Dir. 2001:9
En utredare tillkallas med uppdrag att utreda vissa frågor om kortare yrkesutbildningar inom högskolan. Översynen skall utgå från den yrkestekniska utbildningen (YTH) samt utröna om den kan utvecklas mot nya områden utanför det tekniska området och anpassas för nya studerandegrupper. Vidare skall utredaren undersöka behovet av andra kortare yrkesutbildningar i högskolan. Arbetsmarknadens behov av kortare yrkesutbildningar inom högskolan bör utgöra en grund för eventuella förslag. Utredaren skall överväga om det behövs en ny examensbenämning för kortare yrkesutbildningar.
Utbildningarna bör, liksom YTH, omfatta minst 60 poäng samt bygga på grundläggande behörighet för tillträde till högskolestudier. Utredaren skall överväga och lämna förslag till de ändringar i högskolelagen
(1992:1434) som utredningen ger anledning till.
Under mitten av 1970-talet påbörjades en försöksverksamhet med kortare yrkestekniska högskoleutbildningar, YTH, som byggde på att de sökande hade minst fyra års yrkesverksamhet från det område som utbildningen avsåg.
Syftet med utbildningen var dels att skapa en möjlighet för fortsatt utbildning för personer som haft små möjligheter att söka sig till högskolan, dels att tillgodose industrins behov av arbetskraft för vissa kvalificerade funktioner. Syftet var också att ge ämnesutbildning för blivande lärare i yrkestekniska ämnen i gymnasieskolan. För att stimulera redan yrkesverksamma att söka sig till denna vidareutveckling genom fortsatta studier beslöts att YTH-studerande skulle omfattas av särskilt vuxenstudiestöd. Detta innefattar en större bidragsdel än för övriga studerande.
Genom 1977 års högskolereform övergick utbildningen i reguljär form.
Sedan 1993 regleras utbildningen genom en särskild examen i bilaga 2 till högskoleförordningen, den s.k. examensordningen (1993:100). De enskilda högskolorna bestämmer själva vilken inriktning YTH-utbildningen skall ha. Enligt 7 kap. 2 a § studiestödsförordningen (1973:418) skall särskilt vuxenstudiestöd lämnas för studier om högst 60 poäng på utbildningsprogram som leder fram till en yrkesteknisk examen avseende byggnadsteknik, industriell teknik, handel, kontor eller storhushåll och restaurang, om utbildningen anordnades redan 1994. Från och med den 1 juli 2001 lämnas studiemedel med 82 % bidragsdel om den studerande är minst 25 år och går en utbildning som anordnades redan år 1994.
YTH-utbildningar ges för närvarande vid 13 olika universitet och högskolor. De är ofta utlokaliserade till andra orter än den där de ansvariga universiteten och högskolorna ligger. Ämnesområdena växlar, men utbildningarna är huvudsakligen tekniska. Totalt finns cirka 20 olika inriktningar men alla utbildningar ges inte varje år, utan en viss periodisering förekommer.
Utbildningens omfattning är normalt 60 poäng men på vissa orter har den utökats till 80 poäng.
Antalet studerande omfattar vanligen knappt 1 000. De senaste åren har utbildningen minskat i volym. 1994/95 examinerades 461 personer med YTH-examen och 1998/99 utexaminerades 245 personer.
Kvalificerad yrkesutbildning (KY)
Regeringen har i propositionen Kvalificerad yrkesutbildning
(2000/01:63) förslagit att den försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning, som pågått i några år skall övergå i reguljär verksamhet. Utmärkande för den nya kvalificerade yrkesutbildningen är att den utvecklas och bedrivs i samverkan mellan arbetsliv och utbildningsanordnare. Arbetslivsgenererad kunskap, som är en av huvudkomponenterna, tillgodoses genom bl.a. lärande i arbete under handledning. Utbildningen finansieras gemensamt av staten och de berörda delarna av arbetslivet. Utbildningens inriktning, omfattning och dimensionering utformas av arbetslivet efter de lokala, regionala eller nationella arbetsmarknadsbehov som bedöms föreligga. Den kvalificerade yrkesutbildningen föreslås kunna leda fram till en examen, benämnd kvalificerad yrkesexamen, efter fullgjorda kursfordringar om 40-120 poäng. Antalet årsstudieplatser för kvalificerad yrkesutbildning är för närvarande ca 12 000.
Högskolans utbildning skall enligt högskolelagen (1992:1434) vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt beprövad erfarenhet. Inom traditionella akademiska ämnen och utbildningar bör undervisningen självfallet baseras på vetenskaplig grund för att ett nära samband mellan utbildning och forskning skall kunna garanteras. Inom många praktiska yrkesutbildningar är det viktigt att undervisningen också till stor del baseras på beprövad erfarenhet. Kunskaper och färdigheter som utgår från beprövad erfarenhet har inom dessa utbildningar ett eget värde. Genom detta sätt att ange universitetens och högskolornas uppgift understryks att inom det breda begreppet högre utbildning ryms utbildningar med mycket olika inriktningar och krav. Formerna och villkoren för verksamhetens bedrivande måste därför tillåtas variera inom vida ramar. I målformuleringen för de olika yrkesexamina lyfts de delar fram som är angelägna ur ett framtida yrkesperspektiv.
Utvecklingen efter 1993 års reform har inneburit att flera kortare yrkesinriktade utbildningar har förlängts med framför allt mer teoretiskt innehåll. Även flera YTH-utbildningar har förlängts.
