Finansutskottets betänkande
2002/03:FIU24
Folkomröstning om införande av euron (prop.2002/03:46)
Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens
proposition om folkomröstning om införande av euron
och de motioner som väckts med anledning av
propositionen.
Propositionen grundar sig på resultatet av de
överläggningar där företrädare för riksdagspartierna
har enats om att en rådgivande folkomröstning om
införande av euron i Sverige ska äga rum den 14
september 2003.
Svarsalternativen vid omröstningen föreslås vara
ja eller nej till frågan om Sverige ska införa euron
som valuta. Rösträtten föreslås omfatta alla som har
rösträtt vid riksdags- och kommunalvalen.
I propositionen läggs också fram förslag rörande
de kostnader som föranleds av folkomröstningen.
Kostnaderna för att genomföra själva
folkomröstningen bedöms uppgå till 200 miljoner
kronor. För informations- och kampanjkostnader
föreslås att totalt 140 miljoner kronor anvisas.
Genom neddragning på annat område är summan av
totalt anvisade medel över statsbudgeten oförändrad.
Finansutskottet erinrar om att regeringens förslag
bygger på resultatet av överläggningar mellan
riksdagspartierna den 28 november 2002 och den 17
december 2002. Överenskommelsen innebär ett givande
och tagande för alla parter.
Propositionen tillstyrks med en lagteknisk
justering gällande lagen om brevröstning i vissa
fall. Motionerna avstyrks.
Till betänkandet har en reservation (v, mp) och
fyra särskilda yttranden (v, c, mp) fogats.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Lag om folkomröstning om införande av
euron
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
folkomröstning om införande av euron med den
ändringen att punkt 2 i ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna utgår. Därmed bifaller
riksdagen delvis regeringens förslag proposition
2002/03:46 punkt 1 i denna del och avslår
motionerna 2002/03:Fi6 samt 2002/03:Fi7 yrkandena
1 och 2.
Reservation (v, mp)
2. Lag om brevröstning i vissa fall
Riksdagen antar utskottets i bilaga 3 intagna
förslag till lag om brevröstning i vissa fall.
Därmed bifaller riksdagen delvis regeringens
förslag proposition 2002/03:46 punkt 1 i denna
del.
3. Ändrade ramar för budgetåret 2003
Riksdagen godkänner ändrade ramar för
utgiftsområden för 2003 i enlighet med
efterföljande specifikation till denna punkt i
utskottets förslag till riksdagsbeslut. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2002/03:46
punkt 2.
4. Ändrade och nya anslag för budgetåret 2003
Riksdagen anvisar ändrade och nya anslag för
budgetåret 2003 i enlighet med efterföljande
specifikation till denna punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2002/03:46 punkterna 3-5.
Motion 2002/03:Fi7 yrkande 3 avslås.
5. Kommunernas kostnader för folkomröstningen
Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi5.
Stockholm den 4 mars 2003
På finansutskottets vägnar
Sven-Erik Österberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-
Erik Österberg (s), Fredrik Reinfeldt (m), Carin
Lundberg (s), Karin Pilsäter (fp), Sonia Karlsson
(s), Kjell Nordström (s), Mats Odell (kd), Agneta
Ringman (s), Gunnar Axén (m), Tommy Waidelich (s),
Christer Nylander (fp), Lena Ek (c), Hans Hoff (s),
Tomas Högström (m), Agneta Gille (s), Siv Holma (v)
och Mikael Johansson (mp).
---------------------------------------------------
---------------------------------------------------
Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden
och ändrade och nya anslag för budgetåret 2003
(punkterna 3 och 4 i utskottets förslag till
riksdagsbeslut)
Utskottets förslag till ramar och anslag
överensstämmer med propositionens förslag.
---------------------------------------------------
Tusental kronor
------------------------------------------------------------------
Utgiftsområde Belopp Förändring Ny ramnivå
enligt av
statsbudget ram
2003
-------------------------------------------------------------------
1 Rikets 7 349 325 000 7 674 618
styrelse 618
-------------------------------------------------------------------
15 Studiestöd 21 599 -340 000 21 259 680
680
-------------------------------------------------------------------
17 Kultur, 8 357 15 000 8 372 903
medier, 903
trossamfund
och fritid
-------------------------------------------------------------------
Tusental kronor
------------------------------------------------------------------
Anslag Belopp Förändring Ny
enligt av anslagsnivå
statsbudget anslag
2003
------------------------------------------------------------------
46:6 Folkomröstning
om
införande 200 000 200 000
av euron,
obetecknat
anslag
------------------------------------------------------------------
90:3 Riksdagens
förvaltningskostnader,
ramanslag 509 398 5 000 514 398
------------------------------------------------------------------
90:8 Kampanjkostnader
m.m. för
folkomröstning 0 120 000 120 000
om
införande
av euron,
obetecknat
anslag
------------------------------------------------------------------
Tusental kronor
--------------------------------------------------------------------
Anslag Belopp Förändring Ny
enligt av anslagsnivå
statsbudget anslag
2003
--------------------------------------------------------------------
25:3 Studiemedelsräntor
m.m.,
ramanslag 5 -340 000 5 245 224
585
224
--------------------------------------------------------------------
Tusental kronor
------------------------------------------------------------------
Anslag Belopp Förändring Ny
enligt av anslagsnivå
statsbudget anslag
2003
-------------------------------------------------------------------
25:4 Folkbildningsinsatser
för
folkomröstning 0 15 000 15 000
om
införande
av euron,
obetecknat
anslag
-------------------------------------------------------------------
2002/03
FiU24
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition om
folkomröstning om införande av euron (prop. 2002/03:46) samt de tre
motioner som väckts med anledning av propositionen.
Finansutskottet har berett konstitutionsutskottet,
kulturutskottet samt utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig.
Konstitutionsutskottet har avgivit yttrande. Yttrandet återfinns i
bilaga 4. Kulturutskottet och utbildningsutskottet har avstått från
att yttra sig.
Svenska Kommunförbundet har inkommit med en skrivelse till
utskottet om kommunernas kostnader för folkomröstning om euron.
Regeringens lagförslag återfinns i bilaga 2 i betänkandet. Ett av
utskottet upprättat förslag till lag om brevröstning i vissa fall
återfinns i bilaga 3.
Bakgrund
Företrädare för riksdagspartierna har vid överläggningar den 28
november och den 17 december 2002 enats om att en rådgivande
folkomröstning om införande av euron i Sverige ska äga rum den 14
september 2003.
För att en rådgivande folkomröstning ska kunna genomföras krävs
enligt 8 kap. 4 § regeringsformen att riksdagen fattar beslut därom
i form av lag. På grundval av resultatet av partiöverläggningarna
lägger regeringen i den aktuella propositionen fram förslag till
behövlig lagstiftning samt förslag om vissa anslagsfrågor.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen föreslår i propositionen en lag om folkomröstning om
införande av euron. Svarsalternativen vid omröstningen föreslås
vara ja eller nej till frågan om Sverige ska införa euron som
valuta. Alla som har rösträtt vid riksdags- och kommunalvalen ska
kunna delta i folkomröstningen.
Lagförslaget behandlar i övrigt den fråga som folkomröstningen
gäller och vissa valtekniska frågor i samband med omröstningen.
I propositionen läggs också fram förslag rörande de kostnader som
föranleds av folkomröstningen.
Utskottets överväganden
Folkomröstning om införande av euron
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker, med en lagteknisk justering,
regeringens förslag till lag om folkomröstning om
införande av euron. Motioner om annat datum för
folkomröstningen och om folkomröstningsfrågans formulering
avstyrks.
Jämför reservation (v, mp).
Propositionen
Enligt regeringsformen ska beslut om att anordna en rådgivande
folkomröstning fattas av riksdagen genom lag. I propositionen
föreslår regeringen en ny lag om folkomröstning om införande av
euron, som komplement till folkomröstningslagen (1979:369).
Lagförslaget bygger på resultatet av överläggningarna mellan
riksdagspartierna, och enligt lagen ska bl.a. följande gälla:
· Folkomröstning ska äga rum den 14 september 2003.
·
· Folkomröstningen ska gälla frågan "Anser du att Sverige skall
införa euron som valuta?" Regeringen motiverar formuleringen av
frågan med att riksdagen i anslutning till inledningen av EMU:s
tredje etapp beslutade att Sverige inte skulle införa euron då
den tredje etappen inleddes. Frågeställningen nu gäller om den
ståndpunkten förändrats.
·
· Svarsalternativen ska vara ja eller nej. Det ska också vara
möjligt att rösta blankt.
·
1. Röstsedlarna ska utformas med rubriken "Folkomröstning", den
ovan redovisade frågan samt något av svarsalternativen ja
eller nej. På de blanka röstsedlarna ska förutom rubriken
endast finnas orden "Blank röstsedel".
2.
· Alla som har rösträtt vid riksdags- och kommunalvalen ska kunna
delta i folkomröstningen. Detta är en utvidgning av
folkomröstningslagen som anger att endast svenska medborgare som
har rösträtt i riksdagsvalet har rösträtt vid folkomröstning.
·
1. Riksdagspartierna och de kampanjorganisationer som verkar för
något av svarsalternativen i folkomröstningen (och som
erhåller statsbidrag) får hos valmyndigheten beställa önskat
antal röstsedlar, dock högst två gånger antalet
röstberättigade. Staten svarar för kostnaden och på begäran
erhåller också varje parti och organisation kostnadsfritt
röstkuvert, ytterkuvert för budröst och kuvert för
poströstning. Den centrala valmyndigheten bestämmer slutdatum
för beställning av röstsedlar.
