Finansutskottets betänkande

2002/03:FIU6

AP-fondernas verksamhet 2001

---

Sammanfattning

Finansutskottet behandlar i betänkandet skrivelse
2001/02:180 Redovisning av AP-fondernas verksamhet
2001. I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning
av AP-fondernas utveckling under förra året, en
utvärdering av fondernas mål och Första–Fjärde AP-
fondernas anpassning till målen samt vilka effekter
förra årets stora portföljförändringar i AP-fonderna
hade på den svenska kronan. Vidare redovisas en
utvärdering av Sjätte AP-fondens
förvaltningsresultat perioden 1997–2001.

AP-fondernas marknadsvärderade resultat uppgick
under 2001 till –26 miljarder kronor. Skillnaden
mellan pensionsavgifterna och
pensionsutbetalningarna gav under året ett överskott
på 13,2 miljarder kronor. Kostnaden för
administrationen uppgick till 1 miljard kronor och
som en följd av det reformerade
ålderspensionssystemet förde AP-fonderna över 155
miljarder kronor till staten.
Sammantaget innebar detta att AP-fondernas samlade
kapital under förra året minskade med 168,7
miljarder kronor, från 733,9 miljarder kronor i
slutet av 2000 till 565,2 miljarder kronor i slutet
av 2001.
Utskottet föreslår av skrivelsen läggs till
handlingarna.

Utskottet behandlar också tre motioner med
anknytning till fondernas placeringsinriktning och
Sjätte AP-fonden. En motion väcktes med anledning av
skrivelsen medan de resterande två motionerna
väcktes under allmänna motionstiden. Utskottet
föreslår att motionerna avslås. I betänkandet finns
3 reservationer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. AP-fondernas verksamhet 2001

Riksdagen lägger regeringens skrivelse
2001/02:180 till handlingarna.

2. Avveckling av Sjätte AP-fonden

Riksdagen avslår motion 2001/02:Fi49 av Gunnar Hökmark m.fl. (m).
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (fp)

3. Nya riktlinjer för AP-fonderna

Riksdagen avslår motionerna
2002/03:Fi257 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 3 samt
2002/03:Fi288 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 3.

Reservation 3 (v)

Stockholm den 5 december 2002

På finansutskottets vägnar

Sven-Erik Österberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-
Erik Österberg (s), Fredrik Reinfeldt (m), Carin
Lundberg (s), Sonia Karlsson (s), Kjell Nordström
(s), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m), Christer
Nylander (fp), Hans Hoff (s), Tomas Högström (m),
Agneta Gille (s), Bo Bernhardsson (s), Gunnar
Nordmark (fp), Olle Sandahl (kd), Siv Holma (v) och
Jörgen Johansson (c).

2002/03

FiU6

(skr. 2001/02:180)

Redogörelse för ärendet

I skrivelse 2001/02:180 Redovisning av AP-
fondernas verksamhet 2001 lämnar regeringen en
redovisning av AP-fondernas utveckling under förra
året, en utvärdering av fondernas mål och
Första–Fjärde AP-fondernas anpassning till målen
samt vilka effekter förra årets stora
portföljförändringar i AP-fonderna hade på den
svenska kronan. Vidare redovisas en utvärdering av
Sjätte AP-fondens förvaltningsresultat perioden
1997–2001. Med anledning av skrivelsen har en motion
väckts. Under allmänna motionstiden väcktes
ytterligare två motioner som behandlas i
betänkandet. Förslagen i motionerna återges i
bilaga.

Utskottets överväganden

AP-fondernas verksamhet 2001

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen beslutar lägga regeringens
skrivelse 2001/02:180 Redovisning av AP-
fondernas verksamhet år 2001 till
handlingarna.
Skrivelsen

I skrivelsen lämnas en redovisning av Allmänna
pensionsfondernas (AP-fondernas) verksamhet under
2001. Redovisningen innehåller bl.a. en
sammanställning av fondernas årsredovisningar, en
utvärdering av fondernas mål och Första–Fjärde AP-
fondernas anpassning till målen samt vilka effekter
förra årets stora portföljomflyttningar hade på den
svenska kronan. Vidare redovisas en utvärdering av
Sjätte AP-fondens förvaltningsresultat perioden
1997–2001. Till hjälp med utvärderingarna har
regeringen bl.a. använt sig av Wassum Investment
Consulting och Bacon & Woodrow.

