Finansutskottets betänkande

2002/03:FIU8

Det europeiska valutasamarbetet

---

Sammanfattning

Utskottet behandlar i betänkandet de motioner som
väckts under allmänna motionstiden 2002 och som tar
upp frågorna om införande av euro, former för
ställningstagande till euro, informationsinsatser i
samband med folkomröstning om euro och analyser av
effekter att införa euro. Samtliga motioner avstyrks
av utskottet.

I betänkandet finns sju särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Införande av euro

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Fi231 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 7,
2002/03:Fi233 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande
4,
2002/03:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande
10,
2002/03:Fi250 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)
yrkandena 1-3,
2002/03:Fi274 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp)
yrkande 1,
2002/03:L319 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
yrkande 11 samt
2002/03:N207 av Sten Tolgfors (m) yrkande 3.

2. Former för ställningstagande till euro

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Fi247 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkandena 2
och 3,
2002/03:Fi250 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)
yrkande 4,
2002/03:Fi274 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp)
yrkande 2,
2002/03:Fi289 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande
5,
2002/03:K432 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
yrkande 15,
2002/03:U323 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 2
samt
2002/03:U326 av Maud Olofsson m.fl. (c) yrkande
25.

3. Informationsinsatser i samband med
folkomröstning om euro

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Fi247 av Ulf Holm m.fl. (mp) yrkande 1,
2002/03:Fi276 av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s)
yrkandena 1-3,
2002/03:Fi289 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
yrkandena 3, 4, 6 och 7 samt
2002/03:U323 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 3.

4. Analyser av effekter att införa euro

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Fi274 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp)
yrkandena 3-14 samt
2002/03:Fi289 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
yrkandena 8 och 9.

Stockholm den 21 november 2002

På finansutskottets vägnar

Sven-Erik Österberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-
Erik Österberg (s), Fredrik Reinfeldt (m), Carin
Lundberg (s), Karin Pilsäter (fp), Sonia Karlsson
(s), Kjell Nordström (s), Mats Odell (kd), Agneta
Ringman (s), Gunnar Axén (m), Tommy Waidelich (s),
Christer Nylander (fp), Lena Ek (c), Hans Hoff (s),
Tomas Högström (m), Agneta Gille (s), Yvonne Ruwaida
(mp) och Siv Holma (v).

2002/03

FiU8

Utskottets överväganden

1 Frågan om deltagande i det
europeiska valutasamarbetet

1.1 Införande av euro

Utskottets förslag i korthet

Med hänvisning till att frågan om ett
deltagande i valutaunionen och införandet av
euron kommer att underställas svenska folket
för prövning anser inte utskottet det
meningsfullt att riksdagen nu beslutar i
frågan. Utskottet avstyrker därför
motionerna.

Motionerna

I Moderata samlingspartiets motioner Fi231 och N207
anförs att Sverige bör vara med i Europasamarbetet.
Regeringen har valt att ställa Sverige utanför
samarbetet, och det skapar valutaoro med en svag
krona. Priserna blir högre och räntor urholkar
välståndet. Motionärerna anser att en gemensam
valuta underlättar för företag och konsumenter genom
minskad valutaosäkerhet, långsiktigt lägre räntor,
ökad handel och lägre priser på den inre marknaden.
Det blir lättare för privatpersoner och småföretag
när man bl.a. ska resa, handla, göra affärer,
investera, studera eller pensionera sig. Sverige
måste därför så fort som möjligt få ta del av de
fördelar som den gemensamma valutan innebär. När ett
beslut om en svensk euroanslutning är fattat bör
Sverige ansluta sig till ERM2 (yrkande 7).