2.
1. En övergångsregel införs med innebörden att lagen om
brevröstning i vissa fall, som upphörde att gälla vid utgången
av 2002, ändå ska tillämpas vid folkomröstningen.
2.
Lagen föreslås träda i kraft den 1 april 2003. Vidare framhåller
regeringen i propositionen att den förutsätter att kommunerna
medverkar till att röstning vid särskilda röstmottagningsställen,
s.k. institutionsröstning, kan ske i lika stor omfattning som vid
2002 års val.
Motionerna
I motion Fi7 av Ulf Holm m.fl. (mp) anser motionärerna att
folkomröstningen bör hållas först i samband med riksdagsvalet 2006.
För att de fulla konsekvenserna och effekterna av EMU ska bli
tydliga krävs att unionen varit i kraft under en hel
konjunkturcykel. Unionen har dock inte funnits så länge, varför
folkomröstningen bör vänta. Motionärerna anser en lämplig tidpunkt
för en folkomröstning hade varit i samband med nästa riksdagsval.
Lagen om folkomröstning om införande av euron bör därför ändras så
att datumet för folkomröstningen sätts till den tredje söndagen i
september 2006 (yrkande 1). Motionärerna anser vidare att den
föreslagna frågeställningen på röstsedeln är både vilseledande och
felaktig. Den lämnar dessutom fältet öppet för en lång rad olika
tolkningar. EMU handlar, enligt motionärerna, om betydligt mer än
att byta ut sedlar och mynt. Det handlar om vem som ska bestämma
över Sveriges ränte- och valutapolitik. Det måste också framgå av
röstsedeln. Därför bör texten på röstsedeln ändras till följande
fråga: "Anser du att Sverige skall gå med i valutaunionen EMU och
ersätta kronan med euro som valuta?" Enligt motionärerna innebär
den i propositionen föreslagna formuleringen att ja-partierna kör
över nej-partierna. På ja-sidan finns en utbredd rädsla för att
säga vad omröstningen egentligen handlar om (yrkande 2).
I motion Fi6 av Mats Einarsson m.fl. (v) anför motionärerna att de
ställer sig bakom propositionens förslag om folkomröstning, datum
för omröstning, rösträtt osv. men att frågeställningen i
folkomröstningen bör ändras till frågan: "Anser du att Sverige
skall gå med i valutaunionen EMU?" Motionärerna anser att
propositionens förslag till frågeställning förminskar beslutets
innebörd och konsekvenser, vilket gynnar ja-sidan. Folkomröstningen
handlar, enligt motionärerna, om mycket mer än namnet på valutan.
Ett deltagande i EMU innebär t.ex. att Sverige underordnar sig en
penningpolitisk, och indirekt en finanspolitisk, regim som står fri
från demokratisk och politisk påverkan. Sveriges riksbank läggs ned
och Sverige underordnas Europeiska centralbanken i Frankfurt.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet konstaterar i sitt yttrande (KU2y) att
partiöverläggningarna inför folkomröstningen om införande av euron
bl.a. resulterade i att alla som har rösträtt i riksdags- eller
kommunalvalen ska kunna delta i folkomröstningen. Utskottet
konstaterar vidare att det i grundlag inte finns regler om rösträtt
i rådgivande folkomröstningar. Det finns således inte något
konstitutionellt eller formellt hinder mot att utsträcka rösträtten
vid en viss rådgivande folkomröstning också till den som inte är
svensk medborgare men som har rösträtt vid kommunala val. Utskottet
vill inte frångå den mellan riksdagspartierna träffade
överenskommelsen om vilka som ska ha rösträtt vid folkomröstningen.
Utskottet tillstyrker därför 3 § i den föreslagna lagen om
folkomröstning om införande av euron.
Regeringen föreslår i övergångsbestämmelse 2 till den föreslagna
lagen om folkomröstning om införande av euron följande: "Lagen
(1997:159) om brevröstning i vissa fall upphörde att gälla vid
utgången av år 2002. Lagen skall i den lydelse den då hade trots
detta tillämpas vid folkomröstningen".
Konstitutionsutskottet anser i sitt yttrande att punkten 2 i
övergångsbestämmelserna bör utgå. Konstitutionsutskottet föreslår i
stället att riksdagen antar utskottets i yttrandets bilaga 1
intagna förslag till lag om brevröstning i vissa fall.
Bestämmelserna i utskottets förslag till lag om brevomröstning i
vissa fall är likalydande med dem i lagen som upphörde att gälla
vid utgången av år 2002.
Konstitutionsutskottet tillstyrker regeringens förslag i övrigt
samt avstyrker motionerna Fi6 (v) och Fi7 (mp) yrkande 2.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet vill inledningsvis erinra om att regeringens
förslag bygger på resultatet av överläggningar mellan
riksdagspartierna den 28 november 2002 och den 17 december 2002.
Överenskommelsen innebär ett givande och tagande för alla parter.
Parterna fick ge avkall på vissa av sina egna önskemål i syfte att
uppnå ett resultat som en bred majoritet kunde ställa sig bakom.
I motionerna Fi6 (v) och Fi7 (mp) föreslår motionärerna att
frågeställningen på röstsedeln bör innehålla formuleringen om
Sverige ska gå med i valutaunionen EMU. Utskottet vill dock erinra
om att Sverige redan deltar i den ekonomiska och monetära unionen,
EMU. Enligt EG-fördragets terminologi är Sveriges relation till EMU
i dag att Sverige är en medlemsstat med undantag (artikel 122.1 EG-
fördraget).
Detta innebär enligt utskottets mening att det inte är lämpligt
att formulera frågan som om den avsåg Sveriges deltagande i EMU.
Utskottet delar därför uppfattningen i propositionen att den
lämpliga formuleringen är: "Anser du att Sverige skall införa euron
som valuta?" Utskottet vill vidare erinra om att i slutet av 1997,
när riksdagen behandlade propositionen om Sverige och den
ekonomiska och monetära unionen, uttrycktes riksdagens beslut just
med orden ". godkänner vad i propositionen anförs om att Sverige
inte bör införa Europeiska unionens gemensamma valuta euron då den
tredje etappen av den ekonomiska och monetära unionen (EMU) inleds"
(prop. 1997/98:25, bet. 1997/98:FiU9).
I motion Fi7 (mp) anser motionärerna också att folkomröstningen
bör hållas först i samband med riksdagsvalet 2006. Utskottet
ställer sig dock bakom överenskommelsen mellan riksdagspartierna om
att folkomröstningen ska äga rum den 14 september 2003.
Konstitutionsutskottet anser i sitt yttrande att punkten 2 i
övergångsbestämmelserna i regeringens förslag till lag om
folkomröstning om införande av euron bör utgå.
Övergångsbestämmelsen handlar om att lagen (1997:159) om
brevomröstning i vissa fall ska tillämpas vid folkomröstningen,
trots att lagen upphörde att gälla vid utgången av 2002.
Konstitutionsutskottet föreslår i stället att riksdagen antar en ny
lag om brevröstning i vissa fall. Den nya lagen ska vara
likalydande med den som upphörde att gälla vid utgången av 2002.
Finansutskottet har ingen anledning att göra någon annan bedömning
än konstitutionsutskottet.
Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag till
lag om folkomröstning om införande av euron med undantag för att
punkten 2 i lagens övergångsbestämmelser bör utgå. Motionerna Fi6
(v) och Fi7 (mp) yrkandena 1 och 2 avstyrks.
Lag om brevröstning i vissa fall
Utskottets förslag i korthet
Finansutskottet föreslår, i enlighet med
konstitutionsutskottets yttrande, att riksdagen antar
utskottets förslag till lag om brevröstning i vissa fall.
Propositionen
I punkt 2 i övergångsbestämmelserna i förslaget till lag om
folkomröstning om införande av euron föreslår regeringen följande:
"Lagen (1997:159) om brevröstning i vissa fall upphörde att gälla
vid utgången av år 2002. Lagen i den lydelse den då hade skall
trots detta tillämpas vid folkomröstningen."
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet anser i sitt yttrande (KU2y) att punkten 2 i
övergångsbestämmelserna bör utgå. Konstitutionsutskottet föreslår i
stället att riksdagen antar utskottets i yttrandets bilaga 1
intagna förslag till lag om brevröstning i vissa fall. Lagen bör
träda i kraft vid samma tidpunkt som den föreslagna lagen om
folkomröstning om införande av euron samt gälla till utgången av
2003. Bestämmelserna i utskottets förslag till lag om
brevomröstning i vissa fall är likalydande med dem i lagen som
upphörde att gälla vid utgången av år 2002.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har ingen anledning att göra någon annan bedömning
än konstitutionsutskottet. Således föreslår finansutskottet att
riksdagen antar det i betänkandets bilaga 3 framlagda förslaget
till lag om brevröstning i vissa fall. Lagförslaget är likalydande
med den tidigare lagen med undantag för vissa redaktionella
ändringar.
Ändrade utgiftsramar för 2003
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner regeringens
förslag till ändrade ramar för utgiftsområden.
Inledning
Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande
budgetår på tilläggsbudget ändra anslag och anvisa nya anslag.
Enligt 5 kap. 12 § riksdagsordningen får inte beslut om anslag
för löpande budgetår som innebär att en utgiftsram påverkas fattas
före beslut om godkännande av ändrad utgiftsram. Finansutskottet
behandlar således inledningsvis frågan om ändrade ramar för
utgiftsområden. Anslagen inom respektive utgiftsområde behandlas
därefter. Finansutskottet föreslår att riksdagen fattar beslut om
förändringar av ramar respektive anslag i var sin beslutspunkt.
