Finansutskottets betänkande
2002/03:FIU21
Tilläggsbudget 1 för budgetåret 2003(prop. 2002/03:100)
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet
regeringens förslag till tilläggsbudget
för budgetåret 2003 (prop. 2002/03:100,
avsnitt 7). Utskottet tillstyrker
regeringens förslag till ändrade ramar
för utgiftsområden samt ändrade och nya
anslag, med undantag för anslaget för
bostadsbidrag som till följd av
utskottets ställningstagande angående
regeringens förslag till ändring i lagen
(1993:737) om bostadsbidrag lämnas på
oförändrad nivå jämfört med statsbudgeten
för 2003. Utskottets förslag innebär att
anvisade medel ökar med 538 miljoner
kronor netto, vilket är 18 miljoner högre
jämfört med regeringens förslag. De
föreslagna ökningarna uppgår till 5 359
miljoner kronor och de föreslagna
minskningarna uppgår till 4 821 miljoner
kronor. Vidare tillstyrks regeringens
förslag om bl.a. nya och ändrade
bemyndiganden att ingå ekonomiska
förpliktelser.
I frågan om regeringens förslag
angående förbättrad kapitalstruktur i
statliga företag tillstyrker utskottet, i
enlighet med konstitutionsutskottets
yttrande, att särskilda åtgärder vidtas
för att underlätta finansiella
omstruktureringar inom den statliga
bolagssfären. Utskottet anser att
riksdagens inflytande över åtgärderna bör
tydliggöras i förhållande till
regeringens förslag. Vidare redovisar
utskottet i betänkandet hur förslaget bör
kunna inordnas i riksdagens
rambeslutsmodell för hanteringen av
budgetpropositionen.
Beträffande frågan om ett vidgat
uppdrag för Vasallen AB ställer sig
utskottet bakom regeringens förslag.
Utskottet behandlar i betänkandet åtta
förslag till ändringar i nu gällande
lagar, vilka tas upp i samband med
förslaget till tilläggsbudget för 2003.
Regeringens förslag till ändring i lagen
(1993:737) om bostadsbidrag avslås, i
enlighet med bostadsutskottets yttrande,
mot bakgrund av reviderade beräkningar
som visar att de i propositionen
föreslagna regeländringar inledningsvis
inte ger den tänkta besparingen.
Samtidigt ser utskottet skäl för
regeringen att återkomma till riksdagen
med förslag till effektivisering av
bostadsbidragssystemet. Förutsättningen
för detta måste dock vara att förslagets
effekter finansieras på ett för det
statsfinansiella läget adekvat sätt.
Vidare tillstyrker utskottet, i
enlighet med socialförsäkringsutskottets
yttrande, delvis regeringens förslag till
ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring. Finansutskottet tillstyrker
även delvis regeringens förslag om
ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön, i
likhet med socialförsäkringsutskottet.
Övriga förslag till lagändringar
tillstyrks av utskottet.
Till följd av regeringens förslag att
ett nytt anslag för gemensam
radiokommunikation för skydd och säkerhet
anvisas på tilläggsbudget för 2003
behandlar finansutskottet i betänkandet,
på trafikutskottets förslag, även
Riksdagens revisorers förslag
2002/03:RR13 angående radiokommunikation
för trygghet och säkerhet jämte tre
motioner som trafikutskottet tar upp i
samband med ärendet. Utskottet påpekar
att Riksdagens revisorers förslag samt
motionsförslagen angående ett gemensamt
radiokommunikationssystem för trygghet
och säkerhet ligger väl i linje med
riktlinjerna för fortsatt arbete med
systemet enligt den av regeringen
tillsatta utredningen RAKEL. Med
hänvisning till den pågående beredningen
av utredningens förslag inom
Regeringskansliet avstyrker utskottet
Riksdagens revisorers förslag och
motionerna.
Övriga motioner avstyrks.
Till betänkandet har fogats 8
reservationer och 7 särskilda yttranden
av företrädarna för Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,
Kristdemokraterna och Centerpartiet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Omstrukturering av statliga företag
1. Kapital för omstrukturering
av statliga bolag
Riksdagen godkänner
dels att högst 3 000 000 000 kr
överförs från de statliga bolagen som
extra utdelningar 2003 i enlighet med
vad utskottet anför till ett konto i
Riksgäldskontoret,
dels vad utskottet föreslår om en
förbättrad kapitalstruktur i statliga
bo-lag samt ger som sin mening
regeringen till känna vad utskottet
anfört.
Därmed bifaller riksdagen delvis
proposition 2002/03:100 punkt 37 och
avslår motionerna
2002/03:Fi18 av Fredrik Reinfeldt
m.fl. (m) yrkande 2 och
2002/03:Fi23 Mats Odell m.fl. (kd)
yrkandena 3 och 4.
Reservation 1 (m, fp, c)
Reservation 2 (kd)
2. Omfinansiering av
kapitaltillskott till Teracom AB
Riksdagen godkänner vad regeringen
förordar om omfinansiering av ett
avsett kapitaltillskott till Teracom
AB. Därmed bifaller riksdagen pro-
position 2002/03:100 punkt 38.
Reservation 3 (m, fp, kd, c)
Vasallen AB
3. Vidgat uppdrag för Vasallen
AB
Riksdagen godkänner att Vasallen AB
även ska få utveckla fastigheter som
inrättats för försvarsindustrins behov
i enlighet med vad regeringen
förordar. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2002/03:100 punkt 39.
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning
4. Riksrevisionsverket:
Avvecklingskostnader
(anslagsvillkor)
Riksdagen godkänner den föreslagna
användningen av det under ut-
giftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning uppförda ansla-get
1:15 Riksrevisionsverket:
Avvecklingskostnader. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2002/03:100
punkt 17.
5. Statens fastighetsverk (ny
investeringsplan)
Riksdagen godkänner en ny
investeringsplan för Statens
fastighetsverk i enlighet med vad
regeringen förordar. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2002/03:100
punkt 18.
6. Försäljning av fastighet i
Paris, Frankrike
Riksdagen godkänner att staten
säljer en fastighet i Paris,
Frankrike. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2002/03:100 punkt 19.
7. Riksrevisionen
(bemyndigande)
Riksdagen bemyndigar
riksdagsstyrelsen att för 2003 besluta
att Riksrevisionen får ta upp lån i
Riksgäldskontoret för investeringar i
anläggningstillgångar som används för
verksamheten intill ett belopp av
50 000 000 kr. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2002/03:100
punkt 41.
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
8. Lag om fortsatt giltighet
av lagen (1999:613) om
försöksverksamhet med videokonferens i
rättegång
Riksdagen antar regeringens förslag
till lag om fortsatt giltighet av
lagen (1999:613) om försöksverksamhet
med videokonferens i rättegång. Därmed
bifaller riksdagen proposition
2002/03:100 punkt 9.
Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap
mot sårbarhet
9. Försvarets materielverk
(bemyndigande)
Riksdagen bemyndigar regeringen att
2003 låta Försvarets materielverk
disponera en kredit i
Riksgäldskontoret på högst 25 500 000
000 kr för att tillgodose behovet av
rörelsekapital. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2002/03:100
punkt 20.
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
10. Biståndsverksamhet
(bemyndigande angående ekonomiska
förpliktelser)
Riksdagen bemyndigar regeringen att
under 2003, för det under
utgiftsområde 7 Internationellt
bistånd uppförda reservationsanslaget
8:1 Biståndsverksamhet, ingå
ekonomiska åtaganden som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 24 164 000 000 kr
efter 2003. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2002/03:100 punkt 21.
11. Biståndsverksamhet
(bemyndigande angående lån från
Europeiska investeringsbanken)
Riksdagen bemyndigar regeringen att
under 2003 utfärda garantier intill
ett sammanlagt belopp av 580 825 000
kr för de lån som Europeiska
investeringsbanken lämnar inom ramen
för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet.
Därmed bifaller riksdagen proposition
2002/03:100 punkt 22.
12. Biståndsverksamhet
(anslagsvillkor)
Riksdagen godkänner den föreslagna
användningen av det under
utgiftsområde 7 Internationellt
bistånd uppförda anslaget 8:1
Biståndsverksamhet. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2002/03:100
punkt 23.
Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
13. Integrationsåtgärder
(motionsförslag)
Riksdagen avslår motion
2002/03:Fi20 av Nyamko Sabuni (fp).
14. Mottagande av asylsökande
(anslagsvillkor)
Riksdagen godkänner den föreslagna
användningen av det under
utgiftsområde 8 Invandrare och
flyktingar uppförda anslaget 12:2
Mottagande av asylsökande. Därmed
bifaller riksdagen proposition
2002/03:100 punkt 24.
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid
ålderdom
15. Lag om ändring i lagen
(2001:761) om bostadstillägg till
pensionärer m.fl.
Riksdagen antar regeringens förslag
till lag om ändring i lagen
(2001:761) om bostadstillägg till
pensionärer m.fl. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2002/03:100
punkt 12 samt avslår motion
2002/03:Fi23 av Mats Odell m.fl. (kd)
yrkande 2.
Reservation 4 (kd, c)
Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
16. Lag om ändring i lagen
(2002:1134) om ändring i lagen
(2002:545) om ändring i lagen
(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring
Riksdagen antar regeringens förslag
till lag om ändring i lagen
(2002:1134) om ändring i lagen
(2002:545) om ändring i lagen
(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.
Därmed bifaller riksdagen proposition
2002/03:100 punkt 13.
17. Lag om ändring i lagen
(2002:1135) om ändring i lagen
(2002:543) om ändring i lagen
(1997:239) om arbetslöshetskassor
Riksdagen antar regeringens förslag
till lag om ändring i lagen
(2002:1135) om ändring i lagen
(2002:543) om ändring i lagen
(1997:239) om arbetslöshetskassor.
Därmed bifaller riksdagen proposition
2002/03:100 punkt 14.
Utgiftsområde 14 Arbetsliv
18. Arbetslivsinstitutet
(bemyndigande)
Riksdagen bemyndigar regeringen att
under 2003, för det under
utgiftsområde 14 Arbetsliv uppförda
ramanslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet,
ingå ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 100 000 000
kr under 2004-2007. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2002/03:100
punkt 26.
19. Medel för individuell
kompetensutveckling
Riksdagen godkänner att 2 300 000
000 kr från inkomsttitel 1428
Energiskatt förs till
Riksgäldskontoret för tillfällig
förvaltning. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2002/03:100 punkt 27.
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
20. Investeringsbidrag för
anordnande av bostäder för studenter
(anslagsvillkor)
Riksdagen godkänner den föreslagna
användningen av det under
utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
uppförda anslaget 31:7
Investeringsbidrag för anordnande av
bostäder för studenter. Därmed
bifaller riksdagen proposition
2002/03:100 punkt 28.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
21. Väghållning och statsbidrag
(bemyndigande)
Riksdagen bemyndigar regeringen att
2003 låta Vägverket förvärva en
konferens- och museianläggning i
Borlänge för högst 46 000 000 kr.
Därmed bifaller riksdagen proposition
2002/03:100 punkt 30.
22. Banverket: Banhållning och
sektorsuppgifter (bemyndigande
angående tunnlar genom Hallandsås)
Riksdagen bemyndigar regeringen att
under 2003, för det under
utgiftsområde 22 Kommunikationer
uppförda anslaget 36:4 Banverket:
Banhållning och sektorsuppgifter, ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare gjorda åtaganden innebär
utgifter på högst 13 700 000 000 kr
efter 2003. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2002/03:100 punkt 31.
23. Banverket: Banhållning och
sektorsuppgifter (bemyndigande
angående Botniabanan)
Riksdagen godkänner att regeringen
2003 får besluta om en låneram i
Riksgäldskontoret om högst 12 050 000
000 kr för Botniabanan AB för den
första och andra utbyggnadsetappen
mellan Örnsköldsvik-Husum respektive
Nyland-Örnsköldsvik, för den tredje
utbyggnadsetappen på delen
Husum-Nordmaling samt för
planeringsarbete för den återstående
delen av den tredje utbyggnadsetappen
Nordmaling-Umeå. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2002/03:100
punkt 32.
24. Riksdagens revisorers
förslag angående radiokommunikation
för trygghet och säkerhet
Riksdagen avslår förslag
2002/03:RR13 och motionerna
2002/03:Fö269 av Kenth Högström (s),
2002/03:Fö3 av Else-Marie Lindgren och
Ragnwi Marcelind (båda kd) samt
2002/03:Fö4 av Allan Widman m.fl. (fp)
yrkandena 1-3.
Reservation 5 (fp)
Reservation 6 (kd)
25. Finansiering av Citytunneln
i Malmö (motionsförslag)
Riksdagen avslår motion
2002/03: Fi22 av Allan Widman och
Marie Wahlgren (fp) yrkandena 1-3.
Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar
26. Centrala
försöksdjursnämnden (bemyndigande)
Riksdagen bemyndigar regeringen att
under 2003, för det under
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske och anslutande näringar uppförda
ramanslaget 42:4 Centrala
försöksdjursnämnden, besluta om stöd
som inklusive tidigare gjorda
etaganden medför utgifter på högst 10
000 000 kr under 2004. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2002/03:100
punkt 33.
27. Statens jordbruksverk
(bemyndigande)
Riksdagen bemyndigar regeringen att
för 2003 låta Statens jordbruksverk ha
tillgång till en kredit på
myndighetens särskilda räntekonto för
EU-verksamhet i Riksgäldskontoret på
högst 5 650 000 000 kr. Därmed
bifaller riksdagen proposition
2002/03:100 punkt 34.
28. Återföring av skatt på
handelsgödsel och bekämpningsmedel
m.m. (bemyndigande)
Riksdagen bemyndigar regeringen att
under 2003, för det under
utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske och anslutande näringar uppförda
anslaget 44:6 Återföring av skatt på
handelsgödsel och bekämpningsmedel
m.m., besluta om stöd som inklusive
tidigare gjorda åtaganden medför
utgifter på högst 195 000 000 kr under
2004 och högst 195 000 000 kr under
2005. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2002/03:100 punkt 35 och
avslår motion
2002/03:Fi17 av Maud Olofsson m.fl.
(c) yrkande 10.
Reservation 7 (kd, c)
Utgiftsområde 24 Näringsliv
29. Kostnader för
omstrukturering och genomlysning av
statligt ägda företag m.m.
(anslagsvillkor)
Riksdagen godkänner den föreslagna
användningen av det under
utgiftsområde 24 Näringsliv uppförda
anslaget 38:20 Kostnader för
omstrukturering och genomlysning av
statligt ägda företag m.m. Därmed
bifaller riksdagen proposition
2002/03:100 punkt 36 och avslår motion
2002/03:Fi17 av Maud Olofsson m.fl.
(c) yrkande 11.
Ramar för utgiftsområden samt anslag
30. Ändrade ramar för
utgiftsområden samt ändrade och nya
anslag
Riksdagen
antar dels regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1999:591) om
kreditering av anställningsstöd och
sjöfartsstöd på skattekonto (bilaga
2), dels utskottets förslag till lag
om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring samt utskottets
förslag till lag om ändring i lagen
(1991:1047) om sjuklön (bilaga 3),
avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1993:737) om
bostadsbidrag (bilaga 2),
godkänner den föreslagna användningen
av det under utgiftsområde 10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp uppförda anslaget 19:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m.,
bemyndigar regeringen att under 2003,
för det under utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning
och byggande uppförda ramanslaget
31:14 Omstrukturering av kommunala
bostadsbolag, göra åtaganden som
inklusive tidigare gjorda åtaganden
innebär utgifter på högst 150 000 000
kr efter 2003 och
godkänner ändrade ramar för
utgiftsområden samt anvisar ändrade
och nya anslag i enlighet med bifogad
specifikation.
Därmed bifaller riksdagen proposition
2002/03:100 punkterna 15, 25, 29 och
42, bifaller delvis proposition
2002/03:100 punkterna 10, 11 och 40,
avslår proposition 2002/03:100 punkt
16 och avslår motionerna
2002/03:Fi17 av Maud Olofsson m.fl.
(c) yrkandena 8, 9 och 12,
2002/03:Fi18 av Fredrik Reinfeldt
m.fl. (m) yrkande 1,
2002/03:Fi19 av Bo Könberg (fp)
yrkandena 1-5 samt
2002/03:Fi21 av Lennart Fremling (fp)
yrkandena 1 och 2.
Reservation 8 (c)
Stockholm den 27 maj 2003
På finansutskottets vägnar
Sven-Erik Österberg
Följande ledamöter har deltagit i
beslutet: Sven-Erik Österberg (s),
Fredrik Reinfeldt (m)*, Karin Pilsäter
(fp)*, Sonia Karlsson (s), Mats Odell
(kd)*, Lars Bäckström (v), Agneta Ringman
(s), Gunnar Axén (m)*, Tommy Waidelich
(s), Christer Nylander (fp)*, Lena Ek
(c), Hans Hoff (s), Tomas Högström (m)*,
Agneta Gille (s), Bo Berhardsson (s), Per-
Olof Svensson (s) och Mikael Johansson
(mp).
*) Har ej deltagit i beslutet under
förslagspunkt 30.
Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden
samt ändrade och nya anslag för budgetåret 2003
Belopp i tusental kronor
Utgiftsområde Utskottets förslag
Anslag
Belopp Förändr Ny
enligt ing av ram/ny
statsb ram/ans anslag
udget lag snivå
2003
1 Rikets styrelse 7 674 14 229 7 688
618 847
27: Radio- och TV-verket 11 676 700 12 376
4
90: Kungliga hov- och 87 597 4 000 91 597
1 slottsstaten
90: Riksdagens ledamöter 603 008 16 550 619
2 och partier m.m.1 558
90: Riksdagens 56 426 2 500 58 926
4 ombudsmän,
justitieombudsmännen
1
90: Regeringskansliet 5 180 -10 221 5 170
5 m.m. 433 212
90: Expertgruppen för EU- 9 179 700 9 879
7 frågor
2 Samhällsekonomi och 9 078 14 250 9 092
finansförvaltning 095 345
1:5 Statistiska 414 139 -1 250 412
centralbyrån 889
1:7 Kammarkollegiet 27 459 500 27 959
2:1 Finansinspektionen 163 680 15 000 178
680
3 Skatt, tull och 8 265 1 567 8 267
exekution 923 490
3:2 Skattemyndigheterna 5 087 1 567 5 088
212 779
4 Rättsväsendet 24 584 198 050 24 782
790 840
4:1 Polisorganisationen 13 559 -1 950 13 557
801 851
4:2 Säkerhetspolisen 547 409 -50 000 497
409
4:3 Åklagarorganisatione 788 314 20 000 808
n 314
4:4 Ekobrottsmyndigheten 321 640 -10 000 311
640
4:5 Domstolsväsendet 3 667 38 000 3 705
m.m. 435 435
4:6 Kriminalvården 4 472 200 000 4 672
939 939
4:7 Brottsförebyggande 60 993 -1 000 59 993
rådet
4:1 Brottsoffermyndighet 19 093 3 000 22 093
0 en
6 Försvar samt 44 704 -1 950 44 702
beredskap mot 155 205
sårbarhet
6:2 Materiel, 19 163 -25 000 19 138
anläggningar samt 960 960
forskning och
teknikutveckling
6:8 Försvarets 454 307 25 000 479
radioanstalt 307
6:1 Nämnder m.m. 7 095 -1 950 5 145
1
7 Internationellt 17 140 -74 979 17 065
bistånd 303 324
8:1 Biståndsverksamhet 15 886 -94 979 15 791
126 147
8:2 Styrelsen för 492 10 000 502
internationellt 740 740
utvecklingssamarbete
8:4 Folke 0 10 000 10 000
Bernadotteakademin,
ramanslag (nytt
anslag)
Utgiftsområde Utskottets förslag
Anslag
Belopp Förändr Ny
enligt ing av ram/ny
statsb ram/ans anslag
udget lag snivå
2003
8 Invandrare och 7 128 227 800 7 356
flyktingar 470 270
10: Integrationsåtgärder 51 742 30 000 81 742
2
11: Utvecklingssinsatser 230 40 000 270
1 i storstadsregionerna 000 000
12: Migrationsverket 617 5 800 623
1 511 311
12: Mottagande av 3 154 122 000 3 276
2 asylsökande 274 274
12: Utlänningsnämnden 114 10 000 124
4 074 074
12: Offentligt biträde i 127 5 000 132
5 utlänningsärenden 027 027
12: Utresor för avvisade 105 15 000 120
6 och utvisade 556 556
9 Hälsovård, sjukvård 33 356 574 000 33 930
och social omsorg 735 735
13: Sjukvårdsförmåner 2 608 430 000 3 038
1 m.m. 000 000
14: Statens 124 85 000 209
4 folkhälsoinstitut 894 894
14: Folkhälsopolitiska 86 554 5 000 91 554
7 åtgärder
16: Statsbidrag till 166 -7 000 159
3 särskilt 884 884
utbildningsstöd
16: Bidrag till viss 80 394 500 80 894
4 verksamhet för
personer med
funktionshinder
16: Bidrag till 157 1 500 158
5 handikapporganisation 248 748
er
16: Bilstöd till 164 56 000 220
7 handikappade 000 000
16: Statens institut för 26 373 2 000 28 373
9 särskilt
utbildningsstöd
17: Stimulansbidrag och 35 446 1 000 36 446
1 åtgärder inom
äldrepolitiken
10 Ekonomisk trygghet 119 -858 118
vid sjukdom och 398 000 540
handikapp 964 964
19: Sjukpenning och 46 943 -2 460 44 483
1 rehabilitering m.m. 496 000 496
19: Aktivitets- och 58 024 1 600 59 624
2 sjukersättningar 970 000 970
19: Kostnader för 8 000 2 000 10 000
5 sysselsättning av
vissa personer med
aktivitets- och
sjukersättning
12 Ekonomisk trygghet 52 889 -470 52 419
för familjer och barn 100 000 100
21: Föräldraförsäkring 22 340 -470 21 870
2 000 000 000
13 Arbetsmarknad 60 306 -550 59 756
689 000 689
22: Bidrag till 36 363 -104 36 259
2 arbetslöshetsersättni 000 000 000
ng och aktivitetsstöd
22: Köp av 4 708 -40 000 4 668
3 arbetsmarknadsutbildn 812 812
ing och övriga
kostnader
22: Särskilda insatser 7 185 -281 6 904
4 för 857 000 857
arbetshandikappade
22: Bidrag till 57 427 -3 000 54 427
8 administration av
grundbeloppet
22: Bidrag till Samhall 4 262 -125 4 137
9 AB 419 000 419
22: Inspektionen för 4 774 3 000 7 774
12 arbetslöshetsförsäkri
ngen
Utgiftsområde Utskottets förslag
Anslag
Belopp Förändr Ny
enligt ing av ram/ny
statsb ram/ans anslag
udget lag snivå
2003
14 Arbetsliv 1 149 7 250 1 156
627 877
23: Arbetsdomstolen 19 971 6 000 25 971
4
23: Medlingsinstitutet 46 891 1 250 48 141
8
17 Kultur, medier, 8 372 5 230 8 378
trossamfund och 903 133
fritid
25: Bidrag till 9 544 68 9 612
3 kontakttolkutbildning
26: Statens ljud- och 40 112 285 40 397
1 bildarkiv
28: Riksarkivet och 278 2 644 281
21 landsarkiven 454 098
28: Bidrag till 251 15 000 266
26 kulturmiljövård 745 745
28: Centrala museer: 744 -6 900 737
28 Myndigheter 627 727
28: Bidrag till vissa 48 176 5 700 53 876
31 museer
28: Forum för levande 40 000 -10 000 30 000
34 historia
28: Stöd till trossamfund 50 750 -1 567 49 183
39
18 Samhällsplanering, 9 482 -126 9 355
bostadsförsörjning 356 500 856
och byggande
21: Bostadsbidrag 3 829 0 3 829
1 000 000
31: Statens 14 064 -2 000 12 064
3 bostadskreditnämnd:
Förvaltningskostnader
31: Statens 200 -100 100
4 bostadskreditnämnd: 000 000 000
Garantiverksamhet
31: Statens geotekniska 26 573 2 000 28 573
8 institut
31: Lantmäteriverket 428 -27 000 401
9 028 028
32: Länsstyrelserna m.m. 2 060 500 2 060
1 166 666
19 Regional utjämning 3 607 -2 500 3 605
och utveckling 776 276
33: Allmänna 1 535 -2 500 1 532
1 regionalpolitiska 335 835
åtgärder
20 Allmän miljö- och 3 363 -150 3 213
naturvård 075 000 075
34: Åtgärder för 994 -10 000 984
3 biologisk mångfald 908 908
34: Sanering och 460 -150 310
4 återställning av 770 000 770
förorenade områden
34: Bidrag till Sveriges 211 10 000 221
12 meteorologiska och 584 584
hydrologiska institut
m.m.
22 Kommunikationer 25 858 -500 25 357
344 650 694
36: Väghållning och 14 923 -408 14 515
2 statsbidrag 449 000 449
36: Banverket: 7 063 -84 000 6 979
4 Banhållning och 972 972
sektorsuppgifter
36: Ersättning till 45 000 -8 000 37 000
5 Statens järnvägar för
kostnader i samband
med utdelning från AB
Swedcarrier, m.m.
37: Upphandling av 153 -8 000 145
2 samhällsåtaganden 484 484
37: Gemensam 0 7 350 7 350
6 radiokommunikation
för skydd och
säkerhet, ramanslag
(nytt anslag)
Utgiftsområde Utskottets förslag
Anslag
Belopp Förändr Ny
enligt ing av ram/ny
statsb ram/ans anslag
udget lag snivå
2003
23 Jord- och skogsbruk, 10 480 -194 10 286
fiske med anslutande 979 000 979
näringar
25: Sveriges 1 233 -6 000 1 227
1 lantbruksuniversitet 964 964
43: Fiskeriverket 102 11 000 113
8 255 255
43: Fiskevård 20 500 -5 000 15 500
11
44: Åtgärder för 2 223 -9 000 2 214
1 landsbygdens miljö 000 000
och struktur
44: Stöd till jordbrukets 3 000 -1 000 2 000
4 rationalisering m.m.
44: Återföring av skatt 420 -184 236
6 på handelsgödsel och 000 000 000
bekämpningsmedel m.m.
24 Näringsliv 3 542 -107 3 435
675 600 075
38: Näringslivsutveckling 229 -15 000 214
2 m.m. 562 562
38: Rymdverksamhet 512 -15 000 497
14 855 855
39: Exportfrämjande 233 -30 000 203
3 verksamhet 956 956
39: Näringslivsutveckling 200 -50 000 150
6 i Östersjöregionen 000 000
40: Allmänna 20 268 2 000 22 268
3 reklamationsnämnden
40: Fastighetsmäklarnämnd 9 041 400 9 441
4 en
25 Allmänna bidrag till 68 486 2 531 71 018
kommuner 664 676 340
48: Bidrag till särskilda 347 -1 950 345
2 insatser i vissa 750 800
kommuner och
landsting
48: Statligt 23 759 2 533 26 293
3 utjämningsbidrag till 414 626 040
kommuner och
landsting
Summa anslagsförändring på 537 873
tilläggsbudget
1Anslag avsedda för
riksdagen eller dess
myndigheter.
2002/03
FiU21
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I den ekonomiska vårpropositionen (prop.
2002/03:100, avsnitt 7, punkterna 9-40)
föreslår regeringen ändringar på
tilläggsbudget. Även riksdagsstyrelsens
förslag till ändringar på tilläggsbudget
inkluderas i vårpropositionen (punkterna
41-42). Med anledning av regeringens
förslag har sju motioner väckts.
Förslagen i propositionen och i
motionerna återges i bilaga 1 till detta
betänkande.
De lagförslag som regeringen lägger
fram i propositionen återges i bilaga 2
Utskottets lagförslag presenteras i
bilaga 3 Lagrådets yttrande återges i
bilaga 4.
En sammanställning av regeringens och
partiernas förslag till ändrade och nya
anslag finns i bilaga 5.
Finansutskottet har berett berörda
utskott tillfälle att yttra sig över de
förslag i propositionen och i motionerna
som rör respektive utskotts område.
- Yttranden har avlämnats från
-
- konstitutionsutskottet
(2002/03:KU6y)
-
- justitieutskottet
(2002/03:JuU3y)
-
- socialförsäkringsutskottet
(2002/03:SfU3y)
-
- socialutskottet
(protokollsutdrag 2002/03:32)
-
- trafikutskottet (2002/03:TU4y)
-
- miljö- och jordbruksutskottet
(2002/03:MJU2y)
-
- näringsutskottet
(protokollsutdrag 2002/03:29)
-
- bostadsutskottet (2002/02:BoU3y)
-
Yttrandena återfinns i bilagorna 6-13.
Skatteutskottet, utrikesutskottet,
försvarsutskottet, kulturutskottet och
arbetsmarknadsutskottet har beslutat att
inte avge något yttrande över
tilläggsbudgeten.
I samband med sitt yttrande överlämnar
trafikutskottet Riksdagens revisorers
förslag angående gemensam
radiokommunikation för trygghet och
säkerhet (förslag 2002/03:RR13) samt de
två motioner som väckts i ärendet samt en
motion från den allmänna motionstiden
hösten 2002 för slutbehandling i
finansutskottet. Överlämnandet föranleds
av regeringens förslag i vårpropositionen
att ett nytt anslag för gemensam
radiokommunikation för skydd och säkerhet
anvisas på tilläggsbudgeten för 2003
under utgiftsområde 22 Kommunikationer,
vilket har betydelse för behandlingen av
Riksdagens revisorers förslag.
.
Utskottets överväganden
Inledning
Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan
riksdagen för löpande budgetår på
tilläggsbudget göra en ny beräkning av
statsinkomster samt ändra anslag och
anvisa nya anslag. Riksdagen beslutade i
mars 2003 om ändrade och nya anslag på
tilläggsbudget med anledning av
folkomröstningen om införande av euron
(prop. 2002/03:46, bet. FiU24,
rskr. 115-119). I den ekonomiska
vårpropositionen föreslår regeringen
ytterligare ändringar på tilläggsbudget.
Anslagsförändringarna i regeringens
förslag till tilläggsbudget i
vårpropositionen innebär att anvisade
medel ökar med 520 miljoner kronor netto.
De föreslagna ökningarna av anslagen
uppgår till 5 359 miljoner kronor och de
föreslagna minskningarna uppgår till 4
839 miljoner kronor. 89 anslag inom 20
utgiftsområden berörs av dessa
förändringar. Vidare föreslår regeringen
bl.a. nya och ändrade bemyndiganden att
ingå ekonomiska förpliktelser.
Förslagen i propositionen har tagits
fram i samarbete mellan den
socialdemokratiska regeringen,
Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna.
Utskottet behandlar inledningsvis
regeringens förslag om omstrukturering av
statliga företag samt utvidgat uppdrag
för Vasallen AB. Därefter behandlas
förslagen i propositionen och i
motionerna utgiftsområdesvis. Under
utgiftsområde 22 Kommunikationer
behandlar utskottet även Riksdagens
revisorers förslag angående gemensam
radiokommunikation för trygghet och
säkerhet (förs. 2002/03:RR13) samt de
motioner som under beredningen av ärendet
har överlämnats från trafikutskottet.
Enligt 5 kap. 12 § fjärde stycket
riksdagsordningen får beslut om anslag
för löpande budgetår som innebär att en
utgiftsram påverkas inte fattas innan
beslut om godkännande av ändrad
utgiftsram fattas. I utskottets förslag
till riksdagsbeslut tas således förslagen
i propositionen och motionerna om ändrade
ramar och anslag upp i en punkt, punkt
31. I denna punkt behandlas också de
förslag till lagändringar, bemyndiganden
samt anslagsvillkor som påverkar
anslagen. Övriga frågor behandlas som
egna punkter i utskottets förslag till
riksdagsbeslut, vilket markeras med en
sammanfattningsruta med utskottets
förslag till riksdagsbeslut.
Omstrukturering av statliga företag
En förbättrad kapitalstruktur i statliga
bolag
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att särskilda
åtgärder vidtas för att underlätta
finansiella omstruktureringar inom den
statliga bolagssfären. Utskottet anser
att riksdagens inflytande över
etgärderna bör tydliggöras i
förhållande till regeringens förslag.
Vidare redovisar utskottet hur
förslaget bör kunna inordnas i
riksdagens rambeslutsmodell för
hanteringen av budgetpropositionen. De
aktuella motionerna avstyrks med
hänvisning till de förtydliganden
utskottet förordar av regeringens
förslag.
Jämför reservationerna 1 (m, fp, c) och
2 (kd).
Propositionen
Regeringen framhåller att den i dag har
stora möjligheter att påverka storleken
på de statliga bolagens utdelningar till
statsbudgeten. Dess möjligheter att
återföra medel till bolagen när detta
behövs är däremot begränsade. Detta
begränsar ägarens handlingsmöjligheter på
ett, enligt regeringens mening, olämpligt
sätt. Regeringen saknar en privat
företagsägares möjlighet att fördela re
surser mellan olika företag. Därför kan
den inte sätta in medel i statliga bolag
för att få bättre förutsättningar att
justera bolagens finansiella struktur
genom extra utdelningar. Den kan inte
heller vidta de åtgärder som kan krävas i
statliga företag med ekonomiska problem.
Vidare har delägda företag ofta hembuds
avtal av olika slag som regeringen inte
kan fullfölja utan särskilt
riksdagsbeslut. Sammantaget gör detta att
statens företagsförvaltning hämmas till
nackdel för företagens utveckling.
Regeringen föreslår att man i samband
med en översyn av kapitalstrukturen i
statligt ägda bolag ska besluta om extra
utdelningar på 3 miljarder kronor som
tillförs ett särskilt konto i
Riksgäldskontoret för insatser i av
staten hel- och delägda aktiebolag.
Insatserna kan vara aktieägartillskott i
olika former, lån eller avse andra av
riksdagen beslutade ändamål. Insatserna
ska vara avsedda för att vidareutveckla
en väl fungerande verksamhet som kräver
ytterligare kapital eller för att kunna
utnyttja hembudsavtal som redan tecknats.
EU:s regelverk för stöd i enlighet med
s.k. market investor principle ska
beaktas vid eventuella kapitalinsatser.
Det föreslagna beloppet har bestämts
med hjälp av en uppskattning att det är
möjligt att genomföra engångsutdelningar
på minst 3 miljarder kronor utan att de
statliga bolagens finansiella ställning
skadas. De extra utdelningarna förutses
bli beslutade under 2003.
I normalfallet ska riksdagens
godkännande för en kapitalinsats inhämtas
innan den görs. Regeringen föreslår
emellertid att den i undantagsfall, där
beslut inte kan vänta, t.ex. under
riksdagens sommaruppehåll, bemyndigas
avseende mindre belopp att utan dröjsmål
göra nödvändiga kapitalinsatser. I dessa
fall ska riksdagens medgivande inhämtas i
efterhand.
Motionerna
Moderata samlingspartiet motsätter sig i
motion Fi18 regeringens förslag om
förbättrad kapitalstruktur i statliga
bolag (yrkande 2). Motionärerna anser att
förslaget är demokratiskt tvivelaktigt
eftersom det skulle leda till att
riksdagen - som företräder bolagens
ägare, dvs. Sveriges medborgare - får
begränsad handlingsfrihet avseende
användningen av skattebetalarnas pengar
för kapitaltillskott i statliga
aktiebolag. Vidare riskerar förslaget att
skada de företag som ska tvingas till en
extra utdelning av kapital. Det är
samtidigt oklart om regeringens förslag
står i överenskommelse med EU:s
regelverk. Motionärerna framhåller att
den föreslagna ordningen kan leda till
snedvriden konkurrens på de marknader där
statligt ägda företag verkar vid sidan om
privata företag.
I motion Fi23 framhåller
Kristdemokraterna att regeringens förslag
om förbättrad kapitalstruktur i statliga
bolag inte är förenligt med 17 och 18 §§
lagen (1996:1059) om statsbudgeten.
Motionärerna anser att omfördelning av
statliga tillgångar måste ske inom
statsbudgeten (yrkande 3). Att finansiera
förändringar av kapitalstrukturen i
statligt ägda bolag utanför statsbudgeten
bidrar enligt motionärerna till att
minska öppenheten avseende finansiella
förbindelser mellan offentliga
myndigheter och offentliga företag.
Motionärerna förordar därför att
riksdagen stiftar en lag som avgränsar
användningen av det gemensamma
omstruktureringskontot i
Riksgäldskontoret och beskriver hur de
medel som använts ska redovisas i
statsbudgeten, detta för att öka
öppenheten samt inordna modellen för
förändringar i statliga bolags
kapitalstruktur i statsbudgeten. En sådan
lag bör tydligt avgränsa regeringens
befogenhet att göra kapitalinsatser utan
att i förväg ha inhämtat riksdagens
godkännande (yrkande 4).
Även Centerpartiet redovisar i sin
motion Fi17 att man avstyrker regeringens
förslag att flytta medel mellan statliga
bolag utanför statsbudgeten. Något
formellt yrkande förs dock inte fram på
denna punkt.
