Förlängning av Sveriges deltagande i IMF:s Nyalånearrangemang, NAB

Sammanfattning

Finansutskottet  behandlar i betänkandet Riksbankens
förslag   2002/03:RB4    Förlängning   av   Sveriges
deltagande  i  Internationella   valutafondens   Nya
lånearrangemang, NAB.
Om Internationella valutafonden (IMF) behöver låna
medel  för att avvärja eller förebygga en kris i det
internationella  valuta-  och betalningssystemet kan
fonden,  vid  sidan  av  sin  normala  finansiering,
utnyttja  två  särskilda kreditarrangemang,  de  nya
lånearrangemangen    (NAB)    och    de    generella
lånearrangemangen  (GAB).  I  första  hand  ska  NAB
utnyttjas.  NAB  bildades 1998 och är en uppsättning
kreditavtal mellan  IMF  och  25  medlemsländer  och
institutioner   och  omfattar  totalt  34  miljarder
Särskilda dragningsrätter  (SDR).  NAB gäller för en
period av fem år.
I  november 2002 fattade IMF ett principbeslut  om
att förlänga  NAB  med  ytterligare  fem  år när den
första 5-årsperioden tar slut den 17 november  2003.
IMF  beslutade  samtidigt  att deltagarantalet i NAB
ska utökas med Chiles centralbank,  Banco Central de
Chile, inom ramen för ett oförändrat totalbelopp för
NAB.  Därmed  minskar  övriga  deltagares  åtaganden
marginellt.  Sveriges  åtagande  under  den  nya  5-
årsperioden uppgår till ca 850 miljoner SDR.
Riksbanken  är  avtalspart gentemot  IMF  när  det
gäller  NAB.  Enligt   riksbankslagen   krävs   dock
riksdagens  medgivande  för att Riksbanken ska kunna
godkänna en förlängning av NAB.

Finansutskottet  anger i betänkandet  att  utskottet
inte  har  något  att   erinra  mot  att  Riksbanken
medverkar i NAB under ytterligare  en femårsperiod i
enlighet  med det principbeslut som fattats  i  IMF.
Utskottet tillstyrker därmed Riksbankens förslag.

Ingen motion har väckts i ärendet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut



Förlängning av Sveriges deltagande i Internationella
valutafondens Nya lånearrangemang, NAB

Riksdagen medger  att  Riksbanken  för Sveriges del får biträda
det   inom   Internationella  valutafonden   fattade
principbeslutet     om     förlängning     av    Nya
lånearrangemang,  NAB,  med  fem  år fr.o.m. den  17
november    2003,   vilket   innebär   ett   svenskt
låneåtagande  om  849  763  441 SDR. Därmed bifaller
riksdagen Riksbankens förslag i  2002/03:RB4.



Stockholm den 25 mars 2003


På finansutskottets vägnar


Sven-Erik Österberg

Följande ledamöter har deltagit  i beslutet: Sven-
Erik  Österberg  (s),  Carin  Lundberg  (s),   Karin
Pilsäter  (fp),  Sonia Karlsson (s), Kjell Nordström
(s), Mats Odell (kd),  Lars  Bäckström  (v),  Agneta
Ringman  (s),  Gunnar Axén (m), Tommy Waidelich (s),
Christer  Nylander   (fp),   Hans  Hoff  (s),  Tomas
Högström (m), Agneta Gille (s), Jörgen Johansson (c)
och Mikael Johansson (mp).

2002/03

FiU17


Redogörelse för ärendet


I  förslag  till  riksdagen  2002/03:RB4    föreslår
Riksbanken   att  riksdagen  medger  att  Riksbanken
deltar i Internationella  valutafondens  (IMF:s) Nya
lånearrangemang, det s.k. NAB, under ytterligare  en
5-årsperiod.  NAB är ett speciellt kreditarrangemang
som IMF kan utnyttja  om  de  behöver låna medel för
att   avvärja  eller  förebygga  en   kris   i   det
internationella  valuta-  och  betalningssystemet. I
november 2002 fattade IMF ett principbeslut  om  att
förlänga  NAB med ytterligare en 5-årsperiod när den
nuvarande 5-årsperioden  löper  ut  i november 2003.
Samtidigt fattades beslut om att antalet deltagare i
NAB   skulle  utökas  med  Chiles  centralbank.   Om
deltagarna i NAB inte vill delta i NAB:s förlängning
ska detta,  enligt  IMF:s  principbeslut, delges IMF
senast  sex  månader  före utgången  av  innevarande
avtal, dvs. senast den 16 maj 2003.

Utskottets överväganden


Förlängning av Sveriges deltagande i
Internationella valutafondens Nya
lånearrangemang, NAB

Utskottets förslag i korthet

Utskottet  har  inget  att   erinra  mot  att
Riksbanken  medverkar  i en ny 5-årsperiod  i
IMF:s Nya lånearrangemang,  NAB,  i  enlighet
med  det  principbeslut  som  fattats  i IMF.
Riksbankens förslag tillstyrks.

Riksbankens förslag i korthet

Internationella   valutafonden   (IMF)   finansierar
normalt  sett  sin  utlåning  genom medlemsländernas
insatser  (kvoter) i fonden. När  IMF  behöver  låna
medel för att  avvärja eller förebygga en kris i det
internationella  valuta-  och betalningssystemet kan
fonden      även      utnyttja     två     speciella
kreditarrangemang. Dessa två är:

1. De    generella    lånearrangemangen     (General
Arrangements  to  Borrow) GAB. GAB skapades  1962
och   är   ett  kreditarrangemang   med   de   11
industriländer  som ingår i den s.k. G10-gruppen.
GAB  omfattar  totalt   17   miljarder   i  IMF:s
speciella valuta SDR (Särskilda dragningsrätter).
Det   motsvarar  ungefär  199  miljarder  svenska
kronor, enligt kursen vid mitten av mars 2003.

