Arbetsmarknadsutskottets betänkande
2002/03:AU4
Vissa frågor om arbetslöshetsförsäkringen m.m.
Sammanfattning
I detta betänkande behandlas omkring 30
motionsyrkanden från den allmänna motionstiden
hösten 2002 som tar upp olika frågor om
arbetslöshetsförsäkringen. I betänkandet behandlas
också delar av Riksdagens revisorers förslag
angående familjehemsvården, 2002/03:RR8, med
följdmotion. Förslaget avser frågan dels om
familjehemsföräldrars rätt till
arbetslöshetsersättning, dels om familjehemsuppdrag
skall räknas som s.k. överhoppningsbar tid vid
prövning av rätten till ersättning.
Samtliga motioner avstyrks. Även Riksdagens
revisorers förslag om ändrade regler för
arbetslöshetsförsäkringen avseende
familjehemsföräldrar avstyrks med motiveringen att
det pågår arbete inom Regeringskansliet.
Totalt har företrädarna för Moderaterna,
Folkpartiet, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet,
Centerpartiet och Miljöpartiet avgivit sju
reservationer och ett särskilt yttrande i ärendet.
Utskottets förslag till riksdagsbeslut
1. En allmän översyn av
arbetslöshetsförsäkringen
Riksdagen avslår motion 2002/03:A324 yrkandena
4 och 9 (kd).
Reservation 1 (m, fp, kd, c)
2. Inträdesvillkor m.m.
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A236
yrkande 3 (mp), 2002/03:A324 yrkande 3 (kd),
2002/03:A363 (s), 2002/03:A365 yrkande 7 (v),
2002/03:Sf289 yrkande 19 (mp) och 2002/03:Sf336
yrkande 10 (v).
Reservation 2 (kd)
Reservation 3 (v)
Reservation 4 (mp)
3. Familjehemsföräldrars rätt till
ersättning m.m.
Riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag
2002/03:RR8 punkt 4 i denna del samt motionerna
2002/03:A242 yrkande 29 (kd), 2002/03:A260 (kd),
2002/03:A324 yrkande 8 (kd) och 2002/03:So9
yrkande 5 (v).
Reservation 5 (kd)
4. Förtroendeuppdrag
Riksdagen avslår motion 2002/03:A265 (s).
5. Överhoppningsbar tid för
familjehemsföräldrar
Riksdagen avslår Riksdagens revisorers förslag
2002/03:RR8 punkt 4 i denna del.
6. A-kassa vid studier
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A280 (s)
och 2002/03:A324
yrkande 5 (kd).
Reservation 6 (kd, c)
7. Arbetslöshetsersättning och
föräldraledighet
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A221 (s)
och 2002/03:A310 (s).
8. Företagarnas ersättningsrätt
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:A201 (mp),
2002/03:A202 yrkandena 2 och 3 (c), 2002/03:A239
yrkande 36 (c), 2002/03:A240 yrkande 2 (v),
2002/03:A324 yrkande 7 (kd), 2002/03:N306
yrkandena 5 och 6 (c), 2002/03:N344 yrkande 1 (s)
samt 2002/03:N396 yrkande 1 (mp).
Reservation 7 (m, fp, kd, c)
9. Utbetalning av aktivitetsstöd
Riksdagen avslår motion 2002/03:A281 (s).
10. Arbetsgivarintyg
Riksdagen avslår motion 2002/03:A290 (s).
Stockholm den 11 mars 2003
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Anders Karlsson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anders
Karlsson (s), Margareta Andersson (c), Laila
Bjurling (s), Sonja Fransson (s), Camilla Sköld
Jansson (v), Patrik Norinder (m), Lars Lilja (s),
Tina Acketoft (fp), Berit Högman (s), Henrik Westman
(m), Britta Lejon (s), Ulf Holm (mp), Luciano
Astudillo (s), Tobias Billström (m), Mauricio Rojas
(fp), Annelie Enochson (kd) och Mariam Osman
Sherifay (s).
2002/03
AU4
Redogörelse för ärendet
Utskottet behandlade hösten 2002 olika frågor om
arbetsmarknadspolitik i budgetbetänkande
2002/03:AU1. Förutom budgetpropositionen 2002/03:1
och med anledning av denna väckta motioner
behandlades även ett antal fristående motioner som
väckts under den allmänna motionstiden. Betänkandet
avsåg i huvudsak strikt budgetrelaterade frågor.
Detta betänkande tar upp kvarvarande motioner om
olika frågor med anknytning till
arbetslöshetsförsäkringen. I betänkandet behandlas
också delar av Riksdagens revisorers förslag
angående familjehemsvården, 2002/03:RR8, och en
motion som väckts med anledning av förslaget.
Samtliga motioner anges i den följande
framställningen utan angivande av årtal (2002/03).
Utskottets överväganden
Allmänna frågor
Utskottets förslag i korthet
I detta avsnitt behandlar utskottet en motion
med yrkanden om tillsättande av en utredning
med uppdrag att se över kopplingen mellan de
fackliga organisationerna och
arbetslöshetskassorna samt att lämna förslag
till en ny arbetslöshetsförsäkring. Motionen
avstyrks.
Jämför reservation 1 (m, fp, kd, c).
Bakgrund
Arbetslöshetsförsäkringen omfattar både arbetstagare
och företagare och regleras i lagen (1997:238) om
arbetslöshetsförsäkring (ALF). Den består av en
grundförsäkring och en inkomstbortfallsförsäkring.
För att vara berättigad till ersättning från
inkomstbortfallsförsäkringen skall den arbetslöse ha
varit medlem i en arbetslöshetskassa i minst tolv
månader (medlemsvillkor). Vidare krävs att den
arbetslöse under en bestämd period utfört en viss
mängd förvärvsarbete (arbetsvillkor) och att han
eller hon bl.a. är aktivt arbetssökande
(grundvillkor).
Arbetslösa som uppfyller arbets- och
grundvillkoren men inte medlemsvillkoret har rätt
till ersättning från grundförsäkringen. Sådan
ersättning kan även lämnas till den som i stället
för arbetsvillkoret uppfyller ett s.k.
studerandevillkor.
Arbetslöshetsersättning utges under längst 300
ersättningsdagar. En ersättningsperiod kan dock bli
förlängd med högst 300 dagar utan att den
arbetssökande behöver uppfylla ett nytt
arbetsvillkor. Under de första 100
ersättningsdagarna har den arbetssökande rätt att
begränsa sitt arbetssökande till lämpliga arbeten
inom sitt yrke och till närområdet. Ersättningen
från arbetslöshetsförsäkringen lämnas i form av
dagpenning, dvs. ett per dag beräknat belopp. När
det gäller inkomstbortfallsförsäkringen lämnas
dagpenning med 80 % av den försäkrades tidigare
dagsförtjänst, dock lägst 320 kr. De första 100
dagarna i en ersättningsperiod lämnas s.k. förhöjd
dagpenning. Den högsta dagpenningen är då 730 kr per
dag. Därefter är den högsta dagpenningen 680 kr per
dag. För arbetslösa som endast har grundförsäkring
lämnas ett s.k. grundbelopp med 320 kr per dag.
Hösten 2000 genomfördes ett antal ändringar i
arbetslöshetsförsäkringen. Dessa ändringar var en
fortsättning på det förändringsarbete som hade
påbörjats samma vår när riksdagen antog regeringens
proposition Förnyad arbetsmarknadspolitik för
delaktighet och tillväxt (prop. 1999/2000:98) och
som bl.a. ledde till att det arbetsmarknadspolitiska
programmet aktivitetsgaranti infördes i hela landet
fr.o.m. den 1 augusti 2000.
Våren 2002 ställde sig riksdagen också bakom ett
förslag från regeringen om att inrätta en ny
myndighet, Inspektionen för
arbetslöshetsförsäkringen (jfr prop. 2001/02:151,
bet. AU7, rskr. 243). Det är tänkt att Inspektionen
fr.o.m. halvårsskiftet 2003 skall ta över samtliga
av Arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) nuvarande
arbetsuppgifter i förhållande till
arbetslöshetskassorna, utom utbetalningarna av
statsbidrag. Den skall också utöva tillsyn över
myndigheter inom Arbetsmarknadsverket (AMV) såvitt
gäller deras behandling av ärenden rörande
arbetslöshetsersättning. I samband med
riksdagsbehandlingen uttalade utskottet bl.a. att
det är viktigt för arbetslöshetsförsäkringens
legitimitet att det finns en väl fungerande tillsyn
som bidrar till en bättre efterlevnad av
regelsystemen och till att likabehandlingen av de
arbetssökande säkerställs. En ny tillsynsmyndighet
bör också kunna leda till ökad rättssäkerhet.
Utskottet har, som påpekats ovan, även i samband
med behandlingen av budgetpropositionen 2002/03:1
hösten 2002 tagit ställning till ett antal motioner
som rör arbetslöshetsförsäkringen och dess
finansiering. Det kan noteras att i detta sammanhang
behandlades krav från Moderaterna, Folkpartiet,
Kristdemokraterna och Centerpartiet om att införa en
allmän och obligatorisk arbetslöshetsförsäkring.
Utskottet kommer i det följande att behandla de
kvarvarande motionerna från den allmänna
motionstiden som tar upp frågor om
arbetslöshetsförsäkringen.
Motioner
I kommittémotion A324 pekar Kristdemokraterna på att
arbetslöshetsförsäkringens nuvarande regelverk
missgynnar en rad olika grupper på arbetsmarknaden.
Inträdesvillkoren gör t.ex. att många arbetstagare
som har säsongs-, projekt- eller
deltidsanställningar aldrig lyckas kvalificera sig
för ersättning. Andra grupper som missgynnas är
företagare och de som är delägare i olika former av
kooperativa verksamheter. Familjehemsföräldrar står
helt utanför försäkringen och det finns skillnader
mellan de regler som gäller för privata respektive
offentliga bemanningsföretag. Det bör därför
tillsättas en utredning för att se över
arbetslöshetsförsäkringen och komma med förslag till
nya regler (yrk. 4).
