karriärvägledning.se.nu

Sammanfattning &

goda exempel

Utbildningsdepartementet

SOU 2001:46

Sammanfattning

Sammanfattning av huvudbetänkandet karriärvägledning.se.nu (SOU 2001:45)

Samhällets syn på kvalifikation, utbildning och kunskap samt relationerna däremellan håller på att förändras radikalt. Det direkta sambandet mellan utbildning och produktion är inte längre lika tydligt som tidigare. Tillgången till nya verktyg och nya kunskaper liksom sättet att organisera utbildningen skapar förutsättningar för denna förändring. Informationstekniken och den ökade användningen av Internet öppnar nya möjligheter på utbildningsområdet. Lärande och kompetensutveckling kommer att pågå på många olika håll och i många olika former varav den formellt arrangerade utbildningen endast utgör en del.

Mot bakgrund av utvecklingen av det livslånga och livsvida lärandet har jag valt att anlägga ett helhetsperspektiv på vägledningen och dess roll i samhället. Den bedömning jag gör är att vägledningen måste ses i ett större sammanhang än det snävare skolperspektivet och att individens behov av vägledning är både växande och återkommande under olika perioder i livet. Vägledningen måste också sättas i relation till internationaliseringen och en ökande mobilitet.

Dagens trender pekar mot en tydlig och kraftig riktningsförändring från institution och kollektivism till individ och individuella lösningar. En sådan perspektivförskjutning kommer att få stora konsekvenser för den framtida vägledningen och kommer att kräva omprövning av förhållningssätt, metoder och tekniker. Andra faktorer som kan påverka omfattning och inriktning av vägledningen är bl.a. ökad valfrihet, självbetjäning, e-service, mångfald och privatisering.

Mina utgångspunkter för utredningen har varit att alla oavsett ålder och sysselsättning bör ha tillgång till en god vägledning. Det är också den grund på vilken jag bygger mina förslag som jag sammanfattar nedan i åtta områden som var och ett behandlas utförligare under motsvarande kapitel.

Karriärvägledning och karriärportfölj

Trenden är att utbildningar i allt högre grad skräddarsys utifrån individuella behov. Det handlar inte om att välja hela utbildningar utan i stället att plocka delar av program. Det livslånga lärandet innebär en expansion av individens ansvar för utbildning och lärande. Mot bakgrund av betoningen av lärande och kunskapssökande synes mig benämningen studie- och yrkesvägledning vara för snäv och inte längre relevant. Jag föredrar ett begrepp som bättre motsvarar en aktiv och ansvarstagande individ och väljer därför att i stället för studie- och yrkesvägledning använda beteckningen karriärvägledning . I konsekvens härmed används fortsättningsvis även karriärvägledare och andra sammansättningar med ordet karriär.

Karriär skall förstås i betydelsen individens samlade meriter och erfarenheter av såväl utbildning i alla dess former som arbete och annan kompetensgivande verksamhet som exempelvis medborgerliga engagemang, uppdrag inom organisationer och föreningar. Karriär är ett begrepp som jag i hög grad kopplar till individens egna behov och utveckling i motsats till samhällets behov. Ordvalet kan av vissa uppfattas som ett negativt begrepp men jag lägger inte någon sådan valör i ordet.

Fokuseringen på individens behov, det fria valet och det egna ansvaret gör att återkommande dokumentation av kunskaper, färdigheter, erfarenheter, motivation och personliga förutsättningar blir viktig i det livslånga lärandet. Jag tar i avsnittet upp portföljmetoden som ett gott exempel på hur eleverna kan följa sin egen utveckling och förbättra sin förmåga till reflexion. Metoden innebär också en förändrad arbetsroll för lärarna som i högre grad blir handledare i stället för föreläsare.

Jag bedömer att portföljmodellen kan vara ett viktigt verktyg i karriärvägledningsarbetet. Samtal går att genomföra i alla åldrar. Redan i förskolan kan de första stegen tas i en process som kan leda fram till kommande val då det gäller studier eller annan verksamhet. Tillsammans med kamrater kan studiebesök genomföras och grupparbeten utföras med tydlig inriktning på närsamhällets utformning och näringslivets krav på framtida behov av arbetskraft.

Portföljmetoden kan användas från förskola till gymnasiet i alla skolformer. Karriärmappen / portföljen kan omvandlas till en yrkesmapp/portfölj.

- 4 -

Definition av karriärvägledning

Jag har valt att gö ra en definition av karriärvägledning som är generellt utformad och bö r kunna användas i alla vägledningssammanhang.

En oberoende och opartisk karriärvägledning utgår från individens behov, oavsett dennes ålder och sysselsättning. Den offentliga karriärvägledningen skall erbjuda den enskilde individen verktyg och metoder fö r att

• sö ka information och kunskap samt orientera sig om utbildningar, praktik och arbetsmarknad,

•	identifiera och formulera sina behov, intressen och fö rutsättningar,

• gö ra ett urval av relevanta åtgärder,

•	kunna ta ansvar fö r sin egen karriärprocess,

• se mö jligheterna till att fö rverkliga sina idéer och tillgodose sina behov.

Definitionen utgår i hö gre grad från individens egna behov och mindre från det omgivande samhällets.

Ett Internetbaserat informationssystem

En nationell kartläggning och ett samrådsfö rfarande som utredningen genomfö rt visar att behovet av vägledning via Internet, både till studier och yrke, ständigt växer. Utnyttjandegraden av befintlig nätservice ö kar i snabb takt och antalet aktö rer växer med efterfrågan, snabb teknikutveckling och ö kad tillgång till verktygen. De erfarenheter som jag har dragit av samrådsfö rfarandet och de internationella studier som jag tagit del av talar fö r att vinstfö rdelar kan nås genom utvecklande av ett IT-baserat system fö r vägledning.

Jag lägger därfö r ett fö rslag om att ett gemensamt IT-system fö r karriärvägledning utvecklas i samarbete mellan berö rda nationella aktö rer och att en nationell kommitté tillsätts med huvuduppgift att under en period om två till tre år bygga ut informationssystemet samt under samma period vara driftsansvarig fö r detta.

Ett visst initialt arbete har redan utfö rts och fö rslag diskuterats. Av hänsyn till den snabba utvecklingen på området finner jag det viktigt att det redan påbö rjade arbetet skyndsamt kan fortsättas i samverkan mellan de aktö rer som visat intresse fö r att driva utvecklingen vidare.

Jag har gjort bedö mningen att en period om två till tre år skulle vara lämplig fö r genomfö randet av kommittéarbetet med tanke på uppgiftens omfång, behovet av att utarbeta prototyper samt att bedriva en viss fö rsö ksverksamhet innan ett gemensamt IT-baserat karriärvägledningssystem kan fungera självständigt.

Lag om främjande av karriärvägledning

I mina iakttagelser av karriärvägledningen i skolväsendet idag har jag noterat att det saknas ett helhetsgrepp på verksamheten. Vägledning i det livslånga lärandet synes vara ett område som sällan återfinns på den kommunala dagordningen.

Fö r att tydliggö ra kommunernas samordningsroll fö r karriärvägledningen lägger jag ett fö rslag till att en lag stiftas som reglerar kommunernas främjande av en samordning av karriärvägledningen samt individens rätt till en avgiftsfri sådan.

Trots fö rutsebara svårigheter med en lagstiftning avseende kommunernas fö rvaltning har jag funnit anledning att fö reslå en sådan. Jag har gjort bedö mningen att man härigenom kan uppnå den starkare styrning som behö vs fö r att tillgodose att uppställda mål fö r verksamheten uppnås.

Genom att fö reslå en lagstiftning hoppas jag på en hö gre grad av medvetenhet i kommunerna om skyldigheten att tillhandahålla en kostnadsfri och oberoende karriärvägledning fö r kommuninvånarna. Dessutom skapas garantier fö r att alla som så ö nskar får tillgång till karriärvägledning.

Översyn av skollagen

Strikt krav på avlagd yrkesexamen fö r anställning som karriärvägledare inom det offentliga skolväsendet finns inte fö r närvarande. Jag ser det som en stor nackdel fö r karriärvägledningen i framtiden, med det stora ansvar som fö rväntas läggas på karriärvägledarna i samband med bl.a. det livslånga lärandet, att man inte vid rekryteringen till tjänster ställer krav på adekvat utbildning av de sö kande. Jag fö rutser även att framtidens karriärvägledare skall ha ansvar fö r handledning av ö vriga personalgrupper inom olika verksamheter. Jag lägger därfö r ett fö rslag om att kravet fö r att få anställas som karriärvägledare i det offentliga skolväsendet skall vara avlagd yrkesexamen som karriärvägledare samt att Kommittén fö r ö versyn av skollagen m.m. ges i uppdrag att ö verväga en fö rfattningsändring.

- 5 -

En kommunal plattform

I kapitel 7 lägger jag fö rslag beträffande organisation av den offentliga karriärvägledningen där kommunerna får en viktig roll som samordnare. Jag utgår från att huvudansvaret fö r att individen får den karriärvägledning han/hon har rätt till ligger på den kommunala fö rvaltningen. Detta ger fö rutsättningarna fö r en infrastruktur och en god miljö fö r karriärvägledningen. En sådan miljö kan se olika ut beroende på lokala fö rutsättningar och behov. Det grundläggande är att den enskilde medborgaren skall besparas kontakterna med många olika myndigheter genom att man tillskapar samordning och samverkan av det slag som fö rekommer i vissa andra länders vägledningsservice.

Under detta avsnitt fö reslår jag att en organisatorisk enhet – en kommunal plattform – skapas där så bedö ms lämpligt. Denna plattform utgö r den organisatoriska hemvisten fö r kommunens offentligt anställda karriärvägledare. Den kommunala plattformen skall vara oberoende och neutral i fö rhållande till arbetsgivare, arbetsliv och utbildningsanordnare.

Modellen med plattformskonstruktion torde vara tillämpbar i alla sammanhang där man ö nskar stö dja samverkan mellan olika myndigheter, organisationer, intresseinriktningar och enskilda yrkesutö vare med likartade uppdrag.

