10 Förmåner

10.1Sammandrag

Bestämmelser om ersättning inom frivillig försvarsverksamhet återfinns i dag i tre olika förordningar. Dessa tre förordningar är främst utformade med tanke på verksamhet för och bemanning av statliga myndigheters krigsorganisation. Därtill kan enskilda personer erhålla ersättning enligt räddningstjänstförordningen (1986:1107), som är kopplad direkt till insatser i räddningstjänst i fred enligt räddningstjänstlagen (1986:1102). För andra insatser än räddningstjänst i fredstid saknas det däremot i dag generella regler att tilllämpa då frivilliga tas i anspråk.

Mot bakgrund av en vidgad syn på framtidens frivilliga total- försvarsverksamhet föreslår utredningen ett modifierat ersättnings- och förmånssystem för såväl utbildnings-, kompetensutvecklings- och övningsverksamhet som insatser i fredstid och under höjd beredskap.

10.2Dagens förmånsprinciper

Bestämmelser om ersättning inom frivillig försvarsverksamhet återfinns i dag i tre olika förordningar. Det är förordning (1994:523) om förmåner till frivilliga, förordning (1997:147) om förmåner till hemvärnsmän och förordning (1994:522) om för- måner till instruktörer inom frivillig försvarsutbildning. Dessa tre förordningar är främst utformade med tanke på verksamhet för och bemanning av statliga myndigheters krigsorganisation. Därtill kan enskilda personer erhålla ersättning enligt räddningstjänst- förordningen (1986:1107), som är kopplad direkt till insatser i räddningstjänst i fred enligt räddningstjänstlagen (1986:1102).

För andra insatser än räddningstjänst i fredstid saknas det däremot i dag generella regler att tillämpa då frivilliga tas i anspråk.

223

Förmåner

SOU 2001:15

I dessa fall kan förmåner (ersättningar, försäkringar m.m.) till de frivilliga variera beroende på lokala förhållanden och den aktuella situationen.

När anställd personal och tjänstgörande värnpliktiga ur Försvarsmakten tas i anspråk av räddningsledare i fred med stöd av 34 § räddningstjänstlagen (1986:1102) svarar Försvarsmakten för lön, värnpliktsersättningar och försäkringar. När anställda och i förekommande fall civilpliktiga vid civila, statliga och kommunala myndigheter tas i anspråk ankommer det på motsvarande sätt på dessa myndigheter att svara för ersättning, eftersom de enligt 34 § räddningstjänstlagen (1986:1102) är skyldiga att ställa resurser till förfogande.

För tjänstepliktiga enligt 44 § räddningstjänstlagen (1986:1102) och frivilliga som tas i anspråk av räddningsledare för rädd- ningstjänst gäller särskilda ersättningsbestämmelser enligt 48 § räddningstjänstlagen och 78 80 §§ räddningstjänstförordningen (1986:1107). Den som på grund av tjänsteplikt eller frivilligt efter anmodan av räddningsledaren har medverkat i räddningstjänst eller i övning med räddningskår har rätt till skälig ersättning för

kostnader för resa och uppehälle, arbete och tidsspillan samt

skada på kläder och andra personliga tillhörigheter

I situationer där insatsen inte kan hänföras till räddningstjänst uppstår i dag ofta oklarheter om bl.a. ersättningsnivåer och för- säkringar, beroende på om den personal som medverkar i insatsen gör det mot bakgrund av reglerna i 34 § räddningstjänstlagen (1986:1102) eller p.g.a. tjänsteplikt enligt 44 § i samma lag, eller frivilligt efter anmodan av räddningsledaren.

För att minska friktionerna mellan olika grupper, som i dag får olika ersättningar för samma arbete, har det i flera fall fattats sär- skilda beslut som bl.a. inneburit att hemvärnsmän har fått samma ersättningar som dem som ersätts enligt 48 § räddningstjänstlagen (1986:1102). Det upplevs otillfredsställande av flera myndigheter men också av enskilda att ersättningsfrågorna inte hanteras med stöd av ett generellt regelverk.

Ett flertal kommuner planerar i dag för att i olika omfattning ta frivilliga i anspråk som förstärkningsresurs vid både räddnings- insatser och insatser som inte inryms under räddningstjänstlagen. Några kommuner och statliga myndigheter som utredningen har varit i kontakt med har framfört att medlemmar i frivilliga total-

224

SOU 2001:15

Förmåner

försvarsorganisationer och andra som tas i anspråk måste acceptera att det finns och måste finnas lokala variationer, när det gäller ersättningar och förmåner vid fredstida insatser i samhälls- beredskapen. Det har framförts att det därför inte är befogat att reglera sådana ersättnings- och förmånsprinciper i förordningstext.

10.3Utgångspunkter för ett modifierat förmånssystem

Med en vidgad syn på framtidens frivilliga totalförsvarsverksamhet behövs ett nytt ersättnings- och förmånssystem för såväl utbild- nings-, kompetensutvecklings- och övningsverksamhet som insat- ser som syftar till att stärka den fredstida samhällsberedskapen och insatser under höjd beredskap. Det nya systemet bör vara generellt användbart för olika aktörer och ta hänsyn till vilken situation som råder.

Utredningen anser att ett system som byggs enligt följande principiella skiss skulle undanröja de problem som uppstår med dagens regelverk.

225

Förmåner

SOU 2001:15

Figur 10.1. Principer för ersättning och försäkring inom frivilligförsvaret

Intern

 

Ersättning enligt respektive

 

Försäkring enligt respektive

förenings-

 

frivilligorganisations

 

frivilligorganisations bestämmelser

verksamhet

 

bestämmelser

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Tjänst som

 

Anställda som är

 

Anställda som är instruktörer på

instruktör vid

 

instruktörer på myndighets

 

myndighets uppdrag försäkras av

utbildning av

 

uppdrag ersätts med

 

myndigheten. Övriga försäkras av resp.

frivilliga

 

ordinarie lön och förmåner.

 

frivilligorganisation

 

 

Övriga ersätts av resp.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

frivilligorganisation

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Insatser vid

 

Dagersättning eller

 

Försäkring enligt lag (1977:265) om

höjd beredskap

 

dagpenning

 

statligt personskadeskydd, lag

 

 

 

 

(1977:266) om statlig ersättning vid

 

 

 

 

 

 

 

 

ideell skada m.m. och lag (1994:1089)

 

 

 

 

om totalförsvarsplikt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utb., övning

 

Dagersättning eller

 

Försäkring enligt lag (1977:265) om

m.m. i fred för

 

dagpenning

 

statligt personskadeskydd, lag

bemanning av

 

 

 

(1977:266) om statlig ersättning vid

 

 

 

krigsorg.

 

 

 

ideell skada m.m. och lag (1994:1089)

 

 

 

 

om totalförsvarsplikt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Utb., övning

 

Dagersättning eller

 

Försäkringsskydd bör lösas genom

m.m. för

 

dagpenning bör vara

 

kommunen, den statliga myndigheten

uppgifter i

 

vägledande

 

eller av frivilligorganisationerna,

fredstida

 

 

 

alternativt av berörda parter enligt vad

 

 

 

samh.beredskap

 

 

 

som överenskommes

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Räddningstjänst

 

Enligt nuvarande system

 

Försäkring enligt lag (1977:265) om

 

 

med ersättning till deltids-

 

statligt personskadeskydd och lag

 

 

 

 

 

brandmän enligt

 

(1977:266) om statlig ersättning vid

 

 

räddningstjänstförordningen

 

ideell skada m.m.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Annan

 

Ersättning bestäms av

 

Försäkringsskydd bör lösas genom

extraordinär

 

kommun eller statlig

 

kommunen, den statliga myndigheten

insats i fred

 

myndighet som tar frivilliga i

 

eller av frivilligorganisationerna,

 

 

anspråk. Ersättning till

 

alternativt av berörda parter enligt vad

 

 

 

 

 

deltidsbrandmän bör vara

 

som överenskommes

 

 

vägledande

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Internationella

 

Den statliga myndighet som

fredsfrämjande

 

ansvarar för insatsen i fråga

och humanitära

 

tecknar avtal med frivilliga

insatser

 

deltagare

beslutade av

 

 

 

 

regeringen

 

 

 

 

 

Försäkring enligt lag (1977:265) om statligt personskadeskydd och lag (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m.m.

226

SOU 2001:15

Förmåner

En rimlig och generell utgångspunkt när det gäller förmåner till frivilliga som gör insatser enligt 34 § eller 44 § räddnings- tjänstlagen (1986:1102), efter anmodan av räddningsledare eller insatser som inte ryms under räddningstjänstlagen (1986:1102), är att uppdragsgivaren (organisation, stat eller kommun) står för ersättningar och övriga förmåner.

Vid bestämning av ersättningens storlek måste beaktas att deltagande i utbildning och övning samt oftast också vid skarpa insatser i fred, sker frivilligt och av ideella skäl. Man skall alltså inte genom väl tilltagna ersättningar tjäna på att vara frivillig. Å andra sidan skall den enskilde naturligtvis inte åsamkas extra kostnader, för t.ex. resor, kost, logi eller liknande. Som frivillig bör man också få rimlig ersättning för förlorad arbetsinkomst.

Gällande förmånssystem för hemvärnsmän och medlemmar i frivilliga bemanningsorganisationer som med avtal ingår i myndig- heters krigsorganisationer är i huvudsak ändamålsenligt. Förmåner för frivilliga och hemvärnsmän med avtal/kontrakt i krigsorganisa- tionen bör även fortsättningsvis ha kopplingar till totalförsvarspliktigas förmåner.

Staten skall enligt lagen (1977:265) om statligt personskade- skydd ansvara för förmånssystemen när frivilliga tas i anspråk vid höjd beredskap, vid statlig räddningstjänst och vid statligt beord- rade internationella fredsfrämjande eller humanitära insatser.

När frivilliga tas i anspråk i fredstid för räddningstjänst och i andra extraordinära situationer, då insatsen inte är räddningstjänst enligt räddningstjänstlagen (1986:1102), bör det för statligt ledda insatser vara staten (ansvarig myndighet) som ansvarar för för- månssystemen. I den kommunala räddningstjänsten, då personal inte tas i anspråk med stöd av 34 § räddningstjänstlagen (1986:1102), bör det vara kommunerna som ansvarar för förmåns- systemen genom i förväg träffade överenskommelser med frivillig- organisationer och/eller enskilda som kommunen anser sig behöva. Ersättning bör utgå enligt normen för deltidsbrandman.

Utredningen har utarbetat principerna i detta kapitel i samverkan med Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap. Utredningen har också kontinuerligt fört dialoger om överväganden och förslag med Utredningen om översyn av räddningstjänstlagen (Fö 1999:03), som skall redovisa sitt uppdrag senast den 1 juni 2001.

227

Förmåner

SOU 2001:15

10.4Överväganden om ersättningsnormer för olika förmåner och verksamheter

10.4.1Intern föreningsverksamhet

Vid den utbildnings- och övningsverksamhet som frivilligorganisa- tionerna själva bedriver gentemot sina medlemmar, s.k. medlems- utbildning, är det respektive frivilligorganisation som ansvarar för förmåner och försäkringsskydd.

10.4.2Instruktörsförmåner

Instruktörsförmåner regleras i förordning (1994:522) om förmåner till instruktörer inom frivillig försvarsutbildning. Förordningens 1 § lyder: ”Denna förordning tillämpas på den som, utan att göra det i tjänsten, fullgör instruktörsuppgifter inom hemvärnet och annan frivillig utbildningsverksamhet inom totalförsvaret (instruk- tör).”

Utredningens utgångspunkt är att när Försvarsmakten beordrar yrkesofficerare eller reservofficerare som är inkallade för tjänst- göring att arbeta som instruktörer inom frivillig försvarsutbildning så är det att betrakta som tjänstgöring. Det samma gäller då Försvarsmakten i uppdragsdialoger kommer överens med frivillig- organisationer om att tillhandahålla instruktörer. Då är yrkesofficerarna eller reservofficerarna som är inkallade för tjänstgöring också där i tjänsten.

De behåller då Försvarsmakten som arbetsgivare och skall där- med ha ersättning som statsanställda. Det omfattar bl.a. trakta- mente, ersättning för resekostnader och eventuellt övertidsersätt- ning. Instruktörsarvode bör kunna utgå för sådana förberedelser som görs utanför ordinarie arbetstid för yrkes- eller reservoffice- ren. Motsvarande förhållande bör gälla för andra statligt eller kommunalt anställda som tas i anspråk för sådana instruktörsupp- gifter inom ramen för sin ordinarie anställning.

När yrkes- eller reservofficerare frivilligt och utanför ordinarie uppdragsverksamhet ställer upp som instruktörer åt en frivillig totalförsvarsorganisation, bör ersättningsfrågor däremot regleras mellan instruktören och organisationen i fråga. Den tid som en sådan instruktör ägnar åt frivillig totalförsvarsverksamhet kan då inte betraktas som ordinarie arbetstid för instruktören i fråga. Instruktören ställer upp på sin fritid och bör kunna räkna ordinarie

228

SOU 2001:15

Förmåner

mantalsskrivningsort som utgångspunkt för förmånsberäkning- arna.

Den vägledande principen bör således vara att den frivilliga totalförsvarsorganisation som utnyttjar en yrkesofficer, eller annan statligt anställd, som frivilligt åtar sig att vara instruktör på sin fritid betalar alla kostnader för instruktören. Det omfattar bl.a. ersättning för resekostnader, logi och eventuellt instruktörsarvode.

Det måste, enligt utredningens uppfattning, finnas stort utrym- me för lokala variationer, utom när det gäller grunden för att beräkna ersättning till instruktörer. I dag räknas bostad som tjänsteställe för reservofficerare men inte för instruktörer inom frivillig försvarsutbildning. Det innebär att dessa båda yrkesgrupper inte behandlas lika, varken skattemässigt när det gäller utgivna ersättningar eller avdragsmöjligheter i samband med instruktörstjänstgöringen. Utredningen om avdrag för ökade levnadskostnader m.m. föreslår i betänkandet (1999:94) att bostaden skall betraktas som tjänsteställe också för instruktörer inom frivillig försvarsutbildning.

Frivilligorganisationsutredningen delar denna uppfattning och förordar att regeringen nu fattar beslut enligt förslagen som Utredningen om avdrag för ökade levnadskostnader m.m. anger i avsnitt 10.2.

Utredningen har erfarit att när Försvarsmakten ställer instruk- törer till förfogande för frivilligförsvaret, uppstår ibland problem med beräkning av arbetstid och arbetsgivaransvarets tillämpning. Försvarsmakten uppger till utredningen att tillgången på instruk- törspersonal i vissa regioner och funktioner leder till att taket för individuella arbetstidsuttag riskerar att överskridas. Utredningen anser, utifrån ovanstående principer, att detta problem bör lösas på följande sätt.

Försvarsmakten skall i sina uppdrag till frivilliga totalförsvars- organisationer ange i vilken utsträckning som myndigheten kan ställa instruktörer till förfogande. Därvid bör möjligheterna att använda alla kategorier anställda prövas, dvs. yrkesofficerare, reservofficerare och civila. Om Försvarsmakten inte genom avtal kan ställa instruktörer till förfogande bör berörd organisation inom frivilligförsvaret själv rekrytera instruktörer. Detta innebär att en frivilligorganisation mycket väl kan anlita exempelvis en yrkesofficer eller reservofficer på dennes fritid. Ett annat alternativ är att fler instruktörer utbildas bland frivilligförsvarets medlemmar så att dessa själva kan tillgodose instruktörsbehovet.

229

Förmåner

SOU 2001:15

I uppdrag (avtal/överenskommelser/kontrakt) med uppgifter respektive åtaganden mellan statliga myndigheter eller kommuner och frivilliga totalförsvarsorganisationer avseende utbildnings-, kompetensutvecklings- och övningsuppdrag för frivilliga bör kost- nader för instruktören regleras.

Utredningen anser att dessa principer kan tillämpas med stöd av nuvarande förordning (1994:522) om förmåner till instruktörer inom frivillig försvarsutbildning. Utredningen föreslår att För- svarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap får i uppdrag att i samråd utfärda erforderliga interna tillämpningsföreskrifter för militärt respektive civilt försvar.

10.4.3Insatser vid höjd beredskap

Under höjd beredskap, enligt definition i lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap, får alla samma ersättning som gäller för totalförsvarspliktiga enligt förordning (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga. Staten har också ansvar för för- säkringsskyddet enligt lag (1977:265) om statligt personskade- skydd, lag (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m.m. och lag (1994:1809) om totalförsvarsplikt.

10.4.4Utbildning och övning för krigsorganisationer

Dagersättning respektive dagpenning gäller i dag som generell ersättning i fredstid till hemvärnsmän och frivilligpersonal som genom kontrakt/avtal har uppgifter i en krigsorganisation. Ersätt- ningssystemet regleras i 2 § förordningen (1994:523) om förmåner till frivilliga och 2 § förordningen (1997:147) om förmåner till hemvärnsmän.

Syftet med systemet är, enligt Handbok för frivillig försvars- verksamhet (1998), att den frivillige skall ha möjlighet att delta i utbildning och övning även om denne måste ta tjänstledigt från sitt ordinarie arbete och därmed drabbas av löneavdrag.

Dagersättning betalas för närvarande ut med 50 kronor per dag och utnyttjas främst vid kortare grundläggande uppdragsutbildning eller övning (kortare än tre dagar). Dagersättning är skattefri och betalas ut endast för tjänstgöringsdag som omfattar minst sex timmar per dag.

230

SOU 2001:15

Förmåner

Vid längre grundläggande uppdragsutbildning, repetitionsutbild- ning och övning utgår dagpenning som är 90 procent av sjuk- penninggrundande inkomst (SGI). Det är försäkringskassan som fastställer sjukpenninggrundande inkomst till maximalt 7,5 bas- belopp (basbeloppet för år 1999 är 36 400 kronor). Den maximala årsinkomsten blir 7,5 x 36 400 = 273 000 kronor, vilket motsvarar en månadslön på 22 750 kronor. Taket för ersättning blir alltså 90 procent av detta, dvs. 20 475 kronor per månad. Den maximala dagpenningen är år 2000 fastställd till 678 kronor och den lägsta 55 kronor (se även figur 2.10 i kapitel 2).

Dagpenning är pensionsgrundande och skattepliktig. Vid höjd beredskap utgår alltid dagpenning enligt förordning om förmåner till frivilliga och förordning om förmåner till hemvärnsmän. För- säkringskassan skall också enligt 1 och 2 §§ lagen (1991:1488) om handläggning av vissa ersättningar till den som tjänstgör inom totalförsvaret handlägga frågor om dagpenning. Den enskilde, t.ex. en medlem i en frivillig totalförsvarsorganisation, har själv ansvar för att anmäla sin inkomst till försäkringskassan så att rätt dag- penning betalas ut.

Det finns i dag lokala variationer när det gäller förmånsfrågor eftersom förordningen om förmåner till frivilliga inte alltid till- lämpas. Ett exempel är räddningshundekipage som är krigs- placerade i kommunernas krigsorganisationer. Där kan det finnas lokala variationer i samband med att avtal tecknas mellan kom- munen och räddningshundekipagen beträffande ersättningar, för- måner vid utbildning, övning i fredstid för krigsbefattning.

En möjlig orsak till detta är att de förmånsförordningar som tillämpas i stor utsträckning är avsedda för hemvärnsmän och de frivilligorganisationer som har personal krigsplacerad i Försvars- makten genom avtal. Förmånsbestämmelserna måste i framtiden även ta hänsyn till att man från flera statliga myndigheters sida, dock inte Försvarsmakten, kommer att minska eller avskaffa avtalstecknande i fredstid. Flera myndigheter uppger till utredningen att de i stället kommer att kompetensutveckla personal i fredstid för att i ett anpassningsskede teckna avtal om krigsplacering. Enligt uppgift till utredningen är ett sådant system mer flexibelt och bättre anpassat till eventuella framtida förändringar i omvärlden och inom totalförsvarsverksamheten.

Utredningens uppfattning är att systemet med dagersättning och dagpenning bör gälla även i fortsättningen för fredstida utbild- nings-, övnings- och kompetensutvecklingsinsatser för frivillig

231

Förmåner

SOU 2001:15

personal som är krigsplacerad eller kommer att bli det under ett anpassningsskede. Detta ersättningssystem bör liksom i dag vara knutet till förmåner för totalförsvarspliktiga.

10.4.5Utbildning och övning för fredstida samhällsberedskapsinsatser

När kommuner planerar att utnyttja frivilliga försvarsorganisa- tioner, andra frivilligorganisationer och hemvärnet för att stärka den fredstida samhällsberedskapen, finns det sannolikt behov av kommunala utbildnings- och övningsinsatser. Ett exempel är kom- munala fredstida insatsgrupper (FIG-grupper) som beskrivs i kapi- tel 5.

Detta medför naturligtvis också vissa kostnader för kommu- nerna. Utredningen förordar att delar av de beredskapsmedel, som enligt förordningen (1995:128) om civilt försvar betalas ut till kommunerna, används för att bekosta erforderliga utbildningar och övningar, dels betala ersättning till de frivilliga.

Förordning om förmåner till frivilliga bör kompletteras med en ny 11 § med följande lydelse: ”När en medlem i en frivillig total- försvarsorganisation deltar i kompetensutvecklings-, utbildnings- och övningsverksamhet i fredstid för att stärka samhällsbered- skapen får han eller hon ersättning enligt bestämmande av den statliga myndighet eller kommun som tar den frivillige i anspråk” (se vidare kapitel 12).

Den ersättning och de förmåner som kommunerna svarar för styrs naturligtvis av lokala förutsättningar och förhållanden. Även om det ur rättvisesynpunkt borde ske en samordning förekommer det i dag stora skillnader mellan kommunerna. Utredningen delar den uppfattning som Överstyrelsen för civil beredskap har givit uttryck för i rapporten från avtalsutredningen (2000-06-22), näm- ligen att man bör eftersträva så liten central styrning som möjligt och i stället lämna stort utrymme åt lokala variationer med hänsyn till rådande förutsättningar och förhållanden.

Det kan dock vara rimligt att följa de förmåner och ersättningar som i dag gäller för frivilliga under utbildning för krigsorganisa- tioner, nämligen dagpenning och därtill följande förmåner (se avsnitt 10.4.4 ovan). När det gäller försäkringsskydd bör det, enligt utredningens uppfattning, lösas genom kommunen eller av frivilligorganisationerna, alternativt av båda parter enligt vad som

232

SOU 2001:15

Förmåner

överenskommes rörande kommunalt ledd verksamhet. För statligt ledd verksamhet bör lagen (1977:265) om statligt person- skadeskydd och lagen (1977:266) om ersättning vid ideell skada m.m. tillämpas.

Den frivilliges deltagande i utbildning eller övning för att kunna upprätthålla sin kompetens bör ses som en merit och tillgång även i arbetslivet. Det bör därför ankomma på den enskilde, den frivilliga totalförsvarsorganisationen och uppdragsgivaren att beakta det frivilliga engagemanget i meritvärderingen, t.ex. genom intyg, kompetensbevis eller liknande (se kapitel 6).

10.4.6Räddningstjänst

I 48 § räddningstjänstlagen (1986:1102) stadgas: ”Den som p.g.a. tjänsteplikt eller frivilligt efter anmodan av räddningsledare har medverkat i räddningstjänst enligt denna lag eller i övning med räddningskår har rätt till skälig ersättning för kostnader för resa och uppehälle samt för arbete och tidsspillan enligt de bestämmel- ser som meddelas av regeringen eller den myndighet som rege- ringen bestämmer.

Ersättning enligt första stycket skall betalas av kommunen till den som har medverkat i kommunal räddningstjänst eller i övning med räddningskår och av staten till den som har medverkat i statlig räddningstjänst.”

Frivilliga – både medlemmar i frivilliga totalförsvarsorganisa- tioner och sådana som inte är medlemmar – som deltar i rädd- ningsinsatser enligt räddningstjänstlagen (1986:1102) får ersättning enligt vad som föreskrivs i 78 80 §§ räddningstjänst- förordningen (1986:1107). Det framgår där att skälig ersättning lämnas enligt de grunder som avtalats om motsvarande ersättning till deltidsanställda brandmän.

Ersättningen är, enligt underlag från Statens räddningsverk, från och med 2000-04-01 satt till 152 kronor för första timmen och 101 kronor per timme för tid därutöver. Ersättningen (timersätt- ning och bilersättning, dock inte ersättning för förstörd egendom) är skattepliktig men den berättigar inte till avtalspension. Det tillkommer också sociala avgifter på 32,92 procent om kommunen t.ex. skulle vilja teckna avtal med en frivillig totalförsvarsorga- nisation om att organisationen förbinder sig att tillhanda hålla personer med viss kompetens.

233

Förmåner

SOU 2001:15

Utredningen anser att ersättningen till deltidsbrandmän är en rimlig nivå, som dessutom är lika för alla som deltar i samma insats. Det är också utredningens uppfattning att motsvarande ersättning bör utgå till personal ur ”hemvärnsrörelsen” (se kapitel 3) som tas i anspråk vid räddningsinsatser.

Förordning (1997:147) om förmåner till hemvärnsmän anpassa- des i november 2000 något i riktning mot utredningens över- väganden och förslag i detta kapitel, genom att punkten 5 i 2 § ströks och ersattes med tillägget 2 a §. Den nya punkten 2 a § lyder: ”När en hemvärnsman tjänstgör i hemvärnet under tid då hemvärnsberedskap inte råder, får han eller hon ersättning för arbete och tidsspillan om tjänstgöringen avser räddningstjänst. Ersättningen lämnas enligt de grunder som senast har avtalats i fråga om motsvarande ersättning till deltidsanställda brandmän.”

10.4.7Annan extraordinär insats i fred

För den som i organiserad form står till förfogande och bistår kommun eller statlig myndighet vid fredstida insatser av olika slag, då det inte är räddningstjänst enligt räddningstjänstlagen (1986:1102), anser utredningen, i likhet med vad Överstyrelsen för civil beredskap har anfört, att frågor om ersättningar, försäkrings- skydd m.m. bör lösas genom avtal/överenskommelser (några kommuner har redan sådana) mellan den enskilde medlemmen i en frivillig totalförsvarsorganisation eller den frivilliga totalförsvars- organisationen och den kommun eller statliga myndighet som tar de frivilliga i anspråk.

Det är naturligtvis möjligt att i lag föreskriva om rätt till ledighet från ordinarie arbete då någon tas i anspråk för insatser i sam- hällsberedskapen. Detta är dock, enligt utredningens bedömning, inte rimligt med tanke på den kommunala självstyrelsen och vitt skilda lokala förutsättningar.

Frågan om ledighet från ordinarie arbetsplats då en frivillig tas i anspråk för andra insatser i fred än räddningstjänst bör därför lösas lokalt genom avtal/överenskommelse mellan den frivillige, kommunen/myndigheten och arbetsgivaren (arbetsmarknadens parter). Det är också viktigt att arbetsgivare är informerade både om att en person ingår i en frivilligorganisation och att viss ledighet för utbildning och övning behövs med jämna mellanrum.

234

SOU 2001:15

Förmåner

Enligt uppgift till utredningen sker dialoger och kontakter mellan myndigheter och frivilligorganisationer till största delen under ordinarie arbetstid. Detta i kombination med ökade krav på dialoger, redovisning och återrapportering har försvårat situationen för flera frivilligorganisationer, speciellt de mindre, eftersom för- troendevalda i sådana organisationer behöver gå ifrån sitt ordinarie arbete i allt större utsträckning. Utredningen anser att denna fråga i första hand bör lösas genom överenskommelser mellan frivillig- organisationen, berörd myndighet och berörd arbetsgivare. Om detta inte är möjligt bör en ny bestämmelse i förordningen (1994:523) om förmåner till frivilliga tillämpas. Utredningen läm- nar förslag om en sådan bestämmelse i kapitel 12.

Om frivilligresurser tas i anspråk enligt räddningstjänstlagen (1986:1102) gäller de ersättnings- och förmånsbestämmelser som anges i räddningstjänstlagen och räddningstjänstförordningen (1986:1107). Det finns emellertid flera exempel på att frivillig- resurser som har använts i en räddningsinsats också har utnyttjats efter att det att insatsen har upphört att vara räddningstjänst. Vid sådana insatser är inte räddningstjänstförordningen (1986:1102) tillämpbar. Alla frivilliga, oavsett vad den frivilliges insats består av och oavsett om den frivillige är civil eller militär personal, bör ha rätt till förmåner enligt ett tydligt system.

Det finns här två möjliga alternativ till förmåns- och ersätt- ningssystem. Det ena är att ersätta förlorad arbetsinkomst för de frivilliga med dagpenning. Denna princip fungerar även för arbets- lösa eftersom de enligt uppgift också har en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) fastställd av försäkringskassan. Det andra alter- nativet är att motsvarande ersättnings- och förmånsbestämmelser som gäller vid räddningstjänst i princip bör gälla även för frivilliga, som tas i anspråk vid extraordinära situationer, då räddnings- tjänstlagen (1986:1102) inte är tillämplig.

Utredningen förordar det andra alternativet, eftersom det sannolikt skapar både rättvisa, större enhetlighet och dessutom ger en mer rimlig ersättning till den enskilde än vad det första alternativet gör. Ersättnings- och förmånsbestämmelserna skulle då vara lika oavsett om det är räddningstjänst eller om insatsen är i en fas där räddningstjänstlagen (1986:1102) inte är tillämplig. De för- ändringar i förmånsförordningarna för hemvärnsmän respektive frivilliga som regeringen beslutade om i november 2000 följer också detta alternativ.

235

Förmåner

SOU 2001:15

Genom att utredningen förordar att hänsyn skall tas till lokala förhållanden är det upp till varje kommun att bestämma ersätt- ningar vid andra insatser än räddningstjänst i fredstid. Utredningen kan dock konstatera att det sannolikt skulle underlätta för alla inblandade om förmånssystemet för deltidsbrandmän kunde tillämpas konsekvent, och förordar därför att en sådan rekommendation utfärdas.

10.4.8Internationella insatser

Vid internationella insatser i kris- och katastrofsituationer (freds- främjande och humanitära insatser) rekryterar staten i dag genom ansvarig myndighet frivillig personal och ansvarar därmed för ersättning och försäkringsskydd enligt lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m.m. Denna princip är ändamålsenlig, eftersom fri- villiga tas i anspråk av statliga myndigheter vid sådana insatser.

10.5Förslag

Utredningen föreslår att

staten bör på motsvarande sätt som i dag ansvara för för- månssystemen (ersättningar, försäkringar m.m.) när frivilliga tas i anspråk vid höjd beredskap, vid statlig räddningstjänst och internationella fredsfrämjande eller humanitära insatser,

systemet med dagersättning och dagpenning bör gälla även i fortsättningen för fredstida utbildnings-, övnings- och kompe- tensutvecklingsinsatser för frivillig personal, som är krigs- placerad eller kommer att bli det under ett anpassningsskede. Detta ersättningssystem bör liksom i dag vara knutet till för- måner för totalförsvarspliktiga,

instruktörer inom frivillig försvarsutbildning bör få rätt att betrakta bostaden som tjänsteställe, enligt förslag i betänkandet (1999:94) från Utredningen om avdrag för ökade levnadskost- nader m.m.,

när Försvarsmakten kommenderar yrkesofficerare eller reserv- officerare, som är inkallade för tjänstgöring, såsom instruktörer till frivillig försvarsutbildning eller i uppdragsdialoger åtar sig

236

SOU 2001:15

Förmåner

att tillhandahålla instruktörer, bör yrkesofficerarna och reserv- officerarna behålla Försvarsmakten som arbetsgivare och där- med få ersättning som statsanställda. Om däremot en frivillig totalförsvarsorganisation utnyttjar en yrkesofficer eller en reservofficer efter frivilligt åtagande, bör frivilligorganisationen svara för resor, kost, logi m.m. för instruktören. Den tid som en sådan instruktör ägnar åt frivillig totalförsvarsverksamhet kan då inte betraktas som ordinarie arbetstid för instruktören i fråga. Utgångspunkt för förmånsberäkningarna bör vara instruktörens ordinarie mantalsskrivningsort,

Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap får i upp- drag att i enlighet med utredningens förslag och i samråd utfärda erforderliga interna tillämpningsföreskrifter till förord- ningen (1994:522) om förmåner till instruktörer inom frivillig försvarsutbildning för militärt respektive civilt försvar,

frågan om ledighet från ordinarie arbetsplats, då en frivillig tas i anspråk för andra insatser i fred än räddningstjänst, bör lösas lokalt genom avtal/överenskommelse mellan den frivillige, kommunen/myndigheten och arbetsgivaren (arbetsmarknadens parter),

frågan om rätt till ledighet för förtroendevalda i första hand bör lösas genom överenskommelser mellan frivilligorganisationen, berörd myndighet och berörd arbetsgivare. Om detta inte är möjligt bör en ny bestämmelse i förordningen (1994:523) om förmåner till frivilliga tillämpas.

kompetensutvecklings-, utbildnings- och övningsverksamhet, som erfordras för frivilliga, som planeras tas i anspråk i kom- munal insatsstyrka, bör bekostas med delar av de beredskaps- medel som kommunerna tilldelas enligt förordningen om civilt försvar,

kommuner bör ansvara för förmånssystemen (ersättningar, för- säkringsskydd m.m.), när kommunen tar frivilliga i anspråk vid andra insatser i fred än räddningstjänst. Det bör lämnas stort utrymme för lokala variationer med hänsyn till rådande förut- sättningar och förhållanden,

237

Förmåner

SOU 2001:15

principerna och nivåerna för ersättning enligt räddnings- tjänstlagen (1986:1102) och räddningstjänstförordningen (1986:1107) bör vara vägledande för kommunernas och de statliga myndigheternas ersättning till frivilliga, som tas i anspråk vid andra insatser än räddningstjänst i fredstid.

238

11 Finansiering och styrning

11.1Sammandrag

Den statliga finansieringen av frivilliga försvarsorganisationer omfattar i dag dels organisationsstöd, dels uppdragsersättning. Utredningen konstaterar att det i dagens finansieringssystem saknas generella kriterier som kan tillämpas för fördelning av organisationsstöd. Således har myndigheterna inte haft några principer att följa vid fördelning av stödet. Utredningen har därför ställt upp kriterier för konstruktion av ett nytt system för fördelning av statliga stödmedel till frivillig totalförsvarsverksam- het.

Utredningen föreslår ett finansieringssystem som inte bara knyter an till organisationernas omfattning och inriktning utan också till frivilligorganisationernas kompetens och förmåga att medverka i samhällsberedskapen samt till hur omfattande deras engagemang är i totalförsvarssammanhang. Grunden i den statliga finansieringen bör, som i dag, vara organisationsstöd, dvs. stöd till folkrörelsen frivilliga totalförsvarsorganisationer enligt kriterier som regeringen fastställer. Organisationsstödet bör omfatta grundbidrag, ungdomsbidrag och kompetensbidrag. Grund- kriteriet för att godkännas som frivillig totalförsvarsorganisation bör vara att organisationen informerar sina egna medlemmar om samhällets säkerhet och beredskap samt totalförsvar.

Liksom tidigare kan frivilliga totalförsvarsorganisationer även ta uppdrag från statliga myndigheter och kommuner. För sådana uppdrag till organisationerna bör gälla full kostnadstäckning.

239

Finansiering och styrning

SOU 2001:15

11.2Bakgrund

I direktiven till utredningen anges, att det i uppdraget ingår att utvärdera och vid behov föreslå ett nytt system för den statliga finansieringen av de frivilliga försvarsorganisationerna med hänsyn till ny inriktning och nya uppgifter samt att föreslå en ända- målsenlig prioritering vid tilldelning av medel. Vidare ingår att särskilt undersöka i vilken mån det nu gällande finansierings- systemet möjliggjort resultatstyrning av verksamheten och vid behov ange hur ett framtida förändrat finansieringssystem skall utformas för att förbättra möjligheterna till resultatstyrning.

Utredningen har uppdragit åt Statskontoret att utvärdera i vilken mån det nu gällande finansieringssystemet möjliggjort resultatstyrning av de frivilliga försvarsorganisationernas med- verkan i totalförsvaret. Vidare ingick i uppdraget att, vid behov, undersöka hur ett nytt system för den statliga finansieringen av frivilligorganisationerna med hänsyn till ny inriktning och nya uppgifter skall utformas i syfte att förbättra möjligheterna till resultatstyrning.

Den statliga finansieringen av frivilliga försvarsorganisationer har under 1990-talet behandlats i ett par utredningar, nämligen (SOU 1992:132) Frivillig verksamhet för totalförsvaret och (SOU 1997:70) Totalförsvaret och frivilligorganisationerna – uppdrag, stöd och ersättning.

På grundval av den sistnämnda utredningen gav regeringen i regleringsbrev för år 1998 i uppdrag till Försvarsmakten och Över- styrelsen för civil beredskap att utveckla en modell för fördelning av Försvarsdepartementets anslag D6 Stöd till frivilliga försvars- organisationer inom totalförsvaret. De båda myndigheterna bildade en för ändamålet gemensam arbetsgrupp, vilken tog hjälp av Försvarets forskningsanstalt (FOA) att utveckla en modell för värdering och fördelning av D6-anslaget. Den av FOA konstruera- de modellen redovisades i metodrapporten Fördelningsmodell för organisationsstöd till frivilligorganisationerna (december 1998).

Ytterligare ett par utredningar av mer generell karaktär med inriktning på statens bidrag till och styrning av ideella organisa- tioner förtjänar att nämnas i sammanhanget. Dessa är (SOU 1993:71) Organisationernas bidrag och (Ds 1997:36) Resultatstyr- ning av Föreningsbidrag.

240

SOU 2001:15

Finansiering och styrning

Samtliga dessa utredningar har utgjort underlag till frivillig- organisationsutredningens överväganden om utformning av en ny modell för finansiering av frivilliga försvarsorganisationer.

11.3Huvuddragen i nuvarande finansieringssystem

Syftet med statlig finansiering av de frivilliga försvarsorganisa- tionerna är att rikta ekonomiska resurser till sådan verksamhet som bidrar till totalförsvarets folkliga förankring och demokratins utveckling i totalförsvarssammanhang. Den statliga finansieringen syftar också till att stimulera de frivilliga organisationernas enga- gemang och insatser i totalförsvaret såväl i fred som i krig samt i det avseendet vara en form av ersättning till organisationerna för utfört arbete genom uppdrag från statliga myndigheter.

De frivilliga försvarsorganisationernas finansiering grundas, utöver organisationernas egen finansiering, på statliga medel för den del av deras verksamhet som enligt förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet främjar totalförsvaret och som om- fattar försvarsupplysning, rekrytering och utbildning av frivilliga för uppgifter inom totalförsvaret.

De statliga medlen till de frivilliga försvarsorganisationerna finansieras över statsbudgeten via olika anslag inom Utgifts- område 6 Totalförsvar, fr.o.m. år 2001 inom politikområdet Försvarspolitik.

Försvarsmakten och Överstyrelsen för civilberedskap skall stödja de frivilliga försvarsorganisationerna så att organisationernas verksamhet främjar försvarsviljan och ger försvarsverksamheten en bred förankring.

Den statliga finansieringen omfattar dels organisationsstöd, dels uppdragsersättning.

Försvarsmakten bereder och beslutar om stöd till frivilliga för- svarsorganisationer med uppgifter inom den militära delen av totalförsvaret, medan Överstyrelsen för civil beredskap bereder och beslutar om stöd till frivilligorganisationer med uppgifter inom det civila försvaret. Sedan år 1999 har Överstyrelsen för civil beredskap det övergripande samordningsansvaret för frivilligfrågor inom det civila försvaret.

Finansiering av stödet har under år 2000 skett från anslaget D6 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret. Anslaget för året har disponerats på följande sätt: Försvarsmakten

241

Finansiering och styrning

SOU 2001:15

(59 266 miljoner kronor) och Överstyrelsen för civil beredskap

(29 020 miljoner kronor). Fördelningen av organisationsstödet till de frivilliga försvarsorganisationerna år 2000 framgår av figur 11.1.

Figur 11.1. Fördelning av organisationsstöd till frivilliga försvarsorga- nisationer från anslaget D6 år 2000 (tkr)

Organisation/verksamhet

Organisationsstöd

Organisationsstöd

Totalt

 

från Försvars-

från Överstyrelsen

organisa-

 

makten

för civil beredskap

tionsstöd år

 

 

 

2000

Centralförbundet för befäls-

11 220

0

11 220

utbildning

 

 

 

Flygfältsingenjörsföreningarnas

1 200

0

1 200

Riksförbund

 

 

 

Flygvapenfrivilligas Riksförbund

5 360

0

5 360

Frivilliga Automobilkårernas

150

3 120

3 270

Riksförbund

 

 

 

Frivilliga Flygkåren

525

2 122

2 647

Frivilliga Motorcykelkårernas

2 110

189

2 299

Riksförbund

 

 

 

Frivilliga radioorganisationen

5 200

905

6 105

Frivilliga Skytterörelsen

4 850

0

4 850

Försvarets Personaltjänst-

190

0

190

förbund

 

 

 

Hemvärnsbefälens Riksförbund

472

0

472

Kustartilleriets

170

0

170

Reservofficersförbund

 

 

 

Riksförbundet Sveriges

11 370

35

11 405

lottakårer

 

 

 

Sjövärnskårernas Riksförbund

2 857

0

2 857

Svenska Arméns och Flyg-

260

0

260

vapnets Reservofficersförbund

 

 

 

Svenska Blå Stjärnan

0

2 102

2 102

Svenska Brukshundklubben

1 381

555

1 936

Svenska Fallskärmsförbundet

100

0

100

Svenska Flottans Reserv-

150

0

150

officersförbund

 

 

 

Svenska Pistolskytteförbundet

0

0

0

Svenska Röda Korset

1 800

1 183

2 983

Svenska Sportskytteförbundet

0

0

0

Svenska Värnplikts-

173

0

173

officersförbundet

 

 

 

Sveriges Civilförsvarsförbund

0

12 169

12 169

242

SOU 2001:15 Finansiering och styrning

Organisation/verksamhet

Organisationsstöd

Organisationsstöd

Totalt

 

från Försvars-

från Överstyrelsen

organisa-

 

makten

för civil beredskap

tionsstöd år

 

 

 

2000

Sveriges Kvinnliga Bilkårers

4 600

6 640

11 240

Riksförbund

 

 

 

Stöd till militära tidskrifter

2 034

0

0

Hyressubventioner

3 094

0

0

Summa

59 266

29 020

88 286

 

 

 

 

Av de frivilliga försvarsorganisationerna är för närvarande fjorton samlokaliserade på Artillerigården i anslutning till Armémuseum i Stockholm. Dessa får där hyressubventioner motsvarande drygt tre miljoner kronor, som bekostas av Försvarsmakten ur anslaget 6:18. Därutöver stödjer Försvarsmakten ett antal militära tidskrifter med medel ur samma anslag.

Organisationsstödet, anslaget D6, är avsett som finansierings- stöd för de frivilliga försvarsorganisationernas ledning och administration, information om samhällets säkerhet och beredskap samt totalförsvar, rekrytering och fr.o.m. år 2000 även för funk- tionärsutbildning för den egna organisationen samt ungdomsverk- samhet. Stödet skall ge möjlighet till kontinuitet och stabilitet i organisationernas grundläggande verksamhet. Stödet fördelas efter dialog med de frivilliga försvarsorganisationerna. Organisations- stödet utgår för år 2001 ur anslaget 6:18 (tidigare D6) Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret.

Uppdragsersättning utgår till organisationerna för att täcka deras samtliga kostnader, fr.o.m. år 2000 även overhead-kostnader, för den utbildning av frivillig personal till myndigheters m.fl. krigs- och beredskapsorganisation som frivilligorganisationerna genomför. För utbildningsuppdragen erhåller organisationerna också bistånd/stöd från myndigheterna (främst Försvarsmakten) i form av instruktörsstöd, tillgång till fri lokal, materiel, transporter m.m. Ersättningarna är uppdragsstyrda, dvs. uppdrag, handlingsregler och resurser anges av respektive myndighet i dialog med berörda organisationer. Fördelningen av uppdragsmedel år 2000 från respektive myndighet framgår av figur 11.2.

243

Finansiering och styrning

SOU 2001:15

Figur 11.2. Fördelning av uppdragsmedel till frivilliga försvarsorganisationer från anslagen A1, B1, B3 och B6 år 2000 (tkr)

Organisation

Försvars-

Över-

Arbets-

Statens

Social-

Summa,

 

makten

styrelsen

marknads-

räddnings-

styrelsen

uppdrags-

 

(anslag A1)

för civil

styrelsen

verk -

(anslag B6)

medel

 

 

beredskap

(anslag B3)

(anslag B3)

 

 

 

 

(anslag B1)

 

 

 

 

Centralförbundet för

26 650

0

0

0

0

26 650

befälsutbildning

 

 

 

 

 

 

Flygfältsingenjörs-

2 250

0

0

0

0

2 250

föreningarnas

 

 

 

 

 

 

Riksförbund

 

 

 

 

 

 

Flygvapenfrivilligas

13 350

0

0

0

0

13 650

Riksförbund

 

 

 

 

 

 

Frivilliga Automobil-

0

0

6 050

0

0

6 050

kårernas Riksförbund

 

 

 

 

 

 

Frivilliga Flygkåren

500

0

0

3 300

0

3 800

Frivilliga Motor-

4 575

60

0

0

0

4 635

cykelkårernas Riks-

 

 

 

 

 

 

förbund

 

 

 

 

 

 

Frivilliga radio-

10 200

275

0

0

1 550

12 025

organisationen

 

 

 

 

 

 

Frivilliga Skytte-

5 000

0

0

0

0

5 000

rörelsen

 

 

 

 

 

 

Försvarets Personal-

700

0

0

0

0

700

förbund

 

 

 

 

 

 

Hemvärnsbefälens

2 200

0

0

0

0

2 200

Riksförbund

 

 

 

 

 

 

Kustartilleriets

300

0

0

0

0

300

Reservofficersförbund

 

 

 

 

 

 

Riksförbundet

21 800

185

0

0

0

21 985

Sveriges lottakårer

 

 

 

 

 

 

Sjövärnskårernas

2 550

0

0

0

0

2 550

Riksförbund

 

 

 

 

 

 

Svenska Arméns och

700

0

0

0

0

700

Flygvapnets Reserv-

 

 

 

 

 

 

officersförbund

 

 

 

 

 

 

Svenska Blå Stjärnan

0

0

4 800

0

0

4 800

Svenska Brukshund-

2 400

0

0

2 000

0

4 400

klubben

 

 

 

 

 

 

Svenska Fallskärms-

225

0

0

0

0

225

förbundet

 

 

 

 

 

 

Svenska Flottans

600

0

0

0

0

600

Reservofficers-

 

 

 

 

 

 

förbund

 

 

 

 

 

 

Svenska Pistolskytte-

0

0

0

0

0

0

förbundet

 

 

 

 

 

 

Svenska Röda Korset

14 000

0

0

0

900

14 900

Svenska Sportskytte-

0

0

0

0

0

0

förbundet

 

 

 

 

 

 

244

 

 

 

 

 

 

SOU 2001:15

 

 

 

 

Finansiering och styrning

 

 

 

 

 

 

 

 

Organisation

Försvars-

Över-

Arbets-

Statens

Social-

Summa,

 

makten

styrelsen

marknads-

räddnings-

styrelsen

uppdrags-

 

(anslag A1)

för civil

styrelsen

verk -

(anslag B6)

medel

 

 

beredskap

(anslag B3)

(anslag B3)

 

 

 

 

 

(anslag B1)

 

 

 

 

 

Svenska Värnplikts-

300

0

0

0

0

300

 

officersförbundet

 

 

 

 

 

 

 

Sveriges Civilförsvars-

0

0

0

12 580

0

12 580

 

förbund

 

 

 

 

 

 

 

Sveriges Kvinnliga

9 000

0

12 980

0

750

22 730

 

Bilkårers Riksförbund

 

 

 

 

 

 

 

Summa

117 300

520

23 830

17 880

3 200

162 730

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Två frivilliga försvarsorganisationer får varken organisationsstöd eller uppdragsersättning från de ovan nämnda anslagen. Dessa organisationer är Svenska Pistolskytteförbundet som år 2000 till- delades drygt 780 000 kronor i statsbidrag från Kulturdeparte- mentet och Svenska Sportskytteförbundet som tilldelades cirka 3 miljoner kronor i statsbidrag via Riksidrottsförbundet.

Uppdragsersättningar utgår för år 2001 ur anslaget 6:1 (tidigare A1) Förbandsverksamhet och beredskap m.m., som förvaltas av Försvarsmakten, anslaget 6:4 (tidigare B1) Civil ledning som för- valtas av Överstyrelsen för civil beredskap som funktionsansvarig myndighet, anslaget 6:6 (tidigare B3) där Arbetsmarknadsstyrelsen har en anslagspost och funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst med Statens räddningsverk som funktionsansvarig myndighet har en annan samt anslaget 6:9 (tidigare B6) funktionen Hälso- och sjukvård m.m. med Socialstyrelsen som funktions- ansvarig myndighet.

För de organisationer som på uppdragsbasis bedriver stödjande verksamhet i Estland, Lettland, Litauen, Polen och Ryssland utgår medel efter särskilda beslut av regeringen. Underlag för rege- ringsbeslut bereds av Försvarsmakten respektive Överstyrelsen för civil beredskap, vilka sedan har att fördela och utbetala medel till organisationerna för denna verksamhet. Den verksamheten är ett led i att medverka till uppbyggnaden av ett demokratiskt system i länderna och ett försvar under demokratisk kontroll. För ända- målet avseende år 2001 har Försvarsmakten tilldelats 4,8 miljoner kronor och Överstyrelsen för civil beredskap drygt 2,8 miljoner kronor.

Den verksamhet som omfattar hemvärnet finansieras helt inom Försvarsmaktens anslag. För år 2001 har avsatts cirka 535 miljoner

245

Finansiering och styrning

SOU 2001:15

kronor. En översiktlig bild av den statliga finansieringen av frivilliga försvarsorganisationer och hemvärnet finns i bilaga 10.

11.4Synpunkter på dagens finansieringssystem

Vid utredningens konferenser med de frivilliga försvarsorganisa- tionerna framfördes relativt få synpunkter om nuvarande finan- sieringssystem. Följande principiella synpunkter lyftes emellertid fram.

Det nuvarande finansieringssystemet är statiskt, bl.a. på grund av att myndigheterna inte gör någon genomgripande ompröv- ning av de krav som bör ställas på de frivilliga försvarsorga- nisationerna och att det är tveksamt om det som utförs svarar mot de reella behov som finns.

Det statliga bidragets totala omfattning har varit oförändrat under flera år. Brist på flexibilitet har medfört att nya orga- nisationer inte tagits upp i kretsen av frivilliga försvarsorganisa- tioner eller att nuvarande antal organisationer omprövats.

Organisationsstödet bör såsom föreslagits av Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap bestå av en fast del och en rörlig del. Båda bör förhandlas fram. Den fasta delen bör täcka kostnader för ledning, administration och rekrytering och omfatta minst ett treårsperspektiv. Den rörliga delen skall vara ett verksamhetsstöd som utgår efter prestation.

Stödet till organisationerna bör inte vara lika för alla utan variera beroende på bl.a. medlemsantal, antal avtal och uppdragens antal och omfattning.

Organisationer bör få betalt efter prestation, eftersom bidrag gör organisationerna till passiva mottagare och mindre benägna att utvecklas.

En enklare finansieringsmodell än den som FOA har föreslagit bör tas fram.

Försvarsmakten respektive Överstyrelsen för civil beredskap har för år 2000 meddelat föreskrifter till organisationerna angående användning av organisationsstödet, utbetalning av detta samt krav på rapportering och redovisning av genomförd verksamhet, bl.a. halv- och helårsrapporter såsom organisationernas årsberättelser och revisionsberättelser/revisorsintyg.

246

SOU 2001:15

Finansiering och styrning

När det gäller uppdragsmedel är regeln den att uppdragsgivande myndighet och uppdragstagande organisation i dialogform och skriftligt preciserar syftet och målet för uppdraget, vad det skall omfatta samt tid och kostnad för detsamma. Beträffande uppdrags- medel har det ansetts både naturligt och möjligt att resultatstyra verksamheten. Resultatstyrningen sker genom dels de uppdrags- avtal som tecknas, dels myndigheternas uppföljning av vad orga- nisationerna presterat.

Uppdragsersättningen utgår huvudsakligen till utbildningsupp- drag grundade på behov av personal och utbildning för Försvars- makten enligt Försvarsmaktsplan. Uppdrag och medel för sådan frivilligutbildning ges respektive fördelas till organisationerna av Högkvarteret/Grundorganisationsledningen. Organisationerna är redovisningsskyldiga till Försvarsmakten för erhållna medel och uppnådda resultat.

Uppdrag till de frivilliga försvarsorganisationerna lämnas i fråga om det civila försvaret främst från Arbetsmarknadsstyrelsen, Socialstyrelsen och Statens räddningsverk samt i mindre omfatt- ning från Överstyrelsen för civil beredskap. Fördelningen av uppdragsmedel till frivilligorganisationerna utgår från behov men också – i högre grad än vad som gäller för Försvarsmakten – från förslag till uppdrag som organisationerna lämnar till myndigheten. Behoven är inte lika tydligt definierade och hårt styrande på den civila sidan som inom det militära försvaret.

Ett stort antal frivilligorganisationer har uttalat till utredningen att de önskar en fastare och mera konsekvent styrning från myn- digheternas sida. Enligt organisationernas uppfattning är det nu alltför mycket slentrian i uppdragsgivningen, eftersom organisa- tionerna själva i stor utsträckning föreslår uppdrag åt sig och myndigheterna samtycker. Organisationerna efterlyser en djupare uppdragsdialog som mer än i dag utgår från beskrivna, faktiska behov.

Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap har i december 1998 föreslagit en modell, framtagen av FOA, för för- delningsprinciper för organisationsstöd till frivilliga försvarsorga- nisationer. Enligt modellen skall ett differentierat organisations- stöd utgå från organisationernas nytta för totalförsvaret i den av regeringen fastställda prioritetsordningen väpnat angrepp, anpass- ning, svåra påfrestningar, internationella insatser och fredsnytta.

Enligt modellen skall organisationerna själva ange sina förmågor (mycket god, god, någon, eller ingen) för respektive situation.

247

Finansiering och styrning

SOU 2001:15

Utifrån organisationernas förmågor beräknas sedan det differen- tierade organisationsstödet genom olika beräkningsskalor.

Enligt utredningens uppfattning är det inte organisationerna själva, utan statsmakterna som skall ange vilka grundförmågor som organisationerna skall ha och upprätthålla för användning i sam- hällsberedskapen, och för vilka de får statsmedel. I samband med de intervjuer och konferenser som utredningen har genomfört har det också framkommit att flertalet organisationer ställer sig tvek- samma till modellen. Mot den bakgrunden avfärdar utredningen den modellen.

11.5Behov av ett nytt finansieringssystem

I kapitel 3 konstaterar utredningen att den frivilliga totalförsvars- verksamheten står inför betydande utmaningar och förändringar avseende uppgifter i fred och krig. Det är bl.a. en följd av att Försvarsmakten ändras mot en insatsorganisation, att säkerhets- och beredskapsarbetet måste bedrivas enligt en helhetssyn samt att frivilligorganisationerna behöver och kan tas i anspråk i större omfattning i det civila samhället. Detta sammantaget och brister i nu gällande finansieringssystem talar för att en till de nya förutsättningarna mer anpassad styrnings- och finansieringsmodell bör utvecklas. Detta innebär dock inte att de nuvarande stöd- och ersättningsformerna bör utmanövreras helt, utan att de bör anpassas till nya förutsättningar.

Statsmakterna har funnit det angeläget att ekonomiskt och på andra sätt stödja de frivilliga försvarsorganisationerna. Den statliga finansieringen syftar till att främja långsiktigheten och stabiliteten i de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet och insatser med avseende på samhällsberedskapen och totalförsvaret. De främsta syftena med den statliga finansieringen är att skapa goda förut- sättningar för att organisationerna skall bidra till

totalförsvarets folkförankring och demokratiska utveckling, totalförsvarets anpassningsförmåga i fred och krig,

att stärka individens och samhällets förmåga att förebygga och hantera extraordinära situationer i fred och krig,

att stärka totalförsvarets förmåga i krig,

att utveckla de frivilliga totalförsvarsorganisationernas kompe- tens och engagemang i totalförsvaret i fred och krig samt

248

SOU 2001:15

Finansiering och styrning

att främja långsiktigheten och stabiliteten i det frivilliga arbetet för samhällsberedskapen och totalförsvaret.

För att kunna nå dessa syften har utredningen funnit behov av att ställa upp vissa kriterier för konstruktion av bidragssystem och för fördelning av statliga stödmedel till frivillig försvarsverksamhet. Utredningen konstaterar att motsvarande kriterier saknas i dagens finansieringssystem. Således har myndigheterna inte haft några principer att följa vid fördelning av statliga bidrag.

Utredningen har bedömt det ändamålsenligt att bygga upp ett finansieringssystem i moduler, som knyter an till inte bara organisationernas omfattning och inriktning utan fastmer till fri- villigorganisationernas kompetens och förmåga att medverka i samhällsberedskapen samt till hur omfattande deras engagemang är i totalförsvarssammanhang.

Ett system som är uppbyggt på så sätt skapar enligt utredningen en flexibilitet. Systemet kan därför bättre än i dag anpassas till antalet frivilliga totalförsvarsorganisationer. Vissa av dessa kan uppträda som enbart främjande och understödjande organisationer, medan andra kan vara både främjande organisationer och åta sig uppdrag och ingå på olika sätt i samhällets totala beredskaps- organisation. Detta öppnar möjligheterna till att ansluta fler fri- villiga totalförsvarsorganisationer.

De frivilliga totalförsvarsorganisationerna kan såsom i dag åta sig uppdrag för både statliga myndigheter och kommuner. För sådana uppdrag förutsätts ekonomisk ersättning utgå för full kostnadstäckning. Ju större ansvar en organisation förmår åta sig och leva upp till inom ramen för uppdragsverksamheten, desto stabilare bör dess ekonomi kunna bli.

11.5.1Organisationernas egenfinansiering

De frivilliga försvarsorganisationernas grundfinansiering utgörs av organisationernas egna medel. Dessa kan bestå av medlemsavgifter, deltagaravgifter, bidrag från enskilda, insamlingar, lotteri- och försäljningsintäkter, avkastning från eget kapital, donationsmedel, etc. En organisations egenfinansiering är uteslutande en intern angelägenhet utan statlig inblandning.

