Bildandet av Riksrevisionen

Innehåll

Beslut vid regeringssammanträde den 3 maj 2001.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att utreda de organisatoriska frågorna kring bildandet av den nya revisionsmyndigheten under riksdagen. I denna uppgift ingår dels att lämna förslag till riktlinjer för den nya myndighetens organisation, dels att vidta nödvändiga förberedelser inför bildandet.

Den nya myndigheten skall bildas under det första halvåret 2003. Inriktningen är att den nya organisationen bör kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2003. Utredaren skall lämna förslag till tidpunkt för inrättandet av den nya revisionsmyndigheten.

Vidare skall utredaren bl.a. lämna förslag vad avser den nya revisionsmyndighetens lednings- och arbetsformer, kompetens, organisation och bemanning, förslag till budgetunderlag för perioden 2003-2005, redovisa kostnadsberäkningar samt lämna förslag till verksamhetsplan och regleringsbrev. Utredaren skall även lämna förslag vad avser inrättandet av ett vetenskapligt råd.

Utredaren skall vidta alla de förberedande åtgärder som krävs för att myndigheten skall kunna verka fr.o.m. den tidpunkt utredaren föreslår.

Bakgrund

Talmanskonferensen beslöt den 2 december 1998 att tillkalla en parlamentarisk kommitté med uppgift att se över och utvärdera vissa frågor om riksdagens arbetsformer. Utredningen antog namnet Riksdagskommittén. Arbetet i utredningen har delats upp på fyra områden: riksdagens ledningsorganisation, budgetprocessen, EU-frågor samt riksdagens arbete med uppföljning, utvärdering och revision. I utredningsarbetet på revisionsområdet har frågan om den statliga revisionen behandlats för sig.

Riksdagskommittén överlämnade den 13 juni 2000 ett förslag till förändrad revision under riksdagen. Förslaget innebar att en ny sammanhållen revisionsmyndighet - Riksrevisionen - med samlat ansvar för både redovisnings- och effektivitetsrevision skulle bildas under riksdagen den 1 januari 2003. Den nya myndigheten föreslogs rapportera till både riksdagen och regeringen. Riksrevisionens verksamhet skulle enligt förslaget ledas av en riksrevisor som utses av riksdagen. Myndigheten föreslogs ha en parlamentariskt sammansatt styrelse som väljs av riksdagen.

Riksdagskommittén föreslog vidare att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att utarbeta de förslag till grundlagsändringar och övriga lagförslag som krävs för att den föreslagna förändringen skall kunna genomföras. Vidare föreslogs att regeringen låter utreda de organisatoriska frågorna kring bildandet av den nya myndigheten.

Riksdagskommitténs förslag överlämnades till riksdagsstyrelsen, som lade fram förslag i frågan för riksdagen den 4 juli 2000 i enlighet med Riksdagskommitténs förslag (förs. 1999/2000:RS1).

Riksdagsstyrelsens förslag har behandlats av konstitutionsutskottet. Utskottet tillstyrkte riksdagsstyrelsens förslag i huvudsak, men föreslog att riksdagen skulle göra vissa ändringar i de av Riksdagskommittén förordade riktlinjerna för en förändrad statlig revision (bet. 2000/01:KU8). Utskottet föreslog i några avseenden andra lösningar än vad Riksdagskommittén förordat. Bland annat ansåg utskottet att styrelsen för Riksrevisionen skall ha en sådan sammansättning att samtliga riksdagspartier kan representeras med ordinarie ledamöter. Vidare ansåg utskottet att Riksrevisionen skall ledas av tre ämbetsmän valda av riksdagen efter förslag av konstitutionsutskottet, var och en med särskild beslutanderätt i fråga om revisionsärenden.

Utskottet ansåg dessutom att det är angeläget att även regeringens behov av särskild gransknings- och utredningskapacitet beaktas i den fortsatta utredningen av de organisatoriska frågorna kring bildandet av Riksrevisionen. Utskottet föreslog även att ett vetenskapligt råd med uppgift att bidra med råd om metoder och metodutveckling skall knytas till Riksrevisionen.

