikutveckling
med 500 miljoner kronor, som
föreslås i kommittémotion Fö240 (fp)
yrkande 9 i denna del liksom i
partimotion Fi232 (fp) yrkande 12 i
denna del, eller med 250 miljoner
kronor, som föreslås i
kommittémotion Fö255 (kd) i denna
del. Dessa motionsyrkanden avstyrks
därför i respektive delar.

Vissa ersättningar

Vänsterpartiet har i kommittémotion
Fö215 (v) föreslagit en förändring i
förplägnadsersättningen till
pliktpersonal samt att det införs en
särskild ersättning för
hygienartiklar.

Det ankommer på regeringen, inte
på riksdagen, att besluta om det
slags ersättningar som motionärerna
föreslår. Regeringen ger närmare
anvisningar i förordningen
(1995:239) om förmåner till
totalförsvarspliktiga, senast ändrad
i år. Rätten att besluta om
ersättningsbelopp har regeringen i
sin tur delegerat till
myndigheterna. Det är sålunda
Totalförsvarets pliktverk som i
samråd med Försvarsmakten,
Krisberedskapsmyndigheten, Statens
räddningsverk och Luftfartsverket
som beslutar om
förplägnadsersättning.
Utskottet avstyrker därför
yrkandena 6, 7 och 8 i nämnda
motion.

Investeringsplan och
investeringsbemyndigande

Regeringen redovisar i propositionen
en investeringsplan och ett beräknat
behov av bemyndiganden för nya
beställningar och för att kunna
likvidera tidigare beställningar.
Utskottet har av företrädare för
Regeringskansliet
(Försvarsdepartementet) härutöver
fått en muntlig redovisning av
regeringens beräkning av
bemyndigandebehovet och vilka
ekonomiska förpliktelser som därvid
knyts till viktigare materielobjekt
och system.

Utskottet har ingen erinran mot
regeringens redovisning och föreslår
därför att riksdagen godkänner
investeringsplanen och lämnar det
föreslagna bemyndigandet. Härav
följer att utskottet avstyrker
kommittémotion Fö263 (m) yrkande 7 i
denna del, som föreslår att den av
regeringen föreslagna
investeringsplanen tillförs 1,4
miljarder kronor 2003 och 3,4
miljarder kronor 2004.

Anslag 6:3
Krisberedskapsmyndigheten

Propositionen

Krisberedskapsmyndigheten inrättades
den 1 juli 2002 och är en central
förvaltningsmyndighet med särskilt
ansvar enligt 4 och 8 §§
förordningen (2002:472) om åtgärder
för fredstida krishantering och höjd
beredskap. Anslaget finansierar
myndighetens förvaltningsutgifter.

I budgetpropositionen föreslår
regeringen att riksdagen för 2003
anvisar ett ramanslag på 140 048 000
kr till anslaget 6:3
Krisberedskapsmyndigheten.

Tabell: Anslagsutveckling

Tusental kronor
-----------------------------------------------------------
2001 Utfall - Anslagssparande -
-----------------------------------------------------------
2002 Anslag 66 5001 Utgiftsprognos 65 636
-----------------------------------------------------------
2003 Förslag
140 048
-----------------------------------------------------------
2004 Beräknat 143 1432
-----------------------------------------------------------
1 Avser verksamhet under perioden 1 juli-31
dec 2002 inklusive en ökning med 7 500 tkr
på tilläggsbudget i samband med
budgetpropositionen för 2003
2 Motsvarar 140 048 tkr i 2003 års
prisnivå.

Utskottet

Utskottet tillstyrker vad
regeringen i budgetpropositionen
föreslår om anslag till
Krisberedskapsmyndigheten.

Anslag 6:4 Styrelsen för
psykologiskt försvar

Propositionen

Styrelsen för psykologiskt
försvar är en central
förvaltningsmyndighet som har
ett särskilt ansvar enligt 4 och
8 §§ förordningen (2002:472) om
åtgärder för fredstida
krishantering och höjd
beredskap.

Anslaget finansierar den
verksamhet som myndigheten
genomför inom områdena
massmediernas beredskap,
kunskapsspridning om
säkerhetspolitik och
totalförsvar samt
opinionsundersökningar, dvs. att
följa svensk opinionsutveckling
av betydelse för totalförsvaret.
I budgetpropositionen föreslår
regeringen att riksdagen för
2003 anvisar ett ramanslag på 15
789 000 kr till anslaget 6:4
Styrelsen för psykologiskt
försvar.

Tabell: Anslagsutveckling

Tusental kronor
------------------------------------------------------------
2001 Utfall 23 8731 Anslagssparande 91
------------------------------------------------------------
2002 Anslag 17 0652 Utgiftsprognos 17 328
------------------------------------------------------------
2003 Förslag
15 789
------------------------------------------------------------
2004 Beräknat 16 1383
------------------------------------------------------------
1 Avser anslaget 6:7 Funktionen
Psykologiskt försvar
2 Avser anslagen 6:6 Funktionen
Psykologiskt försvar och 6:20
Styrelsen för psykologiskt försvar
inklusive en minskning av anslaget
6:6 med 5 400 tkr på tilläggsbudget i
samband med 2002 års ekonomiska
vårproposition
3 Motsvarar 15 789 tkr i 2003 års
prisnivå.

Utskottet

Utskottet tillstyrker vad
regeringen i
budgetpropositionen
föreslår om anslag till
Styrelsen för psykologiskt
försvar.

Anslag 6:5 Civilt försvar

Propositionen

Anslaget finansierar
verksamhet inom
samverkansområdena Teknisk
infrastruktur, Transporter,
Spridning av allvarliga
smittämnen, giftiga
kemikalier och radioaktiva
ämnen, Ekonomisk säkerhet,
Områdesvis samordning,
samverkan och information
samt Skydd, undsättning och
vård. Dessutom finansieras
kostnader vad avser
Avvecklingskommittén för
Överstyrelsen för civil
beredskap över anslaget.
Den regionala
försöksverksamheten inom
det s.k. GotSam skall
finansieras från anslaget.

I budgetpropositionen
föreslår regeringen att
riksdagen för 2003 anvisar
ett ramanslag på 1 908 562
000 kr till anslaget 6:5
Civilt försvar.

Tabell: Anslagsutveckling

Tusental kronor
-----------------------------------------------------------
2001 Utfall 1 834 6141 Anslagssparande 302 207
-----------------------------------------------------------
2002 Anslag 1 929 5212 Utgiftsprognos 1 885 788
-----------------------------------------------------------
2003 Förslag 1
908 562
-----------------------------------------------------------
2004 Beräknat 1 955 1023
-----------------------------------------------------------
1 Avser anslagen 6:4 Funktionen
Civil ledning, 6:5 Funktionen
Försörjning med industrivaror,
6:6 Funktionen Befolkningsskydd
och räddningstjänst, 6:8
Funktionen Ordning och säkerhet,
6:9 Funktionen Hälso- och
sjukvård, 6:10 Funktionen
Telekommunikationer m.m., 6.11
Funktionen Postbefordran, 6:12
Funktionen Transporter, 6:13
Funktionen Energiförsörjning
2 Avser anslagen 6:3 Funktionen
Civil ledning, 6:4 Funktionen
Försörjning med industrivaror,
6:5 Funktionen Befolkningsskydd
och räddningstjänst, 6:7
Funktionen Ordning och säkerhet,
6:8 Funktionen Hälso- och
sjukvård, 6:9 Funktionen
Telekommunikationer m.m., 6.10
Funktionen Postbefordran, 6:11
Funktionen Transporter, 6:12
Funktionen Energiförsörjning,
6:21 Civilt försvar inklusive en
minskning med 17 000 tkr på
tilläggsbudget i samband med
budgetpropositionen för 2003
3 Motsvarar 1 908 562 tkr i 2003
års prisnivå.

Medel för
beredskapsförberedelser
inom det civila
försvaret har tidigare
tilldelats tio
funktioner från
utgiftsområde 6
Totalförsvar.
Regeringen redovisade i
proposition Samhällets
säkerhet och beredskap
(prop. 2001/02:158,
bet. 2001/02:FöU10,
rskr. 2001/02:261) att
verksamhetsområdet Det
civila försvaret skall
finansieras över ett
anslag samt att
förvaltningsutgifter
för
Krisberedskapsmyndigheten
och Styrelsen för
psykologiskt försvar
finansieras över ett
anslag för respektive
myndighet. I
tilläggsbudget till
statsbudgeten för 2002
(prop. 2001/02:100,
utg.omr. 6, bet.
2001/02:FiU21, rskr.
2001/02:326) har
riksdagen beslutat att
beräkna delar av medlen
för det civila
försvaret under detta
anslag i stället för
under de tio
funktionsanslagen. Från
och med 2003
finansieras all
verksamhet inom det
civila försvaret från
detta anslag.
Förvaltningsutgifter
för
Krisberedskapsmyndigheten
och Styrelsen för
psykologiskt försvar
finansieras över ett
anslag för respektive
myndighet.

Regeringen föreslår att
riksdagen godkänner
regeringens förslag
till investeringsplan
för det civila
försvaret för perioden
2003-2005 enligt
tabellen nedan.

Tabell:
Investeringsplan för
civilt försvar för
perioden 2003-2005.

----------------------------------------
---------------------------------------------
Tusental kronor Totalt Anskaffat
Prognos Budget Beräknat Beräknat
t.o.m. 2002 2003 2004 2005
2001
------------------------------------------------------
-------------------------------
SO Teknisk 2 139 017 1 454 017 105 000
193 000 242 000 145 000
infrastruktur
------------------------------------------------------
-------------------------------
Lån
------------------------------------------------------
-------------------------------
Anslag 1 454 017 105 000 193 000 242 000 145 000
2 139 017
----------------------------------------------------
---------------------------------
Summa finansiering 1 454 017 105 000
193 000 242 000 145 000
2 139 017
-----------------------------------------------------
--------------------------------
-------------------------------------------------------------------------
SO Transporter 807 700 597 300 49 000 49 800 55 800 55 800
-------------------------------------------------------------------------
Lån
-------------------------------------------------------------------------
Anslag 807 700 597 300 49 000 49 800 55 800 55 800
-------------------------------------------------------------------------
Summa 807 700 597 300 49 000 49 800 55 800 55 800
finansiering
-------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------
SO Spridning av 150 570 98 000 21 900 17 250 7 350 6 070
allvarliga
smittämnen,
giftiga
kemikalier och
radioaktiva
ämnen
-------------------------------------------------------------------------
Lån 150 570 98 000 21 900 17 250 7 350 6 070
-------------------------------------------------------------------------
Anslag
-------------------------------------------------------------------------
Summa 150 570 98 000 21 900 17 250 7 350 6 070
finansiering
-------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------
SO Områdesvis, 698 500 482 500 46 000 60 000 55 000 55 000
samordning och
information
-------------------------------------------------------------------------
Lån 2 500 2 500
-------------------------------------------------------------------------
Anslag 696 000 482 500 43 500 60 000 55 000 55 000
-------------------------------------------------------------------------
Summa 698 500 482 500 46 000 60 000 55 000 55 000
finansiering
-------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------
SO Skydd, und- 749 810 519 640 64 330 68 270 73 150 24 420
sättning och
vård
-------------------------------------------------------------------------
Lån 749 810 519 640 64 330 68 270 73 150 24 420
-------------------------------------------------------------------------
Anslag
-------------------------------------------------------------------------
Summa 749 810 519 640 64 330 68 270 73 150 24 420
finansiering
-------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------------
Summa Civilt 3 151 286 230 388 320 433 300 286 290
försvar 4 545 597 457
-------------------------------------------------------------------------
Lån 902 880 617 640 88 730 85 520 80 500 30 490
-------------------------------------------------------------------------
Anslag 2 533 197 500 302 800 352 800 255 800
3 642 717 817
-------------------------------------------------------------------------
Summa 3 151 286 230 388 320 433 300 286 290
finansiering 4 545 597 457
-------------------------------------------------------------------------
Under regeringens överväganden om det civila
försvaret framgår bl.a. följande.

Regeringen anser att det är
angeläget att för riksdagen beskriva
särskilt prioriterad verksamhet under
2003 på grund av att anslaget inte
fanns redovisat i budgetpropositionen
för 2002.
Möjligheterna att störa eller
sabotera samhällsviktig infrastruktur
har fått ökad uppmärksamhet i takt med
att system och funktioner blir alltmer
beroende av informationsteknik (IT).
Regeringen har därför beslutat att
inrätta fyra områden för att
åstadkomma en hög informationssäkerhet
i samhället. Dessa är övergripande
samordning och omvärldsanalys av
samhällets informationssäkerhet,
hantering av uppgifter om IT-
incidenter, teknikkompetens inom
informationssäkerhetsområdet samt
system för certifiering och
evaluering.
Samhällets krishanteringsförmåga
bygger på en krishanteringsstruktur
med sektors- och områdesansvar.
Områdesansvaret finns på tre nivåer i
samhället; på nationell nivå
regeringen, på regional nivå
länsstyrelserna och på lokal nivå
kommunerna. För att förstärka den
områdesvisa samordningen och samverkan
vid svåra påfrestningar på samhället i
fred och vid höjd beredskap finns det
behov av ökade övnings- och
utbildningsinsatser på alla nivåer.
På regional nivå ställer det
reformerade krishanteringssystemet
krav på bl.a. ny kompetens för metod
och analysutveckling då
länsstyrelserna skall genomföra risk-
och sårbarhetsanalyser. Regeringen
kommer att ge
Krisberedskapsmyndigheten i uppdrag
att inleda förhandlingar om ersättning
till kommunerna för planering av
verksamhet för höjd beredskap och för
uppgifter med anledning av planering
för svåra påfrestningar på samhället i
fred.
Inom den finansiella sektorn är
beroendet av ett omfattande och
avancerat IT-stöd stort. För att
säkerställa tillräcklig förmåga att
bl.a. motstå attacker i form av
informationsoperationer och fysiska
attacker finns det behov av ökade
satsningar inom området.
Beredskapen inom NBC-området
omfattar den verksamhet som krävs för
att förhindra, begränsa och hantera
effekter på samhället inför hot om
eller vid spridning av nukleära,
biologiska och kemiska ämnen eller
stridsmedel. En förbättrad samordning
och samverkan mellan berörda
myndigheter samt genomförande av
särskilda utbildnings- och
övningsinsatser är viktiga
förutsättningar för att uppnå och
säkerställa en tillräcklig förmåga
inom området. Regeringen menar att det
är angeläget att samhället stärker
förmågan att möta NBC-risker och NBC-
hot.
Landstingen har ålagts ett
planeringsansvar enligt hälso- och
sjukvårdslagen (1982:763) för att det
inom den katastrofmedicinska
beredskapen skall finnas sådana
resurser eller sådan beredskap att
dessa kan hantera svåra påfrestningar
under fredstida förhållanden.
Regeringen anser att det är
angeläget att göra vissa investeringar
inom etermedieområdet för att
säkerställa utsändning av radio och
TV. Brister i uthålligheten avseende
distribution av etermedier samt
driftsäkerheten av
rundradioverksamheten föranleder att
särskilda investeringar genomförs.
I samverkansområdet Teknisk
infrastruktur ingår verksamheter inom
telekommunikationsområdet och
elberedskapen. För dessa tas avgifter
ut. Dessa avgifter redovisas mot
inkomsttitel och motsvarande belopp
anvisas på anslaget.

Regeringen föreslår i
budgetpropositionen bemyndigande om
ekonomiska åtganden. Vad regeringen
föreslår är att regeringen bemyndigas
att under 2003 för ramanslaget 6:5
Civilt försvar godkänna avtal och
beställningar av tjänster, utrustning
och anläggningar för
beredskapsåtgärder och åtgärder för
att motstå svåra påfrestningar på
samhället i fred, som inklusive
tidigare gjorda beställningar medför
utgifter på högst 405 000 000 kr efter
2003.

Regeringen föreslår också bemyndigande
för beredskapsinvesteringar inom det
civila försvaret. Regeringen föreslår
därvid att regeringen bemyndigas att
för år 2003 låta Statens räddningsverk
disponera en låneram i
Riksgäldskonotoret för
beredskapsinvesteringar på högst 660
miljoner kronor och Socialstyrelsen en
låneram på motsvarande sätt på högst
200 miljoner kronor.

Regeringen föreslår vidare i
budgetpropositionen att avgiftsuttaget
för teleberedskapsavgiften fastställs
till högst 100 miljoner kronor under
2003. Avgiften tas ut i enlighet med
teleförordningen (1997:339) för
finansiering av åtgärder mot
allvarliga fredstida hot och
påfrestningar på
telekommunikationsområdet.

Avgiftsuttaget för
elberedskapsavgiften, som tas ut i
enlighet med elberedskapslagen
(1997:288), för att finansiera
beredskapsåtgärder som beslutas med
stöd av nämnda lag, föreslår
regeringen bli fastställt till högst
250 miljoner kronor under 2003.

Som skäl för sina förslag anför
regeringen att det civila försvarets
förmåga är starkt beroende av en
fungerande elförsörjning och motiverar
därför betydande insatser för att
minska sårbarheten. Under senare år
har avgiftsuttaget fastställts till
200 miljoner kronor. Enligt
regeringens bedömning motiverar
beredskapsläget en höjning av
avgiftsnivån med 50 miljoner kronor.

Motion

I kommittémotion Fö263 (m) yrkande 2
av Gunnar Hökmark m.fl. framhålls att
sammanslagningen av anslagen 6:3-6:12
till ett enda anslag innebär en
försämring av spårbarheten och ger
regeringen full handlingsfrihet att
avväga mellan skilda satsningar. Detta
minskar riksdagens inflytande över det
civila försvaret. Moderata
samlingspartiet föreslår därför att
den funktionella indelningen redovisas
som anslagsposter inom anslaget 6:5
Civilt försvar.

Utskottet

Utskottet vill med anledning av motion
Fö263 (m) yrkande 2 anföra att
riksdagen våren 2002 ställde sig bakom
regeringens förslag om en ny
anslagsstruktur för det civila
försvaret (prop. 2001/02:158, bet.
2001/02:FöU10, rskr. 161). Utskottet
har inte haft anledning att ompröva
detta beslut. Således avstyrker
utskottet förslaget om en uppdelning
av anslaget i enlighet med vad som
yrkas i motionen. Därmed avstyrks
kommittémotion Fö263 (m) yrkande 2.

Utskottet har i övrigt inget att
anföra utan tillstyrker vad regeringen
i budgetpropositionen föreslår om
anslag, investeringsplan,
bemyndiganden och avgifter under
anslaget 6:5 Civilt försvar.

Försvarets materielverk

Propositionen

Försvarets materielverk är en
avgiftsfinansierad myndighet vars
främsta uppgift är att anskaffa,
vidmakthålla och avveckla materiel och
förnödenheter på uppdrag av
Försvarsmakten. Försvarets
materielverk biträder Försvarsmakten i
fråga om långsiktig
materielförsörjningsplanering och
materielsystem-kunskap.

För de enskilda uppdragen utformar
Försvarets materielverk offerter
utifrån Försvarsmaktens fastställda
materielplan. Försvarsmakten gör sedan
kundbeställningar gentemot Försvarets
materielverk. Kundbeställningarna
utgör ett åtagande för Försvarets
materielverk gentemot kunden och är
grunden för uppföljning av Försvarets
materielverks resultat och
måluppfyllnad.

Kredit i Riksgäldskontoret

Regeringen föreslår (förslag 13) att
regeringen bemyndigas att 2003 låta
Försvarets materielverk disponera en
kredit i Riksgäldskontoret på högst
21 500 000 000 kr för att tillgodose
behovet av rörelsekapital. Skälen för
regeringens förslag är att Försvarets
materielverk behöver ett
rörelsekapital för att finansiera
utestående förskott till industrin och
övrigt behov av rörelsekapital.

Uppdragsverksamhet

Tusentals kronor
-------------------------------------------------------------
Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat
(intäkt-kostnad)
-------------------------------------------------------------
Utfall 2001
22 288 605 22 281 579 7 026
(varav
tjänsteexport) 11 898 9 158 2 740
-------------------------------------------------------------
Prognos 2002
20 110 000 20 110 000 0
(varav
tjänsteexport) 15 300 15 800 -500
-------------------------------------------------------------
Budget 2003
19 620 000 19 620 000 0
(varav
tjänsteexport) 3 000 1 690 1 310
-------------------------------------------------------------
Investeringsplan

Regeringen föreslår (förslag 14) att
riksdagen godkänner förslaget till
investeringsplan för Försvarets materielverk
för perioden 2003-2005.

