Bostadsutskottets betänkande
2002/03:BOU2
Bostadsrättsfrågor
Sammanfattning
I detta betänkande behandlar bostadsutskottet
regeringens förslag i proposition 2002/03:12 Olika
bostadsrättsfrågor jämte följdmotioner och
anknytande motioner från den allmänna motionstiden
2002.
Propositionen avser främst ändringar i
bostadsrättslagen. Efter en utvärdering av reglerna
som syftar till att förhindra förekomsten av
ekonomiskt osunda bostadsföretag föreslås att ingen
av de två intygsgivare som enligt lagen skall
granska bl.a. den ekonomiska planen skall få ha
någon koppling till det projekt som intyget avser.
Vidare föreslås en precisering i lagen av de
uppgifter som intygsgivningen skall avse. Dessutom
lämnas förslag till en särskild bestämmelse om
intygsgivarnas skadeståndsansvar gentemot
bostadsrättsföreningen och bostadsrättshavarna. När
det gäller bestämmelserna om bostadsrättshavarens
rättigheter och skyldigheter görs en jämförelse med
de motsvarande bestämmelserna i hyreslagen. Genom
regeringsförslaget preciseras vad som är att se som
en andrahandsupplåtelse och vidgas något
möjligheterna till en sådan upplåtelse. Vidare
föreslås ett förtydligande av bestämmelsen om vilka
förändringar i lägenheten som kräver styrelsens
tillstånd. Det föreslås att det i lagen skall anges
att styrelsens tillstånd skall krävas för åtgärder
som innefattar ingrepp i bärande konstruktioner,
ändringar av befintliga ledningar för avlopp, värme,
gas eller vatten eller annan väsentlig förändring av
lägenheten. Vidare föreslås att styrelsen inte skall
få vägra tillstånd till nu nämnda åtgärder om inte
åtgärden är till påtaglig skada eller olägenhet för
föreningen. En ny regel som innebär att en
bostadsrättsförening i vissa fall skall ha rätt att
avhjälpa allvarligare brister i lägenheten på
bostadsrättshavarens bekostnad föreslås också,
liksom nya regler vid störningar i boendet
motsvarande dem som finns i hyreslagen.
Regeringsförslaget omfattar också vissa ändringar av
reglerna om förverkande. Bland annat skall en
bostadsrättshavare kunna skiljas från lägenheten
efter upprepade betalningsförseningar. Även
bestämmelser om särskilda villkor för vissa beslut
tas upp i propositionen. Det föreslås bl.a.
särskilda regler för beslut om ökning av samtliga
insatser.
Propositionens förslag omfattar även vissa
ändringar i syfte att säkerställa de boendes
intressen vid ombildning från hyresrätt till
bostadsrätt. Därigenom skall klargöras att fusion
mellan en bostadsrättsförening och ett aktiebolag
inte är möjlig. Vidare föreslås en skärpning av
majoritetsregeln vid ombildning. En bostadshyresgäst
skall vara folkbokförd på fastigheten för att få
räknas med i den kvalificerade majoritet som krävs
för ett beslut om ombildning. Ett motsvarande krav
på folkbokföring föreslås gälla för en s.k.
intresseanmälan för ombildning till bostadsrätt.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april
2003.
Utskottet föreslår att riksdagen bifaller
regeringens lagförslag. Utskottet föreslår vidare
att riksdagen med anslutning till två motionsförslag
tillkännager för regeringen som sin mening vad
utskottet anför i fråga om en bostadsrättsförenings
underrättelseskyldighet gentemot socialnämnden med
anledning av att en bostadsrättshavare sägs upp på
grund av störningar eller betalningsförsening. I
övrigt föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionsförslagen.
Till betänkandet har 14 reservationer fogats.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. Konsumentskyddet vid
bostadsrättsförvärv
Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo1 yrkandena 5
och 6.
Reservation 1 (c)
2. Inflytandet över förändringar i
lägenheten m.m.
Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo3 yrkande 1.
3. Störningar i boendet
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anför. Därmed bifaller
riksdagen delvis motion 2002/03:Bo3 yrkande 2.
Reservation 2 (m, fp, kd)
4. Andrahandsupplåtelse - rättighetens
omfattning
Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo5 yrkande 1.
Reservation 3 (fp)
5. Andrahandsupplåtelse - lagrummets
lydelse
Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo2 yrkande 1.
Reservation 4 (m)
6. Kontroll över andrahandsupplåtelser och
hyressättning
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Bo1 yrkande
4 och 2002/03: Bo206.
Reservation 5 (c)
7. Upprepade betalningsförseningar
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i bostadsrättslagen (1991:614) i denna
del enligt bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen
proposition 2002/03:12 i denna del och avslår
motion 2002/03:Bo3 yrkande 3 i denna del.
Reservation 6 (v)
8. Underrättelse om och återvinning vid
betalningsdröjsmål
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad utskottet anför. Därmed bifaller
riksdagen delvis motion 2002/03:Bo3 yrkande 3 i
denna del.
Reservation 7 (m, fp, kd)
9. Ökning av insatserna
Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo3 yrkande 4.
10. Krav på folkbokföring
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i bostadsrättslagen (1991:614) i denna
del och lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt
till fastighetsförvärv för ombildning till
bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt enligt
bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition
2002/03:12 i dessa delar och avslår motionerna
2002/03:Bo2 yrkandena 2 och 3 i dessa delar,
2002/03:Bo4 yrkandena 1 och 2 i dessa delar samt
2002/03:Bo5 yrkande 2.
Reservation 8 (m, fp)
Reservation 9 (kd)
11. Kravet på kvalificerad majoritet
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Bo1
yrkandena 1 och 2, 2002/03: Bo2 yrkandena 2 och 3
i dessa delar, 2002/03:Bo3 yrkande 6, 2002/03:
Bo4 yrkandena 1 och 2 i dessa delar,
2002/03:Bo238 yrkande 8, 2002/03: Bo267 yrkandena
32 och 33, 2002/03:Bo290 yrkande 7 samt 2002/03:
Bo291 yrkande 17.
Reservation 10 (m, fp, kd, c)
Reservation 11 (v)
12. Information och kontroll
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:Bo1 yrkande
3 och 2002/03:Bo3 yrkande 5.
Reservation 12 (m, fp, kd) - motiv.
Reservation 13 (c)
13. Förbudet mot dubbelupplåtelse
Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo238 yrkande
17.
Reservation 14 (m, kd)
14. Rätten till upplåtelse vid ombildning
Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo317 yrkandena
1 och 2.
15. Lagförslagen i övrigt
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),
2. lag om ändring i lagen (1973:188) om
arrendenämnder och hyres
nämnder,
3. lag om ändring i lagen (2002:93) om kooperativ
hyresrätt,
enligt bilaga 2, i den mån lagförslagen inte
omfattas av vad utskottet föreslagit ovan. Därmed
bifaller riksdagen proposition 2002/03:12 i denna
del.
Stockholm den 18 december 2002
På bostadsutskottets vägnar
Göran Hägglund
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Göran
Hägglund (kd), Owe Hellberg (v), Anders Ygeman (s),
Lilian Virgin (s), Marietta de Pourbaix-Lundin (m),
Nina Lundström (fp), Hans Unander (s), Maria Öberg
(s), Margareta Pålsson (m), Ingela Thalén (s), Lars
Tysklind (fp), Rigmor Stenmark (c), Gunnar Sandberg
(s), Peter Danielsson (m), Sten Lundström (v),
Helena Hillar Rosenqvist (mp) och Leif Jakobsson
(s).
2002/03
BoU2
Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Regeringen beslutade den 19 december 1996 att
tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se
över frågor om förvärv och pantsättning av
bostadsrätter samt lämna förslag till ett offentligt
register över bostadsrätter (dir. 1996:108).
Utredningen antog namnet Bostadsrättsutredningen (Ju
1996:10). I juni 1998 överlämnade utredningen
delbetänkandet Bostadsrättsregister (SOU 1998:80).
Förslagen i detta betänkande har för närvarande inte
blivit föremål för regeringens ställningstagande.
Regeringen beslutade den 25 september 1997 om
tilläggsdirektiv genom vilka Bostadsrättsutredningen
fick i uppdrag att se över vissa delar av
bostadsrättslagen (dir. 1997:116). I uppdraget
ingick att göra en utvärdering av reglerna som
syftar till att förhindra ekonomiskt osunda
bostadsföretag samt en översyn av bestämmelserna om
bostadsrättshavarens rättigheter och skyldigheter.
Utredningen lämnade i december 1999 slutbetänkandet
Olika bostadsrättsfrågor (SOU 2000:2).
Slutbetänkandet har remissbehandlats.
Genom beslut den 17 oktober 2002 överlämnade
regeringen den i detta betänkande behandlade
propositionen. Regeringen tar i denna upp de frågor
som behandlades i Bostadsrättsutredningens
slutbetänkande. I propositionen behandlas dessutom
de förslag som lämnats i promemorian Ombildning till
bostadsrätt - fusion m.m. som utarbetats inom
Justitiedepartementet (Ju 2002/2497/L1). Dessa
förslag avser att skydda de boendes intressen vid
ombildning från hyresrätt till bostadsrätt.
Remissynpunkter på promemorian har inhämtats vid ett
remissmöte som hölls den 16 april 2002. Några
remissinstanser har också inkommit med skriftliga
remissvar. Härutöver behandlas i propositionen ett
par till regeringen gjorda framställningar avseende
bostadsrättsfrågor. Regeringen har inhämtat
Lagrådets yttrande, vilket bifogats propositionen.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Propositionen avser främst ändringar i
bostadsrättslagen (1991:614) men även ändringar i
lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder,
lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för
ombildning till bostadsrätt eller kooperativ
hyresrätt och lagen (2002:93) om kooperativ
hyresrätt.
Förslagen omfattar att
· ingen av de två intygsgivare som enligt lag skall
granska bl.a. den ekonomiska planen skall få ha
någon koppling till det projekt som intyget
avser,
·
· en precisering görs i lagen av de uppgifter som
intygsgivningen skall avse,
·
· en särskild bestämmelse införs om intygsgivarnas
skadeståndsansvar gentemot bostadsrättsföreningen
och bostadsrättshavarna,
·
· en precisering görs av vad som är att se som en
andrahandsupplåtelse och vidgas något
möjligheterna till en sådan upplåtelse,
·
· ett förtydligande görs av bestämmelsen om vilka
förändringar i lägenheten som kräver styrelsens
tillstånd och att tillstånd skall krävas för
åtgärder som innefattar ingrepp i bärande
konstruktioner, ändringar av befintliga ledningar
för avlopp, värme, gas eller vatten eller annan
väsentlig förändring av lägenheten samt att
styrelsen inte skall få vägra tillstånd till nu
nämnda åtgärder om inte åtgärden är till påtaglig
skada eller olägenhet för föreningen,
·
· en ny regel införs som innebär att en
bostadsrättsförening i vissa fall skall ha rätt
att avhjälpa allvarligare brister i lägenheten på
bostadsrättshavarens bekostnad,
·
· nya regler införs om störningar i boendet
motsvarande dem som finns i hyreslagen,
·
· en bostadsrättshavare skall kunna skiljas från
lägenheten efter upprepade betalningsförseningar,
·
· särskilda regler införs för beslut om ökning av
samtliga insatser,
·
· genom regelförändringar klargörs att fusion
mellan en bostadsrättsförening och ett aktiebolag
inte är möjlig,
·
· en skärpning av majoritetsregeln vid ombildning
görs varigenom det skall krävas att en
bostadshyresgäst skall vara folkbokförd på
fastigheten för att få räknas med i den
kvalificerade majoritet som krävs för ett beslut
om ombildning samt att ett motsvarande krav på
folkbokföring skall gälla för en s.k.
intresseanmälan för ombildning till bostadsrätt.
·
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april
2003.
Utskottets överväganden
Utskottet behandlar i detta avsnitt propositionens
förslag och bedömningar i allt väsentligt endast i
de delar de mött invändningar i motionerna.
Ekonomisk plan, intygsgivare m.m.
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå en motion om
bostadsrättsmäklares informationsansvar,
utbildning, försäkringstvång m.m. Jämför
reservation 1 (c).
Konsumentskyddet vid bostadsrättsförvärv
I propositionen görs överväganden om det befintliga
skyddssystemet mot ekonomiskt ohållbara
bostadsprojekt. Det gäller bl.a. frågor om
tillförlitlig information till den enskilde. Inte
någon av motionerna berör utformningen av de förslag
regeringen lämnat.
I motion 2002/03:Bo1 (c), yrkandena 5 och 6, tas
upp frågor om information m.m. till den enskilde
bostadssökande som genom mäklare förvärvar en
bostadsrätt. Enligt förslagen bör oregistrerade
bostadsrättsmäklare ha en informationsskyldighet mot
både köpare och säljare samt ett ekonomiskt ansvar
för att försäljningen sker på ett för alla
godtagbart sätt. Ansvaret bör garanteras genom ett
försäkringstvång. Det bör också enligt motionen
ställas krav på utbildning av bostadsrättsmäklare
som enbart förmedlar bostadsrätter och hyresrätter i
syfte att förmedlingen skall ske på ett tryggt sätt
och fullt ansvar skall kunna utkrävas (förslag om
tillkännagivande).
