Beslut vid regeringssammanträde den 13 juni 2001.
En särskild utredare tillkallas för att göra en översyn av prisinformationslagen (1991:601).
Utredaren skall analysera behovet av en utvidgning av lagens tillämpningsområde till att avse andra produkter än varor och tjänster samt analysera i vad mån jämförpris bör kunna krävas även för andra produkter än varor.
Utredaren skall dessutom utreda om bestämmelserna i prisinformationslagen behöver kompletteras med avseende på marknadsföring via Internet samt uppmärksamma tillämpningen av prisinformationslagen vad gäller marknadsföring i radio och TV.
Utredaren skall lämna förslag till de lagändringar som behövs.
Prisuppgifter i marknadsföring omfattas av marknadsföringslagens
(1995:450) krav på att marknadsföringen skall vara tillbörlig.
Lagen är tillämplig då näringsidkare marknadsför eller själva efterfrågar produkter i sin näringsverksamhet. Med produkter avses varor, tjänster, fast egendom, arbetstillfällen och andra nyttigheter. Marknadsföring skall stämma överens med god marknadsföringssed och även i övrigt vara tillbörlig mot konsumenter och näringsidkare.
Prisinformationslagen trädde i kraft den 1 april 1992 och kompletterar bestämmelserna i marknadsföringslagen.
Bestämmelserna i prisinformationslagen är i stor utsträckning en kodifiering av praxis enligt marknadsföringslagen, men innehåller också preciseringar och mer långtgående krav.
Prisinformationslagen syftar till att näringsidkare i detaljhandelsledet skall lämna god prisinformation till konsumenterna. Den tillämpas på näringsidkare som i sin yrkesmässiga verksamhet tillhandahåller varor och tjänster till konsumenter. Marknadsföringslagens och prisinformationslagens tillämpningsområden överensstämmer således inte. Om en näringsidkare inte lämnar prisinformation enligt prisinformationslagen, tillämpas de sanktioner som föreskrivs i marknadsföringslagen.
Prisinformationslagen har sedan ikraftträdandet varit föremål för endast redaktionella ändringar, utom när det gäller ändringar som genomfördes i samband med genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG av den 16 februari 1998 om konsumentskydd i samband med prismärkning av varor som erbjuds konsumenter.
Ändringarna trädde i kraft den 1 maj 2000.
Regeringen har i förordningen (1994:276) om jämförpriser på andra varor än livsmedel meddelat föreskrifter i anslutning till lagen.
Regeringen har vidare i förordningen (1995:868) med instruktion för Konsumentverket delegerat till verket att meddela närmare föreskrifter i vissa fall.
I anslutning till genomförandet av EG-direktivet (98/6/EG) om konsumentskydd i samband med prismärkning av varor som erbjuds konsumenter gjordes en översyn av prisinformationslagen. Utöver de frågor som var föranledda av EG-direktivet övervägdes bl.a. om lagens tillämpningsområde borde breddas till att omfatta produkter och inte vara begränsat till varor och tjänster. Vidare behandlades frågan om att jämförpris borde anges för sådana produkter som det finns särskilda beräkningsgrunder för, vilket innebar en utvidgning i förhållande till gällande bestämmelser.
Förslag till ändringar i lagen redovisades i promemorian Ändringar i prisinformationslagen (1991:601), Ds 1999:40.
Sedan Lagrådet yttrat sig i lagstiftningsärendet, konstaterade regeringen i propositionen Obeställd reklam m.m. (prop.
1999/2000:40) att en utvidgning av lagens tillämpningsområde skulle kräva ytterligare ändringar i lagen och att konsekvenserna av sådana ändringar var svåra att överblicka. Regeringen föreslog därför att ändringarna skulle anstå till ett senare tillfälle.
Regeringen anförde vidare att man avsåg att låta utreda dels frågan om omfattningen av vilka tjänster som skulle kunna vara föremål för jämförpris, dels frågan om lagen borde omfatta andra viktiga nyttigheter för konsumenter som t.ex. elektrisk kraft.
Riksdagen antog regeringens förslag (bet. 1999/2000:LU13, rskr.
1999/2000:163). Lagändringarna trädde i kraft den 1 maj 2000.
Konsumentpolitiska kommittén 2000 har i betänkandet Starka konsumenter i en gränslös värld (SOU 2000:29) föreslagit att prisinformationslagen görs tillämplig på samtliga s.k.
finansiella tjänster, dvs. alla nyttigheter som tillhandahålls konsumenter av finansiella företag. Kommittén konstaterade att lagen i sin nuvarande lydelse är tillämplig på en del av de finansiella tjänster som traditionellt betraktas som tjänster, exempelvis finansiell rådgivning. Lagen är enligt kommitténs mening däremot inte tillämplig på sådana finansiella tjänster som egentligen är att se som andra nyttigheter, t.ex. krediter. Denna inkonsekvens är enligt kommitténs mening skäl nog att utvidga lagens tillämpningsområde.