Regeringens förslag till förändringar av gällande statsbudget med
anledning av folkomröstningen om införande av euron redovisas i det
följande.
Regeringens förslag innebär att summan av totalt anvisade medel
för 2003 är oförändrad.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner ändrade ramar för
utgiftsområden för 2003 enligt följande.
Tusental kronor
------------------------------------------------------------------
Utgiftsområde Belopp Förändring Ny ramnivå
enligt av
statsbudget ram
2003
-------------------------------------------------------------------
1 Rikets 7 349 325 000 7 674 618
styrelse 618
-------------------------------------------------------------------
15 Studiestöd 21 599 -340 000 21 259 680
680
-------------------------------------------------------------------
17 Kultur, 8 357 15 000 8 372 903
medier, 903
trossamfund
och fritid
-------------------------------------------------------------------
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag till ändrade ramar (punkt
2).
Ändrade och nya anslag för 2003
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till nya och ändrade
anslag
med anledning av folkomröstningen om införande av euron.
En motion om kampanjmedlens fördelning avstyrks.
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
46:6 Folkomröstning om införande av euron
Propositionen
Regeringen bedömer att kostnaderna för att genomföra själva
folkomröstningen
uppgår till 200 miljoner kronor. Dessa kostnader bör föras upp under ett
nytt
anslag, benämnt 46:6 Folkomröstning om införande av euron.
Regeringen anför att de kostnader i anledning av folkomröstningen
som
uppkommer för kommunerna ska dessa i vanlig ordning själva stå för.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU2y) regeringens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med konstitutionsutskottet,
regeringens
förslag (punkt 3 i denna del).
90:3 Riksdagens förvaltningskostnader
Propositionen
Regeringen anför i propositionen att det inom riksdagen bedrivs en
omfattande
informationsverksamhet om EU. Detta sker bl.a. med stöd av en
särskild
webbplats på Internet (www.riksdagen.se/eu). Det behov av förstärkta
statliga
informationsinsatser som folkomröstningen medför bör täckas inom ramen
för den
verksamheten.
Regeringen framhåller att det ställs särskilda krav på neutralitet i
den
information som det här handlar om. Informationen får inte förmedla
budskap
från ja- eller nej-sidan utan ska på ett opartiskt sätt lämna
upplysningar om
EMU, euron och andra aspekter av verksamheten inom EU. EU-
upplysningen vid
Sveriges riksdag har goda förutsättningar att leva upp till de höga
krav på
integritet som kan ställas i detta sammanhang.
Vid partiöverläggningarna har det ekonomiska utrymmet för utökad
statlig
information om EU fastställts till 5 miljoner kronor. Regeringen
föreslår
därför att anslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader för 2003 ökas
med 5
miljoner kronor.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU2y) regeringens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med konstitutionsutskottet,
regeringens
förslag (punkt 3 i denna del).
90:8 Kampanjkostnader m.m. för folkomröstning om införande av euron
Propositionen
Enligt vad som beslutades vid partiöverläggningarna ska 120 miljoner
kronor av
statliga medel anslås för kampanjverksamheten inför folkomröstningen.
Detta
belopp bör anvisas över ett nytt obetecknat anslag på statsbudgeten,
benämnt
90:8 Kampanjkostnader m.m. för folkomröstning om införande av euron.
Av beloppet ska riksdagspartierna erhålla sammanlagt 30 miljoner
kronor.
Beloppet ska fördelas på så sätt att varje parti först erhåller 1
miljon
kronor. Återstoden ska proportioneras mellan partierna i relation till
deras
storlek. Detta innebär att partierna ska erhålla de belopp som
framgår av
följande uppställning.
(s) 10 499 000 kr
(m) 4 611 000 kr
(fp) 4 151 000 kr
(kd) 3 185 000 kr
(v) 2 978 000 kr
(c) 2 449 000 kr
(mp) 2 127 000 kr
Bidragen avses efter ansökan betalas ut av Regeringskansliet till
respektive
parti.
Återstående 90 miljoner kronor bör ställas till ja- respektive nej-
sidans
förfogande och på vardera sidan - på samma sätt som skedde vid 1994
års
folkomröstning om EU-medlemskap - fördelas av ett särskilt organ med
ställning
som juridisk person, som bildas av företrädare för kampanjorganisationerna
.
Enligt vad som beslutades vid partiöverläggningarna bör det
förhållandet att
bidraget till riksdagspartierna till övervägande delen går till partier
på ja-
sidan beaktas vid fördelningen till kampanjorganisationerna.
Organisationerna
på nej-sidan bör därför få 48 miljoner kronor medan organisationerna på
ja-
sidan bör få 42 miljoner kronor.
Eftersom riksdagspartierna erhåller särskilda bidrag, bör ingen del
av de
medel som ställs till kampanjorganisationernas förfogande tilldelas
något av
dessa partier. Detta hindrar givetvis inte att företrädare för olika
partier
verkar inom de organisationer som får del av kampanjmedlen. I själva
verket är
det naturligt att så sker.
Bidragen till kampanjorganisationerna avses efter ansökan betalas
ut av
Regeringskansliet till de båda nämnda särskilda organen, sedan
dessa har
bildats.
Motion om fördelning av kampanjmedel
I motion Fi7 av Ulf Holm m.fl. (mp) anförs att statens resurser måste
fördelas
lika mellan de båda sidorna. Det gäller både det som går till partierna
och det
som går till kampanjorganisationerna. Motionärerna anser att kampanjmedlen
ska
fördelas lika mellan de båda sidorna oavsett storlek, och är inte
nöjda med
resultatet. Resultatet är att ja-sidan får 64,5 miljoner kronor medan nej-
sidan
sammantaget får 55,5 miljoner. Fördelningen innebär att ja-partierna -
(s),
(m), (fp) samt (kd) - får dela på ca 22,5 miljoner och nej-partierna -
(mp),
(v) samt (c) - får dela på 7,5 miljoner. Motionärerna tycker i första
hand att
partistödet borde delas lika mellan ja- och nej-partierna och i andra
hand att
grundstödet borde vara högre (yrkande 3).
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt yttrande (KU2y) regeringens
förslag.
Tidigare behandling av frågan om fördelning av kampanjmedel
Inför folkomröstningen om EU-medlemskap samt inför valet till
Europaparlamentet
1995 behandlade riksdagen frågan om kampanjmedels fördelning mellan
partierna.
Inför folkomröstningen 1994 anförde regeringen att fördelningen
mellan
partierna bör ske med utgångspunkt i den procentuella röstfördelningen
mellan
partierna i riksdagsvalet 1991. Med hänsyn till att samtliga partier
ska nå
samma antal väljare bör fördelningen justeras något, framhöll regeringen
, så
att de större partierna får något mindre utdelning och de små partierna
något
större (prop. 1993/94:245, s. 11). Inför valet till Europaparlamentet
1995
anförde konstitutionsutskottet att fördelningen av medel mellan partierna
borde
vara i huvudsak proportionell med utgångspunkt i den
procentuella
röstfördelningen vid riksdagsvalet 1994 (bet. 1994/95:KU50, s. 4).
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet finner ingen anledning att avvika från resultatet
av
partiöverläggningarna. Utskottet finner den föreslagna fördelningen väl
avvägd
och avstyrker därmed motion Fi7 (mp) yrkande 3. Propositionens förslag
till
anslag tillstyrks (punkt 3 i denna del).
Utgiftsområde 15 Studiestöd
25:3 Studiemedelsräntor m.m.
Propositionen
De sammanlagda utgifterna för folkomröstning om införande av euron
uppgår
enligt föreslagna anslagsökningar till 340 miljoner kronor. För att
finansiera
dessa utgifter föreslår regeringen att det under utgiftsområde 15
Studiestöd
uppförda ramanslaget 25:3 Studiemedelsräntor m.m. minskas med
motsvarande
belopp. I statsbudgeten för innevarande år har 5 585 224 000 kr
anvisats på
detta anslag.
Åtgärden beräknas inte medföra några konsekvenser för verksamheten.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 4).
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
25:4 Folkbildningsinsatser för folkomröstning om införande av euron
Propositionen
Vid partiöverläggningarna beslutades att 15 miljoner kronor ska
avsättas för
folkbildningsinsatser inför folkomröstningen. Regeringen föreslår att
dessa
kostnader förs upp under ett nytt obetecknat anslag, benämnt
25:4
Folkbildningsinsatser för folkomröstning om införande av euron.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens förslag (punkt 5).
Motion om kommunernas kostnader för folkomröstningen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker en motion om kommunernas kostnader
för
folkomröstningen.
I motion Fi5 av Siv Holma (v) erinras om att i mars 1996
gjordes en
överenskommelse mellan Finansdepartementet och Kommun- och
Landstingsförbunden
där finansieringsprincipen formulerades klart och tydligt. Staten
skulle i
fortsättningen ekonomiskt reglera nya och ändrade regler som
påverkar det
kommunala skatteunderlaget och det kommunala utgiftstrycket. Uppgörelsen
bör
enligt motionären beaktas i den process som föregår den nu
aktuella
folkomröstningen. Innebär denna folkomröstning ett ökat kommunalt
utgiftstryck
är det enligt motionären statens ansvar att reglera det ekonomiskt.
Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet vill inledningsvis erinra om att regeringen i
propositionen
anför att de kostnader i anledning av folkomröstningen som uppkommer
för
kommunerna ska dessa i vanlig ordning själva stå för. Också i
propositionen om
folkomröstning om EU-medlemskap framhölls att de kostnader i
anledning av
folkomröstningen som uppkommer för kommunerna ska dessa i vanlig ordning
själva
stå för (prop. 1993/94:245, s. 10).
Beträffande finansieringsprincipen anförde utskottet följande hösten
2002 i
samband med behandlingen av utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till
kommuner
(bet. 2002/03:FiU3, s. 19-20):
Frågan om att precisera finansieringsprincipens innehåll togs
upp av
finansutskottet redan hösten 1993 (bet. 1993/94:FiU2) då utskottet
ansåg att
tolkningen och tillämpningen av principen borde klargöras
. I
kompletteringspropositionen 1994 (prop. 1993/94:150, bilaga 7, s. 33
och 34)
gjorde regeringen ett antal förtydliganden om principens tillämpning
. Där
framgår t.ex. att principen enbart omfattar statligt beslutade
åtgärder som
tar direkt sikte på kommunala verksamheter, att reglering enbart ska
göras
för direkta ekonomiska effekter och att alla propositioner som
påverkar
kommunsektorns verksamhet och ekonomi ska innehålla en bedömning
av de
kommunalekonomiska konsekvenserna och huruvida
finansieringsprincipen är
tillämplig. Finansieringsprincipen omfattar inte statliga åtgärder som
inte
tar direkt sikte på, men ändå får indirekta ekonomiska effekter
för
kommunsektorn. Sådana effekter ska däremot beaktas när en bedömning
görs av
statsbidragens storlek.
I 2001 års ekonomiska vårproposition anförde regeringen att
den
tillsammans med Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet
tillsatt en
arbetsgrupp med uppgift att diskutera processfrågor avseende
tillämpningen
av finansieringsprincipen. Regeringen avser att återkomma om
resultatet av
detta arbete.
Arbetsgruppen har inte avslutat sitt arbete och regeringen har inte
återkommit
till riksdagen om resultatet.
Utskottet finner inget skäl till att frångå principen om att de
kostnader i
anledning av folkomröstningen som uppkommer för kommunerna ska dessa
själva stå
för. Motion Fi5 (v) avstyrks således.
Reservation
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett
följande reservation. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag
till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
Lag om folkomröstning om införande av euron, punkt 1 - (v och mp)
av Siv Holma (v) och Mikael Johansson (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde ha följande lydelse:
1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om folkomröstning om
införande
av euron med de ändringarna dels att frågan i 1 § ändras till: "Anser
du att
Sverige skall gå med i valutaunionen EMU och ersätta kronan med euro
som
valuta?", dels att punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna
utgår.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2002/03:Fi6, 2002/03:Fi7
yrkande 2
och proposition 2002/03:46 punkt 1 i denna del samt avslår motion 2002/
03:Fi7
yrkande 1.
Ställningstagande
Enligt vår mening handlar ett deltagande i EMU om betydligt mer än att
byta ut
sedlar och mynt. Det handlar bl.a. om att Sverige underordnar sig en
penning-
och valutapolitisk regim som står fri från demokratiska beslut och
politisk
påverkan. Beslutanderätten över penningpolitiken förs över från Riksbanken
till
Europeiska centralbanken, ECB, i Frankfurt. Valutaunionen innebär
dessutom att
finans- och budgetpolitiken underställs stabilitetspaktens villkor
och
unionspolitiken. Genom ett deltagande i valutaunionen förlorar Sverige
viktiga
redskap för att trygga och utveckla en generell välfärdsmodell där
full
sysselsättning och en ekologiskt uthållig utveckling prioriteras.
Därför är det, enligt vår mening, olyckligt att den röstsedel
som ja-
partierna beslutat använda i folkomröstningen bara ställer frågan om man
vill
införa euron eller ej. Röstsedeln bör i stället innehålla en neutral text
där
det bl.a. tydligt framgår att det är frågan om Sverige skall gå med
i en
valutaunion som är den viktiga. Vi anser därför att frågan i 1 §
lagen om
folkomröstning om införande av euron bör ändras till följande lydelse:
"Anser
du att Sverige skall gå med i valutaunionen EMU och ersätta kronan med
euro som
valuta?"
Vi föreslår att riksdagen beslutar att genomföra den av oss
föreslagna
förändringen av frågan i 1 § lagen om folkomröstning om införande av
euron.
Därmed tillstyrker vi delvis motionerna Fi6 (v) och Fi7 (mp) yrkande
2. Vi
tillstyrker propositionens förslag i övrigt med undantag för att punkten
2 i
lagens övergångsbestämmelser bör utgå. Motion Fi7 (mp) yrkande 1 avstyrks.
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda
yttranden. I
rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut
som
behandlas i avsnittet.
1. Lag om folkomröstning om införande av euron, punkt 1 - (c)
av Lena Ek (c).
I samband med överläggningarna med riksdagens partier framförde
Centerpartiet
som sin mening att röstsedeln i folkomröstningen borde få en annan
lydelse än
den nu föreslagna. Det hade varit klargörande med en formulering som
talade om
vad ett medlemskap i EMU:s tredje steg innebär, nämligen att kronan byts
mot
euron och att beslutanderätten över räntepolitiken flyttas från Riksbanken
till
Europeiska centralbanken.
När det gäller kretsen röstberättigade i den kommande folkomröstningen
var det
Centerpartiets mening att den borde vidgas ytterligare. Det är
bra att
röstberättigade vid de kommunala valen får rösträtt i omröstningen, men
ännu
bättre vore om även de som uppnått 16 års ålder på valdagen givits
rösträtt.
Detta hade krävt att den kompletterande bestämmelse som nu ingår i
den
föreslagna lagen också innehållit en utvidgning av kretsen röstberättigade
.
Centerpartiet har konstaterat att det finns en tydlig majoritet
för
regeringens förslag på båda de punkter vi här berört. I stället för att
nu ta
strid om formuleringarna och kretsen röstberättigade väljer vi att
fokusera på
den kommande folkomröstningen. Av det skälet framför jag inget eget
yrkande i
detta ärende.
2. Lag om folkomröstning om införande av euron, punkt 1, såvitt avser
tidpunkt för folkomröstningen - (mp)
av Mikael Johansson (mp).
För att det ska vara möjligt att utvärdera vilka effekter och konsekvenser
EMU
får på den svenska ekonomin och det svenska samhället bör unionen ha
varit i
kraft under minst en hel konjunkturcykel.
Eftersom EMU ännu inte varit i kraft under så lång tid anser jag att
man bör
avvakta med folkomröstningen. Ett mer lämpligt tillfälle för en
folkomröstning
är, enligt min mening, i samband med nästa riksdagsval, den tredje
söndagen i
september 2006. I den uppkomna situationen, med en bred majoritet
för
folkomröstning redan 2003, väljer jag dock att inte framföra något eget
yrkande
i denna fråga.
3. Ändrade och nya anslag för budgetåret 2003, såvitt avser
kampanjmedel, punkt 4 - (mp)
av Mikael Johansson (mp).
Jag vill erinra om att i folkomröstningen om EU-medlemskapet 1994
hade
dåvarande ja-sidan betydligt mycket mer resurser till sitt förfogande än
nej-
sidan. Miljöpartiet utgick därför från att de båda alternativen skulle få
lika
stora resurser till sina kampanjer i den kommande folkomröstningen. Så
blir det
uppenbarligen inte.
Statens resurser borde fördelas lika mellan de båda sidorna, och det
gäller
både det som går till partierna och det som går till
kampanjorganisationerna.
Det är viktigt att staten satsar rejält med resurser. Annars finns
risken att
näringslivspengar kommer att dominera hela kampanjen och att båda
sidornas
argument inte kommer fram.
Miljöpartiet anser att kampanjmedlen ska fördelas lika mellan de båda
sidorna oavsett storlek, och jag är inte nöjd med resultatet av
partiöverläggningarna. Jag kan dock konstatera att det finns en bred
majoritet för den av regeringen föreslagna fördelningen, och jag
avstår därför från att reservera mig på denna punkt.