Fastighetsmäklarlagen (1995:400) syftar i första
hand till att förstärka skyddet för enskilda som
anlitar fastighetsmäklare och är tvingande till
förmån för konsumenter. Fastighetsmäklarlagen
innehåller flera civilrättsliga regler som tar
sikte på hur en mäklare skall utföra sina
förmedlingsuppdrag. Lagen innehåller också en
näringsrättslig reglering i syfte att effektivisera
registrerings- och tillsynsfunktionerna. Med
fastighetsmäklare avses enligt fastighetsmäklarlagen
fysiska personer som yrkesmässigt förmedlar
fastigheter, delar av fastigheter, byggnader på
annans mark, tomträtter, bostadsrätter, andelsrätter
avseende lägenhet, arrenderätter eller hyresrätter.
Varje fastighetsmäklare skall vara registrerad hos
Fastighetsmäklarnämnden. Kravet gäller inte den som
enbart förmedlar hyresrätter. För registrering
ställs vissa krav bl.a. på utbildning och
försäkring. I detta sammanhang kan nämnas att inom
Regeringskansliet nu bereds ett förslag om att det
med några särskilt angivna undantag skall bli
obligatoriskt även för de fastighetsmäklare som
förmedlar enbart hyresrätter att registrera sig (Ds
2002:37).
Utskottet har erfarit att regeringen avser att ge
en utredning direktiv om en utvärdering av
fastighetsmäklarlagen (jfr även bet. 1997/98:LU15).
Eftersom den förväntade översynen är allmänt
syftande och det således kan förutsättas att den
kommer att omfatta frågor även om konsumentskydd
finns det inte anledning för riksdagen att nu
närmare överväga de frågeställningar som tas upp i
motionen. Utskottet avstyrker således de i c-
motionen upptagna förslagen.
Bostadsrättshavarens rättigheter och
skyldigheter
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla propositionens
lagförslag och avslå motionsförslagen i fråga
om upprepade betalningsförseningar. Jämför
reservation 6 (v).
Riksdagen bör tillkännage som sin mening för regeringen
vad utskottet anför i fråga om en
bostadsrättsförenings underrättelseskyldighet
gentemot socialnämnden med anledning av en
uppsägning av en bostadsrättshavare på grund
av störningar eller betalningsförsening,
jämför reservation 2 (m, fp, kd) och 7 (m,
fp, kd).
Riksdagen bör avslå motionsförslagen i fråga
om
· bostadsrättshavarens inflytande över
förändringar i lägenheten m.m.,
·
· andrahandsupplåtelser i vad avser
rättighetens omfattning och lagrummets
lydelse, jämför reservation 3 (fp)
respektive 4 (m),
·
· kontroll över andrahandsupplåtelser och
hyressättning, jämför reservation 5 (c).
·
Inflytandet över förändringar i lägenheten m.m.
(propositionens avsnitt 5.2.2)
Regeringens förslag till lagändring avser bl.a.
fördelningen av ansvaret för lägenhetens skick.
Begreppet "stamledningar" i bostadsrättslagen, som
används för att definiera vissa ledningar för vilka
föreningen svarar i stället för bostadsrättshavaren,
föreslås ersatt med "ledningar som föreningen har
försett lägenheten med och som tjänar fler än en
lägenhet". Föreningens ansvar föreslås bli utvidgat
till att gälla, förutom de nämnda ledningarna, även
ventilationskanaler. I propositionen berörs också en
del andra frågor som gäller underhåll av en
bostadsrättslägenhet och sådana förändringar av en
bostadsrätt som bostadsrättsföreningen önskar se
genomförda.
I motion 2002/03:Bo3 (v) yrkande 1 tas frågor
upp som gäller en förstärkning av
bostadsrättshavarens inflytande över av
föreningen beslutade ändringsåtgärder som berör
själva lägenheten, t.ex. köksluckor, spis eller
wc i samband med stambyten (förslag om
tillkännagivande).
Bostadsrättshavaren skall på egen bekostnad hålla
lägenheten i gott skick (inre underhåll). Lagen
undantar ansvaret för vissa ledningar. Regeringen
har som framgått ovan föreslagit vissa ändringar av
denna regel. Ytterligare än de i lagen angivna
undantagen kan göras genom stadgarna (7 kap. 12 §
bostadsrättslagen).
Bostadsrättslagen föreskriver att beslut som
innebär att en bostadsrättslägenhet kommer att
förändras eller i sin helhet behöver tas i anspråk
av föreningen med anledning av en om- eller
tillbyggnad skall fattas på föreningsstämma och att
bostadsrättshavaren skall ha gått med på beslutet.
Saknas sådant samtycke till ändringen blir beslutet
ändå giltigt om minst två tredjedelar av de röstande
har gått med på beslutet och det dessutom har
godkänts av hyresnämnden (9 kap. 16 § första stycket
2 bostadsrättslagen). Godkännande skall lämnas om
förändringen är angelägen och syftet med åtgärden
inte skäligen kan tillgodoses på något annat sätt
samt beslutet inte är oskäligt mot
bostadsrättshavaren. Kan förändringen anses vara av
liten betydelse för bostadsrättshavaren får
hyresnämnden dock lämna godkännande, om åtgärden
inte skäligen kan tillgodoses på något annat sätt (9
kap. 17 § bostadsrättslagen).
På senare tid har genom ett par hovrättsavgöranden
fastställts att 9 kap. 16 § första stycket 2 har ett
vidare tillämpningsområde än vad som ibland
antagits. I båda fallen hade hyresnämnden inte
ansett lagrummet tillämpligt.
Byggandet av en balkong till lägenheten i
våningsplanet ovanför har av hovrätten ansett utgöra
en sådan förändring som avses i lagrummet (Svea
hovrätts beslut 2001-03-26, SÖH 118). Likaså utbyte
av ytskikt i badrumväggar och -tak, inklusive
fuktspärr, samt utbyte av toalettstol till sådan som
skall fästas i vägg (samma hovrätts beslut 2002-11-
06, SÖH 409). De sistnämnda åtgärderna skulle
utföras i samband med stamledningsbyte som inte är
tillståndspliktigt.
Hovrätten har i det ovan nämnda balkongmålet
uttalat att bostadsrättshavaren åtnjuter skydd vid
en om- eller tillbyggnad som direkt berör hans
lägenhet, även i de fall förändringen endast
obetydligt eller inte alls påverkar lägenhetens
marknadsvärde. I framför allt städer och stadskärnor
som kännetecknas av jämförelsevis höga priser på
bostadsrätter kan varje förändring som minskar en
lägenhets trivselvärde och attraktivitet och därmed
dess marknadsvärde få förhållandevis stor
genomslagskraft och medföra ekonomiska förluster för
bostadsrättshavaren. Hovrätten ansåg bl.a. därför
att även beslut som inte medför förändringar av
själva lägenheten eller berör gemensamma utrymmen
eller förmåner som bostadsrättshavaren har tillgång
till men som ändå menligt inverkar på
bostadsrättshavarens rätt genom att lägenheten blir
mindre attraktiv och förlorar i värde skall anses
omfattade av de aktuella skyddsreglerna.
Regeringen har i propositionen som sin mening
redovisat att balkongmålet inte ger anledning att
överväga några ändringar av bestämmelsen i 9 kap. 16
§ första stycket 2 bostadsrättslagen.
Enligt utskottets mening finns det inte nu
anledning att överväga förändringar av
lagstiftningen i delar som berörs i motionen.
Snarare bör riksdagen avvakta hur praxis utvecklar
sig. Utskottet förutsätter att regeringen vid
lämplig tidpunkt genomför en utvärdering och att om
denna ger anledning till en översyn av
lagstiftningen genomför en sådan. Utvärderingen och
en därpå följande översyn bör särskilt vara inriktad
på bostadsrättshavarens rättsliga ställning gentemot
föreningen dels när föreningen behöver genomföra
förändringar i lägenheten i samband med stambyte o.
d., dels när det inre underhållsansvaret enligt
stadgarna ligger på föreningen och denna fullgör
detta ansvar. Utskottet förutsätter att regeringen
återkommer till riksdagen med de slutsatser som kan
dras av den förordade utvärderingen eller de
lagförslag den därpå eventuellt följande översynen
ger som resultat. Med hänvisning till vad som nu
sagts avstyrker utskottet motionsförslaget.
Störningar i boendet (propositionens avsnitt
5.4.2)
Enligt regeringens förslag bör en motsvarighet till
hyreslagens regler om störningar i boendet införas i
bostadsrättslagen. Bostadsrättsföreningen skall vara
skyldig att uppmana den störande att se till att
störningarna omedelbart upphör. Om störningarna då
inte upphör, får föreningen säga upp
bostadsrättshavaren till avflyttning. Är
störningarna särskilt allvarliga, skall uppsägning
kunna ske genast. En tillsägelse att upphöra med
störningarna skall kunna lämnas genom ett
rekommenderat brev till mottagarens vanliga adress.
Tvister som rör störningar i boendet skall
handläggas med samma skyndsamhet som när det gäller
hyresrätt. Någon motsvarighet till hyreslagens
regler om underrättelse till socialnämnden föreslås
inte.
Enligt hyreslagens förverkandebestämmelser gäller
ett krav på att hyresvärden skall skicka en
underrättelse till socialnämnden innan en uppsägning
får ske av en bostadshyresgäst. Undantag gäller när
det är fråga om särskilt allvarliga störningar (42 §
fjärde stycket hyreslagen). En kopia av uppsägningen
skall dock skickas till socialnämnden.
Förslaget i motion 2002/03:Bo3 (v) yrkande 2
innebär att en obligatorisk underrättelse skall
lämnas till socialnämnden innan en uppsägning på
grund av störningar skall få ske. En sådan
underrättelse skall ange de närmare
omständigheter för förverkandet som görs
gällande. Den senare typen av underrättelse skall
även lämnas bostadsrättshavaren (förslag om
tillkännagivande).
Samhällsutvecklingen har lett till att alltfler
aktörer inom olika sektorer i allt större
utsträckning måste ta ett samhälleligt ansvar. Det
kan ibland gälla att självständigt ta ansvar eller
att på något sätt bidra till de insatser ett
offentligt organ gör. Inom hyresrättens område
gäller vad som närmast kan beskrivas som en
skyldighet för hyresvärden att reagera i främsta
rummet för hyresgästens räkning i förhållande till
de sociala myndigheterna. Därigenom tillgodoses
hyresgästens behov att erhålla adekvat hjälp för de
problem han mött. Därutöver ges socialnämnden
möjlighet till insatser som hindrar eller förebygger
att hyresgästens sociala situation försämras genom
de sanktioner hyresvärden kan komma att vidta.
Särskilt gör sig härvid hänsynen till barnen väl
gällande. I sammanhanget bör uppmärksammas att en
del bostadsbolag bedriver ett närmast socialt
inriktat arbete med kontakter med de hyresgäster mot
vilka det inkommit klagomål om störningar eller som
resterar med hyran utan att det blivit aktuellt att
tillgripa ett uppsägningsförfarande. Ett sådant
arbete har visat sig vara till gagn inte bara för
hyresgästen utan även för hyresvärden och samhället
i stort. Enligt utskottets mening har i likhet med
många andra samhällsaktörer även en
bostadsrättsförening ett socialt, samhälleligt
ansvar för sina medlemmar. Är det lämpligt att detta
ansvar kommer till uttryck i form av kontakter eller
annat samarbete med sociala myndigheter, andra
kommunala organ eller t.ex. sjukvården bör det kunna
förväntas att en bostadsrättsförening tar sitt
ansvar. Naturligtvis måste de krav som ställs på en
förening genom lagstiftning utformas med tanke på
att de inte blir oskäligt betungande. Frågan kan i
en del fall komma att ställa sig olika t.ex. för små
och stora föreningar.
Utskottet anser att det finns skäl att genom
lagstiftning söka garantera att de sociala
myndigheterna blir uppmärksammade på enskilda
bostadsrättshavares problem. Således bör en
underrättelseskyldighet för bostadsrättsföreningen
gentemot socialnämnden, på motsvarande sätt som
gäller vid förverkande av en hyresrätt, införas i
bostadsrättslagen.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av
motion 2002/03:Bo3 (v) yrkande 2 tillkännager som
sin mening för regeringen vad utskottet anför.
Andrahandsupplåtelse (propositionens avsnitt
5.5.3)
Det nuvarande kravet för tillstånd till
andrahandsupplåtelse, att bostadsrättshavaren under
viss tid inte har tillfälle att använda lägenheten,
bör enligt regeringens mening slopas. Tillstånd till
andrahandsupplåtelse skall således fortsättningsvis
lämnas om bostadsrättshavaren har beaktansvärda skäl
för upplåtelsen och föreningen inte har någon
befogad anledning att vägra samtycke. När tillstånd
lämnas, skall det alltid begränsas till viss tid.
Förslagen innebär inte några förändringar av
bestämmelsen om tillstånd till andrahandsupplåtelse
av bostadslägenhet som innehas av en juridisk
person.
Förslaget i motion 2002/03:Bo5 (fp) yrkande 1
innebär att bostadsrättshavaren skall ges en mer
omfattande rätt att upplåta lägenheten i andra hand.
Utgångspunkten bör enligt motionen vara
bostadsrättshavarens rätt att få upplåta sin
lägenhet i andra hand under förutsättning att detta
inte är till men för föreningen eller de boende.
Bostadsrättshavaren skall enligt förslaget alltid
anmäla en förestående uthyrning till föreningens
styrelse. Om styrelsen anser att det saknas befogad
anledning att tillåta uthyrningen skall den kunna få
uthyrningsfrågan prövad vid hyresnämnden (förslag om
tillkännagivande).
