6Regler och tillstånd för de digitala sändningarna
6.1Överväganden och förslag
Friare användning av överföringskapaciteten
Vi föreslår att en extern aktör får tillstånd att förfoga över en del av den totala överföringskapaciteten. Den externa aktörens utbud bör i princip uppfylla samma riktlinjer och villkor som i dag gäller för urval och tillståndsgivning. De programföretag som föreslås ingå bör godkännas av en myndighet.
Den digitala tekniken innebär i sig att frekvensutrymmet kan användas på ett mer effektivt sätt. Inom ett utrymme där det med analog teknik kan överföras endast ett
En del programföretag som har tillstånd att sända i det digitala marknätet önskar ytterligare sändningsutrymme för att fullt ut kunna utnyttja den digitala teknikens möjligheter. Andra programföretag använder inte hela sin överföringskapacitet. De nya interaktiva tjänsterna är utrymmeskrävande. Samtidigt kommer det tillgängliga frekvensutrymmet alltid att vara en begränsande faktor. Vi har redan tidigare i en skrivelse till Radio- och
Programföretagen har enligt sändningstillstånden rätt till en viss överföringskapacitet i en specificerad frekvenskanal. Inom detta
167
| Regler och tillstånd för de digitala sändningarna | SOU 2001:90 |
utrymme skall de sända ett visst utbud. Därutöver har de rätt att sända så många program och tjänster som kapaciteten tillåter. Överföringskapacitet får upplåtas, men bara till en annan tillståndshavare inom samma frekvenskanal. Systemet tillåter därmed en viss flexibilitet men tillåter inte att nya programföretag kommer med i nätet när t.ex. förbättrad teknik skulle möjliggöra detta.
Det tillgängliga frekvensutrymmet skulle kunna användas ännu mer effektivt om sändningstillstånden endast gav programföretagen rätt att sända ett visst utbud med tillhörande tjänster. Det är inte nödvändigt att i tillstånden specificera vilken överföringskapacitet det kräver. Om man önskar att ett visst utbud t.ex. public service och regionala program garanteras ett visst utrymme kan dessa program samlas i speciella frekvenskanaler.
En ännu högre grad av flexibilitet kan uppnås med den modell för tillståndsgivning som används i Storbritannien och Spanien. Där har man valt att låta en extern aktör förfoga över en del av den totala överföringskapaciteten. Resterande kapacitet har delats ut till public service, regionala programföretag eller andra programföretag som man av speciella skäl önskar ha med eller som har tillstånd att sända i de analoga näten. De programföretag som sänder genom den externa aktören godkänns och får sändningstillstånd av ansvarig myndighet.
Vi föreslår att denna modell används i Sverige för delar av överföringskapaciteten. Vissa av programföretagen som redan har tillstånd att sända i det digitala marknätet bör efter tillståndsperiodens slut erbjudas att ingå i den externa aktörens utbud. Public service, de regionala programföretagen och programföretag med tillstånd att sända i det analoga nätet bör även i fortsättningen tilldelas egna tillstånd. Även i ett sådant system kan krav ställas som att sändningarna som helhet skall tilltala olika intressen och smakriktningar, att lokala och regionala program ges företräde samt att flera av varandra oberoende programföretag deltar i sändningarna.
Systemet för tillståndsgivning
Vi föreslår att tillståndsgivningen i framtiden delegeras till en myndighet. I valet av myndighet bör hänsyn tas till konvergensen mellan
168
| SOU 2001:90 | Regler och tillstånd för de digitala sändningarna |
Regeringen beslutar om vilka programföretag som skall få tillstånd att sända marksänd digital TV och vilket sändningsutrymme som får upplåtas för detta. Radio- och
Vårt arbete har främst varit inriktat på de sökande programföretagens planerade programutbud. Vår utgångspunkt har varit strävan efter mångfald både i fråga om det samlade programutbudet och i fråga om de olika programföretagens finansiering och ägarbild. Vi tycker också att det är värdefullt att såväl redan etablerade programföretag med många tittare som nybildade företag finns med i det digitala marknätet. Vi har även strävat efter att ta till vara det digitala marknätets unika möjlighet att på ett kostnadseffektivt sätt sända regionala
Vi anser att tillståndsgivningen i framtiden bör delegeras till en myndighet. I valet av myndighet bör hänsyn tas till konvergensen mellan
Tillståndsperiodens längd
Vi föreslår att de digitala sändningstillstånden i marknätet under nästa period skall gälla i tio år. Sändningsverksamheten bör ses över vid något tillfälle under tillståndsperioden.
Vid starten av de digitala marksändningarna bedömde regeringen att tillståndsperioden inledningsvis skulle vara högst fyra år (prop. 1996/97:67). Tillstånden för att sända marksänd digital TV har delats ut till programföretag vid flera tillfällen och är giltiga t.o.m. utgången av 2002 eller 2003. Programföretagen har alltså i
169
| Regler och tillstånd för de digitala sändningarna | SOU 2001:90 |
denna första omgång tillstånd att sända under två eller tre år, beroende på när tillstånden delades ut.
Nästa tillståndsperiod för public
Relativt långa tillståndsperioder innebär fördelar för alla inblandade parter. För de konsumenter som väljer det digitala marknätet kan säkerheten öka när det gäller vilket utbud som kommer att finnas tillgängligt. Programföretagen får större möjligheter till långsiktig planering av verksamheten. Detta är inte minst viktigt för de nybildade, ofta mindre, programföretagen och för de regionala programföretagen. Dessutom är beredningsprocessen inför en ny tillståndsperiod både krävande och tar tid.
En nackdel med en alltför lång tillståndsperiod är att tekniska och andra förutsättningar kan ändras, t.ex. utvecklingen av nya medieformer eller förändringar i programföretagens verksamhet och ägarbild.
Vi anser att nästa tillståndsperiod för digitala marksändningar bör vara väsentligt längre än vad som gäller i dag. Vi föreslår en tillståndsperiod på tio år. Motiven för en relativt lång tillståndsperiod är betydligt starkare än de som talar emot. Eventuella nackdelar kan uppvägas av att sändningsverksamheten ses över vid något tillfälle under sändningsperioden.
Syftet med översynen är att kunna dela ut fler sändningstillstånd om utrymmet i de digitala frekvenskanalerna så medger. Om något programföretag förverkar rätten till sitt sändningstillstånd bör systemet vara så utformat att det medger att nya programföretag snabbt kan överta aktuellt tillstånd.
Vi föreslår att sändningarna av public
170
| SOU 2001:90 | Regler och tillstånd för de digitala sändningarna |
Riksdagen beslutade i maj 2001 att SVT:s och UR:s program skall vara tillgängliga för allmänheten utan villkor om särskild betalning utöver
För närvarande kan de nordbor som bor i gränsområden till Sverige inte ta del av de digitala marksändningarna. Det beror på att sändningarna är krypterade och på gällande upphovsrättsliga avtal som inte tillåter mottagning av de digitala programmen från ett annat land än det som avses.
Vi anser att sändningarna av public
Samarbetet mellan de nordiska public
Lika reklamregler för alla programföretag
Vi föreslår att regeringen vid omförhandlingen av EU:s TV- direktiv verkar för att sändarlandsprincipen ses över. De programföretag som i huvudsak riktar sina
Vi föreslog 1999 att reklamreglerna i
171
| Regler och tillstånd för de digitala sändningarna | SOU 2001:90 |
reglerna om hur annonser får sättas in i
I EU:s
I slutet av 2002 skall det göras en översyn av bestämmelserna i EU:s
6.2Regler för marksänd digital TV
6.2.1Nuvarande lagstiftning
Ramen för radio- och
Dagens regelverk för radio och TV bygger på att endast det som behöver regleras skall regleras. Krav på tillstånd för att få sända gäller t.ex. endast för marksändningar medan satellitsändningar och kabelsändningar kräver registrering. Orsaken är att tillgången på
172
| SOU 2001:90 | Regler och tillstånd för de digitala sändningarna |
frekvenser inom rundradioområdet är begränsat, vilket motiverar att marknadstillträdet regleras genom ett tillståndsystem. För sändningar i satellit och kabel gäller allmänna lagregler för programmens innehåll, enligt
Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) ger ett konstitutionellt skydd för yttrandefrihet i radio och TV och liknande överföringar samt filmer, videogram, ljudupptagningar och andra tekniska upptagningar. YGL bygger på samma principer som tryckfrihetsförordningen (TF) vilket bl.a. innebär att principerna om etableringsfrihet och censurförbud gäller också de medier som omfattas av denna grundlag.
Med hänsyn till användningen av frekvensområdet har dock en fullständig etableringsfrihet inte kunnat införas eftersom detta är en ändlig naturresurs. I YGL föreskrivs att det allmänna skall eftersträva att frekvensutrymmet används på ett sådant sätt att det leder till högsta möjliga grad av yttrandefrihet och informationsfrihet. Vidare gäller principerna i TF om ensamansvar, källskydd, särskild brottskatalog och en särskild rättegångsordning med tillgång till jury.
Ensamansvaret innebär i princip att endast en person är straffrättsligt ansvarig för innehållet i en av grundlagen skyddad framställning och att det är i förväg angivet i lag vem denne är. Ansvaret skall enligt grundlagen bäras av en utgivare. Det skall finnas en ansvarig utgivare för varje radio- eller
Källskyddet innebär att den person som har lämnat eller anskaffat ett meddelande för publicering i ett medium som skyddas av YGL i princip har rätt att förbli anonym. Personen kan inte heller utsättas för straff eller andra offentligrättsliga påföljder om hans eller hennes identitet är känd.
Brottskatalogen är med ett undantag densamma i YGL som i TF. De gärningar som kan straffas om de begås i ett radioprogram eller en teknisk upptagning är högförräderi, krigsanstiftan, spioneri, obehörig befattning med hemlig uppgift, vårdslöshet med hemlig uppgift, uppror, landsförräderi eller landssvek, landsskadlig vårds-
173
| Regler och tillstånd för de digitala sändningarna | SOU 2001:90 |
löshet, ryktesspridning till fara för rikets säkerhet, uppvigling, hets mot folkgrupp, olaga våldsskildring, förtal och förolämpning.
Endast i fråga om straffet för olaga våldsskildring innehåller YGL en egen brottsbeskrivning. Olaga våldsskildring enligt YGL omfattar mera än enligt TF. Enligt TF är det olaga våldsskildring när någon i bild skildrar sexuellt våld eller tvång med uppsåt att bilden sprids, om inte gärningen med hänsyn till omständigheterna är försvarlig. Enligt YGL är det dessutom olaga våldsskildring när någon genom rörliga bilder närgånget eller utdraget skildrar grovt våld mot människor eller djur. Skälet till att straffbarheten går längre enligt YGL än enligt TF är att det som är straffbart endast enligt YGL enbart kriminaliseras när det förekommer i rörliga bilder, som ju inte kan förekomma i en tryckt skrift och därför inte kan falla under TF.
Radio- och
Lagen gäller för sändningar av
174
| SOU 2001:90 | Regler och tillstånd för de digitala sändningarna |
Enligt radio- och
När de digitala marksändningarna startade år 1999 genomfördes vissa nödvändiga ändringar i radio- och
Förordningen om marksänd digital TV (1997:894) reglerar tillståndsgivningen för digital TV. Förordningen tar upp hur tillståndsgivningen skall gå till i fråga om utlysning av lediga tillstånd, vad som skall framgå av tillståndsansökningarna och de roller i tillståndsförfarandet som Radio- och
6.2.2Översyn av
Rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 om samordning av vissa bestämmelser som fastställts i medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television, ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 97/36/EG
175
| Regler och tillstånd för de digitala sändningarna | SOU 2001:90 |
lemsstater skall tillåta fri mottagning och får inte hindra vidaresändning av en
För att underlätta det faktiska genomförandet av direktivet har det inrättats en kontaktkommitté under kommissionen. Kontaktkommittén består av företrädare för de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna och har en företrädare för kommissionen som ordförande. Kommittén träffas regelbundet för att diskutera praktiska problem och övriga frågor i samband med genomförandet. Sverige företräds av Kulturdepartementet och Granskningsnämnden för radio och TV.
Artikel 26 i
I januari 2001 lämnade
Europaparlamentet har i juli 2001 i en resolution med anledning av rapporten från
176
| SOU 2001:90 | Regler och tillstånd för de digitala sändningarna |
anledning av utvecklingen av digital TV och de möjligheter till nya programtyper som det innebär.
I samband med omförhandlingen av
6.2.3Översyn av radio- och
Vi har i samband med tillståndsgivningen vid två tillfällen uppmärksammat regeringen på att det finns behov av att se över radio- och
Kulturdepartementet har i mars 2001 presenterat en departementspromemoria om förslag till ändrade regler om annonser och reklam (Ds 2001:18). Syftet med förslaget är att anpassa de svenska reglerna om hur annonser får sättas in i
Regeringen beslutade i juni 2000 att en särskild utredare skulle se över vissa bestämmelser i radio- och
177
| Regler och tillstånd för de digitala sändningarna | SOU 2001:90 |
I uppdraget för den särskilda utredaren ingår följande frågor:
N Skydd av barn: Utredaren skall överväga olika sätt att förbättra möjligheten att skydda barn mot olämpligt programinnehåll. Det kan ske t.ex. genom att det ställs upp krav på att visst innehåll skall kunna blockeras eller att det skall vara möjligt att utesluta program med visst innehåll från abonnemanget.
N Avgiftspliktiga
N Program som sänds på uppdrag av andra: Utredaren skall överväga hur lagstiftningen kan ändras så att det blir möjligt att sända program på uppdrag av någon annan utan att det räknas in i den högsta tillåtna sändningstiden för annonser.
N Myndighetsmeddelanden: Utredaren skall överväga om det mot bakgrund av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen bör göras någon ändring av bestämmelserna om vilka skyldigheter att sända myndighetsmeddelanden som kan åläggas programföretagen.
N Placering av sponsringsmeddelanden: Utredaren skall överväga ändring i radio- och
N Åtgärder vid underlåtelse att lämna vissa uppgifter: Utredaren skall lägga fram förslag som ger Granskningsnämnden för radio och TV möjlighet att få fram nödvändiga uppgifter från programföretagen, t.ex. genom att använda föreläggande som kan förenas med vite.
N Jurisdiktion: Utredaren skall överväga behovet av lagstiftning som säkrar svensk jurisdiktion över
N Tillämplighet av tillståndsvillkor på vissa sändningar: Utredaren skall lägga fram förslag som gör att samma regler kan tillämpas på samtliga
178
| SOU 2001:90 | Regler och tillstånd för de digitala sändningarna |
N Den europeiska konventionen om gränsöverskridande television:
Utredaren skall lägga fram förslag till de ändringar i lagstiftningen som behövs för att Sverige skall kunna ratificera konventionen.
N Betalningsskyldighet för
De reviderade utredningsdirektiven innebär att lösningar på de problem som vi aktualiserat för närvarande övervägs.
6.2.4Samordning av medie- och teleregleringen
Sammansmältningen mellan
Regelverken är också utformade med olika utgångspunkter och har olika syften. Regleringar av IT- och telesektorerna präglas av tanken att underlätta utvecklingen av olika tjänster och produkter genom en återhållsam lagstiftning som ger marknadskrafterna utrymme att verka inom lagen för generell konkurrenslagstiftning. Inom mediesektorn är utgångspunkten den grundlagsskyddade etableringsfrihet som följer av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.
Både den svenska regeringen och
179
| Regler och tillstånd för de digitala sändningarna | SOU 2001:90 |
ansåg utredningen att det framförallt handlade om att se över begrepp, definitioner och avgränsningar i gällande lagstiftning.
I november 1999 föreslog
Det nya regelverket för elektronisk kommunikation består av fem direktiv samt ett beslut. Direktivet om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster (det s.k. ramdirektivet) utgör en form av grunddirektiv i det nya regelverkspaketet (KOM/2000/393). Ramdirektivet fastställer målsättningen att åstadkomma ett harmoniserat regelverk samt de nationella regleringsmyndigheternas uppgifter. Det anger även ett antal grundläggande bestämmelser för tillämpningen av övriga direktiv. Bland annat definieras begreppet betydande marknadsinflytande. Begreppet kan bl.a. få betydelse för att komma tillrätta med problemen med vertikal integration.
Auktorisationsdirektivet (KOM/2000/188) omfattar tillståndsgivning av alla elektroniska kommunikationstjänster och kommunikationsnät. När det gäller utsändningar till allmänheten (exempelvis marksänd digital TV) omfattas alltså näten och överföringstjänster. Däremot omfattas inte leverantörer av innehåll till radio- och
Två av de andra direktiven kan beroende av hur slutskrivningarna blir komma att beröra utvecklingen av digital TV. Tillträdes- och samtrafiksdirektivet (KOM/2000/384) behandlar bl.a. standardisering av digitala sändningar. Direktivet om samhällsomfattande tjänster och användares rättigheter (KOM/2000/392) är användar- och konsumentinriktat. Det behandlar bl.a. grundläggande standarder för digital mottagarutrustning. Dessutom tas bestämmelser om vidaresändningsplikten
180
| SOU 2001:90 | Regler och tillstånd för de digitala sändningarna |
standard för digitala avkodare
I april 2001 beslutade regeringen att tillsätta en utredning för att lämna förslag till ny lagstiftning och myndighetsorganisation inom området för elektronisk kommunikation (dir. 2001:32). Uppdraget innebär att de telepolitiska målen och syftena med lagen om radiokommunikation (1993:599) skall ses över. Uppdraget skall redovisas senast 1 april 2002.
Utgångspunkten är att en samordning skall ske mellan de telepolitiska och de
6.3Samarbete kring tekniska lösningar
6.3.1Friare användning av överföringskapaciteten
Vi tog i vårt yttrande till Radio- och
Programföretagen kan enligt sändningstillstånden komma överens om en friare användning av överföringskapaciteten genom att överlåta sändningsutrymme till varandra. Tillstånden ger dem även rätt att sända flera samtidiga program om den tillgängliga kapaciteten medger det.
181
| Regler och tillstånd för de digitala sändningarna | SOU 2001:90 |
Efter den senaste tillståndsgivningen förfogar de flesta tillståndshavare över en fjärdedel av överföringskapaciteten i en frekvenskanal, dvs. 5,5 Mbit/s. De dominerande programföretagen har en garanterad tillgång på överföringskapacitet som är större än så. SVT har tillgång till överföringskapaciteten i en hel frekvenskanal, dvs. 22 Mbit/s. TV 4 och Canal+ förfogar över en halv frekvenskanal vardera, eller 11 Mbit/s.
SVT har alltså enligt sändningstillståndet rätt att använda all tillgänglig överföringskapacitet i en hel frekvenskanal. Villkoren är att SVT skall sända fyra program, SVT1, SVT2, SVT24 och regionala program i samtliga regioner. Så som tillstånden är utformade kan SVT, och även UR, om de vill och överföringskapaciteten tillåter sända ytterligare program och andra tjänster. I vårt yttrande framhöll vi att exempelvis möjligheten att utöka sändningarna av nordiska program borde prövas.
Rätt till överlåtelse av sändningsutrymme gäller dock endast inom en och samma frekvenskanal. Programföretag som sänder i olika frekvenskanaler får därmed inte upplåta sändningsutrymme till varandra. Vissa av programföretagen framförde dessutom vid ansökningstillfället 1999 att sändningstillstånden inte var utformade för att åstadkomma en gynnsam samverkan.
I yttrandet till Radio- och
Ett alternativt sätt att fördela sändningstillstånd är att som i Storbritannien och Spanien bevilja tillstånd för hela frekvenskanaler. Delar av överföringskapaciteten har från början delats ut till public service, regionala programföretag och andra programföretag som t.ex. de som sänder i de analoga näten. Vissa frekvenskanaler har man låtit en extern aktör som multiplexoperatör förfoga över.
182
| SOU 2001:90 | Regler och tillstånd för de digitala sändningarna |
De programföretag som sänder genom den externa aktören godkänns och registreras av ansvarig myndighet. Multiplexoperatören bestämmer i princip själva vilka
Även i detta system kan vissa regler krävas som att sändningarna som helhet skall tilltala olika intressen och smakriktningar, att lokala och regionala program ges företräde samt att flera av varandra oberoende programföretag deltar i sändningarna.
6.3.2Ansvar för åtkomstkontroll och elektronisk programguide
I Digital
De samordningsmodeller som utredaren presenterade bygger på två principiellt skilda synsätt. Enligt den ena modellen är nätoperatören, Teracom, också ansvarig för den tekniska samordningen och för statistisk multiplexering. Enligt den andra modellen har programföretagen en bestämmanderätt över den tekniska samordningen. Utredaren beskrev för- och nackdelar med de båda modellerna. Regeringen valde ett system som innebär att tillstånden går direkt till programföretagen och alltså mest liknar den andra modellen.
Programföretagen har därmed en möjlighet att utveckla tjänster som har ett naturligt samband med programverksamheten. Det innebär att programföretagen inom frekvenskanalen fritt kan pröva och utveckla program och andra tjänster som regleras av radio- och
Teknisk samverkan med andra tillståndshavare är enligt radio- och
183
| Regler och tillstånd för de digitala sändningarna | SOU 2001:90 |
aktörerna som verkar inom marksänd digital TV fastställs vilka uppgifter de olika parterna skall ha vid den tekniska samordningen.
Samordningsavtal mellan Teracom, Senda och programföretagen
Inför den första tillståndsgivningen upprättades ett avtal mellan Teracom, Senda och de sökande programföretagen. Parterna i avtalet har successivt blivit fler i takt med att fler programföretag har fått sändningstillstånd.
Avtalet fastställer att Sendas uppgift är att etablera, utveckla och vidmakthålla en standardiserad plattform för marksänd digital TV i Sverige. Verksamheten skall finansieras bl.a. med avgifter för hanteringen av programkort. Enligt avtalet får avgifter endast användas för att täcka Sendas investeringar och avskrivningar, kostnader för hantering av programkort, administration, avsättningar till fond, marknadsföring, produktutveckling samt övriga kostnader som är förknippade med denna verksamhet.
Avtalet innebär att parterna har enats om att Teracom skall sköta den tekniska driften och statistisk multiplexering av programmen. Parterna har också enats om att Senda skall fungera som plattformsoperatör i meningen att handha en gemensam EPG och svara för åtkomstkontrollen (CA). Senda får enligt avtalet även handha kundhantering (SMS). Detta hindrar dock inte att programföretagen kan lägga ut en egen EPG och upprätta egna kundregister (SMS).
Senda, Teracom och programföretagen har kommit överens om att samtliga program och tjänster skall ha ett enhetligt system för åtkomstkontroll (CA) som baseras på ett gemensamt programkort vilket gäller för hela det digitala marknätet. Det innebär att alla program och tjänster är krypterade. Senda har skyldighet och ensamrätt att själva eller genom Teracom sända ut bemyndigande och all annan typ av signalering som är förknippad med åtkomstkontrollen. Sendas skyldighet gäller för samtliga program och tjänster i det digitala marknätet.
Parterna är genom avtalet också överens om att det skall finnas en gemensam EPG för det samlade utbudet i det digitala marknätet. Denna skall samordnas av Senda och bl.a. innehålla programtablåer och annan basinformation om utbudet. Därutöver har programföretagen rätt att inom sina tillgängliga sändningsutrymmen utforma en individuell EPG.
184
| SOU 2001:90 | Regler och tillstånd för de digitala sändningarna |
Avtalet mellan Senda, Teracom och programföretagen gäller till utgången av 2002. Om Sendas del i avtalet av någon anledning upphör att gälla skall programföretagen genom omröstning utse någon annan att sköta dessa uppgifter. Röstvärdet bestäms utifrån det tilldelade sändningsutrymmet och med hänsyn till det antal områden som det aktuella sändningstillståndet är giltigt för.
Utöver samverkansavtalet har Senda också träffat specifika avtal med varje programföretag. Avtalen rör innehållet i EPG:n, åtkomstkontrollen (CA), kundhanteringen (SMS) och andra tekniska frågor. Dessa avtal har skilda förutsättningar och avtalstider. SVT har sagt upp sitt avtal med Senda angående dessa frågor till årsskiftet 2001. Uppsägningen berör inte samverksavtalet där SVT alltjämt är part t.o.m. utgången av 2002.