Regeringsformen
Regeringsformens bestämmelser om
finansmakten är inte särskilt
detaljerade. Av regeringsformen framgår
emellertid att statens medel inte får
användas på annat sätt än riksdagen har
bestämt (9 kap. 2 § första stycket) och
det sker främst genom budgetregleringen
(9 kap. 2 § andra stycket). Tekniskt sett
går det till på så sätt att riksdagen
anvisar anslag till angivna ändamål
(9:3).
Riksdagen får emellertid enligt 9 kap.
2 § andra stycket bestämma att statsmedel
ska tas i anspråk i annan ordning än
genom budgetreglering. Som illustration
kan här nämnas s.k. specialdestination. I
förarbetena till regeringsformen skilde
man mellan tre slag av
specialdestination:
1. Vid sidan om statsbudgeten
(t.ex. ATP).
2.
3. I anslutning till statsbudgeten
(t.ex. affärsverken).
4.
5. Inom statsbudgeten.
6.
Den första formen av specialdestination
sker helt utanför budgetregleringen. Den
andra påverkar statsbudgeten på så sätt
att t.ex. vinstmedel förs upp på
inkomsttitel. Den tredje
specialdestinationen sker helt inom ramen
för statsbudgeten. Riksdagen har samma
formella inflytande över specialdesti
nationerna som över anslagen.
Lag om statsbudgeten (budgetlagen)
Bruttoredovisningsprincipen innebär att
statens inkomster och utgifter ska tas
upp var för sig på statsbudgeten.
Principen kommer till uttryck i
budgetlagen bl.a. i 17 § där det står att
statens inkomster och utgifter ska
budgeteras och redovisas brutto på
statsbudgeten. Undantag från denna
bestämmelse gäller om inkomsterna från en
verksamhet endast bidrar till att täcka
verksamhetens kostnader (17 § första
stycket) och om statens kostnader helt
ska täckas med verksamhetens intäkter (18
§). Inkomsterna regleras också i 9 §, där
begreppet definieras, och i 30 §, som
säger att om riksdagen har beslutat om
försäljning av egendom ska inkomsten
redovisas mot en inkomsttitel på
statsbudgeten, om inte riksdagen
bestämmer annat.
En annan princip som regleras i
budgetlagen är fullständighetsprincipen.
Enligt 16 § ska regeringens förslag till
statsbudget omfatta alla inkomster och
utgifter med de undantag som nämns i
föregående stycke.
För vissa typer av investeringar kan
riksdagen besluta att finansiering ska
ske på annat sätt än genom anslag eller
lån (23 §).
Nuvarande ordning för budgetering och
redovisning av inkomster från utdelningar
samt utgifter för insatser i statliga
bolag
Inkomster från utdelningar redovisas av
riksdagen mot inkomsttitel.
Insatser i form av utgift för
aktieägartillskott beslutas genom att
anslag anvisas för ändamålet, medan lån
kan tas upp av myndigheterna inom den
kreditram som riksdagen årligen
fastställer och de närmare villkor som
regeringen beslutar om. Även andra former
för tillskott har förekommit på senare
år.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet framhåller i sitt
yttrande (KU6y) att det finns goda skäl
att underlätta kapitalomstruktureringar i
den statliga företagssfären genom att
tillämpa specialdestination. Förfarandet
kan liknas vid att staten agerar som
moderbolag och ger koncernbidrag till
vissa dotterbolag och finansierar detta
med medel från andra dotterföretag.
Konstitutionsutskottet anser emellertid
att regeringens förslag bör modifieras på
ett par punkter.
För det första bör bemyndigandet inte
innebära att regeringen i brådskande fall
och för smärre belopp får besluta om
kapitalinsatser. Riksdagen bör besluta i
varje enskilt fall om kapitalinsatser.
För det andra bör bemyndigandet
tidsbegränsas. Att på föreslaget sätt
föra inkomster från extrautdelningar till
ett särskilt konto i Riksgäldskontoret
måste vara en engångsåtgärd. Kontots
varaktighet bör dessutom bli föremål för
riksdagens årliga prövning. Önskar
regeringen att överblivna medel ska stå
kvar på kontot i Riksgäldskontoret även
under nästa år får den återkomma med
förslag härom senare, lämpligtvis i
budgetpropositionen. Skulle riksdagen
inte förlänga bemyndigandet ska
innestående medel på kontot i
Riksgäldskontoret jämte eventuella
ytterligare utdelningsinkomster från
extrautdelningarna redovisas mot
inkomsttitel i statsbudgeten.
Slutligen bör det tydligt framgå av
riksdagens beslut att maximalt 3
miljarder kronor får överföras till det
särskilda kontot.
Konstitutionsutskottet framhåller
vidare att det kan finnas anledning att i
lämpligt sammanhang närmare överväga
formerna för kapitalomstruktureringar i
den statliga företagssfären. Om
regeringen menar att det ska finnas en
permanent särskild ordning för sådana
beslut bör den återkomma till riksdagen
med förslag om hur en sådan ordning bör
regleras.
Finansutskottets ställningstagande
I likhet med konstitutionsutskottet anser
finansutskottet att det finns goda skäl
att skapa en ordning som underlättar
kapitalomstruktureringar i den statliga
företagssfären genom att tillämpa
specialdestination. Staten bör kunna
agera på samma sätt som ett moderbolag
som ger koncernbidrag till vissa
dotterbolag och finansiera detta med
medel från andra dotterföretag. Utskottet
vill dock understryka att förslaget bör
ges en sådan form att riksdagens
inflytande garanteras på ett rimligt sätt
och att riksdagen också ges möjlighet att
utöva finansmakten på ett korrekt sätt.
Såsom konstitutionsutskottet förordar bör
därför förslaget modifieras på ett par
punkter. Vidare bör förslaget få en
utformning som kan anpassas till
riksdagens beslutsordning för
statsbudgeten, den s.k.
rambeslutsmodellen.
Finansutskottet delar
konstitutionsutskottets uppfattning att
regeringen inte bör bemyndigas att i
brådskande fall och för smärre belopp få
besluta om kapitalinsatser. Riksdagen bör
besluta om kapitalinsatser till statliga
företag i varje enskilt fall.
Konstitutionsutskottet bedömer vidare
att det föreslagna sättet att föra
inkomster från extra utdelningar till ett
särskilt konto i Riksgäldskontoret måste
vara en engångsåtgärd. Kontots
varaktighet bör dessutom bli föremål för
riksdagens årliga prövning. Överblivna
medel på kontot i Riksgäldskontoret bör
efter förslag av regeringen i
budgetpropositionen kunna överföras till
nästa budgetår. Skulle riksdagen inte
förlänga bemyndigandet ska enligt
konstitutionsutskottet innestående medel
på kontot i Riksgäldskontoret jämte
eventuella ytterligare
utdelningsinkomster från
extrautdelningarna redovisas mot
inkomsttitel i statsbudgeten.
Det nämns inte i propositionen om det
är regeringens avsikt att senare föra
ytterligare medel till det särskilda
kontot i Riksgäldskontoret.
Finansutskottet har emellertid i sitt
fortsatta resonemang förutsatt att
verksamheten kan komma att utsträckas
till tiden efter 2003.
Slutligen bör det enligt
konstitutionsutskottet tydligt framgå av
riksdagens beslut att maximalt 3
miljarder kronor får överföras till det
särskilda kontot.
Finansutskottet delar
konstitutionsutskottets principiella
inställning och förordar att högst 3
miljarder kronor överförs 2003 från de
statliga bolagen till ett särskilt konto
i Riksgäldskontoret. Med tanke på att
utgifter för omstrukturering av statliga
företag genom den av regeringen
föreslagna konstruktionen behandlas vid
sidan av statsbudgeten bör det klargöras
att detta är medel från statliga bolag
som annars skulle ha legat kvar i
bolagen. De ordinarie utdelningarna
förutses liksom hittills redovisas på
särskild inkomsttitel under
statsbudgetens inkomster. Den lösning som
utskottet här föreslår begränsar inte
möjligheten att finansiera andra
åtaganden på statsbudgeten. Utrymmet för
att finansiera andra utgifter över
statsbudgeten förutsätts således varken
öka eller minska med den föreslagna
ordningen. Syftet är att skapa
möjligheter till omstruktureringar i den
statliga bolagssektorn utan att belasta
vare sig statsinkomsterna eller tränga
undan andra utgifter. Härav följer att
ordinarie aktieutdelningar inte ska
tillföras kontot utan dessa ska liksom
hittills tillföras statsbudgeten på en
inkomsttitel. Gränsdragningen mellan vad
som är ordinarie utdelningar och
särskilda engångsutdelningar får göras
från fall till fall. Riksdagen bör ta
ställning till det förväntade beloppet
för ett år i taget i anslutning till den
ordinarie budgetprocessen. Medel får inte
tillföras kontot på annat sätt.
I de fall det inte bara är fråga om en
omstrukturering av resurser mellan
statliga bolag utan också finns behov av
att använda skattemedel för
kapitaltillskott eller för att starta ny
typ av verksamhet bör anvisningen av
medel ske på sedvanligt sätt över
statsbudgeten.
Konstitutionsutskottet framhåller
vidare att det kan finnas anledning att i
lämpligt sammanhang närmare överväga
formerna för kapitalomstruktureringar i
den statliga företagssfären. Om
regeringen menar att det ska finnas en
permanent särskild ordning för sådana
beslut, bör den återkomma till riksdagen
med förslag om hur en sådan ordning bör
regleras. Finansutskottet delar
konstitutionsutskottets uppfattning. Om
ambitionen är att skapa ett bestående
system för omfördelning av kapital mellan
statliga bolag, är det angeläget att ett
tydligt regelverk skapas för detta. I det
sammanhanget bör utredas hur förslaget
förhåller sig till budgetlagen och
gällande praxis om hur kapitalutdelningar
och kapitalinsatser ska beslutas och
redovisas.
I avvaktan på en formell reglering bör
riksdagen, enligt finansutskottets
mening, i samband med budgetpropositionen
varje år ta ställning till hur stora
medel som högst ska tillföras kontot i
Riksgäldskontoret. Härvid ska framgå i
vilken utsträckning överskottet från ett
år bör överföras till nästa år eller
tillföras statsbudgeten som inkomst.
Underskott får ej uppkomma på kontot,
dvs. någon kredit ska inte vara knuten
till kontot. I den mån kapitaltillskott
behövs och de ej kan finansieras med
tillgängliga medel på kontot bör
tillskottet i stället tillskjutas genom
att ett anslag anvisas över
statsbudgeten.
Regeringen uttalade i proposition
1995/96:220 lag om statsbudgeten, med
riksdagens instämmande, att statsbudgeten
bör ges den avgränsningen att inkomster
och utgifter samt in- och utbetalningar
som kan antas påverka statens lånebehov
ska tas upp på statsbudgeten (s. 42). Det
betyder att statsbudgeten ska vara
fullständig i så måtto att alla
inkomster, utgifter och andra betalningar
som påverkar statens lånebehov ska ingå i
förslaget till statsbudget. Utskottet
förutsätter mot denna bakgrund att
nettobehållningen på kontot i
Riksgäldskontoret ingår i den post på
statsbudgeten som benämns Myndigheters
m.fl. in- och utlåning i
Riksgäldskontoret, netto. Innebörden
härav är att nettobehållningen på kontot
kommer att påverka budgetsaldots storlek
och därmed upplåningsbehovet.
Huvudprincipen bör vara att riksdagen
varje höst i samband med det s.k.
rambeslutet tar ställning till hur stora
de extra utdelningarna högst får vara och
därmed beräkna det belopp som ska
tillföras kontot nästa budgetår. Detta
belopp utgör en ram för verksamheten.
Beslut om kapitaltillskott till de
statliga företagen bör, som utskottet
förordat tidigare, ske i varje enskilt
fall i budgetprocessens andra steg under
hösten eller senare på tilläggsbudget
under det löpande budgetåret och beredas
av berört utskott under förutsättning att
ett beslut om extra inleveranser
dessförinnan fattats av riksdagen och
regeringen. Utbetalningar bör kunna göras
för att vidareutveckla en väl fungerande
verksamhet som kräver ytterligare kapital
eller för att kunna utnyttja hembudsavtal
som redan tecknats. Utskottet förutsätter
att EU:s regelverk för stöd i enlighet
med s.k. market investor principle ska
beaktas vid eventuella kapitalinsatser.
Lån till företagen bör hanteras vid
sidan av kontot. I första hand bör lån
tas på sedvanligt sätt på
kreditmarknaden. Företagen kan efter
riksdagens godkännande i varje enskilt
fall bemyndigas att låna i
Riksgäldskontoret eller med stöd av
statlig kreditgaranti låna på den privata
kreditmarknaden. För kreditgarantier bör
de sedvanliga reglerna gälla om
avgränsning, tidsbegränsning och
avgiftssättning.
Sammanfattningsvis innebär utskottets
förslag följande:
· Ett konto inrättas i
Riksgäldskontoret dit extra utdelningar i
de statliga bolagen förs.
·
· Riksdagen beslutar för ett år i
taget om hur stort belopp som ska
tillföras kontot. För 2003 tillförs
kontot högst 3 miljarder kronor.
·
· Från kontot förs utgifter för
kapitaltillskott eller utnyttjande av
hembudsavtal i den statliga
företagssfären. Riksdagen beslutar om
utgifterna i varje enskilt fall.
·
· Lån till statliga bolag hanteras
ej över kontot.
·
· Om behoven av kapitaltillskott
överstiger tillgängliga medel på kontot
får skillnaden tillskjutas genom att
anslag anvisas över statsbudgeten.
Underskott får ej uppkomma på kontot.
·
· Regeringen förutsätts göra en
tydlig presentation varje år i
budgetpropositionen av hur kontot ska
finansieras och utnyttjas. Huvudprincipen
bör vara att riksdagen i anslutning till
det s.k. rambeslutet på hösten fattar
beslut om ramarna för verksamheten genom
att ange hur stort belopp som beräknas
tillföras kontot nästa budgetår. Därefter
fattar riksdagen beslut i varje enskilt
fall i budgetprocessens andra steg eller
senare på tilläggsbudget under det
löpande budgetåret om tillskotten till de
statliga bolagen.
·
Vad utskottet anfört med anledning av
förslaget i vårpropositionen om
omstrukturering av statliga företag bör
riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Utskottet tillstyrker därmed
delvis punkt 37 i propositionen. I den
mån motionerna Fi18 (m) yrkande 2 och
Fi23 (kd) yrkandena 3 och 4 inte
tillgodosetts med de förtydliganden
utskottet här förordar bör de avslås av
riksdagen.
Omfinansiering av kapitaltillskott till
Teracom AB
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att av de extra
utdelningar som tillförs ett konto i
Riksgäldskontoret får högst 500
miljoner kronor användas för ett
kapitaltillskott till Teracom AB.
Därmed tillstyrks punkt 38 i
propositionen.
Jämför reservation 3 (m, fp, kd, c).
Propositionen
Regeringen har i propositionen
Kapitaltillskott till Teracom AB (prop.
2002/03:64) föreslagit att ett villkorat
kapitaltillskott till Teracom ska
finansieras med ett lån i
Riksgäldskontoret. Regeringen föreslår i
den nu aktuella propositionen att en
översyn av kapitalstrukturen i statligt
ägda bolag ska genomföras. Extra
utdelningar ska tillföras ett särskilt
konto i Riksgäldskontoret och kunna
användas för insatser i av staten hel-
och delägda bolag. Regeringen anser att
det i proposition 2002/03:64 omnämnda
lånet i Riksgäldskontoret så snart som
möjligt ska omfinansieras med användning
av den föreslagna ordningen för en
förbättrad kapitalstruktur då denna
lösning är mer ändamålsenlig.
Regeringen föreslår därför att
riksdagen godkänner att av behållningen
på det särskilda kontot i Riksgäldskonto
ret får högst 500 miljoner kronor
användas för att återbetala lånet till
Riksgäldskontoret eller för att göra det
avsedda kapitaltillskottet till Teracom
AB.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet har i det föregående ställt sig
bakom att ett särskilt konto inrättas i
Riksgäldskontoret dit extra utdelningar
från vissa statliga bolag förs och
används för kapitaltillskott till andra
statliga bolag. Utskottet tillstyrker i
sammanhanget att kontot 2003 tillförs ett
belopp om 3 miljarder kronor. Av detta
bör högst 500 miljoner kronor användas
för ett kapitaltillskott till Teracom AB.
Utskottet tillstyrker således
propositionens förslag (punkt 38).
Vasallen AB
Vidgat uppdrag för Vasallen AB
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att Vasallen AB även ska få
utveckla fastigheter som inrättats för
försvarsindustrins behov i enlighet med
vad regeringen förordar i
vårpropositionen. Därmed tillstyrks
punkt 39 i propositionen.
Propositionen
I samband med 1997 års ekonomiska
vårproposition beslutades att ett
aktiebolag skulle bildas för att utveckla
försvarsfastigheter som avvecklades genom
1996 års försvarsbeslut (prop.
1996/97:150, bet. 1996/97:FiU20, rskr.
1996/97:284). Skälet till detta var bl.a.
att det var viktigt att en professionell
organisation för fastighetsutveckling
gavs finansiell uthållighet och
affärsmässiga incitament för utveckling
av fastigheterna. Det bolag som bildades
- Vasallen AB - skulle i samarbete med
kommuner och lokalt näringsliv utveckla
och förädla fastigheterna för att
slutligen sälja dessa på kommersiella
villkor.
I samband med 2002 års ekonomiska
vårproposition beslutades att Vasallen AB
även ska ha möjlighet att på kommersiella
villkor förvärva kommunala bostadshus för
omvandling till företagslokaler eller
andra lämpliga ändamål för att sedan
sälja dessa på kommersiella villkor
(prop. 2001/02:100, bet. 2001/02:FiU21,
rskr. 2001/02:336).
Inom Vasallen AB finns stor erfarenhet
av att finna nya användningar för lokaler
som blivit överflödiga vid
regementsnedläggningar, och bolaget har i
dag stor kännedom om lokala
förutsättningar för att utveckla
fastigheter för ny kommersiell använd
ning. Regeringen föreslår mot denna
bakgrund att Vasallen AB ska få möjlighet
att på kommersiella villkor utveckla och
förädla fastigheter som inrättats för
försvarsindustrins behov och sedan sälja
dessa. Det ankommer på Vasallen AB:s
styrelse och ledning att på affärsmässiga
grunder avgöra vilka investeringar som
bolaget bör göra.
Kompletterande uppgifter
Enligt information som utskottet inhämtat
från Regeringskansliet ska det föreslagna
utvidgade uppdraget för Vasallen AB
möjliggöra för bolaget att praktiskt
engagera sig i projektet Campus Karlskoga
genom förvärv av fastigheter från SAAB
Bofors AB. Något annat projekt av detta
slag är för närvarande inte aktuellt.
Karlskoga är en av de nio kommuner som
bedömts av regeringen få stora problem på
grund av nedläggningar av regementen och
minskade materielinköp. Därmed omfattas
Karlskoga av ett utvecklingsprogram för
kommuner med särskilda omställ
ningsproblem främst på grund av
strukturomvandlingar inom Försvarsmakten
(skr. 1999/2000:33, bet. 1999/2000:NU10,
rskr. 1999/2000:170). I de
kommungemensamma åtgärderna inom
utvecklingsprogrammet ingår att statliga
fastigheter, andra anläggningar som
används för militära ändamål och vissa
markområden ska ställas till förfogande
för andra verksamheter och omvandlas för
alternativ användning. För Karlskogas del
har man utrett bl.a. möjligheten till upp
byggnad av en mötesplats för forskning,
utbildning, näringsliv och kultur -
Campus Karlskoga - inom Bofors gamla
industriområde. Örebro universitet,
Försvarets materielverk och Statens
räddningsverk har redan fått regeringens
uppdrag att etablera delar av sina
respektive forskningsverksamheter på
området.
För att säkerställa både lämplig
kompetens och säkert investeringskapital
har Karlskoga kommun vänt sig till
Vasallen AB med förfrågan om en förstudie
avseende etablering av ett campus i
Karlskoga. Bolaget har i sin förstudie
från november 2002 ställt sig positivt
till idén att köpa mark på Bofors
industriområde, bygga upp campusområdet
och därefter hyra ut det. Då projektet
inte omfattar fastigheter friställda av
Försvarsmakten har man gjort bedömningen
att Vasallen AB behöver ett utvidgat
uppdrag från regeringen för att kunna ta
ett inriktningsbeslut.
Finansutskottets ställningstagande
Som framgår av de kompletterande
uppgifterna från Regeringskansliet avser
regeringens förslag att öppna för
Vasallen AB möjligheten till engagemang i
ett ur samhällsperspektiv viktigt projekt
i Karlskoga. Utskottet delar regeringens
uppfattning att Vasallen AB har både stor
erfarenhet av att finna nya användningar
för lokaler som blivit överflödiga vid
regementsnedläggningar och stor kännedom
om lokala förutsättningar för att
utveckla fastigheter för ny kommersiell
användning. Mot denna bakgrund
tillstyrker utskottet att bolaget ska få
möjlighet att på kommersiella villkor
utveckla och förädla fastigheter som in
rättats för försvarsindustrins behov och
sedan sälja dessa.
Med hänvisning till det ovan anförda
tillstyrks således propositionens förslag
(punkt 39).
Tilläggsbudget per utgiftsområde
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
27:4 Radio- och TV-verket
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 11 676 000 kr. Regeringen har i
propositionen om marksänd digital-TV
(prop. 2002/03:72) föreslagit att
sändningstillstånd på nytt ska utlysas i
det femte digitala marknätet. Radio- och
TV-verket får härigenom en ökad och inte
budgeterad arbetsbelastning under 2003.
Regeringen anser därför att anslaget 27:4
Radio- och TV-verket behöver ökas med 700
000 kr.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (KU6y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
konstitutionsutskottet, propositionens
förslag (punkt 40 i denna del).
90:1 Kungliga hov- och slottsstaten
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 87 597 000 kr. De säkerhetshöjande
åtgärderna som gjorts för att förbättra
säkerheten på Stockholms slott medför
ökade kostnader för drift, övervakning
och underhåll. Regeringen anser att
ytterligare medel behövs för de
säkerhetshöjande åtgärderna. Anslaget
90:1 Kungliga hov- och slottsstaten
föreslås således ökas med 4 miljoner
kronor.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (KU6y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
konstitutionsutskottet, propositionens
förslag (punkt 40 i denna del).
90:2 Riksdagens ledamöter och partier
m.m.
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 603 008 000 kr. Riksdagen har beslutat
att inrätta en självständig revi
sionsmyndighet, Riksrevisionen, under
riksdagen (förs. 1999/2000:RS1, bet.
2000/01:KU8, rskr. 2000/01:116-119).
Myndigheten inrättas den 1 juli 2003.
Riksdagsstyrelsen har beslutat att
riksdagsförvaltningen ska stå för de
driftskostnader som uppkommer för
förberedelser fram till dess att
myndigheten inrättas. Riksdagsstyrelsen
avser att lämna förslag till riksdagen om
medel på tilläggsbudget för Riksrevi
sionskommitténs kostnader då dessa inte
kan rymmas inom förvaltningens anslag.
Riksrevisionskommitténs budget för 2003
får enligt beslutet från den 19 mars 2003
uppgå till 16 550 000 kr.
Riksdagsstyrelsen föreslår därför att
anslaget 90:2 Riksdagens ledamöter och
partier m.m. ökas med motsvarande belopp.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (KU6y) riksdagsstyrelsens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
konstitutionsutskottet, förslaget i
propositionen (punkt 42 i denna del).
90:4 Riksdagens ombudsmän,
justitieombudsmännen
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 56 426 000 kr. I budgetpropositionen
för 2003 höjdes anslaget 90:4 Riksdagens
ombudsmän, justitieombudsmännen med
2 800 000 kr. Den genomförda höjningen
var inte tillräcklig. Riksdagsstyrelsen
anser därför att anslaget nu behöver ökas
med 2 500 000 kr.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (KU6y) riksdagsstyrelsens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
konstitutionsutskottet, förslaget i
propositionen (punkt 42 i denna del).
90:5 Regeringskansliet m.m.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 90:5
Regeringskansliet m.m. minskas med
700 000 kr för att finansiera ökningen av
anslaget 90:7 Expertgruppen för EU-
frågor. Anslaget minskas även med
5 800 000 kr för att finansiera ökningen
av det under utgiftsområde 8 Invandrare
och flyktingar uppförda anslaget 12:1
Migrationsverket. Förändringen av den
svenska valutans värde har för
utrikesrepresentationen medfört en valuta
kursvinst om 3 700 000 kr. Anslaget 90:5
Regeringskansliet m.m. bör därför minskas
med detta belopp. Vidare föreslås att
anslaget minskas med 21 000 kr för att
finansiera en åtgärd på det under
utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
uppförda anslaget 8:1 Internationellt
utvecklingssamarbete med anledning av
privata bidrag för att öka
biståndsmedlen.
Sammantaget föreslår regeringen att
anslaget 90:5 Regeringskansliet m.m.
därmed minskas med 10 221 000 kr.
Motionen
Centerpartiet anser i motion Fi17 att
utgifterna inom utgiftsområde 1 Rikets
styrelse ökar betydligt mer än vad som är
motiverat. Framför allt gäller det
kostnaderna för Regeringskansliet.
Motionärerna eftersträvar decentralism
och mindre centrala påbud och föreslår
därför att anslaget minskas med 150
miljoner kronor.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (KU6y) regeringens förslag och
avvisar därmed motionen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
konstitutionsutskottet, propositionens
förslag (punkt 40 i denna del) och
avstyrker förslaget i motion Fi17 (c)
yrkande 12 (i denna del).
90:7 Expertgruppen för EU-frågor
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 9 179 000 kr. Regeringen föreslår att
anslaget 90:7 Expertgruppen för EU-frågor
ökas med 700 000 kr för att finansiera
arbetsuppgifter som tidigare har utförts
i Regeringskansliet.
Konstitutionsutskottets yttrande
Konstitutionsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (KU6y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
konstitutionsutskottet, propositionens
förslag (punkt 40 i denna del).
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning
1:5 Statistiska centralbyrån
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 414 139 000 kr. Ansvaret för lö
nestatistiken fördes 2001 över från
Statistiska centralbyrån till
Medlingsinstitutet. För att även anpassa
finansieringen av lönestatistiken
föreslår regeringen att anslaget 1:5
Statistiska centralbyrån minskas med
1 250 000 kr medan det under utgiftsom
råde 14 Arbetsliv uppförda anslaget 23:8
Medlingsinstitutet ökas med samma belopp.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 40 i denna
del).
1:7 Kammarkollegiet
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 27 459 000 kr. Frågor om auktorisation
av tolkar och översättare prövas av
Kammarkollegiet. Någon auktorisation
finns för närvarande inte för
teckenspråkstolkar. Regeringen anser att
auktorisation av teckenspråkstolkar är
angelägen för att åstadkomma en kvalitets
säkring av teckenspråkstolkningen. Den
ordning som nu gäller för tolkar mellan
svenska och främmande språk bör kunna
användas även för auktorisation av
teckenspråkstolkarna. Regeringen bedömer
att auktorisation av teckenspråkstolkar
bör kunna införas fr.o.m. den 1 juli
2003. För att möjliggöra detta föreslås
att anslaget 1:7 Kammarkollegiet ökas med
500 000 kr. Finansiering sker genom en
minskning av det under utgiftsområde 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
uppförda anslaget 16:3 Statsbidrag till
särskilt utbildningsstöd.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 40 i denna
del).
1:15 Riksrevisionsverket:
Avvecklingskostnader (anslagsvillkor)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker den av regeringen
föreslagna användningen av anslaget
1:15 Riksrevisionsverket:
Avvecklingskostnader. Därmed tillstyrks
punkt 17 i propositionen.
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 29 790 000 kr. Uppgiften att utse och
entlediga revisorer i stiftelser med an
knuten förvaltning vid statliga
myndigheter åligger Riksrevisionsverket
enligt stiftelseförordningen (1995:1280).
Denna uppgift tas inte över av
Riksrevisionen. Regeringen avser att
överföra uppgiften till Länsstyrelsen i
Stockholms län. I samband härmed uppstår
utgifter hos den myndighet som övertar
uppgifter som inte tidigare beräknats.
Det kan även visa sig att ytterligare
kostnader av liknande karaktär kommer att
uppstå under året. Regeringen föreslår
att anslaget 1:15 Riksrevisionsverket:
Avvecklingskostnader bör få användas även
för sådana utgifter.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 17).
2:1 Finansinspektionen
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 163 680 000 kr. Finansinspektionens
ansvar och arbetsuppgifter kommer att
utvidgas under innevarande år, vilket
ställer krav på en utvecklad och större
organisation samt på ett förbättrat IT-
stöd. Förändringarna orsakas bl.a. av ett
antal förändringar av den finansiella
tillsynen inom EU. Anslaget 2:1 Fi
nansinspektionen ökas därför med 15
miljoner kronor.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 40 i denna
del).
Statens fastighetsverk (ny
investeringsplan)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om godkännande av en ny
investeringsplan för Statens
fastighetsverk. Därmed tillstyrks punkt
18 i propositionen.
Propositionen
Riksdagen har beslutat om en
investeringsplan för Statens fas
tighetsverk där investeringarna för 2003
uppgår till 422,9 miljoner kronor, varav
367,1 miljoner kronor i inrikes
fastigheter. Ett antal projekt där
byggstart planerats till 2002 har
förskjutits till 2003, t.ex. ombyggnad av
Östra stallet kvarteret Krubban i
Stockholm, byggstart för Skissernas
museum i Lund samt förbättringsåtgärder i
samband med saneringen av inomhusmiljön i
Moderna museet och Arkitekturmuseet.
Projektkostnader på totalt 33 miljoner
kronor har förskjutits från 2002 till
2003 på grund av förseningar. Vidare har
kostnaderna för att bygga Världs
kulturmuseet i Göteborg ökat med 40
miljoner kronor av totalt 265 miljoner
kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner en ny investeringsplan för
Statens fastighetsverk med en utökad
investeringsram till följd av försenade
byggprojekt och ökade byggkostnader. För
2003 innebär förslaget att investerings
planen för inrikes fastigheter bör ökas
med 73 miljoner kronor till 440 miljoner
kronor.
Den nya investeringsplanen för Statens
fastighetsverk återges i efterföljande
tabell.
INVESTERINGSPLAN FöR STATENS
FASTIGHETSVERK 2002-2004
Miljoner kronor
(grafiskt element borttaget)
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 18).
Försäljning av fastighet i Paris,
Frankrike
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag om försäljning av en fastighet
i Paris, Frankrike. Därmed tillstyrks
punkt 19 i propositionen.
Propositionen
Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner en försäljning av en fastighet
på 105 rue de Longchamp i Neuilly-sur-
Seine, Paris, Frankrike. Fastigheten ägs
av staten och innehåller tolv
bostadslägenheter som använts för ut
landsstationerad personal.
Utrikesdepartementet har sagt upp
hyresavtalet för fastigheten med Statens
fastighetsverk. Efter annonsering i
fransk press har det högsta av tiotalet
anbud antagits och en villkorad överens
kommelse har träffats om försäljning av
fastigheten för ca 60 450 000 svenska
kronor.
Regeringen anser att fastigheten bör
säljas eftersom den inte längre behövs i
svenska statens verksamhet. Enligt 25 §
lagen (1996:1059) om statsbudgeten får
regeringen besluta att sälja fast egendom
när värdet inte överstiger 50 miljoner
kronor. För att regeringen ska kunna
besluta om försäljningen krävs riksdagens
medgivande eftersom värdet av fastigheten
överstiger 50 miljoner kronor.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 19).
90:1 Riksrevisionen (bemyndigande)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker
riksdagsstyrelsens förslag att den
bemyndigas att för 2003 besluta att
Riksrevisionen får ta upp lån i
Riksgäldskontoret för investeringar i
anläggningstillgångar som används i
verksamheten intill ett belopp av 50
miljoner kronor. Därmed tillstyrks
punkt 41 i propositionen.
Propositionen
Efter riksdagens beslut om att fastställa
Riksrevisionens låneram för investeringar
i anläggningstillgångar som används i
verksamheten till högst 19 miljoner
kronor har utgifterna för bildandet av
den nya myndigheten i högre grad kunnat
konkretiseras. Investeringarna i IT- och
telesystem beräknas av
Riksrevisionskommittén till omkring
20 miljoner kronor. Häri ingår bl.a.
inköp och installation av datorer,
telefoni m.m. till myndigheten. Vidare
uppskattas utgifterna för förbättringar
av den av Riksrevisionen hyrda
fastigheten uppgå till omkring 5 miljoner
kronor. Utgifterna för inredning av
fastigheten uppskattas till 15 miljoner
kronor. Slutligen kan det, såväl före
myndighetens bildande den 1 juli 2003 som
efter, komma att uppstå oförutsedda behov
av investeringar. Riksdagsstyrelsen
föreslår därför att låneramen ökas till
sammanlagt högst 50 miljoner kronor.
Den föreslagna utökningen av låneramen
för investeringar kommer att innebära en
ökad belastning på Riksrevisionens anslag
i form av ökade kostnader för ränta och
amortering, vilket kan få konsekvenser i
form av omprioriteringar inom
verksamheten.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 41).
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
3:2 Skattemyndigheterna
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 5 087 212 000 kr. Regeringen anser att
skattemyndigheterna ska kompenseras för
kostnaderna för att administrera uttag av
avgifter till registrerade trossamfund
(prop. 1998/99:124 avsnitt 7.1).
Kostnaderna för uppbördshjälpen kan
beräknas till 21 kr per person.
Regeringen har beslutat om uppbördshjälp
för sju trossamfund. Enligt uppgift
svarar skattemyndigheterna 2003 för
uppbörden avseende 74 632 personer. Reger
ingen föreslår därför att anslaget 3:2
Skattemyndigheterna ökas med 1 567 000
kr. Finansiering sker genom att det under
utgiftsområde 17 Kultur, medier, tros
samfund och fritid uppförda anslaget
28:39 Stöd till trossamfund minskas med
motsvarande belopp.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 40 i denna
del).
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Lag om fortsatt giltighet av lagen
(1999:613) om försöksverksamhet med
videokonferens i rättegång
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till lag om fortsatt giltighet
av lagen (1999:613) om
försöksverksamhet med videokonferens i
rättegång. Därmed tillstyrks punkt 9 i
propositionen.
Propositionen
Sedan den 1 januari 2000 är det möjligt
att på försök använda videoteknik i de
allmänna domstolarna. Riksdagen beslutade
i december 2001 att försöksverksamheten
ska fortsätta att gälla t.o.m. den 30
juni 2003 (prop. 2001/02:1 utg.omr. 4,
bet. 2001/02:JuU1, rskr. 2001/02:78).
Försöksverksamheten har successivt
utökats och omfattar i dagsläget 20
domstolar. Genom försökslagstiftningen
ges en möjlighet att använda videokonfe
rens vid handläggning av mål och ärenden
i allmän domstol. Syftet med
lagstiftningen är att ge domstolarna ett
redskap som möjliggör en mer flexibel
handläggning av mål och ärenden och att
erbjuda medborgarna ökad tillgänglighet
till domstolarna. I betänkandet En
modernare rättegång (SOU 2001:103) har
föreslagits att försöksverksamheten med
videokonferens i allmän domstol
permanentas. Betänkandet har remiss
behandlats och flertalet remissinstanser
är positiva till förslaget. Även
Domstolsverket har i sin utvärdering av
verksamheten föreslagit att den perma
nentas. Förslaget bereds för närvarande i
Regeringskansliet.
Regeringen anser att försöksverk
samheten med videokonferens i rättegång
har utfallit positivt. Beredningen av ett
förslag om att permanenta verksamheten på
går. Det är viktigt att försöks
verksamheten får fortsätta under den
vidare beredningen av frågan. Regeringen
föreslår därför att giltighetstiden för
försökslagstiftningen förlängs.
Regeringen framhåller att detta
lagstiftningsärende faller inom Lagrådets
granskningsområde, men bedömer att
Lagrådets hörande är överflödigt på grund
av frågans beskaffenhet.
Justitieutskottets yttrande
Justitieutskottet konstaterar i sitt
yttrande (JuU3y) att regeringens förslag
innebär att försöksverksamheten ska
förlängas t.o.m. den 31 december 2004.
Utskottet har inget att erinra mot
förslaget. Justitieutskottet tillstyrker
därmed regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
justitieutskottet, propositionens förslag
(punkt 9).
4:1 Polisorganisationen
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande budgetår
finns för detta ändamål uppfört ett
ramanslag på 13 559 801 000 kr.
Regeringen föreslår att anslaget 4:1
Polisorganisationen minskas med 1 950 000
kr för att bidra till finansieringen av
det under utgiftsområde 22
Kommunikationer uppförda nya anslaget
37:6 Gemensam radiokommunikation för
skydd och säkerhet.
Motionen
Centerpartiet anser i motion Fi17 att
polisens strama budget inte tillåter en
överföring av 1 950 000 kr från anslaget
för att finansiera
upphandlingskostnaderna för ett nytt
radiokommunikationssystem. Därför
föreslår motionärerna att dessa medel
återförs till polisorganisationens anslag
under 2003.