Nationell samordning

De fackliga organisationer som organiserar studie- och yrkesvägledare inom utbildningsväsendet och Arbetsmarknadsverket samt Sveriges Vägledarfö rening har fö reslagit att ett Nationellt Råd fö r Vägledning inrättas i Sverige.

Jag konstaterar att det fö r att mö ta individens behov av karriärvägledning behö vs samordning av verksamheter på alla plan, således även på nationell nivå.

Enligt min bedö mning är det främst fö rslaget om en samordning av internationella vägledningsfrågor som bäst lämpar sig fö r att hanteras inom ramen fö r en sammanhållande organisation av rådskaraktär.

Under mitt utredningsarbete har jag studerat sammanhållande organisationer fö r bl.a. internationella karriärvägledningsfrågor. Jag har funnit att en sammanhållen organisation kan ha en gynnsam inverkan på arbetet och ge respektive nation en starkare ställning genom att redan i det egna hemlandet ha en gemensam huvudman fö r frågorna. Jag fö reslår att en sammanhållande organisation – ett nationellt centrum fö r karriärvägledning med särskild inriktning på internationella frågor – skapas med sikte på att träda i funktion den 1 juli år 2002 samt att en arbetsgrupp snarast tillsätts fö r att fö rbereda inrättandet av ett sådant centrum.

Arbetsgruppen bö r vara av interdepartemental karaktär med fö reträdare fö r berö rda huvudmän, främst från utbildnings- och arbetsmarknadssektorerna och gruppens arbete skall bedrivas parallellt med den fö reslagna IT-portal- kommittén och i samråd med denna.

Utbildning till karriärvägledare

Det är viktigt att karriärvägledning är och fö rblir en egen, yrkesinriktad utbildning som leder till en yrkesexamen. Den grundläggande hö gskoleutbildningen till karriärvägledare bö r omorganiseras och fö rlängas till att omfatta 140 poäng. Den nya strukturen bö r frångå den relativa bundenhet som hittills har rått inom utbildningen och skapa mö jligheter fö r stö rre grad av valfrihet och fö rdjupning. Utbildningen bö r i hö gre grad kunna utnyttjas fö r kompetensutveckling av breda grupper i samhället. En bred och flexibel grund skall utgö ra basen fö r lämpliga fö rdjupningar alltefter intresseinriktning och tilltänkt verksamhetsfält.

Jag gö r också bedö mningen att det är nö dvändigt med en fö rstärkning av forsknings- och utvecklingsarbetet avseende karriärvägledning fö r en positiv utveckling av yrket, dess status och attraktionskraft i ett såväl nationellt som internationellt perspektiv. Därfö r fö reslår jag att den grundläggande hö gskoleutbildningen till karriärvägledare skall utformas så att den ger direkt behö righet till forskarutbildning.

Finansiering av förslagen

Mina fö rslag beräknas inte medfö ra några omedelbara kostnadsö kningar. De torde i huvudsak kunna genomfö ras genom en omfö rdelning av befintliga resurser. Genom exempelvis en utveckling och utbyggnad av kommunala plattformar bö r nuvarande kommunala och statliga vägledningsresurser kunna användas effektivare i verksamheten.

En utveckling av vägledning på Internet bö r, i likhet med motsvarande utvecklingsprojekt i Finland, klart falla inom ramen fö r villkoren fö r EU:s strukturfonder och därmed skulle en betydande del av kostnaden kunna delfinansieras med medel från Svenska ESF-rådet. I ö vrigt bö r respektive huvudaktö rer, AMS, Hö gskoleverket och Skolverket, kunna reservera medel fö r verksamheten.

En utbyggnad av utbildningen till karriärvägledare sker på sikt och bö r kunna genomfö ras inom ramen fö r ordinarie anslag.

- 6 -

• g o d a e x e m p e l •

Goda exempel

Karriärvägledningen organiseras på många olika sätt i landet. I flera kommuner har man valt samverkansformer mellan vägledningsansvariga som påminner om den organisation jag beskrivit i mina fö rslag. Fö r att belysa de mö jligheter som finns har jag valt att presentera tolv verksamheter som kan betraktas

som goda exempel. De projekt som beskrivs har valts ut med hänsyn till geografisk spridning och representerar såväl storstad som mindre orter.

Somliga av verksamheterna har lång erfarenhet och har infö rlivats på ett bra sätt i organisationen medan andra nyligen inletts och ännu sö ker sin slutgiltiga utformning. En av verksamheterna har under tiden fö r utredningsarbetet lagts ned, men jag finner projektet innovativt och anser att det hade ett angreppssätt som det är värt att sprida kännedom om.

Exempelsamlingen är ingalunda uttö mmande. Syftet är främst att på ett konkret sätt beskriva vad som sker på karriärvägledningsområdet inom ramen fö r det livslånga lärandet och att ge näring åt nya idéer och metoder.

Stockholm i juni 2001

Ingegerd Sahlström

Särskild utredare

- 7 -

• g o d a e x e m p e l •

Regionalt råd utvecklar vägledningen

I Gävleborgs län finns sedan 1999 ett regionalt vägledningsråd som träffas tre gånger per termin. Syftet är att upprätthålla och utveckla vägledningen inom skolan och Arbetsförmedlingen i länet.

I rådet finns skola, Arbetsförmedlingen, Länsarbetsnämnden, SACO, TCO, SAF, LO och Högskolan representerade.

Rådet arbetar fö r rättvis och fri tillgång till individanpassad vägledning genom hela livet. Vägledningen ska utfö ras av kompetenta studie- och yrkesvägledare.

Ett annat viktigt mål är att ö ka samverkan mellan utbildning och arbetsliv.

–Rådet ska stö dja nätverk och organisationer som jobbar med studie- och yrkesvägledning. Dessutom ska vi arbeta fö r att samordna fortbildnings- och utbildnings-

insatser, berättar Kalle Wahlströ m, ordfö - rande i rådet och tillika SSA-sekreterare i Gävle kommun.

Målet är också ett samordnat utvecklingsarbete kring studie- och yrkesvägledning. Man strävar efter att gö ra vägledningen känd och synlig, och härigenom stärka yrkesrollen. Dessutom verkar man för studie- och yrkesvägledande insatser på arbetsplatser och andra instanser.

Visar att vägledning

kan bidra till ökad tillväxt

Rådet ska fungera som ett rådgivande organ till myndigheter i Gävleborgs län när det gäller studie- och yrkesvägledning.

–Vi vill påvisa hur vägledning kan bidra till ö kad tillväxt. Rådet ska också påverka kvaliteten och utveckla informationen i frågor rö rande länets utbildningsväsende, fortsätter Kalle Wahlströ m.

• Det regionala vägledningsrådet, Gävleborgs län

• Kontaktperson: Ordförande Kalle Wahlström, tel 026-17 92 25

•E-mail: kalle.wahlstrom@gavle.se

• Hemsida:

www.kunly.soderhamn.se/regvl

De huvudsakliga arbetsmetoderna är konferenser, skrivelser och hemsidan med webbforum.

Vägledningsrådet har inga ekonomiska resurser. Vid eventuella kostnader (exempelvis vid konferenser) har de olika representerade organisationerna i vägledningsrådet stått fö r kostnaderna.

Ett konkret resultat av rådets arbete är den arbetsmarknadsdag för länets vägledare, som anordnades i november 2000.

–Vi ser stora utvecklingsmö jligheter i framtiden! avslutar Kalle Wahlströ m.

- 8 -

• g o d a e x e m p e l •

Kommunen har samlat resurserna för vägledning

Kommunen och näringslivet i Lidköping samverkar sedan flera år för att öka tillväxten lokalt. Nu har man valt att samla kommunens resurser för studie- och yrkesvägledning för att öka tillgängligheten och underlätta kunskapsöverföring mellan myndigheterna.

Projektet har fått namnet Vägledningshuset och är tänkt att vara en mötesplats alla inblandade.

–Viktiga begrepp som lever i projektgruppen är ”hö gt i tak”, ”många bollar i luften”, flexibilitet och avsaknad av jante-lag, berättar Janice Ljungströ m.

Kunden lotsas direkt till rätt person, fö r här sitter Komvux, Kunskapslyftet, Arbetsfö rmedlingen och gymnasiet under samma tak.

Här får kunderna kunskap om utbildningsvägar och arbetsmarknadens behov samtidigt som näringslivet får stö rre mö j- lighet att säkra framtida rekryteringsbehov och därmed en god tillväxt i kommunen. Diskussioner sker bland annat i branschgrupper.

Ett forum för utbyte

Vägledningshuset samordnar dessutom intern kompetensutveckling och har blivit ett forum för kunskaps- och informationsutbyte fö r alla vägledare i kommunen.

Den personal som är kvar ute på skolorna ingår på det här sättet också i projektet, som pågår fram till sista juni 2001.

–Alla inblandade ser positivt på det här sättet att arbeta, uppdragsgivarna ser vinster fö r den egna verksamheten och alla har ett gemensamt ansvar fö r vägledning i kommunen, säger Janice Ljungströ m.

Varje vägledare är organisatoriskt kvar hos sin arbetsgivare, som har kvar det fulla arbetsgivaransvaret.

En projektledare är anställd och arbetstiderna har anpassats till kundernas behov.

Stor egen frihet

–Vägledningshuset är politiskt fö rankrat, har en noga genomtänkt projektplan med tydliga delar och stor egen frihet. Kommu-

nens filosofi är att driva vägledning långt ner i åldrarna; från grundskola ö ver gymnasiet till Komvux.

Vägledningshuset är en del i denna vägledningspolitik, berättar Janice Ljungströ m.

Man samarbetar med Hö gskolan ”online” och med rektorer vid gymnasieskolan när det gäller upplägg av vuxenstuderandes upplägg av studierna. CSN finns på plats i ansö kningstider.

Ett brett utbud

Man erbjuder ett brett utbud av studie- och yrkesvägledning fö r alla åldrar.

Här erbjuds självservice, individuell vägledning (både drop-in och tidsbokad) och gruppinsatser.

Kunden sö ker själv information om yrken, olika utbildningssystem och arbetsmarknad, utlandsstudier och utlandspraktik, studiefinansiering, stipendier, fonder, arbetsmarknadens trender och prognoser inklusive lokala framtidsfrågor. Informationen finns både skriftligt och i datorn.

