SOU 2001:81

Till Statsrådet och chefen för

Näringsdepartementet

Regeringen beslutade den 7 juni 2001 att tillkalla en särskild utredare med uppgiften att utreda möjligheterna till en effektivisering av utbeta l- ningen av aktivitetsstödet och arbetslöshetsersättningen genom att en och samma organisation svarar för utbetalningen. Bl.a. skulle frågan om en överföring av utbetalningsuppdraget från Riksförsäkringsve r- ket/försäkringskassorna till arbetslöshetskassorna utredas.

Regeringen utsåg den 7 juni 2001 Bo Jangenäs till särskild utredare. Den 2 juli 2001 utsågs Monica Larsson och Kjell Björkgren till sekret e- rare i utredningen.

Härmed överlämnas utredningens betänkande Utbetalning av aktivitet s- stödet, som innehåller förslag till framtida utbetalningsorganisation för aktivitetsstödet och förslag i frågor som hänger samman med utbeta l- ningssystemet.

Uppdraget är härmed slutfört.

Stockholm i oktober 2001

Bo Jangenäs

/Monica Larsson Kjell Björ kgren
SOU 2001:81 2
Innehållsförteckning  
Sammanfattning, förslag .................................................................... 4
Bakgrund ......................................................................................... 4
Utredningens förslag till ny utbetalningsorganisation ....................... 4
Författningsförslag ........................................................................... 11

1.Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om

arbetslöshetskassor .................................................................. 11

2.Förslag till förordning om ändring i förordningen (1996:100) om

    aktivitetsstöd; ..........................................................................   12
  3. Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) ........... 16
1. Bakgrund.....................................................................................   18
2. Direktiv .......................................................................................   20
  2.1. Sammanfattning ......................................................................   20
  2.2. Utredningsuppdraget...............................................................   20
  2.3. Utgångspunkterna ...................................................................   21
3. Aktivitetsstödet; nuläge ...............................................................   22
  3.1. Utformning, regler ..................................................................   22
  3.2. Förändringarna fr.o.m. 2 juli 2001 ...........................................   23
  3.3. Administration, rutiner och system – en sammanfattning ........ 24
  3.4. Återkrav ..................................................................................   25
  3.5. Kontroller ...............................................................................   25
  3.6. Aktivitetsstödsvolymer ...........................................................   26
  3.7. Kostnader för aktivitetsstöd ....................................................   27
4. Reseersättningar; nuläge ..............................................................   31
  4.1. Ersättningsregler och nuvarande hantering ..............................   31
  4.2. Administration, rutiner och system..........................................   31
  4.3. Volymer för år 2000 ...............................................................   31
  4.4. Kostnader för resor m.m. i samband med program .................. 32
5. Arbetslöshetskassor och arbetslöshetsersättning, nuläge .............. 33
  5.1. Arbetslöshetskassor ................................................................   33
  5.2. Utformning, regler ..................................................................   33
  5.3. Förändringar i arbetslöshetsförsäkringen fr.o.m. 5 februari 2001
    ........................................................................................   34
  5.4. Förändringar i arbetslöshetsförsäkringen fr.o.m. 2 juli 2001 ...34
  5.5. Administration, rutiner och system..........................................   34

6.Skillnader mellan arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd i sam-

ordning med andra inkomster ...................................................... 37
6.1. Olika typer av förmåner/reduceringar ...................................... 37

7.Utredningens förslag till utbetalningsadministration och rutiner för

aktivitetsstödet ............................................................................ 39
7.1. Författningskommentar ........................................................... 39
7.2. Utbetalningssystem och rutiner ............................................... 40
7.3. Modell för genomförande ........................................................ 42
7.3.1 Bestämd övergångsperiod (ca 6 mån) med två parallella  
system.............................................................................. 43
SOU 2001:81 3
7.3.2 Ny hantering utan övergångsperiod .................................. 43
7.4. Räntekostnader ....................................................................... 44
8. Statlig tillsyn och revision av arbetslöshets-kassorna ................... 45
8.1. AMS tillsynsuppgifter............................................................. 45
8.2. Riksrevisionsverkets uppgifter ................................................ 46
8.3. RRV:s granskning av arbetslöshetskassornas verksamhet ........ 47
8.4. Statlig revision av arbetslöshetskassorna ................................. 47
8.5. Särskilt behov av sekretesskydd .............................................. 48

9.Behov av förändringar i förordningen (1996:1100) om

aktivitetsstöd ............................................................................... 49
10. Informationsutbyte för säkerställande av kvalité i handläggning och
utbetalning................................................................................... 54
10.1. Informationsutbyte och kontroll ....................................... 54
10.2. Kvalité i beslut ................................................................. 54
10.3. Kvalité i utbetalning ......................................................... 55
10.4. Från länsarbetsnämnd till arbetslöshetskassor ................... 56
10.5. Från arbetslöshetskassor till länsarbetsnämnd ................... 57

10.6.Från länsarbetsnämnd och arbetslöshetskassa till RFV .....58

10.7. Från arbetslöshetskassor till RFV ..................................... 59
10.8. Från RFV till arbetslöshetskassor ..................................... 60
10.9. Från länsarbetsnämnd till CSN ......................................... 61
10.10. Mellan CSN och arbetslöshetskassa .................................. 62
10.11. Mellan RFV och CSN ...................................................... 63
11. Servicenivån ................................................................................ 64
12. Avvecklings- och initialkostnader................................................ 64
12.1. RFV:s övergångs- och avvecklingskostnader .................... 64
12.2. Arbetslöshetskassornas initialkostnad ............................... 66
12.3. Arbetsmarknadsverket...................................................... 67
12.4. Centrala studiestödsnämnden ........................................... 67
12.5. Informationskostnader...................................................... 67
13. Ersättning till arbetslöshetskassorna för utbetalningstjänsten ....... 68
13.1. Olika modeller för ersättning ............................................ 68
13.2. Föreslagen modell för arbetslöshetskassan ........................ 68
13.3. Form för överenskommelse .............................................. 69

14. Förslag till administration för utbetalning av reseersättningar i

samband med arbetsmarknadspolitiska program .......................... 70
14.1. Rutiner och utbetalningssystem ........................................ 70
14.2. Tidsplan ........................................................................... 70
14.3. Konsekvenser................................................................... 70
Källförteckning ................................................................................. 72
Bilagor...............................................................................................   73
SOU 2001:81 4

Sammanfattning, förslag

Bakgrund

Utredningens uppgift har varit att redovisa de möjligheter som finns att effektivisera utbetalningen av aktivitetsstödet och bl.a. utreda alternat i- vet att föra samman utbetalningsadministrationen av arbetslöshetsfö r- säkringen och aktivitetsstödet till en organisation, arbetslöshetskasso r- na. Vidare har ingått i utredningsuppdraget att pröva möjligheterna att samordna ersättningsregler och utbetalningsrutiner mellan de båda stö d- formerna. Utredningsarbetet har skett i samråd med berörda myndigh e- ter och organisationer. Ekonomiska uppgifter etc. har hämtats från den information som bl.a. Riksförsäkringsverket (RFV) och Arbetslöshet s- kassornas Samorganisation (SO) lämnat till utredningen.

Nuvarande ordning innebär att respektive länsarbet snämnd/arbetsförmedling anvisar deltagare till arbetsmarknadspolitiska program där aktivitetsstödet är ersättningen till den enskilde. Aktivitetsstödet uppgår vanligtvis - för de som har rätt till ersättning från arbetslöshetsförsä k- ringen vid arbetslöshet - till samma belopp som från arbetslöshetskassa. Försäkringskassornas beslut om aktivitetsstödets storlek för den enski l- de utgår därför från uppgifter som arbetslöshetskassorna lämnar om nivån på arbetslöshetsersättningen. Aktivitetsstödet betalas ut av försä k- ringskassorna mot bakgrund av en närvaroredovisning från anordnarna av olika arbetsmarknadspolitiska program. År 2000 var aktivitetsstödet försörjningskälla under kortare eller längre perioder för ca 459 000 pe r- soner med sammantaget ca 1,2 miljoner enskilda utbetalningar av ersättningen under året.

Frågan har således varit om det finns möjligheter till en effektivisering av utbetalningen av stödet till deltagarna i arbetsmarknadspolitiska pr o- gram. Det handlar både om effekterna för staten och för den enskilde mottagaren av aktivitetsstöd. För staten handlar det främst om kostn a- derna för utbetalningssystemet samt kontroll och överblick över ett e r- sättningssystem som årligen betalar ut i storleksordningen 10 miljarder kronor av statliga medel till enskilda deltagare i arbetsmarknadspolitiska program. För den enskilde handlar det om att utbetalningen ska vara korrekt och komma mottagaren till del i rätt tid samt att informationen om aktivitetsstödet är tillräcklig.

Utredningens förslag till ny utbetalningsorganis ation

·Utbetalningen av aktivitetsstödet förs över från RFV/ försäkringskassorna till arbetslöshetskassorna

Efter en ingående granskning av alternativen med utgångspunkt från regeringens direktiv redovisas i denna rapport förslaget att uppgiften att beräkna och betala aktivitetsstödet till deltagare i arbetsmarknadspol i-

SOU 2001:81 5

tiska program flyttas från RFV/försäkringskassorna till arbetslöshet s- kassorna. Anvisning av deltagare till arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd ska även fortsättningsvis fattas av länsarbet s- nämnd/arbetsförmedling.

Bakgrunden till förslaget är framför allt att statens kostnader för utb e- talningarna kan minskas avsevärt vid en sådan förändring av utbeta l- ningsansvaret. Men även andra viktiga faktorer talar för en sådan fö r- ändring. I det följande redovisas de förändringar en sådan överföring av utbetalningsansvaret bör leda till och effekterna av dessa.

·Avsevärt minskade kostnader för staten

Utbetalningen av aktivitetsstödet flyttas således enligt utredningens förslag från försäkringskassorna till arbetslöshetskassorna. Respektive arbetslöshetskassa (det finns 38) föreslås betala ut aktivitetsstödet till sina medlemmar. Alfa-kassan föreslås betala ut aktivitetsstödet till pr o- gramdeltagare som inte är medlemmar i arbetslöshetskassa. Det är svårt att få till stånd en exakt jämförbarhet av kostnaderna för utbetalning s- hanteringen mellan nuvarande verksamhet vid RFV/försäkringskassorna och det förslag SO redovisat till utredningen på arbetslöshet s- kassornas uppdrag. Arbetslöshetskassornas förslag innebär dock att kostnadsnivån för utbetalningarna kan sänkas till mindre än en femtedel av de kostnader RFV redovisar för nuvarande verksamhet. I RFV:s kostnadsredovisning ingår dock vissa gemensamma kostnader som inte helt bortfaller om utbetalningsuppdraget flyttas till annan huvudman.

Arbetslöshetskassorna har erbjudit sig överta utbetalningen av aktiv i- tetsstödet från och med år 2003. Den årliga självkostnaden för arbet s- löshetskassorna (priser och löner samt volymer på 2000 års nivå) up p- går till ca 27 miljoner kr. RFV/försäkringskassornas motsvarande tota l- kostnad har till utredningen redovisats vara ca 166 miljoner kr.

·Färre inblandade – enklare hantering

Färre myndigheter/organisationer inblandade i utbetalningssystemet ger möjligheter till enklare handläggningsstöd och redovisningssystem inom Arbetsmarknadsverket. Nuvarande hantering innebär att beslut om deltagandet i program fattas av arbetsförmedlingen, som elektr o- niskt aviserar ärendet till arbetslöshetskassan och RFV/ försäkringskassan. Respektive arbetslöshetskassa redovisar till RFV/ försäkringskassa vilken dagpenning personen i fråga är berättigad till. En viktig del av nuvarande administrativa system svarar således redan arbetslöshet s- kassorna för.

RFV förfogar över Arbetsmarknadsverkets (AMV) anslag och bokför utgifterna. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) får månadsvis en redovi s- ning från RFV och fördelar därefter utgifterna på berörd länsarbet s- nämnd/arbetsförmedling. Varje arbetsförmedling har en fastställd bu d- get för aktivitetsstöden och den omständliga anslagshanteringen innebär för närvarande särskilda problem. Hanteringen är således komplicerad

SOU 2001:81 6

med tre organisationer inblandade i hanteringen av varje enskilt ersättningsärende. En minskning med en inblandad myndighet innebär i sig bättre förutsät tningar för en mer rationell administrativ hantering.

För arbetslöshetskassornas del sker motsvarande informationshantering gentemot Centrala studiestödsnämnden (CSN) vad gäller ersättning s- beloppets storlek för särskilt utbildningsbidrag. CSN:s verksamhet p å- verkas inte i övrigt av en överföring av aktivitetsstödet från RFV/försäk-ringskassorna till arbetslöshetskassorna.

·God service till ersättningstagarna

Servicen till ersättningstagarna bedöms efter en överföring av utbeta l- ningsuppdraget till arbetslöshetskassorna sammantaget bli i stort sett oförändrad jämfört med nuvarande utbetalningssystem med försä k- ringskassorna som huvudmän. Båda alternativen har vissa fördelar vid en jämförelse. Enligt förslaget ska utbetalningarna ske inom ett och samma utbetalningssystem som arbetslöshetsförsäkringen och det resulterar i att antalet utbetalningar inom detta system ökar med i sto r- leksordningen en tredjedel. Förslaget innebär att väntetiden för deltag a- ren på den första utbetalningen efter påbörjat arbetsmarknadspolitiskt program kan minskas något beroende på de skillnader som finns mellan försäkringskassornas och arbetslöshetskassornas utbetalningssystem. Förslaget innebär också att utbetalningarna anpassas till arbetslöshet s- kassornas nuvarande utbetalningsrutiner med utbetalningar varje vecka, men för den enskilde var fjärde vecka. Detta är en ambitionshöjning vad gäller utbetalningarna till programdeltagarna som ligger i linje med vad RFV och AMS tidigare fört fram till regeringen och de planer RFV haft för sådana förändrin gar.

Förändringen skulle också innebära att överföringen av utbetalning s- uppdraget när en person går från arbetslöshet med arbetslöshetsersät t- ning till aktivitetsstödet kan ske smidigare än för närvarande och utan de problem med långa väntetider som tidigare inträffat. Tillkommande kostnad för staten utgörs av räntekostnader till följd av en snabbare u t- betalning. Kostnaden beräknas med utgångspunkt från förhållandena år 2000 till ca 7,5 miljoner kr per år.

·RFV:s/försäkringskassornas avvecklingskostnader samt arbet s- löshetskassornas, AMS och CSN:s initialkos tnader

Vid en överföring av utbetalningsuppdraget kvarstår vissa avveckling s- kostnader vid RFV/försäkringskassorna och smärre initialkostnader uppstår för arbetslöshetskassorna. Med hänsyn tagen till dessa kostn a- der är bedömningen ändå att det sammantaget för staten bör kunna up p- stå en viss kostnadsminskning redan första året och att hela vinsten, skillnaden i kostnadsnivå mellan RFV/FK och arbetslöshetskassorna, bör kunna realiseras efter en period på 2 år efter beslut. Hur snabbt kostnaderna kan minskas hänger bl.a. samman med hur uppdrag och anslag utvecklas inom övriga verksamhetsdelar. En fråga som tagits

SOU 2001:81 7

upp av RFV vid det samråd som genomförts under utredningsarbetet och som har betydelse i detta sammanhang är frågan om tillämpningen av gällande EU-regler för när en arbetsgivare tar över verksamhet från en annan arbetsgivare. Denna fråga får dock hanteras vid ett eventuellt kommande beslut om en sådan överföring av utbetalningsuppdraget för aktivitetsstö det och behandlas i övrigt inte i denna utredning.

I det följande antas att möjligheter att finansiera aktivitetsstödets pers o- nal- och övriga driftskostnader med annan tillkommande verksamhet inom RFV/försäkringskassorna inte finns. Vid sidan om kostnader för driftsorganisationen (personal, lokaler, utrustning, porton m.m. för u t- betalningssystemet), avskrivningar på investeringar etc. ingår andra gemensamma kostnader för RFV/försäkringskassorna som inte direkt kan hänföras till verksamheten med aktivitetsstödet och som åtminstone delvis kvarstår även om aktivitetsstödshanteringen upphör. Det handlar om aktivitetsstödets del redovisningsmässigt av olika gemensamma kostnader. Även dessa gemensamma kostnader bör dock betraktas som en avvecklingskostnad vad gäller aktivitetsstödets del. En avveckling av aktivitetsstödets andel av dessa kostnader förutsätter antingen att andra pågående eller tillkommande verksamheter kan bidra till kostnaderna med motsvarande belopp eller att dessa för RFV/försäkringskassorna gemensamma kostnader kan dras ned. Det har inte funnits någon grund i denna utredning för något antagande i dessa avseenden. Den princip i- ella synen bör dock vara att alla delar av redovisade kostnader för en verksamhet ska avvecklas när verksamheten upphör.

Redan första året (2003) bör rimligen kostnaderna kunna dras ned med i storleksordningen 50-66 miljoner kr, vilket innebär att arbetslöshetska s- sornas kostnader för utbetalning av aktivitetsstödet och övriga tillko m- mande kostnader fullt ut kan finansieras inom denna ram. Under 2004 bör således resterande del av RFV:s/försäkringskassornas kostnader för denna del av verksamheten kunna avvecklas, d.v.s. så att kostnadsneddragningen totalt sett omfattar ca 166 miljoner kr.

Arbetslöshetskassornas initialkostnader består dels av kostnader för utbildning och dels av tillkommande kostnader för systemutveckling i arbetslöshetskassornas IT-system, OAS. Kostnaderna beräknas av SO till 2,2 miljoner kr. Kostnaderna faller ut redan under 2002. Motsvarande utvecklingskostnader för IT-system beräknas av AMS till ett e n- gångsbelopp på 1,5 miljoner kr. CSN beräknar att en systemutvec k- lingskostnad till ett engångsbelopp på 200 000 kr kommer att uppstå.

Informationskostnader för att genomföra förändringen beräknas uppgå till ca 2 miljoner kronor. Det handlar om olika informationsinsatser om förändringen riktade direkt till de som berörs av förändringen, d.v.s. ersättningstagarna samt försäkringskassornas och arbetsförmedlingens personal.

SOU 2001:81 8

·Utbetalningen av reseersättningar m.m. i samband med arbet s- marknadspolitiska program hanteras i sin helhet av AMS

RFV/försäkringskassorna svarar även för utbetalningen av särskilt stöd till resor m.m. till personer med funktionshinder som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska program. Motsvarande utbetalningar för andra deltagare i arbetsmarknadspolitiska program svarar för närvarande AMS för. Det av AMS totalt utbetalda beloppet för 2000 är mer än 6 gånger så stort som det för personer med funktionshinder. RFV har t i- digare begärt att hanteringen av särskilt stöd till resor m.m. till personer med funktionshinder ska flyttas över till AMS tillsammans med den del av RFV:s förvaltningsanslag som finansierar denna verksamhet. I r e- geringens direktiv angavs att även för denna verksamhet skulle prövas effekterna av att samordna dessa utbetalningar på motsvarande sätt som för aktivitetsstödet. Ett av alternativen har således varit att föra över denna hantering till arbetslöshetskassorna. SO har dock i skrivelse till utredningen uppgivit att denna verksamhet, som är av en annan art än aktivitetsstödet och arbetslöshetsersättningen, inte passar in i arbetslö s- hetskassornas övriga verksamhet och att det därför inte finns något i n- tresse från arbetslöshetskassornas sida att ta över denna ver ksamhet.

Därför föreslås att särskilt stöd till resor m.m. till personer med fun k- tionshinder förs över till AMS och samordnas med övrig motsvarande verksamhet. De beräknade kostnaderna för detta uppgår till 1,2 miljoner kr per år, vilket är samma kostnader som redovisas för nuvarande ver k- samhet inom RFV/försäkringskassorna. Således föreslås att 1,2 miljoner kr av anslaget till RFV/försäkringskassorna förs över till AMS vid en överföring av detta uppdrag. En sådan överföring kan ske redan under 2002.

·Självdeklaration som grund för utbetalning av aktivitetsstöd et

Utbetalningen av aktivitetsstödet föreslås baseras på en självdeklaration från programdeltagarna motsvarande vad som gäller i arbetslöshetsfö r- säkringen. Obligatorisk närvaroredovisningen för utbildningar och vid andra program föreslås dock finnas kvar för att möjliggöra efterhand s- kontroll i olika former. Självdeklaration sker redan idag för aktivitet s- stödet i samband med start av näringsverksamhet och reguljär utbil d- ning.

·Tillsyn och statlig revision av arbetslöshetskassorna

AMS tillsyn över arbetslöshetskassorna enligt lag (1997:238) om a r- betslöshetskassor föreslås - vid en överföring av utbetalningsansvaret för aktivitetsstödet till arbetslöshetskassorna - vidgas till att också o m- fatta aktivitetsstödet och med motsvarande lagregler som gäller för n u- varande tillsyn av arbetslöshetskassorna.