Justitieutskottets yttrande
Justitieutskottet påpekar i sitt yttrande
(JuU3y) att en ny gemensam
radiokommunikation för skydd och säkerhet
är ett för bl.a. polisen och
räddningstjänsten gemensamt projekt, där
polisen kommer att vara en av de största
användarna. Därför är det naturligt att
projektet till viss del finansieras genom
en minskning av anslaget till polisen.
Justitieutskottet tillstyrker därmed
regeringens förslag och avstyrker
motionen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
justitieutskottet, propositionens förslag
(punkt 40 i denna del). Motion Fi17 (c)
yrkande 12 avstyrks i denna del.
4:3 Åklagarorganisationen
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 788 314 000 kr. För att åklagar
verksamheten ska kunna bedrivas med bibe
hållen kvalitet anser regeringen att
anslaget 4:3 Åklagarorganisationen
behöver ökas med 20 miljoner kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 4:4
Ekobrottsmyndigheten minskas med
10 miljoner kronor och genom att anslaget
4:2 Säkerhetspolisen minskas.
Justitieutskottets yttrande
Justitieutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (JuU3y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
justitieutskottet, propositionens förslag
(punkt 40 i denna del).
4:5 Domstolsväsendet m.m.
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 3 667 435 000 kr. Regeringen
framhåller att domstolsväsendets utgifter
i samband med konkurser och brottmål
fortsätter att öka. För att domstolarna
ska kunna fullgöra sina uppgifter behöver
de utökade resurser. Anslaget 4:5
Domstolsväsendet m.m. föreslås därför
ökas med 38 miljoner kronor. Finansiering
av denna ökning och ökningen av andra
anslag inom utgiftsområdet sker genom att
anslaget 4:2 Säkerhetspolisen minskas med
50 miljoner kronor.
Justitieutskottets yttrande
Justitieutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (JuU3y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
justitieutskottet, propositionens förslag
(punkt 40 i denna del).
4:6 Kriminalvården
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 4 472 939 000 kr. Regeringen
framhåller att beläggningen inom
anstalter och häkten fortsätter att öka.
Kriminalvården kan inte möta
volymökningarna inom nuvarande
anslagsram. För att ge kriminalvården
förutsättningar att öka tillgången på
platser anser regeringen att anslaget 4:6
Kriminalvården behöver ökas med
200 miljoner kronor.
Justitieutskottets yttrande
Justitieutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (JuU3y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
justitieutskottet, propositionens förslag
(punkt 40 i denna del).
4:10 Brottsoffermyndigheten
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 19 093 000 kr. Regeringen framhåller
att antalet ansökningar om
brottsskadeersättning ökar. För att kunna
hantera ärendetillströmningen behöver
Brottsoffermyndigheten mer personal.
Utgifter för detta ryms inte inom anvisat
anslag. För att ge myndigheten
möjligheter att klara volymökningarna
anser regeringen att anslaget 4:10
Brottsoffermyndigheten bör ökas med
3 miljoner kronor. Finansiering sker
genom att anslaget 4:7 Brottsförebyggande
rådet minskas med 1 miljon kronor och att
anslaget 4:2 Säkerhetspolisen minskas.
Justitieutskottets yttrande
Justitieutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (JuU3y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
justitieutskottet, propositionens förslag
(punkt 40 i denna del).
Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap
mot sårbarhet
Försvarets materielverk (bemyndigande)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att den bemyndigas att 2003
låta Försvarets materielverk disponera
en kredit i Riksgäldskontoret på högst
25,5 miljarder kronor för att
tillgodose behovet av rörelsekapital.
Därmed tillstyrks punkt 20 i
propositionen.
Propositionen
Riksdagen har bemyndigat regeringen att
innevarande år låta Försvarets
materielverk disponera en kredit i
Riksgäldskontoret på högst 21,5 miljarder
kronor för att finansiera utestående
förskott till industrin och övrigt behov
av rörelsekapital. Till följd av leasing
av JAS 39 Gripen-flygplan till Ungern
samt ett förändrat orderläge gentemot
industrin har behovet av rörelsekapital
ökat. Regeringen anser att krediten bör
höjas med 4 miljarder kronor och föreslår
därmed att den bemyndigas att 2003 låta
Försvarets materielverk disponera en
kredit i Riksgäldskontoret på högst 25,5
miljarder kronor för att tillgodose
behovet av rörelsekapital.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 20).
6:8 Försvarets radioanstalt
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 454 307 000 kr. Regeringen framför att
takten i den tekniska utvecklingen på
signalspaningsområdet samt behovet av
inhämtningskapacitet har ökat i en sådan
omfattning att Försvarets radioanstalts
investeringar i teknik behöver utökas.
Anslaget 6:8 Försvarets radioanstalt ökas
därför med 25 miljoner kronor. Finansie
ring sker genom att anslaget 6:2
Materiel, anläggningar samt forskning och
teknikutveckling minskas med samma
belopp.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 40 i denna
del).
6:11 Nämnder m.m.
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 7 095 000 kr. Regeringen föreslår att
anslaget 6:11 Nämnder m.m. minskas med
1 950 000 kr för att bidra till
finansieringen av höjningen av det under
utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda
nya anslaget 37:6 Gemensam radiokommuni
kation för skydd och säkerhet.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 40 i denna
del).
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
8:1 Biståndsverksamhet (anslag)
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett
reservationsanslag på 15 886 126 000 kr.
Regeringen anser att anslaget 8:1
Biståndsverksamhet ska minskas med
94 979 000 kr för att bidra till att
finansiera ökade utgifter inom detta
utgiftsområde och utgiftsområde 8
Invandrare och flyktingar. Avräkningen
från biståndsramen för flyktingkostnader
ska ökas med 75 miljoner kronor.
Sedan 1993 har privatpersoner betalat
in 170 347 kr i bidrag till biståndet på
ett postgirokonto som tillhör
Utrikesdepartementet. Dessa pengar har
sedan redovisats på inkomsttiteln Övriga
inkomster av statens verksamhet. En ut
betalning på 150 000 kr för biståndsän
damål har gjorts. Även de återstående
20 347 kronorna ska enligt regeringens
förslag överföras till anslaget 8:1 Bi
ståndsverksamhet för att användas i
enlighet med bidragsgivarnas syfte.
Finansiering sker genom att anslaget 90:5
Regeringskansliet m.m. minskas.
Regeringen redovisar dessutom i
vårpropositionen (avsnitt 1.3.2 och
tabell 1.9) att biståndsökningar
motsvarande 400 miljoner kronor flyttas
från 2003 till 2004.
Motionen
Centerpartiet avvisar i motion Fi17
regeringens planer att senarelägga vissa
biståndssatsningar på 400 miljoner kronor
med hänvisning till att kontinuitet och
tydliga spelregler är viktigt för
biståndsverksamheten.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 40 i denna
del) och avstyrker motion Fi17 (c)
yrkande 12 (i denna del).
8:1 Biståndsverksamhet (bemyndigande
angående ekonomiska förpliktelser)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att den bemyndigas att under
2003, för reservationsanslaget 8:1
Biståndsverksamhet, ingå ekonomiska
åtaganden som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst 24
164 miljoner kronor efter 2003. Därmed
tillstyrks punkt 21 i propositionen.
Propositionen
Regeringen föreslår att den bemyndigas
att för anslaget 8:1 Biståndsverksamhet
under 2003 ingå ekonomiska förpliktelser
som inklusive tidigare gjorda åtaganden
innebär utgifter på högst 24 164 miljoner
kronor efter 2003. Bemyndigandet avser
det multilaterala utvecklingssamarbetet.
Orsaken till att bemyndigandet behöver
ökas är att justeringar som uppgår till
1 281 miljoner kronor har gjorts av
förpliktelser som utestod vid utgången av
2002.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 21).
8:1 Biståndsverksamhet (bemyndigande
angående garantier för lån från
Europeiska investeringsbanken)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att den bemyndigas att under
2003 utfärda garantier intill ett
sammanlagt belopp av 580 825 000 kr för
de lån som Europeiska
investeringsbanken lämnar inom ramen
för Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet.
Därmed tillstyrks punkt 22 i
propositionen.
Propositionen
Regeringen föreslår att den bemyndigas
att under 2003 ställa ut garantier intill
ett sammanlagt belopp av 580 825 000 kr
för de lån som Europeiska
investeringsbanken lämnar inom ramen för
Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet. Sverige
har i samband med ingåendet av avtalet
mellan EU och 77 länder i Afrika,
Karibien och Stilla havet förbundit sig
att dela på risken för de lån Europeiska
investeringsbanken lämnar av egna medel
under detta avtal. Regeringen anser
därför att den bör bemyndigas att under
2003 utfärda garantier för detta ändamål.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 22).
8:1 Biståndsverksamhet (anslagsvillkor)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker den av regeringen
föreslagna användningen av anslaget 8:1
Biståndsverksamhet. Därmed tillstyrks
punkt 23 i propositionen.
Propositionen
Regeringen föreslår att anslaget 8:1
Biståndsverksamhet även får användas för
att betala avgift motsvarande full risk
avspeglande premie för de garantier som
svenska staten utfärdar med anledning av
Lomé IV Bis och Cotonou-avtalet.
Regeringens bedömning är att full riskav
speglande avgift inte bör debiteras
förmånstagarna för dessa garantier,
varför anslaget 8:1 Biståndsverksamhet
ska få användas även för att betala
sådana garantiavgifter.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 23).
8:2 Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 492 740 000 kr. För den nya
myndigheten Folke Bernadotteakademin har
för innevarande år 20 miljoner kronor
reserverats under anslaget 8:1
Biståndsverksamhet. Myndigheten har under
första halvåret 2003 finansierats från
anslaget 8:2 Styrelsen för
internationellt utvecklingssamarbete,
vilket nu föreslås korrigeras genom att
detta anslag ökas med 10 miljoner kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 8:1
Biståndsverksamhet minskas.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 40 i denna
del).
8:4 Folke Bernadotteakademin (nytt
ramanslag)
Propositionen
Regeringen föreslår att ett nytt
ramanslag, 8:4 Folke Bernadotteakademin,
på 10 miljoner kronor anvisas. För den
nya myndigheten Folke Bernadotteakademin
har för innevarande år 20 miljoner kronor
reserverats under anslaget 8:1
Biståndsverksamhet. Myndigheten har
tillfälligt finansierats från anslaget
8:2 Styrelsen för internationellt
utvecklingssamarbete. Ett nytt ramanslag,
8:4 Folke Bernadotteakademin, föreslås
föras upp på statsbudgeten för detta än
damål med 10 miljoner kronor så att
utgifterna för andra halvåret 2003 därmed
täcks. Finansiering sker genom att
anslaget 8:1 Biståndsverksamhet minskas.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 40 i denna
del).
Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
10:2 Integrationsåtgärder (anslag samt
motionsförslag)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet anser att
frivilligorganisationer, föreningar och
folkrörelser har en stor betydelse i
arbetet för integration och mot
främlingsfientlighet och rasism i det
svenska samhället. Förslaget i motionen
är således i huvudsak tillgodosett.
Motionen avstyrks.
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 51 742 000 kr. Regeringen föreslår i
propositionen Ett utvidgat skydd mot
diskriminering (prop. 2002/03:65) en ny
lag om förbud mot diskriminering. Vidare
föreslås ändringar i 1999 års
arbetsrättsliga lagar med förbud mot
diskriminering. Ombudsmannen mot etnisk
diskriminering (DO), Handikappombudsman
nen (HO) och Ombudsmannen mot diskrimi
nering på grund av sexuell läggning
(HomO) får nya uppgifter till följd av
förslaget. Förslaget innebär också ett
behov av informations- och utbild
ningsinsatser. För att möjliggöra detta
behöver resurserna ökas med 5 miljoner
kronor.
Regeringen anser vidare att stödet för
verksamhet som förebygger och motverkar
diskriminering bör förstärkas med
ytterligare 5 miljoner kronor. För att
upprätta ett skyddat boende m.m. för
flickor och unga kvinnor som riskerar att
utsättas för s.k. hedersrelaterat våld
bör anslaget vidare ökas med 20 miljoner
kronor.
Sammantaget föreslår regeringen att
anslaget 10:2 Integrationsåtgärder ökas
med 30 miljoner kronor. Finansiering sker
delvis genom att det under utgiftsområde
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning
och byggande uppförda anslaget 31:3
Statens bostadskreditnämnd:
Förvaltningskostnader minskas.
Motionen
I motion Fi20 av Nyamko Sabuni (fp)
framhålls att folkbildningen, tack vare
sin unika kompetens och vardagsnära
kunskap om integrationsarbetet, har en
potentiellt mycket stor betydelse för
integrationen av människor med
invandrarbakgrund i Sverige. Motionären
anser att regeringen vid den föreslagna
ökningen av ramen för utgiftsområde 8 har
förbisett möjligheten att dra nytta av
och involvera folkbildningen i
integrationsarbetet. Därför föreslår
motionären att
folkbildningsorganisationer bör engageras
i det arbete som finansieras inom
anslaget 10:2 Integrationsåtgärder.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i
sitt yttrande (SfU3y) regeringens förslag
om ökningen av det berörda anslaget.
Vidare erinrar
socialförsäkringsutskottet om att man
tidigare (bl.a. i bet. 1998/99:SfU2)
uttalat att folkrörelserna spelar en
betydande roll när det gäller
introduktionen av nyanlända flyktingar.
Integrationsverket, vars uppgift är att
stödja organisationer i det civila
samhället som arbetar för integration och
mot främlingsfientlighet och rasism,
anser att frivilligorganisationer, för-
eningar och folkrörelser har en stor
betydelse i detta arbete. Med hänsyn till
det anförda om folkrörelsernas roll i
integrationsarbetet får motionen enligt
utskottets mening anses vara i huvudsak
tillgodosedd.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 40 i denna
del) och avstyrker motion Fi20 (fp).
11:1 Utvecklingsinsatser i
storstadsregionerna
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 230 000 000 kr. Regeringen framhåller
att insatserna inom de lokala
utvecklingsavtalen har lett till att nya
arbetssätt har tagits fram. För att
permanenta nya metoder och ge tid till
att hitta former i ordinarie strukturer
föreslår regeringen att anslaget 11:1
Utvecklingsinsatser i storstadsregionerna
ökas med 40 miljoner kronor.
Motionen
Centerpartiet förespråkar i motion Fi17
att regeringens satsning på de lokala
utvecklingsavtalen i storstadsregionerna
avvecklas eftersom resultaten inte står i
proportion till de investerade medlen.
Därmed behöver inte det nu aktuella
anslaget ökas.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i
sitt yttrande (SfU3y) regeringens förslag
och avstyrker förslaget i motionen.
Utskottet noterar vidare att regeringen
under 2003 avser att i en skrivelse till
riksdagen redogöra för hur arbetet med
att genomföra storstadspolitiken har
utvecklats.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 40 i denna
del) och avstyrker motion Fi17 (c)
yrkande 12 (i denna del).
12:1 Migrationsverket
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 617 511 000 kr. Migrationsverket ska
från den 1 januari 2004 överta det
finansiella ansvaret för IT-stödet i
migrationsarbetet på utlandsmyndig
heterna. Regeringskansliet har det
tekniska ansvaret för IT-stödet på
utlandsmyndigheterna och ska installera
de delar av IT-stödet som berör
migrationsarbetet. Migrationsverket ska
dock redan från den 1 juli 2003
finansiera kostnader för
ersättningsinvesteringar, tillkommande
infrastruktur och hårdvara som behövs för
migrationsarbetet på
utlandsmyndigheterna. Härigenom får Mi
grationsverket både det finansiella och
verksamhetsmässiga ansvaret för IT-
stödet. Regeringen anser att anslaget
12:1 Migrationsverket därför bör ökas med
5 800 000 kr. Finansieringen sker genom
att det under utgiftsområde 1 Rikets
styrelse uppförda anslaget 90:5
Regeringskansliet m.m. minskas med samma
belopp.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i
sitt yttrande (SfU3y) regeringens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 40 i denna
del).
12:2 Mottagande av asylsökande (anslag
samt anslagsvillkor)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker den av regeringen
föreslagna användningen av anslaget
12:2 Mottagande av asylsökande. Därmed
tillstyrks punkt 24 i propositionen.
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 3 154 274 000 kr. Regeringen framför
att antalet asylsökande ligger på en
fortsatt hög nivå bl.a. som en följd av
Sveriges operativa inträde i Schengen
samarbetet. Fler personer än beräknat
finns inskrivna i Migrationsverkets
mottagandesystem, vilket gör att
utgifterna ökar. Anslaget 12:2 Mot-
tagande av asylsökande behöver därför
ökas med 122 miljoner kronor.
Finansiering sker delvis genom att
utgifterna minskas inom utgiftsområde 7
Internationellt bistånd.
Regeringen föreslår vidare att anslaget
även får användas för ersättning till
kommuner för vård av barn och unga under
18 år i annat hem än barnets eget om
barnet omfattas av 1 § första stycket 2
lagen (1994:137) om mottagande av
asylsökande m.fl.
Därutöver anser regeringen att anslaget
även får användas för ersättning till
kommuner för vissa utredningskostnader
m.m. avseende asylsökande barn som kommit
till Sverige utan legal vårdnadshavare.
Enligt regeringens förslag ska den
statliga ersättningen till kommunerna för
dessa utredningar m.m. avseende berörda
asylsökande barn gälla under en
övergångstid. Regeringen avser att under
denna tid, och efter samråd med Svenska
Kommunförbundet och Landstingsförbundet,
pröva och fastställa de närmare grunderna
för statlig ersättning till kommunerna
avseende asylsökande barn m.fl.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i
sitt yttrande (SfU3y) regeringens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag om ökning av det
berörda anslaget (punkt 40 i denna del).
Vidare tillstyrker utskottet att
riksdagen godkänner den föreslagna
användningen av anslaget (punkt 24).
12:4 Utlänningsnämnden
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 114 074 000 kr. För att förkorta
handläggningstiderna hos
Utlänningsnämnden, och därmed minska
väntetiderna i Migrationsverkets motta
gandesystem, föreslår regeringen att
anslaget 12:4 Utlänningsnämnden ökas med
10 miljoner kronor.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i
sitt yttrande (SfU3y) regeringens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 40 i denna
del).
12:5 Offentligt biträde i
utlänningsärenden
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 127 027 000 kr. Kostnaderna för
offentligt biträde i utlänningsärenden
bedöms komma att överstiga anvisade
medel. Regeringen anser att anslaget 12:5
Offentligt biträde i utlänningsärenden
därför bör ökas med 5 miljoner kronor.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i
sitt yttrande (SfU3y) regeringens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 40 i denna
del).
12:6 Utresor för avvisade och utvisade
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 105 556 000 kr. Antalet verkställda
utresor har ökat, vilket lett till högre
kostnader och en större
anslagsförbrukning än tidigare beräknat.
Regeringen föreslår därför att anslaget
12:6 Utresor för avvisade och utvisade
bör ökas med 15 miljoner kronor.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i
sitt yttrande (SfU3y) regeringens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 40 i denna
del).
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och
social omsorg
13:1 Sjukvårdsförmåner
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 2 608 miljoner kronor. Den 1 juli 2002
infördes inom tandvårdsförsäkringen ett
högkostnadsskydd för protetik för
personer som är 65 år eller äldre.
Efterfrågan och den begärda ge
nomsnittliga tandvårdsersättningen har
varit betydligt högre än vad regeringen
tidigare beräknat. De ökade kostnaderna
beror också på att många äldre valt att
skjuta upp protetiska behandlingar i
väntan på att högkostnadsskyddet skulle
införas. Eftersom många protetiska be
handlingar tar lång tid att genomföra och
det dröjer innan tandvårdsräkningar
lämnas in till försäkringskassan,
beräknas utgifterna för regelförändringen
uppstå först under 2003. För att klara
utgifterna föreslår regeringen att
anslaget 13:1 Sjukvårdsförmåner m.m. ökas
med 430 miljoner kronor.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet, som yttrat sig i form av
protokollsutdrag, tillstyrker regeringens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialutskottet, propositionens förslag
(punkt 40 i denna del).
14:4 Statens folkhälsoinstitut
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 124 894 000 kr. Regeringsrätten har i
ett antal domar den 20 december 2002
slagit fast att de avgifter som tagits ut
med stöd av alkohollagen (1994:1738)
enligt den tidigare ordningen för
partihandel stått i strid med EG-för
draget och att dessa avgifter måste
återbetalas. Domen innebär att
återbetalning måste ske till ett stort
antal företag. Kostnaden har av Statens
folkhälsoinstitut, som ska svara för
återbetalningarna, preliminärt
uppskattats till ca 85 miljoner kronor.
Regeringen föreslår därför att anslaget
14:4 Statens folkhälsoinstitut ökas med
detta belopp.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet, som yttrat sig i form av
protokollsutdrag, tillstyrker regeringens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialutskottet, propositionens förslag
(punkt 40 i denna del).
14:7 Folkhälsopolitiska åtgärder
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 86 554 000 kr. Regeringen framhåller
att den snabba utvecklingen av
spelmarknaden, med nya spelformer, ökande
total omsättning samt alltmer omfattande
marknadsföring, kan medföra att de
negativa konsekvenserna av spelande ökar
både ur ett socialt och hälsomässigt
perspektiv. Regeringen bedömer att det
finns behov av åtgärder för att motverka
negativa sociala och hälsomässiga
effekter av spelberoende. Anslaget 14:7
Folkhälsopolitiska åtgärder förslås av
dessa skäl ökas med 5 miljoner kronor.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet, som yttrat sig i form av
protokollsutdrag, tillstyrker regeringens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialutskottet, propositionens förslag
(punkt 40 i denna del).
16:4 Bidrag till viss verksamhet för
personer med funktionshinder samt 16:3
Statsbidrag till särskilt utbildningsstöd
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett obetecknat
anslag på 80 394 000 kr. För att öka
möjligheterna för
handikapporganisationerna att bedriva
insatser för personer med funktionshinder
föreslår regeringen att anslaget 16:4
Bidrag till viss verksamhet för personer
med funktionshinder ökas med 500 000 kr.
För att finansiera denna ökning, ökningen
av andra anslag inom detta utgiftsområde,
ökningen av ett anslag under
utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning samt ett nytt anslag
under utgiftsområde 22 Kommunikationer
minskas anslaget 16:3 Statsbidrag till
särskilt utbildningsstöd med 7 miljoner
kronor.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet, som yttrat sig i form av
protokollsutdrag, tillstyrker regeringens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialutskottet, propositionens förslag
(punkt 40 i denna del).
16:5 Bidrag till handikapporganisationer
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett obetecknat
anslag på 157 248 000 kr. I samband med
att den nya förordningen om statsbidrag
till handikapporganisationerna trädde i
kraft den 1 juli 2001 har regeringen
låtit kartlägga effekterna av de nya
bestämmelserna. Resultaten visade att en
övervägande del av handi
kapporganisationerna anser att det nya
regelsystemet är bättre och mer rättvist
än det gamla. Kritik har dock riktats mot
det nya systemet då ett fåtal gamla
organisationer får kraftigt minskade
bidrag. Regeringen anser att dessa
negativa effekter bör begränsas och att
anslaget 16:5 Bidrag till
handikapporganisationer därför bör ökas
med 1,5 miljoner kronor. Finansiering
sker genom att anslaget 16:3 Statsbidrag
till särskilt utbildningsstöd minskas.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet, som yttrat sig i form av
protokollsutdrag, tillstyrker regeringens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialutskottet, propositionens förslag
(punkt 40 i denna del).
16:7 Bilstöd för handikappade
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 164 miljoner kronor. För att förkorta
väntetiderna för bidrag till bilstöd
föreslår regeringen att anslaget 16:7
Bilstöd för handikappade ökas med
56 miljoner kronor. Finansiering sker
delvis genom att det under utgiftsområde
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning
och byggande uppförda anslaget 21:1
Bostadsbidrag minskas som följd av den
ändring i lagen (1993:737) om
bostadsbidrag som regeringen föreslår.
Finansiering sker också genom att det
under utgiftsområde 22 Kommunikationer
uppförda anslaget 37:2 Upphandling av
samhällsåtaganden minskas.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet, som yttrat sig i form av
protokollsutdrag, tillstyrker regeringens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet noterar att ökningen i
det berörda anslaget föreslås delvis
finansieras genom anslagsminskningar till
följd av regeringens förslag till ändring
i lagen (1993:737) om bostadsbidrag.
Detta lagförslag behandlas längre fram i
betänkandet, i avsnittet om utgiftsområde
18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning
och byggande. Finansutskottet tar därvid
del av bostadsutskottets yttrande som
hänvisar till reviderade beräkningar av
lagförslagets effekter. Enligt dessa
beräkningar uppkommer ingen
utgiftsminskning inom anslaget 21:1
Bostadsbidrag under 2003 till följd av de
föreslagna regeländringarna. Detta medför
att den föreslagna ökningen av anslaget
16:7 Bilstöd för handikappade blir
ofullständigt finansierad. Utskottet
förutsätter att regeringen snarast
möjligt återkommer till riksdagen med
förslag till en alternativ finansiering
av den aktuella anslagsförstärkningen.
Med hänvisning härtill tillstyrker
finansutskottet delvis propositionens
förslag (punkt 40 i denna del).
16:9 Statens institut för särskilt
utbildningsstöd
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 26 373 000 kr. EU:s ministerråd har
utlyst 2003 till Europeiska handi
kappåret. Kommissionen har avsatt medel
för projekt på nationell, regional och
lokal nivå under förutsättning att
medlemsstaterna tillskjuter motsvarande
belopp. Statens institut för särskilt
utbildningsstöd (Sisus) har fått
regeringens uppdrag att administrera och
finansiera projekten under handikappåret.
För 2003 erhöll Sisus 1 miljon kronor för
att finansiera projekten under
handikappåret. Kostnaderna som uppkommer
ryms dock inte inom Sisus anslag.
Regeringen föreslår därför att anslaget
16:9 Statens institut för särskilt
utbildningsstöd ökas med 2 miljoner
kronor för att fullt ut kunna finansiera
det svenska åtagandet i samband med
handikappåret. Finansiering sker genom
att anslaget 16:3 Statsbidrag till
särskilt utbildningsstöd minskas.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet, som yttrat sig i form av
protokollsutdrag, tillstyrker regeringens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialutskottet, propositionens förslag
(punkt 40 i denna del).
17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom
äldrepolitiken
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 35 446 000 kr. För att ytterligare
stärka pensionärsorganisationernas
möjligheter att erbjuda verksamheter för
äldre samt företräda deras intressen i
olika sammanhang anser regeringen att
anslaget 17:1 Stimulansbidrag och åt
gärder inom äldrepolitiken bör ökas med
1 miljon kronor. Finansiering sker genom
att anslaget 16:3 Statsbidrag till
särskilt utbildningsstöd minskas.
Socialutskottets yttrande
Socialutskottet, som yttrat sig i form av
protokollsutdrag, tillstyrker regeringens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialutskottet, propositionens förslag
(punkt 40 i denna del).
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och handikapp
Lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring
Sjukpenninggrundande inkomst vid
beräkning av sjukpenning
Propositionen
Enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring (AFL) är sjukpenning-grundande
inkomst den årliga inkomst i pengar som
en försäkrad kan antas komma att tills
vidare få för eget arbete här i landet,
antingen som arbetstagare i allmän eller
enskild tjänst (inkomst av anställning)
eller på annan grund (inkomst av annat
förvärvsarbete). Den sjukpenninggrundande
inkomsten används som ersättningsunderlag
vid beräkning av sjukpenning,
föräldrapenning m.fl. dagersättningar som
är avsedda att ge den enskilde individen
kompensation vid inkomstförlust.
Sjukskrivningarna har ökat kraftigt
under de senaste åren, och ökningen av
ohälsan i arbetslivet fortsätter. I
synnerhet de långa sjukskrivningarna har
ökat. Samhällets kostnader för
ohälsorelaterade förmåner ökar, och
dessutom motverkar ohälsan näringslivets
utveckling på sikt. Det ökande antalet
sjukskrivningar har medfört att
utgifterna för sjukpenning har ökat
dramatiskt.
Regeringen föreslår därför som en
åtgärd för att begränsa utgiftsökningarna
att den sjukpenninggrundande inkomsten
ska multipliceras med faktorn 0,97 vid
beräkning av sjukpenning enligt AFL.
Övriga dagersättningar som beräknas med
utgångspunkt i sjukpenningen påverkas
inte av förslaget. Föräldrapenning och
havandeskapspenning beräknas således på
en oreducerad sjukpenninggrundande
inkomst. Den nya beräkningsregeln
föreslås träda i kraft den 1 juli 2003.
Motionen
Centerpartiet avvisar i motion Fi17
(yrkande 8) regeringens förslag om
ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring. Motionärerna avvisar
regeringens förslag till omräkningsfaktor
för den sjukpenninggrundande inkomsten.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i
sitt yttrande (SfU3y) regeringens förslag
och avstyrker motion Fi17 (c) yrkande 8 i
denna del. Utskottet konstaterar att
beräkningen av sjukpenning på 97 % av den
sjukpenninggrundande inkomsten (SGI)
medför att kompensationsnivån för
sjukpenning sjunker från 80 % till
77,6 %. Socialförsäkringsutskottet delar
regeringens bedömning vad gäller
genomförandet av en sänkning av
kompensationsnivån i det angelägna syftet
att minska de höga
sjukpenningskostnaderna. Utskottet
noterar även att
rehabiliteringsersättningen fortfarande
kommer att beräknas på en oreducerad SGI,
vilket ökar incitamenten till
rehabilitering.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet, regeringens
förslag att den sjukpenninggrundande
inkomsten ska multipliceras med faktorn
0,97 vid beräkning av sjukpenning enligt
lagen om allmän försäkring och avstyrker
motion Fi17 (c) yrkande 8 i denna del.
Utskottet anser, i likhet med regeringen
och socialförsäkringsutskottet, att en
sänkning av kompensationsnivån är
angelägen för att minska de höga
sjukpenningskostnaderna.
Sjukpenningens storlek vid arbetslöshet
Propositionen
En arbetslös som är försäkrad erhåller
vid sjukdom i de flesta fall en högre
ersättning i form av sjukpenning än vad
han eller hon annars skulle ha erhållit i
arbetslöshetsersättning. Regeringen anser
att alla arbetslösa som är försäkrade och
som blir sjukskrivna bör behandlas på
samma sätt. Regeringen föreslår att för
försäkrade som är arbetslösa och som
skulle ha varit berättigade till
arbetslöshetsersättning, ska
sjukpenningbeloppet under ett
sjukdomsfall motsvara det belopp som
skulle ha betalats ut i
arbetslöshetsersättning. På så sätt knyts
ersättningen vid sjukdom närmare till det
faktiska inkomstbortfallet som den
enskilde har i form av att
arbetslöshetsersättning inte betalas ut
under sjukperioden.
Regeringen föreslår att bestämmelserna
träder i kraft den 1 juli 2003 och även
omfattar den som redan uppbär sjukpenning
när bestämmelserna träder i kraft.
Motionerna
Folkpartiet anser i motion Fi19 att det
till hösten aviserade förslaget om
ytterligare förändringar i lagen
(1962:381) om allmän försäkring inte bör
ges en inriktning som skulle leda till
att arbetsgivarna betalar en del av
sjukersättningen utöver sjuklöneperioden
(yrkande 3). Motionärerna föreslår att en
parlamentarisk arbetsgrupp för en bred
socialförsäkringsreform bör tillsättas
för att bl.a. utreda olika möjligheter
till avgifts- och premieuttag i
sjukförsäkringen (yrkande 4). Man ställer
sig därutöver tveksam till om regeringens
förslag om ett anställningsstöd för
långtidssjukskrivna kan ha avsedd verkan
utan en genomgripande omläggning av
arbetsmarknadspolitiken. En reformerad
arbetsmarknadspolitik enligt de av
Folkpartiet förespråkade riktlinjerna
anses därför ha en stor betydelse för
framgången i rehabiliteringsarbetet
(yrkande 5). Samtidigt befarar man att
regeringens mål för antalet långa
sjukskrivningsfall riskerar att uppfyllas
genom snabbare förtidspensionering medan
hälsotillståndet förblir oförändrat eller
rentav sämre. För att undvika negativa
följder av en sådan utveckling föreslår
motionärerna att ett nytt mål för
minskning av det sammanlagda antal
personer som har sjukersättning och
sjukpenning i mer än tolv månader sätts
upp, vid sidan om ett mål om att antalet
nya längre sjukskrivningar ska minska
(yrkande 1).
Centerpartiet förespråkar i motion Fi17
(yrkande 8) en ökad samordning mellan
systemen för arbetslöshetsförsäkring
respektive sjukförsäkring, inklusive
deras administration. Samtidigt förordas
en sänkt ersättningsnivå i arbetslöshets-
och sjukförsäkringen till 78 %,
kombinerad med historiskt beräknat
underlag.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet anför i sitt
yttrande (SfU3y) att det nu är angeläget
att åtgärder vidtas för att minska
kostnaderna inom sjukförsäkringen.
Utskottet delar regeringens bedömning
att sjukpenning vid arbetslöshet bör
knytas närmare till det faktiska
inkomstbortfallet som den enskilde har
som arbetslös. Ett sätt är att, som
regeringen har föreslagit, relatera
sjukpenningen till den dagpenning som den
försäkrade skulle ha varit berättigad
till inom arbetslöshetsförsäkringen om
denne inte varit sjuk. Förslaget innebär
att de som är utförsäkrade eller som inte
kommit in i försäkringen på grund av att
de inte uppfyllt arbetsvillkoret ska
uppbära sjukpenning grundad på den
sjukpenninggrundade inkomsten (SGI).
Detta är mer gynnsamt ekonomiskt.
Regeringens förslag innebär således att
enskilda kan ställa sig frågan om det för
dem kan vara mer lönsamt att stå utanför
arbetslöshetsförsäkringen. En annan
effekt, som enligt vad utskottet erfarit
inte har avsetts, är att en försäkrad som
har en hög sjukpenning, för närvarande
högst 19 300 kr per månad, men som endast
omfattas av grundförsäkringen inom
arbetslöshetsförsäkringen kan få en
sjukpenning på endast ca 7 000 kr per
månad fr.o.m. den 1 juli 2003. Utskottet
anser att dessa effekter inte är
önskvärda och att en annan lösning om
möjligt bör väljas.
Utskottet konstaterar vidare att
regeringens förslag i sig kan innebära
administrativa svårigheter för
försäkringskassorna och ge utrymme för
olika tolkningsalternativ. Utskottet
anser att detta bör undvikas. Det kan
diskuteras vilket dagpenningbelopp som
ska tillämpas och hur länge. Även
tillvägagångssättet kan diskuteras då
flera sjukfall inträffar under en
pågående ersättningsperiod inom
arbetslöshetsförsäkringen.
Utskottet anser att inom
sjukförsäkringen bör så långt möjligt
gälla enhetliga regler för alla
arbetslösa. Enligt utskottet kan detta
uppnås genom att sjukpenning för denna
grupp inte utges med högre belopp än det
högsta möjliga ersättningsbeloppet inom
arbetslöshetsförsäkringen. Begränsningen
ska gälla alla arbetslösa oavsett om de
är medlemmar i en arbetslöshetskassa
eller inte och oavsett om de uppfyller
övriga villkor för rätt till
arbetslöshetsersättning eller inte.
Utskottet anser att med denna metod
skapas en rättssäkrare bestämmelse som är
administrativt enklare att tillämpa och
som också omfattar alla arbetslösa.
Därmed markeras även att
sjukförsäkringssystemet är ett separat
system.
Utskottet anser att det högsta
ersättningsbeloppet bör motsvara den
högsta dagpenningen inom
arbetslöshetsförsäkringen. Beloppet är
för närvarande 730 kr per dag som utgår
fem dagar per vecka. Beloppet motsvarar
en kalenderdagsberäknad dagpenning inom
sjukförsäkringen om 521 kr som således
kan utges sju dagar per vecka.
Sjukpenningen ska först fastställas genom
vanlig sjukpenningberäkning, vilket
enligt regeringens förslag fr.o.m. den 1
juli 2003 bl.a. innefattar att den
beräknas på 97 % av SGI. Om
sjukpenningbeloppet vid beräkningen
överstiger det nu angivna högsta beloppet
om 521 kr ska sistnämnda belopp
utbetalas. Vid sjukskrivning på deltid
ska det högsta beloppet utges i
förhållande till motsvarande del av
arbetsoförmåga.
Den av utskottet föreslagna lösningen
medför inte ökade utgifter för
sjukförsäkringen jämfört med regeringens
förslag.
Utskottet föreslår ändringar i 3 kap. 4
och 4 b §§ lagen (1991:1047) om allmän
försäkring (se
socialförsäkringsutskottets bilaga 1).
Utskottet föreslår därför att riksdagen
dels antar regeringens förslag avseende 3
kap. 4 § AFL med angivna ändringar, dels
gör en följdändring i 3 kap. 4 b § AFL.
