|
Försvarsutskottets verksamhet riksmötet 2001/02 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Försvarsutskottets arbetsområde
Försvarsutskottet bereder ärenden som skall beslutas av riksdagen
om det militära och – i den mån sådana ärenden inte tillhör något annat
utskotts beredningsansvar – det civila försvaret samt ärenden om samordningen
inom totalförsvaret. Vad gäller frågor om statsbudgeten, bereder utskottet
ärenden som rör utgiftsområde 6 Totalförsvar. Med totalförsvar avses enligt
beredskapsförordningen (1993:242) den verksamhet som är nödvändig för att förbereda
landet inför yttre hot och för att ställa om samhället till krigsförhållanden.
Under krigsförhållanden omfattar totalförsvaret hela den samhällsverksamhet som
då skall bedrivas. Försvarsutskottet bereder även ärenden om fredsräddningstjänsten
och kustbevakningen.
Försvarsutskottets
sammansättning m.m.
Försvarsutskottets
sammansättning under verksamhetsåret framgår av bilaga 1. Av utskottets
sjutton ledamöter har sex varit socialdemokrater medan fyra tillhört Moderata
samlingspartiet, två Vänsterpartiet, två Kristdemokraterna, en Centerpartiet,
en Folkpartiet liberalerna och en Miljöpartiet de gröna. Henrik Landerholm (m)
har varit ordförande och Tone Tingsgård (s) vice ordförande.
Av bilaga 1 framgår
även personalsammansättningen vid försvarsutskottets kansli.
Verksamhetens omfattning och inriktning
Försvarsutskottets
ärendeberedning under riksmötet
Försvarsutskottet har
under riksmötet 2001/02 behandlat fem propositioner utöver budgetpropositionen
för år 2002 och ett förslag från Riksdagens revisorer samt 100 motioner.
13 betänkanden har lämnats till kammaren. Fyra yttranden har lämnats till annat
utskott.
I betänkandet FöU1
Totalförsvarsbudgeten för år 2002 tillstyrker utskottet regeringens
förslag till anslag, bemyndiganden, investeringsplaner och avgiftsuttag
inom utgiftsområde 6 Totalförsvar för år 2002. Sammanlagt föreslås
anslag inom utgiftsområdet på 45,8 miljarder kronor, varav till det militära
försvaret 41,6 miljarder, till det civila försvaret 2,0 miljarder och till
poli-tikområdet Skydd mot olyckor 1,1 miljarder kronor. Vänsterpartiet och Kristdemokraterna
reserverar sig mot utskottets ställningstagande. Vänsterpartiet vill omfördela
25 miljoner kronor från det militära materielanslaget till anslaget till
Kustbevakningen medan Kristdemokraterna från det militära materiel-anslaget
vill föra över 500 miljoner kronor till det militära anslaget för förbandsverksamhet
och 20 miljoner kronor till Kustbevakningen. Moderata samlingspartiet och
Folkpartiet liberalerna vänder sig i skilda motioner mot själva anslagsindelningen.
När det gäller det militära försvaret förordar utskottet att
riksdagen godkänner den av regeringen föreslagna inriktningen för 2002 för
förbandsverksamhet, incidentinsatser, stöd till samhället, beredskap och
materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling. Reservationer avges
av Moderata samlingspartiet, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet.
Utskottet föreslår också att riksdagen lämnar begärda
bemyndiganden för materiel- och anläggningsanskaffning.
När det gäller det civila försvaret föreslår utskottet att
riksdagen bifaller regeringens förslag om anslag, bemyndiganden,
investeringsplaner och avgiftsuttag för de olika funktionerna inom det civila
försvaret.
När det gäller politikområdet Skydd mot olyckor föreslår
utskottet att riksdagen bifaller regeringens förslag om anslag, bemyndiganden
och investeringsplaner även inom detta område.
I fråga om ett gemensamt
system för radiokommunikation med TETRA-standard anser utskottet att
det system som Rikspolisstyrelsen nu börjat utveckla skall byggas på ett sådant
sätt och med så hög kvalitet att förutsättningarna finns att det på sikt kan
utvecklas till ett landstäckande gemensamt system för andra samhällsviktiga
verksamheter, såsom kommunal och statlig räddningstjänst, kustbevakning, tull,
hälso- och sjukvård, Försvarsmaktens verksamhet, SOS alarmering m.fl. Utskottet
anser att detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet behandlar i betänkandet FöU2 Försvarsbeslut för 2002–2004
huvuddelen av propositionen Fortsatt förnyelse av totalförsvaret (prop.