Individen styr

–Individens intresse, mål och delmål styr vägledningen. Vi måste ta hänsyn till nya snabba fö rändringar inom utbildningsvärlden, som innebär flera vägar till samma mål, berättar Janice Ljungströ m.

Vägledarna är noga med att lägga ansvaret hos individen, de fö rsö ker motivera denne att agera. Kunden ska ”få smak” på mö jligheten att lära fö r livet och vägledaren fungerar som bollplank.

Styrgruppen för verksamheten har regelbundna träffar där man diskuterar hur arbetet fortskrider i projektet utifrån syfte, mål och åtgärder.

–Klimatet är väldigt lyhö rt och arbetsgruppens upplevelser och erfarenheter får gehö r, menar Janice Ljungströ m.

–Vi har de ekonomiska ramar vi behö - ver fö r att skapa en bra verksamhet, tillägger hon.

82 procent

fick den hjälp de behövde

Enligt en mätning har Vägledningshuset i genomsnitt 15 besö k per dag. Under en vecka hö sten 2000 gjordes dessutom en

• Vägledningshuset i Lidköping

• Kontaktperson: Janice Ljungström tel 0510-771462

•E-mail: janice.ljungstrom@lidkoping.se

enkätundersö kning fö r att kartlägga kundstruktur och omdö men.

Totalt gjordes då 87 besö k, 57 valde att delta i undersö kningen. Av dessa tyckte 82 procent att de fick den hjälp de behö vde. Av kunderna arbetade 40 procent, 28 procent var arbetssö kande och 16 procent studerande.

Sju procent av besö karna var i åldern upp till 19 år, 30 procent var 20-25 år , 33 procent var 26-35 år och 30 procent var 36- 55 år. Den här veckan var ingen kund ö ver 55 år.

Tips via Arbetsförmedlingen

35 procent av kunderna hade den aktuella veckan fått tips om Vägledningshuset genom Arbetsförmedlingen, 12 procent genom Komvux, fem procent via Kunskapslyftet, lika många genom gymnasieskolan medan 16 procent fått informationen genom släkt och vänner.

16 procent hade sett en annons i tidningen. Hemsidan var då inte igång ännu.

–Att dö ma av enkäten når man främst målgruppen genom information på skolor och via annonser, kommenterar Janice Ljungströ m.

I framtiden hoppas personalen att Vägledningshuset får mö jlighet att vara en del i individens kompetensbank då denne behöver högre grad av ”hjälp till självhjälp”.

Möjlighet till utveckling

–Vi anser det viktigt att vägledare inte stagnerar i sin roll utan att man får och ges mö j- lighet att fö lja samhällets utveckling.

–Medarbetarna trivs mycket bra. Vi har själva mö jlighet att skapa arbetssättet, vi får arbeta självständigt med ett tydligt mål, avslutar Janice Ljungströ m.

Under 2001 kommer projektet utvärderas av extern konsult.

- 9 -

• g o d a e x e m p e l •

Ger kunden

makten över sina val

Infotek Rådhuset i Umeå ska vara ett vägledningshus som genomsyras av liv, rörelse och kreativitet. Ett hus där studie- och yrkesvägledningen står i centrum, utvecklas och görs tillgänglig för alla. Här ska olika myndigheter, utbildningsanordnare, företagare, kunder och vägledare träffas och hitta nya vägar. Ett hus där teman, workshops, gruppaktiviteter och enskilda samtal ingår i verksamheten på ett naturligt sätt.

Så lyder visionen och man har definitivt kommit en god bit på vägen. Målet är att kunden ska stå i centrum och uppleva att information och personalens kunskap är aktuell, pålitlig och lättillgänglig. Personalens fö rhållningssätt ska präglas av respekt, ö ppenhet och servicekänsla.

Ett vägledningscentrum

Infotek Rådhuset är ett vägledningscentrum fö r studiefinansiering, utbildningar, arbetsmarknad och yrken.

Här finns information i alla varianter; muntlig, skriftlig, visuell och databaserad. Vägledningen ska stimulera kunden att själv sö ka och finna ö nskad information.

–Personalen vidgar besö karens perspektiv fö r att på så sätt underlätta fö r denne att fatta väl ö vervägda beslut, fö rklarar Tore Mannberg, ledningsgruppens ordfö rande.

”Drop-in” tillämpas, här kan kunden komma och gå som hon vill. Hon behö ver inte boka tid och det fö rs inte några personakter. Kunden kan själv bestämma vad hon vill gö ra under sitt besö k och hon tar själv kontakt med personalen om det behö vs.

Kundundersökningar visar att kunderna är positiva

Kundernas erfarenheter av verksamheten är positiva, det visar genomfö rda kundundersö kningar.

En majoritet anser att personalen är serviceinriktad och har ett professionellt arbetssätt. Personalen uppfattas som kompetent

– i detta ligger också fö rmågan att bedö ma när man som personal ska ”gripa in” och bistå.

Kunderna uppskattar att själva få välja i vilken utsträckning man behö ver hjälp. Att på egen hand kunna klara sin studie- och yrkesvalsprocess tycks vara centralt. Flera kunder uppskattar att vägledningsprocessen på det här sättet har ”blivit synlig” fö r dem.

Projektet har nu permanentats

Verksamheten startade som ett treårigt projekt 1997 och har nu permanentats. Arbetsfö rmedlingen, Umeå kommun, Umeå universitet och CSN samverkar och har personal på plats. Ä ven AF Utland och Kunskapslyftet finns samlokaliserade här och samarbetet är väl utvecklat.

–Våra samarbetspartner ser infoteket som en kvalitetshö jning och ett bra komplement till sina ordinarie verksamheter. Vi både avlastar och kompenserar ö vrig studie- och yrkesvalsverksamhet i kommunen. Fö rutsättningarna fö r fortsatt och utvecklad samverkan är mycket goda, säger Tore Mannberg.

Den samlade kompetensen och god tillgänglighet på en ”neutral arena” är stommen. Det centrala läget mitt i staden är också en viktig grund.

Tillgängligt för alla, oavsett bakgrund

–Infoteket ska vara tillgängligt fö r alla, oavsett ålder eller utbildnings- och yrkesbakgrund, menar Tore Mannberg.

Glenn Tobiasson och Staffan Ö berg på Infoteket berättar att vägledarens viktiga roll i ”det livslånga lärandet” blir tydlig på Infotek Rådhuset.

Stora och genomgripande fö rändringar sker i snabb takt i samhället idag. Yrken kommer till, fö rsvinner och fö rändras. Fasta jobb ersätts av projektanställningar och ”just-in-time arbeten”.

Prognoserna över arbetsmarknad och yrken blir allt osäkrare. Kraven på de anställdas kunskap fö rändras. Många kommer att behö va återkommande utbildningar under livet.

Behovet av information om utbildning, yrken och arbetsmarknad ö kar samtidigt som informationen blir alltmer komplex och svårö verskådlig.

–Här kan vi ge en sammanhållen och

• Infotek Rådhuset, Umeå

• Kontaktpersoner: ledningsgruppens ordf.

Tore Mannberg, tel 090-15 15 13, Glenn Tobiasson, Staffan Öberg tel 090-15 17 61

•E-mail: infotek.radhuset@infotek.umea.se

lättillgänglig bild av hela utbildningsväsendet och mö jligheterna på arbetsmarknaden, säger Glenn Tobiasson.

Kunderna ska arbeta självständigt och ta ansvar fö r sina val. Det innebär att den personliga kontakten mellan vägledare och besö kare minskar samtidigt som lokalernas utformning ö kar i betydelse.

–Vi vill komma ifrån den traditionella vägledningen där en kund står utanfö r en dö rr och knackar på fö r att komma in till vägledarens kontor, där denne sitter bakom sitt skrivbord med bilder av familjen. Vi strävar istället efter att skapa en miljö där våra besö kare kan arbeta med sitt val på sina egna villkor, säger Staffan Ö berg.

Tillgång till

ständigt aktuell information

Databaser och dataprogram har gett personalen tillgång till en stor mängd, ständigt uppdaterad information. Informationsbearbetande program av typen intressetester har ö ppnat nya mö jligheter.

I kunddatorerna finns vägledningsprogram, intressetester och informationsdatabaser av olika slag. Dessutom finns handlingsplaner som ger en rö d tråd på resan mot målet. Alla kunddatorer har en fast uppkoppling mot Internet.

–Samtidigt är det många som ö nskar enskilda samtal. Fö r att kunna tillmö tesgå dessa ö nskemål skulle vi behö va stö rre lokaler och mer personal, något som kräver utö kade resurser, hävdar Glenn Tobiasson.

1000 besök per vecka

Infoteket har ungefär 1000 besö kare varje vecka. Den genomsnittlige kunden ä r

- 10 -

• g o d a e x e m p e l •

Över gränserna

för kundernas bästa

I Helsingborg är det enkelt att få vägledning. Det är bara att kliva rätt in från gatan i centrala stan; in i stora, ljusa lokaler. Här står datorerna på rad för den som vill surfa runt på egen hand, men här finns också många studie- och yrkesvägledare för den som vill ha personlig rådgivning och service. Man behöver inte beställa tid.

–Vi är helt oberoende av utbildningsanordnarna. Hit kommer man fö r att informera sig om olika utbildningsvägar och få hjälp med att bedö ma var man står i fö rhållande till arbetsmarknadens krav. Sedan bestämmer man själv, säger Stefan Hansson, chef fö r Vägledningshuset.

I Vägledningshuset fö rekommer ingen myndighetsutö vning och ingen dokumentation av den enskilde besö karen.

Nära samarbete

Däremot fö rekommer ett mycket nära och väl fungerande samarbete mellan de båda huvudmännen fö r projektet, Utvecklingsnämnden och Arbetsfö rmedlingen. I lokalerna på Karl Krooks gata (mitt emot ett annat informationscentrum, Stadsbiblioteket) arbetar studie- och yrkesvägledare från de båda samarbetsparterna sida vid sida.