Regeringen har vid beredningen av sitt förslag om
att ge bostadsrättshavaren ökade möjligheter att
upplåta sin lägenhet i andra hand gjort en avvägning
mot föreningens intresse av att kunna bedriva sin
verksamhet, bl.a. att få till stånd en fungerande
styrelse, och intresset att motverka spekulationsköp
av bostadsrättslägenheter. Enligt utskottets mening
är det fullt rimligt att bestämmelsen kommer att
präglas av en viss restriktivitet till att tillstånd
till andrahandsupplåtelser meddelas. En
grundläggande tanke i bostadsrättslagen är nämligen
att det skall finnas ett samband mellan boendet och
innehavet av en bostadsrätt, något som regeringen
också givit uttryck för. Utskottet anser således att
det inte kan komma i fråga att ge
bostadsrättshavaren en större rätt till
andrahandsupplåtelse än vad regeringen föreslår. Fp-
motionen om rättighetens omfattning avstyrks därför.
Ett motionsförslag gäller utformningen av den nya
bestämmelse i bostadsrättslagen som skall reglera
rätten till andrahandsupplåtelse (7 kap. 11 § första
stycket). I motionen, 2002/03:Bo2 (m) yrkande 1,
förespråkas att ett annat begrepp än "beaktansvärda
skäl" bör användas eftersom avsikten är att ge
bostadsrättshavaren en mer omfattande rätt till
andrahandsupplåtelse än hyreslagen tillägger
hyresgästen och samma begrepp används i den senare
lagens bestämmelse (förslag om tillkännagivande).
Visserligen används i de båda bestämmelserna samma
begrepp (jfr 40 § hyreslagen), men i hyreslagen
finns dock en exemplifiering som visar att det skall
vara fråga om särskilda situationer då hyresgästen
har såväl påtagliga skäl att inte använda lägenheten
som skäl att behålla den. Denna uppräkning får anses
vara begränsande. Det kan anmärkas att Lagrådet inte
har kommenterat saken. Enligt utskottets mening
finns det mot den givna bakgrunden inte skäl att gå
motionärerna till mötes. M-motionen avstyrks
således.
Kontroll över andrahandsupplåtelser och
hyressättning
I motionerna 2002/03:Bo1 (c) yrkande 4 och
2002/03:Bo206 (c) tas upp frågor om föreningens
skyldigheter och möjligheter att ingripa mot en
otillåten andrahandsupplåtelse. Det föreslås att
en översyn av bostadsrättslagen görs med
inriktning på att föreningarna skall ges ett
utökat ansvar. Det lämnas också förslag om att
bostadsrättsföreningen skall ha ett ansvar för
att oskäliga hyror inte tas ut och att
bostadsrättslagen bör utgöra ett instrument i
detta avseende (förslag om tillkännagivande).
Om bostadsrättshavaren upplåter sin lägenhet i
andra hand utan föreningens samtycke eller
hyresnämndens tillstånd kan nyttjanderätten
förverkas. Uppsägning får dock ske endast om
bostadsrättshavaren låter bli att efter tillsägelse
vidta rättelse utan dröjsmål. Uppsägning får inte
heller ske om bostadsrättshavaren efter tillsägelse
utan dröjsmål ansöker om tillstånd till upplåtelsen
och får ansökan beviljad. Är nyttjanderätten
förverkad men sker rättelse innan föreningen gjort
bruk av sin rätt till uppsägning, kan
bostadsrättshavaren inte därefter skiljas från
lägenheten. Detsamma gäller om föreningen inte sagt
upp bostadsrättshavaren inom två månader från den
dag föreningen fick reda på den otillåtna
upplåtelsen. Nyttjanderätten kan inte heller
förverkas om det som ligger bostadsrättshavaren till
last är av ringa betydelse (7 kap. 18-21 §§
bostadsrättslagen).
I 55 d § hyreslagen finns en särskild bestämmelse
som bl.a. innebär en rätt till återbetalning av
överhyra vid en andrahandsupplåtelse av en
bostadsrättslägenhet. Ansökan måste ha kommit in
till hyresnämnden inom tre månader från det att
hyresgästen lämnat lägenheten.
Motionärerna vill uppenbarligen slå vakt om
tillämpningen av den av utskottet tidigare berörda
principen om boende och ägande. Lika vällovligt är
syftet att stävja det uttag av överhyror som
förekommer vid upplåtelser i andra hand av såväl
bostadsrättslägenheter som hyreslägenheter.
När det gäller bostadsrätter finns bestämmelser
som avser att komma till rätta med de problem
motionärerna pekar på. Utskottet känner tveksamhet
beträffande förslaget i de delar som gäller att
föreningen skulle ges någon form av utökat ansvar
att agera och kontrollera. Utskottet är inte nu
berett att föreslå riksdagen att ta initiativ till
en översyn med den inriktning motionsförslagen ger
uttryck för. C-motionerna avstyrks därför.
Upprepade betalningsförseningar (propositionens
avsnitt 5.7.2)
Regeringen föreslår att upprepade
betalningsförseningar skall kunna medföra att en
bostadsrättshavare förlorar sin rätt till
återvinning. Tvister om förverkande på grund av
upprepade betalningsförseningar skall prövas av
allmän domstol. Om en uppsägning beror på upprepade
betalningsförseningar skall bostadsrättshavaren ha
rätt att bo kvar i lägenheten till det månadsskifte
som inträffar närmast efter tre månader från
uppsägningen, om inte domstolen ålägger
bostadsrättshavaren att flytta tidigare.
I motion 2002/03:Bo3 (v) yrkande 3 i denna del
förespråkas att propositionens förslag i denna
del skall avslås. Enligt motionen bör föreningen
i stället kunna ta ut en straffavgift för de
merkostnader som uppstår på grund av
betalningsdröjsmål (förslag om tillkännagivande).
Utskottet har när det gäller frågan om
straffavgifter vid dröjsmål med hyra intagit den
ståndpunkten att det i vart fall inte bör komma i
fråga att ersätta dagens sanktionssystem med
straffavgifter eftersom det ofta rör sig om
hyresgäster med dålig ekonomi och dessa avgifter
skulle brista i effektivitet och dessutom försvåra
många hyresgästers möjligheter att få rätsida på sin
ekonomi (se bet. 2000/01:BoU3). I detta sammanhang
bör uppmärksammas en viktig skillnad mellan en
hyresgäst och en bostadsrättshavare. Den senares
tillgång i form av bostadsrättslägenheten kan under
vissa förutsättningar tas i anspråk för i princip
alla skulder han har. Se om utmätning i bl.a. 5 kap.
1 § 6 UB. Förverkas bostadsrätten på grund av ett
betalningsdröjsmål med årsavgiften kan
tvångsförsäljning ske vid vilken
bostadsrättsföreningen har rätt att få betalt för i
princip alla de fordringar som uppkommit mot
bostadsrättshavaren i denna sin egenskap.
Inte heller beträffande bostadsrätter anser
utskottet att det framstår som om straffavgifter kan
utgöra ett verksamt alternativ till de regler som
innebär att en försumlig bostadsrättshavare till
slut måste lämna sin lägenhet. En ordning som
innebär att de övriga i föreningen under en längre
tid skall bära kostnaden för en eller kanske flera
medlemmars oförmåga att betala i rätt tid framstår
inte som rimlig. Utskottet avstyrker därför
motionsförslaget.
Underrättelse om och återvinning vid
betalningsdröjsmål (propositionens avsnitt
5.7.4, 5.7.5 och 5.8.2)
Enligt regeringens förslag och bedömning skall
återvinningsfristen börja löpa först när föreningen
har underrättat bostadsrättshavaren om möjligheten
att få tillbaka lägenheten genom att betala
årsavgiften inom återvinningsfristen. Någon
skyldighet att underrätta socialnämnden om
betalningsdröjsmålet bör enligt regeringens
bedömning inte införas. Någon allmänt verkande regel
om att en bostadsrättsförening bör ange orsaken till
en uppsägning skall enligt regeringens bedömning
inte införas.
På hyresrättens område finns särskilda
bestämmelser om hur en underrättelse till
hyresgästen (återvinningsmeddelande) skall se ut.
Underrättelsen skall i fråga om en bostadslägenhet
innehålla upplysning bl.a. om att hyresgästen har
möjligheter att få tillbaka hyresrätten fastän han
blivit uppsagd och att återvinning sker genom att
hyran betalas inom tre veckor från det att
hyresgästen fick del av meddelandet, se förordning
(1978:314) om underrättelse och meddelande enligt 12
kap. 44 § jordabalken. Regeringen avser att i ett
senare sammanhang återkomma med motsvarande
förordningsbestämmelser för bostadsrätter.
På hyresrättens område finns också bestämmelser om
hur ett meddelande till socialnämnden skall se ut
(se ovan nämnda förordning). I detta skall anges
bl.a. hyresvärdens namn, postadress och
telefonnummer, den förhyrda lägenhetens storlek
(antalet rum), det belopp som hyresgästen skall
betala för att återvinna hyresrätten med angivande
av förfallodagen och den ränta som fordras. I
återvinningsmeddelandet till hyresgästen skall anges
att hyresvärden måste lämna meddelande om
uppsägningen till socialnämnden.
Regeringens förslag och bedömning innebär vidare
att en bostadsrättshavare inte skall förlora
nyttjanderätten till en bostadslägenhet även om han
betalar årsavgiften efter återvinningsfristens
utgång, om bostadsrättshavaren på grund av sjukdom
eller liknande oförutsedd omständighet har varit
förhindrad att betala och betalning sedan har skett
så snart det varit möjligt, dock senast när frågan
om avhysning avgörs i första instans. Någon
motsvarighet till den möjlighet som enligt
hyreslagen finns för socialnämnden att ta över
betalningsansvaret bör enligt regeringens mening
inte införas.
I motion 2002/03:Bo3 (v) yrkande 3 i denna del
föreslås en obligatorisk skyldighet för föreningen
att meddela socialnämnden innan bostadsrättshavaren
kan sägas upp på grund av att bostadsrätten
förverkats med anledning av betalningsdröjsmål.
Socialnämnden skall därvid underrättas om de närmare
omständigheter som utgör grunden för uppsägningen. I
motionen föreslås att också den enskilde
bostadsrättshavaren skall erhålla en sådan
underrättelse (förslag om tillkännagivande).
Förslagen avses att gälla både enstaka och upprepade
betalningsförsummelser. I det senare fallet kommer,
med den utformning regeringens lagförslag har,
frågan om återvinning inte att bli aktualiserad (se
föregående avsnitt).
Förslaget i v-motionen omfattar också att
socialnämnden skall ges möjlighet att ta över
betalningsansvaret för den uppkomna skulden.
Motionärerna synes närmast avse att
bostadsrättshavaren inte skall kunna skiljas från
lägenheten om socialnämnden inom återvinningsfristen
skriftligen har meddelat föreningen att nämnden
åtagit sig betalningsansvaret, jfr 44 § hyreslagen
(förslag om tillkännagivande). Förslaget avses att
gälla både enstaka och upprepade
betalningsförsummelser.
Utskottet har i ett tidigare avsnitt behandlat
frågan om bostadsrättsföreningarnas sociala,
samhälleliga ansvar. Enligt utskottets mening
framstår det följdriktigt att en
underrättelseskyldighet gentemot socialnämnden
införs för det fall att en bostadsrättshavare kommit
i dröjsmål med sin årsavgift och föreningen därför i
enlighet med bostadsrättslagens
förverkandebestämmelser avser att säga upp honom.
De lokala förhållandena är skiftande och frågorna
om den hjälp som kan ges en bostadsrättshavare med
skulder ställer sig olika bl.a. beroende på det
förmögenhetsvärde en bostadsrätt har. De
överväganden som måste göras är självklart olika om
det är fråga om en lägenhet som är värd miljonbelopp
eller en som praktiskt taget saknar något ekonomiskt
värde. Det kan under vissa förutsättningar finnas
goda skäl att ge en bostadsrättshavare ekonomiskt
stöd så att han kan bo kvar. I andra fall kan det
enda rimliga vara att bostadsrätten överlåts. Det är
både sociala och ekonomiska perspektiv som gör sig
gällande. Det är utskottets mening att lagstiftaren
skall utgå från att socialnämnden kan förväntas
vidta verkningsfulla åtgärder och att det är av
betydelse om nämnden görs uppmärksam på att någon
ställs inför ett hot om vräkning. Hänsynen till barn
gör sig gällande med avsevärd styrka.
I likhet med vad utskottet tidigare uttalat i
fråga om störningar anser utskottet att det finns
skäl att genom lagstiftning söka garantera att de
sociala myndigheterna blir uppmärksammade på
enskilda bostadsrättshavares problem. Således bör en
underrättelseskyldighet gentemot socialnämnden, på
motsvarande sätt som gäller vid förverkande av en
hyresrätt, införas i bostadsrättslagen.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av
motion 2002/03:Bo3 yrkande 3 i denna del
tillkännager för regeringen som sin mening vad
utskottet anför.
Enligt utskottets mening bör frågan om
socialnämnden skall ges möjlighet att ta över
betalningsansvaret för den skuld som uppkommit,
närmast efter förebild från hyreslagens
bestämmelser, på nytt prövas när effekterna av de
nya lagbestämmelserna kan utvärderas. Utskottet
anser sig kunna förutsätta att regeringen efter en
utvärdering återkommer till riksdagen med de
lagförslag eller annars de slutsatser utvärderingen
har gett upphov till.
Särskilda villkor för vissa beslut
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör avslå motionsförslaget om
strängare regler för ökning av insatserna.
