Finansutskottets betänkande

2002/03:FIU2

Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi ochfinansförvaltning

---

Sammanfattning

Finansutskottet tillstyrker i betänkandet
regeringens förslag till fördelning av utgifter på
anslag inom utgiftsområdet. Utskottet biträder också
regeringens förslag till investeringsplaner och
låneramar för Statens fastighetsverk och
Fortifikationsverket liksom förslaget att
Premiepensionsmyndigheten ska beviljas en rörlig
kredit på 200 miljoner kronor för 2003.

Vidare tillstyrker utskottet att regeringen
godkänner ett nytt pensionsavtal – PA 03 – för
statsanställda samt att ett ömsesidigt
försäkringsbolag bildas för att förvalta delar av
dessa förmåner.
Utskottet ställer sig också bakom regeringens
förslag att Riksgäldskontorets in- och
utlåningsverksamhet till i första hand statliga
myndigheter i fortsättningen ska anslagsfinansieras
samt att de avgifter Riksgäldskontoret tar ut i
detta sammanhang ska redovisas mot inkomsttitel.
Frågor med anknytning till mål- och
resultatredovisningen inom utgiftsområde 2 tas även
upp i betänkandet. I det sammanhanget berör
utskottet också formerna för den ekonomiska
styrningen inom utgiftsområde 6 Försvar samt
beredskap mot sårbarhet mot bakgrund av att
försvarsutskottet i ett yttrande till
finansutskottet tagit upp denna fråga.
Dessutom behandlar utskottet i betänkandet dels
förslag om kapitaltillskott till Europeiska
investeringsbanken (EIB) och om försäljning av två
försvarsfastigheter, dels frågor med anknytning till
det nya revisionsorganet under riksdagen,
Riksrevisionen, där utskottet gör vissa uttalanden.
Utskottet tillstyrker i dessa frågor propositionens
förslag.
Ett antal motioner med anknytning till
utgiftsområdet behandlas också i betänkandet.
Motionerna avstyrks.
I betänkandet finns fyra reservationer och tre
särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Nytt tjänstepensionsavtal för
statsanställda
Riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna
det nya pensionsavtalet för arbetstagare i staten
m.fl. – PA 03. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2002/03:1 utgiftsområde 2 punkt 1.

2. Ömsesidigt försäkringsbolag för
pensionsförmåner

Riksdagen bemyndigar regeringen att besluta att
ett ömsesidigt försäkringsbolag för statliga
pensionsförmåner bildas. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2002/03:1 utgiftsområde 2
punkt 2 och avslår motion 2002/03:Fi253 av
Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 1.
Reservation 1 (m)

3. Anslagsfinansiering av statens
internbank

Riksdagen godkänner att Riksgäldskontorets in-
och utlåningsverksamhet anslagsfinansieras och
att de avgifter som Riksgäldskontoret tar ut i
sin egenskap av statens internbank redovisas mot
inkomsttitel. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2002/03:1 utgiftsområde 2 punkt 9.

4. Senarelagd avsättning till
garantireserv

Riksdagen godkänner att avsättningarna till
Venantius AB:s särskilda garantireserv i
Riksgäldskontoret förskjuts med ett år.

5. Anslagen för 2003 inom utgiftsområde 2

Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslag
inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning enligt efterföljande
specifikation samt ger regeringen och
riksdagsstyrelsen som sin mening till känna vad
utskottet framhållit om att Riksrevisionsverket
och Riksdagens revisorer ska samråda med
riksrevisorerna i vissa frågor. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2002/03:1 utgiftsområde 2
punkterna 11 och 14 samt avslår motionerna
2002/03:Fi217 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m),
2002/03:Fi218 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m)
yrkande 7,
2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
yrkande 9 i denna del,
2002/03:Fi253 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m)
yrkande 2,
2002/03:Fi259 av Lena Ek m.fl. (c),
2002/03:Fi266 av Olle Sandahl m.fl. (kd)
yrkandena 2 och 3,
2002/03:Fi269 av Karin Pilsäter m.fl. (fp),
2002/03:Fi271 av Karin Pilsäter m.fl. (fp)
yrkande 1 samt
2002/03:Fi285 av Olle Sandahl m.fl. (kd) yrkande
7.
Reservation 2 (fp)
Reservation 3 (c)

6. Statens fastighetsverk

Riksdagen godkänner regeringens förslag till
investeringsplan för Statens fastighetsverk samt
bemyndigar regeringen att i enlighet med
propositionens förslag besluta om att
Fastighetsverket får ta upp lån inom en ram av
högst 7 miljarder kronor i Riksgäldskontoret för
investeringar i fastigheter. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2002/03:1 utgiftsområde 2
punkterna 4 och 6.

7. Fortifikationsverket

Riksdagen godkänner regeringens förslag till
investeringsplan för Fortifikationsverket samt
bemyndigar regeringen att i enlighet med
propositionens förslag besluta om att
Fortifikationsverket får ta upp lån inom en ram
av högst 5,5 miljarder kronor i Riksgäldskontoret
för investeringar i mark, anläggningar och
lokaler. Därmed bifaller riksdagen proposition
2002/03:1 utgiftsområde 2 punkterna 5 och 7.

8. Rörlig kredit för
Premiepensionsmyndigheten

Riksdagen bemyndigar regeringen att för 2003
besluta om en rörlig kredit i Riksgäldskontoret
om högst 200 miljoner kronor för att tillgodose
Premiepensionsmyndighetens behov av likviditet i
handeln med fondandelar. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2002/03:1 utgiftsområde 2
punkt 10.

9. Kapitalhöjning i Europeiska
investeringsbanken

Riksdagen godkänner att Sverige medverkar i
kapitalhöjningen i Europeiska investeringsbanken.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2002/03:1
utgiftsområde 2 punkt 8.

10. Försäljning av fastigheter i Karlsborgs
kommun

Riksdagen bemyndigar regeringen att sälja
fastigheterna Gräshult 14:2 och Vanäs 1:4 i
Karlsborgs kommun. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2002/03:1 utgiftsområde 2 punkt 3.

11. Riksrevisionens avgiftsinkomster av
årlig revision

Riksdagen bemyndigar Riksrevisionen att för
2003 disponera avgiftsinkomster av årlig
revision. Därmed bifaller riksdagen proposition
2002/03:1 utgiftsområde 2 punkt 12.

12. Riksrevisionens investeringar i
anläggningstillgångar

Riksdagen bemyndigar riksdagsstyrelsen att för
2003 besluta att Riksrevisionen får ta upp lån i
Riksgäldskontoret för investeringar i
anläggningstillgångar som används i verksamheten
intill ett belopp på 19 000 000 kr. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2002/03:1
utgiftsområde 2 punkt 13.

13. Finansinspektionens finansiering

Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi266 av Olle Sandahl m.fl. (kd) yrkande 1.
Reservation 4 (kd)

Stockholm den 10 december 2002

På finansutskottets vägnar

Sven-Erik Österberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-
Erik Österberg (s), Fredrik Reinfeldt (m), Carin
Lundberg (s), Karin Pilsäter (fp), Sonia Karlsson
(s), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén (m), Tommy
Waidelich (s), Christer Nylander (fp), Hans Hoff
(s), Tomas Högström (m), Agneta Gille (s), Bo
Bernhardsson (s), Olle Sandahl (kd), Jörgen
Johansson (c) och Rolf Olsson (v).

Förslag till beslut om anslag inom
utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning

Utskottets förslag överensstämmer med regeringens
förslag till anslagsfördelning.

Belopp i 1 000-tal kronor
------------------------------------------------------------
Politikområde Utskottets Reservanternas
förslag i
Anslag förslag förhållande till
utskottets förslag
Anslagstyp
------------------------------------------------------------
Res. 2 Res. 3
(c)
(fp)
-------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------
01 Effektiv statsförvaltning
-------------------------------------------------------------
1 Konjunkturinstitutet (ram) 45 224
------------------------------------------------------------
2 Ekonomistyrningsverket (ram) 63 698
------------------------------------------------------------
3 Statskontoret (ram) 81 555 -16 500
------------------------------------------------------------
4 Täckning av merkostnader för 425
lokaler (ram)
-------------------------------------------------------------
5 Statistiska centralbyrån (ram) 414 139 -2 000 -35 000
------------------------------------------------------------
6 Folk- och bostadsstatistik 12 000 -12 000
(res.)
------------------------------------------------------------
7 Kammarkollegiet (ram) 27 459 -3 000 -6 900
-------------------------------------------------------------
8 Nämnden för offentlig 7 588
upphandling (ram)
------------------------------------------------------------
9 Statens kvalitets- och 12 284 -12 284
kompetensråd (ram)
-------------------------------------------------------------
10 Ekonomiska rådet (ram) 2 332 -2 332
-------------------------------------------------------------
11 Utvecklingsarbete (ram) 13 170 -10 000
-------------------------------------------------------------
12 Arbetsgivarpolitiska frågor 2 458
(ram)
-------------------------------------------------------------
13 Statliga tjänstepensioner m.m. 7 658
(ram) 000
-------------------------------------------------------------
14 Riksrevisionsverket (ram) 90 346
-------------------------------------------------------------
15 Riksrevisionsverket: 29 790
Avvecklingskostnader (ram)
-------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------
02 Finansiella system och tillsyn
-------------------------------------------------------------
1 Finansinspektionen (ram) 163 680 + 5 000
-------------------------------------------------------------
2 Insättningsgarantinämnden 5 859
(ram)
-------------------------------------------------------------
3 Riksgäldskontoret: 250 049 -37 000
Förvaltningskostnader (ram)
-------------------------------------------------------------
4 Bokföringsnämnden (ram) 7 655
-------------------------------------------------------------
5 Avgift för 0
Stadshypotekskassans grundfond
(ram)
-------------------------------------------------------------
6 Insatser i internationella 56 000
finansiella institutioner
(ram)
-------------------------------------------------------------
7 Avsättning för 1 400
garantiverksamhet (ram)
-------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------
90 Anslag som inte ingår i något politik-
område
-------------------------------------------------------------
1 Riksrevisionen (ram) 117 800
-------------------------------------------------------------
2 Riksdagens revisorer (ram) 14 184
-------------------------------------------------------------
3 Riksdagens revisorer: 1 000
Avvecklingskostnader (ram)
-------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 9 078 -12 000 -120 016
095
-------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------

2002/03

FiU2

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Riksdagen har på förslag av finansutskottet den 4 december 2002 beslutat om
ramar för vart och ett av de 27 utgiftsområdena. I detta betänkande
tar
utskottet ställning till hur anslagen på utgiftsområde 2 ska
fördelas inom den ram som lagts fast för detta utgiftsområde.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I budgetpropositionen föreslår regeringen och
riksdagsstyrelsen att riksdagen
godkänner den
föreslagna fördelningen av anslag inom utgiftsområde 2.
Regeringen föreslår också att riksdagen bemyndigar regeringen
att dels
godkänna ett nytt pensionsavtal för
arbetstagare i staten (PA 03), dels
besluta att ett
ömsesidigt försäkringsbolag för statliga pensionsförmåner ska
bildas. Vidare begär regeringen riksdagens godkännande av
förslag till
investeringsplaner för Statens
fastighetsverk och Fortifikationsverket samt
inhämtar i detta sammanhang också riksdagens bemyndigande att få besluta
om
dels låneramar för dessa båda myndigheter,
dels en rörlig kredit för
Premiepensionsmyndigheten.

Regeringen
föreslår också att Riksgäldskontorets in- och
utlåningsverksamhet anslagsfinansieras, att de avgifter som
Riksgäldskontoret
tar ut i detta sammanhang
redovisas mot inkomsttitel samt att riksdagen
godkänner att Sverige medverkar i en kapitalhöjning i
Europeiska
investeringsbanken. Dessutom inhämtar
regeringen riksdagens bemyndigande att
få sälja två
fastigheter.
Riksdagsstyrelsen föreslår att
den ska bemyndigas att fatta beslut om
låneram
för Riksrevisionens investeringar i anläggningstillgångar samt att
Riksrevisionen ska få disponera avgiftsinkomster från den
årliga revisionen.
I anslutning till dessa
förslag behandlar utskottet också ett antal
motioner väckta under allmänna motionstiden.
Förslagen i propositionen och motionerna återges i bilaga 1.

Utskottets överväganden

Ekonomisk styrning

Utskottets bedömning i korthet

Utskottet konstaterar att kvaliteten på redovisningen av
mål och
resultat för utgiftsområdet ytterligare har
förbättrats i årets
budgetproposition. Vissa delmål
behöver dock uttryckas på ett mer
pregnant sätt.
Arbetet med att ta fram lämpliga resultatindikatorer
bör fortsätta. Det är också angeläget att mål- och resultatbedöm-
ningar kopplas ihop med budgetförslag och ses som en
integrerad
helhet.

De
synpunkter utskottet redovisar i detta sammanhang gäller inte bara för
utgiftsområde 2 utan också för andra utgiftsområden.
Utskottet tar
som ett exempel upp mål- och
resultatstyrningen inom utgiftsområde 6
Försvar samt
beredskap mot sårbarhet. Utskottet anser att det är
angeläget att mål- och resultatbedömningar samt budgetförslag
integreras inom alla utgifts- och politikområden för att
underlätta
en meningsfull uppföljning av hela
statsbudgeten.
Beträffande resultatskrivelserna
förutsätter utskottet att Regeringskansliet följer
vad
riksdagsutskotten tar upp i sina budgetbetänkanden om fördjupad
resultatredovisning på olika områden samt att man även på annat
sätt
genom direkta kontakter med respektive utskott
kommer överens om när
och med vilken inriktning resultatskrivelser ska lämnas.

Ekonomisk styrning inom utgiftsområde 2

Finansutskottets bedömning

I samband med behandlingen av budgetpropositionen för
2001 fattade riksdagen
beslut om mål för de båda
politikområden som ingår i utgiftsområdet, dvs.
politikområdena Effektiv statsförvaltning samt Finansiella system
och
tillsyn. Med politikområdesindelningen ville
regeringen få till stånd en
bättre koppling
mellan mål, kostnader och resultat.

Finansutskottet har flera gånger tidigare slagit fast att målen för
en
verksamhet måste vara välformulerade, mätbara och
uppföljningsbara för att
resultatstyrningen ska bli
meningsfull och målen ska kunna ställas i relation
till kostnaderna. Utgiftstaket och överskottsmålet för de
offentliga
finanserna är på ett annat plan goda
exempel på tydliga mål som är lätta att
i efterhand
följa upp.
Ska riksdagen under sin
budgetberedning kunna ta ställning till hur stora
resurser som bör tillföras en viss verksamhet måste resursbehovet
kunna
prövas mot konkreta, mätbara och
uppföljningsbara mål. Det är enligt
utskottets
mening också nödvändigt att målen uttrycks i sådana termer att de
kan bilda utgångspunkt för riksdagspartiernas politiska
prioriteringar och
diskussioner.
Redovisningen av mål och regeringens bedömning av uppnådda
resultat inom
utgiftsområdet har i de båda
efterföljande budgetpropositionerna byggts ut
och
förbättrats. I politikområdet Effektiv statsförvaltning ingår
verksamheter av vitt skilda slag, och för att ge en
bättre överblick har
presentationen av politikområdet
delats upp i sex olika delområden. Det
gjordes
redan i förra årets budgetproposition. För varje delområde görs nu en
genomgång av hur verksamheten inom delområdet ska bidra
till att målet för
politikområdet uppnås. Politikens
inriktning inom delområdet redovisas liksom
de
insatser som gjorts inom och utanför delområdet. Vidare görs en
bedömning
av uppnådda resultat innan genomgången
avslutas med en analys och slutsatser.
I årets
budgetproposition har på motsvarande sätt målet för Finansiella
system och tillsyn brutits ned i sex delmål.
Dessa kompletteringar tillgodoser synpunkter som
finansutskottet tidigare
framfört och höjer
kvaliteten på framställningen. De ger också ett fylligare
underlag för den ekonomiska resultatstyrningen. Utskottet noterar
att mål-
och resultatredovisningen inom utgiftsområde
2 har en hög standard jämfört
med den som finns
inom andra utgiftsområden, exempelvis utgiftsområde 6
Försvar samt beredskap mot sårbarhet som finansutskottet undersökt
närmare
med anledning av en framställning från
försvarsutskottet.
För riksdagen är det
viktigt att mål- och resultatbedömningar kopplas ihop
med budgetförslagen och kan ses som en integrerad helhet. Detta märks
inte i
regeringens förslag till anslagsfördelning.
Liksom tidigare gäller att de
anslagsförändringar
som regeringen föreslår inte i första hand påverkas av
eventuella brister eller andra omständigheter som uppmärksammats i
samband
med uppföljningen. I stället grundas de på
mer traditionella budgetpolitiska
prioriteringar.
För att underlätta en meningsfull uppföljning är
det önskvärt att några av
delmålen får en
tydligare formulering. Allmängiltiga mål som inte är
nedbrytbara i kvantitativa termer kan inte tjäna som underlag för en
politisk
styrning av statlig verksamhet. Ett
parti som vill öka eller minska
resurstilldelningen inom ett område och som även vill att denna
nya
viljeinriktning ska komma till uttryck i
målformuleringen kan inte göra detta
om målet
är allmängiltigt formulerat. För delområdet Statliga
arbetsgivarfrågor är exempelvis målet ”en
samordnad statlig
arbetsgivarpolitik som
säkerställer att relevant kompetens finns för att
åstadkomma efterfrågat resultat”. Ett sådant mål är, även för ett
parti med
en helt avvikande syn på verksamheten,
svårt att ifrågasätta. Ett annat
exempel finns inom
delområdet Granskning och kontroll där målformuleringen är
en ”granskning av hög kvalitet och beslutsunderlag som bidrar
till att
förbättra effektiviteten i statligt
finansierad verksamhet”. Inom delområdet
Ekonomisk styrning och utveckling av statsförvaltningen anges målet som
”ett
efterfrågestyrt, ändamålsenligt och
kostnadseffektivt stöd till
Regeringskansliet
och statliga myndigheter”. För delområdet Statliga
garantier och särskilda åtaganden gäller att ”verksamheten
ska bedrivas på
ett effektivt sätt”.
Det är önskvärt med mer pregnanta målformuleringar och att
olika typer av
kompletterande indikatorer kommer
till användning för att riksdagen ska kunna
följa
upp målen på ett meningsfullt sätt. Goda exempel på detta finns inom
delområdena Statistik samt Prognos- och
uppföljningsverksamhet där tydliga
resultatindikatorer finns angivna i målen, vilket underlättar
uppföljningen.
Riksdagen har på förslag av
Riksdagskommittén[1] tidigare beslutat att
regeringen fr.o.m. 2003 senast den 14 maj varje år ska
lämna
resultatskrivelser på alla
utgiftsområden. Regeringen delar i
budgetpropositionen[2] riksdagens uppfattning att dessa skrivelser
bör
integreras i det ordinarie budgetarbetet, för
att bl.a. stödja riksdagens
ökade intresse för
uppföljning och utvärdering. Eftersom resultatskrivelser
är ett nytt inslag i budgetprocessen är det enligt regeringen
väsentligt att
de utvecklas i en dialog mellan
riksdagsutskotten och Regeringskansliet. Att
ha som
ambition att redan nästa år lämna resultatskrivelser för alla
utgiftsområden har regeringen bedömt som alltför
optimistiskt och i stället
förordat ett successivt
införande över ett antal år.
Finansutskottet
vill här framhålla att det får förutsättas att
Regeringskansliet följer vad utskotten tar upp i sina
budgetbetänkanden om
fördjupad resultatredovisning
på olika områden samt att man även på annat
sätt
genom direkta kontakter med respektive utskott kommer överens om när
och
med vilken inriktning resultatskrivelser ska lämnas.

