den 2 maj

Svar på fråga 2001/02:1103 om vapensmuggling

Justitieminister Thomas Bodström

Karin Wegestål har frågat mig vad jag tänker göra för att ge tull, åklagare och polis nödvändiga redskap för att kunna stoppa vapensmuggling med hjälp av turistbussar. Karin Wegestål hänför sig till ett enskilt fall som synes handla om bevisvärdering vid smugglingsbrott.

Som Karin Wegestål väl känner till kan jag som justitieminister inte kommentera enskilda fall. Jag kan dock allmänt säga att jag delar Karin Wegeståls oro för den illegala införseln av vapen till Sverige och risken för att insmugglade vapen kommer till brottslig användning här. Jag är angelägen om att rättsväsendet ska ha effektiva verktyg att arbeta med för att vi ska komma till rätta med de problem som denna brottslighet utgör.

När det gäller rättsväsendets allmänna möjligheter att ingripa mot smuggling vill jag säga följande.

Straffansvar för en person som olagligen för in exempelvis vapen till Sverige är inte begränsat till uppsåtliga gärningar. Även den som visat prov på grov oaktsamhet kan straffas. Detta har i praxis lett till att det ofta fordras en mycket god förklaring från en person som är misstänkt för ett sådant brott för att denne med hänvisning till uppsåts- och oaktsamhetsreglerna ska kunna undgå straff. Genom den nya smugglingslagen som började gälla den 1 januari 2001 har vissa nya bestämmelser införts på området. Förberedelse och stämpling till alla slag av grova införsel- och utförselbrott samt till grov olovlig befattning med smuggelgods är kriminaliserat i den nya lagen. Härigenom är det numera möjligt att redan på planeringsstadiet ingripa mot denna brottslighet, som till övervägande del är organiserad. Lagen innehåller även en särskild straffskala för grov olovlig befattning med smuggelgods dvs. bl.a. mottagande och distribution inom landet av smuggelgods. Straffskalan är fängelse i lägst sex månader och högst sex år.

Vidare har Tullverket tillgång till transportföretagens bokningslistor för att lättare kunna spåra brottslighet i samband med transporter och man använder datoriserade register för underrättelseverksamhet och analyser vid misstanke om allvarlig brottslighet. För närvarande pågår en utredning som bl.a. undersöker möjligheten att ytterligare effektivisera användningen av register vid Tullverkets brottsbekämpande verksamhet.

Jag vill också framhålla att regeringen sedan länge ställt krav på att Tullverkets kontroll och bekämpning av bl.a. vapensmuggling ska prioriteras. Tullverket är omorganiserat i syfte att effektivisera sin verksamhet. Resurserna har omfördelats så att fler personer numera arbetar vid gränskontrollen och färre personer är sysselsatta inom administrationen. Tullverkets resurser har dessutom koncentrerats till de områden där trafiken är mest intensiv. Sammantaget kommer detta att innebära en kraftig förbättring av gränskontrollen.

Ambitionen bör dock inte stanna vid dessa åtgärder. Jag vill också exempelvis se över möjligheterna att skärpa bestämmelserna på ett näraliggande område, handeln med skjutvapen. På Justitiedepartementet bereds flera förslag som Rikspolisstyrelsen lämnat i sin rapport på området för civila skjutvapen för år 2001. Bl.a. föreslås att vapenhandlartillstånd ska tidsbegränsas och att kravet på yrkesmässighet för att få bedriva sådan handel skärps. Höga krav måste vidare ställas på polisens kontroll av vapenhanteringen. Det har kommit fram att kontrollen av vapenhandlarna inte alltid skötts på ett helt tillfredsställande sätt. För att komma till rätta med dessa brister kommer Rikspolisstyrelsen under hösten 2002 att genomföra en kontroll av polisens inspektionsverksamhet. För att förhindra att vapen smugglas in i landet kan det avslutningsvis finnas anledning att se om det är möjligt att ytterligare förbättra kontrollen vid våra gränser. Rikspolisstyrelsen har i denna del föreslagit att alla skjutvapen som förs in i eller ut ur Sverige ska registreras. Det tycker jag är ett mycket intressant förslag.