249

Finansiering och styrning

SOU 2001:15

11.5.2Statlig finansiering

Det statliga finansiella stödet till de frivilliga totalförsvars- organisationerna kommer såsom hittills att bestå av olika kompo- nenter/moduler.

I 7 kap. 7 13 §§ inkomstskattelagen (1999:1229) stadgas om allmännyttiga ideella organisationer i fråga om befrielse från statlig inkomstskatt.

Det först nämnda rekvisitet om skattebefrielse – allmännyttiga – uppfyller frivilliga försvarsorganisationer, då deras verksamhet inriktas mot samhällsberedskapen och att bidra till och delta i samhällsskyddet samt att mer eller mindre medverka i total- försvarsuppgifter.

Det andra rekvisitet – ideella – uppfyller de genom att med- lemskap i organisationerna är öppet och frivilligt och att deras verksamhet bedrivs utan kommersiell karaktär eller för ekonomisk vinning. En organisations skattebefrielse respektive i vilken mån den kan vara skattskyldig framgår enligt beslut av skattemyndig- heten. Någon samlad redovisning av den ekonomiska omfatt- ningen av de frivilliga försvarsorganisationernas skattebefrielse existerar inte i dag. Utredningen kan därför inte ange hur stort belopp den samlade skattebefrielsen motsvarar. Det torde emellertid vara fråga om mångmiljonbelopp.

Utredningen om översyn av reglerna om skattskyldighet i mervärdesskattelagen m.m. (Fi 1999:03; dir. 1999:10) har i en skri- velse med anledning av en enkät som genomfördes våren 2000 anfört: ”Kopplingen till reglerna om inkomstskatt innebär att en allmännyttig ideell förening som är befriad från inkomstskatt för en viss verksamhet inte heller är skyldig att betala mervärdesskatt.”

Mot den bakgrunden bör de frivilliga totalförsvarsorganisa- tionerna, enligt Frivilligorganisationsutredningens mening, vara befriade från mervärdesskatt i sin ideella verksamhet. Så tycks emellertid, enligt uppgifter till utredningen från några frivilliga försvarsorganisationer, inte vara fallet i dag. Det finns inte någon samlad bild över hur stort det sammantagna beloppet skulle vara, som skulle motsvara de frivilliga försvarsorganisationernas befrielse från mervärdesskatt. Även detta belopp torde dock vara betydande.

Utredningen finner starkt vägande skäl för att de frivilliga total- försvarsorganisationerna skall vara befriade från skatt och mer- värdesskatt för sin allmännyttiga ideella verksamhet. Uthyrning av

250

SOU 2001:15

Finansiering och styrning

kursgårdar är, enligt utredningens uppfattning, däremot att be- trakta som kommersiell verksamhet och bör således vara skatte- pliktig. Befrielse från såväl inkomstskatt som mervärdesskatt – som utan befrielsen skulle tillfalla statskassan – kan sägas vara en form av statligt ekonomiskt stöd till de frivilliga totalförsvarsorganisa- tionerna.

I detta sammanhang bör noteras att frivilliga försvarsorganisa- tioner är befriade från att lämna inkomstdeklarationer.

Utredningen om översyn av reglerna om skattskyldighet i mer- värdesskattelagen m.m. (Fi 1999:03) beräknas avsluta sitt arbete den 1 juli 2001.

Organisationsstöd

Grunden i det statliga bidragssystem som riktas till frivilliga total- försvarsorganisationer bör ha formen av organisationsstöd.

Med organisationsstöd avser utredningen statligt finansierat stöd till folkrörelsen frivilliga totalförsvarsorganisationer enligt vissa kriterier, som regeringen fastställer. Genom kriterierna, generella för alla slag av frivilliga totalförsvarsorganisationer, kommer orga- nisationerna att känna till vilka förutsättningar som gäller för att få organisationsstöd, dvs. stödsystemet blir transparent och förut- sebart. Med generella kriterier skapas också förutsättningar att enkelt fördela och i övrigt administrera bidragen till organisa- tionerna. Utredningen bedömer att ett sådant system är både rättvist och kostnadseffektivt.

Någon motsvarighet till de kriterier som utredningen här ställer upp har tidigare inte funnits för de frivilliga försvarsorganisationer som i dag får statliga bidrag. Likartade kriterier gäller emellertid för andra frivilliga, ideella organisationer, som får statliga bidrag genom t.ex. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) och Ungdomsstyrelsen.

Att utforma kriterier ligger i linje med regeringens vilja att förtydliga och renodla former för ekonomiskt stöd till ideella, frivilliga organisationer. Det nyligen införda politikområdet folk- rörelsepolitik är ett uttryck för detta. Något undantag för folk- rörelsen frivilligförsvar bör inte förekomma härvidlag.

Utredningen anser således att en organisation skall uppfylla ett antal formella kriterier för att upptas som frivillig totalförsvars- organisation. Kriterierna bör samtidigt ligga till grund för att

251

Finansiering och styrning

SOU 2001:15

komma i åtnjutande av organisationsstöd. Liknande kriterier finns alltså redan på andra områden.

För att anses som frivillig totalförsvarsorganisation och vara berättigad till organisationsstöd bör följande kriterier gälla.

En frivillig totalförsvarsorganisation skall

vara självständig, demokratiskt uppbyggd med verksamhet, som inte strider mot grundläggande demokratiska värden, och verka för totalförsvarets demokratiska förankring,

genom information/utbildning för medlemmarna bidra till att stärka samhällets säkerhet och beredskap i hela hotskalan fred till och med krig.

Därutöver skall organisationen ha

stadgar samt vara registrerad och ha säte i Sverige, en vald styrelse och regelbundna medlemsaktiviteter, ett visst minsta antal individuella medlemmar,

en riksorganisation, om möjligt företrädd i ett visst minsta antal län,

verksamheten dokumenterad i begärd återredovisning och revi- derat bokslut samt

fullgjort av bidragsgivaren angivna återrapporteringskrav.

Organisationer som gör anspråk på att vara frivilliga totalförsvars- organisationer och uppbära statligt ekonomiskt stöd förutsätts ha stadgar, som står i överensstämmelse med kravet på självständighet och demokrati. Det organ som beslutar om bidrag till en fri- villigorganisation bör insamla erforderlig dokumentation och föra register över de frivilliga totalförsvarsorganisationerna.

Kriteriet att en organisation skall vara registrerad innebär, att den skall vara upptagen i skattemyndighetens register och ha tilldelats ett organisationsnummer. Organisation på central, regional respektive lokal nivå registreras hos skattemyndigheten i det län där den verkar.

Att organisationen har en aktiv verksamhet skall framgå av åter- rapporteringen.

Spännvidden är stor i fråga om de frivilliga försvarsorganisa- tionernas medlemsantal. Vissa har endast några hundratal indivi- duella medlemmar, medan andra har flera tiotusental. Det lägsta antalet individuella medlemmar i en frivillig totalförsvarsorganisa- tion bör, enligt utredningens uppfattning, inte understiga 300.

252

SOU 2001:15

Finansiering och styrning

Anledningen härtill är att en organisation bör ha en sådan omfattning att den har förutsättningar att vara en riksorganisation. Detta medlemsantal skulle medge att även små men från bered- skapssynpunkt betydelsefulla organisationer kan komma i fråga som frivilliga totalförsvarsorganisationer.

Som jämförelse kan nämnas att de minsta frivilliga försvars- organisationerna i dag omfattar cirka 350 medlemmar. Antalet 300 skulle därmed borga för att ingen av de nuvarande organisationerna av det skälet skulle uteslutas ur kretsen av frivilliga totalförsvars- organisationer. Det skulle också skapa utrymme för en tämligen nyetablerad organisation att kunna bli frivillig totalförsvarsorga- nisation, om den i övrigt uppfyller de ställda kraven.

För att komma i fråga som ny organisation bör utöver övriga kriterier ställas kravet, att organisationen har haft verksamhet som har pågått under minst två år sedan den grundades. Skälet är att den skall kunna uppvisa en stabil och långsiktig verksamhet och dokumentation som erfordras. Motsvarande krav ställer både Sida och Ungdomsstyrelsen på de organisationer de stödjer.

De frivilliga försvarsorganisationerna är uppbyggda efter olika strukturer. Några av dem bedriver verksamhet på central nivå med ett antal regionalavdelningar men utan lokala föreningar. Vissa har starka regionala föreningar/förbund/avdelningar/distrikt med ett mindre eller större antal lokalföreningar. Åter andra har tyngd- punkten förlagd till den lokala nivån. Beroende på frivilligorganisa- tionernas inre organisation och storlek är det inte givet att alla organisationer är rikstäckande. För att betraktas som riksorga- nisation bör kriteriet därför vara att den frivilliga totalförsvarsorga- nisationen skall vara företrädd i minst en tredjedel av landets län, dvs. för närvarande sju län.

Utredningen anser, att minimikravet för att godkännas som fri- villig totalförsvarsorganisation bör vara, att organisationen aktivt informerar/utbildar sina egna medlemmar om samhällets säkerhet och beredskap samt totalförsvar. Målet bör vara att informationen under motsvarande cirka tolv timmars utbildningstid skall ha givits inom en treårsperiod till minst en tredjedel av medlemmarna med huvudsakligt intresse riktat till totalförsvaret. Resultatet bör redo- visas i den årliga återrapporteringen.

För ändamålet bör regeringen uppdra åt ansvariga myndigheter att utforma ett generellt informationsinnehåll (utbildningspaket), som kan läggas till grund för informationen till organisationernas

253

Finansiering och styrning

SOU 2001:15

medlemmar, men som också skall kunna användas för att informera andra i samhället (se kapitel 9).

Parallellt härmed kan information om samhällsskydd självfallet lämnas i medlemsblad och debattartiklar, i offentliga debatter, m.m. Häri ingår också att på andra sätt främja samhälls- beredskapens och totalförsvarets syften att skapa, vidmakthålla och utveckla samhällets förmåga att förebygga och minska skadeverkningar på liv, hälsa, miljö och egendom vid extraordinära situationer i fred och krig.

Det är ett rimligt krav att en frivillig totalförsvarsorganisation i en återredovisning dokumenterar sin verksamhet under året och redovisar denna till det organ som fördelar organisationsstödet. För fortsatt stöd skall detta organ godkänna återredovisningen. Återredovisningen skall åtföljas av reviderat bokslut.

Återredovisningen och bokslutet skall lämnas till det organ som beslutar om och fördelar bidragen senast vid en tidpunkt så att dokumenten kan beaktas i det budgetunderlag som lämnas till regeringen (Försvarsdepartementet).

På grund av tidsnöd vid övergången från ett budgetår till nästa kan det bli nödvändigt att fatta ett preliminärt beslut om bidrag på grundval av en preliminär återredovisning från organisationen. Om återredovisningen eller bokslutet inte godkänns av det beslutande organet skall fortsatt statligt stöd hållas inne till dess förklaring eller rättelse åstadkommits.

Organisationsstödet bör beslutas och fördelas av det centrala samordningsorgan som utredningen föreslår i kapitel 5. Detta för- utsätter att uppgifter som att besluta och fördela organisationsstöd delegeras till samordningsorganet såsom myndighetsuppgifter i enlighet med 6 § 11 kap. Regeringsformen, utan att det för den skull är fråga om att inrätta en myndighet.

Regeringen bör uppdra åt berörda totalförsvarsmyndigheter, främst Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap att lämna underlag till Rådet för frivillig samhällsberedskap för fördelning av organisationsstöd till de frivilliga totalförsvars- organisationerna.

Organisationsstödet fastställs såsom i dag en gång per år och omfattar kalenderår. Det organ som beslutar om organisationsstöd skall betala ut stödet kvartalsvis i förskott efter rekvisition från respektive frivillig totalförsvarsorganisation.

Beslutande organ och de frivilliga totalförsvarsorganisationerna kommer, om systemet genomförs, inte att föra någon dialog om

254

SOU 2001:15

Finansiering och styrning

organisationsstödet, eftersom det fastställs och fördelas enligt upp- ställda kriterier. Dialogerna kommer därmed att koncentreras till uppdragsverksamheten.

En frivillig totalförsvarsorganisation skulle i princip kunna uppbära organisationsstöd från flera departementsområden, säg Försvarsdepartementet, Utbildningsdepartementet och Kultur- departementet. Enligt utredningens uppfattning bör emellertid organisationsstöd utgå från endast ett departementsområde eller en samhällssektor. Ett sådant förfarande ställer krav på samordning mellan olika departementsområden och stödbeviljande organ/myn- digheter.

Organisationsstödet bör enligt utredningens uppfattning vara uppdelat på

grundbidrag, ungdomsbidrag och kompetensbidrag.

Dessa bidragsdelar utgör de grundläggande modulerna i det statliga stödsystemet.

Grundbidrag

Grundbidrag bör utgå till samtliga frivilliga totalförsvarsorganisa- tioner.

Syftet med grundbidraget bör enligt utredningen vara att bidra till att ersätta kostnader primärt för

intern ledning och administration, rekrytering,

information och upplysning till medlemmar om samhällets säkerhet och beredskap samt totalförsvar i fred och krig, utbildning av dem som skall genomföra organisationens infor- mation om samhällets säkerhet och beredskap samt totalförsvar i fred och krig till organisationens egna medlemmar samt utbildning av egna funktionärer.

Utredningen anser att grundbidraget bör fördelas efter medlems- antalet i de frivilliga totalförsvarsorganisationerna. Med hänsyn till den stora spännvidden i de frivilliga totalförsvarsorganisationernas medlemsantal bör de delas in i ett antal storleksklasser, så att organisationer som tillhör samma storleksklass får lika stort bidrag.

255

Finansiering och styrning

SOU 2001:15

Storleken av ett grundbidrag till en organisation blir således beroende av vilken storleksklass organisationen tillhör. Syftet med ett antal klasser är att minimera tröskeleffekterna i steget från en storleksklass till en annan. Antalet klasser bör förslagsvis sättas till elva. Därmed blir steget för en organisation som flyttas från en klass till närmast högre eller lägre inte så stort. Med medlemmar avses de som den frivilliga totalförsvarsorganisationen har registre- rade som medlemmar, inklusive ungdomsmedlemmar. Stöd till ungdomsverksamhet behandlas längre fram under rubriken Ung- domsbidrag.

Det förekommer att frivilliga försvarsorganisationer förutom individuella medlemmar kan ha organisationer anslutna som med- lemmar. Så är fallet med exempelvis Frivilliga radioorganisationen. Sådana kollektivt anslutna organisationer förutsätts få egna bidrag, varför deras medlemmar inte bör läggas till grund för beräkning av det grundbidrag som utgår till de frivilliga totalförsvarsorganisa- tionerna.

Samma undantag bör gälla för vissa organisationer som registre- rar medlemmar, som ägnar sitt huvudsakliga intresse mot verk- samhet av liten betydelse för samhällsberedskapen.

I några mycket stora organisationer såsom Svenska Röda Korset med över 300 000 medlemmar och Frivilliga Skytterörelsen med cirka 90 000 medlemmar är endast delar av organisationen enga- gerade i frivilligförsvaret. Det bör vara medlemsantalet som ingår i dessa delar som utgör grund för till vilken storleksklass orga- nisationen bör föras i detta sammanhang. Indelningen i storleks- klasser framgår av figur 11.3.

Figur 11.3. Indelning i storleksklasser för grundbidrag

Klass

Antal medlemmar per klass

Intervall inom klasserna

 

 

 

1

< 500

 

2

501 1 000

500

3

1 001

2 000

1 000

4

2 001

4 000

2 000

5

4 001

7 000

3 000

6

7 001 11 000

4 000

7

11 001

16 000

5 000

8

16 001

22 000

6 000

9

22 001

29 000

7 000

10

29 001

37 000

8 000

11

>37 000

 

 

 

 

 

256

SOU 2001:15

Finansiering och styrning

Alla organisationer som tillhör samma storleksklass får lika stort bidrag i form av grundbidrag. Grundbidraget omfattar cirka tio procent av organisationsstödet. En fördelning av grundbidraget enligt en klassindelning på det sätt som här anges är, enligt utredningens uppfattning, rättvis och administrativt enkel sam- tidigt som det bör underlätta budgetarbetet för varje organisation. Utredningens överväganden om beloppsgränser redovisas i bilaga 9.

Ungdomsbidrag

Utredningen anser att ett särskilt ungdomsbidrag bör införas i syfte att underlätta rekrytering av ungdomar till frivilliga total- försvarsorganisationer och stimulera deras engagemang i frivillig- rörelsen. Ungdomsbidraget bör vara skilt från det organisations- stöd som det i dag ingår i. Fördelningen av ungdomsbidraget bör i huvudsak följa samma principer som gäller för Ungdomsstyrelsens bidrag till ungdomsorganisationer.

Den statliga myndigheten Ungdomsstyrelsen fördelar stats- bidrag till ungdomsorganisationer och verkar för förnyelse av ungdomsverksamheten inom kommuner och föreningsliv. Ung- domsstyrelsen har haft regeringens uppdrag att göra en översyn av de formella bidragsreglerna för statsbidrag till ungdomsorganisa- tionerna (Rapport: Förslag till förändrade bidragsregler, mars 1999). För fördelning av bidrag har Ungdomsstyrelsen föreslagit kriterier, som, enligt Frivilligorganisationsutredningens uppfattning, anslu- ter väl till dem som bör gälla för ungdomsbidrag till frivilliga totalförsvarsorganisationers ungdomsverksamhet.

Följande kriterier bör gälla för totalförsvarsorganisationernas ungdomsverksamhet. En frivillig totalförsvarsorganisations ung- domsverksamhet skall

ge demokratisk fostran och bidra till samhällsberedskapens inklusive totalförsvarets folkliga förankring,

främja jämställdhet mellan könen, dvs. flickor och pojkar skall ha likvärdiga förutsättningar i organisationen,

främja jämlikhet mellan olika ungdomsgrupper, dvs. ett förhåll- ningssätt med etniskt-socialt perspektiv, som verkar för att unga med olika bakgrund tas upp i organisationen,

leda till meningsfull fritid inom ramen för organisationens verksamhet,

257

Finansiering och styrning

SOU 2001:15

engagera fler ungdomar, bl.a. som rekryteringsbas.

Mål för ungdomsverksamheten skall framgå av frivilligorganisa- tionens stadgar. Ett statligt ungdomsbidrag till frivilliga total- försvarsorganisationer bör stå öppet för alla organisationer, som bedriver aktiv ungdomsverksamhet.

En förutsättning för att erhålla ungdomsbidraget är att ung- domsverksamheten bedrivs inom och är en del av den frivilliga totalförsvarsorganisationens verksamhet. De organisationer som i dag har sådan ungdomsverksamhet erhåller ungdomsbidrag enligt den beräkningsmodell som utredningen föreslår. Dessa organisa- tioner kan då inte samtidigt erhålla bidrag från Ungdomsstyrelsen. Det är utredningens uppfattning att ungdomsverksamhet som riktar sig mot totalförsvarssektorn bör vara en del av de frivilliga totalförsvarsorganisationernas verksamhet.

Inom vissa organisationer omfattar ungdomsverksamheten åldersintervallet 7 till 25 år, inom andra är intervallet betydligt snävare, 15 till 20 år. Utredningen anser att statligt ungdomsbidrag bör utgå till frivilliga totalförsvarsorganisationer för den ungdoms- verksamhet som omfattar åldrarna från lägst 12 och högst till och med 24 år. En organisation kan självfallet bestämma andra åldersgränser, som skall gälla inom intervallet. Barn under 12 år bör emellertid inte inräknas vid beräkning av ungdomsbidrag. De åldersgränser som gäller för organisationens ungdomsrörelse skall framgå av organisationens stadgar.

När det gäller ungdomsverksamhet inom frivilligorganisa- tionerna är det viktigt att Förenta Nationernas barnkonvention mot barnsoldater beaktas. I konventionen, som Sverige har rati- ficerat, stadgas att man måste vara 18 år för att få vara soldat. Detta innebär att i frivilligverksamhet som har direkt koppling till Försvarsmakten får ungdomar yngre än 18 år inte tilldelas militär vapenutrustning.

Antalet ungdomsmedlemmar skall redovisas i frivilligorganisa- tionens återrapportering. Som medlem i ungdomsverksamheten räknas den som organisationen registrerat som ungdomsmedlem alternativt före årsmötet har ansökt om medlemskap, men som ännu inte registrerats. Ungdomsverksamhet bedrivs för närvarande inte av alla organisationer.

Vissa organisationer har ett stort antal ungdomsmedlemmar. Centralförbundet för Befälsutbildning har t.ex. cirka 3 000 ung-

258

SOU 2001:15

Finansiering och styrning

domar, medan andra har ett betydligt färre antal, såsom Frivilliga radioorganisationen med cirka 300 ungdomar.

Med anledning av att spännvidden är stor, när det gäller antalet ungdomsmedlemmar, kan det enligt utredningen finnas skäl att även i fråga om ungdomsbidraget införa ett antal storleksklasser baserade på riksorganisationernas ungdomsmedlemsantal. Sju klasser har bedömts vara lämpliga enligt figur 11.4.

Figur 11.4. Indelning i storleksklasser för ungdomsbidrag

Klass

Antal medlemmar per klass

 

 

1

<500

2

501 1 000

3

1 001 1 500

4

1 501 2 000

5

2 001 2 500

6

2 501 3 000

7

>3 000

 

 

Utredningen anser att organisationer som tillhör samma klass bör få ett ungdomsbidrag bestående av dels ett fast bidrag per klass, dels ett rörligt bidrag per ungdomsmedlem. Ungdomsbidraget omfattar knappt 5 procent av organisationsstödet. De belopps- gränser som utredningen övervägt för ungdomsbidraget redovisas i bilaga 9.

Ungdomsbidraget är att betrakta som ett statligt ekonomiskt stöd till de frivilliga totalförsvarsorganisationernas ungdomsverk- samhet. Formen bidrag innebär att full kostnadstäckning inte kan påräknas, även om kostnaderna för stora delar av ungdoms- verksamheten bör kunna täckas av bidragsmedlen.

Ungdomsbidraget bör på motsvarande sätt som grundbidraget syfta till stabilitet och långsiktighet i verksamheten. Detta innebär att en riksorganisation bör få löfte om att få uppbära ung- domsbidrag under en treårsperiod, men att bidragets exakta storlek beslutas för ett år i sänder med hänsyn till den statliga budgetcykeln.

259

Finansiering och styrning

SOU 2001:15

Kompetensbidrag

Med kompetensbidrag avses statligt bidrag till frivilliga beman- ningsorganisationer, som kan tillhandahålla personella resurser i sådan omfattning och med den kompetens som myndigheter och kommuner efterfrågar för insatser i extraordinära situationer. Kompetensbidraget är till för att premiera organisationerna för att upprätthålla kompetensen hos sina medlemmar på den nivå som erfordras för fullgoda insatser.

Statliga myndigheter och kommuner har såsom framgår av tidi- gare kapitel behov av att kunna ta i anspråk frivilliga totalförsvars- organisationer, som har sådan kompetens som efterfrågas och som kan ställa bemanningspersonal till förfogande i samhällsbered- skapen i såväl fred som krig. Det är fråga om dels kontrakts- /avtalspersonal, dels personal som en frivillig totalförsvarsorga- nisation enligt överenskommelse med en myndighet/kommun lovat att ställa upp med i en extraordinär situation.

Enligt utredningens uppfattning bör ett särskilt bidrag införas i syfte att stimulera de frivilliga totalförsvarsorganisationerna att vidmakthålla och vidareutveckla denna personals grund- och specialkompetens och förmåga till insatser i samhällsberedskapen inklusive totalförsvaret samt därtill rekrytera fler med sådan kompetens. Detta bidrag kan förslagsvis benämnas kompetens- bidrag.

Kompetensbidraget kan konstrueras efter olika principer. Utredningen har övervägt följande två alternativ.

Enligt det ena alternativet skulle kompetensbidraget grundas på det bedömda antal avtal/överenskommelser, som motsvarar statliga myndigheters respektive kommuners uppställda behov av beman- ningspersonal i såväl fred som krig. Behoven resulterar i dels individuella kontrakt/avtal, dels överenskommelser som träffas mellan å ena sidan bemanningsorganisationer bland de frivilliga totalförsvarsorganisationerna och å andra sidan myndigheter respektive kommuner.

De statliga myndigheternas behov är möjliga att beräkna med relativt stor noggrannhet, medan kommunernas behov på nuvaran- de stadium endast kan uppskattas grovt. Statens och kommunernas resursbehov för civila insatser uppskattas till 45 000 50 000 personer. Det militära behovet beräknas till 35 000 frivilliga i bl.a. hemvärnet och LOMOS, dvs. totalt cirka 85 000 personer. Det är dessa som i första hand berörs av kompetenshöjande insatser.

260

SOU 2001:15

Finansiering och styrning

Härutöver har Försvarsmakten behov av cirka 50 000 personer i hemvärnet med kontrakt med Försvarsmakten. Totalt rör det sig, enligt utredningens uppskattning, om cirka 135 000 personer.

Statens och kommunernas behov av bemanningspersonal med avtal eller andra överenskommelser skulle vara grunden för kom- petensbidragets storlek enligt detta alternativ. Kompetensbidraget skulle beräknas för antal utbildnings-/kurstimmar som medlem med kontrakt/avtal/överenskommelse deltagit multiplicerat med ett visst belopp i timersättning enligt formeln:

deltagande medlemmar x medlemsutbildningstimmar x tim- ersättning.

Utbildningens omfattning skulle beräknas såsom i dag enligt bl.a. Handbok H Friv, dvs. 16 20 dagar under en fyraårsperiod. En utbildningsdag beräknas omfatta 6 8 timmar, dvs. minst 24 timmar per år.

Alla slag av utbildnings- och kursverksamheter som är relevanta i sammanhanget bör räknas in i kompetensbidraget. Som exempel på kompetenshöjande utbildningsinsatser/kursverksamhet kan nämnas

grundutbildning, bl.a. självskydd och kommunkunskap, kompletterings- och fördjupningsutbildning,

befäls- och befattningsutbildning, bl.a. ledarskapsutveckling och övningsverksamhet, bl.a. fältövningar.

Att teckna avtal förekommer i princip endast när det gäller Försvarsmakten, medan vissa civila myndigheter troligen inte kommer att göra det i fredstid. De planerar att vänta med avtalstecknande till en eventuell anpassningsperiod.

Det andra alternativet innebär att ett kompetensbidrag knyts till antal medlemmar i de organisationer som bemannar befattningar i freds- eller krigstida beredskapsorganisationer eller som utbildar personal för sådana befattningar.

Detta förutsätter att medlemmarna har uppnått en viss grund- kompetens, som efterfrågas av statliga myndigheter och kommu- ner, och som krävs för att organisationerna skall kunna göra eventuella insatser av olika slag. Inriktningen och omfattningen av den grundkompetens det är fråga om varierar från organisation till organisation beroende på deras verksamhetsinriktning.

261

Finansiering och styrning

SOU 2001:15

Kraven som skall gälla för att en organisations medlemmar skall anses ha grundkompetens inom ett område fastställs av Försvars- makten (Högkvarteret) och Överstyrelsen för civil beredskap i nära samarbete med berörda statliga myndigheter och företrädare för den lokala nivån efter hörande av de berörda frivilliga beman- ningsorganisationerna.

Då grundkompetens har uppnåtts, anser utredningen, bör orga- nisationen utfärda ett kompetensbevis/intyg som verifierar med- lemmens kunskaper och förmåga. Det samlade antalet medlemmar med dokumenterad kompetens kommer att vara ett mått på organisationens kapacitet att kunna ställa vissa grundläggande resurser till samhällets förfogande.

För att en frivillig totalförsvarsorganisation skall kunna åta sig bemanningsuppdrag eller utföra andra slag av kvalificerade uppdrag erfordras normalt någon form av fördjupade kunskaper eller specialistkunskaper. I den utsträckning sådana inte förvärvats på annat sätt kan grundkompetensen bli en viktig grundsten för vidareutbildning i organisationens regi. För att en organisation skall kunna få tillräckligt många medlemmar med efterfrågad kompetens för uppdrag eller andra kvalificerade insatser torde det vara nödvändigt att utbilda långt fler medlemmar än vad som krävs för det enskilda uppdraget/insatsen.

Det blir de beställande myndigheterna som, genom de krav de kommer att ställa på organisationernas kompetens och förmåga, indirekt kommer att sätta kriterierna för vad som skall anses vara acceptabel kompetensnivå. För att nå upp till ställda krav på efterfrågad bemanning kan det bli aktuellt att myndigheterna ger organisationerna i uppdrag att utbilda medlemmar i erforderligt antal. Det antalet måste vara respektive organisations ansvar att bedöma, i samråd med berörda myndigheter.

Med hänsyn till ändrade förutsättningar i samhället och kanske därmed annorlunda behov torde det bli nödvändigt att en gång vart tredje år stämma av organisationernas kompetens samt behovet av antal kompetensbevis.

Kompetensbidraget enligt detta alternativ bör, enligt utred- ningen, få följande utformning.

Principen är att det antal kompetensbevis/intyg som garanterar aktuell grundkompetens eller bemanningskompetens och som en organisation redovisar utgör basen för kompetensbidragets storlek. Även i fråga om kompetensbidrag bör enligt utredningens uppfatt- ning införas en indelning i storleksklasser, med hänsyn till att

262

SOU 2001:15

Finansiering och styrning

organisationerna kommer att uppvisa olika antal kompetens- bevis/intyg. Ersättningsnivåerna bör knytas till respektive storleks- klass. Storleksklasser för kompetensbidrag framgår av figur 11.5.

Figur 11.5. Indelning i storleksklasser för kompetensintyg

Klass

Antal intyg

 

 

1

100 250

2

251 500

3

501 1 000

4

1 001 2 000

5

2 001 3 000

6

3 001 4 000

7

4 001 5 000

8

5 001 6 000

9

6 001 7 000

107 001 8 000

118 001 9 000

129 001 10 000

13

>10 000

 

 

Kompetensbidraget omfattar cirka 85 procent av organisations- stödet.

Det första alternativet bygger på ett antal avtal som utredningen uppskattar motsvarar statliga myndigheters och kommuners behov av personal i fred och i krig. Uppskattning skapar osäkerhet. Försvarsmaktens framtida behov av personal med avtal låter sig svårligen exakt fastställas. På den civila sidan med civila statliga myndigheter respektive kommuner är osäkerheten betydligt större. Vissa civila statliga myndigheter planerar att vänta med avtals- tecknande till en eventuell anpassningsperiod, och de kommunala insatsgrupper som presenteras i utredningen finns endast som försöksverksamhet på ett fåtal ställen i Sverige. Det kommunala behovet av frivilliga insatser är i dagsläget okänt. Eftersom behoven inte är fastställda är det inte heller möjligt att beräkna antalet utbildningstimmar.

Det förutsätter att myndigheter och kommuner anger tydliga behov av bemanningsresurser såväl i fred som i krig (inklusive bedömda behov i ett anpassningsskede). Behoven behöver konkre- tiseras i form av krav på frivilliga totalförsvarsorganisationers kompetens. Detta bör ske genom någon form av avtal eller

263

Finansiering och styrning

SOU 2001:15

överenskommelser. Det första alternativet kan därför inte förordas i nuläget.

Det andra alternativet bygger på schablonartade beräkningar, är förutsägbart och kräver mindre administration att fördela än alternativ ett och utfallet motsvarar i stort dagens fördelning av organisationsstöd. Alternativ två utgår också från de kriterier som utredningen föreslår. De schablonartade beräkningarna bygger dels på organisationernas medlemsantal enligt klassindelning på mot- svarande sätt som för grundbidraget, dels på myndigheternas och kommunernas behov av personal med efterfrågad kompetens. Alternativet ansluter också till de principer som gäller för statliga bidrag till andra ideella och frivilliga organisationer.

Även det andra alternativet förutsätter emellertid att behoven av bemanningspersonal är preciserade och fastlagda. Detta gäller även antalet kompetensintyg. Det är, enligt utredningens uppfattning, angeläget att statsmakterna fastställer principer och kriterier för statligt stöd till frivillig totalförsvarsverksamhet. Det andra alternativet omfattar sådana principer och kriterier.

Utredningen kan dock konstatera att behoven i dag och för den närmaste framtiden till stor del inte är preciserade. Därmed finns det för närvarande inte förutsättningar att införa något av de två alternativen som presenteras här. Utredningen anser dock att när behoven av bemanningspersonal är mer preciserade bör det andra alternativet med kompetensintyg komma i fråga. Det är, enligt utredningens uppfattning, rimligt att behoven preciserats inom en treårsperiod. Under tiden fram till dess krävs likväl en modell för att fördela organisationsstödet enligt tydliga kriterier.

Utredningen föreslår här ett tredje alternativ, ett övergångs- alternativ, där kompetensbidraget beräknas utifrån en schablon- modell baserad på bemanningsorganisationernas medlemsantal. Bidraget ges till de organisationer som genom uppdrag, från statliga myndigheter och/eller kommuner, skall kompetens- utveckla personal som kommer att ingå i olika insatsorganisationer (i bl.a. militära förband) såväl i fred som krig.

Syftet med schablonbidraget är att ge organisationerna möjlighet att upprätthålla en förmåga att rekrytera medlemmar för att kunna ställa personal till förfogande i dessa bemanningsorganisationer. För att erhålla detta bidrag bör en frivillig totalförsvars- organisation, enligt utredningens uppfattning, ha minst 100 bemanningsuppdrag enligt dagens avtalskonstruktion. Detta står i

264

SOU 2001:15

Finansiering och styrning

proportion till den lägsta klass där organisationen i fråga hamnar och får ersättning.

Storleksklasser för kompetensbidrag enligt alternativ tre framgår av figur 11.6. De beloppsgränser som utredningen övervägt för bidraget redovisas i bilaga 9.

Figur 11.6. Indelning i storleksklasser för kompetensbidrag under övergångsperioden

Klass

Antal medlemmar per klass

 

 

1

<500

2

501

750

3

751 1 000

4

1 001

1 500

5

1 501

2 000

6

2 001

2 500

7

2 501

3 000

8

3 001

3 500

9

3 501

4 000

10

4 001

4 500

11

4 501

5 000

12

5 001

5 500

13

5 501

6 000

14

6 001

6 500

15

6 501

7 000

16

7 001

8 000

17

8 001

9 000

18

9 001 10 000

19

10 001

15 000

20

15 001

20 000

21

20 001

25 000

22

25 001

30 000

23

>30 000

 

 

 

Utredningen anser att denna fördelningsmodell för kompetens- bidrag är enkel och tydlig. Vidare är schablonmodellen för kom- petensbidraget, inom ramen för hela organisationsstödet, lätt att administrera, redovisa samt underlättar statsmakternas uppfölj- ning. När det gäller omfattningen av kostnadsramen för kompetensbidraget, som här bygger på en finfördelad klass- indelning, så är det upp till statsmakterna att bestämma denna. Utredningen har i sina överslagsberäkningar utgått från nuvarande

265

Finansiering och styrning

SOU 2001:15

ram för organisationsstöd och anser att kompetensbidraget, enligt föreslagen klassindelning, väl inryms i denna.

Schablonmodellen enligt alternativ tre kan innebära vissa av- vikelser i förhållande till den nuvarande fördelningen av organisa- tionsstöd till de olika frivilliga försvarsorganisationerna. Utred- ningen föreslår att regeringen gör en särskild granskning av dessa skillnader och utjämnar mellan organisationerna så att deras åtaganden gentemot myndigheter och medlemmar inte blir lidande under den treåriga övergångsperioden. Efter det att underlag för att beräkna kompetensbidrag utifrån utfärdade kompetensbevis har tagits fram, bör modellen enligt alternativ två gälla fullt ut. Orga- nisationerna skall då ha anpassat sin verksamhet till de bidrags- nivåer som då kan påräknas.

11.6Särskilda projektbidrag

Frivilliga totalförsvarsorganisationer som inte har medlemmar med kontrakt eller bemanningsavtal (främjandeorganisationer), men som vill åta sig uppgifter och på sikt sluta avtal eller överens- kommelser, bör vara berättigade till särskilda startbidrag för att komma i gång med utbildning för organisationens grundkompe- tens. Startbidraget skall ses som stimulansbidrag för kompetens- utvecklingsinsatser.

Det kan också bli fråga om att stödja andra satsningar, t.ex. särskilda projekt för att rekrytera kvinnor eller personer med utländsk bakgrund, och jämställdhetsfrågor. Dessa medel faller utanför ramen för organisationsstödet. När det gäller kompetens- bidraget till frivilliga bemanningsorganisationer och dess utfall kan särskilda projektbidrag användas som tillfälligt utjämningsbidrag under övergångsperioden.

Utredningen anser att särskilda projektbidrag bör kunna utgå efter prövning från fall till fall.

11.7Övriga stödåtgärder

Det statliga stöd som utredningen föreslår skall utgå till frivilliga totalförsvarsorganisationer i form av skattebefrielse, eventuell befrielse från mervärdesskatt, grundbidrag, ungdomsbidrag, kom- petensbidrag och särskilda projektbidrag bör på motsvarande sätt som i dag följas även av vissa andra stödåtgärder.

266

SOU 2001:15

Finansiering och styrning

De fjorton frivilliga försvarsorganisationer som är samlokali- serade till Artillerigården vid Armémuseum i Stockholm betalar en lokalhyra motsvarande 340 kronor per kvadratmeter lokalyta i stället för den egentliga hyreskostnaden som är 1 400 kronor per kvadratmeter. Mellanskillnaden, som under ett år uppgår till sam- manlagt drygt tre miljoner kronor, subventioneras av Försvars- makten.

Den samlokalisering som skett här skapar enligt utredningens uppfattning utomordentliga möjligheter till samverkan organisa- tionerna emellan i skilda avseenden, inte minst i administrativt hänseende. De samverkans- och samarbetsmöjligheter som står till buds har emellertid enligt utredningens mening ännu inte utnyttjats fullt ut. Administrativa samverkansområden skulle kunna vara t.ex. gemensam reception och telefonservice, gemen- samt vaktmästeri med eventuell reproduktionsanläggning och distribution, transporter, ekonomiadministrativ service och juridisk service. En vidare sådan samverkan har förutsättningar att öka kostnadseffektiviteten. Härutöver kan samverkan omfatta bl.a. vissa gemensamma utbildningsinsatser och instruktörer och lokalutnyttjande.

Utredningen förordar i kapitel 5 att ett centralt samordnings- organ – Rådet för frivillig samhällsberedskap – inrättas med upp- gifter att bl.a. företräda det samlade frivilligförsvaret i vissa frågor. Till samordningsorganet bör knytas ett kansli med beredande och vissa administrativa funktioner. Det centrala samordningsorganet med kansli skall ses som gemensamma stödresurser till de frivilliga totalförsvarsorganisationerna.

Utredningen bedömer att Rådets kansli bör bemannas med en kanslichef och tre till fyra handläggare samt en assistent. Kostnader för kansliet uppskattas till cirka fem miljoner kronor per år (se bilaga 6). Utredningen utgår från att kostnaderna härför finansieras inom ramen för utgiftsområde 6, Totalförsvar, anslag 6:18 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret.

267

Finansiering och styrning

SOU 2001:15

11.8Uppdragsersättning

De frivilliga totalförsvarsorganisationerna kan ta uppdrag från statliga myndigheter och kommuner. Exempel på uppdrag kan vara extern information om samhällsberedskapen och totalförsvaret, instruktörs- och bemanningsutbildning för det offentligas behov såsom bemanning av frivilliga i de kommunala s.k. FIG-grupperna.

För statliga myndigheters och kommuners uppdrag till orga- nisationerna bör, enligt utredningens uppfattning, gälla full kost- nadstäckning. Detta innebär att samtliga kostnader, inklusive del av administrationskostnader, som en organisation har i samband med ett uppdrag skall finansieras av uppdragsgivaren. Uppdrags- kostnader skall inte finansieras av statliga organisationsstöd (grundbidrag, ungdomsbidrag, kompetensbidrag) utan bäras av uppdragets egen finansiering.

Detta ställer krav på både uppdragsgivarna och de uppdrags- tagande organisationerna att beakta såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter i uppdragsdialogen.

Med hänsyn till att de frivilliga totalförsvarsorganisationerna uppbär statliga bidrag har fråga uppkommit om gränsdragningen mot lagen (1992:1528) om offentlig upphandling (LOU), när det gäller deras uppdragsverksamhet och om denna kan medföra risk för snedvriden konkurrenssituation.

Med upphandling avses enligt lagen köp, leasing, hyra eller hyrköp av varor, byggentreprenader och tjänster. Vid upphand- lingar ställs krav på den upphandlande enheten att följa upp- handlingsförfarandet enligt LOU, dvs. först tydliggöra och analysera ett behov, upprätta ett tydligt förfrågningsunderlag och fastställa tydliga utvärderingskriterier.

De bidrag som staten ger avser verksamhet som är av sam- hällsnyttig karaktär och inte av kommersiell eller industriell karaktär och inte heller verksamhet som drivs i ekonomiskt vinningssyfte. Stöd som ges till frivilliga totalförsvars- organisationer och som är av s.k. benefik karaktär (gåva) omfattas inte av LOU. Ett viktigt konstaterande i sammanhanget är, att det är upphandlande enhet, dvs. i allmänhet statliga myndigheter eller kommuner då det gäller uppdrag till totalförsvarsorganisationer, som bedömer om LOU skall tillämpas i det enskilda fallet. Enligt utredningens uppfattning torde det på motsvarande sätt som i dag bli ovanligt att uppdrag lämnas till totalförsvarsorganisationer i konkurrens med det privata näringslivet.

268

SOU 2001:15

Finansiering och styrning

Självfallet kan situationer uppkomma, då uppdrag som kan utföras av en frivillig totalförsvarsorganisation också skulle kunna utföras av en entreprenör på den fria marknaden. Vid upp- handlingar i konkurrens finns det inget som hindrar att frivilliga totalförsvarsorganisationer kan delta i anbudsförfarandet. Ansvaret att beakta LOU ligger på den statliga myndighet respektive kommun som ansvarar för upphandlingen.

11.9Resultatstyrning, uppföljning, revision

Målet för Försvarsmakten respektive Överstyrelsen för civil beredskap beträffande de frivilliga försvarsorganisationerna är, att myndigheterna skall stödja och bistå organisationerna så att deras verksamhet bidrar till att vidmakthålla försvarsviljan och ge totalförsvarsverksamheten en bred förankring samt att de resurser som avdelas för verksamheten kan utnyttjas effektivt.

Försvarsmakten har enligt regleringsbrev för år 2000 i uppdrag att i årsredovisningen beträffande avtalspersonal ur de frivilliga försvarsorganisationerna som har krigsbefattning i hemvärnet redovisa antal och organisationstillhörighet. Även genomförd utbildning och resultatet därav skall redovisas.

Vidare skall i årsredovisningen redovisas antalet medlemmar i de frivilliga försvarsorganisationerna. Av redovisningen skall framgå vilken ålders- och kompetensstruktur de organisationer har som omfattas av Försvarsmaktens uppdrag. Personal ur frivilliga för- svarsorganisationer som har krigsbefattning i Försvarsmakten skall redovisas till antal och organisationstillhörighet. Även antalet nya frivilligavtal skall uppges.

Överstyrelsen för civil beredskap skall i sin årsredovisning lämna återrapportering som avser utbildning som genomförts på uppdrag av myndigheter inom det civila försvaret och resultatet av utbild- ningen. Några krav i övrigt på återrapportering har inte ställts. Enligt utredningens mening uppfyller både Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap de krav som regeringen ställt på återrapportering liksom de frivilliga försvarsorganisationerna på de återrapporteringskrav som myndigheterna ställt på dem.

Utredningen anser det både önskvärt och möjligt att ytterligare effektivisera resultatstyrningen beträffande de frivilliga totalför- svarsorganisationerna. Den av utredningen förordade indelningen av organisationsstödet i grundbidrag, ungdomsbidrag och kompe-

269

Finansiering och styrning

SOU 2001:15

tensbidrag förenade med vissa villkor underlättar möjligheterna att utifrån såväl myndigheternas som organisationernas perspektiv ställa relevanta och meningsfulla krav på återrapportering. Exempel på parametrar i återrapporteringen kan vara

antal medlemmar i de frivilliga totalförsvarsorganisationerna, åldersstruktur,

antal nya medlemmar respektive avgångna, antal ungdomsmedlemmar,

ungdomsverksamhetens utveckling uttryckt i jämförbara mått, organisationens kompetens,

antal utbildningsdagar, typer av utbildning och resultat,

antal kontrakt/avtal omfattande krigsplacering i Försvars- makten,

antal personer fördelade på befattningstyper som en organisa- tion kan ställa till kommunernas tjänst i samhällsberedskapen, antal överenskommelser mellan frivilliga totalförsvarsorganisa- tioner och kommuner,

antal kompetensbevis/intyg

antal medlemmar med förarkompetens fördelade på olika for- donstyper,

antal intyg som en motororganisation utfärdat under året avseende förarbevis för olika slag av tunga fordon,

genomförda informationsinsatser och antal deltagare, uppdragsverksamhetens inriktning och omfattning.

När det gäller kompetenser som Försvarsmakten efterfrågar fordras att de personer som skall teckna avtal uppfyller vissa ställda krav i fråga om kunskaper och färdigheter. På motsvarande sätt vore det tänkbart att beträffande t.ex. motorburna frivilliga totalförsvarsorganisationer införa kompetensbevis/intyg som orga- nisationen utfärdar för medlemmar som uppfyller kraven för att köra t.ex. lastbil med släp, bandvagn eller andra tunga fordon.

Vissa av de här angivna parametrarna efterfrågas redan i dag i återrapporteringen, medan andra kan ses som nytillskott. Med utgångspunkt i dessa och ytterligare andra kan olika nyckeltal tas fram såsom resultatmått, som möjliggör för en frivillig total- försvarsorganisation att inom sig göra jämförelser under en kortare eller längre period.

Uppföljningen av de frivilliga totalförsvarsorganisationernas verksamhet och utveckling bör, enligt utredningens uppfattning, ske i nära dialog mellan organisationerna och det organ som

270

SOU 2001:15

Finansiering och styrning

beslutar om och fördelar statsbidragen. Syftet är att ge svar på bl.a. frågorna: Hur förhåller sig kostnaderna för vad som åstadkommits till resultat och kvalitet? Tillför den frivilliga totalförsvars- organisationen det mervärde som förväntas med avseende på sam- hällsberedskapen och totalförsvaret?

Uppföljning och utvärdering av uppdrag, som lämnats till fri- villiga totalförsvarsorganisationer, är en uppgift för uppdragsgivan- de myndigheter respektive kommuner.

De frivilliga totalförsvarsorganisationerna skall årligen vid den tidpunkt och på det sätt som bestämts lämna reviderat bokslut till det organ som beslutar om statsbidragen. Riksrevisions- verket/Riksdagens revisorer skall ges tillfälle att granska organisa- tionernas verksamhet avseende de delar som omfattas av statlig finansiering och hur räkenskaperna redovisats.

11.10Förslag

Utredningen föreslår att

ett nytt system för fördelning av organisationsstöd till frivilliga totalförsvarsorganisationer införs,

organisationsstödet indelas i grundbidrag, ungdomsbidrag och kompetensbidrag. Under en treårig övergångsperiod föreslår utredningen en annan fördelningsmodell för kompetens- bidraget, i form av en schablonmodell baserad på bemannings- organisationernas medlemsantal,

kriterier för respektive bidrag inom organisationsstödet fast- ställs,

det av utredningen föreslagna Rådet för frivillig samhällsbered- skap tilldelas myndighetsuppgiften och uppdraget att fördela organisationsstödet till frivilliga totalförsvarsorganisationer,

i det årliga budgetarbetet bör regeringen (Försvarsdeparte- mentet) på förslag av Rådet för frivillig samhällsberedskap fastställa dels vilka organisationer som skall ingå i kretsen fri- villiga totalförsvarsorganisationer, dels totalsumman av orga- nisationsstöd som skall utgå,

regeringen bör uppdra åt berörda totalförsvarsmyndigheter, främst Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap, att lämna underlag till Rådet för frivillig samhällsberedskap för

271

Finansiering och styrning

SOU 2001:15

fördelning av organisationsstöd till de frivilliga totalförsvars- organisationerna,

kostnaderna för Rådet med kansli bör finansieras inom ramen för utgiftsområde 6 Totalförsvar, anslag 6:18 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret.

272

12 Författningsstöd

12.1Sammandrag

Mot bakgrund av utredningens överväganden, slutsatser och förslag i föregående kapitel anser utredningen att följande författningar bör ändras, kompletteras eller införas:

Förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet, Förordning (1994:523) om förmåner till frivilliga, Förordning (1997:147) om förmåner till hemvärnsmän, Förordning (1997:1258) med länsstyrelseinstruktion, Hemvärnsförordningen (1997:146),

Förordning (2000:278) om gåvor och överföringar av över- skottsmateriel hos Försvarsmakten,

Förordning (FFS 1987:8) om frivillig tjänstgöring vid Försvars- makten,

Ny lag (2001:XX) om överlämnande av förvaltningsuppgifter till Rådet för frivillig samhällsberedskap,

Ny förordning (2001:XX) om statsbidrag och representation rörande frivillig totalförsvarsverksamhet.

Utredningen anser vidare att en översyn även bör göras av andra författningar som har inverkan på frivilligförsvaret och beredskaps- ansvarigas möjligheter att ta frivilliga i anspråk i hela skalan från fred till krig. I dessa avseenden lämnar inte utredningen konkreta förslag till författningsändringar men ger vissa rekommendationer som bör beaktas då Sårbarhets- och säkerhetsutredningen (Fö 1999:04), Personalförsörjningsutredningen (Fö 1999:05) och utredningen om översyn av räddningstjänstlagen (Fö 1999:03) behandlas av statsmakterna.

273

Författningsstöd

SOU 2001:15

12.2Utgångspunkter

Det finns ett stort antal lagar och förordningar som på något sätt berör frivillig totalförsvarsverksamhet. Parallellt med denna utredning pågår ytterligare tre utredningar som arbetar med frågor med anknytning till frivilligförsvaret. Den första är Personalför- sörjningsutredningen (Fö 1999:05) som skall lämna sitt betänkande senast den 28 februari 2001. Den andra är Sårbarhets- och säkerhetsutredningen (Fö 1999:04) som skall lämna sitt betänkande senast den 1 maj 2001 och den tredje är Utredningen om översyn av räddningstjänstlagen m.m. (Fö 1999:03) som skall lämna sitt slutbetänkande senast den 1 juni 2001.

Utredningen har vid kontakter med dessa utredningar förstått att de kommer att lämna förslag till ändringar i författningar. En del av dessa kan komma att påverka frivilligförsvaret och bered- skapsansvarigas möjligheter att ta frivilliga i anspråk i hela skalan från fred till och med krig. I dessa avseenden lämnar inte utredningen konkreta förslag till författningsändringar, men ger följande rekommendationer som bör beaktas i en kommande översyn:

Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap och beredskapsförordningen (1993:242) bör ses över i syfte att vidga betydelsen av begreppet totalförsvar. Den definition som utredningen har använt i sina överväganden bör prövas i en sådan översyn. Med en utvidgad betydelse av totalförsvarsbegreppet kan sannolikt flertalet av de föreskrifter som nu gäller, och där begreppet totalförsvar utnyttjas, kvarstå oförändrade även om tillämpningen av vissa föreskrifter vidgas till att omfatta andra situationer än krigsfara och krig.

Lag (1994:1720) och förordning (1995:128) om civilt försvar bör ses över i syfte att dels ge kommuner och landsting utökade befogenheter att förebygga och hantera extraordinära situa- tioner i hela skalan från fred till och med krig, dels revidera bestämmelserna rörande statens ersättning för kostnader för kommuners och landstings beredskapsförberedelser.

Räddningstjänstlagens (1986:1102) bestämmelser avseende ersättning till kommun för medverkan i räddningstjänst bör vidgas att gälla även andra situationer än krigsfara och krig alternativt att motsvarande bestämmelser om självrisk m.m.

274

SOU 2001:15

Författningsstöd

införs i annan lag eller förordning. Detta har betydelse bl.a. för utnyttjande av frivilliga i extraordinära situationer.

Förordning (1988:1041) med instruktion för Totalförsvarets chefsnämnd och regeringsbeslut (1984-06-28) om Försvars- rådets verksamhet bör revideras så att frivilligförsvaret blir representerat i nämnden respektive rådet.

De frivilliga försvarsorganisationer, myndigheter och andra fri- villigorganisationer som utredningen har varit i kontakt med har framfört synpunkter på dagens författningsreglering av frivillig försvarsverksamhet. Det gäller i första hand förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet som man anser bör ändras och anpassas till nya förutsättningar i samhället.

Utredningen presenterar i det följande konkreta förslag till förändringar i det författningsstöd som direkt berör frivillig för- svarsverksamhet och som följer av utredningens förslag i betänkan- dets övriga kapitel.

12.3Författningsstöd om frivillig totalförsvarsverksamhet

12.3.1Förordning (1994:524) om frivillig totalförsvarsverksamhet

Utredningen anser, mot bakgrund av överväganden och förslag i övriga kapitel, att nuvarande förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet bör ersättas. I det följande redovisas förslag till en ny förordning om frivillig totalförsvarsverksamhet, där änd- ringar jämfört med nuvarande förordning markeras med kursiverad stil. Förslaget bygger på definition av begreppet frivillig total- försvarsverksamhet som behandlas i betänkandets kapitel 3.

275

Författningsstöd

SOU 2001:15

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Allmänna bestämmelser

Allmänna bestämmelser

1 § Med frivillig försvarsverk- samhet avses i denna förordning verksamhet som främjar total- försvaret och som omfattar försvarsupplysning samt rekry- tering och utbildning av fri- villiga för uppgifter inom total- försvaret.

1 § Med frivilligverksamhet för totalförsvaret avses i denna för- ordning ett frivilligt, medborger- ligt engagemang för att dels främja totalförsvaret, dels skapa, vidmakthålla och utveckla indi- videns och samhällets förmåga att förebygga och minska skadeverk- ningar på liv, hälsa, miljö och egendom, dels kunna medverka vid extraordinära situationer i fred och krig.

En

organisation som bedriver

En organisation som bedriver

frivillig försvarsverksamhet be-

frivillig

totalförsvarsverksamhet

nämns i denna förordning fri-

benämns i denna förordning fri-

villig försvarsorganisation.

villig

totalförsvarsorganisation.

 

 

Frivilliga

totalförsvarsorganisa-

 

 

tioner

är

demokratiskt

styrda,

 

 

rikstäckande organisationer som

 

 

med statligt stöd bedriver fri-

 

 

villigverksamhet av betydelse för

 

 

samhällsberedskapen och för to-

 

 

talförsvaret. De hänförs till någon

 

 

av

undergrupperna

 

frivillig

 

 

bemanningsorganisation eller fri-

 

 

villig främjandeorganisation.

De

frivilliga försvarsorganisa-

1. Frivilliga

bemannings-

tionerna anges i bilaga till för-

organisationer

stärker

genom

ordningen.

direkta

insatser

samhällsbered-

 

 

skapen och kan tillgodose be-

 

 

höriga

 

statliga

myndigheters

 

 

och/eller

 

kommuners

behov av

 

 

personal vid extraordinära situa-

 

 

tioner. De främjar och stödjer

 

 

samhällsberedskapen

och

total-

 

 

försvaret genom information om

276

 

 

 

 

 

 

 

 

SOU 2001:15 Författningsstöd

 

 

 

 

 

samhällets säkerhet och beredskap

 

 

 

 

 

samt totalförsvar och

insatser för

 

 

 

 

 

totalförsvarets

folkliga

förank-

 

 

 

 

 

ring.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2. Frivilliga

 

främjandeorga-

 

 

 

 

 

nisationer

främjar

och

 

stödjer

 

 

 

 

 

samhällsberedskapen och totalför-

 

 

 

 

 

svaret

genom

information

om

 

 

 

 

 

samhällets säkerhet och beredskap

 

 

 

 

 

samt totalförsvar och insatser för

 

 

 

 

 

totalförsvarets

folkliga

förank-

 

 

 

 

 

ring.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2 § Regeringen

eller

det

organ

 

 

 

 

 

som regeringen bestämmer avgör

 

 

 

 

 

årligen vilka frivilliga organisa-

 

 

 

 

 

tioner som skall benämnas fri-

 

 

 

 

 

villiga totalförsvarsorganisationer

 

 

 

 

 

enligt definitionen i 1 §.

 

 

 

 

 

 

 

 

Ianspråktagande av frivilliga

2 § En

myndighet med

upp-

3 § En kommun eller en statlig

gifter

inom

totalförsvaret får

myndighet med

uppgifter

inom

ingå ett skriftligt avtal med en

totalförsvaret får ingå ett skrift-

person som tillhör en frivillig

ligt avtal med en person som är

försvarsorganisation

(en

fri-

medlem i en frivillig totalför-

villig) om att denne skall tjänst-

svarsorganisation

om att

denne

göra inom totalförsvaret. Per-

skall tjänstgöra i befattning i

soner som har ingått sådana

utbildnings-, krigs- eller anpass-

avtal benämns avtalspersonal.

ningsorganisation inom totalför-

Innan ett avtal enligt första

svaret. Personer som har ingått

stycket ingås, skall myndigheten

sådana avtal benämns avtalsper-

kontrollera

med den

frivilliga

sonal.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

försvarsorganisationen

att

den

Innan ett avtal enligt första

frivillige är lämplig för tjänst-

stycket

ingås,

skall

kommunen

göringen

 

 

 

eller den

statliga

myndigheten

 

 

 

 

 

kontrollera

med

den

frivilliga

 

 

 

 

 

totalförsvarsorganisationen

 

att

 

 

 

 

 

medlemmen

är

lämplig

för

 

 

 

 

 

tjänstgöringen.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

277

Författningsstöd SOU 2001:15

 

 

 

 

 

 

 

4 § En statlig myndighet eller en

 

 

 

 

 

 

 

kommun får även ingå ett avtal

 

 

 

 

 

 

 

eller en överenskommelse med en

 

 

 

 

 

 

 

frivillig

totalförsvarsorganisation

 

 

 

 

 

 

 

om att ställa ett visst antal med-

 

 

 

 

 

 

 

lemmar till förfogande för tjänst-

 

 

 

 

 

 

 

göring i myndighetens eller kom-

 

 

 

 

 

 

 

munens fredstida beredskapsorga-

 

 

 

 

 

 

 

nisation. Enskild medlem i en

 

 

 

 

 

 

 

frivillig

totalförsvarsorganisation

 

 

 

 

 

 

 

som avdelas för sådan tjänst-

 

 

 

 

 

 

 

göring skall teckna en förbindelse

 

 

 

 

 

 

 

om detta med sin organisation

 

 

 

 

 

 

 

eller direkt

med berörd kommun

 

 

 

 

 

 

 

eller myndighet.