2001/02:10) jämte motioner. Propositionens säkerhetspolitiska avsnitt jämte
motioner har överlämnats till ett sammansatt utrikes- och försvarsutskott,
vars överväganden redovisas i betänkandet Sveriges säkerhetspolitik (bet.
2001/02:UFöU1).
Sårbarhet och säkerhet
Utskottet anser att
det bör utvecklas kompletterande omvärldsexempel som belyser den förändrade
hotbild som aktualiserats efter terrorattacken i USA den 11 september 2001.
Utskottet anvisar ett synsätt som bör övervägas grundligt när beredskaps-investeringar
skall finansieras inom utgiftsområde 6 Totalförsvar. Det är rimligt
att de resurser som anvisas för att bygga upp en beredskap inför krig och
krigsfara, även
skall kunna få användas för att förebygga särskilt svåra
påfrestningar på fredssamhället. Utskottet anser att detta bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet har inget att invända mot regeringens förslag att lägga ner
Överstyrelsen för civil beredskap den 30 juni 2002. Utskottet anser
emellertid att det bör ankomma på riksdagen att besluta om inrättandet av den nya planeringsmyndigheten.
Detta bör riksdagen besluta om mot bakgrund av den stora betydelse myndigheten
och dess verksamhet får i den nya strukturen för krishanteringen i samhället.
Utskottet anser att detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Utskottet förutsätter att regeringen i den aviserade propositionen
våren 2002 redovisar en samlad plan för hur den nya reformerade
strukturen – organisatoriskt och finansiellt – för krishanteringen i samhället
skall utformas.
Försvarspolitikens inriktning
Totalförsvarets
förmåga till anpassning är en av grundstenarna i den svenska försvarspolitiken.
Med hänsyn till utvecklingen i omvärlden skall totalförsvaret och dess resurser
kunna förstärkas, reduceras eller eljest förändras för att motsvara de krav som
ställs på försvaret. I dag har Sverige ett mångfasetterat och brett
internationellt säkerhetssamarbete. Detta samarbete ger oss betydligt större
möjligheter att påverka förhållandena i omvärlden än tidigare. Utskottet delar
regeringens bedömning att den grundläggande positiva säkerhetspolitiska
situationen består. Ett invasionshot ter sig inte möjligt inom en
tioårsperiod förutsatt att vi har en grundläggande försvarsförmåga.
Utskottet anser sålunda att de tre tidigare riksdagsbesluten
fattade under åren 1999 och 2000 om försvarpolitiken i tillämpliga delar bör gälla
även nästa försvarsbeslutsperiod dvs. under åren 2002–2004. Ett
system med kortare försvarsbeslutsperioder och säkerhets- och försvarspolitiska
kontrollstationer har bidragit till en fortlöpande politisk prövning av det
säkerhetspolitiska läget och dess konsekvenser för totalförsvaret. Det finns
förutsättningar för att med kortare tidsintervaller än tidigare besluta om ny
inriktning av försvarspolitiken, om detta är motiverat.
En samlad syn på ledning
Utskottet ansluter sig
till regeringens bedömning när det gäller de övergripande principerna för samhällets
krishantering, regeringens styrning av Försvarsmakten och de
organisatoriska relationerna mellan Försvarsmakten och Regeringskansliet.
När det gäller frågan om en struktur för krishantering i samhället för
utskottet ett resonemang som utskottet föreslår att riksdagen tillkännager för
regeringen.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag att
den s.k. funktionsindelningen
inom det civila försvaret skall upphöra.
Regeringen föreslår i propositionen att det tidigare
riksdagsbeslutet att lokalisera den operativa insatsledningen till
Täby/Näsbypark upphävs. Utskottet har inget att invända mot att detta beslut
hävs, men anser i motsats till regeringen samtidigt att det inte längre bör
krävas en samlad lokalisering av den operativa insatsledningen. Regeringen bör
sålunda i det fortsatta arbetet i lokaliseringsfrågan även överväga alternativ
med en delad lokalisering, vilket utskottet föreslår att riksdagen tillkännager
för regeringen.