I och med reformeringen av pensionssystemet fick
AP-fondsystemet en ny organisation under 2000 och
nya placeringsregler fr.o.m. årsskiftet 2001 (prop.
1999/2000:46, bet. 1999/2000:FiU19, rskr.
1999/2000:1818). Fyra nya s.k. buffertfonder –
Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonderna –
bildades och de nya placeringsreglerna innebar bl.a.
att fonderna i större utsträckning än tidigare fick
möjlighet att placera i börsnoterade aktier och i
utländska tillgångar. I samband med skrivelserna om
AP-fondernas verksamhet brukar regeringen normalt
presentera en utvärdering av fondernas förvaltning
under de senaste fem åren. I årets skrivelse
presenteras en sådan för enbart Sjätte AP-fonden,
eftersom de övriga fonderna (inklusive Sjunde AP-
fonden) till följd av den nya organisationen och de
nya placeringsreglerna varit verksamma för kort tid
för att en långsiktig utvärdering ska vara
meningsfull.

AP-fondernas (exklusive Sjunde AP-fonden)
sammanlagda s.k. marknadsvärderade resultat uppgick
under 2001 till –26 miljarder kronor, visar
sammanställningen av fondernas årsredovisningar.

Skillnaden mellan pensionsavgifterna och
pensionsutbetalningarna gav under året ett överskott
på 13,2 miljarder kronor. Kostnaden för
administrationen uppgick till 1 miljard kronor
(något lägre än under förra året då
administrationskostnaderna ökade kraftigt till följd
av omorganisationen och förberedelserna inför de nya
placeringsreglerna) och som en följd av det
reformerade ålderspensionssystemet förde AP-fonderna
över 155 miljarder kronor till staten.
Sammantaget innebär detta att AP-fondernas samlade
kapital under förra året minskade med 168,7
miljarder kronor, från 733,9 miljarder kronor i
slutet av 2000 till 565,2 miljarder kronor i slutet
av 2001.
Fondernas resultat motsvarar en nominell
avkastning på –4,4 %, vilket kan jämföras med en
avkastning under 2000 på 4 %. Räknas inflationen
bort blev den reala avkastningen under 2001 –7,1 %.
Under 2000 var den reala avkastningen 2,6 %. Under
de senaste fem åren har buffertfondernas avkastning
(Första–Fjärde AP-fonderna plus Sjätte AP-fonden)
legat på i genomsnitt 5,7 % per år. Den reala
avkastningen var under samma tidsperiod 4,3 %.

Det svaga resultatet under 2001 beror till stor del
på de kraftiga prisrasen på världens olika
aktiebörser i kombination med att fonderna, till
följd av de ändrade placeringsreglerna, under året
kraftigt ökade andelen aktier i portföljerna. Som
framgår av tabell 1 bestod fondernas portföljer i
början av 2001, efter överföringen av 155 miljarder
kronor i olika typer av obligationer till staten, av
svenska och utländska aktier till ett värde av 165,9
miljarder kronor. Värdet av räntebärande värdepapper
och fastigheter uppgick vid samma tidpunkt till
392,6 miljarder kronor respektive 20,5 miljarder
kronor. I slutet av 2001 hade värdet av aktierna
ökat till 326,1 miljarder kronor medan värdet av de
räntebärande värdepapperen hade minskat till 220,9
miljarder kronor.

Tabell 1. Buffertfondernas tillgångar i början och
slutet av 2001
--------------------------------------------------------------
|Tillgångar |1 januari 2001 |31 december 2001
|
--------------------------------------------------------------
|Svenska och utländska | 165,9 | 326,1 |
|aktier | | |
--------------------------------------------------------------
|Svenska och utländska | 392,6 | 220,9 |
|räntebärande värdepapper | | |
--------------------------------------------------------------
|Fastigheter | 20,5 | 18,3 |
--------------------------------------------------------------
|Totalt | 578,9 | 565,3 |
--------------------------------------------------------------
|varav utomlands | 72,1 | 287,8 |
--------------------------------------------------------------

Det innebär att andelen aktier i portföljerna under året ökat
från 28,7 % till 57,7 % av den totala portföljen, uteslutande
på grund av omfattande köp av utländska aktier.