 

 

Myndigheternas uppgifter

 

Myndigheternas uppgifter

 

3 § Myndigheter med uppgifter

5 § Myndigheter med uppgifter

inom

totalförsvaret

skall,

var

inom

totalförsvaret

skall,

var

och en inom sitt verksamhets-

och en inom sitt verksamhets-

område,

efter

hörande

av

område,

fastställa

behovet

av

berörda frivilliga

försvarsorga-

frivillig

totalförsvarsverksamhet

nisationer och de samarbets-

inom

respektive ansvarsområde

organ som organisationerna kan

och i uppdrag till berörda fri-

ha bildat,

 

 

 

 

 

villiga

totalförsvarsorganisa-

 

 

 

 

 

 

 

tioner och

de samarbetsorgan

 

 

 

 

 

 

 

som

organisationerna kan

ha

 

 

 

 

 

 

 

bildat,

 

 

 

 

1. ange målen för utbildning

1. ange tydliga mål och resul-

av frivilliga för uppgifter inom

tatkrav för uppdrag

 

 

totalförsvaret

 

 

 

 

2. ange tydlig ansvarsfördel-

2.

ange

vilken

utbildning

ning

 

 

 

 

 

som

myndigheten

anser

bör

3.

reglera kostnader för finan-

genomföras

 

 

 

 

siering av uppdrag

 

 

3.

lämna

organisationerna

4. reglera rutiner för uppfölj-

underlag

för

upplysningsverk-

ning och återrapportering av upp-

samhet

 

 

 

 

 

drag

 

 

 

 

 

4.

teckna avtal enligt 2 §

 

5.

teckna

kontrakt/avtal

för

5.

registrera och krigsplacera

respektive uppdrag

 

 

278

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SOU 2001:15 Författningsstöd

sådan personal som ingått avtal

6. teckna avtal enligt 3 § och

6. i övrigt stödja den frivilliga

4 §

 

 

 

 

 

försvarsverksamheten.

 

7. reglera registrering och pla-

 

 

 

cering av sådan personal som

 

 

 

ingått avtal enligt 3 § och 4§

 

 

 

 

 

8. i övrigt reglera stödet till

 

 

 

den frivilliga totalförsvarsverk-

 

 

 

samheten.

 

 

 

 

 

4 § Avtal

om tjänstgöring får

6 § Avtal

om tjänstgöring

får

ingås med den som fyllt 16 år

ingås med den som fyllt 16 år

eller, om

tjänstgöringen

avser

eller, om

tjänstgöringen

avser

Försvarsmakten, 18 år.

Den

Försvarsmakten,

18

år.

 

Den

som skall tjänstgöra i Försvars-

som skall tjänstgöra i Försvars-

makten skall vara svensk med-

makten skall vara svensk med-

borgare.

 

 

borgare.

 

 

 

 

 

Av avtalet skall framgå tjänst-

Av avtalet skall framgå tjänst-

göringens art, tjänstgöringsskyl-

göringens art, tjänstgöringsskyl-

dighetens

omfattning

samt

dighetens

omfattning

samt

tjänstgöringstidens längd.

 

tjänstgöringstidens längd.

 

 

 

 

 

Övriga bestämmelser

 

 

 

 

 

 

7 § Myndigheter som inom sina

 

 

 

respektive

verksamhetsområden

 

 

 

ingått kontrakt/avtal om upp-

 

 

 

dragsverksamhet

med

frivilliga

 

 

 

totalförsvarsorganisationer

 

skall

 

 

 

årligen rapportera

resultaten

och

 

 

 

effekterna av uppdragen till rege-

 

 

 

ringen.

 

 

 

 

 

8 § Länsstyrelser skall i samråd med landstingskommunerna/re- gionerna och kommunerna sam- ordna samarbetet med de fri- villiga totalförsvarsorganisation- erna inom sitt län och verk- samhetsområde.

279

Författningsstöd

SOU 2001:15

 

 

 

 

 

9 § De

frivilliga

totalförsvars-

 

 

 

 

 

organisationerna skall samordna

 

 

 

 

 

den verksamhet som bedrivs med

 

 

 

 

 

statliga

medel

lokalt,

regionalt

 

 

 

 

 

och

centralt

gentemot

berörda

 

 

 

 

 

myndigheter

och

kommuner.

 

 

 

 

 

Representant

för

det

centrala

 

 

 

 

 

samordningsorganet

skall ingå i

 

 

 

 

 

Totalförsvarets Chefsnämnd och i

 

 

 

 

 

Försvarsrådet.

 

 

 

Övriga bestämmelser

 

 

Övriga bestämmelser

 

5 § har

upphävts

genom

för-

 

 

 

 

 

 

ordning (1995:695).

 

 

 

 

 

 

 

 

6 § Om

förmåner i

samband

10 § Om förmåner i

samband

med tjänstgöring

enligt denna

med

tjänstgöring

enligt denna

förordning finns särskilda be-

förordning finns särskilda be-

stämmelser.

 

 

 

stämmelser.

 

 

 

7 § Föreskrifter som behövs för

11 § Föreskrifter

som

behövs

tillämpningen av denna förord-

för tillämpningen av denna för-

ning får utfärdas, efter hörande

ordning får utfärdas, i samråd

av berörda myndigheter

och

med Rådet för frivillig samhälls-

organisationer, av

Försvars-

beredskap samt efter hörande av

makten

i

fråga

om

berörda myndigheter och orga-

verksamheten inom det militära

nisationer, av Försvarsmakten i

försvaret och av Överstyrelsen

fråga

om verksamheten inom

för civil beredskap i övrigt.

 

det militära försvaret och av

 

 

 

 

 

Överstyrelsen för civil bered-

 

 

 

 

 

skap i övrigt.

 

 

 

280

SOU 2001:15

Författningsstöd

12.3.2Förordning (1994:523) om förmåner till frivilliga

Bestämmelser om förmåner (ersättningar, försäkringar m.m.) inom frivillig försvarsverksamhet regleras i förordning (1994:523) om förmåner till frivilliga, förordning (1997:147) om förmåner till hemvärnsmän och förordning (1994:522) om förmåner till instruk- törer inom frivillig försvarsutbildning. Utredningens överväganden och förslag om förmåner i kapitel 10 samt ovanstående förslag till ny förordning om frivillig totalförsvarsverksamhet, innebär att förmånsförordningarna behöver ändras på ett flertal punkter.

Utredningen belyser i kapitel 3 att ”hemvärnsrörelsen” skulle kunna ingå i kretsen av frivilliga totalförsvarsorganisationer. Om beslut tas om detta är det utredningens bedömning att det finns möjligheter att renodla och förtydliga förmånsbestämmelserna genom att slå samman förmånsförordningarna för frivilliga och hemvärnsmän till en ny, gemensam förordning. En sådan förmånsförordning bör omfatta bestämmelser för frivilliga och hemvärnsmän under höjd beredskap samt för frivilliga vid fredstida utbildnings- och övningsverksamhet och insatser i samhälls- beredskapen.

Om ”hemvärnsrörelsen” inte skall anses vara en frivillig total- försvarsorganisation, måste nuvarande förordning om förmåner till frivilliga revideras och anpassas till den av utredningen föreslagna definitionen av frivillig totalförsvarsverksamhet. I det följande presenteras först ett förslag till en sådan reviderad förordning. Därefter presenteras ett förslag till ny sammanslagen förordning om förmåner till frivilliga, där även ”hemvärnsrörelsen” ingår som en frivillig totalförsvarsorganisation.

Reviderad förordning om förmåner till frivilliga

I det följande markeras ändringsförslag med kursiverad stil.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Inledande bestämmelser

Inledande bestämmelser

1 § I denna förordning avses med frivillig den som är medlem i en sådan frivillig försvarsorga- nisation som anges i bilagan till

1 § I denna förordning avses med frivillig den som är medlem i en sådan frivillig totalförsvars- organisation som uppfyller

281

Författningsstöd

SOU 2001:15

förordningen

(1994:524)

om

kriterier i förordning (2001:00)

frivillig försvarsverksamhet.

 

om frivillig totalförsvarsverk-

 

 

 

 

 

 

samhet och som anges i rege-

 

 

 

 

 

 

ringsbeslut.

 

 

 

 

Enligt överenskommelse mel-

Enligt överenskommelse mel-

lan en frivillig försvarsorganisa-

lan en frivillig totalförsvarsorga-

tion och en berörd myndighet

nisation och en berörd myn-

kan även någon annan än den

dighet kan även någon annan än

som är medlem i en sådan

den som är medlem i en sådan

organisation anses som

frivillig

organisation

adjungeras

som

under viss tjänstgöring.

 

 

medlem och därmed anses som

 

 

 

 

 

 

frivillig under viss tjänstgöring.

Förmåner i fredstid

 

 

Förmåner i fredstid

avseende

 

 

 

 

 

 

utbildning till och tjänst-

 

 

 

 

 

 

göring i befattning i krigs-

 

 

 

 

 

 

eller anpassningsorganisation

Dagpenning,

 

dagersättning

Dagpenning,

 

dagersättning

m.m.

 

 

 

 

 

m.m.

 

 

 

 

2 § När en

frivillig tjänstgör

2 § När en medlem i en frivillig

under tid då det inte råder höjd

totalförsvarsorganisation

tjänst-

beredskap, får han eller hon

gör under tid då det inte råder

dagpenning,

om

tjänstgöringen

höjd beredskap, får han eller

avser

 

 

 

 

 

hon dagpenning, om tjänst-

 

 

 

 

 

 

göringen avser

 

 

 

 

1. utbildning i mer än två

1. utbildning i mer än två

dagar

till en

krigsbefattning

dagar till befattning i krigs- eller

eller

vidareutbildning

i

en

anpassningsorganisation

eller

krigsbefattning

 

 

eller

vidareutbildning i en krigsbe-

vidareutbildning till instruktör,

fattning eller

vidareutbildning

2.

deltagande

i ledningsöv-

till instruktör,

 

 

 

 

ning för totalförsvaret eller i

2. deltagande

i ledningsöv-

lokal totalförsvarsövning.

 

ning för totalförsvaret eller i

 

 

 

 

 

 

lokal totalförsvarsövning,

 

 

 

 

 

 

 

3. medverkan i uppgifter som

 

 

 

 

 

 

syftar till att upprätthålla Sveriges

 

 

 

 

 

 

försvarsberedskap,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4. deltagande

i

samövning

282

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SOU 2001:15 Författningsstöd

med förband under krigsför- bandsövning eller motsvarande övning.

Vid

annan

tjänstgöring

än

Vid utbildning

enligt

första

som avses i första stycket får

stycket 1 som är kortare än tre

den

 

frivillige

dagersättning

dagar

betalas

dagersättning.

såvida tjänstgöringen inte gäller

Dagpenning utbetalas dock för

räddningstjänst. Vid utbildning

dag för vilken den frivillige visar

enligt första stycket 1 som är

att han eller hon förlorar arbets-

kortare än tre dagar betalas

inkomst på grund av tjänst-

dock dagpenning för dag för

göringen.

 

 

 

 

vilken den frivillige visar att han

 

 

 

 

 

 

eller hon förlorar arbetsinkomst

 

 

 

 

 

 

på grund av tjänstgöringen.

 

 

 

 

 

 

 

När personal med avtal för

 

 

 

 

 

 

tjänstgöring i hemvärnet enligt

 

 

 

 

 

 

förordningen

(1994:524)

om

 

 

 

 

 

 

frivillig

försvarsverksamhet

 

 

 

 

 

 

tjänstgör i hemvärnet under tid

 

 

 

 

 

 

då

hemvärnsberedskap

inte

 

 

 

 

 

 

råder, får han eller hon er-

 

 

 

 

 

 

sättning

för

arbete

och

 

 

 

 

 

 

tidsspillan om

tjänstgöringen

 

 

 

 

 

 

avser

räddningstjänst.

Ersätt-

 

 

 

 

 

 

ningen lämnas enligt de grunder

 

 

 

 

 

 

som senast har avtalats i fråga

 

 

 

 

 

 

om

motsvarande ersättning

till

 

 

 

 

 

 

deltidsanställda brandmän.

 

 

 

 

 

 

 

3 §

En

 

frivillig

på lägst

grupp-

 

 

 

 

 

 

chefsnivå har rätt till befattnings-

 

 

 

 

 

 

penning

enligt

bestämmande av

 

 

 

 

 

 

den myndighet som anges i 16 §.

 

 

 

 

 

 

4 §

En frivillig som är funktionär

3 § En medlem i en frivillig be-

inom en frivillig försvars-

manningsorganisation

som

är

organisation och är avtalsbunden

funktionär inom en frivillig total-

för samverkan med totalförsvars-

försvarsorganisation

och

är

myndigheter har rätt till befatt-

avtalsbunden för samverkan med

ningspenning under verksamhet

totalförsvarsmyndigheter har rätt

som funktionär enligt

bestäm-

till

befattningspenning

under

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

283

Författningsstöd

SOU 2001:15

mande av den myndighet som anges i 16 §.

verksamhet som funktionär enligt bestämmande av den myndighet som anges i 22 §.

Myndigheten skall bestämma

Myndigheten skall bestämma

det högsta belopp som får

det högsta belopp som får

betalas som årligt arvode till

betalas som årligt arvode till

övriga funktionärer inom de

övriga funktionärer inom de

frivilliga försvarsorganisationer-

frivilliga totalförsvarsorganisa-

na.

tionerna.

5 § Dagpenning och dagersätt- ning betalas med belopp som motsvarar vad en totalförsvars- pliktig får enligt förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga.

4 § En medlem i en frivillig bemanningsorganisation har rätt till befattningspenning enligt be- stämmande av den myndighet som anges i 22 §.

5 § Dagpenning och dagersätt- ning betalas med belopp som motsvarar vad en totalförsvars- pliktig får enligt förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga.

Dagpenning betalas dock inte ut för in- och utryckningsdagar som infaller på lördag, söndag eller helgdag, såvida inte den frivillige visar att han eller hon förlorar arbetsinkomst på grund av tjänstgöringen.

6 § Om en tjänstgöringsdag omfattar mindre än sex timmar, betalas dagpenning och dagersätt- ning endast om den genomsnitt- liga tjänstgöringen per dag under tjänstgöringsperioden uppgår till minst 6 timmar.

6 § Om en tjänstgöringsdag omfattar mindre än sex timmar, betalas dagpenning och dager- sättning enligt bestämmande av den myndighet som anges i 22 §.

284

SOU 2001:15 Författningsstöd

7 § En

frivillig

får en

utbild-

7 §

En

medlem

i

en

frivillig

ningspremie när han eller hon

bemanningsorganisation

får

en

1. fullgjort

 

en

avtalsenlig

utbildningspremie när han eller

repetitionsutbildning,

 

 

hon

 

 

 

 

 

 

 

 

2. godkänts vid en befälskurs

1. fullgjort

en

avtalsenlig

för avtalsbunden personal,

 

repetitionsutbildning,

 

 

3. godkänts

 

 

vid

 

en

2. godkänts vid en befäls-,

befordringskurs

inom

frivillig

befattnings- eller specialkurs för

befälsutbildning eller

 

 

avtalsbunden personal,

 

 

4. godkänts vid en utbildning

3. godkänts vid en beford-

till instruktör.

 

 

 

 

 

ringskurs inom frivillig befäls-

Premiens belopp fastställs av

utbildning eller

 

 

 

 

 

den myndighet som anges i 16

4. godkänts vid en utbildning

§.

 

 

 

 

 

 

till instruktör.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Premiens belopp fastställs av

 

 

 

 

 

 

 

den myndighet som anges i 22

 

 

 

 

 

 

 

§.

 

 

 

 

 

 

 

 

Reseförmåner

 

 

 

 

 

Reseförmåner i fredstid av-

 

 

 

 

 

 

 

seende

utbildning

till

och

 

 

 

 

 

 

 

tjänstgöring

i

befattning i

 

 

 

 

 

 

 

krigs- eller anpassningsorga-

 

 

 

 

 

 

 

nisation

 

 

 

 

 

 

 

8 § En frivillig får vid inryck-

8 §

En

medlem

i

en

frivillig

ning till och utryckning från

totalförsvarsorganisation

får

vid

tjänstgöring fri

resa

mellan

inryckning

till

och

utryckning

bostaden eller arbetsplatsen och

från

utbildning

eller

annan

tjänstgöringsplatsen.

 

 

tjänstgöring

fri

resa

mellan

Vid tjänstledighetsresor

får

bostaden eller arbetsplatsen och

den frivillige fri hemresa enligt

tjänstgöringsplatsen.

 

 

 

bestämmelser som meddelas av

Vid tjänstledighetsresor

får

den myndighet som anges i 16

den frivillige fri hemresa enligt

§.

 

 

 

 

 

 

bestämmelser som meddelas av

 

 

 

 

 

 

 

den myndighet som anges i 22

 

 

 

 

 

 

 

§.

 

 

 

 

 

 

 

 

9 § Om

en

färdbiljett

inte

9 § Om

en

färdbiljett

inte

tillhandahålls,

har

den

frivillige

tillhandahålls, har medlem i en

rätt till

resekostnadsersättning.

frivillig

totalförsvarsorganisation

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

285

Författningsstöd

SOU 2001:15

Denna utgör högst det belopp

rätt

till resekostnadsersättning.

som motsvarar

kostnaden

för

Denna utgör högst det belopp

resa med tåg eller fartyg i andra

som

motsvarar

kostnaden

för

klass.

 

 

 

 

 

resa med tåg eller fartyg i andra

Om en fri resa företas med

klass.

 

 

 

 

 

 

egen bil, betalas ersättning en-

Om en fri resa företas med

ligt 5 § allmänt reseavtal (ARA)

egen bil, betalas ersättning en-

i dess lydelse enligt Statens

ligt 5 § allmänt reseavtal (ARA)

arbetsgivarverks cirkulär.

 

 

i dess lydelse enligt Statens

 

 

 

 

 

 

arbetsgivarverks cirkulär.

 

10 § En

frivillig

får

under

10 §

En

medlem

i

en

frivillig

tjänstgöring fri inkvartering och

totalförsvarsorganisation

 

får

fri förplägnad. Samma förmåner

under utbildning eller tjänst-

får den frivillige då han eller

göring fri inkvartering och fri

hon efter kallelse färdas från

förplägnad. Samma förmåner får

bostaden eller arbetsplatsen

till

den frivillige då han eller hon

tjänstgöringsplatsen

samt

vid

efter kallelse färdas från bosta-

återresa

därifrån.

Om

dessa

den

eller

arbetsplatsen

till

förmåner inte kan tillhanda-

tjänstgöringsplatsen

samt

vid

hållas har den frivillige rätt till

återresa

därifrån.

Om

dessa

ersättning som motsvarar vad en

förmåner inte kan tillhanda-

totalförsvarspliktig

får

enligt

hållas har den frivillige rätt till

förordningen

(1995:239)

om

ersättning som motsvarar vad en

förmåner

till

totalförsvars-

totalförsvarspliktig

får

enligt

pliktiga.

 

 

 

 

 

förordningen

(1995:239)

om

 

 

 

 

 

 

förmåner

till

totalförsvars-

 

 

 

 

 

 

pliktiga.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Förmåner för tjänstgöring och

 

 

 

 

 

 

ianspråktagande

 

i

 

den

 

 

 

 

 

 

fredstida samhällsberedskapen

 

 

 

 

 

 

11 §

När en medlem i en frivillig

 

 

 

 

 

 

totalförsvarsorganisation

deltar i

 

 

 

 

 

 

kompetensutvecklings-, utbild-

 

 

 

 

 

 

nings- och övningsverksamhet i

 

 

 

 

 

 

fredstid för att stärka samhälls-

 

 

 

 

 

 

beredskapen får han eller hon

 

 

 

 

 

 

ersättning enligt bestämmande av

 

 

 

 

 

 

den statliga myndighet eller kom-

286

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SOU 2001:15

Författningsstöd

mun som tar den frivillige i an- språk.

12 § Vid tjänstgöring i fredstid enligt räddningstjänstlagen (1986:1102) får frivilliga ersätt- ning för arbete och tidsspillan som avses i 48 § räddnings- tjänstlagen enligt de grunder som senast har avtalats i fråga om motsvarande ersättning till del- tidsanställda brandmän.

13 § Vid tjänstgöring i fredstid då det inte är räddningstjänst enligt räddningstjänstlagen (1986:1102) får frivilliga ersätt- ning för arbete och tidsspillan enligt bestämmande av den statliga myndighet eller kommun som tar frivilliga i anspråk.

Reseförmåner för tjänstgöring och ianspråktagande i den fredstida samhällsberedskapen

14 § Vid annan tjänstgöring i fredstid enligt 11§ och 13 § får en medlem i en frivillig totalför- svarsorganisation reseersättning enligt vad som bestäms av den statliga myndighet eller kommun som tar medlemmen i anspråk.

15 § Vid tjänstgöring i fredstid enligt 12 § får frivilliga reseersätt- ning enligt 48 § räddningstjänst- lagen (1986:1102).

287

Författningsstöd SOU 2001:15

Övriga förmåner

 

 

 

 

 

Övriga förmåner

 

 

 

11 §

En

frivillig

 

har

under

16 § En medlem

i en

frivillig

tjänstgöring

rätt

till

samma

totalförsvarsorganisation

 

har

sjukvårdsförmåner

och

begrav-

under utbildning till eller tjänst-

ningshjälp som en totalförsvars-

göring i befattning i krigs- eller

pliktig

får enligt

 

förordningen

anpassningsorganisation

rätt

till

(1995:239)

om

förmåner

till

samma sjukvårdsförmåner

och

totalförsvarspliktiga.

 

 

 

begravningshjälp som en total-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

försvarspliktig får enligt förord-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ningen (1995:239) om förmåner

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

till totalförsvarspliktiga.

 

 

12 §

En frivillig har samma rätt

17 § En medlem

i en

frivillig

till

familjepenning,

bostadsbi-

totalförsvarsorganisation

har

vid

drag, näringsbidrag och begrav-

utbildning till eller tjänstgöring i

ningsbidrag enligt 7 kap. 2 §

befattning i krigs- eller anpass-

förordningen

(1995:239)

om

ningsorganisation samma rätt till

förmåner

till

 

totalförsvars-

familjepenning, bostadsbidrag,

pliktiga som den som tjänstgör

näringsbidrag och begravnings-

enligt

lagen

(1994:1809)

om

bidrag enligt 7 kap. 2 § för-

totalförsvarsplikt, om den fri-

ordningen (1995:239) om för-

villiges

tjänstgöring

skall pågå

måner till

totalförsvarspliktiga

minst fyra dagar i följd och inte

som den som tjänstgör enligt

ger rätt till dagpenning eller rätt

lagen (1994:1809) om totalför-

till lön enligt de grunder som

svarsplikt,

om

medlemmens

gäller för anställd personal. Vid

tjänstgöring

skall

pågå minst

annan

 

tjänstgöring

har

den

fyra dagar i följd och inte ger

frivillige

rätt

till

 

näringsbidrag

rätt till dagpenning eller rätt till

enligt samma förordning.

 

lön enligt de grunder som gäller

En frivillig har samma rätt till

för anställd personal. Vid annan

grupplivförsäkring

för

dödsfall

tjänstgöring har medlemmen rätt

som

en

totalförsvarspliktig

har

till näringsbidrag

enligt

samma

enligt

förordningen

(1995:239)

förordning.

 

 

 

 

om förmåner till totalförsvars-

En medlem i en frivillig

pliktiga.

 

 

 

 

 

 

 

 

totalförsvarsorganisation

har

vid

Särskilda

företeelser

om

rätt

utbildning till eller tjänstgöring i

till ersättning för skada och

befattning i krigs- eller anpass-

sjukdom under

tjänstgöringen

ningsorganisation samma rätt till

finns

i

lagen

(1977:265)

om

grupplivförsäkring

för

dödsfall

288

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SOU 2001:15 Författningsstöd

statligt personskadeskydd och

som en totalförsvarspliktig har

lagen

(1977:266)

om

statlig

enligt

förordningen

(1995:239)

ersättning vid ideell skada m.m.

om förmåner till totalför-

 

 

 

 

svarspliktiga.

 

 

 

 

 

 

Särskilda företeelser om rätt

 

 

 

 

till ersättning för skada och

 

 

 

 

sjukdom under tjänstgöringen

 

 

 

 

finns i lagen (1977:265) om

 

 

 

 

statligt

personskadeskydd och

 

 

 

 

lagen

(1977:266)

om

statlig

 

 

 

 

ersättning vid ideell skada m.m.

13 §

Deltagare i

en

frivillig

18 § Deltagare i en frivillig

försvarsorganisations ungdoms-

totalförsvarsorganisations

ung-

utbildning får fria resor och

domsutbildning får

fria

resor

andra naturaförmåner eller er-

och andra naturaförmåner eller

sättning för sådana förmåner,

ersättning för sådana förmåner,

med undantag av kontant er-

med undantag av kontant er-

sättning för måltid, i samma

sättning för måltid, i samma

omfattning som andra frivilliga.

omfattning som andra med-

 

 

 

 

lemmar.

 

 

 

 

 

 

19 § Förtroendevalda i frivilliga

 

 

 

 

totalförsvarsorganisationer

som

 

 

 

 

deltar i årlig uppdragsdialog med

 

 

 

 

behörig beredskapsmyndighet har

 

 

 

 

rätt till fri resa enligt 8 § och

 

 

 

 

traktamente. Sådan

förtroende-

 

 

 

 

vald har även rätt till ledighet för

 

 

 

 

sådant uppdrag i högst två dagar

 

 

 

 

per år.

 

 

 

Förmåner under höjd bered-

Förmåner under höjd bered-

skap

 

 

 

skap

 

 

 

14 § En frivillig får vid tjänstgöring under höjd bered- skap befattningspenning enligt 3 §, dagpenning enligt 5 § och andra förmåner enligt 8 12 §§.

20 § En medlem i en frivillig totalförsvarsorganisation får vid tjänstgöring under höjd bered- skap befattningspenning enligt 4 §, dagpenning enligt 5 § och andra förmåner enligt 8 10, 16 17 §§.

289

Författningsstöd

SOU 2001:15

Dessutom

betalas

fälttrakta-

Dessutom

betalas

fälttrakta-

mente som fastställs av rege-

mente som fastställs av rege-

ringen i särskild ordning.

 

 

ringen i särskild ordning.

 

 

Förmåner

enligt första

och

Förmåner

enligt första

och

andra styckena betalas även till

andra styckena betalas även till

de

frivilliga

försvarsorganisa-

de

 

 

 

 

 

frivilliga

tionernas egen avtalspersonal.

totalförsvarsorganisationernas

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

egen avtalspersonal.

 

 

 

15 § Föreskrifterna i 11 kap. 1

21 § Föreskrifterna i 11 kap. 1

3 §§, 12 kap. 1 § och 13 kap. 1 §

3 §§, 12 kap. 1 § och 13 kap. 1 §

1 förordningen

(1995:239)

om

1 förordningen (1995:239) om

förmåner

till

totalförsvars-

förmåner

till

totalförsvars-

pliktiga

skall

 

tillämpas

under

pliktiga

skall

tillämpas

under

höjd beredskap i fråga om

höjd beredskap i fråga om

dagpenning. Underlag till Riks-

dagpenning. Underlag till Riks-

försäkringsverket enligt 11 kap.

försäkringsverket enligt 11 kap.

2 § skall dock lämnas av För-

2 § skall dock lämnas av För-

svarsmakten i fråga om det

svarsmakten i fråga om det

militära försvaret och av Över-

militära försvaret och av Över-

styrelsen för civil beredskap i

styrelsen för civil beredskap i

övrigt.

Vid

tillämpningen

av

övrigt.

Vid

tillämpningen

av

13 kap. 1 § 1 skall Riksförsäk-

13 kap. 1 § 1 skall Riksförsäk-

ringsverket även höra Översty-

ringsverket även höra Översty-

relsen för civil beredskap.

 

 

relsen för civil beredskap.

 

 

Övriga bestämmelser

 

 

 

Övriga bestämmelser

 

 

 

16 §

Beslut som avses i 3, 4, 7

22 § Beslut som avses i 3, 7 och

och 8 §§ skall meddelas, i fråga

8 §§ skall meddelas, i fråga om

om

verksamheten

inom

det

verksamheten inom det militära

militära försvaret, av Försvars-

försvaret,

av

 

Försvarsmakten

makten och i övrigt av Över-

och i övrigt av Överstyrelsen

styrelsen

för

 

civil

beredskap.

för

civil

beredskap.

Innan

Innan

Försvarsmakten

eller

Försvarsmakten

eller

Över-

Överstyrelsen för civil bered-

styrelsen

för

 

civil

beredskap

skap meddelar ett sådant beslut

meddelar ett sådant beslut skall

skall de samråda med varandra.

de samråda med varandra.

 

 

17 § De

 

föreskrifter

som

be-

23 § De

 

föreskrifter

som

be-

hövs

för

verkställigheten

av

hövs

för

verkställigheten

av

290

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SOU 2001:15

Författningsstöd

denna förordning får meddelas, efter hörande av berörda myn- digheter och organisationer, av Försvarsmakten i fråga om verksamheten inom det militära försvaret och av Överstyrelsen för civil beredskap i övrigt.

denna förordning får meddelas, efter hörande av berörda myn- digheter och organisationer, av Försvarsmakten i fråga om verksamheten inom det militära försvaret och av Överstyrelsen för civil beredskap i övrigt.

Ny sammanslagen förordning om förmåner till frivilliga, inklu- sive ”hemvärnsrörelsen”

I det följande markeras ändringar med kursiverad stil.

Nuvarande

lydelse

Nuvarande

 

lydelse

Förslag till lydelse av

av

förordning

av

 

förordning

en ny gemensam för-

(1994:523) om för-

(1997:147)

om för-

månsförordning

 

måner till frivilliga

måner

till

hem-

 

 

 

 

 

 

 

värnsmän

 

 

 

 

 

 

Inledande

 

Inledande

 

 

Inledande

 

 

bestämmelser

bestämmelser

 

bestämmelser

 

1 § I denna förord-

1 §

I

denna

förord-

1 § I denna förord-

ning avses med fri-

ning används begrepp

ning avses med fri-

villig den

som är

i fråga om hemvärnet

villig den

som

är

medlem i en sådan

i

samma

betydelse

medlem

i

en sådan

frivillig

försvarsor-

som

i

hemvärns-

frivillig

 

 

 

ganisation

som

förordningen

 

totalförsvarsorganisati

anges i

bilagan till

(1997:146).

 

 

on som uppfyller kri-

förordningen

 

 

 

 

 

terier

i

förordning

(1994:524)

om

 

 

 

 

 

(2001:00) om frivillig

frivillig

försvars-

 

 

 

 

 

totalförsvarsverksamh

verksamhet.

 

 

 

 

 

 

et och anges i rege-

 

 

 

 

 

 

 

 

ringsbeslut.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I denna

förordning

 

 

 

 

 

 

 

 

används

 

begrepp

i

 

 

 

 

 

 

 

 

fråga om hemvärnet i

 

 

 

 

 

 

 

 

samma betydelse som i

hemvärnsförordningen (2001:00).

291

Författningsstöd SOU 2001:15

Enligt

 

överens-

 

 

 

 

Enligt

 

överens-

kommelse

 

mellan

 

 

 

 

kommelse

mellan

en

en frivillig försvars-

 

 

 

 

frivillig

totalförsvars-

organisation och en

 

 

 

 

organisation

och

en

berörd

myndighet

 

 

 

 

berörd

 

myndighet

kan

 

även

 

någon

 

 

 

 

kan även någon annan

annan än den som

 

 

 

 

än den som är med-

är

medlem

i

en

 

 

 

 

lem i en sådan orga-

sådan

organisation

 

 

 

 

nisation

 

adjungeras

anses

som

frivillig

 

 

 

 

som medlem och där-

under

viss

tjänst-

 

 

 

 

med anses som fri-

göring.

 

 

 

 

 

 

 

 

villig

under

 

viss

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

tjänstgöring.

 

 

 

Förmåner

i

freds-

 

 

 

 

Förmåner

i

fredstid

tid

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

avseende

utbildning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

till

och

tjänstgöring

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

i befattning i krigs-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

eller

anpassnings-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

organisation

 

 

 

Dagpenning,

dag-

Dagpenning,

dag-

Dagpenning,

 

dag-

ersättning m.m.

 

ersättning m.m.

 

ersättning m.m.

 

 

2 § När en frivillig

2 § När

 

en

2 § När en medlem i

tjänstgör

under

tid

hemvärnsman

 

en

frivillig

totalför-

då det

inte

råder

tjänstgör i hemvärnet

svarsorganisation

 

 

höjd beredskap, får

under

tid

då

tjänstgör under tid då

han eller hon dag-

hemvärnsberedskap

det

inte råder

höjd

penning, om tjänst-

inte

råder, får

han

beredskap,

får

 

han

göringen avser

 

eller hon dagpenning,

eller hon dagpenning,

 

 

 

 

 

 

 

om tjänstgöringen av-

om tjänstgöringen av-

 

 

 

 

 

 

 

ser

 

 

 

ser

 

 

 

 

 

 

1.

utbildning

i

1.

utbildning i mer

1.

utbildning i mer

mer än två dagar till

än två dagar till en

än två dagar till en

en

krigsbefattning

krigsbefattning

eller

krigsbefattning

eller

eller

 

vidareutbild-

vidareutbildning

i en

för befattning i krigs-

ning i en krigs-

krigsbefattning,

 

eller

anpassningsorga-

befattning

eller

vi-

2.

deltagande i led-

nisation

eller

vidare-

dareutbildning

till

ningsövning för total-

utbildning i en krigs-

instruktör,

 

 

 

försvaret,

 

 

befattning

eller

vida-

292

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SOU 2001:15 Författningsstöd

2. deltagande

i

3.

medverkan

i

reutbildning till in-

ledningsövning

för

uppgifter

som syftar

struktör,

totalförsvaret eller i

till

att

upprätthålla

2. deltagande i led-

lokal

totalförsvars-

Sveriges

 

försvarsbe-

ningsövning för total-

övning.

 

 

 

 

 

redskap

 

 

 

 

försvaret

eller

i

lokal

 

 

 

 

 

 

 

4.

deltagande

i

totalförsvarsövning,

 

 

 

 

 

 

 

samövning

med

för-

3. medverkan

i

 

 

 

 

 

 

 

band

 

 

 

under

uppgifter

som

syftar

 

 

 

 

 

 

 

krigsförbandsövning.

till

att

upprätthålla

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sveriges

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

försvarsberedskap,

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4.

deltagande

i

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

samövning

med

för-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

band

under

krigsför-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

bandsövning.

 

 

Vid

annan

 

tjänst-

2 a § När

 

en

hem-

Vid utbildning enligt

göring än som avses

värnsman

 

tjänstgör i

första

stycket

1

som

i första

stycket

får

hemvärnet

under

tid

är kortare än tre dagar

den frivillige dager-

då

hemvärnsbered-

betalas

dagersättning.

sättning

 

 

såvida

skap

inte

 

råder,

får

Dagpenning utbetalas

tjänstgöringen

inte

han eller hon ersätt-

dock

för

dag

för

gäller

 

räddnings-

ning

för

arbete

och

vilken

den

frivillige

tjänst. Vid

 

utbild-

tidsspillan

 

om

tjänst-

visar att han eller hon

ning

enligt

första

göringen

avser rädd-

förlorar

 

arbetsin-

stycket

1

som

är

ningstjänst.

Ersätt-

komst

på

grund av

kortare än tre dagar

ningen lämnas

enligt

tjänstgöringen.

 

 

betalas

dock

dag-

de

grunder

 

som

Dagpenning

 

 

eller

penning för dag för

senast har

avtalats i

 

 

vilken den frivillige

fråga

 

 

 

 

om

dagersättning

betalas

visar

att han

eller

motsvarande

 

 

inte till hemvärnsmän

hon förlorar arbets-

ersättning till deltids-

i

driftvärnet

 

för

inkomst

på

grund

anställda brandmän.

tjänstgöring

 

under

av tjänstgöringen.

 

 

 

 

 

 

arbetstid

på

ordinarie

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

arbetsplats.

 

 

 

När

personal

med

3 § Vid annan tjänst-

 

 

 

 

 

 

 

avtal

för

 

tjänst-

göring under

tid då

 

 

 

 

 

 

 

göring i hemvärnet

hemvärnsberedskap

 

 

 

 

 

 

 

enligt förordningen

inte råder får hem-

 

 

 

 

 

 

 

(1994:524)

om

 

fri-

värnsmannen

dager-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

293

Författningsstöd

villig försvarsverk- samhet tjänstgör i hemvärnet under tid då hemvärns- beredskap inte rå- der, får han eller hon ersättning för arbete och tidsspillan om tjänstgöringen avser räddningstjänst. Er- sättningen lämnas enligt de grunder som senast har av- talats i fråga om motsvarande ersätt- ning till deltids- anställda brandmän.

sättning. Vid utbild- ning enligt 2 § 1 som är kortare än tre dagar betalas dock dagpenning för dag för vilken hemvärns- mannen visar att han eller hon förlorar arbetsinkomst på grund av tjänst- göringen.

3 § En frivillig på lägst gruppchefs- nivå har rätt till befattningspenning enligt bestämmande av den myndighet som anges i 16 §.

4 § Vid tjänstgöring under hemvärns- beredskap får hem- värnsmän dagpen- ning.

5 § Dagpenning eller dagersättning betalas inte till hemvärnsmän i driftvärnet för tjänstgöring under ordinarie arbetstid.

6 § Dagpenning och dagersättning betalas med belopp som mot- svarar vad en totalför- svarspliktig får enligt förordningen (1995:239) om för-

294

SOU 2001:15

SOU 2001:15 Författningsstöd

måner till totalför- svarspliktiga.

Under tid då hem- värnsberedskap inte råder betalas dock inte dagpenning för in- och utrycknings- dagar som infaller på lördag, söndag eller helgdag, såvida inte hemvärnsmannen visar att han eller hon förlorar arbetsin- komst på grund av

 

 

 

 

tjänstgöringen.

 

 

 

 

4 § En frivillig som

3 § En

medlem i

en

är funktionär inom

frivillig

totalförsvars-

en frivillig försvars-

organisation

som

är

organisation och är

funktionär

inom

en

avtalsbunden

för

frivillig

totalförsvars-

samverkan

 

med

organisation

och

är

totalförsvarsmyndig

avtalsbunden för sam-

heter

har

rätt

till

verkan med

totalför-

befattningspenning

svarsmyndigheter har

under

verksamhet

rätt

till

befattnings-

som funktionär en-

penning

under verk-

ligt

bestämmande

samhet som funktio-

av den myndighet

när

enligt

bestäm-

som anges i 16 §.

mande av den myn-

 

 

 

 

dighet

som

anges

i

 

 

 

 

27 §.

 

 

 

 

Myndigheten

 

Myndigheten skall

skall bestämma det

bestämma det högsta

högsta belopp

som

belopp som får beta-

får betalas som år-

las som

årligt arvode

ligt

arvode

till

till

övriga

funktio-

övriga

funktionärer

närer inom de fri-

inom

de

frivilliga

villiga

totalförsvars-

försvarsorganisa-

organisationerna.

 

tionerna.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

295

Författningsstöd SOU 2001:15

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

4 § En

medlem

i

en

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

frivillig

totalförsvars-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

organisation

har

rätt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

till

befattningspen-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ning

enligt

bestäm-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

mande av den myn-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

dighet

som

anges

i

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

27 §.

 

 

 

 

 

 

 

5 § Dagpenning

 

 

 

 

 

 

5 § Dagpenning

och

och

dagersättning

 

 

 

 

 

dagersättning

betalas

betalas med belopp

 

 

 

 

 

med belopp som mot-

som

motsvarar

vad

 

 

 

 

 

svarar vad en totalför-

en

totalförsvars-

 

 

 

 

 

svarspliktig

får

enligt

pliktig

får

enligt

 

 

 

 

 

förordningen

 

 

 

förordningen

 

 

 

 

 

 

 

(1995:239)

 

om

för-

(1995:239) om för-

 

 

 

 

 

måner

 

till

 

totalför-

måner till totalför-

 

 

 

 

 

svarspliktiga.

 

 

 

svarspliktiga.

 

 

 

 

 

 

 

Dagpenning betalas

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

dock inte ut för in-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

och utryckningsdagar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

som infaller på lör-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

dag,

söndag

 

eller

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

helgdag,

såvida

inte

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

den frivillige visar att

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

han eller hon förlorar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

arbetsinkomst

 

 

på

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

grund

 

av

 

 

tjänst-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

göringen.

 

 

 

 

 

6 § Om

en

tjänst-

7 § Om

en

tjänst-

6 § Om

en

tjänst-

göringsdag omfattar

göringsdag under

tid

göringsdag

 

omfattar

mindre än sex tim-

då

hemvärnsbered-

mindre

än

 

sex

tim-

mar,

betalas

dag-

skap inte råder om-

mar, betalas

dagpen-

penning och dager-

fattar

mindre

än

sex

ning

och

dagersätt-

sättning

endast

om

timmar,

betalas dag-

ning

enligt

bestäm-

den

genomsnittliga

penning

och

dager-

mande av

den

myn-

tjänstgöringen

per

sättning

endast

om

dighet

som

 

anges

i

dag

under

tjänst-

den

genomsnittliga

27 §.

 

 

 

 

 

 

 

göringsperioden

 

tjänstgöringen

 

per

 

 

 

 

 

 

 

 

296

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SOU 2001:15 Författningsstöd

uppgår

till

minst 6

dag

under

tjänstgö-

 

 

 

 

 

timmar.

 

 

 

ringsperioden

uppgår

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

till minst sex timmar.

 

 

 

 

 

7 § En

frivillig

får

8 § Hemvärnsmän

i

7 § En

medlem

i en

en

 

utbildnings-

allmänna

 

hemvärnet

frivillig

totalförsvars-

premie när han eller

får

en

utbildnings-

organisation får en ut-

hon

 

 

 

 

premie när de full-

bildningspremie

när

1.

fullgjort

en

gjort

en

avtalsenlig

han eller hon

 

avtalsenlig

repeti-

repetitionsutbildning

1. fullgjort en av-

tionsutbildning,

 

och

när

de

godkänts

talsenlig

repetitions-

2.

godkänts

vid

vid en befäls- eller

utbildning,

 

 

en

befälskurs

för

specialkurs

 

inom

2.

godkänts vid en

avtalsbunden

per-

hemvärnet.

 

Hem-

befäls-, befattnings-

sonal,

 

 

 

värnsmän inom drift-

eller

specialkurs

för

3.

godkänts

vid

värnet får

också

en

avtalsbunden

 

en befordringskurs

utbildningspremie när

personal,

 

 

inom

 

frivillig

de godkänts

vid

en

3.

godkänts vid en

befälsutbildning

befattningskurs inom

befordringskurs inom

eller

 

 

 

 

hemvärnet.

 

 

 

frivillig

 

 

 

4.

godkänts

vid

 

 

 

 

 

 

befälsutbildning eller

en

utbildning

till

 

 

 

 

 

 

4.

godkänts vid en

instruktör.

 

 

 

 

 

 

 

 

utbildning

till

in-

Premiens

belopp

 

 

 

 

 

 

struktör.

 

 

fastställs

av

den

 

 

 

 

 

 

Premiens

belopp

myndighet som an-

 

 

 

 

 

 

fastställs

av

den

ges i 16 §.

 

 

 

 

 

 

 

 

myndighet som anges

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

i 27 §.

 

 

 

 

 

 

 

 

9 § Hemvärnsmän

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

har rätt till befatt-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ningspenning

enligt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

föreskrifter som För-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

svarsmakten

med-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

delar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

10 § Om

det

finns

8 § Om det finns sär-

 

 

 

 

 

särskilda

 

skäl,

får

skilda skäl får För-

 

 

 

 

 

Försvarsmakten före-

svarsmakten

 

och

 

 

 

 

 

skriva att

hemvärns-

Överstyrelsen för civil

 

 

 

 

 

män

skall

få

ett

beredskap

föreskriva

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

297

Författningsstöd

SOU 2001:15

särskilt arvode.

 

11 § Under

hem-

värnsberedskap

beta-

las ett fälttraktamente som bestäms av rege- ringen

att frivilliga skall få ett särskilt arvode

Förmåner för tjänst- göring och ianspråk- tagande i den freds- tida samhällsbered- skapen

9 § När en medlem i en frivillig totalför- svarsorganisation del- tar i kompetensutveck- lings-, utbildnings- och övningsverksam- het i fredstid för att stärka samhällsbered- skapen får han eller hon ersättning enligt bestämmande av den kommun eller statliga myndighet som tar den frivillige i anspråk.

10 § Vid tjänstgöring i fredstid enligt rädd- ningstjänstlagen (1986:1102) får fri- villiga ersättning för arbete och tidsspillan som avses i 48 § rädd- ningstjänstlagen enligt de grunder som senast har avtalats i fråga om motsvarande ersätt- ning till deltidsan-

298

SOU 2001:15 Författningsstöd

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ställda brandmän.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

11 §

Vid

tjänstgöring

 

 

 

 

 

 

 

 

 

i fredstid då det inte är

 

 

 

 

 

 

 

 

 

räddningstjänst

enligt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

räddningstjänstlagen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(1986:1102)

får

fri-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

villiga

ersättning

för

 

 

 

 

 

 

 

 

 

arbete

och

tidsspillan

 

 

 

 

 

 

 

 

 

enligt bestämmande av

 

 

 

 

 

 

 

 

 

den

 

kommun

eller

 

 

 

 

 

 

 

 

 

statlig

myndighet

som

 

 

 

 

 

 

 

 

 

tar de frivilliga i an-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

språk.

 

 

 

 

 

Reseförmåner

 

Reseförmåner

 

Reseförmåner

 

i

 

 

 

 

 

 

 

 

 

fredstid avseende ut-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

bildning

till

och

 

 

 

 

 

 

 

 

 

tjänstgöring i befatt-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ning i krigs- eller

 

 

 

 

 

 

 

 

 

anpassningsorganisa

 

 

 

 

 

 

 

 

 

tion

 

 

 

 

 

 

8 § En

frivillig

får

12 § Hemvärnsmän i

12 § En medlem i en

vid

inryckning

till

allmänna hemvärnet

frivillig

totalförsvars-

och utryckning från

får vid inryckning till

organisation

får

vid

tjänstgöring fri resa

och

utryckning

från

inryckning till och ut-

mellan

bostaden

tjänstgöring

fri

resa

ryckning

från

utbild-

eller

 

arbetsplatsen

mellan bostaden eller

ning eller tjänstgöring

och

tjänstgörings-

arbetsplatsen

 

och

fri resa mellan bosta-

platsen.

 

tjänstgöringsplatsen.

den

 

eller

 

arbets-

Vid

tjänstledig-

Hemvärnsmän

i

platsen

och

tjänst-

hetsresor får

den

driftvärnet får fri resa

göringsplatsen.

 

frivillige fri hemresa

enligt

första

stycket

Hemvärnsmän

i

enligt bestämmelser

vid

tjänstgöring

på

driftvärnet får fri resa

som

meddelas

av

annan ort än den där

enligt

första

stycket

den myndighet som

de normalt utför ar-

vid

tjänstgöring

på

anges i 16 §.

 

bete i sin anställning.

annan ort än den där

 

 

 

 

Vid

tjänstledighet

de

normalt

utför

 

 

 

 

får

hemvärnsmän fri

arbete i sin anställ-

 

 

 

 

hemresa.

 

 

ning.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

299

Författningsstöd SOU 2001:15

Vid tjänstledighets- resor får medlemmen fri hemresa enligt be- stämmelser som med- delas av den myndig-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

het som anges i 27 §.

9 § Om en

 

färd-

13 § Om

 

det

inte

13 § Om

en

 

färd-

biljett

inte

 

till-

lämnas ut någon färd-

biljett

inte

tillhanda-

handahålls,

har den

biljett

till

den

som

hålls, har medlem i en

frivillige

rätt

till

har rätt till fri resa

frivillig

totalförsvars-

resekostnadsersättn

enligt 12 §, har han

organisation

rätt till

ing.

Denna

utgör

eller hon i stället rätt

resekostnadsersätt-

högst

det

 

belopp

till

 

resekostnads-

ning.

Denna

 

utgör

som

 

motsvarar

ersättning.

Ersätt-

högst det belopp som

kostnaden

för

resa

ningen

 

 

motsvarar

motsvarar kostnaden

med tåg eller fartyg

kostnaden

för

resa

för resa med tåg eller

i andra klass.

 

 

med tåg eller fartyg i

fartyg i andra klass.

Om

en

fri

resa

andra klass eller med

Om

en

fri

resa

företas

med

 

egen

buss.

 

 

 

 

 

företas med egen bil,

bil,

betalas

ersätt-

Om

en

fri

resa

betalas ersättning en-

ning

 

enligt

5 §

företas med egen bil,

ligt 5 § allmänt rese-

allmänt

 

reseavtal

betalas ersättning enl-

avtal (ARA)

i

dess

(ARA)

 

i

 

dess

igt

5

 

§

allmänt

lydelse

enligt

Statens

lydelse

enligt

Sta-

reseavtal (ARA)

 

arbetsgivarverks

cir-

tens

 

arbetsgivar-

 

 

 

 

 

 

kulär.

 

 

 

 

verks cirkulär.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

14 § Hemvärnsmän

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

har vid

sammanträde

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

med

 

rikshemvärns-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

rådet,

 

rikshemvärns-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

tinget och med något

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

annat

av

hemvärnets

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

särskilda

organ

för

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

medinflytande rätt till

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

fri resa enligt 12 §

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

och

 

 

traktamente.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Traktamentet betalas

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

enligt

 

 

 

 

de

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

bestämmelser

som

 

 

 

 

 

300

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SOU 2001:15 Författningsstöd

 

 

 

 

 

enligt

kollektivavtal

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

gäller för arbetstagare

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

i Försvarsmakten.

 

 

 

 

 

 

10 § En frivillig får

15 § Hemvärnsmän

14 § En medlem i en

under

tjänstgöring

får

fri

 

inkvartering

frivillig

totalförsvars-

fri inkvartering och

och

fri

förplägnad

organisation får under

fri förplägnad. Sam-

under

 

sin

tjänst-

utbildning eller tjänst-

ma

förmåner

får

göring.

 

Samma

för-

göring fri

 

inkvarte-

den frivillige då han

måner

lämnas under

ring och fri för-

eller

 

hon

efter

den tid då hem-

plägnad. Samma

för-

kallelse

färdas

från

värnsmannen

efter

måner får medlemmen

bostaden

 

eller

kallelse

 

färdas

från

då han eller hon efter

arbetsplatsen

till

bostaden eller arbets-

kallelse

färdas

från

tjänstgöringsplatsen

platsen

 

till

tjänst-

bostaden eller arbets-

samt

vid

återresa

göringsplatsen

samt

platsen

till

tjänst-

därifrån. Om

dessa

vid

återresa

därifrån.

göringsplatsen

samt

förmåner

inte

kan

Om

dessa

förmåner

vid

återresa

 

därifrån.

tillhandahållas

har

inte

kan

lämnas, har

Om

dessa

 

förmåner

den frivillige rätt till

hemvärnsmannen rätt

inte

kan

tillhanda-

ersättning

 

som

till

ersättning

som

hållas har medlemmen

motsvarar

vad en

motsvarar

vad

en

rätt

till

ersättning

totalförsvarspliktig

totalförsvarspliktig

som motsvarar vad en

får

enligt

förord-

får

enligt

förord-

totalförsvarspliktig

ningen

(1995:239)

ningen

 

(1995:239)

får

enligt

 

förord-

om

förmåner

till

om

förmåner

till

ningen

(1995:239)

totalförsvarspliktiga

totalförsvarspliktiga.

om

förmåner

till

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

totalförsvarspliktiga.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Reseförmåner

för

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

tjänstgöring

 

i

den

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

fredstida

 

samhälls-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

beredskapen

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

15 §

Vid annan tjänst-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

göring i fredstid enligt 9

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

och 11 §§ får en med-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

lem i en frivillig total-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

försvarsorganisation

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

reseersättning enligt vad

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

som

bestäms

av

den

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

301

Författningsstöd SOU 2001:15

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

kommun

eller

statliga

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

myndighet

som

tar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

medlemmen i anspråk.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

16 § Vid

tjänstgöring

i

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

fredstid enligt 10 § får

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

frivilliga

reseersättning

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

enligt 48 § räddnings-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

tjänstlagen (1986:1102).

Övriga förmåner

Övriga förmåner

 

Övriga förmåner

 

 

11 § En frivillig har

16 § Hemvärnsmän i

17 § En medlem i en

under

tjänstgöring

allmänna

hemvärnet

frivillig

totalförsvars-

rätt till samma sjuk-

har

under

tjänst-

organisation

 

 

har

vårdsförmåner

och

göring rätt till samma

under

utbildning

till

begravningshjälp

sjukvårdsförmåner

eller

tjänstgöring

i

som

en

totalför-

och

begravningshjälp

befattning i krigs- eller

svarspliktig

får

en-

som

 

en

 

totalför-

anpassningsorganisatio

ligt

förordningen

svarspliktig

 

får enligt

n

rätt

till

samma

(1995:239) om för-

förordningen

 

sjukvårdsförmåner

 

måner

till

totalför-

(1995:239)

 

om

för-

och

begravningshjälp

svarspliktiga.

 

måner

till

 

totalför-

som

en

totalför-

 

 

 

 

svarspliktiga.

 

svarspliktig får

enligt

 

 

 

 

Hemvärnsmän

i

förordningen

 

 

 

 

 

 

 

driftvärnet

har också

(1995:239)

om

för-

 

 

 

 

rätt till dessa för-

måner

till

totalför-

 

 

 

 

måner

under tjänst-

svarspliktiga.

 

 

 

 

 

 

 

göring,

om

de

inte

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

har

 

rätt

till

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

motsvarande

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

förmåner enligt andra

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

bestämmelser.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

12 § En frivillig har

17 § Hemvärnsmän

18 § En medlem i en

samma rätt

till

har

samma

rätt

till

frivillig

totalförsvars-

familjepenning,

bo-

familjepenning,

bo-

organisation

har

vid

stadsbidrag,

nä-

stadsbidrag,

 

nä-

utbildning

till

 

eller

ringsbidrag

 

och

ringsbidrag

 

 

och

tjänstgöring

i

befatt-

begravningsbidrag

begravnings-bidrag

ning i krigs- eller

enligt 7 kap. 2 §

som

 

 

 

totalför-

anpassningsorganisa-

 

302

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SOU 2001:15 Författningsstöd

förordningen

 

 

 

svarspliktiga

 

som

tion

samma

rätt

till

(1995:239) om för-

fullgör längre grund-

familjepenning,

bo-

måner

till

totalför-

utbildning

än

 

60

stadsbidrag,

närings-

svarspliktiga

 

 

som

dagar har enligt 7 kap.

bidrag

 

och

begrav-

den

som

tjänstgör

2

§

förordningen

ningsbidrag

enligt

7

enligt

 

 

 

 

lagen

(1995:239)

om

för-

kap. 2 § förordningen

(1994:1809)

 

 

om

måner

till

totalför-

(1995:239)

 

om

totalförsvarsplikt,

svarspliktiga,

 

om

förmåner till

total-

om

den

 

frivilliges

tjänstgöringen

skall

försvarspliktiga

som

tjänstgöring

 

 

skall

pågå minst fyra dagar

den

som

tjänstgör

pågå

 

minst

 

 

fyra

i följd och inte ger

enligt

 

 

 

lagen

dagar

i

följd

 

och

rätt

till

dagpenning

(1994:1809) om total-

inte

ger

 

rätt

till

eller rätt till lön enligt

försvarsplikt,

om

dagpenning

 

 

eller

de grunder som gäller

medlemmens

 

tjänst-

rätt till lön enligt de

för

anställd

personal.

göring

 

skall

pågå

grunder

som

gäller

Vid

annan

tjänst-

minst

fyra

dagar

i

för

anställd

perso-

göring har hemvärns-

följd och inte ger rätt

nal.

 

Vid

 

annan

män rätt till nä-

till

dagpenning eller

tjänstgöring har den

ringsbidrag

 

enligt

rätt till lön enligt de

frivillige

 

rätt

 

till

samma förordning.

grunder

som

gäller

näringsbidrag enligt

Hemvärnsmän

har

för

anställd

personal.

samma förordning.

samma

rätt

 

till

Vid

 

annan

 

tjänst-

En

frivillig

 

har

grupplivförsäkring

 

göring

 

har

med-

samma

 

rätt

 

till

för

dödsfall

som

en

lemmen

rätt

 

till

grupplivförsäkring

totalförsvarspliktig

näringsbidrag

enligt

för dödsfall som en

har

enligt

förord-

samma förordning.

 

totalförsvarspliktig

ningen

(1995:239)

En

medlem

i

en

har

enligt

förord-

om

förmåner

 

till

frivillig

 

 

 

 

ningen

 

(1995:239)

totalförsvarspliktiga.

totalförsvarsorganisa-

om förmåner till to-

Särskilda

företeel-

tion har vid utbildning

talförsvarspliktiga.

ser om rätt till er-

till eller

tjänstgöring i

Särskilda

 

 

 

sättning för skada och

befattning i krigs- eller

företeelser

om

rätt

sjukdom

 

under

anpassningsorganisa-

till

ersättning

 

för

tjänstgöringen finns i

tion

samma

rätt

till

skada och sjukdom

lagen (1977:265)

om

grupplivförsäkring

 

under

 

 

tjänstgö-

statligt

personskade-

för

dödsfall

som

en

ringen finns i lagen

skydd

och

lagen

totalförsvarspliktig

 

(1977:265) om stat-

(1977:266) om statlig

har

enligt

förord-

ligt

 

personskade-

ersättning vid

ideell

ningen

(1995:239)

skydd

och

 

lagen

skada m.m.

 

 

 

om

 

förmåner

till

(1977:266) om stat-

 

 

 

 

 

 

totalförsvarspliktiga.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

303

Författningsstöd SOU 2001:15

lig

ersättning

vid

Särskilda

 

 

före-

ideell skada m.m.

teelser

om

rätt

till

 

 

 

 

ersättning

 

för

 

skada

 

 

 

 

och

sjukdom

under

 

 

 

 

tjänstgöringen finns i

 

 

 

 

lagen

(1977:265)

om

 

 

 

 

statligt

personskade-

 

 

 

 

skydd

och

 

lagen

 

 

 

 

(1977:266) om statlig

 

 

 

 

ersättning

 

vid

 

ideell

 

 

 

 

skada m.m.