4. Kommunernas kostnader för folkomröstningen, punkt 5 - (v och c)
av Siv Holma (v) och Lena Ek (c)
I mars 1996 gjordes en överenskommelse mellan Finansdepartementet och
Kommun-
och Landstingsförbunden där finansieringsprincipen formulerades klart
och
tydligt. Staten skulle i fortsättningen ekonomiskt reglera nya och
ändrade
regler som påverkar det kommunala skatteunderlaget och det
kommunala
utgiftstrycket. Uppgörelsen bör beaktas i den process som föregår
den nu
aktuella folkomröstningen. Om folkomröstningen ökar utgiftstrycket i
kommunerna
förutsätter vi att staten reglerar detta ekonomiskt i enlighet
med
finansieringsprincipen.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
I proposition 2002/03:46 föreslår regeringen
dels
1. att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
folkomröstning om
införande av euron,
dels
2. att riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden för 2003
enligt följande
Tusental kronor
------------------------------------------------------------------
Utgiftsområde Belopp Förändring Ny ramnivå
enligt av
statsbudget ram
2003
-------------------------------------------------------------------
1 Rikets 7 349 325 000 7 674 618
styrelse 618
-------------------------------------------------------------------
15 Studiestöd 21 599 -340 000 21 259 680
680
-------------------------------------------------------------------
17 Kultur, 8 357 15 000 8 372 903
medier, 903
trossamfund
och fritid
-------------------------------------------------------------------
dels att riksdagen anvisar ändrade och nya anslag för 2003 enligt
följande
3. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Tusental kronor
------------------------------------------------------------------
Anslag Belopp Förändring Ny
enligt av anslagsnivå
statsbudget anslag
2003
------------------------------------------------------------------
46:6 Folkomröstning
om
införande 200 000 200 000
av euron,
obetecknat
anslag
------------------------------------------------------------------
90:3 Riksdagens
förvaltningskostnader,
ramanslag 509 398 5 000 514 398
------------------------------------------------------------------
90:8 Kampanjkostnader
m.m. för
folkomröstning 0 120 000 120 000
om
införande
av euron,
obetecknat
anslag
------------------------------------------------------------------
4. inom utgiftsområde 15 Studiestöd
Tusental kronor
--------------------------------------------------------------------
Anslag Belopp Förändring Ny
enligt av anslagsnivå
statsbudget anslag
2003
--------------------------------------------------------------------
25:3 Studiemedelsräntor
m.m.,
ramanslag 5 -340 000 5 245 224
585
224
--------------------------------------------------------------------
5. inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Tusental kronor
-----------------------------------------------------------------
-
Anslag Belopp Förändring Ny
enligt av anslagsnivå
statsbudget anslag
2003
-----------------------------------------------------------------
--
25:4 Folkbildningsinsatser
för
folkomröstning 0 15 000 15
000
om
införande
av euron,
obetecknat
anslag
-----------------------------------------------------------------
--
Följdmotioner
2002/03:Fi5 av Siv Holma (v):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att beakta finansieringsprincipen i processen inför
folkomröstningen om införande av euron.
2002/03:Fi6 av Mats Einarsson m.fl. (v):
Riksdagen beslutar, med ändring av lagförslaget i regeringens
proposition, att lagen om folkomröstning om införande av euron, 1 § tredje
stycket, skall lyda: "Anser du att Sverige skall gå med i valutaunionen EMU
?"
2002/03:Fi7 av Ulf Holm m.fl. (mp):
1. Riksdagen beslutar om ändring av förslag till lag om
folkomröstning om införande av euron så att första meningen i 1 § ändras
till: "Den tredje söndagen i september 2006 skall folkomröstning hållas i
hela landet om införande av
euro."
2. Riksdagen beslutar om ändring av förslag till lag om
folkomröstning om införande av euron så att frågan i 1 § ändras till
"Omröstningen gäller ja eller nej till följande fråga: ''''Anser du att
Sverige skall gå med i valutaunionen
EMU och ersätta kronan med euro som valuta?'''' ".
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att kampanjmedlen skall fördelas lika mellan ja- och nej
-sidan.
Motionerna
I motion 2002/03:Fi6 av Mats Einarsson m.fl. (v) föreslås
att riksdagen beslutar, med ändring av lagförslaget i regeringens
proposition, att 1 § tredje stycket lagen om folkomröstning om införande av
euron skall lyda: "Anser du att Sverige skall gå med i valutaunionen EMU?"
Riksdagens partier kunde vid partiöverläggningarna inte nå enighet i den
centrala frågan om folkomröstningsfrågans formulering. Att det förslag som
regeringen förelägger riksdagen endast stöds av de partier som förordar ett
inträde i EMU, medan nej-sidan är kritisk, redovisas inte i propositionen.
Det är enligt motionärerna viktigt att omröstningsfrågan utformas på ett
sådant sätt att den uppfattas som neutral och rättvisande och inte gynnar
den ena eller andra sidan. Kritiken mot EMU handlar om mycket mer än namnet
på vår valuta. Ett deltagande i EMU innebär inte bara att Sverige byter
valuta utan också att vi underordnar oss en penningpolitisk och indirekt
finanspolitisk regim som skall stå fri från demokratiska beslut och
politisk påverkan.
I motion 2002/03:Fi7 av Ulf Holm m.fl. (mp) föreslås
att riksdagen beslutar om ändring av förslaget till lag om folkomröstning
om införande av euron så att frågan i 1 § ändras till "Omröstningen gäller
ja eller nej till följande fråga: Anser du att Sverige skall gå med i
valutaunionen EMU och ersätta kronan med euro som valuta?" (yrkande 2). Det
är enligt motionärerna olyckligt att den röstsedel som skall användas i
folkomröstningen bara ställer frågan om man vill införa euron eller ej.
Miljöpartiet anser att det skall finnas en neutral text på röstsedlarna där
det bl.a. tydligt framgår att det är frågan om Sverige skall gå med i en
valutaunion som är det viktiga.
Utskottets ställningstagande
Föreskrifter om rådgivande folkomröstning i hela riket
och om förfarandet vid folkomröstning i grundlagsfråga meddelas, enligt 8
kap. 4 § regeringsformen (RF), genom lag.
Av 8 kap. 15 § fjärde stycket RF framgår att rätt att
delta i folkomröstning i grundlagsfråga tillkommer envar som är
röstberättigad vid val till riksdagen. Någon sådan bestämmelse finns
däremot inte i RF för de rådgivande folkomröstningarnas del. Av 5 §
folkomröstningslagen (1979:369) framgår emellertid att rösträtt vid
folkomröstning tillkommer den som är röstberättigad vid val till riksdagen.
Vid 1980 års folkomröstning i kärnkraftsfrågan tillkom, enligt 3 § lagen (
1980:7) om folkomröstning i kärnkraftsfrågan, rösträtt också den som inte
var svensk medborgare, om han eller hon hade varit kyrkobokförd i riket den
1 november vart och ett av åren 1976, 1977 och 1978 och senast den 23 mars
1980 hade uppnått 18 års ålder. Inför den folkomröstningen hade en
överenskommelse träffats mellan riksdagspartierna med utgångspunkt i att
invandrarna skulle ha rösträtt vid folkomröstningen. Rösträtt borde därför,
enligt propositionen, föreligga i den omfattning som framgick av
överenskommelsen (prop. 1979/80:75 s. 14 och 79).
Resultatet av partiöverläggningarna inför
folkomröstningen om införande av euron var bl.a. att alla som har rösträtt
i riksdags- eller kommunalvalen skall kunna delta i folkomröstningen. I
grundlag finns inga regler om rösträtt i rådgivande folkomröstningar. Det
finns inte något konstitutionellt eller formellt hinder mot att utsträcka
rösträtten vid en viss rådgivande folkomröstning också till den som inte är
svensk medborgare men som har rösträtt vid kommunala val. Utskottet vill
inte frångå den mellan riksdagspartierna träffade överenskommelsen om vilka
som skall ha rösträtt vid folkomröstningen. Utskottet tillstyrker därför 3
§ i den föreslagna lagen om folkomröstning om införande av euron.
Lagen (1997:159) om brevröstning i vissa fall gällde till
utgången av år 2002. Regeringen föreslår i övergångsbestämmelse 2 till den
föreslagna lagen om folkomröstning om införande av euron att lagen (1997:
159) om brevröstning i vissa fall upphörde att gälla vid utgången av år
2002. Lagen i den lydelse den då hade skall trots detta tillämpas vid
folkomröstningen.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till lag om
folkomröstning om införande av euron, dock med den ändringen att punkten 2
i övergångsbestämmelserna bör utgå samt föreslår i stället att riksdagen
antar utskottets i bilaga 1 intagna förslag till lag om brevröstning i
vissa fall. Lagen bör träda i kraft vid samma tidpunkt som den föreslagna
lagen om folkomröstning om införande av euron samt gälla till utgången av
år 2003. Bestämmelserna i utskottets förslag till lag om brevröstning i
vissa fall är likalydande med dem i lagen som upphörde att gälla vid
utgången av år 2002.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i övrigt samt
avstyrker motionerna 2002/03:Fi6 och 2002/03:Fi7 yrkande 2.
Stockholm den 20 februari 2003
På konstitutionsutskottets vägnar
Gunnar Hökmark
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Gunnar
Hökmark (m), Barbro Hietala Nordlund (s), Helena Bargholtz (fp), Pär Axel
Sahlberg (s), Kenth Högström (s), Ingvar Svensson (kd), Mats Einarsson (v),
Mats Berglind (s), Henrik S Järrel (m), Tobias Krantz (fp), Kerstin
Lundgren (c), Helene Petersson (s), Nils Fredrik Aurelius (m), Billy
Gustafsson (s), Gustav Fridolin (mp), Inger Jarl Beck (s) och Christer
Adelsbo (s).
Avvikande meningar
1. Folkomröstningsfrågan
Mats Einarsson (v) anför:
Riksdagens partier kunde vid partiöverläggningarna inte
nå enighet på den centrala punkten om folkomröstningsfrågans formulering.
Att regeringens förslag endast stöds av de partier som förordar ett inträde
i EMU redovisas inte i propositionen. Det är viktigt att omröstningsfrågan
utformas på ett sådant sätt att den uppfattas som neutral och rättvisande
och inte gynnar den ena eller andra sidan. Kritiken mot EMU handlar om
mycket mer än namnet på vår valuta. Ett deltagande i EMU innebär inte bara
att Sverige byter valuta utan också att vi underordnar oss en
penningpolitisk och indirekt finanspolitisk regim som skall stå fri från
demokratiska beslut och politisk påverkan. Därför bör riksdagen enligt min
mening bifalla motion 2002/03:Fi6 i vilken föreslås att riksdagen beslutar
att frågan i 1 § lagen om folkomröstning om införande av euron skall lyda:
"Anser du att Sverige skall gå med i valutaunionen EMU?"