I samma motion föreslår Kristdemokraterna att
regeringen även bör låta utreda kopplingen mellan de
fackliga organisationerna och arbetslöshetskassorna
(yrk. 9).
Utskottets ställningstagande
Som utskottet framhållit vid ett flertal tidigare
tillfällen är arbetslöshetsförsäkringens uppgift att
ersätta den enskilde för inkomstförlust vid
arbetslöshet under en omställningsperiod. Med det
förstås att den arbetslöse så fort som möjligt skall
kunna övergå i reguljärt arbete.
Arbetslöshetsförsäkringen har alltid varit avsedd
att vara en omställningsförsäkring. Den får inte bli
en permanent försörjningsinrättning, varken på
heltid eller som kontinuerlig inkomstutfyllnad under
längre perioder. Den skall inte heller användas för
att subventionera olika branscher, eftersom det kan
leda till att det uppstår oacceptabla snedvridningar
i konkurrensförhållandena mellan företag.
Försäkringen bör inte heller användas för att
finansiera verksamheter, som i och för sig kan
framstå som angelägna, men som samhället i övrigt
inte prioriterar att finansiera.
Det är viktigt att arbetslöshetsförsäkringens
regler svarar mot de förutsättningar som råder på
arbetsmarknaden från tid till annan. Reglerna har
också ändrats upprepade gånger. Så sent som 1997 var
försäkringen föremål för en genomgripande översyn då
den tidigare lagen ersattes med en ny. Som nämnts
inledningsvis i detta avsnitt genomfördes dessutom
vissa mer omfattande förändringar hösten 2000 i
anslutning till införandet av aktivitetsgarantin. De
sistnämnda ändringarna innebär att försäkringens
grundstruktur bibehålls samtidigt som arbetslinjen
har stärkts. Kravet på att aktivt söka lämpligt
arbete har också förtydligats. Förändringarna
innebär att arbetslöshetsförsäkringen har blivit
rättvisare samtidigt som legitimiteten stärkts.
Förändringarna har också inneburit att den s.k.
rundgången mellan åtgärder och öppen arbetslöshet
har motverkats då det inte längre är möjligt att
kvalificera sig för nya ersättningsperioder genom
deltagande i arbetsmarknadspolitiska program eller
insatser. I stället skall de som är eller riskerar
att bli långtidsarbetslösa få erbjudande om en
heltidsaktivitet inom ramen för aktivitetsgarantin.
På det sättet riktas stora insatser mot den enskilde
för att få honom eller henne tillbaka till reguljärt
arbete.
Det bör här också påminnas om den ovan nämnda
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen som
kommer att inleda sitt arbete fr.o.m. halvårsskiftet
2003. Enligt utskottets uppfattning kommer den nya
myndigheten att medföra att tillsynen av
arbetslöshetsförsäkringen bli tydligare.
Rättssäkerheten kommer också att stärkas till följd
av en bättre efterlevnad av regelsystemen och genom
att likabehandlingen av de arbetssökande
säkerställs. Därmed stärks samtidigt
arbetslöshetsförsäkringens legitimitet. Tack vare en
bättre tillsyn och mer likformig tillämpning av
reglerna undviks inte bara missbruk av systemet utan
skapas också en grundläggande tilltro bland
försäkrade och allmänheten i övrigt till att
försäkringssystemet fungerar på avsett sätt.
Härigenom minskar risken för att nuvarande system
ifrågasätts, vilket i sin tur underlättar det
framtida arbetet med att genomföra ytterligare
förbättringar av villkoren i försäkringen.
Förändringar av försäkringen efterfrågas av
motionärerna för företagare, familjehemsföräldrar
och delägare i olika former av kooperativa
verksamheter. Förändringar efterfrågas också rörande
inträdesvillkoren och villkoren för
bemanningsföretag. När det gäller
bemanningsföretagen vill utskottet hänvisa till att
yrkanden som avsåg arbetslöshetsförsäkringens
tillämpning på anställda i sådana företag avstyrktes
i samband med behandlingen av budgetpropositionen
(bet. 2002/03:AU1). Rörande de övriga frågorna vill
utskottet hänvisa till vad som närmare anförs i de
följande avsnitten. Som framgår där finns det enligt
utskottet skäl att bevaka utvecklingen avseende
några av frågorna. Sammantaget anser utskottet
emellertid att dagens utformning av
arbetslöshetsförsäkringen utgör en lämplig avvägning
mellan de olika intressen som försäkringen skall
tillgodose. Någon övergripande översyn som
efterfrågas i motionen är därför inte påkallad.
Här kan även nämnas att regeringen nyligen i
propositionen 2002/03:44 Arbetsmarknadspolitiken
stärks bl.a. lagt fram ett antal förslag om
ändringar i arbetslöshetsförsäkringen som syftar
till att förbättra och effektivisera samverkan
mellan försäkringen och aktivitetsgarantin.
Vad härefter gäller den kritik som
Kristdemokraterna riktar mot nuvarande system för
administrationen av arbetslöshetskassorna vill
utskottet påminna om att liknande yrkanden har
behandlats vid ett flertal tidigare tillfällen.
Senast var i april 2002 i det nyss nämnda
betänkandet 2001/02:AU7 Tillsynen över
arbetslöshetsförsäkringen. Utskottet avstyrkte då
yrkandet och uttalade, i likhet med tidigare, att
det inte finns skäl att ändra den nuvarande
administrationen och omforma försäkringen till ett
statligt system. Som nyss anförts är utskottet av
den uppfattningen att det arbete som Inspektionen
för arbetslöshetsförsäkringen skall fullgöra kommer
att leda till en bättre tillsyn och mer likformig
tillämpning av arbetslöshetsförsäkringens regler. En
bättre efterlevnad av regelsystemen leder också till
att likabehandlingen av de arbetssökande
säkerställs. Därigenom undviks inte bara missbruk av
systemet utan skapas också en grundläggande tilltro
bland försäkrade och allmänheten i övrigt till att
försäkringssystemet fungerar på avsett sätt.
Utskottet har inte någon annan uppfattning i dag.
Med hänsyn till det anförda avstyrks motion A324
yrkandena 4 och 9 (kd).
Inträdesvillkor m.m.
Utskottets förslag i korthet
I detta avsnitt behandlar utskottet motioner
som rör kvalificeringsregler för rätt till
arbetslöshetsersättning. Samtliga motioner
avstyrks.
Jämför reservationerna 2 (kd), 3 (v) och 4
(mp).
Bakgrund
Som framgår av den inledande redogörelsen måste den
arbetslöse uppfylla vissa villkor för att ha rätt
till arbetslöshetsersättning. För att erhålla
ersättning från inkomstbortfallsförsäkringen krävs
att den arbetslöse uppfyller ett medlemsvillkor och
ett arbetsvillkor.
För att erhålla medlemskap i en arbetslöshetskassa
krävs enligt 34 § lagen (1997:239) om
arbetslöshetskassor bl.a. att sökanden under en
sammanhängande period av fem veckor under minst fyra
veckor har förvärvsarbetat i minst 17 timmar per
vecka och fortfarande arbetar i minst denna
omfattning.
Arbetsvillkoret innebär att den enskilde skall ha
utfört en viss mängd förvärvsarbete. Enligt
huvudregeln krävs att den sökande under en ramtid av
tolv månader omedelbart före arbetslöshetens inträde
skall ha förvärvsarbetat under minst sex månader.
Endast månad då förvärvsarbete har utförts under
minst 70 timmar får räknas in. Det finns också ett
alternativt arbetsvillkor som innebär att sökanden
skall ha förvärvsarbetat i minst 450 timmar under en
sammanhängande tid av sex kalendermånader och utfört
arbetet under minst 45 timmar under var och en av
dessa månader inom ramtiden på tolv månader. Som
kvalificerande förvärvsarbete räknas även t.ex.
anställning med lönebidrag, skyddat arbete hos
offentliga arbetsgivare, anställning inom Samhall AB
och anställningar som arbetsgivaren finansierat med
anställningsstöd. Anställning med det särskilda
anställningsstödet räknas dock inte som
kvalificerande förvärvsarbete.
Utöver dessa villkor måste den arbetslöse även
uppfylla vissa grundvillkor. Det innebär att
sökanden bl.a. måste vara aktivt arbetssökande, vara
beredd att anta lämpligt arbete och att medverka
till att en individuell handlingsplan upprättas. Det
sistnämnda gäller efter ändringar i försäkringen som
gäller sedan 2001.
Motioner
Kristdemokraterna förordar i kommittémotion A324
(yrk. 3) en annan utformning av arbetsvillkoret.
Dagens kvalifikationskrav för grundbeloppet bör
ändras. Rätten till ersättning skall utgå från att
man skall arbeta ett antal timmar under en ramtid av
ett år. Enligt partiet bör man också överväga
lämpligheten av att ha olika kvalifikationsvillkor
för grundbeloppet och för den inkomstrelaterade
ersättningen. Partiet föreslår också att
medlemsvillkoret tas bort, som en följd av förslaget
om införande av en obligatorisk
arbetslöshetsförsäkring.
Vänsterpartiet hävdar i partimotion A365 att det kan
vara svårt för deltidsarbetande och för dem som har
olika tillfälliga anställningar att uppfylla kraven
för att bli medlem i en arbetslöshetskassa och för
arbetsvillkoret. Eftersom det är kvinnor som har
högst andel av både deltidsanställningar och
tillfälliga anställningar anser partiet att det är
tveksamt om reglerna för arbetslöshetsersättning är
könsneutrala. Vänsterpartiet föreslår därför att
regeringen får i uppdrag att se över inträdeskraven
och återkomma med förslag som undanröjer
diskrimineringen av korttids- och deltidsanställda
(yrk. 7).
Samma synpunkter framför Vänsterpartiet i
partimotion Sf336 (yrk. 10) med det tillägget att
man även bör se över inträdeskraven i
arbetslöshetsförsäkringen och dess konsekvenser för
invandrare.