Ökning av insatserna (propositionens avsnitt
8.1)
Regeringens förslag omfattar att särskilda
förutsättningar skall gälla för ett beslut som
innebär att samtliga insatser ökas utan att det
inbördes förhållandet mellan insatserna rubbas. För
att beslutet skall vara giltigt skall krävas att
alla röstberättigade i föreningen har gått med på
det. Beslutet skall också vara giltigt om två
tredjedelar av de röstande har gått med på beslutet
och det dessutom har godkänts av hyresnämnden.
Hyresnämnden skall godkänna beslutet om detta inte
framstår som otillbörligt mot någon
bostadsrättshavare.
I motion 2002/03:Bo3 (v) yrkande 4 lämnas
förslag om att alla röstberättigade måste
godkänna ett beslut om att öka insatserna
(förslag om tillkännagivande).
Ett beslut på föreningsstämma om ökning av
insatserna utan att det inbördes förhållandet rubbas
kan enligt gällande rätt fattas med enkel majoritet.
Särskild bestämmelse om kvalificerad beslutsordning
finns endast vad gäller beslut om att det inbördes
förhållandet mellan insatserna rubbas (se 9 kap.
16 § första stycket 1 bostadsrättslagen).
Ett krav på att alla röstberättigade måste ha gått
med på beslutet bedöms av regeringen som alltför
långtgående och bör ses mot bakgrund av att
föreningen kan ha goda skäl att vilja minska sin
belåning. Det kan bl.a. vara fördelaktigt ur
skattemässig synvinkel. Föreningsmedlemmarna kan
också uppleva det som en fördel att satsa sina
sparade medel mot att årsavgiften sänks. En lägre
belåningsgrad torde därutöver minska föreningens
utsatthet, om det t.ex. skulle bli svårt att avyttra
bostadsrätterna.
Utskottet, som delar regeringens bedömning, finner
skäl att också framhålla att hyresnämndens prövning
bör utgöra ett tillräckligt starkt skydd för den
enskilde bostadsrättshavaren. På anförda skäl
avstyrker utskottet v-motionen.
Ombildningsfrågor
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla propositionens
lagförslag och avslå motionsförslagen i fråga
om ett krav på folkbokföring för ombildning
till bostadsrätt. Jämför reservation 8 (m,
fp) och 9 (kd).
Riksdagen bör avslå motionsförslagen i fråga
om
- kravet på kvalificerad majoritet vid
ombildning till bostadsrätt, jämför
reservation 10 (m, fp, kd, c) och 11 (v),
- information och kontroll, jämför
reservation 12 (m, fp, kd) - motiv, och 13
(c),
- förbudet mot dubbelupplåtelse, jämför
reservation 14 (m, kd).
Krav på folkbokföring (propositionens avsnitt
9.2)
Enligt regeringens förslag skall bostadshyresgäster
vara folkbokförda på fastigheten för att få räknas
med i den kvalificerade majoritet som krävs för ett
beslut om ombildning av hyresrätt till bostadsrätt.
Motsvarande skall gälla vid en s.k. intresseanmälan
för ombildning till bostadsrätt.
Förslagen i motionerna 2002/03:Bo2 (m) yrkandena 2
och 3 i dessa delar och 2002/03:Bo5 (fp) yrkande 2
avser att regeringens lagförslag i denna del skall
avslås.
Enligt förslaget i motion 2002/03:Bo4 (kd)
yrkandena 1 och 2 i dessa delar bör ett krav på
folkbokföring införas, men en bostadslägenhet som
saknar på fastigheten folkbokförd hyresgäst skall
inte räknas med när det för ombildningen nödvändiga
antalet röster skall bestämmas. Förslaget innebär
att om en lägenhet saknar folkbokförd
bostadshyresgäst får lägenheten samma status som om
den är outhyrd. Förslaget omfattar att om fler än en
hyr en lägenhet gemensamt det skall räcka med att
någon av dem är folkbokförd på fastigheten (förslag
till riksdagsbeslut om lagändring). Enligt
regeringens förslag omfattas samtliga medhyresgäster
av folkbokföringskravet.
Utskottet instämmer i regeringens mening att det
är mycket angeläget att så långt möjligt säkerställa
att ombildningar till bostadsrätt faktiskt sker på
de boendes villkor och att de i huset boende
hyresgästerna inte förbigås vid ombildningen. Det
finns vissa risker att försök kommer att göras för
att kringgå ett krav på folkbokföring. Regeringen
har i detta sammanhang pekat på folkbokföringens
betydelse i andra sammanhang och brottsbalkens
bestämmelse om osant intygande, vilka faktorer
kommer att motverka ett kringgående. Ett krav på
folkbokföring kommer i vissa situationer att
försvåra möjligheterna till ombildning. I likhet med
regeringen anser utskottet att det är försvarbart
eftersom en ombildning torde ha större
förutsättningar att bli framgångsrik ju fler
medlemmar som faktiskt bor i huset. Utskottet anser
sammanfattningsvis att det finns anledning att
ställa upp ett krav på att bostadshyresgästerna
skall vara folkbokförda på fastigheten för att få
biträda ett beslut om ombildning till bostadsrätt.
Detsamma bör gälla för att bostadshyresgästerna
skall få räknas med i majoriteten för att en
intresseanmälan skall få göras.
Enligt utskottet bör således m- och fp-motionerna
i nu behandlade delar inte vinna bifall.
Enligt utskottets mening skulle bostadsrättslagens
och ombildningslagens skyddsbestämmelser mot
ombildningar som står på alltför bräcklig grund i
vissa fall försvagas på ett sätt som inte är
acceptabelt, om underlaget för majoritetsberäkningen
sker på det sätt som föreslås i kd-motionen.
Särskilt i vissa mindre hus där ett stort antal
hyresgäster på grund av tjänstgöring, studier,
provsamboende eller liknande omständigheter är
folkbokförda på annan fastighet skulle läget kunna
bli sådant att en på fastigheten folkbokförd
minoritet av hyresgäster skulle kunna genomföra en
ombildning trots majoritetens motstånd. Den
föreslagna ordningen är alltså inte önskvärd.
I det fallet att två eller flera personer hyr en
lägenhet gemensamt gäller i dag att de måste vara
ense om att rösta ja till en ombildning för att
deras röst skall räknas som en ja-röst (se prop.
1981/82:169 s. 90). Det förefaller därför
konsekvensenligt att folkbokföringskravet kommer att
gälla samtliga innehavare av ett hyreskontrakt.
Utskottet avstyrker således kd-motionen i båda de
nu behandlade delarna.
Enligt utskottets mening bör riksdagen anta
regeringens förslag till lag om ändring i
bostadsrättslagen och lag om ändring i lagen om
ombildning till bostadsrätt eller kooperativ
hyresrätt i denna del. Därmed bifaller riksdagen
propositionen och avslår m-, kd- och fp -motionerna,
de två först nämnda motionerna i dessa delar.
Kravet på kvalificerad majoritet
I ett flertal motioner föreslås ett återinförande av
kravet på enkel majoritet för ombildning till
bostadsrätt. Det gäller motionerna 2002/03:Bo2 (m)
yrkandena 2 och 3 i dessa delar, 2002/03:Bo238 (m)
yrkande 8, 2002/03:Bo290 (fp) yrkande 7
(partimotion), 2002/03:Bo4 (kd) yrkandena 1 och 2 i
dessa delar, 2002/03:Bo291 (kd) yrkande 17,
2002/03:Bo1 (c) yrkandena 1 och 2 samt 2002/03:Bo267
(c) yrkandena 32 och 33 (partimotion). Alla förslag
utom ett avser att riksdagen nu skall besluta om de
förordade lagändringarna. Tre av förslagen är
utformade så att de kommer att få verkningar även
vad gäller kravet för en intresseanmälan som gäller
ombildning till kooperativ hyresrätt.
I motion 2002/03:Bo3 (v) yrkande 6 föreslås
däremot att alla hyresgäster i ett hus måste
godkänna en ombildning för att denna skall kunna
genomföras (förslag om tillkännagivande).
För ombildning till bostadsrätt har tidigare gällt
ett krav på enkel majoritet som innebar att
hyresgästerna i mer än hälften av de uthyrda
lägenheterna måste vara för ombildningen (se bet.
1998/99:BoU10). Det nuvarande kravet på kvalificerad
majoritet - liksom tidigare kravet på enkel
majoritet - avser förutsättningarna för både att en
intresseanmälan skall få göras, vilket grundlägger
föreningens rätt till förköp, och att föreningen
skall kunna besluta att förvärva en fastighet i
syfte att en ombildning skall ske. Samtliga motioner
berör förutsättningarna i båda dessa avseenden.
De regler som nu gäller för ombildning till
bostadsrätt motiveras av att ju fler som deltar i en
ombildning, desto större är möjligheten att
övergången till bostadsrätt blir lyckad. Vidare
gäller bl.a. att boendet är av en så stor betydelse
att det därför inte är rimligt att en ombildning
skall få genomföras om ett större antal hyresgäster,
kanske uppemot hälften, motsätter sig denna.
V-motionens förslag innebär å andra sidan att en
enda hyresgäst skulle kunna förhindra en ombildning.
Utskottet kan inte ställa sig bakom en sådan
ordning.
Utskottets ställningstagande innebär att kravet på
en kvalificerad majoritet bör gälla även
fortsättningsvis. Motionsförslagen om ändrade
majoritetsregler avstyrks.
Information och kontroll
I motion 2002/03:Bo3 (v) yrkande 5 lämnas förslag om
att inskrivningsmyndigheten bör få ett större ansvar
för att undersöka att allt gått rätt till i fråga om
ombildningsförfarandet. Myndigheten bör även få till
uppgift att informera berörda hyresgäster om
möjligheten att kunna yttra sig innan myndigheten
fattar sitt beslut om att meddela anteckningsbeslut
eller lagfart (förslag om tillkännagivande).
Också i motion 2002/03:Bo1 (c) yrkande 3 lämnas
förslag i fråga om den information som hyresgästerna
bör få. Enligt motionärerna bör det genom en
lagbestämmelse införas en skyldighet för föreningen
eller hyresvärden att ge de boende information och
upplysa dem om sin rättighet att avge sin röst vid
ombildning. Bestämmelsen skall enligt förslaget vara
sanktionerad (förslag om tillkännagivande).
Inskrivningsmyndighetens granskning är normalt
formell och tar sikte på att utifrån ingivna
handlingar kontrollera att lagens krav är uppfyllda.
Myndigheten kan begära in kompletterande uppgifter
och, om särskilda omständigheter föreligger, låta
den vars rätt berörs yttra sig. Om det behövs har
myndigheten möjlighet att hålla sammanträde. Finner
myndigheten att sökandens rätt är tvistig kan denne
föreläggas att väcka talan vid domstol.
Det har under lagstiftningsärendets beredning inom
Regeringskansliet diskuterats om
inskrivningsmyndigheten (som prövar om
intresseanmälan skall antecknas och om lagfart skall
beviljas) skulle ha en större utredningsskyldighet
(PM Ju2002/2497/L1). Några ändringar har inte
föreslagits. Den inskrivningsmyndighet som varit
remissinstans har framhållit att myndighetens
prövning även fortsättningsvis bör vara formell.
Utskottet delar denna ståndpunkt.
Det finns en särskild lagbestämmelse som innebär
att protokollet från föreningsstämman där beslutet
om förvärv tagits skall innehålla uppgift om hur
beräkningen av rösterna har skett. Protokollet skall
hållas tillgängligt för hyresgästerna, dvs. inte
bara medlemmarna, och fastighetsägaren (9 kap. 19 §
andra stycket bostadsrättslagen). Innan beslut om
förvärv fattas skall en ekonomisk plan upprättas och
hållas tillgänglig för hyresgästerna. Planen skall
vara försedd med intyg från intygsgivarna (9 kap. 20
§ bostadsrättslagen). Har inte någon ekonomisk plan
varit tillgänglig är förvärvsbeslutet ogiltigt
(9 kap. 21 § bostadsrättslagen). Ansökan om lagfart
skall då avslås. Inskrivningsmyndigheten kräver
bevis, enligt vad utskottet under hand inhämtat, i
form av intyg från styrelsen om att planen varit
tillgänglig. Mot bakgrund av de nu redovisade
bestämmelserna anser utskottet att det inte finns
skäl att införa ytterligare bestämmelser som syftar
till att hyresgästerna skall få information om en i
huset aktiv förenings planer och verksamhet som
avser en bostadsrättsomvandling. Det kan erinras att
kravet på kvalificerad majoritet liksom
folkbokföringskravet, vilka utskottet behandlat
ovan, har verkningar som innebär att information
sprids i huset eftersom det gäller för föreningen
att få en stor andel av hyresgästerna att gå med på
omvandlingen.
Utskottet anser mot den givna bakgrunden att
riksdagen inte bör bifalla någon av motionerna.
Dessa avstyrks. Däremot förutsätter utskottet att
regeringen sedan de nya reglerna varit i kraft en
tid utvärderar dem. Därvid bör de i motionerna
upptagna frågeställningarna ges en särskild
belysning. Enligt utskottets mening är av särskild
vikt att uppmärksamma frågan om
inskrivningsmyndighetens prövningsförfarande även
fortsättningsvis bör vara endast formellt.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med sina
slutsatser av utvärderingen även om dessa inte ger
anledning till ny lagstiftning.