 

 

 

 

13 §

Deltagare i en

19 § Deltagare

 

i

en

frivillig

försvars-

frivillig

totalförsvars-

organisations ung-

organisations

 

ung-

domsutbildning

får

domsutbildning

 

får

fria resor och andra

fria resor

och

 

andra

naturaförmåner

 

naturaförmåner

eller

eller

ersättning

för

ersättning

för

sådana

sådana

förmåner,

förmåner,

 

med

 

un-

med

undantag

av

dantag

av

kontant

kontant

ersättning

ersättning för måltid,

för måltid, i samma

i samma

omfattning

omfattning

som

som

 

andra

 

med-

andra frivilliga.

 

lemmar.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20 § Medlemmar

i

 

 

 

 

frivilliga totalförsvars-

 

 

 

 

organisationer

 

med

 

 

 

 

avtal

 

om

 

krigspla-

 

 

 

 

cering

i

 

hemvärnet

 

 

 

 

eller

annat

krigsför-

 

 

 

 

band

 

i

 

Försvars-

 

 

 

 

makten har vid sam-

 

 

 

 

manträde

med

 

riks-

 

 

 

 

hemvärnsrådet,

 

riks-

 

 

 

 

hemvärnstinget

 

eller

 

 

 

 

med

något

annat

av

 

 

 

 

Försvarsmaktens

sär-

 

 

 

 

skilda organ för med-

 

 

 

 

inflytande

rätt

till

fri

304

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SOU 2001:15

Författningsstöd

resa enligt 12 § och traktamente. Trakta- mentet betalas enligt de bestämmelser som enligt kollektivavtal gäller för arbetstagare i Försvarsmakten.

Samma rätt till- kommer förtroende- valda i frivilliga total- försvarsorganisationer som deltar i årlig upp- dragsdialog med behö- rig beredskaps- myndighet. Sådan förtroendevald har även rätt till ledighet för sådant uppdrag i högst två dagar per år.

Förmåner för hem- värnsmän och med- lemmar i frivilliga totalförsvarsorganisa tioner med avtal om krigsplacering i hemvärnet vid tjänstgöring under hemvärnsberedskap

21 § Vid tjänstgöring under hemvärnsbe- redskap får hemvärns- män och medlemmar i frivilliga totalförsvars- organisationer med avtal om krigsplace- ring i Försvarsmakten dagpenning.

22 § Under

hem-

 

305

Författningsstöd SOU 2001:15

 

 

 

 

värnsberedskap betalas

 

 

 

 

ett fälttraktamente som

 

 

 

 

bestäms av regeringen.

Förmåner

 

under

Förmåner

under

höjd beredskap

annan

höjd

bered-

 

 

 

 

skap

än

hemvärns-

 

 

 

 

beredskap

 

 

14 § En frivillig får

23 § En medlem i en

vid

tjänstgöring

frivillig

totalförsvars-

under

höjd

bered-

organisation

får

vid

skap

befattnings-

tjänstgöring

under

penning enligt 3 §,

höjd

beredskap

be-

dagpenning

enligt

fattningspenning

en-

5 §

och

 

andra

ligt 4

§,

dagpenning

förmåner

enligt 8

enligt 5 § och andra

12 §§.

 

 

 

förmåner

enligt

12

 

 

 

 

14, 17 18 §§.

 

 

Dessutom betalas

Dessutom

betalas

fälttraktamente som

fälttraktamente

som

fastställs

av

rege-

fastställs

av

 

rege-

ringen

i

särskild

ringen i särskild ord-

ordning.

 

 

ning.

 

 

 

 

Förmåner

enligt

Förmåner

enligt

första

och

andra

första

 

och

andra

styckena

 

betalas

styckena betalas även

även till de frivilliga

till de frivilliga total-

försvarsorganisatio

försvarsorganisationer

nernas

egen

avtals-

nas egen

avtalsperso-

personal.

 

 

nal.

 

 

 

 

20 § Andra verk- ställighetsföreskrifter än som anges i

13 kap.

1 § 1 förord-

ningen

(1995:239)

om

förmåner

till

totalförsvarspliktiga

får

meddelas

av

Försvarsmakten.

 

306

SOU 2001:15

Författningsstöd

15 §

Föreskrifterna

i 11

kap.

1 3

§§,

12 kap.

1

§

och

13 kap.

1

§

1

förordningen (1995:239) om för- måner till to- talförsvarspliktiga skall tillämpas under höjd bered- skap i fråga om dagpenning. Underlag till Riksför- säkringsverket en- ligt 11 kap. 2 § skall dock lämnas av Försvarsmakten i fråga om det mili- tära försvaret och av Överstyrelsen för civil beredskap i övrigt. Vid tillämp-

ningen

av

13 kap.

1 § 1

skall

Riks-

försäkringsverket

även

höra

Över-

styrelsen

för

civil

beredskap.

 

 

24 § Föreskrifterna i

11

kap.

1 3

§§,

12 kap. 1

§

och

13

kap.

1 §

1

förord-

ningen

(1995:239)

om

förmåner

till

totalförsvarspliktiga

skall

tillämpas under

höjd beredskap i fråga om dagpenning. Underlag till Riksförsäkringsverket enligt 11 kap. 2 § skall dock lämnas av Försvarsmakten i fråga om det militära försvaret och av Överstyrelsen för civil beredskap i övrigt. Vid tillämp- ningen av 13 kap. 1 § 1 skall Riksförsäk- ringsverket även höra Överstyrelsen för civil beredskap.

Övriga

Övriga

 

Övriga

bestämmelser

bestämmelser

bestämmelser

 

18 §

Föreskrifterna i

 

11 kap. 1 6 och 8 §§,

 

12

kap.

1 §

och

 

13 kap. 1 § 1 förord-

 

ningen

(1995:239)

 

om

förmåner

till

 

totalförsvarspliktiga

307

Författningsstöd

SOU 2001:15

tilllämpas i fråga om dagpenning och familjebidrag. Under- lag till Riksförsäk- ringsverket enligt 11 kap. 2 § den för- ordningen skall dock lämnas av Försvars- makten.

19 § Andra förmåner än dagpenning och familjebidrag beslutas och betalas ut av Försvarsmakten. För- svarsmaktens beslut får överklagas till Överklagandenämnde n för totalförsvaret. Överklagandenämnde ns beslut får inte överklagas.

25 § Andra förmåner än dagpenning och familjebidrag till hem- värnsmän och med- lemmar i frivilliga totalförsvarsorganisati oner beslutas och betalas ut, i fråga om verksamheten inom det militära försvaret av Försvarsmakten och i övrigt av Över- styrelsen för civil beredskap. Innan För- svarsmakten eller Överstyrelsen för civil beredskap meddelar ett sådant beslut skall de samråda med varand- ra. Försvarsmaktens och Överstyrelsen för civil beredskaps beslut får överklagas till Överklagande- nämnden för total- försvaret. Överkla- gandenämndens be- slut får inte över- klagas.

308

SOU 2001:15

16 § Beslut som avses i 3, 4, 7 och 8 §§ skall meddelas, i fråga om verk- samheten inom det militära försvaret, av Försvarsmakten och i övrigt av Överstyrelsen för civil beredskap. Innan Försvars- makten eller Över- styrelsen för civil beredskap meddelar ett sådant beslut skall de samråda med varandra.

Författningsstöd

26 § Andra verk- ställighetsföreskrifter

än som

anges i

13 kap. 1

§ 1 för-

ordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga avseende hemvärns- män och medlemmar i frivilliga totalförsvars- organisationer får meddelas av För- svarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap. Innan Försvarsmakten eller Överstyrelsen för civil beredskap meddelar ett sådant beslut skall de samråda med var- andra.

27 § Beslut som avses i 3, 4, 7 och 12 §§ skall meddelas, i fråga om verksamheten inom det militära försvaret, av För- svarsmakten och i övrigt av Över- styrelsen för civil beredskap. Innan Försvarsmakten eller Överstyrelsen för civil beredskap med- delar ett sådant beslut skall de samråda med varandra.

309

Författningsstöd SOU 2001:15

17 §

De

föreskrif-

28 § De föreskrifter

ter som behövs för

som

behövs

för

verkställigheten

av

verkställigheten

av

denna

förordning

denna förordning får

får meddelas,

efter

meddelas,

efter

hö-

hörande av berörda

rande

av

berörda

myndigheter

 

och

myndigheter

och

organisationer,

 

av

organisationer,

av

Försvarsmakten

i

Försvarsmakten

i

fråga

om

verk-

fråga

om

verksam-

samheten inom det

heten

inom

det

militära

försvaret

militära försvaret och

och

av

Översty-

av Överstyrelsen

för

relsen

för

 

civil

civil

beredskap

i

beredskap i övrigt.

övrigt.

 

 

 

12.4Övrigt författningsstöd som berör frivillig försvarsverksamhet

12.4.1Förordning (1997:1258) med länsstyrelseinstruktion

Utredningen nämner i några kapitel och i förslaget till ny förordning om frivillig totalförsvarsverksamhet att länsstyrelserna bör få en tydligare samordnande roll när det gäller frivillig totalförsvarsverksamhet. Det finns därför, enligt utredningens bedömning, behov av att ändra vissa paragrafer i förordning (1997:1258) med länsstyrelseinstruktion. Ändringar och tillägg markeras med kursiverad stil.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Beredskapsförberedelser m.m. Beredskapsförberedelser m.m.

52 § Länsstyrelsen skall sam- verka med Försvarsmakten för att åstadkomma en enhetlig inriktning och ledning av totalförsvarets olika delar och en ändamålsenlig användning av civila och militära resurser.

52 § Länsstyrelsen skall sam- verka med Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap för att åstadkomma en enhetlig inriktning och ledning av totalförsvarets olika delar och en ändamålsenlig användning av

310

SOU 2001:15 Författningsstöd

Förordning (2000:536).

 

civila

och

militära

resurser.

 

 

 

 

 

 

Förordning (2000:536).

 

53 §

Länsstyrelsen

skall

inom

53 §

Länsstyrelsen

skall

inom

länet

 

 

 

 

 

länet

 

 

 

 

 

 

1.

bevaka att risk- och bered-

1.

bevaka att risk- och bered-

skapshänsyn tas i samhällsplane-

skapshänsyn tas i samhällsplane-

ringen samt främja arbetet med

ringen samt främja arbetet med

kommunala riskanalyser,

 

kommunala riskanalyser,

 

2. verka för att beredskaps-

2. verka för att beredskaps-

förberedelserna

för

den

civila

förberedelserna

för

den

civila

verksamhet som bedrivs i länet

verksamhet som bedrivs i länet

får en enhetlig inriktning och

får en enhetlig inriktning och

att

nödvändig

samverkan

att

nödvändig

samverkan

kommer till stånd,

 

 

kommer till stånd,

 

 

 

3. medverka i operativa stu-

3. medverka i operativa stu-

dier som underlag för planlägg-

dier som underlag för planlägg-

ningen inom det civila försvaret,

ningen inom det civila försvaret,

4. samordna planeringen, in-

4. samordna planeringen, in-

riktningen, genomförandet och

riktningen, genomförandet och

uppföljningen

av

lednings-

uppföljningen

av

 

lednings-

övningar

inom

det

civila

övningar

inom

det

civila

försvaret,

 

 

 

 

försvaret,

 

 

 

 

 

5. ge

kommunerna

och

5. ge

kommunerna

och

berörda myndigheter, organisa-

berörda myndigheter,

frivilliga

tioner, trossamfund och företag

totalförsvarsorganisationer,

 

stöd och underlag för deras

andra organisationer,

trossam-

beredskapsförberedelser,

 

fund och företag stöd och

 

 

 

 

 

 

underlag för deras beredskaps-

 

 

 

 

 

 

förberedelser,

 

 

 

 

6. följa upp kommunernas till-

6.

samordna

den

frivilliga

lämpning av lagen (1994:1720)

totalförsvarsverksamheten i sam-

om civilt försvar och de

råd med kommuner och lands-

föreskrifter som har meddelats

tingskommun/regioner

inom sitt

med stöd av lagen, bland annat i

verksamhetsområde i länet.

 

samband med övningar.

 

7. följa upp kommunernas till-

 

 

 

 

 

 

lämpning av lagen (1994:1720) om civilt försvar och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, bland annat i

311

Författningsstöd SOU 2001:15

 

 

 

samband med övningar.

 

Länsstyrelsen skall årligen till

Länsstyrelsen skall årligen till

Överstyrelsen för civil bered-

Överstyrelsen för civil bered-

skap rapportera vilka bered-

skap rapportera vilka bered-

skapsförberedelser

som

skapsförberedelser som

vid-

vidtagits

av kommunerna i

tagits av kommunerna i länet

länet.

Länsstyrelsen

skall

och hur kommunernas sam-

samtidigt

redovisa

en

verkan med frivilliga och fri-

bedömning av effekten av de

villiga totalförsvarsorganisationer

vidtagna

förberedelserna.

bedrivits.

Länsstyrelsen

skall

Förordning (1999:1425).

 

samtidigt

redovisa

en

 

 

 

bedömning av effekten av de

 

 

 

vidtagna

förberedelserna.

 

 

 

Förordning (1999:1425).

 

54 § Länsstyrelsen har inom länet ett särskilt ansvar för be- redskapsförberedelser inom föl- jande funktioner enligt bilagan till beredskapsförordningen (1993:242):

civil ledning,

ordning och säkerhet m.m.,

befolkningsskydd och räddningstjänst,

psykologiskt försvar,

socialtjänst samt miljö- och hälsoskydd,

transporter,

livsmedelsförsörjning m.m.,

flyktingverksamhet,

energiförsörjning,

försörjning med industrivaror.

54 § Länsstyrelsen har inom länet ett särskilt ansvar för be- redskapsförberedelser inom föl- jande funktioner enligt bilagan till beredskapsförordningen (1993:242):

civil ledning,

ordning och säkerhet m.m.,

befolkningsskydd och räddningstjänst,

psykologiskt försvar,

socialtjänst samt miljö- och hälsoskydd,

transporter,

livsmedelsförsörjning m.m.,

flyktingverksamhet,

energiförsörjning,

försörjning med industrivaror

frivillig totalförsvarsverksamhet.

312

SOU 2001:15

Författningsstöd

12.4.2Hemvärnsförordningen (1997:146)

Som en följd av utredningens förslag till ny förordning om frivillig totalförsvarsverksamhet och överväganden angående hemvärnet i kapitel 3, bör viss författningstext i nuvarande hemvärnsförordning (1997:146) ändras. Personal ur ”hemvärnsrörelsen” kommer, om förslaget genomförs, att räknas som frivilliga i fredstid och som hemvärnsmän under höjd beredskap och krig. I det följande markeras ändringar med kursiverad stil.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Hemvärnets ändamål

1 § Hemvärnet har till uppgift att skydda viktiga totalförsvars- anläggningar i hembygden (all- mänt hemvärn) och att skydda en myndighets eller ett företags egna anläggningar och verk- samhet (driftvärn). Det allmän- na hemvärnet får även delta i annan verksamhet där Försvars- makten medverkar.

Hemvärnet ingår i Försvars- makten.

2 § Tillstånd för myndigheter och företag att organisera drift- värn meddelas av Försvars- makten.

1 § Hemvärnet har till uppgift att skydda viktiga totalförsvars- anläggningar i hembygden (all- mänt hemvärn) och att skydda en myndighets eller ett företags egna anläggningar och verk- samhet (driftvärn). Det allmän- na hemvärnet får även delta i annan verksamhet där Försvars- makten medverkar.

Hemvärnet ingår i Försvars- makten.

2 § Tillstånd för myndigheter och företag att organisera drift- värn meddelas av Försvars- makten i samråd med Över- styrelsen för civil beredskap.

Hemvärnets personal

Hemvärnets personal

3 § Deltagande i hemvärnet är frivilligt.

4 § Hemvärnets personal består av hemvärnsmän och personal

3 § Deltagande i hemvärnet är frivilligt.

4 § Hemvärnets personal består av personal som rekryterats från

313

Författningsstöd

SOU 2001:15

med avtal för tjänstgöring i

frivilliga

bemannings-

hemvärnet

enligt

förordningen

organisationer

enligt förordning

(1994:524) om frivillig försvars-

(2001:00) om frivillig total-

verksamhet

samt

av

anställda

försvarsverksamhet och som teck-

vid Försvarsmakten

som är

nat avtal för tjänstgöring i

krigsplacerade i hemvärnet.

hemvärnet samt av anställda vid

 

 

 

 

Försvarsmakten som är krigs-

 

 

 

 

placerade i hemvärnet.

5 § Försvarsmakten får anta personal till hemvärnet genom att ingå avtal med en person om att han eller hon skall tjänstgöra som hemvärnsman. Innan avtal ingås skall hemortskommunen ha fått tillfälle att yttra sig.

Avtal om sådan tjänstgöring får ingås med den som har fyllt 18 år, är svensk medborgare och är lämplig för tjänstgöring i hemvärnet.

Av avtalet skall framgå tjänstgöringens art, tjänst- göringsskyldighetens omfatt- ning och tjänstgöringstidens längd. Av avtalet skall det vidare framgå att hemvärnsmannen är skyldig att tjänstgöra under hemvärnsberedskap och inte får säga upp avtalet under sådan beredskap.

6 § Beslut i ärenden om antag- ning till hemvärnet får inte överklagas.

5 § Försvarsmakten får anta personal till hemvärnet genom att ingå avtal med en person om att han eller hon skall tjänstgöra som hemvärnsman. Innan avtal ingås skall hemortskommunen ha fått tillfälle att yttra sig.

Avtal om sådan tjänstgöring får ingås med den som har fyllt 18 år, är svensk medborgare och är lämplig för tjänstgöring i hemvärnet.

Av avtalet skall framgå tjänstgöringens art, tjänst- göringsskyldighetens omfatt- ning och tjänstgöringstidens längd. Av avtalet skall det vidare framgå att hemvärnsmannen är skyldig att tjänstgöra under hemvärnsberedskap och inte får säga upp avtalet under sådan beredskap.

6 § Beslut i ärenden om antag- ning till hemvärnet får inte överklagas.

Hemvärnsberedskap Hemvärnsberedskap

7 § Vid höjd beredskap eller annars efter särskilt beslut av regeringen skall hemvärnet inta

7 § Vid höjd beredskap eller annars efter särskilt beslut av regeringen skall hemvärnet inta

314

SOU 2001:15

Författningsstöd

hemvärnsberedskap. Om För- svarsmakten hos regeringen har gjort framställning om hem- värnsberedskap och landets försvar eller säkerhet kräver att hemvärnet tas i anspråk omedel- bart, får Försvarsmakten besluta om hemvärnsberedskap för tiden intill dess att regeringen meddelat beslut i frågan.

hemvärnsberedskap. Om För- svarsmakten hos regeringen har gjort framställning om hem- värnsberedskap och landets försvar eller säkerhet kräver att hemvärnet tas i anspråk omedel- bart, får Försvarsmakten besluta om hemvärnsberedskap för tiden intill dess att regeringen meddelat beslut i frågan.

Medinflytande

Medinflytande

8 § Medinflytande inom hem- värnet utövas av förtroende- valda. För hela landet utövas medinflytande av rikshemvärns- tinget och rikshemvärnsrådet.

Rikshemvärnstingets syfte är att ge ombuden tillfälle att diskutera frågor av betydelse för hemvärnet.

Försvarsmakten skall höra rikshemvärnsrådet i viktiga frågor som rör hemvärnet.

9 § I rikshemvärnstinget skall valda ombud ur hemvärnets personal delta. Rikshemvärns- chefen är ordförande vid riks- hemvärnstinget. När rikshem- värnschefen har förhinder skall rikshemvärnsrådets vice ord- förande vara ersättare.

10 § Rikshemvärnsrådet består av rikshemvärnschefen, som är ordförande, en ledamot som förordnas av regeringen, leda- möter och ersättare som utses av rikshemvärnstinget och i

8 § Medinflytande inom hem- ärnet utövas av förtroendevalda. För hela landet utövas medin- flytande av rikshemvärnstinget och rikshemvärnsrådet.

Rikshemvärnstingets syfte är att ge ombuden tillfälle att diskutera frågor av betydelse för hemvärnet.

Försvarsmakten skall höra rikshemvärnsrådet i viktiga frågor som rör hemvärnet.

9 § I rikshemvärnstinget skall valda ombud ur hemvärnets personal delta. Rikshemvärns- chefen är ordförande vid riks- hemvärnstinget. När rikshem- värnschefen har förhinder skall rikshemvärnsrådets vice ord- förande vara ersättare.

10 § Rikshemvärnsrådet består av rikshemvärnschefen, som är ordförande, en ledamot som förordnas av regeringen, leda- möter och ersättare som utses av rikshemvärnstinget och i

315

Författningsstöd

SOU 2001:15

övrigt ledamöter enligt För- svarsmaktens bestämmande. Rikshemvärnsrådet skall inom sig utse en vice ordförande.

11 § En kommun har rätt att utse minst en ledamot i ett hemvärnsråd som organiseras inom kommunen.

övrigt ledamöter enligt För- svarsmaktens bestämmande. Rikshemvärnsrådet skall inom sig utse en vice ordförande.

11 § En kommun har rätt att utse minst en ledamot i ett hemvärnsråd som organiseras inom kommunen.

Förmåner

Förmåner

12 § I förordningen (1997:147) om förmåner till hemvärnsmän finns bestämmelser om förmå- ner till hemvärnsmän vid tjänstgöring enligt denna för- ordning. Bestämmelser om för- måner för personal med avtal för tjänstgöring i hemvärnet enligt förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet finns i förordningen (!994:523) om förmåner till frivilliga.

12 § I förordningen (2001:00) om förmåner till hemvärns- män/frivilliga finns bestämmel- ser om förmåner till hemvärns- män vid tjänstgöring enligt denna förordning. Bestämmel- ser om förmåner för personal med avtal för tjänstgöring i hemvärnet enligt förordning (2001:00) om frivillig totalför- svarsverksamhet finns i förord- ningen (2001:00) om förmåner till frivilliga.

Verkställighetsföreskrifter Verkställighetsföreskrifter

13 § Föreskrifter om tillämp- ningen av denna förordning får meddelas av Försvarsmakten.

13 § Föreskrifter om tillämp- ningen av denna förordning får meddelas av Försvarsmakten.

316

SOU 2001:15

Författningsstöd

12.4.3Förordning (2000:278) om gåvor och överföringar av överskottsmateriel hos Försvarsmakten

I maj 2000 utfärdade regeringen förordning (2000:278) om gåvor och överföringar av överskottsmateriel hos Försvarsmakten. Förordningens 7 § bör ändras som en följd av utredningens övriga överväganden och förslag. Ändringar markeras med kursiverad stil.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Frivilliga

Frivilliga

försvarsorganisationer

totalförsvarsorganisationer

7 § Försvarsmakten får genom gåva överlåta överskottsmateriel till en sådan frivillig försvars- organisation som nämns i bi- lagan till förordningen (1994:524) om frivillig försvars- verksamhet.

7 § Försvarsmakten får genom gåva överlåta överskottsmateriel till en sådan frivillig total- försvarsorganisation som upp- fyller kriterier i förordning (2001:00) om frivillig total- försvarsverksamhet och anges i regeringsbeslut.

12.4.4Förordning (FFS 1987:8) om frivillig tjänstgöring vid Försvarsmakten

Som en följd av utredningens förslag till ny förordning om frivillig totalförsvarsverksamhet måste viss författningstext i denna förordning ändras, enligt följande förslag.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 § För frivillig tjänstgöring får förordnas

1.reservofficerare,

2.den som avslutat grund- utbildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvars- plikt vid Försvarsmakten,

2 § För frivillig tjänstgöring får förordnas

1.reservofficerare,

2.den som avslutat grundu- tbildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvars- plikt vid Försvarsmakten,

317

Författningsstöd

SOU 2001:15

3.kvinnor som har genom- gått utbildning enligt lagen (1980:1021) om militär grund- utbildning för kvinnor,

4.krigsfrivillig personal,

5.medlemmar i frivilliga för- svarsorganisationer,

6.yrkesofficerare som sam- tidigt innehar en civil statlig anställning.

Förordning (FFS 1995:10)

3.kvinnor som har genom- gått utbildning enligt lagen (1980:1021) om militär grund- utbildning för kvinnor,

4.krigsfrivillig personal,

5.medlemmar i frivilliga totalförsvarsorganisationer,

6.yrkesofficerare som sam- tidigt innehar en civil statlig anställning.

Förordning (FFS 1995:10)

12.5Förslag till nytt författningsstöd

12.51Ny lag (2001:XX) om överlämnande av förvaltningsuppgifter till Rådet för frivillig samhällsberedskap

1 § Rådet för frivillig samhällsberedskap prövar enligt regeringens bestämmande frågor om frivillig totalförsvarsverksamhet inklusive fördelning av statsbidrag till sådan verksamhet.

12.5.2Förordning (2001:XX) om statsbidrag och representation rörande frivillig totalförsvarsverksamhet

Tillämpningsområde

1 § Denna

förordning innehåller föreskrifter om sådant

statsbidrag

till frivillig totalförsvarsverksamhet som avses i lagen

(2001:00) om överlämnande av förvaltningsuppgifter till Rådet för frivillig samhällsberedskap.

318

SOU 2001:15

Författningsstöd

Definitioner

2 § Med frivillig totalförsvarsverksamhet avses i denna förordning ett frivilligt, medborgerligt engagemang för att dels främja totalförsvaret, dels skapa, vidmakthålla och utveckla individens och samhällets förmåga att förebygga och minska skadeverkningar på liv, hälsa, miljö och egendom, dels kunna medverka vid extraordinära situationer i fred och i krig.

En organisation som bedriver frivillig totalförsvarsverksamhet benämns i denna förordning frivillig totalförsvarsorganisation. Frivilligförsvaret används som ett samlingsbegrepp för de frivilliga totalförsvarsorganisationerna.

Frivilliga totalförsvarsorganisationer är demokratiskt styrda, rikstäckande organisationer som med statligt stöd bedriver fri- villigverksamhet av betydelse för samhällsberedskapen och för totalförsvaret. De hänförs till någon av undergrupperna frivillig bemanningsorganisation eller frivillig främjandeorganisation.

1.Frivilliga bemanningsorganisationer stärker genom direkta in- satser samhällsberedskapen och kan tillgodose behöriga statliga myndigheter och/eller kommuners behov av personal vid extraordinära situationer. De främjar och stödjer samhälls- beredskapen och totalförsvaret genom dels information om samhällets säkerhet och beredskap samt totalförsvar, dels insatser för totalförsvarets folkliga förankring.

2.Frivilliga främjandeorganisationer främjar och stödjer sam- hällsberedskapen och totalförsvaret genom dels information om samhällets säkerhet och beredskap samt totalförsvar, dels insatser för totalförsvarets folkliga förankring.

3 § Med ungdomar avses i denna förordning personer från 12 till och med 24 år.

Syftet med statsbidrag

4 § Statsbidraget utgår för att stödja frivilliga totalförsvars- organisationer i deras arbete för

1.totalförsvarets folkförankring och demokratiska utveckling,

2.totalförsvarets anpassningsförmåga i fred och krig,

3.att stärka individens och samhällets förmåga att förebygga och hantera extraordinära situationer i fred och krig,

319

Författningsstöd

SOU 2001:15

4.att främja frivilligt engagemang i samhällsberedskapen i fred och krig, och

5.att främja långsiktigheten och stabiliteten i det frivilliga arbetet för samhällsberedskapen och totalförsvaret.

Förutsättningar för statsbidrag

5 § I enlighet med de syften som anges i 4 § kan statsbidrag lämnas enligt denna förordning för att bidra till att ersätta kostnader för

1.intern ledning och administration,

2.utbildning av egna funktionärer,

3.information till medlemmar om samhällets säkerhet och bered- skap i fred och krig,

4.utbildning av dem som skall genomföra organisationens in- formation om samhällets säkerhet och beredskap i fred och krig,

5.rekrytering av bemanningspersonal och

6.kompetensutveckling av bemanningspersonal.

6 § Statsbidrag kan utgå till

1.frivilliga totalförsvarsorganisationer som är medlemmar i Rådet för frivillig samhällsberedskap för verksamhet enligt 5 § 1 6,

2.frivilliga totalförsvarsorganisationer som uppfyller kriterier för frivillig totalförsvarsverksamhet enligt 2 §.

Former av statsbidrag

7 § Statsbidrag utgår i form av

1.grundbidrag

2.ungdomsbidrag

3.kompetensbidrag

4.särskilda projektbidrag

320

SOU 2001:15

Författningsstöd

Beslut om statsbidrag

8 § Fördelning av statsbidrag enligt denna förordning beslutas av Rådet för frivillig samhällsberedskap.

(Under en övergångsperiod bör lydelsen vara: Förslag om för- delning av statsbidrag enligt denna förordning bereds och insänds till regeringen av Rådet för frivillig samhällsberedskap)

Ansökan om statsbidrag skall göras skriftligen av frivilliga totalförsvarsorganisationer till Rådet för frivillig samhällsberedskap senast den dag och enligt de anvisningar i övrigt som Rådet bestämmer.

Redovisning

9 § En frivillig totalförsvarsorganisation som har beviljats statsbidrag enligt denna förordning skall lämna Rådet för frivillig samhällsberedskap de redovisningshandlingar, verksamhetsbe- rättelser och andra uppgifter som Rådet bestämmer.

Rådet för frivillig samhällsberedskap skall avge årsberättelse med verksamhetsberättelse och ekonomisk redovisning enligt rege- ringens budgetanvisningar.

Avslag och återbetalning

10 § Rådet för frivillig samhällsberedskap får besluta att ett beviljat statsbidrag inte skall betalas ut, om det kan antas att bidraget har beviljats på grund av felaktiga uppgifter.

(Under en övergångsperiod bör lydelsen vara: Rådet för frivillig samhällsberedskap får lämna förslag till regeringen att ett beviljat statsbidrag inte skall betalas ut, om det kan antas att bidraget har beviljats på grund av felaktiga uppgifter).

Rådet för frivillig samhällsberedskap får vidare besluta att ett bidrag skall betalas tillbaka

(Under en övergångsperiod bör lydelsen vara: Rådet för frivillig samhällsberedskap får vidare lämna förslag till regeringen att ett bidrag skall betalas tillbaka

1.om det har beviljats på grund av felaktiga uppgifter,

2.om det inte används för det ändamål det beviljats för, eller

321

Författningsstöd

SOU 2001:15

3.om mottagaren inte lämnar sådana handlingar och andra upp- gifter som avses i 9 §.

(Under en övergångsperiod bör följande text läggas till: När rådet för frivillig samhällsberedskap lämnar ett sådant förslag skall yttrande från berörd organisation bifogas förslaget).

Överklagande

11 § Beslut från Rådet för frivillig samhällsberedskap enligt denna förordning får inte överklagas.

Övriga bestämmelser

12 § Rådet för frivillig samhällsberedskap skall utfärda de närmare bestämmelser som erfordras för att utveckla frivilligförsvaret i enlighet med regeringens inriktning av verksamheten.

Rådet för frivillig samhällsberedskap skall därvid samråda med Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap.

13 § Rådet för frivillig samhällsberedskap skall företräda frivillig- försvaret i Totalförsvarets chefsnämnd och i Försvarsrådet.

322

13Ekonomiska konsekvenser, plan för genomförande och särskilda redovisningar

13.1Sammandrag

Utredningen konstaterar att det i dag saknas generella kriterier och enhetliga principer för beräkning och fördelning av organisations- stödet. Det nya finansieringssystemet föreslås bestå av en bidrags- del och en ersättningsdel. Utredningen anger för respektive del de kriterier och beräkningsnormer som bör tillämpas. Organisations- stöd föreslås utgå till alla frivilliga totalförsvarsorganisationer och vara indelat i grundbidrag, ungdomsbidrag och kompetensbidrag. Uppdragsersättningar bör inrymmas i de berörda totalförsvars- myndigheternas anslag och redovisas där.

Myndigheter och kommuner har i dag svårt att ge en rimligt säker uppskattning av det samlade behovet av frivilliga. Regeringen bör ålägga de beredskapsansvariga att lämna ett sådant behovs- underlag inom en tvåårsperiod. Under övergångsperioden bör en något modifierad beräkningsnorm tillämpas för kompetensbidra- get. Med utredningens förslag kan antalet frivilliga totalförsvars- organisationer komma att utökas. Det kan också tillkomma fler organisationer med ungdomsverksamhet. Den totala ramen för organisationsstöd kan därmed öka något, enligt utredningens be- dömning till högst cirka 95 miljoner kronor i dagens penningvärde. Om myndigheter och kommuner lägger kraft på att ta frivillig- försvaret i anspråk kan kostnaderna för uppdragsmedel komma att öka. Utredningen redovisar en tids- och åtgärdsplan för hur för- slagen bör genomföras.

323

Ekonomiska konsekvenser, plan för genomförande och särskilda redovisningar

SOU 2001:15

13.2Det nuvarande statliga stödet till frivilliga försvarsorganisationer

Utredningen har kartlagt omfattningen av det ekonomiska stöd som staten ger till dagens frivilliga försvarsorganisationer och hemvärnet. Det har inte varit möjligt att göra en total beräkning av stödet, bl.a. därför att uppgifter om exempelvis skattelättnader till ideella föreningar och indirekt verksamhetsstöd i olika former från statliga myndigheter inte har kunnat verifieras.

Vidare har utredningen funnit att det finns en viss oklarhet om vad som ingår i det som anges som organisationsstöd respektive vad som bokförs som overheadkostnader på de uppdrag som många av organisationerna utför åt statliga myndigheter och andra.

En översiktlig sammanställning av hur den statliga finansieringen av i dag fördelar sig framgår av figuren i bilaga 10. Där framgår dels de medel som Försvarsmakten avdelar till den verksamhet som bedrivs inom ramen för hemvärnet, dels de medel som via särskilda anslag är riktade direkt till frivilligförsvaret eller som avdelas ur vissa myndigheters ordinarie anslag. I några fall redovisas medel som ligger utanför utgiftsområde 6 Totalförsvar, t.ex. de ungdomsbidrag som rör frivillig försvarsverksamhet och som betalas ut via Ungdomsstyrelsen.

Det sammanlagda statliga stödet till de frivilliga försvars- organisationerna och hemvärnet uppgår således, enligt bilaga 10, till drygt 900 miljoner kronor. Det bör noteras att av dessa tilldelas 535 miljoner kronor hemvärnet, som ingår i Försvarsmakten. De frivilliga försvarsorganisationerna erhåller årligen organisations- stöd, uppdragsersättning och andra stöd samt stöd till en ungefärlig summa av 370 miljoner kronor.

Som en följd av de oklarheter som nämns ovan går det inte att göra en direkt jämförelse mellan å ena sidan dagens statliga stöd till de frivilliga försvarsorganisationerna och andra organisationer, som verkar inom totalförsvarssektorn och å andra sidan de belopp, som enligt de föreslagna beräkningsnormerna och fördelnings- kriterierna bör utgå till frivilliga totalförsvarsorganisationer i framtiden. Utredningen bedömer emellertid att den totala belastningen på statsbudgeten inte kommer att öka.

324

SOU 2001:15

Ekonomiska konsekvenser, plan för genomförande och särskilda redovisningar

13.3Ekonomiska konsekvenser av utredningen förslag

Dagens nivåer på de anslag som är särskilt avdelade till de frivilliga totalförsvarsorganisationerna har i huvudsak varit oförändrade under senare år, samtidigt som totalförsvaret i övrigt varit utsatt för besparingar. Det kan anses vara ett tecken på den vikt som statsmakterna fäster vid den frivilliga försvarsverksamheten. Sam- tidigt sätter självfallet de snävare budgetramar som myndigheterna disponerar en press även på frivilligförsvaret, eftersom myndig- heterna måste göra en total avvägning varvid även uppdragen till frivilligorganisationerna kan påverkas. Frivilligorganisationerna måste samtidigt kunna ges en långsiktig och rimligt stabil grund för sin verksamhet. Organisationsstödet bör utformas mot den bakgrunden och beloppen bör årligen justeras enligt principer som gäller för prisomräkning av övriga försvarsanslag.

Dagens finansieringssystem har inte, enligt utredningens upp- fattning, givit den önskade mål- och resultatstyrning som stats- makterna har eftersträvat. För att bättre kunna nå dessa syften har utredningen utformat ett delvis nytt system för styrning och finansiering. Det innebär ett finansieringssystem, som inte bara knyter an till organisationernas omfattning och inriktning utan också till frivilligorganisationernas kompetens och förmåga att medverka i samhällsberedskapen och till hur omfattande deras engagemang är i totalförsvarssammanhang. Vissa av organisationer- na kan uppträda som enbart främjande och understödjande orga- nisationer, medan andra kan vara både främjande organisationer och åta sig uppdrag och ingå på olika sätt i samhällets totala beredskapsorganisation.

Finansieringssystemet föreslås bestå av en bidragsdel och en ersättningsdel.

Organisationsstöd föreslås utgå till alla frivilliga totalförsvars- organisationer och vara indelat i ett grundbidrag, ett ungdoms- bidrag och ett kompetensbidrag. Därutöver kan organisationerna söka bidrag för särskilda projekt. Utredningen anger för respektive del de kriterier och beräkningsnormer som bör tillämpas.

Utredningen konstaterar att det i dag saknas generella kriterier och enhetliga principer för beräkning och fördelning av orga- nisationsstödet. Utredningen har vägt flera olika beräknings- och fördelningsmodeller mot varandra. Med ledning av de senaste årens utfall, regeringens budgetförslag och utredningens olika beräk- ningar bedömer utredningen det vara rimligt att cirka 10 procent

325

Ekonomiska konsekvenser, plan för genomförande och särskilda redovisningar

SOU 2001:15

av dagens samlade statliga stöd bör avsättas som en ram för organisationsstöd till de framtida frivilliga totalförsvarsorga- nisationerna. Det innebär att högst cirka 95 miljoner kronor i dagens penningvärde kommer att utgå i form av organisationsstöd.

Kriteriet för att en organisation skall kunna benämnas frivillig totalförsvarsorganisation är att organisationen informerar sina medlemmar om samhällets säkerhet och beredskap samt total- försvar. Att nå ut med denna information innebär, enligt utred- ningens uppfattning, en bred och stark folkförankring av sam- hällsberedskapen och totalförsvaret samt att den enskilde medborgarens kunskaper och medvetenhet om sådana frågor stärks. Organisationsstödet bör, enligt utredningens uppfattning, vara långsiktigt och omfatta treårsperioder.

I budgetpropositionen (2000/2001:1) föreslår regeringen att anslaget 6:18 skall omfatta 88,265 miljoner kronor för åren 2001, 2002 och 2003. Om statsmakterna delar utredningens uppfattning att frivillig totalförsvarsverksamhet bör betraktas som en allt viktigare resurs för samhällets säkerhet och beredskap, kan detta innebära att fler organisationer bör beredas möjlighet att ingå i kretsen frivilliga totalförsvarsorganisationer, främst som främjan- deorganisationer.

I sådana fall kan kostnaderna för organisationsstödet komma att öka något. Utredningen har bedömt att med ett utökat antal frivilliga totalförsvarsorganisationer kan det totala organisations- stödet komma att öka till omkring 95 miljoner kronor. Detta förutsätter naturligtvis att alla de organisationer som utredningen anser bör ingå också vill det själva. I denna summa ligger även organisationsstöd för medlemmar ur ”hemvärnsrörelsen”.

I den budgetram som Försvarsmakten i dag har avdelat till hemvärnet ingår sannolikt visst stöd, som ges till hemvärnsföre- ningar. De har ett nära samband med hemvärnsförband som är en del av Försvarsmaktens krigsorganisation. Om ”hemvärnsrörelsen” kommer att inkluderas i kretsen av frivilliga totalförsvarsorganisa- tioner, skulle det möjligen kunna innebära att vissa belopp bör överföras från andra anslagsposter till anslaget för organisations- stöd till frivilliga totalförsvarsorganisationer. Om detta stöd läggs till det organisationsstöd om knappt 90 miljoner kronor som i dag utgår till frivilliga försvarsorganisationer, så ligger det totala beloppet på dagens organisationsstöd sannolikt i intervallet 90 95 miljoner kronor.

326

SOU 2001:15

Ekonomiska konsekvenser, plan för genomförande och särskilda redovisningar

Enligt utredningens förslag bör en frivillig totalförsvarsorga- nisation bedriva sin ungdomsverksamhet inom den egna orga- nisationen för att vara berättigad till ungdomsbidrag inom organisationsstödet. Om de organisationer som i dag bedriver ungdomsverksamheten i separata organisationer med bidrag från Ungdomsstyrelsen inordnar den i den frivilliga totalförsvarsorga- nisationen, kan kostnaderna för totalförsvarets organisationsstöd komma att öka. Utredningen anser dock att bidragsmedel från Ungdomsstyrelsen bör kunna omfördelas till totalförsvarsanslagen. Den totala belastningen på statsbudgeten för organisationsstöd kommer då att påverkas marginellt.

Utredningen vill särskilt framhålla att det för närvarande inte finns ett säkert underlag för att fullt ut tillämpa den modell för fördelning av kompetensbidrag inom ramen för organisations- stödet som bygger på kompetensintyg som föreslås i kapitel 11.

Utredningen anser att den föreslagna modellen är att föredra på sikt, eftersom den bygger på behov av personal med kompetens- intyg/avtal och premierar de organisationer som gör konkreta in- satser för att höja medlemmarnas användbarhet i samhällsbered- skapen. På kort sikt har dock myndigheterna svårigheter att ange sina behov av personal från frivilliga totalförsvarsorganisationer på grund av den omställning som pågår. Frivilligorganisationerna har därmed också svårigheter att ange det antal kompetensbevis som behövs bland medlemmarna för att tillgodose det framtida beman- ningsbehovet.

Utredningen konstaterar att det för närvarande är svårt att ge en rimligt säker uppskattning av myndigheters och kommuners sam- lade behov av frivilliga. Regeringen bör därför ålägga de bered- skapsansvariga att lämna ett sådant underlag inom en tvåårsperiod. I avvaktan på detta föreslår utredningen att regeringen under en övergångsperiod bör tillämpa en något modifierad beräknings- norm, när det gäller kompetensbidraget till frivilliga bemannings- organisationer.

Utredningen föreslår därför att den del av organisationsstödet som avser kompetensbidrag övergångsvis beräknas enligt en schablonmodell baserad på bemanningsorganisationernas medlemsantal. Bidraget ges till de organisationer som genom uppdrag, från statliga myndigheter och/eller kommuner, skall kompetensutveckla personal som kommer att ingå i olika insatsorganisationer inklusive militära insatsförband, nationella skyddsstyrkor och hemvärn. Syftet med schablonbidraget är att ge

327

Ekonomiska konsekvenser, plan för genomförande och särskilda redovisningar

SOU 2001:15

organisationerna möjlighet att utveckla och anpassa sin förmåga att rekrytera och utbilda medlemmar för framtida bemannings- uppdrag.

Utredningen anser att denna schablonmodell för beräkning av kompetensbidrag är enkel och tydlig. Vidare är bidraget, inom ramen för hela organisationsstödet, lätt att administrera och särredovisa vilket underlättar statsmakternas uppföljning och kontroll.

Beräkningen av kompetensbidragen enligt denna modell bygger på en finfördelad klassindelning (se bilaga 9) och ger ett utfall för de enskilda organisationerna, som i huvudsak motsvarar det stöd som i dag utgår. För de organisationer som får större avvikelser bör det övergångsvis kunna utgå särskilda projektbidrag, för att organisationerna skall kunna ställa om sin verksamhet till de nya uppgifter som skall lösas i framtiden.

Utredningens förslag om att inrätta Rådet för frivillig sam- hällsberedskap syftar bl.a. till att förbättra samverkan mellan de frivilliga totalförsvarsorganisationerna. Detta bör, enligt utred- ningens uppfattning, kunna leda till besparingar i administration m.m. Samtidigt innebär ett inrättande av rådet naturligtvis kostnader. Utredningen har uppskattat kostnaderna för detta till cirka fem miljoner kronor per år – en kostnad som på sikt bör kunna balanseras mot uppnådda rationaliseringsbesparingar och högre effektivitet.

Utredningen har uppskattat att organisationsstödet kommer att fördelas på följande sätt.

 

grundbidrag

cirka 10 miljoner kronor

 

ungdomsbidrag

cirka

5 miljoner kronor

 

Rådet för frivilligsamhälls-

cirka

5 miljoner kronor

 

beredskap

 

 

 

kompetensbidrag

cirka 70 miljoner kronor

Summa årligt organisationsstöd

90 95 miljoner kronor

När det gäller uppdragsersättning innebär utredningens förslag om tydligare mål- och resultatstyrning från uppdragsmyndigheter, att frivilliga totalförsvarsorganisationer skall ha full kostnadstäckning för sina uppdrag, dvs. uppdragskostnaderna skall även omfatta alla administrations-, personal- och overheadkostnader som uppkom- mer i samband med uppdraget. Varje uppdragsgivare bör därmed få

328

SOU 2001:15 Ekonomiska konsekvenser, plan för genomförande och särskilda redovisningar

bättre förutsättningar att bedöma vad uppdragen till frivilliga total- försvarsorganisationer kostar och att precisera uppdragen.

Utredningens förslag bedöms ge bättre förutsättningar att rela- tera uppdragsersättningar till förväntade prestationer. Det bidrar också till att renodla organisationsstödet och hålla det åtskilt från uppdragsersättningarna. Tydligare inriktningsmål från statsmakter- na för frivillig totalförsvarsverksamhet och bättre uppföljning av både organisationsstöd och myndigheternas uppdragsersättningar bör, enligt utredningens bedömning, bidra till att öka kostnads- effektiviteten i den statliga finansieringen av frivillig totalförsvars- verksamhet.

Med utredningens förslag kommer större ansvar att läggas på uppdragsgivande myndigheter och kostnaderna för uppdrag kom- mer att variera beroende på i vilken grad uppdragsgivande myndig- heter tar frivilliga totalförsvarsorganisationer i anspråk. Samtidigt finns det stora möjligheter att behoven av frivilliga i den fredstida samhällsberedskapen ökar, om myndigheter och kommuner lägger kraft på att ta samhällsresursen frivilligförsvaret i anspråk.

På sikt finns det därför mycket som talar för att uppdrags- ersättningen för frivillig totalförsvarsverksamhet kan komma att öka i omfattning. Samhällsekonomiskt torde det ändå innebära en vinst om så skulle bli fallet.

Beräkningar av de samhällsekonomiska effekterna av frivilligt arbete visar att det årligen i Sverige bedrivs ideellt, oavlönat arbete motsvarande cirka 300 000 heltidsarbeten, till ett uppskattat värde av 70 miljarder kronor.1 Sektorerna idrott och fritid har flest fri- villigarbetare. Även inom sektorn frivillig totalförsvarsverksamhet sker omfattande ideella insatser och verksamheten engagerar många människor. De medel som satsas på frivillig totalförsvars- verksamhet är därför, enligt utredningens uppfattning, väl använda eftersom de ger tillbaka så mycket mer för samhället och de enskilda medborgarna.

Utredningens förslag om informationssatsningar rörande samhällets säkerhet och beredskap samt totalförsvar medför kost- nader. Kostnaderna för informationsmaterial, som Styrelsen för psykologiskt försvar bör få i uppdrag att utarbeta, bör regleras inom ramen myndighetens normala budgetprocess. Styrelsen för

psykologiskt

försvar

uppskattar initialkostnaderna till

cirka

2,5 miljoner

kronor.

Årskostnaden för att vidmakthålla

och

successivt aktualisera materialet kan uppskattas till cirka en miljon

1 Kommunaktuellt nr 30 från den 12 oktober 2000.

329

Ekonomiska konsekvenser, plan för genomförande och särskilda redovisningar

SOU 2001:15

kronor. För denna kostnad skapas förutsättningar för att bedriva en bred information om samhällsberedskapen och totalförsvaret med utnyttjande av den kompetens som finns inom de frivilliga totalförsvarsorganisationerna.

13.4Genomförande

13.4.1Övergripande inriktning

Utredningen föreslår ett styrnings- och finansieringssystem, som inte bara knyter an till organisationernas omfattning och inriktning utan också till frivilligorganisationernas kompetens och förmåga att medverka i samhällsberedskapen samt till hur omfattande deras engagemang är i totalförsvarssammanhang. Förslagen syftar till att reglera formerna för det offentliga stödet till frivilliga total- försvarsorganisationer. Deras deltagande i samhällsberedskapen i fred och krig bör underlättas dels genom det långsiktiga organisa- tionsstöd som statsmakterna riktar direkt till organisationerna, dels genom att beredskapsansvariga instanser åläggs att ta frivilliga i anspråk i så stor utsträckning som möjligt.

Utredningens förslag syftar också till att utveckla förutsätt- ningarna för statsmakternas mål- och resultatstyrning av fri- villigförsvaret.

I regeringens årliga regleringsbrev bör anges tydliga verk- samhetsmål för och resultatkrav på den frivilliga totalförsvars- verksamheten. Organisationsstödet bör redovisas som en särskild anslagspost i regleringsbrevet. Där bör anges organisationsstödets omfattning och vilka organisationer som är berättigade till sådant stöd. I förberedelserna för och i genomförandet av den ordinarie budgetprövningen bör Rådet för frivillig samhällsberedskap på kort sikt föreslå regeringen och på längre sikt besluta vilka orga- nisationer som är berättigade till organisationsstöd.

För att få en bättre bild över myndigheternas bemanningsbehov, styrning av uppdragsgivandet till de frivilliga totalförsvarsorganisa- tionerna, kostnader samt hur uppdragsmedlen fördelas är det utredningens uppfattning att någon form av funktionssamordning bör ske på civil sida. Utredningen anser att en lämplig samord- ningsmyndighet för detta är Överstyrelsen för civil beredskap. Uppdragsersättningar bör inrymmas i de berörda totalförsvars- myndigheternas anslag och redovisas där.

330

SOU 2001:15

Ekonomiska konsekvenser, plan för genomförande och särskilda redovisningar

13.4.2Tidpunkt för förändringar

Det är många formella regler som skall ändras i samband med genomförandet av utredningens förslag. Det är fråga om införande av eller ändring i författningsstöd, avtal, anslagskonstruktioner, bi- dragssystem, vidare skall Rådet för frivillig samhällsberedskap organiseras, kansli skall upprättas, m.m. Sammantaget talar detta för att en förändring bör ske vid ett årsskifte.

Utredningen har gjort bedömningen att efter beslut av regering och riksdag om att genomföra förändringen krävs ett års för- beredelsetid. Grundat på detta kan följande tids- och åtgärdsplan redovisas.

År 2001

Frivilligorganisationsutredningens betänkande remitteras under våren 2001. Beredningen av ärendet i Regeringskansliet bör resul- tera i ett ställningstagande i budgetpropositionen eller annan proposition under hösten 2001. Med propositionen som grund kan de praktiska förberedelserna för att genomföra förslagen påbörjas i samarbete med de frivilliga totalförsvarsorganisationerna, Försvarsmakten, Överstyrelsen för civil beredskap och övriga berörda totalförsvarsmyndigheter.

År 2002

År 2002 slutförs förberedelsearbetet. Lokala och regionala sam- arbetsorgan organiseras i kommuner och län. Rådet för frivillig samhällsberedskap och dess kansli bör successivt ta över den centrala samordningen. Dialoger genomförs mellan frivilligför- svaret och beredskapsansvariga instanser om de uppdrag som frivilligförsvaret skall utföra. Myndigheternas behov av frivilliga klarläggs och kompetensnivåer och former för att utfärda kompe- tensbevis beslutas.

331

Ekonomiska konsekvenser, plan för genomförande och särskilda redovisningar

SOU 2001:15

År 2003

Från och med budgetåret 2003 bör utredningens förslag kunna tillämpas på de frivilliga totalförsvarsorganisationerna och i deras samarbete med beredskapsansvariga samhällsorgan. Kompetens- bidrag bör kunna beräknas med ledning av myndigheternas behov av frivilliga och de kompetensbevis som de frivilliga totalför- svarsorganisationerna utfärdar till sina medlemmar. Då kan kompetensbidraget enligt schablonmodellen upphöra och i stället beräknas enligt den av utredningen föreslagna modellen med kompetensintyg.

År 2005

Regeringen bör under året låta utvärdera Rådet för frivillig sam- hällsberedskap och dess verksamhet.

13.5Särskilda redovisningar

Kommittéer som tillkallats p.g.a. ett regeringsbeslut och som har ett utredningsuppdrag är enligt 14, 15 §§ kommittéförordningen (1998:1474) skyldiga att redovisa ekonomiska och andra kon- sekvenser som ett genomförande av kommitténs förslag får för olika samhällsfunktioner och samhällsintressen. I kommittéförord- ningen nämns bl.a. ekonomiska konsekvenser, kommunal själv- styrelse, brottslighet och brottsförebyggande arbete, jämställdhet och integrationspolitik.

Konsekvenser för den kommunala självstyrelsen

Utredningen föreslår att samverkansformer mellan kommuner och frivilliga totalförsvarsorganisationer utvecklas och att någon form av lokala samverkansråd bildas så att kommuner har möjlighet att ta frivilliga totalförsvarsorganisationer och andra frivilligorganisa- tioner i anspråk vid extraordinära situationer. Utredningen anser att förslagen bör få positiva regionala och lokala effekter genom de förebyggande och direkta insatser som frivilliga kan bidra med inom sina respektive områden.

332

SOU 2001:15

Ekonomiska konsekvenser, plan för genomförande och särskilda redovisningar

När kommunerna bildar lokala samarbetsstrukturer, som skulle kunna inrymmas i kommunernas beredskapsplanering, uppstår sannolikt vissa nya kostnader för bl.a. information, utbildning, övningar, administration eller annan stödverksamhet som rör samverkan med frivilliga totalförsvarsorganisationer. Staten bör mot den bakgrunden stödja kommunerna inom ramen för de beredskapsmedel som enligt 2 kap. 6 § lagen (1994:1720) om civilt försvar och 2 kap. 5 § förordningen (1995:128) om civilt försvar tilldelas kommunerna.

Brottslighet och brottsförebyggande arbete

Flera av utredningens förslag syftar till att stödja ungdoms- verksamheten i frivilliga totalförsvarsorganisationer och hemvärnet så att ungdomar av båda könen engagerar sig. Ungdoms- verksamheten bidrar, enligt utredningens uppfattning, till demo- kratisk fostran, sociala nätverk mellan ungdomar och kunskap om föreningsliv. Utredningen delar Rikspolisstyrelsens uppfattning, som kommit till uttryck i andra sammanhang, att detta också är en form av brottsförebyggande arbete. Frivilligorganisationernas och hemvärnets ungdomsverksamhet kan erbjuda en innehållsrik och meningsfull sysselsättning för ungdomar, som för huvuddelen kan innebära att de blir medvetna och goda medborgare, som kan ta avstånd från kriminalitet och missbruk.

Konsekvenser för jämställdheten mellan kvinnor och män samt integration

Utredningens förslag om att frivilliga totalförsvarsorganisationer skall informera sina medlemmar om samhällets säkerhet och beredskap samt totalförsvar, bör bidra till att öka kunskapen om dessa frågor hos både män och kvinnor. Vidare bör utredningens förslag om att utvidga kretsen av frivilliga totalförsvarsorga- nisationer möjliggöra för fler kvinnor att engagera sig inom frivillig totalförsvarsverksamhet.

Utredningens förslag om ”hemvärnsrörelsen” som en frivillig totalförsvarsorganisation möjliggör att till ”hemvärnsrörelsen” rekrytera både ordinarie och extra hemvärnsmän med kontrakt och andra – veteraner, hemvärnsungdomar eller övriga intresserade i olika medborgargrupper. Det kan vara exempelvis kvinnor och

333

Ekonomiska konsekvenser, plan för genomförande och särskilda redovisningar

SOU 2001:15

personer med invandrarbakgrund. En sådan bredd i medlemskadern kan bli mycket betydelsefull, när bara en liten del av befolkningen tas ut för värnpliktsutbildning i fred. Alla som är med i en hemvärnsförening får dessutom tillgång till viktig information om samhällets säkerhet och beredskap samt totalförsvar.

Den samlade föreningsrörelsen inom frivilligförsvaret skulle alltså kunna vara ett instrument för folkförankring, demokratisk fostran och integrering, och samtidigt utgöra en ”varmhållen till- växtpool” om världsläget skulle försämras.

334

14 Utredningens förslag

Utredningen presenterar i kapitlet en sammanställning av de förslag som har lagts i tidigare kapitel. Förslagen är grupperade i funktionsområden.

Övergripande förslag om frivillig totalförsvarsverksamhet

Utredningen föreslår att

den frivilliga totalförsvarsverksamheten anpassas, utvecklas och utformas enligt de behov och förutsättningar som gäller för framtidens totalförsvar. Det ställer nya krav på kompetens- utveckling om frivilliga skall kunna användas i extraordinära situationer i hela hotskalan från fred till och med krig,

frivilligorganisationerna utvecklar sin förmåga att ställa upp med resurser utifrån samhällets behov,

kommuner och statliga myndigheter ökar ambitionen att ta frivilliga totalförsvarsorganisationer i anspråk i samhällsbered- skapen,

författningsstödet anpassas till totalförsvarets ändrade inrikt- ning så att möjligheterna att utnyttja frivilligorganisationer utökas,

begreppet frivillig försvarsverksamhet omdefinieras och att nu- varande definition av begreppet totalförsvar ses över,

frivilliga totalförsvarsorganisationer indelas i två kategorier; frivilliga främjandeorganisationer och frivilliga bemannings- organisationer,

nya kriterier införs för vad som definierar en frivillig total- försvarsorganisation. En lägsta nivå på motprestation bör vara att en sådan organisation bedriver information om samhällets

335

Utredningens förslag

SOU 2001:15

säkerhet och beredskap samt totalförsvar till sina egna med- lemmar,

nuvarande förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksam- het ersätts av en ny förordning om frivillig totalförsvarsverk- samhet,

frivilligförsvarets föreningsverksamhet hålls åtskild från myn- digheters ansvarsområde. Det berör särskilt Försvarsmakten och dess hemvärnsförband. Hemvärnsföreningar bör betraktas som en frivillig totalförsvarsorganisation – hemvärnsrörelsen. Denna bidrar i hög grad till totalförsvarets folkförankring och främst Försvarsmaktens personalförsörjning. Offentliga bidrag bör kunna utgå till hemvärnsrörelsen enligt samma normer som för övriga frivilliga totalförsvarsorganisationer.

