Finansutskottets betänkande

2002/03:FIU14

Styrning av försvarets fastigheter ochanläggningar (förs. 2002/03:RR7)

---

Sammanfattning
I detta betänkande behandlar finansutskottet Riksdagens revisorers
förslag i
skrivelsen 2002/03:RR7 angående styrningen av försvarets fastigheter och
anläggningar. Utöver revisorernas förslag behandlas en motion som väckts
med anledning av skrivelsen, samt en motion som väckts under allmänna
motionstiden men anknyter till skrivelsens frågeställningar. Därutöver
behandlas i betänkandet ytterligare 5 motioner med sammanlagt 7
motionsyr-
kanden från den allmänna motionstiden.
Revisorerna har granskat hur regeringen styr Fortifikationsverket och
Försvarsmakten för att åstadkomma en effektiv förvaltning och användning
av försvarets fastigheter. Det finns stora problem, argumenterar
revisorerna,
med att tillämpa avgiftsfinansiering inom försvaret inte minst därför att
Försvarsmakten har begränsade möjligheter att sätta press på stödmyndighe
-
terna, i detta fall Fortifikationsverket. Finansutskottet föreslår ett
tillkännagi-
vande med anledning av revisorernas förslag om en utredning om försvarets
styr- och finansieringsformer. Därmed tillstyrker utskottet delvis
revisorernas
förslag 1 och 8 samt delvis motionerna Fi1 (m) och Fö222 (m).
I betänkandet behandlas också 6 yrkanden från revisorerna om bl.a.
Fortifikationsverkets hyresmodell, ackumulerade överskott och
fastighetsre-
gister. Dessa yrkande avstyrks av utskottet.
Betänkandet behandlar därutöver motionsyrkanden om hyressättning i
ändamålsfastigheter, studentbostäder, högskolornas och universitetens
rätt
att äga sina lokaler samt skydd för grönområden i tätortsbebyggelse.
Samtliga motionsyrkanden under dessa punkter avstyrks av utskottet.
I betänkandet finns två reservationer och ett särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Styr- och finansieringsformerna i försvaret
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet
anfört om en utredning för att utvärdera styr- och finansieringsformerna
i försvaret. Därmed bifaller riksdagen delvis förslag 2002/03:RR7 punkt
1 och motionerna 2002/03:Fi1 och 2002/03:Fö222.
2. Försvarsmyndigheternas valfrihet
Riksdagen avslår förslag 2002/03:RR7 punkt 2.
Reservation 1 (m, fp, kd, c)
3. Fortifikationsverkets hyresmodell
Riksdagen avslår förslag 2002/03:RR7 punkt 3.
4. Fortifikationsverkets överskott
Riksdagen avslår förslag 2002/03:RR7 punkt 4.
5. Anläggningar för krigsändamål
Riksdagen avslår förslag 2002/03:RR7 punkt 5.
6. Underhåll av försvarets fastigheter
Riksdagen avslår förslag 2002/03:RR7 punkt 6.
7. Fortifikationsverkets fastighetsregister
Riksdagen avslår förslag 2002/03:RR7 punkt 7.
8. Regeringens styrning och rapportering till riksdagen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet
anfört om regeringens rapportering av fastighets- och anläggningsfrågor
till riksdagen. Därmed b i f a ll er riksdagen delvis förslag 2002/03:RR7
punkt 8.
9. Hyressättning i ändamålsfastigheter
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Fi241 och 2002/03:Kr373
yrkande 3.
10. Studentbostäder
Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi212.
Reservation 2 (v)
3
11. Universitetens rätt att äga lokaler
Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi213.
12. Skydd för grönområden i tätortsbebyggelse
Riksdagen avslår motion 2002/03:Fi248 yrkandena 1.3.
Stockholm den 13 mars 2003
På finansutskottets vägnar
Sven-Erik Österberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-Erik Österberg (s),
Fredrik Reinfeldt (m), Carin Lundberg (s), Karin Pilsäter (fp), Sonia
Karlsson (s),
Kjell Nordström (s), Lars Bäckström (v), Agneta Ringman (s), Gunnar Axén(
m), Tommy Waidelich (s), Hans Hoff (s), Agneta Gille (s), Cecilia Widegren
(m), Gunnar Nordmark (fp), Olle Sandahl (kd), Jörgen Johansson (c) och
Mikael Johansson (mp).

2002/03
FiU14

Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I oktober 2002 överlämnade Riksdagens revisorer sin skrivelse 2002/03:
RR7, Riksdagens revisorers förslag angående styrningen av försvarets
fastigheter och anläggningar, till riksdagen. Skrivelsen innehåller 8
yrkanden
som behandlas i detta betänkande. Försvarsutskottet lämnade i februari
ett
yttrande i ärendet till finansutskottet (FöU3y). I yttrandet behandlar
försvars-
utskottet dels revisorernas skrivelse, dels en motion, 2002/03:Fi1 (m),
som
har väckts med anledning av skrivelsen, dels en motion 2002/03:Fö222 (m),
som har väckts under allmänna motionstiden och i huvudsak behandlar
samma frågor som revisorerna tar upp. Revisorernas skrivelse och dessa
båda
motioner behandlas under punkterna 1.8 i betänkandet.
I betänkandet behandlas också 5 motioner med sammanlagt 7 yrkanden
som väckts under allmänna motionstiden. Dessa motioner handlar om
statliga fastighetsfrågor men har ingen direkt anknytning till
revisorernas
skrivelse. Motionerna behandlas under punkterna 9.12.
Revisorernas rapport
Revisorerna har granskat hur regeringen styr Fortifikationsverket och
Försvarsmakten för att åstadkomma effektiv förvaltning och användning av
försvarets fastigheter och anläggningar. Under perioden 2000. 2002 har
revisorerna genomfört tre granskningar av hur avgiftsfinansiering
tillämpas i
försvaret, Försvarshögskolan i det nya försvaret (1999/2000:RR10), Styr-
ningen av försvarets materielförsörjning (2001/02:RR7) och den nu aktuella
granskningen. Alla tre rapporterna visar att myndigheterna haft stora
problem att tillämpa avgiftsfinansieringen i försvaret. En tanke med
avgiftsfi-
nansiering är att i viss mån efterlikna marknadsmässiga förhållanden mellan
myndigheter. Anslagsmedlen tillförs den beställande myndigheten som sedan
efterfrågar tjänster från de utförande myndigheterna. På så sätt ska
myndighe-
terna få tydliga roller som beställare och utförare och Försvarsmakten ska
ha
goda möjligheter att påverka verksamheterna i Fortifikationsverket och de
övriga stödmyndigheterna.
För att avgiftsfinansiering ska fungera krävs enligt revisorerna att
beställa -
ren, dvs. Försvarsmakten, kan sätta press på stödmyndigheterna. Annars
finns en risk att stödmyndigheterna fattar beslut som i första hand
gynnar
dem själva. Den aktuella rapporten pekar på brister i
Fortifikationsverkets
förvaltning men också problem till följd av att Försvarsmakten, trots
missnöje med Fortifikationsverket, saknar möjligheter att vända sig till
andra
förvaltare.
5
Granskningarna visar att det finns betydande problem när man försöker
efterlikna en marknad inom ett område där förutsättningarna för att uppnå
marknadsmässiga förhållanden är dåliga. Omfattande brister i Fortifikations
-
verkets förvaltning har bidragit till att principerna för
fastighetsreformen som
riksdagen beslutat om har varit svåra att tillämpa.
Trots att det gått åtta år sedan fastighetsreform en genomfördes finns
fortfarande stora problem att tillämpa reformen enligt riksdagens
intentioner
inom försvaret. Mot denna bakgrund ifrågasätter revisorerna valet av styr
-
och finansieringsformerna för försvaret. Det finns starka skäl, anser
reviso-
rerna, för riksdagen att ge regeringen i uppdrag att utse en
parlamentarisk
kommitté för att utvärdera styr- och finansieringsformerna i försvaret. I
väntan på utredningen föreslår revisorerna bl.a. att Försvarsmakten ska
få
god insyn i Fortifikationsverkets förvaltning och kostnader för mark,
lokaler
och enskilda byggnader.