Regeringens förslag avseende 10 c och 10
d §§ AFL bör därmed utgå.
Med det anförda avstyrker utskottet
bifall till motion Fi17 (c) yrkande 8 i
denna del.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker regeringens förslag
till lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring (AFL) med de ändringar
som socialförsäkringsutskottet
föreslagit. Regeringens förslag avseende
10 c och 10 d §§ AFL bör därmed utgå.
Finansutskottet anser, i likhet med
socialförsäkringsutskottet, att de
effekter som regeringens förslag får i
vissa hänseenden inte är önskvärda och
att en annan lösning bör väljas.
Finansutskottet anser vidare att inom
sjukförsäkringen bör så långt möjligt
gälla enhetliga regler för alla
arbetslösa. Socialförsäkringsutskottets
förslag till högsta ersättningsbelopp
skapar en rättssäkrare bestämmelse som är
administrativt enklare att tillämpa och
som omfattar alla arbetslösa.
Med det anförda tillstyrker utskottet
delvis propositionens förslag (punkt 10)
och avstyrker motionerna Fi17 (c) yrkande
8 i denna del och Fi19 (fp) yrkandena 1
och 3-5.
Lag om ändring i lagen (1991:1047) om
sjuklön
Propositionen
Bakgrund
I lagen (1991:1047) om sjuklön (SjLL)
regleras arbetstagarens rätt till
ersättning vid korta sjukdomsfall. Från
och med den andra till och med den
fjortonde dagen i varje sjukperiod får
arbetstagaren behålla 80 % av den lön och
andra anställningsförmåner som skulle ha
utbetalats om han eller hon fullgjort
sina arbetsuppgifter. För den första
dagen i sjuklöneperioden betalas ingen
ersättning (karensdag).
Regeringen beslutade i december 2000
att tillkalla en särskild utredare med
uppgift att föreslå en handlingsplan för
vkad hälsa i arbetslivet (dir. 2000:92).
Utredningen (HpH-utredningen) överlämnade
i januari 2002 slutbetänkandet
Handlingsplan för ökad hälsa i
arbetslivet (SOU 2002:5). I betänkandet
föreslås bl.a. att den generella
sjuklöneperioden ska förlängas till
sextio dagar och att det för mindre
arbetsgivare införs ett obligatoriskt
högkostnadsskydd. Betänkandet har
remissbehandlats, och remissvaren finns
tillgängliga i Socialdepartementet (dnr
S2002/137/SF).
Lagen om sjuklön hör till Lagrådets
granskningsområde. Förslaget är, enligt
regeringen, av stor betydelse för
regeringens ekonomiska politik redan
under 2003, varför det överlämnas i 2003
års ekonomiska vårproposition. Regeringen
anser att förslaget är så brådskande att
den fördröjning av ärendet som
granskningen skulle medföra är till
avsevärt men.
Förlängning av sjuklöneperioden
Det ökade antalet sjukskrivningar har
medfört att utgifterna för sjukpenning
har ökat drastiskt. Regeringen anför att
arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar, som
infördes den 1 januari 1992, inte
fungerat på det sätt som avsetts. För att
stärka arbetsgivarnas ansvar för det
tidiga och aktiva rehabiliteringsarbetet
anser regeringen därför att det finns
starka skäl att förlänga sjuklöneperioden
och därigenom ytterligare förstärka
åtgärdsansvaret med försörjningsansvaret.
Regeringen föreslår därför, som en
åtgärd för att begränsa
utgiftsökningarna, att sjuklöneperioden
förlängs från 14 till 21 dagar. De nya
reglerna föreslås träda i kraft den 1
juli 2003 och tillämpas på sjukdomsfall
som inträffar efter ikraftträdandet.
Sjuklöneförlängning innebär, enligt
regeringen, att arbetsgivarnas kostnader
i högre grad blir rörliga och därmed mer
påverkbara. Detta torde, enligt
regeringen, stärka incitamenten för
arbetsgivarna att vidta åtgärder och
därmed bidra till en snabbare
rehabiliteringsprocess. Regeringen avser
att, med tanke på vikten av tidiga
rehabiliteringsinsatser, noga följa på
vilket sätt den föreslagna förlängningen
av sjuklöneperioden påverkar
arbetsgivarnas samt försäkringskassornas
rehabiliteringsarbete.
Regeringen anför vidare att under dag
15 till 21 i en sjukperiod kan utöver
sjukpenning utges viss ersättning enligt
kollektivavtal. Regeringen är medveten om
att förslaget att förlänga
sjuklöneperioden till dag 21 innebär att
denna ersättning kan påverkas av nu
gällande kollektivavtal. Regeringen
förutsätter dock att avtalen anpassas
till den utökade sjuklöneperioden.
Högkostnadsskydd för arbetsgivare med ett
begränsat antal anställda
Regeringen gör den bedömningen att det är
nödvändigt att införa ett obligatoriskt
högkostnadsskydd för arbetsgivare med ett
begränsat antal anställda i samband med
att arbetsgivarnas sjuklöneperiod
förlängs. Syftet med högkostnadsskyddet
är att minska den redan i dag höga
riskexponeringen för arbetsgivare med ett
begränsat antal anställda och möjliggöra
en nödvändig förlängning av
sjuklöneperioden. Regeringen föreslår
därför att arbetsgivare med en årlig
lönesumma som uppgår till högst 160
prisbasbelopp bör omfattas av ett
obligatoriskt högkostnadsskydd som
ersätter dagens frivilliga
småföretagarförsäkring. Vid beräkningen
av de sammanlagda lönekostnaderna bör
bortses från socialavgifter, allmän
löneavgift och särskild löneskatt.
Genom en ny bestämmelse föreskrivs att
en arbetsgivare som har rätt att begära
ersättning för sjuklönekostnader och vars
totala kostnader för sjuklön överstiger
90 % av den genomsnittliga
sjuklönekostnaden för samtliga
arbetsgivare (sjuklönetaket), har rätt
att begära ersättning från
försäkringskassan för den överskjutande
delen av sjuklönekostnaderna. Av
uttrycket totala kostnader för sjuklön
följer att även socialavgifter, allmän
löneavgift och särskild löneskatt
ersätts. Till den del den överskjutande
sjuklönekostnaden utgörs av ersättning
till arbetstagare som omfattas av
särskilt högriskskydd utgår ingen
ersättning eftersom sådan utgår enligt 16
§ sjuklönelagen.
Regeringen anför vidare att
sjuklönetaket, i form av en procentsats,
bör beräknas och fastställas årligen. Det
ska utgöras av arbetsgivarnas totala
sjuklönesumma under ett år dividerad med
arbetsgivarnas totala årslönesumma.
Regeringens anser att ersättning även
bör kunna erhållas årsvis i efterskott.
Det bör också, för att inte äventyra
företags existens till följd av
likviditetsbrist, vara möjligt att ansöka
om ersättning hos försäkringskassan för
sjuklönekostnad som före årets utgång har
överskridit det fastställda
sjuklönetaket. Rutiner i syfte att
minimera likviditetsproblemen hos
arbetsgivare bör även ses över.
För att undvika alltför stora
tröskeleffekter föreslår regeringen att
storleken på den ersättning en
arbetsgivare kan få för kostnader över
sjuklönetaket görs beroende av hur höga
lönekostnader företaget har. Arbetsgivare
som har upp till 100 prisbasbelopp i
lönekostnader ska ha rätt till ersättning
för hela det överskjutande beloppet;
arbetsgivare som har lönekostnader
uppgående till mellan 100 och 130
prisbasbelopp ska ha rätt till 75 % av
den överskjutande sjuklönekostnaden och,
slutligen, arbetsgivare som har
lönekostnader som överstiger 130 men inte
160 prisbasbelopp ska ha rätt till 50 %
ersättning.
Regeringen anser att det är viktigt att
högkostnadsskyddet blir effektivt och
ändamålsenligt utformat och avser därför
att noga följa och utvärdera effekterna
av förslaget. Om utvärderingen visar att
det finns behov av en annorlunda
konstruktion är regeringen öppen för en
sådan förändring.
EG:s regler om statligt stöd
Regeringen anför att förslaget om ett
särskilt högkostnadsskydd för de mindre
företagen aktualiserar frågan om
förhållandet till EG:s regler om statligt
stöd till näringslivet
(statsstödsreglerna).
EG-fördragets artikel 87.1 innehåller
ett principiellt förbud mot statligt stöd
som gynnar vissa företag eller viss
produktion, om detta snedvrider
konkurrensen och påverkar handeln mellan
medlemsstaterna.
Regeringen avser att göra en anmälan
till kommissionen enligt EG-fördragets
artikel 88.3 för rättslig klarhets skull
och för att eliminera risken för ett
mycket omfattande återkravsförfarande.
Föreslagna regler om högkostnadsskydd
kan därför, enligt regeringens bedömning,
inte träda i kraft den 1 juli 2003 utan
först vid en senare tidpunkt. Ändringarna
i samband med högkostnadsskyddet föreslås
därför träda i kraft den dag regeringen
bestämmer.
För att de företag som omfattas av
högkostnadsskyddet inte ska gå miste om
detta för tiden intill ikraftträdandet
föreslår regeringen att lagändringarna,
när de enligt regeringens förordnande har
trätt i kraft, ska tillämpas på
sjukdomsfall där sjukperioden börjat
efter den 1 juli 2003.
Regeringen anför att kommissionens
prövning kan leda till att reglerna om
högkostnadsskydd måste modifieras i något
avseende. Regeringen föreslår därför en
bestämmelse om att regeringen får
föreskriva de begränsningar i rätten till
ersättning för sjuklönekostnader som kan
följa av EG-fördragets regler om statligt
stöd.
Motionerna
Folkpartiet anser i motion Fi19 att
regeringens sjuklönekonstruktioner
riskerar att skapa drivkrafter för
förvaltningar och företag att gallra bort
arbetssökande som genom ålder,
funktionshinder osv. misstänks ha förhöjd
risk för framtida sjukfall. Motionärerna
avvisar därför regeringens förslag om
dndring i lagen (1991:1047) om sjuklön
(yrkande 2).
Centerpartiet motsätter sig i motion
Fi17 (yrkande 9) regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1991:1047) om
sjuklön. Förslaget att utöka
arbetsgivarnas sjuklöneansvar med en
vecka innebär enligt motionärerna en
indirekt skattehöjning för näringslivet
eftersom ingen kompensation ges för de
höjda kostnaderna. Motionärerna anser att
arbetsgivaransvaret mycket tydligare bör
ta hänsyn till företagens storlek och bör
motsvaras av full kompensation i form av
sänkta arbetsgivaravgifter. De mindre
företagen bör helt undantas från
skyldigheten att genomföra en
rehabiliteringsutredning vid längre
sjukskrivningsfall.
Lagrådet
Finansutskottet har den 29 april 2003
beslutat att inhämta Lagrådets yttrande
över förslaget till lag om ändring i
lagen (1991:1047) om sjuklön.
Lagrådet anför beträffande
lagstiftningens ikraftträdande att
förslaget innebär en uppdelning så att
ändringen avseende sjuklöneperioden
träder i kraft den 1 juli 2003, medan
föreskrifterna om det nya systemet för
ersättning för sjuklönekostnader träder i
kraft den dag regeringen bestämmer. Som
förklaring till att tiden för
ikraftträdande i den senare delen inte
fastlagts anförs i motiveringen att dessa
bestämmelser troligen inte kan träda i
kraft den 1 juli utan först senare på
grund av att det nya ersättningssystemet
aktualiserar frågan om förhållandet till
EG:s regler om statligt stöd till
näringslivet samt att anmälan ska göras
till kommissionen i enlighet med EG-
fördragets artikel 88.3. Under
föredragningen inför Lagrådet har
upplysts att sådan anmälan numera har
gjorts. I propositionen sägs ytterligare
att det inte kan uteslutas att
kommissionens prövning leder till att de
föreslagna reglerna om högkostnadsskyddet
måste modifieras i något avseende och att
det därför föreslås ett bemyndigande i 17
b § för regeringen att föreskriva de
begränsningar i rätten till ersättning
för sjuklönekostnader som kan följa av EG-
fördragets regler om statligt stöd. Med
hänsyn till vad som sålunda redovisats
framstår det, enligt Lagrådet, som
osäkert vilken närmare innebörd och vilka
konsekvenser som det föreliggande
förslaget får. Osäkerheten gör att
Lagrådet ifrågasätter om den tillämnade
uppdelningen av ikraftträdandet är
försvarbar. Med de utgångspunkter
Lagrådet har för sin granskning blir
slutsatsen att lagstiftningsärendets
beredning bör fullföljas genom att
resultatet av den inledda
anmälningsproceduren till kommissionen
bör avvaktas och därmed klarhet nås i
frågan i vilken mån det är möjligt att
genomföra det avsedda
ersättningssystemet. Lagrådet föreslår
därutöver vissa omformuleringar, ändrad
rubriksättning och ändrade hänvisningar i
lagtexten samt förtydliganden och
preciseringar.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i
sitt yttrande (SfU3y) regeringens förslag
och avstyrker motionerna. Med hänsyn till
det ekonomiskt ansträngda läge Sverige
befinner sig i med stora kostnader för
ohälsan, anser utskottet att både
arbetsgivare och enskilda bör bidra till
att minska utgifterna. Utskottet
konstaterar att kompensationen för små
företag även avser kostnader för sjuklön
som uppstått under de första två veckorna
i sjuklöneperioden, vilket således
innebär en begränsning i det föreslagna
ekonomiska ansvaret i övrigt.
Även om det finns invändningar mot det
lämpliga i att besluta om förslaget innan
kommissionens prövning har genomförts,
måste dock riksdagen vid sin prövning
beakta det angelägna i att kostnaderna
för sjukskrivningarna hålls nere.
Kostnaderna för sjukfrånvaron har ökat
dramatiskt under senare år och i detta
läge kan, enligt utskottets mening, inte
reformer som bidrar till att kostnaderna
minskar skjutas på framtiden om det inte
är helt nödvändigt. Utskottet gör
bedömningen att ikraftträdandet bör ske i
enlighet med regeringens förslag, trots
de av Lagrådet redovisade
betänkligheterna.
För det fall att kommissionen finner
att förslaget om högkostnadsskydd med
hänsyn till EG-rätten inte ska genomföras
förutsätter utskottet att regeringen
återkommer till riksdagen med ett förslag
avseende berörda arbetsgivare.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet, regeringens
förslag om förlängning av
sjuklöneperioden och om att det införs
ett högkostnadsskydd för arbetsgivare med
ett begränsat antal anställda.
Finansutskottet konstaterar också att
antalet sjukskrivningar har ökat och att
det har medfört att utgifterna för
sjukpenning har ökat drastiskt. För att
begränsa utgiftsökningarna anser
utskottet, i likhet med regeringen och
socialförsäkringsutskottet, att det är
nödvändigt att sjuklöneperioden förlängs.
Utskottet konstaterar vidare att det
även är nödvändigt att införa ett
obligatoriskt högkostnadsskydd för
arbetsgivare med ett begränsat antal
anställda i samband med att
arbetsgivarnas sjuklöneperiod förlängs. I
likhet med socialförsäkringsutskottet
anser utskottet att ikraftträdandet bör
ske i enlighet med regeringens förslag,
trots de av Lagrådet framförda
synpunkterna. Detta innebär att
lagändringarna när de enligt regeringens
förordande har trätt i kraft ska
tillämpas på sjukdomsfall där
sjukperioden börjat efter den 1 juli
2003. Finansutskottet tillstyrker i
övrigt, med beaktande av Lagrådets
synpunkter på utformningen av lagen om
ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön,
regeringens förslag. Finansutskottet
anser att det är viktigt att regeringen
noga följer och utvärderar effekterna av
förslaget. Med det anförda avstyrker
utskottet bifall till motionerna Fi19
(fp) yrkande 2 och Fi17 (c) yrkande 9.
19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m.
(anslag samt anslagsvillkor)
Propositionen
I statsbudgeten finns för innevarande år
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 46 943 496 000 kr. Regeringen föreslår
ett antal lagändringar som påverkar
utgifterna för sjukpenning under
innevarande år. Till följd av förslaget
om att sjukpenningen inte ska överstiga
ersättningen från arbetslöshetskassan om
den sjukskrivne vid
sjukskrivningstillfället uppbär
ersättning från arbetslöshetskassa
beräknas utgifterna minska med ca 300
miljoner kronor. Till följd av förslaget
om att den sjukpenninggrundande inkomsten
ska minskas med 3 % vid beräkning av
sjukpenning, vilket minskar ersättningen
vid sjukskrivning med 2,4 %, beräknas
utgifterna minska med 565 miljoner
kronor. Till följd av förslaget om att
sjuklöneperioden ska förlängas för
samtliga arbetsgivare från 14 till 21
dagar beräknas utgifterna minska med ca
800 miljoner kronor.
Regeringen föreslår att anslaget även
får användas för utgifter för ett
högkostnadsskydd till arbetsgivare med
ett begränsat antal anställda. Detta
beräknas öka utgifterna med ca 125
miljoner kronor under 2003.
Anslaget för innevarande år har
beräknats med förutsättningen att taket i
sjukförsäkringen skulle kunna höjas. I
och med att takhöjningen senareläggs
beräknas utgifterna minska med 920
miljoner kronor.
Sammantaget gör detta att anslaget 19:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
föreslås minskas med 2 460 miljoner
kronor.
Motionen
Centerpartiet avvisar i motion Fi17
regeringens förslag om en tredje
sjuklönevecka samt omräkningsfaktor vid
beräkningen av den sjukpenninggrundande
inkomsten. Motionärerna föreslår i
stället en sjuklönemodell där
arbetsgivarinträdet kopplas till antalet
anställda med ett tak på 30 dagar. De
sociala avgifterna sätts samtidigt till
en nivå som motsvarar ett
arbetsgivarinträde på 30 dagar. Förslaget
beräknas ge en besparing inom anslaget på
1 616 miljoner kronor, samtidigt som
statens inkomster från
arbetsgivaravgifter förväntas minska med
1 250 miljoner kronor.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Som framgår av den föregående
redovisningen, tillstyrker
socialförsäkringsutskottet i sitt
yttrande (SfU3y) med vissa ändringar
regeringens förslag till lagändringar på
sjukförsäkringsområdet. De föreslagna
ändringarna medför enligt
socialförsäkringsutskottets mening inte
några justeringar i beräkningen av
utgifter inom anslaget för sjukpenning
och rehabilitering m.m. jämfört med
regeringens förslag. Därmed tillstyrks
regeringens förslag om minskningen av det
berörda anslaget. Utskottet tillstyrker
också den föreslagna användningen av
anslaget.
Socialförsäkringsutskottet framhåller
vidare att man inte kan ställa sig bakom
motionärernas förslag som helhet eller
delar av detta. Motionen avstyrks således
i denna del.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag om minskning av
det berörda anslaget (punkt 40 i denna
del) och avstyrker motion Fi17 (c)
yrkande 12 (i denna del). Vidare
tillstyrker utskottet att riksdagen
godkänner den föreslagna användningen av
anslaget (punkt 25).
19:2 Aktivitets- och sjukersättningar
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 58 024 970 000 kr. Regeringen bedömer
att antalet personer som beviljas
aktivitets- och sjukersättning i år blir
ca 15 000 fler än tidigare beräknats.
Anslaget 19:2 Aktivitets- och
sjukersättningar ökas därför med 1,6
miljarder kronor.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i
sitt yttrande (SfU3y) regeringens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 40 i denna
del).
19:5 Kostnader för sysselsättning av
vissa personer med aktivitets- och
sjukersättning
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 8 miljoner kronor. Antalet personer
med tre fjärdedels aktivitets- och sjuk
ersättning har ökat mer än förutsett.
Ytterligare medel behövs därför för att
tillgodose det stigande behovet. Anslaget
19:5 Kostnader för syssel-sättning av
vissa personer med aktivitets- och
sjukersättning ökas därför med 2 miljoner
kronor.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i
sitt yttrande (SfU3y) regeringens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 40 i denna
del).
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid
ålderdom
Lag om ändring i lagen (2001:761) om
bostadstillägg till pensionärer m.fl.
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till lag om ändring i lagen
(2001:761) om bostadstillägg till
pensionärer m.fl. Därmed tillstyrks
punkt 12 i propositionen. Motionen
avstyrks.
Jämför reservation 4 (kd, c).
Propositionen
Lagen (2001:761) om bostadstillägg till
pensionärer (BTPL) trädde i kraft den 1
januari 2003. Genom BTPL upphävdes lagen
(1994:308) om bostadstillägg till
pensionärer. Enligt BTPL beviljas
bostadstillägg till pensionärer (BTP)
efter ansökan. Även de som vid
ikraftträdandet av den nya lagen redan
uppbar bostadstillägg måste på nytt
ansöka för att i fortsättningen få BTP.
Eftersom det är ca 450 000 ansökningar
som ska hanteras av försäkringskassorna
enligt de nya bestämmelserna infördes en
generell bestämmelse att personer som vid
ikraftträdandet uppbar eller hade rätt
till bostadstillägg skulle fortsätta att
få sådan förmån för en period om längst
sex månader räknat fr.o.m. den 1 januari
2003. Enligt punkt 3 i övergångsbe
stämmelserna till BTPL gäller således att
den som var berättigad till
bostadstillägg enligt lagen (1994:308) om
bostadstillägg till pensionärer vid
utgången av 2002 har rätt att fortsätta
att få bostadstillägget utbetalt till
dess att BTP är omräknat, dock längst
t.o.m. juni 2003.
Det finns en risk för att alla ansök
ningar om BTP inte hunnit hanteras och
att ett antal pensionärer blir utan BTP i
juli 2003. Regeringen föreslår därför att
bostadstillägg som betalas ut i juni 2003
enligt äldre bestämmelser får betalas ut
även under juli och augusti 2003 om ansö
kan om bostadstillägg har lämnats in
senast den 30 juni 2003. Förlängningen
gäller dock inte för de pensionärer som
uppbär en förmån som fr.o.m. 1 juli 2003
inte längre ger rätt till BTP.
Regeringen bedömer att den ekonomiska
effekten av denna åtgärd blir tillfällig
och obetydlig.
Motionen
Kristdemokraterna förordar i motion Fi23
att den period under vilken
bostadstillägg som betalats ut under juni
2003 enligt äldre bestämmelser får
betalas ut förlängs med fyra månader
jämfört med regeringens förslag.
Motionärerna följer härmed
Riksförsäkringsverkets förslag om en
förlängning av utbetalningsperioden med
sex månader till utgången av år 2003 i
syfte att ge försäkringskassorna en reell
möjlighet att handlägga de aktuella
ärendevolymerna. Förslaget bedöms inte
innebära någon kostnad av en sådan
storlek att en särskild reglering är
nödvändig. Motionärerna föreslår därför
att i övergångsbestämmelserna till lagen
(2001:761) om bostadstillägg till
pensionärer m.fl. införs en ny punkt 6
med följande lydelse (yrkande 2): "6.
Bostadstillägg som betalas ut i juni 2003
enligt äldre bestämmelser med stöd av
punkterna 3 och 4 får även betalas ut för
tiden juli till och med december 2003.
Detta gäller endast under förutsättning
att den försäkrade uppfyller
förutsättningarna för rätt till
bostadstillägg enligt 2 § och ansökan
kommit in till försäkringskassan enligt
22 § före den 1 juli 2003."
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i
sitt yttrande (SfU3y) regeringens förslag
och avstyrker motionen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet, regeringens
förslag att bostadstillägg får betalas ut
under juli och augusti 2003 enligt äldre
bestämmelser. Ansökan om bostadstillägg
ska dock ha lämnats in senast den 30 juni
2003. Därmed tillstyrks punkt 12 i
propositionen. Motion Fi23 (kd) yrkande 2
avstyrks.
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för
familjer och barn
Lag om ändring i lagen (1962:381) om
allmän försäkring
Propositionen
Enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring har fr.o.m. den 1 juli 2001
föräldrar rätt till tillfällig
föräldrapenning under en dag per barn och
år när de avstår från förvärvsarbete i
samband med besök i barns skola eller
besök i fritidshem (kontaktdagar). Rätten
till kontaktdagar gäller fr.o.m. det
kalenderår under vilket barnet fyller sex
år. Kontaktdagar som inte har tagits ut
aktuellt år kan tas ut senare, dock
senast det år barnet fyller elva år.
Regeringen föreslår som en åtgärd för
att begränsa utgiftsökningarna att rätten
till kontaktdagar tas bort fr.o.m. den 1
juli 2003. Kontaktdagar som avser vissa
funktionshindrade barn berörs inte av för
slaget.
Motionen
I motion Fi17 föreslår Centerpartiet
höjda tak i föräldraförsäkringen till 11
basbelopp. Samtidigt förordas att den i
motionen föreslagna beräkningen av
sjukpenninggrundande inkomst (SGI) med
utgångspunkt i historisk inkomst bör
införas även i föräldraförsäkringen.
Motionärerna avvisar regeringens förslag
om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring (yrkande 8).
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet tillstyrker i
sitt yttrande (FiU3y) regeringens förslag
och avstyrker motionen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet, regeringens
förslag att rätten till kontaktdagar tas
bort fr.o.m. den 1 juli 2003.
Kontaktdagar som avser vissa
funktionshindrade barn berörs inte.
Motionen Fi17 (c) yrkande 12 i denna del
avstyrks.
21:2 Föräldraförsäkring
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 22 340 miljoner kronor. Regeringen
bedömer att den föreslagna lagändringen i
lagen (1962:381) om allmän försäkring
minskar medelsbehovet på anslaget 21:2
Föräldraförsäkring med 75 miljoner
kronor. Anslaget för innevarande år har
dessutom beräknats med förutsättningen
att taket i föräldraförsäkringen skulle
kunna höjas. I och med att takhöjningen
senareläggs beräknas anslaget minska med
395 miljoner kronor.
Sammantaget föreslår regeringen att
anslaget 21:2 Föräldraförsäkring minskas
med 470 miljoner kronor.
Motionen
Centerpartiet föreslår i motion Fi17 att
taket i föräldraförsäkringen höjs till 11
basbelopp fr.o.m. den 1 juli 2003.
Samtidigt ska beräkningsunderlaget för
försäkringen baseras på
genomsnittsinkomster under de senaste 24
månaderna före uttaget av
föräldraledigheten. Sammanlagt medför
motionärernas förslag en minskning av
anslaget med 155 miljoner kronor jämfört
med regeringens förslag.
Socialförsäkringsutskottets yttrande
Socialförsäkringsutskottet framhåller i
sitt yttrande (SfU3y) att man delar
regeringens bedömning att den tidigare
aviserade höjningen av taket i
föräldraförsäkringen bör senareläggas med
hänsyn till det försämrade ekonomiska
läget och den fortsatt oroande
utvecklingen inom ohälsoområdet. Som
framgår av den föregående redovisningen
ställer sig utskottet också bakom
regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Därmed tillstyrks regeringens förslag.
Förslaget i motionen avvisas.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
socialförsäkringsutskottet,
propositionens förslag (punkt 40 i denna
del) och avstyrker motion Fi17 (c)
yrkande 12 (i denna del).
Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad
Lag om ändring i lagen (2002:1134) om
ändring i lagen (2002:545) om ändring i
lagen (1997:238) om
arbetslöshetsförsäkring
Lag om ändring i lagen (2002:1135) om
ändring i lagen (2002:543) om ändring i
lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att Inspektionen för ar
betslöshetsförsäkringen ska börja sin
verksamhet den 1 januari 2004.
Utskottet tillstyrker att ikraft
trädandet av berörd lagstiftning skjuts
fram till den 1 januari 2004. Därmed
tillstyrks punkterna 13 och 14 i
propositionen.
Propositionen
Regeringen har i propositionen Tillsynen
över arbetslöshetsförsäkringen (prop.
2001/02:151) föreslagit att en ny
myndighet, Inspektionen för arbetslöshets
försäkringen, ska bildas. Inspektionen
vvertar, med undantag för utbetalningen
av statsbidrag, samtliga
Arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) nuvarande
uppgifter i förhållande till
arbetslöshetskassorna. Lagen (1997:239)
om arbetslöshetskassor och lagen
(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring har
därför ändrats. Ändringarna i lagarna
föreslogs träda i kraft den 1 januari
2003. Riksdagen beslutade i enlighet med
regeringens förslag (bet. 2001/02:AU7,
rskr. 2001/02:243).
Regeringen bedömde det nödvändigt med
ytterligare tid vid bildandet av
Inspektionen för
arbetslöshetsförsäkringen och föreslog
därför i budgetpropositionen för 2003 att
ikraftträdandet av lagarna skulle skjutas
fram till den 1 juli 2003. Riksdagen
beslutade i enlighet med regeringens
förslag (bet. 2002/03:AU1, rskr.
2002/03:78).
Regeringen har nyligen beslutat att
förlägga Inspektionen för
arbetslöshetsförsäkringen till
Katrineholm. Mot denna bakgrund gör
regeringen nu bedömningen att ytterligare
tid är nödvändig för bildandet av
Inspektionen för arbetslöshetsförsäk
ringen.
Regeringen föreslår därför att den nya
Inspektionen för
arbetslöshetsförsäkringen ska börja sin
verksamhet först den 1 januari 2004.
Ikraftträdandebestämmelserna i berörd
lagstiftning ändras i enlighet härmed.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet finner inga invändningar
mot förslaget att den nya Inspektionen
för arbetslöshetsförsäkringen ska börja
sin verksamhet först den 1 januari 2004.
Utskottet tillstyrker därmed att
ikraftträdandebestämmelserna i berörd
lagstiftning ändras i enlighet med
propositionens förslag (punkterna 13 och
14).
22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning
och aktivitetsstöd
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 36 363 miljoner kronor. Regeringen har
lämnat förslag om ändringar i reglerna
för det särskilda anställningsstödet
(prop. 2002/03:44). Förslaget innebär att
fler personer inom aktivitetsgarantin
beräknas få en anställning med det nya
särskilda anställningsstödet i stället
för att delta i andra aktiviteter och
uppbära aktivitetsstöd. Det nya särskilda
anställningsstödet utgår också som en
kreditering av arbetsgivarnas skattekonto
och påverkar därmed statsbudgetens
inkomstsida. Regeringen anser att
anslaget 22:2 Bidrag till
arbetslöshetsersättning och aktivi
tetsstöd bör minskas med 104 miljoner
kronor. Denna minskning och minskningen
av anslaget 22:3 Köp av
arbetsmarknadsutbildning och övriga
kostnader motsvarar sammantaget
minskningen av inkomster på
statsbudgetens inkomstsida som följer av
regeringens förslag i proposition
2002/03:44.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 40 i denna
del). Vidare vill finansutskottet erinra
om att regeringens förslag i proposition
2002/03:44 behandlas i
arbetsmarknadsutskottets betänkande
2002/03:AU8.
22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och
övriga kostnader
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 4 708 812 000 kr. Regeringen har
lämnat förslag om ändringar i reglerna
för det särskilda anställningsstödet
(prop. 2002/03:44). Förslaget innebär
minskade inkomster på statsbudgetens
inkomstsida genom att målgruppen utvidgas
och subventionsgraden höjs i det nya
särskilda anställningsstödet. Regeringen
anser därför att anslaget 22:3 Köp av
arbetsmarknadsutbildning och övriga
kostnader ska minskas med 40 miljoner
kronor för att kompensera minskade
inkomster på statsbudgetens inkomstsida.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 40 i denna
del). Vidare vill finansutskottet erinra
om att regeringens förslag i proposition
2002/03:44 behandlas i
arbetsmarknadsutskottets betänkande
2002/03:AU8.
Lag om ändring i lagen (1999:591) om
kreditering av anställningsstöd och
sjöfartsstöd på skattekonto
Propositionen
För att åstadkomma en administrativ
förenkling anser regeringen att stödet
till skyddat arbete hos offentliga
arbetsgivare (OSA) på samma sätt som för
anställningsstöd bör lämnas i form av en
kreditering på arbetsgivarens
skattekonto. Anställningsstöden har sedan
den 1 oktober 1999 lämnats på detta sätt
och erfarenheterna är goda.
Regeringen föreslår därför att stödet
till skyddat arbete hos offentliga
arbetsgivare (OSA) ändras den 1 juli 2003
från ett kontantbidrag till en
kreditering på skattekontot för
arbetsgivare som anställer ar
betshandikappade. Förslaget gäller ersätt
ning för rekvisitioner som lämnas fr.o.m.
den 1 augusti 2003.
Genom att stödet till skyddat arbete
hos en offentlig arbetsgivare (OSA)
lämnas som en kreditering på
arbetsgivarnas skattekonto minskar
skatteinkomsterna på statsbudgeten.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 15).
22:4 Särskilda insatser för
arbetshandikappade
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 7 185 857 000 kr. Regeringens förslag
om att stödet till skyddat arbete hos en
offentlig arbetsgivare (OSA) lämnas som
en kreditering på arbetsgivarnas
skattekonto beräknas minska
skatteinkomsterna på statsbudgeten. För
att uppväga detta föreslås att anslaget
22:4 Särskilda insatser för
arbetshandikappade minskas med
400 miljoner kronor, vilket motsvarar det
belopp som inkomsterna minskar med till
följd av denna förändring.
Regeringen bedömer att antalet arbetade
timmar inom Samhall AB kommer att minska
från 28,5 till 27,3 miljoner timmar under
2003 till följd av strukturella
förändringar på arbetsmarknaden Den
ersättning som staten lämnar för att
bl.a. täcka kostnader för anpassad
arbetstakt föreslås därför minskas. För
att uppväga att Samhall inte kan syssel
sätta lika många funktionshindrade som
tidigare anser regeringen att andra
insatser för arbetshandikappade bör öka.
För att möjliggöra detta föreslås att
anslaget 22:4 Särskilda insatser för
arbetshandikappade ökas med 125 miljoner
kronor. Finansiering sker genom att ansla
get 22:9 Bidrag till Samhall AB minskas
med motsvarande belopp. För att
finansiera ökningen av det under utgifts
område 14 Arbetsliv uppförda anslaget
23:4 Arbetsdomstolen minskas anslaget
22:4 Särskilda insatser för
arbetshandikappade med 6 miljoner kronor.
Sammantaget föreslår regeringen att
anslaget 22:4 Särskilda insatser för
arbetshandikappade minskas med
281 miljoner kronor.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 40 i denna
del).
22:12 Inspektionen för
arbetslöshetsförsäkringen
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
om 4 774 000 kr. Regeringen lämnar i den
aktuella propositionen ett lagförslag som
innebär att den nya myndigheten
Inspektionen för arbetslöshetsförsäk
ringen börjar sin verksamhet först den 1
januari 2004. För att täcka resursbehovet
för utredningskostnader m.m. under andra
halvåret 2003 för den nya myndigheten
föreslår regeringen att anslaget 22:12
Inspektionen för arbetslöshetsförsäk
ringen ökas med 3 miljoner kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 22:8
Bidrag till administration av
grundbeloppet minskas med motsvarande be
lopp.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 40 i denna
del).
Utgiftsområde 14 Arbetsliv
23:2 Arbetslivsinstitutet (bemyndigande)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att regeringen
bemyndigas att under 2003 för
ramanslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet
ingå ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 100 miljoner
kronor under 2004-2007. Därmed
tillstyrks punkt 26 i propositionen.
Propositionen
Regeringen har bemyndigats att under 2003
för anslaget 23:2 Arbetslivsinstitutet
ingå ekonomiska förpliktelser som
inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter om högst 100 miljoner
kronor under 2004 och 2005.
Arbetslivsinstitutet använder detta
bemyndigande för att göra utfästelser för
nya forskningsprojekt och för nya
doktorandtjänster. Det har visat sig att
åtaganden behöver göras för en längre
period än vad som nu är tillåtet.
Regeringen anser att bemyndigandet därför
bör sträckas ut och gälla perioden
2004-2007.
Regeringen föreslår att den bemyndigas
att under 2003 för anslaget 23:2
Arbetslivsinstitutet ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter om högst
100 miljoner kronor under perioden
2004-2007.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 26).
23:4 Arbetsdomstolen
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 19 971 000 kr. Regeringen anser att
anslaget 23:1 Arbetsdomstolen behöver
ökas med 6 miljoner kronor för att
verksamhetens kvalitet ska säkerställas.
Finansiering sker genom att det under
utgiftsområde 13 Arbetsmarknad uppförda
anslaget 22:4 Särskilda insatser för
arbetshandikappade minskas med
motsvarande belopp.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 40 i denna
del).
23:8 Medlingsinstitutet
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 46 891 000 kr. Regeringen anser att
anslaget 23:8 Medlingsinstitutet behöver
ökas med 1 250 000 kr i och med en
slutlig reglering av finansieringen av
statistikansvaret sedan ansvaret för lö
nestatistiken 2001 fördes över från
Statistiska centralbyrån till
Medlingsinstitutet. Finansiering sker
genom att det under utgiftsområde 2 Sam
hällsekonomi och finansförvaltning upp
förda anslaget 1:5 Statistiska
centralbyrån minskas med motsvarande
belopp.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 40 i denna
del).