En överföring av aktivitetsstödet till arbetslöshetskassorna föreslås kombineras med en särskild reglering av att ett statligt revisionsorgan

SOU 2001:81 9

ges rätt att sakgranska arbetslöshetskassornas verksamhet. Frågan om RRV:s granskning av arbetslöshetskassorna har diskuterats under lång tid. För närvarande gäller att hanteringen av enskilda ersättningsärenden i arbetslöshetsförsäkringen anses kunna omfattas av RRV:s grans k- ningsrätt, medan övriga aspekter av arbetslöshetskassorna verksamhet endast kan granskas via tillsynsmyndigheten, AMS. Utbetalning av aktivitetsstödet skulle innebära att en statlig verksamhet läggs på a r- betslöshetskassorna, vilket är ett starkt motiv till att förenkla grans k- ningsrätten för den statliga revisionen. Skillnaden jämfört med nuläget skulle således bli att ett statligt revisionsorgan kan granska olika delar i arbetslöshetskassornas verksamhet utan att behöva göra detta via AMS. Detta påverkar inte den normala revisionen inom arbetslöshetskassorna, som även fortsät tningsvis bör ske i enlighet med nuvarande ordning.

·Samverkan mellan arbetslöshetskassorna i aktivitetsstöds-hante r- ingen

De 38 olika arbetslöshetskassorna måste samverka för att få till stånd ett samordnat och likformigt utbetalningssystem för aktivitetsstödet. AMS föreslås få meddela de föreskrifter som är nödvändiga för verkställi g- heten och att detta ska ske i samråd med den organisation för samve r- kan som avses i 88 § lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor. Den organisation som avses är Arbetslöshetskassornas Samorganisation (SO).

·Bättre kvalité informationsutbyte och kontroll

Administrativ samordning och kontroll mellan ersättningssystemen kommer att kunna förbättras oberoende av vilken organisation som sv a- rar för utbetalningen av aktivitetsstödet. Det informationsutbyte som föreslagits i regeringens proposition (2000/01:129) Ökat information s- utbyte kommer att möjliggöra ett elektroniskt informationsutbyte me l- lan arbetslöshetsförsäkringen, socialförsäkringen och studiestödet som hittills inte varit möjligt. Detta informationsutbyte kommer att effektiv i- sera handläggningen och höja kvaliteten i fattade beslut. Det kommer även att medföra ökade möjligheter till systematiska kontroller för att förhindra missbruk och felaktiga eller dubbla utbetalningar. För möjli g- heterna till sådan kontroll har det ingen betydelse om utbetalningen av aktivitetsstödet sker genom arbetslöshetskassorna eller försäkringska s- sorna. Om utbetalningarna överförs till arbetslöshetskassorna måste vissa i informationsutbytesutredningen angivna informationsöverf ö - ringar fö rändras.

·Ersättningen till arbetslöshetskassorna vid övertagande av u t- betalningen av aktivitetsstöd

Ersättningen till arbetslöshetskassorna för att betala ut aktivitetsstödet föreslås bestå dels av fast en del, som direkt kan hänföras till den fasta kostnaden för personal, lokaler, drift och avskrivningar, och delar av en rörlig del som är direkt avhängig den årliga aktivitetsstödsvolymen och

SOU 2001:81 10

därmed antalet utbetalningar och styckkostnaderna för dessa. För år 2000 skulle utredningens modell för ersättning ha inneburit att den fasta kostnaden skulle uppgå till 10,6 miljoner kr och den rörliga till 15.9 miljoner kr. Förslaget innebär att den fasta delens storlek således ska knytas till beräknat antal utbetalningar under ett år. Detta kan ske g e- nom att ett särskilt anslag till AMS på motsvarande sätt som gäller för Alfa-kassans nuvarande anslag. Den rörliga delen betalas ut vid varje utbetalningstillfälle för aktivitetsstödet. Storleken på ersättningen bör beräknas med utgångspunkt från faktiskt antal utbeta lningar.

·Friktionsfritt genomförande

Genomförandet av en överföring av utbetalningsansvaret från RFV/försäkringskassorna till arbetslöshetskassorna föreslås ske genom en övergångsperiod med två parallella system under 6 månader. Det innebär att anvisningar, som är gjorda senast 31/12 2002 går till försä k- ringskassorna för beräkning och utbetalning av aktivitetsstöd. Försä k- ringskassorna fortsätter utbetalningen i dessa ärenden så länge anvi s- ningen varar, dock längst till 30/6 2003. Alla anvisningar, som görs fr.o.m. 1/1 2003 går till arbetslöshetskassorna för beräkning och utb e- talning av aktivitetsstöd.

·Samordning av förmåner och ersättningsregler

I utredningen föreslås att de flesta av nuvarande samordningsregler mellan aktivitetsstödet och andra ersättningar ersätts med motsvarande regler i arbetslöshetsförsäkringen. Detta innebär att den enskilde ersät t- ningstagaren får samma ersättningsbelopp när hon/han går från arbet s- löshet med arbetslöshetsersättning till deltagande i program med akt i- vitetsstöd.

Samordningsreglerna för arbetslöshetsersättningen och aktivitetsstödet skiljer sig åt tekniskt, men det är sannolikt inte någon större skillnad i ersättningsbelopp. En grundläggande skillnad är att vissa inkomster vid sidan om aktivitetsstödet reducerar ersättningsbeloppet medan motsv a- rande tid med ersättning i arbetslöshetsförsäkringen betraktas som hi n- dertid och således inte ger någon ersättning alls. För pensionsbelopp finns också vissa skillnader vad gäller vilka pensionsförmåner som r e- ducerar ersättningsbeloppen i de båda stödformerna. Att i detalj utreda de ekonomiska konsekvenserna för staten och för den enskilde är ett mycket komplicerat och omfattande utredningsarbete, som inte varit möjligt inom ramen för föreliggande utredning. Det finns samordning s- regler som marginellt ger högre respektive lägre ersättningsbelopp i båda ersättningssystemen. Den sammantagna bedömningen är att en övergång till arbetslöshetsförsäkringens samordningsregler i båda e r- sättningsformerna sannolikt inte leder till påtagligt förändrade kostn a- der för st aten.

SOU 2001:81 11

Författningsförslag

1.Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbet s- löshetskassor

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1997:239) om arbetslöshetska s- sor

dels att 6 § skall ha följande lydelse,

dels att det skall införas två nya paragrafer, 1 a och 89 a §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse    
1 a §        
  Arbetslöshetskassor, som omfattas av 1
  §, beräknar och betalar ut aktivitetsstöd
  enligt förordningen (1996:1100) om
  aktivitetsstöd.    
6 §        
6 § En arbetslöshetskassa får inte utöva 6 § En arbetslöshetskassa får inte utöva
annan verksamhet än sådan som avses i annan verksamhet än sådan som avses i
1 § eller använda medel för ändamål 1 och 1 a §§ eller använda medel för
som är främmande för sådan verksa m- ändamål som är främmande för sådan
het. Regeringen eller efter regeringens verksamhet. Regeringen eller efter re-
bemyndigande Arbetsmarknadsstyrelsen geringens bemyndigande Arbetsmark-
får medge undantag från denna för e- nadsstyrelsen får medge undantag från
skrift, om det finns särskilda skäl. denna föreskrift, om det finns särskilda
  skäl.      
89 a §        
  Arbetsmarknadsstyrelsen utövar tillsyn
  över och gör uppföljning av arbetslö s-
  hetskassornas handläggning av ärenden
  enligt förordningen (1996:1100) om
  aktivitetsstöd.    

___________________

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.

SOU 2001:81 12

2.Förslag till förordning om ändring i förordningen (1996:100) om aktivitetsstöd;

Regeringen föreskriver i fråga om förordningen (1996:1100) om akt i- vitetsstöd

dels att 6, 7. 10. 22. 23, 25 och 27 §§ skall ha följande lydelse, och

dels att det i förordningen skall införas fem nya paragrafer, 25 a-e §§, med följande lydelse.

Nuvarande lydelse     Föreslagen lydelse  
    6 §    
Aktivitetsstöd beräknas av den allmä n- Aktivitetsstöd beräknas av arbetslö s-
na försäkringskassan till ett bestämt hetskassan till ett bestämt belopp per
belopp per dag och lämnas högst fem dag och lämnas högst fem dagar per
dagar per kalendervecka. Om det pro- kalendervecka. Om det program som
gram som ger rätt till stöd inte pågår på ger rätt till stöd inte pågår på heltid skall
heltid skall stödet minskas i motsvara n- stödet minskas i motsvarande utsträc k-
de utsträckning om det inte finns sä r- ning om det inte finns särskilda skäl
skilda skäl mot det.     mot det.  
    7 §    
Den allmänna försäkringskassan betalar Arbetslöshetskassan betalar ut aktivi-
ut aktivitetsstöd månadsvis i efterskott . tetsstöd i den ordning som Arbetsmark-
Belopp som understiger 10 kronor per nadsstyrelsen bestämmer . Belopp som
dag betalas inte ut.     understiger 10 kronor per dag betalas
      inte ut.  
    10 §    
När den som anordnar ett arbetsmark- När den som anordnar ett arbetsmark-
nadspolitiskt program beviljat en delta- nadspolitiskt program beviljat en delta-
gare ledighet skall anordnaren anmäla gare ledighet skall anordnaren anmäla
ledigheten till den allmänna försä k- ledigheten till arbetslöshetskassan .
ringskassan.        
    22 §    
Särskilt stöd till personer med fun k- Särskilt stöd till personer med fun k-
tionshinder m.m. beräknas och betalas tionshinder m.m. beräknas och betalas
ut av den allmänna försäkringskassan. ut av länsarbetsnämnden .  
    23 §    
Den som fått stöd enligt denna föror d- Den som fått stöd enligt denna föror d-
ning utan att vara berättigad till det skall ning utan att vara berättigad till det skall
betala tillbaka det som han eller hon fått betala tillbaka det som han eller hon fått
för mycket. Vid senare utbetalning får för mycket. Vid senare utbetalning får
ett skäligt belopp dras av. Om det finns ett skäligt belopp dras av. Om det finns
särskilda skäl får den allmänna försä k- särskilda skäl får den arbetslöshetska s-
ringskassa, Centrala studiestödsnäm n- sa, Centrala studiestödsnämnden eller
den eller länsarbetsnämnd som han d- länsarbetsnämnd som handlägger äre n-
lägger ärendet helt eller delvis befria det helt eller delvis befria den som tagit
den som tagit emot stödet från återb e- emot stödet från återbetalningsskyldi g-
talningsskyldighet.     het.  

25 §

SOU 2001:81 13
När den allmänna försäkringskassan När arbetslöshetskassan prövar ett
prövar ett ärende om aktivitetsstöd i ärende om aktivitetsstöd i första instans
första instans tillämpas bestämmelserna med undantag av ärenden enligt 24 § ,
om omprövning, ändring och överkl a- tillämpas bestämmelserna om omprö v-
gande av beslut i 20 kap. 10-13 §§ la- ning, ändring och överklagande av b e-
gen (1962:381) om allmän försäkring . slut i 25 a-e §§.    
Centrala studiestödsnämndens beslut Centrala studiestödsnämndens beslut
om återbetalning av stöd får inte öve r- om återbetalning av stöd får inte öve r-
klagas. Bestämmelserna i 9 kap. 2 § klagas. Bestämmelserna i 9 kap. 2 §
studiestödsförordningen (1973:418) om studiestödsförordningen (1973:418) om
omprövning av nämndens beslut tillä m- omprövning av nämndens beslut ti ll-
pas på beslut om återbetalning av stöd. lämpas på beslut om återbetalning av
    stöd.    
    Arbetslöshetskassans och länsarbet s-
    nämndens beslut om återbetalning av
    stöd får inte överklagas.    
  25 a §      

Beslut av en arbetslöshetskassa som har fattats av tjänsteman i ärenden enligt denna förordning skall omprövas av kassan, om det begärs av en enskild som beslutet angår och beslutet inte har meddelats med stöd av 25 b §.

Vid omprövningen får beslutet inte än d- ras till den enskildes nackdel.

25 b §

Arbetslöshetskassan skall ändra ett b e- slut i ett ärende enligt denna föror d- ning, som har fattats av kassan och inte har prövats av domstol,

1. om beslutet på grund av skrivfel, rä k- nefel eller annat sådant förbiseende innehåller uppenbar oriktighet,

2. om beslutet har blivit oriktigt på grund av att det har fattats på uppe n- bart felaktigt eller ofullständigt unde r- lag,

3. om beslutet har blivit oriktigt på grund av uppenbart felaktig rättstil l- ämpning eller annan liknande orsak.

Ändring skall göras även om begäran om omprövning inte har framställts e n- ligt 25 a §. Ändring behöver inte göras om oriktigheten är av ringa betydelse.

Ett beslut får ej ändras till den enskildes nackdel såvitt gäller förmån som har förfallit till betalning och ej heller i a n- nat fall om det finns synnerliga skäl mot det.

SOU 2001:81 14

En fråga om ändring enligt denna p a- ragraf får ej tagas upp sedan mer än två år förflutit från den dag då beslutet meddelades. Ändring får dock ske även efter utgången av denna tid, om det först därefter har kommit fram att b e- slutet har fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag eller om det finns andra synnerliga skäl.

25 c §

Beslut av en arbetslöshetskassa i äre n- den enligt denna förordning får öve r- klagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Ett beslut som har fattats av en tjänst e- man hos arbetslöshetskassan får dock inte överklagas av en enskild innan b e- slutet har omprövats enligt 25 a §. En enskilds överklagande av ett sådant beslut innan beslutet har omprövats skall anses som en begäran om o m- prövning enligt nämnda paragraf.

Vid prövning av besvär över länsrättens beslut i mål som avses i första stycket skall nämndemän ingå i kammarrätten, om nämndemän deltagit i länsrätten.

Prövningstillstånd krävs vid överkl a- gande till kammarrätten.

Bestämmelsen i 33 § fjärde stycket fö r- valtningsprocesslagen (1971:291) gäl l- er inte avvisningsbeslut som har meddelats av en arbetslöshetskassa.

25 d §

AMS har att verka för att bestämme l- serna om aktivitetsstöd tillämpas li k- formigt och rättvist.

AMS får överta en arbetslöshetskassas uppgift att i länsrätten och kammarrä t- ten föra det allmännas talan. AMS för det allmännas talan i Regeringsrätten.

AMS får, även till förmån för enskild part, överklaga domstols och arbetslö s- hetskassas beslut samt begära ändring enligt 25 b §.

25 e §

Har ett överklagande inom klagotiden kommit in till en arbetslöshetskassa, AMS eller en arbetslöshetskassa, som inte har meddelat det överklagade b e- slutet, skall överklagandet översändas till den arbetslöshetskassa som medd e-

SOU 2001:81 15
  lat beslutet och anses inkommet i rätt
  tid.
  Överklagande av beslut i mål eller
  ärenden enligt denna förordning skall
  vara inkommet inom två månader från
  den dag då klaganden fick del av b e-
  slutet eller, om överklagandet anförts av
  AMS eller en arbetslöshetskassa, inom
  två månader från den dag då beslutet
  meddelades.
  Vad som sägs i denna paragraf om
  överklagande skall i tillämpliga delar
  gälla en begäran om omprövning enligt
  25 a §.
  Arbetslöshetskassas och domstols beslut
  skall omedelbart gälla, om inte annat
  föreskrivits i beslutet eller bestäms av
  den domstol som har att pröva beslutet.
27 §  
AMS får meddela de föreskrifter som AMS får meddela de föreskrifter som
behövs för verkställigheten av denna behövs för verkställigheten av denna
förordning. Om beräkning och utbeta l- förordning. Om de gäller beräkning och
ning av stöd skall skötas av de allmänna utbetalning av stöd meddelas föreskri f-
försäkringskassorna meddelas dock terna i samråd med den organisation
föreskrifterna av Riksförsäkringsverket i för samverkan mellan arbetslöshetska s-
samråd med AMS. sor som avses i 88 § lagen (1997: 239)
  om arbetslöshetskassor.

Övergångsbestämmelser

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2003. För personer som anvisats ett program före ikraftträdandet gäller förordningen i dess äldre lydelse.

SOU 2001:81 16

3. Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 10 § sekretesslagen (1980:100) och  
bilagan till lagen skall ha följande lydelse.        
Nuvarande lydelse     Föreslagen lydelse      
  7 kap.        
  10 §        
Sekretess gäller i ärende om arbetsfö r- Sekretess gäller i ärende om arbetsfö r-
medling eller yrkesvägledning för up p- medling eller yrkesvägledning för up p-
gift om enskilds personliga förhålla n- gift om enskilds personliga förhålla n-
den, om det inte står klart att uppgiften den, om det inte står klart att uppgiften
kan röjas utan att den enskilde eller n å- kan röjas utan att den enskilde eller n å-
gon honom närstående lider men. Mo t- gon honom närstående lider men. Mo t-
svarande sekretess gäller i ärende om svarande sekretess gäller i ärende om
arbetsvård, antagning till arbetsmark- arbetsvård, antagning till arbetsmark-
nadsutbildning, hjälp och stöd vid a r- nadsutbildning, hjälp och stöd vid a r-
betslöshet eller andra åtgärder i anstäl l- betslöshet eller andra åtgärder i anstäl l-
ningsfrämjande syfte eller för att främja ningsfrämjande syfte eller för att främja
enskilds anpassning till arbetslivet. Sek- enskilds anpassning till arbetslivet. Sek-
retessen gäller dock inte beslut i ärende retessen gäller dock inte beslut i ärende
som avses i detta stycke. Sekretess gäll- som avses i detta stycke. Sekretess gäll-
er i ärende om arbetsförmedling eller er i ärende om arbetsförmedling eller
yrkesvägledning för uppgift om enskilds yrkesvägledning för uppgift om enskilds
personliga förhållanden, om det inte står personliga förhållanden, om det inte står
klart att uppgiften kan röjas utan att den klart att uppgiften kan röjas utan att den
enskilde eller någon honom närstående enskilde eller någon honom närstående
lider men. Motsvarande sekretess gäller lider men. Motsvarande sekretess gäller
i ärende om arbetsvård, antagning till i ärende om arbetsvård, antagning till
arbetsmarknadsutbildning, hjälp och arbetsmarknadsutbildning, hjälp och
stöd vid arbetslöshet eller andra åtgärder stöd vid arbetslöshet eller andra åtgärder
i anställningsfrämjande syfte eller för att i anställningsfrämjande syfte eller för att
främja enskilds anpassning till arbetsli- främja enskilds anpassning till arbetsli-
vet. Sekretessen gäller dock inte beslut i vet. Sekretessen gäller dock inte beslut i
ärende som avses i detta stycke.   ärende som avses i detta stycke.  
      Sekretess gäller i ärende om arbetslö s-
      hetsersättning enligt lagen (1997:238)
      om arbetslöshetsförsäkring och i ärende
      enligt förordningen (1996:1100) om
      aktivitetsstöd som handläggs av en a r-

betslöshetskassa för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon h o- nom närstående lider men om uppgiften röjs.

I ärende hos allmän försäkringskassa, Riksförsäkringsverket eller do m- stol gäller 7 § i stället för första stycket.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

SOU 2001:81 17

Bilaga

Nuvarande lydelse

I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.

Organ Verksamhet
Besiktningsorganen Aktiebolaget fordonskontroll (SFS 1994:2043)
svensk Bilprovning, SMP svensk  
Maskinprovning Aktiebolag och SAQ  
Kontroll Aktiebolag  

------------------------------------------------------------------------------------

Föreslagen lydelse

I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.

Organ Verksamhet
Arbetslöshetskassor enligt lagen prövning av ärenden om arbets-
(1997:239) om arbetslöshetskassor löshetsersättning (SFS 1997:238) och
  ärenden om aktivitetsstöd (1996:100)
Besiktningsorganen Aktiebolaget fordonskontroll (SFS 1994:2043)
svensk Bilprovning, SMP svensk  
Maskinprovning Aktiebolag och SAQ  
Kontroll Aktiebolag  

------------------------------------------------------------------------------------

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2002 vad gäller arbetslöshetska s- sornas prövning av ärenden om arbetslöshetsersättning (SFS 1997:238) och i övrigt den 1 januari 2003.

SOU 2001:81 18

1. Bakgrund

Statens kostnader för de arbetsmarknadspolitiska insatserna består till ca 70 procent av försörjningsersättning till enskilda arbetslösa antingen som ersättning från arbetslöshetskassa eller ersättning vid deltagande i olika arbetsmarknadspolitiska program, s.k. aktivitetsstöd (tidigare b e- nämnt utbildningsbidrag). År 2001 uppgår de beräknade kostnaderna (utgiftsområde 13, anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd) till ca 39 miljarder kr, varav ca 26 miljarder motsvarar beräknad utbetalning av arbetslöshetsersättning från arbetslöshetska s- sorna och knappt 10 miljarder avser aktivitetsstöd. Resterande belopp på anslaget avser ålderspensionsavgifter för de båda ersättningsforme r- na.