Utskottets överväganden
1 Styr - och finansieringsformerna i försvaret
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen tillkännager för regeringen att en utredning bör tillsättas
med uppgift att a n a l y s e r a styr- och finansieringsformerna i försva-
ret. Därmed tillstyrker utskottet delvis revisorernas förslag 2002/03:
RR7 yrkande 1. Även motionerna Fi1 (m) och Fö222 (m) tillstyrks
delvis.
Revisorernas förslag
Mot bakgrund av att sammanlagt tre granskningar pekar på stora brister i
tillämpningen av avgiftsfinansiering inom försvaret ifrågasätter
revisorerna
valet av den styr- och finansieringsform som statsmakterna beslutat om.
Granskningarna visar att det uppstår problem när man försöker efterlikna
en
marknad på ett område där förutsättningarna att uppnå marknadsmässiga
förhållanden är begränsade. Revisorerna föreslår, med stöd av flertalet
remissinstanser, att regeringen utser en parlamentarisk kommitté med
uppdrag att analysera styr- och finansieringsformerna i försvaret (yrkande
1).
Utredningen bör omfatta alla myndigheter som lämnar stöd till Försvarsmak
-
ten och bör även beakta erfarenheter från andra offentliga organisationer
,
näringsliv m.fl.
Försvarsutskottets yttrande
Försvarsutskottet ställer sig bakom revisorernas förslag (yrkande 1) och
skriver att man vid flera tillfällen framfört synpunkter på styrningen
och
uppföljningen av verksamheten vid Försvarsmakten och dess stödmyndighe-
ter.
Redan hösten 1994, kort efter det att LEMO- reformen införts (Lednings-
och myndighetsorganisation för försvaret, där Fortifikationsverket och
övriga stödmyndigheter övergick från att vara anslagsfinansierade till att
finansieras med avgifter) konstaterade försvarsutskottet (bet. 1994/95:
FöU4
s. 36 och 37 ) att denna övergång ställer större krav på att
myndigheterna har
en god och ändamålsenlig redovisning. Försvarsutskottet ansåg också att
det
fanns skäl att noga följa upp och utvärdera formerna för styrning av
verksam-
het och resurser för Försvarsmakten och övriga myndigheter som ger stöd
till
denna.
Försvarsutskottet har också specifikt uttalat sig om systemet med kapital
-
kostnader för försvarets fastigheter (bet. 1999/2000:FöU2 s. 187 och 188)
.
Enligt försvarsutskottets mening har tillämpningen av kapitalkostnader
gett
flera positiva effekter, bl.a. att kostnaderna för lokaler och mark har
gjorts
synliga. Emellertid har tillämpningen samtidigt lett till målkonflikter
och
incitament till felaktiga investeringsbeslut. Utskottet ansåg det därför
befogat
med en granskning av effekterna av att tillämpa kapitalkostnader för försva
-
rets fastigheter.
Härutöver har försvarsutskottet i april 2001, i ett granskningsförslag
till
Riksdagens revisorer, pekat på att besluten om verksamhetens omfattning
och närmare inriktning för de upp dragsfinansierade försvarsmyndigheterna
har flyttats från riksdagen och regeringen till Försvarsmakten.
Försvarsutskot-
tet ställde i uppdragsförslaget frågan om riksdagens och regeringens möjlig
-
heter till insyn, styrning samt uppföljning och utvärdering av verksamheten
inom Försvarsmakten . sammantaget . har försvagats.
Försvarsutskottet välkomnar därför den granskning som Riksdagens
revisorer nu har gjort av styrningen av försvarets fastigheter och
anläggning-
ar.
Försvarsutskottet skriver:
Utskottet ansluter sig till revisorernas och flertalet remissinstansers
uppfattning att riksdagen bör uppdra åt regeringen att analysera styr-
och finansieringsformerna i försvaret (revisorernas förslag 1). Enligt
utskottets mening bör denna granskning ta ett helhetsgrepp, d.v.s. den
bör omfatta såväl Försvarsmakten som samtliga myndigheter som lämnar
stöd till Försvarsmakten. Den bör särskilt fokusera på hur riksdagens och
regeringens insyn, styrning och uppföljning skall kunna förbättras. Den
bör också särskilt granska incitamentsstrukturen i styrningen och
finansieringen. Regelverket bör sålunda befordra
sparsamhet och
effektivitet genom positiva incitament, inte minst för den lokala nivån
inom Försvarsmakten. . . .
. . . Det kan finnas vissa fördelar med att låta en parlamentarisk
kommitté göra denna översyn. En sådan kommitté skulle exempelvis, i
jämförelse med en departementsutredning, lättare kunna frigöra sig från
de motsättningar och den konkurrens mellan Finans- och Försvarsdepar-
tementen som revisorerna antyder i sin rapport (försl. 2002/93:RR7 s. 67.
69). Utskottet anser sammanfattningsvis att riksdagen bör uppdra åt
regeringen att tillsätta en kommitté eller en utredningsman att genomföra
granskningen och att därefter återkomma till riksdagen med förslag.
Utskottet är emellertid inte övertygat om att en parlamentarisk kommitté
är den nödvändiga formen för den förordade översynen. De frågor som
skall behandlas ä r knappast partipolitiskt kontroversiella. Att
tillsätta en
parlamentarisk referensgrupp kan vara ett sätt att ge företrädare för
riksdagspartierna insyn och inflytande på översynsarbetet.

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och s t äl ln in g s ta g a n d en
har föranlett
fö lja n d e reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
1. Försvarsmyndigheternas valfrihet, punkt 2 (m, fp, kd, c)
av Fredrik Reinfeldt (m), Karin Pilsäter (fp), Gunnar Axén (m), Cecilia
Widegren (m), Gunnar Nordmark (fp), Olle Sandahl (kd) och Jörgen
Johansson (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha fö l j
an d e
ly d e l s e:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 1. Därmed b i fa ll er riksdagen delvis förslag 2002/03:RR7
punkt 2.
Ställningstagande
Frånvaron av konkurrens beträffande försvarets fastigheter leder enligt
vår
uppfattning till ineffektivitet i användningen av försvarets resurser.
För att
avgiftsfinansieringen ska fungera som avsett måste den b e st äl lan d e
myndig-
heten ha möjlighet att sätta press på den utförande. Dessa möjligheter är
dock obefintliga eftersom lokala chefer i praktiken är hänvisade till att
bedriva verksamheten på den plats riksdagen bestämmer, och i d e
fastigheter
som Fortifikationsverket äger och fö r v al ta r.
Vi anser inte att det är nödvändigt att utreda frågan ytterligare.
Regeringen
bör snarast tillse att Försvarsmakten ges ökad valfrihet att vända sig
till andra
förvaltare än Fortifikationsverket.
Med det anförda föreslår vi att riksdagen delvis b i fal l e r
revisorernas
yrkande 2.
2. Studentbostäder, punkt 10 (v)
av Lars Bäckström (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 10 borde ha fö l
j a n d e
ly d e l s e:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservation 2. Därmed b i fa ll er riksdagen delvis motion 2002/03:Fi212.
Ställningstagande
Antalet studenter vid universitet och högskola ligger på ca 330 000,
samtidigt finns det inte mer än ca 62 00 studentbostäder. Denna brist på
studentbostäder, inte minst vid de större universiteten, är ett
allvarligt
problem som innebär sämre möjligheter för många studenter att klara sina
studier. Bristen på studentbostäder försämrar dessutom möjligheterna att
minska den sociala snedrekryteringen till studier vid universitet och
högskola. Det är därför mycket angeläget att stimulera byggandet av
student-
bostäder.
I motion Fi212 konstaterar motionärerna att staten delvis tagit sitt
ansvar
genom att införa ett investeringsbidrag till byggande av studentbostäder.
Motionärerna menar dock att stödet är otillräckligt och att staten bör
öka sina
åtaganden genom att ge ett vidgat uppdrag till Akademiska Hus så att det
även omfattar att bygga bostäder i anslutning till universitetens och
högsko-
lornas ca m p u s o m r å d e n .
Ett vidgat uppdrag för Akademiska Hus skulle kunna leda till att avkast-
ningskravet för bolaget reduceras men det är inte något som motionärerna
uttryckligen har krävt. Då behovet av nya bostäder för studenter är stort
och
frågan är viktig bör regeringen få ett brett uppdrag att
förutsättningslöst
pröva alla möjligheter att stimulera byggandet av bostäder för studenter.
Ett
alternativ kan vara att samordna ett sådant arbete med den
parlamentariska
utredningen som arbetar med hyressättning för än d a m å l s an p a ss ad
e lokaler
inom universitets- och högskoleområdet. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Med det anförda föreslår jag att riksdagen delvis b i fa ll er motion
Fi212 (v).
25