2·  De nya  lånearrangemangen  (New  Arrangements  to
Borrow) NAB. För att bl.a. utvidga kretsen länder
med  möjlighet  att låna medel till IMF startades
NAB  i  november  1998.  NAB  är  en  uppsättning
kreditavtal mellan  IMF  och 25 medlemsländer och
institutioner som gäller för en period av fem år.
NAB  omfattar  totalt 34 miljarder  SDR,  ca  398
miljarder kronor. Det svenska låneåtagandet i NAB
uppgår  för närvarande  till  859  miljoner  SDR,
eller  10   miljarder   kronor  (åtagandet  eller
andelarna  i  NAB baseras på  ländernas  relativa
ekonomiska styrka).

Om IMF är i behov av kompletterande lån ska fonden i
första hand utnyttja  NAB  (dock får fonden maximalt
låna 34 miljarder SDR från NAB och GAB sammantagna).
För att IMF ska kunna utnyttja NAB krävs godkännande
från  deltagare  som  svarar  för   minst  80  %  av
totalbeloppet     i     NAB    samt    från    IMF:s
exekutivstyrelse. Om det  godkänns  att IMF:s ska få
utnyttja  NAB  för  utlåning  till  någon  av  IMF:s
medlemsländer  lånar  IMF  medlen från deltagarna  i
NAB.  IMF  lånar  i  sin tur ut  pengarna  till  det
aktuella   landet.  IMF  svarar   därmed   för   den
kreditrisk  som   uppstår  gentemot  det  låntagande
landet. IMF ska inom  fem  år betala tillbaka medlen
till deltagarna i NAB. Hittills  har  IMF  utnyttjat
NAB   vid   ett   tillfälle,  i  december  1998  för
finansiering av ett lån till Brasilien. Detta lån är
återbetalat.

I november 2002 fattade IMF:s exekutivstyrelse ett
principbeslut om att  förlänga  NAB  med ytterligare
fem år när den första 5-årsperioden tar  slut den 17
november  2003.  Styrelsen  beslutade samtidigt  att
deltagarantalet   i  NAB  ska  utökas   med   Chiles
centralbank,  Banco   Central   de   Chile.   Chiles
centralbanks  åtagande  ska  uppgå till 340 miljoner
SDR  inom ramen för ett oförändrat  totalbelopp  för
NAB på  34  miljarder  SDR.  Utökningen  med  Chiles
centralbank innebär därmed att de övriga deltagarnas
åtaganden minskar marginellt. Sveriges andel blir då
ca  850  miljoner  SDR, motsvarande ca 9,9 miljarder
kronor.
Om  en  deltagare  i   NAB   inte   vill  delta  i
förlängningen  av  kreditarrangemanget  måste  detta
delges  IMF  senast  sex  månader  före utgången  av
innevarande avtal, dvs. senast den 16 maj 2003 i den
nu  aktuella förlängningen. Om så inte  görs  deltar
deltagaren automatiskt i förlängningen av NAB.
Riksbanken  är  avtalspart  gentemot  IMF  när det
gäller NAB. Men enligt lagen (1988:1385) om Sveriges
riksbank  måste  Riksbanken  ha rikdagens medgivande
för att delta i en förlängning  av NAB. Därför begär
Riksbanken  i  skrivelsen att riksdagen  medger  att
Riksbanken deltar  i  NAB  under  ytterligare  en 5-
årsperiod  (inklusive  att  NAB  utökas  med  Chiles
centralbank).
Riksbanken   anger   vidare  att  IMF:s  behov  av
kompletterande  finansiering   är   lika   stort   i
dagsläget  som  det var för fem år sedan. Riksbanken
gör   också   bedömningen   att   en   utökning   av
deltagarantalet  i  NAB  med  Chiles  centralbank är
berättigat.

Utskottets ställningstagande

På  våren  1997  medgav utskottet och riksdagen  att
Riksbanken deltog i den första 5-årsperioden i IMF:s
Nya lånearrangemang, NAB (redog. 1996/97:
RB3,   bet.   1996/97:FiU16,   rskr.   1996/97:210).
Finansutskottet  ser  det  som naturligt att Sverige
fullföljer sitt åtagande i NAB  och har därför inget
att erinra mot att Riksbanken medverkar  i NAB under
ytterligare  en  5-årsperiod  i  enlighet  med   det
principbeslut  som  fattats i IMF. Sveriges åtagande
kommer under den nya 5-årsperioden att uppgå till ca
850  miljoner  SDR,  motsvarande  ca  9,9  miljarder
kronor.  Utskottet  tillstyrker  därmed  Riksbankens
förslag i 2002/03:RB4.



Bilaga

Förteckning över behandlade förslag


Förslag 2002/03:RB4

I  förslag  2002/03:RB4   Förlängning   av  Sveriges
deltagande   i  Internationella  valutafondens   Nya
lånearrangemang, NAB, föreslår Riksbanken att:

Riksdagen, i  god tid före den 16 maj 2003, lämnar
sitt medgivande för  Riksbanken att för Sveriges del
biträda   det   inom  Internationella   valutafonden
fattade principbeslutet  om förlängning av IMF:s Nya
lånearrangemang, NAB, med  fem  år  fr.o.m.  den  17
november  2003 inklusive utökning av deltagarantalet
med Chiles  centralbank  inom oförändrat totalbelopp
för  NAB,  vilket  för  Sveriges   del  innebär  ett
marginellt  minskat låneåtagande till  849  763  441
SDR.