Medel för individuell kompetensutveckling
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att 2,3 miljarder kronor från
inkomsttitel 1428 Energiskatt förs till
Riksgäldskontoret för tillfällig
förvaltning. Därmed tillstyrks punkt 27
i propositionen.
Propositionen
Riksdagen bemyndigade 2000 regeringen att
av inkomsterna på inkomsttitel 1428
Energiskatt föra 1 350 miljoner kronor
till Riksgäldskontoret för tillfällig
förvaltning. Medlen avsåg ett system för
kompetensutveckling. Regeringen fick ett
motsvarande bemyndigande för 2001 på
1 150 miljoner kronor. Något bemyndigande
om att överföra medel för 2002 begärdes
inte. För att fullfölja dessa
överföringar anser regeringen att den nu
behöver ett bemyndigande för 2003 för en
liknande överföring avseende 2002 och
2003.
Regeringen föreslår att av inkomsterna
på inkomsttitel 1428 Energiskatt förs
2 300 miljoner kronor till
Riksgäldskontoret för tillfällig för
valtning. Medlen placeras på ett
räntefritt konto i avvaktan på ett beslut
om hur de ska användas för kompetensut
veckling i arbetslivet. Överföringen ska
redovisas mot inkomsttitel 1428
Energiskatt.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 27).
Utgiftsområde 17 Kultur, medier,
trossamfund och fritid
25:3 Bidrag till kontakttolkutbildning
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett obetecknat
anslag på 9 544 000 kr. En generell
minskning på 0,7 % har genomförts på
anslag för förvaltnings- och investerings
ändamål för 2003. Anslaget 25:3 Bidrag
till kontakttolkutbildning omfattades av
denna besparing men kom av misstag att
dras ned med en högre procentsats.
Regeringen föreslår därför att anslaget
ökas med 68 000 kr för att besparingen
ska motsvara den avsedda.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 40 i denna
del).
26:1 Statens ljud- och bildarkiv
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 40 112 000 kr. En generell minskning
på 0,7 % har genomförts på anslag för
förvaltnings- och investeringsändamål för
2003. Anslaget 26:1 Statens ljud- och
bildarkiv omfattades av denna besparing
men kom av misstag att dras ned med en
högre procentsats. Regeringen föreslår
därför att anslaget ökas med 285 000 kr
för att besparingen ska motsvara den
avsedda.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 40 i denna
del).
28:21 Riksarkivet och landsarkiven
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 278 454 000 kr. Riksarkivet har
övertagit verksamheten Svensk
Museitjänst. För att täcka verksamhetens
kostnader föreslår regeringen att an
slaget ökas med 2 644 000 kr. Finansie
ring sker delvis genom att anslaget 28:28
Centrala museer: Myndigheter minskas.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 40 i denna
del).
28:26 Bidrag till kulturmiljövård
Propositionen
I statsbudgeten finns för innevarande år
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 251 745 000 kr. I syfte att stärka
insatserna för att bevara och
tillgängliggöra kulturmiljön föreslår
regeringen att anslaget 28:26 Bidrag till
kulturmiljövård ökas med 15 miljoner
kronor. Finansiering sker delvis genom
att anslaget 28:34 Forum för levande
historia minskas med 10 miljoner kronor.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 40 i denna
del).
28:31 Bidrag till vissa museer
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett obetecknat
anslag på 48 176 000 kr. I syfte att för
stärka verksamheten vid Stiftelsen
Föremålsvård i Kiruna och vid Sveriges
teatermuseum (tidigare Drottningholms
teatermuseum) föreslår regeringen att
anslaget 28:31 Bidrag till vissa museer
ökas med 5,7 miljoner kronor. Anslaget
28:28 Centrala museer: Myndigheter ska
minskas med 6,9 miljoner kronor för att
finansiera denna ökning och ökningen av
anslaget 28:21 Riksarkivet och
landsarkiven samt ökningen av det under
utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda
anslaget 27:4 Radio- och TV-verket.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 40 i denna
del).
28:39 Stöd till trossamfund
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 50 750 000 kr. Regeringen föreslår att
anslaget 28:39 Stöd till tros-samfund
minskas med 1 567 000 kr för att
finansiera ökade utgifter på det under
utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
uppförda anslaget 3:2
Skattemyndigheterna.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 40 i denna
del).
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
Lag om ändring i lagen (1993:737) om
bostadsbidrag
Propositionen
Vid den slutliga avstämningen av
bostadsbidraget bestäms bidraget till
högre belopp om för lågt bidrag lämnats
under bidragsåret. Det slutliga
bostadsbidraget bestäms till lägre belopp
om för högt bidrag lämnats under
bidragsåret. Belopp under 200 kr, det
s.k. förlåtandeintervallet, betalas i dag
varken ut eller tillbaka.
Regeringen föreslår att preliminärt
bostadsbidrag betalas ut med ett
månadsbelopp som avrundas nedåt till
närmaste jämna femtiotal kronor. När det
slutliga bostadsbidraget bestäms ska
belopp under 600 kr inte betalas ut eller
betalas tillbaka. Regeringens förslag
innebär att förlåtandeintervallet höjs
till 600 kr, vilket medför att vid den
slutliga avstämningen av bostadsbidrag
kommer betydligt färre bidragstagare att
få tilläggsbelopp och återbetalningskrav.
Förslaget har utarbetats inom
Regeringskansliet och under beredning av
detta ärende har underhandskontakt tagits
med Riksförsäkringsverket.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet framhåller i sitt
yttrande (BoU3y) att regeringens förslag
till ändrade regler för bostadsbidragen
har flera fördelar. Samtidigt tvingas
utskottet konstatera att förslaget
inledningsvis ger en ökad belastning på
statsbudgeten. Enligt reviderade
beräkningar över förslagets effekter ger
ett genomförande av regeländringar ökade
utgifter med 20 miljoner kronor för 2003.
Detta beror på att de ändrade
avrundningsreglerna för de månatliga
utbetalningarna medför en utgiftsökning
2003 samtidigt som den besparing som en
höjning av förlåtandeintervallet ger får
genomslag med början först 2004. Med
avseende på det ansträngda
statsfinansiella läget är det enligt
bostadsutskottets mening mindre lämpligt
att nu genomföra de föreslagna
regeländringarna. Regeringens förslag
avstyrks därför.
Bostadsutskottet framför vidare att det
i ett långsiktigt perspektiv är angeläget
med regeländringar som ger större
träffsäkerhet och minskade kostnader i
bostadsbidragssystemet. Det finns enligt
utskottets mening mot den bakgrunden skäl
för regeringen att återkomma till
riksdagen med förslag med denna innebörd.
En förutsättning för detta är dock att
eventuella inledningsvisa utgiftsökningar
kan finansieras på lämpligt sätt.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar bostadsutskottets
bedömning att det med avseende på det
ansträngda statsfinansiella läget är
mindre lämpligt att nu genomföra de av
regeringen föreslagna ändringarna i lagen
(1993:737) om bostadsbidrag. Till grund
för utskottets ställningstagande ligger
de reviderade beräkningar som visar att
dessa regeländringar inledningsvis inte
ger den tänkta besparingen. Samtidigt ser
finansutskottet, i likhet med
bostadsutskottet, skäl för regeringen att
återkomma till riksdagen med förslag till
effektivisering av
bostadsbidragssystemet. Förutsättningen
för detta måste dock vara att förslagets
effekter finansieras på ett för det
statsfinansiella läget adekvat sätt.
Med hänvisning härtill avstyrker
utskottet propositionens förslag (punkt
16).
21:1 Bostadsbidrag
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 3 829 miljoner kronor. Som ett
resultat av förslaget till lag om ändring
i lagen (1993:737) om bistadsbidrag
bedöms medelsbehovet på anslaget 21:1
Bostadsbidrag minska med 18 miljoner
kronor. Denna minskning bidrar till att
finansiera höjningen av det under
utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och
social omsorg uppförda anslaget 16:7
Bilstöd till handikappade.
Bostadsutskottets yttrande
Som framgår av redovisningen ovan,
avstyrker bostadsutskottet i sitt
yttrande (BoU3y) regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1993:737) om
bostadsbidrag. Därmed uteblir
förändringarna på det berörda anslaget.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet avstyrker, i likhet med
bostadsutskottet, regeringens förslag
till lag om ändring i lagen (1993:737) om
bostadsbidrag. En konsekvens av detta är
att anslaget 21:1 Bostadsbidrag blir
oförändrat jämfört med statsbudgeten för
2003. Därmed avvisas propositionens
förslag (punkt 40 i denna del).
Finansutskottets ställningstagande
angående regeländringar i systemet för
bostadsbidrag innebär att den av
regeringen föreslagna höjningen av
anslaget 16:7 Bilstöd till handikappade
blir ofullständigt finansierad. Utskottet
förutsätter att regeringen snarast
möjligt återkommer till riksdagen med
förslag till en alternativ finansiering
av denna del av anslagsförstärkningen
inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård
och social omsorg.
31:3 Statens bostadskreditnämnd:
Förvaltningskostnader
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 14 064 000 kr. Regeringen föreslår att
anslaget 31:3 Statens bostadskreditnämnd:
Förvaltningskostnader minskas med
2 miljoner kronor för att finansiera
ökade utgifter för bostadsrelaterade
frågor som handläggs av Ombudsmannen mot
etnisk diskriminering, Handikappombudsman
nen, Ombudsmannen mot diskriminering på
grund av sexuell läggning samt Fastighets
mäklarnämnden. Bostadskreditnämnden
bedöms av regeringen klara denna
minskning utan att det går ut över
verksamheten.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (BoU3y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
bostadsutskottet, propositionens förslag
(punkt 40 i denna del).
31:4 Statens bostadskreditnämnd:
Garantiverksamhet
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 200 miljoner kronor. Anslaget används
till att avsätta medel för att täcka
förluster till följd av statliga
garantier för ny- och ombyggnad av
bostäder inom verksamhetsgrenen Äldre
garantier. Vid en förnyad analys har kon
staterats att riskerna för förluster
under de närmaste åren är mindre än vad
som tidigare antagits. Mindre medel
behöver därmed avsättas till ändamålet
under 2003 än vad som tidigare bedömts.
Regeringen anser därför att anslaget 31:4
Statens bostadskreditnämnd:
Garantiverksamhet ska minskas med
100 miljoner kronor.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (BoU3y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
bostadsutskottet, propositionens förslag
(punkt 40 i denna del).
31:7 Investeringsbidrag för anordnande av
bostäder för studenter (anslagsvillkor)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker den av regeringen
föreslagna användningen av anslaget
31:7 Investeringsbidrag för anordnande
av bostäder för studenter. Därmed
tillstyrks punkt 28 i propositionen.
Propositionen
I propositionen Åtgärder för att främja
visst bostadsbyggande (prop. 2002/03:98)
föreslår regeringen en investeringssti
mulans för anordnande av mindre
hyreslägenheter och studentbostäder. För
att säkerställa att berörda myndigheter
har den kompetens som behövs för att
administrera den nya investerings
stimulansen krävs vissa
utbildningsinsatser. Vidare finns behov
av att utvärdera både den nu föreslagna
investeringsstimulansen och övriga in
satser som de senaste åren gjorts för att
stimulera bostadsbyggandet. Sammantaget
bedöms utgifterna för utbildning och
utvärdering uppgå till 5 miljoner kronor.
Regeringen föreslår därför att anslaget
31:7 Investeringsbidrag för anordnande av
bostäder för studenter även får användas
för kompetensutveckling och ut
värderingsarbete avseende insatser för
att stimulera bostadsbyggande.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet framhåller i sitt
yttrande (BoU3y) att man delar
regeringens strävan att säkerställa
kompetensen i administrationen av den
föreslagna investeringsstimulansen för
anordnande av mindre hyreslägenheter och
studentbostäder. Stödet för
studentbostäder bör sålunda kunna
användas för utbildningsinsatser av olika
slag. Bostadsutskottet delar även
regeringens uppfattning att stödet bör få
användas för utvärdering av samhällets
insatser för att stimulera
bostadsbyggande. Ett fördjupat arbete med
uppföljning och utvärdering ligger enligt
utskottets mening också väl i linje med
riksdagens och utskottens utökade
insatser på området. Därmed tillstyrks
regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
bostadsutskottet, propositionens förslag
(punkt 28).
31:8 Statens geotekniska institut
Propositionen
I statsbudget för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 26 573 000 kr. Regeringen anser att en
myndighet behöver ha ett tydligt
samordningsansvar när det gäller frågor
om stranderosion. Regeringen har därför
gett Statens geotekniska institut i
uppgift att samordna dessa frågor. För
att myndigheten ska kunna utföra dessa
arbetsuppgifter anser regeringen att
anslaget 31:8 Statens geotekniska
institut behöver ökas med 2 miljoner
kronor. Finansiering sker genom att
anslaget 31:9 Lantmäteriverket minskas
med samma belopp.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (BoU3y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
bostadsutskottet, propositionens förslag
(punkt 40 i denna del).
31:9 Lantmäteriverket
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 428 028 000 kr. Regeringen anser att
avgifterna som uppbärs för information
från Landskaps- och fastighets
datadivisionen vid Lantmäteriverket ska
täcka en större andel av de gemensamma
kostnaderna för verkets verksamhet än vad
som för närvarande är fallet. Därigenom
kan anslaget 31:9 Lantmäteriverket
minskas med 25 miljoner kronor. Dessutom
föreslås att anslaget minskas med
2 miljoner kronor för att finansiera
ökningen av anslaget 31:8 Statens
geotekniska institut. Sammantaget
föreslår regeringen att anslaget 31:9
Lantmäteriverket minskas med 27 miljoner
kronor.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (BoU3y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
bostadsutskottet, propositionens förslag
(punkt 40 i denna del).
31:13 Statens bostadsnämnd
(motionsförslag)
Motionen
Centerpartiet anser i motion Fi17 att
Statens bostadsnämnd ska avskaffas.
Härigenom kan 5 miljoner kronor sparas
inom anslaget.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet ställer sig i sitt
yttrande (BoU3y) bakom den av regeringen
förespråkade inriktningen av stödet till
omstrukturering av kommunala
bostadsföretag. Därmed avvisas förslaget
i motionen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet avstyrker, i likhet med
bostadsutskottet, motion Fi17 (c) yrkande
12 (i denna del).
31:14 Omstrukturering av kommunala
bostadsbolag (bemyndigande)
Propositionen
Riksdagen har beslutat om fortsatt stöd
till omstrukturering av kommunala
bostadsföretag (prop. 2001/02:58, bet.
2001/02:BoU4, rskr. 2001/02:160). Statens
bostadsnämnd inrättades 2002 för detta
ändamål. Regeringen anser att det är
viktigt att myndigheten kan bedriva sitt
arbete långsiktigt och med möjlighet att
ingå avtal som sträcker sig längre än in
nevarande budgetår. Därför föreslår
regeringen att den bemyndigas att under
2003 för anslaget 31:14 Omstrukturering
av kommunala bostadsbolag få göra åtagan
den som inklusive tidigare gjorda åtagan
den medför utgifter på högst 150 miljoner
kronor efter 2003.
Motionerna
Moderata samlingspartiet framhåller i
motion Fi18 att omstruktureringar av
kommunala bostadsbolag ska ske på
marknadsmässiga grunder så att olika
intressenter ska kunna förvärva delar
eller hela kommunala bostadsföretag i
kris. Motionärerna anser därför att något
bemyndigande för regeringen att ingå nya
förpliktelser avseende kostnader för
omstrukturering av kommunala bostadsbolag
inte bör medges (yrkande 1).
Centerpartiet motsätter sig i motion
Fi17 regeringens förslag om bemyndigande
för anslaget till omstrukturering av
kommunala bostadsföretag. Motionärerna
anser att anslaget omedelbart bör
avvecklas. Det inom anslaget uppbyggda
anslagssparandet på 150 miljoner kronor
kan härigenom dras in.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet framhåller i sitt
yttrande (BoU3y) att Statens bostadsnämnd
kan bedriva sin verksamhet på ett med
riksdagens beslut förenligt sätt endast
under förutsättning att nämnden förfogar
över erforderliga ekonomiska medel. Man
ställer sig därmed bakom den av
regeringen förespråkade inriktningen av
stödet till omstrukturering av kommunala
bostadsföretag. Regeringens förslag
tillstyrks och de motstående förslagen i
motionerna avstyrks.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
bostadsutskottet, propositionens förslag
(punkt 29) och avstyrker motionerna Fi17
(c) yrkande 12 (i denna del) och Fi18 (m)
yrkande 1.
32:1 Länsstyrelserna m.m.
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 2 060 166 000 kr. Länsstyrelserna i
Örebro län och Västerbottens län har
utsetts till förvaltnings- och ut
betalande myndigheter för gemenskaps
initiativprogrammen Urban och Interreg
IIIB Norra Periferin. Regeringen anser
att de två myndigheterna behöver
tillföras 250 000 kr var för att kunna
administrera dessa två program. Anslaget
32:1 Länsstyrelserna m.m. behöver därför
ökas med 500 000 kr. Finansieringen sker
genom minskning med motsvarande belopp av
det under utgiftsområde 19 Regional utjäm
ning och utveckling uppförda anslaget
33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder.
Bostadsutskottets yttrande
Bostadsutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (BoU3y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
bostadsutskottet, propositionens förslag
(punkt 40 i denna del).
Utgiftsområde 19 Regional utjämning och
utveckling
33:1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 1 535 335 000 kr. Regeringen föreslår
att anslaget 33:1 Allmänna
regionalpolitiska åtgärder minskas med
2,5 miljoner kronor för att finansiera
ökade utgifter under utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande samt under utgiftsområde 24
Näringsliv.
Näringsutskottets yttrande
Näringsutskottet, som har yttrat sig i
form av protokollsutdrag, tillstyrker
propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
näringsutskottet, propositionens förslag
(punkt 40 i denna del).
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård
34:4 Sanering och återställning av
förorenade områden
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 460 770 000 kr. Regeringen föreslår
att anslaget 34:4 Sanering och
återställning av förorenade områden
minskas med 150 miljoner kronor för att
medverka till ett lägre utgiftstryck på
statsbudgeten för innevarande år.
Motionen
Centerpartiet anser i motion Fi17 att
sanering och återställning av förorenade
områden är viktig ur miljösynpunkt,
varför satsningen på detta område borde
fortsätta. Regeringens förslag till
minskning av anslaget med 150 miljoner
kronor avvisas därmed.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i sitt yttrande (MJU2y) regeringens
förslag och avvisar förslaget i motionen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
miljö- och jordbruksutskottet,
propositionens förslag (punkt 40 i denna
del) och avstyrker motion Fi17 (c) punkt
12 (i denna del).
34:12 Bidrag till Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut m.m.
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 211 584 000 kr. Regeringen föreslår
att anslaget 34:12 Bidrag till Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut
m.m. ökas med 10 miljoner kronor för att
finansiera kostnader för Sveriges medver
kan i det europeiska samarbetet inom
European organisation for the
exploitation of meteorological satellites
(EUMETSAT). Finansiering sker genom att
anslaget 34:3 Åtgärder för biologisk
mångfald minskas med samma belopp.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i sitt yttrande (MJU2y) regeringens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
miljö- och jordbruksutskottet,
propositionens förslag (punkt 40 i denna
del).
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
36:2 Väghållning och statsbidrag (anslag
samt bemyndigande)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att den bemyndigas att 2003
låta Vägverket förvärva en konferens-
och museianläggning i Borlänge för
högst 46 miljoner kronor. Därmed
tillstyrks punkt 30 i propositionen.
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 14 923 449 000 kr. Regeringen föreslår
att anslaget 36:2 Väghållning och
statsbidrag minskas för att medverka till
ett lägre utgiftstryck på statsbudgeten
för innevarande år.
Regeringen föreslår vidare att den
bemyndigas att under 2003 låta Vägverket
förvärva en konferens- och museianlägg
ning i Borlänge för högst 46 miljoner
kronor. Vägverket har ett leasingavtal
för konferens- och museianläggningen
Pylonen i Borlänge. Avtalet löper t.o.m.
2012, och Vägverket kan då överta
anläggningen för 0 kr. Vägverket har
erbjudits att nu förvärva anläggningen
för 46 miljoner kronor. Ett köp av an
läggningen i stället för leasing ger en
lägre kostnad för staten. Besparingen
beräknas uppgå till
9 miljoner kronor över den återstående
avtalsperioden. Förvärvet av denna
anläggningstillgång ska finansieras med
lån i Riksgäldskontoret inom den ram som
riksdagen beslutat för 2003.
Motionen
Centerpartiet framhåller i motion Fi17
att infrastrukturen har stor betydelse
för ett fungerande näringsliv och en
ekonomisk tillväxt. Motionärerna avvisar
därför regeringens besparing på 408
miljoner kronor inom anslaget.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (TU4y) regeringens förslag om
minskningen av det berörda anslaget.
Därmed avstyrks motionärernas förslag.
Vidare påpekar trafikutskottet att
konferensverksamhet inte ingår i
Vägverkets kärnverksamhet. Med hänsyn
tagen till att den aktuella anläggningen
ligger i anslutning till Vägverkets
lokaler och används i Vägverkets
ordinarie verksamhet har utskottet dock
inget att erinra mot regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
trafikutskottet, propositionens förslag
om minskningen av det berörda anslaget
(punkt 40 i denna del) och avstyrker
motion Fi17 (c) yrkande 12 (i denna del).
Vidare tillstyrks, också i enlighet med
trafikutskottets ställningstagande,
propositionens förslag om bemyndigande
avseende Vägverkets förvärv av en
konferens- och museianläggning i Borlänge
(punkt 30).
36:4 Banverket: Banhållning och
sektorsuppgifter (anslag)
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 7 063 972 000 kr. Regeringen avser att
den 1 juli 2003 föra över
huvudmannaskapet för Sveriges
järnvägsmuseum från Statens järnvägar
till Banverket. För att täcka Banverkets
kostnader för andra halvåret 2003 ökas
anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och
sektorsuppgifter med 8 miljoner kronor.
Finansiering sker genom att anslaget 36:5
Ersättning till Statens järnvägar för
kostnader i samband med utdelning från AB
Swedcarrier, m.m. som för närvarande
finansierar museet, minskas med
motsvarande belopp. Regeringen föreslår
också en minskning av anslaget 36:4
Banverket: Banhållning och
sektorsuppgifter med 92 miljoner kronor
för att medverka till ett lägre
utgiftstryck på statsbudgeten för inneva
rande år. Sammantaget beräknas anslaget
36:4 Banverket: Banhållning och
sektorsuppgifter minskas med 84 miljoner
kronor.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (TU4y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
trafikutskottet, propositionens förslag
(punkt 40 i denna del).
36:4 Banverket: Banhållning och
sektorsuppgifter (bemyndigande angående
tunnlar genom Hallandsås)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att den bemyndigas att under
2003 för anslaget 36:4 Banverket:
Banhållning och sektorsuppgifter ingå
ekonomiska förpliktelser som inklusive
tidigare gjorda åtaganden innebär
utgifter på högst 13,7 miljarder kronor
efter 2003. Därmed tillstyrks punkt 31
i propositionen.
Propositionen
Regeringen har ett bemyndigande att för
anslaget 36:4 Banverket: Banhållning och
sektorsuppgifter ingå ekonomiska
förpliktelser på högst 9,2 miljarder
kronor. Regeringen anser att Banverkets
ram för beställningsbemyndiganden bör
utökas för att möjliggöra Banverket att
under 2003 träffa ett avtal med ett
konsortium för utbyggnaden av tunnlar
genom Hallandsås. Kostnaden för att
färdigställa tunnlarna har beräknats till
4,5 miljarder kronor. Regeringen föreslår
därför att den bemyndigas att under 2003
för anslaget 36:4 Banverket: Banhållning
och sektorsuppgifter ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på högst
13,7 miljarder kronor efter 2003.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (TU4y) regeringens förslag. Man
konstaterar samtidigt att storleken på
Banverkets beställningsbemyndiganden
kommer att uppgå till en omfattande
medelsram. Trafikutskottet ser därför
fram emot att regeringen, som utlovats i
budgetpropositionen för 2003, återkommer
till riksdagen med information om hur
beställningsbemyndiganden ska beräknas i
framtiden.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
trafikutskottet, propositionens förslag
(punkt 31).
36:4 Banverket: Banhållning och
sektorsuppgifter (bemyndigande angående
Botniabanan)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att den 2003 får besluta om en
låneram i Riksgäldskontoret om högst 12
050 miljoner kronor för Botniabanan AB
för den första och andra
utbyggnadsetappen mellan
Örnsköldsvik-Husum respektive
Nyland-Örnsköldsvik, för den tredje
utbyggnadsetappen på delen
Husum-Nordmaling samt för
planeringsarbete för den återstående
delen av den tredje utbyggnadsetappen
Nordmaling-Umeå. Därmed tillstyrks
punkt 32 i propositionen.
Propositionen
Regeringen framhåller att byggandet av
Botniabanan mellan Sundsvall och Umeå är
av väsentlig regionalpolitisk betydelse.
Riksdagen har lämnat regeringen bemyn
digande att godkänna ett avtal om
byggandet av Botniabanan mellan staten,
Kramfors kommun, Örnsköldsviks kommun,
Nordmalings kommun, Umeå kommun,
Västernorrlands läns landsting och Väster
bottens läns landsting (prop. 1997/98:62,
bet. 1997/98:TU10, rskr. 1997/98:266).
Regeringen beslutade den 30 maj 2002 om
tillåtlighet enligt miljöbalken för
Botniabanans etapp 3, delen Hu
sum-Nordmaling.
I Riksgäldskontoret finns för
närvarande en låneram för Botniabanan på
10,4 miljarder kronor. Denna bör, enligt
regeringens mening, utvidgas så att den
även täcker finansieringen för Botnia
banans etapp 3 på delen Husum-Nordmaling.
Regeringen föreslår därför att den bör
bemyndigas att låta Riksgäldskontoret
låna ut högst 12 050 miljoner kronor till
Botniabanan AB för den första och andra
utbyggnadsetappen mellan
Örnsköldsvik-Husum respektive
Nyland-Örnsköldsvik, för den tredje
utbyggnadsetappen på delen Husum-Nordma
ling samt för planeringsarbete för den
återstående delen av den tredje
utbyggnadsetappen Nordmaling-Umeå.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (TU4y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
trafikutskottet, propositionens förslag
(punkt 32).
37:2 Upphandling av samhällsåtaganden
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 153 484 000 kr. Regeringen föreslår
att anslaget 37:2 Upphandling av
samhällsåtaganden minskas med 8 miljoner
kronor för att finansiera ökade utgifter
på det under utgiftsområde 9 Hälsovård,
sjukvård och social omsorg uppförda
anslaget 16:7 Bilstöd till handikappade.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (TU4y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
trafikutskottet, propositionens förslag
(punkt 40 i denna del).
37:6 Gemensam radiokommunikation för
skydd och säkerhet (nytt anslag)
Propositionen
I betänkandet Trygga medborgare - säker
kommunikation (SOU 2003:10) föreslås att
ett nationellt kommunikationssystem för
skydd och säkerhet ska upphandlas.
Betänkandet har remissbehandlats och
bereds för närvarande inom Regeringskans
liet. Regeringen avser att i
budgetpropositionen för 2004 återkomma
med förslag till finansiering av
uppbyggnaden av hela systemet.
För att ett upphandlingsförfarande ska
kunna inledas under 2003 behöver medel nu
anvisas för detta ändamål. Regeringen
anser därför att ett nytt ramanslag, 37:6
Gemensam radiokommunikation för skydd och
säkerhet, bör föras upp på statsbudgeten
med 7 350 000 kr. Finansiering sker genom
att anslag under andra utgiftsområden
minskas.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (TU4y) regeringens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
trafikutskottet, propositionens förslag
(punkt 40 i denna del).
Riksdagens revisorers förslag angående
radiokommunikation för trygghet och
säkerhet (förslag 2002/03:RR13)
Utskottets förslag i korthet
Riksdagens revisorers förslag samt
motionsförslagen angående ett gemensamt
radiokommunikationssystem för trygghet
och säkerhet ligger väl i linje med
riktlinjerna för fortsatt arbete med
systemet enligt den av regeringen
tillsatta utredningen RAKEL. Med
hänvisning till den pågående
beredningen av utredningens förslag
inom Regeringskansliet avstyrker
utskottet Riksdagens revisorers förslag
och motionerna.
Jämför reservationerna 5 (fp) och 6 (kd).
Nedan behandlas Riksdagens revisorers
förslag angående radiokommunikation för
trygghet och säkerhet (förslag
2002/03:RR13) och de tre motioner som
trafikutskottet behandlar i samband med
ärendet. Behandlingen av ärendet i detta
betänkande föranleds av regeringens
förslag att ett nytt anslag för gemensam
radiokommunikation för skydd och säkerhet
anvisas på tilläggsbudgeten för 2003
under utgiftsområde 22 Kommunikationer.
Bakgrund
En genomgång av ärendets bakgrund återges
i trafikutskottets yttrande TU4y (bilaga
10 till betänkandet).
Riksdagens revisorers förslag
Riksdagens revisorer har på eget
initiativ granskat regeringens och olika
myndigheters hantering av ärendet om ett
gemensamt radiokommunikationssystem för
polisen, räddningstjänsten, sjukvården
m.fl. Resultatet av granskningen har
redovisats i rapporten 2002/03:5
Radiokommunikation för trygghet och
säkerhet. I Riksdagens revisorers förslag
angående radiokommunikation för trygghet
och säkerhet (2002/03:RR13) redovisas
revisorernas slutgiltiga överväganden.
Riksdagens revisorer föreslår att
riksdagen ger regeringen till känna vad
revisorerna anför om
· att regeringen snarast tar fram
det underlag som behövs dels för att
olika användare ska kunna ta beslut om
att ansluta sig till ett nytt gemensamt
system, dels för att ett nytt systems
fördelar ska kunna realiseras,
·
· att regeringen till det underlag
som ska föreläggas riksdagen angående ett
nytt systems finansiering också fogar en
redovisning av vilka åtgärder som man har
vidtagit och framöver avser att vidta för
att minimera statens ekonomiska risk. Den
ekonomiska risken ska också åskådliggöras
på ett bättre sätt än vad som gjorts i
hittillsvarande underlag,
·
· att regeringen i det underlag
som presenteras för riksdagen för beslut
om införande av ett nytt system också
redovisar hur man avser att ta ansvar för
att kommunikationsmöjligheterna inom och
mellan skydds- och säkerhetsaktörer på
bästa sätt kan upprätthållas även under
utbyggnaden av ett nytt gemensamt system,
·
· att regeringen i sitt underlag
till riksdagen redovisar vad man vidtagit
eller avser vidta för åtgärder för att
säkerställa att den samordning åstadkoms
som Schengensamarbetet kräver i fråga om
inköp av kommunikationsutrustning som ska
användas i gränsområdena mellan Sverige
och Danmark, Finland respektive Norge
samt undersöker möjligheterna att genom
samordning med dessa länder uppnå andra
positiva effekter,
·
· att regeringen i den fortsatta
hanteringen av ärendet utreder behovet av
samordning med andra länder i vårt
närområde samt annan internationell
samordning.
·
Motionerna
I motion Fö269 av Kenth Högström (s)
förordas att regeringen vidtar kraftfulla
och skyndsamma åtgärder för att
säkerställa en utbyggnad av ett
nationellt radiokommunikationssystem,
byggt på TETRA-standard, för den s.k.
public safety-sektorn. Motionären ser en
risk för att enskilda aktörer i annat
fall väljer andra system, vilket skulle
underminera grunden för ett nytt
nationellt system.
I motion Fö3 av Else-Marie Lindgren och
Ragnwi Marcelind (båda kd) framhålls att
många aktörer har ansvar för säkerheten i
det svenska samhället, och att goda
kommunikationer såväl mellan som internt
inom olika organisationer är en
förutsättning för framgångsrika insatser.
Enligt motionärerna är det därför av
största vikt att frågan om ett gemensamt
modernt radiokommunikationssystem för
dessa aktörer kommer till en snar
lösning.
Folkpartiet liberalerna framhåller i
motion Fö4 att regeringen bör ta det
fulla ansvaret för att ett slutgiltigt
och fullgott underlag i frågan om ett
radiokommunikationssystem för trygghet
och säkerhet presenteras för riksdagen.
Underlaget måste enligt motionärerna även
innehålla förslag om internationell
samordning av radiokommunikationssystemet
samt förslag till finansiering som
innebär att regeringen tar det centrala
finansieringsansvaret för införandet av
radiokommunikationssystemet.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet överlämnar i sitt
yttrande (TU4y) Riksdagens revisorers
förslag samt de tre motioner som
behandlas i samband med ärendet för
slutbehandling i finansutskottet.
Överlämnandet föranleds av regeringens
förslag att ett nytt anslag, 37:6
Gemensam radiokommunikation för skydd och
säkerhet, anvisas på tilläggsbudgeten för
2003, vilket har betydelse för
behandlingen av Riksdagens revisorers
förslag.
Enligt trafikutskottets bedömning har
Riksdagens revisorer gjort en
förtjänstfull granskning av frågan om ett
gemensamt radiokommunikationssystem.
Viktiga iakttagelser har gjorts för att
trygga att riksdagens kommande
ställningstagande kan grundas på ett
tillfredsställande beslutsunderlag. Av
den redovisning som utskottet tagit del
av från utredningen Radiokommunikation
för effektiv ledning (RAKEL) framgår
också att revisorernas förslag ligger väl
i linje med förutsett fortsatt arbete.
Trafikutskottet förutsätter därmed att
regeringens kommande förslag till
riksdagen kommer att beakta revisorernas
förslag. Det gäller en bedömning av hur
önskad anslutning till systemet ska kunna
åstadkommas och systemets fördelar därmed
kunna realiseras, information om
hantering och redovisning av den
ekonomiska risken med ett statligt ägande
av systemets gemensamma delar,
information om hur radiokommunikationen
mellan berörda aktörer kommer att lösas
under den tid då det nya systemet ännu
inte tagits i bruk i hela landet samt
information om hur regeringen avser att
ta till vara eventuella fördelar med
samordning med andra länder. Vidare anser
trafikutskottet att en fortlöpande
uppföljning av utbyggnaden, anslutningen,
kostnaderna och realiserade fördelar med
systemet bör redovisas för riksdagen.
Utskottet konstaterar därmed att syftet
med de nu behandlade motionsförslagen
till väsentlig del kan förutses bli
tillgodosett.
Trafikutskottet anser mot denna
bakgrund att riksdagen som sin mening bör
ge regeringen till känna vad utskottet i
sitt yttrande anfört med anledning av
revisorernas förslag och motionsförslagen
om ett gemensamt
radiokommunikationssystem för skydds- och
säkerhetsaktörer. Riksdagens revisorers
förslag och motionerna tillstyrks därmed
delvis.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar trafikutskottets
bedömning av Riksdagens revisorers
förslag angående ett gemensamt
radiokommunikationssystem.
Finansutskottet noterar härvid att enligt
den av regeringen tillsatta utredningen
RAKEL ligger revisorernas förslag väl i
linje med förutsett fortsatt arbete med
systemet. Utredningens betänkande har
remissbehandlats och förslagen behandlas
för närvarande inom Regeringskansliet.
Utskottet förutsätter därmed att
regeringen i sina kommande förslag till
riksdagen kommer att beakta revisorernas
förslag. Vidare utgår utskottet från att
en fortlöpande uppföljning av
utbyggnaden, anslutningen, kostnaderna
och realiserade fördelar med systemet
kommer att redovisas för riksdagen. De nu
behandlade motionsförslagen kan därmed
till väsentlig del förutses bli
tillgodosedda.
Med hänvisning till den pågående
beredningen av ärendet inom
Regeringskansliet avstyrker
finansutskottet Riksdagens revisorers
förslag RR13 samt motionerna Fö269 (s),
Fö3 (kd) och Fö4 (fp) yrkandena 1-3.
Finansiering av Citytunneln i Malmö
(motionsförslag)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionen med
hänvisning till vad ansvarigt statsråd,
Ulrica Messing, har angivit beträffande
Citytunneln i Malmö i samband med en
interpellationsdebatt i april 2003.
Motionen
I motion Fi22 av Allan Widman och Marie
Wahlgren (fp) framhålls att riksdagen bör
uttala att man helt står bakom statens
avtal med Malmö kommun och Region Skåne
gällande produktionen av Citytunneln i
Malmö (yrkande 1). Motionärerna anser att
Citytunneln är en viktig del av
infrastruktursatsningarna i
Öresundsregionen varför projektet inte
bör specifikt pekas ut i vårpropositionen
som sparobjekt (yrkande 2). Vidare
förordas att statens andel i projektet
ska utbetalas i en sådan takt att
projektet till följd därav inte riskerar
att försenas (yrkande 3).
