Svar på fråga 2001/02:120 om svenska medborgares säkerhet vid utlandsbesök
Utrikesminister Anna Lindh
Murad Artin har frågat mig om vad jag avser göra för att effektivt och skyndsamt hantera frågor om svenska medborgares säkerhet vid besök i utlandet. Frågan har aktualiserats i och med att en svensk medborgare av irakiskt ursprung greps i Bagdad i september 2000 i samband med ett besök i sitt forna hemland. Mannen dömdes i februari 2001 till 20 års fängelse för smuggling. Detta skedde utan att mannen i fråga hade haft tillgång till advokat under rättegångsförhandlingarna.
Det är en viktig uppgift för utrikesförvaltningen att snabbt och effektivt bistå svenska medborgare som råkar i trångmål utomlands. Utlandsmyndigheternas skyldighet att vidta åtgärder följer av bestämmelser i UD:s regelverk. Myndigheterna har också en skyldighet att agera på eget initiativ. Det är cheferna vid våra utlandsmyndigheter som ytterst ansvarar för att svenska medborgare får det bistånd som bedöms nödvändigt och som är möjligt.
När det gäller frihetsberövade medborgare slår Wienkonventionen om konsulära förbindelser 1963 fast att staterna är skyldiga att på den gripnes begäran utan dröjsmål underrätta hans eller hennes konsulat. En frihetsberövad ska även utan dröjsmål underrättas om sin rätt att kontakta sitt konsulat.
I det aktuella fallet underrättades aldrig någon svensk myndighet av irakiska myndigheter trots att Irak har skrivit under Wienkonventionen. Hustrun, som finns i Sverige, underrättade departmentet den 23 februari 2001, via en diakon i en svensk församling, att hon önskade hjälp med en efterforskning, eftersom mannen uppgavs ha försvunnit under ett släktbesök i Irak. Samma dag som Utrikesdepartementet fick kännedom om ärendet, instruerades ambassaden i Amman att vidta efterforskningsåtgärder. Det dröjde emellertid till den 21 mars 2001 innan vi fick fram uppgifter att mannen frihetsberövats och dömts till 20 års fängelse.
Vår ambassad i Bagdad är obemannad sedan gulfkriget 1990@1991, och konsulära och andra ärenden rörande svenskar i Bagdad sköts av ambassaden i Amman. En ambassadtjänsteman från Amman reste till Bagdad vid två tillfällen @ mitten av maj och slutet av juni @ för att försöka få till stånd ett besök hos mannen samt få ta del av domstolsbeslutet. Även Spaniens respektive Norges ambassad i Bagdad har hjälpt oss i frågan.
Ett antal noter har sänts till det irakiska utrikesministeriet och besök gjorts på dess konsulära avdelning. När dessa åtgärder inte ledde till önskat resultat, kallades Iraks chargé d'affaires till departementet i början av oktober. Detta möte har sedan följts av ytterligare två sammanträffanden. Vid två tillfällen, den 25 oktober och den 31 oktober 2001 har diplomatisk personal kunnat träffa mannen i fängelset. I samband med att en svensk UD-tjänsteman besökte Bagdad nyligen togs frågan upp med Iraks utrikesminister, som försäkrade att Sverige skulle få tillgång till alla relevanta dokument i fallet. En tjänsteman vid ambassaden i Amman har avdelats för att på heltid ägna sig åt ärenden rörande Irak. Tjänstemannens uppmärksamhet ägnas nu huvudsakligen åt det aktuella konsulära ärendet. Han vistas därför på heltidsbasis i Bagdad.
Genom att inte respektera Wienkonventionens regler har Irak på ett flagrant sätt brutit mot det internationella samfundets regelverk till allvarligt men för den svenske medborgaren. Jag beklagar detta djupt.
Utrikesdepartementet koncentrerar sig nu på att få fram domen, undersöka på vilka grunder han är dömd, vilka möjligheter som står till buds för att rättsligt bistå honom samt få till stånd regelbundna besök.
Anhöriga hålls fortlöpande informerade i ärendet.