Det militära försvaret
Utskottet föreslår att
riksdagen godkänner regeringens förslag till Försvars- maktens operativa
förmåga. Detta innebär att de krav som riksdagen tidigare beslutat i
huvudsak fortfarande gäller.
Riksdagens beslut i mars år 2000 om utvecklingen av Försvarsmaktens
krigsförband fram till och med år 2004 bör ligga fast. Det är
angeläget att riksdagens beslut om bl.a. krigsförbandsutvecklingen präglas av
långsiktighet och stabilitet. Flertalet förband bedöms kunna vara organiserade
år 2004. Däremot kommer förmågan att uppfylla de operativa kraven
år 2004 att
variera. För vissa förband kommer det att finnas begränsningar i
förbandens operativa förmåga även efter år 2004. Utskottet är inte främmande
för att en differentiering av stridsflygdivisionernas beredskap övervägs i den
fortsatta planeringen. Utskottet avser att återkomma till frågan om utbildnings-
och förbandsomsättningssystemet inom ramen för sitt uppföljnings-
och utvärderingsarbete.
Det går inte att säkert bedöma om vår framtida samlade luftförsvarsförmåga
kommer att vara tillräcklig. Det är angeläget att detta klarläggs mot bakgrund
av de krav på operativ förmåga i detta avseende som Försvarsmakten alltid skall
ha. Regeringen bör successivt återkomma till riksdagen med redovisningar av den
samlade luftförsvarsförmågan, t.ex. i budgetpropositionerna, dock senast inför
försvarsbeslutet år 2004.
Utskottet förutsätter att regeringen även återkommer till
riksdagen med förslag till utformning av de nationella skyddsstyrkorna.
Utskottet förutsätter att regeringen fortsätter att utveckla
rapporteringen om anpassningsplaneringen och att den lämnar en mer utförlig
redovisning av förmågan till anpassning inför varje ny försvarsbeslutsperiod
eller när omvärldsförändringar kräver detta. Utskottet anser också att
regelverket redan i dag medger goda möjligheter att finansiera skyndsamma
åtgärder för anpassning.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag att
den i exportstödjande syfte bemyndigas att överlåta eller upplåta materiel som på
lång sikt inte behövs för Försvarsmaktens operativa förmåga.
Utskottet bedömer liksom regeringen att det finns organisatoriska
och rationella skäl för att skapa ett helikopterförband. Utskottet föreslår
därför att riksdagen bifaller regeringens förslag att Svea och Östgöta
helikopterbataljoner avvecklas.
Det civila försvaret
Utskottet har inget
att erinra mot vad regeringen i propositionen anför om inriktningen av det civila
försvaret. När det gäller frågor som rör de samhällsviktiga
infrastruktursystemen, såsom elförsörjning, telekommunikationer m.fl. utgår
utskottet ifrån att regeringen tar sådana initiativ som leder till att
sårbarheten minskar och driftsäkerheten ökar i dessa. Utskottet förutsätter
även här att regeringen i den aviserade propositionen våren 2002 lämnar en samlad redovisning
av de åtgärder som avses vidtas, så att en robusthet och flexibilitet i systemen, i
enlighet med vad utskottet länge efterfrågat, säkerställs.
Internationell verksamhet
Utskottet anser i
likhet med tidigare att det är efterfrågan och ekonomiska möjligheter som skall
styra vilka
förband som skall ha förmåga att delta i internationella insatser.
Utskottet instämmer i regeringens bedömning att den svenska anmälan till FN:s
och EU:s styrkeregister, kompletterat med vissa förbandstyper ur
arméstridskrafterna samt enskilda kompletteringar ur marin- och
flygstridskrafterna innebär en lämplig, och krävande, målsättning för
Försvarsmaktens internationalisering i det korta och medellånga tidsperspektivet.
Reservationer
Moderata
samlingspartiet, Kristdemokraterna och Folkpartiet liberalerna har lämnat gemensamma
reservationer avseende frågor om Försvarsmaktens ledning,
Försvarsmaktens krigsförband, helikopterverksamhet och internationella
verksamhet. Härutöver har Moderata samlingspartiet, Vänsterpartiet,
Kristdemokraterna och Folkpartiet liberalerna avgivit reservationer i skilda
frågor.