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet hänvisar i sitt yttrande
(TU4y) till en interpellationsdebatt den
29 april 2003 då ansvarigt statsråd,
Ulrica Messing, har angivit att
regeringen inte har någon avsikt att
frångå det avtal om Citytunneln i Malmö
som ingicks i augusti 2001. Statsrådet
angav sig även beredd att verka för att
Citytunneln genomförs så fort som möjligt
samt klargjorde att medfinansieringen
från kommunen och regionen innebär att
medel finns för att starta genomförandet
av Citytunneln. Vidare meddelades att när
regeringen fastställer Banverkets
investeringsplan omkring kommande
årsskifte kommer takten för statens
finansiering att klarläggas närmare.
Enligt utskottets mening synes därmed
inte någon åtgärd från riksdagens sida
med anledning av motionsförslagen vara
erforderlig. Motionen avstyrks.
Trafikutskottet konstaterar vidare att
regeringens vårproposition inte ger en
tydligt konsekvensbeskrivning av samtliga
förslag på tilläggsbudget, trots att
vissa av de föreslagna förändringarna av
anslagsnivåerna inte är oväsentliga. Mot
denna bakgrund menar utskottet att det är
angeläget att förslag om förändrade
medelsanvisningar av väsentlig omfattning
i framtiden åtföljs av
konsekvensbeskrivningar.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet avstyrker, i likhet med
trafikutskottet, motion Fi22 (fp)
yrkandena 1-3.
Vidare delar finansutskottet
trafikutskottets bedömning att det är
angeläget att förslag om förändrade
medelsanvisningar av väsentlig omfattning
åtföljs av konsekvensbeskrivningar.
Finansutskottet förutsätter att
regeringen återkommer med sådan analys
vid framtida budgetförslag.
Kapitaltillskott till SJ AB
(motionsförslag)
Motionen
Centerpartiet förordar i motion Fi17 att
SJ AB:s prekära finansiella situation i
nuläget bör lösas genom att bolaget tar
ett lån på 1 855 miljoner kronor. Enligt
motionärerna bör räntekostnaden för detta
lån belasta statsbudgeten genom att den
tas upp på utgiftsområde 22
Kommunikationer. För 2003 beräknas denna
kostnad enligt aktuell 5-årsränta på 5,3
% uppgå till 25 miljoner kronor.
Trafikutskottets yttrande
Trafikutskottet tillstyrker i sitt
yttrande (TU4y) regeringens förslag till
anslagsförändringar inom utgiftsområde 22
Kommunikationer. Därmed avstyrks
motionärernas förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet avstyrker, i likhet med
trafikutskottet, motion Fi17 (c) yrkande
12 (i denna del).
Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar
42:4 Centrala försöksdjursnämnden
(bemyndigande)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att den bemyndigas att under
2003 för ramanslaget 42:4 Centrala
försöksdjursnämnden besluta om stöd som
inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 10 miljoner
kronor under 2004. Därmed tillstyrks
punkt 33 i propositionen.
Propositionen
Regeringen anser att det successivt ökade
anslaget till Centrala försöksdjursnämn
den för att främja utvecklingen av alter
nativa försöksdjursmetoder motiverar en
sammanhållen forskningsstrategi. För att
förbättra förutsättningarna att planera
forskningsprojekten bör det vara möjligt
att fatta beslut som medför utgifter för
kommande budgetår. Regeringen föreslår
därför att den bemyndigas att under 2003
för anslaget 42:4 Centrala
försöksdjursnämnden ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på högst
10 miljoner kronor under 2004.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i sitt yttrande (MJU2y) regeringens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
miljö- och jordbruksutskottet,
propositionens förslag (punkt 33).
Statens jordbruksverk (bemyndigande)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att den bemyndigas att för 2003
låta Statens jordbruksverk ha tillgång
till en kredit på myndighetens
särskilda räntekonto för EU-verksamhet
i Riksgäldskontoret på högst 5 650
miljoner kronor. Därmed tillstyrks
punkt 34 i propositionen.
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år
bemyndigas regeringen att låta Statens
jordbruksverk ha en kredit för EU-
verksamhet i Riksgäldskontoret på högst
5 500 miljoner kronor. Regeringen anser
att kreditbeloppet bör anpassas för att
möjliggöra utbetalning av EU-stöd, bl.a.
arealbidrag, tills motsvarande in
betalning görs från EU. Regeringen
föreslår därför att den bemyndigas att
under 2003 låta Statens jordbruksverk ha
tillgång till en kredit på myndighetens
särskilda räntekonto för EU-verksamhet i
Riksgäldskontoret på högst 5 650 miljoner
kronor.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i sitt yttrande (MJU2y) regeringens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
miljö- och jordbruksutskottet,
propositionens förslag (punkt 34).
43:8 Fiskeriverket
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 102 255 000 kr. Regeringen anser att
Fiskeriverket bör tillföras medel för
bearbetning och analys av materialet från
satellitövervakning, för ökade
kontrollkostnader och för vidareut
veckling av ett nytt datasystem till
följd av åtaganden inom den gemensamma
fiskeripolitiken. Ökade resurser behövs
även för insatser inom kustfisket.
Regeringen avser att återkomma till
riksdagen med närmare förslag till
insatser inom kustfisket.
För att möjliggöra dessa ökade insatser
ökas anslaget 43:8 Fiskeriverket med
11 miljoner kronor. Finansiering sker
genom att anslaget 25:1 Sveriges
lantbruksuniversitet minskas med
6 miljoner kronor och anslaget 43:11
Fiskevård minskas med 5 miljoner kronor.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i sitt yttrande (MJU2y) regeringens
förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
miljö- och jordbruksutskottet,
propositionens förslag (punkt 40 i denna
del).
44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och
struktur
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 2 223 miljoner kronor. Regeringen
föreslår att anslaget 44:1 Åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur minskas
med 9 miljoner kronor för att medverka
till ett lägre utgiftstryck på
statsbudgeten för innevarande år.
Motionen
Centerpartiet anser i motion Fi17 att
satsningar på miljöförbättrande åtgärder
är ett viktigt led i att ställa om
jordbruket i en mer miljövänlig
inriktning. Därför avvisar motionärerna
regeringens besparing inom anslaget och
föreslår att satsningarna på
miljöförbättrande åtgärder utökas med
ytterligare 10 miljoner kronor.
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i sitt yttrande (MJU2y) regeringens
förslag. Därmed avvisas förslaget i
motionen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
miljö- och jordbruksutskottet,
propositionens förslag (punkt 40 i denna
del) och avstyrker motion Fi17 (c)
yrkande 12 (i denna del).
44:4 Stöd till jordbrukets
rationalisering m.m.
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 3 miljoner kronor. Regeringen föreslår
att anslaget 44:4 Stöd till jordbrukets
rationalisering m.m. minskas med en
miljon kronor för att medverka till ett
lägre utgiftstryck på statsbudgeten för
innevarande år. Minskningen innebär att
bidrag till omarronderingsprojekt avbryts
under 2003.
Motionerna
Centerpartiet avvisar i motion Fi17
regeringens förslag att minska satsningen
på omarronderingsprojekt med 1 miljon
kronor.
I motion Fi21 av Lennart Fremling (fp)
avvisas regeringens förslag till
minskning av anslaget (yrkande 2).
Motionären anser att det är fullständigt
oacceptabelt att omarronderingsprojekt
avbryts under 2003, eftersom projekt som
leder till förbättrad fastighetsstruktur
är särskilt viktiga för Dalarnas län där
ägosplittringen medför avsevärda
merkostnader. Motionären föreslår därför
att en plan för genomförande av
omarrondering i Dalarna borde upprättas i
samråd mellan regeringen och
Länsstyrelsen i Falun (yrkande 1).
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet erinrar i
sitt yttrande (MJU2y) om att man tidigare
vid flera tillfällen har konstaterat att
omarronderingsverksamheten bör bedrivas
fortlöpande. Det främsta motivet är
enligt utskottet att nå de positiva
effekter för enskilda och samhället som
en rationalisering av
fastighetsindelningen ger, särskilt vad
gäller jord- och skogsbruk. En
kontinuerligt bedriven
omarronderingsverksamhet är också en
förutsättning för att lantmäteriet ska
kunna bevara och utveckla sin kompetens
på området. Vidare har på utskottets
förslag bidraget till jordbrukets
rationalisering, som tidigare var
begränsat till enbart tidigare beslutade
åtgärder, även gjorts tillgängligt för
nya omarronderingsprojekt. Utskottet har
dessutom vid ett tidigare tillfälle
framhållit de uppenbara svårigheter som
följer av att anslaget minskas när det
gäller möjligheten att fullfölja redan
gjorda åtaganden och att finansiera nya
omarronderingsprojekt.
Miljö- och jordbruksutskottet
konstaterar att tidigare uttalanden från
utskottets sida om vikten av att
omarronderingsverksamheten ges möjlighet
att bedrivas fortlöpande och även
framgent på minst oförändrad nivå
kvarstår. Som regeringen framhåller
innebär den nu föreslagna neddragningen
att bidrag till omarronderingsprojekt
avbryts under år 2003. Utskottet
förutsätter mot denna bakgrund att
anslaget återställs under det kommande
budgetåret. Därmed tillstyrker miljö- och
jordbruksutskottet regeringens förslag
och föreslår att motionerna nu lämnas
utan vidare åtgärd.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
miljö- och jordbruksutskottet,
propositionens förslag (punkt 40 i denna
del) och avstyrker motionerna Fi17 (c)
yrkande 12 (i denna del) och Fi21 (fp)
yrkandena 1-2.
44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel
och bekämpningsmedel m.m. (anslag samt
bemyndigande)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag att den bemyndigas att under
2003 för anslaget 44:6 Återföring av
skatt på handelsgödsel och
bekämpningsmedel m.m. besluta om stöd
som inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 195 miljoner
kronor under 2004 och högst 195
miljoner kronor under 2005. Därmed
tillstyrks punkt 35 i propositionen.
Förslaget i motionen avstyrks.
Jämför reservation 7 (kd, c).
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett obetecknat
anslag på 420 miljoner kronor. Regeringen
föreslår att anslaget 44:6 Återföring av
skatt på handelsgödsel och bekämp
ningsmedel m.m. minskas med 184 miljoner
kronor för att medverka till ett lägre
utgiftstryck på statsbudgeten för inneva
rande år. Minskningen sker dels genom en
begränsning av återföringen av skatt,
dels genom en förskjutning av
återbetalning.
Vidare har regeringen ett bemyndigande
att ingå ekonomiska förpliktelser som
medför utgifter på högst 187 miljoner kro
nor under 2004 och högst 186 miljoner
kronor under 2005. De årliga utgifterna
för stöd till de ca 30 000
växtodlingsplanerna har visat sig bli
något högre än regeringen tidigare
beräknat. Den bemyndiganderam som
erhållits har därmed blivit otillräcklig.
Regeringen föreslår därför att den bör
bemyndigas att under 2003 för anslaget
44:6 Återföring av skatt på handelsgödsel
och bekämpningsmedel m.m. ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på högst
195 miljoner kronor under 2004 och högst
195 miljoner kronor under 2005.
Motionen
Centerpartiet framhåller i motion Fi17
att den återföring av skatten på
handelsgödsel till jordbruksnäringen som
föreslogs i budgetpropositionen för 2003
nu förskjuts. Motionärerna anser att
denna skatteintäkt ska återföras åt
näringen så att svenska jordbrukare ska
få konkurrera på lika villkor med
kollegor i andra EU-länder. Regeringens
förslag till minskning av anslaget med
184 miljoner kronor avvisas därmed
(yrkande 12 delvis). Vidare motsätter sig
motionärerna regeringens förslag till
bemyndigande inom anslaget (yrkande 10).
Miljö- och jordbruksutskottets yttrande
Miljö- och jordbruksutskottet tillstyrker
i sitt yttrande (MJU2y) regeringens
förslag. Därmed avvisas förslagen i
motionen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
miljö- och jordbruksutskottet,
propositionens förslag om minskningen av
det berörda anslaget (punkt 40 i denna
del) och avstyrker motion Fi17 (c)
yrkande 12 (i denna del).
Vidare tillstyrks, också i enlighet med
miljö- och jordbruksutskottets
ställningstagande, propositionens förslag
om bemyndigande avseende ramanslaget
(punkt 35). Motion Fi17 (c) yrkande 10
avstyrks således.
Utgiftsområde 24 Näringsliv
38:2 Näringslivsutveckling m.m.
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 229 562 000 kr. Regeringen föreslår
att anslaget 38:2 Näringslivsutveckling
m.m. minskas med 15 miljoner kronor för
att medverka till ett lägre utgiftstryck
på statsbudgeten för innevarande år.
Näringsutskottets yttrande
Näringsutskottet, som har yttrat sig i
form av protokollsutdrag, tillstyrker
propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
näringsutskottet, propositionens förslag
(punkt 40 i denna del).
38:14 Rymdverksamhet
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 512 855 000 kr. Regeringen föreslår
att anslaget 38:14 Rymdverksamhet minskas
med 15 miljoner kronor för att medverka
till ett lägre utgiftstryck på
statsbudgeten för innevarande år.
Näringsutskottets yttrande
Näringsutskottet, som har yttrat sig i
form av protokollsutdrag, tillstyrker
propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
näringsutskottet, propositionens förslag
(punkt 40 i denna del).
38:20 Kostnader för omstrukturering och
genomlysning av statligt ägda företag
m.m. (anslagsvillkor)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker den av regeringen
föreslagna användningen av anslaget
38:20 Kostnader för omstrukturering och
genomlysning av statligt ägda företag
m.m. Därmed tillstyrks punkt 36 i
propositionen. Förslaget i motionen
avstyrks.
Propositionen
Regeringen har i propositionen
Kapitaltillskott till Teracom AB
(2002/03:64) föreslagit att ett villkorat
kapitaltillskott till Teracom ska
finansieras med ett lån i
Riksgäldskontoret. Räntebetalningarna för
lånet bör enligt regeringens mening
belasta anslaget 38:20 Kostnader för
omstrukturering och genomlysning av
statligt ägda företag m.m. Därmed behöver
ändamålet för anslaget vidgas så att det
även får användas för att betala ränta på
de lån som tas för att finansiera
kapitaltillskottet till Teracom AB.
Regeringen avser omfinansiera lånet med
användning av den i den aktuella
propositionen föreslagna ordningen för en
förbättrad kapitalstruktur i statliga
bolag.
Regeringen föreslår att anslaget 38:20
Kostnader för omstrukturering och
genomlysning av statligt ägda företag
m.m. även får användas för betalning av
räntekostnader förenade med ett
kapitaltillskott till Teracom AB.
Motionen
Centerpartiet avvisar i motion Fi17
regeringens förslag om förbättrad
kapitalstruktur i statliga bolag genom
omfördelning av medel mellan dessa bolag
utanför statsbudgeten. Man motsätter sig
även förslagen om tillskott av likvida
medel till bl.a. Teracom enligt samma
modell. Motionärerna föreslår dessutom
att regeringens förslag till användning
av anslaget 38:20 Kostnader för
omstrukturering och genomlysning av
statligt ägda företag m.m. avslås
(yrkande 11).
Näringsutskottets yttrande
Näringsutskottet, som har yttrat sig i
form av protokollsutdrag, tillstyrker
propositionens förslag och avstyrker
förslaget i motionen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
näringsutskottet, propositionens förslag
(punkt 36) och avstyrker motion Fi17 (c)
yrkande 11.
Vidare vill finansutskottet erinra om
att kulturutskottet under tiden för
beredning av detta betänkande i
finansutskottet har tillstyrkt
regeringens förslag om finansiering av
ett villkorat kapitaltillskott till
Teracom AB med ett lån i
Riksgäldskontoret på högst 500 miljoner
kronor (bet. 2002/03:KrU7).
39:3 Exportfrämjande verksamhet
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 233 956 000 kr. Regeringen föreslår
att anslaget 39:3 Exportfrämjande
verksamhet minskas med 30 miljoner kronor
för att medverka till ett lägre
utgiftstryck på statsbudgeten för inneva
rande år.
Näringsutskottets yttrande
Näringsutskottet, som har yttrat sig i
form av protokollsutdrag, tillstyrker
propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
näringsutskottet, propositionens förslag
(punkt 40 i denna del).
39:6 Näringslivsutveckling i
Östersjöregionen
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 200 miljoner kronor. Regeringen
föreslår att anslaget 39:6
Näringslivsutveckling i Östersjöregionen
minskas med 50 miljoner kronor för att
medverka till ett lägre utgiftstryck på
statsbudgeten för innevarande år.
Motionen
Centerpartiet framhåller i motion Fi17
att man välkomnar regeringens förslag om
att minska anslaget för den s.k.
Östersjömiljarden med 50 miljoner kronor.
Motionärerna anser att satsningen har
varit ineffektiv, varför hela anslaget
borde avvecklas. Man föreslår därför att
anslaget minskas med ytterligare 150
miljoner kronor.
Näringsutskottets yttrande
Näringsutskottet, som har yttrat sig i
form av protokollsutdrag, tillstyrker
propositionens förslag och avstyrker
förslaget i motionen.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
näringsutskottet, propositionens förslag
(punkt 40 i denna del) och avstyrker
motion Fi17 (c) yrkande 12 (i denna del).
40:3 Allmänna reklamationsnämnden
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 20 268 000 kr. Under senare år har
ärendetillströmningen till Allmänna rekla
mationsnämnden (ARN) ökat, vilket lett
till att handläggningstiderna för ärenden
har blivit alltför långa. Regeringen
bedömer att mer resurser behövs för att
ge ARN möjlighet att förkorta
handläggningstiderna. Anslaget 40:3
Allmänna reklamationsnämnden ökas därför
med 2 miljoner kronor. Finansiering sker
genom en motsvarande minskning av det
under utgiftsområde 19 Regional utjämning
och utveckling uppförda anslaget 33:1
Allmänna regionalpolitiska åtgärder.
Näringsutskottets yttrande
Näringsutskottet, som har yttrat sig i
form av protokollsutdrag, tillstyrker
propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
näringsutskottet, propositionens förslag
(punkt 40 i denna del).
40:4 Fastighetsmäklarnämnden
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett ramanslag
på 9 041 000 kr. Regeringen har
föreslagit en ändring i
fastighetsmäklarlagen (1995:400) som
innebär att hyresförmedlare ska
registrera sig hos
Fastighetsmäklarnämnden (prop.
2002/03:71). Nämnden behöver ytterligare
medel för de initiala kostnader denna nya
uppgift medför. Anslaget 40:4 Fastighets
mäklarnämnden ökas därför med 400 000 kr.
Finansiering sker genom en minskning av
det under utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och
byggande uppförda anslaget 31:3 Statens
bostadskreditnämnd:
Förvaltningskostnader.
Näringsutskottets yttrande
Näringsutskottet, som har yttrat sig i
form av protokollsutdrag, tillstyrker
propositionens förslag.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker, i likhet med
näringsutskottet, propositionens förslag
(punkt 40 i denna del).
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till
kommuner
48:2 Bidrag till särskilda insatser i
vissa kommuner och landsting
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett
reservationsanslag på 347 750 000 kr. För
att bidra till finansieringen av
höjningen av det under utgiftsområde 22
Kommunikationer nya anslaget 37:6 Gemen
sam radiokommunikation för skydd och
säkerhet minskas anslaget 48:2 Bidrag
till särskilda insatser i vissa kommuner
och landsting med 1 950 000 kr.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 40 i denna
del).
48:3 Statligt utjämningsbidrag till
kommuner och landsting
Propositionen
I statsbudgeten för innevarande år finns
för detta ändamål uppfört ett obetecknat
anslag på 23 759 414 000 kr.
Det kommunala utjämningssystemet syftar
till att ge kommuner och landsting
likvärdiga ekonomiska förutsättningar.
Detta sker genom en utjämning för skill
nader i skatteunderlag (inkomstutjämning)
och för strukturellt betingade
kostnadsskillnader (kostnadsutjämning).
Utgifterna för utjämningsbidraget
belastar ett anslag. Inkomsterna från den
utjämningsavgift kommuner och landsting
betalar till staten redovisas på
statsbudgetens inkomstsida. Systemet är i
princip självfinansierat, och
statsbudgetens saldo påverkas därmed
inte.
Storleken på utjämningsbidraget
fastställs slutligt under budgetåret,
varför avvikelser kan förekomma i
förhållande till av riksdagen beslutat
anslag. Beräkningar av Statistiska
centralbyrån avseende bidragsåret 2003
visar att omslutningen i utjämningen blir
2 534 miljoner kronor högre än vad som
ingår i statsbudgeten för 2003. Orsaken
är främst nominella ökningar av det
kommunala skatteunderlaget. Regeringen
föreslår därför att anslaget 48:3
Statligt utjämningsbidrag till kommuner
och landsting ökas med 2 533 626 000 kr.
Höjningen av utjämningsbidraget motiverar
en lika stor beräkningsteknisk uppräkning
av utgiftstaket innevarande år.
Motionen
Centerpartiet föreslår i motion Fi17 att
anslaget höjs med 575 miljoner kronor
jämfört med regeringens förslag.
Motionärerna förklarar att den föreslagna
förändringen av anslaget är en konsekvens
av finansieringsprincipen då de i
motionen presenterade förslagen till
reformering av inkomstskattesystemet samt
reformerat sjukförsäkringssystem påverkar
kommunernas ekonomi.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker
propositionens förslag (punkt 40 i denna
del) och avstyrker motion Fi17 (c)
yrkande 12 (i denna del) i konsekvens med
sina tidigare redovisade
ställningstaganden angående de av
Centerpartiet föreslagna förändringarna
på tilläggsbudgeten för 2003.
Finansutskottets sammanställning av
ändrade ramar för utgiftsområden samt av
ändrade och nya anslag
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till ändringar i lagen
(1991:591) om kreditering av
anställningsstöd och sjöfartsstöd på
skattekonto. Regeringens förslag till
ändringar i lagen (1962:381) om allmän
försäkring samt lagen (1991:1047) om
sjuklön tillstyrks delvis av utskottet.
Utskottet avstyrker däremot regeringens
förslag till ändring i lagen (1993:737)
om bostadsbidrag med hänvisning till
reviderade beräkningar av förslagets
effekter på statens utgifter. Mot denna
bakgrund tillstyrker utskottet
regeringens förslag till ändrade ramar
för utgiftsområden, med undantag för
ramen för utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning
och byggande. Vidare tillstyrker
utskottet regeringens förslag till
ändrade och nya anslag, med undantag
för anslaget 21:1 Bostadsbidrag.
Därmed avstyrks punkt 16 i
propositionen. Propositionens punkter
10, 11 och 40 tillstyrks delvis.
Punkterna 15, 25, 29 och 42 i
propositionen tillstyrks. Motionerna
avstyrks.
Jämför reservation 8 (c).
Propositionen
Regeringens förslag till ändrade anslag
har redovisats per utgiftsområde i det
föregående. Förslaget innebär att
anvisade medel ökar med 520 miljoner
kronor netto. De föreslagna ökningarna
uppgår till 5 359 miljoner kronor och de
föreslagna minskningarna uppgår till 4
839 miljoner kronor.
Motionerna
De alternativa förslagen om ändringar på
tilläggsbudget har redovisats i
anslutning till de olika anslagen ovan.
Av den ovanstående redovisningen
framgår att endast ett parti -
Centerpartiet - har presenterat ett
fullständigt alternativ till regeringens
förslag om ändrade anslag. I motion Fi17
av Maud Olofsson m.fl. (c) har, jämfört
med propositionen, netto föreslagits
minskningar med 502 miljoner kronor
(varav ökningar med 1 764 miljoner kronor
och minskningar med 2 266 miljoner
kronor).
Moderata samlingspartiet framför i
motion Fi18 att man enligt de regler som
gäller för budgetprocessen finner vare
sig möjlighet att arbeta om innevarande
års budget eller åter redovisa partiets
hela budgetförslag för 2003. Eftersom
riksdagen beslutade innevarande års
budget i slutet av 2002, presenterar
motionärerna inget fullständigt
budgetalternativ i samband med
regeringens förslag på tilläggsbudgeten.
Folkpartiet liberalerna förklarar i
motion Fi15 med anledning av 2003 års
ekonomiska vårproposition att man valt
att inte ta ställning till
tilläggsbudgeten som helhet, eftersom
partiets budgetalternativ för 2003
avslogs av riksdagen i december 2002.
Enligt riksdagsordningen har motionärerna
inte något utrymme att föreslå
förändringar på andra anslag än de av
regeringen aktualiserade, varför det inte
är praktiskt möjligt för partiet att
lägga fram en egen genomarbetad
tilläggsbudget.
Kristdemokraterna konstaterar i motion
Fi16 med anledning av 2003 års ekonomiska
vårproposition att förändringarna i
riksdagsordningen och budgetlagen starkt
begränsar möjligheten att väcka
preciserade förslag om ändrade
utgiftsramar. Motionärerna delar Moderata
samlingspartiets och Folkpartiet
liberalernas uppfattning att det därmed
inte är praktiskt möjligt för
oppositionspartierna att lägga fram egna
genomarbetade alternativ till regeringens
tilläggsbudget.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet har i det föregående
tagit ställning till de föreslagna
anslagsförändringarna samt lagförslagen
med anslagspåverkande effekt. Utskottet
har ställt sig bakom regeringens förslag,
med undantag för förslaget till ändring i
lagen (1993:737) om bostadsbidrag som
avvisas med hänsyn till det ansträngda
statsfinansiella läget. Till grund för
utskottets ställningstagande i denna
fråga ligger reviderade beräkningar som
visar att de av regeringen föreslagna
regeländringarna inledningsvis inte ger
den tänkta besparingen på det inom
utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande uppförda
anslaget 21:1 Bostadsbidrag. Utskottets
förslag innebär att nivån på detta anslag
blir oförändrad i förhållande till den i
statsbudgeten för 2003 fastställda
anslagsnivån. Utskottet föreslår
följaktligen att ramen för utgiftsområde
18 minskar med 126,5 miljoner kronor
jämfört med statsbudgeten för 2003,
vilket är 18 miljoner kronor mindre än
vad regeringen föreslår.
Därutöver har utskottet föreslagit
vissa justeringar i regeringens förslag
till ändringar i lagen (1962:381) om
allmän försäkring och i lagen (1991:1047)
om sjuklön. Dessa justeringar medför inte
några förändringar i beräkningen av
statsbudgetens utgifter jämfört med
regeringens förslag.
Utskottet tillstyrker således att
riksdagen godkänner regeringens förslag
till ändrade ramar för utgiftsområden,
med undantag för ramen för utgiftsområde
18. Vidare tillstyrker utskottet att
riksdagen anvisar ändrade och nya anslag
i enlighet med regeringens förslag,
anslaget 21:1 undantaget. De alternativa
motionsförslagen avstyrks.
Utskottets förslag innebär att anvisade
medel ökar med 538 miljoner kronor netto.
De föreslagna minskningarna uppgår till 4
821 miljoner kronor, medan de föreslagna
ökningarna är oförändrade jämfört med
propositionen och uppgår till 5 359
miljoner kronor.
Mot bakgrund av det ovan anförda
avstyrker finansutskottet punkt 16 i
propositionen och tillstyrker delvis
punkterna 10, 11 och 40. Propositionens
förslag i punkterna 15, 25, 29 och 42
tillstyrks i sin helhet. Motionerna Fi17
(c) yrkandena 8, 9 och 12, Fi18 (m)
yrkande 1, Fi19 (fp) yrkandena 1-5 och
Fi21 (fp) yrkandena 1-2 avstyrks.
Utskottets förslag framgår av punkt 30 i
utskottets förslag till riksdagsbeslut
jämte den där efterföljande
specifikationen över ändrade ramar på
utgiftsområden och ändrade och nya
anslag.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
och ställningstaganden har föranlett
följande reservationer. I rubriken anges
inom parentes vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas
i avsnittet.
1. Kapital för omstrukturering
av statliga bolag, punkt 1 (m, fp, c)
av Fredrik Reinfeldt (m), Karin
Pilsäter (fp), Gunnar Axén (m),
Christer Nylander (fp), Lena Ek (c)
och Tomas Högström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om en förbättrad kapitalstruktur i
statliga bolag. Därmed bifaller riksdagen
delvis motion 2002/03:Fi18 av Fredrik
Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 2 och avslår
proposition 2002/03:100 punkt 37 samt
motion 2002/03:Fi23 av Mats Odell m.fl.
(kd) yrkandena 3 och 4.
Ställningstagande
Vi avvisar bestämt regeringens förslag om
förbättrad kapitalstruktur i statliga
bolag. Skälen för vårt ställningstagande
är flera, och de gäller både formen för
omstruktureringen och dess påverkan på
enskilda företag samt hela marknader.
En grundläggande invändning är att
förslaget står i strid med budgetlagen
och är konstitutionellt tvivelaktigt.
Regeringen menar att den nuvarande
ordningen, dvs. att riksdagen inom ramen
för den ordinarie budgetprocessen
beslutar om i vilken utsträckning
skattebetalarnas pengar ska användas för
kapitaltillskott i statligt hel- och
delägda aktiebolag, ''''''''''''''''begränsar ägarens
handlingsmöjligheter på ett olämpligt
sätt''''''''''''''''. Det är fel. Ägarens, dvs. i
förlängningen medborgarnas, företrädare,
dvs. riksdagen, har fullständig
handlingsfrihet. Däremot begränsas
regeringens handlingsfrihet, vilket är
avsikten med den gällande ordningen. Vi
anser att det ur demokratisk synvinkel är
angeläget att denna ordning består. Det
är oroväckande att en av motiveringarna
till förslaget är att riksdagens
medverkan i beslutsprocessen anses hämma
statens förvaltning av bolagen till
nackdel för bolagens utveckling och att
regeringen därmed föreslås få möjlighet,
även om det endast är i undantagsfall,
att själv disponera medlen på kontot för
att göra nödvändiga kapitalinsatser.
En annan invändning gäller användandet
av bemyndigande på finansmaktens område.
En viktig motivering för budgetlagen var
att den ersatte en uppsjö av
bemyndiganden som riksdagen givit
regeringen. Bemyndigandena var av den
omfattningen att det var svårt att få en
önskvärd överblick, och det förelåg risk
för att det kunde uppstå oklarhet om vad
riksdagen hade beslutat. Det fanns behov
av reglering på finansmaktens område som
låg mellan regeringsformens och
riksdagsordningens generella regler och
de detaljerade och oöverblickbara
bemyndigandena. Vid sidan om
bemyndigandena fanns dessutom en rikt
utvecklad praxis som ansågs behöva
kodifieras. Förslaget i vårpropositionen
om förbättrad kapitalstruktur tillhör den
typ av bemyndiganden som riksdagen avsåg
att undvika genom införandet av
budgetlagen.
Vi vill vidare betona den betydelse som
principerna om bruttoredovisning och
fullständig budgetproposition har för att
riksdagen ska kunna utöva sin
grundlagsreglerade finansmakt.
Regeringsförslaget innebär ett flagrant
brott mot budgetlagens bestämmelser.
Vi noterar att den valda budgettekniken
inte motiveras i propositionen. Det
verkliga skälet torde vara att regeringen
ännu en gång manövrerar för att kringgå
de restriktioner i budgetprocessen i form
av bl.a. utgiftstaket som den själv varit
med om att besluta.
Det framgår inte heller av
propositionen på vilken grund regeringens
"uppskattning" att en engångsutdelning om
3 miljarder kronor kan genomföras vilar.
Beloppet verkar godtyckligt valt, inte av
omsorg om de företag som dräneras på
kapital utan för att räcka till behoven i
förlustbolagen. Förslaget riskerar därmed
att skada de företag som ska tvingas till
en extra utdelning av kapital.
Samtidigt kan den ordning regeringen
föreslår leda till att konkurrensen
snedvrids på de marknader där statligt
ägda företag verkar i konkurrens med
privata företag. Regeringens jämförelse
med en privat företagsägare är
irrelevant, dels av det uppenbara skälet
att regeringen inte är en privat
företagsägare, dels eftersom ett flertal
statliga företag är mycket speciella,
bl.a. genom att ha lagreglerade monopol.
Att använda avkastningen från sådana
företag som är ett slags beskattning för
att ge kapitaltillskott till företag som
är konkurrensutsatta kan i praktiken
innebära att skattemedel används för att
subventionera de konkurrensutsatta
företagen. Av detta skäl är det oklart om
regeringens förslag står i
överensstämmelse med EU:s regelverk.
Regeringen hävdar att så är fallet, men
återigen saknas en redovisning av grunden
för denna bedömning. Enligt regeringen
ska insatserna användas för att
vidareutveckla en väl fungerande
verksamhet som kräver ytterligare
kapital. Enligt vår mening är inte de
verksamheter som åsyftas, SJ och Teracom
AB, väl fungerande verksamheter.
Vi anser att riksdagen som sin mening
ska tillkännage för regeringen vad vi har
framfört om omstruktureringen av statliga
bolag. Detta innebär att riksdagen delvis
bifaller motion Fi18 (m) yrkande 2 och
avslår propositionens förslag i punkt 37
samt motion Fi23 (kd) yrkandena 3 och 4.
2.Kapital för omstrukturering av
statliga bolag, punkt 1 (kd)
av Mats Odell (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under
punkt 1 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om en förbättrad kapitalstruktur i
statliga bolag. Därmed bifaller riksdagen
delvis motion 2002/03:Fi23 Mats Odell
m.fl. (kd) yrkandena 3 och 4 samt delvis
motion 2002/03:Fi18 av Fredrik Reinfeldt
m.fl. (m) yrkande 2 och avslår
proposition 2002/03:100 punkt 37.
Ställningstagande
I tilläggsbudget för 2003 lämnar
regeringen ett förslag till vad man
kallar "en förbättrad kapitalstruktur i
statliga bolag". Regeringen föreslår att
det i samband med en översyn av
kapitalstrukturen i statligt ägda bolag,
genom extra utdelningar, ska tillföras
tre miljarder kronor till ett särskilt
konto i Riksgäldskontoret. Behållningen
på kontot ska brukas för insatser i av
staten hel- och delägda bolag.
En viktig princip i den statliga
budgetprocessen är att inkomster och
utgifter ska redovisas brutto.
Bruttoredovisning innebär att budgeten
blir tydligare och att olika åtgärder
enklare kan prövas mot varandra. I syfte
att kringgå utgiftstaket redovisar
regeringen vissa utgifter som en
minskning av statens inkomster trots att
de är bidrag och således borde behandlas
som utgifter. När det gäller den i
propositionen föreslagna förbättringen av
kapitalstrukturen i statliga bolag är
tanken att inte göra någon redovisning
alls i statsbudgeten.
Det finns anledning att se med oro på
det alltmer oförblommerade trixandet med
utgiftstaket från regeringens sida.
Regeringen motiverar sitt förslag med
att privata företagsägare i en koncern
har en möjlighet att fördela resurser
mellan olika dotterföretag och att staten
kan ha behov av att göra insatser i
företag som har ekonomiska problem samt
att fullgöra hembudsavtal av olika slag.
I dagsläget krävs riksdagsbeslut för att
regeringen ska kunna agera. Detta anser
regeringen hämmar statens, läs
regeringens, företagsförvaltning till
nackdel för företagens utveckling.
Regeringen föreslås därför få möjlighet,
även om det endast är i undantagsfall,
att själv disponera medlen på kontot för
att göra nödvändiga kapitalinsatser.
Kristdemokraterna har tidigare
framhållit att bristsituationer i
statligt ägda bolag bör avhjälpas
antingen genom en omfördelning av
statliga tillgångar genom
extrautdelningar eller försäljningar
eller genom att privata investerare
skjuter till kapital. Att regeringen nu
presenterar en modell som bygger på
kristdemokratiska förslag måste delvis
hälsas med tillfredsställelse. Dock
avviker regeringens förslag på en viktig
och avgörande punkt från
Kristdemokraternas linje. Partiet har
alltid framhållit att denna typ av
överföringar av statliga tillgångar måste
göras inom statsbudgeten och därmed göra
det möjligt för riksdagen att besluta om
kapitaltillskott i varje enskilt fall.
Eftersom det även i framtiden kommer
att finnas behov av att göra förändringar
i kapitalstrukturen i statliga företag
riskerar den modell som regeringen
föreslår att få en permanent karaktär.
För att öka öppenheten samt för att
inordna modellen för förändringar i
statliga bolags kapitalstruktur i
statsbudgeten anser jag att modellen bör
regleras i en lag som avgränsar kontots
användning och beskriver hur de medel som
använts ska redovisas över statsbudgeten.
En sådan lag bör tydligt avgränsa
regeringens befogenhet att göra
kapitalinsatser utan att i förväg ha
inhämtat riksdagens godkännande.
Vad jag anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Det
innebär att jag delvis tillstyrker motion
Fi23 (kd) yrkandena 3 och 4 samt delvis
motion Fi18 (m) yrkande 2 och avstyrker
propositionens förslag i punkt 37.
3. Omfinansiering av
kapitaltillskott till Teracom AB -
punkt 2 (m, fp, kd, c)
av Fredrik Reinfeldt (m), Karin
Pilsäter (fp), Mats Odell (kd), Gunnar
Axén (m), Christer Nylander (fp), Lena
Ek (c) och Tomas Högström (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 2 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag om
godkännande av vad regeringen förordar om
omfinansiering av ett avsett
kapitaltillskott till Teracom AB. Därmed
avslår riksdagen proposition 2002/03:100
punkt 38.