Miljöpartiet anser i partimotion Sf289 (yrk 19), med
hänvisning till invandrarnas situation på
arbetsmarknaden, att reglerna för inträde i
arbetslöshetskassan bör förändras så att alla som
står till arbetsmarknadens förfogande skall ha rätt
till anslutning.
I partimotion A236 (yrk. 3) menar Miljöpartiet att
det behövs förändringar för att motverka den stress
som tillfällighetsanställda utsätts för i
arbetslivet. De sociala trygghetssystemen måste
därför ses över så att de med tillfälliga
anställningar omfattas av samma trygghet, bl.a.
avseende arbetslöshetsförsäkringen, som fast
anställda.
I motion A363 efterlyser Mikael Damberg m.fl. (s) en
översyn av kraven för inträde i arbetslöshetskassan
i syfte att förenkla dessa.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets uppfattning bör rätten till
arbetslöshetsersättning bygga på en fast förankring
på arbetsmarknaden. För att en sökande skall anses
ha en fast förankring måste det krävas att han eller
hon har förvärvsarbetat reguljärt i en viss
omfattning. Vilken omfattning det skall vara är en
svår avvägning. Ett för lågt krav innebär att även
personer med en svag förankring på arbetsmarknaden
skulle ha rätt till ersättning. Ett för högt krav
skulle utesluta stora arbetstagargrupper från
försäkringsskydd. Det skulle även kunna försvåra för
deltidsarbetande och grupper med oregelbundna och
tidsbegränsade anställningar.
Utskottet anser att dagens arbetsvillkor bygger på
en godtagbar avvägning. Det innebär rimliga krav på
sökandens anknytning till arbetsmarknaden. Enligt
utskottets uppfattning förhåller det sig på samma
sätt när det gäller det krav på förvärvsarbete som
den enskilde måste uppfylla för att kunna bli medlem
i en arbetslöshetskassa.
Utskottet har dock förståelse för de synpunkter
som framförs i några motioner om att vissa grupper
kan ha problem med att kvalificera sig till
arbetslöshetsersättning, exempelvis invandrare,
personer med tidsbegränsade anställningar och
deltidsarbetslösa. Enligt utskottets uppfattning är
det angeläget att man i första hand gör
ansträngningar för att dessa personer skall få
fastare anknytning till arbetsmarknaden eller för
att bereda dem heltidsarbete. Utskottet kan
konstatera att det under senare år har vidtagits
åtgärder för att förbättra dessa gruppers
möjligheter på arbetsmarknaden. För en närmare
redovisning av dessa åtgärder se t.ex. betänkande
2001/02:AU5 Arbetsmarknadspolitiska frågor. Här kan
därutöver nämnas följande.
För de deltidsarbetslösa kan utskottet nu notera
att de åtgärder som hittills vidtagits för att
minska deltidsarbetslösheten har gett effekt. Av
statistik som presenterades av AMS den 31 januari
2003 framgår t.ex. att deltidsarbetslösheten inom
vård och omsorg i början av år 2003 sjunkit med 50 %
jämfört med november 1999. Under samma period har
timanställningarna minskat med 26 %.
Mot bakgrund av den minskade deltidsarbetslösheten
inom vården har AMS nyligen tillkännagivit att
rutinen med intyg för deltidsarbetslösa, som
hittills tillämpats bara på anställda inom vård och
omsorg, skall utvidgas till att gälla för
deltidsarbetslösa och timanställda på hela
arbetsmarknaden.
Från och med januari 2003 är det också möjligt för
arbetsgivare att under vissa förutsättningar få
allmänt anställningsstöd när en deltidsarbetslös kan
beredas arbete på heltid. Avsikten med denna
förändring är, enligt budgetpropositionen för
innevarande år (prop. 2002/03:1 volym 7 utg. omr.
13), att den anställde skall behålla sin utökade
arbetstid efter avslutad stödperiod.
Här kan också nämnas det uppdrag som regeringen
gav till Arbetslivsinstitutet i juli 2000 att se
över den arbetsrättsliga lagstiftningen (N2000/2486
ARM). Uppdraget redovisades den 31 oktober 2002 i
promemorian Hållfast arbetsrätt - för ett
föränderligt arbetsliv (Ds 2002:56). I promemorian
konstaterar utredningen bl.a. att det mot bakgrund
av utvecklingen på arbetsmarknaden och problem med
det nuvarande arbetsrättsliga regelverket finns skäl
att införa nya regler om tidsbegränsade
anställningar som bättre än de nuvarande tillgodoser
berättigade krav på flexibilitet och trygghet.
Utredningen lägger också fram förslag till
lagändringar rörande tidsbegränsade anställningar.
Promemorian är ute på remiss fram till den 1 april
2003.
Att situationen på arbetsmarknaden under senare år
påtagligt förbättrats även för invandrare framgår
bl.a. av rapporterna Myter och vanföreställningar
eller fakta och kunskap?, som publicerades av LO i
februari i år, och Arbetsmarknaden för utomnordiska
medborgare i siffror (Ura 2002:7) som publicerats av
AMS. (För en närmare redovisning av utvecklingen av
sysselsättningsgrad m.m. för dessa grupper se bilaga
2.)
Som exempel på det fortsatta arbetet med att öka
sysselsättningen bland invandrare kan här nämnas att
regeringen i regleringsbreven för år 2003 till AMS,
Integrationsverket, Migrationsverket och
Skolutvecklingsmyndigheten givit respektive
myndighet i uppdrag att i samverkan med andra
berörda myndigheter, inom ramen för sin reguljära
verksamhet, arbeta för att nyanlända invandrares och
asylsökandes kompetens tidigt tas till vara så att
arbetsmarknadsinträdet effektiviseras och
tidigareläggs. Härutöver har särskilda uppdrag
lämnats till AMS.
I slutet av januari i år beslutade regeringen även
att inrätta en arbetsgrupp om närmare samverkan med
näringslivet i arbetet för integration av invandrare
på arbetsmarknaden (N2002/6830/A). Arbetsgruppen
skall undersöka hur näringslivets engagemang i
arbetet för integration av invandrare på
arbetsmarknaden bättre kan tas till vara av olika
offentliga aktörer samt föreslå hur en närmare
samverkan på området kan komma till stånd i olika
avseenden. Arbetsgruppen skall redovisa sitt uppdrag
senast den 30 december 2003.
Nyligen lade regeringen dessutom, i den ovan
nämnda propositionen 2002/03:44
Arbetsmarknadspolitiken stärks, fram förslag bl.a.
om att det vid arbetsförmedlingen skall inledas en
försöksverksamhet med arbetsplatsintroduktion för
vissa invandrare. AMS föreslås få i uppdrag att i
samråd med Integrationsverket föreslå den närmare
inriktningen av verksamheten vad gäller målgrupp och
arbetsmetodik.
Som framgår ovan har det vidtagits en rad olika
åtgärder för att förbättra möjligheterna för att de
berörda grupperna skall få arbete i en omfattning
som svarar mot deras arbetsutbud. De åtgärder som
hittills företagits har också visat effekt. Med
hänsyn därtill anser utskottet att det inte finns
skäl att i nuläget föreslå några åtgärder med
anledning av motionerna A236 yrkande 3 (mp), A324
yrkande 3 (kd), A363 (s), A365 yrkande 7 (v), Sf289
yrkande 19 (mp) och Sf336 yrkande 10 (v). Motionerna
bör därför avslås.
Familjehemsföräldrars och
uppdragstagares rätt till ersättning
m.m.
Utskottets förslag i korthet
I detta avsnitt behandlar utskottet en del av
Riksdagens revisorers förslag angående
familjehemsvården, ett motionsyrkande väckt
med anledning av detta förslag och ett antal
motioner från den allmänna motionstiden som
också rör frågor om familjehemsföräldrars
rätt till ersättning m.m. I avsnittet
behandlas också en motion som gäller frågan
om politiska förtroendeuppdrag skall grunda
rätt till ersättning. Revisorernas förslag
och samtliga motioner avstyrks.
Jämför reservation 5 (kd).
Bakgrund
Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat
familjehemsvården av barn och unga. Resultatet av
granskningen har redovisats i rapporten
Familjehemsvården (2001/02:16). Syftet med
granskningen var att undersöka i vilken utsträckning
de mål och regler som socialtjänstlagstiftningen
formulerar för familjehemsvården efterlevs. I
rapporten tar revisorerna också upp frågan om de
ekonomiska villkoren för familjehemsföräldrarna. I
anslutning till detta kommer revisorerna in på
frågor som gäller arbetslöshetsersättning.
Revisorerna föreslår ett tillkännagivande till
regeringen om ändrade regler för
arbetslöshetsförsäkringen.
Revisorernas förslag har remitterats till
socialutskottet för beredning. Socialutskottet har
överlämnat den del av förslaget som avser
arbetslöshetsförsäkringen (punkt 4) till
arbetsmarknadsutskottet.
I korthet går förslaget i denna del ut på dels att
frågan om familjehemsföräldrar generellt sett bör
omfattas av arbetslöshetsförsäkringen bör lösas inom
ramen för arbetet med att ta fram en strategi för
familjehemsvårdens långsiktiga utveckling, dels att
lagen bör ändras så att vård av ett barn inom ramen
för ett familjehemsuppdrag skall betraktas som s.k.
överhoppningsbar tid.
Socialutskottet har i sitt betänkande (bet.
2002/03:SoU10) ställt sig bakom revisorernas förslag
om att regeringen skall ta initiativ till att en
nationell strategi utarbetas för familjehemmens
långsiktiga utveckling.
I de följande avsnitten tar utskottet i avsnittet
Familjehemsföräldrars och uppdragstagares rätt till
ersättning m.m. upp den vidare frågan om
familjehemsföräldrar generellt sett bör omfattas av
arbetslöshetsförsäkringen. I ett därpå följande
avsnitt behandlas frågan om tiden med vård av barn
som familjehemsförälder bör vara s.k.
överhoppningsbar tid.