Ekonomisk styrning inom utgiftsområde 6

Försvarsutskottets yttrande

I samband med behandlingen av förslag till fördelning
av statsbudgetens
utgifter på utgiftsområden för
åren 2003 och 2004 avlämnade försvarsutskottet
ett
yttrande till finansutskottet (FöU1y) om ramen för utgiftsområde
6
Försvar och beredskap mot sårbarhet.
Försvarsutskottet tar även upp i sitt
yttrande frågan
om förändringen i utformningen av den ekonomiska styrningen
inom utgiftsområdet. Försvarsutskottet framhåller att målen
för de
verksamheter som ingår i
utgiftsområdet huvudsakligen formuleras på
politikområdesnivå, vilket begränsar utskottets möjligheter att ibland
förse
medelsanvändningen inom vissa anslag med olika
villkor för att därigenom
utöva riksdagens
finansmakt.

Vidare påpekar
försvarsutskottet att man inte är främmande för att det inom
många utskotts beredningsområden är en väl avvägd nivå
att på
politikområdesnivå godkänna mål för
verksamheten och därmed inriktningen av
medelsanvändningen. Förändringen kommer dock för försvarsutskottets del
att
innebära att utskottets insyn och
påverkansmöjligheter jämfört med hittills
gällande
ordning kommer att minska t.ex. inom politikområdet Totalförsvar som
består av flera verksamhetsgrenar
(förbandsverksamhet, beredskap,
incidentinsatser,
stöd till samhället, internationella insatser,
materielanskaffning samt forskning och utveckling) och som föreslås
omfatta
ca 43,5 miljarder kronor.

Finansutskottets bedömning

Finansutskottet delar försvarsutskottets bedömning att de mer
generellt
hållna målen inom utgiftsområde 6 bidrar
till att försvarsutskottets insyn
och möjligheter
att påverka utvecklingen inom enskilda verksamhetsgrenar
begränsas. Generella målformuleringar kan framkalla
tolkningssvårigheter vid
arbetet med budgetfrågor och
medför att målen därmed förlorar sin roll som
ett
verkningsfullt styrinstrument. De faktiskt styrande besluten
kommer
därmed att fattas längre ned i
beslutshierarkin. Målen inom politikområdet
Totalförsvar är begränsat användbara för budgetarbetet
samt
verksamhetsuppföljningen i riksdagen eftersom de
saknar en tydligare koppling
till
anslagsdiskussionerna i regeringens budgetproposition.

Finansutskottet har tidigare i sin bedömning av den ekonomiska
styrningen i
staten betonat vikten av att mål- och
resultatbedömningar kopplas ihop med
budgetförslagen
och kan ses som en integrerad helhet. Av budgetpropositionen
framgår att regeringen har fortsatt utvecklingen av
målformuleringarna samt
resultatuppföljningen inom
utgiftsområde 2 i denna riktning på delområdes-
och
verksamhetsnivån. De i samma proposition presenterade
målformuleringarna
inom utgiftsområde 6 har däremot
inte den detaljeringsgrad som kännetecknar
redovisningen inom utgiftsområde 2.
För att
underlätta en meningsfull uppföljning av hela statsbudgeten är det
enligt finansutskottet angeläget att mål- och
resultatbedömningar samt
budgetförslag integreras
inom alla utgifts- och politikområden. Underlaget
för den ekonomiska styrningen i staten kan därmed utvidgas på ett sätt
som
främjar tydliga politiska prioriteringar
också inom ramen för
budgetdiskussioner i riksdagen.

Nytt tjänstepensionsavtal för statsanställda

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att regeringen godkänner
det nya
pensionsavtalet för arbetstagare i staten – PA 03.

Propositionen

Arbetsgivarverket har slutit avtal med arbetstagarnas
huvudorganisationer på
den statliga sidan om ett nytt
tjänstepensionsavtal – PA 03. Avtalet, vars
lydelse återges i bilaga 2, omfattar statsanställda födda 1943 eller
senare
och är avsett att träda i kraft den 1
januari 2003. Enligt avtalet ska
arbetsgivaren till
denna pension varje månad betala en avgift som motsvarar
2,3 % av den anställdes utbetalade lön. Den anställde kan själv
välja
försäkringsgivare för denna individuella
ålderspension.

Av propositionen framgår
(avsnitt 6.3) att enligt Arbetsgivarverkets
beräkningar är det nya pensionsavtalet kostnadsneutralt i förhållande
till
nuvarande statliga pensionsavtal (PA 91).
En betydelsefull skillnad är
emellertid att med det
nya avtalet kommer pensionspremierna att betalas till
externa försäkringsgivare. Avtalets statsfinansiella konsekvenser
blir
märkbara främst genom att den offentliga
sektorns finansiella sparande
försvagas med i
genomsnitt ca 2 miljarder kronor per år under den närmaste
tioårsperioden. Försvagningen är en följd av att pensionspremier inte
längre
kommer att betalas in på inkomsttitel på
statsbudgeten utan i stället
fonderas på
kapitalmarknaden. Efter hand kommer emellertid även de
pensionsutbetalningar som i dag belastar det statliga
pensionsanslaget att
minska, vilket på lång sikt
balanserar inkomstbortfallet. Arbetsgivarverket
har
slutit avtalet under förbehåll av regeringens godkännande.
Regeringen föreslår i sin tur att den ska bemyndigas att
godkänna det nya
pensionsavtalet PA 03 (punkt 1).

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Det innebär att utskottet
tillstyrker punkt 1 i propositionen.

Ömsesidigt försäkringsbolag för pensionsförmåner

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att ett ömsesidigt försäkringsbolag bildas för
förvaltning av vissa statliga pensionsförmåner.
En i sammanhanget väckt motion avstyrks.
Jämför reservation 1 (m).

Propositionen

I propositionen föreslås att riksdagen ska bemyndiga
regeringen att fatta
beslut om att bilda ett ömsesidigt
försäkringsbolag för statliga
pensionsförmåner
(avsnitt 6.3, punkt 2).

Arbetsgivarverket
har bett om tillstånd att tillsammans med arbetstagarnas
huvudorganisationer på det statliga området få bilda ett
ömsesidigt
försäkringsbolag för individuell
ålderspension och andra avgiftsbaserade
pensionsförmåner som regleras i pensionsavtalet PA 03. Enligt avtalet kan
den
anställde själv välja försäkringsgivare.
Avtalsparterna räknar emellertid med
att många inte
kommer att göra ett aktivt val.
Eftersom det
är av betydelse att det statliga avtalsområdets parter kan ges
ett avgörande inflytande över hur försäkringsalternativen
utformas för dem
som inte gör ett aktivt val,
föreslås i propositionen att regeringen
bemyndigas att fatta besluta om att ett ömsesidigt försäkringsbolag
för
statliga pensionsförmåner ska bildas. Bolagets
garantikapital finansieras med
medel som parterna
har satt av inom ramen för Försäkringsföreningen för det
statliga området (FSO), medan bolagets driftskostnader
finansieras med
premieavsättningar.

Motionen

Moderata samlingspartiet anser i motion Fi253 att
riksdagen ska avslå
förslaget om att bilda
ett ömsesidigt försäkringsbolag (yrkande 1).
Motionärerna kan inte se något motiv för att administrationen
av
pensionsförmånerna för dem som inte
aktivt väljer en individuell
pensionslösning
måste skötas av ett nytt facklig-statligt försäkringsbolag.
Det bör enligt deras mening kunna lösas på annat sätt, t.ex.
genom att
Kammarkollegiet får i uppdrag att ansvara
för medelsförvaltningen.

Finansutskottets ställningstagande

Enligt det nya pensionsavtalet inom det statliga
området – PA 03 – ska
arbetsgivaren
varje månad sätta av 2,3 % av arbetstagarens utbetalade lön
till den försäkringsgivare som arbetstagaren valt och som
förbundit sig att
meddela försäkring av sådan
ålderspension som regleras i avtalets 3 kap. 9 §.

När liknande pensionsavtal tidigare införts på det kommunala
avtalsområdet
och SAF/LO-området har det visat sig
att en stor del av arbetstagarna avstått
från att
göra ett aktivt val av försäkringsgivare. Man räknar med att så
kommer att bli fallet även på det statliga området.
För de arbetstagare som själva inte vill eller
kan ta ställning till
förvaltningen av avgifterna för
sin pension måste avtalsparterna därför kunna
anvisa
en försäkringsgivare. Inom det statliga avtalsområdet har parterna
ansett sig ha ett fortsatt ansvar för
pensionsförvaltningen för dessa
arbetstagare.
Arbetsgivarverket har därför bett om regeringens tillstånd att
tillsammans med sina motparter få bilda ett bolag som
kan agera
försäkringsgivare för icke-väljare.
Liknande lösningar har tillämpats av
parterna
inom avtalsområdet SAF/LO där AMF-pension inrättats, inom
avtalsområdet SAF-PTK där Alecta bildats och inom det
kommunala avtalsområdet
där parterna givits
inflytande över KPA.
De statliga
avtalsparterna har funnit att formen ömsesidigt livbolag är den
mest lämpliga för att bedriva försäkringsverksamheten. Parterna
har också för
avsikt att överföra den förvaltning
av Kåpan som redan bedrivs i den
partgemensamma
försäkringsföreningen för det statliga området (FSO) till det
ömsesidiga bolaget.
Finansutskottet
har mot denna bakgrund inget att erinra mot att man bildar
ett ömsesidigt livbolag i föreslagen form för förvaltningen av
statliga
pensionsförmåner. Utskottet tillstyrker
alltså att regeringen ges det begärda
bemyndigandet och avstyrker motion Fi253 (m) yrkande 1.

Anslagsfinansiering av statens internbank

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker att in- och utlåningsverksamheten
i statens
internbank anslagsfinansieras och att
kvarvarande avgifter redovisas
mot inkomsttitel.

Propositionen

Statens internbank i Riksgäldskontoret består av
verksamheterna in- och
utlåning samt statens
betalningssystem. Enligt nuvarande regler finansieras
statens betalningssystem via anslag, medan in- och utlåningsverksamheten
är
avgiftsfinansierad. Regeringen föreslår att
riksdagen godkänner att även in-
och utlåningen
görs anslagsfinansierad samt att de avgifter som
fortsättningsvis tas ut i verksamheten förs till inkomsttitel
(avsnitt 18.3,
punkt 9). Kostnaden för in- och
utlåningsverksamheten uppgick till drygt 23
miljoner kronor 2001.

I propositionen framhålls att de två
verksamhetsgrenarna integreras med
varandra alltmer
och att det därför över tiden blir allt svårare och
kostsammare att särskilja och fördela kostnader mellan dem. Vidare
sägs att
avgiftsfinansiering i sig inte
nödvändigtvis är den mest optimala
finansieringsprincipen för in- och utlåningen. Statens internbank har
en
monopolställning i förhållande till sina kunder,
vilket framförs som ett av
flera argument mot att
behålla den nuvarande avgiftsfinansieringen.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Det innebär att
utskottet
tillstyrker punkt 9 i propositionen.

Anslagen för 2003 inom utgiftsområde 2

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen dels godkänner
regeringens och
riksdagsstyrelsens förslag till
fördelning av anslag inom
utgiftsområde 2, dels
uttalar att Riksrevisionsverket och Riksdagens
revisorer ska samråda med de tre riksrevisorerna innan de båda
myndigheterna under första halvåret 2003 binder upp sig
för nya
ekonomiska åtaganden.
De i sammanhanget väckta motionerna avstyrks.
Jämför reservationerna 2 (fp) och 3 (c) samt särskilda yttrandena
2 (m) och 3 (kd).

Propositionen

I utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och finansförvaltning ingår de båda
politikområdena Effektiv statsförvaltning och Finansiella system och
tillsyn.
Vidare ingår tre anslag som avser
Riksrevisionen och Riksdagens revisorer,
myndigheter
som har riksdagen som huvudman och som regeringen därför inte
knutit till ett visst politikområde. Riksrevisionen
är ett nytt
revisionsorgan under riksdagen som
den 1 juli 2003 ersätter Riksdagens
revisorer
och Riksrevisionsverket.

Regeringens
förslag till medelsanvisning för hela utgiftsområdet uppgår
till 9 078,1 miljoner kronor. Nivån motsvarar den av riksdagen
fastställda
ramen för utgiftsområdet och fördelar
sig på anslag på följande sätt. Av
tabellen framgår
också vilka alternativa anslagsnivåer som förordas av
oppositionspartierna.

Tabell.
Förslag till fördelning av utgifter på utgiftsområde 2 Samhällsekonomi
och
finansförvaltning 2003

Belopp i 1 000-tal kronor

I det följande återges först de förslag i propositionen och
motionerna som
har effekt på utgiftsområdets
medelsbehov. Utskottet redovisar därefter sin
syn
på förslagen under rubriken Finansutskottets samlade
ställningstagande
till anslagen inom utgiftsområde
2.

Politikområdet Effektiv
statsförvaltning

Verksamheten
inom politikområdet syftar till att effektivisera och utveckla
statsförvaltningen. Politikområdet omfattar frågor om
granskning, ekonomisk
styrning,
förvaltningsutveckling, statliga arbetsgivarfrågor, statistik,
prognosverksamhet samt fastighetsförvaltning. Ett
tiotal stabs- och
servicemyndigheter har detta som
sin huvuduppgift.

I politikområdet
ingår ett antal myndigheter vars verksamhet finansieras
med både anslag och andra intäkter. Det är
Konjunkturinstitutet,
Ekonomistyrningsverket,
Statskontoret, Statistiska centralbyrån,
Kammarkollegiet, Nämnden för offentlig upphandling, Statens kvalitets-
och
kompetensråd samt Riksrevisionsverket.
Dessutom ingår de helt
avgiftsfinansierade
myndigheterna Statens fastighetsverk,
Fortifikationsverket, Arbetsgivarverket och Statens pensionsverk (SPV).

Målet för politikområdet

Målet för politikområdet fastställdes i samband
med behandlingen av
budgetpropositionen för
2001. Det övergripande målet för hela politikområdet
är att skapa en effektiv statsförvaltning som i sin helhet kännetecknas
av
hög produktivitet, god kvalitet och bra
service till nytta för
beslutsfattare,
medborgare och näringsliv.

Politikområdet
är indelat i sex delområden, och för varje delområde anges i
propositionen hur verksamheten inom delområdet ska bidra till att
politik-
områdets mål uppnås.
Delområdet Granskning och kontroll omfattar den verksamhet
som
Riksrevisionsverket bedriver. Inom detta
delområde gäller att målet för
politikområdet
uppnås genom granskning av hög kvalitet och genom
beslutsunderlag som bidrar till att förbättra effektiviteten
i statligt
finansierad verksamhet. Den 1 juli
2003 inrättas en ny myndighet,
Riksrevisionen,
under riksdagen. Riksrevisionen tar då över de uppgifter som
nu utförs av Riksrevisionsverket och Riksdagens revisorer.
Delområdet Ekonomisk styrning och utveckling av
statsförvaltningen omfattar
verksamhet vid
Ekonomistyrningsverket, Statskontoret, Kammarkollegiet,
Nämnden för offentlig upphandling samt Statens kvalitets- och
kompetensråd.
Verksamheten inom delområdet ska bidra
till politikområdesmålet genom att ge
ett
efterfrågestyrt, ändamålsenligt och kostnadseffektivt stöd till
Regeringskansliet och statliga myndigheter.
Delområdet Statliga arbetsgivarfrågor omfattar
Arbetsgivarverket, Statens
pensionsverk och vissa
nämnder inom det arbetsgivarpolitiska området. Målet
för delområdet är en statlig arbetsgivarpolitik som är samordnad och
som
säkerställer att relevant kompetens finns för
att åstadkomma efterfrågat
resultat.
Delområdet Statistik omfattar Statistiska centralbyrån. Målet
på delområdet
är att tillhandahålla lättillgänglig
statistik av god kvalitet. Detta mål ska
nås
samtidigt som uppgiftslämnandet begränsas, produktiviteten i
statistikproduktionen förbättras och lämnade
uppgifter skyddas. I
propositionen anges som
lämpliga resultatindikatorer för att mäta
måluppfyllelsen kvalitetsutvecklingen i
statistikproduktionen,
uppgiftslämnarnas kostnader,
produktivitetsutvecklingen och allmänhetens
förtroende för statistiken.
Delområdet
Prognos- och uppföljningsverksamhet omfattar
Ekonomistyrningsverket, Konjunkturinstitutet och Ekonomiska rådet.
Målet för
delområdet ska uppnås genom tillförlitliga
och väldokumenterade prognoser och
analyser över
den samhällsekonomiska och statsfinansiella utvecklingen. I
propositionen anges som lämpliga indikatorer för att bedöma
måluppfyllelsen
dels mått på prognosernas
tillförlitlighet, dels avnämarnas synpunkter på
analyserna och prognoserna.
Delområdet
Fastighetsförvaltning omfattar Statens fastighetsverk,
Fortifikationsverket och Statskontoret. Målet för politikområdet
uppnås genom
en kostnadseffektiv statlig kapital- och
fastighetsförvaltning. Det ska ske
med rimligt
risktagande samt med likvärdig avkastning och service i
jämförelse med andra alternativ.

Resultat och analys

Målet för
den avgiftsfinansierade verksamheten är full kostnadstäckning.
Avvikelser från detta mål förekom i tre fall under
2001. Det gäller
Kammarkollegiets hantering
av det statliga försäkringssystemet,
Statskontorets administration av avtal som slutits mellan
Statens
Förhandlingsnämnd och vissa landsting
(”landstingsavtalen”) samt
Arbetsgivarverkets medlemsavgifter.