Tillsammans erbjuder de en bred och djup kompetens, till gagn fö r de arbetssö - kande, anställda och skolelever som kommer in fö r att diskutera yrkesval, studie-

planering eller framtidsplaner i stö rsta allmänhet.

–Lägg till detta att såväl kurator och arbetspsykolog som representanter fö r utbildningsanordnare, Hö gskolan, näringslivet och CSN tidvis finns på plats och bilden av ett komplett smö rgåsbord växer fram, menar Stefan Hansson.

I styrgruppen fö r Vägledningshuset finns representanter fö r både Arbetsfö rmedlingen och Helsingborgs stad. Samverkan med andra intressenter – myndigheter, skolor, fö retag, organisationer – sker i regelbundna, schemalagda informationsmö ten eller nätverksträffar.

Intresset håller i sig

Det har gått två och ett halvt år sedan Vägledningshuset drog i gång. Att behovet fanns visade sig omedelbart och intresset håller i sig.

–Vi har fortfarande flera hundra besö - kare i veckan. Ja, snittet ligger faktiskt på dryga tusentalet. Så många som 97 procent är nö jda med den service de får, konstaterar Stefan Hansson stolt.

Målen fö r Vägledningshusets verksamhet är hö gt satta. Ett är att bidra till att årligen minska den ö ppna arbetslö sheten med 1,5 procent, ett annat att bidra till att 75 procent av deltagarna i den kommunala vuxenutbildningen antingen arbetar eller studerar tre månader efter avslutad utbildning.

På Vägledningshuset blir vägledarens roll i det livslånga lärandet central. Att på

• Vägledningshuset i Helsingborg

• Kontaktperson: Projektledaren Stefan Hansson, tel 042-176154 eller 0703-188616

•E-mail: stefan.hansson@uvn.helsingborg.se

• Hemsida:

www.vagledningshuset.helsingborg.se

ett professionellt sätt mö ta den enskilde just på den nivå där han eller hon befinner sig är en av nycklarna till framgång. Det kräver ständig omvärldsbevakning och regelbunden kompetensutveckling.

–Det har vi satt av särskilda pengar till, berättar Stefan Hansson. Vi tar också del av den forskning som bedrivs inom området och varje anställd specialbevakar en bransch och ett utbildningsområde.

Hittar mätmetoder

Att Vägledningshuset spelar en viktig roll och svarar upp mot de krav kunderna ställer är redan konstaterat. Men det räcker inte som mått på kvalitet. Därfö r har Stefan Hansson och hans medarbetare inlett ett arbete med att hitta lämpliga mätmetoder.

–Det ä r oerhö rt viktigt att genom kvalitetsmätningar legitimera sin verksamhet. Men lika viktigt är att politiker och tjänstemän får ö kad kunskap om vägledning och om de svårigheter som alltid finns i att mäta mänsklig kommunikation, avslutar Stefan Hansson.

kvinna, svensk medborgare och i åldern 18- 39 år. Hon studerar och har gymnasiestudier eller hö gskolestudier som hö gsta angivna utbildning. Hon har tidigare besö kt Infotek Rådhuset vid ett flertal tillfällen. Anledningen till hennes besö k är att hon vill vidareutbilda sig, att hon är osäker infö r sin framtid och att hon behö ver särskild information om olika yrken och utbildningar.

Regelbundna frukostmöten en del i marknadsföringen

Frukostmö ten är en återkommande aktivitet och en del i marknadsfö ringen. Vid dessa mö ten bjuds samarbetspartner in. Man bju-

der också in fö reträdare fö r verksamheter som har anknytning till studie- och yrkesvalsfrågor.

Självstyrande arbetsgrupp

I ledningsgruppen fö r infoteket sitter arbetsfö rmedlingen, skolan, Umeå universitet och CSN samt en personalrepresentant. Personalen på infoteket fungerar som självstyrande arbetsgrupp utifrån beslutade mål och riktlinjer.

– De har ett stort eget ansvar, något som verkligen har stimulerat och utvecklat såväl arbetsgruppen som verksamheten, avslutar Staffan Ö berg.

- 11 -

• g o d a e x e m p e l •

Kompetensutvecklar alla kategorier vägledare i Skåne

VägledarKompetensen samlar alla kategorier vägledare och närliggande yrken till gemensam fortbildning, kompetensutveckling och erfarenhetsutbyte. Yrkesgrupperna som berörs är studie- och yrkesvägledare, yrkesvalslärare, arbetskonsulenter, studievägledare, arbetsförmedlare och personal på arbetsmarknads-

centra, andra utbildningsanordnare och intagningspersonal samt danska vägledare i Öresundsregionen.

–Verksamheten drivs utan vinstsyfte och är ett rationellt och kostnadseffektivt system med hö g kvalité. Här har vägledare i regionen fått en mö tesplats, berättar projektledaren Lise Blomqvist.

Fortbildning och kompetensutveckling samordnas med andra anordnare.

VägledarKompetensen, som startade 1997, är en självfinansierad verksamhet med Kommunfö rbundet Skåne som huvudman.

VägledarKompetensen har referensgrupp, styrgrupp, universitet- och hö gskolegrupp samt Ö resundsgrupp med ledamö ter som ger både tips och idéer och ett forskningsperspektiv på verksamheten utifrån vägledarnas ö nskemål.

Tar tillvara kompetensen från flera håll

Man tar tillvara den kompetens som finns på universitet och hö gskolor i Skåne, Ö resundsregionen, ö vriga Sverige och utomlands.

–Samverkan är bland det viktigaste fö r att kunna driva VägledarKompetensen, berättar Lise Blomqvist.

Samverkan sker med utbildningsanordnare, fö reläsare, forskare, fortbildningsanordnare, kontaktpersoner fö r olika branscher, statliga och kommunala myndigheter och privata näringslivet i olika nationella och internationella nätverk.

Nätverken är många och i en ständig fö r- ändring på samma sätt som samhället.

Det senaste året har samverkan med Danmark ö kat genom Ö resundsbron. Be-

folkningen i Ö resundsregionen kan enkelt arbeta eller utbilda sig i båda länderna, vilket har medfö rt behov av en ö kad kompetensutveckling av vägledarna både i Sverige och Danmark om danska/svenska utbildningar och arbeten i ett Ö resundsperspektiv.

–Utan IT skulle VägledarKompetensen inte kunna drivas på ett så kostnadseffektivt och rationellt sätt som gö rs idag, säger Lise Blomqvist.

IT används som en stor kunskapsbank både i kontakten med prenumeranter och fö reläsare, men också som ett stort uppslagsverk/bibliotek och marknadsfö ringsredskap. Tillgängligheten och kontaktmö jligheten genom Internet är påtaglig och används dagligen. IT som ett ”hjälp till självhjälpsredskap” är viktigt.

Vägledare prenumererar på tjänsterna

Finansieringen sker genom att vägledare abonnerar/prenumererar på VägledarKompetensen. Kostnaden är 1500 kr per deltagare alternativt 3000 kr per arbetsplats, max tio personer.

Utö ver tio personer tillkommer 300 kr per person. Priset gäller ett läsår och dessutom tillkommer en avgift per konferenstillfälle med ca 300 kr. Konferenser som ligger utanfö r det ordinarie utbudet har en avgift som utgår från de faktiska kostnaderna, ca 400-1500 kr. Alla priser är exklusive moms.

–Resurserna räcker enbart om antalet abonnenter uppgår till mellan 900-1000 personer. Avgiften fö r läsåret 2000/2001 är låg i fö rhållande till de kostnader som uppstår fö r lokaler, mat, fö reläsare och ö vriga utgifter som tenderar ö ka, berättar Lise Blomqvist.

Kräver visst antal deltagare

Verksamheten kräver att ca 100 vägledare i genomsnitt deltar i de stö rre konferenserna under året och att samverkan sker mellan fortbildningsanordnare både inom Sverige och utomlands samt studie- och yrkesvägledarutbildningarna fö r att hålla nere fö reläsararvoden och reskostnader.

–Ekonomin är sårbar om någon part, alla

• VägledarKompetensen, Kommunförbundet Skåne, Lund

• Kontaktperson: projektledare Lise Blomqvist, tel 046-71 99 51, 0709-71 99 51.

•E-mail: lise.blomqvist@skane.komforb.se

• Hemsida:

www.skane.komforb.se/

vagledarkompetensen/

skolor eller Länsarbetsnämnden, skulle dra sig ur. Varje part ingår med ca hälften av medlen, fö rklarar Lise Blomqvist som menar att fortbildningen och kompetensutvecklingen genom VägledarKompetensen skulle ha en bättre situation om verksamheten hade fått fasta resurser fö r en-två anställda eller en särskild pott av pengar som kan täcka grundprenumerationen fö r alla vägledare. Varje skola och arbetsfö rmedling skulle då enbart stå fö r konferensavgiften.

–Idag finns arbetsplatser som inte ger vägledare några medel alls till fortbildning och kompetensutveckling, konstaterar Lise Blomqvist.

Verksamheten präglas av utbud- och efterfrågeperspektivet

Besö ksfrekvensen skiftar i fö rhållande till fortbildnings- och kompetensutvecklingens karaktär. Hela verksamheten präglas av ett utbud- och efterfrågeperspektiv.

Fortbildningen består av både konferenser som har maximerade deltagarantal och andra där alla vägledare kan deltaga. Om antalet deltagare understigar den ekonomiska ramen inställs konferensen. Om deltagarantalet ö verstiger maximum erbjuds oftast en ny konferens med samma innehåll.

–Målgruppen är ca 900 vägledare men varje arbetsgivare/vägledare prioriterar oftast vem som får åka i fö rhållande till belastning och annat på arbetsplatsen.

Marknadsfö ring sker med brev, konferenser, egen hemsida, mail, ”mun till mun”, referensgruppen, styrgruppen, universitet- och högskolegruppen och Ö resundsgruppen samt andra interna informationsblad.

–Morgontidningarna i Skåne anser att

- 12 -

• g o d a e x e m p e l •

Sju kommuner samverkar kring elevernas yrkesval

Arbetsförmedlingar och gymnasieskolor i sju kommuner i Västra Götaland samarbetar kring elevernas studie- och yrkesval. Initiativet har tagits av Länsarbetsnämnden och syftet med Skolprojektet, som pågår från hösten 1999 till våren 2002, är att utveckla metoder och hitta synergieffekter inom vägledningens område. Inom ramen för Vägledningsutredningen har gjorts en studie kring utvecklingssamtalens betydelse för elevens framtida val.

