Beslut vid regeringssammanträde den 6 december 2001.
En särskild utredare tillkallas med uppdrag att
- granska och utvärdera insatserna inom 1997 års långsiktiga energipolitiska program och analysera behovet av förändringar,
- lämna förslag till riktlinjer för det långsiktiga
energipolitiska programmet inför den planeringsperiod som inleds 2003 och
- redovisa insatser som skall leda till en långsiktigt hållbar energiförsörjning.
Uppdraget skall vara avslutat senast den 1 februari 2003.
Riksdagen godkände i juni 1997 utformningen av ett sjuårigt program för ett ekologiskt och ekonomiskt uthålligt energisystem
(prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272).
Programmet innebär en kraftfull satsning på forskning, utveckling och demonstration av ny energiteknik under perioden 1998:2004. Målet är att sänka kostnaderna för och introducera ny energiteknik för förnybara energislag och effektivare energianvändning. Genom programmet fick energiforskningen delvis en ny inriktning där forskning om energisystemet och det internationella samarbetet, särskilt med länderna i Östersjöregionen, betonas. Stödet till branschgemensam forskning och utvecklingen av ny energiteknik i företag och branscher har förstärkts. Ett energiteknikbidrag har införts för att stödja energiteknik som behöver utvecklas genom att provas i full skala och demonstreras med reducerad risk för företagen. Som en del av strategin för minskad klimatpåverkan från energisektorn omfattar det långsiktiga programmet särskilda insatser dels för bilateralt och multilateralt samarbete avseende s.k. gemensamt genomförande inom ramen för FN:s klimatkonvention och dels utveckling av ny teknik för etanolproduktion från skogsråvara.
De statliga insatserna skall bidra till uppbyggnad av kunskap inför framtida kommersiella tillämpningar, effektivisering av den teknik som i dag är kommersiell samt utveckling av ny konkurrenskraftig teknik med högre verkningsgrad och låg miljöpåverkan. Områden som är högt prioriterade är bl.a.
kraftvärme och kraftproduktion baserad på biobränslen, biobränsleförsörjning inklusive hantering och nyttiggörande av askor och nya processer för etanolproduktion baserad på cellulosahaltiga råvaror. Vidare prioriteras alternativa drivmedel, ny teknik för storskaligt utnyttjande av vindkraft och havsbaserad vindkraft, solceller, energirelaterad grundforskning samt forsknings- och utvecklingsarbete för energieffektivisering i bebyggelse, industri- och transportsektorn.
Det övergripande målet för energiforskningen är att bygga upp vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens inom universiteten, högskolorna och i näringslivet för utveckling och omställning av energisystemet i enlighet med riksdagens energipolitiska beslut 1997. Energiforskningen skall bidra till att stabila förutsättningar skapas för ett konkurrenskraftigt näringsliv och till en förnyelse och utveckling av den svenska industrin.
Energiforskningen skall också bidra till ett breddat energi-, miljö- och klimatsamarbete i Östersjöregionen.
Målet för de insatser som görs av staten på forskning, utveckling och demonstration av ny energiteknik är att under de närmaste 10-15 åren kraftigt öka el- och värmeproduktionen från förnybara energikällor och utveckla kommersiellt lönsam teknik för energieffektivisering.
Statens energimyndighet har huvudansvaret för att genomföra åtgärderna inom det av regeringen beslutade verksamhetsområdet Politik för ett uthålligt energisystem. Verket för innovationssystem
(VINNOVA), Vetenskapsrådet och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) har ansvaret för vissa åtgärder inom programmet.
I propositionen Forskning och förnyelse redovisade regeringen strategiska insatser och prioriterade forskningsområden
(prop. 2000/01:3, bet. 2000/01:UbU6, rskr. 2000/01:98).
Energisystemets centrala betydelse i arbetet med att uppnå en hållbar utveckling och tillväxt markerades inom ramen för det prioriterade forskningsområdet miljö och hållbar utveckling.
Energipolitiken har under de senaste trettio åren följts upp och utvärderats fortlöpande och ett omfattande utredningsarbete har genomförts. Under perioden har de statliga energiforskningsprogrammen regelbundet utvärderats i särskilda utredningar. Delegationen för energiforskning och sedermera Energiforskningsnämnden genomförde under åren 1975-1990 fortlöpande utvärderingar av forsknings- och utvecklingsprogrammen. En parlamentarisk kommission -
Energikommissionen - som tillsattes 1994 hade bl.a. till uppgift att granska de pågående energipolitiska programmen för omställning och utveckling av energisystemet. Slutbetänkandet Omställning av energisystemet (SOU 1995:139) överlämnades till regeringen 1995.