Utskottet behandlar i
betänkandet FöU3 Totalförsvarsplikten regeringens proposition 2001/02:11
Bättre villkor för totalförsvarspliktiga samt tillhörande motioner. Utskottet
behandlar vidare motionsyrkanden med anknytning till pliktsystemet avgivna med
anledning av proposition 2001/02:10 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret och
avgivna under den allmänna motionstiden under årets och fjolårets respektive
riksmöten.
Utskottet anser, liksom regeringen i propositionen, att det för
närvarande inte behövs några grundläggande förändringar av själva systemet med
totalförsvarsplikt. Totalförsvarsplikt, med en allmän mönstringsplikt för män,
bör sålunda alltjämt utgöra grunden för totalförsvarets personalförsörjning. Genom
plikten garanteras totalförsvaret den bästa bemanningen. De som är bäst lämpade
bör tas ut, och bemanningsbehoven bör styra hur många som tas ut till tjänstgöring.
Antalet kvinnor i försvaret bör öka. Det finns flera argument som
talar för att bredda rekryteringsbasen genom att utöka mönstringsskyldigheten
till att också omfatta kvinnor. Utskottet är emellertid inte nu berett att
förorda en könsneutral mönstringsplikt, vilket föreslås i flera motioner.
Däremot måste åtgärder vidtas som gör att pliktsystemet uppfattas
som rättvist och som ökar motivationen för de totalförsvarspliktiga att
genomföra grundutbildning, framför allt lång sådan. De ekonomiska förmånerna
vid tjänstgöring bör vara generösa, liksom ersättningsreglerna för dem som skadas.
Pliktsystemet bör vidare göras mer flexibelt när det gäller reglerna för
inskrivning och krigsplacering.
I betänkandet tillstyrker därför utskottet, med vissa ändringar,
de i propositionen föreslagna lagändringarna vars syfte är att reformera
pliktsystemet så att det blir modernt, rättvist och attraktivt.
Utskottet föreslår sålunda att riksdagen antar regeringens förslag
till ändringar i följande lagar:
·
Lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, med innebörd dels
att den totalförsvarspliktige senast fyra månader efter mönstringen skall underrättas
om inskrivningsbeslutet, dels att inskrivningen i utbildningsreserven
skall upphöra efter viss angiven tid, dels att krigsplacering skall upphöra tio
år efter det senaste utbildningstillfället, dels att utbildning för fredsfrämjande
verksamhet på vissa villkor skall kunna ingå i grund- och
repetitionsutbildningen, dels att de utbildningsansvariga
totalförsvars-myndigheterna ges ett utökat rehabiliteringsansvar som skall
omfatta tre år med möjlighet till förlängning i två år, dels att anhöriga skall
kunna få ersättning om de engageras i rehabiliteringen av skadade
totalförsvars-pliktiga, dels att de totalförsvarspliktiga efter
genomförd grundutbildning skall få en utbildningspremie, dels att de som genomgår
grundutbildning skall få genomföra högskoleprovet.
·
Lagen (1994:588) om utbildning för fredsfrämjande verksamhet, med
innebörd att utbildning för fredsfrämjande verksamhet på vissa villkor skall
kunna ingå i totalförsvarspliktigas grund- och repetitionsutbildning.
·
Lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd, med innebörd dels
att ersättningen bör vara densamma oavsett typ av utbildning och dess längd, dels
att den s.k. ålderstrappan vid beräkning av livränteunderlaget bör avskaffas.
När det gäller garantinivån för livränta föreslår utskottet att denna
fastställs till minst sju prisbasbelopp, inte till minst fem som regeringen har
föreslagit.
·
Lagen (1977:265) om statlig ersättning vid ideell skada m.m., med
innebörd att ersättningen bör vara densamma oavsett typ av utbildning och dess
längd.
·
Lagen (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m.,
med innebörd dels att påföljden utegångsförbud avskaffas, dels
att påföljden extratjänst skall kunna kombineras med löneavdrag, dels
att varning skall vara den lindrigaste påföljden, dels att yttrande från
auditör skall inhämtas om den disciplinansvarige begär det och att den
disciplinansvarige skall erinras om sin rättighet till en sådan begäran.