Förbudet mot dubbelupplåtelse
Enligt förslaget i motion 2002/03:Bo238 (m), yrkande
17, bör förbudet mot dubbelupplåtelse slopas för de
fall ett kommunalt bolag äger ett hus som ombildas
till bostadsrätt så att bolaget kan träda in som
bostadsrättshavare och hyresgästen ha kvar bolaget
som sin hyresvärd (riksdagsbeslut om lagändring).
Frågan berörs inte i regeringens proposition.
Förbudet mot dubbelupplåtelse innebär att
bostadsrätt inte får upplåtas till en lägenhet som
är upplåten med hyresrätt (4 kap. 3 §
bostadsrättslagen). Bostadsrätt kan dock upplåtas
till en hyresgäst som vill att lägenheten skall
omvandlas till bostadsrätt. Förbudet kan i vissa
fall försvåra ombildningen till bostadsrätt.
Det totala förbudet mot dubbelupplåtelser
motiveras bl.a. med att hyresgästerna i
dubbelupplåtna lägenheter där
bostadsrättsupplåtelsen är den senare upplåtelsen
skulle behöva tilläggas fullt besittningsskydd och
oinskränkt bytesrätt. Sådana rättigheter har inte
tillförsäkrats hyresgäster i andra
bostadsrättslägenheter. Särskiljandet av två typer
av bostadsrättslägenheter i de nämnda avseendena har
befarats leda till osäkerhet med åtföljande risk för
rättsförluster. Detta är grundat på tidigare
erfarenheter.
Bostadsrättslagens förbud mot dubbelupplåtelse har
behandlats vid många olika tillfällen. Bland annat
skedde detta i en departementspromemoria om s.k.
bostadsrättsoptioner m.m. (Ds 1993:54). I
promemorian bedömdes att förbudet inte skulle tas
bort eftersom detta skulle kunna innebära oklarheter
och missförstånd som i sin tur skulle kunna leda
till rättsförluster för hyresgäster i
bostadsrättslägenheter. I stället föreslogs att vid
ombildning fastighetsägaren skulle kunna förvärva en
bostadsrättsoption till de lägenheter som inte
ombildas till bostadsrätter. Optionen förutsatte
kapitaltillskott och medförde inflytande i
föreningen. När en hyresrätt upphörde skulle
optionshavaren kunna hyra ut på nytt eller ombilda
till en bostadsrätt och därefter sälja den.
Optionerna i sig skulle kunna pantsättas och
överlåtas. Gällde det flera optioner i en förening
skulle det ske gemensamt. Förslaget har inte förts
fram till riksdagen.
Utskottet har flera gånger tidigare avstyrkt
motsvarande motionsyrkande (se bl.a. bet.
2000/01:BoU3). Utskottet har då ansett - i likhet
med de slutsatser som redovisats i promemorian - att
negativa effekter skulle uppstå om förbudet togs
bort helt eller delvis. Ett partiellt förbud skulle
dessutom, för att skydda hyresgästerna, behöva
medföra ett förbud för kommunen eller dess bolag att
överlåta bostadsrätten.
Utskottet finner inte anledning att ändra
uppfattning i frågan. Utskottet avstyrker m-
motionen.
Rätten till upplåtelse vid ombildning
I motion 2002/03:Bo317 (s) yrkande 1 föreslås att en
hyresgäst skall ha rätt att på vissa villkor i
efterhand förvärva sin lägenhet till en insats som
bestäms enligt en trappskala där fullt marknadsvärde
behöver betalas först efter 20 år (förslag om
tillkännagivande). I samma motion - yrkande 2 -
föreslås att ett dödsbo efter en hyresgäst skall ha
samma rätt som hyresgästen själv skulle ha haft att
få delta i ombildningen (förslag om
tillkännagivande). Frågorna berörs inte i
regeringens proposition.
En bostadsrättsförening är skyldig att upplåta
bostadsrätt till en bostadshyresgäst som är medlem i
föreningen. En hyresgäst som var hyresgäst vid
föreningens förvärv av huset har en principiell rätt
att bli medlem intill ett år efter föreningens
förvärv av huset (2 kap. 8 § bostadsrättslagen).
Vid en tillkommande ombildning av en hyresrätt
till bostadsrätt kan föreningen vid upplåtelsen
förutom insats ta ut en upplåtelseavgift. En hög
avgift kan innebära att hyresgästen får betala lika
mycket som bostadsrätten skulle betinga vid en
vanlig försäljning. Möjligheterna att ta ut
upplåtelseavgift är dock begränsad av
bostadsrättslagens bestämmelser. Sådan avgift får
inte tas ut förrän efter en månad från den dag
föreningen erbjudit hyresgästen att få lägenheten
upplåten med bostadsrätt. Intill dess sex månader
gått får avgiften högst motsvara ränta på insatsen
(7 kap. 14 § bostadsrättslagen). Ett erbjudande
torde föreningen kunna göra först sedan hyresgästen
blivit medlem. Antar en medlem inom viss tid inte
ett givet erbjudande anses denne ha utträtt ur
föreningen (2 kap. 12 § bostadsrättslagen). Därefter
har hyresgästen inte någon rätt till ombildning.
Det ligger i en ombildande bostadsrättsförenings
intresse att de hyresgäster som av olika anledningar
inte har gått med i bostadsrättsföreningen redan
före fastighetsförvärvet bestämmer sig så snart som
möjligt om de vill bli medlemmar och att det
därefter inom viss tid avgörs om hyresgästens
lägenhet skall ombildas med bostadsrätt. Dessa
frågor avgörs genom bostadsrättslagens regler om
rätt till medlemskap och om föreningens skyldighet
att upplåta bostadsrätt till sina medlemmar. Enligt
utskottets mening kan det inte anses rimligt att en
hyresgäst under någon längre tid skall kunna avvakta
för att se om ombildningen ekonomiskt slår väl ut
och så att säga med facit i hand ha rätt att delta
på i allt väsentligt samma eller liknande villkor
som gällt för de ursprungliga bostadsrättshavarna.
Dessa har ju bestämt sig i ett läge när osäkerheten
varit större och utgjort grunden för att en
ombildning över huvud taget kommit till stånd.
Utskottet avstyrker därför motionens yrkande 1.
Ett undantag till huvudregeln om att föreningen är
skyldig att upplåta bostadsrätt till sina medlemmar
som är hyresgäster gäller när det är bestämt att
hyresförhållandet skall upphöra (4 kap. 6 §
bostadsrättslagen). Om hyresgästen avlider är detta
ett sakligt skäl för uppsägning av sådan tyngd att
dödsboet normalt inte har rätt till förlängning av
hyresavtalet. Dödsboet kan således vanligen inte
utöva hyresrätten någon längre tid efter dödsfallet.
Är frågan om hyresförhållandets bestånd inte avgjord
när frågan om ett upplåtelseföreläggande skall
avgöras avvaktar nämnden att den förstnämnda frågan
avgörs. Det finns särskilda regler som skyddar
makar, sambor, andra samboende m.fl. som alltså har
rätt att överta hyresrätten och få lägenheten
upplåten med bostadsrätt.
Frågan om vilka rättigheter ett dödsbo skall ha är
vanligen intressant i de fall bostadsrätten
representerar ett värde som överstiger de avgifter
som är förknippade med upplåtelsen. Ytterst blir det
fråga om vem reglerna skall gynna - dödsbodelägarna
eller bostadsrättsföreningen som kan tillgodogöra
sig lägenhetens marknadsvärde efter det att dödsboet
lämnat lägenheten. Enligt utskottets mening framstår
det som mest lämpligt att föreningen och ytterst de
medlemmar den består av får dra nytta av den
uppkomna situationen.
En annan ordning skulle dessutom föra med sig
problem när det gäller avgränsningen av ett dödbos
rätt att hyra en lägenhet. Det kan nämligen inte
komma i fråga att låta ett dödsbo få en ovillkorlig
rätt eftersom detta i praktiken skulle innebära att
hyresrätter skulle gå i arv. En i tiden begränsad
rätt skulle skapa svåra avgränsningsproblem.
Dessutom skulle det inte gå att hindra att någon,
t.ex. en dödsbodelägare, bebor lägenheten under den
tid en rätt till förhyrning föreligger. För det fall
att det först efter en längre tid blir klart att en
ombildning inte kommer till stånd skulle dödsboets
(dödsbodelägarens) skyldighet att flytta lätt komma
att bli ifrågasatt. Utskottet befarar att den
föreslagna ordningen i förlängningen skulle medföra
alltmer långtgående krav på en utvidgning av det
besittningsskydd som i dag i princip upphör vid en
hyresgästs död och att dessa krav till slut skulle
gälla även hus där någon ombildning inte är aktuell.
Ett dödsbos rätt till förhyrning skulle dessutom
behöva göras beroende av att dödsboet kan skaffa
fram erforderligt kapital. Det anses att ett dödsbo
i allmänhet bör avvecklas så snart som möjligt. Mot
denna grundtanke strider delvis den i motionen
föreslagna ordningen som bygger på att dödsboet
anskaffar ett kapital i syfte att ytterst öka sina
tillgångar. Detta resonemang gäller även om någon
dödsbodelägare avser att få lägenheten sig
tillskiftad för att bebo den.
Sammantaget finns enligt utskottets mening sådana
tveksamheter att motionsförslaget inte heller i
denna del bör genomföras.
Utskottet avstyrker således båda motionens
yrkanden.
Lagförslagen i övrigt
Utskottet, som inte finner skäl att närmare redovisa
sina överväganden beträffande regeringsförslaget i
de delar det saknas motstående motionsförslag,
tillstyrker lagförslagen i dessa delar.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. Konsumentskyddet vid bostadsrättsförvärv
(punkt 1) (c)
av Rigmor Stenmark (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:Bo1 yrkandena 5 och 6.
Ställningstagande
Det är viktigt att konsumentskyddet stärks vid
förvärv av bostadsrätt och då menar jag både vid
upplåtelser och överlåtelser genom köp. Jag anser
att en översyn bör göras i fråga om vilka
utbildningskrav som bör ställas på
bostadsrättsmäklare för att förmedling av
bostadsrätter skall kunna ske på ett tryggt sätt.
Enligt min mening bör en mäklare ha ett
informationsansvar gentemot
bostadsrättsspekulanterna. Regelsystemet bör ses
över även i denna del. Också frågorna om vilket
ekonomiskt ansvar en förmedlare av upplåtelser och
överlåtelser av bostadsrätter skall ha och hur detta
ansvar skall kunna utkrävas bör göras till föremål
för en översyn. En särskild aspekt som bör
uppmärksammas är också vilka krav på försäkring
eller annan form av garantiförpliktelse som bör
gälla för det fall att mäklarens ansvar görs
gällande. Regeringen bör genomföra den av mig
förordade översynen.
Jag föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad jag framför. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo1 (c) yrkandena
5 och 6.
2. Störningar i boendet (punkt 3) (m, fp, kd)
av Göran Hägglund (kd), Marietta de Pourbaix-
Lundin (m), Nina Lundström (fp), Margareta
Pålsson (m), Lars Tysklind (fp) och Peter
Danielsson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo3 yrkande 2.
Ställningstagande
Utredningens och regeringens bedömningar omfattar
bl.a. att systemet med meddelande på hyresrättens
område i praktiken inte fungerar särskilt bra, att
den störande kan känna sig kränkt av socialnämndens
inblandning och att det kan uppfattas som känsligt
för styrelsen att denna skall vara skyldig att
anmäla en granne till nämnden. Mot denna bakgrund är
det rimligt att utforma förverkandereglerna så att
det ligger på den enskilde bostadsrättshavaren att
ta kontakt med de sociala myndigheterna om han
behöver hjälp och stöd i den situation som
uppkommit. Det finns inte heller skäl att i övrigt
bifalla motionsförslaget.
Vi föreslår att riksdagen avslår motion
2002/03:Bo3 (v) yrkande 2.
3. Andrahandsupplåtelse - rättighetens
omfattning (punkt 4) (fp)
av Nina Lundström (fp) och Lars Tysklind (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 4 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:Bo5 yrkande 1.
Ställningstagande
Vi vill förstärka bostadsrättshavarens rätt att få
upplåta sin lägenhet i andra hand. Utgångspunkten i
lagstiftningen bör vara att bostadsrättshavaren
skall få hyra ut sin lägenhet. Som en allmän
förutsättning bör gälla att uthyrningen inte är till
men varken för föreningen eller de boende. Enligt
gällande rätt kan den enskilde bostadsrättshavaren
efter ett nej från styrelsen få saken prövad vid
hyresnämnden som kan ge honom tillstånd. Vi vill
vända på steken. Bostadsrättshavaren skall alltid
till föreningen anmäla sin avsikt att hyra ut sin
lägenhet. Föreningen skall i det fall den anser att
det finns skäl att förhindra uthyrningen kunna
begära att frågan prövas vid hyresnämnden. Nämnden
skall kunna förbjuda uthyrningen, om den finner att
föreningen har befogad anledning att motsätta sig
den.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med de
lagförslag vi förordar.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi framför. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo5 (fp) yrkande
1.
4. Andrahandsupplåtelse - lagrummets lydelse
(punkt 5) (m)
av Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Margareta
Pålsson (m) och Peter Danielsson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:Bo2 yrkande 1.
