Beslut vid regeringssammanträde den 3 maj 2001.
Kommittén, som bl.a. har i uppdrag att överväga hur avgöranden på kommunal nivå av långsiktig karaktär och av stor principiell och ekonomisk betydelse kan skyddas mot kortsiktigt framhastade beslut, skall också utreda behovet av särskilda bestämmelser för sådana avgöranden. Om kommittén finner att det finns ett behov av särskilda bestämmelser skall den i första hand överväga en modell med krav på två likalydande beslut i den beslutande församlingen med mellanliggande val. Det står dock kommittén fritt att komma med förslag på andra typer av bestämmelser med samma syfte. Kommittén skall analysera hur förslagen förhåller sig till principen om den kommunala självstyrelsen enligt regeringsformen och se till att de förslag som lämnas inte kommer i konflikt med denna princip. Kommittén skall lämna förslag till de författningsändringar som den anser befogade.
Med stöd av regeringens bemyndigande den 25 november 1999
(dir. 1999:98) tillkallade statsrådet Lejon en parlamentarisk kommitté med uppdrag att föreslå åtgärder som skall dels öka medborgarnas möjligheter till insyn och deltagande i den kommunala demokratin, dels stärka den kommunala representativa demokratins funktionssätt och former. Kommittén har antagit namnet Kommundemokratikommittén. Enligt direktiven skall uppdraget vara slutfört senast den 1 februari 2001.
Med ändring av denna tidpunkt beslutade regeringen den 19 oktober 2000
(Ju2000/4996/D) att uppdraget skall redovisas senast den 31 maj 2001.
Kommittén har enligt sina direktiv bl.a. i uppdrag att föreslå åtgärder som kan stärka fullmäktiges ställning och den medborgerliga insynen i beslut av långsiktig karaktär och av stor principiell betydelse.
Bakgrunden är den utförsäljning av kommunala anläggningstillgångar och den bolagisering som skett under senare tid och som aktualiserat frågan om dessa åtgärder har föregåtts av tillräckligt genomgripande analyser av framtida konsekvenser. Detsamma gäller bl.a. när verksamhet läggs ut på entreprenad. Som nämns i direktiven handlar det i många fall om åtgärder som binder framtida generationer och framtida politiska majoriteter i fullmäktige vid lösningar som i efterhand kan visa sig vara förhastade. I direktiven ifrågasätts om de demokratiska aspekterna i tillräckligt stor utsträckning har stått i förgrunden vid besluten om dessa åtgärder.
Den s.k. Allbo-kommittén har i ett delbetänkande, Allmännyttan på 2000-talet - beslutsregler vid försäljning av kommunala bostäder
(SOU 2000:104), föreslagit att särskilda beslutsregler skall gälla vid försäljningar av kommunala bostäder. Kommittén har i första hand föreslagit att fullmäktiges beslut måste biträdas av en kvalificerad majoritet bestående av två tredjedelar av de avgivna rösterna. En sådan ordning skulle stärka kommunerna i deras strävanden att hitta breda politiska lösningar i de aktuella frågorna. Som ett andrahandsalternativ förordar kommittén en kombination med antingen tvåtredjedels majoritet eller, om endast enkel majoritet i fullmäktige uppnås, två beslut med mellanliggande val. Kommittén har den 26 mars 2001 slutligt redovisat sitt arbete i betänkandet Allmännyttiga bostadsföretag och kommunernas boendeplanering (SOU 2001:27).
Regeringen har den 21 december 2000 beslutat att en särskild utredare skall utreda förutsättningarna för att införa särskilda bestämmelser vad gäller beslut om stora förändringar av ägar- eller driftsformer inom vården samt lämna förslag till sådana regler (dir. 2000:103).
Förslag på sådana bestämmelser som regeringen anser bör utredas närmare är bl.a. beslut med kvalificerad majoritet eller krav på två likalydande beslut i den beslutande församlingen med mellanliggande val till denna.
Utredaren skall i sitt arbete samråda med Kommundemokratikommittén.
Det ingår inte uttryckligen i Kommundemokratikommitténs uppdrag att överväga om särskilda bestämmelser bör införas när det gäller avgöranden av långsiktig karaktär och av stor principiell och ekonomisk betydelse.
Allbo-kommittén har gjort sådana överväganden i fråga om utförsäljning av kommunala bostäder. Dessutom utreds som nämnts behovet av sådana bestämmelser avseende beslut om stora förändringar av ägar- eller driftsformer inom vården. Behovet av att motverka kortsiktigt framhastade kommunala beslut finns dock inte endast inom de angivna områdena utan inom hela det kommunala området. Regeringen anser därför att det är angeläget att utreda om det generellt sett finns ett behov av särskilda bestämmelser för att motverka sådana förfaranden.
Kommittén skall utreda behovet av särskilda bestämmelser för avgöranden på kommunal nivå av långsiktig karaktär och av stor principiell och ekonomisk betydelse. Om kommittén finner att det finns ett behov av särskilda bestämmelser skall den i första hand överväga en modell med krav på två likalydande beslut i den beslutande församlingen med mellanliggande val. Det står dock kommittén fritt att komma med förslag på andra typer av bestämmelser med samma syfte.
Kommittén skall analysera hur förslagen förhåller sig till principen om den kommunala självstyrelsen enligt regeringsformen och se till att de förslag som lämnas inte kommer i konflikt med denna princip.
Kommittén skall lämna förslag till de författningsändringar som den anser befogade.
Kommittén skall i sitt arbete beakta förslagen från Allbo-kommittén och samråda med Utredningen om medborgerligt inflytande vid förändringar av ägar- eller driftsformer inom vården (S 2000:08)
Kommittén skall redovisa resultatet av detta tilläggsuppdrag till regeringen senast den 30 september 2001.
(Justitiedepartementet)