Dir. 2001:8
Beslut vid regeringssammanträde den 1 februari 2001.
Gymnasiekommittén 2000 (U 2000:06) får genom detta tilläggsdirektiv ytterligare uppgifter.
Kommittén skall föreslå hur samverkan mellan skola och arbetsliv kan utvecklas samt hur ett ökat inslag av lärande i arbetslivet i gymnasieskolan bör utformas.
Kommittén skall överväga vad som kan göras i programmens uppbyggnad för att minska snedrekryteringen och avhoppsfrekvensen bland elever med utländsk bakgrund i gymnasieskolan.
Kommittén skall utreda och lägga förslag till hur en förändrad utformning av vissa kärnämneskurser i gymnasieskolan bör se ut.
Kommittén skall lämna förslag till ett ämnesbetygssystem i gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning.
Kommittén skall även, med utgångspunkt i kommitténs övriga överväganden och förslag, pröva förutsättningarna för att en gymnasieexamen skall kunna införas i gymnasieskolan.
Slutligen ändras också tidpunkten för kommitténs slutliga redovisning till den 30 april 2002.
Med stöd av regeringens bemyndigande den 4 maj 2000 har en kommitté tillkallats med uppdrag att utreda och lämna förslag till en framtida utformning av gymnasieskolans studievägsutbud (dir. 2000:35). Kommittén skall utifrån en analys av samhällets och arbetsmarknadens förändring samt behovet av en breddad rekrytering till högskolan överväga hur gymnasiala utbildningar bör organiseras i framtiden. Kommittén skall också överväga formerna för hur alla studievägar kan göras tillgängliga för elever i hela landet och de ekonomiska konsekvenserna av detta.
Kommittén skall vidare analysera effekterna av skolornas storlek vad gäller kvalitet och studievägsutbud. Kommittén har antagit namnet Gymnasiekommittén 2000.
I kommitténs direktiv angavs att en arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet diskuterat förutsättningarna för samverkan mellan skola och arbetsliv samt lärande i arbetslivet inom den gymnasiala yrkesutbildningen. Vidare angavs att det fanns skäl att överväga i vilka former lärande i arbetslivet skall erbjudas i den framtida gymnasieskolan. Arbetsgruppen redovisade hösten 2000 sitt arbete i promemorian Samverkan mellan skola och arbetsliv - Om möjligheterna med lärande i arbetslivet (Ds 2000:62).
I den ovan nämnda rapporten Samverkan mellan skola och arbetsliv uppmärksammas att många ungdomar med utländsk bakgrund klarar sig bra i gymnasieskolan. Andelen elever med utländsk bakgrund varierar dock starkt mellan olika program. Elever med utländsk bakgrund är också överrepresenterade bland elever som gjort studieuppehåll eller avbrutit sina studier i gymnasieskolan. Det är angeläget att den framtida gymnasieskolans studievägar utformas så att de attraherar såväl pojkar och flickor som ungdomar ur skilda sociala miljöer och med olika etnisk bakgrund. Studievägarna bör även vara så flexibelt utformade att elever med utländsk bakgrund i ökad utsträckning kan fullfölja studierna.
En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har utrett förutsättningarna för en ändrad utformning av vissa kärnämneskurser i gymnasieskolan. I kommitténs direktiv angavs att en promemoria skulle överlämnas för vidare behandling till Gymnasiekommittén 2000.
Arbetsgruppen har i januari 2001 redovisat sitt uppdrag i promemorian, En utveckling av gymnasieskolans kärnämnen (dnr U2001/292/G).
Riksdagens beslut med anledning av propositionen En ny läroplan och ett nytt betygssystem för gymnasieskolan, komvux, gymnasiesärskolan och särvux (prop. 1992/93:250) innebar bl.a. att gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning fick mål- och kunskapsrelaterade betyg.
Det medför att betyg skall sättas på varje avslutad kurs och att någon avslutande helhetsbedömning av kunskaperna i ämnet inte görs.
Att samtliga kursbetyg förs in i slutbetyget har medfört att många elever prövar för högre betyg efter det att studierna i gymnasieskolan avslutats.
Regeringen gav den 17 juni 1999 Skolverkets kvalitetsgranskningsnämnd i uppdrag att genomföra nationella kvalitetsgranskningar i skolan, bl.a. i fråga om en likvärdig och rättvis betygssättning. Resultatet av granskningarna redovisades den 5 september 2000 (rapport nr 190).
Av rapporten framgår bl.a. att en majoritet av eleverna och de verksamma inom gymnasieskolan är positivt inställda till betygssystemet.
Eleverna anser dock att det är svårt att förstå innebörden av mål och betygskriterier. Vidare framgår att betygsstressen har ökat inom samtliga skolformer. Bedömningsunderlaget utgörs i stor utsträckning av prov. Ju skarpare avgränsning mellan olika kurser och ämnen desto fler tenderar de formaliserade proven att vara.
En arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet har i en promemoria, Ämnesbetyg i en kursutformad gymnasieskola, som överlämnats till skolministern den 12 januari 2001 (dnr U2001/148/G), presenterat förslag till hur ett ämnesbetygssystem kan införas i gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning. Förslaget innebär att ämnesbetyg bör sättas efter varje avslutad kurs, dvs. ett tidigare ämnesbetyg ersätts av ett senare. Det sist satta betyget i ämnet införs i slutbetyget.
Vidare föreslås att ämnesplaner och bedömningskriterier på ämnesnivå införs för varje ämne samt att skriftliga omdömen införs som komplement till den information om elevernas kunskapsutveckling som betygen ger.