Fortifikationsverket har nått uppställda krav på avkastning och
soliditet.
Däremot har Statens fastighetsverk inte
uppnått sitt avkastningskrav på 2,8 %
av eget kapital
beroende på problem med inomhusklimatet i Arkitekturmuseet
och Moderna museet. Avkastningen begränsade sig till 2,2 %.
Fastighetsverks
soliditet bör enligt regeringen
sänkas från för närvarande 47 % till 35 %.
För
den anslagsfinansierade verksamheten uppgick nettoutgifterna under 2001
till 8 286 miljoner kronor, vilket understeg de
tilldelade anslagen med 30
miljoner kronor.
Myndigheterna inom politikområdet utnyttjade under 2001 i
genomsnitt 49 % av de låneramar som de blivit tilldelade, vilket var
lägre än
vad som gäller för statsförvaltningen som
helhet där utnyttjandet motsvarade
ca 70 % av
beviljad låneram.
Enligt regeringens samlade
bedömning har den löpande verksamheten inom
politikområdet fungerat tillfredsställande.

Revisionens iakttagelser

Kammarkollegiet och Fortifikationsverket har i revisionsrapporten för
2001
fått invändning från
Riksrevisionsverket (RRV). I övrigt har
årsredovisningarna för myndigheterna på politikområdet i allt
väsentligt
bedömts vara rättvisande.

Mot bakgrund av de åtgärder Kammarkollegiet har vidtagit
bedömer regeringen
att kollegiets
redovisningsrutiner kommer att fungera fullt
tillfredsställande framöver.
Regeringen
ser allvarligt på att Fortifikationsverket under perioden
1994–2002 fått tre revisionsanmärkningar.
Fortifikationsverket har under den
aktuella
perioden avvecklat ett stort fastighetsbestånd till följd av
försvarsbesluten 1996 och 2000. Verket har ändrat sin
verksamhetsplanering,
sin organisation och sitt
styrsystem, och regeringen bedömer att dessa
åtgärder är tillräckliga för att verket inte ska dra på sig
ytterligare
revisionsinvändningar under de närmaste
åren. Systemförändringarna har bl.a.
förbättrat
Fortifikationsverkets möjligheter att följa upp kostnader och
intäkter på en mer detaljerad nivå än tidigare.

EA-värdering

Riksrevisionsverket och Ekonomistyrningsverket tillhörde 2001 den grupp
på
totalt 21 myndigheter i statsförvaltningen som
uppfyllde samtliga kriterier
som används vid den
ekonomiadministrativa värderingen, EA-värderingen.
Betyget fullt tillfredsställande fick
Arbetsgivarverket,
Ekonomistyrningsverket,
Konjunkturinstitutet, Riksrevisionsverket, Statens
Fastighetsverk, Statens Pensionsverk, Statistiska centralbyrån,
Statskontoret
samt Statens kvalitets- och
kompetensråd. Kammarkollegiet och
Fortifikationsverket fick betyget tillfredsställande. Nämnden för
offentlig
upphandling och Ekonomiska rådet är
undantagna från EA-värderingen p.g.a.
liten
omsättning.

Konjunkturinstitutet

Konjunkturinstitutet ska utarbeta tillförlitliga analyser och prognoser
över
den ekonomiska utvecklingen samt bidra till
att den ekonomiska statistiken
håller god
kvalitet.

Konjunkturinstitutets
verksamhet finansieras med anslag samt till en mindre
del med avgifter.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 1:1
Konjunkturinstitutet förs upp med
45,2 miljoner
kronor för 2003. Jämfört med anvisade medel för 2002 har
anslaget räknats upp med 1,1 miljoner kronor.

Anslagsberäkningen innebär att Konjunkturinstitutet tillförs
1,2 miljoner
kronor i pris- och löneomräkning samt
1,5 miljoner kronor för att täcka ökade
kostnader
för bl.a. fördjupade analyser av lönebildningen, arbetsmarknadens
funktionssätt och svensk konkurrenskraft. Liksom
för övriga
förvaltningsmyndigheter har
anslaget minskats med ett generellt
besparingskrav på 0,7 % av anslaget. Statistiska centralbyrån kommer nästa
år
att överta statistikansvaret för
enkätundersökningen Näringslivets
investeringar,
och som en följd av detta föreslås att 2,8 miljoner kronor av
Konjunkturinstitutets anslag ska föras över till SCB.
Intäkterna från Konjunkturinstitutets avgiftsbelagda
verksamhet beräknas
nästa år uppgå till 1,6 miljoner
kronor.

Ekonomistyrningsverket

Ekonomistyrningsverket (ESV) är central
förvaltningsmyndighet för ekonomisk
styrning av
statlig verksamhet samt för statliga myndigheters ekonomi- och
personaladministrativa system. ESV är en stabsmyndighet som
stöder såväl
regeringen som myndigheterna.

ESV:s verksamhet finansieras till ungefär en
tredjedel med anslag och i
övrigt med
avgifter.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 1:2
Ekonomistyrningsverket ska föras upp
med 63,7
miljoner kronor för 2003. Vid beräkningen av anslaget har en pris-
och löneomräkning gjorts med 4,1 miljoner kronor.
Anslaget har därutöver
minskats med anledning av
det generella besparingskrav som gäller för
förvaltningsmyndigheter.

Intäkterna från
ESV:s uppdragsverksamhet beräknas nästa år uppgå till 126,8
miljoner kronor. Den avgiftsbelagda verksamheten omfattar
information om
statlig ekonomi, resultatstyrning
och finansiell styrning, ekonomi- och
personaladministrativa system (EA- och PA-system) samt tjänsteexport.
Det samlade balanserade överskottet i den
avgiftsfinansierade verksamheten
uppgick till 28,9
miljoner kronor vid utgången av 2001, varav merparten
hänför sig till resultatområdet EA- och PA-system. Avsikten är
att
överskottet ska förbrukas inom ett antal år
genom att komma kunderna, dvs.
myndigheterna, till
godo. Regeringen kommer under hösten 2002 att ta
ställning till hur det ackumulerade överskottet i den
avgiftsfinansierade
verksamheten ska disponeras.

Statskontoret

Statskontoret är en central förvaltningsmyndighet för
utrednings- och
utvärderingsverksamhet samt en
stabsmyndighet.

Statskontorets
verksamhet finansieras till ungefär 40 % med anslag och i
övrigt med avgifter.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 1:3
Statskontoret ska föras upp med 81,6
miljoner kronor
för 2003. Jämfört med årets medelsanvisning är det en ökning
med 10,1 miljoner kronor.

Vid
beräkningen av anslaget har en pris- och löneomräkning gjorts med 1,9
miljoner kronor. Anslaget har dessutom minskats med
anledning av det
generella besparingskrav
som gäller för förvaltningsmyndigheter.
Statskontoret kommer nästa år att ta över ansvaret för den
gemensamma
internetportalen Sverige Direkt,
samordningsansvaret för
rättsinformationssystemet samt Regeringskansliets del av ansvaret
för
Samhällsguiden, och som en följd av detta
föreslår regeringen att 8,8
miljoner kronor ska
föras över från Regeringskansliets anslag på
utgiftsområde 1.
Intäkterna från
Statskontorets avgiftsfinansierade verksamhet beräknas
nästa år uppgå till 62,5 miljoner kronor, varav 43,5 miljoner kronor
utgör
intäkter från uppdragsverksamhet, dvs.
intäkter som Statskontoret förfogar
över.

Motionen

Kristdemokraterna föreslår i motion Fi266 bl.a. att den del av
Statskontorets
verksamhet som är inriktad på
att effektivisera statsförvaltningen
koncentreras
till den nya revisionsmyndigheten, Riksrevisionen, att
verksamhet med inriktning på inköpssamordning inom IT- och
teleområdet förs
till Kammarkollegiet, att verksamhet
med inriktning på statistik om offentlig
sektor förs
till SCB, att verksamhet med inriktning på lokalförsörjning
övertas av Statens fastighetsverk och att ett – som
motionärerna uttrycker
det – vässat Statskontor
borde kunna samordnas (inte nödvändigtvis samgå) med
Kammarkollegiet. Motionärerna föreslår därför att anslaget för nästa
år
minskas med 17,0 miljoner kronor (yrkande 3).

Centerpartiet föreslår i motion Fi259
att nästa års anslag till
Statskontoret ska
minskas med 16,5 miljoner kronor.

Täckning av merkostnader för lokaler

Propositionen

Regeringen föreslår att
ramanslaget 1:4 Täckning av merkostnader för lokaler
förs upp med 425 000 kronor för 2003, dvs. med ett 5 000 kr högre belopp
än
vad som anvisats för innevarande år.

De utgifter som belastar anslaget är hyror för vissa
tomma lokaler för
vilka staten har betalningsansvar
till dess att avtalen går att avveckla. De
huvudsakliga faktorer som styr utgifterna på området
är
avtalskonstruktionerna samt möjligheterna att hyra
ut lokalerna i andra hand.
Statskontoret disponerar
anslaget.

Statistiska centralbyrån

Statistiska centralbyrån (SCB)
ansvarar för den sektorövergripande officiella
statistiken och samordnar det statistiska systemet. Målet med verksamheten
är
lättillgänglig statistik som är opartisk,
relevant, tillförlitlig, aktuell
och jämförbar.
SCB:s verksamhet finansieras till knappt hälften av anslag och
i övrigt av avgifter.

Propositionen

Regeringen föreslår att
ramanslaget 1:5 Statistiska centralbyrån ska uppgå
till 414,1 miljoner kronor för 2003. Det är 9,8 miljoner kronor mer än
vad
som anvisats för innevarande år.

Vid beräkningen av anslaget har en pris- och löneomräkning
gjorts med 10,5
miljoner kronor. Anslagsnivån
påverkas även av att särskilda medel tillförs
bl.a.
för att utveckla konsumentprisindex (KPI), för att stärka kvaliteten i
nationalräkenskaperna och den ekonomiska statistiken
samt för att täcka
kostnaderna för viss
skattestatistik. Dessutom har anslaget minskats med
anledning av det generella besparingskrav som gäller
för
förvaltningsmyndigheter.
Intäkterna från Statistiska centralbyråns uppdragsverksamhet beräknas
nästa
år uppgå till 425 miljoner kronor.

Motionerna

Moderata samlingspartiet ifrågasätter i motion Fi253 i hur stor
utsträckning
anslagsmedel ska avsättas för en
ökad statistikproduktion. Enligt
motionärerna bör
SCB:s uppgifter begränsas. För att säkerställa efterfrågan
är det enligt motionärernas mening rimligt att eftersträva en ökad
grad av
avgiftsfinansiering. Anslaget bör därför
minskas med 50 miljoner kronor nästa
år (yrkande
2).

Folkpartiet liberalerna påpekar i
motion Fi269 att flera av myndigheterna
inom
utgiftsområde 2 har arbetsuppgifter som delvis överlappar varandra.
Folkpartiet föreslår att man ska göra en översyn för
att få till stånd en
bättre samordning. Syftet med
översynen ska vara att nå en ökad
kostnadseffektivitet och bättre service. I avvaktan på översynen föreslås
att
SCB:s anslag minskas med 2 miljoner kronor
(yrkandena 3 och 4). Samma yrkande
framför
Folkpartiet också i motion Fi232 (yrkande 9 i denna del).
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi266 att man bör
tillsätta en
utredning för att se över SCB:s
organisation. Motionärerna vill fullfölja den
statistikreform som beslutades av 1993/94 års riksdag och som innebar
att
ansvaret för statistikproduktionen i viss
utsträckning fördes över på s.k.
statistikansvariga
myndigheter. En uppdelning av SCB skulle enligt
motionärerna kunna innebära att en del ges ansvar för
myndighetsuppgifter, en
del ombildas till
stabsenhet och ges ansvar för bl.a. databaser och
produktion av anslagsfinansierad officiell basstatistik samt att
ytterligare
en del organiseras som ett fristående
statistikbolag. Kristdemokraterna anser
också att ett
från SCB fristående råd för Sveriges officiella statistik bör
bildas. I motionen föreslås att anslaget minskas med 35
miljoner kronor
(yrkande 3).
Centerpartiet föreslår i motion Fi259 att anslaget till SCB ska minskas
med
35 miljoner kronor.

Folk- och bostadsstatistik

Målet med verksamheten är att genomföra registerbaserad hushålls-
och
bostadsstatistik av god kvalitet, inom givna
ekonomiska ramar och med liten
börda för
uppgiftslämnarna.

Propositionen

Regeringen föreslår att 12 miljoner kronor
anvisas på reservationsanslaget
1:6 Folk- och
bostadsstatistik för 2003. Det är 66 miljoner kronor mindre än
vad som finns uppfört på anslaget för innevarande år. Vid
ingången av 2002
fanns dessutom en reservation på
anslaget på 173 miljoner kronor. Den höga
nivån
sammanhänger med att förberedelsearbetet har senarelagts. För 2004
finns inga medel budgeterade för ändamålet.

Motionerna

Moderata samlingspartiet motsätter sig i motion Fi253 att en
registerbaserad
folk- och bostadsräkning genomförs.
Motionärerna anser därför att några medel
inte ska
anvisas på anslaget (yrkande 2). I motion Fi217 föreslår samma
motionärer att riksdagen ska besluta att inte genomföra
någon folk- och
bostadsräkning 2005. Den
registerbaserade insamlingen innebär att skyddet för
den personliga integriteten åsidosätts, anser motionärerna. Dessutom
kan
kvaliteten, aktualiteten och omfattningen av
statistiken ifrågasättas.

Folkpartiet
anser i motion Fi269 att planeringen av en folk- och
bostadsräkning bör stoppas eftersom undersökningen är ett hot
mot enskilda
människors personliga integritet.
Folk- och bostadsräkningen är dessutom
onödig
eftersom den statistik som tidigare samlats in inte på ett avgörande
sätt förbättrat innehållet i politiken (yrkande 2).
Några medel bör därför
inte anvisas för detta
ändamål, anser motionärerna (yrkande 4). Det senare
yrkandet framför Folkpartiet också i motion Fi232 (yrkande 9 i denna
del).
Kristdemokraterna framhåller i motion
Fi266 att partiet motsatt sig
tillvägagångssättet vad gäller yrkesregister. Motionärerna är även
skeptiska
till omfattningen av den nu planerade
undersökningen och föreslår med
hänvisning härtill
att några medel inte anvisas för detta ändamål 2003
(yrkande 3).

Kammarkollegiet

Kammarkollegiet är en central
förvaltningsmyndighet med uppgifter som
tillståndsgivning, registrering och tillsyn samt bevakning av statens
rätt
och allmänna intressen. Kammarkollegiet ska
också utgöra ett statligt
egenregialternativ vad
gäller administrativ service, kapitalförvaltning,
försäkringsverksamhet och fordringsbevakning.

Propositionen

Kammarkollegiets
verksamhet finansieras till drygt 80 % med avgifter.
Regeringen föreslår att ramanslaget 1:7 Kammarkollegiet förs upp
med 27,5
miljoner kronor för 2003. Det är 3,5
miljoner kronor mer än vad som anvisats
för i
år.

Intäkterna från den
avgiftsfinansierade verksamheten beräknas nästa år
uppgå till 231,7 miljoner kronor.

Motionerna

Folkpartiet liberalerna
påpekar i motion Fi269 att flera av myndigheterna på
utgiftsområde 2 har arbetsuppgifter som delvis överlappar
varandra.
Folkpartiet föreslår att man ska göra
en översyn för att få till stånd en
bättre
samordning. Syftet med översynen ska vara att nå en ökad
kostnadseffektivitet och bättre service. I avvaktan på
översynen föreslås att
Kammarkollegiets anslag
minskas med 3 miljoner kronor (yrkandena 3 och 4).
Samma yrkande framför Folkpartiet också i motion Fi232 (yrkande 9 i
denna
del).

Kristdemokraterna vill i motion Fi266 undersöka om inte
kollegiets
hantering av arvs-, gåvo- och
stämpelskatt kan föras över till
Riksskatteverket och om inte en samordning med t.ex. Statskontoret kan
ge
ytterligare effektiviseringsvinster. Anslaget bör
enligt motionärerna minskas
med 7,0 miljoner kronor
2003 (yrkande 3).
Centerpartiet föreslår i
motion Fi259 att Kammarkollegiets anslag ska
minskas med 6,9 miljoner kronor.

Nämnden
för offentlig upphandling

Nämnden
för offentlig upphandling (NOU) ska verka för att offentlig
upphandling bedrivs affärsmässigt, effektivt och
lagenligt.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 1:8 Nämnden
för offentlig upphandling
förs upp med 7,6 miljoner
kronor för 2003.

Riksdagen behandlade
våren 2002 ett regeringsförslag om vissa ändringar i
lagen om offentlig upphandling (prop. 2001/02:142). I det
sammanhanget
förordade regeringen att NOU även
fortsättningsvis skulle ansvara för den
statliga
tillsynen av offentlig upphandling. Finansutskottet ansåg emellertid
att NOU:s ställning borde prövas på nytt i anslutning till
det arbete som då
bedrevs inom Regeringskansliet om
myndighetsstrukturen för konsument- och
konkurrensfrågor. Detta blev också riksdagens beslut, och regeringen
delgavs
denna uppfattning genom ett
tillkännagivande (bet. 2001/02:FiU12, rskr.
2001/02:324).
I budgetpropositionen framhåller
regeringen att den inte har för avsikt att
föreslå
att myndighetsstrukturen ska ändras på konsument- och
konkurrensområdet. Enligt regeringens mening kan det
emellertid finnas
anledning att återkomma till
frågan om NOU:s organisation när regeringen ska
ta
ställning till hur sanktionssystemet inom den offentliga upphandlingen
bör
utformas. En proposition bedöms kunna lämnas till
riksdagen under våren 2003.

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår i
motion Fi253 att NOU ska slås samman med
Konkurrensverket och ombildas till en ny myndighet benämnd Konkurrens-
och
upphandlingsverket. De samordningsfördelar som
uppnås ger enligt motionärerna
vissa besparingar. För
2003 föreslår de att anslaget halveras och således
minskas med 3,8 miljoner kronor (yrkande 2). Ett yrkande av snarlik
innebörd
framförs av samma motionärer i motion Fi218
(yrkande 7).

Folkpartiet liberalerna
föreslår i motion Fi271 att NOU och
Konkurrensverket slås samman (yrkande 1).
Kristdemokraterna föreslår i motion Fi266 att NOU fr.o.m.
halvårsskiftet
2003 ska samordnas med och
ombildas till en självständig del av
Konkurrensverket (yrkande 2). Motionärerna föreslår därför att anslaget i
det
närmaste halveras och således förs upp med 3,9
miljoner kronor (yrkande 3).
Resterande del, 3,7
miljoner kronor, förs i stället till Konkurrensverkets
anslag på utgiftsområde 24. Samma motionärer föreslår även i motion Fi285
att
NOU och Konkurrensverket slås samman (yrkande
7).