Riksdagen beslutade den 15 december 2000 i enlighet med vad konstitutionsutskottet föreslagit (rskr. 2000/01:116-119).

Regeringen beslutade den 11 januari 2001 om direktiv för den av riksdagen begärda utredningen om författningsregler för den statliga revisionen (dir. 2001:3).

Inom Regeringskansliet har i särskild ordning utarbetats en promemoria om vilka ändringar i regeringsformen som är nödvändiga för att riksdagens beslut om en ny revisionsmyndighet under riksdagen skall kunna börja att genomföras under första halvåret 2003 (Ds 2001:11). Promemorian har remissbehandlats och ärendet bereds för närvarande.

Uppdraget

I konstitutionsutskottets betänkande (bet. 2000/01:KU8) anges utgångspunkter för en förändrad organisation av den statliga revisionen. Utredaren skall med ledning av utgångspunkterna i konstitutionsutskottets betänkande och i nära dialog med utredningen avseende regler för Riksrevisionen (dir. 2001:3) utreda de organisatoriska frågorna kring bildandet av den nya revisionsmyndigheten under riksdagen. I denna uppgift ingår dels att lämna förslag till närmare riktlinjer för organisationsförändringen, dels att praktiskt förbereda bildandet av den nya myndigheten.

Den nya revisionsmyndighetens uppgifter kommer att preciseras i revisionslag och lag med instruktion för Riksrevisionen. Med anledning av de förslag som lämnas av utredningen avseende regler för Riksrevisionen kan det bli aktuellt för regeringen att utfärda tilläggsdirektiv.

I detta arbete skall, i enlighet med vad konstitutionsutskottet har anfört, även regeringens behov av särskild gransknings- och utredningskapacitet beaktas. Frågan om regeringens samlade behov av gransknings- och utredningskapacitet kommer dock att hanteras separat. Detsamma gäller riksdagens behov av egna resurser för insatser av revisionsliknande karaktär, som kommer att utredas genom riksdagsstyrelsens försorg.

Utgångspunkter

Begreppet revision förknippas med oberoende och extern granskning. Utredningen avseende regler för Riksrevisionen (dir. 2001:3) har i det sammanhanget till uppgift att föreslå vilka verksamheter, som i dag bedrivs hos regeringens revisionsorgan, som framgent skall bedrivas av den nya revisionsmyndigheten. Utredaren skall här samråda med denna utredning då detta påverkar dimensioneringen av den nya revisionsmyndigheten.

Den nya myndigheten skall bildas under det första halvåret 2003. Inriktningen är att den nya organisationen bör kunna inleda sin verksamhet den 1 januari 2003. Det får ankomma på utredaren att bedöma den tidpunkt från vilken den nya myndigheten skall kunna verka.

Riksrevisionen skall ha i uppdrag att göra en heltäckande granskning av all statlig verksamhet. Detta skall ske genom såväl årlig revision som effektivitetsrevision. Uppdraget kommer, i den utsträckning det föreskrivs i revisionslagen, att omfatta även sådan verksamhet som bedrivs i privaträttslig form och som staten har ett bestämmande inflytande över (jfr 2 § lagen [1987:518] med instruktion för Riksdagens revisorer). Genom den nya myndigheten skapas goda förutsättningar för att ge både riksdagen och regeringen ett väl underbyggt kunskapsunderlag för det politiska beslutsfattandet.

Den nya myndighetens huvudsakliga verksamhet skall lokaliseras till Stockholm. I dag bedriver Riksrevisionsverket verksamhet, främst årlig revision, vid kontor i Jönköping, Karlstad och Uppsala. Utredaren skall pröva om nuvarande lokalisering av kontoren även i framtiden är ändamålsenlig med hänsyn till den nya revisionsmyndighetens verksamhet.

Vid övergång av ett företag, en verksamhet eller en del av en verksamhet från en arbetsgivare till en annan, övergår också de rättigheter och skyldigheter på grund av de anställningsavtal och de anställningsförhållanden som gäller vid tidpunkten för övergången på den nya arbetsgivaren. Den tidigare arbetsgivaren är dock också ansvarig gentemot arbetstagaren för ekonomiska förpliktelser som hänför sig till tiden före övergången (6 b § första stycket lagen [1982:80] om anställningsskydd). Anställningsavtalet och anställningsförhållandena skall dock inte övergå till en ny arbetsgivare om arbetstagaren motsätter sig detta.