2. Folkomröstningsfrågan
Gustav Fridolin (mp) anför:
Det är olyckligt att den röstsedel som skall användas i
folkomröstningen bara ställer frågan om man vill införa euron eller ej. Det
bör finnas en neutral text på röstsedlarna där det bl.a. tydligt framgår
att det är frågan om Sverige skall gå med i en valutaunion som är det
viktiga. Därför bör riksdagen bifalla motion 2002/03:Fi7 yrkande 2 och
besluta om en ändring av förslaget till lag om folkomröstning om införande
av euron så att frågan i 1 § ändras till "Omröstningen gäller ja eller nej
till följande fråga: Anser du att Sverige skall gå med i valutaunionen EMU
och ersätta kronan med euro som valuta? "
Särskilt yttrande
Kerstin Lundgren (c) anför:
I samband med överläggningarna med riksdagens partier
framförde Centerpartiet som sin mening att frågan på röstsedeln i
folkomröstningen borde få en annan lydelse än den nu föreslagna. Enligt vår
mening hade det varit klargörande med en formulering som talade om vad ett
medlemskap i EMU:s tredje steg innebär, nämligen att kronan byts mot euron
och att beslutanderätten över räntepolitiken flyttas från Riksbanken till
Europeiska centralbanken.
När det gäller kretsen röstberättigade i den kommande
folkomröstningen var det vår mening att den borde vidgas ytterligare. Det
är bra att röstberättigade vid de kommunala valen får rösträtt i
omröstningen, men ännu bättre vore om även de som uppnått 16 års ålder på
valdagen givits rösträtt. Detta hade krävt att den kompletterande
bestämmelse som nu ingår i den föreslagna lagen också innehållit en
utvidgning av kretsen röstberättigade.
Centerpartiet har konstaterat att det finns en tydlig
majoritet för regeringens förslag på båda de punkter jag här berört. I
stället för att nu ta strid om formuleringarna och kretsen röstberättigade
väljer jag att fokusera på den kommande folkomröstningen. Av det skälet
framför jag inget eget yrkande i detta ärende.
Bilaga
Utskottets lagförslag
Utskottet har följande förslag till lagtext.
Förslag till lag om brevröstning i vissa fall
Härigenom föreskrivs följande.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Vem får brevrösta?
1 § Vid ordinarie val eller omval till riksdagen,
ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige
samt vid extra val till riksdagen, val till
Europaparlamentet och folkomröstning får väljare som
vistas utomlands eller ombord på ett fartyg i
utrikes fart brevrösta enligt bestämmelserna i denna
lag.
Vid brevröstning skall bestämmelserna i vallagen
(1997:157) tillämpas om inte annat följer av denna
lag.
Hur brevröstning går till
2 § Den som vill brevrösta skall
- för varje slag av val själv lägga in en valsedel i
ett valkuvert,
- i närvaro av två vittnen lägga de valkuvert som
gjorts i ordning i ett ytterkuvert för brevröst,
- klistra igen ytterkuvertet,
- försäkra på heder och samvete att valkuvert och
ytterkuvert gjorts i ordning på detta sätt och att
de gjorts i ordning utomlands respektive ombord på
ett fartyg i utrikes fart,
- skriva sitt namn och sitt personnummer på
ytterkuvertet för brevröst, och
- intyga att valkuvert inte gjorts i ordning
tidigare än vad som sägs i 6 §.
3 § När ytterkuvertet för brevröst gjorts i ordning
på det sätt som sägs i 2 §
skall vittnena på ytterkuvertet
- skriftligen intyga att väljaren själv har skrivit
under försäkran och att de inte känner till något
som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt,
och
- skriva sina adresser.
4 § Ett vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make
eller barn eller makens barn får inte vara vittne.
Detsamma gäller sambo eller sambons barn.
Hur brevrösten skall skickas
5 § När ytterkuvertet gjorts i ordning på det sätt
som sägs i 2 och 3 §§ skall väljaren
- lägga ytterkuvertet i ett omslagskuvert för
brevröst,
- lägga i antingen röstkort eller förtryckt
adresskort eller om väljaren inte har tillgång till
någotdera ett adresskort som väljaren själv skrivit
personnummer och namn på,
- klistra igen detta kuvert,
- skriva sitt namn och sitt personnummer på
omslagskuvertet, och
- skicka omslagskuvertet med postbefordran till den
centrala valmyndigheten.
När brevrösten får göras i ordning
6 § Vid ordinarie val eller omval till riksdagen,
ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige
samt vid extra val till riksdagen, val till
Europaparlamentet och folkomröstning får ett
ytterkuvert för brevröst från utlandet eller från
ett fartyg göras i ordning tidigast 30 dagar före
valdagen.
7 § Omslagskuvert för brevröst skall vara den
centrala valmyndigheten till handa senast dagen
efter valdagen.
8 § Den centrala valmyndigheten skall allt eftersom
omslagskuverten kommer från utlandet eller från ett
fartyg i utrikes fart fortlöpande anteckna hur många
omslagskuvert som kommer in till myndigheten och
därefter skicka kuverten till valnämnden i den
kommun där väljaren finns i röstlängden.
Vad valnämnden skall göra med omslagskuverten
9 § När det kommer ett omslagskuvert för brevröst
från den centrala valmyndigheten till valnämnden
skall nämnden anteckna detta i ett protokoll.
Valnämnden skall förvara omslagskuverten på ett
säkert sätt fram till valnämndens sammanträde för
preliminär rösträkning enligt 17 kap. vallagen
(1997:157).
10 § Valnämnden skall granska omslagskuverten och
deras innehåll vid valnämndens sammanträde för
preliminär rösträkning enligt 17 kap. vallagen
(1997:157).
Efter att valnämnden gjort det som sägs i 17 kap.
3-7 §§ vallagen skall nämnden granska
omslagskuverten för brevröst. Vid denna granskning
skall nämnden göra följande.
1. Räkna antalet omslagskuvert och anteckna i
protokollet.
2. Granska omslagskuverten. Vid denna granskning
skall valnämnden kontrollera att omslagskuvert
- inte har blivit öppnat efter att det klistrats
igen,
- har skickats med post från utlandet eller från ett
fartyg i utrikes fart, och
- inte har inkommit till den centrala valmyndigheten
senare än dagen efter valdagen.
3. Öppna de omslagskuvert som uppfyller kraven under
2, ta ut ytterkuvertet och kontrollera att väljarna
- har rösträtt i kommunen,
- inte har röstat i vallokalen under valdagen,
- inte har lämnat ett fönsterkuvert som sägs i 8
kap. 3 § tredje stycket vallagen, och
- inte har lämnat fler än ett ytterkuvert för
brevröst.
11 § Uppfylls kraven som ställs i 10 § skall
valnämnden fortsätta att granska ytterkuvert och
kontrollera att det är igenklistrat.
Om ytterkuvertet är igenklistrat skall valnämnden
vid sin fortsatta granskning kontrollera att
väljaren
- på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder
och samvete att väljaren själv gjort i ordning
valkuvert och lagt det i ytterkuvertet i närvaro av
två vittnen och att kuverten gjorts i ordning i
utlandet respektive ombord på ett fartyg i utrikes
fart,
- skrivit sitt namn och sitt personnummer på
kuvertet, och
- intygat att valkuvert inte gjorts i ordning
tidigare än vad som sägs i 6 §.
Valnämnden skall också kontrollera att två vittnen
på ytterkuvertet skriftligen intygat att
- väljaren själv lagt valkuvert i ytterkuvertet och
klistrat igen det,
- väljaren själv har skrivit under en försäkran på
ytterkuvertet,
- ytterkuvertet gjorts i ordning i utlandet
respektive ombord på ett fartyg i utrikes fart, och
- ytterkuvertet inte gjorts i ordning tidigare än
vad som sägs i 6 §.
12 § Uppfylls kraven i 11 § skall valnämnden öppna
ytterkuvertet och kontrollera att
- det innehåller valkuvert,
- väljaren bara gjort i ordning ett valkuvert för
varje slag av val,
- det inte finns någon obehörig märkning på något
valkuvert, och
- varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.
13 § Vid granskningen enligt 10-12 §§ skall
valnämnden
- lägga de valkuvert som uppfyllt kraven i 10-12 §§
i valurnan för den valkrets och för det val
som valsedeln gäller,
- markera i röstlängden för det val som valsedeln
gäller att väljaren röstat,
- lägga de omslagskuvert som inte uppfyllt kraven i
10 § andra stycket 2 i ett särskilt omslag,
- lägga tillbaka ytterkuvert eller valkuvert som
inte uppfyllt kraven i 10 § andra stycket 3 och i 11
och 12 §§ i sina omslagskuvert efter att valkuvert
lagts tillbaka i sitt ytterkuvert och lägga
omslagskuverten i ett särskilt omslag,
- anteckna valkretsens och kommunens namn och hur
många omslagskuvert omslaget innehåller på varje
särskilt omslag, och
- försegla det särskilda omslaget.
-----------------------------------------------------
___________
Denna lag träder i kraft den 1 april 2003 och gäller till utgången av år
2003.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
Förslag till lag om folkomröstning om införande av euron
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Den 14 september 2003 skall folkomröstning hållas i hela
landet om införande av euron.
Omröstningen gäller ja eller nej till följande fråga:
"Anser du att Sverige skall införa euron som valuta?"
2 § För folkomröstningen gäller folkomröstningslagen (1979:369)
och de föreskrifter som finns i 3-7 §§.