I Folkpartiet liberalernas motion Fi250 anförs att
den tilltagande internationaliseringen har förändrat
förutsättningarna för nationell ekonomisk politik.
Nationsgränserna betyder allt mindre för företag,
produkter, pengar, människor etc. Eurosamarbetet har
blivit en av de starkaste länkarna i det europeiska
samarbetet. Motionärerna anser att Sverige glider
iväg från viktiga delar av det bredare politiska
samarbetet i EU genom att stå utanför euro-
samarbetet. Ett viktigt argument för ett medlemskap
i eurosamarbetet är att det skulle innebära en ökad
möjlighet för svenska företrädare att ta till vara
och skydda svenska intressen i viktiga politiska och
ekonomiska beslutsforum. Andra viktiga argument är
pressade konsumentpriser, slopade växlingskostnader,
väsentligt ökade handelsvolymer, specialisering och
högre inkomster, stabilare investeringsklimat och
växelkursregim. Det är viktigt att riksdagen
fastställer en handlingsplan och tidtabell för resan
till fullvärdigt svenskt eurosamarbete. En nationell
övergångsplan, som ska omfatta såväl den offentliga
förvaltningen som företag och banker, bör göras upp
och vara klar att sätta i sjön direkt efter ett ja i
folkomröstningen. Efter ett ja i folkomröstningen
bör en förhandling tas upp med euroländerna om
svenskt inträde i den europeiska växelkursmekanismen
(ERM). Sverige bör därefter gå med i eurosamarbetets
sista fas så snart det är praktiskt och juridiskt
möjligt (yrkandena 1-3).
I Folkpartiet liberalernas motion L319 anförs att
medlemskap i EMU innebär lägre priser för svenska
konsumenter. Genom att marknader inom EMU-området
integreras ökar möjligheterna till jämförelse av
olika producenter och företag. Detta leder till ökad
konkurrens. Ett svenskt deltagande i den gemensamma
valutan är därför av stor vikt för konsumenterna.
Folkpartiet vill att en folkomröstning genomförs så
fort som möjligt (yrkande 11).
I Kristdemokraternas motion Fi233 anförs att EMU
bidrar till att förstärka utvecklingen för trygghet
och säkerhet. Med en gemensam valuta fullföljs den
gemensamma marknaden. Euron stärker ett positivt
konkurrensklimat inom EU. Sveriges inflytande i EU
stärks genom ett deltagande i EMU. Möjligheterna att
påverka i EU är större än om Sverige inte går med.
Det blir vidare lättare för konsumenter att jämföra
priser mellan olika länder. Ett svenskt deltagande
innebär också att valutakursrisken försvinner och
räntorna blir lägre (yrkande 4).
I Centerpartiets motion Fi234 anförs att frågan om
Sveriges knytning till euron ska avgöras i en
folkomröstning. En folkomröstning brådskar inte, och
Sverige bör tills vidare stå utanför EMU:s tredje
steg. Riksbanken har blivit självständig sedan
kronan började flyta och agerat föredömligt för att
bekämpa inflationen och skapa stabilitet för kronan.
Ett tecken är det minskande räntegapet till
euroområdet. Flera händelser de senaste åren ger
upphov till tvivel om ECB:s förmåga att
självständigt driva en stabil penningpolitik. Även
euroländernas finanspolitik inger farhågor. På sikt
är risken stor att förtroendet för euron urholkas.
Kommissionens agerande visar tydligt att det
återstår många svåra diskussioner i euroområdet
innan det finns en bred samsyn om de långsiktiga
målen med penningpolitiken. För svensk del uppstår
också frågan om till vilken kurs kronan skulle
knytas till euron vid ett eventuellt inträde. Den
kontinuerliga deprecieringen under 90-talet har
inneburit att svensk industris konkurrenskraft
bevarats, men det har skett till priset av att
svenska löntagares köpkraft har urholkats och ett
minskat omvandlings- och effektiviseringstryck i
industrin. En knytning till euron på en för låg nivå
riskerar att permanenta denna lägre köpkraft för
lång tid framöver (yrkande 10).

I Miljöpartiets motion Fi274 anförs att EMU i
första hand är ett politiskt projekt, med syfte
att knyta medlemsländerna närmare varandra i en
centralstyrd ekonomisk politik. De långsiktiga
konsekvenserna har i väldigt liten omfattning
klargjorts eller debatterats. Motionärerna
anser att Sverige, efter att fördelar och
nackdelar med ett medlemskap har vägts samman,
inte ska gå med i EMU (yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

I slutet av 1997 beslutade riksdagen att Sverige
inte skulle införa EU:s gemensamma valuta, euron,
när den s.k. tredje etappen av EMU inleddes den
1 januari 1999 (prop. 1997/98:25, bet. 1997/98:FiU9,
rskr. 1997/98:75).

Riksdagen beslutade samtidigt att Sverige bör
hålla dörren öppen för ett eventuellt framtida
deltagande i valutaunionen, och om det efter den
1 januari 1999 bedöms lämpligt att Sverige deltar,
skall frågan underställas svenska folket för
prövning.
Statsminister Göran Persson har inbjudit
riksdagspartierna till överläggningar om datum för
folkomröstning om Sveriges deltagande fullt ut i EMU
med målet att nå så bred enighet som möjligt.
En folkomröstning kommer att hållas och alla
politiska partier har förklarat sig beredda att
respektera utfallet av folkomröstningen. Det är mot
den bakgrunden inte aktuellt för riksdagen att nu
besluta om deltagande i den monetära unionens tredje
steg. Det är för närvarande inte heller aktuellt för
Sverige att delta i ERM2. Med det anförda avstyrker
utskottet motionerna Fi231 (m) yrkande 7, Fi233 (kd)
yrkande 4, Fi234 (c) yrkande 10, Fi250 (fp)
yrkandena 1-3, Fi274 (mp) yrkande 1, L319 (fp)
yrkande 11 samt N207 (m) yrkande 3.

1.2 Former för ställningstagande till
euro

Utskottets förslag i korthet

Utskottet utgår ifrån att
partiöverläggningarna bl.a. ska behandla
tidpunkten för folkomröstning och
röstningsalternativ. Mot denna bakgrund
avstyrker utskottet motionerna.

Motionerna

I Moderata samlingspartiets motion U323 anförs att
Sverige så snabbt som möjligt måste få ta del av de
fördelar som den gemensamma valutan innebär, och
regeringen bör därför redan i höst presentera en
tidtabell över processen för beslut om euron
(yrkande 2).