Första AP-fonden

Det marknadsvärderade resultatet för Första AP-fonden blev
under 2001 –7,7 miljarder kronor, vilket motsvarar en
avkastning på –5,6 % (inklusive valutasäkring). Fonden
redovisar inte något jämförelseindex för helåret 2001, men
väl för andra halvåret 2001 (anledningen är att det dröjde en
bra bit in på året innan anpassningen till en ny
normalportfölj var genomförd). Jämförelsen visar att fonden
under andra halvåret lyckades slå jämförelseindex med 0,7
procentenheter. Fondens kostnader var under året 176 miljoner
kronor, ca 0,13 % av ett schablonberäknat genomsnittligt
fondkapital.

Andra AP-fonden

Andra AP-fondens resultat uppgick till –5 miljarder kronor.
Det motsvarar en avkastning på –3,7 %, vilket är 1,7
procentenheter bättre än jämförelseindex, enligt fondens
beräkningar. Fondens kostnader för verksamheten var under
perioden 187 miljoner kronor, vilket ungefär motsvarar 0,14 %
av fondkapitalet.

Tredje AP-fonden

Tredje AP-fonden visade under 2001 ett marknadsvärderat
resultat på –5,8 miljarder kronor. Det ger en avkastning på
totalt –4,4 %, vilket enligt fonden är 0,2 procentenheter
bättre än jämförelseindex. Kostnaderna för verksamheten
uppgick till 110 miljoner kronor, motsvarande 0,08 % av
fondkapitalet.

Fjärde AP-fonden

Fjärde AP-fondens resultat blev –6,9 miljarder kronor. Det
motsvarar en avkastning på ungefär –5 %, vilket för helåret
är 0,5 procentenheter lägre än jämförelseindex. Jämförelsen
är dock orättvis, eftersom fonden först under andra halvåret
var klar med anpassningen av portföljen. Tittar man enbart på
andra halvåret var fondens avkastning 0,2 procentenheter
högre än jämförelseindex. Fondens kostnader för verksamheten
uppgick till 175 miljoner kronor, ca 0,13 % av fondkapitalet.

Sjätte AP-fonden

Sjätte AP-fondens totala resultat uppgick till –1,7 miljarder
kronor, vilket motsvarar en avkastning på omkring –8 %. Det
är drygt 6 procentenheter bättre än jämförelseindex som sjönk
med 14,2 %. Fondens kostnader för verksamheten uppgick till
272 miljoner kronor, vilket motsvarar ca 1,5 % av
fondkapitalet.

I skrivelsen analyserar regeringen även Sjätte AP-fondens
förvaltningsresultat under de senaste fem åren, den första
sammanhängande femårsperioden i fondens korta historia.
Fonden gav under perioden en avkastning på i genomsnitt 10,6
% per år, vilket per år är 1,3 procentenheter bättre än
jämförelseindex. Ser man till enbart de senaste tre åren blir
avkastningen utöver jämförelseindex än större. Regeringen
konstaterar därför att fonden uppnått styrelsens mål under
perioden. Det är framför allt förvaltningen av portföljen av
onoterade aktier som bidragit till resultatet. Under
femårsperioden gav den onoterade portföljen en avkastning på
i genomsnitt 19,6 % per år, 3,6 procentenheter mer än
styrelsens mål per år.

Sjunde AP-fonden

Sjunde AP-fonden är det statliga fondalternativet inom
premiereservsystemet. Den s.k. premiesparfonden, vilken är
den fond som de s.k. icke-väljarna i premiereservsystemet
placeras i, gav under 2001 en avkastning på –10,6 %, vilket
är samma avkastning som i jämförelseindex. Den s.k.
premievalsfonden, som är den valbara statliga fonden, gav
under samma period en avkastning på –12,5 %, vilket är 0,4
procentenheter sämre än jämförelseindex.

Utvärdering av målen

Första–Fjärde AP-fonderna samt Sjunde AP-fonden ska enligt
lag utarbeta mål för verksamheten på grundval av
pensionssystemets långsiktiga åtaganden. I tabell 2 nedan
sammanfattas ytterst kortfattat regeringens synpunkter på
fondstyrelsernas mål för den strategiska inriktningen av
placeringarna, de s.k. normalportföljerna.