Mål- och resultatstyrning, uppdragsstyrning m.m.

Utredningen föreslår att

regeringen (Försvarsdepartementet) utformar tydliga inrikt- ningsmål, som uttrycker statsmakternas krav på den frivilliga totalförsvarsverksamheten. Exempel på sådana mål är att bidra till folkupplysningen rörande samhällets hot och risker, att stärka samhällets beredskap att hantera extraordinära situationer eller att förebygga omfattande skadeverkningar på liv, hälsa, miljö och egendom,

dialoger och uppdragsstyrning inom den frivilliga totalförsvars- verksamheten utvecklas och koordineras på ett bättre sätt än i dag. Utredningen föreslår att

organisationsstödet även i fortsättningen renodlas och redo- visas för sig,

ersättning för uppdrag även i fortsättningen inbegriper alla kostnader och att uppdrag skall kunna särredovisas, tydligare, mer konkreta och långsiktiga uppdrag (cirka tre år) utformas i dialoger med statliga myndigheter,

uppdrag grundas på behov,

tydligare och mer funktionella system för uppföljning och utvärdering av genomförda uppdrag utarbetas och att

tydliga och mätbara mål sätts upp för uppdragen,

336

SOU 2001:15

Utredningens förslag

regeringen (Försvarsdepartementet) följer upp hur uppdrags- myndigheterna genomför uppdragsstyrningen, och hur upp- dragen uppfyller de av statsmakterna uppställda inriktnings- målen,

regeringen uppdrar åt Försvarsmakten att i samråd med Över- styrelsen för civil beredskap och övriga uppdragsgivande myn- digheter samt frivilligförsvarets centrala samarbetsorgan göra en översyn av former för redovisning och återrapportering av frivilligorganisationernas verksamhet och verka för för- enklingar. Statsmakternas inriktning av mål- och resultat- styrning bör ligga till grund för en sådan översyn,

regeringen uppdrar åt Överstyrelsen för civil beredskap att göra en behovssammanställning vart tredje år över hur civila, statliga myndigheter och kommuner avser utnyttja frivilliga och att motsvarande redovisning åläggs Försvarsmakten,

regeringen uppdrar åt Överstyrelsen för civil beredskap att dels samordna de civila, statliga uppdragsgivande myndigheternas bemanningsbehov, dels redovisa hur kostnader och uppdrag fördelas mellan olika frivilliga totalförsvarsorganisationer,

uppdrag till frivilliga totalförsvarsorganisationer skall ha full kostnadstäckning, dvs. uppdragstagarna (frivilliga totalförsvars- organisationer) måste i dialogerna med uppdragsgivarna ange alla administrations-, personal- och övriga overheadkostnader som uppkommer i samband med det enskilda uppdraget.

Samverkan och samordning

Utredningen föreslår att

frivillig totalförsvarsverksamhet och frivilliga totalförsvarsorga- nisationer betraktas som en viktig del i den framtida folk- rörelsepolitiken, utan att kopplingen till säkerhets- och försvarspolitiken för den skull försvagas,

frivilligförsvaret, vid sidan av militärt och civilt försvar, betrak- tas som och ges förutsättningar att utvecklas till en viktig aktör i det framtida totalförsvaret,

det samlade frivilligförsvaret ges en stärkt ställning i förhållande till de statliga och kommunala beredskapsmyndigheterna genom

337

Utredningens förslag

SOU 2001:15

att markera frivilligförsvaret som både folkrörelse och resurs i samhällsberedskapen,

ett centralt samordningsorgan, Rådet för frivillig samhällsbered- skap, inrättas. Rådets huvuduppgift föreslås vara att företräda det samlade frivilligförsvaret i vissa frågor,

Rådet för frivillig samhällsberedskap blir representerat i Total- försvarets Chefsnämnd och i Försvarsrådet,

staten stödjer kommunerna i deras arbete med att bilda lokala samarbetsstrukturer med frivilligförsvaret. Detta bör till del finansieras med de beredskapsmedel som tilldelas kommunerna enligt 2 kap. 6 § lagen (1994:1720) om civilt försvar och 2 kap. 5 § förordningen (1995:128) om civilt försvar,

kommunens behov av förmågor för att stärka samhällsbered- skapen, dvs. kompetenser och resurser ur bl.a. frivilliga total- försvarsorganisationer, tydliggörs i de beredskapsplaner som skall upprättas enligt 2 kap. 1 § lagen (1994:1720) om civilt för- svar och 2 kap. 1 § förordningen (1995:128) om civilt försvar,

regeringen uppdrar åt Överstyrelsen för civil beredskap att utveckla reglerna för fördelning och uppföljning av beredskaps- medel till kommunerna,

länsstyrelserna i förordning (1997:1258) med länsstyrelse- instruktion får en tydligare roll som samordnande organ gentemot den frivilliga totalförsvarsverksamheten i länet.

Utbildning och kompetensutveckling samt meritvärdering

Utredningen föreslår att

regeringen uppdrar åt Försvarsmakten, Överstyrelsen för civil beredskap, Arbetsmarknadsstyrelsen, Socialstyrelsen, Statens jordbruksverk och Statens räddningsverk samt frivilligförsvarets centrala samordningsorgan att i samråd se över möjligheterna till samordning av utbildningar inom frivillig försvarsverksam- het och att vid behov föreslå lämpliga åtgärder för ökad sam- ordning och effektivitet,

regeringen uppdrar åt Överstyrelsen för civil beredskap, För- svarsmakten, Värnpliktsrådet, Civilpliktsrådet och frivilligför- svarets centrala samordningsorgan att i samråd utreda dels vilka

338

SOU 2001:15

Utredningens förslag

utbildningar inom ramen för frivilligförsvaret som skulle kunna tillgodoräknas i samband med mönstring och garantera att den enskilde får rätt att göra värnplikt eller civilplikt, dels vilka krav som bör ställas på sådana utbildningar,

regeringen uppdrar åt Försvarshögskolan att i samråd med fri- villigförsvarets centrala samordningsorgan utreda kriterier för meritvärdering av utbildningar inom frivillig försvars- verksamhet och hur sådana utbildningar kan relateras till likartade utbildningar i samhället i övrigt.

Materielförsörjning

Utredningen föreslår att

Försvarsmakten alltjämt ansvarar för att utbildning och utrust- ning av frivilliga i krigsorganisationens förband uppfyller de krav som Försvarsmakten ställer. Försvarsmakten svarar för kostnaderna för denna verksamhet och ger uppdrag till behöriga totalförsvarsorganisationer att rekrytera och bemanna sådana förband,

respektive myndighet, som har överlämnat överskottsmateriel eller annan materiel till en frivillig totalförsvarsorganisation, efter överlämnandet inte har några åtaganden för underhåll och reparationer. Dessa åtaganden åvilar respektive frivillig total- försvarsorganisation,

Försvarsmakten och respektive frivillig bemanningsorganisation får i uppdrag att genom avtal eller överenskommelser reglera hur förbandsmateriel, som Försvarsmakten tillhandahåller de frivilliga bemanningsorganisationerna och hemvärnet, kan användas vid insatser i den fredstida samhällsberedskapen,

uppdragsgivande kommun eller myndighet som tar frivilliga totalförsvarsorganisationer i anspråk vid insatser i den fredstida samhällsberedskapen, eller för utbildning/övning för sådana insatser, bör svara för uppkomna kostnader för användning av utrustning, fordon m.m.

339

Utredningens förslag

SOU 2001:15

Traditioner och minnen

Utredningen föreslår att

totalförsvarets myndigheter och organisationer svarar för sin respektive interna historiska dokumentation och traditions- bevarande verksamhet samt kostnader för detta,

Statens försvarshistoriska museer ges ett utvidgat tillsyns- och kvalitetsansvar för traditions- och minnesbevarande verksamhet inom totalförsvaret,

regeringen uppdrar åt Statens försvarshistoriska museer att i samråd med Försvarsmakten och Statens sjöhistoriska museer utforma styrande riktlinjer för hur totalförsvarsinriktad tradi- tions- och minnesbevarande verksamhet skall bedrivas i berörda föreningar, organisationer och myndigheter,

läns- respektive hembygdsmuseerna på regional och lokal nivå genom överenskommelser med Statens försvarshistoriska museer, Statens sjöhistoriska museer och Försvarsmakten anförtros uppgiften att tydliggöra och vårda även totalförsvarets kulturarv och att göra denna samhällssektor känd och förankrad hos breda medborgargrupper. Totalförsvarets myndigheter och frivilliga totalförsvarsorganisationer skall understödja den minnesbevarande verksamheten och medverka vid insamling, dokumentation och information,

Sveriges Hembygdsförbund medverkar i arbetet med traditioner och minnen från hela totalförsvaret.

Information om samhällets säkerhet och beredskap samt total- försvar

Utredningen föreslår att

regeringen uppdrar åt Styrelsen för psykologiskt försvar att i samråd med frivilligförsvarets centrala samordningsorgan, För- svarsmakten, Överstyrelsen för civil beredskap, Statens rädd- ningsverk och Totalförsvarets pliktverk utarbeta ett informa- tionspaket om information om samhällets säkerhet och beredskap samt totalförsvar som stöd för frivilliga totalförsvars- organisationer. Uppdraget bör bedrivas i samverkan med Civilpliktsrådet, Värnpliktsrådet och i anslutning till det sam-

340

SOU 2001:15

Utredningens förslag

arbete mellan Försvarsmaktens rekryteringscentrum och fri- villiga försvarsorganisationer som nyligen inletts.

Förmåner

Utredningen föreslår att

staten på motsvarande sätt som i dag ansvarar för förmåns- systemen (ersättningar, försäkringar m.m.), när frivilliga tas i anspråk vid höjd beredskap, vid statlig räddningstjänst och internationella fredsfrämjande eller humanitära insatser,

systemet med dagersättning och dagpenning gäller även i fort- sättningen för fredstida utbildnings-, övnings- och kompetens- utvecklingsinsatser för frivillig personal, som är krigsplacerad eller kommer att bli det under ett anpassningsskede. Detta ersättningssystem bör liksom i dag vara knutet till förmåner för totalförsvarspliktiga,

instruktörer inom frivillig försvarsutbildning får rätt att betrakta bostaden som tjänsteställe, enligt förslag i betänkandet (1999:94) från Utredningen om avdrag för ökade levnads- kostnader m.m.,

när Försvarsmakten kommenderar yrkesofficerare eller reserv- officerare, som är inkallade för tjänstgöring, såsom instruktörer till frivillig försvarsutbildning eller i uppdragsdialoger åtar sig att tillhandahålla instruktörer, behåller yrkesofficerarna och reservofficerarna Försvarsmakten som arbetsgivare. De får därmed ersättning som statsanställda. Om däremot en frivillig totalförsvarsorganisation utnyttjar en yrkesofficer eller en reservofficer efter frivilligt åtagande, svarar frivillig- organisationen för resor, kost, logi m.m. för instruktören. Den tid som en sådan instruktör ägnar åt frivillig totalförsvars- verksamhet skall inte betraktas som ordinarie arbetstid för instruktören i fråga. Utgångspunkt för förmånsberäkningarna föreslås vara instruktörens ordinarie mantalsskrivningsort,

regeringen ger Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap i uppdrag att i enlighet med utredningens förslag och i samråd utfärda erforderliga interna tillämpningsföreskrifter till förordning (1994:522) om förmåner till instruktörer inom frivillig försvarsutbildning,

341

Utredningens förslag

SOU 2001:15

frågan om ledighet från ordinarie arbetsplats, då en frivillig tas i anspråk för andra insatser i fred än räddningstjänst, i första hand löses lokalt genom avtal/överenskommelse mellan den frivillige, kommunen/myndigheten och arbetsgivaren (arbetsmarknadens parter),

frågan om rätt till ledighet för förtroendevalda i första hand löses genom överenskommelser mellan frivilligorganisationen, berörd myndighet och berörd arbetsgivare. Om detta inte är möjligt tillämpas en ny bestämmelse i förordningen om för- måner till frivilliga,

kompetensutvecklings-, utbildnings- och övningsverksamhet, som erfordras för frivilliga som planeras tas i anspråk som kom- munal förstärkningsresurs, bekostas med delar av de bered- skapsmedel som kommunerna tilldelas enligt förordningen om civilt försvar,

kommuner ansvarar för förmånssystemen (ersättningar, försäk- ringsskydd m.m.), när kommunen tar frivilliga i anspråk vid andra insatser i fred än räddningstjänst. Det bör lämnas stort utrymme för lokala variationer med hänsyn till rådande förut- sättningar och förhållanden,

principerna och nivåerna för ersättning enligt räddningstjänst- agen (1986:1102) och räddningstjänstförordningen (1986:1107) bör vara vägledande för kommunernas och de statliga myn- digheternas ersättning till frivilliga, som tas i anspråk vid andra insatser än räddningstjänst i fredstid.

Finansiering

Utredningen föreslår att

ett nytt system för fördelning av organisationsstöd till frivilliga totalförsvarsorganisationer införs,

organisationsstödet indelas i grundbidrag, ungdomsbidrag och kompetensbidrag. Under en treårig övergångsperiod föreslår utredningen en annan fördelningsmodell för kompetensbidra- get, i form av en schablonmodell baserad på bemanningsorga- nisationernas medlemsantal,

342

SOU 2001:15

Utredningens förslag

kriterier fastställs för respektive bidrag inom organisations- stödet,

det av utredningen föreslagna Rådet för frivillig samhälls- beredskap tilldelas vissa myndighetsuppgifter och på sikt rätten att fördela organisationsstödet till frivilliga totalförsvarsorga- nisationer,

regeringen (Försvarsdepartementet) i det årliga budgetarbetet, på förslag av Rådet för frivillig samhällsberedskap, fastställer dels vilka organisationer som skall ingå i kretsen frivilliga total- försvarsorganisationer, dels totalsumman av organisationsstöd som skall utgå,

regeringen uppdrar åt berörda totalförsvarsmyndigheter, främst Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap, att lämna underlag till Rådet för frivillig samhällsberedskap för fördelning av organisationsstöd till de frivilliga totalförsvars- organisationerna,

kostnaderna för Rådet med kansli finansieras inom ramen för utgiftsområde 6 Totalförsvar, anslag 6:18 Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret.

Författningsstöd

Utredningen föreslår att

texten i följande författningar revideras, enligt utredningens förslag i kapitel 12:

förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet, förordning (1994:523) om förmåner till frivilliga, förordning (1997:147) om förmåner till hemvärnsmän, förordning (1997:1258) med länsstyrelseinstruktion, hemvärnsförordningen (1997:146),

förordning (2000:278) om gåvor och överföringar av över- skottsmateriel hos Försvarsmakten,

förordning (FFS 1987:8) om frivillig tjänstgöring vid För- svarsmakten,

följande nya författningar införs, enligt utredningens förslag i kapitel 12:

lag (2001:XX) om överlämnande av förvaltningsuppgifter till Rådet för frivillig samhällsberedskap,

343

Utredningens förslag

SOU 2001:15

förordning (2001:XX) om statsbidrag och representation rörande frivillig totalförsvarsverksamhet,

utredningens definitioner av frivillig totalförsvarsverksamhet, frivillig totalförsvarsorganisation och totalförsvar beaktas, då ställning skall tas till de förslag som kommer att lämnas av Ut- redningen om översyn av räddningstjänstlagen m.m. (Fö 1999:03), Sårbarhets- och säkerhetsutredningen (Fö 1999:04) och Personalförsörjningsutredningen (Fö 1999:05).

344

Särskilt yttrande

Av Lars Frisk / Generalmajor, Försvarsmakten

Utredningen lämnar i vissa avseenden förslag som jag finner ange- läget att särskilt kommentera.

Rådet för frivillig samhällsberedskap

Utredaren föreslår att ett Råd för frivilligverksamheten, med vissa myndighetsuppgifter, inrättas för att ge frivilligförsvaret bättre för- utsättningar att åstadkomma en bättre samordning av och större tyngd i för frivilligförsvaret gemensamma angelägenheter. Jag delar utredarens uppfattning att det är angeläget att så sker men anser att det kan åstadkommas på ett mindre kostnadskrävande och framför allt på ett sätt som kan upplevas stå i samklang med frivillig- rörelsens inneboende demokratiska styrningssätt. Jag förordar således i stället att dagens organ för central samordning och samverkan, Frivilligorganisationernas samarbetskommitté (FOS), ges ett större inflytande och tydlighet. Detta kan åstadkommas genom att FOS ges inflytande motsvarande utredarens förslag och att regeringskansli och myndigheter använder FOS som prioriterad remissinstans i frågor som påverkar frivilligförsvaret. FOS skulle också på detta sätt få ett stort inflytande för utformning och fördelning av organisationsstöd.

Hemvärnsrörelsen

Enligt min uppfattning finns det redan i dag en tydlig gräns- dragning mellan den föreningsverksamhet som å ena sidan hem- värnsföreningarna och frivilligorganisationerna bedriver och å andra sidan den verksamhet som Försvarsmakten ansvarar för. Detta upplevs inte som ett problem inom Försvarsmakten och jag

345

Särskilt yttrande

SOU 2001:15

tycker det är oklart vad som motiverar utredarens förslag i detta avseende.

Hemvärnsföreningarna skulle i detta avseende kunna jämställas med andra personalföreningar inom Försvarsmakten dvs. organise- rade direkt som resultat av Försvarsmaktens organisation. Jag anser därför inte att offentligt stöd skall ges till dessa föreningar på samma sätt som till frivilliga totalförsvarsorganisationer

Styrning av stöd och uppdrag/Finansiering

Utredaren vill ytterligare renodla vad som är organisationsstöd och vad som är att betrakta som uppdrag. Det är angeläget att stats- makterna enligt utredarens förslag uttalar vilka kriterier som skall gälla för organisationsstöd och uppdrag. Jag ser emellertid en väsentlig nackdel att separera ansvaret för styrning av organisa- tionsstödet från uppdragsstyrningen. Det finns ett ömsesidigt beroende mellan stöd och uppdrag vilket ökar risken för att resurserna inte används rationellt eller att orättvisor uppstår. Denna helhetssyn har, utanför regeringskansliet, myndigheterna Försvarsmakten och ÖCB de bästa förutsättningarna att utöva.

Ett sätt att minska denna starka koppling mellan stöd och uppdragsstyrning är att stödet endast omfattar det föreslagna grundbidraget och inte omfattar beställning av utbildning och kompetenser.

346

Figurförteckning

Figur 2.1 Tidigare och nuvarande anslagsbeteckningar för frivillig försvarsverksamhet

Figur 2.2 Försvarsmaktens behov av avtalspersonal år 2000

Figur 2.3 Försvarsmaktens bedömda behov av frivilliga med avtal från frivilliga försvarsorganisationer samt hemvärnsmän med kontrakt

Figur 2.4 Försvarsmaktens fördelning av organisationsstöd år 2000 (tkr)

Figur 2.5 Försvarsmaktens fördelning av uppdragsmedel år 2000 (tkr)

Figur 2.6 Överstyrelsen för civil beredskaps fördelning av organisa- tionsstöd år 2000 (tkr)

Figur 2.7

Arbetsmarknadsstyrelsens

fördelning

av

uppdragsmedel

 

år 2000 (tkr)

 

 

 

Figur 2.8

Statens räddningsverks

fördelning

av

uppdragsmedel

 

år 2000 (tkr)

 

 

 

Figur 2.9 Socialstyrelsens fördelning av uppdragsmedel år 2000 (tkr) Figur 2.10 Den enskildes ersättning i relation till inkomst

Figur 3.1 Nya definitioner av begreppen frivillig försvarsverksamhet och frivillig försvarsorganisation

Figur 3.2 Ny definition av begreppet totalförsvar

Figur 3.3 Personalkategorier i hemvärnet – tillgång och behov Figur 5.1 Organisation av FIG-grupp i Örnsköldsviks kommun Figur 5.2 Skiss över organisation av lokalt samverkansråd

Figur 5.3 Sammanfattning av de tre alternativen till central samord- ningsform

Figur 6.1 Struktur för rekrytering, ungdomsverksamhet och utbild- ning

Figur 8.1 Försvarsmaktsanknuten museiverksamhet

347

Figurförteckning

SOU 2001:15

Figur 8.2 Uppgifter och aktörer i traditionsvården inom Försvars- makten

Figur 8.3 Uppgifter och aktörer i en nedläggningssituation

Figur 10.1 Principer för ersättning och försäkring inom frivillig- försvaret

Figur 11.1 Fördelning av organisationsstöd till frivilliga försvarsorga- nisationer från anslaget D6 år 2000 (tkr)

Figur 11.2 Fördelning av uppdragsmedel till frivilliga försvarsorganisa- tioner från anslagen A1, B1, B3 och B6 år 2000 (tkr)

Figur 11.3 Indelning i storleksklasser för grundbidrag Figur 11.4 Indelning i storleksklasser för ungdomsbidrag Figur 11.5 Indelning i storleksklasser för kompetensintyg

Figur 11.6 Indelning i storleksklasser för kompetensbidrag under övergångsperioden

348

Bilaga 1

Kommittédirektiv

Den frivilliga försvarsverksamhetens framtida

Dir.

inriktning och uppgifter inom totalförsvaret

1999:95

 

 

Beslut vid regeringssammanträde den 18 november 1999.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall lämna förslag om den frivilliga försvars- verksamhetens framtida inriktning och uppgifter inom totalför- svaret. I uppdraget ingår att

-utreda vilken roll den frivilliga försvarsverksamheten skall ha i framtiden inom totalförsvaret,

-utreda den frivilliga försvarsverksamhetens betydelse och upp- gifter vid situationer där vårt land hotas av eller blir utsatt för ett väpnat angrepp,

-utreda vilken roll de frivilliga försvarsorganisationerna skall ha när det gäller att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred,

-utreda de frivilliga försvarsorganisationernas möjligheter att medverka i internationell verksamhet,

-utvärdera och vid behov föreslå ett nytt system för den statliga finansieringen av frivilligorganisationerna med hänsyn till ny inriktning och nya uppgifter och även föreslå en ändamålsenlig prioritering vid tilldelning av medel. Vid utvärderingen skall utredaren särskilt undersöka i vilken mån det nu gällande finansieringssystemet möjliggjort resultatstyrning av verksamheten och vid behov hur ett framtida förändrat finansieringssystem skall utformas för att förbättra möjligheterna till resultatstyrning,

-utreda möjligheterna att rekrytera till de frivilliga försvars- organisationerna samt hemvärnet så att dessa kan lösa de upp- gifter eller krav totalförsvaret ställer,

-utreda och vid behov föreslå förändringar som rör ersättningar, försäkringar, utrustning, materiel samt frivilligavtalets för-

349

Bilaga 1

SOU 2001:15

hållande till ordinarie arbetsgivare för frivilliga, hemvärnsmän och frivilliga instruktörer samt

-utreda behov av och former för förstärkning av de frivilliga försvarsorganisationerna med materiel som framledes avvecklas från Försvarsmakten.

Den frivilliga försvarsverksamhetens uppgifter i dag

Den frivilliga försvarsverksamheten omfattar militära och civila frivilliga försvarsorganisationer samt hemvärnet.

De frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet regleras i förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet. Enligt förordningen avses med frivillig försvarsverksamhet sådan verk- samhet som främjar totalförsvaret och som omfattar försvarsupp- lysning samt rekrytering och utbildning av frivilliga för uppgifter inom totalförsvaret.

Hemvärnets verksamhet regleras bl.a. i hemvärnsförordningen (1997:146).

De frivilliga försvarsorganisationerna medverkar, var och en på sitt sätt, till den del av totalförsvarets samlade verksamhet som baseras på anställningsavtal eller pliktlagstiftning. I samarbete med berörda myndigheter rekryterar, informerar och utbildar de fri- villiga försvarsorganisationerna frivilliga för beredskaps- och krigs- organisationen samt vidareutbildar personal inom totalförsvaret.

Redan i samband med den ändrade inriktning av totalförsvaret som lades fast i 1996 års totalförsvarsbeslut (prop.1996/97:4, bet. 1996/97:FöU1, rskr. 1996/97:109) förutspåddes de frivilliga försvarsorganisationerna få förändrade uppgifter och förutsätt- ningar. Detta främst mot bakgrund av reduceringen av den militära grundorganisationen och användningen av totalförsvarsresurser för att dels genomföra internationella fredsfrämjande och humanitära insatser, dels stärka samhällets samlade förmåga att möta svåra påfrestningar på samhället i fred.

I den totalförsvarspropositionen framhöll regeringen bl.a. att de frivilliga försvarsorganisationerna genom sitt starka engagemang och sin breda kompetens inom skilda områden i samhället utgör en viktig resurs för landets försvar. Regeringen ansåg det vara en tillgång för landet att ha ett folkförsvar där var och en efter sin förmåga och kunskap bidrar till landets försvar.

350

SOU 2001:15

Bilaga 1

Behovet av en utredning

Ändrad inriktning av totalförsvaret påverkar den frivilliga försvars- verksamheten

I regeringens propositioner 1998/99:74 Förändrad omvärld om- danat försvar och 1999/2000:30 Det nya försvaret konstateras att det förändrade omvärldsläget måste innebära en ändrad inriktning och struktur för landets framtida försvar. Under de närmaste tio åren är ett invasionsföretag syftande till ockupation av Sverige inte möjligt att genomföra så länge Sverige har en grundläggande försvarsförmåga. Vi kan däremot inte avskriva väpnade angrepp mot begränsade mål i Sverige. Inriktningen av det militära och civila försvaret har utgått från hotet om ett väpnat angrepp i form av en militär invasion. Det militära försvaret skall alltmer utvecklas mot en insatsorganisation, som främst skall bestå av krigsförband för att försvara landet mot ett väpnat angrepp, hävda territoriell integritet samt kunna delta i internationell fredsfrämjande och humanitär verksamhet.

Regeringen anser att förmågan att lösa de operativa uppgifterna, inom militärt respektive civilt försvar, är av betydande vikt för vår förmåga att motstå begränsade angrepp till exempel i form av sabotageattacker eller med fjärrbekämpningsvapen. Det är av stor vikt att den frivilliga försvarsverksamhetens roll förnyas i takt med totalförsvaret i övrigt och att denna verksamhet utvecklar nya förmågor och kompetenser för att kunna bidra till vår förmåga att möta nya hot och risker.

Totalförsvarets ändrade inriktning innebär ett behov av nya förmågor och kompetenser. Detta innebär att de prioriteringar, förmågor och satsningar på kompetensutveckling som gäller för totalförsvaret också påverkar de frivilliga försvarsorganisationerna.

Hemvärnet är en del av Försvarsmakten. Med sin anpassade beredskap utgör hemvärnet en viktig resurs vid väpnat angrepp samt kan stödja samhället i fred såväl vid svåra påfrestningar som vid mer normala händelser inom till exempel räddningstjänsten. Förnyelse av hemvärnet måste ske i samma takt som övriga delar av Försvarsmaktens kompetens breddas och fördjupas.

Såväl militärt som civilt försvar måste kunna anpassas till nya säkerhetspolitiska lägen i omvärlden inom ett år och tillväxt skall kunna ske inom en period om fem till tio år. Därutöver skall det

351

Bilaga 1

SOU 2001:15

alltid finnas en förmåga att genomföra förändringar om och när förutsättningarna ändrats.

När det gäller inriktningen av planeringen inom civilt försvar anger regeringen i prop. 1998/99:74 Förändrad omvärld omdanat försvar och prop. 1999/2000:30 Det nya försvaret att civilt försvar på kort tid skall kunna utveckla en sådan förmåga hos viktiga sam- hällsfunktioner att samhället kan motstå mer omfattande insatser av fjärrstridsmedel och begränsade luftrörliga insatsstyrkor. Det civila försvaret skall även på längre sikt kunna bidra till den samlade förmågan att möta ett väpnat angrepp genom såväl mer omfattande militära operationer som nya typer av väpnade angrepp.

Användning av frivilliga försvarsresurser i beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred

Enligt lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap skall totalförsvarsresurser utformas så att de även kan användas för att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrest- ningar på samhället i fred. Dessa resurser skall även kunna användas vid internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.

Mot bakgrund av bl.a. det vidgade säkerhetsbegreppet beslutade riksdagen våren 1997 om en ambition för beredskapen mot svåra fredstida påfrestningar med anledning av propositionen Bered- skapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred (prop. 1996/97:11, bet. 1996/97:FöU5, rskr. 1996/97:203). Enligt propo- sitionen är det bl.a. inom områdena nedfall av radioaktiva ämnen, kemikalieolyckor och utsläpp av farliga ämnen till sjöss, allvarlig smitta och svåra störningar i viktiga infrastruktursystem, till exem- pel elförsörjning, telekommunikationer och försörjning med vatten, särskilt viktigt med en god beredskap.

Frågan om finansiering av de frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet

Vad gäller den statliga finansieringen av de frivilliga försvars- organisationerna gäller fr.o.m. år 1994 ett system som har till syfte att ge organisationerna möjligheter att verka i en större ekonomisk

352

SOU 2001:15

Bilaga 1

trygghet och stabilitet än tidigare. Detta sker genom att en del av de belopp som tilldelas organisationerna blir relativt oberoende av eventuella fluktuationer i utbildningsverksamheten.

Genom införandet av systemet avsåg regeringen även att för- tydliga de frivilliga försvarsorganisationernas ställning som enskilda frivilliga sammanslutningar samt ge dem ökad självständighet. Ett annat syfte med det nya finansieringssystemet var att ge statsmakterna bättre möjligheter till resultatstyrning.

Systemet innebär att statliga medel till de frivilliga försvars- organisationerna utgår dels som stöd till organisationerna i form av statsbidrag, dels som ersättning för den utbildning som bedrivs inom organisationerna för att tillgodose behov inom olika delar av totalförsvaret.

Statsbidragsdelen avser bidrag till organisationernas ledning och administration till rekrytering och försvarsupplysning och finan- sieras genom ett särskilt anslag under sjätte utgiftsområdet. Den andra delen avser de frivilliga försvarsorganisationernas utbild- ningsverksamhet och finansieras från sjätte utgiftsområdets anslag till funktionerna Befolkningsskydd och räddningstjänst, Arbets- kraft samt Hälso- och sjukvård inom det civila försvaret samt från Försvarsmaktens anslag Förbandsverksamhet och beredskap m.m. inom det militära försvaret.

Regeringen beslöt i november 1996 om direktiv till en särskild utredare med uppgift att pröva gällande finansieringssystem för tilldelning av statliga medel för de frivilliga försvarsorganisa- tionernas verksamhet (dir. 1996:102). Utredaren skulle även föreslå förändringar av finansieringssystemet med inriktning mot att organisationerna skulle tilldelas statliga medel i förhållande till den betydelse respektive organisation bedömdes ha för totalförsvaret.

Utredaren lämnade i betänkandet Totalförsvaret och frivillig- organisationerna uppdrag, stöd och ersättning (SOU 1997:70) förslag till ett delvis nytt finansieringssystem. Detta finansie- ringssystem innebär att de frivilliga försvarsorganisationerna bör tilldelas statligt stöd i förhållande till organisationernas förmåga att verka för totalförsvaret vid, i angelägenhetsordning, väpnat an- grepp, under en anpassningsperiod, svåra påfrestningar på samhället i fred och internationella insatser. Regeringen har anslutit sig till utredarens förslag i skrivelse till riksdagen (skr. 1997/98:4) hösten 1997.

353

Bilaga 1

SOU 2001:15

Överstyrelsen för civil beredskap föreslår, i en skrivelse till regeringen i oktober 1998, att den gällande prioriteringsordningen vid bedömning av respektive frivillig försvarsorganisations bety- delse ändras så att de civila frivilliga försvarsorganisationernas verksamhet inriktas mot en omedelbar förmåga att medverka vid svåra påfrestningar på samhället i fred och vid internationella insatser samt en förmåga att på sikt kunna medverka till per- sonalförsörjningen inom totalförsvaret inför ett väpnat angrepp.

Användning av frivilliga försvarsorganisationer i internationell freds- främjande och humanitär verksamhet

De frivilliga försvarsorganisationerna bedriver sedan några år ett samarbete med motsvarande verksamheter i de baltiska länderna. Syftet med samarbetet är att stödja dessa länders uppbyggnad av ett försvar under demokratisk kontroll. Under år 1999 har organisationerna på uppdrag av regeringen kartlagt intresse och behov av sådant samarbete även från Polens och från Rysslands sida.

Uppdraget

Den särskilde utredaren skall lämna förslag om den frivilliga för- svarsverksamhetens framtida inriktning och uppgifter inom total- försvaret.

Utredaren skall i sitt arbete utgå från vad regeringen framfört i propositionen (1998/99:74) Förändrad omvärld omdanat försvar samt prop. 1999/2000:30 Det nya försvaret om totalförsvarets framtida inriktning.

Följande frågor och områden skall behandlas.

• Den frivilliga försvarsverksamhetens roll i det framtida total- försvaret.

Det i regeringens propositioner 1998/99:74 Förändrad omvärld omdanat försvar och prop. 1999/2000:30 Det nya försvaret redo- visade förändrade omvärldsläget kommer att innebära ändrad inriktning och struktur för vårt lands försvar. Det militära försvaret kommer alltmer att utvecklas mot en insatsorganisation. Denna organisation skall främst bestå av krigsförband och vara

354

SOU 2001:15

Bilaga 1

dimensionerad för att försvara landet mot väpnat angrepp, hävda territoriell integritet samt kunna delta i internationell fredsfrämjande och humanitär verksamhet. Det är därför av betydande vikt att militärt respektive civilt försvar har en förmåga att lösa de operativa uppgifter som behövs för att motstå begränsade angrepp till exempel i form av sabotageattacker eller med fjärrbekämpningsvapen. I takt med dessa förändringar inom totalförsvaret är det av stor vikt att även den frivilliga försvarsverksamhetens roll inom totalförsvaret förnyas, så att dess kompetens och förmåga kan bidra till att möta hot och risker.

• Den frivilliga försvarsverksamhetens betydelse och uppgifter vid situationer där vårt land hotas av eller blir utsatt för ett väpnat angrepp. Analysen skall avse dels ett väpnat angrepp i nuvarande omvärldsläge, dels ett sådant angrepp som föregåtts av en så kallad anpassningsperiod.

Det nya säkerhetspolitiska läget och den härmed förändrade inrikt- ningen av vårt lands totalförsvar innebär att såväl militärt som civilt försvar måste ha förmåga att kunna anpassas till nya säkerhets- politiska lägen i vår omvärld inom ett år. Tillväxt skall kunna ske inom en period om fem till tio år. För en situation där de säker- hetspolitiska förutsättningarna ändras skall det härutöver alltid finnas en förmåga att genomföra förändringar.

• Den frivilliga försvarsverksamhetens betydelse för samhällets för- måga att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fred.

Enligt lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap skall totalförsvarsresurser utformas så att de även kan användas för att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrest- ningar på samhället i fred. Dessa resurser skall även kunna användas vid internationella fredsfrämjande och humanitära insatser.

• De frivilliga försvarsorganisationernas möjligheter att medverka i internationell verksamhet.

De frivilliga försvarsorganisationerna bedriver i dag ett samarbete med motsvarande verksamheter i de baltiska länderna med syfte att stödja dessa länders uppbyggnad av ett försvar under demokratisk kontroll. För år 1999 har de frivilliga försvarsorganisationerna på

355

Bilaga 1

SOU 2001:15

uppdrag av regeringen genomfört en kartläggning av behov och intresse av ett sådant samarbete även från Polens och Rysslands sida. I uppdraget skall ingå att belysa framtida inriktning och avgränsning av samarbetet samt formerna för detta.

Den fredsfrämjande och humanitära verksamheten är en av totalförsvarets viktigaste uppgifter och det är därför av vikt att även de frivilliga försvarsorganisationernas möjligheter att bidra utreds.

• Frågan om nuvarande system för den statliga finansieringen av de frivilliga försvarsorganisationerna i relation till ny inriktning och nya uppgifter för de frivilliga försvarsorganisationerna.

I samband med tidigare utredning av de frivilliga försvarsorganisa- tionernas finansieringssystem (dir. 1996:102) angav regeringen att utredaren, förutom att pröva gällande finansieringssystem, även skulle föreslå förändringar av finansieringssystemet med inriktning mot att organisationerna skulle tilldelas statliga medel i förhållande till den betydelse respektive organisation bedömdes ha för totalförsvaret. Regeringen anslöt sig till utredarens förslag vilket innebär att de frivilliga försvarsorganisationerna skall tilldelas stat- ligt stöd i förhållande till organisationernas förmåga att verka för totalförsvaret vid, i angelägenhetsordning, väpnat angrepp, under en anpassningsperiod, svåra påfrestningar på samhället i fred och internationella insatser.

• Det av Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap lämnade förslaget till fördelningsprinciper vid myndigheters fördel- ning av statsbidraget till de frivilliga försvarsorganisationerna.

Mot bakgrund av ovan redovisade prioriteringsprinciper vid tilldelning av statsbidrag till de frivilliga försvarsorganisationerna gav regeringen Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil bered- skap i 1998 års regleringsbrev uppdraget att vidareutveckla principer för tilldelning av dessa medel. Myndigheternas förslag har lämnats till regeringen den 22 februari 1999.

• I vilken mån det nu gällande finansieringssystemet möjliggjort resultatstyrning av verksamheten samt hur ett framtida, förändrat finansieringssystem skall utformas för att utveckla möjligheterna till resultatstyrning, med utgångspunkt från den frivilliga försvarsverksamhetens roll i det framtida totalförsvaret.

356

SOU 2001:15

Bilaga 1

Gällande system för finansiering av de frivilliga försvarsorga- nisationerna infördes år 1994 och hade till syfte att ge organisa- tionerna möjligheter att verka i en större ekonomisk trygghet och stabilitet än tidigare. Systemet skulle även förtydliga de frivilliga försvarsorganisationernas ställning som enskilda frivilliga samman- slutningar samt ge dem ökad självständighet. Det var även viktigt att ge statsmakterna möjligheter till resultatstyrning. Utredaren bör ta del av planerat utvecklingsarbete inom Regeringskansliet vad gäller resultatstyrning av statsbidrag till folkrörelser och förenings- liv.

• Möjligheterna att rekrytera till de frivilliga försvarsorganisationerna samt hemvärnet så att dessa kan lösa de uppgifter och uppfylla de krav totalförsvaret ställer.

Rekryteringen till hemvärnet och de frivilliga försvarsorganisa- tionerna har varit av stor betydelse för förmågan att lösa de opera- tiva uppgifterna, inom det militära och civila försvaret. Detta gäller även deras roll för den folkliga förankringen. Det är av särskild vikt att rekryteringen till hemvärnet och de frivilliga försvarsorganisa- tionerna kan säkerställas till den kvantitativa och kvalitativa nivå som befinns lämplig.

• Frågor om ersättningar, försäkringar, utrustning, materiel samt frivilligavtalets förhållande till ordinarie arbetsgivare för frivilliga, hemvärnsmän och frivilliga instruktörer.

För att verksamheten skall kunna bedrivas på ett lämpligt sätt och med beaktande av de särskilda förutsättningar för fullgörande av tjänstgöring som frivilliga, hemvärnsmän och frivilliga instruktörer har är det av stor vikt att regler för ersättningar, försäkringar, utrustning, materiel samt dessa gruppers förhållande till ordinarie arbetsgivare utreds och vid behov förändras.

• Behovet av och formerna för förstärkning av de frivilliga försvars- organisationerna med materiel som framledes avvecklas från För- svarsmakten.

Det kan finnas behov av att förstärka de frivilliga försvarsorga- nisationerna med materiel eller andra resurser. För att detta skall vara möjligt måste bl.a. behovet, kostnader, ansvar, utbildning samt förvaring utredas. Sådana resurser kan till exempel utgöras av materiel som Försvarsmakten framledes kan komma att avveckla.

357

Bilaga 1

SOU 2001:15

Utredaren skall samråda med övriga pågående utredningar inom totalförsvarets personalförsörjningsområde såsom Utredningen om översyn av totalförsvarspliktens tillämpning och andra pliktfrågor (dir. 1997:106, dir. 1998:49 och 1999:85) samt Utredningen om översyn av Försvarsmaktens personalförsörjning (dir. 1999:84). Utredaren skall även samråda med utredningen om principer för bättre helhetssyn vid planering för civilt försvar och beredskapen mot svåra påfrestningar på samhället i fred (dir. 1999:63).

Författningsreglering

Om behov finnes skall utredaren lämna förslag till nödvändiga författningsändringar.

Redovisning av uppdraget m.m.

Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 31 december 2000. En delredovisning av arbetsläget skall ske senast den 1 augusti 2000.

Utredaren skall bedriva sitt arbete i samverkan med Försvars- makten och Överstyrelsen för civil beredskap.

Utredaren skall hålla Försvarsberedningen och berörda total- försvarsmyndigheter samt de frivilliga försvarsorganisationerna informerade om sitt arbete och ge dem tillfälle att framföra syn- punkter.

(Försvarsdepartementet)

358

SOU 2001:15

Bilaga 1

Kommittédirektiv

Tilläggsdirektiv till Utredningen om den

 

frivilliga försvarsverksamhetens framtida

Dir.

inriktning och uppgifter inom totalförsvaret

2000:25

Beslut vid regeringssammanträde den 30 mars 2000.

Sammanfattning av uppdraget

Utöver tidigare beslutade direktiv (dir. 1999:95) skall i uppdraget även ingå att:

-utreda om militära traditioner och militärkulturhistorisk verk- samhet kan utvecklas och bevaras inom ramen för den frivilliga försvarsverksamheten samt

-utreda vilka organisationer som bör inordnas i den frivilliga försvarsverksamheten. Utredaren skall i detta avseende lämna förslag till nödvändig författningsreglering.

Bakgrund

Med stöd av regeringens bemyndigande den 18 november 1999 (dir. 1999:95) tillkallade chefen för Försvarsdepartementet den 18 november 1999 en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag om den frivilliga försvarsverksamhetens framtida inriktning och uppgifter inom totalförsvaret. Utredningen skall enligt direktiven vara slutförd senast den 31 december 2000.

Uppdraget

Flera frivilliga grupper och organisationer genomför i dag ett om- fattande arbete för att bevara militära traditioner och militär- kulturhistorisk verksamhet. Dessa grupper har ofta samverkat och

359

Bilaga 1

SOU 2001:15

genomfört evenemang tillsammans med bl.a. Försvarsmakten. Dessa evenemang har en betydelsefull roll när det gäller folk- förankringen och möjligheten att skapa en positiv bild av landets försvarsverksamhet.

Det är angeläget att pröva möjligheten att utveckla dessa grupper och organisationers arbete, t.ex. genom att, inom ramen för hem- värnets verksamhet, organisera någon form av samordnings- och stödfunktion.

Utredaren skall därför pröva den frivilliga försvarsverksam- hetens, främst hemvärnets, möjligheter att bidra till att utveckla och bevara militära traditioner och militärkulturhistorisk verk- samhet i samverkan med övriga aktörer inom totalförsvaret.

De frivilliga försvarsorganisationerna har sedan lång tid bedrivit ett omfattande och värdefullt arbete inom ramen för landets för- svarsverksamhet. Förändrade krav och behov inom denna verk- samhet kommer att innebära förändringar när det gäller de orga- nisationer som skall ingå i den frivilliga försvarsverksamheten. För en del uppgifter kan behovet av stöd från den frivilliga försvars- verksamheten ha minskat, för andra uppgifter kan det finnas nya behov av stöd från den frivilliga försvarsverksamheten. Exempel på nya behov kan t.ex. vara frivillig försvarsverksamhet till stöd för totalförsvaret och internationella fredsfrämjande insatser. Andra områden kan t.ex. vara personalvård och krishantering. Det är angeläget att utreda hur förändringar i den frivilliga försvars- verksamheten påverkar behovet av resurser.

Utredaren skall mot denna bakgrund bedöma vilka orga- nisationer som enligt förordningen (1994:524) om frivillig för- svarsverksamhet skall tillhöra den kategori frivilligorganisationer som ingår i den frivilliga försvarsverksamheten. I uppdraget ingår att lämna förslag till nödvändig författningsreglering.

Redovisning av uppdraget

Tidpunkten för när uppdraget skall redovisas flyttas fram. Utred- ningen skall i sin helhet vara slutförd senast den 28 februari 2001. En delredovisning av arbetsläget skall ske senast den 1 september 2000.

(Försvarsdepartementet)

360

Bilaga 2

Utredningens intervjuer och kontakter

Frivilligorganisationsutredningen har under arbetets gång haft kontakt med ett stort antal myndigheter, organisationer och privatpersoner. Dessa återfinns i nedanstående lista. Personliga kontakter och intervjuer markeras med *. Övriga kontakter har skett via brev, e-post, fax eller telefon.

Frivilliga försvarsorganisationer och andra frivilligorganisationer

Befälsföreningen Militärtolkar* Centralförbundet för Befälsutbildning* Flygfältsingenjörsföreningarnas Riksförbund* Flygvapenfrivilligas Riksförbund* Fredsbaskrarna Sverige*

Frivilliga Automobilkårernas Riksförbund* Frivilliga Flygkåren*

Frivilliga Motorcykelkårernas Riksförbund* Frivilliga radioorganisationen*

Frivilliga Skytterörelsen*

Förbundet Fältpostbefäl*

Förbundet Sveriges Reservofficerare, SVEROF* Förbundet Sveriges Ungdomsbrandkårer* Försvarets Fältartistförening*

Försvarets Personaltjänstförbund* Hemvärnsbefälets riksförbund* Kustjägarveteranerna* Riksförbundet Sveriges lottakårer*

Riksförbundet Sveriges Militärkulturhistoriska Föreningar* Sjöräddningssällskapet*

Sjövärnskårernas Riksförbund* Svenska Blå Stjärnan*

Svenska Brandförsvarsföreningen*

361

Bilaga 2

SOU 2001:15

Svenska Brukshundklubben*

Svenska Fallskärmsförbundet*

Svenska Flottans Reservofficersförbund*

Svenska Livräddningssällskapet*

Svenska Pistolskytteförbundet*

Svenska Sportskytteförbundet*

Svenska Röda Korset*

Svenska Värnpliktsofficersförbundet*

Sveriges Civilförsvarsförbund*

Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund*

Sveriges Hembygdsförbund*

Sveriges Militära Kamratföreningars Riksförbund*

Totalförsvarets Hälsoskyddsförbund*

Totalförsvarets Psykförsvarsförbund*

Myndigheter, organisationer, politiska ungdomsförbund och övriga

Myndigheter

Arbetarskyddsverket Arbetsdomstolen Arbetsgivarverket

Arbetsmarknadsstyrelsen* ansvar för funktionen Arbets- kraft omfattande arbetskrafts- försörjning, arbetsmarknads- utbildning, arbetarskydd, arbetsmarknadstvister

Banverket

Civilbefälhavaren i Södra civil- området

Civilbefälhavaren i Mellersta civil- området

Civilbefälhavaren i Norra civil- området

Elsäkerhetsverket

Exportkreditnämnden

Finansinspektionen ansvar för funktionen Finan- siella tjänster

Fiskeriverket Försvarsmakten*

362

SOU 2001:15

Bilaga 2

Försvarsområdesbefälhavaren i Fo 14

Försvarsområdesbefälhavaren i Fo 15

Försvarsområdesbefälhavaren i Fo 17

Försvarsområdesbefälhavaren i Fo 23

Försvarsområdesbefälhavaren i Fo 31

Försvarsområdesbefälhavaren i Fo 32

Försvarsområdesbefälhavaren i Fo 43

Försvarsområdesbefälhavaren i Fo 44

Försvarsområdesbefälhavaren i Fo 47

Försvarsområdesbefälhavaren i Fo 51

Försvarsområdesbefälhavaren i Fo 52

Försvarsområdesbefälhavaren i Fo 53

Försvarsområdesbefälhavaren i Fo 53

Försvarsområdesbefälhavaren i Fo 63 Försörjningskommissionen Generaltullstyrelsen

Institutet för framtidsstudier

Kommerskollegium Ansvar för funktionen

Utrikeshandel

Krigsförsäkringsnämnden Kustbevakningen

Lantmäteriverket ansvar för funktionen Land- skaps- och fastighetsinforma- tion

Luftfartsverket Läkemedelsverket Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Uppsala län

Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Östergötlands län Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Skåne Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län*

Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen i Örebro län

363

Bilaga 2

SOU 2001:15

Länsstyrelsen i Västmanlands län

 

Länsstyrelsen i Dalarnas län

 

Länsstyrelsen i Gävleborgs län

 

Länsstyrelsen i Västernorrlands län*

 

Länsstyrelsen i Jämtlands län

 

Länsstyrelsen i Västerbottens län

 

Länsstyrelsen i Norrbottens län

 

Militärbefälhavaren i Södra militär-

 

området

 

Militärdistriktsstaben i Södra

 

militär-

 

området*

 

Militärbefälhavaren i Mellersta

 

militärområdet

 

Militärbefälhavaren i Norra militär-

 

området

 

Militärkommando Gotland

 

Naturvårdsverket

 

Post- och telestyrelsen

ansvar för funktionerna Post-

 

befordran och Telekommuni-

 

kationer

Riksförsäkringsverket

ansvar för funktionen Social-

 

försäkring m.m. omfattande

 

administration av socialför-

 

säkringen samt arbetslöshets-

 

och tjänstegrupplivförsäkring

Rikspolisstyrelsen

ansvar för funktionen Ord-

 

ning och säkerhet m.m. om-

 

fattande upprätthållande av

 

allmän ordning och säkerhet

Riksskatteverket

ansvar för funktionen Skatte-

 

och uppbördsväsende

Riksåklagaren

 

Rättsmedicinalverket

 

Sjöfartsverket

 

Smittskyddsinstitutet

 

Socialstyrelsen*

ansvar för funktionen Hälso-

 

och sjukvård m.m. omfattande

 

hälso- och sjukvård, social-

 

tjänst, miljö- och hälsoskydd

364

SOU 2001:15 Bilaga 2

Statens energimyndighet

ansvar för funktionen Energi-

 

försörjning omfattande för-

 

sörjning med bränslen, driv-

 

medel, elkraft

Statens förlikningsmannaexepdition

 

Statens försvarshistoriska museer*

 

Statens invandrarverk

ansvar för funktionen Flyk-

 

tingverksamhet

Statens jordbruksverk*

ansvar för funktionen Livs-

 

medelsförsörjning m.m.

 

omfattande försörjning med

 

livsmedel inkl. vatten, regle-

 

rings- och ransonerings-

 

åtgärder avseende livsmedel,

 

livsmedelshygien, civil vete-

 

rinärverksamhet

Statens järnvägar

 

Statens kriminaltekniska

 

laboratorium

 

Statens kärnkraftinspektion

 

Statens livsmedelsverk

 

Statens pensionsverk

 

Statens räddningsverk*

ansvar för funktionen Befolk-

 

ningsskydd och räddnings-

 

tjänst

Statens strålskyddsinstitut

 

Styrelsen för psykologiskt försvar*

ansvar för funktionen Psyko-

 

logiskt försvar

Svenska Kraftnät

ansvar för delfunktionen

 

Elförsörjning

Sveriges geologiska undersökning

 

Sveriges meteorologiska och

 

hydrologiska institut

 

Totalförsvarets pliktverk*

 

Ungdomsstyrelsen

 

Vägverket

 

365

Bilaga 2

SOU 2001:15

Överstyrelsen för civil beredskap*

ansvar för funktionerna Civil

 

ledning, Transporter om-

 

fattande transportsamordning,

 

transporter via järnväg, lands-

 

väg, flyg, till sjöss samt väg-

 

och banhållning samt

 

Försörjning med industrivaror

Organisationer och föreningar

 

Allmänna Försvarsföreningen*

 

Centralförbundet Folk och Försvar*

 

Civilpliktsrådet*

 

Förbundet för Sveriges folkförsvar*

 

Föreningen Sveriges Sjöfart & Sjö-

 

försvar*

 

Försvarsfrämjandet*

 

Kungliga Krigsvetenskapsakademien

 

Kungliga Örlogsmannasällskapet

 

Landstingsförbundet*

 

Svenska Kommunförbundet*

 

Svenska Lokaltrafikföreningen*

 

Värnpliktsrådet*

 

Politiska ungdomsförbund

 

Centerpartiets Ungdomsförbund

 

Grön Ungdom

 

Kristdemokratiska Ungdoms-

 

förbundet

 

Liberala Ungdomsförbundet

 

Moderata Ungdomsförbundet

 

Sveriges Socialdemokratiska Ung-

 

domsförbund

 

Ung Vänster

 

366

SOU 2001:15 Bilaga 2

Övriga

 

Arbetsgruppen Frivilligförsvar i

 

Utveckling (Ag FU)

 

Docent Wilhelm Agrell

Lunds universitet

Avdelningsdirektör Anders

Överstyrelsen för civil bered-

Bergvall*

skap

Carl Bildt

 

Informationschef Peter Birgersson

Strömstads kommun, med-

 

verkade i utredningens semi-

 

narium på Försvarshögskolan

Bollnäs kommun

den 19 oktober 2000

Kommunstyrelsens ord-

Chefsrådgivare Göran Bäckstrand

förande

Svenska Röda Korset

Hovrättsassessor Michael Cervin

Malmö tingsrätt, medverkade i

 

utredningens seminarium på

 

Försvarshögskolan den 19

Beredskapssamordnare Conny

oktober 2000

Malmö stad, medverkade i

Christoffersson

utredningens seminarium på

 

Försvarshögskolan den 19

Försvarsberedningen*

oktober 2000

 

Försvarsutskottet*

Representanter för samtliga

Departementssekreterare Mari

partier

Enheten för kulturarvsfrågor,

Granath

Kulturdepartementet

Räddningschef Håkan Hagström

Strömstads kommun, med-

 

verkade i utredningens

 

seminarium på Försvars-

 

högskolan den 19 oktober

Överbefälhavare, general Johan

2000

Försvarsmakten

Hederstedt*

 

Överste 1 Ulf Henricsson

 

Civilingenjör Sven Hugosson*

 

Departementsråd Gunhild

Länsstyrelseenheten, Finans-

Lindström*

departementet

MKO Hemvärnsråd*

 

Enhetschef Magnus Lindell*

Sida

 

367

Bilaga 2

SOU 2001:15

Överste Göran Lindqvist

Södra Militärdistriktet

Kommunalråd Erland Landqvist*

Strömstads kommun

Departementssekreterare Curt-

Kulturdepartementet, med-

Olof Mann

verkade i utredningens semi-

 

narium på Försvarshögskolan

Generaldirektör Lennart Myhlback

den 19 oktober 2000

 

Regional rådgivare Christina Nelke

Rädda Barnen, Mellanöstern-

Räddningschef Lars Nyman

programmet

Ånge kommun, medverkade i

 

utredningens seminarium på

 

Försvarshögskolan den 19

Överste Bo Pellnäs

oktober 2000

 

Utbildningskonsult Björn

Hemvärnschef, Rådmansö

Pettersson*

 

Rikshemvärnsavdelningen*

 

Jurist Stefan Roos*

Sida

Sundsvalls kommun*

Representanter för kommun-

Docent Lars Svedberg*

kansliet och räddningstjänsten

Sköndalsinstitutet

Head of Delegation Sten Swedlund

Svenska Röda Korset

Professor Carl-Olof Ternryd

Kungliga Krigsvetenskapsaka-

 

demien, moderator vid utred-

 

ningens seminarium på För-

 

svarshögskolan den 19 okto-

Professor Peter Wallensteen

ber 2000

Uppsala universitet

Kommendör Lars Wedin

Försvarsmakten

Generalmajor Mats Welff*

Rikshemvärnschef

368

SOU 2001:15 Bilaga 2

Ekonomie doktor Filip Wijkström

Handelshögskolan i

Örnsköldsviks kommun*

Stockholm

Representanter för

 

kommunledningen och

 

kommunkansliet

369

Bilaga 3

Mallar för inhämtande av skriftligt underlag

Utredningen har skrivit till ett stort antal frivilligorganisationer och beredskapsmyndigheter för att få in skriftligt underlag till utredningens fortsatta arbete. För att strukturera underlaget på lämpligt sätt har respektive organisation och myndighet ombetts svara enligt nedanstående mallar.

Mall för frivilliga försvarsorganisationer och andra frivillig- organisationer

Utredningen önskar få underlag från frivilligorganisationerna enligt nedanstående frågemall. Vi vore tacksamma att få underlaget dels skriftligt, dels på diskett (PC). Redovisningen enligt nedanstående punkter bör vara så kortfattad som möjligt, gärna i punktform där det går.

1.Medlemmar

Antal medlemmar i organisationen 2000-01-01

Utveckling och trender: Redovisning av medlemstal enligt ovanstående punkt för åren 1985, 1990 och 1995. Medlemsfördelning (om möjligt), vad beträffar ålder, kön, geografisk spridning, avtal/inte avtal (i förekommande fall) Ungdomsverksamhet, i förekommande fall: Vilken ålder riktar den sig till? Omfattning? Vad innehåller den? Hur finansieras den?

Rekrytering av nya medlemmar: Hur och hur mycket?

371

Bilaga 3

SOU 2001:15

2.Verksamhet (2000-01-01)

Huvudsakliga uppgifter, enligt stadgar (motsv.). Tyngdpunkt i Er verksamhet?

Utbildning: Hur mycket? Vad omfattar utbildningsverksam- heten? Hur ofta genomförs utbildningar? Var (kursgårdar etc.)? Hur genomförs utbildningar?

Övningsverksamhet: Typ av övning, materiel och materiel- försörjning?

Försvarsupplysning: Vad omfattar den? Till vem/vilka riktas den? Hur genomförs den (t.ex. via kurser, medlemsblad, hem- sida)?

Finansiering av verksamheten: Statliga medel, ersättning, med- lemsavgifter, övriga avgifter m.m., omfattning samt fördelning av dessa olika intäktsformer?

Samverkan med andra frivilligorganisationer: Med vilka? Hur mycket? Vad samverkar man om?

Myndigheter: Vilka är centrala? Hur ser Ni på dem och på statlig styrning av frivilligorganisationer?

Samverkan med kommuner, landsting och länsstyrelser? Internationell verksamhet: Medverkan i sådan? Var sker den internationella verksamheten? Vad omfattar den (i tid, antal personer m.m.)? Hur ofta genomförs den? Hur fungerar samordning, styrning, finansiering?

3.Organisation (2000-01-01)

Inre struktur (t.ex. styrelse, administration, regional-lokal nivå). Geografisk spridning.

Kursgårdar: Äger organisationen kursgård? Hur många? Var finns de? Hur finansieras kursgårdarna?