Utskottet anser att
det bör införas ytterligare förbättringar av de totalförsvarspliktigas
personskadeskydd utöver de nyss beskrivna. Utskottet förutsätter sålunda att
regeringen i förordning fastställer en statlig riskgaranti för totalförsvarspliktiga
på 22 prisbasbelopp.
Utskottet anser det viktigt att utveckla ett meritvärderingssystem
för plikttjänstgöring, att få detta system kvalitetssäkrat och att få det
accepterat och tillämpat.
Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 2002 med
ett undantag. Det gäller den del i lagen om totalförsvarsplikt som sätter gränsen
för när en krigsplacering skall upphöra. Denna paragraf föreslås träda i kraft
den 1 juli 2004 för att berörda myndigheter skall få erforderlig
omställningstid.
Utskottet förordar slutligen några smärre förändringar i de av
regeringen föreslagna övergångsbestämmelserna.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.
I betänkandet finns
åtta reservationer och tre särskilda yttranden.
Utskottet behandlar i
betänkandet FöU4 Samhällets räddningstjänst och sotningsväsendet m.m. tolv
motioner från den allmänna motionstiden 2001/02 och fem motioner från den
allmänna motionstiden 2000/01 som rör sotningsväsendet. I motionerna tas bl.a.
frågor upp som rör deltidsbrandmännens situation, transporter av farligt gods,
räddningstjänstlagen, säkerheten vid badanläggningar, sotningsmonopolet m.m.
När det gäller transporter av farligt gods utgår
utskottet ifrån att regeringen noga följer denna angelägna fråga och vid en
lämplig tidpunkt återkommer till riksdagen med en redovisning. En sådan
redovisning kan bl.a. innehålla en uppföljning av beslutet om införandet av
säkerhetsrådgivare vid transporter av farligt gods m.m.
Frågan om monopolet inom sotningsväsendet har nära
nog behandlats vid varje riksmöte sedan riksdagen fattade beslut om en ny
räddningstjänstlag vid riksmötet 1986/87. Utskottet anser det anmärkningsvärt
att regeringen inte heller under innevarande riksmöte kommer att lämna någon
proposition i ärendet. Utskottet förutsätter att regeringen snarast återkommer
till riksdagen med förslag om en avveckling av det s.k. sotningsmonopolet.
Vad utskottet anfört om monopolet inom sotningsväsendet bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionsyrkandena i denna
fråga föreslår utskottet delvis bifallas av riksdagen.
Övriga motionsyrkanden avstyrks av utskottet.
Utskottet behandlar i
betänkandet FöU5 Naturkatastrofer m.m. tolv motioner med sexton yrkanden
från den allmänna motionstiden. Sju yrkanden rör det förebyggande arbetet för
att minska skadorna när en naturkatastrof inträffar, och nio yrkanden tar upp
frågor om ekonomisk ersättning till drabbade i samband med naturkatastrofer.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden med bl.a. hänvisning
till det omfattande beredningsarbete som för närvarande pågår inom området.
Många av de frågor som tas upp i motionerna har uppmärksammats i detta beredningsarbete.
Särskilda yttranden har avgivits av (kd), (fp) och (mp).
Riksdagen beslutade i
maj 2001 om den militära flygutbildningen. Regeringen har därefter i december
2001 beslutat om var denna utbildning skall genomföras.
Försvarsutskottet behandlar i betänkandet FöU6 Flygutbildning m.m. åtta
motioner med sammanlagt tolv motionsyrkanden om flygutbildning. Mot bakgrund av
den tidigare riksdagsbehandlingen i denna fråga avstyrks samtliga motionsyrkanden.
Moderata samlingspartiet har reserverat sig i frågan. Särskilda
yttranden har avgivits av (kd) och (mp).
I betänkandet FöU7
Försvarsmaktens personal behandlas den del av regeringens
proposition Fortsatt förnyelse av totalförsvaret (prop. 2001/02:10) som är
benämnt Personal i det nya försvaret. Utskottet tar också här ställning till
följdmotioner till propositionen och till propositionen Bättre villkor för totalförsvarspliktiga
(prop. 2001/02:11). Dessutom tar utskottet ställning till motioner i olika
personalfrågor från de allmänna motionstiderna 2000/01 och 2001/02.
Utskottet framhåller följande områden som särskilt
viktiga i ett nytt personalförsörjningssystem.