Utvärderingen under det fö rsta projektåret visar att Arbetsfö rmedlingens insatser tidigare var begränsat till i huvudsak information fö r avgångsklasserna. Nu har samarbetet ö kat på ett positivt sätt redan under fö rsta året.

–Eleverna uppger att de har fått bättre kunskaper om arbetsmarknaden, berättar Birgit Grender som genomfö rt studien.

Utgår från eleverna

Ett starkt ö nskemål är att arbetet i projektet utgår från elevernas ö nskemål och behov. Detta sker på olika sätt. I några kommuner sitter elever med i styrgruppen och andra kommuner har använt sig av enkäter.

Efter fö rsta årets projektarbete har studie- och yrkesvägledarna på skolorna märkt att eleverna fått upp intresset fö r studie- och

yrkesvalsfrågorna. Fler elever frågar efter information och de gö r det i ett tidigare skede av utbildningen.

Projektet har inneburit att eleverna har kommit i kontakt med Arbetsfö rmedlingens tjänster på ett tidigare stadium. Det har skett genom besö k på fö rmedlingen eller genom att Arbetsfö rmedlingens vägledare deltagit i undervisning, studiebesö k eller gruppvägledning.

Fö rhoppningen är nu att fler ungdomar upptäcker vad Arbetsfö rmedlingen kan hjälpa dem med.

Det fö rsta projektåret har också gett skolor och arbetsfö rmedlingar stö rre kunskap om varandras områden. Lärarnas kontakter med fö rmedlingarna var tidigare nästan obefintliga. Här har det skett en stor fö r- bättring. Projektet har också inneburit att arbetsfö rmedlingens personal fått en bättre inblick i det vardagliga skolarbetet.

Får fler se möjligheterna

Under projektet har man intervjuat elever om deras uppfattning om Arbetsfö rmedlingen. Bland de elever som lämnat gymnasieskolan och som har kontaktat arbetsfö rmedlingen är majoriteten nö jda, men en ganska utbredd uppfattning bland nuvarande elever är dock att ”det inte är någon idé” att gå till Arbetsfö rmedlingen när man vill ha jobb. Projektet leder troligen till att fler ungdomar istället ser mö jligheterna.

Enligt en lärare på ett av gymnasierna är vinsten fö r eleverna att det blir lättare att

• Skolprojektet, Västra Götalands län

• Kontaktperson: Christina F Persson, LAN Göteborg, tel 031-775 13 19

•E-mail: christina.f-persson@lano.amv.se

ta kontakt med Arbetsfö rmedlingen på egen hand. Personalen där har ”fått ett ansikte”.

En skolledare uttrycker sig så här: ”Eleverna vet nu vad som händer efter skolan och kan fö rhoppningsvis bli så medvetna att det påverkar deras skolgång positivt. Med bättre kunskaper och erfarenheter kan eleverna gö ra mer medvetna val”.

Kompetenserna samverkar

En annan skolledare anser att resultatet av det fö rsta projektåret är att lärarna blivit stimulerade i sitt arbetslag. Vidare upplever flertalet elever en stö rre motivation och sö ker aktivt upp studie- och yrkesvägledaren redan år 1.

Därmed kan framtidsvalet bli den process det bö r vara under hela gymnasietiden. I slutändan handlar det om elevernas mö j- ligheter att gö ra bra studie- och yrkesval.

–Skolan är bra på att informera om studier, men fö r elevernas framtidsval behö vs också goda kunskaper om arbetsmarknad, yrken och yrkesinnehåll. I projektet utnyttjas de olika kompetenserna på skolan och arbetsfö rmedlingarna och därmed utnyttjas resurserna bättre, avslutar Birgit Grender.

där inte är något nyhetsvärde i Vägledar- Kompetensen.

Vägledarrollen och individen behöver stärkas

Vägledarrollen är viktig i det livslånga lärandet. Karriärplanering (karriärportfolio) kommer att bli viktigt framö ver både fö r de svaga och starka i samhället. Samhället och världen fö rändras hela tiden i en allt snabbare takt.

Både vägledarrollen och individen behö ver stärkas fö r att kunna utvecklas.

–Vi måste ständigt omprö va våra teorier och metoder och ge vägledaren tid till

eftertanke, reflektion och ge utrymme fö r metodutveckling så att de kan mö ta det behov som uppstår. VägledarKompetensen känns som en verksamhet som är nö dvändig i det livslånga lärandet fö r vägledargruppen, säger Lise Blomqvist.

Ständig feed-back

av både innehåll och kvalité

Utvärderingar och tillströ mningen visar värdet av verksamheten och de olika ingående arbetsgrupperna ger en ständig feedback av både innehåll och kvalité.

Olika nätverk och samverkanspartner är positiva till både samordning och samver-

kan. Uppdragsgivaren, Kommunfö rbundet Skåne, ser enbart positivt på både resultat och effekt.

–Varje år tas verksamheten upp till ny prö vning. Efterfrågan och ekonomi styr framtiden, tyvärr utan ett långsiktigt perspektiv.

–Fortbildningen och kompetensutvecklingen av vägledare bö r ha en stabil bas att stå på och inte leva i projektform.

–Utvecklingsmö jligheterna är stora. Verksamheten skulle kunna vara plattform fö r olika EU-projekt, internationella kontakter, metodutveckling och forskning inom området, avslutar Lise Blomqvist.

- 13 -

• g o d a e x e m p e l •

Obyråkratisk vägledning med kunden i fokus

På AF Yrkesval i Haninge står yrkesvägledningen i centrum. På ett obyråkratiskt sätt ger man direktservice utan tidsbeställning, inskrivning eller annan kundadministration. AF Yrkesval anordnar utställningar och seminarier i samarbete med parterna på arbetsmarknaden, skolor, näringslivet och den offentliga sektorn.

AF Yrkesval har kommit långt med metodutveckling. Här utbildas och kompetensutvecklas både svenska och utländska yrkesvägledare.

–Verksamhetens delar är integrerade. De fö ljer dessutom en yrkesvals- och beslutsmodell som gö r att kunden ska fö rstå sin yrkesvalsprocess. Kundens medvetenhet stimulerar till eget ansvar och aktiviteter fö r att bryta passiviserande mö nster, berättar Christina Ahlbäck Nordin på AF Yrkesval.

Kunden i fokus

Det professionella fö rhållningssättet med kunden i fokus är något man gärna framhåller. Kunden äger själv sin yrkesvalsprocess och vägledaren gö r ”just in timeinsatser” fö r att lotsa framåt. Fö rmedlingen ordnar yrkesvalskurser som utgår från kundens egen aktivitet.

AF Yrkesval bygger på infoteksmetoden med självservice utifrån IT-kundarbets- platser. Efter en introduktion fö rväntas kunderna klara sig själva. Yrkesvägledarna finns behjälpliga i lokalen.

Kunden ska slussas rätt direkt

Ett av syftena med det inledande samtalet – metodmässigt ”det korta samtalet” – är att slussa kunden rätt. Finns hinder av ekonomisk, social, fysisk eller psykisk natur, hänvisas kunden till rätt instans.

–Alla kunder får yrkesvägledning som individer utifrån sin personliga situation. Vägledning till viss utbildning fö rekommer inte! Och kunden äger sitt problem, påpekar Christina Ahlbäck Nordin.

De tankar om fö rnyelse av statsfö rvaltningen, som statsrådet Britta Lejon har introducerat, var redan 1995 genomfö rda i Haninge; snabbhet och hö g kvalitet, hö g

kompetens och etik, liksom ö ppenhet och insyn.

Omfattande samverkan

Organisationen är platt. Samverkan sker exempelvis med de lokala intressenterna i Haninge: KTH, folkhö gskolorna och kommunens myndigheter med ansvar fö r ungdomsskolan och social service. Därutö ver med Arbetsmarknadsverket, CSN och regeringskansliet. Genom ”Nätverket fö r vägledning i Haninge” utbyts erfarenheter. Fö r- medlingen delar lokal med Kunskapslyftet och Komvux, inklusive dess Lärkafé, där eleverna får läxhjälp och kan utfö ra tester.

Antal besö kare har under senare år varit 25-30 000. Kunderna är främst från Sö dertö rn.

Många som kommer hit har en anställning

AF Yrkesval är till fö r såväl arbetslö sa som de som har en anställning. Cirka hälften av kunderna har anställning, medan en fjärdedel är arbetssö kande. Ö vriga är studerande, fö räldralediga med mera. Cirka 40 procent är ö ver 35 år, medan 25 procent är yngre än 25 år.

Marknadsfö ring sker genom egen hemsida och genom en egen funktionsbrevlåda (afyrkesval@ lanab.amv.se) fö r yrkesvägledning.

Trycksaker fö rmedlas genom arbetsfö r- medlingen och bibliotek, liksom vid kommunens centrala informationspunkt. Särskilda kampanjer har fö rekommit. Lokaltidningen har också uppmärksammat verksamheten.

Släkt och vänner

En fjärdedel av kunderna har fått kunskap om AF Yrkesval genom släkt och vänner och hälften genom Arbetsfö rmedlingen. Ett par procent via Internet och resterande via skolor och myndigheter.

Kompetensutveckling av personalen sker kontinuerligt och aktuella frågor bevakas genom AMV:s intranät, konferenser och utbildningar. Medarbetarna trivs bra, det visar Länsarbetsnämndens särskilda arbetsplatsstudie. Genomgående är alla nö jda med arbetssättet.

• Arbetsförmedlingen Yrkesval, Haninge

• Kontaktperson: Christina Ahlbäck Nordin

•E-mail: afyrkesval@lanab.amv.se

• Hemsida finns länkad från: www.amv.se.

Kunderna mycket nöjda, visar utvärdering

Regelbunden uppfö ljning och utvärdering är en självklarhet på AF Yrkesval. Besö - kande kunder har varje år mö jlighet att i en särskild enkät redovisa sin uppfattning. Resultaten visar att

• Mer än 95 procent fick ö nskad information (helt eller delvis).