------------------------------ page 26

200 2/ 03 : F i U 14
Särskilt yttrande
Utskottets beredning av ärendet har föranlett fö l j an d e särskilda
yttrande.
Hyressättning i ändamålsfastigheter, punkt 9 (v)
av Lars Bäckström (v).
Jag delar den uppfattning som framförs i motion Kr373 att det är mycket
angeläget att hyrorna kan hållas nere i s am h ä lls äg d a fastigheter
som hyser
kulturverksamheter. I motionen anges också några belysande exempel, t.ex.
Operan och Dramatiska teatern där stigande hyror som betalas till
statliga
fasti g h e tsf ö rv alta re riskerar att tränga undan själva
verksamheten, den
verksamhet som lokalerna ofta ursprungligen är byggda för. Många av
lokalerna saknar dessutom i praktiken alternativ användning, och
verksamhe-
terna är starkt, ofta oskiljaktigt, förknippade med fastigheten.
För närvarande pågår emellertid en utredning (Fi 2002:5) som har till
uppgift att studera hyressättningen inom kultur- samt högskole- och
universi-
tetsområdena. Jag förutsätter att de förslag och riktlinjer som redovisas
i
Kr373 kommer att prövas inom denna utredning. Det vore att föregripa
detta
utredningsarbete att nu göra ett sådant t illk än n a g i v a n d e som
motionärerna i
Kr373 föreslår. Jag har därför avstått från att reservera mig på denna
punkt,
men avser att fo r t l ö p a n d e följa frågan.
26

------------------------------ page 27

20 02 /0 3:F i U 1 4
BILAGA1
Förteckning över behandl a de förslag
Förslaget
Förslag 2002/03:RR7 Riksdagens revisorers förslag angående
styrningen av försvarets fastigheter och anläggningar:
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
revisorerna
anfört i avsnitt 2.2 angående behovet av att utvärdera styr- och finansie
-
ringsformerna i försvaret,
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
revisorerna
anfört i avsnitt 2.3 angående åtgärder för att öka fö rsv a rs m y n d ig
h e ter -
nas valfrihet,
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
revisorerna
anfört i avsnitt 2.4 angående åtgärder för att utveckla den h y res m o d
e l l
som tillämpas i försvaret,
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
revisorerna
anfört i avsnitt 2.5 angående Fortifikationsverkets överskott,
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
revisorerna
anfört i avsnitt 2.6 angående Fortifikationsverkets resurser att möta
Försvarsmaktens behov,
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
revisorerna
anfört i avsnitt 2.7 angående Fortifikationsverkets u n d e r h å l l av
f ö rs v a rs -
fastigheter och anläggningar,
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
revisorerna
anfört i avsnitt 2.8 angående Fortifikationsverkets
register för
fastigheter och anläggningar,
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
revisorerna
anfört i avsnitt 2.9 angående regeringens styrning av Försvarsmakten
och regeringens redovisning av fastighets- och anläggningsfrågor till
riksdagen.
Följdmotion
2002/03:Fi1 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):
Riksdagen begär att regeringen utser en parlamentarisk kommitté med
uppdrag att analysera samt lämna förslag till förändringar av styr- och
fin a n s i e rin g s f o rm e r n a för samtliga myndigheter som lämnar
stöd till För-
svarsmakten.

Motioner från allmänna motionstiden hösten 2002
2002/03:Fi212 av Sten Lundström och Owe Hellberg (v):
Riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag till ändring av
ägardirek-
tiven till Akademiska Hus så att uppdraget omfattar byggande av studentbo
-
städer i anslutning till ca m p u s o m r å d e n .
2002/03:Fi213 av Marie Wahlgren (fp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs
om högskolors och universitets rätt att äga sina egna lokaler.
2002/03:Fi241 av Per Bill m.fl. (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs
om att regeringen bör tillse att Akademiska Hus AB följer riksdagens
regler
om hyressättning.
2002/03:Fi248 av Nina Lundström och Mikaela Valtersson (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att det statliga bolaget Vasakronan inte skall försvåra
värnandet av det tätortsnära grönområdet Kymlinge i Sundbyberg.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att den nyligen tillsatta kommittén Kommittén för
hyressättning av ä n d a m å l s f a s tig h e te r (Fi 2002:05) beaktar
allt statligt
markinnehav, inklusive markinnehav i bolag, i syfte att klargöra och
beskriva statens roll i egenskap av viktig aktör.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ägardirektiven för statliga bolag samt deras inverkan
avseende bevarande och skyddande av grönområden i tätortsbebyggelse.
2002/03:Fö222 av Gunnar Hökmark m.fl. (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs
om alternativ till nuvarande ordning vid omprövningen av f ö rv alt n i n
g s an sv a-
ret inom Försvarsmakten.
2002/03:Kr373 av Tasso Stafilidis m.fl. (v):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om scener och s a m h ä lls äg d a fastigheter.

Motionerna
I kommittémotion 2002/03:Fi1 (m) av Gunnar Hökmark m.fl. framhåller
motionärerna att det i juli 1994, när myndigheten Försvarsmakten bildades
,
lades en bra grund för utvecklingen av ett målrelaterat styrsystem. Det
fanns
också möjligheter att åstadkomma en tydlig planering och redovisning av
verksamheten i försvaret så att varje del också fick bära alla sina
kostnader
på ett riktigt sätt.
Motionärerna menar att dessa positiva möjligheter inte har tagits till
vara
och att Riksdagens revisorers granskningar entydigt pekar på detta. De
framhåller en rad problem, t.ex. f r ån v a ro n a v konkurrens mellan
olika
förvaltare och schabloniserad hyra som ger brist på incitament för hyresgäs
-
ten att hålla nere sina lokalkostnader.
Motionärerna pekar även på att investeringar i försvarsfastigheter endast
påverkar Försvarsmaktens ekonomiska ram och anslag i form av förändrade
hyror. Det kan därmed te sig ekonomiskt fördelaktigt att avveckla
verksamhe-
ten på en plats med nyligen genomförda stora investeringar till förmån
för
nyinvesteringar på en annan plats. En reell analys och värdering av
investe-
ringsbeslut, menar motionärerna, ges därmed en alltför undanskymd plats.
I
motionen framhålls flera skäl för en omprövning av vem som ska vara
statens ägarföreträdare för de fastigheter som disponeras av
Försvarsmakten
och motionärerna anser att flera alternativ till den nuvarande ordningen
bör
prövas.
Motionärerna ställer sig helt bakom revisorernas förslag att regeringen
bör
tillsätta en parlamentarisk utredning som ska analysera styr- och
finansie-
ringsformerna för samtliga myndigheter som stöder Försvarsmakten.
I kommittémotion Fö222 (m) av Gunnar Hökmark m.fl. anför
motionärerna i stort samma brister i fastighetsförvaltningen som de pekat
på
i motion Fi1 (m). I motionen förordas en omprövning av fastighetsförvalt-
ningen inom försvaret. Förutsättningslöst bör sålunda prövas vem som
skall
vara ägarföreträdare för de fastigheter som disponeras av försvaret.
Vidare
bör drift, underhåll och förvaltning konkurrensutsättas.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet kan konstatera att frågan om styr- och
finansieringsmodellen
inom försvaret har diskuterats under lång tid och att försvarsutskottet
många
gånger har gjort uttalanden i frågan. Frågeställningarna är i vissa fall
relatera-
de till 1990 - talets fastighetsreform och har paralleller inom t.ex.
universitets-
området. I andra fall, t.ex. frågor om krigsanläggningar och problem med
samhällsekonomiskt svaga incitament vid förbandsnedläggningar, är
frågorna specifika för försvaret. Försvarsutskottet har, som framgår av
dess
yttrande (2002/03:FöU3y), flera gånger under de senaste åren efterlyst en

