Svar på fråga 2001/02:211 om den neurologiska rehabiliteringen
Socialminister Lars Engqvist
Marianne Jönsson har frågat mig vilka åtgärder jag har för avsikt att vidta för att få till stånd en förstärkning av antalet specialistläkare inom neurologin och på så sätt förbättra vården för personer med epilepsi.
Vi har i dag inte en generell brist på läkare i Sverige. Däremot kan det finnas brister inom vissa specialiteter och i vissa delar av landet, vilket givetvis är bekymmersamt.
Vårdkommissionen konstaterade i sin rapport @ Den ljusnande framtid är vård @ att det, bl.a. mot bakgrund av stora framtida pensionsavgångar, finns ett behov av att öka antalet platser i läkarutbildningen med 200 platser om året. En sådan utökning av utbildningsplatserna sker nu. Antalet läkare som utexamineras kommer således om några år att öka från dagens ca 750 till ca 950 per år. Detta tillsammans med det värdefulla tillskott till vården som läkare med utländsk utbildning utgör förbättrar möjligheterna att rekrytera läkare väsentligt. Antalet utfärdade legitimationer för läkare med utländsk utbildning har ökat kraftigt under de senaste åren, från 234 år 1995 till 427 år 2000. Socialstyrelsen bedömer att detta är en utveckling som kommer att fortsätta nästa år.
Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) ska det i landstingen finnas möjligheter till anställning för läkares specialiseringstjänstgöring i en omfattning som motsvarar det planerade framtida behovet av läkare med specialistkompetens i klinisk verksamhet. Detta är således huvudsakligen ett ansvar för landstingen. I syfte att stödja landstingen i detta har Socialstyrelsen dock sedan ett par år tillbaka i uppgift att verka som ett centralt planeringsstöd med uppgift att fortlöpande ta fram underlag för bedömningen av hälso- och sjukvårdens behov av läkare, särskilt läkare med specialistkompetens, såväl nationellt som lokalt och regionalt. Landstingen beslutar utifrån detta hur många tjänster, och inom vilka specialiteter, som man ska utlysa. Ett problem kan här dock vara att vissa specialiteter är mer populära hos läkarna att utbilda sig till än andra.
Det pågår för närvarande arbete på Socialstyrelsen för att förstärka dess funktion som centralt planeringsstöd. Detta tillsammans med att det utbildas fler läkare bedömer jag kommer att förbättra landstingens möjligheter att tillsätta sina tjänster. Jag förutsätter att man inom vården klarar att tillgodose epileptikernas vårdbehov på ett tillfredsställande sätt och att man i sin planering tillser att det finns neurologer som täcker de behov som finns. Jag avser inte att vidta några speciella åtgärder vad gäller tillgången till neurologer men följer givetvis den fortsatta utvecklingen vad gäller personaltillgången inom sjukvårdens olika delar med stort intresse.