Aktivitetsstöd beräknas på samma grunder som arbetslöshetsersättnin g- en för de sökande som har rätt till arbetslöshetsersättning, d.v.s. en e r- sättning som baseras på viss del av tidigare inkomst dock högst gälla n- de högsta dagpenning och lägst det inkomstgrundade grundbeloppet. Reglerna för samordning med vissa andra inkomster skiljer sig dock något åt mellan de båda formerna av ersättning. Till den som inte up p- fyller villkoren för inkomstrelaterad ersättning eller grundbelopp och som deltar i arbetsmarknadspolitiskt program lämnas ett ”garantibelopp”, på för närvarande 143 kr. Till unga handikappade som deltagit i program under minst 12 månader uppgår garantibeloppet till lägst 475 kr per dag. Länsarbetsnämnden/arbetsförmedlingen anvisar en arbetssökande till de program som ger rätt till aktivitetsstöd. Försä k- ringskassan beräknar och betalar ut aktivitetsstö det.

Frågan om en samordning och effektivisering av utbetalningen av aktivitetsstödet och arbetslöshetsersättningen har tidigare aktualiserats vid ett flertal tillfällen. Motivet har varit att få till stånd lägre kostnader för administrationen, kortare handläggningstider och enklare administrativa system. Frågan har bl.a. utretts av Riksrevisionsverket (RRV), som i en rapport 1994-10-29 ”Effektivare administration av utbildningsbidrag” granskat olika alternativ till utbetalningsorganisation med utgångspunkterna att:

·verksamheten kan bedrivas till låga kostnader,

·möjligheten till kontroll finns av andra förmåner m.m. som i för e- kommande fall samordnas med utbildningsbidrag,

·servicen som kan erbjudas är tillfredsställande och

·möjligheten till god kontroll av anslagsförbrukningen finns.

RRV förordade i sin rapport att utbetalningen av dåvarande utbil d- ningsbidraget skulle flyttas från RFV/försäkringskassorna till AMS. Förslaget innebar att en administration av utbetalningarna skulle byggas upp inom Arbetsmarknadsverket motsvarande den inom RFV/försäkringskassorna. Ett av argumenten i förslaget var att kostn a-

SOU 2001:81 19

derna för utbetalningen av utbildningsbidrag skulle kunna minskas v ä- sentligt. Någon förändring av utbetalningsorganisationen för utbil d- ningsbidraget beslutades dock inte som följd av RRV:s u tredning.

Den 2 juli 2001 infördes betydande förändringar i arbetslöshetsförsä k- ringen, som fått återverkningar på aktivitetsstödet. Förändringarna i n- nebär att högsta dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen och därmed aktivitetsstödets storlek höjts för de första 100 ersättningsdagarna. Detta innebär att försäkringskassorna också måste ha tillgång till aktuell i n- formation från arbetslöshetskassorna om vilka deltagare som är berätt i- gade till en förhöjd dagpenning och hur många ersättningsdagar som förbrukats till och med den 100: e dagen. Detta har komplicerat försä k- ringskassornas och arbetslöshetskassornas arbete med att betala ut ko r- rekta ersättningsbelopp. Samordningen av antalet dagar med förhöjd ersättning gäller även det särskilda utbildningsbidraget, som utbetalas av CSN. Förändringen ställer ökade krav på informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna och försäkringskassorna och har – i kombination med en diskussion om kostnaderna för försäkringskassans utbetalningar jämfört med arbetslöshetskassorna - på nytt aktualiserat frågan om en administrativ samordning av de båda ersättning ssystemen.

SOU 2001:81 20

2. Direktiv

2.1. Sammanfattning

Enligt regeringens beslut den 7 juni 2001 skulle en särskild utredare tillkallas med uppgiften att utreda möjligheterna till en effektivisering av utbetalningen av aktivitetsstöd och arbetslöshetsersättning genom att låta en och samma organisation sköta utbetalningarna. Utredaren skulle utreda frågan om en överföring av utbetalningen av aktivitetsstödet från försäkringskassorna till arbetslöshetskassorna. Utredningen skulle o m- fatta samtliga viktiga förutsättningar för en sådan förändring, d.v.s. st a- tens kostnader för utbetalningarna och effekterna i övrigt för staten och för berörda ersättningstagare. Vidare skulle utredaren kartlägga de fö r- ändringar som behöver göras i ersättningssystemen för aktivitetsstöd och arbetslöshetsersättning för att underlätta en anpassning mellan de båda ersättningss ystemen.

2.2. Utredningsuppdraget

Syftet med uppdraget är att analysera om utbetalningarna av aktivitetsstöd och arbetslöshetsersättning kan effektiviseras om en och samma organisation svarar för utbetalnin garna. I uppdraget ingår att:

·se över hur hanteringen av utbetalningarna bör utformas för att bli så effektiv som möjligt, d.v.s. att utbetalningarna sker till en så låg kostnadsnivå som möjligt och att hanteringen gentemot den enski l- de sökanden innebär en så bra service som möjligt, bl.a. kortare handläggningstider än hittills och färre kontakter med olika organ i- sationer,

·ta ställning till de eventuella konsekvenser som en överflyttning av utbetalningen av aktivitetsstödet kan få för kontrollen av att inte dubbla ersättningar betalas ut samt föreslå de förändringar som b e- hövs för att minimera felutbetalningar,

·belysa eventuella effekter för överföringen av information till CSN för studi estöden,

·kartlägga nuvarande skillnader mellan aktivitetsstödet och arbet s- löshetsersättning och föreslå de förändringar som kan behövas för att i möjl igaste mån undanröja dessa skillnader,

·redovisa alternativa modeller för hur staten, vid en eventuell överf ö - ring av utbetalningsansvaret för aktivitetsstöd till arbetslöshetska s- sorna, ska ersätta arbetslöshetskassorna för dessas kostnader för u t- betalningen, varvid både modeller med ett fast pris och med ett rö r- ligt pris bör övervägas,

·redovisa förslag till författningsreglering som en eventuell överf ö - ring av utbetalningsansvaret för aktivitetsstöd till arbetslöshetska s- sorna föranl eder.

SOU 2001:81 21

2.3. Utgångspunkterna

De utbetalningar som ska prövas av utredaren är aktivitetsstöd i form av såväl dagpenning som i form av stöd till resor mm vid deltagande i a r- betsmarknadspolitiskt program. Rätten till aktivitetsstöd ska fortfarande vara kopplad till deltagande i arbetsmarknadspolitiskt program enligt länsarbetsnämnds/arbetsförmedlings anvisning.

Utredaren ska i uppdraget utgå från följande:

·att effektivitetsmålet kan uppnås genom att ansvaret för utbeta l- ningen av aktivitetsstödet förs över till arbet slöshetskassorna,

·att utbetalningsrutinerna så nära som möjligt ska ansluta till de som gäller för e rsättning från arbetslöshetskassa,

·att beslut om aktivitetsstödets storlek ska kunna fattas av arbetslö s- hetskassan och kunna omprövas, ändras och överklagas i samma ordning som för närvarande gäller för beslut av försäkringskassan i sådana ärenden,

·att utifrån de till Näringsdepartementet tidigare redovisade respekt i- ve beräknade kostnaderna från RFV/försäkringskassorna och från Arbetslöshetskassornas Samorganisation (SO) redovisa en bedö m- ning av om det är ekonomiskt fördelaktigt och försvarbart för staten att föra över utbetalningarna till arbetslöshetskassorna, varvid hä n- syn också ska tas till de avvecklingskostnader som i så fall uppstår för RFV/försäkringskassorna.

Utredaren ska enligt regeringens direktiv i sitt arbete samråda med RFV, AMS, SO, Försä kringskasseförbundet och CSN.

Regeringens direktiv återfinns i bilaga.

SOU 2001:81 22

3. Aktivitetsstödet; nuläge

3.1. Utformning, regler

Bestämmelserna om aktivitetsstödet återfinns i Förordning (1996:1100) om aktivitetsstöd. Förordningen innehåller bl. a bestämmelser om akt i- vitetsstödet i form av dagpenning, stöd till resor m.m. vid arbetsmar k- nadspolitiska program och särskilt stöd till resor m.m. till personer med funktionshinder. Aktivitetsstödet är ett stöd till försörjning och lämnas till den som i enlighet med länsarbetsnämndens beslut deltar i de a r- betsmarknadspolitiska programmen:

·arbetsmarknadsutbildning,

·arbetspraktik,

·stöd till start av näringsverksamhet,

·aktivitetsgarantin,

·ungdomsinsatser med undantag för de fall en kommun enligt lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program svarar för den e n- skildes ersättning,

·s.k. förberedande insatser,

·projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning.

Aktivitetsstödet lämnas med samma belopp som skulle ha utgått vid arbetslöshet som ersättning enligt lagen (1997:238) om arbetslöshet s- försäkring, d.v.s. baserat på tidigare inkomst dock lägst 270 kr per dag (2001) till:

·den som är eller skulle ha varit berättigad till arbetslöshetsersät t- ning,

·den som fått arbetslöshetsersättning under den längsta tid ersättning kan lämnas och

·den som under pågående heltidsutbildning som har föregåtts av sammanhängande förvärvsarbete på heltid i minst 5 månader gör ett ferieuppehåll i sina studier och då tar del av ett arbetsmarknadspol i- tiskt program under förutsättning att personen ifråga skulle ha up p- fyllt arbetsvillkoret i arbetslöshetsförsäkringen om studierna varit avslutade.

Till den som inte uppfyller villkoren för inkomstrelaterad ersättning eller grundbelopp och som deltar i ovan nämnda arbetsmarknadspolitiska program lämnas ett ”garantibelopp”, på för närvarande 143 kr. Till unga handikappade som deltagit i program under minst 12 månader uppgår garantibeloppet till lägst 475 kr per dag. Ersättningsbeloppen samordnas med vissa andra ersättningar.

Aktivitetsstöd lämnas vid frånvaro från programmet bl.a. om frånvaron beror på sjukdom eller tillfälligt vård av barn. Rätten till stödet prövas enligt reglerna i lagen (1962:381) om allmän försäkring. Dagar med rätt

SOU 2001:81 23

till aktivitetsstöd för tillfällig vård av barn räknas av från dagar med rätt till tillfällig föräldrapenning.

3.2. Förändringarna fr.o.m. 2 juli 2001

Fr.o.m. den 2 juli 2001 genomfördes vissa förändringar i villkoren för arbetslöshetsförsäkringen som också ska tillämpas för aktivitetsstödet och det särskilda utbildningsbidraget. Den inkomstrelaterade ersät t- ningen grundas alltjämt på att ersättningen kan uppgå till 80 procent av den tidigare ersättningen, dock högst den högsta dagpenningen i a r- betslöshetsförsäkringen och lägst det s.k. grundbeloppet. Ersättning s- beloppen för aktivitetsstödet höjdes fr.o.m. den 2 juli 2001. Dels höjdes det s.k. grundbeloppet från 240 kr till 270 kr per ersättningsdag och dels infördes ett förhöjt högsta belopp under de 100 första ersättningsdaga r- na i en ersättningsperiod från 580 kr per dag till 680 kr per dag och motsvarande höjning ska tillämpas för aktivitetsstödet och det särskilda utbildningsbidraget. Det är således de som tidigare haft inkomster över en viss nivå som får en förhöjd ersättning upp till högst 680 kr per dag medan det förhöjda beloppet i övriga fall reduceras med hänsyn till t i- digare inkomst.

Vidare sker fr.o.m. 2 juli en samordning av ersatta dagar med aktivitetsstöd, arbetslöshetsersättning och särskilt utbildningsbidrag. Det sa m- manlagda antalet dagar med förhöjt belopp enligt ovan får således up p- gå till högst 100. Däremot sker inte samordning av ersättningsperioden i arbetslöshetsförsäkringen med tid i program med aktivitetsstöd eller i utbildning med särskilt utbildningsbidrag. Begränsningen i ersättning s- rätten för deltidsarbetslös med tillsvidareanställning, en begränsning till 20 kalenderveckor, ska tillämpas också när det gäller det förhöjda b e- loppet. Det innebär således att förhöjt belopp kan utgå för den gruppen under längst 20 veckor under första 100 ersättningsdagarna. Vidare i n- nebar övergångsbestämmelser att den som före den 2 juli 2001 påbörjat en ersättningsperiod kan få förhöjd ersättning under den tid som återstår av de första 100 ersättningsdagarna.

Förändringar i studiestödslagen fr.o.m. den 1 juli 2001 innebär att akt i- vitetsstödet ska minskas med studiemedel och studiestöd om dessa e r- sättningar avser samma period som aktivitetsstödet. Vidare har möjli g- heterna att behålla aktivitetsstödet vid frånvaro på grund av tillfällig vård av barn utökats. Begränsningen i ersättningsperiod för arbetslö s- hetsförsäkringen är också kopplad till en rätt vid utförsäkring till erbj u- dande om plats i aktivitetsgarantin med aktivitetsstöd.

Förändringarna har således inneburit att behovet av informationsutbyte och kontroll mellan framför allt arbetslöshetskassorna och försäkring s- kassorna utökats. Alltmer sammanbundna ersättningssystem ställer s å- ledes större krav på samordning av ersättningsregler och administration för att ersättningssystemen ska fungera effektivt och med en bra info r- mation och service till enskilda ersättningstagare.

SOU 2001:81 24

3.3.Administration, rutiner och system – en sammanfattning

Arbetsförmedlingen registrerar löpande anvisningar om deltagande i olika arbetsmarknadspolitiska program med aktivitetsstöd i arbetsfö r- medlingens IT-system (AIS-Å).

System hos AMV berörda av RFV’s och A -kassornas information. Mars 2000

Daglig beslutsinfo från AIS-Å         Statistik till regeringen (RUPP)
         
Daglig akasseinfo inkl dp            
        Månadsvis      
        utbetalning från RFV   månad - utbetaln
             
Veckovis akasseinfo AKSTAT          
FSPA-IT RFV     STEP Riksåtgärd
       
Daglig akasseinfo         månad - utbetaln   proj.kod, mål etc
Uppgift om dp Återavis av felaktiga   månad - utbetaln veckovis - beslut
poster a-kassekod, af-
  kod  
     
Avanmälan/påanmälan AIS-F   Händel   Prosit   Presto
A-kassan/      
             
OAS           omförd  
             
  Pnr, dp, A- kassekod         utbetaln  
  Uppgift om sökande, handläggare, kontor      
             
Daglig beslutsinfo från AIS-Å     Daglig beslutsinfo från AIS-Å inkl dp och kostnadsställe  
  AIS-Å            
Fellog avs orimliga              
datum              

Försäkringskassan beräknar och betalar ut aktivitetsstödet till deltagare som arbetsförmedlingen anvisat till arbetsmarknadspolitiska program. Arbetslöshetskassorna och RFV/försäkringskassorna får elektroniskt uppgifter från AMS om vilka medlemmar som anvisats till program med aktivitetsstöd, varefter RFV/försäkringskassorna aviseras uppgift om dagpenningens storlek från berörd arbetslöshetskassa för att fastställa aktivitetsstödets storlek. Uppgiften lämnas dagen efter det att arbetsförmedlingen aviserat anvisning till arbetsmarknadspolitiskt program. RFV/försäkringskassorna sänder därefter beslut om aktivitetsstödets storlek till deltagare i arbetsmarknadspolitiska program följande dag, d.v.s. den tredje dagen efter det arbetsförmedlingen anvisade personen ifråga till programmet.

Försäkringskassan betalar ut aktivitetsstödet mellan den 24:e och 28:e varje månad. Utbetalningsperioden löper fr.o.m. den 11:e i en månad t.o.m. den 10:e månaden därpå. Dessa fasta utbetalningsperioder gäller i regel alla deltagare utom de som deltar i reguljär utbildning eller start av näringsverksamhet. Dessa deltagare lämnar själva sin studieförsäkran eller motsvarande månadsvis i efterskott. När försäkringskassan

SOU 2001:81 25

fått närvarorapport respektive studieförsäkran betalar denna ut aktivitetsstödet för de dagar personen ifråga deltagit i programmet.

För att deltagaren ska få utbetalning av aktivitetsstöd ska försäkring s- kassan således få en studieförsäkran från deltagaren eller närvarorapport från programanordnaren som anger vilka dagar deltagaren varit närv a- rande i programmet. Vid frånvaro ska anledningen anges. Vid sjukdom ska deltagaren ha gjort sjukanmälan till försäkringskassan. Anordnaren av programmet (skolan/praktikplatsen m.fl.) ska intyga att deltagaren varit närvarande de dagar som angetts på försäkran/närvarorapporten. Vid utbetalning av aktivitetsstöd gör försäkringskassan avdrag för skatt och i förekommande fall avdrag för utbetalt studiestöd, rehabilitering s- penning, föräldrapenning, m.m. samt för eventuellt återkrav och utmä t- ning.

3.4. Återkrav

Enligt gällande bestämmelser om aktivitetsstöd beslutar försäkringska s- san om återbetalningsskyldighet om någon fått stöd utan att vara berä t- tigad till det. Om personen ifråga ålagts återbetalningsskyldighet för utbetalt aktivitetsstöd kan försäkringskassan återkräva pengarna genom kvittning eller direkt återbetalning.

Beslut Påminnelse Inkassokrav  
SOLVENSKONTROLL  
Invändning Betalningsföreläggande Verkställig het -
  till kronofogden   hos kronofogden
ja      
Ärendet skall      
avgöras i allm      
domstol      

Under år 2000 fattades beslut om återkrav i 960 ärenden med en sa m- mantagen ursprunglig skuld som uppgick till ca 3,4 miljoner kr.

3.5. Kontroller

Vid maskinell beräkning av aktivitetsstödets storlek samt senare vid utbetalning görs följande kontroller i de olika systemen:

·Om det finns annat pågående dagersättningsärende.

Försäkringskassan ska i detta fall utreda om personen ifråga har i n- komster vid sidan av studier för att fastställa ”vilande sjukpennin g-

SOU 2001:81 26

grundande inkomst” (SGI) och ”studietids-SGI”. Om den studerande inte har inkomst vid sidan av studierna har hon/han inte rätt till dessa dagersättningar från försäkringskassan fr.o.m. den dagen han är berä t- tigad till aktivitetsstöd.

·Om pensionsförmåner betalats ut till deltagaren när utbetalaren är RFV/försäkringskassan, Statens personalpensionsverk (SPV) eller Kommunernas Pensionsanstalt (KPA).

Då görs vidare manuell utredning om pension/livräntebelopp samt om ersättningarna avser samma inkomstbortfall som aktivitetsstödet avser att ersätta. Vid utredning tas också hänsyn till om programmet bevi l- jats på deltid (omfattningen) och vilket inkomstbortfall pension/livräntan är a vsedd att täcka.

·Om deltagare har beviljats studiestödsförmåner eller motsvarande.

I detta fall sänds manuellt förfrågan till CSN om avdrag skall göras och med vilket belopp från aktivitetsstödet för det utbetalda studiestödet, m.m. När rätten till aktivitetsstödet upphör aktiveras vilande SGI dagen efter programmet har upphört.

3.6. Aktivitetsstödsvolymer

Under det senaste decenniet har det totala utbetalningsbeloppet för akt i- vitetsstöd varierat från 6,4 till 13 miljarder med högsta nivåer under 1993 och 1994. Diagrammet nedan visar utbetalt aktivitetsstöd av RFV/försäkringskassorna årl igen från 1992 till 2000.

Utbetalt aktivitetsstöd fördelat per år

14 000 000 000

12 000 000 000

10 000 000 000

8 000 000 000

Totalt utbetalt belopp

6 000 000 000

4 000 000 000

2 000 000 000

-

År

Under år 2000 hanterades drygt 459 000 ärenden om aktivitetsstöd, varav ca 75 000 avsåg ”garantibeloppet” (garantibeloppet höjdes från 103 kr per dag till 143 kr per dag den 1 januari 2001) och således inte gällde medlemmar i arbetslöshetskassorna respektive medlemmar som inte vid arbetslöshet haft rätt till arbetslöshetsersättning. Totalt sett a v-

SOU 2001:81 27

ser ca 102 000 av ärendena (ca 22 procent) ärenden vid Alfa-kassan. Hur ärendena var fördelade efter a-kassetillhörighet red ovisas i bilaga.

Fördelningen i utbetalt belopp mellan olika ersättningsnivåer: inkoms t- relaterad ersättning (AKASSA), grundbelopp (GRUND) och ”garantibeloppet” (103) redovisas i diagrammet nedan.