Revisorernas förslag om familjehemsföräldrars
rätt till ersättning
Som framgått av föregående avsnitt har revisorerna
på eget initiativ granskat familjehemsvården av barn
och unga och överlämnat ett förslag till riksdagen.
Förslaget har remitterats till socialutskottet som
överlämnat ett yrkande (punkt 4) i förslaget till
arbetsmarknadsutskottet. I detta avsnitt behandlas
den del av yrkandet som rör frågan
familjehemsföräldrars rätt till
arbetslöshetsersättning. Den del av yrkandet som
avser frågan om överhoppningsbar tid behandlas
senare i framställningen.
I den rapport som ligger till grund för
revisorernas förslag anförs i huvudsak följande i
frågan om familjehemsföräldrarnas rätt till
ersättning.
Samhällsutvecklingen har inneburit att de flesta
familjer behöver ha två inkomster för att klara sitt
uppehälle. Att vara beroende av ersättningen för
familjehemsuppdrag för sin försörjning är långt mer
osäkert än att ha ett vanligt arbete. I sitt förslag
konstaterar revisorerna bl.a. att det finns en
enighet bland remissinstanserna om att familjehemmen
allmänt sett bör erbjudas tryggare ekonomiska
villkor. Frågan om familjehemsföräldrar generellt
sett bör omfattas av arbetslöshetsförsäkringen
hänger enligt revisorerna samman med om
familjehemsuppdraget bör ses om ett uppdrag eller
ett arbete.
Att familjehemsföräldrarna inte är anställda av
socialtjänsten utan har ett arvoderat uppdrag har
betydelse för familjehemsföräldrarnas möjligheter
att få arbetslöshetsersättning. För att beviljas
arbetslöshetsersättning krävs att den arbetslöse
under en ramtid av tolv månader närmast före
arbetslösheten haft förvärvsarbete under minst sex
månader. Att ha ett familjehemsuppdrag räknas
normalt inte som förvärvsarbete, även om uppdraget
innebär att någon i familjen är hemma på heltid och
får ersättning för detta.
I förslaget framför revisorerna att denna fråga
bör lösas inom ramen för arbetet med att ta fram en
ny strategi för familjehemsvården i dess helhet; de
ekonomiska förutsättningar som gäller för ett
familjehem, ersättningsnivåer och bidrag som lämnas
till barn och familjehemsföräldrar bör enligt
revisorerna också ses över inom ramen för detta
arbete (punkt 4 delvis).
Motion väckt med anledning av revisorernas
förslag
Enligt kommittémotion So9 (yrk. 5) har
Vänsterpartiet inte några invändningar mot att
frågan om familjehemsföräldrar generellt bör
omfattas av arbetslöshetsförsäkringen tas upp i den
av revisorerna föreslagna utredningen för att ta
fram en strategi för familjehemsvårdens långsiktiga
utveckling. Om frågan skall utredas bör den
emellertid ses ur ett barnperspektiv så att följden
inte blir en alltför långtgående professionalisering
av familjehemmen.
Motioner om familjehemsföräldrar väckta under
den allmänna motionstiden
I kommittémotion A324 tar Kristdemokraterna upp
frågan om familjehemsföräldrars rätt till
arbetslöshetsersättning. De konstaterar att
familjehemsföräldrar som regel inte kan erhålla
sådan ersättning. Partiet anser att
arbetstagarbegreppet i arbetslöshetsförsäkringen bör
ändras så att även denna grupp kan erhålla
ersättning (yrk. 8). Samma krav framställer partiet
i kommittémotion A242 (yrk. 29).
I motion A260 anser Rosita Runegrund (kd) att
uppdraget som familjehemsförälder bör anses som ett
arbete med rätt till bl.a. arbetslöshetsersättning.
Reglerna bör därför ändras så att även denna grupp
kan erhålla ersättning.
Övrig motion
Helena Zakariasén och Ann-Kristine Johansson (s)
anför i motion A265 att politiska uppdrag inte
kvalificerar till arbetslöshetsersättning. Det finns
en risk för att många människor, och då speciellt
yngre, avstår från att ta på sig ett uppdrag som
förtroendevald om detta inte ger rätt till
ersättning från arbetslöshetsförsäkringen.
Utskottets ställningstagande
Frågan om familjehemsuppdrag skall jämställas med
förvärvsarbete och därigenom grunda rätt till
ersättning från arbetslöshetsförsäkring har
behandlats vid ett flertal tillfällen i utskottet,
senast förra våren i betänkande 2001/02:AU5.
Utskottet konstaterade då att en analysgrupp
tillsatts inom Näringsdepartementet som bl.a. hade
uppdraget att se över familjehemsföräldrars
ersättningsrätt. Enligt vad utskottet nu inhämtat
från Näringsdepartementet kommer analysgruppen inom
kort att presentera resultaten av sitt arbete i en
departementspromemoria.
Uppdraget till analysgruppen omfattar flera
frågor, däribland ersättningsrätten för företagare
liksom gränsdragnings- och tillämpningsproblem för
uppdragstagare och det kooperativa företagandet.
Utskottet kan konstatera att den problematik som
aktualiseras för familjehemsföräldrarna inte är unik
för just dem. Liknande problem finns också för andra
grupper. Utskottet anser därför att de resultat som
analysgruppen kan komma fram till bör avvaktas innan
några ställningstaganden görs i denna fråga. Det är
dessutom möjligt att saken måste belysas i ett
vidare perspektiv än vad som skulle kunna ske inom
ramen för den allmänna översyn av familjehemsvården
som revisorerna föreslår. Utskottet är därför inte
berett att ställa sig bakom revisorernas förslag.
Ställningstagandet innebär att utskottet inte heller
kan ansluta sig till de motioner som förordar att
uppdraget som familjehemsföräldrar skall kvalificera
för arbetslöshetsersättning.
Med anledning av vad som tas upp i motion So9 bör
det tilläggas att frågan om riskerna med en ökad
professionalisering av familjehemmen berörs av
socialutskottet i det ovan nämnda betänkandet
(2002/03:SoU10). Socialutskottet ställer sig där
bakom att en utredning skall ges i uppdrag att
utarbeta en strategi för familjehemsvårdens
långsiktiga utveckling och uttalar att det inom
utredningen bör göras en noggrann kartläggning av
den utveckling som pågår på området, bl.a. mot en
ökad professionalisering av familjehemsvården.
Socialutskottet ställer sig också bakom yrkanden om
att utredningen bör ske i ett barnperspektiv.
Sammantaget innebär det anförda att utskottet
avstyrker revisorernas förslag i denna del samt
motionerna A242 yrkande 29 (kd), A260 (kd), A324
yrkande 8 (kd) och So9 yrkande 5 (v).
Vad härefter gäller frågan i motion A265 om
politiska förtroendeuppdrag kan grunda rätt till
ersättning från arbetslöshetsförsäkringen kan
utskottet hänvisa till AMS meddelande nr 17/1995.
Enligt meddelandet kvalificerar arvoderade
förtroendeuppdrag på heltid eller deltid till
arbetslöshetsersättning. Enstaka förtroendeuppdrag
kvalificerar däremot inte enligt detta meddelande.
Utskottet vill också hänvisa till den ovannämnda
analysgruppen vars slutsatser eventuellt kan komma
att ha betydelse även för frågan om förtroendevaldas
rätt till arbetslöshetsersättning.
Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet
motion A265 (s).
Överhoppningsbar tid vid
familjehemsvård, föräldraledighet,
studier m.m.
Utskottets förslag i korthet
I detta avsnitt behandlas den del av
Riksdagens revisorers förslag angående
familjehemsvården som avser s.k.
överhoppningsbar tid. Revisorernas förslag om
en ändring i lagen om arbetslöshetsförsäkring
avstyrks med hänvisning till att frågan bör
övervägas i ett vidare sammanhang. Även ett
antal motioner som gäller lagens regler om
överhoppningsbar tid bl.a. vid studier
avstyrks. I avsnittet behandlas och avstyrks
också en motion om ersättning vid uppehåll i
studier.
Jämför reservation 6 (kd, c).
Vissa bakgrundsuppgifter
För ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen
krävs att ett s.k. arbetsvillkor skall vara
uppfyllt. Detta villkor innebär att den sökande
under en tolvmånadersperiod (ramtid) omedelbart före
arbetslöshetens inträde skall ha utfört en viss
mängd arbete. När denna ramtid skall bestämmas
räknas inte (överhoppas) tid då den sökande varit
hindrad att arbeta av ett antal angivna skäl, t.ex.
sjukdom, viss vuxenutbildning, vård av eget barn
under två år eller vård av adoptivbarn i två år
efter barnets ankomst i familjen eller på grund av
deltagande i vissa arbetsmarknadspolitiska program.
Även tid då den sökande fått föräldrapenningförmåner
får överhoppas. Att tiden är överhoppningsbar
betyder att även sådant förvärvsarbete som ligger
längre tillbaka i tiden än tolv månader kan
tillgodoräknas i arbetsvillkoret.
Riksdagens revisorers förslag
I den rapport som ligger till grund för revisorernas
förslag framförs följande i fråga om
överhoppningsbar tid.
Att vara hemma för att ge familjehemsplacerade
barn omsorg och tillsyn räknas i dag inte som
överhoppningsbar tid på samma sätt som vård av eget
barn som inte fyllt två år eller vård av adoptivbarn
i två år efter barnets ankomst till familjen. Det är
inte rimligt att familjehemsföräldrar skall riskera
att förlora rätten till arbetslöshetsersättning
genom att åta sig ett familjehemsuppdrag. I
förslaget instämmer revisorerna i AMS bedömning i
samband med remissbehandlingen av rapporten. Vård av
ett barn inom ramen för ett familjehemsuppdrag bör
jämställas med vård av adoptivbarn i fråga om
överhoppningsbar tid. Revisorerna föreslår att
regeringen tar initiativ till att lagen om
arbetslöshetsförsäkring ändras i enlighet med detta.
Det innebär att den överhoppningsbara tiden om två
år kan räknas oberoende av barnets ålder (punkt 4
delvis).