·
Personalförsörjningssystemet
bör reformeras
så att det möter de krav som de nya uppgifterna i Försvarsmakten för med sig.
·
Totalförsvarsplikten bör alltjämt utgöra grunden för
Försvarsmaktens personalförsörjning.
·
Befordrings- och
karriärsystemet för de
anställda bör utvecklas.
·
Tjänstgöring i
fredsfrämjande verksamhet utomlands bör betraktas som en naturlig del av yrkesofficerarnas
tjänstgöring.
·
Försvarsmakten
bör vidta åtgärder så att andelen kvinnliga officerare ökar.
·
De civilanställdas
kompetens bör utnyttjas bättre.
·
Reservofficerssystemet bör reformeras.
·
Utnyttjandet
av kompetensen hos dem som nyss genomfört värnplikt bör
säkerställas.
·
Det militära skolsystemet
bör fortsätta att reformeras.
·
Den frivilliga
försvarsverksamheten bör utformas utifrån de förändringar som
totalförsvaret i övrigt genomgår.
·
Försvarsmakten
bör förstärka och samordna sin arbetsgivarroll.
·
Etnisk och kulturell
mångfald bör betraktas som en
förutsättning för Försvarsmaktens personalförsörjning.
·
Försvarsmakten
bör öka sina ansträngningar för att förhindra olika former av trakasserier.
Karriär- och
utvecklingsmöjligheter samt utbildningsfrågor m.m.
Utskottet anser att
nya karriär- och utvecklingsmöjligheter skall skapas för de olika
personalkategorierna i Försvarsmakten. Befälssystemet för yrkesofficerarna och
reservofficerssystemet bör utvecklas. De civilt anställdas kompetens bör
särskilt beaktas och tas till vara.
Kvinnliga officerare
Enligt utskottet bör
andelen kvinnliga officerare i Försvarsmakten öka. Detta bör ske genom olika
åtgärder, bl.a. bör rekryteringsmål för kvinnliga officerare införas samt
förändringar av fysiska baskrav och förbättringar i arbetsmiljön för kvinnor
ske. Regeringen bör vid nästa riksmöte återkomma till riksdagen med en
redovisning.
Visstidsanställning
av soldater och sjömän
Utskottet framhåller
att det finns ett behov av att inom olika områden kunna utnyttja den kunskap
som de har som nyss genomfört grundutbildning. Utskottet har erfarit att det
inom Högkvarteret och Regeringskansliet pågår ett arbete med att ta fram ett
system för att säkerställa detta.
Tjänstgöringsskyldighet
i internationell verksamhet för yrkesofficerare
Utskottet framhåller
att deltagande i internationell fredsfrämjande verksamhet ända sedan 1996 har
varit en av Försvarsmaktens huvuduppgifter. Utskottet anser det självklart att
yrkesofficerarna skall ha skyldighet att delta i all den internationella
verksamhet som kan ifrågakomma, inklusive fredsbevarande och fredsframtvingande
verksamhet, sett mot bakgrund av den ökade vikt som deltagandet i den
internationella verksamheten successivt fått för Försvarsmakten.
Regeringen bör skyndsamt återkomma till riksdagen med erforderliga
lag-ändringsförslag för att möjliggöra att tjänstgöringsskyldighet i all
internationell verksamhet för yrkesofficerare kan införas. Utskottet anser
emellertid i likhet med regeringen att själva skyldigheten att tjänstgöra inte
skall regleras i lag.
Försvarsmakten kommer efter erforderliga lagändringar att ha en
grund för att som arbetsgivare kunna införa ett system där yrkesofficerare har
skyldighet att tjänstgöra i all internationell verksamhet.
Reservationer
Moderata
samlingspartiet, Kristdemokraterna och Folkpartiet liberalerna har lämnat en
gemensam reservation om visstidsanställning av soldater. Härutöver har Moderata
samlingspartiet, Vänsterpartiet, Folkpartiet liberalerna och Miljöpartiet de gröna
avgivit reservationer i några olika frågor.
I betänkandet FöU8
Kustbevakningen behandlas motioner som bl.a. rör Kustbevakningens
flygövervakning och brandbekämpning till sjöss samt frågan om en annan struktur
för civila myndigheter till sjöss. Utskottet avstyrker motionerna.