Ställningstagande
Bostadsrätten har många likheter med vanlig
äganderätt av en bostad. Bostadsrättshavaren har
betalat för sitt bostadsförvärv, i form av en
insats, och bär normalt det fulla ansvaret för
lägenhetens inre underhåll. Vår grunduppfattning är
därför att också bostadsrättshavaren skall ha en
vidsträckt förfoganderätt. Denna kan emellertid
aldrig bli så vidsträckt som när det gäller
ägarlägenheter, eftersom bostadsrätten är en
kooperativ upplåtelseform och det därför också finns
ett föreningsintresse att beakta. En
bostadsrättsförening bör exempelvis kunna förhindra
att föreningens fastighet genom
andrahandsupplåtelser i praktiken ombildas till ett
hyreshus.
Mot den här bakgrunden tillstyrker vi
propositionens förslag att vidga bostadsrättshavares
rätt till andrahandsuthyrning. Förslaget utgör en
bra avvägning mellan bostadsrättshavarens enskilda
intresse och föreningsintresset. Bostadsrätten
tillgodoser många människors önskemål om
upplåtelseform och har därför en plats vid sidan av
hyresrätter och en form som möjliggör direkt ägande
av lägenheter.
Även om de i propositionen angivna
förutsättningarna för rätten till
andrahandsupplåtelse är godtagbara är regeringens
lagförslag i fråga om ordval olämpligt. Trots att
regeringen vill ge en något mer vidsträckt rätt till
andrahandsupplåtelse för bostadsrättshavaren än
hyresgästen har använder regeringen samma uttryck
som i hyreslagen, nämligen "beaktansvärda skäl". Om
propositionens förslag på denna punkt godtas innebär
det att två lagar med parallella bestämmelser givits
likartad utformning med delvis olika innebörd. Det
är olämpligt. Ett annat uttryck än just
"beaktansvärda skäl" bör därför väljas.
Regeringen bör återkomma med ett nytt förslag i
denna del.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi framför. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo2 (m) yrkande 1.
5. Kontroll över andrahandsupplåtelser och
hyressättning (punkt 6) (c)
av Rigmor Stenmark (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motionerna 2002/03:Bo1 yrkande 4 och
2002/03:Bo206.
Ställningstagande
Något som inte tas upp i propositionen är de problem
som är förknippade med att bostadsrätter köps för
att sedan hyras ut till ockerpriser. Ofta sker
uthyrningen utan erforderligt medgivande från
bostadsrättsföreningen eller tillstånd från
hyresnämnden. De båda problemen, som delvis hänger
samman, har blivit allt vanligare på grund av den
akuta bostadsbrist som råder på bostadsmarknaden i
många delar av vårt land.
De uttag av oskäliga hyror som görs måste stävjas.
Det gäller inte bara att skydda enskilda
bostadssökande mot att betala överhyror. En ofta
förbisedd effekt är att överhyrorna driver upp
priserna för alla bostadsrätter men även för småhus.
Hyreslagens bestämmelse om att den hyresgäst som
betalat en överhyra har rätt att få tillbaka vad han
betalat för mycket är inte särskilt effektiv.
Hyresgästerna drar sig för att med tvång framkalla
att en sådan betalning görs. Särskilt obehagligt
framstår det att använda lagens möjlighet under ett
pågående hyresförhållande.
Bostadsrättsföreningens styrelse bör mot den givna
bakgrunden ges både möjlighet och skyldighet till
ökad insyn i hyressättningen vid uthyrning av en
bostadsrättslägenhet så att inte kostnaden för ett
pågående boende blir oskälig. Föreningens medgivande
till uthyrningen bör inte kunna meddelas med mindre
än att hyran är känd och ligger på en nivå som
motsvarar bruksvärdeshyra. Den otillåtna uthyrningen
av bostadsrättslägenheter måste förhindras och
föreningen bör ges ett ansvar för detta.
Avslutningsvis vill jag nämna att i Göteborg har
både privata och allmännyttiga bostadsbolag gjort en
systematisk genomgång av varje trappuppgång i sina
hus. Varje hyresgäst som inte är skriven på
fastigheten får ett brev för att förklara varför.
Att få bort de svarta andrahandshyreskontrakten har
givits hög prioritet. Jag tycker att det borde mana
till efterföljd också i bostadsrättsföreningarna. I
Stockholm har undersökningar visat att
andrahandshyran ligger i snitt 70 % över
bruksvärdesnivå, ibland 200 % över; undersökningen
gäller visserligen hyresrätter men det finns skäl
att tro att motsvarande även gäller bostadsrätter.
Regeringen bör återkomma med lagförslag i enlighet
med vad jag ovan anför om ökad insyn i
hyressättningen vid andrahandsupplåtelse och ett
utökat ansvar för bostadsrättsföreningarna att
motverka otillåtna andrahandsupplåtelser.
Jag föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad jag framför. Därmed
bifaller riksdagen motionerna 2002/03:Bo1 (c)
yrkande 4 och 2002/03:Bo206 (c).
6. Upprepade betalningsförseningar (punkt 7)
(v)
av Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 7 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen antar inte regeringens förslag till lag om
ändring i bostadsrättslagen (1991:614) i denna del.
Därmed avslår riksdagen proposition 2002/03:12 i
denna del och bifaller motion 2002/03:Bo3 yrkande 3
i denna del.
Ställningstagande
Hyreslagen och bostadsrättslagen tillämpar olika
system för förverkande och återvinning av en
hyresrätt respektive en bostadsrätt. Regeringens
förslag innebär att de båda boendeformerna jämställs
med utgångspunkt i de regler som gäller för
hyresrätten. Detta är i och för sig ett steg i rätt
riktning. Tyvärr innebär regeringsförslaget att det
i bostadsrättslagen införs för bostadsrättshavaren
hårdare regler när det gäller upprepade
betalningsförseningar, vilka regler medför att
återvinningsrätten går förlorad. Vi vill inte
beträffande någon boendeform göra det lättare att
vräka folk från sina bostäder och anser att denna
del av lagförslaget inte skall genomföras. En
bostadsrättshavare som betalt sina skulder till
föreningen innan tiden för återvinningsfristen är
passerad skall inte kunna bli av med sin bostad.
Detta oavsett om det är fråga om en eller flera
förseningar. Ett annat sätt att lösa problemen är
att föreningen ges möjlighet att ta ut en
"straffavgift" för de merkostnader som uppstår till
följd av förseningen.
Vi föreslår att riksdagen inte antar regeringens
förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen
(1991:614) i denna del och tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi framför. Därmed
avslår riksdagen proposition 2002/03:12 i denna del
och bifaller motion 2002/03:Bo3 (v) yrkande 3 i
denna del.
7. Underrättelse om och återvinning vid
betalningsdröjsmål (punkt 8) (m, fp, kd)
av Göran Hägglund (kd), Marietta de Pourbaix-
Lundin (m), Nina Lundström (fp), Margareta
Pålsson (m), Lars Tysklind (fp) och Peter
Danielsson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen avslår motion 2002/03:Bo3 yrkande 3 i
denna del.
Ställningstagande
En bostadsrättshavares betalningsdröjsmål gäller
vanligen också räntor och amorteringar. Därmed kan
lägenheten komma att avyttras genom långivarens
agerande. Någon underrättelse krävs inte av privata
långivare. Det är därför föga meningsfullt att
föreskriva en underrättelseskyldighet för
bostadsrättsföreningen i förhållande till
socialnämnden. Till detta kommer att de åtgärder som
nämnden skulle kunna vidta torde vara avsevärt färre
än vad gäller hyresrätter. Systemet med
underrättelse verkar i praktiken inte fungera
tillfredsställande när det gäller hyresrätter. Vi
anser mot denna bakgrund att det inte bör införas
någon underrättelseskyldighet gentemot
socialnämnden. Vad gäller frågan om socialnämnden
skall ges möjlighet att ta över betalningsansvaret
bör uppmärksammas att ekonomisk hjälp att behålla en
bostadsrätt knappast kan bli aktuellt annat än om
det rör sig om helt temporära problem eller om
bostadsrätten helt saknar värde. I normalfallet
innebär regelsystemet att bostadsrätten skall
avyttras. Det är därför inte heller meningsfullt att
i bostadsrättslagen inför en sådan möjlighet för
socialnämnden. En lagreglering som innebär att de
närmare omständigheterna till en uppsägning på grund
av förverkande till följd av en eller flera
betalningsförsummelser anser vi vara onödig. En
försumlig bostadsrättshavare kommer, om inte förr,
genom återvinningsmeddelandet att få reda på att
uppsägningen gällt betalningsdröjsmål. Det vanliga
är att både betalningspåminnelse sänds ut och att
det i uppsägningen anges på vilken grund denna sker.
V-motionens förslag framstår därför sakna egentligt
ändamål.
Vi ställer oss således inte bakom något av
förslagen i motion 2002/03:Bo3 yrkande 3 i denna
del.
8. Krav på folkbokföring (punkt 10) (m, fp)
av Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina
Lundström (fp), Margareta Pålsson (m), Lars
Tysklind (fp) och Peter Danielsson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 10 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen antar inte regeringens förslag till lag om
ändring i bostadsrättslagen (1991:614) och lag om
ändring i lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt
eller kooperativ hyresrätt i dessa delar. Därmed
avslår riksdagen proposition 2002/03:12 i dessa
delar och bifaller motionerna 2002/03:Bo2 yrkandena
2 och 3 i dessa delar och 2002/03:Bo5 yrkande 2 samt
bifaller delvis motion 2002/03:Bo4 yrkandena 1 och 2
i dessa delar.
Ställningstagande
Regeringen föreslår att bostadshyresgäster skall
vara folkbokförda på fastigheten för att få räknas
med i den kvalificerade majoritet som krävs för ett
beslut om ombildning till bostadsrätt. Regeringen
motiverar detta med att de boendes intressen skall
tillvaratas. Såsom påpekats under remissbehandlingen
finns det i många fall legitima skäl för exempelvis
dubbel bosättning. En hyresgäst kan av olika skäl
även tvingas bo och folkbokföra sig på annan ort.
Det kan bl.a. gälla tingstjänstgöring, studier
utomlands, vikariat eller en långvarig vistelse på
ett sjukhem. Därför är regeringens förslag att kräva
folkbokföring för att få delta i ett beslut om
ombildning en alltför långtgående inskränkning i de
boendes rätt att vara med och besluta. Förslaget
innebär att även sådana hyresgäster som enligt
hyreslagens regler har ett fullständigt
besittningsskydd inte har möjlighet att på
föreningsstämman lägga en verksam röst för
ombildning. Det bör erinras om att besittningsskydd
föreligger endast i de fall man kan bedöma att
lägenheten utgör hyresgästens egentliga hem, låt
vara att hyresgästen tillfälligt bor på annan ort,
eller utgör ett nödvändigt bostadskomplement.
Regeringen anger i propositionen att förslagets
konsekvenser med tanke på syftet för
ombildningsreglerna är acceptabla. Det är emellertid
lätt att göra kopplingen till den rigida politik
regeringen driver med syfte att försvåra
ombildningar.
Kravet på folkbokföring kommer i en del fall att
totalt omöjliggöra ombildning. Det gäller främst i
hus med få lägenheter där så pass många hyresgäster
inte är folkbokförda på fastigheten att det inte går
att uppnå den kvalificerade majoritet lagen i dag
föreskriver. Även om samtliga hyresgäster i huset är
för en ombildning blir den alltså i vissa fall
omöjlig att genomföra på grund av de regeländringar
regeringen vill genomföra. Det är oacceptabelt ur de
boendes perspektiv.
Konsekvenser, som de ovan beskrivna, är enligt vår
mening inte acceptabla. Redan i dag är reglerna för
ombildning alltför långtgående. Vi finner det
naturligt att den som vill skall ges möjlighet att
äga sin bostad. Intill dess att ägarlägenheter har
blivit verklighet är bostadsrätten i praktiken den
enda upplåtelseform som möjliggör bostadsägande - om
än indirekt - i flerbostadshus.
Det är därför viktigt att möjliggöra ombildning
till bostadsrätt för dem som vill ta ett ökat ansvar
för sitt boende. Det gäller inte minst i förorter
där det är angeläget att öka inslaget av
bostadsrätter för att på sikt minska segregationen.
Genom blandning av olika upplåtelseformer ökar de
boendes valfrihet samtidigt som
segregationstendenser till följd av bristande
mångfald i upplåtelseformer motverkas.
Socialdemokraterna har, med stöd av Miljöpartiet och
Vänsterpartiet, höjt kraven för en
bostadsrättsförenings förvärv av fastighet för
ombildning till bostadsrätt och för att göra en
intresseanmälan för sådant förvärv, till att gälla
minst två tredjedelar av hyresgästerna. Nu vill
regeringen ytterligare inskränka möjligheterna att
ombilda från hyresrätt till bostadsrätt.
Förslaget med krav på folkbokföring bör inte
genomföras därför att det motverkar möjligheterna
till ombildning. Det torde dessutom sakna den
effektivitet som bör krävas när det gäller en lags
måluppfyllelse. Regeringen är inte ens säker på att
lämnandet av oriktiga uppgifter i ett
folkbokföringsärende är straffbart. Vi tror inte att
de individer som medverkar vid oriktiga ombildningar
kommer att avhålla sig från medverkan på grund av
regeringens svaga ord.
Vi föreslår att riksdagen inte antar regeringens
förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen
(1991:614) och lag om ändring i lagen (1982:352) om
rätt till fastighetsförvärv för ombildning till
bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt i dessa
delar. Därmed avslår riksdagen proposition
2002/03:12 i dessa delar och bifaller motionerna
2002/03:Bo2 (m) yrkandena 2 och 3 i dessa delar,
2002/03:Bo5 (fp) yrkande 2 samt bifaller delvis
motion 2002/03:Bo4 (kd) yrkandena 1 och 2 i dessa
delar.