Statens kvalitets- och
kompetensråd

Statens kvalitets-
och kompetensråd ska stödja och stimulera arbetet med
kvalitetsutveckling och kompetensförsörjning inom den statliga
förvaltningen.
Verksamheten finansieras huvudsakligen
med anslag, men till viss del även med
avgiftsintäkter.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 1:9
Statens kvalitets- och kompetensråd
förs upp med 12,3
miljoner kronor för 2003.

Motionerna

Moderata samlingspartiet anser i motion
Fi253 att rådet bör avvecklas och
föreslår att
anslaget för 2003 halveras och således minskas med 6,1 miljoner
kronor (yrkande 2).

Kristdemokraterna föreslår i motion Fi266 att hela anslaget till rådet
dras
in (yrkande 3).
Centerpartiet uppger i motion Fi259 att partiet tidigare motsatt sig
att
rådet inrättats. Motionärerna föreslår därför att
anslaget avvecklas.

Ekonomiska rådet

Ekonomiska rådet som är knutet
till Finansdepartementet består av sex
nationalekonomiska forskare samt Konjunkturinstitutets generaldirektör
som
adjungerad medlem.

Propositionen

Regeringen föreslår
att ramanslaget 1:10 Ekonomiska rådet förs upp med 2,3
miljoner kronor för 2003.

Motionerna

Kristdemokraterna bedömer
i motion Fi266 att den typ av insatser som rådet
bedriver bör kunna rymmas under andra anslag. Motionärerna föreslår
därför
att anslaget avvecklas (yrkande 3).

Centerpartiet uppger i motion Fi259 att partiet
tidigare motsatt sig att
rådet inrättats.
Motionärerna föreslår därför att anslaget avvecklas.

Utvecklingsarbete

Anslaget används för att finansiera insatser som avser budget-
och
verksamhetsutveckling inom ramen för
ekonomisk styrning och utveckling av
statsförvaltningen.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 1:11
Utvecklingsarbete minskas med 4,2
miljoner kronor
och förs upp med 13,2 miljoner kronor för 2003.

Motionerna

Kristdemokraterna
erinrar i motion Fi266 om att det utvecklingsarbete som
anslaget ska finansiera gäller metoder för styrning och
uppföljning av
statens resurser, något som enligt
motionärerna nu sköts av t.ex. RRV och
ESV. Bland
annat med hänvisning härtill föreslås i motionen att anslaget i
princip halveras och minskas med 6,5 miljoner kronor 2003
(yrkande 3).

Centerpartiet anser i
motion Fi259 att verksamhetsutveckling samt
utvecklingsinsatser för myndigheternas ledning bör rymmas inom
respektive
myndighets ramanslag. I motionen
föreslås därför att utvecklingsarbetet
avvecklas
och att anslaget för nästa år minskas med 10 miljoner kronor.

Arbetsgivarverket

Arbetsgivarverket hör till politikområdet men dess verksamhet
är inte
anslagsfinansierad. Merparten av verkets
inkomster (drygt 90 %) utgörs i
stället av
medlemsavgifter från myndigheter. Medlemsavgiften utgår för
närvarande med 0,09 % av medlemsmyndigheternas bruttolönesumma.
Till en del
finansieras verksamheten också med vissa
direkta avgifter samt med medel från
regeringens
särskilda anslag Arbetsgivarpolitiska frågor.

Arbetsgivarpolitiska frågor

Anslaget används bl.a. till arvoden för vissa nämnder, medel för
regeringens
behov av konsulter och
utredningsuppgifter inom det arbetsgivarpolitiska
området, beredskapsuppgifter för Arbetsgivarverket, medlemsavgifter för
vissa
samnordiska institutioner samt kostnader för
utgivning av Arbetsgivarverkets
författningssamling
och för utmärkelsen För nit och redlighet i rikets
tjänst.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 1:12
Arbetsgivarpolitiska frågor förs upp
oförändrat med
knappt 2,5 miljoner kronor för 2003. Vid ingången av 2002
fanns på anslaget 4,7 miljoner kronor i form av
anslagssparande.

Statliga tjänstepensioner

Anslaget belastas med utgifter för
personalpensionsförmåner och särskild
löneskatt på
pensionskostnader m.m.

Personalpensionsförmånerna grundas på kollektivavtal. Statliga
arbetsgivare
betalar sedan 1998 försäkringsmässigt
beräknade premier för de anställdas
personalpensionsförmåner. Inkomsterna från dessa avgifter förs upp
på
statsbudgeten på inkomsttitel 5211 Statliga
pensionsavgifter. Utbetalade
pensionsförmåner
däremot redovisas över anslaget Statliga tjänstepensioner
m.m.

Propositionen

Regeringen föreslår att anslaget 1:13 Statliga
tjänstepensioner m.m. förs upp
med 7 658,0 miljoner
kronor för 2003, vilket är en ökning med 277 miljoner
kronor jämfört med årets anslag.

Medelsbehovet på anslaget styrs av antalet förmånstagare, medelvärdet
av
den statliga kompletteringspensionen samt av
basbeloppets förändringar. För
2003 påverkas
beräkningen dessutom av ett nytt statligt pensionsavtal (PA 03)
samt av nya samordningsregler mellan den nya allmänna
pensionen och den
statliga tjänstepensionen.

Riksrevisionsverket

Riksrevisionsverket (RRV) är central myndighet för
statlig revision. RRV
kommer att upphöra den 20
juni 2003. Från den 1 juli 2003 övergår
verksamheten i den nyinrättade Riksrevisionen.

Propositionen

Regeringen
föreslår att ramanslaget 1:14 Riksrevisionsverket förs upp med
90,3 miljoner kronor för 2003.

Till detta kommer intäkterna från RRV:s avgiftsbelagda verksamhet som
nästa
år beräknas uppgå till 28 miljoner kronor.

Riksrevisionsverket;
Avvecklingskostnader

Propositionen

RRV har ansökt om
särskilda medel för sin avveckling. Regeringen anser att sådana kostnader
i
sin helhet ska disponeras av en särskild
avvecklare och föreslår därför att
ett särskilt
anslag inrättas för detta ändamål.

Under
andra delen av 2003 kan det enligt regeringen bli aktuellt att med
detta anslag finansiera:

– kostnader för den personal som inte vill gå över till
Riksrevisionen,

– kostnader för
RRV:s lokaler en tid efter det att myndigheten upphört.

Politikområdet Finansiella system och tillsyn

Politikområdet omfattar reglering och
tillsyn av det finansiella systemet,
statsskuldsförvaltning, statliga garantier, insättarskydd, statens in-
och
utlåning samt kassahållning,
premiepensionssystemet, internationellt
finansiellt samarbete samt tillsyn av spelmarknaden.

I politikområdet ingår ett antal myndigheter vars verksamhet
finansieras
med både anslag och andra
intäkter. Dit hör Finansinspektionen,
Insättningsgarantinämnden, Riksgäldskontoret och Bokföringsnämnden.
Dessutom
ingår den helt avgiftsfinansierade
Premiepensionsmyndigheten. Vidare ingår
den på
utgiftsområde 17 uppförda Lotteriinspektionen, vars anslag alltså
bereds av kulturutskottet.

Målet för politikområdet

Det
övergripande målet för politikområdet fastställdes i samband med
beslutet
om budgetproposition för 2001. Då slogs
fast:

– att det finansiella systemet
ska vara effektivt och tillgodose såväl
samhällets krav på stabilitet som konsumenternas intresse av ett gott
skydd,
– att tillsynen ska bedrivas
effektivt,
– att kostnaderna för
statsskulden långsiktigt ska minimeras samtidigt som
risker beaktas samt
– att statens
finansförvaltning ska bedrivas effektivt.

Politikområdet är indelat i sex delområden och för varje delområde anges
i
propositionen särskilda mål.

Delområdet Reglering och tillsyn av det finansiella systemet
omfattar den
verksamhet som Finansinspektionen
bedriver. Finansinspektionen har som mål
för sin
verksamhet att bidra till stabiliteten i det finansiella systemet
genom tillsyn av finansiella företag samt genom regel- och
tillståndsgivning.
Inspektionen ska också tillgodose
konsumentskyddet i det finansiella systemet
genom
tillsyn av stabiliteten hos enskilda finansiella institut.
Delområdet Statsskuldsförvaltning omfattar Riksgäldskontorets
upplåning och
förvaltning av statsskulden. Målet
för delområdet har lagts fast i lagen
(1988:1387)
om statens upplåning och skuldförvaltning. Målet för
Riksgäldskontorets verksamhet inom detta område är att
långsiktigt minimera
kostnaderna för statsskulden
samtidigt som risker beaktas.
Delområdet
Statliga garantier och särskilda åtaganden har som mål att
verksamheten ska bedrivas på ett effektivt sätt och att
garantier ska
hanteras inom ramen för
garantimodellen. Delområdet omfattar dels de
garantier och lån med kreditrisk som utfärdas och förvaltas
av
Riksgäldskontoret, dels tre större
garantiåtaganden vars årliga avgifter
subventioneras
med budgetmedel.
Delområdet Övrig finansiell
förvaltning omfattar Riksgäldskontorets uppgift
som
statens internbank, Insättningsgarantinämnden (IGN) och
Premiepensionsmyndigheten (PPM). Målet för
Riksgäldskontorets verksamhet inom
detta område är
att bidra till en effektiv likviditetsstyrning och
finansförvaltning i staten. Insättningsgarantinämnden har som mål
för sin
verksamhet att stärka konsumentskyddet
för allmänhetens insättningar och
främja
stabiliteten inom det finansiella systemet. Premiepensionsmyndighetens
mål är att dess verksamhet ska bedrivas kostnadseffektivt
och till nytta för
pensionsspararna.
Delområdet Internationella finansiella institutioner
omfattar åtaganden
gentemot ett antal
internationella kreditinstitut. Dessa institutioners
verksamhet har som syfte att stabilisera det finansiella systemet och
att
främja en ekonomisk utveckling i
låntagarländerna. Institutionerna bidrar
också med
råd och analys på olika beslutsnivåer.
Delområdet Tillsyn av spelmarknader omfattar
Lotteriinspektionens
verksamhet. Målet är att i
enlighet med lotterilagen och lotteriförordningen
verka för en sund spelmarknad där det är viktigt att sociala
skyddshänsyn,
konsumentintresset och risken för
bedrägerier beaktas när nya spelformer
utvecklas
och tillstånd utfärdas.

Resultat och
analys

Enligt regeringens
sammanfattande bedömning har verksamheten inom
politikområdet i allt väsentligt uppfyllt uppställda mål och krav.
Vissa
brister finns dock. Så t.ex. anser regeringen
att Finansinspektionens roll
behöver stärkas och
regeringen har också för avsikt att ställa nya krav på
inspektionen under de närmaste åren. Det finns också delverksamheter
vars
måluppfyllelse är svår att bedöma,
t.ex. Riksgäldskontorets
garantiverksamhet.
Vidare finns enstaka delverksamheter som regeringen räknar
med kommer att uppfylla målen först under 2002. I de fall
kundattityder har
undersökts har resultaten varit
tillfredsställande.

Revisionens
iakttagelser

RRV har inte haft
några synpunkter på årsredovisningarna för de myndigheter
som ingår i politikområdet utan bedömer att de i allt
väsentligt är
rättvisande för
Finansinspektionen, Bokföringsnämnden,
Insättningsgarantinämnden, Premiepensionsmyndigheten, Riksgäldskontoret
och
Lotteriinspektionen.

De revisionsorgan som granskar Nordiska investeringsbanken
(NIB),
Europeiska utvecklingsbanken (EBRD),
Europarådets utvecklingsbank (CEB),
Världsbanken
(IBRD) och Europeiska investeringsbanken (EIB) har bedömt att
dessa institutioners årsredovisningar för 2001 är rättvisande.
För IBRD:s del
avser granskningen räkenskapsåret
2000/01.

EA-värdering

Premiepensionsmyndigheten ingick 2001 i den grupp
på totalt 21 myndigheter i
statsförvaltningen som
uppfyllde samtliga kriterier som används vid den
ekonomiadministrativa värderingen (EA-värderingen). Betyget
fullt
tillfredsställande fick
Finansinspektionen, Riksgäldskontoret,
Insättningsgarantinämnden och Lotteriinspektionen. Bokföringsnämnden
är
undantagen från EA-värderingen på grund av liten
omsättning.

Finansinspektionen

Finansinspektionen är central
förvaltningsmyndighet för tillsyn av
finansiella institut.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 2:1
Finansinspektionen förs upp med 163,7
miljoner
kronor för 2003. Jämfört med de anslag som Finansinspektionen
tilldelats för i år ger det ett resurstillskott på 21,3
miljoner kronor,
varav 13,5 miljoner kronor utgör
pris- och löneomräkning och 6,5 miljoner
kronor är
en engångsvis förstärkning.

Finansinspektionens verksamhet finansieras med anslag, och baserat på
dess
storlek tar inspektionen årligen ut en
obligatorisk tillsynsavgift samt
ansökningsavgifter
för prövning av olika typer av ärenden. Inspektionen tar
också ut en avgift för marknadsövervakning. Inkomsterna från
avgifterna
redovisas på inkomsttitel och beräknas
nästa år uppgå till 165,7 miljoner
kronor.
Därutöver uppbär Finansinspektionen vissa
administrativa avgifter från
Bokföringsnämnden och
Insättningsgarantinämnden som inte har samband med
tillsynsverksamheten och som inspektionen själv får disponera. För
nästa år
beräknas dessa inkomster uppgå till 6,1
miljoner kronor.

Motionerna

Folkpartiet liberalerna föreslår i motion Fi269 att
Finansinspektionen nästa
år ska tillföras
ytterligare 5 miljoner kronor (yrkande 4). Motionärerna
erinrar om att Internationella valutafonden (IMF) har
utvärderat
Finansinspektionen och påpekat att
tilldelade resurser är otillräckliga för
att
inspektionen ska klara de krav som ställs. De närmaste åren kommer
att
innebära fortsatt förnyelse och förändring på
finansmarknaden. Senast 2005
ska t.ex. EU ha uppnått
en gemensam marknad för finansiella tjänster, påpekar
motionärerna vidare. Motionärerna föreslår att riksdagen ska göra
ett
tillkännagivande om behovet av en stärkt
Finansinspektion (yrkande 1). Även i
motion Fi232
föreslår Folkpartiet att Finansinspektionen ska tillföras
ytterligare 5 miljoner kronor (yrkande 9, i denna del).

Insättningsgarantinämnden

Insättningsgarantinämnden (IGN)
administrerar det statliga
insättningsgarantisystemet samt det statliga investerarskyddet.

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 2:2 Insättningsgarantinämnden förs
upp
med 5,9 miljoner kronor för 2003.

De institut som omfattas av
insättningsgarantisystemet och
investerarskyddet
ska också svara för deras finansiering. Avgiftsinkomsterna
redovisas mot inkomsttitel, och ett belopp motsvarande anslaget
till IGN
avräknas från dessa inkomster. För 2003
beräknas inkomsterna uppgå till 401
miljoner
kronor. Överskottet placeras på räntebärande konto i
Riksgäldskontoret.

Riksgäldskontorets förvaltningskostnader

Propositionen

Regeringen
föreslår att ramanslaget 2:3 Riksgäldskontoret:
Förvaltningskostnader förs upp med 250,0 miljoner kronor
för 2003. På
anslaget fanns ett anslagssparande som
vid ingången av 2002 uppgick till 73,4
miljoner
kronor. Att anslagssparandet var så omfattande sammanhänger med att
nya IT-system inte kunnat införas som planerat samt
att kostnaderna för
statens betalningssystem blivit
lägre än väntat. Av anslagssparandet är 37
miljoner kronor ställda under regeringens beslutanderätt.

Som tidigare har berörts aktualiserar regeringen i
detta sammanhang också en
annan fråga av
betydelse för Riksgäldskontorets medelstilldelning.
Riksgäldskontoret fungerar som statens internbank och svarar i den
egenskapen
för dels in- och utlåningen till
statliga myndigheter, dels statens
betalningssystem. In- och utlåningen finansieras med avgifter
medan
kostnaderna för hanteringen av statens
betalningssystem täcks med anslag.
Regeringen anser
att övervägande skäl talar för att även in- och utlåningen
finansieras med anslag, vilket nästa år skulle öka belastningen på
anslaget
Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader
med knappt 17 miljoner kronor. De
ökade utgifterna
förutsätts emellertid i budgetpropositionen kunna
finansieras inom ramen för anslaget.

Enligt regeringen bör Riksgäldskontoret ha möjlighet att ta ut avgifter
för
internbanksverksamheten. Avgifterna ska
enligt förslaget tillföras
statsbudgeten på
inkomsttitel 2557 Avgifter vid statens internbank i
Riksgäldskontoret.

Motionerna

Kristdemokraterna föreslår i motion Fi266
att anslaget ska minskas med 37
miljarder kronor,
motsvarande det anslagssparande som är ställt under
regeringens beslutanderätt (yrkande 3).

Centerpartiet framför i motion Fi259 samma förslag och minskar
alltså
anslaget med 37 miljoner kronor.

Bokföringsnämnden

Propositionen

Regeringen föreslår
att ramanslaget 2:4 Bokföringsnämnden förs upp med 7,7
miljoner kronor för 2003. Nivån är – förutom en mindre
pris- och
löneomräkning samt avdrag för det
generella besparingskravet – densamma som i
år.

Avgift för Stadshypotekskassans
grundfond

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 2:5
Avgift för Stadshypotekskassans
grundfond förs upp
med 0 kr för 2003.

I februari 1997 sålde
regeringen statens innehav av aktier i Stadshypotek
AB till Svenska Handelsbanken. Efter försäljningen har Konungariket
Sveriges
Stadshypotekskassa haft i uppgift
att förvalta en återstående
obligationsskuld.
När skulden är reglerad ska kassan likvideras. För att
trygga utestående lån finns en grundfond i form av en
statlig
garantiförbindelse. Staten har åtagit sig att
svara för avgiften för denna
garantiförbindelse,
och för att synliggöra denna subvention har avgiften
förts upp som ett anslag. Avgiften motsvarar 1 % av grundfondens
storlek.
Den kvarstående upplåningen genom
Stadshypotekskassan har minskat i
snabbare takt
än beräknat, vilket slagit igenom på grundfondens och därmed
också avgiftens storlek som båda minskat snabbt. Till följd
härav har ett
anslagssparande byggts upp under flera
år, och detta anslagssparandet har
bl.a. kunnat
användas för att finansiera efterföljande års avgifter för
grundfonden.