Investeringsplan

Tusentals kronor
--------------------------------------------------------------
Prognos Budget Beräknat Beräknat
2002 2003 2004 2005
--------------------------------------------------------------
Investeringar
varav
37 370 27 870 27 480 24 090
-
förvaltningsutgifter 18 720 18 000 18 000 18 000
- provsystem 80 100 118 500 96 000 83 500
- IT-utveckling 23 140 18 350 12 500 7 500
- externa uppdrag
--------------------------------------------------------------
Summa 159 330 182 720 153 980 133 090
investeringar
--------------------------------------------------------------
Lån i 159 330 182 720 153 980 133 090
Riksgäldskontoret
--------------------------------------------------------------
Summa finansiering 159 330 182 720 153 980 133 090
--------------------------------------------------------------
Utskottet

Utskottet har intet att invända mot regeringens förslag för
Försvarets materielverk. Utskottet föreslår sålunda att
riksdagen bemyndigar regeringen att tillgodose Försvarets
materielverks behov av rörelsekapital, intill ett sammanlagt
belopp om högst 21 500 000 000 kr för budgetåret 2003, genom
en kredit i Riksgäldskontoret.

Vidare anser utskottet att riksdagen bör godkänna den
investeringsplan för Försvarets materielverk för perioden
2003-2005 som regeringen föreslagit.

Anslag 6:6 Totalförsvarets pliktverk

Propositionen

Personalförsörjningen avseende totalförsvarspliktig personal
stöds av Totalförsvarets pliktverk. Under 2001 mönstrades ca
51 000 män. Omkring 18 000 personer skrevs in för
grundutbildning inom totalförsvaret. Drygt 1 100 av dessa
skrevs in för civilplikt, varav två var kvinnor.

Drygt 700 kvinnor anmälde intresse för antagningsprövning,
varav drygt 500 kvinnor inställde sig för
antagningsprövning. Inriktningen är att utbildningsvolymen
av totalförsvarspliktiga som fullgör civilplikt under 2003
skall vara ca 800 totalförsvarspliktiga. Stor vikt skall
läggas vid frågor rörande de civilpliktigas medinflytande
och motivation. En vidareutveckling avseende det civila
meritvärdet av att göra civilplikten skall ske.

6:6 Totalförsvarets pliktverk - anslagsutveckling

Tusental kronor
--------------------------------------------------------------
2001 Utfall Anslagssparande 25 954
228 771
--------------------------------------------------------------
2002 Anslag Utgiftsprognos 230 168
243 086
--------------------------------------------------------------
2003 Förslag
220 478
--------------------------------------------------------------
2004 Beräknat 225 3781
--------------------------------------------------------------
1 Motsvarar 220 478 tkr i 2003 års prisnivå.

Anslaget disponeras av Totalförsvarets pliktverk för
mönstring, antagningsprövning, inskrivning och stöd
under grundutbildning samt enskilda ärenden inom
området. Vidare finansierar anslaget Totalförsvarets
pliktverks verksamhet med att ge myndigheter och
andra som har bemanningsansvar inom totalförsvaret
stöd och service avseende bemanning med
totalförsvarspliktiga som skrivs in för civil- eller
värnplikt. Anslaget finansierar därutöver
myndighetens verksamhet i fråga om redovisning av
annan personal inom totalförsvaret samt stöd och
service till utbildningsanordnarna i fråga om
totalförsvarspliktigas tjänstgöring. Dessa
verksamheter finansieras även till en del av
avgiftsinkomster. Det uppkomna anslagssparandet beror
enligt Pliktverket på att nedläggningen av
regionkontoret i Boden gick snabbare än förväntat.

Uppdragsverksamhet

Tusental kronor
-------------------------------------------------------------
Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat
(Intäkt-kostnad)
-------------------------------------------------------------
Utfall 2001 49 101 43 937 6 063
-------------------------------------------------------------
(varav 2 300 2 300
tjänsteexport)
-------------------------------------------------------------
Prognos 2002
54 500 52 800 1 700
-------------------------------------------------------------
(varav 2 700 2 700
tjänsteexport)
-------------------------------------------------------------
Budget 2003
52 000 52 000
-------------------------------------------------------------
(varav
tjänsteexport)
-------------------------------------------------------------
Huvuddelen av den avgiftsbelagda verksamheten
avser tjänster som Totalförsvarets pliktverk
lämnar till Försvarsmakten. Totalförsvarets
pliktverk får disponera intäkterna från den
avgiftsbelagda verksamheten.

För att finansiera bättre villkor för
totalförsvarspliktiga har anslaget minskats med
9,3 miljoner kronor som i stället beräknats under
anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och
fredsfrämjande truppinsatser m.m. I statsbudgeten
för 2002 justerades slutligt myndigheternas anslag
med anledning av de statliga avtalsförsäkringarna
(prop 2001/02:1 volym 1, avsnitt 9.2).
Utgiftsområde 6 var dock undantaget. Slutlig
justering är nu fastställd varför anslaget minskas
med 17,8 miljoner kronor. Därutöver har
anslagsnivån justerats ner med 1,6 miljoner kronor
i syfte att begränsa statlig konsumtion.
Regeringen föreslår (förslag 18) att riksdagen
till anslaget 6:6 Totalförsvarets pliktverk
anvisar 220 478 000 kr för 2003.

Utskottet

Utskottet har inget att invända mot vad regeringen
anfört beträffande Totalförsvarets pliktverk.
Utskottet förordar därför att riksdagen bifaller
regeringens förslag och anvisar 220 478 000 kr
till ramanslaget 6:6 Totalförsvarets pliktverk för
år 2003.

Anslag 6:7 Försvarshögskolan

Propositionen

Inom ramen för Försvarshögskolans högre
totalförsvarsutbildning har under 2001 kurser
bedrivits i syfte att ge deltagarna goda kunskaper
om svensk säkerhetspolitik och totalförsvar samt
att ge dem god förståelse för nödvändig samverkan
i olika ledande befattningar. I de grund- och
fördjupningskurser som anordnades deltog
sammanlagt 160 personer som huvudsakligen
representerade civila aktörer. Regeringens
bedömning är att kurserna med god måluppfyllelse
bidragit till att sprida dessa kunskaper.

Anslag 6:7 Försvarshögskolan - anslagsutveckling

Tusental kronor
-------------------------------------------------------------
2001 Utfall Anslagssparande 1 230
31 596
-------------------------------------------------------------
2002 Anslag Utgiftsprognos 32 529
32 015
-------------------------------------------------------------
2003 Förslag
32 039
-------------------------------------------------------------
2004 Beräknat 32 7551
-------------------------------------------------------------
1 Motsvarar 32 039 tkr i 2003 års prisnivå.

Anslaget disponeras av Försvarshögskolan
för forskning och utveckling m.m. inom
skolans kompetensområde. Verksamheten skall
kunna knytas till utbildningen och
tillgodose totalförsvarets behov. Dessutom
bekostas verksamheten inom Delegationen för
militärhistorisk forskning och myndighetens
samverkan med Geneva Centre for Democratic
Control of Armed Forces från anslaget.

Budget för uppdragsverksamhet

Tusental kronor
------------------------------------------------------------
Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat
(Intäkt-kostnad)
------------------------------------------------------------
Utfall 2001
346 017 341 172 4 845
------------------------------------------------------------
(varav
tjänsteexport)
------------------------------------------------------------
Prognos 2002
323 100 323 100 0
------------------------------------------------------------
(varav
tjänsteexport)
------------------------------------------------------------
Budget 2003
329 500 329 500 0
------------------------------------------------------------
(varav
tjänsteexport)
------------------------------------------------------------
Huvuddelen av Försvarshögskolans avgiftsbelagda
verksamhet utgörs av utbildningsverksamhet som
beställs av Försvarsmakten. Försvarshögskolan
disponerar intäkterna från den avgiftsfinansierade
verksamheten.

Regeringen föreslår (förslag 18) att till anslaget
6:7 Försvarshögskolan anvisas 32 039 000 kr för
2003. Regeringen har under anslaget beräknat 18
miljoner kronor för uppbyggnad av vetenskaplig
grund inom de kärnämnen där skolans kompetens är
unik. Beloppet skall motsvara en professur och en
rekyteringstjänst inom vart och ett av dessa ämnen.

I statsbudgeten för 2002 justerades slutligt
myndigheternas anslag med anledning av de statliga
avtalsförsäkringarna (prop 2001/02:1 volym 1,
avsnitt 9.2). Utgiftsområde 6 var dock undantaget.
Slutlig justering är nu fastställd, varför anslaget
minskas med 582 000 kr. Därutöver har anslagsnivån
justerats ned med 226 000 kr i syfte att begränsa
statlig konsumtion.

Utskottet

Utskottet har inget att invända mot vad regeringen
anfört beträffande Försvarshögskolan. Utskottet
förordar därför att riksdagen bifaller regeringens
förslag och anvisar 32 039 000 kr till ramanslaget
6:7 Försvarshögskolan för 2003.

Anslag 6:8 Försvarets radioanstalt

Propositionen

Anslaget finansierar den verksamhet med
signalspaning som Försvarets radioanstalt bedriver.
Anslaget finansierar också utveckling av teknisk
materiel och metoder som behövs för denna
verksamhet. Viss verksamhet inom myndigheten
finansieras genom avgifter.

Verksamheten bedrivs enligt den inriktning som
regeringen, Försvarsmakten och övriga
uppdragsgivare anger.
Försvarets radioanstalt skall bidra till att ge
förvarning om förhållanden i vår omvärld och lämna
stöd vid fredsfrämjande internationella
operationer.

6:8 Försvarets radioanstalt - anslagsutveckling

Tusental kronor
------------------------------------------------------------
2001 Utfall Anslagskredit - 4 274
437 829
------------------------------------------------------------
2002 Anslag Utgiftsprognos 462 000
468 939
------------------------------------------------------------
2003 Förslag
454 307
------------------------------------------------------------
2004 Beräknat 464 3551
------------------------------------------------------------
1 Motsvarar 454 307 tkr i 2003 års prisnivå.

Radioanstalten har för 2001 utnyttjat anslagskrediten
med 4,25 miljoner kronor. Utnyttjandet har bl.a.
uppstått till följd av merkostnader för
teknikinvesteringar.

I statsbudgeten för 2002 beräknades engångsvis 20
miljoner kronor för investeringar inom
framtidsinriktade områden.

Regeringen föreslår (förslag 18) att till anslaget
6:8 Försvarets radioanstalt anvisas 454 307 000 kr
för 2003.

Vid beräkningen av 2003 års anslag har anslaget
minskats med motsvarande belopp. För närvarande pågår
ett arbete i utredningen om översyn av Försvarets
radioanstalt (2001:66). Arbetet kan komma att påverka
nästa års verksamhet vid radioanstalten, däribland
investeringarna. Vid behov återkommer regeringen till
riksdagen i denna fråga. I statsbudgeten för 2002
justerades slutligt myndigheternas anslag med
anledning av de statliga avtalsförsäkringarna (prop
2001/02:1 volym 1, avsnitt 9.2). Utgiftsområde 6 var
dock undantaget. Slutlig justering är nu fastställd,
varför anslaget minskas med 3,5 miljoner kronor.
Därutöver har anslagsnivån justerats ned med 3,2
miljoner kronor i syfte att begränsa statlig
konsumtion.

Utskottet

Verksamheten vid Försvarets radioanstalt är av en
sådan natur att en ytterligare redovisning inte bör
fogas till riksdagsprotokollet. Regeringens förslag
till ramanslag 6:8 Försvarets radioanstalt om 454 307
000 kr för 2003 bör bifallas av riksdagen.

Anslag 6:9 Totalförsvarets forskningsinstitut

Propositionen

Totalförsvarets forskningsinstitut har under 2001
bedrivit forskning, metod- och teknikutveckling för
det civila och militära försvaret, exempelvis inom
ramen för försvars- och säkerhetspolitisk forskning
för regeringens behov och forskning kring skydd mot
NBC-risker och hot. En stor del av institutets
verksamhet sker i samverkan med universitet och
högskolor.

Anslaget finansierar försvars- och säkerhetspolitisk
forskning för regeringens behov, NBC-skyddsforskning
samt flygteknisk kompetens- och resursutveckling.
Kompetensen skall kunna nyttiggöras utanför
totalförsvaret samt som stöd till svensk industri och
vid export av krigsmateriel. Totalförsvarets
forskningsinstituts verksamhet skall tillgodose
totalförsvaret med forskning, metod- och
teknikutveckling samt med utredningsverksamhet.

6:9 Totalförsvarets forskningsinstitut -
anslagsutveckling

Tusental kronor
------------------------------------------------------------
2001 Utfall Anslagssparande 5 430
182 508
------------------------------------------------------------
2002 Anslag Utgiftsprognos 194 163
191 290
------------------------------------------------------------
2003 Förslag
186 745
------------------------------------------------------------
2004 Beräknat 190 8931
------------------------------------------------------------
1 Motsvarar 186 745 tkr i 2003 års prisnivå.

I statsbudgeten för 2002 justerades slutligt
myndigheternas anslag med anledning av de
statliga avtalsförsäkringarna (prop. 2001/02:1
volym 1, avsnitt 9.2). Utgiftsområde 6 var dock
undantaget. Slutlig justering är nu fastställd,
varför anslaget minskas med 7 906 000 kr.
Därutöver har anslagsnivån justerats ned med
1,3 miljoner kronor i syfte att begränsa
statlig konsumtion.

Budget för uppdragsverksamhet

Tusental kronor
------------------------------------------------------------
Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat
(Intäkt-kostnad)
------------------------------------------------------------
Utfall 2001
902 528 946 262 -43 734
------------------------------------------------------------
(varav 10 000 10 000 0
tjänsteexport)
------------------------------------------------------------
Prognos 2002
970 251 980 251 -10 000
------------------------------------------------------------
(varav 10 000 10 000 0
tjänsteexport)
------------------------------------------------------------
Budget 2003
900 000 900 000 0
------------------------------------------------------------
(varav 10 000 10 000 0
tjänsteexport)
------------------------------------------------------------
Den avgiftsfinansierade verksamheten omfattar
forskning, teknik- och metodutveckling för bl.a.
Försvarsmakten, Försvarets materielverk och andra
kunder. Totalförsvarets forskningsinstitut får
disponera intäkterna från den uppdragsfinansierade
verksamheten.

Regeringen föreslår (förslag 18) att till anslaget
6:9 Totalförsvarets forskningsinstitut anvisas 186 745
000 kr för 2003.

Utskottet

Utskottet har inget att invända mot vad regeringen
anfört beträffande verksamheten vid Totalförsvarets
forskningsinstitut. Utskottet förordar sålunda att
riksdagen bifaller regeringens förslag och till
ramanslaget 6:9 Totalförsvarets forskningsinstitut
anvisar 186 745 000 kr för 2003.

Anslag 6:10 Stöd till frivilliga
försvarsorganisationer

Propositionen

Anslaget finansierar utgifter för stöd till den
verksamhet som anges i förordningen (1994:524) om
frivillig försvarsverksamhet. De frivilliga
försvarsorganisationerna, som anges i bilaga till
förordningen, får bidrag för den del av deras
verksamhet som främjar totalförsvaret och som omfattar
ledning och administration, försvarsupplysning,
rekrytering, funktionärsutbildning för den egna
organisationen samt ungdomsverksamhet. Som en följd av
det ändrade stödet till frivilliga
försvarsorganisationer kan bilagan till förordningen
komma att ändras.

Riksdagen beslutade våren 2002 om riktlinjer för
organisationsstöd och uppdrag till frivilliga
försvarsorganisationer (prop. 2001/02:159, bet.
2001/02:FöU12, rskr. 2001/02:262).
Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en
samlad redovisning av genomförda åtgärder inför
försvarsbeslutet 2004.

Anslag 6:10 Stöd till frivilliga
försvarsorganisationerna - anslagsutveckling

Tusental kronor
-------------------------------------------------------------
2001 Utfall 88 265 Anslagssparande -
-------------------------------------------------------------
2002 Anslag 88 265 Utgiftsprognos 88 265
-------------------------------------------------------------
2003 Förslag 88 265
-------------------------------------------------------------
2004 Beräknat 88 265
-------------------------------------------------------------
Regeringen bedömer att anslagsnivån inte bör ändras för åren 2003
till 2005.

Regeringen föreslår (förslag 18) att till det obetecknade
anslaget 6:10 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer anvisas
88 265 000 kr för 2003.

Utskottet

Utskottet har i flera tidigare sammanhang (bet. 1993/94:FöU9,
bet. 1996/97: FöU1, bet. 1998/99:FöU1, bet. 2001/02:FöU12)
framhållit att organisationernas grundläggande verksamheter,
utbildning, rekrytering av medlemmar och försvarsupplysning, är
av stor betydelse för hela totalförsvaret.

Genom sitt starka engagemang och sin breda kompetens inom
skilda områden i samhället, utgör de frivilliga
försvarsorganisationerna en viktig resurs för landets försvar.
Stödet bör därför enligt utskottets mening även fortsättningsvis
lämnas till de frivilliga försvarsorganisationerna så att deras
verksamhet främjar totalförsvaret och ger verksamheten en bred
folklig förankring. Ett statligt stöd till denna verksamhet bör
därför inte enbart hänföras till krigsorganisationens
kvantitativa eller kvalitativa behov av utbildad personal, utan
även lämnas som ett allmänt stöd till den frivilliga
försvarsverksamheten.
Utskottet förordar därför att regeringens förslag att till det
obetecknade anslaget 6:10 Stöd till frivilliga
försvarsorganisationer inom totalförsvaret anvisa 88 265 000 kr
för 2003 bör bifallas av riksdagen.

Anslag 6:11 Nämnder m.m.

Propositionen

Anslaget finansierar den verksamhet som bedrivs av vissa mindre
nämnder samt bidrag till Svenska Röda Korset och till
Centralförbundet Folk och Försvar.

Anslag 6:11 Nämnder m.m. - anslagsutveckling

Tusental kronor
-----------------------------------------------------------
2001 Utfall 9 Anslagssparande 1 233
779
-----------------------------------------------------------
2002 Anslag 11 Utgiftsprognos 11 351
209
-----------------------------------------------------------
2003 Förslag 7
095
-----------------------------------------------------------
2004 Beräknat 7
2571
-----------------------------------------------------------
1 Motsvarar 7 095 tkr i 2003 års prisnivå.

Regeringen avser att den 1 januari 2003 föra över
kansliet för Överklagandenämnden för totalförsvaret till
Styrelsen för psykologiskt försvar som därmed finansierar
verksamheten. Anslaget har därför minskats med 4,2
miljoner kronor som i stället beräknas under anslaget 6:4
Styrelsen för psykologiskt försvar. Nämnden kvarstår dock
som en självständig myndighet men har således sitt kansli
hos Styrelsen för psykologiskt försvar.

Regeringen föreslår (förslag 18) att till anslaget 6:11
Nämnder m.m. anvisas 7 095 000 kr för år 2003. I
statsbudgeten för 2002 minskades anslaget engångsvis med
200 000 kr i samband med att Totalförsvarets chefsnämnd
lades ned. Vid beräkningen av 2003 års anslag har
anslaget ökats med motsvarande belopp. I statsbudgeten
för 2002 justerades slutligt myndigheternas anslag med
anledning av de statliga avtalsförsäkringarna (prop.
2001/02:1 volym 1, avsnitt 9.2). Utgiftsområde 6 var dock
undantaget. Slutlig justering är nu fastställd varför
anslaget minskas med 110 000 kr. Därutöver har
anslagsnivån justerats ner med 50 000 kr i syfte att
begränsa statlig konsumtion.

Utskottet

Utskottet gör ingen annan bedömning än regeringen när det
gäller behov av medel till ramanslaget 6:11 Nämnder m.m.
Regeringens förslag bör därför bifallas av riksdagen.

Skydd och beredskap mot olyckor och
svåra påfrestningar

Utskottet behandlar här vad regeringen i
budgetpropositionen inledningsvis anfört om
politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra
påfrestningar (s. 103-114).

Utskottets bedömning

Utskottet anser för sin del att det inte finns
skäl att invänta de utvärderingar som regeringen
hänvisar till för att kunna avveckla det s.k.
sotningsmonopolet. Även om utskottet kan förstå
betydelsen av att se effekterna av avregleringen
av taxiväsendet och elmarknadsreformen bedömer
dock utskottet att detta inte har någon relevans i
frågan om att förbättra konkurrensen inom
sotningsväsendet. Regeringen bör därför snarast
återkomma till riksdagen med förslag om en
avveckling av det s.k. sotningsmonopolet.
Av den redovisning som regeringen avser att lämna
i budgetpropositionen för år 2004 under
politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och
svåra påfrestningar bör förmågan i de viktiga
infrastrukturområdena, såsom bl.a. elförsörjning
och telekommunikationer, redovisas liksom även IT-
säkerheten i samhällsviktiga system.