6.3.3
Riksdagen beslutade i maj 2001 att SVT:s och UR:s sändningar skall vara tillgängliga för allmänheten utan villkor om särskild betalning utöver
Utbyggnaden av marksänd digital TV till rikstäckning och det faktum att de analoga sändningarna i framtiden kommer att upphöra innebär i sig en omställning för hushållen. Det är då inte motiverat att allmänheten skall belastas med ytterligare kostnader, utöver
185
| Regler och tillstånd för de digitala sändningarna | SOU 2001:90 |
värdefullt vid en avveckling av de analoga sändningarna samt att det ger möjligheter för framtida betaltjänster (SOU 2000:55).
Det kan tilläggas att public
6.3.4Nordiskt
De första tankarna på ett nordiskt
Sedan dess har ett antal olika utredningar och förslag om utbyte av
De nordiska
Nordiska rådet har i en rekommendation 1997 föreslagit regeringarna i Norden att avsätta medel för att försäkra ett utökat nordiskt
Medieanalysinstitutet Nordicom har gjort en uppskattning över hur många nordbor som i dag har möjlighet att ta del av grann-
186
| SOU 2001:90 | Regler och tillstånd för de digitala sändningarna |
med den pågående digitaliseringen av sändningarna (Nordic Media Trends, 2001). I Danmark är det drygt 50 procent av befolkningen som i dag har möjlighet att ta del av SVT:s analoga sändningar. I Norge kan omkring 40 procent av befolkningen ta del av de svenska programmen. I Finland har (förutom
De begränsningar av tillgängligheten till
Medlemsförslaget föreslår att de nordiska regeringarna skall säkerställa fortsatta sändningar av
I maj 2001 överlämnade en arbetsgrupp i Finland en rapport till kommunikationsministern. Rapporten tar upp möjligheterna att ta del av SVT:s program i samband med digitaliseringen av sändningarna. Arbetsgruppen bestod av representanter från kommunikationsministeriet, public
I rapporten förordas att tillgängligheten till SVT:s program skall vara minst densamma efter digitaliseringen som den är i dag för de analoga sändningarna. Detta förutsätter förhandlingar mellan Finlands och Sveriges regeringar. Syftet med sådana förhandlingar är att klargöra bl.a. kostnaderna för upphovsrätt samt frågan om kryptering av SVT:s sändningar.
Det är främst tekniska och ekonomiska skäl som rest hinder för ett brett nordiskt
187
| Regler och tillstånd för de digitala sändningarna | SOU 2001:90 |
nader. En ny politisk situation har uppstått när det gäller att möjliggöra ett utbud där alla hushåll kan ta del av
Av drygt 100 ansökningar för sändningstillstånd i det svenska digitala marknätet har endast en gällt nordiska grannlandsprogram. Att intresset från grannländernas public
Rörligheten över nationsgränserna är stor och växande. I dag har mer än tio procent av befolkningen i Sverige rötter i och nära släktingar i de nordiska grannländerna. Antalet kortare vistelser i de nordiska grannländerna ökar. Internationell rörlighet på arbetsmarknaden är för många med lägre inkomster och kort utbildning endast praktiskt möjlig inom Norden. Integrationen inom näringslivet växer. Allt flera svenska arbetsplatser är beroende av vad som sker med dessa företag också i grannländerna. Den kulturella samhörigheten i Norden är mycket stor. Den svenska kulturen kan inte förstås utan kunskaper om dess nordiska sammanhang. En ökad tillgång till nyhetsförmedling, kultur och dokumentärprogram via nordisk
SVT sänder för närvarande sina program i det digitala marknätet krypterat. Endast den som har tillgång till ett särskilt kort i sin mottagare kan ta del av utbudet. När de analoga sändningarna ersatts av digitala sändningar skulle det därför inte vara möjligt för de som bor i gränsregionerna i grannländerna att ta del av dessa program med egen antenn. Åtskilliga tiotals tusen tittare som i dag tar emot svenska sändningar genom s.k.
I Finland sänder redan YLE okrypterat i det digitala marknätet. Det finns dock risk för att andra public
188
| SOU 2001:90 | Regler och tillstånd för de digitala sändningarna |
Det är angeläget att den tidigare nämnda överenskommelsen mellan Sverige och Finland som i dag gäller för de analoga sändningarna säkerställs också efter övergången till digitala sändningar i marknäten.
Om hela det frekvensutrymme som i dag är reserverat för TV- sändningar tas i bruk för digitala marksändningar i Sverige skulle det kunna användas för att distribuera mer än 50
Många hushåll är i dag beroende av kommersiella
När det gäller priset på mottagning av nordisk
6.4Sändningstillstånd i det digitala marknätet
6.4.1Tillståndsprocessen
Det är regeringen som beslutar om vilka programföretag som skall få tillstånd att sända marksänd digital TV och vilket sändningsutrymme som får upplåtas för detta. Radio- och
Radio- och
189
| Regler och tillstånd för de digitala sändningarna | SOU 2001:90 |
ansökningsomgångar som hittills ägt rum har verket anlitat konsulthjälp för att bedöma företagens finansiella förutsättningar att bedriva sändningar. I bedömningen ingick att ta ställning till om den angivna finansieringen var realistisk i förhållande till kostnader för planerad programverksamhet och distributionskostnader.
Efter detta har vi yttrat oss över de inkomna ansökningarna och lämnat motiverade förslag till Radio- och
Radio- och
Regeringen beslutar om sändningstillstånden och villkoren för dessa. Sändningarna skall inledas senast ett bestämt datum. Regeringen beslutar också om eventuella förändringar av tillstånden t.ex. i fråga om tillståndstidens längd samt sändningarnas geografiska och innehållsmässiga omfattning.
Tillståndsprocessen är både tids- och arbetskrävande med många parter inblandade. En del programföretag upplever den som krånglig eftersom de har större erfarenhet av att förhandla direkt med en sändningsoperatör på marknadsmässiga grunder. Dessutom innebär systemet för tillståndsgivningen att det är svårt att ersätta ett programföretag som av någon anledning avbryter sina sändningar. Det är också svårt att snabbt få med nya programföretag när teknikutvecklingen skulle tillåta det.
I Storbritannien och Spanien tilldelas sändningstillstånd för hela frekvenskanaler. Ansvarig myndighet godkänner och registrerar de programföretag som deltar i sändningarna. Det ställs också krav på att vissa villkor och regler skall vara uppfyllda. Tillståndsgivningen har alltså i dessa länder delegerats till en myndighet.
190
| SOU 2001:90 | Regler och tillstånd för de digitala sändningarna |
6.4.2Kriterier för urval av programföretag
De urvalskriterier som enligt propositionen om digitala TV- sändningar skall tillämpas för marksänd digital TV är att mer än ett programföretag skall delta i sändningarna på varje ort. Normalt bör inte ett företag ensamt kunna disponera en hel frekvenskanal. Programutbudet bör som helhet tilltala olika intressen och smakriktningar. Lokala och regionala program bör ges företräde liksom program som är förankrade i den svenska kulturkretsen. Företag som redan sänder med tillstånd av regeringen skall beredas tillfälle att medverka. Det skall eftersträvas att flera av varandra oberoende programföretag deltar i sändningarna. (prop. 1996/97:67)
De sökandes finansiella förutsättningar har vid de tre tillståndsgivningarna bedömts av en revisionsfirma, Öhrlings Pricewaterhouse Coopers AB. Förutsättningarna värderades utifrån uppgifter i respektive ansökan där programföretagen presenterade en genomarbetad affärsplan. I affärsplanerna redovisades fullständiga budgetar för de två första verksamhetsåren, där både kostnader och intäkter fanns uppskattade. Dessutom tog ansökningarna upp förutsättningarna för att finansiera sändningarna på lång sikt.
Vid den första tillståndsgivningen gjordes bedömningen att sammanlagt 31 av 57 sökande hade finansiella förutsättningar att sända digital TV. Vid den andra tillståndsgivningen bedömde man att 25 av de 38 sökande företagen hade finansiella förutsättningar. Vid den tredje tillståndsgivningen bedömdes endast de programföretag som vi i prioritetsordning rekommenderade. Av dessa hade 19 programföretag finansiella förutsättningar att sända digital TV.
Vi har i yttrandena till Radio- och
Vi har framhållit vikten av att det begränsade frekvensutrymmet används på ett så effektivt sätt som möjligt. Den principiella utgångspunkten för det allmänna bör därför vara att det tilldelade
191
| Regler och tillstånd för de digitala sändningarna | SOU 2001:90 |
frekvensutrymmet används så att det leder till största möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet enligt YGL 3 kap. 2 § andra stycket. Det tillgängliga frekvensutrymmet kan användas mer effektivt om sändningarna samordnas genom statistisk multiplexering.
I 9 § förordningen om marksänd digital TV anges det vad som skall framgå av Radio- och
N den sökande har tekniska och ekonomiska förutsättningar för att bedriva sändningar,
N den sökande kan delta i samverkan om multiplexering, åtkomstkontroll och elektronisk programguide,
N den sökande godtar vissa villkor enligt radio- och
N den sökande vill förena sändningstillståndet med villkor att sända eller producera regionala program,
N programföretag som redan har tillstånd för analoga marksändningar kan få möjlighet till digital utsändning,
N flera av varandra oberoende programföretag kan delta i sändningarna,
N fler än ett programföretag kan sända program till ett visst område och om fler än ett programföretag kan disponera en frekvenskanal.
Förslaget skall dessutom ta hänsyn till i vilken utsträckning programutbudet som helhet kan förväntas att tilltala olika intressen och smakriktningar. Lokala och regionala
Av ansökan skall det alltså framgå om den sökande godtar ett antal villkor som får ställas enligt 3 kap. 1, 2 och 4 §§ radio- och
N sända
N sända över det eller de områden som regeringen har bestämt,
N sända
N utöva sändningsrätten sakligt,
192
| SOU 2001:90 | Regler och tillstånd för de digitala sändningarna |
N ta hänsyn till televisionens särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av programmen,
N i programverksamheten respektera den enskildes privatliv, N sända ett mångsidigt programutbud,
N kostnadsfritt sända meddelanden som är av vikt för allmänheten om en myndighet begär det,
N till Granskningsnämnden för radio och TV lämna uppgifter som är nödvändiga för nämndens bedömning om sända program stämmer överens med de krav som gäller för programverksamheten, och
N iaktta att ägarförhållandena och inflytandet i företaget inte får förändras mer än i begränsad omfattning.
Radio- och
6.4.3Tillståndsperiodens längd
Tillstånden för att sända marksänd digital TV har delats ut till programföretag vid flera tillfällen och är giltiga t.o.m. utgången av 2002. Programföretagen har alltså i denna första omgång tillstånd att sända under fyra år eller kortare tid, beroende på när tillstånden delades ut.
Regeringen föreslår i propositionen Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002 2005 (prop. 2000/01:94) att public
Vid fastställandet av periodens längd har olika förhållanden beaktats. Eftersom de aktuella företagen verkar på en marknad där förutsättningarna ständigt förändras ställer det höga krav på anpassningsförmåga och utvecklingsarbete inom företagen. Det innebär också att riksdag och regering med jämna mellanrum behöver ta ställning till behov av eventuella förändringar i företagens verksamhet. Mot bakgrund av att en beredningsprocess
193
| Regler och tillstånd för de digitala sändningarna | SOU 2001:90 |
inför en ny tillståndsperiod är krävande och tar tid anser regeringen att en tillståndsperiod inte skall vara alltför kort.
Den viktigaste motiveringen för en relativt lång tillståndsperiod anses vara att ge programföretagen långsiktiga planeringsförutsättningar. Det skapar stabilitet och underlättar företagens planläggning liksom deras relationer med aktörer i omvärlden.
Vad som talar mot en alltför lång tillståndsperiod anges vara de stora förändringar som kan förväntas till följd av den tekniska utvecklingen. Det gäller inte bara övergången från analog till digital sändningsteknik utan också utvecklingen av nya medieformer och hur dessa påverkar förutsättningarna på marknaden.
I Finland gäller de digitala sändningstillstånden i marknätet i 10 år. Det ger företagen som har sändningstillstånd en möjlighet att långsiktigt planera sin verksamhet. I slutet av år 2002 skall det dock göras en första utvärdering av sändningarna. Skälet är att man skall kunna erbjuda fler programföretag sändningstillstånd om det visar sig att det tillgängliga utrymmet medger det.
I Storbritannien beviljas sändningstillstånd för hela frekvenskanaler. Tillståndshavare är desamma som i det analoga nätet samt multiplexoperatören ITV Digital. Tillstånden är giltiga i 12 år. Den långa tillståndsperioden motiveras med att tillståndshavarna får möjlighet att långsiktigt utveckla plattformen.
194
7Konsekvenser av förslagen
Kommitténs direktiv
För vårt arbete har regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare gällt. De innebär att vi skall pröva offentliga åtaganden, redovisa regionalpolitiska konsekvenser, redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser och redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet.
Genom kommittéförordningen (1998:1474), som trädde i kraft den 1 januari 1999, har ovan nämnda generella direktiv upphävts.
Enligt 14 § i denna förordning gäller i stället att om förslagen i ett betänkande påverkar kostnaderna eller intäkterna för staten, kommuner, landsting, företag eller andra enskilda, skall en beräkning av dessa konsekvenser redovisas i betänkandet. Om förslagen innebär samhällsekonomiska konsekvenser i övrigt, skall dessa redovisas. När det gäller kostnadsökningar och intäktsminskningar för staten, kommuner eller landsting, skall en finansiering föreslås.
Vidare gäller enligt 15 § i förordningen att om förslagen i ett betänkande har betydelse för det kommunala självstyret, skall konsekvenserna anges. Samma sak gäller när ett förslag har betydelse för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet, för sysselsättning och offentlig service i olika delar av landet, för små företags möjligheter, för jämställdheten mellan kvinnor och män eller för möjligheterna att nå de integrationspolitiska målen.
Konsekvenser av förslagen
Kommitténs förslag om att de analoga marksändningarna kan avvecklas år 2007 innebär att kostnaderna för parallellsändningar av analoga och digitala program upphör. Den beräknade samhällsekonomiska vinsten av en avveckling redovisas i avsnitt 5.4.3. Dessutom särredovisas en relativt hög uppskattning av konsumenternas
195
| Konsekvenser av förslagen | SOU 2001:90 |
kostnader till följd av en avveckling där vinsterna för de konsumenter som före avvecklingen skaffat möjlighet till digital mottagning inte har beräknats. Sammantaget innebär en avveckling år 2007 stora samhällekonomiska vinster.
Förslaget om att frekvenskanalen där public service är placerad skall byggas ut till full befolkningstäckning, dvs. 99,8 procent av den fast bosatta befolkningen, innebär vissa investeringskostnader. Teracom har angett att den totala investeringskostnaden för att bygga ut en frekvenskanal till full befolkningstäckning uppgår till omkring 600 miljoner kronor. Utbyggnaden möjliggör en avveckling av de analoga sändningarna av public
SVT och UR bedöms för närvarande betala årliga distributionsavgifter för de analoga sändningarna på 450 miljoner kronor (inkl. moms). När de analoga sändningarna avvecklas befrias företagen från dessa kostnader. En avveckling år 2007 ger en sammanlagd besparing för public
I förslaget om avveckling av de analoga marksändningarna föreslår vi att en beredning får i uppdrag att utforma information och främja övergången till digital teknik. Beredningen skall enligt förslaget redovisa sitt uppdrag senast 2005. Förslaget innebär vissa kostnader men dessa bedöms vara små i förhållande till de samhällsekonomiska vinster som en avveckling av de analoga marksändningarna innebär.
Kommitténs förslag i övrigt innebär inga stora offentliga åtaganden. Förslaget om att tilldela en myndighet uppdraget att administrera, kontrollera och besluta om tillståndsgivningen för marksänd digital TV innebär sannolikt inte några ökade kostnader. En myndighet, Radio- och
Vi har i betänkandet redovisat fördelarna med marksänd digital TV i fråga om regionala
196
| SOU 2001:90 | Konsekvenser av förslagen |
till gagn för samverkan och demokrati på regional nivå. Etablerandet av fler regionala programföretag kan också antas leda till fler arbetstillfällen för journalister, tekniker och andra i de aktuella regionerna.
Dessutom ger regionala programföretag en möjlighet för lokala och regionala näringsidkare att använda
Med den digitala tekniken kan man sända fler
Förslagen är enligt vår mening jämställdhetspolitiskt neutrala. Förslagen bedöms inte heller medföra några konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet.
197
Reservationer
Reservation av Johan Jakobsson (fp)
Den nya tekniken ger fantastiska möjligheter för massmedierna. Mångfalden kan öka. Tillfällen till konstnärliga uttryck kan bli fler. Demokratins arenor för debatt och upplysning kan bli fler och mer dynamiska. Informationstekniken har drastiskt höjt massmediernas tillgänglighet och sänkt distributionskostnaderna. Aldrig tidigare i mänsklighetens historia har ett så rikt utbud av journalistik och underhållning funnits nåbart för så många mediekonsumenter. Aldrig tidigare har det varit så billigt för skapare av medieinnehåll att nå ut till många människor.
Det är inte längre distributionstekniken som avgör hur stor mångfald som kan komma de svenska mediekonsumenterna till del. Större betydelse har i stället det svenska språkområdets litenhet. Det är svårare att få ekonomin att gå ihop för medieproduktion på svenska som normalt har en maximal publik på fyra och en halv miljon hushåll än för engelskspråkig som kan nå miljarder människor i hela världen. Det är därför public service måste ges rejäla resurser och inriktas på att stödja svenska produktioner av hög kvalitet. I dag är allt för mycket av public
Yttrandefrihet och oberoende massmedier är grundläggande för den svenska demokratin. Tryckfrihetsförordningen ger konstitutionellt skydd till flera traditionella medieformer. Tyvärr har audiovisuella medier, radio och TV, inte åtnjutit samma höga grad av frihet och skydd mot inblandning. Den nya tekniken ger tillfälle att förstärka mediernas oberoende från den statsmakt de har i uppgift att granska.
Det är mot denna bakgrund som folkpartiet under många år har verkat för att lediga
199
| Reservationer | SOU 2001:90 |
för konsumenterna. Genom mera tidsenliga regelverk skulle mediernas oberoende också stärkas.
Kommittémajoriteten ansvarig för marknätets misslyckande
Introduktionen av marksänd digital TV är hittills ett misslyckande. Få hushåll har skaffat avkodare. De ursprungliga prognoserna från Kulturdepartementets bolag Teracom sa att 100 000 hushåll skulle ha skaffat avkodare den 1 januari 2000. Inte ens i dag, snart två år efter detta datum, har den nivån uppnåtts. Bara 85 000 avkodare har levererats. Flera sändningsutrymmen är ännu outnyttjade. Samtidigt stiger kostnaderna för de inblandade statliga företagen, främst Teracom och Boxer.
Denna situation har inte uppstått av en slump. Den är inte heller en följd av normala trögheter vid ett teknikskifte. Orsaken är de politiska beslut som fattats av
Jag har kritiserat och reserverat mig mot
De tre ansökningsomgångarnas politiska skönhetstävlingar kvalificerade
Nu drar kommittémajoriteten vissa slutsatser av tidigare missgrepp. Förslag förs fram om att det ska delegeras till en myndighet och till en extern multiplexoperatör att besluta om vilka programföretag som skall få sända i det digitala marknätet. Den nyvunna probleminsikten är bra. Tyvärr är dock förslagen till lösningar otillräckliga. Statsmakternas oförmåga att välja innehåll som kan locka
200
| SOU 2001:90 | Reservationer |
abonnenter till marknätet förändras inte av att en statlig myndighet tar över ansvaret från regeringen.
I stället borde distributionen av digital TV och andra medieformer avregleras. Det offentliga bör avveckla ägandet.
Post- och telestyrelsen gör bedömningen att det kommer att råda frekvensbrist i framtiden. Därför är det angeläget att utrymmet fördelas på ett bättre sätt än efter de nuvarande kommandoekonomiska principerna. Radiofrekvenserna bör auktioneras ut och de skall vara möjligt att sälja vidare. För att ge förutsättningar för en effektiv användning av resurserna skall det vara upp till ägaren av ett frekvensutrymme att avgöra vad distributionskapaciteten skall användas till. Någon reglering av om utrymmet används till ljud, bild eller textöverföring mellan enskilda eller till många behövs inte.
Med ett sådant regelverk skulle marknätet för digital TV slippa att överföringskapacitet viks för programföretag som inte vill sända. Priset som sätts på distributionen skulle också fungera så att de programkanaler sållas fram som har störst förutsättning att väcka intresse bland konsumenterna.
Teknikneutral lagstiftning
I dag kan man lyssna på radio via datorn och ta emot
Ett och samma medieföretag använder sig ofta av flera olika distributionsformer. Från att ha varit enmedieföretag går de flesta aktörer i branschen mot att vara multimedieföretag. Aftonbladet,
201
| Reservationer | SOU 2001:90 |
för att ta ett exempel, ger ut en papperstidning, är engagerat i TV- kanaler, distribuerar textnyheter via mobiltelenäten och har en webbupplaga där det också sänds radio. Kanal 5, ett annat exempel, sänder TV via satellit och via det digitala marknätet.
Reklamreglerna i marknätet är mer restriktiva än de som gäller för satellitdistribution. I de sändningstillstånd för marknätet som regeringen meddelar sker en regleringen av vilket redaktionellt innehåll som skall förekomma. Sådana regler slipper programkanaler som distribueras med annan teknik, t.ex. satellit, kabel eller Internet. De korta tillståndsperioderna i det digitala marknätet är också en konkurrensnackdel.
Dessa exempel belyser att det digitala marknätet missgynnas av regelverken. Medieföretagen kan välja andra distributionsformer och blir mindre intresserade av det digitala marknätet på grund av sådana nackdelar.
Den minsta gemensamma nämnaren för de olika lagar som berör överföring av audiovisuella tjänster är telelagen. Denna lagstiftning har samma förhållningssätt till vad som skickas mellan två datorer som till vad som sägs mellan två människor i ett telefonsamtal. Innehållet regleras inte. En ny samlad teknikneutral lagstiftning för
Även om tillståndsperioderna för det digitala marknätet förlängs till tio år som kommittémajoriteten förordar innebär det en konkurrensnackdel jämfört med de distributionsformer där det råder etableringsfrihet.
Avveckling av analoga
Jag menar att ett sådant kommandoekonomiskt beslut är olämpligt.
Det är bättre att decentralisera beslutet och låta tittare och TV- företag avgöra. Ibland görs det jämförelser mellan introduktionen av marksänd digital TV och andra teknikskiften. De som försvarar regeringens agerande i digital
202
| SOU 2001:90 | Reservationer |
Det förtjänar därför att påpekas att många sådana teknikskiften skett utan att statsmakterna varit inblandade. Det fattades aldrig något statligt beslut om digitalisering av musikindustrin, om övergången till
Ytterligare utbyggnad?
Det är förvisso bra om så många hushåll som möjligt har tillgång till ett så stort medieutbud som möjligt, men det är irrationellt att binda sig vid en viss teknik. I glesbygd är det billigare med andra distributionsformer som satellit och i framtiden utnyttjande av befintlig infrastruktur som el- och telenäten.
Enligt Teracom är bolaget på grund av
Straffskatt på äldre
203
| Reservationer | SOU 2001:90 |
Att låta
204
SOU 2001:90 Reservationer
Reservation av Ola Karlsson (m)
Undertecknad Ola Karlsson reserverar mig mot
Historien om digital TV i marknätet är en tydlig illustration över
(s) problem att hantera ett allt öppnare samhälle. Det är också berättelsen om ett statsråds, Marita Ulvskog, alltmer tragikomiska kamp mot medborgarnas rätt att välja, och att själva bestämma över sin TV.
Över en miljard kronor har plöjts ner. Boxar subventioneras med hundratals miljoner kronor av statliga bolag, som dessutom har subventionerat Stenbecks programföretag. Utbudet är mindre, den tekniska kapaciteten är sämre och frekvensutrymme som skulle kunna användas till mobila datatjänster tas i anspråk.
Fria media som kan verka oberoende av statlig styrning är av avgörande betydelse för ett fritt och öppet samhälle. Ett urval av programföretag som baseras på en politisk skönhetstävling ger inte ett sådant oberoende. Sändningstillstånd som förenas med krav på att hålla sig till en i förväg lämnad programförklaring och med krav på att ägarförhållanden och inflytande inte förändras, ger inte heller, det oberoende från statsmakten som är nödvändigt. Det är också diskutabelt ur grundlagssynpunkt. Kommittén borde därför verkat för ett teknikval och en urvalsprocess som utesluter den politiska styrningen och godtycket.