Ställningstagande
Vi har i särskilda reservationer
redovisat vårt ställningstagande till
regeringens förslag om ett konto i
Riksgäldskontoret för finansiell
omstrukturering av de statliga bolagen.
Vi anser att riksdagen bör avslå
förslaget att av behållningen på detta
konto i Riksgäldskontoret bör 500 000 000
kr få användas för att återbetala
Teracoms lån till Riksgäldskontoret eller
för att göra ett kapitaltillskott till
Teracom.
4. Lag om ändring i lagen
(2001:761) om bostadstillägg till
pensionärer m.fl., punkt 15 (kd, c)
av Mats Odell (kd) och Lena Ek (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 15 borde ha följande lydelse:
Riksdagen antar regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (2001:761) om
bostadstillägg till pensionärer m.fl. med
den ändringen att orden "och augusti"
ersätts med orden "juli t.o.m. december".
Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Fi23 av Mats Odell m.fl. (kd)
yrkande 2 och avslår delvis proposition
2002/03:100 punkt 12.
Ställningstagande
Regeringen föreslår i tilläggsbudgeten
för 2003 att bostadstillägg som betalas
ut under juni 2003 enligt äldre
bestämmelser får betalas ut även under
juli och augusti 2003 om ansökan om
bostadstillägg har lämnats in senast den
30 juni 2003. Förslaget baseras på en
skrivelse från Riksförsäkringsverket (dnr
S2003/1696/SF). I skrivelsen föreslår
verket en förlängning med sex månader,
dvs. till utgången av 2003. Syftet med
Riksförsäkringsverkets förslag är att ge
försäkringskassorna en reell möjlighet
att handlägga de aktuella
ärendevolymerna.
Eftersom Riksrevisionsverkets förslag
inte innebär någon merkostnad av en sådan
storlek att en särskild reglering är
nödvändig anser vi att
försäkringskassorna bör ges den tid som
verket ursprungligen föreslog. I lagen
(2001:761) om bostadstillägg till
pensionärer m.fl. bör därför i
övergångsbestämmelserna till lagen
införas en ny punkt med följande lydelse:
6. Bostadstillägg som betalas ut i juni
2003 enligt äldre bestämmelser med stöd
av punkterna 3 och 4 får även betalas ut
för tiden juli till och med december
2003. Detta gäller endast under
förutsättning att den försäkrade
uppfyller förutsättningarna för rätt till
bostadstillägg enligt 2 § och ansökan
kommit in till försäkringskassan enligt
22 § före den 1 juli 2003.
Vi anser därmed att riksdagen bör avslå
regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (2001:761) om bostadstillägg till
pensionärer m.fl. Motion Fi23 (kd)
yrkande 2 tillstyrks.
5. Riksdagens revisorers förslag
angående radiokommunikation för
trygghet och säkerhet, punkt 24 (fp)
av Karin Pilsäter och Christer
Nylander (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 24 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om ett gemensamt
radiokommunikationssystem för samhällets
trygghet och säkerhet. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:Fö4 av Allan
Widman m.fl. (fp) yrkandena 1-3, bifaller
delvis förslag 2002/03:RR13 samt avslår
motionerna 2002/03:Fö3 av Else-Marie
Lindgren och Ragnwi Marcelind (kd) och
2002/03:Fö269 av Kenth Högström (s).
Ställningstagande
Vi anser att det är av stor vikt att ett
nytt kommunikationssystem för skydd och
säkerhet införs så snart det har
presenterats ett hållbart och noggrant
övervägt underlag. Vi instämmer i
Riksdagens revisorers kritik av
regeringens ineffektiva och otillräckliga
beredning av ärendet. Det är nu av
yttersta vikt att kommande underlag som
regeringen presenterar är tillräckligt
väl utrett och att beredningen denna gång
har skett genom väl samordnade
utredningar. Regeringen måste nu ta det
fulla ansvaret för att ett slutgiltigt
och fullgott underlag gällande
kommunikationssystemet snarast
presenteras för riksdagen.
Vi vill också framhålla att det är
mycket viktigt med internationell
samordning av ärendet. Inom EU sker ett
alltmer utvidgat samarbete för att
bekämpa internationell gränsöverskridande
brottslighet såsom t.ex. människohandel,
handel med narkotika och terrorism. Ett
beslutsunderlag från regeringen måste
därför baseras på noggranna överväganden
med hänsyn till Schengenavtalet och
arbetet för ett effektivt internationellt
polis- och tullsamarbete. Underlaget
måste också ta hänsyn till behovet av
gemensamma insatser med våra grannländer
Norge, Finland och Danmark. Vid
gränsöverskridande brottslighet och
större olyckor som inträffar i
närliggande gränsområden behövs en god
nordisk samordning.
I det här aktuella förslaget menar
Riksdagens revisorer att det även är
viktigt med samverkan dels för att
undvika störning mellan ländernas
kommunikationssystem, dels för att kunna
öka täckningen och minska kostnaderna. Vi
delar revisorernas slutsats om vikten av
att kunna samverka med andra länders
skydds- och säkerhetsaktörer. Det är
enligt vår mening ett oavvisligt krav att
regeringens slutgiltiga förslag också
innehåller underlag och förslag om
internationell samordning av
radiokommunikationssystemet.
Vidare instämmer vi i revisorernas
slutsats att finansieringsfrågan bara kan
lösas om vissa nödvändiga beslut fattas -
beslut som inte kan fattas av regeringen
utan kräver beslut bl.a. av riksdagen -
och att det därför krävs ett
beslutsunderlag som tydligt belyser hur
finansieringsansvaret kan fördelas.
I detta sammanhang vill vi påpeka att
finansieringen av
radiokommunikationssystemet inte bör
bygga på prioriteringar av de enskilda
berörda myndigheterna. Det huvudsakliga
finansiella ansvaret bör regleras i
budgetpropositionen. Det måste därför
slutligen ankomma på riksdagen att göra
den finansiella fördelningen av medlen
till de berörda myndigheterna. Detta är
en förutsättning för att alla berörda
aktörer ska ansluta sig och för att man
ska uppnå önskvärd samordning. Därför bör
regeringen snarast presentera ett väl
underbyggt förslag till finansiering där
regeringen tar det centrala
finansieringsansvaret för införandet av
radiokommunikationssystemet.
Vi anser att riksdagen som sin mening
ska tillkännage för regeringen vad vi har
framfört om ett gemensamt
radiokommunikationssystem för samhällets
trygghet och säkerhet. Detta innebär att
riksdagen bifaller motion Fö4 (fp)
yrkandena 1-3 samt förslag RR13 (i
motsvarande del) och avslår motionerna
Fö3 (kd) och Fö269 (s).
6. Riksdagens revisorers förslag
angående radiokommunikation för
trygghet och säkerhet, punkt 24 (kd)
av Mats Odell (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under
punkt 24 borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som anförs i reservationen
om ett gemensamt
radiokommunikationssystem för samhällets
trygghet och säkerhet. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:Fö3 av Else-
Marie Lindgren och Ragnwi Marcelind (kd)
och avslår förslag 2002/03:RR13 samt
motionerna 2002/03:Fö269 av Kenth
Högström (s) och 2002/03:Fö4 av Allan
Widman m.fl. (fp) yrkandena 1-3.
Ställningstagande
Sveriges säkerhets- och försvarspolitik
är i omvandling. Vi lever i en tid av
olika gråzoner. Skillnaden mellan krig
och fred, nationell och internationell
säkerhet, väpnat och icke-väpnat angrepp,
det civila och det militära blir allt
svårare att särskilja. I denna verklighet
måste det svenska samhället kunna möta
angrepp utförda av andra aktörer än
stater som använder avancerade metoder
och vapen, inklusive icke-konventionella
vapen. Det kräver enligt min mening ökad
samverkansförmåga mellan många aktörer
som har ansvar för säkerheten.
För att de samlade insatserna för hela
befolkningens skydd ska bli effektiva och
för att vi i vårt moderna men sårbara
samhälle ska ha en god beredskap, krävs
det nu att den utdragna frågan om ett
gemensamt modernt
radiokommunikationssystem kommer till en
snar lösning. Det nya
kommunikationssystemet bör också ta sikte
på att kunna utnyttjas internationellt
inte minst inom gränsområden. Jag är
övertygad om att genom samordning mellan
länder kan såväl ekonomiska som
funktionella fördelar vinnas.
Jag anser att riksdagen som sin mening
ska tillkännage för regeringen vad jag
har framfört om att skyndsamt införa ett
gemensamt radiokommunikationssystem för
samhällets trygghet och säkerhet. Detta
innebär att riksdagen bifaller motion Fö3
(kd) och avslår förslag RR13 samt
motionerna Fö4 (fp) yrkandena 1-3 och
Fö269 (s).
7. Återföring av skatt på
handelsgödsel och bekämpningsmedel
m.m. (bemyndigande), punkt 28 (kd, c)
av Mats Odell (kd) och Lena Ek (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under
punkt 28 borde ha följande lydelse:
Riksdagen avslår regeringens förslag att
bemyndiga regeringen att under 2003, för
det under utgiftsområde 23 Jord- och
skogsbruk, fiske och anslutande näringar
uppförda anslaget 44:6 Återföring av
skatt på handelsgödsel och
bekämpningsmedel m.m., besluta om stöd
som inklusive tidigare gjorda åtaganden
medför utgifter på högst 195 000 000 kr
under 2004 och högst 195 000 000 kr under
2005. Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Fi17 av Maud Olofsson m.fl. (c)
yrkande 10 och avslår proposition
2002/03:100 punkt 35.
Ställningstagande
Det är vår bestämda uppfattning att
svenska jordbrukare ska få konkurrera på
lika villkor med kollegor i andra EU-
länder. Denna konkurrens försvåras dock
av att regeringen uppbär skatt på
bekämpningsmedel och kväve i
handelsgödsel i jordbruket, men återför
endast en mindre del av det uppburna
beloppet till jordbruksnäringen.
Vi konstaterar att enligt
budgetpropositionen för 2003 skulle
skatten på handelsgödsel återföras till
jordbruksnäringen. Men i den nu aktuella
vårpropositionen föreslår regeringen att
återföringen dels begränsas, dels
förskjuts till de kommande åren.
Samtidigt begär regeringen ett
bemyndigande att under innevarande år för
anslaget 44:6 Återföring av skatt på
handelsgödsel och bekämpningsmedel
besluta om stöd som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på högst
195 miljoner kronor under 2004 respektive
2005.
Vi anser att intäkten från skatt på
handelsgödsel och bekämpningsmedel i sin
helhet bör återföras till den svenska
jordbruksnäringen. Något bemyndigande
till regeringen att besluta om stöd till
jordbruket på högst 195 miljoner kronor
respektive för de två nästkommande åren
bör därför inte lämnas. Motion Fi17 (c)
yrkande 10 tillstyrks således medan
propositionens förslag avstyrks.
8. Ändrade ramar för
utgiftsområden samt ändrade och nya
anslag, punkt 30 (c)
av Lena Ek (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under
punkt 30 borde ha följande lydelse:
Riksdagen
antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1999:591) om kreditering
av anställningsstöd och sjöfartsstöd på
skattekonto,
avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring, lag om ändring i lagen
(1991:1047) om sjuklön och lag om ändring
i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,
avslår regeringens förslag till
användning av det under utgiftsområde 10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp uppförda anslaget 19:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m.,
avslår regeringens förslag att bemyndiga
regeringen att under 2003, för det under
utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande uppförda
ramanslaget 31:14 Omstrukturering av
kommunala bostadsbolag, göra åtaganden
som inklusive tidigare gjorda åtaganden
innebär utgifter på högst 150 000 000 kr
efter 2003 och
godkänner ändrade ramar för
utgiftsområden samt anvisar ändrade och
nya anslag i enlighet med bifogad
specifikation.
Därmed bifaller riksdagen motion
2002/03:Fi17 av Maud Olofsson m.fl. (c)
yrkandena 8, 9 och 12 samt proposition
2002/03:100 punkterna 15 och 42, bifaller
delvis proposition 2002/03:100 punkt 40
och avslår proposition 2002/03:100
punkterna 10, 11, 16, 25 och 29 samt
motionerna 2002/03:Fi18 av Fredrik
Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 1,
2002/03:Fi19 av Bo Könberg m.fl. (fp)
yrkandena 1-5 och 2002/03:Fi21 av Lennart
Fremling (fp) yrkandena 1 och 2.
Ställningstagande
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Jag anser att utgifterna inom
utgiftsområdet ökar betydligt mer än vad
som är motiverat. Framför allt har
kostnaderna för Regeringskansliet ökat.
Enligt min mening bör decentralism och
mindre av centrala påbud eftersträvas,
varför jag föreslår att anslaget 90:5
Regeringskansliet m.m. minskas med 150
miljoner kronor innevarande år.
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Det är glädjande att regeringen i sin
tilläggsbudget rättar till vissa av sina
felaktigheter från höstens budget, även
om dessa brister borde ha upptäckts
betydligt tidigare. Kriminalvården
tillskjuts 200 miljoner kronor, exakt det
belopp som Centerpartiet krävde redan i
höstas. Regeringen anslår även
ytterligare medel till
åklagarorganisationen där Centerpartiet
redan i höstas föreslog att medel skulle
tillföras.
För att finansiera
upphandlingskostnaderna för ett nytt
radiokommunikationssystem har regeringen
valt att minska polisorganisationens
anslag med 1 950 000 kr. Jag anser att
polisens strama budget inte tillåter
detta och föreslår att motsvarande belopp
återförs till anslaget 4:1
Polisorganisationen under 2003.
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Regeringen väljer att flytta 400 miljoner
kronor för bistånd från 2003 till 2004.
Avsikten med denna procedur, utöver att
det skulle röra sig om sedvanlig kreativ
bokföring från regeringens sida,
förefaller något oklar. Centerpartiet
anser att solidaritet för människor i
svåra situationer i världen är mycket
viktig. Kontinuitet och tydliga
spelregler är viktiga för
biståndsverksamhet. Följaktligen avvisar
jag regeringens förslag att senarelägga
vissa satsningar på 400 miljoner kronor
inom anslaget 8:1 Biståndsverksamhet.
Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar
Centerpartiet förespråkar att regeringens
satsning på de lokala utvecklingsavtalen
i storstadsregionerna avvecklas eftersom
resultaten inte står i proportion till de
investerade medlen. Därmed anser jag att
anslaget 11:1 Utvecklingsinsatser i
storstadsregionerna inte behöver ökas med
40 miljoner kronor.
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid
sjukdom och handikapp
Jag motsätter mig regeringens förslag
till lag om ändring i lagen (1991:1047)
om sjuklön. Förslaget att utöka
arbetsgivarnas sjuklöneansvar med en
vecka innebär enligt min mening en
indirekt skattehöjning på näringslivet
eftersom ingen kompensation ges för de
höjda kostnaderna. Jag anser att
arbetsgivaransvaret mycket tydligare bör
ta hänsyn till företagens storlek och bör
motsvaras av full kompensation i form av
sänkta arbetsgivaravgifter. De mindre
företagen bör helt undantas från
skyldigheten att genomföra en
rehabiliteringsutredning vid längre
sjukskrivningsfall. Jag föreslår därför
att en sjuklönemodell införs där
arbetsgivarinträdet kopplas till antalet
anställda med ett tak på 30 dagar. Ett
företag med 5 anställda får alltså 5
dagars arbetsgivarinträde i
sjukförsäkringen per anställd. De sociala
avgifterna sätts samtidigt till en nivå
som motsvarar ett arbetsgivarinträde på
30 dagar, vilket innebär en bonus till
små företag.
Jag avvisar även regeringens förslag
till omräkningsfaktor för SGI och
förespråkar i stället en historisk SGI-
beräkning som innebär att
sjukpenninggrundande inkomst beräknas på
genomsnittsinkomsten under de senaste 24
månaderna. Vidare föreslår jag en ökad
samordning mellan systemen för
arbetslöshetsförsäkring respektive
sjukförsäkring, inklusive deras
administration. Därmed avvisar jag
regeringens förslag om ändringar i lagen
(1962:381) om allmän försäkring.
Sammanlagt beräknas de ovan beskrivna
förslagen ge en nettobesparing på 366
miljoner kronor under innevarande år.
Utgifterna på anslaget 19:1 Sjukpenning
och rehabilitering m.m. minskar med 1 616
miljoner kronor, samtidigt som statens
inkomster från arbetsgivaravgifter
minskar med 1 250 miljoner kronor.
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för
familj och barn
Centerpartiet utlovade i valrörelsen
höjda tak i föräldraförsäkringen till
11 basbelopp. Till skillnad från
regeringen håller vi våra vallöften. Jag
föreslår att taket i föräldraförsäkringen
höjs till 11 basbelopp fr.o.m. den 1 juli
2003. Samtidigt vill jag införa vårt
förslag till historisk SGI, vilket
innebär att beräkningsunderlaget för
föräldrapenningen ska baseras på
genomsnittsinkomster från de senaste 24
månaderna före uttaget av
föräldraledigheten. Sammanlagt medför
dessa förslag en minskning av anslaget
21:2 Föräldraförsäkring med 155 miljoner
kronor jämfört med regeringens förslag.
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande
Jag vill erinra om att Centerpartiet gick
emot inrättandet av Statens bostadsnämnd.
Det som hänt i bl.a. Kristinehamn har
ytterligare stärkt vår uppfattning.
Kommuner som har köpare till
rivningsbostäder får ett bättre bud av
staten för rivning än för att ge
förutsättningar för lokal tillväxt och
självbestämmande. Jag anser därför att
Statens bostadsnämnd ska läggas ned och
att anslaget till omstrukturering av
kommunala bostadsbolag omedelbart bör
avvecklas. Härigenom sparas 5 miljoner
kronor på anslaget 31:13 Statens
bostadsnämnd. Det inom anslaget 31:14
Omstrukturering av kommunala bostadsbolag
uppbyggda anslagssparandet på 150
miljoner kronor kan dessutom dras in.
Därmed avvisar jag också regeringens
förslag om bemyndigande för anslaget till
omstrukturering av kommunala
bostadsbolag.
Jag avvisar dessutom regeringens förslag
till ändringar i lagen (1993:737) om
bostadsbidrag med dess konsekvenser på
anslaget 21:1 Bostadsbidrag, mot bakgrund
av reviderade beräkningar avseende
förslagets budgeteffekter.
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och
naturvård
Regeringen drar ned anslaget för
marksanering med 150 miljoner kronor med
den informativa motiveringen att trycket
på statsbudgeten ska minskas.
Centerpartiet anser att miljöfrågan är
viktig och att satsningarna på
marksanering ska fortsätta. Jag avvisar
därmed regeringens förslag till minskning
av anslaget 34:4 Sanering och
eterställning av förorenade områden med
150 miljoner kronor.
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Trots att Sveriges vägnät är i mycket
dåligt skick drar regeringen ned på
anslaget 36:2 Väghållning och
statsbidrag. Centerpartiet anser att
infrastrukturen har stor betydelse för
ett fungerande näringsliv och ekonomisk
tillväxt. Jag avvisar därför regeringens
besparing på över 400 miljoner kronor på
landets kommunikationer och föreslår att
pengarna återförs till utgiftsområde 22.
Centerpartiet bedömer vidare att SJ AB:s
prekära finansiella situation i nuläget
bör lösas genom ett lån på de aktuella
1,855 miljarderna. Jag anser att
kostnaden för detta lån bör belasta
statsbudgeten genom att den tas upp på
ett anslag inom utgiftsområde 22. För
2003 beräknas denna kostnad enligt
aktuell 5-årsränta à 5,3 % uppgå till 25
miljoner kronor.
Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk,
fiske m.m.
Svenska jordbrukare har svårt att
konkurrera med kollegor i andra EU-
länder. Skatten på handelsgödsel skulle
enligt höstens budgetproposition
återföras till jordbruksnäringen men dras
enligt vårpropositionen in. Jag anser att
svenska jordbrukare ska få konkurrera på
lika villkor och avvisar därför
regeringens förslag till minskning av
anslaget 44:6 Återföring av skatt på
handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m.
med 184 miljoner kronor. Jag avstyrker
också regeringens förslag till
bemyndigande inom samma anslag, i
enlighet med mitt ställningstagande i
reservation 7 ovan.
Regeringen föreslår därutöver att även
s.k. rådgivningspengar för
miljöförbättrande åtgärder dras in. Jag
anser att rådgivningspengarna ska satsas
som ett viktigt led i att ställa om
jordbruket i en mer miljövänlig riktning.
Därför avvisar jag regeringens besparing
inom anslaget 44:1 Åtgärder för
landsbygdens miljö och struktur och
föreslår att satsningarna på
miljöförbättrande åtgärder utökas med
ytterligare 10 miljoner kronor. Dessutom
avstyrker jag regeringens förslag att
minska satsningen på
omarronderingsprojekt med 1 miljon
kronor. Jag föreslår således att
satsningarna på utgiftsområde 23 utökas
med sammanlagt 204 miljoner kronor
jämfört med förslaget i propositionen.
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Regeringen minskar anslaget för den s.k.
Östersjömiljarden med 50 miljoner kronor.
Eftersom Centerpartiet ogillar
ineffektiva satsningar välkomnar vi
detta, men vi yrkar på att hela
satsningen dras tillbaka. Jag föreslår
således att anslaget 39:6
Näringsutveckling i Östersjöregionen
minskas med ytterligare 150 miljoner
kronor.
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till
kommunerna
Jag föreslår att anslaget 48:3 Statligt
utjämningsbidrag till kommuner och
landsting ökas med 575 miljoner kronor
jämfört med regeringens förslag. Genom
detta kompenseras kommunerna i enlighet
med den s.k. finansieringsprincipen för
Centerpartiets förslag till reformering
av inkomstskattesystemet samt reformerat
sjukförsäkringssystem, då dessa förslag
påverkar kommunernas ekonomi.
Finansutskottets sammanställning av
ändrade ramar för utgiftsområden samt
ändrade och nya anslag
Jag har i denna reservation ställt mig
bakom Centerpartiets förslag till ändrade
anslag på tilläggsbudget. Därutöver har
jag även avstyrkt regeringens förslag
till ändringar i lagen (1993:737) om
bostadsbidrag med dess konsekvenser.
Därmed tillstyrks motion Fi17 (c)
yrkandena 8, 9 och 12. Övriga motioner
avstyrks. I de delar Centerpartiets
förslag inte innebär att regeringens
förslag avstyrks kan propositionen
accepteras.
Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden
samt ändrade och nya anslag för budgetåret 2003
Belopp i tusental kronor
Utgiftsområde Belopp Regeringens C:s
enl. förslag försla
Anslag statsb g
udget
2003
Förän Ny jämför
dr. ram/n t med
av y reg.
ram/a ansla försla
nslag gsniv g
å
1 Rikets styrelse 7 674 14 7 688 -150
618 229 847 000
90: Regeringskansliet 5 180 -10 5 170 -150
5 m.m. 433 221 212 000
4 Rättsväsendet 24 198 24 + 1950
584 050 782
790 840
4:1 Polisorganisation 13 -1 13 +1950
en 559 950 557
801 851
7 Internationellt 17 -74 17 +400
bistånd 140 979 065 000
303 324
8:1 Biståndsverksamhe 15 -94 15 +400
t 886 979 791 000
126 147
8 Invandrare och 7 128 227 7 356 -40
flyktingar 470 800 270 000
11: Utvecklingsinsats 230 40 270 -40
1 er i 000 000 000 000
storstadsregioner
na
10 Ekonomisk 119 -858 118 -1 616
trygghet vid 398 000 540 000
sjukdom och 964 964
handikapp
19: Sjukpenning och 46 -2 44 -1 616
1 rehabilitering 943 460 483 000
m.m. 496 000 496
12 Ekonomisk 52 -470 52 -155
trygghet för 889 000 419 000
familjer och barn 100 100
21: Föräldraförsäkrin 22 -470 21 -155
2 g 340 000 870 000
000 000
18 Samhällsplanering 9 482 -144 9 337 -137
, 356 500 856 000
bostadsförsörjnin
g och byggande
21: Bostadsbidrag 3 829 -18 3 811 +18
1 000 000 000 000
31: Statens 9 930 - 9 930 -5 000
13 bostadsnämnd
31: Omstrukturering 30 - 30 -150
14 av kommunala 000 000 000
bostadsbolag
20 Allmän miljö- och 3 363 -150 3 213 +150
naturvård 075 000 075 000
34: Sanering och 460 -150 310 +150
4 återställning av 770 000 770 000
förorenade
områden
22 Kommunikationer 25 -500 25 +433
858 650 357 000
344 694
36: Väghållning och 14 -408 14 +408
2 statsbidrag 923 000 515 000
449 449
Nytt anslag: - - - +25
Räntekostnader 000
för lån till SJ
AB
23 Jord- och 10 -194 10 +204
skogsbruk, fiske 480 000 286 000
med anslutande 979 979
näringar
44: Åtgärder för 2 223 -9 2 214 +19
1 landsbygdens 000 000 000 000
miljö och
struktur
44: Stöd till 3 000 -1 2 000 +1 000
4 jordbrukets 000
rationalisering
m.m.
Utgiftsområde Belopp Regeringens C:s
enl. förslag försla
Anslag statsb g
udget
2003
Förän Ny jämför
dr. ram/n t med
av y reg.
ram/a ansla försla
nslag gsniv g
å
44: Återföring av 420 -184 236 +184
6 skatt på 000 000 000 000
handelsgödsel och
bekämpningsmedel
m.m.
24 Näringsliv 3 542 -107 3 435 -150
675 600 075 000
39: Näringslivsutveck 200 -50 150 -150
6 ling i 000 000 000 000
Östersjöregionen
25 Allmänna bidrag 68 2 531 71 +575
till kommuner 486 676 018 000
664 340
48: Statligt 23 2 533 26 +575
3 utjämningsbidrag 759 626 293 000
till kommuner och 414 040
landsting
Summa förändringar i förhållande till -484
regeringens förslag 050
Särskilda yttranden
Utskottets beredning av ärendet har
föranlett följande särskilda yttranden. I
rubriken anges inom parentes vilken punkt
i utskottets förslag till riksdagsbeslut
som behandlas i avsnittet.
1. Vidgat uppdrag för Vasallen
AB - punkt 3 (fp, kd)
av Karin Pilsäter (fp), Mats Odell
(kd) och Christer Nylander (fp).
För ett år sedan utvidgades uppdraget för
Vasallen AB för att, förutom
Försvarsmaktens fastigheter, även omfatta
kommunala bostadshus. Regeringen föreslår
nu att uppdraget för Vasallen AB återigen
vidgas. Förslaget innebär denna gång att
bolaget i framtiden även ska kunna
förvärva och utveckla fastigheter som
inrättats för försvarsindustrins behov
för att sedan sälja dessa på kommersiella
villkor. Precis som för ett år sedan kan
det ifrågasättas om det är lämpligt att
Vasallens uppdrag vidgas på detta sätt.
Vi anser att privata intressenter med
största säkerhet har lika stor -
förmodligen större - kompetens och
kännedom om de regionala
förutsättningarna. Vi motsätter oss
således regeringens förslag.
2. Vidgat uppdrag för Vasallen
AB - punkt 3 (c)
av Lena Ek (c).
Vasallen AB är ett i raden av regeringens
alla problembarn. Bolaget grundades 1997
för att förvalta och förhoppningsvis
sälja försvarets överflödiga fastigheter.
Våren 2002 utvidgades bolagets uppdrag
till att omfatta förvärv och utveckling
av kommunala bostadsfastigheter. I dag är
verksamheten spridd i hela landet - från
Ystad till Kiruna. Sedan starten har
endast några få av Vasallens fastigheter
gått så långt som till försäljning.
Arbetet med kommunala bostadsfastigheter
har inte ens påbörjats. Bolagets
likviditet börjar alltså bli ytterst
besvärlig för regeringen. I ren
desperation föreslår man nu att Vasallen
ska ges möjlighet att förvärva, utveckla
och sälja fastigheter som inrättats för
försvarsindustrins behov.
Jag anser att bolag av detta slag ska
avvecklas. Hanteringen av bolag som
Vasallen är enligt min mening ett sätt
för regeringen att styra över de
regionalpolitiska satsningarna utan
inblandning från riksdagen. Den positiva
effekten av att låta statens hand vila
över hela landet har hittills helt
uteblivit. Centerpartiet har sedan lång
tid hävdat att det regionala självstyret
måste stärkas. Statliga pekpinnar
försvårar regionernas planering och
sätter käppar i hjulet för tillväxten.
Förslaget om utvidgat uppdrag för
Vasallen aktualiserar på nytt frågan om
medborgarnas insyn i regeringens
agerande. Regeringens tillvägagångssätt
mörkar inte bara politiken utan också det
prekära läget i statens finanser. Genom
att bl.a. lägga regionalpolitiska
satsningar via statliga bolag manipulerar
man med budgettaken och undergräver
därmed hela statsmaktens trovärdighet.
Jag är starkt kritisk till det sätt på
vilket regeringen inskränker de
demokratiska beslutsprocesserna och
medborgarnas insyn i statsmakten.
3. Riksdagens revisorers förslag
angående radiokommunikation för
trygghet och säkerhet - punkt 24 (c)
av Lena Ek (c).
Jag anser att Folkpartiet liberalernas
motion 2002/03:Fö4 med anledning av
Riksdagens revisorers förslag angående
radiokommunikation för trygghet och
säkerhet tar upp många viktiga frågor om
ett gemensamt radiokommunikationssystem.
Dessa frågor har varit under utredning
under flera år, men trots detta har
regeringen inte lyckats ta fram ett
tillräckligt bra underlag för införande
av ett gemensamt
radiokommunikationssystem för skydd och
säkerhet.
Jag konstaterar att Riksdagens
revisorer i det nu aktuella förslaget
bl.a. menar att Regeringskansliets
beredning av ärendet varit ineffektiv och
att resultatet av uppdragen ständigt gett
upphov till nya frågor som tidigare
utredningar inte har gett tillräckliga
svar på. Tillsammans med Folkpartiet
liberalerna instämmer jag i revisorernas
kritik av regeringens ineffektiva och
otillräckliga beredning av ärendet.
Enligt min mening måste regeringen ta
det fulla ansvaret för att ett
slutgiltigt och fullgott underlag
gällande kommunikationssystemet snarast
presenteras för riksdagen. Det är av stor
vikt att det kommande underlaget från
regeringen är tillräckligt väl utrett och
att beredningen denna gång sker genom väl
samordnade utredningar. Regeringens
slutgiltiga förslag måste dessutom
innehålla underlag för och förslag om
internationell samordning av
radiokommunikationssystemet. Samtidigt
vill jag understryka att medel till
radiokommunikationssystemet inte bör tas
från polisens befintliga budget.
Jag delar också Folkpartiet
liberalernas mening att det huvudsakliga
finansiella ansvaret för
radiokommunikationssystemet bör regleras
i budgetpropositionen. Det måste
slutligen ankomma på riksdagen att göra
den finansiella fördelningen av medlen
till de berörda myndigheterna. Därför bör
regeringen snarast presentera ett väl
underbyggt förslag till finansiering där
regeringen tar det centrala
finansieringsansvaret för införandet av
radiokommunikationssystemet. Det är
angeläget att ett nytt
kommunikationssystem för skydd och
säkerhet införs så snart det har
presenterats ett hållbart och noggrant
övervägt underlag.
4. Kostnader för omstrukturering
och genomlysning av statligt ägda
företag m.m. - punkt 29 (c)
av Lena Ek (c).
Centerpartiet avvisar regeringens nya
försök att undkomma budgettakens
begränsningar på den egna
spendersamheten. Vi föreslår alltså att
riksdagen avslår regeringens förslag om
att flytta medel mellan statliga bolag
utanför statsbudgeten (se reservation 1)
och därmed också de förslag som
regeringen lagt om tillskott av likvida
medel till bl.a. Teracom AB enligt samma
modell.
I konsekvens med detta föreslår vi
också att riksdagen avslår den av
regeringen föreslagna användningen av det
under utgiftsområde 24 uppförda anslaget
38:20 Kostnader för omstrukturering och
genomlysning av statligt ägda företag
m.m. Regeringen föreslår att anslaget
även får användas för betalning av
räntekostnader förenade med ett
kapitaltillskott till Teracom AB, vilket
vi avvisar.
5. Ändrade ramar för
utgiftsområden samt ändrade och nya
anslag - punkt 30 (m)
av Fredrik Reinfeldt, Gunnar Axén och
Tomas Högström (alla m).
Moderata samlingspartiet tar inte
ställning till regeringens förslag till
tilläggsbudget 1 för budgetåret 2003. Då
riksdagen beslutat innevarande års budget
finner vi enligt de regler som gäller för
budgetprocessen varken möjlighet eller
anledning att arbeta om denna eller att
åter redovisa hela vårt budgetförslag. Om
vårt förslag blivit riksdagens beslut,
skulle nuvarande problem med skenande
utgifter inte ha förelegat.
De partier som bildar riksdagsmajoritet
får nu ta det fulla ansvaret för de
förändringar som föreslås för att hålla
utgifterna under utgiftstaket.
På vissa områden i tilläggsbudgeten har
vi en annan syn på vad som ska göras och
ger därför i motion 2002/03:Fi18 (m) en
beskrivning av de åtgärder som vi
förespråkar inom utgiftsområdena 1 Rikets
styrelse, 6 Försvar samt beredskap mot
sårbarhet, 8 Invandrare och flyktingar, 9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg, 10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
handikapp, 13 Arbetsmarknad, 14
Arbetsliv, 18 Samhällsplanering,
bostadsförsörjning och byggande, 22
Kommunikationer, 23 Jord- och skogsbruk,
fiske med anslutande näringar och 24
Näringsliv.
I samma motion avvisar vi regeringens
förslag till bemyndigande att på anslaget
31:14 Omstrukturering av kommunala
bostadsbolag under innevarande år ingå
åtaganden som inklusive tidigare gjorda
åtaganden innebär utgifter på högst 150
miljoner kronor efter 2003. Moderata
samlingspartiet har tidigare motsatt sig
fortsatt stöd till omstruktureringar av
kommunala bostadsföretag enligt
regeringens modell. Vi har samtidigt
framhållit att följderna av den
hittillsvarande bostadspolitiken gör att
det inte kan uteslutas att staten bör ta
ett ansvar för vissa problem i de
kommunala bostadsföretagen. Det kan gälla
problem som uppstått på grund av
förändringar i befolkningsunderlaget som
varit svåra att förutse eller som en
följd av den bedrivna
subventionspolitiken. Vi står fortfarande
kvar vid denna uppfattning.
Enligt vår mening får stöd till
kommuner som har dragit på sig ekonomiska
problem på grund av sin hantering av det
kommunägda bostadsbeståndet inte utformas
så att det snedvrider konkurrensen på
bostads- och lokalmarknaderna.
Utgångspunkten måste vara att stödet går
till kommuner som uttömt sina resurser
genom att ta ansvar för bostadsbolaget
men ändå har kvarvarande problem.
Omstruktureringar av kommunala
bostadsbolag ska ske på marknadsmässiga
grunder. Olika intressenter ska kunna
förvärva delar av eller hela kommunala
bostadsföretag i kris.
Vi lägger vid detta tillfälle inte fram
något detaljerat motförslag på
tilläggsbudgeten för 2003. Däremot vill
vi avisera att vi liksom i tidigare
budgetförslag avser anvisa ett avsevärt
lägre belopp för omstrukturering av
kommunala bostadsföretag under
utgiftsområde 25 i höst.
6. Ändrade ramar för
utgiftsområden samt ändrade och nya
anslag - punkt 30 (fp)
av Karin Pilsäter och Christer
Nylander (båda fp).
Folkpartiet hade som är väl känt ett
annat budgetalternativ för 2003. Detta
innehöll både lägre utgifter och lägre
skatter, en lång rad radikala förslag
till reformer av arbetsmarknad,
integrationspolitik och
socialförsäkringar, ett omfattande
program för att få ned sjukfrånvaron med
insatser för att människor ska få ihop
"livspusslet", insatser för att öka vård
och rehabilitering och med större krav
mot överutnyttjande av systemen.
Folkpartiets budgetalternativ för 2003
innehöll en budgeteringsmarginal på 11
miljarder. Tyvärr valde riksdagens
majoritet av socialdemokrater,
vänsterpartister och miljöpartister att
rösta ned detta förslag den 20 december
2002.
Det är nu enligt vår uppfattning samma
majoritet som får ta ansvar för att rädda
situationen med sin egen dåligt
underbyggda budget för innevarande år. Vi
är givetvis alltid, varje dag och varje
vecka, beredda att ta över ansvaret för
Sverige. I den situation att Folkpartiet
får ta över regeringsansvaret har vi att
utgå från verkligheten så som den ser ut.
Det var därför vi redan under valrörelsen
reviderade våra egna förslag. Skulle vi
därför få möjligheten att ta över
ansvaret för landet skulle vi omgående
genomföra utgiftsbegränsningar och
besparingar så att utgiftstaket kunde
hållas i avvaktan på att mera
genomgripande systemreformer som ökar
tillväxten och minskar kostnader för
sjukfrånvaro och arbetslöshet får
ekonomiska effekter.
