den 27 mars

Svar på fråga 2001/02:925 om landsbygdsutvecklingen

Statsrådet Ulrica Messing

Caroline Hagström har frågat statsministern om regeringen kommer att tydliggöra de statliga verkens och myndigheternas ansvar för att motverka försämringen av servicetillgången på landsbygden.

Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Riksdagen antog i december 2001 regeringens proposition 2001/02:4 En politik för tillväxt och livskraft i hela landet. I korthet innebär beslutet att det tidigare politikområdet regionalpolitik och delområdet regional näringspolitik slås samman och bildar ett nytt politikområde, som benämns regional utvecklingspolitik.

Målet för den nya regionala utvecklingspolitiken är väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla delar av landet. Med en god servicenivå i alla delar av landet avses att politiken ska bidra till att människor och företag har tillgång till kommersiell och offentlig service i tillräcklig omfattning.

Det är viktigt att arbetet med att främja servicetillgången i ökad utsträckning präglas av en helhetssyn. För att bl.a. uppnå detta ska lokala utvecklingsprogram för kommersiell service inrättas i alla län. I programmen ska samordningsmöjligheter mellan olika serviceinrättningar och lokalt anpassade lösningar eftersträvas. I avvaktan på att utvecklingsprogrammen har utarbetats, har regeringen fattat beslut om att fördela 20 miljoner kronor till berörda länsstyrelser och självstyrelseorgan för att motverka ytterligare försämringar av tillgången till service i särskilt utsatta områden.

Vidare har Konsumentverket fått i uppdrag att utveckla och testa nya lösningar inom det kommersiella serviceområdet under perioden 2002-2004. För ändamålet har 15 miljoner kronor avsatts.

Införandet av de lokala utvecklingsprogrammen för kommersiell service innebär bl.a. att servicefrågorna, tydligare än tidigare, behandlas i ett sammanhang. Det är min övertygelse att detta kommer att skapa ett bättre beslutsunderlag och förståelse kring frågorna såväl på lokal och regional som på central nivå.

Regeringen har i skrivelsen (skr. 2000/01:151) Regeringens förvaltningspolitik lämnat en redovisning av det arbete som pågår för att utveckla styrningen av de statliga myndigheterna. Ett viktigt inslag i det fortsatta utvecklingsarbetet är att åstadkomma en mer verksamhetsanpassad myndighetsstyrning, med utgångspunkt från olika verksamheters syfte, karaktär och varierande förutsättningar.

En av strategierna som anges i propositionen En politik för tillväxt och livskraft i hela landet är att utveckla styrningen av de myndigheter vars verksamheter är viktiga för politikens genomförande. Regeringen har nyligen givit myndigheter med ansvar för bl.a. närings@, utbildnings-, arbetsmarknads- och transportpolitiken i uppdrag att gemensamt lämna förslag på hur verksamheterna inom dessa områden ska bidra till att målet för den nya regionala utvecklingspolitiken ska uppnås. Verket för näringslivsutveckling ska koordinera arbetet. I arbetet ska bl.a. Glesbygdsverket, som har till uppgift att verka för goda levnadsförhållanden och utvecklingsmöjligheter för gles- och landsbygdsbefolkningen, delta. En delrapport ska lämnas till regeringen den 30 september 2002. Slutrapportering av uppdraget ska ske den 1 oktober 2003. Arbetet är viktigt för att bl.a. öka förståelsen för hur olika politikområden, enskilt och i samverkan, i praktiken påverkar den regionala utvecklingen.

De statligt ägda bolagen omfattas inte av motsvarande reglering som myndigheterna. Statens bolag ska främst skapa värden och i förekommande fall infria vissa samhällsintressen. Flertalet bolag är konkurrensutsatta och arbetar på marknadsmässiga villkor. Företag med statligt ägande har verksamheter som i hög grad är spridda över hela landet. Vissa statliga bolag har därtill ett särskilt ansvar för att bedriva verksamhet över hela landet, t.ex. Posten AB. Vissa bolag har till uppgift att tillgodose vissa speciella samhällsintressen, vilket framgår av deras bolagsordningar. För sådana bolag finns oftast även en särskild sektorslagstiftning med anslutande tillståndsvillkor eller avtal. Av sådana villkor eller avtal framgår att vissa bolag har en serviceskyldighet som omfattar hela landet.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en skrivelse om det statliga ägandet senare i vår.