Urvalsprocessen har som väntat visat sig bli en politisk skönhetstävling. Det politiskt korrekta väljs på godtyckliga grunder. Politikerstyrning av media borde i stället ersättas med en fri tävlan mellan olika program och olika teknik. Det skulle gynna tittarna, förbättra
Genom kraftiga statliga satsningar stöttas marknätet framför satellit och kabel som distributionsform för digital TV. Marknätet är den teknik som medger lägst antal
205
| Reservationer | SOU 2001:90 |
yttrandefrihet. Risken med detta teknikval är att vi halkar efter i informationssamhället, att vi inte får de jobb, de företag och den konkurrenskraft som vi annars skulle kunna få. Det finns därför inga godtagbara skäl för staten att välja marknätet framför andra distributionsformer.
Grunden för att yttrandefrihetsgrundlagen, YGL, tillåter politisk reglering är bristen på radiofrekvenser. Med digital teknik via satellit och kabel finns det ett tekniskt utrymme för hundratals nya
Digital TV i marknätet kan med god marginal klassas som 1990- talets största kultur- och mediepolitiska fiasko. Projektet har kantats av förseningar och fördyringar. När man började sända fanns inga som kunde titta eftersom inga mottagningsboxar fanns tillgängliga. Ett halvår efter den kommersiella starten den 1 april (!) 1999 hade bara 500 köpt den nödvändiga boxen. Sveriges Television (SVT) blev tvungna att dra i bromsen för den ambitiösa satsningen på regionala sändningar eftersom det bara fanns fem boxar ute i hela Sundsvalls/Östersundsområdet. Programmet som gjordes av tio medarbetare kunde alltså bara ses av fem hushåll. I oktober 2001 finns bara ca 85 000 markboxar ute och de optimistiska prognoser som redovisas i betänkandet pekar på en linjär ökning om ca 50 000 per år vilket skulle innebära att den primära målgruppen nås om ca 25 år. Trots mycket omfattande reklam- och subventionskampanjer är det en mycket långsam ökningstakt hittills.
Frågan om det digitala marknätet handlar därför inte bara om bortkastade miljarder och försök till politisk kontroll över TV. Det handlar även om att möjligheterna att bygga ut andra mobila tjänster försvåras. Frekvensutrymmet i etern är begränsat och det skall räcka till TV, radio, personradiotrafik, mobilteletjänster och radiobaserat bredband. Det gör det angeläget och nödvändigt att utnyttja frekvenserna effektivt och till rätt saker. Digital TV och
206
| SOU 2001:90 | Reservationer |
Det finns ett antal frågeställningar som staten har att ta ställning till som på olika sätt berör frågan om digitalisering av marknätet.
Vilka användningar skall frekvensutrymme reserveras för och i vilken omfattning?
Finns det anledning för staten att frångå neutralitet mellan olika tekniker?
Hur skall SVT kunna reducera kostnaderna för sin distribution? Finns det anledning för staten att särskilt subventionera viss
distribution?
Vilken roll skall statliga bolag spela?
Jag anser att kommittén nogsamt undvikit de flesta av dessa frågeställningar och i stället ensidigt redovisat material som talar till förmån för marknätet medan kritiska frågor och svar undvikits.
Frekvensanvändning
Användningen av frekvensutrymme berör inte bara Radio och TV utan är också en central fråga för att säkra utrymme för framtida mobila tele- och datatjänster. Resultatet av de digitala radio- och
Användningen av frekvenser blir allt viktigare för
Ett av regeringens argument inför starten av digitala sändningar av TV och radio i marknätet var behovet av effektivare frekvensanvändning. Genom att använda digital teknik kan samma antal
207
| Reservationer | SOU 2001:90 |
teknik rymma fyra till sex
Resultatet hittills av digitaliseringen av marknätet är att frekvensanvändningen för TV har tredubblats. Samtidigt ser vi inget som tyder på ett så kraftigt konsumentintresse att det blir möjligt att släcka de analoga sändningarna. Resultatet är en kraftigt utökad frekvensanvändning och inte en minskning som utlovats. Enligt min mening borde redan före försöksperiodens slut tillräckligt frekvensutrymme säkras för mobila tele- och datatjänster innan beslut fattas om ytterligare
Digitalisering av distributionen
De flesta bedömare är överens om att den framtida distributionen av TV kommer att ske digitalt. Det finns dock anledning att minnas utvecklingen av video. Från början fanns tre parallella system, bara ett överlevde kommersiellt.
En av myterna för att försvara marknätet som spridits från kulturdepartementet är att marknätet är nödvändigt för att nå samtliga hushåll. Detta är fel, vilket konstateras i den av Ernst & Young framtagna rapporten för
En digitalisering av marknätet är alltså inte nödvändigt för att en digital distribution av TV skall komma alla till del.
När man läser kommitténs betänkande är det lätt att få uppfattningen att marknätet är det enda som kan nå samtliga hushåll. Detta är fel. Det finns ett mycket stort antal hushåll som är beroende av centralantenn och kabelnät och som bor så att sändningarnas styrka inte medger mottagning med inomhusantenn. Dessa hushåll kommer oavsett vad som händer med marknätet att vara beroende av kabelnät eller framtida bredband för att kunna se TV.
208
| SOU 2001:90 | Reservationer |
Inför beslut i riksdagen hösten 2000 om att bygga ut marknätet var förslaget ute på remiss. Kritiken var inte varit nådig. Statskontoret och Post- och telestyrelsen var bland dem som varnade politikerna för att bygga fast sig i en teknik för
Statskontoret pekar på att kostnaderna för att bygga ut marknätet för digital TV ytterligare motsvarar cirka 2 500 kronor per hushåll, vilket skulle räcka till att subventionera varje familj med en egen parabol för att nå de hushåll som kan vara intresserade.
När det finns väl fungerande, befintliga alternativ som har högre teknisk kapacitet, är billigare, har bättre utrymme för interaktivitet och når hela befolkningen saknas anledning att subventionera fram marknätet som hittills inte klarat grundläggande kommersiella krav. De skäl som kommittén redovisar är enligt min uppfattning inte tillräckliga.
Billigare distribution för SVT
SVT har ett starkt intresse av att sänka kostnaderna för distributionen. I dag betalar SVT ca 450 miljoner kronor per år för att nå den dryga tredjedel av hushållen som är beroende av marknätet. Resterande hushåll nås kostnadsfritt via kabelnät, eller via satellit och SVT får där betalt för distributionen.
Dagens parallella sändningar i både det analoga och det digitala nätet har lett till kraftigt ökade kostnader för SVT.
SVT:s sändningar finansieras med offentliga medel. Det innebär att de skall vara tillgängliga för alla utan villkor om särskild betalning. SVT:s program bör därför erbjudas samtliga satellitoperatörer för kostnadsfri distribution inom Sverige. En sådan lösning ökar tillgängligheten för tittarna och minskar beroendet av marknätet.
Jag anser att mycket talar för att SVT i en kostnadsbedömning bör prioritera de betydligt billigare sändningarna via satellit och kabel framför det dyrbara marknätet.
Jag vill inte utesluta framtida statliga insatser för att stimulera en övergång till digital mottagning. Sådana stimulanser måste i så fall ske teknikneutralt, dvs. lika oavsett mottagningsteknik. Staten och
209
| Reservationer | SOU 2001:90 |
SVT måste även agera konkurrensneutralt mellan olika distributörer så att inte skadlig konkurrenssnedvridning uppstår.
Kraftiga subventioner
I propositionen om digitala
Mycket tidigt stod det klart att det behövs mycket stora subventioner för att få konsumenterna att skaffa en mottagare/box. De första försöken att sälja dekodrar blev ett stort misslyckande, ett litet antal konsumenter skaffade en box. Priset, ca 5 000 kronor var alldeles för högt för att tilltala större kundgrupper. Efter ett halvår hade endast 500 boxar sålts.
För att hantera problemet startade Teracom hösten 1999 dotterbolaget Boxer som fick i uppdrag att hyra ut boxar.
Boxer har dels hyrt ut boxar till starkt subventionerade priser, dels sålt dem i olika erbjudanden. Priset i dag, oktober 2001 lär vara 1995 kronor, tidigare har samma box erbjudits för 995 kronor.
Subventionerna är omfattande. Boxers egna uppgifter är drygt 3 000 kronor per box när konsumenten köper den Subventionerna har kommit från moderbolagen, Skandia media invest och helstatliga Teracom. Teracom har i sin tur finansierat kalaset med att dels sälja sin andel i NSAB, Nordiska satellit AB, dels via upplåning och dels via att bolaget sluppit betala den normala utdelningen till staten.
Det är uppenbart att mycket stora belopp, hundratals miljoner, använts för att subventionera hushållens mottagare. Huvuddelen av
210
| SOU 2001:90 | Reservationer |
dessa medel är, i strid med riksdagsbeslutet, statliga, och kommer via det helstatliga bolaget Teracom.
Det är också uppenbart att subventionerna varit helt avgörande för möjligheten att få konsumenterna att efterfråga boxar för marknätet.
Släckning av analoga sändningar
Mycket talar för ett starkt ökat behov att olika tjänster i etern i framtiden. Mobil telefoni och datatrafik kommer att vara av avgörande betydelse för
Det kommer att vara möjligt att släcka ner de analoga sändningarna först när det mycket stora flertalet skaffat digital mottagning, sannolikt då via kabel och satellit. För att nå dit krävs att den mycket stora grupp som är nöjda med ett utbud bestående av TV1, TV2 och TV4 övertygas om behovet av digital mottagning. Det är inte sannolikt att de är beredda att betala mycket för att förändra något de är nöjda med. Det kommer därför sannolikt att krävas betydligt billigare boxar än dagens för att nå denna målgrupp. Utvecklingen hittills visar inte på något sätt att det digitala marknätets aktörer lyckats nå denna målgrupp på ett kommersiellt acceptabelt sätt.
Jag anser det därför fel att i dag sätta upp ett stoppdatum för de analoga sändningarna till 2007. Tittarna skall inte tvingas in det digitala marknätet.
Samhällsekonomisk analys
I den samhällsekonomiska analys som kommittén redovisar framgår klart grundproblemet med projektet. Det förväntas att TV- tittarna skall investera för att programföretagen skall få lägre kostnader
Digitaliseringen erbjuder konsumenterna inget nytt, utan är bara en annan teknik för distributionen. De som vill ha fler program har sedan lång tid kunnat välja detta via kabel eller satellit. Interaktivitet har funnits via hemdatorer.
Att få konsumenterna att investera miljardbelopp för att programbolagen skall tjäna pengar framstår inte som något kommer-
211
| Reservationer | SOU 2001:90 |
siellt stabilt projekt. I det perspektivet blir det närmast logiskt att kommittén förordar en stängning av det analoga nätet för att tvinga in tittarna i det digitala marknätet.
Friare användning av överföringskapacitet
I betänkandet föreslås att en s.k. extern aktör skall få tillstånd att förfoga över viss del av överföringskapaciteten.
Skälet till regeringens val är att marknät, till skillnad från satellit och kabel, ger utrymme för politisk styrning. Varje deltagande företag måste passera den politiska skönhetstävlingen. Det är den socialdemokratiska maktkoncentrationen över TV man värnar, inte mångfald och tittarnas intressen.
I de senaste ansökningarna för sändningstillstånd till det digitala marknätet avslöjas också vilket tänkande som finns. Det helstatliga bolaget Teracom sökte tillstånd för att kunna sända upp till tio TV- program. Avsikten är att Teracom själva skall avgöra vilka andra program som får sända. Av en tillfällighet (?) är det Kulturdepartementet som utser styrelse i bolaget. Dagens politiska skönhetstävling skulle med den föreslagna modellen ersättas av något ännu värre. En förhandling i slutna rum, där Kulturdepartementets ombud kan ställa krav långt utöver vad som i dag är möjligt. Genom att kombinera möjligheten att reglera såväl programinnehåll som kostnaderna för utsändningarna (som Teracom sköter), skapas möjligheter till politisk styrning som skulle göra Berlusconi i Italien grön av avund. Det kan av vissa uppfattas som praktiskt och oförargligt, men blir detta verklighet ökar statens makt och styrning över TV dramatiskt. Att flytta besluten om vilka som skall få sända, till statliga bolag som styrs från regeringen, är oacceptabelt. Det är inte statens inflytande som skall stärkas. Det är mediernas oberoende och frihet som bör skyddas.
Boxers försäljning av personuppgifter
Som tidigare redovisats har helstatliga bolaget Teracom startat dotterbolaget Boxer för att hyra ut mottagare (boxar) till det digitala marknätet för TV. Eftersom tittarna inte vill betala vad boxarna kostar har Boxer infört stora subventioner för dem som köper eller hyr en box. För att finansiera verksamheten räknar
212
| SOU 2001:90 | Reservationer |
därför Boxer med flera intäktskällor. Dels uthyrning och försäljning, dels interaktiva
För att få in pengar till kalaset räknar Boxer därför med att kunna sälja information om
För att kunna titta på marksänd digital TV måste man i dag teckna ett köp eller hyresavtal med Boxer och Senda som innehåller en acceptans av bolagens allmänna villkor. Bland Boxers allmänna villkor finns bl.a. en passus om samtycke till behandling av personuppgifter mm: ”Personuppgifter som anges i detta avtal, … och sådan information som uppkommer genom att kunden nyttjar de tjänster som omfattas av detta Avtal kommer att behandlas av Boxer i ett eller flera automatiserade register. Ändamålet med behandlingen är att … samt överlåta såväl uppgifter som statistik och konsumentprofiler till tredje part för kommersiella bruk.”
Detta måste förhindras och stoppas. Jag anser det helt felaktigt att man ska vara tvungen att acceptera insamling och försäljning av personlig information för att kunna se på TV via det digitala marknätet. Ett statligt företag skall inte ägna sig åt sådant; helst inget annat företag heller. Försäljning av personuppgifter för att kunna subventionera statliga bolags försäljning av avkodare är skandal.
Fel att differentiera
Kommittén redovisar hur
213
| Reservationer | SOU 2001:90 |
bara de som nyttjar marknätet skulle betala för distributionen via licensen. Kabel och satellitdistributionen sker ju kostnadsfritt för SVT. En ytterligare variant är att bara de som tittar på SVT skulle betala licens, de övriga skulle med samma resonemang inte medföra några kostnader alls.
Jag anser att ett koncentrerat public serviceuppdrag skall ses som en del av det statligt finansierade kulturutbudet, komma alla till del och därför betalas via statsbudgeten. En differentiering av
Dyrare sändningar
Marknätet är den dyraste distributionsformen av kabel, satellit och marknät. Att distribuera ett
Statliga företagen
Jag anser inte att det finns någon anledning för staten att starta och driva bolag som säljer och hyr ut boxar, driver portaler eller säljer information om kunder.
Det borde inte finnas något statligt intresse i sådan verksamhet. Det leder dessutom till osund konkurrens eftersom de statliga företagen kan verka på helt andra villkor än vanliga kommersiella företag. Det finns heller ingen anledning att riskera skattebetalarnas pengar i den här typen av projekt.
I Boxer, som i dag ägs till 70 procent av helstatliga Teracom, bör det statliga ägandet avvecklas omedelbart.
Teracom bör renodlas till att vara ett bolag som tillhandahåller utsändningar och infrastruktur. Bolaget är sannolikt mycket intressant för de företag som avser bygga och driva nya mobiltelenät. En snar privatisering, för att ge Teracom tillgång både till riskkapital och kompetent ägande, är nödvändigt för att företaget skall kunna utvecklas och möta framtiden positivt.
214
| SOU 2001:90 | Reservationer |
De mycket stora investeringar företaget tvingats göra i det digitala marknätet och i Boxer, hindrar bolaget finansiellt vad gäller andra satsningar på infrastrukturen.
Jag anser att kommittén är ett utmärkt exempel på att det inte går att på politisk väg kommendera och administrera fram ett teknikskifte hos konsumenter. Kommittén har enligt min mening undvikit en kritisk analys av digital TV i marknätet. Kommitténs betänkande saknar därför förutsättningar att ligga till grund för fortsatta överväganden om digital TV.
Ola Karlsson
Riksdagsman (m)
215
Litteraturförteckning
Advisory Committee on Public Interest Obligations of Digital Television Broadcasters, final report, Charting the Digital broadcasting Future, USA, 1998
Abigail Thomas, Department for Culture, Media and Sport,
Regulation of broadcasting in the digital age, Storbritannien, 1999 Bipe Consulting, Digital Switchover in the Member States, Material
från arbetsseminarium, Bryssel, 24 april 2001 Bundesministerium für Wirtschaft und Technologie, The intro-
duction of digital radio and television in Germany, Tyskland, 1998
Consumers´Association, Turn on Tune in Switched off Consumer attitudes to digital TV, Storbritannien, 2001
Services for DTT, Dublin,
Ds 2001:18, Ändrade regler om annonser i
Ernst & Young Management Consulting, Underlag för bedömning av marksänd digital TV, konsultuppdrag åt
Europaparlamentet och europeiska rådet, Television utan gränser, direktiv 89/552/EEG ändrat genom direktiv 97/36/EG
Europaparlamentet, Betänkande, om den tredje rapporten från kommissionen till rådet Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén om tillämpningen av direktiv 89/552/EEG- Television utan gränser,
European Broadcasting Union, The position of Digital Terrestrial Television in selected European markets, 2000
Europeiska kommissionen, Utvecklingen av marknaden för digital television i Europeiska Unionen, KOM (1999) 540
217
| Litteraturförteckning | SOU 2001:90 |
Europeiska kommissionen, om tillträde till och samtrafik mellan elektroniska kommunikationsnät och tillhörande utrustning, KOM (2000) 384
Europeiska kommissionen, om behandling av personuppgifter och skydd för privatlivet inom sektorn för elektronisk kommunikation,
KOM (2000) 385 slutlig
Europeiska kommissionen, om auktorisation för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, KOM (2000) 188 Europeiska kommissionen, om samhällsomfattande tjänster och an-
vändares rättigheter, KOM (2000) 392
Europeiska kommissionen, om ett gemensamt ramverk för elektronisk kommunikation och tillhörande tjänster, KOM (2000) 393 Europeiska kommissionen, Rapport från kommissionen till rådet,
Europaparlamentet och ekonomiska och sociala kommittén om tillämpningen av direktiv 89/552/EEG, ”Television utan gränser”, KOM (2001) 9 slutlig
Europeiska kommissionen, förslag till riktlinjer för marknadsanalyser och beräkningar av betydande inflytande på marknaden utförda i enlighet med artikel 14 i förslaget till direktiv om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster, KOM (2001) 175
Gfk Sverige AB, Kvantitativ intressemätning Digital TV, 1999 Gfk Sverige AB, Kvantitativ intressemätning Digital TV, 2000
Hadenius S & Weibull L, Massmedier En bok om press, radio och TV, 7 uppl. Falun: Albert Bonniers Förlag, 1999
IDATE, Development of digital TV in Europe, 2000
Independent Television Commission, Invitation to Apply for Multiplex Service Licences, Storbritannien, 1996
1997
Jonsson P & Uhlin L, …och nu blir det
Kommunikationsministeriet, Förhandlingar skall föras med Sverige om televisionsrogrammens sebarhet, Finland, 2001
Konstitutionsutskottets betänkande, 1996/97:KU17, Digitala TV- sändningar m.m.
Konstitutionsutskottets betänkande, 2000/01:KU26, Ändrade regler om koncessionsavgift på televisionens område
Kulturutskottets betänkande, 2000/01:KrU8, Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002 2005
Kulturutskottets yttrande 1996/97:KrU4y, Digitala
218
| SOU 2001:90 | Litteraturförteckning |
Marking J & Nilsson M, Större än TV En bok om användare, kanaler och annonsörer i den digitala
Mediamätningar i Skandinavien AB (MMS) Årsrapport 1999, 2000 Mediamätningar i Skandinavien AB (MMS), Årsrapport 2000, 2001 Mediavision, Convergence and Digitalisation – The Swedish TV
market 2000/2001, 2000
Mediavision, Streaming Media- Beyond Internet and TV, 2000 Mediavision, The Swedish
moving towards mass market, 2001
Ministry of Post and Telecommunication, Post and telecommunication in Japan 1999, Japan, 2000
Ministry of Post and Telecommunication, 2000 Communications in Japan Expanding Frontiers: IT in the 21st Century, Japan, 2000 Modern Times Group MTG AB, Uppsägning av avtal avseende utsändning av
(dnr 15/01)
National Economic Research Associates, Use of radio and its impact on the Swedish economy, 1998
Nordicom, Mediebarometern 1998, 1999 Nordicom, Nordic Media Trends 2001, 2001
Nordig, Nordig II Digital Integrated Receiver Decoder Specificationfor use in cable, satellite and terrestrial networks, Version 1.0
Nordiska rådet, rekommendation nr 20/1997/nord angående utökat
Nordisk ministerråd, Public service selskapenes stillning i den digitale framtid, TemaNord 1997:3
Nordisk ministerråd, Inlåsta Kulturskatter en utredning om förvärv av rättigheten till sekundärt bruk av bl.a. Public service organisationernas arkivmaterial, TemaNord 1997:559
Nordisk ministerråd, Konvergens mellom telekommunikasjon og kringkasting- Kulturog mediepolitiske utfordringer, TemaNord 1997:560
Nordisk ministerråd, A study on the ”Second Phase” of Community Information Society Policy, TemaNord 1998:504
Nordisk ministerråd, Public service broadcasting i den digitala framtiden Konferensrapport, TemaNord 1998:535
NUTEK, Rapport till
Office of Telecommunications, Consumers´use of Digital TV, Storbritannien, 2000
219
Litteraturförteckning SOU 2001:90
Post- och telestyrelsen, Den framtida användningen av frekvensområdet
Post- och telestyrelsen, Det framtida utnyttjandet av frekvensutrymmet, 1999
Post- och telestyrelsen,
Post- och telestyrelsen, Underlag till
Post- och telestyrelsen,
Proposition 1996/97:67, Digitala
Proposition 1997/98:184, Ändringar i radio- och
Proposition 1999/00:86, Ett informationssamhälle för alla
Proposition 2000/01:1, Bugetpropositionen för 2001, utgiftsområde 17
Proposition 2001/02:1, Bugetpropositionen för 2002, utgiftsområde 17
Proposition 2000/01:94, Radio och TV i allmänhetens tjänst 2002 2005
The Radiocommunications Agency, The economic impact of radio, Storbritannien, 2001
Radio- och
Radio- och
Radio- och
SOU 1994:34, Tekniskt utrymme för ytterligare
svensk television
SOU 1997:60,
SOU 1997:103, Rapport med förslag om sändningsorter SOU 1998:17, Samordning av digital marksänd TV SOU 1999:30, Yttrandefriheten och konkurrensen
220
| SOU 2001:90 | Litteraturförteckning |
SOU 1999:55, Konvergens och förändring
SOU 1999:85, Bredband för tillväxt i hela landet SOU 1999:126, Politikens medialisering
SOU 1999:134, Framtidssäker
SOU 2000:55, Radio och TV i allmänhetens tjänst ett beredningsunderlag
SOU 2000:111,
SOU 2001:28, Yttrandefrihetsgrundlagen och Internet- Utvidgat grundlagsskydd och andra frågor om tryck- och yttrandefrihet
Styrelsen för psykologiskt försvar, Digital radio och TV en sårbarhetsstudie, 1999
Sveriges Television, Lusserapporten 1999, 1999
Sveriges Television, Public
Sveriges Television, SVT i det nya medierummet Viktiga framtidsfrågor för public service, 2000
Sveriges tekniska attachéer, utlandsrapport, Video på Internet tekniken, aktörerna och affärsmodellerna, 1998
Teracom. Behov av förberedelse för ytterligare två digitala
World Radiocommunication Conference 2000, The main results Additional spectrum for
Öhrlings Pricewaterhouse Coopers, Kartläggning av tele- och IT- infrastruktur, 1999
Artiklar, pressmeddelanden
Computer Sweden, elektroniskt nyhetsbrev,
Digitalforum, Digital fakta nr 5, 2000
Message Plus Media, Kunskapslucka bromsar
Vipåtv, Omvärldsanalys, nr 20, 8 juni 2001 Vipåtv, Omvärldsanalys, nr 24, 17 augusti 2001
221
Bilaga 1
Kommittédirektiv
| Utvärdering av marksänd digital TV, m.m. | Dir. | |
| 1997:134 | ||
Beslut vid regeringssammanträde den 13 november 1997.