Motioner om överhoppningsbar tid
I ett antal motioner från allmänna motionstiden
behandlas frågor om överhoppningsbar tid vid studier
respektive vid föräldraledighet.
Kristdemokraterna anser i kommittémotion A324 att
studier skall betraktas som överhoppningsbar tid i
proportion till omfattningen av tiden. Det skall
inte heller ställas något krav på att studierna
skall vara avslutade (yrk. 5).
I två motioner, A221 av Carina Adolfsson Elgestam
m.fl. (s) respektive A310 av Hans Unander m.fl. (s),
tar motionärerna upp frågan om överhoppningsbar tid
för föräldralediga. Motionerna anknyter till två
domar från Regeringsrätten i maj 2002. De enskilda
personerna har under samma tid som föräldrapenning
uppburits deltidsarbetat i sådan omfattning att ett
nytt arbetsvillkor har uppfyllts. Dagpenningen har
därmed grundats på deltidsarbetet, vilket innebär
att ersättningen beräknats på den lägre inkomsten
trots att personen arbetat heltid före
föräldraledigheten. Detta är inte rimligt varför
bestämmelserna bör ses över.
Övrig motion
Jan Björkman och Kerstin Andersson (s) anser i
motion A280 att man bör anpassa regelverket vad
gäller studieuppehåll. Den situation som avses är
när en arbetslös avslutat sina studier och söker
arbetslöshetsersättning och därefter börjar studera
igen. Om han eller hon vill återuppta studierna
krävs enligt motionen ett studieuppehåll på minst 45
dagar för att sökanden skall vara
ersättningsberättigad. Detta krav bör tas bort.
Utskottets ställningstagande
Vad först gäller Revisorernas förslag att vård av
barn inom ramen för ett familjehemsuppdrag bör
betraktas på samma sätt som vård av adoptivbarn i
fråga om överhoppningsbar tid kan utskottet
konstatera att den saken har nära anknytning till
den ovan behandlade frågan om familjehemsuppdraget i
sig skall kunna grunda rätt till ersättning från
arbetslöshetsförsäkringen. Lagens innebörd är i
princip att en viss verksamhet inte samtidigt kan
vara både ersättningsgrundande och överhoppningsbar.
Tanken med möjligheten att hoppa över tid är att ett
förvärvsarbete som ligger längre bort i tiden skall
kunna läggas till grund för ersättning. Om uppdraget
som familjehemsförälder skulle jämställas med
förvärvsarbete, och därmed kvalificera till
ersättning från a-kassan, kan samma tid alltså inte
vara överhoppningsbar. Av detta skäl anser utskottet
att de båda frågor som revisorerna väcker bör
behandlas i ett sammanhang.
Med hänsyn till detta, och till vad utskottet
anfört i föregående avsnitt, Familjehemsföräldrars
och uppdragstagares rätt till ersättning m.m., bör
även revisorernas förslag i denna del avslås.
Vad sedan gäller de motioner som avser
överhoppningsbar tid vid studier och frågan om rätt
till ersättning vid uppehåll i studier är följande
att säga.
Liknande frågor om arbetslöshetsförsäkringens
regler vid studier har utskottet behandlat vid ett
flertal tillfällen tidigare. Förslagen har många
gånger utgått från den omständigheten att studerande
ofta har svårt att få någon ekonomisk ersättning
under studieuppehåll och ferier. Detta beror till
stor del på hur existerande ersättningssystem vid
studier är utformade.
Med anledning av motion A324 kan utskottet
konstatera att studier redan i dag är
överhoppningsbar tid om de avslutats efter fyllda 25
år eller om de har föregåtts av förvärvsarbete på
heltid i minst fem månader. Detta gäller under
förutsättning att studierna är avslutade. Här som i
andra sammanhang knyts ersättningsrätten till att
den sökande står till arbetsmarknadens förfogande.
Den i motion A280 nämnda perioden om 45 dagar
syftar på den bestämmelse i 10 § AMSFS 1997:13 som
reglerar rätten till ersättning under ferier.
Innebörden av regeln är att ersättning vid
studieuppehåll kan ges endast om uppehållet avser
ferier och ferierna överstiger 45 dagar. En annan
fråga gäller studier som avbryts i den meningen att
den enskilde inte längre har för avsikt att studera
och på vilket sätt det då skall klarläggas att han
eller hon uppfyller grundvillkoret att stå till
arbetsmarknadens förfogande.
Den grundläggande tanken med
arbetslöshetsförsäkringen är att den skall ge den
enskilde rätt till ekonomisk ersättning under en
omställningsperiod. Den sökande måste stå till
arbetsmarknadens förfogande och aktivt söka lämpligt
arbete. Många studerande befinner sig inte i den
situationen. Samtidigt skall det inte förnekas att
de studerande kan ha en oförmånlig ställning i
trygghetssystemen.
Regeringen har den 19 september 2002 utfärdat
direktiv till en studiesocial utredning (dir.
2002:120). En särskild utredare har fått i uppdrag
att göra en samlad analys av den ekonomiska och
sociala situationen för studerande på olika
utbildningsnivåer under den samlade studietiden,
inklusive studieuppehåll. Utredaren skall, mot
bakgrund av de studerandes skiftande sociala
situation, kartlägga samspelet mellan
studiestödssystemet och andra förmånssystem
inklusive bostadsbidrag, ekonomiskt bistånd enligt
socialtjänstlagen och arbetslöshetsförsäkringen. När
det gäller arbetslöshetsförsäkringen skall utredaren
endast kartlägga hur arbetslöshetsförsäkringen
samspelar med studiestödssystemet. Uppdraget skall
enligt direktiven avslutas senast den 31 december
2003.
Utskottet vill liksom i förra årets betänkande
2001/02:AU5 framhålla att kraven på utbildning inom
såväl arbetslivet som i samhället generellt bara
blir högre och högre. Det är därför viktigt att
trygghetssystemen inte är utformade så att personer
avstår från studier. Utskottet anser dock att det
pågående utredningsarbetet bör avvaktas innan några
ytterligare åtgärder vidtas.
Med hänvisning till det anförda avstyrks
motionerna A280 (s) och A324 yrkande 5 (kd).
Avslutningsvis tar utskottet upp de synpunkter som
framförs i motionerna A221 och A310. Utskottet kan
konstatera att innebörden av Regeringsrättens båda
domar är att ett arbetsvillkor kan upparbetas
samtidigt som en person får föräldrapenning, vilket
kan leda till att dagpenningen blir lägre än om
ersättningen hade grundats på det förvärvsarbete som
föregick tiden med den partiella föräldraledigheten.
Enligt vad utskottet erfarit pågår ett arbete inom
Regeringskansliet för att undersöka hur
ersättningsfrågan skall kunna lösas för de
föräldralediga som får en lägre dagpenning till
följd av domarna, och en departementspromemoria är
att vänta inom kort. Utskottet, som inte vill
föregripa resultatet av det arbetet, avstyrker
motionerna A221 (s) och A310 (s).
Företagares ersättningsrätt m.m.
Utskottets förslag i korthet
I detta avsnitt behandlar utskottet ett antal
motioner som rör företagares ersättningsrätt.
Samtliga motioner avstyrks.
Jämför reservation 7 (m, fp, kd, c).
Bakgrund
Arbetslöshetsförsäkringen omfattar, som tidigare
framgått, både arbetstagare och företagare. I
princip gäller samma regler för båda dessa grupper,
men vissa särregler finns för företagarna. Dessa
regler återfinns i 34-37 §§ ALF. Av dessa regler
framgår att en företagare skall anses vara arbetslös
när företagarens personliga verksamhet i rörelsen
vid en samlad bedömning kan anses ha upphört annat
än tillfälligt. En företagare kan även betraktas som
arbetslös vid ett tillfälligt uppehåll i en
verksamhet. Uppehållet får dock inte till någon del
vara av säsongskaraktär, och ersättningsrätten är
begränsad till ett avbrott i en och samma rörelse.
Under uppehållet får det inte bedrivas någon
verksamhet. Den försäkrade måste anmäla sig som
arbetslös och stå till arbetsmarknadens förfogande.
Vid bestämmandet av företagarnas dagpenning är
huvudregeln att den skall beräknas på ett genomsnitt
av inkomsterna från rörelsen under de senaste tre
åren, exklusive avvecklingsåret, före
arbetslöshetens inträde. Om företagaren har bedrivit
verksamhet kortare tid än tolv månader och innan
dess haft anställning som arbetstagare i sådan
omfattning att han eller hon för övrigt uppfyller
kraven för arbetslöshetsersättning kan
dagsförtjänsten, om det är till fördel för henne
eller honom, beräknas på grundval av inkomsten som
anställd.
Motioner
I kommittémotion A324 hävdar Kristdemokraterna att
egenföretagandet i allt större utsträckning håller
på att bli ett komplement till en anställning.
Enligt partiet är nuvarande regler i
arbetslöshetsförsäkringen främst inriktade på
arbetstagare. Frågan om företagares ställning i
arbetslöshetsförsäkringen är komplicerad och måste
därför snabbt ses över i syfte att ge grundtrygghet
också till egenföretagare. Särskilt bör
jordbrukarnas situation uppmärksammas. Partiet anser
också att kraven för att erhålla
arbetslöshetsersättning måste ses över. Reglerna om
rätt till ersättning för delägare i kooperativ måste
förtydligas. Kristdemokraterna föreslår därför att
det tillsätts en utredning med detta uppdrag (yrk.
7).
Vänsterpartiet anser i kommittémotion A240 att de
regler som styr arbetslöshetsförsäkringen för
småföretagare många gånger upplevs som
svåröverskådliga och kan verka hämmande för dem som
vill starta egen verksamhet. Motionärerna anser
därför att det bör göras en översyn av
arbetslöshetsförsäkringen vad avser småföretagare
(yrk. 2).