I Högskoleverkets utvärderingar tillmäts utbildningarnas högskolemässighet stor betydelse. Begreppet högskolemässighet återfinns varken i högskolelagen eller i högskoleförordningen.
Högskoleverket har i sina kvalitetsutvärderingar definierat begreppet högskolemässig med utgångspunkt i högskolelagen samt de mål som gäller för respektive examen. I rapporten 1996:7R Vårdutbildningar i högskolan angav Högskoleverket att det viktigaste kriteriet för om en utbildning var "högskolemässig"
var lärarnas vetenskapliga kompetens (s. 51). Högskoleverket har i bl.a. utvärderingen av vissa vårdutbildningar (Utbildningar inom vård och omsorg, 2000:5R) framhållit att även den beprövade erfarenheten måste vara föremål för fortlöpande reflektion och omprövning och därmed ligga till grund för utbildningens högskolemässighet.
Den yrkestekniska utbildningen har ännu inte utvärderats av Högskoleverket.
Riksdagens revisorer har i rapporten Grundutbildningens högskolemässighet (rapport 2000/01:1) konstaterat att det finns behov av att klargöra högskolelagens krav på utbildningens kvalitet, s.k. högskolemässighet. Enligt revisorerna finns det en kritik från högskolorna att Högskoleverket vid sina granskningar av yrkesutbildningarna utgår från en alltför traditionell akademisk utgångspunkt. Begreppet beprövad erfarenhet har inte utvecklats och utsatts för samma bedömning. Då granskningarna har långtgående rättsverkande betydelse är det av vikt att begreppet beprövad erfarenhet inkluderas i bedömningarna.
Utredaren skall se över strukturen på högskolans kortare yrkesutbildningar, framför allt YTH-utbildningarna. Utredaren skall analysera behovet av kortare yrkesutbildningar främst med anledning av de stora strukturförändringar som sker inom näringslivet samt de ökade kompetenskraven inom såväl den privata som den offentliga sektorn. Utredaren skall klarlägga arbetsmarknadens behov av olika kortare yrkesinriktade högskoleutbildningar.
Utredaren bör utgå från att kortare yrkesutbildningar inom högskolan skall tillgodose liksom för all annan högskoleutbildning ett mer långsiktigt behov på arbetsmarknaden i ett nationellt perspektiv.
Det skall också vara möjligt att successivt bygga vidare på den kunskap som inhämtats på en grundutbildning för att höja kompetensen eller bredda den mot nya områden.
Utredaren skall utreda och lämna förslag till sådana förändringar som bör vidtagas för att det skall vara möjligt att utöka antalet kortare yrkesutbildningar i högskolan inom nya områden. Olika examensbenämningar skall också övervägas.
En utgångspunkt skall vara att samma förutsättningar för studiestöd skall gälla som för annan högskoleutbildning. Utredaren skall därför också analysera om den högre bidragsandelen i studiemedlen för YTH-
studerande bör bibehållas.
De kortare yrkesinriktade högskoleutbildningarna skall anordnas av de universitet och högskolor som ansöker och erhåller rätt att utfärda denna examen. Inom en kandidatexamen bör utbildningen kunna tillgodoräknas som studier vid sidan av huvudämnet.
Utgångspunkten för eventuellt nya utbildningar skall vara att de skall svara mot ett bestående behov på arbetsmarknaden, såväl inom näringslivet som inom offentlig sektor, t.ex. vård och omsorg. De nya utbildningarna skall liksom de nuvarande YTH-utbildningarna tillgodose behovet av ytterligare kunskaper för personer som vill bli lärare i yrkesämnen inom gymnasieskolan. Utredaren skall analysera om en vidgad rekrytering kan möjliggöras genom att kortare yrkesutbildningar kommer att utgöra ett utbildningsalternativ för elever från gymnasiets yrkesinriktade program. Utbildningarna eller delar av dem skall också kunna utgöra en vidareutbildning som en del av individens livslånga lärande. Efterfrågan på yrkesinriktade utbildningar och kurser kommer att öka, dels som en följd av medel från EU:s strukturfonder som avser kompetensutveckling i arbetslivet, dels som en följd av eventuella åtgärder grundade på förslag från utredningen om individuellt kompetenssparande (dir. 1999:16).
Högskolorna förväntas bli mer aktiva inom detta område.
Utredaren skall överväga behovet av komplettering av högskolelagen och högskoleförordningen vad avser begreppet beprövad erfarenhet.
Detta för att undvika oklarhet om utredaren avser föreslå en innehållsmässig tyngdpunkt i beprövad erfarenhet i de berörda utbildningarna. Detta gäller särskilt 1 kap. 2 och 9 §§ högskolelagen.
Utredaren skall också lämna förslag på kriterier för utvärdering av de kortare yrkesinriktade högskoleutbildningar, som till största delen baseras på beprövad erfarenhet.
Utredaren skall samråda med gymnasieutredningen (dir. 2000:35), Högskoleverket, universitet och högskolor, Arbetsmarknadsstyrelsen, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering och arbetsmarknadens parter.
Utredaren skall lämna ett delbetänkande senast den 4 maj 2001 vad avser:
- förslag om examensbenämning,
- översiktlig beskrivning av vilka utbildningar som redan idag finns
inom högskolan och som berörs av förslaget samt
- eventuella förslag till förändringar i högskolelagen.
Utredaren skall slutredovisa sitt uppdrag senast den 15 december 2001.
(Utbildningsdepartementet)