Sammanfattning av uppdraget
En parlamentarisk kommitté tillkallas med uppdrag att följa och utvärdera de markbundna digitala
Kommittén skall följa verksamheten med digital marksänd TV och fortlöpande rapportera sina iakttagelser till regeringen. Vid behov skall kommittén ta initiativ till förslag till förändringar av t.ex. de regler som gäller för verksamheten.
Kommittén skall lägga fram minst två utvärderingsrapporter. Den första rapporten skall läggas fram senast när sändningarna har pågått under ca ett år. Kommitténs slutrapport skall senast läggas fram i god tid före utgången av den första tillståndsperioden, såvitt nu kan bedömas före utgången av oktober 2001.
Bakgrund
Riksdagens beslut om digitala
223
| Bilaga 1 | SOU 2001:90 |
sin helhet bekostas av medverkande företag och således inte finansieras med statsbudgetmedel. När det finns tillräckliga erfarenheter skall regeringen ta ställning till sändningarna och den fortsatta utbyggnaden. En grundläggande förutsättning för en utbyggnad är att de digitala marksändningarna bedöms ha ekonomisk bärkraft. En kommitté skall följa verksamheten och fortlöpande rapportera till regeringen. Kommittén skall också medverka vid urvalet av de företag som skall delta i sändningarna.
I propositionen om digitala
En särskild utredare har till uppgift att förbereda sändningarna (Utredningen om
Regeringen har denna dag beslutat en förordning om marksänd digital TV, som innehåller föreskrifter som skall tillämpas vid annonsering och handläggning av ansökningar om tillstånd för digitala
224
| SOU 2001:90 | Bilaga 1 |
Urvalet av programföretag
Enligt förordningen skall ansökningar om tillstånd ges in till Radio- och
Sökande skall i ansökan ange sina tekniska och finansiella förutsättningar att bedriva sändningar samt redovisa sina planer på att ingå överenskommelser med övriga sökande om samverkan i olika tekniska frågor.
De urvalskriterier som enligt propositionen om digitala TV- sändningar skall tillämpas är att mer än ett programföretag deltar i sändningsverksamheten på varje ort. Normalt bör inte ett företag ensamt kunna disponera en hel s.k. multiplex. Programutbudet som helhet bör tilltala olika intressen och smakriktningar. Lokala och regionala program bör ges företräde, liksom program som är förankrade i den svenska kulturkretsen. Det skall eftersträvas att flera av varandra oberoende programföretag deltar. Programföretag som redan sänder med tillstånd av regeringen skall beredas tillfälle att medverka.
Utvärderingen
Utredningen om tekniska förutsättningar för utökade sändningar av radio och television till allmänheten har föreslagit att staten skall fatta ett principbeslut om att bygga ut ett rikstäckande nät av digitala marksändningar i Sverige. Detta framgår av betänkandet Från massmedia till multimedia (SOU 1996:25). Utredningen ansåg också att de nuvarande analoga sändningarna bör läggas ner inom en tioårsperiod. Regeringen ansåg i sin proposition Digitala
Enligt vad som anförs i propositionen är det angeläget att erfarenheterna från den praktiska verksamheten fortlöpande tas till vara så att staten kan fatta nödvändiga beslut utan onödigt dröjs-
225
| Bilaga 1 | SOU 2001:90 |
mål. Parallellt med sändningsverksamheten skall det därför göras en utvärdering av tekniska, ekonomiska, juridiska och andra frågor.
Den tekniska utvecklingen av digitala medier sker snabbt. Det är ännu för tidigt att dra slutsatser om vilken teknik som kommer att dominera i framtiden. Sverige är även starkt beroende av den internationella utvecklingen. Det är därför viktigt att en bedömning av alternativa distributionsformer vägs in i utvärderingen av de digitala marksändningarna.
När det finns tillräckliga erfarenheter kan regeringen och riksdagen ta ställning till sändningarna och den fortsatta utbyggnaden. En grundläggande förutsättning för en eventuell utbyggnad är att de digitala marksändningarna bedöms ha ekonomisk bärkraft. Härvid skall utgångspunkten vara att en eventuell fortsatt utbyggnad skall finansieras av medverkande företag och utan statliga bidrag eller subventioner. Om utvärderingen visar att sändningarna inte har ekonomisk bärkraft kommer programföretagens tillstånd att bedriva digitala marksändningar inte att förlängas efter den första tillståndsperiodens slut.
Uppdraget
En parlamentarisk kommitté tillkallas med uppdrag att följa och utvärdera de markbundna digitala
Kommittén skall följa verksamheten med digital marksänd TV och fortlöpande rapportera sina iakttagelser till regeringen. Vid behov skall kommittén ta initiativ till förslag till förändringar av t.ex. de regler som gäller för verksamheten. En fråga som särskilt skall studeras är hur tillståndsförfarandet och samarbetet mellan programföretagen fungerar.
Kommittén skall lägga fram minst två utvärderingsrapporter där det skall ingå en ekonomisk analys av sändningsverksamheten. Analysen skall bl.a. omfatta sändningskostnaderna och programföretagens och konsumenternas intresse och betalningsvilja. Den skall också innefatta en bedömning av nya tjänster och alternativa distributionsformer.
Kommittén skall medverka vid urvalet av de företag som skall delta i sändningarna genom att yttra sig till Radio- och
226
| SOU 2001:90 | Bilaga 1 |
Arbetsformer
Den första rapporten skall läggas fram senast när sändningarna har pågått under ca ett år. Kommitténs slutrapport skall senast läggas fram i god tid före utgången av den första tillståndsperioden, såvitt nu kan bedömas före utgången av oktober 2001.
Kommittén skall samråda med
(Kulturdepartementet)
227
Bilaga 2
| Dnr 6/98 | ||
| Radio- och |
||
| (Ku 1997:06) | Box 123 | |
| 136 22 HANINGE | ||
Yttrande över inkomna ansökningar om tillstånd att sända digital TV
Bakgrund
Regeringen beslutade den 13 november 1997, med utgångspunkt i riksdagens beslut om digital marksänd TV (prop. 1996/97:67, bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178), att sändningar av digital marksänd TV får inledas i fem områden i landet. Dessa områden är Stockholm med Mälardalen och Uppsala, Norra Östergötland, Södra och nordöstra Skåne, Göteborg med omnejd samt Sundsvall och Östersund med omnejd. Regeringen beslutade samma dag en förordning (1997:894) om marksänd digital TV. Förordningen innehåller föreskrifter som skall tillämpas vid annonsering om möjligheter att få tillstånd för digitala
229
| Bilaga 2 | SOU 2001:90 |
ansökningarna. Radio- och
Radio- och
Samtliga ansökningar inkl. kompletteringar samt Öhrlings Coopers & Lybrand AB:s rapport om de sökandes finansiella förutsättningar har överlämnats till kommittén från Radio- och TV- verket. Kommittén har träffat samtliga sökande som revisorerna bedömt har finansiella förutsättningar för att bedriva marksänd digital TV på det sätt som redovisats i respektive ansökan. De sökandes presentationer för kommittén har ägt rum den 14, 15 och 22 april (se bilaga 1).
Enligt EG:s reviderade
230
| SOU 2001:90 | Bilaga 2 |
till att fånga uppmärksamheten hos barn under tolv år. Kommitténs utgångspunkt att skapa bredd och mångfald i programutbudet innebär sannolikt också att jämställdheten gynnas. Kommittén noterar också att den digitala tekniken ökar
Kommittén välkomnar den överenskommelse som enligt uppgift har träffats mellan nordiska
Kommitténs bedömning
Den principiella utgångspunkten för det allmännas handlande är att radiofrekvenserna bör tas i anspråk på ett sätt som leder till största möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet (se Yttrandefrihetsgrundlagen 3 kap 2 § andra stycket). Ett viktigt led i detta är att främja mångfalden i
Kommittén har vid sitt ställningstagande tagit sin utgångspunkt i regeringens och riksdagens beslut (prop. 1996/97:67, bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178).
Enligt regeringens beslut den 13 november 1997 gäller att två sändningskanaler (frekvenser) skall upplåtas i varje sändningsområde. En överföringskapacitet motsvarande ca en fjärdedel av utrymmet i en sändningskanal disponeras för varje program. En överföringskapacitet motsvarande högst ca hälften av utrymmet i en frekvens disponeras för sändningar i ett område. Återstående utrymme disponeras för sändningar i samtliga områden.
231
| Bilaga 2 | SOU 2001:90 |
Kommittén har eftersträvat att mer än ett företag deltar i sändningsverksamheten på varje ort. En central utgångspunkt är strävan efter mångfald, dvs. att olika programtjänster kompletterar varandra så att sändningarna som helhet kommer att tilltala olika intressen och smakriktningar. Kommittén har också eftersträvat en variation beträffande programkanalernas finansiering och i hur ägandebilden ser ut. Det har också ansetts värdefullt att både väl etablerade programföretag med en relativt stor tittarkrets och företag som nyligen bildats eller är under bildande finns med i det digitala
Enligt regeringens proposition skall den övervägande delen av sändningskapaciteten användas för
Vissa ansökningar har avsett sändningar som inte beräknas kunna starta vid den angivna tiden, dvs. omkring den 1 januari 1999. Kommittén har inte ansett sig kunna föreslå att tillstånd redan nu skall beviljas för sådana sändningar. Vid ett senare tillståndsgivningstillfälle kan dessa ansökningar förnyas. Vissa ansökningar avser också ett sändningsutrymme som understiger 50 tim/vecka som i denna process har bedömts motsvara en kanal. Kommittén anser att sådana sökande inte bör ges egna tillstånd i detta skede. TV har en viktig roll som kunskapsförmedlare och det är därför angeläget att utbildning och allmän folkbildning får ett utrymme i det digitala marknätet. I denna ansökningsomgång har inte alla sökanden med sådan inriktning kunnat beredas plats.
232
| SOU 2001:90 | Bilaga 2 |
Kommittén vill framhålla att de sökande som vid denna tillståndsomgång inte kan beredas plats genom ett eget sändningstillstånd i det digitala marknätet i flera fall bör kunna fungera som programproducenter åt andra tillståndshavare. Radio- och TV- verket bör möjliggöra att sådana kontakter kommer till stånd i den fas av beredningen som nu tar vid. Särskilt angeläget är att producenter av utbildnings- och folkbildningsprogram ges möjlighet till sådan samverkan.
Folkbildning och kunskapsförmedling är och bör också fortsättningsvis vara en viktig del i den radio och TV i allmänhetens tjänst som erbjuds av Sveriges Utbildningsradio via Sveriges Televisions programkanaler SVT1 och SVT2. Kommittén konstaterar att Sveriges Television, i enlighet med nuvarande sändningstillstånd, skall bereda utrymme för sändningar av Utbildningsradion även i sina digitala sändningar av SVT1 och SVT2. Det är angeläget att Utbildningsradion erbjuds möjligheter att utveckla även nya former av produktion och samarbete inom ramen för dessa sändningar och att detta kan ske i minst nuvarande omfattning. Med anledning av att Utbildningsradions verksamhet nyligen har utretts (SOU 1997:148) och att frågan om Utbildningsradions framtid för närvarande bereds i Regeringskansliet finns inte förutsättningar att innan denna beredning är avslutad ge Utbildningsradion tillstånd för digitala
Kommittén vill också understryka att många av de sökande som inte är etablerade på
I det förslag till fördelning som kommittén nu lämnar har utgångspunkten varit att det är angeläget att så många som möjligt får tillstånd att sända digital TV i marknätet. Detta innebär trots denna utgångspunkt att det inte finns plats för alla. Det innebär också att det inte är möjligt att uppfylla alla önskemål som de sökanden uppgett i sina ansökningar. Kommittén anser att för att i största möjliga utsträckning använda det tillgängliga frekvensutrymmet så bör i vissa fall flera tillståndshavare dela på utrymmet i en kanal. Ett
233
| Bilaga 2 | SOU 2001:90 |
sådant delningsförfarande kan utformas på olika sätt bl.a. beroende på vad berörda aktörer finner lämpligt. Utrymmet skulle t.ex. kunna delas genom att vissa tillståndshavare sänder vid regelbundet återkommande tillfällen i s.k. fönster hos en annan tillståndshavare. Tillstånden kan också avse delar av dygnet alternativt vissa veckodagar. Vid en senare tidpunkt när ytterligare frekvensutrymme finns tillgängligt kan denna fördelning komma att omprövas.
Kommittén föreslår att följande sökanden ges tillstånd att sända digital TV i enlighet med radio- och
| Sändningar i samtliga områden: | Sändningar i ett område: | ||
| N Sveriges Television AB och | N | Landskrona Vision AB | |
| Sveriges Utbildningsradio AB: | N | ||
| SVT1 och SVT2 | N | TV4 Norr AB | |
| N | TV4 AB | N CBA Lokal TV AB (TV4 | |
| N Sveriges Television AB: SVT24 | Stockholm) | ||
| N | TV3 AB | N TV4 i Göteborg AB | |
| N | Kanal 5 AB | N | Sveriges Television AB:s |
| N | Canal+ Television AB | regionala programkanaler | |
| N KunskapsTV i Sverige AB | |||
| N | Televisonsaktieboalget TV 8 | ||
| N | Cell Internet Commerce | ||
| Development AB | |||
Kommentarer till förslaget
Enligt regeringens och riksdagens beslut skall
Kommittén föreslår att ett sändningsutrymme upplåts för breda reklamfinansierade underhållningskanaler. En viktig vägledning har varit tittarnas val av programkanal i dag. Det har ansetts naturligt att valet, bland de kanaler som inte sänder i marknätet i dag, därmed står mellan TV3 AB och Kanal 5 AB. Dessa kanaler, av vilka TV3 är den största, har i dag flest tittare av de reklamfinansierade programkanalerna. I första hand bör dessa programkanaler dela på utrymmet.
234
| SOU 2001:90 | Bilaga 2 |
KunskapsTV i Sverige AB och Televisionsaktiebolaget TV8 föreslås dela sändningsutrymme med varandra eller med programföretag som ges möjlighet till sändningar i ett område.
Ett särskilt utrymme bör upplåtas för sändningar av nya tjänster. Cell Internet Commerce Development AB bör ges tillstånd för sändningar av sådana tjänster. I tillståndet bör inga krav på sändningar av traditionella
Kommittén vill framhålla betydelsen av att samtliga regionala program, inkl. Sveriges Television AB:s och TV4 AB:s regionala fönster, sänder i samma frekvens. Detta innebär bl.a. att de totala kostnaderna blir lägre eftersom den regionala multiplexeringen är samlad i en frekvens och att flexibiliteten blir stor i den frekvens som används för sändningar i samtliga områden.
Kommittén överlämnar härmed sitt yttrande. Följande ledamöter står bakom beslutet:
Ledamoten Johan Jakobsson anser att kommittén inte borde ha fattat något beslut. Han hänvisar till sin bifogade reservation (bilaga 2). Ledamoten Ola Karlsson yrkar avslag på yttrandet och hänvisar till sin bifogade reservation (bilaga 3). Ledamoten Åke Gustavsson har inte deltagit i beslutet.
För kommittén enligt uppdrag
Stockholm den 6 maj 1998
/Åsa Finnström sekreterare
Kopia till
Samtliga sökanden
235
| Bilaga 2 | SOU 2001:90 |
Underbilaga 1
Presentationer av de sökande har ägt rum enligt följande:
14 april
Kunskaps TV i Sverige AB Kanal S AB Dagengruppen
AB Trav och galopp Etirosport Sales Organisation Sveriges Television AB
15 april
Malmö Media Intressenter AB
Sveriges Utbildningsradio AB Canal+ Television AB
TV4 AB (inkl. TV4 Öst AB, TV4 Norr AB , TV4 Göteborg AB, CBA lokal TV AB, TV Skåne AB)
Televisionsaktiebolaget TV8 Modern Times Group
TV3 AB
TV 6 Broadcasting AB
TV I000
Teracom AB
Cell Internet Commerce Development AB
22 april
236
| SOU 2001:90 | Bilaga 2 |
Underbilaga 2
Johan Jakobsson
ledamot i
Reservation med anledning av beslut om yttrande över inkomna ansökningar om tillstånd att sända digital TV till Radio- och
Folkpartiet har verkat för att lediga
Därför beklagar jag att utformningen av regelverket för de nya
Beslutet att på godtyckliga grunder välja ut de företag som ska få koncessionerna är olyckligt. Inom kategorin bred, reklaimfinansierad programkanal har kommittén utan hållbar motivering pekat ut två av flera sökande. Av de intresserade
Detta ställningstagande innebär dels en snedvridning av konkurrensen mellan programföretagen. Dels innebär det att massmedias rättssäkerhet och möjlighet att värja sig mot politiska påtryckningar minskar. Programföretagens framgång beror i ett sådant system som kommittémajoriteten förordar mer på skicklighet inför statliga utredningar och verk och i maktens korridorer än på förmågan att göra program som har kvalitet och tilltalar publiken.
De bortvalda kanalerna borde ha fått möjlighet att presentera bud på de tillstånd som istället gick till värsta konkurrenterna. Nu fick de inte ens den chansen. Därmed har till exempel Canal + fått förläning av staten utan att behöva betala för sig.
Fördelningsbeslutet ges än större betydelse i och med den proposition om bland annat
237
Bilaga 2 SOU 2001:90
ursprungliga förslaget inom Kulturdepartementet (Ds 1998:5) genomförs.
Detta, i kombination med att man nu stadfäster ett regelverk med stora godtyckliga inslag, öppnar möjligheter att utnyttja fördelningsbesluten för politiska ändamål. Det vore mycket olyckligt om den politiska mediemakten i Sverige nu ökar. Jag kan inte medverka till detta.
Stockholm dag som ovan
Johan Jakobsson
238
| SOU 2001:90 | Bilaga 2 |
Underbilaga 3
Reservation ang. yttrande över inkomna ansökningar om tillstånd att sända digital TV
Jag delar inte digital
Fria media som kan verka oberoende av statlig styrning är av avgörande betydelse för ett fritt och öppet samhälle. Ett urval av programföretag som baseras på en politisk skönhetstävling ger inte ett sådant oberoende. Sändningstillstånd som förenas med krav på att hålla sig till en i förväg lämnad programförklaring och krav på att ägarförhållanden och inflytande inte förändras, ger inte heller, det oberoende från statsmakten som är nödvändigt. Det är också diskutabelt ur grundlagssynpunkt. Kommittén borde därför verkat för ett teknikval och en urvalsprocess som minimerar den politiska styrningen och godtycket.
Urvalsprocessen har som väntat visat sig bli en politisk skönhetstävling. Det politiskt korrekta väljs på godtyckliga grunder. Politikerstyrning av media borde istället ersättas med en fri tävlan mellan olika program och olika teknik Det skulle gynna tittarna, förbättra
Genom kraftiga statliga satsningar söker man etablera marknätet framför satellit och kabel som distributionsform för digital TV. Valet av marknätet bygger på fel grund. Marknätet är den teknik som medger minst antal kanaler. Det är den teknik som har dåliga möjligheter till interaktivitet, dvs. kommunikation i båda riktningarna. Det är den teknik som medger minst antal tilläggstjänster och den teknik som har sämst möjligheter till individuella val. Men det är den enda teknik som medger en stark politisk styrning. Det verkar vara det enda och bärande argumentet för valet av marknätet för de digitala sändningarna. Risken är uppenbar att marknätet leder in i en teknisk återvändsgränd där stora belopp investeras i en teknik som inte ger största möjliga mångfald och yttrandefrihet. Risken med detta teknikval är att vi halkar efter i informationssamhället, att vi inte får de jobb, de företag och den konkurrenskraft som vi annars skulle kunna få. Det finns därför inga godtagbara skäl för staten att välja marknätet framför andra distributionsformer.
239
| Bilaga 2 | SOU 2001:90 |
Grunden för att yttrandefrihetsgrundlagen, YGL, tillåter politisk reglering är bristen på radiofrekvenser och ett behov att ordna dessa. Med digital teknik via satellit och kabel finns det ett tekniskt utrymme för hundratals nya kanaler och tjänster. Det öppnar för ett förhållande liknande det som fäller tidningsbranschen, där det blir viktigare att övertyga tittaren och lyssnaren om värdet av programmen än att övertyga politiker och byråkrater. Då bortfaller behovet av politisk styrning. Den utvecklingen är bra, och den bör bejakas.
Stockholm den 6 maj 1998
Ola Karlsson
240
Bilaga 3
| Dnr 17/98 | ||
| Regeringen | ||
| (Ku 1997:06) | Kulturdepartementet | |
| 103 33 STOCKHOLM | ||
Angående frekvensutrymme för digitala
Resultatet av kommitténs urvalsarbete
Kommittén har vid sitt ställningstagande tagit sin utgångspunkt i regeringens och riksdagens beslut (prop. 1996/97:67, bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178):
Det bör eftersträvas att mer än ett företag deltar i sändningsverksamheten på varje ort.
Lokala och regionala program bör ges företräde, liksom program som är förankrade i den svenska kulturkretsen.
Olika programtjänster bör komplettera varandra så att sändningarna som helhet kommer att tilltala olika intressen och smakriktningar.
241
| Bilaga 3 | SOU 2001:90 |
Vissa iakttagelser
Alla sökande har inte kunnat beredas plats
Vid ansökningstidens utgång hade 57 ansökningar kommit in till Radio- och
Bristen på utrymme har försvårat urvalsarbetet
Den principiella utgångspunkten för det allmännas handlande inom detta område är att radiofrekvenserna bör tas i anspråk på ett sätt som leder till största möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet (se YGL 3 kap. 2 § andra stycket). Detta talar för att den som vill sända skall få tillstånd till det, i varje fall om det inte finns särskilda skäl däremot. Det begränsade sändningsutrymmet gör att inte samtliga sökande med finansiella förutsättningar kan beredas utrymme i enlighet med sina önskemål. Detta aktualiserar frågan om att snarast möjligt få fram fler frekvenser som kan användas för digital marksänd TV. Kommittén anser att det skulle vara mycket värdefullt om flera tillstånd kunde utlysas inom en nära framtid.
Ansökningstiden var för kort för vissa sökande
Ytterligare ett skäl som talar för detta är att tidsplanen för ansökningsförfarandet inte synes ha gett vissa sökande tillräcklig tid för att förbereda sig, särskilt när det gäller att ordna med finansiering för sändningsverksamheten. Detta gäller troligtvis i särskilt hög grad för de sökande som nu inte bedriver
242
| SOU 2001:90 | Bilaga 3 |
ny ansökningsomgång skulle dessa sökande kunna vara bättre förberedda.
Ansökningar om sändningar längre fram har inte kunnat beaktas
Vissa ansökningar har avsett sändningar som inte beräknas kunna starta förrän längre fram i tiden. Kommittén har inte ansett sig kunna föreslå att tillstånd redan nu skall beviljas för sådana sändningar. Vid ett senare tillståndsgivningstillfälle skulle dessa ansökningar kunna förnyas.
Kommitténs förslag
Enligt vad kommittén har inhämtat finns det realistiska möjligheter att under år 1999 påbörja ytterligare sändningar av marksänd digital TV. Mot bakgrund av det anförda föreslår kommittén att regeringen så snart det är möjligt med hänsyn till tillgången på sändningsfrekvenser beslutar att ytterligare sändningstillstånd för marksänd digital TV skall utlysas.
Denna skrivelse har beslutats av
För kommittén enligt uppdrag
Stockholm den 6 maj 1998
/Åsa Finnström sekreterare
243
Bilaga 4
| Dnr 3/99 | ||
| Regeringen | ||
| (Ku 1997:06) | Kulturdepartementet | |
103 33 STOCKHOLM
Kommittésekreterare Åsa Finnström
Behandlingen av informationsprogram i
Sammanfattning
Den nuvarande regleringen i radio- och
Kommittén föreslår därför att regeringen tar initiativ till sådana ändringar av radio- och
245
| Bilaga 4 | SOU 2001:90 |
Ärendet
LänkoMedia AB, som har tillstånd för regionala digitala TV- sändningar i norra Östergötland, har uppmärksammat
Enligt sin tillståndsansökan avser företaget att bl.a. sända informationsprogram på uppdrag av kommun, landsting, bostadsbolag, fackförbund m.m. samt utbildningsprogram kopplade till gymnasieskola och universitet.
Granskningsnämnden för radio och TV har granskat sändningarna och funnit att informationsprogram från Hyresgästföreningen och
LänkoMedia AB konstaterar att följden av denna tolkning blir att den reklamtid som finns för att finansiera sändningarna upptas av informationsprogram. Inte heller utbildningsprogram som sänds på uppdrag av något utbildningsorgan skulle kunna sändas utan att betraktas som annons.