Omfattning, utgiftsutveckling, mål, inriktning m.m.

Propositionen

Omfattning

Från den 1 juli 2002 finns ett nytt politikområde som
omfattar beredskap och förmåga vid olyckor och svåra
påfrestningar på samhället i fred. Inom politikområdet
som heter Skydd och beredskap mot olyckor och svåra
påfrestningar bedrivs verksamhet som omfattar beredskapen
för vissa normala fredstida olyckor liksom extrema
fredstida störningar och olyckor med omfattande
konsekvenser som t.ex. epidemier och allvarliga
smittsamma djursjukdomar, översvämningar samt allvarliga
störningar i elförsörjningen eller telekommunikationerna.

Genom att bilda politikområdet vill regeringen betona
att utgångspunkten skall vara att åtgärder vidtas i den
normala verksamheten varefter kompletterande åtgärder
vidtas för beredskapen mot svåra påfrestningar på
samhället i fred samt för höjd beredskap. Inom
politikområdet Totalförsvar genomförs slutligen åtgärder
för att motstå ett krig. På detta sätt säkerställs också
att det förebyggande arbetet bedrivs och att
krishanteringsförmåga åstadkoms även för allvarliga
händelser högre upp i hotskalan. En god nationell
krishanteringsförmåga ger också en god grund för svensk
medverkan i hanteringen av internationella kriser.
Det nya politikområdet utvidgas till att omfatta
verksamheter som bedrivs av myndigheter även utanför det
sjätte utgiftsområdet. Myndigheterna framgår av bilagan
till förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida
krishantering och höjd beredskap.
Politikområdet indelas i verksamhetsområdena Skydd mot
olyckor respektive Svåra påfrestningar.

Utgiftsutveckling

Inom politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och
svåra påfrestningar finansierar utgiftsområdet verksamhet
som Statens räddningsverk bedriver inom
verksamhetsområdet Skydd mot olyckor samt
Kustbevakningens verksamhet. Åtgärder inom
verksamhetsområdet Svåra påfrestningar finansieras i
huvudsak av andra utgiftsområden än utgiftsområde 6. I
undantagsfall kommer viss verksamhet avseende svåra
påfrestningar att finansieras av verksamhetsområdet Det
civila försvaret.

Regeringen anser att verksamheten inom
verksamhetsområdet Svåra påfrestningar liksom i dag bör
finansieras av andra utgiftsområden om inte insatserna
avser
· investeringar avseende svåra påfrestningar på
samhället i fred som
samtidigt i hög grad stärker förmågan vid höjd
beredskap,
·
· övnings- och utbildningsverksamhet som syftar till att
ge samhället tillräcklig krishanteringsförmåga på
lokal, regional och nationell nivå för såväl svåra
påfrestningar på samhället i fred som höjd beredskap
samt
·
a) viss internationell fredsfrämjande och humanitär
verksamhet.
b)
I dessa fall bör åtgärder finansieras av
verksamhetsområdet Det civila försvaret, anslaget 6:5
Civilt försvar.
Det finns för närvarande inte underlag för att bedöma
kostnaderna för de åtgärder som vidtas inom olika
utgiftsområden när det gäller beredskapen mot svåra
påfrestningar på samhället i fred. Regeringen avser bl.a.
att genom uppdrag till Krisberedskapsmyndigheten tillse
att ett sådant underlag tas fram. En första översiktlig
bedömning bör kunna redovisas i budgetpropositionen för
2004.

Mål

Målet för politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor
och svåra påfrestningar är att minska risken för och
konsekvenserna av olyckor och svåra påfrestningar på
samhället i fred och att minska lidande och
skadeverkningar av olyckor och katastrofer i andra
länder.

Politikens inriktning

Det förebyggande arbetet skall prioriteras. Regeringen
anser att väl genomförda förebyggande insatser medför
såväl minskat lidande som bättre användning av
resurserna. Den förebyggande verksamheten utgör därför en
viktig del i ambitionen att minska risken för och
konsekvenserna av allvarliga händelser i hela hotskalan.

Samhällets krishanteringsförmåga skall enligt
regeringen bygga på en krishanteringsstruktur med
sektors- och områdesansvar. Områdesansvaret gäller såväl
vid svåra påfrestningar på samhället i fred som vid höjd
beredskap och är en förutsättning för att helhetssynen
skall kunna få tillräckligt genomslag i det nya
krishanteringssystemet.
Att stärka den områdesvisa krishanteringsförmågan på
lokal och regional nivå hör till de åtgärder som syftar
till att ge samhället nödvändig krishanteringsförmåga för
att klara av såväl svåra påfrestningar på samhället i
fred som höjd beredskap. Regeringen har därför i
propositionen Extraordinära händelser i kommuner och
landsting (prop. 2001/02:184) lämnat ett lagförslag som
reglerar kommuners och landstings organisation och
befogenheter vid extraordinära händelser i fredstid.
Länsstyrelserna skall genomföra risk- och
sårbarhetsanalyser med inriktning på alla de förhållanden
som kan ge upphov till en allvarlig krissituation inom
länet.
Regeringen anser att det är mycket angeläget att
myndigheterna bedriver ett aktivt arbete för att motverka
och förebygga diskriminering på grund av kön, sexuell
läggning, ursprung eller religion.

Insatser

En översyn av räddningstjänstlagen (1986:1102) har
genomförts och slutbetänkandet (SOU 2002:10) Reformerad
räddningstjänstlagstiftning redovisades den 24 januari
2002. Betänkandet har remissbehandlats.

I anslutning till översynen av räddningstjänstlagen har
det även genomförts en översyn av utbildningssystemet för
den kommunala räddningstjänsten. Den nya utbildningen i
skydd mot olyckor planeras starta hösten 2003.
Regeringen har uppmärksammat problemen med att
rekrytera deltidsbrandmän till den kommunala
räddningstjänsten och har därför uppdragit åt
Räddningsverket att genomföra en studie över
rekryteringsproblemen och föreslå åtgärder för att lösa
dem. Uppdraget skall redovisas den 1 februari 2003.

Regeringen har tidigare redovisat arbetet med att
reformera sotningsväsendet. I regeringsförklaringen vid
öppnandet av 2001/02 års riksmöte anfördes att regeringen
kommer att ta initiativ till en omfattande och
förutsättningslös utvärdering av de genomgripande
avregleringar och förändringar av offentlig verksamhet
som genomdrivits under senare år.

En reformering av sotningsväsendet får därmed anstå
till dess att resultatet av denna utvärdering är klar. I
betänkande 2001/02:FöU4 uttalade försvarsutskottet att
det förutsätter att regeringen snarast återkommer till
riksdagen med förslag om en avveckling av det s.k.
sotningsmonopolet när utvärderingen är genomförd.
Riksdagen beslutade den 22 mars 2002 att som sin mening
ge regeringen detta till känna (rskr. 2001/02:188).
Regeringen avser att låta påbörja en sådan utvärdering
under hösten 2002.

Regeringen uppdrog den 14 mars 2002 åt
Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten, Kustbevakningen,
Tullverket, Länsstyrelsen i Gotlands län och
Sjöfartsverket att inleda en femårig försöksverksamhet på
Gotland, som bl.a. innebär att ett samverkanscentrum
kallat GotSam inrättas. Syftet med försöksverksamheten är
att åstadkomma en mer effektiv myndighetssamverkan och
finna en modell för samutnyttjande av resurser som kan
bidra till en ökad säkerhet och beredskap på och runt
Gotland.

Sprängämnesinspektionen lades ned den 30 september 2001
till följd av riksdagens beslut (prop. 2000/01:77, bet.
2000/01:FöU11, rskr. 2000/01:215) varefter verksamheten
fördes över till Statens räddningsverk. Försvarsutskottet
anförde i sitt betänkande att det är angeläget att få en
redovisning av hur det fortsatta arbetet med att
integrera de båda myndigheterna fortskrider. Regeringen
har i regleringsbrev för 2002 uppdragit åt
Räddningsverket att i årsredovisningen för 2002 redovisa
det fortsatta arbetet med integrering i verket av den
tidigare Sprängämnesinspektionens verksamhet och hur den
berörda personalens intressen kunnat tillgodoses.
Regeringens avsikt är att lämna en redovisning i
budgetpropositionen för 2004.

I avsnittet om resultatbedömning bedömer regeringen att
de åtgärder som vidtagits inom politikområdet haft en
positiv inverkan på samhällets förmåga att förebygga,
förhindra och minska konsekvenserna av olyckor.

Utskottet

Utskottet har behandlat frågan om konkurrensen inom
sotningsväsendet i stort sett vid varje riksmöte sedan
riksmötet 1986/87 - senast våren 2002 (bet.
2001/02:FöU4).

I ett tillkännagivande till regeringen anförde
utskottet då bl.a. att om nu regeringen gör den
bedömningen att effekterna av bl.a. avregleringen av
taxiväsendet och elmarknadsreformen m.m. först bör
utvärderas innan förslag till några förändringar inom
sotningsväsendet kan föreligga bör - enligt utskottets
mening - denna utvärdering prioriteras och genomföras med
stor skyndsamhet. Utskottet förutsatte att regeringen
snarast återkommer till riksdagen med förslag om en
avveckling av det s.k. sotningsmonopolet när
utvärderingen var genomförd.
Utskottet anser för sin del att det inte finns skäl att
invänta de utvärderingar som regeringen hänvisar till för
att kunna avveckla det s.k. sotningsmonopolet. Även om
utskottet kan förstå betydelsen av att se effekterna av
avregleringen av taxiväsendet och elmarknadsreformen
bedömer dock utskottet att detta inte har någon relevans
i frågan om att förbättra konkurrensen inom
sotningsväsendet. Regeringen bör därför snarast återkomma
till riksdagen med förslag om en avveckling av det s.k.
sotningsmonopolet.
Utskottet har i övrigt inget att erinra mot vad
regeringen i budgetpropositionen inledningsvis anför om
politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra
påfrestningar.

Verksamhetsområdet Svåra påfrestningar

Propositionen

Omfattning

En svår påfrestning är inte en enskild händelse i sig,
t.ex. en olycka eller ett sabotage, utan ett tillstånd
som kan uppstå när en eller flera händelser utvecklar sig
eller eskalerar till att omfatta flera delar av
samhället. Svåra påfrestningar kan sägas utgöra olika
slag av extrema situationer med låg sannolikhet som
skiljer sig åt i sak. Tillståndet är av sådan omfattning
att det uppstår allvarliga störningar i viktiga
samhällsfunktioner eller att det hotar grundläggande
värden av olika slag i samhället och kräver att insatser
från flera olika myndigheter och organ samordnas för att
kunna hantera situationen och därmed begränsa
konsekvenserna.

Mål

Målet är att minska risken för och konsekvenserna av
svåra påfrestningar på samhället i fred. Om en sådan svår
påfrestning skulle inträffa, skall människors liv,
personliga säkerhet och hälsa tryggas samt skador på
egendom eller i miljö hindras eller begränsas.

Resultatbedömning

Regeringen har sedan 1997 årligen lämnat redovisningar
till riksdagen om beredskapen mot svåra påfrestningar på
samhället i fred. Senast lämnades en redovisning i
proposition 2001/02:158. I budgetpropositionen för 2004
kommer en redovisning att lämnas i enlighet med den nya
planeringsstrukturen för det civila försvaret och
beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred.

Inriktning

Regeringen anför bl.a. att det är viktigt att säkerställa
att en förebyggande verksamhet bedrivs så att risken för
en svår påfrestning kan minimeras och att, som beredskap
om en sådan situation ändå skulle inträffa, det byggs upp
och upprätthålls en tillräcklig krishanteringsförmåga. En
god nationell krishanteringsförmåga ger också en bra
grund för svensk medverkan i internationella
krishanteringssituationer.

Budgetåret 2003 är det första året då den nya
planeringsstrukturen för det civila försvaret och
beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred
skall tillämpas fullt ut. Under året avser regeringen att
tillse att berörda myndigheter därför utvecklar arbets-
och samverkansformer inom de olika samverkansområdena.
Vidare bör rutiner och former för bedömning av förmågan
inom respektive samverkansområde samt återrapportering
utvecklas. Vid utvärderingen bör stor vikt läggas vid att
uppmärksamma och identifiera ömsesidiga beroenden inom
och mellan samverkansområdena.
Under året bör satsningar på övning och utbildning för
att öka krishanteringsförmågan i samhället prioriteras.
Verksamheten inom den civila krishanteringen utvecklas
snabbt och har blivit aktuell inte minst efter
terroristattacken i USA den 11 september 2001 och
diskussionerna kring NBC-terrorism. Det är också viktigt
att civil-militär samverkan utvecklas inom ramen för
krishanteringen.
Regeringen redogör också för inriktningen inom de olika
samverkansområdena när det gäller svåra påfrestningar på
samhället i fred. Inriktningen utgör ett komplement till
den inriktning för det civila försvaret som redovisats i
tidigare avsnitt. Internationellt erfarenhetsutbyte och
samarbete är i detta sammanhang enligt regeringens
uppfattning av stor betydelse. Sammantaget innebär detta
en inriktning som skapar en grundläggande förmåga som i
sin tur utgör basen för de kompletterande
anpassningsåtgärder som vidtas inom ramen för
verksamhetsområdet Det civila försvaret.

Samverkansområdet Teknisk infrastruktur

Regeringen anför bl.a. att verksamheten syftar till att
åstadkomma en sådan robusthet och flexibilitet hos den
tekniska infrastrukturen att samhällets väsentligaste
behov kan tillgodoses vid allvarliga avsiktliga eller
oavsiktliga störningar i fred, såsom sabotage,
terrorhandlingar eller allvarliga olyckor. El- och
teleområdena har särskilt stor betydelse eftersom
allvarliga störningar på dessa områden kan få
konsekvenser för många samhällsviktiga funktioner och för
stora delar av landet.

På elområdet bör verksamheten under 2003 inriktas på
sådana åtgärder i produktions- och distributionssystem
som medför att riskerna för en svår påfrestning på
samhället i fred genom omfattande störningar minskar.
Elförsörjningens samlade resurser samt resurser från
Försvarsmakten och andra myndigheter och organ skall
kunna samordnas och kraftsamlas i händelse av svåra
störningar inom elförsörjningen i fredstid. Inom
teleområdet bör viktiga anläggningar ha ett bra skydd mot
sabotage.
Vidare bör åtgärder i näten vidtas som innebär att de
nya infrastrukturinvesteringarna för bredband leder till
robusta och säkra nät. Det skall finnas prioritetsnät som
vid olyckor eller andra katastrofsituationer kan ge
behöriga användare prioritet till kvarvarande fungerande
nätresurser. Slutligen skall möjligheterna för att
Internet i möjligaste mån fungerar oberoende och robust
främjas. Det är också viktigt att vidta åtgärder för att
höja säkerheten när det gäller telekommunikationernas
elförsörjning.
Informationssäkerhetsfrågorna måste ha en framträdande
plats i planeringen för svåra påfrestningar på samhället
i fred. För att åstadkomma en hög informationssäkerhet i
hela samhället och kunna förhindra eller hantera
störningar i samhällsviktig verksamhet, skall arbetet
bedrivas inom följande fyra områden: övergripande
myndighetsansvar och omvärldsanalys, IT-incident-
rapportering, teknikkompetens samt ett system för
certifiering och evaluering.
Regeringen beslutade den 11 juli 2002 om direktiv till
en särskild utredare att utreda vissa frågor om
informationssäkerheten i samhället (dir. 2002:103).
Utredaren skall i ett första steg göra en översyn av
signalskyddsverksamheten inom totalförsvaret. En
delrapport om signalskyddsverksamheten skall lämnas
senast den 28 februari 2003. Utredaren kommer senare att
få i uppdrag att bl.a. lämna förslag på hur den
nationella strategin för informationssäkerhetsarbetet bör
utformas. En slutrapport skall lämnas senast den 6 maj
2005.
Regeringen har gett Post- och telestyrelsen samt
Krisberedskapsmyndigheten uppdrag inom
informationssäkerhetsområdet. För Post- och telestyrelsen
innebär uppdraget ansvar för uppgifter om IT-incidenter.
För Krisberedskapsmyndigheten innebär uppdraget ett
sammanhållande myndighetsansvar för samhällets
informationssäkerhet, innebärande att följa upp och
utvärdera informationssäkerheten i samhället och årligen
lämna en samlad bedömning till regeringen.
Telekommunikationerna är beroende av datorer och annan
digital utrustning och att det finns tillgång till IT-
system med hög säkerhet.
Regeringen avser att tillse att Post- och telestyrelsen
fortsätter att följa upp teleoperatörernas
informationssäkerhet.

Samverkansområdet Transporter

Sverige är beroende av såväl fungerande utrikeshandel som
inhemska transportsystem. Vid en svår påfrestning i fred,
en internationell konflikt eller vid ett eventuellt
angrepp uppstår med stor sannolikhet störningar i
transportsektorn, vilka kan ha påtagliga effekter och
ekonomiska konsekvenser för samhället.

Sårbarheten i transportsystemen bedöms
sammanfattningsvis ha ökat, bl.a. mot bakgrund av ett
ökat el-, tele- och IT-beroende som innebär högre
störningskänslighet. Vidare har trafikutvecklingen
medfört en större trängsel inom transportsystemen, vilket
i högre utsträckning än tidigare medfört att
konsekvenserna av störningar blir stora.
Samhällsviktiga transporter bör kunna genomföras vid
svåra påfrestningar på samhället i fred. Verksamheten
inom området bör under 2003 inriktas mot att analysera
vilka grunder som bör gälla för planeringen inom området.
Som tidigare har regeringen den 13 juni 2002 uppdragit åt
berörda myndigheter att analysera och lämna förslag till
åtgärder för att minska negativa konsekvenser för
samhällsviktiga transporter och transportssystem som kan
uppstå vid allvarliga störningar. Uppdraget skall
redovisas senast den 31 mars 2003.

Samverkansområdet Spridning av allvarliga smittämnen,
giftiga kemikalier samt radioaktiva ämnen

Verksamheten syftar till att ge samhället förmåga att
förebygga och motverka spridning av allvarliga
smittämnen, giftiga kemikalier och radioaktiva ämnen till
följd av sabotage, terrorhandlingar och allvarliga
olyckor.

Som grund för beredskapsplaneringen bör ligga de risk-
och sårbarhetsanalyser som skall genomföras enligt
förordningen (2002:472) om åtgärder för fredstida
krishantering och höjd beredskap. Det bör vidare finnas
analys- och expertkompetens som har förmåga att genomföra
analyser på NBC-området. Experter bör finnas förtecknade
samt vara övade.
Regeringen angav i propositionen (prop. 2001/02:158)
Samhällets säkerhet och beredskap att det är angeläget
att samhället stärker förmågan att möta nukleära,
biologiska och kemiska risker och hot. En förbättrad
samordning och samverkan mellan berörda myndigheter samt
genomförande av särskilda utbildnings- och
övningsinsatser är viktiga förutsättningar för att uppnå
och säkerställa en tillräcklig förmåga.
Regeringen tillsatte den 21 juni 2000 en arbetsgrupp
med uppgift att initiera och bedriva samverkan inom NBC-
området med berörda myndigheter (Fö 2000:B).
Arbetsgruppen lämnade den 8 mars 2002 sin tredje rapport,
Vidareutveckling av den operativa förmågan. I rapporten
föreslår arbetsgruppen bl.a. fortsatta analyser av NBC-
relaterade och radiologiska hot, vidareutveckling av en
expertdatabas, stabs- och ledningsutbildning samt
åtgärder för att förbättra mät- och
laboratorieberedskapen. Arbetsgruppen föreslår därutöver
en systemanalytisk studie av transporter med farligt
gods, översyn av ansvar m.m. för personsanering samt att
en utredning kommer till stånd avseende bildande av en
nationell NBC-insatsstyrka. Regeringen anser att i
rapporten föreslagna åtgärder i allt väsentligt bör
påbörjas under 2003.

Samverkansområdet Ekonomisk säkerhet

Verksamheten syftar till att motverka ekonomiska kriser
som kan få långtgående samhällskonsekvenser och som inte
kan mötas med ordinarie ekonomisk-politiska åtgärder.
Hänsyn skall också tas till att kunna motverka
konsekvenserna för betalningssystemen av allvarliga
störningar i tekniska infrastruktursystem.