I Folkpartiet liberalernas motion K432 yrkas att
det under hösten 2002 bör fattas beslut om
tidpunkten för folkomröstningen om Sveriges inträde
i eurosamarbetet och att en folkomröstning bör ske
under 2003 (yrkande 15).
I Folkpartiet liberalernas motion Fi250 yrkas att
det omgående inleds förhandlingar mellan
riksdagspartierna om en folkomröstning år 2003
(yrkande 4).
I Vänsterpartiets motion Fi289 anförs att det ska
finnas gott om tid för diskussion, debatt och
folkbildning och att det bör gå minst ett år från
beslutet om tidpunkt för folkomröstningen till
omröstningens genomförande (yrkande 5).
I Centerpartiets motion U326 anförs att en
folkomröstning bör hållas tidigast hösten 2003. Det
är väsentligt att det ges tillräckligt med
tidsutrymme från det att tidpunkt för
folkomröstningen fastställts till dess att den
faktiskt genomförs. Ett minimum för detta måste vara
sex månader. Sverige bör använda den kommande tiden
till att dra erfarenheter av EMU-projektet under en
konjunkturcykel. Frågan som ställs i en
folkomröstning ska svara ett tydligt Ja eller Nej
till svenskt medlemskap. Det är viktigt att de
kampanjer som drivs inför folkomröstningen av staten
garanteras ett likvärdigt offentligt stöd (yrkande
25).
I Miljöpartiets motion Fi274 anförs att
Miljöpartiet anser att den bästa tidpunkten för en
folkomröstning om ett eventuellt svenskt medlemskap
i EMU är i samband med nästa riksdagsval år 2006.
Fördelen med detta är att folkomröstningen kan bli
beslutande om det sker på ordinarie valdag. En
beslutande folkomröstning är viktig, eftersom
riksdagen och regeringen inte då kan kringgå
folkomröstningsresultatet (yrkande 2).
I motion Fi247 av Ulf Holm m.fl. (mp) förordas att
för att understryka vikten av "fair play" i
folkomröstningen om EMU är det viktigt att det bara
finns två klara och tydliga linjer. Folket ska ha
möjlighet att ta ställning till ett medlemskap i EMU
eller inte. Därför bör bara möjligheterna att rösta
nej, ja eller blankt finnas (yrkandena 2 och 3).

Utskottets ställningstagande

Statsministern Göran Persson angav i
regeringsförklaringen efter riksdagsvalet 2002 att
överläggningar mellan riksdagspartierna ska inledas
om datum för folkomröstning om Sveriges deltagande
fullt ut i EMU med målet att nå så bred enighet som
möjligt.

I partiledardebatten den 11 november bjöd
statsministern in till partiöverläggningar den 29
november. Utskottet utgår ifrån att överläggningarna
kommer att behandla, förutom tidpunkten för en
folkomröstning, även frågor om t.ex.
röstningsalternativ. Utskottet avstyrker därför
motionerna Fi247 (mp) yrkandena 2 och 3, Fi250 (fp)
yrkande 4, Fi274 (mp) yrkande 2, Fi289 (v) yrkande
5, K432 (fp) yrkande 15, U323 (m) yrkande 2 samt
U326 (c) yrkande 25.

1.3 Informationsinsatser i samband med
folkomröstning om euro

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att det är viktigt att
svenska folket får en bred och allsidig
information om EMU och euron och understryker
vikten av att resurserna fördelas rättvist
mellan ja- och nejsidan. Utskottet
förutsätter att partiöverläggningarna även
kommer att omfatta dessa frågor och
avstyrker därför motionerna.

Motionerna

I Moderata samlingspartiets motion U323 anförs att
det behövs en informationsinsats om euron i syfte
att öka kunskapen och intresset hos svenska folket
(yrkande 3).

I Vänsterpartiets motion Fi289 yrkas att alla
kampanjorganisationer öppet redovisar sina
finansieringskällor. Nejpartierna är kraftigt under-
representerade i riksdagen i förhållande till vad
opinionen tycker om EMU, därför är det rimligt att
nejpartierna särbehandlas positivt när resurserna
fördelas till riksdagspartierna. Allt statligt
material om EMU bör godkännas av företrädare för
både ja- och nejsidan. Regeringen bör tillsätta en
parlamentarisk kommitté i syfte att ta hand om
förberedelserna inför folkomröstningen, fördela
ekonomiska medel till kampanjorganisationer samt
övervaka att informationen från myndigheternas sida
präglas av saklighet (yrkandena 3, 4, 6 och 7).
I motion Fi247 av Ulf Holm m.fl. (mp) förordas att
resurserna för ja- och nejsidan inför
folkomröstningen i EMU ska fördelas rättvist
(yrkande 1).
I motion Fi276 av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s)
anförs att det är av stor vikt att resurserna för
ja- och nejsidan fördelas rättvist, både för
trovärdigheten inför folkomröstningen och för att
ett resultat av omröstningen ska upplevas som
legitimt. Det är vidare av stor vikt att
folkrörelser, fackförbund, olika
intresseorganisationer ges ett stort utrymme att
själva utforma sina prioriteringar och sin
opinionsbildning. Regeringen ska därför fördela de
statliga resurser som läggs på information inför
folkomröstningen rättvist mellan ja- och nejsidan så
att de på ett allsidigt sätt belyser frågan om
svenskt medlemskap i EMU. Det är väsentligt att de
som erhåller statliga medel tydligt redovisar dessa
(yrkandena 1-3).