9. Krav på folkbokföring (punkt 10) (kd)
av Göran Hägglund (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 10
borde ha följande lydelse:
Riksdagen antar inte regeringens förslag till lag om
ändring i bostadsrättslagen (1991:614) och lag om
ändring i lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt
eller kooperativ hyresrätt i dessa delar. Därmed
avslår riksdagen proposition 2002/03:12 i dessa
delar och bifaller delvis motionerna 2002/03:Bo2
yrkandena 2 och 3 i dessa delar, 2002/03:Bo4
yrkandena 1 och 2 i dessa delar och 2002/03:Bo5
yrkande 2.
Ställningstagande
Jag anser att det bör införas ett krav på
folkbokföring med de syften som regeringen anger.
Däremot anser jag att detta krav inte bör utformas
på det sätt som föreslagits i propositionen. Dess
förslag försvårar inte bara möjligheterna till
ombildning ytterligare utan medger på ett
synnerligen principvidrigt sätt att vissa medlemmar
i en bostadsrättsförening vid föreningsstämma
tillåts rösta nej men inte ja till en ombildning.
Att regeringen genom regeländringar återigen
angriper bostadskrisens symtom, snarare än dess
orsaker, är signifikativt för den rådande
bostadspolitikens avsaknad av framåtblickande och
handlingskraft. Det är bristen på bostäder som
skapar förutsättningar och incitament för falska
bostadsrättsomvandlingar.
I propositionen föreslås att en bostadshyresgäst,
för att få räknas med i den kvalificerade majoritet
som krävs vid en ombildning, skall vara folkbokförd
på fastigheten.
Regeringsförslaget kommer att få en del mycket
negativa konsekvenser. Det gäller exempelvis en
fastighet med åtta lägenheter, där tre lägenheter
bebos av hyresgäster som inte är folkbokförda på
fastigheten. Propositionens förslag innebär en
omöjlighet för hyresgästerna att förvärva huset för
ombildning till bostadsrätt, även om de är totalt
eniga. Det är inte rimligt att göra det svårare för
de faktiskt boende att förvärva ett hus för
ombildning bara därför att det där förekommer helt
legitima andrahandsuthyrningar och
övernattningslägenheter.
Regeringen försvarar de mot en ombildning verkande
konsekvenserna av sitt förslag med att en ombildning
"torde" ha större förutsättningar att bli
framgångsrik ju fler medlemmar som faktiskt bor i
huset. Det måste dock vara upp till medlemmarna i
bostadsrättsföreningen att bedöma förutsättningarna
för att en ombildning skall bli framgångsrik.
Regeringen använder således en mycket grov
ammunition för att komma åt det identifierade
problemet. Denna innebär dock inte att
folkbokföringskravet på något sätt eliminerar
möjligheterna att ombilda fastigheter genom
bulvaner. Kravet försvårar, men personer kommer,
lika väl som de kan underteckna ett "falskt"
hyreskontrakt, att vara beredda att ändra sin
folkbokföring om tillräckligt mycket finns att tjäna
på detta. Från propositionen kan i denna del citeras
att det tidigare - vid antagande av
folkbokföringslagen - inte kommit att föreslås någon
särskild kriminalisering av oriktigt
uppgiftslämnande i ett folkbokföringsärende men att
"det inte är uteslutet att straffansvar ändå kan
komma i fråga". Som regeringen konstaterar kan
kravet på folkbokföring på sin höjd "minska risken
för kringgående". Mot bakgrund av den relativa
trubbigheten i folkbokföringskravet, är det
angeläget att utforma reglerna på ett sådant sätt
att förutsättningarna inte ytterligare försämras för
de faktiskt boende att förvärva ett hus för
ombildning till bostadsrätt.
Också jag ser ett behov av att försvåra för
oseriösa fastighetsägare att genom bulvaner driva
igenom ombildningar mot de boendes vilja, men det
måste i första hand vara de boendes intressen som
skall tas till vara. Men varken propositionens
förslag till förändringar eller senare års
riksdagsbeslut gällande ombildningar stärker de
boendes inflytande. Alltmer har regeringens politik
inriktats på att försvåra ombildningar. Därigenom
sker ombildningar allt mindre på de boendes villkor.
Kravet på kvalificerad majoritet har följts av
införandet av en plikt att söka tillstånd av
länsstyrelsen vid ombildningar i allmännyttans
fastighetsbestånd. Propositionen genomsyras av en
attityd till bostadsrättsombildningar som om dessa
mest av allt är ett problem.
Jag anser att endast de som faktiskt bor på en
fastighet är de som skall ha möjlighet att driva
igenom en ombildning. Som konstateras i
propositionen är det svårt att på ett annat mer
precist sätt avgöra vilka som faktiskt bor på en
fastighet än genom en avstämning mot
folkbokföringen. Ett folkbokföringskriterium är
därför rimligt, men detta bör också påverka
beräkningsunderlaget.
Ett beslut om ombildning skall enligt
propositionen fortsättningsvis vara giltigt om
hyresgästerna i minst två tredjedelar av de uthyrda
lägenheterna har gått med på beslutet. Det nya är
att en bostadshyresgäst, för att få räknas med i den
kvalificerade majoriteten, skall vara folkbokförd på
fastigheten. Däremot behöver bostadshyresgäster,
enligt propositionen, inte vara folkbokförda på
fastigheten för att räknas in i
beräkningsunderlaget. I stället kommer dessa
automatiskt att räknas till dem som röstar nej till
ombildning. Det strider mot grundläggande principer
att en hyresgäst räknas in i beräkningsunderlaget
utan att ha möjlighet att påverka beslutet.
Bostadslägenheter som saknar på fastigheten
folkbokförd hyresgäst borde i detta sammanhang
jämställas med icke uthyrda lägenheter, och därmed
inte tillåtas påverka majoritetsförhållandena.
Bestämmelsen i 9 kap. 19 § bostadsrättslagen om
erforderlig majoritet vid ombildningsbeslut bör
således förändras på ett annat sätt än regeringen
föreslagit. Majoritetskravet bör gälla hyresgästerna
i de lägenheter som omfattas av förvärvet, är
uthyrda och, vad gäller bostadslägenheter, har på
fastigheten folkbokförd hyresgäst. Motsvarande
ändring bör göras i 3 § andra stycket 2 lagen
(1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för
ombildning till bostadsrätt eller kooperativ
hyresrätt, där bestämmelserna rörande
intresseanmälan för ombildning finns.
De av mig föreslagna lagändringarna innebär också
att, om fler hyresgäster hyr en lägenhet gemensamt,
det skall vara tillräckligt att någon av dem är
folkbokförd på fastigheten för att deras röst skall
få räknas med, för eller emot. Propositionens
folkbokföringskrav som omfattar samtliga hyresgäster
i en lägenhet får oönskade konsekvenser bl.a. för en
familj där mannen och hustrun hyr en lägenhet
gemensamt men bor på skilda adresser.
Jag föreslår att riksdagen inte antar regeringens
förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen
(1991:614) och lag om ändring i lagen (1982:352) om
rätt till fastighetsförvärv för ombildning till
bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt i dessa delar
och att riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad jag framför. Därmed avslår riksdagen
proposition 2002/03:12 i dessa delar och bifaller
delvis motionerna 2002/03:Bo4 (kd) yrkandena 1 och 2
i dessa delar, 2002/03:Bo2 (m) yrkandena 2 och 3 i
dessa delar och 2002/03:Bo5 (fp) yrkande 2.
10. Kravet på kvalificerad majoritet (punkt 11)
(m, fp, kd, c)
av Göran Hägglund (kd), Marietta de Pourbaix-
Lundin (m), Nina Lundström (fp), Margareta
Pålsson (m), Lars Tysklind (fp), Rigmor Stenmark
(c) och Peter Danielsson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen helt eller delvis motionerna 2002/03: Bo1
yrkandena 1 och 2, 2002/03:Bo2 yrkandena 2 och 3 i
dessa delar, 2002/03:Bo4 yrkandena 1 och 2 i dessa
delar, 2002/03:Bo238 yrkande 8, 2002/03:Bo267
yrkandena 32 och 33, 2002/03:Bo290 yrkande 7 och
2002/03: Bo291 yrkande 17 samt avslår motion
2002/03:Bo3 yrkande 6.
Ställningstagande
Utgångspunkten för den bostadspolitik vi vill skall
föras är att människor själva skall kunna välja den
bostad de önskar. Bostadsmarknaden skall styras av
människors efterfrågan och fria val, inte av
regleringar och politiska eller administrativa
beslut. Bostadspolitiken skall ge förutsättningar
för bevarande och utveckling av olika
upplåtelseformer som kan tillgodose olika individers
önskemål i olika skeden av livet. En viktig
målsättning är att boende i flerfamiljshus skall ges
möjlighet att äga och förvalta de hus de bebor.
Starka bostadssociala skäl talar särskilt för att
ombildningar bör komma till stånd i ensidigt
sammansatta förortsområden som ofta utgjorde en del
av det s.k. miljonprogrammet och domineras av
allmännyttiga hyresrätter. På sikt kan en sådan
förändring motverka segregation och utanförskap.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet och
Vänsterpartiet har valt att försvåra alla
hyresgästers möjligheter att ta över sina hus. I
stället för anslutning från mer än hälften av
hyresgästerna, krävs det numera två tredjedels
majoritet för att en förening skall kunna göra
intresseanmälan och för att den skall få förvärva en
fastighet för att bilda antingen bostadsrätt eller
kooperativ hyresrätt. Syftet med denna skärpning är
att försvåra för människor som vill äga och förvalta
sin bostad. Vi har konsekvent hävdat att det utökade
majoritetskravet är omotiverat och att det skall
vara tillräckligt om mer än hälften av hyresgästerna
är för ombildningen. Kraven på kvalificerad
majoritet måste snarast ersättas av krav på enkel
majoritet. Det är värt att notera att Vänsterpartiet
nu tar ytterligare ett steg i motsatt riktning genom
sitt krav på enhällighet bland hyresgästerna för att
dessa gemensamt skall kunna förvärva den fastighet
de bebor.
Vi föreslår med hänvisning till detta endast att
riksdagen för regeringen tillkännager som sin mening
vad vi framför. Därmed bifaller riksdagen helt eller
delvis motionerna 2002/03:Bo2 (m) yrkandena 2 och 3
i dessa delar, 2002/03:Bo238 (m) yrkande 8,
2002/03:Bo290 (fp) yrkande 7 (partimotion),
2002/03:Bo4 (kd) yrkandena 1 och 2 i dessa delar,
2002/03:Bo291 (kd) yrkande 17, 2002/03:Bo267 (c)
yrkandena 32 och 33 (partimotion) och 2002/03:Bo1
(c) yrkandena 1 och 2 samt avslår motion 2002/03:Bo3
(v) yrkande 6.
11. Kravet på kvalificerad majoritet (punkt 11)
(v)
av Owe Hellberg (v) och Sten Lundström (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 11 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:Bo3 yrkande 6 och avslår
motionerna 2002/03:Bo1 yrkandena 1 och 2,
2002/03:Bo2 yrkandena 2 och 3 i dessa delar,
2002/03:Bo4 yrkandena 1 och 2 i dessa delar,
2002/03: Bo238 yrkande 8, 2002/03:Bo267 yrkandena 32
och 33, 2002/03:Bo290 yrkande 7 samt 2002/03:Bo291
yrkande 17.
Ställningstagande
Regeringen föreslår en skärpning av
förutsättningarna för ombildning av hyresrätt till
bostadsrätt genom det av utskottet redan behandlade
kravet på folkbokföring. Lagändringen avser att
komma till rätta med nu förekommande falska
ombildningar med mygel och förfalskningar av
namnteckningar och ge dem som i verkligheten bor på
fastigheten den avgörande roll som de vederbörligen
skall ha. Det bör observeras att alla boende inte
har ett fritt val när det gäller frågan om de vill
bo kvar som hyresgäster eller bostadsrättshavare.
Avgörande för många blir de ekonomiska villkor under
vilka de lever. För dem som kommer att bo kvar som
hyresgäster till den bostadsrättsförening som bildas
kan livet försvåras. Dels blir de hyresgäster hos
sina tidigare grannar. Dels verkar ett ekonomiskt
intresse från föreningens sida att "göra sig av med"
de kvarvarande hyresgästerna. Hyresgästen har en
gång i tiden hyrt en lägenhet hos en hyresvärd som
var inriktad på att bedriva uthyrningsverksamhet men
inte av en hyresvärd som har som mål att förvalta
sina ägares egna bostäder där uthyrningsverksamheten
endast är något sekundärt, ofta med en inriktning
att hyresförhållandena skall upphöra. En försäljning
av en tidigare hyresrättslägenhet i form av en
bostadsrätt kan ge föreningen betydande inkomster.
Enligt vad vi har erfarit utsätts en del hyresgäster
för trakasserier, övertalning med löften om andra
lägenheter osv. Detta är ingen bra situation, och vi
vill därför skärpa kraven när det gäller
ombildningsvillkoren. Vi vill att alla hyresgäster
skall ge sitt godkännande för att en
bostadsrättsförening skall kunna besluta att göra
ett fastighetsförvärv för ombildning till
bostadsrätt. För att göra en intresseanmälan till
inskrivningsmyndigheten, vilken anmälan grundlägger
en förköpsrätt, bör motsvarande krav gälla.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi framför. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo3 (v) yrkande 6
samt avslår motionerna 2002/03:Bo1 (c) yrkandena 1
och 2, 2002/03:Bo2 (m) yrkandena 2 och 3 i dessa
delar, 2002/03:Bo4 (kd) yrkandena 1 och 2 i dessa
delar, 2002/03:Bo238 (m) yrkande 8, 2002/03:Bo267
(c) yrkandena 32 och 33, 2002/03:Bo290 (fp) yrkande
7 och 2002/03:Bo291 (kd) yrkande 17.