utvärdering av styr- och finansieringsformerna inom försvaret, samt påpekat
att riksdagens möjligheter till insyn i verksamheterna vid
stödmyndigheterna
minskat i förhållande till den tidigare ordningen. Därför välkomnar nu
försvarsutskottet revisorernas förslag och ställer sig bakom förslaget om
att
analysera styr- och finansieringsformerna inom försvaret (yrkande 1).
Finansutskottet ansluter sig till försvarsutskottets uppfattning att styr
- och
finansieringsformerna i försvaret bör analyseras och utvärderas.
Granskning-
en bör omfatta såväl Försvarsmakten som samtliga myndigheter som lämnar
stöd till Försvarsmakten. Den bör särskilt fokusera på hur riksdagens och
regeringens insyn, styrning och u p p f ö l j n i n g ska kunna
förbättras samt
granska incitamenten i styrningen och finansieringen så att regelverket
befordrar sparsamhet och effektivitet, inte minst för den lokala nivån
inom
Försvarsmakten.
Revisorerna föreslår att utredningen ska vara i form av en parlamentarisk
kommitté. Finansutskottet anser att det bör finnas någon form av p a r l
a m e n t a -
risk insyn i utredningens arbete men att det inte nödvändigtvis behöver
innebära att utredningen ska vara parlamentariskt sammansatt.
Utskottet föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförts om en utredning för att analysera och utvärdera
styr-
och fin a n s ie rin g s f o rm e r n a i försvaret.
Med det anförda tillstyrker finansutskottet delvis revisorernas skrivelse
2002/03:RR7, yrkande 1 samt tillstyrker delvis motionerna Fi1 (m) och
Fö222 (m).
2 F ö r s v ar s m y n d i g h e t e r n a s valfrihet
Utskottets förslag i korthet
Med hänvisning till den utredning som föreslås under punkt 1
avstyrker utskottet revisorernas förslag om ökad konkurrens vad
gäller försvarets fastigheter. Därmed avstyrker
utskottet
revisorernas förslag 2002/03:RR7 yrkande 2.
Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c).
Revisorernas förslag
Revisorerna anser att avgiftsfinansiering inte fungerar när inte den b e
st ä l l a n -
de myndigheten kan ställa krav på den utförande. Granskningen visar
tydligt,
anser revisorerna, att det inte varit tillräckligt att skilja ägande från
brukande
för att få till stånd en fungerande förvaltning. Försvarsmakten har varit
missnöjd med Fortifikationsverkets förvaltning men ändå inte kunnat vända
sig till någon annan fö rv al ta re. Revisorerna inser att det kan vara
svårt att
konkurrensutsätta Fortifikationsverket eftersom verket i praktiken är den
enda ägaren av f ö r s v a rsf a s tig h e ter . Det bör dock finnas ett
utrymme att öka
konkurrensen när det gäller de fredstida fastigheterna, anser revisorerna
. Det
finns därför skäl för regeringen att undersöka Försvarsmaktens möjlighet
att
i större utsträckning vända sig till andra f ö rv alt a re . Revisorerna
föreslår ett
t i l l k ä n n ag i v an d e om åtgärder för att öka f ö r s v a r s m y
n d ig h e ter n as valfrihet i
detta avseende (yrkande 2).
Finansutskottets ställningstagande
Den utredning som utskottet förordar under punkt 1 föreslås omfatta såväl
Försvarsmakten som samtliga myndigheter som lämnar stöd till den. Utred-
ningen bör bl.a. granska incitamentsstrukturen i styrningen och
finansiering-
en så att regelverket befordrar sparsamhet och effektivitet, inte minst
för den
lokala nivån inom Försvarsmakten.
Frågan om f ö rsv a rsm y n d i g h et ern a s möjligheter att vända sig
till olika
fas tig h e ts f ö r v alt a re bör således enligt finansutskottets
uppfattning rymmas
inom den föreslagna utredningen. Det finns därför ingen anledning att
göra
något särskilt t illk än n a g i v a n d e i denna fråga.
Därmed avstyrker finansutskottet revisorernas
förslag 2002/03:RR7
yrkande 2.
3 Fortifikationsverkets hyresmodell
Utskottets förslag i korthet
Mot bakgrund av att en ny hy re s m o d e l l har tagits fram och kommer
att tas i bruk 2004 bedömer utskottet att revisorernas förslag om
utveckling av hyresmodell en kan anses tillgodosett.
Därmed
avstyrker utskottet revisorernas förslag 2002/03:RR7 yrkande 3.
Revisorernas förslag
Revisorerna föreslår att Försvarsmakten ska få god insyn i
Fortifikationsver-
kets förvaltning, kostnader och service samt att regeringen med jämna
m e ll an ru m bör jämföra Fortifikationsverket med andra statliga fö rv
a l t a re .
Vidare kritiserar revisorerna Fortifikationsverket för att kostnaderna
för
vatten, olja, elektricitet m.m. debiteras schablonmässigt och inte
regleras mot
den faktiska förbrukningen. Hyresgästen har därför svaga incitament att
h u s h å ll a med statens resurser. Revisorerna föreslår att h y re sm o
d e l l en bör
utvecklas (yrkande 3).
Försvarsutskottets yttrande
Försvarsutskottet skriver:
Utskottet ifrågasätter inte u t g å n g sp u n kt ern a för
fastighetsreformen . Som
utskottet tidigare fra m h åll i t har den givit flera positiva effekter.
Det är
bra att fasti g h e tsf ö r v al tn in g e n hålls skild från brukandet
av lokaler och
mark. Kostnaderna görs synliga. Samtidigt är det uppenbart att det
fo r t far a n d e efter så många år ändå finns problem i tillämpningen,
såväl
inom försvarssektorn som inom andra s a m h älls sek t o r e r .
Utskottet har
emellertid erfarit att Fortifikationsverket och Försvarsmakten nu genom-
för ett arbete med att utveckla hyresmodellen . Bl.a. skall den anpassas
till
vad riksdagen har anfört om än d a m å l s f a stig h e t e r. Avsikten
är att den
utvecklade h y r e s m o d el le n ska kunna användas fullt ut från år
2004.
Regeringen har vidare relativt nyligen tillsatt en parlamentarisk
kommitté
(Fi 2 0 0 2 : 0 5 , dir. 2 0 0 2 : 1 1 6 ) för översyn av hyressättningen
av ä n d a m å ls -
fastigheter inom kulturområdet och universitets- och högskoleområdet.
Utskottet kan inte bedöma i vad mån denna kommitté skulle kunna bidra
till att lösa de aktuella p r o b lem e n inom f ö rsv a rso m rå d e t.
Regeringen
borde emellertid anmodas att överväga och ta till vara s a m o rd n i n g
s m ö j-
ligheter och erf a ren h ets u tb y t e över sektorsgränserna i den nu
aktuella
frågan.
Finansutskottets ställningstagande
Fortifikationsverket och Försvarsmakten undertecknade den 10 februari
2003
en ö v ere n s k o m m e l s e för tillämpningen av den nya h y re sm o d
e l l e n för
f ö rsv a rsfasti g h e tern a. Båda parter säger sig vara nöjda med den
nya fo r m u l e -
ringen av h y re sm o d e l l e n . I den nya m o d e l l e n blir hyran
helt kostnadsbaserad,
sätts individuellt för varje fastighet och återspeglar de faktiska
kostnaderna
för varje fastighet. I ö v e r e n s k o m m e ls en ingår också att
sexåriga u n d e r h å ll s-
planer ska tas fram för alla byggnader.
Regeringen har, som försvarsutskottet skriver, nyligen tillsatt en p a rl
am e n -
tarisk kommitté (Fi 2 0 0 2 :0 5 , dir. 2 0 0 2 :1 1 6 ) för översyn av
hyressättningen
av ä n d a m å ls f a s tig h e te r inom kulturområdet och universitets-
och högskole-
området. Mot bakgrund av att en ö v e r en sk o m m e ls e o m e n n y h
y r es m o d e l l nu
föreligger är det enligt finansutskottets uppfattning varken nödvändigt
eller
lämpligt att kommitténs uppdrag utökas till att omfatta även f ö rsv a rs
f a s tig h e -
ter. I den mån regeringen bedömer att det finns utrymme för samordning
och
er f a re n h e tsu t b y t e över sektorsgränserna i frågan om
hyressättning bör
regeringen i görligaste mån ta dessa möjligheter till vara.
Finansutskottet bedömer att revisorernas förslag om utveckling av
h y r e sm o d el le n kan anses vara tillgodosett i och med den nya h y
r e s m o d e lle n
som kommer att tas i bruk 2004.
Med det anförda avstyrker finansutskottet revisorernas förslag 2002/03:
RR7 yrkande 3.
12