Gällande lagstiftning
7 kap. radio- och
Enligt 1 § 3 st. avses med annonser reklam samt sändningar som utan att vara reklam sänds på uppdrag av någon annan.
Före och efter varje sändning av annonser skall det sändas en särskild signatur som tydligt skiljer annonserna från övriga sändningar (1 § 1 st.).
Av en annons som inte är reklam skall det framgå i vems intresse den sänds (2 §).
Personer som spelar en framträdande roll i program som huvudsakligen handlar om nyheter eller nyhetskommentarer får inte uppträda i annonser (3 §).
Annonser får sändas under högst tio procent av sändningstiden per dygn (5 § 2 st.). Under en timme mellan hela klockslag får annonser sändas under högst åtta minuter i normalfallet men i tio
246
| SOU 2001:90 | Bilaga 4 |
minuter mellan kl. 19.00 och 24. 00 samt annars i rena undantagsfall (5 § 1 st.).
Den sammanlagda annonstiden vid ett givet tillfälle får inte understiga en minut sedan sändningstiden för den särskilda signaturen har frånräknats (6 §).
Annonser skall, med vissa undantag, sändas mellan programmen (7 § 1 st.).
De utökade sändningsmöjligheter som skapas genom den digitala tekniken kan utnyttjas för att förbättra informationen till medborgarna från t.ex. kommuner och landsting eller olika organisationer. De kan också användas för utbildningsändamål, något som särskilt nämns i regeringens proposition om digitala
Med nuvarande lagstiftning kommer emellertid informationsprogram som sänds på uppdrag av andra att innefattas i begreppet annonser och därmed omfattas av de regler som gäller för sådana. Det innebär bl.a. att den sammanlagda mängden av informationsprogram, reklaminslag och vissa andra meddelanden högst får uppgå till 10 % av sändningstiden och att sändningstiden under en viss timme får uppgå till högst åtta eller tio minuter.
Den aktuella bestämmelsen torde syfta till att skapa en gemensam ram för kommersiell reklam och andra korta meddelanden. Om den även skall tillämpas för informationsprogram eller utbildningsprogram som sänds på uppdrag av utomstående organ torde det i praktiken bli omöjligt för
Avsikten vid introduktionen av marksänd digital TV var att de ökade sändningsmöjligheter som skapas genom den digitala televisionen kan utnyttjas för t.ex. samhällsinformation eller utbildningsprogram, även om programmen sänds på uppdrag av någon annan än det sändande
Kommittén föreslår därför att regeringen tar initiativ till sådana ändringar av radio- och
247
| Bilaga 4 | SOU 2001:90 |
behandlas på samma sätt som reklaminslag eller andra annonser. Framför allt är det angeläget att programmen inte räknas in i den högsta tillåtna annonstiden.
För kommittén enligt uppdrag
Kopia till
LänkoMedia AB
248
Bilaga 5
| Dnr 12/99 | ||
| Radio- och |
||
| (Ku 1997:06) | Box 123 | |
| 136 22 HANINGE | ||
Yttrande över inkomna ansökningar om tillstånd att sända digital TV
Bakgrund
Regeringen beslutade den 13 november 1997, med utgångspunkt i riksdagens beslut om digital marksänd TV (prop. 1996/97:67, bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178), att sändningar av digital marksänd TV får inledas i fem områden i landet. Dessa områden är Stockholm med Mälardalen och Uppsala, norra Östergötland, södra och nordöstra Skåne, Göteborg med omnejd samt Sundsvall och Östersund med omnejd. Regeringen beslutade samma dag en förordning (1997:894) om marksänd digital TV. Förordningen innehåller föreskrifter som skall tillämpas vid annonsering om möjligheter att få tillstånd för digitala
249
| Bilaga 5 | SOU 2001:90 |
sökningarna till regeringen med ett motiverat förslag till fördelning av tillstånden. Regeringen beslutar därefter om hur tillstånden skall fördelas.
Enligt regeringens beslut den 23 juni 1999 (Ku98/1128/Me) gäller att sändningsutrymme för digitala
Vid ansökningstidens utgång den 15 september 1999 hade 38 ansökningar kommit in till Radio- och
250
| SOU 2001:90 | Bilaga 5 |
25 sökande har bedömts ha finansiella förutsättningar att bedriva marksänd digital TV på det sätt som redovisats i respektive ansökan (bilaga 1).
Radio- och
Av de företag som har tillstånd att sända i det digitala marknätet är det fortfarande tre som inte alls har inlett sändningar. Det är TV 3 AB, Kanal 5 AB och Cell Internet Commerce Development AB. Modern Times Group (MTG), som äger TV3, och Cell Internet Commerce Development AB har ansökt om ytterligare sändningsutrymme i den nu aktuella tillståndsomgången.
Kommitténs bedömning
Val av programföretag
En central utgångspunkt för kommitténs överväganden om fördelning av tillstånd för digital marksänd TV är strävan efter mångfald (prop. 1996/97:67, bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178). Riksdagsbeslutet innebär att sändningarna skall tilltala olika intressen och smakriktningar, att lokala och regionala program skall ges företräde liksom program som är förankrade i den svenska kulturkretsen.
Som framhölls i kommitténs yttrande till Radio- och
251
| Bilaga 5 | SOU 2001:90 |
enlighet med Yttrandefrihetsgrundlagen 3 kap 2 § andra stycket. Ett viktigt led i detta är att givna sändningstillstånd används i enlighet med de villkor som gäller. Även om digital teknik innebär att flera
Enligt radio- och
Enligt kommitténs mening bör nya sändningstillstånd bestämmas till att gälla under en kortare tid, t.ex. tre månader för en tillståndshavare som relativt enkelt kan påbörja sina sändningar och nio månader för en tillståndshavare som avser att bygga upp en ny verksamhet. Om tillståndshavaren har inlett sändningar inom denna tidsperiod bör tillståndet förlängas så att det kommer att gälla under hela den aktuella tillståndsperioden, vilket för närvarande är till den 31 december 2002. Om tillståndshavaren inte har inlett sändningar i enlighet med tillståndet före denna tidpunkt bör tillståndet inte förlängas. På detta sätt ökar möjligheten för regeringen att se till att frekvensutrymmet utnyttjas. Senare i detta yttrande tar kommittén upp frågan om att det kan finnas behov av att förlänga tillståndstiden för både befintliga och nya tillstånd med åtminstone ett eller två år (se s. 10).
Kommittén vill också understryka betydelsen av att den digitala teknikens fördelar tas till vara. Möjligheterna att med hjälp av s.k. statistisk multiplexering använda den tillgängliga överföringskapaciteten effektivare bör utnyttjas i så stor utsträckning som möjligt.
252
| SOU 2001:90 | Bilaga 5 |
De uppgifter kommittén inhämtat från teknisk expertis talar för att fem programkanaler bör rymmas inom varje multiplex. Detta bekräftas redan av internationella erfarenheter. I takt med teknikutvecklingen bl.a. på kodningområdet kommer möjligheterna att rymma fler kanaler inom multiplexerna att förbättras ytterligare.
Kommittén konstaterar att Sveriges Television AB tillsammans med Sveriges Utbildningsradio AB efter regeringens beslut den 22 december 1998 har rätt att använda all tillgänglig överföringskapacitet i frekvenskanal A. Enligt tillståndsvillkoren skall Sveriges Television AB sända fyra program, SVT1, SVT2 , SVT24 samt regionala program i samtliga regioner. Tillståndet ger även Sveriges Television AB, och Sveriges Utbildningsradio AB efter överenskommelse med Sveriges Television AB, rätt att sända ytterligare program om den tillgängliga överföringskapaciteten medger det. Så som tillståndet att sända digital television är utformat kan alltså Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB använda sig av möjligheterna att utnyttja överföringskapaciteten mer effektivt till att sända flera program eller andra tjänster. I detta sammanhang skulle t.ex. möjligheten att utöka sändningarna av nordiska program kunna prövas.
Flera företag som har tillstånd att sända i det digitala marknätet har ansökt om ytterligare sändningsutrymme. I princip anser kommittén att möjligheterna att upprätthålla en bredd i utbudet förstärks om dessa kanaler ges ytterligare utrymme och därmed kan utveckla sin verksamhet. En allvarlig komplikation är dock att alla företag för närvarande inte utnyttjar det tillstånd man har att sända i det digitala marknätet.
Företrädare för Cell Internet Commerce Development AB har informerat kommittén om att avsikten är att sändningsstarten skall ske när avkodarna är uppgraderade för interaktiva tillämpningar. Detta kommer enligt uppgift att ske under november månad. MTG har inte gett någon klar bild av när sändningarna kommer att inledas.
Kommittén kan i dagsläget inte bedöma om TV 3 AB och Cell Internet Commerce Development AB kommer att inleda sina sändningar. Kommittén har därför valt att ta fram tre olika alternativ till fördelning av tillstånden. Kommittén vill i detta sammanhang åter erinra om att ett stort antal företag som har ansökt om tillstånd att sända digital TV i marknätet inte kan ges denna möjlighet p.g.a. knappheten på frekvensutrymme. Kommittén prioriterar alternativen i ordningen 1, 2 och 3.
253
| Bilaga 5 | SOU 2001:90 |
I samtliga alternativ föreslår kommittén att TV 4 AB och Canal
+Television AB får tillgång till ytterligare sändningsutrymme och att Stockholm 1 Lokaltelevision i Stockholm AB får tillstånd. Kommittén bedömer att det är värdefullt att TV 4 AB ges möjlighet att erbjuda ett komplett programutbud i samtliga fem sändningsområden och tillstånd bör därför ges för regionala sändningar även i norra Östergötland och i södra och nordöstra Skåne. Canal
+Television AB erbjuder i dag tre
När dessa kanalutrymmen har fördelats återstår två kanalplatser, dvs. 11 Mbit/s för sändningar i samtliga områden. Dessutom återstår 5,5 Mbit/s för regionala sändningar i Göteborg med omnejd samt i Sundsvall och Östersund med omnejd.
I det första alternativet föreslås att MTG och närstående företag tilldelas ett sändningsutrymme som totalt omfattar en hel frekvenskanal, dvs. ytterligare 11 Mbit/s. I dag har MTG tillstånd för sändningar av TV 3 AB och Televisionsaktiebolaget TV 8, vilket sammantaget motsvarar en halv frekvenskanal. Enligt kommitténs mening skulle det vara till fördel för mångfald och konkurrens och för publikens valmöjligheter om också vissa program från MTG fanns med i de digitala utbudet i marknätet. Tillstånd bör i första hand ges för ZTV, Viasat Sport och TV 1000. Det som har framkommit vid kommitténs samtal med MTG ger emellertid inte grund för att bedöma om MTG har för avsikt att utnyttja ytterligare sändningsutrymme om företaget får tillgång till ett sådant. Enligt kommitténs uppfattning bör en förutsättning för att regeringen skall ge ytterligare sändningstillstånd för något företag i
254
| SOU 2001:90 | Bilaga 5 |
gruppens företag. I stället bör regeringen ta initiativ till återkallelse av tillstånd som inte utnyttjats.
För sändningar i Göteborg med omnejd samt i Sundsvall och Östersund med omnejd föreslås att tillstånd meddelas DTU Television AB, vars avsikt är att sända program för olika invandrar- och språkgrupper i Sverige. En stor del av utbudet kommer att bestå av program från public
Kommitténs andra alternativ till fördelning av sändningstillstånd innebär att Cell Internet Commerce Development AB får tillgång till ytterligare 5,5 Mbit/s för den resekanal som planeras att utformas i samverkan med den brittiska
Det tredje alternativet till fördelning innebär att AB Trav & Galopp och DTU Television AB delar sändningsutrymme i enlighet med förslaget i alternativ två. Det återstående utrymmet om 5,5 Mbit/s föreslås tilldelas försäkringsbolaget Skandia, vars pro-
255
| Bilaga 5 | SOU 2001:90 |
gramutbud kommer att bestå av omfattande fakta- och nyhetsbehandling vad det gäller
Sammanfattningsvis innebär de tre alternativen att följande sökande ges tillstånd att sända digital TV i enlighet med radio- och
Alternativ 1
TV 4 AB får tillstånd att disponera en överföringskapacitet motsvarande totalt en halv frekvenskanal, 11 Mbit/s, i samtliga sändningsområden, vilket möjliggör regionala sändningar i norra Östergötland samt södra och nordöstra Skåne.
Canal + Television AB får tillstånd att disponera en över-
föringskapacitet motsvarande totalt en halv frekvenskanal, 11 Mbit/s, vilket med hjälp av statistisk multiplexering ger möjlighet att sända tre samtidiga program i samtliga områden. Krav bör dock ställas på att minst två samtidiga program skall sändas.
Stockholm 1 Lokaltelevision i Stockholm AB får tillstånd att sända regionalt i Stockholm med Mälardalen och Uppsala.
Modern Times Group och gruppen närstående företag får tillstånd att disponera all överföringskapacitet i en frekvenskanal för sändningar i samtliga områden. Tillstånd bör ges för kanalerna ZTV, Viasat Sport och TV1000, vilka får dela på ett utrymme om 11 Mbit/s.
DTU Television AB får tillstånd att sända regionalt i Göteborg med omnejd samt i Sundsvall och Östersund med omnejd.
Alternativ 2
TV 4 AB får tillstånd att disponera en överföringskapacitet motsvarande totalt en halv frekvenskanal, 11 Mbit/s, i samtliga sändningsområden, vilket möjliggör regionala sändningar i norra Östergötland samt södra och nordöstra Skåne.
Canal + Television AB får tillstånd att disponera en över-
föringskapacitet motsvarande totalt en halv frekvenskanal, 11 Mbit/s, vilket med hjälp av statistisk multiplexering ger möjlighet att sända tre samtidiga program. Krav bör dock ställas på att minst två samtidiga program skall sändas.
256
| SOU 2001:90 | Bilaga 5 |
Stockholm 1 Lokaltelevision i Stockholm AB får tillstånd att sända regionalt i Stockholm med Mälardalen och Uppsala.
Cell Internet Commerce Development AB får tillstånd att disponera en överföringskapacitet om totalt en halv frekvenskanal, 11 Mbit/s, för att, vid sidan om den andra tjänst som Cell Internet Commerce Development AB redan har tillstånd för, sända resekanalen Travel i samtliga områden.
AB Trav & Galopp och DTU Television AB får tillstånd att dela på ett utrymme om 5,5 Mbit/s för sändningar i samtliga områden.
Alternativ 3
TV 4 AB får tillstånd att disponera en överföringskapacitet motsvarande totalt en halv frekvenskanal, 11 Mbit/s, i samtliga sändningsområden, vilket möjliggör regionala sändningar i norra Östergötland samt södra och nordöstra Skåne.
Canal + Television AB får tillstånd att disponera överföringskapaciteten motsvarande en halv frekvenskanal, 11 Mbit/s, vilket med hjälp av statistisk multiplexering ger möjlighet att sända tre samtidiga program i samtliga områden. Krav bör dock ställas på att minst två samtidiga program skall sändas.
Stockholm 1 Lokaltelevision i Stockholm AB får tillstånd att sända regionalt i Stockholm med Mälardalen och Uppsala.
Försäkringsbolaget Skandia får tillstånd att använda ett utrymme om 5,5 Mbit/s för sändningar i samtliga områden.
AB Trav & Galopp och DTU Television AB får tillstånd att dela på ett utrymme om 5,5 Mbit/s för sändningar i samtliga områden.
Kommentar till förslaget
I alternativ två och tre föreslås att tillstånd inte ges för sändningar i Göteborg med omnejd samt i Sundsvall och Östersund med omnejd då det i dessa områden inte finns någon sökande utanför
1 En förutsättning för alternativ två och tre är att det inte med säkerhet kan bedömas att företag i
257
| Bilaga 5 | SOU 2001:90 |
möjligt, även detta utrymme fördelas. För sändningar i Göteborg med omnejd återstår en sökande, Västra Götaland Television AB. Uddevalla Television har dragit tillbaka sin ansökan för sändningar i samma område. Dessa två sökande bör dock båda ges möjlighet att ytterligare komplettera sin ansökan beträffande de finansiella förutsättningarna. Om inte företagen kan visa att de har finansiella förutsättningar bör sändningstillståndet utlysas på nytt. Det samma gäller tillståndet för sändningar i Sundsvall och Östersund med omnejd där det i denna tillståndsomgång inte finns någon sökande.
För att ett företag skall kunna använda statistisk multiplexering är det nödvändigt att all överföringskapacitet företaget disponerar finns i samma frekvenskanal. Om tillstånd ges i enlighet med kommitténs yttrande behöver därför vissa av de nuvarande tillståndshavarnas placering i frekvenskanalerna ändras.
Vissa ansökningar avser sändningsutrymme som avsevärt understiger 50 timmar per vecka, vilket i denna form har bedömts motsvara en kanal. Kommittén har inte funnit det vara möjligt att i nuvarande skede ge sådana sökande egna sändningstillstånd. Kommittén vill dock framhålla att dessa programföretag i flera fall bör kunna fungera som programproducenter, åt de företag som innehar sändningstillstånd.
Förutsättningar för digitala
För att introduktionen av digital marksänd TV skall kunna genomföras på ett så kraftfullt sätt som möjligt är det viktigt att eventuella oklarheter och hinder för programföretagens verksamhet analyseras och undanröjs där så är möjligt. I det följande vill kommittén fästa Radio- och
Friare användning av överföringskapaciteten
I det föregående har kommittén förordat att möjligheten att utnyttja överföringskapaciteten effektivare genom s.k. statistisk multiplexering skall tas till vara. Vissa tillståndssökande har inför kommittén anfört att det sätt på vilket sändningstillstånden är utformade inte är det mest lämpliga för statistisk multiplexering.
258
| SOU 2001:90 | Bilaga 5 |
För närvarande disponerar de flesta tillståndshavare en fjärdedel av överföringskapaciteten i en frekvenskanal, 5,5 Mbit/s. Programföretagen har enligt sändningstillstånden möjlighet att komma överens om en friare användning av kapaciteten genom att upplåta kapacitet till varandra. Tillstånden ger dem även rätt att sända flera samtidiga program om den tillgängliga kapaciteten medger det. Tillståndsvillkoren är emellertid utformade utan att någon särskild hänsyn har tagits till att programföretagen har rätt att sända flera program.
Enligt kommitténs mening finns det behov av att se över om sändningstillstånden har utformats med tillräckligt hänsynstagande till att överföringskapaciteten kan användas på ett friare sätt.
Regler för reklam i
Kommittén har redan påtalat för regeringen (Dnr 99/3) att det finns behov av att ändra radio- och
Telelagen
Den digitala tekniken möjliggör olika slag av interaktiva tillämpningar. Denna utveckling leder till att telelagen, radio och TV lagen och tillämpningen av lagen om radiokommunikation bör ses över.
Tillståndstidens längd
Enligt den bedömning som redovisas i regeringens proposition om digitala
259
| Bilaga 5 | SOU 2001:90 |
utgången av år 2002. I och med att sändningsverksamheten inte har kommit igång på allvar förrän under hösten 1999 kommer tillstånden att utnyttjas under kortare tid än fyra år.
Om även de tillstånd som det nu är aktuellt att fördela skulle gälla till samma datum, blir tillståndstiden endast tre år. För de programföretag som inte kan inleda verksamheten omedelbart blir tillståndstiden ännu kortare. Detta medför givetvis en stor olägenhet för företagen.
Enligt kommitténs mening finns det anledning att förlänga tillståndstiden för både befintliga och nya tillstånd med åtminstone ett eller två år. På så sätt kommer även de företag som får tillstånd i den nu aktuella omgången att ges möjlighet att utveckla verksamheten under den tid som förutsattes i propositionen.
Även om det faller utanför ramen för det nu aktuella yttrandet vill kommittén understryka vikten av att de företag som har inlett sändningar under den första etappen ges möjlighet att fortsätta sändningarna efter beslut om fortsatt utbyggnad av digital marksänd TV.
Kommittén överlämnar härmed sitt yttrande. Följande ledamöter står bakom beslutet:
Ledamoten Ola Karlsson har reserverat sig mot beslutet (bilaga 2). Ledamoten Johan Jakobsson har lämnat ett särskilt yttrande (bilaga 3). Ledamoten Annika Nilsson har inte deltagit i beslutet.
För kommittén enligt uppdrag
Kristian Viidas sekreterare
Kopia till
Samtliga sökande
Kulturdepartementet
260
| SOU 2001:90 | Bilaga 5 |
Underbilaga 1
Sökanden som bedöms ha finansiella förutsättningar enligt Radio- och
N AB Svenska Spel
N AB Trav & Galopp
N Boxer TV Access AB
N Canal+ Television AB
N Cell Internet Commerce Development AB
N Dagengruppen AB /
N Discovery Communications Europe
N DTU Television AB
N Eurosport Sales Organisation
N Försäkringsaktiebolaget Skandia
N Infotainment Television Network AB
N Länkomedia AB
N Riksmedia Sverige AB
N Senda i Sverige AB
N Stiftelsen Livets Ord
N Stockholm 1 Lokaltelevision i Stockholm AB
N TV 4 AB
N TV6 Sverige AB
N
N TV1000 AB
N Viasat Sverige AB, Göteborg
N Viasat Sverige AB, Malmö
N Viasat Sverige AB, Sport
N Viasat Sverige AB, Stockholm
N ZTV AB
261
| Bilaga 5 | SOU 2001:90 |
Underbilaga 2
Reservation
Regeringens satsning på marknätet för digital TV har blivit ett stort fiasko. Erfarenheten hittills är höga kostnader, kanaler som inte vill sända, få dekodrar sålda inga tittare, kraftiga förseningar och orealistiska planer. Slutsatsen är att den dryga miljard projektet hittills kostat framstår som bortkastade pengar.
Samtidigt går bredbandsutvecklingen i snabb takt. Bra överföringskapacitet och goda möjligheter till interaktivitet skapar därmed möjligheten att gå från massutsändning till mer individuell kommunikation. Utvecklingen tyder på att radiobaserade bredband kommer att vara en viktig del för att tillgodose bredbandslösningar för hela Sverige. Att nu fördela ytterligare frekvenser för TV innebär att värdefullt frekvensutrymme blockeras. Därmed minskar utrymmet för radiobaserad individuell bredbandskommunikation.
Kommittén borde därför rekommenderat regeringen att inte fördela ytterligare frekvenser för marksänd digital TV före försöksperiodens slut.
Stockholm den 12 november 1999
Ola Karlsson (m)
262
| SOU 2001:90 | Bilaga 5 |
Underbilaga 3
Särskilt yttrande
Introduktionen av marksänd
Denna situation har inte uppstått av en slump. Den är inte heller en följd av normala trögheter i samband med ett teknikskifte. Orsaken är politiska beslut fattade av
Utfallet hittills har bland annat präglats av metoden för urval av vilka programföretag som ska ges sändningstillstånd. Processen har främst kännetecknats av politiska ambitioner att statsmakterna ska bestämma vem som ska få sända vad. Intresset för vad
Nu fattar
263
| Bilaga 5 | SOU 2001:90 |
Med beklagande konstaterar jag att kommitténs majoritet har valt en annan inriktning. Mot denna bakgrund deltar jag inte i beslutet.
Stockholm den 12 november 1999
Johan Jakobsson (fp)
264
Bilaga 6
| Dnr 7/00 | ||
| Regeringen | ||
| (Ku 1997:06) | Kulturdepartementet | |
| 103 33 STOCKHOLM | ||
Angående förslag om utbyggnad av marksänd digital TV
Kommittén har vid två tillfällen lämnat yttranden om vilka programföretag som bör ges tillstånd att sända i det digitala marknätet samt pekat på behovet av vissa regeländringar för att marknätet skall fungera effektivt. Kommittén har också tagit fram rapporten
Digital marksänd TV i andra länder.
Det digitala marknätet har nu ett varierat utbud med 18 TV- kanaler och
Kommittén föreslår att beslut fattas så att marksänd digital TV får byggas ut i hela landet. Kommitténs överväganden och förslag
265
| Bilaga 6 | SOU 2001:90 |
redovisas i rapporten Förslag om utbyggnad av marksänd digital TV, som härmed överlämnas (bilaga 1).
Följande ledamöter står bakom beslutet:
Ledamöterna Johan Jakobsson (fp) och Ola Karlsson (m) har reserverat sig mot beslutet (bilaga 2 och bilaga 3).