• Mer än 95 procent fann personal tillgänglig fö r att hjälpa dem. (Ö vriga behö vde inte stö d.)

• Mer än 98 procent ansåg att personalens intresse eller engagemang var utmärkt eller bra.

• Alla som svarade ansåg att personalens kunskaper om arbetsmarknad, studieekonomi, utbildning och yrken var ”utmärkta” eller ”bra”.

• Med något undantag angav kunderna ”utmärkt” eller ”gott” som sammanfattande omdö me om fö rmedlingen.

Nu avslutat

–AF Yrkesval upphö rde som myndighet vid ingången till år 2001. Våra samverkanspartner är nö jda med samarbetet och beklagar att vi skall upphö ra, avslutar Christina Ahlbäck Nordin.

- 14 -

• g o d a e x e m p e l •

Utbildning ska

löpa som en röd tråd

–”Röda trådar” ligger oss varmt om hjärtat. Kunder ska kunna läsa från orienteringskurser upp till högskolenivå inom vissa områden. Grundskoleelever framför önskemål om utbildning till oss, önskemål som vi för vidare till skolledningen, berättar Anita Rohde på FramtidsLjus, en organisation för kommunens samlade studie- och yrkesvägledning i Ljusdal.

FramtidsLjus omfattar grundskolan, gymnasieskolan och Infoteket. Man vägleder individuellt och i grupp, informerar om studier, arbetsmarknad och yrken, deltar och initierar praoarbete, anordnar mässor och intern fortbildning.

Vägledarna har kontor vid varje grundskola och på gymnasiet samt vid infoteket.

–Vi har en bra kommunal plattform att arbeta utifrån och en fungerande intern organisation. Vi betonar det processinriktade arbetet, vägledningen, och vi vägleder med kunden i fokus. Den administration vi utfö r är direkt kopplad till verksamheten, fortsätter Anita Rohde.

Målet är att stimulera till livslångt lärande och på sikt hö ja utbildningsnivån i kommunen.

Kontakt med grundskolan

FramtidsLjus chef har kontakt med områdeschefen fö r grundskolan och är även med vid rektorskonferenser då behov finns. Samverkan sker på alla plan i samhället med många olika aktö rer.

–Här är det mycket viktigt att vi känner till och har fö rståelse fö r varandras organisation och uppdrag, påpekar Anita Rohde.

Man har internt definierat begreppen marknadsfö ring, information och vägledning samt skillnaderna mellan dessa begrepp. Detta fö r att gentemot ö vriga samverkanspartner kunna fö ra dialog om vilket perspektiv vägledare ska ha i sitt arbete.

Gemensamma träffar sker mellan infoteket/FramtidsLjus och samtliga utbildningsanordnare inom Kunskapslyftet fö r gemensam planering, information och strategi fö r utbildning inom kommunen.

En viktig aspekt här är vägledarens kun-

skap om CSN-stö d som borgar fö r att den enskilde praktiskt och ekonomiskt ska kunna påbö rja och fullfö lja en utbildning.

Möts i programråd

Samverkan med gymnasieskolan sker via programråd, intagningsträffar, återkoppling om elevö nskemål/synpunkter på utbildning och specifika elevärenden.

I grundskolan handlar det framfö r allt om prao-planering.

Samverkan med näringslivet sker exempelvis genom ”Framtidsdagen”, en stor mässa fö rlagd till mars månad där utbildningsanordnare och yrkesfö reträdare ställer ut.

Med Arbetsfö rmedlingen samplanerar man vissa utbildningar och orienteringskurser fö r att ta några exempel.

–Samverkan är vald utifrån frågeställningarna ”Vad behö ver kunden?” och ”Hur kan vi tillsammans skapa fö rutsättningar och uppnå resultat?” fö rtydligar Anita Rohde.

Samtliga elever kallas till samtal

Samtliga grundskoleelever kallas till grupp och individuell vägledning/information. Fö räldrarna erbjuds också samtal enskilt eller tillsammans med eleven. Elever kan också komma vid behov.

Introduktion till gymnasiet sker fö r fö r- sta ring och året därpå erbjuds gruppvägledning/information. Besö k sker också spontant.

–Vi utgår enbart från individperspektivet, detta fö r att renodla den vägledande rollen och – ännu viktigare – bibehålla trovärdighet, betonar Anita Rohde.

På FramtidsLjus ser man det livslånga lärandet som i fö rsta hand en attitydfråga. Det fö rsta man måste bö rja med är det egna livslånga lärandet.

Därefter är det viktigt att fö rmedla detta till kunder från grundskolan och uppåt.

Både djupare vägledning och handledning via Internet

–Vår roll framgent kommer att rö ra mer vägledning av djupare art men också att handleda via nätet till utbildningar/kurser nationellt och internationellt.

• FramtidsLjus, Ljusdal

• Kontaktperson: Anita Rohde, tel 0651-184 55, 070-5813693

•E-mail: anita.rohde@ljusdal.se

–Informationsdialoger via mail och liknande kommer också att ö ka. Kort sagt ser vi olika kundgrupper; de som behö ver längre och djupare vägledning samt de som är i arbete och vill vidare till fö rdjupning eller byte av yrkesbana, fortsätter Anita Rohde.

Viktiga stimulansfaktorer

Hon nämner några viktiga stimulansfaktorer av mer handgriplig karaktär och som indirekt berö r vägledning: ett bra utbud med mö jligheter att läsa vidare, ersättning i rimlig nivå fö r studier, vettiga lärare som själva har livslångt lärande i fokus samt mö jligheter fö r kunden att validera.

Personalens mö jligheter till kompetensutveckling är stora eftersom man själva har egna medel att fö rfoga ö ver. Mö jligheter finns således att prioritera om efter behov och år.

En kompetensutvecklingsplan gö rs med varje medarbetare och en målbeskrivning gö rs fö r hela verksamheten. Personalen håller sig också ajour genom Internet där man bevakar olika områden.

FramtidsLjus tar dessutom emot praktikelever från studie- och yrkesvägledareprogrammet.

Förmånlig arbetssituation

–Ingen i personalen säger sig vilja arbeta på annat sätt och vid varje kontakt med kollegor i andra kommuner upplever vi den egna arbetssituationen som fö rmånlig, berättar Anita Rohde

Hon vill också nämna att FramtidsLjus har haft många studiebesö k från andra kommuner i landet, som visat intresse fö r arbetssättet.

Arbetssättet skapar en stark inre enighet och mö jlighet att hålla en enad linje utåt fö r att kunna driva viktiga frågor.

- 15 -

• g o d a e x e m p e l •

Bättre kontakter

mellan skola och arbetsliv

I Gävle träffas studie- och yrkesvägledarna från både skolor och arbetsförmedling regelbundet och de erbjuds fortbildning för att hålla sig ajour i frågor som rör arbetsmarknad, utbildning och vägledning.

Det här sker på månadsvisa konferenser och andra sammankomster. Målet är att kommunen ska ha välutbildade studie- och yrkesvägledare.

Denna samordning och service till studie- och yrkesvägledare sker på SSA-enheten vid Gävle kommun.

–Fö r den sö kandes skull är resultatet av vägledningen direkt avhängigt om han/hon mö ter en välutbildad vägledare vid de olika tillfällena under livets gång som denne behö ver vägledning, säger Kalle Wahlströ m på SSA-enheten.

–Vägledarens roll i det livslånga lärandet är mycket betydelsefull.

Vikten av en kvalitativ vägledning påtalas idag från flera håll i kommunen, inte minst från fö retagen.

”Vägledning är viktigt”

–Därfö r inser ledande politiker, skolchefer och rektorer att studie- och yrkesvägledning är viktigt. Fö r närvarande saknar vi inte vägledare, vare sig inom grundskolan, gymnasieskolan eller vuxenutbildningen, säger Kalle Wahlströ m.

I framtiden hoppas man kunna skapa en fortbildningsplan fö r vägledarna och anordna fler nätverksträffar fö r vägledare inom alla organisationer. Dessutom är ett ö nskemål att skapa fler tjänster i kommunen.

SSA-enheten har till uppgift att samordna skola- och arbetslivskontakterna inom skolväsendet. De ordnar prao-platser till grundskolorna och utbildar prao- och apuhandledare.

SSA-enheten initierar och finns med i olika samverkansprojekt mellan skolan och arbetslivet och arrangerar olika nätverkskonferenser, utbildningsdagar och frukostmö ten. Enheten bjuder in programråd, SSA- råd, lärare och elever till gemensamma utbildningar. Kontakten med näringslivet sker

genom kontinuerliga utskick, konferenser och personliga kontakter.

–Handledarutbildningen och de olika nätverksträffarna fö r skolan och arbetslivet fungerar bra, berättar Kalle Wahlströ m.

Ett önskemål är att kunna genomföra fler och mer påkostade handledarutbildningar, något som dock kräver mer resurser.

SSA-rådet för ökad samverkan

Enheten ansvarar också fö r SSA-rådets verksamhet. SSA-rådet verkar fö r god kvalitet i studie- och yrkesvägledningen och i kontakterna mellan skolan och arbetslivet. SSA-rådet ska arbeta fö r att samverkan mellan olika organ inom samhället kommer till stånd.

Målet är att ungdomar i ett tidigt skede skall få inblick i dagens arbetsliv. På detta sätt underlättas ö vergången mellan olika skolformer och mellan skolan och arbetslivet.

Snabba fö rändringar pågår ständigt inom utbildningsväsendet och samhället i ö vrigt. Det är av stö rsta vikt, att studie- och yrkesvägledningen blir en ständig pågående process som både lärare och studie- och yrkesvägledare tar ansvar fö r. SSA-rådet anser det viktigt att samarbetet mellan dessa yrkesgrupper utvecklas.

SSA-rådet kommer att arbeta fö r att samtliga lärare bereds mö jligheter till egen fortbildning inom näringslivet.

–SSA-rådet anser det viktigt att alla elever har tillgång till personlig vägledning av en utbildad studie- och yrkesvägledare. Det är angeläget att samtliga skolformer får de resurser som krävs fö r detta, säger Kalle Wahlströ m.