Insatser i internationella finansieringsinstitutioner

Propositionen

Regeringen föreslår att ramanslaget 2:6 Insatser
i internationella
finansieringsinstitutioner förs
upp med 56 miljoner kronor för 2003. På
anslaget
fanns vid ingången av 2002 ett anslagssparande på 6,4 miljoner
kronor.

Sverige ska enligt
tidigare beslut medverka i en höjning av grundkapitalet
i Europeiska utvecklingsbanken (EBRD) och teckna andelar motsvarande
228
miljoner euro. Av detta belopp ska sammanlagt
22,5 % betalas in i åtta lika
stora poster fördelade
på lika många år. Varje sådan årlig post uppgår
således till 6,4 miljoner euro, eller ca 60 miljoner kronor.
Från anslaget finansieras dessutom Sveriges medlemsavgift i
Europarådets
utvecklingsbank (CEB). Anslaget kan
numera också belastas om garantier till
internationella finansieringsinstitut behöver infrias.

Avsättning för garantiverksamhet

Sedan 1998 styrs den statliga garantigivningen av nya
principer. Omläggningen
genomfördes för att
kostnaderna för statens garantigivning skulle bli synliga
och för att verksamheten långsiktigt skulle bli finansiellt
självbärande. I
det nya garantisystemet förutsätts
avgifterna täcka såväl den förväntade
risken för
ett infriande av en garanti som de administrativa kostnaderna. Tas
inte full avgift ut betraktas mellanskillnaden som en
subvention, vilken ska
belasta ett anslag på
budgeten. Sådana anslagsmedel ska liksom influtna
garantiavgifter föras till en garantireserv i Riksgäldskontoret, och
där
användas för att täcka infriandet av
garantier.

Kvarstående garantier som
utfärdats enligt äldre regler – s.k. äldre
garantier – har invärderats i det nya garantisystemet och
avgiftsbelagts
enligt de nya principerna. I två fall
med anknytning till utgiftsområdet har
regeringen
ansett att full avgift inte ska tas ut efter invärderingen,
nämligen för garantier till Venantius AB och Sverige Hus i
Sankt Petersburg
eller A/O Dom Shvetsii.
Riksdagen har ställt sig bakom denna bedömning.
Subventionsinslaget för dessa båda garantier uppgår
enligt
budgetpropositionen för 2002 till 500
respektive 1,4 miljoner kronor per år
och belastar
ramanslaget Avsättning för garantiverksamhet.

Propositionen

Regeringen föreslår att
ramanslaget 2:7 Avsättning för garantiverksamhet förs
upp med 1,4 miljoner kronor för 2003. Av statsfinansiella skäl
föreslår
regeringen i propositionen att avsättningen
med 500 miljoner kronor för
subventionsinslaget
i garantin till Venantius AB senareläggs med ett år till
2004. För 2004 beräknar regeringen anslaget till 501,4 miljoner
kronor.

Premiepensionsmyndigheten

Propositionen

Premiepensionsmyndigheten (PPM) hör till politikområdet, men dess
verksamhet
är inte anslagsfinansierad. Utgifterna
för PPM:s administration täcks dels
med avgifter
från pensionsspararna, dels med lån i Riksgäldskontoret för
rörelsekapitalbehov och för investeringar i
anläggningstillgångar. Avgiften
får högst uppgå till
0,3 % per år av de sammanlagda tillgodohavandena på
pensionsspararnas konton. Avgiftsintäkterna beräknas uppgå till 307
miljoner
kronor 2003.

Anslag som inte ingår i något politikområde

Förutom de båda politikområden som ingår i
utgiftsområde 2 finns på
utgiftsområdet tre anslag
som inte inordnats i något politikområde eftersom
regeringen inte förfogar över dem. Det gäller de på förslag
av
riksdagsstyrelsen uppförda anslagen till
Riksrevisionen, Riksdagens revisorer
och
avvecklingskostnader för Riksdagens revisorer.

Riksrevisionen är en ny självständig revisionsmyndighet under
riksdagen som
påbörjar sin verksamhet den 1 juli
2003. Den ersätter då Riksdagens revisorer
och
Riksrevisionsverket (RRV).

Riksrevisionen

I
budgetpropositionen redovisas inget mål för den nya
Riksrevisionens
verksamhet.

Propositionen

Riksdagsstyrelsen erinrar om att den förestående omläggningen av den
statliga
revisionen är en konstitutionell
förändring och att man nu inte prövat
Riksrevisionens långsiktiga dimensionering. Om riksdagen finner det
motiverat
att öka resurserna för Riksrevisionen
för att ytterligare stärka
kontrollmakten
finns det naturligtvis möjlighet att vid kommande
budgetberedningar anslå mer medel. En sådan resursförstärkning
måste dock
ställas mot andra angelägna resursbehov i
staten, påpekar riksdagsstyrelsen.

Riksrevisionens resursbehov är alltså beräknade utifrån dagens
kostnader
för verksamheten vid RRV och Riksdagens
revisorer, kostnader som därefter har
justerats med
hänsyn till ändrade arbetsuppgifter och ambitionshöjningar.
Engångsvisa kostnader i samband med starten av myndigheten ingår
däremot inte
i beräkningen. De finansieras med andra
medel.

Riksdagsstyrelsen föreslår att ett
nytt ramanslag benämnt 90:1 Riksrevisionen
förs upp
på statsbudgeten och att 117,8 miljoner kronor anvisas på det för
andra halvåret 2003. För 2004 beräknar riksdagsstyrelsen
anslaget till 269,1
miljoner kronor.

Riksdagens revisorer

Riksdagens revisorer har till uppgift att på riksdagens
vägnar granska
statlig verksamhet. Myndigheten
kommer att avvecklas när Riksrevisionen
påbörjar
sin verksamhet den 1 juli 2003.

Propositionen

Riksdagsstyrelsen
föreslår att ramanslaget 90:2 Riksdagens revisorer förs upp
med 14,2 miljoner kronor för första halvåret 2003.

Avvecklingskostnader för Riksdagens revisorer

Propositionen

Riksdagsstyrelsen föreslår att ramanslaget 90:3 Riksdagens
revisorer:
Avvecklingskostnader förs upp med 1,0
miljon kronor för 2003.

Finansutskottets samlade ställningstagande till anslagen inom
utgiftsområde 2

Utgiftsområde
2 Samhällsekonomi och finansförvaltning omfattar utgifter för
ett antal centrala myndigheter, kostnader för vissa
garantiåtaganden samt
kapitaltillskott till ett
internationellt kreditinstitut. Dessutom ingår
utgifterna för statliga tjänstepensioner.

Av utgiftsområdets 25 anslag fördelar sig 22 på två politikområden.
Tre
anslag – anslagen till
Riksrevisionen, Riksdagens revisorer och
avvecklingskostnader för Riksdagens revisorer – har inte inordnats i
något
politikområde.
De
i budgetpropositionen föreslagna anslagen summerar sig till 9 078,1
miljoner kronor, dvs. samma nivå som riksdagen i
första steget av
budgetprocessen lagt fast som ram
för utgiftsområdet (bet. 2002/03:FiU1).
Förslag till alternativa anslagsnivåer har framförts av
Moderata
samlingspartiet, Folkpartiet
liberalerna, Kristdemokraterna och
Centerpartiet. Samtliga dessa alternativ ryms inom den
fastställda
utgiftsramen och innebär att de
samlade utgifterna på utgiftsområdet
begränsas med
alltifrån 12 till 143 miljoner kronor.
Utskottet har på de närmast föregående sidorna redovisat hur
regeringen
önskar fördela anslagen på utgiftsområdet
och vilka av oppositionspartiernas
förslag som har
effekt på denna fördelning. I motionerna föreslås alternativa
nivåer för sammanlagt 11 av utgiftsområdets 25 anslag. Utskottet
övergår nu
till att redovisa sin samlade syn på
anslagsfördelningen. Prövningen inriktas
i första
hand på de förslag där skilda meningar framkommit.

Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att Statskontorets
anslag för
nästa år ska minskas med 17,0
respektive 16,5 miljoner kronor, dvs. med
ungefär
en femtedel. Centerpartiet motiverar inte sitt förslag närmare.
Kristdemokraterna anser att den del av Statskontorets
verksamhet som är
inriktad på att effektivisera
statsförvaltningen ska koncentreras till den
nya
revisionsmyndigheten under riksdagen, Riksrevisionen, medan andra
delar
ska föras till bl.a. Kammarkollegiet och
Statistiska centralbyrån som i
Kristdemokraternas
budgetalternativ redan fått sina anslag nedskurna med 7
respektive 35 miljoner kronor.

Utskottet vill med anledning av detta erinra om att Statskontoret
liksom
Ekonomistyrningsverket fungerar som
regeringens stabsmyndigheter.
Statskontoret
svarar i den egenskapen främst för utrednings- och
utvärderingsverksamhet, ett arbete som bedrivs på uppdrag av
regeringen och
andra statliga myndigheter.
Den blivande Riksrevisionens
effektivitetsinriktade granskning har ett annat syfte och en helt
annan
inriktning. Riksrevisionen får dessutom inte
heller ta emot uppdrag vare sig
från regering eller
riksdag. Utskottet har svårt att se att den lösning som
motionärerna förespråkar har några förutsättningar att kunna bidra
till att
effektiviteten i statsförvaltningen främjas.
Utskottet finner ingen anledning
att frångå
regeringens förslag till medelsberäkning för Statskontoret.

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna,
Kristdemokraterna och
Centerpartiet föreslår att
Statistiska centralbyråns anslag nästa år ska
minskas med 50, 2, 35 respektive 35 miljoner kronor. Moderata
samlingspartiet
är rent generellt kritiskt till
att skattemedel i så stor utsträckning
används för
att finansiera en ökad statistikproduktion och vill därför
begränsa SCB:s uppgifter samt öka avgiftsfinansieringen.
Kristdemokraterna
föreslår att 1993/94 års
statistikreform fullföljs och att ansvaret för
statistikproduktionen i ökad utsträckning förs över på
statistikansvariga
myndigheter. Centerpartiet
föreslår utan närmare motivering att SCB:s anslag
begränsas med 35 miljoner kronor. Folkpartiet vill få till stånd en
bättre
samordning mellan myndigheterna på
utgiftsområdet och föreslår att en översyn
ska göras
för att nå en ökad kostnadseffektivitet och bättre service. I
avvaktan på denna översyn vill partiet minska SCB:s anslag
med 2 miljoner
kronor.

Enligt utskottets mening fullgör SCB en viktig uppgift genom att på
ett
opartiskt sätt redovisa tillförlitlig
statistik som är ett nödvändigt
underlag för
statens, kommunernas och näringslivets planering. Utskottet
anser att det i propositionen föreslagna medelstillskottet till
SCB är väl
avvägt mot bakgrund av de krav som
ställs på SCB. Utskottet finner därför
inte anledning
att ompröva regeringens förslag att 414,1 miljoner kronor ska
anvisas till SCB för 2003.

Moderata samlingspartiet och Folkpartiet liberalerna vill inte
genomföra
någon registerbaserad folk- och
bostadsundersökning och motsätter sig därför
regeringens förslag att 12,0 miljoner kronor ska anvisas till Folk-
och
bostadsstatistik. Även Kristdemokraterna anser
att några medel inte ska
anvisas för detta ändamål
2003.

Utskottet vill med anledning
av detta framhålla följande. SCB,
Riksskatteverket (RSV) och Lantmäteriverket fick förra året i uppdrag att
ta
fram alternativa förslag till lösningar på hur
folkbokföringen och ett
lägenhetsregister kan
läggas upp. Svaret lämnade de i slutet av 2001 i en
gemensam rapport kallad Förbättrad hushålls- och bostadsstatistik i
stället
för FoB. Rapporten remissbehandlades
under våren 2002 och bereds för
närvarande i
Regeringskansliet.
I rapporten föreslår de
tre myndigheterna ett antal åtgärder avsedda att
bl.a. stärka integritetsskyddet. När det gäller lägenhetsregistret
föreslås
t.ex. att fastighetsägarna inte ska
lämna uppgifter om lägenheternas
kontraktsinnehavare utan endast vilka lägenheter som finns i fastigheten.
I
stället ska RSV, när lägenhetsregistret är färdigt,
vända sig till de boende
i flerbostadshus och
samla in uppgifter om vem som bor i vilken lägenhet.
Vidare ska enligt förslaget SCB inte skapa ett sammanhållet FoB-register
utan
statistiken ska produceras mer
decentraliserat. Detta innebär i sin tur att
det inte
är nödvändigt att stifta någon särskild FoB-lag.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag och vill understryka att
arbetet
med folk- och bostadsstatistiken måste
läggas upp på ett sådant sätt att
individernas
integritet skyddas.

Folkpartiet
liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att
Kammarkollegiets anslag ska minskas med mellan 3 och 7
miljoner kronor.
Folkpartiet vill få till stånd en
bättre samordning mellan myndigheterna på
utgiftsområdet och föreslår att en översyn ska göras för att nå en
ökad
kostnadseffektivitet och bättre service. I
avvaktan på denna översyn vill
partiet minska
Kammarkollegiets anslag med 3 miljoner kronor. Centerpartiet
föreslår utan närmare motivering att kollegiets anslag begränsas
med närmare
7 miljoner kronor. Kristdemokraterna
vill att man undersöker om inte
kollegiets
hantering av arvs-, gåvo- och stämpelskatt kan föras över till
Riksskatteverket och ifrågasätter om inte en samordning med
Statskontoret kan
ge ytterligare
effektivitetsvinster. Uppenbarligen anser sig
Kristdemokraterna inte behöva avvakta resultatet av den
föreslagna
undersökningen eftersom partiet
föreslår att Kammarkollegiets anslag ska
minskas
med en fjärdedel redan nästa år.

Finansutskottet avstyrker dessa förslag.

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna
anser
att Nämnden för offentlig upphandling bör gå
samman med Konkurrensverket.
Moderata
samlingspartiet och Kristdemokraterna föreslår därför att nämndens
anslag halveras.

Av
budgetpropositionen framgår att det kan finnas anledning att ta
upp
frågan om NOU:s organisation i samband med att
regeringen ska ta ställning
till hur
sanktionssystemet inom den offentliga upphandlingen bör utformas,
vilket kommer att ske våren 2003.
I avvaktan på detta finns det enligt utskottets mening inte anledning
för
riksdagen att nu ta något initiativ i frågan.
Utskottet avstyrker därför
motionärernas
förslag.

Moderata samlingspartiet,
Kristdemokraterna och Centerpartiet vill alla
avveckla Statens kvalitets- och kompetensråd. Moderata
samlingspartiet
föreslår av denna anledning att
anslaget för nästa år halveras. De båda
övriga
partierna vill däremot helt avskaffa anslaget.

Kvalitets- och kompetensrådet har till uppgift att stimulera
myndigheternas
kompetensförsörjning samt främja
kvalitetsarbetet inom förvaltningen. Enligt
utskottets mening fyller Kvalitets- och kompetensrådet en uppgift som
extern
pådrivare och idégivare i frågor som
rör kompetensförsörjningen och
kvalitetsarbetet
inom den statliga förvaltningen. Kvalitets- och
kompetensrådet inrättades i början av 1999 och har således snart
fyra års
verksamhet bakom sig. Enligt utskottets
mening har rådet en viktig uppgift
att fylla, och det
har inte framkommit något som skulle ge anledning att
krympa eller avveckla rådets verksamhet.

Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att det till
Finansdepartementet
knutna Ekonomiska rådet avvecklas
och att något anslag för detta ändamål inte
förs upp
i budgeten.

Utskottet vill med anledning
härav erinra om att Ekonomiska rådet fungerar
som
initiativtagare till forskning och som en länk mellan
Finansdepartementet
respektive Konjunkturinstitutet
och den nationalekonomiska forskningen. De
konferenser, seminarier och möten som Ekonomiska rådet ordnar ger
enligt
regeringen ett gediget underlag för den
ekonomiska politikens utformning.
Rådet har också en
viktig uppgift som rådgivare till Konjunkturinstitutet i
vetenskapliga frågor, särskilt inom området makroekonomi,
modellbyggande och
miljöekonomi. Mot den bakgrunden
vill inte utskottet föreslå någon avveckling
av
Ekonomiska rådet.

Kristdemokraterna och
Centerpartiet föreslår att anslaget för
Utvecklingsarbete minskas med 6,5 respektive 10 miljoner kronor.
De
föreslagna nivåerna innebär att anslaget
halveras eller reduceras till en
fjärdel. Det
utvecklingsarbete som anslaget är avsett att finansiera sköts
enligt Kristdemokraterna nu av t.ex. RRV och ESV.
Centerpartiet hävdar att
verksamhetsutveckling samt
utvecklingsinsatser för myndigheternas ledning bör
rymmas inom respektive myndighets ramanslag.

Utskottet vill erinra om att detta anslag inte är avsett för
generella
utvecklingsinsatser utan i första hand har
tillkommit för att finansiera ett
brett upplagt
projekt, inriktat på att få till stånd ett integrerat statligt
koncernsystem för prognoser, budgetering,
resultatstyrning och
betalningsinformation.
Avsikten är att hela statsförvaltningen ska inordnas i
detta system, kallat VESTA (Verktyg för Ekonomisk styrning i STAten).
Ett viktigt inslag i utvecklingsarbetet har varit
att skapa ett IT-stöd som
kan förbättra
kvaliteten i den statliga budgetprocessen. Det nya
koncerninformationssystem som nu successivt tas i bruk under 2002
och 2003
består av ett budgeteringssystem,
elektronisk hantering av regleringsbrev
samt ett
nytt inrapporteringssystem för myndigheternas redovisningsdata.
Enligt planerna ska även riksdagens budgetberedning
inordnas i detta IT-
nätverk.
Finansutskottet har tidigare ställt sig bakom riktlinjerna för
det
utvecklingsarbete som bedrivs inom
VESTA-projektets ram och finner inte
anledning
att nu ompröva detta ställningstagande. Utskottet biträder därför
regeringens förslag till medelsberäkning på anslaget.

Folkpartiet liberalerna föreslår att
Finansinspektionen ska tillföras 5
miljoner
kronor. Förslaget läggs fram därför att IMF påpekat att inspektionen
har otillräckliga resurser för att klara de krav som
ställs, och därför att
de kommande årens utveckling
kommer att leda till fortsatta förändringar av
finansmarknaden. Motionärerna föreslår också att riksdagen ska göra
ett
tillkännagivande om behovet av en stärkt
Finansinspektion.