Folkpartiet tar heller inte i detalj
ställning till de förslag regeringen och
deras stödpartier lägger fram som
förändringar i sin egen budget. Vi har
enligt riksdagsordningen inte heller
utrymme att föreslå förändringar på andra
anslag än de av regeringen nu
aktualiserade.
Med anledning av regeringens förslag i
årets vårproposition presenterar vi
däremot i motion 2002/03:Fi19 vår syn på
utvecklingen på sjukförsäkringsområdet.
Regeringens mål för sjukskrivningar
respektive antalet nya
förtidspensioneringar ger olyckliga
signaler till både kassor och
privatpersoner. En ganska snabb minskning
av antalet sjukpenningmottagare med hjälp
av en alltför lättvindig "pensionering"
av ett stort antal långtidssjukskrivna
kan uppfattas som en bekväm utväg.
Följderna av detta kan bli omfattande och
negativa, såväl för människors välfärd
som för den ekonomiska politikens
förutsättningar.
Enligt vår mening borde det i stället,
förutom ett mål om att antalet nya längre
sjukskrivningar ska minska, sättas upp
ett mål om att hålla nere det sammanlagda
antal personer som har sjukpenning,
sjukersättning och "närbesläktade"
förmåner under "längre" tid. De mål som
ska gälla ska inte vara sådana att de
lättare kan uppfyllas genom snabbare
"förtidspensionering" medan
hälsotillståndet förblir oförändrat eller
rentav blir sämre. Vi anser därför att
regeringen bör återkomma till riksdagen
med en revidering av de mål som förra
året sattes upp för sjukpenningfall och
nya beslut om sjuk- och
aktivitetsersättning.
Om inte ökningen av sjukskrivningar och
förtidspensioneringar kan stoppas och
pressas tillbaka är det ett hot mot hela
välfärdssystemet. Detta hot har blivit
akut. Vi avvisar regeringens förslag till
ändringar i lagen (1991:1047) om sjuklön.
Regeringens förslag om en ny form av
återbetalning av begränsade delar av
vissa mindre arbetsgivares
sjuklönekostnader blir därmed obehövligt.
Sjukförsäkringen bör inte urholkas som
en generell socialförsäkring. Den bör
inte heller skapa sådana incitament och
drivkrafter som gör att förvaltningar och
företag gallrar bort arbetssökande som
genom ålder, funktionshinder osv.
misstänks ha en förhöjd risk för framtida
sjukfall. De sjuklönekonstruktioner som
regeringen främst inriktat sig på är här
särskilt riskabla. Det gäller även en
utvidgning med en tredje sjuklönevecka.
Det är ett steg i helt fel riktning i en
tid då Sverige behöver ett radikalt
förbättrat företagarklimat.
7.Ändrade ramar för utgiftsområden samt
ändrade och nya anslag - punkt 30 (kd)
av Mats Odell (kd).
Kristdemokraterna förordade under hösten
2002 i parti- och kommittémotioner ett
komplett och sammanhängande
budgetalternativ för budgetåret 2003.
Detta alternativ avslogs av riksdagen i
den första beslutsomgången om
utgiftsområdesramar och skatteinkomster
till förmån för den inriktning av den
ekonomiska politiken och budgetpolitiken
som Socialdemokraterna föreslog. Av detta
skäl deltog vi inte i den därpå följande
behandlingen av anslag inom respektive
utgiftsområde.
Av samma skäl deltar vi inte heller i
den fortsatta behandlingen av delar av
anslagen för budgetåret 2003 - den nu
föreliggande tilläggsbudgeten.
Tilläggsbudgeten är Socialdemokraternas
försök att hantera alla egna
felbudgeteringar som gjordes hösten 2002.
Därtill gäller att det inte finns någon
möjlighet för oppositionspartierna att
yrka på förändringar på andra anslag än
de regeringen tar upp, eftersom den typen
av förslag enligt gällande praxis inte
anses ligga inom ärendets ram. Den
ekonomiska politik och det
budgetalternativ vi skulle vilja
genomföra för 2003 går således inte att
lägga fram för riksdagen, varpå följer
att det inte är meningsfullt för oss att
delta i behandlingen av
Socialdemokraternas felbudgeteringar.
Kristdemokraternas budgetalternativ tar
sikte på att långsiktigt förbättra
Sveriges tillväxtförutsättningar genom
strukturella reformer för minskad ohälsa,
förbättrad lönebildning och strategiska
skattesänkningar på arbete och sparande.
Därigenom skapas förutsättningar för att
sysselsättningen ska kunna öka i en sådan
utsträckning att välfärden tryggas för
alla.
Det handlar bl.a. om arbetsmarknaden,
som måste göras mer dynamisk. Den
kraftigt ökande sjukfrånvaron måste mötas
med en förbättrad arbetsmiljö och
kraftfulla rehabiliteringsinsatser men
också med åtgärder på flera
politikområden. Det handlar om skatterna
på arbete och företagande som måste
sänkas och på sikt anpassas till
omvärldens betydligt lägre skattetryck.
Det svenska konkurrenstrycket måste
förbättras. Vidare måste den offentliga
sektorn förnyas för att möta
konsumenternas/brukarnas behov och bättre
tillvarata personalens kompetens och
idéer. Dessutom måste valfriheten inom
familjepolitiken öka, rättsväsendet
återupprättas, pensionärernas ekonomiska
situation stärkas och infrastrukturen
förbättras.
Målet med våra reformer på dessa
områden är att skapa förutsättningar för
en uthållig tillväxt på åtminstone 3 %
över en konjunkturcykel, där
sysselsättningen kan öka utan att
inflationen tar fart, där den enskildes
valfrihet, personliga ansvar och välfärd
kan öka utan politisk detaljstyrning, där
den offentliga sektorn kan vitaliseras
och möta ökande behov utan att jagas av
krympande skattebaser och där statens
finanser blir mindre konjunkturkänsliga.
Riksdagsmajoriteten - bestående av
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och
Miljöpartiet de gröna - har för
budgetåret 2003 ställt sig bakom en annan
inriktning av politiken i det första
rambeslutet om statsbudgeten. Det är nu
majoritetens sak att ta ansvar för sin
budget.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Proposition 100
Regeringen föreslår i proposition
2002/03:100, 2003 års vårproposition,
när det gäller tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 2003 att
riksdagen
9. antar regeringens förslag till lag om
fortsatt giltighet av lagen (1999:613)
om försöksverksamhet med videokonferens
i rättegång (avsnitt 3.3 och 7.2.4),
10. antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring (avsnitten 3.4 , 7.2.9 och
7.2.11),
11. antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön
(avsnitten 3.5 och 7.2.9),
12. antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (2001:761) om
bostadstillägg till pensionärer m.fl.
(avsnitten 3.6 och 7.2.10),
13. antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (2002:1134) om ändring
i lagen (2002:545) om ändring i lagen
(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring
(avsnitten 3.7 och 7.2.12),
14. antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (2002:1135) om ändring
i lagen (2002:543) om ändring i lagen
(1997:239) om arbetslöshetskassor
(avsnitten 3.8 och 7.2.12),
15. antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1999:591) om
kreditering av anställningsstöd och
sjöfartsstöd på skattekonto (avsnitten
3.9 och 7.2.12),
16. antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1993:737) om
bostadsbidrag (avsnitten 3.10 och
7.2.15),
17. godkänner den föreslagna användningen
av det under utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
uppförda anslaget 1:15
Riksrevisionsverket:
Avvecklingskostnader (avsnitt 7.2.2),
18. Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner en ny investeringsplan för
Statens fastighetsverk i enlighet med
vad regeringen förordar (avsnitt
7.2.2),
19. godkänner att staten säljer en
fastighet i Paris, Frankrike (avsnitt
7.2.2),
20. bemyndigar regeringen att 2003 låta
Försvarets materielverk disponera en
kredit i Riksgäldskontoret på högst 25
500 000 000 kronor för att tillgodose
behovet av rörelsekapital (avsnitt
7.2.5),
21. bemyndigar regeringen att under 2003,
för det under utgiftsområde 7
Internationellt bistånd uppförda
reservationsanslaget 8:1
Biståndsverksamhet, ingå ekonomiska
åtaganden som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst 24
164 000 000 kronor efter 2003 (avsnitt
7.2.6),
22. bemyndigar regeringen att under 2003
utfärda garantier intill ett sammanlagt
belopp av 580 825 000 kronor för de lån
som Europeiska investeringsbanken
lämnar inom ramen för Lomé IV Bis och
Cotonouavtalet (avsnitt 7.2.6.),
23. godkänner den föreslagna användningen
av det under utgiftsområde 7
Internationellt bistånd uppförda
anslaget 8:1 Biståndsverksamhet
(avsnitt 7.2.6),
24. godkänner den föreslagna användningen
av det under utgiftsområde 8 Invandrare
och flyktingar uppförda anslaget 12:2
Mottagande av asylsökande (avsnitt
7.2.7),
25. godkänner den föreslagna användningen
av det under utgiftsområde 10 Ekonomisk
trygghet vid sjukdom och handikapp
uppförda anslaget 19:1 Sjukpenning och
rehabilitering m.m. (avsnitt 7.2.9),
26. bemyndigar regeringen att under 2003,
för det under utgiftsområde 14
Arbetsliv uppförda ramanslaget 23:2
Arbetslivsinstitutet, ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på
högst 100 000 000 kronor under
2004-2007 (avsnitt 7.2.13),
27. godkänner att 2 300 000 000 kronor
från inkomsttitel 1428 Energiskatt förs
till Riksgäldskontoret för tillfällig
förvaltning (avsnitt 7.2.13),
28. godkänner den föreslagna användningen
av det under utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning
och byggande uppförda anslaget 31:7
Investeringsbidrag för anordnande av
bostäder för studenter (avsnitt
7.2.15),
29. bemyndigar regeringen att under 2003,
för det under utgiftsområde 18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning
och byggande uppförda ramanslaget 31:14
Omstrukturering av kommunala
bostadsbolag, göra åtaganden som
inklusive tidigare gjorda åtaganden
innebär utgifter på högst 150 000 000
kronor efter 2003 (avsnitt 7.2.15),
30. bemyndigar regeringen att 2003 låta
Vägverket förvärva en konferens- och
museianläggning i Borlänge för högst 46
000 000 kronor (avsnitt 7.2.18),
31. bemyndigar regeringen att under 2003,
för det under utgiftsområde 22
Kommunikationer uppförda anslaget 36:4
Banverket: Banhållning och
sektorsuppgifter, ingå ekonomiska
förpliktelser som inklusive tidigare
gjorda åtaganden innebär utgifter på
högst 13 700 000 000 kronor efter 2003
(avsnitt 7.2.18),
32. godkänner att regeringen 2003 får
besluta om en låneram i
Riksgäldskontoret om högst 12 050 000
000 kronor för Botniabanan AB för den
första och andra utbyggnadsetappen
mellan Örnsköldsvik och Husum
respektive Nyland och Örnsköldsvik, för
den tredje utbyggnadsetappen på delen
Husum-Nordmaling samt för
planeringsarbete för den återstående
delen av den tredje utbyggnadsetappen
Nordmaling-Umeå (avsnitt 7.2.18),
33. bemyndigar regeringen att under 2003,
för det under utgiftsområde 23 Jord-
och skogsbruk, fiske med anslutande
näringar uppförda ramanslaget 42:4
Centrala försöksdjursnämnden, besluta
om stöd som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst 10
000 000 kronor under 2004 (avsnitt
7.2.19),
34. bemyndigar regeringen att för 2003
låta Statens jordbruksverk ha tillgång
till en kredit på myndighetens
särskilda räntekonto för EU-verksamhet
i Riksgäldskontoret på högst 5 650 000
000 kronor (avsnitt 7.2.19),
35. bemyndigar regeringen att under 2003,
för det under utgiftsområde 23 Jord-
och skogsbruk, fiske och anslutande
näringar uppförda anslaget 44:6
Återföring av skatt på handelsgödsel
och bekämpningsmedel m.m., besluta om
stöd som inklusive tidigare gjorda
åtaganden medför utgifter på högst 195
000 000 kronor under 2004 och högst 195
000 000 kronor under 2005 (avsnitt
7.2.19),
36. godkänner den föreslagna användningen
av det under utgiftsområde 24
Näringsliv uppförda anslaget 38:20
Kostnader för omstrukturering och
genomlysning av statligt ägda företag
m.m. (avsnitt 7.2.20),
37. godkänner vad regeringen förordar i
fråga om en förbättrad kapitalstruktur
i statliga bolag (avsnitt 7.2.20),
38. godkänner vad regeringen förordar om
omfinansiering av ett avsett
kapitaltillskott till Teracom AB
(avsnitt 7.2.20),
39. godkänner att Vasallen AB även skall
få utveckla fastigheter som inrättats
för försvarsindustrins behov i enlighet
med vad regeringen förordar (avsnitt
7.2.20),
40. godkänner ändrade ramar för
utgiftsområden samt anvisar ändrade och
nya anslag, som står till regeringens
disposition, enligt specifikation i
tabell 2.1.
41. Riksdagsstyrelsen föreslår att
riksdagen bemyndigar riksdagsstyrelsen
att för 2003 besluta att Riksrevisionen
får ta upp lån i Riksgäldskontoret för
investeringar i anläggningstillgångar
som används i verksamheten intill ett
belopp av 50 000 000 kronor (avsnitt
7.2.2),
42. Riksdagsstyrelsen föreslår att
riksdagen anvisar ändrade anslag, som
är avsedda för riksdagen eller dess
myndigheter, enligt specifikation i
tabell 2.1.
Riksdagens revisorers förslag RR13
angående radiokommunikation för trygghet
och säkerhet
1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad Riksdagens revisorer
anför i avsnitt 2.2 om underlag för
beslut om att inleda upphandling samt
fördjupat underlag för användarnas
beslut om anslutning och möjlighet att
realisera ett nytt systems fördelar.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad Riksdagens revisorer
anför i avsnitt 2.3 om hantering och
redovisning av den ekonomiska risken
med ett statligt ägande av systemets
gemensamma delar.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad Riksdagens revisorer
anför i avsnitt 2.4 om säkerställande
av goda kommunikationsmöjligheter under
utbyggnaden av ett nytt system.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad Riksdagens revisorer
anför i avsnitt 2.5 om samordning av
ärendet med andra länder.
Följdmotioner med anledning av
proposition 100
2002/03:Fi17 av Maud Olofsson m.fl. (c):
8. Riksdagen avslår regeringens förslag
om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring.
9. Riksdagen avslår regeringens förslag
till lag om ändring i lagen (1991:1047)
om sjuklön.
10. Riksdagen avslår regeringens förslag
om bemyndigande att under 2003, för det
under utgiftsområde 23 uppförda
anslaget 44:6 Återföring av skatt på
handelsgödsel och bekämpningsmedel m.m.
besluta om stöd som inklusive tidigare
gjorda åtaganden medför utgifter på
högst 195 miljoner kronor under 2004
och 195 miljoner kronor under 2005.
11. Riksdagen avslår den föreslagna
användningen av det under utgiftsområde
24 uppförda anslaget 38:20 Kostnader
för omstrukturering och genomlysning av
statligt ägda företag m.m.
12. Riksdagen beslutar godkänna ändrade
ramar för utgiftsområden och anslag i
enlighet med specifikation i avsnitt 8.
2002/03:Fi18 av Fredrik Reinfeldt m.fl.
(m):
1. Riksdagen beslutar att inte bemyndiga
regeringen göra åtaganden utöver
tidigare gjorda under anslaget 31:14
Omstrukturering av kommunala
bostadsföretag.
2. Riksdagen beslutar att inte godkänna
vad regeringen förordar i frågan om
förändrad kapitalstruktur i statliga
bolag.
2002/03:Fi 19 av Bo Könberg m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen
anförs om nytt mål för minskning av det
sammanlagda antal personer som har
sjukersättning och sjukpenning i mer än
tolv månader.
2. Riksdagen avslår det i propositionen
framlagda förslaget om ändring i lagen
(1991:1047) om sjuklön.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen
anförs om inriktningen av till hösten
aviserat förslag om lagen om allmän
försäkring.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen
anförs om utredningsarbete om avgifts-
och premieuttag för sjukförsäkringen.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen
anförs om betydelsen för
rehabiliteringsarbetet av en kommande
reform av arbetsmarknadspolitiken.
2002/03:Fi 20 av Nyamko Sabuni (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
folkbildningsorganisationer bör engageras
i det arbete som finansieras inom anslag
10:2 Integrationsåtgärder.
2002/03:Fi21 av Lennart Fremling (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening att en plan för
genomförande av omarrondering i Dalarna
bör upprättas.
2. Riksdagen avslår regeringens förslag
till minskning med 1 miljon kronor av
anslaget 44:4.
2002/03:Fi22 av Allan Widman och Marie
Wahlgren (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att riksdagen helt står bakom statens
avtal med Malmö kommun och Region Skåne
gällande produktionen av Citytunneln i
Malmö.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att inte uttryckligen ange Citytunneln
som ett sparobjekt.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att statens andel i projektet skall
utbetalas i en sådan takt att projektet
till följd därav inte riskerar att
försenas.
2002/03:Fi23 av Mats Odell m.fl. (kd):
2. Riksdagen beslutar att i
övergångsbestämmelserna till lagen
(2001:761) om bostadstillägg till
pensionärer m.fl. införa en ny punkt,
6, av följande lydelse: ''''''''''''''''6.
Bostadstillägg som betalas ut i juni
2003 enligt äldre bestämmelser med stöd
av punkterna 3 och 4 får även betalas
ut för tiden juli till och med december
2003. Detta gäller endast under
förutsättning att den försäkrade
uppfyller förutsättningarna för rätt
till bostadstillägg enligt 2 § och
ansökan kommit in till
försäkringskassan enligt 22 § före den
1 juli 2003.''''''''''''''''
3. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som i motionen
anförs om att omfördelning av statliga
tillgångar måste ske inom
statsbudgeten.
4. Riksdagen beslutar att utforma och
anta en lag om gemensamt
omstruktureringskonto för statliga
bolag i enlighet med de riktlinjer som
anges i motionen.
Följdmotioner med anledning av RR13
2002/03:Fö3 av Else-Marie Lindgren och
Ragnwi Marcelind (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
skyndsamt införa ett gemensamt
radiokommunikationssystem för samhällets
trygghet och säkerhet.
2002/03:Fö4 av Allan Widman m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att regeringen nu skall ta det fulla
ansvaret för att ett slutgiltigt och
fullgott underlag gällande
kommunikationssystemet snarast
presenteras för riksdagen.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
kravet att regeringens slutgiltiga
förslag också innehåller underlag och
förslag om internationell samordning av
radiokommunikationssystemet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
att regeringen snarast skall presentera
ett väl underbyggt förslag till
finansiering som innebär att det är
regeringen som tar det centrala
finansieringsansvaret för införandet av
radiokommunikationssystemet.
Motion från allmänna motionstiden
2002/03:Fö269 av Kenth Högström (s)
Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad som i motionen anförs om
utbyggnaden av ett nationellt radiosystem
för svenskt räddningsväsende, den s.k.
public service-sektorn.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag
(grafiskt element borttaget)
(grafiskt element borttaget)
(grafiskt element borttaget)
(grafiskt element borttaget)
(grafiskt element borttaget)
(grafiskt element borttaget)
(grafiskt element borttaget)
(grafiskt element borttaget)
(grafiskt element borttaget)
(grafiskt element borttaget)
(grafiskt element borttaget)
(grafiskt element borttaget)
(grafiskt element borttaget)
9 Senaste lydelse 1999:1362
10 Senaste lydelse 1999:1362
Bilaga 3
Utskottets lagförslag
Av utskottet framlagt förslag till lag
om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen
(1962:381) om allmän försäkring1
dels att 3 kap. 4 och 4 b §§ samt 4
kap. 10 och 12 §§ skall ha följande
lydelse,
dels att det i lagen skall införas en
ny paragraf, 3 kap. 2 c §, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Regeringens förslag
3 kap.
2 c §
Den
sjukpenninggrundand
e inkomsten enligt
2 § andra stycket
skall multipliceras
med talet 0,97 vid
beräkning av
sjukpenning som
utges med stöd av
detta kapitel.
Den
sjukpenninggrundand
e inkomsten skall
inte multipliceras
med talet enligt
första stycket vid
beräkning av annan
förmån enligt denna
eller annan lag som
utges med belopp
som motsvarar
sjukpenning.
Regeringens förslag Utskottets förslag
4 §2
För dagar i en För dagar i en
sjukperiod gäller, sjukperiod gäller,
om inte annat om inte annat
följer av 10-10 b följer av 10-10 b
och 10 d §§, §§,
1. att sjukpenning inte utges för den
första dagen, och
2. att hel 2. att hel
sjukpenning för de sjukpenning för de
därpå följande därpå följande
dagarna utgör för dagarna utgör för
dag 80 procent av dag 80 procent av
den fastställda den fastställda
sjukpenninggrundand sjukpenninggrundand
e inkomsten, delad e inkomsten, delad
med 365. med 365.
Sjukpenningen Sjukpenningen
avrundas till avrundas till
närmaste hela närmaste hela
krontal. krontal. Till den
del den försäkrade
är arbetslös utges
dock hel
sjukpenning enligt
7 § med högst 521
kronor.
Som sjukperiod anses tid, under vilken
en försäkrad i oavbruten följd lider av
sjukdom som avses i 7 § eller har rätt
till sjukpenning enligt 7 b § eller
rehabiliteringspenning enligt 22 kap. 7
§. Uppkommer för den försäkrade rätt till
sjukpenning enligt kapitlet i omedelbar
anslutning till en sjuklöneperiod enligt
lagen (1991:1047) om sjuklön, skall
sjukperioden enligt denna lag anses
omfatta också sjuklöneperioden.
Om en sjukperiod börjar inom fem dagar
från det en tidigare sjukperiod avslutats
skall bestämmelserna i första stycket
samt 4 a och 10 a §§ tillämpas som om den
senare sjukperioden utgör en fortsättning
på den tidigare sjukperioden.
Om den försäkrade Om den försäkrade
gått miste om gått miste om
sjukpenning till sjukpenning till
följd av följd av
bestämmelserna i bestämmelserna i
första stycket 1 första stycket 1
eller 10 a § första eller 10 a § första
stycket 1 för stycket 1 för
sammanlagt tio sammanlagt tio
dagar under de dagar under de
senaste tolv senaste tolv
månaderna utges månaderna utges
sjukpenning för dag sjukpenning för dag
som avses i första som avses i första
stycket 1 med 80 stycket 1 med 80
procent av den procent av den
sjukpenninggrundand sjukpenninggrundand
e inkomsten, delad e inkomsten, delad
med 365. med 365. Till den
del den försäkrade
är arbetslös utges
dock hel
sjukpenning enligt
7 § med högst 521
kronor.
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
4 b §3
Den allmänna Den allmänna
försäkringskassan försäkringskassan
kan efter skriftlig kan efter skriftlig
ansökan av den ansökan av den
försäkrade besluta försäkrade besluta
att hel sjukpenning att hel sjukpenning
för dag skall utges för dag skall utges
med 80 procent av med 80 procent av
den försäkrades den försäkrades
sjukpenninggrundand sjukpenninggrundand
e inkomst delad med e inkomst delad med
365 eller, vid 365 eller, vid
sjukpenningberäknin sjukpenningberäknin
g enligt 10 a §, g enligt 10 a §,
med motsvarande med motsvarande
arbetstidsfaktor, arbetstidsfaktor,
även för dag som även för dag som
avses i 4 § första avses i 4 § första
stycket 1 och 10 a stycket 1 och 10 a
§ första stycket 1. § första stycket 1.
Ett sådant beslut Ett sådant beslut
får meddelas om den får meddelas om den
försäkrade lider av försäkrade lider av
sjukdom som kan sjukdom som kan
antas medföra ett antas medföra ett
större antal större antal
sjukperioder med sjukperioder med
rätt till rätt till
sjukpenning under sjukpenning under
en en
tolvmånadersperiod. tolvmånadersperiod.
Till den del den
försäkrade är
arbetslös utges
dock hel
sjukpenning för dag
som avses i 4 §
första stycket 1
med högst 521
kronor.
Ett beslut som avses i första stycket
får även meddelas för en sjukperiod när
den sökande som givare av biologiskt
material enligt lagen (1995:831) om
transplantation m.m. har rätt till
sjukpenning till följd av ingrepp för att
ta tillvara det biologiska materialet
eller förberedelser för sådant ingrepp.
Ett beslut enligt första stycket gäller
från och med den kalendermånad då ansökan
gjordes hos försäkringskassan, om inte
annat sägs i beslutet. Beslutet skall
gälla för viss tid som anges i beslutet
eller, om det finns särskilda skäl, tills
vidare. Beslutet skall upphävas om
villkoret enligt första stycket andra
meningen inte längre är uppfyllt.
En försäkrad som har gjort ansökan
enligt första stycket är skyldig att
genomgå undersökning av läkare eller
tandläkare och att ge in utlåtande över
undersökningen, om försäkringskassan
finner att det behövs för ärendets
bedömning. För den försäkrades utgifter
för undersökningen och för utlåtande över
undersökningen lämnas ersättning i
enlighet med vad regeringen förordnar.
Nuvarande lydelse Regeringens förslag
4 kap.
10 §4
En förälder har rätt till tillfällig
föräldrapenning för vård av ett barn, som
inte har fyllt tolv år, om föräldern
behöver avstå från förvärvsarbete i
samband med
1. sjukdom eller smitta hos barnet,
2. sjukdom eller smitta hos barnets
ordinarie vårdare,
3. besök i samhällets förebyggande
barnhälsovård,
4. vårdbehov som uppkommer till följd
av att barnets andra förälder besöker
läkare med ett annat barn till någon av
föräldrarna, under förutsättning att
sistnämnda barn omfattas av
bestämmelserna om tillfällig
föräldrapenning.
För vård av ett barn vars levnadsålder
understiger 240 dagar utges tillfällig
föräldrapenning enligt första stycket om
tillsynen av barnet är stadigvarande
ordnad. Därutöver utges ersättning för
vård av ett sådant barn endast om barnet
vårdas på sjukhus eller får motsvarande
vård i hemmet. För vård av ett barn som
är äldre än som nyss sagts utges
tillfällig föräldrapenning enligt första
stycket inte för tid under vilken annars
föräldrapenning skulle ha uppburits;
undantag gäller dock om barnet vårdas på
sjukhus. Med vård på sjukhus jämställs
tillfällig vård i övergångsboende för
barn som omfattas av 1 § lagen (1993:387)
om stöd och service till vissa
funktionshindrade.
Nuvarande lydelse Regeringens förslag
En förälder har En förälder till
rätt till barn som omfattas
tillfällig för av 1 § lagen
äldrapenning från (1993:387) om stöd
och med det och service till
kalenderår under vissa
vilket barnet funktionshindrade
fyller sex år till har rätt till
och med det tillfällig
kalenderår under föräldrapenning
vilket barnet från barnets
fyller elva år även födelse till dess
när föräldern att det fyller
avstår från sexton år även när
förvärvsarbete i föräldern avstår
samband med besök i från förvärvsarbete
barnets skola eller i samband med
fritidshem föräldrautbildning,
(kontaktdagar). En besök i barnets
förälder till barn skola eller besök i
som omfattas av 1 § förskoleverksamhet
lagen (1993:387) om eller
stöd och service skolbarnsomsorg i
till vissa vilken barnet
funktionshindrade deltar
har dock rätt till (kontaktdagar).
tillfällig föräldra
penning för
kontaktdagar från
barnets födelse
till dess att det
fyller sexton år
när föräldern
avstår från
förvärvsarbete i
samband med för
äldrautbildning,
besök i barnets
skola eller besök i
förskoleverksamhet
eller
skolbarnsomsorg i
vilken barnet
deltar.
Rätt till tillfällig föräldrapenning
tillkommer även en fader som avstår från
förvärvsarbete i samband med barns
födelse för att närvara vid
förlossningen, sköta hemmet eller vårda
barn. Vid adoption eller när två personer
enligt 6 kap. 10 a § föräldrabalken har
utsetts att gemensamt utöva vårdnaden om
ett barn tillkommer motsvarande rätt båda
adoptivföräldrarna eller de särskilt
förordnade vårdnadshavarna. Vid adoption
utges sådan tillfällig föräldrapenning om
barnet inte fyllt tio år. Som adoption
anses även att någon tar emot ett barn i
avsikt att adoptera det.
Försäkringskassan kan besluta att en
annan försäkrad än en fader eller moder
som avstår från förvärvsarbete i samband
med barns födelse skall få rätt till
tillfällig föräldrapenning för de ändamål
som anges i fjärde stycket. Detta gäller
om
1. det inte finns någon fader som har
rätt till tillfällig föräldrapenning,
2. modern är avliden,
3. fadern avstår från sin rätt till
tillfällig föräldrapenning enligt fjärde
stycket och det skulle vara oskäligt att
inte låta honom avstå, eller
4. fadern inte kan eller på grund av
besöksförbud enligt lagen (1988:688) om
besöksförbud eller liknande eller på
grund av andra särskilda omständigheter
sannolikt inte kommer att nyttja sin rätt
enligt fjärde stycket.
Vid adoption eller när två personer
enligt 6 kap. 10 a § föräldrabalken har
utsetts att gemensamt utöva vårdnaden om
ett barn skall vad som sägs i femte
stycket om fader och moder i stället
gälla adoptivföräldrarna eller de
särskilt förordnade vårdnadshavarna.
Nuvarande lydelse Regeringens lydelse
12 §5
Tillfällig föräldrapenning enligt 10 §
första stycket och 10 a § utges under
sammanlagt högst 60 dagar för varje barn
och år. Tillfällig föräldrapenning enligt
11 § utges under högst 60 dagar för varje
barn och år. Om föräldern behöver avstå
från förvärvsarbete av skäl som anges i
10 § första stycket 1, 3 och 4 och 10 a §
utges tillfällig föräldrapenning under
ytterligare högst 60 dagar för varje barn
och år.
Tillfällig Tillfällig
föräldrapenning föräldrapenning
enligt 10 § tredje enligt 10 § tredje
stycket första stycket utges under
meningen utges högst tio dagar per
under en dag per barn och år.
barn och år. Har
ersättning för
sådana dagar inte
tagits ut under ett
eller flera år får
den tas ut under
följande år dock
senast det år
barnet fyller elva
år. I fall som
avses i 10 § tredje
stycket andra
meningen utges
tillfällig
föräldrapenning
under högst tio
dagar per barn och
år.
Tillfällig föräldrapenning enligt 10 §
fjärde stycket utges under högst tio
dagar per barn och utges inte för tid
efter sextionde dagen efter barnets hem
komst efter förlossningen. Detsamma
gäller tillfällig föräldrapenning enligt
10 § femte och sjätte styckena med
avräkning dock för dagar med tillfällig
föräldrapenning som en förälder kan ha
uppburit med stöd av 10 § fjärde stycket.
Vid adoption räknas tiden från den
tidpunkt föräldrarna fått barnet i sin
vård.
Vid adoption och för särskilt
förordnade vårdnadshavare fördelas de tio
dagarna med hälften till vardera
föräldern eller vårdnadshavaren om de
inte kommer överens om annat. Om det
endast finns en adoptivförälder eller sär
skilt förordnad vårdnadshavare med rätt
till ersättning, har den föräldern eller
vårdnadshavaren ensam rätt till de tio
dagarna.
Uppbär en förälder oavkortade
löneförmåner under tid då han bedriver
studier, jämställs avstående från studier
med avstående från förvärvsarbete vid
tillämpning av bestämmelserna om
tillfällig föräldrapenning, i den mån
föräldern går miste om löneförmånerna.
-------------
1. Denna lag träder i kraft den 1 juli
2003.
Regeringens förslag Utskottets förslag
2. De nya 2. De nya
bestämmelserna i 3 bestämmelserna i 3
kap. 2 c, 4, 10 c kap. 2 c, 4 och 4 b
och 10 d §§ §§ tillämpas
tillämpas beträffande
beträffande sjukpenning som
sjukpenning som avser tid efter
avser tid efter ikraftträdandet.
ikraftträdandet. Detta gäller även i
Detta gäller även i de fall
de fall sjukperioden har
sjukperioden har inletts före
inletts före ikraftträdandet.
ikraftträdandet.
Av utskottet framlagt förslag till lag
om ändring i lagen (1991:1047) om sjuklön
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen
(1991:1047) om sjuklön
dels att 7, 17, 25, 26 och 28 §§ skall
ha följande lydelse,
dels att rubriken närmast före 17 §
skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas två
nya paragrafer, 17 a och 17 b §§, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Regeringens förslag
7 §4
Sjuklöneperioden Sjuklöneperioden
omfattar den första omfattar den första
dag arbetstagarens dag arbetstagarens
arbetsförmåga är arbetsförmåga är
nedsatt på grund av nedsatt på grund av
sjukdom och de sjukdom och de
därpå följande därpå följande
tretton kalen tjugo kalender
derdagarna i dagarna i
sjukperioden. En sjukperioden. En
sjuklöneperiod sjuklöneperiod
börjar inte om börjar inte om
arbetstagaren inte arbetstagaren inte
avhåller sig från avhåller sig från
arbete åt arbete åt arbets
arbetsgivaren. En givaren. En
sjuklöneperiod sjuklöneperiod
börjar dock senast börjar dock senast
dag för vilken ar dag för vilken
betstagaren arbetstagaren
erhåller sådan erhåller sådan
reseersättning som reseersättning som
avses i andra avses i andra
stycket. En stycket. En sjuklö
sjuklöneperiod som neperiod som börjat
börjat löpa bryts löpa bryts om
om anställningen anställningen
upphör. upphör.
Som sjukperiod anses sådan tid under
vilken arbetstagaren i oavbruten följd
lider av sjukdom som avses i 4 §.
Sjukperioden omfattar också tid då
arbetstagaren för att underlätta återgång
i arbetet i stället för sjuklön erhåller
ersättning för resor till och från
arbetet. Detta gäller även dag med
reseersättning då sjuklön inte skulle ha
utgivits enligt 6 § första stycket 1.
Om en sjukperiod Om en sjukperiod
börjar inom fem börjar inom fem
dagar från det en dagar från det en
tidigare sjukperiod tidigare sjukperiod
avslutats skall avslutats skall
sjuklöneperioden sjuklöneperioden
omfatta endast så omfatta endast så
många dagar att den många dagar att den
tillsammans med en tillsammans med en
sjuklöneperiod hos sjuklöneperiod hos
samma arbetsgivare samma arbetsgivare
under den tidigare under den tidigare
sjukperioden utgör sjukperioden utgör
fjorton tjugoen
kalenderdagar. Vid kalenderdagar. Vid
tillämpning av 6 § tillämpning av 6 §
skall beaktas dagar skall beaktas dagar
i den tidigare i den tidigare
sjuklöneperioden. sjuklöneperioden.
Nuvarande lydelse Utskottets förslag
Försäkring mot Ersättning för vissa
kostnader för kostnader för
sjuklön sjuklön
Nuvarande lydelse Regeringens förslag
17 §5
En arbetsgivare En arbetsgivare
vars sammanlagda vars sammanlagda
lönekostnader under lönekostnader under
ett kalenderår inte ett kalenderår
beräknas överstiga uppgår till högst
130 gånger det för 160 gånger det för
året gällande året gällande
prisbasbeloppet en prisbasbeloppet
ligt 1 kap. 6 § enligt 1 kap. 6 §
lagen (1962:381) om lagen (1962:381) om
allmän försäkring allmän försäkring
kan försäkra sig kan hos den
hos den allmänna allmänna för
försäkringskassan säkringskassan
för kostnader för begära ersättning
sjuklön enligt för kostnader för
denna lag. Vid sjuklön enligt 17 a
beräkningen av de §. Vid beräkningen
sammanlagda av de sammanlagda
lönekostnaderna lönekostnaderna
bortses från bortses från
avgifter enligt avgifter enligt
socialavgiftslagen socialavgiftslagen
(2000:980) och (2000:980) och
lagen (1994:1920) lagen (1994:1920)
om allmän om allmän lö
löneavgift samt neavgift samt från
från skatt enligt skatt enligt lagen
lagen (1990:659) om (1990:659) om
särskild löneskatt särskild löneskatt
på vissa på vissa
förvärvsinkomster. förvärvsinkomster.
Vidare bortses från
Regeringen arbetsgivarens
föreskriver närmare lönekostnader för
villkor för arbetstagare för
försäkringen. vilka beslut enligt
13 § gäller och
från ersättning som
arbetsgivare
betalar till försäk
ringskassan till
följd av bestämmel
serna i 24 § första
stycket.
_______________________________
1Lagen omtryckt 1982:120.
2 Senaste lydelse 1997:562.
3 Senaste lydelse 2001:1114.
4Senaste lydelse 2002:1138.
5Senaste lydelse 2002:1138.
4Senaste lydelse 2000:382.
5 Senaste lydelse 2000:991.