4.Den framtida rollen

Hur ser Ni på Er framtida roll?

Hur definierar Ni begreppet totalförsvar?

Vad kan organisationen bidra med för kompetens och hur bör den enligt Er användas i det framtida totalförsvaret (vid väpnat angrepp, svåra påfrestningar på samhället i fred, internationell verksamhet)?

372

SOU 2001:15

Bilaga 3

Behöver Ni få andra/tydligare definierade uppgifter i det fram- tida totalförsvaret? I så fall vilka?

Vilka befogenheter har Er organisation? Vilka befogenheter bör den ha?

Ändrade former för samordning, styrning, finansiering (fördel- ningsprinciper)? Vad är bra i dag, och vad behöver ev. ändras? Vad i Er verksamhet skall finansieras med statliga medel? Vad skall finansieras på annat sätt?

Kan och/eller behöver stödet och styrningen från myndigheter utvecklas?

Finns det exempel på områden där samverkan med kommuner, landsting och länsstyrelser skulle kunna utvecklas?

Hur kan en framtida givande samverkan mellan frivilligorga- nisationer se ut? Vilka områden kan man i så fall samverka på? Hur kommer er framtida inre struktur (organisation, nivåer m.m.) att utformas?

Om det föreligger ett stort rekryteringsbehov, hur planerar Ni att åtgärda det?

Kan systemet för ersättningar, avtal med arbetsgivare m.m. utvecklas, i så fall hur och på vilket sätt?

Har Ni behov av materiel från Försvarsmakten, i så fall vilken och hur mycket?

Mall för myndigheter inom beredskapsområdet

Utredningen önskar få underlag från myndigheterna enligt nedan- stående frågemall. Vi vore tacksamma att få underlaget dels skrift- ligt, dels på diskett (PC). Redovisningen enligt nedanstående punkter bör vara så kortfattad som möjligt, gärna i punktform där det går.

1.Behov av frivilliga och frivilliga försvarsorganisationer

Vilka behov har myndigheten av frivilliga och frivilligorganisa- tioner i dag? Hur ser behovet ut?

Vilka behov ser myndigheten av frivilliga och frivilligorga- nisationer i framtidens totalförsvar, relaterat till huvudupp- gifterna för militärt respektive civilt försvar?

Vilken kompetens kan organisationerna bidra med?

373

Bilaga 3

SOU 2001:15

Vilka krav ställer myndigheterna på en frivillig försvarsorga- nisation?

Kriterier för att bedöma och värdera frivilligorganisationerna (inför fördelning av statliga medel), bör dessa ändras och i så fall hur?

Myndighetens uppfattning om frivilligorganisationernas sam- arbete med kommuner, landsting och länsstyrelser? Myndighetens möjligheter till stöd med materielförsörjning? Plikt eller frivillighet: Synpunkter på principer för att människor deltar i totalförsvaret? Bör pliktområdet utökas eller bör frivillighet bli mer framträdande?

2.Finansiering

Omfattning av statliga medel till organisationerna? Granskning/revidering av organisationernas verksamhet och ekonomi? Vem utför detta?

Synpunkter på finansieringen så som den är utformad i dag? Vad skall finansieras med statliga medel? Vad skall finansieras på annat sätt?

Systemet med avtalstecknande med enskilda och ersättningar: Synpunkter och kommentarer?

3.Styrning

Principer för styrning, planering, målformulering, återrapporte- ring från organisationerna m.m. Synpunkter?

Fördelning av ansvar mellan myndigheter, organisationer, kom- muner, landsting och länsstyrelser? Synpunkter? Författningsreglering: Är den över lag funktionell och ända- målsenlig? Om inte, vad behöver ändras och på vilket sätt? Syn- punkter på frivilligförordningen (1994:524)?

Styrning av och dialoger med frivilligorganisationerna: Kan detta förbättras och i så fall hur?

Finns avtal eller annan form överenskommelse mellan myndig- heter och frivilligorganisationerna? Hur ser sådana i så fall ut? (Skicka kopia, om möjligt).

374

Bilaga 4

Frivilliga försvarsorganisationer och andra frivilliga organisationer

I bilagan ges en kortfattad beskrivning av de 24 organisationer som i dag definieras som frivilliga försvarsorganisationer enligt förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet. Därutöver beskrivs hemvärnet, fem rikstäckande organisationer under Centralförbundet för Befälsutbildning samt ytterligare ett antal organisationer som enligt utredningens uppfattning skulle kunna ingå i kretsen av frivilliga totalförsvarsorganisationer. Beskriv- ningarna bygger på fakta från organisationerna själva och på intervjuer med respektive organisation. Organisationerna presente- ras för tydlighetens skull i bokstavsordning.

Allmänna Försvarsföreningen

Allmänna Försvarsföreningen bildades år 1890 för att söka skapa en levande och kraftig övertygelse om behovet av att stärka och utveckla vårt försvar. År 1968 gick Allmänna Försvarsföreningen samman med Riksförbundet för Sveriges Försvar. I dag är Allmänna För- svarsföreningen medlem i Centralförbundet Folk och Försvar och samverkar med Frivilligorganisationernas Samarbetskommitté (FOS). Allmänna Försvarsföreningen deltar i dag som obunden förening i den säkerhets- och försvarspolitiska debatten på olika sätt och anordnar årligen ett 50-tal arrangemang över hela landet (föredrag, diskussioner, spel och studiebesök). Föreningen har också en egen tidning, ”Vårt försvar” som utkommer fyra gånger per år, och en debattsida på sin hemsida. Allmänna Försvars- föreningen omfattar 13 länsorganisationer, en central stämma, en central styrelse och ett centralt kansli i Stockholm. De cirka 2 000 enskilda medlemmarna finns över hela landet, med tyngdpunkt i Göteborg och Stockholm samt den samverkande Föreningen för Göteborgs försvar.

375

Bilaga 4

SOU 2001:15

Befälsföreningen Militärtolkar

Befälsföreningen Militärtolkar är en rikstäckande förening under Centralförbundet för befälsutbildning. Föreningen har som huvud- uppgifter att bedriva försvarsupplysning samt att rekrytera, utbilda och vidareutbilda frivilliga tolkar för Försvarsmakten. Varje som- mar anordnar Befälsföreningen Militärtolkar en tvåveckorskurs i ryska och polska. Därutöver anordnas ett antal språkkurser och förhörskurser på Försvarets Tolkskola. Föreningen anordnar också ett antal seminarier med föredragshållare, primärt för föreningens medlemmar och i andra hand allmänheten. Den internationella verksamheten kommer att utvecklas i framtiden. Befälsföreningen Militärtolkar är en rikstäckande förening med drygt 350 medlem- mar, antalet har varit tämligen konstant under en längre tid.

Befälsföreningen Militärtolkar ser framtida uppgifter i att sam- verka med andra frivilligorganisationer samt med civila och militära myndigheter. Föreningen skulle t.ex. kunna vara en resurs vid övningar eller hålla förberedande kurser om språk, seder, politiska system m.m. i länder dit Försvarsmakten eller civila myndigheter skall skicka personal.

Centralförbundet för Befälsutbildning

Centralförbundet för Befälsutbildning är en befälsutbildande orga- nisation som i första hand vänder sig till värnpliktigt befäl, reserv- officerare och hemvärnsbefäl inom Armén och Kustartilleriet. Utbildningens övergripande syfte är att komplettera den obli- gatoriska militära utbildningen och att bibehålla samt utveckla målgruppernas kompetens. Förbundet bedriver också försvarsupp- lysning och har en omfattande ungdomsverksamhet. Central- förbundet för Befälsutbildning består av 28 FBU-förbund (Frivillig Befälsutbildning) och cirka 260 lokala föreningar. Under riksförbundets paraply finns också fem rikstäckande, i praktiken självständiga, förbund som här redovisas separat. Dessa är Befälsföreningen Militärtolkar, Förbundet Fältpostbefäl, Försvarets Fältartistförening, Totalförsvarets Hälsoskyddsförbund och Totalförsvarets Psykförsvarsförbund. Centralförbundet för Befälsutbildning har totalt drygt 36 000 medlemmar och antalet har varit tämligen konstant under 1990-talet. I medlemsantalet ingår medlemmarna i Befälsföreningen Militärtolkar, Försvarets

376

SOU 2001:15

Bilaga 4

Fältartistförening, Förbundet Fältpostbefäl, Totalförsvarets Hälsoskyddsförbund och Totalförsvarets Psykförsvarsförbund.

Centralförbundet för Befälsutbildning ser positivt på framtiden eftersom behovet av frivillig befälsutbildning för försvarets huvud- uppgifter bedöms öka när Försvarsmakten minskas och repeti- tionsövningar m.m. blir färre. Utbildning kommer att bli en viktigare profilfråga.

Flygfältsingenjörsföreningarnas Riksförbund

Flygfältsingenjörsföreningarnas Riksförbund har till uppgift att rekrytera och utbilda, befordringsutbilda och kompletterings- utbilda frivilliga för deras krigsbefattningar som flygfältsingenjörer eller flygfältstekniker inom Flygvapnet. Därutöver skall Flyg- fältsingenjörsföreningarnas Riksförbund bedriva försvarsupplys- ning. Organisationens medlemmar kommer alla från bygg- och anläggningsbranschen, de har alla avtal och är krigsplacerade men har i dag ingen egentlig uppgift annat än i händelse av höjd beredskap eller krig. Det behövs år 2000 omkring 750 personer med avtal. Riksförbundet har 694 medlemmar år 2000, vilket är en minskning sedan mitten av 1980-talet. Riksförbundet består av tre föreningar och en gemensam förbundsstyrelse.

Flygfältsingenjörsföreningarnas Riksförbund ser framtida upp- gifter i att kunna biträda hela totalförsvaret med sin kompetens, och även utnyttja den vid internationella militära och civila insatser. Det kan gälla t.ex. minröjning, vägbyggnad och uppbyggnad av infrastruktur.

Flygvapenfrivilligas Riksförbund

Flygvapenfrivilligas Riksförbund bildades ur äldre föreningar år 1962 och har till uppgift att bedriva utbildning (krigs-/kompetens- uppgifter, instruktörer, befordrings- och kompletteringsutbildning m.m.), medlemsvårdande aktiviteter, försvarsupplysning och ungdomsverksamhet. Utbildningen riktar sig mot medlemmar verksamma inom Flygvapnets basförband och/eller luft- och markobservationssystemet LOMOS. Flygvapenfrivilligas Riksför- bund samverkar med flera andra frivilligorganisationer beträffande utbildning. Internationellt verkar förbundet i Norden, Estland och Polen. Medlemsantalet är år 2000 cirka 11 500, varav cirka 2 400

377

Bilaga 4

SOU 2001:15

med avtal. Medlemsantalet har ökat sedan mitten av 1980-talet. Förbundet består av ett centralt kansli och elva flygvapenförbund.

Flygvapenfrivilligas Riksförbund ser positivt på framtiden efter- som förbundets specialområden, främst LOMOS och BAS 2004, förstärks i det nya försvaret, samtidigt som det finns behov av att bibehålla kompetens hos krigsplacerade och värnpliktiga samt därför att ungdomsverksamheten kontinuerligt ökar i omfattning.

Fredsbaskrarna Sverige

Fredsbaskrarna Sverige är en rikstäckande förening, ursprungligen en kamratförening som nu vill erkännas som frivillig försvars- organisation. Fredsbaskrarna Sverige utbildar kamratstödjare och bedriver kris- och kamratstödjande verksamhet för personer som har gjort FN-tjänst eller annan likvärdig utlandstjänst. Enligt ett avtal med Försvarsmakten skall Fredsbaskrarna Sverige även stödja dem som inte är medlemmar i föreningen. Det finns 24 special- utbildade kamratstödjare i föreningen. Föreningen har sedan en tid tillbaka kontakt med Regina Birkehorn, författare till boken Att komma hem från FN-tjänst, som tjänstgör vid Etiska Institutet i Uppsala. Syftet med kontakten är att redan före den planerade starten av utbildningar på förbundsnivå få in etiska regler och bestämmelser med riktlinjer för hur kamratstödsarbetet skall be- drivas. Därutöver vårdar föreningen FN-traditioner och samverkar både nationellt och internationellt med liknande organisationer. Medlemsantalet har stigit kraftigt sedan mitten av 1980-talet och uppgår nu till cirka 5 600 personer.

Fredsbaskrarna Sverige ser kris- och kamratstöd som en viktig verksamhet i framtiden. Försvarsmaktens internationella insatser skall öka i omfattning vilket ökar behovet av kris- och kamratstöd. Det är också tänkbart att Fredsbaskrarna Sverige kan erbjuda sina tjänster åt civila, t.ex. personal från Statens räddningsverk, som tjänstgjort utomlands. En annan viktig framtidsuppgift är att sprida information om FN och utlandstjänst på skolor.

378

SOU 2001:15

Bilaga 4

Frivilliga Automobilkårernas Riksförbund

Frivilliga Automobilkårernas Riksförbund har till uppgift att rekrytera och utbilda frivilliga som genom avtal tjänstgör som motorfordonsförare åt totalförsvaret vid höjd beredskap och i krig. Frivilliga Automobilkårernas Riksförbund utbildar också instruk- törer och funktionärer med avtal, bedriver försvarsupplysning och ställer frivilliga till samhällets förfogande i fredstid. Frivilliga Automobilkårernas Riksförbund består av 27 kårer. Dessa är självständiga ekonomiska enheter med redovisningsskyldighet gentemot Riksförbundet som leder verksamheten genom mål- och ramstyrning. I kårstyrelserna ingår representanter för åkerinäringen, trafiklärare, yrkesförare och ombudsmän för Svenska Åkeriförbundet och Transport. Samverkan är större med transportnäringen än med Försvarsmakten. Frivilliga Automobilkårernas Riksförbund har drygt 12 000 medlemmar, varav cirka 10 800 med avtal. Antalet medlemmar har ökat sedan mitten av 1980-talet.

Frivilliga Automobilkårernas Riksförbund ser en framtida roll i att bibehålla nuvarande verksamhet och att skapa fungerande nät- verk med både transportnäringen, andra frivilligorganisationer och kommuner. Förbundet vill också inrikta sig på fortbildning av civila yrkesförare, t.ex. om farligt gods eller körning under svåra förhållanden.

Frivilliga Flygkåren

Frivilliga Flygkåren (FFK) har till uppgift att rekrytera och utbilda medlemmar, och att genom frivilligavtal ställa dem till räddnings- tjänstens, civila försvarsmyndigheters och Försvarsmaktens för- fogande såväl i fred som i krig. I krig lyder den civila delen (CF- grupperna) av FFK under länsstyrelserna och den militära delen (MD-flyggrupperna) utgör en del av hemvärnet inom Försvars- makten. Därutöver bedriver FFK totalförsvarsupplysning och medverkar i flygsäkerhetsarbete. Cirka 50 procent av verksamheten utgörs under fredstid av uppdragsflyg där FFK regelbundet (flera gånger per vecka) sedan mer än tio år flyger på uppdrag åt myndigheter och andra aktörer. Uppdragsflyget får inte vara kommersiellt. Resterande 50 procent av verksamheten är uppdrag från huvudmyndigheten Statens räddningsverk, Överstyrelsen för civil beredskap och Försvarsmakten för utbildning, krigsplacering

379

Bilaga 4

SOU 2001:15

och övningar. FFK samverkar med ett flertal andra frivilligorganisationer samt med kommuner, länsstyrelser och andra myndigheter.

FFK har år 2000 omkring 2 200 medlemmar, varav drygt 1 000 med avtal. Medlemmarna har ökat i antal sedan mitten av 1980- talet. Kåren består av 23 flygavdelningar och en central kårstab. Organisationen äger inga egna flygplan. I stället hyrs flygplan in från, i första hand, de flygklubbar där medlemmarna bedriver annan ideell flygverksamhet. FFK ser positivt på framtiden eftersom det finns ett ökande behov av flygresurser inom ett flertal områden, bl.a. flygräddning, skogs- och havsövervakning, flygfotografering m.m. för räddningstjänst och andra myndigheter. FFK är ett etablerat och växande komplement i många olika samhällsfunktioner.

Frivilliga Motorcykelkårernas Riksförbund

Frivilliga Motorcykelkårernas Riksförbund bildades år 1929 och har till huvuduppgift att rekrytera, utbilda och komplette- ringsutbilda motorcykelordonnanser för krigsplacering i totalför- svaret (främst hemvärnet med avtal om tjänstgöring) samt att bedriva försvarsupplysning. Organisationen skall också kunna ställa sina medlemmar till samhällets förfogande i fredstid och under höjd beredskap. Uppdragen åt det militära och civila försvaret kommer från Försvarsmakten respektive Överstyrelsen för civil beredskap. Frivilliga Motorcykelkårernas Riksförbund arbetar också med trafiksäkerhetsfrågor, bedriver tävlings- verksamhet och har ungdomsverksamhet. Organisationens struktur kommer troligen att förändras från år 2002 genom att den centrala styrelsen och de 30 lokala kårerna kompletteras med åtta regionala förbund. År 2000 har Frivilliga Motorcykelkårernas Riksförbund 5 099 medlemmar, varav cirka 1 000 med avtal. Det totala avtalsbehovet är omkring 1 700. Efter några år med minskande antal medlemmar ökar nu antalet igen, både totalt och antalet frivilligavtal.

Frivilliga Motorcykelkårernas Riksförbund ser framtida upp- gifter i att utbilda egna instruktörer med förordnande vid För- svarets Motorskola för att stödja Försvarsmakten, att utöka del- tagandet i militära och civila internationella insatser samt att

380

SOU 2001:15

Bilaga 4

utveckla samverkan med andra frivilligorganisationer och kommu- ner.

Frivilliga radioorganisationen

Frivilliga radioorganisationen bildades år 1946 och har bl.a. till uppgift att bedriva försvarsupplysning, rekrytera och utbilda frivilliga för avtalstecknande och krigsplacering, ställa personal och sambandsmateriel till samhällets förfogande och bedriva ungdoms- verksamhet. Frivilliga radioorganisationen genomför uppdrags- utbildning åt Försvarsmakten (Armén, Flygvapnet och Marinen, sambandspersonal och -befäl i hemvärnet) samt åt Överstyrelsen för civil beredskap och Socialstyrelsen (personal för samband inom länsstyrelser och landsting). Organisationen verkar också i Lettland och Litauen. Frivilliga radioorganisationen är organiserat i 27 regionala förbund och cirka 120 lokala föreningar. År 2000 har organisationen omkring 7 700 medlemmar, varav cirka 2 900 med avtal. Antalet medlemmar har varit i princip oförändrat under lång tid.

Frivilliga radioorganisationen ser framtida uppgifter i att upp- rätthålla kunskaper i telegrafi inom Försvarsmakten, att repeti- tionsutbilda personal för Försvarsmaktens ledningssystem och att vid behov förstärka ledningssystem inom kommuner, länsstyrelser och landsting, att vara en ledande frivilligorganisation även inom IT-området och att tillsammans med myndigheter arbeta för ett mindre sårbart samhälle.

Frivilliga Skytterörelsen

Frivilliga Skytterörelsen bildades år 1860 och har till uppgift att bedriva skytte med gevär, korthållsgevär, luftgevär, kulsprutepistol och automatkarbin. Skytteinstruktörer utbildas för en återtag- ningssituation åt Försvarsmakten. Frivilliga Skytterörelsen består av ett centralförbund, 27 länsförbund och drygt 1 300 lokala skytteföreningar. Medlemsantalet är år 2000 cirka 90 000. Huvud- delen av verksamheten genomförs i förbunden och föreningarna på 300-meters- och 200-metersbanor (cirka 1 200 st.), på korthålls- banor (cirka 500 st.) och i skjuthallar (cirka 3 000 st.). Flertalet av dessa ägs av Frivilliga Skytterörelsen. Därutöver genomförs många fältskjutningar. Frivilliga Skytterörelsen erhåller statligt stöd från

381

Bilaga 4

SOU 2001:15

Försvarsmakten för underhåll m.m. av skjutbanorna. Stödet delas med Svenska Pistolskytteförbundet och Svenska Sportskytte- förbundet.

Frivilliga Skytterörelsen samverkar nationellt med Försvars- makten, kommuner, m.fl. i första hand om miljöfrågor (buller och bly) och utbildningsfrågor samt med andra frivilligorganisationer, främst de andra skytteorganisationerna och hemvärnet. Frivilliga skytterörelsen administrerar också besiktningen av skjutbanor genom Statens skytteombud, med ett ombud i varje förbund. Internationellt samarbetar Frivilliga skytterörelsen främst med Norge, Danmark och Finland samt Polen och de baltiska länderna (de sistnämnda med statliga Baltikummedel kanaliserade genom Försvarsmakten). Frivilliga Skytterörelsen ser som sin framtida roll att kombinera folkrörelsen, folksporten och folkförsvarstanken och att utbilda människor i vapenhantering för att därigenom aktivt medverka till totalförsvarets folkförankring.

Förbundet Fältpostbefäl

Förbundet Fältpostbefäl bildades i sin nuvarande form år 1960 och det är ett rikstäckande förbund under Centralförbundet för befälsutbildning. Huvuduppgiften är att bedriva försvarsupplysning samt att rekrytera och utbilda frivillig fältpostpersonal ingående i Försvarsmakten. Förbundet har drygt 700 medlemmar och antalet har minskat de senaste åren. Det krävs enligt förbundets stadgar anställning i Posten för att bli medlem. Fältpostverksamheten bygger på den kompetens medlemmarna har i sina ordinarie arbeten, oftast som postkassörer. Årligen anordnas både centrala och regionala kurser. Fältpostfunktionen omfattar hantering av försändelser och kassaservice. Förbundet Fältpostbefäl medverkar också i internationella insatser, vilket ger värdefulla övningstillfällen.

Förbundet Fältpostbefäl står inför förändringar bl.a. eftersom Post- och telestyrelsen har avsagt sig ansvaret för fältposten och överfört det till Försvarsmakten. Förbundet ser nya möjligheter att samverka mer med andra frivilligorganisationer och att stödja civila myndigheter och organisationer vid internationella insatser där Försvarsmakten upprättar ett fältpostkontor.

382

SOU 2001:15

Bilaga 4

Förbundet för Sveriges folkförsvar

Förbundet för Sveriges folkförsvar bildades under hösten 1999. Förbundets huvudsakliga uppgifter är att slå vakt om försvarets folkliga förankring, verka för en utvidgad värnplikt och arbeta för den allmänna värnpliktens bevarande samt att väcka opinion för en förstärkning av försvarets lokala organisation. I arbetet för att bibehålla försvarets folkliga förankring lägger Förbundet för Sve- riges folkförsvar särskild vikt vid den stora folkrörelse som frivilligförsvaret utgör. Förbundet för Sveriges folkförsvar arbetar genom utskick av medlemstidskrift, deltagande i försvarsdebatten, uppvaktningar av beslutsfattare i försvarsfrågor, tidningsartiklar och övrig påverkan genom central och lokal organisation. För närvarande befinner sig Förbundet i ett organisationsskede. Under våren 2001 kommer en lokal organisation av verksamheten ute i landet att påbörjas och medlemmar att rekryteras. Målet är att i slutet av år 2001 ha cirka 500 medlemmar.

Förbundet Sveriges Reservofficerare, SVEROF

Kustartilleriets reservofficersförbund och Svenska Arméns och Flygvapnets reservofficersförbund gick samman under hösten 2000 och bildade den nya organisationen Förbundet Sveriges Reserv- officerare, SVEROF. Svenska Flottans Reservofficersförbund ingår inte i SVEROF. Den nya organisationen har år 2000 cirka 5 200 medlemmar, med drygt 700 från Kustartilleriets reservofficersförbund och omkring 4 500 från Svenska Arméns och Flygvapnets Officersförbund. SVEROF är organiserat i sektioner med en amfibiekårsektion, en armésektion och en flygvapensektion. Därtill kommer den fackliga verksamheten som bedrivs inom ramen för det SACO-anslutna Sveriges Reservofficersförbund (SROF). SROF ger också ut tidningen Reservofficeren som distribueras fyra gånger per år i cirka 7 500 exemplar.

SVEROF:s huvudsakliga uppgifter är att bevaka reservoffice- rarnas intressen, erbjuda olika utbildningar och kurser, upprätthålla och utveckla internationella kontakter, bedriva försvarsupplysning och idrotts- och tävlingsverksamhet. Förbundet ser, när försvaret minskas och repetitionsövningarna blir färre, en viktig framtida uppgift i att säkerställa tillgången på kompetent personal åt Försvarsmakten samt att utveckla och bibehålla reservofficerarnas

383

Bilaga 4

SOU 2001:15

och andra officerares kompetens som anställda. SVEROF arbetar också internationellt i paraplyorganisationen Conféderation Interalliée des Officiers de Reserve (CIOR) genom SWEROF, som i detta sammanhang är ett svenskt paralyorgan för både SVEROF och Svenska Flottans reservofficersförbund.

Förbundet Sveriges Ungdomsbrandkårer

Förbundet Sveriges Ungdomsbrandkårer bildades år 1990 men fri- villiga ungdomsbrandkårer har funnits på flera platser i södra Sverige sedan slutet av 1950-talet. Förbundet vänder sig till ung- domar mellan 12 och 18 år. Huvudmålet är att göra ungdomar riskmedvetna samtidigt som de får lära sig brandsläckning, förebyggande säkerhetsarbete, första hjälpen-sjukvård och mycket annat. Utbildningarna följer en utbildningspärm som förbundet har tagit fram tillsammans med Räddningsverket. Förbundets kårer och deras medlemmar fungerar som ambassadörer för räddnings- tjänst och människors säkerhet i samhället. Dessutom bedriver förbundet en intensiv internationell verksamhet med bl.a. läger och tävlingar där ett tiotal nationer deltar. För närvarande finns ung- domsbrandkårer i 48 kommuner, främst i södra Sverige. Totalt har förbundet cirka 2 000 medlemmar år 2000. Antalet medlemmar har ökat kraftigt sedan förbundet bildades, liksom kårerna som har ökat från tio till 48. Målet är en ungdomsbrandkår i varje kommun.

Förbundet Sveriges Ungdomsbrandkårer vill erkännas som fri- villig försvarsorganisation och ser framtida uppgifter i att bedriva upplysning om skydd och säkerhet i samhället, att fortsätta vara ett komplement till kommunal räddningstjänst, att utbilda ungdomar och rekrytera dem till räddningstjänster och att i större utsträck- ning än i dag fånga upp och utnyttja de räddningsmän och flyg- platsbrandmän som har utbildats tidigare.

Föreningen Sveriges Sjöfart & Sjöförsvar (FSSS) – The Maritime

League

Föreningen Sveriges Sjöfart och Sjöförsvar (FSSS) är en ideell, politiskt och fackligt obunden organisation med omkring 1 700 medlemmar som arbetar för att skapa insikt, kunskap och förståelse för alla verksamhetsfält i det maritima området, från sjöförsvar till sjöfart. FSSS är en del av det maritima nätverket, där

384

SOU 2001:15

Bilaga 4

huvudintressenterna är: Sveriges Fartygsbefälsförening, Sjöbefälsförbundet, SEKO/Sjöfolk, Sjöfartsverket, Svenska Transportarbetarförbundet, Sveriges Redareförening, Sveriges Fiskares Riksförbund, Sjöassuradörernas Förening, Sjöfartsforum, Kustbevakningen, Marinen, Stiftelsen Sveriges Sjömanshus. Dessa organisationer är på olika sätt engagerade i och stödjer FSSS. FSSS ändamål är att ”samla i Sverige maritimt engagerade och intresserade personer och organisationer samt att verka för ett ökat samarbete mellan dem allt för att främja Sveriges maritima intressen”.

FSSS har en centralstyrelse för policyutveckling och gemen- samma frågor samt lokalavdelningar i Göteborg, Helsingborg, Malmö, Ystad, Karlskrona, Kalmar, Visby och Stockholm. De arrangerar möten, studiebesök etc. En aktiv ungdomsverksamhet bedrivs på Vitsgarn i Hårsfjärden och vid Bovik på Björkö i Göteborgs skärgård av Ungdomsförbundet Sveriges Flotta, som sedan 1964 bedriver sin verksamhet fristående med eget eko- nomiskt och juridiskt ansvar. Verksamheten omfattar seglarläger, konfirmations- och seglarläger samt småläger och kursverksamhet under höst, vinter och vår. FSSS har ansatt en målbild som innebär en tydlig ungdomsprofil. FSSS ger ut tidningen Sjöfart och Sjö- försvar – Under svensk flagg med sex nummer per år. Tidningens syfte är att hålla medlemmarna och andra intresserade à jour med vad som händer över hela den maritima bredden samt kunna utgöra forum för debatter och synpunkter inom hela det maritima området.

Försvarets Fältartistförening

Försvarets Fältartistförening bildades år 1956 och är ett riks- täckande förbund under Centralförbundet för befälsutbildning. Huvuduppgifterna är att rekrytera och utbilda fältartister samt att organisera dessa i grupper för krigsplacering i Försvarsmakten, att planera för regelbundna fältartistuppdrag utomlands (2 5 st/år) genom att gentemot Swedint ha en framförhållning beträffande ledare för grupperna samt att ansvara för gruppsammansättningen. Dessutom bedriver Försvarets Fältartistförening försvarsupplys- ning och genomför flera fältartistuppdrag i Sverige i form av underhållning eller som PR åt försvaret. Försvarets Fältartistförening håller årligen två centrala kurser med totalt 35

385

Bilaga 4

SOU 2001:15

40 elever. Kurserna genomförs i Centralförbundet för Befälsutbildnings regi på Falsterbo kursgård i Höllviken. Kurserna har en militär del av AMU-karaktär där även krishantering ingår, och en fältartistdel där olika typer av stora och små rent akustiska shower genomförs. Försvarets Fältartistförening har i dag cirka 480 medlemmar bestående av professionella musiker, sångare, skådespelare, dansare, ståuppare från hela Sverige. Ungefär hälften har krigsfrivilligavtal och är krigsplacerade.

Försvarets Fältartistförening ser positivt på framtiden. Före- ningen har inga problem att rekrytera nya medlemmar. Under- hållning är alltid viktig, inte minst i tider av kris, och föreningens medlemmar gör viktiga insatser hemma och utomlands och mark- nadsför Sverige och totalförsvaret på ett positivt sätt.

Försvarets Personaltjänstförbund

Försvarets Personaltjänstförbund bildades år 1955 och har till huvuduppgift att bedriva försvarsupplysning samt att rekrytera och utbilda personal som handhar frågor om personaltjänstverksamhet inom Försvarsmakten. Det krävs utbildning inom personalfrågor, själavård eller sociala frågor för att bli medlem och Försvarets Personaltjänstförbund. Förbundet är därför ett fackkompetens- förbund. År 2000 har förbundet 467 medlemmar i de fyra före- ningarna. Det är en kraftig minskning sedan mitten av 1980-talet, bl.a. beroende på att Försvarets Fältartistförening och Totalför- svarets Psykförsvarsförbund tidigare ingick i Försvarets Personal- tjänstförbund. Förbundet satsar på krishantering och hemkomst- verksamhet för utlandssoldater, och man har härigenom viss samverkan med SWEDINT. Årligen anordnas kurser på Central- förbundet för Befälsutbildnings kursgård i Tylöbäck.

Försvarets Personaltjänstförbund ser möjligheter i att krishante- ring, hemkomstverksamhet och socialt stöd kan användas inom flera områden, både i Sverige och i andra länder, och att behovet av kompetens på området kommer att öka.

386

SOU 2001:15

Bilaga 4

Försvarsfrämjandet

År 1939 bildades 1939 års försvarsförbund, som redan år 1940 bytte namn till Försvarsfrämjandet. Under 1940-, 50- och 60-talen hade organisationen som mest över 40 000 medlemmar. Försvars- intresset har avtagit markant genom åren och Försvarsfrämjandets medlemmar har minskat i antal varje år, ner till cirka 400 år 1999. Genom förnyelse av styrelsen och en målmedveten inriktning mot kortsiktiga mål, har trenden vänt och år 2000 har Försvars- främjandet drygt 450 medlemmar. Medlemsstocken har dessutom föryngrats samtidigt som flera föreningar har anslutit sig som medlemmar. Försvarsfrämjandet ger ut tidskriften Fritt Militärt Forum fyra gånger om året. Tidskriften är ett öppet debattforum där kritiska artiklar blandas med information om teknisk utveck- ling. Främjandet anordnar även två offentliga möten per år, med inbjudna talare och efterföljande debatt.

Hemvärnet

Hemvärnet är inte en frivillig försvarsorganisation enligt fri- villigförordningen (1994:524) utan en del av Försvarsmaktens krigsorganisation. Hemvärnet består av allmänna hemvärnet och driftvärn. Driftvärnet är myndigheters och organisationers eget skydd vid höjd beredskap. Sedan början av 1990-talet har drift- värnet minskat kraftigt i omfattning. Allmänna hemvärnet har till uppgift att bevaka och skydda totalförsvarets viktigaste infra- struktur (kraftförsörjning, ledningssystem, kommunikationer och andra krigsviktiga anläggningar) främst mot sabotage, bevaka och skydda viktiga anläggningar vid flygets och marinens baser mot sabotage, bevaka och skydda prioriterade ammunitions- och mobiliseringsförråd mot sabotage, starta upp vissa anläggningar och vid behov även kunna betjäna dessa, bevaka och skydda infallsportar mot sabotage och vid behov kunna utföra fördröjande fältarbeten i anknytning till dessa samt att medverka i ytöver- vakningen. Det finns också hemvärn med marina uppgifter.

Hemvärnet har år 2000 cirka 72 000 medlemmar, varav omkring 4 000 i hemvärn med marina uppgifter. Medlemsantalet sjunker stadigt. Målet är att vara 90 000 medlemmar år 2004 och 125 000

387

Bilaga 4

SOU 2001:15

inom ett år i ett tillväxtskede. Medlemmar från åtta1 andra fri- villigorganisationer har sin personal krigsplacerad i olika funktioner i hemvärnet. Hemvärnet är inom varje kommun organiserat i hemvärnsområden som leds av en hemvärnschef. Hemvärnsområdena är organiserade i hemvärnskretsar som leds av en kretshemvärnschef. Varje krets omfattar mellan fyra och åtta hemvärnsområden och hemvärnskretsens område är anpassat till försvarsområdesgruppernas ansvarsområden. Ett hemvärns- områdes personalstyrka, bestående av ordinarie hemvärnsmän och avtalspersonal, bör vara minst 75 och högst 200 personer.

Hemvärnet ser framtida uppgifter i att utveckla samverkan mellan frivilligorganisationer, inrikta sin verksamhet mer mot civila uppgifter, att kunna vara en resurs för kommuner vid svåra påfrestningar i fredstid och att utveckla lokala nätverk på kom- munal nivå.

Hemvärnsbefälets riksförbund

Hemvärnsbefälets riksförbund förvandlades från intresseorganisa- tion till frivillig försvarsorganisation år 1994. Förbundets huvud- sakliga verksamhet och uppgift är att stödja hemvärnet genom kompetenshöjande utbildning (ledarskap, taktik), rekrytera befäl och hemvärnsmän genom utbildning samt bedriva försvarsupp- lysning. Tyngdpunkten ligger på ledarskapsutbildning och rekry- tering. Hemvärnsbefälets riksförbund omfattar ett centralt kansli och 23 regionala sektioner. År 2000 har förbundet drygt 9 000 medlemmar vilket är en kraftig ökning sedan 1994. Hemvärns- befälets riksförbund samverkar med flera andra frivilligorganisa- tioner som bedriver utbildning, och har verksamhet i de baltiska länderna samt Polen.

Hemvärnsbefälets riksförbunds framtida roll är av naturliga skäl knuten till utvecklingen av hemvärnet och förbundet har stor insikt i hemvärnets behov av utbildning och rekrytering. Utbildning av reservofficerare för tjänstgöring i hemvärnet, utbild- ning av ungdomar (som inte sker i dag) och förbandsinstruktörer är också viktiga framtidsområden.

1 Enligt beslut av Försvarsmaktens grundorganisationsledning den 5 september 2000 (dnr 16 137:71705) tillkommer Sjövärnskårernas Riksförbund som en åttonde avtalsorga- nisation f rån och med den 1 januari 2001. Sjövärnskårernas Riksförbund kan därmed teckna avtal med marinens krigsorganisation och hemvärn med marina uppgifter.

388

SOU 2001:15

Bilaga 4

Riksförbundet Sveriges lottakårer

Riksförbundet Sveriges lottakårer bildades år 1924 och har till upp- gift att ge totalförsvarsinformation samt att rekrytera och utbilda kvinnor för totalförsvaret. Tyngdpunkten ligger på avtals-, funk- tionärs- och medlemsutbildning. Organisationen utbildar avtalspersonal för Armén med hemvärnet, Marinen och Flygvapnet i uppgifter inom tolv kompetensområden/tjänstegrenar, bl.a. sjukvård, förplägnad, personalvård, underrättelsetjänst, stabs- och sambandstjänst, LOMOS och bevakningstjänst. Organisationen har en omfattande ungdomsverksamhet i den separata organisationen Sveriges unglottor. Lottorna omfattar 24 regionala lottaförbund och 432 lokala lottakårer. År 2000 har organisationen drygt 26 000 medlemmar, varav drygt 9 000 med avtal. Avtalsbehovet år 2000 är drygt 11 300. Medlemsantalet har minskat sedan mitten av 1980-talet. Riksförbundet Sveriges lottakårer samverkar med flera andra frivilligorganisationer och arbetar internationellt med övriga nordiska länder, i Estland, Lettland och Litauen. Under år 2000 har samarbete påbörjats med Polen och Ryssland.

Lottorna ser som sin framtida uppgift i att fånga upp engagerade kvinnor med intresse för försvars- och säkerhetspolitik, att vidga inriktningen mot kvinnligt ledarskap, insatser i det fredstida sam- hället, internationella uppdrag samt totalförsvarsinformation, bl.a. i skolor. Organisationen avser också att utveckla all utbildning mot internationell verksamhet, öka utbildningen av totalförsvarsinfor- matörer och instruktörer samt att utöka samverkan med både andra frivilliga försvarsorganisationer (bl.a. om administration och utbildning) betydligt och internationellt.

Riksförbundet Sveriges Militärkulturhistoriska föreningar

Riksförbundet Sveriges Militärkulturhistoriska föreningar bildades år 1999. Det är en intresseorganisation för frivilliga uppvisnings- grupper som övar och uppträder i olika offentliga sammanhang. Förbundet vill erkännas som frivillig försvarsorganisation. Förbun- dets uppgifter är att verka för att levandehålla militärkulturhistoria, verka för samarbete mellan militärkulturhistoriska föreningar och att vara ett informations- och samverkansorgan för medlemmarna i gemensamma frågor i förhållande till Försvarsmakten, myndig- heter och andra organisationer. Förbundet bedriver försvars-

389

Bilaga 4

SOU 2001:15

upplysning, bl.a. genom uppvisningar, och föreningarna anordnar olika utbildningar i exempelvis excersis eller fältövningar.

I Riksförbundet Sveriges Militärkulturhistoriska föreningar ingår 34 föreningar varav åtta musikkårer spridda över hela landet, men med huvudsaklig anknytning till orter där regementen finns eller har funnits. Förbundets föreningar återfinns över hela landet och representerar olika epoker: två från 1500- och 1600-talen, fem från karolinertiden, två från gustavianska tiden, 13 från 1800-talet, två från beredskapstiden, två 1900-tals motorhistoriska och åtta musikkårer från m/ä-tiden. Totalt har förbundet 2 400 betalande medlemmar och tillgång till 190 hästar.

Riksförbundet Sveriges Militärkulturhistoriska föreningar ser framtida uppgifter i att vidmakthålla och stärka Sverigebilden och bidra till försvarets folkförankring genom lokala och nationella uppvisningar, tillhandahålla enheter med specialkompetens till statsceremonielet och att representera Sverige internationellt i t.ex. PR-aktiviteter, minnesceremonier, parader eller tattooer.

Sjöräddningssällskapet

Svenska sällskapet för Räddning af Skeppsbrutne började sin verk- samhet som ideell och frivillig organisation år 1907. Sjörädd- ningssällskapet, som tilltalsnamnet är i dag, är fortfarande en ideell och frivillig förening med sjöräddning som huvuduppgift. Säll- skapet har i dag omkring 25 000 medlemmar och 45 sjöräddnings- stationer runt Sveriges kust. Dessa stationer bemannas av omkring 600 frivilliga sjöräddare och åtta fast anställda som förfogar över ett 80-tal båtar, från tunga räddningskryssare till snabba rädd- ningsbåtar. Under år 1999 utförde sällskapet totalt drygt 1 600 uppdrag. Målet är att sjöräddarna skall kunna lämna stationen inom 15 minuter, dygnet runt, året runt, på larm, som oftast kommer från 112 eller sjöräddningen i Göteborg.

Sjöräddningssällskapet begär inga statliga eller kommunala bidrag, utan verksamheten bygger helt på medlemskap, försäljning av medlemsartiklar, donationer, testamenten och sponsorsintäkter. Sällskapet får dock ett visst kommunalt stöd från vissa kustkom- muner. Sedan januari 1995 har sällskapet fått in drygt 230 miljoner kronor i donerade medel. Till Sjöräddningssällskapet hör sällskapet Livbojen, vars cirka 8 000 medlemmar i 25 föreningar främjar Sjöräddningssällskapets verksamhet och samlar in pengar. Sjörädd-

390

SOU 2001:15

Bilaga 4

ningssällskapet var 1924 en av initiativtagarna till bildandet av International Lifeboat Federation (ILF), som i dag omfattar 57 medlemmar från drygt 40 länder. Sjöräddningssällskapet erbjuder också tjänsten Trossen Sjöassistans för båtägare. Sedan år 1998 driver sällskapet, tillsammans med Fiskets Utbildnings- centrum (FUC), Sjösäkerhetsskolan på Öckerö. På skolan finns bl.a. utbildningar i sjösäkerhet för yrkesfiskare och Fast-Rescue- Boat-kurser för besättningsmän.

Sjövärnskårernas Riksförbund

Sjövärnskårernas Riksförbund har till uppgift att medverka i fri- villigutbildning inom Marinens krigsorganisation, att leda sådan utbildning och verksamhet som Försvarsmakten inte anordnar, att medverka i rekrytering till och utbildning av hemvärn med marina uppgifter, att bedriva försvarsupplysning samt maritim ungdoms- verksamhet. Utbildningsverksamheten omfattar både ungdoms- utbildning och vuxenutbildning. Förbundet samverkar främst med hemvärn med marina uppgifter. Sjövärnskårernas Riksförbund är organiserat i 17 sjövärnskårer längs kusten och ett centralt förbund med kansli. Organisationen har år 2000 cirka 4 600 medlemmar, antalet har sjunkit något under 1990-talet. Från och med den 1 januari 2001 är Sjövärnskårernas Riksförbund en avtals- organisation. Därmed kan Sjövärnskårernas Riksförbund teckna avtal med marinens krigsorganisation och hemvärn med marina uppgifter. Avtalsbehovet uppges vara 950 personer. Sjövärns- kårernas Riksförbund ser framtida uppgifter att utbilda ungdomar ur utbildningsreserven som underlag för rekrytering till officerare/reservofficerare, att samverka med civila maritima myndigheter som Kustbevakningen och Sjöfartsverket och att vara en resurs för hela samhället vid behov.

Svenska Blå Stjärnan

Svenska Blå Stjärnan bildades år 1917 och har till uppgift att rekrytera och utbilda frivilliga i djurskötsel och djursjukvård för tjänst inom totalförsvaret, verka för god djurskötsel och djur- sjukvård, informera om totalförsvaret och att genom ungdoms- verksamhet stimulera medlemmar till fortsatt engagemang. Tyngd- punkten ligger på djurvård och djursjukvård syftande till livs-

391

Bilaga 4

SOU 2001:15

medelssäkerhet vid kris och krig. Sedan år 1987 är Svenska Blå Stjärnan öppen även för män. Organisationen består av en central- styrelse, 24 regionala förbund och 25 lokala kårer inom några av de stora förbunden. År 2000 har organisationen drygt 5 000 med- lemmar, varav cirka 3 000 med avtal. Antalet medlemmar har varit oförändrat under lång tid. Länsvisa djurskötargrupper med olika kompetenser har upprättats som resurs för samhället.

Svenska Blå Stjärnan samverkar både med andra frivilliga för- svarsorganisationer och ideella organisationer i samhället. Inter- nationellt samarbetar organisationen främst med Estland och Ryssland. Svenska Blå Stjärnan ser en framtida uppgift i att bidra till folkförankringen av totalförsvaret och att vara en kompetent resurs i det sårbara samhället.

Svenska Brandförsvarsföreningen

Svenska Brandförsvarsföreningen är en ideell förening som bildades år 1919 Föreningens huvuduppgift är att utan vinstintresse arbeta för ett bättre brandskydd, att öka kunskapen om bränder och brandrisker samt att minska konsekvenserna av bränder. Detta sker genom påverkan av enskilda människor, företag, regelsystem (lagstiftning, försäkringsvillkor, normer, rekommendationer) och tillverkare, konsulter samt entreprenörer. Som medel för detta används bl.a. utbildningar och utbildningspaket, kampanjer och projekt, information, handböcker, statistik, forskning och genom olika nätverk. Svenska Brandförsvarsföreningen har ett eget förlag, en egen tidning och producerar egna nyhetsbrev till företag.

Föreningen har också kanslierna för Svenska Brandförsvars- föreningens Elektriska Nämnd (försäkringsbolagens centrala organ i elsäkerhetsfrågor), Sjöfartens Brandskyddskommitté, Lantbrukets Brandskyddskommitté och BRANDFORSK. Föreningen anordnar årligen utbildningar i skolor och förskolor för ett stort antal barn och ungdomar (bl.a. Bamses brandskola). Internationellt samverkar Svenska Brandförsvarsföreningen med motsvarande organisationer, främst inom ramen för CFPA(Confederation of Fire Protection Associations). Svenska Brandförsvarsföreningen samverkar således med ett stort antal aktörer och når ut i landet genom 23 regionala, självständiga brandförsvarsföreningar och nära kontakter med de kommunala räddningstjänsterna som alla är medlemmar i Svenska

392

SOU 2001:15

Bilaga 4

Brandförsvarsföreningen. Föreningen har cirka 1 500 organisa- tioner, t.ex. försäkringsbolag, kommuner och företag, som med- lemmar men det finns även ett 60-tal enskilda medlemmar.

Svenska Brandförsvarsföreningen ser samverkansmöjligheter och samverkansvinster med att vara en frivillig totalförsvars- organisation samtidigt som det skulle öka trovärdigheten för Svenska Brandförsvarsföreningen att tillhöra den kretsen.

Svenska Brukshundklubben

Svenska Brukshundklubben bildades år 1918 och har till uppgift att utbilda hundar för totalförsvaret, anordna tävlingar och utställningar, sprida kunskap om hundvård och fostran samt att anordna kurser för hundar av alla raser. Svenska Brukshundklubben består av ett centralt kansli, 18 distrikt och drygt 280 lokala klubbar. Därutöver ingår 14 rikstäckande rasklubbar som ansvarar för 22 olika raser. År 2000 var medlemsantalet cirka 60 000, vilket är en stor ökning sedan mitten av 1980-talet. Drygt 1 800 medlemmar har avtal. Det totala avtalsbehovet år 2000 uppges vara drygt 4 900 personer. Varje år går cirka 23 000 personer kurser hos Svenska Brukshundklubben. Den frivilliga försvarsverksamheten omfattar utbildning av bevaknings-, räddnings- och minhundar, avtalsutbildning och instruktörsutbildning för Flygvapnets, Marinens och Arméns (hemvärnets) krigsorganisation. Svenska Brukshundklubben arbetar också internationellt med instruktörsutbildningar i Estland, Lettland, Litauen, Polen och Ryssland. Svenska Brukshundklubben har också en omfattande samverkan med andra frivilliga försvarsorganisationer.

Svenska Brukshundklubben har en välkänd verksamhet utöver den frivilliga försvarsverksamheten som kommer att fortgå. Planer finns på att utbilda olika sorters servicehundar som fyller funk- tioner i fredstid, t.ex. åt myndigheter eller kommuner, och behovet av specialutbildade hundar inom totalförsvaret kommer att finnas kvar.

393

Bilaga 4

SOU 2001:15

Svenska Fallskärmsförbundet

Svenska Fallskärmsförbundet bildades år 1955 och har till uppgift att främja, leda och administrera fallskärmshoppning i Sverige samt i samarbete med Svenska Flygsportförbundet företräda svensk fallskärmshoppning i utlandet. Förbundet bedriver också nationell och internationell tävlingsverksamhet. Utbildning genomförs på lokal, regional och central nivå. Svenska Fallskärmsförbundet har uppdrag från Försvarsmakten att upprätthålla och utveckla hopp- kunskaperna hos krigsplacerade fallskärmsjägare och annan nyckel- personal, att utbilda instruktörer i fallskärmshoppning, att rekry- tera frivilliga till detta samt att bedriva försvarsupplysning. Förbundet hade år 1999 omkring 2 800 medlemmar varav cirka 100 krigsplacerade fallskärmsjägare. Avtalsbehovet år 2000 uppges vara 15 personer. Antalet medlemmar har varierat något sedan mitten av 1980-talet. Förbundet består av 22 lokala fallskärmsklubbar och ett centralt kansli.

Svenska Fallskärmsförbundet ser framtida uppgifter i att kunna tillhandahålla klubbarnas cirka 30 flygplan med piloter som en samhällsresurs, bl.a. för flygfotografering, landsättning av personer eller hundar och flygspaning. Uppdraget med fallskärmsjägarna skulle också kunna utvidgas om förbundet får utökade resurser.

Svenska Flottans Reservofficersförbund

Svenska Flottans Reservofficersförbund bildades 1935 och har till uppgift att tillvarata medlemmarnas kårintressen, att verka för ett gott samarbete mellan örlogs- och handelsflottorna samt att be- driva utbildning för medlemmarna. Förbundet är organiserat i tre kretsar (Stockholm, Malmö och Göteborg) med flest antal medlemmar i Stockholm. År 2000 har förbundet cirka 1 000 medlemmar vilket är en kraftig ökning sedan början av 1990-talet. Svenska Flottans Reservofficersförbund anordnar många utbild- ningar, bl.a. i förbandsledning, samband, stridsledning, navigation, skyddsvakt folk- och havsrätt och räddningstjänst. Förbundet samverkar internationellt med Estland, bl.a. om utbildning. Nationellt har förbundet mycket nära samverkan med Försvars- makten, örlogsskolorna, KA1 (stöd till tävlingar) och krigsför- banden inom flottan.

Svenska Flottans Reservofficersförbund avser att fortsätta med att bedriva kvalitativ utbildning för reservofficerare i flottan efter-

394

SOU 2001:15

Bilaga 4

som dessa också är en viktig resurs som anställd personal. Det finns också förutsättningar för ökad samverkan med andra frivilliga försvarsorganisationer inom utbildningsområdet.

Svenska Livräddningssällskapet

Svenska Livräddningssällskapet bildades år 1898 och är i dag en utbildningsorganisation för vattensäkerhet. Arbetet med att ge alla en grundläggande simkunskap, och därmed ökad trygghet och livskvalitet, är basen i verksamheten. Svenska Livräddningssäll- skapet utbildar årligen ett stort antal simlärare, livräddare och badbevakare, och organisationen har ett mycket nära samarbete med simhallar och skolor för att genom undervisning och infor- mation stärka det personliga säkerhetsmedvetandet. De centrala projekten Barnens Livräddningsskola och Ett tryggt bad är två exempel. Svenska Livräddningssällskapet är, tillsammans med bland annat kommunala räddningstjänster och Sjöräddnings- sällskapet, en länk i den kommunala räddningskedjan genom livräddningsstationerna på flera svenska stränder. Organisationen bedriver också tävlingsverksamhet inom livräddning. Svenska Livräddningssällskapet omfattar en riksstyrelse, 24 länsförbund och ett 30-tal lokala föreningar. År 2000 har Svenska Livräddningssällskapet 6 500 7 000 medlemmar.

Svenska Livräddningssällskapet ser framtida uppgifter i att fort- sätta bedriva utbildning inom vattensäkerhet, att försöka forma barns och ungdomars attityder och att fungera som en resurs i den kommunala räddningskedjan. Andra uppgifter skulle kunna vara att utnyttjas som utbildningsresurs av bl.a. Försvarsmakten och Kustbevakningen och att, vid verksamheten i simhallar och skolor, sprida information om samhällets säkerhets- och skyddssystem i stort.

Svenska Pistolskytteförbundet

Svenska Pistolskytteförbundet bildades 1936 och är riksorganisa- tion för landets pistolskytteföreningar. Svenska Pistolskytteför- bundet har till uppgift att främja och utveckla skyttet med pistol och revolver samt att verka för ökad skjutskicklighet och ansvars- full hantering av vapen. Förbundet är en idrottsorganisation där medlemmarna tränar och tävlar målskjutning på bana eller vid

395

Bilaga 4

SOU 2001:15

fältskjutningar. Kopplingarna till totalförsvaret finns av tradition men är i dag mindre framträdande. Svenska Pistolskytteförbundet har cirka 45 000 medlemmar varav cirka 20 000 aktivt tävlande. Medlemsantalet har minskat generellt. Förbundet består av 26 kretsar, cirka 600 lokala skytteföreningar samt riksförbundet.

Svenska Pistolskytteförbundet samarbetar nationellt med de andra skytteorganisationerna och internationellt med Danmark, Norge, Finland, Estland, Lettland och Litauen (bl.a. träningsläger i de nordiska länderna och utbildning i skytte och föreningskunskap för de baltiska länderna). Svenska Pistolskytteförbundet ser en framtida roll som en bred nationell idrottsorganisation och frivillig försvarsorganisation med medlemmar som också kan göra insatser i samhället åt kommuner, t.ex. vid eftersök av försvunna personer.

Svenska Röda Korset

Svenska Röda Korset är en av Internationella rödakorskommittén erkänd nationell förening som medverkar i humanitärt arbete i fred och krig. Svenska Röda Korset medverkar i totalförsvarets sjukvård och arbetar för skydd av civilbefolkningen i händelse av krig. Organisationen utbildar också sjukvårdare till hemvärnet och ett stort antal medborgare i första hjälpen samt arbetar med krishantering. Svenska Röda Korset har år 2000 cirka 340 000 medlemmar, varav cirka 7 200 med avtal med hemvärnet. Avtalsbehovet år 2000 uppges vara omkring 7 500 personer. Det finns också ett självständigt ungdomsförbund med cirka 8 000 medlemmar. Organisationen består av en centralstyrelse, tio regionkontor och omkring 2 000 lokala kretsar.

Svenska Röda Korset ser stora möjligheter att i framtiden vara en utbildande organisation som genom frivilliga i större utsträckning fungerar som en resurs för det civila samhället, bl.a. som medmänskligt stöd i allmänhet och inom vård och omsorg.

396

SOU 2001:15

Bilaga 4

Svenska Sportskytteförbundet

Svenska Sportskytteförbundet bildades 1943 och är den samlande organisationen för svenskt sportskytte. Förbundet har till uppgift att främja utbredningen av skytte enligt Internationella Sport- skyttefederationens (ISSF) program, i avsikt att bl.a. nå en fram- gångsrik internationell representation. Svenska Sportskytteför- bundets kopplingar till totalförsvaret är främst vård och använd- ning av skjutbanor (tillsammans med övriga skytteorganisationer) m.m. samt försvarsupplysning vid utbildningar av medlemmar. Medlemsantalet har ökat sedan mitten av 1980-talet och uppgår år 2000 till cirka 90 000. Förbundet består av en central förbundsstyrelse, 23 självständiga distriktsförbund och drygt 870 lokala klubbar. Svenska Sportskytteförbundet har barn-, ungdoms- bredd- och elitidrottsverksamhet inom gevärs- och pistolskytte, lerduveskytte och viltmålsskytte.

Svenska Sportskytteförbundet ser en framtid som fortsatt bred skytteorganisation inom den svenska idrotten, där man verkar för en stor bredd och en framgångsrik elit samt som utbildare av kunniga skytteinstruktörer. Förbundet önskar också enligt sina måldokument ett samgående med Frivilliga skytterörelsen, Skytte- rörelsens Ungdomsorganisation och Svenska Pistolskytteförbun- det, som man redan i dag samverkar mycket med.

Svenska Värnpliktsofficersförbundet

Svenska Värnpliktsofficersförbundet har till uppgift att bedriva försvarsupplysning, utbilda värnpliktsofficerare, rekrytera och utbilda instruktörer samt att vara intresse- och kamratorganisation för värnpliktsofficerare och verka för ökad förståelse för värn- pliktsofficerens situation. Målgruppen är främst värnpliktiga kom- panibefäl. Förbundet erbjuder utbildning som syftar till att vidmakthålla eller utveckla kompetensen hos värnpliktsofficerare. Utbildningen är vanligtvis truppslagsöverskridande och har på senare tid fokuserat på skjutsäkerhet. Svenska Värnpliktsofficers- förbundet har år 2000 cirka 1 700 medlemmar organiserade i åtta föreningar och en central styrelse.

Svenska Värnpliktsofficersförbundet är sedan den 1 januari 2001 ett specialförbund inom Centralförbundet för Befälsutbildning.

397

Bilaga 4

SOU 2001:15

Sveriges Civilförsvarsförbund

Sveriges Civilförsvarsförbund bildades år 1937 och arbetar med förebyggande och förberedande verksamhet, avhjälpande verksam- het i samband med särskilda händelser och verksamhet för en grundläggande försvarsförmåga och anpassning till höjd beredskap på 5 10 års sikt. I fred är den första grenen mest omfattande, att stärka människors risk- och säkerhetsmedvetande och motstånds- kraft för att klara grundläggande behov (mat, vatten. värme, skydd och information), att människor skall kunna förebygga och hantera olycksfall och skador samt att ge befolkningen verktyg för att undvika att bli brottsoffer.

Förbundet utbildar hemskyddsombud och genomför själv- skyddsutbildningar i skolor m.m. på uppdrag av Räddningsverket. Förbundet bedriver också försvarsupplysning. Sveriges Civilför- svarsförbund har år 2000 drygt 34 700 medlemmar, vilket är en minskning sedan mitten av 1980-talet. Av dessa har drygt 18 600 avtal som hemskyddsombud. Organisationen består av en för- bundsstyrelse, ett centralt kansli, 22 distrikt och cirka 300 lokala föreningar. Sveriges Civilförsvarsförbund samverkar nationellt främst med de avtalstecknande frivilligorganisationerna, med kommuner och länsstyrelser och flera centrala myndigheter, och internationellt arbetar förbundet i de baltiska länderna, Polen och Ryssland.