Centerpartiet anser i partimotion N306 att
trygghetssystemen diskriminerar småföretagare i
förhållande till arbetstagare. Partiet vill därför
införa samma villkor för företagare som för
anställda bl.a. vad gäller ersättning vid
arbetslöshet. Småföretagare bör således ha rätt till
arbetslöshetsersättning om företaget är vilande
(yrk. 5). Även make eller maka till företagare bör
ha rätt att ta del av arbetslöshetsersättningen på
lika villkor som andra. Därför bör villkoret att
företagets verksamhet först skall vilandeförklaras
innan en anhörig kan få ersättning tas bort (yrk.
6).
Roger Karlsson (c) framställer i motion A202 (yrk.
2 och 3) motsvarande yrkande som Centerpartiet i
motion N306 yrkandena 5 och 6 ovan.
I kommittémotion A239 (yrk. 36) anser
Centerpartiet att den nuvarande utformningen av
arbetslöshetsförsäkringen hindrar utvecklingen inom
många kooperativ, ekonomiska eller ideella
föreningar. Enligt partiet bör man förtydliga
reglerna så att de som verkar inom dessa
associationsformer kan erhålla ersättning.
I motion N344 (yrk. 1) efterfrågar Lennart Axelsson
m.fl. (s) förenklade regler bl.a. för
arbetslöshetsförsäkringen för att underlätta för de
personer som växlar mellan att vara anställda,
arbetslösa och att driva olika former av eget eller
kooperativt företagande.
Ingegerd Saarinen (mp) vill i motion N396 (yrk. 1)
att det tillsätts en utredning för att utreda
företagarnas ekonomiska situation vid arbetslöshet
så att dessa inte missgynnas i förhållande till
arbetstagare vid ersättning från
arbetslöshetskassan. Översynen skall bl.a. överväga
möjligheterna för företagare att vara
deltidsarbetslösa.
Barbro Feltzing (mp) anser i motion A201 att man bör
utreda möjligheterna för renskötande samer att kunna
erhålla arbetslöshetsersättning.
Utskottets ställningstagande
Att stimulera företagandet är enligt utskottet
viktigt. Ett väl utvecklat företagande leder till
fler arbetstillfällen och därigenom minskad
arbetslöshet. Ett flertal åtgärder har också
vidtagits under de senaste åren för att underlätta
företagandet.
Företagarnas möjligheter att erhålla
arbetslöshetsersättning har varit en fråga som ofta
diskuterats. Ersättningsrätten har alltid varit
omdiskuterad. Skäl som anförts emot ersättningsrätt
är att det är svårt att kontrollera om en person som
drivit ett företag verkligen står till
arbetsmarknadens förfogande. En alltför generös
ersättningsrätt riskerar att bli ett slags
subvention och kan indirekt leda till negativa
effekter för andra företag. Skäl som anförts för
ersättningsrätt är att företagarna i likhet med
andra grupper behöver ekonomisk trygghet.
Under slutet av 1990-talet har det genomförts
förändringar av arbetslöshetsförsäkringen som varit
principiellt mycket viktiga och som inneburit en
väsentlig förbättring av företagares rätt till
ersättning.
Utskottet har också vid flera tillfällen behandlat
krav liknande dem som framställs i ovanstående
motioner. I samband med behandlingen av proposition
1999/2000:139 En rättvisare och tydligare
arbetslöshetsförsäkring noterade utskottet vad
regeringen framförde om de stora förändringar som
skett vad gäller nyföretagande, vilket ställde nya
krav på alla sociala försäkringssystem inklusive
arbetslöshetsförsäkringen. Som framgått har en
analysgrupp tillsatts i början av 2001. Uppgiften
innefattar bl.a. ersättningsrätten för företagare
och gränsdragnings- och tillämpningsproblem som
finns för uppdragstagare och för det kooperativa
företagandet. Liksom i förra årets betänkande
2001/02:AU5 kan utskottet konstatera att de frågor
som tas upp i motionerna kommer att beröras i
analysgruppens arbete. Utskottet vill nu liksom då
starkt understryka att frågan om
arbetslöshetsförsäkringen för företagare är av stor
vikt. Företagare, uppdragstagare och verksamma i
kooperativ behöver likaväl som andra grupper
ekonomisk trygghet. Försäkringen får inte utformas
så att den blir ett hinder för nyföretagande.
Enligt vad utskottet inhämtat från
Regeringskansliet kommer analysgruppen inom kort att
presentera resultaten av sitt arbete i en
departementspromemoria.
I avvaktan på denna promemoria avstyrker utskottet
motionerna A201 (mp), A202 yrkandena 2 och 3 (c),
A239 yrkande 36 (c), A240 yrkande 2 (v), A324
yrkande 7 (kd), N306 yrkandena 5 och 6 (c), N344
yrkande 1 (s) och N396 yrkande 1 (mp).
Övriga frågor om ersättning m.m.
Utskottets förslag i korthet
I detta avsnitt behandlar utskottet två
motioner som rör utbetalningen av ersättning
från arbetslöshetsförsäkringen och
arbetsgivarintygen till arbetslöshetskassor.
Båda motionerna avstyrks.
Motioner
I motion A281 föreslår Jan Björkman och Kerstin
Andersson (s) att i de fall aktivitetsstöd kommer i
fråga för en arbetslös skall ersättningen betalas ut
av arbetslöshetskassorna i stället för av
försäkringskassorna.
Kurt Kvarnström m.fl. (s) pekar i motion A290 på att
många som blir arbetslösa efter uppsägning får vänta
orimligt lång tid på ersättning på grund av att
arbetsgivaren inte inom rimlig tid skickar in
arbetsgivarintyg till arbetslöshetskassan. Det är
därför angeläget att göra en översyn av reglerna för
utfärdande av arbetsgivarintyg så att dessa
levereras i rätt tid.
Utskottets ställningstagande
Administrationen och utbetalningen av de s.k.
aktivitetsstöden sköts för närvarande av
försäkringskassorna. Som utskottet uttalade förra
våren (bet. 2001/02:AU5) finns det starka skäl för
att överföra uppgiften till arbetslöshetskassorna.
Utskottet erfor i det sammanhanget att det pågick
överväganden av detta slag inom Regeringskansliet. I
oktober 2002 gav också regeringen Statskontoret i
uppdrag att analysera och redovisa kostnads- och
personalkonsekvenserna för socialförsäkringens
administration av en överföring av
utbetalningsuppdraget för aktivitetsstöd till
arbetslöshetskassorna. Statskontoret redovisade
uppdraget den 20 december 2002 i rapporten
Alternativ administration av aktivitetsstöd -
effekter för socialförsäkringens administration
(2002:28). I rapporten redovisas tre olika
alternativ för hur administrationen skall kunna
föras över från försäkringskassorna till
arbetslöshetskassorna. Enligt vad utskottet inhämtat
bereds rapporten för närvarande inom
Regeringskansliet. Med hänsyn därtill finner
utskottet inte skäl att nu ta ställning till
förslaget utan avvaktar i stället beredningen i
Regeringskansliet. Utskottet vill dock framhålla
vikten av att regeringen så snart det är möjligt
lägger fram ett konkret förslag för riksdagen i
frågan. Motion A281 (s) avstyrks.
Vad härefter gäller de synpunkter som framförs i
motion A290 angående utfärdandet av arbetsgivarintyg
kan utskottet hålla med motionären om att en
arbetsgivare på uppmaning inom rimlig tid bör
utfärda ett sådant intyg. Det bör dock påminnas om
att det i 47 § ALF anges att om ett sådant intyg
bara kan skaffas med stora svårigheter, får
arbetsförhållandena och övriga uppgifter styrkas på
annat sätt. I Regelbok för arbetslöshetskassor,
Försäkringsbestämmelser, som ges ut av AMS
försäkringsenhet, anges att en sökande som omöjligen
kan erhålla arbetsgivarintyg kan styrka de uppgifter
som kassan behöver för att bedöma ersättningsrätten
genom att visa t.ex. lönebesked för den aktuella
perioden.
Mot den bakgrunden anser utskottet att något
initiativ från riksdagens sida i frågan inte är
påkallat. Motion A290 (s) avstyrks.
Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.
1. En allmän översyn av
arbetslöshetsförsäkringen (punkt 1) (m, fp,
kd, c)
av Margareta Andersson (c), Patrik Norinder (m),
Tina Acketoft (fp), Henrik Westman (m), Tobias
Billström (m), Mauricio Rojas (fp) och Annelie
Enochson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs under Ställningstagande i
reservation 1. Riksdagen bifaller därmed motion
2002/03:A324 yrkandena 4 och 9 (kd).
Ställningstagande
Riksdagen beslutade våren 1997 om en ny sammanhållen
arbetslöshetsförsäkring vars ikraftträdande skett
successivt. Enligt vår mening uppfyller denna
försäkring inte de krav som man bör ställa på en
arbetslöshetsförsäkring. Den bygger på gamla
strukturer och tar inte hänsyn till de förändringar
som skett på arbetsmarknaden vad gäller
anställningsformer, arbetstid m.m.
Redan ett år efter den nyss nämnda reformen av
arbetslöshetsförsäkringen ansåg regeringen sig
tvungen att tillsätta en intern arbetsgrupp för att
se över flera viktiga delar i systemet. Det som då
åstadkoms var inte några förbättringar utan snarare
ett lapptäcke av regler som av de flesta, både
arbetslösa och personal som skall hantera
försäkringen, upplevs som krångliga. Förändringarna
har i sig skapat en stor osäkerhet om vad som
egentligen gäller. Uppenbart är också att det nya
systemet inte håller måttet, inte ens med
regeringens egna mått mätt.
Enligt vår uppfattning är det därför angeläget att
arbetslöshetsförsäkringens regler ändras.
Utgångspunkten skall vara att allt arbete, oavsett
anställningsform, skall löna sig. Försäkringen skall
bygga på enkla och överblickbara regelverk som är
anpassade för dagens arbetsmarknad. Nuvarande regler
är till stor del utformade för en tid när flertalet
hade fast heltidsanställning. Arbetsmarknaden är i
stark förändring och rigorösa, stelbenta system
måste i takt med detta genomgå förändringar.