  Utbetalt aktivitetsstöd fördelat på ersättningsnivåer under år 2000  
990 000 000                      
890 000 000                      
790 000 000                      
690 000 000                      
590 000 000                     AKASSA
                     
490 000 000                     GRUND
                    103
                     
390 000 000                     Totalt
290 000 000                      
190 000 000                      
90 000 000                      
-10 000 000                      
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
            Månad          

Under år 2000 genomfördes totalt sett 1 151 287 unika utbetalningar av aktivitetsstödet hos försäkringskassan. Antalet utbetalningar per månad under året följer säsongsvariationerna i volymen arbetsmarknadspoliti s- ka program med aktivitetsstöd enligt nedanstående di agram.

Antal utbetalningar för aktivitetsstöd per månad under år

          2000            
120000                      
100000                      
80000                      
60000                      
40000                      
20000                      
0                      
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12
          Månad            
3.7. Kostnader för aktivitetsstöd        

För att diskutera och jämföra kostnadsnivåer mellan RFV/ försäkringskassorna och arbetslöshetskassorna har utredningen arbetat med att få fram enhetliga definitioner. I det följande redovisas de begrepp som

SOU 2001:81 28

använts i denna utredning och som har som utgångspunkt bl.a. ”Handledning i prissättning” från Riksrevisionsverket. Möjligheterna att ta fram jämförbara kostnadsredovisningar har ändå varit begränsade eftersom olika organisationer har olika sätt att redovisa kostnader och kostnadsfördelning. De begrepp utre dningen arbetat med är följande:

Fasta kostnader

En fast kostnad är opåverkad vid förändring av verksamhetsvolymen inom ett visst intervall.

Rörliga kostnader

En rörlig kostnad förändras progressivt, degressivt eller proportionellt med förändringen i verksamhetsvolymen. Utredningen har utgått ifrån att den rörliga kostnaden kommer att öka proportionellt vid förändring av volymerna.

För att lättare kunna göra en jämförelse mellan RFV:s/försäkringskassornas och arbetslöshetskassornas kostnader för att administrera utbetalningen av aktivitetsstöd har en kostnadsmall tagits fram utifrån en självkostnad smodell.

Här nedan redovisas kostnaderna enligt utredningens modell

för RFV: s och FK: s administration av aktivitetsstödet för år 2000 samt det belopp för år 2000 som SO begärt för att arbetslöshetskassorna ska överta utbetalningsansvaret för aktivitetsst ö det.

Kostnader i Mkr för budgetår 2000 1) A-kassan RFV
för aktivitetsstödsadministration    
Direkta kostnader    
Personalkostnader 11,3 80,1
Löner, arvoden, lkp, soc.avg.    
Konsulter, utbildning m.m.    
IT-kostnader 2,9 6,4
Kostnader för drift, förvaltning,    
Kommunikation m.m.    
Lokalkostnader 2,1 2)
Lokalhyra, el, städning, reparation    
m.m.    
Kostnader för telefon och post 8,6 4,0
Telefon, fax och porto    
Övriga driftskostnader 0,5 3)
Information, kontorsmaterial,    
Papper, trycksaker, leasing    
Avskrivningar 1,1 4)
varav ADB (datorer, systemutv. m.m.) 0,7  
varav lokaler (inkl möbler)    
varav övrigt (maskiner m.m.) 0,4  
SOU 2001:81 29
Totala direkta kostnader 26,5 90,5
Indirekta kostnader    
Fördelningsnyckel   tidredov.
Totala indirekta kostnader   75,3
Varav:    
Lokalkostnader FK 2)   8,6
Övriga driftskostnader FK 3)   11,7
Avskrivningar RFV och FK 4)   6,7
Finansiella kostnader FK   0,5
Overhead FK    
Overhead RFV   18,6
Totala kostnader i Mkr 26,5 165,8

Förklaringar:

1)Utgångspunkten för beräkningen är volymer avseende år 2000, antal utbetalningar är 1 151 287. Den fasta kostnaden för A r- betslöshetskassorna är beräknad på volymen 1 690 000 utbeta l- ningar.

2)Dessa kostnader redovisas som indirekta kostnader.

3)Dessa kostnader redovisas som indirekta kostnader.

4)Dessa kostnader redovisas som indirekta kostnader.

Det finns skillnader i organisationernas sätt att redogöra för sina kos t- nader.

·RFV redovisar flera kostnadsposter som indirekta kostnader. Fördelningsnyckeln är beräknad utifrån andelen tid enligt tidr e- dovisning hos försäkringskassan, som för aktivitetsstödet är 2,41 %. I dessa kostnader ingår lokalkostnader, övriga driftskostn a- der finansiella kostnader och avskrivningar för försäkrings-ka s- sorna samt RFV.

·SO beräknar att de kostnader som behöver kompenseras för a r- betslöshetskassorna är sådana extra kostnader som uppstår om arbetslöshetskassorna övertar utbetalningarna av aktivitetsst ö - det. Dessa kostnader består av tre delar. En tredjedel är ”styckekostnad” per utbetalning, en tredjedel är porto och transaktionskostnad i Föreningssparbankens utbetalningssystem (SUS) per utbetalning och en tredjedel är ”grundkostnad” per utbetalning inom ett visst volymintervall. Styckekostnaden och porto/SUS motsvarar enligt utredningens bedömning rörliga kostnader. Grundkostnaden motsvarar en fast kostnad. I redovisningen ovan över den fasta kostnaden för arbetslöshetska s- sorna har man utgått ifrån en volym på 30 000 unika utbeta l- ningar per 4 veckors intervall vilket ger en volym på 1 690 000 utbetalningar per år. Eftersom den fasta kostnaden inte påverkas på samma sätt av volymförändringar som den rörliga kostnaden

SOU 2001:81 30

har utredningen beräknat den fasta kostnaden på av SO angivet volymintervall. I redovisningen är den fasta kostnaden fördelad på posterna personalkostnader, IT-kostnader, lokalkostnader, övriga driftskostnader samt avskri vning.

Den rörliga kostnaden för Arbetslöshetskassorna under år 2000 har beräknats, genom faktisk utbetalningsvolym år 2000

(1 151 287 enskilda utbetalningar), att bli totalt 15 887 760 kr och den fasta kostnaden genom beräknad volym (uppgift från SO, 1 690 000 enskilda utbetalningar), att bli totalt 10 647 000 kr.

I beräkningen ingår således inga indirekta kostnader motsvara n- de vad RFV redovisat. Orsaken till att SO inte räknat med indirekta kostnader är att de tillkommande kostnader i huvudsak är direkta kostnaderna i utbetalningssystemet. De gemensamma kostnaderna kommer enligt deras bedömning endast att öka marginellt med förutsättningen att de två utbetalningssystemen kan bygga på i stort sett samma rutiner och ersättningsre gler.

SOU 2001:81 31

4. Reseersättningar; nuläge

4.1. Ersättningsregler och nuvarande hantering

Stöd till resor, övernattning, dubbelt boende och vissa utredningar inom ramen för de arbetsmarknadspolitiska programmen regleras i §§15-21 i förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd. Villkoret för att få stöd för resor är att kostnaderna är nödvändiga för att någon ska kunna ta del av ett arbetsmarknadspolitiskt program.

Reglerna för stöd till resor är uppdelade i två avsnitt i nämnda föror d- ning:

·§ 15 a-c, stöd för dagliga resor eller motsvarande till samtliga delt a- gare.

·§ 16-21, särskilt stöd till resor m.m. i vissa program till personer med funktionshinder.

Stödet enligt § 15 a-c betalas för närvarande ut av länsarbetsnämnderna (15 §), stöd enligt §§ 16-21, betalas ut av försäkringskassan (22 §).

4.2. Administration, rutiner och system

Administrationen av reseersättning sköts på olika sätt bl.a. beroende på om ersättningen avser en person med funktionshinder eller övriga.

Arbetsförmedlingen meddelar aktuell försäkringskassa per post om en deltagare har funktionshinder och skall ha särskilt stöd till resor m.m. i enlighet med § 16-21 i förordningen om aktivitetsstöd. Uppgifterna används av försäkringskassan som underlag för beräkning och utbeta l- ning. Aviseringen av utbetalningarna till AMS görs månadsvis i efte r- skott via datafil. Kostnaden för dessa resor belastar anslaget för aktiv i- tetsstöd (utgiftsområde 13, anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersät t- ning och aktivitetsstöd).

Beslut om stöd till resor m.m. i enlighet med § 15 a-c i förordningen om aktivitetsstöd skickas av arbetsförmedlingen till AMS Ekonomitjänster för utbetalning, som görs i AMS ekonomisystem. Kostnaden för dessa resor belastar anslaget 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning m.m. (utgiftsområde 13).

4.3. Volymer för år 2000

AMS hade under budgetåret 2000 totalt sett 71 592 utbetalningstransaktioner avseende stöd till resor mm i samband med arbetsmarknadsp o- litiska program. Ersättningen som betalades ut uppgick till 93 miljoner kr.

SOU 2001:81 32

RFV hade under budgetåret 2000 totalt sett 18 300 utbetalningar avseende stöd till resor mm i samband med program. Ersättningen som b e- talades ut uppgick till 14 miljoner kr.

4.4. Kostnader för resor m.m. i samband med program

RFV: s administrationskostnader för hanteringen av resor till personer med funktionshinder har redovisats till 1,2 miljoner kr.

AMS har tidigare uppgivit att hanteringskostnaderna för den del, som RFV hanterar idag, kommer att ligga på samma nivå som RFV:s kos t- nader.

SOU 2001:81 33

5.Arbetslöshetskassor och arbetslöshetsersät t- ning, nuläge

5.1. Arbetslöshetska ssor

Arbetslöshetsförsäkringen administreras av 38 arbetslöshetskassor med ställning som privaträttsliga föreningar. Alla arbetslöshetskassor utom Alfa-kassan består av medlemmar i fackliga sammanslutningar. Ar- betslöshetskassornas administration av ersättning bekostas av medlem s- avgifter. I Alfa-kassan bekostas administrationen för de som får i n- komstrelaterad ersättning genom att man är ansluten och betalar en a n- slutningsavgift. Alfa-kassan administrerar dessutom ersättningen, grundbeloppet, till de arbetslösa som inte är medlemmar/anslutna till någon arbetslöshetskassa. Denna administrationen finansieras med ett särskilt anslag från staten. I stort sett hela försäkringskostnaden beko s- tas av staten (arbetslöshetskassorna betalar viss finansieringsavgift till staten). Arbetslöshetskassornas organisation varierar. Ett antal arbet s- löshetskassor har endast verksamhet centralt medan andra har en d e- centraliserad verksamhet till lokalkontor. Sammantaget finns i storleksordningen 300 arbetsställen i arbetslöshetskasseorganis ationen.

En arbetslöshetskassa ska ha en styrelse med minst tre ledamöter, varav en ska vara statens representant och utses av AMS. Övriga styrelsel e- damöter utses av kassans föreningsstämma. Arbetslöshetskassorna står under tillsyn av AMS, en tillsynsuppgift som motiverats av att arbetslöshetskassorna är privaträttsliga organ som betalar ut statliga medel av stor omfattning. Statsbidragen till arbetslöshetskassornas utbetalning av arbetslöshetsersättning har under den senaste 10-årsperioden omfattat 13 – 28 miljarder kr per år. Enligt gällande rättspraxis är arbetslöshet s- kassornas beslut i enskilda ärenden om arbetslöshetsersättning att b e- trakta som myndighetsutövning och står under tillsyn av JO och JK. Det är staten som är skadeståndsskyldig för felaktigheter i arbetslöshetska s- sornas hantering av ärenden gentemot enskilda.

5.2. Utformning, regler

Arbetslöshetsersättning betalas av arbetslöshetskassorna till den som uppfyller vissa villkor fastställda i lagen (1997:238) om arbetslöshet s- försäkring. Arbetslöshetsersättningen består av två delar:

·ett grundbelopp och

·en frivillig inkomstbortfallsförsäkring (inkomstrelaterad ersät t- ning).

För att få ersättning krävs att den som söker ersättning ska vara:

·helt eller delvis arbetslös,

·arbetsför och kunna ta arbete,

SOU 2001:81 34

·beredd att anta lämpligt arbete,

·arbetssökande hos den offentliga arbetsförmedlingen.

Den som söker ersättning ska dessutom:

·ha utfört arbete i sådan omfattning att arbetsvillkoret är uppfyllt (gäller både grundbelopp och inkomstrelaterad ersättning).

För att få inkomstrelaterad ersättning krävs även att den sökande:

·har varit medlem i en arbetslöshetskassa så länge att medlem s- villkoret är uppfyllt.

5.3. Förändringar i arbetslöshetsförsäkringen fr.o.m. 5 februari 2001

Följande förändringar genomfördes fr.o.m. den 5 februari 2001:

·Den arbetssökande ska i samråd med arbetsförmedlingen me d- verka till att en individuell handlingsplan upprättas.

·Endast förvärvsarbete får tillgodoräknas i arbetsvillkoret för rätt till ersättning. Program med aktivitetsstöd räknas således inte som arbetad tid i arbetsvillkoret.

·Ersättningsperioden begränsades till 300 ersättningsdagar för alla.

·I vissa fall kan en ersättningsperiod bli förlängd med högst 300 ersättningsdagar.

·Under de första 100 ersättningsdagarna av en ersättningsperiod får den sökande b egränsa sitt sökområde.

·Sanktionsreglerna har förändrats.

5.4. Förändringar i arbetslöshetsförsäkringen fr.o.m. 2 juli 2001

De förändringar som genomfördes fr.o.m. den 2 juli 2001 var följande:

·Grundbelopp och lägsta dagpenning höjs till 270 kr.

·För inkomstrelaterad ersättning införs ett förhöjt belopp med en övre gräns på 680 kr per dag under de första 100 dagarna i en ersättningsperiod. Därefter är den högsta dagpenningen 580 kr per dag.

·Den förhöjda ersättningen ska samordnas med aktivitetsstöd och särskilt utbildningsbidrag.

5.5. Administration, rutiner och system

Beslut om arbetslöshetsersättning

För de kassamedlemmar som anmäler sig på arbetsförmedlingen och skrivs in informeras respektive medlems arbetslöshetskassa genom en

SOU 2001:81 35

”ersättningsanmälan”. Ersättningsanmälan skickas med datafil till r e- spektive arbetslöshetskassa. Med utgångspunkt från ersättningsanmälan skickar arbetslöshetskassan ett informationspaket till medlemmen med bl.a. information om vilka rutiner som gäller, uppmaning att snarast komma in med ”Anmälan om arbetslöshet” och ”Arbetsgivarintyg” från sin(a) arbetsgivare samt deklarationskort, s.k. kassakort, för 4 veckor. När alla handlingar har kommit in beslutar kassan om sökande är berä t- tigad till ersättning och storleken på dagpe nningen.

Kassakort

Kassakorten är underlag för utbetalning av arbetslöshetsersättning. På varje kassakort kan man deklarera 2 veckors arbetslöshet. Ifyllda kassakort skickar medlemmen till en inskanningscentral. De flesta arbetslö s- hetskassor låter göra sin inskanning hos ett företag i Arjeplog. Några kassor har egen inskanning. De inskannade kassakorten skickas med datafil till respektive arbetslöshetskassa. De kort som inte kunnat tolkas eller är fel förtecknas och åtgärdas av handläggare. Övriga kassakort lagras direkt i arbetslöshetskassornas datasystem, OAS, för utbetalning.

Statsbidragsansökan

AMS beviljar statsbidrag för utbetalningarna av arbetslöshetsersättning. Arbetslöshetskassorna ansöker om statsbidrag hos AMS genom en statsbidragsansökan. Ansökan består av Statsbidragsansökan på papper med arbetslöshetskassans samlade begäran av statsbidrag och en datafil med varje arbetslöshetskassas samlade begäran om statsbidrag för den ersättning som ska betalas ut uppdelat på olika ersättningsslag. Både statsbidragsansökan och datafilen skickas till AMS. Begärt statsbidrag för arbetslöshetsersättning enligt Statsbidragsansökan jämförs med statsbidrag enligt filen. Vid överensstämmelse lämnar AMS ett överf ö - ringsuppdrag till Riksgälden att begärda medel ska överföras till den bank arbetslö shetskassorna gemensamt har avtal med om utbetalning, f.n. Föreningsspa rbanken.

Utbetalning

I samband med att arbetslöshetskassorna tar fram underlag för ansökan om statsbidrag skapas även underlag för utbetalning på individnivå. Detta skickas till banken. När banken erhållit statsbidr aget/täckningsbeloppet verkställs utbetalning till enskilda ersättningstagare på det sätt de begärt. Utbetalning av ersättning sker varje torsdag. Arbetslöshetse r- sättning betalas inte ut oftare än var 14:e dag för varje enskild invid, men 4-veckorsbetalning förkommer också.

SOU 2001:81 36
Kassa- Utbetalning av arbetslöshetsersättning
 
kort  
   
      A-kassa           Sänder fil med
                summa per kassa
Skannas in   Utbetalningskörning torsdag -söndag           och individ som
               
                skall betalas ut
                 
                   
Faxar ansökan     AMS Fs            
om statsbidrag till                    
                   
AMS, senast                    
                FSPAIT
måndag em och     AMS faxar OK och
postar original     FSPABANKEN
    fördelning på kassor    
         
AMS faxar och postar     senast onsdag kl 11
       
       
                   
överföringsuppdrag till     Sänder via Riksb.clearing    
RGK senast kl 11     till FSPAB    
       
onsdag em                    
                  Betalar ut till
      RGK           medlemmarnas
      Riksgäldskontoret           konton torsdag
                   
                     
SOU 2001:81 37

6.Skillnader mellan arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd i samordning med andra inkom ster

6.1. Olika typer av förmåner/reduceringar

Det finns vissa skillnader i hur andra former av ersättningar m.m. påverkar aktivitetsstödet respektive ersättningen från arbetslöshetskassa. I det följande pekas på de viktigaste skillnaderna.

Reducerar dagpenning i arbetslöshetsförsäkringen

·Ålderspension, allmän tilläggspension, annan pension som lämnas på grund av arbete (tjänstepension).

·Godkänd bisyssla som överstiger 6 grundbelopp per vecka.

Reducerar dagpenningen för aktivitetsstöd

·Pension, pensionstillskott, särskilt pensionstillskott, pensionstillägg, delpension och annan pensionsförmån (tjänstepension) som lämnas på grund av arbete om inte dagpenningen redan reducerats med detta.

·Hustrutillägg

·Livränta i vissa fall.

·Föräldrapenning, rehabiliteringspenning, normalt sker reducering för samma tid som programmet avser.

·Lön eller andra anställningsförmåner, normalt sker reducering för samma tid som programmet avser.

·Studiehjälp eller studiemedel, normalt sker reducering för samma tid som programmet avser.

·Särskilt utbildningsbidrag, normalt sker reducering för samma tid som programmet avser.

·Teckenspråksutbildning, normalt sker reducering för samma tid som programmet avser.

Hindertid arbetslöshetsförsäkringen

Tid då personen ifråga – oberoende av skälen till detta – inte står till arbetsmarknadens förfogande och därmed inte söker arbete betraktas som hindertid i arbetslöshetsförsäkringen och ger ingen ersättning.

Aktivitetsstöd behålls vid frånvaroorsaker som:

·sjukdom, sedan deltagaren har anmält sjukdomen till den allmänna försäkring skassan,

·tillfällig vård av barn,

·kortvarig ledighet för enskild angelägenhet av vikt,

·tillfälligt uppehåll i upphandlad arbetsmarknadsutbildning eller a n- nan utbildning inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt program dock högst under tio ersättningsdagar under perioden juni-augusti,

·tillfälligt uppehåll i insatser inom ramen för aktivitetsgarantin, dock under sammanlagt högst 20 ersättningsdagar under en tolvmån a- dersperiod,

SOU 2001:81 38

·vård av närstående,

·hinder i aktiviteten på grund av beslut enligt smittskyddslagen,

·något annat uppehåll i aktiviteten enligt föreskrifter som Arbet s- marknadsstyrelsen (AMS) meddelar.

Beräkning av arbetslöshetsersättning på de ltid

Arbetslöshetsersättning beräknas enligt en fastställd omräkningstabell för de som inte är helt arbetslösa. I princip innebär detta att en person som har ett halvtidsarbete 4 timmar per dag 5 dagar i veckan får ersät t- ning med 2,5 dagpenningbelopp per vecka.

Beräkning av aktivitetsstöd vid deltid

Aktivitetsstöd vid deltid beräknas genom att stödet per dag minskas motsvarande frånvarotiden. En person som t ex deltar halva dagar får sitt stöd reducerat per dag med hälften. Personen ifråga får 5 halva akt i- vitetsstöd per vecka.

SOU 2001:81 39

7.Utredningens förslag till utbetalningsadministr a- tion och rutiner för aktivitetsstödet

7.1. Författningskommentar

För förslag till författningsändringar, se avsnittet Författningsförslag ovan.

Lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor

Utredningen har bedömt att ett uppdrag till arbetslöshetskassorna att utöva myndighet i fråga om att beräkna och fastställa aktivitetsstöd e n- ligt förordningen (1996:1100) ska lämnas i lag. Uppdraget föreslås lämnas till arbetslöshetskassorna genom två nya paragrafer i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor samt att en paragraf än dras.

En arbetslöshetskassa får därmed en grund för att utöva även annan verksamhet än den som avses i 1 § lagen (1997:239) om arbetslöshet s- kassor. Arbetsmarknadsstyrelsen bör också utöva tillsyn över arbetslö s- hetskassornas handläggning av ärenden enligt förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd.

Förordningen om ändring i förordningen (1996:1100) om aktiv itetsstöd

Följande förändringar behöver göras i aktivitetsstödsförordningen vid ett genomförande av utredningens förslag:

6 § Allmän försäkringskassa ersätts av arbetslöshetskassa.

7 § Allmän försäkringskassa ersätts av arbetslöshetskassa. Arbetsmar k- nadsstyrelsen ges möjligheter att meddela föreskrifter för verkställi g- heten av förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd framgår av 27 §.

10 § Se 6 §.

22 § Länsarbetsnämnden ersätter den allmänna försäkringskassan när det gäller att beräkna och utbetala det särskilda stödet till funktion s- hindrade.

23 § Se 6 §.

25 § och 25 a-e §§ Beslut om aktivitetsstödets storlek ska, när det nu fattas av arbetslöshetskassan, kunna omprövas, ändras och överklagas i samma ordning som för närvarande gäller för försäkringskassan.

Utredningens förslag är att denna ordning genomförs genom de förslag som tagits in i de nya paragraferna 25 a-e §§. Arbetslöshetskassans och länsarbetsnämndens beslut om återbetalning av aktivitetsstöd bör inte kunna överklagas. Den praktiska hanteringen av kraven bör – med b i- behållen rättssäkerhet - genomföras så att krav på återbetalningen de l- ges den enskilde genom faktura. Om denna inte betalas sker indrivning och eventuellt betalningsföreläggande hos kronofogdemyndigheten.

Om den enskilde i denna situation står fast vid sin bedömning att han eller hon inte anser sig vara återbetalningsskyldig får kravet på återb e- talning prövas av allmän domstol.

SOU 2001:81 40

27 § Arbetsmarknadsstyrelsen får meddela de föreskrifter som behövs för verkställigheten av förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd. Den organisation som avses i förslaget är Arbetslöshetskassornas Sa m- organisation. Om utredningens förslag genomförs måste Arbetsmar k- nadsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd på området ses över. Rik s- försäkringsverkets nu gällande föreskrifter (RFFS 1996:24) för tilläm p- ningen av förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd kommer att up p- hävas. Dessa bestämmelser måste i tillämpliga delar av Arbetsmar k- nadsstyrelsen i samråd med Arbetslöshetskassornas Samorganisation appliceras på arbetslöshetskassorna handläggning av ärenden om akt i- vitetsstöd.

Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Dessa förslag är likalydande med de förslag som lämnats i prop. 2000/01:129, Ökat informationsutbyte mellan arbetslöshetsförsäkrin g- en, socialförsäkringen och studiestödet, med det tillägget att sekretessen hos arbetslöshetskassorna också föreslås omfatta kassornas handläg g- ning av ärenden om aktivitetsstöd. Detta förslag torde också innebära att uppgifter och information i RRV:s revisionsverksamhet kommer att kunna sekretessbeläggas hos RRV.

7.2. Utbetalningssystem och rutiner

Förenklat och kostnadseffektivare utbetalningssystem – utbetalningen av aktivitetsstödet flyttas från RFV/försäkringskassorna till arbetslö s- hetskassorna.

Förslaget innebär att ansvaret för beslut om aktivitetsstödets storlek och ansvaret för utbetalningssystemet överförs från RFV/ försäkringskassorna till arbetslöshet skassorna. Skälen till detta förslag är följande:

·En väsentlig effektivisering av utbetalningarna kan uppnås. Kostn a- den för statens utbetalningar av aktivitetsstöd minskas väsentligt. Med utgångspunkt från situationen år 2000 (kostnadsnivå och v o- lym) kan en kostnadsminskning ske för staten med ca 130 miljoner kr per år på några års sikt.

·För närvarande är tre myndigheter/organisationer direkt involverade i administrationen av aktivitetsstödet; RFV/försäkringskassorna, AMS/länsarbetsnämnderna och arbetslöshetskassorna. RFV:s/ försäkringskassornas roll i administrationen av aktivitetsstödet har med åren alltmer fått karaktären av renodlad utbetalare av stöden. Sä r- skilda beslut om olika kostnadsersättningar etc. har reducerats. Med nuvarande förhållanden är en minskning av antalet inblandade o r- ganisationer starkt motiverad och innebär i sig bättre förutsättningar för förenklingar, bättre förutsättningar för kontroll och överblick av det administrativa systemet och anslagsförbrukningen, samt för att utveckla IT-stöden och därmed ge snabbare och säkrare hantering samt bättre service till stödmott agarna.

SOU 2001:81 41

Vad gäller övriga förutsättningar, har i utredningen inte kunnat ses n å- got ur effektivitetssynpunkt viktigt skäl emot förslaget att flytta över administrationen från RFV/försäkringskassorna till arbetslöshetskasso r- na. Utbetalningen av aktivitetsstödet i arbetslöshetskassornas regi kan utformas enligt fö ljande:

Anvisning till arbetsmarknadspolitiskt program

Arbetsförmedlingen anvisar deltagare till arbetsmarknadspolitiska pr o- gram. Av anvisningen följer att denne får rätt till aktivitetsstöd. Anvi s- ningen registreras i arbetsförmedlingens datasystem, AIS-Å. Den a r- betslöshetskassa som personen tillhör aviseras beslutet via daglig dat a- filöverföring. Om personen ifråga inte är medlem i någon arbetslö s- hetskassa aviseras Alfa-kassan. Sökande meddelas om anvisningen per brev.

Arbetslöshetskassan beslut

Arbetslöshetskassorna fastställer dagpenningens storlek. Behövs det begär arbetslöshetskassan in kompletterande handlingar av den sökande eller av arbetsförmedlingen för att kunna besluta om dagpenningens storlek. Till den som inte uppfyller villkoren för inkomstrelaterad e r- sättning eller grundbelopp, beslutar arbetslöshetskassan om 143 kr/dag (”garantibeloppet”). Till unga handikappade som deltagit i program under minst 12 månader uppgår garantibeloppet till lägst 475 kr per dag. Ärenden avseende garantibelopp han dläggs av Alfa-kassan.

Deltagarna aviseras per brev om det dagliga ersättningsbeloppet. Samtidigt bifogas övrig information som ersättningstagaren beh ö ver.

Deklarationskort och närvarorapportering

När arbetslöshetskassa får avisering om aktivitetsstöd skickas en info r- mation samt speciella deklarationskort (aktivitetskort) för 4 veckor till den sökande (alternativt för hela perioden). Ärenden som gäller pers o- ner som inte är med i någon arbetslöshetskassa handläggs av Alfakassan. På aktivitetskortet deklarerar deltagaren sin närvaro och anle d- ningen till eventuell frånvaro, undertecknar och skickar in till den arbetslöshetskassa som handlägger hans/hennes utbetalningar. Nya akt i- vitetskort skickas ut till deltagaren när förbrukade aktivitetskort kommit in till arbetslöshetskassan. Skyldigheten att föra en närvarorapportering från programanordnarens sida bör finnas kvar, och ska kunna utnyttjas för kontroller i efte rhand.

Underlag för utbetalning

Aktivitetskorten är underlag för utbetalning av aktivitetsstöd. På varje aktivitetskort kan 2 veckors deltagande deklareras. Ifyllda aktivitetskort som täcker 4 veckors deltagande skickas av deltagarna till den inskanningscentral som respektive arbetslöshetskassa utnyttjar för inskanning av deklarationskort. De inskannade aktivitetskorten sänds som datafil till respektive arbetslöshetskassa. De kort som inte kunnat tolkas eller har något fel förtecknas på en åtgärdslista och tas om hand av respekt i- ve arbetslöshetskassa. Övriga kort lagras i arbetslöshetskassornas dat a- system OAS för utbetalning d irekt.

SOU 2001:81 42

Statsbidragsansökan

AMS beviljar statsbidrag för utbetalningarna av arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd mot de underlag arbetslöshetskassorna redovisar i en ansökan om statsbidrag. Ansökan består av Statsbidragsansökan med arbetslöshetskassans samlade begäran av statsbidrag och en datafil med varje arbetslöshetskassas samlade begäran om statsbidrag för arbetslö s- hetsersättning uppdelat på olika ersättningsslag samt en datafil med varje individuell utbetalning för aktivitetsstödet. Statsbidragsansökan och de båda filerna skickas till AMS. Filen med uppgifter på individ- och ID-beslutnivå behöver AMS för att länsarbetsnämnder och arbet s- förmedlingar fortlöpande ska kunna följa upp utgifterna för aktivitet s- stödet.

Begärt statsbidrag för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd enligt lämnad statsbidragsansökan jämförs med informationen på datafilerna. Vid överensstämmelse lämnar AMS ett överföringsuppdrag till Rik s- gälden om att begärda medel ska överföras till den bank arbetslöshet s- kassorna gemensamt har avtal om utbetalning med, f.n. Föreningsspa r- banken.

Utbetalning

I samband med att arbetslöshetskassorna tar fram underlag för ansökan om statsbidrag skapas även underlag för utbetalning på individnivå. Detta skickas till banken. När banken erhållit statsbidraget verkställs utbetalning till enskilda ersättningstagare. Utbetalning av ersättning sker varje torsdag. Arbetslöshetsersättning betalas inte ut oftare än var 14:e dag för varje enskild invid och för aktivitetsstöd inte oftare än var 4:e vecka.

7.3. Modell för genomförande

Här föreslås en övergångsperiod på minst 6 månader med två parallella system, vilket bör kunna garantera en friktionsfri övergång. Det bedöms inte möjligt att med tillräcklig säkerhet och kvalitet genomföra en öve r- föring av utbetalningsansvaret till arbetslöshetskassorna förrän tidigast vid årsskiftet 2002/2003. Anvisningar, som är gjorda senast 31/12 2002 går till försäkringskassan för beräkning och utbetalning av aktivitet s- stöd. Försäkringskassan fortsätter utbetalningen i dessa ärenden så länge anvisningen varar, dock längst till 30/6 2003. Alla anvisningar, som görs fr.o.m. 1/1 2003 går till arbetslöshetskassan för beräkning och utbetalning av aktivitetsstöd.

Ett genomförande av förslaget om att föra över utbetalningarna av akt i- vitetsstöd från RFV/FK till arbetslöshetskassorna förutsätter en väl o r- ganiserad och styrd genomförandeorganisation som arbetar på regerin g- ens uppdrag med tydliga åtaganden.

Aktivitetsstödet är ersättningen för deltagarna i de arbetsmarknadspol i- tiska programmen. Det är av avgörande vikt att ersättningarna betalas ut i rätt tid och med korrekta belopp. Det handlade år 2000 om ca 459 000

SOU 2001:81 43

personer som för kortare eller längre perioder var beroende av aktiv i- tetsstödet för sin försörjning. Det är mot denna bakgrund nödvändigt att ett överförande av utbetalningsansvaret från RFV/försäkringskassorna till arbetslöshetskassorna kan fungera friktionsfritt och utan störningar i utbetalningen av ersättning till deltagarna i arbetsmarknadspolitiska program.

I det följande redovisas två olika modeller för ett genomförande. A n- tingen kan man under en övergångsperiod ha två fungerande system parallellt eller kan man direkt gå över till den nya hanteringen. Båda tillvägagångssätten har både för- och nackdelar. Vid båda modellerna behövs det en testperiod för att säkerställa att rut inerna fungerar.

7.3.1Bestämd övergångsperiod (ca 6 mån) med två p a- rallella system

Denna modell innebär att man vid ett visst datum övergår med nya ärenden/beslut i det nya systemet/nya rutinen samtidigt som pågående ärenden/beslut ligger kvar i det gamla systemet/den gamla rutinen.

                                 
                                 
                                 
Start   Tidpunkt för övergång Övergångsperiod avslutas
test period              
                            Gamla systemet    
                            Nya systemet    
                               
                            Testperiod nya systemet    
                               

Fördelar:

·Den största delen av pågående ärenden/beslut behöver inte läggas upp igen och anpassas till nya systemet.

·Skillnaden mellan ny och gammal hantering tydliggörs.

·Avvecklingen av det gamla systemet görs successivt, vilket medför att omställningen för personal, verksamhet och kunder också blir successiv.

Nackdelar:

·Det kan vara systemmässigt betungande att särskilja nya och gamla ärenden.

·Under övergångsperioden kommer det att finnas olika flöden och kontaktytor för nya och gamla ärenden.

7.3.2Ny hantering utan övergångsperiod

Denna modell innebär att man vid ett visst datum övergår till det nya systemet/den nya rutinen. Pågående ärenden/beslut i det gamla systemet flyttas över till det nya systemet/den nya r utinen.

  SOU 2001:81 44  
                       
                       

Start

test period Tidpunkt för övergång

Gamla systemet

Nya systemet

Testperiod nya systemet

Fördelar:

·Från en viss tidpunkt hanteras verksamheten på ett visst sätt, det görs ingen skillnad på flödet och kontaktytorna för pågående och nya ärenden.

·Systemtekniskt lättare att genomföra.

Nackdelar:

·Större risker för fel när hela verksamheten ska föras över på en gång.

·Hanteringsproblem om anledning till ersättning är olika för gamla och nya ärenden.

·En viss del av avvecklingskostnaden finns även utan övergångsper i- od.

7.4. Räntekostnader

RFV betalar ut aktivitetsstöd mellan den 24 och 28 varje månad. Detta avser en deltagares närvaro i aktivitetsstöd fr.o.m. den 11 månaden i n- nan t.o.m. den 10 i utbetalningsmånaden. Tillsammans med AMS har RFV planerat att göra utbetalningen mer flexibel. Deltagaren skulle själv kunna välja när utbetalningen skulle starta. Detta skulle innebär tätare utbetalningar. Detta har dock inte genomförts. Ingen beräkning har gjorts hur detta skulle påverka statens räntekostnader.

Utbetalningarna genom arbetslöshetskassorna är föreslaget ska ske var 4:e vecka. Detta innebär att utbetalningarna från arbetslöshetskassorna kommer att ske tätare än vad som för närvarande sker genom RFV. Med följande förutsättningar:

-att detta innebär en tidigareläggning av utbetalningarna med i snitt 6 dagar,

-att antal räntedagar per år är 360,

-att räntesatsen är 4,5 %,

-att utbetalningar av aktivitetsstöd är sammanlagt på 10 miljarder

per år,

ger detta en räntekostnad för staten på 7,5 miljoner per år (6/360*0,045*10 miljarder).

SOU 2001:81 45

8.Statlig tillsyn och revision av arbetslöshetskassorna

8.1. AMS tillsynsuppgifter

AMS ska enligt lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor (LAK) 89 § utöva tillsyn över arbetslöshetskassorna och göra uppföljningar av a r- betslöshetsförsäkringen. AMS ska verka för att bestämmelserna i lagen (2997:238) om arbetslöshetsförsäkringen (ALF) tillämpas likformigt och rättvist. Uppdraget fullgörs av AMS Försäkringsenhet.

Utredningen föreslår att motsvarande tillsynsregler skall gälla för akt i- vitetsstödet. Denna uppgift regleras på samma sätt som övrig tillsyn av arbetslöshetskassor.

Riktlinjer för tillsynen över arbetslöshetskassorna fastställdes i AMS styrelse den 22 juni 1999. AMS ska verka för:

·en likformig och rättvis tillämpning av lagen om arbetslöshetsfö r- säkring och lagen om arbetslöshetskassor,

·god internkontroll och självreglering inom arbetslöshetskassorna samt säkerställa att de föreningsrättsliga bestämmelserna följs,

·att motverka missbruk av arbetslöshetsförsäkringen.

Principiellt viktiga frågor inom arbetslöshetsförsäkringen behandlas i AMS arbetslöshetsdelegation.

Tillsynsverksamheten omfattar fyra huvudmoment:

·regelgivning,

·registrering och godkännande,

·verksamhetskontroll,

·verksamhetsanalys.

Regelgivning

AMS utfärdar föreskrifter, allmänna råd och kommentarer rörande ti lllämpningen av lagen om arbetslöshetsförsäkring, ALF, och lagen om arbetslöshetskassor, LAK, samt ger ut regelböcker för arbetslöshetska s- sor om försäkringsbestämmelser och föreningsrättsliga bestämmelser. AMS ska även - för att få principiella avgöranden - kunna överklaga arbetslöshetskassans och domstols beslut/dom ifråga om arbetslöshet s- ersättning och rätt till medlemskap i arbetslöshetskassa.

Registrering och godkännande

En förening kan registreras som arbetslöshetskassa och ha rätt till stat s- bidrag endast om föreningen uppfyller i LAK uppställda villkor. AMS för register över arbetslöshetskassorna och ska godkänna bildandet av arbetslöshetskassor. AMS ska före registrering av anmälda uppgifter

SOU 2001:81 46

pröva att hinder enligt LAK inte föreligger. AMS ska godkänna av a r- betslöshetskassorna beslutade medlems- och anslutningsavgifter. Vid a- re utformar AMS normstadgar för arbetslöshetskassorna.

Verksamhetskontroll

AMS granskar arbetslöshetskassornas verksamhet och meddelar de e r- inringar som kan vara påkallade. Verksamhetskontrollen bedrivs bl.a. genom:

·uppföljning av att arbetslöshetskassornas styrelser tar det öve r- gripande ansvaret för verksamheten,

·kontroll av arbetslöshetskassornas beslutsdelegering,

·kontroll av att den utbildning arbetslöshetskassorna ger sin personal är av tillräcklig omfattning och att innehållet är korrekt,

·kontroll av att arbetslöshetskassornas administration och ekonomi s- ka förval tning sker enligt utfärdade föreskrifter,

·kontroll av att arbetslöshetskassorna beslutat om och följer upprä t- tad säkerhetspolicy vad avser förvaltning, ADB-säkerhet, intrång, brand och dokumentförvaring,

·kontroll av att använda stödsystem och rutiner är dokumenterade och konstruerade så att korrekt handläggning av ärenden är säke r- ställs och underlättas,

·kontroll av arbetslöshetskassornas rekvisitioner av statsbidrag,

·granskning av enskilda ärenden.

Verksamhetsanalys

AMS följer upp och analyserar arbetslöshetsförsäkringens utveckling och arbetslöshetskassornas verksamhet i syfte att samla underlag för regelgivning och verksamhetskontroll.

8.2. Riksrevisionsverkets uppgifter

Riksrevisionsverket (RRV) har enligt sin instruktion (1998:418) uppgiften att granska statlig verksamhet ur effektivitetssynpunkt och myndigheternas redovisning och förvaltning. Revisionsverksamheten o m- fattar också statliga åtaganden genom statsbidrag till olika verksamheter utanför den statliga sektorn. Revisionsverksamheten innebär bl.a. att RRV genom årlig revision uttalar sig om man funnit att årsredovisnin g- en är rättvisande och i förekommande fall om myndighetsledningens förvaltning inte följer gällande föreskrifter för verksamheten. Rev i- sionsberättelserna liksom särski lda revisionsintyg ställs till regeringen.

Den årliga revisionen styrs av kriterierna väsentlighet och risk. Rev i- sionen inriktas således på de områden av verksamheterna där RRV med utgångspunkt från en verksamhetsanalys bedömer risken för väsentliga fel vara störst. Väsentliga brister som uppmärksammas vid revisionen leder till revisionsberättelse med invändningar. Genomförd revision rapporteras genom revisionsrapporter och revisionspromemorier. I revisionen av ledningens förvaltning granskas ledningens interna styrning

SOU 2001:81 47

och kontroll, att regler för verksamheten efterlevs och rapporteringen av resultat.

RRV:s effektivitetsrevision granskar effektiviteten i verksamheterna, d.v.s. i vad mån myndigheterna uppfyller fastställda mål och i övrigt följer de politiska beslut som fattats om verksamheten. Inriktningen är att arbeta problemorienterat, men även bredare ansatser som utvärd e- ring av hela program för ekommer.

8.3.RRV:s granskning av arbetslöshetskassornas ver k- samhet

AMS tillsynsuppgifter preciseras i lag (1997:239) om arbetslöshetska s- sor. Det finns inga uttryckliga bestämmelser som ger RRV eller Riksdagens revisorer rätt att revidera arbetslöshetskassornas verksamhet. För att sådan revision ska bli möjlig krävs särskilda lagbestämmelser med hänsyn till arbetslöshetskassornas status som privaträttsliga organ. Statens intresse av kontroll över en så omfattande användning av statl i- ga medel är självfallet stort. När AMS tillsynsverksamhet över arbet s- löshetskassorna granskas av RRV är det oftast nödvändigt att ta fram underlag från arbetslöshetskassorna. Den uppgiftsskyldighet som för e- skrivs för arbetslöshetskassorna gäller enbart i förhållande till AMS i dess egenskap av tillsynsmyndighet. RRV:s granskning sker via AMS tillsynsuppgifter. Revisionsorganens granskning måste således nu gå omvägen via AMS för en indirekt granskning av arbetslöshetskassornas verksamhet.