Något tillkännagivande
i frågan är enligt utskottets mening inte
nödvändigt. Motionärernas önskemål är nämligen redan i allt
väsentligt
tillgodosett. Regeringen har tidigare i
år tillkallat en särskild utredare
som ser över
Finansinspektionens roll och resursbehov. Enligt direktiven ska
utredaren kartlägga och analysera Finansinspektionens nya
roll och vilket
resursbehov som väntas uppstå mot
bakgrund av de förändringar i inspektionens
ansvarsområde och uppgifter som beslutats eller som kan följa av
genomförda
nationella och internationella
regeländringar.
Aktuella förändringar gäller
bl.a. krav på utvecklad tillsyn och reglering
inom
värdepappersmarknadsområdet, nya regler för kapitaltäckning och nya
bank- och finansieringsrörelseregler.
Uppdraget ska enligt direktiven redovisas senast den 28 februari
2003.
Med hänvisning till detta avstyrker
utskottet motionärernas förslag.

Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att
Riksgäldskontorets
förvaltningskostnader ska
begränsas med 37 miljoner kronor. Beloppet
motsvarar den del av Riksgäldskontorets anslagssparande som ställts
under
regeringens beslutanderätt.

Innebörden av att 37 miljoner kronor av anslagssparandet är
”ställda under
regeringens beslutanderätt”
är att Riksgäldskontoret fortfarande förfogar
över
medlen men kan disponera dem först efter beslut av
regeringen.
Regeringen har alltså inte dragit in
medlen utan dessa kan tills vidare
användas som en
buffert för oförutsedda eller hastigt uppkomna kostnader i
samband med exempelvis större IT-satsningar.
Till saken hör också att Riksgäldskontorets anslag
för
förvaltningskostnader har begränsats redan
genom de förslag som redovisas i
budgetpropositionen. På tilläggsbudget 2 för 2002 föreslås att anslaget
ska
minskas med 8,4 miljoner kronor, och i
budgetförslaget för nästa år
förutsätts
Riksgäldskontoret kunna finansiera ökade kostnader på 17 miljoner
kronor inom ramen för ett i princip oförändrat anslag. Denna
begränsning av
anslaget med sammanlagt drygt 25
miljoner kronor har kunnat göras, bl.a. till
följd av
att kontoret rationaliserat och effektiviserat sin verksamhet.
Riksgäldskontorets stora anslagssparande sammanhänger till
en del med att
större IT-projekt fördröjts. En
begränsning av anslaget med ett belopp
motsvarande
det som står under regeringens beslutanderätt kan alltså leda
till att Riksgäldskontoret tvingas begränsa utbyggnaden av
sitt IT-stöd.
Utskottet kan därför inte biträda
motionärernas förslag.

Regeringen föreslår
i budgetpropositionen att anslaget Avsättning för
garantiverksamhet förs upp med 1,4 miljoner kronor för 2003. Det
är 500
miljoner kronor mindre än vad som tidigare
beräknats. Anledningen till detta
är att regeringen
av statsfinansiella skäl vill senarelägga en överföring på
detta belopp till den särskilda garantireserv som är under
uppbyggnad i
Riksgäldskontoret för att säkerställa
Riksgäldskontorets kreditgaranti till
Venantius AB.
Hittills har 500 miljoner kronor överförts till den särskilda
reserven, och enligt tidigare beslut ska sammanlagt 2,1
miljarder kronor
sättas av för detta ändamål under en
femårsperiod.

Ett nytt statligt
garantisystem är i bruk sedan 1998. Det är i princip helt
självbärande, skilt från statsbudgeten och finansierat med
avgifter som
varierar med risken. Även äldre
garantier är numera inordnade i detta system,
i
vilket garantiavgifterna enligt huvudregeln ska betalas av dem som
omfattas
av garantierna.
Enligt 15 § budgetlagen (1996:1059) kan riksdagen dock medge undantag
från
kravet på full avgiftstäckning. I de fall det
sker ska staten i stället stå
för mellanskillnaden
och tydligt redovisa detta som en utgift på
statsbudgeten. Genom anslaget blir subventionsinslaget tydligt
redovisat,
samtidigt som regering och riksdag
tvingas väga denna utgift mot andra
angelägna
åtaganden på statsbudgeten.
Riksdagen har för
ett år sedan ställt sig bakom regeringens förslag att
helt avgiftsbefria Venantius AB för den kreditgaranti på upp
till 22
miljarder kronor som bolaget
beviljats. Ett belopp motsvarande
avgiftsbefrielsen ska då i stället föras upp på statsbudgeten och
tillföras
Riksgäldskontorets garantireserv. I
Venantius AB:s fall har Riksgäldskontoret
fastställt
subventionsinslaget till 2,1 miljarder kronor fördelat över en
femårsperiod.
Utskottet ser
det som angeläget att principerna bakom det nya
garantisystemet upprätthålls. I rådande läge har utskottet
samtidigt
förståelse för det av regeringen framförda
förslaget. Utskottet noterar också
att regeringens
avsikt är att endast senarelägga betalningen med ett år. Det
innebär som utskottet ser det att de fyra återstående
avsättningarna till
Venantius AB:s särskilda
garantireserv i Riksgäldskontoret kommer att göras
under perioden 2004–2007.
Med hänsyn
härtill tillstyrker utskottet att avsättningen med 500 miljoner
kronor för subventionsinslaget i garantin till Venantius AB
senareläggs med
ett år till 2004.

Riksdagsstyrelsen föreslår att anslaget Riksrevisionen förs
upp med 117,8
miljoner kronor för andra
halvåret 2003. För 2004 beräknas anslaget till
269,1
miljoner kronor.

Av propositionen
framgår att Riksrevisionens resursbehov är beräknat
utifrån kostnaderna för de uppgifter som RRV och Riksdagens revisorer
har i
dag och att dessa kostnader därefter har
justerats med hänsyn till ändrade
arbetsuppgifter
och ambitionshöjningar.
Nya beräkningar som
utskottet har tagit del av visar att det ekonomiska
utrymmet för ambitionshöjningar m.m. kan befaras bli väsentligt mindre än
det
belopp som utgjorde ingångsvärde när anslaget
beräknades. Detta förklaras
framför allt av att
kostnadsökningen mellan 2001 och 2002 nu förutses bli
högre än den som följer av en sedvanlig pris- och löneomräkning av
anslaget.
Antalet årsarbetskrafter har också ökat
jämfört med 2001.
Kostnaderna för de nya
arbetsuppgifter och ambitionshöjningar som
riksdagsstyrelsen har förutsatt måste alltså i stor utsträckning
nu
finansieras genom omprioriteringar. Ett
ekonomiskt utrymme måste dock finnas
för
Riksrevisionens utökade ledning och för externrekrytering av chefer.
På
kort sikt leder i princip en externrekrytering av
chefer till att antalet
anställda ökar. För att
de tre riksrevisorerna ska kunna forma verksamheten
kan de även i det korta perspektivet behöva ha utrymme för rekrytering
av
andra än chefer.
Det
kan enligt utskottets mening därför finnas skäl att Riksrevisionsverket
och Riksdagens revisorer samråder med
riksrevisorerna innan vakanser
tillsätts och
andra ekonomiska åtaganden görs under första halvåret 2003.
Detta bör riksdagen som sin mening tillkännage för
regeringen och
riksdagsstyrelsen.

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att de
kostnader som kan bli
aktuella i samband med
avvecklingen av Riksrevisionsverket ska anvisas över
ett särskilt anslag Riksrevisionsverket: Avvecklingskostnader och uppgå
till
29,8 miljoner kronor. Anslaget avses täcka
kostnader för den personal som
inte vill gå över till
Riksrevisionen samt kostnader för RRV:s lokaler en tid
efter det att myndigheten har upphört.

Det är självfallet svårt att i förväg uppskatta kostnaderna för
personal
som inte kommer att ingå i den nya
Riksrevisionen. Det kan avse kostnader för
avveckling
eller för att underlätta övergång till annan verksamhet. Framför
allt är det svårt att bedöma var kostnaderna kommer att
uppstå. Eftersom i
stort sett alla medarbetare vid
Riksrevisionsverket har rätt att gå över till
den nya
myndigheten kan det inträffa att sådana kostnader uppkommer i den nya
myndigheten. Utskottet förutsätter om så är fallet att
anslaget i den mån
utrymme finns kan utnyttjas även i
sådana fall.

Statens fastighetsverk

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
investeringsplan och
låneram för
Fastighetsverket.

Propositionen

Statens fastighetsverk är en central
förvaltningsmyndighet med uppgift att
förvalta det
fastighetsbestånd som regeringen bestämmer. Verksamheten
finansieras fullt ut med avgiftsintäkter.

Regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna en i propositionen
(avsnitt
10.16, punkt 6) redovisad investeringsplan
för Statens fastighetsverk. Vidare
föreslås att
Statens fastighetsverks låneram i Riksgäldskontoret för
investeringar i fastigheter ska vara 7 000 miljoner kronor
(punkt 4). I
propositionstexten föreslås att
låneramen för finansiering av
anläggningstillgångar som används i verksamheten ska vara 50 miljoner
kronor.
I budgetpropositionen redovisas
följande investeringsplan för Statens
fastighetsverk.

Investeringsplan för
Statens fastighetsverk 2002–2004

Miljoner kronor
---------------------------------------------------
Investeringar AnskaffatPrognos Budget Beräknat
2001 2002 2003 2004
---------------------------------------------------
---------------------------------------------------
Inrikes 168,5 445,0 367,1 179,7
---------------------------------------------------
Utrikes 48,0 65,8 46,4 19,8
---------------------------------------------------
Mark 13,5 14,0 9,4 3,2
---------------------------------------------------
Summa 230,0 524,8 422,9 202,7
investeringar
---------------------------------------------------
Summa 230,0 524,8 422,9 202,7
lånefinansiering
---------------------------------------------------
---------------------------------------------------

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet biträder regeringens förslag till
investeringsplan och låneram för Statens
fastighetsverk. Det innebär att utskottet tillstyrker punkterna 4
och 6 i
propositionen.

Fortifikationsverket

Utskottets förslag i korthet

Utskottet
tillstyrker regeringens förslag till investeringsplan och låneram
för Fortifikationsverket.

Propositionen

Fortifikationsverket
är en central förvaltningsmyndighet med uppgift att förvalta
statens fastigheter avsedda för försvarsändamål,
s.k. försvarsfastigheter.
Verksamheten
finansieras fullt ut med avgiftsintäkter.

Regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna en i propositionen
(avsnitt 10.17,
punkt 7) redovisad
investeringsplan för Fortifikationsverket. Vidare föreslås att
Fortifikationsverkets låneram i Riksgäldskontoret för
investeringar i mark,
anläggningar och lokaler
2003 ska vara 5 500 miljoner kronor (punkt 5). Förra året var
Fortifikationsverkets låneram 5 085 miljoner kronor.
I budgetpropositionen redovisas följande investeringsplan
för Fortifikationsverket.

Investeringsplan för Fortifikationsverket 2002–2004

Miljoner kronor

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet biträder regeringens förslag till
investeringsplan och låneram för
Fortifikationsverket. Det innebär att utskottet tillstyrker punkterna
5 och 7 i
propositionen.

Rörlig kredit för Premiepensionsmyndigheten

Utskottets förslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en rörlig
kredit för
Premiepensionsmyndighetens handel med
fondandelar.

Propositionen

I propositionen (avsnitt 18.8) föreslås att
regeringen för 2003 ska bemyndigas att
tilldela
Premiepensionsmyndigheten (PPM) en särskild, rörlig kredit
i
Riksgäldskontoret på högst 200 miljoner
kronor för att tillgodose PPM:s behov av
likviditet i handeln med fondandelar (punkt 10). Krediten ska användas
för att täcka
ojämna likviditetsflöden i
denna handel. Regeringen sade sig i 2001 års
budgetproposition ha för avsikt att utvärdera det fortsatta behovet av
den särskilda
krediten. I årets proposition görs
bedömningen att krediten kan sänkas fr.o.m. 2003,
och regeringens förslag innebär att ramen sänks med 300 miljoner kronor
jämfört med
2002.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet biträder regeringens förslag att
Premiepensionsmyndigheten beviljas en
rörlig
kredit på 200 miljoner kronor i Riksgäldskontoret för 2003. Det innebär
att
utskottet tillstyrker punkt 10 i
propositionen.

Kapitalhöjning i
Europeiska investeringsbanken

Utskottets förslag i korthet

Utskottet
tillstyrker att Sverige medverkar i en kapitalhöjning i Europeiska
investeringsbanken.

Propositionen

Regeringen föreslår
att riksdagen ska godkänna att Sverige medverkar i en
kapitalhöjning i Europeiska investeringsbanken, EIB (avsnitt
16.3, punkt 8).

Vid EIB:s årsmöte i
juni 2002 beslöt aktieägarna att höja bankens grundkapital från
100 till 150 miljarder euro. Kapitalhöjningen är avsedd att
träda i kraft den 1
januari 2003.
Av grundkapitalet täcks en mindre del genom
direkta överföringar från
medlemsländerna.
Resterande del täcks av garantier som medlemsländerna ställer ut.
Sveriges andel av bankens samlade grundkapital är 3,27 %,
vilket efter den föreslagna
höjningen motsvarar 4
901 miljoner euro. Av detta belopp är 4 623 miljoner euro
garantikapital.
Avsikten är
att återstoden av grundkapitalhöjningen ska finansieras med EIB:s egna
reserver. Höjningen är därför inte förenad med några
direkta betalningsförpliktelser
för Sverige
gentemot EIB.
För att kunna godkänna
kapitalhöjningen har Sverige krävt att EIB:s uppgift
preciseras. Verksamhetens mervärde i förhållande till andra
organisationers långivning
ska läggas fast på ett
tydligare sätt. Som sidovillkor till beslutet fastställde man
att tydliga kriterier för mervärdet skulle utarbetas och att
utlåningen till stora
företag med god tillgång till
kapitalmarknaderna totalt sett skulle minska. Exempel på
prioriterade områden där EIB:s utlåning kan tillföra ett tydligt
mervärde var regional
utveckling, främjande av
miljön, småskaligt näringsliv samt verksamheter som påskyndar
EU:s utvidgning.

Finansutskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Det innebär att utskottet
tillstyrker punkt
8 i propositionen.

Försäljning av fastigheter i Karlsborgs
kommun

Utskottets förslag i
korthet

Utskottet tillstyrker att två
försvarsfastigheter i Karlsborgs kommun säljs.

Propositionen

Regeringen
föreslår att den bemyndigas sälja två fastigheter i Karlsborgs
kommun:
Gräshult 14:2 och Vanäs 1:4 (avsnitt
10.17, punkt 3). Fortifikationsverket anser att
staten alltjämt behöver dessa fastigheter för försvarsändamål. Regeringen
bedömer dock
att en försäljning av fastigheterna
är nödvändig för att kunna utveckla området,
vilket man anser vara av stor betydelse för Karlsborgs kommun. Dessa skäl
är så starka
att regeringen anser att
försäljningen bör ske trots att staten fortfarande har behov
av fastigheterna. Regeringen har i detta sammanhang beaktat att
Försvarsmakten även i
fortsättningen har
möjlighet att hyra fastigheterna. Dessa har ett bedömt
marknadsvärde på ca 25 miljoner kronor.

Finansutskottets ställningstagande

Lagen (1996:1059) om statsbudgeten medger att
regeringen får sälja fast egendom till
ett värde
av högst 50 miljoner kronor om egendomen inte alls eller endast i
ringa
utsträckning behövs i statens verksamhet.
Behovet i detta fall bedöms dock som större
än
ringa.

Fastigheterna i fråga är belägna
invid den nedlagda flygflottiljen F 6. Området
består till större delen av kommunalt ägda fastigheter, med undantag för
Gräshult 14:2
och Vanäs 1:4. Dessa ägs av
staten, förvaltas av Fortifikationsverket och hyrs av
Försvarsmakten. Avsikten är att man inom området ska etablera en
företagsby med
inriktning på flygnära verksamheter.
För att göra detta möjligt behöver fastigheterna
avyttras.
Utskottet, som noterar att
Försvarsmakten även i fortsättningen kommer att ha
möjlighet att hyra fastigheterna, har inget att erinra mot regeringens
förslag. Det
innebär att utskottet tillstyrker
punkt 3 i propositionen.

Riksrevisionens
avgiftsinkomster av årlig revision

Utskottets förslag i korthet

Utskottet
föreslår att Riksrevisionen under andra halvåret 2003 ska få
disponera avgiftsinkomster från den årliga revisionen.

Propositionen

Riksdagsstyrelsen föreslår att Riksrevisionen ska bemyndigas
att få disponera
avgiftsinkomster från den årliga
revisionen 2003 (avsnitt 19.2, punkt 12). Förslaget
avser endast andra halvåret 2003 eftersom Riksrevisionen inleder sin
verksamhet den 1
juli 2003 och alla avgifter
från den årliga revisionen kommer att redovisas mot en
inkomsttitel fr.o.m. 2004.

Finansutskottets ställningstagande

Riksrevisionsverket svarar i dag för merparten av den årliga
revisionen av den
statliga redovisningen och
förvaltningen. Riksdagens revisorer granskar i det
sammanhanget bl.a. riksdagens egna myndigheter och
Regeringskansliet.

För RRV:s del
uppgick kostnaderna för den årliga revisionen 2001 till 116,2 miljoner
kronor. Av detta belopp finansierades 89,7
miljoner kronor med anslag och 26,5
miljoner
kronor med avgifter som RRV disponerar.
Avsikten är att all årlig revision fr.o.m. 2004 ska avgiftsbeläggas och
att dessa
inkomster ska redovisas mot en
inkomsttitel på statsbudgetens inkomstsida.
Riksrevisionen börjar sin verksamhet den 1 juli 2003. Under andra halvåret
2003 bör
Riksrevisionen på samma sätt som i
dag gäller för RRV få rätt att disponera
avgiftsinkomster från den årliga revisionen, anser riksdagsstyrelsen.
Finansutskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens
förslag. Det innebär att utskottet
tillstyrker
punkt 12 i propositionen.

Riksrevisionens
investeringar i anläggningstillgångar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att Riksrevisionen ska få ta upp lån i
Riksgäldskontoret
för investeringar i
anläggningstillgångar för upp till 19 miljoner kronor
2003.

Propositionen

Riksdagsstyrelsen föreslår att den ska bemyndigas
att för 2003 besluta att
Riksrevisionen få
ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i
anläggningstillgångar för upp till 19 miljoner kronor
(avsnitt 19.2, punkt 13).

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet tillstyrker riksdagsstyrelsens förslag. Det innebär
att utskottet
tillstyrker punkt 13 i
propositionen.

Finansinspektionens
finansiering

Utskottets förslag
i korthet

I en motion föreslås att
Finansinspektionen ska få tillgodogöra sig
avgiftsinkomster direkt. Utskottet avstyrker motionen. Jämför reservation
4
(kd).

