den 21 februari

Svar på fråga 2001/02:677 om dammbygget i Uganda

Statsrådet Jan O Karlsson

Jonas Ringqvist har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att dammbygget som planeras i Bujagali inte ska finansieras delvis genom svenskt bistånd.

Det aktuella dammbygget utgör en del av ett planerat vattenkraftverk som ska byggas i floden Nilen i sydöstra Uganda. Kraftverket i Bujagali är en betydelsefull satsning för att öka landets egen energiproduktion. Uganda bedriver sedan flera år tillbaka en framsynt utvecklingspolitik fokuserad på att minska landets fattigdom. I sin utvecklingsstrategi ger landet hög prioritet till att nå en förbättrad nationell elförsörjning. Uganda saknar i dag tillräcklig kapacitet att generera elkraft vilket innebär återkommande ransoneringar. Uganda arbetar därtill på en ambitiös strategi för elektrifiering av landsbygden. Denna satsning ska genomföras med finansiering från Världsbanken och till viss del Sida.

Under de senaste fem åren har åtskilliga studier gjorts för att utröna de bästa alternativen för Ugandas energiförsörjning. Andra energikällor har visat sig vara antingen mindre miljövänliga eller avsevärt dyrare för konsumenterna. Att utnyttja Nilens vatten har bedömts vara den bästa energikällan vad gäller kraftförsörjning på sikt. Tillgång till inhemsk energiproduktion baserad på vattenkraft anses utgöra ett viktigt inslag för att upprätthålla den ekonomiska tillväxt landet behöver.

Den miljökonsekvensanalys som ligger till grund för bedömningen av miljöaspekterna är gjord av företagen ESB International Inc., Kanada och WS/Atkins Epsom, Storbritannien. Analysen har godkänts av Ugandas regering enligt landets nationella regelverk, IFC/IDA och Afrikanska utvecklingsbanken. World Commission on Dams har tagit fram generella rekommendationer om hur frågor som folkligt deltagande och inflytande, beaktande av utbyggnadsalternativ m.m. bör hanteras vid dammbyggen. Det är IFC/IDA:s bedömning att dessa rekommendationer i princip har följts.

Berörda familjer kommer enligt kontraktet att flytta till nya bättre bostäder med mer mark än tidigare. Kompensation utgår för förlorad mark, byggnad eller skörd. Företaget avsätter också resurser för att stärka turismen i området. Enligt undersökningar kommer fisken i Nilen inte att nämnvärt påverkas.

När frågan behandlades i Världsbankens styrelse var Sverige enigt med de övriga länderna i den nordisk-baltiska valkretsen om att rösta för förslaget att ge världsbankslån till projektet.

I det fall det blir aktuellt att besluta om svenska biståndsmedel för att bidra till finansieringen av Bujagalikraftverket kommer givetvis projektets miljökonsekvenser att prövas mer ingående, liksom de allmänna förutsättningarna för biståndet till Uganda.