Ett viktigt inslag i verksamheten bör vara studie- och
analysverksamhet som syftar till att bedöma stabiliteten
i samhällsviktiga finansiella system, effekten av
tänkbara regleringsåtgärder samt möjligheter och
begränsningar i det internationella samarbetet.
Samordning inom samverkansområdet samt med andra
myndigheter bör byggas upp. Samverkansformer bör vidare
etableras mellan offentlig sektor och näringsliv. För att
häva eller minska spridningen av en svår påfrestning bör
ansvariga myndigheter utveckla kontakter med
internationella organisationer. Vidare bör ansvariga
myndigheter utveckla metoder för omvärldsbevakning och -
analys.

Samverkansområdet Områdesvis samordning, samverkan och
information

Verksamheten syftar till att hos kommuner och
länsstyrelser åstadkomma förmåga till sektorsövergripande
samordning, samverkan och information vid svåra
påfrestningar på samhället i fred. Verksamheten bör också
syfta till att på en sektorsövergripande nivå kunna
informera samhällsaktörer och allmänhet om förlopp och
konsekvenser av en kris samt om de åtgärder som planeras
av ansvariga myndigheter.

Till samverkansområdet hör den verksamhet som
områdesansvariga organ på central, regional och lokal
nivå bedriver i syfte att skapa förmåga till
sektorsövergripande ledning och samordning. Verksamheten
bör bl.a. omfatta utbildnings- och övningsverksamhet för
dessa och samverkande organ samt drift och underhåll av
anläggningar, utrustningar och stödsystem som behövs för
detta ändamål.
Det åligger länsstyrelserna att tillhandahålla underlag
till stöd för kommunerna i deras roll som
områdesansvariga på lokal nivå samt årligen följa upp
kommunernas risk- och sårbarhetsplanering och utvärdera
dem för de kommuner som tagit fram sådana. Verksamhet och
planering bör inriktas på att säkerställa en effektiv
krishanteringsförmåga vid svåra påfrestningar på
samhället i fred. För att möjliggöra detta bör en förmåga
till områdesvis samordning, samverkan och information
utvecklas. Kunskap om risker i det geografiska området
bör därvid utvecklas. Likaså bör nätverk för att stärka
krishanteringsförmågan bildas.
Nationellt bör även förmågan att bevaka internationella
risker utvecklas. En övad krisledningsorganisation bör
finnas och en förmåga att vid en svår påfrestning på
samhället i fred upprätta en krisledningsorganisation,
hålla sig informerad om situationen och åstadkomma
samverkan samt lämna stöd där så är påkallat.

Samverkansområdet Skydd, undsättning och vård

Verksamheten syftar till att åstadkomma en tillräcklig
förmåga att skydda befolkning och samhällsviktig
verksamhet mot allvarliga skador på människor och
materiel till följd av katastrofer, sabotage och
terrorism. För att möjliggöra detta skall under 2003
bl.a. genomföras en översyn av samhällets förmåga att
genomföra utrymningar. Vidare bör det finnas en förmåga
att ta emot asylsökande och andra skyddsbehövande från
främst katastrofområden och krigsskådeplatser om så
skulle behövas.

Utskottet

Som framgått av utskottets ställningstagande under
verksamhetsområdet Det civila försvaret har utskottet vid
varje riksmöte sedan 1996/97 slagit fast betydelsen av en
robust och flexibel infrastruktur, där bl.a. förmågan
inom områdena elförsörjning och telekommunikationer
särskilt framhållits. Utskottet har därvid kunnat följa
utvecklingen av förmågan inom dessa områden genom de
redovisningar regeringen lämnat i budgetpropositioner och
i skrivelser till riksdagen om beredskapen mot svåra
påfrestningar på samhället ifred. Utskottet förutsätter
att redovisningen av förmågan inom bl.a. de nu nämnda
områdena även fortsättningsvis kommer att kunna följas
upp årligen av riksdagen.

Av den redovisning som regeringen avser att lämna i
budgetpropositionen för 2004 under politikområdet Skydd
och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar bör
därför förmågan i de viktiga infrastrukturområdena, såsom
bl.a. elförsörjning och telekommunikationer, redovisas
liksom även IT-säkerheten i samhällsviktiga system.
Utskottet har i övrigt inget att erinra mot vad
regeringen i budgetpropositionen anför om
verksamhetsområdet Svåra påfrestningar.

Verksamhetsområdet Skydd mot olyckor

Propositionen

Omfattning, utgiftsutveckling och mål

Verksamhetsområdet omfattar åtgärder för att förebygga
och begränsa konsekvenser av olyckor samt avhjälpa
skador. Verksamhetsområdet begränsas till att omfatta
verksamheter som bedrivs av myndigheter inom det sjätte
utgiftsområdet.

Utfallen för anslagen inom verksamhetsområdet uppgick
under 2001 till ca 1 104 miljoner kronor.
Under 2001 har 41,2 miljoner kronor utbetalats till
kommunerna i statlig ersättning för
räddningstjänstkostnader vid stora olyckor. Motsvarande
belopp för 2000 var 9 miljoner kronor. Det höga beloppet
2001 beror på två omfattande ersättningsärenden,
översvämningen i Arvika kommun hösten 2000 respektive
snöovädret i Gävle kommun 1998.
För 2003 har regeringen beräknat utgifterna för
verksamhetsområdet till 1 180 miljoner kronor.
Målet är att skydda människors liv, säkerhet och hälsa
mot olyckor samt att förhindra eller begränsa skador på
egendom och miljö.

Resultatbedömning

Regeringen lämnar en utförlig resultatbedömning för
verksamhetsområdet Skydd mot olyckor. Regeringen anför
bl.a. att tillsynen av hanteringen av förpackat farligt
gods och lastsäkring inom sjösäkerhetsarbetet har varit
prioriterade uppgifter för Kustbevakningen och
Räddningsverket.

Miljöräddningstjänst till sjöss är viktig för att
minimera skador på den marina miljön och kostnader för
sanering. Kustbevakningen har genom sin ordinarie
verksamhet ständig beredskap till sjöss med ett tjugotal
enheter. Kustbevakningen svarade för ca 320
sjöräddningsinsatser vilket motsvarar cirka en fjärdedel
av det totala antalet som genomfördes i svenska vatten
under 2001. Myndigheten svarade härmed för den största
delen av de offentliga insatserna.
Personal och civilpliktiga från Räddningsverkets skola
i Sandö medverkade i räddningsarbetet i samband med
översvämningarna i Västernorrlands län 2001.
Räddningsverket har under 2002 genomfört ett antal
internationella hjälpinsatser bl.a. i Afghanistan,
Eritrea och på Västbanken. Verket har även aktivt
medverkat i EU-samarbetet inom räddningstjänstområdet.
Räddningsverket har stött kommunernas
räddningstjänstarbete med olika resurser, såsom
oljeskyddsförråd, översvämningsmateriel och
kemskyddsförråd. Under 2001 genomfördes en
försöksutbildning för stab och ledning. Räddningsverkets
informationsbank (RIB) som innehåller informationsstöd
till räddningstjänsten om bl.a. farliga ämnen har
utvecklats.
Beredskapen för att hantera räddningsinsatser vid
normala kemikalieolyckor bedöms av Räddningsverket som
god. Säkerheten i samband med transport av farligt gods
bedöms av Räddningsverket som hög. Regeringen delar
Räddningsverkets bedömning i dessa frågor.
Räddningsverket har under 2001 som första centrala
förvaltningsmyndighet infört ett miljöledningssystem som
certifierats enligt ISO 14001-standarden.
Kustbevakningens verksamhet har betydelse för miljön
genom t.ex. miljöövervakning och utsläppsbekämpande
åtgärder. Åtgärderna bedöms ha haft en stor positiv
miljöeffekt. De registrerade utsläppen inom svenskt
ansvarsområde till sjöss har minskat betydligt på senare
år.

Räddningsverket har i samband med sin jämställdhetsplan
kartlagt lönerna för kvinnor och män.

Kustbevakningen, särskilt i linjeorganisationen, är av
tradition mansdominerad. Myndigheten arbetar dock aktivt
för att få in fler kvinnor i kustbevakningsyrket liksom
att öka den etniska mångfalden.

Analys och slutsatser

Miljöräddningstjänsten till sjöss syftar till att
åtgärder skall kunna vidtas för att bekämpa utsläpp så
tidigt som möjligt. Förutom att de miljömässiga
konsekvenserna minimeras är det mer kostnadseffektivt att
bekämpa utsläpp till sjöss än att sanera föroreningar på
land. Korta insatstider kräver en hög beredskap. Denna
beredskap används även vid sjöräddningsinsatser.
Regeringen bedömer att dessa målsättningar, liksom
målsättningarna vad gäller sjösäkerhetsarbetet, har
uppfyllts.

Regeringen bedömer att den kommunala räddningstjänsten
löser ålagda uppgifter och att det för allmänheten i hela
landet i detta avseende finns en rimlig säkerhetsnivå i
förhållande till riskbilden.
Regeringen bedömer att de åtgärder som vidtagits inom
området skydd mot olyckor haft en positiv inverkan på
samhällets förmåga att förebygga, förhindra och minska
konsekvenserna av olyckor.

Inriktning för 2003

Regeringen anför bl.a. att samhällets förmåga att
förebygga och hantera olyckor måste utvecklas. Det
förebyggande arbetet bör fortsatt prioriteras.

Inom Räddningsverket skall den 1 januari 2003 inrättas
ett Centrum för risk- och säkerhetsutbildning. Den nya
organisationen skall skapa förutsättningar för att
erbjuda bredare risk- och säkerhetsutbildning som skall
anpassas efter avnämarnas behov.
Genom muntligt meddelande i kammaren presenterade
regeringen i maj 2002 sin samlade syn på minhantering för
riksdagen. I denna tydliggörs bl.a. ansvarsfördelningen
mellan Statens räddningsverk och Försvarsmakten avseende
humanitär och militär minröjning. Av den samlade synen
framgår att Räddningsverket skall vara Sveriges operativa
aktör avseende humanitär minröjning på land och skall
stödja internationella organisationer inom ledning och
kvalitetssäkring av humanitär minröjning. Statens
räddningsverk skall använda Totalförsvarets ammunitions-
och minröjningscentrum, Swedec, i Eksjö för den
metodutveckling, forskning och teknikutveckling som krävs
för att man skall kunna utföra sin operativa roll inom
humanitär minröjning. Statens räddningsverk skall vidare
använda Swedec som resurs vid sin internationella
verksamhet.
Regeringen bedömer att det fordras en ökad prioritering
från länsstyrelsernas sida för att säkerställa en
kvantitativt och kvalitativt jämn nivå för tillsynen över
hela landet.
Fler länsstyrelser bör ge högre prioritet åt
planläggning och beredskap för att kunna överta ansvaret
för den kommunala räddningstjänsten vid omfattande
räddningsinsatser samt vid utsläpp av radioaktiva ämnen
från en kärnteknisk anläggning och sanering efter sådana
utsläpp.
Regeringen anser att sjösäkerhetstillsynen bör inriktas
mot ett system för tillsyn baserad på riskanalys. I
regleringsbrevet för 2002 gav regeringen därför i uppdrag
åt Kustbevakningen att i samråd med Sjöfartsverket
utveckla ett system för riskanalysbaserad
sjösäkerhetstillsyn. Uppdraget skall rapporteras senast
den 31 december 2003.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen i
budgetpropositionen anför om verksamhetsområdet Skydd mot
olyckor.

Budgetförslag för politikområdet Skydd
och beredskap mot olyckor och svåra
påfrestningar

Utskottet behandlar här vad regeringen i
budgetpropositionen anfört om budgetförslag för
politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och svåra
påfrestningar (s. 114-120) jämte motionerna Fi232 (fp)
yrkande 12 i denna del, Fö237 (s), Fö239 (s), Fö240 (fp)
yrkandena 8 och 9, Fö249 (c) Fö255 (kd) i denna del och
Fö263 (m) yrkande 6 i denna del.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om
anslag, bemyndigande och investeringsplaner för
politikområdet Skydd och beredskap mot olyckor och
svåra påfrestningar.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden.

Anslag 7:1 Kustbevakningen

Propositionen

Inom sjösäkerhetsarbetet har tillsynen av hanteringen av
förpackat farligt gods och lastsäkring varit prioriterade
uppgifter för Kustbevakningen och Räddningsverket.

Miljöräddningstjänst till sjöss är viktig för att
minimera skador på den marina miljön och kostnader för
sanering. Kustbevakningen har genom sin ordinarie
verksamhet ständig beredskap till sjöss med ett tjugotal
enheter. Ett trettiotal olje- och
kemikalieskyddsoperationer har genomförts. I förekommande
fall har utsläpp förhindrats genom åtgärder ombord eller
lyckad bekämpning till sjöss. Kustbevakningen svarade för
ca 320 sjöräddningsinsatser vilket motsvarar cirka en
fjärdedel av det totala antalet som genomfördes i svenska
vatten under 2001. Myndigheten svarade härmed för den
största delen av de offentliga insatserna.
Miljöräddningstjänsten till sjöss syftar till att
åtgärder skall kunna vidtas för att bekämpa utsläpp så
tidigt som möjligt. Förutom att de miljömässiga
konsekvenserna minimeras, är det mer kostnadseffektivt
att bekämpa utsläpp till sjöss än att sanera föroreningar
på land. Korta insatstider kräver en hög beredskap. Denna
beredskap används även vid sjöräddningsinsatser.
Regeringen bedömer att dessa målsättningar, liksom
målsättningarna vad gäller sjösäkerhetsarbetet, har
uppfyllts.

Anslag 7:1 Kustbevakningen finansierar Kustbevakningens
verksamhet med att utföra sjöövervakning och annan
kontroll- och tillsynsverksamhet samt räddningstjänst
till sjöss. Anslaget finansierar även samordning av de
civila behoven av sjöövervakning och sjöinformation.

7:1 Kustbevakningen - anslagsutveckling

Tusental kronor
--------------------------------------------------------------
2001 Utfall 476 Anslagssparande 12 948
464
--------------------------------------------------------------
2002 Anslag 507 Utgiftsprognos 523 326
271
--------------------------------------------------------------
2003 Förslag 548
053
--------------------------------------------------------------
2004 Beräknat 611 5551
--------------------------------------------------------------
1 Motsvarar 598 265 tkr i 2003 års prisnivå.

Budget för avgiftsbelagd verksamhet

Offentligrättslig verksamhet

Tusental kronor
-------------------------------------------------------------
Offentligrättslig verksamhet Intäkter till inkomsttitel
(som inte får disponeras)
-------------------------------------------------------------
Utfall 2001 2 050
-------------------------------------------------------------
Prognos 2002 2 000
-------------------------------------------------------------
Budget 2003 2 000
-------------------------------------------------------------
Intäkterna avser oljeskadeersättning från
fartygsägare vid inträffad oljeskada.

Uppdragsverksamhet

Tusental kronor
-------------------------------------------------------------
Uppdragsverksamhet Intäkter Kostnader Resultat
(Intäkt-kostnad)
-------------------------------------------------------------
Utfall 2001 3 300 3 300 0
-------------------------------------------------------------
(varav (-) (-) (-)
tjänsteexport)
-------------------------------------------------------------
Prognos 2002 2 500 2 500 0
-------------------------------------------------------------
(varav (-) (-) (-)
tjänsteexport)
-------------------------------------------------------------
Budget 2003 2 500 2 500 0
-------------------------------------------------------------
(varav (-) (-) (-)
tjänsteexport)
-------------------------------------------------------------
Myndigheten får disponera intäkterna.
Kustbevakningen utför uppdrags- och serviceverksamhet åt samverkande
myndigheter och andra uppdragsgivare och avnämare.

Investeringsplan

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner
förslaget till investeringsplan för Kustbevakningen för
perioden 2003-2005.

Investeringsplan

Miljoner kronor
------------------------------------------------------------------------
Totalt Anskaffat Prognos Budget Beräknat Beräknat
t.o.m. 2002 2003 2004 2005
2001
------------------------------------------------------------------------
Flygplan 210 0 0 0 0 210
------------------------------------------------------------------------
Övriga 200 0 0 75 75 50
investeringar
------------------------------------------------------------------------
Summa 410 0 0 75 75 260
investeringar
------------------------------------------------------------------------
Lån 410 0 0 75 75 260
------------------------------------------------------------------------
Summa finansiering 410 0 0 75 75 260
------------------------------------------------------------------------
Kustbevakningen har i budgetunderlaget för 2003-2005 upprepat sin begäran
om att anslaget skall ökas. Ökningen avser huvudsakligen kostnader
för att kunna genomföra en extra
grundutbildningsomgång samt kostnader för drift och underhåll som
inte kompenserats inom ramen för pris- och löneomräkningen. Regeringen
konstaterar dock att riksdagen redan har anslagit större belopp för att
lösa problemen i linjeorganisationen med stora vakanser och en regressiv
åldersstruktur. I budgetpropositionen för 1999 respektive 2000 beräknade
regeringen 20 miljoner kronor engångsvis för detta ändamål. Från och med
budgetåret 2001 beräknades 27 miljoner kronor som en permanent höjning av
anslagsnivån.

Kustbevakningen gavs fr.o.m. den 1 juli 2000 ansvar för samordning av de
civila behoven av sjöövervakning. Syftet med samordningen är att
effektivisera myndighetsutövningen inom den maritima delen av
statsförvaltningen. Uppdraget medför ett ökat behov av IT-stöd m.m.
hos
Kustbevakningen. Regeringen beräknar därför att anslaget behöver ökas.
Den 25 mars 2001 blev Sverige operativ medlem i Schengen. Regeringen har
tidigare behandlat Schengenmedlemskapets ekonomiska konsekvenser för
Kustbevakningen i propositionen Schengensamarbetet (prop. 1997/98:42). Det
operativa Schengensamarbetet har medfört en avsevärd ökning av framför
allt antalet administrativa kontroller. Regeringen beräknar att
anslaget behöver ökas av den anledningen. Med denna ökning av anslaget
anser
regeringen att Kustbevakningen kompenserats fullt ut för konsekvenserna av
Schengenmedlemskapet.

Kustbevakningen har på regeringens uppdrag den 1 mars 2001 redovisat en
tioårig materielplan. Fartygs- och flygplansflottan är ålderstigen. Den
tekniska livslängden kommer inom några år att vara passerad. Stora
delar av flottan svarar i dagsläget inte heller upp mot de krav
omvärldsförändringarna ställer på myndighetens verksamhet. Planen
innehåller myndighetens bedömning av investeringsbehovet i fartyg och
flygplan
m.m. Regeringen avser därför att bemyndiga Kustbevakningen att inleda
förstudier av nya fartyg som svarar mot myndighetens behov.

Sammantaget föreslår regeringen att riksdagen till 7:1 Kustbevakningen
anvisar 548 053 000 kr för 2003.

Motionerna

I kommittémotion Fö263 (m) yrkande 6 i denna del av Gunnar Hökmark m.
fl. föreslås att anslaget till Kustbevakningen bör reduceras med ca 52
miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

I kommittémotion Fö240 (fp) yrkandena 8 och 9 i denna del av Allan Widman
m.fl. samt i partimotion (fp) Fi232 yrkande 12 i denna del anför
motionärerna att anslaget till Kustbevakningen bör räknas upp med 70
miljoner kronor. De ökade resurserna skall användas till skärpt kontroll
av
efterlevnaden av fiskekvoter och av fångstmetoder av fisk. Ett system med
miljölotsar bör byggas upp.

I kommittémotion Fö255 (kd) i denna del av Erling Wälivaara m.fl.
föreslås att Kustbevakningens resurser ökas med 20 miljoner kronor jämfört
med
regeringens förslag. Det behövs för att möta utökade krav på
internationell verksamhet, gränskontroll genom den operativa
Schengenanslutningen
och miljöräddning till sjöss.

Utskottet

Kustbevakningen ansvarar för att genomföra sjöövervakning och annan
kontroll- och tillsynsverksamhet samt räddningstjänst till sjöss.
Kustbevakningen har vidare ansvar för samordning av de civila
behoven av sjöövervakning. Syftet med samordningen är att effektivisera
myndighetsutövningen inom den maritima delen av statsförvaltningen.
Uppdraget medför ett ökat behov av IT-stöd m.m. hos Kustbevakningen.
Regeringen beräknar därför att anslaget behöver ökas.
Miljöräddningstjänst till sjöss är viktig för att minimera skador på den
marina miljön och
kostnader för sanering. Kustbevakningen har genom sin ordinarie
verksamhet ständig beredskap till sjöss med ett tjugotal enheter. Det
operativa
Schengensamarbetet har medfört en avsevärd ökning av framför allt antalet
administrativa kontroller. Regeringen beräknar att anslaget behöver
ökas av den anledningen. Utskottet anser det angeläget att upprätthålla
en hög kontrollnivå till sjöss avseende brott mot tullbestämmelser och
in- och utförselrestriktioner. Insatser mot narkotika, illegal införsel av
alkohol och tobak bör prioriteras.