Vägledarna samarbetar

SSA-rådet kommer att verka fö r att ett bra samarbete kommer till stånd mellan vägledare inom skolan, Hö gskolan och Arbetsfö rmedlingen.

Rådet anser det viktigt att uppmärksamma invandrarelevernas speciella behov och ska aktivt verka fö r att jämställdhetsfrågor beaktas i skolans ämnen.

Programråd finns nu inom alla gymnasieprogram, även de studiefö rberedande. I programråden finns representanter från näringslivet, skolan, Arbetsfö rmedlingen

•SSA-enheten/SSA-rådet, Gävle kommun

• Kontaktperson: Kalle Wahlström, tel 026-17 92 25

•E-mail: kalle.wahlstrom@gavle.se

och Hö gskolan. SSA-enheten ansvarar, tillsammans med gymnasieskolorna, fö r råden.

Positiv attityd från näringslivet

Sammanfattningsvis kan sägas att SSA-en- hetens resultat är goda. Man har mö tt en positiv och ö ppen attityd till samverkan från ortens näringsliv.

–Vi har ett gott samarbete med fö retagen, konstaterar Kalle Wahlströ m.

Det ser man exempelvis genom att kommunen idag har tillräckligt med praoplatser och apu-platser och mö jligheter till fadderfö retagsverksamhet. Näringslivet deltar också i programråden och kan därmed påverka gymnasieprogrammens innehåll och utveckling. Fö retagen uttrycker ofta uppskattning ö ver att det finns en central skola- och arbetslivsadministration i kommunen.

I framtiden hoppas man kunna utveckla prao- och apu-verksamheten att utvecklas ytterligare, likaså handledarutbildningarna. Man kommer också att satsa på fler närverksträffar fö r skolan och arbetslivet.

Ytterligare samverkan

Kommunen har även ett samarbete med Arbetsfö rmedlingen via Utbildningsforum. Utbildningsforum erbjuder information om utbildningar och studiefinansiering, individuell vägledning infö r studieval och hjälp med studieplaner.

Vid Utbildningsforum samarbetar vägledare från Arbetsfö rmedlingen och kommunen. Utbildningsforum hö r organisatoriskt till Vuxenutbildningen i Gävle.

SSA-enheten samarbetar också med Hö gskolan när det gäller sommarkurser fö r flickor i teknik och när det gäller killar inom barnomsorg, från grundkolan. Det finns också ett samarbete när det gäller information om hö gskolan till gymnasieelever.

Samarbetet med andra kommuner gäller främst fortbildning fö r studie- och yrkesvägledare.

-16 -

• g o d a e x e m p e l •

En helhetssyn

på individens väg in i studier

–Göteborg är på väg mot en efterfrågestyrd vuxenutbildning. Vi går från undervisning till lärande. Det finns en helhetssyn på individens väg in i studier, där vi erbjuder alla kringresurser. Exempelvis nivåbedömning, pedagogiskt samtal kring läs- och skrivproblematik, studiefinansiell rådgivning eller kurativt stöd, berättar Eleonore Westling, chef för vägledningscentrum inom vuxenutbildningsförvaltningen.

–Vi sätter fokus på individens behov, ö nskemål och fö rutsättningar. Vi fångar upp utbildningsbehovet genom kontakter med sö kande och samverkansparter.

Vuxenutbildningen ger såväl arbetslö sa som anställda mö jlighet till fö rkovran under olika perioder av livet. Den vänder sig också till dem som riskerar att hamna utanfö r arbetsmarknaden, exempelvis anställda som saknar gymnasiekompetens.

Vuxenutbildningsnämnden har det samlade ansvaret fö r utveckling och fö rnyelse av vuxenutbildningen i Göteborgs kommun. Man hanterar exempelvis interkommunala ersättningar och samordnar antagningen av elever och ger dem tillgång till vägledning, tester, infotek, kuratorer och studievägledare oavsett utbildningsanordnare.

Får den hjälp som behövs

–Den enskilde ska få den hjälp som behö vs fö r att på bästa sätt få sina behov av utbildning tillgodosedda; rätt nivå, rätt tidslängd, rätt studietakt, lämplig metodik och tillgång till stö d, betonar Eleonore Westling.

Arbetet med den individuella studieplanen är under utveckling. Likaså olika vägledningsinstrument så att olika målgrupper på ett smidigt sätt kan komma till aktuell information snabbt via IT, via ett väl genomtänkt informationsmaterial och via studie- och yrkesvägledare.

Samverkan sker bland annat med Länsarbetsnämnd/arbetsfö rmedling, CSN, Socialtjänsten, stadsdelsförvaltningar, regionen, Fö rsäkringskassan och Universitetet.

–Arbetsfö rmedlingens personal finns representerad på vägledningsenheterna. Så även socialtjänst, fö rsäkringskassa och

CSN, fö rklarar Eleonore Westling. Utbildningarna kännetecknas av hö g

flexibilitet vad gäller antagnings- och studietider men också vad gäller att mö ta fö r- ändringar och nya krav i omvärlden. Individerna ska ha inflytande ö ver sin studiesituation och kunna påverka form och innehåll.

Utbildningen ska stärka dem att mö ta framtida fö rändringar och nya krav på yrkesspecialiteter och kompetenser från regionens näringsliv. Den ska vara ett verktyg fö r integration och mångfald och genomfö ras i nära samverkan med berö rda myndigheter, arbetsmarknadens parter, näringslivet, kommunens flyktingmottagning och socialtjänsten.

–Samverkan ska leda till ö kad helhetssyn och kvalitet och effektivare resursutnyttjande, säger Eleonore Westling.

Erfarenheter tas tillvara

En viktig målsättning i vuxenutbildningen är att ö ka varje individs motivation och lust till att studera. Därfö r är det särskilt viktigt att tillvarata erfarenheter och utforma undervisningen med hjälp av de studerande.

Individuella studieplaner ska erbjudas alla som så ö nskar och ska utgå från den enskildes mål fö r sina studier, utbildningsbakgrund och tidigare erfarenheter. Mö jligheten ska finnas att validera kunskap som inte är dokumenterad.

Uppdraget är att sträva efter att utveckla pedagogiska modeller med klara mål, hö g kvalitet och som sätter individens behov i centrum. Hö g kvalitet och ett brett utbud av utbildningsformer måste erbjudas och ett långsiktigt samarbete med en mångfald av utbildningsanordnare ska byggas upp.

I Gö teborg finns sedan 1994 ett kontinuerligt utvecklingsarbete inom IT där www.infoteket.se är det senaste exemplet. Det är framtaget av vägledare, fö r vägledare och fö r sö kande. Detta är också ett exempel där vägledare ”tagit makten” ö ver datorerna (verktyget). Ett IT-baserat valstö d fö r individen är nästa utvecklingsområde.

Morgondagens vägledning kommer innebära att individens erfarenhet och ö nskemål står i centrum, det kommer också att finnas individuella kompetenskonton. Fö r att kunna fånga upp och tillgodose indivi-

• Vägledningscentrum inom Vuxenutbildningsförvaltningen, Göteborg

• Kontaktpersoner: Eleonore Westling, chef för vägledningscentrum,

tel 031-61 91 61,

Felix Reinhardt, samordnare för Vuxencentra, tel 031-61 35 92, Katharina Sjögren, informations- och marknadsansvarig,

tel 031-61 35 88

•E-mail: eleonore.westling@vux.goteborg.se felix.reinhardt@vux.goteborg.se katharina.sjogren@vux.goteborg.se

dens ö nskemål krävs att de metoder som används ses ö ver och nya utvecklas. De nya begreppen ska definieras och all personal bö r ha en gemensam fö rståelse och värdegrund baserade på teorier som är anpassade fö r en ny verksamhet och ett samhälle i fö r- ändring.

Det handlar också om att hö ja professionalismen bland vägledarna. Att ha ett yrkesspråk, med begrepp, modeller och teorier fö r att kunna fö rklara det man ser.

–Fö r att synliggö ra verktyg, arbetssätt och metoder kan det krävas att särskilda metodutvecklare finns inom organisationen. Vi har bö rjat att rekrytera sådana inom studie- och yrkesvägledningen, säger Eleonore Westling.

I samarbete med Länsarbetsnämnden i Västra Gö talands län och arbetsmarknadens parter utvecklas validering som ett verktyg att fö rena det offentliga utbildningssystemets formella lärande med andra former av organiserat lärande och det ”tysta ”informella lärande som sker i olika livssituationer. Särskilt betonas vikten av att ta tillvara utländsk utbildning och yrkeserfarenhet.

Metodmässig är utgångspunkten att validering är ständig pågående i ett spektra av lärprocesser där vägledaren fungerar som stö d och brobyggare. Individens kompetens måste bedö mas och dokumenteras mot olika utarbetade kvalifikationsunderlag. Dokumentationsformer kan exempelvis vara betyg, yrkesområdesvisa kompetensbevis eller individuella kunskapsportfö ljer.

- 17 -

• g o d a e x e m p e l •

Samlad kompetens ger hög kvalitet

I ett arbetsliv som genomgår stora och allt snabbare förändringar kommer vägledning att vara ett återkommande behov under hela det yrkesverksamma livet.

–Genom att samla kompetens från både skola och arbetsförmedling blir den gemensamma kunskapen en god grund för att erbjuda vägledning med hög kvalitet, säger Anne Eriksoo på Varbergs Yrkesvägledare.

Vägledarna tillhö r en paraplyorganisation med representanter från olika skolformer, arbetsfö rmedling, AMI och Kunskapslyftet. Samarbete sker också med näringsliv och utbildningsanordnare. Här erbjuds vägledning och information om yrken och utbildningar fö r alla invånare i kommunen. Varbergs yrkesvägledare är också det gemensamma forumet fö r frågor som rö r vägledning, fortbildning med mera.

Personal från kommunen, arbetsförmedling och AMI finns här. Sin anställning har de på respektive enhet men vissa finns på själva vägledningscentret delar av sin arbetsvecka. Fö r ett fåtal personer är centret den enda arbetsplatsen.