Tabell 2. Sammanfattning av regeringens bedömning av
fondernas mål
---------------------------------------------------------------
| |Regeringens bedömning |
---------------------------------------------------------------
|Första AP-fonden |Den strategiska
inriktningen |
| |av
placeringarna verkar vara|
|
|rimligt väl avvägd. Regeringen
|
| |ifrågasätter dock om inslaget|
| |av likviditet i
portföljen|
|
|överensstämmer med fondens|
|
|uppdrag. |
---------------------------------------------------------------
|Andra AP-fonden |Trots att Andra AP-fonden
|
| |under stor
tidspress byggt upp
|
|
|en helt ny|
| |förvaltningsorganisation har|
| |fonden formulerat ett mål
som|
| |är rimligt
avvägt. Enligt|
|
|regeringen är det dock svårt|
|
|att motivera att portföljen,|
|
|utifrån de långsiktiga|
|
|åtagandena i pensionssystemet,
|
| |innehåller
statsskuldväxlar. |
---------------------------------------------------------------
|Tredje AP-fonden |Fonden har på ett ambitiöst
|
| |sätt relaterat
fondens|
|
|placeringsinriktning till|
|
|pensionssystemets åtagande.|
|
|Fondens mål står därmed friare
|
| |till rådande
konsensus på|
|
|marknaderna i form av|
|
|genomsnittliga |
|
|marknadsuppfattningar. Målet|
|
|är väl avvägt. |
---------------------------------------------------------------
|Fjärde AP-fonden |Fondens mål baseras på
|
| |vedertagen
analys och|
|
|förefaller väl avvägd. |
---------------------------------------------------------------
|Sjätte AP-fonden |Avkastningsmålet för
onoterade
|
|
|aktier väl avvägt medan|
|
|avkastningsmålen för de|
| |noterade aktierna och för|
| |fonden som helhet alltjämt
är|
| |relativt lågt
satta. |
---------------------------------------------------------------
|Sjunde AP-fonden |Den strategiska
|
|
|placeringsinriktningen väl|
|
|avvägd. Regeringen|
|
|ifrågasätter dock lämpligheten
|
| |i att
utnyttja en|
|
|genomsnittligt utvald fond i|
|
|premiepensionssystemet som|
|
|utgångspunkt för att bygga en|
|
|långsiktig portfölj. |
---------------------------------------------------------------
Som en övergripande synpunkt på fondernas
målutformning utifrån
pensionssystemets långsiktiga
åtaganden skriver regeringen att det
underlag
som finns tillgängligt för att göra denna typ av analyser, som
t.ex. långfristiga demografiska prognoser och medelfristiga
ekonomiska
bedömningar, är bristfälligt. Regeringen
avser därför att hålla frågan
om fondernas
beslutsunderlag och riskerna med ett bristfälligt underlag
under uppsikt.

Anpassningen till de nya målen

Första–Fjärde AP-fondernas anpassning under 2001 till
nya mål och nya
placeringsregler är sannolikt den
största förändringen av en samlad
tillgångsmassa som
någonsin ägt rum i Sverige. Regeringen gör därför i
skrivelsen en analys av hur fonderna internt klarat den
kraftiga
förändringen samt hur portföljanpassningen
påverkat marknaderna. I
tabell 1 ovan framgår
vilka stora skiften mellan olika typer av
tillgångar som fonderna genomförde under förra året.

Intern hantering av anpassningen

Regeringen gör i skrivelsen en genomgång av hur och hur
snabbt de olika
fonderna hanterat övergången till
de nya portföljerna. Vidare görs en
genomgång av hur
fonderna löst problemet med jämförelseindex under den
tid portföljen förändrats mot den nya beslutade normalportföljen.

Regeringen konstaterar att fonderna valt olika
metoder för att mäta
förvaltningsresultaten under
anpassningsperioden, varav en del metoder
skapat
oklarhet om fondernas verkliga förvaltningsresultat under
perioden samt gett otydliga mål för organisationerna under
anpassningen.
Samtliga fonder använder från
halvårsskiftet den nya normalportföljen
som
jämförelseindex för att kunna avläsa resultaten i förvaltning. Under
första halvåret används dock olika metoder.
Regeringen drar kortfattat slutsatsen att det är
viktigt att på lång
sikt undvika oklarheter om
vilka förvaltningsresultat som uppnåtts.
Regeringen
uppmanar därför de AP-fonder som inte gjort det att i
efterhand presentera ett jämförelseindex för även första halvåret
2001,
baserat på styrelsernas beslut rörande fondens
portföljsammansättning.