Mot den bakgrunden avstyrker sålunda utskottet förslaget i motion Fö263
yrkande 6 i denna del, att reducera anslaget med ca 52 miljoner kronor
i förhållande till vad regeringen förordar.
Kustbevakningens resurser har successivt byggt upp. Regeringen
aviserade i budgetpropositionen för år 2002 ytterligare
budgetförstärkningar
åren 2003 och 2004. Regeringen fullföljer nu detta genom att föreslå en
ökning av Kustbevakningens budget för år 2003. Utskottet är emellertid
inte berett att förorda en förstärkning av resurserna av den omfattning
som föreslås i motionerna. Fö240 (fp) yrkandena 8 och 9 i denna del,
Fi232 (fp) yrkande 12 i denna del samt Fö255 (kd) i denna del. Behovet
av fortsatta medelstillskott får prövas i kommande budgetberedningar.
Utskottet tillstyrker sålunda regeringens förslag till anslag till
Kustbevakningen.

När det gäller ställningstagandet till investeringsplan för
Kustbevakningen noterar utskottet att regeringen redovisar att fartygs
- och
flygplansflottan är ålderstigen. Den tekniska livslängden kommer
inom några år att vara passerad. Stora delar av flottan motsvarar enligt
regeringens mening i dagsläget inte de krav omvärldsförändringarna
ställer på myndighetens verksamhet. Regeringen avser därför att
bemyndiga
Kustbevakningen att inleda förstudier av nya fartyg som svarar mot
myndighetens behov.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att en rapport överlämnades till
Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) den 1 februari år 2002. Ett
konsultföretag har på Regeringskansliets uppdrag granskat
Kustbevakningens långsiktiga investeringsbehov och därvid analyserat
och
kostnadsberäknat Kustbevakningens möjligheter att utnyttja fartyg och
flygplan som brukas av andra myndigheter eller intressenter.
Rapporten utgår från att det ytterst är regeringen som är
ägarföreträdare för samtliga tillgångar inom staten. Utskottet noterade i
sitt
betänkande 2001/02:FöU8 Kustbevakningen med tillfredsställelse att
utredarens utgångspunkt är ett tvärsektoriellt perspektiv när det
gäller
övervägandena om hur förvaltningsansvaret av fartyg och flygplan m.
m. som ägs av staten skall fördelas. Utskottet ansåg i betänkandet att
rapportens förslag borde beredas skyndsamt och att ställningstagandena
skulle redovisas för riksdagen.
Utskottet anser det angeläget att regeringen, inför riksdagens
ställningstagande till budget för 2004 samt till investeringsplan för
åren
2004-2006, redovisar sina överväganden och ställningstaganden till
de förslag som lagts fram i rapporten. Mot den bakgrunden tillstyrker
utskottet även förslaget till investeringsplan för åren 2003-2005.
Motionerna Fö240 (fp) yrkandena 8 och 9 i denna del, Fi232 (fp) yrkande
12 i denna del, Fö255 (kd) i denna del samt Fö263 (m) yrkande 6 i denna
del avstyrks av utskottet.

Anslag 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra olyckor

Propositionen

Kommunerna kan ansöka om statsbidrag för åtgärder som de har utfört eller
avser att utföra. Ansökan ställs till Räddningsverket tillsammans med
erforderligt tekniskt underlag. Grundprincipen är att utbetalningen
sker när åtgärderna, för vilka bidrag beviljats, är genomförda och
slutbesiktigade.

För att stimulera kommunerna att utföra förebyggande åtgärder kan 50 %
av bidraget för planerade men ännu inte utförda åtgärder betalas efter
att slutligt beslut har fattats. Resterande del utbetalas när åtgärderna
utförts och är slutbesiktigade. Efter det att projektet godkänts har
kommunen tre år på sig att genomföra åtgärderna. Principen att det
slutliga bidraget inte betalas ut förrän projektet är slutbesiktigat
medför
ofta förskjutningar i utbetalningarna och att anslagssparande därför
uppkommer. Regeringen bedömer att anslagsnivån inte bör ändras för åren
2003
till 2005.

Regeringen föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att under år
2003 för ramanslaget 7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra
naturolyckor besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 15 miljoner kronor efter 2003.

I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen för år 2003
anvisar ett ramanslag på 25 000 000 kr till anslaget 7:2 Förebyggande
åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor.

Tabell: Anslagsutveckling Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra
naturolyckor

Tusental kronor
-----------------------------------------------------------
2001 Utfall 24 685 Anslagssparande 5 843
-----------------------------------------------------------
2002 Anslag 25 000 Utgiftsprognos 30 104
-----------------------------------------------------------
2003 Förslag 25 000
-----------------------------------------------------------
2004 Beräknat 25 000
-----------------------------------------------------------
Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen i
budgetpropositionen föreslår om bemyndigande och anslag till förebyggande
åtgärder mot jordskred och andra olyckor.

Anslag 7:3 Ersättning för verksamhet vid räddningstjänst m.m.

Propositionen

Under anslaget som disponeras av Statens räddningsverk
utbetalas i enlighet med räddningstjänstlagen (1986:1102) vissa
ersättningar till följd av uppkomna kostnader vid genomförda
räddningsinsatser, insatser för att bekämpa olja m.m. till
sjöss samt för utredning av allvarliga olyckor. Anslaget finansierar även
Räddningsverkets räddningsinsatser till lands i Estland,
Lettland och Litauen.

Under 2001 har staten betalat sammanlagt 41,2 miljoner kronor till 14
kommuner för ersättning på grund av bl.a. översvämningar, skogsbränder och
snöoväder.
Utfallet på anslaget varierar kraftigt mellan åren. Detta beror på att
det är svårt att förutsäga antalet olyckor som kräver räddningsinsatser och
konsekvenserna av dessa. Flera beslut om
ersättning har också resulterat i överklaganden och i
vissa fall har kompletterande utbetalningar beslutats. Utfallet har de
senaste fem åren legat både över och under på statsbudgeten
anvisat anslag. Regeringen bedömer därför inte att
anslagsnivån bör ändras för åren 2003-2005.

I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen för år
2003 anvisar ett ramanslag på 20 000 000 kr till anslaget 7:3 Ersättning
för verksamhet vid räddningstjänst m.m.

Tabell: Anslagsutveckling Ersättning för verksamhet vid
räddningstjänst

Tusental kronor
-----------------------------------------------------------
2001 Utfall Anslagssparande 695
53 245
-----------------------------------------------------------
2002 Anslag 33 0001 Utgiftsprognos 32 740
-----------------------------------------------------------
2003 Förslag
20 000
-----------------------------------------------------------
2004 Beräknat 20
000
-----------------------------------------------------------
1 Varav 13 000 tkr på tilläggsbudget i samband med
budgetpropositionen för 2003.

Utskottet

Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen i
budgetpropositionen föreslår om anslag till ersättning för verksamhet vid
räddningstjänst m.m.

Anslag 7:4 Samhällets skydd mot olyckor

Propositionen

Anslaget, som disponeras av Statens räddningsverk, finansierar
verksamhet inom räddningstjänstområdet inklusive olycks- och
skadeförebyggande åtgärder samt beredskap
för och indirekta kostnader i samband med internationella insatser.
Anslaget finansierar även bidrag för främjande av den enskilda människans
förmåga, som tidigare
finansierats från anslag 6:5 Funktionen Befolkningsskydd och
räddningstjänst. Beredskapen för internationella insatser omfattar
även minröjning och en
kemikalieinsatsstyrka.

Centrum för risk- och säkerhetsutbildnings verksamhet finansieras
från anslaget och delar av verksamheten vid Nationellt centrum för
erfarenhetsåterföring från
olyckor i Karlskoga.
Anslaget finansierar även ersättning till länsstyrelserna för
tillkommande uppgifter med anledning av lagen (1999:381) om åtgärder för
att förebygga och begränsa
följderna av allvarliga kemikalieolyckor.
Den nya utbildningen i skydd mot olyckor är
studiemedelsberättigande. För 2003 minskas därför anslaget med 2,35
miljoner kronor som i stället beräknas under
utgiftsområde 15 Studiestöd, anslaget 25:2 Studiemedel m.m.
med 2,25 miljoner kronor och utgiftsområde 16 Utbildning och
universitetsforskning, anslaget 25:77
Centrala studiestödsnämnden m.m. med 100 000 kronor. Anslaget
tillförs 300 000 kronor avseende bidrag till standardisering,
forskning och utveckling inom
experimentell teknik m.m. Myndigheten har tidigare disponerat
medel för denna verksamhet inom utgiftsområde 24 Näringspolitik under
anslaget 38:12 Bidrag till
standardisering och FoU inom experimentell teknik m.m.
Anslaget har ökats med 12 miljoner kronor för ersättning till
organisationer för främjande av den enskilda människans förmåga.
Beloppet har tidigare beräknats
under anslaget 6:5 Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst.
I statsbudgeten för 2002 justerades slutligt myndigheternas anslag med
anledning av de statliga
avtalsförsäkringarna. Utgiftsområde 6 var dock undantaget.
Slutlig justering är nu fastställd, varför anslaget minskas med 3,
7 miljoner kronor. Därutöver har anslagsnivån justerats ner, med 4,3
miljoner kronor i syfte att
begränsa statlig konsumtion.

I budgetpropositionen föreslår regeringen att riksdagen för år 2003
anvisar ett ramanslag på 612 249 000 kr till anslaget 7:4 Samhällets skydd
mot olyckor.

Tabell: Anslagsutveckling Samhällets skydd mot olyckor

Tusental kronor
------------------------------------------------------------
2001 Utfall 549 2121 Anslagssparande 26 852
------------------------------------------------------------
2002 Anslag Utgiftsprognos 604 172
596 204
------------------------------------------------------------
2003 Förslag 612
249
------------------------------------------------------------
2004 Beräknat 617 0922
------------------------------------------------------------
1 Avser anslagen 7:4 Samhällets skydd mot olyckor och 7:5 Brandfar-
liga och explosiva varor.

2 Motsvarar 603 398 tkr i 2003 års prisnivå.

Regeringen föreslår också att riksdagen godkänner regeringens förslag
till investeringsplan för Statens räddningsverk, såvitt avser Samhällets
skydd mot olyckor, för perioden 2003-2005 enligt tabellen nedan.

Tabell: Investeringsplan för Statens räddningsverk, såvitt avser
Samhällets skydd mot olyckor

-----------------------------------------------------------------------
------------
Tusental kronor Totalt Anskaffat Prognos Budget
Beräknat Beräknat
t.o.m. 2002 2003 2004 2005
2001
-----------------------------------------------------------------------
------------
Övriga förvaltnings- 724 809 469 919 62 527 58 341 78
971 55 051
investeringar
-----------------------------------------------------------------------
------------
RDS-mottagare 35 000 - 15 000 20 000
- -
-----------------------------------------------------------------------
------------
Internationell 49 332 19 332 7 500 7 500 7
500 7 500
beredskap
-----------------------------------------------------------------------
------------
Manöversystem
-----------------------------------------------------------------------
------------
Summa investeringar 809 141 489 251 85 027 85 841 86
471 62 551
-----------------------------------------------------------------------
------------
Lån 759 809 469 919 77 527 78 341 78 971 55 051
-----------------------------------------------------------------------
------------
Anslag 49 332 19 332 7 500 7 500 7500 7 500
-----------------------------------------------------------------------
------------
Summa finansiering 809 141 489 251 85 027 85 841 86
471 62 551
-----------------------------------------------------------------------
------------
Motioner

I tre motioner - Fö237 (s) av Krister Örnfjäder m.fl., Fö239 (
s) av Per-Olof Svensson och Raimo Pärssinen och Fö249 (c) av Lena Ek m.fl.
- tas frågan upp om skogsbrandsbevakningen. I motionerna framhålls bl.a.
att
skogsbrandsflyget används i förebyggande syfte över hela landet
och har bedrivits i Sverige sedan slutet av 1950-talet. Alltsedan
verksamhetens start har staten genom olika myndigheter svarat för
finansieringen. I dag
är det Statens räddningsverk som årligen skjuter till mellan 3
och 6 miljoner kronor. Räddningsverket har nu föreslagit att satsningen
på skogsbrandsflyget läggs ned. I motionerna föreslås bl.a. att staten även
fortsättningsvis har det ekonomiska huvudansvaret för
skogsbrandsbevakningen.

Utskottet

Med anledning av yrkandena om skogsbrandsbevakning i motionerna
Fö237 (s), Fö239 (s) och Fö249 (c) vill utskottet framhålla att
försvarsministern i svar på fråga 2001/02:1502 av Lena Ek (c) bl.a.
anfört att
räddningstjänst och brandförebyggande verksamhet är, när det gäller
t.ex. skogsbrand, en kommunal angelägenhet enligt räddningstjänstlagen (
1986:1102). Dessutom har den enskilde ett grundläggande intresse av och
ansvar
för att skydda sig och sin egendom.

Av försvarsministerns svar framgick också att Räddningsverket
skickat en remiss till länsstyrelserna med förslag om att det bidrag som
Räddningsverket lämnar till skogsbrandsbevakning med flyg helt eller
till
avsevärd del kommer att upphöra fr.o.m. 2003. Även berörda
intressenter som skogsägarna, försäkringsbranschen och flyget har erbjudits
möjlighet att yttra sig till Räddningsverket. Bakgrunden var enligt
remissen bl.a.
att kostnaden för skogsbrandsbevakningen i förhållande till
nyttan har varit föremål för diskussion och att man nu överväger att
göra omprioriteringar. Räddningsverket ville ha svar på remissen i
september 2002.
Därefter skulle myndigheten besluta om det framtida stödets
omfattning.
Försvarsministern framhöll i sitt svar att han avsåg hålla sig
informerad om hur frågan utvecklas.
Utskottet kan hålla med motionärerna om att skogbrandsbevakningen
fyller en viktig funktion. Utskottet anser dock att det bör ankomma
på den enskilda myndigheten att göra de verksamhetsprioriteringar som anses
nödvändiga. Mot den bakgrunden är därför utskottet inte berett att
föreslå någon åtgärd med anledning av de aktuella motionerna. Motionerna
Fö237 (s), Fö239 (s) och Fö249 (c) avstyrks av utskottet.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om investeringsplan för
Statens räddningsverk, såvitt avser Samhällets skydd mot olyckor för
perioden 2003-2005. Utskottet tillstyrker även regeringens förslag om
anslag till
Statens räddningsverk.

Anslag inom utgiftsområde 6 Försvar och beredskap mot sårbarhet för år
2003

I detta avsnitt behandlar utskottet regeringens förslag nr 18
avseende anslag under utgiftsområde 6 Försvar och beredskap mot sårbarhet
samt motionerna Fö240 (fp) yrkandena 8 och 9, Fö255 (kd), Fö263 yrkandena 2
-6 samt
Fi232 (fp) yrkande 12.

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag nr 18
och anvisar anslag under utgiftsområde 6 Försvar och beredskap mot
sårbarhet enligt sammanställningen i bilaga 2 till detta
betänkande.
Härav följer att motionerna Fö240 yrkandena 8 och 9, Fö255, Fö263
yrkandena 2-6 samt Fi232 yrkande 12 avstyrks.

Propositionen

Regeringen har i budgetpropositionen för år 2003 - volym 5 - lämnat
förslag till fördelning av anslag inom utgiftsområde 6 (förslag nr 18).

Motionerna

I motion Fö263 av Gunnar Hökmark m.fl. föreslås i

yrkande 2 en uppdelning av anslaget 6:5 Civilt försvar i olika
anslagsposter,
yrkande 3 att eventuella utgiftsbegränsningar för år 2003 inte
skall omfatta utgiftsområde 6,
yrkande 4 att ett beredskapsanslag anvisas för fredsfrämjande
insatser,
yrkande 5 ett förändrat innehåll i anslagen under utgiftsområdet,

yrkande 6 ändringar i anslagsbeloppen i förhållande till
regeringens förslag.

I motion Fö240 av Allan Widman m.fl. föreslås i

yrkande 8 att öka anslaget 7:1 Kustbevakningen med 70 miljoner
kronor jämfört med regeringens förslag,

yrkande 9 ett samlat förslag till ändringar i i anslagsbelopp inom
utgiftsområdet innebärande bl.a. att anslagen 6:1 och 6:2 reduceras med 500
miljoner kronor vardera.

Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi232 yrkande 12 av Lars
Leijonberg m.fl.

att ramanslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och
fredsfrämjande truppinsatser m.m. reduceras med 500 miljoner kronor,
att ramanslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling reduceras med 500 miljoner kronor,

att ramanslaget 7:1 Kustbevakningen ökas med 70 miljoner kronor,
allt jämfört med regeringens förslag.

I motion Fö255 av Erling Wälivaara m.fl. föreslås

att anslagen 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och
fredsfrämjande truppinsatser samt 7:1 Kustbevakningen ökas med 100
respektive 20 miljoner kronor och anslaget 6:2 Materiel, anläggningar
samt forskning och
teknikutveckling reduceras med 250 miljoner kronor jämfört med
regeringens förslag.

En sammanfattning av vad som anförs av regeringen respektive i
motionerna (utom i motion Fö263 yrkande 3) lämnas i de avsnitt i
betänkandet där anslagsförslagen närmare behandlas.

Utskottet

Utskottets överväganden och ställningstaganden till motionerna
framgår i de avsnitt i betänkandet där anslagsförslagen närmare behandlas i
sak.

Vad gäller förslaget i Fö263 (m kommitté) yrkande 3, om att
riksdagen borde besluta att eventuella utgiftsbegränsningar under nästa
budgetår inte skall omfatta utgiftsområde 6, vill utskottet anföra följande
.

Enligt 42 § i lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall regeringen
om det finns risk för att ett beslutat tak för statens utgifter eller
använda utgiftsramar kommer att överskridas, för att undvika detta, vidta
sådana
åtgärder som den har befogenhet till eller föreslå riksdagen
nödvändiga åtgärder. Utskottet anser att det vore olämpligt att riksdagen
nu skulle hindra regeringen att vidta nödvändiga åtgärder, t.ex. inom
utgiftsområde
6 - eller inom något annat utgiftsområde - om det behövs för att
inte utgiftstaket skall överskridas. Mot den bakgrunden avstyrker utskottet
motion Fö263 yrkande 3.
Under förutsättning av att riksdagen bifaller finansutskottets
betänkande 2002/03:FiU1 Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna, m.m
. - såvitt avser utgiftsområde 6 Försvar och säkerhet mot sårbarhet -
föreslår
försvarsutskottet att riksdagen anvisar anslag inom utgiftsområde 6
Försvar och säkerhet mot sårbarhet i enlighet med bilaga 2 till detta
betänkande.

Utskottet föreslår sålunda riksdagen att avslå motionerna Fö240
yrkandena 8 och 9, Fö255, Fö263 yrkandena 2-6 samt Fi232 yrkande 12.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret 2003 (punkt 1) (
fp)

av Heli Berg och Runar Patriksson (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande
lydelse:

1. a) Riksdagen beslutar om anslag inom utgiftsområde 6 Försvar samt
beredskap mot sårbarhet för budgetåret 2003 i enlighet med utskottets
förslag i bilaga 2 med de ändringar som framgår under rubriken Res. 1 (fp)
i
bilagan. Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Fö240 yrkandena 8
och 9 samt 2002/03:Fi232 yrkande 12, bifaller delvis proposition
2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 18 och avslår motionerna 2002/03:Fö255 och
2002/03:Fö263 yrkandena 3-6.

Punkt 1. b-l = utskottet.

Ställningstagande

Folkpartiet liberalerna har länge framfört att det inkallas fler
värnpliktiga till grundutbildning än vad som är motiverat för att
upprätthålla kvaliteten och effektiviteten i organisationen. Vi har ansett
att det har
varit nödvändigt att successivt minska antalet värnpliktiga. Så har
emellertid inte skett. För att upprätthålla balansen mellan behov och
kvalitet bör antalet värnpliktiga under år 2003 minskas med en sådan
omfattning
som motsvarar en minskning av anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap
och fredsfrämjande truppinsatser m.m. med 500 miljoner kronor i förhållande
till regeringens förslag.