För kommittén
/Elisabeth Ferm huvudsekreterare
Bilagorna finns på vår hemsida: http://www.sou.gov.se/digitaltv
266
| SOU 2001:90 | Bilaga 6 |
Underbilaga 1
| Dnr 7/00 |
(Ku 1997:06)
Förslag om utbyggnad av marksänd digital TV
267
| Bilaga 6 | SOU 2001:90 |
Innehållsförteckning
1.Förslag om utbyggnad av marksänd digital TV ...................
2.Det svenska
3.Digitaliseringen kan gå snabbt.........................................
4.Stora vinster med en snabb utbyggnad .............................
5.Möjligheter till utbyggnad av det digitala marknätet...........
6.Internationell utblick ......................................................
7.Samhällsekonomisk bedömning av marksänd
digital TV ......................................................................
7.1Nollalternativet.................................................................
7.2Samhällsekonomiska kostnader och fördelar .................
7.3Värdering av en effektivare frekvensanvändning............
7.4Samhällsekonomiska beräkningar ...................................
Bilaga: Programföretag med tillstånd att sända i det digitala marknätet
268
| SOU 2001:90 | Bilaga 6 |
1Förslag om utbyggnad av marksänd digital TV
Vi anser att det finns starka motiv för en fortsatt utbyggnad av de markbundna digitala
I och med att sändningarna i realiteten kom igång först under början av år 2000, har vi bedömt att det är för tidigt att göra en fullständig analys av programföretagens ekonomiska bärkraft. Sekretariatet har därför som ett första steg i analysen genomfört intervjuer med programföretagen om deras syn på den digitala framtiden. Programföretagen är eniga om att all
Programföretagen tror på ett genombrott för digital TV under året, med en kraftig tillväxt för alla de tre stora distributionsplattformarna som är tillgängliga för hushållen, dvs. digitala sändningar via satellit, kabel och det markbundna nätet. Denna syn beläggs i en studie från analysföretaget Mediavision AB, Convergence and digitalisation – The Swedish TV market 2000/2001.
I och med att alla programföretag, med tillstånd att sända i samtliga områden som det digitala marknätet täcker, nu har börjat sända ser vi ett ökat intresse från konsumenterna för denna distributionsform. Från knappt 1 000 registrerade hushåll i början av december 1999 finns nu drygt 15 000 utlevererade avkodare. Tillväxttakten har under början av året varit hög och ökar nu med
269
| Bilaga 6 | SOU 2001:90 |
närmare 2 000 nya abonnemang i veckan. Det kan förväntas att tillväxtakten ökar ytterligare under året.
Vid en internationell jämförelse ligger Sverige tillsammans med Storbritannien längst fram när det gäller övergången till marksänd digital TV. Ett stort antal europeiska länder har beslutat att eller planerar att ersätta de analoga marksändningarna med digitala med start inom ett till fem år. Flera länder planerar att stänga av de analoga sändningarna under tidsrymden 2006 2012.
Vi har genomfört en samhällsekonomisk analys av marksänd digital TV som bygger på en modell framtagen av Ernst & Young Management Consulting. Slutsatsen är att det är samhällsekonomiskt starkt motiverat med en fortsatt användning och en snabb utbyggnad till rikstäckning av det digitala marknätet. Känslighetsanalysen visar positiva resultat vid alla de olika antaganden som gjorts.
Viktiga orsaker till detta är att den digitala distributionstekniken erbjuder betydligt fler möjligheter än den analoga och att distributionskostnaderna i det digitala marknätet är betydligt lägre än i det analoga nätet. Marksänd digital TV innebär stora mervärden och ökad valfrihet för konsumenterna.
En övergång till digital sändningsteknik innebär en effektivare användning av det begränsade frekvensutrymmet. Ju snabbare ett teknikbyte kan ske desto tidigare kan frekvensutrymme frigöras. I Post & Telestyrelsens nyligen presenterade rapport, Den framtida användningen av frekvensområdet 470 862 MHz, poängteras att frekvensutrymmet är en ändlig naturresurs som det i en snar framtid kommer råda brist på. Post & Telestyrelsen anser att det är viktigt med en snabb övergång till digital teknik för att ge utrymme till bl.a. mobilt Internet.
Teracom AB har i en skrivelse april 2000 till regeringen och
Teracoms planer sträcker sig till 98 procents hushållstäckning. Vi eftersträvar att det digitala marknätet på sikt byggs ut till samma geografiska täckningsgrad som gäller för public service i det analoga marknätet, alltså till 99,8 procent.
Sammantaget anser vi att det finns starka skäl för att vidta åtgärder som ger förutsättningar för så många
270
| SOU 2001:90 | Bilaga 6 |
rikstäckning. Det ankommer enligt förordningen om marksänd digital TV (1997:894) därefter på regeringen att besluta om sändningstillstånd i nya områden. Vi tar i denna rapport endast ställning till en utbyggnad av de nuvarande fyra digitala
2Det svenska
Den svenska
| TV:n finns i många svenska hem. Två |
|
| Kabel- och satellitsändningar. | |
| En tredje markbunden |
|
| Digital TV. |
När de reguljära sändningarna startade 1957 hade konsumenterna tillgång till en
I den analoga världen ser fördelningen mellan de tre distributionsformerna ut enligt följande:
| Det svenska |
tusental | |
| Invånarantal | 8 857 | |
| Antal hushåll | 4 218 | |
| Antal |
3 997 | |
| Antal hushåll med tillgång till |
1 927 | (48 %) |
| Antal hushåll med egen parabolantenn (% av |
563 | (14 %) |
| Antal hushåll med samägd parabolantenn (% av |
223 | (6 %) |
| Antal hushåll med enbart marksändning (% av |
1 284 | (32 %) |
Källa: SCB och MMS Mediamätning i Skandinavien AB.
271
| Bilaga 6 | SOU 2001:90 |
Våren 1997 beslutade riksdagen att digital marksänd TV fick inledas i fem områden som täcker omkring 50 procent av befolkningen. Områdena är Stockholm med Mälardalen och Uppsala, norra Östergötland, södra och nordöstra Skåne, Göteborg med omnejd samt Sundsvall och Östersund med omnejd.
Regeringen har vid två tillfällen, juni 1998 och januari 2000, beslutat om vilka företag som skulle få tillstånd att sända television med digital sändningsteknik i marknätet. Tillstånden gäller till utgången av år 2002. Eftersom alla de stora svenska
I november 1997 inledde Telia Infomedia Television (numera com hem AB) digital kabelsänd TV. Digital satellitsänd TV inleddes av Canal Digital under hösten 1998.
Den andra satellitoperatören på den svenska marknaden, Viasat, skall också inom kort inleda digitala satellitsändningar.
Det svenska
Sveriges Television (SVT) har ett stort genomslag bland hushållen med SVT1 och SVT2. I den digitala världen har man även startat nyhetskanalen SVT24, SVT Europa för sändningar till utlandsboende svenskar och regionala sändningar i marknätet.
Förutom SVT finns det i huvudsak fyra stora mediekoncerner som konkurrerar om
272
| SOU 2001:90 | Bilaga 6 |
I och med digitaliseringen av marknätet öppnades möjligheter för ytterligare
Det regionala utbudet av
Under hösten 2000 kommer nya aktörer inleda sändningar med start i det digitala marknätet. Dessa är DTU Television, som skall sända program för olika invandrar- och språkgrupper i Sverige och Stockholm 1 som skall sända regionala program över Stockholm med Mälardalen och Uppsala.
Vi kan konstatera att det trots ett allt större kanalutbud fortfarande är ett fåtal
De nämnda kanalerna tillsammans med de två största satellitkanalerna (TV3 och Kanal 5) svarar för 91 procent av det svenska
Tittarandelar i Sverige under 1999
Övrig TV
9% SVT1
22%
TV4
27%
| SVT2 | |
| Kanal 5 | 25% |
| 6% | TV3 |
| 11% |
Källa: MMS Mediamätning i Skandinavien AB, Årsrapport 1999.
273
| Bilaga 6 | SOU 2001:90 |
Olika undersökningar visar att det totala
I tabellen nedan redovisas
| Totala befolkningen | Satellitbefolkningen | |
| över 3 år | över 3 år | |
| Vardagar |
131 min | 140 min |
| Fredagar | 146 min | 152 min |
| Lördagar | 164 min | 172 min |
| Söndagar | 166 min | 177 min |
| Genomsnittlig dag | 143 min | 152 min |
Källa: MMS Mediamätning i Skandinavien AB, Årsrapport 1999.
Vad som kommer hända med den totala tittartiden och TV- kanalernas framtida tittarandelar i och med att TV nu digitaliseras får framtiden utvisa.
3Digitaliseringen kan gå snabbt
Digital TV innebär en naturlig och tämligen enkel utveckling mot en effektivare
Vi har intervjuat de programföretag som har tillstånd att sända i marknätet för att diskutera deras syn på digitaliseringen och marknadsutvecklingen av digital TV. Vi har också tagit del av en studie, Convergence and digitalisation – The Swedish TV market 2000/2001, utarbetad av analysföretaget Mediavision.
274
| SOU 2001:90 | Bilaga 6 |
Programföretagen tror på en digital utveckling
Det finns tydliga indikationer på att det efter en trög start kommer att ske ett genombrott för digital TV under slutet av 2000 eller början av 2001. Alla viktiga aktörer på den svenska
Programföretagen är överens om att samtliga
Programföretagen påpekar att det är viktigt att marknätet är med på ett tidigt stadium för att kunna konkurrera med övriga distributionsplattformar om hushållen. Marknätets primära målgrupp bedöms av programföretagen vara de hushåll som i dag saknar satellit- och kabelmottagning. Hur många
Digitaliseringen av marknätet har särskilt haft betydelse för de regionala företagen och för de företag som etablerades tack vare att de fick tillstånd att sända i marknätet. De två regionala företagen som fick tillstånd att sända i marknätet i första omgången har från början byggts upp som
Positiva tendenser i marknadsutvecklingen
Även analysföretaget Mediavision utgår från att det kommer att ske en digitalisering av de tre distributionsformerna. Bakgrunden till analysen av den digitala framtiden är prognoser om de tre största kommersiella
Mediavision anser att två händelser under våren 2000 kommer att få avgörande betydelse för utvecklingen av digital TV. För det
275
| Bilaga 6 | SOU 2001:90 |
första att MTG beslutat att starta digitala satellitsändningar under våren eller sommaren 2000 och att ambitionen är att stänga av de analoga satellitsändningarna så snart som möjligt, helst redan under våren 2001. För det andra att UPC som är en stor aktör i Europa inom
Mediavision anser därför att tidigare prognoser om utvecklingen av digital TV bör omvärderas och att de troligtvis har varit alltför konservativa. Det påpekas att penetrationen1 även är beroende av att det kommer att ske en snabb produktion av digitala mottagare, avkodare. Tekniska brister med avkodarna och att inte alla programföretag började sända skapade stora problem för marknätet under år 1999. Mediavision menar därför att år 2000 bör ses som det första året för digital marksändning i Sverige.
Mediavisions prognos över framtida penetration av digital TV
Antal abonnemang i tusental
| 1400 | |||
| 1200 | Mark | ||
| 1000 | |||
| Satellit | |||
| 800 | |||
| Kabel | |||
| 600 | |||
| Totalt | |||
| 400 | |||
| 200 | |||
| 0 | |||
| 1999 | 2000 | 2001 | 2002 |
| År |
Källa: Mediavision AB, Convergence and digitalisation – The Swedish TV market 2000/2001.
1 Penetration har i rapporten betydelsen antal registrerade abonnemang, alltså antal hushåll som använder digital TV.
276
| SOU 2001:90 | Bilaga 6 |
Mediavision uppskattar att penetrationen kommer att öka starkt inom alla tre distributionsformer under 2000 2001. Vid slutet av år 2000 uppskattas 100 000 hushåll abonnera på digital marksändning, 200 000 på digital satellitsändning och 100 000 på digital kabelsändning. Därefter förutses att digital marksändning får en något mindre ökningstakt och att digital kabelsändning ökar snabbare än det första året.
Vid slutet av 2002 uppskattar Mediavision att 1 250 000 hushåll kommer att ha digital TV, vilket motsvarar 30 procent av TV- hushållen. Fördelningen mellan distributionsplattformarna anges till 250 000 hushåll i marknätet och 500 000 vardera i satellit och kabel. Man har i prognosen utgått från nuvarande geografiska täckningsgrad i det digitala marknätet.
Tillgängligheten en konkurrensfördel för marknätet
Programföretagen anger att den främsta drivkraften för att sända i marknätet är att nå nya kundgrupper och alltså en större publik. Några företag nämner att marknätet är en förutsättning för att nå hushåll i mindre tätbebyggda områden och hushåll som inte tidigare visat intresse för kommersiell TV. En rikstäckande tillgänglighet är därmed marknätets styrka.
Programföretagen anser därför att det är viktigt med en snabb utbyggnad av det digitala marknätet. Eftersom en stor del av marknätets målgrupp finns i områden som i dag inte nås av marksänd digital TV, nämner flera företag vikten av att nätet byggs ut till full hushållstäckning. En snabb utbyggnad av det digitala marknätet är också en förutsättning för att det analoga nätet skall kunna avvecklas. En snabb avveckling av det analoga nätet har dessutom stor ekonomisk betydelse för de programföretag som i dag sänder i det analoga marknätet. Även de andra programföretagen anser att ett tidigt avvecklingsdatum är viktigt ur konsumentsynpunkt och för att frigöra frekvensutrymme.
Innehåll och tjänster driver utvecklingen
Att samtliga distributionsformer erbjuds hushållen på goda och jämförbara villkor kommer självklart att påverka hur snabbt den digitala utvecklingen sker. Det är därför avgörande för konsumenternas intresse att avkodare kan hyras till ett relativt lågt pris.
277
| Bilaga 6 | SOU 2001:90 |
Programföretagen menar att ett brett och varierat utbud av TV- program är avgörande för penetrationen i marknätet under uppbyggnadsfasen. Genom att ytterligare
På längre sikt menar programföretagen att ett mervärde eller nyhetsvärde i form av interaktiva tjänster och reklam kommer att ha stor betydelse för ett ökat intresse bland konsumenterna. De kommersiella programföretagen kan genom digitaliseringen av marknätet nå en ny kundgrupp, som i dag endast har tillgång till utbudet i det analoga marknätet. Denna kundgrupp anses vara kommersiellt intressant inte bara som
Digital TV en väg till Internet
Vid en konferens om digital marksänd TV under våren 2000 arrangerad av Portugal som ordförandeland i EU angavs en av de drivande faktorerna för digital TV vara att ”man för hem Internet till
Programföretagen har redan börjat kommunicera med
Flera programföretag menar att marknätet i dag är ledande när det gäller implementering av interaktiva tjänster. Marknätet är den enda distributionsplattformen som erbjuder en rent interaktiv kanal för information och
278
| SOU 2001:90 | Bilaga 6 |
fasta telefonnätet som returkanal. I framtiden kan man dock tänka sig att
Samtidigt som programföretagen vill se en snabb utbyggnad av det digitala marknätet, prioriteras utökat frekvensutrymme för interaktiva tjänster högt. Några företag menar att det begränsade sändningsutrymmet i marknätet i framtiden kan verka hämmande på marknätets utveckling i förhållande till övriga plattformar. Samtliga programföretag anser att det är viktigt att det nu har utvecklats en för alla plattformar gemensam, öppen teknisk standard (DVB:s2 Multimedia Home Platform) för interaktiva tillämpningar. Nu gäller det att alla parter accepterar denna standard och att produktionen av avkodare som kan hantera standarden kommer igång.
Enligt Mediavisions rapport kan handeln via digital TV i Sverige omsätta 600 miljoner kronor redan år 2002. Av de drygt 800 000 svenska hushåll som beräknas ha digital TV vid slutet av år 2001 bedöms omkring hälften aktivt använda interaktiva tjänster via TV:n, t.ex. för handel. År 2002 värderas andelen aktiva hushåll vara uppe i 600 000. Spenderar varje hushåll 1 000 kronor årligen på handel via TV:n innebär det en total omsättning på 600 miljoner kronor. Samtidigt hänvisar Mediavision till andra rapporter som anser att hushållen mycket väl kan spendera betydligt mer än så.
Företag engagerade i
4Stora vinster med en snabb utbyggnad
Om marknätet digitaliseras kommer stora fördelar att kunna uppnås för konsumenterna, programföretagen och för samhället i stort.
2 DVB = Digital Video Broadcasting Projekt är ett frivilligt samarbete mellan programföretag, tillverkare, sändningsoperatörer och myndigheter i mer än 30 länder för att utveckla gemensamma standarder för digital TV.
279
| Bilaga 6 | SOU 2001:90 |
Kortare parallellsändningstid ger lägre kostnader för programföretagen
Kostnaden för drift och underhåll av det analoga marknätet är cirka 550 miljoner kronor per år. Detta är vad SVT, UR och TV4 betalar i distributionsavgifter till Teracom för de analoga marksändningarna, exklusive moms.
Då dessa företag också sänder i det digitala marknätet, och alltså kommer att betala för distributionen också på denna plattform, önskar de en så kort parallellsändningstid som möjligt.
Enligt den betalningsmodell som Teracom har förhandlat fram med programföretagen är den största delen av distributionsavgiften i det digitala marknätet rörlig och baserad på antalet abonnenter. Därför är det svårt att bedöma programföretagens framtida kostnader för de digitala sändningarna mer än att de kan förväntas öka för varje år.
Enligt Mediavisions prognos med 100 000 aktiverade abonnemang vid slutet av år 2000 skulle de digitala distributionsavgifterna för exempelvis SVT, med tre rikstäckande
Ökningen beror dels på att avgifter för distribution utgår för hela 2001, till skillnad mot för bara de tre sista månaderna år 2000, och dels på att antalet abonnenter beräknas öka successivt under år 2001. Dessa siffror skall dock ställas mot kostnaderna för att sända analogt.
Trots att programföretagens kostnader för den digitala distributionen i marknätet förväntas öka i tämligen snabb takt under de kommande åren så kommer de aldrig i närheten av vad den analoga distributionen kostar.
Ett rikstäckande digitalt marknät med den prognostiserade hushållstäckningen på 35 procent av hushållen som abonnenter beräknas i dagsläget innebära distributionskostnader motsvarande omkring 40 miljoner kronor per rikstäckande programkanal. Denna siffra antas dessutom bli lägre i takt med att fler program får plats inom ett givet frekvensutrymme. Vi kan jämföra detta med distributionskostnader på mer än 150 miljoner kronor för att uppnå samma hushållstäckning för ett analogt distribuerat program.
Trots att programföretagens avgifter är låga vid digital utsändning jämfört med analog, är den ekonomiska påfrestningen ändå
280
| SOU 2001:90 | Bilaga 6 |
betydande för de programföretag som parallellsänder. En så kort parallellsändningstid som möjligt är därför av största vikt för dessa företag.
Effektivare frekvensutnyttjande
Den digitala distributionstekniken erbjuder betydligt fler möjligheter än vad den analoga tekniken gör.
En uppenbar fördel är att frekvensanvändningen blir effektivare. Det frekvensutrymme som i dag krävs för utsändning av ett analogt distribuerat program kan bära minst fem program som sänds med digital teknik.
Antalet digitala program inom givet frekvensutrymme kan varieras och beror på flera olika faktorer, såsom önskad bild- och ljudkvalitet eller typen av
Vid en digital sändning skickas endast de delar av bilden och ljudet som har förändrats sedan tidigare, medan en analog utsändning skickar allt ljud och all bild kontinuerligt.
Den digitala tekniken erbjuder med andra ord stor flexibilitet när det gäller att utnyttja givet frekvensområde optimalt.
I Post & Telestyrelsens nyligen presenterade rapport, Den framtida användningen av frekvensområdet 470 862 MHz, poängteras att radiofrekvenser är en ändlig naturresurs och att det sannolikt kommer att råda brist på dessa under överskådlig framtid. Med detta som utgångspunkt är det viktigt att användningen av det begränsade frekvensutrymmet blir så effektivt som möjligt.
Genom att erbjuda möjligheten för så gott som alla att ta del av marksänd digital TV, ökas utsikten att kunna avbryta de analoga marksändningarna och därmed nå ett effektivt frekvensutnyttjande.
Ökad möjlighet för regional TV
I och med marknätets digitalisering ökar förutsättningarna för regional och lokal TV.
Vi kan konstatera att digitala marksändningar generellt är lämpliga för regionala sändningar genom möjligheten att sända över ett
281
| Bilaga 6 | SOU 2001:90 |
begränsat område. Förenklat går det att sända olika program från var och en av de 54 stora sändarmasterna i ett digitalt marknät till i princip samma sammanlagda driftskostnad och med samma frekvensutnyttjande som vid en rikstäckande sändning.
I det analoga marknätet sänder SVT2 och TV4 program med regional anknytning som ”regionala fönster” i de rikstäckande sändningarna. I och med att sändningarna digitaliseras möjliggörs ett ökat regionalt utbud. För närvarande har SVT regionala digitala
Dessutom finns redan två fristående programföretag med regional anknytning som bedriver sändningar i det digitala marknätet, NollEttan som sänder över Östergötland och Skånekanalen som kan nås av de flesta boende i Skåne. I Stockholmsregionen kommer den regionala kanalen Stockholm 1 påbörja sändningar i det digitala marknätet under oktober 2000.
Regional TV kan genom ökad räckvidd och bättre sändningstider generera en större samhällelig nytta. Genom närheten till medborgare och beslutsfattare kan sändningar med regional eller lokal anknytning bidra till att stimulera den offentliga debatten.
Viktigt är också att det finns alternativa regionala program i varje region för ett främjande av yttrandefrihet och mångfald.
Ökad frihet för konsumenterna
Marksänd digital TV innebär definitivt ett mervärde för konsumenterna. Genom digitaliseringen av de markbundna
Det blir med marksänd digital TV lättare att få tillgång till TV- sändningar av hög sändningskvalitet med hjälp av en enkel flyttbar mottagarutrustning. Det beror på att det krävs mindre signalstyrka för att ta emot digitala sändningar. Konsumenten kan därmed lättare flytta
Tillgänglighet och enkelhet är inte bara en fördel gentemot den analoga tekniken utan också en av de saker som gör marksänd digital TV konkurrenskraftig i förhållande till digital satellit- eller
282
| SOU 2001:90 | Bilaga 6 |
Det digitala marknätet är dessutom den enda distributionsform där mobil mottagning kan realiseras, dvs. mottagning av ljud och bild i rörelse exempelvis på tåg, i buss och i bil. Denna ökade flexibilitet innebär ett mervärde för konsumenten.
En annan stor fördel som en utbyggnad av marksänd digital TV leder till är ökad valfrihet. Genom ett rikstäckande digitalt marknät, med ett brett och varierat utbud, ges varje konsument möjlighet att välja den distributionsform som är bäst anpassad för de aktuella behoven.
Om marknätet inte digitaliseras riskerar vi en situation där valfriheten inskränks. Om teknikskiftet från analog till digital TV enbart sker genom andra distributionsformer än via marknätet, kan resultatet bli att den breda tillgången till TV på sikt kan komma att begränsas. Det som alltjämt betraktas som allmän tillgänglig television kan komma att undanhållas en betydande del av befolkningen.
5Möjligheter till utbyggnad av det digitala marknätet
Det nuvarande digitala marknätet kan i etapper inom två år byggas ut till rikstäckning. Ett nät för marksänd digital TV kan i framtiden användas till mycket mer än bara
Nuvarande
I Sverige finns för närvarande 54 större sändarstationer för marksänd analog radio och TV. Utsändningarna från dessa förser merparten av Sverige med ljud och bild. För de hushåll som är belägna så att de inte nås av signalerna från någon av de stora sändarstationerna finns cirka 600 mindre, kompletterande sändarstationer, som täcker in luckorna i utsändningen.
I dag används nio av de större sändarna och åtta av de mindre, kompletterande sändarna för utsändning av marksänd digital TV. Detta är tillräckligt för att nå omkring 50 procent av de fast bosatta i Sverige.
283
| Bilaga 6 | SOU 2001:90 |
Det är Teracom som står för alla
Det bör påpekas att Teracom inte har något formellt monopol vad gäller marksändningar av TV. De programföretag som sänder i det analoga marknätet (SVT, UR och TV4) är dock ålagda att använda Teracom för sina analoga utsändningar medan det för de digitala marksändningarna inte finns sådana sändningsvillkor.