------------------------------ page 13

UTSKOTTETS ÖV E R V Ä GAND E N 20 02 /0 3:F i U 1 4
4 Fortifikationsverkets överskott
Utskottets förslag i korthet
Eftersom Fortifikationsverkets överskott delvis uppkommit genom
andra inkomster än hyresinkomster, samt att en ny h y re sm od ell n u
är utvecklad, anser finansutskottet inte att det behövs något
tillkännagivande till regeringen om Fortifikationsverkets hyres-
sättning.
Utskottet avstyrker därmed revisorernas förslag
2002/03:RR7
yrkande 4.
Revisorernas förslag
Revisorerna skriver att Fortifikationsverket haft återkommande överskott
sedan myndigheten bildades 1994 och fram till 2001 byggt upp ett a c k u
m u l e -
rat överskott på 564 miljoner kronor. År 2001 uppgick överskottet till
mer än
10 % a v myndighetens omsättning varför Fortifikationsverket i enlighet
med
k a p i talfö r s ö rj n i n g sf ö r o r d n in g e n ( 1 9 9 6 :1 1 8 8
) vände sig till regeringen med
förslag om hur överskottet skulle användas. Fortifikationsverket har
följt
reglerna i k a p ita lf ö r sö r j n i n g s f ö ro r d n i n g en men
revisorerna anser att det ändå
finns starka skäl för statsmakterna att reagera på överskottet. Tanken
med
fast ig h e tsr e f o r m en var inte att Fortifikationsverket skulle ha
återkommande
överskott. Enligt förordningen (1 9 9 3 : 5 2 7 ) om förvaltning av
statliga fastighe-
ter m.m. ska ersättningen f a sts t ä lla s efter vad som kan anses
skäligt om
ersättningen inte kan fas t s t äl las p å marknadsmässiga villkor.
Fortifikations-
verkets hyror kan enligt revisorernas uppfattning inte anses skäliga
eftersom
myndigheten haft återkommande överskott sedan 1994. Revisorerna föreslår
att regeringen snarast bör se till att hyressättning m.m. utvecklas på
ett
sådant sätt att Fortifikationsverket inte har årligen återkommande
överskott
(yrkande 4).
Försvarsutskottets yttrande
Försvarsutskottet anför fö l j a n d e b e tr äff a n d e
Fortifikationsverkets ac k u m u l e -
rade överskott:
När det gäller Fortifikationsverkets ackumulerade överskott kan utskottet
konstatera att riksdagen har uttalat att själv k o s t n ad sh y r a
skall vara
utgångspunkten när utbudet är begränsat och en statlig hyresgäst är
beroende av en statlig hyresvärd (prop. 1 9 9 7 / 9 8 : 1 3 7 , bet. 1997
/98:
FiU25, rskr. 1 9 9 7 /9 8 : 2 5 2 ) . Enligt förordningen ( 1 9 9 3 : 5 2
7 ) om fö rv a l t -
ningen av statliga fastigheter m.m. skall hyran, när den inte kan
fas t st äl la s p å marknadsmässiga villkor, bestämmas efter vad som kan
anses skäligt. Ett överskott i den storleksordningen som revisorerna
anger borde därmed inte få uppkomma. Utskottet har emellertid erfarit att
det finns godtagbara förklaringar till åtminstone delar av överskottet.
Det
innefattar således medel som enligt regeringsbeslut är reserverade för
avveckling av mark, lokaler och anläggningar som följd av de senaste
fö r s v a rs b e s l u t en . Till en betydande del har också
överskottet genererats
av intäkter från fö r s äl j n in g a r a v f ö r s v ars f ast i g h e t
er och av ränteinkoms-
ter. Vidare har en del av överskottet reglerats genom en hyressänkning.
Som framgått finns tydliga principer för hyressättning när marknadsmäs-
siga villkor inte råder: s j äl v k o s t n a d s h y ra och skälighet.
Utskottet finner
ingen anledning att ändra på dessa principer och de bör sjä l v f a l l e
t också
tillämpas i det praktiska arbetet. Med hänsyn till omständigheterna i det
nu aktuella fallet anser emellertid utskottet att revisorernas förslag 4
kan
lämnas utan åtgärd.
Finansutskottets ställningstagande
Fortifikationsverkets överskott är inte bara ett resultat av
hyresintäkter, utan
härstammar också till betydande del från f ö r s äl j n in g s in k o m s
ter och räntein-
komster. En del av överskottet är reserverat för kostnader i samband med
avveckling av mark, lokaler och anläggningar, och en del har reglerats
genom en hyressänkning. Finansutskottet anser inte att man, som
revisorerna
gör, kan dra slutsatsen att hyrorna måste anses oskäliga utifrån det f ö
r h å l l a n -
det att Fortifikationsverket haft överskott sedan 1994.
Riksdagen har tidigare uttalat att f ö rv a l t n in g e n a v ä n d am å
l sfasti g h e t er är
starkt fö r b u n d e n med den verksamhet som bedrivs i fastigheterna
och att
fö rv alt n i n g e n bör utformas så att den är ett stöd till denna
verksamhet.
Principerna om s j äl vkos tnad s h y r a och skälighet innebär att h y
res v erk s am h e -
ten inte återkommande ska generera stora överskott. Från och med 2004
kommer emellertid den nya h y r e sm o d el len , som både Försvarsmakten
och
Fortifikationsverket anser sig nöjda med, att börja tillämpas. I den nya
m o d e ll en kommer hyrorna att vara objektsvisa och helt
kostnadsbaserade.
Mot denna bakgrund kommer, enligt utskottets bedömning, inte den nya
h y r e sm o d el le n att generera hyror som kan anses vara oskäliga.
Därigenom finns det, enligt finansutskottets mening, ingen anledning för
riksdagen att göra något ti llk ä n n a g i v a n d e till regeringen om
att hyressätt-
ningen bör utvecklas så att Fortifikationsverket inte har återkommande
överskott.
Med det anförda avstyrker finansutskottet revisorernas förslag 2002/03:
RR7 yrkande 4.
5 A n l ä g g n i n g a r för krigsändamål
Utskottets förslag i korthet
Finansutskottet utgår från att den förstärkning som pågår inom
Fortifikationsverket ska säkerställa att förvaltningen av anlägg-
ningar för krigsändamål kan skötas på ett kompetent sätt. Något
tillkännagivande till regeringen om att vidta åtgärder är därför inte
nödvändigt.
Därmed avstyrker utskottet revisorernas förslag 2002/03:RR7
yrkande 5.