Därutöver menar vi att det utöver uppbundna materiel- och
anläggningskostnader finns ett utrymme att minska anslaget 6:2 Materiel,
anläggningar samt forskning och teknikutveckling med 500 miljoner
kronor utöver
regeringens förslag för år 2003.
Folkpartiet liberalerna vill öka anslaget 7:1 Kustbevakningen med 70
miljoner kronor utöver regeringens förslag. De ökade resurserna bör
användas till skärpt kontroll av efterlevnaden av fiskekvoterna och -
metoderna.
Ett system med miljölotsar bör även byggas upp.
Vi har ingen erinran mot förslagspunkt 1. b-l.

2. Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret 2003 (punkt
1) (kd)

av Erling Wälivaara (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:

1. a) Riksdagen beslutar om anslag inom utgiftsområde 6 Försvar samt
beredskap mot sårbarhet för budgetåret 2003 i enlighet med utskottets
förslag i bilaga 2 med de ändringar som framgår under rubriken Res. 2 (kd)
i
bilagan. Därmed bifaller riksdagen motion 2003/03:Fö255, bifaller
delvis proposition 2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 18 samt avslår motionerna
2002/03:Fö240 yrkandena 8 och 9, 2002/03:Fi232 yrkande 12 och 2002/03:Fö263
yrkandena 3-6.

Punkt 1. b-l = utskottet.

Ställningstagande

Jag konstaterar att anslaget 6:2 Materiel, anläggningar samt forskning
och teknikutveckling har uppvisat ett stort anslagssparande och anser
det därför befogat att tillfälligt minska anslaget under år 2003 med 250
miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Det bör emellertid ökas
de därpå följande två åren med 125 miljoner kronor respektive år. Detta
skapar utrymme för en ökad och nödvändig satsning på förbandsverksamheten
nästa budgetår.
Omorganiseringen av Försvarsmakten samt det av riksdagen beslutade
utbildnings-, förbandsomsättnings- och beredskapssystemet kräver en
förstärkning av utbildnings- och övningsverksamheten. Det är dessutom
nödvändigt
för att kunna upprätthålla Försvarsmaktens anpassningsförmåga, vilket är
en av försvarspolitikens hörnpelare. En högre omfattning av
förbandsverksamheten än vad som nu är möjligt är vidare en förutsättning
för att
förbanden skall kunna upprätthålla den operativa förmågan - inte
minst i framtida stridsmiljöer. Mot den bakgrunden föreslår
Kristdemokraterna att ytterligare 100 miljoner kronor avsätts under
anslaget 6:1
Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. under
år 2003.

För att långsiktigt kunna fullgöra fastställda uppgifter och möta större
krav på internationell verksamhet, gränskontroll genom den
operativa Schengenanslutningen och miljöräddningstjänst till sjöss
bör
Kustbevakningens resurser ökas. Kristdemokraterna avsätter därför 20
miljoner kronor utöver regeringens förslag för detta ändamål under anslaget
7:1 Kustbevakningen.

Jag har inget att invända mot förslagspunkt 1. b-l.

3. Förändrad anslagsstruktur (punkt 2) (m)

av Gunnar Hökmark, Rolf Gunnarsson och Karin Enström (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservation 3. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fö263 yrkande 2 och
avslår motionerna 2002/03:Fö240 yrkande 5 och 2002/03:Fö254 yrkande
15.

Ställningstagande

Såväl Riksdagens revisorer som Ekonomistyrningsverket har mycket kritiskt
konstaterat brister i ledning, ansvar, dialog mellan regering och
försvarsmyndigheterna. I kommittémotion 2001/02:Fö2633 (m) konstaterar vi
att
inriktningen av verksamheten och organisationens utformning måste vara
tydlig för alla samt kunna följas upp. Den får således inte generaliseras
utan skall anpassas till form och sammanhang i det enskilda fallet. Vi
anser därför att sammanslagningen av anslagen 6:3-6:12 till ett enda
anslag innebär en försämring av spårbarheten och ger regeringen full
handlingsfrihet att avväga mellan skilda satsningar. Detta minskar
riksdagens
inflytande över det civila försvaret. Vi föreslår därför att den
funktionella indelningen redovisas som anslagsposter inom anslaget 6:5
Civilt försvar.

4. Förändrad anslagsstruktur (punkt 2) (fp)

av Heli Berg och Runar Patriksson (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservation 4. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fö240 yrkande 5 och
avslår motionerna 2002/03:Fö263 yrkande 2 och 2002/03:Fö254 yrkande
15.

Ställningstagande

Folkpartiet liberalerna avvisade vid budgetbehandlingen i december 2001
förslaget om ett samlat anslag för både fredsfrämjande truppinsatser och
förbandsverksamhet och beredskap. Det riskerar att i för hög utsträckning
sudda ut gränserna mellan dessa båda verksamheter inom
totalförsvarsområdet. Inför försvarsbeslutet år 2004 kan det däremot
vara rimligt att på allvar överväga i vilken utsträckning Sveriges
förmåga till
internationella insatser skall vara dimensionerande för det militära
försvarets krigsorganisation, vilket hittills aldrig varit aktuellt.
Redogörelsen i årets budgetproposition ger inte heller någon klarhet i
förutsättningarna för tillräckligt omfattande internationella svenska
insatser. Regeringen bör därför tills vidare återgå till att under ett
särskilt anslag anvisa tillräckliga medel för att i normalfallet möjliggöra
internationella insatser av storleksordningen 1 500 man.

5. Förändrad anslagsstruktur (punkt 2) (kd)

av Erling Wälivaara (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs
i reservation 5. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fö254
yrkande 15 och avslår motionerna 2002/03:Fö263 yrkande 2 och 2002/03:Fö240
yrkande 5.

Ställningstagande

I budgetpropositionen för år 2002 beräknade regeringen ca 1,2 miljarder
kronor för fredsfrämjande truppinsatser. I årets budgetproposition anger
regeringen att man har för avsikt att bibehålla samma ambitionsnivå även
under år 2003. Kristdemokraterna anser att det är viktigt att
regeringen tydligt i budgetpropositionerna under utgiftsområde 6 Försvar
samt beredskap mot sårbarhet redovisar fördelningen inom anslaget 6:
1
Förbandsverksamhet, beredskap och fredsfrämjande truppinsatser m.m. så att
det klart framgår hur stor del av anslaget som är beräknat för
fredsfrämjande truppinsatser.

6. Inriktning för utbildning, planering m.m. (punkt 6) (m)

av Gunnar Hökmark, Rolf Gunnarsson och Karin Enström (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
framförs i reservation 6. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:
Fö260 yrkandena 5, 6 och 7 och avslår motionerna 2002/03:Fö215 yrkande 1
och
2002/03:Fö254 yrkandena 6, 7 och 11-13.

Ställningstagande

Moderata samlingspartiet betonar att behovet av militär styrka, trots en i
dag positiv utveckling, inte får styras av kortsiktiga säkerhetspolitiska
bedömningar. Skall Sverige kunna hävda sin suveränitet och bidra till
internationell fred och säkerhet måste vi själva ha tillräckliga militära
resurser. Detta är nödvändigt för att Sverige fullt ut skall kunna ge
stöd åt gemensamma insatser för fred och säkerhet. Sverige bör sträva
efter att vara en kompetent aktör och god partner på den internationella
scenen, för att därmed kunna påverka utvecklingen. Vi anser därför att det
behövs ett starkt försvar och en betydande militär förmåga för att
kunna hantera kriser tillsammans med andra nationer. Mot den bakgrunden
anser vi det vara oacceptabelt att försvarets och de enskilda förbandens
förmåga att lösa sina uppgifter endast är knappt godtagbar. Ambitionerna
måste enligt vår mening vara väsentligt högre. Utbildningen av soldater
, sjömän och befäl måste leda till en god förmåga att lösa Försvarsmaktens
skilda uppgifter under så säkra former som möjligt. Den nationella
försvarsförmågan bör motsvara Sveriges förmåga att delta i gemensamma
insatser. Vi föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som sägs i motion Fö260 (m) om totalförsvarets utveckling.

Vi anser vidare att det är nödvändigt att så snart som möjligt
åstadkomma det fullvärdiga stöd som är berättigat i de svåra situationer
som våra förband måste behärska. Härav följer att utbildningen måste bli
bättre
och mer omfattande i sammansatta förband. Vidare måste den personliga
skyddsutrustningen och sambandsmaterielen förbättras. Det handlar också om
att ge förbanden modern materiel som är interoperabel i samverkan med
andra nationer inom ramen för av FN, Nato och EU ledda insatser.
Vi föreslår därför att riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om åtgärder för att åstadkomma det fullvärdiga stöd som är
berättigat i de svåra situationer som våra förband måste kunna behärska i
enlighet
med vad som anförs i vår motion Fö260 (m).
Vi anser härutöver att den nödvändiga omställningen av försvaret skulle
vara svår att genomföra även utan den reducering av försvarsanslagen som
skedde vid försvarsbeslutet 2000. Försvaret måste ha en reell förmåga
att kunna verka i olika situationer. Därför måste dels den omfattande
avvecklingen av kompetens och materiel hejdas, dels utvecklingen av
nya förmågor forceras. Mot den bakgrunden förordar vi att försvaret får
utvecklas på samma ekonomiska nivå som under den senaste
försvarsbeslutsperioden. Detta innebär att vissa av de moderna förband som
nu successivt håller på att avvecklas i stället kan vidmakthållas.
Över tiden bör
dessa förband omstruktureras och förses med ny materiel. Vårt
förslag innebär bl.a. en mer omfattande förbandsverksamhet, fler aktiva
förband, ett större antal anställda samt investeringar i bl.a. lednings-
,
informations- och sambandssystem. Vi föreslår att riksdagen begär att
regeringen lägger fram förslag om förstärkning av det militära försvaret i
närtid i enlighet med vad som anförs i vår motion Fö260 (m).

Vi yrkar således bifall till kommittémotion Fö260 (m) yrkandena 5, 6 och 7
.

7. Inriktning för utbildning, planering m.m. (punkt 6) (kd)

av Erling Wälivaara (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde ha följande lydelse:

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs
i reservation 7. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fö254 yrkandena
6 och 7 och 11-13 och avslår motionerna 2002/03:Fö260 yrkandena 5, 6
och 7 och 2002/03:Fö215 yrkande 1.

Ställningstagande

Kristdemokraterna anser att det viktigaste nu är att skapa balans mellan
uppgifter och resurser för ett svenskt folkförankrat försvar. Detta skall
kunna utgöra ett effektivt och flexibelt säkerhetspolitiskt instrument.
Jag menar att bristen på praktisk övning - förbandsverksamhet - är ett av
de allvarligaste problemen just nu inom totalförsvaret. Därför krävs en
kontinuerlig förbandsverksamhet för att vidmakthålla och utveckla den
grundläggande försvarsförmågan, grundberedskapen och anpassningsförmågan.
Jag anser att övningsverksamheten måste säkerställas för att det skall
vara möjligt att utveckla såväl officerarnas förmåga att leda förband på
högre nivå som all personals förmåga att på ett godtagbart sätt fullgöra
såväl i nationella som internationella åtaganden. Jag föreslår därför
att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad vi anför i
motion Fö254 (kd) om betydelsen av en grundläggande och kontinuerlig
förbandsverksamhet.

Jag anser vidare att verksamheten skall kraftsamlas till att uppnå
förmåga till strid i behovssammansatta operativa insatsstyrkor. Detta
kräver en mycket god samverkansförmåga. Det är därför viktigt att
samordna
övningsverksamheten så att förbandsverksamheten alltmer inriktas mot
övningar av operativt sammansatta insatsstyrkor.
De besparingar som vidtagits har medfört brister inom
marinstridskrafterna. Förbandens kompetens och förmåga har som följd härav
försämrats och materielunderhållet har fått stå tillbaka. Jag anser därför
att åtgärder
måste vidtas för att verksamheten inom marinstridskrafterna snarast skall
återgå till en högre nivå.
Besparingarna har också lett till kraftiga reduktioner under senare år i
flygstridskrafternas övningsverksamhet. Jag anser därför att snabba
åtgärder behöver vidtas för att säkerställa flygstridskrafternas kompetens
genom ökad övningsverksamhet och tryggad personaltillgång.
Jag kan också konstatera att de problem som sedan flera år har funnits
vid helikopterförbanden ännu inte har åtgärdats. Krigsförbandens förmåga
har inte ökat jämfört med föregående år. Jag anser därför att fortsatta
åtgärder måste vidtas som säkerställer helikopterförbandens fältduglighet
och tillgängligheten på helikoptrar.

Jag föreslår sammanfattningsvis att riksdagen bifaller motion Fö254 (kd)
yrkandena 6, 7 och 11-13.

8. Operativa insatsledningen (punkt 8) (v)

av Berit Jóhannesson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde ha följande lydelse:

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs i
reservation 8. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fö215 yrkande 5 och
avslår proposition 2002/03:1 (utg.omr. 6) punkt 3.

Ställningstagande

Genom att ett antal regionala och taktiska staber har lagts ned och i och
med övergången till Försvarsmaktens nya ledningsorganisation återfinns
sedan den 1 juli 2000 huvuddelen av Försvarsmaktens högre yrkesofficerare
inom Mälarregionen. Det innebär ett betydande problem i och med att 75-80
% av förbanden och verksamheten finns ute i landet medan huvuddelen av de
högre officerstjänsterna är lokaliserade till Mälarregionen. Alltfler
officerare vill kunna arbeta och göra karriär inom sitt geografiska
område, nära sin bostadsort och sitt moderregemente och är inte beredda
att flytta till Mälarregionen för längre eller kortare tid. Den tid då
statstjänstemän kunde förflyttas hur som helst mellan landsdelar är förbi.

Vänsterpartiets bedömning är att kompetensflykten från officersyrket
skulle kunna minska i och med att det fanns fler högre officerstjänster
ute i landet. Om man samtidigt har det framtida nätverksbaserade försvaret
i åtanke, finns ytterligare argument för att utlokalisera
ledningsfunktioner i framtiden.
Försvarsmakten anmälde i budgetunderlaget för år 2002 att en
utlokalisering av delar av den centrala ledningen på ett bättre sätt
skulle säkerställa en långsiktig försörjning av militär personal.
Vänsterpartiet
föreslog då i en motion att de marin-, flyg- och armétaktiska kommandona
skulle utlokaliseras till andra delar av landet än Mälarregionen. När
utskottet behandlade budgetpropositionen för 2002 uttryckte utskottet
enhälligt att regeringen i de fortsatta övervägandena även borde
pröva en delad lokalisering av organisationsenheten. Regeringen framför i
den nu föreliggande budgetpropositionen att det alltjämt finns starka
principiella skäl för att ge huvuddelen av OPIL en samlad
lokalisering. Regeringen uttalar i budgetpropositionen att "en delad
lokalisering till de nuvarande fyra platserna och delvis provisoriska
lokaler som där
disponeras ger inte möjlighet med ledning från skyddad plats".
I Vänsterpartiets motion exemplifierade vi lokaliseringen med att det
armétaktiska kommandot kunde placeras i t.ex. Skövde och det
marintaktiska i Karlskrona. Då finns dessa kommandon i en militär miljö med
goda
möjligheter till såväl skydd som ledning av verksamheten.
Regeringen säger vidare att "en delad lokalisering ger vidare inte samma
möjlighet till rationalisering av vissa stabs- och betjäningsfunktioner som
en samlad lokalisering ger".
Med en placering på ett väl fungerande regemente eller marinbas finns
samordningsvinster att tillvarata lokalt. Argumentet att samutnyttja
sambandsutrustning borde kunna ordnas med tanke på att Försvarsmakten går
mot
ett nätverksbaserat försvar samt att OPIL enligt förslaget skall bli en
del av Högkvarteret. Den vinst man får genom att högre befäl i större
utsträckning kan göra karriär inom sitt eget geografiska område är viktigt
för såväl rekryteringen av officerare som utvecklingen för Försvarsmakten
som helhet.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

9.Helikopterverksamheten på Säve (punkt 10) (v)

av Berit Jóhannesson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 10 borde ha följande lydelse:

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs
i reservation 9. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fö215 yrkande 4
och avslår motionerna 2002/03:Fö211 och 2002/03:Fö232.

Ställningstagande

Det har sedan flera år funnits planer på att bygga en ny helikopterhangar
på Säve. Den gamla är i uselt skick och fungerar inte längre.
Försvarsmaktens helikoptrar får står utomhus med risk för skador av
väder och
vind. Dessutom har personalen en mycket dålig arbetsmiljö. Den nya
hangaren var planerad att sambrukas med polisen och den
helikopterambulansverksamhet som genomförs enligt avtal med Västra
Götalands län. Sambruk är
samhällsekonomiskt betydelsefullt då skattebetalarnas medel används
effektivt.

I stället för denna nya hangar diskuteras inom Försvarsmakten reparation
av den gamla hangaren. I en motion under 2002 påpekade Vänsterpartiet att
detta av flera anledningar inte var någon bra lösning. Den är främst
inte långsiktig. Om det blir reparation innebär det dessutom att andra
byggnader också måste rustas upp för att få en fullgod funktion. Vi hävdade
då att en ny hangar, med sambruk, innebär en investeringskostnad på ca
70-80 miljoner kronor. Sambruket skulle innebära att hyreskostnaderna
delas och att landstinget och Rikspolisstyrelsen inte behöver uppföra egna
lokaler. Dessutom blir arbetsmiljön bättre för Försvarsmaktens personal -
ett icke oväsentligt argument i syfte att få den kompetenta personalen att
bli kvar inom Försvarsmakten.
Bristen på positiva beslut från Försvarsmakten har inneburit att
Rikspolisstyrelsen tvingats besluta att bygga en egen hangar i närheten av
Försvarsmaktens område. Samordningen med annan statlig myndighet har på
grund av bristande framförhållning och klokskap omöjliggjorts. Det är ett
slöseri med skattebetalarnas pengar.
Problemen för Försvarsmaktens personal och helikoptrar kvarstår dock,
likaså kvarstår sambruksmöjlighet med Västra Götalands län.
En ny hangarbyggnad avsedd för såväl Försvarsmakten som Västra
Götalands läns behov beräknas kosta 60 miljoner kronor. Men å andra sidan
kommer en ny hangar att innebära att totalkostnaden kan minskas från
nuvarande
8 till 5-6 miljoner kronor. Dessutom får man givetvis som i det förra
förslaget bättre arbetsmiljö och möjlighet att sköta helikoptrarna på ett
bättre sätt, vilket är gynnsamt både för personal som materiel. Därför
behöver resurser avdelas för denna investering. Kostnaden för denna åtgärd
föreslås täckas genom omfördelning inom anslaget 6:1 Förbandsverksamhet.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

10.Minröjning (punkt 12) (fp)

av Heli Berg och Runar Patriksson (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse:

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs
i reservation 10. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fö241 yrkandena
1, 2 och 4 och avslår motionerna 2002/03:Fö215 yrkande 3 och 2002/03:
Fö271 yrkandena 2 och 5-9.

Ställningstagande

Regeringen har utarbetat en samlad syn på minröjning. Vi menar att trots
denna samlade syn så är det fortfarande flera aspekter av det svenska
agerandet inom minområdet som lämnar övrigt att önska. Sverige kan göra
betydligt mer för att öka och förbättra engagemanget för en minfri värld.
Detta gäller i synnerhet hur Sverige uppfyller sina åtaganden från den s.k.
Ottawakonferensen.

Den internationella kampanjen mot landminor (ICBL) fokuserar på
personminor. ICBL sägs ha uttryckt oro över att parter till
Ottawakonventionen inte i tillräcklig utsträckning har uppmärksammat att
fordonsminor med
röjningsskydd som utlöses av en oavsiktlig handling är förbjudna enligt
konventionen. Vi nöjer oss inte med att utrikesminister Anna Lindh har
uttalat att de stridsvagnsminor med röjningsskydd som Sverige har är
förenliga med Ottawakonventionen. Vi föreslår därför att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motion Fö241 (fp)
anförs om att regeringen bör fatta beslut om att genomföra en
inventering av
Sveriges förråd av fordonsminor försedda med röjningsskydd.
Vidare föreslår vi att riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i nämnda motion anförs om att Försvarsmakten bör sammanställa en
årlig redovisning av hur många minor som använts i utbildning och
tester av maskinell minröjningsutrustning.
Vi hävdar också att det är svårt att få fram relevanta uppgifter
om Sveriges stöd till minröjningsprojekt. Sida har inte längre en särskild
befattning för en s.k. minkoordinator. Regeringen bör därför snarast
redovisa hur en förbättrad statistik över svenskt minröjningsbistånd
skall åstadkommas. Ett sådant löfte har getts av biståndsministern.
Riksdagen bör därför tillkännage för regeringen som sin mening vad i
motionen
anförs om behovet av att följa upp givna löften om redovisning av svenska
myndigheters stöd till minröjningsinsatser.