Dagens medlemsvillkor och kvalifikationskrav för
a-kassa är problematiska och krångligt utformade med
en mängd olika begränsande komponenter. Bland de
grupper på arbetsmarknaden som drabbas extra hårt av
dagens regelverk är företagare, invandrade svenskar,
unga svenskar och de som är delägare i olika former
av kooperativa verksamheter.
I detta sammanhang måste relationerna mellan de
fackliga organisationerna och arbetslöshetskassorna
beröras. Arbetslöshetsförsäkringen är en märklig
försäkring. Den sköts av från staten fristående
arbetslöshetskassor, med i de flesta fall starka
band till olika fackliga organisationer. Samtidigt
är de beslut a-kassorna fattar myndighetsbeslut och
deras verksamhet bekostas nästan helt med statliga
medel.
I två utredningar som presenterades hösten 1999,
från Statskontoret och från Riksrevisionsverket,
RRV, ifrågasätts dagens system med fristående a-
kassor knutna till fackliga organisationer. RRV
kommer i sin utredning bl.a. fram till att a-
kassornas privaträttsliga ställning utgör ett hinder
för en effektiv tillsyn. Statskontoret pekar bl.a.
på att statsbidragen inte är utformade på ett sätt
som stimulerar till god hushållning med
skattebetalarnas pengar.
Mot bakgrund av det anförda anser vi att
regeringen bör göra en allmän översyn av
arbetslöshetsförsäkringens regelverk. I samband
därmed bör regeringen även låta utreda
konsekvenserna av att förändra relationerna mellan
de fackliga organisationerna och
arbetslöshetskassorna. Detta bör ges regeringen till
känna. Motion A324 yrkandena 4 och 9 (kd) bör
bifallas.
2. Inträdesvillkor m.m. (punkt 2) (kd)
av Annelie Enochson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs under Ställningstagande i
reservation 2. Riksdagen bifaller därmed motion
2002/03:A324 yrkande 3 (kd) samt avslår motionerna
2002/03:A236 yrkande 3 (mp), 2002/03:A363 (s),
2002/03:A365 yrkande 7 (v), 2002/03:Sf289 yrkande 19
(mp) och 2002/03:Sf336 yrkande 10 (v).
Ställningstagande
Jag anser att dagens kvalifikationskrav är krångligt
utformade och innehåller en mängd olika begränsande
komponenter. Som exempel kan nämnas att det krävs
ett visst antal arbetade timmar per månad för att
kunna få arbetslöshetsersättning. Dagens system
missgynnar dem som har säsongs-, projekt- eller
deltidsarbete. Enligt min uppfattning ger det
felaktiga signaler om man inte får tillträde till
arbetslöshetsförsäkringen därför man har förlagt sin
arbetstid mer fritt än vad regelsystemen tillåter.
För många blir det ekonomiskt ofördelaktigt att
bryta en arbetslöshetsperiod med kortare arbete. Jag
anser därför att dagens kvalifikationskrav bör
ersättas av en annan och enklare beräkningsgrund.
För att få rätt till grundbelopp skall man ha
arbetat en visst antal timmar under en ramtid av ett
år. Man bör också överväga lämpligheten av att ha
olika kvalifikationsvillkor för grundbeloppet och
för den inkomstrelaterade ersättningen. Eftersom jag
förordar att man inför en obligatorisk
arbetslöshetsförsäkring bör man även ta bort
medlemsvillkoret.
Vad som anförts ovan bör ges regeringen till
känna. Jag tillstyrker därför motion A324 yrkande 3
(kd) och avstyrker motionerna A236 yrkande 3 (mp),
A363 (s), A365 yrkande 7 (v), Sf289 yrkande 19 (mp)
och Sf336 yrkande 10 (v) i den mån de inte kan anses
tillgodosedda genom vad som anförts.
3. Inträdesvillkor m.m. (punkt 2) (v)
av Camilla Sköld Jansson (v).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs under Ställningstagande i
reservation 3. Riksdagen bifaller därmed motionerna
2002/03:A365 yrkande 7 (v) och 2002/03:Sf336 yrkande
10 (v) samt av-slår motionerna 2002/03:A236 yrkande
3 (mp), 2002/03:A324 yrkande 3 (kd), 2002/03:A363
(s) och 2002/03:Sf289 yrkande 19 (mp).
Ställningstagande
Arbetslöshetsförsäkringen är en
omställningsförsäkring som bygger på anställnings-
och inkomstbortfallsprincipen. För att få rätt till
ersättning fordras att den arbetslöse uppfyller både
ett medlemsvillkor och ett arbetsvillkor. För den
som har ett fast heltidsarbete är det inga problem
att uppfylla dessa villkor. Däremot är det svårt för
deltidsarbetande och för dem som har olika former av
tillfälliga anställningar. Detta drabbar framför
allt kvinnor och invandrare eftersom dessa grupper
är överrepresenterade när det gäller dessa
anställningsformer. Jag föreslår därför att det
tillsätts en utredning som får i uppdrag att se över
inträdeskraven och återkomma med förslag som
undanröjer diskrimineringen av korttids- och
deltidsanställda. Detta bör ges regeringen till
känna. Motionerna A365 yrkande 7 (v) och Sf336
yrkande 10 (v) tillstyrks och motionerna A236
yrkande 3 (mp), A324 yrkande 3 (kd), A363 (s) och
Sf289 yrkande 19 (mp) avstyrks i den mån de inte kan
anses tillgodosedda genom vad som anförts.
4. Inträdesvillkor m.m. (punkt 2) (mp)
av Ulf Holm (mp).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs under Ställningstagande i
reservation 4. Riksdagen bifaller därmed motionerna
2002/03:A236 yrkande 3 (mp) och 2002/03:Sf289
yrkande 19 (mp) samt avslår motionerna 2002/03:A324
yrkande 3 (kd), 2002/03:A363 (s), 2002/03: A365
yrkande 7 (v) och 2002/03:Sf336 yrkande 10 (v).
Ställningstagande
Personer med utländsk bakgrund har ofta lägre lön
och sämre arbetsvillkor än andra grupper på den
svenska arbetsmarknaden. Många av dem har dessutom
mycket svårare än infödda svenskar att få arbeten
som motsvarar deras kvalifikationer. Även om
sysselsättningsutvecklingen under de senaste åren
har varit positiv för denna grupp är
sysselsättningsgraden fortfarande betydligt lägre än
för övriga grupper på arbetsmarknaden. Att inte få
ett arbete innebär ett utanförskap som försvårar
möjligheterna för dessa individer att få kontakt med
och att etablera sig i samhället. Många av dem som
inte har framgång med att etablera sig varaktigt på
arbetsmarknaden lyckas inte heller att kvalificera
sig för inträde i a-kassan, vilket ofta drabbar dem
ekonomiskt. Det sistnämnda gäller också för
flertalet av alla de arbetstagare som har
tillfälliga anställningar.
För att ge dessa grupper samma möjligheter som
övriga på arbetsmarknaden bör en rad olika åtgärder
vidtas. En av dessa är att ge alla som står till
arbetsmarknadens förfogande rätt till anslutning
till a-kassan. Detta bör ges regeringen till känna.
Motionerna A236 yrkande 3 (mp) och Sf289 yrkande 19
(mp) tillstyrks. Motionerna A324 yrkande 3 (kd),
A363 (s), A365 yrkande 7 (v) och Sf336 yrkande 10
(v) avstyrks i den mån de inte kan anses
tillgodosedda genom vad som anförts.
5. Familjehemsföräldrars rätt till ersättning
m.m. (punkt 3) (kd)
av Annelie Enochson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Jag anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs under Ställningstagande i
reservation 5. Riksdagen bifaller därmed motionerna
2002/03:A242 yrkande 29 (kd), 2002/03:A260 (kd) och
2002/03:A324 yrkande 8 (kd) samt avslår dels
Riksdagens revisorers förslag 2002/03:RR8 punkt 4 i
denna del, dels motion 2002/03:So9 yrkande 5 (v).
Ställningstagande
Som Riksdagens revisorer konstaterar i sin rapport
fyller familjehemmen en viktig uppgift. Efterfrågan
på deras tjänster för familjevårdande uppgifter blir
också bara större och större från kommunernas sida.
Samtidigt har kommunerna emellertid stora
svårigheter att kunna rekrytera familjehem i dag.
En orsak till dessa rekryteringsproblem kan vara
de ekonomiska villkor som gäller för
familjehemsföräldrar. Enligt nuvarande regler har en
familjehemsförälder t.ex. som regel inte rätt att
vara ansluten till arbetslöshetsförsäkringen i sin
egenskap av familjehemsförälder. Ersättning från a-
kassan lämnas inte trots gjorda inbetalningar.
Arbetsdomstolen har slagit fast att familjehemmet
inte presterar arbete för någon annans räkning,
vilket är en generell utgångspunkt för ett
anställningsförhållande. Kammarrätten fastslog så
sent som 1999 att den praxis som utvecklats vid
tillämpningen av arbetslöshetsförsäkringen
fortfarande gäller. Enligt min mening måste en
ändring komma till stånd så att uppdraget som
familjehem godkänns som ett arbete med rätt till
social, ekonomisk och arbetsrättslig trygghet.
Vad som anförts ovan bör ges regeringen till
känna. Jag tillstyrker därför motionerna A242
yrkande 29 (kd), A260 (kd) och A324 yrkande 8 (kd)
och avstyrker Riksdagens revisorers förslag RR8
punkt 4 i denna del samt motion So9 yrkande 5 (v) i
den mån de inte kan anses tillgodosedda genom vad
som anförts.
6. A-kassa vid studier (punkt 6) (kd, c)
av Margareta Andersson (c) och Annelie Enochson
(kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs under Ställningstagande i
reservation 6. Riksdagen bifaller därmed motion
2002/03:A324 yrkande 5 (kd) och avslår motion
2002/03:A280 (s).
Ställningstagande
Den förändring som genomfördes i samband med att den
nuvarande lagen (1997:238) om
arbetslöshetsförsäkring (ALF) infördes och som
innebar att studerande inte kan få
arbetslöshetsersättning under ferierna måste ändras.