Motionen

Kristdemokraterna föreslår i motion
Fi266 yrkande 1 att man ska utreda om inte
Finansinspektionens verksamhet kan finansieras på ett effektivare
sätt. För den
kommande treårsperioden föreslår
motionärerna inga förändringar av anslaget. De anser
emellertid att Finansinspektionen som tillsynsmyndighet på sikt
bör kunna
avgiftsfinansiera sin verksamhet genom
att tillåtas debitera finansinstituten direkt
för
sina kostnader.

Finansutskottets
ställningstagande

Finansinspektionens roll och resursbehov prövas för närvarande av
en särskild
utredare.

Enligt direktiven ska utredaren kartlägga och analysera
Finansinspektionens nya roll
och vilket
resursbehov som väntas uppstå mot bakgrund av de förändringar
i
inspektionens ansvarsområde och uppgifter som
beslutats eller som kan följa av
initierade
nationella och internationella regeländringar.
Aktuella förändringar avser bl.a. krav på utvecklad tillsyn och
reglering inom
värdepappersmarknadsområdet, nya
regler för kapitaltäckning och nya bank- och
finansieringsrörelseregler.
Uppdraget ska
enligt direktiven redovisas senast den 28 februari 2003.
Med hänsyn till den pågående utredningen finns det enligt
finansutskottets mening
inte anledning för
riksdagen att ställa krav på ytterligare utredningar av
inspektionens verksamhet. Utskottet avstyrker därför motion
Fi266 (kd) yrkande 1.

**FOOTNOTES**
[1]: Riksdagen inför 2000-talet, 2000/01:RS1 s.
76–78, 2000/01:KU23 s. 12 och 13.
[2]:
Proposition 2002/03:1, volym 2, utgiftsområde 2, s. 31.

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut
som behandlas i avsnittet.

1. Ömsesidigt försäkringsbolag för
pensionsförmåner – punkt 2 (m)

av Fredrik Reinfeldt, Gunnar Axén och Tomas Högström (alla m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde ha
följande lydelse:

2. Riksdagen
avslår regeringens förslag om bemyndigande att besluta att ett
ömsesidigt
försäkringsbolag för statliga
pensionsförmåner bildas. Riksdagen bifaller därmed
motion 2002/03:Fi253 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) yrkande 1 och
avslår proposition
2002/03:1 utgiftsområde 2 punkt
2.

Ställningstagande

Regeringen föreslår i budgetpropositionen att den
av riksdagen bemyndigas att besluta
om
inrättandet av ett ömsesidigt försäkringsbolag, ägt av
Arbetsgivarverket och
arbetstagarnas
huvudorganisationer på det statliga området. Enligt förslaget ska
bolaget administrera statliga pensionsförmåner för
dem som inte aktivt väljer en
individuell
pensionslösning inom det nya pensionsavtalet för arbetstagare i staten,
PA
03.

Vi kan
inte se något motiv för att denna administration måste ske genom
inrättandet
av ett nytt försäkringsbolag i
facklig och statlig regi. Administrationen av
pensionsförmånerna för de s.k. icke-väljarna bör enligt vår mening lösas
på annat
sätt, exempelvis genom att ge
Kammarkollegiet i uppdrag att sköta medelsförvaltningen.
Vi säger därmed nej till det av regeringen begärda bemyndigandet.
Vi föreslår alltså att riksdagen avslår
regeringens förslag till bemyndigande att
besluta
att ett ömsesidigt försäkringsbolag för statliga pensionsförmåner
bildas.
Detta innebär att riksdagen bifaller
motion Fi253 yrkande 1 och avslår proposition 1
utgiftsområde 2 punkt 2.

2. Anslagen
för 2003 inom utgiftsområde 2 – punkt 5 (fp)

av Karin Pilsäter och Christer Nylander (båda fp).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde ha
följande lydelse:

5. Riksdagen
anvisar för budgetåret 2003 anslag inom utgiftsområde 2
Samhällsekonomi
och finansförvaltning på det sätt
som framgår av det med reservation 2 betecknade
förslaget i den specifikation som följer efter utskottets förslag till
beslut. Därmed
bifaller riksdagen motionerna

2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)
yrkande 9 i denna del,
2002/03:Fi269 av Karin
Pilsäter m.fl. (fp),
2002/03:Fi271 av Karin
Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1
och bifaller
delvis proposition 2002/03:1 utgiftsområde 2 punkterna 11 och 14
samt
avslår motionerna
2002/03:Fi217 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m),
2002/03:Fi218 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m),
2002/03:Fi253 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m),
2002/03:Fi259 av Lena Ek m.fl. (c),
2002/03:Fi266 av Olle Sandahl (kd) yrkandena 2 och 3 samt
2002/03:Fi285 av Olle Sandahl (kd) yrkande 7.

Ställningstagande

Riksdagsmajoriteten har genom beslut den 4 december 2002 i första
steget av
budgetprocessen givit budgetpolitiken en
helt annan inriktning än den vi önskat. Vi
vill
ändå i detta sammanhang redovisa ett formellt motförslag till
anslagsfördelning
inom utgiftsområde 2. Vårt
budgetalternativ – med förslag till utgiftstak,
anslagsfördelning och skatteförändringar – ska visserligen ses
som ett sammanhållet
paket. Vi vidhåller
emellertid vår uppfattning och anser att anslagen inom
utgiftsområde 2 sammanlagt bör begränsas med 12 000 000 kr på
det sätt som framgår av
de folkpartistiska
motionerna Fi232 och Fi269.

Folkpartiet
liberalerna har hela tiden motsatt sig en registerbaserad folk-
och
bostadsräkning. Det främsta skälet till detta
är att en sådan närgången datainsamling
är ett
uppenbart hot mot enskilda människors integritet. Men vi anser också att
den
insamlade statistiken på många sätt också är
onödig och missvisande. Vi anser därför
att
planerna på en folk- och bostadsräkning bör stoppas.
Förhållandena på den svenska finansmarknaden har de senaste åren
förändrats kraftigt
till följd av bl.a.
internationaliseringen, EU-medlemskapet och utvecklingen av ny
teknik. IMF konstaterar i en utvärdering att
Finansinspektionens resurser inte räcker
till för
att klara de krav som ställs. Folkpartiet liberalerna anser därför
att
Finansinspektionen bör stärkas.
Vi anser vidare att en översyn bör göras av myndigheterna
inom utgiftsområde 2 för
att nå bättre samordning
och tydligare uppdrag. I väntan på en sådan översyn föreslås
reducerade uppdrag för Kammarkollegiet och SCB motsvarande 3
respektive 2 miljoner
kronor.
Slutligen anser vi att det skulle skapas ökade möjligheter att
agera i frågor
rörande offentlig upphandling,
liksom bättre resursutnyttjande, om Nämnden för
offentlig upphandling slås samman med Konkurrensverket.
Av de 25 anslag som finns uppförda på utgiftsområdet
föreslår Folkpartiet
liberalerna förändringar av
4, på sätt som framgår av följande tabell. Sammanlagt
innebär de en minskning för utgiftsområdet på 12,0 miljoner
kronor.

Belopp i tusental
kronor
----------------------------------------------------------
Anslag Regeringens
Anslagsförändringar
förslag
----------------------------------------------------------
1:5 Statistiska 414 139 - 2 000
centralbyrån
----------------------------------------------------------
1:6 Folk- och 12 000 - 12 000
bostadsstatistik
----------------------------------------------------------
1:7 Kammarkollegiet 27 459 - 3 000
----------------------------------------------------------
2:1 Finansinspektionen 163 680 + 5 000
----------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 9 078 095 - 12 000
----------------------------------------------------------

3. Anslagen för 2003 inom utgiftsområde 2
– punkt 5 (c)

av Jörgen
Johansson (c).

Förslag till
riksdagsbeslut

Jag anser att
utskottets förslag under punkt 5 borde ha följande lydelse:

5. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003
anslag inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning på det sätt som framgår av det med reservation 3
betecknade förslaget i den
specifikation som
följer efter utskottets förslag till beslut. Därmed bifaller riksdagen
motion

2002/03:Fi259 av Lena Ek m.fl.
(c)
och bifaller delvis proposition
2002/03:1 utgiftsområde 2 punkterna 11 och 14 samt avslår
motionerna
2002/03:Fi217 av
Fredrik Reinfeldt m.fl. (m),
2002/03:Fi218
av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m),
2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 9 i denna del,
2002/03:Fi253 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m),
2002/03:Fi266 av Olle Sandahl (kd) yrkandena 2
och 3,
2002/03:Fi269 av Karin Pilsäter m.fl.
(fp),
2002/03:Fi271 av Karin Pilsäter m.fl.
(fp) yrkande 1 samt
2002/03:Fi285 av Olle
Sandahl (kd) yrkande 7.

Ställningstagande

Riksdagen har
den 4 december 2002 i första steget av budgetprocessen fastställt såväl
utgiftstak
som ramar för de 27
utgiftsområdena för 2003 samt fattat beslut om de skatte- och
avgiftsförändringar som skall träda i kraft nästa
år.

För budgetåret 2003 gäller
därmed att de samlade utgifterna på utgiftsområde 2 inte får
överstiga 9 078 095 000 kr under riksdagens fortsatta
behandling. Centerpartiets förslag på
utgiftsområdet understiger denna nivå och kan således tas upp till
behandling.
Jag anser att anslagen inom
utgiftsområde 2 sammanlagt bör begränsas med 120 016 000 kr på det
sätt som framgår av den centerpartistiska motionen
Fi259.
Anslagen för Statskontoret,
Statistiska centralbyrån och Kammarkollegiet minskas med 16,5, 35
respektive 6,9 miljoner kronor. Centerpartiet motsatte sig
införandet av Statens kvalitets- och
kompetensråd
samt Ekonomiska rådet och vill därför att deras anslag avvecklas.
Centerpartiet anser att verksamhetsutveckling och
utvecklingsinsatser för mynidgheters ledning
bör
rymmas inom respektive myndighets anslag och vill därför ta bort det
särskilda anslaget för
dessa verksamheter.
Slutligen innebär det centerpartistiska
budgetalternativet minskade förvaltningskostnader för
Riksgäldskontoret, till följd av ökad amortering på statsskulden,
vilket i förening med indraget
anslagssparande
möjliggör en besparing på 37 miljoner kronor på Riksgäldskontorets
anslag.
Av de 25 anslag som finns uppförda
på utgiftsområdet föreslår Centerpartiet i sammandrag att 7
stycken minskas med sammanlagt 120,0 miljoner kronor på sätt som
framgår av följande tabell.

Belopp i tusental kronor
---------------------------------------------------------
Anslag Regeringens Anslags-
förslagförändring
---------------------------------------------------------
1:3 Statskontoret 81 555 -16 500
---------------------------------------------------------
1:5 Statistiska centralbyrån 414 139 -35 000
---------------------------------------------------------
1:7 Kammarkollegiet 27 459 -6 900
---------------------------------------------------------
1:9 Statens kvalitets- och 12 284 -12 284
kompetensråd
---------------------------------------------------------
1:10 Ekonomiska rådet 2 332 -2 332
---------------------------------------------------------
1:11 Utvecklingsarbete 13 170 -10 000
---------------------------------------------------------
2:3 Riksgäldskontoret: 250 049 -37 000
Förvaltningskostnader
---------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 9 078 095 -120 016
---------------------------------------------------------

4. Finansinspektionens finansiering
– punkt 13 (kd)

av Olle
Sandahl (kd).

Förslag till
riksdagsbeslut

Jag anser att
utskottets förslag under punkt 13 borde ha följande lydelse:

13. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad som framförs i reservation 4 om
Finansinspektionens finansiering. Riksdagen bifaller därmed
motion 2002/03:Fi266 av Olle Sandahl m.fl. (kd)
yrkande 1.

Ställningstagande

Finansinspektionens verksamhet
finansieras i sin helhet med avgifter som betalas av institut
under
inspektionens insyn. Finansinspektionen
får dock inte tillgodogöra sig de avgifter den tar ut. I stället
redovisas dessa mot en inkomsttitel på statsbudgeten
och inspektionen tilldelas ett anslag som är lika
stort som de samlade avgifterna. Principen är därvid att det är
Finansinspektionens samlade anslagsbehov
som
styr hur stora avgifter som varje år ska tas ut. Den avgiftsstruktur som
gäller för Finansinspektionen
innebär att ett
resurstillskott således inte påverkar statskassan eftersom ett ökat
ramanslag innebär ökade
avgifter för institut
under tillsyn.

Jag vill starkt
ifrågasätta denna rundgång mellan avgifter och anslag. Finansinspektionen
bör enligt min
mening på sikt få rätt att
själv debitera finansinstituten direkt för sin verksamhet enligt den modell
som
tillämpas i Storbritannien och som
även gäller för annan statlig verksamhet. Utvecklingen inom
finansmarknaderna ställer höga krav på alla aktörer,
inklusive Finansinspektionen. Om inspektionen själv
får förfoga över sina intäkter kan verksamheten snabbt anpassas
till uppkomna behov när så är nödvändigt
utan
att man behöver gå omvägen via statsbudgeten. Verksamheten ska dock
givetvis även i fortsättningen
bedrivas inom
de övergripande ramar som riksdagen beslutar och med en hög
effektivitet.
Enligt min mening bör
regeringen utreda möjligheterna till en mer effektiv och ändamålsenlig
finansiering
av Finansinspektionen jämfört
med dagens system. I första hand bör Finansinspektionen på angivet
sätt
frikopplas från statsbudgeten, varvid
utgiftstaket naturligtvis får justeras ned med ett belopp motsvarande
det nuvarande anslaget.
Jag föreslår alltså att riksdagen ska tillkännage för regeringen
som sin mening vad jag har framfört om
Finansinspektionens finansiering. Detta innebär att riksdagen bifaller
motion Fi266 yrkande 1.

Särskilda yttranden

Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda
yttranden. I rubriken anges inom parentes
vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i
avsnittet.

1. Nytt
tjänstepensionsavtal för statsanställda – punkt 1 (fp)

av Karin Pilsäter och Christer Nylander
(båda fp).

I anslutning till det nya
tjänstepensionsavtalet för statsanställda har ett avtal om delpensioner
slutits.
Det har på arbetsgivarsidan
godkänts av styrelsen för Arbetsgivarverket och har inte bedömts
behöva
ställningstagande av regeringen och än
mindre av riksdagen.

Innehållet i
delpensionsavtalet överensstämmer i stor utsträckning med de regler för
delpension som en
bred riksdagsmajoritet i
mitten av 1990-talet beslöt avskaffa. Några bärande argument för att
ompröva det
materiella innehållet i detta
riksdagsbeslut har inte framförts.
Innehållet i det nya statliga delpensionsavtalet är i huvudsak en
utfästelse från arbetsgivaren om en
positiv
syn på möjligheten för anställda som så önskar att fr.o.m. 61 t.o.m. 65
års ålder arbeta halvtid
och därvid få en
ersättning motsvarande 80 % av den tidigare bruttolönen. Tar man
även hänsyn till
skatteeffekten blir
bortfallet av nettoinkomst i de flesta fall t.o.m. mindre än 20 %. Dessa
generösa
regler för att minska
arbetstiden är inte väl anpassade till den glädjande snabba
ökningen av
medellivslängden. De kommer
dessutom att förstärka den sannolika framtida bristen på arbetskraft.
Det statliga delpensionsavtalet har
redan åberopats av flera fackliga organisationer på andra
avtalsområden. Risken är betydande att riksdagens
tidigare beslut om att avskaffa de generösa reglerna för
delpension de facto kommer att upphävas genom det beslut som
det statliga Arbetsgivarverkets styrelse har
fattat.

2. Anslagen för 2003 inom
utgiftsområde 2 – punkt 5 (m)

av Fredrik Reinfeldt, Gunnar Axén och Tomas Högström (alla m).

Riksdagen har den 4 december 2002 i
första steget av budgetprocessen fastställt såväl utgiftstak som ramar
för de 27 utgiftsområdena för 2003 samt fattat
beslut om de skatte- och avgiftsförändringar som ska träda i
kraft nästa år.

För
budgetåret 2003 gäller därmed att de samlade utgifterna på utgiftsområde
2 inte får överstiga
9 078 095 000 kr
under riksdagens fortsatta behandling. Moderata samlingspartiets förslag på
utgiftsområdet
understiger denna nivå och kan
således tas upp till behandling.
Eftersom riksdagsmajoriteten i första steget av budgetprocessen givit
budgetpolitiken en helt annan
inriktning än
den vi önskat, avstår vi dock från att redovisa något formellt
motförslag till
anslagsfördelning inom
utgiftsområde 2. Moderata samlingspartiets budgetalternativ – med
förslag till
utgiftstak, anslagsfördelning
och skatteförändringar – bör nämligen ses som ett sammanhållet paket
där
någon eller några delar inte kan brytas
ut och behandlas isolerat från de andra.
Vi vidhåller emellertid vår uppfattning och anser att anslagen inom
utgiftsområde 2 sammanlagt bör
begränsas med
76 936 000 kronor på det sätt som framgår av den moderata motionen Fi253,
samt av yrkande 41
i den moderata motionen
Fi287.
Anslagen till Statistiska
centralbyrån (SCB) fortsätter att öka. Vi anser att SCB:s uppgifter
bör
begränsas och för att säkerställa
efterfrågan är det rimligt att eftersträva en ökad grad av
avgiftsfinansiering. Vi föreslår att anslaget minskas
med 50 miljoner kronor.
Vi vill
dessutom inte avdela några medel till en folk- och bostadsräkning 2005.
Generellt anser vi att
statistikinsamling
tenderat att bli ett självändamål, som trots den ökade volymen inte
förhindrat att
uppenbara felsatsningar gjorts
inom olika samhällssektorer, exempelvis skola, barn- och äldreomsorg.
Även
statistikens kvalitet och aktualitet kan
ifrågasättas. Förutom frågeställningarna om samhällets behov av
uppgifter om medborgarna tillkommer frågan om risken
för person- och integritetsintrång. Den föreslagna
folk- och bostadsräkningen är tänkt att ske via insamling av
registeruppgifter, utan medborgarnas
deltagande. Därmed minskar medborgarnas möjlighet till insyn. Det är
vår uppfattning att välfärden för
enskilda
människor i större utsträckning bör bestämmas av den enskildes val och
mindre av politikers och
myndigheters behov av
kontroll över samhällsplaneringen. Riksdagen bör därför besluta att inte
genomföra
någon folk- och bostadsräkning
2005. Vi tillstyrker de motionsyrkanden där sådana förslag
framförs,
däribland i de moderata motionerna
Fi217 och Fi253.
Vidare anser vi att
Nämnden för offentlig upphandling bör sammanföras med Konkurrensverket
till den nya
myndigheten Konkurrens- och
upphandlingsverket, som med större kraft och effektivitet kan svara
för en
tillfredsställande tillsynsverksamhet.
En sådan sammanslagning skulle visa att lagen om offentlig
upphandling i första hand är en fråga om
konkurrenslagstiftning. Samtidigt kan anslaget minskas med ca 3,8
miljoner kronor.
Statens kvalitets- och kompetensråd bör enligt vår mening avvecklas,
då det ankommer på respektive
myndighet att se
till att kvalitets- och kompetensförsörjningen upprätthålls.
Slutligen menar vi att anslaget till
Riksgäldskontorets (RGK) förvaltningskostnader bör begränsas med 5
miljoner kronor. (Besparingen presenteras i
Moderata samlingspartiets motion Fi287 yrkande 41 gällande
RGK:s provisionskostnader inom utgiftsområde 26, men bör,
enligt ny information från kontoret, i stället
behandlas under RGK:s förvaltningsanslag.) Vi moderater har under en
följd av år av principiella skäl
motsatt
oss utvecklingen av Riksgäldsspar som ett av Riksgäldskontorets
upplåningsinstrument riktade till
hushållen.
Till sin konstruktion har Riksgäldsspar stora likheter med vanligt
banksparande. Vi anser att
det är klart
olämpligt att en statlig myndighet agerar som en aktör bland flera på
en konkurrensutsatt
marknad. Att på detta
sätt attrahera inlåningsmedel från hushållen ligger utanför
Riksgäldskontorets
huvuduppgifter och fyller
ingen reell funktion när det gäller statsupplåningen och
skuldförvaltningen. En
avveckling av
Riksgäldsspar bör därför ske så snart som möjligt genom att
nyinlåning i Riksgäldsspar
omedelbart upphör.
Vi förutsätter att detta ska leda till omstrukturering av upplåningens
sammansättning,
vilket beräknas ge minskade
förvaltningskostnader av angiven omfattning 2003.
Av de 25 anslag som finns uppförda på utgiftsområdet föreslår
Moderata samlingspartiet i sammandrag att 5
stycken minskas med sammanlagt 76,9 miljoner kronor på sätt som framgår av
följande tabell.