Riksdagen godkände 1997 ett långsiktigt energipolitiskt program för omställning och utveckling av energisystemet i den energipolitiska propositionen En uthållig energiförsörjning (prop. 1996/97:84).
I 1997 års energipolitiska beslut uttalas att erfarenheterna av de insatser för forskning, utveckling och demonstration av ny teknik som genomförs inom ramen för det långsiktiga programmet bör ligga till grund för ställningstaganden om nya insatser. Vidare framhålls att resultatuppföljningen bör utvecklas så att den kan utgöra underlag för kommande utvärderingar. Metoder bör utvecklas för att göra det möjligt att utvärdera effektiviteten hos och mäta resultaten av åtgärderna. Ett system för uppföljning och utvärdering bör planeras så att det kan användas redan när de energipolitiska åtgärderna börjar tillämpas. Resultaten bör belysas utifrån en systemsyn, där också indirekta ekonomiska och tekniska effekter inkluderas. En fördjupad kunskap om energisystemet är enligt 1997 års beslut en nödvändig grund för framtida beslut om energisystemets omställning. Utvärderingsfrågan och ökade kunskaper om energisystemet prioriteras högt i Energimyndighetens forsknings- och utvecklingsverksamhet.
Närings- och handelsdepartementet tillsatte 1998 en arbetsgrupp med uppgift att föreslå en plan för uppföljning och utvärdering av 1997 års energipolitiska program. Planen redovisades i form av en rapport inklusive förslag till lämpliga nyckeltal och indikatorer
(Ds 2000:14). I enlighet med planen lät Näringsdepartementet under 2000 utvärdera de två första verksamhetsåren av det energipolitiska programmet.
När det gäller de långsiktiga åtgärderna konstaterades att det finns behov av att tydliggöra målstrukturen och att utveckla relevanta resultatmått. Statens energimyndighet hade inlett arbetet med att utveckla en strategi. Myndighetens utvecklingsarbete bedömdes innebära ett markant steg framåt när det gäller möjligheten att säkerställa att fördelningen av resurser till delområden sker utifrån synliga prioriteringar baserade på behovsanalyser.
Det långsiktiga energipolitiska programmet väntas bidra till en ökad användning av ny energiteknik först på 10-15 års sikt.
Det ställer krav på nya metoder för den årliga resultatbedömningen.
Statens energimyndighet har på uppdrag av regeringen utvecklat redovisningen av och strategin för de långsiktiga åtgärderna. Av redovisningen framgår hur medlen årligen fördelas mellan 16 utvecklingsområden. Bedömningar görs av utvecklingen till 2010 och 2020 av den tekniska, ekonomiska och miljömässiga mognadsgraden för respektive utvecklingsområde. Prognosen ger dels en bild av hur det planerade statliga stödet väntas bidra till framsteg av teknisk, ekonomisk eller miljömässig karaktär inom varje utvecklingsområde, dels en föreställning om när deras potential väntas komma att förverkligas. Myndigheten bedriver ett fortsatt arbete för att kunna prioritera mellan temaområden inom ramen för genomförandet av det långsiktiga programmet. En utgångspunkt för utvecklingsarbetet under den återstående programperioden är att Energimyndigheten skall lägga särskild vikt vid att skapa förutsättningar för att forskningsresultaten skall komma till praktisk användning.
En särskild utredare skall tillkallas med uppdrag att granska och utvärdera insatserna inom 1997 års långsiktiga energipolitiska program och analysera behovet av förändringar, lämna förslag till riktlinjer för den planeringsperiod som inleds 2003 och redovisa insatser som skall leda till en långsiktigt hållbar energiförsörjning.
En utgångspunkt för utredarens arbete skall vara den svenska energipolitikens mål att
- på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor,
- skapa villkoren för en effektiv energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ påverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle.
Utredaren skall göra en fördjupad analys av de resultat som nåtts inom ramen för det långsiktiga energipolitiska programmet och särskilt granska i vilken utsträckning omvärldsförändringar har påverkat förutsättningarna för genomförandet av programmet.