Det innebär att den personal som är anställd vid Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket vid tidpunkten för övergången har rätt att övergå till den nya organisationen om den verksamhet som förs över är identisk med den verksamhet som skall bedrivas av den nya organisationen.

Riktlinjer för den nya myndighetens organisation

Utredaren skall lämna förslag till riktlinjer för den nya revisionsmyndighetens lednings- och arbetsformer, kompetens, organisation och bemanning. Utredarens förslag skall åtföljas av kostnadsberäkningar.

Utredaren skall lämna förslag till motsvarande riktlinjer för ett vetenskapligt råd vid myndigheten.

Av utredarens underlag skall det framgå vilka uppgifter Riksdagens revisorer respektive Riksrevisionsverket utför. Det är angeläget att denna beskrivning gör det möjligt att göra en jämförelse med den nya revisionsmyndighetens uppgifter. Underlaget skall omfatta en redovisning av hur mycket resurser varje uppgift tar i anspråk. Det avser såväl personal som övriga kostnader. För Riksrevisionsverket skall en särredovisning lämnas för respektive driftenhet.

Utredaren skall bedöma vilka effektivitetsvinster som är möjliga att realisera vid bildandet av den nya revisionsmyndigheten.

Förberedelser inför bildandet av den nya revisionsmyndigheten

Utredaren skall vidta de förberedande åtgärder som krävs för att den nya revisionsmyndigheten skall kunna verka från den tidpunkt som utredaren föreslår. Till förberedelsearbetet hör att ta fram ett förslag till budget samt skapa en verksamhetsplan för myndigheten för det första verksamhetsåret. Utredaren skall också förbereda anslutningen av den nya myndigheten till det statliga redovisningssystemet, lägga upp redovisningsplaner för myndighetens verksamhet och sluta nödvändiga avtal för verksamheten inklusive lokaler.

Det ankommer på utredaren att fatta beslut om bemanning enligt de föreskrifter som regeringen senare kommer att meddela liksom att fatta beslut om att även i övrigt utöva arbetsgivarens befogenheter.

Utredaren skall lämna förslag till regleringsbrev för 2003 för den nya myndigheten.

Utredningsarbetet

Utredaren skall i en delrapport till riksdagsstyrelsen och regeringen senast den 31 januari 2002 lämna förslag till tidpunkt för inrättandet av den nya revisionsmyndigheten och delge resultatet av sin prövning vad avser lokalisering av kontoren. Delrapporten skall även innehålla förslag vad avser den nya revisionsmyndighetens lednings- och arbetsformer, kompetens, organisation och bemanning, budgetunderlag för perioden 2003-2005 samt kostnadsberäkningar. Vid denna tidpunkt skall även förslag vad avser ett vetenskapligt råd presenteras.

Utredaren skall därefter arbeta vidare med de förberedande åtgärder som krävs för att den nya revisionsmyndigheten under riksdagen skall kunna verka från och med föreslagen tidpunkt. Avrapportering i denna del, med verksamhetsplan och regleringsbrev, skall lämnas till riksdagsstyrelsen respektive regeringen senast den 30 november 2002.

Utredaren skall beakta kommittéförordningen (1998:1474).

Utredaren skall bedriva sitt arbete med stöd av sakkunniga och experter från berörda myndigheter, riksdagsorganisationen samt Regeringskansliet. Utredaren skall fortlöpande avrapportera till regeringen hur arbetet fortskrider. Vidare skall utredaren rapportera sitt arbete till Riksdagskommittén i enlighet med riksdagsstyrelsens beslut att uppdra åt Riksdagskommittén att följa revisionsfrågans fortsatta behandling.

Utredaren skall hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem tillfälle att lämna synpunkter. Vidare skall utredaren beakta det arbetstagarinflytande som följer av lag och avtal. Personalen vid de myndigheter som berörs av verksamhetsförändringen skall kontinuerligt hållas informerad.

                        (Finansdepartementet)