Marknadseffekter av fondernas portföljanpassning

I bilaga 8 i skrivelsen presenteras en analys av
effekterna på
marknaderna av anpassningen till
AP-fondernas nya placeringsregler,
vilken till stor
del handlade om ett skifte från svenska räntebärande
värdepapper till utländska aktier. Analysen grundas på uppgifter om
AP-
fondernas dagliga köp och försäljning av
svenska kronor samt på
uppgifter om
aktiemarknadernas och valutamarknadernas utveckling under
den aktuella perioden.

Kortfattat konstaterar regeringen att
Första–Fjärde AP-fondernas
transaktioner under
2001 visserligen påverkade den svenska kronans kurs
på
den internationella valutamarknaden, men att effekten var begränsad.
Kronan styrdes i större utsträckning av aktiekursernas
utveckling på
både Stockholmsbörsen och de stora
internationella börserna samt av
kursutvecklingen
mellan den amerikanska dollarn och euron. Vidare
spelade också graden av riskaversion hos marknadens olika
aktörer,
vilket kan ses som ett mått på oron och
turbulensen på marknaderna, en
större roll för kronans utveckling än AP-fondernas nya mål.
Effekten på valutakursen av AP-fondernas transaktioner
berodde också
enligt regeringen i större
utsträckning på att AP-fonderna anpassade
graden av
valutasäkring till sjunkande internationella aktiekurser än på
effekter av AP-fondernas omstrukturering av portföljerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har granskat regeringens skrivelse 2001/02:180
Redovisning av
AP-fondernas verksamhet år 2001 och
föreslår att skrivelsen läggs till
handlingarna.

Utskottet vill dock kort kommentera utvecklingen under
2001. Utskottet
kan konstatera att omfördelningen i
AP-fondernas tillgångar under 2001
sannolikt är
den största portföljförändring som inträffat i svensk
finansiell historia. Som en följd av buffertfondernas nya mål och
nya
och utvidgade placeringsregler beslutade
styrelserna i de fyra
buffertfonderna, oberoende av
varandra, att kraftigt öka andelen aktier
i
portföljerna, framför allt utländska aktier, på bekostnad av
räntebärande värdepapper. Styrelserna beslutade
samtidigt att
förändringen skulle genomföras under
en relativt kort tidrymd.
I början av 2001 uppgick andelen svenska aktier i
buffertfonderna till
26 %, andelen utländska aktier
till 2,4 %, andelen svenska räntebärande
värdepapper
till 49,3 % och andelen utländska räntebärande värdepapper
till 10,1 %. Andelen utländska tillgångar var sammanlagt 12,5 %.
I
slutet av december 2001 hade andelen utländska
aktier och utländska
räntebärande värdepapper ökat
till 37,2 % respektive 13,7 % samtidigt
som andelen
svenska aktier och svenska räntebärande värdepapper sjunkit
till 20,5 % respektive 18,3 %. Andelen utländska tillgångar
i
buffertfondernas portföljer uppgick i slutet
av december 2001 till
nästan 51 %.
Så här i efterhand kan utskottet konstatera att 2001
var en ogynnsam
tidpunkt för en omfattande och
snabb omväxling från räntebärande
värdepapper till
aktier i AP-fondernas portföljer. Utvecklingen visar
att de internationella aktiemarknaderna, trots nedgången under
andra
halvan av 2000, var övervärderade i början av
2001. Börskurserna både i
Sverige och
internationellt fortsatte att falla under både 2001 och
2002.

Avveckling av Sjätte AP-fonden

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motion Fi49 (m) om en avveckling av
Sjätte
AP-fonden med motiveringen att fonden
fyller sin roll i AP-
fondsystemet.
Jämför reservationerna 1 (m) och 2 (fp).