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är det mycket viktigt att
svenska medborgare får en bred och allsidig
information om EMU och euron inför
ställningstagandet i folkomröstningen. Utskottet
utgår ifrån att de partiöverläggningar som hålls den
29 november ingående kommer att diskutera frågan om
informationsinsatser och medelstilldelning.
Utskottet anser att det är mycket viktigt att
resurserna för ja- och nejsidan fördelas rättvist,
både för trovärdigheten inför folkomröstningen och
för att ett resultat av omröstningen ska upplevas
som legitimt.

Med anledning härav avstyrker utskottet motionerna
Fi247 (mp) yrkande 1, Fi276 (s) yrkandena 1-3, Fi289
(v) yrkandena 3, 4, 6 och 7 samt U323 (m) yrkande 3.

1.4 Analyser av effekter av att införa
euro

Utskottets förslag i korthet

Utskottet anser att det är viktigt att noga
analysera effekterna av att införa euro i
Sverige. En kommitté har föreslagit ett antal
åtgärder för att stärka den svenska
finanspolitiken inför ett eventuellt
införande av euron i Sverige. Betänkandet
bereds nu inom Regeringskansliet. Det görs
också olika informationsinsatser om EMU och
euron. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet
motionerna.

Motionerna

I Vänsterpartiets motion Fi289 yrkas i händelse av
ett nej i EMU-folkomröstningen att regeringen ska
lägga fram förslag som innebär att Riksbankens
ställning och ledningsorganisation i princip
återställs till vad som gällde före den 1 januari
1999, vidare att regeringen ska verka för att
Sveriges underkastelse till de stabilitetsnormer som
ligger till grund för EMU-samarbetet upphävs och att
Sverige för en egen penningpolitik (yrkandena 8 och
9).

I Miljöpartiets motion Fi274 anförs att ett EMU-
medlemskap innebär att Sverige får en överstatlig
penningpolitik. Konsekvenserna av detta har inte
ännu debatterats. Det är därför viktigt att inte
regeringen beslutar om EMU-medlemskap, utan att
detta först har föregåtts av både debatt och folk-
omröstning. Motionärerna anser vidare att det
demokratiska underskott som EMU lider av måste
motverkas, exempelvis genom att Europeiska
centralbanken (ECB) underställs Europaparlamentet.
Parlamentet är EU:s enda demokratiskt direkt valda
organ. EMU:s konstruktion som sådan, med
riktlinjerna för den ekonomiska politiken fastslagen
i fördragen, är ohållbar. De ekonomiska teorierna
förändras och inget säger att samma politik är rätt
i alla sammanhang. Det finns således ett
demokratiskt underskott inom EMU. Motionärerna anser
att det finns ett stort värde i att kunna föra en
självständig penningpolitik. Om Sverige går med i
EMU kommer sådana störningar som annars kunnat
hanteras genom förändringar av valutakurserna i
stället att ge andra effekter, exempelvis ökad
arbetslöshet eller sänkta lönenivåer. De fördelar
som kommer av att slippa växla pengar inom
euroländerna är starkt överdrivna och står inte i
proportion till de negativa effekter som kommer av
ett EMU-medlemskap. Svenska folket har näppeligen
kravet att "komma till rätta med växlingseländet"
högst på listan av önskade politiska reformer.
Svenskt inflytande i EU förutsätter inte att vi
också går med i EMU. För att nå hög trovärdighet
inom ett politiskt område är det rimligtvis mer
vunnet att engagera sig kraftfullt inom detta område
än att glatt följa med strömmen i allt. Vill Sverige
upprätthålla ett fortsatt förtroende inom
miljöområdet är det följaktligen viktigare att
exempelvis sluta att agera bromskloss i fråga om
miniminivåer på EU-nivå för koldioxidskatter. EMU-
medlemskapet undergräver den svenska demokratin.
Olika länder kräver helt enkelt olika lösningar, och
EMU riskerar därför att leda till stora regionala
slitningar. Sverige riskerar att dräneras på
kapital, naturresurser och kompetens (yrkandena
3-14).

Utskottets ställningstagande

Vid behandlingen av motsvarande yrkanden för ett år
sedan i betänkande 2001/02:FiU1 skrev utskottet:
"När det gäller effekter av ett eventuellt svenskt
medlemskap i EMU är det utskottets uppfattning att
dessa måste studeras och analyseras. I den stora
offentliga utredningen om Sverige och EMU, den s.k.
EMU-utredningen (SOU 1996:158), gjordes en bred
genomgång av de allmänna effekterna av en
valutaunion och effekterna för Sverige av att delta
respektive inte delta i valutaunionen. Utskottet har
också i betänkande 2001/02:FiU23 (s. 35 och 40)
behandlat motsvarande yrkanden och skrev bl.a. att
enligt utskottets mening finns det i dagsläget ingen
anledning att fatta beslut om vilka mått och steg
som bör tas inom skilda politikområden i det fall
svenska folket i en folkomröstning avvisar ett
svenskt EMU-medlemskap.