Regeringen förde första gången fram idén om en examen på gymnasienivå i skrivelsen Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning
- kvalitet och likvärdighet (skr. 1996/97:112). Regeringen bedömde att det fanns behov av en höjd kvalitet i elevernas kunnande som förberedelse för ett yrkesliv. Det fanns, enligt regeringen, goda skäl att pröva om en yrkesexamen kunde införas på flera nationella program och för flera yrkesinriktningar. För en sådan borde det ställas vissa minimikrav. Ett krav kunde vara en minsta andel godkända betyg.
Det borde vidare övervägas om yrkesexamen skulle ha samma krav på godkända betyg som kraven i grundläggande behörighet för högskolestudier.
I propositionen Gymnasieskola i utveckling - kvalitet och likvärdighet
(1997/98:169) föreslog regeringen att en gymnasieexamen skulle införas för alla elever som påbörjar sin utbildning på ett nationellt eller specialutformat program i gymnasieskolan läsåret 2000/2001. Som krav för examensbevis föreslogs dels fullständig studiegång, dels grundläggande behörighet för högskolestudier, dels minst betyget Godkänd i ämnena svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik samt i de viktigaste karaktärsämnena på det studerade programmet.
Därutöver föreslogs ett godkänt examensarbete, som skulle omfatta 100 gymnasiepoäng. För examensarbetet skulle det finnas nationella mål.
Även i komvux skulle gymnasieexamen erbjudas med i stort sett samma krav för examensbevis som i gymnasieskolan. Gymnasieexamen borde utgöra en särskild merit vid urval till högskolan och även kunna tillgodoräknas som en merit i arbetslivet.
Riksdagen ställde sig i princip bakom tanken på en gymnasieexamen men begärde att regeringen ytterligare skulle utreda frågan om hur en gymnasieexamen skall utformas och återkomma till riksdagen med ett utvecklat förslag (bet. 1998/99:UbU3, rskr. 1998/99:160).
Riksdagen beslöt vidare att ett självständigt elevarbete skulle införas. Beslutet innebar att varje elev i gymnasieskolan skall göra ett projektarbete om 100 gymnasiepoäng. En gymnasieexamen var tänkt att ingå i det paket av förändringar i gymnasieskolan som regeringen föreslog i proposition 1997/98:169 och som gäller för elever som börjar gymnasieskolan hösten 2000. Under den tid som förflutit sedan riksdagens beslut har förutsättningarna förändrats.
I proposition Vissa skolfrågor (prop. 1999/2000:68) anförde regeringen att den avsåg att återkomma till riksdagen med förslag om en gymnasieexamen samtidigt med den aviserade propositionen om rekrytering till högskolan. Tidsplanen för denna proposition har förskjutits. Regeringen gör nu, främst med anledning av vad som anförts om en översyn av gymnasieskolans betygssystem, bedömningen att det finns skäl att överlåta till Gymnasiekommittén 2000 att ge ett samlat förslag om gymnasieskolans utbud av studievägar, en eventuell gymnasieexamen och ett ämnesbetygssystem.
Mot den tecknade bakgrunden behöver kommitténs uppdrag utvidgas.
Kommittén skall utöver de uppgifter som anges i direktiven
(dir. 2000:35) även utreda följande.
Kommittén skall, med utgångspunkt i promemorian Samverkan mellan skola och arbetsliv - Om möjligheterna med lärande i arbetslivet, föreslå hur samverkan mellan skola och arbetsliv kan utvecklas samt hur ett ökat inslag av lärande i arbetslivet i gymnasieskolan bör utformas.
Kommittén skall överväga vad som kan göras i programmens uppbyggnad för att minska snedrekryteringen och avhoppsfrekvensen bland elever med utländsk bakgrund i gymnasieskolan.
Kommittén skall, med utgångspunkt i promemorian En utveckling av gymnasieskolans kärnämnen, utreda och lägga förslag till hur en förändrad utformning av vissa kärnämneskurser i gymnasieskolan bör se ut.
Kommittén skall med utgångspunkt i dels direktiven för sitt uppdrag om den framtida gymnasieskolans studievägar, dels förslagen i arbetsgruppens tidigare nämnda promemoria utreda och föreslå om och hur ett ämnesbetygssystem kan införas i gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning. Kommittén skall därvid utforma ett förslag som, med bibehållande av nuvarande antal betygssteg, minskar betygsstressen i den gymnasiala utbildningen och skapar förutsättningar för en bättre helhetssyn på elevernas kunskapsutveckling.
Kommittén skall även föreslå hur eleverna under tiden i gymnasieskolan kan få information om sin kunskapsutveckling, t.ex. i form av utvecklingssamtal och skriftliga omdömen.
För att stödja lärares bedömning av elevernas kunskaper föreslås i arbetsgruppens promemoria att bedömningskriterier införs på ämnesnivå.
Kommittén skall pröva om detta förslag är förenligt med de förslag som kommittén lämnar i övrigt.
Kommittén skall vidare, med utgångspunkt i kommitténs övriga överväganden och förslag, pröva förutsättningarna för att införa en gymnasieexamen i gymnasieskolan. Kommittén skall därvid analysera vilka effekter en gymnasieexamen kan ha på undervisningen i gymnasieskolan och vilka fördelar en gymnasieexamen kan ha, t.ex. för att underlätta övergången från gymnasieskolan till arbetslivet och för att underlätta en ökad rörlighet inom den europeiska unionen.
Om kommittén finner det rimligt att införa en gymnasieexamen skall kommittén bl.a. redovisa vilka krav som bör ställas på en sådan examen, t.ex. i fråga om krav på betyg i ämnen och projektarbetet samt formerna för hur en gymnasieexamen skall dokumenteras.
Arbetet skall redovisas i sin helhet senast den 30 april 2002.
(Utbildningsdepartementet)