3 § Rösträtt vid folkomröstningen har också
1. medborgare i någon av Europeiska unionens medlemsstater samt
medborgare i Island eller Norge som fyller 18 år senast på dagen för
folkomröstningen och som är folkbokförda i Sverige,
2. andra utlänningar som fyller 18 år senast på dagen för
folkomröstningen och som har varit folkbokförda i Sverige tre år i följd
före den dagen.
4 § På röstsedlarna skall finnas
1. rubriken "Folkomröstning",
2. den i 1 § angivna frågan,
3. något av svarsalternativen "Ja" eller "Nej".
På de blanka röstsedlarna skall dock förutom rubriken endast
finnas orden "Blank röstsedel".
5 § De partier som är representerade i riksdagen och sådana
kampanjorganisationer som verkar för något av svarsalternativen ja eller
nej och som får statsbidrag för sin verksamhet får hos den centrala
valmyndigheten beställa
önskat antal röstsedlar. Staten svarar för kostnaderna för
röstsedlarna, dock högst till ett antal som för varje beställare
motsvarar två gånger antalet röstberättigade i landet. Varje parti och
organisation får dessutom på
begäran kostnadsfritt röstkuvert, ytterkuvert för budröst och
kuvert för brevröstning i den utsträckning som den centrala valmyndigheten
anser att det behövs.
6 § De lantbrevbärare som tar hand om ytterkuvert för budröst
skall ha med sig röstsedlar för de två svarsalternativen och blanka
röstsedlar.
7 § Den centrala valmyndigheten bestämmer den sista dag då
beställning av röstsedlar skall ha gjorts för att leverans skall kunna
ske 30 dagar före dagen för omröstningen. I övrigt tillämpas
bestämmelserna i 6 kap. 15 §
vallagen (1997:157).
_______________
1. Denna lag träder i kraft den 1 april 2003.
2. Lagen (1997:159) om brevröstning i vissa fall upphörde att
gälla vid utgången av år 2002. Lagen i den lydelse den då hade skall trots
detta tillämpas vid folkomröstningen.
Bilaga 3
Utskottets lagförslag
Utskottet har följande förslag till lagtext.
Förslag till lag om brevröstning i vissa fall
Härigenom föreskrivs följande.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
Vem får brevrösta?
1 § Vid ordinarie val eller omval till riksdagen,
ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige
samt vid extra val till riksdagen, val till
Europaparlamentet och folkomröstning får väljare som
vistas utomlands eller ombord på ett fartyg i
utrikes fart brevrösta enligt bestämmelserna i denna
lag.
Vid brevröstning skall bestämmelserna i vallagen
(1997:157) tillämpas om inte annat följer av denna
lag.
Hur brevröstning går till
2 § Den som vill brevrösta skall
- för varje slag av val själv lägga in en valsedel i
ett valkuvert,
- i närvaro av två vittnen lägga de valkuvert som
gjorts i ordning i ett ytterkuvert för brevröst,
- klistra igen ytterkuvertet,
- försäkra på heder och samvete att valkuvert och
ytterkuvert gjorts i ordning på detta sätt och att
de gjorts i ordning utomlands respektive ombord på
ett fartyg i utrikes fart,
- skriva sitt namn och sitt personnummer på
ytterkuvertet för brevröst, och
- intyga att valkuvert inte gjorts i ordning
tidigare än vad som sägs i 6 §.
3 § När ytterkuvertet för brevröst gjorts i ordning
på det sätt som sägs i 2 §
skall vittnena på ytterkuvertet
- skriftligen intyga att väljaren själv har skrivit
under försäkran och att de inte känner till något
som gör att innehållet i försäkran inte är riktigt,
och
- skriva sina adresser.
4 § Ett vittne skall ha fyllt 18 år. Väljarens make
eller barn eller makens barn får inte vara vittne.
Detsamma gäller sambo eller sambons barn.
Hur brevrösten skall skickas
5 § När ytterkuvertet gjorts i ordning på det sätt
som sägs i 2 och 3 §§ skall väljaren
- lägga ytterkuvertet i ett omslagskuvert för
brevröst,
- lägga i antingen röstkort eller förtryckt
adresskort eller om väljaren inte har tillgång till
någotdera ett adresskort som väljaren själv skrivit
personnummer och namn på,
- klistra igen detta kuvert,
- skriva sitt namn och sitt personnummer på
omslagskuvertet, och
- skicka omslagskuvertet med postbefordran till den
centrala valmyndigheten.
När brevrösten får göras i ordning
6 § Vid ordinarie val eller omval till riksdagen,
ordinarie val till landstings- och kommunfullmäktige
samt vid extra val till riksdagen, val till
Europaparlamentet och folkomröstning får ett
ytterkuvert för brevröst från utlandet eller från
ett fartyg göras i ordning tidigast 30 dagar före
valdagen.
7 § Omslagskuvert för brevröst skall vara den
centrala valmyndigheten till handa senast dagen
efter valdagen.
8 § Den centrala valmyndigheten skall allt eftersom
omslagskuverten kommer från utlandet eller från ett
fartyg i utrikes fart fortlöpande anteckna hur många
omslagskuvert som kommer in till myndigheten och
därefter skicka kuverten till valnämnden i den
kommun där väljaren finns i röstlängden.
Vad valnämnden skall göra med omslagskuverten
9 § När det kommer ett omslagskuvert för brevröst
från den centrala valmyndigheten till valnämnden
skall nämnden anteckna detta i ett protokoll.
Valnämnden skall förvara omslagskuverten på ett
säkert sätt fram till valnämndens sammanträde för
preliminär rösträkning enligt 17 kap. vallagen
(1997:157).
10 § Valnämnden skall granska omslagskuverten och
deras innehåll vid valnämndens sammanträde för
preliminär rösträkning enligt 17 kap. vallagen
(1997:157).
Efter att valnämnden gjort det som sägs i 17 kap.
3-7 §§ vallagen skall nämnden granska
omslagskuverten för brevröst. Vid denna granskning
skall nämnden göra följande.
1. Räkna antalet omslagskuvert och anteckna i
protokollet.
2. Granska omslagskuverten. Vid denna granskning
skall valnämnden kontrollera att omslagskuvert
- inte har blivit öppnat efter att det klistrats
igen,
- har skickats med post från utlandet eller från ett
fartyg i utrikes fart, och
- inte har inkommit till den centrala valmyndigheten
senare än dagen efter valdagen.
3. Öppna de omslagskuvert som uppfyller kraven under
2, ta ut ytterkuvertet och kontrollera att väljarna
- har rösträtt i kommunen,
- inte har röstat i vallokalen under valdagen,
- inte har lämnat ett fönsterkuvert som sägs i 8
kap. 3 § tredje stycket vallagen, och
- inte har lämnat fler än ett ytterkuvert för
brevröst.
11 § Uppfylls kraven som ställs i 10 § skall
valnämnden fortsätta att granska ytterkuvert och
kontrollera att det är igenklistrat.
Om ytterkuvertet är igenklistrat skall valnämnden
vid sin fortsatta granskning kontrollera att
väljaren
- på ytterkuvertet skriftligen försäkrat på heder
och samvete att väljaren själv gjort i ordning
valkuvert och lagt det i ytterkuvertet i närvaro av
två vittnen och att kuverten gjorts i ordning i
utlandet respektive ombord på ett fartyg i utrikes
fart,
- skrivit sitt namn och sitt personnummer på
kuvertet, och
- intygat att valkuvert inte gjorts i ordning
tidigare än vad som sägs i 6 §.
Valnämnden skall också kontrollera att två vittnen
på ytterkuvertet skriftligen intygat att
- väljaren själv lagt valkuvert i ytterkuvertet och
klistrat igen det,
- väljaren själv har skrivit under en försäkran på
ytterkuvertet,
- ytterkuvertet gjorts i ordning i utlandet
respektive ombord på ett fartyg i utrikes fart, och
- ytterkuvertet inte gjorts i ordning tidigare än
vad som sägs i 6 §.
12 § Uppfylls kraven i 11 § skall valnämnden öppna
ytterkuvertet och kontrollera att
- det innehåller valkuvert,
- väljaren bara gjort i ordning ett valkuvert för
varje slag av val,
- det inte finns någon obehörig märkning på något
valkuvert, och
- varje valkuvert uppenbart innehåller en valsedel.
13 § Vid granskningen enligt 10-12 §§ skall
valnämnden
- lägga de valkuvert som uppfyllt kraven i 10-12 §§
i valurnan för den valkrets och för det val
som valsedeln gäller,
- markera i röstlängden för det val som valsedeln
gäller att väljaren röstat,
- lägga de omslagskuvert som inte uppfyllt kraven i
10 § andra stycket 2 i ett särskilt omslag,
- lägga tillbaka ytterkuvert eller valkuvert som
inte uppfyllt kraven i 10 § andra stycket 3 och i 11
och 12 §§ i sina omslagskuvert efter att valkuvert
lagts tillbaka i sitt ytterkuvert och lägga
omslagskuverten i ett särskilt omslag,
- anteckna valkretsens och kommunens namn och hur
många omslagskuvert omslaget innehåller på varje
särskilt omslag, och
- försegla det särskilda omslaget.
-----------------------------------------------------
-----------------------------------------------------
___________
Denna lag träder i kraft den 1 april 2003 och gäller till utgången
av år 2003.
----------------------------------------------------
Bilaga 4
Konstitutionsutskottets yttrande
2002/03:KU2y
----------------------------------------------------
Folkomröstning om införande av euron
----------------------------------------------------
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 6 februari 2003 beslutat att
bereda konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition 2002
/03:46 Folkomröstning om införande av euron jämte motioner. Tre motioner
har väckts med anledning av propositionen.