Utskottet vill också tillägga att i mars 2002
överlämnade kommittén (Fi 2000:07) om
stabiliseringspolitik för full sysselsättning vid
svenskt medlemskap sitt slutbetänkande (SOU
2002:16). Kommittén föreslog ett antal åtgärder för
att stärka den svenska finanspolitiken inför ett
eventuellt införande av euron i Sverige. Betänkandet
har remissbehandlats och bereds nu inom
Regeringskansliet.

Med anledning av vad som anförts ovan avstyrker
utskottet motionerna Fi274 (mp) yrkandena 3-14 samt
Fi289 (v) yrkandena 8 och 9.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttranden.

1. Det europeiska valutasamarbetet

av Sven-Erik Österberg, Carin Lundberg, Sonia
Karlsson, Kjell Nordström, Agneta Ringman, Tommy
Waidelich, Hans Hoff och Agneta Gille (alla s).

Införande av euro

Sveriges relationer till EMU har diskuterats under
ett drygt årtionde. Den socialdemokratiska extra
partikongressen i Stockholm i mars 2000 fattade
beslut om att partiet ställer sig positivt till att
Sverige ska bli medlem i den ekonomiska och monetära
unionen så snart ett antal villkor är uppfyllda.
Sverige skulle ha en väl fungerande lönebildning och
ett konjunkturläge i rimlig takt med euroområdet med
tillräckligt starka offentliga finanser för att
hävda svensk konkurrenskraft och föra en aktiv
ekonomisk politik. Och för att säkra en folklig
uppslutning ska frågan om medlemskap i EMU:s tredje
fas underställas svenska folket för prövning i en
folkomröstning.

Det socialdemokratiska förtroenderådet som
samlades den 16 november 2002 beslöt att dessa
villkor är uppfyllda och att frågan om Sveriges
deltagande i EMU nu bör avgöras av en
folkomröstning.
Därmed har Socialdemokraterna tydligt uttalat att
Sverige bör införa euron och fullt ut delta i det
ekonomiska och monetära valutasamarbetet. Det
slutgiltiga ställningstagandet skall göras av
svenska folket i en folkomröstning, och samtliga
partier har deklarerat att de kommer att följa
resultatet av denna.

Former för ställningstagande till euro

Statsminister Göran Persson inbjöd i
partiledardebatten den 11 november 2002 till
partiledaröverläggningar den 29 november. I dessa
överläggningar kommer frågan om tidpunkten för
folkomröstningen att diskuteras.

Informationsinsatser i samband med
folkomröstning om euro

I den uppgörelse som tecknats mellan
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet
anges tydligt att partierna inför folkomröstningen
om EMU är överens om att "resurserna för jasidan och
nejsidan ska fördelas rättvist".

Det är viktigt att regeringen fördelar de statliga
resurser som kommer att satsas på information inför
folkomröstningen rättvist mellan jasidan och
nejsidan.
Partierna bör inom ramen för
partiledaröverläggningarna som inleds den 29
november 2002 sträva efter att uppnå en frivillig
överenskommelse om att öppet redovisa finansieringen
av sina kampanjer i likhet med tidigare
överenskommelser i samband med riksdagsvalet 2002.

Analyser av effekter av att införa euro

Socialdemokraterna anser att ett väl fungerande
valutasamarbete utgör en demokratisk motvikt till
växande globala marknadskrafter. Inom ramen för en
gemensam valuta finns goda möjligheter även för ett
litet land som Sverige att bedriva en aktiv
ekonomisk politik. Ett svenskt deltagande i EMU kan
komma att bidra till lägre räntor och därigenom till
ökad sysselsättning, högre tillväxt och mer resurser
till välfärden. Euron gör det också lättare för
människor att resa över nationsgränserna inom EU och
bidrar också till ökad handel, bättre konkurrens och
lägre priser i Europa. För att långsiktigt främja
välfärd och arbete vill Socialdemokraterna därför
att Sverige ska bli medlem i EMU.

2. Det europeiska valutasamarbetet

av Fredrik Reinfeldt, Gunnar Axén och Tomas
Högström (alla m).

Vi anser att Sverige bör vara med i
Europasamarbetet. Att stå utanför samarbetet innebär
valutaoro med en svag krona. Priserna blir högre och
räntor urholkar välståndet. Vi anser att en gemensam
valuta underlättar för företag och konsumenter genom
minskad valutaosäkerhet, långsiktigt lägre räntor,
ökad handel och lägre priser på den inre marknaden.
Det blir också lättare för privatpersoner och
småföretag när man bl.a. ska resa, handla, göra
affärer, investera, studera eller pensionera sig. Vi
anser därför att Sverige så fort som möjligt måste
få ta del av de fördelar som den gemensamma valutan
innebär. När ett beslut om en svensk euroanslutning
är fattat bör Sverige ansluta sig till ERM2.

3. Det europeiska valutasamarbetet

av Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda
fp).

Vi anser att eurosamarbetet har blivit en av de
starkaste länkarna i det europeiska samarbetet.
Sverige kommer successivt att glida i väg från
viktiga delar av det bredare politiska samarbetet i
EU genom att stå utanför eurosamarbetet.