Belopp i
tusental kronor
----------------------------------------------------------
Anslag Regeringens
Anslagsförändring
förslag
----------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------
1:5 Statistiska centralbyrån 414 139 - 50
000
----------------------------------------------------------
1:6 Folk- och bostadsstatistik 12 000 -12
000
----------------------------------------------------------
1:8 Nämnden för offentlig 7 588 -3
794
upphandling
----------------------------------------------------------
1:9 Statens kvalitets- och 12 284 -6
142
kompetensråd
----------------------------------------------------------
2:3 Riksgäldskontoret: 250 049
-5 000
fövaltningskonstnader
----------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 9 078 095 -76
936
----------------------------------------------------------

3. Anslagen för 2003 inom utgiftsområde 2 –
punkt 5 (kd)

av Olle
Sandahl (kd).

Riksdagen har den
4 december 2002 i första steget av budgetprocessen fastställt såväl
utgiftstak som ramar för de 27
utgiftsområdena för 2003 samt fattat beslut om de skatte- och
avgiftsförändringar som skall träda i kraft nästa år.

För budgetåret 2003 gäller därmed att de samlade
utgifterna på utgiftsområde 2 inte får överstiga 9 078 095 000 kronor
under riksdagens fortsatta behandling.
Kristdemokraternas förslag på utgiftsområdet understiger denna nivå och
kan
således tas upp till behandling.
Eftersom riksdagsmajoriteten i första
steget av budgetprocessen givit budgetpolitiken en helt annan inriktning
än den
jag önskat, avstår jag dock från
att redovisa något formellt motförslag till anslagsfördelning inom
utgiftsområde 2.
Kristdemokraternas
budgetalternativ – med förslag till utgiftstak, anslagsfördelning
och skatteförändringar – bör
nämligen
ses som ett sammanhållet paket där någon eller några delar inte kan brytas
ut och behandlas isolerat från de
andra.
Jag vidhåller emellertid vår
uppfattning och anser att anslagen inom utgiftsområde 2 sammanlagt borde
ha begränsats
med 142 816 000 kronor på
det sätt som framgår av den kristdemokratiska motionen Fi266.
I motionen föreslås att såväl Ekonomiska rådet
som Statens kvalitets- och kompetensråd avvecklas, då deras uppgifter
kan ombesörjas på annat sätt.
Kristdemokraterna vill se en koncentration och
effektivisering av statsförvaltningen genom att många av Statskontorets
uppgifter kan överföras på andra myndigheter,
vilket medger en besparing på 17 miljoner kronor. Ett mindre och
vassare
statskontor borde också kunna
samordnas med Kammarkollegiet. Effektiviseringsvinster från detta,
liksom ökad
avgiftsfinansiering, gör att
även Kammarkollegiets anslag kan minskas med 7 miljoner kronor.
Även för den nya Riksrevisionen, liksom
för anslaget Utvecklingsarbete, föreslår jag en ökad andel
avgiftsfinansiering, vilket medger besparingar på
10 respektive 6,5 miljoner kronor på dessa anslag.
Kristdemokraterna anser att det finns betydande
rollkonflikter för Statistiska centralbyrån och föreslår därför att en
omorganisering av myndigheten utreds. Anslaget
föreslås sänkas med 35 miljoner kronor. Jag är vidare skeptisk till
tillvägagångssättet och omfattningen av den
planerade folk- och bostadsräkningen och föreslår en indragning av hela
det
i propositionen angivna anslaget, då
det finns 230 miljoner kronor i anslagssparande.
Jag anser slutligen att det institutionella ramverket för
offentlig upphandling i Sverige karakteriseras av begränsade
resurser, olämplig myndighetsstruktur och avsaknad av
sanktionsmöjligheter. Jag menar därför att Nämnden för offentlig
upphandling snarast i samband med en
resursförstärkning om 3 miljoner kronor bör övergå till att vara en
självständig
del av Konkurrensverket. De 7
miljoner kronor som nu belastar utgiftsområde 2 förs därför över till
utgiftsområde 24.
Av de 25 anslag
som finns uppförda på utgiftsområdet föreslår Kristdemokraterna i
sammandrag att 10 stycken minskas
med
sammanlagt 142,8 miljoner kronor på sätt som framgår av följande
tabell.

Belopp i
tusental kronor
---------------------------------------------------------
Anslag Regeringens
Anslags-
förslag
förändring
---------------------------------------------------------
1:3 Statskontoret 81 555 17
000
---------------------------------------------------------
1:5 SCB 414 139 35
000
---------------------------------------------------------
1:6 Folk- och bostadsstatistik 12 000 12
000
---------------------------------------------------------
1:7 Kammarkollegiet 27 459 7
000
---------------------------------------------------------
1:8 Nämnden för offentlig 7 588 3
700
upphandling
---------------------------------------------------------
1:9 Statens kvalitets- och 12
284 12 284
kompetensråd
---------------------------------------------------------
1:10 Ekonomiska rådet 2 332 2
332
---------------------------------------------------------
1:11 Utvecklingsarbete 13 170 6
500
---------------------------------------------------------
90:1 Riksrevisionen 117 800 10
000
---------------------------------------------------------
2:3 Riksgäldskontoret: 250 049 37
000
Förvaltningskostnader
---------------------------------------------------------
Summa totalt för utgiftsområdet 9 078 095 142
816
---------------------------------------------------------

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2002/03:1 Budgetpropositionen
för 2003 utgiftsområde 2 föreslår regeringen:

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna det
nya pensionsavtalet för arbetstagare i staten m.fl. – PA 03 (avsnitt
6.3),

2. att riksdagen
bemyndigar regeringen att besluta att ett ömsesidigt försäkringsbolag för
statliga pensionsförmåner bildas (avsnitt
6.3),

3. att
riksdagen bemyndigar regeringen att sälja fastigheterna Gräshult 14:2 och
Vanäs 1:4 i Karlsborgs kommun (avsnitt 9.5),

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om
att Statens fastighetsverk får ta upp lån inom en ram av högst 7 000 000
000
kronor i Riksgäldskontoret för
investeringar i fastigheter i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt
10.16),

5. att riksdagen
bemyndigar regeringen att besluta om att Fortifikationsverket får ta
upp lån inom en ram av högst 5 500 000 000
kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i mark, anläggningar och
lokaler i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt
10.17),

6. att riksdagen godkänner investeringsplan för Statens fastighetsverk
i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt 10.16),

7. att riksdagen godkänner investeringsplan
för Fortifikationsverket i enlighet med vad regeringen förordar (avsnitt
10.17),

8. att riksdagen
godkänner Sveriges medverkan i kapitalhöjning i Europeiska
investeringsbanken (avsnitt 16.3),

9. att riksdagen godkänner att in- och utlåningsverksamheten vid
Riksgäldskontoret anslagsfinansieras och att avgifter vid statens
internbank i Riksgäldskontoret redovisas mot
inkomsttitel (avsnitt 18.3),

10. att riksdagen bemyndigar regeringen att för 2003 besluta om en
rörlig kredit i Riksgäldskontoret om högst 200 000 000 kronor för
att tillgodose Premiepensionsmyndighetens behov
av likviditet i handeln med fondandelar (avsnitt 18.8),

11. att riksdagen för budgetåret 2003
anvisar anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och
finansförvaltning, såvitt avser
anslag
som står till regeringens disposition, enligt följande uppställning:

Belopp i 1 000-tal
kronor
--------------------------------------------------------
Anslag Anslagstyp
Regeringens
förslag
--------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
1:1 Konjunkturinstitutet (ram) 45
224
--------------------------------------------------------
1:2 Ekonomistyrningsverket (ram) 63
698
--------------------------------------------------------
1:3 Statskontoret (ram) 81
555
--------------------------------------------------------
1:4 Täckning av merkostnader för (ram)
425
lokaler
--------------------------------------------------------
1:5 Statistiska centralbyrån (ram) 414
139
--------------------------------------------------------
1:6 Folk- och bostadsstatistik (res.) 12
000
--------------------------------------------------------
1:7 Kammarkollegiet (ram) 27
459
--------------------------------------------------------
1:8 Nämnden för offentlig (ram) 7
588
upphandling
--------------------------------------------------------
1:9 Statens kvalitets- och (ram) 12
284
kompetensråd
--------------------------------------------------------
1:10 Ekonomiska rådet (ram) 2
332
--------------------------------------------------------
1:11 Utvecklingsarbete (ram) 13
170
--------------------------------------------------------
1:12 Arbetsgivarpolitiska frågor (ram) 2
458
--------------------------------------------------------
1:13 Statliga tjänstepensioner m.m. (ram) 7 658
000
--------------------------------------------------------
1:14 Riksrevisionsverket (ram) 90
346
--------------------------------------------------------
1:15 Riksrevisionsverket: (ram) 29
790
Avvecklingskostnader
--------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
2:1 Finansinspektionen (ram) 163
680
--------------------------------------------------------
2:2 Insättningsgarantinämnden (ram) 5
859
--------------------------------------------------------
2:3 Riksgäldskontoret: (ram) 250
049
Förvaltningskostnader
--------------------------------------------------------
2:4 Bokföringsnämnden (ram) 7
655
--------------------------------------------------------
2:5 Avgift för Stadshypotekskassans (ram)
0
grundfond
--------------------------------------------------------
2:6 Insatser i internationella (ram) 56
000
finansiella institutioner
--------------------------------------------------------
2:7 Avsättning för (ram) 1
400
garantiverksamhet
--------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
90:1 Riksrevisionen (ram) 117
800
--------------------------------------------------------
90:2 Riksdagens revisorer (ram) 14
184
--------------------------------------------------------
90:3 Riksdagens revisorer: (ram) 1
000
Avvecklingskostnader
--------------------------------------------------------
--------------------------------------------------------
Summa 9 078
095
--------------------------------------------------------

12. att riksdagen för budgetåret 2003
bemyndigar Riksrevisionen att disponera avgiftsinkomster för årlig revision
(avsnitt 19.2),

13.
att riksdagen bemyndigar riksdagsstyrelsen att för 2003 besluta att
Riksrevisionen får ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar
i
anläggningstillgångar som
används i verksamheten intill ett belopp av 19 000 000 kronor (avsnitt
19.2),

14. att
riksdagen för budgetåret 2003 anvisar anslagen under utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och finansförvaltning, såvitt avser anslag som är
avsedda för riksdagen eller dess
myndigheter, enligt ovanstående uppställning.

Motioner från allmänna motionstiden

I detta sammanhang behandlar
utskottet följande motioner och motionsyrkanden.

2002/03:Fi217 av Fredrik Reinfeldt m.fl.
(m):

Riksdagen
beslutar att inte genomföra folk- och bostadsräkning (FoB) 2005.

2002/03:Fi218 av Fredrik
Reinfeldt m.fl. (m):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att slå ihop Nämnden för offentlig upphandling och
Konkurrensverket
till en gemensam
myndighet under namnet Konkurrens- och upphandlingsverket.

2002/03:Fi232 av Lars Leijonborg
m.fl. (fp):

9.
Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 anslagen under utgiftsområde 2
Samhällsekonomi och finansförvaltning och utgiftsområde 25 Allmänna
bidrag
till kommunerna enligt
uppställningen i tabell 9 (i denna del).

miljoner kronor
---------------------------------------------------
20032004
----------------------------------------------------------
UO02 Samhällsekonomi och finansförvaltning -12
0
----------------------------------------------------------
1:5 Statistiska centralbyrån -2
-2
----------------------------------------------------------
1:6 Folk- och bostadsstatistik
-12
----------------------------------------------------------
1:7 Kammarkollegiet -3
-3
----------------------------------------------------------
2:1 Finansinspektionen 5
5
----------------------------------------------------------

2002/03:Fi253 av Fredrik
Reinfeldt m.fl. (m):

1. Riksdagen beslutar att i enlighet med vad som anförs i motionen
avslå regeringens förslag om ett bemyndigande att inrätta ett
ömsesidigt
försäkringsbolag för
statliga pensionsförmåner.

2. Riksdagen anvisar för budgetåret 2003 med följande
förändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under
utgiftsområde 2
Samhällsekonomi
och finansförvaltning enligt uppställning:

Belopp i tusental kronor
----------------------------------------------------------
Anslag
Regeringens
Anslagsförändring
förslag
----------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------
1:5 Statistiska centralbyrån 414 139
- 50 000
----------------------------------------------------------
1:6 Folk- och bostadsstatistik 12 000
-12 000
----------------------------------------------------------
1:8 Nämnden för offentlig 7 588
-3 794
upphandling
----------------------------------------------------------
1:9 Statens kvalitets- och 12 284
-6 142
kompetensråd
----------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 9 078 095
-71 936
----------------------------------------------------------

2002/03:Fi259 av Lena Ek m.fl.
(c):

Riksdagen
anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag
anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
enligt följande
uppställning:

tusental kronor
---------------------------------------------------------
Anslag
Regeringens Anslags-
förslagförändring
---------------------------------------------------------
1:3 Statskontoret 81
555 -16 500
---------------------------------------------------------
1:5 Statistiska centralbyrån 414
139 -35 000
---------------------------------------------------------
1:7 Kammarkollegiet 27
459 -6 900
---------------------------------------------------------
1:9 Statens kvalitets- och 12
284 -12 284
kompetensråd
---------------------------------------------------------
1:10 Ekonomiska rådet 2
332 -2 332
---------------------------------------------------------
1:11 Utvecklingsarbete 13
170 -10 000
---------------------------------------------------------
2:3 Riksgäldskontoret: 250
049 -37 000
Förvaltningskostnader
---------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 9 078
095 -120 016
---------------------------------------------------------

2002/03:Fi266 av Olle
Sandahl m.fl. (kd):

1. Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring
av Finansinspektionens möjligheter till en effektivare finansiering av
sin verksamhet i enlighet med vad som anförs i
motionen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att Nämnden för offentlig upphandling skall
samordnas med Konkurrensverket fr.o.m. andra halvåret 2003.

3. Riksdagen beslutar att
för budgetåret 2003 anvisa anslagen under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi
och finansförvaltning med följande ändringar i förhållande till
regeringens förslag
enligt uppställning:

tusental kronor
---------------------------------------------------------
Anslag
Regeringens Anslags-
förslag
förändring
---------------------------------------------------------
1:3 Statskontoret1
81 555 17 000
---------------------------------------------------------
1:5 SCB
414 139 35 000
---------------------------------------------------------
1:6 Folk- och bostadsstatistik
12 000 12 000
---------------------------------------------------------
1:7 Kammarkollegiet2
27 459 7 000
---------------------------------------------------------
1:8 Nämnden för offentlig
7 588 3 700
upphandling3
---------------------------------------------------------
1:9 Statens kvalitets- och
12 284 12 284
kompetensråd
---------------------------------------------------------
1:10 Ekonomiska rådet
2 332 2 332
---------------------------------------------------------
1:11 Utvecklingsarbete
13 170 6 500
---------------------------------------------------------
90:1 Riksrevisionen
117 800 10 000
---------------------------------------------------------
2:3 Riksgäldskontoret:
250 049 37 000
Förvaltningskostnader4
---------------------------------------------------------
Summa totalt för utgiftsområdet 9
078 095 142 816
---------------------------------------------------------
1 Statskontorets verksamhet föreslås
samordnas med Kammarkollegiets.
2 Kammarkollegiets verksamhet föreslås samordnas med
Statskontorets.
3
NOU:s verksamhet föreslås slås samman och samordnas med Konkurrensverkets
fr.o.m. andra halvåret 2003.

4 Anslaget minskas med sparbelopp ställt under regeringens
beslutanderätt.

2002/03:Fi269 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en stärkt
Finansinspektion.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om stopp för planering av folk- och bostadsräkningen.

3. Riksdagen tillkännager
för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av
ytterligare samordning och prioritering inom statsförvaltningen.

4. Riksdagen anvisar
med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen
under utgiftsområde 2 enligt uppställning:

----------------------------------------------------------
Anslag
Regeringens
Anslagsförändringar
förslag
----------------------------------------------------------
1:5 Statistiska 414
139 - 2 000
centralbyrån
----------------------------------------------------------
1:6 Folk- och 12
000 - 12 000
bostadsstatistik
----------------------------------------------------------
1:7 Kammarkollegiet 27
459 - 3 000
----------------------------------------------------------
2:1 Finansinspektionen 163
680 + 5 000
----------------------------------------------------------
Summa för utgiftsområdet 9 078
095 - 12 000
----------------------------------------------------------

2002/03:Fi271 av
Karin Pilsäter m.fl. (fp):