Ett nära och aktivt samarbete mellan staten och näringslivet är en grundläggande förutsättning för att de statliga insatserna skall ge långsiktigt uthålliga resultat. Ett sådant samarbete är också etablerat mellan staten och viktiga aktörer som t.ex.
energi- och energiteknikföretagen. Exempel på nytt sådant samarbete är det avtal som ingicks 2000 mellan staten och svensk fordonsindustri om utveckling av mer miljövänliga och energieffektiva fordon. Motsvarande diskussioner förs på vindkraftsområdet, samt med den energiintensiva industrin om dels kunskapsunderlag avseende dess konkurrenskraft, dels om effektiv energianvändning i syfte att minska utsläpp av växthusgaser.
På sikt kan man också förvänta sig att näringslivet gör insatser mot klimatförändringar inom ramen för Kyotoprotokollets bestämmelser om flexibla mekanismer. Omvärldsförändringar genom framförallt liberaliseringen och integreringen av de europeiska energimarknaderna har påverkat förutsättningarna för samarbetet.
Utredaren skall analysera hur det statliga stödet bör utformas.
En sådan analys bör avse dels energirelaterad forskning, dels ny energiteknik som behöver utvecklas genom att provas i full skala och demonstreras med reducerad risk för företagen samt hur introduktionen av ny energiteknik kan påskyndas. Utredaren skall bl.a. bedöma om avvägningen mellan forskning och utveckling är lämplig vad gäller ny energiteknik samt om nya former av samarbete på klimat- och energiområdet kan stärka förankringen hos näringslivet.
Riksdagen lade i samband med 1997 års energipolitiska överenskommelse fast en strategi för minskad klimatpåverkan från energisektorn. Strategin omfattar insatser inriktade på bilateralt och multilateralt samarbete avseende gemensamt genomförande inom ramen för klimatkonventionen. En förändrad energianvändning i transportsektorn identifierades som en strategisk klimatpolitisk uppgift. En låg framställningskostnad är en förutsättning för att börja använda etanol som drivmedel i större skala. Riksdagen beslutade om en särskild satsning på utveckling av ny teknik för etanolproduktion från skogsråvara.
Den Europeiska kommissionen initierade i juni 2000 det Europeiska programmet mot klimatförändringar (ECCP). Kommissionen beslutade den 23 oktober 2001 sitt meddelande om genomförandet av den första etappen av ECCP [KOM (2001) 580]. Arbetet är inriktat på att identifiera initiativ och åtgärder som kan bidra till att EU och dess medlemsländer skall kunna klara av sina åtaganden inom ramen för Kyotoprotokollet. De sex områden där initiativ och förslag kan förutses är energitillförsel, energianvändning i bebyggelse-, transport- och industrisektorn, forskning samt Kyotoprotokollets tre flexibla mekanismer - handel med utsläppsrätter, gemensamt genomförande och den rena utvecklingsmekanismen. Åtgärderna i det långsiktiga energiprogrammet - ökad satsning på förnybara energikällor, liksom energieffektiviserande åtgärder tillsammans med de energipolitiska insatserna på klimatområdet - kan om förslagen och initiativen i ECCP realiseras bidra till att Sverige når sina åtaganden enligt Kyotoprotokollet.
Med utgångspunkt i Kyotoprotokollet och arbetet i EU bör förslag utarbetas till förändringar och ytterligare åtgärder som kan bidra till utvecklingen av en svensk strategi för minskad klimatpåverkan från energisektorn.
Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) genomför projektet Energiframsyn Sverige i Europa i samarbete med bl.a. Statens energimyndighet.
Arbetet har inletts under hösten 2001. Målet med projektet är att med utgångspunkt i de framtidsbilder för Sverige, som finns i Teknisk Framsyn, skapa insikt och visioner om utvecklingen i Sverige på energiområdet med ett tydligt internationellt perspektiv. Inom ramen för projektet kommer fokus att ligga på de närmaste 10-20 åren. Därtill kommer vissa utblickar att göras 50 år framåt i tiden. Ambitionen är att arbetet skall ge underlag för att informera om möjligheter och problem på energiområdet för en hållbar utveckling i Sverige. IVA skall slutrapportera projektet senast den 31 december 2002.
Arbetet väntas ge framtidsbilder av det svenska energisystemet i ett internationellt perspektiv och identifiera områden att prioritera för utvecklingsinsatser.
Projektet Energiframsyn Sverige i Europa skall vara en av utgångspunkterna i beredningen av förslag till riktlinjer för det långsiktiga energipolitiska programmet inför planeringsperioden som inleds 2003.