Kommittén har vidare föreslagit att Konsumentverket ges en generell rätt att meddela närmare föreskrifter om hur och var prisinformation skall lämnas och att samråd skall ske med Finansinspektionen, om föreskrifterna avser prisinformation på det finansiella området. Kommittén konstaterade i detta sammanhang att prisinformationslagen i och för sig omfattar Internetbutiker, men att den behöver kompletteras med Konsumentverkets föreskrifter om hur sådan information skall lämnas.
Utredningen om konsumenträttigheter i IT-samhället föreslog i betänkandet Konsumenterna och IT - en utredning om datorer, handel och marknadsföring (SOU 1999:106) att prisinformationslagen skall anpassas till elektronisk handel.
Utredningen menade att även om lagen i princip gäller även på Internet, är bestämmelserna svåra att tillämpa på elektronisk handel. Enligt utredningen är konsumenten på Internet i stort behov av korrekta och lätt tillgängliga prisangivelser, inte minst för att kunna utnyttja den möjlighet till snabba jämförelser mellan olika erbjudanden som Internet erbjuder.
Prisinformationslagen har i dag sin tyngdpunkt i fråga om marknadsföring av dagligvaror i butiker. Lagen anger relativt detaljerat när, hur och var prisinformation skall lämnas för en vara. För tjänster finns endast ett par särskilda bestämmelser.
Som framgått har frågan om en breddning av prisinformationslagens tillämpningsområde aktualiserats från flera håll. Av det som redovisats ovan framgår att det finns ett behov av en djupare analys. En sådan analys bör avse vilket faktiskt behov det finns av en breddning av tillämpningsområdet och vilka typer av produkter som lämpar sig för reglering. Som ett tänkbart exempel kan nämnas en sådan nyttighet som elektrisk kraft. I detta sammanhang bör de konsekvenser för konkurrensen som kan komma att följa av en eventuell breddning av tillämpningsområdet belysas.
Likaså kräver en eventuell utvidgning av lagen en översyn av lagens övriga bestämmelser. Dessa är - när det gäller hur och var prisinformation skall lämnas - uppdelade på områdena allmänt, varor och tjänster. Lagen ger för närvarande ingen vägledning för produkter som varken är varor eller tjänster. Om lagen skall omfatta även annat än varor och tjänster, bör därför systematiken ses över.
När det gäller angivande av jämförpris finns en sådan skyldighet endast för varor. Vid en eventuell breddning av tillämpningsområdet bör också beaktas i vad mån jämförpris bör kunna krävas även för andra produkter än varor. Av särskilt intresse är s.k. nödvändighetstjänster, t.ex. el, telekommunikationer och vissa finansiella tjänster, där konsumentskyddande regler framstår som särskilt angelägna.
När det gäller frågan om angivande av priser vid marknadsföring via Internet kan det finnas ett behov av att tydligare ange hur priser skall anges på en webbplats. Särskilda bestämmelser som är tillämpliga vid Internethandel och som kompletterar reglerna i prisinformationslagen finns i lagen (2000:274) om konsumentskydd vid distansavtal och hemförsäljningsavtal. Frågan om prisangivelser i samband med marknadsföring via Internet behandlas också i promemorian E-handelsdirektivet - genomförande av direktivet 2000/31/EG om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster (Ds 2001:13). I det sammanhanget kan det också finnas skäl att uppmärksamma tillämpningen av prisinformationslagen vad gäller marknadsföring i radio och TV.
En särskild utredare tillkallas för att göra en översyn av prisinformationslagen (1991:601).
Utredaren skall analysera behovet av en utvidgning av lagens tillämpningsområde till att avse andra produkter än varor och tjänster. Om utredaren kommer fram till att det finns ett sådant behov, skall utredaren också göra en översyn av lagens övriga bestämmelser. Utredaren skall också belysa de konsekvenser för konkurrensen som en breddning av prisinformationslagens tillämpningsområde kan komma att medföra.
Utredaren skall vidare analysera i vad mån jämförpris bör kunna krävas även för andra produkter än varor, t.ex. för vissa tjänster eller nyttigheter.
Utredaren skall dessutom utreda om bestämmelserna i prisinformationslagen behöver kompletteras med avseende på marknadsföring via Internet. I det sammanhanget skall utredaren också uppmärksamma tillämpningen av prisinformationslagen vad gäller marknadsföring i radio och TV.
Utredaren skall lämna förslag till de lagändringar som behövs.
Utredaren skall särskilt redovisa konsekvenserna för små företags villkor i enlighet med 15 § kommittéförordningen (1998:1474).
Utredaren skall i detta arbete samråda med Näringslivets Nämnd för Regelgranskning.
Utredarens slutsatser skall redovisas senast den 31 mars 2002.
(Justitiedepartementet)