Sveriges Civilförsvarsförbund ser en framtida roll i att som bred utbildningsorganisation bidra till att skapa trygga och motstånds- kraftiga människor i ett humant, robust och säkert samhälle, genom information och utbildning i olika former. Den enskilda människan behöver ta ett större ansvar i framtidens sårbara sam- hälle och det kräver utbildning.

Sveriges Hembygdsförbund

Sveriges Hembygdsförbund är riksorganisation för Sveriges 1 800 hembygdsföreningar. Dessa är i sin tur organiserade i 26 regionala hembygdsförbund. Hembygdsrörelsens arbete syftar allmänt till att göra människor medvetna om vårt gemensamma kultur- och naturhistoriska arv. Hembygdsföreningarna har tillsammans cirka 450 000 medlemmar. Antalet medlemmar har ökat under 1990-talet och bara de fem senaste åren har cirka 300 nya hembygds- föreningar anslutits. Sveriges Hembygdsförbund ger stöd till

398

SOU 2001:15

Bilaga 4

hembygdsföreningarna och har fyra huvuduppgifter; medlems- service (t.ex. rådgivning, försäkringar), informationsverksamhet (mot föreningar, politiker, allmänhet m.m.), opinionsbildning (remissinstans, delta i offentlig debatt) och projektutveckling (av projekt av riks- eller särintresse). I stort sett allt arbete utförs däremot ideellt i de lokala föreningarna. Hembygdsföreningarna samverkar med bl.a. kommuner och skolor. Hembygdsförbunden har täta kontakter med länsmuseer och landsting. Det finns också ett flertal exempel på att hembygdsföreningar driver t.ex. turistbyråer, postkontor och gallerier.

Hembygdsrörelsen har en stark och bred lokal förankring och engagerade medlemmar som gärna ställer upp för samhället om något inträffar. Sveriges Hembygdsförbund ser också naturliga kopplingar mellan lokala hembygdsfrågor och traditionsfrågor inom totalförsvaret där förbundet skulle kunna göra något, even- tuellt tillsammans med Statens försvarshistoriska museer.

Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund

Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund är en helt kvinnlig orga- nisation med uppgift att ge totalförsvarsinformation och att rekrytera och utbilda bilförare åt totalförsvaret. Därutöver verkar Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund för trafiksäkerhet och samverkar med andra frivilliga försvarsorganisationer, myndigheter, trafiksäkerhets- och motororganisationer samt humanitära sammanslutningar. Utbildningen omfattar avtalsutbildning, med krigsplacering inom både Försvarsmakten (bl.a. i hemvärnet) och för det civila behovet, allmän bilkåristutbildning, funktionärsutbildning och ledarskaps- utbildning. Medlemsantalet år 2000 är drygt 10 000, varav cirka 4 500 med avtal. Det totala avtalsbehovet år 2000 uppges vara 5 300 personer. Antalet medlemmar har minskat sedan mitten av 1980- talet. Förbundet består av 26 distrikt och 130 lokala kårer. Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund samverkar med ett flertal andra frivilligorganisationer samt med kommuner, landsting och länsstyrelser. Internationellt arbetar Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund helt på eget initiativ med trafiksäkerhetsarbete i Lettland, Litauen och Polen. Samverkan med Ryssland har även påbörjats under år 2000. Detta finansieras med särskilda medel via Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap.

399

Bilaga 4

SOU 2001:15

Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund ser att behovet av kvinnor som engagerar sig inom totalförsvaret kommer att öka i framtiden. En möjlig framtida uppgift är att rekrytera unga flickor och ge dem en utbildning med B-körkort inkluderat för total- försvarets behov. Organisationen kan då bidra med välutbildade och förberedda medlemmar som kan tjänstgöra i både krig och fred (kris/katastrof m.m.), även åt civila uppdragsgivare som t.ex. Statens räddningsverk. En annan viktig del som Kvinnliga Bilkåren ser är att ytterligare öka totalförsvarsinformationen, och då gärna till dagens skolelever.

Sveriges Militära Kamratföreningars Riksförbund

Sveriges Militära Kamratföreningars Riksförbund vill erkännas som frivillig försvarsorganisation. Riksförbundet är en central sam- manslutning av i stort sett alla militära kamratföreningar i Sverige, som tillsammans omfattar drygt 45 000 medlemmar år 2000. Sve- riges Militära Kamratföreningars Riksförbund har till uppgift att stödja och utveckla den militära kamratföreningsverksamheten, förmedla kontakter mellan föreningar och mellan Sverige och grannländerna samt att verka i frågor som rör försvaret. Organisa- tionen bedriver också totalförsvarsupplysning genom att de lokala föreningarna ofta anordnar seminarier och föreläsningar om aktuella frågor rörande försvaret samt ger ut informationsskrifter. Det är också en social verksamhet där människor träffas.

Sveriges Militära Kamratföreningars Riksförbund ser en för- stärkt framtida roll inom sin nuvarande verksamhet, när rege- menten m.m. läggs ned, och inom traditionsvården där lokala kamratföreningar redan i dag i flera fall helt eller delvis svarar för förbandsmuseernas löpande verksamhet.

Sällskapet Kustjägarveteraner (Kustjägarveteranerna)

Kustjägarveteranerna bildades 1992 som en ren kamratförening. Medlemmar är värnpliktiga och reservofficerare som genomgått kustjägarutbildning samt tidigare befäl och andra med kopplingar till kustjägarverksamhet. Föreningen hade år 2000 ca 1 100 med- lemmar, varav en stor del ur senare årsklasser. Kustjägar- veteranerna strävar efter att bli en frivillig försvarsorganisation. Föreningen bedriver en rad verksamheter och har en

400

SOU 2001:15

Bilaga 4

ytterförläggning på ön Vitsgarn. Bland aktiviteter med militär anknytning kan nämnas demonstration av ny militär materiel och utrustning, provskjutning av vapen och de årliga veterandistanspaddlingarna, som föregås av ett flertal övningspaddlingar i skärgården. Dessa aktiviteter genomförs till dels i samarbete med militären. Till detta kommer inslag av försvarsupplysningskaraktär, information om utvecklingen inom amfibiekåren, befälsträffar, korandet ”årets kustjägare” m.m. Före- ningen har en medlemstidning och hemsida.

Med detta som bakgrund är det föreningens ambition att som frivillig försvarsorganisation upprätthålla kustjägarkompetens åt Försvarsmakten, genom att erbjuda övningar inom kustjägar- verksamhet (spaning, genomsökning, attackdykning, eldledning, överfall, anfall, sabotage m.m.). Om Försvarsmakten inte skulle ha behov av eller visa intresse för kustjägarverksamhet kommer Kustjägarveteranerna att fortleva som en vanlig militär kamrat- förening. Kustjägarveteranerna har diskuterat samverkan med bl.a. Centralförbundet för Befälsutbildning, hemvärnet och Sjövärns- kårernas Riksförbund.

Totalförsvarets Hälsoskyddsförbund

Totalförsvarets Hälsoskyddsförbund är ett rikstäckande förbund under Centralförbundet för Befälsutbildning och bildades i sin nuvarande form år 1977. Förbundet är ett fackkompetensförbund för miljö- och hälsoskyddsinspektörer. Av Sveriges cirka 1 300 inspektörer är 400 medlemmar i Totalförsvarets Hälsoskydds- förbund. Förbundet anordnar årligen en kurs på Centralförbundet för Befälsutbildnings gård på Fårö, där miljö- och hälsoskydds- inspektörerna utbildas i att hantera en kris- eller krigssituation inom både den civila och militära delen av totalförsvaret. Ett stort antal medlemmar har deltagit i internationella insatser. Förbundet har av naturliga skäl nära samverkan med kommuner och myn- digheter som Livsmedelsverket och Smittskyddsinstitutet.

Totalförsvarets Hälsoskyddsförbund ser möjligheter i att utöka sitt deltagande i internationella insatser, som nu prioriteras inom Försvarsmakten, och i utvärderingar av genomförda insatser. Behovet av kunskap om sjukdomar, smittspridning, hantering av vatten, mat, miljöskyddsfrågor m.m. i samhället och inom För- svarsmakten är stort och kommer att öka.

401

Bilaga 4

SOU 2001:15

Totalförsvarets Psykförsvarsförbund

Totalförsvarets Psykförsvarsförbund är ett rikstäckande förbund under Centralförbundet för Befälsutbildning. Förbundet har till uppgift att bedriva försvarsupplysning samt att rekrytera och utbilda personal som är krigsplacerad i det psykologiska försvarets organisationer eller i övrigt i krig och vid svåra påfrestningar i fred har uppgifter inom det psykologiska försvarets verksamhetsområ- den. Totalförsvarets Psykförsvarsförbund är ett kompetensförbund inom information, informationshantering och informationskrigföring. Många av de cirka 650 medlemmarna är journalister eller informatörer. Medlemsantalet har ökat sedan mitten av 1980-talet. Förbundet består av en central styrelse och sex regionala föreningar. Årligen anordnar förbundet och föreningarna två utbildningsomgångar vardera.

Totalförsvarets Psykförsvarsförbund ser framtida uppgifter i att vara en kompetensresurs för kommuner i fred där certifierad per- sonal med avtal kan användas samt att utbilda professionella informatörer som kan ställas till samhällets förfogande vid större olyckor och svåra påfrestningar i fred.

402

Bilaga 5

Frivilligorganisationsutredningens enkätundersökningar

I det följande presenteras sammanfattningar av de två undersök- ningar som utredningen medverkat i. Utredningen har dels låtit Styrelsen för psykologiskt försvar inkludera ett antal frågor om frivilligförsvar i sin årliga undersökning om medborgarnas försvars- vilja, dels låtit Totalförsvarets pliktverk ställa samma frågor till drygt 500 mönstrande vid sina regionkontor. Sist i bilagan följer frågorna som har ställts i de båda undersökningarna.

Styrelsen för psykologiskt försvar – Opinion 2000

Utredningen har i dialog med Styrelsen för psykologiskt försvar medverkat i myndighetens årliga undersökning om svenskarnas syn på samhället, säkerhetspolitiken, omvärlden och försvaret med några frågor som gäller inställningen till frivilligförsvaret och viljan att engagera sig. Frågornas utformning diskuterades också med Sår- barhets- och säkerhetsutredningen (Fö 1999:04).

Till grund för studien ligger telefonintervjuer med ett repre- sentativt urval bosatta i Sverige i åldern 18 till 74 år. Totalt inter- vjuades 760 personer, vilka representerar 6,13 miljoner människor. Bortfallet uppgick i år till 37 procent. Intervjuerna genomfördes under perioden mellan den 4 och den 26 september 2000. För en fullständig redovisning av opinionsläget hänvisas till rapporten ”Opinion 2000” från Styrelsen för psykologiskt försvar.

Av undersökningen framgår bl. a att 63 procent anser att Sverige ”absolut” bör ha ett militärt försvar vilket dock är färre än 1998 och 1999 då 71 respektive 67 procent ansåg detta. Omkring tio procent är tveksamma eller tar avstånd från det militära försvaret. Det för- hållandet har gällt de senaste åren i Styrelsens för psykologiskt för- svarstudier.

Drygt en femtedel – 23 procent – är för ökade statsanslag till det militära försvaret, 16 procent tycker att anslagen bör minskas medan

403

Bilaga 5

SOU 2001:15

majoriteten, 54 procent, förespråkar oförändrad tilldelning. Jämfört med åren 1996 1999 ligger opinionsläget i stort sett fast, men relaterat till åren dessförinnan har andelen för ökade anslag vuxit medan gruppen som förespråkar lägre militärutgifter minskat. Lite över hälften av befolkningen, 52 procent, förespråkar oförändrade anslag till den civila delen av totalförsvaret medan 30 procent önskar ökade anslag.

Tilläggas skall att 57 procent av de tillfrågade anser att deras kunskaper om totalförsvaret är dåliga eller obefintliga, medan tre procent betecknar dem som ”mycket goda”. Hälften, 49 procent, föredrar att Sverige har ett militärt försvar som bygger på plikt men 42 procent hellre ser ett försvar med enbart anställda, dvs. ett yrkesförsvar.

En fråga med direkt anknytning till utredningen är befolkningens uppfattning om huvuduppgifterna för den militära respektive den civila delen av totalförsvaret. På frågan vilken av det militära försvarets huvuduppgifter man tror blir den viktigaste under den kommande tioårsperioden, dvs. vilket man bör lägga resurserna på, anser 38 procent att dessa bör läggas på (förmågan till) deltagande i internationella fredsfrämjande insatser. Frekvensmässigt på andra hand nämns uppgiften att freda våra gränser mot illegala intrång (24 procent) och i tredje hand stödet till det civila samhällets förmåga att klara av svåra påfrestningar i fred (20 procent). Elva procent anger att möta ett väpnat angrepp mot vårt land som huvud- uppgift.

När det gäller huvuduppgifterna inom den civila delen de kommande tio åren framhåller 38 procent att resurserna bör läggas så att man i fred skall kunna stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera allvarliga samhällsstörningar, större olyckor och katastrofer. Förmågan att i händelse av väpnat angrepp mot vårt land trygga den livsnödvändiga försörjningen nämns av 29 procent medan 19 procent nämner förmågan att bidra till fred och säkerhet i vår omvärld, dvs. internationella insatser. Uppgiften ”att stödja det militära försvaret” nämns av sex procent.

Två tredjedelar, män oftare än kvinnor, kan namnge en eller flera av de cirka 40 frivilligorganisationer i vårt land som arbetar med inriktning mot säkerhet, försvar, internationellt fredsarbete och social omvårdnad. Klart oftast nämns hemvärnet (42 procent), Svenska Röda Korset och Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund (36 procent i bägge fallen) samt Riksförbundet Sveriges Lottakårer (31 procent). I övrigt ligger frekvenserna strax under 10 procent

404

SOU 2001:15

Bilaga 5

(Rädda Barnen, Amnesty, Centralförbundet för Befälsutbildning, Sveriges Civilförsvarsförbund) eller lägre.

Få, tre procent, uppger sig vara aktiva medlemmar i en fri- villigorganisation med verksamheter som vetter mot säkerhet, för- svar, internationellt fredsarbete eller social omvårdnad, nio procent är passiva medan det stora flertalet – 88 procent – svarar ”nej” på frågan. Andelen aktiva eller passiva medlemmar är högst i åldersgruppen 50 till 64 år (16 procent) samt bland dem i åldern 30 till 39 år (13 procent), bland högutbildade (15 procent) samt bland boende i mindre orter eller på landsbygden (14 procent).

Bland icke-medlemmarna kan strax över hälften, 57 procent (vilket motsvarar omkring 3 miljoner personer i åldern 18 till 74 år), tänka sig att engagera sig i någon frivilligorganisation för att kunna hjälpa till om samhället skulle drabbas av en allvarlig samhälls- störning, 13 procent är tveksamma medan 28 procent tar avstånd från tanken. Andelen som kan tänka sig att engagera sig är högst i åldersgrupperna 18 24 år (65 procent) och 40 49 år (70 procent), bland medel- och högutbildade (cirka 60 procent) och bland stor- stadsbor (64 procent).

Vilken verksamhet skulle man föredra att engagera sig i? Bland de icke-medlemmar som kan tänka sig ett engagemang (totalt omkring 2,3 miljoner) anges oftast verksamheter som har att göra med befolkningsskydd och räddningstjänst (totalt 75 procent, oftast män, 84 procent), vård, omsorg, hälso- och sjukvård (68 procent, oftast kvinnor, 77 procent), flyktinghjälp och humanitärt bistånd (63 procent, oftast kvinnor, 70 procent) samt djur- och miljöskydd (62 procent).

Aktiviteter som omfattar skydd och bevakning av samhällsviktiga anläggningar föredras av 49 procent (oftast män, 71 procent) medan 28 procent (också i störst utsträckning män, 43 procent) väljer akti- viteter med inriktning på vapenträning och militära verksamheter. Jämförs svaren i åldersgrupperna är andelen som kan tänka sig verk- samheter som har att göra med befolkningsskydd och räddnings- tjänst respektive vård, omsorg, hälso- och sjukvård högst i åldrarna 18 24 och 40 49 år, flyktinghjälp och humanitärt bistånd anges oftast i intervallet 30 64 medan arbete inom djur- och miljöskydd oftast föredras i åldern 25 29 och 40 49 år. Vapenträning och militära verksamheter nämns oftast av personer i åldern 18 till 29 år.

Kan man tänka sig att ställa upp som frivillig i en fredsfrämjande FN-insats någonstans i världen? ”Ja absolut” svarar 18 procent (omkring 1,1 miljoner i befolkningen), 23 procent svarar ”ja kanske”

405

Bilaga 5

SOU 2001:15

medan 43 procent inte alls kan tänka sig detta. Andelen helt över- tygade är större bland männen än bland kvinnorna (22 mot 14 pro- cent) och högre i åldersgrupperna 18 24, 25 29 och 30 39 år än i övriga åldersgrupper. Majoriteten (73 procent) menar att engage- manget främst skulle gälla civila verksamheter medan 8 procent föredrar militär verksamhet.

Avslutningsvis – i vilken utsträckning samvarierar tanke och handling? Bland dem som anser att huvuduppgiften för det militära försvaret de kommande tio åren är att delta i internationella freds- främjande och humanitära insatser respektive som anser att huvuduppgiften blir att stödja det civila samhällets förmåga att klara av svåra påfrestningar är 87 respektive 86 procent inte med i någon frivilligorganisation, men 65 respektive 56 procent av dessa – eller 57 och 48 procent räknat på samtliga med respektive uppfattning om huvuduppgift - kan tänka sig ett engagemang i en sådan.

När det gäller medverkan i en fredsfrämjande FN-insats kan 23 respektive 16 procent i grupperna med olika uppfattning om det militära försvarets huvuduppgifter ”absolut” och 28 respektive 23 procent ”kanske” tänka sig att medverka i en sådan. En klar majo- ritet bland dessa föredrar i så fall civila verksamheter.

86 procent av dem som anser att huvuduppgiften de kommande tio åren är att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera allvarliga samhällsstörningar samt 88 procent av dem som anser att huvuduppgiften blir att bidra till fred och säkerhet i omvärlden är inte medlemmar i någon frivilligorganisation. Bland dessa kan 58 respektive 57 procent tänka sig ett engagemang vilket motsvarar cirka 50 procent beräknat på samtliga med respektive uppfattning om huvuduppgifter.

En femtedel bland dem som anser att huvuduppgiften för den civila delen av totalförsvaret blir att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera allvarliga samhällsstörningar och 17 procent bland dem som menar att huvuduppgiften blir att bidra till fred och säkerhet i omvärlden kan ”absolut” tänka sig att medverka i en fredsfrämjande insats, medan 21 och 24 procent i respektive grupp ”kanske” kan det. Även här dominerar önskemål om medverkan av civila karaktär.

406

SOU 2001:15

Bilaga 5

Totalförsvarets pliktverk – undersökning bland mönstrande

Det årliga värnpliktsuttaget har de senaste åren minskat stadigt, även om nästan 50 000 ungdomar fortfarande mönstrar varje år. I sam- band med mönstringen får de information om totalförsvaret. Det är viktigt att på olika sätt försöka fånga upp de mönstrande som inte tas ut till värnplikt, bl.a. som potentiella medlemmar i frivilliga försvarsorganisationer.

Det är här intressant och viktigt att undersöka vilken kunskap om frivillig försvarsverksamhet som de mönstrande har och i vilken utsträckning de är benägna att engagera sig i någon frivillig för- svarsorganisation. Utredningen har därför låtit Totalförsvarets plikt- verk distribuera samma frågor som inkluderades i Styrelsen för psykologiskt försvars årliga undersökning till mönstrande vid Total- försvarets pliktverks fem regionkontor. Sammanlagt har undersök- ningen omfattat drygt 530 personer under hösten 2000.

Resultaten från denna undersökning stöder i huvudsak resultaten från undersökningen från Styrelsen för psykologiskt försvar. På frågan vilken av det militära försvarets huvuduppgifter man tror blir den viktigaste under den kommande tioårsperioden, dvs. vilket man bör lägga resurserna på, anser 221 av 537 tillfrågade att dessa bör läggas på (förmågan till) deltagande i internationella fredsfrämjande insatser. Frekvensmässigt på andra hand nämns uppgiften att freda våra gränser mot illegala intrång (100 av 537 tillfrågade) och i tredje hand stödet till det civila samhällets förmåga att klara av svåra påfrestningar i fred (80 av 537 tillfrågade). 65 av 537 tillfrågade anger att möta ett väpnat angrepp mot vårt land som huvuduppgift.

När det gäller huvuduppgifterna inom den civila delen de kom- mande tio åren framhåller 186 av 537 tillfrågade att resurserna bör läggas så att man i fred skall kunna stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera allvarliga samhällsstörningar, större olyckor, katastrofer etc. När det gäller förmågan att i händelse av väpnat angrepp mot vårt land trygga den livsnödvändiga försörjningen anser 109 av 537 det som viktigast medan 139 tillfrågade nämner förmågan att bidra till fred och säkerhet i vår omvärld, dvs. internationella insatser. Uppgiften ”att stödja det militära försvaret” nämns av 47 tillfrågade.

Drygt 340 tillfrågade kan namnge en eller flera av de cirka 40 fri- villigorganisationer i vårt land som arbetar med inriktning mot säkerhet, försvar, internationellt fredsarbete och social omvårdnad. Oftast nämns Rädda Barnen (248), hemvärnet (244), Amnesty (232)

407

Bilaga 5

SOU 2001:15

och Svenska Röda Korset (224). 20 tillfrågade är i dag aktiva (16) eller passiva (4) medlemmar i någon sådan frivilligorganisation, medan 141 tillfrågade skulle kunna tänka sig att aktivt engagera sig i någon frivilligorganisation som arbetar med inriktning mot säkerhet, försvar, internationellt fredsarbete och social omvårdnad. I första hand är det befolkningsskydd och räddningstjänst (86) och vapenträning (82) som man då vill engagera sig i.

245 tillfrågade kan ”absolut” eller ”kanske” tänka sig att delta i fredsfrämjande insatser. I första hand är det militär verksamhet som är intressant (95) följt av att det inte spelar någon roll om det är militär eller civil verksamhet (77).

301 av 537 tillfrågade anser sig ha ”ganska dåliga” eller ”mycket dåliga” kunskaper om totalförsvaret. När det gäller statsutgifterna anser 169 tillfrågade att statsutgifterna för det militära försvaret bör behållas oförändrade. 214 tillfrågade anser att motsvarande gäller även för det civila försvaret.

Frågor

I det följande redovisas de frågor som utredningen har låtit Styrelsen för psykologiskt försvar och Totalförsvarets pliktverk ställa i de två redovisade undersökningarna. I det följande har frågorna andra nummer än i rapporten från Styrelsen för psykologiskt försvar.

1.Sveriges totalförsvar, dvs. det militära och det civila försvaret, har ett antal huvuduppgifter. Jag kommer nu att läsa upp dessa huvuduppgifter och Du ombedes tala om vilken av dessa upp- gifter som Du tror är den viktigaste under den närmaste tioårsperioden. Om vi börjar med det militära försvaret, vilken av följande fyra huvuduppgifter tror Du blir den viktigaste att lägga resurser på under de närmaste tio åren? Att kunna

1.möta ett väpnat angrepp på vårt land (krig råder)

2.freda våra gränser mot illegala intrång (t.ex. ubåtskränk- ningar, smuggling, överflygning) (fred råder)

3.delta i internationella fredsfrämjande militära och humani- tära insatser

4.stödja det civila samhällets förmåga att klara av svåra på- frestningar i fred

408

SOU 2001:15 Bilaga 5

Viktigaste är 1 2 3 4 vet inte

2.Om Du sedan tänker på den civila delen av totalförsvaret.

Vilken av följande fyra huvuduppgifter tror Du blir den vik- tigaste att lägga resurser på under den närmaste tioårsperio- den? Förmåga att

1.i händelse av väpnat angrepp mot vårt land och krig i vår omvärld skydda civilbefolkningen och trygga den livsnöd- vändiga försörjningen (t.ex. mat, vatten, el och värme) (krig råder)

2.i händelse av väpnat angrepp mot vårt land och krig i vår omvärld stödja det militära försvaret (krig råder)

3.i fred verka för att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera allvarliga samhällsstörningar, större olyckor, katastrofer (så att samhället trots störningen fungerar så normalt som möjligt)

4.bidra till fred och säkerhet i vår omvärld

Viktigaste är

1

2

3

4

vet inte

3.I dag finns i Sverige nästan 40 s.k. frivilliga organisationer med inriktning mot säkerhet, försvar, internationellt fredsarbete och social omvårdnad. Kan Du namnge någon eller några av dem?

00 nej

01 Amnesty (inter-/nationell)

02 Befälsföreningen Militärtolkar (MT)

03 Centralförbundet för Befälsutbildning (FBU)

04 Flygfältsingenjörsföreningarnas Riksförbund (FIFF)

05 Flygvapenfrivilligas Riksförbund (FVRF)

06 Fredsbaskrarna (FB)

07 Frivilliga Automobilkårernas Riksförbund (FAK)

08 Frivilliga Flygkåren (FFK)

09 Frivilliga Motorcykelkårernas Riksförbund (FMCK)

10 Frivilliga radioorganisationen (FRO)

11 Frivilliga skytterörelsen (FSR)

12 Förbundet Fältpostbefäl (FFPB)

13 Försvarets Fältartistförening (FA)

14 Försvarets Personaltjänstförbund

15 Hemvärnet (HV)

16 Hemvärnsbefälets riksförbund (HBR)

409

Bilaga 5

SOU 2001:15

17Kustartilleriets Reservofficersförbund (KAROF)

18Kustjägarveteranerna (KJV)

19Läkare utan gränser (LUG)

20Riksförbundet Sveriges Lottakårer (SLK)

21Rädda Barnen (RB)

22Sjöräddningssällskapet (SSRS)

23Sjövärnskårernas Riksförbund (SVK)

24Svenska Arméns och Flygvapnets Reservofficersförbund (SAFR)

25Svenska Blå Stjärnan (SBS)

26Svenska Brukshundklubben (SBK)

27Svenska Fallskärmsförbundet (SFF)

28Svenska Flottans Reservofficersförbund (SFRO)

29Svenska Freds- och skiljedomsföreningen

30Svenska Officersförbundet (SO)

31Svenska Pistolskytteförbundet (SPF)

32Svenska Reservofficersförbundet (SROF)

33Svenska Röda Korset (SRK)

34Svenska Sportskytteförbundet (SSPF)

35Svenska Värnpliktsofficersförbundet (SVOF)

36Sveriges Civilförsvarsförbund (SCF)

37Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund (SKBR)

38Sveriges Militära Kamratföreningars Riksförbund (SMKR)

39Totalförsvarets Hälsoskyddsförbund (THF)

40Totalförsvarets Psykförsvarsförbund (TOPF)

41Annan

4.Är Du i dag själv medlem i någon frivilligorganisation med inriktning mot säkerhet, försvar, internationellt fredsarbete eller social omvårdnad? OM JA – i vilken eller vilka?

0nej inte medlem

1ja, aktiv medlem

2ja, passiv medlem

3minns inte / vet inte

410

SOU 2001:15

Bilaga 5

OM INTE MEDLEM

5.Skulle Du kunna tänka dig att aktivt engagera dig i någon frivilligorganisation för att kunna vara en resurs /kunna hjälpa till / om samhället skulle drabbas av en allvarlig samhällsstörning, t ex en stor olycka, katastrof och liknande?

1

ja

2

tveksamt, knappast, osäkert --- direkt till fråga 7

3

nej --- direkt till fråga 7

4

vet inte, har inte funderat på detta --- direkt till fråga 7

OM TÄNKA SIG FRIVILLIGT ENGAGEMANG

6.Inom vilken eller vilka verksamheter skulle Du i så fall kunna tänka Dig att aktivt engagera Dig? Skulle Du kunna tänka Dig att arbeta med (LÄS UPP)

 

 

ja

nej

kansk

 

 

 

 

e

1

befolkningsskydd och räddningstjänst

1

2

3

2

vatten- och livsmedelsförsörjning,

1

2

3

 

energiförsörjning

 

 

 

3

tele- och datakommunikation,

1

2

3

 

informationshantering

 

 

 

4

flyktinghjälp och humanitärt bistånd

1

2

3

5

djur- och miljöskydd

1

2

3

6

transporter, trafiksäkerhet, sjösäkerhet

1

2

3

7

vård, omsorg, hälso- och sjukvård

1

2

3

8

skydd och bevakning av samhällsviktiga

1

2

3

 

anläggningar

 

 

 

9

vapenträning, militära verksamheter

1

2

3

10

någon annan verksamhet

1

2

3

7.Antag att Förenta Nationerna (FN) ber Sverige att medverka i en fredsfrämjande insats någonstans i världen. Kan Du tänka dig att delta som frivillig i en sådan insats?

1 är redan/har varit engagerad --- direkt till fråga 9

2ja absolut

3ja kanske

411

Bilaga 5 SOU 2001:15

4

tveksamt, knappast, osäkert ---- direkt till fråga 9

5

nej --- direkt till fråga 9

6

vet inte, har inte funderat på detta --- direkt till fråga 9

OM ENGAGEMANG

8.Skulle Ditt engagemang i så fall främst gälla militär verksamhet eller civil verksamhet?

0 inte relevant

1 främst militär verksamhet

2 främst civil verksamhet

3 spelar ingen roll (”där jag gör mest nytta”)

4 vet inte, kan inte säga

9.Allmänt sett – vilka kunskaper tycker Du att Du har om det svenska totalförsvaret, dvs. om vårt militära och civila försvar?

1 mycket goda

2 ganska goda

3 ganska dåliga

4 mycket dåliga

5 inga alls

Och till slut Din inställning i några frågor kring försvaret

10.Sveriges försvar består förutom det militära försvaret också av civila försvarsresurser. Om Du först tänker på det militära försvaret Anser Du att statsutgifterna för det militära för- svaret bör ökas, bibehållas oförändrade eller minskas? Bör de

1

ökas

2

bibehållas oförändrade --- direkt till fråga 12

3

minskas

4

saknar uppfattning - kan inte besvara frågan --- direkt till

 

fråga 12

412

SOU 2001:15

Bilaga 5

OM ÖKAS/MINSKAS

11.När Du säger att statsutgifterna för det militära försvaret bör ökas /bör minskas/ tänker Du då generellt eller på någon speciell del av det militära försvaret? I så fall främst på vilken del?

1 generellt, ”överlag”

2 armén (markförsvaret)

3 marinen (sjöförsvaret)

4 flyget (luftförsvaret)

5 kan inte motivera uppfattningen

12.Om Du sedan tänker på de civila delarna av totalförsvaret (t ex energiförsörjning, ledning och samordning, transporter, livs- medel, skyddsrum, andningsskydd m.m.) Anser Du att statsutgifterna för de civila delarna av totalförsvaret bör ökas, bibehållas oförändrade eller minskas? Bör de

1

ökas

2

bibehållas oförändrade --- direkt till fråga 13

3

minskas

4

saknar uppfattning kan inte besvara frågan --- direkt till

 

fråga 13

OM ÖKAS/MINSKAS

13.Tänker Du då på det civila försvaret generellt eller på någon speciell sektor (funktion) inom detta? I så fall främst på vilken?

01 generellt (”överlag”)

02 befolkningsskydd och räddningstjänst

03 vatten- och livsmedelsförsörjning, energiförsörjning

04 tele- och datakommunikation, informationshantering

05 flyktinghjälp och humanitärt bistånd

06 djur- och miljöskydd

07 transporter, trafiksäkerhet, sjösäkerhet

08 vård, omsorg, hälso- och sjukvård

09 skydd och bevakning av samhällsviktiga anläggningar

10 annan

11 kan inte motivera uppfattningen

413

Bilaga 6

”Rådet för frivillig samhällsberedskap”

1. Inledning

Den frivilliga totalförsvarsverksamheten präglas av mångfald. Det finns ett stort antal aktörer, bl.a. statliga myndigheter och kom- muner, som för olika behov efterfrågar de frivilliga totalförsvars- organisationerna. Det finns också flera uppgifter som kan vara svåra och komplexa för enskilda frivilligorganisationer.

Utredningen föreslår i kapitel 5 att ett nytt centralt samord- ningsorgan, ”Rådet för frivillig samhällsberedskap”, bör inrättas. I det följande presenteras dels en modell för hur Rådet kan utformas, dels ett utkast till stadgar för Rådet. Den slutgiltiga utformningen av Rådets organisation och stadgar måste naturligtvis utarbetas av de frivilliga totalförsvarsorganisationerna själva.

Rådet för frivillig samhällsberedskap (RFS) skall utgöra ett centralt samordningsorgan med uppgift att stödja medlems- organisationerna och företräda den samlade frivilliga totalförsvars- rörelsen gentemot kommuner, statliga myndigheter, riksdag och regering samt medborgarna.

För att kunna bli medlemmar i Rådet för frivillig samhälls- beredskap måste organisationer uppfylla kriterier i förordning (2001:00) om frivillig totalförsvarsverksamhet. RFS för frivillig samhällsberedskap bör föreslå vilka organisationer som uppfyller kriterierna och vilka som därmed bör ingå i Rådet– och på sikt tilldelas myndighetsuppgiften att fördela bidrag till dessa. Att gentemot politiker aktivt verka med en styrka som en samlad folkrörelse utgör har hög prioritet. Detta är särskilt viktigt mot bakgrund av den förändrade samhällsbilden och statsmakternas tydliga uttalanden om att stärka samhällsberedskapen genom att utnyttja bl.a. totalförsvarets resurser i extraordinära situationer i fred och krig.

415

Bilaga 6

SOU 2001:15

I det här sammanhanget behöver den frivilliga totalförsvars- verksamheten en stark plattform som ständigt tydliggör det ansvar förmåga och resurser som den frivilliga totalförsvarsrörelsen kan bidra med i samhällsberedskapen, såväl i fred som krig.

Därför har RFS också en viktig roll som samarbetspartner till statliga myndigheter och kommuner. Det kan gälla t.ex. Försvars- makten och Överstyrelsen för civil beredskap i fråga om behov, uppdragsstyrning och uppdragsersättningar eller Skolverket och kommuner angående information till skolorna. RFS kan också vara remissinstans i vissa fall, exempelvis i övergripande frågor.

2. Övergripande organisationsstruktur och ansvarsfördelning

Rådet för frivillig samhällsberedskap är ett permanent, centralt samordningsorgan för de frivilliga totalförsvarsorganisationerna.

Varje enskild frivillig totalförsvarsorganisation verkar som en självständig enhet gentemot sina medlemmar och företräder dessa i Rådet för frivillig samhällsberedskap.

De enskilda organisationerna stöds av Rådet i sitt strategiska arbete och i övergripande frivilligfrågor. I dessa avseenden före- träder Rådet för frivillig samhällsberedskap det samlade fri- villigförsvaret gentemot riksdag och regering, Försvarsmakten, Överstyrelsen för civil beredskap, andra statliga myndigheter och kommuner. Rådet för frivillig samhällsberedskap företräder således det frivilliga totalförsvaret på liknande sätt som Riksidrotts- förbundet gör för idrottsrörelsen och Folkbildningsrådet för studieförbund och folkhögskolor. Rådets huvudsakliga uppgifter bör vara att

företräda frivilligförsvaret mot regering och riksdag i gemen- samma frågor,

stödja och vid behov företräda sina medlemsorganisationer gentemot statliga myndigheter, kommuner och samhället i övrigt,

bevaka frivilligförsvarets roll i samhällsberedskapen,

föreslå regeringen (Försvarsdepartementet) vilka organisationer som enligt en ny frivilligförordning skall räknas som frivilliga totalförsvarsorganisationer,

bereda beslut om och administrera organisationsstöd till dessa organisationer. Rådet övertar därmed motsvarande uppgifter från Försvarsmakten och Överstyrelsen för civil beredskap,

416

SOU 2001:15

Bilaga 6

företräda frivilligförsvaret i Totalförsvarets Chefsnämnd och i Försvarsrådet,

bevaka frivilligförsvarets intressen i folkrörelsepolitiken och verka för en demokratisk utveckling, folkförankring och etiska regler i frivilligförsvaret.

Rådet för frivillig samhällsberedskap bör ha en övergripande orga- nisationsstruktur med stämma, styrelse och ett kansli. Till Rådet bör knytas ett antal fasta utskott, t.ex. internationellt utskott, informationsutskott och utbildningsutskott. Därtill kan tillfälliga utskott bildas vid behov, t.ex. för större projekt, inför stora evenemang, eller för att samordna likartade funktioner inom flera frivilligorganisationer. Rådet för frivillig samhällsberedskap kan därigenom flexibelt anpassas till antalet frivilliga totalförsvars- organisationer och till förändringar i omvärlden. Det bör kunna ge service och stöd till de organisationer som uppfyller kriterierna för att vara frivilliga totalförsvarsorganisationer.

Rådet för frivillig samhällsberedskap skall ha fastställda stadgar som reglerar verksamheten och avgränsar Rådets arbete gentemot de enskilda organisationernas interna angelägenheter. Rådet kan också på sikt, i likhet med Riksidrottsförbundet, Folkbildnings- rådet och Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund, tilldelas vissa myndighetsuppgifter enligt en ny lag och en ny förordning om fördelning av statsbidrag till frivilliga totalförsvars- organisationer.

Det är viktigt att statsmakterna tydligt anger sina övergripande mål och åtaganden för frivillig totalförsvarsverksamhet. Detta måste emellertid göras efter en avvägningsprocess som rör militärt försvar, civilt försvar och frivilligförsvar. Genom att ge Total- försvarets chefsnämnd en roll i processen kan regeringen skapa ett fungerande forum för totalförsvarets högsta företrädare för militärt och civilt försvar tillsammans med motsvarigheten inom frivilligförsvaret. Rådet bör vara representerat i Totalförsvarets Chefsnämnd och i Försvarsrådet.

3. Beskrivning

I det följande presenteras exempel på hur Rådet för frivillig samhällsberedskap skulle kunna organiseras och hur stadgar skulle kunna formuleras.

417

Bilaga 6

SOU 2001:15

Riksstämma

Riksstämma hålls en gång årligen.

Riksstämman beslutar om stadgar, verksamhetsinriktning, bud- get och årsredovisning.

I riksstämman ingår representanter för samtliga frivilliga total- försvarsorganisationer samt styrelsens ordförande.

Riksstämman fattar beslut med enkel majoritet i alla frågor utom stadgeändringar. Här erfordras godkännande av två tredjedelar av de röstberättigade Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.

Röstberättigade är de ombud som respektive frivillig totalför- svarsorganisation utsett samt ordföranden i Rådet. Varje frivillig totalförsvarsorganisation företräds av ett antal ombud. Antalet ombud avgörs med ledning av det antal enskilt anslutna medlem- mar som respektive organisation organiserar enligt följande:

300-1 000 medlemmar

1 ombud

1 001 5 000 medlemmar

2 ombud

5 001 12 000 medlemmar

3 ombud

> 12 001 medlemmar

4 ombud

Styrelsen

Styrelsen utses av riksstämman.

Styrelsen består av ordförande, tio ledamöter och tio personliga ersättare. Ordföranden utses av riksstämman. Styrelsen väljer inom sig vice ordförande och övriga erforderliga funktionärer. Styrelsens sammansättning bör vara sådan att det råder balans mellan frivilliga bemanningsorganisationer och frivilliga främjandeorganisationer.

Styrelsen sammanträder minst en gång varje kvartal.

Styrelsen är beslutsmässig när ordföranden och minst sju leda- möter är närvarande.

Det centrala kansliet

Rådet för frivillig samhällsberedskap organiserar ett centralt kansli för det dagliga arbetet och för att verkställa stämmans och styrelsens beslut.

Kansliet leds av en chef, som utses av styrelsen. Kansliet svarar för planering och genomförande av riksstämman och styrelsens

418

SOU 2001:15

Bilaga 6

sammanträden. Kansliet bereder på styrelsens uppdrag remissvar och samordnar arbetet med de olika frivilliga totalförsvars- organisationerna. I kansliets uppgifter ingår bl.a. kontakter med departement och myndigheter samt utredningsarbete enligt styrel- sens anvisningar.

Kansliet kan bestå av tre funktioner enligt följande:

Planerings- och koordineringsfunktion

Funktionen svarar för planering av riksstämma och styrelsemöten samt för externa kontakter med politiker, Försvarsdepartementet, berörda myndigheter och kommuner när det gäller bl.a. policy- och inriktningsfrågor och planeringsstöd. Funktionen bör i sitt arbete ha nära kontakter och samarbete med de frivilliga totalförsvarsorganisationernas samarbetsorgan på regional och vid behov även på lokal nivå.

I planerings- och koordineringsfunktionen ingår bl.a. juridisk kompetens i form av t.ex. deltidsbefattning eller konsultativt stöd. Kompetensen bör omfatta bl.a. föreningsjuridik och skattejuridik. Funktionen ger råd vid avtalsskrivning och vid upphandlingssitua- tioner.

Funktionen ger service och konsultstöd till föreningar och förbund.

Informationsfunktionen

Informationsfunktionen har tre roller. För det första en roll som innebär bl.a. arbete med strategisk informationsplanering (mark- nadsföring), policyfrågor och opinionsbildning. För det andra en serviceroll som innebär att funktionen fungerar som internkonsult i informationsfrågor, producerar informations- och utbildnings- material, sammanställer och producerar i samråd med de frivilliga totalförsvarsorganisationerna en gemensam utbildningskatalog samt medverkar i omvärldsbevakning. För det tredje en roll som medverkande i produktion av gemensam tidskrift/tidning/internetportal som kan vara ett elektroniskt informationsnät (intranät) på bl.a. förbundsnivå.

För grupper utanför frivilliga totalförsvarsrörelsen är Internet sannolikt den viktigaste kanalen genom en portal för den samlade frivilliga totalförsvarsrörelsen. Arbetsgruppen Frivilligförsvar i Ut-

419

Bilaga 6

SOU 2001:15

veckling (Ag FU) behandlar informationsfrågor, däribland frågan om en gemensam internetportal, i sin rapport Frivilligförsvar i Utveckling som presenterades i juni 2000.

En särskild uppgift för funktionen bör vara att utforma och upprätthålla en IT-standard inom den frivilliga totalförsvars- rörelsen som underlättar kommunikation mellan rörelsens olika delar. Funktionen bör på sikt kunna svara för såväl egen pro- gramutveckling som stöd åt organisationerna i frågor som rör IT och utbildning.

Administrativa funktionen

Administrativa funktionen svarar för ekonomisk redovisning och kansliets personaladministration. Andra viktiga områden är att på sikt administrera fördelningen av de statliga bidragen till den frivilliga totalförsvarsrörelsen. Funktionen kan också göra sam- manställningar av uppdragsverksamhet och uppdragsstöd inom fri- villig totalförsvarsverksamhet.

Funktionen kan tillhandahålla de flesta ekonomiska och löne- administrativa tjänster som de frivilliga totalförsvarsorganisa- tionerna behöver. Vidare kan funktionen svara för sammanställning av frivilligorganisationernas medlemsregister.

4. Sammanfattning av uppgifter för Rådet och dess kansli

Rådet för frivillig samhällsberedskap

Föreslå regeringen (Försvarsdepartementet) vilka organisa- tioner som enligt förordning (2001:00) om frivillig total- försvarsverksamhet är frivilliga totalförsvarsorganisationer, Genom tilldelad myndighetsuppgift på sikt fördela medel för organisationsstöd till dessa organisationer,

Vara språkrör till regering och, riksdag i gemensamma frågor, Bedöma tillgången på resurser i stort som kan användas vid extraordinära situationer,

Verka för att använda frivilligförsvaret vid extraordinära situa- tioner nationellt och internationellt,

Sammanställa verksamhet och uppdrag i årliga rapporter till regeringen (Försvarsdepartementet),

Vara remissinstans,

420

SOU 2001:15

Bilaga 6

Koordinera internationellt utvecklingssamarbete (i enlighet med förslag i betänkandet (1999:6) Effektivare totalförsvarsstöd i östersjöområdet),

Vid behov företräda sina medlemmar gentemot myndigheter, politiker och samhälle,

Vara representerat i Totalförsvarets Chefsnämnd och i Försvarsrådet,

Allmänt slå vakt om frivilligverksamhetens samhällsnytta,

Ge service till frivilliga totalförsvarsorganisationer på områden där dessa inte kan eller vill skaffa sig egen kompetens,

Driva policy- och utvecklingsfrågor, Bistå med rådgivning i allmänhet,

Vid behov sköta ett samlat medlemsregister eller organisations- register,

Ge stöd med utbildningshjälpmedel, t.ex. information om sam- hällets säkerhet och beredskap samt totalförsvar och skolinfor- mation,

Bistå med vaktmästeri och posthantering,

Vid behov bistå med och utveckla gemensamma ekonomiadmi- nistrativa rutiner åt organisationer,

Bistå med utbildningssamordning och samordna gemensam utbildningskatalog,

Bistå med juridisk rådgivning,

Vara stödresurs till kommuner, länsstyrelser, andra statliga myndigheter och landsting.

Finansiering

Rådet för frivillig samhällsberedskap bör finansieras genom att staten avdelar särskilda medel. Det centrala kansliet bör kunna bemannas med viss personal från de omkring 118 årsarbetskrafter som i dag finns på de centrala kanslierna hos de organisationer som definieras i förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet.

Utredningen bedömer att Rådets kansli bör bemannas med en kanslichef och tre till fyra handläggare samt en assistent. Kostnader för kansliet bedöms till cirka fem miljoner kronor per år, fördelat enligt följande.

421

Bilaga 6 SOU 2001:15

Utgiftsområde

 

Kostnader (tkr)

 

 

Löne- och personalkostnader

3 000

Förvaltningskostnader

(administration, IT,

1 000

varor, tryckeri m.m.)

 

 

Verksamhetskostnader

(resor, publikationer,

900

tjänster, konsulter m.m.)

 

Hyreskostnader (för cirka 100 kvadratmeter)

100

Summa

 

5 000

 

 

 

422

SOU 2001:15

Bilaga 6

Idéutkast till stadgar för

Rådet för frivillig samhällsberedskap

1 kap. Den frivilliga totalförsvarsrörelsens verksamhetsidé*

Frivilliga totalförsvarsorganisationer (FTO) är demokratiskt styrda och politiskt obundna, rikstäckande organisationer som med statsmakternas stöd bedriver frivilligverksamhet av betydelse för samhällsberedskapen och för totalförsvaret.

Med frivilligverksamhet för totalförsvaret avses ett frivilligt, medborgerligt engagemang för att dels främja totalförsvaret, dels skapa, vidmakthålla och utveckla individens och samhällets förmåga att förebygga och minska skadeverkningar på liv, hälsa, miljö och egendom, dels kunna medverka vid extraordinära situationer i fred och krig.

Syftet med frivillig totalförsvarsverksamhet är att frivilliga totalförsvarsorganisationer skall

bidra till totalförsvarets folkförankring och demokratiska ut- veckling,

bidra till totalförsvarets anpassningsförmåga,

främja frivilligt engagemang i samhällsberedskapen i fred och krig,

bidra till att stärka individens och samhällets förmåga att före- bygga och hantera extraordinära situationer i fred och krig, främja långsiktigheten och stabiliteten i det frivilliga arbetet för samhällsberedskapen och

ersättas ekonomiskt för utfört arbete inom ramen för uppdrags- verksamhet.

Vi organiserar vår frivilliga totalförsvarsverksamhet

Vi organiserar vår frivilliga totalförsvarsverksamhet i självständiga, frivilliga totalförsvarsorganisationer och förbund, som tillsammans skapar en stark och livaktig folkrörelse förenad i Rådet för frivillig samhällsberedskap (RFS).

423

Bilaga 6

SOU 2001:15

Vi delar in vår frivilliga totalförsvarsverksamhet

Vi delar in våra frivilliga totalförsvarsorganisationer i två kategorier, nämligen frivilliga bemanningsorganisationer och frivilliga främjandeorganisationer.

1.Frivilliga bemanningsorganisationer stärker genom direkta in- satser samhällsberedskapen och kan tillgodose behöriga statliga myndigheters och/eller kommuners behov av personal vid extraordinära situationer. De främjar och stödjer totalförsvaret genom information om samhällets säkerhet och beredskap samt totalförsvar och insatser för totalförsvarets folkliga förankring.

2.Frivilliga främjandeorganisationer främjar och stödjer samhälls- beredskapen och totalförsvaret genom information om sam- hällets säkerhet och beredskap samt totalförsvar till egna med- lemmar och utomstående samt genom insatser för totalförsva- rets folkliga förankring

Vår verksamhetsidé

Vi vill på alla nivåer bedriva frivillig totalförsvarsverksamhet så att den ger uttryck för ett frivilligt, medborgerligt engagemang för att dels främja totalförsvaret, dels skapa, vidmakthålla och utveckla individens och samhällets förmåga att förebygga och minska skade- verkningar på liv, hälsa, miljö och egendom vid extraordinära situa- tioner i hela hotskalan fred – krig.

Därför vill vi utforma vår frivilliga totalförsvarsverksamhet så att

varje organisation har en identitet i folkrörelsen frivilligt total- försvar,

såväl frivillig totalförsvarsverksamhet som totalförsvarets folk- förankring får hög status och legitimitet genom att frivillig- verksamheten lyfts fram i samhället,

den har en samlad kompetens om frivilligfrågor,

den samlade frivilligrörelsen kan driva övergripande frågor gentemot politiker, myndigheter, kommuner, allmänhet och andra organisationer,

den kan bevaka att frivilligförsvarets roll beaktas i samhälls- beredskapsplaneringen,

den kan samordna och följa upp information om samhällets säkerhet och beredskap samt totalförsvar samt bidra till att hålla den aktuell,

424

SOU 2001:15

Bilaga 6

den kan verka för en samlad marknadsföring av frivillig total- försvarsverksamhet

den i alla led ständigt utvecklas och förbättras till form och innehåll,

den ger upplevelser och skapar kontakt mellan människor ur olika samhällsgrupperingar,

de som deltar får vara med och bestämma om och ta ansvar för sin verksamhet och att

den ger alla som deltar en kamratlig och trygg social gemenskap.

Den frivilliga totalförsvarsrörelsens verksamhetsidé är antagen av XXXX års stämma.

1 §*

Den frivilliga totalförsvarsrörelsens verksamhetsidé

Frivillig totalförsvarsverksamhet skall bedrivas i enlighet med den av RFS-stämman beslutade verksamhetsidén

2 kap. Grundläggande bestämmelser för Rådet för frivillig sam- hällsberedskap (RFS)

1 § Uppgift

Rådet för frivillig samhällsberedskap (RFS) är den svenska frivilliga totalförsvarsrörelsens samlade organisation med RFS- stämman som dess högsta beslutande organ.

RFS har till uppgift att handha för den frivilliga totalförsvars- rörelsen gemensamma angelägenheter såväl nationellt som interna- tionellt.

RFS huvudsakliga uppgifter skall vara att

föreslå regeringen (Försvarsdepartementet) vilka organisationer som enligt en förordning (2001:XX) om frivillig totalförsvars- verksamhet räknas som frivilliga totalförsvarsorganisationer, genom tilldelad myndighetsuppgift bereda beslut om och på sikt fördela organisationsstöd till dessa organisationer,

vara språkrör till regering och riksdag i gemensamma frågor, vid behov företräda sina medlemmar gentemot statliga myndig- heter, kommuner och samhället i övrigt,

425

Bilaga 6

SOU 2001:15

allmänt slå vakt om frivilligverksamhetens samhällsnytta,

vara förespråkare för att dels hålla diskussionen levande om hur folkrörelsen demokratiskt skall utvecklas, dels hur etikfrågor och andra viktiga aktuella ämnesområden som rör folkrörelsen beaktas.

2 § Omfattning organisatorisk uppbyggnad

RFS är en ideell förening. Den består av frivilliga totalförsvars- organisationer (FTO) med till dem anslutna ideella föreningar som bedriver frivilligverksamhet för totalförsvaret.

Såsom FTO är föreningen ansluten till RFS.

För att verkställa RFS-stämmans beslut och driva det dagliga operativa arbetet utses en styrelse för RFS som stöds av ett centralt kansli.

3 § Beslutande organ

RFS beslutande organ är RFS-stämman, extra RFS-stämma och RFS-styrelsen.

4 § Verksamhets- och räkenskapsår

RFS verksamhets- och räkenskapsår omfattar tiden från och med den 1 januari till och med den 31 december.

5 § Förslag till stadgeändring

Förslag till ändring av stadgarna eller om RFS upplösning får skriftligen avges enligt X kap. X §

6 § Beslutförhet i stadgefrågor

För bifall till stadgeändring fordras beslut av RFS-stämman med kvalificerad majoritet, dvs. minst 2/3 av antalet avgivna röster.

426

SOU 2001:15

Bilaga 6

För RFS upplösning fordras beslut härom med minst 2/3 av antalet avgivna röster vid vardera två på varandra följande RFS- stämmor.

X kap Styrelsen

1 § Sammansättning, kallelse, beslutförhet

Då RFS-stämma inte är samlad, är styrelsen RFS beslutande organ. Styrelsen har sitt säte i Stockholm.

Styrelsen består av ordförande och tio övriga ledamöter med tio utsedda ersättare. Ledamöterna är valda av RFS-stämman för en mandatperiod av två år. Hälften av ledamöterna ersätts årligen vid stämman.

Styrelsen utser inom sig vice ordförande. Sekreterare hämtas från RFS kansli.

Styrelsen är beslutför när samtliga ledamöter kallats senast åtta dagar före sammanträde och minst sju av ledamöterna och ord- föranden är närvarande. Om ordföranden finner det erforderligt kan brådskande ärende avgöras genom skriftlig omröstning eller vid telefonsammanträde (per capsulam). Sådant beslut skall proto- kollföras. Det skall anmälas vid närmast därefter följande sam- manträde.

2§ Åligganden

Styrelsen skall

1.verka för att den av stämman antagna verksamhetsidén efter- levs,

2.verkställa stämmans beslut,

3.handha och ansvara för RFS medel,

4.upprätta förvaltningsberättelse och verksamhetsberättelse för varje räkenskaps- och verksamhetsår,

5.senast den DD MM varje år ställa förvaltningsberättelsen, räkenskaperna och övriga för revision erforderliga handlingar avseende föregående räkenskapsår till förfogande för de enligt XX kap. X § valda revisorerna,

6.årligen utsända årsredovisning till de frivilliga totalförsvars- organisationerna och de regionala samordningsorganen,

427

Bilaga 6

SOU 2001:15

7.till stämman överlämna sina förvaltnings- och verksamhets- berättelser samt revisorernas berättelser för de två senaste räkenskaps- och verksamhetsåren,

8.i övrigt bereda de ärenden som skall föreläggas stämman,

9.bestämma tid och ort för stämma enligt kapitel XX samt ombesörja kallelser till denna,

10.tillsätta för verksamheten inom RFS erforderliga särskilda utskott, t.ex. utbildningsutskott.

11.vid behov fastställa inriktningen och eventuell instruktion för RFS särskilda organ samt granska deras verksamhet,

12.bestämma om organisationen av och befattningar vid RFS kansli,

13.företräda RFS i frågor rörande det säkerhetsfrämjande utveck- lingssamarbetet med länderna i Central- och Östeuropa samt internationella fredsfrämjande insatser i vad avser inom RFS gemensamma ärenden samt på begäran från de frivilliga total- försvarsorganisationerna lämna råd och anvisningar vid sådana frågor, samt

14.i övrigt sköta löpande ärenden och fullgöra de skyldigheter som enligt dessa stadgar ankommer på RFS.

428

Bilaga 7

De frivilliga försvarsorganisationernas historia

Utredningen har uppdragit åt docent Klaus-R. Böhme, tidigare vid Försvarshögskolan, att skriva en översiktlig historik över de fri- villiga försvarsorganisationerna. Historiken redovisas i det följande.

Inledning

Sedan år 1953 regleras i av regeringen fastställd förordning, vilka föreningar som är frivilliga försvarsorganisationerna. Den senaste förordningen är utfärdad år 1994 SFS (1994:524). Den räknar upp följande 24 organisationer:

CFB

Centralförbundet för Befälsutbildning

FIFF

Flygfältsingenjörsföreningarna

FVRF

Flygvapenfrivilligas Riksförbund

FAK

Frivilliga Automobilkårernas Riksförbund

FFK

Frivilliga Flygkåren

FMCK

Frivilliga Motorcykelkårernas Riksförbund

FRO

Frivilliga Radioorganisationen

FSR

Frivilliga Skytterörelsen

FPF

Försvarets Personaltjänstförbund

HBR

Hemvärnsbefälets riksförbund

KAROF

Kustartilleriets Reservofficersförbund

SKL

Riksförbundet Sveriges lottakårer

SVK RF

Sjövärnskårernas Riksförbund

SAFR

Svenska Arméns och Flygvapnets Reservofficers-

 

förbund

SBS

Svenska Blå Stjärnan

SBK

Svenska Brukshundklubben

SFF

Svenska Fallskärmsförbundet

SFRO

Svenska Flottans Reservofficersförbund

 

429

Bilaga 7 SOU 2001:15

SRK

Svenska Röda Korset (i fråga om medverkan i

 

totalförsvarets sjukvård och i verksamheten för

 

civilbefolkningens skydd i krig)

SPSF

Svenska Pistolskytteförbundet

SSF

Svenska Sportskytteförbundet

SVOF

Svenska Värnpliktsofficersförbundet

SCF

Sveriges Civilförsvarsförbund

SKBR

Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund

Dessa organisationer indelas i tre grupper, varav den första omfattar de som bedriver frivillig befälsutbildning, den andra de föreningar som tecknar avtal för tjänstgöring vid höjd beredskap och den tredje organisationer som utvecklar medlemmars färdig- heter.

Till första gruppen räknas Centralförbundet för Befälsutbild- ning, Flygfältingenjörsföreningarna, Flygvapenföreningarnas Riksförbund, Försvarets Personaltjänstförbund, Hemvärnsbefälets Riksförbund, Kustartilleriets Reservofficersförbund, Sjövärns- kårernas Riksförbund, Svenska Arméns och Flygvapnets Reservofficersförbund, Svenska Flottans Reservofficersförbund och Svenska Värnpliktsofficersförbundet.

Andra gruppen omfattar Frivilliga Automobilkårernas Riksför- bund, Frivilliga Flygkåren, Frivilliga Motorcykelkårernas Riks- förbund, Frivilliga radioorganisationen, Riksförbundet Sveriges lottakårer, Svenska Blå Stjärnan, Svenska Brukshundklubben, Svenska Röda Korset, Sveriges Civilförsvarsförbund, Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund.