Ett viktigt argument för ett medlemskap i
samarbetet är att det skulle innebära ökade
möjligheter för svenska företrädare att ta till vara
och skydda svenska intressen i viktiga politiska och
ekonomiska beslutsforum samt för svenska företag att
konkurrera på lika villkor. Andra viktiga argument
är pressade konsumentpriser, slopade
växlingskostnader, ökade handelsvolymer, stabilare
investeringsklimat och växelkursregim.
Genom att marknader inom EMU-området integreras
ökar således möjligheterna till jämförelse av olika
producenter och företag. Detta leder till ökad
konkurrens och lägre priser.
Vi anser att det är viktigt att fastställa en
handlingsplan och tidtabell för resan till
fullvärdigt svenskt eurosamarbete. En nationell
övergångsplan, som ska omfatta såväl den offentliga
förvaltningen som företag och banker, bör göras upp
och vara klar att sättas i sjön direkt efter ett ja
i folkomröstningen.
Efter ett ja i folkomröstningen bör en förhandling
tas upp med euroländerna om svenskt inträde i den
europeiska växelkursmekanismen. Vi anser att Sverige
bör gå med i denna fas i eurosamarbetet så snart det
är praktiskt och juridiskt möjligt.

4. Det europeiska valutasamarbetet

av Mats Odell (kd).

Jag anser att EMU bidrar till att förstärka
utvecklingen för trygghet och säkerhet. Med en
gemensam valuta fullföljs den gemensamma marknaden.
Euron stärker ett positivt konkurrensklimat inom EU.
Jag anser att Sveriges inflytande i EU stärks genom
ett deltagande i EMU, och möjligheterna att påverka
är större än om vi inte går med. Det blir vidare
lättare för konsumenter att jämföra priser mellan
olika länder. Ett svenskt deltagande innebär också
att valutakursrisken försvinner och räntorna blir
lägre.

5. Det europeiska valutasamarbetet

av Siv Holma (v).

I betänkandet behandlas ett flertal motioner om
Sveriges förhållande till valutaunionen EMU.
Utskottet föreslår att riksdagen inte i sak ska ta
ställning till dessa motioner eftersom frågan kommer
att avgöras i en folkomröstning. I betänkandet
behandlas även en rad motioner om formerna för denna
folkomröstning. Eftersom dessa frågor kommer att bli
föremål för partiledaröverläggningar menar utskottet
att riksdagen nu inte heller bör ta ställning i sak
till dessa motioner. Med detta som motiv föreslår
utskottet att riksdagen avslår samtliga motioner som
behandlas i betänkandet.

Vänsterpartiet har länge krävt att frågan om
Sveriges förhållande till EMU ska avgöras i en
folkomröstning, och Vänsterpartiet har även velat
sätta ut ett datum för omröstningen så att det kan
garanteras gott om tid för folkbildning och debatt
inför omröstningen, och vi har likaledes krävt att
bägge sidor ska garanteras jämbördiga villkor inför
omröstningen.
Statsministern har nu kallat till
partiledaröverläggningar om datum och formerna för
EMU-omröstningen. Mot denna bakgrund kan vi ställa
oss bakom den behandlingsordning som ett enigt
utskott valt när det gäller dessa motioner, och vi
har liksom övriga partier valt att avstå från att
reservera oss till förmån för motionsyrkanden som
vi ställt och stöder.
I detta särskilda yttrande vill jag dock klargöra
Vänsterpartiets principiella inställning till såväl
frågan om EMU som frågan om formerna för den
kommande folkomröstningen.
Vänsterpartiet motsätter sig ett svenskt
deltagande i EMU. Ett svenskt medlemskap i EMU
kommer sannolikt att innebära en mer genomgripande
förändring och påverkan på samhället än vad EU-
medlemskapet hittills inneburit. Alla konsekvenser
av det europeiska valutasamarbetet går inte att
förutse. Men med någorlunda säkerhet kan man slå
fast att utrymmet för en självständig ekonomisk
politik minskar avsevärt. Vid ett EMU-medlemskap
överförs makten över penningpolitiken till EU. Vi
kommer därför att i samverkan med andra krafter
verka för ett nej i den kommande folkomröstningen.
Utvecklingen hittills visar att det finns fullt
fog för uppfattningen att EMU inte är något
genomtänkt och välmotiverat projekt. Redan
förekommer omfattande ekonomiska spänningar där
flera länder är i behov av en annan politik än den
som EMU kräver och centralbanken levererar.
De problem som redan har uppstått inom EMU, och
som sannolikt kommer att bli mer omfattande i
framtiden, kan göra EU ännu mer inåtvänt och
förstärka det protektionistiska draget mot
omvärlden.
Historiskt har det visat sig innebära stora risker
med ett långtgående växelkurssamarbete mellan olika
länders valutor. De har förr eller senare fallit
samman. När EMU-projektet värderas är det viktigt
att också ha med dessa historiska erfarenheter.
Ingen kan med säkerhet förutspå de ekonomiska
konsekvenserna av ett svenskt medlemskap i EMU. Alla
kan dock konstatera att Sveriges ekonomi utvecklats
positivt och även bättre än genomsnittet för EU-
länderna under de år som Sverige stått utanför EMU-
samarbetet.
Vid ett svenskt inträde i EMU försvinner
möjligheterna att driva en nationell penning- och
valutapolitik, och kvar finns endast finans- och
budgetpolitik för att möta internationella och
nationella ekonomiska påfrestningar.
Avsaknaden av penningpolitiken ställer krav på nya
anpassningsmekanismer när det gäller priser,
lönekostnader och arbetskraftens rörlighet. Detta
innebär nya risker för löntagare i allmänhet och
kvinnor i synnerhet samt ökade regionala klyftor.
EMU är ett ekonomiskt och politiskt projekt som
tillsammans med den inre marknaden får mycket stora
konsekvenser. EMU leder då till ökad federalism och
innebär därmed i praktiken ett steg på vägen till
den europeiska förbundsstaten - Europas förenta
stater.
Vänsterpartiet vill slå vakt om och bevara
principerna för Sveriges statsskick och vår
nationella suveränitet. Vi menar att grundprincipen
för samarbetet inom den europeiska unionen ska bygga
på ett mellanstatligt samarbete, dvs. ett samarbete
mellan suveräna nationer. Vi motsätter oss därför
den än hårdare knytning till EU som ett svenskt
medlemskap i EMU skulle innebära.