11. Minröjning (punkt 12) (v)

av Berit Jóhannesson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse:

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs
i reservation 11. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fö215 yrkande 3
och avslår motionerna 2002/03:Fö241 yrkandena 1, 2 och 4 och 2002/03:
Fö271 yrkandena 2 och 5-9.

Ställningstagande

Inom de fredsbevarande och humanitära internationella insatserna har
minröjning en stor betydelse. Sverige har spelat en viktig roll i
arbetet för ett förbud mot s.k. antipersonella minor. Det finns även en
stor
kunskap inom detta område i landet.

Under återuppbyggnad av ett land efter en konflikt är minröjning av
grundläggande betydelse för hur snabbt människor kan börja bruka jorden och
klara sin försörjning.
För första gången på tio år minskar det samlade internationella
biståndet till insatser mot personminor. Detta framgår av årsboken Landmine
Monitor 2002. Detta är mycket oroväckande eftersom problemen med
minor
kvarstår. Trots förbud mot nya minutläggningar och den satsning på
minröjning som hittills genomförts, inträffade det tillbud med minor
inblandade i minst 69 stater under år 2001 och början av år 2002.
Den av regeringen framtagna samlade synen på minröjning är ett bra
instrument för fortsatt svensk utveckling inom området. Ansvarsfördelningen
har ju också klarlagts för att säkerställa en fortsatt utveckling av
minröjningsverksamheten inom Försvarsmaktens och Räddningsverkets
ansvarsområden. För att kunna förverkliga Försvarsmaktens planer inom
området behövs en förstärkning specifikt för detta ändamål med 35 miljoner
kronor
per år.
Enligt uppgift har inte Sverige tillräckliga resurser för att kunna
tillmötesgå internationella önskemål om hjälp med att oskadliggöra utlagda
minor.
I budgetpropositionen är tonen mycket positiv till satsningar på
minröjning. Det är bra. Men Sverige behöver förstärka utbildningen för
värnpliktiga inom området. Ökade resurser behövs både inom anslaget för
förbandsverksamhet, när det gäller utbildning samt inom anslaget
fredsfrämjande truppinsatser, när det gäller operativ verksamhet
internationellt. Likaså behövs det ökade ekonomiska möjligheter för inköp
av materiel
och annan utveckling inom området, investeringar som berör anslaget för
materiel.
Försvarsmakten bör inom ovan nämnda anslagsområden prioritera
verksamheter för minröjning.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

12.Minröjning (punkt 12) (mp)

av Lars Ångström (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 12 borde ha följande lydelse:

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs
i reservation 12. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fö271
yrkandena 2 och 5-9 och avslår motionerna 2002/03:Fö215 yrkande 3 och
2002/03:Fö241 yrkandena 1, 2 och 4.

Ställningstagande

Som framgår av flerpartimotionen Fö271 (mp, fp, v) är den
internationella situationen beträffande landminor långt ifrån
tillfredsställande. Även om avtal har träffats om att förbjuda s.k.
personminor och tre
fjärdedelar av jordens stater skrivit under detta och även om miljontals
minor förstörts och även om antalet minskadade personer har minskat så
återstår mycket arbete. Dessutom tycks mediers och politikers allt svalare
intresse ha lett till att världens totala anslag till minröjning och andra
minrelaterade aktiviteter minskar. Detta har i sin tur lett till att det
blivit svårare för minröjningsorganisationer att finansiera nödvändiga
minröjningsinsatser.

I maj 2002 presenterade regeringen en samlad syn på minhantering - en
minpolicy. Jag anser att det är utmärkt att Sverige nu har fått ett
policydokument som anger en inriktning för minröjningsverksamheten samt för
hur en förbättrad samverkan mellan olika aktörer skall kunna uppnås.
Vidare är det mycket positivt att Sverige, via Räddningsverket,
äntligen får en operatör som kan bidra till FN:s minröjningssamordning och
som
dessutom kan leda minröjningsinsatser i drabbade stater. Jag är emellertid
oroad över att Räddningsverkets minröjningsbudget kan komma att minska.
Den borde i stället ökas, vilket riksdagen som sin mening borde ge
regeringen till känna.
Jag hävdar vidare att det skulle underlätta om Räddningsverkets
beredskap för minröjning hänfördes till anslag under politikområdet
Totalförsvar och inte som nu till anslag under politikområdet Skydd mot
beredskap
mot olyckor och svåra påfrestningar. Jag föreslår därför att riksdagen gör
ett tillkännagivande till regeringen med denna innebörd.
Den pågående omprioriteringen är till fördel för svenskt deltagande i
fredsbevarande internationella insatser. Inom ramen för denna verksamhet
har minröjning hög prioritet. Sedan den 1 juli 2000 är Swedec i Eksjö ett
renodlat ammunitions- och minröjningscentrum för totalförsvaret. Swedecs
resurser har sedan dess successivt förstärkts. Enligt min mening är det av
stor vikt att Försvarsmakten fortsätter att utöka sin satsning på
Swedec under de kommande åren, vilket riksdagen som sin mening borde ge
regeringen tillkänna.
Jag känner oro för att Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)
avsätter för små resurser för sin minröjningsforskning. Jag anser att denna
FOI-forskning sammantaget befinner sig i ett allvarligt läge. Det därför
viktigt att FOI får ekonomiska möjligheter att driva
minröjningsforskningen på åtminstone nuvarande nivå. Även detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Tillgången på s.k. minhundar har mycket stor betydelse. Jag känner
stor oro för minhundskompetensen vid Hundskolan i Sollefteå. Denna
kompetens bör inte skingras utan i stället tas till vara. Riksdagen bör
uttala
detta.

Det är mycket positivt att regeringen avser att inrätta en
interdepartemental arbetsgrupp i Regeringskansliet och att denna
grupp årligen till riksdagen skall lämna en redogörelse för Sveriges
engagemang för
minröjning. Arbetsgruppen bör snarast utarbeta ett åtgärdsprogram för att
upprätthålla och vidareutveckla den svenska kapaciteten och stödet inom
minröjningsområdet, vilket riksdagen för regeringen som sin mening bör
tillkännage.

13. Inriktning för materiell, anläggningar samt forskning och
utveckling (punkt 13) (v, mp)

av Berit Jóhannesson (v) och Lars Ångström (mp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde ha följande lydelse:

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs
i reservation 13. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fö215 yrkande 2.

Ställningstagande

Riksdagen har beslutat en radikal omstrukturering av Försvarsmakten
. De verksamheter och den materiel som avsågs svara mot invasionshotet
håller nu på att avvecklas. Dock existerar det materielbeställningar
dimensionerade och avsedda för invasionsförsvaret som ännu inte levererats
. Våra respektive partier har flera gånger i motioner föreslagit att
regeringen skall tillsätta en arbetsgrupp för att se över icke levererade
beställningar i syfte att behovsanpassa materielköpen. JAS 39 Gripen är
det mest uppenbara exemplet på detta. Beställningen omfattar totalt 204
plan. Till dags dato har 120 plan levererats. De omförhandlingar som har
skett har endast resulterat i en förlängning av leveranstiden. Det har
deklarerats från både Försvarsmakten och försvarsministern att Sveriges
flygvapen kommer att få 40 plan som inte motsvarar behovet om alla
beställda plan levereras. Kostnaden för de 40 plan som inte behövs uppgår
till ca 20 miljarder. Dessutom kommer underhåll och drift av dessa plan att
bli en belastning, oavsett om de används marginellt för att hålla
dem i stånd eller om de bara står i malpåse i en beredskapshangar.

Detta är ett enormt slöseri som drabbar både Försvarsmakten och
skattebetalarna. Regeringen föreslog i budgetpropositionen för år 2002 att
40 plan skulle få lov att hyras ut till andra länder. Riksdagen ställde
sig
bakom detta förslag. Vår uppfattning är att inför nästa
försvarsbeslutsperiod ytterligare reduceringar av det militära försvarets
resurser är både nödvändiga och möjliga att genomföra.
Eftersom materielanslaget utgör en stor del av det militära
försvarets budgetram är det av stor vikt att så långt som möjligt reducera
i detta anslag. Därför är det vår åsikt att regeringen skall tillsätta en
arbetsgrupp med uppdrag att omförhandla JAS-beställningen i syfte att
reducera densamma.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

14.Inriktningen för insatser (punkt 14) (m)

av Gunnar Hökmark, Rolf Gunnarsson och Karin Enström (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 14 borde ha följande lydelse:

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som framförs
i reservation 14. Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:Fö260 yrkande 9.

Ställningstagande

Vi delar inte regeringens syn att det går snabbt att återupprätta en stark
svensk insatsförmåga. Vi menar att alltför många osäkerheter är förenade
med anpassningsdoktrinen för att denna skall kunna tas till intäkt för
uteblivna militära satsningar i dag. Varje första beslut om en
anpassningsåtgärd är till sin natur reagerande. Sverige kommer därmed inte
att vara ensamt om, eller ens först om, att förstärka den egna
försvarsförmågan.
Nationella hänsyn kommer att ha företräde framför omsorgen om andra stater
.

Beslut om upprustning fattas sannolikt inom en tidrymd som är mindre än
fem år. Under den tidsperioden är det svårt att organisera nya typer av
förband och förmågor. Beslut om avveckling av förband och materiel måste
därför föregås av en femårig behovsanalys.
Beredskap och möjlighet till anpassning bör kontinuerligt utvecklas i
samklang med förändringarna i omvärlden. Denna utveckling bör
utgöra ett viktigt ingångsvärde för riksdagens beslut om utvecklingen av
totalförsvaret. Riksdagen bör därför årligen få en skrivelse där
regeringen redogör för riskerna för stora påfrestningar på samhället inom
fem år och efter tio år samt ett därpå baserat behov av
förändringar av
planerad utveckling.
Med stöd av det anförda föreslår vi att riksdagen bifaller motion Fö260
(m) yrkande 9.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttranden
. I rubriken anges inom parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret 2003 (punkt 1) (m)

av Gunnar Hökmark, Rolf Gunnarsson och Karin Enström (alla m).

Den 4 december 2003 kommer en riksdagsmajoritet bestående av
socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister att fastställa
ekonomiska ramar för de olika utgiftsområdena i den statliga budgeten och
en beräkning
av statens inkomster för 2003. Samtidigt beslutas om preliminära
utgiftstak för år 2004.

Vårt budgetalternativ - med våra förslag till utgiftstak,
anslagsfördelning och skatteförändringar - bör ses som en helhet där inte
någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat från de andra.
När
riksdagens majoritet den 4 december beslutar om ramar för de olika
utgiftsområdena, och därmed om en annan inriktning av politiken, deltar vi
inte i det nu aktuella beslutet om anslagsfördelning inom utgiftsområde 6.
Moderata samlingspartiets förslag till vilka försvarspolitiska åtgärder
som nu bör vidtas redovisas i kommittémotion 2002/03:Fö263 (m). Vår analys
och våra förslag innebär i korthet följande.
Effekterna av de besparingar som vidtagits i Försvarsmaktens
förbandsverksamhet har lett till att Försvarsmakten inte förmår att nå upp
till de högst måttliga ambitioner som har beslutats för beredskap och
förnyelse.
Regeringen ger i budgetpropositionen en mycket bra bild över de brister
som besparingarna har gett upphov till.
Vi kan inte godta de risker som en alltför låg förmåga att klara de
ställda uppgifterna innebär för soldater, sjömän och officerare när
förbanden sätts in för försvar av Sverige eller i internationella
operationer.
Förbanden utbildas inte i erforderlig omfattning. Chefer och officerare
får inte tillräcklig övning i praktisk förbandsledning. Inte heller uppnås
den insatsberedskapsnivå som ligger till grund för beslutad förnyelse.
En radikal förändring är nödvändig i närtid. Mer pengar behövs till
förbandsverksamheten.
Det märkliga är dock att regeringen, och utskottsmajoriteten, anser att
resultatet är godtagbart eftersom det säkerhetspolitiska läget är så gott.
Det är enligt vår mening inte tillräckligt att förbandens förmåga att
lösa sina uppgifter är på gränsen till det godtagbara - eller kanske i
realiteten under gränsen. Den låga utbildningsnivån innebär för stora
risker för de enskilda om förbanden behöver sättas in för försvar av
Sverige,
eller i internationella operationer. Ambitionen måste därför sättas
väsentligt högre.
Försvarets nuvarande ekonomi är otillräcklig för att tillåta såväl
insatsberedda förband och förband i internationella insatser som en
rimlig långsiktig utveckling av försvaret. Även om man utgår från den låga
ambitionsnivå som den nuvarande majoriteten beslutat om utbildas inte
förbanden i tillräcklig omfattning. Därmed blir också beredskapsnivån
för låg. Av detta skäl bör utgiftsområde 6 undantas från eventuellt
utgiftsbegränsande åtgärder under budgetåret 2003.
Försvarsmakten har till uppgift att ta ut förband, utbilda dem och
hålla dem i beredskap för internationella insatser. Detta utgör en av
Försvarsmaktens huvuduppgifter. Därför bör också antalet förband som
skall
hållas i beredskap läggas fast. De resurser som åtgår för denna
utbildning och beredskapshållning blir därmed förutsägbara. Däremot går det
inte att från tid till annan förutsäga vilka och hur många förband som
kommer
att sättas in utomlands. Om detta beslutar dessutom riksdagen för varje
särskilt fall. Därför bör kostnaderna för att sätta in utlandsstyrkan i
fredsfrämjande truppinsatser inte finansieras inom utgiftsområde 6 Försvar
samt beredskap mot sårbarhet, utan inom utgiftsområde 7 Internationellt
bistånd. Därmed kan man undvika att resurserna för Sveriges insatser för
internationell fred och säkerhet kommer att finansieras på bekostnad av
förbandsverksamheten, en verksamhet som är nödvändig för att skapa och
upprätthålla förmågan att delta i just de fredsfrämjande truppinsatserna.
Därför bör planeringen för internationella truppinsatser omvandlas till
ett anslag som står till regeringens disposition och som enbart får
utnyttjas i samband med insatser utomlands.
I ett andra steg gäller det att åstadkomma en säker och förutsägbar
planering. Den långsiktiga planeringen bör syfta till att ge inriktning
för personal- och materielförsörjningen samt vara utgångspunkt för den
löpande verksamhetsinriktningen. Den årliga budgeteringen bör helt
fokuseras på den verksamhet som skall genomföras under kommande år.
Uppdelningen mellan anslagen till det militära försvaret bör således ändras
.
Resurser och verksamhet inom anslaget 6:1 Förbandsverksamhet m.m. bör vara
de som behövs för att utbilda, underhålla och vidmakthålla de befintliga
förbanden. Anslaget 6:2 Materiel m.m. bör vara investeringar för
framtida förband och utgifter med långsiktiga bindningar.
Ingen av de funktioner som medverkar till säkerhetsarbetet kan ha en
förmåga som enbart är godtagbar och knappt detta. Det måste ställas
enhetliga krav på alla att kunna leva upp till dessa mål genom förbättrad
verkan inom ramen för rimliga driftkostnader som är jämförbara med
motsvarande inom andra områden. Det är mot denna bakgrund som vi förordar
ett lägre anslag till det civila försvaret och Kustbevakningen.
Till skillnad från regeringen anser vi att det inte går snabbt
att återupprätta en stark svensk försvarsförmåga i händelse av att
situationen förvärras eller att behovet av att lösa ytterligare
internationella
uppgifter ökar. Alltför stora osäkerheter är förenade med
anpassningsdoktrinen för att kunna inteckna denna och på så sätt
motivera uteblivna militära satsningar i dag. Enligt vår mening bör därför
anslaget till
utgiftsområdet liksom investeringarna inom Försvarsmakten ökas i
förhållande till regeringens förslag samtidigt som viss omfördelning inom
utgiftsområdet från det civila till det militära försvaret sker.

2. Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret 2003 (punkt 1) (v)

av Berit Jóhannesson (v).

Kustbevakningen har en mycket bred och omfattande verksamhet och är ett
viktigt instrument inom flera politikområden. Man har också visat att man
klarar denna verksamhet med gott resultat hitintills.

Förutsättningarna för Kustbevakningen har förändrats både beroende på EU
-medlemskapet och utvecklingen i länderna runt Östersjön. Dagens
kustbevakning präglas av samarbete såväl med andra myndigheter i Sverige
som
med andra länders myndigheter. Detta samarbete är ju också en nödvändighet
för att få en helhetssyn och för att resurser, kunskaper och kapacitet
skall kunna användas på ett rationellt sätt.
De uppgifter som Kustbevakningen genomför, inte minst på det
förebyggande området, har också mycket stor betydelse för Sveriges säkerhet
i ett bredare perspektiv. Genom skarp verksamhet dagligen och genom
regelbundna
kontakter med internationella myndigheter, har man lyckats att börja bygga
upp ett nätverk som smidigt - handläggare till handläggare - ger
information och underlag för arbetet.
I och med att Sveriges havsgränser numera även utgör yttergränsen inom
Schengen, ställer det höga krav på Kustbevakningens kvalitet och kapacitet.
Schengenavtalet ställer som bekant mycket höga krav på åtgärder om
Sverige skall leva upp till de åtaganden vi som nation har gjort.
Kustbevakningen har ansvar och befogenheter att i enlighet med
Schengenavtalet utföra personkontroll till sjöss. Vid passerandet av svensk
yttre gräns skall samtliga resande underkastas in- respektive
utresekontroll.
I dagsläget har Kustbevakningen långt ifrån de materiella resurser som
är nödvändiga för att på ett fullgott sätt kunna utföra alla de uppgifter
som landet och internationella avtal ger myndigheten. Gammal och sliten
materiel har blivit ett stort problem. Detta gäller såväl till havs som i
luften. För att kunna utveckla sitt arbete på ett rationellt sätt behöver
Kustbevakningen nya fartyg väl anpassade till verksamhetens behov.
Dessutom erfordras en modifiering av ett stort antal fartyg, särskilt
miljöskyddsflottan, samt en flygplanskapacitet värd namnet. Framgent finns
även ett starkt behov av att Kustbevakningen får resurser att köpa in
satellitövervakningsresurser.
I budgetmotionen för 2002 påtalade Vänsterpartiet dessa behov och
föreslog därför ett resurstillskott till Kustbevakningen på 70 miljoner
kronor fördelade på 3 år.
I den nu aktuella budgetpropositionen har regeringen, glädjande nog,
sett Kustbevakningens akuta behov av ny behovsanpassad och modern materiel
samt har avsatt en del medel för detta.
Vänsterpartiet ställer sig bakom denna utökade ambition för
utvecklingen av Kustbevakningens budget och investeringsplan. Den motsvarar
i stort den ambition Vänsterpartiet yrkade på i budgeten för 2002. Den ger
en
långsiktig signal till vilja för framtida investeringar. Men den
förutsätter också att investeringarna fullföljs och att regeringen
skjuter till ekonomiska medel till investeringar i nya fartyg och flygplan
för
sjöövervakning och miljöskydd.

3. Utgifterna m.m. inom utgiftsområde 6 för budgetåret 2003 (punkt 1) (mp
)

av Lars Ångström (mp).

Det råder stor enighet om - såväl politiskt som i militärledningen - att
det inte existerar något militärt invasionshot, varken nu eller under
överskådlig framtid. Det är därför med tillfredsställelse Miljöpartiet
konstaterat att regeringen och en riksdagsmajoritet numera delar vår
uppfattning att även Sverige skall fortsätta att minska sina
militärutgifter och fullfölja avvecklingen av invasionsförsvaret.

Trots detta innehåller den statsbudget som Miljöpartiet står bakom för
år 2003 otidsenligt höga nivåer på militärutgifterna. Under år 2003 kommer
vi att betala drygt 41 miljarder kronor av totalförsvarsbudgetens 43,5
miljarder till det militära försvaret.
Denna grova felprioritering av landets ekonomiska resurser är ett
resultat av försvarssamarbetet mellan Centern och regeringen sedan 1996.
Det var först i mars år 2000 som en riksdagsmajoritet beslutade om
militära
utgiftsminskningar och överföring av resurser till sjukvården, vilket
Miljöpartiet krävt. Grunden för vårt regeringssamarbete har varit en
respekt för tidigare fattade riksdagsbeslut och att därmed kunna acceptera
att
fullfölja inriktningen under denna försvarsbeslutsperiod t.o.m. år 2004.
Miljöpartiets uppfattning är emellertid att det finns ett långt större
utrymme för militära utgiftsminskningar i nästa försvarsbeslut.

4. Helikopterverksamheten på Säve (punkt 10) (fp)

av Heli Berg och Runar Patriksson (båda fp).

