den 15 maj

Svar på fråga 2001/02:1136 om klövhälsa

Jordbruksminister Margareta Winberg

Jonas Ringqvist har frågat mig vad jag avser att göra för att klövhälsan i svenska mjölkkobesättningar ska förbättras.

Den svenska djurskyddslagen (1988:534) är unik genom att den har ett helhetsperspektiv på djurskyddet vilket innebär att lagen, enligt 2 §, kräver att djur inte enbart ska behandlas väl och skyddas från onödigt lidande. De ska också skyddas mot sjukdom. När det gäller att minska klöv- och benlidanden finns det flera olika åtgärder som kan vidtas.

I en doktorsavhandling visar Jan Hultgren från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) år 2001 att s.k. gummispaltsgolv underlättar för bundna kor att lägga och resa sig i båset, förbättrar deras renlighet och minskar förekomsten av klövsjukdomar. Statens jordbruksverk har också i sin nya teknikprovning, vilken kontrollerar djurhälsa och djurskydd, nyligen godkänt gummispaltsgolv. Regler för hur gummispaltsgolven ska se ut och användas kommer nu att inarbetas i verkets föreskrifter. Jan Hultgrens avhandling talar också för att en ombyggnad från långbås till kortbås minskar risken för veterinärbehandlade klöv- och benlidanden i ett långsiktigt perspektiv.

I en tidigare avhandling från SLU år 1995 visade Christer Bergsten att hårda betonggolv ökar risken för att korna ska få klövproblem. Han visade även att det finns rasskillnader och att svensk röd och vit boskap har mindre klövsjukdomar än svensk Holstein-Friesian. I avhandlingen framkom även att klövbad är mycket effektivt både vid behandling av klövsjukdomar och även förebyggande, i syfte att förbättra klövhälsan. En balanserad foderstat och goda utfodringsrutiner spelar också en viktig roll för klövhälsan. Andra åtgärder som har diskuterats är mekaniska kodressörer, förändringar i fodergrindar och båspallskonstruktion.

Enligt det svenska synsättet att anpassa djurhållningen till djuren och inte tvärtom, är det inget alternativ att använda elektriska kodressörer för att tvinga korna att ta ett steg bakåt när de ska gödsla. Enligt 15 § djurskyddsförordningen (1998:539) är det därför förbjudet att använda elektriska kodressörer. Jan Hultgren visade att sådana kodressörer har en rad negativa effekter när det gäller sjukligheten hos korna. Användningen av elektriska kodressörer ökade risken för brunstsvaghet, klinisk mastit och acetonemi och medförde dessutom att brunstsvaghet blev en betydelsefull riskfaktor för utslagning. Det kan misstänkas att den ökade sjukligheten beror på det ändrade beteendet som blir följden av att elektriska kodressörer används.

Av ovanstående framgår således att det redan är reglerat i djurskyddslagen att djur ska skyddas mot sjukdom. Denna reglering omfattar även klövsjukdomar. Vidare framgår att det finns många åtgärder, andra än att använda elektriska kodressörer, som den enskilde lantbrukaren kan vidta för att förbättra klövhälsan i den egna besättningen. De flesta av dessa åtgärder är möjliga att vidta även i små besättningar och de förbättrar även arbetsmiljön. Det pågår dessutom ständigt forskning och försök inom området i syfte att förbättra djurhälsan.

Mot denna bakgrund anser jag att det inte är nödvändigt med någon ytterligare åtgärd från min sida för att förbättra klövhälsan i svenska mjölkkobesättningar.