6. Det europeiska valutasamarbetet

av Lena Ek (c).
Det är av vitalt intresse för såväl världsekonomin
som EU att euron blir en framgång. EMU och euron
kommer i hög grad att påverka Sverige och den
svenska ekonomin oavsett om Sverige deltar eller
inte.
Enligt min mening bör Sverige emellertid inte
delta i EMU:s s.k. tredje etapp, eftersom
nackdelarna med ett svenskt deltagande överväger
fördelarna. EMU är inte i första hand ett ekonomiskt
projekt, utan det är ett politiskt projekt. Därtill
kommer att EMU är ett av EU:s mest tydliga
överstatliga projekt, vilket minskar
medlemsstaternas ekonomiska inflytande och
ekonomiska flexibilitet. Enligt min uppfattning
kommer också den gemensamma penningpolitiken med
stor sannolikhet att tvinga fram mer av gemensam
finanspolitik i unionen.
Riksbanken har blivit självständig sedan kronan
började flyta och agerat föredömligt för att bekämpa
inflationen och skapa stabilitet för kronan. Ett
tecken är det minskande räntegapet till euroområdet.
Flera händelser de senaste åren ger upphov till
tvivel om ECB:s förmåga att självständigt driva en
stabil penningpolitik. Även euroländernas
finanspolitik inger farhågor. På sikt är risken stor
att förtroendet för euron urholkas. Kommissionens
agerande visar tydligt att det återstår många svåra
diskussioner i euroområdet innan det finns en bred
samsyn om de långsiktiga målen med penningpolitiken.
För svensk del uppstår också frågan om till vilken
kurs kronan skulle knytas till euron vid ett
eventuellt inträde. Den kontinuerliga deprecieringen
under 1990-talet har inneburit att svensk industris
konkurrenskraft bevarats, men det har skett till
priset av att svenska löntagares köpkraft har
urholkats och ett minskat omvandlings- och
effektiviseringstryck i industrin. En knytning till
euron på en för låg nivå riskerar att permanenta
denna lägre köpkraft för lång tid framöver.

Vi bör noga följa valutaunionens utveckling och
återkommande pröva argumenten för och emot
ett inträde i EMU. Sveriges långsiktiga
relationer till EMU bör värderas utifrån
vunna erfarenheter. Det behövs åtminstone en
hel konjunkturcykel för att kunna göra en
rättvis värdering av projektet.

7. Det europeiska valutasamarbetet

av Yvonne Ruwaida (mp).

Jag anser att ett EMU-medlemskap innebär att Sverige
får en överstatlig penningpolitik. Konsekvenserna av
detta har ännu inte debatterats. Det demokratiska
underskott som EMU lider av måste motverkas, t.ex.
genom att Europeiska centralbanken (ECB) underställs
Europaparlamentet. Parlamentet är EU:s enda
demokratiskt direkt valda organ. EMU:s konstruktion
som sådan, med riktlinjerna för den ekonomiska
politiken fastslagna i fördragen, är ohållbar. Det
finns således ett demokratiskt underskott inom EMU.
Jag anser att det finns ett stort värde i att kunna
föra en självständig penningpolitik. Om Sverige går
med i EMU kommer sådana störningar som annars kunnat
hanteras genom förändringar av valutakurserna i
stället att ge andra effekter, exempelvis ökad
arbetslöshet eller sänkta lönenivåer.

De fördelar som kommer av att slippa växla pengar
inom euroländerna är starkt överdrivna och står inte
i proportion till de negativa effekter som kommer av
ett EMU-medlemskap. Svenska folket har näppeligen
kravet att "komma till rätta med växlingseländet"
högst på listan av önskade politiska reformer.
Svenskt inflytande i EU förutsätter inte att vi
också går med i EMU. För att nå hög trovärdighet
inom ett politiskt område är det rimligtvis mer
vunnet av att engagera sig kraftfullt inom detta
område än att glatt följa med strömmen i allt. EMU-
medlemskapet undergräver den svenska demokratin.
Olika länder kräver helt enkelt olika lösningar, och
EMU riskerar därför att leda till stora regionala
slitningar. Sverige riskerar att dräneras på
kapital, naturresurser och kompetens.