Förändringen har inneburit svåra påfrestningar
framför allt för äldre studenter med
försörjningsansvar. Det har förekommit att studenter
tvingats avbryta sina studier för att åter få rätt
till ersättning. Enligt vår mening bör 16 § ALF
ändras så att det åter blir möjligt för studerande
att erhålla arbetslöshetsersättning under ferierna.
Detta bör ges regeringen till känna. Det innebär att
motion A324 yrkande 5 (kd) tillstyrks. Motion A280
(s) bör avslås.
7. Företagarnas ersättningsrätt (punkt 8) (m,
fp, kd, c)
av Margareta Andersson (c), Patrik Norinder (m),
Tina Acketoft (fp), Henrik Westman (m), Tobias
Billström (m), Mauricio Rojas (fp) och Annelie
Enochson (kd).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som framförs under Ställningstagande i
reservation 7. Riksdagen bifaller därmed motionerna
2002/03:A202 yrkandena 2 och 3 (c), 2002/03:A239
yrkande 36 (c), 2002/03:A240 yrkande 2 (v),
2002/03:A324 yrkande 7 (kd), 2002/03:N306 yrkandena
5 och 6 (c) samt avslår motionerna 2002/03:A201
(mp), 2002/03: N344 yrkande 1 (s) och 2002/03:N396
yrkande 1 (mp).
Ställningstagande
Egenföretagande har i allt större utsträckning
blivit ett alternativ till en anställning. Nuvarande
regler i arbetslöshetsförsäkringen med krav på
avregistrering av firma och varaktigt avbrytande av
verksamheten gör det svårt för företagare att
behålla en rörelse vid arbetslöshet. Det måste vara
möjligt att låta ett företag vara vilande vid fler
än ett tillfälle. Reglerna bör utformas så att de
möjliggör en större rörlighet mellan anställning och
egenföretagande.
Ett annat grundläggande problem med den nuvarande
regleringen vad gäller företagares ersättningsrätt
är att det saknas vägledande förarbetsuttalanden i
väsentliga delar. Detta har fått till följd att
arbetslösa företagare bedöms olika beroende på
vilken arbetslöshetskassa som beslutar i ärendet.
Den rättsosäkerhet som råder för företagare är
mycket allvarlig. Vi anser därför att reglerna måste
göras tydligare.
Vi kan konstatera att det har tillsatts en
analysgrupp inom Regeringskansliet som bl.a. skall
se över de regler som gäller för företagares
ersättningsrätt. Enligt vår uppfattning är detta
inte tillräckligt. Vi förordar i stället att det
snarast tillsätts en parlamentarisk utredning som
ser över företagares ersättningsrätt. Översynen bör
också omfatta ersättningsrätten för jordbrukare och
delägare i kooperativ.
Med hänsyn till det anförda anser vi att riksdagen
med anledning av motionerna A202 yrkandena 2 och 3
(c), A239 yrkande 36 (c), A240 yrkande 2 (v), A324
yrkande 7 (kd), N306 yrkandena 5 och 6 (c) bör
tillkännage för regeringen som sin mening vad vi har
anfört om företagares ersättningsrätt. Motionerna
A201 (mp), N344 yrkande 1 (s) och N396 yrkande 1
(mp) avstyrks i den mån de inte är tillgodosedda med
vad som anförts.
Särskilt yttrande
Utskottets beredning av ärendet har föranlett
följande särskilda yttrande. I rubriken anges inom
parentes vilken punkt i utskottets förslag till
riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.
Företagarnas ersättningsrätt (punkt 8) (v, mp)
av Camilla Sköld Jansson (v) och Ulf Holm (mp).
Småföretagarnas möjlighet att erhålla
arbetslöshetsersättning är en fråga som länge
diskuterats. Vi måste tyvärr konstatera att det
nuvarande regelverket som styr rätten till
ersättning för småföretagarna av många upplevs som
svåröverskådligt och att det kan verka hämmande för
t.ex. arbetslösa som vill starta egen verksamhet.
Även småföretagare är i behov av ekonomisk
trygghet och klara regler vid arbetslöshet. Om
försäkringens regelverk är klart och tydligt
utformat minskar riskerna betydligt för eventuella
missförstånd om dess innehåll. Om reglerna är enkla
och lätta att förstå minskar också risken för
obefogade ifrågasättanden av systemet.
Sedan början av 2001 pågår ett arbete med att se
över bl.a. ersättningsrätten för småföretagare.
Resultatet av arbetet, som sker i en analysgrupp,
kommer enligt uppgift att presenteras under våren.
Vi anser att det är hög tid att frågan får sin
lösning och att arbetet som pågår i
Regeringskansliet resulterar i konkreta förslag.
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Förslag från Riksdagens revisorer
2002/03:RR8
Riksdagens revisorer föreslår:
4. att riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad Riksdagens revisorer anfört i avsnitt
2.4 om ändrade regler för
arbetslöshetsförsäkringen.
Motion väckt med anledning av
Riksdagens revisorers förslag
2002/03:RR8
2002/03:So9 av Ingrid Burman m.fl. (v):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utredningen av
ändringar i arbetslöshetsförsäkringen skall ske ur
barnens perspektiv.
Motioner från allmänna motionstiden
2002/03:Sf289 av Peter Eriksson m.fl. (mp):
19. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till sådan lagändring att alla som står
till arbetsmarknadens förfogande har rätt till
anslutning till a-kassan.
2002/03:Sf336 av Gudrun Schyman m.fl. (v):
10. Riksdagen begär att regeringen tillsätter en
utredning som får i uppdrag att närmare utreda
inträdeskraven i arbetslöshetsersättningen, dess
konsekvenser för invandrade samt komma med förslag
till förändring som undanröjer diskriminering av
korttids- och deltidsanställda.
2002/03:N306 av Maud Olofsson m.fl. (c):
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att make eller
maka till företagare skall få ta del av
arbetslöshetsersättning på lika villkor som andra.
6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att småföretagare
skall ha tillträde till a-kassan om företaget är
vilande.
2002/03:N344 av Lennart Axelsson m.fl. (s):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av
förenklade regler för att kunna växla mellan
anställning, arbetslöshet och eget eller
kooperativt företagande.
2002/03:N396 av Ingegerd Saarinen (mp):
1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att utreda
företagarnas ekonomiska situation vid
arbetslöshet.
2002/03:A201 av Barbro Feltzing (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att utreda möjligheter för
renskötande samer att kunna erhålla a-kassa.
2002/03:A202 av Roger Karlsson (c):
2. Riksdagen beslutar att småföretagare ges
tillträde till a-kassan om företaget är vilande.
3. Riksdagen beslutar att den som är anhörig till en
småföretagare och har jobb utanför företaget skall
kunna ha tillträde till a-kassan utan att
företaget läggs i malpåse.
2002/03:A221 av Carina Adolfsson Elgestam m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om en översyn av
föräldraförsäkringens koppling till a-kassan.
2002/03:A236 av Maria Wetterstrand m.fl. (mp):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om en utredning
och översyn av trygghetssystemen för
tillfällighetsanställda.
2002/03:A239 av Margareta Andersson m.fl. (c):
36. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att förtydliga
reglerna kring rätten att erhålla ersättning från
arbetslöshetsförsäkringen samtidigt som den
sökandes engagemang inom den sociala ekonomin kan
fortsätta.
2002/03:A240 av Marie Engström m.fl. (v):
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad som i motionen anförs om en översyn av
reglerna för a-kassa avseende småföretagare.
2002/03:A242 av Annelie Enochson m.fl. (kd):
29. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
fosterföräldraskap bör betraktas som
förvärvsarbete.
2002/03:A260 av Rosita Runegrund (kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att uppdraget som
familjehem bör godkännas som ett arbete med rätt
till social, ekonomisk och arbetsrättslig trygghet.
2002/03:A265 av Helena Zakariasén och Ann-Kristine
Johansson (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att politiska uppdrag bör
vara a-kassegrundande.
2002/03:A280 av Jan Björkman och Kerstin Andersson
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att ta bort
regeln om 45 dagars studieuppehåll i
arbetslöshetsförsäkringen.
2002/03:A281 av Jan Björkman och Kerstin Andersson
(s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att samordna
utbetalningsansvaret till a-kassorna och Alfa-
kassan.
2002/03:A290 av Kurt Kvarnström m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om reglerna vid
utfärdandet av arbetsgivarintyg.
2002/03:A310 av Hans Unander m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om
arbetslöshetsförsäkringen.
2002/03:A324 av Annelie Enochson m.fl. (kd):
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att underlätta
inträde i arbetslöshetsförsäkringen.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
utredning för att skapa en ny
arbetslöshetsförsäkring.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om studier som
överhoppningsbar tid i arbetslöshetsförsäkringen.
7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om en översyn av
lagen beträffande företagares rätt till a-kassa.
8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om
familjehemsförälders rätt till a-kassa.
9. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag om att utreda kopplingen mellan fackliga
organisationer och arbetslöshetskassorna i
enlighet med vad som anförs i motionen.
2002/03:A363 av Mikael Damberg m.fl. (s):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om inträdesvillkoren i
arbetslöshetsförsäkringen.
2002/03:A365 av Gudrun Schyman m.fl. (v):
7. Riksdagen begär att regeringen låter tillsätta en
utredning om översyn av inträdeskraven i
arbetslöshetsersättningen ur ett könsperspektiv
enligt vad i motionen anförs.
Bilaga 2
Tabeller
Källa: LO:s integrationsprojekt Lika värde - lika
rätt
Myter och vanföreställningar eller fakta och kunskap
(februari 2003)
Källa: LO:s integrationsprojekt Lika värde - lika
rätt
Myter och vanföreställningar eller fakta och kunskap
(februari 2003)
Källa: LO:s integrationsprojekt Lika värde - lika
rätt
Myter och vanföreställningar eller fakta och kunskap
(februari 2003)
Källa: LO:s integrationsprojekt Lika värde - lika
rätt
Myter och vanföreställningar eller fakta och kunskap
(februari 2003)