I samband med behandlingen av proposition 2001/02:10 Fortsatt förnyelse
av totalförsvaret uttalade Folkpartiet liberalerna att basering av marina
förband och helikopterförband på västkusten skulle "innebära bättre
möjligheter såväl till deltagande i internationella övningar som till
samverkan mellan försvarets helikoptrar och räddningstjänsten. Samma
förhållande gäller givetvis inom övriga delar av Sverige, såväl på
sydkusten
som på Gotland och i Boden."

Vidare uttalade Folkpartiet att det faktum att antalet helikoptrar som
skall förnyas blivit för få "får till följd att möjligheterna att permanent
basera de nya helikoptrarna på fler än tre platser (Malmen, Berga och
Boden enligt nuvarande planer) inte är möjlig. Med 25 eller fler
helikoptrar som avsikten var från början, (och med en snabbare anskaffning)
hade en bredare basering möjliggjorts som av många skäl hade varit önskvärd
."
Vi står givetvis fast vid denna uppfattning.

5. Vissa ersättningar till totalförsvarspliktiga (punkt 15) (v)

av Berit Jóhannesson (v).

De förbättringar som beslutades av riksdagen och som genomfördes den
1 juli 2002 är ett bra första steg i syfte att ge de pliktiga en bättre
ekonomiska situation i jämförelse med de ungdomar som studerar eller
förvärvsarbetar.

Vänsterpartiet föreslår därför i nuläget ingen förändring av dessa
områden. Dock finns sedan länge en orättvis och ologisk ersättning
som borde förändras. Under tjänstgöring är de olika utbildningsanordnarna
ansvariga för de totalförsvarspliktigas förplägnad. Vid lediga
helger utgår en helgersättning som är menad att täcka utgifterna för
alla måltider under dagen. Denna ersättning utgår med 25 kr per dag
.
Förplägnadsersättningen som betalas ut vid övningsuppehåll utgör 35 kr per
dag. Om den pliktige tjänstgör utan att det finns tillgång till mat
från utbildningsanordnaren utgår en ersättning med 95 kr per dag. Samma
individ med samma matbehov får alltså olika summor i ersättning beroende
av hur det rubriceras. Detta är ologiskt och orättvist. Det förutsätter
att någon annan skall ställa upp. Vänsterpartiet anser att ersättningen
bör förändras och bli enhetlig och utgå med 95 kr per dag oavsett vilken
rubricering man använder. Regeringen bör få i uppdrag att utreda frågan
och återkomma till riksdagen med förslag. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
För en stor del av den ersättning som de värnpliktiga får under en
tjänstgöring tvingas de införskaffa hygienartiklar. Värnpliktiga har i dag
en ersättning på 66 kr per dag. En vanlig månad med helgersättning får den
totalförsvarspliktige en total inkomst runt 2 200 kr i månaden. Unga
kvinnor måste köpa bindor, tamponger och andra hygienartiklar som de inte
kan vara utan. De lokala bestämmelserna på förbanden tvingar de manliga
värnpliktiga att vara helt slätrakade om de inte har skägg.
Totalförsvarspliktiga har alltså utgifter för hygienartiklar som de inte
har möjlighet att välja bort. Till detta kommer kostnader för tandkräm,
tandborste,
tvål, schampo m.m. Med tanke på ovanstående bör ett bidrag införas
för att täcka de totalförsvarspliktigas utgifter för hygienartiklar.
En ersättning på 100 kr per månad är rimlig för att täcka de utgifter
totalförsvarspliktiga tvingas till för att sköta sin hygien.
Även om beslut i dessa ärenden ankommer på regeringen hade det varit av
värde om riksdagen gett en positiv reaktion till regeringen vad gäller
betydelsen av att de förbättringar som här beskrivits kunnat genomföras.
Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2002/03:1 utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot
sårbarhet föreslår regeringen att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att 2003 utnyttja en kredit på högst 40 000 000
000 kronor i Riksgäldskontoret om krig, krigsfara eller andra
utomordentliga förhållanden föreligger (avsnitt 3.5),

2. godkänner förslaget att lägga ned Livgardet och Försvarsmaktens centrum
för internationell verksamhet och att inrätta Livgardet (avsnitt 3.8.4.1),

3. godkänner förslaget att lägga ned organisationsenheten Operativa
insatsledningen (avsnitt 3.8.4.1),

4. godkänner förslaget till inriktning för verksamheten vid Muskö
örlogsvarv (avsnitt 3.8.4.1),

5. godkänner förslaget till investeringsplan för Försvarsmakten för
perioden 2003-2005 (avsnitt 3.11.2),

6. bemyndigar regeringen att under 2003 för ramanslaget 6:2 Materiel,
anläggningar samt forskning och teknikutveckling besluta om
beställningar av materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling som
inklusive tidigare gjorda beställningar medför utgifter på högst 71 600
000 000 kronor efter 2003 (avsnitt 3.11.2),

7. godkänner förslaget till investeringsplan för Civilt försvar för
perioden 2003-2005 (avsnitt 3.11.5),

8. bemyndigar regeringen att under 2003 för ramanslaget 6:5
Civilt försvar godkänna avtal och beställningar av tjänster, utrustning och
anläggningar för beredskapsåtgärder och åtgärder för att motstå svåra
påfrestningar på samhället i fred, som inklusive tidigare gjorda
beställningar medför utgifter på högst 405 000 000 kronor efter 2003 (
avsnitt 3.11.5),

9. bemyndigar regeringen att för 2003 låta Statens räddningsverk disponera
en låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar på högst 660 000
000 kronor (avsnitt 3.11.5),

10. bemyndigar regeringen att för 2003 låta Socialstyrelsen disponera en
låneram i Riksgäldskontoret för beredskapsinvesteringar på högst 200 000
000 kronor (avsnitt 3.11.5),

11. fastställer avgiftsuttaget för teleberedskapsavgiften till högst 100
000 000 kronor under 2003 (avsnitt 3.11.5),

12. fastställer avgiftsuttaget för elberedskapsavgiften till högst 250 000
000 kronor under 2003 (avsnitt 3.11.5),

13. bemyndigar regeringen att 2003 låta Försvarets materielverk disponera
en kredit i Riksgäldskontoret på högst 21 500 000 000 kronor för att
tillgodose behovet av rörelsekapital (avsnitt 3.11.6),

14. godkänner förslaget till investeringsplan för Försvarets materielverk
för perioden 2003-2005 (avsnitt 3.11.6),

15. godkänner förslaget till investeringsplan för Kustbevakningen för
perioden 2003-2005 (avsnitt 4.10.1),

16. bemyndigar regeringen att under 2003 för ramanslaget 7:2 Förebyggande
åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor besluta om bidrag som
inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 15 000 000
kronor efter 2003 (avsnitt 4.10.2),

17. godkänner förslaget till investeringsplan för Statens räddningsverk,
såvitt avser Samhällets skydd mot olyckor, för perioden 2003-2005 (avsnitt
4.10.4),

18. för 2003 anvisar anslagen under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap
mot sårbarhet enligt följande uppställning:

Belopp i tusental kronor
------------------------------------------------------------
Anslag Anslags-
Regeringens
typ förslag
------------------------------------------------------------
6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och (ram) 21 281
fredsfrämjande truppinsatser m.m. 565
------------------------------------------------------------
6:2 Materiel, anläggningar samt forskning (ram) 19 163
och teknik-utveckling 960
------------------------------------------------------------
6:3 Krisberedskapsmyndigheten (ram) 140 048
------------------------------------------------------------
6:4 Styrelsen för psykologiskt försvar (ram) 15 789
------------------------------------------------------------
6:5 Civilt försvar (ram) 1 908
562
------------------------------------------------------------
6:6 Totalförsvarets pliktverk (ram) 220 478
------------------------------------------------------------
6:7 Försvarshögskolan (ram) 32 039
------------------------------------------------------------
6:8 Försvarets radioanstalt (ram) 454 307
------------------------------------------------------------
6:9 Totalförsvarets forskningsinstitut (ram) 186 745
------------------------------------------------------------
6:10Stöd till frivilliga (obet.) 88 265
försvarsorganisationer inom
totalförsvaret
------------------------------------------------------------
6:11Nämnder m.m. (ram) 7 095
------------------------------------------------------------
7:1 Kustbevakningen (ram) 548 053
------------------------------------------------------------
7:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred (ram) 25 000
och andra naturolyckor
------------------------------------------------------------
7:3 Ersättning för verksamhet vid (ram) 20 000
räddningstjänst
------------------------------------------------------------
7:4 Samhällets skydd mot olyckor (ram) 612 249
------------------------------------------------------------
TOTAL 44 704
155
------------------------------------------------------------

Motioner från allmänna motionstiden

2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

12. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagen under
utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet enligt uppställningen
i tabell 9:
---------------------------------------------------------------------
miljoner kronor 2003 2004
------------------------------------------------------------
UO06 Försvar samt beredskap mot sårbarhet -930 -930
------------------------------------------------------------
6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och -500 -500
fredsfrämjande trupp-insatser
------------------------------------------------------------
6:2 Materiel, anläggningar samt forskning och -500 -500
teknikutveckling
------------------------------------------------------------
7:1 Kustbevakningen 70 70
------------------------------------------------------------

2002/03:Fö211 av Anita Sidén och Cecilia Magnusson (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om helikopterdivisionen på Säve.

2002/03:Fö215 av Berit Jóhannesson m.fl. (v):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att Försvarsmakten skall ges i uppdrag att
redovisa
reduceringsförmågan och dess effekter på Försvarsmaktens
organisation.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att regeringen skall tillsätta en arbetsgrupp med
syfte att
omförhandla JAS-beställningen.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att Försvarsmakten inom områdena
förbandsverksamhet,
fredsfrämjande verksamhet samt materielanslaget bör prioritera
verksamheter för minröjning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Försvarsmakten bör ges i uppdrag att investera i en
ny hangar
på Säve helikopterbataljon och att finansieringen skall täckas genom
omfördelning inom anslaget 6:1.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Försvarsmakten bör ges i uppdrag att ytterligare
intensifiera
arbetet med utlokaliseringen av delar av den centrala ledningen i
syfte att öka andelen högre tjänster runt om i landet.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att en enhetlig förplägnadsersättning på 95 kr skall
utgå till de
totalförsvarspliktiga.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att värnpliktiga erhåller 100 kr i ersättning för
hygienartiklar.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att de i yrkandena 6 och 7 föreslagna ekonomiska
förbättringarna
finansieras inom anslagsområde 6:1.

2002/03:Fö220 av Lennart Hedquist m.fl. (m, fp, kd):

Riksdagen beslutar att med ändring av sitt beslut den 16 maj 2000 och
regeringsbeslut i december 2001 att Flygstridsskolan, med en verksamhet
som
innefattar F 20:s verksamhet samt GFU och GTU, skall förläggas till
Uppsala i princip i enlighet med regeringens förslag i proposition 2000/01
:35
och med hänvisning till vad som anförs i motionen.

2002/03:Fö232 av Eva Flyborg (fp):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
motionen om helikopterverksamhet vid Säve.

2002/03:Fö237 av Krister Örnfjäder m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om vikten av att behålla skogsbrandsflyget.

2002/03:Fö239 av Per-Olof Svensson och Raimo Pärssinen (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om finansieringen av skogsbrandsbevakning med flyg.

2002/03:Fö240 av Allan Widman m.fl. (fp):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att särskilja anslagen till Förbandsverksamhet och
till
Internationella insatser.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att öka anslagen till kustbevakningen.

9. Riksdagen beslutar om ändring i förhållande till regeringens
förslag gällande anslagen under utgiftsområde 6 Försvar samt
beredskap mot
sårbarhet enligt uppställning:

miljoner kronor
------------------------------------------------------------
Anslag Regeringens Anslagsförändringar
förslag
------------------------------------------------------------
6:1 Förbandsverksamhet 21 282 -500
m.m.
------------------------------------------------------------
6:2 Materiel, 19 164 -500
anläggningar m.m.
------------------------------------------------------------
7:1 Kustbevakningen 548 + 70
------------------------------------------------------------
Summa för 44 704 -930
utgiftsområdet
------------------------------------------------------------

2002/03:Fö241 av Birgitta Ohlsson m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att regeringen bör fatta beslut om att genomföra en
inventering av Sveriges förråd av fordonsminor försedda med röjningsskydd.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att Försvarsmakten bör sammanställa en årlig redovisning
av hur många minor som använts i utbildning och tester av maskinell
minröjningsutrustning.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om behovet av att följa upp givna löften om redovisning av
svenska myndigheters stöd till minröjningsinsatser.

2002/03:Fö246 av Christer Skoog m.fl. (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om Muskövarvet.

2002/03:Fö249 av Lena Ek m.fl. (c):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om bibehållande och utveckling av skogsbrandsflyget.

2002/03:Fö254 av Erling Wälivaara m.fl. (kd):

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att samordna övningsverksamheten så att
förbandsverksamheten alltmer kan inriktas mot övningar av operativt
sammansatta insatsstyrkor.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om betydelsen av en grundläggande och kontinuerlig
förbandsverksamhet.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att åtgärder måste vidtas för att verksamheten inom
marinstridskrafterna snarast återgår till en högre nivå.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om åtgärder för att säkerställa flygstridskrafternas
kompetens.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att fortsatta åtgärder måste vidtas som säkerställer
helikopterförbandens fältduglighet och tillgänglighet på helikoptrar.

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att regeringen i propositioner tydligt redovisar
fördelningen inom det nya anslaget 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och
fredsfrämjande truppinsatser m.m. så att det klart framgår hur stor del av
anslaget som är beräknat för fredsfrämjande truppinsatser.

2002/03:Fö255 av Erling Wälivaara m.fl. (kd):

Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap
mot sårbarhet enligt uppställning:

tusental kronor
-------------------------------------------------------------
Anslag utg.omr. 6 Regeringens Anslags-
förslag förändring
-------------------------------------------------------------
6:1 Förbandsverksamhet, beredskap och 21 281 +100 000
fredsfrämjande truppinsatser 565
-------------------------------------------------------------
6:2 Materiel, anläggningar samt 19 163 -250
forskning och teknikutveckling 960 000
-------------------------------------------------------------
7:1 Kustbevakningen 1 205 302 +20 000
-------------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 44 704 -130 000
155
-------------------------------------------------------------

2002/03:Fö260 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om totalförsvarets
utveckling.

6. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om
åtgärder för att åstadkomma det
fullvärdiga stöd som är berättigat i de svåra situationer som våra
förband måste kunna behärska i
enlighet med vad som anförs i motionen.

7. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om
förstärkning av det militära försvaret i
närtid i enlighet med vad som anförs i motionen.

9. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om
anpassning av totalförsvaret inom en
femårsperiod i enlighet med vad som anförs i motionen.

2002/03:Fö263 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):

2. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om en uppdelning av anslaget 6:5 Civilt
försvar i anslagsposter per funktion enligt vad
i motionen anförs.

3. Riksdagen beslutar att eventuella utgiftsbegränsningar
för 2003 ej skall omfatta utgiftsområde 6 Försvar samt
beredskap mot sårbarhet.

4. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
om ett beredskapsanslag för fredsfrämjande insatser inom
utgiftsområde 6 enligt vad i motionen anförs.

5. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag
om förändrat innehåll i anslagen under
utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet
enligt vad i motionen anförs.

6. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande
till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde
6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet enligt uppställning:
--------------------------------------------------------------------------
--------------
tusental kronor
--------------------------------------------------------------------------
--------------
Anslag Budget förändring Budget förändring
2003 2004
--------------------------------------------------------------------------
uo6 Försvar samt beredskap mot 44 704 1 097 44 825 2 347
sårbarhet 155 881 218 860
--------------------------------------------------------------------------
uo6 Exklusive fredsfrämjande 43 504 1 297 43 325 2 847
truppinsatser 155 881 218 860
--------------------------------------------------------------------------
6:1 Förbandsverksamhet och 20 081 800 000 20 257 1 100
beredskap 565 047 000
--------------------------------------------------------------------------
6:2 Materiel, anläggningar samt 19 163 1 100 18 671 2 400
forskning 960 000 238 000
och teknikutveckling
--------------------------------------------------------------------------
6:3 Krisberedskapsmyndigheten 140 048 -40 000 143 143 -40 000
--------------------------------------------------------------------------
6:5 Civilt försvar 1 908 -510 093 1 955 -510 114
562 102
--------------------------------------------------------------------------
7:1 Kustbevakningen 548 053 -52 026 611 555 -102 026
--------------------------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------------------------
uo6 6:1 Fredsfrämjande 1 200 1 500
truppinsatser 000 000
--------------------------------------------------------------------------
uo6 Beredskapsanslag, 1 000 1 000
fredsfrämjande insatser 000 000
--------------------------------------------------------------------------

7. Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens
förslag till investeringsplan för försvarsmakten medel enligt uppställning:
---------------------------------------------------------------------------
-----
miljoner kronor
-------------------------------------------------------------------------
Investeringsplan 2003 2004 2005
----------------------------------------------------------------------
BudgetFörändringBeräknatFörändringBeräknatFörändring
----------------------------------------------------------------------
Materiel 17 621 1 100 17 807 2 400 18 301 3 400
----------------------------------------------------------------------
Summa 18 879 1 100 18 990 2 400 19 984 3 400
investeringar
----------------------------------------------------------------------
Anslag 18 879 1 100 18 990 2 400 19 984 3 400
----------------------------------------------------------------------
Summa 18 879 1 100 18 990 2 400 19 984 3 400
finansiering
----------------------------------------------------------------------

2002/03:Fö271
av Lars Ångström
m.fl. (mp, fp, v):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som i motionen anförs om
att Räddningsverkets minröjningsbudget inte
bör reduceras utan snarare utökas.

5. Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad som i
motionen anförs om att Räddningsverkets
minröjningsberedskap bör finansieras
inom Räddningsverkets anslag för området
Försvarspolitik och inte som i dagsläget
inom området Skydd mot olyckor.

6.
Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen anförs
om att Försvarsmaktens
satsning på minröjningsverksamhet,
via Swedec, bör ökas ytterligare.

7. Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin
mening vad som i
motionen anförs om att
FOI bör få ekonomiska
möjligheter att åtminstone driva
vidare sin minröjningsforskning
på nuvarande nivå.

8.
Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad
som i motionen anförs
om att minhundskapaciteten
i Sollefteå inte bör skingras utan
tillvaratas.

9.
Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs
om att den interdepartementala
arbetsgruppen för minröjning
snarast bör utarbeta åtgärdsprogram
för att upprätthålla
och vidareutveckla den svenska
kapaciteten och stödet
inom minröjningsområdet.

Bilaga
2

Förslag till beslut om anslag inom utgiftsområde 6
--------------------------------------------------------------
Anslag Ansl. Utskottets Res 1 Res 2
(Belopp typ förslag (fp) (kd)
i
tusental
kronor)
--------------------------------------------------------------
6:1 Förbandsverksamhet, (ram) 21 281 -500 000 +100
beredskap och 565 000
fredsfrämjande
truppinsatser m.m.
--------------------------------------------------------------
6:2 Materiel, anläggningar(ram) 19 163 -500 000 -250
samt forskning och 960 000
teknikutveckling
--------------------------------------------------------------
6:3 Krisberedskapsmyndigheten(ram) 140 048
--------------------------------------------------------------
6:4 Styrelsen för(ram) 15 789
psykologiskt försvar
--------------------------------------------------------------
6:5 Civilt försvar (ram) 1 908
562
--------------------------------------------------------------
6:6 Totalförsvarets pliktverk(ram) 220 478
--------------------------------------------------------------
6:7 Försvarshögskolan (ram) 32 039
--------------------------------------------------------------
6:8 Försvarets radioanstalt (ram) 454 307
--------------------------------------------------------------
6:9 Totalförsvarets (ram) 186 745
forskningsinstitut
--------------------------------------------------------------
6:10Stöd till frivilliga(obet.) 88 265
försvarsorganisationer
inom totalförsvaret
--------------------------------------------------------------
6:11Nämnder m.m. (ram) 7 095
--------------------------------------------------------------
7:1 Kustbevakningen (ram) 548 053 +70 000 +20 000
--------------------------------------------------------------
7:2 Förebyggande åtgärder mot(ram) 25 000
jordskred och andra
naturolyckor
--------------------------------------------------------------
7:3 Ersättning för verksamhet(ram) 20 000
vid räddningstjänst
--------------------------------------------------------------
7:4 Samhällets skydd mot(ram) 612 249
olyckor
--------------------------------------------------------------
TOTAL44 704-930 000-130
155000
--------------------------------------------------------------