Efter att ha vägt samman de demokratiska, politiska,
ekonomiska och miljömässiga aspekterna av ett EMU-
medlemskap har jag dragit slutsatsen att Sverige
inte ska gå med i EMU. Nackdelarna överväger
fördelarna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna
motionstiden

2002/03:K432 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

15. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fördelarna med
eurosamarbetet och att en folkomröstning om
svenskt inträde bör ske under 2003.

2002/03:Fi231 av Bo Lundgren m.fl. (m):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om deltagandet i det
europeiska valutasamarbetet (avsnitt 7.2).

2002/03:Fi233 av Alf Svensson m.fl. (kd):

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om EMU-samarbetet
(avsnitt 6.3).

2002/03:Fi234 av Maud Olofsson m.fl. (c):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Sveriges
förhållande till EMU (avsnitt 5.4).

2002/03:Fi247 av Ulf Holm m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att resurserna för
ja- och nejsidan inför folkomröstningen om EMU
skall fördelas rättvist.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en
folkomröstning om ett eventuellt svenskt
medlemskap i EMU skall genomföras i samband med
kommande riksdagsval år 2006.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att enbart
möjligheten att rösta nej eller ja, samt blankt,
skall finnas i den stundande folkomröstningen om
EMU.

2002/03:Fi250 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en snar anslutning
av Sverige till eurosamarbetets tredje etapp.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om eurofrågans
oskiljaktiga politiska och ekonomiska aspekter.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en nationell
övergångsplan.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om omgående
förhandlingar mellan riksdagspartierna om en
folkomröstning år 2003.

2002/03:Fi274 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige inte
skall gå med i EMU.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att en
folkomröstning om ett eventuellt svenskt
medlemskap i EMU skall genomföras i samband med
kommande riksdagsval år 2006.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Europeiska
centralbanken (ECB) underställs Europaparlamentet.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
Maastrichtfördraget.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Europeiska
centralbankssystemet ECBS.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en självständig
penningpolitik.

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om EMU och
transportpolitiken.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om EMU och
växlingsproblematiken.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om Sveriges
inflytande i EU.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om EMU och ekonomiska
sanktioner.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om EMU och de
ekonomiska konsekvenserna.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att EMU missgynnar
periferin.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om de
fördelningspolitiska effekterna.

14. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om valutastabilitet.

2002/03:Fi276 av Lena Sandlin-Hedman m.fl. (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om fördelning av
statliga bidrag inför en kommande folkomröstning
om EMU.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att de
organisationer som erhåller statliga
informationsmedel inför folkomröstningen skall
förpliktigas att öppet redovisa hur dessa använts.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att partierna i de
överläggningar som kommer att föregå
folkomröstningen skall sträva efter att uppnå en
frivillig överenskommelse om att största möjliga
öppenhet skall gälla vad gäller finansieringen av
alla aktiviteter inför folkomröstningen.

2002/03:Fi289 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att alla
kampanjorganisationer öppet bör redovisa sina
finansieringskällor i en EMU-omröstning så att
rättvisa förutsättningar skapas.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att nejpartierna
särbehandlas positivt när resurserna fördelas till
riksdagspartierna.

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att det skall
finnas gott om tid för diskussion, debatt och
folkbildning och att det därför bör gå minst ett
år från beslutet om tidpunkt för folkomröstningen
till folkomröstningens genomförande.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att allt statligt
material bör godkännas av företrädare för både ja-
och nejsidan och att de båda sidorna får utrymme
för att redovisa sin syn på EMU.

7. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
parlamentarisk kommitté i syfte att handha
förberedelserna inför folkomröstningen, fördela
ekonomiska medel till kampanjorganisationer samt
övervaka att informationen från myndigheternas
sida präglas av saklighet.

8. Riksdagen begär att regeringen, i händelse av ett
nej i EMU-folkomröstningen, lägger fram förslag
som innebär att Riksbankens ställning och
ledningsorganisation i princip återställs till vad
som gällde före den 1 januari 1999 i enlighet med
vad som anförs i motionen.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att Sverige inom
EU, i händelse av ett nej i EMU-folkomröstningen,
skall verka för att Sveriges underkastelse till de
stabilitetsnormer som ligger till grund för EMU-
samarbetet upphävs och att Sverige för en egen
penningpolitik.

2002/03:L319 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om EMU-medlemskap.

2002/03:U323 av Bo Lundgren m.fl. (m):

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att regeringen bör
presentera en tidtabell över processen för beslut
om Sveriges anslutning till euron.

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en
informationsinsats för att öka kunskapen om euron.

2002/03:U326 av Maud Olofsson m.fl. (c):

25. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om EMU-folkomröstning
och praktiska arrangemang kring denna.

2002/03:N207 av Sten Tolgfors (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett snabbt
medlemskap i EMU.