Revisorernas förslag
Revisorerna anser att Fortifikationsverket inte har tillräcklig kompetens
för
fö r v al tn i n g e n a v anläggningar för krigsändamål. Vidare tycker
revisorerna
att regeringen bör utreda frågan om dessa anläggningar borde tillhöra
Fortifikationsverket eller Försvarsmakten och att denna fråga skulle
kunna
ingå i den utredning som föreslås under punkt 1 o m försvarets styr- och
fin a n s i e rings f o rme r .
I väntan på utredningen föreslår revisorerna att regeringen skyndsamt bör
se till att Fortifikationsverket har tillräckliga resurser och rätt
kompetens,
särskilt fortifikationsteknisk kompetens, att tillgodose Försvarsmaktens
behov av fastigheter och anläggningar (yrkande 5).
Försvarsutskottets yttrande
Försvarsutskottet skriver:
Revisorerna kritiserar Fortifikationsverket för bristande kompetens när
det gäller f ö rv a ltn in g e n a v anläggningar för krigsändamål och
föreslår
att regeringen utreder om fö rv a ltn i n g s an s v ar et för dessa
skall återföras
till Försvarsmakten. Utskottets principiella uppfattning i denna fråga är
,
som nyss framgått, att f a st ig h e tsre f o r m en s principer bör
ligga fast.
Förvaltning och brukande bör således hållas isär. Det är sannolikt
ineffektivt, såväl ekonomiskt som kompetensmässigt, att skilja på
fö r v al tn i n g e n a v anläggningar och de fredstida fastigheterna.
Inte sällan
är de dessutom lokaliserade inom samma område, vilket bör ge driftstek-
niska fö rd ela r . Samtidigt inser utskottet att fö rv alt n in g e n a
v anläggningar
för krigsbruk ställer särskilda krav. Själva anläggningen är nämligen
ofta
en del i ett krigsförband. Utskottet är ändå inte berett att biträda
reviso-
rernas förslag 5 i denna del. Sedan är det s j äl v f a l l e t s å att l
o k a lf ö r v a l t a r e n
måste vara kompetent och arbeta effektivt. Här har utskottet uppfattat
att
Fortifikationsverket haft vissa svårigheter när det gäller försvarets
krigsanläggningar men att dessa problem nu är på väg att rättas till, bl.
a.
genom en organisatorisk förändring och en fortifikatorisk k o m p et en s
f ö r -
stärkning. Utskottet utgår från att dessa åtgärder ger avsett resultat.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet anser i likhet med försvarsutskottet att lo k a lfö r v a
lta re n
givetvis måste vara kompetent och arbeta effektivt. Utskottet förutsätter
att
den förändring och kompetensförstärkning som nu pågår inom Fortifika-
tionsverket löser de problem som funnits b e t r ä f f a n d e
anläggningarna för
krigsändamål. Något t illk än n a g i v a n d e till regeringen om att
vidta åtgärder är
därför enligt finansutskottets mening inte nödvändigt.
Med det anförda avstyrker finansutskottet revisorernas förslag 2002/03:
RR7 yrkande 5.
6 U n d e r h å l l av försvarets fastigheter
Utskottets förslag i korthet
Eftersom åtgärder har vidtagits för att komma till rätta med proble-
men med un d e rh ål l a v försvarets fastigheter anser finansutskottet
att något tillkännagivande i frågan inte är påkallat.
Därmed avstyrker utskottet revisorernas förslag 2002/03:RR7
yrkande 6.
Revisorernas förslag
Revisorerna anser att Fortifikationsverket inte har kontroll över det p l
a n e r a d e
u n d e r h å lle t. Bristen på långsiktiga u n d e r h å l l s p l a n e
r har skapat problem för
både Fortifikationsverket och Försvarsmakten. Den har dessutom lett till
diskussioner om vilket u n d e r h å l l som ingår i hyran, vilket skapat
stor
irritation i relationerna mellan de båda myndigheterna. Revisorerna
föreslår
att regeringen ser till att p r o b l em en med det p l an era d e u n d
er h å lle t snarast får
en lösning (yrkande 6).

Försvarsutskottets yttrande
Försvarsutskottet skriver:
Utskottet håller med revisorerna om det angelägna i att myndigheterna
får kontroll över fastighetsunderhållet så att det inte uppstår onödiga
kostnader. Utskottet har erfarit att den ti ll äm p a d e ramstyrningen
av
u n d e r h å l l e t har lett till problem i och med att det p l a n era
d e u n d e r h å l l e t
inte har följt behoven. Ramstyrningen har därför ersatts av en u n d e rh
ål ls -
planering utifrån identifierade behov. Utskottet har vidare erfarit att
det
databaserade stödsystem för u n d e rh ål l som tidigare saknats nu
håller på
att införas. Utskottet anser därför att revisorernas förslag 6 kan lämnas
utan åtgärd.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet delar försvarsutskottets bedömning att de åtgärder som
har
vidtagits, eller håller på att vidtas, för att förbättra planeringen av u
n d e r h ål le t
är sådana att riksdagen inte behöver göra något särskilt uttalande i
frågan. I
den nyligen undertecknade ö v e r e n s k o m m e ls en om en ny h y res
m o d e l l (se
punkt 3) ingår också att Fortifikationsverket ska upprätta 6-åriga u n d
e r h å l l s -
planer för alla byggnader inom försvaret.
Finansutskottet avstyrker därmed revisorernas förslag 2002/03:
RR7
(yrkande 6).