Arbetslöshetsförsäkringens omfattning och vikt för staten är således starka motiv för att arbetslöshetskassorna bör kunna granskas av de statliga revisionsorganen på samma sätt som gäller inom andra motsv a- rande områden, bl.a. socialförsäkringsområdet. En eventuell överföring av utbetalningen av aktivitetsstödet till arbetslöshetskassorna ger ytte r- ligare argument för en att öppna arbetslöshetskassorna för en direkt granskning av de statliga revisionsorganen som således inte ska behöva gå via AMS. Det kan också vara en fördel för arbetslöshetskassorna att kunna kommunicera direkt med granskningsmyndigheten. Aktivitetsstödet är inte direkt knutet till arbetslöshetsförsäkringen utan skulle utgöra en helt ny verksamhet för arbetslöshetskassorna, som innebär att arbetslöshetskassorna direkt medverkar i statlig administration. Aktiv i- tetsstödet har de senaste åren omfattat årliga belopp i storleksordningen 10 miljarder kr.

8.4. Statlig revision av arbetslöshetskassorna

Här föreslås att statligt revisionsorgan ges rätt att granska arbetslöshet s- kassorna. Det kan dock inte handla om en årlig avrapportering till regeringen eftersom det inte rör sig om revisionsberättelser i formell m e- ning. Det är därför nödvändigt att reglera vad den statliga revisionen av arbetslöshetskassorna ska kunna omfatta. Av de tänkbara alternativ till hur en granskningsrätt för statligt revisionsorgan ska regleras förordas

SOU 2001:81 48

ett tillägg till revisionsbestämmelserna. Bestämmelsen skulle kunna få fö ljande lydelse:

”Statligt revisionsorgan får granska effektiviteten i arbetslöshetskasso r- nas användning av statsbidragen till arbetslöshetsförsäkringen och u t- betalningen av aktivitetsstöd. En arbetslöshetskassa är skyldig att på begäran av det statliga revisionsorganet lämna de handlingar och up p- lysningar som behövs för granskningen.”

8.5. Särskilt behov av sekretesskydd

För RRV:s granskning är det nödvändigt att verket får tillgång till de handlingar och upplysningar som behövs för granskningen. Arbetslö s- hetskassorna är inte myndigheter och har inte heller på annan grund skyldighet att tillämpa sekretesslagen. Uppgifter som RRV får direkt från arbetslöshetskassorna vid en granskning blir därför inte föremål för sekretess hos RRV. För RRV:s granskning av myndighet, i det här fallet AMS eller länsarbetsnämnd, gäller s.k. sekundär sekretess. Det innebär att sekretessbelagda uppgifter hos myndigheten ifråga blir sekretessbelagda också hos RRV. Uppgifter från arbetslöshetskassorna som pass e- rar AMS blir således sekretessbelagda också hos RRV.

Ovan nämnda förslag om statligt revisionsorgans granskning av a r- betslöshetskassornas verksamhet förutsätter att uppgifter kan lämnas direkt till den statliga revisionen från arbetslöshetskassa med sekrete ssskydd. Därför lämnas förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) som innebär att sekretess skall gälla i ärenden om arbetslö s- hetsersättning och aktivitetsstöd som handläggs av en arbetslöshetska s- sa.

SOU 2001:81 49

9.Behov av förändringar i förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd

I det följande redovisas en kartläggning av skillnader i regelverket för aktivitetsstödet och regelverket för arbetslöshetsersättningen, d.v.s. en jämförelse av förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd med både lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och förordning (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring. I det följande kommenteras behovet av fö r- ändringar med hänvisning till vilka paragrafer i förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd som avses.

6 § Det finns skillnader i beräkning av aktivitetsstöd på deltid och b e- räkning av arbetslöshetsersättningen vid arbetslöshet del av vecka. Vinster skulle kunna uppnås om det infördes ett och samma berä k- ningssätt i enlighet med arbetslöshetsförsäkringens modell enligt den omräkningstabell som finns i bilagan till förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkringen (9 §).

Förslag: Beräkningssättet för aktivitetsstödet bör anpassas till arbet s- löshetsförsäkringens modell. Detta ger av allt att döma inte någon skillnad i kostnader för st aten.

7 § Nuvarande utbetalning av aktivitetsstöd genom RFV sker mellan den 24 och 28 varje månad. Detta täcker närvaro med aktivitetsstöd fr.o.m. den 11:e månaden innan t.o.m. den 10:e i utbetalningsmånaden. Tillsammans med AMS har RFV tidigare planerat att göra utbetalnin g- en mer flexibel, där deltagare själva skulle kunna välja när första utb e- talningen ska ske. Därefter skulle utbetalningarna ske med en månads mellanrum. Detta förslag lämnades av RFV till Närings- och Sociald e- partementet den 13: e februari 2001. I samband med detta gjordes ingen beräkning hur detta skulle påverka statens räntekostnader. Förändringen är ännu inte genomförd.

Förslag: Utbetalning av aktivitetsstöd för den enskilde sker var 4:e vecka. En person som har deklarerat sin närvaro i aktuella program för veckorna 1-4, lämnar sitt ifyllda aktivitetskort till sin arbetslöshetskassa vecka 5 och får sin utbeta lning torsdag vecka 6.

SOU 2001:81 50

8 § punkt 1: Avser vilken ersättning som ska utgå vid sjukdom under tid i program. Aktivitetsstödets regler motsvaras inte på denna punkt av reglerna i arbetslöshetsförsäkringen. Vid sjukdom får personen med arbetslöshetsersättning sjukpenning enligt lagen om allmän försäkring efter en eventuell karensdag. Aktivitetsstöd utgår däremot till personer även vid sjukdom. Om arbetslöshetsersättningens regler skulle tillä m- pas för aktivitetsstöden blir det positivt för personer med högsta da g- penningen och en sjukpenninggrundande inkomst som ger en sjukpenning över högsta dagpenningen i arbetslöshetsförsäkrin gen.

Denna fråga har ansetts ligga utanför regeringens direktiv till utre d- ningen.

Punkt 2: Regeln innebär att aktivitetsstödet utgår vid tillfällig vård av barn under tid då deltagaren har rätt till tillfällig föräldrapenning. Mo t- svarande regel finns inte i arbetslöshetsförsäkringen.

Denna fråga har ansetts ligga utanför regeringens direktiv till utre d- ningen.

Punkt 3: Gäller ledighet för enskild angelägenhet. Denna regel finns inte i arbetslöshetsförsäkringen men konsekvenserna blir alltför negat i- va om möjligheten slopas. Det är rimligt att den enskilde får ha kvar ersättningen vid besök på arbetsförmedling, nära anhörigs allvarliga sjukdom, flyttning etc. och detta kan hanteras via den normala deklarationen av närvarotid.

Här föreslås ingen förändring. Frågan kan hanteras inom ramen för deklaration av närvarotid.

Punkt 4: Gäller visst uppehåll i utbildning med bibehållet aktivitetsstöd. Motsvarande regel finns i arbetslöshetsförsäkringen och kan jämföras med föreskrift till 9 § lagen om arbetslöshetsförsäkring ”uppehåll i u t- bildning”.

Här föreslås ingen förändring. Frågan kan hanteras inom ramen för deklaration av närvarotid.

Punkt 5: Innebär att aktivitetsstödet kan utgå under visst tillfälligt u p- pehåll i aktivitetsgarantin. Motsvarande finns inte i arbetslöshetsförsä k- ringen. Kan jämföras med föreskrift till 9 § lagen om arbetslöshetsfö r- säkring ”uppehåll i utbildning”.

Här föreslås ingen förändring. Frågan kan hanteras inom ramen för deklaration av närvarotid.

SOU 2001:81 51

Punkt 6 och 7: Gäller vård av närstående m.m. Kan jämföras med punkten 2 ovan.

Denna fråga har ansetts ligga utanför regeringens direktiv till utre d- ningen.

Punkt 8: Handlar liksom punkt 4 o 5 om uppehåll med bibehållet akt i- vitetsstöd.

Här föreslås ingen förändring. Frågan kan hanteras inom ramen för deklaration av närvarotid.

9 § första stycket se 8:1: Avser att aktivitetsstöd inte utgår under k a- rensdag.

Denna fråga har ansetts ligga utanför regeringens direktiv till utre d- ningen, se dock § 8:1 ovan.

10 § Gäller att anordnaren av program ska meddela försäkringskassan om deltagares ledighet. Motsvarande bestämmelse finns inte i arbetslöshetsförsäkringen.

Förslag: Självdeklaration motsvarande vad som gäller för arbetslö s- hetsersättningen införs. Anordnaren bör dock obligatoriskt registrera uppgifter om nä rvaro för kontroller i efterhand.

11 § Avser samordning med vissa andra ersättningar. Liknande regler finns i arbetslöshetsförsäkringen, men vissa skillnader finns. Avvikande regler är punkt 2, 3, 4, 6 i aktivitetsstödsförordningen. Punkt 7 avviker delvis, reducering på arbetslöshetsersättningen sker när den är kombin e- rad med förtidspension. I aktivitetsstödsreglerna sker samordningen mot vissa andra inkomster genom att stödet reduceras. I arbetslöshet s- försäkringen sker sådan samordning vanligtvis genom s.k. hindertid, d.v.s. någon rätt till arbetslöshetsersättning finns inte när sådan annan ersättning ges. Vad gäller pensionsavdragsregler tycks reglerna för a r- betslöshetsersättningen vara något mer generösa, men det är svårt att med säkerhet ange i vad mån en övergång till arbetslöshetsförsäkrin g- ens regler i aktivitetsstödet skulle leda till högre kostnader för staten.

Förslag: Samordningsreglerna i aktivitetsstödet bör anpassas till mo t- svarande regler i arbetslöshetsförsäkringen. Att i detalj granska effe k- terna av en sådan samordning mellan de båda ersättningssystemen skulle innebära ett omfattande utredningsarbete ner på individnivå, som inte ansetts möjligt inom ramen för föreliggande utredning. Det finns bestämmelser i arbetslöshetsförsäkringen som är mer generösa vad gäller samordningen av ersättningen med andra inkomster än vad som gäller i aktivitetsstödet, men motsatsen förekommer också. En g e- nerell bedömning är att en övergång till arbetslöshetsförsäkringens samordningsregler sannolikt inte skulle leda till en påtaglig ökning av statens kostnader.

SOU 2001:81 52

12 § punkt 1: Samordningsregeln innebär att aktivitetsstödet minskas med föräldra- eller rehabpenning. Motsvarande regler i arbetslöshet s- försäkringen ser annorlunda ut. Rehabersättning och föräldrapenning kan inte lämnas för samma tid som arbetslöshetsersättning.

Förslag: Aktivitetsstödets regler bör anpassas till arbetslöshetsförsä k- ringens. Detta innebär sannolikt något lägre kostnader för staten.

punkt 2: Gäller att aktivitetsstödet ska reduceras med lön eller andra anställningsförmåner från arbetsgivare. Reglerna är inte identiska me l- lan aktivitetsstödet och arbetslöshetsersättningen. Enligt dagens regler sker ingen reducering av aktivitetsstödet för inkomster som är intjänade utanför programtiden, medan arbetslöshetsersättningen kan påverkas av alla inkomster. Aktivitetsstödet bör - om anpassning ska ske till arbet s- löshetsförsäkringen - minskas för den del av inkomsten som överstiger sex grundbelopp vecka (idag 1620 kr/vecka), jfr 39 § ALF om bisyssla. Detta får negativa konsekvenser för de som har större sidoinkomster enligt nuvarande regler för aktivitetsstödet.

Förslag: Aktivitetsstödets regler bör anpassas till arbetslöshetsförsä k- ringens. Detta ger något minskade kostnader för staten eftersom red u- cering görs efter ett visst belopp. Det är motiverat att även för aktiv i- tetsstödet sätta en gräns för sidoinkomster eftersom andra stödformer redan har det (studiemedel, arbetslöshetsersät tning).

13 § Gäller att aktivitetsstödet ska minskas med vissa andra ersättnin g- ar. Ingen motsvarighet finns i arbetslöshetsförsäkringen. Arbetslöshet s- ersättning lämnas inte alls för samma tid som studiestödet lämnas (b e- traktas som s.k. hindertid, jmf 10§ ALF).

Förslag: Aktivitetsstödets regler bör anpassas till arbetslöshetsförsä k- ringens.

15-22 §§ Gäller ersättning till resor m.m. SO har i särskild skrivelse till utredningen uppgett att man inte önskar överta den administrativa hanteringen i enlighet med nämnda paragrafer i förordningen. Riksfö r- säkringsverket har angett att man önskar överföra hanteringen av resor m.m. för personer med funktionshinder till AMV, som redan admin i- strerar övriga resor m.m. En översyn och förenkling av reglerna bör kunna ske.

Förslag: Utbetalningarna av resor görs i sin helhet av AMV. Ändring av § 22 avseende utbetalare föreslås således.

SOU 2001:81 53

23 § Gäller återbetalning av felaktigt utbetalt aktivitetsstöd. Denna regel överensstämmer med ALF 68 §.

Förslag: Försäkringskassa byts ut mot arbetslöshetskassa. Detta inn e- bär att övergångsbestämmelser bör fi nnas.

25 § Avser frågan om ompröva, ändra och överklaga beslut.

Förslag: Omprövning, ändring och överklagning av beslut anpassas till som gäller för arbetslöshetsförsäkringen. Detta innebär att övergång s- bestämmelser bör fi nnas.

SOU 2001:81 54

10.Informationsutbyte för säkerställande av kvalité

ihandläggning och utbetalning

10.1.Informationsutbyte och kontroll

Kontrollen vid hantering av statliga medel har under lång tid varit ett prioriterat område från regeringens sida, bl.a. har ett särskilt anslag fö r- delats till berörda myndigheter för att genom olika projekt skapa föru t- sättningar att förbättra kontrollen av utbetalningen av statliga medel. Kontrollfrågorna har också ägnats stor uppmärksamhet av samtliga b e- rörda myndigheter, men hittills har denna i huvudsak koncentrerats till systemkontroller inom respektive myndighets verksamhet och gemensamma kontrollprojekt har varit av begränsad omfattning, bl.a. av formella skäl (möjligheterna till informationsutbyte har p.g.a. lagstiftning varit begränsade).

För bättre kontroll i ett framtida utbetalningssystem för aktivitetsstödet är det nödvändigt att mer systematiskt bygga in kontroller i utbeta l- ningssystemet än vad som hittills varit möjligt. Regeringens förslag i propositionen (prop. 2000/01:129) Ökat informationsutbyte mellan a r- betslöshetsförsäkringen, socialförsäkringen och studiestödet kommer efter riksdagens beslut att möjliggöra ett elektroniskt informationsu t- byte mellan arbetslöshetsförsäkringen, socialförsäkringen och studi e- stödet, d.v.s. system som årligen sammantaget betalar ut ca 300 milja r- der kr till enskilda personer. De möjligheter som därvid öppnas för en systematisk kontroll av utbetalningarna är väsentligt mer effektiva än hittills och förbättringarna gäller i samma utsträckning alla inblandade myndigheter och organisationer.

Förslagen i nämnda proposition innebär också stora möjligheter att fö r- bättra servicen till enskilda, bl.a. kortare handläggningstider. Ökat i n- formationsutbyte innebär således också goda förutsättningar att förhin d- ra felaktiga beslut och att kontrollera de statliga utbetalningarna till enskilda. Utrymmet för missbruk reduceras och vetskapen om effektiva informationssystem kommer i sig att påverka. Vad gäller aktivitetsst ö - det har det framöver mindre betydelse för kontrollen om utbetalningen sker genom försäkringskassorna eller arbetslöshetskassorna. Båda org a- nisationerna kommer i stort sett att ha samma kontrollmöjligh eter.

10.2.Kvalité i beslut

Det informationsutbyte som sker idag och som föreslås i Information s- utbytesutredningen är i huvudsak inriktat på att ge mottagaren nödvä n- diga underlag för att kunna fatta beslut om viss förmån. Som exempel kan nämnas att för personer som söker arbetslöshetsersättning måste arbetslöshetskassan få information från länsarbetsnämnden om att pe r- sonen är arbetssökande vid arbetsförmedlingen för att kunna bevilja arbetslö shetsersättning, s.k. ersättningsanmälan.

SOU 2001:81 55

Ett annat exempel är att CSN behöver få uppgifter från länsarbet s- nämnderna om personer som söker vuxenstudiestöd är anmälda som arbetssökande vid arbetsförmedlingen och från arbetslöshetskassan om dagpenningens storlek för att kunna bevilja studiestöd.

10.3.Kvalité i utbetalning

Visst informationsutbyte som sker idag och som föreslås i Inform a- tionsutbytesutredningen innebär kontroll av pågående utbetalningar. Avanmälan från länsarbetsnämnden till arbetslöshetskassorna är exe m- pel på en sådan informationsöverföring. Arbetsförmedlingen informerar arbetslöshetskassan att en person inte längre söker arbete vid arbetsfö r- medlingen. Ett annat exempel är att arbetslöshetskassorna lämnar i n- formation om förändrad da gpenning till CSN för vuxenstuderande.

I några fall är syftet med informationsutbytet att förhindra att dubbla förmåner betalas ut för samma period. CSN:s uppgifter till arbetslö s- hetskassorna om vuxenstudiestöd syftar till att förhindra att arbetslö s- hetsersättning utbetalas för samma tid. Ett annat exempel är den info r- mation som lämnas mellan RFV och CSN och som avser beviljat studiestöd, beviljat utbildningsbidrag och godkända sjukperioder.

Ett tredje exempel är den information som lämnas mellan länsarbet s- nämnderna, arbetslöshetskassorna och RFV angående anvisningar till program med aktivitetsstöd. I samband med att arbetslöshetskassorna får information från länsarbetsnämnderna för att kunna meddela RFV nivån på arbetslöshetsersättningen registrerar arbetslöshetskassorna att ett program beviljats för en viss period och lägger in en spärr för att arbetslöshetsersättning inte ska kunna betalas ut samtidigt med aktiv i- tetsstö det.

I nuvarande informationsutbyte mellan arbetslöshetskassorna, AMS, CSN och RFV kommer vissa förändringar att behövas om arbetslö s- hetskassorna tar över utbetalningarna av aktivitetsstödet . I det pågåe n- de Kontrollrutinprojektet preciseras hur kontrollen skall ske med de nya förutsättningarna. Förteckningarna i det följande över de uppgifter som arbetslöshetskassorna och de olika myndigheterna utbyter enligt följa n- de redovisning (avsnitt 10.4 – 10.11) är inte fullständiga. Det är endast ett urval uppgifter som redovisas.

SOU 2001:81 56

10.4. Från länsarbetsnämnd till arbetslöshetskassor

Idag lämnar länsarbetsnämnderna information till arbetslöshetskassorna när en sökande anmäls på arbetsförmedlingen, avaktualiseras eller anv i- sas ett arbetsmarknadspolitiskt program. När en sökande anmäler sig skickas en ersättningsanmälan och vid avaktualisering skickas en a v- anmälan. Informationen sänds maskinellt genom arbetsförmedlingens datasystem AIS-F. Arbetsmarknadspolitiska program handläggs i AIS-Å. När en sökande anvisas till program skickas information till sökandens a rbetslöshetskassa.

Länsarbetsnämnd Arbetslöshetskassa

Ersättnings- och Avanmälan (AIS-F)

Personuppgifter Anmäld eller ej på Af Söker arbete eller ej

Anvisning aktivitetsstöd (AIS-Å)

Personuppgifter Period Omfattning Uppehåll

Uppgifterna registreras i OAS-systemet

Aktivitetsgarantin (AIS-F)     Uppgifterna registreras
Sökande erbjuds akt.garanti Ja/nej     i OAS-systemet
   
       

Informationsöverföringen finns idag. Ingen förändring behöver ske i överföringen om arbetslöshetskassorna betalar ut aktivitetsstödet. I d a- tafilen från AIS-Å måste arbetslöshetskassan få sökandens adress för att kunna kommunicera med sökande som inte är medlem i någon arbet s- löshetskassa och som inte fått någon ersättning tidigare.