I propositionen föreslås en lag om folkomröstning om
införande av euron samt ändrade ramar, nya och ändrade anslag för 2003.
Konstitutionsutskottets yttrande avser främst frågan om
rösträtt och lagen om brevröstning i vissa fall samt motionerna 2002/03:Fi6
och 2002/03:Fi7 yrkande 2.
Två avvikande meningar samt ett särskilt yttrande har
avlämnats.
Utskottet
Propositionen
Regeringen föreslår dels att riksdagen antar regeringens
förslag till lag om folkomröstning om införande av euron, dels att
riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden för 2003 och anvisar
ändrade och nya anslag för 2003.
Folkomröstning om införande av euron
Företrädare för riksdagspartierna har vid överläggningar
den 28 november och den 17 december 2002 enats om att en rådgivande
folkomröstning om införande av euron i Sverige skall äga rum den 14
september 2003. Resultatet av partiöverläggningarna är vidare bl.a.
följande. Alla som har rösträtt i riksdags- eller kommunalvalen skall kunna
delta i folkomröstningen. Röstsedeln skall ha följande innehåll:
"Folkomröstning Anser du att Sverige skall införa euron som valuta?"
Regeringen uppdrog den 16 januari 2003 åt
Valmyndigheten att vidta de förberedande åtgärder som behövs för
genomförandet av folkomröstningen (dnr Ju2003/504).
Allmänna bestämmelser om folkomröstning
Enligt 8 kap. 4 § regeringsformen meddelas föreskrifter
om rådgivande folkomröstning i hela riket och om förfarandet vid
folkomröstning i grundlagsfråga genom lag. Sådana föreskrifter finns i
folkomröstningslagen (1979:369). Lagen innehåller alla de regler som har
bedömts erforderliga för att hålla en folkomröstning i en grundlagsfråga.
Däremot innehåller den inte alla föreskrifter som behövs för en rådgivande
folkomröstning. Bland annat skall enligt 18 § tidpunkten för omröstningen
och den fråga som skall ställas till folket anges i en särskild lag. Vidare
kan i den särskilda lagen meddelas bestämmelser som avviker från eller
kompletterar folkomröstningslagens föreskrifter, t.ex. bestämmelser om
röstsedlarnas utformning och tillhandahållandet av röstsedlar.
Ett exempel på en sådan särskild lag som avses i 18 §
folkomröstningslagen är lagen (1994:1064) om folkomröstning om EU-
medlemskap (prop. 1993/94:245, bet. 1993/94:KU50, rskr. 1993/94:430).
Folkomröstningslagen hänvisar i stor utsträckning till
bestämmelser i val-lagen (1997:157). Därutöver finns det i
folkomröstningslagen föreskrifter som på olika punkter avviker från eller
kompletterar vallagens bestämmelser.
Rösträtt vid folkomröstning tillkommer enligt
folkomröstningslagen den som är röstberättigad vid val till riksdagen.
Vilka personer som därmed avses framgår av 3 kap. 2 § regeringsformen. Där
anges att rösträtten tillkommer svensk medborgare som är eller någon gång
har varit bosatt i riket. Den som inte har uppnått 18 års ålder senast på
valdagen har inte rösträtt.
Frågan om en person har rösträtt i en folkomröstning
avgörs på grundval av en före omröstningen upprättad röstlängd.
Bara sådana röstsedlar som tillhandahålls av den
centrala valmyndigheten får användas vid en folkomröstning. För varje
förslag som är föremål för omröstning skall det framställas röstsedlar som
är försedda med en tryckt meningsyttring. Dessutom skall det finnas blanka
röstsedlar. Röstsedlarna för en omröstning skall vara lika till storlek,
färg och material. Staten svarar för kostnaderna för framställningen av det
antal röstsedlar som behövs. Som kuvert vid en folkomröstning används samma
slag av kuvert som vid ett val.
Röstning sker på dagen för folkomröstningen i
omröstningslokalen för det omröstningsdistrikt där den röstande är upptagen
i röstlängd. Röstning får också ske på postkontor och på särskilt
röstmottagningsställe inom landet samt hos svensk utlandsmyndighet.
Regeringens förslag
Regeringen föreslår att folkomröstningen skall hållas den
14 september 2003. Svarsalternativen vid omröstningen skall vara ja eller
nej till frågan om Sverige skall införa euron som valuta. Rösträtten skall
omfatta både svenska medborgare som har rösträtt i val till riksdagen och
utlänningar som har rösträtt i de kommunala valen.
Beslut om att anordna en rådgivande folkomröstning skall
enligt regeringsformen fattas av riksdagen genom lag. I lagen skall anges
bl.a. tidpunkten för folkomröstningen och den fråga som skall ställas.
Regeringen gör i propositionen följande bedömning när det
gäller formuleringen av den fråga som skall ställas till folket.
Riksdagen godkände hösten 1997 regeringens förslag i
proposition 1997/98:25 att Sverige inte skulle införa euron då den tredje
etappen av EMU inleddes. Vad saken nu gäller är således om denna ståndpunkt
skall ändras. Den fråga som ställs till folket bör därför avse införandet
av euron i Sverige.
Resultatet av partiöverläggningarna är att
svarsalternativen skall vara ja eller nej. Förutom möjligheten att rösta
blankt skall något tredje alternativ således inte finnas. Det är, enligt
regeringen, naturligt att det såväl bland förespråkarna för ett införande
av euron som bland motståndarna finns skiftande motiv bakom
ställningstagandet. Det finns inte anledning att utforma röstsedlarna på
ett sådant sätt att de anger varför väljaren säger ja eller nej. Varje
väljare kommer att ha gjort sin egen värdering av för- och nackdelar med
att införa euron och skall ges tillfälle till en viljeyttring. Man bör
däremot inte avkräva väljaren en röstförklaring. Röstsedlarna bör förutom
rubriken "Folkomröstning" därför endast innehålla den fråga riksdagen
beslutar ställa till folket. På de blanka röstsedlarna bör, förutom
rubriken, finnas orden "Blank röstsedel".
Eftersom resultatet av partiöverläggningarna är att
rösträtten vid folkomröstningen skall omfatta även dem som har rösträtt vid
de kommunala valen och eftersom rösträtt vid en folkomröstning enligt
folkomröstningslagen tillkommer endast svenska medborgare som har rösträtt
i riksdagsvalet, behöver en kompletterande bestämmelse tas in i den nu
föreslagna lagen. En föreskrift av motsvarande slag fanns i 3 § lagen (
1980:7) om folkomröstning i kärnkraftsfrågan (prop. 1979/80:75, bet. 1979/
80:NU26, rskr. 1979/80:141). Den bestämmelse som nu föreslås har sin
motsvarighet i 1 kap. 3 § vallagen.
Röstsedlar skall finnas tillgängliga bl.a. i
röstningslokalerna och hos kampanjorganisationerna. Riksdagspartierna och
de kampanjorganisationer som verkar för något av svarsalternativen och som
erhåller statsbidrag för sin verksamhet skall, enligt regeringens förslag,
ha rätt att efter beställning erhålla röstsedlar för det förslag de verkar
för och till det antal som önskas. Valmyndigheten skall kunna föreskriva
att en sådan beställning måste göras inom en viss tid före dagen för
folkomröstningen.
Enligt 8 § folkomröstningslagen svarar staten för
kostnaderna för framställning av det antal röstsedlar som behövs. Varje
parti eller kampanjorganisation bör därför ha rätt att utan kostnad
beställa röstsedlar för det - eller i förekommande fall de - alternativ de
verkar för. De bör därvid gratis erhålla högst så många röstsedlar som
motsvarar två gånger antalet röstberättigade i riket. Inget hindrar att
partierna och kampanjorganisationerna, eller någon annan, beställer
ytterligare röstsedlar mot betalning. I sammanhanget bör erinras om att
endast röstsedlar som tillhandahålls av Valmyndigheten får användas vid
folkomröstningen (7 § folkomröstningslagen).
I samband med att riksdagen våren 2002 behandlade
regeringens förslag till vissa ändringar i vallagstiftningen (prop. 2001/02
:53), beslutade riksdagen att föreskrifterna i den tidsbegränsade lagen (
1997:159) om brevröstning i vissa fall skulle utvidgas till att avse alla
väljare som vistas utomlands (bet. 2001/02:KU8, rskr. 2001/02:147). Någon
ändring av lagens giltighetstid gjordes dock inte. Brevröstningslagen
upphörde att gälla vid utgången av år 2002. Det är i avvaktan på en slutlig
utformning av systemet med brevröstning enligt regeringens bedömning bäst i
överensstämmelse med riksdagens beslut att brevröstningslagen, i sin
senaste lydelse, trots detta tillämpas vid folkomröstningen om införande av
euron.
Avslutningsvis framhåller regeringen att den
förutsätter att kommunerna medverkar till att röstning vid särskilda
röstmottagningsställen inom landet, s.k. institutionsröstning, kan ske i en
omfattning som motsvarar den som gällde vid 2002 års val.
Nya och ändrade anslag
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Regeringen föreslår att en nytt obetecknat anslag, 46:6
Folkomröstning om införande av euron, på 200 000 000 kr anvisas samt att
anslaget 90:3 Riksdagens förvaltningskostnader ökas med 5 000 000 kr.
Vidare föreslår regeringen att ett nytt obetecknat anslag, 90:8
Kampanjkostnader m.m. för folkomröstning om införande av euron, på 120 000
000 kr anvisas.