7 Fortifikationsverkets fastighetsregister
Utskottets förslag i korthet
Ett komplett register över fastigheter och anläggningar beräknas bli
klart under detta år. Revisorernas förslag kan därför anses vara
tillgodosett utan åtgärder från riksdagen. Finansutskottet avstyrker
därmed revisorernas förslag 2002/03:RR7 yrkande 7.
Revisorernas förslag
Revisorerna påpekar att det fanns stora brister i fastighetsregistret när
Fortifikationsverket 1994 tog över det från Försvarsmakten och att
p r o b le m e n med registret fo rt f a ran d e ä r stora. Revisorerna
föreslår att
regeringen tillser att Fortifikationsverket snarast upprättar ett korrekt
register
över försvarets samtliga fastigheter och anläggningar (yrkande 7).
Försvarsutskottets yttrande
Försvarsutskottet skriver:
Revisorerna har konstaterat brister i Fortifikationsverkets register över
försvarets fastigheter och anläggningar . Utskottet håller med
revisorerna
om att detta register måste vara korrekt och ha hög kvalitet i övrigt.
Utskottet har erfarit att Fortifikationsverket har fått ta över
fastighetsre-
gister från 47 olika myndigheter och att det tagit tid att ordna detta
material i ett enda register. Myndigheterna sägs nu har full kontroll och
kunskap om försvarets fastigheter och anläggningar. Arbetet med den
aktuella databasen uppges kunna slutföras under innevarande år. Härav
följer att vad revisorerna föreslår (yrkande 7) bör kunna bli
tillgodosett
utan vidare åtgärder från riksdagens sida.
Finansutskottets ställningstagande
Arbetet med att föra samman 47 register till ett beräknas vara färdigt
inneva-
rande år. Finansutskottet anser liksom försvarsutskottet att revisorernas
förslag därmed kan anses bli tillgodosett utan åtgärder från riksdagens
sida.
Med det anförda avstyrker finansutskottet revisorernas förslag 2002/03:
RR7 (yrkande 7).
8 Regeringens styrning och rapportering till riksdagen
Utskottets förslag i korthet
Frågan om förbättring av regeringens rapportering till riksdagen i
fastighets- och anläggningsfrågor bör kunna rymmas i den utred-
ning som utskottet förordar under punkt 1. Därmed tillstyrker
utskottet delvis revisorernas förslag 2002/03:RR7 yrkande 8.
Revisorernas förslag
Revisorerna anser att regeringen dels bör bli tydligare i sin redovisning
av
fastighets- och anläggningsfrågor till riksdagen, dels bör ställa krav på
Försvarsmakten att vara effektiv i sin l o k a l f ö r sö rj n i n g .
Varken i budget-
propositionen eller i någon annan proposition har regeringen redovisat
något
om de problem som finns med f ö r v al tn in g e n a v försvarets
fastigheter och
anläggningar. I budgetpropositionen lämnar regeringen endast en kort
fin a n s i e l l redovisning om Fortifikationsverket.
Revisorerna anser därutöver att Försvarsmakten ska redogöra i sin
årsredovisning för vilka åtgärder man vidtagit för att höja
effektiviteten i
l o k a lfö r s ö rjn i n g e n (yrkande 8).
Försvarsutskottets yttrande
Försvarsutskottet ansåg redan hösten 1994 (bet. 1994/95:FöU4) att m ö j l
ig h e -
ten för riksdagen att ha insyn i verksamheterna vid stödmyndigheterna
minskat i betydande grad i f ö r h å ll an d e till den tidigare
ordningen. Besluten
om verksamhetens omfattning och närmare inriktning för stödmyndigheterna
har flyttats från riksdagen och regeringen till främst Försvarsmakten.
Utskottet ansåg därför att regeringen i sitt budgetförslag borde ge en
bättre
överblick över respektive myndighets totala verksamhet, resurser och
finansiering.
Försvarsutskottet återkom till dessa frågor två år senare och anförde att
riksdagen borde ställa högre krav på regeringens redovisning av
stödmyndig-
heterna i budgetpropositionen (bet. 1996/97:FöU4 s. 10 och 11). Efter
ytterligare ett år pekade försvarsutskottet ännu en gång på behovet av
att
förbättra b e slu t su n d e r l ag et till riksdagen (bet. 1997/98:FöU10
s. 8 och 9).
Utskottet hänvisade till sina tidigare uttalanden om att behovet av att
stärka
förutsättningarna för riksdagens insyn i och styrning och u p p f ö ljn
in g a v
Försvarsmakten och stödmyndigheterna.
Försvarsutskottet skriver:
Som framgått bedömer utskottet att nuvarande ordning inte är ti ll f r ed
s-
s t ä lla n d e,vilket begränsar riksdagens möjligheter
att utöva sin
finansmakt enligt regeringsformen (RO 9 kap.). Utskottet biträder
därmed också revisorernas förslag 8 som avser regeringens styrning av
Försvarsmakten och regeringens redovisning av fastighets- och anlägg-
ningsfrågor till riksdagen.
Finansutskottets ställningstagande
Försvarsutskottet har som framgår av deras yttrande (2002/03:FöU3y) flera
gånger under de senaste åren påpekat att riksdagens möjligheter till
insyn i
verksamheterna vid stödmyndigheterna minskat i f ö r h å ll an d e till
den tidigare
ordningen. Försvarsutskottet har vid upprepade ti l l fäl l e n ansett
att regeringen
i budgetpropositionen borde ge en bättre överblick över respektive myndig
-
hets totala verksamhet, resurser och finansiering.
Finansutskottet delar försvarsutskottets bedömning att
regeringens
rapportering till riksdagen av fastighets- och anläggningsfrågor inom för
-
svaret bör förbättras. Frågorna om hur rapporteringen till riksdagen bäst
utformas bör kunna inkluderas i den utredning som utskottet föreslår
under
punkt 1 i detta betänkande.
Utskottet föreslår att riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som anförts om rapporteringen av fastighets- och anläggnings-
frågor till riksdagen.
Finansutskottet tillstyrker därmed delvis revisorernas förslag 2002/03:
RR7
yrkande 8.
9 Hyressättning i ändamålsfastigheter
Utskottets förslag i korthet
Med hänvisning till pågående utredning avstyrker finansutskottet
två motionsförslag om hyressättningen i ändamålsfastigheter inom
universitets- och kulturområdet.
Jämför särskilt yttrande (v).
Motionerna
I motion Fi241 av Per Bill m.fl. (m) begärs ett ti llk ä n n a g i v a n
d e om att
regeringen bör se till att Akademiska Hus följer riksdagens regler om
hyressättning. Motionärerna skriver att Akademiska Hus tar ut marknadshy-
ror från universitet och högskolor trots att riksdagen sagt att själv k o
s tn ad sh y -
ra ska tillämpas när hyresgästen är beroende av en statlig hyresvärd samt
att
Riksdagens revisorer riktar kritik mot detta. Regeringen bör skyndsamt se
till
att Akademiska Hus rättar sig efter reglerna om själv k o s t n a d sh y
r a, anser
motionärerna.
I motion Kr373 av Tasso Stafilidis m.fl. (v) begärs ett til lk ä n n a g
i v a n d e
(yrkande 3) om att hyrorna bör hållas nere i s am h ä lls äg d a
fastigheter som
hyser kulturverksamheter. Motionärerna pekar på Operan och Dramaten som
två exempel men fr am h å ll er att problemet inte alls begränsas till
dessa båda.
Finansutskottets ställningstagande
Våren 2002, vid b e h a n d l in g e n a v revisorernas skrivelse om
hyressättning
och förvaltning av statens än d a m å lsfasti g h e t e r ( 2 0 0 1 :0 2
: RR 1 2 ) , b eh an d l ad e
finansutskottet en motion (mot. 2001/02:Fi8) med i allt väsentligt samma
i n n e h å ll som Fi241 (m). De hänvisningar som motionärerna nu gör
till
Riksdagens revisorer syftar på den tidigare skrivelsen om statens ä n d a
m å ls -
fastigheter och inte på den skrivelse om försvarets fastigheter och
anlägg-
ningar (2002/03:RR7) som detta betänkandet avser. Riksdagen gjorde våren
2002 ett ti llk ä n n a g i v a n d e om en parlamentarisk utredning om
hyressättning-
en för än d a m å l s an p a ss ad e lokaler inom kultur- samt
universitets- och
högskoleområdet och biföll då delvis motion 2001/02:Fi8. Utredningen, som
ska vara klar senast den 31 oktober 2003, arbetar för närvarande med bl.a
.
den fråga motion Fi241 (m) tar upp. Det finns därför ingen anledning för
utskottet att göra något ytterligare uttalande i denna fråga.
Med det anförda avstyrker finansutskottet motionerna Fi241 (m) och
Kr373 (v) yrkande 3.
10 Studentbostäder
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsförslag om att ändra ägardirektiven
till Akademiska Hus AB för att öka byggandet av studentbostäder.
Jämför reservation 2 (v).
Motionen
I motion Fi 212 av Sten Lundström och Owe Hellberg (båda v) föreslås att
direktiven till Akademiska Hus AB ändras så att uppdraget omfattar byggan
-
de av studentbostäder i anslutning till c a m p u s o m r å d e n .
Antalet h ö g s k o le p l a t -