SOU 2001:81 57

10.5. Från arbetslöshetskassor till länsarbet snämnd

Idag får länsarbetsnämnden information om antalet ersättningsdagar som sökande har kvar på sin ersättningsperiod. Sökande har rätt att b e- gränsa sitt sökområde de första hundra dagarna av sin ersättningsperiod. När 300 ersättningsdagar är förbrukade ska arbetsförmedlingen bedöma om ersättningsperioden ska förlängas med ytterligare 300 dagar. Om så inte blir fallet ska plats i aktivitetsgarantin erbjudas. När 600 ersät t- ningsdagar förbrukats ska sökande erbjudas plats aktivitetsgara ntin.

Arbetslöshetskassor Länsarbetsnämnd
   
Antal förbrukade ersättningsdagar  
0-69 dagar 70-99 dagar Uppgifterna registreras
100-269 dagar 270-300 dagar
i AIS-F
301-569 dagar 570-600 dagar
 
     

Informationsutbytet finns idag. Ingen förändring behöver ske i denna informationsöverföringen om arbetslöshetskassorna betalar ut aktiv i- tetsstöd. En ny informationsöverföring måste utvecklas för den ekon o- miska redovisningen. Vilka uppgifter som skall föras över får preciseras om det blir aktuellt.

Arbetslöshetskassor     AMS
       
Utbetalt aktivitetsstöd per individ      
Ams-ID     Uppgifterna registreras
Pnr     i Step
   
Utbetalt belopp      
       
SOU 2001:81 58

10.6. Från länsarbetsnämnd och arbetslöshetskassa till RFV

Idag lämnar länsarbetsnämnderna information till RFV när en sökande anvisas ett arbetsmarknadspolitiskt program. Arbetsmarkandspolitiska program handläggs i AIS-Å. När en sökande anvisas ett program skic k- as systemet information till RFV via fil.

Länsarbetsnämnd RFV
 

Informationspost

Personnummer Registreras

Namn

Tidsperiod

Omfattning

Uppehåll

Arbetslöshetskassa

  Informationspost
Spärr för ersättning. Dagpenning
  Normalarbetstid
   

Informationsutbytet finns idag. Information från länsarbetsnämnd till RFV kan inte slopas. Informationen behövs för vilande SGI.

Den nuvarande informationen från arbetslöshetskassa till RFV kan sl o- pas. Men en ny informationsöverföring från arbetslöshetskassa till RFV måste utvecklas för överföring av information om antalet ersatta dagar med aktivitetsstöd för tillfällig vård av barn och närståendevård. Det gäller om arbetslöshetskassorna ska pröva rätten till ersättning vid frå n- varo för tillfällig vård av barn och närståe ndevård.

SOU 2001:81 59

10.7. Från arbetslöshetskassor till RFV

Idag får försäkringskassorna uppgifter från arbetslöshetskassorna vid handläggning av ärenden avseende sjukpenning, familjebidrag, tillfällig föräldrapenning, närståendepenning, delpension, bostadsbidrag, unde r- hållsstöd och bostadstillägg till pensionärer.

RFV Arbetslöshetskassa

Frågepost/Informationspost

Personnummer Frågedatum Tidsperiod Ärendetyp

Svarspost

Personnummer Uppgifterna registreras Svarsdatum

Datum för rätt till ersättning Datum första ersatta dag Datum senaste ersatta dag Normalarbetstid

Aktuell dagpenning Datum för dagpenning Datum för avanmälan

Informationsutbytet finns idag. Detta måste - om arbetslöshetskassorna betalar ut aktivitetsstödet - även kunna redovisa aktivitetsstöd och u n- derlag för SGI förutom arbetslöshetsersättning. En ny information s- överföring från RFV till arbetslöshetskassa kan behöva utvecklas för överföring av godkända sjukperioder, m.m. Sjukanmälan ska göras till försäkring skassan enligt gällande regler.

SOU 2001:81 60

10.8.Från RFV till arbetslöshetskassor

Arbetslöshetskassorna har behov av information om beviljade socialfö r- säkringsersättningar för att bedöma om arbetslöshetsersättning kan utgå och i sådant fall för vilken tid och med vilket belopp.

Arbetslöshetskassa

Frågepost/Informationspost

Personnummer Frågedatum Tidsperiod

Ärendetyp (dag- eller månadsersät t-

Uppgifterna registreras i OAS-systemet

RFV

Svarspost/Ändringspost dagersät tning

Personnummer Svarsdatum

Datum första ersatta dag Datum senaste ersatta dag Anmälningsdatum Omfattning (1/1, ½, ¼, 1/8)

Svarspost/Ändringspost månadsersät tning

Personnummer Svarsdatum

Datum första ersatta dag Datum senaste ersatta dag Datum för beslut Omfattning

Belopp

Informationsutbytet finns inte föreslaget i Informationsutbytesutre d- ningen. Kommer troligen att behövas i framtiden med undantag av Svarspost/Ändringspost månadsersättning.

SOU 2001:81 61

10.9.Från länsarbetsnämnd till CSN

CSN har behov av vissa uppgifter för att kunna besluta i ärenden om studiestöd.

CSN Länsarbetsnämnd

Frågepost

Personnummer

Typ av förfrågan

Datum för kursstart

        Svarspost
Registreras   Personnummer
        Sökandekategori
       
        Datum för placering i sökandekateg ori
       
        Avaktualiseringsorsak
        Avaktualiseringsdatum
         

Rutinen finns idag. Informationsutbytet kan slopas efter det att SVUXA och UBS upphör, tidigast 2003-07-01.

SOU 2001:81 62

10.10.Mellan CSN och arbetslöshetskassa

CSN har behov av vissa uppgifter för att kunna besluta i ärenden om vuxenstudiestöd. Så länge särskilt utbildningsbidrag (UBS) finns kvar har CSN behov av informationen. Informationen har betydelse för a r- betslöshetskassorna vid fastställande av ramtid i samband med prövning av arbetsvillkor. Uppgifterna används även av arbetslöshetskassorna för att för hindra att arbetslöshetsersättning utbetalas under samma period som vuxenstudiestöd.

CSN

Frågepost/Informationspost

Personnummer Kurstid termin 1-2

Studiestödets omfattning Bidragstyp

Registreras

Ändringspost

Ändringar Avslutade/avbrutna studier

Återrapporteringspost

Återredovisning samor dningsdagar Utbetalda dagar

Arbetslöshetskassa

Registreras som spärr

Svarspost/ändringspost

Tidsperiod Dagpenningbelopp Förhöjd dagpenning

Status(under utredning, utförsäkrad, avstängd, frå nkänd ersättning) Frysta förbrukade dagar

Förbrukade dagar hos AK, RFV, CSN Normalarbetstid

Registreras

Rutinen finns idag. Ändring i informationsöverföringen krävs om a v- drag ska göras – såsom idag - från aktivitetsstödet för utbetalt studi e- stöd som avser samma tid som aktivitetsstödet. I annat fall slopas utb y- tet fr.o.m. 2004 efter det att UBS, SVUX och SVUXA upphört.

SOU 2001:81 63

10.11.Mellan RFV och CSN

Informationsutbytet ger CSN information om beviljat utbildningsbidrag och godkända sjukperioder och RFV underlag för att kunna bestämma studiestöds-SGI.

CSN

Frågepost

Personnummer

Stödtyp( STUDIEMEDEL,

SVUX, SVUXA, UBS)

Tidsperiod

Avbrottsdatum

Registreras

RFV

Registreras som underlag för studiestöds-SGI och spärr för utbildningsbidrag

Svarspost aktivitetsstöd

Personnummer

Beslutskod

Tidsperiod

Senaste ersättningsdag

Svarspost vid studiestöd under sjukdom

Posttyp

Personnummer

Anmälningsdatum

Datum

Antal ersatta dagar

Belopp

Avslutningskod

Karenstid

Ersättningskod

Rutinen finns idag. Förändring av informationsöverföringen måste ske om arbetslöshetskassorna betalar ut aktivitetsstödet. Svarspost aktiv i- tetsstöd är inte aktuell längre.

SOU 2001:81 64

11.Servicenivån

Servicenivån till berörda kommer att påverkas på olika sätt av en överföring av aktivitetsstödet till arbetslöshetskassorna. Informationen om storleken på aktivitetsstöd som skickas till deltagaren beräknas ta samma tid som idag, ca 3 dagar. Tillgängligheten till handläggare påverkas genom att det inom arbetslöshetskassorna, utöver vanlig telefonkontakt, finns möjlighet till talsvar och Internet-service. Däremot kommer möjligheten till besök på kontoret att minska eftersom arbetslöshetskassorna inte har ett sammanhållet kontorsnät på samma sätt som försäkringskassorna.

Informationen till berörda myndigheter kommer inte att påverkas i så stor utsträckning av att arbetslöshetskassorna tar över utbetalningarna. Detta kommer att påverkas i större utsträckning av Informationsutbytesutredningens förslag (SOU 2000:97).

12.Avvecklings- och initialkostnader

12.1.RFV:s övergångs- och avvecklingskostnader

Under en begränsad period från och med januari 2003 kommer RFV/försäkringskassorna - vid en överföring av utbetalningsuppdraget till arbetslöshetskassorna - att ha kvar vissa kostnader för utbetalning av aktivitetsstödet. Dels kommer en övergångsperiod på 6 månader enligt förslaget att innebära att en viss löpande verksamhet kvarstår. Dels kommer det efter övergångsperioden även att finnas kvar kostnader på RFV och försäkringskassorna som inte upphör direkt efter att verksa m- heten har avvecklats.

RFV har i sin redovisning av avvecklingskostnader (se bilaga) utgått från att de direkta kostnaderna (löner, driftskostnader m.m.) kommer att kunna avvecklas under 2003. RFV anser däremot att de indirekta är svåra att avveckla, eftersom det inte finns någon alternativ användning för huvuddelen av dessa. Det betyder att i RFV:s redovisning kvarstår dessa indirekta kostnader för aktivitetsstöd (ca 74 miljoner) även om denna verksamhet upphör.

Utredningens uppfattning är att de kostnader som är direkt knutna till övergångsperioden bör kunna upphöra helt efter denna period. Det är kostnader som portokostnader, övriga driftskostnader samt kostnader för drift och förvaltning av systemet. Enligt vår bedömning kommer storleken på de kostnader som kvarstår efter att den löpande verksa m- heten upphört bl.a. att vara beroende av om det finns en alternativ a n- vändning av de resurser som ligger i den avvecklade verksamheten.

SOU 2001:81 65

De kostnader som kan kvarstå är:

1.kostnader för den personal som inte har fått annat arbete eller ku n- nat omplaceras i annan verksamhet,

2.lokalkostnader som inte kan användas till utökad verksamhet inom andra områden,

3.kostnader för nedskrivning av inventarier,

4.indirekta kostnader som har med ledningsfunktion, personalfunktion och ekonomifunktion att göra.

Utredningen föreslår följande vad gäller RFV/FK:s avvecklingskostn a- der:

1.Kostnaderna för personal bör successivt kunna minska under året för avveckling (år 1) som följd av normal personalomsättning samt att personal under sådana omständigheter söker sig till nya arbeten i större utsträckning än normalt. Under året efter avveckling (år 2) bör resterande personalkostnad kunna avvec klas.

2.För lokalkostnaderna bör kompensationen för avvecklingskostnader kunna upphöra två år från det att avvecklingen p åbörjats.

3.Värdeminskningen för inventarierna i verksamheten löper enligt uppgift från RFV på tre år. En antagen återstående avskrivningstid på 1,5 år är rimlig. Kostnaderna för nedskrivning av inventarier som har använts i verksamheten bör då uppgå till 10,1 miljoner kr (6,7 * 1,5). Denna kostnad uppstår under året för avveckling (år 1).

4.Indirekta kostnader (ledningsfunktion, personalfunktion och ekonomifunktion m.m.) som inte kommer att försvinna, finansieras av annan verksamhet efter året för avveckling (år 2 och framåt). A n- delen av kostnaden som ska belasta aktivitetsstödet bör dock su c- cessivt minska redan under året för avveckling (år 1) i takt med att verksamheten i ö vrigt minskar.

Nedan redovisas utredningens uppfattning om kostnaderna för avvec k- ling. År 0, år 1, år 2 och år 3 motsvarar enligt förslaget 2002, 2003, 2004 respektive 2005.

Avvecklingskostnader för    
aktivitetsstöd i Mkr År 0 År 1 År 2
Direkta kostnader      
Personalkostnader 80,1 48,1 24,0
löner, arvoden, lkp, soc.avg.    
konsulter, utbildning m.m.    
IT-kostnader 6,4 2,8 -
SOU 2001:81 66

kostnader för drift, förvaltning, kommunikation m.m.

Lokalkostnader 1) 1) 1)
lokalhyra, el, städning, reparation      
m.m.      
Kostnader för telefon och post 4,0 1,5 -
telefon, fax och porto      
Övriga driftskostnader 2) 2) 2)
Information, kontorsmaterial,      
papper, trycksaker, leasing      
Avskrivningar 3) 3) 3)
varav ADB (datorer, systemutv. m.m.)      
varav lokaler (inkl möbler)      
varav övrigt (maskiner m.m.)      
Totala direkta kostnader 90,5 52,4 24,0
Indirekta kostnader      
Fördelningsnyckel tidredov. tidredov. tidredov.
Totala indirekta kostnader 75,3 51,3 8,6
Varav:      
Lokalkostnader FK 1) 8,6 8,6 8,6
Övriga driftskostnader FK 2) 11,7 4,4 -
Avskrivningar RFV och FK 3) 6,7 10,1 -
Finansiella kostnader FK 0,5 0,5 -
Overhead FK 29,2 16,9 -
Overhead RFV 18,6 10,8 -
Totala kostnader 165,8 103,6 32,6

Förklaringar:

1)Dessa kostnader redovisas som indirekta kostnader.

2)Dessa kostnader redovisas som indirekta kostnader.

3)Dessa kostnader redovisas som indirekta kostnader.

12.2.Arbetslöshetskassornas initialkostnad

Vid införande av föreslaget nytt utbetalningssystem uppstår utbildnings- och datautvecklingskostnader. Dessa beräknades 1999 till cirka 200 000 kronor respektive 2 000 000 kronor. Dessa kostnader är av engångskara k- tär som arbetslöshetskassorna kommer att skrivas av direkt, vilket innebär att kostnaden uppstår innan de nya rutinerna tas i drift. Denna kostnad bör därför regleras mellan staten och SO/arbetslöshetskassorna redan vid beslut om att utbetalningen ska övergå till arbetslöshetskassorna, d.v.s. redan under 2002 enligt försl aget om ett införande fr.o.m. 2003.

SOU 2001:81 67

12.3.Arbetsmarknadsverket

För Arbetsmarknadsverket innebär förslaget att man måste anpassa r u- tiner och system till arbetslöshetskassan som utbetalare av aktivitetsst ö - det för såväl information om beslut som mottagning av utbetalningar. Det kommer under övergångsperioden att krävas dubbla rutinflöden.

Övergångsperiod:

Krav på märkning av vilka beslut som ska betalas av RFV och vilka som ska betalas av arbetslöshetskassorna. Detta kräver även inform a- tion till deltagaren om vem som är utbetalare.

Beslut:

Beslutsfiler till arbetslöshetskassan behöver sannolikt anpassas utifrån informationsbehov.

Utbetalning:

Systemet som tar emot utbetalningsinformationen avseende aktivitetsstödet för att belasta anslaget kräver viss utveckling, eftersom detta är en tillkommande uppgift för AMS. Utbetalningsfiler som levereras veckovis kommer också vara mer resurskrävande än den gamla mode l- len med månadsfiler.

Kostnaderna för förändringar i system etc. som enbart har sin grund i en överföring av utbetalningsansvaret beräknas som en engångskostnad till 1,5 miljon kr.

12.4.Centrala studiestödsnämnden

Vissa ändringar måste göras i det informationsutbyte som CSN idag har med länsarbetsnämnderna, RFV/ föräkringskassorna och arbetslöshet s- kassorna om utbetalningen av aktivitetsstöd överförs från RFV/ förä k- ringskassorna till arbetslöshetskassorna. CSN har beräknat kostnaden till ca 200 000 kr. Kostnaden hänför sig till ändringar i berö rda IT- system.

12.5.Informationskostnader

En förändring i enlighet med utredningens förslag ställer krav på info r- mation till alla berörda. Det handlar om information till arbetssökande och deltagare i arbetsmarknadspolitiska program samt till arbetsfö r- medlingens personal. Arbetslöshetskassornas personal ska informeras. Särskild information behövs till försäkringskassornas personal och till de som eventuellt under en övergångstid ska fortsätta att få aktivitet s- stödet utbetalt enligt tidigare rutiner. Slutligen behövs särskild inform a- tion om förändringarna till anordnare av utbildning och andra arbet s- marknadspolitiska program.

Kostnaderna för en sådan informationssatsning är till stor del en e n- gångskostnad och beräknas uppgå till i storleksordningen 2 miljoner kr.

SOU 2001:81 68

13. Ersättning till arbetslöshetskassorna för utbetalningstjänsten

13.1.Olika modeller för ersättning

Utredningens uppgift har varit att pröva två olika modeller för ersät t- ning till arbetslöshetskassorna vid ett övertagande av utbetalningsansv a- ret för aktivitetsstödet; dels ett alternativ med en fast ersättning per år och dels ett alternativ med en rörlig ersättning beroende på antalet äre n- den och utbetalningar. I det följande diskuteras dessa båda alternativ. Som grund har använts Handledning i prissättning från Riksrevision s- verket. De begrepp som använts vid utarbetande av förslaget är enligt följande.

En saktaxa är en fast avgift som regeringen eller myndigheten bestämmer i förväg. En saktaxa används när produkten/tjänsten är rutinartad. Förutsättningen för att använda en fast avgift är att kostnaderna inte varierar för mycket från en prestation till en annan. Fördelen med en fast avgift är att den som ska ta tjänsten i anspråk får veta hur mycket det kommer att kosta innan tjänsten tas i bruk. En annan fördel är att det är enkelt att administrera och följa upp en fast a vgift.

Rörlig avgift är en förbrukningsavgift per enhet av den konsumerade mängden, det innebär att avgiften varierar med förändringar i verksa m- hetsvolymen.

Avgiften för tjänsten kan delas upp i två eller i flera led, tvådelade t a- riffer, en fast och en rörlig avgift. Fördelarna är först och främst att man kan ta ut effektiva förbrukningsavgifter i överensstämmelse med ma r- ginalkostnaderna och eftersom dessa avgifter inte förmår täcka samtliga kostnader, uppnå full kostnadstäckning genom de fasta avgi fterna.

13.2.Föreslagen modell för arbetslöshetskassan

Utgångspunkten för en överföring av utbetalningsansvaret för aktiv i- tetsstödet till arbetslöshetskassorna är att dessa ska utföra tjänsterna till ett självkostnadspris. Utredningen föreslår att ersättningen delas upp i två delar för att nå full kostnadstäckning. En del av styckekostnaden är fast och bestäms för ett visst volymintervall. En del av styckekostnaden är rörlig och varierar med volymen. Den rörliga kostnaden för Arbet s- löshetskassorna under år 2000 har beräknats, genom faktisk utbeta l- ningsvolym år 2000 (1 151 287 enskilda utbetalningar), att bli totalt 15 887 760 kr och den fasta kostnaden genom beräknad volym (uppgift från SO, 1 690 000 enskilda utbetalningar), att bli totalt 10 647 000 kr.

Övrig administration inom en arbetslöshetskassa finansieras med me d- lemsavgifter, några andra intäkter finns inte. Det är därför nödvändigt att arbetslöshetskassorna fullt ut kompenseras för oundgängliga kos t- nadsökningar, varför någon form av indexering vore en rimlig lösning

SOU 2001:81 69

på hur ersättningen årligen ska räknas upp. Ett annat alternativ är att principen om full kostnadstäckning läggs fast och att arbetslöshetska s- sorna varje år inför det budgetunderlag som ska lämnas till regeringen av AMS/tillsynsmyndigheten får möjlighet att redovisa ett sådant u n- derlag för regeringens och riksdagens beslut.

13.3.Form för överenskommelse

Ersättningsformen bör regleras i ett särskilt beslut som föreskriver att arbetslöshetskassorna ska få ersättning för administrationskostnader som uppstår i samband med hantering av utbetalning av aktivitetsstöd i enlighet med fastställd styckekostnad. Det bör även framgå att styck e- kostnaden kan revideras om någon part kan styrka att kostnadsersät t- ningen är missvisande.

Utgångspunkten för ersättningen bör vara en av SO beräknad styc k- kostnad per utbetalning på år 2000: s siffror. Denna styckekostnad ska även kunna anpassas till kostnadsutvecklingen av externa kostnader och en allmän kostnadsökning (t.ex. inflation och generella prissättningar).

För den fasta avgiften bör man även komma överens om en rimlig a v- vikelsevolym till verkligt värde. Om avvikelsen understiger eller öve r- stiger vad som är överenskommet bör detta regleras genom betalningar av aktuell part i slutet av aktuellt år.

