den 22 november

Svar på fråga 2001/02:195 om visumansökningar vid svenska ambassaden i Turkiet

Utrikesminister Anna Lindh

Murad Artin har frågat bistånds- och migrationsministern vad hon avser göra för att motverka diskriminering när det gäller turkiska medborgare av kurdisk nationalitet och handläggningen av deras besöksvisum till Sverige. Frågan har överlämnats till mig för besvarande.

Enligt förordning om instruktion för Migrationsverket ska verkets styrelse besluta om riktlinjer för beslut i ärenden om visering. Migrationsverket, eller efter Migrationsverkets bemyndigande, svensk utlandsmyndighet, har därefter att i enlighet med dessa riktlinjer besluta om visering. Migrationsverket ska också hålla utlandsmyndigheterna underrättade om de riktlinjer styrelsen fastställer och den praxis som verket tillämpar i viseringsärenden. Migrationsverkets riktlinjer är offentliga och för turkiska medborgare, oavsett etnicitet, föreskrivs generellt en generös inställning till visering om det är fråga om släktbesök eller affärsbesök som bedöms vara seriösa.

Utgångspunkten är att viseringsansökningar ska prövas i positiv anda och inte onödigtvis hindra en utlänning att besöka Sverige. Dock måste det poängteras att en ansökan om visering prövas på sina egna meriter och på de skäl den enskilde anfört. Bedömning av om det finns risk att den sökande, på grund av personliga eller andra förhållanden, inte återvänder till hemlandet måste göras i varje enskilt ärende.

Jag vill understryka att ett av migrationspolitikens övergripande mål är att medge så stor frihet som möjligt för kontakter över gränserna men samtidigt att upprätthålla den reglerade invandringen. Det innebär ibland en svår avvägning att vid beslutsfattandet å ena sidan värna om möjligheten för personer som bor i olika länder att besöka vårt land, och å andra sidan att upprätthålla de migrationspolitiska kraven. Individen bör dock alltid sättas i centrum utan att man bortser från intresset att upprätthålla den reglerade invandringen.

Låt mig avsluta med att poängtera att det finns en stark medvetenhet bland våra utlandsmyndigheter om de migrationspolitiska målen enligt ovan och jag kan inte hålla med om att det förekommer diskriminering i samband med handläggning av viseringsärenden.