Motionen

I motion Fi49 av Gunnar Hökmark m.fl. (m) anförs att
Sjätte AP-fonden
tillkom 1996 och att syftet var
att öka tillgången på riskkapital för
mindre,
nystartade och onoterade företag. Någon skyldighet att
inleverera medel till pensionssystemet föreskrevs inte vid
tillkomsten.
Motionärerna konstaterar att endast en
tredjedel av fondens kapital
placerats i onoterade
bolag. Detta visar enligt motionärerna att fondens
uppdrag var feltänkt från början. Erfarenheterna av statligt
företagande
och inte minst statlig
riskkapitalverksamhet är inte goda. Sjätte AP-
fondens tillgångar bör därför föras över till staten. För att
undvika
marknadsstörningar kan innehaven av
börsnoterade aktier dessförinnan
bytas mot
obligationer. De onoterade aktierna förs till ett
riskkapitalbolag under Finansdepartementet och privatiseras
sedan
snarast möjligt på samma sätt som en gång
skedde med Atle och Bure.
Likviden för
utförsäljningen av riskkapitalbolaget överförs till
kvarvarande fonder i buffertsystemet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid flera tillfällen behandlat motioner om
en avveckling
av Sjätte AP-fonden, senast i samband
med behandlingen av förra årets
skrivelse om
AP-fondernas verksamhet (bet. 2001/02:FiU7). Motionerna har
tidigare avstyrkts med bl.a. motiveringen att Sjätte AP-fonden
fyller
sin roll i AP-fondsystemet och att det därför
inte finns någon anledning
att genomgripande förändra,
avveckla eller sälja ut verksamheten.

Utskottet ser ingen anledning att nu omvärdera tidigare
ställningstaganden. Motion Fi49 (m) avstyrks därför.

Nya riktlinjer för AP-fonderna

Utskottets förslag i korthet

Utskottet avstyrker motionerna Fi257 (v) och Fi288 (v)
om nya
riktlinjer för AP-fondernas placeringar och om
att fonderna bör
användas i näringspolitiskt syfte.
Jämför reservation 3 (v).

Motionerna

I motion Fi257 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anförs att
Tredje AP-fonden
har tagit steg mot att bli en
mer aktiv ägare i de företag som de
placerar
pensionstillgångarna i. Ett sådant agerande från samtliga AP-
fonder skulle, enligt motionärerna, bli en välbehövlig motvikt
till
kortsiktig aktiespekulation och påtryckningar
från den s.k. marknaden
mot folkvalda politiker, i
syfte att pressa fram ekonomisk-politiska
beslut.
Enligt motionärerna bör därför AP-fonden få nya riktlinjer för
sina placeringar så att den kan uppträda mer långsiktigt och
därmed bli
en motkraft till det mer kortsiktigt
spekulativa ägandet (yrkande 3).

I
motion Fi288 av Gudrun Schyman m.fl. (v) anförs att enligt
placeringsreglerna får inte AP-fondens medel användas för
att tillgodose
närings- eller sysselsättningspolitiska
mål. Motionärerna delar inte den
ideologiska och
principiella uppfattning som ligger bakom utformningen
av dagens placeringsregler. För att bl.a. klara
framtidens
pensionskostnader måste en hög
sysselsättning och en låg arbetslöshet
upprätthållas.
För att nå detta mål krävs bl.a. en aktiv och målmedveten
näringspolitik. Medlen i AP-fonderna bör därför i större utsträckning
än
i dag kunna utnyttjas för näringspolitik (yrkande 3).

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet har vid ett flertal tillfällen behandlat
frågor och yrkanden
om att medlen i AP-fonderna i
större utsträckning bör användas för
näringspolitiska åtgärder, senast i betänkandet om
AP-fondernas
verksamhet 2000 (bet. 2001/02:FiU7).
Nu, liksom tidigare, anser
utskottet att det
är viktigt att målen och placeringsreglerna för AP-
fonderna är så formulerade att tillgångarna förvaltas till
största
möjliga nytta för ålderspensionssystemet
samt att avkastningen
långsiktigt maximeras i
förhållande till risken i placeringarna. Givet
detta
är det, enligt utskottets mening, naturligt att fonderna inte ska
ha några närings- eller ekonomisk-politiska mål i sin
verksamhet.