Betalningen till arbetslöshetskassorna föreslås ske på olika sätt beroe n- de på om den avser täckning av de fasta eller rörliga kostnaderna. B e- talning av de fasta kostnaderna föreslås ske med en tolftedel av årsb e- loppet månadsvis i förskott. Fördelningen av ersättningen till respektive arbetslö shetskassa föreslås bli baserad på en fördelningsnyckel från SO.

AMS föreslås svara för utbetalningen av den rörliga ersättningen i sa m- band med att medel för arbetslöshetskassorna görs tillgängliga vid u t- betalningen av aktivitetsstöd.

SOU 2001:81 70

14. Förslag till administration för utbetalning av reseersättningar i samband med arbetsmar k- nadspolitiska program

14.1.Rutiner och utbetalningssystem

Till SO har utredningen ställt frågan om arbetslöshetskassorna också vill administrera reseersättningar. Styrelsen inom SO har vid sitt sammanträde den 15 augusti behandlat frågan och beslutat att arbetslö s- hetskassorna inte vill överta administrationen av reseersättningarna. Därför föreslår utredningen att utbetalningarna hanteras i sin helhet av länsarbetsnämnden (via AMS ekonomitjänster) och att försäkringska s- sans hantering upphör. AMS fortsätter att betala resor m.m. från ansl a- get 22:3 Köp av arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader samt tar över ansvaret för utbetalningarna av särskilt stöd till resor m.m. till personer med funktionshinder. Beslut om resor kommer som tidigare att fattas av arbetsförme dlingen.

14.2.Tidsplan

Tidsplanen som föreslås för den nya rutinen avseende resor avviker från tidsplanen för aktivitetsstöd. Utredningen föreslår att delen avseende resor i samband med program behandlas på annat sätt än aktivitetsstöd. Det finns inget hinder att tidigarelägga denna förändring till en tidpunkt före 1/1 2003.

14.3.Konsekvenser

Förslaget förutsätter att AMS får rätt enligt förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd § 16-22 att ersätta kostnader för resor m.m. till pers o- ner med funktionshinder.

Administration med två utbetalare skulle försvinna. I övrigt kommer inte utbetalningsservicen att förändras. Hanteringen sker manuellt hos båda myndigheterna. RFV har redan tidigare föreslagit att AMS ska ta över hela hanteringen av resor i samband med program.

Kontrollerna av att utbetalning sker på rätt sätt (inga dubbelutbetalnin g- ar, kontroll mot regelverk) kommer som tidigare att skötas m anuellt.

AMS har tidigare förklarat sig beredd att ta över hanteringen av stöd till resor för personer med funktionshinder från och med 2002. AMS har redan idag rutiner för en sådan hantering. Särskilt stöd till resor m.m. för personer med funktionshinder svarar idag för ca 13 % av den totala ersättningen för resor. Kostnaden för AMS Ekonomitjänster att överta denna del kommer inte att överstiga RFV:s nuvarande kostnader för denna hantering. Förslaget innebär således att 1,2 miljoner kr per år förs över till AMS när förändringen genomförs.

SOU 2001:81 71

På sikt kan det vara ändamålsenligt att investera i ett IT-systemstöd för denna utbetalningshantering.

SOU 2001:81 72

Källförteckning

Michael Gustavsson, Magnus Svernlöv, Ekonomi & Kalkyler, Stora uppslagsboken. Göteborg: Akelius, 1993.

Nancy Holmström, Ekonomisk uppslagsbok. Falun: Wahlström & Widstrand, 1997.

Göran Widén, KI-analysens grunder. 2: a uppl. M & B fackboksförl a- get ab, 1975.

Effektivare administration av utbildningsbidrag. Riksrevisionsverket 1994:30.

Handledning i prissättning . Riksrevisionsverket, 1993.

Lagrådsremiss: Ökat informationsutbyte mellan arbetslöshetsförsä k- ringen, socialförsäkringen och studiestödet. Stockholm den 26 April 2001

Rätt underlag – rätt beslut , betänkande av Informationsutbytesutre d- ningen

Statens offentliga utredningar SOU 2000: 97, Stockholm 2000.

Statlig revision av arbetslöshetskassorna – bakgrund, övervägande och fö rslag. Finansdepartementet, 2001.

SOU 2001:81 73

Bilagor

1 Dir 2001:52, Utbetalning av aktivitetsstödet sid. 74
2 Antal aktivitetsstöds ärenden per A-kassa sid. 77
3 RFV: s beräkning av avvecklingskostnaden sid. 78
SOU 2001:81 74
Dir nr: Dir. 2001:52
Departement: Näringsdepartementet
Beslut vid regeringssammanträde: 2001-06-07
Rubrik: Utbetalning av aktivitetsstödet

Beslut vid regeringssammanträde den 7 juni 2001.

Sammanfattning av uppdraget

Bestämmelserna om aktivitetsstöd finns i förordningen En särskild utredare tillkallas med utgift att utreda om det är möjligt att effektivisera utbetalningarna av aktivitetsstöd och arbetslöshetsersättning genom att låta en och samma organisation sköta dem. De ekonomiska förutsättningarna för en överföring av utbetalningen av aktivitetsstöd från försäkringskassorna till arbetslöshetskassorna skall analyseras tillsammans med avvecklingskostnader hos försäkringskassorna. Olika modeller för hur arbetslöshet s- kassorna skall ersättas för sina kostnader för utbetalningen av aktivitetsstöd skall redovisas. Utredaren skall vidare kartlägga de förändringar som behöver göras i ersät t- ningssystemen för aktivitetsstöd och arbetslöshetsersättning för att underlätta anpas s- ningen av de båda systemen till varandra.

Bakgrund

En arbetslös person som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska program får ersättning i form av aktivitetsstöd . Detta stöd är lika stort som arbetslöshetsersättningen för dem som har rätt till sådan ersättning. Till dem som inte har rätt till arbetslöshetsersättning lämnas aktivitetsstöd med för närvarande 143 kronor per dag. Aktivitetsstödet betalas nu ut av försäkringskassan medan arbetslöshetsersättningen betalas ut av den arbet s- löshetskassa som den arbetslöse är medlem i eller ansluten till. Förutom aktivitetsstöd kan de som deltar i arbetsmarknadspolitiska program få stöd eller särskilt stöd till resor m.m. Dessa sistnämnda stöd betalas också ut av försäkringskassan.

I vissa fall reduceras aktivitetsstödet och arbetslöshetsersättningen på grund av vissa pensionsförmåner m.m. Reduktionsreglerna för de båda ersättningsformerna är eme l- lertid inte helt lika. Livränta t.ex. reducerar aktivitetsstödet men inte arbetslöshetse r- sättningen.

(1996:1100) om aktivitetsstöd . Bestämmelserna om arbetslöshetsersättning finns i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:239) om arbetslöshet s- kassor samt i förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring och förordningen (1997:836) om arbetslöshetskassor.

I dag finns ett samarbete mellan arbetslöshetskassorna och Riksförsäkringsverket (RFV) vad gäller utbetalning av de olika ersättningarna. Samarbetet sker främst i form av att arbetslöshetskassorna utfärdar intyg om rätten till arbetslöshetsersättning och nivån på denna för personer som skall delta i arbetsmarknadspolitiska program. Int y- gen behövs för att deltagarna skall få rätt belopp i aktivitetsstöd . Försäkringskassorna fattar på grundval av bl.a. dessa intyg beslut om det ekonomiska stödet till individen.

Den 5 februari 2001 infördes betydande förändringar i bestämmelserna för arbetslö s- hetsförsäkringen. Bl.a. infördes en möjlighet för regeringen att fastställa en högre högsta dagpenning under de första 100 dagarna i en ersättningsperiod. Denna möjli g- het har ännu inte utnyttjats utan torde bli aktuell först i samband med en höjning av den högsta dagpenningen från och med den 1 juli 2001. När det gäller dessa första 100 dagar med en högre dagpenning skall en samordning ske mellan arbetslöshetsersät t- ningen och aktivitetsstödet. Ett nytt sanktionssystem för den som t.ex. avvisar ett erbjudet lämpligt arbete har också införts den 5 februari 2001. I stället för att bli helt avstängd från ersättning kan den som tackar nej till det erbjudna arbetet få en tidsb e-

SOU 2001:81 75

gränsad nedsättning av ersättningen. Dessa förändringar ställer, vid ett oförändrat ansvar för utbetalning av de båda ersättningsformerna, starkt ökade krav på främst informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna och försäkringskassorna.

Skrivelse från Arbetslöshetskassornas Samorganisation till regeringen

Arbetslöshetskassornas Samorganisation (SO) föreslog i en skrivelse den 11 januari 2001 föreslagit att arbetslöshetskassorna skall överta hela administrationen av utbeta l- ningarna av aktivitetsstödet. En utgångspunkt för detta, menar SO, skall vara att a r- betslöshetskassorna betalar ut dagpenningen till dem som har beviljats aktivitetsstöd enligt närvarorapporter som deltagaren själv lämnar till kassan, varefter dagpenning betalas ut för den tid som deltagaren varit närvarande under utbildningen. Tid då de l- tagaren t.ex. är sjuk eller hemma för vård av sjukt barn ersätts med sjukpenning r e- spektive tillfällig föräldrapenning från försäkringskassan. Samordning föreslås ske helt i enlighet med bestämmelserna i lagen om arbetslöshetsförsäkring. SO menar att om arbetslöshetskassorna administrerar utbetalningarna av aktivitetsstödet behöver inte några uppgifter lämnas till RFV (försäkringskassorna) inför beslutet om stödets storlek.

Uppdraget

Utredaren skall analysera om utbetalningarna av aktivitetsstödet och arbetslöshetse r- sättningen kan effektiviseras om en och samma organisation sköter utbetalningarna. Målet skall vara att göra hanteringen av utbetalningarna så kostnadseffektiv som mö j- ligt och att underlätta för den enskilde sökanden genom bl.a. kortare handläggningst i- der och färre kontakter med olika organisationer.

En utgångspunkt i analysen skall vara att pröva om detta mål kan uppnås genom att ansvaret för utbetalning av aktivitetsstöd läggs över på arbetslöshetskassorna. De utbetalningsrutiner för aktivitetsstöd som utredaren skall överväga är sådana som så nära som möjligt ansluter till dem som gäller för arbetslöshetsersättning. De utbeta l- ningar som åsyftas här är aktivitetsstöd såväl i form av dagpenning som i form av stöd till resor m.m. vid deltagande i arbetsmarknadspolitiska program eller särskilt stöd till resor m.m. till personer med funktionshinder.

En annan utgångspunkt skall vara att rätten till aktivitetsstöd även i fortsättningen skall vara kopplad till beslut om att få delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Beslut om detta fattas av länsarbetsnämnden. Beslut om aktivitetsstödets storlek bör däremot kunna fattas av arbetslöshetskassan och kunna omprövas, ändras och öve r- klagas i samma ordning som för närvarande gäller för beslut av försäkringskassan i sådana ärenden.

Utredaren skall för att underlätta anpassningen mellan de båda ersättningssystemen kartlägga i vilken mån bestämmelser som påverkar de båda ersättningarnas storlek skiljer sig åt för den enskilde. Det kan gälla reduktioner på grund av bl.a. pension s- förmåner. Utredaren skall föreslå de ändringar som behövs för att i möjligaste mån undanröja dessa skillnader.

RFV och SO har redovisat för Näringsdepartementet vad utbetalningen av aktivitetsstöd kostar hos RFV och försäkringskassorna respektive vad det skulle kosta hos a r- betslöshetskassorna om ansvaret fördes över dit. Redovisningarna pekar på en skillnad i kostnaderna för respektive alternativ. Den uppgivna kostnaden för arbetslöshetska s- sorna är lägre än den som anges för RFV och försäkringskassorna. Utredaren skall utifrån en analys av dessa kostnadsberäkningar bedöma om det är ekonomiskt förde l- aktigt och försvarbart för staten att

föra över utbetalningen av aktivitetsstöd till arbetslöshetskassorna. Vid denna bedö m- ning skall hänsyn tas även

till de avvecklingskostnader som kan uppstå hos RFV och försäkringskassorna vid en förändring. Dessutom skall utredaren ta ställning till de eventuella konsekvenser som överflyttandet av utbetalningen av aktivitetsstödet kan få för kontrollen av att inte

SOU 2001:81 76

dubbla ersättningar betalas ut. Utredaren ska föreslå förändringar som minimerar antalet felutbetalningar samt beräkna kostnader för dessa.

Med hänsyn till att Centrala studiestödsnämnden (CSN), för att kunna fatta korrekta beslut om studiestöd, är beroende av information om utbetalat aktivitetsstöd skall eventuella effekter av överföringen för administrationen av studiestödet belysas.

Utredaren skall i detta sammanhang redovisa modeller för hur staten, vid en eventuell överföring av utbetalningsansvaret, skall ersätta arbetslöshetskassorna för deras kos t- nader för utbetalningen av aktivitetsstöd . Såväl modeller med ett fast pris som med ett rörligt pris bör övervägas.

Utredaren skall redovisa den författningsreglering som ett eventuellt överförande av utbetalningsansvaret för aktivitetsstöd till arbetslöshetskassorna föranleder.

Samråd

Utredaren skall i sitt arbete samråda med Riksförsäkringsverket, Arbetsmarknadsst y- relsen, Arbetslöshetskassornas Samorganisation, Försäkringskasseförbundet och Ce n- trala Studiestödsnämnden.

Utredaren skall hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om a r- betet och ge dem möjlighet att framföra synpunkter.

Redovisning av uppdraget

Uppdraget skall redovisas senast den 15 oktober 2001.

(Näringsdepartementet)

SOU 2001:81 77
Andel aktivitetsstödsärenden per arbetslöshetskassa år 2000
A-kassa   % per A-kassa
00 Alfa-kassan Grundbelopp/143 kr 22,15%
04 Handelsanställdas 5,39%
06 Skogs- och Träfackets 2,98%
07 Musikernas 0,24%
08 Lantarbetarnas 0,79%
10 Livsmedelarbetarnas 2,05%
14 HTF:s 4,15%
16 Bleck och plåtslagarnas 0,03%
19 Transportarbetarnas 2,20%
20 Metallindustriarbetarnas 11,01%
22 Hotell- och restauranganställdas 2,95%
23 Säljarnas 0,22%
25 SIF:s 5,07%
26 Elektrikernas 0,26%
27 Ledarnas 0,87%
28 Målarnas 0,45%
34 Sveriges teaterverksammas 0,23%
36 Byggnadsarbetarnas 3,42%
41 Sveriges arbetares 0,63%
44 Pappersindustriarbetarnas 0,57%
47 Fastighetsanställdas 1,75%
49 Sveriges Fiskares 0,01%
50 Skogs- och Lantbrukstjänstemännens 0,05%
51 Kommunalarbetarnas 14,86%
52 Journalisternas 0,19%
53 Kommunaltjänstemännens 2,43%
54 Petroleumhandlarnas 0,06%
55 Akademikernas 2,20%
56 Småföretagarnas 1,50%
57 Statstjänstemännens 1,82%
58 Försäkringstjänstemännens 0,11%
59 Farmacitjänstemännens 0,02%
60 Finansförbundets 0,29%
61 Svensk Handels och Arbetsgivarnas 0,66%
62 Ak SEKO 2,82%
64 Grafiska arbetarnas 1,03%
65 Försäkringsanställdas 0,17%
66 Hamnarbetarnas 0,03%
67 Industrifackets 3,18%
68 Lärarnas 1,17%
Summa:   100,00%

*) Exklusive 20 000 ärenden Ungdomsinsatser

SOU 2001:81 78

RFV:s KOSTNADSBERÄKNING FÖR AVVECKLING AV AKTIVITETSSTÖD

Om administrationen av aktivitetsstöd flyttas från RFV och försä k- ringskassorna till arbetslöshetskassorna beräknas kvarvarande kostn a- derna hos RFV/försäkringskassorna enligt följande. För år 0 redovisas samma siffror som lämnats ovan för år 2000 som totala kostnader.

Tabell. Om administrationen av aktivitetsstöd ska flyttas från försä k- ringskassorna har RFV/försäkringskassorna följande kostnader kvar.

Kostnad för År 0*)   År 1*)   År 2*)
      Mkr    
    Mkr     Mkr
         
           
1. personal   80,1   80,1  
             
2. IT   6,4   2,8 0,5
3. Lokaler          
4. Porto, telefon   4,0   0 0
5. Övrig drift          
6. Avskrivning          
7. Indirekta kostnader   75,3   75,1 74,1
Summa   165,8   158 74,6
             

Om de nuvarande reglerna ska gälla i övrigt utom vad avser utbetalare kvarstå enligt nedan resursbehov hos försäkringskassorna även efter År 1 för godkännande av sjukp e- rioder, m.m. Därtill tillkommer kostnader för utveckling av IT-stöd för registr e- ring/överföring av godkända sjukperi oder, m.m. till a-kassorna (ny information)

8. Godkännande av     26
sjukperioder m.m.        
         
9. Porto     1 Mkr 1 miljoner kr
       
10. IT-stöd för ny      
information för:        
- registrering för      
återrapportering/        
överföring     6 mkr  
-drift/förvaltning     1,5 mkr 1,5 mkr
         
TOTALA        
KOSTNADER     166,5 Mkr 103,1 Mkr
           

Eftersom det är en öppen fråga om arbetslöshetskassorna ska hantera godkännande av sjukperioder och tillfällig vård av barnperioder, m.m. eller inte har kostnaderna för den hanteringen särredovisats i tabellen.

SOU 2001:81 79

Enligt ovanstående redovisning av kostnaderna för aktivitetsstöd ökar kostnaderna med 0,7 mkr år 1 jämfört med år 0 om godkännande av sjukperioderna m.m. ska vara kvar hos försäkringskassorna. År 2 min s- kar kostnaderna med 63,4 mkr jämfört med år 1.

Nedan lämnas förklaring till uppgifterna i tabellen .

*) År 0 avser kostnaderna före tidpunkten för uppsägning av personalen, År 1 avser kostnaderna under uppsägningstiden och År 2 avser kostnaderna året efter uppsä g- ningstiden och för tid därefter.

1.Vid försäkringskassorna arbetade ca 282 årsarbetare med aktivitetsstöd enligt tidredovisningen under år 2000. Vid försäkringskassorna är det endast persona l- kostnaden som direkt kommer att påverkas om administrationen av aktivitetsstöd upphör. Personalkostnaden utgjorde under år 2000 80,1 mkr. Minskningen av personalkostnaderna sker med ett års fördröjning p.g.a. uppsägningstiden. År 2 bortfaller kostnaderna för beräkning av aktivitetsstödets storlek och utbetalning. Kvarvarande resursbehov tillkommer enligt punkt 8 nedan för godkännande av sjukperioder m.m.

2.Här anges de faktiska kostnaderna för drift, förvaltning och kommunikation e x- klusive porto för år 0. År 1 bortfaller kostnaderna för beräkning av aktivitetsst ö- dets storlek och utskick av beslut. Viss avvecklingskostnad av dessa rutiner/funktioner tillkommer. Därtill bortfaller kostnaderna för utbetalningsfunkti o- nerna. Däremot finns kostnaderna för historik, kontrolluppgifter, m.m. kvar. År 2 och för tid därefter avser kostnaderna aviseringarna om anvisningar från länsa r- betsnämnden/arbetsförmedlingen för vilande SGI/studietids SGI, historik, m.m.

3.Samma redovisningsprincip som för kostnaderna år 2000.

4.Kostnaderna för porto upphör år 2 utom vad avser godkännande av sjukperioder enligt punkt 9.

5.Samma redovisningsprincip som för kostnaderna år 2000.

6.Samma redovisningsprincip som för kostnaderna år 2000.

7.Indirekta kostnaderna som avser administrativa stödfunktioner (ledningsfunktion, personalfunktion, ekonomifunktion m.m.) kommer inte minska även om administrationen av aktivitetsstöd upphör.

8.Beräknat resursbehov hos försäkringskassorna för godkännande av sjukperioder, tillfällig vård av barn, m.m.

9.Portokostnader för utskick av försäkran till deltagare för sjukperioder, ko n- trolluppgift, m.m.

10.Utveckling av IT-stöd för registrering och överföring av godkända sjukperioder till arbetslöshetskassorna samt drift och förvaltningskostnader. De gällande re g- lerna innebär att både Riksförsäkringsverket och en eventuell ny utbetalare måste ha fullständig information om och när aktivitetsstöd ska utgå för att försäkring s- kassan ska kunna pröva frågor om sjuk- och tillfällig vård av barn perioder, m.m. under aktivitetsstödsperioden. Detta innebär en engångskostnad om ca 6 miljoner kronor för att utveckla en ny informationsöverföring mellan den nya utbetalaren och RFV samt en årlig kostnad om 1,5 mkr för produktion och förvaltning för godkända sjukperioder, m.m. De beräknade kostnaderna är översiktliga. Närmare beräkning kan inte ske förrän förutsättningarna är klarlagda.