Utredaren skall i detta sammanhang belysa de förnybara energikällornas roll och energieffektiviseringens möjligheter att tillgodose de mål som ställts för energipolitiken.
De svenska forsknings- och utvecklingsinsatserna görs i allt större utsträckning i ett internationellt samarbete. Detta beror på att energimarknaderna utvecklas snabbt genom liberalisering, ökad marknadsöppning och internationell integrering samt genom att de miljö- och klimatmässiga utmaningar som energisystemet möter i stor utsträckning är globala. Genom det internationella forskningssamarbetet höjs kompetensen i den nationella forskningen. I 1997 års energipolitiska beslut framhålls att en aktiv internationell samverkan är nödvändig för att Sverige skall kunna tillgodogöra sig fördelarna med internationaliseringen.
De centrala internationella samarbetsformerna på energiforskningsområdet är EU:s femte ramprogram för forskning och utveckling, samt samarbetet inom International Energy Agency (IEA). Det nordiska energiforskningssamarbetet har förstärkts då det 1999 bildades en nordisk projekt- och programförvaltande institution. Vidare har samarbetet utökats till att också omfatta Nordens närområde, framförallt Baltikum och västra Ryssland. En överenskommelse träffades 1999 mellan Sverige och Ryssland om samarbete inom områdena energieffektivisering och förnybara energikällor.
Utredaren skall analysera behovet av nya initiativ för att utveckla den nationella forskningsfinansieringen på energiområdet för att underlätta deltagande i det internationella samarbetet.
Behovet av förstärkta insatser för att underlätta harmoniseringen av energimarknaderna i närområdet skall analyseras. Möjligheten att integrera EU-programmen i det nationella stödet till forskning och utveckling för att underlätta samfinansiering bör analyseras. Även frågan om särskilda initiativ skall initieras för bilateralt samarbete bör utredas.
Nordiska rådet rekommenderade 1995 Nordiska ministerrådet att inleda ett regionalt energisamarbete med Ryssland och i Nordens närområde. Genom 1997 års energipolitiska beslut skapades möjligheter för Sverige att samverka med länderna i Östersjöregionen rörande forskning och utveckling på energiområdet.
Syftet är att insatserna i första hand skall underlätta omställningen av energisystemen i Östeuropa.
Utifrån de Nordiska statsministrarnas deklaration i Bergen 1997 startade de nordiska och baltiska länderna samt Polen, Ryssland och Tyskland tillsammans med Europeiska kommissionen ett Östersjöprogram. Efter energiministerkonferensen i Helsingfors 1999 har energisamarbetet formaliserats i en mellanstatlig samarbetsgrupp där samtliga Östersjöstater och EU-kommissionen deltar.
Utredaren skall analysera behovet av förändringar och nya nationella initiativ för att kunna delta aktivt i det regionala energisamarbetet.
Utredaren skall utgå från 1997 års energipolitiska beslut och i tillämpliga delar beakta innehållet i den klimatpolitiska propositionen (prop. 2001/02:55) Sveriges klimatstrategi som lades fram i november 2001 och den energipolitiska proposition som regeringen har för avsikt att överlämna till riksdagen 2002.
Utredaren skall i sitt arbete samråda med berörda myndigheter och organisationer och i tillämpliga delar med den delegation som regeringen beslutade tillkalla den 5 juli 2001 med uppgift att föreslå ett system och regelverk för Kyotoprotokollets flexibla mekanismer.
Utredaren skall redovisa samhällsekonomiska och statsfinansiella konsekvenser av sina förslag och belysa konsekvenserna av förslagen för små företags arbetsförutsättningar. Vidare skall utredaren belysa de konsekvenser för konkurrensen som förslagen kan komma att medföra. Konsekvensanalyserna skall göras på det sätt som beskrivs i kommittéhandboken (Ds 2000:1, kapitel 7).
Utredaren skall även göra en bedömning av vilken miljöpåverkan som förslagen får om de genomförs. Förslagen skall vidare analyseras utifrån förenligheten med EU:s regler för statsstöd.
Utredaren bör lämna en lägesrapport senast den 15 juni 2002.
En slutrapport skall lämnas senast den 1 februari 2003.
Utredaren bör dock, om det är lämpligt, kunna redovisa delar av uppdraget tidigare.
(Näringsdepartementet)