Den tredje gruppen utgörs av Frivilliga Skytterörelsen, Svenska Fallskärmsförbundet, Svenska Pistolskytteförbundet, Svenska Sportskytteförbundet.1

Det kan förvåna att inte hemvärnet, som ju huvudsakligen rekryterar frivilliga, räknas till de frivilliga försvars- organisationerna, men detta torde förklaras av att statsmakterna allt sedan hemvärnets framväxt i början av andra världskriget mycket målmedvetet integrerade det i det militära försvaret.2

1

Se försvarsmaktens

hemsida: Frivilliga försvarsorganisationer. SOU 1997:70, s. 49 ff.

Jfr vidare Disa Byman m.fl. (red.), Frivilligrörelsen värnar Sverige, Stockholm 1997.

2

Åberg, Alf, Från

vårdkase till 1940 och Bojerud, Stellan, Hemvärnet 1940 1990.

I: Kjellander, Bo (red.), Hemvärnet 1940 1990, Stockholm 1990, s. 35 ff, 39 ff.

430

SOU 2001:15

Bilaga 7

Antalet frivilliga försvarsorganisationer håller på att förändras. I slutet av oktober 2000 gick KAROF och SAFR ihop till den nya organisationen Förbundet Sveriges Reservofficerare SVEROF.3 SFRO valde däremot att stå utanför den nya organisationen.4 Vidare eftersträvar flera föreningar status som officiell frivillig försvarsorganisation, nämligen Befälsföreningen Militärtolkar, Fredsbaskrarna Sverige, Förbundet Fältpostbefäl, Försvarets Fältartister, Kustjägarveteranerna, Riksförbundet Sveriges Militär- kulturhistoriska föreningar, Svenska Livräddningssällskapet, Sve- riges Militära Kamratföreningars Riksförbund, Totalförsvarets Häloskyddsförbund och Totalförsvarets Psykförsvarsförbund.5 Av dessa är redan Befälsföreningen Militärtolkar, Förbundet Fältpost- befäl, Försvarets Fältartistförening, Totalförsvarets Psykförsvars- förbund och Totalförsvarets Hälsoskyddsförbund anslutna till CFB.6 I det följande behandlas endast de föreningar som f.n. offi- ciellt räknas som frivilliga försvarsorganisationer.

Tidigare historiker

Någon historik som behandlar samtliga frivilliga försvarsorga- nisationer föreligger inte. Första gången presenterades dock de frivilliga försvarsorganisationerna kortfattat av generalstaben år 1939. Vid denna tid fanns åtta sådana föreningar: Frivilliga Auto- mobilkåren, Frivilliga landstormsrörelsen, Frivilliga Skytte- rörelsen, Riksluftskyddsförbundet, Svenska Röda Korset, Svenska Röda Stjärnan, Sveriges frivilliga motorbåtskår och Sveriges frivilliga motorcykelkår.7

Korta presentationer av dem finns även i fem offentliga utred- ningar.8 Den första av dessa utredningar tillsattes år 1948 med upp- drag att kartlägga den frivilliga försvarsverksamheten och att lämna

3Meddelande från SVEROF 2000-10-21.

4Pressmeddelande från SFRO 2000-10-25.

5Frivilligorganisationsutredningen, Arbetsmaterial 2000-08-11 Bilaga X: Frivilliga försvars- organisationer och andra frivilliga organisationer, s. 1 f, 4 f, 7 f, 10, 12 f.

6SOU 1997:70, s. 48.

7Erik Malmström (red.), Medborgarboken om folkförsvaret, Stockholm 1939, s. 286 ff, 295, 314.

8SOU 1950:38 Utredning rörande Frivilligt Försvarsarbete, s. 13 ff. SOU 1968:1 Frivillig- försvaret 1. De frivilliga försvarsorganisationerna utom hemvärnet, 16 ff. SOU 1985:35 Ersättningar och förmåner inom frivilligförsvaret, s. 37 ff, 181 ff. SOU 1992:132 Frivillig verksamhet för totalförsvaret, 19 ff. Ett mål- och resultatperspektiv. SOU 1997:70

Totalförsvaret och frivilligorganisationerna uppdrag, stöd och ersättning, s. 35 ff, 100, 183 f.

431

Bilaga 7

SOU 2001:15

förslag hur den kunde samordnas. Utredningen lämnade sitt betänkande år 1950. Den föreslog fastare regler för föreningarnas erkännande som frivilliga försvarsorganisationer. Vidare förordade den en ganska centralstyrd sammanordning av deras verksamhet. Det första förslaget resulterade i att Kungl. Maj:t år 1953 utfärdade en särskild förordning om frivilligorganisationerna.9 Det senare förslaget stötte på hårt motstånd från de berörda organisationerna. Statsmakterna nöjde sig med att föreslå ett samordningsorgan för dessa. Därför bildades Frivilliga Försvarsorganisationernas Sam- arbetskommitté (FOS) som började sitt arbete vid årsskiftet 1953/54.10 Denna kommitté har en rådgivande och samordnande funktion. Ordförandeskapet alternerar mellan de olika organisa- tionerna. Dess verksamhet har aldrig behandlats vare sig i någon vetenskaplig framställning eller i några memoarer. Att undersöka dess historia kunde vara lockande, men skulle kräva en stor arbets- insats, eftersom kommittén inte tycks ha ett eget arkiv, utan dess arbete måste skildras med hjälp av de olika organisationernas arkiv.11 FOS behandlas inte i denna framställning.12

Dessutom utgav Sune Glad år 1968 en kort och odokumenterad översikt över de vid denna tid existerande frivilligorganisa- tionerna.13 En liknande, år 1990 publicerad presentation finns hos Christine Malmström-Barke.14

För många organisationer finns dock historiker. Dessa är emellertid av mycket skiftande karaktär. Endast enstaka har detaljerade käll- och litteraturhänvisningar. Några har summariska hänvisningar, men de flesta saknar även dessa och har mera karaktär av minnen. För vissa organisationer saknas även sådana. I det följande kommer frivilligorganisationerna att presenteras i den ordning det bildats och det kommer att uppges, varifrån uppgifterna hämtats. Vidare anges om respektive organisation har ett tillgängligt arkiv, med vars hjälp fördjupade studier i

9Kommittédirektiv nr 1133, RA. SOU 1950:38, s. 9 ff, 92 ff, 170 ff. SFS 1953/737. Carl- Erik Almgren, Den militära ledningens syn på SKL och dess uppgifter. I: SKL histo- riekommitté, Lottorna i samhällets tjänst, Stockholm 1984, s. 95.

10Svenska försvarsväsendets rulla 1955.

11Gunnar Ståhl t. K-R Böhme e-mail 2000-10-03.

12Om SOF se Sune Glad, Våra frivilliga försvarsorganisationer, Stockholm 1968, s. 28. Christine Malmström Barke, Frivilligförsvarsverksamhet. I: Stig Strömbäck (red.), Försvar för frihet och fred, Stockholm 1990, s. 91. Disa Byman (red.), s. 9. I FOS är förutom de ovan uppräknade organisationerna även hemvärnet, Centralförbundet Folk och Försvar (CFF) och Allmänna försvarsföreningen (AFF) representerade.

13Sune Glad, s. 8 ff.

14Christine Malmström-Barke, s. 84 ff.

432

SOU 2001:15

Bilaga 7

föreningens historia skulle vara möjliga. Sådana arkivstudier har av praktiska skäl endast kunnat ske i undantagsfall för denna översikt.

De frivilliga försvarsorganisationerna korthistoriker

Frivilliga Skytterörelsen (FSR)

Frivilliga Skytterörelsen är den med avstånd äldsta av landets frivilligrörelser. Den härleder sitt ursprung från de frivilliga skarp- skytteföreningarna. Sådana bildades år 1860 i bl.a. Stockholm och Göteborg. Sju år senare fanns 304 föreningar i landet med över 40 000 medlemmar. Därefter följde dock en nedgångsperiod.

I september 1893 samlades representanter från 35 skytte- föreningar i Stockholm och beslöt att tillsätta en centralstyrelse för Sveriges frivilliga skytteföreningar. I december 1893 fastställde Kungl. Maj:t stadgar för skytteväsendets organisation

År 1903 ersattes centralstyrelsen och allmänna representantskap av Skytteförbundens överstyrelse med ett ombud från varje förbund.

Sedan år 1968 finns en självständig ungdomsorganisation inom Frivilliga Skytterörelsen, Skytterörelsens ungdomsorganisation.15

Strax efter krigsutbrottet 1939 spelade Frivilliga Skytterörelsen en mycket pådrivande roll vid tillkomsten av hemvärnet.16

Frivilliga Skytterörelsens målsättning var ursprungligen att befrämja skjutskickligheten bland svenska folket och att väcka dess intresse att bidra till Sveriges försvar. Detta är fortfarande centralt för förbundet, som bedriver skytte med gevär, korthållsgevär, luft- gevär, kulsprutepistol och automatvapen. På senare tid har även engagerat sig i miljöfrågor, särskilt frågor rörande buller och bly- belastning.

Frivilliga Skytterörelsen har sedan lång tid tillbaka ett inter- nationellt samarbete, i första hand med de nordiska grannländerna. Under det senare åren har den även engagerat sig i Baltikum, framför allt i Lettland.17

15 Sune Glad, s. 8. SOU 1950:38, s. 19 f. Christine Malmström-Barke, s. 84 f. Evabritta Wallberg (red.), Krigsarkivet Beståndsöversikt. Del 8. Enskilda arkiv, Stockholm 1997, s. 188 ff. Arkiven efter Skytteförbundens överstyrelse och efter Skytterörelsens ungdoms- organisation förvaras i KrA. Disa Byman (red.), s. 39. Frivilligorganisationsutredning: Arbetsmaterial 2000-08-11, s. 4.

16Alf Åberg, s. 29 ff. Stellan Bojerud, s. 39, 40 ff.

17Frivilligorganisationsutredningen: Arbetsmaterial 2000-08-11, s. 4.

433

Bilaga 7

SOU 2001:15

Frivilliga Skytterörelsen upplevde en andra storhetstid under beredskapstiden och under de första åren av Kalla kriget. År 1949 hade den drygt 240 000 aktiva medlemmar. År 1968 hade antalet sjunkit till 216 000. År 1998 fanns det drygt 100 000 medlemmar och år 2000 är antalet nere i 90 000 och den fortsätter att sjunka.18

Svenska Röda Korset (SRK)

Bildades i anslutning till uppkomsten av det internationella röda korset år1864 med namnet Föreningen för frivillig vård av sårade och sjuka i fält. Året därpå kunde även kvinnor blir medlemmar. ÅR 1886 ändrades namnet till Svenska föreningen röda korset och år 1915 till Svenska Röda Korset. I enlighet med sin målsättning åtog sig Svenska Röda Korset uppgifter såväl inom det militära försvaret som i civilförsvaret. Det innebar att föreningen i krigsfall skulle inrätta vissa sjukhus och ställa sjukvårdspersonal till förfogande. Föreningen bildade också en ungdomsorganisation.19

För Svenska Röda Korset innebar Försvarsmaktens inriktning under senare tid på insatser i samband med katastrofer eller utom- lands inget nytt.20

Antalet medlemmar i Svenska Röda Korset har minskat sedan år 1945. År 1949 fanns det knappt 483 000 medlemmar, år 2000 är det omkring 340 000.21

Centralförbundet för Befälsutbildning (CFB)

Sveriges landstormsföreningars centralförbund, som bildats år 1912, bedrev bl.a. utbildning av landstormsbefäl. Genom 1941 års värnpliktslag avskaffades landstormen. Förbundet ombildades därför till Centralförbundet för Befälsutbildning, som blev en sam- manslutning för förbund och föreningar som bedriver befälsut- bildning. År 2000 består det av 28 Frivilliga Befälsutbildnings- förbund. Dessutom finns där fem ännu ej som frivilliga försvarsorganisationer erkända organisationer: Befälsföreningen Militärtolkar, Förbundet Fältpostbefäl, Försvarets Fältartist-

18SOU 1950:38, s. 22. SOU 1968:5, s. 20. Fakta om totalförsvaret 98, s. 48. Frivilligorganisationsutredningen: Arbetsmaterial 2000-08-11, s. 4.

19Sten Söderberg, Svenska Röda Korset 1865 1965 de första 100 åren, Stockholm 1965, s. 57 ff, 432 ff. SOU 1950:38, s. 18 ff. Svenska Röda Korsets arkiv förvaras på RA.

20Jfr Disa Byman (red.), s. 26 f.

21SOU 1950:38, s. 19. Frivilligorganisationsutredningen: Arbetsmaterial 2000-08-11, s. 11.

434

SOU 2001:15

Bilaga 7

förening, Totalförsvarets Hälsoskyddsförbund och Totalförsvarets Psykförsvarsförbund. Förbundet vänder sig till värnpliktigt befäl, reservofficerare och hemvärnsbefäl inom armén och kustartilleriet. År 1949 förbundet hade 38 500 medlemmar. År 2000 är det drygt 33 000.22

Sjövärnskårernas Riksförbund (SVK RF)

Den första frivilliga motorbåtsflottiljen organiserades år 1913 i Göteborg. Strax därpå organiserades sådana flottiljer i Stockholm, Norrköping och Karlskrona. De bildade år 1915 Sveriges frivilliga motorbåtskår med marinstabschefen som chef. Kåren skulle i krigsfall och i vissa fall under fred ställa medlemmar och motorbåtar till Kungl. Maj:ts förfogande. Fram till krigsutbrottet 1939 tillkom flottiljer i Stockholms skärgård, Härnösand, Kalmarsund och Öresund.

År 1941 omorganiserades de frivilliga motorbåtsflottiljerna till 16 sjövärnsflottiljer, Göteborgs, Stockholm, Östergötland, Ble- kinge, Västernorrlands, Sörmlands, Södertörns, Kalmarsunds, Öre- sunds, Norra Smålands, Gävleborgs, Roslagens, Gotlands, Sydöstra Skånes, Vänerns och Norrbottens. Dessa underställdes marinen och en chef för sjövärnskåren, som måste vara sjöofficer i reserven, tillsattes. Kåren ingick således i försvarsmakten och räknades inte som frivillig försvarsorganisation i egentlig mening. Dess ställning kan jämföras med den hemvärnet intog i detta avseende.

År 1981 avvecklades sjövärnskåren och ersattes av Sjövärns- kårernas Riksförbund som blev erkänt som frivillig försvarsorga- nisation.23

Sjövärnskårernas riksförbund, som även bedriver en omfattande ungdomsverksamhet, hade i början av 1990-talet drygt 4 000 medlemmar. Antalet steg med omkring 1 000 till år 1997. År 2000 är det cirka 4 600. 24

22SOU 1950:38, s. 13 f. Alf Åberg, s. 34 f. Evabritta Wallberg (red.), Krigsarkivet Beståndsöversikt, s. 181. Centralförbundets för befälsutbildning arkiv förvaras i KrA. Frivilligorganisationsutredningen: Arbetsmaterial 2000-08-11, s. 1.

23Björn Gäfvert (red.), Krigsarkivet Beståndsöversikt Del 1, Stockholm 1987, s. 258. Björn Gäfvert (red.), Krigsarkivet Beståndsöversikt Del 6, Stockholm 1994, s. 323 ff. Evabritta Wallberg, Krigsarkivet, s. 198 f. Arkiven efter vissa frivilliga motorbåtsflottiljer, vissa sjö- värnsflottiljer och chefen för sjövärnskåren förvaras i KrA. Sjövärnet Sjövärnsposten 2/98, s. 12 f; 12 f; 1/99, s. 9 ff, 17. Jfr Disa Byman (red.), s. 34.

24Fakta om totalförsvaret 1992 1993, s. 42. SOU 1997:70, s. 51. Frivilligorganisa- tionsutredning: Arbetsmaterial 2000-08-11 Bilaga X: Frivilliga försvarsorganisationer och andra frivilliga organisationer, s. 8.

435

Bilaga 7

SOU 2001:15

Frivilliga Automobilkårernas Riksförbund (FAK)

År 1903 bildades Kungl. Automobilklubben (KAK). Hos den väcktes efter engelskt förebild tanken att organisera en frivillig automobilkår för att stödja försvaret. Efter diskussioner med gene- ralstaben förverkligades planerna år 1915. Kåren organiserades militärt med en kår- och en souschef, som förordnades av Kungl. Maj:t. Dessutom ingick en militär ledamot i styrelsen. I krigsfall skulle kåren ställa förare och fordon till försvarets förfogande. Kåren deltog fram till år 1930 i militära övningar. År 1931 ändrades inriktningen. Kåren blev en personal- och utbildningsorganisation. Den som genomgick kårens utbildning blev FAK-officer och krigsplacerades vid mobiliserade förband.

År 1958 fick kåren en riksstyrelse. Samtidigt ändrades inrikt- ningen igen. Kåren utbildar nu förare för tunga fordon åt total- försvaret.25

Kåren är en av de frivilligorganisationer som ökat sitt medlems- antal sedan år 1948. Då uppgick det till drygt 900. År 1975 var det uppe i 2 500. År 2000 finns drygt 12 000 medlemmar.26

Svenska Blå Stjärnan (SBS)

Bildades 1917 med namnet Svenska Röda Stjärnan efter förebild av den år 1914 i Genève bildade L´ Etoile Rouge, ett förbund vars uppgift var vård av hästar i krig. Detta var även den svenska föreningens första uppgift. Efter första världskriget vidgades den till att även gälla djurvård i fred.

År 1941 ändrades namnet till Svenska Blå Stjärna. Föreningen, vars ordförande utsågs av Kungl. Maj:t. Utbildade och tillhandahöll personal för djursjukvård och djurskötsel, s.k. djursystrar. Till följd av försvarets avhästning försköts förbundets uppgifter alltmer till civilförsvaret. Dess medlemmar krigsplaceras som djurskjuk- vårdare och djurvårdare inom jordbruket för att säkerställa god livsmedelsförsörjning i kris och krig. Andra krigsplaceras som veterinärbiträden. I fred kan de tjänstgöra som avbytare på bondgårdar.

25SOU 1950:38, s. 14 f. Karl Eric Holm, Arméns motorisering och FAK:s utveckling, Stockholm 1996, 13 ff, 25 ff, 31 ff, 39 ff. Evabritta Wallberg (red.), Krigsarkivet, s. 182. Fri- villiga Automobilkårens arkiv förvaras i KrA. Disa Byman (red.), 11 f.

26SOU 1950:38, s. 15. Karl Eric Holm, s. 41. Frivilligorganisationsutredningen: Arbets- material 2000-08-11, s. 2 f.

436

SOU 2001:15

Bilaga 7

Föreningen var ursprungligen endast öppen för kvinnor, men sedan år 1987 kan även män bli medlemmar.

Svenska Blå Stjärnan hade år 1949 drygt 2 800 medlemmar. I början av 1990-talet hade antalet stigit till knappt 5 300. År 2000 har drygt 5 000 medlemmar.27

Riksförbundet Sveriges lottakårer (SLK)

Den första svenska lottakåren bildades 1924 i Stockholm på ini- tiativ av Thyra Wadner, som inspirerats av de finska Lotta Svärdföreningarna. Namnet blev Stockholms landstormskvinnor. Den fick under de följande åren efterföljare i hela landet. År 1930 höll kårerna sitt första riksmöte och bildade Lottarådet. Organisa- toriskt tillhörde lottorna landstormsföreningarnas centralförbund. 1939 ändrades namnet till Sveriges lottakårer.År 1942 lämnade de landstormsrörelsen och den 1 januari 1943 bildade man den själv- ständiga organisationen Riksförbundet Sveriges lottakårer.

Till en början biträdde lottorna landstormen huvudsakligen vid utspisningen och inte minst genom insamlingar. Efterhand fick de alltmer kvalificerade uppgifter inom armén, marinen, flygvapnet och hemvärnet, där de krigsplaceras i staber, stridslednings- centraler, luftförsvaret, i personalvårdstjänst samt i sjukvårds- och förplägnadstjänst.

Sedan år1933 bedriver organisationen en omfattande utbildning för ungdomar mellan 15 och 18 år. Denna unglottaorganisation fick 1965 en självständig ställning och benämndes Sveriges Unglottor.

Lottorna har sedan länge ett internationellt samarbete, särskilt med motsvarande organisationer i de nordiska grannländerna. Under senare år har detta arbete utsträckts till Baltikum, Polen och Ryssland.

Lottornas medlemsantal steg brant under beredskapsåren. År 1944 var det som högst med knappt 111 000, unglottorna inte inräknade. Därefter sjönk medlemsantalet till drygt 81 000 år 1948. Under intryck av det Kalla kriget skedde under 1950-talet en

27 SOU 1950:38, s. 20 f. Fakta om totalförsvaret 1992 1993, 42. Alf Åberg, Kvinnoinsatser för försvaret kring sekelskiftet. I: SLK historiekommitté (utg.), Lottorna i samhällets tjänst, Stockholm 1984, s. 17 ff. Leif Törnquist, Stjärnan i förändring: SBS blå stjärna och dess historia, Stockholm 1997. Evabritta Wallberg, Krigsarkivet, s. 196. Svenska Blå Stjärnans arkiv förvaras i KrA. Disa Byman (red.), s. 22 f. Frivilligorganisationsutredning: Arbets- material 2000-08-11, s. 8 f.

437

Bilaga 7

SOU 2001:15

ökning till som mest drygt 99 000 lottor år 1957. Därefter har antalet medlemmar minskat kontinuerligt. År 2000 finns cirka 26 000 lottor.28 En förklaring till denna minskning är givetvis att landet inte upplevde eller upplever ett direkt hot. Som en ren kvinnoorganisation drabbades Riksförbundet Sveriges lottakårer dessutom av att kvinnorna i allt högre grad blev förvärvsarbetande och därför fick mindre tid över för frivilligt försvarsarbete.

Svenska Arméns och Flygvapnets reservofficersförbund (SAFR)

Reservofficersinstitutionen för armén infördes i Sverige genom 1892 års härordning. Svenska arméns reservofficersförbund bilda- des år 1924. Det hade som målsättning att verka för en ända- målsenlig utveckling av reservofficersinstitutionen, för en fortsatt militär utbildning av reservofficerarna samt för deras kårintressen och sammanhållning.

Flygvapnets reservofficerare bildade ett förbund med samma målsättning år 1935. Tilläggas kan att flygvapnet vid denna tid hade en egen reservofficersutbildning, men ännu ingen officersutbild- ning. Den fick man först genom 1936 års försvarsbeslut. Fram till dess rekryterades aktiva officerare genom passage eller tillfälliga kommenderingar från de äldre försvarsgrenarna.

År 1945 gick dessa två reservofficersförbund samman i Svenska arméns och Flygvapnets reservofficersförbund.29

Förbundets medlemsantal har under 1990-talet gått ned från drygt 5 000 till cirka 4 200.30

År 2000 gick Kustartilleriets reservofficersförbund ihop med Svenska Arméns och Flygvapnets reservofficersförbund i den nya organisationen Förbundet Sveriges Reservofficerare, SVEROF.31

28SOU 1950:38, s. 16 f. Maria Brück, Den svenska lottarörelsen. Carl Eric Almgren, Den militära ledningens syn på SKL och dess uppgifter. Carl-Otto Engwall, Lottorna och hem- värnet. Carl Herlitz, Länkar i luftförsvaret. Torbjörn Rimstrand, Lottornas utbildnikng. Lars Ericson, En folkrörelsens framväxt. Anna Sparre, Unglottorna då och nu. Samtliga i: SKL historiekommitté (red.), Lottorna i samhällets tjänst, Stockholm 1984, s. 26 ff, 69 ff, 125, 143 ff, 175 ff, 209, 269 ff. Evabritta Wallberg (red.), Krigsarkivet, s. 186 ff, 199. Riksförbundet Sveriges lottakårers arkiv förvaras i KrA. Jfr Disa Byman (red.), s. 20 f. Frivilligorganisationsutredningen: Arbetsmaterial 2000-08-11, s. 7 f.

29SOU 1950:38, s. 23. Klaus-Richard Böhme, Svenska vingar växer, Stockholm 1982, s. 12,

14f. Evabritta Wallberg (red.), Krigsarkivet, s. 165 f. Svenska arméns och flygvapnets reservofficersförbunds arkiv förvaras i KrA. Göte Åkerman (red.), Svenska arméns och flygvapnets reservofficersförbund 75 år 1924 1999, Stockholm 1999, s. 6 ff.

30Fakta om totalförsvaret 1992 1993, s. 42. Disa Byman (red.), 35.

31Se not 3.

438

SOU 2001:15

Bilaga 7

Kustartilleriets reservofficersförbund (KAROF)

Kustartilleriets reservofficersförbund bildades år 1929. Målsätt- ningen var att utveckla reservofficersinstitutionen och att vidare- utbilda medlemmarna. Sedan 1980-talet har antalet medlemmar minskat. Under 1990-talet har det legat runt 750.32

År 2000 gick Kustartilleriets reservofficersförbund ihop med Svenska Arméns och Flygvapnets reservofficersförbund i den nya organisationen Sveriges Reservofficersförbund.33

Svenska Flottans Reservofficersförbund (SFRO)

Svenska flottans Reservofficersförbund bildades år 1935. Målsätt- ningen är att vidmakthålla medlemmarnas sjömilitära insikter och tjänstbarhet, att tillvarata deras intressen och att stärka deras kåranda samt att verka för ett gott förhållande mellan örlogs- och handelsflottorna. Förbundet har sedan början av 1990-talet lyckats öka sitt medlemsantal från cirka 850 till 1 000 år 2000.34

Frivilliga Motorcykelkårernas Riksförbund (FMCK)

Idén om en frivillig motorcykelkår väcktes år 1913 inom Svenska Motorcykelklubben. På grund av mobiliseringen 1914 hann den dock inte förverkligas. Det dröjde sedan till år 1929 innan den bildades, nu på initiativ av dåvarande löjtnanten vid I 2 Stig Hasselrot. Den var då en sorts kamratförening inom Svenska Motorcykelklubben. Först år 1935 blev den en självständig före- ning. År 1938 blev den erkänd som frivillig försvarsorganisation med uppgift att utbilda och öva för militärtjänst dugliga motor- cykelförare. Kåren, i vars styrelse det ingick två av chefen för armén utsedda representanter koncentrerade sig helt på vidare- utbildning av män som fullgjort värnplikten och att förbereda manlig ungdom för tjänst som motorcykelordonnans. År 1955 fick flickor tillträde till organisationens kurser och sedan år 1974 får de

32SOU 1950:38, s. 24. Fakta om totalförsvaret 1992 1993, s. 42. Disa Byman (red.), s. 34. Göte Åkerman, (red.), s. 6. Frivilligorganisationsutredning: Arbetsmaterial 2000-08-11, s. 7.

33Se not 3.

34SOU 1950:38, s. 23 f. Fakta om totalförsvaret 1992 1993, s. 42. Evabritta Wallberg (red.), Krigsarkivet, s. 166. Svenska Flottans Reservofficersförbunds arkiv förvaras i KrA. Disa Byman (red.), 35. Göte Åkerman (red.), s. 6. Frivilligorganisationsutredningen: Arbetsmaterial 2000-08-11, s. 9 f.

439

Bilaga 7

SOU 2001:15

delta i dess verksamhet fullt ut. Denna verksamhet är numera förutom på förvars- och trafiksäkerhetsupplysning helt inriktat på att utbilda motorcykelordonnanser.

Fram till år 1950 saknade kåren underavdelningar. Sektioner bildades under 1950-talet i hela landet, med början i Helsingborg år 1952. År 1972 företogs en organisations- och stadgeändring. Sektionerna blev kårer som sammanslöts i Frivilliga Motorcykel- kårernas Riksförbund.

Spridningen över landet och inte minst ett växande intresse bland ungdomen för organisationens verksamhet har lett till att medelåldern bland dess medlemmar är relativt låg, omkring 30 år och att antalet medlemmar sedan år 1949 stigit markant. Då upp- gick det till 350. År 2000 finns cirka 5 100 medlemmar.35

Svenska Pistolskytteförbundet (SPSF)

Fram till 1930-talet hade det bildats en rad lokala pistolskytte- föreningar i Sverige. År 1933 föreslog ordföranden i Danderyds skytteklubb Olof Reichenberg att ett pistolskyttemärke skulle införas för att höja skjutskickligheten. Detta resulterade i till- komsten av Svenska pistolskyttekommittén och att ett förslag till pistolskyttemärke utarbetades.

År 1936 bildades Svenska Pistolskytteförbundet genom ett samgående av befintliga pistolskytteföreningar. Förbundet var från början hårt knutet till försvarsmakten. Föreningar som ville ansluta sig till förbundet måste tillhöra försvars- eller polisväsendet eller vara föreningar för statliga och kommunala tjänstemän som hade rätt till tjänstevapen. Andra föreningar som önskade inträde måste ha en tjänsteman inom försvars- eller polisväsendet i sin styrelse.

Svenska Pistolskytteförbundets antal aktiva medlemmar har sedan år 1949 gått ned från drygt 28 000 till 20 000.36

35SOU 1950:38, s. 18. Sixten Raaf i Frivilliga motorcykelkårernas riksförbund 50 år, Helsingborg 1979, s. 11 ff. S. 32 ff i samma publikatiion följer historiker över de olika kårerna. Disa Byman (red.), s. 14 f. Frivilligutredningen: Arbetsmaterial 2000-08-11, s. 3.

36SOU 1950:38, s. 22. Nationellt Pistolskytte 1986 Nr 2: Svenska Pistolskytteförbundet 1936 1986. Disa Byman (red.), s. 39. Frivilligutredningen: Arbetsmaterial 2000-08-11, s. 10. Svenska Pistolskytteförbundets arkiv förvaras i RA. Handlingar om förbundet finns även i Olof Reichenbergs arkiv som förvaras i KrA.

440

SOU 2001:15

Bilaga 7

Sveriges Civilförsvarsförbund (SCF)

På initiativ av överståthållare Torsten Nothin bildades år 1937 Sveriges Riksförbund för civilt luftskydd, Riksluftskyddsför- bundet. Redan under beredskapsåren stod det klart att verk- samheten måste breddas till att gälla hela civilförsvaret, vilket underströks när det genom civilförsvarslagen av år 1944 infördes allmän civilförsvarsplikt. År 1948 permanentades denna lag.

I de stadgar för Riksluftskyddsförbundet som i mars 1945 fastställdes av Kungl. Maj:t stadgades också att förbundet genom upplysning och propaganda skulle främja civilförsvaret och det frivilliga arbetet därför, främst beträffande hemskyddet. Förbundet skulle även utbilda personal för civilförsvarets alla grenar. År 1951 ändrade förbundet namn till Sveriges Civilförsvarsförbund.

Redan år 1943 föreslog den år 1941 tillsatta hemortsförsvars- utredningen en gemensam organisation för civilt och militärt försvar. Detta förslag förkastades emellertid av statsmakterna. Utvecklingen har dock gått i den riktningen. Och behovet av skydds- och hjälpinsatser i kris- och krigssituationer har breddats och ökat.

Förbundet utbildar hemskyddsombud och genomför utbildning i självskydd. Det har under senare år även börjat samarbeta med liknande organisationer i Baltikum, Polen och Ryssland.

Förbundet hade år 1949 drygt 134 000 medlemmar. Antalet har sedan dess sjunkit kraftigt. År 2000 finns knappt 35 000 medlem- mar.37

Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund (SKBR)

Redan före krigsutbrottet 1939 bestämde sig Kvinnoföreningarnas Beredskapskommitté i Göteborg för att utbilda kvinnor till lastbils- och ambulansförare. De första 20 förare var färdigutbildade i juni 1939 och de beslöt att bilda en bilkår. Det skedde i november samma år. På andra orter tog man snart efter. Dels bildades kårer, dels anordnades kurser för lastbilsförare. I maj 1942 samlades representanter för dessa kårer och kurser och bildade Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund. Fram till 1950- talet utbildade förbundet förare enbart för det militära försvaret,

37 SOU 1950:38, s. 17 f. Lars Österdahl, Civilförsvarsstyrelsen 1944 1986, Karlstad 1986, s. 1 ff. Jfr Karl-Gunnar Bäck/Magnus Morath, 50 års frivillighet Sveriges civilförsvars- förbund CDF:s historia, Stockholm 1987.

441

Bilaga 7

SOU 2001:15

men sedan 1960-talet även för civilförsvaret. Numera utbildar man förare för alla typer av fordon. Utöver detta verka förbundet för trafiksäkerhet. Under senare år har det inlett samarbete med liknande organisationer i Baltikum och Polen.

Antalet medlemmar uppgick år 1949 till knappt 2 000. Därefter steg det kraftigt och låg under första hälften av 1990-talet kring 12 500. År 2000 har förbundet drygt 10 000 medlemmar.38

Svenska Brukshundklubben (SBK)

Svenska Brukshundklubben bildades år 1940 genom ett samgående av specialklubbar för brukshundraser. Klubben har som mål- sättning att främja aveln av sådana raser, att ge hundägarna en god kunskap om hunden, att utveckla brukshundsporten och att utbilda tjänstehundar. Sedan beredskapsåren utbildas hundar för spår-, rapport-, sjukvårds-, bevaknings- skydds- och transport- tjänst. Förbundet ställer hundförare och hundar till försvars- maktens förfogande.

Allt ifrån början har klubben utbildat ledarhundar för blinda. Insatserna på det civila området och inom civilförsvaret har efter- hand blivit ett allt starkare inslag i verksamheten, t.ex. kan klubben leta reda på vilsegångna personer. På senare år har klubben deltagit i internationella hjälpinsatser efter jordbävningar utomlands. Vidare har den upptagit instruktörsutbildning i Baltikum, Polen och Ryssland.

Svenska Brukshundklubben hade 1949 drygt 3 000 medlemmar. Sedan des har antalet ökat – dock med vissa fluktuationer. År 2000 finns det cirka 60 000 medlemmar.39

38SOU 1950:38, s. 14. Fakta om totalförsvaret 1992 1993, s. 43. Fakta om totalförsvaret 1995, s. 41. Evabritta Wallberg (red.), Krigsarkivet, s. 192. Disa Byman (red.), s. 30 f. Kvinnliga bilkårens hemsida 2000-05-30. Frivilligorganisationsutredningen: Arbetmaterial 2000-08-11, s. 12.

39SOU 1950:38, s. 16. Fakta om totalförsvaret 1992 1993, s. 43. Fakta om totalförsvaret 1995, s. 41. Fakta om totalförsvaret 1998, s. 47. Disa Byman (red.), s. 24 f. Svenska Bruks- hundklubbens hemsida 2000-05-30. Frivilligorganisationsutredningen: Arbetsmaterial 2000- 08-11, s. 9.

442

SOU 2001:15

Bilaga 7

Svenska Sportskytteförbundet (SSF)

Bildades år 1943 genom ett samgående av de organisationer som bl.a. ägnade sig åt internationellt sportskytte. Med sportskytte avsågs såväl gevärs- och pistolskytte som jaktskytte. Genom att främja skjutskickligheten och delta i sportskyttetävlingar ville för- bundet samtidigt skapa respekt för svenskt skytte och försvars- kraft.

Förbundet hade år 1949 3 500 medlemmar. Sedan har undan för undan skett en markant ökning ända in på mitten av 1990-talet, då det fanns drygt 168 000 medlemmar. Sedan dess har siffran gått ned till cirka 100 000 år 2000.40

Hemvärnsbefälets riksförbund (HBR)

Hemvärnsbefälhavarnas Riksförbund bildades den 25 mars 1942 efter förberedelser sedan oktober 1941. Tanken på ett riksförbund hade uppkommit under de kurser som anordnades för hem- värnsbefälhavarna. Den drivande kraften var rektor Torbjörn Wennerberg. I början var förbundet endast en intresseorganisation för hemvärnsområdesbefälhavare. Först år 1962 öppnades det för allt hemvärnsbefäl.

Vid tillkomsten och under många år framåt betraktade sig för- bundet som en intresseorganisation som bl. a. skulle verka för ekonomisk ersättning åt sina medlemmar och deras inordning i det militära systemet. Men förbundet ville även verka för ökad utbild- ning och bättre utrustning samt för rekrytering till hemvärnet. Först år 1994 erhöll förbundet ställning som frivillig försvars- organisation. Numera är det framför allt inriktat på kompetens- höjande utbildning och på rekrytering. Dess medlemsantal har mellan åren 1995 och 2000 stigit från drygt 4 500 till drygt 9 000.41

40SOU 1950:38, s. 22 f. Jfr Rune Kjellström/Britt-Marie Ellis/Karin Fredriksson, Svenska sportskytteförbundet 50 år: 1943 1993, Farsta 1993. Svenska Sportskytteförbundets arkiv förvaras i Riksarkivet. Disa Byman (red.), s. 40. Frivilligorganisationsutredningen: Arbets- material 2000-08-11, s. 11.

41KrA: Hemvärnsbefälets riksförbunds arkiv: A I, vol. 1: Riksstämmoprotokoll 1941 1955. Protokoll 11/10 1941 och 25/3 1942. Carl Lindberg, Hemvärnsbefälets Riksförbund 1942 1962, Södertälje 1962. Stellan Bojerud, s. 78 uppger felaktigt att förbundet bildades 1943.

Evabritta Wallberg (red.), Krigsarkivet, s. 155 f. Hemvärnsbefälets riksförbunds arkiv förvaras i KrA. Disa Byman (red.), s. 36. Frivilligorganisationsutredningen: Arbetsmaterial 2000-08-11, s. 6.

443

Bilaga 7

SOU 2001:15

Frivilliga radioorganisationen (FRO)

Sveriges Sändaramatörer (SSA) beslutade år 1945 att bilda en för- svarssektion. Det skedde år 1946. Dess medlemmar utbildades så att de var användbara i militär signaltjänst. Vidare skulle ett för militär radiotrafik lämpligt amatörnät byggas upp. Redan i fredstid skulle organisationens medlemmar och utrustning kunna ställas till det militära försvarets förfogande. Organisationen utbildade fr.o.m. år 1957 även kvinnor och byggde senare upp en ungdomsverksamhet. Dess medlemmar blev krigsplacerade inom alla försvarsgrenar och inte minst i hemvärnet.

År 1952 lämnade Frivilliga radioorganisationen Sveriges Sändar- amatörer och bildade en självständig förening.

År 1966 började organisationen åta sig uppgifter inom civil- försvaret, framför allt inom räddningstjänsten.

Frivilliga radioorganisationen samarbeta sedan några år med motsvarande organisationer i Baltikum.

Organisationen hade 1949 450 medlemmar. Antalet steg fram till år 1998 till drygt 8 000. År 2000 finns drygt 7 000 medlemmar.42

Svenska Värnpliktsofficersförbundet (SVOF)

Genom 1942 års försvarsbeslut infördes en ny befälskategori, värnpliktiga underofficerare, för att fylla behovet på plutonsbefäl i den under beredskapstiden snabbt växande krigsmakten. År 1947 grundade värnpliktiga underofficerare i Stockholm en intresse- organisation. Under de följande åren bildades liknande föreningar på flera ställen i landet. Dessa sammanslöt sig år 1952 i Värnpliktiga Underofficerares Riksförbund (VUOR). Förbundet fick år 1971 ställning som frivillig försvarsorganisation. I samband med befälsreformen året därpå ändrade förbundet namn till Svenska Värnpliktsofficersförbund.

Under 1990-talet har förbundet delvis till följd av energiska värvningskampanjer haft en gynnsam medlemsutveckling. År 1991

42 SOU 1950:38, s. 15 f. Fakta om totalförsvaret 1995, s. 41. Olle Kandell, När föddes egentligen FRO? Barbro af Gripenstam-Sagnell, De första kvinnorna i FRO. Gunnar Ståhl, Uppgifter för hemvärnet. Kent Ahlqvist, FRO och den civila sjukvården. Samtliga i Olle Kandell (red.), Frivilliga radioorganisationen 50 år, Stockholm 1996, s. 11 f, 27 ff, 122 ff, 195 ff, 195 ff. Evabritta Wallberg (red.), Krigsarkivet, s. 182. Delar av Frivilliga Radio- organisationens arkiv förvaras i KrA. Disa Byman (red.), s. 16 ff. Fakta om totalförsvaret 98, s. 47. Frivilligorganisationsutredningen: Arbetsmaterial 2000-08-11, s. 4.

444

SOU 2001:15

Bilaga 7

hade det 663 medlemmar. År 2000 finns det cirka 1 700 med- lemmar.43

Försvarets Personaltjänstförbund (FPF)

Bildades redan år 1955 men togs upp som frivillig försvars- organisation först år 1998. Förbundets målsättning är att rekrytera och utbilda personal som handhar frågor om personaltjänst i ganska vid mening såsom personalfrågor, själavård och sociala frågor, men även fältartistverksamhet. Förbundet satsar bl.a. på krigshantering och hemkomstverksamhet av soldater i utlands- tjänst.

Förbundet hade år 1997 drygt 1 200 medlemmar. Men sedan Försvarets Fältartistförening och Totalförsvarets Psykförsvars- förbund med 466 respektive cirka 650 medlemmar år 1999 lämnat det, har det år 2000 endast 467 medlemmar kvar.44

Svenska Fallskärmsförbundet (SFF)

Svenska Fallskärmsklubben bildades år 1955. En av initiativtagarna var föregångsmannen i svensk fallskärmshoppning Olle Falkerheim som var utbildad i England och som år 1951 blivit chefsinstruktör vid fallskärmjägarskolan i Karlsborg. År 1955 kommenderades han och några kamrater till annan militär verksamhet. Att bilda en privat klubb såg de som enda möjlighet att kunna fortsätta hoppa fallskärm.

Fram till 1959 hade klubben lokalavdelningar i Karlsborg och Stockholm. År1955 hade klubben cirka 15 medlemmar. Antalet växte sakta till omkring 80 år 1959, de flesta yrkesmilitärer. Endast enstaka civila medlemmar fanns.

I slutet av 1960-talet fick klubben ställning som frivillig för- svarsorganisation. Som sådan skall den upprätthålla och utveckla de militära fallskärmhopparnas kunskaper. År 1974 bytte klubben

43SOU 1986:35, s. 184. SOU 1992:132, s. 31. Lars Hägle, Intervju med hedersordföranden i SVOF Gustav Hjertsson. Björn Swärdenhem, Värnpliktsofficerens roll i Försvarsmakten historik och framtid. Olle Eriksson/Rigmor Persson, Rekrytering. Lars-Inge Hägle, SVOF i Stockholm. Samtliga i Lars-Inge Hägle (red.), Svenska Värnpliktsförbundet. Minnesskrift

50år 1996 (utan paginering). SOU 1997:70, s. 53 Disa Byman (red.), s. 35 f. Frivillig- organisationsutredningen: Arbetsmaterial 2000-08-11, s. 11.

44SOU 1997:70, s. 49 f. Fakta om totalförsvaret 98, s. 47. Disa Byman (red.), s. 33 f. Fri- villigorganisationsutredningen: Arbetsmaterial 2000-08-11, s. 5, 13.

445

Bilaga 7

SOU 2001:15

namn till Svenska Fallskärmsförbundet och öppnade sig för civila, inte minst ungdomar, och bildade flera lokalföreningar. Detta har varit gynnsamt för medlemsutvecklingen. År 1968 hade förbundet cirka 400 medlemmar. Fram till år 1992 steg antalet till cirka 3 500 och 1996/97 till drygt 3 700. Sedan följde en viss nedgång. År 1999 finns cirka 2 800 medlemmar.45

Flygvapenfrivilligas Riksförbund (FVRF)

Förbundet härleder sitt ursprung från de kamratföreningar som under beredskapsåren bildats vid lufbevakningskompanierna. Den första bildades år 1940 vid luftbevakningscentralen i Göteborg. Under de följande åren tillkom liknande föreningar på flera platser i landet. I slutet av 1940-talet lades dock några av dessa ned. Efter att luftbevakningen år 1948 överförts från armén till flygvapnet och kraftigt upprustats uppstod ett ökat behov av befäl. Tanken uppkom att bilda ett särskilt befälsutbildningsförbund. År 1956 bildades Sveriges luftbevakningsförbund (SLBF). Nya lokalföre- ningar grundades och gamla reaktiverades. Under 1950-talet ut- byggdes även flygvapnets bastjänst med ett ökande behov av befäl till följd. Eftersom den frivilliga befälsutbildningen skulle gälla båda tjänstegrenarna ändrades förbundets namn år 1962 till Flygvapenföreningarnas Riksförbund. År 1992 lade man till Flygvapenfrivilliga.

Förutom befälsutbildning bedriver förbundet även ungdoms- verksamhet. Förbundet har sedan länge samarbete med liknande organisationer i de nordiska grannländerna. Under senare år har sådant samarbete inletts med Estland och Polen.

Föreningens medlemsutveckling har sedan 1980-talet varit gynn- sam. Då steg antalet medlemmar till cirka 11 500 som det uppgår till även år 2000.46

45SOU 1968:5, s. 18. SOU 1992:132, s. 33. SOU 1985:35, s. 185. SOU 1997:70, s. 54. Stig Kernell, Fallskärmens historia. Hopp i nöd och lust. Flyghistorisk Revy 1997, s. 50 51, 84. Frivilligorganisationsutredningen: Arbetsmaterial 2000-08-11, s. 9.

46SOU 1968:5, s. 18 (FVRF) redovisas under CFB. SOU 1985:35, s. 184. SOU 1992:132, s. 31 f. SOU 1997:90, s. 49. Disa Byman (red.), s. 33. Björn Moberg t. K-R Böhme (skriftligt svar med bilagor sommaren 2000). Förbundets arkiv förvaras i Bålsta på förbundets kansli. Frivilligorganisationsutrednngen: Arbetsmaterial 2000-08-11m s. 2.

446

SOU 2001:15

Bilaga 7

Frivilliga Flygkåren (FFK)

Redan under Första världskriget hade Svenska Aeronautiska Säll- skapet planer på att bilda en frivillig flygkår för att stärka luft- försvaret. Liknande planer fanns år 1937 och igen år 1945. I brist på flygförare och flygplan men också till följd av oklarhet vad en sådan kår skulle ha för uppgifter föll tanken.

På chefen av försvarsstabens begäran utreddes frågan på nytt år 1952. När utredningens förslag bearbetades framstod, delvis efter förebild från amerikanska Civil Air Patrol, tre uppgifter som kåren kunde tänkas kunna lösa: rekognoscering (bl. a. Skogsbrandbevak- ning), indikering av radioaktivitet och transporter. Med dessa målsättningar byggdes kåren upp fram till år 1962, dvs. den var inriktad på att stärka civilförsvaret. Detta är fortfarande dess huvudinriktning, även om sedan efter hand vissa uppgifter för det militära försvaret tillkom.

Kårens uppgifter inom civilförsvaret är rekognoscering, trafik- övervakning, person- och materieltransporter, övervakning av kraftledningar, hav och skogar. Inom det militära försvaret är upp- gifterna målflygning och fällning av minifallskärmar för att simulera luftlandsättning. Sedan år 1993 ställer den också inom de olika försvarsområdena flyggrupper till hemvärnets förfogande.

Trots att kåren sedan 1960-talet spelat en viktig roll inom civilförsvaret fick den först på 1970-talet officiell status som fri- villig försvarsorganisation. Dess medlemsantal har stigit sedan 1980-talet från cirka 1 500 till 2 100 år 2000.47

Flygfältingenjörsföreningarnas Riksförbund (FIFF)

På initiativ av dåvarande byrådirektören vid flygförvaltningen Gösta Larsson bildades fr.o.m. år l960 flygfältingenjörsföreningar i de olika luftförsvarssektorerna Mitt år 1960, Nord år 1962 och Syd år 1966. Deras målsättning var att rekrytera och vidareutbilda fri- villiga för krigsbefattningar som flygfältsingenjörer och flygfälts- tekniker inom flygvapnet. Verksamheten stöddes finansiellt av flygvapnet, men för att säkerställa ekonomin ansökte föreningarna om status som frivillig försvarsorganisation, vilken de fick år 1985.

47 SOU 1968:5, s. 19. Nils Söderberg, Förord till Gösta Eriksson, Frivilliga flygkåren. Flygets årsbok special 83, Uppsala 1982, s. 7 ff. SOU 1985:35, s. 183. SOU 1992, s. 27. SOU 1997:43. Disa Byman (red.), s. 12 ff. Frivilligorganisationsutredningen: Arbetsmaterial 2000-08-11, s. 3.

447

Bilaga 7

SOU 2001:15

Föreningarna var fristående från varandra. Först år 1997 sam- manslöts de i ett riksförbund. År 1985 uppgick antalet medlemmar till drygt 900. År 2000 finns det 694 medlemmar.48

48 SOU 1985:35, 184. Christine Malmström-Barke, s. 88. SOU 1992:132, s. 32. SOU 1997:70, s. 43 f. Disa Byman (red.), s. 33. Frivilligorganisationsutredningen: Arbetsmaterial 2000-08-11, s. 1 f. Muntliga uppgifter telefonledes av Håkan Matsson t. K-R Böhme 2000- 11-03.

448

Bilaga 8

Preliminär indelning av organisationer

Utredningen har försökt gruppera samtliga intervjuade frivillig- organisationer, utifrån den nya definition av begreppet frivillig- verksamhet för totalförsvaret som presenteras i kapitel 3.

Organisation

Möjlig

Möjlig

 

främjande-

bemannings-

 

organisation

organisation

Allmänna Försvarsföreningen**

X

 

Befälsföreningen Militärtolkar

X

X

Centralförbundet för Befälsutbildning

X

X

Flygfältsingenjörsföreningarnas

X

X

Riksförbund

 

 

Flygvapenfrivilligas Riksförbund

X

X

Fredsbaskrarna Sverige

X

 

Frivilliga Automobilkårernas Riksförbund

X

X

Frivilliga Flygkåren

X

X

Frivilliga Motorcykelkårernas Riksförbund

X

X

Frivilliga radioorganisationen

X

X

Frivilliga Skytterörelsen

X

X

Förbundet Fältpostbefäl

X

X

Förbundet för Sveriges folkförsvar*

(X)

 

Förbundet Sveriges Reservofficerare,

X

 

SVEROF

 

 

Förbundet Sveriges Ungdomsbrandkårer

X

 

Föreningen Sveriges Sjöfart och Sjöförsvar*

(X)

 

Försvarets Fältartistförening

X

X

Försvarets Personaltjänstförbund

X

X

Försvarsfrämjandet**

(X)

 

Hemvärnsbefälets riksförbund

X

X

”Hemvärnsrörelsen ”

X

X

449

Bilaga 8 SOU 2001:15

Organisation

Möjlig

Möjlig

 

främjande-

bemannings-

 

organisation

organisation

Kustjägarveteranerna

X

 

Riksförbundet Sveriges lottakårer

X

X

Riksförbundet Sveriges Militärkultur-

X

 

historiska föreningar

 

 

Sjöräddningssällskapet

X

X

Sjövärnskårernas Riksförbund

X

X

Svenska Blå Stjärnan

X

X

Svenska Brandförsvarsföreningen*

(X)

 

Svenska Brukshundklubben

X

X

Svenska Fallskärmsförbundet

X

 

Svenska Flottans Reservofficersförbund

X

 

Svenska Livräddningssällskapet

X

 

Svenska Pistolskytteförbundet

X

 

Svenska Röda Korset

X

X

Svenska Sportskytteförbundet

X

 

Svenska Värnpliktsofficersförbundet

X

X

Sveriges Civilförsvarsförbund

X

X

Sveriges Hembygdsförbund

X

 

Sveriges Kvinnliga Bilkårers Riksförbund

X

X

Sveriges Militära Kamratföreningars

X

 

Riksförbund

 

 

Totalförsvarets Hälsoskyddsförbund

X

X

Totalförsvarets Psykförsvarsförbund

X

X

Summa

42

24

 

 

 

*Organisationen kan tänka sig att ingå i kretsen av frivilliga total- försvarsorganisationer.

**Organisationen är tveksam till att ingå i kretsen av frivilliga total- försvarsorganisationer.

450

Bilaga 9

Finansieringskalkyler

Utifrån utredningens förslag om finansieringssystem i kapitel 11 redovisas här beräkningsexempel med bedömda beloppsgränser för respektive bidrag inom organisationsstödet.

Grundbidrag

Utredningen har bedömt att följande beloppsgränser skulle kunna gälla för grundbidrag.

Klass

Antal medlemmar

Intervall inom

Bidrag per klass

 

 

 

klasserna

(tkr)

1

<500

 

50 000

2

501 1 000

500

75 000

3

1 001

2 000

1 000

100 000

4

2 001

4 000

2 000

150 000

5

4 001

7 000

3 000

200 000

6

7 001 11 000

4 000

250 000

7

11 001

16 000

5 000

300 000

8

16 001

22 000

6 000

350 000

9

22 001

29 000

7 000

400 000

10

29 001

37 000

8 000

450 000

11

>37

000

 

500 000

 

 

 

 

 

Om en frivillig främjandeorganisation har 2 300 medlemmar kommer den att tillhöra klass 4 och få 150 000 kronor i grund- bidrag för att stötta organisationen och bl.a. bedriva information om samhällets säkerhet och beredskap samt totalförsvar till de egna medlemmarna.

451

Bilaga 9

SOU 2001:15

Ungdomsbidrag

Utredningen har bedömt att följande beloppsgränser skulle kunna gälla för ungdomsbidrag. Ungdomsbidraget omfattar dels en fast del per klass som är 100 000 kronor i den lägsta klassen och som ökar med 100 000 per klass, dels en rörlig del per ungdomsmedlem. Utredningen har uppskattat den rörliga delen till högst 300 kronor per ungdomsmedlem.

Klass

Antal medlemmar

Maxbidrag per klass (fast + rörligt

 

 

300 kr/ medlem)

1

< 500

100 000 + 150 000 = 250 000

2

501 – 1 000

200 000 + 300 000 = 500 000

3

1 001 – 1 500

300 000 + 450 000 = 750 000

4

1 501 – 2 000

400 000 + 600 000

= 1 000 000

5

2 001 – 2 500

500 000 + 750 000

= 1 250 000

6

2 501 – 3 000

600 000 + 900 000

= 1 500 000

7

> 3 000

700 000 + 900 000

= 1 600 000

 

 

 

 

Om en frivillig totalförsvarsorganisation med ungdomsverksamhet har 7 500 medlemmar, varav 800 är ungdomar kommer organisa- tionen att tillhöra klass 6 och få 250 000 kronor i grundbidrag. När det gäller ungdomsverksamhet tillhör organisationen klass 2 och få 440 000 (200 000 + 800 x 300 kr) kronor i ungdomsbidrag. Orga- nisationens totala organisationsstöd blir 690 000 kronor.

452

SOU 2001:15

Bilaga 9

Kompetensbidrag

Utredningen har bedömt att följande beloppsgränser skulle kunna gälla för kompetensbidrag.

Klass

Antal medlemmar per klass

Bidrag per klass

 

 

 

1

<500

500 000

2

501

750

750 000

3

751 1 000

1 000 000

4

1 001

1 500

1 250 000

5

1 501

2 000

1 500 000

6

2 001

2 500

1 750 000

7

2 501

3 000

2 000 000

8

3 001

3 500

2 250 000

9

3 501

4 000

2 500 000

10

4 001

4 500

2 750 000

11

4 501

5 000

3 000 000

12

5 001

5 500

3 250 000

13

5 501

6 000

3 500 000

14

6 001

6 500

3 750 000

15

6 501

7 000

4 000 000

16

7 001

8 000

4 250 000

17

8 001

9 000

4 500 000

18

9 001 10 000

4 750 000

19

10 001

15 000

5 000 000

20

15 001

20 000

5 500 000

21

20 001

25 000

6 500 000

22

25 001

30 000

7 500 000

23

>30

000

9 000 000

 

 

 

 

Om en frivillig bemanningsorganisation med ungdomsverksamhet har 7 500 medlemmar, varav 800 är ungdomar kommer organisa- tionen att tillhöra klass 6 och få 250 000 kronor i grundbidrag. När det gäller ungdomsverksamhet kommer organisationen att tillhöra klass 2 och få 440 000 kronor i ungdomsbidrag. När det gäller kompetensbidrag kommer organisationen att tillhöra klass 16 och få 4 250 000 kronor i kompetensbidrag. Organisationens totala organisationsstöd blir 4 940 000 kronor.

453

Bilaga 10

Frivilligorganisationernas finansieringsvägar från staten år 2000 (mkr)

455

Frivilligorganisationernas finansieringsvägar från staten år 2000 (mkr)

Regeringen

 

Försvarsdep.

 

Kulturdep.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

RF

 

Ung.

 

 

 

 

 

D 6

 

 

 

A 1

 

 

B 1/B 3/ B 6

 

 

 

 

 

 

 

Säk.främj.

 

 

Stöd inom

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

styr.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

stöd

 

 

ramen för

1,3

 

 

0,78

 

 

 

3

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

andra mynd-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

2

 

 

 

1

(SSPF)1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

anslag

 

 

 

 

(SPSF)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

(SLS)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ÖCB

 

SoS

 

 

SRV

 

 

Försvars-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Försvars-

 

 

ÖCB

 

Försvars-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

makten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

makten

 

 

 

 

 

makten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

59, 2

 

 

 

 

29

 

117, 3

0,5

 

3,2

 

AMS

 

3,86

 

Försvars-

 

 

Civila

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

makten

 

 

mynd.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

23,8

 

17,9

 

 

(Indirekt)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

?

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

110

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

UngLottor: 0, 52

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SRV

 

 

 

 

 

Försvars-

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SkytteUO: 3, 92

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

makten

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

SBF2

SLS2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

535

88, 2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

162,7

 

 

 

 

3,86

 

 

 

 

 

110

10, 2

3

 

 

 

 

 

9,48

 

HV:

535

Frivilliga försvarsorganisationer och andra frivilligorganisationer: 369 +19

Bidrag härutöver

Förkortningar

 

1.

Sponsring och stöd från näringslivet

AMS: Arbetsmarknadsstyrelsen

RF: Riksidrottsförbundet

2.

Frivilligorganisationernas egna fonderingar, penninggåvor (motsv.) från medlemmar

SoS: Socialstyrelsen

SPSF: Svenska Pistolskytte-

3.

Visst stöd från kommuner (lokaler, kopiering m.m.)

SRV: Statens räddningsverk

förbundet

 

 

SLS: Svenska Livräddnings-

SSPF: Svenska Sportskytte-

Fotnoter

sällskapet

förbundet

1.

Frivilliga försvarsorganisationer

SBF: Svenska Brandförsvars-

SkytteUO:Skytterörelsens

2.

Annan frivilligorganisation

föreningen

ungdomsorg