ser har ökat kraftigt de senaste åren men inte antalet studentbostäder.
Motionärerna fra m h ål le r att bristen på studentbostäder riskerar att
försämra
möjligheten för många studenter att klara sina studier och dessutom skapa
social snedrekrytering till den högre utbildningen. År 2000 gjorde
Akademis-
ka Hus AB en vinst på drygt 650 miljoner kronor varav 200 miljoner kronor
betalades som vinst till staten. Staten bör utnyttja samtliga
tillgängliga
verktyg för att skapa fler studentbostäder, anser motionärerna, och
därför bör
Akademiska Hus uppdrag vidgas till att omfatta byggande av studentbostä-
der med rimliga hyror i anslutning till universitetens och högskolornas
c a m p us om r å d e n .
Finansutskottets ställningstagande
Våren 2002 b e h a n d l a d e finansutskottet Riksdagens revisorers
förslag Statens
ä n d a m å ls f a s tig h e te r . hyressättning och förvaltning (2 0 0
1 / 0 2 : RR1 2 , bet.
2001/02:FiU14) och avstyrkte då ett motionsyrkande av samma innebörd
som det nu aktuella. Utskottet skrev då bl.a.:
Om regeringen önskar att ge statliga bidrag till byggande av studentbo-
städer bör detta prövas inom den ordinarie budgetprocessen så att
utgifterna kan vägas mot andra statliga utgifter. Att skapa ett sådant
stöd
genom att sänka avkastningskravet på Akademiska Hus skulle enligt
utskottets uppfattning både innebära ett kringgående av budgetlagens
krav på bruttoredovisning och riskera en otydligare uppgift för bolaget.
Finansutskottet är väl medvetet om att bristen på studentbostäder är ett
stort
och angeläget problem på flera högskole- och universitetsorter. Trots
detta
v i d h å l l e r utskottet emellertid sin tidigare uppfattning att
problemet inte bör
lösas genom ändrade ägardirektiv till Akademiska Hus AB.
Därmed avstyrker utskottet motion Fi212 (v).
11 Universitetens rätt att äga lokaler
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker ett motionsförslag om att högskolor och univer-
sitet bör ha rätt att äga sina egna lokaler.
Motionen
Marie Wahlgren (fp) skriver i motion Fi213 att högskolorna inte har
möjlig-
het att lösa sina l o k a lf ö r sö rj n i n g sf r å g o r p å
effektivast möjliga sätt eftersom
man inte har frihet att äga sina lokaler. Högskolorna är hänvisade till
att hyra
sina lokaler antingen av Akademiska Hus eller av någon annan hyresvärd. I
vissa fall skulle eget ägande troligen vara ett billigare alternativ
anser
motionären och föreslår ett ti llk ä n n a g i v a n d e om att högskolor
och universitet
bör ha rätt att äga sina egna lokaler.
Finansutskottets ställningstagande
Motionärens förslag innebär ett väsentligt avsteg från en av h u v u d p
r i n c ip er-
na i f asti g h e t sre f o r m e n som trädde i kraft 1993 . att skilja
på ägande och
brukande. Riksdagen har flera gånger, senast våren 2002, slagit fast att
principerna i f as tig h e ts ref o rm e n ska ligga fast.
Det övergripande syftet med 1993 års fastighetsreform var att åstadkomma
en effektivare l o k a lfö r s ö rjn i n g , fastighets- och f ö rm ö g e
n h et sf ö r v a l t n i n g . E n
hörnsten i reformen var att skilja ägande från brukande.
Fastighetsförvalt-
ningen skulle bli mer p r o f es si o n el l och effektiv. Kostnaderna
för fastigheter-
na skulle synliggöras och avspeglas på ett rättvisande sätt i
statsbudgeten.
Fastighetsreformen utvärderades 1996. Utredningen pekade på vissa
problem vad gäller s.k. ä n d a m å ls f a s tig h e ter men slog fast
att reformen i
huvudsak hade fungerat bra. Riksdagen har sedan dess vid upprepade
t i l l f äl le n , senast våren 2002 (bet. 2001/02:FiU14), slagit fast
att principerna
för f a stig h e t s refo rm e n ska ligga fast.
Finansutskottet ser ingen anledning att ändra uppfattning och avstyrker
därmed motion Fi213 (fp).
12 Skydd för grönområden i t äto r t s be byg ge lse
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker tre motionsförslag om förstärkt skydd för
grönområden i tätortsbebyggelse.
Motionen
Nina Lundström (fp) och Mikaela Valtersson (mp) skriver i motion Fi248
om vikten av att värna grönområden i tätortsbebyggelse. Motionärerna
fra m h å l l e r att riksdagen har påtalat betydelsen av att skydda
grönområden i
tätortsbebyggelse i den nya plan- och bygglagen (PBL). Staten äger genom
det statliga bolaget Vasakronan stora markområden inte minst i Stockholms
län, där bolaget enligt motionärerna motverkar skydd för grönområden.
Motionärerna pekar ut Kymlinge, som är en del av J ä rv afälte t, i
Sundbybergs
kommun norr om Stockholm och fra m h ål le r att avkastningskravet på
Vasakronan försvårar skyddet av grönområdet. Motionärerna föreslår ett
t illk än n a g i v a n d e o m att Vasakronan inte ska försvåra
värnandet av det
tätortsnära grönområdet Kymlinge i Sundbyberg (yrkande 1).
Motionärerna noterar att utredningen om hyressättning i ä n d a m å l s
fas tig h e -
ter (Fi 2002:5) enligt direktiven bl.a. ska utreda om reglerna för
myndigheter-
nas f ö r s ä ljn in g a v statlig mark bör ändras så att olika
allmännyttiga an v ä n d -
ningsområden för marken, såsom rörligt f r il u f ts liv och turism,
prövas innan
en f ö r s ä ljn in g till marknadspris äger rum. Det är av största vikt,
anser
motionärerna, att utredningen beaktar allt statligt markinnehav, även i
b o la g s f o rm , för att klargöra och beskriva statens roll i frågor
som rör skyddet
av grönområden (yrkande 2).
I fallet Kymlinge råder enligt motionärerna en politisk konsensus på
lokal
nivå om behovet av att skydda området från exploatering. Motionärerna
anser att det behöver klargöras under vilka förutsättningar staten (genom
statliga bolag) kan motsätta sig ett sådant skydd trots lokal eller
regional
konsensus. Det behöver utredas om, och i s å fall hur, ägardirektiven för
statliga bolag skulle kunna medverka till förstärkt skydd för grönområden
i
tätortsbebyggelse (yrkande 3).
Finansutskottets ställningstagande
Vid g e n o m f ö r a n d e t a v f ast i g h e tsr e f o rm en 1993
delades byggnadsstyrelsens
fastighetsbestånd upp i olika enheter som skulle drivas med olika
inriktning.
Vasakronan AB fick ansvar för kommersiella fastigheter och fick i uppdrag
att generera högsta möjliga avkastning. Riksdagen
beslutade om
förändringen 1992 (bet. 1991/92:FiU8). Vasakronan är följaktligen ett
bolag
som ska agera på marknadsmässiga villkor. Riksdagen har upprepade gånger
slagit fast att principerna för f a s tig h e ts refo rm e n ska ligga
fast. Att ändra
ägardirektiven till Vasakronan AB i syfte att ge bolaget särskilda m i
ljö v å r-
dande uppgifter vore enligt utskottets uppfattning ett tydligt avsteg
från
fast ig h e tsr e f o r m en .
Utredningen om hyror i ä n d am å l sfasti g h et er (Fi 2002:5) har vid
sidan av
hyressättningsfrågorna också i uppdrag att utreda ev en tu el la
förändringar av
reglerna för f ö r s ä ljn in g a v statlig mark. Enligt nuvarande
ordning ska en
myndighet som inte längre behöver mark för sin verksamhet sälja den till
marknadspris. Utredningen ska överväga om hänsyn till det rörliga f r il
u f ts l i -
vet och turism kan vara skäl för staten att b e h å l l a marken i sin
ägo. Denna
del av utredningsuppdraget har sin u p p r in n e l s e i en motion ( 2 0
0 1 / 0 2 :F ö 2 5 9 )
som i första hand tog sikte på försvarets markinnehav i kust- och
skärgårds-
områden. Finansutskottet anser inte att reglerna för hur statliga bolag
förvaltar sina markinnehav behöver ses över.
Regeringen beslutade den 27 juni 2002 att ge l ä
n s s t y r else rn ai
Stockholms, Västra Götalands och Skånes län i uppdrag att i samarbete med
berörda kommuner ta fram var sitt program för hur de mest v ä r d efu l l
a
tätortsnära områdena för f r ilu f t sl iv och naturvård kan ges
varaktigt skydd
och förvaltning. Programmen ska redovisa vilka områden i respektive
storstadsregion som omfattas, an sv a r sfö r d e l n in g e n mellan
staten och berörda
kommuner b e t r ä f fan d e s ä k er stäl lan d e och förvaltning av
områdena samt
tidsplan för g e n o m f ö r a n d e . Uppdraget ska redovisas till
regeringen senast
den 1 oktober 2003.
Beträffande det specifika fallet som motionärerna tar upp . Kymlinge .
vill utskottet framhålla att ärendet inte är en fråga för riksdagen, utan
ärendet
ska hanteras på kommunal eller regional nivå.
Med det anförda avstyrker finansutskottet motion Fi248 (fp, mp).