12. Information och kontroll (punkt 12,
motiveringen) (m, fp, kd)
av Göran Hägglund (kd), Marietta de Pourbaix-
Lundin (m), Nina Lundström (fp), Margareta
Pålsson (m), Lars Tysklind (fp) och Peter
Danielsson (m).
Ställningstagande
Mot bakgrund av de i utskottets betänkande
redovisade bestämmelserna om de handlingar som skall
hållas tillgängliga anser vi att det inte finns
tillräckliga skäl att införa ytterligare
bestämmelser som syftar till att hyresgästerna skall
få information om en i huset aktiv förenings planer
och verksamhet som avser en bostadsrättsomvandling.
I övrigt är vi ense med majoriteten.
Vi avstyrker med hänvisning till detta v- och c-
motionerna.
13. Information och kontroll (punkt 12) (c)
av Rigmor Stenmark (c).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 12
borde ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen motion 2002/03:Bo1 yrkande 3 och bifaller
delvis motion 2002/03:Bo3 yrkande 5.
Ställningstagande
Alla boende måste få ta del av information och
upplysas om sin rättighet att avge sin röst vid
ombildning. Jag anser att hyresvärden eller
bostadsrättsföreningen genom lag skall åläggas en
skyldighet att se till att adekvat information
lämnas de boende. Den hyresvärd eller
bostadsrättsförening som inte uppfyller sin
skyldighet bör bli föremål för någon form av
sanktion. En översyn bör göras med den av mig givna
inriktningen. Jag ställer mig inte heller främmande
till att inskrivningsmyndigheten kan behöva ges
utökade uppgifter när det gäller information och
kontroll av lagens efterlevnad. Det gäller bl.a. i
fråga om den ekonomiska planen och andra handlingar
varit tillgängliga för de boende.
Jag föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad jag framför. Därmed
bifaller riksdagen motion 2002/03:Bo1 (c) yrkande 3
och bifaller delvis motion 2002/03:Bo3 (v) yrkande
5.
14. Förbudet mot dubbelupplåtelse (punkt 13)
(m, kd)
av Göran Hägglund (kd), Marietta de Pourbaix-
Lundin (m), Margareta Pålsson (m) och Peter
Danielsson (m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 13 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservationen. Därmed bifaller
riksdagen delvis motion 2002/03:Bo238 yrkande 17.
Ställningstagande
Enligt vår mening behövs flera åtgärder som
underlättar ombildning av hyresrätter till
bostadsrätter. Sådan ombildning är av särskild
betydelse i områden med en ensidig social
sammansättning, vilka områden ofta är dominerade av
kommunalt ägda hyreshus. Fler bostadsrätter i dessa
områden kan öka intresset för inflyttning liksom det
kan öka intresset bland dem som redan bor där både
för området och för de hus de bebor.
Priset för en ombildning är starkt beroende av
andelen hyresgäster som vill medverka. Förbudet mot
dubbelupplåtelse bör upphävas så att det blir
möjligt att upplåta en lägenhet med bostadsrätt till
ett kommunalt bostadsbolag oavsett ett pågående
hyresförhållande. Detta skulle innebära att det
kommunala bolaget kan ligga kvar med kapital när
fastigheten ombildas. Ombildning skulle på detta
sätt kunna bli möjlig också i de fall där det i
dagsläget inte finns ett tillräckligt antal hushåll
med en ekonomi som tillåter dem att delta i
ombildningen. De hushåll som förblir hyresgäster kan
tillförsäkras rätten att senare förvärva
bostadsrätten. I de fall ett hyresförhållande upphör
kan bostadsrätten försäljas på marknaden med
inkomster för det kommunala bostadsbolaget.
Naturligtvis kan bolaget i stället välja att på nytt
hyra ut lägenheten. Hur bolaget skall handskas med
de lägenheter som efter hand blir lediga är en fråga
vilken, i enlighet med den grundlagsfästa principen
om den kommunala självstyrelsen, får avgöras av
respektive kommun med hänsyn till de lokala
förhållandena. Kommunen kan t.ex. använda dessa
lägenheter för integrationsändamål eller för att
tillgodose akuta bostadsbehov.
Hyresgästerna i de lägenheter som efter en
ombildning innehas av det kommunala bostadsbolaget
skulle fortsättningsvis ha samma hyresvärd som
tidigare. Detta ger kontinuitet åt
hyresförhållandet, vilket av många hyresgäster
upplevs som tryggt. Hyresgästerna bör dessutom i lag
tillförsäkras samma rättigheter som andra
hyresgäster, t.ex. vad gäller byte av lägenhet.
Vid riksmötet 1993/94 behandlade riksdagen ett med
m-motionen i allt väsentligt likalydande
motionsförslag. På förslag av ett enhälligt
bostadsutskott gav riksdagen regeringen till känna
(bet. 1993/94:BoU21, rskr. 1993/94:373) att det
förslag som förts fram i motionen borde ingå i
regeringens fortsatta överväganden beträffande de
närbesläktade förslag som förts fram i en
departementspromemoria om bostadsrättsoptioner m.m.
(Ds 1993:54). Regeringen valde att inte efterkomma
tillkännagivandet.
Enligt vår mening bör regeringen nu åter ges i
uppdrag att se över bestämmelserna i
bostadsrättslagen och hyreslagen i syfte att ändra
förbudet mot dubbelupplåtelse så att det i en
ombildningssituation blir möjligt att upplåta en
lägenhet med bostadsrätt till ett kommunalt
bostadsbolag, eller eventuellt också kommunen
direkt, oaktat att lägenheten är uthyrd. Vi anser
alltså att riksdagen bör ställa sig bakom vårt och
Kommitténs för hemlösa förslag till förändring av
bostadsrättslagens bestämmelser.
Vi föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad vi framför. Därmed
bifaller riksdagen delvis motion 2002/03:Bo238 (m)
yrkande 17.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
I proposition 2002/03:12 föreslås att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),
2. lag om ändring i lagen (1973:188) om
arrendenämnder och hyresnämnder,
3. lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt
eller kooperativ hyresrätt,
4. lag om ändring i lagen (2002:93) om kooperativ
hyresrätt.
Följdmotioner
2002/03:Bo1 av Rigmor Stenmark m.fl. (c):
1. Riksdagen beslutar att 9 kap. 19 §
bostadsrättslagen (1991:614) skall ges följande
lydelse: En bostadsrättsförenings beslut att
förvärva ett hus för ombildning av hyresrätt till
bostadsrätt skall fattas på en föreningsstämma.
Beslutet är giltigt, om hyresgästerna i mer än
hälften av de uthyrda lägenheter som omfattas av
förvärvet har gått med på beslutet. Dessa
hyresgäster skall vara medlemmar i
bostadsrättsföreningen och, vad gäller
bostadshyresgäster, folkbokförda på fastigheten.
Vid beräkningen av antalet lägenheter tillämpas 1
kap. 5 § andra stycket. Protokollet från
föreningsstämman skall innehålla uppgift om hur
rösterna har beräknats och hållas tillgängligt för
hyresgästerna och ägaren av huset.
2. Riksdagen beslutar att 3 § andra stycket 2 lagen
(1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för
ombildning till bostadsrätt eller kooperativ
hyresrätt skall ges följande lydelse: att
hyresgästerna i mer än hälften av de uthyrda
lägenheterna skriftligen har förklarat sig
intresserade av ombildningen, samt och att dessa
hyresgäster är medlemmar i föreningen och - om de
är bostadshyresgäster och anmälan avser ombildning
till bostadsrätt - även är folkbokförda på
fastigheten, och
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om hyresvärdars och
bostadsrättsföreningars obligatoriska
informationsansvar.
4. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag om ökad insyn för bostadsrättsföreningens
styrelse i hyressättningen vid
andrahandsuthyrning.
5. Riksdagen begär att regeringen återkommer med
förslag om bostadsrättsmäklares informationsansvar
samt ekonomiska ansvar.
6. Riksdagen begär att regeringen gör en översyn
rörande utbildning av särskilda hyres- eller
bostadsrättsmäklare.
2002/03:Bo2 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.
(m):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om begreppet
beaktansvärda skäl i 7 kap. 11 § första stycket
bostadsrättslagen (1991:614).
2. Riksdagen beslutar om ändring i 3 § andra stycket
lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv
för ombildning till bostadsrätt eller kooperativ
hyresrätt enligt följande. "Föreningen skall till
sin anmälan foga ett intyg av föreningens styrelse
om 1. hur många lägenheter som finns i den fasta
egendom som anmälan omfattar, 2. att hyresgästerna
i mer än hälften av de uthyrda lägenheterna
skriftligen har förklarat sig intresserade av
ombildningen och att dessa hyresgäster är
medlemmar i föreningen, och 3. att samtliga
lägenheter i en småhusenhet som omfattas av
anmälan hyrs för något annat ändamål än
fritidsändamål."
3. Riksdagen beslutar om ändring av 9 kap. 19 §
första stycket bostadsrättslagen (1991:614) enligt
följande. "En bostadsrättsförenings beslut att
förvärva ett hus för ombildning av hyresrätt till
bostadsrätt skall fattas på en föreningsstämma.
Beslutet är giltigt, om hyresgästerna i mer än
hälften av de uthyrda lägenheter som omfattas av
förvärvet har gått med på beslutet. Dessa
hyresgäster skall vara medlemmar i
bostadsrättsföreningen. Vid beräkningen av antalet
lägenheter tillämpas 1 kap. 5 § andra stycket."
2002/03:Bo3 av Owe Hellberg och Sten Lundström (v):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ansvaret för det
inre lägenhetsunderhållet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om störningar i
boendet.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
betalningsförseningar.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om de enskilda
bostadsrättsinnehavarnas enskilda insatser.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ett utökat ansvar
för inskrivningsmyndigheten.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om villkoren för
ombildning av hyresrätt till bostadsrätt.
2002/03:Bo4 av Göran Hägglund m.fl. (kd):
1. Riksdagen beslutar om ändring av 9 kap. 19 §
första stycket bostadsrättslagen (1991:614) i
enlighet med vad som anförs i motionen.
2. Riksdagen beslutar om ändring av 3 § andra
stycket lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt
eller kooperativ hyresrätt i enlighet med vad som
anförs i motionen.
2002/03:Bo5 av Nina Lundström m.fl. (fp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
andrahandsupplåtelse.
2. Riksdagen avslår förslaget om att
bostadshyresgäster skall vara folkbokförda i
fastigheten för att räknas med i den kvalificerade
majoriteten för ombildning till bostadsrätt.
Motioner från allmänna motionstiden
2002/03:Bo206 av Rigmor Stenmark (c):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om en översyn av
bostadsrättslagen i den del som handlar om uthyrning
av lägenhet i andra hand.
2002/03:Bo238 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl.
(m):
8. Riksdagen beslutar att återinföra kravet på enkel
majoritet för ombildning till bostadsrätt i
enlighet med vad som anförs i motionen.
17. Riksdagen beslutar att partiellt upphäva
förbudet mot dubbelupplåtelse i enlighet med vad
som anförs i motionen.
2002/03:Bo267 av Maud Olofsson m.fl. (c):
32. Riksdagen beslutar att 9 kap. 19 §
bostadsrättslagen (1991:614) skall ges följande
lydelse: En bostadsrättsförenings beslut att
förvärva ett hus för ombildning av hyresrätt till
bostadsrätt skall fattas på en föreningsstämma.
Beslutet är giltigt, om hyresgästerna i mer än
hälften av de uthyrda lägenheter som omfattas av
förvärvet har gått med på beslutet. Dessa
hyresgäster skall vara medlemmar i
bostadsrättsföreningen. Vid beräkning av antalet
lägenheter tillämpas 1 kap. 5 § andra stycket.
Protokollet från föreningsstämman skall innehålla
uppgift om hur rösterna har beräknats och hållas
tillgängligt för hyresgästerna och ägaren av
huset.
33. Riksdagen beslutar att 3 § andra stycket lagen
(1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för
ombildning till bostadsrätt skall ges följande
lydelse: att hyresgästerna i mer än hälften av de
uthyrda lägenheterna skriftligen har förklarat sig
intresserade av en ombildning av hyresrätt till
bostadsrätt, och att dessa hyresgäster är
medlemmar i bostadsrättsföreningen.
2002/03:Bo290 av Lars Leijonborg m.fl. (fp):
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om regelverket för
ombildande av hyresrätt till bostadsrätt.
2002/03:Bo291 av Göran Hägglund m.fl. (kd):
17. Riksdagen beslutar att ombildning till
bostadsrätt skall kunna ske om minst hälften av de
boende anger att de önskar det.
2002/03:Bo317 av Nikos Papadopoulos m.fl. (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att eftersläntrare
vid ombildning till bostadsrätt skall beredas
tillfälle att på vissa villkor förvärva sina
lägenheter enligt en trappskala, innebärande att
fullt marknadsvärde skall betalas först efter 20
år.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att dödsbo efter
hyresgäst skall ha samma rätt som hyresgästen själv
att deltaga i ombildning till bostadsrätt.
Bilaga 2
Regeringens lagförslag