Riksdagen har under
1999/2000 års riksmöte (bet. 1999/2000:FöU3 Lag om försvarsunderrättelseverksamhet) behandlat
frågor som rör försvarsunderrättelseverksamheten. Utskottet ställde sig därvid
bakom regeringens förslag till lag samt de fyra grundprinciper som bör ligga
till grund för försvarsunderrättelseverksamhetens bedrivande. Det är regeringen
som skall bestämma försvarsunderrättelseverksamhetens inriktning.
Regeringen har i propositionen Fortsatt förnyelse av totalförsvaret
(2001/02:10) lämnat en utförlig redovisning av hur försvarsunderrättelsetjänsten,
enligt regeringens mening, bör utvecklas och inriktas för att motsvara de nya
behoven. Utskottet behandlar i betänkandet FöU9 Försvarsunderrättelsetjänst
ett antal motioner som avgivits under den allmänna motionstiden riksmötet
2001/02 av (v), (kd) och (fp) som aktualiserat frågor om inriktningen av
försvarsunderrättelsetjänsten samt om gränsdragningen mellan militär och civil
underrättelsetjänst.
Utskottet avstyrker motionerna.
En reservation har lämnats av (fp).
Utskottet behandlar i
betänkandet FöU10 Samhällets säkerhet och beredskap regeringens
proposition 2001/02:158 Samhällets säkerhet och beredskap och den del av
proposition 2001/02:10 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret som rör
informationssäkerhet och skydd mot informationsoperationer samt tillhörande
motioner.
Utskottet föreslår att
riksdagen godkänner
regeringens förslag om mål för politikområdet Skydd och beredskap
mot olyckor och svåra påfrestningar, om att den 1 juli 2002 inrätta en ny
myndighet med planeringsuppgifter för beredskapen mot svåra påfrestningar på
samhället i fred och vid höjd beredskap och om beslutanderätten i frågor om
utbildning av personal för kommunal räddningstjänst och sotningsväsende.
Utskottet föreslår
också att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1982:821) om transport av farligt gods, lag om ändring i plan-
och bygglagen (1987:10) och lag om ändring i hälso- och sjukvårdslagen
(1982:763).
Utskottet har inget
principiellt att invända mot vad regeringen i propositionen anför om vilka
verksamheter utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet, när
det gäller höjd beredskap inom det civila försvaret och svåra påfrestningar på
samhället i fred, bör finansiera. Utskottet anser alltså att anslag som anvisas
för höjd beredskap också skall kunna användas för insatser som stärker
beredskapen vid svåra påfrestningar på samhället i fred.
I frågan som rör ett
gemensamt radiokommunikationssystem kan utskottet konstatera att den
av statsrådet Mona Sahlin utsedda förhandlingsmannen i konkreta punkter
föreslagit ett tillvägagångssätt i den fortsatta hanteringen av denna fråga.
Utskottet utgår ifrån att regeringen nu aktivt arbetar vidare utifrån
förhandlingsmannens förslag. Utskottet förutsätter att inriktningen fortsatt
skall vara att få till stånd ett landstäckande gemensamt system för radiokommunikation.
Vad utskottet anfört om ett gemensamt radiokommunikationssystem bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet understryker
på nytt vikten av samordning och tvärsektoriella lösningar för hela samhällets skydd mot
informationsoperationer. Utskottet kan konstatera att det pågår en
mycket snabb utveckling när det gäller frågor om hur samhällsviktig infrastruktur
skall kunna skyddas mot informationsoperationer. De åtgärder som regeringen
redovisar får ses som steg på vägen i en utvecklingsprocess. Regeringen bör
därför om ett par år följa upp erfarenheterna av den nya strategin och
ordningen och göra en övergripande översyn av verksamheten samt redovisa denna
för riksdagen.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.
I betänkandet finns
elva reservationer och tre särskilda yttranden.
Utskottet behandlar i
betänkandet FöU11 Materielförsörjning och forskning regeringens bedömning
när det gäller en samlad strategi för det militära försvarets
materielförsörjning och forskning. Denna bedömning redovisas i kapitel 15 i
proposition 2001/02:10 Fortsatt förnyelse av totalförsvaret. Utskottet behandlar
vidare Riksdagens revisorers förslag angående styrningen m.m. av försvarets
materielförsörjning (förs. 2001/02:RR7) samt sex motioner som rör
materielfrågor med sammanlagt åtta yrkanden avgivna under den allmänna
motionstiden 2001/02 och med anledning av propositionen.
Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning att det finns
ett behov av en övergripande strategi för det militära försvarets
materielförsörjning, forskning och teknikutveckling. Materielförsörjningen
behöver bli mer flexibel och ges större utrymme för handlingsfrihet än
hittills. Den s.k. spårbarheten mellan operativ förmåga och materielförsörjning
behöver utvecklas, liksom formerna för styrning och uppföljning. Utskottet
konstaterar att Rege-ringskansliet inlett ett arbete med att utforma en sådan
strategi. Arbetet förutsätts leda fram till den precisering av roller och
ansvar för regering och myndigheter som Riksdagens revisorer och flera motioner
efterlyser, liksom till andra effektiviseringar av försvarets
materielförsörjning.
Utskottet delar också regeringens syn på den försvarsindustriella utvecklingen.
Att inom utvalda områden behålla försvarspolitiskt viktig industrikompetens
bidrar till en säker materielförsörjning.
Utskottet anser i likhet med regeringen att förutsättningarna för
Försvars-maktens materielförsörjning har förändrats i flera viktiga avseenden.
Den analytiska
kompetensen för försvarsindustriärenden i
Regeringskansliet behöver därför förstärkas. Det bör dock ankomma på respektive
departementsledning att besluta om de organisatoriska formerna för en sådan
förstärkning.
Utskottet utgår från att regeringen återkommer till riksdagen med
eventuella förslag om ändrade finansiella regler för
materielförsörjningen.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår Riksdagens revisorers
förslag och samtliga motionsyrkanden.
I betänkandet finns tre reservationer.
I betänkandet FöU12 Det
frivilliga försvaret behandlar utskottet regeringens förslag i
propositionen Frivillig försvarsverksamhet inom totalförsvaret (prop.
2001/02:159). Utskottet tar också ställning till följdmotioner till
propositionen och till propositionen Fortsatt förnyelse av totalförsvaret
(prop. 2001/02:10) samt till motioner om frivillig försvarsverksamhet från
allmänna motionstiden 2000/01.
Utskottet understryker, liksom det gjort vid tidigare tillfällen,
den frivilliga försvarsverksamhetens – dvs. de frivilliga
försvarsorganisationernas och hemvärnets – mycket viktiga roll inom
totalförsvaret.
Regeringens förslag till riktlinjer för organisationsstöd och uppdrag
till den frivilliga försvarsverksamheten bör enligt utskottet godkännas.
Utskottet anser också att regeringens förslag till inriktning av
hemvärnsförbanden inom de nationella skyddsstyrkorna bör bifallas.
Samtliga motionsyrkanden avstyrks av utskottet.
I betänkandet finns sex reservationer.
I betänkandet FöU13
Beredskapslagring av olja och kol behandlas regeringens förslag om
vissa ändringar i lagen (1984:1049) om beredskapslagring av olja och kol.
Lagändringarna innebär att möjligheten för tillsynsmyndigheten att medge att
lagringsskyldighet fullgörs genom uppdrag åt annan vidgas, uppdrag att hålla
lagringsbränslen skall generellt kunna lämnas till andra lagringsskyldiga eller
till företag som bedriver oljelagringsverksamhet. En förutsättning är dock att
även lagerhållaren fått tillsynsmyndighetens särskilda godkännande. Den som
driver oljeraffinaderi skall kunna få tillstånd att fullgöra lagringsuppdrag
genom att lagra råolja och halvfabrikat i stället för lagringsbränslen. Vidare
föreslås att beredskapslagring av gasol skall upphöra. Lagändringen avseende
gasollagring föreslås träda i kraft den 1 juli 2002 och övriga lagändringar den
1 januari 2003.
Utskottet bedömmer att
de förändringar regeringen föreslagit ger förutsättningar för en önskvärd
effektivisering av beredskapslagringen av olja och kol med en bibehållen
energiberedskap.
Vad gäller gasollagringens upphörande kan utskottet konstatera att
den inhemska tillgängligheten på och leveranssäkerheten av gasol får anses vara
fullt tillfredsställande, varför ett upphörande av lagringsskyldigheten inte
torde leda till någon försämring av energiberedskapen.
Regeringens förslag
bör därför bifallas av riksdagen.