Det finns med andra ord inget principiellt hinder för andra sändningsoperatörer att etablera digitala
Vi kan emellertid konstatera att det redan råder en betydande plattformskonkurrens då utbudet i det digitala marknätet finns tillgängligt också genom satellitsändningar och/eller
Möjlighet till utbyggnad av det digitala marknätet
Teracom har i en skrivelse till regeringen och
För att möjliggöra marksänd digital TV i hela landet behöver den befintliga infrastrukturen för analog TV kompletteras med ett antal systemkomponenter. Men i övrigt kan existerande infrastruktur (sändarmaster) användas. Detta gör att en utbyggnad av de digitala marksändningarna kan genomföras snabbt.
Teracom har aviserat att investeringen kommer att ske i etapper varvid 70 procent av de fast bosatta kan nås av digitala marksändningar under slutet av år 2000, 85 procent i slutet av år 2001 och 98 procent (motsvarande den analoga täckningen för TV4) vid halvårsskiftet 2002.
För att uppnå en hushållstäckning på 98 procent måste alla de 54 större sändarstationerna samt knappt 30 av de mindre, kompletterande sändarna förses med möjlighet till digital utsändning.
284
| SOU 2001:90 | Bilaga 6 |
Var sker utvidgningen först?
Enligt Teracoms plan skall de större sändarstationerna utrustas med möjlighet till digital utsändning i följande takt:
N I dag används de större sändarstationerna, Göteborg Brudaremossen, Hörby Sallerup, Malmö Jägersro, Norrköping Krokek, Stockholm Nacka, Sundsvall S Berget, Uppsala Vedyxa, Västerås Lillhärad och Östersund Brattåsen, till digital
N För 70 procents hushållstäckning måste dessutom följande större sändarstationer digitaliseras: Borlänge Idkerberget, Borås Dalsjöfors, Gävle Skogmur, Halmstad Oskarström, Helsingborg Olympia, Jönköping Bondberget, Kiruna Kirunavaara, Motala Ervasteby, Nässjö, Skövde, Vännäs Granlundsberget, Älvsbyn och Örebro Lockhyttan.
N För att nå 85 procents hushållstäckning behöver ytterligare 14 större sändare utrustas för digital utsändning. Dessa är: Bollnäs, Emmaboda Bälshult, Gällivare, Hudiksvall Forsa, Kalix, Karlshamn, Karlstad Sörmon, Pajala, Skellefteå, Sunne Blåbärskullen, Trollhättan, Uddevalla Herrestad, Visby Follingbo och Västervik Fårhult.
N 98 procents hushållstäckning nås om möjlighet till digital utsändning också upprättas i: Arvidsjaur Julträsk, Bäckefors, Filipstad Klockarhöjden, Finnveden, Karlskrona Vämö, Kisa, Lycksele Knaften, Mora Eldris, Sollefteå Multrå, Storuman, Sveg Brickan, Tåsjö, Varberg Grimeton, Vislanda Nydala, Ånge Snöberg, Örnsköldsvik Ås, Östhammar Valö och Överkalix.
För att uppnå de angivna täckningsgraderna måste vidare, i varje område, ett antal mindre kompletterande sändare digitaliseras.
Sändningskostnader i det digitala marknätet
För närvarande tar Teracom inte ut någon distributionsavgift av de sändande företagen i det digitala marknätet. En avgift kommer emellertid att införas när 100 000 eller fler hushåll har skaffat en digital avkodare, eller senast den 1 oktober 2000.
Programföretagens avgift kommer enligt Teracom att bestå av en proportionellt mindre del fast och en proportionellt större del
285
| Bilaga 6 | SOU 2001:90 |
rörlig kostnad. Den rörliga kostnaden baseras på antalet hushåll som skaffat en avkodare för digitala sändningar i marknätet.
Teracoms framtida intäkter är alltså starkt beroende av den framtida efterfrågeutvecklingen av marksänd digital TV.
Teracom har angivit att de förväntade framtida kostnaderna (inklusive avskrivningar) för en digital frekvenskanal med en befolkningstäckning på 98 procent är omkring 160 miljoner kronor per år. De förväntade framtida kostnaderna kommer alltså att vara omkring 640 miljoner kronor per år för fyra digitala frekvenskanaler.
Alternativ användning av ett digitalt marknät
Enligt Teracom finns en omfattande alternativanvändning av det digitala marknätet till såväl fast som mobil (asymmetrisk) datakommunikation i så kallad bredbandshastighet. Ett utbyggt nät för marksänd digital TV kan utifrån en sådan utgångspunkt ses som en del av den samhälleliga
Det digitala marknätet kan t.ex. användas för att möjliggöra snabb och mobil Internetaccess till en stor del av de svenska hushållen. Ett system för detta har utvecklats vilket kallas SABINA.3 Systemet innebär att data och information från Internet läggs ut
i det digitala marknätet och kan hämtas hem av ett stort antal konsumenter. Som returkanal används andra nät t.ex. mobiltelenätet GSM.
En viktig fördel är att hela Sverige kan nås till en relativt låg kostnad. Överallt där det i dag är möjligt att ta del av marksänd analog TV kan det i framtiden bli möjligt att erbjuda exempelvis internetacess i så kallad bredbandshastighet.
En annan fördel är att mottagningen är mobil. Detta ökar flexibiliteten avsevärt då SABINA kan användas oberoende av var användaren fysiskt befinner sig.
3 SABINA står för ”System for Asymmetric Broadband Internet Access”, (ett system för asymmetrisk bredbandig internetaccess).
286
| SOU 2001:90 | Bilaga 6 |
6Internationell utblick
Också utanför Sverige sker planering och upprättande av tidtabeller för införandet och vidareutvecklingen av marksänd digital TV.
Europa
Arbetet med att införa marksänd digital TV har kommit olika långt i de europeiska länderna.
Trots att provsändningar pågår i flera europeiska länder är det ännu bara i Storbritannien och i Sverige som marksänd digital TV finns att tillgå på konsumentmarknaden.
Den kommersiella framgången för marksänd digital TV har varit betydande i Storbritannien. Den 31 mars 2000 fanns cirka 640 000 abonnemang registrerade för marksänd digital TV. Detta motsvarar omkring 2,7 procent av de brittiska hushållen. I takt med att abonnentstocken ökar erbjuds fler tjänster i marknätet. Redan nu finns olika typer av spel samt en tjänst för elektronisk post. Under hösten 2000 finns det planer på att erbjuda Internet via TV:n.
En viktig förklaring till de stora framgångar som marksänd digital TV har i Storbritannien är förekomsten av plattformskonkurrens. Det var när satellitsända Skydigital och marksända Ondigital började skänka bort digitala avkodare till alla som tecknade ett
Av de andra europeiska länderna är det Spanien och Finland som ligger närmast vad det gäller införandet av ordinarie digitala marksändningar.
I Spanien är allt klart för att inleda digitala marksändningar. Nätet skall täcka 80 procent av befolkningen före utgången av juli månad 2000. Inom tre år skall det vara utbyggt till 95 procents befolkningstäckning. Det kommer att sändas både nationella och regionala program i det spanska digitala marknätet. Ett hyrkoncept för digitala avkodare har lanserats och enligt nuvarande planering skall de analoga marksändningarna avbrytas år 2012.
Finland kommer som andra nordiska land att införa marksänd digital TV i full skala. Tillstånd har delats ut till programföretag, marknätet har bolagiserats och förhandlingarna om tekniska lösningar har inletts. Sändningarna startar under hösten 2000 och man
287
| Bilaga 6 | SOU 2001:90 |
har redan fattat ett preliminärt beslut om att avbryta de analoga marksändningarna år 2006.
Andra länder som är långt framme vad det gäller planeringen för införandet av marksänd digital TV är Tyskland, Nederländerna, Frankrike och Italien.
Enligt nuvarande planering skall utbyggnaden av marksänd digital TV i Tyskland påbörjas under år 2000. Sedan skall digitaliseringen av marknätet och avstängningen av de analoga sändningarna ske i etapper. Den tyska målsättningen är att en fullständig digitalisering av marknätet och ett avbrytande av de analoga marksändningarna skall vara genomförd år 2010.
I Nederländerna skall marksänd digital TV införas etappvis med start i Randstadområdet under sista kvartalet år 2000. Tidpunkten för en avstängning av det analoga nätet är för närvarande planerad till senast år 2010. Det slutgiltiga beslutet kommer att tas senast 2004.
I Frankrike beräknas kommersiella sändningar starta i slutet av 2001 och nå
I Italien pågår provsändningar över städerna Turin, Rom, Palermo och Pisa. Övergången till digital TV skall ske i etapper och en fullständig övergång till marksänd digital TV är beräknad till år 2006.
Ett stort antal europeiska länder planerar för ett teknikbyte i marknätet. Utvecklingen har kommit olika långt men målet är det samma överallt, dvs. att ersätta de analoga sändningarna med digitala. Länderna anser att marknät behövs och att näten måste utvecklas genom att digitaliseras.
En konferens om marksänd digital TV organiserades inom ramen för det portugisiska ordförandeskapet och hölls i Lissabon under februari 2000. Några slutsatser från konferensen var att marksänd digital TV kan öka kanalutbudet, införa och utveckla nya tjänster och funktioner, förbättra den nuvarande kvaliteten på ljud och bild, realisera en effektiv frekvensanvändning och möjliggöra lägre distributionskostnader för programföretagen.
USA, Japan, Kanada
Också utanför Europa i USA, Japan och Kanada, finns strategier för ett teknikbyte.
288
| SOU 2001:90 | Bilaga 6 |
I USA har digitala marksändningar inletts och avvecklingen av det analoga marknätet skall preliminärt påbörjas år 2006, under förutsättning att minst 85 procent av hushållen då har skaffat utrustning för digitala sändningar.
I Japan är avvecklingstidpunkten satt till år 2010, med samma restriktion som i USA gällande andel hushåll med digital TV.
I Kanada avvaktas utvecklingen i USA. Preliminärt gäller att digitala sändningar skall införas och att det analoga marknätet skall avvecklas i slutet av år 2007.
7Samhällsekonomisk bedömning av marksänd digital TV
Samhällsekonomiska beräkningar av marksänd digital TV visar att stora vinster uppnås vid fortsatt användning och snabb utbyggnad av det digitala marknätet.
Beräkningarna är gjorda genom tillämpning av den samhällsekonomiska modell som Ernst & Young Management Consulting (Ernst & Young) har tagit fram på
Jämfört med då uppdraget slutfördes, våren 1999, har några av förutsättningarna ändrats eftersom de förhållanden som antogs inte stämmer överens med de uppgifter som nu finns tillgängliga.
7.1Nollalternativet
I en samhällsekonomisk bedömning jämförs olika alternativa utvecklingsvägar utifrån ett nollalternativ. Det innebär en situation där ingenting görs, dvs. en framskrivning av nuläget.
När det gäller marksänd digital TV valde Ernst & Young ett nollalternativ som innebär att det inte sker någon fortsatt drift eller utbyggnad av marksänd digital TV. Vidare skulle de analoga marksändningarna finnas kvar tills i princip alla hushåll nås av TV- sändningar genom andra distributionsformer så som satellit, kabel eller olika bredbandslösningar. Detta leder till att de analoga marksändningarna kommer avvecklas senare än vid en fortsatt användning och utbyggnad av det digitala marknätet.
289
Bilaga 6 SOU 2001:90
Nollalternativet kan sammanfattas enligt följande:
N Ingen utbyggnad av marksänd digital TV.
N Avveckling av de befintliga digitala marksändningarna.
N Det analoga marknätet avvecklas vid den tidpunkt då andra distributionsformer av TV kan nås av alla hushåll.
I följande avsnitt redovisas och diskuteras de variabler som Ernst & Young identifierade för att beskriva den nytta och kostnad som marksänd digital TV genererar. Där det är möjligt görs också en kvantifiering.
7.2Samhällsekonomiska kostnader och fördelar
För att få en överblick över vad som värderades av Ernst & Young har vi nedan ställt upp de beskrivna kostnaderna och fördelarna i ett så kallat
| + | |
| Avveckling av analogt nät tidigare | Investeringskostnader |
| Effektivare frekvensutnyttjande | Drift och underhåll av digitalt |
| Nyttan för de hushåll som föredrar | marknät |
| marksänd TV | Optionskostnad |
| Nyttan för fritidshushåll och | Ineffektiv frekvensanvändning vid |
| husvagnsägare som föredrar | parallellsändning |
| marksänd TV | |
| Nyttan för de med | |
| övernattningsbara fritidsbåtar som | |
| vill s e på TV | |
| Regional TV | |
| Portabilitet | |
| Konkurrens | |
| Snabbare marknadsutveckling för | |
| DTV | |
| Mobilitet | |
| Beredskapsargument | |
290
| SOU 2001:90 | Bilaga 6 |
Samhällsekonomiska kostnader
Investeringskostnaden för att bygga ut det digitala marknätet till rikstäckning
Kostnaden för att bygga ut en digital frekvenskanal till rikstäckning uppges av Teracom vara 250 300 miljoner kronor, dvs. totalt 1 000- 1 200 miljoner kronor för de fyra frekvenskanaler som för närvarande finns tillgängliga.
Hittills har 450 miljoner kronor investerats inom ramen för den nuvarande täckningsgraden. Denna investering består av icke återvinningsbara kostnader (sunk costs) vilket innebär att de inte skall beaktas vid en samhällsekonomisk bedömning.
Det behövs alltså ytterligare högst 750 miljoner kronor i investeringskostnader för att bygga ut nuvarande fyra frekvenskanaler till rikstäckning.
Det digitala marknätets ekonomiska livslängd bedöms vara minst 20 år enligt Ernst & Youngs analys. Minst denna kalkylperiod används därför vid beräkningarna.
Drift och underhåll
Kostnaden för drift och underhåll av det digitala marknätet antas vara 160 miljoner kronor per frekvenskanal och år. Efter avskrivningar blir kostnaden 110 miljoner kronor per frekvenskanal och år om vi använder en avskrivningsränta på fyra procent och en avskrivningstid på 15 år så som Ernst & Young har gjort utifrån den avskrivningstid som Teracom använder i sin årsredovisning. Avskrivningstiden tycks vara riktig då den för jämförbara infrastruktursatsningar, inom telekommunikationssektorn, sätts till 20 år för det passiva nätet och 5 år för det aktiva.
Kostnaden för drift och underhåll består av både fasta och rörliga kostnader vilket betyder att dessa inte är desamma i dagsläget som vid en situation med ett
Noterbart är att kostnaderna är beräknade per frekvenskanal, vilket betyder att de minskar, räknat per
291
| Bilaga 6 | SOU 2001:90 |
Optionskostnad
Optionskostnad innebär risken att satsa på ”fel” teknik. Om ett digitalt marknät skulle visa sig vara en otidsenlig och onödig investering kan kostnaden bli hög vid en fortsatt drift och utbyggnad.
Denna risk minskas genom att ”vänta och se” hur utvecklingen blir i t.ex. andra länder.
Optionskostnaden påverkas av investeringarnas alternativanvändning. Om det digitala
Samhällsekonomiska fördelar
Möjligheten att kunna avveckla det analoga
Om ett digitalt
Kostnaden för drift och underhåll av det analoga nätet är cirka 550 miljoner kronor varje år för de tre rikstäckande kanalerna. Efter korrigering för avskrivningar blir den samhälleliga resurskostnaden 510 miljoner kronor per år enligt de avskrivningar som Ernst & Young beräknat.
I sin samhällsekonomiska analys har Ernst & Young haft som utgångspunkt att det analoga marknätet kan avvecklas 10 år tidigare om ett digitalt marknät byggs ut, jämfört med om så inte sker.
Vi kan vidare konstatera att en stor del av de analoga distributionskostnaderna är energiförbrukning. Som en jämförelse används 94 procent mindre energi vid utsändningen av en digital
4 Teracom har jämfört energiåtgången vid utsändningen av en analogt respektive digitalt distribuerad
292
| SOU 2001:90 | Bilaga 6 |
med andra ord fördelen större ju tidigare som bytet från analog till digital teknik kan ske.
Kvantifierad nytta för de hushåll som föredrar marksänd TV
Enligt Ernst & Young är det 32 procent, (ca 1,25 miljoner), av de svenska hushållen som enbart har tillgång till marknätet för sin TV- mottagning. Dessa hushåll antas föredra marksänd TV framför andra distributionsformer. Om det digitala marknätet inte byggs ut utan helt avvecklas skulle dessa hushåll vara hänvisade till någon annan mottagningsform av TV, och då företrädesvis satellitsänd TV.
Ernst & Young har antagit att de hushåll som lätt kan ersätta den marksända mottagningen med satellitmottagning värderar möjligheten av att kunna fortsätta använda marknätet till 1 000 kronor och att de hushåll som har större svårigheter att göra detta värderar markmottagningen till 3 000 kronor.
För de hushåll som är belägna på platser där det är omöjligt att åstadkomma satellitmottagning är värderingen av marknätet mycket högt. Värderingen bestäms genom summering och diskontering av
Man kan också tänka sig att de satellithushåll som har mer än en TV har ett mervärde av marknätet då satellitmottagningen endast nyttjas via en
293
| Bilaga 6 | SOU 2001:90 |
Kvantifierad nytta för de fritidshushåll som föredrar marksänd TV
Ernst & Young antog att
Det framhålls också att ägare av husvagnar och fritidsbåtar upplever ett mervärde om dessa kan se på TV i sin husvagnen eller från fritidsbåten. Detta mervärde har emellertid inte värderats av Ernst & Young men ett förslag är att anta samma värdering som för fritidshusen, vilket vi också har gjort vid de samhällsekonomiska beräkningarna.
Dessutom måste ett antagande göras över hur många av de fritidsboende som föredrar marksänd TV och alltså vinner en fördel av en digitalisering av marknätet.
Det finns 590 000 fritidshushåll, 200 000 husvagnar och 150 000 övernattningsbara fritidsbåtar i Sverige. Ernst & Young antog att upp till 80 procent av de svenska sommarstugehushållen föredrar marksänd TV. För de övernattningsbara fritidsbåtarna och husvagnarna har vi antagit samma fördelning.
Regional TV
Marknätet ger, genom sin cellstruktur, en möjlighet att sända över ett klart avgränsat område. Dvs. ökade möjligheter till regional och lokal TV. Man kan också tänka sig att sända regional TV, över hela landet, via satellit.
Vid en jämförelse mellan regional marksänd TV och regional TV sänd via satellit kan vi konstatera att sändningskostnaden för närvarande är lägre i marknätet än vid satellitsändning. Enligt de uppgifter som finns tillgängliga är det svårt att exakt beräkna hur mycket billigare det skulle bli för varje enskild
Resurskostnaderna för att distribuera regional och lokal TV i marknätet är beroende av hur många
294
| SOU 2001:90 | Bilaga 6 |
oavsett om
Om vi för att exemplifiera antar att alla de nuvarande 16 regionala
Portabilitet
Det är lättare att flytta en digital omvandlare än en digital omvandlare och en parabolantenn som dessutom behöver installeras på nytt.
Genom värderingen av fritidshushållens ökade nytta av marksänd digital TV har vi värderat en stor del av portabilitetens samhälleliga mernytta för
Konkurrens
Ett digitalt marknät innebär en ökad konkurrens mellan de olika distributionsformerna.
Enskilda hushåll som har
En annan konkurrensaspekt är den möjlighet till direkt konkurrens mellan programföretagen som gäller med nuvarande SMS- system (alla
Ett tydligt exempel är möjligheten till konkurrens mellan de båda
295
| Bilaga 6 | SOU 2001:90 |
skaffa ett nytt avkodarkort eller en ny antenn byta till Canal Plus. Ett byte som för närvarande är dyrare (tidsmässigt och ekonomiskt) vid satellitmottagning p.g.a. att det då krävs ett byte av programkort och mottagare (från Viasat till Canal Digital).
Vad en ökad möjlighet till konkurrens, mellan de olika distributionsformerna och mellan programföretagen, leder till är svårt att bedöma i dagsläget. Ökad konkurrens innebär generellt en lägre prisnivå och en förhöjd kvalitet, dvs. en samhällsekonomisk vinst. Denna effekt kan vara mycket påtaglig. Ernst & Young hävdar att konkurrensutsättning av monopolmarknader historiskt har inneburit samhällsekonomiska vinster på upp till 20 procent av den aktuella marknadens omsättning.
Marknadsutveckling av digital TV
Sverige ligger, internationellt sett, i framkant vad det gäller digitaliseringen av TV. Genom att fullfölja digitaliseringen av marknätet, argumenterar Ernst & Young för att marknadsutvecklingen för all digitalt utsänd TV påskyndas. Detta innebär att förutsättningarna för att behålla det relativa försprång gentemot många länder i omvärlden, som för närvarande finns, skulle förstärkas.
Den samhällsekonomiska vinsten av en snabbare marknadsutveckling kan yttra sig i en kompetensfördel gentemot omvärlden. Detta kan innebära ökade exportmöjligheter, snabbare ekonomisk tillväxt och en ökad sysselsättning.
Mobilitet
Att se på TV i rörelse (på tåget, bussen eller i bilen) är för närvarande tekniskt möjligt vid digital marksändning men inte genom andra distributionsformer.
För att möjliggöra fullgod mobil
Vad denna möjlighet skall värderas till är svårt att säga, mer än att den ger ett mervärde för de som vill använda TV:n under förflyttning.
296
| SOU 2001:90 | Bilaga 6 |
Beredskapsargument
Det finns ingen säker uppgift på vilken distributionsform som är minst sårbar vid krig eller terrorattacker. Generellt gäller att flera samexisterande distributionssystem innebär mindre sårbarhet vid dylika händelser.
7.3Värdering av en effektivare frekvensanvändning
En aspekt som är viktig men mycket svår att värdera är alternativkostnaden av att använda det begränsade frekvensutrymmet för utsändning av TV.
Vid en samhällsekonomisk bedömning av marksänd digital TV finns två aspekter vad det gäller frekvensanvändningen. Dels innebär en övergång till digital sändningsteknik av TV i marknätet att en effektivare användning av frekvensutrymmet uppnås, dels innebär tiden med parallellsändningar en samhällsekonomisk kostnad. Detta då det från en samhällsekonomisk utgångspunkt är ineffektivt att använda en begränsad naturresurs, frekvensutrymmet, till att bära i det närmaste identiska tjänster med två olika tekniker, analog och digital.
Det samhälleliga värdet av frekvensbandet bygger ytterst på dess alternativa användning, exempelvis till olika mobila teletjänster. Ju fler användningsområden desto större blir efterfrågan på frekvenser, vilket höjer värdet på det tillgängliga frekvensbandet. Post- och Telestyrelsen konstaterar bland annat i rapporten, Den framtida användningen av frekvensområdet 470 862 MHz, att efterfrågan på ekonomiskt och tekniskt lämpligt frekvensutrymme är mycket stort och att den ekonomiska betydelsen av radiofrekvenser kommer att öka än mer i framtiden.
Det finns olika sätt att beräkna värdet av frekvensutrymmet. Det kan t.ex. uttryckas som alla individers samlade nytta utöver vad som har betalats för en aktuell tjänst, konsumentöverskott. En annan metod är att värdet uttrycks som alla producenters samlade intäkter utöver deras rörliga produktionskostnader, producentöverskott. Problemet med dessa mått är att det krävs omfattande statistiska undersökningar för att få ett tillförlitligt värde.
Enligt Post- och Telestyrelsens rapport, Det framtida utnyttjandet av frekvensutrymmet, har någon sådan undersökning inte
297
| Bilaga 6 | SOU 2001:90 |
genomförts gällande användningen av radiobaserade tjänster. Detta försvårar givetvis en ”prissättning” av frekvensutrymmet.
Det framtida frekvensbehovet kommer sannolikt att påverkas av hur komprimeringstekniken av digitala signaler utvecklas. Detta leder till att ett givet frekvensutrymme i framtiden kan rymma en större mängd olika tjänster, såväl
Då alternativkostnaden av en ineffektiv frekvensanvändning är högst där efterfrågan på användbara frekvenser är störst, bör de samhällsekonomiska vinsterna av ett snabbt teknikskifte vara tydligast där frekvensbristen förväntas bli mest påtaglig i framtiden, dvs. i storstadsområdena. Med utgångspunkt från detta kan det vara samhällsekonomiskt rationellt att avveckla de analoga sändningarna i olika takt beroende på den förväntade efterfrågan på användbara frekvenser i de skilda regionerna.
7.4Samhällsekonomiska beräkningar
Vi har nedan genomfört en känslighetsanalys av vår samhällsekonomiska modell. Detta innebär att vi gör beräkningar utifrån vissa alternativa förutsättningar för att pröva den påverkan som en förändring av en enskild variabel ger. Alla beräkningsalternativen har mycket gemensamt och utgår från de grundantaganden som har värdesatts.