När det gäller ägandet vill
utskottet erinra om att det i samband med
omorganisationen av AP-fondsystemet (prop. 1999/2000:46, bet.
1999/2000:
FiU19, rskr. 1999/2000:181) beslutades
att styrelsen i varje fond
årligen ska formulera
en verksamhetsplan. Verksamhetsplanen ska, vid
sidan
av placeringspolicy och riskhanteringsplaner, även innehålla en
ägarpolicy.
Utskottet kan
konstatera att samtliga buffertfonder formulerat en
officiell ägarpolicy. En grov genomgång av de olika
policydokumenten
visar att fonderna har ungefär samma
inriktning vad gäller ägarutövandet
och att
placeringsreglerna, dvs. reglerna om att fonderna maximalt får
äga 2 % av aktierna på Stockholmsbörsen och maximalt 10 % av
aktierna i
ett enskilt bolag, utgör ramarna för
ägandet. Dessutom styrs ägarrollen
av att makten
ska utövas med syftet att ge högre avkastning på
förvaltade medel.
Samtliga fonder anger att
ägarinflytandet t.ex. ska utövas genom att
fondens
rösträtt på bolagstämmor utnyttjas, att fonden deltar i och
verkar för inrättandet av olika nomineringskommittéer, att
löpande
kontakter ska hållas med bolagens
företrädare samt att fonden ska
samverka med andra
aktieägare. Fonderna är emellertid i varierande grad
konkreta när det gäller riktlinjer i speciella ägarfrågor. Till
exempel
behandlar tre av fyra fonder explicit frågan
om kompensationssystem till
styrelser, ledningar och
övriga anställda. I denna fråga är Tredje AP-
fonden
mest långtgående. Fonden anger ett antal olika krav som bör
ställas på kompensations- och incitamentssystemen i företagen.
Fonderna
anger också hur etik och miljöfrågor ska
hanteras i ett ägarsammanhang.
Samtliga fonder
redovisar dessutom villkor som bör ställas på en
styrelse och på sammansättningen av styrelserna.
Styrelsernas
sammansättning bör enligt fonderna
präglas av mångfald. Andra AP-fonden
uppger t.ex. i
sin ägarpolicy att fonden ska verka för en jämn
könsfördelning i styrelserna. Första AP-fonden uppger att fonden
ska
eftersträva ett ökat antal kvinnliga ledamöter
i styrelserna i de
företag där fonden är ägare.
Med det ovan anförda avstyrker utskottet
motionerna Fi257 (v) yrkande
3 och Fi 288 (v) yrkande
3.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har
föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas
i
avsnittet.

1. Avveckling av Sjätte AP-fonden, punkt 2 (m)

av Fredrik Reinfeldt, Gunnar Axén och Tomas Högström
(alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha
följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i
reservation 1. Därmed bifaller riksdagen motion
2001/02:Fi49 av Gunnar Hökmark m.fl. (m).

Ställningstagande

Vi anser att det är det privata sparandet som är
grunden för
näringslivets riskkapitalförsörjning.
Det är inte statens uppgift att
genom ett stort
offentligt sparande tillhandahålla riskkapital. Ett
stort statligt inslag riskerar att skada riskkapitalmarknaden,
bl.a.
genom att strikt ekonomiska överväganden ibland
kan tvingas ge vika för
politiska syften och
önskemål.

När den sjätte fondstyrelsen
skapades 1996 angavs att syftet var att
öka
tillgången på riskkapital för mindre, nystartade och onoterade
företag. Från början fanns inte någon skyldighet för Sjätte
AP-fonden
att leverera in medel till
pensionssystemet, men i dag är Sjätte AP-
fonden en
del i buffertfondsystemet.
En genomgång av
fondens redovisning visar att endast en begränsad del
av Sjätte AP-fondens kapital är placerad i onoterade bolag, vilket
är
fondens huvuduppgift. Huvuddelen av tillgångarna
är i stället placerade
i större noterade bolag.
Detta visar att uppdraget till Sjätte AP-fonden
var feltänkt från
början. Dessutom är placeringar i
små onoterade bolag förenade med stora
risker.
Sjätte fondens risktagande är högre än de övriga
buffertfondernas, visar AP-fondernas årsredovisningar. Sådana
risker bör
inte tas med dagens och framtida
pensionärers pengar.
Erfarenheterna av
statlig riskkapitalverksamhet är inte goda.
Riskkapitalförsörjningen bör ske genom privata kapitalägare,
privata
fonder och företag och inte genom en
offentlig myndighet i
mångmiljardklassen. Därför
bör Sjätte AP-fondens tillgångar föras över
till
staten. För att undvika marknadsstörningar kan innehaven av
börsnoterade aktier dessförinnan bytas mot obligationer. De
onoterade
aktierna förs till ett riskkapitalbolag
under Finansdepartementet som
sedan snarast möjligt
privatiseras på sätt som en gång skedde med Atle
och
Bure.