Ansvarig styrgrupp

Rektor inom gymnasieskolan är ansvarig för verksamheten. Det finns en styrgrupp som

är sammansatt av gymnasiechef, chef fö r arbetsfö rmedlingen och chef fö r CLL (centrum fö r livslångt lärande, vuxenutbildning).

Respektive enhet betalar lö ner fö r sina anställda. Gemensam budget fö r ö vriga kostnader delas mellan gymnasieskolan, Arbetsfö rmedlingen och CLL

Metoderna är huvudsakligen ”hjälp till självhjälp” vid informationssö kning med dator, informationssamtal med vägledare, enskilda vägledningssamtal och gruppvägledning.

Riktade informationsinsatser

Man har riktade informationsinsatser, exempelvis om yrken och branscher, och särskilda vägledare informerar om arbete/utbildning utomlands.

Varbergs Yrkesvägledare anordnar utbildningsmässan ”Enter” och administrerar och samordnar särskild prö vning. Man står också till tjänst med bedö mning och värdering av betyg samt information om studieekonomi. Samarbete sker med dyslexiföreningen ”Ordhjälpen”.

–De olika organisationerna samverkar kring vägledning av enskilda, då vi fö rsö - ker finna individuella lö sningar. Vi hjälper till med validering och undviker så långt det är mö jligt dubbelarbete. Det är ganska obyråkratiskt, berättar Anne Eriksoo.

Varbergs Yrkesvägledare skö ter också

• Varbergs Yrkesvägledare

• Kontaktperson: Anne Eriksoo tel 0340-88893, 070-5288893,

•E-mail: anne.eriksoo@kommunen.varberg.se

information till kommuninvånarna angående kursutbud inom Kunskapslyftet. Man planerar, organiserar och sköter ansökningar och vägledningssamtal vid ansö kan till dessa utbildningar.

Samtliga vägledare inom Varbergs kommun har i stö rre eller mindre omfattning kontakt med verksamheten på Varbergs Yr- kesvägledare.

–Vår bedö mning är att behovet av och efterfrågan på vägledning ö kar i framtiden. Ö nskvärt är att vi utö kar kontakterna med näringslivet, menar Anne Eriksoo.

Våren 1999 gjordes en utvärdering, där det bland annat framkom att nästan samtliga tillfrågade tyckte att de hittat den information de sö kte under besö ket på Varbergs Yrkesvägledare.

Verksamheten har haft ungefär 9 700 besö kare under år 2000.

Marknadsföring på många sätt

Information om verksamheten sprids ofta genom personliga kontakter. Artiklar i lokalpress och annonsering fö rekommer. Varbergs Yrkesvägledare ordnar också besö k på arbetsplatser och man bjuder in fö retag och kommunala arbetsplatser.

På platser som besö ks av många människor delas ibland flygblad ut. Ett annat sätt att marknadsfö ra sig är via välbesö kta utbildningsmässor, information till gymnasieelever och information på stan i samband med torghandel.

Å rligen gö rs en fortbildningsplan fö r gemensam fortbildning. Utö ver detta genomfö rs individuell fortbildning. Vid interna utbildningsdagar bjuder man in vägledare från ett stö rre geografiskt område fö r att få ekonomin att gå ihop och på detta sätt få den kompetensutveckling som behö vs.

–Men kompetensutveckling genom erfarenhetsutbyte sker dagligen genom att här finns vägledare från olika arbetsplatser, avslutar Anne Eriksoo.

- 18 -

• g o d a e x e m p e l •

Bara efterfrågestyrd upphandling av utbildning

På Vägledningsinfoteket i Söderhamn erbjuds vägledning som är obunden och självständig, med individens bästa i fokus. Man strävar efter ett så individuellt, efterfrågestyrt utbildningssystem som möjligt. All upphandling sker efter vägledningssamtal.

–När studie- och yrkesvägledningen inte är sammankopplad med kommunens egen skolorganisation kan man skapa ett rikare utbud av utbildningar i samverkan med fler utbildningsorganisationer, menar infotekschefen Klas Tallvid.

All ansökan till utbildning sker via ett eller flera samtal med vägle-

dare. Inga kursstarter inplaneras i

förväg. Istället arbetar vägledarna med att upprätta individuella studieplaner och med att registrera olika önskemål enligt ett eget uppbyggt registersystem. När intresse finns för en viss typ av utbildning eller kurskombination så fastställs kursstart och vilken utbildare som ska få uppdraget.

Vägledningsinfoteket erbjuder en form av vägledning som är anpassad för flexibla studieplaner och ett utbildningsutbud som omfattar flera olika studieformer. Vägledningen är också anpassad för ett samhälle där individens studieval inte längre sker vid ett fåtal tillfällen i livet utan är ett återkommande inslag i en karriär.

Hjälp till självservice

Vägledningen är därför inriktad på kontinuerliga, mindre omfattande vägledningssamtal fördelade under längre tid. Man fokuserar också på själva studie- och yrkesvalet och samverkar därför med till exempel arbetsförmedling, socialförvaltning och försäkringskassan. Detta eftersom många behöver stöd och hjälp innan ett studie- och yrkesval kan bli aktuellt. Ett alternativ för dessa är också vägledande orienteringskurser.

–Hjälp till självservice är ett nyckelbegrepp, att lära människor att på egen hand söka information om utbildning och arbetsliv, poängterar Klas Tallvid.

Söderhamn saknar närhet till högskola

och CSN-kontor. Utbildningsnivån bland kommuninvånarna är bland de lägsta i Sverige. Inom ramen för kommunens utbildningsorganisation inrättades 1999 ett särskilt verksamhetsområde, CFL ”Centrum för flexibelt lärande” som samlar all vuxenutbildning i en gemensam organisation. Vägledningsinfoteket drivs i samverkan mellan CFL, Kunskapslyftet och Arbetsförmedlingen i Söderhamn.

–Vi har visat att man även i mindre kommuner framgångsrikt kan samverka mellan kommun och arbetsförmedling kring ett vägledningscentra, som dessutom har en självständig roll i förhållande till sina uppdragsgivare, säger Klas Tallvid.

I genomsnitt besöker 350 personer Vägledningsinfoteket varje vecka. Den vanligaste besökaren är en vuxen kommuninvånare som vill ha vägledning/information kring studier. Öppettiderna är generösa, 10-18 varje vardag och 10-14 på lördagar. Studievägledning erbjuds som ”drop in-ser- vice”, utan tidsbokning. Besökaren kan träffa två vägledare från arbetsförmedlingen och två kommunala studie- och yrkesvägledare.

Obyråkratisk miljö

–Vägledarna arbetar i en öppen kontorsmiljö som underlättar samverkan mellan personalen och skapar en effektiv och ”obyråkratisk” miljö utan tidsbokning och kölappar, menar Klas Tallvid.

Vägledningsinfoteket erbjuder nu också företag och offentliga arbetsplatser studievägledning för sina anställda som ett försöksprojekt inom Växtkraft mål:4.

–Syftet är att förbereda verksamheten för ett framtida individuellt kompetenssparande, som för att fungera sannolikt kommer kräva omfattande vägledningsinsatser riktade till anställda, tror Klas Tallvid.

Vägledningsinfoteket ingår också i en regional samverkan kring valideringsfrågor - ett inslag i vuxenutbildningen som många kommuner ägnar sig åt men där samverkan ofta saknas.

För närvarande utarbetas en hemsida som riktar sig till distansstuderande eller andra som av olika skäl inte kan ta sig till centralorten, ett slags ”virtuellt infotek”.

• Vägledningsinfoteket, Söderhamn

• Kontaktperson: Klas Tallvid, tel 0270-180 50

•E-mail: klas.tallvid@kommun.soderhamn.se

• Hemsida: www.kunly.soderhamn.se

På Vägledningsinfoteket finns arbetsförmedlingens kundarbetsplatser och ett flertal datorer med direktuppkoppling till Internet.

–Dessa uppkopplingar saknar de hinder och spärrar som återfinns i kundarbetsplatserna. Trots detta har vi inte haft problem med åverkan. Och skulle så ske så kan datorernas innehåll snabbt ersättas, säger Klas Tallvid.

En utredning om Vägledningsinfotekets framtid avslutades nyligen. Utredarna föreslog att verksamheten ska permanentas. Ansvarsområde och metoder ska vara ungefär desamma som tidigare. Utredningsgruppen såg flera tungt vägande skäl för att Vägledningsinfoteket bör bli en permanent verksamhet, bland annat:

”Genom att samordna väglednings- och informationsinsatser till ett centra skapas kostnadseffektiv verksamhet som kan medverka till en ökad flexibilitet inom den framtida vuxenutbildningen.”

Skapar samverkan

”Vägledningsinfoteket i samarbete mellan kommunen och Arbetsförmedlingen skapar möjligheter för samverkan med näringslivet, olika studieförbund, privata utbildnings organisationer och Högskolan.”

”I ett samhälle med hög utvecklingstakt inom arbetslivet och ständigt höjda kunskapskrav ställs det krav på återkommande kompetensutveckling inom arbetslivet. — Vägledningsinfoteket har genom sin lättillgänglighet och sitt helhetsperspektiv goda möjligheter att vägleda och informera arbetslösa, anställda och företagare m fl. i utbildningsplanering.”

”I perspektiv av samhällets kommande satsning på individuellt kompetenssparande där individen är bärare av pengarna blir det särskilt viktigt att kommunen tar ett ansvar för en intresseneutral information och vägledning.”

- 19 -

Denna trycksak består av en sammanfattning av SOU 2001:45 karriärvägledning.se.nu samt tolv goda exempel på vägledning. Kontaktpersoner:

Ingegerd Sahlström, utredare, tel 070-647 96 97 Gösta Mårtensson, AMS, tel 08-58 60 60 00

Gunilla Hjorth, Utbildningsdepartementet, tel 08-405 10 00

Text, foto & layout: Anna F Tengvall, Frostenson Media, tel 08-607 22 92 Teckningar: Ingegerd Sahlström

POSTADRESS: 106 47 STOCKHOLM

FAX 08-690 91 91. TELEFON: 08-690 91 90

E-POST: fritzes.order@liber.se

INTERNET: www.fritzes.se

ISBN 91-38-21468-7 ISSN 0375-250X