Beräkningarna är dessutom utförda med tre olika diskonteringsräntor på noll, fyra respektive fem procent.
De beräkningar som görs utan diskonteringsränta genomförs för att spegla resursanvändningen vid en situation utan tidspreferenser för fördelar och kostnader, dvs. ett läge där vi är likgiltiga för när i tiden fördelar och kostnader inträffar. Därutöver beräknas alternativen med Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) rekommenderade diskonteringsränta på fyra procent, samt med Riksrevisionsverkets rekommenderade ränta för statliga myndigheter, som är fem procent.
298
| SOU 2001:90 | Bilaga 6 |
Det är mycket viktigt att notera, gällande samtliga beräkningsalternativ, att värderingen av de konsekvenser, främst fördelar, som inte har värdesatts antingen helt saknas eller finns med i mycket begränsad omfattning. Dessa konsekvenser skall dock alla vägas in i den slutgiltiga samhällsekonomiska bedömningen av marksänd digital TV.
Alternativ med endast de kvantifierade variablerna
Detta alternativ är i princip beräknat enligt det exempel som presenterades i Ernst &Youngs rapport, dvs. att kalkylperioden är 20 år, att 84,5 procent av de potentiella användarna av marksänd digital TV lätt kan ersätta marksändningen med satellitmottagning, att 12,5 procent ur samma grupp med större svårigheter kan ersätta marknätet och att 3 procent endast kan ersätta marksändningen med mycket stora besvär och till mycket höga kostnader.
Vidare gäller att en satsning på marksänd digital TV möjliggör en avveckling av det analoga marknätet 10 år tidigare än om ingen sådan satsning sker, samt att avvecklingen genomförs om 10 år.
Dessutom antas att 80 procent av fritidshushållen har en preferens för marksänd TV. Utöver detta har vi dessutom tagit hänsyn till betalningsviljan hos dem som vill se på TV i husvagnen eller i den övernattningsbara fritidsbåten. Även för dessa antas 80 procent ha en preferens för marksänd TV.
Vi har också antagit att en utbyggnad av det nuvarande digitala marknätet ger plats till sammanlagt 30 regionala kanaler och att kostnaden per regional kanal i genomsnitt är 1 miljon kronor lägre per år jämfört med vid satellitdistribution. I och med att nätet inte är fullt utbyggt de första åren antar vi att antalet regionala TV- kanaler är de nuvarande 13 under kalkylens tre första år, för att därefter vara 30 stycken.
Investeringskostnaden för att bygga ut marknätet till rikstäckning antas vara 750 miljoner kronor. Detta är det högsta värdet i det tidigare nämnda kostnadsintervallen för denna investering. Värdet är valt för att minska risken att underskatta investeringskostnadens storlek.
Investeringskostnaden kommer enligt Teracom att delas upp på tre år, vilket innebär att de utgifter som inträffar längre fram i tiden inte bör värderas på samma sätt som de som inträffar närmare i tiden.
299
| Bilaga 6 | SOU 2001:90 |
Vid tillämpandet av en modell där vi räknar med att hela investeringskostnaden inträffar vid en enda tidpunkt överskattar vi dess betydelse vilket påverkar utfallet av kalkylen negativt. Därför antar vi att utbyggnaden till rikstäckning kommer att innebära lika stora investeringskostnader under tre på varandra följande år.
Eftersom kostnaderna för drift och underhåll av det digitala nätet består av både fasta och rörliga kostnader har vi antagit att de totala drifts- och underhållskostnaderna är 50 procent år 1 och 75 procent år 2 jämfört med de år då det digitala marknätet är fullt utbyggt.
Antagandena om investeringskostnaderna och kostnaderna för drift och underhåll görs med hänsyn till den avsiktsförklaring angående utbyggnadstakt som Teracom har presenterat.
Resultatet av beräkningarna blir med respektive diskonteringsränta:
0%: + 329 miljoner kronor 4%: + 142 miljoner kronor 5%: + 133 miljoner kronor
Dessa beräkningar visar att en utbyggnad av marksänd digital TV ger ett samhällsekonomiskt mervärde motsvarande 142 miljoner kronor när vi använder 4 procents diskonteringsränta. Det innebär en samhällsekonomisk besparing på 142 miljoner kronor jämfört med nollalternativet.
Alternativ med 10 år längre kalkylperiod
I det föregående alternativet antogs det digitala marknätets ekonomiska livslängd, och därmed kalkylperioden, vara 20 år. Här har vi istället utsträckt kalkylperioden till 30 år vilket ger ett annat kalkylresultat. I övrigt gäller samma antaganden som i det föregående alternativet vilket ger utfallet:
0%: + 1646 miljoner kronor 4%: + 648 miljoner kronor 5%: + 399 miljoner kronor
300
| SOU 2001:90 | Bilaga 6 |
Kortare parallellsändningstid
Om vi antar att avvecklingen av det analoga marknätet kan realiseras tidigare än år 2010 förbättras kalkylresultatet avsevärt, då kostnaderna för drift och underhåll av detta nät försvinner tidigare jämfört med det första alternativet.
En annan aspekt är att de frekvenser som de analoga sändningarna tar i anspråk kan frigöras för alternativ användning på ett tidigare stadium.
Med antagandet att det analoga marknätet avvecklas tre år tidigare än i det förstnämnda alternativet, eller år 2007, blir kalkylresultatet, exklusive vinsten av frigjorda frekvenser, följande:
0%: + 1859 miljoner kronor 4%: + 1260 miljoner kronor 5%: + 1170 miljoner kronor
En större andel hushåll helt beroende av marknätet
Här har vi antagit att 5 procent, (istället för som tidigare 3 procent), av de hushåll som använder marknätet inte kan ersätta markmottagningen med satellitmottagning samtidigt som andra alternativ skulle bli orimligt dyra.
I övrigt är antagandena de samma som i den första beräkningen, varpå resultatet blir:
0%: + 1336 miljoner kronor 4%: + 865 miljoner kronor 5%: + 806 miljoner kronor
Icke värdesatta aspekter
Oavsett vad som betraktas som mest trovärdigt skall även icke värdesatta fördelar, icke värdesatta kostnader samt övriga aspekter tas i beaktande och i görligaste mån vägas in, för att möjliggöra en bedömning av den samhälleliga vinst eller förlust som modellen anger för en utbyggnad av marksänd digital TV.
301
| Bilaga 6 | SOU 2001:90 |
Här följer en repeterande summering av dessa effekter, där + anger en samhällelig fördel och - en samhällelig kostnad:
+Effektivare frekvensutnyttjande
+Ökad konkurrens
+Snabbare marknadsutveckling av digital TV
+Portabilitet
+Framtida möjlighet till mobil
+Beredskapsaspekter
Ineffektiv frekvensanvändning vid parallellsändning
Optionskostnaden
Vi kan genom uppställningen konstatera att de flesta av de icke värdesatta konsekvenserna av en digitalisering av marknätet har en positiv samhällsekonomisk effekt, dvs. att de antas leda till en ökad samhällelig välfärd.
Orsaken till detta är, liksom Ernst & Young påpekar, att det är lättare att uppskatta kostnaderna än fördelarna då kostnaderna till stor del handlar om variabler som är relativt enkla att isolera som investeringskostnader och kostnaderna för drift och underhåll medan en stor del av fördelarna är sådana som förväntas ge resultat på sikt eller är mycket svåra att ”prissätta”, som en effektivare frekvensanvändning eller en ökad konkurrens.
Enligt de slutsatser som Ernst & Young framfört bör exempelvis möjligheten till ökad konkurrens ha en så stor samhällsekonomisk betydelse att kalkylresultatet pekar på en positiv värdering av marksänd digital TV i de allra flesta fall, oavsett vilka antaganden som ställs upp i övrigt.
Också antagandet om en snabbare marknadsutveckling bedömdes av Ernst & Young innebära en kraftig och avgörande samhällsekonomisk fördel.
Något annat som har belysts genom beräkningarna är att parallellsändningen av samma program analogt och digitalt innebär stora samhällsekonomiska kostnader, både i fråga om rena distributionskostnader och vad det gäller ineffektivt utnyttjande av frekvensutrymme.
Vad det gäller frågan om partiell avveckling (dvs. den samhällsekonomiska effekten av att avveckla de analoga sändningarna i olika takt i olika delar av landet) är det svårt att dra några slutsatser. Detta därför att det är svårt att uppskatta kostnaderna för drift och
302
| SOU 2001:90 | Bilaga 6 |
underhåll av infrastrukturen räknat ”per mast” då sådana upplysningar utgör affärsmässigt känslig information som inte lämnas ut.
En slutsats som kan dras gällande partiell avveckling av det analoga nätet är att efterfrågan på användbart frekvensutrymme med stor sannolikhet är störst där det finns ett starkt kommersiellt intresse för alternativa användningar, dvs. i storstadsområdena. Efterfrågan på frekvenser kan därmed motivera en kortare tid med parallellsändningar i dessa områden.
Slutsatsen av den samhällsekonomiska bedömningen är, utifrån gjorda antaganden, att det är samhällsekonomiskt motiverat med fortsatt användning och fortsatt utbyggnad av marksänd digital TV.
303
| Bilaga 6 | SOU 2001:90 |
Underbilaga 2
Programföretag med tillstånd att sända i det digitala marknätet
Sändningsområden
N Stockholm med Mälardalen och Uppsala
N Norra Östergötland
N Södra och nordöstra Skåne
N Göteborg med omnejd
N Sundsvall och Östersund med omnejd
Företag med sändningstillstånd
N Sveriges Television AB (SVT1, SVT2, SVT24 och regionala kanaler)
N Sveriges Utbildningsradio AB
N TV4 AB (TV4 och regionala kanaler)
N Modern Times Group MTG AB (TV 3, TV8, ZTV, TV1000 och Viasat Sport)
N Kanal 5 AB
N Canal + Television AB (Canal+, Canal+ gul och Canal+ blå) N
N Cell Internet Commerce Development AB (kanalnamn eTV) N DTU Television AB
N Stockholm 1 Lokaltelevision i Stockholm AB (endast Stockholm med Mälardalen och Uppsala)
N
N Landskrona Vision AB (kanalnamn Skånekanalen, endast Skåne)
304
SOU 2001:90 Bilaga 6
Så här fördelas
| Frekvens A | Frekvens B | Frekvens C | Frekvens D |
| SVT1 | TV4 | Canal + | TV 3 |
| SVT2 | TV4 regionala | Canal + Gul | TV 8 |
| SVT24 | Canal + Blå | ZTV | |
| SVT regionala | Sth: Stockholm1 | Kanal 5 | Viasat Sport |
| UR | Österg: | eTV | TV1000 |
| Nollettan | |||
| Skåne: Landskr | |||
| Vision | |||
| GB: DTU | |||
| Sundsv./Östers.: | |||
| DTU |
305
| Bilaga 6 | SOU 2001:90 |
Underbilaga 3
Johan Jakobsson
Ledamot i
Reservation
Jag reserverar mig mot
Marknätet för digitala
Det finns flera skäl till att uppbyggnaden av marksänd
I propositionen som låg till grund för riksdagsbeslutet om digitala
Propositionen hävdade också att teknikutvecklingen kan leda till en ändrad bedömning när det gäller var tyngdpunkten i
Intresset för att använda det frekvensutrymme som marksänd
306
| SOU 2001:90 | Bilaga 6 |
det oklokt att låta
Mot denna bakgrund borde
Stockholm, dag som ovan
Johan Jakobsson
307
| Bilaga 6 | SOU 2001:90 |
Underbilaga 4
Reservation
Undertecknad reserverar sig mot beslutet i
Marknätet för digital TV är hittills ett misslyckande. 14 månader efter sändningsstarten har idag endast ca 15000 hushåll skaffat den dekoder som krävs för mottagning. Av dessa är det endast 7% som vågat köpa medan resterande hyr dekoder.
Kommittén ska enligt direktivet från regeringen i sina utvärderingsrapporter göra en ekonomisk analys av sändningsverksamheten. Analysen skall bl.a. omfatta sändningskostnaderna och programföretagens och konsumenternas intresse och betalningsvilja. Den skall också omfatta en bedömning av nya tjänster och alternativa distributionsformer.
I rapporten som majoriteten nu lägger fram ingår knappt några av dessa, av regeringen anvisade, delar. Inte minst programföretagens och konsumenternas betalningsvilja är av avgörande betydelse för marknätets utveckling. Även alternativa distributionsformer, såsom t ex utbyggda bredbandstekniker, kommer att vara avgörande för utvecklingen. Inte någon av dessa avgörande faktorer redovisas eller analyseras i rapporten.
En fortsatt utbyggnad av marknätet, utan hänsyn till alternativa distributionsformer och konsumenternas betalningsvilja, riskerar att låsa upp breda frekvensområden som annars kan användas till mobila internettjänster. En sådan utveckling riskerar därmed att skada
Stockholm den 17 maj 2000
Ola Karlsson (m)
308
Bilaga 7
| Dnr 21/01 | ||
| Radio- och |
||
| (Ku 1997:06) | Box 123 | |
| 136 22 HANINGE | ||
Yttrande över inkomna ansökningar om tillstånd att sända digital TV
Bakgrund
Regeringen har den 13 november 1997, den 22 december 1998, den 23 juni 1999 och den 21 december 2000 beslutat om områden och sändningsutrymme för marksänd digital TV. Besluten innebär att ett sändningsutrymme som motsvarar fyra frekvenskanaler får upplåtas för digitala
I samband med införandet av digital TV beslutade regeringen en förordning (1997:894) om marksänd digital TV. Förordningen innehåller föreskrifter om annonsering och handläggning av ansökningar vid tillståndsgivning för digitala
309
| Bilaga 7 | SOU 2001:90 |
Regeringen har genom beslut den 25 juni 1998 och den 20 januari 2000 meddelat att följande företag har tillstånd att sända television med digital sändningsteknik, nämligen Sveriges Television AB , Sveriges Utbildningsradio AB, TV 4 AB, TV 3 AB, Kanal 5 AB, Canal + Television AB,
Vissa av tillstånden har ändrats genom regeringsbeslut den 13 augusti 1998, den 22 december 1998, den 27 april 2000, den 30 november 2000, den 7 december 2000, den 21 december 2000 och den 3 maj 2001. Tillståndet för Stockholm 1 Lokaltelevision i Stockholm AB upphörde att gälla vid utgången av mars 2001.
Ytterligare sändningsutrymme för marksänd digital TV
Regeringen uppdrog den 15 mars 2001 till Post- och telestyrelsen att, så snart det kan ske, koordinera de frekvenser som behövs för ett femte och ett sjätte rikstäckande sändarnät för marksänd digital TV.
Regeringen beslutade den 28 juni 2001 att ett sändningsutrymme motsvarande ytterligare två frekvenskanaler får upplåtas för digitala
Modern Times Group MTG AB har den 19 juni 2001 i ett pressmeddelande meddelat att sändningarna i det digitala marknätet av programkanalerna TV 3, ZTV, TV 8, Viasat Sport och TV 1000 skall upphöra den 15 augusti 2001. Radio- och
Radio- och
310
| SOU 2001:90 | Bilaga 7 |
Radio- och
Kommitténs bedömning
En principiell riktlinje är att radiofrekvenserna bör tas i anspråk på ett sätt som leder till största möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet (se Yttrandefrihetsgrundlagen 3 kap 2 § andra stycket). Ett viktigt led i detta är att främja mångfalden i
En central utgångspunkt för kommitténs överväganden om fördelning av tillstånd för marksänd digital TV är därför strävan efter mångfald. Riksdagsbeslutet (prop. 1996/97:67, bet. 1996/97:KU17, rskr. 1996/97:178) om marksänd digital TV innebär att programutbudet som helhet bör tilltala olika intressen och smakriktningar, att lokala och regionala program bör ges företräde liksom program som är förankrade i den svenska kulturkretsen. Programföretag som redan sänder med analog teknik bör beredas plats i det digitala marknätet.
I bedömningen beaktar kommittén också sändningsvillkoret om att ta hänsyn till televisionens särskilda genomslagskraft när det gäller programmens ämnen och utformning samt tiden för sändning av programmen.
Antalet inkomna ansökningar visar att intresset för marksänd digital TV är mycket stort. Det begränsade sändningsutrymmet gör att inte samtliga sökandes önskemål kan tillgodoses. Kommittén strävar dock efter att så många programföretag som möjligt skall beredas plats i det digitala marknätet. Genom att utnyttja s.k. statistisk multiplexering kan enligt de uppgifter som kommittén har inhämtat upp till sex program rymmas inom varje frekvenskanal.
Kommittén strävar efter att de olika programmen i marknätet skall komplettera varandra så att sändningarna som helhet kan komma att tilltala olika intressen och smakriktningar. Det är kom-
311
| Bilaga 7 | SOU 2001:90 |
mitténs bedömning att det nuvarande utbudet bör kompletteras med program med inriktning mot sport, musik, film, nyheter och dokumentärer.
Det är angeläget att det lediga sändningsutrymmet i de tillgängliga frekvenskanalerna kan tas i bruk så snart som möjligt. Erfarenheterna visar att mindre programföretag utan tidigare erfarenhet av
Kommittén anser att det är viktigt att marknätets styrka när det gäller lokala och regionala sändningar tas tillvara. I dag har Sveriges Television AB och TV 4 AB tillstånd att bedriva regionala sändningar i hela landet och två regionala programföretag tillstånd att bedriva sändningar i Skåne respektive Östergötland. Kommittén anser att det frekvensutrymme som i två områden används av de regionala programföretagen kan utnyttjas på ett effektivare sätt om så många regionala programföretag som möjligt får tillstånd att sända i det digitala marknätet. Kommittén uppmanar därför Radio- och
Det är viktigt att så många konsumenter som möjligt kan ta del av informationssamhällets fördelar. Kommittén bedömer att framförallt de regionala programföretagen kan spela en viktig roll när det gäller att som ett komplement till det lokalnära utbudet erbjuda interaktivt lärande och underhållning.
Kommittén anser att det är mycket positivt att de nordiska aktörerna på digital
312
| SOU 2001:90 | Bilaga 7 |
därför att ett specificerat utrymme i en av frekvenskanalerna avsätts till marknätets gemensamma programguide.
Kommittén är positivt inställd till de planer Sveriges Utbildningsradio AB har att utöka verksamheten med utveckling av digitala tilläggstjänster och produktion av digitala
TV 4 AB önskar ett utökat sändningsutrymme för att inleda samarbete med fyra för marknätet nya aktörer. Kommittén tillstyrker önskemålen från TV 4 AB om att disponera en hel frekvenskanal.
Med hänsyn till ovanstående överväganden bedömer kommittén att det finns utrymme för
Kommittén föreslår, eftersom programföretagen kommit olika långt i förberedelserna, att följande program i prioritetsordning ges nödvändigt utrymme för rikstäckande sändning i det digitala marknätet:
N Eurosport, Eurosport Sales Organisation (sänder i dag i DTU) N Nickelodeon, MTV Networks Europe (sänder i dag i
N Discovery Channel, Discovery Communications Europe N Cinecinemas, Cinecinemas AB
N Animal Planet, Discovery Communications Europe N (nyheter), TV 4 AB (i samarbete med CNN)
N (sport), TV 4 AB (i samarbete med ATG, AB Svenska Spel och Riksidrottsförbundet)
N VH1, MTV Networks Europe
N Eurosportnews, Eurosport Sales Organisation N Sendas EPG, Senda i Sverige AB
N
N Kanal 7, Eagle Nest Broadcasting
313
| Bilaga 7 | SOU 2001:90 |
N Live Networks, Live Networks AB
N Style, NonStop Television AB
N (film), NonStop Television AB
Kommittén föreslår, under förutsättning att programföretagen har finansiella och tekniska förutsättningar, att samtliga programföretag som sökt regionala sändningstillstånd i nya områden får tillstånd att sända. I några fall finns flera sökande inom samma område. Kommittén uppmanar därför Radio- och
Ett av företagen Calico nr 2092 AB unä
Kommittén föreslår alltså att följande programföretag prövas för regionala sändningstillstånd:
N Calico nr 2092 AB unä
N Ronald Blomqvist Produktion AB, Smålandskanalen (Småland) N Jönköpings
N Kenbi Media,
N Calico nr 2124 AB unä
N Ringside Production AB, TV Fyrstad (Fyrstadsområdet, Bohuslän, Dalsland)
N Öppna Kanalen i Göteborg (Göteborg)
N Calico nr 2123 AB unä
N Fredrik Grannas, Kanal 7 (Eskilstuna, Torshälla)
N Interactive Entertainment IAE, 3D Channel (Stockholm)
N QCE Läromästaren Sverige HB, QTV (Uppland, Mälardalen) N Stiftelsen Sion (Mälardalen inkl. Stockholm, Uppsala)
314
| SOU 2001:90 | Bilaga 7 |
Följande ledamöter står bakom beslutet:
Ledamöterna Johan Jakobsson (fp) och Ola Karlsson (m) har reserverat sig mot beslutet (bilaga 1 och bilaga 2).
För kommittén
/Elisabeth Ferm huvudsekreterare
Kopia för kännedom:
Samtliga sökande
Kulturdepartementet
315
| Bilaga 7 | SOU 2001:90 |
Bilaga 1
Stockholm
Johan Jakobsson
ledamot i
Reservation
Jag reserverar mig mot
Introduktionen av marksänd
Denna situation har inte uppstått av en slump. Den är inte heller en följd av normala trögheter i samband med ett teknikskifte. Orsaken är politiska beslut fattade av
Utfallet hittills har präglats av metoden för urval av vilka programföretag som ges sändningstillstånd. Processen har främst kännetecknats av ambitioner att statsmakterna ska bestämma vem som ska få sända vad. Intresset för vad
De två tidigare ansökningsomgångarnas politiska skönhetstävlan kvalificerade
Nu fattar
316
| SOU 2001:90 | Bilaga 7 |
317
| Bilaga 7 | SOU 2001:90 |
Bilaga 2
Reservation
Jag reserverar mig mot
I
Erfarenheten hittills är att det krävts mycket stora subventioner från de statliga företagen för att uppnå dagens dåliga siffror vad gäller tittare. I dag finns ca 80 000 dekodrar ute vilket kan jämföras med de prognoser som förutsade 100 000 dekodrar redan 1 januari år 2000.
Det finns ingen anledning att före pågående utvärdering ytterligare utöka försöksverksamheten med tillstånd för fler frekvenser. Ansökningarna reser dessutom en rad frågor om vilka länders olika lagstiftning som samtidigt kommer att gälla, behov av ytterligare mycket stora subventioner från statliga företag samt integriteten för de enskilda tittarna.
En fortsatt utbyggnad av marknätet, med ytterligare fördelning av sändningstillstånd för digital TV, riskerar dessutom att låsa upp breda frekvensområden som annars kan användas till mobila
Stockholm den 15 augusti 2001
Ola Karlsson
Riksdagsledamot (m)
318
Bilaga 8
Beräkning av en reducerad
| Förklaring | Beräkning/Källa | Resultat |
| Radiotjänst | 1 668 kr | |
| Antal avgiftsbetalande hushåll 2001 | Radiotjänst | 3,6 milj. hushåll |
| Analoga sändningskostnader för | ||
| SVT och UR per år | Uppskattning | 450 milj. kr |
| Analoga sändningskostnader per | ||
| hushåll och år | 450 milj. kr / 3,6 milj. | 125 kr |
| Digitala sändningskostnader per år | Teracom | 237,5 milj. kr |
| Digitala sändningskostnader per | ||
| hushåll och år | 237,5 milj. / 3,6 milj. | 65,97 kr |
| SVT:s och UR:s besparing per | ||
| hushåll och år efter avveckling av | ||
| det analoga nätet | 125 65,97 | 59,03 kr |
| Besparing per hushåll och år fr.o.m. | ||
| 2007 med räntan 4 % | 59,03 / (1,04)^6 | 46,65 kr |
| Besparing per hushåll under 10 år | 46,65+ 46,65 / (1,04) .. | |
| diskonterat med 4% per år | +46,65 / (1,04^9) | 393,51 kr |
| digital TV 2001 | 1 668 – 393,51 | 1 274,49 kr |
| Påslag till distributionskontot för | ||
| att täcka återbetalning av | ||
| parallellsändningskostnaderna | 125 kr | |
| Reviderad |
||
| hushållen 2001 | 1 274,49 + 125 | ca 1 400 kr |
| Skillnad mellan analog och digital | ||
| 1 668 – 1 400 | 268 kr |
319