Vi föreslår att riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad
vi anfört om Sjätte
AP-fonden. Vi tillstyrker därmed motion Fi49 (m).

2. Avveckling av Sjätte AP-fonden, punkt 2 (fp)

av Christer Nylander och Gunnar Nordmark (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha
följande lydelse:

2. Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 2. Därmed bifaller riksdagen delvis motion
2001/02:Fi49 av Gunnar Hökmark m.fl. (m).

Ställningstagande

Sjätte AP-fonden är inte en del av
fempartiuppgörelsen om
pensionssystemet, men fondens
kapital ingår i pensionssystemets totala
buffertfondering.

Fonden är en främmande
fågel i systemet. Fondens uppgift är att agera
riskkapitalfond med bl.a. inriktning mot små och medelstora företag.
Vi anser att staten inte ska bedriva
näringspolitik genom att
pensionspengar förvaltas
på det sätt som sker i Sjätte AP-fonden.
Pensionspengarna ska i stället förvaltas i enlighet med de
riktlinjer
som fastställts för Första–Fjärde
AP-fonderna.
Därför är det vår uppfattning
att Sjätte AP-fonden ska inordnas i
buffertsystemet
genom att dess nuvarande direktiv ersätts med de
direktiv och placeringsregler som gäller för Första–Fjärde
AP-fonderna.
Möjligtvis bör denna förändring ske
genom att Sjätte AP-fonden inordnas
i Andra
AP-fonden.
Vi föreslår att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening
vad vi
anfört om Sjätte AP-fonden. Vi tillstyrker därmed delvis motion
Fi49 (m).

3. Nya riktlinjer för AP-fonderna, punkt 3 (v)

av Siv Holma (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande
lydelse:

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs
i
reservation 3. Därmed bifaller riksdagen
motionerna
2002/03:Fi257 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 3 och
2002/03:Fi288 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkande 3.

Ställningstagande

Jag anser att den viktigaste metoden för att
klara framtidens
pensionskostnader är att
upprätthålla en hög sysselsättning och en låg
arbetslöshet i den svenska ekonomin. Det förutsätter bl.a. ett
starkt
svenskt näringsliv. För att nå det målet krävs
en aktiv och målmedveten
näringspolitik. Enligt min
mening bör medlen i buffertfonderna i större
utsträckning kunna utnyttjas för näringspolitik. Dagens snäva
fokusering
på avkastning och de ideologiska
blockeringarna i synen på statligt
ägande måste
brytas. AP-fondernas placeringsregler bör därför förändras
för att möjliggöra och befrämja en mer aktiv näringspolitik.

Jag kan också konstatera att t.ex. Tredje
AP-fonden under senare tid
börjat agera som en mer
aktiv ägare i de bolag som den placerat kapital
i. Jag
anser att det är en viktig utveckling som bör uppmuntras och som
på sikt kan utgöra en betydelsefull motvikt till dagens
kortsiktiga
spekulativa ägande. Jag anser därför
att regeringen bör utreda nya
riktlinjer för
AP-fonderna så att fonderna kan bli en mer aktiv och
långsiktig ägare.
Jag föreslår att riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening
vad jag
anfört om nya riktlinjer och nya placeringsregler för AP-
fonderna. Jag tillstyrker därmed motionerna Fi257 (v) och Fi288
(v).

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

Regeringens skrivelse 2001/02:180 Redovisning av
AP-fondernas verksamhet
år 2001.

Motion med anledning av skrivelsen

2001/02:Fi49 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att
tillgångarna i Sjätte AP-fonden – efter utbyte av
börsnoterade aktier mot obligationer – bör föras över till staten,
varefter de onoterade aktierna placeras i ett riskkapitalbolag
under Finansdepartementet samt att detta riskkapitalbolag sedan
privatiseras, varvid likviden kan överföras till
kvarvarande fonder i buffertsystemet i enlighet med vad som anförs
i
motionen.

Motioner från allmänna motionstiden

2002/03:Fi257 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

3. Riksdagen begär att regeringen låter utreda nya
riktlinjer för AP-fonderna enlig vad i motionen anförs.

2002/03:Fi288 av Gudrun Schyman m.fl. (v):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om närings- och sysselsättningspolitisk
hänsyn vid placering av AP-fondsmedel.